<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287603</hangar_id>
 <dok_id>GL0363</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>63</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:63</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kommunikationsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>63</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-02-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:49</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En reformerad yrkestrafiklagstiftning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0363/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0363</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0363</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:63&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En reformerad yrkestrafiklagstiftning&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0363/prop_199798__63-1.png" style="width:38pt;height:47pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 februari 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ines Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kommunikationsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till en ny yrkestrafiklag och en ny lag&lt;br&gt;om biluthyrning samt vissa följdändringar. Det huvudsakliga syftet med&lt;br&gt;förslagen är att skapa en sammanhållen författningsstruktur för yrkes-&lt;br&gt;trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver en allmän översyn och modernisering av lagstiftningsområdet&lt;br&gt;innebär förslagen en ytterligare harmonisering med EG:s regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna bestämmelserna om trafiktillstånd preciseras och förtyd-&lt;br&gt;ligas. Kraven på tillräckliga ekonomiska resurser för att driva yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik höjs väsentligt. Vidare föreslås olika åtgärder för att för-&lt;br&gt;bättra tillsynen, bl.a. ökade möjligheter att fa uppgifter ur olika register.&lt;br&gt;Vissa skärpningar av straffbestämmelserna föreslås också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller även särskilda förslag avseende taxi, såsom&lt;br&gt;att taxibehörigheten enligt körkortslagstiftningen slopas och byggs in i&lt;br&gt;den särskilda taxiförarlegitimationen. Vidare föreslås bl.a. att den s.k.&lt;br&gt;brytpunktstaxan utmönstras i syfte att underlätta jämförelse och kontroll&lt;br&gt;av priset för en taxiresa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller uthyrning av fordon föreslås vissa skärpningar beträffande&lt;br&gt;kraven vid uthyrning av tyngre bussar och fordon för taxitrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås vidare att regelverket om transportförmedling upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya lagarna och följdändringarna föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 oktober 1998. Näringsidkare som erhållit trafiktillstånd enligt äldre&lt;br&gt;regler får dock tiden till den 1 januari 2001 att uppfylla de höjda kapital-&lt;br&gt;kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;yrkestrafiklag....................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om biluthyrning........................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;sekretesslagen (1980:100)...25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343).........................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:617).........................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:24) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal parkeringsövervakning...................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lagom ändring i ordningslagen (1993:1617) .34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).........................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:953) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åligganden för personal inom hälso- och sjukvården.......36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:637) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag&lt;br&gt;att bedriva uppdragsverksamhet inom sådan trafik som&lt;br&gt;avses i lagen (1985:449) om rätt att driva viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;linjetrafik...........................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1979:560) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportförmedling..........................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1985:450) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;buss- och taxivärderingsnämnden.....................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för en ny författningsreglering av yrkestrafiken... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regleringen av yrkestrafiken..........................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrkestrafiklagen (1988:263) m.m....................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning om biluthyrning............................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning om transportförmedling................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s regelverk inom yrkestrafikområdet..........................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regler om trafiktillstånd..................................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trafikansvariga.................................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Yrkeskunnande.................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Deekonomiska kraven......................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vandelskravet...................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Villkor för tillstånd...........................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsbegränsade tillstånd...................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äterkallelse av tillstånd....................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Varning.............................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hinder för ny ansökan efter äterkallelse eller avslag på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan.............................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omedelbar giltighet för beslut om äterkallelse.................76 Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörig myndighet för frågor om tillstånd.......................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regler för offentliga subjekts rätt att bedriva yrkesmässig trafik... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Linjetrafik........................................................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Särskilda regler för taxitrafik..........................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxiförarlegitimation........................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa övriga frågor om taxi..............................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell trafik........................................................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Biluthyrning..................................................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Transportförmedling......................................................................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Tillsyn m.m...................................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan mellan myndigheter.....................................112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sambearbetning av registrerade uppgifter......................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentlighet och sekretess hos besiktningsorgan............115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Ansvarsfrågor................................................................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser............................................................120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;Ikraftträdande................................................................................121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;F örfattningskommentar.................................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till yrkestrafiklag.............................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om biluthyrning...................................135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)....................................................................... 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av utsökningsregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:617).......................................................................138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av lagen (1994:953) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åligganden för personal inom hälso- och sjukvården.....139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av lagen (1996:637) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag&lt;br&gt;att bedriva uppdragsverksamhet inom sådan trafik som&lt;br&gt;avses i lagen (1985:449) om rätt att driva viss&lt;br&gt;linjetrafik.........................................................................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:560)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om transportförmedling..................................................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1985:450)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om buss- och taxivärderingsnämnden............................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag............................................................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet Ny yrkestrafiklagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1996:93).................................................................... 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Utredningens lagförslag......................................................146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna....................................168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag...............................................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande...............................................................203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1998. ...210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;yrkestrafiklag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om biluthyrning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1987:24) om kommunal parkerings-&lt;br&gt;övervakning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i ordningslagen (1993:1617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:953) om åligganden för personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1996:637) om försöksverksamhet med rätt&lt;br&gt;för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att driva viss&lt;br&gt;linjetrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om upphävande av lagen (1979:560) om transportförmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om upphävande av lagen (1985:450) om buss- och taxi-&lt;br&gt;värderingsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förs lag till yrkestrafiklag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller yrkesmässig trafik, varmed avses sådan trafik som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedrivs med personbilar, lastbilar, bussar, terrängmotorfordon eller&lt;br&gt;traktorer med tillkopplade släpfordon (traktortåg) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innebär att fordon och förare mot betalning ställs till allmänhetens&lt;br&gt;förfogande för transporter av personer eller gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller också särskilda bestämmelser om vissa transporter i&lt;br&gt;internationell vägtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i&lt;br&gt;fordonskungörelsen (1972:595).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkesmässigt bedriva person-&lt;br&gt;och godstransporter på väg och om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och&lt;br&gt;andra behörighetsbevis för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers&lt;br&gt;etableringsrätt på området för nationella och internationella transporter (EGT nr L 124,&lt;br&gt;23 5 1996, s 1, Celex 396L0026).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med trafikhuvudman avses i denna lag detsamma som i lagen Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;(1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Yrkesmässig trafik kan drivas som&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Linjetrafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik för persontrans-&lt;br&gt;porter som är tidtabellsbunden och där er-&lt;br&gt;sättningen bestäms särskilt för varje passa-&lt;br&gt;gerare för sig. En förutsättning är vidare att&lt;br&gt;trafiken inte ingår som ett led i ett samman-&lt;br&gt;hängande arrangemang, där huvudsyftet är&lt;br&gt;ett annat än själva transporten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Taxitrafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik för persontrans-&lt;br&gt;porter med personbil eller lätt lastbil som&lt;br&gt;inte är linjetrafik.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Beställningstrafik&lt;br&gt;med buss&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik för persontrans-&lt;br&gt;porter med buss, tung lastbil, terrängmotor-&lt;br&gt;fordon eller traktortåg som inte är linjetrafik.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Godstrafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik som avser trans-&lt;br&gt;port av gods.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Trafiktillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Yrkesmässig trafik får drivas endast av den som har trafiktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trafikhuvudman får utan särskilt tillstånd inom länet driva sådan&lt;br&gt;linjetrafik som inte berör något annat län. Trafikhuvudmannen får anlita&lt;br&gt;någon annan för att utföra sådan trafik. Den som utför trafiken skall ha&lt;br&gt;tillstånd till yrkesmässig trafik för persontransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Frågor om trafiktillstånd prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om sökanden eller innehavaren är en fysisk person, av länsstyrelsen&lt;br&gt;i det län där personen är folkbokförd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sökanden eller innehavaren är en juridisk person, varmed avses&lt;br&gt;även offentligrättsliga juridiska personer såsom staten, en kommun, ett&lt;br&gt;kommunalförbund eller ett landsting, av länsstyrelsen i det län där före-&lt;br&gt;tagets eller verksamhetens ledning finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller innehavaren är en fysisk person som inte är folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige eller en juridisk person vars ledning finns utanför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige, prövas frågor om trafiktillstånd av Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket prövar frågor om tillstånd till linjetrafik som berör flera län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikansvariga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Hos juridiska personer som har trafiktillstånd skall det finnas en eller&lt;br&gt;flera personer som har särskilt ansvar för att verksamheten utövas i en-&lt;br&gt;lighet med gällande regler och god branschsed samt på ett trafiksäkert&lt;br&gt;sätt (trafikansvariga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trafikansvarig skall också finnas för utomlands bosatta närings-&lt;br&gt;idkare som driver tillståndspliktig trafik i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Trafikansvariga är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i aktiebolag och ekonomiska föreningar den verkställande direk-&lt;br&gt;tören, om det finns en sådan, eller annars den styrelseledamot som bo-&lt;br&gt;laget eller föreningen har utsett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i kommanditbolag och andra handelsbolag varje bolagsman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i ideella föreningar och stiftelser den styrelseledamot som före-&lt;br&gt;ningen eller stiftelsen har utsett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i europeiska ekonomiska intressegrupperingar företagsledaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i utländska företag (filialer) den verkställande direktören i filialen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i statliga och kommunala organ samt hos andra privaträttsliga juri-&lt;br&gt;diska personer än som avses i 1-5 den eller de som organet respektive&lt;br&gt;den juridiska personen har utsett, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för näringsverksamhet som drivs av utomlands bosatta närings-&lt;br&gt;idkare föreståndaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får prövningsmyndigheten medge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att någon annan än den eller de som nu har angetts skall vara trafik-&lt;br&gt;ansvarig, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att kommanditdelägare undantas från att vara trafikansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Trafiktillstånd får endast ges till den som med hänsyn till yrkeskun-&lt;br&gt;nande, ekonomiska förhållanden och gott anseende bedöms vara lämplig&lt;br&gt;att driva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som söker trafiktillstånd skall utöver vad som följer av första&lt;br&gt;stycket kunna styrka att han uppfyller kravet på ekonomiska resurser&lt;br&gt;enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I fråga om juridiska personer och utomlands bosatta näringsidkare&lt;br&gt;skall prövningen enligt 5 § första stycket avse den eller de som är trafik-&lt;br&gt;ansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall, utom när det gäller yrkeskunnande, prövningen i fråga&lt;br&gt;om en privaträttslig juridisk person och en utomlands bosatt närings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;idkare avse den juridiska personen respektive näringsidkaren samt Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;följande personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den verkställande direktören och annan som genom en ledande&lt;br&gt;ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verk-&lt;br&gt;samheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget&lt;br&gt;eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med&lt;br&gt;den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jäm-&lt;br&gt;förligt ekonomiskt intresse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant anses&lt;br&gt;den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672) är att&lt;br&gt;anse som närstående till gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om någon av dem som anges i 6 § byts ut eller om det tillkommer&lt;br&gt;någon sådan person, skall den nya personens lämplighet prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kravet på yrkeskunnande skall anses uppfyllt av den som har god-&lt;br&gt;känts vid ett skriftligt prov som anordnats av Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provet skall avse de kunskaper som en tillståndshavare bör ha i fråga&lt;br&gt;om främst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rättsregler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företagsledning och ekonomisk ledning av ett företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tekniska normer och driftsförhållanden, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trafiksäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på yrkeskunnande skall även anses uppfyllt av den som kan&lt;br&gt;visa ett sådant bevis om yrkesmässig kompetens som har utfärdats av en&lt;br&gt;annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i en-&lt;br&gt;lighet med rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att&lt;br&gt;yrkesmässigt bedriva person- och godstransporter på väg och om ömse-&lt;br&gt;sidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis&lt;br&gt;för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers etablerings-&lt;br&gt;rätt på området för nationella och internationella transporter.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som söker trafiktillstånd skall ha tillräckliga ekonomiska resur-&lt;br&gt;ser för att på ett tillbörligt sätt kunna starta och driva företaget. Vid pröv-&lt;br&gt;ningen härav skall främst likviditet och soliditet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte särskilda skäl föranleder annat skall sökanden anses ha till-&lt;br&gt;räckliga resurser, om han förfogar över kapital och reserver om minst&lt;br&gt;100 000 kronor för ett fordon och 50 000 kronor för varje därutöver&lt;br&gt;tillkommande fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som innehar trafiktillstånd skall kunna styrka att han fort-&lt;br&gt;löpande uppfyller kravet på ekonomiska resurser enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid prövningen av sökanden i fråga om kravet på gott anseende&lt;br&gt;skall beaktas sökandens vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 124. 23.5.1996, s. 1 (Celex 396L0026).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av be-&lt;br&gt;tydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på gott anseende anses inte uppfyllt av den som har dömts för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allvarliga brott, inräknat ekonomiska brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. allvarliga eller upprepade överträdelser av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) författningar eller föreskrifter om vägtrafik och vägtransporter,&lt;br&gt;särskilt bestämmelser om förares kör- och vilotider, fordons vikt och&lt;br&gt;mått, fordons utrustning och beskaffenhet eller bestämmelser av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för trafiken, trafiksäkerheten eller skyddet av&lt;br&gt;miljön eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bestämmelser om löne- och anställningsförhållanden i branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om en ansökan om trafiktillstånd avslås på grund av omständig-&lt;br&gt;heter som anges i 11 § skall en tid på lägst sex månader och högst fem år&lt;br&gt;bestämmas, under vilken den prövade skall anses olämplig att driva&lt;br&gt;yrkesmässig trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om villkor för tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Trafiktillstånd far förenas med villkor om det finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Sådana villkor får föreskrivas såväl i samband med att tillstånd ges som&lt;br&gt;senare under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om tillstånds giltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Trafiktillstånd gäller tills vidare. Om det finns särskilda skäl, kan&lt;br&gt;tillståndet begränsas till viss tid eller till vissa transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om tillståndshavaren dör, övergår tillståndet på dödsboet. Om&lt;br&gt;tillståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet.&lt;br&gt;Tillståndet gäller, om inte prövningsmyndigheten på grund av särskilda&lt;br&gt;skäl medger längre giltighetstid, under högst sex månader räknat från&lt;br&gt;dödsfallet eller konkursbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten skall det finnas en föreståndare som har godkänts av&lt;br&gt;prövningsmyndigheten. I fråga om denne skall 5 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte har anmälts en föreståndare till prövningsmyndigheten&lt;br&gt;inom en månad efter dödsfallet eller konkursbeslutet, upphör tillståndet.&lt;br&gt;Detsamma gäller om föreståndaren inte godkänns och det inte anmäls en&lt;br&gt;annan föreståndare inom den tid som prövningsmyndigheten bestämmer.&lt;br&gt;Om inte heller den andre föreståndaren godkänns, upphör tillståndet att&lt;br&gt;gälla tre veckor efter det att beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillstånd till linjetrafik får inte ges, om det görs sannolikt att den&lt;br&gt;avsedda trafiken i betydande mån skulle komma att skada förutsättning-&lt;br&gt;arna for att driva järnvägstrafik eller trafik enligt 1 § andra stycket. Till-&lt;br&gt;stånd får dock alltid ges, om en avsevärt bättre trafikförsörjning däri-&lt;br&gt;genom skulle uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet får förenas med villkor som är ägnade att motverka sådan&lt;br&gt;skada som avses i första stycket. Sådana villkor får endast meddelas i&lt;br&gt;samband med att tillstånd ges eller omprövas enligt 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillståndets fortsatta giltighet kan prövas på nytt enligt 16 § första&lt;br&gt;stycket när tio år har förflutit efter det att det meddelades och därefter&lt;br&gt;vart tionde år. Prövningen skall göras endast om den begärs av någon&lt;br&gt;som är trafikhuvudman, eller bedriver järnvägstrafik och som berörs av&lt;br&gt;linjetrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begäran får ges in till prövningsmyndigheten tidigast två år&lt;br&gt;och senast ett år före utgången av den löpande tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för persontransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som har tillstånd till persontransporter får även frakta gods&lt;br&gt;med fordon som tillståndet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som har tillstånd till taxitrafik är skyldig att före färden genom&lt;br&gt;lämpliga åtgärder låta passagerarna få kännedom om den taxa som han&lt;br&gt;tillämpar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxan skall vara uppbyggd så att priset för transporten dels enkelt kan&lt;br&gt;bedömas före färden, dels med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid&lt;br&gt;enkelt kan beräknas efter färden. Taxan får inte vara uppbyggd så att&lt;br&gt;grunderna för prisets bestämmande förändras under färden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om prisinformation finns också i prisinformationslagen&lt;br&gt;(1991:601).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Taxiförarlegitimation m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Krav på taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En personbil eller en lätt lastbil får föras i linjetrafik eller taxitrafik&lt;br&gt;endast av den som har taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Frågor om taxiförarlegitimation prövas av länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;sökanden eller innehavaren är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om taxiförarlegitimation för den som inte är folkbokförd i&lt;br&gt;Sverige prövas av Länsstyrelsen i Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen avseende taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Taxiförarlegitimation far ges till den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 21 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan minst två år har körkort med behörigheten B eller har körkort&lt;br&gt;med behörigheten D,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppfyller de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till&lt;br&gt;säkerheten för passagerare och andra trafikanter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig att&lt;br&gt;tjänstgöra som förare i taxitrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i första stycket 2 om krav på innehav av körkort med be-&lt;br&gt;hörigheten B sedan minst två år gäller inte den som under de tre senaste&lt;br&gt;åren har haft taxiförarlegitimation och som vid ansökan om ny sådan har&lt;br&gt;körkort med behörigheten B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En taxiförarlegitimation gäller endast tillsammans med ett giltigt kör-&lt;br&gt;kort. Legitimationen far förenas med villkor som är motiverade av medi-&lt;br&gt;cinska eller andra särskilda skäl. Villkor får meddelas såväl i samband&lt;br&gt;med att legitimationen beslutas som senare under giltighetstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som söker eller innehar taxiförarlegitimation är skyldig att&lt;br&gt;genomgå läkarundersökning, blodprovstagning eller annan liknande&lt;br&gt;undersökning för prövning av de medicinska krav som avses i denna lag&lt;br&gt;eller i föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en läkare vid undersökning av en innehavare av taxiförarlegi-&lt;br&gt;timation finner att denne av medicinska skäl är uppenbart olämplig att&lt;br&gt;inneha sådan legitimation, skall läkaren anmäla det till prövningsmyn-&lt;br&gt;digheten. Innan någon anmälan görs skall läkaren underrätta innehava-&lt;br&gt;ren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att inne-&lt;br&gt;havaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att föra ett&lt;br&gt;fordon i sådan trafik som avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I ett mål eller ärende om taxiförarlegitimation far prövningsmyn-&lt;br&gt;digheten förelägga den enskilde att ge in läkarintyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kravet på yrkeskunnande enligt 3 § 4 skall anses uppfyllt av den&lt;br&gt;som har godkänts vid ett skriftligt prov som anordnats av Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en ansökan om taxiförarlegitimation avslås på grund av att&lt;br&gt;kravet på laglydnad enligt 3 § 4 inte anses uppfyllt, skall en tid på lägst&lt;br&gt;sex månader och högst fem år bestämmas under vilken den prövade skall&lt;br&gt;anses olämplig att inneha taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Genom förhandsbesked kan det prövas om det finns hinder mot att&lt;br&gt;taxiförarlegitimation ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på förarbehörighet i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Traktortåg eller tung terrängvagn får föras i yrkesmässig trafik&lt;br&gt;endast av den som har körkort med behörigheten C, D eller E eller har&lt;br&gt;taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett utländskt körkort medför inte rätt för någon annan än med-&lt;br&gt;borgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;att köra svenskregistrerat motordrivet fordon i yrkesmässig trafik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Internationella vägtransporter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med internationella vägtransporter avses i denna lag yrkesmässiga&lt;br&gt;transporter på väg av personer eller gods till eller från Sverige eller i&lt;br&gt;transittrafik genom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För internationella transporter inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet (EES) gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt för transporter med fordon som är registrerade i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Internationella vägtransporter och yrkesmässig trafik utom landet&lt;br&gt;med fordon som är registrerad i Sverige far drivas endast av den som har&lt;br&gt;trafiktillstånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § På grund av överenskommelse mellan Sverige och en annan stat kan&lt;br&gt;det vid trafik som avses i 2 § krävas särskilt tillstånd för transport av&lt;br&gt;personer eller gods med ett fordon som är registrerat i Sverige&lt;br&gt;(transporttillstånd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt for transporter med fordon som är registrerade i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Internationella vägtransporter och annan yrkesmässig trafik i Sverige&lt;br&gt;med fordon som är registrerad i utlandet får utföras endast av den som&lt;br&gt;har getts tillstånd av en behörig utländsk myndighet till sådana trans-&lt;br&gt;porter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § På grund av överenskommelse mellan Sverige och en annan stat kan&lt;br&gt;det vid trafik som avses i 4 § utöver tillstånd enligt den bestämmelsen&lt;br&gt;krävas särskilt tillstånd av en behörig utländsk myndighet för transport&lt;br&gt;av personer eller gods med ett fordon som är registrerat i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid trafik som avses i 4 §, med fordon registrerade i en stat med vilken&lt;br&gt;Sverige inte har någon överenskommelse om vägtransporter, krävs ut-&lt;br&gt;över tillstånd enligt den bestämmelsen tillstånd av behörig svensk myn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frågor om transporttillstånd och tillstånd enligt 5 § andra stycket&lt;br&gt;prövas när det gäller persontransporter av Vägverket och när det gäller&lt;br&gt;godstransporter av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Transporttillstånd far endast meddelas den som kan förväntas iaktta&lt;br&gt;de bestämmelser som gäller för trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När ett transporttillstånd meddelas skall det förenas med de villkor&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett transporttillstånd får inte överlåtas utan medgivande av den myn-&lt;br&gt;dighet som har meddelat det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Äterkallelse av tillstånd och taxiförarlegitimation m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av trafiktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om det i den yrkesmässiga trafiken eller i övrigt vid driften av&lt;br&gt;trafikrörelsen eller i annan näringsverksamhet som tillståndshavaren&lt;br&gt;driver har förekommit allvarliga missförhållanden eller om annars förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillstånd enligt 2 kap. 5 § inte längre föreligger, skall&lt;br&gt;tillståndet återkallas av prövningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandena inte är så allvarliga att tillståndet bör återkallas,&lt;br&gt;kan i stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett tillstånd skall återkallas enligt 1 § om en tillståndshavare, en&lt;br&gt;trafikansvarig eller någon annan som prövats enligt 2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har dömts for allvarliga brott, inräknat ekonomiska brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har dömts för allvarliga eller upprepade överträdelser av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) författningar eller föreskrifter om vägtrafik och vägtransporter, Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;särskilt bestämmelser om förares kör- och vilotider, fordons vikt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mått, fordons utrustning och beskaffenhet eller bestämmelser av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för trafiken, trafiksäkerheten eller skyddet av&lt;br&gt;miljön, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bestämmelser om löne- och anställningsförhållanden i branschen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i väsentlig mån har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter mot det&lt;br&gt;allmänna vad avser betalning av skatter och avgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på väsentligt sätt har åsidosatt villkor för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall också återkallas, om det vid prövning som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 § framgår att någon av dem som prövats är olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett tillstånd återkallas på grund av någon av de omständigheter&lt;br&gt;som anges i 2 § eller på grund av allvarliga missförhållanden enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket skall en tid på lägst tre och högst fem år bestämmas, under&lt;br&gt;vilken den prövade skall anses olämplig att driva yrkesmässig trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett ärende som avses i 1-3 §§ far inte avgöras utan att tillstånds-&lt;br&gt;havaren har getts skälig tid att byta ut en trafikansvarig eller annan vars&lt;br&gt;lämplighet prövas. Om inte heller den nya personen godkänns skall till-&lt;br&gt;ståndet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett tillstånd som inte används skall återkallas, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av taxiförarlegitimation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En taxiförarlegitimation skall återkallas av prövningsmyndigheten&lt;br&gt;om innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom brottslig gärning eller på grund av andra missförhållanden&lt;br&gt;har visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i linjetrafik eller taxitrafik&lt;br&gt;enligt 3 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte längre uppfyller de medicinska krav som avses i 3 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begär att legitimationen skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de missförhållanden som avses i första stycket 1 inte är så allvar-&lt;br&gt;liga att tillståndet bör återkallas kan i stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en taxiförarlegitimation återkallas på grund av omständigheter&lt;br&gt;som anges i 6 § 1 skall en tid på lägst tre och högst fem år bestämmas,&lt;br&gt;under vilken den prövade skall anses olämplig att inneha taxiförarlegiti-&lt;br&gt;mation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En taxiförarlegitimation skall återkallas tills vidare i avvaktan på&lt;br&gt;slutligt avgörande, om det på sannolika skäl kan antas att legitimationen&lt;br&gt;kommer att slutligt återkallas enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En taxiförarlegitimation skall tas om hand av en polisman eller en&lt;br&gt;åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det finns grund för att ta hand om innehavarens körkort enligt&lt;br&gt;23 § körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om körkortet eller legitimationen har återkallats, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det på sannolika skäl kan antas att legitimationen kommer att&lt;br&gt;återkallas enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En taxiförarlegitimation är ogiltig under den tid den är omhändertagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en taxiförarlegitimation har omhändertagits enligt 9 § första&lt;br&gt;stycket 3, skall prövningsmyndigheten utan dröjsmål avgöra om&lt;br&gt;legitimationen skall återkallas tills vidare eller lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När en taxiförarlegitimation återkallas, tas om hand eller blir ogiltig&lt;br&gt;av något annat skäl skall innehavaren efter anmaning överlämna den till&lt;br&gt;Vägverket eller en polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om en taxiförarlegitimation har blivit ogiltig endast på grund av att&lt;br&gt;föreskriven körkortsbehörighet saknas, skall legitimationen lämnas ut i&lt;br&gt;samband med att körkortet lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av transporttillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När ett trafiktillstånd återkallas skall även transporttillstånd åter-&lt;br&gt;kallas av den prövningsmyndighet som anges i 4 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall reglerna om äterkallelse av trafiktillstånd i 1-5 §§ till-&lt;br&gt;lämpas även i fråga om transporttillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Till grund för slutlig äterkallelse eller varning med anledning av&lt;br&gt;brottslig gärning skall beträffande frågan om brott föreligger läggas en&lt;br&gt;lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt före-&lt;br&gt;läggande av ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt&lt;br&gt;20 kap. 7 § rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Med en svensk dom jämställs en brottmålsdom eller ett annat lik-&lt;br&gt;värdigt avgörande som har meddelats av en utländsk domstol eller någon&lt;br&gt;annan utländsk myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ett beslut om äterkallelse eller varning skall delges den som be-&lt;br&gt;slutet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Prövningsmyndigheten utövar tillsyn över att tillståndshavare be-&lt;br&gt;driver verksamheten enligt gällande bestämmelser. Prövningsmyndig-&lt;br&gt;heten skall också i övrigt verka för att kraven på trafiksäkerhet, trafik-&lt;br&gt;miljö och arbetsmiljö uppfylls samt för att yrkesmässig trafik bedrivs&lt;br&gt;under konkurrensvillkor som är lika för alla trafikutövare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheten utövar också tillsyn över att innehavare av taxi-&lt;br&gt;förarlegitimation uppfyller de krav som gäller för legitimationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Bestämmelser om tillsyn över handikappanpassning av kollek-&lt;br&gt;tivtrafik finns i lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Straffbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Olaga yrkesmässig trafik m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som uppsåtligen driver yrkesmässig trafik enligt denna lag utan&lt;br&gt;tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;villkor som har meddelats i tillståndet döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställaransvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har yrkesmässig trafik enligt denna lag drivits utan tillstånd, döms&lt;br&gt;den som yrkesmässigt för egen eller annans räkning har slutit avtal om&lt;br&gt;transporten med trafikutövaren till böter eller fängelse i högst ett år, om&lt;br&gt;han kände till eller hade skälig anledning anta att tillstånd saknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott mot bestämmelserna om taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som i strid mot 3 kap. 1 § uppsåtligen för ett fordon utan att&lt;br&gt;inneha taxiförarlegitimation döms till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms en tillståndshavare som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet i strid mot 3 kap. 1 § anlitar förare som saknar taxiförar-&lt;br&gt;legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot villkor som&lt;br&gt;har meddelats för taxiförarlegitimationen döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott mot bestämmelserna om krav på förarbehörighet i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som uppsåtligen bryter mot bestämmelserna i 3 kap. 10 eller&lt;br&gt;11 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som i fall som avses i 3 kap. 10 eller 11 § uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet överlämnar åt eller på annat sätt tillåter annan att föra fordon&lt;br&gt;utan att denne är berättigad till det döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hindrande av fortsatt färd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett fordon framförs i strid mot denna lag eller en föreskrift eller&lt;br&gt;ett villkor som har meddelats med stöd av lagen får polisman eller&lt;br&gt;tulltjänsteman hindra fortsatt färd. Därvid får polismannen eller&lt;br&gt;tulltjänstemannen medge att det fordon med vilket transporten sker förs&lt;br&gt;till närmaste lämpliga uppställnings- eller avlastningsplats eller verkstad.&lt;br&gt;I fråga om ett fordon som är registrerat i utlandet och som förs in i&lt;br&gt;Sverige far polismannen eller tulltjänstemannen medge att det omedel-&lt;br&gt;bart förs ut ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande av registreringsskylt för taxifordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En registreringsskylt som avses i 18 § tredje stycket bilregister-&lt;br&gt;kungörelsen (1972:599) får tas om hand av polisman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fordonet utan tillstånd används i taxitrafik eller om det av annan&lt;br&gt;anledning inte längre finns förutsättningar för att fordonet skall ha en&lt;br&gt;sådan skylt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om fordonet är belagt med körförbud enligt fordonskungörelsen&lt;br&gt;(1972:595),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det för fordonet gäller brukandeförbud enligt bilregisterkun-&lt;br&gt;görelsen eller fordonsskattelagen (1988:327), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om fordonet saknar föreskriven trafikförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett omhändertagande av registreringsskyltar tillämpas 6 § andra&lt;br&gt;meningen på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträde vid förundersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid förundersökning som gäller brott enligt 1 § får åklagare eller&lt;br&gt;polismyndighet som leder undersökningen begära hjälp av en tullmyn-&lt;br&gt;dighet samt ge tulltjänsteman i uppdrag att genomföra en viss åtgärd&lt;br&gt;under förundersökningen, om det är lämpligt med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning att anta att brott enligt första stycket har för-&lt;br&gt;övats, har en tulltjänsteman samma befogenhet som tillkommer polisman&lt;br&gt;att hålla förhör och vidta andra åtgärder enligt 23 kap. 3 § tredje stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Länsstyrelsens beslut i frågor om beviljande av tillstånd till linje-&lt;br&gt;trafik, villkor för sådant tillstånd och omprövning enligt 2 kap. 17 § far&lt;br&gt;överklagas hos Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i andra frågor som rör tillstånd till linjetrafik än&lt;br&gt;sådana som avses i första stycket får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsens beslut i frågor om taxitrafik, beställningstrafik med&lt;br&gt;buss och godstrafik far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vägverkets beslut i frågor om linjetrafik far överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen. Vägverkets beslut om äterkallelse eller varning i ett ärende om&lt;br&gt;linjetrafik överklagas dock hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Länsstyrelsens beslut i frågor om taxiförarlegitimation far över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporttillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vägverkets och Generaltullstyrelsens beslut i frågor om transport-&lt;br&gt;tillstånd och tillstånd enligt 4 kap. 5 § andra stycket far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beslut i fråga om skriftliga prov enligt 2 kap. 8 § eller 3 kap. 7 §&lt;br&gt;eller om omhändertagande enligt 5 kap. 9 § far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande att ge in läkarintyg far överklagas endast i samband&lt;br&gt;med överklagande av det beslut genom vilket ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en förvaltningsmyndighet överklagar en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstols beslut, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltningsmyndighet far föra talan även till förmån för den en-&lt;br&gt;skilda parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva eller i enskilda fall medge undantag från denna lag. Undantag får&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag&lt;br&gt;samt meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. taxitrafik såvitt gäller prisinformation, utmärkning av fordon och&lt;br&gt;den lokalkännedom som taxiförare bör ha,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. taxameterutrustning samt användning och kontroll av sådan utrust-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. registrering av tillståndsinnehav och innehav av taxiförarlegitima-&lt;br&gt;tion samt avgifter för den kontroll som behövs, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kunskapskrav för fordonsbesättningar vid vägtransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari&lt;br&gt;riket har befunnit sig får regeringen föreskriva att denna lag helt eller&lt;br&gt;delvis inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 då lagen (1985:449) om&lt;br&gt;rätt att driva viss linjetrafik och yrkestrafiklagen (1988:263) skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Trafiktillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;gälla som motsvarande tillstånd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det i ett tillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;har föreskrivits att tillståndet gäller endast under viss tid, skall för-&lt;br&gt;eskriften fortfarande gälla. Även övriga villkor och begränsningar som&lt;br&gt;har föreskrivits i ett sådant tillstånd skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ett särskilt medgivande till trafik som har lämnats enligt lagen om&lt;br&gt;rätt att driva viss linjetrafik gäller också fortsättningsvis, inbegripet de&lt;br&gt;villkor och begränsningar som kan ha föreskrivits för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I fråga om den som har erhållit trafiktillstånd enligt äldre bestäm-&lt;br&gt;melser tillämpas kapitalkraven i 5 b § yrkestrafikförordningen&lt;br&gt;(1988:1503) intill utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Ärende som före ikraftträdandet inte har avslutats hos den myndig-&lt;br&gt;het som enligt äldre bestämmelser är behörig att pröva det skall prövas av&lt;br&gt;den myndigheten även om denna inte är behörig enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift&lt;br&gt;som har ersatts med en bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i&lt;br&gt;stället avse den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om biluthyrning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller yrkesmässig uthyrning av bilar och terrängmotor-&lt;br&gt;fordon utan förare för kortare tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i&lt;br&gt;fordonskungörelsen (1972:595).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillstånd krävs för att driva en uthymingsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Frågor om tillstånd till uthymingsrörelse prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om sökanden eller innehavaren är en fysisk person, av länsstyrelsen&lt;br&gt;i det län där personen är folkbokförd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sökanden eller innehavaren är en juridisk person, av länsstyrel-&lt;br&gt;sen i det län där företagets ledning finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller innehavaren är en fysisk person som inte är folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige eller en juridisk person där företagets ledning finns&lt;br&gt;utanför Sverige, prövas frågor om tillstånd av Länsstyrelsen i Stock-&lt;br&gt;holms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett tillstånd gäller tills vidare. Om det finns särskilda skäl, får det&lt;br&gt;begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd far förenas med villkor, om det finns särskilda skäl. Vill-&lt;br&gt;kor får meddelas såväl i samband med att ett tillstånd ges som senare&lt;br&gt;under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillstånd till uthymingsrörelse får ges endast till den som med hän-&lt;br&gt;syn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden, vilja och förmåga att&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt&lt;br&gt;andra omständigheter av betydelse bedöms vara lämplig att driva verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Hos juridiska personer som har tillstånd till uthymingsrörelse skall&lt;br&gt;det finnas en eller flera personer som har särskilt ansvar för att verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs i enlighet med gällande regler och god branschsed samt&lt;br&gt;med tillgodoseende av trafiksäkerhetens krav. En eller flera ansvariga&lt;br&gt;skall också finnas för uthymingsrörelser som bedrivs i Sverige av ut-&lt;br&gt;omlands bosatta näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavaren utser den eller de som skall vara ansvariga. Ansva-&lt;br&gt;riga skall vara bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I fråga om juridiska personer och utomlands bosatta näringsidkare&lt;br&gt;skall prövningen enligt 6 § avse den eller de som är ansvariga för ut-&lt;br&gt;hymingsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall, utom när det gäller yrkeskunnande, prövningen i fråga&lt;br&gt;om en juridisk person eller en utomlands bosatt näringsidkare avse den&lt;br&gt;juridiska personen respektive näringsidkaren samt följande personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den verkställande direktören och annan som genom en ledande&lt;br&gt;ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verk-&lt;br&gt;samheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget&lt;br&gt;eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med&lt;br&gt;den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jäm-&lt;br&gt;förligt ekonomiskt intresse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant anses&lt;br&gt;den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672) är att&lt;br&gt;anse som närstående till gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om någon av dem som anges i 8 § byts ut eller om det tillkommer&lt;br&gt;någon sådan person, skall den nya personens lämplighet prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om tillståndshavaren dör, övergår tillståndet på dödsboet. Om&lt;br&gt;tillståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet.&lt;br&gt;Tillståndet gäller, om inte prövningsmyndigheten på grund av särskilda&lt;br&gt;skäl medger längre giltighetstid, under högst sex månader räknat från&lt;br&gt;dödsfallet eller konkursbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten skall det finnas en föreståndare som har godkänts av&lt;br&gt;prövningsmyndigheten. I fråga om denne skall 6 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte har anmälts en föreståndare till prövningsmyndigheten&lt;br&gt;inom en månad efter dödsfallet eller konkursbeslutet, upphör tillståndet.&lt;br&gt;Detsamma gäller om föreståndaren inte godkänns och det inte anmäls en&lt;br&gt;annan föreståndare inom den tid som prövningsmyndigheten bestämmer.&lt;br&gt;Om inte heller den andre föreståndaren godkänns, upphör tillståndet att&lt;br&gt;gälla tre veckor efter det att beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om det i uthymingsrörelsen eller i någon annan näringsverksamhet&lt;br&gt;som tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga missförhållanden&lt;br&gt;eller om annars förutsättningarna för tillstånd enligt 6 § inte längre&lt;br&gt;föreligger, skall tillståndet återkallas av prövningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandena inte är så allvarliga att tillståndet bör återkallas,&lt;br&gt;kan i stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett tillstånd till uthymingsrörelse skall återkallas, om det vid pröv-&lt;br&gt;ning enligt 9 § framgår att någon av dem som prövningen avser är&lt;br&gt;olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett ärende som avses i 11 eller 12 § får inte avgöras utan att till-&lt;br&gt;ståndshavaren har getts skälig tid att byta ut den vars lämplighet prövas.&lt;br&gt;Om inte heller den nya personen godkänns skall tillståndet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett tillstånd som inte används skall återkallas, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett beslut om äterkallelse eller varning skall delges den som be-&lt;br&gt;slutet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om uthyrningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § I en uthymingsrörelse far ett fordon inte lämnas ut till någon annan&lt;br&gt;person som förare än den som kan visa att han har behörighet att föra&lt;br&gt;fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En buss som är inrättad för fler än sjutton personer inklusive föra-&lt;br&gt;ren får endast lämnas ut till den som innehar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett sådant bevis på yrkeskompetens som avses i artikel 5.2 andra&lt;br&gt;stycket c i rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985&lt;br&gt;om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; och som&lt;br&gt;inte är äldre än fem år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett intyg om minst ett års tjänstgöring som förare av buss i yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik eller motsvarande erfarenhet under de senaste fem åren&lt;br&gt;(körvaneintyg).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett fordon som enligt fordonskungörelsen (1972:595) är registre-&lt;br&gt;ringsbesiktigat för taxitrafik får inte hyras ut till någon annan än den som&lt;br&gt;har tillstånd till sådan trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGTnrL 370,31.12.1985, s. 1 (Celex 385R3820).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Prövningsmyndigheten utövar tillsyn över att tillståndshavaren&lt;br&gt;bedriver verksamheten enligt gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som uppsåtligen driver uthymingsrörelse enligt denna lag utan&lt;br&gt;tillstånd döms till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;villkor som har meddelats i tillståndet döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmel-&lt;br&gt;serna i 16, 17 eller 18 § döms till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En prövningsmyndighets beslut enligt denna lag far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande&lt;br&gt;till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om prövningsmyndigheten överklagar en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstols beslut, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheten får föra talan även till förmån för den enskilda&lt;br&gt;parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag&lt;br&gt;samt meddela föreskrifter i fråga om registrering av tillståndsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 då lagen (1979:561) om&lt;br&gt;biluthyrning skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser skall gälla&lt;br&gt;som motsvarande tillstånd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det i ett tillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;har föreskrivits att tillståndet gäller endast under viss tid, skall före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriften fortfarande gälla. Även övriga villkor och begränsningar som har Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;föreskrivits i ett tillstånd skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift&lt;br&gt;som har ersatts med en bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i&lt;br&gt;stället avse den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 31 § sekretesslagen (1980:100)' och&lt;br&gt;bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;prövning av någons lämplighet att&lt;br&gt;ha körkort, traktorkort, luftfarts-&lt;br&gt;certifikat eller sådant behörighets-&lt;br&gt;bevis som avses i luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297) för uppgift om den en-&lt;br&gt;skildes hälsotillstånd eller andra&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider bety-&lt;br&gt;dande men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte beslut i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;prövning av någons lämplighet att&lt;br&gt;ha körkort, traktorkort, taxiförar-&lt;br&gt;legitimation enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1998:000), luftfartscertifikat eller&lt;br&gt;sådant behörighetsbevis som avses&lt;br&gt;i luftfartslagen (1957:297) för upp-&lt;br&gt;gift om den enskildes hälsotillstånd&lt;br&gt;eller andra personliga för-&lt;br&gt;hållanden, om det kan antas att den&lt;br&gt;som uppgiften rör eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider betydande&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte beslut&lt;br&gt;i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:958.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfälligheter&lt;br&gt;eller andra enskilda där totalför-&lt;br&gt;svarspliktiga fullgör civilplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;förmåner för totalförsvars-&lt;br&gt;pliktiga som fullgör civilplikt (SFS&lt;br&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsföreningen Svensk&lt;br&gt;fisk, ekonomisk förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksprovplatserna Aktiebolaget&lt;br&gt;Svensk Anläggningsprovning,&lt;br&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning&lt;br&gt;och Apoteksbolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsfinansierings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag, SBAB och SBAB,&lt;br&gt;Statens Bostadslåneaktiebolag&lt;br&gt;samt det av staten ägda bolag&lt;br&gt;som övertar ansvaret för de stat-&lt;br&gt;ligt finansierade bostadslånen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i marknadsreglerande&lt;br&gt;syfte (SFS 1974:226)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll som riksprovplats (SFS&lt;br&gt;1992:1119)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningen av de lån som anges i&lt;br&gt;bilagan till lagen (1996:1179) om&lt;br&gt;ändrade förutsättningar för vissa&lt;br&gt;statligt reglerade bostadslån m.m.&lt;br&gt;samt lån enligt förordningen&lt;br&gt;(1989:858) om ersättningslån för&lt;br&gt;bostadsändamål, i den mån hand-&lt;br&gt;lingarna inkommit eller upprättats&lt;br&gt;före den 1 januari 1997, och för&lt;br&gt;tiden därefter sådana handlingar i&lt;br&gt;låneärenden enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:1021) om tilläggslån för om-&lt;br&gt;byggnad av bostadshus, m.m. som&lt;br&gt;överlämnas av Boverket samt&lt;br&gt;handlingar i ärenden om icke ut-&lt;br&gt;betalda bostadslån till ny- eller om-&lt;br&gt;byggnad enligt nybyggnadslåne-&lt;br&gt;förordningen (1986:692) för bo-&lt;br&gt;städer eller ombyggnadslåneförord-&lt;br&gt;ningen (1986:693) för bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsorganen Aktiebolaget fordonskontroll (SFS 1994:2043)&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, SMP Svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinprovning Aktiebolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfälligheter prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;eller andra enskilda där totalför- förmåner för totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;svarspliktiga fullgör civilplikt som fullgör civilplikt (SFS&lt;br&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsföreningen Svensk fisk,&lt;br&gt;ekonomisk förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i marknadsreglerande&lt;br&gt;syfte (SFS 1974:226)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsfmansierings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag, SBAB och SBAB,&lt;br&gt;Statens Bostadslåneaktiebolag&lt;br&gt;samt det av staten ägda bolag&lt;br&gt;som övertar ansvaret för de stat-&lt;br&gt;ligt finansierade bostadslånen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningen av de lån som anges i&lt;br&gt;bilagan till lagen (1996:1179) om&lt;br&gt;ändrade förutsättningar för vissa&lt;br&gt;statligt reglerade bostadslån m.m.&lt;br&gt;samt lån enligt förordningen&lt;br&gt;(1989:858) om ersättningslån för&lt;br&gt;bostadsändamål, i den mån hand-&lt;br&gt;lingarna inkommit eller upprättats&lt;br&gt;före den 1 januari 1997, och för&lt;br&gt;tiden därefter sådana handlingar i&lt;br&gt;låneärenden enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:1021) om tilläggslån för om-&lt;br&gt;byggnad av bostadshus, m.m. som&lt;br&gt;överlämnas av Boverket samt&lt;br&gt;handlingar i ärenden om icke ut-&lt;br&gt;betalda bostadslån till ny- eller om-&lt;br&gt;byggnad enligt nybyggnadslåne-&lt;br&gt;förordningen (1986:692) för bo-&lt;br&gt;städer eller ombyggnadslåneförord-&lt;br&gt;ningen (1986:693) för bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0363/prop_199798__63-2.png" style="width:15pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5&lt;br&gt;och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och&lt;br&gt;dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt&lt;br&gt;uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får&lt;br&gt;anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om&lt;br&gt;beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning&lt;br&gt;av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och&lt;br&gt;återbetalning av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift&lt;br&gt;om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,&lt;br&gt;dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga&lt;br&gt;förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1038.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-&lt;br&gt;myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person&lt;br&gt;ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för&lt;br&gt;en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvida-&lt;br&gt;tion eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-&lt;br&gt;sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt&lt;br&gt;från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräk-&lt;br&gt;ning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxe-&lt;br&gt;ringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tid-&lt;br&gt;punkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens&lt;br&gt;storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs&lt;br&gt;för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för&lt;br&gt;värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöin-&lt;br&gt;komst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-&lt;br&gt;ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;Uppgift från centrala bil-&lt;br&gt;registret om innehav av fordon&lt;br&gt;samt om fordonets registrerings-&lt;br&gt;nummer, märke, typ och årsmodell&lt;br&gt;samt tillstånd enligt yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen (1988:263) och lagen&lt;br&gt;(1979:561) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,&lt;br&gt;uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter&lt;br&gt;enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinveste-&lt;br&gt;ringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725)&lt;br&gt;om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bil-&lt;br&gt;registret om innehav av fordon&lt;br&gt;samt om fordonets registrerings-&lt;br&gt;nummer, märke, typ och årsmodell&lt;br&gt;samt tillstånd enligt yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen (1998:000) och lagen&lt;br&gt;(1998:000) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om be-&lt;br&gt;slut om sådan skattereduktion, uppgifter for bestämmande av&lt;br&gt;skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastig-&lt;br&gt;hetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut&lt;br&gt;om sådan skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt for byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i&lt;br&gt;2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansom-&lt;br&gt;slutning for koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen&lt;br&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets&lt;br&gt;storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnads-&lt;br&gt;beloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §&lt;br&gt;andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisations-&lt;br&gt;nummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och&lt;br&gt;andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verk-&lt;br&gt;ställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är&lt;br&gt;fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsre-&lt;br&gt;konstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och förenings-&lt;br&gt;registret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohol-&lt;br&gt;lagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt&lt;br&gt;vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfallen samt de tids-&lt;br&gt;perioder som uppgifterna avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader&lt;br&gt;för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnum-&lt;br&gt;mer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum&lt;br&gt;för förändring av lönesumma samt om sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och&lt;br&gt;datum för inkomstanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat sägs i andra - fjärde styckena skall sådana uppgifter i&lt;br&gt;det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod&lt;br&gt;gallras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:524&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,&lt;br&gt;7 § 3, med undäntag av uppgifter om beslut om äterkallelse av F-skatt-&lt;br&gt;sedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt&lt;br&gt;lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras&lt;br&gt;även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma&lt;br&gt;gäller uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer för make och person som likställs med make vid be-&lt;br&gt;skattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart&lt;br&gt;på kontrolluppgift om inkomst av kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investerings-&lt;br&gt;avdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdes-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tillstånd enligt Uppgift om tillstånd enligt&lt;br&gt;yrkestrafiklagen (1988:263) och yrkestrafiklagen (1998:000) och&lt;br&gt;lagen (1979:561) om biluthyrning lagen (1998:000) om biluthyrning&lt;br&gt;samt uppgifter som avses i 7 § 26- samt uppgifter som avses i 7 § 26-&lt;br&gt;29 skall gallras två år efter ut- 29 skall gallras två år efter ut-&lt;br&gt;gången av det år då uppgifterna gången av det år då uppgifterna&lt;br&gt;registrerades. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;'&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av&lt;br&gt;det år under vilket revisionen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för upp-&lt;br&gt;gifter som avses i första eller fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;(1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling foras dels ett för hela landet gemensamt utsök-&lt;br&gt;ningsregister (det centrala utsökningsregistret), dels ett regionalt utsök-&lt;br&gt;ningsregister för varje region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall användas inom exekutionsväsendet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verkställighet enligt utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-&lt;br&gt;ringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning&lt;br&gt;av skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fördelning av mål, ärenden och handlingar mellan kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheter samt redovisning till sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren får användas av myn-&lt;br&gt;digheter utanför exekutionsväsen-&lt;br&gt;det för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändamål som avses i andra&lt;br&gt;stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. planering, samordning och&lt;br&gt;uppföljning av revisions- och annan&lt;br&gt;kontrollverksamhet vid beskattning&lt;br&gt;och tulltaxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utredningar vid bestämmande&lt;br&gt;och uppbörd av skatter, tullar och&lt;br&gt;socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillsyn över innehavare av&lt;br&gt;trafiktillstånd och trafikansvariga&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagen (1988:263).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren far användas av myn-&lt;br&gt;digheter utanför exekutionsväsen-&lt;br&gt;det för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändamål som avses i andra&lt;br&gt;stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;planering, samordning och&lt;br&gt;uppföljning av revisions- och annan&lt;br&gt;kontrollverksamhet vid beskattning&lt;br&gt;och tulltaxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utredningar vid bestämmande&lt;br&gt;och uppbörd av skatter, tullar och&lt;br&gt;socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;tillsyn över innehavare av&lt;br&gt;trafiktillstånd och trafikansvariga&lt;br&gt;samt övriga prövade som avses i&lt;br&gt;2 kap. 6, 7 och 15 §§ yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen (1998:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsyn över innehavare av till-&lt;br&gt;stånd till biluthyrning och övriga&lt;br&gt;prövade som avses i 8-10 §§&lt;br&gt;lagen (1998:000) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1439.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:24) om&lt;br&gt;kommunal parkeringsövervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1987:24) om kommunal parke-&lt;br&gt;ringsövervakning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Parkeringsvakter förordnas av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till parkeringsvakter får förordnas arbetstagare hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunala parkeringsaktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;sådana kommunala trafik- 4. sådana kommunala trafik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag som inom kommunen aktiebolag som inom kommunen&lt;br&gt;bedriver linjetrafik enligt yrkes- bedriver linjetrafik enligt yrkes-&lt;br&gt;trafiklagen (1988:263), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;trafiklagen (1998:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådana bevakningsföretag som omfattas av lagen (1974:191) om be-&lt;br&gt;vakningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett förordnande enligt första stycket skall också anses ett beslut av&lt;br&gt;kommunen om anställning som parkeringsvakt eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:717.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i ordningslagen&lt;br&gt;(1993:1617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § ordningslagen (1993:1617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;gäller trafik med tunnelbana och gäller trafik med tunnelbana och&lt;br&gt;spårväg samt sådan yrkesmässig spårväg samt sådan yrkesmässig&lt;br&gt;trafik för persontransporter som trafik för persontransporter som&lt;br&gt;avses i yrkestrafiklagen (1988:263). avses i yrkestrafiklagen (1998:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 15 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När personbilar eller motorcyklar När personbilar eller motorcyklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvas eller förhyrs för andra&lt;br&gt;ändamål än återförsäljning,&lt;br&gt;uthyrning, persontransporter i&lt;br&gt;yrkesmässig trafik enligt yrkes-&lt;br&gt;trafiklagen (1988:263), transporter&lt;br&gt;av avlidna eller körkortsutbildning&lt;br&gt;som omfattas av skatteplikt far av-&lt;br&gt;drag inte göras för ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av fordonet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhyrning av fordonet om det&lt;br&gt;i endast ringa omfattning används i&lt;br&gt;den verksamhet som medför&lt;br&gt;skatteskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvas eller förhyrs för andra&lt;br&gt;ändamål än återförsäljning,&lt;br&gt;uthyrning, persontransporter i&lt;br&gt;yrkesmässig trafik enligt yrkes-&lt;br&gt;trafiklagen (1998:000), transporter&lt;br&gt;av avlidna eller körkortsutbildning&lt;br&gt;som omfattas av skatteplikt får av-&lt;br&gt;drag inte göras för ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av fordonet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhyrning av fordonet om det&lt;br&gt;i endast ringa omfattning används i&lt;br&gt;den verksamhet som medför&lt;br&gt;skatteskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1327.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:953) om&lt;br&gt;åligganden för personal inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;U §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen skyldig att lämna ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om huruvida någon vistas pä en sjukvårdsinrättning om upp-&lt;br&gt;giften i ett särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polis-&lt;br&gt;myndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift som behövs för en rättsmedicinsk undersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift som Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och&lt;br&gt;medicinska frågor behöver för sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja en&lt;br&gt;studerande från högskoleutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift som Vägverket be- 5. uppgift som Vägverket behö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höver för prövning av någons ver för prövning av någons lämp-&lt;br&gt;lämplighet att ha körkort eller lighet att ha körkort, traktorkort&lt;br&gt;traktorkort. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller taxiförarlegitimation enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkestrafiklagen (1998:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:637) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med rätt för kommunala&lt;br&gt;aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att&lt;br&gt;driva viss linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1996:637) om försöks-&lt;br&gt;verksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet inom sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att&lt;br&gt;driva viss linjetrafik samt 1 § lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om försöksverksamhet med Lag om försöksverksamhet med&lt;br&gt;rätt för kommunala aktiebolag att rätt för kommunala aktiebolag att&lt;br&gt;bedriva uppdragsverksamhet inom bedriva uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;sådan trafik som avses i lagen viss trafik enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1985:449) om rätt att driva viss (1998:000)&lt;br&gt;linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett kommunalt aktiebolag får, i Ett kommunalt aktiebolag får, i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag, driva verksamhet som denna lag, driva verksamhet som&lt;br&gt;avstsi lagen (1985:449) om rätt att avses i 2 kap. 1§ andra stycket&lt;br&gt;driva viss linjetrafik utan att verk- yrkestrafiklagen (1998:000) utan&lt;br&gt;samheten har sådan anknytning till att verksamheten har sådan an-&lt;br&gt;kommunen, landstinget eller dess knytning till kommunen, lands-&lt;br&gt;medlemmar som avses i 2 kap. 1 § tinget eller dess medlemmar som&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avses i 2 kap. 1 § kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten får drivas endast på uppdrag av en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting eller av en trafikhuvudman enligt lagen (1997:734) om ansvar&lt;br&gt;för viss kollektiv persontrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommunalt aktiebolag menas ett sådant aktiebolag som avses i&lt;br&gt;3 kap. 16-19 §§ kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:743.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1979:560) Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;om transportförmedling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1979:560) om transportförmedling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall upphöra att gälla vid utgången av september 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1985:450)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om buss- och taxivärderingsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1985:450) om buss- och taxivärde-&lt;br&gt;ringsnämnden skall upphöra att gälla vid utgången av september 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 15 september 1994 beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;för att se över yrkestrafiklagstiftningen och övrig författningsreglering av&lt;br&gt;yrkestrafiken samt utarbeta förslag till en ny sammanhållen&lt;br&gt;författningsstruktur för dessa områden. Utredningen, som antog namnet&lt;br&gt;1995 års yrkestrafikutredning, överlämnade i maj 1996 sitt betänkande&lt;br&gt;Ny yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93). Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. Till denna proposition fogas en sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet som bilaga 1, utredningens lagförslag som bilaga 2 och en&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna som bilaga 3. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i Kommunikationsdepartementet&lt;br&gt;(K96/2423/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 december 1997 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 12 samt i för-&lt;br&gt;fattningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissens förslag har dessutom vissa redaktio-&lt;br&gt;nella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom den yrkesmässiga trafiken har historiskt varit om-&lt;br&gt;gärdad av regler. Sedan länge har det dock inom området pågått en om-&lt;br&gt;fattande avreglering. Från början av 1970-talet gällde det godstrafiken&lt;br&gt;men sedan mitten av 1980-talet har även persontrafiken steg för steg av-&lt;br&gt;reglerats. Tanken bakom avregleringen är att en sund konkurrens mellan&lt;br&gt;olika trafikföretag i förening med ett riktigt utformat kostnadsansvar&lt;br&gt;leder till att resurserna utnyttjas effektivare och till en bättre fördelning&lt;br&gt;av transportarbetet mellan olika transportgrenar. En viktig förutsättning&lt;br&gt;för avregleringen har också varit en skärpning av tillsynen av den yrkes-&lt;br&gt;mässiga trafiken. En avreglering ligger också i linje med strävandena&lt;br&gt;efter förenklingar av regelsystemet i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av yrkestrafiken finns i huvudsak i yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1988:263), YTL, och yrkestrafikförordningen (1988:1503), YTF, vilka&lt;br&gt;reglerar de krav som skall gälla för att fa tillstånd att bedriva yrkesmässig&lt;br&gt;trafik. Till lagregleringen hör även lagen (1979:560) om transportför-&lt;br&gt;medling, TFL, förordningen (1988:1504) om transportförmedling, TFF,&lt;br&gt;samt lagen (1979:561) om biluthyrning, BUL och förordningen&lt;br&gt;(1988:1505) om biluthyrning, BUF. Regler för internationell yrkesmässig&lt;br&gt;trafik finns i kungörelsen (1974:681) om internationella vägtransporter,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KIV, samt för transporter inom Europeiska ekonomiska sam- Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;arbetsområdet, EES, i förordningen (1995:525) om behöriga&lt;br&gt;myndigheter, m.m. i fråga om internationella transporter inom&lt;br&gt;Europeiska unionen. Av betydelse är också förordningen (1979:785) om&lt;br&gt;yrkestrafikregister samt vissa bestämmelser i fordonskungörelsen&lt;br&gt;(1972:595), FK, och bilregisterkungörelsen (1972:599), BRK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I yrkestrafikregistret registreras tillståndsinnehav enligt YTL, TFL och&lt;br&gt;BUL. Registret förs av Vägverket, som är central registreringsmyndighet.&lt;br&gt;Länsstyrelserna är regionala registreringsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1988 beslutade riksdagen om en fortsatt avreglering på yrkes-&lt;br&gt;trafikområdet. Behovsprövningen för beställningstrafik med buss av-&lt;br&gt;skaffades den 1 januari 1989 och övrig behovsprövning den 1 juli 1990.&lt;br&gt;Vid samma tillfälle beslöt riksdagen om en skärpning av lämplig-&lt;br&gt;hetsprövningen av dem som avser att bedriva eller bedriver yrkestrafik.&lt;br&gt;Förarbeten till den författningsreglering som rör avregleringen är huvud-&lt;br&gt;sakligen prop. 1987/88:50 bil. 1 och prop. 1987/88:78, bet.&lt;br&gt;1987/88:TU15, rskr. 1987/88:166. För taxitrafiken behövdes en längre&lt;br&gt;anpassningstid och genom övergångsbestämmelser i YTL och YTF fick&lt;br&gt;regleringen av denna trafik vara kvar till den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års budgetproposition riktades kritik mot länsstyrelsernas in-&lt;br&gt;satser i fråga om den i författningarna föreskrivna lämplighetsprövningen&lt;br&gt;och den efterföljande kontrollen av lämpligheten. I propositionen&lt;br&gt;framhölls främst behovet av att skärpa efterlevnaden av det existerande&lt;br&gt;regelverket, inte att skärpa regelverket som sådant. Regeringen betonade&lt;br&gt;också att beslutet om avreglering skulle stå fast. Riksdagen anförde ingen&lt;br&gt;annan mening (bet. 1992/93 :TU1, rskr. 1992/93:2). Samtidigt ansåg riks-&lt;br&gt;dagen att det krävdes en snabb utredning av möjligheterna att skärpa&lt;br&gt;reglerna ytterligare i syfte att sanera taxibranschen och för att kunderna&lt;br&gt;skulle kunna åka säkert samt till en kostnad som var rimlig i förhållande&lt;br&gt;till resans omfattning. För att säkerställa konkurrens på lika villkor inom&lt;br&gt;taxinäringen skulle länsstyrelserna enligt riktlinjer som föreslagits i&lt;br&gt;propositionen skärpa lämplighetsprövningen och uppföljningen av lämp-&lt;br&gt;ligheten hos trafikutövama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 19 november 1992 fick Statskontoret regeringens uppdrag att göra&lt;br&gt;en översyn av länsstyrelsernas tillsyn över den yrkesmässiga trafiken och&lt;br&gt;lämna förslag till förbättringar i syfte att effektivisera tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 december 1992 om krav på godkänt prov&lt;br&gt;i yrkeskunnande för taxiförare. Den förare som uppfyllde Vägverkets&lt;br&gt;krav skulle erhålla en legitimation, som skulle finnas i fordonet, väl syn-&lt;br&gt;lig för passageraren. Beslutet trädde dock i kraft först den 1 januari 1995&lt;br&gt;(SFS 1992:1387 och SFS 1993:1159) sedan det förenats med krav på en&lt;br&gt;vandelsprövning, se nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitrafiken redovisades 15&lt;br&gt;olika förslag om en skärpt tillsyn av taxitrafiken. Trafikutskottet anförde&lt;br&gt;(bet. 1992/93 :TU26) häröver att målet för det allmännas insatser borde&lt;br&gt;vara att utforma instrument och incitament som sammantaget förmår&lt;br&gt;bidra till att en önskvärd utveckling sker inom taxitrafiken, utan att en&lt;br&gt;återgång för den skull sker till tidigare detaljreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer avgav den 17 mars 1993 en rapport om avregle- Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;ringen av taxinäringen, huvudsakligen grundad på förhållandena i Stock-&lt;br&gt;holms län. Revisorerna pekade särskilt på bristerna i länsstyrelsens upp-&lt;br&gt;följning av tillståndshavamas lämplighet. Denna uppföljning borde enligt&lt;br&gt;revisorerna i princip motsvara vad som krävts i fråga om lämplighet i&lt;br&gt;samband med tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1993 överlämnade Statskontoret till regeringen rapporten&lt;br&gt;(1993:15) Om taxi och annan yrkesmässig trafik med förslag om en&lt;br&gt;effektivare tillsyn av den yrkesmässiga trafiken i ett åtgärdspaket om&lt;br&gt;25 punkter. På grundval av rapporten och remissyttrandena över den ut-&lt;br&gt;arbetades inom Kommunikationsdepartementet promemorian (Ds&lt;br&gt;1993:91) Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken marke-&lt;br&gt;rade regeringen, genom att bl.a. lämna förslag till ändring av YTL, läns-&lt;br&gt;styrelsernas ansvar för den löpande tillsynen av den yrkesmässiga&lt;br&gt;trafiken. Vidare föreslogs en vandelsprövning av taxiförare, innebärande&lt;br&gt;att legitimation för taxiförare bara får ges till den som med hänsyn till&lt;br&gt;yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig. Förslagen antogs av&lt;br&gt;riksdagen (bet. 1993/94:TU29, rskr. 1993/94:310).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bidra till det i prop. 1993/94:168 uttalade önskemålet om en&lt;br&gt;bättre ordning inom yrkestrafiken tillkallade Kommunikationsdeparte-&lt;br&gt;mentet i december 1993 en ledningsgrupp för yrkestrafikfrågor, be-&lt;br&gt;stående av företrädare för ledningen inom 18 olika myndigheter och&lt;br&gt;branschorganisationer med anknytning till yrkestrafiken. Lednings-&lt;br&gt;gruppen utsåg i sin tur fyra arbetsgrupper med uppgift att bl.a. kartlägga&lt;br&gt;behovet av ytterligare lagstiftning på området. Gruppernas arbete resul-&lt;br&gt;terade i departementspromemorian (Ds 1994:100) Den yrkesmässiga&lt;br&gt;trafiken - samordnings- och genomförandefrågor. Promemorian låg till&lt;br&gt;grund för direktiven till 1995 års yrkestrafikutredning om översyn av den&lt;br&gt;yrkesmässiga trafiken och dess författningsreglering. Det är i huvudsak&lt;br&gt;förslagen från denna utredning, som i maj 1996 överlämnade sitt be-&lt;br&gt;tänkande Ny yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93), som tas upp i denna&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utgångspunkter för en ny&lt;br&gt;författningsreglering av yrkestrafiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för regeringens förslag är att skapa en sammanhållen&lt;br&gt;författningsstruktur för yrkestrafiken. Förslaget innefattar även en lag-&lt;br&gt;teknisk modernisering. Bland annat har yrkestrafiklagen delats in i&lt;br&gt;kapitel och försetts med mellanrubriker för att bli mera lättillgänglig och&lt;br&gt;överskådlig. Förslaget till lag om biluthyrning har så långt som möjligt&lt;br&gt;anpassats till uppbyggnaden och dispositionen av förslaget till yrkes-&lt;br&gt;trafiklag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regleringen av yrkestrafiken&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Yrkestrafiklagen (1988:263) m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med yrkesmässig trafik avses trafik i vilken personbil, lastbil, buss,&lt;br&gt;terrängmotorfordon eller traktortåg med förare ställs till allmänhetens&lt;br&gt;förfogande mot betalning för transport av personer eller gods (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig trafik far - förutom trafikhuvudmans rätt att driva viss&lt;br&gt;linjetrafik - drivas endast av den som har trafiktillstånd (3 §). Trafik-&lt;br&gt;tillstånd kan meddelas antingen för persontransporter eller för godstrafik.&lt;br&gt;Ett trafiktillstånd för persontransporter kan avse linjetrafik, taxitrafik&lt;br&gt;eller beställningstrafik med buss (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För all yrkesmässig trafik gäller att trafiktillstånd endast far ges till&lt;br&gt;sådana fysiska eller juridiska personer som bedöms vara lämpliga att&lt;br&gt;driva verksamheten. Sökanden prövas med hänsyn till yrkeskunnande,&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter&lt;br&gt;mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt andra omständigheter av&lt;br&gt;betydelse för att bedöma lämpligheten att driva verksamheten (6 §). I&lt;br&gt;aktiebolag, handelsbolag eller ekonomiska eller ideella föreningar som&lt;br&gt;har trafiktillstånd skall det finnas en eller flera trafikansvariga personer&lt;br&gt;som har särskilt ansvar för trafikutövningen (5 §). Frågor om trafiktill-&lt;br&gt;stånd prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden är folkbokförd eller,&lt;br&gt;om sökanden är en juridisk person, där företagets ledning finns. Frågor&lt;br&gt;om tillstånd till linjetrafik som berör flera län prövas dock av Vägverket&lt;br&gt;(4 §)■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För linjetrafik gäller en särskild skadlighetsprövning, så till vida att&lt;br&gt;tillstånd till linjetrafik inte far ges, om det görs sannolikt att den avsedda&lt;br&gt;trafiken i betydande mån skulle komma att skada förutsättningarna för att&lt;br&gt;driva järnvägstrafik eller trafik enligt lagen (1985:449) om rätt att driva&lt;br&gt;viss linjetrafik, LRL. Tillstånd far dock alltid ges, om en avsevärt bättre&lt;br&gt;trafikförsörjning därigenom skulle uppnås (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiktillstånd gäller i allmänhet tills vidare (10 §) och far i vissa fall&lt;br&gt;förenas med villkor (9 §). Ett tillstånd till linjetrafik kan dock under vissa&lt;br&gt;förutsättningar omprövas vart tionde år (11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bedriva taxitrafik tillkommer bl.a. krav på att passagerare före&lt;br&gt;fard skall kunna få kännedom om den taxa som tillämpas (14 §) och att&lt;br&gt;varje taxiförare skall ha en särskild förarlegitimation (14 a §). Legitima-&lt;br&gt;tionen visar att föraren med hänsyn till kravet på yrkeskunnande och&lt;br&gt;laglydnad bedömts vara lämplig som förare i taxitrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiktillstånd som inte längre används skall normalt återkallas (16 §).&lt;br&gt;Tillståndet skall också återkallas om det i den yrkesmässiga trafiken eller&lt;br&gt;övrigt vid driften av trafikrörelsen eller i annan näringsverksamhet som&lt;br&gt;tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga missförhållanden eller&lt;br&gt;om annars förutsättningarna för tillstånd inte föreligger (15 §). Om miss-&lt;br&gt;förhållandena inte är av allvarlig art, kan i stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten - dvs. länsstyrelsen eller Vägverket - utövar&lt;br&gt;tillsyn över att tillståndshavare bedriver verksamheten enligt gällande&lt;br&gt;bestämmelser och prövar om förutsättningarna för tillstånd alltjämt före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger (19 §). Myndigheten skall också i övrigt verka för att kraven på&lt;br&gt;trafiksäkerhet och arbetsmiljö uppfylls. Tillsynen omfattar även inne-&lt;br&gt;havare av taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas beslut i frågor om trafiktillstånd och om den särskilda&lt;br&gt;förarlegitimationen far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Beslut om varning far dock inte överklagas. Vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätt krävs prövningstillstånd. Länsstyrelsens beslut i frågor om&lt;br&gt;beviljande av tillstånd till linjetrafik och om omprövning av sådant till-&lt;br&gt;stånd far överklagas hos Vägverket och Vägverkets beslut i sådana frågor&lt;br&gt;far i sin tur överklagas hos regeringen (23 §). Länsstyrelsen för det all-&lt;br&gt;männas talan hos allmän förvaltningsdomstol i mål enligt YTL, utom i&lt;br&gt;mål om äterkallelse av tillstånd till linjetrafik som berör flera län. I&lt;br&gt;sådana mål för Vägverket det allmännas talan (23 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som driver yrkesmässig trafik enligt YTL utan tillstånd kan dömas&lt;br&gt;för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;br&gt;Tillståndshavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot villkor&lt;br&gt;som har meddelats i tillståndet eller i taxitrafik anlitar förare utan förar-&lt;br&gt;legitimation kan dömas till böter (21 §). Har beställningstrafik med buss&lt;br&gt;eller godstrafik drivits utan tillstånd kan den som yrkesmässigt slutit av-&lt;br&gt;tal med trafikutövaren om transporten dömas till böter, om han kände till&lt;br&gt;eller hade skälig anledning att anta att tillstånd saknades, det s.k. trans-&lt;br&gt;portköparansvaret (22 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har bemyndigats att föreskriva eller i enskilda fall medge&lt;br&gt;undantag från lagen. Regeringen far också meddela ytterligare föreskrif-&lt;br&gt;ter i de avseenden som anges i lagen. Dessa befogenheter far regeringen&lt;br&gt;även överlåta åt förvaltningsmyndigheter (24 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkestrafikförordningen (1988:1503), YTF, innehåller tillämpnings-&lt;br&gt;föreskrifter till yrkestrafiklagen, t.ex. regler för ansökan om tillstånd (4-&lt;br&gt;5 §§). Vidare ges regler om myndigheternas underrättelseskyldighet (13-&lt;br&gt;15 §§). I YTF finns även regler med undantag från vad som skall anses&lt;br&gt;som yrkesmässig trafik (3 §) och här ges även närmare föreskrifter till de&lt;br&gt;krav på yrkeskunnande och ekonomiska förhållanden som uppställts i 6 §&lt;br&gt;YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningens 5 a § stadgas således att kravet på yrkeskunnande i&lt;br&gt;yrkestrafiklagens mening skall anses uppfyllt av den som blivit godkänd&lt;br&gt;vid ett av Vägverket särskilt anordnat skriftligt prov. Vidare ges regler&lt;br&gt;för dispens från att avlägga prov i visst ämne för den som kan styrka viss&lt;br&gt;utbildning. Tillståndsmyndigheten kan även medge undantag från att&lt;br&gt;avlägga prov i dess helhet för den som kan styrka vissa krav på praktisk&lt;br&gt;erfarenhet. Som ett bevis på att kravet på yrkeskunnande är uppfyllt ut-&lt;br&gt;färdar Vägverket ett intyg om yrkesmässig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 b § YTF ges regler för hur prövningen av den sökandes ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden skall gå till. Den sökande skall ha tillgång till tillräckliga&lt;br&gt;ekonomiska resurser för att på ett tillbörligt sätt starta och driva&lt;br&gt;företaget. Bedömningen av de ekonomiska resurserna skall främst inrikta&lt;br&gt;sig på företagets likviditet och soliditet, i förekommande fall baserad på&lt;br&gt;företagets årsbokslut, varvid tillståndsmyndighetema skall beakta till-&lt;br&gt;gängliga medel inräknat bankmedel, möjligheter till överdrag och lån,&lt;br&gt;alla tillgångar inräknat egendom som sökanden kan utnyttja som säker-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het, kostnader inräknat inköpskostnader eller första betalningar för&lt;br&gt;fordon, lokaler, anläggningar och utrustning, samt rörelsekapital. Vid&lt;br&gt;prövningen skall som ett minsta krav gälla att sökanden förfogar över ett&lt;br&gt;kapital och reserver om minst 30 000 kronor per fordon eller&lt;br&gt;1 500 kronor per ton av högsta tillåtna vikt för fordon som avses an-&lt;br&gt;vändas vid godstrafik respektive 1 500 kronor per sittplats i fordon som&lt;br&gt;avses användas vid persontrafik, beroende på vilket belopp som är lägst.&lt;br&gt;Tillståndsmyndigheten får som bevis om att kravet på ekonomiska&lt;br&gt;resurser är uppfyllt godta bekräftelse eller försäkran av en bank eller&lt;br&gt;något motsvarande kvalificerat institut. Sådan bekräftelse eller försäkran&lt;br&gt;får lämnas i form av en bankgaranti eller i annan liknande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen ges även närmare regler för äterkallelse av tillstånd&lt;br&gt;(Ha§).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Lagstiftning om biluthyrning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1979:561) om biluthyrning, BUL, avser yrkesmässig uthyrning&lt;br&gt;av bilar och terrängmotorfordon utan förare för en tid som understiger ett&lt;br&gt;år (1 kap. 1 §). Lagen omfattar därmed inte långtidsuthyming, s.k.&lt;br&gt;leasing, som avser uthyrning omfattande ett år eller längre tidsperioder.&lt;br&gt;Med bilar förstås personbilar, lastbilar och bussar. Verksamhet för ut-&lt;br&gt;hyrning av släpfordon regleras däremot inte särskilt i någon författning.&lt;br&gt;Uthymingsrörelse får enligt 2 kap. 1 § drivas endast av den som har till-&lt;br&gt;stånd till det. Särskilda villkor får föreskrivas. Tillstånd till uthymings-&lt;br&gt;rörelse får ges endast till den som med hänsyn till yrkeskunnande,&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter&lt;br&gt;mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt andra omständigheter av&lt;br&gt;betydelse bedöms vara lämplig att driva verksamheten. I fråga om aktie-&lt;br&gt;bolag, handelsbolag och ekonomiska eller ideella föreningar skall vid&lt;br&gt;prövningen av nämnda förhållanden i tillämpliga delar gälla vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 6 § andra och tredje styckena YTL. Prövningen av yrkes-&lt;br&gt;kunnandet skall därvid avse den som ansvarar för uthyrningsverksam-&lt;br&gt;heten (2 kap. 2 §). Om någon av dessa personer byts ut, skall tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten pröva den nye personens lämplighet (2 kap. 3 §). Ansökan&lt;br&gt;om tillstånd till uthymingsrörelse prövas av länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;sökanden är folkbokförd eller, om sökanden är en juridisk person, där&lt;br&gt;företagets ledning finns (2 kap. 4 §). Ett tillstånd till uthymingsrörelse&lt;br&gt;gäller tills vidare men kan om det finns särskilda skäl begränsas till viss&lt;br&gt;tid (2 kap. 5 §). Det bör noteras att det i fråga om tillstånd till biluthyr-&lt;br&gt;ning - i motsats till vad som gäller beträffande tillstånd till yrkesmässig&lt;br&gt;trafik - inte finns några beloppsmässiga solvenskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som för trafiktillstånd skall uthymingstillståndet&lt;br&gt;återkallas, om det i uthymingsrörelsen eller i annan näringsverksamhet&lt;br&gt;som tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga missförhållanden&lt;br&gt;eller om annars förutsättningarna enligt 2 kap. 2 § för tillstånd inte längre&lt;br&gt;föreligger. Om missförhållandena inte är av allvarlig art, kan i stället&lt;br&gt;varning meddelas (3 kap. 1 §). Tillståndet kan även återkallas i samband&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med utbyte av ansvariga personer, om det vid en prövning enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § framgår att någon av dem som prövningen avser är olämplig (3 kap.&lt;br&gt;1 a §). Frågan om äterkallelse av tillstånd till uthymingsrörelse eller&lt;br&gt;varning prövas av den länsstyrelse som har meddelat tillståndet (3 kap.&lt;br&gt;3§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bötespåföljd finns i 4 kap. 1 § för den som driver uthymingsrörelse&lt;br&gt;utan tillstånd och för tillståndshavare som bryter mot någon särskild&lt;br&gt;föreskrift som har meddelats i tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Beslut om&lt;br&gt;varning får dock inte överklagas (5 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1988:1505) om biluthyrning, BUF, stadgas bl.a. att ett&lt;br&gt;fordon i uthymingsrörelse inte får lämnas ut till någon annan person&lt;br&gt;såsom förare än till den som kan visa att han har behörighet att föra&lt;br&gt;fordonet. Vidare stadgas att en buss inte far lämnas ut till den som kan&lt;br&gt;antas sakna tillräcklig erfarenhet av busstypen (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Lagstiftning om transportförmedling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1979:560) om transportförmedling, TFL, omfattar förmedling av&lt;br&gt;godstransporter med bilar (1 kap. 1 §). Med transportförmedling avses&lt;br&gt;sådan verksamhet i vilken någon yrkesmässigt åt allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. samlar ihop eller tar emot gods till en eller flera upplagsplatser för&lt;br&gt;regelbundna transporter mellan vissa orter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förmedlar anbud om regelbundna godstransporter mellan vissa orter&lt;br&gt;eller om tillhandahållande av gods för sådana transporter (1 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med regelbundna transporter avses sådana transporter som vanligen ut-&lt;br&gt;förs två eller flera gånger varje vecka i samma riktning (1 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 4 § anges olika situationer när lagen inte skall tillämpas. Lagen&lt;br&gt;gäller således inte:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan transportförmedling som drivs av utövare av yrkesmässig&lt;br&gt;trafik och som endast sker i den omfattning som behövs för att de fordon&lt;br&gt;som används i trafiken skall kunna utnyttjas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordnande av uppsamlingsplatser vid hamnar eller järnvägs-&lt;br&gt;stationer för sådant gods som efter fartygs- eller järnvägstransport skall&lt;br&gt;transporteras vidare med bil. Detsamma gäller förmedling av anbud om&lt;br&gt;utförande av transporter av sådant gods eller om tillhandahållande av&lt;br&gt;sådant gods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådan transportförmedling som drivs endast som en underordnad del&lt;br&gt;av en handelsrörelse eller därmed jämförlig rörelse, om förmedlingen&lt;br&gt;genomsnittligt inte omfattar transport av mer än 1 000 kg gods i veckan&lt;br&gt;eller med mer än en bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportförmedling får drivas endast av den som har tillstånd till det&lt;br&gt;(2 kap. 1 §). Tillståndet medför rätt för tillståndshavaren att anordna&lt;br&gt;regelbundna transporter. Efter behovsprövningens avskaffande år 1987&lt;br&gt;ger ett transportförmedlingstillstånd inte längre någon ensamrätt eller&lt;br&gt;företrädesrätt. Den som har ett tillstånd kan således normalt utnyttja detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på valfri sträcka och i valfri omfattning. Någon turlista fastställs inte&lt;br&gt;heller längre. Särskilda villkor för tillståndet kan dock föreskrivas. Till-&lt;br&gt;stånd far ges endast till den som med hänsyn till personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden samt andra omständigheter av betydelse be-&lt;br&gt;döms vara lämplig att driva verksamheten (2 kap. 2 §). Det kan noteras,&lt;br&gt;att det inte - såsom fallet är beträffande tillstånd till yrkesmässig trafik -&lt;br&gt;ställs något krav på yrkeskunnande för den som vill komma i fråga för ett&lt;br&gt;tillstånd till transportförmedling. Det är länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;sökanden är folkbokförd eller, om sökanden är en juridisk person, där&lt;br&gt;företagets ledning finns som är behörig att pröva en ansökan om tillstånd&lt;br&gt;(2 kap. 4 §). Ett tillstånd gäller tills vidare men kan enligt 2 kap. 5 §&lt;br&gt;begränsas till att gälla viss tid om det föreligger särskilda skäl. De bilar&lt;br&gt;som utför själva transporterna ställs i allmänhet till förfogande av själv-&lt;br&gt;ständiga trafikutövare, som har tillstånd till yrkesmässig godstrafik. Om&lt;br&gt;tillståndshavaren dör, övergår tillståndet på dödsboet. Om tillstånds-&lt;br&gt;havaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet. Ett till-&lt;br&gt;stånd av något av de nu nämnda slagen gäller under högst ett år räknat&lt;br&gt;från dödsfallet respektive konkursbeslutet. I dessa fall skall det finnas en&lt;br&gt;föreståndare som har godkänts av tillståndsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i transportförmedlingsverksamheten har förekommit sådana&lt;br&gt;missförhållanden att tillståndshavaren inte kan anses lämplig att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten, skall tillståndet återkallas. Om missförhållandena inte är&lt;br&gt;så allvarliga att det finns skäl för äterkallelse, men det ändå finns anled-&lt;br&gt;ning att anta att frågan om äterkallelse kommer att tas upp till prövning&lt;br&gt;om vederbörande inte rättar till missförhållandet, skall tillståndshavaren&lt;br&gt;tilldelas en varning (3 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd till transportförmedling som inte används skall återkallas,&lt;br&gt;om inte särskilda skäl talar emot det (3 kap. 2 §). Fråga om äterkallelse&lt;br&gt;av tillstånd till transportförmedling eller om varning prövas av den läns-&lt;br&gt;styrelse som har meddelat tillståndet (3 kap. 3 §). I 4 kap. 1 § finns en&lt;br&gt;ansvarsbestämmelse med bötespåföljd för den som driver transportför-&lt;br&gt;medling utan tillstånd och för tillståndshavare som bryter mot någon sär-&lt;br&gt;skild föreskrift som har meddelats i tillståndet. En länsstyrelses beslut&lt;br&gt;enligt TFL far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Beslut om&lt;br&gt;varning får dock inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande från länsrätten till kammarrätten (5 kap. 1 §). Ett beslut om&lt;br&gt;meddelande av tillstånd kan inte - sedan behovsprövningen avskaffats -&lt;br&gt;överklagas av t.ex. konkurrenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva ansökningsförfarandet för tillstånd regleras i förordningen&lt;br&gt;(1988:1504) om transportförmedling, TFF, liksom berörda myndigheters&lt;br&gt;och domstolars underrättelseskyldighet m.m. Enligt 8 § far Vägverket&lt;br&gt;föreskriva eller i enskilda fall medge att bestämmelserna i TFL och TFF&lt;br&gt;inte skall tillämpas på sådana godstransporter som utförs endast inom ett&lt;br&gt;visst begränsat område eller på en viss vägsträcka. Ett sådant beslut av&lt;br&gt;Vägverket får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 EG:s regelverk inom yrkestrafikområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom transportområdet finns en rad EG-bestämmelser avseende frågor&lt;br&gt;om fordons utrustning och beskaffenhet, trafiksäkerhet, förares utbild-&lt;br&gt;ning och behörighet, förares arbetstider m.m. Vidare regleras frågor om&lt;br&gt;tillträde till marknaden för gods- respektive persontransporter. Nedan&lt;br&gt;följer en kortfattad översikt över de EG-bestämmelser som har direkt&lt;br&gt;betydelse för den yrkesmässiga trafiken. En närmare redogörelse för EG-&lt;br&gt;regler och vissa utländska regler har lämnats av utredningen (se&lt;br&gt;betänkandet s. 103 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kör- och vilotider m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985 om&lt;br&gt;harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om fordonens besättning vid gods- respektive person-&lt;br&gt;transporter samt detaljerade bestämmelser om körtider, raster och vilo-&lt;br&gt;perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om&lt;br&gt;färdskrivare vid vägtransporter reglerar krav på fardskrivarutrustning&lt;br&gt;samt typgodkännande, installation och besiktning av färdskrivare. För-&lt;br&gt;ordningen innehåller vidare bestämmelser om utrustningens användning.&lt;br&gt;Ministerrådet har vid sitt möte den 17-18 juni 1997 med kvalificerad&lt;br&gt;majoritet givit sitt samtycke till innehållet i en gemensam ståndpunkt&lt;br&gt;beträffande förslag till ändring av förordningen (EEG) nr 3821/85. För-&lt;br&gt;slaget innebär bl.a. att elektroniska fardskrivare introduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka myndigheter som skall pröva frågor och fullgöra de olika upp-&lt;br&gt;gifter som åligger en medlemsstat enligt de nämnda EG-förordningama&lt;br&gt;anges för Sveriges del i förordningen (1995:521) om behöriga myndig-&lt;br&gt;heter, m.m. i fråga om kör- och vilotider samt fardskrivare vid vägtrans-&lt;br&gt;porter. Där återfinns vidare vissa definitioner, undantag från bestämmel-&lt;br&gt;serna, kontroller, utbyte av information och sanktioner samt verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskriffer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning av förare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv (76/914/EEG) av den 16 december 1976 om minimikrav&lt;br&gt;på utbildning av vissa förare av vägfordon innehåller som namnet&lt;br&gt;antyder bestämmelser om den utbildning som krävs för yrkesförare. I&lt;br&gt;direktivet anges att man vid fastställande av en miniminivå för sådan&lt;br&gt;utbildning särskilt bör ta hänsyn till de olika förutsättningar som råder för&lt;br&gt;gods- respektive persontransporter på väg. Enligt artikel 1 är kravet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehav av körkort samt att man genomgått den utbildning som nämns i&lt;br&gt;bilagan till direktivet, dvs. har kunskap om fordonet och om transporter&lt;br&gt;samt har erfarenhet från köming av last- eller passagerarfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträde till yrket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkes-&lt;br&gt;mässigt bedriva person- och godstransporter på väg och om ömsesidigt&lt;br&gt;erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis for att&lt;br&gt;främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers etableringsrätt på&lt;br&gt;området för nationella och internationella transporter, har ett flertal olika&lt;br&gt;direktiv avseende vägtransporter förts samman i ett dokument. Direktivet&lt;br&gt;innebär inte några sakliga ändringar i förhållande till de tidigare direk-&lt;br&gt;tiven utan sammanföringen har skett i förtydligande och rationaliserande&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportverksamhet kan enligt direktivet bedrivas av en fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person. I direktivet benämns båda kategorierna företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet avses med yrkesmässigt bedrivande av godstrans-&lt;br&gt;porter på väg den verksamhet som utförs av ett företag som med hjälp av&lt;br&gt;ett fordon eller en fordonskombination bedriver transport av gods för&lt;br&gt;annans räkning. Direktivet gäller inte för företag som bedriver yrkes-&lt;br&gt;mässiga godstransporter på väg med hjälp av fordon med en tillåten&lt;br&gt;nyttolast av högst 3,5 ton eller en högsta tillåten vikt av högst sex ton.&lt;br&gt;Medlemsstaterna får dock sänka sagda gränsvärden för alla eller vissa&lt;br&gt;typer av transportverksamhet (artikel 2.1). Med yrkesmässigt bedrivande&lt;br&gt;av persontransporter på väg avses enligt direktivet den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av ett företag, som med hjälp av motorfordon, byggda och ut-&lt;br&gt;rustade på sådant sätt att de är lämpliga att transportera mer än nio&lt;br&gt;personer - inklusive föraren - och är avsedda för detta ändamål, bedriver&lt;br&gt;persontrafik för allmänheten eller särskilda användarkategorier mot&lt;br&gt;betalning av de transporterade personerna eller av researrangören (artikel&lt;br&gt;1.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som önskar yrkesmässigt bedriva transporter på väg skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ha gott anseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ha tillräckliga ekonomiska resurser, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) uppfylla kravet på yrkesmässig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden är en fysisk person som inte uppfyller villkor c, far han&lt;br&gt;likväl beviljas tillstånd, förutsatt att han anvisar annan person som upp-&lt;br&gt;fyller villkoren a och c och som varaktigt och reellt skall leda företagets&lt;br&gt;transportverksamhet. Om sökanden är en juridisk person måste krav a&lt;br&gt;och c vara uppfyllda av den eller de personer som varaktigt och reellt&lt;br&gt;skall leda företagets transportverksamhet (artikel 3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall bestämma de villkor som företag som är etable-&lt;br&gt;rade på deras territorium måste uppfylla för att tillgodose kravet på gott&lt;br&gt;anseende. Staterna skall föreskriva att detta krav inte är uppfyllt eller inte&lt;br&gt;längre är uppfyllt, om den eller de fysiska personer som måste uppfylla&lt;br&gt;kravet enligt artikel 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har dömts för allvarliga brott, inräknat ekonomiska brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har förklarats olämpliga att bedriva transportverksamhet i enlighet Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;med gällande bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har dömts för allvarliga, upprepade överträdelser av gällande be-&lt;br&gt;stämmelser om löne- och anställningsförhållanden i branschen, väg-&lt;br&gt;transporter, särskilt bestämmelserna om förarnas arbets- och viloperio-&lt;br&gt;der, nyttofordons vikt och mått samt trafik- och fordonssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på gott anseende skall fortsätta att anses som icke tillgodosett&lt;br&gt;tills återupprättande har ägt rum eller annan åtgärd med likvärdig effekt&lt;br&gt;har vidtagits i enlighet med gällande nationella föreskrifter (artikel 3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ekonomiska resurser stadgar direktivet att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Tillräckliga ekonomiska resurser skall bestå i att ha tillgång till till-&lt;br&gt;räckliga ekonomiska medel för att på ett tillbörligt sätt starta och driva&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Vid bedömning av ekonomisk ställning skall i förekommande fall&lt;br&gt;beaktas: företagets årsbokslut, tillgängliga medel inräknat bankmedel,&lt;br&gt;möjligheter till överdrag och lån, alla tillgångar inräknat egendom som&lt;br&gt;företaget kan utnyttja som säkerhet, kostnader inräknat inköpskostnader&lt;br&gt;eller första betalningar för fordon, lokaler, anläggningar och utrustning&lt;br&gt;samt rörelsekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Företaget skall förfoga över ett kapital och reserver om minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 000 ecu för varje använt fordon eller 150 ecu per ton av totalvikten för&lt;br&gt;dem av företaget använda fordonen eller 150 ecu per sittplats i dem av&lt;br&gt;företaget använda fordonen för persontransporter, beroende på vilket&lt;br&gt;belopp som är lägst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) I fråga om a-c far som bevis om ekonomiska resurser godtas be-&lt;br&gt;kräftelse eller försäkran av en bank eller motsvarande institut. Sådan be-&lt;br&gt;kräftelse eller försäkran får avges som en bankgaranti eller i annan lik-&lt;br&gt;nande form (artikel 3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret i fråga om yrkesmässig kompetens innebär att vederbörande&lt;br&gt;skall besitta färdigheter som han visat genom att avlägga ett skriftligt&lt;br&gt;prov, som kan ha formen av flervalsfrågor, i de ämnen som är förteck-&lt;br&gt;nade i bilagan till direktivet. Provet skall vara arrangerat av den myndig-&lt;br&gt;het eller den instans som medlemsstaten har utsett att ansvara för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får befria sökanden med vissa utbildningar från att&lt;br&gt;avlägga prov i de ämnen som omfattas av utbildningen (artikel 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som kan styrka att de före vissa närmare angivna datum enligt&lt;br&gt;nationella bestämmelser beviljats tillstånd att yrkesmässigt bedriva&lt;br&gt;nationella eller internationella gods- eller persontransporter på väg skall&lt;br&gt;vara befriade från kravet att styrka att de uppfyller villkoren i artikel 3&lt;br&gt;(artikel 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att yrkesmässigt bedriva transporter på väg skall återkallas&lt;br&gt;om någon av föreskrifterna i artikel 3.1 a-c inte längre är uppfyllda. Till-&lt;br&gt;räcklig tid skall dock medges för att utse en ersättare (artikel 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sådana allvarliga överträdelser eller lindrigare, upprepade över-&lt;br&gt;trädelser har begåtts mot reglerna för transporter på väg av i landet icke&lt;br&gt;bosatta transportörer, som kan leda till indragning av tillstånd, skall&lt;br&gt;medlemsstaterna lämna den medlemsstat där transportören är etablerad&lt;br&gt;all tillgänglig information om dessa överträdelser och de påföljder som&lt;br&gt;de har utdömt (artikel 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller också föreskrifter om de intyg och bevis som&lt;br&gt;krävs för att yrkesmässigt bedriva transporter på väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsstat skall som tillräcklig utredning om gott anseende och&lt;br&gt;konkursfrihet godta utdrag ur kriminalregistret eller en likvärdig hand-&lt;br&gt;ling utställd av behörig rättslig eller administrativ myndighet i ur-&lt;br&gt;sprungslandet eller i det land varifrån den utländska medborgaren&lt;br&gt;kommer (artikel 8.2). Handlingar som utfärdats i enlighet med vad som&lt;br&gt;nu sagts skall inte godtas, om de ges in mer än tre månader efter ut-&lt;br&gt;färdandet (artikel 8.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett värdland krävs intyg om ekonomisk ställning skall den&lt;br&gt;staten godta motsvarande intyg, som har utfärdats av banker i ur-&lt;br&gt;sprungslandet eller i det land varifrån den utländska medborgaren kom-&lt;br&gt;mer (artikel 9.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillräcklig utredning om yrkeskunnande skall medlemsstaterna&lt;br&gt;som huvudregel godta de intyg som avses i artikel 3.4 och som utfärdats&lt;br&gt;av en annan medlemsstat (artikel 10.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ministerrådet har den 9 oktober 1997 nått politisk enighet om inne-&lt;br&gt;hållet i en gemensam ståndpunkt beträffande förslag till ändring av&lt;br&gt;direktivet 96/26/EG. Förslaget innehåller bl.a. följande förändringar.&lt;br&gt;Tillämpningsområdet för direktivet utvidgas till att även omfatta trans-&lt;br&gt;portörer som använder fordon med en tillåten maximivikt som är högre&lt;br&gt;än 3,5 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseelser mot reglerna om skydd av miljön och yrkesansvaret läggs&lt;br&gt;till listan med överträdelser som föranleder att transportören inte upp-&lt;br&gt;fyller kravet på gott anseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska minimikraven höjs kraftigt. Såväl godstransportföretag&lt;br&gt;som persontransportföretag skall ha samma ekonomiska resurser.&lt;br&gt;Transportören skall således förfoga över ekonomiska resurser om minst&lt;br&gt;9 000 ecu vid användandet av ett fordon och 5 000 ecu för varje ytter-&lt;br&gt;ligare fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den yrkesmässiga kompetensen införs ett mer detaljerat&lt;br&gt;examensförfarande samt en uppdatering och utvidgning av förteckningen&lt;br&gt;över ämnen som skall behärskas för examen och införande av en&lt;br&gt;harmoniserad miniminivå för den kunskap som krävs på varje område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kontrollen av direktivets tillämpning införs krav på att&lt;br&gt;medlemsstaterna regelbundet och minst vart femte år skall säkerställa att&lt;br&gt;transportören uppfyller villkoren för att fa bedriva verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaternas skyldighet att underrätta kommissionen om åter-&lt;br&gt;kallade tillstånd slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna skall genomföras senast ett år efter det att detta direktiv&lt;br&gt;trätt i kraft. De nya kraven på ekonomiska resurser skall dock vara upp-&lt;br&gt;fyllda senast två år efter det att direktivet börjat tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godstransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till&lt;br&gt;marknaden för godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från&lt;br&gt;en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters&lt;br&gt;territorium reglerar tillståndsförfarandet för godstransporter. För att be-&lt;br&gt;driva internationell godstransport krävs ett gemenskapstillstånd, ett s.k.&lt;br&gt;blått tillstånd. Ett sådant tillstånd utfärdas för det transportföretag som&lt;br&gt;bedriver godstransport på väg i yrkesmässig trafik och som är etablerat i&lt;br&gt;en medlemsstat i enlighet med denna medlemsstats lagstiftning, dvs. som&lt;br&gt;har ett nationellt tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik (artikel 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapstillståndet utfärdas av de behöriga myndigheterna i etable-&lt;br&gt;ringsmedlemsstaten. Det utfärdas i transportföretagets namn och får inte&lt;br&gt;överlåtas (artikel 5). Tillståndet utfärdas för en tid av fem år och kan för-&lt;br&gt;nyas (artikel 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett gemenskapstillstånd utfärdas skall det finnas så många vidi-&lt;br&gt;merade kopior som det finns fordon anmälda för tillståndet. Original-&lt;br&gt;dokumentet skall förvaras av transportföretaget medan en vidimerad&lt;br&gt;kopia skall medföras i varje fordon (artikel 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ansökan om gemenskapstillstånd görs, vilket skall ske senast fem&lt;br&gt;år efter utfärdandet av tillståndet samt därefter minst vart femte år, skall&lt;br&gt;de behöriga myndigheterna i etableringsmedlemsstaten kontrollera att&lt;br&gt;transportföretaget uppfyller eller fortfarande uppfyller villkoren för att&lt;br&gt;inneha tillstånd (artikel 7). Om dessa villkor inte är uppfyllda skall&lt;br&gt;ansökan om utfärdande eller förnyande av tillstånd avslås. Ett tillstånd&lt;br&gt;kan också återkallas i vissa fall, såsom då innehavaren inte längre upp-&lt;br&gt;fyller villkoren för tillstånd eller har lämnat oriktiga uppgifter om för-&lt;br&gt;hållanden av betydelse för att utfärda ett tillstånd (artikel 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa typer av transporter, som anges i bilaga 2 till förordningen, är&lt;br&gt;undantagna från skyldigheten att ha gemenskapstillstånd eller annat&lt;br&gt;transporttillstånd. Bland undantagna transporter finns allmän postbe-&lt;br&gt;fordran, transport av skadade eller havererade fordon, godstransport med&lt;br&gt;motorfordon vars bruttovikt inklusive släpvagn inte överskrider 6 ton&lt;br&gt;eller vars tillåtna nyttolast inklusive släpvagnens last inte överskrider&lt;br&gt;3,5 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För trafiken genom Österrike gäller kommissionens förordning (EG) nr&lt;br&gt;3298/94 av den 21 december 1994 om det närmare förfarandet i systemet&lt;br&gt;med transiträttigheter (miljöpoäng) för transport med tung lastbil genom&lt;br&gt;Österrike. Förordningens bestämmelser hänger samman med Österrikes&lt;br&gt;från transportsynpunkt geografiskt strategiska läge och att landet vid&lt;br&gt;medlemskapet uppnått undantag från bestämmelserna om i princip fri&lt;br&gt;trafikeringsrätt inom unionen. Kommissionen delar till varje medlems-&lt;br&gt;land ut ett antal s.k. miljöpoäng enligt ett kvotsystem. Trafiken genom&lt;br&gt;Österrike begränsas till denna kvot, enligt närmare bestämmelser i den&lt;br&gt;nämnda förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persontransporter med buss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För persontransporter med buss gäller rådets förordning (EEG) nr 684/92&lt;br&gt;av den 16 mars 1992 om gemensamma regler för internationell person-&lt;br&gt;transport med buss. Enligt artikel 1, den s.k. räckviddsparagrafen, gäller&lt;br&gt;förordningen sådana internationella persontransporter med buss inom&lt;br&gt;gemenskapens territorium som utförs i yrkesmässig trafik eller för egen&lt;br&gt;räkning av transportföretag, som är etablerade i en medlemsstat enligt&lt;br&gt;dess lagstiftning, med fordon som är registrerade i denna medlemsstat&lt;br&gt;och som genom sin konstruktion och utrustning är lämpade och avsedda&lt;br&gt;för transport av mer än nio personer, föraren medräknad. Förordningen&lt;br&gt;gäller också resor som i samband med dessa transporter företas med&lt;br&gt;fordon av detta slag men utan passagerare. I förordningen används&lt;br&gt;följande beteckningar med de betydelser som anges nedan (artikel 2):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med linjetrafik avses persontransporter vid regelbundna tider längs be-&lt;br&gt;stämda färdvägar, varvid passagerarna far stiga på och av vid i förväg&lt;br&gt;bestämda hållplatser. Linjetrafik skall vara allmänt tillgänglig, dock med&lt;br&gt;förbehåll för obligatorisk platsreservation där så är lämpligt. Som linje-&lt;br&gt;trafik anses också, oavsett vem som bedriver trafiken, sådan trafik för&lt;br&gt;befordran av särskilda passagerarkategorier med uteslutande av andra&lt;br&gt;passagerare som bedrivs i enlighet med vad som nu sagts. Den sist-&lt;br&gt;nämnda trafiken betecknas som speciell reguljär trafik. Denna trafik om-&lt;br&gt;fattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) transport av anställda mellan hemmet och arbetsplatsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) transport av elever och studerande till och från utbildningsanstalter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) transport av soldater och deras familjer mellan deras ursprungsland&lt;br&gt;och det område där förläggningarna är belägna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) stadstrafik i gränsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Pendeltrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pendeltrafik avses trafik i form av upprepade tur- och returresor för&lt;br&gt;befordran mellan en enda avreseort och en enda bestämmelseort av i för-&lt;br&gt;väg bildade grupper av passagerare. Varje grupp av passagerare som har&lt;br&gt;gjort utresan tillsammans skall senare tillsammans göra återresan till&lt;br&gt;avreseorten. Med avreseort och bestämmelseort avses de platser där&lt;br&gt;resan börjar respektive slutar samt platser inom en radie av 50 km från&lt;br&gt;dessa orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pendeltrafik med logi omfattar förutom transporten logi, med eller utan&lt;br&gt;måltider, på bestämmelseorten och eventuellt under resan för minst 80 %&lt;br&gt;av passagerarna. Passagerarna skall göra minst två övernattningar på be-&lt;br&gt;stämmelseorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tillfällig trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillfällig trafik avses sådan trafik som varken utgör linjetrafik eller&lt;br&gt;pendeltrafik. Dit räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) rundresor, dvs. trafik där samma fordon används för att befordra en&lt;br&gt;eller flera i förväg bildade grupper av passagerare, som var och en trans-&lt;br&gt;porteras tillbaka till resans utgångspunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- med i förväg bildade grupper av passagerare i fall då passagerarna inte&lt;br&gt;transporteras tillbaka till utgångspunkten under samma resa, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- som, i fall då en vistelse på bestämmelseorten ingår, även omfattar&lt;br&gt;logi eller andra turisttjänster, vilka inte har anknytning till transporten&lt;br&gt;eller login,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) trafik som anordnas vid särskilda evenemang, t.ex. seminarier, kon-&lt;br&gt;ferenser samt kultur- och sportevenemang, och som inte omfattas av a&lt;br&gt;eller b,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sådan trafik som anges i bilagan till förordningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) sådan trafik som inte uppfyller kriterierna i a, b, c eller d, dvs. övrig&lt;br&gt;trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Transport för egen räkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med transport för egen räkning avses sådana transporter som ett företag&lt;br&gt;ordnar för sina anställda eller som en ideell organisation ordnar för sina&lt;br&gt;medlemmar inom ramen för sitt ändamål, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- transportverksamheten endast är en sidoverksamhet för företaget eller&lt;br&gt;organisationen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de fordon som används ägs eller har köpts på avbetalning eller hyrts&lt;br&gt;på långtidskontrakt av företaget eller organisationen samt körs av en&lt;br&gt;anställd i företaget eller av en medlem i organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fa bedriva sådan trafik som nämnts under 1-4 krävs att trans-&lt;br&gt;portören har ett inhemskt trafiktillstånd för busstrafik (artikel 3). Dock&lt;br&gt;krävs i princip inte tillstånd för pendeltrafik med logi, för tillfällig trafik&lt;br&gt;eller för speciell reguljär trafik, medan det är tillståndskrav för linjetrafik&lt;br&gt;och pendeltrafik utan logi, liksom för viss övrig tillfällig trafik (artikel 4).&lt;br&gt;Tillstånd skall utfärdas i transportföretagets namn och får inte överlåtas.&lt;br&gt;Det transportföretag som har fått tillstånd far dock, om den tillstånd-&lt;br&gt;givande myndigheten tillåter detta, bedriva trafiken genom en under-&lt;br&gt;entreprenör. Giltighetstiden för ett tillstånd skall vara högst fem år för&lt;br&gt;linjetrafik och högst två år för pendeltrafik utan logi (artikel 5). Ansökan&lt;br&gt;om tillstånd görs hos de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där&lt;br&gt;avreseorten är belägen (artikel 6). För tillstånd krävs samtycke från de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna i samtliga de medlemsstater där passagerare tas&lt;br&gt;upp eller sätts av (artikel 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 7 punkt 4 behandlas de situationer då en ansökan får avslås,&lt;br&gt;nämligen bl.a. om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sökanden tidigare har underlåtit att följa nationell eller internationell&lt;br&gt;lagstiftning om vägtransporter, begått grova överträdelser av trafik-&lt;br&gt;säkerhetslagstiftningen eller, vid en ansökan om förnyat tillstånd, inte&lt;br&gt;följt villkoren för tillståndet, eller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det kan påvisas att den trafik som ansökan gäller direkt skulle&lt;br&gt;äventyra upprätthållandet av sådan linjetrafik som redan har beviljats&lt;br&gt;tillstånd för, det kan påvisas att trafiken allvarligt skulle påverka en jäm-&lt;br&gt;förbar järnvägstrafiks livsduglighet på de direkt berörda avsnitten eller&lt;br&gt;det visar sig att den trafik som ansökan gäller endast tar sikte på de mest&lt;br&gt;lönsamma delarna av de berörda förbindelserna. Det förhållandet att ett&lt;br&gt;transportföretag erbjuder lägre priser än andra eller att förbindelsen i&lt;br&gt;fråga redan trafikeras av andra företag far dock inte i sig utgöra ett skäl&lt;br&gt;för att avslå ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrig trafik, dvs. pendeltrafik med logi samt tillfällig trafik krävs&lt;br&gt;ett kontrolldokument (waybill) bestående av en färdblankett i olika över-&lt;br&gt;sättningar. Före varje resa skall transportföretaget fylla i färdblanketten&lt;br&gt;för resan (artikel 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan transport för egen räkning som nämnts ovan är undantagen från&lt;br&gt;all tillståndsskyldighet, men är underkastad en ordning med certifikat&lt;br&gt;(intyg), (artikel 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda tillstånden eller kontrolldokumenten skall medföras i&lt;br&gt;fordonet och på begäran visas upp för en behörig kontrollant (artikel 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till ändring av rådets förordning (EEG) nr 684/92 har läm-&lt;br&gt;nats av kommissionen (Bryssel den 10 maj 1996, KOM(96) 190, 96/0125&lt;br&gt;SYN). Ministerrådet har den 14 april 1997 antagit en gemensam stånd-&lt;br&gt;punkt beträffande förslaget. Den gemensamma ståndpunkten innehåller&lt;br&gt;bl.a. vissa förenklingar av definitionerna och tillståndssystemet. Bland&lt;br&gt;annat har begreppet pendeltrafik utmönstrats. Vidare föreslås bl.a. att ett&lt;br&gt;gemenskapstillstånd inrättas för all internationell persontransport på väg&lt;br&gt;för andras räkning. Tillfällig trafik skall emellertid inte i något fall kräva&lt;br&gt;tillstånd. Viss möjlighet till skadlighetsprövning mot järnvägstrafiken vid&lt;br&gt;internationell linjetrafik kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens förordning (EEG) nr 1839/92 av den 1 juli 1992 om&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 684/92 be-&lt;br&gt;träffande dokument för internationella persontransporter på väg anger hur&lt;br&gt;olika dokument, färdblad och tillstånd skall vara utformade. Vidare&lt;br&gt;regleras vilka uppgifter en ansökan enligt rådets förordning (EEG) nr&lt;br&gt;684/92 skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en ansökan skall bifogas tidtabell, befordringstariffer, handlingar&lt;br&gt;som styrker att den sökande uppfyller de krav som gäller i den medlems-&lt;br&gt;stat där han är etablerad för att få bedriva internationella persontranspor-&lt;br&gt;ter med buss, uppgifter om vilket slag av trafik och vilken omfattning&lt;br&gt;därav sökanden avser att utföra samt en karta över färdvägen med håll-&lt;br&gt;platser utmärkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cabotage&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med cabotage avses trafik där personer eller gods transporteras inom ett&lt;br&gt;annat land än det där fordonet är registrerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets förordning (EEG) nr 3118/93 av den 25 oktober 1993 om förut-&lt;br&gt;sättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter på väg i&lt;br&gt;en medlemsstat där de inte är etablerade reglerar cabotage på godstrans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;portsidan. Varje vägtransportföretag som utför yrkesmässig trafik och&lt;br&gt;som innehar det gemenskapstillstånd som avses i rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 881/92 skall ha rätt, enligt de villkor som fastställs i rådets&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 3118/93, att utföra tillfälliga inrikes vägtransporter&lt;br&gt;- cabotage - i en annan medlemsstat - värdmedlemsstat - utan att ha säte&lt;br&gt;i eller på annat sätt vara etablerat i den staten (artikel 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gemenskapstillstånd och den kvotordning för cabotage som fast-&lt;br&gt;ställs i artikel 2 skall upphöra att gälla den 1 juli 1998. Från den dagen&lt;br&gt;skall vaije transportföretag, som uppfyller de villkor som föreskrivs i&lt;br&gt;artikel 1, ha rätt att utföra vägtransporter tillfälligt och utan kvantitativa&lt;br&gt;restriktioner i en annan medlemsstat utan att ha säte eller vara etablerad i&lt;br&gt;den staten (artikel 12). För det gradvisa införandet av den definitiva ord-&lt;br&gt;ning som avses i artikel 12 skall cabotage utföras från den 1 januari 1994&lt;br&gt;till den 30 juni 1998 inom ramen for gemenskapskvoten för cabotage&lt;br&gt;(artikel 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett cabotagetillstånd gäller i två månader. Det skall ställas ut i trans-&lt;br&gt;portföretagets namn och får inte överlåtas. Varje cabotagetillstånd far&lt;br&gt;endast användas för ett fordon i taget. Transporter som utförs med cabo-&lt;br&gt;tagetillstånd skall antecknas i ett häfte med körrapporter, som till-&lt;br&gt;sammans med tillståndet skall lämnas in till tillståndsmyndigheten inom&lt;br&gt;åtta dagar efter det att giltighetstiden har, gått ut (artikel 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets förordning (EEG) nr 2454/92 av den 23 juli 1992 om villkoren&lt;br&gt;för att transportföretag skall fa utföra nationella persontransporter på väg&lt;br&gt;i en annan medlemsstat än den där de är hemmahörande innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om cabotage på persontransportområdet. Varje transport-&lt;br&gt;företag som bedriver yrkesmässig persontransport på väg, och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- är etablerad i en medlemsstat - etableringsstaten - enligt denna stats&lt;br&gt;lagstiftning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har beviljats tillstånd i denna stat att bedriva internationella person-&lt;br&gt;transporter på väg skall under begränsad tid, på de villkor som fast-&lt;br&gt;ställs i förordningen, tillåtas bedriva yrkesmässig nationell person-&lt;br&gt;transport på väg i en annan medlemsstat - värdstaten — utan att det&lt;br&gt;skall krävas att han har huvudkontor eller annat kontor i den staten&lt;br&gt;(artikel 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringsstaten skall utfärda ett tillstånd till de transportföretag som&lt;br&gt;ansökt om detta och som uppfyller kraven i artikel 1. Den myndighet&lt;br&gt;eller det organ i medlemsstaten som har befogenhet att utfärda tillstånd&lt;br&gt;skall även ha befogenhet att, tillfälligt eller definitivt, återkalla dessa&lt;br&gt;tillstånd. Tillståndet eller en bestyrkt kopia skall förvaras ombord på&lt;br&gt;fordonet och på begäran visas upp för en behörig kontrollant (artikel 5).&lt;br&gt;Även ett kontrolldokument skall finnas i fordonet och på begäran visas&lt;br&gt;upp (artikel 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets förordning (EEG) nr 2454/92 har under år 1994 upphävts av&lt;br&gt;EG-domstolen på formella grunder. Kommissionen har därefter arbetat&lt;br&gt;fram ett förslag till en ny förordning daterad den 12 januari 1996&lt;br&gt;(96/0002(SYN). I avvaktan på att förslaget antas tillämpas övergångsvis&lt;br&gt;reglerna i den upphävda förordningen. Ministerrådet har den 14 april&lt;br&gt;1997 antagit en gemensam ståndpunkt beträffande förslaget. Förslaget&lt;br&gt;innehåller i princip tidigare bestämmelser, men på vissa punkter med ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liberaliserat innehåll. Cabotage tillåts t.ex. även vid internationell linje- Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;trafik i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 684/92 med undantag av&lt;br&gt;stads- och förortstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöriga myndigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1995:525) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om&lt;br&gt;internationella transporter inom Europeiska unionen anges de myndig-&lt;br&gt;heter som skall pröva frågor och fullgöra de olika uppgifter som åligger&lt;br&gt;en medlemsstat enligt följande EG-förordningar, beskrivna ovan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Rådets förordning (EEG) nr 684/92 av den 16 mars 1992 om&lt;br&gt;gemensamma regler för internationell persontransport med buss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om till-&lt;br&gt;träde till marknaden för godstransporter på väg inom gemenskapen till&lt;br&gt;eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera&lt;br&gt;medlemsstaters territorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Rådets förordning (EEG) nr 2454/92 av den 23 juli 1992 om vill-&lt;br&gt;koren för att transportföretag skall få utföra nationella persontransporter&lt;br&gt;på väg i en annan medlemsstat än den där de är hemmahörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Rådets förordning (EEG) nr 3118/93 av den 25 oktober 1993 om&lt;br&gt;förutsättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter på&lt;br&gt;väg i en medlemsstat där de inte är etablerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreskrivs om kontroller, sanktioner, avgifter och överklagan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 11 behandlas förordningen närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biluthyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biluthymingsområdet regleras genom rådets direktiv den 19 december&lt;br&gt;1984 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på&lt;br&gt;väg (84/647/EEG). Med fordon avses i direktivet ett motorfordon, en&lt;br&gt;släpvagn, en påhängsvagn eller en fordonskombination, avsedd ute-&lt;br&gt;slutande för varutransporter. Med hyrt fordon avses ett fordon, som mot&lt;br&gt;ersättning och för en bestämd tid i enlighet med ett kontrakt, ställs till&lt;br&gt;förfogande för ett företag som bedriver godstransporter på väg som&lt;br&gt;yrkesmässig trafik eller för egen räkning (artikel 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlemsland skall för trafik mellan medlemsstater tillåta&lt;br&gt;användning på sitt territorium av fordon, hyrda av företag som är regi-&lt;br&gt;strerade på ett annat medlemslands territorium, under följande förutsätt-&lt;br&gt;ningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Fordonet är registrerat eller satt i trafik i enlighet med det sist-&lt;br&gt;nämnda medlemslandets lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kontraktet avser endast hyra av fordon utan förare och är inte för-&lt;br&gt;enat med något serviceavtal med samma företag som omfattar förar- eller&lt;br&gt;följepersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Det hyrda fordonet står uteslutande till företagets förfogande under&lt;br&gt;hyreskontraktets giltighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det hyrda fordonet körs av personal hos det foretag som använder&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Att ovanstående villkor är uppfyllda skall framgå av vissa doku-&lt;br&gt;ment, som skall medfölja fordonet. De nämnda dokumenten får vid be-&lt;br&gt;hov ersättas med en likvärdig handling (artikel 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet skall inte påverka tillämpningen av regler om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- marknaden för godstransporter på väg som bedrivs yrkesmässigt&lt;br&gt;eller för egen räkning och därvid särskilt tillträde till marknaden samt,&lt;br&gt;i synnerhet, inskränkningar genom kvoteringar avseende vägkapacite-&lt;br&gt;ter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- priser och villkor för godstransporter på väg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hyresprisbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordonsimport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- villkor som reglerar rätten att bedriva verksamhet som uthyrare av&lt;br&gt;fordon för godstransporter på väg (artikel 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Regler om trafiktillstånd&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Trafikansvariga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om trafikansvariga utökas så&lt;br&gt;att det hos alla juridiska personer som bedriver yrkesmässig trafik -&lt;br&gt;inklusive offentliga organ - skall finnas en eller flera som är trafik-&lt;br&gt;ansvariga. Ansvarsområdet för den trafikansvarige förtydligas. Pröv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten skall vid särskilda skäl få medge att någon annan&lt;br&gt;än de i lagen omnämnda skall vara trafikansvarig. Ett uttryckligt&lt;br&gt;undantag införs om att kommanditdelägare vid särskilda skäl får&lt;br&gt;undantas från skyldigheten att vara trafikansvarig. Prövningen av&lt;br&gt;trafikansvarig skall även omfatta sådana fall när en ansvarig person&lt;br&gt;tillkommer utan att en företrädare lämnar sitt ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser som yttrat sig i denna del&lt;br&gt;stöder att trafikansvaret ges en klarare reglering. Konkurrensverket - som&lt;br&gt;i och för sig inte delar uppfattningen att offentliga subjekt skall ha rätt att&lt;br&gt;bedriva yrkesmässig trafik i samma omfattning som privata subjekt -&lt;br&gt;anser att det uttryckligen skall anges att bestämmelsen även gäller för&lt;br&gt;statliga eller kommunala organ. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att&lt;br&gt;ställningen för den som är trafikansvarig i en kommun skall göras tyd-&lt;br&gt;ligare. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser bl.a. att oönskade bulvanför-&lt;br&gt;hållanden kan undvikas om den som är trafikansvarig alltid skall kunna&lt;br&gt;teckna företagets firma, om användandet av fordon med nyttjanderätt får&lt;br&gt;ske endast om det finns särskilda skäl samt om regeln med rätt att inom&lt;br&gt;skälig tid byta ut en trafikansvarig tas bort (5 kap. 2 § i förslaget till&lt;br&gt;yrkestrafiklag). Svenska Taxiförbundet anser att det även fortsättningsvis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall krävas synnerliga skäl för att utse annan person än de som om- Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;nämns i lagen som trafikansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I de fall innehavaren av ett tillstånd&lt;br&gt;till yrkesmässig trafik är en juridisk person skall det finnas en eller flera&lt;br&gt;fysiska personer som har ett särskilt ansvar för trafikutövningen. Av-&lt;br&gt;sikten härmed är att möjliggöra en lämplighetsprövning av den som har&lt;br&gt;det faktiska ansvaret för trafikens bedrivande. Frågan om vem som skall&lt;br&gt;vara trafikansvarig har dock minskat i betydelse efter tillkomsten av&lt;br&gt;regeln i nuvarande 6 § andra stycket YTL om att även vissa andra&lt;br&gt;personer skall lämplighetsprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktiebolag finns i aktiebolagslagen (1975:1385), ABL,&lt;br&gt;regler om bolagets ledning, som gäller parallellt med YTL:s regler. Detta&lt;br&gt;medför att ansvarsförhållandena och ansvarsfördelningen i sådana bolag i&lt;br&gt;allmänhet inte medför problem. Även beträffande handelsbolag finns det&lt;br&gt;redan i dag klara regler om att samtliga bolagsmän skall prövas enligt 5&lt;br&gt;och 6 §§ YTL. För vissa andra typer av juridiska personer bör det dock&lt;br&gt;klarläggas vilka personer som skall omfattas av prövningen. Sedan den&lt;br&gt;1 januari 1995 är den lägsta gränsen för aktiekapital 100 000 kronor för&lt;br&gt;nystartade aktiebolag och befintliga aktiebolag måste senast den 1 januari&lt;br&gt;1998 ha höjt sitt aktiekapital till den nya miniminivån. Regeringen har&lt;br&gt;emellertid i prop. 1997/98:39 föreslagit att den tid som dessa äldre bolag&lt;br&gt;skall ha på sig för att öka aktiekapitalet förlängs till utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den särskilda bolagsformen kommanditbolag bör ett förtydligande&lt;br&gt;med avseende på prövningen göras. Efter förslag i prop. 1987/88:78 om&lt;br&gt;avreglering av yrkestrafiken (s. 48) utmönstrades kommanditbolag ur&lt;br&gt;uppräkningen i 6 § YTL med hänvisning till att ett kommanditbolag en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 2 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag är ett&lt;br&gt;handelsbolag. Utredningen har emellertid visat att svårigheter emellanåt&lt;br&gt;uppstår i kommunikationen med ett kommanditbolag som sökande. För-&lt;br&gt;delningen av satsat kapital och arbetsinsatser i ett sådant bolag kan med-&lt;br&gt;föra att invändningar görs om att en kommanditdelägare inte bör vara&lt;br&gt;trafikansvarig och att prövningen enligt 6 § då inte heller skall behöva&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan enligt nuvarande regler gäller att lämplighetsprövningen skall&lt;br&gt;avse samtliga delägare i ett kommanditbolag. Även om en kommandit-&lt;br&gt;delägare med en mycket begränsad ekonomisk insats och som inte deltar&lt;br&gt;i driften av verksamheten normalt inte bör undantas från prövningen bör&lt;br&gt;den gällande bestämmelsen i 5 § YTL dock kompletteras med en möjlig-&lt;br&gt;het att i vissa fall göra avsteg i det avseendet. Vederbörandes allmänna&lt;br&gt;lämplighet skall dock prövas enligt 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nuvarande YTL om att annan person vid synnerliga&lt;br&gt;skäl kan utses som trafikansvarig bör också mjukas upp, så att undantag&lt;br&gt;kan ske om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande YTL saknas regler om vem som är trafikansvarig hos ett&lt;br&gt;trafikföretag som ägs av staten, en kommun eller ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår inte att det införs några särvillkor för offentliga&lt;br&gt;organs rätt att utöva yrkesmässig trafik (se avsnitt 8). En grundläggande&lt;br&gt;förutsättning är dock att verksamheten kan bedrivas på villkor som även&lt;br&gt;från konkurrenssynpunkt är lika med dem som gäller för enskilda. Även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett offentligt subjekt bör därför omfattas av YTL:s regler om prövning i&lt;br&gt;olika avseenden. I konsekvens härmed bör också i dessa fall en trafik-&lt;br&gt;ansvarig utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande andra juridiska personer än de hittills behandlade kan&lt;br&gt;en ansökan om tillstånd att få driva yrkesmässig trafik aktualiseras. En&lt;br&gt;stiftelse kan således under vissa speciella förhållanden vilja bedriva&lt;br&gt;yrkesmässig trafik. En stiftelse karakteriseras av att en förmögenhet&lt;br&gt;anslagits att stadigvarande tjäna ett visst ändamål. Stiftelsen är en juri-&lt;br&gt;disk person och företräds av styrelsen eller den styrelsen förordnar. För-&lt;br&gt;hållandena i en stiftelse regleras i stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EU:s medlemsländer och i länder för vilka EES-avtalet trätt i kraft&lt;br&gt;kan bolag eller fysiska personer som utövar näringsverksamhet bilda en&lt;br&gt;europeisk ekonomisk intressegruppering, EEIG. För en sådan tillämpas&lt;br&gt;rådets förordning (EEG) nr 2137/85 och lagen (1994:1927) om&lt;br&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar. En EEIG kan närmast lik-&lt;br&gt;nas vid ett handelsbolag som verkar över nationsgränserna. Medlem-&lt;br&gt;marna skall vara minst två fysiska eller juridiska personer som själva i&lt;br&gt;olika medlemsländer bedriver ekonomisk verksamhet. Den som är före-&lt;br&gt;tagsledare för en intressegruppering med säte i Sverige skall vara bosatt&lt;br&gt;inom EES. Grupperingen kan tänkas få .betydelse inom transportsektorn&lt;br&gt;för samarbete mellan olika länders transportörer. En EEIG är en juridisk&lt;br&gt;person som kan söka och inneha trafiktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ett utländskt företag, som bedriver näringsverksamhet i Sverige&lt;br&gt;genom ett avdelningskontor med en självständig förvaltning, en s.k. ut-&lt;br&gt;ländsk filial, kan tänkas uppträda som sökande av trafiktillstånd. Filialen&lt;br&gt;skall enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. stå under ledning&lt;br&gt;av en verkställande direktör, som skall ansvara för filialens verksamhet.&lt;br&gt;Denne skall i princip vara bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av ut-&lt;br&gt;omlands bosatta svenska eller utländska medborgare. För dessa skall&lt;br&gt;finnas en i Sverige bosatt föreståndare med ansvar för den här bedrivna&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nu nämnda företag - en EEIG eller en utländsk filial - samt för ut-&lt;br&gt;omlands bosatta fysiska personer bör i princip samma lämplighetskrav&lt;br&gt;ställas på deras företrädare som på andra juridiska personers företrädare.&lt;br&gt;Författningstexten bör därför kompletteras med en bestämmelse som&lt;br&gt;täcker dessa rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av de prövade personerna byts ut, skall som ovan nämnts&lt;br&gt;den nye personens lämplighet prövas. En motsvarande prövning bör ske&lt;br&gt;när en ansvarig person tillkommer utan att en företrädare lämnar sitt&lt;br&gt;ansvarsområde. Bestämmelserna i nuvarande 7 § YTL bör därför justeras&lt;br&gt;i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad den trafikansvariges ansvarsområde omfattar anges för närvarande&lt;br&gt;inte i författningstexten. Det föreslås nu preciserat och kan helt kort&lt;br&gt;uttryckas så att denne har ett särskilt ansvar för att verksamheten utövas i&lt;br&gt;enlighet med gällande regler och god branschsed samt på ett trafiksäkert&lt;br&gt;sätt. Därutöver anges att ansvaret förutsätts omfatta hela verksamheten&lt;br&gt;och således inte endast själva trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Yrkeskunnande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Kravet på yrkeskunnande tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus respek-&lt;br&gt;tive Jämtlands län samt Svenska Taxiförbundet och Svenska Åkeriför-&lt;br&gt;bundet förordar alla att det infors ett auktorisationsförfarande för kurs-&lt;br&gt;anordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De olika branschorganisationerna,&lt;br&gt;liksom vissa fristående utbildare, driver kurser för blivande tillstånds-&lt;br&gt;havare. Sådan utbildning tillhandahålls av bl.a. Svenska Åkeriförbundet,&lt;br&gt;Svenska Bussbranschens Riksförbund och Svenska Taxiförbundet. Fram&lt;br&gt;t.o.m. år 1994 stod de också för examinationen efter genomgången ut-&lt;br&gt;bildning. Enligt de nuvarande bestämmelserna i 5 a § YTF är det Väg-&lt;br&gt;verket som anger kraven för blivande tillståndshavare och som också&lt;br&gt;examinerar dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har framfört kritik mot denna ordning. I stället&lt;br&gt;har föreslagits att Vägverket i utbildningskraven bör referera till en viss&lt;br&gt;angiven kunskapsmassa och/eller ge litteraturhänvisningar till vad en&lt;br&gt;blivande tillståndshavare skall inhämta för att kvalificera sig. Man menar&lt;br&gt;att Vägverket borde auktorisera kursanordnare som står för kurser med&lt;br&gt;visst angivet innehåll och att Vägverket - såsom nu föreskrivs i 5 a §&lt;br&gt;YTF - sedan skulle ha hand om examinationen, som då blir en uppfölj-&lt;br&gt;ning av själva utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter som Vägverket meddelat är mycket detaljerade. Inom&lt;br&gt;varje delområde föreskrivs, utifrån de riktlinjer som EG-reglema drar&lt;br&gt;upp, klara kunskapskrav för såväl gemensamma som branschskiljande&lt;br&gt;avsnitt. För att uppnå ett godkänt resultat krävs godkänt på samtliga&lt;br&gt;delprov, som dock kan genomföras vid olika tillfällen. Det ställs inte&lt;br&gt;krav på viss utbildning eller att utbildning skett hos en viss kursanord-&lt;br&gt;nare. Det avgörande är i stället att man med godkänt resultat klarar de&lt;br&gt;olika delmomenten i kunskapsproven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom endast relativt kort tid har gått sedan EG-reglema infördes i&lt;br&gt;den svenska lagstiftningen är det regeringens uppfattning att den ordning&lt;br&gt;som nu gäller bör prövas och utvärderas, samtidigt som eventuella änd-&lt;br&gt;ringar och förbättringar fortlöpande får ske inom ramen för Vägverkets&lt;br&gt;bemyndigande. Auktorisation av kursanordnare - vilket i och för sig är&lt;br&gt;möjligt enligt EG-reglema - eller annan nyordning bör därför inte ske nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att understryka vikten av att tillståndshavaren har det föreskrivna&lt;br&gt;yrkeskunnandet bör dock den grundläggande bestämmelsen härom tas in&lt;br&gt;i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelserna bör också uttryckligen anges att kravet på yrkes-&lt;br&gt;kunnande även skall anses uppfyllt av den som kan förete ett bevis om&lt;br&gt;yrkesmässig kompetens som har utfärdats av en annan EG-medlemsstat&lt;br&gt;enligt rådets direktiv 96/26/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;De ekonomiska kraven&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De ekonomiska kapitalkraven höjs väsentligt&lt;br&gt;och tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker höj-&lt;br&gt;ningen av kapitalkraven. Svenska Transportarbetareförbundet anser att&lt;br&gt;kapitalkraven skall skärpas ytterligare och att foretag i åkeri- och taxi-&lt;br&gt;branschen skall drivas i aktiebolagsform. Konkurrensverket, Industriför-&lt;br&gt;bundet, Svenska Åkeriförbundet, Sveriges Transportindustriförbund och&lt;br&gt;Åkeriägarnas Centralförbund avstyrker däremot förslaget. Vägverket&lt;br&gt;anser att kravet på att fortlöpande uppfylla de ekonomiska kraven måste&lt;br&gt;kunna underlåtas vid särskilda fall och Svenska Revisorsamfundet anser&lt;br&gt;att den fortlöpande bedömningen mer skall ta sikte på om företaget i rätt&lt;br&gt;tid fullgör sina ekonomiska skyldigheter än om en viss kapitalbas före-&lt;br&gt;ligger. Samfundet anser vidare att det är en brist att kapitalkraven inte&lt;br&gt;åtföljs av några företagsekonomiska bedömningar eller konsekvens-&lt;br&gt;analyser - särskilt avseende de etablerade åkerierna. Även Svenska&lt;br&gt;Bussbranschens Riksförbund m.fl. anser att kapitalkravet kortvarigt borde&lt;br&gt;få underskridas, eventuellt med en viss tidsfrist för att återställa kapitalet.&lt;br&gt;Flera remissinstanser anser att man i större utsträckning skall begagna&lt;br&gt;systemet med s.k. revisorsintyg. Några remissinstanser anser att reg-&lt;br&gt;leringen av kapitalbeloppens storlek även fortsättningsvis skall tas in i&lt;br&gt;yrkestrafikförordningen. Svenska Taxiförbundet menar att ett trafik-&lt;br&gt;företag vid starttillfallet samt vid utökning av verksamheten skall kunna&lt;br&gt;styrka kravet på ekonomiska resurser medan det i övrigt bör vara till-&lt;br&gt;räckligt att företaget fullgör sina förpliktelser mot samhället. Vidare&lt;br&gt;anser Svenska Taxiförbundet och Svenska Bussbranschens Riksförbund&lt;br&gt;att det krävs särregler för företag som har tillstånd till flera trafikslag.&lt;br&gt;Från flera remissinstanser har efterfrågats mer detaljerade regler för hur&lt;br&gt;de olika begreppen skall tolkas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska ekonomiska kraven motsvarar de minimikrav på ekonomiska&lt;br&gt;resurser som följer av rådets direktiv 96/26/EG. Enligt nu gällande regler&lt;br&gt;i 5 § YTF skall således som ett minsta krav vid bedömningen av den&lt;br&gt;sökandes ekonomiska resurser gälla att sökanden förfogar över ett kapital&lt;br&gt;och reserver om minst 30 000 kronor per fordon eller 1 500 kronor per&lt;br&gt;ton av högsta tillåtna vikt för fordon som avses användas vid godstrafik&lt;br&gt;respektive 1 500 kronor per sittplats i fordon som avses användas vid&lt;br&gt;persontrafik, beroende på vilket belopp som är lägst. Om den sökande&lt;br&gt;inte på annat sätt kan visa att företaget uppfyller dessa krav på&lt;br&gt;ekonomiska resurser får tillsynsmyndigheten som bevis på sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurser godta bekräftelse eller försäkran av en bank eller något Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;motsvarande kvalificerat institut. Sådan bekräftelse eller försäkran får&lt;br&gt;lämnas i form av en bankgaranti eller i annan liknande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtanken bakom införandet av de ekonomiska kraven inom EU har&lt;br&gt;varit att eftersträva en likabehandling av näringsidkare på transport-&lt;br&gt;området i de olika länderna. För de enskilda ländernas del tillkommer&lt;br&gt;syftet att ge tillståndsmyndigheten ett verktyg för att kontrollera att en&lt;br&gt;sökande har möjligheter att driva en transportverksamhet på ett ekono-&lt;br&gt;miskt försvarbart sätt. Samtidigt ger det sökanden en chans att redan före&lt;br&gt;driftstarten fa en överblick över sina egna förutsättningar att driva rörel-&lt;br&gt;sen vidare efter ett inledande skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s krav på ekonomiska resurser omfattar inte taxiverksamhet och&lt;br&gt;generellt sett kan kapitalkrav dessutom ha negativa effekter ur etable-&lt;br&gt;ringssynpunkt och därmed för konkurrenstrycket i branschen i fråga.&lt;br&gt;Taxiverksamheten bör trots detta omfattas av ett förhöjt kapitalkrav. Att&lt;br&gt;ett förhöjt kapitalkrav förordas för taxibranschen beror bl.a. på att rege-&lt;br&gt;ringen anser det nödvändigt att åtgärda de omfattande problem med&lt;br&gt;skatteundandraganden som har noterats inom taxi. Dessa problem är sär-&lt;br&gt;skilt svårhanterbara p.g.a. vissa särdrag inom branschen. Här kan t.ex.&lt;br&gt;nämnas att taxiföretagen inte har några fasta försäljningsställen samt att&lt;br&gt;etableringströskeln med nuvarande regler är relativt låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett driftskapital krävs för att starta en rörelse. Förutom kostnaden för&lt;br&gt;fordonet, som ofta är den största posten, är det fråga om kostnader för&lt;br&gt;fordonsförsäkring, transportförsäkring, skatt och drivmedel samt vissa&lt;br&gt;administrativa kostnader, såsom avgift för tillstånd samt i förekommande&lt;br&gt;fall kostnad för anslutning till en beställningscentral eller en last-&lt;br&gt;bilscentral. Dessa kostnader betalas i samband med att rörelsen startar&lt;br&gt;och måste självfallet beräknas utanför kostnaden för själva fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningsunderlaget räknar tillståndsmyndighetema in anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden för fordonet och således inte endast storleken på rörel-&lt;br&gt;sens reserver under löpande drift. Det bör vidare betonas att myndig-&lt;br&gt;hetens prövning vid en ansökan om att utöka transportverksamheten med&lt;br&gt;ytterligare fordon skall omfatta hela rörelsen och inte enbart det tillkom-&lt;br&gt;mande fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om beloppskraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valfriheten enligt gällande regler - att i stället för det fasta beloppet per&lt;br&gt;fordon bestämma beloppskravet utifrån en viss summa per ton av högsta&lt;br&gt;tillåtna vikt för fordon i godstrafik respektive visst belopp per sittplats i&lt;br&gt;fordon i persontrafik, beroende på vilket belopp som är lägst - medför i&lt;br&gt;många fall alltför låga beloppskrav. Den bestämmelsen bör därför&lt;br&gt;mönstras ut. De ekonomiska kraven bör i stället bestämmas enbart till&lt;br&gt;fasta belopp per fordon. Detta är även i överensstämmelse med förslaget&lt;br&gt;till ändring av direktivet 96/26/EG (se avsnitt 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att de ekonomiska kraven bör differentieras&lt;br&gt;efter typen av trafik, bl.a. mot bakgrund av att såväl EG-reglema som&lt;br&gt;andra nordiska länders regler inte omfattar taxitrafik eller lättare gods-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafik. Utredningen har härvid föreslagit att för godstransporter med&lt;br&gt;fordon som har en tillåten totalvikt överstigande sex ton och för person-&lt;br&gt;transporter med fordon som är inrättade för flera än nio personer in-&lt;br&gt;klusive föraren, som ett minsta krav skall gälla att sökanden förfogar&lt;br&gt;över kapital och reserver om minst 100 000 kronor för vart och ett av de&lt;br&gt;två första fordonen och minst 50 000 kronor för varje tillkommande&lt;br&gt;fordon. För godstransporter med fordon som har en tillåten total vikt av&lt;br&gt;högst sex ton och för persontransporter med fordon som är inrättade för&lt;br&gt;högst nio personer inklusive föraren har utredningen föreslagit att som ett&lt;br&gt;minsta krav skall gälla att sökanden förfogar över ett kapital och reserver&lt;br&gt;om minst 75 000 kronor för vart och ett av de två första fordonen och&lt;br&gt;minst 35 000 kronor för varje tillkommande fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller de svenska bestämmelserna alla tillståndshavare&lt;br&gt;och dessa åläggs i princip samma beloppsmässiga krav. Även om det är&lt;br&gt;möjligt att differentiera de ekonomiska kraven på olika sätt medför en&lt;br&gt;sådan ordning alltid gränsdragningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund härav och då EG-reglema, enligt förslaget till ändring av&lt;br&gt;direktivet, avsevärt kommer att förenklas är det regeringens uppfattning&lt;br&gt;att det nuvarande enhetliga systemet bör bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beloppsgränsen kan konstateras att minimikravet för fordon&lt;br&gt;som omfattas av direktivet 96/26/EG kan förväntas komma att höjas till&lt;br&gt;9 000 ecu för det första fordonet och därefter 5 000 ecu för varje till-&lt;br&gt;kommande fordon (se avsnitt 6.4). Redan på grund härav måste således&lt;br&gt;de svenska beloppsgränsema för sådana fordon avsevärt höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en ordning med höga krav på den tunga trafiken kan tyckas&lt;br&gt;mer rimlig - på grund av att det i en sådan typ av verksamhet redan i&lt;br&gt;starten krävs ett högre kapital för att rent faktiskt anskaffa fordon m.m.&lt;br&gt;för rörelsen - har utredningen visat att det även för de lättare fordonens&lt;br&gt;del finns motiv för en rejäl höjning av beloppskravet (se t.ex. s. 182 i&lt;br&gt;betänkandet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att som ett minsta krav för alla slag av&lt;br&gt;yrkesmässig trafik skall gälla att sökanden förfogar över kapital och&lt;br&gt;reserver om minst 100 000 kronor för ett fordon och minst 50 000 kronor&lt;br&gt;för varje därutöver tillkommande fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna höjningarna av beloppen ligger dessutom väl i linje&lt;br&gt;med det förslag till höjning av minimibeloppen som förhandlats fram&lt;br&gt;inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkraven innebär bl.a. att den som köper ett fordon på avbetalning&lt;br&gt;eller leasar fordonet inte kan tillgodoräkna sig fordonets värde som&lt;br&gt;tillgång utan denne far i stället visa att han har tillgångar av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen enbilsåkare är stor på såväl gods- som taxisidan. Den som&lt;br&gt;startar en trafikrörelse börjar vanligen med ett fordon. Vid en ansökan&lt;br&gt;om utökning av fordonsparken finns därför intäkter från det första&lt;br&gt;fordonet att påvisa för tillståndsmyndigheten och redovisningshandlingar&lt;br&gt;över utfallet kan företes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skall prövningen ske?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga är vid vilken tidpunkt de ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;skall föreligga. Vid tiden för ansökan eller fortlöpande? I praktiken utförs&lt;br&gt;i dag kontrollen av de ekonomiska förutsättningarna när en ansökan om&lt;br&gt;trafiktillstånd prövas. Enligt regeringens förslag bör tydligare fastslås att&lt;br&gt;de ekonomiska förutsättningarna skall föreligga fortlöpande över tiden&lt;br&gt;och att det är den prövade som skall styrka att detta krav är uppfyllt.&lt;br&gt;Bakgrunden till kravet är att tillståndshavaren skall kunna driva rörelsen&lt;br&gt;vidare efter det första inledande skedet med ett kontinuerligt arbetande&lt;br&gt;kapital. Det ligger därför i sakens natur att kapitalkraven skall vara fort-&lt;br&gt;löpande uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skall prövningen ske?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Statskontorets rapport (1993:15) Om taxi och annan yrkestrafik -&lt;br&gt;avseende förhållandena före ikraftträdandet av de EG-anpassade reglerna&lt;br&gt;- framgår att kraven på sökandens ekonomiska lämplighet, t.ex. avseende&lt;br&gt;tillgångar, skuldbelopp, finansieringsmöjligheter m.m. uppvisade stora&lt;br&gt;skillnader länsstyrelserna emellan. Endast ca tio länsstyrelser gjorde&lt;br&gt;således närmare ekonomiska bedömningar av sökandens förutsättningar&lt;br&gt;att driva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan föreslagna beloppen för vilka kapitalkrav som skall ställas är&lt;br&gt;minimibelopp och har utformats så att den ekonomiska prövningen i&lt;br&gt;normalfallet kan koncentreras till en undersökning av om dessa krav är&lt;br&gt;uppfyllda eller inte. Härigenom förenklas prövningen och skapas förut-&lt;br&gt;sättningar för enhetlighet olika tillståndsmyndigheter emellan. En hel-&lt;br&gt;hetsbedömning utesluts emellertid inte. Bilden av sökan-&lt;br&gt;dens/tillståndshavarens ekonomi kan nämligen vid en sådan bedömning&lt;br&gt;te sig så ogynnsam att man måste säga sig att företaget inte kan drivas på&lt;br&gt;de premisser som har angetts. Detta kan t.ex. vara fallet där verksam-&lt;br&gt;heten till större delen är byggd på lånat kapital med korta betalnings-&lt;br&gt;frister eller oförmånliga villkor i övrigt eller rent av att uppgivna till-&lt;br&gt;gångar är fiktiva. I sådana och andra fall med stor skuldbelastning kan&lt;br&gt;det föreligga särskilda skäl att inte nöja sig med att kapitalkravet är upp-&lt;br&gt;fyllt. En prövning grundad på en helhetssyn får då göras, varvid det kan&lt;br&gt;finnas skäl att djupare undersöka vari det uppgivna kapitalet består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innehåller inte något krav på att tillgångarna skall&lt;br&gt;vara av visst slag och inte heller något krav på att ”eget kapital” skall&lt;br&gt;vara av viss storlek. Såsom tillgång räknas exempelvis en fastighet som&lt;br&gt;ingår i rörelsen, fordon och andra inventarier. Som tillgång räknas även&lt;br&gt;ett garantiåtagande eller motsvarande från en bank. Tillgångarna skall vid&lt;br&gt;kalkylen tas upp till det verkliga värdet. I fråga om skulder tillmäts&lt;br&gt;restförda skulder särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att understrykas att det bör finnas alternativa möjligheter&lt;br&gt;att visa att kapitalkravet är uppfyllt. Detta kan ske genom företeende av&lt;br&gt;redovisningshandlingar, självdeklaration med bilagor, revisorsintyg etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en utfästelse om kredit eller en garantiutfästelse från en bank före- Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;ligger far visas genom intyg från denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om en nystartad rörelse kan sökanden exempelvis&lt;br&gt;redovisa ingångskostnader och tillgängliga medel, som styrks av ett intyg&lt;br&gt;från en bank jämte ett intyg om fordonets eller fordonens värde, och ett&lt;br&gt;intyg om att fordonet är betalt. Ett fordons värde får jämföras med even-&lt;br&gt;tuella lån sökanden tagit för anskaffningen. Om t.ex. fordon eller andra&lt;br&gt;tillgångar tillförs ett nybildat aktiebolag som startar en rörelse bör en&lt;br&gt;godkänd eller auktoriserad revisor intyga dels att tillgångarna - appor-&lt;br&gt;tegendomen - verkligen har tillförts bolaget, dels att dessa har åsatts ett&lt;br&gt;korrekt värde och att egendomen kan antas bli till nytta för bolagets verk-&lt;br&gt;samhet (jfr 2 kap. 9 § andra stycket 4 ABL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en ansökan om utökning av fordonsantalet i en rörelse kan en eko-&lt;br&gt;nomisk beräkning ske med stöd av årsredovisningshandlingar, som visar&lt;br&gt;rörelsens status. Sökanden bör vara skyldig att ge in handlingar som&lt;br&gt;underlag för den bedömning som prövningsmyndigheten skall göra av&lt;br&gt;sökandens ekonomiska möjligheter att starta och driva verksamheten.&lt;br&gt;Prövningsmyndigheten bör allt efter omständigheterna utnyttja möjlig-&lt;br&gt;heterna att skaffa sig den information som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller företeende av t.ex. finansieringsplan eller budget kan&lt;br&gt;nämnas att en del länsstyrelser anser att sådana handlingar skall företes.&lt;br&gt;En budget kan i förekommande fall utvisa ingångskostnader, tillgängliga&lt;br&gt;medel m.m. som ett komplement till övriga handlingar. Det bör dock&lt;br&gt;framhållas att det är tveksamt i vad mån en sådan kan läggas till grund&lt;br&gt;för bedömningen av en rörelse, eftersom det är fråga om uppskattade&lt;br&gt;siffror med ett tänkt utfall, där risken naturligen är stor att uppgifterna&lt;br&gt;kan anpassas till de krav prövningsmyndigheten ställer upp. Nyttan med&lt;br&gt;en budget som grund för bedömningen av en ansökan om tillstånd är&lt;br&gt;således inte självklar. I speciella fall kan en budget dock ha ett visst&lt;br&gt;värde, såsom i vissa tillsynssituationer. När det är fråga om utökning av&lt;br&gt;en rörelse med ytterligare fordon kan en finansieringsplan, dvs. en plan&lt;br&gt;över hur sökanden avser att få investerings- och driftskapital för utök-&lt;br&gt;ningen, vara av ett visst värde för tillståndsmyndigheten. Myndigheten&lt;br&gt;bör därför vara oförhindrad att kräva in även en sådan plan för att kunna&lt;br&gt;konstatera att utökningen kan finansieras. Vidare kan ett intyg eller en&lt;br&gt;verifikation över storleken av visst uppgivet kapital och hur detta har&lt;br&gt;anskaffats vara av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från länsstyrelsehåll har framhållits att det kan medföra svårigheter att&lt;br&gt;tillämpa reglerna om ekonomiska krav, så till vida att de årsredovisningar&lt;br&gt;och andra handlingar som prövningsmyndigheten har tillgång till ofta är&lt;br&gt;för gamla och inte visar den aktuella situationen samt i övrigt kan vara&lt;br&gt;svåra att tolka och bedöma. Regeringen vill i det avseendet betona att&lt;br&gt;länsstyrelserna i tillsynsarbetet bör fa kräva in de handlingar som&lt;br&gt;verkligen behövs för tillsynen. Det är även viktigt att författningstexten&lt;br&gt;utformas så att sökanden har alternativa möjligheter att visa sin ekono-&lt;br&gt;miska förmåga. Hur länsstyrelsernas prövning av solvenskraven rent&lt;br&gt;faktiskt bör gå till samt i vilken omfattning och på vilket sätt länsstyrel-&lt;br&gt;serna bör ställa krav avseende företeende av handlingar kan lämpligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnas till Vägverket för att behandlas i föreskrifter och allmänna&lt;br&gt;råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorsintyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sista ledet i den nu gällande författningstexten om kapitalkravet&lt;br&gt;(5 b § sista stycket YTF) handlar om ”bekräftelse eller försäkran av en&lt;br&gt;bank eller något motsvarande kvalificerat institut”. Bestämmelsen har&lt;br&gt;föranlett diskussioner om att, liksom i andra nordiska länder, införa&lt;br&gt;bruket av ett intyg från en sökandes eller tillståndshavares revisor om&lt;br&gt;sökandens ekonomiska status. Ett sådant intyg eller en förklaring från&lt;br&gt;revisorns sida skulle innebära, att revisorn undersöker om sökanden har&lt;br&gt;reella tillgångar eller medel för verksamheten. Å ena sidan kan hävdas att&lt;br&gt;användningen av ett revisorsintyg eller revisorsförklaring medför att&lt;br&gt;revisorn, som har tystnadsplikt beträffande klientens ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning, dras in i en bedömning som kan medföra en lojalitetskonflikt.&lt;br&gt;Vidare kan hävdas att en revisorsförklaring innebär att tillstånds- eller&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten därmed skulle frånhända sig det egna ansvaret för&lt;br&gt;bedömningen av en ansökan till någon annan än myndigheten. Å andra&lt;br&gt;sidan kan hävdas att man med en revisors hjälp kan förväntas få en mera&lt;br&gt;yrkesmässig bedömning av en rörelses verksamhet och resultat än vad&lt;br&gt;prövningsmyndigheten av resursskäl kan åstadkomma. Beträffande de&lt;br&gt;rörelser som drivs i aktiebolagsform kan även framhållas ABL:s regler&lt;br&gt;till skydd för aktiekapitalet. För en revisor, som redan är väl förtrogen&lt;br&gt;med ett bolags ekonomiska förhållanden, kan ett intyg ses som ett led i&lt;br&gt;revisorns löpande arbete med företaget. Även beträffande den kostnads-&lt;br&gt;mässiga aspekten för det enskilda företaget att få ett sådant revisorsintyg&lt;br&gt;finns det en klar fördel i förhållande till den mera kostsamma bankgaran-&lt;br&gt;tin. Det är regeringens mening att fördelarna med ett intyg av revisor&lt;br&gt;överväger. Flera remissinstanser har även uttalat sig för en sådan möjlig-&lt;br&gt;het. Det bör emellertid betonas att kravet på revisorsintyg är alternativt,&lt;br&gt;dvs. det är endast ett av flera sätt för sökanden att visa rörelsens ekono-&lt;br&gt;miska bärkraft. Stommen i den ekonomiska bedömningen måste vara&lt;br&gt;beloppskraven, medan redovisningshandlingar, intyg eller försäkran från&lt;br&gt;en bank eller en revisor utgör hjälpmedel vid tillståndsgivning och till-&lt;br&gt;synsarbete. Regeringen föreslår därför att det öppnas en möjlighet för&lt;br&gt;prövningsmyndigheten att som bevis på ekonomiska resurser - förutom&lt;br&gt;en bekräftelse eller försäkran av en bank eller liknande institut, dvs. en&lt;br&gt;utfästelse om en framtida kredit - även få godta ett intyg från en godkänd&lt;br&gt;eller auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om bankgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en sökandes möjligheter att på annat sätt än genom sedvan-&lt;br&gt;liga redovisningshandlingar styrka sin ekonomiska status gäller som&lt;br&gt;nämnts för närvarande enligt 5 b § YTF, att tillståndsmyndigheten som&lt;br&gt;bevis på ekonomiska resurser får godta en bekräftelse eller försäkran av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bank eller ett motsvarande kvalificerat institut, i form av en bank-&lt;br&gt;garanti eller i annan liknande form. En bankgaranti utgörs av en borgens-&lt;br&gt;förbindelse, där banken går i borgen såsom för egen skuld. Garantin&lt;br&gt;ställs ut till en förmånstagare, till vilken den utlovade betalningen sker&lt;br&gt;for den händelse tillståndshavaren inte själv kan uppfylla sina ekono-&lt;br&gt;miska förpliktelser. När det gäller kravet på ekonomiska resurser enligt&lt;br&gt;5 b § YTF kan noteras, att den ”bankgaranti” som avses i författnings-&lt;br&gt;texten - i direkt översättning från EG-direktivet - dock i juridisk mening&lt;br&gt;inte är någon borgen, eftersom den inte har någon förmånstagare och inte&lt;br&gt;innehåller något direkt åtagande för banken. Konstruktionen skiljer sig&lt;br&gt;också från viss annan lagstiftning där ekonomiska garantier förekommer.&lt;br&gt;Enligt t.ex. resegarantilagen (1972:204) skall den som är arrangör eller&lt;br&gt;återförsäljare av paketresor, innan han marknadsför en paketresa, ställa&lt;br&gt;säkerhet hos Kammarkollegiet. Säkerheten skall bestå av en av bank eller&lt;br&gt;försäkringsbolag utfärdad betalningsutfästelse, som fullgörs vid&lt;br&gt;anfordran. Säkerheten får tas i anspråk för att betala tillbaka pengar som&lt;br&gt;erlagts för en paketresa, som blir inställd eller av annan anledning inte&lt;br&gt;blir av, eller för att betala uppehälle, återresa och eventuell ersättning till&lt;br&gt;resenärer när reseföretaget inte förmår fullgöra sina åtaganden i samband&lt;br&gt;med en resa som har påbörjats. En sådan garanti ställs således ut med&lt;br&gt;Kammarkollegiet som förmånstagare och med åtagande för banken att&lt;br&gt;till Kammarkollegiet betala garantibeloppet, som tas i anspråk för even-&lt;br&gt;tuell betalning till resenären. Ett annat exempel på en bankgaranti som&lt;br&gt;ställs ut med en myndighet som förmånstagare för fullgörandet av visst&lt;br&gt;betalningsansvar utgör naturvårdslagens (1964:822) krav på säkerhet vid&lt;br&gt;täkttillstånd. Ett sådant tillstånd får enligt 18 § naturvårdslagen beviljas&lt;br&gt;endast om sökanden har ställt säkerhet för de villkor som skall gälla för&lt;br&gt;tillståndet, såsom återställande av naturen sedan täktverksamheten har&lt;br&gt;avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i 5 b § YTF ställs krav på en bekräftelse eller en försäkran av&lt;br&gt;en bank eller ett motsvarande kvalificerat institut, i form av en bank-&lt;br&gt;garanti eller i annan liknande form, far lydelsen i stället förstås så, att det&lt;br&gt;är fråga om att banken ger en ”garanti” för att vid behov bistå tillstånds-&lt;br&gt;havaren med det kapital som krävs för driften av verksamheten, om&lt;br&gt;denne skulle komma i ekonomiskt trångmål. I realiteten innebär detta&lt;br&gt;således att banken utfåster sig att, när behov uppstår, bevilja en kredit i&lt;br&gt;någon form, vanligen såsom checkräkningskredit. Det är alltså inte fråga&lt;br&gt;om att utfasta sig att till en viss förmånstagare ge ut vissa belopp, t.ex. att&lt;br&gt;till staten betala in skatter och avgifter, eller att till en leverantör eller&lt;br&gt;annan affärspartner svara för en viss uppkommen skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ändring i nu angivna innebörd av bankgarantisystemet på&lt;br&gt;yrkestrafikområdet föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsreglering och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98.63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som i ekonomiskt hänseende ställs på den som ansöker om till-&lt;br&gt;stånd till yrkesmässig trafik eller den som redan innehar ett sådant till-&lt;br&gt;stånd är av avgörande betydelse för vederbörandes möjligheter att driva&lt;br&gt;sin yrkesverksamhet. Föreskrifterna härom bör därför tas in i lagen, med&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen att meddela verkställighetsföreskrifter.&lt;br&gt;Denna befogenhet bör regeringen fa överlåta åt en förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het. I verkställighetsföreskriftema bör närmare regleras hur prövningen&lt;br&gt;skall ske, vilka handlingar som bör företes etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höjningar av beloppen som här föreslagits bör även omfatta rörelser&lt;br&gt;som är i drift enligt befintliga tillstånd. Konsekvenserna härav behandlas&lt;br&gt;närmare i avsnitt 17.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Vandelskravet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna för att uppfylla kravet på gott anse-&lt;br&gt;ende preciseras i enlighet med gällande EG-bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Göteborgs och Bohus län delar ut-&lt;br&gt;redningens uppfattning att vandelskravet skall avgöras efter en helhets-&lt;br&gt;bedömning. Branschsaneringsutredningen anser bl.a. att det är sökanden&lt;br&gt;som skall visa sin lämplighet på motsvarande sätt som gäller för serve-&lt;br&gt;ringstillstånd enligt alkohollagen (1994:1738).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I samband med en ansökan om till-&lt;br&gt;stånd till yrkesmässig trafik eller när fråga om äterkallelse av ett tillstånd&lt;br&gt;aktualiseras bedöms sökandens respektive tillståndshavarens lämplighet.&lt;br&gt;Därvid beaktas att sökanden/tillståndshavaren uppfyller kravet på gott&lt;br&gt;anseende, vandel. Prövningen omfattar således vederbörandes personliga&lt;br&gt;lämplighet som tillståndshavare och om personen i fråga kan förväntas&lt;br&gt;följa de regler som gäller för näringen. Bristande laglydnad i olika&lt;br&gt;avseenden skall således påverka bedömningen. Särskilt kan nämnas brott&lt;br&gt;mot skattelagstiftningen, narkotikabrott, gäldenärsbrott och för-&lt;br&gt;mögenhetsbrott. När ansökan gäller tillstånd till persontransporter bör&lt;br&gt;begångna våldsbrott av olika slag givetvis inverka negativt på bedöm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den särskilda taxiförarlegitimationen infördes framhölls i motiv-&lt;br&gt;uttalandena (prop. 1993/94:168) att brott mot skatte- och uppbördslag-&lt;br&gt;stiftningen av naturliga skäl i första hand bör tillmätas vikt vid lämplig-&lt;br&gt;hetsprövningen i samband med trafiktillstånd och - underförstått - inte&lt;br&gt;beträffande sökande av förarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av avgörande vikt att en tillståndshavare respekterar de be-&lt;br&gt;stämmelser som reglerar transportbranschen. Det är här fråga om yrkes-&lt;br&gt;trafikförfattningamas bestämmelser, arbets- och vilotidsbestämmelser,&lt;br&gt;hastighets- och belastningsbestämmelser eller andra bestämmelser som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsentliga för säkerheten vid utövandet av transportverksamhet. Även&lt;br&gt;trafikförseelser har i praxis ofta medfört att sökanden ansetts olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överträdelser av bestämmelser angående trafiken och trafik-&lt;br&gt;säkerheten är det att märka att innehållet i och omfattningen av själva&lt;br&gt;författningstexten varierat över tiden. Syftet med och tolkningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna har dock varit detsamma och någon ändring av synsättet&lt;br&gt;har inte heller varit avsedd. Det är därför troligt att skillnaderna har sin&lt;br&gt;grund i en strävan att skapa överskådliga och lättillämpade bestämmelser.&lt;br&gt;I förarbetena till den nuvarande YTL (prop. 1987/88:78) framhölls också&lt;br&gt;att 6 § första stycket i sak skall överensstämma med motsvarande regel i&lt;br&gt;den tidigare bestämmelsen. Det förtjänar därför särskilt framhållas att all&lt;br&gt;brottslighet som hänger samman med trafikregler och bestämmelser for&lt;br&gt;att främja trafiksäkerheten liksom tidigare skall beaktas när en persons&lt;br&gt;lämplighet i tillståndshänseende bedöms. Detta synsätt bör även råda vid&lt;br&gt;vandelsprövningen inför en ansökan om den särskilda förarlegitimatio-&lt;br&gt;nen för taxi. Bestämmelser om trafiken och trafiksäkerheten hänger så&lt;br&gt;intimt samman med verksamheten i ett trafikföretag - både tillstånds-&lt;br&gt;havarens och förarens yrkesutövning - att överträdelser av sådana be-&lt;br&gt;stämmelser utan tvekan skall vägas in i en bedömning av en persons&lt;br&gt;lämplighet i dessa hänseenden. Med den utgångspunkten elimineras&lt;br&gt;också risken for motstridiga bedömningar i fråga om en person som&lt;br&gt;lämplighetsprövas för såväl tillstånd till taxitrafik som för taxiförarlegi-&lt;br&gt;timation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det inte är möjligt - eller&lt;br&gt;ens önskvärt - att i författningstexten uttryckligen ange alla de brott eller&lt;br&gt;den misskötsamhet som skall beaktas vid bedömningen av en sökandes&lt;br&gt;eller tillståndshavares vandel. Utgångspunkten vid prövningen av&lt;br&gt;sökandens eller tillståndshavarens lämplighet måste med nödvändighet&lt;br&gt;vara en helhetsbedömning av vederbörandes vandel, där enstaka&lt;br&gt;överträdelser av mindre allvarlig art inte bör inverka menligt, medan all-&lt;br&gt;varliga eller upprepade förseelser bör medföra att den prövade inte anses&lt;br&gt;lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 3.2 i rådets direktiv 96/26/EG skall emellertid kravet på&lt;br&gt;gott anseende inte anses uppfyllt eller inte längre uppfyllt vid vissa sär-&lt;br&gt;skilt angivna förhållanden (se ovan avsnitt 6 s. 47 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav anser regeringen att vandelskravet i yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen bör formuleras enligt EG-reglema om gott anseende, vilka i sak nu&lt;br&gt;återspeglas i reglerna om äterkallelse av trafiktillstånd i 11 a § YTF.&lt;br&gt;Vikten av vandelsprövningen som ett krav för erhållandet av trafiktill-&lt;br&gt;stånd medför att de närmare reglerna om gott anseende bör tas in i lagen,&lt;br&gt;liksom nuvarande bestämmelser för äterkallelse av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om misstanke om ett begånget brott skall utgöra grund for av-&lt;br&gt;slag på en ansökan om tillstånd respektive ingripande mot ett trafiktill-&lt;br&gt;stånd eller en taxiförarlegitimation skiljer sig situationen vid en ansökan&lt;br&gt;ofta från den vid en ifrågasatt äterkallelse av ett befintligt tillstånd eller&lt;br&gt;legitimation. Det förekommer vidare i praxis vid bedömningen av andra&lt;br&gt;slag av tillstånd att skillnad görs mellan ansökningsärenden och åter-&lt;br&gt;kallelseärenden. Prövningsmyndigheten bör därför, när misstanke finns&lt;br&gt;om att ett brott begåtts, kunna åberopa detta förhållande som grund för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avslå en ansökan, medan det som regel bör krävas ett lagakraftvunnet Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;avgörande i skuldfrågan innan en slutlig äterkallelse av ett tillstånd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en legitimation kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Villkor för tillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Villkor för trafiktillstånd skall vid särskilda skäl&lt;br&gt;få meddelas såväl i samband med att tillstånd ges som senare under&lt;br&gt;tillståndstiden. Beslut om villkor skall kunna överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Åsidosättande av villkor skall kunna utgöra&lt;br&gt;grund för äterkallelse av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall understryker vikten av&lt;br&gt;att nödvändiga rättssäkerhetsgarantier för meddelande av villkor ställs&lt;br&gt;upp och att myndigheterna hanterar frågan med varsamhet. Vägverket&lt;br&gt;anser att lagtexten bör återspegla att villkor endast far meddelas när läns-&lt;br&gt;styrelsen företagit en omprövning av tillståndet men inte funnit tillräck-&lt;br&gt;liga skäl för äterkallelse eller varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Varje trafikslag har sina särskilda&lt;br&gt;förhållanden och problem som motiverar att specifika ramar kan behöva&lt;br&gt;sättas upp för att verksamheten skall fungera på ett tillfredsställande sätt.&lt;br&gt;Förutom de allmänna regler som gäller för innehavare av trafiktillstånd&lt;br&gt;kan det därför i vissa enskilda fall vara befogat att meddela villkor under&lt;br&gt;vilka verksamheten får bedrivas. En allmän erfarenhet är dock att man i&lt;br&gt;första hand bör lösa uppkomna problem med generellt verkande före-&lt;br&gt;skrifter. I detta sammanhang förtjänar det att påpekas skillnaden mellan&lt;br&gt;vad som här avses med föreskrifter respektive villkor. Föreskrifter är&lt;br&gt;alltid av generellt slag och skall användas när förhållandena allmänt skall&lt;br&gt;regleras inom ett visst område. Villkor skall däremot bedömas mot bak-&lt;br&gt;grund av förhållandena i varje enskilt fall, t.ex. för varje trafiktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om föreskrifter således i första hand bör tillgripas kan före-&lt;br&gt;skrifterna dock behöva kompletteras i enskilda fall. Med denna utgångs-&lt;br&gt;punkt bör det också övervägas att villkor kan behöva meddelas även i&lt;br&gt;fråga om redan befintliga tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren behöver inte förändra innehållet i själva tillståndet utan kan&lt;br&gt;ta sikte på tillsynen av verksamheten. Exempelvis kan det ibland finnas&lt;br&gt;fog för att ålägga tillståndshavaren att med vissa intervaller redovisa sina&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. En sådan redovisningsskyldighet skulle, efter&lt;br&gt;prövning i det enskilda fallet, kunna åläggas i form av ett villkor knutet&lt;br&gt;till tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att det i annan tillståndslagstiftning finns exempel på&lt;br&gt;möjlighet att meddela villkor även under tillståndstiden, se t.ex. 7 § jäm-&lt;br&gt;vägssäkerhetslagen (1990:1157) samt 7 kap. 1 och 5 §§ alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738). Även i körkortslagstiftningen ges möjlighet att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor efter det att körkortstillstånd har meddelats, se 44 § körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477), KKL, och 34 § körkortsförordningen (1977:722), KKF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 10.2 föreslår regeringen att länsstyrelserna skall bemyndigas&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om prisinformation, utmärkning av taxifordon&lt;br&gt;och om den lokalkännedom som förare skall ha. Denna rätt för läns-&lt;br&gt;styrelserna att meddela regionala/lokala föreskrifter skall således gälla&lt;br&gt;generellt för taxitrafiken inom länet och kan förväntas minska men inte&lt;br&gt;eliminera behovet av villkor för tillstånd till taxitrafik. För den s.k. hyr-&lt;br&gt;verkstrafiken har t.ex. brukat föreskrivas att beställningar endast far ske&lt;br&gt;från egna beställningskontor och att det inte får finnas utrustning på&lt;br&gt;bilarna som visar att de är lediga för uppdrag (se närmare om hyrverk i&lt;br&gt;avsnitt 10.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att villkor skall kunna&lt;br&gt;meddelas såväl i samband med tillståndsgivningen som senare under till-&lt;br&gt;ståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nödvändiga rättssäkerhetsgarantier för meddelande av villkor måste&lt;br&gt;naturligtvis ställas upp. I det enskilda fallet måste det finnas särskilda&lt;br&gt;skäl att meddela villkor. Häri ligger främst att det skall finnas ett klart&lt;br&gt;dokumenterat behov av villkoret i fråga. Det bör i bedömningen också&lt;br&gt;vägas in de olägenheter och de kostnader som tillståndshavaren åsamkas.&lt;br&gt;Konkurrensförhållandena gentemot andra trafikutövare kan exempelvis&lt;br&gt;ändras. Helhetsbilden bör därför vara utslagsgivande för om det är&lt;br&gt;befogat och skäligt att villkor meddelas. Detta gäller när villkor meddelas&lt;br&gt;i samband med tillstånd, men i än större utsträckning när villkor med-&lt;br&gt;delas på ett senare stadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De situationer som nu åsyftas gäller tillstånd till all slags trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande villkor för linjetrafik för att motverka skada för huvud-&lt;br&gt;mannatrafiken skulle en länsstyrelses rätt att föreskriva sådana villkor för&lt;br&gt;redan beviljade tillstånd kunna medföra alltför stora ingrepp i tillstånds-&lt;br&gt;havarens verksamhet. En viss begränsning i rätten att meddela villkor bör&lt;br&gt;därför även fortsättningsvis gälla. När tio år har förflutit efter det att ett&lt;br&gt;tillstånd till linjetrafik har meddelats och därefter vart tionde år bör dock&lt;br&gt;tillståndets fortsatta giltighet kunna prövas på nytt under förutsättning att&lt;br&gt;en trafikhuvudman eller ett järnvägsföretag, om de berörs av trafiken,&lt;br&gt;begär det. En sådan begäran bör få ges in till prövningsmyndigheten tidi-&lt;br&gt;gast två år och senast ett år före utgången av den löpande tioårsperioden.&lt;br&gt;Mot bakgrund av den särskilda reglering som gäller beträffande linje-&lt;br&gt;trafik, bör villkor motsvarande dem som nu gäller enligt 9 § första&lt;br&gt;stycket YTL kunna meddelas endast i samband med att tillståndet ges&lt;br&gt;och därefter samtidigt med att tillståndet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om villkor bör kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;enligt motsvarande regler som gäller för själva tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett villkor på ett väsentligt sätt har åsidosatts bör detta förhållande&lt;br&gt;kunna utgöra grund för äterkallelse av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Tidsbegränsade tillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon begränsning av giltighetstiden för&lt;br&gt;trafiktillstånden enligt YTL bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att samord-&lt;br&gt;nings- och tillsynsskäl talar för att de svenska trafiktillstånden bör tids-&lt;br&gt;begränsas i enlighet med EG:s regelverk och att i allt fall en tidsbe-&lt;br&gt;gränsning bör införas för tillstånd till taxitrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har enligt direk-&lt;br&gt;tiven haft att överväga om ett svenskt trafiktillstånds giltighetstid skall&lt;br&gt;vara begränsad såsom de internationella yrkestrafiktillstånd som med-&lt;br&gt;delas enligt EG:s bestämmelser. Regeringen delar utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning att generellt tidsbegränsade tillstånd enligt YTL skulle ta onödiga&lt;br&gt;resurser i anspråk och minska utrymmet för tillsyn av de tillståndshavare&lt;br&gt;där anledning till kontroll är påkallad. En generell tidsbegränsning av&lt;br&gt;tillstånden medför även onödig byråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den löpande tillsynen från länsstyrelsens sida bör dessutom vara så&lt;br&gt;omfattande och regelbunden att den redan därigenom fyller samma funk-&lt;br&gt;tion som en tidsbegränsning. Till detta kommer den ovan (avsnitt 7.5)&lt;br&gt;föreslagna möjligheten att - när tillstånd meddelas eller senare - förena&lt;br&gt;tillståndet med nödvändiga villkor. Ett tillstånd kan även tidsbegränsas&lt;br&gt;då det föreligger särskilda skäl, t.ex. då de ekonomiska förhållandena&lt;br&gt;kräver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationella tillstånd som regleras i EG-bestämmelsema förut-&lt;br&gt;sätter i princip att sökanden innehar ett nationellt tillstånd. EG-tillstånden&lt;br&gt;kan därmed sägas vara accessoriska. Någon lämplighetsprövning sker&lt;br&gt;inte vid utfärdandet av ett EG-tillstånd. Mot den bakgrunden ter det sig&lt;br&gt;naturligt att de inhemska tillstånden gäller tills vidare och bygger på att&lt;br&gt;varje land utövar tillsyn och genomför en lämplighetsprövning över&lt;br&gt;tiden. Regeringen delar därför utredningens ståndpunkt att någon be-&lt;br&gt;gränsning av giltighetstiden för trafiktillstånd enligt YTL inte bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Äterkallelse av tillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om äterkallelse av trafiktillstånd ges i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De krav som ställs på en sökande är i&lt;br&gt;stort sett desamma vid prövningen av en ansökan som i en tillsynssitua-&lt;br&gt;tion, även om tillståndsmyndighetema vanligen ställer något högre krav i&lt;br&gt;fråga om en ny sökande än beträffande den som redan har ett tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik återkallas för en fysisk&lt;br&gt;person är det den personen som diskvalificeras. När tillståndshavaren är&lt;br&gt;en juridisk person är det inte lika självklart vem som drabbas av åtgär-&lt;br&gt;den, dvs. den juridiska personen i sig eller den eller de fysiska personer&lt;br&gt;som företräder denne. De personer vilkas lämplighet prövas av till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten anges emellertid i lagen. Följden av en äterkallelse&lt;br&gt;bör därför vara bl.a. att en person som diskvalificerats såsom företrädare&lt;br&gt;för ett bolag även bör underkännas som företrädare för en annan juridisk&lt;br&gt;person, där han har ett motsvarande inflytande. Av direktiv 96/26/EG&lt;br&gt;följer vidare att myndigheterna i förekommande fall skall föreskriva en&lt;br&gt;tillräcklig tidsfrist för utseende av en ersättare (artikel 6.2). Regeln har&lt;br&gt;sin motsvarighet i nuvarande 11 b § YTF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare grunderna för äterkallelse i YTF (11 a §) har utformats till&lt;br&gt;följd av Sveriges medlemskap i EU. I likhet med vad som ovan anförts&lt;br&gt;angående vandelskravet bör återkallelsereglema formuleras enligt mot-&lt;br&gt;svarande EG-regler (se avsnitt 7.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om äterkallelse är så avgörande för den enskildes framtida&lt;br&gt;yrkesverksamhet och försörjningsmöjligheter att bestämmelserna bör&lt;br&gt;föras över till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Varning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett beslut om varning far överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Enligt Kammarrätten i Sundsvall kan ett mer en-&lt;br&gt;hetligt vamingssystem erhållas om rekvisiten för varning ändras så att&lt;br&gt;varning kan meddelas i stället för äterkallelse om särskilda skäl före-&lt;br&gt;ligger, såsom är fallet enligt bl.a. körkortslagen och alkohollagen. Läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län anser att de följder som ett beslut om varning&lt;br&gt;medför inte omfattas av ett tillräckligt rättsskyddsbehov för att vamings-&lt;br&gt;beslutet skall kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om missförhållandena i en trafik-&lt;br&gt;rörelse inte är av allvarlig art, kan i stället för äterkallelse varning med-&lt;br&gt;delas (15 § andra stycket gällande YTL). Beslut om varning får dock inte&lt;br&gt;överklagas. Meddelandet av en varning är en sådan uppgift om till-&lt;br&gt;ståndshavaren som förs in i det av Vägverket förda yrkestrafikregistret. I&lt;br&gt;förarbetena till den nu gällande YTL anförde Lagrådet beträffande var-&lt;br&gt;ningsinstitutet (prop. 1987/88:78 om avreglering av yrkestrafiken&lt;br&gt;bilaga 5 s. 102) att den myndighet som prövar frågor om varning borde&lt;br&gt;ges större frihet och att det bl.a. fick anses angeläget att en sådan åtgärd&lt;br&gt;kan vidtas på ett tidigt stadium, innan de uppkomna missförhållandena&lt;br&gt;har hunnit bli så allvarliga att tillståndet bör återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den gällande ordningen där ingripandet sker så&lt;br&gt;tidigt som möjligt har stora fördelar och bör bestå. En ordning där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varning kan meddelas i stället för äterkallelse om särskilda skäl före- Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;ligger, riskerar dessutom att komma i konflikt med gällande EG-regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varningsinstitutet förekommer i ett flertal modema tillsynslagar såsom&lt;br&gt;KKL, alkohollagen (1994:1738) och fastighetsmäklarlagen (1995:400).&lt;br&gt;Varningar som meddelas i dessa sammanhang far överklagas. Något&lt;br&gt;bärande skäl för att bedöma en varning enligt YTL annorlunda är svårt&lt;br&gt;att finna. Rättssäkerhetsskäl talar fastmer för att ett myndighetsbeslut om&lt;br&gt;varning enligt YTL bör få överklagas. När en helhetsbedömning av en&lt;br&gt;tillståndshavare görs kan t.ex. en tidigare varning vara den avgörande&lt;br&gt;faktor som medför en äterkallelse av tillståndet. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att beslut om varning skall få överklagas. Den nödvändiga&lt;br&gt;begränsningen i prövningsmöjlighetema finns i bestämmelserna om&lt;br&gt;prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.9 Hinder för ny ansökan efter äterkallelse eller avslag&lt;br&gt;på ansökan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag och bedömning: En ny bestämmelse införs som&lt;br&gt;medför att tillsynsmyndigheterna - vid avslag på ansökan om trafik-&lt;br&gt;tillstånd på grund av brister i vandelskravet - skall bestämma en tid&lt;br&gt;under vilken den prövade skall anses fortsatt olämplig att driva&lt;br&gt;yrkesmässig trafik. Den motsvarande regeln vid äterkallelse bör be-&lt;br&gt;hållas i nuvarande form. Reglerna ges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att regeln om s.k. spärrtid&lt;br&gt;vid äterkallelse bör tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig har Läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län och Länsrätten i Kopparbergs län tillstyrkt för-&lt;br&gt;slaget. Kammarrätten i Sundsvall ställer sig däremot tveksam till för-&lt;br&gt;slaget och Svenska Taxiförbundet har avstyrkt utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: I samband med en&lt;br&gt;äterkallelse på grund av brister i vandelskravet anges den tidsrymd på&lt;br&gt;lägst tre år och högst fem år under vilken vederbörande person eller&lt;br&gt;bolag skall anses olämplig att bedriva yrkesmässig trafik (11 a § YTF).&lt;br&gt;Någon motsvarande bestämmelse vid ett avslag på en ansökan om trafik-&lt;br&gt;tillstånd finns däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att denna s.k. spärrtidsregel skall utmönstras. Som&lt;br&gt;skäl anförs bl.a. att ett behov av spärrtidsregler inte tidigare uttalats, trots&lt;br&gt;en mångårig lagstiftning på området. Vidare pekas på att det i annan&lt;br&gt;tillståndslagstiftning saknas bestämmelser om en särskild karenstid,&lt;br&gt;samtidigt som övriga nordiska länders regelverk saknar enhetliga spärr-&lt;br&gt;tidsbestämmelser. Det konstateras även att EG-reglema inte kräver att&lt;br&gt;sådana bestämmelser skall finnas. Enligt utredningen skulle dessutom en&lt;br&gt;bestämmelse om spärrtid behöva kompletteras med en regel om att till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten efter ansökan i vissa fall får häva återkallelsen eller&lt;br&gt;sätta ned spärrtiden om nya omständigheter har inträffat eller blivit&lt;br&gt;kända, vilket ytterligare skulle komplicera spärrtidsinstitutet. Utred-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen menar i stället att den fasta praxis som utbildats med utgångs-&lt;br&gt;punkt i uttalanden i förarbetena till återkallelsebestämmelsen (prop.&lt;br&gt;1987/88:78 s. 42) alltjämt bör gälla och ligga till grund för länsstyrelser-&lt;br&gt;nas bedömning. Därtill anför utredningen att av tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;väl motiverade beslut bör kunna tjäna som information till den enskilde&lt;br&gt;sökanden eller tillståndshavaren i fråga om den tidsrymd som bör förflyta&lt;br&gt;innan tillstånd - om inte nya omständigheter inträffar av betydelse för&lt;br&gt;bedömningen - åter skulle kunna beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utredningen anfört skall prövningsmyndigheten, efter det att en&lt;br&gt;ansökan avslagits eller ett givet tillstånd återkallats, vid en ansökan om&lt;br&gt;nytt tillstånd företa en förnyad prövning i hela dess vidd. Vid den nya&lt;br&gt;prövningen tas hänsyn till alla mellankommande händelser som kan ha&lt;br&gt;förändrat sökandens förutsättningar som yrkesutövare, varför det ibland&lt;br&gt;kan uppkomma situationer där det kan te sig stötande att den som klarar&lt;br&gt;en sådan prövning skall diskvalificeras som yrkesutövare på grund av en&lt;br&gt;under andra förhållanden utmätt olämplighetstid. Det finns även situa-&lt;br&gt;tioner där en sökande inte heller efter en maximalt utdömd&lt;br&gt;olämplighetstid kan anses lämplig. Det kan t.ex. gälla vid grov ekono-&lt;br&gt;misk brottslighet, då näringsförbud på upp till tio år beslutats. Den ut-&lt;br&gt;mätta tidsrymden underlättar emellertid för den enskilde att veta när en&lt;br&gt;ny ansökan tidigast kan beviljas, så att han bättre kan planera sin fram-&lt;br&gt;tida yrkesverksamhet. Vidare torde ärendebelastningen hos prövnings-&lt;br&gt;myndighetema komma att minska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i och för sig riktigt att EG-reglema inte ställer något uttryckligt&lt;br&gt;krav på spärrtid. Enligt rådets direktiv 96/26/EG skall dock medlems-&lt;br&gt;staterna säkerställa nationella regler för att kravet på gott anseende fort-&lt;br&gt;satt skall anses som icke uppfyllt tills återupprättande ägt rum eller annan&lt;br&gt;åtgärd med likvärdig effekt vidtagits (artikel 3.2). Ett utmönstrande av&lt;br&gt;regeln om olämplighetstid torde således kräva ett annat regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det här anförda är det regeringens uppfattning att&lt;br&gt;regeln med bestämmande av tid under vilken sökanden fortsatt skall&lt;br&gt;anses olämplig bör bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som nu anförts bör en motsvarande bestämmelse in-&lt;br&gt;föras vid avslag på ansökan om trafiktillstånd på grund av bristande&lt;br&gt;vandel. Vid en ansökan kan det dock vara svårare att bedöma hur lång tid&lt;br&gt;som kvarstår innan en ny ansökan bör komma i fråga, eftersom orsaken&lt;br&gt;till olämpligheten kan ligga olika långt tillbaka i tiden. Den kortaste tiden&lt;br&gt;som den prövade skall anses olämplig bör därför i denna situation kunna&lt;br&gt;bestämmas till en kortare period än vid en äterkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av prövningsmyndigheten utmätta tiden bör emellertid inte be-&lt;br&gt;nämnas som spärrtid för att undvika förväxling med körkortsreglema. I&lt;br&gt;körkortssammanhang innebär nämligen spärrtidens utgång ofta att till-&lt;br&gt;ståndet återställs. Den här beskrivna olämplighetstiden är emellertid en&lt;br&gt;ren karenstid innan en ny prövning kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.10&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Omedelbar giltighet för beslut om äterkallelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett beslut om äterkallelse av trafiktillstånd skall&lt;br&gt;gälla omedelbart efter det att beslutet delgetts trafikutövaren om inte&lt;br&gt;annat forordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av&lt;br&gt;remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt huvudregeln i 18 § YTF gäller&lt;br&gt;ett beslut enligt YTL och YTF omedelbart. Ett beslut om äterkallelse av&lt;br&gt;trafiktillstånd gäller dock inte förrän beslutet har vunnit laga kraft, om&lt;br&gt;det inte föreligger särskilda skäl att bestämma annat. Ett beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av en taxiförarlegitimation gäller således enligt den nuvarande&lt;br&gt;lydelsen omedelbart, vilket överensstämmer med regleringen beträffande&lt;br&gt;körkortsåterkallelser (45 § andra stycket KKL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens prop. 1988/89:26 om instansordningen enligt yrkes-&lt;br&gt;trafiklagstiftningen, m.m. diskuterades frågan huruvida den vars tillstånd&lt;br&gt;återkallats bör få rimlig tid på sig att avveckla sin rörelse.&lt;br&gt;Departementschefen uttalade då som sin mening att befogenheten att&lt;br&gt;återkalla ett tillstånd får anses innefatta även rätten att bestämma när&lt;br&gt;tillståndet skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande annan tillståndslagstiftning kan noteras, att beslut enligt&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) gäller omedelbart, om inte något annat anges i&lt;br&gt;beslutet (9 kap. 1 §). Även Fastighetsmäklamämndens beslut att återkalla&lt;br&gt;registreringen för en fastighetsmäklare gäller omedelbart, dock utan&lt;br&gt;möjlighet för nämnden att förordna annat (8 § andra stycket fastighets-&lt;br&gt;mäklarlagen (1995:400). Vidare skall enligt 10 kap. 2§ vapenlagen&lt;br&gt;(1996:67) en polismyndighets eller en domstols beslut gälla omedelbart,&lt;br&gt;om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i den av riksdagen antagna prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av&lt;br&gt;den yrkesmässiga trafiken (bet. 1993/94:TU29, rskr. 1993/94:310) ut-&lt;br&gt;talade regeringen, att ett beslut om äterkallelse av ett trafiktillstånd bör&lt;br&gt;gälla omedelbart, men att återkallelsen vid särskilda skäl bör gälla först&lt;br&gt;när beslutet därom vunnit laga kraft. Skälen till regeringens bedömning&lt;br&gt;redovisas på s. 34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad regeringen nu föreslår är en återgång till vad som gällde före april 1984.&lt;br&gt;Huvudregeln var då att ett beslut om äterkallelse av trafiktillstånd blev&lt;br&gt;gällande omedelbart efter det att beslutet delgetts trafikutövaren. Som motiv&lt;br&gt;för ändringen anfördes i proposition 1983/84:65 om vissa yrkestrafikfrågor&lt;br&gt;m.m. att överinstansernas prövning i extrema situationer kunde framstå som&lt;br&gt;illusorisk; ett för trafikutövaren positivt beslut i högsta instans blev meningslöst&lt;br&gt;om rörelsen under handläggningstiden hade avvecklats av ekonomiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen inom yrkestrafiken, framför allt inom taxitrafiken och godstrans-&lt;br&gt;porterna, gör det emellertid motiverat att låta huvudregeln vara att beslutet om&lt;br&gt;äterkallelse bör gälla omedelbart. I annat fall är det risk för att verksamheten&lt;br&gt;fortsätter under läng tid framöver medan överprövning pågår i högre instans.&lt;br&gt;Under tiden kan missförhållandena fortsätta, ibland under loppet av flera år,&lt;br&gt;samt också förvärras. De vanligaste brott som ligger till grund för beslut om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äterkallelse av trafiktillstånd är skattebrott, bokföringsbrott, uppbördsbrott Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;samt brott mot den enskilda passageraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den brottslighet som nu nämnts är svår att komma till rätta med men skulle&lt;br&gt;dock i många fall kunna minska i omfattning genom en bestämmelse om att ett&lt;br&gt;beslut om äterkallelse av ett trafiktillstånd skall gälla omedelbart. I annat fall&lt;br&gt;finns risk för långvariga bolagskaruseller eller bulvanverksamhet. Åtgärden&lt;br&gt;förhindrar att trafikföretag systematiskt plundras på sina tillgångar fram till en&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån tillståndsmyndigheten känner tveksamhet till om missförhållan-&lt;br&gt;dena är av så allvarlig beskaffenhet att tillståndet bör återkallas, finns möjlighet&lt;br&gt;liksom nu att i stället besluta om varning. Om tillståndsmyndigheten å andra&lt;br&gt;sidan bedömer att det kan finnas särskilda skäl av betydelse i sammanhanget,&lt;br&gt;bör myndigheten alternativt kunna besluta om att återkallelsen skall ske först&lt;br&gt;när beslutet därom har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör samma bedömning av situationen inom yrkestrafiken i&lt;br&gt;dag som i prop. 1993/94:168.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav bör således beslut om äterkallelse enligt YTL&lt;br&gt;gälla omedelbart från det den beslutet rör har fått del av det eller vid den&lt;br&gt;senare tidpunkt som länsstyrelsen finner skäl att bestämma.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.11 Behörig myndighet för frågor om tillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alla frågor om tillstånd till yrkesmässig trafik -&lt;br&gt;utom frågor om tillstånd till linjetrafik som berör flera län - skall&lt;br&gt;prövas av länsstyrelsen i det län där den sökande är folkbokförd&lt;br&gt;respektive länsstyrelsen i det län där den juridiska personens ledning&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har tillstyrkt förslaget.&lt;br&gt;Länsstyrelsernas samrådsgrupp för yrkestrafikfrågor anser att läns-&lt;br&gt;styrelserna bör få möjlighet att notera varje tillsynsåtgärd i yrkes-&lt;br&gt;trafikregistret för att underlätta hanteringen med handlingar från andra&lt;br&gt;länsstyrelser. Svenska Bussbranschens Riksförbund anser att all till-&lt;br&gt;ståndsprövning för yrkesmässig busstrafik bör hanteras av Vägverket.&lt;br&gt;Svenska Taxiförbundet anser att prövning av sökande som inte är folk-&lt;br&gt;bokförda i Sverige eller - om sökanden är en juridisk person - där före-&lt;br&gt;tagets ledning finns utanför Sverige bör göras av Länsstyrelsen i Skåne&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vad gäller den principiella frågan om&lt;br&gt;var tillståndsgivningen inom den yrkesmässiga trafiken skall ligga har&lt;br&gt;riksdagen antagit regeringens förslag i prop. 1994/95:126 (bet.&lt;br&gt;1994/95:TU23, rskr. 1994/95:356) att länsstyrelserna även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis huvudsakligen skall vara tillståndsmyndighet. Samma stånd-&lt;br&gt;punkt intogs beträffande länsstyrelsens uppgift som regional kör-&lt;br&gt;kortsmyndighet. Beträffande körkortshanteringen antog riksdagen i sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;band därmed även forslaget att frågor om äterkallelse av körkort skall&lt;br&gt;prövas av länsstyrelsen i det län där körkortshavaren är folkbokförd i&lt;br&gt;stället för av den länsstyrelse som meddelat körkortstillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den gällande ordningen följer handläggningen av ansökan&lt;br&gt;respektive frågan om äterkallelse olika regler i forumhänseende. När det&lt;br&gt;gäller en ansökan om trafiktillstånd är länsstyrelsen i det län där sökan-&lt;br&gt;den är folkbokförd behörig myndighet liksom länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;företagets ledning finns prövar ansökan när sökanden är en juridisk&lt;br&gt;person. Frågor om äterkallelse av trafiktillstånd eller om varning prövas&lt;br&gt;däremot av den myndighet som har meddelat tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns fördelar med att låta den myndighet som en gång utfärdat&lt;br&gt;tillståndet också pröva frågan om äterkallelse. Vissa farhågor kan resas&lt;br&gt;över de hanteringsmässiga svårigheterna som kan uppstå vid en över-&lt;br&gt;flyttning av ärenden i samband med att tillståndshavaren flyttar och där-&lt;br&gt;för blir folkbokförd i ett annat län eller företagets ledning flyttas. Det kan&lt;br&gt;exempelvis finnas en risk att ärenden hamnar mellan olika myndigheter&lt;br&gt;så att varken den ena eller andra myndigheten ansvarar för tillsynen. Ett&lt;br&gt;system med överflyttat ansvar kan även medföra olägenheter i statistik-&lt;br&gt;hänseende m.m. Dessa olägenheter bör dock inte överdrivas utan prak-&lt;br&gt;tiska frågor av den karaktären får lösas genom samordningsinsatser&lt;br&gt;mellan länsstyrelserna och verkställighetsföreskrifter från Vägverkets&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännedom om lokala förhållanden och kontakter med andra myndig-&lt;br&gt;heter etc. inom regionen kan underlätta tillsynsarbetet och talar därför för&lt;br&gt;förslaget. Eftersom även överensstämmelse med bl.a. regelverket be-&lt;br&gt;träffande körkort uppnås föreligger övervägande skäl för att reglerna om&lt;br&gt;behörig myndighet för samtliga frågor om tillstånd till yrkesmässig trafik&lt;br&gt;- såväl ansökan som äterkallelse eller varning - skall följa motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser som beträffande körkort. Frågor om trafiktillstånd - in-&lt;br&gt;klusive frågor om äterkallelse eller varning - skall således prövas, om&lt;br&gt;sökanden är en fysisk person, av länsstyrelsen i det län där vederbörande&lt;br&gt;är folkbokförd samt om sökanden är en juridisk person, häri inräknat&lt;br&gt;staten eller en kommun eller ett landsting, av länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;företagets eller verksamhetens ledning finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 10.1 föreslås även en motsvarande ordning beträffande frågor&lt;br&gt;om särskild förarlegitimation för taxi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket bör dock, liksom hittills, pröva frågor om tillstånd till sådan&lt;br&gt;linjetrafik som berör flera län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndighet för en sökande som inte är folkbokförd i Sverige&lt;br&gt;eller, om sökanden är en juridisk person, där företagets ledning finns&lt;br&gt;utanför Sverige, är enligt nuvarande bestämmelser Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län. Det finns inte heller skäl att ändra den regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För frågor om behöriga myndigheter för den internationella trafiken, se&lt;br&gt;vidare avsnitt 11 och beträffande tillsynsfrågor avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regler för offentliga subjekts rätt att bedriva &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1997/98:63&lt;br&gt;yrkesmässig trafik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Särreglerna för stats, kommuns och landstings&lt;br&gt;rätt att utöva yrkesmässig trafik tas bort. De offentliga subjekten skall&lt;br&gt;således omfattas av yrkestrafikförfattningamas alla bestämmelser om&lt;br&gt;prövning i olika avseenden. Tillsynsmyndigheterna skall ges en ut-&lt;br&gt;trycklig uppgift att verka för lika konkurrensvilkor inom yrkes-&lt;br&gt;trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar i och för sig upp-&lt;br&gt;fattningen att offentliga organ skall få utöva yrkesmässig trafik på&lt;br&gt;samma villkor som privata rättssubjekt om verksamheten även från kon-&lt;br&gt;kurrenssynpunkt bedrivs under samma förutsättningar. Konkurrensverket&lt;br&gt;m.fl. anser emellertid att det under nuvarande förhållanden inte föreligger&lt;br&gt;lika villkor mellan offentliga och privata subjekt till följd av att den&lt;br&gt;offentliga näringsverksamheten är finansierad med skattemedel och ofta&lt;br&gt;subventionerad. Konkurrensverket och Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;br&gt;delar uppfattningen att tillsynsmyndigheternas uppgift att verka för lika&lt;br&gt;konkurrensvillkor inom yrkestrafiken bör komma till uttryck i&lt;br&gt;lagstiftningen och att offentliga subjekt bör omfattas av yrkes-&lt;br&gt;trafikförfattningamas bestämmelser om prövning i olika avseenden.&lt;br&gt;Enligt Konkurrensverket skall offentliga huvudmän inte bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet på marknader med fungerande konkurrens utan i stället ut-&lt;br&gt;veckla sin kompetens som upphandlare och utnyttja konkurrensen på&lt;br&gt;marknaden. Liknande åsikter framförs av Länsstyrelserna i Stockholms,&lt;br&gt;Malmöhus och Jämtlands län, Svenska Transportarbetareförbundet,&lt;br&gt;Svenska Åkeriförbundet och Åkeriägarnas centralförbund. Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Malmöhus län anser att det måste införas formella krav inom yrkes-&lt;br&gt;trafiklagstiftningen dels för att kunna särskilja konkurrensutsatt och&lt;br&gt;skyddad verksamhet hos de offentliga organen, dels för att säkerställa&lt;br&gt;tillsynen och förhindra eventuell underprissättning. Svenska&lt;br&gt;Transportarbetareförbundet anser att utredningens förslag inte säker-&lt;br&gt;ställer att en rättvis konkurrens tillförsäkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningens uppdrag innebar att den&lt;br&gt;skulle överväga vilken reglering som bör gälla för offentliga organ i&lt;br&gt;yrkestrafiksammanhang, t.ex. när myndigheter erbjuder transporttjänster&lt;br&gt;till andra förvaltningar och på den öppna marknaden inom de verksam-&lt;br&gt;heter där de offentliga subjekten har överkapacitet. Den avgörande frågan&lt;br&gt;var om offentliga och privata subjekt skulle likställas i yrkestrafiksam-&lt;br&gt;manhang eller om de offentliga organens verksamhet borde begränsas till&lt;br&gt;de egna behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har uttalat kritiska synpunkter som närmast avser&lt;br&gt;frågan om den kommunala näringsverksamhetens berättigande över&lt;br&gt;huvud taget. Detta är dock en fråga som får behandlas i andra samman-&lt;br&gt;hang. Den statliga och kommunala näringsverksamheten inom transport-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektorn är sedan lång tid en realitet och de frågor som här aktualiseras är&lt;br&gt;om de offentliga subjekten över huvud taget skall omfattas av YTL:s&lt;br&gt;regler om prövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det finns flera skäl till att&lt;br&gt;från konkurrenssynpunkt ställa särskilda krav på offentliga aktörer inom&lt;br&gt;yrkestrafiksektom. Det främsta skälet är de oftast helt skilda förutsätt-&lt;br&gt;ningar som gäller för offentliga respektive privata företag att finansiera&lt;br&gt;sin verksamhet och att erhålla riskkapital. Medan privata företag far satsa&lt;br&gt;eget kapital finansieras offentlig verksamhet ytterst med skattemedel.&lt;br&gt;Vidare kan det knytas en kommunal borgen till kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom flera remissinstanser påpekat har i olika sammanhang fram-&lt;br&gt;hållits att konkurrensutsatt verksamhet bör ha en egen kostnadsredovis-&lt;br&gt;ning och vara organisatoriskt åtskild från övrig verksamhet inklusive&lt;br&gt;myndighetsutövning. Därigenom kan eventuella subventioner upptäckas&lt;br&gt;och förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv av intresse att&lt;br&gt;det finns sunda spelregler som ger klara och långsiktiga förutsättningar&lt;br&gt;för denna typ av konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gjorde i prop. 1995/96:167 Kommunal uppdragsverksam-&lt;br&gt;het avseende kollektivtrafik, m.m. den bedömningen att kollektivtrafiken&lt;br&gt;i dag agerar på en konkurrensmarknad och att de största aktörerna blir&lt;br&gt;allt större. Det konstaterades att det fanns en uppenbar risk för att de&lt;br&gt;kommunala trafikföretagen antingen köps upp eller tvingas samarbeta&lt;br&gt;med varandra i större bolag för att på så sätt öka möjligheterna att stanna&lt;br&gt;kvar på marknaden. De kommunala företagens möjligheter att agera har&lt;br&gt;ändrats i och med ikraftträdandet av lagen (1992:1528) om offentlig&lt;br&gt;upphandling. Den höga graden av skattefinansiering av kollektivtrafiken&lt;br&gt;var också ett skäl som talade för att de kommunala bolagen skulle ges&lt;br&gt;ökade möjligheter att utvecklas till effektiva och konkurrenskraftiga&lt;br&gt;aktörer under samma villkor som privata aktörer genom att bedriva&lt;br&gt;uppdragsverksamhet gentemot andra kommuner och landsting.&lt;br&gt;Regeringen fann därför att de kommunala trafikbolagen borde tillåtas&lt;br&gt;delta i upphandlingar som anordnas av andra kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fa bedriva uppdragsverksamhet i en annan kommun eller ett&lt;br&gt;annat landsting uppställdes i propositionen ett antal villkor i syfte att ge&lt;br&gt;de kommunala och privata aktörerna lika konkurrensvillkor. Bland de&lt;br&gt;villkor som uppställts är t.ex. att uppdragsverksamheten skall bedrivas på&lt;br&gt;affärsmässiga grunder. Med det avses att självkostnadsprincipen inte&lt;br&gt;gäller för bolaget. Vidare skall verksamheten kostnadskalkyleras och&lt;br&gt;uppdragsverksamheten särredovisas i bolagets räkenskaper. Borgens- och&lt;br&gt;övriga ansvarsförbindelser som kommunen eller landstinget ingått för&lt;br&gt;bolaget skall redovisas. Vidare föreligger förbud för kommuner och&lt;br&gt;landsting att stödja uppdragsverksamheten på ett sådant sätt att kon-&lt;br&gt;kurrensen hämmas eller i övrigt tillämpa annat konkurrensbegränsande&lt;br&gt;förfarande. Verksamheten regleras i lagen (1996:637) om försöksverk-&lt;br&gt;samhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksam-&lt;br&gt;het inom sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att driva viss&lt;br&gt;linjetrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utredningen funnit bör regleringen för myndigheter i yrkes-&lt;br&gt;trafiksammanhang vara densamma som för andra subjekt inom näringen.&lt;br&gt;Med andra ord bör offentliga och privata rättssubjekt likställas cm de&lt;br&gt;skall ha rätt att utöva yrkesmässig trafik. En grundläggande förutsättning&lt;br&gt;härför är att verksamheten kan bedrivas på villkor som även från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt är lika. Härav följer bl.a. att även ett offentligt&lt;br&gt;subjekt bör omfattas av YTL:s regler om prövning i olika avseenden. För&lt;br&gt;den som har trafiktillstånd bör det således alltid finnas en eller flera&lt;br&gt;personer som har särskilt ansvar för trafiken; trafikansvariga (nuvarande&lt;br&gt;5 § YTL). För närvarande saknas det regler om trafikansvarig hos staten,&lt;br&gt;kommun eller landsting. Enligt regeringens förslag i avsnitt 7.1 skall&lt;br&gt;emellertid även för ett offentligt subjekt finnas en eller flera trafikansva-&lt;br&gt;riga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ytterligare problem som kan hänga samman med de offentliga&lt;br&gt;aktörerna på transportmarknaden - t.ex. utifrån konkurrensaspekter - får&lt;br&gt;lösas genom reglering enligt kommunallagen, konkurrenslagen, lagen om&lt;br&gt;offentlig upphandling och annan lagstiftning, främst näringsrättslig&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret for övervakningen av regelefterlevnaden ur en konkurrens-&lt;br&gt;aspekt åligger givetvis främst den centrala myndigheten på konkurrens-&lt;br&gt;området - Konkurrensverket - men även på övriga berörda myndigheter.&lt;br&gt;Regeringen har t.ex. i prop. 1995/96:131 Vägverkets sektorsansvar inom&lt;br&gt;vägtransportsystemet m.m. uttalat att Vägverket skall verka for en&lt;br&gt;trafiksäker, miljövänlig och effektiv yrkestrafik som bedrivs under lika&lt;br&gt;konkurrensvillkor mellan olika trafikutövare. Denna Vägverkets - liksom&lt;br&gt;övriga prövningsmyndigheters - roll bör komma till uttryck i&lt;br&gt;yrkestrafiklagstiftningen, se förslaget till 5 kap. 15 § YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar däremot inte att man inom ramen för yrkes-&lt;br&gt;trafiklagstiftningen särreglerar offentliga organs verksamhet på yrkes-&lt;br&gt;trafikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Linjetrafik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsgränsöverskridande linjetrafik skall alltid&lt;br&gt;kräva tillstånd. Bestämmelserna om trafikhuvudmannens rätt att utan&lt;br&gt;särskilt tillstånd driva linjetrafik inom länet och definitionen av trafik-&lt;br&gt;huvudman flyttas från lagen (1985:449) om rätt att driva viss linje-&lt;br&gt;trafik, LRL, till yrkestrafiklagen. Övriga bestämmelser i LRL upp-&lt;br&gt;hävs. Som en konsekvens härav upphävs även lagen (1985:450) om&lt;br&gt;buss- och taxivärderingsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår dessutom att den skadlighetsprövning som sker i&lt;br&gt;samband med prövningen av ansökningar om linjetrafiktillstånd skall&lt;br&gt;upphävas såvitt avser skyddet for trafikhuvudmännens vägtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Jämtlands län Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;och Svenska Bussbranschens Riksförbund tillstyrker utredningsförslaget&lt;br&gt;om avskaffande av skadlighetsprövningen såvitt gäller trafikhuvud-&lt;br&gt;männen. Konkurrensverket och Svenska Bussbranschens Riksförbund&lt;br&gt;anser dessutom att även skadlighetsprövning gentemot järnvägstrafiken&lt;br&gt;skall avskaffas. Svenska lokaltrafikföreningen anser att avskaffandet av&lt;br&gt;skadlighetsprövningen gentemot trafikhuvudmännen behöver utredas&lt;br&gt;ytterligare och att en sådan utredning också måste innefatta järnvägs-&lt;br&gt;trafiken. Svenska kommunförbundet och Svenska lokaltrafikföreningen&lt;br&gt;anser att den omfattande arbetspendlingen över länsgränsema gör att&lt;br&gt;dessa administrativa gränser inte får utgöra hinder för utvecklingen av en&lt;br&gt;bra regional trafik. Enligt dessa remissinstanser bör trafikhuvudmännen&lt;br&gt;därför utan trafiktillstånd få trafikera över närmaste länsgräns eller läns-&lt;br&gt;gränser. För linjer med kopplade trafikeringsrätter över flera länsgränser&lt;br&gt;menar dock remissinstanserna att det bör krävas trafiktillstånd. Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet anser det angeläget att bestämmelserna utformas så att de&lt;br&gt;underlättar samarbetet mellan trafikhuvudmännen i olika län. Svenska&lt;br&gt;Bussbranschens Riksförbund och Buss- och taxivärderingsnämnden&lt;br&gt;tillstyrker förslaget som innebär avveckling av Buss- och taxivärderings-&lt;br&gt;nämnden. Nämnden anser inte heller att det krävs några övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser för en sådan avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd för länsöverskridande trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om trafikhuvudmännens rätt att utföra länsöverskridande trafik&lt;br&gt;har behandlats vid flera tillfallen. I prop. 1984/85:168 om rätt att driva&lt;br&gt;lokal och regional kollektivtrafik på väg uppmärksammades bl.a. riskerna&lt;br&gt;med att trafikhuvudmännen genom att sinsemellan knyta samman sina&lt;br&gt;trafikeringsrätter kan etablera långväga busslinjetrafik utan att några&lt;br&gt;trafikpolitiska avvägningar kan göras (s. 33). Det uttalades därför att&lt;br&gt;bestämmelsen om trafikeringsrätt för trafikhuvudmannen innebär att&lt;br&gt;linjetrafiktillstånd enligt yrkestrafiklagen krävs för all trafik som till&lt;br&gt;någon del passerar en länsgräns (s. 56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen framförde inte någon annan uppfattning (bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:TU30, rskr. 1984/85:383).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om de kopplade trafikeringsrättema har även efter 1985 års&lt;br&gt;lagstiftning aktualiserats vid olika tillfallen. I prop. 1987/88:78 om av-&lt;br&gt;reglering av yrkestrafiken uttalade departementschefen att trafikhuvud-&lt;br&gt;männen i princip inte bör bedriva långväga busstrafik (s. 26). Bland&lt;br&gt;annat pekades på invändningar mot långväga busstrafik i huvudmanna-&lt;br&gt;regi från konkurrens- och kommunalrättslig synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att med trafikhuvudman numera entydigt menas det&lt;br&gt;organ - oftast ett aktiebolag - som handhar de länstrafikansvarigas upp-&lt;br&gt;gifter (prop. 1996/97:115 s. 38 och s. 42, bet. 1997/98:TU3, rskr.&lt;br&gt;1997/98:10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande lagstiftningen tillåter således inte att trafikhuvudmännen&lt;br&gt;bedriver länsgränsöverskridande trafik med stöd enbart av kopplade&lt;br&gt;trafikeringsrätter. Lagtexten bör dock förtydligas så att detta klarare&lt;br&gt;framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar vidare utredningens uppfattning att det inte till-&lt;br&gt;kommit några omständigheter som motiverar att man nu ändrar det&lt;br&gt;gällande kravet på att trafikhuvudmännen skall ha tillstånd, om de önskar&lt;br&gt;utföra länsgränsöverskridande trafik. Det finns dock inte något skäl for&lt;br&gt;att förbjuda trafikhuvudmännen att med stöd av gängse tillstånd utöva&lt;br&gt;sådan trafik, så länge som den bedrivs på konkurrensneutral grund.&lt;br&gt;Någon särskild prövning av trafikhuvudmännens rätt att utföra trafik över&lt;br&gt;länsgränsema utöver den prövning som ingår i trafiktillståndsprövningen&lt;br&gt;behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0363/prop_199798__63-3.png" style="width:240pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att skadlighetsprövningen till förmån for&lt;br&gt;linjetrafiken på väg upphävs (se betänkandet s. 263 f.). Även Kommu-&lt;br&gt;nikationskommittén har i sitt slutbetänkande Ny kurs i trafikpolitiken&lt;br&gt;(SOU 1997:35) föreslagit bl.a att den långväga busstrafiken på sikt av-&lt;br&gt;regleras helt. Vidare har Konkurrensverket i sin rapport Långväga buss -&lt;br&gt;förutsättningar för konkurrens (Konkurrensverkets rapportserie 1996:2)&lt;br&gt;gjort bedömningen att skadlighetsprövningen bör slopas. I detta sam-&lt;br&gt;manhang kan även nämnas Statens institut för kommunikationsanalys&lt;br&gt;(SIKA) rapport Utvärdering av en ändrad reglering beträffande prövning&lt;br&gt;av tillstånd till linjetrafik, som överlämnades till regeringen i april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. Kommunikationskommitténs förslag och slut-&lt;br&gt;satser gav regeringen i maj 1997 SIKA i uppdrag att utreda effekterna av&lt;br&gt;en avreglering av den långväga busstrafiken. Uppdraget redovisades till&lt;br&gt;regeringen den 1 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom frågan är under beredning lägger regeringen inte nu fram&lt;br&gt;något förslag. Det är emellertid regeringens avsikt att återkomma i frågan&lt;br&gt;i den trafikpolitiska proposition som skall föreläggas riksdagen under&lt;br&gt;våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1989 fick trafikhuvudmännen rätt att inom det egna länet be-&lt;br&gt;driva linjetrafik utan linjetrafiktillstånd (1 § LRL). I 2 § LRL föreskrivs&lt;br&gt;att Vägverket, om det finns särskilda skäl, får besluta att en trafikhuvud-&lt;br&gt;man utan tillstånd får driva linjetrafik även på bestämda linjer som&lt;br&gt;sträcker sig från det län där huvudmannaskapet gäller in i ett angränsande&lt;br&gt;län. Aktuella förarbeten till paragrafen finns i prop. 1987/88:78 och bet.&lt;br&gt;1987/88:TU15. I propositionen framhölls det att det borde finnas en&lt;br&gt;möjlighet for en trafikhuvudman att utan linjetrafiktillstånd själv eller&lt;br&gt;genom entreprenör i vissa fall bedriva kortväga linjetrafik som korsar en&lt;br&gt;länsgräns, t.ex. för att tillgodose behovet av arbetspendling, skolresor och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resor till köpcentra och serviceinrättningar (s. 29). Tidigare hade Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;regeringen enligt ett tillfälligt bemyndigande i LRL (dåvarande 3 § andra&lt;br&gt;stycket) kunnat medge liknande tillstånd, vilket också skett bl.a. i Skåne&lt;br&gt;och i Västsverige. I 4 och 5 §§ LRL behandlas den situationen att någon&lt;br&gt;annan än trafikhuvudmannen har tillstånd att driva linjetrafik på linjer&lt;br&gt;som omfattas av beslut enligt 2 §. I sådant fall upphör det tillståndet att&lt;br&gt;gälla två år efter det att det enligt 2 § fattade beslutet har upphört att&lt;br&gt;gälla. Trafikhuvudmannen blir därvid, om tillståndshavaren begär det,&lt;br&gt;skyldig att lösa in de fordon och andra tillgångar som används i den&lt;br&gt;linjetrafik för vilken tillståndet upphör att gälla (5 §). Närmare bestäm-&lt;br&gt;melser om inlösen finns i lagen (1985:450) om buss- och taxivärderings-&lt;br&gt;nämnden. Enligt 6 § LRL får trafikhuvudmannen anlita någon annan för&lt;br&gt;att utföra trafik som avses i lagen. Den som utför trafiken skall därvid ha&lt;br&gt;tillstånd till persontransporter. I 7 § finns ett bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytter-&lt;br&gt;ligare föreskrifter i de avseenden som anges i lagen. Enligt 8 § får Väg-&lt;br&gt;verkets beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstill-&lt;br&gt;stånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utredningen funnit har de ovan redovisade reglerna sällan&lt;br&gt;tillämpats i praktiken. I stället har tillstånd meddelats enligt YTL (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 265 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör poängteras att YTL:s regler inte medför någon ensamrätt till&lt;br&gt;linjetrafik och att det enligt YTL således inte heller föreligger någon in-&lt;br&gt;lösenskyldighet. LRL ger visserligen inte heller någon ensamrätt, men ett&lt;br&gt;betydligt starkare skydd för den redan befintliga trafiken genom skadlig-&lt;br&gt;hetsprövningen enligt 8 § YTL och möjligheten att enligt 5 § kräva in-&lt;br&gt;lösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i departementspromemorian Den yrkesmässiga trafiken — sam-&lt;br&gt;ordnings- och genomförandefrågor (Ds 1994:100) antyddes att bestäm-&lt;br&gt;melserna om länsöverskridande trafik i LRL skulle vara obehövliga och&lt;br&gt;utredningen har ytterligare bekräftat att bestämmelserna praktiskt taget&lt;br&gt;saknar betydelse i dag. Trafikhuvudmannen kan dessutom välja att söka&lt;br&gt;tillstånd enligt YTL och därigenom undgå inlösenskyldigheten enligt&lt;br&gt;LRL. Härtill kommer den ovan föreslagna regeln att det för all läns-&lt;br&gt;gränsöverskridande linjetrafik skall krävas linjetrafiktillstånd enligt YTL&lt;br&gt;med därav följande skadlighetsprövning. Bestämmelserna i 2 § LRL om&lt;br&gt;särskilt medgivande och i 4 och 5 §§ om inlösenskyldighet m.m. kan&lt;br&gt;under sådana omständigheter upphävas. Detsamma gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 § LRL av innebörd att trafikhuvudmannen inom&lt;br&gt;länet får driva linjetrafik utan tillstånd bör, jämte 3 § som innehåller en&lt;br&gt;definition av trafikhuvudman, flyttas över till YTL. I samband härmed&lt;br&gt;bör texten förtydligas i syfte att ytterligare inskärpa och klargöra att&lt;br&gt;länsgränsöverskridande trafik alltid kräver linjetrafiktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelsen i 6 § LRL, som avser det s.k. trafikutövarbe-&lt;br&gt;greppet bör flyttas över till YTL. Bestämmelsen föreskriver dels att&lt;br&gt;trafikhuvudmannen far anlita någon annan för att utföra trafik som avses&lt;br&gt;i lagen, dels att den som utför trafiken därvid skall ha tillstånd till&lt;br&gt;persontransporter. I prop. 1984/85:168 uttalas bl.a. att avgörande för vem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall anses bedriva trafiken är frågan om vem som i väsentliga av-&lt;br&gt;seenden får anses ha bestämmanderätten över trafikens utövande,&lt;br&gt;exempelvis vad avser tidtabell och taxa (s. 56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principer i dessa avseenden som gäller enligt dagens lagstiftning&lt;br&gt;bör tillämpas även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buss- och taxivärderingsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buss- och taxivärderingsnämnden i dess nuvarande form tillkom i sam-&lt;br&gt;band med den år 1985 beslutade lagstiftningen om marknadsmässig&lt;br&gt;upphandling av den lokala och regionala trafiken i länen (LRL m.fl.&lt;br&gt;lagar). Dess verksamhet regleras i lagen (1985:450) om buss- och taxi-&lt;br&gt;värderingsnämnden. Vissa kompletterande föreskrifter finns i förord-&lt;br&gt;ningen (1985:454) om buss- och taxivärderingsnämnden. Nämndens&lt;br&gt;huvudsakliga uppgift var ursprungligen att avgöra de frågor om inlösen&lt;br&gt;som uppkom då tidigare gällande ensamrätt för innehavare av linjetrafik-&lt;br&gt;tillstånd upphörde i samband med LRL:s ikraftträdande. Tillståndshavare&lt;br&gt;som då inte ville fortsätta sin verksamhet att bedriva linjetrafik hade rätt&lt;br&gt;att kräva inlösen av de tillgångar som användes for verksamheten. In-&lt;br&gt;lösen skulle begäras senast den 30 juni 1988 (3 § i dåvarande lydelse).&lt;br&gt;De tidigare meddelade tillstånden upphörde att gälla vid utgången av juni&lt;br&gt;1989 (4 § LRL i dåvarande lydelse). Nämnden har haft ett mindre antal&lt;br&gt;ärenden om inlösen enligt de nu beskrivna bestämmelserna. Dessa&lt;br&gt;ärenden är emellertid slutbehandlade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ursprungliga inlösenbestämmelsema har således förlorat aktualitet.&lt;br&gt;Nämnden har enligt den nu gällande lydelsen av 1 § i lagen i uppgift att&lt;br&gt;pröva inlösenfrågor som aktualiseras av att ett befintligt tillstånd upphör&lt;br&gt;när en trafikhuvudman får medgivande till länsgränsöverskridande trafik&lt;br&gt;enligt 2 § LRL. Utredningen har inte funnit att något medgivande av&lt;br&gt;denna typ getts, varför någon inlösenskyldighet inte heller aktualiserats. I&lt;br&gt;det föregående har regeringen föreslagit att den nämnda tillståndsmöjlig-&lt;br&gt;heten upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att inte heller ändringar av&lt;br&gt;länsindelningen - genomförda eller föreslagna - förändrar övervägan-&lt;br&gt;dena beträffande inlösenfrågor och nämndens framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av nu redovisade omständigheter anser regeringen att&lt;br&gt;buss- och taxivärderingsnämnden inte längre behövs. Lagen och förord-&lt;br&gt;ningen om densamma kan därför upphävas. Såsom utredningen och&lt;br&gt;Buss- och taxivärderingsnämnden uppgett föreligger inte något behov av&lt;br&gt;övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Särskilda regler för taxitrafik&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 T axiförarlegitimation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om taxiförarbehörighet i körkortslag-&lt;br&gt;stiftningen tas bort och förs i stället in i taxiförarlegitimationen. Som&lt;br&gt;en följd härav tas även det särskilda körprovet bort. Körkort och legi-&lt;br&gt;timation skall utgöra separata handlingar. Legitimationen skall kunna&lt;br&gt;erhållas av den som fyllt 21 år, har innehaft körkort med B-behörighet&lt;br&gt;under en obruten period av minst 2 år eller innehar körkort med&lt;br&gt;behörigheten D samt uppfyller nödvändiga medicinska krav och i&lt;br&gt;fråga om yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig som&lt;br&gt;förare i taxitrafik. Regler om förarbehörighet i vissa fall överfors från&lt;br&gt;KKL till YTL. Regler om att legitimationen skall kunna omhändertas&lt;br&gt;införs - bl.a. om det på sannolika skäl kan antas att legitimationen&lt;br&gt;kommer att återkallas. Legitimationen skall även kunna återkallas&lt;br&gt;interimistiskt. En möjlighet att meddela varning införs. Ett sådant be-&lt;br&gt;slut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Frågor om taxi-&lt;br&gt;förarlegitimation prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden eller&lt;br&gt;innehavaren av legitimation är folkbokförd. Vid beslut om avslag på&lt;br&gt;ansökan om legitimation respektive äterkallelse av legitimation, som&lt;br&gt;skett på grund av bristande vandel, skall bestämmas en tid under&lt;br&gt;vilken den prövade skall anses fortsatt olämplig att inneha taxiförar-&lt;br&gt;legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen anser dock inte att det skall införas några regler om åter-&lt;br&gt;kallelsetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan om samordning av reglerna om taxibe-&lt;br&gt;hörighet och överföringen av vissa regler från KKL till YTL har till-&lt;br&gt;styrkts eller lämnats utan erinran av de remissinstanser som yttrat sig i&lt;br&gt;dessa delar. Borttagandet av det särskilda körprovet har ifrågasatts eller&lt;br&gt;avstyrkts av flera remissinstanser såsom Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Vägverket, Svenska Taxiförbundet och Svenska Transportarbetareför-&lt;br&gt;bundet. Förslaget anses av dessa inte ge en tillräcklig garanti för att&lt;br&gt;föraren har nödvändig körskicklighet och körvana. Svenska Taxiförbun-&lt;br&gt;det anser att den nuvarande åldersgränsen på 19 år kan behållas. Väg-&lt;br&gt;verket och Svenska Taxiförbundet anser att det bör införas bestämmelser&lt;br&gt;om en övre åldersgräns och regelbundna läkarundersökningar i enlighet&lt;br&gt;med de regler som gäller för körkort med C- och D-behörighet Läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län anser att det behövs en mer allmänt hållen åter-&lt;br&gt;kallelsegrund för att kunna fånga upp stötande beteenden som inte om-&lt;br&gt;fattas av de mer preciserade återkallelsegrundema. Rikspolisstyrelsen och&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län anser att en särskild återkallelsegrund bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införas för den som låter annan disponera sin taxiförarlegitimation. Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;Svenska Taxiförbundet anser vidare att det bör finnas en regel om spärr-&lt;br&gt;tid vid äterkallelse av taxiforarlegitimationen. Kammarrätten i Sundsvall&lt;br&gt;m.fl. uttrycker en liknande ståndpunkt. Länsrätten i Stockholms län av-&lt;br&gt;styrker att ett beslut om varning skall fa överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samordnade regler för taxibehörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan när den särskilda förarlegitimationen for taxi infördes uppmärk-&lt;br&gt;sammades nackdelarna med dubbla behörighetskrav (prop. 1993/94:168&lt;br&gt;s. 25 och 64). Det framstår därför som naturligt att nu försöka samla alla&lt;br&gt;bestämmelser som rör de särskilda krav som i olika avseenden ställs på&lt;br&gt;en taxiförare inom samma lagstiftning. Bestämmelsernas nära samband&lt;br&gt;med övrig reglering av yrkestrafiken leder till att en önskad renodling&lt;br&gt;bäst tillgodoses genom att reglerna överförs till yrkestrafiklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utformningen av behörighetshandlingen delar regeringen&lt;br&gt;utredningens synpunkt att taxiforarlegitimationen bör utgöra en separat&lt;br&gt;handling skild från körkortet. Det kan uppkomma situationer där&lt;br&gt;vederbörandes lämplighet som taxiförare ifrågasätts, utan att detta be-&lt;br&gt;höver påverka körkortsinnehavet. Konsekvensen kan då bli att&lt;br&gt;vederbörandes taxiförarlegitimation återkallas, medan något ingripande&lt;br&gt;mot förarens behörighet enligt körkortet inte sker. I prop. 1993/94:168&lt;br&gt;uttrycktes kravet på taxiföraren så, att höga krav bör ställas på en taxi-&lt;br&gt;förares vandel och en given legitimation bör därför återkallas så snart&lt;br&gt;föraren gjort sig skyldig till sådan brottslighet som rubbar tilliten till&lt;br&gt;honom som yrkesutövare. Dessa tankar bör alltjämt äga giltighet. Redan&lt;br&gt;härav följer att de två behörighetshandlingama bör vara åtskilda. Därtill&lt;br&gt;kommer det särskilda kravet, betingat av hänsyn till kundens trygghet, att&lt;br&gt;taxiforarlegitimationen skall hållas väl synlig för passagerarna i taxi-&lt;br&gt;fordonet (12 d § tredje stycket YTF). Även denna omständighet talar för&lt;br&gt;att legitimation och körkort av praktiska skäl bör vara åtskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av förslagen kan regeln om taxibehörighet i 1 § KKL och&lt;br&gt;därmed möjligheten att återkalla denna enligt 17 § andra stycket KKL&lt;br&gt;slopas. Förslaget föranleder även vissa konsekvensändringar i bestäm-&lt;br&gt;melser som nu ansluter till körkortslagstiftningens reglering av taxibe-&lt;br&gt;hörighet (se bl.a. författningskommentaren om ändring av sekretesslagen&lt;br&gt;m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande krav som ställs på förare av fordon i taxitrafik är&lt;br&gt;givetvis innehav av körkort. Enligt KKL:s nuvarande regler krävs för den&lt;br&gt;särskilda behörigheten TAXI att sökanden uppnått 19 års ålder samt att&lt;br&gt;han genomgått såväl ett praktiskt som ett teoretiskt prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som ställs på den som förvärvar körkortsbehörigheten TAXI Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;har inte några motsvarigheter i rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli&lt;br&gt;1991 om körkort. I EG-reglema är behörigheten att befordra passagerare&lt;br&gt;i stället knuten till fordonstypen. Ett generellt krav på B-behörighet gäller&lt;br&gt;for fordon som har en tillåten totalvikt av högst 3 500 kg och som inte&lt;br&gt;har fler än åtta sittplatser utöver förarsätet (91/439/EEG artikel 3). För&lt;br&gt;körkortsbehörigheten D gäller enligt direktivet en 21-årsgräns. Samma&lt;br&gt;åldersgräns har införts i Sverige. Även enligt EG:s regler om kör- och&lt;br&gt;vilotider gäller en lägsta ålder av 21 år för förare som anlitas för person-&lt;br&gt;transporter med buss. Den högre åldersgränsen föranleds av det ansvar&lt;br&gt;det innebär att handha persontransporter med buss. Samma skäl för en&lt;br&gt;högre åldersgräns kan anföras i fråga om förare av taxifordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande åldersgränsen för taxibehörigheten framstår mot bak-&lt;br&gt;grund av vad som nu anförts som mindre tilltalande. Det särskilda ansvar&lt;br&gt;som är förknippat med yrkesmässig personbefordran talar starkt för att&lt;br&gt;behörighetskraven skärps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det införs en 21-årsgräns för erhållande&lt;br&gt;av taxiförarlegitimation, vilken kombineras med ett krav på innehav av&lt;br&gt;ett i Sverige gällande körkort med B-behörighet under en samman-&lt;br&gt;hängande period av minst två år. Härigenom kan sökanden förväntas ha&lt;br&gt;övat upp sin praktiska körförmåga tillräckligt och även ha uppnått till-&lt;br&gt;räcklig erfarenhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att körkortsinnehavet inte far ha brutits genom&lt;br&gt;att under någon tid har varit omhändertaget eller återkallat. Innehav av B-&lt;br&gt;behörighet skall även vara ett krav för att taxiforarlegitimationen skall&lt;br&gt;gälla efter utfärdandet. Den som ansöker om taxiförarlegitimationen skall&lt;br&gt;vidare uppfylla nödvändiga medicinska krav. Detta kan lämpligen&lt;br&gt;regleras genom att Vägverket bemyndigas att efter samråd med Social-&lt;br&gt;styrelsen meddela närmare föreskrifter (jfr 95 § KKL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxiförarlegitimation bör även kunna utfardas till den som har en i&lt;br&gt;Sverige gällande D-behörighet, oberoende av hur lång tid han har haft&lt;br&gt;körkort. Vidare bör taxiförarlegitimation efter äterkallelse kunna ges till&lt;br&gt;den som tidigare inom de tre senaste åren har haft sådan legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt körprov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som riktas mot sökande eller innehavare av körkortsbehörig-&lt;br&gt;heten TAXI rör sällan eller aldrig den praktiska körskickligheten, utan&lt;br&gt;avser snarare förarnas allmänna inställning till beteendet i trafiken, till&lt;br&gt;trafiksäkerheten samt till omsorg och säkerhet i förhållande till kunderna.&lt;br&gt;Med den skärpning av behörighetskraven som nu föreslagits bör därför&lt;br&gt;det särskilda körprovet kunna utmönstras. För att förbättra&lt;br&gt;trafikuppträdandet får det ankomma på Vägverket att i kunskapsprovet&lt;br&gt;för taxiförarlegitimationen bygga in sådana moment som har att göra&lt;br&gt;med förarens attityder i bl.a. nämnda hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta åldersgräns och obligatorisk läkarundersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nuvarande reglerna i körkortslagen skall innehavare av körkort&lt;br&gt;med behörigheten C, CE, D eller DE som har uppnått 65 års ålder, för att&lt;br&gt;kunna förnya sitt körkort, visa att de medicinska kraven för innehavet&lt;br&gt;fortfarande är uppfyllda (15 § fjärde stycket KKL). Detta innebär med&lt;br&gt;andra ord att ett läkarintyg skall ges in vid det förnyande av körkortet&lt;br&gt;som skall ske vart tionde år. Reglerna har införts som en anpassning till&lt;br&gt;EG-regler om körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som några remissinstanser anfört kan det bl.a. mot bakgrund av&lt;br&gt;reglerna i KKL ifrågasättas om inte en liknande ordning bör införas för&lt;br&gt;innehav av taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning skulle frågan om en högsta åldersgräns&lt;br&gt;för innehav av taxiförarlegitimation framstå som alltför onyanserad. För&lt;br&gt;att kunna tillgodose rimliga praktiska behov skulle den dessutom behöva&lt;br&gt;kombineras med ett dispensförfarande som skulle kräva alltför stora in-&lt;br&gt;satser jämfört med den eventuella nyttan med regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om återkommande obligatoriska läkarundersök-&lt;br&gt;ningar är den trafiksäkerhetshöjande effekten av sådana kontroller inte&lt;br&gt;verifierad (jfr regeringens uttalande i prop. 1995/96:118 s. 19 och 20).&lt;br&gt;Om undersökningarna skall ha någon effekt vad gäller taxiverksamheten&lt;br&gt;bör de utföras betydligt oftare än vad som följer av de nu antagna&lt;br&gt;regierna för högre körkortsbehörigheter. Det framstår därför som mer&lt;br&gt;lämpligt att frågan om krav på förarna i detta avseende uppmärksammas i&lt;br&gt;samband med upphandling av t.ex. färdtjänst och skolskjutsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör uppmärksammas reglerna i 17 a § KKL om läkares under-&lt;br&gt;rättelseplikt vid undersökning av körkortshavare. En motsvarighet härtill&lt;br&gt;bör finnas i yrkestrafiklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att det för närvarande&lt;br&gt;saknas skäl att föreslå regler om vare sig högsta åldersgräns eller obliga-&lt;br&gt;toriska läkarundersökningar när det gäller taxiförare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på förarbehörighet i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § KKL får personbil, lätt lastbil eller terrängvagn föras i yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik för personbefordran endast av den som har körkort med&lt;br&gt;taxibehörighet eller körkort med behörigheten D. Vidare gäller enligt&lt;br&gt;samma paragraf att traktortåg, tung terrängvagn eller motorredskap med&lt;br&gt;tillkopplat släpfordon får föras i yrkesmässig trafik endast av den som&lt;br&gt;har körkort med behörigheten C, D eller E eller körkort med taxibehörig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av förslaget att taxibehörigheten ersätts med taxiförar-&lt;br&gt;legitimationen bör bestämmelserna om viss förarbehörighet i stället tas&lt;br&gt;upp i YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förandet av personbilar och lätta lastbilar i yrkesmässig trafik kan ske&lt;br&gt;såväl i taxitrafik som i linjetrafik. I fråga om taxitrafiken gäller redan ett&lt;br&gt;krav på taxiförarlegitimation. Även för förande av personbil eller lätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lastbil i linjetrafik bör det krävas taxiförarlegitimation, se 3 kap. 1 § i&lt;br&gt;förslaget till YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller terrängvagnar i yrkesmässig trafik för personbefordran rör&lt;br&gt;det sig i praktiken främst om s.k. snövesslor. Grundkravet för förande av&lt;br&gt;terrängvagn är att man har B-behörighet (1 och 2 §§ KKL). Varken med&lt;br&gt;hänsyn till de krav som terrängvagnama ställer på förarnas körförmåga&lt;br&gt;eller med hänsyn till trafikmiljön är det befogat att ställa upp innehav av&lt;br&gt;D-behörighet som ett krav för att fa föra dessa fordon i yrkesmässig&lt;br&gt;trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § andra stycket KKL anges att traktortåg, tung terrängvagn eller&lt;br&gt;motorredskap med tillkopplat släpfordon får föras i yrkesmässig trafik&lt;br&gt;endast av den som har körkort med behörigheten C, D eller E eller har&lt;br&gt;körkort med taxibehörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med traktortåg förstås enligt 1 § gällande YTL en traktor med till-&lt;br&gt;kopplat släpfordon. Fordonsekipage av denna typ används i viss omfatt-&lt;br&gt;ning i yrkesmässig trafik för transport av gods. Det i KKL uppställda&lt;br&gt;behörighetskravet är därför motiverat i fråga om dem. Nu nämnda be-&lt;br&gt;hörighetskrav bör också gälla för tung terrängvagn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt definitionen av yrkesmässig trafik - såväl enligt 1 § gällande lag&lt;br&gt;som i förslaget till 1 kap. 1 § YTL - omfattas inte denna av trafik med&lt;br&gt;motorredskap. Det behövs därför inte heller någon särskild behörighets-&lt;br&gt;regel härom i YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår regeringen således att&lt;br&gt;det i YTL föreskrivs dels att personbil eller lätt lastbil får föras i linje-&lt;br&gt;trafik eller taxitrafik endast av den som har taxiförarlegitimation, dels att&lt;br&gt;traktortåg eller tung terrängvagn får föras i yrkesmässig trafik endast av&lt;br&gt;den som har körkort med behörigheten C, D eller E eller har taxiförar-&lt;br&gt;legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetsprövningen för taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 a § gällande YTL föreskrivs att förarlegitimationen får ges till den&lt;br&gt;som med hänsyn till yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig&lt;br&gt;att tjänstgöra som förare i taxitrafik. Enligt vad utredningen funnit har&lt;br&gt;tillämpningen av vandelskravet varit likartad såvitt gäller vålds- och till-&lt;br&gt;greppsbrott, medan inställningen till och bedömningen av begångna&lt;br&gt;trafikbrott visat på betydande skillnader i synsätt (se t.ex. betänkandet&lt;br&gt;s. 289 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den individuella bedömning som sker när någon&lt;br&gt;ansöker om förarlegitimation eller när vederbörandes innehav av legiti-&lt;br&gt;mation sätts i fråga saknas det skäl att i författningstexten uttryckligen&lt;br&gt;ange de brott som skall beaktas vid bedömningen. De närmare förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för prövningen, som uttalades vid regelns införande (se prop.&lt;br&gt;1993/94:168 s. 40 och 41), bör i stället alltjämt äga giltighet. Det för-&lt;br&gt;tjänar dock här att strykas under, att begångna trafikbrott av någon be-&lt;br&gt;tydenhet bör beaktas såväl vid lämplighetsprövningen för yrkestrafiktill-&lt;br&gt;stånd som när sådan prövning sker för den särskilda förarlegitimationen.&lt;br&gt;Trafikregler och bestämmelser för att främja trafiksäkerheten hänger så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intimt samman med verksamheten i ett trafikföretag - både tillstånds-&lt;br&gt;havarens och förarens yrkesutövning - att överträdelser av sådana be-&lt;br&gt;stämmelser tveklöst skall vägas in i en bedömning av en persons lämp-&lt;br&gt;lighet i dessa hänseenden. Överträdelser av trafikregler medför naturligen&lt;br&gt;oftast att förarens körkort sätts i fråga. I allmänhet är det givetvis&lt;br&gt;tillräckligt att körkortet återkallas. Om så inte sker eller om ett sådant&lt;br&gt;ingripande av någon anledning drar ut på tiden eller om återkallelsetiden&lt;br&gt;för körkortsåterkallelsen inte bedöms vara tillräcklig vad avser taxi-&lt;br&gt;förarlegitimationen bör det emellertid finnas möjlighet att ingripa även&lt;br&gt;mot den senare. Även andra typer av brott mot de författningar som&lt;br&gt;reglerar trafikförhållandena än rena trafiköverträdelser, såsom de över-&lt;br&gt;trädelser som nämns såsom återkallelsegrundande när det gäller trafiktill-&lt;br&gt;stånd, bör medföra att äterkallelse av legitimationen sker. Det rör sig här&lt;br&gt;bl.a. om överträdelser av yrkestrafikfÖrfattningama, brott mot körtids-&lt;br&gt;reglema m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan om taxiförarlegitimation bör det för avslag inte krävas att&lt;br&gt;ett begånget brott dokumenterats genom ett lagakraffvunnet brott-&lt;br&gt;målsavgörande eller motsvarande. Misstanke om brottslighet kan vara&lt;br&gt;tillräcklig. Jämför motsvarande överväganden i fråga om trafiktillstånd i&lt;br&gt;avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kravet på särskild forarlegitimation infördes framhölls att vandels-&lt;br&gt;prövningen bör ses mot bakgrund av passagerarens krav på trygghet. Det&lt;br&gt;ligger därför i sakens natur, att en förares rätt att erhålla en legitimation&lt;br&gt;för att för egen del fa en tryggad försörjning, eller hans krav på att av&lt;br&gt;andra sociala skäl försäkras om att fa arbeta som taxiförare, får stå till-&lt;br&gt;baka för hänsynen till passagerarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att påpekas att en förnyad lämplighetsprövning alltid bör&lt;br&gt;ske innan legitimationen kan återfås efter äterkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag (se avsnitt 15) skall förande av fordon i taxi-&lt;br&gt;trafik utan taxiförarlegitimation medföra straff. Även en sådan förseelse&lt;br&gt;bör givetvis vägas in när en ansökan om legitimation prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelsegrunderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgått ovan skall taxiförarlegitimationen gälla endast tillsam-&lt;br&gt;mans med ett giltigt körkort. Detta medför att särskild äterkallelse av&lt;br&gt;legitimationen inte krävs när körkortet omhändertas eller återkallas annat&lt;br&gt;än om det påkallas av de särskilda vandelskraven i YTL. Det kan t.ex.&lt;br&gt;krävas längre väntetid för återfående av legitimationen än för återfående&lt;br&gt;av körkortet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formlig äterkallelse av legitimationen kan således förbehållas de situa-&lt;br&gt;tioner när det rör sig om sådana brott som rubbar förtroendet för föraren&lt;br&gt;att ansvara för befordran av passagerare. Paralleller kan dras med den&lt;br&gt;nuvarande möjligheten att enligt 17 § andra stycket KKL återkalla delbe-&lt;br&gt;hörighet. En sådan äterkallelse kan komma i fråga vid vissa former av&lt;br&gt;brottslighet, som i och för sig inte alltid diskvalificerar en körkortshavare&lt;br&gt;som förare av körkortspliktigt fordon, men som innebär att den dömde&lt;br&gt;får betraktas som direkt olämplig som taxiförare. I förarbetena till be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsen (prop. 1992/93:189) nämndes som exempel våldtäkt och Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;narkotikabrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av delbehörighet kan också avse fall då föraren inte längre&lt;br&gt;uppfyller de medicinska krav som ställs upp för innehav av sådan be-&lt;br&gt;hörighet. Eftersom särskilda medicinska krav nu föreslås bli knutna till&lt;br&gt;taxiförarlegitimationen blir följden att legitimationen bör återkallas då&lt;br&gt;föraren inte längre uppfyller uppställda krav i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen m.fl. har förordat att det infors en uttrycklig be-&lt;br&gt;stämmelse om äterkallelse för den som lånar ut sin taxiförarlegitimation&lt;br&gt;till annan. Enligt regeringens förslag skall den som uppsåtligen for&lt;br&gt;fordon utan att inneha taxiförarlegitimation kunna dömas till böter eller&lt;br&gt;fängelse. Detta medför att brottsbalkens regler om medverkansansvar&lt;br&gt;kommer att omfatta det påpekade beteendet. En uttrycklig regel med&lt;br&gt;detta innehåll framstår därför inte som nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 a § gällande YTL skall en taxiförarlegitimation återkallas&lt;br&gt;inte bara vid brottslighet utan även ”om förutsättningarna för legitimation&lt;br&gt;annars inte längre föreligger”. Det kan ifrågasättas om det är lämpligt att&lt;br&gt;ha en så generellt utformad bestämmelse som återkallelsegrund. Såsom&lt;br&gt;vissa remissinstanser påpekat är det dock påkallat med en åter-&lt;br&gt;kallelsegrund som tar sikte på andra grovt olämpliga beteenden än brott.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att reglerna om äterkallelse utformas så att&lt;br&gt;äterkallelse kan ske även för den som på grund av andra missförhållan-&lt;br&gt;den än brott visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i taxi- eller linje-&lt;br&gt;trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande och interimistisk äterkallelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om att förarlegitimationen skall hållas väl synlig i fordonet har&lt;br&gt;införts som en kontrollmöjlighet och ett skydd för taxikunden. Det är&lt;br&gt;bl.a. därför angeläget att reglerna om den särskilda förarlegitimationen&lt;br&gt;byggs ut så att den kan omhändertas i vissa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den ordning som föreslagits ovan skall taxiförarlegitimationen&lt;br&gt;gälla endast i förening med körkort med minst B-behörighet. Om ett kör-&lt;br&gt;kort omhändertas och återkallas får detta således automatiskt till följd att&lt;br&gt;legitimationen inte gäller. I ett fall då ett omhändertagande sker be-&lt;br&gt;träffande körkortet bör det dock i klarhetens intresse även beslutas att&lt;br&gt;taxiförarlegitimationen skall omhändertas. Detta kan lämpligen ske i be-&lt;br&gt;slutet om körkortsingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan även uppkomma situationer då innehavet av taxiförarlegiti-&lt;br&gt;mationen ifrågasätts utan någon direkt koppling till körkortsinnehavet.&lt;br&gt;Det bör då finnas en möjlighet att omhänderta legitimationen utan att&lt;br&gt;något ingripande sker beträffande körkortet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om omhändertagande av taxiförarlegitimation kräver&lt;br&gt;även regler om interimistisk äterkallelse av legitimationen. Ett om-&lt;br&gt;händertagande av själva legitimationshandlingen bör nämligen, såsom&lt;br&gt;fallet är beträffande körkort (jfr 41 § KKL), följas av en prövning om&lt;br&gt;legitimation skall vara återkallad eller inte. För det fall omhändertagandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är knutet till ogiltigheten av forarens körkort blir naturligtvis om- Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;händertagandet beroende av hur länge körkortet saknar giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för en äterkallelse av en taxiförarlegitimation skall be-&lt;br&gt;träffande frågan huruvida brott föreligger läggas en lagakraftvunnen dom&lt;br&gt;eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken&lt;br&gt;eller motsvarande bestämmelse i en annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna ordningen innebär således att en taxiförarlegitima-&lt;br&gt;tion skall omhändertas, om förutsättningar för omhändertagande av föra-&lt;br&gt;rens körkort föreligger enligt 23 § KKL eller om det på sannolika skäl&lt;br&gt;kan antas att legitimationen kommer att återkallas enligt YTL. Vidare bör&lt;br&gt;givetvis omhändertagande kunna ske då körkortet eller legitimationen är&lt;br&gt;återkallade. Det bör vidare införas en bestämmelse om interimistisk åter-&lt;br&gt;kallelse av legitimationen i avvaktan på ett avgörande av återkallelse-&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karenstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu gällande systemet för den särskilda förarlegitimationen för taxi&lt;br&gt;innebär att någon bestämd tid som legitimationen skall vara återkallad&lt;br&gt;inte sätts ut i beslutet och inte heller när en ansökan om förarlegitimation&lt;br&gt;avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser inte heller att det bör införas någon sådan åter-&lt;br&gt;kallelsetid. Det är emellertid regeringens uppfattning att det på mot-&lt;br&gt;svarande sätt som anförts i avsnitt 7.9 kan medföra olägenheter för den&lt;br&gt;enskilde att leva i ovisshet om hur lång tid han utestängs från möjligheten&lt;br&gt;att köra taxi. För att införa en återkallelsetid talar således att den enskilde&lt;br&gt;skall fa veta när en ny ansökan tidigast kan beviljas, så att han utifrån&lt;br&gt;detta skall kunna planera sin framtid. Samtidigt är det viktigt såväl för&lt;br&gt;samhället i stort som för taxinäringen och dess kunder att olämpliga&lt;br&gt;personer under en bestämd tidsperiod kan förhindras att verka som&lt;br&gt;taxiförare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen att det föreligger starka skäl för att&lt;br&gt;föreslå regler om karenstid i anslutning till taxiförarlegitimationen i en-&lt;br&gt;lighet med vad som föreslagits avseende trafiktillstånd (se avsnitt 7.7 och&lt;br&gt;7.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att påpekas att förarlegitimationens relativa likhet med&lt;br&gt;körkort medför att det är av särskild vikt att den av prövningsmyndig-&lt;br&gt;heten utmätta olämplighetstiden inte benämns spärrtid för undvikande av&lt;br&gt;förväxling med körkortsreglemas något annorlunda uppbyggnad (se&lt;br&gt;avsnitt 7.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som beträffande trafiktillstånd föreligger det situa-&lt;br&gt;tioner då en taxiförarlegitimation ifrågasätts när en varning framstår som&lt;br&gt;mer motiverad än en äterkallelse, t.ex. vid lindrigare fall av brister i&lt;br&gt;vandeln i form av mindre allvarliga brott. En möjlighet att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varning bör därför införas. Det synsätt som Lagrådet gav uttryck för&lt;br&gt;beträffande varning i fråga om trafiktillstånd och som återgivits ovan&lt;br&gt;(avsnitt 7.8) kan enligt regeringens mening anläggas även när det gäller&lt;br&gt;möjligheten att meddela varning för innehavaren av en taxiförarlegitima-&lt;br&gt;tion. Varning bör således av naturliga skäl kunna aktualiseras innan för-&lt;br&gt;hållandena är sådana att äterkallelse måste ske, varför den skiljer sig&lt;br&gt;principiellt från det slags varning som finns i den nu gällande körkorts-&lt;br&gt;lagstiftningen. Varning enligt denna kan nämligen meddelas endast om&lt;br&gt;en återkallelsesituation i och för sig föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om varning som meddelats enligt KKL får överklagas på&lt;br&gt;samma sätt som ett beslut om äterkallelse. Också ett beslut om varning&lt;br&gt;avseende innehav av taxiförarlegitimation kan i förlängningen få stora&lt;br&gt;konsekvenser för den enskilde och för dennes möjligheter att utöva sitt&lt;br&gt;yrke. Det kan inte heller uteslutas att det kan förekomma fall, där varning&lt;br&gt;anses böra meddelas såväl i fråga om körkortet som i fråga om taxi-&lt;br&gt;förarlegitimationen. Det skulle då vara egendomligt om den ena typen av&lt;br&gt;varning kunde överklagas men inte den andra. Beslutet om varning bör&lt;br&gt;således kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Redan i och&lt;br&gt;med att bestämmelser om prövningstillstånd i ledet länsrätt-kammarrätt&lt;br&gt;införts för beslut enligt YTL finns en tillräcklig begränsning i rätten att&lt;br&gt;överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig myndighet för frågor om taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande körkort gäller att en ansökan om körkortstillstånd prövas av&lt;br&gt;länsstyrelsen i det län där sökanden är folkbokförd (9 § KKF), medan en&lt;br&gt;ifrågasatt äterkallelse av ett körkort prövas av den länsstyrelse som ut-&lt;br&gt;färdat körkortet. Enligt ett principbeslut av riksdagen skall dock ärenden&lt;br&gt;om äterkallelse av körkort prövas av länsstyrelsen i det län där körkorts-&lt;br&gt;havaren är folkbokförd (prop. 1994/95:126, bet. 1994/95 :TU23, rskr.&lt;br&gt;1994/95:356). Anledningen till ändringen är att stärka det regionala sam-&lt;br&gt;bandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en smidig hantering av ärenden om körkort och taxiförar-&lt;br&gt;legitimation är det angeläget att handläggningen av sådana frågor sam-&lt;br&gt;ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om taxiförarlegitimation och frågor om äterkallelse respek-&lt;br&gt;tive varning bör således prövas av länsstyrelsen i det län där sökanden&lt;br&gt;eller innehavaren av legitimationen är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande motsvarande överväganden om trafiktillstånd, se avsnitt&lt;br&gt;7.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som för ansökan om trafiktillstånd bör ansök-&lt;br&gt;ningar om taxiförarlegitimation från personer bosatta i andra länder -&lt;br&gt;troligast från våra nordiska grannländer - anvisas en länsstyrelse dit&lt;br&gt;ansökan skall ställas. Regeringen anser att praktiska och geografiska skäl&lt;br&gt;talar för att förekommande ärenden prövas av Länsstyrelsen i Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Vissa övriga frågor om taxi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag och bedömning: Bestämmelsen om prisin-&lt;br&gt;formation kompletteras med ett krav på att taxan skall vara så be-&lt;br&gt;skaffad att priset skall kunna beräknas på ett enkelt sätt. Länsstyrel-&lt;br&gt;serna ges ett uttryckligt bemyndigande att meddela föreskrifter be-&lt;br&gt;träffande prisinformation, utmärkning av fordon och lokalkännedom&lt;br&gt;hos taxiförare. Bestämmelserna om taxameterutrustning flyttas från&lt;br&gt;fordonskungörelsen till yrkestrafiklagstiftningen. Förutsättningarna&lt;br&gt;för att införa ett krav på obligatorisk anslutning till beställningscentral&lt;br&gt;skall utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning och förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Enligt Vägverket medför valet av ”verksamhets-&lt;br&gt;område” som kriterium för tillämpning av regionala föreskrifter risk för&lt;br&gt;gränsdragningsproblem. Vidare anser Vägverket att föreskrifter om krav&lt;br&gt;på utmärkning av taxifordon bör vara lika i hela landet, varför sådana&lt;br&gt;föreskrifter lämpligen meddelas av verket. Konsumentverket har tillstyrkt&lt;br&gt;förslagen om regionala regler men anser att respektive myndighet måste&lt;br&gt;ha en samrådsskyldighet med Konsumentverket/KO i frågor rörande&lt;br&gt;prisinformationen. Taxiägarnas Riksförbund Fria Taxi anser att&lt;br&gt;branschorganisationernas samråd skall inhämtas vid införandet av&lt;br&gt;regionala föreskrifter. Svenska Taxiförbundet avstyrker att länsstyrel-&lt;br&gt;serna ges rätt att föreskriva om lokala föreskrifter. Förbundet motsätter&lt;br&gt;sig vidare ett förbud mot brytpunktstaxa om det av kvittot framgår hur&lt;br&gt;stor del av kostnaden som beräknats enligt tidtariff respektive sträck-&lt;br&gt;tariff. Enligt Åkeriägarnas Centralförbund bör särskilda hyrverkstill-&lt;br&gt;stånd inrättas. Konkurrensverket tillstyrker utredningens ståndpunkt att&lt;br&gt;inte återinföra kravet på anslutning till beställningscentral. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser bl.a. Skattemyndigheten i Stockholms län, Länsstyrelsernas&lt;br&gt;samrådsgrupp för yrkestrafikfrågor, Branschsaneringsutredningen och&lt;br&gt;Svenska Transportarbetareförbundet har dock förespråkat att ett krav på&lt;br&gt;obligatorisk anslutning till beställningscentral övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Taxans utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långt före genomförandet av avregleringen av taxi har en s.k. bryt-&lt;br&gt;punktstariff använts. En sådan består av två tariffvärden, dels ett pris per&lt;br&gt;körd sträcka (kr/km), dels ett pris per använd tidsenhet (kr/tim). Dessa&lt;br&gt;parametrar jämförs kontinuerligt i taxametern och en uppräkning av&lt;br&gt;priset sker enligt den parameter, sträcka eller tid, som momentant&lt;br&gt;genererar den snabbaste ökningen av beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avregleringen av taxinäringen år 1990 upphörde bl.a. den av sam-&lt;br&gt;hället fastställda maximitaxan. Den ersattes med en skyldighet för taxi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åkaren att låta passageraren före färden fa kännedom om den taxa som Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;han tillämpar (14 § YTL). Till grund för bestämmelsen låg uppfattningen&lt;br&gt;att priset är den viktigaste enskilda faktorn som styr kundens val på en fri&lt;br&gt;marknad. En tydlig redovisning av den taxa som tillämpas borde för&lt;br&gt;taxinäringens del innebära att den som håller ett högt pris i förhållande&lt;br&gt;till konkurrenterna blir utan köruppdrag och därmed tvingad att sänka&lt;br&gt;priset eller bli utträngd från marknaden. Så har emellertid inte skett och&lt;br&gt;konsekvensen har blivit att priset som konkurrensfaktor blivit svårt att&lt;br&gt;tillämpa i de fall då inte fasta priser används för vissa bestämda kör-&lt;br&gt;ningar. En starkt bidragande orsak härtill är brytpunktstariffen. För en&lt;br&gt;transport som debiteras enligt brytpunktstariff kan nämligen priset inte,&lt;br&gt;även om sträcka och tid är kända eller uppskattade, bedömas med ledning&lt;br&gt;av angivet pris/km och pris/tim. Anledningen härtill är att grunderna för&lt;br&gt;taxameterns beräkning förändras hela tiden beroende på hur fordonet&lt;br&gt;framförs. Inte heller efter färden kan någon bedömning av priset göras,&lt;br&gt;eftersom det då skulle krävas en redovisning av hur beräkningsgrunderna&lt;br&gt;har förändrats under uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har gjort jämförelser med hur samma fråga hanteras för&lt;br&gt;persontransporter med buss samt för godstransporter och därvid funnit&lt;br&gt;debiteringsmodeller som möjliggör en bedömning av priset utifrån kända&lt;br&gt;eller lätt uppskattningsbara uppgifter (se betänkandet s. 319).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga trafikslag gäller att de faktiska kostnaderna för verksam-&lt;br&gt;heten kan hänföras till fasta respektive rörliga sådana. Utifrån dessa&lt;br&gt;kostnader kan en intäkt per timme för fasta kostnader och en körsträcke-&lt;br&gt;beroende intäkt per mil kalkyleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan anpassning skulle för taxinäringens del innebära att priset för&lt;br&gt;transporten baseras på ett pris/tim och/eller ett pris/km, dvs. taxameterns&lt;br&gt;beräkning av priset baseras på en kontinuerlig summering av pris per tid&lt;br&gt;och sträcka, alternativt enbart på pris per tid eller pris per sträcka.&lt;br&gt;Kundens möjligheter att välja taxitransport med ledning av priset för den&lt;br&gt;erbjudna tjänsten skulle därmed väsentligt förbättras — priset för en resa&lt;br&gt;skulle i förväg kunna uppskattas utifrån kända faktorer och i efterhand&lt;br&gt;kunna kontrolleras i förhållande till det avtalade priset. För taxiföretagets&lt;br&gt;del skulle modellen därtill medföra större möjligheter att beräkna hur en&lt;br&gt;använd taxa påverkar de ekonomiska förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens slutsats att användandet av den s.k.&lt;br&gt;brytpunktstaxan utgör ett allvarligt hinder för en positiv utveckling mot&lt;br&gt;en taxinäring på lika konkurrensvillkor för samtliga trafikutövare och&lt;br&gt;därför bör utmönstras. Utöver bestämmelsen i nuvarande 14 § YTL - om&lt;br&gt;skyldigheten att låta passagerare före färden fa kännedom om den taxa&lt;br&gt;som tillämpas - bör därför krävas att prisuppgiften skall möjliggöra&lt;br&gt;prisjämförelser mellan olika alternativ och att taxan skall vara uppbyggd&lt;br&gt;så att priset för transporten enkelt kan bedömas före färden samt att priset&lt;br&gt;med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid enkelt kan beräknas efter&lt;br&gt;färden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare tillämpningsföreskrifter i detta hänseende bör det lämpligen&lt;br&gt;åligga Vägverket att utfärda efter samråd med Konsumentverket.&lt;br&gt;Erfarenheter kan t.ex. hämtas från systemet med jämförpriser inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varuområdet. Vägverket bör härvid även beakta länsstyrelsernas uppfatt- Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betingelserna för taxitrafiken är naturligt nog inte likartade i alla delar av&lt;br&gt;landet. Så har t.ex. en taxiåkare i glesbygd ofta en större procentandel&lt;br&gt;samhällsbetalda resor än storstadsåkaren. I gengäld har den senare en&lt;br&gt;större andel körningar till och från flygplatser, järnvägsstationer, större&lt;br&gt;sjukhus, m.m. Landsbygdens omfattande behov av transporter finansie-&lt;br&gt;rade av det allmänna medför även stora skillnader gentemot storstads-&lt;br&gt;trafiken vad gäller kontantdelen av transporterna, beställningssätt och&lt;br&gt;anonymitet gentemot kunderna. Det är just förekomsten av en stor andel&lt;br&gt;kontanttransaktioner och anonymitet mellan trafikutövare och kunder&lt;br&gt;som anses vara en bidragande orsak till de stora problem inom taxi-&lt;br&gt;branschen som framför allt påvisats i storstadsområden (Se t.ex.&lt;br&gt;Branschsaneringsutredningens huvudbetänkande, Branschsanering - och&lt;br&gt;andra metoder mot ekobrott, SOU 1997:111). De olikartade förutsätt-&lt;br&gt;ningarna gör det i och för sig möjligt att införa skillnader i regelverket&lt;br&gt;för dessa olika kategorier av trafikutövare. I bl.a. Danmark och&lt;br&gt;Storbritannien finns - utöver en rikstäckande reglering av taxibranschen&lt;br&gt;- en viss särreglering med uppdelning på storstads- respektive lands-&lt;br&gt;bygdstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i och för sig möjligt att utvidga Vägverkets bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter för verkställigheten av YTF till att omfatta en rätt&lt;br&gt;för verket att för storstadslänen meddela sådana ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;som kan motiveras av särskilda förhållanden. Det är emellertid läns-&lt;br&gt;styrelserna som har den lokala förankringen och därmed den bästa&lt;br&gt;kännedomen om de lokala förhållandena. Detta talar för att särregler i&lt;br&gt;stället bör meddelas på länsnivå. Därigenom kan föreskrifterna få en ut-&lt;br&gt;formning som är väl anpassad till de särskilda förhållanden som kan råda&lt;br&gt;inom en viss region. Vid avgränsningen av tillämpningsområdet talar&lt;br&gt;främst konkurrensskäl för att sådana föreskrifter skall gälla för trafiken i&lt;br&gt;länet och inte enbart för de tillstånd som beviljats av länsstyrelsen i&lt;br&gt;aktuellt län, dvs. att de skall knytas till verksamhetsområdet och således&lt;br&gt;gälla för den tillståndshavare eller förare som är verksam inom länet. Vid&lt;br&gt;bedömningen av en eventuell äterkallelse av ett trafiktillstånd eller om en&lt;br&gt;förare är lämplig att även fortsättningsvis inneha taxiförarlegitimation&lt;br&gt;bör överträdelser av sådana regionala/lokala föreskrifter vägas in. Där-&lt;br&gt;utöver bör dessa föreskrifter vara straffsanktionerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna har redan getts möjligheten att föreskriva om prisin-&lt;br&gt;formationens närmare utformning efter samråd med Vägverket. Sådana&lt;br&gt;lokala föreskrifter - t.ex. tillämpade priser mellan en flygplats och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadens centrum - skall ses som ett komplement till bestämmelserna i&lt;br&gt;YTL och Vägverkets verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkning och identifikation av taxifordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att ett fordon kan härledas till ett bestämt företag eller&lt;br&gt;en bestämd beställningscentral. Syftet härmed är att kunderna inte skall&lt;br&gt;förväxla olika företag/centraler. Detta kan även underlätta övervakningen&lt;br&gt;och tillsynen av trafiken. Vidare är en klar identifikation betydelsefull&lt;br&gt;från konkurrenssynpunkt. Föreskrifter om en sådan utmärkning bör&lt;br&gt;därför kunna falla in under tillämpningsområdet för länsstyrelsernas&lt;br&gt;föreskriftsrätt. Här kan även påpekas att det enligt Vägverkets nya före-&lt;br&gt;skrifter om taxameterutrustning föreskrivs att taxikvittot skall innehålla&lt;br&gt;preciserade uppgifter till vägledning för identifikation av företag och&lt;br&gt;förare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalkännedom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom stadgandet i 12 d § YTF har redan öppnats en möjlighet för Väg-&lt;br&gt;verket att efter samråd med berörd länsstyrelse föreskriva om prov i&lt;br&gt;lokalkännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts tidigare bör dock länsstyrelserna i&lt;br&gt;förekommande fall få meddela de grundläggande föreskrifterna om vilka&lt;br&gt;krav på lokalkännedom som anses behövliga. Vägverket bör emellertid&lt;br&gt;behålla befogenheten att föreskriva om hur prov och examinering skall&lt;br&gt;ske med utgångspunkt i dessa föreskrifter. Vägverket bör också meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur man bör utmärka att lokalkännedomsprov har&lt;br&gt;genomgåtts. Det bör eftersträvas att lokalkännedomsproven blir så prak-&lt;br&gt;tiskt inriktade som möjligt och direkt tar sikte på förmågan att hitta olika&lt;br&gt;institutioner, gator och platser. Vägverket har härvid givetvis en viktig&lt;br&gt;uppgift, som bl.a. innefattar att proven blir upplagda efter så ensartade&lt;br&gt;mönster som möjligt i olika län och att även i övrigt verka för en sam-&lt;br&gt;ordning mellan länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikeringsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent allmänt torde det råda en moralisk plikt för en förare att ta de kör-&lt;br&gt;ningar han ombeds utföra, utom givetvis i de fall då det är fråga om&lt;br&gt;kunder som uppträder hotfullt, är berusade eller liknande. Beställnings-&lt;br&gt;centralema har dessutom i regel interna föreskrifter om trafikeringsplikt.&lt;br&gt;Eventuella problem på detta område torde därför främst röra de s.k. fri-&lt;br&gt;åkarna. Problemet torde emellertid inte vara så stort att det kräver författ-&lt;br&gt;ningsreglering med därtill hörande komplikationer. Den ovan föreslagna&lt;br&gt;möjligheten att meddela regionala föreskrifter om utmärkning av taxi-&lt;br&gt;fordonen underlättar rapporteringen av förseelser och illojalt uppträdande&lt;br&gt;av annat slag. Det ligger vidare i sakens natur att återkommande klago-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål mot en viss tillståndshavare för upprepade fall av en förares vägran&lt;br&gt;att köra bör föranleda särskild undersökning och beslut om åtgärder, t.ex.&lt;br&gt;varning eller äterkallelse av tillstånd eller taxiförarlegitimation. Även&lt;br&gt;enstaka rapporter om vägran av nämnt slag bör uppmärksammas, särskilt&lt;br&gt;om även andra slag av anmärkningar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda finns det inte skäl att återinföra generella&lt;br&gt;eller regionala föreskrifter om trafikeringsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxameterutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av skälen till den negativa utvecklingen inom taxinäringen och in-&lt;br&gt;slaget av ekonomisk brottslighet kan antas vara otillräcklig och dåligt&lt;br&gt;samordnad myndighetskontroll. I det sammanhanget tillmäts taxametern&lt;br&gt;stor betydelse. Denna skall beräkna priset, visa det och skriva ut kvitto på&lt;br&gt;uppnått pris. Taxametern skall också genom de registrerande funk-&lt;br&gt;tionerna dels förse taxiföretaget med underlag för fakturering och bok-&lt;br&gt;föring, dels ge myndigheterna relevanta referensvärden för skatterevision&lt;br&gt;av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisk kontroll och kontroll av taxametrar i taxifordon i trafik av-&lt;br&gt;seende funktion, anpassning och plombering av taxametern är således av&lt;br&gt;stor betydelse för att säkerställa korrekt debitering av pris, rätt skattede-&lt;br&gt;bitering och därmed en sund konkurrens inom näringen. Regeringen har&lt;br&gt;därför infört en ordning med krav på årlig kontroll av utrustningen hos en&lt;br&gt;ackrediterad verkstad (74 a § FK). En första besiktning av taxameter-&lt;br&gt;utrustningen skall vara genomförd senast den 1 juli 1998. Vid den årliga&lt;br&gt;kontrollbesiktningen som sker med stöd av FK kan kontrollen av taxa-&lt;br&gt;meterutrustningen därmed inskränkas till att avse att taxametern är&lt;br&gt;kontrollerad hos en behörig verkstad samt att den är plomberad och att&lt;br&gt;plomberingen inte är äldre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De negativa effekterna av att taxifordon med brister i taxameterutrust-&lt;br&gt;ningen används i yrkesmässig trafik bör kraftfullt motarbetas. Ett auto-&lt;br&gt;matiskt förbud mot att i taxitrafik använda fordon med brister i taxa-&lt;br&gt;meterutrustningen bör därför införas. Brukandeförbudet bör gälla till dess&lt;br&gt;att utrustningen har kontrollerats och plomberats av en ackrediterad&lt;br&gt;verkstad. Ett sådant brukandeförbud skall således inte hindra att fordonet&lt;br&gt;används privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I FK regleras i huvudsak krav på vägfordons utrustning och be-&lt;br&gt;skaffenhet i trafiksäkerhets- och miljöhänseende. Taxameterkravet&lt;br&gt;baseras på andra grunder och har i stället ett naturligt samband med&lt;br&gt;övriga bestämmelser i yrkestrafiklagstiftningen som rör kontrollen av&lt;br&gt;taxinäringen. Bestämmelserna om taxameter bör således flyttas till YTF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxameterkrav — hyrverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i betänkandet övervägt om den s.k. hyrverkstrafiken bör&lt;br&gt;särregleras (se betänkandet s. 324 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens utgångspunkt att minska utrymmet för&lt;br&gt;särregler och att forenkla förfarande och hantering. Villkoren för lik-&lt;br&gt;artade trafikslags möjligheter och betingelser för att bedriva verksamhet&lt;br&gt;bör - främst av konkurrensskäl - vara så likartade som möjligt. Det&lt;br&gt;saknas därför skäl att låta hyrverkstrafiken utgöra ett trafikslag som&lt;br&gt;kräver tillstånd av annat slag än sådant för taxitrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid alltjämt ett behov av en - om än restriktiv -&lt;br&gt;möjlighet till undantag från kravet på taxameter och de för taxitrafik&lt;br&gt;föreskrivna gula registreringsskyltarna. Härmed avses t.ex. transporter i&lt;br&gt;samband med statsbesök och liknande händelser, annan representation,&lt;br&gt;företag som utnyttjar hyrbilar som ersättning eller komplettering till s.k.&lt;br&gt;direktionsbilar och utländska turister som efterfrågar en hyrbil med en&lt;br&gt;språkkunnig förare och mot betalning i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd per fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte några bestämmelser om begränsning av det antal fordon&lt;br&gt;som får användas i yrkesmässig trafik enligt ett trafiktillstånd. I YTF&lt;br&gt;föreskrivs endast att, innan ett fordon får användas i sådan trafik, en&lt;br&gt;skriftlig anmälan om fordonet skall lämnas till tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;(12 § YTF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottet anförde i sitt betänkande 1992/93 :TU26 att regeringen&lt;br&gt;borde överväga ett förslag av Riksdagens revisorer om att införa krav på&lt;br&gt;ett trafiktillstånd för varje taxifordon (s. 8). I rapporten Om taxi och&lt;br&gt;annan yrkestrafik (1993:15) avvisade Statskontoret förslaget. Stats-&lt;br&gt;kontoret pekade på den arbetsbelastning som en sådan ordning skulle&lt;br&gt;innebära, såväl för tillståndshavama som för tillståndsmyndighetema,&lt;br&gt;samt på att mer än 50 % av tillstånden redan avser endast ett fordon. I&lt;br&gt;stället lämnades förslag om en förnyad prövning vid utökning av&lt;br&gt;fordonsbeståndet samt att det vid denna prövning bl.a. skulle kontrolleras&lt;br&gt;att registrering skett för mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter och att de&lt;br&gt;senare erlagts i relation till redovisat antal fordon. I 12 b § andra stycket&lt;br&gt;YTF föreskrevs därför att tillståndsmyndigheten vid utökning av det&lt;br&gt;antal fordon som skall användas enligt ett trafiktillstånd dels skall pröva&lt;br&gt;att förutsättningarna enligt 5 b § YTF (som avser sökandens ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden) är uppfyllda, dels även i övrigt pröva tillståndshavarens&lt;br&gt;lämplighet. Trafikutskottet konstaterade därefter i betänkandet&lt;br&gt;1993/94:TU29 (s. 24 och 25), att denna förordningsändring gjorts och&lt;br&gt;avstyrkte därför nya motioner i frågan. Så skedde också i utskottsbe-&lt;br&gt;tänkandet 1995/96:TU3 (s. 8 och 9) med hänvisning till den pågående&lt;br&gt;översynen av hela yrkestrafiklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning skulle ett införande av en regel om ett&lt;br&gt;tillstånd per fordon i taxitrafik endast innebära en administrativt kompli-&lt;br&gt;cerad ordning utan några sakliga fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk anslutning till beställningscentral&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen medför bestämmelser om en obligatorisk anslutning&lt;br&gt;till en beställningscentral skilda konsekvenser för taxitrafiken i olika&lt;br&gt;delar av landet; skillnaden i förhållandena i storstadsregionerna kontra&lt;br&gt;landsbygd är betydande. Utredningen gör bedömningen att en regional&lt;br&gt;anpassning av kravet skulle vara nödvändig, med därav följande av-&lt;br&gt;gränsningsproblem. En entydig definition av begreppet beställnings-&lt;br&gt;central skulle krävas i lagstiftningen och vidare skulle frågor om&lt;br&gt;medlemskap, uteslutning m.m. behöva regleras; allt vilket skulle medföra&lt;br&gt;en betydande byråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser sammanfattningsvis att de i betänkandet avgivna&lt;br&gt;förslagen bör öka förutsättningarna för en sund konkurrens och att dessa&lt;br&gt;åtgärder därför bör prövas och utvärderas innan andra åtgärder vidtas&lt;br&gt;som skulle innebära betydande ingrepp i foretagens egen uppbyggnad av&lt;br&gt;sin struktur- och verksamhetsform. Utredningen är därför inte beredd att&lt;br&gt;föreslå ett återinförande av obligatorisk anslutning till beställningscentral&lt;br&gt;(se betänkandet s. 316 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även regeringens förhoppning att de nu föreslagna åtgärderna på&lt;br&gt;ett verksamt sätt skall förbättra situationen inom yrkestrafiken i allmän-&lt;br&gt;het och för taxitrafiken i synnerhet. Regeringen delar dock den oro över&lt;br&gt;missförhållandena inom taxibranschen - främst i storstadsområdena -&lt;br&gt;som framförts från många håll. Det har därvid hävdats att en obligatorisk&lt;br&gt;anslutning till en beställningscentral som förutsättning för att fa tillstånd&lt;br&gt;till taxitrafik skulle undanröja många av de negativa effekter som upp-&lt;br&gt;stått inom näringen. Bland annat skulle taxiresenären ges ökade möjlig-&lt;br&gt;heter att vid behov komma i kontakt med taxiföretaget eller den enskilde&lt;br&gt;föraren efter färden. Även samhällets möjligheter att utöva tillsyn och&lt;br&gt;effektiv kontroll skulle underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu anförts är det regeringens uppfattning att&lt;br&gt;de problem som kan finnas på grund av att det inte finns krav på en obli-&lt;br&gt;gatorisk anslutning till beställningscentral måste genomgå en fördjupad&lt;br&gt;analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför tillkalla en särskild utredare med uppgift att&lt;br&gt;utreda förutsättningarna för och effekterna av att införa krav på obligato-&lt;br&gt;risk anslutning till en beställningscentral eller annat gemensamt organ.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Internationell trafik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i kungörelsen (1974:681) om&lt;br&gt;internationella vägtransporter - som rör trafik utanför EES - tas in i bl.a.&lt;br&gt;yrkestrafiklagen. Regleringen av denna trafik kommer därigenom att om-&lt;br&gt;fattas bl.a. av lagens bestämmelser om behöriga myndigheter, domstols-&lt;br&gt;prövning, domstolars underrättelseskyldighet och möjligheter till&lt;br&gt;administrativa sanktioner och straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig har tillstyrkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nu gällande ordningen reglerar förordningen (1995:525) om&lt;br&gt;behöriga myndigheter, m.m. i fråga om internationella transporter inom&lt;br&gt;Europeiska unionen, förordningen 1995:525, jämte EG-förordningar&lt;br&gt;trafiken inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), medan&lt;br&gt;kungörelsen (1974:881) om internationella transporter, KIV, i praktiken&lt;br&gt;har sitt tillämpningsområde beträffande internationella transporter utan-&lt;br&gt;för EES. Tillstånd inom EES behövs dels enligt nämnda EG-förord-&lt;br&gt;ningar, dels enligt YTL. Utanför EES krävs tillstånd dels enligt KIV, dels&lt;br&gt;enligt YTL. På en del punkter görs dock avsteg från den uppdelningen&lt;br&gt;och en viss tveksamhet råder därför om tillämpningen och tolkningen av&lt;br&gt;respektive författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som rör den internationella trafiken bör till sin upp-&lt;br&gt;byggnad i möjligaste mån anpassas till den övriga yrkestrafikregleringen&lt;br&gt;vad gäller bestämmelser om behöriga myndigheter, domstolsprövning,&lt;br&gt;domstolars underrättelseskyldighet, möjligheter till ingripanden vid&lt;br&gt;överträdelser i form av administrativa sanktioner, som äterkallelse och&lt;br&gt;varning, respektive straffsanktioner och hindrande av fortsatt fard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra regleringen överskådlig och konsekvent uppbyggd bör be-&lt;br&gt;stämmelserna delas upp efter tillämpningsområde. En naturlig uppdel-&lt;br&gt;ning är därvid att samtliga bestämmelser om EES-trafiken förs till en&lt;br&gt;särskild förordning som ersätter förordningen 1995:525, medan KIV:s&lt;br&gt;bestämmelser för trafiken utanför EES förs över till YTL respektive&lt;br&gt;YTF. På så sätt anpassas KIV:s bestämmelser till de allmänna bestäm-&lt;br&gt;melserna om domstolsprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persontransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För internationell trafik inom EES gäller för närvarande att länsstyrelsen&lt;br&gt;är tillståndsmyndighet för all persontrafik inklusive linjetrafik samt för&lt;br&gt;godstrafik. Flera skäl talar emellertid för att frågor om tillstånd till all&lt;br&gt;internationell linjetrafik skall handläggas av Vägverket. Även frågor om&lt;br&gt;tillstånd till andra internationella persontransporter bör föras över till&lt;br&gt;Vägverket. Dessa tillstånd fordrar fortlöpande kontakter med utländska&lt;br&gt;myndigheter. Verket kan i sin egenskap av central myndighet få en bättre&lt;br&gt;överblick över den internationella trafikens omfattning, linjesträckning&lt;br&gt;m.m. Inte minst kan fördelar dras av att verket redan handlägger ärenden&lt;br&gt;om tillstånd till linjetrafik till länder utanför EES och därigenom redan&lt;br&gt;har upparbetat internationella kontakter samt skaffat sig kännedom om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella förhållanden på området. Internationell linjetrafik passerar Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;dessutom ofta fler län i Sverige. Genom att samla linjetrafikärendena hos&lt;br&gt;en och samma myndighet uppnår man samtidigt en enhetlig bedömning&lt;br&gt;gentemot internationella transportörer. Regeringen föreslår därför att det&lt;br&gt;sker en sammanföring av frågor om persontransporter till Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hantering av kontrolldokument och certifikat, som i vissa fall&lt;br&gt;krävs vid persontransporter inom EES enligt förordningen (EEG) nr&lt;br&gt;684/92 (artiklarna 11 respektive 13), bör dock även fortsättningsvis&lt;br&gt;handhas av länsstyrelserna. Härför talar främst praktiska skäl - ansökan&lt;br&gt;om sådana dokument ställs ofta till myndigheten i nära anslutning till att&lt;br&gt;den aktuella transporten skall genomföras. Det ligger då nära till hands&lt;br&gt;att vända sig till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ovan har sagts kräver ändringar i de bestämmelser som gäller&lt;br&gt;enligt nuvarande 2 § första stycket förordningen 1995:525.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ärendefördelningen inbegriper även ärenden om cabo-&lt;br&gt;tagetrafik för persontransporter inom EES, som enligt 2 § tredje stycket&lt;br&gt;nu handläggs av Generaltullstyrelsen. Även frågor om sådana tillstånd&lt;br&gt;bör lämpligen handläggas av Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även cabotagetransporter på personsidan utanför EES bör ingå i Väg-&lt;br&gt;verkets kompetensområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket är redan tillståndsmyndighet enligt KIV för internationell&lt;br&gt;linjetrafik med i Sverige registrerat fordon (4 § KIV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om persontransporter med buss utanför EES som inte är linje-&lt;br&gt;trafik, främst viss pendeltrafik, handläggs nu av Generaltullstyrelsen.&lt;br&gt;Även dessa transportfrågor bör i konsekvens med den beskrivna fördel-&lt;br&gt;ningen föras över till Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godstransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På godstransportsidan är myndighetsorganisationen mera okomplicerad.&lt;br&gt;Mot bakgrund främst av att länsstyrelserna är tillståndsmyndighet för det&lt;br&gt;inhemska trafiktillstånd som alltid krävs för att kunna söka ett gemen-&lt;br&gt;skapstillstånd, dvs. ett tillstånd till godstransporter inom EES, bör läns-&lt;br&gt;styrelserna även fortsättningsvis vara tillståndsmyndigheter i fråga om&lt;br&gt;tillstånd enligt förordningen (EEG) nr 881/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om transporttillstånd avseende godstransporter utanför EES&lt;br&gt;prövas i dag av Generaltullstyrelsen. Styrelsen som central myndighet&lt;br&gt;kompletteras av Tullverkets regionala organisation. Det framstår som&lt;br&gt;naturligt att inte ändra den ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cabotagetrafik avseende godstransporter inom EU kommer att släppas&lt;br&gt;fri från alla tillståndskrav den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslagen ovan kan åstadkommas en uppdelning av ärenden&lt;br&gt;som innebär att samtliga ärenden om tillstånd till internationella person-&lt;br&gt;transporter handläggs av Vägverket. Ärenden om tillstånd till godstrafik&lt;br&gt;inom EES handläggs av länsstyrelserna och sådana ärenden rörande&lt;br&gt;transporter utanför EES av Generaltullstyrelsen. Härigenom uppnås en&lt;br&gt;renodling av beslutsgångarna och därmed en effektivisering av till-&lt;br&gt;ståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövning m.m. beträffande transporttillstånd för&lt;br&gt;ett svenskregistrerat fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett transporttillstånd bör få meddelas endast den som kan förväntas iaktta&lt;br&gt;de bestämmelser som finns för trafiken. Såsom gäller för inhemska&lt;br&gt;trafiktillstånd bör det, när ett transporttillstånd beviljas, få meddelas de&lt;br&gt;villkor som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett nationellt trafiktillstånd återkallas bör även berörda tillstånd&lt;br&gt;som kan ha utfärdats för internationell trafik återkallas. De allmänna be-&lt;br&gt;stämmelserna beträffande äterkallelse av trafiktillstånd i situationer när&lt;br&gt;tillståndshavaren eller någon som företräder honom inte längre är lämplig&lt;br&gt;bör dock tillämpas även i fråga om transporttillstånd. Det innebär då att&lt;br&gt;ett transporttillstånd alltid skall återkallas i ett separat beslut, oavsett om&lt;br&gt;det nationella tillståndet återkallas i samband därmed eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Biluthyrning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regler om biluthyrning behålls i en separat lag.&lt;br&gt;För att köra en förhyrd buss avsedd för fler än 17 personer inklusive&lt;br&gt;föraren skall krävas ett s.k. yrkesförarkompetensbevis. I fråga om den&lt;br&gt;som under minst ett år har arbetat som yrkesförare eller har mot-&lt;br&gt;svarande erfarenhet under den senaste femårsperioden kan i stället ett&lt;br&gt;intyg om körvana godtas. Taxifordon får endast hyras ut till den som&lt;br&gt;har tillstånd att bedriva taxitrafik. Bestämmelserna om ansökan, till-&lt;br&gt;syn, varning, äterkallelse och besluts omedelbara giltighet - om inte&lt;br&gt;annat förordnas - ändras i överensstämmelse med vad som föreslagits&lt;br&gt;för YTL. Straffskalan för vissa överträdelser mot BUL skall innefatta&lt;br&gt;fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen.&lt;br&gt;Polismyndigheten i Göteborgs och Bohus län anser att lagen bör omfatta&lt;br&gt;även uthyrning av släpvagnar. Länsstyrelsen i Jämtlands län påpekar att&lt;br&gt;avsaknaden av särskilda kapitalkrav för yrkesmässig biluthyrning kan&lt;br&gt;medföra en risk för att vissa marginaltransporter kommer att döljas under&lt;br&gt;begreppet uthyrning. Biluthyrningsbranschens Riksförbund anser bl.a. att&lt;br&gt;den ansvarige för verksamheten skall vara skriven i och finnas i Sverige.&lt;br&gt;Svenska Bussbranschens Riksförbund avstyrker förslaget i dess&lt;br&gt;nuvarande utformning. Förbundet menar bland annat att uthyrning av&lt;br&gt;bussar utan förare i princip inte bör vara tillåten i andra fall än när såväl&lt;br&gt;uthyrare som förhyrare innehar tillstånd till yrkesmässig busstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biluthymingssektom har inte kommit att diskuteras i så hög grad som&lt;br&gt;den egentliga yrkestrafiksektom. Anledningen till detta får antas vara att&lt;br&gt;branschen, på ett fåtal undantag när, fungerar tillfredsställande. Författ-&lt;br&gt;ningsregleringen av biluthyrningen har stora likheter med den som finns i&lt;br&gt;YTL och YTF. Det var först i samband med omarbetningen av yrkes-&lt;br&gt;trafiklagstiftningen år 1979 som bestämmelserna om biluthyrning bröts&lt;br&gt;ut till en särskild lag respektive förordning. 1979 års förordning ersattes&lt;br&gt;år 1988 med den mindre detaljerade nu gällande förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således finns det bestämmelser om tillståndskrav och villkor för till-&lt;br&gt;stånd, prövning av sökandens lämplighet och möjlighet att vid missför-&lt;br&gt;hållanden varna tillståndshavaren eller återkalla tillståndet. Skillnaderna i&lt;br&gt;regelverkens uppbyggnad ligger främst i att biluthymingsinstitutet är&lt;br&gt;långt mindre detaljreglerat. Denna utveckling tenderar att alltmer förstär-&lt;br&gt;kas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit en ytterligare minskning av&lt;br&gt;lagens detalj föreskrifter. Det gäller prövningen av andra än dem som&lt;br&gt;driver biluthymingsrörelse eller som har särskilt ansvar för verksam-&lt;br&gt;heten. Lagrådet anser att det inte föreligger någon anledning att ställa&lt;br&gt;andra krav på dessa personer än som gäller för näringsverksamhet i all-&lt;br&gt;mänhet och att kostnaderna för det allmänna och för enskilda skulle&lt;br&gt;minska om någon prövning inte skedde beträffande dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förstärkta lämplighetsprövning, som gäller såväl för yrkes-&lt;br&gt;trafiken i stort som för biluthymingsbranschen, infördes efter förslag i&lt;br&gt;prop. 1987/88:78. Avsikten med att utöka den personkrets som skulle&lt;br&gt;prövas var bl.a. att komma tillrätta med bulvanförhållanden (prop.&lt;br&gt;1987/88:78 s. 40 ff.). Det finns ingen utvärdering av om det är den&lt;br&gt;utökade prövningen som bidragit till att problemen inom&lt;br&gt;biluthymingsbranschen är få, eller om prövningen saknar betydelse för&lt;br&gt;detta förhållande. Det är dock regeringens uppfattning att det utan en&lt;br&gt;sådan analys inte finns tillräckligt underlag för att nu ändra den gällande&lt;br&gt;ordningen. Med anledning av att regeringen på annat håll i denna&lt;br&gt;proposition (avsnitt 7.3) föreslagit en väsentlig höjning av de&lt;br&gt;ekonomiska kraven för att få bedriva yrkesmässig trafik, kan det&lt;br&gt;dessutom finnas särskild anledning att behålla ett starkt skydd mot&lt;br&gt;bulvanförhållande även för biluthymingsbranschen. Inte heller har några&lt;br&gt;förslag i avreglerande riktning framförts från branschen eller från&lt;br&gt;prövningsmyndighetema. Se även författningskommentaren till 8 och&lt;br&gt;9 §§ BUL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på ekonomisk och personlig lämplighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna krav som ställs på en innehavare av tillstånd till biluthyr-&lt;br&gt;ning, den för verksamheten ansvarige m.fl. motsvarar de krav som ställs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på en innehavare av trafiktillstånd m.fl. Kraven skiljer sig dock i fråga Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;om de ekonomiska kriterierna. Det ställs inga beloppsmässiga krav på&lt;br&gt;biluthymingssidan. En förklaring härtill är att biluthyrning inte omfattas&lt;br&gt;av den EG-lagstiftning som avser yrkestrafiken. En annan förklaring är&lt;br&gt;självfallet branschens struktur och funktionssätt. Det är fråga om en för-&lt;br&gt;hållandevis liten, väl avgränsad bransch, men med en relativt väl ut-&lt;br&gt;vecklad konkurrens mellan företagen. Omständigheterna har således inte&lt;br&gt;påkallat någon ytterligare skärpning av författningsregleringen. Det&lt;br&gt;förhållandet att uthymingsföretagen ofta leasar sina fordon medför t.ex.&lt;br&gt;automatiskt en ekonomisk kontroll och leder, genom de höga garantier&lt;br&gt;som leasingföretagen kräver för sina fordon, till en självsanering av&lt;br&gt;branschen. Hyrbilskunden ställer också i allmänhet ett berättigat krav att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få hyra ett modernt och väl fungerande fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kraven på en tillståndshavares yrkeskunnande har till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheter och domstolar i allmänhet ställt krav på att sökanden&lt;br&gt;skall ha genomgått den av Vägverket föreskrivna särskilda utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav i övrigt som ställs beträffande den personliga lämpligheten&lt;br&gt;och vandeln motsvarar de som ställs på en innehavare av ett yrkestrafik-&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu sagda delar regeringen utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning att det inte föreligger något behov av att skärpa de ekonomiska&lt;br&gt;kraven, de övriga kraven för att få tillstånd till biluthyrning eller&lt;br&gt;grunderna för äterkallelse av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för tillstånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet om trafiktillstånd har angetts att det i vissa fall är befogat att&lt;br&gt;meddela villkor för sådana tillstånd och i vilka situationer villkor får&lt;br&gt;föreskrivas (se avsnitt 7.5). Även för biluthymingstillstånden bör sär-&lt;br&gt;skilda villkor kunna meddelas såväl i samband med att tillstånd ges som&lt;br&gt;senare under tillståndstiden. En sådan reglering kan ha sitt berättigande,&lt;br&gt;inte minst med hänsyn till att regleringen i övrigt av biluthymings-&lt;br&gt;branschen inte är så omfattande. Exempelvis kan genom ett sådant vill-&lt;br&gt;kor krävas att en viss tillståndshavare som inte har genomgått den ut-&lt;br&gt;bildning i yrkeskunnande som anordnas skall göra detta. Såsom är fallet&lt;br&gt;beträffande trafiktillstånden torde det även i fråga om biluthyrning ibland&lt;br&gt;finnas skäl att meddela villkor i ett läge då det har konstaterats missför-&lt;br&gt;hållanden i verksamheten och villkoren skulle kunna tjäna som hjälp att&lt;br&gt;reda ut situationen och undvika en äterkallelse av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även frågor om ansökan och äterkallelse bör följa de principer som&lt;br&gt;ovan anförts beträffande trafiktillstånd och taxiförarlegitimation (se&lt;br&gt;avsnitt 7.11 och 10.1). Således blir länsstyrelsen i det län där en fysisk&lt;br&gt;person är folkbokförd respektive det län där en juridisk person har sin&lt;br&gt;ledning prövningsmyndighet och behörig att handlägga såväl frågor om&lt;br&gt;ansökan som frågor om äterkallelse m.m. För en sökande som inte är&lt;br&gt;folkbokförd i Sverige eller för en sökande som är en juridisk person och&lt;br&gt;har sin ledning utanför Sverige skall Länsstyrelsen i Stockholms län vara&lt;br&gt;prövningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitten om trafiktillstånd respektive om taxiförarlegitimation har&lt;br&gt;vidare föreslagits att samtliga beslut av länsstyrelsen enligt YTL som rör&lt;br&gt;tillståndshavaren respektive föraren av taxifordon skall få överklagas.&lt;br&gt;Detta innebär att även beslut om varning skall kunna överklagas till&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. På samma skäl som anförs där bör även ett beslut&lt;br&gt;om varning enligt BUL få överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även råda överensstämmelse mellan YTL och BUL i fråga om&lt;br&gt;att beslut skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på särskild förarkompetens för förare av hyrda bussar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skyldigheter är knutna till innehavet av tillstånd till biluthyrning.&lt;br&gt;Det allmänna krav på kontroll av en förare av ett hyrt fordon som ställs i&lt;br&gt;8 § BUF innebär, att ett fordon i uthymingsrörelse inte far lämnas ut till&lt;br&gt;någon annan person som förare än den som kan visa att han har behörig-&lt;br&gt;het att föra fordonet. I sistnämnda hänseende gäller körkortslagens regler.&lt;br&gt;Därutöver gäller enligt 8 § BUF att en buss inte får lämnas ut till den som&lt;br&gt;kan antas sakna tillräcklig erfarenhet av busstypen. Det saknas dock före-&lt;br&gt;skrifter om hur denna kontroll skall utövas från uthymingsföretagens&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utredningen funnit går den praktiska kontrollen vid uthyr-&lt;br&gt;ning av buss i allmänhet till på så sätt att uthyraren kontrollerar - för-&lt;br&gt;utom körkortsbehörigheten - att föraren har tekniska färdigheter och&lt;br&gt;körvana samt var han arbetar eller har arbetat som yrkesförare. Vid tvek-&lt;br&gt;samhet sker en kontroll av lämnade uppgifter med den uppgivna arbets-&lt;br&gt;givaren. Vidare provkörs fordonet av föraren tillsammans med uthyraren.&lt;br&gt;Denne gör således en bedömning från fall till fall av förarens kompetens&lt;br&gt;och körskicklighet. En lastbilsförare godkänns t.ex. inte utan vidare som&lt;br&gt;bussförare. Vid uthyrning av mindre fordon, såsom bussar för cirka 15&lt;br&gt;passagerare, är kontrollen naturligt nog mindre rigorös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna debatten och från bussbranschen har emellertid rests&lt;br&gt;krav på en skärpning av bestämmelserna i fråga om uthyrning av bussar&lt;br&gt;utan förare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även regeringens uppfattning att hänsynen till trafiksäkerheten&lt;br&gt;gör att strängare regler krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande gränsdragningen för vilka tyngre fordon som bör omfattas&lt;br&gt;av skärpta regler kan anföras, att det enligt förordningen (EEG) nr&lt;br&gt;3820/85 i vissa fall dras en gräns vid fordon som är lämpliga för trans-&lt;br&gt;port av högst 17 personer, föraren inräknad (artikel 13). Denna gräns-&lt;br&gt;dragning skulle kunna användas även i nu aktuellt hänseende. En särskild&lt;br&gt;kontroll av kompetensen skulle i linje härmed kunna krävas av den som&lt;br&gt;skall köra ett fordon inrättat för transport av fler än 17 personer, föraren&lt;br&gt;inräknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 3 § i förordningen (1995:521) om behöriga myndigheter,&lt;br&gt;m.m. i fråga om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter&lt;br&gt;utfärdar Vägverket s.k. yrkesförarkompetensbevis. Ett sådant bevis borde&lt;br&gt;kunna användas som behörighetshandling eller bevis om sådan kom-&lt;br&gt;petens eller erfarenhet som krävs av den som skall föra en hyrd buss. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör kunna krävas att beviset är utfärdat inom de senaste fem åren. För en&lt;br&gt;yrkesförare inom bussbranschen kan det dock inte anses rimligt att kräva&lt;br&gt;ett ytterligare bevis om yrkeskompetens. För den som arbetar eller ny-&lt;br&gt;ligen har arbetat som bussförare skulle därför ett intyg om viss tids&lt;br&gt;anställning under de senaste fem åren kunna tjäna som bevis på mot-&lt;br&gt;svarande kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beviset om yrkesförarkompetens gäller att vederbörande skall ha&lt;br&gt;gått igenom ett teoretiskt prov. Praktiska inslag saknas alltså, vilket kan&lt;br&gt;tala mot att införa ett krav på ett sådant bevis. Ett alternativ kan vara att&lt;br&gt;tillskapa ett särskilt prov, antingen teoretiskt eller praktiskt eller en kom-&lt;br&gt;bination härav, för den som vill föra en hyrd buss. Det är dock en stor&lt;br&gt;fördel att kunna använda det redan existerande yrkesförarkompetens-&lt;br&gt;beviset. Det är också att märka att utbildningen och provet för yrkes-&lt;br&gt;förarkompetensbeviset innehåller viktiga moment om säkerheten i&lt;br&gt;trafiken. Inte minst dessa delar bör vara av stort värde att känna till för&lt;br&gt;den som för buss vid t.ex. längre utflyktsresor, som ofta företas med ett&lt;br&gt;hyrt fordon. Den omständigheten att krav på yrkesförarkompetensbevis&lt;br&gt;vid förande av tyngre, uthyrda bussar införs bör inte medföra att uthyr-&lt;br&gt;ningsföretagens nuvarande kontroll av föraren minskas. Tvärtom bör det&lt;br&gt;betonas att denna kontroll står kvar. Det kan t.ex. vara befogat att Väg-&lt;br&gt;verket efter samråd med branschen ger ut allmänna råd om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu sagda föreslås således en bestämmelse om att&lt;br&gt;uthyraren, när det är fråga om uthyrning av en buss som är inrättad för&lt;br&gt;fler än 17 personer inklusive föraren, skall kräva att föraren har ett yrkes-&lt;br&gt;förarkompetensbevis, inte äldre än fem år, eller ett intyg om att föraren&lt;br&gt;har minst ett års tjänstgöring som yrkesförare av buss eller motsvarande&lt;br&gt;erfarenhet under de senaste fem åren. Med motsvarande erfarenhet kan&lt;br&gt;t.ex. avses civil eller militär trafiklärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en anställd eller annan som faktiskt lämnar ut fordonet skall ha&lt;br&gt;samma ansvar som uthyraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna bestämmelsen bör tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare inskärpa vikten av att bestämmelsen iakttas bör&lt;br&gt;straffansvaret skärpas så att fängelse kan följa på en överträdelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uthyrning av taxifordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § nuvarande YTF sägs att innan ett fordon får användas i yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik enligt ett trafiktillstånd, skall en skriftlig anmälan om&lt;br&gt;fordonet lämnas till tillståndsmyndigheten. Myndigheten skall&lt;br&gt;kontrollera att det fordon som anmälts uppfyller de villkor om regi-&lt;br&gt;strering och om beskaffenhet och utrustning som föreskrivs i bil-&lt;br&gt;registerkungörelsen (1972:599), BRK, och FK samt att tillståndshavaren&lt;br&gt;är ägare av eller har nyttjanderätt till fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fordon som utrustas med taxameter enligt bestämmelserna i FK&lt;br&gt;skall registreringsbesiktigas för taxitrafik enligt 36 § FK. Härvid&lt;br&gt;kontrolleras bl.a. taxameterutrustningen. När så har skett skall till-&lt;br&gt;ståndshavaren anmäla till länsstyrelsen att han avser att använda fordonet&lt;br&gt;i sin taxirörelse. Sedan länsstyrelsen har registrerat anmälan sker en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;automatisk beställning av såväl yrkestrafikmärke som gula registrerings-&lt;br&gt;skyltar. Den gula registreringskylten för taxi är med andra ord kopplad&lt;br&gt;till användningssättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd till taxitrafik och samtidigt har tillstånd till bilut-&lt;br&gt;hyrning kan anmäla sitt taxifordon även som uthymingsfordon. Det har&lt;br&gt;uppmärksammats att sådana fordon då kan hyras ut till någon som själv&lt;br&gt;inte har något tillstånd till taxitrafik. Hyresmannen kan därmed göra sig&lt;br&gt;skyldig till olaga yrkesmässig trafik och uthyraren i princip till medhjälp&lt;br&gt;till olaga yrkesmässig trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utredningen funnnit förekommer det i viss utsträckning att&lt;br&gt;den som har tillstånd till biluthyrning anskaffar fordon som taxiutrustas i&lt;br&gt;syfte att hyra ut det till den som vill bedriva taxirörelse. Det saknas dock&lt;br&gt;skäl att tillåta att sådan uthyrning av taxiutrustade fordon sker till någon&lt;br&gt;annan än den som har tillstånd till taxitrafik. För att effektivisera&lt;br&gt;kontrollen i nu aktuellt hänseende bör därför införas en bestämmelse&lt;br&gt;varigenom ett fordon som enligt FK är registreringsbesiktigat för taxi-&lt;br&gt;trafik inte får hyras ut till annan än den som har tillstånd till sådan trafik.&lt;br&gt;En sådan bestämmelse bör tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelser av bestämmelsen bör straffsanktioneras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Transportförmedling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1979:560) om transportförmedling upp-&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del har&lt;br&gt;tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Transportförmedling utövas inom&lt;br&gt;alla transportslag. Den tillståndspliktiga förmedlingsverksamhet av-&lt;br&gt;seende vägtrafik som bedrivs enligt TFL är dock begränsad till vissa&lt;br&gt;transporter, vilka endast utgör en ringa del av all den transportförmedling&lt;br&gt;som i praktiken förekommer inom lastbilstrafiken. Det är emellertid i&lt;br&gt;allmänhet inte denna form av transportförmedling som brukar utsättas för&lt;br&gt;kritik. Sådan kritik kan avse t.ex. att åkare lätt hamnar i en&lt;br&gt;beroendeställning till vissa förmedlare. Det pekas också på att det före-&lt;br&gt;kommer oseriösa transportförmedlare åt mindre åkeriföretag, vilka&lt;br&gt;förmedlar uppdrag på provisionsbasis. Kritiken tar sikte på förekomsten&lt;br&gt;av osund eller äventyrlig ekonomi och bristande respekt för trafikrättsliga&lt;br&gt;regler. Inte sällan mynnar kritiken ut i krav på skärpt lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reformering av lagstiftningen om transportförmedling, som innebär&lt;br&gt;att tillämpningsområdet utvidgas i mera betydande omfattning, skulle&lt;br&gt;skapa stora författningstekniska svårigheter. En alltför omfattande lag-&lt;br&gt;stiftning skulle också bli svår att tillämpa. Samtidigt binds resurser i en&lt;br&gt;kontrollapparat som till stora delar kan befaras bli ineffektiv. De problem&lt;br&gt;som finns inom transportförmedlingsverksamheten i vid bemärkelse bör i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället uppmärksammas inom ramen för annan lagstiftning för närings-&lt;br&gt;verksamhet och den brottsbekämpning som sker där. För detta ändamål&lt;br&gt;är det nödvändigt att tillgängliga resurser koncentreras och utnyttjas där&lt;br&gt;resultat bäst kan nås. I detta sammanhang kan hänvisas till de rutiner för&lt;br&gt;samarbete mellan tillståndsmyndigheter och andra myndigheter som&lt;br&gt;föreslås i avsnitt 14.1. Genom ett sådant samarbete, som primärt avser&lt;br&gt;den egentliga yrkestrafiken, kan missförhållanden uppdagas även inom&lt;br&gt;närstående sektorer, som t.ex. transportförmedlingsverksamhet. Det är&lt;br&gt;också av betydelse att straffet skärps for försummelser vad gäller trans-&lt;br&gt;portköpar/beställaransvaret enligt 22 § nuvarande YTL. Förslag härom&lt;br&gt;lämnas i avsnitt 15. Dessa lagstiftningsåtgärder träffar en del av sådana&lt;br&gt;olagliga förfaranden som har påtalats inom bl.a. transportförmedlings-&lt;br&gt;branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller godstransporter förefaller sådana missförhållanden till&lt;br&gt;inte ringa del återfinnas inom den sektor av branschen, där små foretag,&lt;br&gt;vars fordonspark ofta endast består av en dragbil, erbjuder sina tjänster&lt;br&gt;till i första hand transportförmedlare. Dessa åkeriföretag har i allmänhet&lt;br&gt;inte något eget transportkoncept eller några långsiktiga avtal med fasta&lt;br&gt;kunder och de blir härigenom starkt beroende av transportförmedlare.&lt;br&gt;Förmedlarna i sin tur strävar naturligt nog efter att köpa körningar på så&lt;br&gt;förmånliga villkor som möjligt. Mot bakgrund härav har ofta transport-&lt;br&gt;förmedlarna framställts som ansvariga för missförhållanden inom den&lt;br&gt;aktuella trafiken genom att endast erbjuda körningar till sådana priser,&lt;br&gt;transporttider och andra villkor att åkeriföretagen i praktiken tvingats&lt;br&gt;överträda olika regler för att kunna konkurrera om och genomföra kör-&lt;br&gt;ningarna. Denna beskrivning har ibland använts som argument för en&lt;br&gt;långtgående reglering av transportförmedlingsverksamheten. Sedan länge&lt;br&gt;åläggs också transportförmedlare och andra professionella trans-&lt;br&gt;portköpare, t.ex. industriföretag, ett särskilt ansvar. Detta avser emeller-&lt;br&gt;tid endast det förhållandet att transportören skall inneha vederbörligt&lt;br&gt;trafiktillstånd, det s.k. transportköparansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de av transportförmedlama anlitade åkarna är emellertid själv-&lt;br&gt;ständiga företagare, vilka till skillnad från företagare i flertalet andra&lt;br&gt;branscher, har ett särskilt tillstånd att bedriva sin verksamhet. Detta till-&lt;br&gt;stånd har erhållits efter en lämplighetsprövning, innefattande bl.a. krav&lt;br&gt;på yrkeskunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkeriföretagaren är den ende som i realiteten kan bestämma över&lt;br&gt;transportens genomförande vad avser exempelvis hastighet, kör- och&lt;br&gt;vilotider samt val av färdväg, liksom över fordonets skick och utrustning.&lt;br&gt;Att skatter och försäkringar betalas och att kompetenta förare anlitas är&lt;br&gt;likaledes åkeriföretagets naturliga ansvar. En annan fördelning av&lt;br&gt;ansvaret för den transportverksamhet, som åkeriet genom trafiktillståndet&lt;br&gt;prövats särskilt lämpligt att utöva, skulle underminera hela&lt;br&gt;yrkestrafiklagstiftningen. Endast den som verkligen har den direkta&lt;br&gt;kontrollen över transporternas faktiska genomförande kan vara till-&lt;br&gt;ståndshavare. Härigenom skapas klara ansvarsförhållanden som innebär&lt;br&gt;att tillståndshavare vid misskötsamhet kan utestängas från branschen,&lt;br&gt;samtidigt som den skötsamme tillståndshavaren skyddas från konkurrens&lt;br&gt;från mindre seriösa företagare utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet är dessutom det att utövarna av den transportförmed-&lt;br&gt;lingsverksamhet som i dag omfattas av lagstiftningen allmänt anses sköta&lt;br&gt;sig i huvudsak utan anmärkningar vad gäller trafikuppläggning och rela-&lt;br&gt;tioner till kunder och det allmänna. En utvidgning av regelsystemet&lt;br&gt;skulle riskera att träffa samma målgrupp för lagstiftningen. Med andra&lt;br&gt;ord skulle utvidgningen endast medföra ytterligare regler och restriktio-&lt;br&gt;ner för de skötsamma foretag, som fungerar väl även utan speciallagstift-&lt;br&gt;ning. Därmed skulle en sådan reform te sig meningslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden är det regeringens bedömning att en ut-&lt;br&gt;vidgning av tillämpningsområdet för lagstiftningen om transportför-&lt;br&gt;medling inte ger några garantier för att de problem i form av oseriös&lt;br&gt;verksamhet som förekommer i periferin av verksamheten blir ändamåls-&lt;br&gt;enligt lösta. En reformering av lagstiftningen inom dess befintliga ram,&lt;br&gt;eventuellt i kombination med en mindre utvidgning av den, är inte heller&lt;br&gt;någon framkomlig väg. Kontroll och uppföljning bör i stället ske av den&lt;br&gt;yrkesmässiga trafiken med hjälp av bl.a. de rutiner härfor som föreslås i&lt;br&gt;avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa överväganden leder fram till att lagen om transportförmedling&lt;br&gt;bör upphävas. Avarter inom verksamheten bör i stället bekämpas med&lt;br&gt;hjälp av branschens egna insatser och med stöd av övrig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda övergångsbestämmelser torde inte behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Tillsyn m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsynen på regional nivå skall handhas av läns-&lt;br&gt;styrelsen i det län där tillståndshavaren är folkbokförd eller, om till-&lt;br&gt;ståndshavaren är en juridisk person, i det län där företagets eller verk-&lt;br&gt;samhetens ledning finns. Tillsynen över innehavare av taxiförarlegiti-&lt;br&gt;mation skall utövas i det län där taxiföraren är folkbokförd. Till-&lt;br&gt;synsmyndigheternas prövning skall även omfatta att den yrkesmässiga&lt;br&gt;trafiken bedrivs under lika konkurrensvillkor mellan trafikutövama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambearbetningen mellan utsökningsregistret och yrkestrafikregistret&lt;br&gt;utvidgas till att avse alla personer som omfattas av prövningen enligt&lt;br&gt;YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverkets (PRV) aktiebolags- respektive handels-&lt;br&gt;register bör med vissa intervaller samköras med yrkestrafikregistret&lt;br&gt;enligt samma rutiner som införts för samköming mellan yrkestrafik- och&lt;br&gt;utsökningsregistren. En avisering till länsstyrelserna bör ske på mot-&lt;br&gt;svarande sätt som vid sistnämnda samköming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomsten enligt 16 a § polisregisterkungörelsen (1969:38)&lt;br&gt;skall förutom ansökningsärenden omfatta tillsyn av tillståndshavare. Den&lt;br&gt;skall vidare omfatta trafikansvariga och i övrigt de personer som prövas.&lt;br&gt;Även i ärenden om och tillsyn angående taxiförarlegitimation skall sådan&lt;br&gt;åtkomst finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket, som är tillståndsmyndighet enligt YTL i vissa fall, skall få&lt;br&gt;samma åtkomst till polisregister som länsstyrelserna har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän domstols och Rikspolisstyrelsens underrättelseskyldighet ut-&lt;br&gt;vidgas vad beträffar såväl personkrets som brottstyper. Bestämmelsen&lt;br&gt;om skyldighet för andra myndigheter att underrätta länsstyrelsen om&lt;br&gt;missförhållanden som rör den yrkesmässiga trafiken i olika avseenden&lt;br&gt;förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning, SMP Svensk Maskinprovning&lt;br&gt;Aktiebolag och SAQ Kontroll Aktiebolag anges i bilagan till sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100) som sådana organ som enligt 1 kap. 8 § sekretesslagen&lt;br&gt;vid tillämpningen av lagen är att jämställa med myndigheter, såvitt avser&lt;br&gt;fordonskontroll enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på&lt;br&gt;fordonsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Utred-&lt;br&gt;ningen har dock inte behandlat frågan om ändring i bilagan till sekretess-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Kopparbergs län m.fl. anser att&lt;br&gt;reglerna för behörig myndighet på yrkestrafiksidan skall korrespondera&lt;br&gt;med motsvarande bestämmelser beträffande körkort. Flera remissin-&lt;br&gt;stanser påpekar emellertid att en överflyttning av ärenden i samband med&lt;br&gt;byte av folkbokföringsort medför hanteringsmässiga svårigheter och&lt;br&gt;risker för att ärenden tappas bort. Svenska Bussbranschens Riksförbund&lt;br&gt;anser att Vägverket skall vara såväl tillsyns- som tillståndsmyndighet för&lt;br&gt;den yrkesmässiga busstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Samverkan mellan myndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regional tillsynsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom föreslagits på olika ställen ovan skall samtliga frågor som rör till-&lt;br&gt;stånd till yrkesmässig trafik, såväl ansökan som tillsynsfrågor samt&lt;br&gt;frågor om äterkallelse och varning, prövas om sökanden är en fysisk&lt;br&gt;person av länsstyrelsen i det län där han är folkbokförd och om sökanden&lt;br&gt;är en juridisk person av länsstyrelsen i det län där företagets verksamhet&lt;br&gt;eller ledning finns. Motsvarande bestämmelser har föreslagits för bilut-&lt;br&gt;hyrning och i fråga om taxiförarlegitimation. Genom förslaget skapas&lt;br&gt;överensstämmelse mellan bestämmelserna för körkort, förarlegitimation,&lt;br&gt;trafiktillstånd och tillstånd till biluthyrning. Vidare kan tillsynsarbetet&lt;br&gt;komma att underlättas genom att kontakter med andra myndigheter etc. i&lt;br&gt;huvudsak kan ske inom regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom anförts i avsnitt 8 bör prövningsmyndighetema åläggas att&lt;br&gt;verka för en sund konkurrens inom yrkestrafiken. Detta bör även komma&lt;br&gt;till uttryck i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Sambearbetning av registrerade uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas tillsyn av den yrkesmässiga trafiken kan ses som en&lt;br&gt;uppföljning av att de förutsättningar som en gång konstaterats föreligga&lt;br&gt;när tillstånd till viss trafik beviljades alltjämt föreligger. I tillsynssitua-&lt;br&gt;tioner ställs olika intressen mot varandra; skyddet för den personliga in-&lt;br&gt;tegriteten ställs mot samhällets intresse av att lagar och förordningar&lt;br&gt;följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ligger långt framme beträffande databaserade register. Inom&lt;br&gt;hela samhällsområdet registreras uppgifter om den som utövar närings-&lt;br&gt;verksamhet. Från många håll efterfrågas möjligheten till en sambearbet-&lt;br&gt;ning av dessa registrerade, offentliga uppgifter. Från vissa myndigheters&lt;br&gt;sida pekas också på att en sambearbetning av registeruppgifter är ett&lt;br&gt;kostnadseffektivt sätt att fa veta hur näringsidkaren sköter sina åliggan-&lt;br&gt;den, främst gentemot samhället. När man genom lagstiftning utökar läns-&lt;br&gt;styrelsernas tillsynsverksamhet på yrkestrafikområdet kan det finnas skäl&lt;br&gt;att av bl.a. effektivitetshänsyn underlätta olika former av sambearbetning&lt;br&gt;av myndigheternas register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsökningsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utsökningsregisterlagen (1986:617) finns bestämmelser om ett för hela&lt;br&gt;landet gemensamt utsökningsregister, det s.k. REX-registret, som i första&lt;br&gt;hand skall användas inom exekutionsväsendet. Efter förslag i prop.&lt;br&gt;1993/94:168 har riksdagen beslutat att registret far användas även för&lt;br&gt;tillsyn över innehavare av trafiktillstånd och trafikansvariga enligt YTL&lt;br&gt;(1 § tredje stycket 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 c § utsökningsregisterförordningen (1986:678) regleras nu nämnda&lt;br&gt;möjlighet närmare. Vissa uppgifter i utsökningsregistret får sambearbetas&lt;br&gt;med uppgifter om innehavare av trafiktillstånd och trafikansvariga i&lt;br&gt;Vägverkets centrala yrkestrafikregister. Utsökningsregistret och yrkes-&lt;br&gt;trafikregistret samkörs tre gånger per år. Riksskatteverket redovisar&lt;br&gt;resultatet av sambearbetningen till Vägverket. Uppgift lämnas i före-&lt;br&gt;kommande fall om bl.a. skuldens storlek, likvidation, konkurs, ackord&lt;br&gt;och näringsförbud. Uppgifterna lämnas inte ut på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling. Vägverket sammanställer därefter uppgifterna för in-&lt;br&gt;formation till länsstyrelserna. Dessa hålls därigenom kontinuerligt under-&lt;br&gt;rättade om tillståndshavare och trafikansvariga som restförts för skatter&lt;br&gt;och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillsyn som baseras på sambearbetat material kan initieras genom&lt;br&gt;att tillsynsmyndigheterna aviseras om gjorda samkömingar. De åtgärder&lt;br&gt;som tillsynsmydigheten vidtar efter en sådan avisering förenas med andra&lt;br&gt;tillsyns- och kontrollmoment. Det är regeringens uppfattning att&lt;br&gt;fullgörandet av dessa uppgifter inte påkallar att länsstyrelserna ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktåtkomst (terminalåtkomst) till utsökningsregistret. En ordning med Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;sambearbetning och påföljande avisering till myndigheten torde t.o.m.&lt;br&gt;innebära ett mer effektivt sätt, än direktåtkomst, vid handläggning av&lt;br&gt;ansökningar respektive ärenden om tillsyn, eftersom åtgärder krävs&lt;br&gt;endast beträffande aviserade personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör en utvidgning ske såtillvida att bestämmelsen i 1 § tredje&lt;br&gt;stycket 4 utsökningsregisterlagen, som anger personkretsen för sambear-&lt;br&gt;betningen, får omfatta även övriga prövade personer enligt nuvarande 6 §&lt;br&gt;andra stycket YTL. Såväl utsökningsregisterlagen som förordningen bör&lt;br&gt;vidare ta sikte också på uppgifter som behövs för tillsyn enligt BUL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samköming mellan yrkestrafik- och utsökningsregistren syftar till att&lt;br&gt;ta fram uppgifter om sådana innehavare m.fl. av trafiktillstånd och bilut-&lt;br&gt;hymingstillstånd som missköter trafikrörelsens ekonomi. Ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden har inte samma avgörande betydelse för en innehavare av&lt;br&gt;taxiförarlegitimation. Det krävs därför inte någon utvidgning av be-&lt;br&gt;stämmelserna om sambearbetning i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 16 a § polisregisterkurigörelsen reglerar länsstyrelsens&lt;br&gt;rätt till terminalåtkomst till polisregistret för upplysning i bl.a. ärenden&lt;br&gt;om trafiktillstånd samt tillstånd till biluthyrning. Bestämmelsen bör, för-&lt;br&gt;utom ärenden vid ansökan, omfatta även tillsyn av tillståndshavare.&lt;br&gt;Registersökningen bör vidare fa omfatta, utöver tillståndshavare och&lt;br&gt;trafikansvarig, den vidare personkrets som skall lämplighetsprövas enligt&lt;br&gt;nuvarande 6 § andra stycket YTL, dvs. övriga prövade personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen bör också åtkomst för upplysning i ärende om taxi-&lt;br&gt;förarlegitimation införas. Länsstyrelsernas möjlighet till registerkontroll&lt;br&gt;bör få omfatta ärenden som rör såväl ansökan som tillsyn beträffande&lt;br&gt;taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket är tillståndsmyndighet enligt YTL beträffande tillstånd till&lt;br&gt;linjetrafik som berör flera län. Vägverket bör därför fa samma åtkomst&lt;br&gt;till polisregister som länsstyrelserna far.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även PRV:s aktiebolags- respektive handelsregister bör med vissa inter-&lt;br&gt;valler samköras med yrkestrafikregistret enligt samma rutiner som införts&lt;br&gt;för samköming mellan yrkestrafik- och utsökningsregistren. Avisering&lt;br&gt;till länsstyrelserna kan därefter ske på motsvarande sätt. Därigenom&lt;br&gt;skulle länsstyrelserna kunna följa upp de tillståndshavare beträffande&lt;br&gt;vilka ändringar har skett men tillståndshavarens anmälningsskyldighet&lt;br&gt;enligt YTF inte har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nödvändiga bestämmelser för att ange ändamålet med sambearbet-&lt;br&gt;ningen och vilka uppgifter som avses regleras lämpligen i förordningen&lt;br&gt;(1979:785) om yrkestrafikregister, eller i en ny sådan förordning, aktie-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagsförordningen (1975:1387) och handelsregisterförordningen Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;(1974:188).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelseskyldighet för domstolar m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utökad underrättelseskyldighet för domstolar avseende skattebrott och&lt;br&gt;annan ekonomisk brottslighet som länsstyrelsen som tillstånds- och till-&lt;br&gt;synsmyndighet behöver bör övervägas. Därutöver kan uttryckligen be-&lt;br&gt;höva anges att skattemyndigheter och andra myndigheter som uppbär&lt;br&gt;eller driver in skatter eller avgifter skall lämna en prövningsmyndighet&lt;br&gt;uppgifter som denna behöver för sin tillståndsprövning eller tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Offentlighet och sekretess hos besiktningsorgan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det lämpligt att i detta sammanhang, efter samråd med&lt;br&gt;berörda organ, modernisera reglerna beträffande offentlighet och sekre-&lt;br&gt;tess vid Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.fl. bolag. Dessa regler har&lt;br&gt;hittills inte justerats i takt med att det s.k. riksprovplatssystemet av-&lt;br&gt;skaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagan till sekretesslagen (1980:100) anges nu att riksprovplatsema&lt;br&gt;Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning (som numera ändrat firma till&lt;br&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag), Aktiebolaget Svensk Bilprovning och&lt;br&gt;Apoteksbolaget skall betraktas som sådana organ som enligt 1 kap. 8 §&lt;br&gt;sekretesslagen vid tillämpningen av lagen är att jämställa med myndig-&lt;br&gt;heter, såvitt avser den del av verksamheten som innefattar ”kontroll som&lt;br&gt;riksprovplats”. Allmänheten har därmed också rätt till insyn i denna&lt;br&gt;verksamhet enligt bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet&lt;br&gt;i tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att EES-avtalet godkändes beslutade riksdagen om&lt;br&gt;riktlinjer för avveckling av riksprovplatssystemet och antog lagen&lt;br&gt;(1992:1119) om teknisk kontroll (prop. 1991/92:170 bet. 1992/93:EU1,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:18). Riksprovplatssystemet upphörde den 1 januari 1995.&lt;br&gt;Med anledning av avvecklingsbeslutet antog riksdagen en ny lag om&lt;br&gt;vissa besiktningsorgan på fordonsområdet (SFS 1994:2043). Denna lag&lt;br&gt;skulle gälla intill utgången av år 1997 och innebar att AB Svensk Bil-&lt;br&gt;provning och Statens Maskinprovningar (genom SFS 1996:374 ändrat till&lt;br&gt;Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Aktiebolag eller ett av detta&lt;br&gt;helägt dotterbolag), utan att vara riksprovplatser, under en övergångstid&lt;br&gt;med ensamrätt kunde utföra nationella typbesiktningar, registreringsbe-&lt;br&gt;siktningar, kontrollbesiktningar och andra slag av besiktningar.&lt;br&gt;Riksdagen har därefter beträffande lagen dels föreskrivit att den skall&lt;br&gt;fortsätta gälla utan tidsbegränsning, dels ändrat den så att de organ som&lt;br&gt;med ensamrätt kan utföra besiktningarna är Aktiebolaget Svensk Bil-&lt;br&gt;provning, SMP Svensk Maskinprovning Aktiebolag och SAQ Kontroll&lt;br&gt;Aktiebolag (prop. 1996/97:1 utg. omr. 22, bet. 1996/97:TU1, rskr.&lt;br&gt;1996/97:115).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av riksprovplatssystemets upphörande bör bestämmelsen som&lt;br&gt;rör riksprovplatsema i bilagan till sekretesslagen ändras. Frågan är om&lt;br&gt;det är önskvärt att det fortfarande skall finnas någon form av insyn be-&lt;br&gt;träffande de aktuella organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen av offentlighetsprincipens tillämpning utanför myndig-&lt;br&gt;hetsområdet bör inriktas på de organ som handhar myndighetsutövning&lt;br&gt;mot enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksprovplatsemas verksamhet har innefattat myndighetsutövning&lt;br&gt;genom att kontrollorganen inte bara haft att prova om en produkt upp-&lt;br&gt;fyller vissa krav utan även att på grundval av provningsresultatet god-&lt;br&gt;känna eller underkänna produkten. När övergång skett från systemet med&lt;br&gt;riksprovplatser till det EG-anpassade öppna systemet har detta inneburit,&lt;br&gt;förutom att kontrollorganens monopolställning avskaffats, att den rätts-&lt;br&gt;liga karaktären på de berörda organens verksamhet ändrats genom att de&lt;br&gt;inte längre fattar beslut på statens vägnar. Inslaget av myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning har därmed försvunnit (se prop. 1991/92:170, s. 58 ff). När det&lt;br&gt;gäller Aktiebolaget Svensk Bilprovning, SMP Svensk Maskinprovning&lt;br&gt;Aktiebolag och SAQ Kontroll Aktiebolag är läget dock annorlunda.&lt;br&gt;Enligt lagen om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet skall bolagen&lt;br&gt;med ensamrätt utföra viss fordonsbesiktning. I praktiken har därmed&lt;br&gt;dessa bolag samma uppgifter som riksprovplatsema tidigare hade. Dessa&lt;br&gt;uppgifter innefattar bl.a. myndighetsutövning. Bolagens verksamhet bör&lt;br&gt;därför i fortsättningen vara föremål för insyn i samma utsträckning som&lt;br&gt;gällde beträffande riksprovplatsema. Detta sker lämpligen genom att&lt;br&gt;bolagen anges i förteckningen i bilagan till sekretesslagen, med&lt;br&gt;angivande av att insynen skall gälla handlingar som hör till fordons-&lt;br&gt;kontroll enligt lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på&lt;br&gt;fordonsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Apoteksbolaget Aktiebolag, som inte längre har någon uppgift som&lt;br&gt;motsvarar en riksprovplats, bör utgå ur förteckningen i bilagan till&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Ansvarsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Straffsatsen för olaga yrkesmässig trafik höjs&lt;br&gt;till fängelse i högst ett år. Det s.k. transportköparansvaret skall om-&lt;br&gt;fatta all yrkesmässig trafik och fängelse i högst ett år bör även här in-&lt;br&gt;föras i straffskalan. En polisman eller tulltjänsteman får rätt att hindra&lt;br&gt;fortsatt färd för fordon som framförs i strid mot bestämmelserna i&lt;br&gt;yrkestrafiklagstiftningen. Den som uppsåtligen for fordon utan att&lt;br&gt;inneha föreskriven taxiförarlegitimation skall kunna dömas till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla den till-&lt;br&gt;ståndshavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet anlitar förare som&lt;br&gt;saknar forarlegitimation. Vidare skall en förare som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet bryter mot villkor som har meddelats för legitimationen&lt;br&gt;kunna dömas till böter. Tullmyndighet och tulltjänsteman skall kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utnyttjas i samband med förundersökning av brott mot lagens be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dock inte behandlat frågan om utnyttjande av tullmyn-&lt;br&gt;dighet vid förundersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksåklagaren m.fl. har tillstyrkt förslagen om&lt;br&gt;straffskärpning. Göta hovrätt har däremot avstyrkt att straffet för olaga&lt;br&gt;yrkesmässigtrafik eller utnyttjande av sådan tjänst höjs till fängelse i&lt;br&gt;högst ett år. Förslaget om rätt att hindra fortsatt färd har tillstyrkts eller&lt;br&gt;lämnats utan erinran av remissinstanserna. Rikspolisstyrelsen anser bl.a.&lt;br&gt;att det bör införas en uttrycklig rätt för polisen att utföra kontroll av&lt;br&gt;fordon och utrustning. Generaltullstyrelsen har bl.a. föreslagit att&lt;br&gt;tullmyndigheten och tulltjänsteman bör få befogenhet att utföra vissa&lt;br&gt;initiala åtgärder i samband med förundersökning av brott som sker i&lt;br&gt;samband med internationella vägtransporter. Vidare har Generaltull-&lt;br&gt;styrelsen förordat att endast polisman skall ges rätt att ta hand om skyltar&lt;br&gt;från taxibilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den som ställer sig utanför lag-&lt;br&gt;regleringen av den yrkesmässiga trafiken genom att inte ansöka om till-&lt;br&gt;stånd för sin yrkesmässigt bedrivna transportverksamhet undgår den&lt;br&gt;rigorösa prövning i olika avseenden som gäller på detta område. I takt&lt;br&gt;med att kraven vid denna prövning ökar - inte minst vad avser de eko-&lt;br&gt;nomiska kraven för att bedriva yrkesmässig trafik - kan antalet trans-&lt;br&gt;portörer som försöker undvika att träffas av lagstiftningens krav för-&lt;br&gt;väntas öka. Detta kan befaras gälla inte minst beträffande olaga yrkes-&lt;br&gt;mässig taxitrafik. En straffskärpning utgör därför en viktig signal om att&lt;br&gt;det här rör sig om ett samhällsproblem som det är angeläget att bekämpa.&lt;br&gt;Sammantaget är straffvärdet för denna brottslighet så högt att en juste-&lt;br&gt;ring i skärpande riktning bör ske. Den som uppsåtligen driver yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik utan tillstånd bör därför kunna dömas för olaga yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en tillståndshavare som bryter mot villkor som har&lt;br&gt;meddelats i tillståndet bör det liksom hittills räcka med oaktsamhet för att&lt;br&gt;straffansvar skall träda in. Någon skärpning beträffande straffskalan vid&lt;br&gt;dessa överträdelser krävs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelsen för den tillståndshavare som i taxitrafik anlitar en&lt;br&gt;förare som inte innehar den föreskrivna taxiförarlegitimationen bör i&lt;br&gt;redaktionellt hänseende föras samman med övriga sådana bestämmelser&lt;br&gt;som rör taxitrafiken, se nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportköparansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 § YTL regleras det s.k. transportköparansvaret. Där föreskrivs att&lt;br&gt;om beställningstrafik med buss eller godstrafik har drivits utan tillstånd,&lt;br&gt;skall den som yrkesmässigt för egen eller annans räkning har slutit avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med trafikutövaren om transporten dömas till böter, om han kände till Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;eller hade skälig anledning att anta att tillstånd saknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att understryka vikten av att ansvaret för transporter fördelas över&lt;br&gt;samtliga led har från flera håll ansetts att straffansvaret bör skärpas så att&lt;br&gt;fängelse ingår i straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportköparansvaret är ett viktigt instrument för att komma till rätta&lt;br&gt;med missförhållanden inom den yrkesmässiga trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte främst en utvidgad lagstiftning som krävs för att komma till&lt;br&gt;rätta med problemen inom den yrkesmässiga trafiken. I stället bör till-&lt;br&gt;synen och kontrollen av redan gällande bestämmelser skärpas såväl på&lt;br&gt;yrkestrafikområdet som inom andra författningsområden. För vissa&lt;br&gt;överträdelser, där en lagföring kan förväntas fa en viss genomslagskraft,&lt;br&gt;krävs dock en straffskärpning. Detta gäller inte minst i fråga om trans-&lt;br&gt;portköpar/beställaransvaret. Dessa lagstiftningsåtgärder träffar en del av&lt;br&gt;de olagligheter som har påtalats inom bl.a. transportförmedlings-&lt;br&gt;branschen i dennas vidare bemärkelse. I avsnitt 13 föreslås att lagstift-&lt;br&gt;ningen om transportförmedling upphävs. Ansvaret för den som förmedlar&lt;br&gt;transporter gäller emellertid alltjämt. Det förhållandet att det för ansvar&lt;br&gt;krävs att det är fråga om att yrkesmässigt träffa avtal medför t.ex. för&lt;br&gt;taxitrafikens del att den vanlige taxikunden inte berörs av ett sådant&lt;br&gt;ansvar. Någon utvidgning av straffansvaret genom att ta bort kravet på&lt;br&gt;yrkesmässighet är därför inte aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för den som yrkesmässigt avtalar om transporter bör däremot&lt;br&gt;kunna utvidgas så att det omfattar all yrkesmässig trafik. Detta är&lt;br&gt;angeläget dels för att understryka betydelsen av ett sådant ansvar inom&lt;br&gt;hela sektorn, dels för att fånga upp olika former av upphandling och in-&lt;br&gt;skärpa ett ansvar för upphandlaren av transporttjänster av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare rimligt att det föreligger en överensstämmelse mellan&lt;br&gt;ansvaret för olaga yrkesmässig trafik och beställaransvaret. Straffskalan&lt;br&gt;bör därför ändras så att den omfattar fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hindrande av fortsatt färd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt att under vissa omständigheter kvarhålla ett fordon och hindra&lt;br&gt;dess fortsatta fard finns redan på olika håll i lagstiftningen t.ex. 168 §&lt;br&gt;VTK, 114 § FK och 18 § KIV. En sådan bestämmelse har den fördelen&lt;br&gt;att den far en omedelbar effekt och därmed snabbt kan påverka beteen-&lt;br&gt;det. Det är i de nämnda reglerna fråga om överträdelser som objektivt&lt;br&gt;kan konstateras. En regel om kvarhållande av fordon vid brott mot de&lt;br&gt;centrala yrkestrafikförfattningama, dvs. YTL och YTF, kan inte alltid&lt;br&gt;förväntas få samma klara och okomplicerade tillämpning. En regel av nu&lt;br&gt;nämnt slag bör dock kunna få betydelse i vissa fall, särskilt beträffande&lt;br&gt;fordon i taxitrafik som framförs utan tillstånd eller har brukandeförbud&lt;br&gt;på grund av manipulering av taxametern eller dess plombering. En rätt att&lt;br&gt;hålla kvar ett fordon när det klart kan konstateras att tillstånd till trafiken&lt;br&gt;saknas eller brott mot taxameterbestämmelsema föreligger kan således&lt;br&gt;vara effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför regeringens uppfattning att en regel bör införas i YTL&lt;br&gt;med innebörd att en polisman eller tulltjänsteman far rätt att hindra fort-&lt;br&gt;satt fard för fordon som framförs i strid mot bestämmelserna i yrkes-&lt;br&gt;trafiklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande av tullmyndighet vid förundersökning av brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olaga yrkesmässig trafik i samband med internationella vägtransporter&lt;br&gt;upptäcks ofta av tullen i samband med att fordon passerar in eller ut ur&lt;br&gt;landet. Praktiska skäl talar därför för att utvidga möjligheten att utnyttja&lt;br&gt;biträde av tullen vid förundersökning till att gälla även brott mot YTL.&lt;br&gt;Liknande regler finns i näraliggande sammanhang, t.ex. enligt lagen&lt;br&gt;(1982:821) om transport av farligt gods och lagen (1988:328) om&lt;br&gt;fordonsskatt på utländska fordon. Den nu föreslagna rätten att biträda vid&lt;br&gt;förundersökning av brott mot YTL innebär därför ingen drastisk föränd-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxiförarlegitimationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regelutformningen har tolkats så att ansvar för avsaknad&lt;br&gt;av taxiförarlegitimationen inte kan utdömas, om den rapporterade föraren&lt;br&gt;över huvud taget inte innehar någon legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få ett konsekvent regelverk beträffande taxilegitimeringen bör&lt;br&gt;samtliga förfaranden som innebär att ett taxifordon förs utan att föraren&lt;br&gt;innehar legitimation straffsanktioneras. De straffbestämmelser som rör&lt;br&gt;avsaknaden av legitimation, dvs. både för tillståndshavare och förare, bör&lt;br&gt;för att man skall få ett överskådligt regelverk samlas. För att inskärpa&lt;br&gt;vikten av att reglerna för taxitrafiken följs bör de straffbelagda förfaran-&lt;br&gt;den som rör taxiförarlegitimationen i straffskalan även inrymma&lt;br&gt;fängelse. En överensstämmelse med straffskalan för bestämmelsen om&lt;br&gt;olovlig köming i lagen (1951:649) om vissa trafikbrott uppnås då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda körkortsbehörigheten TAXI skall enligt förslaget i&lt;br&gt;avsnitt 10.1 avskaffas. Behörigheten - utöver själva körkortet - att föra&lt;br&gt;personbil och lätt lastbil i taxitrafik och annan trafik för person-&lt;br&gt;transporter regleras därefter uteslutande genom kravet på innehav av&lt;br&gt;taxiförarlegitimation i YTL. Behörigheten att föra övriga i 5 § KKL&lt;br&gt;nämnda fordon avses föras över till nya YTL. I konsekvens härmed bör&lt;br&gt;även bestämmelserna i 35 och 36 §§ KKL föras över till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås i avsnitt 10.1 att en förarlegitimation skall få förenas&lt;br&gt;med villkor som är motiverade av medicinska eller andra särskilda skäl&lt;br&gt;och att sådana villkor skall få meddelas såväl i samband med att legiti-&lt;br&gt;mationen beslutas som senare under giltighetstiden. På motsvarande sätt&lt;br&gt;som en sanktion drabbar en tillståndshavare som bryter mot villkor som&lt;br&gt;har meddelats för tillståndet bör en sanktion följa för den innehavare av&lt;br&gt;en legitimation som bryter mot sådana villkor som av något skäl har&lt;br&gt;meddelats för innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande av registreringsskyltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att ge polisen rätt att omhänderta den gula registrerings-&lt;br&gt;skylten för taxi, t.ex. om fordonets ägare inte har tillstånd till taxitrafik&lt;br&gt;eller om fordonet av annan anledning inte längre skall vara försett med&lt;br&gt;sådana skyltar. Nu nämnda regler om skyltar bör tills vidare finnas i&lt;br&gt;yrkestrafiklagstiftningen. Vidare bör i BRK införas en straffsanktionerad&lt;br&gt;skyldighet för fordonsägaren att återlämna gula taxiskyltar som innehas&lt;br&gt;utan att fordonet skall vara försett med sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan påpekas att det i 19 § BRK finns bestämmelser om att ett&lt;br&gt;registrerat fordon i princip far brukas endast om det är försett med&lt;br&gt;registreringsskyltar. En straffbestämmelse för överträdelse av denna be-&lt;br&gt;stämmelse finns i 87 § BRK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukandeförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxametern spelar en central roll för kontrollen av taxitrafiken. Ett straff-&lt;br&gt;sanktionerat förbud mot att i taxitrafik använda fordon med bristfällig&lt;br&gt;eller avstängd taxameterutrustning är därför påkallat. Regler härom bör&lt;br&gt;tas in i YTF.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De sammantagna ekonomiska konsekven-&lt;br&gt;serna av de föreslagna lagändringarna är svårbedömda. Regeringens be-&lt;br&gt;dömning är dock att de föreslagna lagändringarna kan förväntas medföra&lt;br&gt;sådana effektivitetsvinster att de sammanlagda kostnaderna för det all-&lt;br&gt;männa på sikt inte kan förväntas öka. Initialt kan dock vissa kostnader av&lt;br&gt;engångskaraktär uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Kost-&lt;br&gt;naderna för förvaltningsdomstolarna är dock inte behandlade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsernas samrådsgrupp för yrkestrafik-&lt;br&gt;frågor anser att om ambitionerna om krafttag mot den ekonomiska&lt;br&gt;brottsligheten skall uppfyllas innebär det ett behov av ökade resurser hos&lt;br&gt;tillstånds- och tillsynsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De nu lämnade förslagen innebär&lt;br&gt;i flera viktiga hänseenden förändringar i författningsstrukturen. De&lt;br&gt;sammantagna ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna lagändringar&lt;br&gt;är svårbedömda. Det är emellertid regeringens bedömning att dessa&lt;br&gt;förändringar inte medför att ramen för de på området befintliga&lt;br&gt;resurserna överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär i vissa delar en ambitionshöjning jämfört med det&lt;br&gt;arbete som i dag bedrivs vid de regionala prövningsmyndighetema, men&lt;br&gt;förslagen leder också till rationaliseringar av de arbetsuppgifter som&lt;br&gt;redan i dag existerar för myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget kan särskilt poängteras de forslag som lagts fram&lt;br&gt;avseende sambearbetning mellan olika register. Att skapa rutiner för&lt;br&gt;sådan sambearbetning och att få en väl fungerande ordning genererar i&lt;br&gt;och for sig initialt vissa kostnader men dessa är av engångsnatur. När&lt;br&gt;systemet väl tagits i bruk kan dock arbetskostnaderna förväntas bli lägre&lt;br&gt;än med ett manuellt kontrollsystem och då föranleda en total kostnads-&lt;br&gt;minskning. Detsamma kan sägas gälla för informationsutbytet mellan&lt;br&gt;myndigheterna på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att ny lagstiftning för en samhällssektor träder i kraft&lt;br&gt;finns naturligt nog ett ökat informationsbehov. Kostnaderna härför kan&lt;br&gt;dock inte bedömas uppgå till några betydande belopp. Därtill kommer att&lt;br&gt;branschens organisationer och andra aktörer kan förväntas att för sina&lt;br&gt;respektive medlemmar i stor utsträckning medverka till att informera om&lt;br&gt;nyheterna i regelverket och de förändrade kraven i olika hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna samordningen av den särskilda förarlegitimationen för&lt;br&gt;taxi med körkortsbehörigheten TAXI kan inte heller förväntas medföra&lt;br&gt;ökade kostnader för staten. I den mån förslaget kan medföra någon ök-&lt;br&gt;ning av kostnaderna kan denna förväntas finansieras genom avgifter för&lt;br&gt;prov och utfärdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om ändrade kostnader för förvaltningsdomstolarna&lt;br&gt;kan införandet av en ny lagstiftning visserligen inledningsvis innebära ett&lt;br&gt;ökat antal ärenden, innan en mera tydlig praxis har etablerats. Härtill&lt;br&gt;kommer att det enligt förslaget införs vissa nya beslut som får överklagas&lt;br&gt;till förvaltningsdomstol, t.ex. beslut om varning samt beslut om olämp-&lt;br&gt;lighetsperiod för taxiförarlegitimation. Antalet överklaganden som rör&lt;br&gt;yrkestrafiken har emellertid under tidigare år varit ringa (under år 1996&lt;br&gt;utgjorde t.ex. antalet mål som avsåg yrkestrafiklagstiftningen ca 3 %o av&lt;br&gt;det totala antalet mål vid länsrätterna). Vid en samlad bedömning är det&lt;br&gt;regeringens uppfattning att förslaget på sikt inte heller kommer att med-&lt;br&gt;föra några ökade kostnader för förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Författningarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till höjningar av de ekonomiska krav som bör ställas på en&lt;br&gt;innehavare av tillstånd till yrkesmässig trafik kräver dock en viss över-&lt;br&gt;gångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De höjningar av beloppen som föreslagits bör även omfatta rörelser&lt;br&gt;som är i drift enligt befintliga tillstånd. Grunden härför är att företagen&lt;br&gt;fortlöpande skall uppfylla gällande krav. Det krävs då att rörelserna ges&lt;br&gt;en skälig övergångstid att anpassa sig till de nya kraven. I det samman-&lt;br&gt;hanget kan nämnas den tidsrymd för ikraftträdande, som bestämdes vid&lt;br&gt;ändringen i aktiebolagslagen av lägsta tillåtna aktiekapital i privata aktie-&lt;br&gt;bolag. Ursprungligen bestämdes övergångstiden till tre år, men i prop.&lt;br&gt;1997/98:39 har regeringen föreslagit att övergångstiden förlängs med&lt;br&gt;ytterligare ett år. När det gäller de nu aktuella ekonomiska kraven bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock en tidsrymd om drygt två år från ikraftträdandet vara tillräcklig for Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;att tillståndshavama skall kunna anpassa sig till de nya kraven.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;18.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till yrkestrafiklag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar delvis 1 § gällande YTL. Andra stycket för-&lt;br&gt;anleds av att kungörelsen (1974:681) om internationella vägtransporter&lt;br&gt;föreslås upphävd och att motsvarande bestämmelser istället tas in i YTL&lt;br&gt;(4 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar delvis 1 § gällande YTL. Andra stycket mot-&lt;br&gt;svarar 3 § lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik (LRL),&lt;br&gt;vilken lag enligt regeringens förslag skall upphävas (se avsnitt 9). Se&lt;br&gt;närmare om det nya trafikhuvudmannabegreppet i prop. 1996/97:115.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § gällande YTL. Beträffande innebörden av de&lt;br&gt;olika begreppen hänvisas till förarbetena till den nuvarande bestämmel-&lt;br&gt;sen, prop. 1987/88:78, främst s. 46 ff. Märk att sådan yrkesmässig trafik&lt;br&gt;för persontransporter med tung lastbil, terrängmotorfordon (bl.a.&lt;br&gt;terrängvagnar) eller traktortåg, som inte är linjetrafik, behandlas som&lt;br&gt;beställningstrafik med buss.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Trafiktillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 3 § första stycket gällande YTL. Andra stycket&lt;br&gt;motsvarar 1 och 6 §§ LRL. I förhållande till nu gällande bestämmelser har&lt;br&gt;i avsnitt 9 förtydligats att det obetingat krävs linjetrafiktillstånd för en&lt;br&gt;trafikhuvudman som vill utföra linjetrafik över en länsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 4 § första stycket gällande YTL och 4 a § sista stycket&lt;br&gt;gällande YTF. Den har emellertid förtydligats på så sätt att vissa offent-&lt;br&gt;ligrättsliga juridiska personer uttryckligen omnämns. Detta är en ex-&lt;br&gt;emplifiering, som inte utesluter att det undantagsvis kan finnas andra&lt;br&gt;offentligrättsliga juridiska personer som kan komma i fråga för trafiktill-&lt;br&gt;stånd. De viktigaste privaträttsliga juridiska personerna framgår av 4 §.&lt;br&gt;Uttrycket ”verksamhetens ledning” syftar på sådana juridiska personer&lt;br&gt;som enligt naturligt språkbruk inte är att betrakta som ”foretag”. Forum-&lt;br&gt;bestämmelserna innebär att det inte längre är den ursprungliga till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten som är rätt prövningsmyndighet utan i varje situation&lt;br&gt;- vid ansökan, tillsyn, äterkallelse etc. - är det länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;personen är folkbokförd respektive länet där ledningen finns som skall&lt;br&gt;göra prövningen enligt första stycket. Frågorna om prövningsmyndighet&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 7.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikansvariga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om trafikansvariga finns främst i 5-7 §§ gällande YTL.&lt;br&gt;I förhållande till dagens regler görs vissa tillägg och justeringar. I 3 § har&lt;br&gt;en trafikansvarigs roll preciserats. I 4 § nämns uttryckligen kommandit-&lt;br&gt;bolag såsom en variant av handelsbolag. Detta klarläggande har för-&lt;br&gt;anletts av ett praktiskt behov som visat sig vid tillämpningen. Vidare har&lt;br&gt;lagts till stiftelser, europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG)&lt;br&gt;och utländska företag (filialer) samt utomlands bosatta näringsidkare.&lt;br&gt;Beträffande EEIG, se lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska in-&lt;br&gt;tressegrupperingar. Vad gäller utländska företag (filialer) och utomlands&lt;br&gt;bosatta näringsidkare, se lagen (1992.T60) om utländska filialer m.m.&lt;br&gt;Enligt den lagen skall det i en sådan filial finnas en verkställande direktör&lt;br&gt;och för verksamhet som bedrivs i Sverige av utomlands bosatta svenska&lt;br&gt;eller utländska medborgare en i Sverige bosatt föreståndare med ansvar&lt;br&gt;för den här bedrivna verksamheten. En nyhet är också att staten, en&lt;br&gt;kommun m.fl. skall ha en trafikansvarig. Slutligen har som kriterium för&lt;br&gt;medgivande enligt 4 § sista stycket angivits ”särskilda skäl” mot tidigare&lt;br&gt;”synnerliga skäl” för att möjliggöra en mera flexibel tillämpning än&lt;br&gt;dagens regel tillåter. Därjämte föreslås möjlighet att undanta komman-&lt;br&gt;ditdelägare från att vara trafikansvarig. Bestämmelserna behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 6 § första stycket gällande YTL. I paragrafen&lt;br&gt;uppräknas de grundläggande kriterierna for att tillstånd att driva yrkes-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mässig trafik skall fa meddelas. Kriterierna har språkligt anpassats till&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i direktivet 96/26/EG. De närmare bestämmel-&lt;br&gt;serna återfinns i 8-12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Lagrådets inrådan har ett andra stycke lagts till för att klargöra att&lt;br&gt;det är skillnad mellan det grundläggande kravet på betryggande ekonomi&lt;br&gt;som ställs på alla prövade och det krav på minimikapital som inne-&lt;br&gt;havaren av trafiktillståndet skall uppfylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § andra och tredje styckena gällande YTL. De&lt;br&gt;tillägg och ändringar som föreslås i 3 och 4 §§ medför dock vissa följd-&lt;br&gt;ändringar i denna paragraf. Beträffande den krets av personer, som ut-&lt;br&gt;över de trafikansvariga skall genomgå lämplighetsprövning, hänvisas till&lt;br&gt;prop. 1987/88:78 s. 49 f. Se också prop. 1975:6 s. 139 f. och 199 ff. Be-&lt;br&gt;nämning ”eller på annat sätt” i punkt 1 avser exempelvis en majoritets-&lt;br&gt;aktieägare som står utanför styrelsen. Därutöver kan tilläggas att en&lt;br&gt;person med s.k. generalfullmakt att sköta en rörelse torde kunna anses&lt;br&gt;som en person som har en sådan ledande ställning att han eller hon skall&lt;br&gt;prövas. En juridisk person, t.ex. ett aktiebolag som är majoritetsägare i en&lt;br&gt;annan juridisk person, bör också kunna anses ha en sådan ställning.&lt;br&gt;Kommanditdelägare skall prövas enligt 6 § även om vederbörande enligt&lt;br&gt;4 § har undantagits från att vara trafikansvarig. Bestämmelsen behandlas&lt;br&gt;i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § gällande YTL. Prövningen av tillkommande&lt;br&gt;personer har dock lagts till. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag regleras yrkeskunnandet närmare i 5 a § gällande YTF. Reglernas&lt;br&gt;betydelse medför dock att dess huvuddrag bör tas in i lagen. Frågor om&lt;br&gt;undantag regleras i YTF. Beträffande EG-bestämmelsen i tredje stycket&lt;br&gt;se avsnitt 6.4. Regeln behandlas i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska kraven finns i dag i 5 b § gällande YTF. Liksom i fråga&lt;br&gt;om yrkeskunnandet bör huvuddragen i nu aktuella regler tas in i lagen.&lt;br&gt;Bestämmelserna anger vilka krav som ställs för ett respektive flera&lt;br&gt;motordrivna fordon av det slag som anges i förslaget till 1 kap. 1 § YTL.&lt;br&gt;Släpfordon, som inte skall yrkestrafikanmälas, beaktas därvid inte. Be-&lt;br&gt;träffande traktortåg tillämpas beloppskraven på själva traktorn. I för-&lt;br&gt;hållande till gällande regler har kapitalkraven höjts väsentligt. Be-&lt;br&gt;stämmelserna är så uppbyggda att det i normalfallet skall räcka med att&lt;br&gt;aktuellt kapitalkrav är uppfyllt. Detta utesluter emellertid inte att högre&lt;br&gt;krav kan te sig motiverade vid en helhetsbedömning i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Kompletterande regler finns i YTF. De ekonomiska kraven behandlas&lt;br&gt;närmare i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I bestämmel-&lt;br&gt;sen regleras tillståndshavarens skyldighet att styrka att kravet på&lt;br&gt;ekonomiska resurser enligt 9 § fortlöpande är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delar av 6 § gällande YTL och 11 a § gällande&lt;br&gt;YTF. Bestämmelserna bör av samma skäl som anförts om kraven på&lt;br&gt;yrkeskunnande och de ekonomiska kraven tas in i lagen. Uppräkningen&lt;br&gt;av vad som aldrig kan anses utgöra gott anseende har utformats efter&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i direktivet 96/26/EG. Förseelse mot regler&lt;br&gt;om skydd av miljön har tillkommit (se avsnitt 6.4). Under punkt 2 c har&lt;br&gt;tillägget ”i författningar” mönstrats ut för att uppnå en bättre överens-&lt;br&gt;stämmelse med EG-direktivets regler. Ändringen innebär att även brott&lt;br&gt;mot kollektivavtal kan utgöra grund för att neka trafiktillstånd. Bestäm-&lt;br&gt;melsen behandlas i avsnitt 7.4 (jfr även 5 kap. 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som saknar motsvarighet i dagens regler, införs en be-&lt;br&gt;stämmelse som möjliggör för tillsynsmyndigheten att även vid prövning&lt;br&gt;av ansökan bestämma en tid under vilken den prövade skall anses fortsatt&lt;br&gt;olämplig att driva yrkesmässig trafik. Bestämmelsen behandlas i avsnitt&lt;br&gt;7.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om villkor för tilstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I dag gäller i&lt;br&gt;fråga om möjligheten att förena tillstånd med villkor 9 § gällande YTL.&lt;br&gt;För närvarande torde villkor endast kunna föreskrivas när tillstånd&lt;br&gt;meddelas. I de nya reglerna slås fast att villkor även far meddelas senare&lt;br&gt;under tillståndstiden. Se härom i avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om tillstånds giltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 10 § i gällande YTL. Se även avsnitt 7.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller härom 13 § gällande YTL. I forhållande härtill har tids-&lt;br&gt;gränserna i första och tredje styckena om ett år respektive två månader&lt;br&gt;ändrats till sex månader respektive en månad. Anledningen till detta är att&lt;br&gt;dagens regler bedömts vara väl generösa. I gengäld är regeln i första&lt;br&gt;stycket inte längre absolut utan längre tid kan medges vid särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Första stycket&lt;br&gt;motsvarar i sak 8 § gällande YTL. Se närmare avsnitt 9. I andra stycket&lt;br&gt;regleras möjligheten att förena tillståndet med villkor i samband med att&lt;br&gt;tillstånd ges eller omprövas. I dag gäller härom 9 § första stycket&lt;br&gt;gällande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som i sak motsvarar 11 § gällande YTL och 10 och 11 §§&lt;br&gt;gällande YTF, har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. ”Statens&lt;br&gt;järnvägar” har mot bakgrund av trafikhuvudmännens järnvägstrafik och&lt;br&gt;konkurrerande järnvägsföretag bytts ut mot en mera generell skrivning&lt;br&gt;och bestämmelsen om omprövning av tidsbegränsade tillstånd har tagits&lt;br&gt;bort eftersom den torde sakna funktion. I övrigt har paragrafen redigerats&lt;br&gt;om i forhållande till gällande lydelse. Se närmare avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för persontransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 12 § i gällande YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket motsvarar i stort 14 § gällande YTL.&lt;br&gt;Genom bestämmelserna i andra stycket utmönstras den s.k. brytpunkts-&lt;br&gt;taxan. Befogenhet kan också ges en länsstyrelse att inom länet meddela&lt;br&gt;kompletterande föreskrifter, t.ex. vid flygplatser. Bestämmelserna be-&lt;br&gt;handlas i avsnitt 10.2. Det tredje stycket är nytt och har lagts till i upp-&lt;br&gt;lysande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Taxiförarlegitimation m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Krav på taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt reglerna i 14 a § gällande YTL krävs särskild förarlegitimation&lt;br&gt;endast i taxitrafik i detta begrepps betydelse enligt 2 § gällande YTL.&lt;br&gt;Närbesläktad härmed är linjetrafik med personbil eller lätt lastbil. Detta&lt;br&gt;slag av trafik utgör ofta s.k. efterfrågestyrd kompletteringstrafik och&lt;br&gt;brukar utföras med vanliga taxifordon. Skäl har därför ansetts föreligga&lt;br&gt;att kräva taxiförarlegitimation även för sådan trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § andra stycket gällande YTL prövas en ansökan om taxiförar-&lt;br&gt;legitimation av länsstyrelsen i sökandens folkbokföringslän och frågor&lt;br&gt;om äterkallelse prövas av den länsstyrelse som har beslutat om legitima-&lt;br&gt;tionen enligt 14 a § andra stycket gällande YTL. De nu föreslagna&lt;br&gt;reglerna innebär att såväl ansökan som andra frågor om taxiförarlegiti-&lt;br&gt;mation, liksom när det gäller trafiktillstånd, prövas av länsstyrelsen i det&lt;br&gt;län där vederbörande är folkbokförd vid det aktuella tillfället. Regler&lt;br&gt;saknas i dag om behörig myndighet för den som inte är folkbokförd i&lt;br&gt;Sverige. En bestämmelsen härom tas därför in i andra stycket. Bestäm-&lt;br&gt;melserna behandlas i avsnitt 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen avseende taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i gällande YTL. Bestämmelserna be-&lt;br&gt;handlas i avsnitt 10.1. Kravet i punkt 2 på minst två års innehav av kör-&lt;br&gt;kort med behörigheten B innebär att sådant körkort skall ha innehafts&lt;br&gt;utan avbrott under denna tid. Visst undantag härifrån regleras i andra&lt;br&gt;stycket. Vid innehav av D-behörighet gäller inte tvåårsregeln. Jämför&lt;br&gt;11 § i fråga om rätt för innehavare av utländska körkort att föra&lt;br&gt;svenskregistrerade motordrivna fordon i yrkesmässig trafik. Bemyn-&lt;br&gt;digande för Vägverket att meddela föreskrifter angående de medicinska&lt;br&gt;kraven ges i YTF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i gällande YTL. Jämför 7 § sista stycket&lt;br&gt;KKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i gällande YTL. Jämför 17 a § KKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar direkt motsvarighet i gällande YTL. Jämför 42 § KKL&lt;br&gt;och 11 § tredje stycket KKF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarar 12 d § första meningen i gällande YTF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i gällande regler, reglerar&lt;br&gt;karenstiden på grund av bristande vandel vid ansökan på samma sätt som&lt;br&gt;angetts i 2 kap. 12 § för innehavare av trafiktillstånd. Se närmare i avsnitt&lt;br&gt;10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 11 § KKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på förarbehörighet i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i gällande YTL. Jämför 5 § KKL. Be-&lt;br&gt;stämmelsen behandlas i avsnitt 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, saknar mot-&lt;br&gt;svarighet i gällande YTL. Jämför 15 c § 1 KKL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Internationella vägtransporter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om de internationella vägtransporterna behandlas i avsnitt 11. I&lt;br&gt;dag regleras frågor om internationella vägtransporter i förordningen&lt;br&gt;(1974:681) om internationella vägtransporter (KIV). Bestämmelsen i&lt;br&gt;första stycket motsvarar 2 § första meningen KIV. Ett andra stycke har&lt;br&gt;lagts till beträffande trafiken inom EES. Härmed åsyftas EG:s regelverk&lt;br&gt;och den förordning om behöriga myndigheter m.m. i fråga om internatio-&lt;br&gt;nella transporter inom EES som avses ersätta förordningen (1995:525)&lt;br&gt;om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om internationella transporter&lt;br&gt;inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt för transporter med fordon som är registrerade i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 3 § KIV. Den omfattar såväl cabotagetrafik&lt;br&gt;som annan yrkesmässig trafik utom landet. Såsom framgår av 1 § med&lt;br&gt;kommentar regleras trafiken inom EES särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härom gäller i dag 4 § KIV. Det transporttillstånd som nämns avser till-&lt;br&gt;stånd som en svensk transportör enligt 6 § ansöker om hos Vägverket i&lt;br&gt;fråga om persontransporter och hos Generaltullstyrelsen, i fråga om&lt;br&gt;godstransporter. Bestämmelserna i 2 och 3 §§ innebär alltså att det i&lt;br&gt;förekommande fall krävs förutom ett svenskt trafiktillstånd även ett&lt;br&gt;transporttillstånd av Vägverket eller av Generaltullstyrelsen. De överens-&lt;br&gt;kommelser som avses är bilaterala avtal. Förhandlingar om sådana avtal&lt;br&gt;och om tillståndskvoter enligt dem förs av Kommunikationsdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt för transporter med fordon som är registrerade i&lt;br&gt;utlandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i stort 5 § första stycket KIV. De tillstånd som&lt;br&gt;krävs enligt bestämmelsen meddelas av den behöriga utländska myndig-&lt;br&gt;heten och motsvaras närmast av ett svenskt trafiktillstånd. I 5 § andra&lt;br&gt;stycket KIV ges en möjlighet för Generaltullstyrelsen att efter samråd&lt;br&gt;med Vägverket föreskriva att tillstånd kan krävas för internationella&lt;br&gt;vägtransporter även om de inte utförs i yrkesmässig trafik. De transporter&lt;br&gt;som avses är sådana för egen räkning/firmabilstrafik som utförs av ut-&lt;br&gt;ländska transportörer till och från Sverige, och för vilka tillståndskrav&lt;br&gt;kan föreskrivas enligt bilaterala avtal. Motsvarande transporter som&lt;br&gt;utförs av svenska transportörer i Sverige är undantagna från tillstånds-&lt;br&gt;krav. Tillstånd bör då inte heller krävas av utländska transportörer. Enligt&lt;br&gt;tredje stycket i 5 § KIV kan tillståndskravet i bl.a. första stycket avtalas&lt;br&gt;bort genom överenskommelse mellan Sverige och en annan stat. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har ansetts vara överflödig mot bakgrund av att ett nationellt&lt;br&gt;grundtillstånd alltid antas få krävas av varje transportör som bedriver&lt;br&gt;trafik oavsett hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna saknar motsvarighet i gällande regler och har lagts till&lt;br&gt;för att i förtydligande syfte erinra om det tillståndskrav som kan gälla&lt;br&gt;enligt bilaterala avtal och det tillståndskrav som gäller för det fall att&lt;br&gt;bilateralt avtal saknas. Bestämmelserna innebär således inte någon änd-&lt;br&gt;ring i nu gällande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § respektive 6 § KIV men har justerats i väsent-&lt;br&gt;liga avseenden. Vägverket blir enligt bestämmelsen behörig att pröva alla&lt;br&gt;frågor som rör persontransporter utanför EES inklusive cabotage, medan&lt;br&gt;Generaltullstyrelsens behörighet över huvud taget inte omfattar frågor&lt;br&gt;om tillstånd till sådana transporter. Generaltullstyrelsens behörighet&lt;br&gt;omfattar i stället alla frågor om tillstånd till godstransporter utanför EES&lt;br&gt;inklusive frågor om tillstånd till cabotage. Sistnämnda slag av trafik&lt;br&gt;tillåts dock i allmänhet inte enligt de bilaterala avtalen med andra länder.&lt;br&gt;Hittills har, enligt särskilda bestämmelser härom, gällt att tillstånd till&lt;br&gt;cabotagetrafik, i den mån den över huvud taget tillåts, beviljas av&lt;br&gt;regeringen. Bestämmelsen innebär således i den delen en nyordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § KIV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § KIV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 9 § KIV. Av yrkestrafiklagens uppbyggnad och&lt;br&gt;utformning följer att tillstånd av olika slag inte far överlåtas. I enlighet&lt;br&gt;med i dag gällande bestämmelser tas här upp ett undantag från denna&lt;br&gt;regel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Äterkallelse av tillstånd och taxiförarlegitimation m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av trafiktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 15 § gällande YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande frågor regleras i dag i 11 a § gällande YTF. Här regleras&lt;br&gt;fall av obligatorisk äterkallelse, där således varning inte kan komma i&lt;br&gt;fråga. Utformningen följer uppräkningen i direktivet 96/26/EG. I för-&lt;br&gt;hållande till dagens regler har bestämmelserna under 2 § 2 b förtydligats i&lt;br&gt;förslaget i syfte att markera att äterkallelse skall ske vid överträdelse av&lt;br&gt;alla bestämmelser som är av väsentlig betydelse för trafiken eller&lt;br&gt;trafiksäkerheten. Förseelser mot regler om skydd av miljön har till-&lt;br&gt;kommit och under 2 § 2 c har tillägget ”i författning” mönstrats ut, varför&lt;br&gt;även brott mot kollektivavtal kan utgöra en återkallelsegrund (jfr 2 kap.&lt;br&gt;11 §). Den nya 2 § 4 innebär att ett väsentligt åsidosättande av ett av&lt;br&gt;prövningsmyndigheten uppställt villkor kan leda till äterkallelse. Punkten&lt;br&gt;4 i gällande YTF har inte någon motsvarighet i 2 § YTL. Den är så all-&lt;br&gt;mänt utformad att den far anses täckas av 1 §. Den nya 2 § andra stycket&lt;br&gt;motsvarar 17 § gällande YTL, dock att äterkallelse nu är obligatorisk och&lt;br&gt;omfattar även tillkommande personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i stort 11 b § gällande YTF. Dock har utbytes-&lt;br&gt;möjligheten nu vidgats så att den omfattar sådana prövade som avses i&lt;br&gt;såväl 2 kap. 6 § som 2 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 16 § gällande YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av taxiförarlegitimation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag regleras dessa förhållanden i 14 a § andra stycket gällande YTL.&lt;br&gt;Under 1 har utöver brottslig gärning även andra missförhållanden upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagits som en återkallelsegrund. Den nya bestämmelsen medger att åter-&lt;br&gt;kallelse kan ske även av medicinska skäl samt om föreläggande att ge in&lt;br&gt;läkarintyg inte följs eller innehavaren begär att legitimationen skall åter-&lt;br&gt;kallas. Jämför 16 § KKL. I andra stycket har möjlighet att meddela&lt;br&gt;varning införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen saknar motsvarighet i gällande YTL. Nu infors en möjlig-&lt;br&gt;het att bestämma en tid under vilken den prövade skall anses fortsatt&lt;br&gt;olämplig att inneha taxiförarlegitimation (jfr förslaget 2 kap. 12 §). Be-&lt;br&gt;stämmelserna behandlas i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i gällande YTL. Jämför beträffande kör-&lt;br&gt;kort 19 § KKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att omhänderta en särskild förarlegitimation saknas i dag. Jäm-&lt;br&gt;för emellertid beträffande körkort 23 § KKL och 50 § KKF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av transporttillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis 12 § KIV, men har anpassats till åter-&lt;br&gt;kallelsegrundema beträffande trafiktillstånd. Ett transporttillstånd kan&lt;br&gt;enligt andra stycket återkallas efter en självständig prövning av förut-&lt;br&gt;sättningarna härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 18 § KKL. På Lagrådets inrådan har dock i&lt;br&gt;förtydligande syfte uttryckligen angivits att bestämmelsen även omfattar&lt;br&gt;ett godkänt strafföreläggande och ett godkänt föreläggande av ordnings-&lt;br&gt;bot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 26 § KKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 45 § första stycket KKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till 19 § gällande YTL har trafikmiljö- och konkurrens-&lt;br&gt;aspekterna lagts till. Vidare har det inte ansetts behövligt att - som för&lt;br&gt;närvarande - särskilt föreskriva att prövning far ske av att förutsättning-&lt;br&gt;arna för tillstånd alltjämt föreligger. Det far anses ligga i sakens natur att&lt;br&gt;tillsynen innefattar denna befogenhet och skyldighet. Jämför prop.&lt;br&gt;1993/94:168 s. 18 och 19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 20 § gällande YTL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Straffbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Olaga yrkesmässig trafik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till 21 § gällande YTL höjs straffskalan från böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader till böter eller fängelse i högst ett år. Denna&lt;br&gt;straffskärpning innebär bl.a. att möjligheten för åklagare att besluta om&lt;br&gt;processuella tvångsmedel utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställaransvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till bestämmelsen i 22 § gällande YTL har regeln gjorts&lt;br&gt;generell så att den nu omfattar all yrkesmässig trafik. Vidare ändras&lt;br&gt;straffskalan från böter till böter eller fängelse i högst ett år. Se vidare&lt;br&gt;avsnitt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott mot bestämmelserna om taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket är nytt. Andra stycket motsvarar andra ledet i 21 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket gällande YTL. Straffskalan har dock utökats med fängelse.&lt;br&gt;Tredje stycket är nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott mot bestämmelserna om krav på förarbehörighet i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både 4 och 5 §§ är nya. Jämför 35 och 36 §§ KKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hindrande av fortsatt färd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarighet till bestämmelsen finns i 18 § KIV. Förande till verkstad&lt;br&gt;är aktuellt exempelvis när taxameterutrustningen inte uppfyller gällande&lt;br&gt;föreskrifter. Se vidare avsnitt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande av registreringsskylt för taxi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som saknar motsvarighet i gällande YTL behandlas i avsnitt&lt;br&gt;15. De olika situationerna i punkterna 2-4 motsvarar i stort de som i dag&lt;br&gt;är upptagna i 2 § förordningen (1975:885) om utmärkning av fordon i&lt;br&gt;yrkesmässig trafik och som avses att regleras i nya YTF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ges åklagare eller polismyndighet som leder förunder-&lt;br&gt;sökning av brott mot yrkestrafiklagen rätt att anlita biträde av tullmyn-&lt;br&gt;dighet vid förundersökningen. En sådan förundersökningsledare får&lt;br&gt;också uppdra åt en tulltjänsteman att själv genomföra en förundersök-&lt;br&gt;ningsåtgärd. Förutsättningen för att få utnyttja befogenheten är att det är&lt;br&gt;lämpligt med hänsyn till omständigheterna. I praktiken torde det röra sig&lt;br&gt;om den internationella trafiken där tullen redan är inkopplad eller när&lt;br&gt;förundersökningsledaren vet att ett fordon är på väg mot en tullstation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket behandlar den frågan att en tulltjänsteman får kännedom&lt;br&gt;om en misstänkt överträdelse av bestämmelserna innan åklagaren eller&lt;br&gt;polismyndigheten hunnit inleda förundersökning. Tulltjänstemannen får&lt;br&gt;då själv hålla förhör med den misstänkte och vidta andra åtgärder i syfte&lt;br&gt;att utreda brottet som inte kan uppskjutas utan olägenhet (23 kap. 3 §&lt;br&gt;tredje stycket RB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att påpekas att tulltjänstemannens befogenheter enligt&lt;br&gt;denna paragraf inte är lika omfattande som enligt varusmugglingslagen&lt;br&gt;eller lagen (1982:821) om transport av farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Trafiktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till 23 och 23 a §§ gällande YTL har förbudet att överklaga&lt;br&gt;beslut om varning tagits bort. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.&lt;br&gt;Beträffande 3 § första meningen, se prop. 1988/89:26 s. 20 f. De trafik-&lt;br&gt;politiska inslagen i frågor rörande linjetrafik är alltjämt så starka att&lt;br&gt;regeringen bör vara högsta instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxiförarlegitimation&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför i dag 23 § första stycket gällande YTL. Även i detta sammanhang&lt;br&gt;skall beslut om varning få överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporttillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande av beslut om transporttillstånd finns i&lt;br&gt;dag i 19 § KIV. En anpassning har nu skett till vad som numera allmänt&lt;br&gt;gäller inom förvaltningsprocessen, nämligen att överklagande skall ske&lt;br&gt;till allmän förvaltningsdomstol. Samma ordning gäller redan i fråga om&lt;br&gt;tillstånd avseende trafik inom EU och EES, se 6 § förordningen&lt;br&gt;(1995:525) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om internationella&lt;br&gt;transporter inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför 18 a § gällande YTF, 46 § KKL och 106 § KKF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 23 § andra stycket gällande YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande första stycket, se 23 a § andra stycket i gällande YTL. Det&lt;br&gt;föreslagna andra stycket motsvarar sista meningen i 23 a § första stycket&lt;br&gt;gällande YTL. Bestämmelserna har dock nu utformats så att de täcker&lt;br&gt;alla förvaltningsmyndigheter som är aktuella i sammanhanget. I nu-&lt;br&gt;varande första och andra meningarna av 23 a § gällande YTL ges den&lt;br&gt;grundläggande befogenheten för länsstyrelserna och Vägverket att föra&lt;br&gt;talan hos allmän förvaltningsdomstol i mål enligt lagen. Den bestäm-&lt;br&gt;melsen behövs inte längre, eftersom förvaltningsmyndigheterna numera&lt;br&gt;enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen har partsställning när en enskild&lt;br&gt;överklagar ett myndighetsbeslut. Av 33 § samma lag följer att myndig-&lt;br&gt;heten därigenom får rätt att överklaga domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härom gäller i dag 18 § gällande YTF. I förhållande till den bestämmel-&lt;br&gt;sen föreslås nu en skärpning beträffande beslut om äterkallelse av&lt;br&gt;trafiktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Bemyndigandet!&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför 24 § gällande YTL. I 1 § har nu lagts till att undantag far förenas&lt;br&gt;med villkor. I 2 § är punkterna 1 och 2 nya. Härvidlag hänvisas till&lt;br&gt;avsnitt 9.2 respektive avsnitt 9.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 25 § gällande YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om medgivanden enligt LRL avses även sådana medgivanden&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen i äldre lydelse. Bestämmelsen om&lt;br&gt;handläggning av ärenden som inte slutbehandlats före ikraftträdandet av&lt;br&gt;den nya lagen syftar på tillstånd enligt 4 kap., vilka i vissa fall skall&lt;br&gt;meddelas av Vägverket i stället för Generaltullstyrelsen. Bestämmelsen&lt;br&gt;gäller forumfrågan i såväl första instans som i överklagningsinstanser. I&lt;br&gt;materiellt hänseende tillämpas de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.2 Förslaget till lag om biluthyrning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap. 1 § gällande BUL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § gällande BUL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 kap. 1 § gällande BUL. Bestämmelsen om sär-&lt;br&gt;skilda villkor i den gällande lagen återfinns nu i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i folkbokföringslänet respektive länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;den juridiska personens ledning finns skall pröva alla frågor om tillstånd&lt;br&gt;till uthymingsrörelse. Jämför avsnitt 12 samt kommentaren till 2 kap. 2 §&lt;br&gt;YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om tillstånd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 2 kap. 5 § i gällande BUL. I andra stycket klar-&lt;br&gt;görs att villkor får meddelas såväl i samband med att tillstånd ges som&lt;br&gt;senare under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 2 kap. 2 § första stycket gällande BUL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen förtydligas att ansvarig för verksamheten hos juridiska&lt;br&gt;personer är den eller de som tillståndshavaren utser. Jämför även kom-&lt;br&gt;mentaren till 2 kap. 3 § förslaget till YTL. I andra stycket har på Lag-&lt;br&gt;rådets inrådan i förtydligande syfte angivits att den eller de ansvariga&lt;br&gt;skall vara bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 2 kap. 2 § andra stycket i gällande BUL. Kret-&lt;br&gt;sen av personer som skall genomgå lämplighetsprövning ändras på mot-&lt;br&gt;svarande sätt som i 2 kap. 6 § förslaget till YTL. Lagrådet har föreslagit&lt;br&gt;att prövningen enligt pargrafen bör begränsas till juridiska personer och&lt;br&gt;utomlands bosatta näringsidkare som söker tillstånd till uthyrningsverk-&lt;br&gt;samhet samt de för verksamheten ansvariga som de utser. Som anförts&lt;br&gt;ovan (avsnitt 12) är det regeringens uppfattning att det f.n. inte finns&lt;br&gt;tillräckliga skäl för att ändra på den gällande ordningen. Det finns således&lt;br&gt;ingen utvärdering som visar att de nuvarande reglerna är för omfattande.&lt;br&gt;Härtill kommer att införandet av höjda ekonomiska krav i YTL kan&lt;br&gt;medföra en ökad risk för bulvanskap inom biluthymingsbranschen. Det&lt;br&gt;kan emellertid finnas skäl att återkomma till denna fråga i ett annat&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetsprövningen utökas till att även omfatta tillkommande&lt;br&gt;personer. Lagrådet har föreslagit en annan lydelse i enlighet med vad&lt;br&gt;som anförts angående 8 §. I enlighet med vad som anförts ovan (se 8 §&lt;br&gt;samt avsnitt 12) väljer regeringen att inte följa Lagrådet på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 kap. 6 § i gällande BUL. Tidsgränserna och&lt;br&gt;möjligheten till undantag på grund av särskilda skäl ändras enligt 2 kap.&lt;br&gt;17 § förslaget till YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 3 kap. 1 § gällande BUL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 3 kap. 1 a § gällande BUL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 4 § förslaget till YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 3 kap. 2 § gällande BUL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 16 § förslaget till YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om uthyrningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 § gällande BUF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ställs särskilda krav på den som vill hyra tyngre bussar. Ett&lt;br&gt;sådant fordon far endast lämnas ut till den som har ett yrkesförar-&lt;br&gt;kompetensbevis eller viss dokumenterad körvana. Förslaget har kom-&lt;br&gt;menterats i avsnitt 12. Bestämmelsen har straffsanktionerats. Se vidare&lt;br&gt;kommentaren till 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen stadgas att fordon som är registreringsbesiktigat för taxi-&lt;br&gt;trafik far hyras ut endast till den som har tillstånd till sådan trafik. Änd-&lt;br&gt;ringen avser att förhindra vissa bulvanförhållanden. Bestämmelsen har&lt;br&gt;straffsanktionerats. Se vidare kommentaren till 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen stadgas om prövningsmyndighetens tillsynsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen driver olovlig uthymingsrörelse kan dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år. En tillståndshavare som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet bryter mot villkor som har meddelats i tillståndet kan&lt;br&gt;dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot reglerna i 16, 17&lt;br&gt;eller 18 § om utlämnande och uthyrning av fordon till annan än den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyller behörighetskraven kan dömas till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader. Straffbestämmelsen omfattar både tillståndshavare och&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet att överklaga beslut om varning tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 7 kap. 8 § förslaget till YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 7 kap. 9 § förslaget till YTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 5 kap. 1 § gällande BUL. På Lagrådets in-&lt;br&gt;rådan har dock regeringens och förvaltningsmyndighets möjlighet att&lt;br&gt;dispensera från lagen utgått. Såsom Lagrådet anfört bör av konstitutio-&lt;br&gt;nella skäl en sådan möjlighet ges med försiktighet och till skillnad från&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse enligt YTL har något praktiskt behov av en&lt;br&gt;dispensmöjlighet enligt BUL inte påvisats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 7 kap. 31 § är en konsekvens av att den i dagens körkort&lt;br&gt;inbyggda taxibehörigheten ersätts med taxiförarlegitimation. Som ett&lt;br&gt;krav för legitimationen kommer bl.a. medicinska krav att gälla. Änd-&lt;br&gt;ringen i bilagan till sekretesslagen har kommenterats närmare i avsnitt&lt;br&gt;14.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av&lt;br&gt;utsökningsregisterlagen (1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att utnyttja utsökningsregister skapas för tillsyn av alla de&lt;br&gt;personer som prövas enligt yrkestrafiklagen samt för tillsyn av inne-&lt;br&gt;havare av tillstånd till biluthymingsrörelse och övriga personer som&lt;br&gt;prövas enligt lagen om biluthyrning. Se närmare i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av lagen (1994:953) om&lt;br&gt;åligganden för personal inom hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till förslaget om ändring av sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av lagen (1996:637) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med rätt för kommunala&lt;br&gt;aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att&lt;br&gt;driva viss linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av att lagen (1985:449) om rätt att driva viss&lt;br&gt;linjetrafik upphävs. Hänvisningarna avser motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;som nu tas in i yrkestrafiklagen (jfr kommentaren till 2 kap. 1 § förslaget&lt;br&gt;till yrkestrafiklag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:560)&lt;br&gt;om transportförmedling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se närmare om regeringens överväganden i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1985:450)&lt;br&gt;om buss- och taxivärderingsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buss- och taxivärderingsnämnden har ansetts spelat ut sin roll, varför&lt;br&gt;nämnden och den lag som styr verksamheten kan utmönstras. Något be-&lt;br&gt;hov av övergångsbestämmelser har inte ansetts föreligga. Se närmare om&lt;br&gt;lagen och nämnden i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skatteregisterlagen (1980:343), lagen (1987:24) om kommunal parke-&lt;br&gt;ringsövervakning, ordningslagen (1993:1617) och mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) finns hänvisningar till yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen&lt;br&gt;(1979:560) om biluthyrning. Ändringarna är en följd av att de befintliga&lt;br&gt;lagarna nu ersätts med nya.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Ny&lt;br&gt;yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vårt uppdrag består i att se över yrkestrafiklagstiftningen och övrig för-&lt;br&gt;fattningsreglering för yrkestrafiken och utarbeta förslag till en ny sam-&lt;br&gt;manhållen författningsstruktur på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utredningsarbetet har gjorts en fullständig genomgång av själva&lt;br&gt;författningsmaterian. Parallellt härmed har förhållandena inom de olika&lt;br&gt;branscherna undersökts och dessas problem analyserats. Alternativa för-&lt;br&gt;slag till lösningar har konkretiserats och beskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgången av författningsområdet har innefattat en lagteknisk&lt;br&gt;modernisering av själva författningarna. Denna mynnar ut i förslag till en&lt;br&gt;ny yrkestrafiklag resp, förordning. Författningarna har delats in i kapitel&lt;br&gt;och försetts med underrubriker för att bli lättillgängliga och överskådliga.&lt;br&gt;Därtill föreslås en separat biluthymingslag resp, förordning. Dessas&lt;br&gt;uppbyggnad har i möjligaste mån anpassats till dispositionen av yrkes-&lt;br&gt;trafiklagen resp, yrkestrafikförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakliga ändringar som föreslås beträffande de olika sektorerna av&lt;br&gt;yrkestrafikområdet innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om trafiktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna bestämmelserna om trafiktillstånd preciseras och förtyd-&lt;br&gt;ligas. En utgångspunkt är att tillstånden fortfarande skall gälla utan tids-&lt;br&gt;begränsning. Bestämmelserna om trafikansvariga, dvs. personer som har&lt;br&gt;ett särskilt ansvar för trafikutövningen, reformeras. Hos i princip samt-&lt;br&gt;liga juridiska personer som kan tänkas driva yrkesmässig trafik - bl.a.&lt;br&gt;offentliga organ - skall det finnas en eller flera trafikansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkraven byggs ut väsentligt. För godstransporter med motor-&lt;br&gt;drivna fordon som har en tillåten totalvikt över sex ton och för person-&lt;br&gt;transporter med motordrivna fordon som är inrättade för flera än nio&lt;br&gt;personer inkl, föraren skall krävas att tillståndshavaren förfogar över ett&lt;br&gt;kapital och reserver om minst 100 000 kr för vart och ett av de två första&lt;br&gt;fordonen och därefter minst 50 000 kr för varje tillkommande fordon.&lt;br&gt;För godstransporter med motordrivna fordon som har en tillåten totalvikt&lt;br&gt;av högst sex ton och för persontransporter med motordrivna fordon som&lt;br&gt;är inrättade för högst nio personer inkl, föraren skall som ett minsta krav&lt;br&gt;gälla, att tillståndshavaren förfogar över ett kapital och reserver om minst&lt;br&gt;75 000 kr för vart och ett av de två första fordonen och därefter minst&lt;br&gt;35 000 kr för varje tillkommande fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för trafiktillstånd skall vid särskilda skäl få meddelas såväl i&lt;br&gt;samband med att tillstånd ges som senare under tillståndstiden. Regeln&lt;br&gt;om spärrtid vid återkallelsebeslut upphävs. Ett beslut enligt yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas. Ett beslut om&lt;br&gt;varning skall fa överklagas enligt samma regler om fullföljd som gäller&lt;br&gt;för övriga beslut enligt yrkestrafiklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i ”folkbokföringslänet” resp, beträffande juridiska&lt;br&gt;personer länsstyrelsen i det län där företagets eller verksamhetens led-&lt;br&gt;ning finns skall pröva samtliga frågor om tillstånd till yrkesmässig trafik.&lt;br&gt;Vägverket skall dock liksom hittills pröva frågor om tillstånd till linje-&lt;br&gt;trafik som berör flera län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen från tillämpningsområdet för yrkesmässig trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionerna av vad som är yrkesmässig trafik och de begrepp som&lt;br&gt;förekommer i anslutning härtill har analyserats och befunnits fungera i&lt;br&gt;stort sett väl för svenska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen från vad som betraktas som yrkesmässig trafik utvidgas&lt;br&gt;något i fråga om samåkning. Detta föreslås för att underlätta sådan&lt;br&gt;samåkning som sker till arbetsplatser och skolor som ligger nära&lt;br&gt;varandra. Vidare föreslås mindre justeringar beträffande övriga undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon samordning med EG-reglemas uppbyggnad och indelning i&lt;br&gt;fråga om definitioner och undantag föreslås inte ske nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensfrågor - offentliga subjekts rätt att bedriva yrkesmässig&lt;br&gt;trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga subjekt bör enligt vårt förslag ha rätt att utöva yrkesmässig&lt;br&gt;trafik på samma villkor som privata rättssubjekt. Ett grundläggande krav&lt;br&gt;härför bör dock vara att verksamheten även från konkurrenssynpunkt&lt;br&gt;bedrivs enligt samma förutsättningar som gäller för enskilda. Även ett&lt;br&gt;offentligt subjekt bör då omfattas av yrkestrafikförfattningamas be-&lt;br&gt;stämmelser om prövning i olika avseenden. Offentliga subjekts verksam-&lt;br&gt;het bör från kommunalrättslig resp, konkurrensrättslig synpunkt regleras&lt;br&gt;i lagstiftningen på dessa områden. Det är viktigt att tillsynsmyndigheter&lt;br&gt;och andra myndigheter, som i sin verksamhet kommer i kontakt med&lt;br&gt;yrkesmässig trafik, noga bevakar konkurrensförutsättningarna. Till-&lt;br&gt;synsmyndigheternas uppgift att verka för lika konkurrensvillkor inom&lt;br&gt;yrkestrafiken bör komma till uttryck i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannatrafiken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det alltid skall krävas tillstånd för att utöva länsgränsöver-&lt;br&gt;skridande linjetrafik. Bestämmelserna i lagen om rätt att driva viss linje-&lt;br&gt;trafik av innebörd att trafikhuvudmannen inom länet far driva linjetrafik&lt;br&gt;utan tillstånd flyttas över till den nya yrkestrafiklag som vi föreslår. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om särskilt tillstånd, om inlösenskyldighet m.m. får inte&lt;br&gt;någon motsvarighet i den nya lagstiftningen. Som en konsekvens av de&lt;br&gt;nämnda ändringarna upphävs också lagen resp, förordningen om buss-&lt;br&gt;och taxivärderingsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare att skadlighetsprövningen i samband med att linje-&lt;br&gt;trafiktillstånd beviljas skall upphävas såvitt gäller skyddet för trafik-&lt;br&gt;huvudmännens vägtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxiförarlegitimationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För taxitrafikens del behandlar vi först de frågor som har att göra med&lt;br&gt;förarens behörighet att föra ett fordon i taxitrafik. Därefter lämnar vi för-&lt;br&gt;slag beträffande taxitrafikens villkor i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven bör de dubbla behörighetskrav som för närvarande&lt;br&gt;gäller för taxiförare kunna ersättas med endera ett krav på särskild förar-&lt;br&gt;legitimation eller en särskild körkortsbehörighet. Den modell för sam-&lt;br&gt;ordning som vi har valt innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxibehörigheten enligt körkortslagstiftningen slopas och byggs in i&lt;br&gt;den särskilda förarlegitimationen. Reglerna om denna reformeras och&lt;br&gt;byggs ut avsevärt. Taxiförarlegitimation och körkort skall utgöra separata&lt;br&gt;handlingar. Legitimation skall kunna erhållas av den som har fyllt 21 år,&lt;br&gt;har innehaft körkort med B-behörighet under en obruten period av minst&lt;br&gt;två år (eller innehar körkort med behörigheten D) samt uppfyller&lt;br&gt;nödvändiga medicinska krav och i fråga om yrkeskunnande och laglyd-&lt;br&gt;nad bedöms vara lämplig som förare i taxitrafik. Taxiförarlegitimationen&lt;br&gt;skall kunna omhändertas, om förutsättningar för omhändertagande av&lt;br&gt;förarens körkort föreligger enligt körkortslagen eller om det annars på&lt;br&gt;sannolika skäl kan antas att förarlegitimationen kommer att återkallas.&lt;br&gt;Vidare föreslås att en bestämmelse om interimistisk äterkallelse av&lt;br&gt;förarlegitimation införs. Något förslag om spärrtid vid beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av taxiförarlegitimation läggs inte fram. Möjlighet att meddela&lt;br&gt;varning föreslås efter samma modell som i dag gäller i fråga om trafik-&lt;br&gt;tillstånd. Frågor om körkort och om taxiförarlegitimation skall enligt&lt;br&gt;huvudregeln handläggas vid samma länsstyrelse. När det gäller förar-&lt;br&gt;legitimation för den som inte är folkbokförd i Sverige skall ansökningar i&lt;br&gt;sådana fall prövas av en särskilt anvisad länsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga taxifrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller andra frågor för taxitrafiken föreslår vi bl.a.&lt;br&gt;följande. Bestämmelsen om prisinformation kompletteras med ett krav på&lt;br&gt;att taxan skall vara så beskaffad att kunden skall kunna uppskatta priset&lt;br&gt;för transporten på ett enkelt sätt. Reglerna om taxameter flyttas från&lt;br&gt;fordonskungörelsen till yrkestrafikförordningen och byggs ut i för-&lt;br&gt;hållande till vad som gäller i dag. Bl.a. skall automatiskt inträda förbud&lt;br&gt;att i taxitrafik bruka ett fordon som inte är försett med en godkänd och&lt;br&gt;väl fungerande taxameter. Utrymmet för undantag från kravet på taxa-&lt;br&gt;meter begränsas till fall då synnerliga skäl föreligger. Ett dispensbeslut&lt;br&gt;skall gälla längst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna bemyndigas att för taxitrafiken i länet meddela före-&lt;br&gt;skrifter beträffande prisinformation, utmärkning av taxifordon och lokal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kännedom för taxiförare. Härigenom kan lokalt/regionalt föreliggande&lt;br&gt;behov av särskild reglering tillgodoses. Föreskrifter om prisinformation&lt;br&gt;kan ges exempelvis för taxitrafik vid flygplatser och olika trafiktermina-&lt;br&gt;ler. Utmärkning av fordon syftar till att möjliggöra en snabb identifika-&lt;br&gt;tion av vilket företag ett fordon tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges undertecknande av EES-avtalet och det efterföljande medlem-&lt;br&gt;skapet i den Europeiska unionen har för yrkestrafikens del föranlett en&lt;br&gt;rad överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt förslag skall myndighetsorganisationen för den interna-&lt;br&gt;tionella trafiken renodlas. Länsstyrelsen i folkbokföringslänet eller, för&lt;br&gt;juridisk person, i det län där företagets ledning finns, skall pröva frågor&lt;br&gt;om internationell godstrafik inom det Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet, EES. Generaltullstyrelsen skall pröva frågor om all inter-&lt;br&gt;nationell godstrafik utanför EES samt frågor om cabotage avseende&lt;br&gt;godstransporter inom unionen. Vägverket skall pröva frågor om person-&lt;br&gt;transporter såväl inom som utanför EES inkl, frågor om cabotage som rör&lt;br&gt;persontransporter, dvs. samtliga frågor om internationella persontrans-&lt;br&gt;porter med buss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande förordning (1995:525), som rör trafiken inom EES, om-&lt;br&gt;arbetas och kompletteras i en ny förordning med bestämmelser om&lt;br&gt;ansvar för den som saknar de tillstånd eller dokument som krävs för&lt;br&gt;trafiken m.m. Även en bestämmelse om hindrande av fortsatt färd före-&lt;br&gt;slås för denna trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kungörelsen (1974:681) om internationella väg-&lt;br&gt;transporter, som rör trafiken utanför EES, arbetas in i yrkestrafiklagen&lt;br&gt;och yrkestrafikförordningen och anpassas till dessa författningar be-&lt;br&gt;träffande frågor om behöriga myndigheter, domstolsprövning, åter-&lt;br&gt;kallelse, varning resp, straffsanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biluthyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om biluthyrning behålls i en separat lag resp, förordning. Någon&lt;br&gt;skärpning när det gäller tillståndsgivningen eller grunderna för åter-&lt;br&gt;kallelse föreslås inte. Inte heller föreslår vi att några särskilda ekono-&lt;br&gt;miska krav för tillståndshavare, efter modell av solvenskraven be-&lt;br&gt;träffande yrkestrafiktillstånden, införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En större buss, avsedd för fler än 17 personer inkl, föraren, skall vid&lt;br&gt;uthyrning få lämnas ut endast till den som har ett högst fem år gammalt&lt;br&gt;yrkesförarkompetensbevis enligt förordningen (EEG) nr 3820/85.1 fråga&lt;br&gt;om den som under minst ett år har arbetat som bussförare under den&lt;br&gt;senaste femårsperioden kan alternativt ett intyg om körvana godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud föreslås att hyra ut taxifordon till annan än den som har till-&lt;br&gt;stånd att bedriva taxitrafik. Bestämmelserna om anmälningsskyldigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när det gäller fordon som är avsedda att användas i uthymingsrörelse&lt;br&gt;utökas och förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverkets bemyndigande att meddela vissa föreskrifter beträffande&lt;br&gt;biluthyrning sträcks ut till att gälla generellt för lagens och förordningens&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportförmedling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om transportförmedling föreslås upphävd. Samtidigt betonas att&lt;br&gt;avarter inom verksamhetsområdet med kraft får bekämpas med hjälp av&lt;br&gt;branschens egna insatser och med stöd av den lagstiftning som i övrigt&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen av den yrkesmässiga trafiken handhas på central nivå av Väg-&lt;br&gt;verket, medan länsstyrelserna är regionala tillsynsmyndigheter. Tillsynen&lt;br&gt;på regional nivå skall handhas av länsstyrelsen i tillståndshavarens folk-&lt;br&gt;bokföringslän eller, om tillståndshavaren är en juridisk person, i det län&lt;br&gt;där företagets eller verksamhetens ledning finns. Tillsynen över inne-&lt;br&gt;havare av taxiförarlegitimation skall utövas i folkbokföringslänet. Till-&lt;br&gt;synsmyndigheterna skall verka för att yrkesmässig trafik bedrivs under&lt;br&gt;lika konkurrensvillkor mellan trafikutövama. Sambearbetningen mellan&lt;br&gt;utsökningsregistret och yrkestrafikregistret utvidgas till att, utöver till-&lt;br&gt;ståndshavare och trafikansvariga, omfatta även andra prövade personer.&lt;br&gt;Patent- och registreringsverkets aktiebolags- resp, handelsregister före-&lt;br&gt;slås med vissa intervaller samköras med yrkestrafikregistret enligt&lt;br&gt;samma rutiner som för samköming mellan yrkestrafik- och utsöknings-&lt;br&gt;registren. Åtkomst till polisregister skall förutom ansökningsärenden&lt;br&gt;omfatta tillsyn och avse tillståndshavaren, trafikansvarig och de personer&lt;br&gt;i övrigt som prövas. Även i fråga om taxiförarlegitimation skall sådan&lt;br&gt;åtkomst finnas. Vägverket, som är prövningsmyndighet i vissa fall, skall&lt;br&gt;få samma åtkomst till polisregister som länsstyrelserna har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän domstols och Rikspolisstyrelsens underrättelseskyldighet ut-&lt;br&gt;vidgas vad beträffar såväl personkrets som brottstyper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skyldighet för vissa myndigheter att underrätta läns-&lt;br&gt;styrelse och annan prövningsmyndighet om missförhållanden i olika av-&lt;br&gt;seenden hos en tillståndshavare förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffet för olaga yrkesmässig trafik föreslås höjt till fängelse i högst ett&lt;br&gt;år. Det s.k. transportköparansvaret (beställaransvaret) skall omfatta all&lt;br&gt;yrkesmässig trafik och fängelse i högst ett år förs in i straffskalan.&lt;br&gt;Polisen får rätt att hindra fortsatt fard för fordon som framförs i strid mot&lt;br&gt;bestämmelserna i yrkestrafiklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen för fordon utan att inneha föreskriven taxiförar- Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;legitimation skall kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex Bilaga 1&lt;br&gt;månader. Detsamma skall gälla den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;anlitar förare som saknar förarlegitimation. Vidare skall en förare som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot villkor som har meddelats för&lt;br&gt;legitimationen kunna dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnade insatser av polis, åklagare och andra myndigheter för-&lt;br&gt;ordas för tillsynen och kontrollen av den yrkesmässiga trafiken. Härför&lt;br&gt;bör utarbetas särskilda handlingsprogram, som bör underlätta myndig-&lt;br&gt;heternas kamp mot främst den ekonomiska brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen bygger i stor utsträckning på rationaliseringar av de arbets-&lt;br&gt;uppgifter som redan i dag existerar för myndigheterna. Vi menar därför&lt;br&gt;att förslagen i stort sett leder till effektiviseringar och att de därför inte&lt;br&gt;kommer att medföra ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen bör kunna träda i kraft senast den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningarna av de ekonomiska kraven på en innehavare av tillstånd till&lt;br&gt;yrkesmässig trafik bör även omfatta rörelser som är i drift enligt befint-&lt;br&gt;liga tillstånd, eftersom företagen fortlöpande skall uppfylla gällande krav.&lt;br&gt;Rörelserna måste då ges en skälig övergångstid att anpassa sig till de nya&lt;br&gt;kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enligt äldre bestämmelser beslutad spärrtid skall inte utgöra hinder&lt;br&gt;för att pröva en ansökan om trafiktillstånd enligt de nya bestämmelserna,&lt;br&gt;som inte upptar spärrtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldigheten att förse ett fordon som används i taxitrafik med&lt;br&gt;en taxameter skall sådana undantag härifrån som har meddelats enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser upphöra att gälla två år efter ikraftträdandet av de&lt;br&gt;nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till yrkestrafiklag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller yrkesmässig trafik, varmed avses sådan trafik som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bedrivs med personbilar, lastbilar, bussar, terrängmotorfordon&lt;br&gt;eller traktorer med tillkopplade släpfordon (traktortåg) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;innebär att fordon och förare mot betalning ställs till förfogande&lt;br&gt;åt allmänheten för transporter av personer eller gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller också särskilda bestämmelser om vissa transporter i&lt;br&gt;internationell vägtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i fordonskun-&lt;br&gt;görelsen (1972:595).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Yrkesmässig trafik kan drivas som&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Linjetrafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig trafik för persontransporter om&lt;br&gt;den är tidtabellsbunden och ersättningen be-&lt;br&gt;stäms särskilt för varje passagerare för sig.&lt;br&gt;En förutsättning är vidare att trafiken inte in-&lt;br&gt;går som ett led i ett sammanhängande arran-&lt;br&gt;gemang, där huvudsyftet är ett annat än&lt;br&gt;själva transporten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Taxitrafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik för persontrans-&lt;br&gt;porter med personbil eller lätt lastbil som&lt;br&gt;inte är linjetrafik.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Beställningstrafik&lt;br&gt;med buss&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik för persontrans-&lt;br&gt;porter med buss, tung lastbil, terrängmotor-&lt;br&gt;fordon eller traktortåg som inte är linjetrafik.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Godstrafik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik som avser trans-&lt;br&gt;port av gods.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;3 § Med trafikhuvudman avses i denna lag en huvudman enligt lagen&lt;br&gt;(1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Trafiktillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Yrkesmässig trafik far drivas endast av den som har trafiktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trafikhuvudman får utan tillstånd inom länet driva sådan linjetrafik&lt;br&gt;som inte berör något annat län. Trafikhuvudmannen får anlita någon&lt;br&gt;annan för att utföra sådan trafik. Den som utför trafiken skall ha tillstånd&lt;br&gt;till yrkesmässig trafik för persontransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Frågor om trafiktillstånd prövas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) om sökanden eller innehavaren är en fysisk person, av länsstyrelsen&lt;br&gt;i det län där han är folkbokförd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om sökanden eller innehavaren är en juridisk person, häri inräknat&lt;br&gt;offentligrättsliga juridiska personer såsom staten, en kommun, ett kom-&lt;br&gt;munalförbund eller ett landsting, av länsstyrelsen i det län där företagets&lt;br&gt;eller verksamhetens ledning finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller innehavaren är en fysisk person, som inte är folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige eller en juridisk person där företagets ledning finns&lt;br&gt;utanför Sverige, prövas frågor om trafiktillstånd av Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket prövar frågor om tillstånd till linjetrafik som berör flera län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikansvariga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Hos juridiska personer som har trafiktillstånd skall det finnas en eller&lt;br&gt;flera personer som har särskilt ansvar för att verksamheten utövas i en-&lt;br&gt;lighet med gällande regler och god branschsed samt på ett trafiksäkert&lt;br&gt;sätt (trafikansvariga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trafikansvarig skall också finnas för näringsverksamhet som med&lt;br&gt;trafiktillstånd drivs i Sverige av utomlands bosatta näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Trafikansvariga är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i aktiebolag eller ekonomiska föreningar den verkställande direk-&lt;br&gt;tören, om det finns en sådan eller annars en styrelseledamot som bolaget&lt;br&gt;eller föreningen har utsett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i kommanditbolag eller andra handelsbolag varje bolagsman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i ideella föreningar eller stiftelser en styrelseledamot som före-&lt;br&gt;ningen eller stiftelsen har utsett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i europeiska ekonomiska intressegrupperingar företagsledaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i utländska företag (filialer) den verkställande direktören i filialen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i statliga eller kommunala organ eller hos andra privaträttsliga juri-&lt;br&gt;diska personer än som avses i 1-5 den eller de som organet respektive&lt;br&gt;den juridiska personen har utsett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för näringsverksamhet som drivs av utomlands bosatta näringsidkare&lt;br&gt;föreståndaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far prövningsmyndigheten medge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att någon annan än den som nu har angetts skall vara trafikansvarig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att kommanditdelägare undantas från att vara trafikansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Trafiktillstånd får meddelas endast den som med hänsyn till&lt;br&gt;yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden, vilja och förmåga att fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt andra om-&lt;br&gt;ständigheter av betydelse bedöms vara lämplig att driva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I fråga om juridiska personer och utomlands bosatta näringsidkare&lt;br&gt;skall prövningen enligt 5 § avse den eller dem som är trafikansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall, utom när det gäller yrkeskunnande, prövningen i fråga&lt;br&gt;om en privaträttslig juridisk person och en utomlands bosatt närings-&lt;br&gt;idkare avse den juridiska personen respektive näringsidkaren i sig samt&lt;br&gt;följande personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Verkställande direktören och annan som genom en ledande ställning&lt;br&gt;eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget eller&lt;br&gt;närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med den&lt;br&gt;juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt&lt;br&gt;ekonomiskt intresse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant anses&lt;br&gt;den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672) är att&lt;br&gt;anse som närstående till gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om någon av dem som anges i 6 § byts ut eller om det tillkommer&lt;br&gt;någon sådan, skall den nyes lämplighet prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kravet på yrkeskunnande skall anses uppfyllt av den som har god-&lt;br&gt;känts vid ett av Vägverket anordnat skriftligt prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provet skall avse de kunskaper som en tillståndshavare bör ha i fråga&lt;br&gt;om i första hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) rättsregler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) företagsledning och ekonomisk ledning av ett företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tekniska normer och driftsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) trafiksäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på yrkeskunnande skall även anses uppfyllt av den som kan&lt;br&gt;förete ett sådant bevis om yrkesmässig kompetens som har utfärdats av&lt;br&gt;en annan medlemsstat i Europeiska unionen i enlighet med rådets direk-&lt;br&gt;tiv därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Innehavaren av trafiktillstånd skall ha tillräckliga ekonomiska resur-&lt;br&gt;ser för att på ett tillbörligt sätt starta och driva företaget. Vid prövningen&lt;br&gt;härav skall främst beaktas företagets likviditet och soliditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder särskilda skäl inte till annat skall tillståndshavaren anses ha&lt;br&gt;tillräckliga resurser, om han förfogar över kapital och reserver enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Vid tillstånd till godstransporter med fordon som har en tillåten&lt;br&gt;totalvikt överstigande sex ton och till persontransporter med fordon som&lt;br&gt;är inrättade för flera än nio personer inklusive föraren:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal motordrivna fordon som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalkrav,&amp;nbsp;kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafiken avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fordon&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;100 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 fordon&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler än 2 fordon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och därutöver för varje&lt;br&gt;tillkommande fordon&lt;br&gt;50 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Vid tillstånd till godstransporter med fordon som har en tillåten&lt;br&gt;totalvikt av högst sex ton och till persontransporter med fordon som är&lt;br&gt;inrättade för högst nio personer inklusive föraren:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal motordrivna fordon som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalkrav, kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafiken avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fordon&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 fordon&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler än 2 fordon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och därutöver för varje&lt;br&gt;tillkommande fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som söker tillstånd skall kunna styrka att han uppfyller kravet&lt;br&gt;på ekonomiska resurser enligt 9 §. Den som innehar tillstånd skall kunna&lt;br&gt;styrka att han fortlöpande uppfyller detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillstånd till linjetrafik far inte ges, om det görs sannolikt att den&lt;br&gt;avsedda trafiken i betydande mån skulle komma att skada förutsättning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ama för att driva järnvägstrafik. Tillstånd far dock alltid ges, om en av- Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;sevärt bättre trafikförsörjning skulle uppnås därigenom. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Trafiktillstånd får förenas med villkor, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till linjetrafik får även förenas med villkor som är ägnade att&lt;br&gt;motverka sådan skada som avses i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I fall som avses i 12 § första stycket får villkor meddelas såväl i&lt;br&gt;samband med att tillstånd ges som senare under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 12 § andra stycket far villkor meddelas endast i sam-&lt;br&gt;band med att tillstånd ges eller omprövas enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Giltighet av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Trafiktillstånd gäller tills vidare. Om det finns särskilda skäl, kan&lt;br&gt;tillståndet begränsas till viss tid eller till vissa transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § När tio år har förflutit efter det att ett tillstånd till linjetrafik har&lt;br&gt;meddelats och därefter vart tionde år kan tillståndets fortsatta giltighet&lt;br&gt;prövas på nytt enligt 11 §. Prövningen skall göras endast om någon som&lt;br&gt;bedriver järnvägstrafik och berörs av linjetrafiken begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begäran får ges in till prövningsmyndigheten tidigast två år&lt;br&gt;och senast ett år före utgången av den löpande tioårsperioden. Om till-&lt;br&gt;ståndet är begränsat till viss tid, skall begäran ges in senast ett år före&lt;br&gt;utgången av den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om tillståndshavaren dör, övergår tillståndet på dödsboet. Om&lt;br&gt;tillståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet.&lt;br&gt;Tillståndet gäller, om inte prövningsmyndigheten på grund av särskilda&lt;br&gt;skäl medger längre giltighetstid, under högst sex månader räknat från&lt;br&gt;dödsfallet eller konkursbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten skall det finnas en föreståndare som har godkänts av&lt;br&gt;prövningsmyndigheten. I fråga om denne skall 5 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en föreståndare inte har anmälts till prövningsmyndigheten inom&lt;br&gt;en månad från dödsfallet eller konkursbeslutet, upphör tillståndet. Det-&lt;br&gt;samma gäller om föreståndaren inte godkänns och en annan föreståndare&lt;br&gt;inte anmäls inom den tid som prövningsmyndigheten bestämmer. Om&lt;br&gt;inte heller den andre föreståndaren godkänns, upphör tillståndet att gälla&lt;br&gt;tre veckor efter det att beslutet härom har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för persontransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Den som har tillstånd till persontransporter får även frakta gods&lt;br&gt;med fordon som tillståndet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som har tillstånd till taxitrafik är skyldig att genom lämpliga&lt;br&gt;åtgärder låta passagerare före färden få kännedom om den taxa som han&lt;br&gt;tillämpar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxan skall vara uppbyggd så att priset för transporten dels enkelt kan&lt;br&gt;bedömas före färden, dels med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid&lt;br&gt;enkelt kan beräknas efter färden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om prisinformation finns också i prisinformationslagen&lt;br&gt;(1991:601).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Taxiförarlegitimation m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Krav på taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En personbil eller en lätt lastbil får föras i linjetrafik eller taxitrafik&lt;br&gt;endast av den som har taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Frågor om taxiförarlegitimation prövas av länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;sökanden eller innehavaren är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om taxiförarlegitimation för den som inte är folkbokförd i&lt;br&gt;Sverige prövas av Länsstyrelsen i... län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Taxiförarlegitimation får ges till den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 21 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan minst två år har körkort med behörigheten B eller har körkort&lt;br&gt;med behörigheten D,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppfyller de medicinska krav som bör ställas upp med hänsyn till&lt;br&gt;säkerheten för passagerare och andra trafikanter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig att&lt;br&gt;tjänstgöra som förare i taxitrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i första stycket 2 om krav på innehav av körkort med be-&lt;br&gt;hörigheten B under minst två år gäller inte den som inom de tre senaste&lt;br&gt;åren har haft taxiförarlegitimation och som vid ansökan om ny sådan har&lt;br&gt;körkort med behörigheten B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En taxiförarlegitimation gäller endast i förening med ett giltigt körkort.&lt;br&gt;Den får förenas med villkor som är motiverade av medicinska eller andra&lt;br&gt;särskilda skäl. Villkor får meddelas såväl i samband med att legitimatio-&lt;br&gt;nen beslutas som senare under giltighetstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kravet på yrkeskunnande skall anses uppfyllt av den som har god-&lt;br&gt;känts vid ett av Vägverket anordnat skriftligt prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Genom förhandsbesked kan prövas om det föreligger hinder mot att&lt;br&gt;taxiförarlegitimation ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I ett mål eller ärende om taxiförarlegitimation far den enskilde före-&lt;br&gt;läggas att ge in läkarintyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som söker eller innehar taxiförarlegitimation är skyldig att&lt;br&gt;genomgå läkarundersökning, blodprovstagning eller annan liknande&lt;br&gt;undersökning som behövs för sådan prövning av medicinska krav som&lt;br&gt;avses i denna lag eller med stöd därav meddelade föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en läkare vid undersökning av en innehavare av taxiförarlegiti-&lt;br&gt;mation finner att denne är olämplig att inneha sådan legitimation, skall&lt;br&gt;läkaren anmäla det till prövningsmyndigheten. Innan någon anmälan görs&lt;br&gt;skall läkaren underrätta innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på förarbehörighet i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Traktortåg eller tung terrängvagn får föras i yrkesmässig trafik&lt;br&gt;endast av den som har körkort med behörigheten C, D eller E eller har&lt;br&gt;taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Internationella vägtransporter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med internationella vägtransporter avses yrkesmässiga transporter på&lt;br&gt;väg av personer eller gods till eller från Sverige eller i transittrafik&lt;br&gt;genom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om internationella transporter inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet (EES) finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt för transporter med fordon som är registrerade i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Internationella vägtransporter och yrkesmässig trafik utom landet&lt;br&gt;med en buss eller lastbil som är registrerad i Sverige far drivas endast av&lt;br&gt;den som har trafiktillstånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § På grund av överenskommelse mellan Sverige och en annan stat kan&lt;br&gt;det vid trafik som avses i 2 § krävas särskilt tillstånd för transport av&lt;br&gt;personer eller gods med ett fordon som är registrerat i Sverige&lt;br&gt;(transporttillstånd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt för transporter med fordon som är registrerade i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Internationella vägtransporter och annan yrkesmässig trafik i Sverige&lt;br&gt;med en buss eller lastbil som är registrerad i utlandet far drivas endast av&lt;br&gt;den som har tillstånd av en behörig utländsk myndighet till sådana trans-&lt;br&gt;porter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § På grund av överenskommelse mellan Sverige och en annan stat kan&lt;br&gt;det vid trafik som avses i 4 § utöver tillstånd enligt den bestämmelsen&lt;br&gt;krävas särskilt tillstånd av en behörig utländsk myndighet för transport&lt;br&gt;av personer eller gods med ett fordon som är registrerat i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frågor om transporttillstånd enligt 3 § prövas såvitt avser person-&lt;br&gt;transporter av Vägverket och såvitt avser godstransporter av Generaltull-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Transporttillstånd får meddelas endast den som kan förväntas iaktta&lt;br&gt;de bestämmelser som gäller för trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När ett transporttillstånd meddelas skall det förenas med de villkor&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett transporttillstånd får inte överlåtas utan medgivande av den myn-&lt;br&gt;dighet som har meddelat det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Äterkallelse av tillstånd och taxiförarlegitimation m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av trafiktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om det i den yrkesmässiga trafiken eller i övrigt vid driften av&lt;br&gt;trafikrörelsen eller i annan näringsverksamhet som tillståndshavaren&lt;br&gt;driver har förekommit allvarliga missförhållanden eller om annars för-&lt;br&gt;utsättningarna för tillstånd enligt 2 kap. 5 § inte längre föreligger, skall&lt;br&gt;tillståndet återkallas av prövningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandena inte är så allvarliga att äterkallelse bör ske, kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett tillstånd skall alltid återkallas enligt 1 § om en tillståndshavare,&lt;br&gt;en trafikansvarig eller någon annan prövad som avses i 2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har dömts för allvarliga brott, inräknat ekonomiska brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har dömts för allvarliga eller upprepade överträdelser av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) denna lag, yrkestrafikförordningen (0000:000) eller föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) författningar eller föreskrifter om vägtrafik och vägtransporter, sär-&lt;br&gt;skilt bestämmelser om förares kör- och vilotider, fordons vikt och mått,&lt;br&gt;fordons utrustning och beskaffenhet eller andra bestämmelser av väsent-&lt;br&gt;lig betydelse för trafiken eller trafiksäkerheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bestämmelser i författningar om löne- och anställningsförhållanden i&lt;br&gt;branschen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på väsentligt sätt har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter mot det&lt;br&gt;allmänna vad avser betalning av skatter och avgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på väsentligt sätt har åsidosatt villkor för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall också återkallas, om det vid prövning som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 § framgår att någon av dem som prövningen avser är olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett ärende som avses i 2 § far inte avgöras utan att tillståndshavaren&lt;br&gt;har getts skälig tid att byta ut en trafikansvarig eller annan vars lämplig-&lt;br&gt;het prövas. Om inte heller den nye godkänns skall tillståndet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett tillstånd som inte används skall återkallas, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av taxiförarlegitimation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En taxiförarlegitimation skall återkallas av prövningsmyndigheten&lt;br&gt;om innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom brottslig gärning har visat sig olämplig att tjänstgöra som&lt;br&gt;förare i linjetrafik eller taxitrafik enligt 3 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte längre uppfyller de medicinska krav som avses i 3 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begär att legitimationen skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de missförhållanden som avses i första stycket 1 inte är så allvar-&lt;br&gt;liga att äterkallelse bör ske, kan i stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En taxiförarlegitimation skall återkallas tills vidare i avvaktan på&lt;br&gt;slutligt avgörande av återkallelsefrågan, om det på sannolika skäl kan&lt;br&gt;antas att legitimationen kommer att slutligt återkallas enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En taxiförarlegitimation skall tas om hand av en polismyndighet eller&lt;br&gt;en åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om förutsättningar föreligger enligt x § körkortslagen (0000:000) att&lt;br&gt;ta hand om innehavarens körkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det annars på sannolika skäl kan antas att legitimationen kom-&lt;br&gt;mer att återkallas enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om körkortet eller legitimationen har återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En taxiförarlegitimation som annars skulle gälla är ogiltig medan den&lt;br&gt;är omhändertagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en taxiförarlegitimation har omhändertagits på annan grund än&lt;br&gt;att förutsättningar att omhänderta innehavarens körkort föreligger, skall&lt;br&gt;prövningsmyndigheten utan dröjsmål avgöra om legitimationen skall&lt;br&gt;återkallas tills vidare eller lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När en taxiförarlegitimation återkallas eller tas om hand eller blir&lt;br&gt;ogiltig av något annat skäl skall innehavaren efter anmaning överlämna&lt;br&gt;den till Vägverket eller en polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en taxiförarlegitimation har blivit ogiltig endast på grund av att&lt;br&gt;föreskriven körkortsbehörighet saknas, skall legitimationen lämnas ut i&lt;br&gt;samband med att körkortet lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av transporttillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När ett trafiktillstånd återkallas skall även berörda tillstånd enligt&lt;br&gt;4 kap. 3 § återkallas av prövningsmyndighet som avses i 4 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall reglerna om äterkallelse av trafiktillstånd i 1-4 §§ tilläm-&lt;br&gt;pas även i fråga om transporttillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Till grund för slutlig äterkallelse eller varning med anledning av&lt;br&gt;brottslig gärning skall beträffande frågan om brott föreligger läggas en&lt;br&gt;lagakraftvunnen dom eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Med en svensk dom jämställs en brottmålsdom eller ett annat lik-&lt;br&gt;värdigt avgörande som har meddelats av en utländsk domstol eller någon&lt;br&gt;annan utländsk myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett beslut om äterkallelse eller varning skall delges den som be-&lt;br&gt;slutet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Prövningsmyndighetema utövar tillsyn över att tillståndshavare&lt;br&gt;bedriver verksamheten enligt gällande bestämmelser. De skall också i&lt;br&gt;övrigt verka för att kraven på trafiksäkerhet, trafikmiljö och arbetsmiljö&lt;br&gt;uppfylls samt att yrkesmässig trafik bedrivs under lika konkurrensvillkor&lt;br&gt;mellan olika trafikutövare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndighetema utövar också tillsyn över att innehavare av&lt;br&gt;taxiförarlegitimation uppfyller de krav som gäller för legitimationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Bestämmelser om tillsyn över handikappanpassning av kollektiv-&lt;br&gt;trafik finns i lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Straffbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Olaga yrkesmässig trafik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som uppsåtligen driver yrkesmässig trafik enligt denna lag utan&lt;br&gt;tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;villkor som har meddelats i tillståndet döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställaransvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har yrkesmässig trafik drivits utan tillstånd, döms den som yrkes-&lt;br&gt;mässigt för egen eller annans räkning har slutit avtal med trafikutövaren&lt;br&gt;om transporten till böter eller fängelse i högst ett år, om han kände till&lt;br&gt;eller hade skälig anledning anta att tillstånd saknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott mot bestämmelserna om taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som i strid mot 3 kap. 1 § uppsåtligen för fordon utan att inneha&lt;br&gt;taxiförarlegitimation döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms en tillståndshavare som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet i strid mot 3 kap. 1 § anlitar förare som saknar taxiförar-&lt;br&gt;legitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot villkor som&lt;br&gt;har meddelats för taxiförarlegitimationen döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott mot bestämmelserna om krav på förarbehörighet i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som uppsåtligen bryter mot 3 kap. 9 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som i fall som avses i 3 kap. 9 § uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;överlämnar åt eller på annat sätt tillåter annan att föra fordon utan att&lt;br&gt;denne är berättigad till det döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hindrande av fortsatt färd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett fordon framförs i strid mot denna lag eller en föreskrift eller&lt;br&gt;ett villkor som har meddelats med stöd därav far en polisman eller en&lt;br&gt;tulltjänsteman hindra fortsatt färd. Därvid får medges att fordon med&lt;br&gt;vilket transporten sker förs till närmaste lämpliga uppställnings- eller&lt;br&gt;avlastningsplats eller verkstad. I fråga om ett fordon som är registrerat i&lt;br&gt;utlandet och som förs in i Sverige får medges att det omedelbart förs ut&lt;br&gt;ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande av registreringsskylt för taxi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En registreringsskylt som avses i 18 § tredje stycket bilregisterkun-&lt;br&gt;görelsen (1972:599) far tas om hand av en polisman eller en tulltjänste-&lt;br&gt;man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) om fordonet används i taxitrafik utan tillstånd härtill eller om det av&lt;br&gt;annan anledning inte längre finns förutsättningar för att fordonet skall ha&lt;br&gt;en sådan skylt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om fordonet är belagt med körförbud enligt fordonskungörelsen&lt;br&gt;(1972:595),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) om det för fordonet gäller brukandeförbud enligt bilregisterkun-&lt;br&gt;görelsen eller fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) om fordonet saknar föreskriven trafikförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett omhändertagande av registreringsskyltar tillämpas 6 § andra&lt;br&gt;meningen på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Trafiktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Länsstyrelsens beslut i frågor om beviljande av tillstånd till linje-&lt;br&gt;trafik, villkor för sådant tillstånd och omprövning enligt 2 kap. 15 § får&lt;br&gt;överklagas hos Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i andra frågor som rör tillstånd till linjetrafik än&lt;br&gt;sådana som avses i första stycket far överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsens beslut i frågor om taxitrafik, beställningstrafik med&lt;br&gt;buss och godstrafik far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vägverkets beslut i frågor om linjetrafik får överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen. Verkets beslut om äterkallelse eller varning i ett ärende om linje-&lt;br&gt;trafik överklagas dock hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Länsstyrelsens beslut i frågor om taxiförarlegitimation far över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporttillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vägverkets och Generaltullstyrelsens beslut i frågor om transporttill-&lt;br&gt;stånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beslut i fråga om skriftliga prov enligt 2 kap. 8 § eller 3 kap. 4 §&lt;br&gt;eller om omhändertagande enligt 5 kap. 7 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande att ge in läkarintyg får överklagas endast tillsammans&lt;br&gt;med det beslut genom vilket ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en förvaltningsmyndighet överklagar en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstols beslut, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsmyndigheten far fora talan även till förmån för den en-&lt;br&gt;skilda parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut enligt denna lag eller med stöd därav meddelade före-&lt;br&gt;skrifter skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far före-&lt;br&gt;skriva eller i enskilda fall medge undantag från denna lag. Undantag får&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag&lt;br&gt;samt meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. taxitrafik såvitt gäller prisinformation, utmärkning av fordon och&lt;br&gt;den lokalkännedom som taxiförare bör ha,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. taxameterutrustning samt användning och kontroll av sådan utrust-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. registrering av tillståndsinnehav och innehav av taxiförarlegitima-&lt;br&gt;tion samt avgifter for den kontroll som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. kunskapskrav for fordonsbesättningar vid vägtransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som&lt;br&gt;riket har befunnit sig i, får regeringen föreskriva att denna lag helt eller&lt;br&gt;delvis inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 då lagen (1985:449) om rätt&lt;br&gt;att driva viss linjetrafik och yrkestrafiklagen (1988:263) skall upphöra att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiktillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser skall gälla&lt;br&gt;som motsvarande tillstånd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett tillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser har&lt;br&gt;föreskrivits att tillståndet gäller endast under viss tid, skall föreskriften&lt;br&gt;fortfarande gälla. Även övriga villkor och begränsningar som har före-&lt;br&gt;skrivits i ett tillstånd skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt medgivande till trafik som har lämnats enligt lagen om rätt&lt;br&gt;att driva viss linjetrafik gäller också fortsättningsvis, inbegripet de villkor&lt;br&gt;och begränsningar som kan ha föreskrivits för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som har erhållit trafiktillstånd enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas kapitalkraven i 5 b § yrkestrafikförordningen (1988:1503) intill&lt;br&gt;utgången av 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om spärrtid enligt äldre bestämmelser skall inte utgöra&lt;br&gt;hinder mot att en ansökan om trafiktillstånd prövas enligt de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende före ikraftträdandet inte har avslutats hos en myndighet,&lt;br&gt;som enligt äldre bestämmelser är behörig att pröva det, skall det prövas&lt;br&gt;av den myndigheten även om denna inte är behörig enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som&lt;br&gt;har ersatts med en bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i stället&lt;br&gt;avse den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till biluthyrnings lag (0000:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller yrkesmässig uthyrning av bilar och terrängmotor-&lt;br&gt;fordon utan förare för en tid som understiger ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i&lt;br&gt;fordonskungörelsen (1972:595).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillstånd krävs för att driva en uthymingsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Frågor om tillstånd till uthymingsrörelse prövas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) om sökanden eller innehavaren är en fysisk person, av länsstyrelsen&lt;br&gt;i det län där han är folkbokförd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om sökanden eller innehavaren är en juridisk person, av länsstyrel-&lt;br&gt;sen i det län där företagets ledning finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller innehavaren är en fysisk person, som inte är folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige eller en juridisk person där företagets ledning finns&lt;br&gt;utanför Sverige, prövas frågor om tillstånd av Länsstyrelsen i Stock-&lt;br&gt;holms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett tillstånd gäller tills vidare. Om det finns särskilda skäl, får det&lt;br&gt;begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd far förenas med villkor, om det finns särskilda skäl. Vill-&lt;br&gt;kor far meddelas såväl i samband med att ett tillstånd ges som senare&lt;br&gt;under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillstånd till uthymingsrörelse får ges endast till den som med hän-&lt;br&gt;syn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden, vilja och förmåga att&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt&lt;br&gt;andra omständigheter av betydelse bedöms vara lämplig att driva verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Hos juridiska personer som har tillstånd till uthymingsrörelse skall&lt;br&gt;det finnas en eller flera personer som har särskilt ansvar för att verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs i enlighet med gällande regler och god branschsed samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tillgodoseende av trafiksäkerhetens krav. En eller flera ansvariga Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;skall också finnas för uthymingsrörelser som med tillstånd bedrivs i Bilaga 2&lt;br&gt;Sverige av utomlands bosatta näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig är den eller de som tillståndshavaren utser därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I fråga om juridiska personer och utomlands bosatta näringsidkare&lt;br&gt;skall prövningen enligt 6 § avse den eller dem som är ansvariga för ut-&lt;br&gt;hymingsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall, utom när det gäller yrkeskunnande, prövningen i fråga&lt;br&gt;om en privaträttslig juridisk person och en utomlands bosatt närings-&lt;br&gt;idkare avse den juridiska personen respektive näringsidkaren i sig samt&lt;br&gt;följande personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Verkställande direktören och annan som genom en ledande ställning&lt;br&gt;eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget eller&lt;br&gt;närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med den&lt;br&gt;juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt&lt;br&gt;ekonomiskt intresse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant anses&lt;br&gt;den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672) är att&lt;br&gt;anse som närstående till gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om någon av dem som anges i 8 § byts ut eller om det tillkommer&lt;br&gt;någon sådan, skall den nyes lämplighet prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om tillståndshavaren dör, övergår tillståndet på dödsboet. Om&lt;br&gt;tillståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet.&lt;br&gt;Tillståndet gäller, om inte prövningsmyndigheten på grund av särskilda&lt;br&gt;skäl medger längre giltighetstid, under högst sex månader räknat från&lt;br&gt;dödsfallet eller konkursbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten skall det finnas en föreståndare som har godkänts av&lt;br&gt;prövningsmyndigheten. I fråga om denne skall 6 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en föreståndare inte har anmälts till prövningsmyndigheten inom&lt;br&gt;en månad från dödsfallet eller konkursbeslutet, upphör tillståndet. Det-&lt;br&gt;samma gäller om föreståndaren inte godkänns och en annan föreståndare&lt;br&gt;inte anmäls inom den tid som prövningsmyndigheten bestämmer. Om&lt;br&gt;inte heller den andre föreståndaren godkänns, upphör tillståndet att gälla&lt;br&gt;tre veckor efter det att beslutet härom har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om det i uthymingsrörelsen eller i någon annan näringsverksamhet&lt;br&gt;som tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga missförhållanden&lt;br&gt;eller om annars förutsättningarna för tillstånd enligt 6 § inte längre&lt;br&gt;föreligger, skall tillståndet återkallas av prövningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandena inte är så allvarliga att äterkallelse bör ske, kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett tillstånd till uthymingsrörelse skall återkallas, om det vid pröv-&lt;br&gt;ning enligt 9 § framgår att någon av dem som prövningen avser är&lt;br&gt;olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett ärende som avses i 11 eller 12 § får inte avgöras utan att till-&lt;br&gt;ståndshavaren har getts skälig tid att byta ut den vars lämplighet prövas.&lt;br&gt;Om inte heller den nye godkänns skall tillståndet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett tillstånd som inte används skall återkallas, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om uthyrningsfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § I en uthymingsrörelse far ett fordon inte lämnas ut till någon annan&lt;br&gt;person som förare än den som kan visa att han har behörighet att föra&lt;br&gt;fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall iakttas att en buss som är inrätttad för fler än&lt;br&gt;17 personer inklusive föraren får lämnas ut endast till den som innehar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett sådant bevis på yrkeskompetens, som avses i artikel 5.2 andra&lt;br&gt;stycket c i rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985&lt;br&gt;om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter och som&lt;br&gt;inte är äldre än fem år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett intyg om minst ett års tjänstgöring som förare av buss i yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik under de senaste fem åren (körvaneintyg).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ett fordon som enligt fordonskungörelsen (1972:595) är registre-&lt;br&gt;ringsbesiktigat för taxitrafik far inte hyras ut till någon annan än den som&lt;br&gt;har tillstånd till sådan trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Prövningsmyndigheten utövar tillsyn över att tillståndshavaren&lt;br&gt;bedriver verksamheten enligt gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som uppsåtligen driver uthymingsrörelse enligt denna lag utan&lt;br&gt;tillstånd döms till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;villkor som har meddelats i tillståndet döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 15 eller 16 §&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En prövningsmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande&lt;br&gt;till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om prövningsmyndigheten överklagar en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstols beslut, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheten får föra talan även till förmån för den enskilda&lt;br&gt;parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ett beslut enligt denna lag eller med stöd därav meddelade före-&lt;br&gt;skrifter skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Regeringen far föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;denna lag. Undantag far förenas med villkor. Regeringen får också&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om registrering av tillståndsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta de nämnda befogenheterna åt förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 då lagen (1979:561) om&lt;br&gt;biluthyrning skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser skall gälla som&lt;br&gt;motsvarande tillstånd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett tillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser har&lt;br&gt;föreskrivits att tillståndet gäller endast under viss tid, skall föreskriften&lt;br&gt;fortfarande gälla. Även övriga villkor och begränsningar som har före-&lt;br&gt;skrivits i ett tillstånd skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som&lt;br&gt;har ersatts med en bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i stället&lt;br&gt;avse den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 31 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;prövning av någons lämplighet att prövning av någons lämplighet att&lt;br&gt;ha körkort, traktorkort, luftfarts- ha körkort, traktorkort, taxiförar-&lt;br&gt;certifikat eller sådant behörighets- legitimation enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;bevis som avses i luftfartslagen (0000:000), luftfartscertifikat eller&lt;br&gt;(1957:297) för uppgift om den en- sådant behörighetsbevis som avses i&lt;br&gt;skildes hälsotillstånd eller andra luftfartslagen (1957:297) för upp-&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det kan gift om den enskildes hälsotillstånd&lt;br&gt;antas att den som uppgiften rör eller eller andra personliga förhållanden,&lt;br&gt;någon honom närstående lider be- om det kan antas att den som upp-&lt;br&gt;tydande men om uppgiften röjs, giften rör eller någon honom när-&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte beslut i stående lider betydande men om&lt;br&gt;ärendet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppgiften röjs. Sekretessen gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen&lt;br&gt;(1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling föras dels ett för hela landet gemensamt utsök-&lt;br&gt;ningsregister (det centrala utsökningsregistret), dels ett regionalt utsök-&lt;br&gt;ningsregister för varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall användas inom exekutionsväsendet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verkställighet enligt utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-&lt;br&gt;ringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1—3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fördelning av mål, ärenden och handlingar mellan kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheter samt redovisning till sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren får användas av myn- Registren får användas av myn-&lt;br&gt;digheter utanför exekutionsväsen- digheter utanför exekutionsväsen-&lt;br&gt;det för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändamål som avses i andra 1. ändamål som avses i andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 3, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;planering, samordning och 2. planering, samordning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppföljning av revisions- och annan uppföljning av revisions- och annan&lt;br&gt;kontrollverksamhet vid beskattning kontrollverksamhet vid beskattning&lt;br&gt;och tulltaxering, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och tulltaxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utredningar vid bestämmande 3. utredningar vid bestämmande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och uppbörd av skatter, tullar och och uppbörd av skatter, tullar och&lt;br&gt;socialavgifter, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;tillsyn över innehavare av 4. tillsyn över innehavare av&lt;br&gt;trafiktillstånd och trafikansvariga trafiktillstånd och trafikansvariga&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagen (1988:263). samt övriga prövade som avses i 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 6, 7 och 16 §§ yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(0000:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsyn över innehavare av till-&lt;br&gt;stånd till biluthyrning och övriga&lt;br&gt;prövade som avses i 8—10 §§ bilut-&lt;br&gt;hyrningslagen (0000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:441&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:953) om åligganden&lt;br&gt;för personal inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;U §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen skyldig att lämna ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om upp-&lt;br&gt;giften i ett särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polis-&lt;br&gt;myndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift som behövs för en rättsmedicinsk undersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift som Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och&lt;br&gt;medicinska frågor behöver för sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja en&lt;br&gt;studerande från högskoleutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift som Vägverket be- 5. uppgift som Vägverket be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höver för prövning av någons höVer för prövning av någons&lt;br&gt;lämplighet att ha körkort eller lämplighet att ha körkort, traktor-&lt;br&gt;traktorkort. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kort eller taxiförarlegitimation en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt yrkestrafiklagen (0000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1979:560) om trans-&lt;br&gt;portförmedling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1979:560) om transportförmedling&lt;br&gt;skall upphöra att gälla vid utgången av 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1985:450) om buss-&lt;br&gt;och taxivärderingsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1985:450) om buss- och taxivärde-&lt;br&gt;ringsnämnden skall upphöra att gälla vid utgången av 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avgivit yttrande över betänkandet (SOU&lt;br&gt;1996:93) Ny yrkestrafiklagstiftning. Göta hovrätt, Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Länsrätten i Kopparbergs län, Riksåklagaren, Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen, Polismyndigheten i Göteborgs och Bohus län, Datainspektio-&lt;br&gt;nen, Socialstyrelsen, Vägverket, Buss- och taxivärderingsnämnden,&lt;br&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Generaltullstyrelsen, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jämtlands län, Länsstyrelsernas samrådsgrupp för yrkestrafikfrågor,&lt;br&gt;Svenska Lokaltrafikföreningen, Landstingsförbundet, Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorssamfundet SRS,&lt;br&gt;Branschsaneringsutredningen (Ju 1995:11), Biluthymingsbranschens&lt;br&gt;Riksförbund, Taxiägamas Riksförbund Fria Taxi, Svenska Bussbran-&lt;br&gt;schens Riksförbund, Industriförbundet, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Taxiförbundet, Svenska Transportarbetareförbundet, Svenska&lt;br&gt;Åkeriförbundet, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Transportin-&lt;br&gt;dustriförbund, Åkeriägamas Centralförbund, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, SACO - Sveriges Akademikers Centralorganisation och&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har kompletterande synpunkter kommit in från Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till yrkestrafiklag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller yrkesmässig trafik, varmed avses sådan trafik som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedrivs med personbilar, lastbilar, bussar, terrängmotorfordon eller&lt;br&gt;traktorer med tillkopplade släpfordon (traktortåg) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innebär att fordon och förare mot betalning ställs till allmänhetens&lt;br&gt;förfogande för transporter av personer eller gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller också särskilda bestämmelser om vissa transporter i&lt;br&gt;internationell vägtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i for-&lt;br&gt;donskungörelsen (1972:595).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med trafikhuvudman avses i denna lag detsamma som i lagen&lt;br&gt;(1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Yrkesmässig trafik kan drivas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Taxitrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik för persontrans-&lt;br&gt;porter som är tidtabellsbunden och där er-&lt;br&gt;sättningen bestäms särskilt för varje passage-&lt;br&gt;rare för sig. En förutsättning är vidare att&lt;br&gt;trafiken inte ingår som ett led i ett samman-&lt;br&gt;hängande arrangemang, där huvudsyftet är&lt;br&gt;ett annat än själva transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik för persontrans-&lt;br&gt;porter med personbil eller lätt lastbil som&lt;br&gt;inte är linjetrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beställningstrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Godstrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik för persontrans-&lt;br&gt;porter med buss, tung lastbil, terrängmotor-&lt;br&gt;fordon eller traktortåg som inte är linjetrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan yrkesmässig trafik som avser trans-&lt;br&gt;port av gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkesmässigt bedriva person-&lt;br&gt;och godstransporter på väg och om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och&lt;br&gt;andra behörighetsbevis för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers&lt;br&gt;etableringsrätt på området för nationella och internationella transporter (EGT nr L 124,&lt;br&gt;23 5 1996, s. 1, Celex 396L0026)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Trafiktillstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Yrkesmässig trafik far drivas endast av den som har trafiktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trafikhuvudman får utan särskilt tillstånd inom länet driva sådan&lt;br&gt;linjetrafik som inte berör något annat län. Trafikhuvudmannen far anlita&lt;br&gt;någon annan for att utföra sådan trafik. Den som utför trafiken skall ha&lt;br&gt;tillstånd till yrkesmässig trafik för persontransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Frågor om trafiktillstånd prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om sökanden eller innehavaren är en fysisk person, av länsstyrelsen&lt;br&gt;i det län där personen är folkbokförd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sökanden eller innehavaren är en juridisk person, varmed avses&lt;br&gt;även offentligrättsliga juridiska personer såsom staten, en kommun, ett&lt;br&gt;kommunalförbund eller ett landsting, av länsstyrelsen i det län där före-&lt;br&gt;tagets eller verksamhetens ledning finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller innehavaren är en fysisk person som inte är folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige eller en juridisk person vars ledning finns utanför&lt;br&gt;Sverige, prövas frågor om trafiktillstånd av Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket prövar frågor om tillstånd till linjetrafik som berör flera län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikansvariga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Hos juridiska personer som har trafiktillstånd skall det finnas en eller&lt;br&gt;flera personer som har särskilt ansvar för att verksamheten utövas i en-&lt;br&gt;lighet med gällande regler och god branschsed samt på ett trafiksäkert&lt;br&gt;sätt (trafikansvariga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trafikansvarig skall också finnas för utomlands bosatta närings-&lt;br&gt;idkare som driver tillståndspliktig trafik i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Trafikansvariga är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i aktiebolag och ekonomiska föreningar den verkställande direk-&lt;br&gt;tören, om det finns en sådan, eller annars den styrelseledamot som bo-&lt;br&gt;laget eller föreningen har utsett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i kommanditbolag och andra handelsbolag varje bolagsman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i ideella föreningar och stiftelser den styrelseledamot som före-&lt;br&gt;ningen eller stiftelsen har utsett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i europeiska ekonomiska intressegrupperingar företagsledaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i utländska företag (filialer) den verkställande direktören i filialen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i statliga, kommunala organ och hos andra privaträttsliga juridiska&lt;br&gt;personer än som avses i 1-5 den eller de som organet respektive den&lt;br&gt;juridiska personen har utsett, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för näringsverksamhet som drivs av utomlands bosatta närings-&lt;br&gt;idkare föreståndaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får prövningsmyndigheten medge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att någon annan än den eller de som nu har angetts skall vara trafik-&lt;br&gt;ansvarig, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att kommanditdelägare undantas från att vara trafikansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Trafiktillstånd får endast ges till den som med hänsyn till yrkeskun-&lt;br&gt;nande, ekonomiska förhållanden och gott anseende enligt 11 § bedöms&lt;br&gt;vara lämplig att driva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I fråga om juridiska personer och utomlands bosatta näringsidkare&lt;br&gt;skall prövningen enligt 5 § avse den eller de som är trafikansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall, utom när det gäller yrkeskunnande, prövningen i fråga&lt;br&gt;om en privaträttslig juridisk person och en utomlands bosatt närings-&lt;br&gt;idkare avse den juridiska personen respektive näringsidkaren i sig samt&lt;br&gt;följande personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den verkställande direktören och annan som genom en ledande&lt;br&gt;ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verk-&lt;br&gt;samheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget&lt;br&gt;eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med&lt;br&gt;den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jäm-&lt;br&gt;förligt ekonomiskt intresse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant anses&lt;br&gt;den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672) är att&lt;br&gt;anse som närstående till gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om någon av dem som anges i 6 § byts ut eller om det tillkommer&lt;br&gt;någon sådan person, skall den nya personens lämplighet prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kravet på yrkeskunnande skall anses uppfyllt av den som har god-&lt;br&gt;känts vid ett av Vägverket anordnat skriftligt prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provet skall avse de kunskaper som en tillståndshavare bör ha i fråga&lt;br&gt;om främst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rättsregler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företagsledning och ekonomisk ledning av ett företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tekniska normer och driftsförhållanden, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. trafiksäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på yrkeskunnande skall även anses uppfyllt av den som kan&lt;br&gt;visa ett sådant bevis om yrkesmässig kompetens som har utfärdats av en&lt;br&gt;annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i en-&lt;br&gt;lighet med rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att&lt;br&gt;yrkesmässigt bedriva person- och godstransport på väg och om ömse-&lt;br&gt;sidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers etablerings-&lt;br&gt;rätt på området för nationella och internationella transporter.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Innehavaren av trafiktillstånd skall ha tillräckliga ekonomiska resur-&lt;br&gt;ser för att på ett tillbörligt sätt kunna starta och driva företaget. Vid pröv-&lt;br&gt;ningen härav skall främst likviditet och soliditet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte särskilda skäl föranleder annat skall tillståndshavaren anses ha&lt;br&gt;tillräckliga resurser, om han förfogar över kapital och reserver om minst&lt;br&gt;100 000 kronor för ett fordon och 50 000 kronor för varje därutöver till-&lt;br&gt;kommande fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som söker tillstånd skall kunna styrka att han uppfyller kravet&lt;br&gt;på ekonomiska resurser enligt 9 §. Den som innehar tillstånd skall kunna&lt;br&gt;styrka att han fortlöpande uppfyller detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid prövningen av sökanden i fråga om kravet på gott anseende&lt;br&gt;skall särskilt beaktas sökandens vilja och förmåga att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständig-&lt;br&gt;heter av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på gott anseende anses inte uppfyllt av den som har dömts för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allvarliga brott, inräknat ekonomiska brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. allvarliga eller upprepade överträdelser av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) denna lag, yrkestrafikförordningen (1998:000) eller föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) författningar eller föreskrifter om vägtrafik och vägtransporter,&lt;br&gt;särskilt bestämmelser om förares kör- och vilotider, fordons vikt och&lt;br&gt;mått, fordons utrustning och beskaffenhet eller av väsentlig be-&lt;br&gt;tydelse för trafiken, trafiksäkerheten eller skyddet av miljön eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bestämmelser om löne- och anställningsförhållanden i branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om en ansökan om trafiktillstånd avslås på grund av omständig-&lt;br&gt;heter som anges i 11 § skall en tid på lägst sex månader och högst fem år&lt;br&gt;bestämmas, under vilken den prövade skall anses olämplig att driva&lt;br&gt;yrkesmässig trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillstånd till linjetrafik far inte ges, om det görs sannolikt att den&lt;br&gt;avsedda trafiken i betydande mån skulle komma att skada förutsättning-&lt;br&gt;arna för att driva järnvägstrafik eller trafik enligt 1 § andra stycket. Till-&lt;br&gt;stånd far dock alltid ges, om en avsevärt bättre trafikförsörjning däri-&lt;br&gt;genom skulle uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;EGTnrL 124, 23.5.1996, s. 1 (Celex 396L0026).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillstånd till linjetrafik får förenas med villkor som är ägnade att&lt;br&gt;motverka sådan skada som avses i 13 §. Sådana villkor får endast&lt;br&gt;meddelas i samband med att tillstånd ges eller omprövas enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får trafiktillstånd förenas med villkor om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl. Sådana villkor får föreskrivas såväl i samband med att tillstånd ges&lt;br&gt;som senare under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsgiltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Trafiktillstånd gäller tills vidare. Om det finns särskilda skäl, kan&lt;br&gt;tillståndet begränsas till viss tid eller till vissa transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillståndets fortsatta giltighet kan prövas på nytt enligt 13 § när tio&lt;br&gt;år har förflutit efter det att det har meddelats och därefter vart tionde år.&lt;br&gt;Prövningen skall göras endast om den begärs av en trafikhuvudman, eller&lt;br&gt;någon som bedriver järnvägstrafik, som berörs av linjetrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begäran far ges in till prövningsmyndigheten tidigast två år&lt;br&gt;och senast ett år före utgången av den löpande tioårsperioden. Om till-&lt;br&gt;ståndet är begränsat till viss tid, skall begäran ges in senast ett år före&lt;br&gt;utgången av den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om tillståndshavaren dör, övergår tillståndet på dödsboet. Om&lt;br&gt;tillståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet.&lt;br&gt;Tillståndet gäller, om inte prövningsmyndigheten på grund av särskilda&lt;br&gt;skäl medger längre giltighetstid, under högst sex månader räknat från&lt;br&gt;dödsfallet eller konkursbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten skall det finnas en föreståndare som har godkänts av&lt;br&gt;prövningsmyndigheten. I fråga om denne skall 5 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte har anmälts en föreståndare till prövningsmyndigheten&lt;br&gt;inom en månad efter dödsfallet eller konkursbeslutet, upphör tillståndet.&lt;br&gt;Detsamma gäller om föreståndaren inte godkänns och det inte anmäls en&lt;br&gt;annan föreståndare inom den tid som prövningsmyndigheten bestämmer.&lt;br&gt;Om inte heller den andre föreståndaren godkänns, upphör tillståndet att&lt;br&gt;gälla tre veckor efter det att beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för persontransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som har tillstånd till persontransporter far även frakta gods&lt;br&gt;med fordon som tillståndet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som har tillstånd till taxitrafik är skyldig att före färden genom&lt;br&gt;lämpliga åtgärder låta passagerama få kännedom om den taxa som han&lt;br&gt;tillämpar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxan skall vara uppbyggd så att priset för transporten dels enkelt kan&lt;br&gt;bedömas före färden, dels med kännedom om körd sträcka och nyttjad tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enkelt kan beräknas efter färden. Taxan får inte vara uppbyggd så att Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;grunderna for prisets bestämmande förändras under färden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om prisinformation finns också i prisinformationslagen&lt;br&gt;(1991:601).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Taxiförarlegitimation m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Krav på taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En personbil eller en lätt lastbil får föras i linjetrafik eller taxitrafik&lt;br&gt;endast av den som har taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Frågor om taxiförarlegitimation prövas av länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;sökanden eller innehavaren är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om taxiförarlegitimation för den som inte är folkbokförd i&lt;br&gt;Sverige prövas av Länsstyrelsen i Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen avseende taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Taxiförarlegitimation får ges till den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 21 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan minst två år har körkort med behörigheten B eller har körkort&lt;br&gt;med behörigheten D,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppfyller de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till&lt;br&gt;säkerheten för passagerare och andra trafikanter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig att&lt;br&gt;tjänstgöra som förare i taxitrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i första stycket 2 om krav på innehav av körkort med be-&lt;br&gt;hörigheten B under minst två år gäller inte den som under de tre senaste&lt;br&gt;åren har haft taxiförarlegitimation och som vid ansökan om ny sådan har&lt;br&gt;körkort med behörigheten B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En taxiförarlegitimation gäller endast tillsammans med ett giltigt kör-&lt;br&gt;kort. Legitimationen får förenas med villkor som är motiverade av medi-&lt;br&gt;cinska eller andra särskilda skäl. Villkor får meddelas såväl i samband&lt;br&gt;med att legitimationen beslutas som senare under giltighetstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en ansökan om taxiförarlegitimation avslås på grund av att&lt;br&gt;kravet på laglydnad enligt 3 § 4 inte anses uppfyllt skall en tid på lägst&lt;br&gt;sex månader och högst fem år bestämmas under vilken den prövade skall&lt;br&gt;anses olämplig att inneha taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kravet på yrkeskunnande enligt 3 § 4 skall anses uppfyllt av den&lt;br&gt;som har godkänts vid ett skriftligt prov som anordnats av Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Genom förhandsbesked kan prövas om det finns hinder mot att taxi-&lt;br&gt;förarlegitimation ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I ett mål eller ärende om taxiförarlegitimation får prövningsmyndig-&lt;br&gt;heten förelägga den enskilde att ge in läkarintyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som söker eller innehar taxiförarlegitimation är skyldig att&lt;br&gt;genomgå läkarundersökning, blodprovstagning eller annan liknande&lt;br&gt;undersökning för prövning av de medicinska krav som avses i denna lag&lt;br&gt;eller i föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en läkare vid undersökning av en innehavare av taxiförarlegiti-&lt;br&gt;mation finner att denne av medicinska skäl är uppenbart olämplig att&lt;br&gt;inneha sådan legitimation, skall läkaren anmäla det till prövningsmyn-&lt;br&gt;digheten. Innan någon anmälan görs skall läkaren underrätta innehava-&lt;br&gt;ren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning anta att inne-&lt;br&gt;havaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att föra ett&lt;br&gt;fordon i sådan trafik som avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på förarbehörighet i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Traktortåg eller tung terrängvagn far föras i yrkesmässig trafik&lt;br&gt;endast av den som har körkort med behörigheten C, D eller E eller har&lt;br&gt;taxiförarlegitimation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett utländskt körkort medför inte rätt för någon annan än med-&lt;br&gt;borgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. köra svenskregistrerat motordrivet fordon i yrkesmässig trafik, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köra svenskregistrerad lastbil eller buss i förvärvsverksamhet för&lt;br&gt;transport av personer eller gods.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Internationella vägtransporter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med internationella vägtransporter avses yrkesmässiga transporter på&lt;br&gt;väg av personer eller gods till eller från Sverige eller i transittrafik&lt;br&gt;genom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För internationella transporter inom Europeiska ekonomiska sam-&lt;br&gt;arbetsområdet (EES) gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt för transporter med fordon som är registrerade i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Internationella vägtransporter och yrkesmässig trafik utom landet&lt;br&gt;med bil som är registrerad i Sverige far drivas endast av den som har&lt;br&gt;trafiktillstånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § På grund av överenskommelse mellan Sverige och en annan stat kan&lt;br&gt;det vid trafik som avses i 2 § krävas särskilt tillstånd för transport av&lt;br&gt;personer eller gods med ett fordon som är registrerat i Sverige&lt;br&gt;(transporttillstånd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt för transporter med fordon som är registrerade i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Internationella vägtransporter och annan yrkesmässig trafik i Sverige&lt;br&gt;med bil som är registrerad i utlandet får utföras endast av den som har&lt;br&gt;getts tillstånd av en behörig utländsk myndighet till sådana transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § På grund av överenskommelse mellan Sverige och en annan stat kan&lt;br&gt;det vid trafik som avses i 4 § utöver tillstånd enligt den bestämmelsen&lt;br&gt;krävas särskilt tillstånd av en behörig Utländsk myndighet för transport&lt;br&gt;av personer eller gods med ett fordon som är registrerat i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid trafik som avses i 4 §, med fordon registrerade i en stat med vilken&lt;br&gt;Sverige inte har någon överenskommelse om vägtransporter, krävs ut-&lt;br&gt;över tillstånd enligt den bestämmelsen tillstånd av behörig svensk myn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frågor om transporttillstånd och tillstånd enligt 5 § andra stycket&lt;br&gt;prövas när det gäller persontransporter av Vägverket och när det gäller&lt;br&gt;godstransporter av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Transporttillstånd far endast meddelas den som kan förväntas iaktta&lt;br&gt;de bestämmelser som gäller for trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När ett transporttillstånd meddelas skall det förenas med de villkor&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett transporttillstånd får inte överlåtas utan medgivande av den myn-&lt;br&gt;dighet som har meddelat det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Äterkallelse av tillstånd och taxiförarlegitimation m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:63&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av trafiktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om det i den yrkesmässiga trafiken eller i övrigt vid driften av&lt;br&gt;trafikrörelsen eller i annan näringsverksamhet som tillståndshavaren&lt;br&gt;driver har förekommit allvarliga missförhållanden eller om annars förut-&lt;br&gt;sättningarna för tillstånd enligt 2 kap. 5 § inte längre föreligger, skall&lt;br&gt;tillståndet återkallas av prövningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandena inte är så allvarliga att tillståndet bör återkallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan i stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett tillstånd skall återkallas enligt 1 § om en tillståndshavare, en&lt;br&gt;trafikansvarig eller någon annan som prövats enligt 2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har dömts för allvarliga brott, inräknat ekonomiska brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har dömts för allvarliga eller upprepade överträdelser av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) denna lag, yrkestrafikförordningen (1998:000) eller föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har meddelats med stöd av dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) författningar eller föreskrifter om vägtrafik och vägtransporter,&lt;br&gt;särskilt bestämmelser om förares kör- och vilotider, fordons vikt och&lt;br&gt;mått, fordons utrustning och beskaffenhet eller av väsentlig be-&lt;br&gt;tydelse för trafiken, trafiksäkerheten eller skyddet av miljön, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bestämmelser om löne- och anställningsförhållanden i branschen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på väsentligt sätt har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter mot det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna vad avser betalning av skatter och avgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på väsentligt sätt har åsidosatt villkor för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall också återkallas, om det vid prövning som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 § framgår att någon av dem som prövats är olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett tillstånd återkallas på grund av någon av de omständigheter&lt;br&gt;som anges i 2 § eller på grund av allvarliga missförhållanden enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket skall en tid på lägst tre och högst fem år bestämmas, under&lt;br&gt;vilken den prövade skall anses olämplig att driva yrkesmässig trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett ärende som avses i 2 och 3 §§ får inte avgöras utan att tillstånds-&lt;br&gt;havaren har getts skälig tid att byta ut en trafikansvarig eller annan vars&lt;br&gt;lämplighet prövas. Om inte heller den nya personen godkänns skall till-&lt;br&gt;ståndet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett tillstånd som inte används skall återkallas, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av taxiförarlegitimation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En taxiförarlegitimation skall återkallas av prövningsmyndigheten&lt;br&gt;om innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom brottslig gärning eller på grund av andra missförhållanden&lt;br&gt;har visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i linjetrafik eller taxitrafik&lt;br&gt;enligt 3 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte längre uppfyller de medicinska krav som avses i 3 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte följer ett föreläggande att ge in läkarintyg, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begär att legitimationen skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de missförhållanden som avses i första stycket 1 inte är så allvar-&lt;br&gt;liga att tillståndet bör återkallas kan i stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en taxiförarlegitimation återkallas på grund av omständigheter&lt;br&gt;som anges i 6 § 1 skall en tid på lägst tre och högst fem år bestämmas,&lt;br&gt;under vilken den prövade skall anses olämplig att inneha taxiförarlegiti-&lt;br&gt;mation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En taxiförarlegitimation skall återkallas tills vidare i avvaktan på&lt;br&gt;slutligt avgörande, om det på sannolika skäl kan antas att legitimationen&lt;br&gt;kommer att slutligt återkallas enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En taxiförarlegitimation skall tas om hand av en polisman eller en&lt;br&gt;åklagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det finns grund för att ta hand om innehavarens körkort enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om körkortet eller legitimationen har återkallats, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om legitimationen återkallats tills vidare enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En taxiförarlegitimation är ogiltig under den tid den är omhändertagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en taxiförarlegitimation har omhändertagits av annat skäl än att&lt;br&gt;det finns grund för att omhänderta innehavarens körkort, skall prövnings-&lt;br&gt;myndigheten utan dröjsmål avgöra om legitimationen skall återkallas tills&lt;br&gt;vidare eller lämnas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När en taxiförarlegitimation återkallas, tas om hand eller blir ogiltig&lt;br&gt;av något annat skäl skall innehavaren efter anmaning överlämna den till&lt;br&gt;Vägverket eller en polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om en taxiförarlegitimation har blivit ogiltig endast på grund av att&lt;br&gt;föreskriven körkortsbehörighet saknas, skall legitimationen lämnas ut i&lt;br&gt;samband med att körkortet lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av transporttillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När ett trafiktillstånd återkallas skall även berörda tillstånd enligt&lt;br&gt;4 kap. 3 § återkallas av prövningsmyndighet som anges i 4 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall reglerna om äterkallelse av trafiktillstånd i 1-5 §§ tilläm-&lt;br&gt;pas även i fråga om transporttillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Till grund för slutlig äterkallelse eller varning med anledning av&lt;br&gt;brottslig gärning skall beträffande frågan om brott föreligger läggas en&lt;br&gt;lagakraftvunnen dom eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap.&lt;br&gt;7 § rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Med en svensk dom jämställs en brottmålsdom eller ett annat lik-&lt;br&gt;värdigt avgörande som har meddelats av en utländsk domstol eller någon&lt;br&gt;annan utländsk myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ett beslut om äterkallelse eller varning skall delges den som be-&lt;br&gt;slutet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Prövningsmyndigheten utövar tillsyn över att tillståndshavare be-&lt;br&gt;driver verksamheten enligt gällande bestämmelser. Prövningsmyndig-&lt;br&gt;heten skall också i övrigt verka för att kraven på trafiksäkerhet, trafik-&lt;br&gt;miljö och arbetsmiljö uppfylls samt för att yrkesmässig trafik bedrivs&lt;br&gt;under konkurrensvillkor som är lika för alla trafikutövare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheten utövar också tillsyn över att innehavare av taxi-&lt;br&gt;förarlegitimation uppfyller de krav som gäller för legitimationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Bestämmelser om tillsyn över handikappanpassning av kollektiv-&lt;br&gt;trafik finns i lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Straffbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Olaga yrkesmässig trafik m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som uppsåtligen driver yrkesmässig trafik enligt denna lag utan&lt;br&gt;tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;villkor som har meddelats i tillståndet döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställaransvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Har yrkesmässig trafik enligt denna lag drivits utan tillstånd, döms&lt;br&gt;den som yrkesmässigt för egen eller annans räkning har slutit avtal om&lt;br&gt;transporten med trafikutövaren till böter eller fängelse i högst ett år, om&lt;br&gt;han kände till eller hade skälig anledning anta att tillstånd saknades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott mot bestämmelserna om taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som i strid mot 3 kap. 1 § uppsåtligen för ett fordon utan att&lt;br&gt;inneha taxiförarlegitimation döms till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms en tillståndshavare som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet i strid mot 3 kap. 1 § anlitar förare som saknar taxiförarlegi-&lt;br&gt;timation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot villkor som&lt;br&gt;har meddelats för taxiforarlegitimationen döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brott mot bestämmelserna om krav på förarbehörighet i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som uppsåtligen bryter mot bestämmelserna i 3 kap. 10 eller&lt;br&gt;11 § döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som i fall som avses i 3 kap. 10 eller 11 § uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet överlämnar åt eller på annat sätt tillåter annan att föra fordon&lt;br&gt;utan att denne är berättigad till det döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hindrande av fortsatt färd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett fordon framförs i strid mot denna lag eller en föreskrift eller&lt;br&gt;ett villkor som har meddelats med stöd därav far polisman eller&lt;br&gt;tulltjänsteman hindra fortsatt färd. Därvid får medges att det fordon med&lt;br&gt;vilket transporten sker förs till närmaste lämpliga uppställnings- eller&lt;br&gt;avlastningsplats eller verkstad. I fråga om ett fordon som är registrerat i&lt;br&gt;utlandet och som förs in i Sverige får medges att det omedelbart förs ut&lt;br&gt;ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande av registreringsskylt för taxifordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En registreringsskylt som avses i 18 § tredje stycket bilregisterkun-&lt;br&gt;görelsen (1972:599) far tas om hand av polisman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fordonet utan tillstånd används i taxitrafik eller om det av annan&lt;br&gt;anledning inte längre finns förutsättningar för att fordonet skall ha en&lt;br&gt;sådan skylt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om fordonet är belagt med körförbud enligt fordonskungörelsen&lt;br&gt;(1972:595),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det för fordonet gäller brukandeförbud enligt bilregisterkun-&lt;br&gt;görelsen eller fordonsskattelagen (1988:327), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om fordonet saknar föreskriven trafikförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett omhändertagande av registreringsskyltar tillämpas 6 § andra&lt;br&gt;meningen på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biträde vid förundersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid förundersökning som gäller brott enligt 1 § får åklagare eller&lt;br&gt;polismyndighet som leder undersökningen begära hjälp av en tullmyn-&lt;br&gt;dighet samt ge tulltjänsteman i uppdrag att genomföra en viss åtgärd&lt;br&gt;under förundersökningen, om det är lämpligt med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning att anta att brott enligt första stycket har för-&lt;br&gt;övats, har en tulltjänsteman samma befogenhet som tillkommer polisman&lt;br&gt;att hålla förhör och vidta andra åtgärder enligt 23 kap. 3 § tredje stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Trafiktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Länsstyrelsens beslut i frågor om beviljande av tillstånd till linje-&lt;br&gt;trafik, villkor för sådant tillstånd och omprövning enligt 2 kap. 16 § får&lt;br&gt;överklagas hos Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i andra frågor som rör tillstånd till linjetrafik än&lt;br&gt;sådana som avses i första stycket får överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Länsstyrelsens beslut i frågor om taxitrafik, beställningstrafik med&lt;br&gt;buss och godstrafik får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vägverkets beslut i frågor om linjetrafik får överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen. Vägverkets beslut om äterkallelse eller varning i ett ärende om&lt;br&gt;linjetrafik överklagas dock hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxiförarlegitimation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Länsstyrelsens beslut i frågor om taxiförarlegitimation får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporttillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vägverkets och Generaltullstyrelsens beslut i frågor om transporttill-&lt;br&gt;stånd och tillstånd enligt 3 kap. 5 § andra stycket får överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Beslut i fråga om skriftliga prov enligt 2 kap. 8 § eller 3 kap. 5 §&lt;br&gt;eller om omhändertagande enligt 5 kap. 9 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande att ge in läkarintyg får överklagas endast i samband&lt;br&gt;med överklagande av det beslut genom vilket ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en förvaltningsmyndighet överklagar en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstols beslut, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag då beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltningsmyndighet får föra talan även till förmån för den en-&lt;br&gt;skilda parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva eller i enskilda fall medge undantag från denna lag. Undantag får&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag&lt;br&gt;samt meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. taxitrafik såvitt gäller prisinformation, utmärkning av fordon och&lt;br&gt;den lokalkännedom som taxiförare bör ha,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. taxameterutrustning samt användning och kontroll av sådan utrust-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. registrering av tillståndsinnehav och innehav av taxiförarlegitima-&lt;br&gt;tion samt avgifter för den kontroll som behövs, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kunskapskrav för fordonsbesättningar vid vägtransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utom-&lt;br&gt;ordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att denna lag helt eller delvis inte skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 då lagen (1985:449) om&lt;br&gt;rätt att driva viss linjetrafik och yrkestrafiklagen (1988:263) skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Trafiktillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;gälla som motsvarande tillstånd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det i ett tillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;har föreskrivits att tillståndet gäller endast under viss tid, skall föreskrif-&lt;br&gt;ten fortfarande gälla. Även övriga villkor och begränsningar som har&lt;br&gt;föreskrivits i ett sådant tillstånd skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ett särskilt medgivande till trafik som har lämnats enligt lagen om&lt;br&gt;rätt att driva viss linjetrafik gäller också fortsättningsvis, inbegripet de&lt;br&gt;villkor och begränsningar som kan ha föreskrivits for det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I fråga om den som har erhållit trafiktillstånd enligt äldre bestäm-&lt;br&gt;melser tillämpas kapitalkraven i 5 b § yrkestrafikförordningen&lt;br&gt;(1988:1503) intill utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Ärende som före ikraftträdandet inte har avslutats hos den myndig-&lt;br&gt;het, som enligt äldre bestämmelser är behörig att pröva det, skall prövas&lt;br&gt;av den myndigheten även om denna inte är behörig enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som&lt;br&gt;har ersatts med en bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i stället&lt;br&gt;avse den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om biluthyrning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller yrkesmässig uthyrning av bilar och terrängmotor-&lt;br&gt;fordon utan förare för kortare tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fordonsbegreppen i denna lag har samma betydelse som i&lt;br&gt;fordonskungörelsen (1972:595).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Tillstånd krävs för att driva en uthymingsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Frågor om tillstånd till uthymingsrörelse prövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om sökanden eller innehavaren är en fysisk person, av länsstyrelsen&lt;br&gt;i det län där personen är folkbokförd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om sökanden eller innehavaren är en juridisk person, av länsstyrel-&lt;br&gt;sen i det län där företagets ledning finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller innehavaren är en fysisk person som inte är folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige eller en juridisk person där företagets ledning finns&lt;br&gt;utanför Sverige, prövas frågor om tillstånd av Länsstyrelsen i Stock-&lt;br&gt;holms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett tillstånd gäller tills vidare. Om det finns särskilda skäl, far det&lt;br&gt;begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd far förenas med villkor, om det finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Villkor får meddelas såväl i samband med att ett tillstånd ges som senare&lt;br&gt;under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tillstånd till uthymingsrörelse får ges endast till den som med hän-&lt;br&gt;syn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden, vilja och förmåga att&lt;br&gt;fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt&lt;br&gt;andra omständigheter av betydelse bedöms vara lämplig att driva verk-&lt;br&gt;samheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Hos juridiska personer som har tillstånd till uthymingsrörelse skall&lt;br&gt;det finnas en eller flera personer som har särskilt ansvar för att verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs i enlighet med gällande regler och god branschsed samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tillgodoseende av trafiksäkerhetens krav. En eller flera ansvariga&lt;br&gt;skall också finnas för uthymingsrörelser som bedrivs i Sverige av utom-&lt;br&gt;lands bosatta näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig är den eller de som tillståndshavaren utser därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I fråga om juridiska personer och utomlands bosatta näringsidkare&lt;br&gt;skall prövningen enligt 6 § avse den eller de som är ansvariga för uthyr-&lt;br&gt;ningsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall, utom när det gäller yrkeskunnande, prövningen i fråga&lt;br&gt;om en juridisk person eller en utomlands bosatt näringsidkare avse den&lt;br&gt;juridiska personen respektive näringsidkaren i sig samt följande&lt;br&gt;personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den verkställande direktören och annan som genom en ledande&lt;br&gt;ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verk-&lt;br&gt;samheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter som till följd av eget&lt;br&gt;eller närståendes ekonomiska intresse har en väsentlig gemenskap med&lt;br&gt;den juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jäm-&lt;br&gt;förligt ekonomiskt intresse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närstående till en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant anses&lt;br&gt;den som enligt 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672) är att&lt;br&gt;anse som närstående till gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om någon av dem som anges i 8 § byts ut eller om det tillkommer&lt;br&gt;någon sådan person, skall den nya personens lämplighet prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om tillståndshavaren dör, övergår tillståndet på dödsboet. Om&lt;br&gt;tillståndshavaren försätts i konkurs, övergår tillståndet på konkursboet.&lt;br&gt;Tillståndet gäller, om inte prövningsmyndigheten på grund av särskilda&lt;br&gt;skäl medger längre giltighetstid, under högst sex månader räknat från&lt;br&gt;dödsfallet eller konkursbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten skall det finnas en föreståndare som har godkänts av&lt;br&gt;prövningsmyndigheten. I fråga om denne skall 6 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte har anmälts en föreståndare till prövningsmyndigheten&lt;br&gt;inom en månad efter dödsfallet eller konkursbeslutet, upphör tillståndet.&lt;br&gt;Detsamma gäller om föreståndaren inte godkänns och det inte anmäls en&lt;br&gt;annan föreståndare inom den tid som prövningsmyndigheten bestämmer.&lt;br&gt;Om inte heller den andre föreståndaren godkänns, upphör tillståndet att&lt;br&gt;gälla tre veckor efter det att beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om det i uthymingsrörelsen eller i någon annan näringsverksamhet&lt;br&gt;som tillståndshavaren driver har förekommit allvarliga missförhållanden&lt;br&gt;eller om annars förutsättningarna för tillstånd enligt 6 § inte längre före-&lt;br&gt;ligger, skall tillståndet återkallas av prövningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandena inte är så allvarliga att tillståndet bör återkallas,&lt;br&gt;kan i stället varning meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett tillstånd till uthymingsrörelse skall återkallas, om det vid pröv-&lt;br&gt;ning enligt 9 § framgår att någon av dem som prövningen avser är&lt;br&gt;olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett ärende som avses i 11 eller 12 § far inte avgöras utan att till-&lt;br&gt;ståndshavaren har getts skälig tid att byta ut den vars lämplighet prövas.&lt;br&gt;Om inte heller den nya personen godkänns skall tillståndet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett tillstånd som inte används skall återkallas, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett beslut om äterkallelse eller varning skall delges den som be-&lt;br&gt;slutet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om uthyrningsfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § I en uthymingsrörelse far ett fordon inte lämnas ut till någon annan&lt;br&gt;person som förare än den som kan visa att han har behörighet att föra&lt;br&gt;fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En buss som är inrättad för fler än sjutton personer inklusive föra-&lt;br&gt;ren far endast lämnas ut till den som innehar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett sådant bevis på yrkeskompetens som avses i artikel 5.2 andra&lt;br&gt;stycket c i rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985&lt;br&gt;om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; och som&lt;br&gt;inte är äldre än fem år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett intyg om minst ett års tjänstgöring som förare av buss i yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik eller motsvarande erfarenhet under de senaste fem åren&lt;br&gt;(körvaneintyg).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett fordon som enligt fordonskungörelsen (1972:595) är registre-&lt;br&gt;ringsbesiktigat för taxitrafik får inte hyras ut till någon annan än den som&lt;br&gt;har tillstånd till sådan trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Prövningsmyndigheten utövar tillsyn över att tillståndshavaren&lt;br&gt;bedriver verksamheten enligt gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGTnrL370, 31 12.1985, s. 1 (Celex 385R3820).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som uppsåtligen driver uthymingsrörelse enligt denna lag utan&lt;br&gt;tillstånd döms till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;villkor som har meddelats i tillståndet döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmel-&lt;br&gt;serna i 16, 17 eller 18 § döms till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En prövningsmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande&lt;br&gt;till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om prövningsmyndigheten överklagar en allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stols beslut, skall överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag då beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheten får föra talan även till förmån för den enskilda&lt;br&gt;parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Regeringen far föreskriva eller i enskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;denna lag. Undantag får förenas med villkor. Regeringen far också&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om registrering av tillståndsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta de nämnda befogenheterna åt förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 då lagen (1979:561) om&lt;br&gt;biluthyrning skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Tillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser skall gälla&lt;br&gt;som motsvarande tillstånd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det i ett tillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;har föreskrivits att tillståndet gäller endast under viss tid, skall föreskrif&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten fortfarande gälla. Även övriga villkor och begränsningar som har&lt;br&gt;föreskrivits i ett tillstånd skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som&lt;br&gt;har ersatts med en bestämmelse i denna lag, skall hänvisningen i stället&lt;br&gt;avse den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 31 § sekretesslagen (1980:100)' och&lt;br&gt;bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;prövning av någons lämplighet att&lt;br&gt;ha körkort, traktorkort, luftfarts-&lt;br&gt;certifikat eller sådant behörighets-&lt;br&gt;bevis som avses i luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297) för uppgift om den en-&lt;br&gt;skildes hälsotillstånd eller andra&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider be-&lt;br&gt;tydande men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte beslut i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om&lt;br&gt;prövning av någons lämplighet att&lt;br&gt;ha körkort, traktorkort, taxiförar-&lt;br&gt;legitimation enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1998:000), luftfartscertifikat eller&lt;br&gt;sådant behörighetsbevis som avses&lt;br&gt;i luftfartslagen (1957:297) för&lt;br&gt;uppgift om den enskildes hälsotill-&lt;br&gt;stånd eller andra personliga för-&lt;br&gt;hållanden, om det kan antas att den&lt;br&gt;som uppgiften rör eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider betydande&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretes-&lt;br&gt;sen gäller dock inte beslut i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1997:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfälligheter prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;eller andra enskilda där totalför- förmåner för totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;svarspliktiga fullgör civilplikt som fullgör civilplikt (SFS&lt;br&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsföreningen Svensk fisk, statligt stöd i marknadsreglerande&lt;br&gt;ekonomisk förening &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;syfte (SFS 1974:226)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksprovplatsema Aktiebolaget kontroll som riksprovplats (SFS&lt;br&gt;Svensk Anläggningsprovning, 1992:1119)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning&lt;br&gt;och Apoteksbolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktie- förvaltningen av de lån som anges i&lt;br&gt;bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om&lt;br&gt;Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar för vissa&lt;br&gt;staten ägda bolag som övertar statligt reglerade bostadslån m.m.&lt;br&gt;ansvaret för de statligt finansierade samt lån enligt förordningen&lt;br&gt;bostadslånen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1989:858) om ersättningslån för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsändamål, i den mån hand-&lt;br&gt;lingarna inkommit eller upprättats&lt;br&gt;före den 1 januari 1997, och för&lt;br&gt;tiden därefter sådana handlingar i&lt;br&gt;låneärenden enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:1021) om tilläggslån för om-&lt;br&gt;byggnad av bostadshus, m.m. som&lt;br&gt;överlämnas av Boverket samt&lt;br&gt;handlingar i ärenden om icke ut-&lt;br&gt;betalda bostadslån till ny- eller om-&lt;br&gt;byggnad enligt nybyggnadslåneför-&lt;br&gt;ordningen (1986:692) för bostäder&lt;br&gt;eller ombyggnadslåneförordningen&lt;br&gt;(1986:693) för bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som&lt;br&gt;nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos&lt;br&gt;organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till&lt;br&gt;numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd&lt;br&gt;av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsorganen Aktiebolaget fordonskontroll (SFS 1994:2043)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Bilprovning, SMP Svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinprovning Aktiebolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAQ Kontroll Aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag, föreningar, samfälligheter prövning av frågor om ledighet och&lt;br&gt;eller andra enskilda där totalfor- förmåner för totalforsvarspliktiga&lt;br&gt;svarspliktiga fullgör civilplikt som fullgör civilplikt (SFS&lt;br&gt;1994:1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsföreningen Svensk fisk,&lt;br&gt;ekonomisk förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt stöd i marknadsreglerande&lt;br&gt;syfte (SFS 1974:226)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktie- förvaltningen av de lån som anges i&lt;br&gt;bolag, SBAB och SBAB, Statens bilagan till lagen (1996:1179) om&lt;br&gt;Bostadslåneaktiebolag samt det av ändrade förutsättningar for vissa&lt;br&gt;staten ägda bolag som övertar statligt reglerade bostadslån m.m.&lt;br&gt;ansvaret for de statligt finansierade samt lån enligt förordningen&lt;br&gt;bostadslånen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1989:858) om ersättningslån for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsändamål, i den mån hand-&lt;br&gt;lingarna inkommit eller upprättats&lt;br&gt;före den 1 januari 1997, och for&lt;br&gt;tiden därefter sådana handlingar i&lt;br&gt;låneärenden enligt förordningen&lt;br&gt;(1983:1021) om tilläggslån for om-&lt;br&gt;byggnad av bostadshus, m.m. som&lt;br&gt;överlämnas av Boverket samt&lt;br&gt;handlingar i ärenden om icke ut-&lt;br&gt;betalda bostadslån till ny- eller om-&lt;br&gt;byggnad enligt nybyggnadslåneför-&lt;br&gt;ordningen (1986:692) for bostäder&lt;br&gt;eller ombyggnadslåneförordningen&lt;br&gt;(1986:693) för bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagom ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1997/98:33 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person far, utöver de uppgifter som anges i 5&lt;br&gt;och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall behandlas som fåmansföretag, famansägt handelsbolag och&lt;br&gt;dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt&lt;br&gt;uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får&lt;br&gt;anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om be-&lt;br&gt;loppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av&lt;br&gt;åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och&lt;br&gt;återbetalning av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift&lt;br&gt;om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,&lt;br&gt;dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga&lt;br&gt;förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-&lt;br&gt;myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för Prop. 1997/98:63&lt;br&gt;en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvida- Bilaga 4&lt;br&gt;tion eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-&lt;br&gt;sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt&lt;br&gt;från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräk-&lt;br&gt;ning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxe-&lt;br&gt;ringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tid-&lt;br&gt;punkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens&lt;br&gt;storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs&lt;br&gt;för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för&lt;br&gt;värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöin-&lt;br&gt;komst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan be-&lt;br&gt;räkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bil- 19. Uppgift från centrala bil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret om innehav av fordon registret om innehav av fordon&lt;br&gt;samt om fordonets registrerings- samt om fordonets registrerings-&lt;br&gt;nummer, märke, typ och årsmodell nummer, märke, typ och årsmodell&lt;br&gt;samt tillstånd enligt yrkestrafik- samt tillstånd enligt yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen (J988:263) och lagen lagen (1998:000) och lagen&lt;br&gt;(1979:561) om biluthyrning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1998:000) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,&lt;br&gt;uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter&lt;br&gt;enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinveste-&lt;br&gt;ringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725)&lt;br&gt;om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för be-&lt;br&gt;stämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om be-&lt;br&gt;slut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av&lt;br&gt;skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut&lt;br&gt;om sådan skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i&lt;br&gt;2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-&lt;br&gt;ning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 §&lt;br&gt;lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsav-&lt;br&gt;dragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera om-&lt;br&gt;kostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som&lt;br&gt;avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets&lt;br&gt;organisationsnummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och&lt;br&gt;andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verk-&lt;br&gt;ställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är&lt;br&gt;fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret&lt;br&gt;om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohol-&lt;br&gt;lagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt&lt;br&gt;vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfallen samt de tids-&lt;br&gt;perioder som uppgifterna avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kost-&lt;br&gt;nader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller person-&lt;br&gt;nummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och&lt;br&gt;datum för förändring av lönesumma samt om sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnum-&lt;br&gt;mer och datum för inkomstanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat sägs i andra - fjärde styckena skall sådana uppgifter i&lt;br&gt;det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod&lt;br&gt;gallras sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §,&lt;br&gt;7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om äterkallelse av F-skatt-&lt;br&gt;sedel och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt&lt;br&gt;lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:524.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma&lt;br&gt;gäller uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer för make och person som likställs med make vid be-&lt;br&gt;skattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart&lt;br&gt;på kontrolluppgift om inkomst av kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-&lt;br&gt;drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tillstånd enligt Uppgift om tillstånd enligt&lt;br&gt;yrkestrafiklagen (1988:263) och yrkestrafiklagen (1998:000) och&lt;br&gt;lagen (1979:561) om biluthyrning lagen (1998:000) om biluthyrning&lt;br&gt;samt uppgifter som avses i 7 § 26- samt uppgifter som avses i 7 § 26-&lt;br&gt;29 skall gallras två år efter ut- 29 skall gallras två år efter ut-&lt;br&gt;gången av det år då uppgifterna gången av det år då uppgifterna&lt;br&gt;registrerades. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om revision far bevaras under högst tio år efter utgången av&lt;br&gt;det år under vilket revisionen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för upp-&lt;br&gt;gifter som avses i första eller fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagom ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling föras dels ett för hela landet gemensamt utsök-&lt;br&gt;ningsregister (det centrala utsökningsregistret), dels ett regionalt utsök-&lt;br&gt;ningsregister för varje region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall användas inom exekutionsväsendet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verkställighet enligt utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-&lt;br&gt;ringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1-3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fördelning av mål, ärenden och handlingar mellan kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheter samt redovisning till sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren far användas av myn-&lt;br&gt;digheter utanför exekutionsväsen-&lt;br&gt;det för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändamål som avses i andra&lt;br&gt;stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;planering, samordning och&lt;br&gt;uppföljning av revisions- och annan&lt;br&gt;kontrollverksamhet vid beskattning&lt;br&gt;och tulltaxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utredningar vid bestämmande&lt;br&gt;och uppbörd av skatter, tullar och&lt;br&gt;socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;tillsyn över innehavare av&lt;br&gt;trafiktillstånd och trafikansvariga&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagen (1988:263).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren far användas av myn-&lt;br&gt;digheter utanför exekutionsväsen-&lt;br&gt;det för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändamål som avses i andra&lt;br&gt;stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;planering, samordning och&lt;br&gt;uppföljning av revisions- och annan&lt;br&gt;kontrollverksamhet vid beskattning&lt;br&gt;och tulltaxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utredningar vid bestämmande&lt;br&gt;och uppbörd av skatter, tullar och&lt;br&gt;socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;tillsyn över innehavare av&lt;br&gt;trafiktillstånd och trafikansvariga&lt;br&gt;samt övriga prövade som avses i&lt;br&gt;2 kap. 6, 7 och 17 §§ yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen (1998:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillsyn över innehavare av till-&lt;br&gt;stånd till biluthyrning och övriga&lt;br&gt;prövade som avses i 8-10 §§ lagen&lt;br&gt;(1998:000) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1439.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:24) om kommunal&lt;br&gt;parkeringsövervakning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1987:24) om kommunal parke-&lt;br&gt;ringsövervakning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Parkeringsvakter förordnas av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till parkeringsvakter far förordnas arbetstagare hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana kommunala trafikaktie-&lt;br&gt;bolag som inom kommunen be-&lt;br&gt;driver linjetrafik enligt yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen (1998:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunala parkeringsaktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana kommunala trafikaktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag som inom kommunen bedri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver linjetrafik enligt yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen (1988:263),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådana bevakningsföretag som omfattas av lagen (1974:191) om be-&lt;br&gt;vakningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett förordnande enligt första stycket skall också anses ett beslut av&lt;br&gt;kommunen om anställning som parkeringsvakt eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1991:717.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lagom ändring i ordningslagen (1993:1617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § ordningslagen (1993:1617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;gäller trafik med tunnelbana och gäller trafik med tunnelbana och&lt;br&gt;spårväg samt sådan yrkesmässig spårväg samt sådan yrkesmässig&lt;br&gt;trafik för persontransporter som trafik för persontransporter som&lt;br&gt;avses i yrkestrafiklagen (1988:263). avses i yrkestrafiklagen (1998:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 15 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När personbilar eller motorcyklar När personbilar eller motorcyklar&lt;br&gt;förvärvas eller förhyrs för andra förvärvas eller förhyrs för andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål än återförsäljning, uthyr-&lt;br&gt;ning, persontransporter i yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik enligt yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen (1988:263), transporter av&lt;br&gt;avlidna eller körkortsutbildning&lt;br&gt;som omfattas av skatteplikt får av-&lt;br&gt;drag inte göras för ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av fordonet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhyrning av fordonet om det&lt;br&gt;i endast ringa omfattning används i&lt;br&gt;den verksamhet som medför&lt;br&gt;skatteskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål än återförsäljning, uthyr-&lt;br&gt;ning, persontransporter i yrkes-&lt;br&gt;mässig trafik enligt yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen (1998:000), transporter av&lt;br&gt;avlidna eller körkortsutbildning&lt;br&gt;som omfattas av skatteplikt far av-&lt;br&gt;drag inte göras för ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av fordonet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhyrning av fordonet om det&lt;br&gt;i endast ringa omfattning används i&lt;br&gt;den verksamhet som medför&lt;br&gt;skatteskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;U §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som annars följer av lag eller förordning är hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen skyldig att lämna ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om upp-&lt;br&gt;giften i ett särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polis-&lt;br&gt;myndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift som behövs för en rättsmedicinsk undersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift som Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och&lt;br&gt;medicinska frågor behöver för sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja en&lt;br&gt;studerande från högskoleutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift som Vägverket be- 5. uppgift som Vägverket be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höver för prövning av någons höver för prövning av någons&lt;br&gt;lämplighet att ha körkort eller lämplighet att ha körkort, traktor-&lt;br&gt;traktorkort. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kort eller taxiförarlegitimation en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt yrkestrafiklagen (1998:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:637) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att&lt;br&gt;bedriva uppdragsverksamhet inom sådan trafik som avses i lagen&lt;br&gt;(1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1996:637) om försöks-&lt;br&gt;verksamhet med rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet inom sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att&lt;br&gt;driva viss linjetrafik samt 1 § lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om försöksverksamhet med Lag om försöksverksamhet med&lt;br&gt;rätt för kommunala aktiebolag att rätt för kommunala aktiebolag att&lt;br&gt;bedriva uppdragsverksamhet inom bedriva uppdragsverksamhet inom&lt;br&gt;sådan trafik som avses i lagen viss trafik enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1985:449) om rätt att driva viss (1998:000)&lt;br&gt;linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§‘&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett kommunalt aktiebolag far, i Ett kommunalt aktiebolag far, i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag, driva verksamhet som denna lag, driva verksamhet som&lt;br&gt;avses i lagen (1985:449) om rätt att avses i 2 kap. 1§ andra stycket&lt;br&gt;driva viss linjetrafik utan att verk- yrkestrafiklagen (1998:000) utan&lt;br&gt;samheten har sådan anknytning till att verksamheten har sådan anknyt-&lt;br&gt;kommunen, landstinget eller dess ning till kommunen, landstinget&lt;br&gt;medlemmar som avses i 2 kap. 1 § eller dess medlemmar som avses i&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 kap. 1§ kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten far drivas endast på uppdrag av en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting eller av en trafikhuvudman enligt lagen (1997:734) om ansvar&lt;br&gt;för viss kollektiv persontrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommunalt aktiebolag menas ett sådant aktiebolag som avses i&lt;br&gt;3 kap. 16-19 §§ kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:743.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1979:560) om&lt;br&gt;transportförmedl ing&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1979:560) om transportförmedling&lt;br&gt;skall upphöra att gälla vid utgången av september 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1985:450) om buss- och&lt;br&gt;taxivärderingsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1985:450) om buss- och taxivärde-&lt;br&gt;ringsnämnden skall upphöra att gälla vid utgången av september 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-12-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 4 december 1997 (Kommunikationsdeparte-&lt;br&gt;mentet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag&lt;br&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yrkestrafiklag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om biluthyrning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1987:24) om kommunal parkerings-&lt;br&gt;övervakning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i ordningslagen (1993:1617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1994:953) om åligganden för personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1996:637) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;rätt för kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet&lt;br&gt;inom sådan trafik som avses i lagen (1985:449) om rätt att driva&lt;br&gt;viss linjetrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om upphävande av lagen (1979:560) om transportförmed-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om upphävande av lagen (1985:450) om buss- och taxi-&lt;br&gt;värderingsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättssassessom&lt;br&gt;Björn Hansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissen innefattar förslag till lagändringar på yrkestrafikens&lt;br&gt;område. Inom Kommunikationsdepartementet pågår också arbete med&lt;br&gt;förslag till ny körkortslagstiftning. Eftersom åtskilliga av de nu före-&lt;br&gt;slagna bestämmelserna, bl.a. om taxiförarlegitimation, är anpassade till&lt;br&gt;den kommande körkortslagstiftningen, hade det varit att föredra att Lag-&lt;br&gt;rådet kunnat först granska körkortslagstiftningen. Lagrådet ser emellertid&lt;br&gt;inte något avgörande hinder mot att nu avge yttrande över förslagen på&lt;br&gt;yrkestrafikområdet. Skulle det visa sig att det finns några problem i fråga&lt;br&gt;om samordningen av de båda lagstiftningsprojekten, torde dessa få lösas&lt;br&gt;under den fortsatta beredningen av lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa bestämmelser i lagförslagen (1 kap. 2 § yrkestrafiklagen, 2 och&lt;br&gt;18 §§ lagen om biluthyrning) förekommer hänvisningar till fordonskun-&lt;br&gt;görelsen (1972:595), främst med avseende på olika definitioner av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordon. Detta är en teknik som i princip inte bör komma till användning,&lt;br&gt;eftersom riksdagen blir bunden av regeringens föreskrifter och lagänd-&lt;br&gt;ringar behövs om regeringsförfattningen ersätts av en ny sådan. Eftersom&lt;br&gt;lagstiftningen på kommunikationsområdet i stor utsträckning bygger och&lt;br&gt;måste bygga på de definitioner som finns i bl.a. fordonskungörelsen och&lt;br&gt;det vore störande att behöva upprepa definitionerna i varje lag på om-&lt;br&gt;rådet far visserligen tekniken accepteras tills vidare. Härtill bidrar även&lt;br&gt;att det när det gäller just yrkestrafiklagstiftningen synes vara Lagrådet&lt;br&gt;som har initierat tekniken vid tillkomsten av den nuvarande yrkestrafik-&lt;br&gt;lagen (se prop. 1987/88:78 s. 87 och 104). Lagrådet förordar dock att de&lt;br&gt;centrala definitionerna på kommunikationsområdet på sikt tas in i en lag,&lt;br&gt;vartill kan hänvisas i övriga lagar. Däremot bör det inte komma i fråga att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en lag hänvisa direkt till kommande regeringsföreskrifter i anledning av&lt;br&gt;lagen. De hänvisningar till en blivande yrkestrafikförordning som före-&lt;br&gt;kommer i vissa paragafer bör därför ersättas av mer allmänt hållna hän-&lt;br&gt;visningar till föreskrifter meddelade med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till yrkestrafiklag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svårighet vid utformningen av bestämmelserna i 2 kap. 5-7, 9 och&lt;br&gt;10 §§ är att de krav i fråga om ekonomiska förhållanden som ställs i 5 §&lt;br&gt;och vars förhandenvaro prövas enligt de efterföljande paragraferna om-&lt;br&gt;fattar dels ett grundläggande, ”svenskt” krav att de berörda fysiska och&lt;br&gt;juridiska personerna över huvud taget skall ha en betryggande ekonomi,&lt;br&gt;dels ett EG-krav enligt vilket innehavare av trafiktillstånd skall ha ett i&lt;br&gt;pengar angivet minimikapital. Uppenbarligen kan inte av de enskilda&lt;br&gt;trafikansvariga begäras att de skall ha tillgångar som motsvarar EG-&lt;br&gt;kraven. De senare kommer till för tillståndshavama utöver vad som följer&lt;br&gt;av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen skulle bli tydligare om detta klargörs redan i 5 § genom&lt;br&gt;att till denna paragraf läggs ett nytt andra stycke, i huvudsak hämtat från&lt;br&gt;10 § första meningen, av förslagsvis följande lydelse: ”Den som söker&lt;br&gt;trafiktillstånd skall utöver vad som följer av första stycket kunna styrka&lt;br&gt;att han uppfyller kravet på ekonomiska resurser enligt 9 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 konsekvens med vad som nyss sagts bör hänvisningen i första stycket&lt;br&gt;avse ”5 § första stycket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf bör i konsekvens med vad som sagts beträffande 5 § och&lt;br&gt;vad som i fortsättningen sägs om 10 § inledas med orden ”Den som söker&lt;br&gt;trafiktillstånd”. I andra stycket bör då ordet ”tillståndshavaren” bytas ut&lt;br&gt;mot ”sökanden”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen i paragrafen bör som Lagrådet anfört överföras till 5 §.&lt;br&gt;Andra meningen bör finnas kvar och därvid ges följande lydelse: ”Den&lt;br&gt;som innehar trafiktillstånd skall kunna styrka att han fortlöpande upp-&lt;br&gt;fyller kravet på ekonomiska resurser enligt 9 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket punkten 2 a) förekommer en hänvisning till yrkestrafik-&lt;br&gt;förordningen (1998:000). I enlighet med vad som anförts inledningsvis&lt;br&gt;bör en sådan hänvisning inte göras. Punkten 2 a) bör i stället ges följande&lt;br&gt;lydelse: ”denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen”. Även föreskrifter som närmast bygger på bemyndiganden i en&lt;br&gt;med stöd av lagen utfärdad föreskrift är föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 13-17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13-17 §§ är placerade efter ett avsnitt med gemen-&lt;br&gt;samma regler om tillståndsprövning och före ett avsnitt med särskilda&lt;br&gt;regler för persontransporter. Dispositionen av paragraferna skulle vinna i&lt;br&gt;klarhet, om de särskilda reglerna för linjetrafik, vilka finns under tre&lt;br&gt;olika rubriker, dels i 13 §, dels i 14 § första stycket och i 16 §, samlades&lt;br&gt;under samma rubrik och togs in efter de gemensamma bestämmelserna&lt;br&gt;om villkor i 14 § andra stycket och om tillstånds giltighet i 15 och 17 §§.&lt;br&gt;För tydlighetens skull kan orden ”Gemensamma regler om” inleda även&lt;br&gt;de två sistnämnda rubrikerna. Dispositionen skulle då se ut på följande&lt;br&gt;sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om villkor för tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § = 14 § andra stycket i det remitterade förslaget, med viss justering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om tillstånds giltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § = 15 § i det remitterade förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § = 17 § i det remitterade förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler for linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § första stycket = 13 § i det remitterade förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § andra stycket = 14 § första stycket i det remitterade förslaget, med&lt;br&gt;vissa ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § = 16 § i det remitterade förslaget, med vissa ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om 14 § första stycket i det remitterade förslaget far utgöra andra stycket&lt;br&gt;i en bestämmelse, vars första stycke innehåller 13 § i detta, kan texten&lt;br&gt;lyda: ”Tillståndet far förenas med villkor som är ägnade att motverka&lt;br&gt;sådan skada som avses i första stycket. Sådana villkor far endast medde-&lt;br&gt;las i samband med att tillstånd ges eller omprövas enligt 17 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att 14 § andra stycket i det remitterade förslaget skall kunna utgöra&lt;br&gt;en egen bestämmelse bör ordalydelsen justeras på det sättet att de in-&lt;br&gt;ledande orden ”1 övrigt far trafiktillstånd” ändras till ”Trafiktillstånd får”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § i det remitterade förslaget ersätts hänvisningen till ”13 §” med&lt;br&gt;”16 § första stycket”. För att det skall framgå att den sista relativsatsen i&lt;br&gt;första stycket andra meningen hänför sig till både ”en trafikhuvudman”&lt;br&gt;och ”någon som bedriver järnvägstrafik” föreslår Lagrådet formuleringen&lt;br&gt;”någon som är trafikhuvudman eller bedriver järnvägstrafik och som be-&lt;br&gt;rörs av linjetrafiken”. Slutligen torde sista meningen i andra stycket,&lt;br&gt;vilken endast avser tidsbegränsade tillstånd, sakna funktion och därför&lt;br&gt;kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda förordar Lagrådet att avsnittet utformas på&lt;br&gt;följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Gemensamma regler om villkor för tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Trafiktillstånd far förenas med villkor om det finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Sådana villkor får föreskrivas såväl i samband med att tillstånd ges som&lt;br&gt;senare under tillståndstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma regler om tillstånds giltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § = 15 § i det remitterade förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § = 17 § i det remitterade förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för linjetrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillstånd till linjetrafik far inte ges, om det görs sannolikt att den&lt;br&gt;avsedda trafiken i betydande mån skulle komma att skada förutsättning-&lt;br&gt;arna för att driva järnvägstrafik eller trafik enligt 1 § andra stycket. Till-&lt;br&gt;stånd får dock alltid ges, om en avsevärt bättre trafikförsörjning däri-&lt;br&gt;genom skulle uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet får förenas med villkor som är ägnade att motverka sådan&lt;br&gt;skada som avses i första stycket. Sådana villkor far endast meddelas i&lt;br&gt;samband med att tillstånd ges eller omprövas enligt 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillståndets fortsatta giltighet kan prövas på nytt enligt 16 § första&lt;br&gt;stycket när tio år har förflutit efter det att det meddelades och därefter&lt;br&gt;vart tionde år. Prövningen skall göras endast om den begärs av någon&lt;br&gt;som är trafikhuvudman eller bedriver järnvägstrafik och som berörs av&lt;br&gt;linjetrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begäran får ges in till prövningsmyndigheten tidigast två år&lt;br&gt;och senast ett år före utgången av den löpande tioårsperioden. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § föreslås att taxiförarlegitimation far ges till den som bl.a. uppfyller&lt;br&gt;de medicinska krav som är nödvändiga med hänsyn till säkerheten för&lt;br&gt;passagerare och andra trafikanter (punkten 3) och som i fråga om&lt;br&gt;yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig att tjänstgöra som&lt;br&gt;förare i taxitrafik (punkten 4). I de följande paragraferna behandlas&lt;br&gt;kravet på laglydnad i 4 §, kravet på yrkeskunnande i 5 § och de medi-&lt;br&gt;cinska kraven i 7-9 §§. Lagrådet ifrågasätter om inte ordningsföljden&lt;br&gt;beträffande dessa paragrafer skulle ändras i linje med vad som angetts i&lt;br&gt;3 § så att de medicinska kraven angavs först och därefter kraven på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkeskunnande och laglydnad. Såvitt gäller föreskrifterna rörande de&lt;br&gt;medicinska kraven skulle dessa också med fördel kunna inledas med&lt;br&gt;skyldigheten att genomgå läkarundersökning varefter följde bestämmel-&lt;br&gt;sen om läkares anmälningsplikt och sist angavs prövningsmyndighetens&lt;br&gt;möjlighet att meddela föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd härav skulle den föreslagna 8 § i stället betecknas 4 §, 9 § be-&lt;br&gt;tecknas 5 § och 7 § betecknas 6 §. Vidare skulle 5 § betecknas 7 §, 4 §&lt;br&gt;betecknas 8 § och 6 § betecknas 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 2 anges att ett utländskt körkort med visst förbehåll inte med-&lt;br&gt;för rätt att köra svenskregistrerad lastbil eller buss i förvärvsverksamhet&lt;br&gt;för transport av personer eller gods. Denna bestämmelse har inte något&lt;br&gt;direkt samband med yrkestrafiken och bör därför kvarstå i körkortslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket bör under punkten 2 a) göras samma ändring som föror-&lt;br&gt;das beträffande motsvarande punkt i 2 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som blivit upplyst under föredragningen bör punkten 3 i 9 §&lt;br&gt;innehålla följande: ”om det på sannolika skäl kan antas att legitimationen&lt;br&gt;kommer att återkallas enligt 6 §” och 10 § inledas med orden ”Om en&lt;br&gt;taxiförarlegitimation har omhändertagits enligt 9 § första stycket 3”. Mot&lt;br&gt;dessa ändringar i det remitterade förslaget har Lagrådet intet att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att till grund för slutlig äterkallelse eller varning får&lt;br&gt;läggas en lagakraftvunnen dom eller ett beslut om åtalsunderlåtelse. Där-&lt;br&gt;emot nämns inte strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot.&lt;br&gt;Detta torde sammanhänga med att i 48 kap. 3 § rättegångsbalken anges&lt;br&gt;att om föreläggande godkänts gäller det som dom vilken har vunnit laga&lt;br&gt;kraft. Detta hindrar inte att i 3 kap. 14 § utsökningsbalken uttryckligen&lt;br&gt;anges att godkänt strafföreläggande och godkänt föreläggande av ord-&lt;br&gt;ningsbot verkställs som lagakraftägande dom. Även andra bestämmelser&lt;br&gt;finns vari godkänt strafföreläggande nämns vid sidan av lagakraftägande&lt;br&gt;dom, se t.ex. 11 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parke-&lt;br&gt;ring. För tydlighets skull synes det önskvärt att samma fullständighet&lt;br&gt;iakttas även i förevarande paragraf genom att de avgöranden som avses&lt;br&gt;anges med orden: ”en lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföre-&lt;br&gt;läggande, ett godkänt föreläggande av ordningsbot eller ett beslut om&lt;br&gt;åtalsunderlåtelse —”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av de ändringar vilka Lagrådet föreslagit beträffande be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 kap. 13-17 §§ bör hänvisningen till ”2 kap. 16 §” er-&lt;br&gt;sättas med ”2 kap. 17 §”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lagrådets förslag till ordningsföljd mellan paragraferna i 3 kap.&lt;br&gt;4-9 §§ vinner gehör, skall hänvisningen i första stycket till 3 kap. 5 § i&lt;br&gt;stället avse 3 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om biluthyrning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är en efter nutida förhållande mycket långtgående reglering av&lt;br&gt;näringsverksamhet som i olika hänseende föreslås i lagrådsremissen. Så-&lt;br&gt;vitt gäller yrkestrafiken synes detta väl motiverat med tanke på dels de&lt;br&gt;missförhållanden som erfarenhetsmässigt förekommit, dels EG-rättens&lt;br&gt;bestämmelser. Motsvarande skäl synes i huvudsak lysa med sin frånvaro&lt;br&gt;i fråga om biluthyrningen. Det finns inte skäl att enbart för att åstad-&lt;br&gt;komma parallellitet med yrkestrafiklagen behålla en reglering av bilut-&lt;br&gt;hyrning för vilken det inte finns starka sakliga skäl. Lagrådet har dock&lt;br&gt;inte underlag för annat antagande än att den reglering som föreslås i lag-&lt;br&gt;rådsremissen är i huvudsak behövlig. På en punkt vill det emellertid&lt;br&gt;synas som om förslaget går för långt i detaljföreskrifter. Det gäller de&lt;br&gt;krav som ställs på andra än dem som driver biluthymingsrörelse eller har&lt;br&gt;särskilt ansvar för verksamheten. Någon anledning att ställa andra krav&lt;br&gt;på dessa andra personer än som gäller för näringsverksamhet i allmänhet&lt;br&gt;synes inte föreligga och det skulle minska kostnaderna både för det all-&lt;br&gt;männa och för enskilda om någon prövning inte skedde beträffande dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten torde vara att de som ansvarar för verksamheten skall vara bo-&lt;br&gt;satta i Sverige. Detta kan göras tydligt genom att till andra stycket läggs&lt;br&gt;en ny andra mening av följande lydelse: ”Den eller de ansvariga skall&lt;br&gt;vara bosatta i Sverige.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som anförts inledningsvis torde prövningen enligt 8 § böra&lt;br&gt;begränsas till juridiska personer och utomlands bosatta näringsidkare&lt;br&gt;som söker tillstånd till uthyrningsverksamhet samt de för verksamheten&lt;br&gt;ansvariga som de utser. Paragrafen bör ändras så att till nuvarande första&lt;br&gt;stycket läggs: ”samt, utom när det gäller yrkeskunnande, den juridiska&lt;br&gt;personen respektive näringsidkaren.” Återstoden av paragrafen far därvid&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det nyss anförda bör paragrafen ges följande lydelse: ”Om&lt;br&gt;någon som är ansvarig för verksamheten byts ut eller om det tillkommer&lt;br&gt;någon sådan ansvarig, skall den nya personens lämplighet prövas.”&lt;br&gt;Någon följdändring i 12 § behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter mönster av förslaget till yrkestrafiklag föreslås här, att regeringen -&lt;br&gt;eller myndighet vartill regeringen överlåter befogenheten - får föreskriva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller i enskilda fall medge undantag från lagen samt i så fall förena&lt;br&gt;undantaget med villkor. Medan en sådan möjlighet torde behövas enligt&lt;br&gt;yrkestrafiklagen, har något praktiskt behov av motsvarande möjlighet&lt;br&gt;enligt lagen om biluthyrning inte påvisats. Av konstitutionella skäl bör&lt;br&gt;man vara försiktig med att ge regeringen möjlighet att dispensera från&lt;br&gt;lag. Bestämmelsen bör därför utgå. Första och andra styckena kan då&lt;br&gt;dras samman och paragrafen ges följande lydelse: ”Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer far meddela ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;i de avseenden som anges i denna lag samt meddela föreskrifter i fråga&lt;br&gt;om registrering av tillståndsinnehav”.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i utsökningsregisterlagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av de ändringar vilka Lagrådet föreslagit beträffande be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 kap. 13-17 §§ yrkestrafiklagen bör hänvisningen i&lt;br&gt;1 § tredje stycket punkten 4 till 17 § nämnda lag i stället avse 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:63 En reformerad yrkestrafik-&lt;br&gt;lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:63&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkestrafiklag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1-3 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;396L0026&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om biluthyrning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55823, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag i propositionen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag i propositionen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-02-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-02-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-02-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kristdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:32:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0363</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:32:46</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SkU29</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SkU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Gruppregistrering i mervärdesskattesystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:TU9</uppgift>
<ref_dok_id>GL01TU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En reformerad yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisa Abascal Reyes  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisa Abascal Reyes  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elving Andersson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elving Andersson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Erik Persson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Erik Persson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenth Skårvik  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenth Skårvik  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sylvia Lindgren  och Kristina Nordström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:63&lt;br/&gt;
En reformerad yrkestrafiklagstiftning</uppgift>
<ref_dok_id>GL02T8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:63 En reformerad  yrkestrafiklagstiftning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sylvia Lindgren  och Kristina Nordström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>