<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229358</hangar_id>
 <dok_id>GL036</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>6</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:6</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>6</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:19</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förskoleklass och andra skollagsfrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL036/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL036</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL036</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:6&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förskoleklass och andra skollagsfrågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL036/prop_199798__6-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att bestämmelserna om förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen (1980:620) inarbetas i ett nytt&lt;br&gt;kapitel, 2 a kap., i skollagen (1985:1100). Den sexårsverksamhet som&lt;br&gt;bedrivs inom ramen för förskolan, enligt 15 § socialtjänstlagen, skall&lt;br&gt;bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och&lt;br&gt;ungdom. Skolformen skall benämnas förskoleklass. Möjligheten att dela&lt;br&gt;upp verksamheten under två år (den s.k. glesbygdsmodellen) tas bort.&lt;br&gt;Bestämmelserna om förskoleklassen skall återfinnas i ett nytt kapitel, 2 b&lt;br&gt;kap., i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall - på begäran av barnets vårdnadshavare - kunna&lt;br&gt;besluta att skjuta upp skolplikten till höstterminen det år barnet fyller åtta&lt;br&gt;år, om det finns särskilda skäl (uppskjuten skolplikt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att förskollärare och fritidspedagoger&lt;br&gt;får användas för undervisning i det offentliga skolväsendet. Även för&lt;br&gt;dessa yrkeskategorier skall det krävas att de har en utbildning avsedd för&lt;br&gt;den undervisning de i huvudsak skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklassen skall omfattas av samma sekretess som grundskolan&lt;br&gt;och motsvarande skolformer. Detsamma skall i huvudsak gälla beträf-&lt;br&gt;fande skolbarnsomsorgen. För förskoleverksamhet skall sekretess gälla&lt;br&gt;för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgifterna kan röjas utan att den som uppgifterna rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller även förslag om att kommunerna skall ha&lt;br&gt;hand om tillståndsgivningen för enskild förskola, förskoleklass, integre-&lt;br&gt;rad skolbarnsomsorg eller fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås bl.a. skärpningar och förtydliganden av skol-&lt;br&gt;lagen som stöd för det lokala arbetet mot mobbning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ändringar i grundskolans timplan så att timplanens&lt;br&gt;traditionellt styrande roll minskas och att utrymmet för lokala beslut&lt;br&gt;ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslås att bestämmelser införs i skollagen om kostnadsfri&lt;br&gt;skolmat för elever i grundskolan, sameskolan, specialskolan och den&lt;br&gt;obligatoriska särskolan. Motsvarande föreslås gälla för fristående grund-&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Ändringarna i&lt;br&gt;timplanen skall tillämpas på utbildning som äger rum från och med&lt;br&gt;läsåret 1998/99. De kommuner som före ikraftträdandet har tillämpat den&lt;br&gt;s.k. glesbygdsmodellen föreslås få möjlighet att till och med den 30 juni&lt;br&gt;år 2000 dela upp utbildningen i förskoleklassen på två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)...................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)........25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)............28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning..................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Förskoleklass och bamomsorgsbestämmelser...........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Mobbning...................................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Grundskolans timplan och skolmåltider....................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Principiella utgångspunkter..................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Vad pågår när det gäller integrering&amp;nbsp;förskola - skola?.......................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förskoleklass.........................................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Nuvarande sexårsverksamhet....................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 En ny skolform - förskoleklass.................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Glesbygdsmodellen....................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Övriga skolformer......................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Skolhälsovård............................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Uppskjuten skolplikt.............................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Personal i skolan...................................................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Nuvarande bestämmelser...........................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Undervisningsbegreppet............................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Undervisande personal...............................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Barnomsorg...........................................................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Nuvarande bestämmelser...........................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Ändrad lagstiftning....................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Enskild förskola, fritidshem och förskoleklass...................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Nuvarande bestämmelser och omfattning................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Tillstånd, tillsyn och bidrag för enskild verksamhet................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Sekretess.............................................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Nuvarande bestämmelser.........................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Förändringar i sekretesslagen..................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Arbetet mot mobbning........................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Bakgrund..................................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Hur ser det ut i dag?.................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Tydligare bestämmelser som stöd&amp;nbsp;för det lokala arbetet.........66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 Kvalitetssäkring av arbetsmiljön i&amp;nbsp;skolan................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Förändringar i grundskolans timplan..................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Bakgrund..................................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Öka det lokala jämkningsutrymmet.........................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 Ökad tid för praktiskt-estetiska ämnen...................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Skolmåltider........................................................................................76 Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 Historisk bakgrund och nuläge................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Kostnadsfria skolmåltider för elever inom det obligatoriska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolväsendet............................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Ekonomiska konsekvenser..................................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Ikraftträdande......................................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Författningskommentarer....................................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen&amp;nbsp;(1985:1100).............81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) ..88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&amp;nbsp;(1980:100)......89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av förslagen i betänkandet Samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utveckling - Om förskolan, skolan och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen (Ds 1997:10)........................................ 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet Ds 1997:10..................................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna samt en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;betänkandet Samverkan för utveckling - Om&lt;br&gt;förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;(Ds 1997:10).......................................................................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag..................................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande..................................................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Sammanfattning av förslagen, förteckning över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissinstanserna samt en sammanställning av&lt;br&gt;remiss yttranden över promemorian (1997-05-30)&lt;br&gt;Förändringar i grundskolans timplan och avgifts-&lt;br&gt;fria skolmåltider för elever inom det obligatoriska&lt;br&gt;skolväsendet............................................................................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Lagförslag i promemorian (1997-05-30)............................. 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 18 september 1997.............................................................................146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1, 2, 4 och 9 §§, 2 kap. 3, 4 och 5 §§, 3 kap. 7 §, 6 kap.&lt;br&gt;3 §, 7 kap. 4 och 6 §§, 9 kap. 7 och 12 §§ och 14 kap. 1 och 3 §§ samt&lt;br&gt;bilaga 3 skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 2 a och 2 b kap. samt&lt;br&gt;tre nya paragrafer, 4 kap. 4 a §, 6 kap. 4 a § och 8 kap. 4 a §, av följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar anordnar&lt;br&gt;det allmänna utbildning i form av&lt;br&gt;grundskola och gymnasieskola samt&lt;br&gt;vissa motsvarande skolformer,&lt;br&gt;nämligen särskola, specialskola och&lt;br&gt;sameskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan, gymnasieskolan,&lt;br&gt;särskolan, specialskolan och&lt;br&gt;sameskolan bildar det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för barn och ungdom.&lt;br&gt;Dessutom finns särskilda utbild-&lt;br&gt;ningsformer som anordnas av det&lt;br&gt;allmänna för dem som till följd av&lt;br&gt;sjukdom eller av annat skäl inte kan&lt;br&gt;delta i skolarbetet inom det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar anordnar&lt;br&gt;det allmänna utbildning i form av&lt;br&gt;förskoleklass, grundskola och&lt;br&gt;gymnasieskola samt vissa mot-&lt;br&gt;svarande skolformer, nämligen sär-&lt;br&gt;skola, specialskola och sameskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklassen, grundskolan,&lt;br&gt;gymnasieskolan, särskolan, spe-&lt;br&gt;cialskolan och sameskolan bildar&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet för barn&lt;br&gt;och ungdom. Dessutom finns sär-&lt;br&gt;skilda utbildningsformer som an-&lt;br&gt;ordnas av det allmänna för dem&lt;br&gt;som till följd av sjukdom eller av&lt;br&gt;annat skäl inte kan delta i skol-&lt;br&gt;arbetet inom det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna anordnar också&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet i form av&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg. För dessa verksam-&lt;br&gt;heter gäller i denna lag endast be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist&lt;br&gt;samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning&lt;br&gt;i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall&lt;br&gt;inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:884.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i sam- Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;arbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvars-&lt;br&gt;kännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hän-&lt;br&gt;syn tas till elever med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grund-&lt;br&gt;läggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan&lt;br&gt;skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår&lt;br&gt;gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främja jämställdhet mellan könen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemöda sig om att hindra varje 2. aktivt motverka alla former av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök från elever att utsätta andra kränkande behandling såsom mobb-&lt;br&gt;för kränkande behandling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning och rasistiska beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för Kommunerna är huvudmän för&lt;br&gt;grundskolan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förskoleklassen och grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting är huvudmän för gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i&lt;br&gt;enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Häri-&lt;br&gt;genom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att&lt;br&gt;stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet.&lt;br&gt;Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den an-&lt;br&gt;ordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall utfor-&lt;br&gt;mas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.&lt;br&gt;Var och en som verkar inom det skolväsendet skall främja aktning för&lt;br&gt;varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.&lt;br&gt;Särskilt skall den som verkar inom skolväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främja jämställdhet mellan könen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemöda sig om att hindra varje 2. aktivt motverka alla former av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök från elever att utsätta andra kränkande behandling såsom mobb-&lt;br&gt;för kränkande behandling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning och rasistiska beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting är&lt;br&gt;skyldig att för undervisningen an-&lt;br&gt;vända lärare som har en utbildning&lt;br&gt;avsedd för den undervisning de i&lt;br&gt;huvudsak skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting är&lt;br&gt;skyldiga att för undervisningen an-&lt;br&gt;vända lärare, förskollärare eller fri-&lt;br&gt;tidspedagoger som har en utbild-&lt;br&gt;ning avsedd för den undervisning&lt;br&gt;de i huvudsak skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns&lt;br&gt;att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:884.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting skall vidare sträva efter att för un- Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;dervisning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildning anställa lärare som har forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få anställas som lärare i&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet utan&lt;br&gt;tidsbegränsning skall den sökande&lt;br&gt;dels behärska svenska språket, om&lt;br&gt;det inte finns synnerliga skäl att&lt;br&gt;medge annat, dels ha nödvändiga&lt;br&gt;insikter i de föreskrifter som gäller&lt;br&gt;beträffande det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet, särskilt de föreskrifter som&lt;br&gt;anger målen för utbildningen, dels&lt;br&gt;också uppfylla ett av följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Sökanden har genomgått&lt;br&gt;svensk lärarutbildning med huvud-&lt;br&gt;saklig inriktning mot den undervis-&lt;br&gt;ning anställningen avser eller en&lt;br&gt;därmed jämställd lärarutbildning i&lt;br&gt;ett annat nordiskt land eller ett an-&lt;br&gt;nat land som tillhör Europeiska&lt;br&gt;frihandelssammanslutningen eller&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått annan&lt;br&gt;högskoleutbildning som av Hög-&lt;br&gt;skoleverket förklarats i huvudsak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få anställas som lärare,&lt;br&gt;förskollärare eller fritidspedagog i&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet utan&lt;br&gt;tidsbegränsning skall den sökande&lt;br&gt;dels behärska svenska språket, om&lt;br&gt;det inte finns synnerliga skäl att&lt;br&gt;medge annat, dels ha nödvändiga&lt;br&gt;insikter i de föreskrifter som gäller&lt;br&gt;beträffande det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet, särskilt de föreskrifter&lt;br&gt;som anger målen för utbildningen,&lt;br&gt;dels också uppfylla ett av följande&lt;br&gt;krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Sökanden har genomgått&lt;br&gt;svensk lärarutbildning respektive&lt;br&gt;barn- och ungdomspedagogisk ut-&lt;br&gt;bildning med huvudsaklig inrikt-&lt;br&gt;ning mot den undervisning anställ-&lt;br&gt;ningen avser eller en därmed jäm-&lt;br&gt;ställd pedagogisk utbildning i ett&lt;br&gt;annat nordiskt land eller ett annat&lt;br&gt;land som tillhör Europeiska frihan-&lt;br&gt;delssammanslutningen eller Euro-&lt;br&gt;peiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått annan&lt;br&gt;högskoleutbildning som av Hög-&lt;br&gt;skoleverket förklarats i huvudsak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvara sådan lärarutbildning motsvara sådan pedagogisk ut-&lt;br&gt;som avses under 1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bildning som avses under 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas sökande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det&lt;br&gt;finns särskilda skäl att anställa någon av de sökande utan tids-&lt;br&gt;begränsning, får sådan anställning komma till stånd, ifall den sökande har&lt;br&gt;motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser&lt;br&gt;och det dessutom finns skäl att anta att sökanden är lämpad att sköta&lt;br&gt;undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte uppfyller kraven Den som inte uppfyller kraven&lt;br&gt;enligt 4 § får anställas som lärare enligt 4 § får anställas som lärare,&lt;br&gt;för högst ett år i sänder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förskollärare eller fritidspedagog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:877.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a kap. Förskoleverksamhet och Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun svarar för att barn&lt;br&gt;som är bosatta i Sverige och som&lt;br&gt;stadigvarande vistas i kommunen&lt;br&gt;erbjuds förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg. Verksamheterna&lt;br&gt;kan också anordnas av enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten avser barn&lt;br&gt;som inte går i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen avser barn&lt;br&gt;till och med tolv års ålder som går i&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten bedrivs i&lt;br&gt;form av förskola, som organiseras&lt;br&gt;som daghem eller deltidsgrupp, i&lt;br&gt;form av familjedaghem och i form&lt;br&gt;av kompletterande förskoleverk-&lt;br&gt;samhet (öppen förskola).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen bedrivs i&lt;br&gt;form av fritidshem, integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg eller familjedaghem.&lt;br&gt;För barn mellan tio och tolv år kan&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen även bedrivas i&lt;br&gt;form av öppen fritidsverksamhet.&lt;br&gt;Skolbarnsomsorgen skall ta emot&lt;br&gt;barn under den del av dagen då de&lt;br&gt;inte vistas i skolan och under lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhetens uppgift&lt;br&gt;är att genom pedagogisk verksam-&lt;br&gt;het erbjuda barn fostran och om-&lt;br&gt;vårdnad. Skolbarnsomsorgens upp-&lt;br&gt;gift är att komplettera skolan samt&lt;br&gt;erbjuda barn en meningsfull fritid&lt;br&gt;och stöd i utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bedrivande av förskoleverk-&lt;br&gt;samhet och skolbarnsomsorg skall&lt;br&gt;det finnas personal med sådan&lt;br&gt;utbildning eller erfarenhet att bar-&lt;br&gt;nens behov av omsorg och en god&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet kan till-&lt;br&gt;godoses. Barngrupperna skall ha&lt;br&gt;en lämplig sammansättning och&lt;br&gt;storlek. Lokalerna skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamålsenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen skall utgå från var-&lt;br&gt;je barns behov. Barn som av fysis-&lt;br&gt;ka, psykiska eller andra skäl be-&lt;br&gt;höver särskilt stöd i sin utveckling&lt;br&gt;skall ges den omsorg som deras&lt;br&gt;speciella behov kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn vårdas på sjukhus&lt;br&gt;eller i någon annan institution,&lt;br&gt;skall huvudmannen för institutionen&lt;br&gt;sörja för att barnet får tillfälle att&lt;br&gt;delta i verksamhet som motsvarar&lt;br&gt;den som erbjuds i förskola,&lt;br&gt;fritidshem eller integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens uppgifter inom för-&lt;br&gt;skoleverksamheten och skolbarns-&lt;br&gt;omsorgen fullgörs av den eller de&lt;br&gt;nämnder som kommunfullmäktige&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra kom-&lt;br&gt;munens uppgifter inom förskole-&lt;br&gt;verksamheten och skolbarns-&lt;br&gt;omsorgen. Genom ett sådant avtal&lt;br&gt;får en kommun tillhandahålla&lt;br&gt;tjänster åt en annan kommun.&lt;br&gt;Uppgifter som innefattar myndig-&lt;br&gt;hetsutövning far inte med stöd av&lt;br&gt;denna bestämmelse lämnas till ett&lt;br&gt;bolag, en förening, en samfällighet,&lt;br&gt;en stiftelse eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg skall tillhandahållas i&lt;br&gt;den omfattning det behövs med&lt;br&gt;hänsyn till föräldrarnas förvärvs-&lt;br&gt;arbete eller studier eller barnets&lt;br&gt;eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet skall till-&lt;br&gt;handahållas barn som har fyllt ett&lt;br&gt;år. Barn som inte har fyllt ett år&lt;br&gt;skall tillhandahållas förskola om&lt;br&gt;barnet omfattas av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vårdnadshavaren har anmält&lt;br&gt;behov av plats inom förskole-&lt;br&gt;verksamheten eller skolbarnsom-&lt;br&gt;sorgen, skall kommunen erbjuda&lt;br&gt;plats utan oskäligt dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan fullgöra sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt 6 § också genom att&lt;br&gt;utan oskäligt dröjsmål hänvisa&lt;br&gt;barnet till en motsvarande plats i&lt;br&gt;enskild förskola, enskilt fritidshem&lt;br&gt;eller enskild integrerad skolbarns-&lt;br&gt;omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ta skälig hänsyn&lt;br&gt;till vårdnadshavarens önskemål om&lt;br&gt;omsorgsform när den erbjuder plats&lt;br&gt;inom förskoleverksamheten eller&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats inom förskoleverksamheten&lt;br&gt;eller skolbarnsomsorgen skall&lt;br&gt;erbjudas så nära barnets eget hem&lt;br&gt;eller skola som möjligt med be-&lt;br&gt;aktande av vad som krävs för att&lt;br&gt;effektivt utnyttja lokaler och andra&lt;br&gt;resurser. Skälig hänsyn skall också&lt;br&gt;tas till vårdnadshavarens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som av fysiska, psykiska&lt;br&gt;eller andra skäl behöver särskilt&lt;br&gt;stöd i sin utveckling skall anvisas&lt;br&gt;plats i förskola, fritidshem eller&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg, om in-&lt;br&gt;te barnens behov av sådant stöd&lt;br&gt;tillgodoses på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall genom upp-&lt;br&gt;sökande verksamhet ta reda på vil-&lt;br&gt;ka barn som behöver anvisas plats&lt;br&gt;enligt första stycket. Kommunen&lt;br&gt;skall verka för att barnen utnyttjar&lt;br&gt;den anvisade platsen och informera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrarna om verksamheten och&lt;br&gt;syftet med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn efter beslut av en&lt;br&gt;kommun vistas i familjehem eller i&lt;br&gt;hem för vård eller boende i en&lt;br&gt;annan kommun, har den kommun&lt;br&gt;som beslutat om vistelsen ansvaret&lt;br&gt;för det individuellt behovsprövade&lt;br&gt;stöd enligt första stycket som barnet&lt;br&gt;kan behöva. Placeringskommunens&lt;br&gt;ansvar upphör om ärendet överflyt-&lt;br&gt;tas enligt 72 § socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i förskola, fritidshem,&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg och&lt;br&gt;familjedaghem som kommunen an-&lt;br&gt;ordnar får skäliga avgifter tas ut&lt;br&gt;enligt grunder som kommunen&lt;br&gt;bestämmer. Avgifterna får dock inte&lt;br&gt;överstiga kommunens självkost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskola som&lt;br&gt;avses i 9 § får avgift tas ut endast&lt;br&gt;till den del verksamheten överstiger&lt;br&gt;15 timmar i veckan eller 525&lt;br&gt;timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som avser myndig-&lt;br&gt;hetsutövning mot någon enskild&lt;br&gt;skall följande bestämmelser i för-&lt;br&gt;valtningslagen (1986:223) tilläm-&lt;br&gt;pas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket om en parts&lt;br&gt;rätt att meddela sig muntligen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om en parts rätt att&lt;br&gt;få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om motivering av beslut,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om rättelse av skrivfel och&lt;br&gt;liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 och 17 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen gäller dock inte&lt;br&gt;uppgifter som rör någon annan&lt;br&gt;sökande i ett ärende om plats i&lt;br&gt;förskola eller fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunens uppgifter inom&lt;br&gt;förskoleverksamheten och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen fullgörs av flera&lt;br&gt;nämnder skall varje sådan nämnd,&lt;br&gt;i den utsträckning det begärs, till de&lt;br&gt;övriga lämna de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att administrera för-&lt;br&gt;delningen av platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag, en förening, en&lt;br&gt;samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ som yrkesmässigt&lt;br&gt;vill driva en förskola, ett fritidshem&lt;br&gt;eller integrerad skolbarnsomsorg&lt;br&gt;skall ha tillstånd till detta av den&lt;br&gt;kommun där verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas. Ett sådant tillstånd med-&lt;br&gt;delas tills vidare eller för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för sådan&lt;br&gt;verksamhet som kommunen genom&lt;br&gt;avtal enligt 5 § andra stycket har&lt;br&gt;överlämnat till en enskild att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 13 § får be-&lt;br&gt;viljas endast om verksamheten upp-&lt;br&gt;fyller kraven på god kvalitet och&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med villkor&lt;br&gt;av betydelse för kvalitet och säker-&lt;br&gt;het i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten helt eller till&lt;br&gt;väsentlig del ändras eller flyttas,&lt;br&gt;skall nytt tillstånd sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som avses i 13 § står&lt;br&gt;under tillsyn av den kommun där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs. Kommunen&lt;br&gt;har rätt att inspektera verksam-&lt;br&gt;heten och får inhämta de upplys-&lt;br&gt;ningar och ta del av de handlingar&lt;br&gt;som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger något miss-&lt;br&gt;förhållande i sådan verksamhet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 13 §, skall kommunen Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;förelägga den som ansvarar för&lt;br&gt;verksamheten att avhjälpa miss-&lt;br&gt;förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är allvarligt&lt;br&gt;och kommunens föreläggande inte&lt;br&gt;följs, får kommunen återkalla&lt;br&gt;tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan lämna bidrag till&lt;br&gt;enskild förskoleverksamhet och&lt;br&gt;enskild skolbarnsomsorg, om verk-&lt;br&gt;samheten uppfyller de krav som&lt;br&gt;anges i 3 § och avgifterna inte är&lt;br&gt;oskäligt höga. Sådant bidrag bör&lt;br&gt;lämnas med ett belopp per barn&lt;br&gt;som inte oskäligt avviker från&lt;br&gt;kommunens kostnad per barn /&lt;br&gt;motsvarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit&lt;br&gt;verksam inom yrkesmässigt be-&lt;br&gt;driven enskild förskoleverksamhet&lt;br&gt;eller skolbarnsomsorg får inte obe-&lt;br&gt;hörigen röja vad han eller hon&lt;br&gt;därvid har fått veta om enskildas&lt;br&gt;personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt 13 § och om före-&lt;br&gt;läggande eller återkallande av till-&lt;br&gt;stånd enligt 16 § får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut om före-&lt;br&gt;läggande eller återkallande av&lt;br&gt;tillstånd enligt 16 § och domstols&lt;br&gt;motsvarande beslut gäller ome-&lt;br&gt;delbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som utan&lt;br&gt;tillstånd bedriver verksamhet som&lt;br&gt;avses i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas endast&lt;br&gt;efter medgivande av den kommun&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där verksamheten bedrivs eller av&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap. Förskoleklassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i förskoleklassen&lt;br&gt;skall stimulera varje barns ut-&lt;br&gt;veckling och lärande. Den skall&lt;br&gt;ligga till grund för fortsatt&lt;br&gt;skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stöd skall ges till barn&lt;br&gt;som behöver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn som är bosatta i Sve-&lt;br&gt;rige skall den kommun där barnet&lt;br&gt;stadigvarande vistas anvisa plats i&lt;br&gt;förskoleklassen från och med&lt;br&gt;höstterminen det år då barnet fyller&lt;br&gt;sex år till dess att barnet skall börja&lt;br&gt;fullgöra sin skolplikt. Förskole-&lt;br&gt;klassen skall omfatta minst 525&lt;br&gt;timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn får tas emot i för-&lt;br&gt;skoleklassen före höstterminen det&lt;br&gt;år då barnet fyller sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra kom-&lt;br&gt;munens uppgifter beträffande för-&lt;br&gt;skoleklassen. Genom ett sådant&lt;br&gt;avtal får en kommun tillhandahålla&lt;br&gt;tjänster åt en annan kommun. Upp-&lt;br&gt;gifter som innefattar myndig-&lt;br&gt;hetsutövning får dock inte med stöd&lt;br&gt;av denna bestämmelse överlämnas&lt;br&gt;till ett bolag, en förening, en sam-&lt;br&gt;fällighet, en stiftelse eller en enskild&lt;br&gt;individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats i förskoleklassen skall&lt;br&gt;anvisas så nära barnets eget hem&lt;br&gt;som möjligt med beaktande av vad&lt;br&gt;som krävs för att effektivt utnyttja&lt;br&gt;lokaler och andra resurser. Skälig&lt;br&gt;hänsyn skall också tas till vård-&lt;br&gt;nadshavarens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall verka för att&lt;br&gt;barnen utnyttjar den anvisade plat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen och informera föräldrarna om Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;verksamheten och syftet med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn vårdas på sjukhus&lt;br&gt;eller i någon institution, skall&lt;br&gt;huvudmannen för institutionen&lt;br&gt;sörja för att barnet får tillfälle att&lt;br&gt;delta i verksamhet som motsvarar&lt;br&gt;den som erbjuds i förskoleklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i förskoleklassen&lt;br&gt;skall vara avgiftsfri. Till den del&lt;br&gt;verksamheten överstiger 15 timmar&lt;br&gt;i veckan eller 525 timmar om året&lt;br&gt;får dock kommunen ta ut skäliga&lt;br&gt;avgifter enligt grunder som kommu-&lt;br&gt;nen bestämmer. Skäliga avgifter får&lt;br&gt;också tas ut för barn som tas emot&lt;br&gt;med stöd av 2 § andra stycket.&lt;br&gt;Avgifterna får dock inte överstiga&lt;br&gt;kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag, en förening, en&lt;br&gt;samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ som yrkesmässigt&lt;br&gt;vill bedriva verksamhet som mot-&lt;br&gt;svarar förskoleklassen skall ha&lt;br&gt;tillstånd till detta av den kommun&lt;br&gt;där verksamheten skall bedrivas.&lt;br&gt;Ett sådant tillstånd meddelas tills&lt;br&gt;vidare eller för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för sådan&lt;br&gt;verksamhet som kommunen genom&lt;br&gt;avtal enligt 2 § tredje stycket har&lt;br&gt;överlämnat till en enskild att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 6 § får be-&lt;br&gt;viljas endast om verksamheten upp-&lt;br&gt;fyller kraven på god kvalitet och&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet får förenas med vill-&lt;br&gt;kor av betydelse för kvalitet och&lt;br&gt;säkerhet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten helt eller till&lt;br&gt;väsentlig del ändras eller flyttas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall nytt tillstånd sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som avses i 6 § står&lt;br&gt;under tillsyn av den kommun där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs. Kommunen&lt;br&gt;har rätt att inspektera verksam-&lt;br&gt;heten och får inhämta de upp-&lt;br&gt;lysningar och ta del av de hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger något&lt;br&gt;missförhållande i sådan verksamhet&lt;br&gt;som avses i 6 §, skall kommunen&lt;br&gt;förelägga den som ansvarar för&lt;br&gt;verksamheten att avhjälpa miss-&lt;br&gt;förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är allvarligt&lt;br&gt;och kommunens föreläggande inte&lt;br&gt;följs, får kommunen återkalla&lt;br&gt;tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan lämna bidrag till&lt;br&gt;verksamhet som avses i 6 §, om&lt;br&gt;avgifterna inte är oskäligt höga.&lt;br&gt;Sådant bidrag bör lämnas med ett&lt;br&gt;belopp per barn som inte oskäligt&lt;br&gt;avviker från kommunens kostnad&lt;br&gt;per barn i motsvarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verk-&lt;br&gt;sam inom yrkesmässigt bedriven&lt;br&gt;verksamhet som motsvarar för-&lt;br&gt;skoleklassen får inte obehörigen rö-&lt;br&gt;ja vad han eller hon därvid har fått&lt;br&gt;veta om enskildas personliga för-&lt;br&gt;hållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt 6 § och om fö-&lt;br&gt;reläggande eller återkallande av&lt;br&gt;tillstånd enligt 9 § får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut om föreläg-&lt;br&gt;gande eller återkallande av till-&lt;br&gt;stånd enligt 9 § och domstols mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande beslut gäller omedelbart. Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som utan&lt;br&gt;tillstånd bedriver verksamhet som&lt;br&gt;avses i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas endast&lt;br&gt;efter medgivande av den kommun&lt;br&gt;där verksamheten bedrivs eller av&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;hemkommunen på begäran av ett&lt;br&gt;barns vårdnadshavare besluta att&lt;br&gt;barnet skall börja fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt först höstterminen det&lt;br&gt;kalenderår då barnet fyller åtta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden enligt andra&lt;br&gt;stycket får överklagas hos Skol-&lt;br&gt;väsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;M&lt;br&gt;Eleverna i grundskolan skall er-&lt;br&gt;bjudas kostnadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och trä-&lt;br&gt;ningsskola) samt gymnasiesärskola (nationella, specialutformade och&lt;br&gt;individuella program).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundsärskolan och träningssko- Grundsärskolan och träningssko-&lt;br&gt;lan skall ha nio obligatoriska års- lan skall ha tio årskurser. Trä-&lt;br&gt;kurser, årskurserna 1-9, och en för ningsskolan är avsedd för elever&lt;br&gt;eleverna frivillig årskurs, årskurs som inte kan gå i grundsärskolan.&lt;br&gt;10. Träningsskolan är avsedd för Styrelsen för särskolan avgör om en&lt;br&gt;elever som inte kan gå i grund- elev som tas emot i särskolan skall&lt;br&gt;särskolan. Styrelsen för särskolan gå i grundsärskolan eller tränings-&lt;br&gt;avgör om en elev som tas emot i skolan,&lt;br&gt;särskolan skall gå i grundsärskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller träningsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som började fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt det kalenderår då eleven&lt;br&gt;fyllde åtta år har, när skolplikten&lt;br&gt;upphör, rätt att få fortsatt utbild-&lt;br&gt;ning i årskurs 9 i den obligatoriska&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i den obligatoriska&lt;br&gt;särskolan skall erbjudas kost-&lt;br&gt;nadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall&lt;br&gt;utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad&lt;br&gt;för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i specialskolan skall er-&lt;br&gt;bjudas kostnadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall svara för att eleverna i specialskolan kostnadsfritt erhåller&lt;br&gt;för utbildningen erforderliga resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utanför&lt;br&gt;det egna hemmet skall staten svara för att eleverna utan extra kostnader&lt;br&gt;får tillfredsställande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i specialskolan inte&lt;br&gt;tillfredsställande har slutfört sista&lt;br&gt;årskursen när skolplikten upphör&lt;br&gt;men bedöms ha förmåga att full-&lt;br&gt;följa utbildningen, skall eleven be-&lt;br&gt;redas tillfälle att göra detta under&lt;br&gt;högst två år efter det att skolplikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i specialskolan inte&lt;br&gt;tillfredsställande har slutfört sista&lt;br&gt;årskursen när skolplikten upphör&lt;br&gt;men bedöms ha förmåga att full-&lt;br&gt;följa utbildningen, skall eleven be-&lt;br&gt;redas tillfälle att göra detta under&lt;br&gt;högst två år efter det att skolplikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphörde. Vad nu sagts gäller dock upphörde. Vad som nu sagts gäller&lt;br&gt;inte om eleven är utvecklingsstörd, inte om eleven är utvecklingsstörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvecklingsstörd elev som bör-&lt;br&gt;jade fullgöra sin skolplikt det ka-&lt;br&gt;lenderår då eleven fyllde åtta år&lt;br&gt;har dock rätt att när skolplikten&lt;br&gt;upphör slutföra sista årskursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda får efter skolpliktens upphörande i mån av plats genomgå&lt;br&gt;annan utbildning i specialskolan intill utgången av vårterminen det ka-&lt;br&gt;lenderår då de fyller 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;M&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i sameskolan skall er-&lt;br&gt;bjudas kostnadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen vid fristående sko-&lt;br&gt;lor, som får bidrag enligt 6 §, skall&lt;br&gt;vara avgiftsfri för de elever som&lt;br&gt;bidragen avser. Eleverna skall utan&lt;br&gt;kostnad ha tillgång till böcker,&lt;br&gt;skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en&lt;br&gt;tidsenlig utbildning. I verksamheten&lt;br&gt;får dock förekomma enstaka inslag&lt;br&gt;som kan föranleda en obetydlig&lt;br&gt;kostnad för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen vid fristående sko-&lt;br&gt;lor, som får bidrag enligt 6 §, skall&lt;br&gt;vara avgiftsfri för de elever som&lt;br&gt;bidragen avser. Eleverna skall utan&lt;br&gt;kostnad ha tillgång till böcker,&lt;br&gt;skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en&lt;br&gt;tidsenlig utbildning. I verksamheten&lt;br&gt;får dock förekomma enstaka inslag&lt;br&gt;som kan föranleda en obetydlig&lt;br&gt;kostnad för eleverna. Eleverna skall&lt;br&gt;också erbjudas kostnadsfria&lt;br&gt;skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 a § får för de elever&lt;br&gt;som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn&lt;br&gt;till de kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses&lt;br&gt;rimliga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för&lt;br&gt;huvudmannen, skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller om en&lt;br&gt;fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att&lt;br&gt;delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens&lt;br&gt;skolverk samt riksomfattande prov. Detsamma gäller också om skolan&lt;br&gt;åsidosätter sin skyldighet att lämna information om proven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten vid en fri- Om verksamheten vid en fri-&lt;br&gt;stående skola som har rätt till bi- stående skola som har rätt till bi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag enligt 6 eller 6 a § förändras i&lt;br&gt;sådan utsträckning att det innebär&lt;br&gt;påtagliga negativa följder för skol-&lt;br&gt;väsendet i den kommun där skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag enligt 6 eller 6 a § förändras i&lt;br&gt;sådan utsträckning att det innebär&lt;br&gt;påtagliga negativa följder för skol-&lt;br&gt;väsendet i den kommun där skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är belägen, skall rätten till bidrag är belägen, skall rätten till bidrag&lt;br&gt;återkallas. Rätten till bidrag skall återkallas. Rätten till bidrag skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också återkallas, om skolan tar&lt;br&gt;avgifter i strid med 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut också återkallas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan tar ut avgifter i strid&lt;br&gt;med 7 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan, om den har rätt till&lt;br&gt;bidrag enligt 6 §, inte erbjuder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1996:1044.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1044.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande&lt;br&gt;eller om rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i grundskolan, gymna-&lt;br&gt;sieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovård får anordnas för&lt;br&gt;eleverna i förskoleklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev i grundskolan eller Varje elev i grundskolan eller&lt;br&gt;sameskolan skall erbjudas att sameskolan skall erbjudas att&lt;br&gt;genomgå allmän hälsokontroll en genomgå minst tre allmänna häl-&lt;br&gt;gång på varje stadium. Den första sokontroller, jämnt fördelade under&lt;br&gt;kontrollen skall äga rum första läs- skoltiden. Den första kontrollen&lt;br&gt;året. Eleven skall dessutom, mellan skall äga rum första läsåret. Om&lt;br&gt;de allmänna hälsokontrollerna, er- skolhälsovård anordnas för elever i&lt;br&gt;bjudas att genomgå kontroll av syn förskoleklassen får den första&lt;br&gt;och hörsel och andra begränsade kontrollen i stället äga rum då&lt;br&gt;hälsokontroller. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eleven går där. Eleven skall dess-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utom, mellan de allmänna hälso-&lt;br&gt;kontrollerna, erbjudas att genomgå&lt;br&gt;kontroll av syn och hörsel och&lt;br&gt;andra begränsade hälsokontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i&lt;br&gt;grundskolan eller sameskolan behöver undersökas särskilt, skall eleven&lt;br&gt;genomgå sådan undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan skall när det behövs erbjudas att genomgå särskilda&lt;br&gt;undersökningar som föranleds av deras funktionshinder. I övrigt gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i första och andra styckena även för dessa elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för äm-&lt;br&gt;nen och ämnesgrupper samt totalt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;br&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;br&gt;Kemi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt garanterat antal timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav skolans val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid skolans val får antalet timmar i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;timplanen för ett ämne eller en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ämnesgrupp minskas med högst 75 procent. Antalet timmar för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;svenska, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för äm-&lt;br&gt;nen och ämnesgrupper samt totalt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;br&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;br&gt;Kemi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt garanterat antal timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav skolans val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en&lt;br&gt;ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Bilaga 3 i sin nya lydelse&lt;br&gt;skall tillämpas på utbildning som äger rum från och med läsåret 1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpning av bestämmelsen i 2 b kap. 2 § om det antal timmar&lt;br&gt;som förskoleklassen skall omfatta skall under vårterminen 1998 även tid&lt;br&gt;som erbjudits för plats i förskola enligt den upphävda 15 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) räknas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kommuner som före ikraftträdandet har anordnat uppdelad förskola Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;enligt upphävda 15 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:620) får till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med den 30 juni 2000 dela upp förskoleklassen på två år. I sådant fall&lt;br&gt;skall utbildningen i förskoleklassen för ett barn omfatta sammanlagt&lt;br&gt;minst 700 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som före ikraftträdandet fått tillstånd att bedriva enskild för-&lt;br&gt;skola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg enligt 69 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) eller enligt lagen (1987:442) om försöksverksam-&lt;br&gt;het med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620) skall anses ha fått tillstånd enligt&lt;br&gt;2 a kap. 13 § respektive 2 b kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) Prop. 1997/98:6&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)'&lt;br&gt;dels att 13-18 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 35, 54, 65 och 72 a §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 S&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i av kommunen anord-&lt;br&gt;nad förskola, fritidshem, integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg, familjedaghem,&lt;br&gt;familjerådgivning, hjälp i hemmet,&lt;br&gt;service och omvårdnad, sådant&lt;br&gt;boende som avses i 20 § andra&lt;br&gt;stycket eller 21 § tredje stycket eller&lt;br&gt;annan liknande social tjänst får&lt;br&gt;kommunen ta ut skäliga avgifter&lt;br&gt;enligt grunder som kommunen be-&lt;br&gt;stämmer. Avgifterna får dock inte&lt;br&gt;överstiga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskolan&lt;br&gt;som avses i 15 och 16 §§ får avgift&lt;br&gt;tas ut endast i den mån verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För familjerådgivning, hjälp i&lt;br&gt;hemmet, service och omvårdnad,&lt;br&gt;verksamhet för barn och ungdom&lt;br&gt;enligt 12 § som inte är stöd- och&lt;br&gt;hjälpinsatser av behandlingskarak-&lt;br&gt;tär, sådant boende som avses i 20 §&lt;br&gt;andra stycket eller 21 § tredje&lt;br&gt;stycket eller annan liknande social&lt;br&gt;tjänst får kommunen ta ut skäliga&lt;br&gt;avgifter enligt grunder som kom-&lt;br&gt;munen bestämmer. Avgifterna får&lt;br&gt;dock inte överstiga kommunens&lt;br&gt;självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten överstiger 15 timmar i veckan&lt;br&gt;eller 525 timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt boende får&lt;br&gt;inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte&lt;br&gt;förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 &lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot&lt;br&gt;någon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om motivering av beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om rättelse av skrivfel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 och 17 §§ Bestämmelserna i 16 och 17 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen gäller dock inte förvaltningslagen gäller dock inte&lt;br&gt;uppgifter som rör någon annan sö- uppgifter som rör någon annan&lt;br&gt;kande i ett ärende om plats i för- sökande i ett ärende om ett sådant&lt;br&gt;skola eller fritidshem, om ett sådant boende som avses i 20 § andra&lt;br&gt;boende som avses i 20 § andra styc- stycket eller 21 § tredje stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:115.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1403.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket eller 21 § tredje stycket eller om om någon annan liknande social&lt;br&gt;någon annan liknande social tjänst, tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en an-&lt;br&gt;sökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som&lt;br&gt;rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet till denna&lt;br&gt;lämna uppgifter om utgiven ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika&lt;br&gt;felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera&lt;br&gt;nämnder skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de&lt;br&gt;övriga lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de uppgifter som behövs för att 2. de uppgifter som behövs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrera fördelningen av platser administrera fördelningen av platser&lt;br&gt;inom barnomsorg och särskilda bo- inom särskilda boendeformer i&lt;br&gt;endeformer i kommunen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgift som&lt;br&gt;omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 a §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon efter beslut&amp;nbsp;av en&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om någon efter&amp;nbsp;beslut&amp;nbsp;av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialnämnd vistas &amp;nbsp;i en&amp;nbsp;&amp;nbsp;annan&amp;nbsp;socialnämnd&amp;nbsp;&amp;nbsp;vistas&amp;nbsp;&amp;nbsp;i en&amp;nbsp;&amp;nbsp;annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun i familjehem, hem för kommun i&amp;nbsp;familjehem, hem för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård eller boende &amp;nbsp;eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;sådan&amp;nbsp;vård eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;boende&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boendeform eller bostad som avses boendeform eller bostad som avses&lt;br&gt;i 20 § andra stycket, 21 § tredje i 20 § andra stycket, 21 § tredje&lt;br&gt;stycket och 69 § första stycket 2, stycket och 69 §&amp;nbsp;första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har den kommun som beslutat om&amp;nbsp;har den kommun&amp;nbsp;som&amp;nbsp;beslutat om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vistelsen ansvaret för det bistånd&amp;nbsp;vistelsen ansvaret&amp;nbsp;för&amp;nbsp;det bistånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 6 § samt det individuellt&amp;nbsp;enligt 6 § samt&amp;nbsp;det&amp;nbsp;individuellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behovsprövade stöd och de behovsprövade stöd och de&lt;br&gt;individuellt behovsprövade sociala individuellt behovsprövade sociala&lt;br&gt;tjänster enligt 10-12 och 16 §§ som tjänster enligt 10-12 §§ som den&lt;br&gt;den enskilde kan behöva. Place- enskilde kan behöva. Placerings-&lt;br&gt;ringskommunens ansvar upphör om kommunens ansvar upphör om&lt;br&gt;ärendet överflyttas enligt 72 §. ärendet överflyttas enligt 72 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där den enskilde är folkbokförd har samma ansvar som&lt;br&gt;en placeringskommun enligt första stycket för bistånd, stöd och sociala&lt;br&gt;tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. under kriminalvård i anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ&lt;br&gt;av någon annan än en kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 9 § och 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 38 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i grundskolan,&lt;br&gt;gymnasieskolan, särskolan, speci-&lt;br&gt;alskolan och sameskolan samt i en&lt;br&gt;kommunal riksintematskola för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till psyko-&lt;br&gt;logisk undersökning eller behand-&lt;br&gt;ling och för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden hos psyko-&lt;br&gt;log eller kurator, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den som uppgiften rör eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i förskoleklassen,&lt;br&gt;grundskolan, gymnasieskolan,&lt;br&gt;särskolan, specialskolan och same-&lt;br&gt;skolan samt i en kommunal riks-&lt;br&gt;intematskola för uppgift som hänför&lt;br&gt;sig till psykologisk undersökning&lt;br&gt;eller behandling och för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden&lt;br&gt;hos psykolog eller kurator, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften rör&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verk-&lt;br&gt;samhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om&lt;br&gt;skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elev-&lt;br&gt;vårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller på samma område i annat fall än som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena för uppgift om enskilds identitet, adress och andra lik-&lt;br&gt;nande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild&lt;br&gt;anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller&lt;br&gt;sy ofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom&lt;br&gt;gäller inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenut-&lt;br&gt;bildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervis-&lt;br&gt;ningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan elev-&lt;br&gt;vårdande verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1997/98:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Statens skolverk i verksamhet som avser tillsyn&lt;br&gt;över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för&lt;br&gt;uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Samma sekretess gäller i nämnda tillsynsverksamhet för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till en fråga om tillrättaförande av elev eller skiljande av&lt;br&gt;elev från vidare studier. Sekretessen enligt detta stycke gäller dock inte&lt;br&gt;Statens skolverks beslut i ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i skolbarns-&lt;br&gt;omsorgen för uppgift som hänför&lt;br&gt;sig till psykologisk undersökning&lt;br&gt;eller behandling och för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden&lt;br&gt;hos psykolog eller kurator, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften rör&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Sekretess gäller i samma verk-&lt;br&gt;samhet for annan uppgift om en-&lt;br&gt;skilds personliga förhållanden, om&lt;br&gt;det kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i förskoleverk-&lt;br&gt;samheten för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften rör&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av&lt;br&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i&lt;br&gt;övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt&lt;br&gt;är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:115.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 &amp;nbsp;Förskoleklass och bamomsorgsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret för förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg (i fortsättningen benämnd barnomsorg) från Social-&lt;br&gt;departementets till Utbildningsdepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har utarbetat förslag&lt;br&gt;till hur tillämpliga delar av bestämmelserna om barnomsorg i&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) kan inarbetas i skollagen (1985:1100).&lt;br&gt;Arbetsgruppen har i januari 1997 redovisat sina förslag i betänkandet&lt;br&gt;Samverkan för utveckling - Om förskolan, skolan och skolbarns-&lt;br&gt;omsorgen (Ds 1997:10). Betänkandet har remissbehandlats. En samman-&lt;br&gt;fattning av förslagen finns i bilaga 1. Arbetsgruppens förslag till lagtext&lt;br&gt;finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna samt en sam-&lt;br&gt;manställning av remissyttrandena finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 augusti 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Vissa redaktionella&lt;br&gt;förändringar har dock gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 &amp;nbsp;Mobbning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utvecklingsplanen aviserades att regeringen skulle återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag till åtgärder mot mobbning. Barnombudsmannen&lt;br&gt;överlämnade till regeringen i april 1997 rapporten Blunda inte för&lt;br&gt;mobbningen med förslag till åtgärder. I samband med rapportens&lt;br&gt;överlämnande inbjöd skolministern intressenter från ett antal kommuner,&lt;br&gt;myndigheter och organisationer till en hearing (remissmöte), som hölls i&lt;br&gt;maj 1997. En sammanställning av synpunkterna samt en förteckning över&lt;br&gt;deltagarna finns i Utbildningsdepartementet (dnr 97/3310/S).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 &amp;nbsp;Grundskolans timplan och skolmåltider&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i december 1995 i samband med behandlingen av vissa&lt;br&gt;motionsyrkanden från den allmänna motionstiden vid 1994/95 års&lt;br&gt;riksmöte beslutat ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört&lt;br&gt;i frågan om skolmåltidsavgifter (bet. 1995/96:UbU3 s. 26, rskr.&lt;br&gt;1995/96:148).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet, som fann det oroande att ett antal kommuner tog ut avgifter&lt;br&gt;för skolmåltider, ansåg att regeringen borde överväga möjligheten att&lt;br&gt;lagstifta om elevers rätt till fria skolmåltider i grundskolan och gymna-&lt;br&gt;sieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvecklingsplanen för förskola, skola och vuxenutbildning - kvalitet Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;och likvärdighet (skr. 1996/97:112) aviserade regeringen bl.a. att senare&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i grundskolans&lt;br&gt;timplan samt i frågan om fria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Utbildningsdepartementet har därefter upprättats en promemoria&lt;br&gt;daterad den 30 maj 1997 med förslag till förändringar i grundskolans&lt;br&gt;timplan och förslag till lagstiftning om kostnadsfria skolmåltider för&lt;br&gt;elever inom det obligatoriska skolväsendet. Promemorian har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En sammanfattning av förslagen, förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna samt en sammanställning av remissyttrandena över prome-&lt;br&gt;morian finns i bilaga 6. Promemorians lagförslag finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Principiella utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svenska folket kan möta nästa sekel med tillförsikt och framtidstro. Vi&lt;br&gt;kommer att ta steget in i 2000-talet med hög tillväxt, låg inflation och&lt;br&gt;sjunkande arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låneberoendets tid är förbi. Överskott i de offentliga finanserna skall&lt;br&gt;pressa tillbaka statsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan åter forma vår gemensamma framtid - ett samhälle där ingen&lt;br&gt;lämnas utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På stabil grund kan politiken inriktas mot att utveckla Sverige:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Arbetslösheten skall betvingas. År 2000 skall den öppna arbetslös-&lt;br&gt;heten vara halverad till fyra procent. Därefter är målet full sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Skolan, vården och omsorgen skall förbättras. Regeringen vill ut-&lt;br&gt;veckla välfärdens kärna. Därför skall nya resurser i första hand tillföras&lt;br&gt;skolan, vården och omsorgen om barn och äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Rättvisan skall stärkas. När utrymme finns skall de som har burit&lt;br&gt;tyngst bördor i saneringen av de gemensamma finanserna stå främst. Va-&lt;br&gt;let mellan skattesänkningar och bidragsförändringar skall styras av vad&lt;br&gt;som bäst gynnar en rättvis fördelning och mest bidrar till tillväxt och&lt;br&gt;ökad sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan inte acceptera att löntagarnas uppoffringar under de&lt;br&gt;svåra år som vi har bakom oss används till att finansiera skattelättnader&lt;br&gt;för höginkomsttagare under de goda år som ligger framför oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria och trygga människor, ett vitalt näringsliv och internationellt en-&lt;br&gt;gagemang skall känneteckna vårt land i det nya seklet. Med en politik&lt;br&gt;som står i samklang med övriga Europa skall vi ta steget in i 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet och likvärdighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen prioriterar nu arbetet med att utveckla utbildningens kvalitet&lt;br&gt;och likvärdighet. Särskilt angeläget är att stärka och utveckla grundsko-&lt;br&gt;lans inre arbete för att kunna möta alla elever utifrån deras skilda förut-&lt;br&gt;sättningar och behov. Alla har rätt till en god grundläggande utbildning.&lt;br&gt;En god start i livet ger förutsättningar för individen att fortsätta utvecklas&lt;br&gt;och lära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens kvalitet är ett nationellt strategiskt intresse, som har av-&lt;br&gt;görande betydelse för Sveriges ekonomiska tillväxt och framtida välfärd.&lt;br&gt;Hög kvalitet i förskola, skola, högskola och vuxenutbildning är en fråga&lt;br&gt;om likvärdighet och rättvisa. Ur ett tillväxtperspektiv utgör det svenska&lt;br&gt;utbildningssystemet en bra grund att bygga på för att ytterligare höja am-&lt;br&gt;bitionen för ett livslångt lärande. Åtgärder skall vidtas för att höja och&lt;br&gt;säkra kvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvärdig utbildning är en fundamental princip inom det svenska ut-&lt;br&gt;bildningssystemet. Målet är att alla ungdomar skall lämna skolan med&lt;br&gt;tillräckliga kunskaper och färdigheter, med självförtroende, med en vilja&lt;br&gt;att lära mer och att delta i och påverka samhällslivet. Likvärdig utbild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning innebär inte att verksamheten måste utformas på samma sätt, utan att Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;de nationella målen som uppställts av regering och riksdag i skollag och&lt;br&gt;läroplaner skall uppfyllas, varhelst utbildningen anordnas. Detta ställer&lt;br&gt;särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Arbetet med utbildning-&lt;br&gt;ens kvalitetssäkring måste vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnade i mars 1997 till riksdagen skrivelsen Utveck-&lt;br&gt;lingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - Kvalitet och likvär-&lt;br&gt;dighet (skr. 1996/97:112). Planen anger vilken huvudsaklig inriktning&lt;br&gt;regeringens skolpolitik kommer att ha de närmaste åren samt vilka frågor&lt;br&gt;som särskilt kommer att uppmärksammas och följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommunens ansvar att organisera, planera och administrera&lt;br&gt;verksamheterna inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola.&lt;br&gt;Kommunen har också ansvar för att verksamheterna följs upp och utvär-&lt;br&gt;deras. I en mål- och resultatstyrd verksamhet lämnas stort utrymme för&lt;br&gt;de professionella att tillsammans med barn och elever välja stoff och ar-&lt;br&gt;betsmetoder. Regeringens skolpolitik har som utgångspunkt att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för ett utvecklingsarbete i kommunerna som kan höja&lt;br&gt;kvaliteten och öka likvärdigheten i det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lämnas förslag, vilkas övergripande syfte är att öka&lt;br&gt;kvalitet och likvärdighet i förskola och skola. De frågor som behandlas i&lt;br&gt;propositionen har tidigare aviserats i den nationella utvecklingsplanen.&lt;br&gt;Genom de åtgärder som föreslås i propositionen, vill regeringen ge förut-&lt;br&gt;sättningar för att nya arbetssätt skall kunna utvecklas i en likvärdig skola&lt;br&gt;med hög kvalitet - en skola som sätter individen i centrum och utgår från&lt;br&gt;barns och ungdomars förutsättningar och behov från tidig ålder, i&lt;br&gt;perspektivet av det livslånga lärandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden till ett livslångt lärande läggs redan i förskolan. Den sociala och&lt;br&gt;kulturella miljö samt den pedagogiska stimulans som barn möter under&lt;br&gt;barndomsåren påverkar på ett avgörande sätt deras förutsättningar för&lt;br&gt;utveckling och lärande. Regeringen anser därför att förskolan bör bli en&lt;br&gt;del av utbildningssystemet. Dess pedagogiska roll behöver förstärkas och&lt;br&gt;tydliggöras för att ge barn en god grund för det fortsatta lärandet. Det kan&lt;br&gt;bl.a. bidra till att stimulera språkutvecklingen och underlätta läs- och&lt;br&gt;skrivinlärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill stödja och stimulera utvecklingen av det inre arbetet i&lt;br&gt;förskola och skola genom en verksamhetsmässig integrering. Genom att&lt;br&gt;låta den s.k. sexårsverksamheten som i dag bedrivs inom förskolans ram&lt;br&gt;bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet - förskoleklass -&lt;br&gt;ökar förutsättningarna för en integration av verksamheterna. Utbild-&lt;br&gt;ningen i förskoleklassen skall stimulera varje barns utveckling och lä-&lt;br&gt;rande och ligga till grund för fortsatt skolgång. Året i förskoleklassen&lt;br&gt;skall vara en rättighet för alla sexåringar och en skyldighet för kommu-&lt;br&gt;nen att anordna. Alla elever ges därmed möjlighet till tio års pedagogisk&lt;br&gt;verksamhet - ett år i förskoleklassen och därefter nio år i grundskolan.&lt;br&gt;Möjligheten att börja grundskolan och motsvarande skolformer redan&lt;br&gt;som sexåring kommer att kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mötet mellan förskola och skola, där också fritidshemmen spelar en&lt;br&gt;viktig roll, kan frigöra utvecklingskraft som förnyar alla de pedagogiska&lt;br&gt;verksamheterna för barn och unga. Nya möjligheter behöver ges för att&lt;br&gt;ett arbetssätt skall kunna växa fram, där olika professioner och kompe-&lt;br&gt;tenser kan samverka i arbetslag. Undervisningsbegreppet behöver vidgas&lt;br&gt;till att omfatta ett främjande av läroprocesser, där förskolans och skolans&lt;br&gt;kultur och arbetssätt ömsesidigt kan mötas och utformas till en pedago-&lt;br&gt;gisk helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förändringsarbete med denna inriktning är inte enkelt vunnet utan&lt;br&gt;byggs upp långsiktigt. En medveten strävan att nå en verklig mötesplats&lt;br&gt;för förskola och skola måste omfatta en gemensam och enhetlig syn på&lt;br&gt;det lärande barnet, personalens roll och på det pedagogiska arbetet, som&lt;br&gt;bygger på en gemensam värdegrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet och likvärdighet i förskoleklassen skall främjas genom en med&lt;br&gt;skolan gemensam läroplan. Regeringen återkommer till riksdagen med&lt;br&gt;förslag om detta. En samordning av förskoleklassen, skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;och skolan skall omfatta lagstiftning, styrdokument och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mobbning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn har rätt till en god grund för det fortsatta lärandet. Den psyko-&lt;br&gt;sociala skolmiljön utgör en viktig del av denna grund. Att känna sig trygg&lt;br&gt;och respekterad är en förutsättning för att kunna lära och utvecklas till en&lt;br&gt;harmonisk och ansvarskännande samhällsmedlem. Ingen skall behöva&lt;br&gt;känna sig rädd för att gå till skolan. Alla former av våld och mobbning är&lt;br&gt;ett brott mot skolans värdegrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans betydelse för barns och ungas syn på demokrati kan inte över-&lt;br&gt;skattas. Skolan har en viktig uppgift att fostra, att förmedla attityder och&lt;br&gt;värderingar. Skolan utgör en viktig del av barns och ungdomars liv och&lt;br&gt;måste därför ta ett stort socialt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mobbning är ett samhällsproblem. Ett effektivt förebyggande arbete&lt;br&gt;förutsätter ett nära samarbete mellan föräldrarna, skolan, andra kommu-&lt;br&gt;nala verksamheter och närsamhället i övrigt. Mobbning måste angripas&lt;br&gt;genom såväl förebyggande som akuta insatser. Insatser måste också vid-&lt;br&gt;tas som syftar till att stärka hela skolans värdegrund. Det är viktigt att&lt;br&gt;mobbning, trakasserier och våld diskuteras i ett större sammanhang, i ett&lt;br&gt;samspel med föräldrar, föreningar och organisationer. Det är också vik-&lt;br&gt;tigt att eleverna själva får vara med och påverka arbetet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med mobbning är inget nytt fenomen men kunskapen om&lt;br&gt;bl.a. mobbningens omfattning och uttryck, olika arbetsmetoder etc. har&lt;br&gt;tidigare varit begränsad. Regeringen ser mycket allvarligt på problemen&lt;br&gt;med mobbning. Nu vet vi mer och därför är det dags att vidta ytterligare&lt;br&gt;åtgärder. För att stödja det lokala arbetet mot mobbning anser regeringen&lt;br&gt;att det nu finns skäl att förtydliga skollag och läroplaner. Det får inte råda&lt;br&gt;någon tvekan om vilka bestämmelser och ansvarsförhållanden som gäller&lt;br&gt;i skolan. Att mobbning inte tillåts och att vuxna i skolan är skyldiga att&lt;br&gt;aktivt motverka alla former av kränkande behandling bör tydligt framgå&lt;br&gt;av lagstiftningen. Rektorers och lärares ansvar för arbetet mot mobbning&lt;br&gt;bör också tydliggöras i läroplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av timplanen får inte utgöra ett hinder för pedagogiskt&lt;br&gt;nytänkande och förändring. Utrymmet för lokala beslut bör därför öka&lt;br&gt;och timplanens traditionellt styrande roll minska. Regeringen anser att&lt;br&gt;skolornas möjligheter att tillämpa timplanen mer flexibelt bör underlät-&lt;br&gt;tas. Ökat utrymme bör ges för lokala beslut genom att öka tiden för sko-&lt;br&gt;lans val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med läroplansreformen ändrades den inbördes balansen&lt;br&gt;mellan olika ämnen, varvid särskilt slöjd samt idrott och hälsa fick en&lt;br&gt;förhållandevis kraftig timtalsreduktion. Skolarbetet måste vara både prak-&lt;br&gt;tiskt och teoretiskt om elevernas intresse skall vidmakthållas och stu-&lt;br&gt;dierna leda till den kunskap som läroplan och kursplaner anger. Eleverna&lt;br&gt;i grundskolan upplever att de kan vara med och påverka undervisningen i&lt;br&gt;de praktiskt-estetiska ämnena, särskilt slöjd. Eleverna får i slöjden lära&lt;br&gt;sig att ta ansvar, lösa konkreta problem och delta i undervisningens&lt;br&gt;uppläggning. Nödvändigheten av att utöka idrottsämnets timtal motiveras&lt;br&gt;främst av folkhälsoskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolmåltider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan är i dag&lt;br&gt;genom bestämmelser i skollagen garanterade fria läromedel, fri skolhäl-&lt;br&gt;sovård och under vissa förutsättningar fria skolskjutsar. Att dessa be-&lt;br&gt;stämmelser efterlevs är en förutsättning för att kraven på lika tillgång till&lt;br&gt;respektive likvärdig utbildning skall kunna upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skolmåltider är situationen något annorlunda. Trots att&lt;br&gt;det inte är obligatoriskt för kommunerna att erbjuda skolmåltider, är det&lt;br&gt;praxis att skolhuvudmännen givit elever i grundskolan och gymnasie-&lt;br&gt;skolan samt motsvarande skolformer kostnadsfria skolmåltider. Under de&lt;br&gt;senaste åren har dock ett antal kommuner infört avgifter för elever i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att kostnadsfria skolmåltider fyller en viktig funk-&lt;br&gt;tion. Eleverna behöver ett näringsriktigt mål mitt på dagen för att de skall&lt;br&gt;kunna vara aktiva och ta till sig kunskaper under hela dagen, samtidigt&lt;br&gt;som de också får del av den sociala samvaro som skollunchema ger.&lt;br&gt;Skolmåltiderna har även betydelse för att grundlägga goda och regel-&lt;br&gt;bundna matvanor. Regeringen anser därför att elever i grundskolan och&lt;br&gt;motsvarande skolformer skall garanteras fria skolmåltider i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Vad pågår när det gäller integrering förskola -&lt;br&gt;skola?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206) tog&lt;br&gt;regeringen bl.a. upp frågor om integration av förskoleverksamhet - skola&lt;br&gt;- skolbarnsomsorg. Enligt regeringens uppfattning bör all pedagogisk&lt;br&gt;verksamhet som rör barn och ungdom ses som en helhet. En integration&lt;br&gt;av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg väntas kunna leda till&lt;br&gt;en utveckling som aktivt bidrar till en höjd kvalitet i samtliga tre&lt;br&gt;verksamheter. I propositionen aviserades att ett gemensamt måldokument&lt;br&gt;skall utarbetas för förskolans sexårsverksamhet, grundskolan och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen, att tillämpliga delar av bestämmelserna i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620) om barnomsorg skall inarbetas i skollagen (1985:1100)&lt;br&gt;samt att Statens skolverk skall bli ansvarig myndighet för tillsyn, upp-&lt;br&gt;följning, utvärdering och utveckling av dessa verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har inte haft något att erinra mot vad regeringen anfört om&lt;br&gt;integration av förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg (bet.&lt;br&gt;1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått fördes ansvaret för barnomsorgen över till&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet den 1 juli 1996. Som ett första steg mot ökad&lt;br&gt;integration tillkallades efter regeringens bemyndigande en kommitté,&lt;br&gt;Barnomsorg och skolakommittén (BOSK), med uppdrag att utarbeta&lt;br&gt;förslag till nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn&lt;br&gt;och ungdom i åldrarna 6-16 år. Det samlade måldokumentet skall ersätta&lt;br&gt;läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och omfatta den&lt;br&gt;obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen. I direktiven underströks att uppdraget att utarbeta ett nytt&lt;br&gt;gemensamt måldokument inte skulle omfatta en total omarbetning av nu&lt;br&gt;gällande läroplan. Läroplanens grundläggande principer och utformning&lt;br&gt;borde bestå. Kommittén har i betänkandet Växa i lärande (SOU 1997:21)&lt;br&gt;presenterat sitt förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år. Be-&lt;br&gt;tänkandet, som remissbehandlats, bereds för närvarande inom Utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 13 februari 1997 fick BOSK genom tilläggsdirektiv (dir. 1997:30)&lt;br&gt;i uppdrag att utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska&lt;br&gt;verksamheten i förskolan. I det arbetet skall BOSK också göra en&lt;br&gt;översyn av skollagen utifrån de krav integrationen av förskola, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg ställer och utifrån förslagen till nya måldokument för&lt;br&gt;verksamheterna. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Skolverket kommer att bli central myndighet för&lt;br&gt;barnomsorgen, uppdrog regeringen den 24 oktober 1996 åt Skolverket&lt;br&gt;och Socialstyrelsen att tillsammans belysa och utarbeta förslag till&lt;br&gt;nödvändiga gränsdragningar mellan de båda myndigheterna, ändringar i&lt;br&gt;instruktionerna för myndigheterna, organisation av tillsynen över för-&lt;br&gt;skoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt eventuella övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser. Myndigheterna har redovisat uppdraget. Förslaget behand-&lt;br&gt;las i budgetpropositionen för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förskoleklass&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Nuvarande sexårsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § socialtjänstlagen (1980:620) är kommunerna skyldiga att&lt;br&gt;anvisa alla barn plats i förskola från höstterminen det år barnet fyller sex&lt;br&gt;år. Av 13 § följer att skyldigheten gäller barn som är bosatta i Sverige&lt;br&gt;och som stadigvarande vistas i kommunen. Verksamheten skall vara&lt;br&gt;avgiftsfri och omfatta minst 525 timmar om året. I vissa fall får&lt;br&gt;verksamheten delas upp på två år och skall då omfatta minst 700 timmar,&lt;br&gt;den s.k. glesbygdsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1996 omfattade förskolan praktiskt taget alla sexåringar, med&lt;br&gt;undantag för de barn (ca 8 %) som utnyttjat möjligheten att börja skolan&lt;br&gt;vid sex års ålder. Förskola för sexåringar organiseras i olika former, t. ex.&lt;br&gt;i daghem, i deltidsgrupp eller i grupper av sexåringar som lokal- eller&lt;br&gt;verksamhetsmässigt integrerats med skola eller fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en kartläggning som redovisats av Statistiska Centralbyrån&lt;br&gt;(SCB) i februari 1997, och som bearbetats i Utbildningsdepartementet,&lt;br&gt;har kommunerna kommit olika långt vad gäller integrering av den s.k.&lt;br&gt;sexårsverksamheten med skolan och skolbarnsomsorgen. I ett hundratal&lt;br&gt;kommuner bedrivs sexårsverksamheten bl.a. på traditionellt sätt i daghem&lt;br&gt;tillsammans med yngre barn alternativt i separata sexårsgrupper inom&lt;br&gt;daghemmen. I femton av dessa kommuner är daghem den huvudsakliga&lt;br&gt;organisationsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sexårsverksamhet som bedrivs i förskolegrupper i eller i nära&lt;br&gt;anslutning till skolans lokaler är dock den vanligast förekommande&lt;br&gt;formen i kommunerna. Förskolegrupper i fritidshemslokaler förekommer&lt;br&gt;också. Detta kan innebära att förskolan för sexåringar lokalmässigt är&lt;br&gt;integrerad i skolan eller med ett fritidshem utan att det föreligger en&lt;br&gt;verksamhetsmässig integration. Andra kommuner har emellertid kommit&lt;br&gt;längre och har såväl lokalmässigt som verksamhetsmässigt samordnat&lt;br&gt;förskolans sexårsverksamhet med skolan och skolbarnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kartläggningen framgår att i ett 40-tal kommuner bedrivs verk-&lt;br&gt;samheten för sexåringar huvudsakligen tillsammans med skolbarn i&lt;br&gt;åldrarna 7, 8 och/eller 9 år. I ytterligare ca 60 kommuner bedrivs sådan&lt;br&gt;integrerad verksamhet som en av flera verksamhetsformer för sexåringar.&lt;br&gt;En del av dessa kommuner har organiserat verksamheten så, att arbetslag&lt;br&gt;bestående av grundskollärare, förskollärare och fritidspedagog gemen-&lt;br&gt;samt ansvarar för en grupp elever. Förskolläraren och fritidspedagogen&lt;br&gt;tjänstgör viss del av dagen i skolan och resten av tiden inom skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen. Arbetslaget planerar och genomför arbetet tillsammans.&lt;br&gt;Före och efter skoldagen erbjuds skolbarnsomsorg i eller i nära an-&lt;br&gt;slutning till skolans lokaler. I en del kommuner schemaläggs även fria&lt;br&gt;aktiviteter, som då är en del av den totala verksamheten. Inslagen av fria&lt;br&gt;aktiviteter under skoldagen medför att alla barn, inte bara de som är&lt;br&gt;inskrivna i skolbarnsomsorgen, får ta del av dessa aktiviteter. Erfa-&lt;br&gt;renheterna från dessa kommuner är positiva. Samordningen har dessutom&lt;br&gt;ofta lett till att verksamheterna kunnat bedrivas mer effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 En ny skolform - förskoleklass&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den sexårsverksamhet som bedrivs inom ramen&lt;br&gt;för förskolan, enligt 15 § socialtjänstlagen, skall bilda en egen skolform&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Denna skolform&lt;br&gt;skall benämnas förskoleklass. Bestämmelserna om förskoleklassen skall&lt;br&gt;finnas i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera varje barns utveckling&lt;br&gt;och lärande. Den skall ligga till grund för fortsatt skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vara obligatoriskt för kommunerna att anordna förskoleklass,&lt;br&gt;men frivilligt för barnen att delta i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna,&lt;br&gt;däribland flertalet kommuner, är positiva till förslaget att förskolans s.k.&lt;br&gt;sexårsverksamhet bildar en egen skolform. Många remissinstanser anser&lt;br&gt;att förslaget bekräftar och underlättar den utveckling som redan är&lt;br&gt;påbörjad i kommunerna. Ett antal remissinstanser bland andra&lt;br&gt;Sameskolstyrelsen, Kristianstads, Luleå och Skurups kommuner,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Lärarnas Riksför-&lt;br&gt;bund (LR), Lärarförbundet, Riksförbundet Hem och Skola (RHS) och&lt;br&gt;Friskolomas Riksförbund vill ha tioårig skolplikt med skolstart vid sex&lt;br&gt;års ålder. Svenska Kommunförbundet avvisar förslaget att förskole-&lt;br&gt;klassen bildar en egen skolform inom det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till eller har avstått från att&lt;br&gt;kommentera benämningen förskoleklass. En tredjedel av instanserna är&lt;br&gt;däremot negativa till eller ställer sig tveksamma till benämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens avsikt är att stödja och&lt;br&gt;stimulera den verksamhetsmässiga integreringen. Vi föreslår därför att&lt;br&gt;den sexårsverksamhet som bedrivs inom ramen för förskolan, enligt 15 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen, skall bilda en egen skolform inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för barn och ungdom. Denna skolform skall benämnas&lt;br&gt;förskoleklass. Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera varje barns&lt;br&gt;utveckling och lärande. Den skall ligga till grund för fortsatt skolgång.&lt;br&gt;Bestämmelser om förskoleklassen bör återfinnas i skollagen. Den&lt;br&gt;rättsliga regleringen behandlas utförligare längre fram i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag syftar till att så långt som möjligt ge alla sexåringar&lt;br&gt;likvärdiga förutsättningar. Likvärdigheten kommer att främjas genom att&lt;br&gt;den nya läroplanen, som regeringen senare avser att presentera för&lt;br&gt;riksdagen, också skall omfatta förskoleklassen. Inom ramen för skolans&lt;br&gt;styrsystem har kommunerna stor frihet att organisera verksamheten efter&lt;br&gt;lokala förutsättningar. Varje kommun ansvarar för att läroplanen följs.&lt;br&gt;Det är kommunernas och Skolverkets uppgift att följa upp och utvärdera&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mötet mellan olika pedagogiska traditioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan och skolan har utvecklats ur skilda pedagogiska traditioner.&lt;br&gt;Integrationens syfte är att förskola och skola skall komplettera varandra, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den bemärkelsen att förskollärare och grundskollärare ömsesidigt bidrar Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;med sitt professionella kunnande och sina traditioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det pågående utvecklingsarbetet kring samverkan och integration&lt;br&gt;mellan förskola och skola är det tydligt att det handlar om ett möte mel-&lt;br&gt;lan olika kulturer. Detta möte är givetvis långt ifrån oproblematiskt. För&lt;br&gt;att en verklig integration skall komma till stånd räcker det inte med att&lt;br&gt;enkelt ta det bästa ur varje verksamhet. Mötet mellan förskola och skola,&lt;br&gt;där också fritidshemmen spelar en viktig roll, kan - enligt vår mening -&lt;br&gt;frigöra pedagogisk utvecklingskraft som förnyar alla de pedagogiska&lt;br&gt;verksamheterna för barn och unga och ger nya förutsättningar för ut-&lt;br&gt;veckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskola och fritidshem har utvecklat och befäst en pedagogik med det&lt;br&gt;enskilda barnets utveckling i centrum. Den pedagogik som utvecklats&lt;br&gt;bygger på en vid tolkning av pedagogikbegreppet, där också omvårdnad&lt;br&gt;och omsorg ingår. Pedagogiken utgår från att utveckling och inlärning&lt;br&gt;sker ständigt - inte bara eller ens huvudsakligen i arrangerade inlärnings-&lt;br&gt;situationer. Förankring i närmiljön med anknytning till barnens egna erfa-&lt;br&gt;renheter och kunskaper är en annan viktig utgångspunkt liksom lekens&lt;br&gt;och skapande verksamheters betydelse för barns tankeutveckling och för-&lt;br&gt;ståelse av omvärlden. Att arbeta projekt- eller temainriktat, utifrån barns&lt;br&gt;eget utforskande och egna problemlösningar, är en pedagogisk princip&lt;br&gt;som utvecklats i förskola och fritidshem. Stor vikt läggs vid socialisa-&lt;br&gt;tionsprocessen i barns inbördes samspel, empatiförmåga och konfliktlös-&lt;br&gt;ning. Föräldrasamarbetet är en av grundstenarna i verksamheten. Andra&lt;br&gt;utmärkande drag är arbetslaget som samarbetsform för personalen, lik-&lt;br&gt;som att barngruppen ofta är åldersblandad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans tradition skiljer sig från förskolans. Betoningen på ett långsik-&lt;br&gt;tigt, systematiskt och strukturerat lärande skiljer skolans kultur från för-&lt;br&gt;skolans här- och nuperspektiv. Synen på kunskapsutveckling förändras.&lt;br&gt;Skolans styrning, organisation och arbetsformer utvecklas därför stän-&lt;br&gt;digt. Den målstyrning som under senare år genomförts inom skolområdet&lt;br&gt;ställer höga krav på likvärdighet och kvalitet i undervisningen. I den&lt;br&gt;nationella läroplanen har regering och riksdag angett den värdegrund som&lt;br&gt;skolan skall vila på och uppställt mål och riktlinjer för landets skolor.&lt;br&gt;Läroplan och kursplaner ställer krav på att undervisningen skall ge kon-&lt;br&gt;kreta och utvärderingsbara resultat i förhållande till varje elev. Varken&lt;br&gt;läroplan eller kursplaner anger dock arbetssätt, metoder eller organisa-&lt;br&gt;tion. Stort utrymme lämnas för läraren att tillsammans med eleverna välja&lt;br&gt;stoff och arbetsmetoder. Lärandet stimuleras genom elevernas eget ut-&lt;br&gt;forskande, samtidigt som elev- och föräldrainflytande poängteras alltmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utvecklingsarbete inom skolan som bl.a. genomförandet av den se-&lt;br&gt;naste läroplanen (Lpo 94) gett upphov till och då inte minst i kombina-&lt;br&gt;tion med den integrering av förskola, skola och fritidshem som utvecklats&lt;br&gt;i många kommuner, har också på flera sätt inneburit ett närmande mellan&lt;br&gt;förskolan och skolan. Det kommer dock att krävas både tid och medvetet&lt;br&gt;arbete för att kunna genomföra en integration som tar tillvara kraften i de&lt;br&gt;bägge traditionerna och också skapa något kvalitativt nytt. Genom att&lt;br&gt;förskola och skola integreras kan barnets förutsättningar och utveckling&lt;br&gt;mer än den biologiska åldern styra verksamhetens former och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel kan gälla barns språkutveckling som genom tidig stimulans i Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;förskolan kan ge stöd för läs- och skrivutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå en långsiktig utveckling av såväl förskolan som skolan&lt;br&gt;måste ett förändringsarbete ta sin utgångspunkt i en helhetssyn på barnet,&lt;br&gt;på kunskap och lärande. Ett sådant förändringsarbete förutsätter en med-&lt;br&gt;veten strävan efter att nå en verklig mötesplats där förskola och skola&lt;br&gt;omfattar en enhetlig syn på det lärande barnet, pedagogens roll och på det&lt;br&gt;pedagogiska arbetet och som bygger på en gemensam värdegrund. Ett&lt;br&gt;gemensamt måldokument till grund för verksamheten i förskoleklassen,&lt;br&gt;skolan och fritidshemmet är en viktig förutsättning för ett sådant utveck-&lt;br&gt;lingsarbete. Därtill krävs ett levande samtal mellan de professionella i&lt;br&gt;verksamheten kring grundläggande centrala begrepp och hur dessa skall&lt;br&gt;och kan ta gestalt i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med reformer och förändringar av förskola och skola upp-&lt;br&gt;står en mängd frågor kring hur verksamheten skall organiseras i kommu-&lt;br&gt;nerna. Det är viktigt att det som organisatoriskt görs i kommunerna har&lt;br&gt;en nära koppling till den syn på barnet och läroprocesserna som verk-&lt;br&gt;samheten skall verka för. En organisation, som ger förutsättningar för en&lt;br&gt;inte bara lokalmässig utan också verksamhetsmässig integration, kan&lt;br&gt;skapa förutsättningar för en utveckling av samtliga pedagogiska verk-&lt;br&gt;samheter till en samverkande helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Året i förskoleklassen skall - liksom hittills - vara en rättighet för alla&lt;br&gt;sexåringar och en skyldighet för kommunen att anordna. Kvalitet och&lt;br&gt;likvärdighet i verksamheten skall främjas genom en med grundskolan&lt;br&gt;gemensam läroplan. Alla elever ges därmed möjlighet till tio års pedago-&lt;br&gt;gisk verksamhet - ett år i förskoleklass och därefter nio år i grundskolan&lt;br&gt;alternativt tio år i särskolan eller specialskolan. Möjligheten att börja&lt;br&gt;grundskolan och motsvarande skolformer redan som sexåring kvarstår&lt;br&gt;dock. Men vi räknar med att de allra flesta sexåringar väljer förskoleklas-&lt;br&gt;sen som en inledning på skolgången för att få de bästa förutsättningarna&lt;br&gt;för lärande och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklass som benämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framhållits är många remissinstanser kritiska till benämningen&lt;br&gt;förskoleklass. En av anledningarna är att begreppet “klass” ger&lt;br&gt;associationer till en organisation och ett arbetssätt som skolan på många&lt;br&gt;håll har eller är på väg att lämna till förmån för en integrerad verksamhet&lt;br&gt;för barn i näraliggande åldrar. Några remissinstanser har lämnat förslag&lt;br&gt;till annan benämning t.ex. förskolegrupp, förskola för sexåringar,&lt;br&gt;sexårsförskola, sexårsverksamhet, förskola eller nybörjarskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har övervägt dessa förslag. Vi anser att benämningen&lt;br&gt;“förskola” är missvisande då förskolan omfattar även barn i åldrarna 1-5&lt;br&gt;år. Benämningar som hänvisar till en åldersgrupp, i det här fallet&lt;br&gt;sexåringar, är inte heller lämpliga. Vi har därför - i likhet med arbets-&lt;br&gt;gruppen - stannat för förskoleklass. Vi vill emellertid betona att benäm-&lt;br&gt;ningen inte skall ses som ett sätt att vare sig styra hur kommunerna&lt;br&gt;organiserar verksamheten eller föreskriva att verksamheten för sexåringar&lt;br&gt;skall bedrivas i åldershomogena grupper. Det är kommunens uppgift att&lt;br&gt;organisera förskoleklassen utifrån lokala behov och förutsättningar. Vårt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syfte är dock att underlätta en verksamhetsmässig integration mellan Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;förskolan och skolan, där det bästa av verksamheterna tas tillvara och&lt;br&gt;vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättslig reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklassen bör tas med i uppräkningen av skolformer inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet för barn och ungdom i 1 kap. 1 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100). Verksamheten kommer att omfattas av de generella&lt;br&gt;bestämmelserna i skollagen, främst 1 och 2 kap. Förskoleklassen kommer&lt;br&gt;därmed att omfattas av de grundläggande föreskrifterna om bl.a.&lt;br&gt;utbildningens mål och utformning i 1 kap. 2 §. Likaså kommer&lt;br&gt;förskoleklassen att ledas av en rektor och omfattas av de kommunala&lt;br&gt;skolplanerna. Som tidigare redovisats har BOSK genom tilläggsdirektiv&lt;br&gt;fått i uppdrag att göra en översyn av skollagen. BOSK skall därvid bl.a.&lt;br&gt;utreda rektors ansvar och skolplanens roll för verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare bestämmelser om förskoleklassen som behövs bör, som för&lt;br&gt;övriga skolformer, finnas i ett särskilt kapitel i skollagen. I avvaktan på&lt;br&gt;BOSK:s översyn av skollagen, föreslår regeringen att nu gällande&lt;br&gt;bestämmelser om förskola för sexåringar i stort sett oförändrade förs in i&lt;br&gt;ett nytt kapitel, 2 b kap., i skollagen. Förutom en motsvarighet till delar&lt;br&gt;av 13 och 15 §§ socialtjänstlagen (förskola för sexåringar) bör 14 § andra&lt;br&gt;stycket (barn på sjukhus), 14 c § (närhetsprincipen) och 17 §&lt;br&gt;(kommunens informationsansvar) samt 4 § tredje stycket (kommunens&lt;br&gt;möjlighet att sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens&lt;br&gt;uppgifter) få sin motsvarighet i 2 b kap. skollagen. Kapitlet bör inledas&lt;br&gt;med att ändamålet med utbildningen i förskoleklassen anges. På samma&lt;br&gt;sätt som inom andra skolformer bör det av lagen framgå att den som&lt;br&gt;behöver särskilt stöd skall få det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vara obligatoriskt för kommunerna att anordna förskoleklass,&lt;br&gt;men frivilligt för barn att delta i sådan verksamhet. Kommunerna skall&lt;br&gt;liksom hittills, när det gäller sexårsverksamheten, vara skyldiga att anvisa&lt;br&gt;barn plats i en förskoleklass från och med höstterminen det år då barnet&lt;br&gt;fyller sex år. Förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar om året och&lt;br&gt;som nu vara avgiftsfri. För den tid som överstiger 525 timmar får avgift&lt;br&gt;tas ut. Den s.k. glesbygdsmodellen enligt 15 § andra stycket behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 6.3. Kommunernas skyldighet att informera föräldrar om verk-&lt;br&gt;samheten skall kvarstå, liksom deras skyldighet att verka för att anvisad&lt;br&gt;plats utnyttjas. Det skall vara möjligt att även ta emot yngre barn i&lt;br&gt;förskoleklass. För dessa barn bör kommunerna ha möjlighet att ta ut&lt;br&gt;skäliga avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare besluta om en särskild förordning om&lt;br&gt;förskoleklass. I det arbetet kommer vi att beakta de synpunkter som förts&lt;br&gt;fram av bl.a. Skolverket, Handikappombudsmannen (HO), Statens&lt;br&gt;institut för handikappfrågor i skolan (SIH) och Riksförbundet för ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) om behovet av&lt;br&gt;åtgärdsprogram för elever i förskoleklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklassen blir en ny skolform inom det offentliga skolväsendet och&lt;br&gt;får en med skolan gemensam läroplan. Detta skapar förutsättningar för en&lt;br&gt;utveckling i kommunerna mot större samband mellan förskola och skola,&lt;br&gt;såväl till innehåll som till organisation. Statens skolverk får en förändrad&lt;br&gt;roll och ett utvidgat ansvarsområde i och med att förskoleverksamheten&lt;br&gt;och skolbarnsomsorgen tillförs verket. Det ligger i myndighetens&lt;br&gt;uppdrag att utöva tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av&lt;br&gt;skola och barnomsorg. Skolverket kommer också att få en central roll i&lt;br&gt;utvecklingen av ett nytt kvalitetssäkringssystem som innebär&lt;br&gt;återkommande kvalitetsbedömningar av skolan. Av ett särskilt intresse&lt;br&gt;inom Skolverkets uppdrag ligger, enligt regeringens bedömning, in-&lt;br&gt;förandet och utvecklingen av förskoleklassen samt integrationen mellan&lt;br&gt;förskola och skola.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Glesbygdsmodellen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall inte vara möjligt att dela upp&lt;br&gt;verksamheten i förskoleklass på två år. Under en övergångstid skall&lt;br&gt;denna möjlighet dock finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: I betänkandet föreslogs ingen ändring av&lt;br&gt;möjligheten att dela upp verksamheten på två år. Arbetsgruppen framhöll&lt;br&gt;emellertid att det kunde finnas skäl att återkomma i frågan sedan SCB&lt;br&gt;redovisat omfattningen av glesbygdsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av remissinstanserna har endast Bräcke och&lt;br&gt;Arjeplogs kommuner kommenterat glesbygdsmodellen. Bräcke kommun&lt;br&gt;anser att det inte finns skäl att behålla modellen, medan Arjeplogs&lt;br&gt;kommun menar att möjligheten till särlösningar måste finnas kvar i&lt;br&gt;glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 15 § andra stycket&lt;br&gt;socialtjänstlagen kan en kommun i vissa fall dela upp förskolan på två år.&lt;br&gt;I sådana fall skall barnet anvisas plats i förskolan från och med&lt;br&gt;höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta&lt;br&gt;sammanlagt minst 700 timmar och innebär att verksamheten endast be-&lt;br&gt;drivs vissa dagar per vecka. Den undersökning som SCB redovisat i&lt;br&gt;februari 1997, där kommunernas sexårsverksamhet kartlagts, innefattade&lt;br&gt;också en kartläggning av glesbygdsmodellen. Av undersökningen fram-&lt;br&gt;går att under hösten 1996 omfattades knappt 1900 barn av modellen. I&lt;br&gt;Norrbottens och Västerbottens län omfattades 355 respektive 120 barn.&lt;br&gt;Övriga län där fler än 200 barn berördes av modellen var Värmlands,&lt;br&gt;Kopparbergs och Stockholms län. De kommuner som hade flest barn i&lt;br&gt;glesbygdsmodellen var Falun (222 barn), Haninge (143 barn) och Tanum&lt;br&gt;(140 barn).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framhållits pågår för närvarande i Utbildningsdepartementet&lt;br&gt;ett arbete med att revidera läroplanen (Lpo 94). Den nya läroplanen skall&lt;br&gt;även omfatta förskoleklassen. Regeringen anser att alla barn, oavsett&lt;br&gt;bostadsort, ska ges tillgång till en likvärdig utbildning. Kommunernas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande möjlighet att dela upp verksamheten på två år bör därför Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;upphöra. Det finns dock skäl att modellen skall kunna tillämpas under en&lt;br&gt;övergångsperiod, dock längst till och med den 30 juni år 2000. Detta bör&lt;br&gt;gälla de kommuner som före den 1 januari 1998 använt sig av möjlig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 3 § grundskoleförordningen (1994:1194) framgår att sty-&lt;br&gt;relsen för utbildningen får, om det finns särskilda skäl, besluta att antalet&lt;br&gt;skoldagar i veckan skall begränsas till fyra för årskurs 1 eller 2. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att en motsvarande regel bör föras in i den planerade för-&lt;br&gt;ordningen om förskoleklass.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Övriga skolformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas skyldighet att anvisa alla sexåringar plats i en förskole-&lt;br&gt;klass skall naturligtvis också omfatta de barn som senare kommer att&lt;br&gt;fullgöra sin skolplikt i sameskolan, specialskolan eller särskolan. Ett syfte&lt;br&gt;med att integrera förskoleklassen med skolan är att höja kvaliteten i&lt;br&gt;skolan. Enligt vår uppfattning är det viktigt att även sameskolan, spe-&lt;br&gt;cialskolan och särskolan ges motsvarande möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sameskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 3 § sameskolförordningen (1995:205) framgår att Sameskol-&lt;br&gt;styrelsen redan nu - efter avtal med en kommun - kan fullgöra kom-&lt;br&gt;munens uppgifter inom förskole- och fritidshemsverksamheten för&lt;br&gt;samiska barn. Sådana avtal har också träffats med Gällivare och&lt;br&gt;Jokkmokks kommuner. Verksamheten har en samisk profil och syftet är&lt;br&gt;att bevara och stärka det samiska språket och kulturen. Den samiska&lt;br&gt;förskoleverksamheten har visat sig vara värdefull för rekryteringen till&lt;br&gt;sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge eleverna ökade förutsättningar till tvåspråkig utveckling&lt;br&gt;anser regeringen, att Sameskolstyrelsen bör - efter avtal med en kommun&lt;br&gt;- ha möjlighet att även anordna förskoleklass i sameskolan. Vi avser&lt;br&gt;därför att besluta om behövliga ändringar i sameskolförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även specialskolorna bör ha möjlighet att integrera förskoleklass och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg med skolan. Vi avser därför att i specialskoleför-&lt;br&gt;ordningen (1995:401) införa en bestämmelse, som gör det möjligt för&lt;br&gt;specialskolorna att - efter avtal med en kommun - fullgöra kommunens&lt;br&gt;skyldighet att anordna förskoleklass och skolbarnsomsorg för döva och&lt;br&gt;gravt hörselskadade barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsstörda barn skall naturligtvis som alla andra barn få sin&lt;br&gt;utbildning i en förskoleklass så nära hemmet som möjligt. Eftersom&lt;br&gt;gruppen utvecklingsstörda barn är mycket heterogen, är det - enligt vår&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening - viktigt att det finns utrymme för flexibla lösningar där hänsyn Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;tas till barnets individuella förutsättningar och specifika behov.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Skolhälsovård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunerna skall ha möjlighet att komma&lt;br&gt;överens med sjukvårdshuvudmannen om att skolhälsovården tar över&lt;br&gt;ansvaret för den förebyggande hälsovården för elever i förskoleklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hälsokontroller i 14 kap. 3 § skollagen ändras så&lt;br&gt;att de tre hälsokontrollerna skall fördelas jämnt under skoltiden. Om&lt;br&gt;skolhälsovård anordnas för elever i förskoleklass skall det vara möjligt att&lt;br&gt;förelägga den första allmänna hälsokontrollen till det år barnen går i&lt;br&gt;förskoleklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Knappt hälften av remissinstanserna har kom-&lt;br&gt;menterat förslaget. Av dessa är flertalet positiva. Några remissinstanser&lt;br&gt;bl.a. Riksföreningen för skolhälsovård anser att kommunerna bör ta över&lt;br&gt;ansvaret för hälsovården även för elever i förskoleklassen. Skolverket&lt;br&gt;förordar en ordning som tar hänsyn till att hälsovården bör finnas nära&lt;br&gt;barnet, dvs. att sexåringarna bör få utnyttja skolsköterskans och&lt;br&gt;skolläkarens tjänster om deras verksamhet är förlagd i anslutning till&lt;br&gt;skolan. Om skolhälsovården tar över ansvaret för barnen i förskoleklass&lt;br&gt;får det - enligt Handikappförbundets Samarbetsorgan (HSO) - inte leda&lt;br&gt;till att barn går miste om sådana habiliterande och medicinska insatser&lt;br&gt;som de behöver på grund av sin funktionsnedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen av skolhälsovården fördes den 1 januari 1997 över från&lt;br&gt;Skolverket till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har enligt uppgift tillsatt&lt;br&gt;en intern utredning för att kartlägga och vid behov definiera skol-&lt;br&gt;hälsovårdens delmål m.m. Skolverket och Riksföreningen för skol-&lt;br&gt;hälsovård föreslår att denna utredning avvaktas innan 14 kap. 3 § skol-&lt;br&gt;lagen justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 14 kap. skollagen finns bestäm-&lt;br&gt;melser om skolhälsovård. Enligt 1 § skall skolhälsovård anordnas för&lt;br&gt;eleverna i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och&lt;br&gt;sameskolan. Av 2 § framgår bl.a. att skolhälsovården har till ändamål att&lt;br&gt;följa elevernas utveckling och förbättra deras själsliga och kroppsliga&lt;br&gt;hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Skolhälsovården skall&lt;br&gt;främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla&lt;br&gt;sjukvårdsinsatser. Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall, enligt&lt;br&gt;3 §, erbjudas att genomgå allmän hälsokontroll en gång på varje stadium.&lt;br&gt;Den första kontrollen skall äga rum första läsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen skall behålla ansvaret för den förebyggande hälsovården&lt;br&gt;för sexåringar. Skolhuvudmannen och sjukvårdshuvudmannen bör dock&lt;br&gt;kunna komma överens om att sexåringarna skall omfattas av skol-&lt;br&gt;hälsovården i stället för barnhälsovården. I sådana fall bör den första av&lt;br&gt;de tre allmänna hälsokontrollerna kunna förläggas till antingen året i för-&lt;br&gt;skoleklass eller till det första skolåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom stadieindelningen upphört bör kopplingen till stadium tas Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;bort i 14 kap. 3 §. Det bör i stället föreskrivas att de tre hälsokontrollerna&lt;br&gt;fördelas jämnt över hela skoltiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Uppskjuten skolplikt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Om det finns särskilda skäl skall, på begäran av ett&lt;br&gt;barns vårdnadshavare, barnets hemkommun få besluta att barnet skall&lt;br&gt;börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det år barnet fyller åtta år.&lt;br&gt;Beslut i sådana ärenden skall få överklagas hos Skolväsendets över-&lt;br&gt;klagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Genom riksdagens beslut med an-&lt;br&gt;ledning av propositionen Vissa skollagsfrågor m.m. (prop. 1990/91:115,&lt;br&gt;bet. 1990/9l:UbU 17, rskr. 1990/91:357) har barnets vårdnadshavare rätt&lt;br&gt;att bestämma att barnet skall börja skolan höstterminen det år barnet&lt;br&gt;fyller sex år (3 kap. 8 § skollagen). Samtidigt beslutade riksdagen att&lt;br&gt;möjligheten att skjuta upp barns skolstart till det år de fyller åtta skulle&lt;br&gt;slopas fr.o.m. den 1 juli 1992. Som skäl angavs bl.a. att skolan har skyl-&lt;br&gt;dighet att anpassa sin verksamhet till barnens mognadsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vårdnadshavare kan numera välja att låta sitt barn börja skolan vid&lt;br&gt;sex eller sju års ålder. Skolplikten inträder dock alltid vid sju års ålder.&lt;br&gt;Någon förändring därvidlag är inte aktuell. Det är en rättighet för det&lt;br&gt;enskilda barnet att få tillgång till grundskolan eller någon motsvarande&lt;br&gt;skolform vid sex eller sju års ålder och en motsvarande skyldighet för&lt;br&gt;skolhuvudmännen att då ge varje barn en skolundervisning präglad av&lt;br&gt;kvalitet och likvärdighet, anpassad tills varje barns behov, utveckling och&lt;br&gt;mognadsgrad. De barn som är i behov av särskilt stöd skall få det inom&lt;br&gt;skolans ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i denna proposition syftar bl.a. till att förbättra&lt;br&gt;förutsättningarna för skolan att möta varje barn i sin utveckling. För&lt;br&gt;enstaka barn kan det finnas behov av att börja i grundskolan eller någon&lt;br&gt;motsvarande skolform senare än höstterminen det år barnet fyller sju år.&lt;br&gt;Ett barns hemkommun bör därför - på begäran av barnets vårdnads-&lt;br&gt;havare - få besluta om att skjuta upp fullgörandet av skolplikten högst ett&lt;br&gt;år, till höstterminen det år då barnet fyller åtta år, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl. Exempel på särskilda skäl kan vara om ett barn fötts mycket sent på&lt;br&gt;året och under förskoletiden orienterat sig mot och identifierat sig med&lt;br&gt;barn födda ett år senare. Ytterligare exempel kan vara att barnet&lt;br&gt;tillbringat kort tid i Sverige eller har sitt hem långt från skolorten och&lt;br&gt;därför inte kan bo hemma under veckorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om uppskjuten skolplikt bör föregås av ett ingående&lt;br&gt;samrådsförfarande mellan skolan och hemmet, där olika lösningar över-&lt;br&gt;vägs. Om skolgången skjuts upp ett år, har barnet rätt att gå ytterligare ett&lt;br&gt;år i förskoleklass. Detta följer av förslaget till lydelse av 2 b kap. 2 § där&lt;br&gt;det anges att skyldigheten att anvisa plats i förskoleklassen gäller till dess&lt;br&gt;att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt. Beslut i dessa ärenden skall&lt;br&gt;kunna överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett barn börjar fullgöra sin skolplikt vid åtta års ålder,&lt;br&gt;kommer skolplikten att upphöra vid utgången av vårterminen det&lt;br&gt;kalenderår då barnet fyller 16 år, eller om barnet fullgör skolplikten i&lt;br&gt;specialskolan, 17 år (3 kap. 10 § första stycket skollagen). Enligt 4 kap.&lt;br&gt;10 § har en elev i grundskolan som, när skolplikten upphör, inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfredsställande slutfört sista årskursen rätt att fullfölja utbildningen om Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;eleven bedöms ha förmåga att göra detta. Motsvarande gäller enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 § för elever i specialskolan som inte är utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever i särskolan och elever i specialskolan med utveck-&lt;br&gt;lingsstörning finns inte motsvarande föreskrifter. För sådana elever bör&lt;br&gt;det införas en rätt att få gå lika många årskurser som de skulle ha haft rätt&lt;br&gt;att göra om de börjat vid sju års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Personal i skolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Nuvarande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 3 § skollagen är varje kommun och landsting skyldig att för&lt;br&gt;undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den&lt;br&gt;undervisning som de i huvudsak skall bedriva. Undantag får göras endast&lt;br&gt;om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller om det finns&lt;br&gt;något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som trädde i kraft den 1 januari 1991, innebar en&lt;br&gt;skärpning i förhållande till tidigare regler på området på så sätt att kravet&lt;br&gt;på “behörighet” inte enbart knöts till anställningstillfället. Som skäl till&lt;br&gt;införandet av bestämmelsen angavs att lärarnas kompetens är av&lt;br&gt;avgörande betydelse för utbildningens kvalitet. Lagstiftningen sågs som&lt;br&gt;ett sätt att skapa en garanti för att kompetenta lärare verkligen användes i&lt;br&gt;skolan. Att kravet på utbildade lärare togs in i skollagen ansågs dessutom&lt;br&gt;ligga i linje med det ansvar statsmakterna har för utbildningens kvalitet&lt;br&gt;(jfr prop. 1990/91:18 s. 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka lärare som får användas i undervisningen är knutet till den&lt;br&gt;undervisning de i huvudsak skall bedriva. Överensstämmelse mellan&lt;br&gt;lärarens uppgifter och kompetens skall iakttas under lärarens hela&lt;br&gt;tjänstgöringstid, inte bara vid anställningstillfället. En total över-&lt;br&gt;ensstämmelse mellan lärarens utbildning och samtliga under-&lt;br&gt;visningsuppgifter har dock inte ansetts kunna krävas (jfr prop.&lt;br&gt;1990/91:18 s. 47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kommunerna skall ha förutsättningar att kontinuerligt i så hög&lt;br&gt;grad som möjligt ha lärare med adekvat utbildning finns i 2 kap. 4 och&lt;br&gt;5 §§ skollagen bestämmelser som innebär att kommunerna som regel får&lt;br&gt;anställa en “obehörig” lärare för högst ett år i taget. Detta innebär en&lt;br&gt;avvikelse från bestämmelsen i 4 § lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;om att anställningsavtal gäller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 § första stycket skollagen regleras kraven för att få anställas&lt;br&gt;som lärare i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning. För tills-&lt;br&gt;vidareanställning krävs bl.a. att sökanden har genomgått svensk lärar-&lt;br&gt;utbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställ-&lt;br&gt;ningen avser eller har en därmed jämställd lärarutbildning i ett annat nor-&lt;br&gt;diskt land eller ett annat land som tillhör Europeiska frihan-&lt;br&gt;delssammanslutningen eller Europeiska unionen. Den som inte uppfyller&lt;br&gt;kraven i 4 § får enligt 2 kap. 5 § anställas som lärare för högst ett år i&lt;br&gt;sänder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Undervisningsbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Undervisningsbegreppet har av tradition varit förbehållet skolan, medan&lt;br&gt;man i förskola och fritidshem använt begreppet verksamhet eller&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet. Med ett synsätt som utgår från att barns&lt;br&gt;utveckling och inlärning pågår ständigt och i nära samspel med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omgivningen och att barn upptäcker och söker nya kunskaper genom&lt;br&gt;erfarenheter och upplevelser, inte bara i arrangerade inlärningssitua-&lt;br&gt;tioner, blir undervisningsbegreppet så som det traditionellt används i&lt;br&gt;skolsammanhang problematiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOSK har i sitt förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år (SOU&lt;br&gt;1997:21) bl.a. diskuterat begreppen undervisning, kunskap, kunskaps-&lt;br&gt;former och lärande. Kommittén betonar vikten av att ha ett helhets-&lt;br&gt;perspektiv på elevernas utveckling och framhåller att skolan inte bara har&lt;br&gt;till uppgift att utveckla elevernas intellektuella anlag utan också deras&lt;br&gt;fysiska, praktiska och konstnärliga möjligheter och därmed ge utrymme&lt;br&gt;för skapande, lek och fantasi (s. 74). BOSK anser att en vidgning av&lt;br&gt;begreppet undervisning kräver ett utnyttjande av olika professionella&lt;br&gt;kompetenser i skolan (s. 75).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att verksamheten i förskoleklassen skall betraktas&lt;br&gt;som undervisning i samma formella mening som den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i övriga skolformer inom det offentliga skolväsendet. Förskolans&lt;br&gt;bredare syn på vad som anses vara pedagogisk verksamhet, där bl.a.&lt;br&gt;leken, skapandet och barnets eget utforskande är viktiga beståndsdelar,&lt;br&gt;bör inrymmas i undervisningsbegreppet. BOSK har därför i till-&lt;br&gt;läggsdirektiv (dir. 1997:30) bl.a. fått i uppdrag att se över undervis-&lt;br&gt;ningsbegreppet i syfte att skapa förutsättningar för ett gemensamt synsätt&lt;br&gt;på hur barn och unga utvecklas och lär. Uppdraget skall redovisas senast&lt;br&gt;den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Undervisande personal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Utöver lärare skall för undervisningen i det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet användas förskollärare och fritidspedagoger som&lt;br&gt;har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall&lt;br&gt;bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ skollagen om tillsvidareanställning&lt;br&gt;och visstidsanställning skall också omfatta personer med pedagogisk&lt;br&gt;utbildning med inriktning mot förskollärare och fritidspedagog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Benämningarna lärare och lärarutbildning i&lt;br&gt;2 kap. 3-5 §§ skollagen ersätts med benämningen pedagog respektive&lt;br&gt;pedagogutbildning. Med pedagoger avses lärare, förskollärare och&lt;br&gt;fritidspedagoger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de knappt 30 remissinstanser, som kom-&lt;br&gt;menterat förslaget att förskollärare och fritidspedagoger skall få användas&lt;br&gt;för undervisning, är flertalet positiva. Många av dem ser förslaget som en&lt;br&gt;bekräftelse på den redan pågående utvecklingen i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) är positiv till att för-&lt;br&gt;skollärare och fritidspedagoger skall omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;tillsvidareanställning respektive visstidsanställning. TCO anser vidare att&lt;br&gt;samma utbildningskrav skall omfatta förskolans verksamhet för barn i&lt;br&gt;åldrarna 1-5 år och utgår från att barnskötare och fritidsledare&lt;br&gt;vidareutbildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som kommenterat förslaget att införa&lt;br&gt;benämningen pedagog är positiva, men förslaget har också väckt&lt;br&gt;motstånd. Bland andra motsätter sig Svenska Kommunförbundet, SACO,&lt;br&gt;TCO, LR, Lärarförbundet, RHS samt ett antal kommuner förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I många skolor har, som redan&lt;br&gt;tidigare framhållits, skolbarnsomsorgen lokalmässigt och ibland även&lt;br&gt;verksamhetsmässigt integrerats med skolans verksamhet. I dessa skolor&lt;br&gt;tjänstgör fritidspedagogen såväl under den obligatoriska skoltiden som i&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen. Detta har inneburit både pedagogiska och ekono-&lt;br&gt;miska vinster. Regeringen avser med detta förslag att öka förut-&lt;br&gt;sättningarna för en integrering av förskoleklassen med skolan och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en integrerad verksamhet, där ett arbetslag bestående av förskollärare,&lt;br&gt;grundskollärare och fritidspedagog gemensamt ansvarar för en grupp&lt;br&gt;elever och där arbetsuppgifterna fördelas mellan personalen så att vars&lt;br&gt;och ens kompetens tas tillvara, är det - enligt regeringens uppfattning -&lt;br&gt;inte meningsfullt att reservera begreppet undervisning för enbart vissa&lt;br&gt;delar och moment av verksamheten. Tvärtom är det just genom den&lt;br&gt;samlade kompetensen hos de olika personalkategorierna som möjlig-&lt;br&gt;heterna ges till en varierad och dynamisk skola, som har den enskilda&lt;br&gt;eleven i centrum för den pedagogiska verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa förutsättningar för ett sådant arbetssätt vill därför&lt;br&gt;regeringen öppna möjligheten för kommunerna att för undervisning i&lt;br&gt;förskoleklass och grundskola förutom grundskollärare även använda&lt;br&gt;förskollärare och fritidspedagoger. Däremot anser regeringen - i motsats&lt;br&gt;till arbetsgruppen - att det inte behövs en ny samlande benämning för&lt;br&gt;den undervisande personalen. Benämningen lärare är sedan länge&lt;br&gt;välkänd och inarbetad. Även i ett internationellt perspektiv är det viktigt&lt;br&gt;att behålla benämningen lärare. Det är också - enligt vår mening -&lt;br&gt;väsentligt att varje personalkategori behåller sin yrkesidentitet. Både&lt;br&gt;förskolläraren och fritidspedagogen skall fortsätta att vara just&lt;br&gt;förskollärare respektive fritidspedagog, men de får delvis nya roller i ett&lt;br&gt;arbetslag tillsammans med grundskollärare i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att det i 2 kap. 3 § första stycket skollagen föreskrivs&lt;br&gt;att kommuner och landsting skall vara skyldiga att för undervisning&lt;br&gt;använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning&lt;br&gt;avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att förslaget inte är ett avsteg från de&lt;br&gt;kvalitetskrav som ligger bakom införandet av nuvarande bestämmelse.&lt;br&gt;Överensstämmelse mellan kompetens och arbetsuppgifter bör liksom&lt;br&gt;hittills vara ett ovillkorligt krav. Kravet på att den som undervisar skall&lt;br&gt;ha utbildning för den undervisning de i huvudsak skall bedriva gäller&lt;br&gt;också förskollärare och fritidspedagoger. Förutom att undervisa i&lt;br&gt;förskoleklassen torde förskollärare främst komma att undervisa i&lt;br&gt;grundskolan och motsvarande skolformer när undervisningen bedrivs&lt;br&gt;tillsammans av flera personer i ett arbetslag. Även fritidspedagoger torde&lt;br&gt;i huvudsak ha utbildning för att undervisa när undervisningen bedrivs i&lt;br&gt;arbetslagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 b § socialtjänstlagen skall det för bedrivande av för-&lt;br&gt;skoleverksamhet och skolbarnsomsorg finnas personal med sådan ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. År 1996 hade närmare 60 pro-&lt;br&gt;cent av de anställda i förskola, fritidshem och integrerad skolbarns-&lt;br&gt;omsorg förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen, 35 procent hade&lt;br&gt;bamskötarutbildning och 3 procent fritidsledarutbildning. För barnens&lt;br&gt;trygghet, omvårdnad och omsorg utgör barnskötarna en viktig resurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning kan det vara lämpligt att exempelvis barnskötare,&lt;br&gt;fritidsledare och elevassistenter ingår i arbetslagen kring barn i för-&lt;br&gt;skoleklassen, skolan och skolbarnsomsorgen. Dessa personalkategorier är&lt;br&gt;emellertid inte “behöriga” att bedriva undervisning i skollagens mening&lt;br&gt;och regleras därför inte i 2 kap. skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag till ändring av 2 kap. 3 § skollagen för med sig att även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4-5 §§ bör ändras. Även i dessa paragrafer bör de olika&lt;br&gt;personalkategorierna och respektive utbildning anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Barnomsorg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Nuvarande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om barnomsorg finns i 13-18 §§ socialtjänstlagen. För&lt;br&gt;verksamheterna gäller också de generella bestämmelserna i&lt;br&gt;socialtjänstlagen t.ex. 35 § om rätt att ta ut avgifter för verksamheten.&lt;br&gt;Övergripande mål för barnomsorgen är (jfr prop. 1994/95:100 bil. 6):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att genom pedagogisk gruppverksamhet ge barn stöd och stimulans&lt;br&gt;för sin emotionella, sociala och intellektuella utveckling och bidra&lt;br&gt;till goda uppväxtvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ge barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling den omsorg&lt;br&gt;som deras speciella behov kräver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete och studier med&lt;br&gt;vård och ansvar för barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att utforma verksamheten i samarbete med föräldrarna för att&lt;br&gt;därigenom öka deras delaktighet, medansvar och inflytande,&lt;br&gt;att utforma stödet och regleringen så att verksamheten bedrivs&lt;br&gt;ekonomiskt effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1995 skärptes kommunernas ansvar för&lt;br&gt;barnomsorgen. Dessförinnan var kommunerna skyldiga att genom en&lt;br&gt;planmässig utbyggnad erbjuda sådan verksamhet. Enligt nu gällande&lt;br&gt;bestämmelser är kommunerna skyldiga att tillhandahålla barnomsorg för&lt;br&gt;barn i åldrarna 1-12 år i den omfattning det behövs med hänsyn till&lt;br&gt;föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller till barnets eget behov.&lt;br&gt;Föräldrar som anmält behov av plats skall erbjudas en sådan utan oskäligt&lt;br&gt;dröjsmål (14 a och 14 b §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens olika organisations-&lt;br&gt;former finns angivna i 13 a § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 b § anges att förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen syftar&lt;br&gt;till att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och&lt;br&gt;omvårdnad samt att komplettera skolan och erbjuda barn en meningsfull&lt;br&gt;fritid och stöd i utvecklingen. Även vissa kvalitetskrav preciseras i denna&lt;br&gt;paragraf. Det skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet&lt;br&gt;att barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan&lt;br&gt;tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och&lt;br&gt;storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga. Verksamheten skall utgå&lt;br&gt;från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl&lt;br&gt;behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras&lt;br&gt;speciella behov kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats inom förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg skall erbjudas så&lt;br&gt;nära barnets eget hem eller skola som möjligt med beaktande av vad som&lt;br&gt;krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn&lt;br&gt;skall också tas till vårdnadshavarens önskemål (14 c §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan fullgöra sin skyldighet också genom att utan oskäligt&lt;br&gt;dröjsmål hänvisa barnet till en motsvarande plats i enskild förskola eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilt fritidshem och därvid ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens&lt;br&gt;önskemål om omsorgsform (14 b §). Kommunen kan lämna bidrag till&lt;br&gt;enskild verksamhet om den uppfyller kvalitetskraven och avgifterna inte&lt;br&gt;är oskäligt höga. Sådant bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som&lt;br&gt;inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande&lt;br&gt;verksamhet (18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i av kommunen anordnad förskola, fritidshem, integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg och familjedaghem får kommunen ta ut skäliga avgifter&lt;br&gt;enligt grunder som kommunen bestämmer (35 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en uppföljning som Socialstyrelsen gjorde i maj 1996 framgår att&lt;br&gt;närmare 90 procent av landets kommuner räknade med att i början av&lt;br&gt;hösten samma år kunna erbjuda plats i daghem eller familjedaghem till de&lt;br&gt;barn i förskoleåldrarna vilkas föräldrar anmält behov i maj. För skolbarn&lt;br&gt;var andelen högre - 95 procent av kommunerna räknade med att kunna&lt;br&gt;ordna plats i fritidshem eller familjedaghem till skolbarn. Detta är en klar&lt;br&gt;ökning jämfört med året innan och innebär att barnomsorgen nu är&lt;br&gt;utbyggd till i det närmaste full behovstäckning i enlighet med gällande&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Ändrad lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser om barnomsorg i 13-&lt;br&gt;14 c och 16-18 §§ socialtjänstlagen samt en motsvarighet till vissa&lt;br&gt;generella bestämmelser i samma lag inarbetas i ett särskilt kapitel i&lt;br&gt;skollagen 2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till att&lt;br&gt;bestämmelserna om barnomsorg inarbetas i skollagen. Några instanser,&lt;br&gt;bl.a. Riksrevisionsverket (RRV), Skolverket, Kommunförbundet, RHS&lt;br&gt;och Sveriges Förskollärares Yrkesförening, anser att arbetet med att&lt;br&gt;utarbeta lagförslaget borde ha samordnats med BOSK:s förslag till ny&lt;br&gt;läroplan. Socialstyrelsen pekar på vissa brister och oklarheter i nuvarande&lt;br&gt;lagstiftning och utgår från att BOSK beaktar detta i sitt fortsatta arbete.&lt;br&gt;SACO, TCO och Lärarförbundet förespråkar att lagen ändras så att&lt;br&gt;barnen ges rätt till barnomsorg. Föreningen Sveriges Socialchefer anser&lt;br&gt;att bestämmelserna om barnomsorg inte skall föras över till skollagen.&lt;br&gt;Kommunaltjänstemannaförbundet (SKTF) anser att förskole-&lt;br&gt;verksamheten även i fortsättningen skall regleras i socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Lärarförbundet anser att det bör övervägas om inte&lt;br&gt;familjedaghemmens verksamhet även i fortsättningen bör regleras i&lt;br&gt;socialtjänstlagen. TCO betonar vikten av att den sociala delen inom&lt;br&gt;barnomsorgen bevaras vid överföringen till skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett intensivt utvecklingsarbete pågår&lt;br&gt;runt om i landet vad gäller integrering av förskola, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg. I många kommuner har ansvaret för barnomsorg och&lt;br&gt;skola sammanförts under en nämnd för att underlätta samordning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurser och gemensam verksamhetsutveckling. Ansvaret för&lt;br&gt;barnomsorgen har den 1 juli 1996 förts över från Socialdepartementet till&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet. Någon motsvarande överföring av ansvaret på&lt;br&gt;myndighetsnivå har ännu inte gjorts. För att stimulera den utveckling mot&lt;br&gt;ökad integrering som regeringen eftersträvar, är det - enligt vår upp-&lt;br&gt;fattning - viktigt att reglerna om barnomsorg och skola återfinns i samma&lt;br&gt;lag och att Statens skolverk från och med den 1 januari 1998 får ansvaret&lt;br&gt;för barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att bestämmelserna om barnomsorg och förskoleklass inarbetas&lt;br&gt;i skollagen kommer dessa verksamheter inte längre att vara en del av&lt;br&gt;socialtjänsten. Socialstyrelsens och länsstyrelsernas ansvar för verk-&lt;br&gt;samheten kan därmed upphöra och Statens skolverk bli ansvarig myn-&lt;br&gt;dighet. Regeringen avser att i annat sammanhang besluta om de ändringar&lt;br&gt;som krävs i respektive myndighets instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan tidigare framhållits har BOSK genom tilläggsdirektiv fått i&lt;br&gt;uppdrag att senast den 1 november 1997 utarbeta ett måldokument för&lt;br&gt;förskolan. I detta arbete skall kommittén bl.a. överväga om det finns skäl&lt;br&gt;att ändra nuvarande definitioner avseende barnomsorg samt göra en&lt;br&gt;översyn av skollagen i syfte att underlätta integrationen mellan de olika&lt;br&gt;verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på BOSK:s slutbetänkande föreslår regeringen att&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i&lt;br&gt;13-14 c och 16-18 §§ i socialtjänstlagen, vilkas innehåll vi tidigare&lt;br&gt;redogjort för, så gott som oförändrade förs över till ett nytt kapitel, 2 a&lt;br&gt;kap., i skollagen. Vidare bör vissa bestämmelser i socialtjänstlagen som&lt;br&gt;gäller även andra delar av socialtjänsten än barnomsorgen få sin&lt;br&gt;motsvarighet i 2 a kap. skollagen, se författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enskild regi kommer att&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I socialtjänstlagen måste vissa bestämmelser ändras när barnomsorgen&lt;br&gt;inte längre skall utgöra en del av socialtjänsten. I och med att plats i&lt;br&gt;förskola och fritidshem tas bort från avgiftsbestämmelsen i 35 § behöver&lt;br&gt;en viss komplettering göras i den paragrafen, se författningskom-&lt;br&gt;mentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Enskild förskola, fritidshem och förskoleklass &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- !997/98:6&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Nuvarande bestämmelser och omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 69 § första stycket 4 socialtjänstlagen (i dess lydelse fr.o.m. den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1997) får ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ inte utan tillstånd av länsstyrelsen yrkesmässigt bedriva&lt;br&gt;verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en&lt;br&gt;begränsad del av dygnet. Härmed avses bl.a. förskolor, fritidshem och&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg. För motsvarigheten till öppna förskolor&lt;br&gt;krävs inget tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till verksamhet får endast beviljas om verksamheten uppfyller&lt;br&gt;kraven på god kvalitet och säkerhet. Tillstånd får förenas med villkor av&lt;br&gt;betydelse för kvalitet och säkerhet i verksamheten (69 a §). Länsstyrelsen&lt;br&gt;har tillsyn över verksamheten (69 b §). Verksamheten står under löpande&lt;br&gt;tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksamheten är belägen&lt;br&gt;(69 c §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden har rätt att inspektera verksamheten. Om det föreligger&lt;br&gt;något missförhållande i verksamheten skall, enligt 70 §, länsstyrelsen&lt;br&gt;förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa&lt;br&gt;missförhållandet. Om missförhållandet är allvarligt och länsstyrelsens&lt;br&gt;föreläggande inte efterkoms får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verk-&lt;br&gt;samhet. Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd eller om föreäggande&lt;br&gt;eller förbud får enligt 74 § överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Den som utan tillstånd bedriver sådan verksamhet som avses i 69 § döms&lt;br&gt;enligt 75 § till böter. Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av&lt;br&gt;socialnämnden, länsstyrelsen eller Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal&lt;br&gt;tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) har kommunerna möjlighet att i stället för&lt;br&gt;länsstyrelsen lämna tillstånd till enskild förskole- eller fritidshems-&lt;br&gt;verksamhet. Socialnämndens beslut får överklagas till länsstyrelsen.&lt;br&gt;Enligt uppgift har drygt 100 kommuner med stöd av denna lag tagit över&lt;br&gt;tillståndsprövningen för enskild bedriven verksamhet. Lagen är tids-&lt;br&gt;begränsad och gäller till utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 18 § socialtjänstlagen kan en kommun lämna bidrag till enskild&lt;br&gt;förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg om verksamheten&lt;br&gt;uppfyller vissa kvalitetskrav och avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant&lt;br&gt;bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från&lt;br&gt;kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilda barnomsorgen har ökat i omfattning under hela 1990-&lt;br&gt;talet. Sammantaget fanns det år 1996 drygt 56 000 barn i enskilda&lt;br&gt;daghem och fritidshem, vilket är tre gånger så många som år 1991.&lt;br&gt;Ökningen fortsätter men i betydligt mindre omfattning. År 1966 tillkom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 500 platser i enskilda daghem och 1 250 platser i enskilda fritidshem.&lt;br&gt;Det är framför allt daghem som bedrivs i enskild regi. Drygt tolv procent&lt;br&gt;av samtliga barn inskrivna i daghem gick år 1996 i ett enskilt daghem.&lt;br&gt;Enskilda fritidshem är ovanligare även om de ökat i antal under de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senaste åren. År 1996 fanns drygt fyra procent av barnen inskrivna i fri- Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;tidshem i ett enskilt fritidshem. I enskilda deltidsförskolor fanns samma&lt;br&gt;år knappt två procent av det totala antalet barn i deltidsförskoloma.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Tillstånd, tillsyn och bidrag för enskild verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i socialtjänstlagen om enskild&lt;br&gt;verksamhet skall få sin motsvarighet i skollagen. Ett bolag, en förening,&lt;br&gt;en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ som yrkesmässigt vill&lt;br&gt;driva en förskola, ett fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg eller&lt;br&gt;verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall ha tillstånd till detta av&lt;br&gt;den kommun där verksamheten skall bedrivas. Tillstånd får beviljas&lt;br&gt;endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.&lt;br&gt;En kommuns beslut i ärenden om tillstånd skall kunna överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Kommunen skall ha tillsyn över&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där verksamheten bedrivs kan besluta att verksamhet i&lt;br&gt;enskild regi skall få bidrag. Bidrag bör i sådant fall lämnas enligt&lt;br&gt;nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om tystnadsplikt för den som är eller har varit verksam i&lt;br&gt;enskild verksamhet skall få sin motsvarighet i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett tjugotal remissinstanser har kommenterat&lt;br&gt;dessa förslag. Majoriteten stödjer arbetsgruppens förslag. De som&lt;br&gt;motsätter sig förslagen, bl.a. Friskolomas Riksförbund och Danderyds&lt;br&gt;kommun, anser att det bör vara Skolverket - inte kommunerna - som&lt;br&gt;skall besluta om tillstånd för enskilda verksamheter. Friskolomas&lt;br&gt;Riksförbund anser också att kommunerna - på samma sätt som gäller för&lt;br&gt;godkända friskolor - skall vara skyldiga att betala bidrag till enskilda&lt;br&gt;som har tillstånd att bedriva förskola, fritidshem, integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg respektive förskoleklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare framhållits är ett av&lt;br&gt;syftena med att integrera förskoleklassen med skolan, att höja kvaliteten i&lt;br&gt;berörda verksamheter. Dessutom kommer - som tidigare redovisats -&lt;br&gt;läroplanen att omarbetas. Vi utgår från att även godkända fristående&lt;br&gt;skolor kommer att vilja anordna förskoleklass och integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg. Det kan därför finnas skäl för att Skolverket, som&lt;br&gt;prövar ärenden om godkännande av fristående skolor, också skulle pröva&lt;br&gt;sådana ärenden om enskild förskoleklass och enskild skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelsystemet vad gäller fristående skolor och enskild för-&lt;br&gt;skoleverksamhet och skolbarnsomsorg skiljer sig väsentligt från varandra&lt;br&gt;när det gäller såväl villkoren för att få driva verksamhet som rätten till&lt;br&gt;offentliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte nu beredd att föreslå några ändringar vad gäller&lt;br&gt;villkoren att bedriva enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg&lt;br&gt;respektive bidrag till sådan verksamhet. En sådan förändring kan inte&lt;br&gt;göras utan att konsekvenserna först utreds. Samma regler som skall gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bör också gälla för&lt;br&gt;enskild verksamhet som motsvarar förskoleklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kommer inte längre att vara&lt;br&gt;en del av socialtjänsten och länsstyrelserna kommer inte längre att ha&lt;br&gt;någon tillsyn över verksamheterna. Eftersom kommunerna avgör om&lt;br&gt;bidrag skall lämnas till enskild verksamhet och då ändå måste göra en&lt;br&gt;prövning av verksamheten, är det enligt vår uppfattning lämpligt att -&lt;br&gt;som i den pågående försöksverksamheten - den kommun där verk-&lt;br&gt;samheten skall bedrivas också skall lämna tillstånd till enskild&lt;br&gt;förskoleklass, förskola, fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg. Kom-&lt;br&gt;munen bör också ha tillsyn över sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 71 a § socialtjänstlagen (1980:620) får den som är eller har varit&lt;br&gt;verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, som avser&lt;br&gt;insatser enligt socialtjänstlagen, inte obehörigen röja vad han därvid&lt;br&gt;erfarit om enskildas personliga förhållanden. Bestämmelser med motsva-&lt;br&gt;rande innehåll bör föras in i skollagen (1985:1100). Övriga bestämmelser&lt;br&gt;i socialtjänstlagen om enskild verksamhet bör också få sin motsvarighet i&lt;br&gt;skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förskola och fritidshem i enskild regi bör återfinnas i&lt;br&gt;det nya 2 a kap. Barnomsorg och bestämmelser om förskoleklass i en-&lt;br&gt;skild regi i det nya 2 b kap. Förskoleklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Sekretess&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 &amp;nbsp;Nuvarande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess inom&lt;br&gt;socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg&lt;br&gt;är i dag en del av socialtjänsten och omfattas därför av denna&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 9 § sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess inom&lt;br&gt;skolväsendet. Sekretess gäller inom vissa angivna skolformer, bl.a.&lt;br&gt;grundskolan, för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning&lt;br&gt;eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos&lt;br&gt;psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom samma skolformer dels i skolans elevvårdande&lt;br&gt;verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels&lt;br&gt;för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elever eller&lt;br&gt;om skiljande av elever från vidare studier. Sekretessen gäller dock&lt;br&gt;endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i&lt;br&gt;elev vårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skolhälsovården gäller bestämmelserna i 7 kap. 1 § sekretesslagen.&lt;br&gt;Skolhälsovården anses utgöra en självständig verksamhet i förhållande&lt;br&gt;till övrig verksamhet i skolan och av 1 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;sekretesslagen följer att sekretess gäller mellan de olika verksamheterna&lt;br&gt;(se prop. 1981/82:186 s. 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sekretess i skolan och skolbarnomsorgen behandlades av&lt;br&gt;Skolbamsomsorgskommittén i betänkandet Skola - skolbarnsomsorg, en&lt;br&gt;helhet (SOU 1991:54). Kommittén ansåg att personalen i en integrerad&lt;br&gt;verksamhet skola-skolbarnsomsorg måste omfattas av samma sekre-&lt;br&gt;tessregler och föreslog att sekretesslagen skulle ändras så att skolans&lt;br&gt;personal skulle få samma starka sekretess som socialtjänsten för uppgifter&lt;br&gt;som rör enskilds personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 &amp;nbsp;Förändringar i sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Förskoleklassen skall omfattas av samma sekretess&lt;br&gt;som grundskolan och motsvarande skolformer. Detsamma skall i&lt;br&gt;huvudsak gälla beträffande skolbarnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förskoleverksamhet skall sekretess gälla för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Sekretessbestämmelserna för förskole-&lt;br&gt;verksamhet, förskoleklass och skolbarnsomsorg skall i huvudsak&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämma med den som gäller för grundskolan och motsvarande Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till eller har&lt;br&gt;inget att invända mot arbetsgruppens förslag. Många pekar på vikten av&lt;br&gt;samma sekretess för alla de aktuella verksamheterna och menar att den&lt;br&gt;sekretessnivå som föreslagits är tillräcklig för att tillgodose kravet på ett&lt;br&gt;fungerande integritetsskydd. Svenska Kommunförbundet anser dock att&lt;br&gt;konsekvenserna av förändringarna av sekretessen i verksamheten för barn&lt;br&gt;i åldrarna 1-5 år inte är tillräckligt utredda. Sveriges Förskollärares&lt;br&gt;Yrkesförening anser att den ”strängare” sekretessen bör gälla för arbete&lt;br&gt;med barn i åldrarna 1-6 år. SKTF anför att socialtjänstens sekretess ger&lt;br&gt;ett omfattande skydd som är viktigt vid vissa omständigheter.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Skåne län och Föreningen Sveriges Socialchefer&lt;br&gt;avstyrker förslaget och anser att skolsekretessen bör skärpas.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län anser att barn med behov av särskilt stöd bör&lt;br&gt;omfattas av samma sekretessbestämmelser som i dag gäller inom&lt;br&gt;socialtjänsten. Detta bör även gälla barn i förskoleklass. Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm, som hänvisar till ett separat yttrande från universi-&lt;br&gt;tetsadjunkten Staffan Olsson, pekar på att två traditioner möts och att det&lt;br&gt;är viktigt att det förtroende som socialtjänstlagen givit inte rubbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avsikten med att göra förskole-&lt;br&gt;klassen till en skolform inom det offentliga skolväsendet för barn och&lt;br&gt;ungdom är bl.a. att underlätta för kommunerna att integrera denna&lt;br&gt;verksamhet med skolan och skolbarnsomsorgen. Fritidshemmen är i dag&lt;br&gt;ofta förlagda till och integrerade med skolan. Samarbetet mellan skolan&lt;br&gt;och fritidshemmen varierar från ganska strikta uppdelningar i olika&lt;br&gt;ansvarsområden till en närmast total sammanslagning av verksamheterna.&lt;br&gt;Arbetslag med lärare och fritidspedagoger ansvarar för gemensamma&lt;br&gt;eller olika delar av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa bättre förutsättningar för integration mellan förskole-&lt;br&gt;klassen, skolan och skolbarnsomsorgen samt underlätta samarbetet&lt;br&gt;mellan de olika personalkategorierna bör sekretessbestämmelserna så&lt;br&gt;långt som möjligt överensstämma för dessa verksamheter. Få remiss-&lt;br&gt;instanser har haft något att erinra mot förslaget i denna del. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att förskoleklassen tas med i uppräkningen av skolformer i&lt;br&gt;7 kap. 9 § första stycket sekretesslagen. För skolbarnsomsorgens del&lt;br&gt;föreslår vi att ett nytt stycke införs i 7 kap. 9 § som i huvudsak&lt;br&gt;överensstämmer med vad som gäller för förskoleklassen och&lt;br&gt;grundskolan. En skillnad bör dock gälla. Skolsekretessen är begränsad till&lt;br&gt;att avse uppgifter i elevvården och i vissa disciplinära ärenden. Vi anser&lt;br&gt;inte att det är lämpligt att begränsa sekretessen inom skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;på samma sätt utan möjligheten att sekretessbelägga uppgifter bör&lt;br&gt;omfatta all verksamhet inom skolbarnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förskoleverksamheten finns barn i åldrarna 1-5 år, ibland yngre. Det&lt;br&gt;finns inte på samma sätt som inom skolan någon elevvård med skol-&lt;br&gt;sköterskor, psykologer m.fl. utan det är i stor utsträckning den ordinarie&lt;br&gt;personalen som får del av känsliga uppgifter om barn, hemförhållanden&lt;br&gt;o.d. Det kan diskuteras om inte ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. att sekre-&lt;br&gt;tess endast skall gälla om det kan antas att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgift röjs, skulle utgöra ett till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räckligt skydd för integritetskänsliga uppgifter inom denna verksamhet.&lt;br&gt;Då konsekvenserna av en sådan förändring inte är tillräckligt belysta&lt;br&gt;anser regeringen att det för närvarande inte finns tillräckligt underlag för&lt;br&gt;ett sådant förslag. Regeringen föreslår därför att även fortsättningsvis&lt;br&gt;sekretess skall råda inom förskoleverksamheten för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men, dvs.&lt;br&gt;en presumtion för sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om sekretess inom förskoleverksamheten bör återfinnas&lt;br&gt;i en ny paragraf, 7 kap. 38 § (jfr prop. 1996/97:115).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 kap. 1 § sekretesslagen är de tystnadsplikter uppräknade som har&lt;br&gt;företräde framför principen om meddelarfrihet enligt tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Av uppräkningen framgår&lt;br&gt;att tystnadsplikt som, med vissa undantag, följer av 7 kap. 4 och 9 §§ har&lt;br&gt;sådant företräde. Genom att införa sekretessbestämmelser som gäller&lt;br&gt;förskoleklassen och i skolbarnsomsorgen i 7 kap. 9 § får den tyst-&lt;br&gt;nadsplikt som följer härav sådant företräde. Den tystnadsplikt som vi&lt;br&gt;föreslår för förskoleverksamhet i 7 kap. 38 § bör ha motsvarande fö-&lt;br&gt;reträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Arbetet mot mobbning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.1 &amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp, som tillsattes hösten 1996 för att stärka och samordna&lt;br&gt;arbetet på central nivå med skolans värdegrund, överlämnade i juni 1997&lt;br&gt;till regeringen en rapport (Ds 1997:57) med förslag till åtgärder på natio-&lt;br&gt;nell, kommunal och lokal nivå. Som exempel kan nämnas förslag om att i&lt;br&gt;lärarutbildningen och fortbildningen i högre grad uppmärksamma frågor&lt;br&gt;som rör skolans grundläggande värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven (dir. 1997:54) för en översyn av lärarutbildningen fram-&lt;br&gt;hålls vikten av att skola och lärare uppmärksammar innehållet i FN:s&lt;br&gt;konvention om barns rättigheter. Det slås fast att det är viktigt att lärama&lt;br&gt;har kunskap om hur de elever reagerar som mobbas eller utsätts för annan&lt;br&gt;kränkande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket presenterade sommaren 1996 en redovisning av de s.k.&lt;br&gt;mobbningsprojekten som gick ut på att förebygga, upptäcka och åtgärda&lt;br&gt;mobbning. Slutsatser som verket hittills dragit är att arbetet måste utgå&lt;br&gt;från de lokala förutsättningarna, att de vuxna på skolan måste bli&lt;br&gt;“synliga” och sätta tydliga gränser samt att eleverna själva måste involve-&lt;br&gt;ras. Mobbningsarbetet har också ökat samarbetet mellan olika personal-&lt;br&gt;kategorier och förändrat synen på elever, arbetssätt och arbetsformer.&lt;br&gt;Skolverket har även undersökt hur rektorer tar det ansvar för mobbning&lt;br&gt;som åläggs dem i läroplanerna. Skolverket utformar för närvarande en&lt;br&gt;handlingsplan för verkets fortsatta och mer långsiktiga insatser kring&lt;br&gt;mobbningsfrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen presenterade 1996 ett nationellt brottsförebyggande pro-&lt;br&gt;gram (Ds 1996:59). Av detta framgår att skolorna bör upprätta hand-&lt;br&gt;lingsprogram för hur man skall hantera brott som begås av elever i skolan&lt;br&gt;eller dess närhet. En kommitté (dir. 1996:48) har tillsatts med uppdrag att&lt;br&gt;verka för att intentionerna i det brottsförebyggande programmet ge-&lt;br&gt;nomförs. Kommittén skall avge en slutrapport senast i december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den senaste tidens våldsdåd med rasistisk anknytning&lt;br&gt;har regeringen (Inrikesdepartementet) tillsatt en arbetsgrupp med uppgift&lt;br&gt;att kartlägga, motverka och långsiktigt förebygga rasistiskt och annat et-&lt;br&gt;niskt relaterat våld (regeringsbeslut 1996-11-07, dnr In96/2374/IE).&lt;br&gt;Gruppens arbetsbeskrivning understryker skolans centrala roll vad gäller&lt;br&gt;samhällets normer och opinionsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 &amp;nbsp;Hur ser det ut i dag?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Trots att problemen med mobbning länge uppmärksammats och många&lt;br&gt;åtgärder vidtagits, visar en rad olika undersökningar på brister i skolans&lt;br&gt;arbetsmiljö och att mobbning alltjämt är vanligt förekommande. Mer än&lt;br&gt;en tredjedel av de anmälningsärenden som inkommer till Skolverket&lt;br&gt;handlar om kränkande behandling och mobbning av elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen (BO) överlämnade till regeringen i april 1997&lt;br&gt;rapporten Blunda inte för mobbningen med förslag på åtgärder. Efter det&lt;br&gt;att rapporten överlämnades inbjöd skolministern berörda intressenter till&lt;br&gt;en hearing (remissmöte) för att ta del av synpunkter på rapporten samt&lt;br&gt;idéer och förslag i övrigt för det fortsatta arbetet på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO redovisar i rapporten att tio procent, eller ungefär 100 000 elever&lt;br&gt;utsätts för mobbning. Antalet har inte ökat under senare år, men inte hel-&lt;br&gt;ler minskat. En undersökning från 1995 gjord av WHO, Skolbarns hälso-&lt;br&gt;vanor, visar också att tio procent av de tillfrågade eleverna i årskurs 5, 7&lt;br&gt;och 9 blivit utsatta för mobbning någon gång under den senaste terminen.&lt;br&gt;Enligt BO finns tendenser till att mobbningen blivit grövre, särskilt bland&lt;br&gt;flickor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mobbning förekommer inte bara mellan elever utan även mellan lärare&lt;br&gt;och mellan lärare - elev och elev - lärare. Många elever upplever sig bli&lt;br&gt;orättvist behandlade, utfrysta eller kränkta av sina lärare. Fall finns också&lt;br&gt;där lärare blir kränkta och mobbade av elever. Uppgifter från bl.a. Riks-&lt;br&gt;förbundet Hem och Skola tyder dessutom på att mobbning av föräldrar&lt;br&gt;och ibland hela familjer förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rapport som Centrum för invandrarforskning (CEIFO) och&lt;br&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ) nyligen presenterat framgår att det&lt;br&gt;främst är pojkar med utomeuropeisk bakgrund som utsätts för misshan-&lt;br&gt;del, hot eller på andra sätt blivit illa behandlade på grund av sitt ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lpo 94 har rektor ett särskilt ansvar för skolans program mot&lt;br&gt;mobbning. Ändå visar BO i en rapport från 1995 att tio procent, eller&lt;br&gt;omkring 500 skolor, helt saknar sådana program. Ett problem är också att&lt;br&gt;de handlingsprogram som finns sällan omsätts i praktiken och än mindre&lt;br&gt;följs upp. I Skolverkets studie Hur tar rektor sitt ansvar när det gäller&lt;br&gt;mobbning framgår att rektorer i grundskolan, men framför allt i gymna-&lt;br&gt;sieskolan, ser utformning och utvärdering av handlingsplanen som en&lt;br&gt;mindre viktig del i sitt ansvarstagande. Enligt Skolverket är också hand-&lt;br&gt;lingsplanernas innehåll av mycket varierande kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket visar i sin undersökning Attityder till skolan (Skolverkets&lt;br&gt;rapport nr 72) på stora brister i vuxnas stöd till barn och ungdomar.&lt;br&gt;Mindre än hälften av eleverna uppger att de kan vända sig till alla eller&lt;br&gt;flertalet lärare i förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en enkätundersökning från 1993 gjord av Lärarnas Riksförbund (LR),&lt;br&gt;uppger 70 procent av de tillfrågade lärarna att de anser sig ha otillräcklig&lt;br&gt;social kompetens för att kunna fostra eleverna till demokratiska med-&lt;br&gt;borgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för brottsförebyggande arbete (Ju 1996:05) har gjort en&lt;br&gt;riksomfattande enkätundersökning riktad till ett stort antal kommuner och&lt;br&gt;konstaterar att skolan spelar en viktig roll i det preventiva arbetet mot&lt;br&gt;våld och mobbning. Undersökningen visar att 20-25 procent av kommu-&lt;br&gt;nerna anser att våld och mobbning bland skolungdom är ett stort pro-&lt;br&gt;blem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Elevers arbetsmiljö och skaderisker från 1997 gjord av&lt;br&gt;Folkhälsoinstitutet, Arbetslivsinstitutet och Karolinska Institutet uppger&lt;br&gt;dock endast en procent av skolledarna att våld är ett stort problem just i&lt;br&gt;deras skola. Rapporten visar att en femtedel av de skolor som svarat fin-&lt;br&gt;ner både kommunens skolplan och skolans arbetsplan otillfredsställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad avser riktlinjer respektive stöd för lokalt arbetsmiljö- och säker- Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;hetsarbete. Ungefär 40 procent av de undersökta skolorna anger att låg&lt;br&gt;vuxennärvaro under raster bidrar till att elevskador uppkommer. Runt en&lt;br&gt;femtedel tycker att lärar- och personaltätheten är för låg och att lärares&lt;br&gt;möjlighet att ge eleverna socialt stöd är otillfredsställande. För lite perso-&lt;br&gt;nal uppfattas som ett problem särskilt i grundskolans högre årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans arbete mot mobbning regleras dels i skollagen (1985:1100), dels&lt;br&gt;i arbetsmiljölagen (1977:1160). Ansvaret för detta arbete preciseras i Lpo&lt;br&gt;94 respektive Lpf 94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 3 § första stycket arbetsmiljölagen likställs den som ge-&lt;br&gt;nomgår utbildning med arbetstagare vid tillämpningen av de flesta be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen. Rektor skall se till att det finns förutsättningar att&lt;br&gt;skapa en god arbetsmiljö. Rektor ansvarar för att skolans arbetsmiljö le-&lt;br&gt;ver upp till bestämmelserna i bl.a. arbetsmiljölagen. Arbetarskyddssty-&lt;br&gt;relsen (ASS) klarlägger i sina föreskrifter Internkontroll av arbetsmiljön&lt;br&gt;(AFS 1996:6) och Kränkande särbehandling (AFS 1993:17) arbetsgiva-&lt;br&gt;rens skyldighet att ha rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp sig-&lt;br&gt;naler om samt åtgärda problem och missförhållanden som kan orsaka&lt;br&gt;kränkande behandling. Arbetsgivaren, i detta fall skolhuvudmannen, har&lt;br&gt;en skyldighet att klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i&lt;br&gt;verksamheten. ASS har gett ut en särskild broschyr där föreskrifterna ges&lt;br&gt;ett elevperspektiv Att känna sig trygg i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § skollagen föreskrivs att skolans verksamhet skall utformas&lt;br&gt;i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt&lt;br&gt;samma bestämmelse skall var och en som verkar i skolan främja aktning&lt;br&gt;för varje människas egenvärde. Särskilt skall den som verkar inom skolan&lt;br&gt;bemöda sig att hindra varje försök från elever att utsätta andra för&lt;br&gt;kränkande behandling. Motsvarande gäller enligt 1 kap. 9 § inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I läroplanerna formuleras skolans värdegrund och uppgifter samt anges&lt;br&gt;mål och riktlinjer för verksamheten. Där anges också vem som har ansvar&lt;br&gt;för en viss verksamhet i skolan och vad detta innebär. Av läroplanerna&lt;br&gt;framgår att skolan skall främja förståelse för andra människor och för-&lt;br&gt;måga till inlevelse. Där understryks följande: “Ingen skall i skolan utsät-&lt;br&gt;tas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.&lt;br&gt;Främlingsfientlighet och intolerans måste mötas med kunskap, öppen&lt;br&gt;diskussion och aktiva insatser.” Läroplanerna ålägger rektor ett särskilt&lt;br&gt;ansvar för arbetet mot mobbning bland elever och anställda. I läroplanen&lt;br&gt;för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, preciseras detta ansvar till att&lt;br&gt;gälla ett särskilt handlingsprogram mot mobbning. Någon motsvarande&lt;br&gt;föreskrift rörande handlingsprogram finns dock inte i läroplanen för de&lt;br&gt;frivilliga skolformerna (Lpf 94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T och med de nya läroplanerna har undervisningens hälsofrämjande&lt;br&gt;aspekt stärkts. I fokus sätts bl.a. elevernas olika behov och samarbete&lt;br&gt;mellan lärare och elever. Enligt Lpo 94 och grundskoleförordningen&lt;br&gt;(1994:1194) skall utvecklingssamtal mellan lärare, elev och elevs vård-&lt;br&gt;nadshavare äga rum minst en gång per termin. Genom denna dialog ska-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 6&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas förutsättningar för eleven att uppmärksamma omgivningen på Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;eventuella problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet och skall, enligt sin instruktion (SFS 1991:1121), med hjälp av&lt;br&gt;bl.a. tillsyn, uppföljning och utvärdering, arbeta för att de mål och rikt-&lt;br&gt;linjer som fastställts för skolans område förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsverket (AV) består, enligt sin instruktion (1988:730), av&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) och Yrkesinspektionen (Yl). ASS är&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet för bl.a. arbetsmiljöfrågor. Yl, som är re-&lt;br&gt;gional tillsynsmyndighet på bl.a. arbetsmiljöområdet, följer och bevakar&lt;br&gt;arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet för arbetsplatserna genom inspek-&lt;br&gt;tionsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Tydligare bestämmelser som stöd för det lokala arbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Skollagens portalparagraf, 1 kap. 2 §, skall ändras&lt;br&gt;så att det tydligt framgår att den som verkar inom skolan är skyldig att&lt;br&gt;aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning&lt;br&gt;och rasistiska beteenden. Motsvarande ändring skall göras i 1 kap. 9 § när&lt;br&gt;det gäller det offentliga skolväsendet för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Läroplanerna bör förtydligas så att rektor&lt;br&gt;åläggs ett särskilt ansvar för att rutiner utarbetas på skolan för hur skol-&lt;br&gt;personalen skall hantera problem med kränkande behandling, t.ex.&lt;br&gt;mobbning. Rektors ansvar som det formuleras i de båda läroplanerna bör&lt;br&gt;harmonieras och förtydligas så att det också innefattar ansvar för att ett&lt;br&gt;handlingsprogram mot kränkande behandling såsom mobbning och rasis-&lt;br&gt;tiska beteenden utarbetas, används, följs upp och utvärderas. Vidare bör&lt;br&gt;lärarnas ansvar för att motverka kränkande behandling förtydligas i läro-&lt;br&gt;planerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannens förslag: BO föreslår i sin rapport Blunda inte&lt;br&gt;för mobbningen att skollagen ändras så att rektor åläggs ett uttryckligt&lt;br&gt;ansvar för att vidta åtgärder för att förhindra och motverka våld och&lt;br&gt;kränkande behandling. Rektor föreslås också få ett uttryckligt ansvar att&lt;br&gt;upprätta, genomföra och utvärdera handlingsprogram mot våld och&lt;br&gt;mobbning. Vidare föreslår BO att skollagen ändras så att lärares och öv-&lt;br&gt;rig skolpersonals skyldighet att förhindra våld och mobbning förstärks,&lt;br&gt;att lärare och övrig skolpersonal ges skyldighet att rapportera våld och&lt;br&gt;mobbning till rektor samt att elevers hälsovård innefattar skolpsykolog&lt;br&gt;och skolkurator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framförda vid remissmöte: Barnens rätt i samhället&lt;br&gt;(BRIS) menar att lagstiftningen bör skärpas så att ansvarsfrågan fokuse-&lt;br&gt;ras. Skolledarna framför att ett förtydligande av rektorers slutgiltiga&lt;br&gt;ansvar för mobbningsarbetet är positivt. Andra deltagare, t.ex. Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet och Riksförbundet Hem och Skola, framhåller att det är&lt;br&gt;betydelsefullt med en tydlig lagstiftning eftersom lagen är ett viktigt sig-&lt;br&gt;nalinstrument, men efterfrågar också andra åtgärder. Orsaker till att lärare&lt;br&gt;inte ser problemen med mobbning eller verkar uppträda passivt kan enligt&lt;br&gt;Lärarnas Riksförbund (LR) vara diffusa regler om de egna befogenhe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema, frånvaro av kända och hanterliga rutiner och olikheter i tolkning av Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;vad som är lärares egentliga arbetsuppgifter. LR menar dock att proble-&lt;br&gt;met inte är otydlig lagstiftning utan att man inte lever upp till densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag och bedömning: Flera undersök-&lt;br&gt;ningar, bl.a. de som redovisats i avsnitt 12.2, visar att vissa kommuner&lt;br&gt;inte lever upp till de bestämmelser rörande bl.a. mobbning som redan&lt;br&gt;finns. Att styrdokumenten inte efterlevs kan bl.a. bero på att ansvarsför-&lt;br&gt;delningen i nuvarande bestämmelser kan upplevas som otydlig. Uppgifter&lt;br&gt;från Skolverkets tillsynsverksamhet 1995/96 visar att ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen i flera kommuner, på olika nivåer, är oklar. Ledningsansvaret är&lt;br&gt;inte tydliggjort, vilket för skolorna bl.a. inneburit att det pedagogiska&lt;br&gt;ledningsansvaret inte alltid prioriterats, att lokala arbetsplaner saknas, är&lt;br&gt;inaktuella eller ofullständiga samt att de inte följs upp och utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att målstyrningen skall kunna fungera effektivt krävs att de natio-&lt;br&gt;nella styrdokumenten är tydliga och kan tolkas lokalt. Om de centrala&lt;br&gt;regleringarna är otydliga finns risk för att också den lokala tillämpningen&lt;br&gt;blir otydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En otydlig styrning kan leda till att akuta problem och enskilda intres-&lt;br&gt;sen tar överhanden framför det förebyggande, strategiska arbetet. An-&lt;br&gt;svarsförhållanden mellan skolans personal måste vara tydligt formulerade&lt;br&gt;i t.ex. en arbetsplan. En tydlig organisation där utrymme ges för person-&lt;br&gt;liga insikter och ställningstaganden samt analys av den egna arbetssitua-&lt;br&gt;tionen är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika skolformerna har delvis skilda uppgifter och förutsättningar.&lt;br&gt;Vad gäller värdegrunden är dock läroplanernas skrivningar mycket lik-&lt;br&gt;artade och skall så vara. Arbetet med värdegrundsfrågor får inte begrän-&lt;br&gt;sas till en viss skolform. Bestämmelserna måste vara tydliga och också&lt;br&gt;uppfattas som tydliga av dem som skall utforma verksamheten för att&lt;br&gt;undvika ett “kollektivt oansvar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som verkar i skolan måste motarbeta alla tecken på&lt;br&gt;kränkande behandling. Det får inte finnas minsta tvekan om detta i lag-&lt;br&gt;stiftningen. För att stödja det lokala arbetet mot mobbning föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att det i skollagen görs en tydligare markering av allas ansvar för&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av 1 kap. 2 § tredje stycket punkt 2 skall den&lt;br&gt;som verkar i skolan särskilt “bemöda sig om att hindra varje försök från&lt;br&gt;elever att utsätta andra för kränkande behandling”. Utformningen av&lt;br&gt;bestämmelsen är enligt regeringens mening alltför vag. Skolans skyldig-&lt;br&gt;het att förebygga sådana kränkningar och ingripa mot dem bör tydliggö-&lt;br&gt;ras. Bestämmelsen, som riktar sig till skolans personal, dvs. anställda och&lt;br&gt;andra som har uppdrag inom skolan, syftar vidare enbart på sådan krän-&lt;br&gt;kande behandling som orsakas av elever. Mobbning förekommer som&lt;br&gt;framgått tidigare inte bara bland elever. Mobbning där t.ex. elever känner&lt;br&gt;sig kränkta av lärare är alltför vanligt förekommande. På senare tid har&lt;br&gt;också kränkande behandling med rasistisk prägel blivit vanligare. Sådant&lt;br&gt;beteende anser regeringen vara så allvarligt att en tydlig markering i&lt;br&gt;portalparagrafen bör göras. För att effektivt kunna motverka såväl&lt;br&gt;mobbning och rasistiska beteenden som annan kränkande behandling är&lt;br&gt;det förebyggande arbetet av central betydelse. Regeringen föreslår mot&lt;br&gt;den bakgrunden att det i 1 kap. 2 § tredje stycket punkten 2 föreskrivs att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som verkar i skolan särskilt skall aktivt motverka alla former av Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ändring bör även göras i 1 kap. 9 § och gälla för det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser dessutom att i läroplanerna skärpa rektors och lärares&lt;br&gt;ansvar för arbetet mot kränkande behandling, t.ex. mobbning, bl.a. vad&lt;br&gt;gäller rektors ansvar för skolans handlingsprogram. I Skolverkets studie&lt;br&gt;om rektors ansvar framkommer att grundskolorna kommit betydligt&lt;br&gt;längre än gymnasieskolorna i sitt arbete mot mobbning. Därför avser re-&lt;br&gt;geringen att harmoniera skrivningarna om rektors ansvar i de båda läro-&lt;br&gt;planerna. Rektor skall ha ett särskilt ansvar för att ett handlingsprogram&lt;br&gt;mot alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska&lt;br&gt;beteenden bland elever och anställda upprättas, används, följs upp och&lt;br&gt;utvärderas. Handlingsprogrammet skall omfatta rutiner för skolpersonal&lt;br&gt;vid hantering av frågor som rör kränkande behandling, t.ex. mobbning.&lt;br&gt;Rutinerna skall klargöra hur personal skall hantera problemen när de&lt;br&gt;upptäcker mobbning samt hur kommunikationen mellan rektor, persona-&lt;br&gt;len, eleverna och föräldrarna skall skötas i dessa ärenden. Programmet&lt;br&gt;skall omfatta såväl förebyggande som akuta åtgärder samt en strategi för&lt;br&gt;hur och när uppföljning och utvärdering skall genomföras. Handlings-&lt;br&gt;programmen skall utformas i samarbete med övrig skolpersonal och ele-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor ansvarar för arbetsmiljön men även personalen, särskilt lärare,&lt;br&gt;har ett stort ansvar för att upptäcka mobbning och vidta åtgärder. De&lt;br&gt;vuxna i skolan måste agera kraftfullt och vara förebilder för eleverna.&lt;br&gt;Lärare i såväl det obligatoriska skolväsendet som i de frivilliga skolfor-&lt;br&gt;merna skall uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta&lt;br&gt;lämpliga åtgärder mot alla former av kränkande behandling. För att för-&lt;br&gt;tydliga lärares sociala uppgifter avser regeringen att skärpa skrivningarna&lt;br&gt;i läroplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Kvalitetssäkring av arbetsmiljön i skolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Skolverket bör få i uppdrag dels att utarbeta&lt;br&gt;kommentarmaterial om hur man lokalt, i kommuner och skolor, kan ar-&lt;br&gt;beta med värdegrundsfrågor, t.ex. mobbning, dels att effektivisera sitt&lt;br&gt;samarbete med myndigheterna inom Arbetarskyddsverket (AV) i frågor&lt;br&gt;som rör skolans arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannens förslag: BO menar att Skolverkets och Yr-&lt;br&gt;kesinspektionens tillsynsverksamhet kan förbättras genom ökat samarbete&lt;br&gt;mellan myndigheterna. BO föreslår också att centrala riktlinjer ges vad&lt;br&gt;gäller innehållet i de skolplaner som skall upprättas av kommunerna samt&lt;br&gt;att kommunernas skyldighet att informera personal och elever om ar-&lt;br&gt;betsmiljölagen förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framförda vid remissmöte: Bl.a. Lärarförbundet och&lt;br&gt;Hjulstaskolan framför att Skolverket bör titta mer på skolans fostrande&lt;br&gt;roll och utvärdera denna. Sundsvalls kommun understryker att Skolverket&lt;br&gt;bör ställa högre krav på den lokala uppföljningen. Skolledarna framhåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det är viktigt att de goda exemplen på skolor som lyckats i arbetet mot&lt;br&gt;mobbning sprids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt arbetsmiljölagen (AML)&lt;br&gt;har arbetsgivaren ansvar för att verksamheten drivs på ett sådant sätt att&lt;br&gt;en tillfredsställande arbetsmiljö säkerställs. Ansvaret för att arbetsmiljö-&lt;br&gt;aspekterna beaktas ligger på den eller de kommunala nämnder som an-&lt;br&gt;svarar för skolverksamheten. Många av uppgifterna delegeras dock till&lt;br&gt;t.ex. rektor och lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets tillsynsverksamhet 1995/96 visar att många kommuners&lt;br&gt;skolplaner är inaktuella eller t.o.m. formellt ogiltiga och saknar åtgärdsin-&lt;br&gt;riktning. Planerna liknar i flera fall deklarationer och fungerar då inte&lt;br&gt;som de styrinstrument de är avsedda att vara. Dessutom är uppföljningen&lt;br&gt;och utvärderingen i många fall outvecklad och används inte som be-&lt;br&gt;slutsunderlag för utvecklande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Skolverkets rapport om hur rektorer tar sitt ansvar framkommer&lt;br&gt;att ytterst få kommuner och skolor kartlagt förekomsten av mobbning i&lt;br&gt;skolan och många kommuner saknar därför en samlad bild av hur arbetet&lt;br&gt;mot mobbning bedrivs ute i skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvecklingsplanen för förskola, skola och vuxenutbildning framhöll&lt;br&gt;regeringen, att det bör finnas en skyldighet för skolhuvudmännen och för&lt;br&gt;varje skola att regelbundet upprätta kvalitetsredovisningar. Syftet med&lt;br&gt;dessa redovisningar skall främst vara att tillgodose behoven i det lokala&lt;br&gt;arbetet med kvalitetsutveckling. Utgångspunkter för den lokala kvalitets-&lt;br&gt;redovisningen skall vara de riksgiltiga målen, den kommunala skolplanen&lt;br&gt;och arbetsplanen. I detta kvalitetsarbete kommer värdegrunden in som en&lt;br&gt;naturlig del. Det är av stor vikt att kommuner och skolor redovisar sitt&lt;br&gt;arbete med att förebygga och åtgärda t.ex. mobbning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket skall vara en diskussionspartner för skolorna och kommu-&lt;br&gt;nerna och ge stöd om hur man kan arbeta med värdegrundsfrågor och&lt;br&gt;bistå med goda exempel. Det är viktigt att Skolverket också, i enlighet&lt;br&gt;med sitt allmänna uppdrag, följer upp och utvärderar värdegrundens&lt;br&gt;efterlevnad och därmed de nya föreslagna bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta kommentar-&lt;br&gt;material för att stödja kommuner och skolor i hur man kan arbeta med&lt;br&gt;värdegrundsfrågor, t.ex. mot mobbning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Skolverket som myndigheterna inom AV utövar tillsyn över&lt;br&gt;skolans arbetsmiljö. De psykiska och sociala aspekterna i arbetsmiljön är&lt;br&gt;ett prioriterat område enligt AV:s verksamhetsprogram för åren 1997—&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att ett utökat samarbete mellan dessa myndigheter är&lt;br&gt;att eftersträva. Skolverket bör ha ett samarbete med myndigheterna inom&lt;br&gt;AV i frågor som rör skolans arbetsmiljö. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;till Skolverket i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Förändringar i grundskolans timplan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skolan har idag en förändrad roll jämfört med tidigare. Den statliga&lt;br&gt;detaljstyrningen har minskat i omfattning och genom övergång till mål-&lt;br&gt;och resultatstyrning har mycket av ansvaret för skolan decentraliserats till&lt;br&gt;kommunerna, som fått ett tydligare ansvar för driften av skolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen. I en mål- och resultatstyrd skola är det skollagen&lt;br&gt;samt målen i läroplaner och kursplaner som skall vara styrande för&lt;br&gt;skolans organisation och genomförande av undervisningen. Det finns en&lt;br&gt;inbyggd motsättning mellan den målstyrning som gäller för skolan och&lt;br&gt;den tidsstyrning som timplanen innebär. Det är inte antalet timmar som&lt;br&gt;skall utgöra grunden för den likvärdiga utbildningen utan målen för&lt;br&gt;undervisningen. Timplanen upplevs av många fortfarande som ett hinder&lt;br&gt;för ämnesövergripande undervisning och lokal skolutveckling. Det är&lt;br&gt;viktigt att underlätta för de skolor som önskar utveckla sin verksamhet att&lt;br&gt;skapa lokala lösningar och anpassningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har ansvaret för att ge eleverna en bra helhet i skoldagen. Teori&lt;br&gt;och praktik måste varvas på ett bra sätt som befrämjar ett mångsidigt&lt;br&gt;lärande. Kunskap utvecklas alltid i ett sammanhang - en praktisk, social,&lt;br&gt;språklig situation. Skolarbetet måste ge lust och arbetsglädje. Det finns&lt;br&gt;kunskap i olika former, som t.ex. fakta, förståelse, färdighet och&lt;br&gt;förtrogenhet. Det är väsentligt att skoltiden ses som en helhet där olika&lt;br&gt;kunskapsformer utvecklas, som ger eleverna kunskaper som redskap för&lt;br&gt;att lösa såväl praktiska som teoretiska problem. I samband med&lt;br&gt;läroplansreformen gjordes förändringar i olika ämnens timtal. Den&lt;br&gt;inbördes balansen mellan olika ämnen förändrades, varvid särskilt&lt;br&gt;ämnena slöjd respektive idrott och hälsa kom att få en kraftig&lt;br&gt;timtalsreduktion. Regeringen anser att en justering nu bör göras i dessa&lt;br&gt;ämnens timtal som en markering av vikten av praktiskt-estetisk&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 3 till skollagen (1985:1100) finns föreskrifter om utbildningens&lt;br&gt;omfattning i grundskolan (timplan), jfr prop. 1992/93:220, bet.&lt;br&gt;1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82. I timplanen anges utbildningens&lt;br&gt;omfattning i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper samt&lt;br&gt;totalt. Av den totala undervisningstiden på 6 665 timmar får 410 timmar&lt;br&gt;användas för skolans val. Dock får ingen tid tas från svenska, engelska,&lt;br&gt;matematik, språkval och elevens val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Öka det lokala jämkningsutrymmet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utrymmet för lokala beslut skall öka och&lt;br&gt;timplanens traditionellt styrande roll minska. Det lokala jämk-&lt;br&gt;ningsutrymmet för skolans val skall utökas från 410 timmar till 600&lt;br&gt;timmar. Därvid skall tid få tas från alla ämnen i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet timmar i ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val skall&lt;br&gt;få minskas med upp till 20 procent i stället för nuvarande 15 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av remissinstanserna är både kommuner, myn-&lt;br&gt;digheter och intresseorganisationer över lag positiva till förslaget.&lt;br&gt;Flertalet kommuner hävdar i sina yttranden att det är viktigt att skolans&lt;br&gt;ledning och personal inte upplever den centrala timplanen som ett hinder&lt;br&gt;för utvecklingen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas Riksförbund är i princip positivt till förslaget men vill av-&lt;br&gt;vakta en utvärdering av läroplan, timplan och betygssystem för&lt;br&gt;grundskolan. Lärarförbundet, Skolledarna, Riksförbundet Hem och&lt;br&gt;Skola, Barnombudsmannen, Skolverket och Landsorganisationen (LO)&lt;br&gt;stöder förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katrineholms, Mariestads och Luleå kommuner är negativa till&lt;br&gt;förslaget liksom Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet förordar att arbetet inriktas på att avskaffa&lt;br&gt;timplanerna. Landstingsförbundet vill avvakta med förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna stöder med få undantag att tiden tas från elevens&lt;br&gt;val.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Minska timplanens styrande roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn och ungdomar skall ha lika tillgång till utbildning i det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom&lt;br&gt;varje skolform vara likvärdig varhelst den anordnas i landet (1 kap 2 §&lt;br&gt;skollagen). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och i&lt;br&gt;kursplanerna för grundskolan anges de mål som skolan ansvarar för att&lt;br&gt;alla elever skall nå. Läroplanen och kursplanerna är därmed centrala i&lt;br&gt;mål- och resultatstyrningen av skolan. Timplanen skall bidra till en&lt;br&gt;nationellt likvärdig utbildning genom att ange en minsta garanterad&lt;br&gt;undervisningstid som kommunerna är skyldiga att avsätta resurser till.&lt;br&gt;Det totala timantalet för grundskolan utgör en garanterad under-&lt;br&gt;visningstid som inte får underskridas - men väl överskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen i kursplanerna skall vara styrande för skolornas uppläggning av&lt;br&gt;undervisningen. Det viktiga är att alla elever ges förutsättningar att nå de&lt;br&gt;mål för undervisningen som anges i läroplanen och kursplanerna.&lt;br&gt;Timplanens traditionellt styrande roll bör minska. Det är önskvärt att öka&lt;br&gt;skolans möjlighet att organisera undervisningen efter lokala behov och&lt;br&gt;intressen samt att underlätta ämnesövergripande undervisning och&lt;br&gt;tematiska studier. En minskad statlig reglering av hur tiden i skolan skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelas kan medverka till bättre resultat och en mer stimulerande miljö Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;för såväl elever som lärare i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tills vidare finns behov av att behålla en nationellt fastställd timplan.&lt;br&gt;Timplanens funktion kan sägas vara att värna om likvärdighet och&lt;br&gt;kvalitet. Samtidigt sker en utveckling i skolorna mot ett förändrat&lt;br&gt;arbetssätt med mer arbete i arbetslag och ämnesövergripande under-&lt;br&gt;visning. En central timplan får inte i praktiken tolkas så att den utgör ett&lt;br&gt;hinder för pedagogiskt nytänkande och förändrat arbetssätt. I ansträng-&lt;br&gt;ningarna att finna både rätt form och innehåll för skolans arbete bör&lt;br&gt;utrymmet för lokala avvägningar öka. Skolan har idag möjlighet att&lt;br&gt;genom skolans val profilera sig eller satsa på extra undervisning i vissa&lt;br&gt;ämnen. Det är angeläget att öppna timplanen ytterligare och därigenom&lt;br&gt;öka utrymmet för lokala beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är över lag mycket positiva till förslaget att minska&lt;br&gt;timplanens roll som statligt styrdokument och öka utrymmet för lokala&lt;br&gt;beslut. Det är enligt remissinstanserna ett viktigt steg på vägen mot ett&lt;br&gt;pedagogiskt nytänkande och förändrat arbetssätt. Det är viktigt för&lt;br&gt;skolutvecklingen att fokus nu lyfts från tid till de mål som finns för&lt;br&gt;verksamheten. Därvid är det viktigt att värna om likvärdigheten och se&lt;br&gt;till att barn med behov av särskilt stöd får det. Flera remissinstanser&lt;br&gt;understryker att det nu blir än mer viktigt att utveckla ordentliga&lt;br&gt;utvärderings- och kvalitetssäkringssystem för att tillgodose likvärdig-&lt;br&gt;hetsaspekter för hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat lokalt jämkningsutrymme&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande timplan finns ett utrymme om 410 timmar angivet som&lt;br&gt;skolans val. Den undervisning som anordnas inom ramen för skolans val&lt;br&gt;skall till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den&lt;br&gt;kursplan eller de kursplaner som regeringen fastställt för det ämne eller&lt;br&gt;de ämnen som utgör skolans val. För att inte ett ämne skall kunna&lt;br&gt;beskäras oproportionerligt mycket får ett enskilt ämne eller en&lt;br&gt;ämnesgrupp minskas med högst 15 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter till jämkningar i grundskolans timplan som skolans val&lt;br&gt;medger utnyttjas av flertalet kommuner. Besluten om användningen av&lt;br&gt;timplaneutrymmet ligger vanligtvis på skolorna och variationerna, även&lt;br&gt;inom kommunerna, är mycket stora. Det vanligaste motivet för att&lt;br&gt;utnyttja möjligheterna är att göra skolan mer attraktiv för eleverna genom&lt;br&gt;profilering. Tiden till skolans val tas främst från de naturorienterande och&lt;br&gt;samhällsorienterande ämnena samt från estetiska ämnen och idrott. De&lt;br&gt;frigjorda timmarna används av många skolor för estetiska ämnen/inslag&lt;br&gt;såsom sång, dans, musik, bild, slöjd. Direkt förstärkning av skolämnena,&lt;br&gt;IT och idrott eller idrottsanknutna inslag är också vanligt förekommande.&lt;br&gt;Tid för skolans val utnyttjas också för profilering av miljöfrågor och&lt;br&gt;andra ämnesintegrerande projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att öka tidsutrymmet för skolans val kan vara ett sätt att underlätta för&lt;br&gt;skolan att utnyttja timplanen mer flexibelt. Tid till skolans val bör kunna&lt;br&gt;tas från samtliga ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val.&lt;br&gt;Procentsatsen bör höjas från 15 till 20 procent. Härigenom skulle&lt;br&gt;möjligheten öka för en skola både att lägga mer tid på ett enskilt ämne&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller på särskilda ämnesintegrerande samarbetsprojekt eller att öka Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;elevernas egen valfrihet med mer tid till elevens val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna stöder förslaget att öka utrymmet för lokala beslut&lt;br&gt;och att tid får tas från samtliga ämnen. Flera remissinstanser anför att det&lt;br&gt;föreslagna ökade lokala friutrymmet ger skolan möjlighet till en större&lt;br&gt;helhetssyn när det gäller ämnesplaneringen och bättre organisatoriska&lt;br&gt;förutsättningar för skolutveckling. Remissinstanserna understryker sam-&lt;br&gt;tidigt att det inte får inkräkta på möjligheten att uppnå målen i basämnena&lt;br&gt;och att likvärdighetsaspektema kan garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen redovisar som sina erfarenheter att frågor om&lt;br&gt;samhällets värderingar, ökat elevinflytande samt insatser för att skapa en&lt;br&gt;bra arbetsmiljö inte ges tillräckligt utrymme i skolans arbete. Att öka&lt;br&gt;utrymmet för lokala beslut avseende timplanen borde t.ex. kunna leda till&lt;br&gt;att värdegrundsfrågoma får högre prioritet i skolans arbete och ett ökat&lt;br&gt;engagemang bland såväl lärare som elever, skriver Barnombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Ökad tid för praktiskt-estetiska ämnen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Antalet timmar i ämnena idrott och hälsa&lt;br&gt;respektive slöjd skall utökas till 500 respektive 330 timmar. Tiden för&lt;br&gt;utökningen - 88 timmar - skall tas från elevens val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Även beträffande förslaget att ge utökad tid till&lt;br&gt;slöjd respektive idrott och hälsa är remissinstanserna över lag positiva.&lt;br&gt;Det gäller både kommuner, myndigheter och intresseorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen, Skolverket och SIH är positiva till den föreslagna&lt;br&gt;utökningen men tveksamma till att ta timmarna från elevens val.&lt;br&gt;Landsorganisationen (LO) och Lärarförbundet stöder förslaget. Lärarnas&lt;br&gt;Riksförbund stöder i princip förslaget att utöka tiden för idrott och hälsa&lt;br&gt;men anser primärt att en utvärdering av grundskolans timplan, läroplan&lt;br&gt;och betygssystem bör ske innan förändringar genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa till utökad tid för de praktiskt-estetiska ämnena är&lt;br&gt;Katrineholms, Hudikvalls, Bräcke och Luleå kommuner liksom Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, som i stället vill avskaffa grundskolans timplan, och&lt;br&gt;Skolledarna. Landstingsförbundet vill avvakta med förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De praktiskt-estetiska ämnena har&lt;br&gt;stor betydelse för läromiljön på hela skolan, inte enbart som avgränsade&lt;br&gt;ämnen utan också som aspekter på allt lärande. De praktiskt-estetiska&lt;br&gt;ämnena är betydelsefulla för att utveckla olika delar av elevernas&lt;br&gt;personlighet och intressen. I samband med läroplansreformen gjordes&lt;br&gt;förändringar i olika ämnens timtal. Framför allt var det de praktiskt-&lt;br&gt;estetiska ämnenas timtal som reducerades för att möjliggöra en&lt;br&gt;förstärkning av baskunskaperna, ge utrymme för utökat språkval och för&lt;br&gt;att ge eleverna möjligheter till eget val. Den inbördes balansen mellan&lt;br&gt;olika ämnen förändrades, varvid särskilt ämnena slöjd respektive idrott&lt;br&gt;och hälsa kom att få en kraftig timtalsreduktion. Att två av de praktiska&lt;br&gt;ämnenas tid reducerades så kraftigt har inneburit att grundskoletiden&lt;br&gt;riskerar att bli alltför teoretisk och abstrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de praktiskt-estetiska ämnena stimuleras andra sidor av elevernas Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;begåvning än i mer teoretiska ämnen, vilket främjar lärandet i allmänhet,&lt;br&gt;liksom utvecklingen av elevernas självkänsla. Flera remissinstanser anför&lt;br&gt;att nya forskningsrön om barns olika inlämingsstilar gör det än mer&lt;br&gt;angeläget att satsa på praktiskt-estetiska ämnen för att underlätta&lt;br&gt;elevernas inlärning och främja deras harmoniska utveckling. I en&lt;br&gt;enkätundersökning som Barnombudsmannen gjort bland elever i årskurs&lt;br&gt;4 framhåller barnen särskilt att ämnena slöjd och gymnastik gör att&lt;br&gt;skoldagarna som helhet känns bra och lustfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer tid till slöjd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjdämnet skall enligt kursplanen bidra till elevernas allsidiga ut-&lt;br&gt;veckling genom att öva deras skapande, manuella och kommunikativa&lt;br&gt;förmåga. Ämnet skall främja elevernas självständighet, ansvar och för-&lt;br&gt;måga att lösa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjd är det ämne som eleverna var mest positiva till i den nationella&lt;br&gt;utvärdering av grundskolan som gjordes våren 1992. Där kunde de få&lt;br&gt;utlopp för den egna kreativiteten och hade stort inflytande över arbetet.&lt;br&gt;De lärde sig ta ansvar, lösa verkliga problem och arbeta utan att bli&lt;br&gt;jämförda med varandra. Forskarna ansåg att slöjdundervisningen väl&lt;br&gt;uppfyllde inte bara mer konkreta undervisningsmål, utan också&lt;br&gt;läroplanens mer allmänna målsättningar om att utveckla elevernas&lt;br&gt;självständighet, deras skapande förmåga och förmåga att lösa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjdämnet fick vidkännas den ojämförligt största reduceringen i timtal&lt;br&gt;av de ämnen, vars timtal minskades i samband med att Lpo 94 infördes.&lt;br&gt;Med tanke på ämnets betydelse för elevers allsidiga utveckling är det&lt;br&gt;väsentligt att ämnet återfår timmar till sitt förfogande. Eleverna skall&lt;br&gt;genom att arbeta med såväl textilslöjd som trä- och metallslöjd få&lt;br&gt;erfarenhet av skapande arbete i flera olika tekniker och material.&lt;br&gt;Undervisningen kan därför inte omfatta ett alltför begränsat antal timmar.&lt;br&gt;För ett utökat timtal talar också den positiva värdering eleverna gör av&lt;br&gt;slöjdämnet. Att eleverna anser sig ha störst inflytande på sin egen&lt;br&gt;arbetssituation i just detta ämne borde också kunna ge effekter på övrigt&lt;br&gt;skolarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjdämnet bör i grundskolan omfatta 330 timmar i stället för nu-&lt;br&gt;varande 282, dvs. en utökning med 48 timmar. Tiden för elevens val bör&lt;br&gt;minskas i motsvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer tid till idrott och hälsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av förstärkt undervisning i idrott och hälsa har framhållits i flera&lt;br&gt;riksdagsmotioner. Behovet motiveras främst av folkhälsoskäl. Idrott,&lt;br&gt;friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse&lt;br&gt;för folkhälsan. Från många håll framhålls nu de risker som är&lt;br&gt;förknippade med ändrade kost- och levnadsvanor och fysisk inaktivitet.&lt;br&gt;Den naturliga och regelbundna kontakt med motion och idrott som den&lt;br&gt;obligatoriska undervisningen bidrar med i uppväxtåren är därför av stor&lt;br&gt;vikt för att grundlägga goda hälso- och motionsvanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnet idrott och hälsa fick i Lpo 94 ett delvis nytt och bredare Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;innehåll än tidigare. I kursplanen framhålls att idrott, friluftsliv och olika&lt;br&gt;former av motion och rekreation har stor betydelse för folkhälsan. Det&lt;br&gt;bredare innehållet markerades också genom ny benämning av ämnet.&lt;br&gt;Idrott och hälsa hör till de ämnen vars timtal fick en kraftig reduktion i&lt;br&gt;samband med införandet av Lpo 94, mer än dubbelt så stor som bild och&lt;br&gt;musik. Med tanke på ämnets betydelse för elevers allsidiga utveckling är&lt;br&gt;det väsentligt att ämnet får fler timmar till sitt förfogande. Det är viktigt&lt;br&gt;att alla elever får regelbunden fysisk aktivitet under alla skolår, inte bara&lt;br&gt;de elever som är mest idrottsintresserade. Svenska skolläkarföreningen&lt;br&gt;menar att med ett varierat utbud av fysisk aktivitet i tillräcklig omfattning&lt;br&gt;bör eleverna kunna hitta någon idrott som passar dem. Därigenom bör&lt;br&gt;förutsättningarna öka för att regelbunden motion integreras i deras&lt;br&gt;tillvaro och blir ett val av livsstil, som följer med upp i vuxenlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnet idrott och hälsa bör i grundskolan omfatta 500 timmar i stället&lt;br&gt;för nuvarande 460, dvs. en utökning med 40 timmar. Tiden för elevens&lt;br&gt;val bör minskas i motsvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Skolmåltider&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.1 &amp;nbsp;Historisk bakgrund och nuläge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bambespisning har förekommit sedan 1840-talet. I de allra flesta fall var&lt;br&gt;det ideella föreningar på orten eller privata välgörenhetsorganisationer&lt;br&gt;som skötte bespisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1941 års Befolkningsutredning föreslog i sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1945:47) att skolmåltidsverksamheten skulle byggas ut och göras till-&lt;br&gt;gänglig för alla som så önskade samt att måltiderna i princip skulle vara&lt;br&gt;avgiftsfria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beslut som riksdagen fattade år 1946, med anledning av Be-&lt;br&gt;folkningsutredningen, kan sägas utgöra startskottet för utbyggnaden av&lt;br&gt;skolmåltidsverksamheten i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1965:43) angående kommunal skatteutjämning, m.m.&lt;br&gt;föreslogs att en bidragsgivning i allmänt skatteutj ämnande syfte till&lt;br&gt;kommunerna skulle införas fr.o.m. år 1966. Vidare föreslogs att vissa&lt;br&gt;speciella bidrag till kommunerna - bl.a. bidraget till skolmåltider - skulle&lt;br&gt;avlösas. De genom avlösningen disponibla medlen för skolmåltids-&lt;br&gt;verksamheten skulle överföras till det nya skatteutj ämnande bidrags-&lt;br&gt;systemet. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget (SU 1965:78, rskr.&lt;br&gt;1965:319).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enkätundersökning som Svenska Kommunförbundet genomförde&lt;br&gt;den 1 juli 1996, där samtliga kommuner svarade, visade att antalet kom-&lt;br&gt;muner som beslutat ta ut avgifter för skolmåltider i gymnasieskolan ökat&lt;br&gt;vid rapporteringstillfället till 31. En nyligen genomförd undersökning om&lt;br&gt;måltidsverksamheten läsåret 1997/98 visar att avgifter på gymnasieskolan&lt;br&gt;förekommer i 37 kommuner. Några kommuner har dessutom diskuterat&lt;br&gt;att ta ut avgifter för elever i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 &amp;nbsp;Kostnadsfria skolmåltider för elever inom det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Elever i grundskolan, sameskolan, specialskolan&lt;br&gt;och den obligatoriska särskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider.&lt;br&gt;Motsvarande skyldighet skall gälla fristående grundskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrat sig tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller har inget att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiska till förslaget är Statskontoret, Katrineholms, Malmö, Göte-&lt;br&gt;borgs och Luleå kommuner, Svenska Kommunförbundet, Lärarnas Riks-&lt;br&gt;förbund och Lärarförbundet. Olofströms kommun är positiv till lagregle-&lt;br&gt;ring, men vill ha ekonomisk kompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever inom det obligatoriska skolväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan är i dag&lt;br&gt;genom bestämmelser i skollagen garanterade fria läromedel och under&lt;br&gt;vissa förhållanden fria skolskjutsar. Att dessa bestämmelser efterlevs är&lt;br&gt;förutsättningar för att kraven på likvärdig utbildning upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att nu - på samma sätt som gäller för bl.a. läromedel och&lt;br&gt;skolskjutsar - i lag reglera kommunernas skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;kostnadsfria skolmåltider för skolpliktiga elever, dvs. elever i grund-&lt;br&gt;skolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Mot-&lt;br&gt;svarande skyldighet bör huvudmännen för fristående grundskolor ha. Ef-&lt;br&gt;tersom alla kommuner redan i dag serverar skolmåltider för elever i&lt;br&gt;grundskolan och särskolan innebär förslaget inga direkta konsekvenser&lt;br&gt;varken för verksamheten eller ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många barnfamiljer har under de senaste åren fått sämre ekonomi bl.a.&lt;br&gt;på grund av den ökade arbetslösheten. Statliga och kommunala beslut om&lt;br&gt;minskade resurser har också påverkat flera olika verksamheter som riktar&lt;br&gt;sig till barn och ungdomar. I Barnombudsmannens rapport 1997 Barn-&lt;br&gt;dom sätter spår belyses ett antal negativa tendenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av skolmåltidsavgifter kan enligt regeringen bidra till att&lt;br&gt;öka klyftorna mellan dem som har och dem som inte har ekonomisk möj-&lt;br&gt;lighet att betala för skolmaten. Varje extra utgift blir mycket kännbar för&lt;br&gt;de föräldrar som är arbetslösa, ensamstående eller långtidssjuka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den långa traditionen att servera fria skolmåltider&lt;br&gt;väcker dagens diskussion, att införa avgifter på skolmaten till och med på&lt;br&gt;grundskolenivå, starka reaktioner. Den organisation som byggts upp för&lt;br&gt;verksamheten i kommunerna är dessutom både praktisk och många&lt;br&gt;gånger mycket kostnadseffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lika viktigt i dag som tidigare, att eleverna får ett näringsriktigt&lt;br&gt;mål mitt på dagen för att de skall kunna vara aktiva och ta till sig kun-&lt;br&gt;skaper under resten av dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett stort antal barn med kroniska sjukdomar. Några grupper&lt;br&gt;av dessa sjukdomar ökar och väntas fortsätta att öka i framtiden. Det&lt;br&gt;gäller t.ex. allergier och diabetes. Många barn med sådana sjukdomar har&lt;br&gt;behov av en varierad och näringsriktig måltid mitt på dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sociala samvaron vid skollunchen kan också bidra till att vuxna i&lt;br&gt;tid uppfattar signaler som tyder på att ett barn har någon form av ätstör-&lt;br&gt;ning eller inte mår bra av andra orsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har poängterat ovanstående skäl som argument&lt;br&gt;för kostnadsfria måltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undersökning som Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har genomfört&lt;br&gt;visar att järnbrist är mycket vanlig hos svenska ungdomar. Skollunchen&lt;br&gt;kan inte ge hela behovet av järn för växande tonåringar, men är till stor&lt;br&gt;hjälp för de barn som äter sitt huvudmål i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Älvsborgs län har gjort en studie av kostvanor bland ung-&lt;br&gt;domar i årskurs 8. Studien visar att barn och ungdomar vet mycket om&lt;br&gt;goda kostvanor, men att de inte alltid själva använder dessa kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att betona föräldrarnas huvudansvar för sina barns fost- Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;ran och utveckling. Att lära sig äta rätt mat, lära sig hur man umgås, lära&lt;br&gt;sig om mattraditioner, lära sig om mat vid olika högtider hör till vårt&lt;br&gt;kulturarv och är därför något som både hemmen och skolan måste värna&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans huvuduppgift är elevernas lärande och utveckling. All verk-&lt;br&gt;samhet under skoldagen, inklusive skolmåltiderna, skall präglas av sko-&lt;br&gt;lans mål och har därför också ett pedagogiskt syfte. Att få tillgång till&lt;br&gt;varierad och näringsriktig mat och tillsammans med andra barn och&lt;br&gt;vuxna äta lunch kan anses som en del av läroplanens intentioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är av stor vikt att skolhuvudmännen även i&lt;br&gt;fortsättningen tillhandahåller kostnadsfria skolmåltider, särskilt för elever&lt;br&gt;i skolpliktig ålder. Det är däremot inte möjligt att i lag föreskriva vad en&lt;br&gt;skolmåltid skall bestå av. För eleverna är det viktigt att de får näringsrik-&lt;br&gt;tiga måltider. Statens livsmedelsverk framhåller i sitt remissvar att de för&lt;br&gt;närvarande utarbetar en vägledning för skolmåltiderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läsåret 1996/97 fullgör 2,5 % av de skolpliktiga eleverna sin skolgång&lt;br&gt;i en fristående skola. Enligt uppgift från Friskolomas Riksförbund er-&lt;br&gt;bjuds i princip alla elever vid dessa skolor gratis skolmat. Fristående&lt;br&gt;skolor, som motsvarar grundskolan och som är berättigade till bidrag,&lt;br&gt;skall fr.o.m. den 1 juli 1997 få bidrag från kommunerna på samma grun-&lt;br&gt;der som kommunens egna skolor, utifrån skolans åtagande och elevernas&lt;br&gt;behov (9 kap. 6 § skollagen). Enligt regeringens mening bör huvudmän-&lt;br&gt;nen för dessa skolor ha samma skyldighet som de kommunala skolorna&lt;br&gt;att erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Skyldigheten bör avse endast de&lt;br&gt;elever som bidragen avser. Rätten till bidrag skall kunna återkallas om en&lt;br&gt;skola inte fullgör sin skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som enligt regeringens mening talar för att elever i de obligato-&lt;br&gt;riska skolformerna skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider gäller i prin-&lt;br&gt;cip också för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Mot bak-&lt;br&gt;grund av att det där rör sig om en frivillig utbildning och att eleverna där&lt;br&gt;är äldre har regeringen emellertid stannat för att inte föreslå en sådan lag-&lt;br&gt;reglering för dessa skolformer. Flera remissinstanser framför i sina svar&lt;br&gt;att de vill se en lagstiftning om kostnadsfri skolmat även för gymnasie-&lt;br&gt;skolan och gymnasiesärskolan. Regeringen kommer att noggrant följa&lt;br&gt;utvecklingen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med den s.k. finansieringsprincipen skall kommuner och&lt;br&gt;landsting inte åläggas nya arbetsuppgifter, utan att de samtidigt ges&lt;br&gt;möjligheter att finansiera dessa på annat sätt än med höjda skatter. Om&lt;br&gt;statsmakterna fattar beslut, som medför utgiftsökningar för kommun-&lt;br&gt;sektorn, bör dessa således finansieras genom en ökning av statsbidragen,&lt;br&gt;eller genom att staten fattar beslut som möjliggör besparingar. Finan-&lt;br&gt;sieringsprincipen innebär också att statsbidragen bör minska om kom-&lt;br&gt;munerna fråntas skyldigheter eller om de till följd av regelförändringar&lt;br&gt;får möjlighet att bedriva en mer kostnadseffektiv verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende av hur kommunerna väljer att organisera förskoleklassen&lt;br&gt;genom exempelvis ökad integrering kan eventuella samordningsvinster&lt;br&gt;tas tillvara för att höja kvaliteten i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller enskild verksamhet innehåller förslaget bestämmelser&lt;br&gt;om överklagande av vissa beslut. Vidare föreslås att den som utan&lt;br&gt;tillstånd bedriver tillståndspliktig verksamhet kan dömas till böter. De&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna har sin motsvarighet i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) och i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommu-&lt;br&gt;nal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620). Våra förslag i denna del bedöms därför inte&lt;br&gt;medföra några ökade kostnader för domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att de förslag som lämnas inte är av den art att de&lt;br&gt;med automatik innebär ökade eller minskade utgifter för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt redovisade uppgifter från Svenska Kommunförbundet tas i dag&lt;br&gt;inga avgifter ut av elever i grundskolan och särskolan vad gäller skol-&lt;br&gt;måltider. Förslaget om lagreglering av kostnadsfria skolmåltider påverkar&lt;br&gt;därför inte det kommunala utgiftstrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i skollagen, socialtjänstlagen och sekretesslagen bör träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1998. Förändringarna i timplanen bör tillämpas på&lt;br&gt;utbildning som äger rum från och med läsåret 1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser behövs för den verksamhet som under hösten&lt;br&gt;1997 bedrivits enligt 15 § socialtjänstlagen. Kommunerna bör vara&lt;br&gt;skyldiga att under vårterminen 1998 erbjuda plats i föreskoleklass i&lt;br&gt;samma omfattning som de skulle ha varit skyldiga att göra om&lt;br&gt;verksamheten fortsatt skulle ha bedrivits enligt socialtjänstlagens regier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd som en enskild fått att bedriva förskola, fritidshem eller&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620) eller&lt;br&gt;enligt lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal till-&lt;br&gt;ståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) bör även fortsättningsvis gälla för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena har lagts till att det allmänna anordnar utbild-&lt;br&gt;ning inom det offentliga skolväsendet i form av förskoleklass. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om skolformen förskoleklassen finns i ett särskilt kapitel i&lt;br&gt;skollagen, 2 b kap. Eftersom förskoleklassen blir en skolform inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet kommer de generella bestämmelser som finns i&lt;br&gt;lagen om skola och utbildning att gälla också förskoleklassen. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser finns i huvudsak i 1 och 2 kap. Detta innebär bl.a. att de all-&lt;br&gt;männa mål för och krav på utbildningen som ställs upp i 1 kap. 2 § kom-&lt;br&gt;mer att gälla förskoleklassen. Det innebär också att det skall finnas en&lt;br&gt;rektor som leder utbildningen (2 kap. 2 §) och att den skall omfattas av&lt;br&gt;kommunens skolplan (2 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i förskoleklassen får anses genomgå utbildning. De torde&lt;br&gt;därför omfattas av arbetsmiljölagen (1977:1160) och därmed likställas&lt;br&gt;med arbetstagare i många avseenden när det gäller arbetsmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och föranleds av att bestämmelserna om försko-&lt;br&gt;leverksamhet och skolbarnsomsorg förs in i skollagen. Dessa verksam-&lt;br&gt;heter ingår inte i det offentliga skolväsendet och omfattas inte av skol-&lt;br&gt;lagens generella bestämmelser om skola och utbildning. I skollagen reg-&lt;br&gt;leras verksamheterna uteslutande i 2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket punkt 2 har behandlats i avsnitt 12. Den inne-&lt;br&gt;bär att det tydligare markerats att alla vuxna i skolan har en skyldighet att&lt;br&gt;ingripa mot kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska bete-&lt;br&gt;enden. Uttrycket “motverka alla former av ...” innebär emellertid inte&lt;br&gt;bara en skyldighet att ingripa när handlingar inträffar utan också ett krav&lt;br&gt;på ett förebyggande arbete i skolan. Ändringen innebär vidare att skyl-&lt;br&gt;digheten att ingripa gäller även när andra personer i skolan än elever gör&lt;br&gt;sig skyldiga till sådana kränkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att kommunerna är huvudmän även för förskoleklas-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket punkt 2 överensstämmer med ändringen i 2 §&lt;br&gt;när det gäller det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som gäller för samtliga skolformer inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet med kommunal och landstingskommunal huvudman, skall&lt;br&gt;också gälla den nya skolformen förskoleklassen. Bestämmelsen gäller&lt;br&gt;däremot inte för förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen, även om&lt;br&gt;sådan verksamhet bedrivs i skolans lokaler (jfr 1 kap. 1 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har det tagits in att förskollärare och fritidspedagoger -&lt;br&gt;utöver lärare - skall användas för undervisning i skolan. Kravet på att&lt;br&gt;den som undervisar skall ha utbildning för den undervisning han eller&lt;br&gt;hon i huvudsak skall bedriva gäller också dessa kategorier. Förutom att&lt;br&gt;undervisa i förskoleklassen torde förskollärare främst komma att under-&lt;br&gt;visa i grundskolan och motsvarande skolformer när undervisningen be-&lt;br&gt;drivs av flera personer i ett arbetslag. Även fritidspedagoger torde i hu-&lt;br&gt;vudsak ha utbildning för att undervisa i skolan när undervisningen be-&lt;br&gt;drivs i en sådan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna medger undantag från reglerna i lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd om att en anställning normalt skall gälla tills vidare,&lt;br&gt;jfr. prop. 1990/91:18 s. 48. Ändringarna innebär att paragraferna också&lt;br&gt;omfattar förskollärare och fritidspedagoger som skall anställas för att&lt;br&gt;undervisa i det offentliga skolväsendet. Med barn- och ungdomspeda-&lt;br&gt;gogisk utbildning avses både utbildning till förskollärare och utbildning&lt;br&gt;till fritidspedagog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet är nytt och reglerar förskoleverksamheten och skolbarnsom-&lt;br&gt;sorgen. Bestämmelserna har överförts från socialtjänstlagen. Förskole-&lt;br&gt;verksamhet och skolbarnsomsorg har behandlats i avsnitt 9. Av skol-&lt;br&gt;lagens bestämmelser gäller för dessa verksamheter endast bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta kapitel (1 kap. 1 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, som är en omarbetning av 13 § första stycket och 14 §&lt;br&gt;första stycket socialtjänstlagen, anges kommunens ansvar för verksam-&lt;br&gt;heterna. Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena överensstämmer med 13 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena med den ändringen som följer av att verksamheten i förskola&lt;br&gt;som tidigare reglerades i 15 § socialtjänstlagen nu kommer att bilda en&lt;br&gt;egen skolform, förskoleklassen. Med skolan avses således även försko-&lt;br&gt;leklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 13 a § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer, med en viss redaktionell ändring, med 13 b&lt;br&gt;§ socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 14 § andra stycket socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 4 § första och tredje styckena social-&lt;br&gt;tjänstlagen. Exempel på uppgifter som betraktas som myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning är beslut om avgifter och tilldelning av platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 14 a § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 14 b § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 14 c § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer med 16 § första stycket socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket överensstämmer med 16 § andra stycket och 17 § samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar 72 a § första stycket socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med regleringen i 35 § socialtjänstlagen i&lt;br&gt;fråga om avgifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Ett för-&lt;br&gt;tydligande har gjorts i andra stycket så att det klart framgår att avgift en-&lt;br&gt;dast får tas ut för den del av verksamheten som överstiger det antal tim-&lt;br&gt;mar som anges i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 54 § första och andra styckena socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 65 § andra stycket punkt 2 socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, jämte följande paragrafer, reglerar förutsättningarna för en-&lt;br&gt;skilda att yrkesmässigt driva verksamhet som motsvarar förskoleverk-&lt;br&gt;samhet och skolbarnsomsorg. Enskild verksamhet har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda förskolor och fritidshem skall inte längre räknas som hem en-&lt;br&gt;ligt 69 § första stycket 4 socialtjänstlagen. Tillstånd skall endast sökas&lt;br&gt;enligt skollagen. Tillstånd krävs inte för att bedriva verksamhet som mot-&lt;br&gt;svarar öppen förskola och öppen fritidshemsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 69 a § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 69 b § första stycket 2 och andra stycket social-&lt;br&gt;tjänstlagen med den skillnaden att det är kommunen och inte länsstyrel-&lt;br&gt;sen som har tillsyn över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 70 § socialtjänstlagen. Det är dock kommunen i&lt;br&gt;stället för länsstyrelsen som har att vidta de åtgärder som anges i be-&lt;br&gt;stämmelsen. En annan skillnad är att kommunen i stället för att förbjuda&lt;br&gt;fortsatt verksamhet får besluta att tillståndet skall återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 18 § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 71 a § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 74 § socialtjänstlagen när det gäller rätten att över-&lt;br&gt;klaga kommunens beslut i ärenden om tillstånd och om föreläggande att&lt;br&gt;avhjälpa missförhållande i verksamheten eller återkallande av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 75 § första stycket punkt 3 och andra stycket soci-&lt;br&gt;altjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap. Förskoleklassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet är nytt och innehåller bestämmelser om skolformen försko-&lt;br&gt;leklassen. Vissa generella bestämmelser om förskoleklassen finns i 1 och&lt;br&gt;2 kap. Förskoleklassen har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges ändamålet med förskoleklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar vad som gäller inom övriga skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar i huvudsak 13 § första stycket och 15 § första&lt;br&gt;stycket socialtjänstlagen. Barn som får skjuta upp fullgörandet av&lt;br&gt;skolplikten enligt 3 kap. 7 § andra stycket har enligt bestämmelsen rätt&lt;br&gt;till plats i en förskoleklass under det år då de annars skulle ha börjat full-&lt;br&gt;göra sin skolplikt. Det innebär att ett sådant barn kan komma att gå två år&lt;br&gt;i förskoleklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett barn med stöd av andra stycket tas emot i förskoleklassen&lt;br&gt;tidigare än vid sex års ålder har barnet rätt till en plats i förskoleklass från&lt;br&gt;och med höstterminen det år barnet fyller sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har sin motsvarighet i 4 § tredje stycket socialtjänst-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar i huvudsak 14 c § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 17 § socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 § andra stycket socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare bestämmelser om avgiftsfrihet för den del av förskoleverksam-&lt;br&gt;heten som nu bildar förskoleklassen fanns i 35 § andra stycket social-&lt;br&gt;tjänstlagen. Rätten till avgiftsfri utbildning gäller i den omfattning som&lt;br&gt;kommunerna är skyldiga att erbjuda plats i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna reglerar verksamhet som motsvarar förskoleklassen och som&lt;br&gt;yrkesmässigt bedrivs av en enskild fysisk eller juridisk person. Bestäm-&lt;br&gt;melserna överensstämmer med vad som gäller för förskoleverksamhet&lt;br&gt;och skolbarnsomsorg i enskild regi enligt 2 a kap. 3 - 20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och har behandlats i avsnitt 7. Särskilda skäl kan&lt;br&gt;vara att ett barn, som är fött mycket sent på året, har orienterat sig mot&lt;br&gt;och identifierat sig med barn som är födda ett år senare. Ytterligare&lt;br&gt;exempel kan vara att ett barn har tillbringat kort tid i Sverige eller har sitt&lt;br&gt;hem så långt från skolorten att det inte kan bo hemma under veckorna.&lt;br&gt;Barnets hemkommun beslutar i frågan, även om det är tänkt att barnet&lt;br&gt;senare skall fullgöra sin skolplikt i en annan kommun, i en statlig skola&lt;br&gt;eller i en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för barn som börjar fullgöra sin skolplikt ett år senare upphör,&lt;br&gt;enligt 10 §, skolplikten vid utgången av vårterminen det kalenderår då&lt;br&gt;barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör skolplikten i specialskolan, 17&lt;br&gt;år. Ett sådant barn kommer som regel inte att ha slutfört sista årskursen&lt;br&gt;när skolplikten upphör. Av 4 kap. 10 § följer att barnet har rätt att full-&lt;br&gt;följa utbildningen i grundskolan om det bedöms ha förmåga att göra&lt;br&gt;detta. Motsvarande rätt har elever i specialskolan som inte är utveck-&lt;br&gt;lingsstörda (7 kap. 6 § första stycket). Elever i särskolan och elever i spe-&lt;br&gt;cialskolan med utvecklingsstörning har enligt 6 kap. 3 § tredje stycket&lt;br&gt;och 3 a § respektive 7 kap. 6 § andra stycket rätt att gå klart samtliga års-&lt;br&gt;kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Kostnadsfria skolmåltider har behandlats i avsnitt 14.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär dels en skyldighet att erbjuda skolmåltider till&lt;br&gt;eleverna, dels att skolmåltiderna skall vara gratis för eleverna. Med&lt;br&gt;skolmåltid avses lunch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs vissa förändringar på grund av möjligheten att skjuta&lt;br&gt;upp skolpliktens fullgörande enligt 3 kap. 7 § andra stycket. I 3 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket föreskrivs att skolplikten för elever i särskolan upphör vid&lt;br&gt;slutet av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sexton år. Redan&lt;br&gt;härav följer att årskurs 10 inte är obligatorisk för eleverna. För barn som&lt;br&gt;börjar i särskolan ett år senare än normalt omfattas inte heller årskurs 9&lt;br&gt;av skolplikten. Eftersom det i 3 kap. 1 § anges att skolplikten motsvaras&lt;br&gt;av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och&lt;br&gt;ungdom anges i ett nytt tredje stycke att barn som börjat fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt det år de fyllde åtta år har rätt att få fortsatt skolgång i årskurs 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 a § finns bestämmelser om alla särskoleelevers rätt att efter att ha&lt;br&gt;slutfört årskurs 9 få fortsatt utbildning i årskurs 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som är ny gäller enbart den obligatoriska särskolan. Den mot-&lt;br&gt;svarar 4 kap. 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och motsvarar 4 kap. 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att barn med utveck-&lt;br&gt;lingsstörning som börjat i specialskolan ett år senare med stöd av 3 kap. 7&lt;br&gt;§ andra stycket har rätt att slutföra sista årskursen trots att skolplikten&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och överensstämmer med 4 kap. 4 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att en fristående skola&lt;br&gt;som motsvarar grundskolan och som får bidrag av elevernas hemkom-&lt;br&gt;muner enligt 6 § är skyldig att erbjuda eleverna kostnadsfria skolmål-&lt;br&gt;tider. Denna skyldighet överensstämmer med den som gäller för den&lt;br&gt;kommunala grundskolan enligt 4 kap. 4 a §. Skyldigheten gäller de elever&lt;br&gt;som skolan får bidrag för. Bidraget från elevernas hemkommuner skall,&lt;br&gt;enligt 6 § tredje stycket, bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och&lt;br&gt;elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördel-&lt;br&gt;ning av resurser till de egna grundskolorna. Detta innebär att kostnaderna&lt;br&gt;för skolmåltider skall ingå i bidraget till skolan. Om en fristående skola&lt;br&gt;inte erbjuder skolmåltider eller tar ut avgifter för dem skall rätten till&lt;br&gt;bidrag återkallas enligt 12 § andra stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har gjorts ett tillägg som innebär att rätten till bidrag skall&lt;br&gt;återkallas om en fristående skola som motsvarar grundskolan inte upp-&lt;br&gt;fyller sin skyldighet enligt 7 § när det gäller skolmåltider. Att rätten till&lt;br&gt;bidrag återkallas innebär att rätten till hela bidraget återkallas, inte enbart&lt;br&gt;den del som kan anses avse skolmaten. Av tredje stycket följer att ären-&lt;br&gt;den om återkallande av bidrag prövas av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och har behandlats i avsnitt 6.5. Det ger kommu-&lt;br&gt;nerna möjlighet, men ingen skyldighet, att anordna skolhälsovård för ele-&lt;br&gt;verna i förskoleklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har bl.a. kopplingen till stadium tagits bort eftersom be-&lt;br&gt;stämmelser om stadieindelning inte längre finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i grundskolans timplan innebär att timtalen för ämnena&lt;br&gt;Idrott och hälsa samt Slöjd har ökat medan timtalet för Elevens val har&lt;br&gt;minskat. Vidare har den tid som utgör skolans val ökat. Jämkningsut-&lt;br&gt;rymmet har höjts. Det finns heller inte längre några begränsningar när det&lt;br&gt;gäller i vilka ämnen som minskning av tid får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.2 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg förs över&lt;br&gt;till skollagen. 13 - 18 §§ som handlar enbart om förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg utgår därför ur socialtjänstlagen. I 35, 54, 65 och&lt;br&gt;72 a §§ har det som handlar om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg&lt;br&gt;tagits bort. I och med att förskola och fritidshem tas bort från 35 § blir&lt;br&gt;syftningen i “annan liknande tjänst” annorlunda. Det kan ifrågasättas om&lt;br&gt;t.ex. koloniverksamhet som bedrivs i syfte att uppfylla målen i 12 § då&lt;br&gt;kommer att omfattas av paragrafen. För att klargöra att 35 § även&lt;br&gt;omfattar koloniverksamhet och liknande verksamhet har i uppräkningen&lt;br&gt;lagts till verksamhet för barn och ungdom enligt 12 § som inte är stöd-&lt;br&gt;och hjälpinsatser av behandlingskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i sekretesslagen har behandlats i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har den nya skolformen förskoleklassen tagits in i uppräk-&lt;br&gt;ningen av skolformer som omfattas av första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde stycket är nytt och behandlar sekretess inom skolbarnsomsor-&lt;br&gt;gen. Den har tidigare omfattats av bestämmelsen om socialtjänstsekretess&lt;br&gt;i 7 kap. 4 §. För sådana uppgifter som anges i första meningen gäller ett&lt;br&gt;omvänt skaderekvisit. Det innebär presumtion för sekretess. För övriga&lt;br&gt;uppgifter om enskilds personliga förhållanden gäller enligt andra&lt;br&gt;meningen ett rakt skaderekvisit. Det innebär en presumtion för&lt;br&gt;offentlighet. Av 16 kap. 1 § följer att meddelarfriheten inte gäller för&lt;br&gt;uppgifter inom skolbarnsomsorgen som det råder tystnadsplikt för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlar sekretess inom förskoleverksamheten.&lt;br&gt;För verksamheten, som tidigare omfattades av bestämmelsen om social-&lt;br&gt;tjänstsekretess i 7 kap. 4 §, gäller även fortsättningsvis omvänt skaderek-&lt;br&gt;visit, dvs. presumtion för sekretess. Den särskilda bestämmelsen som&lt;br&gt;finns i 14 kap. 2 § för uppgifter som omfattas av socialtjänstsekretessen&lt;br&gt;kommer inte längre att gälla för uppgifter inom förskoleverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ta med 7 kap. 38 § i uppräkningen i punkt 3 gäller inte med-&lt;br&gt;delarfriheten för uppgifter inom förskoleverksamheten som det råder&lt;br&gt;tystnadsplikt för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av förslagen i betänkandet Samver-&lt;br&gt;kan för utveckling - Om förskolan, skolan och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen (Ds 1997:10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft i uppdrag att&lt;br&gt;utarbeta förslag till hur tillämpliga delar av bestämmelserna om förskole-&lt;br&gt;verksamhet och skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen (1980:620) kan inar-&lt;br&gt;betas i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid flera tillfällen under 1996 framhållit att skolan, för-&lt;br&gt;skolan och skolbarnsomsorgen - som ett led i det livslånga lärandet -&lt;br&gt;skall integreras. Som ett första steg i denna integration tillkallade rege-&lt;br&gt;ringen en kommitté (Barnomsorg och skolakommittén, BOSK) med upp-&lt;br&gt;drag att senast den 15 februari 1997 lämna förslag till ett nytt måldoku-&lt;br&gt;ment för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar i åld-&lt;br&gt;rarna 6-16 år. Kommittén har därefter i tilläggsdirektiv fått i uppdrag att&lt;br&gt;utarbeta förslag till måldokument för den pedagogiska verksamheten i&lt;br&gt;förskolan. I det arbetet skall BOSK också göra en översyn av skollagen i&lt;br&gt;syfte att bl.a. underlätta integrationen mellan förskolan, skolan och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår, i avvaktan på dessa förslag, att bestämmel-&lt;br&gt;serna om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg - med undantag för&lt;br&gt;bestämmelsen om förskola för sexåringar - så gott som oförändrade inar-&lt;br&gt;betas i ett nytt kapitel i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att underlätta eftersträvad integration och bana väg för ett nytt&lt;br&gt;arbetsätt i skolan föreslår arbetsgruppen att den sexårsverksamhet som&lt;br&gt;för närvarande bedrivs enligt 15 § socialtjänstlagen bildar en egen skol-&lt;br&gt;form inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Denna&lt;br&gt;skolform benämns förskoleklass. I förskoleklassen skall varje barns ut-&lt;br&gt;veckling och lärande stimuleras genom pedagogisk verksamhet. Verk-&lt;br&gt;samheten skall ligga till grund för fortsatt skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av förskoleklass skall ses som en möjlighet att på ett med-&lt;br&gt;vetet sätt föra in förskolepedagogiken i skolan. Verksamheten kommer&lt;br&gt;att betraktas som utbildning i skollagens mening och kommer därmed att&lt;br&gt;omfattas av de generella bestämmelserna i skollagen, främst 1 och 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att låta förskoleklassen också i formell mening bli en del av skolan bör&lt;br&gt;öka förutsättningarna för en integration mellan den verksamhet som be-&lt;br&gt;drivs för sexåringar och den som bedrivs för äldre barn i skolan och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen. För att i praktiken åstadkomma en framgångsrik verk-&lt;br&gt;samhetsmässig integration förutsätts, enligt arbetsgruppens mening, att&lt;br&gt;arbetet i skolan bedrivs i arbetslag, där personalen - förskollärare, grund-&lt;br&gt;skollärare och fritidspedagoger - gemensamt planerar och kommer över-&lt;br&gt;ens om hur arbetet skall fördelas så att vars och ens kompetens tas till&lt;br&gt;vara. Arbetsgruppen föreslår därför att förskollärare och fritidspedagoger&lt;br&gt;får användas för undervisning i det offentliga skolväsendet. Arbetsgrup-&lt;br&gt;pen föreslår att benämningen lärare respektive lärarutbildning ersätts med&lt;br&gt;benämningen pedagog respektive pedagogutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få bedriva enskild förskola, fritidshem och förskoleklass före-&lt;br&gt;slår arbetsgruppen att det skall krävas tillstånd av den kommun där verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten skall anordnas. Kommunerna bör själva - i likhet med vad som&lt;br&gt;gäller i dag - få besluta om bidrag till sådan verksamhet skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen förslår att sjukvårdshuvudmännen skall behålla ansva-&lt;br&gt;ret för den förebyggande hälsovården för sexåringarna. Efter&lt;br&gt;överenskommelse mellan sjukvårdshuvudmannen och skolhuvudmannen&lt;br&gt;kan sexåringarna komma att omfattas av skolhälsovården i stället för av&lt;br&gt;barnhälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolorna bör ha möjlighet att - efter avtal med den kommun där&lt;br&gt;skolan är belägen - fullgöra kommunens skyldighet att anordna försko-&lt;br&gt;leklass och skolbarnsomsorg. En bestämmelse med denna innebörd bör&lt;br&gt;föras in i specialskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår arbetsgruppen vissa ändringar i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100). Förslagen innebär att verksamheten i förskoleklassen omfat-&lt;br&gt;tas av skolsekretessen. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;föreslås få en sekretess som överensstämmer med den som gäller inom&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i betänkandet Ds 1997:10&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 2 kap. 3, 4 och 5 §§ och 14 kap. 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 2 kap. a och 2 kap. b,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar anordnar&lt;br&gt;det allmänna utbildning i form av&lt;br&gt;grundskola och gymnasieskola samt&lt;br&gt;vissa motsvarande skolformer,&lt;br&gt;nämligen särskola, specialskola och&lt;br&gt;sameskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan, gymnasieskolan,&lt;br&gt;särskolan, specialskolan och same-&lt;br&gt;skolan bildar det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet för barn och ungdom.&lt;br&gt;Dessutom finns särskilda utbild-&lt;br&gt;ningsformer som anordnas av det&lt;br&gt;allmänna för dem som till följd av&lt;br&gt;sjukdom eller av annat skäl inte kan&lt;br&gt;delta i skolarbetet inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar anordnar&lt;br&gt;det allmänna utbildning i form av&lt;br&gt;förskoleklasser, grundskola och&lt;br&gt;gymnasieskola samt vissa motsva-&lt;br&gt;rande skolformer, nämligen sär-&lt;br&gt;skola, specialskola och sameskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklasserna, grundskolan,&lt;br&gt;gymnasieskolan, särskolan, special-&lt;br&gt;skolan och sameskolan bildar det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet för barn och&lt;br&gt;ungdom. Dessutom finns särskilda&lt;br&gt;utbildningsformer som anordnas av&lt;br&gt;det allmänna för dem som till följd&lt;br&gt;av sjukdom eller av annat skäl inte&lt;br&gt;kan delta i skolarbetet inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna anordnar också pe-&lt;br&gt;dagogisk verksamhet i form av&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarns-&lt;br&gt;omsorg. För dessa verksamheter&lt;br&gt;gäller i denna lag endast bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för Kommunerna är huvudmän för&lt;br&gt;grundskolan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förskoleklasserna och grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting är huvudmän för gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Den kommunala organisationen för skolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting är Varje kommun och landsting är&lt;br&gt;skyldig att för undervisningen an- skyldig att för undervisningen an-&lt;br&gt;vända lärare som har en utbildning vända pedagoger som har en utbild-&lt;br&gt;avsedd för den undervisning de i ning avsedd för den undervisning&lt;br&gt;huvudsak skall bedriva. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de i huvudsak skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag får göras endast om personer med sadan utbildning inte finns&lt;br&gt;att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting skall vidare sträva efter att för under-&lt;br&gt;visning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnads-&lt;br&gt;utbildning anställa lärare som har forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få anställas som lärare i&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet utan&lt;br&gt;tidsbegränsning skall den sökande&lt;br&gt;dels behärska svenska språket, om&lt;br&gt;det inte finns synnerliga skäl att&lt;br&gt;medge annat, dels ha nödvändiga&lt;br&gt;insikter i de föreskrifter som gäller&lt;br&gt;beträffande det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet, särskilt de föreskrifter som&lt;br&gt;anger målen för utbildningen, dels&lt;br&gt;också uppfylla ett av följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Sökanden har genomgått&lt;br&gt;svensk lärarutbildning med huvud-&lt;br&gt;saklig inriktning mot den under-&lt;br&gt;visning anställningen avser eller en&lt;br&gt;därmed jämställd lärarutbildning i&lt;br&gt;ett annat nordiskt land eller ett&lt;br&gt;annat land som tillhör Europeiska&lt;br&gt;frihandelssammanslutningen eller&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått annan&lt;br&gt;högskoleutbildning som av Hög-&lt;br&gt;skoleverket förklarats i huvudsak&lt;br&gt;motsvara sådan lärarutbildning&lt;br&gt;som avses under 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få anställas som pedagog i&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet utan&lt;br&gt;tidsbegränsning skall den sökande&lt;br&gt;dels behärska svenska språket, om&lt;br&gt;det inte finns synnerliga skäl att&lt;br&gt;medge annat, dels ha nödvändiga&lt;br&gt;insikter i de föreskrifter som gäller&lt;br&gt;beträffande det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet, särskilt de föreskrifter som&lt;br&gt;anger målen för utbildningen, dels&lt;br&gt;också uppfylla ett av följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Sökanden har genomgått&lt;br&gt;svensk pedagogutbildning med&lt;br&gt;huvudsaklig inriktning mot den&lt;br&gt;undervisning anställningen avser&lt;br&gt;eller en därmed jämställd peda-&lt;br&gt;gogisk utbildning i ett annat nor-&lt;br&gt;diskt land eller ett annat land som&lt;br&gt;tillhör Europeiska frihandelssam-&lt;br&gt;manslutningen eller Europeiska&lt;br&gt;unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått annan&lt;br&gt;högskoleutbildning som av Hög-&lt;br&gt;skoleverket förklarats i huvudsak&lt;br&gt;motsvara sådan pedagogisk utbild-&lt;br&gt;ning som avses under 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas sökande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det&lt;br&gt;finns särskilda skäl att anställa någon av de sökande utan tids-&lt;br&gt;begränsning, får sådan anställning komma till stånd, ifall den sökande har&lt;br&gt;motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1993:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:877.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och det dessutom finns skäl att anta att sökanden är lämpad att sköta Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;undervisningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte uppfyller kraven Den som inte uppfyller kraven&lt;br&gt;enligt 4 § får anställas som lärare enligt 4 § får anställas som pedagog&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 a kap. Förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige och som stadigvarande&lt;br&gt;vistas i kommunen skall bedrivas&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarns-&lt;br&gt;omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten avser barn&lt;br&gt;som inte går i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen avser barn&lt;br&gt;till och med tolv års ålder som går i&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten bedrivs i&lt;br&gt;form av förskola, som organiseras&lt;br&gt;som daghem eller deltidsgrupp, i&lt;br&gt;form av familjedaghem och i form&lt;br&gt;av kompletterande föreskoleverk-&lt;br&gt;samhet (öppen förskola).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen bedrivs i&lt;br&gt;form av fritidshem, integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg eller familjedaghem.&lt;br&gt;För barn mellan tio och tolv år kan&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen även bedrivas i&lt;br&gt;form av öppen fritidsverksamhet.&lt;br&gt;Skolbarnsomsorgen skall ta emot&lt;br&gt;barn under den del av dagen då de&lt;br&gt;inte vistas i skolan och under lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för&lt;br&gt;förskoleverksamheten och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens uppgifter inom&lt;br&gt;förskoleverksamheten och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen fullgörs av den&lt;br&gt;eller de nämnder som kommun-&lt;br&gt;fullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhetens uppgift&lt;br&gt;är att genom pedagogisk verk-&lt;br&gt;samhet erbjuda barn fostran och&lt;br&gt;omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgens uppgift är&lt;br&gt;att komplettera skolan samt erbjuda&lt;br&gt;barn en meningsfull fritid och stöd i&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bedrivande av förskoleverk-&lt;br&gt;samhet och skolbarnsomsorg skall&lt;br&gt;det finnas personal med sådan&lt;br&gt;utbildning eller erfarenhet att bar-&lt;br&gt;nens behov av omsorg och en god&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet kan till-&lt;br&gt;godoses. Barngrupperna skall ha&lt;br&gt;en lämplig sammansättning och&lt;br&gt;storlek. Lokalerna skall vara ända-&lt;br&gt;målsenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall utgå från&lt;br&gt;varje barns behov. Barn som av&lt;br&gt;fysiska, psykiska eller andra skäl&lt;br&gt;behöver särskilt stöd i sin&lt;br&gt;utveckling skall ges den omsorg&lt;br&gt;som deras speciella behov kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun svarar för att barn&lt;br&gt;inom dess område erbjuds&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarns-&lt;br&gt;omsorg. Verksamheterna kan också&lt;br&gt;anordnas av enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn vårdas på sjukhus&lt;br&gt;eller i någon annan institution,&lt;br&gt;skall huvudmannen för institutionen&lt;br&gt;sörja för att barnet får tillfälle att&lt;br&gt;delta i verksamhet som motsvarar&lt;br&gt;den som erbjuds i förskola, fritids-&lt;br&gt;hem eller integrerad skolbarns-&lt;br&gt;omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg skall tillhandahållas i&lt;br&gt;den omfattning det behövs med&lt;br&gt;hänsyn till föräldrarnas förvärvs-&lt;br&gt;arbete eller studier eller barnets&lt;br&gt;eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet skall tillhan-&lt;br&gt;dahållas för barn som har fyllt ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år. För barn som inte har fyllt ett år&lt;br&gt;skall förskola tillhandahållas om&lt;br&gt;barnet omfattas av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vårdnadshavaren har anmält&lt;br&gt;behov av plats inom förskole-&lt;br&gt;verksamheten eller skolbarns-&lt;br&gt;omsorgen, skall kommunen erbjuda&lt;br&gt;plats utan oskäligt dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 6 § också genom&lt;br&gt;att utan oskäligt dröjsmål hänvisa&lt;br&gt;barnet till en motsvarande plats i en&lt;br&gt;enskild förskola, ett enskilt fri-&lt;br&gt;tidshem eller enskild integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ta skälig hänsyn&lt;br&gt;till vårdnadshavarens önskemål om&lt;br&gt;omsorgsform när den erbjuder plats&lt;br&gt;inom förskoleverksamheten eller&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats inom förskoleverksamheten&lt;br&gt;eller skolbarnsomsorgen skall&lt;br&gt;erbjudas så nära barnets eget hem&lt;br&gt;eller skola som möjligt med be-&lt;br&gt;aktande av vad som krävs för att&lt;br&gt;effektivt utnyttja lokaler och andra&lt;br&gt;resurser. Skälig hänsyn skall också&lt;br&gt;tas till vårdnadshavarens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som av fysiska, psykiska&lt;br&gt;eller andra skäl behöver särskilt&lt;br&gt;stöd i sin utveckling skall anvisas&lt;br&gt;plats i förskola, fritidshem eller&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg, om&lt;br&gt;inte barnens behov av sådant stöd&lt;br&gt;tillgodoses på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall genom&lt;br&gt;uppsökande verksamhet ta reda på&lt;br&gt;vilka barn som behöver anvisas&lt;br&gt;plats enligt första stycket.&lt;br&gt;Kommunen skall verka för att&lt;br&gt;barnen utnyttjar den anvisade&lt;br&gt;platsen och informera föräldrarna&lt;br&gt;om verksamheten och syftet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i av kommunen an-&lt;br&gt;ordnad förskola, fritidshem, integ-&lt;br&gt;rerad skolbarnsomsorg och familje-&lt;br&gt;daghem får kommunen ta ut skäliga&lt;br&gt;avgifter enligt grunder som kom-&lt;br&gt;munen bestämmer. Avgifterna får&lt;br&gt;dock inte överstiga kommunens&lt;br&gt;självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskola som&lt;br&gt;avses i 9 § får avgift tas ut endast i&lt;br&gt;den mån verksamheten överstiger&lt;br&gt;15 timmar i veckan eller 525 tim-&lt;br&gt;mar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som vill driva en förskola,&lt;br&gt;ett fritidshem eller integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg skall ha tillstånd till&lt;br&gt;detta av den kommun där verk-&lt;br&gt;samheten skall bedrivas. Ett sådant&lt;br&gt;tillstånd meddelas tills vidare eller&lt;br&gt;för viss tid. Tillståndet får inte&lt;br&gt;överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som avses i första&lt;br&gt;stycket skall stå under tillsyn av den&lt;br&gt;kommun där verksamheten bedrivs.&lt;br&gt;Kommunen har rätt att inspektera&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger något miss-&lt;br&gt;förhållande i sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 11 §, skall kommunen före-&lt;br&gt;lägga anordnaren att avhjälpa&lt;br&gt;missförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är allvarligt&lt;br&gt;och kommunens föreläggande inte&lt;br&gt;följs, skall tillståndet återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun kan lämna bidrag till&lt;br&gt;enskild förskoleverksamhet och&lt;br&gt;enskild skolbarnsomsorg, om verk-&lt;br&gt;samheten uppfyller de krav som&lt;br&gt;anges i 4 § och avgifterna inte är&lt;br&gt;oskäligt höga. Sådant bidrag bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas med ett belopp per barn&lt;br&gt;som inte oskäligt avviker från kom-&lt;br&gt;munens kostnad per barn i mot-&lt;br&gt;svarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit&lt;br&gt;verksam inom yrkesmässigt bedri-&lt;br&gt;ven enskild förskoleverksamhet el-&lt;br&gt;ler skolbarnsomsorg får inte obehö-&lt;br&gt;rigen röja vad han eller hon därvid&lt;br&gt;har erfarit om enskildas personliga&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommuns beslut i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt 11 § eller om före-&lt;br&gt;läggande eller återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd enligt 12 § får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommuns beslut om före-&lt;br&gt;läggande eller återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd enligt 12 § och domstols mot-&lt;br&gt;svarande beslut gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som utan&lt;br&gt;tillstånd bedriver verksamhet som&lt;br&gt;avses i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får endast väckas&lt;br&gt;efter medgivande av den kommun&lt;br&gt;där verksamheten bedrivs eller av&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap. Förskoleklasser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklasserna skall genom&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet stimulera&lt;br&gt;varje barns utveckling och lärande.&lt;br&gt;Verksamheten skall ligga till grund&lt;br&gt;för fortsatt skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stöd skall ges till barn&lt;br&gt;som behöver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn som är bosatta i landet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall den kommun där barnet Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;stadigvarande vistas anvisa plats i Bilaga 2&lt;br&gt;en förskoleklass från och med&lt;br&gt;höstterminen det år då barnet fyller&lt;br&gt;sex år. Förskoleklassen skall om-&lt;br&gt;fatta minst 525 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan förskoleklass på grund av&lt;br&gt;barnets restider eller av andra skäl&lt;br&gt;inte bedrivas i den omfattning som&lt;br&gt;anges i andra stycket får kom-&lt;br&gt;munen dela upp förskoleklassen på&lt;br&gt;två år. Barn som berörs av en så-&lt;br&gt;dan uppdelning skall anvisas plats i&lt;br&gt;en förskoleklass från och med&lt;br&gt;höstterminen det år då barnet fyller&lt;br&gt;fem år. Förskoleklassen skall i&lt;br&gt;sådana fall omfatta sammanlagt&lt;br&gt;minst 700 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får i andra fall än&lt;br&gt;som avses i andra stycket ta emot&lt;br&gt;barn i en förskoleklass före höst-&lt;br&gt;terminen det år då barnet fyller sex&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats i en förskoleklass skall&lt;br&gt;anvisas så nära barnets eget hem&lt;br&gt;som möjligt med beaktande av vad&lt;br&gt;som krävs för att effektivt utnyttja&lt;br&gt;lokaler och andra resurser. Skälig&lt;br&gt;hänsyn skall också tas till vård-&lt;br&gt;nadshavarens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall verka för att&lt;br&gt;barnen utnyttjar den anvisade plat-&lt;br&gt;sen och informera föräldrarna om&lt;br&gt;verksamheten och syftet med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn vårdas på sjukhus&lt;br&gt;eller i någon institution, skall hu-&lt;br&gt;vudmannen för institutionen sörja&lt;br&gt;för att barnet får tillfälle att delta i&lt;br&gt;verksamhet som motsvarar den som&lt;br&gt;erbjuds i en förskoleklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i en förskoleklass&lt;br&gt;skall vara avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten överstiger 15&lt;br&gt;timmar i veckan eller 525 timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om året får dock kommunen ta ut&lt;br&gt;skäliga avgifter enligt grunder som&lt;br&gt;kommunen bestämmer. Skäliga av-&lt;br&gt;gifter får också tas ut för barn som&lt;br&gt;tas emot med stöd av 2 § tredje&lt;br&gt;stycket. Avgifterna får dock inte&lt;br&gt;överstiga kommunens självkostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som vill bedriva verksamhet&lt;br&gt;motsvarande förskoleklasser skall&lt;br&gt;ha tillstånd till detta av den&lt;br&gt;kommun där verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas. Ett sådant tillstånd&lt;br&gt;meddelas tills vidare eller för viss&lt;br&gt;tid. Tillståndet får inte överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som avses i första&lt;br&gt;stycket står under tillsyn av den&lt;br&gt;kommun där verksamheten bedrivs.&lt;br&gt;Kommunen har rätt att inspektera&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger något miss-&lt;br&gt;förhållande i sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 6 §, skall kommunen före-&lt;br&gt;lägga anordnaren att avhjälpa&lt;br&gt;m issförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är allvarligt&lt;br&gt;och kommunens föreläggande inte&lt;br&gt;följs, skall kommunen återkalla till-&lt;br&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun kan lämna bidrag till&lt;br&gt;en förskoleklass som anordnas av&lt;br&gt;enskild om verksamheten uppfyller&lt;br&gt;kraven i 1 § och avgifterna inte är&lt;br&gt;oskäligt höga. Sådant bidrag bör&lt;br&gt;lämnas med ett belopp per barn&lt;br&gt;som inte oskäligt avviker från kom-&lt;br&gt;munens kostnad per barn i mot-&lt;br&gt;svarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verk-&lt;br&gt;sam inom yrkesmässigt bedrivna&lt;br&gt;enskilda förskoleklasser får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obehörigen röja vad han eller hon&lt;br&gt;därvid har erfarit om enskildas per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommuns beslut i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt 6 § eller om före-&lt;br&gt;läggande eller återkallande av till-&lt;br&gt;stånd enligt 7 / får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommuns beslut om föreläg-&lt;br&gt;gande eller återkallande av till-&lt;br&gt;stånd enligt 7 f och domstols mot-&lt;br&gt;svarande beslut gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som utan&lt;br&gt;tillstånd bedriver verksamhet som&lt;br&gt;avses i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får endast väckas&lt;br&gt;efter medgivande av den kommun&lt;br&gt;där verksamheten bedrivs eller av&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap. Skolhälsovård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i grundskolan, gymna-&lt;br&gt;sieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovård får anordnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev i grundskolan eller&lt;br&gt;sameskolan skall erbjudas att ge-&lt;br&gt;nomgå allmän hälsokontroll en&lt;br&gt;gång på varje stadium. Den första&lt;br&gt;kontrollen skall äga rum första läs-&lt;br&gt;året. Eleven skall dessutom, mellan&lt;br&gt;de allmänna hälsokontrollerna,&lt;br&gt;erbjudas att genomgå kontroll av&lt;br&gt;syn och hörsel och andra begrän-&lt;br&gt;sade hälsokontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eleverna i förskoleklasserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev i grundskolan eller&lt;br&gt;sameskolan skall erbjudas att&lt;br&gt;genomgå minst tre allmänna hälso-&lt;br&gt;kontroller, jämnt fördelade under&lt;br&gt;skoltiden. Den första kontrollen&lt;br&gt;skall äga rum första läsåret. Den får&lt;br&gt;i stället äga rum under det år ele-&lt;br&gt;ven går i förskoleklassen. Eleven&lt;br&gt;skall dessutom, mellan de allmänna&lt;br&gt;hälsokontrollerna, erbjudas att ge-&lt;br&gt;nomgå kontroll av syn och hörsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra begränsade hälsokon-&lt;br&gt;troller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i&lt;br&gt;grundskolan eller sameskolan behöver undersökas särskilt, skall eleven&lt;br&gt;genomgå sådan undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan skall när det behövs erbjudas att genomgå särskilda un-&lt;br&gt;dersökningar som föranleds av deras funktionshinder. I övrigt gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i första och andra styckena även för dessa elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 - 18 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 35 och 54 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i av kommunen anord- För färdtjänst, familjerådgivning,&lt;br&gt;nad förskola, fritidshem, integrerad hjälp i hemmet, service och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg, familjedaghem, omvårdnad, sådant boende som&lt;br&gt;färdtjänst, familjerådgivning, hjälp i avses i 20 § andra stycket eller 21 §&lt;br&gt;hemmet, service och omvårdnad, tredje stycket eller annan liknande&lt;br&gt;sådant boende som avses i 20 § social tjänst får kommunen ta ut&lt;br&gt;andra stycket eller 21 § tredje styc- skäliga avgifter enligt grunder som&lt;br&gt;ket eller annan liknande social kommunen bestämmer. Avgifterna&lt;br&gt;tjänst får kommunen ta ut skäliga får dock inte överstiga kommunens&lt;br&gt;avgifter enligt grunder som kom- självkostnader,&lt;br&gt;munen bestämmer. Avgifterna får&lt;br&gt;dock inte överstiga kommunens&lt;br&gt;självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskolan&lt;br&gt;som avses i 15 och 16 §§ får avgift&lt;br&gt;tas ut endast i den mån verk-&lt;br&gt;samheten överstiger 15 timmar i&lt;br&gt;veckan eller 525 timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt boende får&lt;br&gt;inte tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte&lt;br&gt;förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot&lt;br&gt;någon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om motivering av beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om rättelse av skrivfel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 och 17 §§ Bestämmelserna i 16 och 17 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen gäller dock inte förvaltningslagen gäller dock inte&lt;br&gt;uppgifter som rör någon annan uppgifter som rör någon annan&lt;br&gt;sökande i ett ärende om plats i sökande i ett ärende om ett sådant&lt;br&gt;förskola eller fritidshem, om ett så- boende som avses i 20 § andra&lt;br&gt;dant boende som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket eller&lt;br&gt;stycket eller 21 § tredje stycket eller om någon annan liknande social&lt;br&gt;om någon annan liknande social tjänst,&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en&lt;br&gt;ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende&lt;br&gt;som rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds&lt;br&gt;personliga forhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i grundskolan, Sekretess gäller i förskoleklas-&lt;br&gt;gymnasieskolan, särskolan, special- serna, grundskolan, gymnasiesko-&lt;br&gt;skolan och sameskolan samt i en lan, särskolan, specialskolan och&lt;br&gt;kommunal riksintematskola för sameskolan samt i en kommunal&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till psyko- riksintematskola för uppgift som&lt;br&gt;logisk undersökning eller behand- hänför sig till psykologisk under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1403.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling och för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden hos psyko-&lt;br&gt;log eller kurator, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den som uppgiften rör eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökning eller behandling och för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden hos psykolog eller kura-&lt;br&gt;tor, om det inte står klart att upp-&lt;br&gt;giften kan röjas utan att den som&lt;br&gt;uppgiften rör eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande&lt;br&gt;verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels&lt;br&gt;för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om&lt;br&gt;skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elev-&lt;br&gt;vårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller&lt;br&gt;sy ofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom&lt;br&gt;gäller inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxen-&lt;br&gt;utbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervis-&lt;br&gt;ningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan&lt;br&gt;elevvårdande verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhål-&lt;br&gt;landen, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Statens skolverk i verksamhet som avser tillsyn&lt;br&gt;över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för&lt;br&gt;uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Samma sekretess gäller i nämnda tillsynsverksamhet för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till en fråga om tillrättaförande av elev eller skiljande av&lt;br&gt;elev från vidare studier. Sekretessen enligt detta stycke gäller dock inte&lt;br&gt;Statens skolverks beslut i ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i förskoleverk-&lt;br&gt;samhet och skolbarnsomsorgen för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till psykolo-&lt;br&gt;gisk undersökning eller behandling&lt;br&gt;och för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden hos&lt;br&gt;psykolog eller kurator, om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i sjätte stycket för annan&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden, om det kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena över betänkandet Sam-&lt;br&gt;verkan för utveckling - Om förskolan, skolan och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen (Ds 1997:10)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har kommit in från Kammarrätten i Sundsvall, Social-&lt;br&gt;styrelsen, Handikappombudsmannen (HO), Barnombudsmannen (BO),&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens in-&lt;br&gt;stitut för handikappfrågor i skolan (SIH), Lärarhögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Universitetet i Linköping, Sameskolstyrelsen, Manillaskolan, Öster-&lt;br&gt;vångskolan, Länsstyrelserna i Skåne och Uppsala län, Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet, Arjeplogs kommun, Avesta kommun, Bräcke kommun,&lt;br&gt;Danderyds kommun, Eskilstuna kommun, Finspångs kommun, Gällivare&lt;br&gt;kommun, Göteborgs kommun, Hudiksvalls kommun, Härryda kommun,&lt;br&gt;Kristianstads kommun, Kungsbacka kommun, Lilla Edets kommun,&lt;br&gt;Luleå kommun, Malmö stad, Mörbylånga kommun, Norrköpings kom-&lt;br&gt;mun, Norrtälje kommun, Oskarshamns kommun, Sandvikens kommun,&lt;br&gt;Skurups kommun, Stenungsunds kommun, Stockholms stad, Sunne&lt;br&gt;kommun, Söderköpings kommun, Umeå kommun, Uppsala kommun och&lt;br&gt;Örebro kommun, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sve-&lt;br&gt;rige (LO), Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Friskolomas Riksför-&lt;br&gt;bund, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna&lt;br&gt;(FUB), Handikappförbundets Samarbetsorgan (HSO), Sveriges dövas&lt;br&gt;riksförbund (SDR), Synskadades riksförbund (SRF) samt Föreningen&lt;br&gt;Sveriges Socialchefer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har dessutom inkommit från universitetsadjunkten Staffan&lt;br&gt;Olsson, Riksföreningen för skolhälsovård, Samhällsvetenskapliga forsk-&lt;br&gt;ningsinstitutet i Uppsala (SAMU), Arbetarskyddsstyrelsen, Riksförbun-&lt;br&gt;det för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Sveriges För-&lt;br&gt;skollärares Yrkesförening, Hörselskadades Riksförbund (HRF), Riksför-&lt;br&gt;bundet för Rörelsehindrade B am och Ungdomar (RBU), Lärarnas Riks-&lt;br&gt;förbund (LR), SKTF, Lärarförbundet och Sollentuna kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helt övervägande del av remissinstanserna är positiva till grundan-&lt;br&gt;satsen och till betänkandet som helhet. Många remissinstanser har därför&lt;br&gt;inte kommenterat de olika förslagen alternativt endast kommenterat de&lt;br&gt;delar av betänkandet som de har helt eller delvis annan uppfattning om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av kommunerna välkomnar förslagen och menar att det&lt;br&gt;bekräftar och underlättar den utveckling som redan är påbörjad. De anser&lt;br&gt;att förslagen undanröjer onödiga hinder för ett arbete utifrån en helhets-&lt;br&gt;syn på barns lärande och ger möjligheter till höjd kvalitet. Några av re-&lt;br&gt;missinstanserna menar att det är olyckligt att arbetsgruppens förslag inte&lt;br&gt;samordnats med det förslag till ny läroplan för barn och unga 6-16 år&lt;br&gt;som Barnomsorg och skolakommittén (BOSK) lämnat (SOU 1997:21).&lt;br&gt;Instanser som övervägande framför kritiska synpunkter är Kommunför-&lt;br&gt;bundet, Skolverket och Föreningen Sveriges Socialchefer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skollagsändringar och förskoleklass&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skollagsändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten har inget att erinra mot förslaget som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal av kommunerna, liksom BO, TCO och Friskolomas&lt;br&gt;riksförbund är positiva till förslagen om att överföra nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i socialtjänstlagen&lt;br&gt;till skollagen. Lärarförbundet välkomnar en gemensam lagstiftning och&lt;br&gt;ett gemensamt måldokument som viktiga åtgärder för att skapa kontinui-&lt;br&gt;tet i barns och ungdomars utbildning och en större likvärdighet över lan-&lt;br&gt;det. LR anser också att det är bra ur likvärdighetssynpunkt att verksam-&lt;br&gt;heten för sexåringarna stramas upp genom skollagens portalparagraf, men&lt;br&gt;menar att en obligatorisk tioårig grundskola vore bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarförbundet menar att lagstiftning som omfattar familjedaghem inte&lt;br&gt;hör hemma i en skollag, och att inte heller begreppet barnomsorg bör&lt;br&gt;införas i skollagen. Lärarförbundet, liksom SACO, anser dessutom att&lt;br&gt;den s.k. flexibla skolstarten bör tas bort. SKTF har inga invändningar mot&lt;br&gt;att skolbarnsomsorgen regleras i skollagen men anser att förskoleverk-&lt;br&gt;samheten alltjämt bör regleras i socialtjänstlagen, eftersom den till över-&lt;br&gt;vägande del är en social/omsorgsverksamhet. Föreningen Sveriges Soci-&lt;br&gt;alchefer avstyrker en överflyttning av reglerna till skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen pekar på vissa brister och oklarheter i nuvarande soci-&lt;br&gt;altjänstlag. Styrelsen förutsätter att BOSK beaktar bristerna i sitt fortsatta&lt;br&gt;arbete. HO, RBU och SIH anser att en allmän formulering motsvarande&lt;br&gt;den som finns i 21 § socialtjänstlagen (SoL) vad gäller omsorgen om&lt;br&gt;människor med funktionshinder bör föras in i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 c § SoL skall plats inom barnomsorgen erbjudas så nära bar-&lt;br&gt;nets hem eller skola som möjligt “med beaktande av vad som krävs för&lt;br&gt;att utnyttja lokaler och andra resurser”. Arbetsgruppen har föreslagit att&lt;br&gt;en motsvarighet till denna bestämmelse förs in 2 a kap. 8 § respektive 2 b&lt;br&gt;kap. 3 § skollagen. Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar&lt;br&gt;och Vuxna (FUB) anser att formuleringen som citeras ovan bör strykas&lt;br&gt;eftersom den kan användas som argument för att skapa särskilda grupper&lt;br&gt;för utvecklingsstörda barn. Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och&lt;br&gt;Ungdomar (RBU) föreslår att föräldrar till barn med funktionshinder i&lt;br&gt;förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall ha rätt att&lt;br&gt;få en individuell plan upprättad för barnet. En sådan plan bör kunna ligga&lt;br&gt;till grund för åtgärdsprogram i skolan. FUB anser att åtgärdsprogram bör&lt;br&gt;upprättas för barn med behov av särskilt stöd i förskoleklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges dövas riksförbund (SDR) framhåller att det tydligt måste&lt;br&gt;framgå att “närhetsprincipen” inte skall gälla för dem som behöver en&lt;br&gt;teckenspråkig miljö i förskolan och förskoleklassen. SDR menar att&lt;br&gt;betänkandet inte löser problemen vad gäller kontakter mellan&lt;br&gt;förskoleklass i närmiljön och de fem specialskolor som finns i landet.&lt;br&gt;Även RBU anser att närhetsprincipen är viktig, men det kan finnas&lt;br&gt;tillfällen då barnet behöver gå i en annan skola, förskoleklass,&lt;br&gt;förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO vill ha en översyn av regeln om i vilken omfattning barnomsorg&lt;br&gt;ska tillhandahållas och SACO menar, med stöd av Sveriges Psykologför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bund, att alla barn måste garanteras rätt till förskoleverksamhet och för-&lt;br&gt;ordar att lagtexten skärps i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Lärarförbundet förespråkar att skyldighetslagen för kommu-&lt;br&gt;nerna ändras till en rättighetslag för barn, både vad gäller förskola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg. De menar också, liksom Sveriges Förskollärares Yr-&lt;br&gt;kesförening, att den verksamhet som bedrivs i familjedaghem även i fort-&lt;br&gt;sättningen bör regleras i socialtjänstlagen, eller att en sådan lösning bör&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO understryker vikten av att den sociala delen, omsorgsverksamhe-&lt;br&gt;ten, bevaras och utvecklas på samma sätt som den pedagogiska verksam-&lt;br&gt;heten, och att det fortfarande skall finnas en koppling till socialtjänst-&lt;br&gt;lagen för att uppmärksamma barn med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklass som egen skolform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälften av remissinstanserna har synpunkter på förslaget att den s.k. sex-&lt;br&gt;årsverksamheten bildar en egen skolform. En klar majoritet av dem, däri-&lt;br&gt;bland ett stort antal av kommunerna samt HO, BO, SIH, TCO, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Skåne, LHS, Friskolornas riksförbund, FUB, Lärarförbundet och&lt;br&gt;HSO är positiva. Skälen till den positiva inställningen är bl.a. att en egen&lt;br&gt;skolform underlättar en utveckling som i många fall redan är påbörjad&lt;br&gt;och att ett gemensamt regelverk ger förutsättningar för ett arbetsätt som&lt;br&gt;är baserat på en helhetssyn på barns utveckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser, däribland SACO, Friskolornas Riksförbund, LR, RHS,&lt;br&gt;Lärarförbundet och ett antal kommuner hade dock föredragit tioårig&lt;br&gt;skolplikt med start vid sex års ålder. Luleå och Skurup är ett par av de&lt;br&gt;kommuner som framhåller att förslaget ändå är ett steg i rätt riktning.&lt;br&gt;Danderyds kommun menar att det är önskvärt att förskoleklassen blir&lt;br&gt;obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finspång, Lilla Edets och Härryda kommuner är tveksamma till för-&lt;br&gt;slaget att införa en ny skolform, bl. a. med tanke på att en integration&lt;br&gt;mellan skola och barnomsorg måste ske processinriktat snarare än genom&lt;br&gt;administrativa beslut. Söderköpings kommun anser t.o.m. att en egen&lt;br&gt;skolform kan försvåra möjligheterna till integration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser att det inte tydligt framgår av förslaget till ny lagtext&lt;br&gt;vad förskoleklass innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet avvisar förslaget om att förskola för sexåringar skall&lt;br&gt;utgöra en egen skolform, bl.a. med motiveringen att det är risk för att&lt;br&gt;synen på att barn står på en speciell utvecklingsnivå i en viss ålder per-&lt;br&gt;manentas och att nya gränser skapas. Kommunförbundet menar att den&lt;br&gt;formella skolstarten är mindre betydelsefull i dag än tidigare och före-&lt;br&gt;språkar därför att inskrivningsreglema ses över för att underlätta en flexi-&lt;br&gt;bel skolstart även uppåt för åttaåringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att förslagen innebär en otydlig gränsdragning gentemot&lt;br&gt;både den obligatoriska skolan och förskolan. Sveriges Förskollärares&lt;br&gt;Yrkesförening menar att förskola för barn i åldrarna 1 - 6 år skall bilda en&lt;br&gt;egen skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skurups kommun anser att förslaget om kommunernas möjlighet att ta&lt;br&gt;ut avgift för verksamhet utöver 525 timmar är olyckligt formulerat.&lt;br&gt;Kommunen menar att det är viktigt att klargöra om dessa timmar är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betrakta som daghems-, skolbamsomsorgsverksamhet eller som försko-&lt;br&gt;leklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklass som benämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka en tredjedel av remissinstanserna är negativa till namnet försko-&lt;br&gt;leklass, något färre än en tredjedel är positiva. Övriga har inte särskilt&lt;br&gt;kommenterat benämningen. De som ser positivt på namnet anser bl.a. att&lt;br&gt;det är en tydlig markering av att förskolepedagogiken medvetet ska föras&lt;br&gt;in i skolan. Till dessa hör bl.a. HO, Lärarhögskolan i Stockholm, Manil-&lt;br&gt;laskolan, Danderyd, Gällivare, Hudiksvall, Mörbylånga, Norrköping,&lt;br&gt;Norrtälje och Sunne kommuner, Stockholms stad, Lärarförbundet och&lt;br&gt;FUB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De negativa är bl.a. Socialstyrelsen, BO, Skolverket, RRV, SIH, Kom-&lt;br&gt;munförbundet, LO, RHS samt drygt hälften av kommunerna. Dessa lyfter&lt;br&gt;fram att begreppet “klass” ger associationer till förlegade arbetssätt och&lt;br&gt;organisationsmönster. Några menar att namnet kan bidra till en utveck-&lt;br&gt;ling av separata klasser med sexåringar i stället för en integrerad verk-&lt;br&gt;samhet tillsammans med barn i närliggande åldrar, och att det finns risk&lt;br&gt;för att en påbörjad utveckling med flexibla grupper avstannar. RR V påpe-&lt;br&gt;kar t.ex. att om verksamheten inte nödvändigtvis ska bedrivas i fasta&lt;br&gt;grupper i skolan är benämningen missvisande. Skolverket bedömer att det&lt;br&gt;kommer att bli svårare än i dag för föräldrar och skolhuvudmän att hålla&lt;br&gt;isär när barnen går i nioårig skola och när de går i förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de kritiska remissinstanserna påpekar dock att det är svårt att&lt;br&gt;finna ett bra namn som leder tankarna till samverkan och integrering.&lt;br&gt;Sexårsverksamhet, förskola för sexåringar, nybörjarskola, förskolegrupp&lt;br&gt;och barnskola är förslag som lämnats av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning med nytt måldokument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser anser att arbetsgruppens förslag borde ha samord-&lt;br&gt;nats med BOSK:s förslag till ny läroplan. Skolverket, som är en av dem,&lt;br&gt;anser sig därför inte kunna ta ställning till lagförslagen. Kommunför-&lt;br&gt;bundet hade föredragit att hela lagstiftningen för skola och barnomsorg&lt;br&gt;presenterats i ett samlat förslag för barn och unga 1 - 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning i arbetslag, pedagogbegreppet och skollagsändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är övervägande positiva till arbetsgruppens förslag att&lt;br&gt;förskollärare och fritidspedagoger får användas för undervisning i det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet. Bland de positiva märks BO, Friskolomas Riks-&lt;br&gt;förbund, SIH, TCO, LO, Synskadades Riksförbund och en övervägande&lt;br&gt;del av kommunerna. Ett stort antal av instanserna understryker dock vik-&lt;br&gt;ten av att varje personalkategori behåller sin yrkeskompetens. LR och&lt;br&gt;Lärarförbundet betonar att de olika personalkategorierna inte är utbyt-&lt;br&gt;bara utan skall berika verksamheterna tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sandvikens kommun, liksom FUB, tycker att det är onödigt att betona&lt;br&gt;att verksamheten i förskoleklassen skall ligga till grund för fortsatt skol-&lt;br&gt;gång. LR har motsatt åsikt då de menar att det är bra om verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före den obligatoriska skolan mer än tidigare inriktas på att vara ett stöd&lt;br&gt;för fortsatt skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet anser att det är olämpligt att en lagreglering bygger&lt;br&gt;på ett särskilt sätt att organisera personalens arbete. Förbundet menar att&lt;br&gt;de flesta kommuner redan idag organiserar förskollärare, lärare och fri-&lt;br&gt;tidspedagoger i arbetslag, och hävdar att arbetslaget är ett medel inte ett&lt;br&gt;mål. LR menar att arbetslaget är en av många bra modeller för hur arbetet&lt;br&gt;kan organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pedagogbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller arbetsgruppens förslag att ersätta benämningen lärare med&lt;br&gt;pedagog går meningarna i sär. De flesta som uttalat sig kring frågan är&lt;br&gt;positiva, däribland Lärarhögskolan i Stockholm, Länsstyrelsen i Skåne,&lt;br&gt;Sveriges Förskollärares Yrkesförening, SDR och närmare hälften av&lt;br&gt;kommunerna. Ett antal remissinstanser är dock kritiska till att ändra be-&lt;br&gt;nämningen. Till dessa hör Svenska Kommunförbundet, RHS, SACO,&lt;br&gt;Lärarförbundet, LR, TCO samt ett antal kommuner. TCO anser att&lt;br&gt;samma utbildningskrav skall omfatta förskolans verksamhet för barn&lt;br&gt;mellan 1-5 år som i övriga offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser LO, i likhet med SKAF, att den förslagna lydelsen av 2&lt;br&gt;kap. 3 - 5 §§ kan tolkas som om personalgrupper med omsorgskompe-&lt;br&gt;tens utestängs från arbetslagen. SKAF framhåller betydelsen av barnskö-&lt;br&gt;tares, dagbamvårdares och fritidsledares omsorgskompetens samt betonar&lt;br&gt;att även dessa yrkesgrupper har pedagogisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillstånd, tillsyn och bidrag till enskild verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En knapp tredjedel av remissinstanserna har kommenterat förslaget att&lt;br&gt;tillstånd till enskild bedriven verksamhet skall lämnas av den kommun&lt;br&gt;där verksamheten skall bedrivas. Av dessa är hälften positiva och hälften&lt;br&gt;negativa till förslaget. Endast ett fåtal remissinstanser har särskilt kom-&lt;br&gt;menterat förslaget att kommunen beslutar om bidrag skall ges till verk-&lt;br&gt;samhet i enskild regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att både Skolverket och kommunerna skall an-&lt;br&gt;svara för tillsyn över verksamhet i enskild regi. Skolverket anser att det&lt;br&gt;finns skäl att tillämpa samma rutiner för godkännande av enskild bedri-&lt;br&gt;ven barnomsorg som för fristående skolor. Erfarenheterna av försöks-&lt;br&gt;verksamheten med kommunernas tillståndsgivning och tillsyn är dock&lt;br&gt;goda, vilket trots allt talar för förslaget. Däremot förespråkar Skolverket&lt;br&gt;att begreppet “enskild” byts mot begreppet “fristående” även vad gäller&lt;br&gt;icke-kommunala förskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun vill att Skolverket skall pröva ärenden om tillstånd&lt;br&gt;för enskild förskoleklass och skolbarnsomsorg i de fall de integreras i&lt;br&gt;fristående skolor. De menar vidare att länsstyrelsen bör vara tillstånds-&lt;br&gt;myndighet för enskild förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1 - 5 år.&lt;br&gt;Danderyds kommun förespråkar att samma regler för bidrag bör gälla för&lt;br&gt;enskild barnomsorg som för fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolomas Riksförbund menar att arbetsgruppens förslag innebär att&lt;br&gt;fristående skolor blir beroende av kommunernas inställning till deras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet, vilket begränsar deras möjligheter att anordna förskoleklass.&lt;br&gt;Friskolomas Riksförbund anser därför att Skolverket skall besluta om&lt;br&gt;tillstånd till enskilda verksamheter samt vara tillsynsmyndighet för samt-&lt;br&gt;liga verksamheter oavsett huvudman. Dessutom menar förbundet att ar-&lt;br&gt;betsgruppens förslag inte löser problemet med att elever i vissa kommu-&lt;br&gt;ner hänvisas till kommunens egen integrerade skolbarnsomsorg efter sin&lt;br&gt;skoldag istället för i den fristående skolan. Rätten till likvärdig utbildning&lt;br&gt;borde, menar förbundet, innebära en skyldighet för kommunerna att ge&lt;br&gt;bidrag även till integrerad skolbarnsomsorg i fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skolhälsovård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Knappt hälften av remissinstanserna har synpunkter på arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag att skolhuvudmannen efter överenskommelse med sjukvårdshu-&lt;br&gt;vudmannen kan ta över ansvaret för den förebyggande hälsovården för&lt;br&gt;sexåringar. En tydlig majoritet av de kommuner som lämnat synpunkter&lt;br&gt;är positiva till förslaget. Även Socialstyrelsen, BO, Manillaskolan, Kom-&lt;br&gt;munförbundet, LR och SACO tillstyrker förslaget. Socialstyrelsen vill&lt;br&gt;dock att huvudmännen uppmärksammar riskerna vid övergången mellan&lt;br&gt;förskola och skola. SACO understryker, med stöd av Läkarförbundet,&lt;br&gt;betydelsen av samverkan mellan barn- och skolhälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avesta, Eskilstuna, Mörbylånga, Skurup, Sunne, Umeå och Uppsala&lt;br&gt;kommuner anser dock att det vore bättre med ett förslag som innebär att&lt;br&gt;ansvaret för den förebyggande hälsovården för barn i förskoleklass&lt;br&gt;överförs till skolhälsovården eller uttrycker önskemål om att ett sådant&lt;br&gt;förslag läggs senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSO påpekar att barn med funktionsnedsättning inte under några för-&lt;br&gt;hållanden får gå miste om habiliterande eller medicinska insatser. HSO:s&lt;br&gt;erfarenheter visar att kontakten med bamhabilitering ofta bryts i och med&lt;br&gt;att barnet börjar i skolan. Organisationen anser att det kommande lagför-&lt;br&gt;slaget bör innehålla ett förtydligande om att habilitering skall ingå i pla-&lt;br&gt;neringen inför skolstarten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga skolformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att en bestämmelse införs som gör det möj-&lt;br&gt;ligt för specialskolorna att efter avtal med den kommun där skolan är be-&lt;br&gt;lägen fullgöra kommunens skyldighet att anordna förskoleklass och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg för döva och gravt hörselskadade barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fåtal remissinstanser som har kommenterat förslaget är i stort sett&lt;br&gt;positiva, med några få undantag eller kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser pekar på att det kan förekomma praktiska pro-&lt;br&gt;blem kring övergången förskoleklass - specialskola i de fall barnen inte&lt;br&gt;bor i ett län där specialskolan är belägen. SDR, Manillaskolan, Öster-&lt;br&gt;vångskolan, HRF är några av de som berör denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIH avstyrker förslaget i nuläget bl.a. med hänsyn till att det endast&lt;br&gt;omfattar de barn som är bosatta på skolorten. SIH hänvisar också till att&lt;br&gt;kommittén om funktionshindrade elever i skolan (FUNKIS) har i upp-&lt;br&gt;drag att utreda frågan om ansvaret för de statliga specialskolorna. Öster-&lt;br&gt;vångskolan anser att skolan bör ha möjlighet att sluta avtal om försko-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leklass med alla 29 kommuner, som omfattas av skolans upp- Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;tagningsområde. Örebro kommun föreslår att specialskolorna bör få sluta Bilaga 3&lt;br&gt;avtal med närbelägna kommuner om förskoleklass och skolbarnsomsorg.&lt;br&gt;SACO anser att arbetsgruppen i alltför liten utsträckning behandlat&lt;br&gt;situationen för elever med funktionshinder. SACO förordar att regeringen&lt;br&gt;återkommer med ett genomarbetat förslag till hur förskoleklass skall&lt;br&gt;anordnas för elever med funktionshinder eller utvecklingsförsening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUB håller med om att det är viktigt med utrymme för flexibla lös-&lt;br&gt;ningar för särskolans elever, men anser inte att exempel på sådana lös-&lt;br&gt;ningar bör beskrivas. En sådan exemplifiering kan lätt leda till att kom-&lt;br&gt;munerna skapar permanenta lösningar för barn med utvecklingsstörning i&lt;br&gt;stället för att vara flexibla och utgå från barnens behov. Även HO är&lt;br&gt;tveksam till resonemanget om att förskoleklass i särskolan kan vara ett&lt;br&gt;alternativ. HO anser att utvecklingsstörda barns behov av förskoleverk-&lt;br&gt;samhet skall tillgodoses i den reguljära verksamheten i närheten av hem-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretesslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att verksamheten i förskoleklassen skall&lt;br&gt;omfattas av skolsekretessen samt att barnomsorgen får en sekretess som&lt;br&gt;överensstämmer med den som gäller i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser anser att det är nödvändigt med samma sek-&lt;br&gt;retess vad gäller de verksamheter som integreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal kommuner liksom RHS, HRF, SDR och Friskolornas Riksför-&lt;br&gt;bund har endast kommenterat förslaget vad gäller förskoleklass och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg. Stenungsunds kommun framhåller att det tydligare bör&lt;br&gt;framgå att samma sekretess föreslås för förskola, förskoleklass, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Psykologförbundet anser att förskola, förskoleklass och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg bör behålla den sekretess som gäller i dag. Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet anser att förslaget löser en del av problematiken kring&lt;br&gt;olika sekretess i verksamheter för barn och ungdomar, men att konsek-&lt;br&gt;venserna av en förändrad sekretess för åldrarna 1 - 5 år inte är tillräckligt&lt;br&gt;utredd. Förbundet anser också att det borde framgå i betänkandet att an-&lt;br&gt;mälningsplikten inte påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarhögskolan i Stockholm menar att de gällande sekretessbestäm-&lt;br&gt;melserna i socialtjänstlagen har varit en säkerhet och ett stöd för barn och&lt;br&gt;föräldrar när de kommunicerat med personalen. Lärarhögskolan, som&lt;br&gt;hänvisar till Staffan Olssons yttrande, menar att skolbarnsomsorg och&lt;br&gt;förskoleklass kan omfattas av samma sekretess som grundskolan. Kon-&lt;br&gt;sekvenserna av att förändra sekretessen även för förskoleverksamhet är&lt;br&gt;dock alltför lite utredda. Verksamhetens sociala innehåll och det nära&lt;br&gt;samarbetet med hemmet talar mot förslaget i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun, Länsstyrelsen i Skåne län och Föreningen Sveriges&lt;br&gt;Socialchefer anser att alla pedagoger bör omfattas av den strängare sek-&lt;br&gt;retessen, eftersom dagens stränga sekretess inom socialtjänsten har stor&lt;br&gt;betydelse för föräldrarnas förtroende för barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Glesbygdsmodellen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Endast Arjeplogs och Bräcke kommuner har kommenterar den s.k. gles-&lt;br&gt;bygdsmodellen. Bräcke kommun anser att det inte finns skäl att behålla&lt;br&gt;modellen medan Arjeplogs kommun menar att möjligheten till särlös-&lt;br&gt;ningar måste finnas kvar för glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansieringsprincipen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal av kommunerna har kommenterat finansieringsprincipen.&lt;br&gt;Av dessa instämmer Göteborgs och Sandvikens kommuner samt Manil-&lt;br&gt;laskolan i arbetsgruppens bedömning att förändringarna inte ökar kostna-&lt;br&gt;derna för kommunerna. Kristianstad och Skurups kommuner framhåller&lt;br&gt;att de har genomfört integrering respektive tioårig skolgång utan extra&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskarshamns kommun menar dock att lokalinvesteringar krävs för att&lt;br&gt;genomföra en verksamhetsintegrering. Norrköpings kommun hävdar att&lt;br&gt;övertagande av tillståndsgivningen för förskoleverksamhet i enskild regi&lt;br&gt;innebär ökade kommunala kostnader. HRF och SDR delar inte arbets-&lt;br&gt;gruppens uppfattning då det gäller resurser för barn och ungdomar med&lt;br&gt;funktionsnedsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att en utbyggnad av pedagogisk verksamhet för&lt;br&gt;barn som i dag står helt utanför barnomsorg kan rymmas inom de resur-&lt;br&gt;ser som förskolan i dag disponerar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsmiljölagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;A/ÅS' anser att det är bra att arbetsmiljölagen kommer att omfatta försko-&lt;br&gt;leklassen, men ifrågasätter varför lagen inte skall gälla för skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg. BO är positiv till förslaget men menar att när arbetsmiljölagen är&lt;br&gt;tänkt att omfatta även yngre barn bör lagen utformas utifrån elevernas&lt;br&gt;situation så att den får bättre genomslag än hittills på både skol- och för-&lt;br&gt;skoleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen anser att arbetsgruppens förslag innebär ett&lt;br&gt;klarläggande eftersom förskoleklass uttryckligen anges vara utbildning.&lt;br&gt;Detta innebär en tydlig gräns mot förskola och skolbarnsomsorg där ar-&lt;br&gt;betsmiljölagen inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1980:1100)&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 2 kap. 3, 4 och 5 §§, 3 kap. 7 §, 6 kap. 3 §, 7&lt;br&gt;kap. 6 § och 14 kap. 1 och 3 § § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 2 a och 2 b kap., av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar anordnar&lt;br&gt;det allmänna utbildning i form av&lt;br&gt;grundskola och gymnasieskola samt&lt;br&gt;vissa motsvarande skolformer,&lt;br&gt;nämligen särskola, specialskola och&lt;br&gt;sameskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan, gymnasieskolan,&lt;br&gt;särskolan, specialskolan och sa-&lt;br&gt;meskolan bildar det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet för barn och ungdom.&lt;br&gt;Dessutom finns särskilda utbild-&lt;br&gt;ningsformer som anordnas av det&lt;br&gt;allmänna för dem som till följd av&lt;br&gt;sjukdom eller av annat skäl inte kan&lt;br&gt;delta i skolarbetet inom det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar anordnar&lt;br&gt;det allmänna utbildning i form av&lt;br&gt;förskoleklass, grundskola och gym-&lt;br&gt;nasieskola samt vissa motsvarande&lt;br&gt;skolformer, nämligen särskola, spe-&lt;br&gt;cialskola och sameskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleklassen, grundskolan,&lt;br&gt;gymnasieskolan, särskolan, spe-&lt;br&gt;cialskolan och sameskolan bildar&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet för barn&lt;br&gt;och ungdom. Dessutom finns sär-&lt;br&gt;skilda utbildningsformer som an-&lt;br&gt;ordnas av det allmänna för dem&lt;br&gt;som till följd av sjukdom eller av&lt;br&gt;annat skäl inte kan delta i skol-&lt;br&gt;arbetet inom det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna anordnar också&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet i form av&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarns-&lt;br&gt;omsorg. För dessa verksamheter&lt;br&gt;gäller i denna lag endast bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för Kommunerna är huvudmän för&lt;br&gt;grundskolan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förskoleklassen och grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting är huvudmän för gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting är Kommuner och landsting är skyl-&lt;br&gt;skyldig att för undervisningen an- diga att för undervisningen använda&lt;br&gt;vända lärare som har en utbildning lärare, förskollärare eller fritids-&lt;br&gt;avsedd för den undervisning de i pedagoger som har en utbildning&lt;br&gt;huvudsak skall bedriva. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avsedd för den undervisning de i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsak skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns&lt;br&gt;att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting skall vidare sträva efter att för undervis-&lt;br&gt;ning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsut-&lt;br&gt;bildning anställa lärare som har forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få anställas som lärare i För att få anställas som lärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det offentliga skolväsendet utan&lt;br&gt;tidsbegränsning skall den sökande&lt;br&gt;dels behärska svenska språket, om&lt;br&gt;det inte finns synnerliga skäl att&lt;br&gt;medge annat, dels ha nödvändiga&lt;br&gt;insikter i de föreskrifter som gäller&lt;br&gt;beträffande det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet, särskilt de föreskrifter som&lt;br&gt;anger målen för utbildningen, dels&lt;br&gt;också uppfylla ett av följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Sökanden har genomgått&lt;br&gt;svensk lärarutbildning med huvud-&lt;br&gt;saklig inriktning mot den undervis-&lt;br&gt;ning anställningen avser eller en&lt;br&gt;därmed jämställd lärarutbildning i&lt;br&gt;ett annat nordiskt land eller ett an-&lt;br&gt;nat land som tillhör Europeiska&lt;br&gt;frihandelssammanslutningen eller&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått annan&lt;br&gt;högskoleutbildning som av Hög-&lt;br&gt;skoleverket förklarats i huvudsak&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förskollärare eller fritidspedagog i&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet utan&lt;br&gt;tidsbegränsning skall den sökande&lt;br&gt;dels behärska svenska språket, om&lt;br&gt;det inte finns synnerliga skäl att&lt;br&gt;medge annat, dels ha nödvändiga&lt;br&gt;insikter i de föreskrifter som gäller&lt;br&gt;beträffande det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet, särskilt de föreskrifter som&lt;br&gt;anger målen för utbildningen, dels&lt;br&gt;också uppfylla ett av följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Sökanden har genomgått&lt;br&gt;svensk lärarutbildning respektive&lt;br&gt;barn- och ungdomspedagogisk ut-&lt;br&gt;bildning med huvudsaklig inrikt-&lt;br&gt;ning mot den undervisning anställ-&lt;br&gt;ningen avser eller en därmed jäm-&lt;br&gt;ställd pedagogisk utbildning i ett&lt;br&gt;annat nordiskt land eller ett annat&lt;br&gt;land som tillhör Europeiska frihan-&lt;br&gt;delssammanslutningen eller Euro-&lt;br&gt;peiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått annan&lt;br&gt;högskoleutbildning som av Hög-&lt;br&gt;skoleverket förklarats i huvudsak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvara sådan lärarutbildning motsvara sådan pedagogisk utbild-&lt;br&gt;som avses under 1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning som avses under 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas sökande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det&lt;br&gt;finns särskilda skäl att anställa någon av de sökande utan tidsbegräns-&lt;br&gt;ning, får sådan anställning komma till stånd, ifall den sökande har mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:877.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;det dessutom finns skäl att anta att sökanden är lämpad att sköta under- Bilaga 4&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte uppfyller kraven Den som inte uppfyller kraven&lt;br&gt;enligt 4 § får anställas som lärare enligt 4 § får anställas som lärare,&lt;br&gt;för högst ett år i sänder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förskollärare respektive fritidspe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagog för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a kap. Förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun svarar för att barn&lt;br&gt;som är bosatta i Sverige och som&lt;br&gt;stadigvarande vistas i kommunen&lt;br&gt;erbjuds förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg. Verksamheterna&lt;br&gt;kan också anordnas av enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten avser barn&lt;br&gt;som inte går i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen avser barn&lt;br&gt;till och med tolv års ålder som går i&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten bedrivs i&lt;br&gt;form av förskola, som organiseras&lt;br&gt;som daghem eller deltidsgrupp, i&lt;br&gt;form av familjedaghem och i form&lt;br&gt;av kompletterande förskoleverk-&lt;br&gt;samhet (öppen förskola).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolbarnsomsorgen bedrivs i&lt;br&gt;form av fritidshem, integrerad skol-&lt;br&gt;barnsomsorg eller familjedaghem.&lt;br&gt;För barn mellan tio och tolv år kan&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen även bedrivas i&lt;br&gt;form av öppen fritidsverksamhet.&lt;br&gt;Skolbarnsomsorgen skall ta emot&lt;br&gt;barn under den del av dagen då de&lt;br&gt;inte vistas i skolan och under lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhetens uppgift&lt;br&gt;är att genom pedagogisk verksam-&lt;br&gt;het erbjuda barn fostran och om-&lt;br&gt;vårdnad. Skolbarnsomsorgens upp-&lt;br&gt;gift är att komplettera skolan samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erbjuda barn en meningsfull fritid&lt;br&gt;och stöd i utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bedrivande av förskoleverk-&lt;br&gt;samhet och skolbarnsomsorg skall&lt;br&gt;det finnas personal med sådan ut-&lt;br&gt;bildning eller erfarenhet att bar-&lt;br&gt;nens behov av omsorg och en god&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet kan tillgo-&lt;br&gt;doses. Barngrupperna skall ha en&lt;br&gt;lämplig sammansättning och stor-&lt;br&gt;lek. Lokalerna skall vara ända-&lt;br&gt;målsenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen skall utgå från&lt;br&gt;varje barns behov. Barn som av&lt;br&gt;fysiska, psykiska eller andra skäl&lt;br&gt;behöver särskilt stöd i sin utveck-&lt;br&gt;ling skall ges den omsorg som de-&lt;br&gt;ras speciella behov kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn vårdas på sjukhus&lt;br&gt;eller i någon annan institution,&lt;br&gt;skall huvudmannen för institutionen&lt;br&gt;sörja för att barnet får tillfälle att&lt;br&gt;delta i verksamhet som motsvarar&lt;br&gt;den som erbjuds i förskola, fritids-&lt;br&gt;hem eller integrerad skolbarnsom-&lt;br&gt;sorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens uppgifter inom för-&lt;br&gt;skoleverksamheten och skolbarns-&lt;br&gt;omsorgen fullgörs av den eller de&lt;br&gt;nämnder som kommunfullmäktige&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra kommu-&lt;br&gt;nens uppgifter inom förskoleverk-&lt;br&gt;samheten och skolbarnsomsorgen.&lt;br&gt;Genom ett sådant avtal får en&lt;br&gt;kommun tillhandahålla tjänster åt&lt;br&gt;en annan kommun. Uppgifter som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning får&lt;br&gt;inte med stöd av denna bestäm-&lt;br&gt;melse lämnas till ett bolag, en före-&lt;br&gt;ning, en samfällighet, en stiftelse&lt;br&gt;eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet och skol-&lt;br&gt;barnsomsorg skall tillhandahållas i&lt;br&gt;den omfattning det behövs med&lt;br&gt;hänsyn till föräldrarnas förvärvsar-&lt;br&gt;bete eller studier eller barnets eget&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet skall tillhan-&lt;br&gt;dahållas barn som har fyllt ett år.&lt;br&gt;Barn som inte har fyllt ett år skall&lt;br&gt;tillhandahållas förskola om barnet&lt;br&gt;omfattas av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vårdnadshavaren har anmält&lt;br&gt;behov av plats inom förskoleverk-&lt;br&gt;samheten eller skolbarnsomsorgen,&lt;br&gt;skall kommunen erbjuda plats utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan fullgöra sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt 6 § också genom att&lt;br&gt;utan oskäligt dröjsmål hänvisa bar-&lt;br&gt;net till en motsvarande plats i en-&lt;br&gt;skild förskola, enskilt fritidshem&lt;br&gt;eller enskild integrerad skolbarns-&lt;br&gt;omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ta skälig hänsyn&lt;br&gt;till vårdnadshavarens önskemål om&lt;br&gt;omsorgsform när den erbjuder plats&lt;br&gt;inom förskoleverksamheten eller&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats inom förskoleverksamheten&lt;br&gt;eller skolbarnsomsorgen skall er-&lt;br&gt;bjudas så nära barnets eget hem&lt;br&gt;eller skola som möjligt med beak-&lt;br&gt;tande av vad som krävs för att ef-&lt;br&gt;fektivt utnyttja lokaler och andra&lt;br&gt;resurser. Skälig hänsyn skall också&lt;br&gt;tas till vårdnadshavarens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som av fysiska, psykiska el-&lt;br&gt;ler andra skäl behöver särskilt stöd&lt;br&gt;i sin utveckling skall anvisas plats i&lt;br&gt;förskola, fritidshem eller integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg, om inte barnens&lt;br&gt;behov av sådant stöd tillgodoses på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall genom uppsö-&lt;br&gt;kande verksamhet ta reda på vilka&lt;br&gt;barn som behöver anvisas plats&lt;br&gt;enligt första stycket. Kommunen&lt;br&gt;skall verka för att barnen utnyttjar&lt;br&gt;den anvisade platsen och informera&lt;br&gt;föräldrarna om verksamheten och&lt;br&gt;syftet med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i förskola, fritidshem,&lt;br&gt;integrerad skolbarnsomsorg och&lt;br&gt;familjedaghem som kommunen an-&lt;br&gt;ordnar får skäliga avgifter tas ut&lt;br&gt;enligt grunder som kommunen be-&lt;br&gt;stämmer. Avgifterna får dock inte&lt;br&gt;överstiga kommunens självkostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskola som&lt;br&gt;avses i 9 § får avgift tas ut endast&lt;br&gt;till den del verksamheten överstiger&lt;br&gt;15 timmar i veckan eller 525 tim-&lt;br&gt;mar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ärenden som avser myndighets-&lt;br&gt;utövning mot någon enskild skall&lt;br&gt;följande bestämmelser i förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § for st a stycket om en parts&lt;br&gt;rätt att meddela sig muntligen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om en parts rätt att&lt;br&gt;få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om motivering av beslut,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om rättelse av skrivfel och&lt;br&gt;liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 och 17 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen gäller dock inte&lt;br&gt;uppgifter som rör någon annan&lt;br&gt;sökande i ett ärende om plats i för-&lt;br&gt;skola eller fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunens uppgifter inom&lt;br&gt;förskoleverksamheten och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen fullgörs av flera&lt;br&gt;nämnder skall varje sådan nämnd,&lt;br&gt;i den utsträckning det begärs, till de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga lämna de uppgifter som be-&lt;br&gt;hövs för att administrera fördel-&lt;br&gt;ningen av platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag, en förening, en sam-&lt;br&gt;fällighet, en stiftelse eller en enskild&lt;br&gt;individ som yrkesmässigt vill driva&lt;br&gt;en förskola, ett fritidshem eller in-&lt;br&gt;tegrerad skolbarnsomsorg skall ha&lt;br&gt;tillstånd till detta av den kommun&lt;br&gt;där verksamheten skall bedrivas.&lt;br&gt;Ett sådant tillstånd meddelas tills&lt;br&gt;vidare eller för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för sådan&lt;br&gt;verksamhet som kommunen genom&lt;br&gt;avtal enligt 5 § andra stycket har&lt;br&gt;överlämnat till en enskild att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 13 § får beviljas&lt;br&gt;endast om verksamheten uppfyller&lt;br&gt;kraven på god kvalitet och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får förenas med villkor&lt;br&gt;av betydelse för kvalitet och säker-&lt;br&gt;het i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten helt eller till&lt;br&gt;väsentlig del ändras eller flyttas,&lt;br&gt;skall nytt tillstånd sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som avses i 13 § står&lt;br&gt;under tillsyn av den kommun där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs. Kommunen&lt;br&gt;har rätt att inspektera verksamhe-&lt;br&gt;ten och får inhämta de upplys-&lt;br&gt;ningar och ta del av de handlingar&lt;br&gt;som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger något missför-&lt;br&gt;hållande i sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 13 §, skall kommunen före-&lt;br&gt;lägga den som ansvarar för verk-&lt;br&gt;samheten att avhjälpa missförhål-&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är allvarligt&lt;br&gt;och kommunens föreläggande inte&lt;br&gt;följs, får kommunen återkalla till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan lämna bidrag till&lt;br&gt;enskild förskoleverksamhet och en-&lt;br&gt;skild skolbarnsomsorg, om verk-&lt;br&gt;samheten uppfyller de krav som&lt;br&gt;anges i 3 § och avgifterna inte är&lt;br&gt;oskäligt höga. Sådant bidrag bör&lt;br&gt;lämnas med ett belopp per barn&lt;br&gt;som inte oskäligt avviker från kom-&lt;br&gt;munens kostnad per barn i motsva-&lt;br&gt;rande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller hat varit verk-&lt;br&gt;sam inom yrkesmässigt bedriven&lt;br&gt;enskild förskoleverksamhet eller&lt;br&gt;skolbarnsomsorg får inte obehöri-&lt;br&gt;gen röja vad han eller hon därvid&lt;br&gt;har fått veta om enskildas person-&lt;br&gt;liga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt 13 § och om före-&lt;br&gt;läggande eller återkallande av till-&lt;br&gt;stånd enligt 16 § får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut om föreläg-&lt;br&gt;gande eller återkallande av till-&lt;br&gt;stånd enligt 16 § och domstols mot-&lt;br&gt;svarande beslut gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som utan till-&lt;br&gt;stånd bedriver verksamhet som av-&lt;br&gt;ses i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas endast&lt;br&gt;efter medgivande av den kommun&lt;br&gt;där verksamheten bedrivs eller av&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap. Förskoleklassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i förskoleklassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall stimulera varje barns utveck-&lt;br&gt;ling och lärande. Den skall ligga&lt;br&gt;till grund för fortsatt skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stöd skall ges till barn&lt;br&gt;som behöver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn som är bosatta i Sve-&lt;br&gt;rige skall den kommun där barnet&lt;br&gt;stadigvarande vistas anvisa plats i&lt;br&gt;förskoleklassen från och med höst-&lt;br&gt;terminen det år då barnet fyller sex&lt;br&gt;år till dess att barnet skall börja&lt;br&gt;fullgöra sin skolplikt. Förskoleklas-&lt;br&gt;sen skall omfatta minst 525 timmar&lt;br&gt;om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn får tas emot i förskoleklas-&lt;br&gt;sen före höstterminen det år då bar-&lt;br&gt;net fyller sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får sluta avtal med&lt;br&gt;någon annan om att utföra kommu-&lt;br&gt;nens uppgifter beträffande försko-&lt;br&gt;leklassen. Genom ett sådant avtal&lt;br&gt;får en kommun tillhandahålla&lt;br&gt;tjänster åt en annan kommun.&lt;br&gt;Uppgifter som innefattar myndig-&lt;br&gt;hetsutövning får dock inte med stöd&lt;br&gt;av denna bestämmelse överlämnas&lt;br&gt;till ett bolag, en förening, en sam-&lt;br&gt;fällighet, en stiftelse eller en enskild&lt;br&gt;individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plats i förskoleklassen skall an-&lt;br&gt;visas så nära barnets eget hem som&lt;br&gt;möjligt med beaktande av vad som&lt;br&gt;krävs för att effektivt utnyttja loka-&lt;br&gt;ler och andra resurser. Skälig hän-&lt;br&gt;syn skall också tas till vårdnadsha-&lt;br&gt;varens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall verka för att&lt;br&gt;barnen utnyttjar den anvisade plat-&lt;br&gt;sen och informera föräldrarna om&lt;br&gt;verksamheten och syftet med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn vårdas på sjukhus&lt;br&gt;eller i någon institution, skall hu-&lt;br&gt;vudmannen för institutionen sörja&lt;br&gt;för att barnet får tillfälle att delta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som motsvarar den som&lt;br&gt;erbjuds i förskoleklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i förskoleklassen&lt;br&gt;skall vara avgiftsfri. Till den del&lt;br&gt;verksamheten överstiger 15 timmar&lt;br&gt;i veckan eller 525 timmar om året&lt;br&gt;får dock kommunen ta ut skäliga&lt;br&gt;avgifter enligt grunder som kom-&lt;br&gt;munen bestämmer. Skäliga avgifter&lt;br&gt;får också tas ut för barn som tas&lt;br&gt;emot med stöd av 2 § andra stycket.&lt;br&gt;Avgifterna får dock inte överstiga&lt;br&gt;kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag, en förening, en sam-&lt;br&gt;fällighet, en stiftelse eller en enskild&lt;br&gt;individ som yrkesmässigt vill be-&lt;br&gt;driva verksamhet som motsvarar&lt;br&gt;förskoleklassen skall ha tillstånd till&lt;br&gt;detta av den kommun där verksam-&lt;br&gt;heten skall bedrivas. Ett sådant&lt;br&gt;tillstånd meddelas tillsvidare eller&lt;br&gt;för viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte for sådan&lt;br&gt;verksamhet som kommunen genom&lt;br&gt;avtal enligt 2 § tredje stycket har&lt;br&gt;överlämnat till enskild att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva sådan verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 6 § får beviljas&lt;br&gt;endast om verksamheten uppfyller&lt;br&gt;kraven på god kvalitet och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet får förenas med vill-&lt;br&gt;kor av betydelse för kvalitet och&lt;br&gt;säkerhet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten helt eller till&lt;br&gt;väsentlig del ändras eller flyttas,&lt;br&gt;skall nytt tillstånd sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som avses i 6 § står&lt;br&gt;under tillsyn av den kommun där&lt;br&gt;verksamheten bedrivs. Kommunen&lt;br&gt;har rätt att inspektera verksamhe-&lt;br&gt;ten och får inhämta de upplys-&lt;br&gt;ningar och ta del av de handlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger något missför-&lt;br&gt;hållande i sådan verksamhet som&lt;br&gt;avses i 6 §, skall kommunen före-&lt;br&gt;lägga den som ansvarar för verk-&lt;br&gt;samheten att avhjälpa missförhål-&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är allvarligt&lt;br&gt;och kommunens föreläggande inte&lt;br&gt;följs, får kommunen återkalla till-&lt;br&gt;ståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan lämna bidrag till&lt;br&gt;verksamhet som avses i 6 §, om&lt;br&gt;avgifterna inte är oskäligt höga.&lt;br&gt;Sådant bidrag bör lämnas med ett&lt;br&gt;belopp per barn som inte oskäligt&lt;br&gt;avviker från kommunens kostnad&lt;br&gt;per barn i motsvarande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verk-&lt;br&gt;sam inom yrkesmässigt bedriven&lt;br&gt;verksamhet som motsvarar försko-&lt;br&gt;leklassen får inte obehörigen röja&lt;br&gt;vad han eller hon därvid har fått&lt;br&gt;veta om någons personliga förhål-&lt;br&gt;landen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut i ärenden om&lt;br&gt;tillstånd enligt 6 § och om föreläg-&lt;br&gt;gande eller återkallande av till-&lt;br&gt;stånd enligt 9 § får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beslut om föreläg-&lt;br&gt;gande eller återkallande av till-&lt;br&gt;stånd enligt 9 § och domstols mot-&lt;br&gt;svarande beslut gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som utan till-&lt;br&gt;stånd bedriver verksamhet som av-&lt;br&gt;ses i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter medgivande av den kommun Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;där verksamheten bedrivs eller av Bilaga 4&lt;br&gt;Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;hemkommunen på begäran av ett&lt;br&gt;barns vårdnadshavare besluta att&lt;br&gt;barnet skall börja fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt först höstterminen det&lt;br&gt;kalenderår då barnet fyller åtta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden enligt andra&lt;br&gt;stycket får överklagas hos Skolvä-&lt;br&gt;sendets överklagandenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och tränings-&lt;br&gt;skola) samt gymnasiesärskola (nationella, specialutformade och indivi-&lt;br&gt;duella program).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundsärskolan och träningssko-&lt;br&gt;lan skall ha nio obligatoriska års-&lt;br&gt;kurser, årskurserna 1-9, och en för&lt;br&gt;eleverna frivillig årskurs 10. Trä-&lt;br&gt;ningsskolan är avsedd för elever&lt;br&gt;som inte kan gå i grundsärskolan.&lt;br&gt;Styrelsen för särskolan avgör om en&lt;br&gt;elev som tas emot i särskolan skall&lt;br&gt;gå i grundsärskolan eller tränings-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundsärskolan och träningssko-&lt;br&gt;lan skall ha tio årskurser. Tränings-&lt;br&gt;skolan är avsedd för elever som inte&lt;br&gt;kan gå i grundsärskolan. Styrelsen&lt;br&gt;för särskolan avgör om en elev som&lt;br&gt;tas emot i särskolan skall gå i&lt;br&gt;grundsärskolan eller träningsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som började fullgöra sin&lt;br&gt;skolplikt det kalenderår då eleven&lt;br&gt;fyllde åtta år har, när skolplikten&lt;br&gt;upphör, rätt att få fortsatt utbildning&lt;br&gt;i årskurs 9 i den obligatoriska&lt;br&gt;särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i specialskolan inte Om en elev i specialskolan inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfredsställande har slutfört sista&lt;br&gt;årskursen när skolplikten upphör&lt;br&gt;men bedöms ha förmåga att full-&lt;br&gt;följa utbildningen, skall eleven be-&lt;br&gt;redas tillfälle att göra detta under&lt;br&gt;högst två år efter det att skolplikten&lt;br&gt;upphörde. Vad som nu sagts gäller&lt;br&gt;dock inte om eleven är utvecklings-&lt;br&gt;störd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfredsställande har slutfört sista&lt;br&gt;årskursen när skolplikten upphör&lt;br&gt;men bedöms ha förmåga att full-&lt;br&gt;följa utbildningen, skall eleven be-&lt;br&gt;redas tillfälle att göra detta under&lt;br&gt;högst två år efter det att skolplikten&lt;br&gt;upphörde. Vad som nu sagts gäller&lt;br&gt;inte om eleven är utvecklingsstörd.&lt;br&gt;En utvecklingsstörd elev som bör-&lt;br&gt;jade fullgöra sin skolplikt det ka-&lt;br&gt;lenderår då eleven fyllde åtta år&lt;br&gt;har dock rätt att när skolplikten&lt;br&gt;upphör slutföra sista årskursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utveck-&lt;br&gt;lingsstörda får efter skolpliktens upphörande i mån av plats genomgå an-&lt;br&gt;nan utbildning i specialskolan intill utgången av vårterminen det kalen-&lt;br&gt;derår då de fyller 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i grundskolan, gymnasie-&lt;br&gt;skolan, särskolan, specialskolan och sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhälsovård får anordnas för&lt;br&gt;eleverna i förskoleklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev i grundskolan eller Varje elev i grundskolan eller&lt;br&gt;sameskolan skall erbjudas att ge- sameskolan skall erbjudas att ge-&lt;br&gt;nomgå allmän hälsokontroll en nomgå minst tre allmänna hälso-&lt;br&gt;gång på varje stadium. Den första kontroller, jämnt fördelade under&lt;br&gt;kontrollen skall äga rum första läs- skoltiden. Den första kontrollen&lt;br&gt;året. Eleven skall dessutom, mellan skall äga rum första läsåret. Om&lt;br&gt;de allmänna hälsokontrollerna, er- skolhälsovård anordnas för elever i&lt;br&gt;bjudas att genomgå kontroll av syn förskoleklassen får den första kon-&lt;br&gt;och hörsel och andra begränsade trollen i stället äga rum då eleven&lt;br&gt;hälsokontroller. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;går där. Eleven skall dessutom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan de allmänna hälsokontrol-&lt;br&gt;lerna, erbjudas att genomgå kontroll&lt;br&gt;av syn och hörsel och andra begrän-&lt;br&gt;sade hälsokontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i&lt;br&gt;grundskolan eller sameskolan behöver undersökas särskilt, skall eleven&lt;br&gt;genomgå sådan undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan skall när det behövs erbjudas att genomgå särskilda under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökningar som föranleds av deras funktionshinder. I övrigt gäller be- Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;stämmelsema i första och andra styckena även för dessa elever. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpning av bestämmelsen i 2 b kap. 2 § om det antal timmar&lt;br&gt;som förskoleklassen skall omfatta skall under vårterminen 1998 även tid&lt;br&gt;som erbjudits för plats i förskola enligt den upphävda 15 § socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620) räknas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kommuner som före ikraftträdandet har anordnat uppdelad förskola&lt;br&gt;enligt upphävda 15 § andra stycket socialtjänstlagen (1980:620) får till&lt;br&gt;och med den 30 juni 2000 dela upp förskoleklassen på två år. I sådant fall&lt;br&gt;skall utbildningen i förskoleklassen för ett barn omfatta sammanlagt&lt;br&gt;minst 700 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som före ikraftträdandet fått tillstånd att bedriva enskild för-&lt;br&gt;skola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg enligt 69 § social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) eller enligt lagen (1987:442) om försöksverksam-&lt;br&gt;het med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620) skall anses ha fått tillstånd enligt&lt;br&gt;2 a kap. 13 § respektive 2 b kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)'&lt;br&gt;dels att 13-18 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 35, 54 och 65 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;För plats i av kommunen anord-&lt;br&gt;nad förskola, fritidshem, integrerad&lt;br&gt;skolbarnsomsorg, familjedaghem,&lt;br&gt;familjerådgivning, hjälp i hemmet,&lt;br&gt;service och omvårdnad, sådant bo-&lt;br&gt;ende som avses i 20 § andra stycket&lt;br&gt;eller 21 § tredje stycket eller annan&lt;br&gt;liknande social tjänst får kommu-&lt;br&gt;nen ta ut skäliga avgifter enligt&lt;br&gt;grunder som kommunen bestäm-&lt;br&gt;mer. Avgifterna får dock inte över-&lt;br&gt;stiga kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskolan&lt;br&gt;som avses i 75 och 16 §§ får avgift&lt;br&gt;tas ut endast i den mån verksamhe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För familjerådgivning, hjälp i&lt;br&gt;hemmet, service och omvårdnad,&lt;br&gt;verksamhet för barn och ungdom&lt;br&gt;enligt 12 § som inte är stöd och&lt;br&gt;hjälpinsatser av behandlingska-&lt;br&gt;raktär, sådant boende som avses i&lt;br&gt;20 § andra stycket eller 21 § tredje&lt;br&gt;stycket eller annan liknande social&lt;br&gt;tjänst får kommunen ta ut skäliga&lt;br&gt;avgifter enligt grunder som kom-&lt;br&gt;munen bestämmer. Avgifterna får&lt;br&gt;dock inte överstiga kommunens&lt;br&gt;självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten överstiger 15 timmar i veckan&lt;br&gt;eller 525 timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt boende får&lt;br&gt;inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte&lt;br&gt;förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot nå-&lt;br&gt;gon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1986:223):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § om motivering av beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § om rättelse av skrivfel och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 och 17 §§ Bestämmelserna i 16 och 17 §§&lt;br&gt;förvaltningslagen gäller dock inte förvaltningslagen gäller dock inte&lt;br&gt;uppgifter som rör någon annan sö- uppgifter som rör någon annan sö-&lt;br&gt;kande i ett ärende om plats i för- kande i ett ärende om ett sådant&lt;br&gt;skola eller fritidshem, om ett sådant boende som avses i 20 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop 1996/97:115.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1403.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boende som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket eller Prop. 1997/98:6&lt;br&gt;stycket eller 21 § tredje stycket eller om någon annan liknande social Bilaga 4&lt;br&gt;om någon annan liknande social tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansö-&lt;br&gt;kan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som&lt;br&gt;rör myndighetsutövning mot enskild hos denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet till denna&lt;br&gt;lämna uppgifter om utgiven ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika&lt;br&gt;felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera&lt;br&gt;nämnder skall varje sådan nämnd, in den utsträckning det begärs, till de&lt;br&gt;övriga lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de uppgifter som behövs för att 2. de uppgifter som behövs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrera fördelningen av platser administrera fördelningen av platser&lt;br&gt;inom barnomsorg och särskilda inom särskilda boendeformer i&lt;br&gt;boendeformer i kommunen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgift som om-&lt;br&gt;fattas av sekretess enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 9 § och 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 38 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i grundskolan,&lt;br&gt;gymnasieskolan, särskolan, special-&lt;br&gt;skolan och sameskolan samt i en&lt;br&gt;kommunal riksintematskola för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till psy-&lt;br&gt;kologisk undersökning eller be-&lt;br&gt;handling och för uppgift om en-&lt;br&gt;skilds personliga förhållanden hos&lt;br&gt;psykolog eller kurator, om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i förskoleklassen,&lt;br&gt;grundskolan, gymnasieskolan,&lt;br&gt;särskolan, specialskolan och same-&lt;br&gt;skolan samt i en kommunal riks-&lt;br&gt;intematskola för uppgift som hänför&lt;br&gt;sig till psykologisk undersökning&lt;br&gt;eller behandling och för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden&lt;br&gt;hos psykolog eller kurator, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften rör&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verk-&lt;br&gt;samhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för&lt;br&gt;uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om&lt;br&gt;skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårds-&lt;br&gt;ärende eller i annat ärende som nu har nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som hän-&lt;br&gt;för sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktio-&lt;br&gt;när, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgif-&lt;br&gt;ten rör eller någon honom närstående lider men. Dessutom gäller inom&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, vux-&lt;br&gt;enutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invand-&lt;br&gt;rare (sfi) och folkhögskolan sekretess i annan elevvårdande verksamhet&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den&lt;br&gt;som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om en-&lt;br&gt;skilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Statens skolverk i verksamhet som avser tillsyn&lt;br&gt;över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för&lt;br&gt;uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men. Samma sekretess gäller i nämnda tillsynsverksamhet för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till en fråga om tillrättaförande av elev eller skiljande av&lt;br&gt;elev från vidare studier. Sekretessen enligt detta stycke gäller dock inte&lt;br&gt;Statens skolverks beslut i ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i skolbarnsom-&lt;br&gt;sorgen för uppgift som hänför sig&lt;br&gt;till psykologisk undersökning eller&lt;br&gt;behandling och för uppgift om en-&lt;br&gt;skilds personliga förhållanden hos&lt;br&gt;psykolog eller kurator, om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men.&lt;br&gt;Sekretess gäller i samma verksam-&lt;br&gt;het för annan uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller nå-&lt;br&gt;gon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i förskoleverk-&lt;br&gt;samheten för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan rö-&lt;br&gt;jas utan att den som uppgiften rör&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:115.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt&lt;br&gt;är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt&lt;br&gt;är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-09-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 21 augusti 1997 (Utbildningsdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Lars Borg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av förslagen, förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna samt en sammanställning av&lt;br&gt;remissyttranden över promemorian (1997-05-30)&lt;br&gt;Förändringar i grundskolans timplan och avgiftsfria&lt;br&gt;skolmåltider för elever inom det obligatoriska skol-&lt;br&gt;väsendet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har kommit in från Statskontoret, Riksrevisionsverket, Barn-&lt;br&gt;ombudsmannen (BO), Folkhälsoinstitutet, Handikappombudsmannen&lt;br&gt;(HO), Statens skolverk, Statens Institut för Handikappfrågor i skolan&lt;br&gt;(SIH), Idrottshögskolan, Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet, Umeå universitet, Statens livsmedelsverk, Tyresö,&lt;br&gt;Österåkers, Katrineholms, Söderköpings, Eksjö, Kalmar, Olofströms,&lt;br&gt;Kristianstads, Malmö, Falkenbergs kommuner, Göteborgs stad,&lt;br&gt;Mariestads, Västerås, Hudiksvalls, Bräcke, Strömsunds, Lycksele och&lt;br&gt;Luleå kommuner, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Lärarnas Riksförbund (LR), Lärarförbundet, Skolledarna,&lt;br&gt;Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Riksföreningen för skolhälsovård,&lt;br&gt;Svenska skolidrottsförbundet samt Svenska skolläkarföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttrande kommit in från Konsumentverket (KO), Institu-&lt;br&gt;tionen för hushållsvetenskap vid Uppsala universitet och Svenska kom-&lt;br&gt;mittén för hushållsvetenskap. Dessa framhåller, liksom Folkhälsoinsti-&lt;br&gt;tutet och Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap vid Göteborgs&lt;br&gt;universitet, att promemorian inte beaktar ämnet hemkunskap i samband&lt;br&gt;med förändringar i grundskolans timplan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag i promemorian&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Timplanens roll som statligt styrinstrument bör minska och utrymmet för&lt;br&gt;lokala beslut öka. Det lokala jämkningsutrymmet för skolans val utökas&lt;br&gt;från 410 timmar till 600 timmar. Därvid får tid tas från alla ämnen i&lt;br&gt;grundskolan. Antalet timmar i ämnen, ämnesgrupper, språkval och ele-&lt;br&gt;vens val får minskas med upp till 20 procent i stället för nuvarande 15&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yttranden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna stöder över lag förslaget. Flertalet kommuner hävdar i&lt;br&gt;sina yttranden att det är viktigt att skolans ledning och personal inte upp-&lt;br&gt;lever den centrala timplanen som ett hinder för utvecklingen av verksam-&lt;br&gt;heten. Timplanens roll som statligt styrmedel är överbetonad och gör det&lt;br&gt;svårt för kommunerna att utveckla sin verksamhet och skapa lokala lös-&lt;br&gt;ningar och anpassningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lycksele kommun uttrycker i sitt yttrande att en centralt fastställd&lt;br&gt;timplan verkar hindrande i arbetet för helhetstänkande med integrerat och&lt;br&gt;ämnesövergripande arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eksjö kommun framhåller att ett mera ämnesövergripande arbetssätt&lt;br&gt;skapas lättare om alla ämnen är “jämkningsbara” och att man genom&lt;br&gt;detta får in en praktisk tillämpning av exempelvis svenska och matema-&lt;br&gt;tik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Falkenbergs kommun menar att det är viktigt att den statliga styrningen&lt;br&gt;tillgodoser likvärdighetsaspekter för hela landet men att styrningen är&lt;br&gt;utformad i mål som inte innebär detaljstyrning. Vidare menar kommunen&lt;br&gt;att promemorian inte redovisar hur timplanens styrande effekt ska tonas&lt;br&gt;ner författningsenligt och därför är det svårt att bedöma vad ett uttalande&lt;br&gt;får för verkan. Att timplanen inte tas bort helt och hållet är ändå ett steg i&lt;br&gt;rätt riktning men Falkenbergs kommun vill se ämnen sammanförda till&lt;br&gt;grupper med ett timtal för hela gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås kommun hävdar att förslaget inte får drabba elever i behov av&lt;br&gt;särskilt stöd och att rektorer och myndigheter bör göra kontinuerliga&lt;br&gt;uppföljningar för att säkerställa dessa elevers rätt till extra stöd och un-&lt;br&gt;dervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads kommun tycker att de föreslagna förändringarna är en&lt;br&gt;liten bit på vägen och pekar på att problem kan uppstå hur man ska han-&lt;br&gt;tera den nya situation som uppstår för alla elever som påbörjat sin skol-&lt;br&gt;gång enligt de tidigare förutsättningarna. Någon form av anvisningar kan&lt;br&gt;därför behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräcke kommun vill gå längre med utökningen av det lokala jämk-&lt;br&gt;ningsutrymmet än vad förslaget innebär och utöka till 800 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun instämmer i att i en målstyrd skola måste timplanen få&lt;br&gt;allt mindre betydelse som styrinstrument. Malmö kommun menar att&lt;br&gt;skolans val ska planeras utifrån elevernas behov och inte utifrån perso-&lt;br&gt;nalens intressen. Uppföljning och utvärdering är självklara delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå, Katrineholms och Mariestads kommuner är uttalat negativa till&lt;br&gt;en förändring av timplanen enligt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå kommun anser att å ena sidan eftersträvas ett ökat lokalt infly-&lt;br&gt;tande över skolans verksamhetsutveckling och å andra sidan eftersträvas&lt;br&gt;ett bibehållande av en central kontroll över skolans utformning och ut-&lt;br&gt;veckling. Katrineholms kommun föreslår att föreslagna förändringar inte&lt;br&gt;genomförs i avvaktan på timplanens avskaffande. Mariestads kommun&lt;br&gt;har den erfarenheten att skolans val inte tillmäts samma betydelse som&lt;br&gt;elevens val och avstyrker därför förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Institut för Handikappfrågor (SIH) är negativ till förslaget och&lt;br&gt;menar att den garanterade undervisningstiden är en väsentlig utvärde-&lt;br&gt;ringsgrund när det gäller likvärdigheten i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen (HO) anser däremot att förslaget ger utrym-&lt;br&gt;me för lokala lösningar som kan skapa nya möjligheter för elever med&lt;br&gt;olika typer av funktionsnedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen (BO) anser att förslaget borde kunna leda till att&lt;br&gt;värdegrundsfrågoma får högre prioritet i skolans arbete och ett ökat en-&lt;br&gt;gagemang bland lärare och elever. Folkhälsoinstitutet menar att förslaget&lt;br&gt;ger möjlighet för skolor att skapa ett hälsoämne och ge skolan en häl-&lt;br&gt;soprofil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket stöder förslaget men ifrågasätter om detta i praktiken kom-&lt;br&gt;mer att medföra en större möjlighet för den enskilde eleven att få en väl&lt;br&gt;avvägd tid för inlärning utifrån sina förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har ingen invändning mot förslaget. Verket är kri-&lt;br&gt;tisk till att promemorian inte innehåller någon redovisning av hur tim-&lt;br&gt;planen faktiskt används eller en värdering av dess betydelse som styr-&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrottshögskolan betonar det ökade ansvar som följer förslaget. Utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementet och Skolverket bör noggrant följa upp vad som hän-&lt;br&gt;der med olika ämnens måluppfyllelse i och med denna utökade frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen för Skolhälsovård och Svenska Kommunförbundet är&lt;br&gt;negativa till förslaget. Riksföreningen för Skolhälsovård anser att en lik-&lt;br&gt;värdig skola måste styras via timplan med garanterad undervisningstid.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet vill avskaffa timplanen helt för att arbeta&lt;br&gt;målstyrt och på så sätt ge varje elev möjligheter att nå målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas Riksförbund (LR) vill avvakta med att nu göra förändringar i&lt;br&gt;timplanen för att i stället göra en ordentlig utvärdering av läroplan, tim-&lt;br&gt;plan och betygssystem för grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarförbundet stöder förslaget och anser att skolan och dess lärare&lt;br&gt;och elever behöver få ett större utrymme för att kunna göra lokala av-&lt;br&gt;vägningar i timplanefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarna stöder förslaget och anser det som ett steg på vägen mot&lt;br&gt;ett helt slopande av timplanen. RHS anser även de att timplanen på sikt&lt;br&gt;bör avskaffas och ersättas av ett kvalitetssäkringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser att förändringar i timplanen bör anstå till&lt;br&gt;dess att Skolkommittén har lagt sitt slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Svenska Skolidrotts-&lt;br&gt;förbundet har inte yttrat sig om förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag i promemorian&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Antalet timmar i ämnena idrott och hälsa respektive slöjd utökas till 500&lt;br&gt;respektive 330 timmar. Tiden för utökningen - 88 timmar — tas från ele-&lt;br&gt;vens val.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yttranden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är över lag positiva till förslaget. Det gäller för både&lt;br&gt;kommuner, myndigheter och intresseorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mariestads kommun tycker att det är bra med en utökning av antalet&lt;br&gt;timmar eftersom de obligatoriska timmarna når alla elever till skillnad&lt;br&gt;från motsvarande inslag i elevens val som kommunen uppfattar har för&lt;br&gt;stort utrymme i timplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås kommun anser att en blandning av teoretiska och praktiska&lt;br&gt;moment i undervisningen är stimulerande för eleverna och därför är det&lt;br&gt;helt riktigt att utöka tiden i ämnena slöjd respektive idrott och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österåkers kommun tillstyrker förslaget med all kraft. Främst gäller det&lt;br&gt;idrottsämnet som man anser ha för kort tid för att ge tillräcklig motion&lt;br&gt;och för att grundlägga goda motionsvanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun instämmer med förslaget med konstaterandet att&lt;br&gt;eleverna själva markerat sitt stora intresse för det praktiskt-estetiska om-&lt;br&gt;rådet genom att huvudsakligen välja dessa ämnen som individuellt val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eksjö kommun stöder förslaget och menar att den utökning av timtid&lt;br&gt;som dessa ämnen föreslås få är väldigt positiv då det är viktigt för såväl&lt;br&gt;elevernas allsidiga utveckling som för deras personliga välbefinnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun stöder förslaget ur folkhälsosynpunkt men påpekar att&lt;br&gt;för att skapa en god läromiljö bör en god balans mellan det konkreta och&lt;br&gt;det abstrakta även ske inom det enskilda ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söderköpings kommun stöder förslaget men anser dock att det är vik-&lt;br&gt;tigt att den förstärkning av baskunskaper som blev möjlig när ämnenas&lt;br&gt;timtal drogs ner ej förloras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads kommun anser att de föreslagna förändringarna är en liten&lt;br&gt;bit på vägen och att det ger möjlighet att prioritera områden som man&lt;br&gt;bedömer som särskilt angelägna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lycksele, Falkenbergs, Strömsunds och Olofströms kommuner har inga&lt;br&gt;invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyresö och Hudiksvalls kommuner är tveksamma till förslaget. Hudiks-&lt;br&gt;valls kommun anser att det är inkonsekvent att en detaljstyrning ersätts&lt;br&gt;med en annan som de menar är innebörden av förslaget. Tyresö kommun&lt;br&gt;tycker att förslaget rimmar illa med den redovisade inriktningen att tona&lt;br&gt;ner timplanens roll som statligt styrinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katrineholms kommun anser att det enda som motiverar en fortsatt an-&lt;br&gt;vändning av timplanen som statligt styrmedel är att det inte finns något&lt;br&gt;kvalitetssäkringssystem som kan mäta likvärdigheten i utbildningen i lan-&lt;br&gt;dets skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommun har inget att invända mot resonemanget till förslaget i&lt;br&gt;promemorian men ser ingen anledning till att genomföra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå kommun anser att förslaget inte bör genomföras därför att för-&lt;br&gt;slaget till förändringar i timplanen belyser den motsägelsefulla situation&lt;br&gt;reformeringen av skolan hamnat i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bräcke kommun föreslår utan motivering att förslaget utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet tillstyrker förslaget utan ytterligare kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs universitet, Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap,&lt;br&gt;instämmer med förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, BO och SIH är positiva till förslaget men tycker att det bör&lt;br&gt;övervägas om ökningen av timtalet ska tas från elevens val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket stöder förslaget att ämnet idrott och hälsa får ett ut-&lt;br&gt;ökat timtal och önskar att matens betydelse för hälsan tas upp inom äm-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet tillstyrker förslaget om ökat timtal för ämnet idrott&lt;br&gt;och hälsa men vill öka timtalet i hemkunskap i stället för i slöjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrottshögskolan anser det viktigt att beakta barns och ungdomars hel-&lt;br&gt;hetsutveckling där såväl ämnena slöjd som idrott och hälsa har möjlighet&lt;br&gt;att bidra med kunskap och ett lärande som skiljer sig från andra ämnen&lt;br&gt;inom grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statskontoret krävs bättre underlag och analys innan de föränd-&lt;br&gt;ringar som föreslås genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla intresseorganisationer som svarat på remissen är positivt inställda&lt;br&gt;till förslaget utom Skolledarna som finner det motsägelsefullt att föreslå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändring av antalet timmar i några ämnen när promemorian talar om att&lt;br&gt;utrymmet för lokala beslut bör öka och timplanens roll som statligt styr-&lt;br&gt;instrument bör minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet avstyrker de föreslagna förändringarna och&lt;br&gt;vill i stället avskaffa timplanen helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR anser att man bör avvakta med förändringar i grundskolans timplan&lt;br&gt;men tillstyrker ändå förslaget främst av folkhälsoskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarförbundet liksom RHS anser att de praktiskt-estetiska ämnenas&lt;br&gt;roll i allmänhet bör lyftas fram och stöder därför förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Skolläkarföreningen och Svenska Skolidrottsförbundet stöder&lt;br&gt;förslaget men menar att det inte är tillräckligt ur en folkhälsoaspekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen för Skolhälsovård stöder förslaget. Man menar att&lt;br&gt;idrottsämnet avslöjar signaler om mobbning, ätstömingar och bristande&lt;br&gt;självkänsla. För slöjdämnet anser man att inlärning sker mest effektivt&lt;br&gt;genom en kombination av teori och praktik samtidigt. Detta borde vara&lt;br&gt;motiv tillräckligt för att öka timtalet för slöjd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag i promemorian&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I skollagen skall införas bestämmelser som innebär att elever i grund-&lt;br&gt;skolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan skall&lt;br&gt;erbjudas avgiftsfria skolmåltider. Detsamma skall gälla för motsvarande&lt;br&gt;fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yttranden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till förslaget. Av de kom-&lt;br&gt;muner som yttrat sig över promemorian är cirka tre fjärdedelar positiva&lt;br&gt;till förslaget att lagstadga om avgiftsfria skolmåltider i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eksjö, Kristianstads och Falkenbergs kommuner tillstyrker förslaget&lt;br&gt;och vill understryka värdet av skolmåltider för alla barns utveckling och&lt;br&gt;möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mariestads, Söderköpings och Österåkers kommuner anser skol-&lt;br&gt;lunchen vara ett viktigt inslag i skoldagen och därför bör dessa måltider&lt;br&gt;vara avgiftsfria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommun stöder förslaget men anser att det vore olyckligt om&lt;br&gt;lagstiftningen leder till att kvaliteten på skolmaten blir sämre under be-&lt;br&gt;sparingstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olofströms kommun har sympati för avgiftsreglering men anför att om&lt;br&gt;förslaget ska genomföras bör den pedagogiska aspekten betonas. Kom-&lt;br&gt;munen anser dock att finansieringsprincipen ska gälla fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lycksele kommun tycker att det nu finns skäl att, på samma sätt som&lt;br&gt;gäller för läromedel och skolskjutsar, i lag reglera kommunernas skyldig-&lt;br&gt;heter att tillhandahålla avgiftsfria skolmåltider för skolpliktiga elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyresö kommun anser att det finns goda skäl att lagstifta om avgiftsfria&lt;br&gt;skolmåltider avseende den obligatoriska skolan. Däremot är det ett abso-&lt;br&gt;lut krav från kommunen att den kommunala friheten vad gäller de frivil-&lt;br&gt;liga skolformerna finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun anser att eftersom kommunerna redan i dag erbjuder&lt;br&gt;sina elever i obligatoriska skolan avgiftsfria skolmåltider är en lagstift-&lt;br&gt;ning onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs, Luleås och Katrineholms kommuner vänder sig emot för-&lt;br&gt;slaget och menar att en sådan detaljreglering går emot kommunens själv-&lt;br&gt;bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet&lt;br&gt;ser positivt på förslaget men hyser en stor oro för kvaliteten på skolmål-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO, som är positiv till förslaget, anser att det även borde gälla gymna-&lt;br&gt;sieskolan. BO betonar likaså kvalitetsaspekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet stöder förslaget och menar att&lt;br&gt;det är lämpligt att i lagen föreskriva att skolmåltiderna uppfyller kraven i&lt;br&gt;de svenska näringsrekommendationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HO stöder förslaget med motiveringen att elever som har behov av sär-&lt;br&gt;skild kost och mat vid vissa tider kan missgynnas om avgifter tas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Skolläkarföreningen stöder förslaget eftersom alla barn däri-&lt;br&gt;genom garanteras ett näringsriktigt mål per dag. Det är också viktigt att&lt;br&gt;barn med kroniska sjukdomar får sina behov av en näringsriktig måltid&lt;br&gt;tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket bedömer det som angeläget med avgiftsfria skolmåltider och&lt;br&gt;vill särskilt peka på att skolmåltiden i den obligatoriska skolan ingår i&lt;br&gt;elevens utbildning och därmed bör vara kostnadsfri enligt skollagen&lt;br&gt;4 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket saknar i promemorian en redovisning av hur skol-&lt;br&gt;måltiderna faktiskt fungerar i dag och vilken standard de håller. Verket&lt;br&gt;anser att det bör vara tydligare om fria skolmåltider ska betraktas som&lt;br&gt;social service av samma dignitet som skolhälsovård eller om den ska ut-&lt;br&gt;göra en obligatorisk pedagogisk verksamhet och därmed likställd med&lt;br&gt;fria läromedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret ställer sig negativ till förslaget och menar att fria skol-&lt;br&gt;måltider i grund- och gymnasieskolan är en kommunal angelägenhet. En&lt;br&gt;statlig reglering via lagstiftning innebär negativa effekter på det kommu-&lt;br&gt;nala självstyret, främst med avseende på att utrymmet för lokala priori-&lt;br&gt;teringar inte balanseras av de positiva effekterna av lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bland intresseorganisationerna är det en övervägande del av re-&lt;br&gt;missinstanserna som är positivt inställda till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RHS är mycket tillfredsställd med förslaget men beklagar att det inte&lt;br&gt;omfattar elever i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen för Skolhälsovård anser att skolan har behov av skol-&lt;br&gt;lunchen som pedagogisk metod för att öka skolans kapacitet som lärande&lt;br&gt;miljö. Man pekar även på att ett stort antal barn är i behov av specialkost&lt;br&gt;och måltider vid särskilda tidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att det måste åligga kom-&lt;br&gt;munerna att servera en näringsriktig och avgiftsfri skolmåltid till alla ele-&lt;br&gt;ver som gör sin skolplikt och att bestämmelser om detta införs i skol-&lt;br&gt;lagen. Även gymnasieeleverna bör omfattas av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Skolidrottsförbundet tycker att förslaget är utmärkt inte minst&lt;br&gt;utifrån ett hälsoperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR, Lärarförbundet och Svenska Kommunförbundet är negativt in-&lt;br&gt;ställda till förslaget. LR anser att regeringen bör göra en översyn av den&lt;br&gt;statliga styrningen av skolan och av vilka frågor som bör regleras i lag&lt;br&gt;eller förordning, innan ny lagreglering införs av till exempelvis fria&lt;br&gt;skolmåltider. Lärarförbundet förstår motiven bakom förslaget men menar&lt;br&gt;att denna typ av statlig inblandning i det kommunala ansvaret för skolan&lt;br&gt;inte passar in i det styrsystem som regering och riksdag själv valt när det&lt;br&gt;gäller skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet menar att kommunernas handlingsfrihet in-&lt;br&gt;om skolområdet fortfarande omgärdas av betydande begränsningar samti-&lt;br&gt;digt som kommunernas ekonomi gör det nödvändigt att hitta nya finan-&lt;br&gt;sieringskällor för att klara sina åtaganden. Illa genomtänkta beslut och&lt;br&gt;regleringar som åsamkar kommunerna okompenserade kostnader tvingar&lt;br&gt;fram andra besparingar som kan medföra allvarliga effekter för kommu-&lt;br&gt;nernas kärnverksamheter. Förbundet framhåller dessutom att alla&lt;br&gt;kommuner i dag erbjuder elever i grundskolan och gymnasieskolan&lt;br&gt;tillgång till skolmåltider och detta görs därför att kommunerna har en&lt;br&gt;avsevärd lyhördhet för och anpassning till forskningsrön inom&lt;br&gt;storhushållsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarna har i sitt yttrande ansett sig inte böra ta ställning i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket (KO) och Institutionen för hushållsvetenskap vid&lt;br&gt;Uppsala universitet ställer sig positiva till förslaget och understryker den&lt;br&gt;sociala och pedagogiska roll en måltid spelar. KO anser vidare att en&lt;br&gt;lagstiftning är nödvändig främst på grund av barnfamiljernas försämrade&lt;br&gt;ekonomi samt av rättviseskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i promemorian (1997-05-30)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 4 §, 9 kap. 7 och 12 §§ samt bilaga 3 skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 4 kap. 4 a §, 6 kap.&lt;br&gt;4 a § och 8 kap. 4 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i grundskolan skall er-&lt;br&gt;bjudas kostnadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i den obligatoriska sär-&lt;br&gt;skolan skall erbjudas kostnadsfria&lt;br&gt;skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i specialskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall&lt;br&gt;utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får&lt;br&gt;dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad&lt;br&gt;för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i specialskolan skall er-&lt;br&gt;bjudas kostnadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall svara för att eleverna i specialskolan kostnadsfritt erhåller&lt;br&gt;för utbildningen erforderliga resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever i specialskolan som till följd av skolgången måste bo utanför&lt;br&gt;det egna hemmet skall staten svara för att eleverna utan extra kostnader&lt;br&gt;får tillfredsställande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;M&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i sameskolan skall er-&lt;br&gt;bjudas kostnadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 6 §, skall vara&lt;br&gt;avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad&lt;br&gt;ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som&lt;br&gt;behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma&lt;br&gt;enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 a § får för de elever&lt;br&gt;som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn&lt;br&gt;till de kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rim-&lt;br&gt;liga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor, som får bidrag&lt;br&gt;enligt 6 eller 6 a §, skall erbjuda de&lt;br&gt;elever som bidragen avser kost-&lt;br&gt;nadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller&lt;br&gt;kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för&lt;br&gt;huvudmannen, skall godkännandet återkallas. Detsamma gäller om en&lt;br&gt;fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att&lt;br&gt;delta i den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens skol-&lt;br&gt;verk samt riksomfattande prov. Detsamma gäller också om skolan åsido-&lt;br&gt;sätter sin skyldighet att lämna information om proven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten vid en fristå-&lt;br&gt;ende skola som har rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt 6 eller 6 a § förändras i sådan&lt;br&gt;utsträckning att det innebär påtag-&lt;br&gt;liga negativa följder för skolväsen-&lt;br&gt;det i den kommun där skolan är&lt;br&gt;belägen, skall rätten till bidrag åter-&lt;br&gt;kallas. Rätten till bidrag skall också&lt;br&gt;återkallas, om skolan tar ut avgifter&lt;br&gt;i strid med 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten vid en fristå-&lt;br&gt;ende skola som har rätt till bidrag&lt;br&gt;enligt 6 eller 6 a § förändras i sådan&lt;br&gt;utsträckning att det innebär påtag-&lt;br&gt;liga negativa följder för skolväsen-&lt;br&gt;det i den kommun där skolan är&lt;br&gt;belägen, skall rätten till bidrag åter-&lt;br&gt;kallas. Rätten till bidrag skall också&lt;br&gt;återkallas, om skolan tar ut avgifter&lt;br&gt;i strid med 7 § eller inte erbjuder&lt;br&gt;kostnadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1044.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1044.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande Prop. 1997/98.6&lt;br&gt;eller om rätt till bidrag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för äm-&lt;br&gt;nen och ämnesgrupper samt totalt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;br&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;br&gt;Kemi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt garanterat antal timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav skolans val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid skolans val får antalet timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i timplanen för ett ämne eller en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ämnesgrupp minskas med högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 procent. Antalet timmar för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;svenska, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;minskas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för äm-&lt;br&gt;nen och ämnesgrupper samt totalt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slöjd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Geografi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;885&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språkval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Elevens val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt garanterat antal timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav skolans val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Bilaga 3 i sin nya lydelse&lt;br&gt;skall tillämpas på utbildning som äger rum från och med läsåret 1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,&lt;br&gt;von Sydow, Åhnberg, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:6 Förskoleklass och andra skol-&lt;br&gt;lagsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55006, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:32:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL036</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:32:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:UbU5</uppgift>
<ref_dok_id>GL01UbU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förskoleklass, grundskolans timplan, mobbning m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Nilsson  och Anders Ygeman  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Nilsson  och Anders Ygeman  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Goude  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga Berggren  m.fl. (M, KD, C, FP, MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga Berggren  m.fl. (M, KD, C, FP, MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  och Ingrid Skeppstedt  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  och Ingrid Skeppstedt  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Carlström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Carlström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Monica Widnemark  och Lilian Virgin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Monica Widnemark  och Lilian Virgin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigrid Bolkéus  och Lena Klevenås  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigrid Bolkéus  och Lena Klevenås  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åsa Stenberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:6&lt;br/&gt;
Förskoleklass och andra skollagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åsa Stenberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>