<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2232879</hangar_id>
 <dok_id>GL0352</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>52</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:52</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Inrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>52</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-12-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:49</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förvaltningen av kommunala pensionsmedel</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0352/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0352</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0352</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:52&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förvaltningen av kommunala pensionsmedel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 december 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörgen Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Inrikesdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0352/prop_199798__52-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny bestämmelse i kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;som innebär att fullmäktige i kommuner, landsting och kommunalförbund&lt;br&gt;skall meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för&lt;br&gt;pensionsförpliktelser. I fullmäktiges föreskrifter skall det bland annat&lt;br&gt;fastställas vilken risk vid placering av medlen som är tillåten och hur&lt;br&gt;uppföljning och kontroll av förvaltningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999 men de far&lt;br&gt;bölja tillämpas senare, dock senast för räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. I samt. Nr 52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;kommunallagen (1991:900)......................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning....................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Den kommunala medelsförvaltningen....................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Nuvarande reglering av den kommunala medelsförvaltningen...4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Ökat pensionssparande i kommuner och landsting.....................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Placeringen av pensionsmedel....................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Skärpta krav på förvaltning av pensionsmedel i kommuner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Utgångspunkter för en reglering.................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Föreskrifter om pensionsmedelsförvaltning................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Placering av pensionsmedel och begränsning av risk...............12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Uppföljning och kontroll...........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Kommunal revision...................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ikraftträdande.......................................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Kostnadskonsekvenser.........................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Medelsförvaltning i kommuner&lt;br&gt;och landsting (SOU 1997:78)..................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredningens författningsförslag.............................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser............................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997.........................................................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;br&gt;antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)'&lt;br&gt;dels att nuvarande 8 kap. 3 a och 3 b §§ skall betecknas 8 kap. 3 b re-&lt;br&gt;spektive 3 c §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 8 kap. 3 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall meddela särskil-&lt;br&gt;da föreskrifter för förvaltningen av&lt;br&gt;medel avsatta för pensionsförplik-&lt;br&gt;telser. I föreskrifterna skall det an-&lt;br&gt;ges hur medlen skall förvaltas.&lt;br&gt;Därvid skall tillåten risk vid place-&lt;br&gt;ring av medlen fastställas. Vidare&lt;br&gt;skall det anges hur uppföljning och&lt;br&gt;kontroll av förvaltningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna skall omprövas så&lt;br&gt;snart det finns skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Bestämmelserna i 8 kap. 3&lt;br&gt;a § får dock böija tillämpas senare, dock senast avseende räkenskapsåret&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1995:154.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 a § 1994:690&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 b § 1994:690.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I 1996 års ekonomiska vårproposition (1995/96:150 s. 189) aviserade&lt;br&gt;regeringen en översyn av reglerna om kommunernas och landstingens&lt;br&gt;medelsförvaltning mot bakgrund av ett förslag om att infora ett krav på&lt;br&gt;ekonomisk balans. Regeringen uttalade att kommuner och landsting inte&lt;br&gt;bör avhända sig tillgångar avsedda för finansiering av framtida pensions-&lt;br&gt;utbetalningar. De medel som kan komma att byggas upp for framtida&lt;br&gt;pensioner bör i huvudsak användas inom den offentliga sektorn, bl.a. för&lt;br&gt;att finansiera kommunala investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 19 juni 1996 om direktiv för en särskild ut-&lt;br&gt;redare med uppdrag att göra en översyn av den kommunala medelsför-&lt;br&gt;valtningen (dir. 1996:47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som har arbetat under namnet Utredningen om den&lt;br&gt;kommunala medelsförvaltningen, lämnade i maj 1997 betänkandet Me-&lt;br&gt;delsförvaltning i kommuner och landsting (SOU 1997:78). En samman-&lt;br&gt;fattning av betänkandet finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag finns i&lt;br&gt;bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över re-&lt;br&gt;missinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i&lt;br&gt;Inrikesdepartementet (dnr In97/1459/KE).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Den kommunala medelsförvaltningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande reglering av den kommunala medelsför-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;valtningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen (1991:900) reglerar kommunernas och landstingens&lt;br&gt;hushållning med och förvaltning av reala och finansiella tillgångar. I&lt;br&gt;8 kap. 1 § finns en bestämmelse om att kommuner och landsting skall ha&lt;br&gt;en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kravet på god ekonomisk hushållning är kopplat ett krav i 8 kap.&lt;br&gt;2 § på att kommuner och landsting skall förvalta sina medel på ett sådant&lt;br&gt;sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.&lt;br&gt;Bestämmelsen omfattar såväl placering av likvida medel som upplåning.&lt;br&gt;I förarbetena (prop. 1990/91:117 s. 110) anges att det är viktigt att den&lt;br&gt;kommunala medelsförvaltningen motsvarar högt ställda krav på sundhet&lt;br&gt;och säkerhet. Samtidigt anges att kommuner och landsting bör förvalta&lt;br&gt;sina medel så att de ger en god avkastning. Vidare framhålls att kommu-&lt;br&gt;nernas och landstingens medel inte får riskeras genom placeringar som är&lt;br&gt;tveksamma eller svårbedömda från rättslig synpunkt eller som fordrar&lt;br&gt;sådana specialkunskaper som kommunerna och landstingen kanske kan&lt;br&gt;ha svårt att leva upp till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 3 § skall fullmäktige meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;medelsförvaltningen. I förarbetena framhålls att det är viktigt av bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunaldemokratiska skäl att denna uppgift ankommer på den beslu-&lt;br&gt;tande församlingen (a. prop. s. 111).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökat pensionssparande i kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett lagreglerat balanskrav infors för kommuner och landsting år 2000,&lt;br&gt;vilket huvudsakligen innebär att budgeten skall upprättas så att intäkterna&lt;br&gt;överstiger kostnaderna och att ett eventuellt negativt resultat skall regle-&lt;br&gt;ras under de närmast följande två åren (prop. 1996/97:52, bet.&lt;br&gt;1996/97:FiU15, rskr. 1996/ 97:281). Införandet av ett krav på ekonomisk&lt;br&gt;balans ställer också krav på redovisningsmässiga avsättningar till framti-&lt;br&gt;da pensioner enligt en s.k. blandad modell. Redovisningen av pensioner&lt;br&gt;enligt den blandade modellen regleras av lagen (1997:614) om kommu-&lt;br&gt;nal redovisning och innebär att kommuner och landsting skall redovisa&lt;br&gt;nyintjänade pensionsrättigheter som en kostnad i resultaträkningen och&lt;br&gt;som en avsättning i balansräkningen. Lagen träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redovisningsmässiga avsättningarna beräknas leda till ett förbättrat&lt;br&gt;finansiellt sparande inom kommunsektorn. Detta kommer för många&lt;br&gt;kommuner och landsting att innebära att de likvida reserverna ökar eller&lt;br&gt;att upplåningsbehovet minskar eller en kombination av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) har på uppdrag av Utredningen&lt;br&gt;om den kommunala medelsförvaltningen beräknat pensionsskuldens ut-&lt;br&gt;veckling enligt den blandade modellen. Med dessa beräkningar som&lt;br&gt;grund uppskattar utredningen att det år 2010 kommer att finnas en pen-&lt;br&gt;sionsskuld på ca 50 miljarder kronor i landstingen och ca 100 miljarder&lt;br&gt;kronor i kommunerna. På längre sikt uppskattas pensionsskulden att växa&lt;br&gt;ytterligare och beräknas år 2035 komma att uppgå till sammanlagt ca 450&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock stora skillnader mellan enskilda kommuner och lands-&lt;br&gt;ting när det gäller förutsättningar och agerande i fråga om pensionsspa-&lt;br&gt;randet. För närvarande sparar ett tjugotal kommuner och landsting i vär-&lt;br&gt;depappersportföljer. Enligt utredningens bedömning kommer år 2010&lt;br&gt;samtliga landsting och huvuddelen av kommunerna att ha börjat spara i&lt;br&gt;värdepappersportfölj er.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har till utred-&lt;br&gt;ningen framfört bedömningar som pekar på att två tredjedelar av sparan-&lt;br&gt;det fram till år 2010 kommer att användas i den egna verksamheten. Pen-&lt;br&gt;sionssparandet i kommuner och landsting kommer enligt deras bedöm-&lt;br&gt;ning inledningsvis att användas för att genomföra en skuldsanering eller&lt;br&gt;för att finansiera investeringar i den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Placeringen av pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för medelsförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de beslutsmodeller som tillämpas i en modem medelsförvaltning gäller&lt;br&gt;att ändamålet med förvaltningen skall vara styrande för placeringsstrate-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gin. Med ändamålet avses syftet med att pengar skall sparas och därmed&lt;br&gt;på vilken sikt medlen skall förvaltas och vilka avkastningskrav som&lt;br&gt;ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta kommuner och landsting har byggt upp en medelsförvaltning&lt;br&gt;för att hantera en förvaltning av löpande likvida medel och en skuldport-&lt;br&gt;följ. Vad som karaktäriserar en likviditetsförvaltning är att placeringarna&lt;br&gt;med kort varsel skall kunna omsättas medan avkastningen kommer i and-&lt;br&gt;ra hand. Traditionellt har kommunerna tillämpat en låg risknivå vid valet&lt;br&gt;av placeringar. Beträffande skuldförvaltningen gäller speciella förhållan-&lt;br&gt;den i kommuner och landsting eftersom det inte finns någon omedelbar&lt;br&gt;koppling mellan upplåningen och en viss investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns ett antal kommuner och landsting som förvaltar pensions-&lt;br&gt;medel i särskilda värdepappersportfoljer. Denna typ av förvaltning kan&lt;br&gt;enligt utredningen förväntas öka. Medel avsatta for pensionsändamål är&lt;br&gt;som regel men inte alltid långsiktiga placeringar. I beslutet om hur för-&lt;br&gt;valtningen av kapitalet skall ske måste beaktas när i tiden utbetalningen&lt;br&gt;skall göras. Ett långsiktigt sparande kan placeras i mer riskfyllda till-&lt;br&gt;gångar under förutsättning att den förväntade avkastningen är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På finansmarknaderna innebär god sed att det är viktigt att klargöra&lt;br&gt;åtaganden och avkastningskrav och att ha detta som utgångspunkt för de&lt;br&gt;placeringsbeslut som det beslutande organet har att ta ställning till. Väg-&lt;br&gt;ledning for vad som kan anses vara god finansmarknadssed kan fås i den&lt;br&gt;lagstiftning som finns på området och genom Finansinspektionens före-&lt;br&gt;skrifter och allmänna råd. God sed utgör bästa tillämpningen av detta och&lt;br&gt;det finns därför anledning att följa praxis på de finansiella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsstrategi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet god sed på finansmarknaden innefattar beslut om en place-&lt;br&gt;ringsstrategi. Placeringsstrategin skall uttryckas i ett placeringsregle-&lt;br&gt;mente som anger vad de som förvaltar medel har rätt att göra och att det&lt;br&gt;som inte uttryckligen är tillåtet enligt reglementet är otillåtet. En viktig&lt;br&gt;utgångspunkt i ett placeringsreglemente är begränsning av risker. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten bör vara matchningsprincipen och diversifieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägledning för innebörden av dessa principer finns i lagstiftningen for&lt;br&gt;försäkringsbolagens kapitalplaceringar. Matchningsprincipen innebär att&lt;br&gt;tillgångarnas framtida värde och avkastning skall anpassas till de framti-&lt;br&gt;da forsäkringsåtagandena samt till behovet av en tillfredsställande betal-&lt;br&gt;ningsberedskap. I en sådan avvägning ligger att fastställa gränser for till-&lt;br&gt;låtna tillgångsslag. Diversifieringsprincipen innebär att tillgångarna skall&lt;br&gt;placeras så att lämplig riskspridning uppnås. Härigenom beaktas att&lt;br&gt;risktagandet begränsas vid en given förväntad avkastning. Vidare sägs i&lt;br&gt;lagstiftningen att tillgångarna skall placeras så att lämplig riskspridning&lt;br&gt;uppnås, dvs. att diversifieringsprincipen skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till kommunallagen framhöll regeringen att det är viktigt att&lt;br&gt;den kommunala medelsförvaltningen motsvarar högt ställda krav på&lt;br&gt;sundhet och säkerhet. Vidare anfördes att kommuners och landstings me-&lt;br&gt;del inte får riskeras genom placeringar som är tveksamma eller svårbe-&lt;br&gt;dömda från rättslig synpunkt eller som fordrar sådana specialkunskaper&lt;br&gt;som kommuner och landsting har svårt att leva upp till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på betryggande säkerhet kan mot denna bakgrund tolkas så att&lt;br&gt;avkastningskravet inte får ställas högre än att det är möjligt att kombinera&lt;br&gt;med en rimlig risknivå. Sammansättningen av olika tillgångsslag, dvs.&lt;br&gt;proportionerna av räntebärande tillgångar, aktier och eventuellt fastighe-&lt;br&gt;ter, avgör avkastningen och risken i förvaltningen. På lång sikt gäller&lt;br&gt;enligt den erfarenhet som finns hittills att ju högre andel aktier desto hög-&lt;br&gt;re avkastning. De förväntade svängningarna i den årliga avkastningen är&lt;br&gt;större för aktier än för fastigheter och räntebärande tillgångar, men för&lt;br&gt;längre perioder blir skillnaden i svängningarna mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt moment i modem portfölj förvaltning är utvärderingen av re-&lt;br&gt;sultatet i förvaltningen. Det index, eller motsvarande, som väljs som jäm-&lt;br&gt;förelse av den egna förvaltningen bör stämma väl överens med det place-&lt;br&gt;ringsreglemente som tillämpas för den aktuella värdepappersportföljen.&lt;br&gt;Utgångspunkten för utvärderingen bör vara att fastställa hur väl förval-&lt;br&gt;tarna lyckats inom ramen för det aktuella reglementet och i förhållande&lt;br&gt;till de faktiskt tagna riskerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Skärpta krav på förvaltning av pensionsme-&lt;br&gt;del i kommuner och landsting&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter for en reglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stabiliteten på finansmarknaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella marknaderna fyller viktiga samhällsfunktioner genom att&lt;br&gt;svara för dels centrala delar av betalningssystemet, dels försörjning av&lt;br&gt;riskkapital, lånekapital och att effektivt fördela sparandet i ekonomin.&lt;br&gt;Staten har ett ansvar för att säkerställa att det ökade sparandet i kommu-&lt;br&gt;ner och landsting inte sker på ett sätt som stör marknadens funktion och&lt;br&gt;stabilitet. Inledningsvis bedöms de placeringar i värdepappersportföljer&lt;br&gt;som kommuner och landsting kan väntas göra fram till år 2010 att vara&lt;br&gt;av en begränsad omfattning i jämförelse med det totala kapitalbelopp&lt;br&gt;som tillkommer för placering på de svenska marknaderna. Det finns där-&lt;br&gt;för inte anledning att anta att de kommunala placeringarna kommer att&lt;br&gt;vara destabiliserande för kurserna på aktier eller räntebärande värdepap-&lt;br&gt;per. Det finns dock anledning för staten att följa utvecklingen av de&lt;br&gt;kommunala placeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ökad reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av flera utgångspunkter för statens intresse av pensionsmedelsförvalt-&lt;br&gt;ningen är de anställdas behov av garantier för att deras pensionsförmåner&lt;br&gt;kommer att betalas ut. Liksom i fråga om andra förpliktelser för kommu-&lt;br&gt;ner och landsting är det i sista hand beskattningsrätten som utgör den&lt;br&gt;avgörande skillnaden mot den privata sektorn. Lagstiftningen på det pri-&lt;br&gt;vata området är därför inte direkt överförbar på området för de kommu-&lt;br&gt;nala avtalspensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga regleringen av frågor om den ekonomiska förvaltningen i&lt;br&gt;kommuner och landsting finns i kommunallagen. Utvecklingen har under&lt;br&gt;lång tid gått mot att alltfler detaljregler har tagits bort. Slopandet av det&lt;br&gt;kommunala förmögenhetsskyddet som genomfördes i böljan av 1990-&lt;br&gt;talet kan ses som ett exempel på detta. I stället överläts på kommuner och&lt;br&gt;landsting att utforma regler och att gemensamt utveckla en praxis för&lt;br&gt;budget- och redovisningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om avkastning och risk innehåller den lagstift-&lt;br&gt;ning som gäller för olika finansiella institut i stora delar begränsningar&lt;br&gt;för placering i olika typer av värdepapper, begränsningar i för stora ex-&lt;br&gt;poneringar mot enskilda emittenter, etc. Ett sätt att skärpa kraven på det&lt;br&gt;kommunala området är att låta denna lagstiftning gälla i tillämpliga delar&lt;br&gt;även för förvaltningen av pensionsmedel i kommuner och landsting eller&lt;br&gt;att göra en särskild lag med motsvarade innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning skulle innebära en relativt långtgående statlig regle-&lt;br&gt;ring av en del av den ekonomiska förvaltningen i kommuner och lands-&lt;br&gt;ting samtidigt som andra centrala ekonomiska frågor omfattas av en&lt;br&gt;mindre detaljreglering. Det kan finnas risk för att staten genom en detal-&lt;br&gt;jerad lagstiftning i praktiken skulle ta över en viktig del av det ansvar&lt;br&gt;som det ankommer på de kommunalt förtroendevalda. Det faktum att&lt;br&gt;förutsättningarna för medelsförvaltningen varierar mellan enskilda kom-&lt;br&gt;muner och landsting talar också mot att försöka skapa ett detaljerat cent-&lt;br&gt;ralt regelverk. Konsumentskyddet som grund för en reglering har inte&lt;br&gt;heller samma innebörd i kommunal verksamhet som för t.ex. försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen. Mot den bakgrunden föreslår regeringen inte några detalje-&lt;br&gt;rade placeringsregler i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår emellertid i det följande vissa nya regler om full-&lt;br&gt;mäktiges skyldighet att meddela föreskrifter om förvaltningen av pen-&lt;br&gt;sionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Föreskrifter om pensionsmedelsförvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fullmäktige skall meddela särskilda föreskrifter&lt;br&gt;för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa skall omprövas så snart det finns skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen skall inte omfatta pensionsmedelsförvaltningen i&lt;br&gt;kommunala företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen föreslår dock en årlig omprövning av föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker ut-&lt;br&gt;redningens förslag om en precisering av reglerna för pensionsmedelsför-&lt;br&gt;valtning i kommunallagen. Några, däribland Finansinspektionen, Got-&lt;br&gt;lands, Göteborgs, Lekebergs, Skellefteå och Tierps kommuner samt&lt;br&gt;Stockholms läns landsting anser att preciseringen även skall omfatta an-&lt;br&gt;nan kommunal medelsförvaltning. Vellinge kommun anser att samma&lt;br&gt;regelkomplex skall gälla för allt pensionskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredjedel av remissinstanserna ifrågasätter behovet av den årliga&lt;br&gt;omprövning som utredningen föreslår. Många kommuner, däribland&lt;br&gt;Järfälla och Malmö kommuner samt Svenska Kommunförbundet anser att&lt;br&gt;det inte i lag bör anges hur ofta föreskrifterna skall omprövas. Bland de&lt;br&gt;remissinstanser som tillstyrkt utredningens förslag anser många, däri-&lt;br&gt;bland Finansinspektionen, att omprövning av de särskilda föreskrifterna&lt;br&gt;skall ske när det finns skäl till detta. Ljungby, Lysekils, Tierps och Vingå-&lt;br&gt;kers kommuner anger att den årliga omprövningen kan ifrågasättas efter-&lt;br&gt;som pensionsmedlen sannolikt kommer att placeras mer långsiktigt. Ny-&lt;br&gt;näshamns och Lekebergs kommuner ser en risk i att föreskrifterna kom-&lt;br&gt;mer att omprövas slentrianmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, däribland Statskontoret och Borlänge kommun&lt;br&gt;anser att nuvarande reglering i kommunallagen är tillräcklig. Malmö&lt;br&gt;kommun anser att nuvarande reglering tillsammans med rekommendatio-&lt;br&gt;ner från Kommunförbundet och Landstingsförbundet är tillräcklig regle-&lt;br&gt;ring. Oskarshamns och Stockholms kommuner anser att skäl eller behov&lt;br&gt;för en ytterligare reglering saknas. Andra, däribland Järfälla, Kävlinge&lt;br&gt;och Umeå kommuner, anser att det är principiellt tveksamt med en sär-&lt;br&gt;skild reglering för medel avsatta för pensionsförpliktelser. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Avesta och Piteå kommuner avstyrker förslaget bland&lt;br&gt;annat med motiveringen att det kommunala pensionsavtal som reglering-&lt;br&gt;en bygger på har sagts upp och att något nytt avtal inte är klart.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelse om föreskrifter för pensionsmedelsförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga förvaltningen av de kommunala pensionsmedlen är&lt;br&gt;komplex. De pensionsåtaganden som görs de närmaste åren kommer i&lt;br&gt;vissa fall att behöva infrias först om 30 till 40 år. Det är fullmäktiges an-&lt;br&gt;svar att se till att medel finns tillgängliga då dessa förpliktelser skall in-&lt;br&gt;frias. Kommuner och landsting har ingen eller begränsad erfarenhet av en&lt;br&gt;långsiktig medelsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparandet för framtida pensionsförpliktelser väntas successivt öka.&lt;br&gt;Betydande tillgångar kommer att ackumuleras i kommuner och landsting&lt;br&gt;fram till år 2030 till följd av införandet i kommunallagen av krav på eko-&lt;br&gt;nomisk balans och krav på redovisningsmässiga avsättningar till framtida&lt;br&gt;pensioner. Andra jämförbara sparande volymer som avsätts för framtida&lt;br&gt;pensioner omfattas av statliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför ett behov av ett regelverk för kommunernas pen-&lt;br&gt;sionsmedelsförvaltning som är anpassat för den nya situationen. Allvarli-&lt;br&gt;gare misstag i medelsförvaltningen i kommuner och landsting skulle&lt;br&gt;kunna få konsekvenser för den framtida kommunala verksamheten och&lt;br&gt;för allmänhetens förtroende för den offentliga sektorn. Regeringen menar&lt;br&gt;därför att det är viktigt att kommuner och landsting från början bygger&lt;br&gt;upp en väl fungerande hanteringsordning för pensionsmedelsförvaltning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det otillräckligt att hänvisa till dagens&lt;br&gt;reglering i kommunallagen om att fullmäktige skall meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om medelsförvaltningen. Bestämmelsen ger inte tillräcklig&lt;br&gt;vägledning för hanteringen av de svåra frågeställningar som de kommu-&lt;br&gt;nalt förtroendevalda kommer att ställas inför när det gäller medelsför-&lt;br&gt;valtning. Åtagandena är redan gjorda i samband med att pensionsförmå-&lt;br&gt;nen tjänas in och är därmed ett ansvar för både nuvarande och kommande&lt;br&gt;fullmäktigeförsamlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har ett ansvar för att besluta i de ärenden som fullmäktige&lt;br&gt;anser vara nödvändiga för styrningen av kommunen eller landstinget. En&lt;br&gt;lagstiftning som är utformad så att den tydliggör på vilka punkter som de&lt;br&gt;kommunalt förtroendevalda har att fatta särskilda beslut är motiverad för&lt;br&gt;att tillförsäkra en lägsta gemensam nivå på besluten i olika kommuner&lt;br&gt;och landsting. Ett utkrävande av ansvar i demokratiska former underlät-&lt;br&gt;tas också om det i lagstiftningen läggs fast krav på att vissa beslut tas av&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund som regeringen föreslår att det i kommu-&lt;br&gt;nallagen tas in en regel om fullmäktiges skyldighet att meddela särskilda&lt;br&gt;föreskrifter om förvaltningen av medel som är avsatta för pensionsför-&lt;br&gt;pliktelser. Med en sådan reglering är det i första hand kommunerna och&lt;br&gt;landstingen själva som skall svara för att pensionsmedlen används eller&lt;br&gt;placeras på ett sådant sätt att pensionsåtagandena kommer att kunna in-&lt;br&gt;frias utan att det uppstår behov av neddragning av den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten. Regeringen har för avsikt att följa tillämpningen och vid be-&lt;br&gt;hov överväga ytterligare skärpta krav eller en annan utformning av regle-&lt;br&gt;ringen. Särskilda uppföljningsinsatser kommer att initieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka medel omfattar regleringen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel som avses med den föreslagna regleringen är de avsättningar&lt;br&gt;för pensionsförpliktelser som enligt lagen om kommunal redovisning&lt;br&gt;skall skuldföras i enlighet med den blandade modellen. Modellen skall&lt;br&gt;vara fullt införd senast från och med år 2000. Bestämmelsen medför ett&lt;br&gt;krav på att dessa pensionsmedel skall separeras från övrig medelsförvalt-&lt;br&gt;ning i fullmäktiges föreskrifter liksom vid uppföljning och redovisning&lt;br&gt;av resultatet av förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagregleringen avser inte det kapital som ackumulerats för att under-&lt;br&gt;lätta utbetalningar av pensionsåtaganden som gjorts före övergången till&lt;br&gt;den blandade modellen. Detta gäller eftersom dessa medel inte kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att omfattas av balanskravet och därmed inte kommer att generera något&lt;br&gt;ökat sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen avser inte heller annan medelsförvaltning.&lt;br&gt;Det bör i stället vara respektive kommun och landsting som bedömer i&lt;br&gt;vilken utsträckning de nu föreslagna reglerna bör tillämpas för den övriga&lt;br&gt;medelsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av föreskrifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en årlig omprövning av föreskrifterna. Regeringen&lt;br&gt;anser att en sådan ordning kan ifrågasättas, vilket understryks i remissin-&lt;br&gt;stansernas synpunkter. Skälen är bland annat att pensionsmedlen sanno-&lt;br&gt;likt kommer att placeras mer långsiktigt och att det finns risk för att före-&lt;br&gt;skrifterna kommer att omprövas slentrianmässigt. Regeringen menar att&lt;br&gt;det skall finnas möjlighet till en långsiktig strategi i placeringarna och att&lt;br&gt;dessa omständigheter talar för en omprövning med längre intervall än ett&lt;br&gt;år. Strävan efter en långsiktighet i förvaltningen far emellertid inte hindra&lt;br&gt;att placeringsstrategin omprövas om det inträffar någon avgörande hän-&lt;br&gt;delse eller om ny information blir känd. Till följd av ändrade förhållan-&lt;br&gt;den på den finansiella marknaden eller i kommunen eller landstinget kan&lt;br&gt;det även finnas behov av att justera fullmäktiges föreskrifter oftare än en&lt;br&gt;gång per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör därför föreskrifterna kunna omprövas så&lt;br&gt;snart det finns skäl för detta. Hur ofta en sådan prövning skall ske får&lt;br&gt;bedömas av den enskilda kommunen eller landstinget. I 6 kap. 2 § kom-&lt;br&gt;munallagen anges att styrelsen har ett ansvar att följa de frågor som kan&lt;br&gt;inverka på kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska&lt;br&gt;ställning och hos fullmäktige göra de framställningar som behövs. Det är&lt;br&gt;därför en uppgift för styrelsen att så snart det finns anledning att ändra&lt;br&gt;föreskrifterna påkalla fullmäktiges beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka omfattas av regleringen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse som regeringen nu föreslår om medelsförvaltningen&lt;br&gt;gäller för kommuner och landsting. Genom en bestämmelse i 3 kap. 21 §&lt;br&gt;kommunallagen kommer regleringen även att gälla förvaltning av medel&lt;br&gt;för pensionsförpliktelser i kommunalförbund. Det blir den beslutande&lt;br&gt;församlingen i kommunalförbundet som skall meddela särskilda före-&lt;br&gt;skrifter. Med beslutande församling menas förbundsfullmäktige och för-&lt;br&gt;bundsdirektion. Bestämmelserna om kommunalförbund tas från den 1&lt;br&gt;januari 1998 in i kommunallagen. Enligt övergångsbestämmelserna får&lt;br&gt;de äldre föreskrifterna tillämpas för kommunalförbund som bildats före&lt;br&gt;den 1 januari 1998 dock längst till den 31 december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal olika pensionsplaner tillämpas av de kommunala företagen.&lt;br&gt;Pensionsskulden i företagen skall redovisas enligt god redovisningssed&lt;br&gt;vilket innebär att uppräkningen av hela pensionsskulden, alltså även så-&lt;br&gt;dana åtaganden som gjorts före år 1998, kommer att belasta resultatet.&lt;br&gt;Den blandade modellen gäller inte den verksamhet som bedrivs i de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunala företagen. Därmed kommer det att finnas olika regelverk på&lt;br&gt;området beroende på i vilken form verksamheten bedrivs. För närvarande&lt;br&gt;finns inte skäl att överväga en annan ordning för pensionsmedelsförvalt-&lt;br&gt;ningen i de kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Placering av pensionsmedel och begränsning av risk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fullmäktiges föreskrifter skall det anges hur&lt;br&gt;medlen skall förvaltas. Därvid skall tillåten risk vid placering av&lt;br&gt;medlen fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget. Några, däribland Finansinspektionen och kammarrätterna i Göte-&lt;br&gt;borg och Sundsvall anser att regleringen i kommunallagen bör preciseras&lt;br&gt;ytterligare vad gäller innehållet i föreskrifterna. Kammarrätten i Sunds-&lt;br&gt;vall anger också att begreppet risknivå förefaller oprecist och inte bör&lt;br&gt;användas i lagtext. Riksgäldskontoret anser att möjligheterna att använda&lt;br&gt;pensionsmedlen för amortering av lån och för egenfinansiering av kom-&lt;br&gt;munala investeringar bör begränsas. Svenska Bankföreningen tillstyrker&lt;br&gt;den föreslagna regleringen men anser att den bör kompletteras med en&lt;br&gt;bestämmelse om att pensionsmedlen skall utformas med syfte att place-&lt;br&gt;ringarna - med rimliga säkerhetsantaganden - skall ge en långsiktig av-&lt;br&gt;kastning och värdetillväxt som motsvarar vad som gäller i genomsnitt för&lt;br&gt;annat pensionskapital i samhället. Flera, däribland Karlshamns och Lin-&lt;br&gt;köpings kommuner samt Landstingsförbundet betonar att god sed på fi-&lt;br&gt;nansmarknaden bör vara vägledande även för medelsförvaltningen i&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hur föreskrifterna skall utformas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har framgått skall förvaltning av pensionsmedlen liksom&lt;br&gt;övrig medelsförvaltning ske på ett sådant sätt att krav på god avkastning&lt;br&gt;och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Vidare bör medlen inte riske-&lt;br&gt;ras genom placeringar som är tveksamma eller svårbedömda från rättslig&lt;br&gt;synpunkt eller som fordrar sådana specialkunskaper som kommunerna&lt;br&gt;och landstingen kan ha svårt att leva upp till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta måste enligt regeringens mening vissa grundprinciper för&lt;br&gt;förvaltningen av pensionsmedel regleras, eftersom förvaltningen av pen-&lt;br&gt;sionsmedel är komplex och inrymmer vissa förutsättningar som inte gäl-&lt;br&gt;ler övrig medelsförvaltning. En sådan förutsättning är att de kommunala&lt;br&gt;avtalspensionerna är långsiktiga åtaganden där fullmäktige måste bedö-&lt;br&gt;ma när och hur mycket som skall infrias i form av framtida avtalspensio-&lt;br&gt;ner. En exakt koppling till de avsatta medlens volymmässiga ökningar av&lt;br&gt;åtagandet saknas. Den övriga medelsförvaltningen omfattar i princip pla-&lt;br&gt;cering i olika tillgångsslag. I förvaltningen av pensionsförpliktelser in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ryms dessutom möjligheten att återlåna medlen för att använda till in-&lt;br&gt;vesteringar i den egna kommunen eller landstinget eller för att amortera&lt;br&gt;skulder. Dessa förutsättningar måste beaktas särskilt vid utformningen av&lt;br&gt;föreskrifter för förvaltningen av pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret har uttryckt farhågor för att dessa möjligheter inte&lt;br&gt;tillräckligt beaktar de krav på säkerhet och avkastning som skall gälla för&lt;br&gt;medel placerade i värdepapper. Det får enligt regeringens mening förut-&lt;br&gt;sättas att vaije kommun eller landsting själv kan göra de avvägningar&lt;br&gt;avseende utnyttjandet av pensionsavsättningama som är mest lämpliga&lt;br&gt;för att uppfylla de framtida pensionsåtagandena. Regeringen avser att&lt;br&gt;följa denna fråga noga och vid behov överväga en stramare reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuners och landstings föreskrifter om pensionsmedelsförvaltning&lt;br&gt;bör utgå från vad som kan anses vara god sed på finansmarknaden. Erfa-&lt;br&gt;renheterna av finanskrisen har gjort att Finansinspektionen tydligt marke-&lt;br&gt;rar styrelsernas ansvar för kapitalförvaltningen i de företag och andra&lt;br&gt;verksamheter som inspektionen följer. Dessa erfarenheter bör även i till-&lt;br&gt;lämpliga delar kunna utnyttjas när kommuner och landsting skall bygga&lt;br&gt;upp en långsiktig medelsförvaltning. Även om beskattningsrätten ytterst&lt;br&gt;garanterar kommunernas möjligheter att infria sina åtaganden så är det&lt;br&gt;regeringens mening att fullmäktige måste se till att medel finns tillgäng-&lt;br&gt;liga när förpliktelserna skall infrias. Fullmäktige i kommuner och lands-&lt;br&gt;ting bör därför fatta beslut som innebär att medelsförvaltningen skall&lt;br&gt;följa mycket preciserade regler som i tillämpliga delar utgår från god sed&lt;br&gt;på finansmarknaden (jfr avsnitt 4.3). Intresseorganisationer som Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Landstingsförbundet liksom revisionsorganisa-&lt;br&gt;tioner och andra auktoritativa organ har en viktig roll vid tolkning av vad&lt;br&gt;begreppet god sed på finansmarknaden kan innebära och för utvecklingen&lt;br&gt;av praxis för pensionsmedelsförvaltningen i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktiges föreskrifter bör tas in i ett placeringsreglemente där en&lt;br&gt;strategi för förvaltningen och hur åtagandena för pensionsförpliktelsema&lt;br&gt;skall täckas läggs fast. Ett reglemente är nödvändigt för fullmäktiges&lt;br&gt;styrning oavsett om förvaltningen sker genom en extern förvaltare eller i&lt;br&gt;egen regi. Begränsning och fastställande av tillåten risk i medelsförvalt-&lt;br&gt;ningen är därvid en viktig del. Det är även viktigt att placeringsstrategi&lt;br&gt;och reglemente anpassas till de åtaganden som gjorts och att man följer&lt;br&gt;upp resultatet av placeringarna på ett rättvisande sätt. Principerna för att&lt;br&gt;utvärdera resultatet styr indirekt inriktningen på kapitalförvaltningen och&lt;br&gt;bör därför ingå som en del i ett sådant reglemente. Inledningsvis bör kla-&lt;br&gt;ras ut vem som skall utvärdera kapitalförvaltningen. Det övergripande&lt;br&gt;ansvaret ligger på fullmäktige medan vissa frågor ankommer på eller kan&lt;br&gt;delegeras till styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redovisade kriterierna för pensionsmedelsförvaltningen skall upp-&lt;br&gt;fattas som statens minimikrav för vad som skall betraktas som en an-&lt;br&gt;svarsfull förvaltning. Förslaget innebär att kommuner och landsting själ-&lt;br&gt;va skall fastställa alla erforderliga regler och riktlinjer för sin medelsför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtning. Med förslaget ges förutsättningar för varje enskild kommun och&lt;br&gt;landsting att anpassa regelverket till volymen och strategin för den egna&lt;br&gt;pensionsmedelsförvaltningen, kommunens eller landstingets egen kom-&lt;br&gt;petens beträffande olika tillgångsslag och emittenter samt kompetensen&lt;br&gt;hos en eventuell extern kapitalförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1996 års ekonomiska vårpropositionen (1995/96:150&lt;br&gt;s. 189) uttalat att de medel som kan komma att byggas upp för framtida&lt;br&gt;pensioner i huvudsak bör användas inom den offentliga sektorn, bl.a. för&lt;br&gt;att finansiera kommunala investeringar. Mot bakgrund av den place-&lt;br&gt;ringsinriktning som kommuner och landsting väntas välja ser regeringen&lt;br&gt;nu inget skäl att särskilt reglera att pensionsmedel skall placeras i offent-&lt;br&gt;lig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således inte några detaljerade regler som begränsar&lt;br&gt;kommuners och landstings möjligheter att placera i vissa tillgångsslag.&lt;br&gt;Förslagen är i stället uppbyggda så att krav ställs på fullmäktigeförsam-&lt;br&gt;lingama att fatta vissa beslut som är avgörande för att medelsförvaltning-&lt;br&gt;en skall ske på ett säkert sätt. Att de ekonomiska förutsättningarna skiljer&lt;br&gt;sig mellan kommunerna bör på detta sätt kunna avspeglas i olika place-&lt;br&gt;ringsreglementen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskbegränsning och avkastningskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåning samt placering av likvida medel är förknippat med osäkerhet&lt;br&gt;och risk. I syfte att begränsa olika risker skall fullmäktige enligt rege-&lt;br&gt;ringen precisera tillåten risk i förvaltningen av medel avsedda för pen-&lt;br&gt;sionsförpliktelser. De risker som avses är finansiella risker såsom kre-&lt;br&gt;ditrisker, ränterisker, likviditetsrisker, kursrisker, valutarisker och risker&lt;br&gt;förknippade med derivat. I riskbegränsningen ingår bl.a. att fastställa&lt;br&gt;begränsningar för olika tillgångsslag, maximera löptider och att ange&lt;br&gt;tillåtna emittenter enligt god sed på finansmarknaden. Vaije kommun och&lt;br&gt;landsting bör vid beslutet om tillgångsslag ta hänsyn till sin kunskap om&lt;br&gt;placeringsverksamhet och därmed förmågan att styra riskerna i en egen&lt;br&gt;eller extern förvaltares placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur olika risker skall begränsas får fullmäktige själv besluta. Någon&lt;br&gt;precisering av begreppet föreslås inte utan vägledning får hämtas från&lt;br&gt;lagstiftningen inom Finansinspektionens område. Principerna för match-&lt;br&gt;ning och diversifiering bör därvid vara vägledande vid fastställande av&lt;br&gt;riskbegränsningama och utgöra utgångspunkten för vaije kommuns och&lt;br&gt;landstings placeringsstrategi (jfr avsnitt 4.3). Principerna är centrala när&lt;br&gt;det gäller att få en väl fungerande kapitalförvaltning såvitt avser det sub-&lt;br&gt;stantiella innehållet. Genom en omsorgsfull riskspridning minskar även&lt;br&gt;risken att kommunen eller landstinget får ett avgörande ägarinflytande i&lt;br&gt;aktiebolag till följd av placering av pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avkastningskrav måste ställas mot de marknadsmässiga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna att uppnå en viss avkastning till en given risknivå. Ett sätt att&lt;br&gt;formulera ett avkastningskrav är därmed att sätta det i relation till något&lt;br&gt;index över utvecklingen på marknaden eller det utfall som andra placera-&lt;br&gt;re uppnår. Kommuner och landsting måste även beakta att det finns ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtagande om uppräkning av pensionsskulden enligt avtal och etablerade&lt;br&gt;försäkringstekniska grunder. Samtidigt som kommuner och landsting&lt;br&gt;skall försöka få så god avkastning på sina placerade medel som möjligt&lt;br&gt;skall dessa placeras så att regleringen i 8 kap. 2 § kommunallagen tillgo-&lt;br&gt;doses.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Uppföljning och kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fullmäktiges föreskrifter skall det anges hur&lt;br&gt;uppföljning och kontroll av förvaltningen av pensionsmedel skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget. Kammarrätten i Sundsvall anger att begreppet uppföljning före-&lt;br&gt;faller oprecist och inte bör användas i lagtext. Några, däribland Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Komrev AB och Föreningen Sveriges Kommmunalekonomer,&lt;br&gt;anser att den närmare utformningen av redovisningen av pensionsmedels-&lt;br&gt;förvaltningen bör vara en uppgift för Rådet för kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning av pensionsmedelsförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har ett ansvar för uppföljning och kontroll av hela den&lt;br&gt;kommunala verksamheten och således även för medelsförvaltningen. Av&lt;br&gt;3 kap. 15 § kommunallagen framgår att fullmäktige skall besluta om om-&lt;br&gt;fattningen av och formerna för redovisningen av ett uppdrag som full-&lt;br&gt;mäktige lämnat. Fullmäktige skall således ta ställning till hur uppfölj-&lt;br&gt;ningen skall ske och vilka rutiner och kontroller som bör finnas. Full-&lt;br&gt;mäktige kan överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att inom de ra-&lt;br&gt;mar som fullmäktige har angivit fastställa närmare instruktioner om des-&lt;br&gt;sa rutiner och kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika former av placeringsstrategi förutsätter olika former av uppfölj-&lt;br&gt;ning och kontroll och förutsättningarna varierar mellan kommuner re-&lt;br&gt;spektive landsting och över tiden. Hur uppföljningen av pensionsmedels-&lt;br&gt;förvaltningen skall ske ankommer därför på fullmäktige att besluta om.&lt;br&gt;Av den nu föreslagna regleringen bör det för tydlighets skull uttryckligen&lt;br&gt;framgå att det är en uppgift för fullmäktige att föreskriva hur uppföljning&lt;br&gt;och kontroll av förvaltningen skall ske. Motivet är att uppföljning och&lt;br&gt;kontroll är styrande för förvaltningen och att kommuner och landsting&lt;br&gt;måste ha möjlighet att utvärdera resultatet av pensionsmedelsförvaltning-&lt;br&gt;en i förhållande till fastställt placeringsreglemente. Av uppföljningen bör&lt;br&gt;framgå om pensionsmedelsförvaltningen har skett i enlighet med princi-&lt;br&gt;perna om god avkastning och betryggande säkerhet och att medlen inte&lt;br&gt;använts på ett sätt som står i strid med den kommunala kompetensen en-&lt;br&gt;ligt kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om kapitalförvaltningen har lagts ut på en extern förvaltare&lt;br&gt;eller hanteras i egen regi så har styrelsen ansvaret för att resultatet utvär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deras. Utvärderingen kan ske internt i kommunen eller läggas ut externt.&lt;br&gt;Styrelsen måste därvid se till att placeringsverksamhet och utvärderings-&lt;br&gt;verksamhet utförs av oberoende funktioner. Uppföljningen av resultatet&lt;br&gt;av den egna medelsförvaltningen bör resultera i att en avstämning regel-&lt;br&gt;bundet sker mot fastställt avkastningskrav och begränsning av risker. En&lt;br&gt;ingående utvärdering av placeringsverksamheten bör ske minst en gång&lt;br&gt;per år. I samband med detta bör styrelsen överväga om en omprövning av&lt;br&gt;föreskrifterna för pensionsmedelsförvaltningen skall föreslås fullmäktige&lt;br&gt;(se avsnitt 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningen av pensionsmedelsförvaltningen tjänar flera syften. Ut-&lt;br&gt;över uppföljning inom den egna kommunen eller landstinget måste&lt;br&gt;kommuner och landsting kunna lämna erforderliga uppgifter for statens&lt;br&gt;uppföljning av pensionsmedelsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intern kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av intern kontroll av pensionsmedelsförvaltningen ökar i takt&lt;br&gt;med att allt större belopp avsätts for pensioner. Regeringen anser att den&lt;br&gt;nuvarande intemkontrollen behöver anpassas dels till den väntade vo-&lt;br&gt;lymmässiga ökningen av den långsiktiga medelsförvaltningen, dels till att&lt;br&gt;fler instrument och emittenter kan väntas tillkomma de närmaste åren.&lt;br&gt;Fullmäktiges och styrelsens ansvar for att skydda kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget mot förluster i medelsförvaltningen utövas dels genom ett tydligt&lt;br&gt;placeringsreglemente, dels genom en väl fungerande intern kontroll. Den&lt;br&gt;interna kontrollen är en nödvändig förutsättning för att säkerställa att&lt;br&gt;förvaltningen bedrivs under betryggande säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 7 § kommunallagen finns ett generellt krav på intern kontroll&lt;br&gt;av den verksamhet som bedrivs i styrelser och nämnder. Regeringen an-&lt;br&gt;ser att det finns anledning att tydliggöra kraven på intern kontroll av pen-&lt;br&gt;sionsmedelsforvaltning. En intern kontroll av pensionsmedelsförvalt-&lt;br&gt;ningen förutsätter att det finns erforderliga system och rutiner for in-&lt;br&gt;struktioner, rapporter och uppföljning, ansvarsfördelning i organisatio-&lt;br&gt;nen, inventering av tillgångar, redovisning och säkerhetsanalyser. I full-&lt;br&gt;mäktiges föreskrifter om pensionsmedelsförvaltningen bör därför kraven&lt;br&gt;på kontroll anges. Fullmäktige bör bl.a. förvissa sig om att styrelsen ut-&lt;br&gt;formar instruktioner for kontroll av att reglerna för placeringsrisker så-&lt;br&gt;som kredit- och motpartsrisker, marknadsrisker och likviditetsrisker följs&lt;br&gt;liksom instruktioner för de operativa riskerna. Vägledning for den interna&lt;br&gt;kontrollen av medelsförvaltningen kan sökas i de allmänna råd som ut-&lt;br&gt;färdas av Finansinspektionen i arbetet med att utveckla en effektiv intern&lt;br&gt;kontroll för aktörerna på finansmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av årsredovisningen bör framgå i vilka tillgångsslag som pensionsmed-&lt;br&gt;len har placerats, vilken avkastning som uppnåtts och hur medlen för-&lt;br&gt;valtats vid återlåning av pensionsmedlen till kommunen eller landstinget.&lt;br&gt;Kommuner och landsting bör därför redovisa uppgifter om pensionsme-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsförvaltningen i en not till årsredovisningen och kommentera denna i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen. En sådan redovisning bör tjäna syftet att säker-&lt;br&gt;ställa att pensionsmedelsförvaltningen i kommuner och landsting följer&lt;br&gt;god sed på finansmarknaden och ge förutsättningar för en demokratisk&lt;br&gt;kontroll. Tillgångsslagen i värdepappersportföljen kan i en sidoordnad&lt;br&gt;redovisning lämpligen anges till marknadsvärde för att bl.a. möjliggöra&lt;br&gt;en avstämning mot placeringsreglementet och jämförelse av avkastning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör vara en uppgift som ankommer på Rådet&lt;br&gt;för kommunal redovisning att lämna rekommendationer till kommuner&lt;br&gt;och landsting om hur extemredovisningen av pensionsmedelsförvalt-&lt;br&gt;ningen närmare bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Kommunal revision&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vid revision av pensionsmedelsförvalt-&lt;br&gt;ningen bör de förtroendevalda revisorernas ställning stärkas genom&lt;br&gt;medverkan av sakkunniga med särskild sakkunskap om medelsför-&lt;br&gt;valtning. Den närmare utformningen av kraven på revision bör an-&lt;br&gt;komma på Utredningen om översyn av den kommunala revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot utredningens bedömning. Några, däribland Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Komrev AB, Linköpings, Tierps, Skellefteå och Örkelljunga&lt;br&gt;kommuner har särskilt betonat vikten av att de förtroendevalda revisorer-&lt;br&gt;na har stöd av sakkunniga med särskild sakkunskap om medelsförvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Förtroendevalda revisorer är en-&lt;br&gt;ligt 9 kap. kommunallagen ansvariga för revisionen. De förtroendevalda&lt;br&gt;kan ha sakkunniga till sin hjälp. Med några undantag är de sakkunniga&lt;br&gt;inte auktoriserade revisorer. I den lagstiftning som styr medelsförvalt-&lt;br&gt;ningen på den privata sektorn föreskrivs att revisionen skall ske av aukto-&lt;br&gt;riserade revisorer. Finansinspektionen utövar tillsyn och har i många fall&lt;br&gt;rätt att utse revisorer hos dem som ansvarar för förvaltning av pensions-&lt;br&gt;medel på den privata sektorn. Någon motsvarighet finns inte för den&lt;br&gt;kommunala revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsförvaltningen förutsätter i sig särskild sakkunskap om de in-&lt;br&gt;strument m.m. som finns på marknaderna. Pensionsförvaltningen är&lt;br&gt;dessutom långsiktig vilket ökar komplexiteten. Det är inte tillräckligt att&lt;br&gt;ställa krav på auktorisation för att säkerställa att revisorn själv har sär-&lt;br&gt;skild sakkunskap om medelsförvaltning. Många auktoriserade revisions-&lt;br&gt;byråer har experter på medelsförvaltning varav en del är auktoriserade&lt;br&gt;revisorer medan andra är experter med särskild sakkunskap i kapitalför-&lt;br&gt;valtning. Regeringen menar dock att de förtroendevalda revisorernas&lt;br&gt;ställning behöver stärkas genom att fullmäktige i större utsträckning än&lt;br&gt;vad som hittills varit fallet säkerställer att de revisorer som skall granska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medelsförvaltningen har tillgång till erforderlig kunskap och erfarenhet&lt;br&gt;för denna specifika granskningsuppgift. Sådan kunskap kan behöva skaf-&lt;br&gt;fas externt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att regeringen beslutat om en översyn av den kom-&lt;br&gt;munala revisionen och att balanskravet inte kommer att träda i kraft förr-&lt;br&gt;än år 2000 anser regeringen att det nu inte är motiverat att utforma kra-&lt;br&gt;ven på revisionen av pensionsmedelsförvaltningen. Utredningen om&lt;br&gt;översyn av den kommunala revisionen har i uppdrag att se över hela den&lt;br&gt;kommunala revisionen vari även revisionen av pensionsmedelsförvalt-&lt;br&gt;ningen ingår (dir. 1997:56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i kommunallagen, såvitt avser förvaltning av medel for pen-&lt;br&gt;sionsförpliktelser, föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. Den föreslag-&lt;br&gt;na ändringen får bölja tillämpas senare än den 1 januari 1999, dock se-&lt;br&gt;nast avseende räkenskapsåret 2000. Reglerna for förvaltning av pen-&lt;br&gt;sionsmedel sammanhänger med införandet av ett lagreglerat balanskrav&lt;br&gt;för kommuner och landsting år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om förvaltning av medel for pensionsförpliktelser avser att sä-&lt;br&gt;kerställa att fullmäktige tar beslut så att förvaltningen sker på ett betryg-&lt;br&gt;gande sätt. Regeringen bedömer att förslaget kommer att innebära att&lt;br&gt;interna rutiner och kontroller i vissa fall måste byggas ut i kommuner och&lt;br&gt;landsting. Avsikten med förslaget är dock att riskerna i medelsförvalt-&lt;br&gt;ningen skall minskas och därmed även framtida kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Medelsförvaltning i Bilaga i&lt;br&gt;kommuner och landsting (SOU 1997:78)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt att infora detaljerade statliga regler om hur&lt;br&gt;medelsförvaltningen skall hanteras i kommuner och landsting. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för ett sådant regelverk skulle t.ex. kunna vara den lagstiftning&lt;br&gt;som gäller för försäkringsbolag. Utredningen förordar emellertid att reg-&lt;br&gt;leringen av förvaltningen av pensionsmedel i kommuner och landsting&lt;br&gt;skall bygga på principen om kommunal självstyrelse och avstår därför&lt;br&gt;från att lägga förslag om detaljregler. I stället inriktas förslagen på att öka&lt;br&gt;förutsättningarna för de kommunalt förtroendevalda att ta ett aktivt an-&lt;br&gt;svar genom att de åläggs att fatta beslut om centrala frågor såsom riskni-&lt;br&gt;vån i förvaltningen av pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens bedömningar och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslår att lagregleringen av pensionsmedelsförvaltningen i&lt;br&gt;kommuner och landsting skall utformas så att den stärker den kommu-&lt;br&gt;nala självstyrelsen. Det bör ske genom en precisering av nuvarande lag-&lt;br&gt;stiftning men ramlagsprincipen i kommunallagen bör tillämpas även när&lt;br&gt;det gäller pensionsmedelsförvaltningen. Det bör inte i lag föreskrivas att&lt;br&gt;preciseringarna även skall gälla för övrig medelsförvaltning i kommuner&lt;br&gt;och landsting. Det bör i stället ankomma på respektive kommun och&lt;br&gt;landsting att bedöma i vilken utsträckning reglerna bör tillämpas för den&lt;br&gt;övriga medelsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det i lag införs en ny bestämmelse som anger&lt;br&gt;att för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelsema skall&lt;br&gt;fullmäktige meddela särskilda föreskrifter. Dessa skall omprövas minst&lt;br&gt;en gång per år. I föreskrifterna skall anges hur medlen skall förvaltas.&lt;br&gt;Därvid skall tillåten risknivå vid placering av medlen fastställas. Vidare&lt;br&gt;skall anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den placeringsinriktning som kommuner och lands-&lt;br&gt;ting väntas välja bedömer utredningen att det inte finns behov av att sär-&lt;br&gt;skilt reglera att pensionsmedel skall placeras i offentlig sektor. Det finns&lt;br&gt;dock anledning för staten att följa medelsförvaltningen i kommuner och&lt;br&gt;landsting för att se om utvecklingen motiverar att staten framöver beslu-&lt;br&gt;tar om ändrade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuners och landstings föreskrifter om pensionsmedelsförvaltning&lt;br&gt;bör i tillämpliga delar utgå från god sed på finansmarknaden. De övervä-&lt;br&gt;ganden om begränsning av och fastställande av tillåten risknivå i medels-&lt;br&gt;förvaltningen som finns redovisade i detta betänkande bör utgöra ut-&lt;br&gt;gångspunkter för fullmäktiges beslut om föreskrifter om pensionsmedels-&lt;br&gt;förvaltningen. Riskbegränsningen bör följa matchningsprincipen och&lt;br&gt;diversifieringsprincipen. Tillåten risknivå bör begränsas för kreditrisk,&lt;br&gt;ränterisk, likviditetsrisk och valutarisk. Oavsett om medelsförvaltningen&lt;br&gt;har lagts ut på en extern förvaltare eller hanteras i egen regi bör resultatet&lt;br&gt;utvärderas av fullmäktige och styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kominer att finnas ett behov av att utveckla hur begreppet god sed&lt;br&gt;på finansmarknaden bör tillämpas for pensionsmedelsförvaltningen i&lt;br&gt;kommuner och landsting. Utredningen erfar att Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet och Landstingsförbundet kommer att inleda ett sådant utveck-&lt;br&gt;lingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande medelsförvaltning förutsätter enligt utredningens&lt;br&gt;bedömning en god intern kontroll. Detta kräver att det finns erforderliga&lt;br&gt;system och rutiner för instruktioner, rapporter och uppföljning, ansvars-&lt;br&gt;fördelning i organisationen, inventering av tillgångar, redovisning och&lt;br&gt;säkerhetsanalyser. Utredningen framhåller att kommuner och landsting&lt;br&gt;ges vägledning i de allmänna råd som utfärdas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att vid revision av pensionsmedelsförvaltningen&lt;br&gt;skall de förtroendevalda revisorernas ställning stärkas genom medverkan&lt;br&gt;av sakkunniga med särskild sakkunskap om medelsförvaltning. Den&lt;br&gt;närmare utformningen av kraven på revision bör ankomma på utredning-&lt;br&gt;en om översyn av den kommunala revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen bedömer att redovisning och uppföljning av pensionsme-&lt;br&gt;delsförvaltningen bör utformas så att den ger goda förutsättningar för&lt;br&gt;utvärdering och demokratisk kontroll. Vidare bör redovisningen ske så&lt;br&gt;att staten kan erhålla underlag för en regelbunden uppföjning. En sam-&lt;br&gt;manställning av pensionsmedelsförvaltningen bör redovisas i en not till&lt;br&gt;årsredovisningen och kommenteras i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering av lagstiftningen bör ske senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall finnas förtroende för pensionsskuldsberäkningen och&lt;br&gt;dess koppling till balanskravet är det enligt utredningens bedömning&lt;br&gt;nödvändigt att säkerställa att den pensionsskuld som redovisas i balans-&lt;br&gt;räkningen är beräknad i enlighet med fastställda grunder och etablerade&lt;br&gt;aktuariella principer. Utredningen har erfarit att Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet och Landstingsförbundet har inlett ett arbete för att säkerställa&lt;br&gt;detta och mot den bakgrunden föreslår utredningen inte någon ytterligare&lt;br&gt;åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsmedelsförvaltningen för verksamheten i bolagen bör även&lt;br&gt;fortsättningsvis i tillämpliga delar följa de regelverk som gäller på den&lt;br&gt;privata sektom för respektive pensionsplan. Om några år bör en uppfölj-&lt;br&gt;ning göras av om reglerna om pensionsmedelsförvaltning i sig påverkar&lt;br&gt;kommunernas val av verksamhetsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de särskilda direktiv som riktas till samtliga utredningar&lt;br&gt;gör utredningen följande bedömningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Utredningens förslag kommer inte att leda till regionalpolitiska kon-&lt;br&gt;sekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Utredningens förslag kommer indirekt i någon mån att främja jäm-&lt;br&gt;ställdheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Direktiven till samtliga kommittéer om att pröva offentliga åtaganden&lt;br&gt;är inte tillämpliga. Utredningens förslag syftar till att skapa bättre för-&lt;br&gt;utsättningar för kommuner och landsting att täcka framtida utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag bygger främst på överväganden om hur pensions-&lt;br&gt;medlen bör förvaltas i kommuner och landsting. En allmän utgångspunkt&lt;br&gt;är att kommuner och landsting skall ha rätt att återlåna pensionsmedlen&lt;br&gt;för att finansiera investeringar i den egna kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ingående studerat vad som är god sed på finansmark-&lt;br&gt;naden. God sed framgår av gällande lagstiftning och de föreskrifter och&lt;br&gt;allmänna råd som utfärdas av Finansinspektionen samt den bästa till-&lt;br&gt;lämpningen på marknaden. Enligt utredningens bedömning bör pen-&lt;br&gt;sionsmedelsförvaltningen i kommuner och landsting ske på ett sätt som i&lt;br&gt;tillämpliga delar överensstämmer med god sed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central princip är att medelsförvaltningen skall anpassas till syftet&lt;br&gt;med sparandet. För att det skall vara möjligt i praktiken anser utredning-&lt;br&gt;en att pensionsmedelsförvaltningen skall ske åtskilt från annan medels-&lt;br&gt;förvaltning och att särskilda föreskrifter skall utfärdas för pensionsme-&lt;br&gt;delsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsreglementet bör bygga på matchningsprincipen som innebär&lt;br&gt;att placeringsinriktningen skall anpassas efter de åtaganden som gjorts&lt;br&gt;om utbetalningar och diversifieringsprincipen som innebär att riskerna&lt;br&gt;skall spridas genom att värdepappersportföljen innehåller ett flertal till-&lt;br&gt;gångslag och emittenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella riskerna skall begränsas så att de står i proportion mot&lt;br&gt;den förväntade avkastningen. Fullmäktige skall precisera riskbegräns-&lt;br&gt;ningen så att det aldrig är någon tveksamhet om vad som är tillåtna pla-&lt;br&gt;ceringar. Därmed finns möjlighet att följa upp att placerarna följer reg-&lt;br&gt;lementet och utkräva ansvar i de fall överträdelser sker. Eftersom resul-&lt;br&gt;tatet av förvaltningen skall utvärderas mot det gällande placeringsregle-&lt;br&gt;mentet är placerarnas uppgift att skapa bästa möjliga avkastning inom de&lt;br&gt;givna ramarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I att begränsa de finansiella riskerna ingår att reglera fördelningen på&lt;br&gt;tillgångsslag, vilka emittenter som är tillåtna och att fastställa krav på&lt;br&gt;diversifiering av innehaven mellan olika emittenter. Utredningen fram-&lt;br&gt;håller att en vägledning för hur olika emittenter bör rangordnas när det&lt;br&gt;gäller kreditrisk och likviditetsrisk framgår av lagstiftningen på området,&lt;br&gt;t.ex. försäkringsrörelselagen. Vidare skall fastställas i vilken utsträckning&lt;br&gt;placeringar får ske i utländska tillgångar och hur stor valutarisk som far&lt;br&gt;tas. Dessutom skall rätten att använda derivat regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen avråder kommuner och landsting från att lägga in regio-&lt;br&gt;nalpolitiska aspekter i valet av emittenter. Genom att särskilt gynna pla-&lt;br&gt;ceringar i det egna landstinget eller kommunen ökar risken för att me-&lt;br&gt;delsförvaltningen inte enbart syftar till god avkastning och betryggande&lt;br&gt;säkerhet utan också blir ett sätt att bedriva näringspolitik. Det finns också&lt;br&gt;risk för att kommunen skulle bryta mot bestämmelsen om likställighets-&lt;br&gt;principen i kommunallagen som föreskriver att alla kommunmedlemmar&lt;br&gt;skall behandlas lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för utvärderingen av resultatet av förvaltningen bör fast-&lt;br&gt;ställas i förväg. Det index eller motsvarande som används bör innehålla&lt;br&gt;sådana värdepapper som är tillåtna enligt det egna placeringsreglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuellt kan utvärderingen även göras mot ett avkastningskrav som&lt;br&gt;fastställts utifrån syftet med sparandet. Det kan t.ex. vara uppräkningen&lt;br&gt;av pensionsskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktiges och styrelsens ansvar för att skydda kommunen eller&lt;br&gt;landstinget mot förluster till följd av misstag eller oegentligheter utövas&lt;br&gt;med en genomtänkt och väl fungerande intern kontroll. Utredningen me-&lt;br&gt;nar att intern kontroll kommer att bli ännu viktigare än tidigare för att&lt;br&gt;undvika förluster när den långsiktiga medelsförvaltningen ökar i omfatt-&lt;br&gt;ning. Intern kontroll skall säkerställa att det finns system och rutiner som&lt;br&gt;förebygger risken för misstag och oegentligheter. I intern kontrollen in-&lt;br&gt;går bl.a. att det skall finnas skriftliga instruktioner och att erforderliga&lt;br&gt;avstämningar sker av funktioner som är oberoende av dem som avstäm-&lt;br&gt;ningen gäller. Ett exempel på detta är att man skiljer mellan &amp;quot;front-&lt;br&gt;office&amp;quot; och &amp;quot;back-office&amp;quot;. Vidare ingår i intern kontrollen att göra säker-&lt;br&gt;hetskontroller av datorsystemens hård- och mjukvaror.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underlag för överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Politiska beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens väntas i juni 1997 besluta om att införa ett balanskrav som&lt;br&gt;innebär att budgeten i vaije kommun och landsting skall vara i balans.&lt;br&gt;Enligt regeringens förslag i 1997 års ekonomiska vårproposition skall&lt;br&gt;balanskravet börja tillämpas från och med år 2000. Pensionsmedlen skall&lt;br&gt;redovisas enligt den blandade modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit att en lag om kommunal redovisning skall&lt;br&gt;införas den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt råd för kommunal redovisning skall bildas av regeringen,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala kompetensen finns reglerad i kommunallagen. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser sätter vissa gränser för medelsförvaltningen i kommuner&lt;br&gt;och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-rätten reglerar att det skall finnas en fri rörlighet för kapital och&lt;br&gt;tjänster vilket påverkar möjligheterna att styra placeringen av medel till&lt;br&gt;värdepapper som emitterats i vissa länder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansiella effekter av balanskravet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har uppdragit till KPA att göra prognoser av hur pen-&lt;br&gt;sionsskulden för de kommunala avtalspensionerna kommer att utvecklas&lt;br&gt;fram till 2030-talet. Beräkningarna visar att pensionsskulden kan väntas&lt;br&gt;uppgå till ca 150 miljarder kr år 2010 och ca 450 miljarder kr år 2030.&lt;br&gt;Huvuddelen av pensionsskulden kommer att avse anställda i kommuner.&lt;br&gt;År 2010 väntas 100 miljarder kr av pensionsskulden belasta kommunerna&lt;br&gt;och 50 miljarder kr landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet har gjort be-&lt;br&gt;dömningar av hur stor del av pensionsskulden som kommer att förvaltas i&lt;br&gt;värdepappersportföljer respektive hur stor del som kommer att återlånas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till den egna kommunen eller landstinget. Sammantaget bedömmer för-&lt;br&gt;bunden att ca 40-60 miljarder kr kommer att vara placerade i värdepap-&lt;br&gt;persportföljer år 2010. Utredningen har noterat att bedömningarna är&lt;br&gt;känsliga för vilka antaganden som görs bl.a. om investeringsutvecklingen&lt;br&gt;i kommuner och landsting och att de får ses som en ganska grov upp-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Former för att säkra pensionsåtaganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det kollektivavtal om pensioner som gäller för anställda i förvaltningar&lt;br&gt;och nämnder i kommuner och landsting är ett förmånsbestämt system.&lt;br&gt;För anställda i kommunala och privata bolag och i staten tillämpas ett&lt;br&gt;flertal kollektivavtal. Gemensamt för många av avtalen är att de innehål-&lt;br&gt;ler både förmånsbestämda och avgiftsbestämda komponenter. Hur pen-&lt;br&gt;sionsåtagandena skall säkras och pensionsmedlen skall placeras styrs&lt;br&gt;dels av kollektivavtalen dels av gällande lagstiftning. Motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser finns inte för de anställda i kommuner och landsting, exkl&lt;br&gt;bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättslig reglering - god sed&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det finns en omfattande lagstiftning som reglerar finans- och försäk-&lt;br&gt;ringsmarknadema. Lagstiftningen har endast en begränsad direkt till-&lt;br&gt;lämpning för kommuner och landsting men indirekt har lagstiftningen&lt;br&gt;stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av lagstiftningen syftar bl.a. till att utfösta pensionsförmåner&lt;br&gt;skall infrias. Dit hör t.ex. tryggandelagen (1967:531) och försäkringsrö-&lt;br&gt;relselagen (1982:713). Lagstiftningen anger dels administrativa och or-&lt;br&gt;ganisatoriska krav på försäkringsbolagen dels regler för att säkerställa att&lt;br&gt;det finns tillräckligt kapital för att täcka gjorda pensionsåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan lagstiftning inom området syftar bl.a. till att säkerställa stabili-&lt;br&gt;tet och förtroende för finansmarknaden. Exempel på detta är lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder (1990:1114), lagen om värdepappersrörelse (1991:&lt;br&gt;981) och lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (1994:2004).&lt;br&gt;Fonder och bolag som kan komma i fråga för att förvalta kommuners och&lt;br&gt;landstings pensionsmedel berörs av denna lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen utfärdar därutöver föreskrifter och allmänna råd till&lt;br&gt;aktörer på finans- och försäkringsmarknaden. Tillsammans med lagstift-&lt;br&gt;ningen utgör Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd samt&lt;br&gt;bästa tillämpningen vad som är god sed på finansmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslutsproblem vid portföljförvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gör en genomgång av beslutsproblemen vid portfölj förvalt-&lt;br&gt;ning med inriktning på pensionsmedelsförvaltning. Utredningen beskri-&lt;br&gt;ver hur man arbetar med bl.a. portfölj strategier och riskbegränsning på&lt;br&gt;finansmarknaderna i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första uppgiften är att klara ut hur de förvaltade medlen skall an-&lt;br&gt;vändas, vilka ekonomiska åtaganden som finns och vilket avkastnings-&lt;br&gt;krav som ställs på förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa steg är att kartlägga vilka risker som är förknippade med verk-&lt;br&gt;samheten. För pensionsmedelsforvaltning bör aktuariella risker och fi-&lt;br&gt;nansiella risker beaktas. Det finns anledning att särskilt uppmärksamma&lt;br&gt;riskerna med derivat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En optimal placeringsstrategi bör fastställas utifrån ändamålet med&lt;br&gt;förvaltningen och att placeringarna matchas mot åtagandet. Vidare bör&lt;br&gt;värdepapperen i portföljen kombineras utifrån diversifieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avstämning skall göras att placeringsstrategin är förenlig med gäl-&lt;br&gt;lande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter fastställs ett placeringsreglemente där hanteringen av alla fö-&lt;br&gt;rekommande finansiella risker finns reglerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärderingsmodell skall fastställas så att det framgår for placerarna&lt;br&gt;efter vilka kriterier som förvaltningsresultatet kommer att utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;System och rutiner för intern kontroll skall fastställas. Detta är centralt&lt;br&gt;för att undvika misstag och oegentligheter. Intem kontrollen skall bl.a.&lt;br&gt;säkerställa att det finns skriftliga instruktioner som reglerar vad alla be-&lt;br&gt;rörda är behöriga att göra beträffande medelsförvaltningen. Det skall fin-&lt;br&gt;nas organisatoriskt oberoende enheter som följer upp att instruktionerna&lt;br&gt;följs. Ett rapporteringssystem skall finnas som gör att oberoende rappor-&lt;br&gt;törer löpande rapporterar om förvaltningen till styrelsen. Ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen skall göras tydlig. Det fysiska innehavet av värdehandlingar skall&lt;br&gt;inventeras. Innehavet av värdepapper skall redovisas på ett lämpligt sätt&lt;br&gt;så att uppföljningen underlättas. Säkerhetsanalyser skall genomföras som&lt;br&gt;t.ex. syftar till att förebygga brott, dataproblem, störningar i redovisning&lt;br&gt;eller rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sista steget i kedjan är att säkerställa att revisionen håller god kva-&lt;br&gt;litet och det gäller både extern revision och intem revision.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Portfölj förvaltning i kommuner och landsting&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har på utredning-&lt;br&gt;ens uppdrag utfört enkätundersökningar för att kartlägga hur pensions-&lt;br&gt;medelsförvaltningen hanteras i dag i kommuner och landsting. Utred-&lt;br&gt;ningen har även gjort studiebesök och i andra sammanhang diskuterat&lt;br&gt;medelsförvaltningen med politiker och tjänstemän i kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har kunnat konstatera att de rutiner som etablerats för&lt;br&gt;medelsförvaltningen i huvudsak utgår från kortfristig medelsförvaltning&lt;br&gt;och skuldförvaltning. Det är endast ett fåtal kommuner och landsting som&lt;br&gt;har inlett ett långsiktigt sparande för att finansiera framtida pensionsut-&lt;br&gt;betalningar. Ett femtontal kommuner och landsting anlitar externa kapi-&lt;br&gt;talförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner och landsting har särskilda placeringsregler för pen-&lt;br&gt;sionsmedelsförvaltningen. Den främsta skillnaden är i regel att man till-&lt;br&gt;låter aktier i pensionsmedelsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. Förslag till ändring i kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 3 a § skall betecknas 8 kap. 3 b §&lt;br&gt;dels att 8 kap. 3 b § skall beteckna 8 kap. 3 c §&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 8 kap. 3 a §, av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvaltningen av medel avsatta&lt;br&gt;för pensionsförpliktelserna skall&lt;br&gt;fullmäktige meddela särskilda före-&lt;br&gt;skrifter. Dessa skall omprövas&lt;br&gt;minst en gång per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreskrifterna skall anges hur&lt;br&gt;medlen skall förvaltas. Därvid skall&lt;br&gt;tillåten risknivå vid placering av&lt;br&gt;medlen fastställas. Vidare skall&lt;br&gt;anges hur uppföljning och kontroll&lt;br&gt;av förvaltningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Den får dock böija tillämpas&lt;br&gt;senare än den 1 januari 1999, dock senast avseende räkenskapsåret 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet Medelsförvaltning i kommu-&lt;br&gt;ner och landsting (SOU 1997:78) avgetts av Riksrevisionsverket, Statis-&lt;br&gt;tiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Statskontoret, Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret, Finansinspektionen, Konkurrensverket, Riksskatteverket, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Skåne län, Jär-&lt;br&gt;fälla kommun, Stockholms kommun, Nynäshamns kommun, Vallentuna&lt;br&gt;kommun, Tierps kommun, Vingåkers kommun, Linköpings kommun,&lt;br&gt;Gnosjö kommun, Ljungby kommun, Oskarshamns kommun, Gotlands&lt;br&gt;kommun, Karlshamns kommun, Örkelljunga kommun, Malmö kommun,&lt;br&gt;Vellinge kommun, Kävlinge kommun, Laholms kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Lysekils kommun, Arvika kommun, Lekebergs kommun, Kö-&lt;br&gt;pings kommun, Avesta kommun, Borlänge kommun, Hudiksvalls kom-&lt;br&gt;mun, Kramfors kommun, Bräcke kommun, Sorsele kommun, Piteå&lt;br&gt;kommun, Skellefteå kommun, Umeå kommun, Stockholms läns lands-&lt;br&gt;ting, Kalmar läns landsting, Västerbottens läns landsting, Älvsborgs läns&lt;br&gt;landsting, Landstinget Sörmland, Svenska Kommunförbundet, Land-&lt;br&gt;stingsförbundet, Statens löne- och pensionsverk (SPV), Svenska Bankfö-&lt;br&gt;reningen, Komrev, Föreningen Sveriges kommunalekonomer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blom-&lt;br&gt;berg, Andersson, Winberg, Sundström, Johansson, von Sydow, Kling-&lt;br&gt;vall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:52 Förvaltningen av kommu-&lt;br&gt;nala pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55758, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-01-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:07:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0352</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 03:07:51</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KU17</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förvaltningen av kommunala pensionsmedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:52&lt;br/&gt;
Förvaltningen av kommunala pensionsmedel</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:52 Förvaltningen av kommunala pensionsmedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:52&lt;br/&gt;
Förvaltningen av kommunala pensionsmedel</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:52 Förvaltningen av kommunala pensionsmedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:52&lt;br/&gt;
Förvaltningen av kommunala pensionsmedel</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:52 Förvaltningen av kommunala pensionsmedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Tobisson  m.fl. (M, FP, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:52&lt;br/&gt;
Förvaltningen av kommunala pensionsmedel</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:52 Förvaltningen av kommunala pensionsmedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Tobisson  m.fl. (M, FP, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>