<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228725</hangar_id>
 <dok_id>GL0349</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>49</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:49</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>49</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:39</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Staten och trossamfunden grundlagsfrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0349/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0349</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0349</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:49&lt;/h1&gt;
&lt;h4&gt;Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0349/prop_199798__49-1.png" style="width:40pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0349/prop_199798__49-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 december 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa grundlagsändringar för att möjliggöra&lt;br&gt;genomförandet av riksdagens principbeslut om ändrade relationer&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan. I fråga om regeringsformen&lt;br&gt;innebär förslagen att det införs särskilda regler för lagstiftning om&lt;br&gt;Svenska kyrkan och andra trossamfund. Vidare föreslås ändringar i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen som i huvudsak innebär att allmänna&lt;br&gt;handlingar kan förvaras hos Svenska kyrkan även efter relations-&lt;br&gt;ändringen, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna.&lt;br&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 49&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehållsförteckning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen.............................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning....................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens principbeslut......................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Konstitutionell reglering.......................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Nya normgivningsregler............................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Överlämnande av förvaltningsuppgifter....................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Statlig medverkan vid avgiftsbetalning.....................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Statschefens tro.........................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Offentlighet och insyn..........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Handlingsoffentlighet efter år 1999..........................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 De kyrkliga arkiven...................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Författningskommentarer.....................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen........................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen...........25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Remissinstanserna.................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Frågeformulär........................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 18 december 1997.............................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i regeringsformen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Lagtext&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 9-13 övergångsbestämmelserna skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1976:871) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1982:937) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 kap. 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 8 kap. 6 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om trossamfund&lt;br&gt;meddelas i lag. I lag skall också&lt;br&gt;meddelas föreskrifter om grun-&lt;br&gt;derna för Svenska kyrkan som&lt;br&gt;trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stiftande, ändring eller&lt;br&gt;upphävande av sådan lag gäller&lt;br&gt;vad som sägs i 16 § om stiftande&lt;br&gt;av riksdagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Under regeringen lyder Justitiekanslem, Riksåklagaren, de centrala äm-&lt;br&gt;betsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform&lt;br&gt;eller annan lag är myndighet under riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen omtryckt 1994:1483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsuppgift kan över-&lt;br&gt;lämnas till bolag, förening, sam-&lt;br&gt;fällighet, stiftelse eller enskild in-&lt;br&gt;divid. Innefattar uppgiften myn-&lt;br&gt;dighetsutövning, skall det ske&lt;br&gt;med stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsuppgift kan över-&lt;br&gt;lämnas till bolag, förening, sam-&lt;br&gt;fällighet, stiftelse, registrerat&lt;br&gt;trossamfund eller enskild individ.&lt;br&gt;Innefattar uppgiften myndighets-&lt;br&gt;utövning, skall det ske med stöd&lt;br&gt;av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 49&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5,&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med myndighet likställas i&lt;br&gt;detta kapitel riksdagen, kyrko-&lt;br&gt;mötet och beslutande kommunal&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 17 §§ tryckfrihetsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med myndighet likställs i&lt;br&gt;detta kapitel riksdagen och&lt;br&gt;beslutande kommunal försam-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats.&lt;br&gt;Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till&lt;br&gt;vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om&lt;br&gt;handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har justerats av&lt;br&gt;myndigheten eller på annat sätt färdigställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling&lt;br&gt;anses upprättad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som&lt;br&gt;föres fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller&lt;br&gt;införing,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall&lt;br&gt;avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad&lt;br&gt;den hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller&lt;br&gt;expedierats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annat myndighets protokoll&lt;br&gt;och därmed jämförliga anteck-&lt;br&gt;ningar, när handlingen har&lt;br&gt;justerats av myndigheten eller på&lt;br&gt;annat sätt färdigställts, dock ej&lt;br&gt;protokoll hos riksdagens eller&lt;br&gt;kyrkomötets utskott, riksdagens&lt;br&gt;eller kommuns revisorer eller&lt;br&gt;statliga kommittéer eller hos&lt;br&gt;kommunal myndighet i ärende&lt;br&gt;som denna endast bereder till av-&lt;br&gt;görande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annat myndighets protokoll&lt;br&gt;och därmed jämförliga anteck-&lt;br&gt;ningar, när handlingen har&lt;br&gt;justerats av myndigheten eller på&lt;br&gt;annat sätt färdigställts, dock ej&lt;br&gt;protokoll hos riksdagens utskott,&lt;br&gt;riksdagens eller kommuns revi-&lt;br&gt;sorer eller statliga kommittéer&lt;br&gt;eller hos kommunal myndighet i&lt;br&gt;ärende som denna endast bereder&lt;br&gt;till avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1994:1476.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag får föreskrivas att regeringen eller beslutande kommunal för-&lt;br&gt;samling får besluta att allmänna handlingar som hänför sig till&lt;br&gt;myndighets verksamhet, vilken skall övertas av enskilt organ, får&lt;br&gt;överlämnas till det organet för förvaring, om detta behöver hand-&lt;br&gt;lingarna i verksamheten, utan att handlingarna därigenom upphör att&lt;br&gt;vara allmänna. Ett sådant organ skall i fråga om överlämnade&lt;br&gt;handlingar jämställas med myndighet vid tillämpningen av 12-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag får även föreskrivas att&lt;br&gt;regeringen får besluta att all-&lt;br&gt;männa handlingar får över-&lt;br&gt;lämnas till Svenska kyrkan eller&lt;br&gt;någon av dess organisatoriska&lt;br&gt;delar för förvaring, utan att&lt;br&gt;handlingarna därigenom upphör&lt;br&gt;att vara allmänna. Detta gäller&lt;br&gt;handlingar som senast den&lt;br&gt;31 december 1999 har kommit in&lt;br&gt;till eller upprättats hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;myndigheter som har&lt;br&gt;upphört och som har haft upp-&lt;br&gt;gifter som hänför sig till Svenska&lt;br&gt;kyrkans verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Svenska kyrkans beslutande&lt;br&gt;församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 12-16 §§&lt;br&gt;skall Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;organisatoriska delar jämställas&lt;br&gt;med myndighet i fråga om&lt;br&gt;överlämnade handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under år 1995 fattade riksdagen med stor majoritet ett principbeslut om&lt;br&gt;ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80,&lt;br&gt;bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Reformen är förutsatt att träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2000. Med anledning av beslutet bemyndigade&lt;br&gt;regeringen den 21 december 1995 chefen för dåvarande Civil-&lt;br&gt;departementet att tillkalla två kommittéer och två utredare samt ge&lt;br&gt;Riksskatteverket och Kammarkollegiet i uppdrag att utreda vissa frågor&lt;br&gt;beträffande relationsändringen. Vidare har genom regeringsbeslutet ett&lt;br&gt;bemyndigande lämnats att tillkalla ett beredningsorgan för samordning&lt;br&gt;av och insyn i utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet har följande utredningar tillsatts och&lt;br&gt;uppdrag givits:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering med riksdagsman&lt;br&gt;Pär-Axel Sahlberg (s) som särskild utredare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Begravningsverksamhetskommittén med riksdagsman Anders Svärd&lt;br&gt;(c) som ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommittén angående det kyrkliga kulturarvet med f. förbunds-&lt;br&gt;direktören Carl-Eric Lundgren som ordförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utredningen om kyrkans personal och om samfundsstöd med f.d.&lt;br&gt;landshövdingen Görel Bohlin som särskild utredare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Riksskatteverket med uppdrag att överväga formerna för statlig&lt;br&gt;uppbörd av kyrkoavgift samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kammarkollegiet med uppdrag att utreda den kyrkliga egendomen&lt;br&gt;vid en relationsändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet har vidare resulterat i tillsättandet av Stat-&lt;br&gt;kyrkadelegationen som beredningsorganet för samordning och insyn.&lt;br&gt;Delegationen leds av numera chefen för Kulturdepartementet med&lt;br&gt;ärkebiskopen som ersättare. 1 delegationen är samtliga riksdagspartier&lt;br&gt;representerade och där finns också en bred representation från Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Även andra trossamfund än Svenska kyrkan och de berörda&lt;br&gt;fackliga organisationerna finns representerade i delegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten av utredningarna och uppdragen har redovisats i början av&lt;br&gt;april 1997 i följande betänkanden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och trossamfunden, Rättslig reglering (SOU 1997:41),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och trossamfunden, Begravningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1997:42),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och trossamfunden, Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga&lt;br&gt;egendomen och de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och trossamfunden, Svenska kyrkans personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1997:44),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och trossamfunden, Stöd, skatter och finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1997:45),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och trossamfunden, Statlig medverkan vid avgiftsbetalning&lt;br&gt;(SOU 1997:46) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Staten och trossamfunden, Den kyrkliga egendomen (SOU 1997:47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningar av förslagen från utredningarna samt från&lt;br&gt;Riksskatteverket och Kammarkollegiet har publicerats i SOU 1997:55.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandena har varit föremål för en mycket bred remissbehandling.&lt;br&gt;Remissen har delats upp i två delar med olika remisstid, Remiss I och&lt;br&gt;Remiss II. Förslagen i den första delen har till stor del sådan karaktär att&lt;br&gt;de som huvudregel fordrar två beslut av riksdagen med val emellan. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta besvarandet av remissen och hanteringen av&lt;br&gt;remissvaren, har det utarbetats två frågeformulär med olika&lt;br&gt;svarsalternativ. Bilagor för eventuella kommentarer har också tagits&lt;br&gt;fram. Formulären har utarbetats av en referensgrupp som tillsattes av&lt;br&gt;regeringen den 24 oktober 1996 och som har haft till uppgift att biträda&lt;br&gt;med vissa förslag till åtgärder för att underlätta det fortsatta stat-&lt;br&gt;kyrkaarbetet. I gruppen har ingått representanter för Kultur-&lt;br&gt;departementet, Svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsförbund samt Statistiska centralbyrån (SCB).&lt;br&gt;Frågeformulären har underställts Stat-kyrkadelegationen för synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvar i form av ifyllda frågeformulär har överlämnats till SCB för&lt;br&gt;databehandling. SCB har i september och november 1997 publicerat två&lt;br&gt;rapporter med analyser av remissutfallet från Remiss I och Remiss II.&lt;br&gt;Remissyttrandena och en remissammanställning avseende Remiss I samt&lt;br&gt;SCB:s rapporter finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr&lt;br&gt;Ku97/903/Ky).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition behandlas de förslag i betänkandena som avser&lt;br&gt;regeringsformen och tryckfrihetsförordningen, dvs. grundlagsfrågorna.&lt;br&gt;Förslagen har om inte annat anges lämnats av Utredningen om&lt;br&gt;trossamfundens rättsliga reglering. Beträffande förslagen till lag om&lt;br&gt;trossamfund och lag om Svenska kyrkan avser regeringen att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen under våren 1998 i så god tid att de kan beaktas vid&lt;br&gt;riksdagens behandling av detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de olika avsnitten i den fortsatta framställningen hänvisas till&lt;br&gt;frågor som har ställts i det första frågeformuläret till remissinstanserna.&lt;br&gt;För att underlätta läsningen har detta formulär fogats till denna&lt;br&gt;proposition som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skrivelsen Staten och trossamfunden - grundläggande frågor&lt;br&gt;(RegSkr 1997:2), har regeringen inhämtat kyrkomötets yttrande över de&lt;br&gt;förslag som aktualiseras i Remiss I. Kyrkomötet har vid ett extra&lt;br&gt;sammanträde tillstyrkt de förslag som behandlas i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan är&lt;br&gt;förutsatt att träda i kraft den 1 januari 2000. Med hänsyn till de regler&lt;br&gt;som gäller för stiftande av grundlag har det på grund av tidsbrist inte&lt;br&gt;varit möjligt för regeringen att inhämta Lagrådets yttrande över de&lt;br&gt;lagförslag som nu läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Riksdagens principbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det historiska beslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan som riksdagen fattade år 1995 innebar i fråga om konstitutionella&lt;br&gt;frågor följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förs in särskilda regler i regeringsformen om lagstiftning angående&lt;br&gt;Svenska kyrkan och andra trossamfund. Sådana föreskrifter får beslutas i&lt;br&gt;samma ordning som gäller för riksdagsordningens huvudbestämmelser.&lt;br&gt;Svenska kyrkan får själv reglera sina angelägenheter inom ramen för en&lt;br&gt;lag men utan statsrättsligt grundad normgivningskompetens, dvs. utan en&lt;br&gt;på regeringsformen grundad rätt att meddela generellt bindande&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarnas kommunstatus upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om handlingars offentlighet i Svenska kyrkan utreds ytterligare&lt;br&gt;med inriktning på att offentlighetsprincipen skall tillämpas även i&lt;br&gt;fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Konstitutionell reglering&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5.1 Nya normgivningsregler&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I regeringsformen införs en ny bestämmelse,&lt;br&gt;enligt vilken föreskrifter om trossamfund samt föreskrifter om&lt;br&gt;grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund meddelas i lag.&lt;br&gt;Sådana föreskrifter skall beslutas på samma sätt som riksdags-&lt;br&gt;ordningens huvudbestämmelser. Nuvarande normgivningsföreskrifter&lt;br&gt;avseende Svenska kyrkan i regeringsformens övergångsbestämmelser&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss I innehöll två enkätfrågor i avsnittet&lt;br&gt;Rättslig reglering som berör den konstitutionella regleringen. Fråga 1&lt;br&gt;rörde kravet på lagform för all normgivning om Svenska kyrkan och&lt;br&gt;andra trossamfund samt normgivning om grunderna för Svenska kyrkan&lt;br&gt;som trossamfund. I fråga 2 behandlades det särskilda grundlagsskyddet&lt;br&gt;för sådan normgivning. En överväldigande majoritet av remiss-&lt;br&gt;instanserna har ställt sig positiva till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Negativa Tar inte ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga domkapitel, stiftssamfälligheter och flerpastoratssamfallig-&lt;br&gt;heter anser att förslagen bör genomföras. De pastorat och församlingar&lt;br&gt;som är negativa till förslagen är i många fall också negativa till reformen&lt;br&gt;som helhet. Andra instanser som ställer sig positiva till förslagen är t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätterna i Stockholm&lt;br&gt;och Jönköping, Svenska kyrkans centralstyrelse och Samarbetsnämnden&lt;br&gt;för statsbidrag till trossamfund/Sveriges frikyrkosamråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet anser att det inte finns något behov av att i regerings-&lt;br&gt;formen ange att det skall finnas en särskild lag om Svenska kyrkan.&lt;br&gt;Vidare ifrågasätter kollegiet om förslaget är förenligt med kravet att&lt;br&gt;normgivningen skall vara generellt giltig. Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;br&gt;anser att det finns skäl att överväga om en definition av begreppet&lt;br&gt;trossamfund bör finnas i regeringsformen. Juridiska fakulteten i Uppsala&lt;br&gt;menar att det inte finns bärande skäl att höja upp föreskrifter om&lt;br&gt;trossamfund till en kategori ovanför all annan lag. Fakulteten anser&lt;br&gt;vidare att endast grundläggande föreskrifter bör kräva lagform. Juridiska&lt;br&gt;fakulteten i Lund anser att förslaget bör kompletteras med ett undantag i&lt;br&gt;8 kap. 13 § regeringsformen motsvarande det som gäller den kommunala&lt;br&gt;beskattningen. Teologiska fakulteten i Uppsala framhåller att Svenska&lt;br&gt;kyrkans grunder utgör en inomkyrklig angelägenhet och därmed är en&lt;br&gt;fråga för Svenska kyrkan att besluta om. Teologiska fakulteten i Lund&lt;br&gt;anser att Svenska kyrkans egna organ även i fortsättningen måste få&lt;br&gt;någon form av medinflytande över lagstiftningen om Svenska kyrkan,&lt;br&gt;eftersom den föreslagna lagen innehåller bestämmelser som reglerar&lt;br&gt;kyrkans bekännelse. Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund/Sveriges frikyrkosamråd framhåller att det ur likställig-&lt;br&gt;hetssynpunkt är viktigast att den lag som omfattar alla trossamfund&lt;br&gt;erhåller det särskilda konstitutionella skyddet. Förenade islamiska&lt;br&gt;församlingar i Sverige, Judiska församlingarna i Sverige, Stockholms&lt;br&gt;katolska stift och Svenska missionsförbundet anser att det inte bör finnas&lt;br&gt;någon särlagstiftning om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet, som ställer sig bakom förslaget,&lt;br&gt;framhåller särskilt det värde som ligger i att en gemensam konstitutionell&lt;br&gt;reglering för alla trossamfund skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande normgivningsregler upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för riksdagens principbeslut om ändrade relationer&lt;br&gt;mellan staten och Svenska kyrkan var att de nuvarande normgivnings-&lt;br&gt;reglema avseende Svenska kyrkan, som finns i regeringsformens&lt;br&gt;övergångsbestämmelser, skall upphävas. I stället skall det enligt beslutet&lt;br&gt;införas särskilda regler om normgivning angående Svenska kyrkan och&lt;br&gt;andra trossamfund i regeringsformens kapitel om lagar och andra&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande föreskrifterna om normgivning avseende Svenska&lt;br&gt;kyrkan finns i regeringsformens övergångsbestämmelser. Föreskrifterna i&lt;br&gt;punkterna 9-13 har direkt eller indirekt att göra med normgivning&lt;br&gt;avseende Svenska kyrkan. De bör därför upphävas i samband med&lt;br&gt;relationsändringen. Detsamma gäller punkt 3 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till 1976 års ändringar i regeringsformen och punkterna 2 och 3 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till 1982 års ändringar i regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra trossamfund än Svenska kyrkan finns inte några&lt;br&gt;särskilda regler för normgivningen. Föreskrifter om sådana trossamfund&lt;br&gt;får meddelas i enlighet med regeringsformens allmänna bestämmelser&lt;br&gt;om normgivning. Sådana föreskrifter är närmast att hänföra till&lt;br&gt;föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om deras personliga&lt;br&gt;och ekonomiska förhållanden inbördes. De skall då enligt 8 kap. 2 §&lt;br&gt;regeringsformen meddelas genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normgivning rörande trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsliga regleringen av trossamfundens förhållanden bör enligt&lt;br&gt;riksdagens principbeslut vara föremål för ett konstitutionellt skydd, som&lt;br&gt;syftar till att säkerställa stabila förutsättningar för den särskilda verk-&lt;br&gt;samhet som trossamfund bedriver utan att bereda samfunden en rättslig&lt;br&gt;särställning i andra hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillförsäkra Svenska kyrkan och andra trossamfund långsiktigt&lt;br&gt;tryggade rättsliga villkor, bör all normgivning om trossamfund ske i form&lt;br&gt;av lag. Detta bör anges i en särskild bestämmelse i regeringsformens&lt;br&gt;kapitel om lagar och andra föreskrifter. En sådan bestämmelse, som&lt;br&gt;alltså blir en specialregel i förhållande till den generella regleringen i&lt;br&gt;8 kap. 2 § regeringsformen, innebär ett konstitutionellt skydd för alla&lt;br&gt;trossamfunds rättsliga ställning. Härigenom skapas stabilitet i fråga om&lt;br&gt;de rättsliga förutsättningarna för trossamfundens verksamhet utan att&lt;br&gt;samfunden ges en rättslig särställning i andra hänseenden. Svenska&lt;br&gt;kyrkan och andra trossamfund kommer liksom hittills att omfattas av&lt;br&gt;generellt verkande civilrättslig och offentligrättslig lagstiftning, t.ex.&lt;br&gt;arbetsrättslig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom all normgivning om trossamfund skall ske i form av lag,&lt;br&gt;kommer det inte att finnas något utrymme för regeringen att genom&lt;br&gt;förordningar meddela föreskrifter som rör Svenska kyrkans eller andra&lt;br&gt;trossamfunds inre liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan komma att behöva utfärdas föreskrifter om registrerings-&lt;br&gt;förfarandet för den nya associationsform som regeringen avser att föreslå&lt;br&gt;för trossamfund (se avsnitt 5.2). Omfattningen av dessa bör vara av&lt;br&gt;sådant slag att de kan meddelas med stöd av 8 kap. 13 § första stycket&lt;br&gt;punkt 1 regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens principbeslut innebär att det skall stiftas en särskild lag om&lt;br&gt;Svenska kyrkan som innehåller det som är principiellt viktigt och av&lt;br&gt;grundläggande karaktär för Svenska kyrkan samtidigt som Svenska&lt;br&gt;kyrkan själv skall fa reglera sina angelägenheter i största möjliga utsträck-&lt;br&gt;ning. Detta betyder att lagen skall innehålla vissa grundläggande be-&lt;br&gt;stämmelser om Svenska kyrkans identitet och om kyrkans organisation.&lt;br&gt;Den skall också innehålla bestämmelser om grunderna för Svenska&lt;br&gt;kyrkans verksamhet och vissa grundläggande regler om den kyrkliga&lt;br&gt;egendomen. 1 regeringsformen bör anges att det skall finnas särskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler om Svenska kyrkan. Regeringen delar inte Kammarkollegiets Prop. 1997/98:49&lt;br&gt;uppfattning att en lag om Svenska kyrkan skulle kunna utgöra lagstiftning&lt;br&gt;för särskilt fall och därmed vara otillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att ett enhetligt begrepp - grunderna för&lt;br&gt;Svenska kyrkan som trossamfund - skall användas för att beskriva de olika&lt;br&gt;områden som kommer att ingå i den begränsade reglering som skall finnas&lt;br&gt;avseende Svenska kyrkans förhållanden efter relationsändringen. Förslaget&lt;br&gt;har fått ett starkt stöd av remissinstanserna. Inte heller kyrkomötet har&lt;br&gt;någon erinran mot att ett enhetligt begrepp används. Också regeringen&lt;br&gt;ställer sig bakom förslaget. I regeringsformen bör det således anges att det&lt;br&gt;skall finnas föreskrifter om grunderna för Svenska kyrkan som tros-&lt;br&gt;samfund, dvs. föreskrifter av grundläggande karaktär om Svenska kyrkans&lt;br&gt;religiösa identitet, organisation, verksamhet och egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begränsade lagstiftning om Svenska kyrkans förhållanden som den&lt;br&gt;nu diskuterade normgivningsföreskriften skall ligga till grund för är i första&lt;br&gt;hand resultatet av Svenska kyrkans egna önskemål. Alltsedan reforma-&lt;br&gt;tionen har Svenska kyrkan varit en kyrka med statlig reglering. I dag är&lt;br&gt;dess identitet som ett evangelisk-lutherskt trossamfund reglerad i lag. Det&lt;br&gt;finns således också historiska skäl som talar för en fortsatt lagreglering av&lt;br&gt;Svenska kyrkans förhållanden. Väsentligt i detta sammanhang är även att&lt;br&gt;den förutsatta lagstiftningen bara skall utgöra en beskrivning av Svenska&lt;br&gt;kyrkans syn på sig själv. Mot denna bakgrund kan den rättsliga regleringen&lt;br&gt;av förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan inte anses kränka&lt;br&gt;religionsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid av stor betydelse att den konstitutionella regleringen&lt;br&gt;inte lämnar något utrymme för en detaljerad reglering av lärofrågor och&lt;br&gt;annat som kan sägas höra till troslivet och Svenska kyrkans egna&lt;br&gt;angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reglering av Svenska kyrkans förhållanden som regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att föreslå är inte avsedd att ändras under överskådlig tid. Om&lt;br&gt;ändringar trots detta skulle bli aktuella, följer det av bestämmelsen om&lt;br&gt;beredningen av regeringsärenden i 7 kap. 2 § regeringsformen att Svenska&lt;br&gt;kyrkan kommer att beredas tillfälle att yttra sig. Det finns därför inte skäl&lt;br&gt;att särskilt ange att Svenska kyrkan skall ha ett medinflytande i fråga om&lt;br&gt;sådan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma beslutsordning som för riksdagsordningens huvudbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu gällande grundlagsskyddet avseende Svenska kyrkan innebär för&lt;br&gt;det första att regler som är av grundläggande betydelse för Svenska&lt;br&gt;kyrkan och kyrkans verksamhet bara får beslutas i form av lag och för&lt;br&gt;det andra att de viktigaste av reglerna bara får beslutas i den ordning som&lt;br&gt;är föreskriven för ändringar av huvudbestämmelserna i riksdags-&lt;br&gt;ordningen. Detta innebär att det som huvudregel krävs två likalydande&lt;br&gt;riksdagsbeslut med mellanliggande val (8 kap. 16 § regeringsformen).&lt;br&gt;Argumenten för denna reglering angavs vid införandet vara bl.a. att de&lt;br&gt;grundläggande bestämmelserna om Svenska kyrkan borde ges ett särskilt&lt;br&gt;skydd mot förhastade beslut och att avgörande ändringar bara borde få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomföras om en stabil majoritet bland väljarna godtog dem (prop.&lt;br&gt;1981/82:77 s. 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen rymmer i sig en garanti för att de&lt;br&gt;grundläggande bestämmelserna om Svenska kyrkan inte skall utsättas för&lt;br&gt;återkommande ändringar. Svenska kyrkan skall även efter relations-&lt;br&gt;ändringen ha ett starkt konstitutionellt skydd. Detta skydd bör i princip&lt;br&gt;vara utformat på motsvarande sätt som det nuvarande konstitutionella&lt;br&gt;skyddet. Det framstår som lämpligt att den garanti som ett sådant särskilt&lt;br&gt;skydd innebär görs tillämplig även på andra trossamfund än Svenska&lt;br&gt;kyrkan. De föreskrifter som avses i den nya grundlagsbestämmelsen bör&lt;br&gt;därför bara få beslutas i den ordning som gäller för riksdagsordningens&lt;br&gt;huvudbestämmelser. En sådan bestämmelse innebär att alla trossamfund&lt;br&gt;behandlas likvärdigt i fråga om skyddet för verksamhetens rättsliga&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda skydd för trossamfunden som förslagen innebär, ger&lt;br&gt;uttryck för att frågan om trossamfunden och deras förhållanden är av stor&lt;br&gt;betydelse ur allmän synvinkel. Enligt regeringens uppfattning måste&lt;br&gt;därför innehållet i de lagar som stiftas med stöd av dessa normgivnings-&lt;br&gt;bestämmelser anses tillkommet för att tillgodose viktiga allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att det som skyddas av den föreslagna bestämmelsen i&lt;br&gt;regeringsformen är det som ur det allmännas synvinkel avses med&lt;br&gt;begreppet trossamfund. Detta begrepp förekommer i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;regeringsformen utan att det närmare definieras. På liknande sätt&lt;br&gt;förekommer andra begrepp, t.ex. begreppet kommun, i regeringsformen&lt;br&gt;utan att vara närmare definierade (se 1 kap. 7 § och 8 kap. 5 §). En&lt;br&gt;definition av begreppet trossamfund kommer att ingå i den lag om&lt;br&gt;trossamfund som regeringen avser att föreslå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de övriga lagförslag som aktualiserats i det statliga&lt;br&gt;utredningsarbetet, exempelvis Riksskatteverkets förslag till särskild&lt;br&gt;lagstiftning om förfarandet vid den uppbördshjälp som Svenska kyrkan&lt;br&gt;och andra trossamfund skall få eller kunna få, kommer sådana&lt;br&gt;föreskrifter att utfärdas med stöd av nu gällande normgivningsregler och&lt;br&gt;kräver således inte ett särskilt beslutsförfarande i riksdagen. Denna typ&lt;br&gt;av reglering kan inte anses falla under tillämpningsområdet för den nya&lt;br&gt;normgivningsregel avseende trossamfund som föreslås. Sådana&lt;br&gt;bestämmelser kommer således att kunna ändras utan kvalificerat&lt;br&gt;beslutsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2 Överlämnande av förvaltningsuppgifter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I 11 kap. 6 § regeringsformen görs ett tillägg&lt;br&gt;som innebär att förvaltningsuppgifter skall kunna överlämnas till&lt;br&gt;registrerade trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det ställdes ingen särskild fråga i Remiss I om&lt;br&gt;detta förslag. Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig om förslaget&lt;br&gt;och dessa har i allmänhet varit positiva. Juridiska fakulteten i Uppsala&lt;br&gt;anser dock att det inte behövs något tillägg till 11 kap. 6 §&lt;br&gt;regeringsformen. Om förslaget genomförs bör det enligt fakulteten&lt;br&gt;framgå att förvaltningsuppgifter kan utföras av en organisatorisk del av&lt;br&gt;trossamfundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet tillstyrker regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har för avsikt att föreslå&lt;br&gt;att det införs en ny associationsform för trossamfund i den svenska&lt;br&gt;rättsordningen, registrerat trossamfund. Ett registrerat trossamfunds&lt;br&gt;organisatoriska delar - församlingar, distrikt, stift, etc. - skall enligt det&lt;br&gt;kommande förslaget också kunna registreras. Avsikten är att skapa en&lt;br&gt;möjlighet för trossamfunden att få rättskapacitet på ett sätt som står i&lt;br&gt;överensstämmelse med deras syn på sig själva. De trossamfund som&lt;br&gt;väljer att bedriva sin verksamhet i den nya associationsformen, bör liksom&lt;br&gt;i dag kunna få förvaltningsuppgifter överlämnade till sig. I första hand&lt;br&gt;torde det vara fråga om myndighetsutövning i form av att förrätta vigsel.&lt;br&gt;För att åstadkomma detta bör registrerade trossamfund föras in i&lt;br&gt;uppräkningen av rättssubjekt i 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen&lt;br&gt;till vilka förvaltningsuppgifter kan överlämnas. Detta innebär att om&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter överlämnas till ett registrerat trossamfund, kan dessa&lt;br&gt;uppgifter utföras av trossamfundet eller av dess registrerade&lt;br&gt;organisatoriska delar. Vidare innebär det att förvaltningsuppgifter kan&lt;br&gt;överlämnas direkt till trossamfundets registrerade organisatoriska delar,&lt;br&gt;vilket torde bli aktuellt i fråga om den framtida begravningsverksamheten&lt;br&gt;där det är förutsatt att Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter skall sköta verksamheten. Att bestämmelsen har den&lt;br&gt;diskuterade innebörden framstår närmast som självklart. Det finns därför&lt;br&gt;inte anledning att tynga bestämmelsen med uttryckliga föreskrifter om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.3 Statlig medverkan vid avgiftsbetalning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer under våren 1998 att i enlighet med riksdagens&lt;br&gt;principbeslut (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84)&lt;br&gt;föreslå att Svenska kyrkan skall ha rätt till statlig hjälp med uppbörd av&lt;br&gt;avgift från dem som tillhör kyrkan. Även andra trossamfund skall enligt&lt;br&gt;det kommande förslaget ha möjlighet att få uppbördshjälp.&lt;br&gt;Riksskatteverket (RSV) har i betänkandet Statlig medverkan vid&lt;br&gt;avgiftsbetalning (SOU 1997:46) lämnat förslag till närmare utformning&lt;br&gt;av denna uppbördshjälp. Bland annat har RSV föreslagit en ändring av&lt;br&gt;regeringsformen. Det är endast det förslaget som behandlas i denna&lt;br&gt;proposition. Regeringen har för avsikt att återkomma med förslag till&lt;br&gt;närmare utformning av den statliga uppbördshjälpen under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Riksskatteverkets förslag till ändring i&lt;br&gt;regeringsformen bör inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag: Riksskatteverket har föreslagit att det införs&lt;br&gt;en bestämmelse i regeringsformen om att det allmänna skall arbeta för att&lt;br&gt;underlätta olika trossamfunds möjligheter att verka i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss I innehöll en enkätfråga i avsnittet Statlig&lt;br&gt;medverkan vid avgiftsbetalning, fråga 1, som behandlade RSV:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_______________________Positiva__________Negativa Tar inte ställning&lt;br&gt;Fråga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6%&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern menar att föreskriften om uppbördshjälp i den&lt;br&gt;förslagna lagen om trossamfund borde anses tillräckligt tydliggöra att&lt;br&gt;uppbördshjälpen är ett viktigt allmänt intresse. Svea hovrätt, Hovrätten&lt;br&gt;för Västra Sverige, Kammarkollegiet, Juridiska fakulteten i Uppsala och&lt;br&gt;Juridiska fakulteten i Lund avstyrker förslaget, eftersom de anser att&lt;br&gt;bestämmelsen är obehövlig. Svenska kyrkans centralstyrelse anför att det&lt;br&gt;är nödvändigt att den föreslagna ordningen beträffande kyrkoavgiften&lt;br&gt;inte kan ifrågasättas utifrån gällande regler inom EU. Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsförbund har inget att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet framhåller att det är av avgörande&lt;br&gt;betydelse att skattemyndigheterna också fortsättningsvis och utan&lt;br&gt;medgivande från varje berörd person kan dataregistrera uppgifter om&lt;br&gt;personens tillhörighet till Svenska kyrkan som grundval för uppbörd av&lt;br&gt;kyrkoavgift. Vidare accepterar kyrkomötet regeringens bedömning att&lt;br&gt;redan det särskilda konstitutionella skyddet för trossamfunden måste&lt;br&gt;anses utgöra en markering av trossamfundens samhälleligt viktiga&lt;br&gt;ställning och att någon ytterligare grundlagsbestämmelse i denna fråga&lt;br&gt;därför inte är nödvändig. Kyrkomötet har därför ingen erinran mot&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 8 i direktivet om&lt;br&gt;skydd för enskilda personer med avseende på behandling av&lt;br&gt;personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (95/46/EG)&lt;br&gt;skall medlemsstaterna förbjuda behandling av personuppgifter som&lt;br&gt;avslöjar bl.a. religiös övertygelse. Detta förbud gäller dock inte t.ex. när&lt;br&gt;den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen&lt;br&gt;eller när behandlingen rör uppgifter som är nödvändiga för att kunna&lt;br&gt;föreslå, göra gällande eller försvara rättsliga anspråk (artikel 8.2e). Av&lt;br&gt;artikel 8.4 framgår att medlemsstaterna dessutom har möjlighet att göra&lt;br&gt;andra undantag i nationell lag eller genom beslut av tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;”under förutsättning av lämpliga skyddsåtgärder och av hänsyn till ett&lt;br&gt;viktigt allmänt intresse”. Direktivet skall vara genomfört i svensk&lt;br&gt;lagstiftning senast den 24 oktober 1998. En proposition om en ny&lt;br&gt;personuppgiftslag där direktivet genomförs beslutades av regeringen den&lt;br&gt;8 december 1997 (prop. 1997/98:44). Personuppgiftslagen föreslås träda&lt;br&gt;i kraft den 24 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skattemyndigheterna skall kunna lämna trossamfunden den&lt;br&gt;föreslagna uppbördshjälpen måste nödvändiga uppgifter, t.ex. om religiös&lt;br&gt;tillhörighet, registreras i skatteregistret. RSV har föreslagit att en särskild&lt;br&gt;lag skall stiftas med förfaranderegler för uppbördshjälpen samt att vissa&lt;br&gt;ändringar skall göras i skatteregisterlagen (1980:343). Härigenom är&lt;br&gt;enligt RSV kravet på lagstöd uppfyllt. Dessa förslag är för närvarande&lt;br&gt;föremål för beredning inom Regeringskansliet. För att betona att&lt;br&gt;bearbetningen av personuppgifter sker med hänsyn till ett viktigt allmänt&lt;br&gt;intresse och därför inte kräver medgivande från alla tillhöriga har RSV&lt;br&gt;även föreslagit ett tillägg i regeringsformen. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;uttalat att denna bestämmelse är obehövlig och att förslaget om tillägg i&lt;br&gt;regeringsformen därför inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet medför att förutsättningen för att skatteförvaltningen&lt;br&gt;skall fa behandla uppgifter om religiös tillhörighet utan samtycke från de&lt;br&gt;enskilda är - förutom lagstöd - att behandlingen tillgodoser ett viktigt&lt;br&gt;allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste anses utgöra ett viktigt samhällsintresse att Svenska kyrkan&lt;br&gt;och andra trossamfund ges goda förutsättningar att bedriva sin verk-&lt;br&gt;samhet i Sverige. Den betydelse som trossamfunden och deras för-&lt;br&gt;hållanden har ur det allmännas synvinkel kommer till uttryck bl.a. genom&lt;br&gt;att trossamfunden enligt regeringens förslag skall ha ett särskilt&lt;br&gt;konstitutionellt skydd (se avsnitt 5.1). Även statens hjälp med&lt;br&gt;avgiftsuppbörd måste ses som ett uttryck för den betydelse som&lt;br&gt;trossamfunden har ur samhällelig synvinkel. Mot denna bakgrund måste&lt;br&gt;den statliga uppbördshjälpen anses tillgodose ett viktigt allmänt intresse&lt;br&gt;och den föreslagna ändringen i regeringsformen är således obehövlig.&lt;br&gt;Förslaget bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.4 Statschefens tro&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Reglerna om statschefens bekännelse bör&lt;br&gt;för närvarande inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkoberedningens förslag: I sitt slutbetänkande, Staten och&lt;br&gt;trossamfunden (SOU 1994:42), föreslog Kyrkoberedningen att de&lt;br&gt;bestämmelser om statschefens särskilda förpliktelser i fråga om&lt;br&gt;bekännelse, som finns i punkt 14 övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;regeringsformen och - i fråga om prinsar och prinsessor - i 4 §&lt;br&gt;successionsordningen, skulle upphävas. Kyrkoberedningen ansåg att&lt;br&gt;frågan om de särskilda bekännelsekrav som ställs på Konungen som&lt;br&gt;statschef borde ses mot bakgrund av att beredningen också föreslog att&lt;br&gt;bestämmelser rörande kyrkotillhörighet skulle bli en helt inomkyrklig&lt;br&gt;fråga. Med hänsyn till denna förändring menade Kyrkoberedningen att&lt;br&gt;tidpunkten var nådd att ändra reglerna om statschefens bekännelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast sju instanser berörde frågan. Av dessa var&lt;br&gt;sex i huvudsak positiva. Juridiska fakulteten i Lund ställde sig dock i&lt;br&gt;huvudsak negativ till förslaget och underkände beredningens argument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Enligt utredningen ter det sig från statsrättslig Prop. 1997/98:49&lt;br&gt;utgångspunkt inte naturligt att göra statschefens trosbekännelse eller&lt;br&gt;trossamfundsanknytning till en privat samvets- eller religionsfrihetsfråga.&lt;br&gt;Utredningen anför också att beslutet om ändrade relationer mellan staten&lt;br&gt;och Svenska kyrkan i princip inte är beroende av vilka krav som ställs på&lt;br&gt;statschefen. Utredningens slutsats är att stat-kyrkareformen i sig inte&lt;br&gt;utgör något hinder mot att det nuvarande bekännelsekravet för&lt;br&gt;statschefen kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss I innehöll inte någon särskild enkätfråga&lt;br&gt;angående statschefens tro. Utredningens resonemang har emellertid&lt;br&gt;behandlats av ett antal instanser och fått stöd från t.ex. Svea hovrätt och&lt;br&gt;Kammarkollegiet. Även Riksmarskalksämbetet har uttalat sitt stöd och&lt;br&gt;föreslagit att nuvarande rättsliga reglering av frågan om bekännelsekrav&lt;br&gt;för statschefen skall bibehållas. Svenska kyrkans centralstyrelse delar&lt;br&gt;utredningens uppfattning att frågan om vilka behörighetskrav som staten&lt;br&gt;ställer på statschefen kan avgöras oberoende av förslagen om ändrade&lt;br&gt;kyrka-statrelationer. Inte heller för kyrkotillhörighetsbestämmelsema&lt;br&gt;eller för relationerna mellan Konungen och Svenska kyrkan har, enligt&lt;br&gt;centralstyrelsen, frågan om bekännelsekravet någon avgörande betydelse.&lt;br&gt;Samtidigt poängterar centralstyrelsen att frågan om bekännelsekrav på&lt;br&gt;statschefen behöver bedömas också utifrån religionsfrihetsaspekter.&lt;br&gt;Negativt inställda till utredningens resonemang är främst andra&lt;br&gt;trossamfund än Svenska kyrkan. Samarbetsnämnden för statsbidrag till&lt;br&gt;trossamfund/Sveriges frikyrkosamråd föreslår att det bekännelsekrav som&lt;br&gt;i dag finns gällande statschefen samt prinsar och prinsessor tas bort.&lt;br&gt;Samma uppfattning framförs också av Stockholms katolska stift och&lt;br&gt;Svenska missionsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet framhåller att det för Svenska&lt;br&gt;kyrkan som nådessamfund inte är förenligt med dess grunder att någon&lt;br&gt;person tillhör detta av tvång. Om det från statlig utgångspunkt befinns att&lt;br&gt;krav bör ställas på statschefen och andra kungliga personer när det gäller&lt;br&gt;bekännelse eller tillhörighet till visst trossamfund är detta, enligt&lt;br&gt;kyrkomötet, primärt inte en fråga för Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I 1 kap. 5 § regeringsformen&lt;br&gt;föreskrivs att konungen eller drottning, som enligt successionsordningen&lt;br&gt;innehar Sveriges tron, är rikets statschef. Frågan om statschefens tro&lt;br&gt;behandlas i punkt 14 övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Av&lt;br&gt;bestämmelsen framgår att 1974 års regeringsform inte gör ändring i vad&lt;br&gt;som tidigare har gällt enligt 2 § i 1809 års regeringsform. I den&lt;br&gt;bestämmelsen föreskrevs att konungen alltid skall vara ”av den rena&lt;br&gt;evangeliska läran sådan som den uti den oförändrade Augsburgiska&lt;br&gt;bekännelsen samt Uppsala mötes beslut av år 1593 antagen och förklarad&lt;br&gt;är”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § successionsordningen föreskrivs att prinsar och prinsessor skall&lt;br&gt;uppfostras enligt nämnda lära och att prins eller prinsessa som inte&lt;br&gt;bekänner sig till denna lära är utesluten från all successionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det bekännelsekrav som ställs på statschefen är inte i sig&lt;br&gt;beroende av de förslag om ändrade relationer mellan staten och Svenska&lt;br&gt;kyrkan som regeringen nu lägger fram. Även om det finns ett nära&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med reformen kan denna fråga också ses i ett vidare&lt;br&gt;statsrättsligt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att det föreligger delade meningar om hur frågan&lt;br&gt;om statschefens tro skall betraktas. Någon entydig remissopinion finns&lt;br&gt;inte. Andra trossamfund än Svenska kyrkan ser frågan närmast från&lt;br&gt;religionsfrihetssynpunkt på det sätt som Kyrkoberedningen gjorde.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser som tar upp denna fråga i sina svar, bl. a. Riks-&lt;br&gt;marskalksämbetet och Svea hovrätt, synes anlägga ett mer statsrättsligt&lt;br&gt;betraktelsesätt. Den kan då ses som en fråga om grunderna för det&lt;br&gt;svenska statsskicket, vilket bör medföra att bedömningen skall göras från&lt;br&gt;konstitutionella utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det splittrade remissläget och till att denna fråga inte&lt;br&gt;bör lösas utan att vara brett förankrad i det svenska samhället, är&lt;br&gt;regeringen för närvarande inte beredd att föreslå att Kyrkoberedningens&lt;br&gt;förslag genomförs. Någon ändring i fråga om bekännelsekravet för&lt;br&gt;statschefen föreslås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Offentlighet och insyn&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;6.1 Handlingsoffentlighet efter år 1999&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan är i dag en del av det allmänna, vilket bl.a. innebär att&lt;br&gt;handlingsoffentlighet gäller för den övervägande delen av verksamheten.&lt;br&gt;Tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars&lt;br&gt;offentlighet gäller såväl de kyrkliga myndigheterna som Svenska kyrkans&lt;br&gt;beslutande församlingar. En utgångspunkt för stat-kyrkareformen är att&lt;br&gt;församlingarnas och de kyrkliga samfallighetemas kommunstatus upphör&lt;br&gt;och att kyrkan även i övrigt lämnar det allmänna. Detta medför bl.a. att&lt;br&gt;den offentligrättsliga regleringen avseende handlingsoffentlighet inte&lt;br&gt;längre kommer att vara tillämplig på den verksamhet som bedrivs inom&lt;br&gt;Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om handlingsoffentlighet inom Svenska kyrkan efter&lt;br&gt;relationsändringen är av stor principiell betydelse. Det är viktigt att&lt;br&gt;kyrkans verksamhet också i fortsättningen bedrivs under öppenhet och att&lt;br&gt;allmänheten har tillgång till handlingar i samma utsträckning som i dag.&lt;br&gt;Offentlighet och möjlighet till ett fritt meningsutbyte utgör förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att Svenska kyrkans karaktär av öppen folkkyrka skall behållas&lt;br&gt;och för att demokratins grundläggande idéer skall förbli vägledande inom&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller områden där Svenska kyrkan anförtros allmänna&lt;br&gt;samhälleliga uppgifter har utredningen föreslagit att en offentligrättsligt&lt;br&gt;reglerad handlingsoffentlighet skall gälla. Denna lösning stämmer i&lt;br&gt;princip överens med den ordning som tillämpas när samhällsuppgifter&lt;br&gt;lämnas till organ utanför myndighetssfären och som regleras i 1 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket sekretesslagen (1980:100). En överväldigande majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna har ställt sig bakom förslaget. Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens uppfattning att det är motiverat med en offentligrättslig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingsoffentlighet inom de områden där intresset av insyn från statlig&lt;br&gt;utgångspunkt är störst, nämligen i de fall kyrkan skall utföra viktiga&lt;br&gt;samhällsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller övrig verksamhet finns det ett berättigat behov av&lt;br&gt;att skapa insyn. Offentlighet inom alla områden är en förutsättning för att&lt;br&gt;Svenska kyrkan också fortsättningsvis skall vara en öppen och&lt;br&gt;demokratisk folkkyrka. Utredningen har i denna del föreslagit en&lt;br&gt;inomkyrkligt reglerad handlingsoffentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till utredningens förslag är att låta en offentligrättslig&lt;br&gt;handlingsoffentlighet omfatta all verksamhet inom kyrkan efter relations-&lt;br&gt;ändringen, dvs. att ha samma bestämmelser om offentlighet och sekretess&lt;br&gt;inom alla områden. Å ena sidan skulle härigenom säkerställas att&lt;br&gt;nuvarande öppenhet och möjlighet till insyn upprätthålls även i&lt;br&gt;framtiden. Å andra sidan skulle en lösning som innebär att en&lt;br&gt;offentligrättsligt reglerad handlingsoffentlighet gäller fullt ut i kyrkans&lt;br&gt;verksamhet, inte vara förenlig med de målsättningar som bär upp stat-&lt;br&gt;kyrkareformen, nämligen att Svenska kyrkan i största möjliga ut-&lt;br&gt;sträckning själv skall fa reglera sina angelägenheter och att det skall&lt;br&gt;skapas ökad likställighet mellan olika trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor vikt i detta sammanhang är den förankring som principen om&lt;br&gt;offentlighet har inom Svenska kyrkan. Beskrivningen av Svenska kyrkan&lt;br&gt;som en öppen och demokratisk folkkyrka är en del av kyrkans bild av sig&lt;br&gt;själv. Betydelsen av öppenhet och möjlighet till insyn har betonats vid&lt;br&gt;upprepade tillfällen från kyrkans sida. Bland annat gjorde 1995 års&lt;br&gt;kyrkomöte (2KL 1995:1 s. 33) en tydlig markering genom att framhålla&lt;br&gt;offentlighetsprincipen som en av de grundläggande principer som även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör gälla inom Svenska kyrkan. Såväl Svenska kyrkans&lt;br&gt;centralstyrelse som Ärkebiskopen uttalar i sina remissyttranden att&lt;br&gt;utredningens förslag tillgodoser kyrkomötets önskemål. Remissutfallet&lt;br&gt;visar vidare att det finns en mycket bred uppslutning kring förslaget på&lt;br&gt;alla nivåer inom kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner vid en samlad bedömning att utredningens förslag&lt;br&gt;om en inomkyrkligt reglerad handlingsoffentlighet väl tillgodoser&lt;br&gt;intresset av insyn och öppenhet i den kyrkliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 års kyrkomöte ser positivt på regeringens ställningstaganden och&lt;br&gt;understryker vikten av att Svenska kyrkan, som en öppen och&lt;br&gt;demokratisk folkkyrka, också fortsättningsvis i största utsträckning håller&lt;br&gt;sina handlingar tillgängliga för var och en som önskar ta del av dem.&lt;br&gt;Enligt kyrkomötet skulle en tillämpning av den statliga offentlighets-&lt;br&gt;principen på alla handlingar hos Svenska kyrkan på ett avgörande sätt&lt;br&gt;förändra den balans mellan i viss mån skilda synsätt på kyrkans framtida&lt;br&gt;ställning i offentligrättsligt hänseende som 1995 års kyrkomötes beslut är&lt;br&gt;ett uttryck för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under år 1998 återkomma med förslag till&lt;br&gt;närmare reglering av handlingsoffentligheten efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella lösning av offentlighetsfrågan som regeringen&lt;br&gt;förordar medför att det krävs en särskild reglering beträffande de&lt;br&gt;kyrkliga arkiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.2 De kyrkliga arkiven&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 detta avsnitt behandlas frågan om de kyrkliga arkiv som består av&lt;br&gt;allmänna handlingar, dvs. handlingar som omfattas av bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingars offentlighet.&lt;br&gt;Det rör sig om handlingar som har kommit in till eller upprättats hos&lt;br&gt;kyrkliga myndigheter och Svenska kyrkans beslutande församlingar före&lt;br&gt;utgången av år 1999. Förslagen har lämnats av Kommittén angående det&lt;br&gt;kyrkliga kulturarvet i betänkandet Den kulturhistoriskt värdefulla kyrk-&lt;br&gt;liga egendomen och de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43). I denna&lt;br&gt;proposition tas bara upp den principiella frågan hur de allmänna&lt;br&gt;handlingarna skall behandlas efter relationsändringen. När det gäller den&lt;br&gt;närmare utformningen av regleringen avser regeringen att återkomma&lt;br&gt;med förslag under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som lämnas gäller inte de organ inom Svenska kyrkan som&lt;br&gt;bedriver sin verksamhet i privaträttsliga former, t.ex. stiftelser och&lt;br&gt;föreningar, och som i dag inte omfattas av bestämmelserna om allmänna&lt;br&gt;handlingars offentlighet. Dessa organ regleras inte heller i kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De allmänna handlingar som före år 2000 har&lt;br&gt;kommit in till eller upprättats hos myndigheter med uppgifter som&lt;br&gt;hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet eller Svenska kyrkans&lt;br&gt;beslutande församlingar skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan&lt;br&gt;även efter relationsändringen utan att därigenom upphöra att vara&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remiss I innehöll fyra enkätfrågor i avsnittet Den&lt;br&gt;kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven&lt;br&gt;som är aktuella i detta sammanhang. Frågorna 1 och 6 handlade om&lt;br&gt;huruvida allmänna handlingar från kyrkliga myndigheter respektive&lt;br&gt;Svenska kyrkans beslutande församlingar skall kunna förvaras hos&lt;br&gt;Svenska kyrkan efter relationsändringen, utan att upphöra att vara&lt;br&gt;allmänna. I frågorna 2 (kyrkliga myndigheter) och 7 (beslutande&lt;br&gt;församlingar) var frågeställningen bl.a. om lagstiftningen om&lt;br&gt;handlingsoffentlighet och sekretess skall gälla sådana handlingar i&lt;br&gt;fortsättningen. Alla frågorna besvarades med en överväldigande majoritet&lt;br&gt;för att förslagen bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Positiva&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Negativa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fråga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Endast ett mindre antal remissinstanser har lämnat synpunkter på&lt;br&gt;kommitténs förslag till principiell lösning, dvs. att allmänna handlingar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan efter relationsändringen utan att&lt;br&gt;upphöra att vara allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget att allmänna&lt;br&gt;handlingar hos kyrkliga myndigheter skall kunna överlämnas till Svenska&lt;br&gt;kyrkan. Centralstyrelsen menar dock att den ordning som föreslås kan&lt;br&gt;innebära att regeringens föreskrifter om förvaring i praktiken styr t.ex.&lt;br&gt;församlingsindelningen, vilket inte kan accepteras. Centralstyrelsen&lt;br&gt;framhåller vidare att de kyrkliga organens tillgång till handlingarna är en&lt;br&gt;viktig förutsättning för den fortsatta kyrkliga verksamheten. Denna&lt;br&gt;sistnämnda synpunkt framförs även av ett antal kyrkokommuner, t.ex.&lt;br&gt;Björnekulla och Lilla Malma kyrkliga samfälligheter samt Funbo&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet anser att det är väsentligt att säker-&lt;br&gt;ställa att de handlingar som behövs för den kyrkliga verksamheten också&lt;br&gt;fortsättningsvis finns lätt tillgängliga för de kyrkliga organen.&lt;br&gt;Regeringens förslag uppfyller enligt kyrkomötet detta krav. Kyrkomötet&lt;br&gt;utgår från att staten och dess myndigheter generöst kommer att ge&lt;br&gt;Svenska kyrkan möjlighet att även i framtiden disponera sina arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkliga myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en statlig myndighet upphör och verksamheten inte förs över till en&lt;br&gt;annan statlig myndighet, skall myndighetsarkivet enligt 11 § arkivlagen&lt;br&gt;(1990:782) överlämnas till en arkivmyndighet inom tre månader. De&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för statliga myndigheters arkiv skall tillämpas&lt;br&gt;också beträffande arkiv hos kyrkokommunal a myndigheter (2 § punkt 1&lt;br&gt;arkivlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna handlingar finns hos kyrkliga myndigheter, statliga och&lt;br&gt;kyrkokommunal a. Dessa organs myndighetskaraktär upphör i och med&lt;br&gt;relationsändringen. Enligt gällande bestämmelser skall följaktligen de&lt;br&gt;allmänna handlingar som finns hos dessa organ levereras till&lt;br&gt;arkivmyndigheterna före den 1 april 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte praktiskt genomförbart vare sig att leverera eller&lt;br&gt;att ta emot myndighetsarkiven inom en så kort tidsperiod. De kyrkliga&lt;br&gt;arkiven är omfattande; antalet aktuella myndigheter är stort och det&lt;br&gt;material som finns hos dessa myndigheter är många gånger omfångsrikt.&lt;br&gt;Därtill kommer att kyrkan behöver i varje fall delar av arkivhandlingarna&lt;br&gt;i sin verksamhet även efter relationsändringen. Ett antal remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. Svenska kyrkans centralstyrelse, framhåller att de kyrkliga organens&lt;br&gt;tillgång till handlingarna är en viktig förutsättning för den fortsatta&lt;br&gt;kyrkliga verksamheten. Även 1997 års kyrkomöte framför denna&lt;br&gt;synpunkt. Över huvud taget är det i detta sammanhang viktigt att beakta&lt;br&gt;det värde som de kyrkliga arkiven har för kyrkan, som ett minne av dess&lt;br&gt;historia och utveckling och som en symbol för tradition och kontinuitet.&lt;br&gt;Vidare skall hänsyn tas till den tid det kan ta för kyrkan att färdigställa&lt;br&gt;arkiven för leverans. Det är därför nödvändigt att finna en lösning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att de allmänna handlingarna kan vara kvar hos Svenska kyrkan&lt;br&gt;även efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär att allmänna handlingar från kyrkliga&lt;br&gt;myndigheter - statliga och kyrkokommunal a - skall kunna förvaras hos&lt;br&gt;Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar efter relations-&lt;br&gt;ändringen, utan att därigenom upphöra att vara allmänna. Tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens bestämmelser om handlingsoffentlighet skall gälla även&lt;br&gt;fortsättningsvis. Den föreslagna lösningen överensstämmer i princip med&lt;br&gt;den reglering som används när en myndighet upphör och verksamheten&lt;br&gt;förs över till ett enskilt organ, jfr 2 kap. 17 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till&lt;br&gt;andra organ än myndigheter för förvaring. En övervägande majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna är positiva till kommitténs förslag. Även regeringen&lt;br&gt;anser att förslaget bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i tryckfrihetsförordningen bör det skapas en&lt;br&gt;möjlighet att i lag föreskriva att allmänna handlingar som har kommit in&lt;br&gt;till eller upprättats hos myndigheter med uppgifter som hänför sig till&lt;br&gt;Svenska kyrkans verksamhet skall kunna överlämnas till Svenska kyrkan&lt;br&gt;för förvaring, utan att därigenom förlora sin karaktär av att vara&lt;br&gt;allmänna. Det kyrkliga organet övertar i så fall den tidigare myn-&lt;br&gt;dighetens uppgifter i fråga om prövning av utlämnande- och sekretess-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det kommande förslaget till lag om Svenska kyrkan avser regeringen&lt;br&gt;att i enlighet med riksdagens principbeslut föreslå att Svenska kyrkan och&lt;br&gt;dess församlingar, sammanslutningar av församlingar (kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter) och stift var för sig skall ha rättskapacitet. Det är därför&lt;br&gt;naturligt att det är till dessa självständiga rättssubjekt som allmänna&lt;br&gt;handlingar skall kunna överlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör i lag bemyndigas att besluta att allmänna handlingar&lt;br&gt;från kyrkliga myndigheter far förvaras hos Svenska kyrkan. Det förslag&lt;br&gt;till reglering som regeringen avser att lämna beträffande Svenska kyrkan&lt;br&gt;innebär att frågan om indelningsändringar blir en inomkyrklig ange-&lt;br&gt;lägenhet efter relationsändringen. Den föreslagna regleringen om&lt;br&gt;förvaring av allmänna handlingar är inte avsedd att innebära några&lt;br&gt;begränsningar i detta hänseende. Frågan om var allmänna handlingar&lt;br&gt;skall förvaras bör inte påverka Svenska kyrkans möjlighet att besluta om&lt;br&gt;ändringar i indelningen. En annan sak är att det är motiverat att&lt;br&gt;arkivmyndigheterna far kännedom om förändringar i den kyrkliga&lt;br&gt;indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutande församlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande beslutande församlingar finns det inte någon motsvarighet&lt;br&gt;till bestämmelsen i 11 § arkivlagen, angående överlämnande av arkiv till&lt;br&gt;arkivmyndighet. Utgångspunkten måste dock vara att handlingar som en&lt;br&gt;gång har varit allmänna inte får förlora denna status och att den möjlighet&lt;br&gt;till insyn som tidigare har funnits skall upprätthållas. Kommittén har&lt;br&gt;föreslagit att också allmänna handlingar som har kommit in till eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprättats hos Svenska kyrkans beslutande församlingar före relations-&lt;br&gt;ändringen skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess&lt;br&gt;församlingar, sammanslutningar av församlingar eller stift utan att&lt;br&gt;upphöra att vara allmänna. En överväldigande majoritet av remiss-&lt;br&gt;instanserna är positiva till kommitténs förslag. Även regeringen ställer&lt;br&gt;sig bakom förslaget. Det bör genomföras på i princip samma sätt som&lt;br&gt;beträffande de kyrkliga myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att de övergångsbestämmelser till regeringsformen som&lt;br&gt;direkt eller indirekt har att göra med normgivning avseende Svenska&lt;br&gt;kyrkan upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att det krävs lagform för all normgivning om&lt;br&gt;Svenska kyrkan och andra trossamfund. Vidare framgår av andra&lt;br&gt;meningen att föreskrifter om grunderna för Svenska kyrkan som&lt;br&gt;trossamfund meddelas i lag. Avfattningen av andra meningen är avsedd&lt;br&gt;att inte lämna något utrymme för en vidare reglering av lärofrågor och&lt;br&gt;annat som kan sägas höra till troslivet och Svenska kyrkans egna&lt;br&gt;angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket krävs kvalificerat beslutsförfarande vid all&lt;br&gt;lagstiftning om Svenska kyrkan och andra trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har bland de uppräknade rättssubjekten, till vilka för-&lt;br&gt;valtningsuppgifter kan anförtros, lagts till registrerat trossamfund. Det&lt;br&gt;kommande förslaget till lag om trossamfund innebär att ett trossamfund&lt;br&gt;kan få ställning som särskilt rättssubjekt genom registrering. Bland de&lt;br&gt;registrerade trossamfunden kommer även Svenska kyrkan att ingå. Detta&lt;br&gt;innebär att myndighetsuppgifter kommer att kunna överlämnas till alla&lt;br&gt;registrerade trossamfund med stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att kyrkomötet utgår ur bestämmelserna och är&lt;br&gt;betingade av att Svenska kyrkan inte skall utgöra en del av det allmänna&lt;br&gt;efter relationsändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt. De nya bestämmelserna avser endast sådana&lt;br&gt;myndigheter som helt upphör senast den 31 december 1999. Detta&lt;br&gt;innebär att bestämmelserna inte omfattar de allmänna handlingar som&lt;br&gt;finns hos sådana myndigheter som har till uppgift att bl.a. behandla&lt;br&gt;ärenden med anknytning till Svenska kyrkan och vars verksamhet i den&lt;br&gt;delen upphör till följd av relationsändringen, t.ex. Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter med uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans&lt;br&gt;verksamhet finns inom såväl den kyrkokommunal a som den statliga&lt;br&gt;organisationen. Som exempel på kyrkokommunala myndigheter kan&lt;br&gt;nämnas stiftsstyrelse och kyrkoråd och på statliga myndigheter&lt;br&gt;Kyrkofondens styrelse och domkapitlen. Svenska kyrkans beslutande&lt;br&gt;församlingar är bl.a. kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med organisatoriska delar avses Svenska kyrkans församlingar,&lt;br&gt;sammanslutningar av församlingar (kyrkliga samfälligheter) och stift.&lt;br&gt;Detta kommer att framgå av regeringens förslag till lag om trossamfund.&lt;br&gt;Bestämningen av var allmänna handlingar skall kunna förvaras anknyter&lt;br&gt;till den lag om Svenska kyrkan som regeringen avser att föreslå, enligt&lt;br&gt;vilken Svenska kyrkan samt församlingar, kyrkliga samfälligheter och&lt;br&gt;stift kommer att vara självständiga juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Riksmarskalksämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Justitiekanslem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Justitieombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Hovrätten för Västra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Statens löne- och pensionsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Riksarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Kammarkollegiet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Länsstyrelsen i Hallands län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Länsstyrelsen i Dalarnas län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Länsstyrelsen i Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Juridiska fakulteten i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Juridiska fakulteten i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Teologiska fakulteten i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Teologiska fakulteten i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Kyrkofondens styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Svenska kyrkans församlingsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Svenska kyrkans utbildningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Nämnden för Svenska kyrkans mission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Nämnden för Lutherhjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Ärkebiskopen efter hörande av övriga biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Domkapitlet i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Domkapitlet i Linköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Domkapitlet i Skara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Domkapitlet i Strängnäs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Domkapitlet i Västerås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Domkapitlet i Växjö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Domkapitlet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Domkapitlet i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Domkapitlet i Karlstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Domkapitlet i Härnösand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Domkapitlet i Luleå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Domkapitlet i Visby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Domkapitlet i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Ansvarsnämnden för biskopar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. Solna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Tranås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. Sveriges akademikers centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. Svenska kyrkans personalförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. Kyrkomusikernas riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. Sveriges frikyrkosamråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. Anglikanska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Bibeltrogna vänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Estniska evangelisk-lutherska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. Evangeliska fosterlands-stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68. Frälsningsarmén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69. Förenade islamiska församlingar i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70. Islamiska kulturcenterunionen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71. Sveriges muslimska förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72. Judiska församlingarna i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73. Metodistkyrkan i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. Nybygget - Kristen samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Armenisk-apostoliska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76. Bulgarisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77. Estnisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78. Etiopisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79. Finska ortodoxa församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80. Grekisk-ortodoxa metropolitdömet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. Koptisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82. Makedonsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83. Rumänsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84. Kristi förklarings ortodoxa kyrka (Ryska kyrkan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85. Serbisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86. Svenska ortodoxa prosteriet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87. Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88. Syrisk-ortodoxa ställföreträdarskapet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89. Österns apostoliska katolska assyriska kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90. Pingströrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91. Sjundedags adventistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92. Stockholms katolska stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93. Svenska alliansmissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94. Svenska baptistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95. Svenska missionsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96. Ungerska protestantiska församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97. Svenska kyrkans pastoralinstitut i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98. Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99. Ersta diakonisällskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100. Stiftelsen Stora Sköndal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101. Kristna studentrörelsen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102. Svenska kyrkans lekmannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103. Kvinnor i Svenska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104. Svenska kyrkans unga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105. Sveriges kyrkogårdschefers förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107. Sveriges kyrkokamerala förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108. Sveriges kyrkosångsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109. Stiftsjuristernas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111. Sveriges hembygdsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112. Förbundet för kristen enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113. Egendomsnämndernas samarbetsorgan&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Av dessa har följande remissinstanser avstått från att yttra&lt;br&gt;sig:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;16. Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Länsstyrelsen i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Länsstyrelsen i Västerbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Svenska kyrkans utbildningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Nämnden för Lutherhjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. Tranås kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. Bibeltrogna vänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. Estniska evangelisk-lutherska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70. Islamiska kulturcenterunionen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74. Nybygget - Kristen samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Armenisk-apostoliska kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76. Bulgarisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77. Estnisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78. Etiopisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79. Finska ortodoxa församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81. Koptisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82. Makedonsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83. Rumänsk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84. Kristi förklarings ortodoxa kyrka (Ryska kyrkan)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85. Serbisk-ortodoxa kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87. Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88. Syrisk-ortodoxa ställföreträdarskapet i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89. Österns apostoliska katolska assyriska kyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91. Sjundedags adventistsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93. Svenska alliansmissionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96. Ungerska protestantiska församlingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99. Ersta diakonisällskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100. Stiftelsen Stora Sköndal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101. Kristna studentrörelsen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105. Sveriges kyrkogårdschefers förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108. Sveriges kyrkosångsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har samtliga kyrkokommuner beretts tillfälle att yttra sig.&lt;br&gt;Bortemot 2 300 svar har kommit in från denna remisskategori, mot-&lt;br&gt;svarande 70 % av kyrkokommunerna. En analys av dessa och övriga&lt;br&gt;remissvar har lämnats i en särskild rapport från Statistiska central-&lt;br&gt;byrån i september 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;På eget initiativ har följande yttrat sig:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Samtliga stiftsförbund av Svenska kyrkans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga egendomsnämnder utom egendomsnämnden i Visby stift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Missionsförbundet, uttalande vid förbundets generalkon-&lt;br&gt;ferens 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkyrkorådet i Lund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkofullmäktige i Värnhems kyrkliga samfallighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunalarbetareförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akademikerförbundet SSR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerns kyrkopolitiska sektion i Bohuslän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftsj ägmästarföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkogårdsnämnden i Gävle kyrkliga samfällighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skånes arrendatorförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Jordbruksarrendatorers Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska vice-provinsen av Den Heliga Dominikus Romerska&lt;br&gt;Kongregation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Human-Etiska förbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristdemokraterna i Kista församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands läns museum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ett antal skrivelser från enskilda personer kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga yttranden finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr&lt;br&gt;Ku97/903/Ky).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0349/prop_199798__49-3.png" style="width:27pt;height:47pt;"/&gt;
&lt;p&gt;REGERINGSKANSLIET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0349/prop_199798__49-4.png" style="width:27pt;height:39pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1997-04-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etikett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistics Sweden&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;STATEN OCH TROSSAMFUNDEN&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Remissvar I&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;SCB tillhanda senast 1 augusti 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om enkäten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besvaras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Cedermark 08 - 405 43 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Soop &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;08 - 405 43 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enheten för kyrkofrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insänt av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnförtydligande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkäten sänds till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;V/ENK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ort och datum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;701 89 ÖREBRO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RÄTTSLIG REGLERING&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-SOU 1997:41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Föreskrifter om trossamfund och föreskrifter om&lt;br&gt;grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund&lt;br&gt;får bara meddelas i lag. Kapitel 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Lagstiftningen om trossamfund ges ett särskilt&lt;br&gt;grundlagsskydd som innebär att det enligt huvud-&lt;br&gt;regeln krävs två riksdagsbeslut med riksdagsval&lt;br&gt;emellan för att besluta om ändring av sådan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om trossamfund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 För att registreras som trossamfund krävs att samfundet&lt;br&gt;har stadgar med bestämmelser om samfundets ändamål&lt;br&gt;och om hur beslut skall fattas samt att namnet särskiljer&lt;br&gt;trossamfundets verksamhet från andras. Avsnitt 8.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Ett trossamfund får genom registrering rättskapacitet,&lt;br&gt;dvs. får förvärva rättigheter, ta på sig skyldigheter&lt;br&gt;och föra talan vid domstol och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 8.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Organisatoriska delar av ett trossamfund som är&lt;br&gt;registrerat - t.ex. församlingar, stift och distrikt - kan&lt;br&gt;registrera sig och få rättskapacitet. Avsnitt 8.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;n&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Barn som fyllt 12 år får inflytande över om de skall&lt;br&gt;tillhöra ett trossamfund. Kapitel 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Rätten för Svenska kyrkan till hjälp med uppbörden&lt;br&gt;av kyrkoavgiften lagstadgas. Kapitel 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan&lt;br&gt;kan beviljas hjälp med uppbörd av avgift. Avsnitt 8.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;q&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;RÄTTSLIG REGLERING -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;SOU 1997:41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om Svenska kyrkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I lagen skall finnas bestämmelser om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund&lt;br&gt;som framträder som församlingar och stift. Svenska&lt;br&gt;kyrkan har också nationella organ. Avsnitt 10.1-10.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan&lt;br&gt;mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete&lt;br&gt;bedriver en rikstäckande verksamhet. Avsnitt 10.1-10.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkan som helhet samt församlingar,&lt;br&gt;sammanslutningar av församlingar och stift får&lt;br&gt;var för sig rättskapacitet. Avsnitt 10.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den lokala självstyrelsen tryggas genom att försam-&lt;br&gt;lingar och sammanslutningar av församlingar får&lt;br&gt;rättskapacitet, beslutar om den lokala kyrkoavgiften,&lt;br&gt;svarar för förpliktelser gentemot tredje man och&lt;br&gt;genom att kyrkomötet inte får besluta i sådana&lt;br&gt;enskilda frågor, som det är en församlings uppgift&lt;br&gt;att besluta om. Avsnitt 8.8, 10.3, 11.4 och kapitel 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Territorialprincipen slås fast dels genom att försam-&lt;br&gt;lingen omfattar de personer som tillhör Svenska&lt;br&gt;kyrkan och är bosatta inom församlingens område,&lt;br&gt;dels genom att stiften omfattar församlingarna inom&lt;br&gt;stiftets område. Avsnitt 11.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Församlingens grundläggande uppgift är att fira&lt;br&gt;gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva&lt;br&gt;diakoni och mission. Avsnitt 11.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha&lt;br&gt;tillsyn över församlingslivet. Avsnitt 11.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;,□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande&lt;br&gt;organ, men får inte besluta om sådana enskilda frågor&lt;br&gt;som det är en församlings eller ett stifts uppgift att&lt;br&gt;besluta om. Avsnitt 11.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till registret avseende registrerade trossamfund skall&lt;br&gt;Svenska kyrkan lämna uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. stadgar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. indelning i församlingar, kyrkliga samfälligheter och&lt;br&gt;stift och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. behöriga företrädare för Svenska kyrkan och dess&lt;br&gt;församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift. Kapitel 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aD 32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;RÄTTSLIG REGLERING - SOU 1997:41&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den som tillhör Svenska kyrkan skall betala lokal och&lt;br&gt;regional kyrkoavgift. Kapitel 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Församlingen eller den kyrkliga samfälligheten beslutar&lt;br&gt;om lokal kyrkoavgift. Stiftet beslutar om regional&lt;br&gt;kyrkoavgift. Kapitel 12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Svenska kyrkan skall principen om allmänna handlingars&lt;br&gt;offentlighet gälla inom de områden där Svenska kyrkan&lt;br&gt;ålagts samhälleliga uppgifter, dvs. i fråga om begravnings-&lt;br&gt;verksamheten och den särskilda kulturvården som finan-&lt;br&gt;sieras av det allmänna. Avsnitt 14.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Även andra handlingar än de som avses i fråga 20 skall&lt;br&gt;som huvudregel vara offentliga. Offentligheten kan dock&lt;br&gt;begränsas av kyrkomötet om det är särskilt motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 14.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det skall inrättas ett särskilt organ inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;som prövar överklaganden i den utsträckning kyrkomötet&lt;br&gt;bestämmer att beslut får överklagas. Avsnitt 14.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten för präster och andra inom Svenska kyrkan&lt;br&gt;skall - i likhet med vad som gäller för andra trossamfund -&lt;br&gt;inte vara straffsanktionerad. Förbudet att vittna kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;aO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nej&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 Lagen om trossamfund innehåller det som behöver&lt;br&gt;regleras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;30&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;25 Lagen om Svenska kyrkan innehåller det som behöver&lt;br&gt;regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nej på fråga 24 och/eller25, ange varför i &amp;quot;Kommentarer till remiss&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 I I Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i &amp;quot;Kommentarer till remiss”,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;STATLIG MEDVERKAN VID AVGIFTSBETALNING - SOU 1997:46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 I grundlag införs en bestämmelse om att det allmänna&lt;br&gt;skall arbeta för att underlätta olika trossamfunds&lt;br&gt;möjligheter att verka i Sverige. Avsnitt 10.1, 13.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1 I I Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i ”Kommentarer till remiss”,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;DEN KYRKLIGA EGENDOMEN - SOU 1997:47&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Överföring av äganderätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten avstår från sina anspråk på de s.k. kronoanslagen&lt;br&gt;till förmån för olika enheter inom Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten till äldre kyrkor, som idag betraktas som&lt;br&gt;stiftelser, förs över till resp, församling när det gäller&lt;br&gt;- de sju medeltida domkyrkorna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;□□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- övriga kyrkor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten till domkyrkas och församlingskyrkas&lt;br&gt;fastigheter och deras fastighetsfonder förs över till&lt;br&gt;resp, församling. Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten till prästgårdar förs över till resp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pastorat. Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten till de biskopsgårdar som inte samtidigt&lt;br&gt;är domkyrkas fastighet eller kyrkofondsfastighet förs&lt;br&gt;över till det stift i vilket biskopsgården ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;När ett kapital motsvarande åtagandena för utgående&lt;br&gt;pensioner och gjorda pensionsutfästelser för präster&lt;br&gt;och biskopar avskilts från kyrkofonden, förs återstoden&lt;br&gt;av fonden över till Svenska kyrkan. Avsnitt 18.2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;,□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsbindningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter relationsändringen är det övergripande ändamålet&lt;br&gt;för prästlönefastigheter och prästlönefonder att egen-&lt;br&gt;domen skall bidra till de ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;för Svenska kyrkans förkunnelse. Avsnitt 18.3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;DEN KYRKLIGA EGENDOMEN - SOU 1997:47&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Formen för Svenska kyrkans disposition&lt;br&gt;av prästlönetillgångarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningsaltemativet (Kammarkollegiets förslag):&lt;br&gt;Svenska kyrkan förvaltar prästlönefastigheterna och&lt;br&gt;prästlönefonderna enligt en särskild bestämmelse i&lt;br&gt;lagen om Svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 12, Avsnitt 18.4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsealternativet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomen samlas i en enda stiftelse med&lt;br&gt;trossamfundet Svenska kyrkan som förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen gäller fullt ut. Kapitel 10, Avsnitt 18.4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8c&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ägandealtemativet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äganderätten till egendomen övergår till trossamfundet&lt;br&gt;Svenska kyrkan i dess helhet. Vanliga civilrättsliga regler&lt;br&gt;gäller. Kapitel 11, Avsnitt 18.4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall kunna bestämma att staten&lt;br&gt;skall ha tillsyn över att prästlönetillgångarna&lt;br&gt;inte används för främmande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 14, Avsnitt 18.4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äldre rättsinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre rättsinstituten stadgad åborätt och&lt;br&gt;landgille avvecklas. Kapitel 17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;i | | Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i ”Kommentarer till remiss&amp;quot;,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4-&lt;/h5&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0349/prop_199798__49-5.png" style="width:9pt;height:9pt;"/&gt;
&lt;p&gt;DEN KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA KYRKLIGA EGENDOMEN&lt;br&gt;OCH DE KYRKLIGA ARKIVEN - SOU 1997:43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkiven hos de kyrkliga myndigheterna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Allmänna handlingar som före är 2000 har kommit in&lt;br&gt;till eller upprättats hos kyrkliga myndigheter skall kunna&lt;br&gt;förvaras hos Svenska kyrkan efter relationsändringen&lt;br&gt;och fortsätta att vara allmänna handlingar där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Lagstiftningen om handlingsoffentlighet, sekretess&lt;br&gt;och arkiv skall gälla de handlingar som avses i fråga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;*□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Någon längsta tid för denna förvaring skall inte&lt;br&gt;bestämmas, men målet bör vara att myndighetsarkiven&lt;br&gt;skall levereras in till arkivmyndigheterna inom 10 år&lt;br&gt;från relationsändringen. Avsnitt 18.2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Svenska kyrkan svarar för kostnaderna för myndighets-&lt;br&gt;arkiven fram t.o.m. överlämnandet till arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3Ö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Staten svarar för kostnaderna för myndighetsarkiven&lt;br&gt;för tiden efter överlämnandet till arkivmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEN KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA KYRKLIGA EGENDOMEN&lt;br&gt;OCH DE KYRKLIGA ARKIVEN - SOU 1997:43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arkiven hos Svenska kyrkans&lt;br&gt;beslutande församlingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör&lt;br&gt;ej genomföras&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tar inte&lt;br&gt;ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Allmänna handlingar som före år 2000 har kommit in&lt;br&gt;till eller upprättats hos Svenska kyrkans beslutande&lt;br&gt;församlingar skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan&lt;br&gt;efter relationsändringen och fortsätta att vara allmänna&lt;br&gt;handlingar där. Avsnitt 18.2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Lagstiftningen om handlingsoffentlighet och sekretess&lt;br&gt;skall gälla de handlingar som avses i fråga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Arkivlagstiftningen skall gälla de handlingar som avses&lt;br&gt;i fråga 6 i samma utsträckning som före relationsänd-&lt;br&gt;ringen, dvs. handlingarna skall inte omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna om arkivmyndigheternas tillsyn och om över-&lt;br&gt;lämnande till arkivmyndigheterna. Avsnitt 18.2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;□&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;zQ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 Inomkyrkliga arkivbestämmelser skall gälla för de arkiv&lt;br&gt;som bildas efter år 2000, med undantag för de handlingar&lt;br&gt;som avser begravningsverksamheten eller fördelning och&lt;br&gt;användning av den kyrkoantikvariska ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 18.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;iD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 I | Vi har också lämnat synpunkter på detta avsnitt i ”Kommentarer till remiss&amp;quot;,&lt;br&gt;som insändes tillsammans med Remissenkäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kulturdepartementet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Lindh, Johansson, von&lt;br&gt;Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:49 Staten och trossamfunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grundlagsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55775, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>vilande</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kristdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:55:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0349</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:55:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KU20</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:KU5</uppgift>
<ref_dok_id>GM01KU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Staten och trossamfunden (vilande förslag)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:49&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:49 Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:49&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:49 Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:49&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:49 Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Davidson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:49&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:49 Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Davidson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Kvist  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:49&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:49 Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Kvist  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:49&lt;br/&gt;
Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:49 Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>