<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224471</hangar_id>
 <dok_id>GL0346</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>46</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:46</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>46</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-12-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:39</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i hyreslagen m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0346/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0346</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0346</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:46&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i hyreslagen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 december 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0346/prop_199798__46-1.png" style="width:40pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i bl.a. 12 kap. jordabalken (hyreslagen)&lt;br&gt;och lagen (1973:1192) om förvärv av hyresfastighet m.m.&lt;br&gt;(förvärvslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i hyreslagen innebär följande. Bestämmelsen om tillstånd&lt;br&gt;till andrahandsuthyming görs mera förmånlig för hyresgästen genom att&lt;br&gt;kravet på att hyresgästen under viss tid inte har tillfälle att använda&lt;br&gt;lägenheten slopas. Härigenom blir det lättare för äldre och sjuka att hyra&lt;br&gt;ut sin lägenhet i andra hand. Det blir också möjligt för den som på prov&lt;br&gt;vill bo samman med någon annan att hyra ut sin lägenhet. Vidare införs&lt;br&gt;regler om att åtgärdsföreläggande skall kunna meddelas även vid sådana&lt;br&gt;brister i en lägenhets skick som finns på tillträdesdagen (s.k. ursprunglig&lt;br&gt;brist). Dessutom införs det en bestämmelse om skyldighet för hyres-&lt;br&gt;värden att lämna information om sitt namn och om var hyresvärden kan&lt;br&gt;nås. Slutligen införs en bestämmelse om att den som har ställt borgen&lt;br&gt;eller pant till säkerhet för fullgörandet av ett hyresavtal alltid skall ha rätt&lt;br&gt;att efter viss tid säga upp sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skyldighet för den som har förvärvat en hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m. att anmäla sitt förvärv ändras så att ett sådant förvärv i&lt;br&gt;fortsättningen kan anmälas av båda parter, såväl överlåtaren som&lt;br&gt;förvärvaren. Den tid som kommunen har på sig för att begära hyres-&lt;br&gt;nämndens prövning av förvärvet förlängs till fyra månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jordabalken............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendenämnder och hyresnämnder....................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av hyresfastighet m.m.......................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:831) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt......................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag...............................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andrahandsuthyming.......................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Borgen och pant................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Deposition av hyra............................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dröjsmål med betalning av hyra för en bostadslägenhet.. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hyresavisering och betalningspåminnelse m.m...............32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärdsföreläggande vid s.k. ursprunglig brist................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Informationsskyldighet för hyresvärden...........................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvärv och förvaltning av hyresfastigheter.....................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt...................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden om lagen om förvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av hyresfastighet m.m. (förvärvslagen)..........39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvärvslagens anmälningsskyldighet m.m... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunernas och hyresgästorganisationernas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roller vid förvärvsprövningen.........................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Exekutiva förvärv...........................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsförvaltningslagen...............................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsfrågor...............................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader........................................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i jordabalken.......................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1132) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärv av hyresfastighet m.m..........................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag..............................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Ny hyreslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1991:86) såvitt gäller åtgärdsföreläggande vid s.k.&lt;br&gt;ursprunglig brist och andrahandsuthyming av bostads-&lt;br&gt;lägenhet .................................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslaget om åtgärdsföreläggande vid s.k. ursprunglig&lt;br&gt;brist och andrahandsuthyming av bostadslägenhet i&lt;br&gt;betänkandet SOU 1991:86....................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet SOU 1991:86....................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av betänkandet Förvalta bostäder (SOU&lt;br&gt;1994:23)................................................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagförslaget om informationsskyldighet för hyresvärden i&lt;br&gt;betänkandet SOU 1994:23....................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över SOU&lt;br&gt;1994:23..................................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Sammanfattning av slutbetänkandet Översyn av förvärvslagen&lt;br&gt;och hyreslagen - borgen och pant (SOU 1996:148)..............74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Lagförslaget i slutbetänkandet SOU 1996:148.....................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet SOU 1996:148..................................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Lagrådsremissens lagförslag.................................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 december 1997..................................................................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres-&lt;br&gt;nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i&lt;br&gt;Svea hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;br&gt;dels att 12 kap. 11, 40, 70 och 73 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i 12 kap. skall införas två nya paragrafer, 18 i och&lt;br&gt;28 a §§, samt närmast före 18 i § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0346/prop_199798__46-2.png" style="width:15pt;height:9pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer före hyrestidens Uppkommer före hyrestidens&lt;br&gt;böljan ringare skada på lägenheten början ringare skada på lägenheten&lt;br&gt;än som anges i 10 § första stycket än som anges i 10 § första stycket&lt;br&gt;och är skadan ej avhjälpt när lägen- och är skadan inte avhjälpt när&lt;br&gt;heten skall tillträdas eller är lägen- lägenheten skall tillträdas eller är&lt;br&gt;heten eljest, i annat fall än som lägenheten i övrigt, i annat fall än&lt;br&gt;avses i 13 §, på tillträdesdagen icke som avses i 13 §, på tillträdesdagen&lt;br&gt;i det skick som hyresgästen har rätt inte i det skick som hyresgästen har&lt;br&gt;att fordra, får han avhjälpa bristen rätt att fordra, gäller följande:&lt;br&gt;på hyresvärdens bekostnad, om 1. Hyresgästen får avhjälpa bris-&lt;br&gt;hyresvärden underlåter att efter ten på hyresvärdens bekostnad, om&lt;br&gt;tillsägelse ombesörja åtgärden så hyresvärden underlåter att efter&lt;br&gt;snart det kan ske. Kan bristen ej tillsägelse ombesörja åtgärden så&lt;br&gt;avhjälpas utan dröjsmål eller snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåter hyresvärden att efter 2. Kan bristen inte avhjälpas utan&lt;br&gt;tillsägelse ombesörja åtgärden så dröjsmål eller underlåter hyres-&lt;br&gt;snart det kan ske, får hyresgästen värden att efter tillsägelse ombe-&lt;br&gt;säga upp avtalet. Uppsägning far sörja åtgärden så snart det kan ske,&lt;br&gt;dock ske endast om bristen är av far hyresgästen säga upp avtalet,&lt;br&gt;väsentlig betydelse. Sedan bristen Uppsägning får dock ske endast om&lt;br&gt;blivit avhjälpt av hyresvärden får bristen är av väsentlig betydelse,&lt;br&gt;avtalet inte sägas upp. För den tid Sedan bristen har blivit avhjälpt av&lt;br&gt;lägenheten är i bristfälligt skick har hyresvärden, får avtalet inte sägas&lt;br&gt;hyresgästen rätt till skälig ned- upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning av hyran. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3. För den tid lägenheten är i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bristfälligt skick har hyresgästen&lt;br&gt;rätt till skälig nedsättning av hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 4. Hyresgästen har rätt till&lt;br&gt;har hyresgästen även rätt till ersättning för skada, om hyres-&lt;br&gt;ersättning för skada, om hyres- värden inte visar att bristen inte&lt;br&gt;värden ej visar att bristen icke beror beror på hans försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på hans försummelse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5. Om hyresavtalet avser en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadslägenhet, får hyresvärden&lt;br&gt;föreläggas att avhjälpa bristen&lt;br&gt;(åtgärdsföreläggande). Åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande meddelas av hyres-&lt;br&gt;nämnden efter ansökan av hyres-&lt;br&gt;gästen. I fråga om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande gäller i övrigt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 16 § andra och fjärde -&lt;br&gt;sjätte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lägenheten hyrts ut i be- Har en bostadslägenhet for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fintligt skick och är den inte enligt&lt;br&gt;den allmänna uppfattningen i orten&lt;br&gt;fullt brukbar för det avsedda ända-&lt;br&gt;målet, gäller första och andra&lt;br&gt;styckena, om upplåtelsen avser en&lt;br&gt;bostadslägenhet för fritidsändamål&lt;br&gt;eller en lokal och hyresgästen inte,&lt;br&gt;när avtalet ingicks, kände till&lt;br&gt;bristen eller kunnat upptäcka den&lt;br&gt;med vanlig uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritidsändamål eller en lokal hyrts&lt;br&gt;ut i befintligt skick gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. for bostadslägenheten första&lt;br&gt;stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. for lokalen första stycket 1-4,&lt;br&gt;endast om lägenheten enligt den&lt;br&gt;allmänna uppfattningen på orten&lt;br&gt;inte är fullt brukbar för sitt&lt;br&gt;ändamål och hyresgästen när han&lt;br&gt;ingick avtalet inte kände till bristen&lt;br&gt;eller kunde upptäcka den med&lt;br&gt;vanlig uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresvärdens informationsskyl-&lt;br&gt;dighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 i §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresvärden är skyldig att lämna&lt;br&gt;hyresgästen uppgift om sitt namn&lt;br&gt;och en adress där hyresvärden kan&lt;br&gt;anträffas. Om hyresvärden är en&lt;br&gt;juridisk person, skall motsvarande&lt;br&gt;uppgifter lämnas även om ställ-&lt;br&gt;företrädare för den juridiska per-&lt;br&gt;sonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns hyresvärden eller, om&lt;br&gt;hyresvärden är en juridisk person,&lt;br&gt;ställföreträdaren inte i landet, skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om namn och&lt;br&gt;adress på en i Sverige bosatt&lt;br&gt;person som är behörig att på hyres-&lt;br&gt;värdens vägnar ta emot delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall anges i ett&lt;br&gt;skriftligt meddelande som skall&lt;br&gt;anslås på väl synlig plats i huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År pant eller borgen ställd till&lt;br&gt;säkerhet för att ett avtal om hyra av&lt;br&gt;en bostadslägenhet fullgörs, får&lt;br&gt;pantsättaren eller borgensmannen&lt;br&gt;säga upp sitt åtagande att upphöra&lt;br&gt;att gälla vid det månadsskifte som&lt;br&gt;inträffar närmast efter nio månader&lt;br&gt;från uppsägningen, dock tidigast&lt;br&gt;till en tidpunkt som infaller två år&lt;br&gt;från det att åtagandet började att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor som inskränker pant-&lt;br&gt;sättarens eller borgensmannens&lt;br&gt;rätt enligt denna paragraf är&lt;br&gt;ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hyresgäst som under viss tid&lt;br&gt;inte har tillfälle att använda sin&lt;br&gt;lägenhet, får upplåta lägenheten i&lt;br&gt;dess helhet i andra hand, om hyres-&lt;br&gt;nämnden lämnar tillstånd till upp-&lt;br&gt;låtelsen. Sådant tillstånd skall&lt;br&gt;lämnas, om hyresgästen har beakt-&lt;br&gt;ansvärda skäl för upplåtelsen och&lt;br&gt;hyresvärden inte har befogad anled-&lt;br&gt;ning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket&lt;br&gt;kan begränsas till viss tid och&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hyresgäst får hyra ut eller på&lt;br&gt;annat sätt upplåta lägenheten i dess&lt;br&gt;helhet i andra hand, om hyres-&lt;br&gt;nämnden lämnar tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall lämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresgästen på grund av ålder,&lt;br&gt;sjukdom, tillfälligt arbete på annan&lt;br&gt;ort, särskilda familjeförhållanden&lt;br&gt;eller därmed jämförbara förhållan-&lt;br&gt;den har beaktansvärda skäl för&lt;br&gt;upplåtelsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresvärden inte har befogad&lt;br&gt;anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket&lt;br&gt;skall begränsas till viss tid och kan&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;som avses i 16 § andra stycket, 18 a&lt;br&gt;- f §§, 18 h §, 23 § andra stycket, 24&lt;br&gt;a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 55 d, 62&lt;br&gt;eller 64 § överklagas genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;som avses i 11 § första stycket 5,&lt;br&gt;16 § andra stycket, 18 a - f §§, 18 h&lt;br&gt;§, 23 § andra stycket, 24 a, 34, 36,&lt;br&gt;37, 49, 52, 54, 55 d, 62 eller 64 §&lt;br&gt;får överklagas inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte stycket, 35,&lt;br&gt;40, 45, 56 eller 59 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:927.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:62.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54 I hyrestvister som avses i 49, 54&lt;br&gt;eller 55 d § och i mål om åtgärds- eller 55 d § och i mål om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 16 § andra föreläggande enligt 11 § första&lt;br&gt;stycket, om upprustningsföre- stycket 5 eller 16 § andra stycket,&lt;br&gt;läggande enligt 18 a - c §§, om om upprustningsföreläggande enligt&lt;br&gt;tillstånd till förbättrings- och änd- 18 a - c §§, om tillstånd till&lt;br&gt;ringsåtgärder enligt 18 d - f §§, om förbättrings- och ändringsåtgärder&lt;br&gt;förbud mot sådana åtgärder enligt enligt 18 d - f §§, om förbud mot&lt;br&gt;18 h § eller om utdömande av vite sådana åtgärder enligt 18 h § eller&lt;br&gt;enligt 62 § skall vardera parten om utdömande av vite enligt 62 §&lt;br&gt;svara för sin rättegångskostnad i skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;hovrätten, om inte annat följer av rättegångskostnad i hovrätten, om&lt;br&gt;18 kap. 6 § rättegångsbalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte annat följer av 18 kap. 6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av 28 a § skall ett åtagande att ställa pant eller&lt;br&gt;borgen som har ingåtts före ikraftträdandet anses ha böljat gälla vid&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:62.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 22 §§ lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till&lt;br&gt;uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om åtgärdsföre- 2. pröva tvist om åtgärds-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 16 § andra föreläggande enligt 12 kap. 11 §&lt;br&gt;stycket, ändrad användning av lokal första stycket 5 och 16 § andra&lt;br&gt;enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;skadestånd enligt 12 kap. 24 a §,&lt;br&gt;överlåtelse av hyresrätt enligt&lt;br&gt;12 kap. 34 - 37 §§, upplåtelse av&lt;br&gt;lägenhet i andra hand enligt 12 kap.&lt;br&gt;40 §, förlängning av hyresavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt 40 §, förlängning av hyresavtal&lt;br&gt;12 kap. 54 §, återbetalning av hyra&lt;br&gt;och fastställande av hyra enligt 12&lt;br&gt;kap. 55 d §, uppskov med avflytt-&lt;br&gt;ning enligt 12 kap. 59 § eller&lt;br&gt;föreläggande enligt 12 kap. 64 §,&lt;br&gt;allt jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket, ändrad användning av lokal&lt;br&gt;enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;skadestånd enligt 12 kap. 24 a §,&lt;br&gt;överlåtelse av hyresrätt enligt&lt;br&gt;12 kap. 34 - 37 §§, upplåtelse av&lt;br&gt;lägenhet i andra hand enligt 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt&lt;br&gt;12 kap. 54 §, återbetalning av hyra&lt;br&gt;och fastställande av hyra enligt&lt;br&gt;12 kap. 55 d §, uppskov med av-&lt;br&gt;flyttning enligt 12 kap. 59 § eller&lt;br&gt;föreläggande enligt 12 kap. 64 §,&lt;br&gt;allt jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22 - 24 §§ hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 §&lt;br&gt;samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva tvist om medlemskap enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta&lt;br&gt;bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller villkor för upplåtelse av bostadsrätt&lt;br&gt;enligt samma §, hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, upplåtelse av lägenhet i&lt;br&gt;andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §,&lt;br&gt;allt bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12&lt;br&gt;kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som avses&lt;br&gt;i 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 bostadsrättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. pröva frågor enligt bostadsforvaltningslagen (1977:792), tvist om&lt;br&gt;upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a - c §§ jordabalken eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 12 kap. 18 d - f §§ och 18 h §&lt;br&gt;samma balk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är&lt;br&gt;belägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där&lt;br&gt;bolagets styrelse har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där&lt;br&gt;förvaltningen föres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan får föras mot beslutet, rätts-&lt;br&gt;kraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;2 eller 5 eller 4 § första stycket 2,&lt;br&gt;2 a, 3, 5 a, 6, 7, eller 8. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock ej beslut,&lt;br&gt;varigenom ansökan om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 16 § andra&lt;br&gt;stycket eller upprustningsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 18 a - c §§&lt;br&gt;eller tillstånd enligt 12 kap. 18 d -&lt;br&gt;f §§, 23 § andra stycket, 34 - 37&lt;br&gt;eller 40 § jordabalken eller 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § bostadsrättslagen (1991:614)&lt;br&gt;eller ansökan om uppskov enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 59 § jordabalken eller&lt;br&gt;ansökan om förbud eller hävande&lt;br&gt;av förbud enligt 12 kap. 18 h §&lt;br&gt;jordabalken eller yrkande om rätt&lt;br&gt;till förhandlingsordning enligt 9 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978:304)&lt;br&gt;lämnats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan får föras mot beslutet, rätts-&lt;br&gt;kraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;2 eller 5 eller 4 § första stycket 2,&lt;br&gt;2 a, 3, 5 a, 6, 7, eller 8. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock ej beslut,&lt;br&gt;varigenom ansökan om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 11 § första&lt;br&gt;stycket 5 eller 16 § andra stycket&lt;br&gt;eller upprustningsföreläggande en-&lt;br&gt;ligt 12 kap. 18 a - c §§ eller&lt;br&gt;tillstånd enligt 12 kap. 18 d - f §§,&lt;br&gt;23 § andra stycket, 34 - 37 eller 40&lt;br&gt;§ jordabalken eller 7 kap. 11 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1991:614) eller&lt;br&gt;ansökan om uppskov enligt 12 kap.&lt;br&gt;59 § jordabalken eller ansökan om&lt;br&gt;förbud eller hävande av förbud&lt;br&gt;enligt 12 kap. 18 h § jordabalken&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) lämnats&lt;br&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om&lt;br&gt;omprövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;br&gt;förvärv av hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 3 a, 4, 6, 10 och 27 §§ lagen&lt;br&gt;(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av fast egendom som&lt;br&gt;avses i 1 § och som ej omfattas av&lt;br&gt;undantagsbestämmelserna i 2 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall förvärvaren inom tre månader&lt;br&gt;från det förvärvet skedde anmäla&lt;br&gt;förvärvet till den kommun där den&lt;br&gt;fasta egendomen är belägen. Till&lt;br&gt;anmälningen skall fogas styrkt&lt;br&gt;avskrift av fångeshandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av fast egendom som&lt;br&gt;avses i 1 § och som inte omfattas av&lt;br&gt;undantagsbestämmelserna i 2 §&lt;br&gt;skall överlåtaren eller förvärvaren&lt;br&gt;inom tre månader från det att&lt;br&gt;förvärvet skedde anmäla förvärvet&lt;br&gt;till den kommun där den fasta egen-&lt;br&gt;domen är belägen. En styrkt kopia&lt;br&gt;av fångeshandlingen skall bifogas&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ge en sådan&lt;br&gt;hyresgästorganisation som avses i&lt;br&gt;16 b § lagen (1973:188) om arren-&lt;br&gt;denämnder och hyresnämnder till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig över anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket 2 - 4 får frågan om förvärvstillstånd&lt;br&gt;prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökan får i&lt;br&gt;sådant fall inges till hyresnämnden utan föregående anmälan till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att förvärva egendom på offentlig auktion enligt 7 § lämnas&lt;br&gt;före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill kommunen påkalla prövning Vill kommunen begära prövning&lt;br&gt;enligt denna lag, skall beslut härom enligt denna lag, skall beslut om&lt;br&gt;anmälas till hyresnämnden inom tre detta anmälas till hyresnämnden&lt;br&gt;månader efter det anmälan skett inom fyra månader efter det att&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket eller, om anmälan skett enligt 3 § första&lt;br&gt;styrkt avskrift av fångeshandlingen stycket eller, om styrkt kopia av&lt;br&gt;inte var fogad till anmälningen, tre fångeshandlingen inte var fogad till&lt;br&gt;månader från det att kommunen anmälan, fyra månader från det att&lt;br&gt;mottog sådan avskrift. Det åligger kommunen tog emot en sådan&lt;br&gt;kommunen att snarast möjligt och kopia. Kommunen skall snarast&lt;br&gt;senast inom samma tid underrätta möjligt och senast inom samma tid&lt;br&gt;förvärvaren huruvida prövning underrätta förvärvaren huruvida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1370.&lt;br&gt;’ Senaste lydelse 1979:307.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påkallas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prövning begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anmälan som avses i första stycket gjorts inom föreskriven tid,&lt;br&gt;skall hyresnämnden förelägga förvärvaren att inom en månad från det att&lt;br&gt;han fått del av föreläggandet ansöka om förvärvstillstånd. Föreläggandet&lt;br&gt;skall innehålla en erinran om bestämmelserna i 5 §. Till föreläggandet&lt;br&gt;skall fogas en avskrift av kommunens anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd skall, utom i de fall som anges i andra och tredje&lt;br&gt;styckena, vägras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om förvärvaren inte visar att han är i stånd att förvalta fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om förvärvaren inte gör sannolikt att syftet med förvärvet är att han&lt;br&gt;skall förvalta fastigheten och därvid hålla den i ett sådant skick att den&lt;br&gt;motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det kan antas att förvärvaren i något annat avseende inte kommer&lt;br&gt;att iaktta god sed i hyresförhållanden eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det kan antas att förvärvaren eljest med hänsyn till brottslig&lt;br&gt;gärning eller visad brist vid fullgörande av åligganden enligt lag är från&lt;br&gt;allmän synpunkt olämplig att inneha fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd far inte vägras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det visas att fastigheten är 1. om det visas att fastigheten är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obebyggd eller bebyggd med annat obebyggd eller bebyggd med annat&lt;br&gt;än hyreshus eller med hyreshus än hyreshus eller med hyreshus&lt;br&gt;som icke innehåller fler än två för som icke innehåller fler än två för&lt;br&gt;bostadsändamål avsedda lägenheter bostadsändamål avsedda lägen-&lt;br&gt;eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;heter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om förvärvet avser andel i 2. om förvärvet avser andel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighet och förvärvet av andelen fastighet och förvärvet av andelen&lt;br&gt;uppenbart sker i syfte att bereda uppenbart sker i syfte att bereda&lt;br&gt;förvärvaren och hans familj bostad förvärvaren och hans familj bostad&lt;br&gt;på fastigheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på fastigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansökan medges av kom-&lt;br&gt;munen och den eller de hyresgäst-&lt;br&gt;organisationer som enligt 16 b §&lt;br&gt;lagen (1973:188) om arrende-&lt;br&gt;nämnder och hyresnämnder är att&lt;br&gt;anse som sökandens motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall fastigheten enligt gällande planer användas för något annat&lt;br&gt;ändamål än för uppförande av hyreshus, far förvärvstillstånd meddelas&lt;br&gt;utan hinder av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom, som förvärvats genom När egendom har förvärvats&lt;br&gt;inrop på exekutiv auktion under genom inrop på exekutiv auktion&lt;br&gt;sådana förhållanden att förvärvs- och det vid ett vanligt köp skulle ha&lt;br&gt;tillstånd skulle ha krävts vid vanligt krävts förvärvstillstånd, skall inro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:787.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köp, skall åter avyttras inom två år&lt;br&gt;efter det att auktionen vunnit laga&lt;br&gt;kraft, om ej dessförinnan nämnda&lt;br&gt;förhållanden upphört eller inropa-&lt;br&gt;ren antingen fått besked från&lt;br&gt;kommunen att prövning ej påkallas&lt;br&gt;eller erhållit hyresnämndens till-&lt;br&gt;stånd att behålla egendomen. Har&lt;br&gt;inropet skett för att skydda någon&lt;br&gt;inroparens fordran, för vilken han&lt;br&gt;har panträtt i egendomen, eller&lt;br&gt;någon hans rättighet, som är in-&lt;br&gt;skriven däri, får länsstyrelsen på&lt;br&gt;ansökan medge skäligt anstånd med&lt;br&gt;egendomens avyttrande, om sanno-&lt;br&gt;lika skäl visas att i annat fall förlust&lt;br&gt;skulle uppkomma för inroparen.&lt;br&gt;Avyttras ej egendomen inom före-&lt;br&gt;skriven tid, skall länsstyrelsen på&lt;br&gt;framställning av kommunen eller&lt;br&gt;hyresnämnden förordna att egen-&lt;br&gt;domen skall säljas av kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten på offentlig auktion&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning om bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket skall göras i det&lt;br&gt;köpebrev som utfärdas med anled-&lt;br&gt;ning av den exekutiva auktionen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paren överlåta egendomen inom ett&lt;br&gt;år från det att auktionen har vunnit&lt;br&gt;laga kraft Detta gäller dock inte,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresnämnden har gett in-&lt;br&gt;roparen tillstånd att behålla egen-&lt;br&gt;domen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunen har gett inroparen&lt;br&gt;besked om att den inte kommer att&lt;br&gt;begära någon prövning av för-&lt;br&gt;värvet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förhållandena inte längre är&lt;br&gt;sådana att förvärvet om det hade&lt;br&gt;varit ett vanligt köp skulle ha krävt&lt;br&gt;förvärvstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får efter ansökan&lt;br&gt;från inroparen bevilja skäligt&lt;br&gt;anstånd med överlåtelsen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärvaren har ropat in egen-&lt;br&gt;domen for att skydda en fordran&lt;br&gt;som han har och för vilken han har&lt;br&gt;panträtt i egendomen eller för att&lt;br&gt;skydda någon rättighet som han&lt;br&gt;har och som är inskriven i egen-&lt;br&gt;domen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärvaren kan göra sannolikt&lt;br&gt;att det uppstår förlust för honom&lt;br&gt;om han inte beviljas anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren inte överlåter&lt;br&gt;egendomen inom föreskriven tid,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen på begäran av&lt;br&gt;kommunen eller hyresnämnden&lt;br&gt;besluta att kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;skall sälja egendomen på offentlig&lt;br&gt;auktion enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;7§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det köpebrev som utfärdas med&lt;br&gt;anledning av den exekutiva auk-&lt;br&gt;tionen skall det finnas upplysning&lt;br&gt;om bestämmelserna i första - tredje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och, när lagfart sökes, införas i&lt;br&gt;fastighetsboken, om sökanden icke&lt;br&gt;visar att avyttringsskyldigheten&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § gäller i&lt;br&gt;fråga om tillstånd att behålla egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av aktier eller&lt;br&gt;andelar i bolag skall förvärvaren&lt;br&gt;inom tre månader från det förvärvet&lt;br&gt;skedde anmäla förvärvet till den&lt;br&gt;kommun där huvuddelen av den&lt;br&gt;fasta egendomen är belägen. Frågan&lt;br&gt;om i vilken kommun huvuddelen av&lt;br&gt;egendomen ligger skall avgöras&lt;br&gt;med ledning av fastigheternas&lt;br&gt;taxeringsvärde. Till anmälningen&lt;br&gt;skall fogas styrkt avskrift av&lt;br&gt;fångeshandlingen eller, om någon&lt;br&gt;fångeshandling inte har upprättats,&lt;br&gt;ett av överlåtaren och förvärvaren&lt;br&gt;undertecknat intyg om när förvärvet&lt;br&gt;har skett och om de villkor som har&lt;br&gt;avtalats för förvärvet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena. När lagfart söks, skall&lt;br&gt;upplysningarna antecknas i fastig-&lt;br&gt;hetsboken, om sökanden inte visar&lt;br&gt;att han inte längre är skyldig att&lt;br&gt;överlåta egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § gäller i&lt;br&gt;fråga om tillstånd att behålla egen-&lt;br&gt;domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av aktier eller&lt;br&gt;andelar i bolag skall överlåtaren&lt;br&gt;eller förvärvaren inom tre månader&lt;br&gt;från det förvärvet skedde anmäla&lt;br&gt;förvärvet till den kommun där&lt;br&gt;huvuddelen av den fasta egen-&lt;br&gt;domen är belägen. Frågan om i&lt;br&gt;vilken kommun huvuddelen av&lt;br&gt;egendomen ligger skall avgöras&lt;br&gt;med ledning av fastigheternas&lt;br&gt;taxeringsvärde. Till anmälningen&lt;br&gt;skall fogas en styrkt kopia av&lt;br&gt;fångeshandlingen eller, om någon&lt;br&gt;fångeshandling inte har upprättats,&lt;br&gt;ett av överlåtaren och förvärvaren&lt;br&gt;undertecknat intyg om när förvärvet&lt;br&gt;har skett och om de villkor som har&lt;br&gt;avtalats för förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ge en sådan&lt;br&gt;hyresgästorganisation som avses i&lt;br&gt;16 b § lagen (1973:188) om arren-&lt;br&gt;denämnder och hyresnämnder till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig över anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket 2-4 samt vid förvärv genom&lt;br&gt;inlösen enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) får frågan om&lt;br&gt;förvärvstillstånd prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett.&lt;br&gt;Ansökan får i sådant fall ges in till hyresnämnden utan föregående&lt;br&gt;anmälan till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill kommunen begära prövning&lt;br&gt;enligt denna lag, skall beslutet om&lt;br&gt;detta anmälas till hyresnämnden&lt;br&gt;inom tre månader efter det anmälan&lt;br&gt;skett enligt första stycket eller, om&lt;br&gt;styrkt avskrift av fångeshandlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller intyg om förvärvet inte var handlingen eller ett intyg om för-&lt;br&gt;fogad till anmälningen, tre månader värvet inte var fogad till anmälan,&lt;br&gt;från det att kommunen mottog fyra månader från det att kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill kommunen begära prövning&lt;br&gt;enligt denna lag, skall beslutet om&lt;br&gt;detta anmälas till hyresnämnden&lt;br&gt;inom fyra månader efter det att&lt;br&gt;anmälan skett enligt första stycket&lt;br&gt;eller, om en styrkt kopia av fånges-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan handling. Det åligger kom- munen tog emot en sådan handling.&lt;br&gt;munen att snarast möjligt och Kommunen skall snarast möjligt&lt;br&gt;senast inom samma tid underrätta och senast inom samma tid under-&lt;br&gt;förvärvaren huruvida prövning rätta förvärvaren huruvida prövning&lt;br&gt;begärs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om dela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;skyldighet för förvärvaren att till skyldighet för överlåtaren och&lt;br&gt;kommunen och hyresnämnden läm- förvärvaren att till kommunen och&lt;br&gt;na uppgifter av betydelse för hyresnämnden lämna uppgifter av&lt;br&gt;prövningen av förvärv enligt denna betydelse för prövningen av förvärv&lt;br&gt;lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 fråga om förvärv som har skett före ikraftträdandet gäller 3,3 a,&lt;br&gt;6 och 10 §§ i sina äldre lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:831) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1994:831) om rättegången i&lt;br&gt;vissa hyresmål i Svea hovrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0346/prop_199798__46-3.png" style="width:18pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Svea hovrätt äger Beslut av Svea hovrätt äger&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom avgjorts rättskraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 4 § första stycket fråga som avses i 4 § första stycket&lt;br&gt;2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen&lt;br&gt;(1973:188) om arrendenämnder och (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder. Detta gäller dock hyresnämnder. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte beslut, enligt vilket ansökan inte beslut, enligt vilket ansökan&lt;br&gt;om åtgärdsföreläggande enligt om åtgärdsföreläggande enligt&lt;br&gt;12 kap. 16 § andra stycket eller 12 kap. 11 § första stycket 5 eller&lt;br&gt;upprustningsföreläggande enligt 16 § andra stycket eller upprust-&lt;br&gt;12 kap. 18 a - c §§ eller tillstånd ningsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;enligt 12 kap. 18 d - f §§, 23 § 18 a - c §§ eller tillstånd enligt&lt;br&gt;andra stycket, 34, 36 eller 37 § 12 kap. 18 d - f §§, 23 § andra&lt;br&gt;jordabalken eller ansökan om stycket, 34, 36 eller 37 § jorda-&lt;br&gt;förbud eller hävande av förbud balken eller ansökan om förbud&lt;br&gt;enligt 12 kap. 18 h § jordabalken eller hävande av förbud enligt&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till förhand- 12 kap. 18 h § jordabalken eller&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför- yrkande om rätt till förhandlings-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) lämnats ordning enligt 9 § hyresförhand-&lt;br&gt;utan bifall. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lingslagen (1978:304) lämnats utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:66.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen bygger på förslag från tre utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 28 april 1989 chefen för&lt;br&gt;Bostadsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att se över&lt;br&gt;hyreslagstiftningen (dir. 1989:44). Kommittén, som antog namnet 1989&lt;br&gt;års hyreslagskommitté, avgav år 1991 betänkandet Ny hyreslag (SOU&lt;br&gt;1991:86). Hyreslagskommittén lämnade förslag till nya bestämmelser om&lt;br&gt;bl.a. dröjsmål med betalning av hyra, störningar i boendet, andra-&lt;br&gt;handsuthyming och åtgärdsföreläggande vid s.k. ursprunglig brist.&lt;br&gt;Vidare föreslog kommittén en fullständig språklig och redaktionell&lt;br&gt;omarbetning av hyreslagen. En sammanfattning av betänkandet och av&lt;br&gt;kommitténs lagförslag, såvitt nu är av intresse, finns i bilagorna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ju 91/3481). En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av kommitténs förslag har lett till lagstiftning (se prop.&lt;br&gt;1992/93:115, bet. 1992/93:BoU24, rskr. 1992/93:350, SFS 1993:400).&lt;br&gt;De ändringar som genomfördes innebar bl.a. att reglerna om förverkande&lt;br&gt;av hyresrätt på grund av dröjsmål med betalning av hyra gjordes mer&lt;br&gt;förmånliga för hyresgästerna. Kommitténs förslag beträffande andra-&lt;br&gt;handsuthyming och åtgärdsföreläggande vid ursprunglig brist togs dock&lt;br&gt;inte med i lagstiftningsärendet. Inte heller har det ännu gjorts någon&lt;br&gt;språklig översyn av hyreslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett beslut den 29 april 1993 beslutade regeringen att det skulle&lt;br&gt;tillkallas en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av lag-&lt;br&gt;stiftningen om förvärv och förvaltning av hyresfastigheter (dir. 1993:53).&lt;br&gt;Utredningen om förvärv och förvaltning av hyreshus, som utredningen&lt;br&gt;kallade sig, avgav i mars 1994 betänkandet Förvalta bostäder (SOU&lt;br&gt;1994:23). I betänkandet föreslogs att lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m. skulle avskaffas. Vidare lämnades förslag till vissa&lt;br&gt;ändringar i bostadsförvaltningslagen (1977:792), bl.a. införandet av ett&lt;br&gt;institut benämnt förvaltningsförbud. Utredningen föreslog också att det&lt;br&gt;skulle införas en regel i hyreslagen om skyldighet för hyresvärden att&lt;br&gt;hålla hyresgästerna informerade om sitt namn och en adress där han kan&lt;br&gt;nås. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 4. Utredningens&lt;br&gt;lagförslag, såvitt nu är i fråga, finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna är förtecknade i&lt;br&gt;bilaga 6. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet&lt;br&gt;(dnr Ju 94/810).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 6 april 1995 bemyndigade regeringen chefen för&lt;br&gt;Justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare för att göra en&lt;br&gt;översyn av vissa delar av hyreslagstiftningen (dir 1995:55). Utredningen&lt;br&gt;antog namnet 1995 års hyreslagstiftningsutredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen avgav i oktober 1996 slutbetänkandet Översyn av&lt;br&gt;förvärvslagen och hyreslagen - Borgen och pant (SOU 1996:148). I&lt;br&gt;slutbetänkandet lämnades förslag till bestämmelser om bl.a. åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande vid ursprunglig brist och om borgen och pant som säkerhet för&lt;br&gt;hyresavtal. Vidare gjordes överväganden om reglerna om upphörande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyresavtal och om deposition av hyra. Slutligen lämnades förslag till&lt;br&gt;ändringar av lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. Utredningens&lt;br&gt;lagförslag finns i bilaga 7. Slutbetänkandet är sammanfattat i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 9. En sammanställning av remissvaren finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ju96/3960).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas, utöver 1995 års hyreslagstiftnings-&lt;br&gt;utrednings samtliga förslag och överväganden, 1989 års hyreslags-&lt;br&gt;kommittés förslag om andrahandsuthyming och ågärdsföreläggande samt&lt;br&gt;förslaget i betänkandet Förvalta bostäder om informationsskyldighet för&lt;br&gt;hyresvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 6 november 1997 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit vissa ändringar i 11 och 18 §§ hyreslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa andra&lt;br&gt;smärre redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andrahandsuthyming&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nuvarande kravet för tillstånd till andra-&lt;br&gt;handsuthyming att hyresgästen under viss tid inte är i tillfälle att använda&lt;br&gt;sin lägenhet slopas. I fortsättningen skall det räcka med att hyresgästen&lt;br&gt;har beaktansvärda skäl för att hyra ut sin lägenhet i andra hand och att&lt;br&gt;hyresvärden inte har befogad anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När hyresnämnden ger tillstånd till andrahandsuthyming, skall det&lt;br&gt;alltid begränsas till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer väsentligen med regeringens&lt;br&gt;förslag (se hyreslagskommitténs betänkande SOU 1991:86 s. 127 - 132).&lt;br&gt;Kommitténs förslag avser dock endast andrahandsuthyming av&lt;br&gt;bostadslägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt för-&lt;br&gt;slaget. Bl.a. Sveriges Fastighetsägareförbund har dock motsatt sig den&lt;br&gt;föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt gällande rätt får en hyresgäst normalt inte hyra ut&lt;br&gt;lägenheten i andra hand utan hyresvärdens samtycke (se 39 § hyres-&lt;br&gt;lagen). Ger hyresvärden inte något sådant samtycke, kan hyresgästen&lt;br&gt;begära tillstånd till uthyrningen av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall ges, om hyresgästen under viss tid inte har tillfälle att&lt;br&gt;att använda sin lägenhet och har beaktansvärda skäl för upplåtelsen (se&lt;br&gt;40 §). Beaktansvärda skäl anses enligt förarbetena till bestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligga om hyresgästen på grund av sjukdom, arbete på annan ort eller&lt;br&gt;annan oförutsedd händelse tillfälligt inte kan begagna lägenheten (se&lt;br&gt;prop. 1967:141 s. 225). I praxis har som en förutsättning för tillstånd&lt;br&gt;brukat krävas att hyresgästen kan göra sannolikt att han har för avsikt att&lt;br&gt;inom överskådlig tid återvända till bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en förutsättning är att hyresvärden inte har befogad&lt;br&gt;anledning att vägra samtycke. Sådan anledning kan föreligga om den&lt;br&gt;föreslagna andrahandshyresgästen inte skäligen kan godtas som faktisk&lt;br&gt;utövare av nyttjanderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden kan - men behöver inte - begränsa tillståndet till viss&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har ibland riktats mot hur bestämmelsen om tillstånd till&lt;br&gt;andrahandsuthyming tillämpas i sådana fall då äldre eller sjuka önskar&lt;br&gt;hyra ut sin lägenhet och i sådana fall då hyresgästen avser att inleda ett&lt;br&gt;sammanboende med någon och därför vill flytta från sin bostad.&lt;br&gt;Kommittén har därför haft uppdraget att undersöka rättstillämpningen på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommitténs undersökning framgår att äldre eller sjuka normalt har&lt;br&gt;ansetts ha beaktansvärda skäl för andrahandsuthyming, om de på grund&lt;br&gt;av t.ex. långvård eller sjukhusvård inte kan nyttja sin lägenhet. Även i&lt;br&gt;sådana fall uppställs dock ofta det villkoret att det skall vara sannolikt att&lt;br&gt;hyresgästen kommer att återvända till lägenheten. Om det saknas&lt;br&gt;utredning om att den sjuke inom rimlig tid kan antas återvända till&lt;br&gt;lägenheten, ges det därför inte något tillstånd till uthyrningen.&lt;br&gt;Kommitténs undersökning har också visat att hyresnämnderna inte ger&lt;br&gt;tillstånd till andrahandsuthyming när en hyresgäst har för avsikt att flytta&lt;br&gt;samman med annan på prov. Det har i sådana situationer inte framstått&lt;br&gt;som sannolikt att hyresgästen kommer att återvända till sin bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det nuvarande&lt;br&gt;rättsläget beträffande andrahandsuthyming i huvudsak är tillfreds-&lt;br&gt;ställande. Det förhållandet att andrahandsuthyming kan komma i fråga&lt;br&gt;endast om det kan antas att hyresgästen under viss tid inte kan nyttja&lt;br&gt;lägenheten har dock fått vissa oönskade konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då äldre eller sjuka personer vill hyra ut sina lägenheter därför&lt;br&gt;att de under obestämd tid måste vistas på sjukhus eller annan vård-&lt;br&gt;inrättning har det vid tillståndsprövningen prövats om det är sannolikt att&lt;br&gt;hyresgästen kommer att återvända till lägenheten. Humanitära skäl talar&lt;br&gt;för att bedömningar av det slaget så långt möjligt bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vidare hänt att tillstånd till andrahandsuthyming har vägrats då&lt;br&gt;hyresgästen har flyttat från lägenheten därför att han eller hon vill inleda&lt;br&gt;ett samboförhållande men vill behålla lägenheten tills vidare för det fall&lt;br&gt;att förhållandet inte faller väl ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser för sin del att det i dessa fall är rimligt att hyres-&lt;br&gt;gästen kan hyra ut sin lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna bör därför ändras så att de inte får de angivna konse-&lt;br&gt;kvenserna. Detta kan uppnås genom att man slopar kravet på att hyres-&lt;br&gt;gästen under viss tid inte har tillfälle att använda sin lägenhet. Med en&lt;br&gt;sådan ordning åstadkommer man också en mer renodlad prövning av&lt;br&gt;tillståndsärendena. I fortsättningen blir det, såvitt nu är i fråga, ute-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutande av betydelse om hyresgästen till följd av ett visst förhållande har&lt;br&gt;beaktansvärda skäl för uthyrningen eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel som hänvisar endast till om hyresgästen har beaktansvärda&lt;br&gt;skäl kan emellertid framstå som alltför otydlig. Det gäller särskilt som&lt;br&gt;man, när den nuvarande lagstiftningen kom till, med beaktansvärda skäl&lt;br&gt;huvudsakligen torde ha avsett fall då hyresgästen på grund av en viss&lt;br&gt;tvångssituation inte har möjlighet att begagna lägenheten. Det synes inte&lt;br&gt;helt klart vilka närmare krav som i detta avseende har uppställts i&lt;br&gt;rättstillämpningen. Enligt regeringens mening bör lagtexten nu utformas&lt;br&gt;så att det framgår att det inte behöver vara fråga om situationer då&lt;br&gt;hyresgästen inte har någon möjlighet att bo kvar i lägenheten. Det ligger&lt;br&gt;nämligen i sakens natur att de situationer då hyresgästen kan behöva&lt;br&gt;lämna lägenheten för viss tid ibland har uppkommit genom beslut som&lt;br&gt;grundas på ett mer eller mmdre fritt val från hyresgästens sida. Det kan&lt;br&gt;t.ex. röra sig om fall då hyresgästen vill pröva en anställning på annan ort&lt;br&gt;eller liknande. Lagtexten behöver också preciseras så att slopandet av&lt;br&gt;rekvisitet ”under viss tid” inte föranleder att tillstånd till andrahands-&lt;br&gt;uthyming ges annat än i vissa särskilda situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det till ledning för rättstillämpningen är&lt;br&gt;motiverat att i lagtexten närmare avgränsa i vilka situationer som det kan&lt;br&gt;finnas skäl för andrahandsuthyming. Något krav på att hyresgästen skall&lt;br&gt;befinna sig i en tvångssituation bör därvid inte ställas upp. Det bör&lt;br&gt;emellertid vara fråga om särskilda situationer då hyresgästen har såväl&lt;br&gt;påtagliga skäl att inte använda lägenheten som skäl att behålla anknyt-&lt;br&gt;ningen till den; ålder, sjukdom, tillfälligt arbete på annan ort eller&lt;br&gt;särskilda familjeförhållanden. Det kan dock inte komma i fråga att i&lt;br&gt;lagtexten uttömmande ange de situationer då andrahandsuthyming kan&lt;br&gt;komma i fråga. Av lagtexten bör därför framgå att tillstånd till andra-&lt;br&gt;handsuthyming kan ges även när andra jämförbara situationer är för&lt;br&gt;handen. En gemensam förutsättning för andrahandsuthyming bör, liksom&lt;br&gt;tidigare, vara att de omständigheter hyresgästen åberopar har viss styrka,&lt;br&gt;dvs. att de är beaktansvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills bör ytterligare en förutsättning för tillstånd vara att&lt;br&gt;hyresvärden inte har befogad anledning att motsätta sig andrahands-&lt;br&gt;uthymingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att ju längre tid hyresgästen avser att inte&lt;br&gt;utnyttja lägenheten, desto svagare blir motiven för att hyresförhållandet&lt;br&gt;skall tillåtas bestå mot hyresvärdens vilja. Till detta kommer att en mera&lt;br&gt;omfattande andrahandshyresmarknad kan innebära olägenheter för såväl&lt;br&gt;hyresvärdar som hyresgäster. Regeringen anser därför att lagen bör&lt;br&gt;utformas så att hyresnämnden, när den ger tillstånd till andrahands-&lt;br&gt;uthyming, alltid tidsbegränsar tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i betänkandet diskuterat vad som i olika fall kan vara&lt;br&gt;lämpliga tidsbegränsningar och har förordat att tillstånden normalt&lt;br&gt;begränsas till ett år. Som flera remissinstanser har uttalat framstår&lt;br&gt;emellertid kommitténs uttalanden i denna del som väl kategoriska.&lt;br&gt;Förhållandena är i praktiken så mångskiftande att det är svårt att ställa&lt;br&gt;upp några tidsgränser. Regeringen anser att det bör överlåtas åt rätts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpningen att i vaije särskilt fall avgöra hur länge en andrahands-&lt;br&gt;uthyming skall fä fortgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag till ändrade regler om andrahandsuthyming avser&lt;br&gt;inte lokaler. Detta sammanhänger med att i kommitténs förslag till ny&lt;br&gt;hyreslag behandlas bestämmelserna för bostadslägenheter respektive&lt;br&gt;lokaler var för sig. Önskemålet om enhetliga regler talar emellertid för att&lt;br&gt;den nu aktuella ändringen av bestämmelsen om andrahandsuthyming bör&lt;br&gt;omfatta även lokaler. Särskilt som tillstånd till andrahandsuthyming&lt;br&gt;enligt regeringens förslag alltid skall tidsbegränsas torde ett slopande av&lt;br&gt;kravet på att hyresgästen under viss tid inte är i tillfälle att använda&lt;br&gt;lokalen inte leda till någon ändring av praktisk betydelse. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att lagändringen även bör omfatta lokaler. Med hänsyn till&lt;br&gt;den begränsade betydelse lagändringen kan antas få för lokalemas del&lt;br&gt;anser regeringen vidare att lagförslaget i den delen kan läggas fram utan&lt;br&gt;att ytterligare beredning görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 70 § andra stycket hyreslagen far en hyresnämnds avgörande av&lt;br&gt;ett tillståndsärende inte överklagas. För att tillgodose behovet av&lt;br&gt;prejudikat har kommittén föreslagit att ärenden om andrahandsuthyming&lt;br&gt;skall kunna överklagas om hyresnämnden ger tillstånd till det, s.k.&lt;br&gt;fullföljdsförbud med ventil (se SOU 1991:86 s. 156 - 159). Frågan om ett&lt;br&gt;nytt system för prövning av hyresmålen utreds f.n. av 1997 års hyreslags-&lt;br&gt;stiftningsutredning (dir. 1997:97). Den utredningen har uppdraget att&lt;br&gt;pröva om hyres- och arrendenämnderna kan integreras med tingsrätterna&lt;br&gt;och skall därvid överväga frågor om bl.a överklagande. Regeringen anser&lt;br&gt;mot den bakgrunden att någon ändring av överklagandereglema inte nu&lt;br&gt;bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Borgen och pant&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheterna att kräva borgen eller pant i ett&lt;br&gt;hyresförhållande skall inte begränsas. Inte heller skall det ansvar som&lt;br&gt;följer av ett borgensåtagande begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gått i borgen för ett hyresavtal avseende bostadslägenhet&lt;br&gt;skall, oavsett vad som har angetts i borgensavtalet, ha rätt att säga upp&lt;br&gt;sitt borgensåtagande. Borgensåtagandet skall, om det inte har avtalats om&lt;br&gt;kortare uppsägningstid, upphöra vid det månadsskifte som inträffar&lt;br&gt;närmast efter nio månader från uppsägningen, dock tidigast vid en&lt;br&gt;tidpunkt som infaller två år efter det att åtagandet började gälla. Den som&lt;br&gt;har ställt pant skall ha motsvarande rätt att säga upp pantavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens (se hyres-&lt;br&gt;lagstiftningsutredningens betänkande SOU 1996:148 s. 137 - 159).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;utredningens förslag. SBC Bostadsrättsorganisationen har dock avstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Organisationen har också anfört att, om förslaget genomförs,&lt;br&gt;hyresvärden bör ges en utökad möjlighet att fa hyresavtalet att upphöra&lt;br&gt;om det finns ett fortsatt behov av borgen eller pant. Även Sveriges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbund har pekat på denna fråga. AB Familjebostäder&lt;br&gt;har ansett att tvåårsfristen är för kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Hyreslagen innehåller inte någon allmän bestämmelse om&lt;br&gt;borgen eller pant. I lagstiftningen finns således inte några begränsningar&lt;br&gt;vad gäller möjligheterna att i ett hyresavtal ta in villkor om borgen eller&lt;br&gt;pant. Villkor om borgen är i praktiken förhållandevis vanliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bostadslägenheter skall ett villkor om borgen eller pant&lt;br&gt;som hyresvärden har ställt upp behandlas på samma sätt som övriga&lt;br&gt;hyresvillkor (se prop. 1983/84:137 s. 127). Det innebär att villkoret skall&lt;br&gt;gälla i den mån det är skäligt med hänsyn till omständigheterna (se 55 §&lt;br&gt;femte stycket hyreslagen). Om den lämnade säkerheten försämras, kan&lt;br&gt;hyresvärden säga upp hyresavtalet. Reglerna om rätt till förlängning av&lt;br&gt;hyresavtal (hyresgästens besittningsskydd) medför emellertid att det inte&lt;br&gt;är givet att hyresförhållandet i ett sådant fall kommer att upphöra (se 46 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 10 hyreslagen). Exempel på hur frågan om eventuell&lt;br&gt;förlängning i skilda fall har lösts i praxis har lämnats i betänkandet&lt;br&gt;(se SOU 1996:148 s. 145 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som går i borgen för ett hyresavtal inte begränsar sitt&lt;br&gt;åtagande, kan borgensåtagandet i princip bli evigt. Borgensmannen har&lt;br&gt;nämligen inte någon möjlighet att påverka hyresavtalets varaktighet på&lt;br&gt;annat sätt än att han kan försöka förmå någon av avtalets parter,&lt;br&gt;hyresgästen eller hyresvärden, att säga upp avtalet. Borgensmannen är&lt;br&gt;inte heller behörig att ansöka om villkorsändring av hyresavtalet för att&lt;br&gt;på så sätt få borgensvillkoret upphävt. Motsvarande gäller vid pant. I&lt;br&gt;doktrinen har visserligen hävdats att en borgensman kan ha en rätt att&lt;br&gt;säga upp borgensåtagandet, då hans åtagande inte är tidsbegränsat och&lt;br&gt;utgör säkerhet för ett kontrakt som till giltighetstiden förlängs om inte&lt;br&gt;uppsägning sker (såsom ett hyresavtal). Uppsägning skall då ske i så god&lt;br&gt;tid att hyresvärden kan rätta sig därefter (se Walin, Gösta, Borgen och&lt;br&gt;tredjemanspant, s. 71 f). Rättsläget beträffande vad som gäller för möjlig-&lt;br&gt;heten att säga upp borgensåtaganden av nu aktuellt slag är emellertid&lt;br&gt;oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är att borgensåtagandet kan preskriberas. Det kan ske&lt;br&gt;genom att borgensförbindelsen preskriberas. Preskription kan därvid ske&lt;br&gt;enligt de allmänna bestämmelserna om preskription av fordringar i 2 §&lt;br&gt;preskriptionslagen (1981:130). Enligt dessa preskriberas fordringar i&lt;br&gt;allmänhet tio år efter tillkomsten. Om ett borgensåtagande avser att säkra&lt;br&gt;en huvudförbindelse som en näringsidkare har förvärvat i sin yrkes-&lt;br&gt;mässiga verksamhet mot en konsument avseende en vara, tjänst eller&lt;br&gt;annan nyttighet huvudsakligen for konsumentens enskilda behov,&lt;br&gt;preskriberas borgensförpliktelsen tre år efter tillkomsten. Borgens-&lt;br&gt;åtagandet kan vidare preskriberas genom att huvudförbindelsen&lt;br&gt;preskriberas (se 8 § andra stycket preskriptionslagen). Gentemot den som&lt;br&gt;har ställt borgen i ett hyresförhållande gäller härvid de vanliga&lt;br&gt;preskriptionsfristema, tio år för vanliga fordringar och tre år for konsu-&lt;br&gt;mentfordringar. Den särskilda preskriptionsbestämmelse som finns i 61 §&lt;br&gt;hyreslagen torde däremot sakna betydelse såvitt gäller borgensmäns&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synes ha blivit allt vanligare att en hyresvärd kräver borgen som&lt;br&gt;villkor för hyresavtalet. Borgensåtagandet kan därvid vara utformat på&lt;br&gt;olika sätt. Det kan vara begränsat till viss tid eller till visst belopp eller&lt;br&gt;innehålla regler om att det kan sägas upp till upphörande. Det vanligaste&lt;br&gt;torde emellertid vara att borgensåtagandet inte innehåller några sådana&lt;br&gt;villkor. Det innebär att borgensåtagandet löper på obestämd tid och till&lt;br&gt;obegränsat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har antagits att borgensåtaganden som har gjorts till säkerhet för&lt;br&gt;hyresavtal ofta kan medföra problem för enskilda personer. Särskilt&lt;br&gt;gäller detta om borgensåtagandet inte är tidsbegränsat eller löper på lång&lt;br&gt;tid. Borgensmannen torde i sådana fall många gånger inte ha insett&lt;br&gt;omfattningen av sitt åtagande. Det har föranlett hyreslagstiftnings-&lt;br&gt;utredningen att överväga bestämmelser som kan hindra eller minska&lt;br&gt;användningen av borgen i hyresförhållanden eller som i vart fall kan&lt;br&gt;lindra konsekvenserna av sådana åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bör borgen och pant över huvud taget tillåtas i hyresförhållanden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening måste en hyresvärd även i fortsättningen ha&lt;br&gt;möjlighet att kräva borgen eller pant som säkerhet för att ett hyresavtal&lt;br&gt;fullgörs. Om denna möjlighet inte fanns, skulle vissa hyresgäster, särskilt&lt;br&gt;unga eller hyresgäster med svag ekonomi, fa betydande svårigheter att&lt;br&gt;erhålla hyresbostad. Det är vidare rimligt att en hyresvärd kan skaffa sig&lt;br&gt;en särskild säkerhet för att en hyresgäst fullgör sina skyldigheter, om det&lt;br&gt;finns anledning att ifrågasätta hyresgästens förmåga i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör möjligheterna att kräva borgen eller pant i ett hyresförhållande&lt;br&gt;begränsas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i och för sig övervägas om inte möjligheterna att ställa upp&lt;br&gt;villkor om borgen borde begränsas, t.ex. så att sådana villkor skulle fa&lt;br&gt;uppställas endast om det finns särskilda skäl. Det är dock tveksamt om en&lt;br&gt;sådan ordning skulle vara särskilt verkningsfull. För att den över huvud&lt;br&gt;taget skulle fungera måste den förenas med en möjlighet för den bostads-&lt;br&gt;sökande att få frågan om särskilda skäl prövad i hyresnämnd eller&lt;br&gt;domstol. Samtidigt skulle den bostadssökande som vägrar att uppfylla&lt;br&gt;hyresvärdens krav om borgen knappast bli hjälpt av en möjlighet att föra&lt;br&gt;talan mot hyresvärden; när frågan avgjorts skulle lägenheten sannolikt&lt;br&gt;redan vara uthyrd till någon annan. Eventuella föreskrifter om att krav på&lt;br&gt;säkerhet far uppställas endast under vissa förutsättningar skulle därför&lt;br&gt;knappast vara till någon större hjälp för den som önskar erhålla en&lt;br&gt;lägenhet som är ledig för uthyrning. Regeringen anser därför att det inte&lt;br&gt;bör göras några inskränkningar i möjligheterna att kräva borgen eller&lt;br&gt;pant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arman möjlighet är att ställa upp tvingande lagregler om att borgen&lt;br&gt;till säkerhet för hyresavtal skall vara begränsad till viss tid eller till visst&lt;br&gt;belopp. Det är emellertid svårt att avgöra hur sådana begränsningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare skulle vara utformade. Förhållandena i de hyresavtal som borgen&lt;br&gt;ingås för, liksom borgensmännens förhållanden, kan nämligen antas vara&lt;br&gt;så olikartade att en och samma begränsning kan vara alltför långtgående i&lt;br&gt;vissa hyresförhållanden och otillräcklig i andra hyresförhållanden. Härtill&lt;br&gt;kommer att tvingande lagregler som mera radikalt begränsar verk-&lt;br&gt;ningarna av ett borgensåtagande kan leda till att vissa grupper av&lt;br&gt;människor helt stängs ute från den reguljära hyresmarknaden. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund anser regeringen att lagstiftningen inte bör innehålla några&lt;br&gt;generella begränsningar av borgensmännens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör en borgensman eller en pantsättare ha rätt att säga upp sitt&lt;br&gt;åtagande?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett borgensåtagande till säkerhet för ett hyresavtal kan emellertid, som&lt;br&gt;redan har nämnts, fa verkningar som i praktiken är mera långtgående och&lt;br&gt;svårare att överblicka än vad som gäller för borgensåtaganden i&lt;br&gt;allmänhet. Det är oklart vilka möjligheter gällande rätt ger att säga upp&lt;br&gt;icke tidsbegränsade borgensåtaganden. Borgensmännen är vanligen&lt;br&gt;enskilda personer, ofta anhöriga till den blivande hyresgästen, och de går&lt;br&gt;regelmässigt i borgen utan något eget vinstintresse. Det bör därför enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning införas en tvingande bestämmelse om rätt för&lt;br&gt;borgensmannen att säga upp åtagandet. En sådan bestämmelse bör dock&lt;br&gt;avse endast borgen i anslutning till avtal om bostadshyra. Bestämmelsen&lt;br&gt;bör vidare vara utformad så att den inte undergräver hyresvärdens&lt;br&gt;möjligheter att fa hyran betald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en första förutsättning bör gälla att uppsägning av borgens-&lt;br&gt;åtagandet får ske först då det har löpt en visst tid från det att åtagandet&lt;br&gt;lämnades. Detta ger hyresvärden möjlighet att efter uppsägningen göra&lt;br&gt;en rimlig bedömning av behovet av säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör uppsägningstiden vara så lång att hyresvärden, om han&lt;br&gt;anser att det finns ett fortsatt behov av säkerhet, kan agera på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt. Hyresvärden kan därvid välja att söka komma&lt;br&gt;överens med hyresgästen om att ny borgen skall ställas av annan&lt;br&gt;borgensman. Det måste i ett sådant fall också finnas rimlig tid för&lt;br&gt;hyresgästen att skaffa fram denna nya säkerhet. Hyresvärden kan också&lt;br&gt;välja att säga upp hyresavtalet. Om hyresgästen motsätter sig&lt;br&gt;uppsägningen, far frågan om rätt till förlängning av hyresavtalet prövas&lt;br&gt;av hyresnämnden. Hyresnämnden far då med tillämpning av 46 §&lt;br&gt;hyreslagen ta ställning till denna fråga. Uppsägningstiden bör vara så&lt;br&gt;lång att dessa åtgärder kan vidtas innan borgensåtagandet upphör.&lt;br&gt;Slutligen bör uppsägningstiden vara så lång att borgensansvaret normalt&lt;br&gt;inte upphör förrän hyresgästen, om han inte medges förlängning, har&lt;br&gt;flyttat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att borgensmannen bör ha rätt&lt;br&gt;att säga upp borgensåtagandet till det månadsskifte som inträffar närmast&lt;br&gt;efter nio månader från uppsägningen. Borgensåtagandet bör dock tidigast&lt;br&gt;upphöra vid den tidpunkt som infaller två år från det att åtagandet&lt;br&gt;böljade gälla. Motsvarande bör gälla för pant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet bör det inte finnas något hinder att avtala om en kortare&lt;br&gt;uppsägningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresvärdens möjligheter att säga upp hyresavtalet sedan åtagande om&lt;br&gt;borgen eller pant har upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en prövning enligt 46 § hyreslagen torde enligt dagens praxis det&lt;br&gt;förhållandet att borgensåtagandet har upphört inte ensamt kunna medföra&lt;br&gt;att hyresavtalet upphör. Några remissinstanser har mot denna bakgrund&lt;br&gt;ansett att man bör stärka hyresvärdens möjligheter att i denna situation&lt;br&gt;bryta hyresavtalet. Regeringen anser emellertid att det är rimligt att&lt;br&gt;hyresgästen normalt får bo kvar i de fall han inte har försummat att betala&lt;br&gt;hyran eller på annat sätt har åsidosatt sina avtalsenliga skyldigheter.&lt;br&gt;Någon ändring av hyreslagens förlängningsregler bör därför inte göras.&lt;br&gt;Frågan om vilken betydelse upphörandet av ett borgens- eller pant-&lt;br&gt;åtagande bör ha i en förlängningstvist får alltså liksom hittills överlämnas&lt;br&gt;till rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Deposition av hyra&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Rätten för en hyresgäst att deponera hyran hos&lt;br&gt;länsstyrelsen bör inte utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning (se hyreslagstiftningsutredningens betänkande SOU 1996:148&lt;br&gt;s. 96 - 99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hyresgästernas Riksförbund har kritiserat utred-&lt;br&gt;ningens bedömning. Övriga remissinstanser som har yttrat sig i frågan&lt;br&gt;har redovisat samma uppfattning som utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: En hyresgäst som anser sig ha en motfordran på&lt;br&gt;hyresvärden har möjlighet att hos länsstyrelsen deponera så stor del av&lt;br&gt;hyran som motsvarar hans fordran (se 21 § första stycket hyreslagen).&lt;br&gt;Deposition som sker i enlighet med denna regel och i rätt tid anses som&lt;br&gt;en i laga ordning gjord hyresbetalning. Hyresrätten kan således inte&lt;br&gt;förverkas, om hyresgästen har deponerat hyran i stället för att betala den&lt;br&gt;till hyresvärden. Detta förutsätter dock att hyresgästen deponerar endast&lt;br&gt;en så stor del av hyran som svarar mot den fordran som han anser sig ha&lt;br&gt;på hyresvärden. Återstoden av hyran skall betalas i vanlig ordning. Om&lt;br&gt;hyresgästen deponerar utan att det finns grund för det eller om han&lt;br&gt;deponerar en för stor del, äventyrar han sin hyresrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deposition kan ske också enligt allmänna regler om detta (se lagen&lt;br&gt;[1927:56] om nedsättning av pengar hos myndighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har förekommit att oseriösa hyresvärdar systematiskt har låtit bli&lt;br&gt;att använda inkasserade hyresintäkter för förvaltningen av huset. Hyres-&lt;br&gt;lagstiftningsutredningen har med anledning därav övervägt om hyres-&lt;br&gt;gästens rätt att deponera hyran bör utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det är enligt regeringens mening&lt;br&gt;naturligt att det hyresrättsliga regelverket ger förutsättningar för en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betryggande fastighetsförvaltning. Hyresvärden har ett berättigat intresse&lt;br&gt;av att hyra erläggs i tid, medan hyresgästerna har ett lika berättigat&lt;br&gt;intresse av att erlagd hyra i erforderlig utsträckning används för husets&lt;br&gt;drift och underhåll. Hyresvärdens intresse tillgodoses genom framfor allt&lt;br&gt;bestämmelserna om hyresavtalets upphörande, medan hyresgästintresset&lt;br&gt;skyddas genom exempelvis hyresförvärvslagens och bostadsförvaltnings-&lt;br&gt;lagens bestämmelser samt genom hyreslagens bestämmelser om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill inte utesluta att hyresgästernas skydd i det angivna&lt;br&gt;hänseendet ytterligare skulle förstärkas om man - såsom Hyresgästernas&lt;br&gt;Riksförbund har förordat - utvidgade hyresgästernas rätt att deponera&lt;br&gt;hyran till att omfatta exempelvis sådana situationer då det kan antas att&lt;br&gt;hyresvärden inte kommer att använda hyresintäkterna for löpande utgifter&lt;br&gt;for huset. Det finns emellertid enligt regeringens mening flera skäl att&lt;br&gt;ställa sig tveksam till en sådan utvidgning av rätten att deponera hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En depositionsrätt av det angivna slaget kan sägas ha som syfte att&lt;br&gt;säkra förvaltningen av huset. Det skulle i praktiken närmast handla om&lt;br&gt;att säkra betalningar till hyresvärdens borgenärer. Frågor som avser för-&lt;br&gt;hållandet mellan hyresvärden och dennes borgenärer samt utkrävandet av&lt;br&gt;borgenärernas fordringar på hyresvärden bör emellertid hanteras enligt&lt;br&gt;sedvanliga obligationsrättliga och exekutionsrättsliga regler. Att ge tredje&lt;br&gt;man, hyresgästen, en rätt att på eget initiativ hålla inne betalningar till&lt;br&gt;hyresvärden till förmån för dennes borgenärer framstår som principiellt&lt;br&gt;olämpligt. En sådan ordning skulle också vara förenad med stora&lt;br&gt;praktiska svårigheter. För att de sammanlagda deponerade hyresbeloppen&lt;br&gt;inte skall överstiga borgenärernas fordringar - något som knappast skulle&lt;br&gt;vara acceptabelt - måste hyresgästerna finna något praktiskt sätt att&lt;br&gt;samordna depositionerna samt skaffa sig kännedom om borgenärernas&lt;br&gt;faktiska fordringar. Båda dessa förutsättningar torde vara mycket svåra&lt;br&gt;att uppfylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgad rätt till deposition skulle också kunna användas för att&lt;br&gt;säkra hyresgästernas framtida fordringar mot hyresvärden på grund av&lt;br&gt;förväntade brister i lägenhetens eller husets skick eller andra hinder i&lt;br&gt;nyttj anderätten. Detta inger inte samma principiella betänkligheter som&lt;br&gt;en deposition till förmån för hyresvärdens borgenärer men skulle vara&lt;br&gt;förenat med liknande praktiska svårigheter. Framför allt skulle det vara&lt;br&gt;mycket svårt att beräkna storleken av det belopp som hyresgästerna&lt;br&gt;skulle ha rätt att deponera. Det torde sålunda vara mycket vanskligt för&lt;br&gt;hyresgästerna att bedöma bristens omfattning och storleken av det&lt;br&gt;skadestånd eller den hyresnedsättning som de kan komma att bli&lt;br&gt;berättigade till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte rimligt att risken för missbedömningar läggs på&lt;br&gt;hyresvärden; det skulle sannolikt leda till ett ökat antal grundlösa&lt;br&gt;depositioner och därigenom motverka hyresvärdens ovan nämnda&lt;br&gt;intresse av att hyran erläggs i tid. Om deposition görs utan grund, bör det&lt;br&gt;därför liksom hittills gå ut över hyresgästen och i sista hand kunna leda&lt;br&gt;till att hyresrätten förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En depositionsrätt av det angivna slaget synes därför bli praktiskt svår&lt;br&gt;att hantera och innebära risker för båda parter i hyresförhållandet. En&lt;br&gt;sådan ordning framstår därför som olämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser alltså att rätten att deponera hyran inte bör utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Dröjsmål med betalning av hyra för en&lt;br&gt;bostadslägenhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Reglerna om förverkande av hyresrätt på&lt;br&gt;grund av betalningsdröjsmål bör inte ändras. Inte heller bör det införas&lt;br&gt;någon ytterligare reglering för de fall då hyresavtal på annat sätt än&lt;br&gt;genom förverkande upphör på grund av betalningsförsummelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning (se hyreslagstiftningsutredningens betänkande SOU&lt;br&gt;1996:148 s. 103 - 124 och 126 - 130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Flertalet remiss-&lt;br&gt;instanser delar i huvudsak utredningens bedömning att det nuvarande&lt;br&gt;regelverket är lämpligt utformat. Några remissinstanser anser att&lt;br&gt;hyresgästens skydd mot förverkande på grund av betalningsdröjsmål bör&lt;br&gt;stärkas, t.ex. genom att hyresgästens tidsfrist för att återvinna hyresrätten&lt;br&gt;efter förverkande förlängs med en vecka. Hyresgästernas Riksförbund&lt;br&gt;har lämnat förslag till ytterligare reglering för de fall då ett hyresavtal&lt;br&gt;upphör på grund av betalningsförsummelse efter vanlig uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästens kanske viktigaste förpliktelse i hyresförhållandet är att&lt;br&gt;betala hyra till hyresvärden. Hyresgästen har ansvaret för att hyran&lt;br&gt;betalas i rätt tid. Det gäller oavsett om hyresgästen har uppdragit åt&lt;br&gt;någon annan att sköta betalningarna och oberoende av om hyresvärden&lt;br&gt;har aviserat eller påmint om hyran. Betalas inte hyran i rätt tid, kan det&lt;br&gt;medföra att hyresgästen förlorar sin hyresrätt. Det kan ske genom att&lt;br&gt;hyresrätten förverkas eller genom att hyresgästens hyresavtal efter&lt;br&gt;uppsägning inte förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande av hyresrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid hyra av bostadslägenhet är hyresrätten normalt förverkad, om&lt;br&gt;hyresgästen dröjer med att betala hyran utöver en vecka efter&lt;br&gt;förfallodagen (se 42 § första stycket 1 hyreslagen). Att hyresrätten är&lt;br&gt;förverkad innebär att hyresvärden kan säga upp hyresavtalet att upphöra&lt;br&gt;omedelbart eller annars i förtid. Om det som ligger hyresgästen till last är&lt;br&gt;av ringa betydelse, är hyresrätten inte förverkad (se 42 § femte stycket). I&lt;br&gt;praxis har den bestämmelsen getts en mot hyresgästen restriktiv&lt;br&gt;tillämpning (se t.ex NJA 1989 s. 74 och 1990 s. 405). Vid prövningen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om hyresrätten är förverkad finns det inte utrymme för att beakta av&lt;br&gt;vilken anledning hyran inte har betalats i tid eller att i övrigt göra någon&lt;br&gt;skälighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästen kan få tillbaka hyresrätten genom att betala eller&lt;br&gt;deponera hyran inom den s.k. återvinningsfristen, nämligen senast tre&lt;br&gt;veckor efter det att han har delgetts en underrättelse om att han genom att&lt;br&gt;betala hyran på angivet sätt kan få tillbaka hyresrätten och ett&lt;br&gt;meddelande om uppsägningen och anledningen till denna har lämnats till&lt;br&gt;socialnämnden (se 44 § första stycket 1). Hyresgästen kan även återfå sin&lt;br&gt;hyresrätt genom att socialnämnden inom återvinningsfristen skriftligen&lt;br&gt;meddelar hyresvärden att den åtar sig betalningsansvaret för hyran&lt;br&gt;(se44§ fjärde stycket 1). Slutligen kan hyresgästen vinna tillbaka&lt;br&gt;hyresrätten efter återvinningsfristens utgång, om han på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller liknande oförutsedd händelse har varit förhindrad att betala&lt;br&gt;hyran under denna frist. En förutsättning är dock att hyresgästen betalar&lt;br&gt;hyran så snart det är möjligt (se 44 § fjärde stycket 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativt nyligen har, genom omfattande ändringar i hyreslagen,&lt;br&gt;hyresgästernas skydd förstärkts när det gäller förverkande på grund av&lt;br&gt;betalningsdröjsmål. Ändringarna, som beslutades år 1993, innebar att&lt;br&gt;tidsfristen inom vilken hyran måste vara betald för att hyresgästen skall&lt;br&gt;undgå förverkande förlängdes från två vardagar till en vecka. Vidare&lt;br&gt;förlängdes återvinningsfristen från tolv vardagar till tre veckor. Slutligen&lt;br&gt;infördes den ovan nämnda regeln om att hyresgästen återvinner hyres-&lt;br&gt;rätten genom att socialnämnden åtar sig betalningsansvaret för hyran och&lt;br&gt;den särskilda regeln om att hyresgästen kan återvinna hyresrätten även&lt;br&gt;efter återvinningsfristen för det fall att han på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;liknande har varit förhindrad att betala hyran (se prop. 1992/93:115, bet.&lt;br&gt;1992/93: BoU24, rskr. 1992/93:350, SFS 1993:400).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots dessa förändringar synes antalet avhysningar under de sista åren&lt;br&gt;ha ökat. För närvarande verkställs omkring 7 000 avhysningar om året.&lt;br&gt;Det finns mot den bakgrunden anledning att på nytt se över&lt;br&gt;bestämmelserna om förverkande och uppsägning för att undersöka om&lt;br&gt;hyresgästernas ställning behöver stärkas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av hyresavtal efter vanlig uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresgästen vid upprepade tillfällen har betalat sin hyra för sent men&lt;br&gt;har undgått förverkande av hyresrätten därför att dröjsmålet inte har varit&lt;br&gt;förverkandegrundande eller därför att hyran har betalats inom åter-&lt;br&gt;vinningsfristen, kan hyresvärden i stället säga upp hyresavtalet att&lt;br&gt;upphöra efter gällande uppsägningstid. Om det efter en sådan uppsägning&lt;br&gt;råder tvist om förlängning av hyresavtalet, måste hyresvärden inom viss&lt;br&gt;tid hänskjuta tvisten till hyresnämnden (se 49 § första stycket&lt;br&gt;hyreslagen). Hyresnämnden har därvid att ta ställning till om hyresavtalet&lt;br&gt;skall förlängas. Upprepade betalningsdröjsmål innebär enligt praxis&lt;br&gt;normalt att hyresgästen anses ha åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad&lt;br&gt;att avtalet inte skäligen bör förlängas (jfr 46 § första stycket 2&lt;br&gt;hyreslagen; se även RBD 1975:5). Förlängning har dock medgetts i vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall då hyresvärden inte har reagerat i tillräcklig grad på förseningarna (se&lt;br&gt;bl.a. RBD 1988:15 och RBD 1990:8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När hyresvärden har åberopat betalningsförsummelse som grund för att&lt;br&gt;hyresgästens besittningsskydd skall brytas, krävs det inte att hyresvärden&lt;br&gt;har underrättat socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden skall när den avgör frågan om förlängning göra en&lt;br&gt;avvägning av parternas motstående intressen. Det har ibland gjorts&lt;br&gt;gällande att denna ordning inte ger ett tillräckligt skydd mot att en&lt;br&gt;hyresgäst går förlustig sin hyresrätt på grund av hyresförsummelser som&lt;br&gt;är endast bagatellartade. Det har därvid också påståtts att det finns ett&lt;br&gt;behov av detaljerade bestämmelser av hur intresseavvägningen skall&lt;br&gt;göras. Det har särskilt satts i fråga om man bör införa bestämmelser för&lt;br&gt;de fall då hyran inte betalas i rätt tid till följd av försummelse av&lt;br&gt;socialnämnd eller av någon som har fått i uppdrag av hyresgästen att&lt;br&gt;betala hyran. Det har också föreslagits att en hyresvärd som vill få ett&lt;br&gt;hyresförhållande att upphöra efter sedvanlig uppsägning på grund av&lt;br&gt;betalningsdröjsmål skall vara skyldig att först underrätta socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns det anledning att pröva om regelverket bör&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förverkande på grund av betalningsförsummelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att antalet avhysningar är oroande stort.&lt;br&gt;Flertalet avhysningar sker sedan hyresgästen har förverkat sin hyresrätt&lt;br&gt;på grund av betalningsförsummelse. Detta kan emellertid inte utan vidare&lt;br&gt;tas till intäkt för att de nuvarande förverkandereglerna skulle vara&lt;br&gt;olämpligt utformade. De undersökningar som utredningen har gjort ger&lt;br&gt;snarast vid handen att det ökade antalet avhysningar beror på djupare&lt;br&gt;sociala faktorer, framför allt det kärva ekonomiska klimat som har rått&lt;br&gt;under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synes på såväl hyresvärds- som hyresgästsidan i stort sett råda&lt;br&gt;enighet om att regelverket kring förverkande av hyresrätt, även om det&lt;br&gt;kan upplevas som komplicerat, i huvudsak fungerar väl. Man kan i och&lt;br&gt;för sig fråga sig om inte antalet avhysningsfall skulle minska om reglerna&lt;br&gt;om förverkande vid betalningsdröjsmål gjordes än mer fördelaktiga for&lt;br&gt;hyresgästerna. Det skulle, såsom flera remissinstanser har varit inne på,&lt;br&gt;kunna ske genom att återvinningsfristen förlängdes. I stället för tre&lt;br&gt;veckor skulle fristen kunna bestämmas till t.ex. fyra veckor. Det har&lt;br&gt;hävdats att hyresgästen genom en sådan förlängning skulle hinna komma&lt;br&gt;över en tillfällig betalningsoförmåga t.ex. genom att få fram ytterligare&lt;br&gt;en månadsinkomst att betala hyresskulden med och att socialnämnderna&lt;br&gt;skulle få bättre möjligheter att ingripa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skulle emellertid en förlängning av&lt;br&gt;återvinningsfristen inte annat än undantagsvis få någon effekt i de fall&lt;br&gt;som i dag går till avhysning. Som utredningen har funnit är det endast i&lt;br&gt;undantagsfall som ett avhysningsförfarande fullföljs, om den hyresgäst&lt;br&gt;som vid återvinningsfristens utgång ännu inte hade betalat hyran gör det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid en senare tidpunkt. Det är inte ovanligt att hyresvärdar medverkar till&lt;br&gt;upprättande av avbetalningsplaner eller till andra åtgärder som syftar till&lt;br&gt;att en hyresgäst med tillfälliga betalningssvårigheter skall kunna behålla&lt;br&gt;sin bostad. Vid de allra flesta avhysningar har hyresgästen inte endast en&lt;br&gt;månads hyresskuld utan flera månaders skulder. Flertalet hyresgäster&lt;br&gt;som blir avhysta har därför inte alls några praktiska möjligheter att betala&lt;br&gt;hyresskulden. För dem är återvinningsfristens längd utan betydelse. En&lt;br&gt;förlängning av avhysningsförfarandet, exempelvis genom en längre&lt;br&gt;återvinningsfrist, kan för sådana hyresgäster förväntas medföra endast att&lt;br&gt;hyresskulden ökar ytterligare, något som inte löser deras problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästens skydd mot förverkande på grund av betalningsdröjsmål&lt;br&gt;skulle kunna stärkas på annat sätt. En möjlighet är att införa regler om att&lt;br&gt;det skall tas skälighetshänsyn när frågan om förverkande prövas. En&lt;br&gt;annan möjlighet, som Konsumentverket har förordat, är att införa regler&lt;br&gt;som innebär att förverkande inträder endast vid mera kvalificerade&lt;br&gt;försummelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om någon av de anvisade modellerna är lämplig&lt;br&gt;måste man dock beakta följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det allmänna intresset av en effektiv fastighets-&lt;br&gt;förvaltning är det viktigt att principen om att hyran skall betalas i tid inte&lt;br&gt;urholkas. Regeringen kan i och för sig instämma i att mindre allvarliga&lt;br&gt;försummelser från hyresgästens sida inte bör föranleda avhysning.&lt;br&gt;Lagstiftningen innehåller emellertid som tidigare har redovisats redan ett&lt;br&gt;krav på att hyresgästens avtalsbrott inte skall vara endast oväsentligt.&lt;br&gt;Härigenom finns en spärr mot att betalningsförsummelser som gäller&lt;br&gt;endast en liten del av hyresbeloppet leder till att hyresrätten förverkas.&lt;br&gt;Hyresgästerna har vidare enligt nuvarande regler en förhållandevis lång&lt;br&gt;tid på sig att agera, om de tillfälligtvis saknar medel att betala hyran. De&lt;br&gt;kan försöka få till stånd en avbetalningsplan eller söka bistånd av de&lt;br&gt;sociala myndigheterna. Det bör särskilt understrykas att det knappast&lt;br&gt;finns någon risk för att en hyresgäst som av glömska eller annat&lt;br&gt;förbiseende försummar att betala hyran i tid blir av med sin lägenhet. Det&lt;br&gt;kan tilläggas att det inte heller har framkommit några exempel på fall där&lt;br&gt;de nuvarande reglerna har lett till oskäliga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finns det knappast anledning anta att det är&lt;br&gt;förverkandereglerna i sig som är anledningen till det under senare år&lt;br&gt;ökade antalet avhysningar. Regeringen anser därför att det inte bör göras&lt;br&gt;några ändringar i reglerna om förverkande av hyresrätt på grund av&lt;br&gt;betalningsdröj smål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av hyresavtal på grund av betalningsförsummelse efter&lt;br&gt;vanlig uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller de kriterier som skall beaktas vid skälighetsbedömningen&lt;br&gt;i förlängningstvister ligger det enligt regeringens uppfattning i sakens&lt;br&gt;natur att dessa måste vara generellt utformade. Det är således knappast&lt;br&gt;möjligt att införa detaljerade regler om vilka omständigheter som skall&lt;br&gt;beaktas i en förlängningstvist. Regeringen anser att det redan av den&lt;br&gt;anledningen inte är lämpligt att, såsom Hyresgästernas Riksförbund har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordat, införa en uttrycklig regel om att besittningsskyddet inte skall&lt;br&gt;kunna brytas på grund av betalningsdröjsmål som beror på annans&lt;br&gt;försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening måste det även i fortsättningen vara en&lt;br&gt;utgångspunkt för lagstiftningen att det är hyresgästen som svarar för att&lt;br&gt;hyran betalas. Detta hindrar i och för sig inte att det förhållandet att&lt;br&gt;hyresgästen med fog har utgått från att någon annan person rent faktiskt&lt;br&gt;skulle betala hyran ibland bör tillmätas betydelse i en förlängningstvist.&lt;br&gt;Omständigheter av detta slag kan emellertid redan enligt rådande praxis&lt;br&gt;vägas in vid den allmänna skälighetsbedömning som hyresnämnden gör.&lt;br&gt;Regeringen anser detta vara en tillfredsställande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger därför inte fram några förslag till lagändringar vad&lt;br&gt;gäller prövningen av förlängningstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund har föreslagit att skyldigheten för hyres-&lt;br&gt;värden att underrätta socialnämnden bör utvidgas så att underrättelse&lt;br&gt;skall ske inte bara då det är fråga om förverkande av hyresrätten utan&lt;br&gt;även då hyresgästen har sagts upp med vanlig uppsägningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den frågan måste enligt regeringens uppfattning följande beaktas.&lt;br&gt;Förverkandesituationen skiljer sig i väsentliga avseenden från situationen&lt;br&gt;då avtalet har sagts upp i vanlig ordning. I den förstnämnda situationen är&lt;br&gt;syftet med meddelandet till socialnämnden bl.a. att det skall vara möjligt&lt;br&gt;för nämnden att hindra att förverkandet blir definitivt, t.ex. genom att&lt;br&gt;nämnden inom återvinningsfristen betalar hyran åt hyresgästen. När det&lt;br&gt;är fråga om sedvanlig uppsägning, finns det formellt ingen möjlighet att&lt;br&gt;vidta någon rättelse för att undgå att besittningsskyddet bryts. Reglerna&lt;br&gt;om uppsägningstid och prövning i hyresnämnd innebär att det finns ett&lt;br&gt;betydande rådrum för hyresgästen att vidta de åtgärder som kan behövas&lt;br&gt;i anledningen av uppsägningen. Hyresgästen, som har rätt att bo kvar till&lt;br&gt;dess att förlängningsfrågan slutligt har avgjorts, har sålunda möjlighet att&lt;br&gt;själv kontakta de sociala myndigheterna för att fa hjälp med att erhålla en&lt;br&gt;annan bostad eller för att nå en uppgörelse med hyresvärden.&lt;br&gt;Hyresnämnden kan därutöver bevilja anstånd med avflyttningen (se 50&lt;br&gt;och 52 §§ hyreslagen). En underrättelseskyldighet för hyresvärden skulle&lt;br&gt;visserligen göra det möjligt för socialnämnden att agera också i sådana&lt;br&gt;fall då hyresgästen inte själv tar kontakt med nämnden. Den praktiska&lt;br&gt;betydelsen av detta torde emellertid vara begränsad och inte stå i&lt;br&gt;proportion till den administrativa omgång underrättelseskyldigheten&lt;br&gt;skulle innebära för hyresvärden. Det kan tilläggas att om ärendet&lt;br&gt;sedermera går till avhysning, kronofogdemyndigheten alltid underrättar&lt;br&gt;socialnämnden innan avhysningen verkställs (se 16 kap. 2 § utsöknings-&lt;br&gt;förordningen [1981:981]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu har anförts föreslår regeringen inte&lt;br&gt;heller i denna del någon lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Hyresavisering och betalningspåminnelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas några lagregler om&lt;br&gt;hyresavisering eller betalningspåminnelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inte heller införas några sanktioner gentemot de hyresvärdar&lt;br&gt;som underlåter att i en uppsägningshandling ange grunden för uppsäg-&lt;br&gt;ningen eller som anger oriktig grund för uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens (se&lt;br&gt;hyreslagstiftningsutredningens betänkande SOU 1996:148 s. 124 och 125&lt;br&gt;samt s. 130 - 135).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte uttalat sig&lt;br&gt;särskilt i dessa frågor. Hyresgästernas Riksförbund har ansett att det bör&lt;br&gt;inforas regler om hyresavisering och betalningspåminnelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I dag har en hyresvärd inte&lt;br&gt;någon skyldighet att skicka hyresgästen någon hyresavi före för-&lt;br&gt;fallodagen. Inte heller finns det någon lagstadgad skyldighet för&lt;br&gt;hyrevärden att skicka betalningspåminnelse om obetald hyra. Hyres-&lt;br&gt;gästernas Riksförbund har förordat att det införs regler som ålägger&lt;br&gt;hyresvärden detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för om regler av det slaget bör införas bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening vara om man därigenom kan minska antalet&lt;br&gt;avhysningar eller i vart fall minska antalet hyresrättsliga tvister.&lt;br&gt;Regeringen gör i den delen följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde vara mycket ovanligt att professionella hyresvärdar inte&lt;br&gt;skickar ut hyresavier eller att de vid bristande betalning av hyran inte&lt;br&gt;påminner om betalningsdröj smålet. Detta sammanhänger säkert med att&lt;br&gt;hyresvärden har ett eget intresse av att se till att hyresgästen görs&lt;br&gt;uppmärksam på den hyra som skall betalas. Gör hyresvärden inte detta,&lt;br&gt;riskerar han betalningsdröjsmål. Om hyresvärden inte uppmärksammar&lt;br&gt;hyresgästen på obetald hyra, kan det dessutom leda till att han förlorar&lt;br&gt;möjligheten att åberopa betalningsförsummelsen som grund för att bryta&lt;br&gt;besittningsskyddet. Enligt praxis medges nämligen normalt förlängning&lt;br&gt;trots upprepade betalningsförsummelser när hyresvärden inte på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt har reagerat på förseningarna. Om hyresvärden&lt;br&gt;använder sig av förverkandereglerna, är situationen något annorlunda.&lt;br&gt;Det finns då inte något hyresrättsligt incitament att skicka avisering och&lt;br&gt;påminnelser, eftersom hyresrättens förverkande inte är beroende av om&lt;br&gt;sådana åtgärder har kommit till användning. I förverkandefallen finns det&lt;br&gt;emellertid, som tidigare har framgått, i stället ett krav på att hyresgästen&lt;br&gt;delges en formell underrättelse om betalningsförsummelsen med&lt;br&gt;information om att han genom att betala hyran inom viss tid kan fa&lt;br&gt;tillbaka hyresrätten. Detta regelsystem innefattar en mera effektiv spärr&lt;br&gt;mot att hyresavtal upphör på grund av förbiseende än ett system med&lt;br&gt;betalningspåminnelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finns det enligt regeringens mening inget som&lt;br&gt;talar för att ett krav på avisering eller påminnelse skulle ha någon&lt;br&gt;nämnvärd betydelse för antalet avhysningar eller påverka antalet&lt;br&gt;hyrestvister. Några regler om detta bör därför inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som har aktualiserats av Hyresgästernas Riksförbund&lt;br&gt;och som utredningen har undersökt är om det finns ett behov av att införa&lt;br&gt;en särskild sanktion för den hyresvärd som låter bli att i uppsägnings-&lt;br&gt;handlingen ange grunden för uppsägningen eller som medvetet anger en&lt;br&gt;oriktig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den delen konstaterar regeringen att utredningen har gått igenom de&lt;br&gt;olika forlängningsfallen i 46 § första stycket 1-10 hyreslagen och därvid&lt;br&gt;har funnit att det endast i ett fatal fall torde finnas en möjlighet för&lt;br&gt;hyresvärden att få hyresavtalet att upphöra på grund av felaktiga&lt;br&gt;uppgifter (se SOU 1996:148 s. 130 - 135). Om så ändå skulle ske, kan&lt;br&gt;hyresgästen som regel få beslutet om upphörande av hyresavtalet rättat i&lt;br&gt;särskild ordning eller vara berättigad till skadestånd från hyresvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det inte finns något&lt;br&gt;behov av att i hyreslagstiftningen ta in särskilda sanktionsregler av det&lt;br&gt;slag som förbundet har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Åtgärdsföreläggande vid s.k. ursprunglig brist&lt;br&gt;Regeringens förslag: Åtgärdsföreläggande skall kunna meddelas även&lt;br&gt;vid s.k. ursprunglig brist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åtgärdsföreläggande skall liksom hittills inte gälla mot en ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;(se hyreslagskommitténs betänkande SOU 1991:86 s. 141 - 143 och 1995&lt;br&gt;års hyreslagsstiftningsutrednings betänkande s. 95 och 96).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Sveriges Fastighetsägareförbund har riktat invändningar mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Ett åtgärdsföreläggande innebär att en hyresvärd genom&lt;br&gt;beslut av hyresnämnd åläggs att avhjälpa skador och andra brister som&lt;br&gt;uppkommer under hyrestiden. Åtgärdsföreläggande kan meddelas om&lt;br&gt;hyresvärden brister i sin löpande reparationsskyldighet vad gäller lägen-&lt;br&gt;heten eller i sin underhållsplikt av de gemensamma utrymmena, om&lt;br&gt;lägenheten skadas utan att hyresgästen är ansvarig för skadan eller om&lt;br&gt;hinder eller men på annat sätt uppstår i nyttjanderätten utan hyresgästens&lt;br&gt;vållande (se 16 § andra stycket hyreslagen). Det handlar främst om att&lt;br&gt;säkerställa att lägenheten och de gemensamma utrymmena bringas till&lt;br&gt;den standard och i det skick som kan anses följa av hyresavtalet. Behörig&lt;br&gt;att ansöka om åtgärdsföreläggande är berörd hyresgäst. Föreläggandet&lt;br&gt;kan förenas med vite. Föreläggandet gäller inte mot en ny ägare av&lt;br&gt;fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande bestämmelser har en hyresgäst möjlighet att&lt;br&gt;utverka ett beslut om åtgärdsföreläggande endast om skadorna eller&lt;br&gt;bristerna har uppkommit under hyrestiden. Någon motsvarande möjlighet&lt;br&gt;finns således inte för brister som finns redan på tillträdesdagen, s.k.&lt;br&gt;ursprunglig brist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästens möjligheter att i fråga om ursprungliga brister få till&lt;br&gt;stånd rättelse eller ersättning eller något slag av sanktion mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyresvärden regleras i 11 § hyreslagen. De sanktioner som kan komma i&lt;br&gt;fråga är självhjälp, uppsägning av hyresavtalet, hyresnedsättning och&lt;br&gt;skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att lagstiftningen&lt;br&gt;tillhandahåller regler som gör det möjligt för hyresgästen att få brister i&lt;br&gt;lägenheten avhjälpta. Detta gäller givetvis oavsett om bristen är&lt;br&gt;ursprunglig eller har uppkommit under hyrestiden. Den mest ändamåls-&lt;br&gt;enliga sanktionen vid ursprunglig brist torde enligt nu gällande rätt vara&lt;br&gt;rätten till självhjälp. Denna rätt förutsätter emellertid att hyresgästen har&lt;br&gt;möjlighet att förskottera kostnaden för åtgärden, t.ex. en reparation av&lt;br&gt;lägenheten. Om hyresvärden sedan inte betalar kostnaden, tvingas hyres-&lt;br&gt;gästen vända sig till domstol för att fa hyresvärdens betalningsskyldighet&lt;br&gt;fastställd. Självhjälpsrätten utgör således inte ett i alla avseenden&lt;br&gt;effektivt medel för hyresgästen att komma tillrätta med de missför-&lt;br&gt;hållanden som kan vara aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet som hyresgästen har är att ansöka om upprust-&lt;br&gt;ningsföreläggande enligt 18 a § hyreslagen. Ett sådant föreläggande kan&lt;br&gt;emellertid avse endast mera allvarliga brister i lägenhetens skick,&lt;br&gt;nämligen sådana som innebär att lägenheten i lagens mening inte har&lt;br&gt;lägsta godtagbara standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att hyresgästernas ställning bör&lt;br&gt;förstärkas i nu berört hänseende. En sådan förstärkning kan komma till&lt;br&gt;stånd genom att man gör det möjligt att meddela åtgärdsföreläggande&lt;br&gt;även vid ursprunglig brist. Härigenom uppnås också en viss förenkling&lt;br&gt;av hyreslagens regler om fel och brister i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har det visserligen framförts en del betänk-&lt;br&gt;ligheter mot en sådan ordning. Sveriges Fastighetsägareförbund har&lt;br&gt;ansett att en möjlighet till åtgärdsföreläggande vid ursprunglig brist kan&lt;br&gt;fa långtgående konsekvenser för en hyresvärd. Enligt förbundet är de&lt;br&gt;sanktioner som finns i dag, t.ex. nedsättning av hyra eller skadestånd,&lt;br&gt;generellt sett invändningsfria, eftersom de endast innebär att hyres-&lt;br&gt;värdens intäkter minskar; ett åtgärdsföreläggande kan däremot föra med&lt;br&gt;sig att hyresvärden tvingas vidta åtgärder som kan bli ekonomiskt&lt;br&gt;förödande för honom. Som exempel har förbundet angett åtgärder som&lt;br&gt;syftar till att komma till rätta med trafikbuller eller installerandet av ny&lt;br&gt;hiss i den gamlas ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning torde emellertid de kostnader som ett&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande kan orsaka hyresvärden inte bli större än när hyres-&lt;br&gt;gästen utnyttjar den rätt han redan i dag har att själv avhjälpa bristen. En&lt;br&gt;annan sak är att hyresgästen ofta inte kan utnyttja sin rätt till självhjälp&lt;br&gt;avseende brister som är mycket kostsamma att åtgärda, eftersom han&lt;br&gt;saknar medel att låta utföra åtgärden. Detta är dock knappast något skäl&lt;br&gt;mot att utsträcka reglerna om åtgärdsföreläggande till de fall då det&lt;br&gt;föreligger ursprungliga brister i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att lagen bör ändras så att&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande kan komma i fråga även vid ursprungliga brister i&lt;br&gt;lägenhetens skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om den nya bestämmelsen bör omfatta hyresavtal&lt;br&gt;som har ingåtts före ikraftträdandet. I den frågan kan konstateras att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelse om åtgärdsföreläggande vid ursprunglig brist har ett starkt&lt;br&gt;inslag av skyddslagstiftning. Det är fråga om att införa ytterligare en&lt;br&gt;sanktion for sådana fall då det föreligger brister för vilka hyresvärden&lt;br&gt;redan enligt befintlig lagstiftning har ansvaret. Det handlar således inte&lt;br&gt;om att utvidga hyresvärdens ansvar. Mot denna bakgrund anser&lt;br&gt;regeringen att det inte finns något hinder att låta bestämmelsen fa omfatta&lt;br&gt;även äldre hyresavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om ett åtgärdsföreläggande - avseende ursprunglig&lt;br&gt;brist eller brist som har uppkommit under hyrestiden - bör gälla mot en&lt;br&gt;ny ägare av fastigheten. Som ovan har nämnts är detta inte fallet i dag.&lt;br&gt;En regel som innebär att ett åtgärdsföreläggande får verkan mot en ny&lt;br&gt;fastighetsägare måste - om den skall uppfylla vederbörliga krav på&lt;br&gt;rättssäkerhet - förenas med särskilda publicitetsregler. Regleringen&lt;br&gt;skulle därför inte bli alldeles okomplicerad. Till detta kommer att det,&lt;br&gt;såvitt har framkommit, är mycket ovanligt att en fastighetsägare överlåter&lt;br&gt;en fastighet i syfte att undgå ett beslutat åtgärdsföreläggande. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att det inte bör införas några bestämmelser om att ett&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande skall gälla även mot en ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Informationsskyldighet för hyresvärden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hyresvärden skall vara skyldig att hålla&lt;br&gt;hyresgästen informerad om sitt namn och om var han kan nås. Finns&lt;br&gt;hyresvärden i utlandet, skall han ange vem som i Sverige är behörig att&lt;br&gt;på hans vägnar ta emot delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall lämnas genom ett meddelande som anslås på väl&lt;br&gt;synlig plats i huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens (se SOU&lt;br&gt;1994:23 s. 115 - 117). Utredningen har dock inte angett på vilket sätt&lt;br&gt;informationen skall hållas tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Flera remissinstanser har ansett att regeln måste förenas med&lt;br&gt;en särskild sanktionsregel. Sveriges advokatsamfund har haft synpunkter&lt;br&gt;på hur informationen skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Det är naturligt att det i ett hyresförhållande löpande&lt;br&gt;uppkommer frågor som hyresgästen behöver diskutera med sin&lt;br&gt;hyresvärd. Det kan också vara så att hyresgästen anser sig ha anspråk&lt;br&gt;mot hyresvärden eller annars vill göra någon rättighet gällande mot&lt;br&gt;denne. I båda dessa slag av situationer har hyresgästerna behov av att&lt;br&gt;komma i kontakt med hyresvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt finns det ingen uttrycklig skyldighet för en&lt;br&gt;hyresvärd att lämna information om var han kan anträffas. Det har&lt;br&gt;hävdats att det, särskilt i samband med s.k. fastighetsplundring, har hänt&lt;br&gt;att hyresvärdar medvetet har gjort sig oanträffbara. Utredningen om&lt;br&gt;förvärv och förvaltning av hyreshus har därför tagit upp frågan om&lt;br&gt;hyresvärdarnas informationsskyldighet gentemot hyresgästerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En oseriös hyresvärd kan genom att&lt;br&gt;hålla sig undan försvåra för hyresgästerna att fa till stånd nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder i huset. Enligt regeringens mening bör det därför införas en&lt;br&gt;skyldighet för hyresvärden att hålla hyresgästerna underrättade om sitt&lt;br&gt;namn och sin adress. Är hyresvärden en juridisk person, bör uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten avse motsvarande uppgifter om företrädare för den juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas att hyresvärden eller, när hyresvärden är en juridisk&lt;br&gt;person, dennes ställföreträdare inte har sitt hemvist i Sverige. I sådana&lt;br&gt;fall är det nödvändigt för hyresgästerna att ha någon i landet som de kan&lt;br&gt;vända sig till. I hyreslagen bör det därför ställas upp ett krav på att&lt;br&gt;hyresvärden i ett sådant fall utser en företrädare för sig här i landet samt&lt;br&gt;lämnar hyresgästerna uppgift om dennes namn och adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte närmare utvecklat på vilket sätt hyresvärden skall&lt;br&gt;lämna information om sina förhållanden. Det kan i och för sig förutsättas&lt;br&gt;att hyresvärden normalt ser till att hyresgästen erhåller informationen&lt;br&gt;redan i samband med kontraktstecknadet eller inflyttningen, t.ex. genom&lt;br&gt;att uppgifterna tas in i kontraktet. Det är emellertid enligt regeringens&lt;br&gt;mening lämpligt att det preciseras i hyreslagen hur informations-&lt;br&gt;skyldigheten skall fullgöras. Sveriges advokatsamfund har föreslagit att&lt;br&gt;de uppgifter som hyresvärden är skyldig att lämna skall tas upp i ett&lt;br&gt;meddelande som anslås på väl synlig plats i fastigheten. Regeringen delar&lt;br&gt;den uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga som har berörts av flera remissinstanser är vilken&lt;br&gt;eller vilka sanktioner som bör komma i fråga när en hyresvärd underlåter&lt;br&gt;att lämna de aktuella uppgifterna. Regeringen har för närvarande inte&lt;br&gt;underlag för att föreslå några särskilda sanktionsbestämmelser, såsom&lt;br&gt;straff- eller vitesbestämmelser. Det innebär emellertid inte att&lt;br&gt;försummelser av informationsskyldigheten alltid kommer att vara osank-&lt;br&gt;tionerade. Enligt regeringens mening bör nämligen sådana försummelser&lt;br&gt;kunna aktualisera ingripanden enligt bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792). Om hyresvärden gör sig oåtkomlig för hyresgästerna, kan det&lt;br&gt;i vissa fall innebära att hyresvärden inte förvaltar fastigheten på ett för de&lt;br&gt;boende godtagbart sätt (jfr 2 § första stycket bostadsförvaltningslagen).&lt;br&gt;Även om bristande information inte ensamt kommer att utgöra grund för&lt;br&gt;tvångsåtgärder, bör en försummelse av detta slag ändå kunna vägas in när&lt;br&gt;man prövar frågan om det skall vidtas åtgärder enligt bostadsförvalt-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig vid en senare utvärdering av den nya bestämmelsen att&lt;br&gt;hyresvärdarna inte iakttar sin informationsskyldighet, är regeringen&lt;br&gt;beredd att överväga särskilda sanktionsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvärv och förvaltning av hyresfastigheter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har sedan länge ansetts angeläget att förhindra att olämpliga personer&lt;br&gt;eller företag träder in på hyresfastighetsmarknaden. Lagen (1975:1132)&lt;br&gt;om förvärv av hyresfastighet m.m. (förvärvslagen) har som syfte att&lt;br&gt;förhindra detta. Bestämmelserna i lagen innebär i huvudsak att, om en&lt;br&gt;kommun påkallar prövning av ett förvärv av en hyresfastighet, förvärvet&lt;br&gt;får komma till stånd endast efter tillstånd från hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också ansetts nödvändigt med regler som gör det möjligt att&lt;br&gt;ingripa i efterhand mot hyresvärdar som inte sköter fastighetsförvalt-&lt;br&gt;ningen på ett tillfredsställande sätt. Förvärvslagen kompletteras därför av&lt;br&gt;bostadsförvaltningslagen (1977:792) som innehåller regler om att hyres-&lt;br&gt;nämnden under vissa förutsättningar kan besluta att en fastighet sätts&lt;br&gt;under särskild förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § förvärvslagen far en fastighet som är taxerad som hyres-&lt;br&gt;husenhet förvärvas endast efter tillstånd av hyresnämnden. Tillstånds-&lt;br&gt;plikten gäller flertalet slag av förvärv, bl.a. köp, byte och gåva, men&lt;br&gt;inträder först om den kommun där fastigheten är belägen har påkallat&lt;br&gt;hyresnämndens prövning. Tillståndsplikten omfattar inte vissa särskilda&lt;br&gt;fall där det typiskt sett kan antas att det inte finns någon risk för&lt;br&gt;oönskade förvärv (se närmare härom 2 § förvärvslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att hyresfastigheter, liksom andra kommersiella&lt;br&gt;fastigheter, ägs av juridiska personer. Fysiska personers förvärv av aktier&lt;br&gt;och andelar i dessa juridiska personer kan beskrivas som ett slag av&lt;br&gt;indirekta förvärv av fastigheterna. Även sådana indirekta förvärv är i&lt;br&gt;vissa fall tillståndspliktiga. Så är fallet om förvärvet avser aktier eller&lt;br&gt;andelar i vissa slag av bolag. En förutsättning är dock att hyresfastig-&lt;br&gt;heternas taxerade värde enligt senaste balansräkning är större än det&lt;br&gt;bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar. Tillståndsplikten omfattar&lt;br&gt;förvärv av andelar i alla handelsbolag där denna förutsättning är&lt;br&gt;uppfylld. I fråga om aktiebolag gäller tillståndsplikten endast förvärv av&lt;br&gt;aktier i famansbolag (se 8 § och 9 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss har sagts prövar hyresnämnden förvärvet endast om&lt;br&gt;kommunen begär det. För att kommunen skall ha möjlighet att ta&lt;br&gt;ställning till om den bör begära en sådan prövning är förvärvaren skyldig&lt;br&gt;att anmäla sitt förvärv till kommunen inom tre månader från det förvärvet&lt;br&gt;skedde. Kommunen har sedan ytterligare tre månader till sitt förfogande&lt;br&gt;för att avgöra om den vill påkalla hyresnämndens prövning. Om&lt;br&gt;kommunen anmäler att den vill ha förvärvet prövat, skall hyresnämnden&lt;br&gt;förelägga förvärvaren att inom en månad ansöka om tillstånd till&lt;br&gt;förvärvet hos nämnden (se 3 och 3 a §§ samt 10 § tredje stycket och&lt;br&gt;10 a § första stycket). Ett förvärv som omfattas av lagen är ogiltigt, om&lt;br&gt;det inte anmäls på föreskrivet sätt eller inom föreskriven tid. Det blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också ogiltigt, om tillstånd vägras (se 5 § första stycket och 10 b §).&lt;br&gt;Ogiltigheten inträder automatiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett ärende vid hyresnämnd om tillstånd till förvärv är kommunen och&lt;br&gt;berörd hyresgästorganisation motparter till sökanden (förvärvaren) (se&lt;br&gt;16 b § lagen [1973:188] om hyresnämnder och arrendenämnder, nämnd-&lt;br&gt;lagen). Hyresgästorganisationen har en självständig rätt att överklaga&lt;br&gt;hyresnämnds beslut att ge förvärvstillstånd. Däremot har organisationen&lt;br&gt;ingen rätt att själv påkalla prövning av ett förvärv. Som nyss har sagts är&lt;br&gt;det endast kommunen som har denna rätt. Hyresgästorganisationen har&lt;br&gt;mte heller något formellt inflytande vid kommunens handläggning av&lt;br&gt;förvärvsärendet. Kommunen har således inte någon skyldighet att&lt;br&gt;remittera en anmälan om ett förvärv till organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvslagen innehåller fyra särskilda kriterier som är av betydelse&lt;br&gt;för om tillstånd skall ges till ett förvärv (se 4 § första stycket).&lt;br&gt;Förvärvaren skall ha möjligheter att förvalta fastigheten. Han skall ha&lt;br&gt;som syfte att förvalta fastigheten och hålla den i godtagbart skick. Det&lt;br&gt;skall kunna förväntas att han även i övrigt iakttar god sed i&lt;br&gt;hyresförhållanden. Det far inte från allmän synpunkt vara olämpligt att&lt;br&gt;han innehar fastigheten (beträffande den närmare innebörden av dessa&lt;br&gt;kriterier, se SOU 1996:148 s. 36 - 38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en hyresfastighet förvärvas genom inrop på exekutiv auktion,&lt;br&gt;fordras inte något förvärvstillstånd (se 2 § 6). Skulle ett sådant förvärv ha&lt;br&gt;omfattats av tillståndsplikten, om det hade varit ett vanligt köp, skall&lt;br&gt;egendomen avyttras inom två år efter auktionen, såvida inte inroparen&lt;br&gt;antingen har fått hyresnämndens tillstånd till förvärvet eller har fatt&lt;br&gt;besked från kommunen att prövning inte påkallas (respittid). Om&lt;br&gt;egendomen inte avyttras inom respittiden, skall länsstyrelsen fatta beslut&lt;br&gt;om att egendomen skall säljas på offentlig auktion (se 6 § första stycket).&lt;br&gt;Särskilda begränsningar gäller i sådant fall beträffande vem som får köpa&lt;br&gt;egendomen (se 7 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En exekutiv försäljning av en fastighet kan i vissa fall ske genom&lt;br&gt;underhandsförfarande i stället för på auktion (se 12 kap. 57 - 61 §§&lt;br&gt;utsökningsbalken). Sådana förvärv fordrar förvärvstillstånd i samma&lt;br&gt;omfattning som vanliga förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsförvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bostadsförvaltningslagen kan hyresnämnden under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar ingripa mot en hyresvärd som inte sköter fastighetsför-&lt;br&gt;valtningen på ett godtagbart sätt (se 1 och 2 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är i första hand inriktad på brister i fastighetens skick.&lt;br&gt;Fastighetsägarens skyldigheter i dessa avseenden framgår bl.a. av&lt;br&gt;hyreslagen, särskilt bestämmelserna om lägenhetens och de gemen-&lt;br&gt;samma utrymmenas skick och om hyresvärdens plikt att med vissa&lt;br&gt;tidsmellanrum ombesöija löpande underhåll av lägenheten (se 15 §&lt;br&gt;hyreslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även brister i fastighetsförvaltningen vad gäller iakttagandet av hälso-&lt;br&gt;och miljölagstiftning kan medföra ingripanden enligt bostadsförvalt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslagen. Detsamma gäller vissa brister i fastighetsförvaltningen som&lt;br&gt;inte hänför sig till fastigheten som sådan. Som ett exempel på brister av&lt;br&gt;det sistnämnda slaget kan nämnas sådana fall då hyresvärden håller sig&lt;br&gt;oanträffbar för hyresgästerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den bristfälliga förvaltningen är till olägenhet för bostadshyres-&lt;br&gt;gästema i fastigheten, kan hyresnämnden ingripa mot fastighetsägaren.&lt;br&gt;Det kan ske genom beslut om särskild förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut kan vara av två slag, beslut om förvaltningsåläggande&lt;br&gt;eller beslut om tvångsförvaltning. Förvaltningsåläggande är den mindre&lt;br&gt;ingripande formen. Ett förvaltningsåläggande innebär att hyresvärden&lt;br&gt;åläggs att överlämna förvaltningen av fastigheten till en godtagbar&lt;br&gt;förvaltare som han själv utser. Tanken bakom detta slag av ingripande är&lt;br&gt;att man genom hyresnämndens medverkan skall få till stånd en&lt;br&gt;förvaltning som bygger på samarbete mellan fastighetsägaren och&lt;br&gt;förvaltaren. (Beträffande den närmare innebörden i förvaltnings-&lt;br&gt;åläggandet, se 3 - 7 §§ bostadsförvaltningslagen och SOU 1994:23 s. 44&lt;br&gt;och 45). Tvångsförvaltning är en mera kvalificerad form av ingripande.&lt;br&gt;Det innebär bl.a. att hyresnämnden själv utser förvaltare och att denne i&lt;br&gt;flera väsentliga avseenden far ställning som legal ställföreträdare för&lt;br&gt;fastighetsägaren. Tvångsförvaltning förekommer bl.a. vid allvarliga&lt;br&gt;brister i förvaltningen, då brister förelegat en lång tid eller då fastig-&lt;br&gt;hetsägaren inte går att nå eller det inte är känt vem han är. (Den närmare&lt;br&gt;innebörden av tvångsförvaltning framgår av 8 - 27 §§ i lagen och SOU&lt;br&gt;1994:23 s. 45 -47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om särskild förvaltning kan göras av kommunen eller en&lt;br&gt;organisation av hyresgäster. En enskild hyresgäst är inte behörig att göra&lt;br&gt;en sådan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastigheten tvångsförvaltas men förhållandena är sådana att en&lt;br&gt;tillfredsställande förvaltning trots det inte kan uppnås, får kommunen&lt;br&gt;lösa in fastigheten (se 28 § bostadsförvaltningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.8.2 Allmänna överväganden om lagen om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m. (förvärvslagen)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förvärvslagen bör bestå utan några genom-&lt;br&gt;gripande ändringar. Även i fortsättningen bör prövningen av frågan om&lt;br&gt;förvärvstillstånd grundas på prognoser om förvärvarens förväntade&lt;br&gt;uppträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet bör liksom tidigare bygga på att förvärven skall anmälas till&lt;br&gt;kommunen inom viss tid och att kommunen skall ha rätt att begära en&lt;br&gt;prövning i hyresnämnden. Konsekvensen av att förvärvet inte anmäls till&lt;br&gt;kommunen eller att förvärvstillstånd vägras bör även i fortsättningen vara&lt;br&gt;att förvärvet blir ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag och bedömningar: Utredningen om förvärv&lt;br&gt;och förvaltning av hyreshus har föreslagit att förvärvslagen upphävs&lt;br&gt;(se SOU 1994:23 s. 75 - 88). Hyreslagstiftningsutredningens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämmer med regeringens bedömning (se SOU 1996:148 s. 62 -&lt;br&gt;71 och 81-88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna som yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget i SOU 1994:23 har avstyrkt detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de remissinstanser som har yttrat sig över hyreslagstiftnings-&lt;br&gt;utredningens betänkande har de flesta instämt i utredningens bedömning&lt;br&gt;att förvärvslagen bör bibehållas och att några väsentliga ändringar av&lt;br&gt;systemet för förvärvsprövningen inte bör göras. Sveriges Fastighets-&lt;br&gt;ägareförbund har emellertid anfört att förvärvslagen i sin nuvarande&lt;br&gt;form är obehövlig och kan upphävas. Hyresgästernas Riksförbund har å&lt;br&gt;andra sidan hävdat att lagens tillämpningsområde bör utvidgas, bl.a. så&lt;br&gt;att alla aktie- och andelsförvärv i famansbolag som äger hyresfastigheter&lt;br&gt;skall vara tillståndspliktiga. Förbundet har vidare föreslagit att det i lagen&lt;br&gt;infors en regel om s.k. smitta. Hämed avses fall när förvärvaren själv i&lt;br&gt;och för sig uppfyller lagens krav men där personer som är närstående till&lt;br&gt;förvärvaren inte gör det och detta verkar diskvalificerande för&lt;br&gt;förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att hyresfastigheter inte ägs&lt;br&gt;eller förvaltas av olämpliga hyresvärdar. Förvärvslagen har till syfte är&lt;br&gt;att förhindra att olämpliga personer över huvud taget blir ägare till&lt;br&gt;hyresfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ibland hävdats att hyresgästernas skydd i stället borde&lt;br&gt;tillgodoses genom att man förbättrar möjligheterna att ingripa mot de&lt;br&gt;hyresvärdar som efter förvärvet har varit försumliga vid fastighets-&lt;br&gt;förvaltningen. Förslag av detta slag har framlagts av Utredningen om&lt;br&gt;förvärv och förvaltning av hyreshus i betänkandet Förvalta bostäder&lt;br&gt;(SOU 1994:23). Utredningen har föreslagit att förvärvslagen upphävs&lt;br&gt;och att man samtidigt vidgar möjligheterna att ingripa med stöd av&lt;br&gt;bostadsförvaltningslagen. Utredningen har motiverat sitt förslag bl.a.&lt;br&gt;med att förvärvslagen har vissa svagheter när det gäller att hindra&lt;br&gt;oseriösa fastighetsägare att komma in på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser för sin del att lagstiftningen bör vara utformad så att&lt;br&gt;oseriösa förvärvare i möjligaste mån hindras från att överhuvudtaget&lt;br&gt;komma in på fastighetsmarknaden. I ett sådant system är förvärvslagen&lt;br&gt;fortfarande ett viktigt instrument. Ju effektivare denna lag är, desto&lt;br&gt;mindre blir behovet av att ingripa mot försumliga hyresvärdar och desto&lt;br&gt;mindre olägenheter uppstår därmed för hyresgästerna. Det måste&lt;br&gt;visserligen konstateras att lagen inte förmår hindra alla icke önskvärda&lt;br&gt;förvärv; ett upphävande av lagen skulle emellertid ytterligare försämra&lt;br&gt;möjligheterna att ingripa mot oseriösa hyresvärdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står samtidigt klart att önskemålet om en effektiv förvärvsprövning&lt;br&gt;måste vägas mot de olägenheter som ett byråkratiskt förfarande kan&lt;br&gt;innebära för fastighetsmarknaden. Alla förvärv av hyresfastigheter bör&lt;br&gt;därför inte prövas av hyresnämnden. Systemet bör liksom hittills bygga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på att förvärvaren anmäler förvärvet till den kommun där fastigheten är&lt;br&gt;belägen och att kommunen därefter tar ställning till om man vill påkalla&lt;br&gt;hyresnämndens prövning. Hur denna anmälningsskyldighet närmare bör&lt;br&gt;vara utformad kommer att behandlas längre fram (se avsnitt 4.8.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är som nyss har nämnts inte antagligt att förvärvskontrollen kan bli&lt;br&gt;så effektiv att man helt kan förhindra att olämpliga personer etablerar sig&lt;br&gt;på hyresfastighetsmarknaden. Förvärvslagen måste därför även i&lt;br&gt;fortsättningen kompletteras med möjligheter till sådana ingripanden som&lt;br&gt;bostadsförvaltningslagen ger. Till det återkommer regeringen i avsnitt&lt;br&gt;4.8.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har framgått grundas i dag förvärvsprövningen på&lt;br&gt;prognoser om förvärvarens förväntade uppträdande. Det har ibland&lt;br&gt;riktats kritik mot detta förhållande. En prövning grundad på prognoser&lt;br&gt;medför att partema inte i förväg kan vara säkra på om ett förvärv blir&lt;br&gt;bestående. Denna osäkerhet kan i vissa fall bli ganska långvarig, efter-&lt;br&gt;som tillståndsärendena ibland drar ut på tiden. För att undvika sådana&lt;br&gt;olägenheter skulle man kunna tänka sig att ändra kriterierna vid&lt;br&gt;tillståndsprövningen så att dessa endast avsåg faktiska förhållanden. Vid&lt;br&gt;prövningen skulle man alltså beakta endast förhållanden som redan har&lt;br&gt;inträtt, t.ex. att förvärvaren tidigare har varit misskötsam vid fastig-&lt;br&gt;hetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är emellertid nackdelarna med ett sådant&lt;br&gt;system uppenbara. Det skulle inte bli möjligt att hindra sådana personer&lt;br&gt;som är nya på fastighetsmarknaden men vars framtida lämplighet som&lt;br&gt;fastighetsägare vid en samlad bedömning av kända omständigheter ändå&lt;br&gt;kan ifrågasättas. För att förvärvsprövningen skall vara effektiv är det&lt;br&gt;således enligt regeringens uppfattning nödvändigt att grunda den på&lt;br&gt;prognoser. Den bristande förutsebarhet som i viss utsträckning är förenad&lt;br&gt;med en sådan ordning måste accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte heller framkommit annat än att de nuvarande kriterierna&lt;br&gt;vid förvärvsprövningen i sak är lämpligt utformade. Det finns således&lt;br&gt;inte anledning att ändra lagen i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör förvärvslagens sanktionssystem ändras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv förvärvslag som bygger på ett förfarande där det finns en&lt;br&gt;skyldighet att anmäla förvärvet måste innehålla kraftigt verkande&lt;br&gt;sanktioner mot den som underlåter att fullgöra anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står klart att den nuvarande ordningen, där förvärvet blir ogiltigt&lt;br&gt;om lagens regler inte följs, innebär ett kännbart ingripande för partema.&lt;br&gt;Detta är ägnat att leda till att förvärvsprövningen blir effektiv. Detta&lt;br&gt;gäller särskilt för de s.k. direkta förvärven, där den prövning som sker&lt;br&gt;vid inskrivningsmyndighet i samband med ansökan om lagfart eller&lt;br&gt;inskrivning av tomträtt innebär att en kvalificerad kontroll görs av om&lt;br&gt;förvärvslagens besämmelser har följts. Även för de s.k. indirekta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärven, som innebär att aktier eller andelar i ett fastighetsförvaltande&lt;br&gt;bolag överlåts, kan risken för ogiltighet antas påverka parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltigheten som sanktion kan visserligen också ge upphov till en rad&lt;br&gt;olägenheter för partema. Komplicerade problem av rättslig natur kan&lt;br&gt;uppstå då en överlåtelse av en fastighet eller en överlåtelse av andelar&lt;br&gt;eller aktier i ett fastighetsförvaltande bolag skall gå åter. Dessa olägen-&lt;br&gt;heter torde emellertid normalt inte drabba andra än de oseriösa aktörerna&lt;br&gt;på marknaden. Det kan nämligen antas att seriösa säljare på olika sätt&lt;br&gt;förvissar sig om att överlåtelseavtalet blir gällande fullt ut först sedan&lt;br&gt;förvärvsfrågan har blivit avgjord. Som kommer att framgå i det följande&lt;br&gt;föreslår regeringen att anmälningsskyldigheten i fortsättningen skall åvila&lt;br&gt;även säljaren (se avsnitt 4.8.3). En sådan ordning ger säljaren bättre&lt;br&gt;möjligheter att se till att en förvärvsprövning verkligen kommer till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är också vilka alternativ till ogiltighetspåföljden som står till&lt;br&gt;buds. Ett alternativ är att kriminalisera förvärv som strider mot lagens&lt;br&gt;bestämmelser. Man kan också tänka sig att införa en kännbar ekonomisk&lt;br&gt;sanktion vid sådana förvärv. Det är emellertid tveksamt hur verknings-&lt;br&gt;fulla sådana åtgärder skulle bli. Sanktioner av detta slag kan dessutom&lt;br&gt;knappast användas i de fall ett förvärv anmäls men förvärvstillstånd&lt;br&gt;sedan vägras. Sådana situationer skulle kunna hanteras bättre genom&lt;br&gt;regler som ålägger förvärvaren att avyttra fastigheten eller, vid indirekta&lt;br&gt;förvärv, aktierna eller andelama i bolaget. En sådan ordning skulle&lt;br&gt;emellertid träffa endast förvärvaren. Sanktionen bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening vara så utformad att den berör även överlåtaren och tvingar&lt;br&gt;denne att göra vissa överväganden rörande förvärvarens lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att det knappast finns något&lt;br&gt;alternativ till ogiltighetspåföljden som uppfyller de effektivitetskrav som&lt;br&gt;bör ställas på lagstiftningen. Enligt regeringen bör det därför inte göras&lt;br&gt;någon ändring i förvärvslagens regler om att ett förvärv som inte anmäls&lt;br&gt;eller som hyresnämnden vägrar tillstånd till är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör förvärvslagens tillämpningsområde utvidgas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har ansett att förvärvslagens tillämpningsområde&lt;br&gt;bör utvidgas. Hyresgästernas Riksförbund har således föreslagit att ett&lt;br&gt;aktie- eller andelsförvärv skall vara tillståndspliktigt så snart bolaget över&lt;br&gt;huvud taget äger hyresfastigheter. Som tidigare har nämnts föreligger det&lt;br&gt;i dag tillståndsplikt för sådana förvärv endast om taxeringsvärdet för de&lt;br&gt;av bolaget ägda fastigheterna enligt senaste balansräkningen är större än&lt;br&gt;det bokförda värdet av bolagets övriga tillgångar. Motivet för att&lt;br&gt;bestämmelsen fick denna utformning var att endast sådana bolag vars&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet är att förvalta hyreshus borde omfattas av&lt;br&gt;förvärvsprövningen (se prop. 1982/83:153 s. 16 f.). Förbundet har i sitt&lt;br&gt;remissvar anfört bl.a. att sådana bolag, som äger endast någon enstaka&lt;br&gt;hyresfastighet och i stället huvudsakligen bedriver annan verksamhet,&lt;br&gt;många gånger inte har något seriöst intresse av fastighetsförvaltning. Det&lt;br&gt;finns då en risk för att bolaget brister i sina skyldigheter som hyresvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det inte fog for ett påstående att&lt;br&gt;näringsidkare med ett i forhållande till den övriga verksamheten litet&lt;br&gt;fastighetsinnehav generellt sett sköter sin fastighetsförvaltning sämre än&lt;br&gt;andra. Något mera uttalat behov av att utvidga lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område på det sätt som förbundet har föreslagit finns således inte. Till&lt;br&gt;detta kommer att intresset av en effektiv förvärvsprövning alltid måste&lt;br&gt;vägas mot seriösa näringsidkares berättigade krav på smidiga och&lt;br&gt;obyråkratiska regler De olägenheter som är förenade med förvärvs-&lt;br&gt;prövningen - främst det förhållandet att det tar lång tid innan ett förvärv&lt;br&gt;blir bestående - skulle, om förbundets förslag genomfördes, inträda i&lt;br&gt;långt flera fall än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att förvärvsprövningen även i fortsättningen&lt;br&gt;bör omfatta endast förvärv av aktier eller andelar i bolag vars&lt;br&gt;huvudsakliga syfte är att förvalta hyresfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en fastighet i dag skall omfattas av förvärvslagens bestäm-&lt;br&gt;melser måste den vara taxerad som hyreshusenhet. Hyresgästernas&lt;br&gt;Riksförbund har påtalat att förvärv av en fastighet som är bebyggd med&lt;br&gt;radhus inte omfattas av förvärvsprövning, eftersom en sådan fastighet&lt;br&gt;normalt taxeras som småhusenhet. Enligt förbundets mening kan det&lt;br&gt;ibland vara av intresse att även sådana förvärv omfattas av lagen. Det&lt;br&gt;gäller områden där småhus har uppförts för uthymingsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utvidgning av förvärvslagen som förbundet har förordat&lt;br&gt;skulle, såvitt regeringen kan finna, medföra att lagen kom att omfatta ett&lt;br&gt;mycket stort antal förvärv där det inte finns något behov av en tillstånds-&lt;br&gt;prövning. Enligt regeringens uppfattning är detta inte acceptabelt. Det är&lt;br&gt;svårt att utforma en reglering som träffar endast de förvärv av småhus-&lt;br&gt;fastigheter som det är angeläget att pröva. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;någon sådan lagändring som förbundet har aktualiserat inte bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör det finnas en uttrycklig regel om smitta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som Hyresgästernas Riksförbund har tagit upp är om det&lt;br&gt;bör tas in en uttrycklig regel om s.k. smitta. Med smitta avses här sådana&lt;br&gt;fall då det inte finns någon anmärkning mot förvärvaren själv, men där&lt;br&gt;det som är känt om personer som är närstående till förvärvaren talar för&lt;br&gt;att förvärvstillstånd inte bör ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att det i viss mån är oklart i vilken&lt;br&gt;utsträckning förhållanden som inte direkt är hänförliga till förvärvaren&lt;br&gt;enligt gällande rätt kan verka diskvalificerande för denne. Ett visst&lt;br&gt;utrymme att beakta närståendes vandel och liknande torde finnas i den&lt;br&gt;mån dessa omständigheter ger särskild anledning att ifrågasätta för-&lt;br&gt;värvarens syfte med förvärvet eller dennes förmåga till god fastighets-&lt;br&gt;förvaltning. Om förhållandena emellertid är sådana att det helt saknas&lt;br&gt;anledning att ifrågasätta förvärvarens legitima syfte med förvärvet, vore&lt;br&gt;det, enligt regeringens mening, orimligt om tillstånd till förvärvet skulle&lt;br&gt;kunna vägras enbart på grund av att en förvärvaren närstående inte kan&lt;br&gt;påräkna tillstånd. Det är knappast möjligt att genom lagstiftning skapa en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klar gräns mellan de båda slagen av situationer. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att den fråga som förbundet har tagit upp inte bör lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.8.3 Förvärvslagens anmälningsskyldighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett förvärv skall i fortsättningen kunna anmälas av&lt;br&gt;båda parter, såväl överlåtaren som förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid kommunen har på sig att begära en prövning av förvärvet&lt;br&gt;förlängs till fyra månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag (se hyreslagstiftningsutredningens betänkande SOU 1996:148&lt;br&gt;s. 71 - 80). Utredningen har dock inte lämnat något förslag till ändring av&lt;br&gt;den tid som kommunen har på sig för sin förvärvsprövning (se&lt;br&gt;betänkandet s. 84 - 86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;att båda parter får möjlighet att anmäla ett förvärv. Flera remissinstanser&lt;br&gt;har dock haft synpunkter på den lagtekniska utformningen av en sådan&lt;br&gt;regel. Några remissinstanser, bl.a. flera kommuner, har motsatt sig att&lt;br&gt;överlåtaren åläggs anmälningsplikt vid s.k. direkta förvärv. Andra&lt;br&gt;remissinstanser har ansett att den tidfrist som gäller för kommunerna bör&lt;br&gt;räknas först från det att förvärvaren gjort anmälan om sitt förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Som tidigare har framgått blir de i lagen avsedda&lt;br&gt;förvärven av hyresfastigheter eller av aktier eller andelar i bolag ogiltiga&lt;br&gt;bl.a. om förvärvaren inte i rätt tid gör anmälan om förvärvet till&lt;br&gt;kommunen. Ogiltigheten inträder automatiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de s.k. direkta förvärven, alltså förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet, medför den kontroll som görs av inskrivningsmyndigheten vid&lt;br&gt;lagfartsprövningen att ogiltigheten av fånget får omedelbara rätts-&lt;br&gt;verkningar för partema; lagfart kan inte beviljas. Det kan antas att detta&lt;br&gt;system för med sig en förhållandevis hög benägenhet att anmäla sådana&lt;br&gt;förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de indirekta förvärven, alltså aktie- och andelsförvärv, finns inte&lt;br&gt;någon motsvarande kontroll. Det kan bl.a. mot denna bakgrund befaras&lt;br&gt;att anmälningsbenägenheten för dessa förvärv är mindre god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening finns det&lt;br&gt;anledning att överväga åtgärder för att öka anmälningsbenägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att åstadkomma en förbättring vad gäller de indirekta förvärven&lt;br&gt;skulle kunna vara att finna ett system som motsvarar den lagfartskontroll&lt;br&gt;som tillämpas för de direkta förvärven. Utredningen har ingående&lt;br&gt;diskuterat fyra olika modeller för hur ett sådant system skulle kunna vara&lt;br&gt;uppbyggt (se SOU 1996:148 s. 73 - 80). De tre första modellerna har av&lt;br&gt;olika skäl avvisats av utredningen. Regeringen ansluter sig till vad&lt;br&gt;utredningen har sagt om dessa. Den fjärde modellen, som utredningen&lt;br&gt;har bedömt vara den som har störst förutsättningar att fungera, benämner&lt;br&gt;utredningen beslutsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsmodellen kännetecknas av att kommunernas, hyresnämndernas&lt;br&gt;och Svea hovrätts beslut i ärenden enligt förvärvslagen registreras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolags- respektive handelsregistret. Det kan handla om beslut av&lt;br&gt;kommunen att påkalla eller inte påkalla förvärvsprövning och hyres-&lt;br&gt;nämndens eller Svea hovrätts ställningstaganden i tillståndsärenden.&lt;br&gt;Genom den offentlighet som registreringen medför kan uppgifterna&lt;br&gt;användas i kontrollsyfte av den som gör affärer med bolaget. Om&lt;br&gt;uppgifterna är sådana att de tyder på att bolaget dittills har haft svårt att&lt;br&gt;få förvärvstillstånd, kan det föra med sig svårigheter för det aktuella&lt;br&gt;bolaget att genomföra affärer eller att få krediter. Denna kontrolleffekt&lt;br&gt;torde öka efterlevnaden av anmälningsskyldigheten. Beslutsmodellen&lt;br&gt;torde emellertid inte ha någon handlingsdirigerande effekt för sådana&lt;br&gt;förvärv som det är mest angeläget att komma åt, nämligen de förvärv&lt;br&gt;som utgör led i ekonomisk brottslighet. Personer som sysslar med&lt;br&gt;ekonomiska brott handlar ofta med motparter som saknar intresse av att&lt;br&gt;bolaget eller dess delägare fullgör sina lagliga skyldigheter. Modellens&lt;br&gt;effektivitet kan således ifrågasättas. Till detta kommer att modellen för&lt;br&gt;att fungera skulle kräva en omfattande administration. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund anser regeringen att modellen inte bör komma till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med den bristande anmälningsbenägenheten&lt;br&gt;vad gäller de indirekta förvärven måste därför en annan väg sökas. En&lt;br&gt;sådan är att utsträcka anmälningsskyldigheten till överlåtaren. Visser-&lt;br&gt;ligen torde inte heller en sådan ordning ha någon betydelse för över-&lt;br&gt;låtelser som utgör ett led i brottsliga transaktioner där säljare och köpare&lt;br&gt;samverkar. Däremot kan den vara effektiv i de fall en förvärvare inte&lt;br&gt;anmäler sitt förvärv därför att han har anledning att anta att han inte&lt;br&gt;skulle godtas som förvärvare om en prövning kom till stånd. De flesta&lt;br&gt;seriösa överlåtare torde nämligen i dessa fall ha ett intresse av att&lt;br&gt;anmälan sker för att inte behöva riskera att överlåtelsen blir ogiltig. Om&lt;br&gt;överlåtaren får en möjlighet att själv göra en anmälan, kan han alltså&lt;br&gt;förvissa sig om att överlåtelsen blir bestående. En sådan utvidgning av&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten är en enkel åtgärd som inte för med sig någon&lt;br&gt;byråkrati eller några andra principiella olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att anmälningsskyldigheten bör omfatta även&lt;br&gt;överlåtaren. Beträffande den närmare utformningen av den nya regeln&lt;br&gt;vill regeringen anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av anmälningsskyldigheten torde ha störst effekt för de&lt;br&gt;indirekta förvärven. Man bör emellertid också kunna förvänta sig en&lt;br&gt;ökad anmälningsbenägenhet när det gäller de direkta förvärven. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden och med hänsyn till intresset av likformighet i regelverket&lt;br&gt;anser regeringen att bestämmelsen bör gälla för såväl de direkta som de&lt;br&gt;indirekta förvärven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har haft synpunkter på den närmare utform-&lt;br&gt;ningen av det förslag som lades fram av utredningen. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör den nya bestämmelsen innebära en möjlighet för överlåtaren&lt;br&gt;att anmäla förvärvet på egen hand. Regeln bör därför utformas så att&lt;br&gt;förvärvet för att inte bli ogiltigt skall anmälas av överlåtaren eller&lt;br&gt;förvärvaren. Det bör alltså inte vara nödvändigt att båda anmäler&lt;br&gt;förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har uttryckt farhågor för att en sådan ändring&lt;br&gt;kommer att medföra administrativa svårigheter för kommunerna. De har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hävdat att problem kan uppstå, om endast överlåtaren gör en anmälan och&lt;br&gt;denna inte innehåller tillräckliga uppgifter for kommunens ställnings-&lt;br&gt;tagande. Dessa remissinstanser har därför föreslagit antingen att den&lt;br&gt;utvidgade anmälningsskyldigheten skall gälla endast för de indirekta&lt;br&gt;forvärven eller att den tid som står till kommunens förfogande för att&lt;br&gt;påkalla förvärvsprövning skall räknas från det att förvärvaren gör sin&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har framgått anser regeringen att övervägande skäl talar för&lt;br&gt;att såväl direkta som indirekta förvärv bör omfattas av den nya utvidgade&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller farhågorna för att en anmälan från överlåtaren inte&lt;br&gt;innehåller tillräckliga uppgifter kan följande sägas. Tillämpnings-&lt;br&gt;förordningen till förvärvslagen innehåller föreskrifter om vad en anmälan&lt;br&gt;av förvärv till kommun skall innehålla (se 1 a § förordningen&lt;br&gt;[1975:1139] om tillämpningen av lagen [1975:1132] om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.). För frågan om huruvida kommunens tidsfrist böljar&lt;br&gt;löpa har det emellertid ingen betydelse om förvärvsanmälan innehåller de&lt;br&gt;uppgifter som föreskrivs i förordningen. Det enda som krävs för att&lt;br&gt;tidsfristen skall börja löpa är att en bestyrkt kopia av fångeshandlingen&lt;br&gt;har bifogats anmälan (se 3 a § första stycket och 10 § tredje stycket&lt;br&gt;förvärvslagen). Att, såsom några remissinstanser har föreslagit, räkna den&lt;br&gt;tidsfrist inom vilken kommunen måste påkalla prövning av förvärvet från&lt;br&gt;det att förvärvaren gjorde sin anmälan ger således ingen garanti för att&lt;br&gt;kommunen då har ett fullgott beslutsunderlag. En sådan reglering&lt;br&gt;förutsätter dessutom att förvärvet alltid anmäls av i vart fall förvärvaren.&lt;br&gt;Den är därmed inte förenlig med vårt ställningstagande att det skall räcka&lt;br&gt;med att anmälan görs av överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har emellertid förståelse for det problem det kan innebära&lt;br&gt;att de anmälningar som görs av en överlåtare generellt kan antas inne-&lt;br&gt;hålla mera bristfälliga uppgifter än anmälningar som görs av en&lt;br&gt;förvärvare. Den nya ordningen kan därför antas innebära ett något ökat&lt;br&gt;behov for kommunerna att genom kompletteringsförelägganden söka&lt;br&gt;fullständiga utredningen. Den tid som kommunen har på sig för att&lt;br&gt;avgöra om förvärvsprövning skall påkallas bör därför förlängas så att den&lt;br&gt;uppgår till fyra i stället för tre månader. Tiden bör räknas från det att&lt;br&gt;någon av parterna har gjort anmälan om förvärvet till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare underlätta kommunernas handläggning avser&lt;br&gt;regeringen att ändra tillämpningsförordningen till förvärvslagen så att&lt;br&gt;kommunen skall kunna infordra nödvändiga uppgifter från såväl&lt;br&gt;överlåtaren som förvärvaren även om en anmälan om förvärvet har gjorts&lt;br&gt;av enbart överlåtaren. Regeringen avser vidare att, i enlighet med vad&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket har föreslagit, ändra tillämpnings-&lt;br&gt;förordningen så att förvärvaren, då fråga är om ett indirekt förvärv, skall&lt;br&gt;ge in ett foretagsbevis i stället for ett registreringsbevis. Härigenom kan&lt;br&gt;beslutsunderlaget for kommunen förbättras. Ett foretagsbevis innehåller&lt;br&gt;nämligen fylligare information än ett registreringsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8.4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommunernas och hyresgästorganisationernas roller vid&lt;br&gt;förvärvsprövningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunerna skall behålla ansvaret för den&lt;br&gt;inledande förvärvsprövningen. De skall emellertid vara skyldiga att&lt;br&gt;bereda hyresgästorganisationen tillfälle att yttra sig över en förvärvs-&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden skall inte kunna vägra förvärvstillstånd, om en ansökan&lt;br&gt;har medgetts av kommunen och hyresgästorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dock inte föreslagit någon skyldighet för kommunen att&lt;br&gt;ge hyresgästorganisationen tillfälle att yttra sig (se hyreslagstiftnings-&lt;br&gt;utredningens betänkande SOU 1996:148 s. 65 och 66 samt s. 85 och 86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har instämt i&lt;br&gt;utredningens förslag. Hyresgästernas Riksförbund har emellertid, i likhet&lt;br&gt;med några andra remissinstanser, ansett att hyresgästorganisationerna bör&lt;br&gt;ges en mera betydande roll vid förvärvsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Som tidigare har framgått ligger ansvaret för den&lt;br&gt;inledande förvärvsprövningen på kommunen. Enligt gällande rätt är det&lt;br&gt;således kommunen som kan begära att ett förvärv prövas av hyres-&lt;br&gt;nämnden. Hyresgästorganisationen har inte rätt att påkalla sådan&lt;br&gt;prövning. Några remissinstanser har ansett att även hyresgästorganisa-&lt;br&gt;tionen bör ha rätt att begära förvärvsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förvärvsffåga skall prövas av hyresnämnden, är såväl&lt;br&gt;kommunen som den berörda hyresgästorganisationen motparter till&lt;br&gt;förvärvaren. Om dessa under processen medger bifall till ansökan om&lt;br&gt;tillstånd till förvärvet, skall hyresnämnden trots detta göra en sak-&lt;br&gt;prövning av ärendet. Det har ifrågasatts om detta är en ändamålsenlig&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det är ändamåls-&lt;br&gt;enligt att kommunen har det övergripande ansvaret för att endast&lt;br&gt;lämpliga personer blir ägare till hyresfastigheter inom kommunens&lt;br&gt;område. Det är då också naturligt att det inledande ställningstagandet till&lt;br&gt;om ett förvärv skall underställas hyresnämndens prövning bör ankomma&lt;br&gt;på kommunen ensam. För att kommunen skall kunna komma fram till ett&lt;br&gt;riktigt beslut är det emellertid viktigt att kommunen inhämtar upp-&lt;br&gt;lysningar i förvärvsfrågan från bl.a. den berörda hyresgästorganisationen.&lt;br&gt;I de flesta fall torde kommunen anse att det ligger i dess eget intresse att&lt;br&gt;inhämta sådana upplysningar. Någon formell skyldighet att bereda&lt;br&gt;hyresgästorganisationen tillfälle till yttrande finns dock inte. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör det framgå av förvärvslagen att kommunen har&lt;br&gt;en sådan skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar som kommunerna och, i viss mån, hyresgästorgani-&lt;br&gt;sationerna bör ha vid tillämpningen av förvärvslagen bör återspeglas&lt;br&gt;även i reglerna om prövning i hyresnämnd. Liksom hittills bör därför&lt;br&gt;såväl kommunen som hyresgästorganisationen ha rätt att överklaga&lt;br&gt;hyresnämndens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga i detta sammanhang är om hyresnämnden bör vara&lt;br&gt;skyldig att göra en prövning i sak även om kommunen och hyresgäst-&lt;br&gt;organisationen inte längre motsätter sig att förvärvstillstånd ges.&lt;br&gt;Eftersom endast kommunen har rätt att påkalla prövning i hyresnämnd&lt;br&gt;och endast kommunen och hyresgästorganisationen har rätt att överklaga&lt;br&gt;ett positivt tillståndbeslut, anser regeringen att hyresnämnden i en sådan&lt;br&gt;situation inte skall behöva gå in i någon prövning i sak. Det bör alltså&lt;br&gt;införas en regel om att ansökan skall bifallas, om kommunen och hyres-&lt;br&gt;gästorganisationen medger ansökan. En sådan regel torde också medföra&lt;br&gt;att handläggningstiden hos hyresnämnden kan förkortas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om endast den ena av förvärvarens motparter har medgett ansökan,&lt;br&gt;bör hyresnämnden däremot även i fortsättningen vara skyldig att pröva&lt;br&gt;förvärvsfrågan materiellt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.8.5 Exekutiva förvärv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den tid inom vilken den som har förvärvat en&lt;br&gt;hyresfastighet genom inrop på exekutiv auktion skall söka förvärvs-&lt;br&gt;tillstånd eller vidaresälja fastigheten (den s.k. respittiden) förkortas till ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen har ansett att det inte bör&lt;br&gt;göras någon ändring av respittiden (se hyreslagstiftningsutredningens&lt;br&gt;betänkande SOU 1996:148 s. 89 och 90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal av remissinstanserna har yttrat sig&lt;br&gt;angående de exekutiva förvärven. Riksskatteverket och Hyresgästernas&lt;br&gt;Riksförbund har ansett att respittiden bör förkortas. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, som under hand har fått ta del av ett utkast till lag-&lt;br&gt;förslaget, har inte haft någon invändning mot förslaget om en förkortning&lt;br&gt;av respittiden. Riksskatteverket har vidare föreslagit att det inte skall&lt;br&gt;krävas förvärvstillstånd vid förvärv som sker vid exekutiv försäljning&lt;br&gt;genom s.k. underhandsförfarande. Gatu- och fastighetskontoret i&lt;br&gt;Stockholms stad har föreslagit att det skall krävas förvärvstillstånd även&lt;br&gt;för förvärv genom inrop på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Som tidigare har framgått är exekutiva förvärv genom&lt;br&gt;inrop på auktion undantagna från kravet på förvärvstillstånd. I stället&lt;br&gt;gäller att förvärvaren inom två år från auktionen måste vidareförsälja&lt;br&gt;egendomen, om han inte erhåller förvärvstillstånd eller det står klart att&lt;br&gt;kommunen inte påkallar prövning av förvärvet (se 6 § förvärvslagen). En&lt;br&gt;motsvarande regel om respittid finns i jordförvärvslagen (1979:230).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har riktats kritik mot bestämmelsen om respittid i förvärvslagen.&lt;br&gt;Det har hävdats att respittiden gör det möjligt för en oseriös förvärvare&lt;br&gt;att ropa in hyresfastigheter och behålla dessa under förhållandevis lång&lt;br&gt;tid utan någon tillståndsprövning. Som Riksskatteverket har pekat på i sitt&lt;br&gt;remissvar torde denna tid många gånger kunna bli betydligt längre än två&lt;br&gt;år. Systemet är nämligen så uppbyggt att, om den som har förvärvat&lt;br&gt;fastigheten inte försäljer den eller skaffar förvärvstillstånd under respit-&lt;br&gt;tiden, fastigheten skall utbjudas på en ny offentlig auktion. Förordnande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en sådan auktion görs av länsstyrelsen på begäran av kommunen eller&lt;br&gt;hyresnämnden. En sådan begäran kan göras först efter utgången av&lt;br&gt;respittiden. Sedan länsstyrelsen har fattat beslut om auktion skall denna&lt;br&gt;verkställas av kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det exekutiva förvärvet däremot sker genom ett underhands-&lt;br&gt;förfarande enligt utsökningsbalken (jfr 12 kap. 57 - 61 §§ utsöknings-&lt;br&gt;balken), skall förvärvslagens vanliga regler tillämpas på förvärvet. Även&lt;br&gt;övrig förvärvslagstiftning upprätthåller en skillnad i tillståndskravet&lt;br&gt;beroende på vilken form av exekutivt förvärv det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sin rapport Översyn av utsökningsbalken (RSV&lt;br&gt;Rapport 1991:1) föreslagit att exekutiv försäljning på auktion och&lt;br&gt;exekutiv försäljning genom underhandsförfarande skall jämställas i så&lt;br&gt;stor utsträckning som möjligt. I rapporten (s. 125) har det angetts att de&lt;br&gt;tillståndskrav som ställs upp i skilda förvärvslagar m.m. bör gälla på&lt;br&gt;samma sätt, oberoende av i vilken form den exekutiva försäljningen äger&lt;br&gt;rum. Verket har upprepat förslaget i en fördjupad anslagsframställning år&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om respittid ger ett&lt;br&gt;visst utrymme för en förvärvare att kringå bestämmelserna om tillstånds-&lt;br&gt;plikt. Enligt regeringens mening är detta inte tillfredsställande. Starka&lt;br&gt;skäl talar därför för att respittiden bör förkortas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är möjligt att en förkortning av respittiden kan innebära att antalet&lt;br&gt;spekulanter vid exekutiva auktioner kan minska något, särskilt som en&lt;br&gt;sådan förkortning minskar möjligheterna att invänta rätt tidpunkt för&lt;br&gt;försäljning. Utredningen har befarat att detta i sin tur kan påverka de bud&lt;br&gt;som lämnas, vilket i förlängningen skulle fa negativa konsekvenser för&lt;br&gt;såväl seriösa fastighetsägare som panthavare och andra rättsägare. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening finns det emellertid inte anledning att i detta&lt;br&gt;sammanhang beakta de eventuellt högre köpeskillingar som icke seriösa&lt;br&gt;spekulanter skulle vara beredda att erlägga. Det är knappast heller troligt&lt;br&gt;att en förkortning av respittiden nämnvärt skulle påverka de seriösa&lt;br&gt;spekulanternas intresse av att ropa in hyresfastigheter. Dessa har ju själva&lt;br&gt;goda möjligheter att erhålla förvärvstillstånd och drabbas därför inte av&lt;br&gt;några större olägenheter om respittiden kortas. Några beaktansvärda&lt;br&gt;minskningar i köpeskillingarnas storlek bör alltså inte uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att respittiden bör förkortas.&lt;br&gt;Såsom Riksskatteverket har förordat bör respittiden i fortsättningen vara&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Riksskatteverkets förslag om att samma regler bör gälla vid&lt;br&gt;exekutiv försäljning under hand som vid försäljning på auktion kan&lt;br&gt;erinras om att regeringen i samband med att den lade fram förslag till&lt;br&gt;vissa ändringar i utsökningsbalken m.m. uttalade att det, när ytterligare&lt;br&gt;erfarenheter hade vunnits av de nya reglerna, kunde bli aktuellt att se&lt;br&gt;över den fråga som verket har aktualiserat (se prop. 1993/94:191 s. 23).&lt;br&gt;Frågan har inte övervägts av de utredningar som ligger till grund för&lt;br&gt;förevarande lagstiftningsärende. Det fordras därför ytterligare beredning&lt;br&gt;innan det kan bli aktuellt att ta ställning till frågan. Regeringen tar därför&lt;br&gt;inte nu ställning till vad Riksskatteverket har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.8.6 Bostadsförvaltningslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte göras någon ändring i bostads-&lt;br&gt;förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningarnas förslag och bedömningar: Utredningen om förvärv&lt;br&gt;och förvaltning av hyreshus föreslog att ingripande enligt bostads-&lt;br&gt;förvaltningslagen skulle kunna ske vid en tidigare tidpunkt än vad som i&lt;br&gt;dag är fallet och vid en lägre grad av missförhållande än vad som nu&lt;br&gt;krävs. Utredningen föreslog vidare att möjligheterna att lösa in&lt;br&gt;fastigheten skulle utvidgas. Slutligen föreslog utredningen att en&lt;br&gt;fastighetsägare som åsidosätter sina åligganden som hyresvärd skulle&lt;br&gt;kunna meddelas s.k. förvaltningsförbud. Den som ålagts förvaltnings-&lt;br&gt;förbud skulle i princip vara förhindrad att vidta några åtgärder som&lt;br&gt;innefattar fastighetsförvaltning (se SOU 1994:23 s. 88 - 111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreslagstiftningsutredningens bedömning överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens bedömning (se SOU 1996:148 s. 91 - 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De förslag som lämnades av utredningen om&lt;br&gt;förvärv och förvaltning av hyreshus har fatt ett blandat mottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalat remissinstanser som har yttrat sig över hyreslagstiftnings-&lt;br&gt;utredningens bedömning har instämt i denna. Boverket har emellertid&lt;br&gt;ansett att det bör vara möjligt att ingripa enligt bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;på ett tidigare stadium än vad som är fallet i dag genom en&lt;br&gt;”forvaltningsanmärkning”. Hyresgästernas Riksförbund har hävdat att&lt;br&gt;det bör öppnas en möjlighet att meddela förvaltningsåläggande enligt&lt;br&gt;bostadsförvaltningslagen vid en lägre grad av misskötsamhet än vad som&lt;br&gt;fordras i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Bostadsförvaltningslagen har tillkommit för att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att i efterhand ingripa mot hyresvärdar som inte sköter&lt;br&gt;fastighetsförvaltningen på ett godtagbart sätt. Beträffande lagens inne-&lt;br&gt;håll, se ovan avsnitt 4.8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagens förarbeten skall det vara möjligt att ingripa så snart&lt;br&gt;förvaltningen av fastigheten inte uppfyller lagens minimikrav. Bristerna i&lt;br&gt;förvaltningen måste dock ha gett upphov till olägenheter för de boende&lt;br&gt;och dessa olägenheter måste vara av viss varaktighet och intensitet. Som&lt;br&gt;regel bör det vara fråga om olägenheter som de boende samfällt har haft&lt;br&gt;känning av. Brister av tillfällig karaktär eller av mindre omfattning bör&lt;br&gt;därför, enligt lagens förarbeten, inte medföra ingripanden enligt lagen (se&lt;br&gt;prop. 1976/77:151 s. 82 f.) Det yttersta tvångsmedlet, inlösen, kan&lt;br&gt;tillgripas först sedan fastigheten har ställts under tvångsförvaltning och&lt;br&gt;det därefter har konstaterats att någon tillfredsställande förvaltning inte&lt;br&gt;kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ifrågasatts om lagen ger möjlighet att på ett tillräckligt tidigt&lt;br&gt;stadium och på ett tillräckligt effektivt sätt ingripa mot brister i fastig-&lt;br&gt;hetens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som tidigare har framgått är det&lt;br&gt;regeringens uppfattning att lagstiftningen bör vara utformad så att&lt;br&gt;oseriösa förvärvare i möjligaste mån hindras att över huvud taget komma&lt;br&gt;in på hyresfastighetsmarknaden. För att uppnå detta måste det finnas en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektiv förvärvsprövning. I ett sådant system tjänar möjligheten till&lt;br&gt;ingripanden enligt bostadsförvaltningslagen som ett komplement till&lt;br&gt;förvärvslagen. Bostadsförvaltningslagen bör således inte, såsom var&lt;br&gt;utgångspunkten för förslagen i betänkandet Förvalta bostäder, vara den&lt;br&gt;enda spärren mot olämpliga hyresvärdar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om särskild förvaltning enligt bostadsförvaltningslagen är,&lt;br&gt;oavsett om det sker genom förvaltningsåläggande eller tvångsförvaltning,&lt;br&gt;en mycket ingripande åtgärd. Ingreppet innebär ju i båda fallen att&lt;br&gt;fastighetsägarens rådighet över sin egendom inskränks. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening är det därför naturligt att de båda formerna av tvångs-&lt;br&gt;förvaltning kommer till användning först när den bristfälliga förvalt-&lt;br&gt;ningen har lett till konkreta olägenheter för hyresgästerna. Det innebär i&lt;br&gt;och för sig inte att det måste vara fråga om olägenheter av kvalificerat&lt;br&gt;slag; olägenheterna bör dock inte vara av obetydlig omfattning eller ha&lt;br&gt;endast tillfällig karaktär. Regeringen anser därför att de nuvarande&lt;br&gt;kriterierna för när förvaltningsåläggande skall kunna tillgripas är&lt;br&gt;lämpligt avvägda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller finns det enligt regeringens mening anledning att ändra på&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har särskilt övervägt om det bör införas en sanktion som är&lt;br&gt;mindre långtgående än särskild förvaltning och som kan användas på ett&lt;br&gt;tidigare stadium av misskötsamheten. Denna skulle kunna konstrueras&lt;br&gt;exempelvis på det sätt som Boverket har föreslagit. Det är emellertid&lt;br&gt;tveksamt om behovet av en sådan sanktionsform är så stort. Hyres-&lt;br&gt;gästerna har redan i dag möjlighet att tillgripa effektiva sanktioner mot&lt;br&gt;hyresvärden vid brister i lägenheternas eller fastighetens skick, främst&lt;br&gt;genom s.k. åtgärdsföreläggande. Som tidigare har framgått föreslår&lt;br&gt;regeringen att detta skydd stärks genom en möjlighet till åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande vid s.k. ursprunglig brist. Härtill kommer att regeringen, som&lt;br&gt;tidigare har framgått, föreslår att förvärvslagens anmälningsskyldighet&lt;br&gt;utvidgas. Syftet med den reformen är att förbättra förvärvsprövningens&lt;br&gt;effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund önskvärt med ytterligare erfarenheter av&lt;br&gt;hyreslagens och förvärvslagens sanktionssystem innan man överväger en&lt;br&gt;skärpning av bostadsförvaltningslagen. Regeringen anser därför att lagen&lt;br&gt;för närvarande inte bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ikraftträdande- och övergångsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av ändringarna kräver övergångsbestämmelser. Detta behandlas&lt;br&gt;närmare i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås, såvitt gäller hyreslagen, att det skall bli&lt;br&gt;möjligt att utverka åtgärdföreläggande även vid s.k. ursprunglig brist och&lt;br&gt;att möjligheterna till andrahandsuthyming skall vidgas något. Antalet&lt;br&gt;ärenden vid hyresnämnd och Svea hovrätt om åtgärdsföreläggande kan&lt;br&gt;därför antas öka något. Samtidigt torde man kunna förvänta sig att antalet&lt;br&gt;tvister vid allmän domstol i anledning av att en hyresgäst vill hävda&lt;br&gt;andra slag av sanktioner mot hyresvärden, t.ex. hyresnedsättning eller&lt;br&gt;självhjälp, minskar i väsentligen samma utsträckning. Också lag-&lt;br&gt;ändringen vad gäller andrahandsuthyming kan möjligen leda till att&lt;br&gt;antalet tillståndsärenden vid hyresnämnd ökar något under en över-&lt;br&gt;gångsperiod. Detta torde dock innebära endast marginella kostnads-&lt;br&gt;ökningar. Dessa kan finansieras inom berörda utgiftsområdes ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förvärvslagen föreslås att anmälningsskyldigheten skall&lt;br&gt;omfatta även överlåtaren. Avsikten med lagförslaget är att anmälnings-&lt;br&gt;benägenheten skall förbättras. Antalet förvärvsärenden hos kommunerna&lt;br&gt;kan därför antas öka. Detta kan i sin tur leda till viss mindre ökning av&lt;br&gt;antalet ärenden om förvärvstillstånd vid hyresnämnderna och Svea&lt;br&gt;hovrätt. En effektivare förvärvsprövning torde emellertid i gengäld&lt;br&gt;medföra att antalet ärenden om ingripanden enligt bostadsförvaltnings-&lt;br&gt;lagen minskar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer före hyrestidens början ringare skada på lägenheten än som&lt;br&gt;anges i 10 § första stycket och är skadan inte avhjälpt när lägenheten&lt;br&gt;skall tillträdas eller är lägenheten i övrigt, i annat fall än som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §, på tillträdesdagen inte i det skick som hyresgästen har rätt att&lt;br&gt;fordra, gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Hyresgästen får avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om&lt;br&gt;hyresvärden underlåter att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kan bristen inte avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter hyres-&lt;br&gt;värden att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske, far&lt;br&gt;hyresgästen säga upp avtalet. Uppsägning får dock ske endast om bristen&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse. Sedan bristen har blivit avhjälpt av hyres-&lt;br&gt;värden, far avtalet inte sägas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har hyresgästen rätt till&lt;br&gt;skälig nedsättning av hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Hyresgästen har rätt till ersättning för skada, om hyresvärden inte&lt;br&gt;visar att bristen inte beror på hans försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Om hyresavtalet avser en bostadslägenhet, får hyresvärden&lt;br&gt;föreläggas att avhjälpa bristen (åtgärdsföreläggande). Åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande meddelas av hyresnämnden efter ansökan av hyresgästen. I&lt;br&gt;fråga om åtgärdsföreläggande gäller i övrigt vad som föreskrivs i 16 §&lt;br&gt;andra och fjärde - sjätte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en bostadslägenhet för fritidsändamål eller en lokal hyrts ut i&lt;br&gt;befintligt skick gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. for bostadslägenheten första stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för lokalen första stycket 1-4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om lägenheten enligt den allmänna uppfattningen på orten inte är&lt;br&gt;fullt brukbar för sitt ändamål och hyresgästen när han ingick avtalet inte&lt;br&gt;kände till bristen eller kunde upptäcka den med vanlig uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 kap. 5 kap. 2, 4, 6, 9 och 10 §§ jordabalken i hyreslagskommitténs&lt;br&gt;förslag samt 12 kap. 11 § jordabalken i hyreslagstiftningsutredningens&lt;br&gt;förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten har ändrats redaktionellt. Till paragrafens första stycke har&lt;br&gt;förts samman innehållet i de tidigare första och andra styckena. För att&lt;br&gt;underlätta läsningen har de sanktioner som står till hyresgästens för-&lt;br&gt;fogande tagits upp i skilda punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1 - 4 motsvarar vad som tidigare har angetts i första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkten 5 är ny. Den har behandlats i avsnitt 4.6. Av&lt;br&gt;den nya bestämmelsen framgår att en hyresgäst hos hyresnämnden kan&lt;br&gt;utverka åtgärdsföreläggande för att få en s.k. ursprunglig brist avhjälpt.&lt;br&gt;Härigenom ges hyresgästen ytterligare en möjlighet att agera mot en i&lt;br&gt;detta avseende försumlig hyresvärd utöver de som följer av punkterna&lt;br&gt;1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att hyresnämnden skall kunna meddela ett&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande är att hyresavtalet avser en bostadslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är inte avsedd att innebära någon förändring av begreppet&lt;br&gt;brist såsom det används i paragrafen i dess hittills gällande lydelse.&lt;br&gt;Åtgärdsföreläggande är således avsett att för bostadslägenheternas del&lt;br&gt;kunna komma till användning i samma situationer som de övriga&lt;br&gt;påföljderna, t.ex. för att åtgärda uppkomna skador eller sanitära&lt;br&gt;olägenheter i lägenheten. För att hyresgästen skall vara berättigad att&lt;br&gt;tillgripa någon av de i paragrafen upptagna sanktionerna mot hyres-&lt;br&gt;värden krävs det att skadan eller bristen inte är avhjälpt på tillträdes-&lt;br&gt;dagen. Av detta följer att hyresgästen inte kan ansöka om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande innan tillträde har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller beträffande åtgärdsföreläggande enligt&lt;br&gt;16 § skall den nya bestämmelsen inte kunna användas för att&lt;br&gt;åstadkomma en höjning av lägenhetens standard (jfr RBD 19:89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 16 § andra och fjärde - sjätte styckena medför att&lt;br&gt;dessa bestämmelser om åtgärdsföreläggande vid brist som uppkommit&lt;br&gt;under hyrestiden blir tillämpliga även i fråga om åtgärdsföreläggande vid&lt;br&gt;ursprunglig brist. Sålunda gäller exempelvis att ett åtgärdsföreläggande&lt;br&gt;även enligt de nya reglerna kan förenas med vite och att det i ett sådant&lt;br&gt;föreläggande skall bestämmas viss tid inom vilken den eller de åtgärder&lt;br&gt;som avses med föreläggandet skall ha vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar det tidigare tredje stycket. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär att en hyresgäst, som har hyrt en bostadslägenhet för fritids-&lt;br&gt;ändamål eller en lokal ”i befintligt skick”, inte kan göra gällande de&lt;br&gt;sanktioner som anges i första stycket beträffande brister som hyresgästen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kände till eller hade bort uppmärksamma när avtalet ingicks. Lagtexten&lt;br&gt;har ändrats redaktionellt i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 18 i §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresvärden är skyldig att lämna hyresgästen uppgift om sitt namn och&lt;br&gt;en adress där hyresvärden kan anträffas. Om hyresvärden är en juridisk&lt;br&gt;person, skall motsvarande uppgifter lämnas även om ställföreträdare för&lt;br&gt;den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns hyresvärden eller, om hyresvärden är en juridisk person,&lt;br&gt;ställföreträdaren inte i landet, skall uppgift lämnas om namn och adress&lt;br&gt;på en i Sverige bosatt person som är behörig att på hyresvärdens vägnar&lt;br&gt;ta emot delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall anges i ett skriftligt meddelande som skall anslås på&lt;br&gt;väl synlig plats i huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr förslaget till 12 kap. 18 a § jordabalken i SOU 1994:23)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 4.7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges vilken information som hyresvärden&lt;br&gt;är skyldig att lämna om sig själv. Där anges vidare att, om hyresvärden är&lt;br&gt;en juridisk person, upplysning skall lämnas om ställföreträdare för den&lt;br&gt;juridiska personen. Om huset ägs av ett aktiebolag, måste uppgift således&lt;br&gt;lämnas om den som är behörig att teckna bolagets firma. Kan firman&lt;br&gt;tecknas endast av flera i förening, måste firman ange samtliga dessa&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in en bestämmelse om vad som gäller om&lt;br&gt;hyresvärden inte finns i landet. Om hyresvärden är ett aktiebolag som&lt;br&gt;inte har någon i landet bosatt behörig företrädare gäller redan enligt&lt;br&gt;8 kap. 11 § femte stycket aktiebolagslagen (1975:1385) att bolagets&lt;br&gt;styrelse skall bemyndiga en i Sverige bosatt person att på bolagets vägnar&lt;br&gt;ta emot delgivning. Det åligger bolaget att anmäla denna person för&lt;br&gt;registrering i aktiebolagsregistret (se 8 kap. 15 § aktiebolagslagen).&lt;br&gt;Bestämmelsen i hyreslagen innebär att information skall lämnas om den&lt;br&gt;person som har anmälts för registrering. I lagen (1992:160) om utländska&lt;br&gt;filialer m.m. (filiallagen) finns bestämmelser om utländska företag eller&lt;br&gt;utomlands bosatta personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige.&lt;br&gt;Utländska företag måste bedriva sin verksamhet genom ett avdelnings-&lt;br&gt;kontor med självständig förvaltning (filial). Filialen skall registreras i ett&lt;br&gt;filialregister som förs av Patent- och registreringsverket. För utomlands&lt;br&gt;bosatta personer gäller att det skall finnas en i Sverige bosatt föreståndare&lt;br&gt;med ansvar för den här bedrivna verksamheten. Föreståndaren skall vara&lt;br&gt;utrustad med fullmakt att i Sverige företräda näringsidkaren i alla frågor&lt;br&gt;som rör verksamheten. Det är naturligt att utländska hyresvärdar i den&lt;br&gt;utsträckning föreståndare har utsetts enligt filiallagen lämnar hyres-&lt;br&gt;gästerna upplysning om denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har angetts att informationen skall lämnas genom ett&lt;br&gt;skriftligt meddelande som anslås på väl synlig plats i huset. I detta ligger&lt;br&gt;också att hyresvärden är skyldig att se till att informationen kontinuerligt&lt;br&gt;finns tillgänglig på detta sätt. Anslaget måste således på lämpligt sätt&lt;br&gt;skyddas mot åverkan. Om förhållandena ändras, måste hyresvärden se till&lt;br&gt;att hyresgästerna får kännedom om de nya uppgifterna. Detta skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom ett nytt anslag. Inget hindrar att hyresvärden tillhandahåller&lt;br&gt;informationen även på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte knutits någon uttrycklig sanktion till bestämmelsen om&lt;br&gt;informationsskyldighet. Som har framgått av avsnitt 4.7 torde emellertid&lt;br&gt;en underlåtenhet att fullgöra informationsskyldigheten kunna fa&lt;br&gt;betydelse när fråga om ingripanden enligt bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 28 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är pant eller borgen ställd till säkerhet för att ett avtal om hyra av en&lt;br&gt;bostadslägenhet fullgörs, får pantsättaren eller borgensmannen säga upp&lt;br&gt;sitt åtagande att upphöra att gälla vid det månadsskifte som inträffar&lt;br&gt;närmast efter nio månader från uppsägningen, dock tidigast till en&lt;br&gt;tidpunkt som infaller två år från det att åtagandet började att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor som inskränker pantsättarens eller borgensmannens rätt&lt;br&gt;enligt denna paragraf är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 kap. 28 § andra stycket jordabalken i hyreslagstiftningsutred-&lt;br&gt;ningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, har behandlats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall det, när borgen eller pant har ställts till&lt;br&gt;säkerhet för ett bostadshyresavtal, alltid vara möjligt att säga upp&lt;br&gt;åtagandet. Om uppsägning har skett, upphör åtagandet att gälla vid den&lt;br&gt;tidpunkt som anges i stycket. Det innebär att borgensmannen inte har&lt;br&gt;något ansvar för sådana förpliktelser enligt hyresavtalet som uppkommer&lt;br&gt;efter den tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte ansetts erforderligt med några särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;hur uppsägningen skall gå till. Allmänna regler om uppsägning av avtal&lt;br&gt;blir därmed tillämpliga även på nu aktuella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uppsägning sker, har hyresförhållandet i allmänhet löpt minst ett&lt;br&gt;år. Hyresvärden bör då kunna bilda sig en någorlunda välgrundad&lt;br&gt;uppfattning om det alltjämt behövs säkerhet i form av borgen eller pant.&lt;br&gt;Hyresvärden far då ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas med&lt;br&gt;anledning av uppsägningen. Om hyresvärden anser att det alltjämt finns&lt;br&gt;ett behov av borgen eller pant till säkerhet för hyresgästens förpliktelser,&lt;br&gt;bör han i första hand anmana hyresgästen att ställa ny säkerhet som kan&lt;br&gt;godtas. Om hyresgästen inte vill eller kan ställa ny säkerhet, får&lt;br&gt;hyresvärden överväga om det finns grund för att säga upp hyresavtalet.&lt;br&gt;Att ett pant- eller borgensåtagande inte längre gäller utgör inte skäl för att&lt;br&gt;säga upp hyresavtalet till omedelbart upphörande. Hyresvärden kan&lt;br&gt;däremot säga upp hyresavtalet att upphöra vid utgången av föreskriven&lt;br&gt;uppsägningstid. Om hyresgästen vägrar godta uppsägningen, kan&lt;br&gt;hyresvärden hänskjuta förlängningstvisten till hyresnämnden. En&lt;br&gt;förutsättning för att hyresgästen skall kunna förlora sin hyresrätt är&lt;br&gt;givetvis att det föreligger en sådan besittningsbrytande omständighet som&lt;br&gt;anges i 46 §. I allmänhet torde en tvist som har sitt ursprung i att ett pant-&lt;br&gt;eller borgensåtagande upphör prövas enligt punkten 2 eller punkten 10 i&lt;br&gt;46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att ett borgensåtagande har sagts upp innebär enligt&lt;br&gt;hittills rådande praxis vanligen inte att hyresgästens besittningsskydd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bryts. Har hyresgästen fullgjort sina förpliktelser enligt hyresavtalet,&lt;br&gt;brukar således i allmänhet förlängning medges. Om hyresgästen har&lt;br&gt;åsidosatt någon av sina förpliktelser genom att exempelvis betala hyran&lt;br&gt;för sent, kan emellertid detta förhållande, tillsammans med det&lt;br&gt;förhållandet att det inte längre kommer att finnas någon säkerhet till&lt;br&gt;fullgörande av förpliktelserna, medföra att hyresavtalet får upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är - såsom framgår av andra stycket - tvingande till&lt;br&gt;pantsättarens eller borgensmannens förmån. Ett villkor som inskränker&lt;br&gt;pantsättarens eller borgensmannens rätt att säga upp sitt åtagande är&lt;br&gt;således ogiltigt. Däremot är det möjligt att avtala om villkor som är mera&lt;br&gt;förmånliga för pantsättaren eller borgensmannen än de nu aktuella.&lt;br&gt;Sålunda kan det avtalas att åtagandet skall kunna sägas upp till en&lt;br&gt;tidigare tidpunkt än när det har gällt i två år eller att uppsägningstiden&lt;br&gt;skall vara kortare än nio månader. Det är också möjligt att avtala om en&lt;br&gt;begränsning av åtagandet till visst belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om att ett pant- eller borgensåtagande skall gälla under viss&lt;br&gt;tid är i normala fall inte uppsägningsbart. Också ett sådant avtal omfattas&lt;br&gt;emellertid av förevarande paragraf. Bestämmelsens tvingande karaktär&lt;br&gt;får till följd att ett åtagande som tidsbegränsas till längre tid än två år&lt;br&gt;alltid kan sägas upp så att det upphör att gälla efter två år. Om det inte&lt;br&gt;sägs upp, upphör det att gälla vid utgången av den avtalade tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig på såväl avtal om pant som avtal om&lt;br&gt;borgen. Borgen ställs i princip alltid av någon annan än hyresgästen. Pant&lt;br&gt;kan däremot ställas såväl av tredje man som av hyresgästen själv. I det&lt;br&gt;fall hyresgästen själv ställer pant till säkerhet för sitt hyresavtal kan&lt;br&gt;behovet av en rätt till uppsägning i och för sig synas begränsat; hyres-&lt;br&gt;gästen har nämligen möjlighet att komma i från sitt åtagande genom att&lt;br&gt;begära villkorsändring. Pantavtal vid bostadshyresavtal torde emellertid&lt;br&gt;vara sällan förekommande. På grund härav och för att inte komplicera&lt;br&gt;regelsystemet har det inte föreskrivits någon särskild regel för det fall det&lt;br&gt;är hyresgästen själv som ställer säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta får till följd att en hyresgäst som själv har ställt säkerhet, i&lt;br&gt;praktiken i form av pant, har två möjligheter att komma ifrån sitt&lt;br&gt;åtagande. Han kan antingen begagna rätten till uppsägning av åtagandet&lt;br&gt;eller begära villkorsändring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. 40 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En hyresgäst får hyra ut eller på annat sätt upplåta lägenheten i dess&lt;br&gt;helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall lämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresgästen på grund av ålder, sjukdom, tillfälligt arbete på annan&lt;br&gt;ort, särskilda familjeförhållanden eller därmed jämförbara förhållanden&lt;br&gt;har beaktansvärda skäl för upplåtelsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresvärden inte har befogad anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket skall begränsas till viss tid och kan&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 kap. 9 kap. 2 § jordabalken i hyreslagskommitténs förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en hyresgäst skall få tillstånd till andrahandsuthyming har det&lt;br&gt;hittills fordrats att han under ”viss” tid inte har möjlighet att använda sin&lt;br&gt;lägenhet. Ändringen i första stycket innebär att detta krav har slopats.&lt;br&gt;Detta stycke har vidare ändrats redaktionellt på så sätt att där talas om att&lt;br&gt;”hyra ut eller på annat sätt upplåta” lägenheten i stället för som hittills&lt;br&gt;”upplåta” lägenheten. Någon saklig ändring i vad som utgör en upplåtelse&lt;br&gt;är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen medför att det inte längre blir nödvändigt att vid&lt;br&gt;tillståndsprövningen bedöma om hyresgästen faktiskt kommer att kunna&lt;br&gt;återvända till lägenheten längre fram. Tillstånd kommer att kunna ges&lt;br&gt;också i vissa situationer då det beror på hyresgästens eget val att han inte&lt;br&gt;själv utnyttjar lägenheten. Den betydelse detta kan ha för äldre och sjuka&lt;br&gt;och för den som på prov vill bo samman med annan har utvecklats i&lt;br&gt;avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas de förutsättningar som måste vara uppfyllda&lt;br&gt;för att tillstånd skall ges. Det motsvarar i huvudsak den hittills gällande&lt;br&gt;lydelsen av första stycket andra meningen. Lagtexten har dock&lt;br&gt;preciserats så att det nu anges i vilka slag av situationer tillstånd till&lt;br&gt;andrahandsuthyming över huvud taget kan komma i fråga. Det skall vara&lt;br&gt;fråga om situationer då hyresgästen har såväl påtagliga skäl att inte&lt;br&gt;använda lägenheten som skäl att behålla anknytningen till den; ålder,&lt;br&gt;sjukdom, tillfälligt arbete på annan ort, särskilda familjeförhållanden&lt;br&gt;eller därmed jämförbara förhållanden. Med arbete på annan ort bör&lt;br&gt;jämställas studier på annan ort. Med särskilda familjeförhållanden avses&lt;br&gt;främst den situationen då någon vill lämna sin lägenhet för att bo&lt;br&gt;samman med någon annan men under viss kortare tid vill behålla&lt;br&gt;lägenheten tills han eller hon vet hur samboförhållandet utfaller. Härmed&lt;br&gt;avses främst samboende under äktenskapsliknande förhållanden, däri&lt;br&gt;inbegripet homosexuella förhållanden. Samboende med exempelvis en&lt;br&gt;kamrat eller en släkting är däremot vanligen inte en sådan situation som&lt;br&gt;avses i lagen. Hit hör inte heller den situationen då någon som sedan en&lt;br&gt;tid redan bor tillsammans med någon annan vill hyra ut sin lägenhet.&lt;br&gt;Bestämmelsen tar således sikte på den som vill inleda ett sambo-&lt;br&gt;förhållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillstånd skall ges räcker det inte att en situation av det angivna&lt;br&gt;slaget är för handen; därutöver måste förhållandena i det enskilda fallet&lt;br&gt;vara sådana att hyresgästen kan anses ha beaktansvärda skäl för att hyra&lt;br&gt;ut lägenheten i andra hand. Något krav på att hyresgästen skall befinna&lt;br&gt;sig i en tvångssituation ställs visserligen inte längre upp. De skäl som&lt;br&gt;medför att hyresgästen inte kan använda lägenheten måste emellertid&lt;br&gt;vara av viss styrka för att kunna godtas. Hyresgästen måste alltså kunna&lt;br&gt;visa att han har ett behov av att behålla anknytningen till lägenheten.&lt;br&gt;Detta är dock inte att förstå på det sätt att hyresgästen måste kunna göra&lt;br&gt;antagligt att han inom viss tid kommer att återvända till den. Kravet på&lt;br&gt;bestående anknytning bör således inte ställas allt för högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser även andrahandsuthyming av lokaler. Som har&lt;br&gt;angetts i avsnitt 4.1 är det emellertid, när det gäller lokaler, inte avsikten&lt;br&gt;att lagändringen nämnvärt skall påverka frågan om när tillstånd till&lt;br&gt;uthyrning bör ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har gällt att hyresnämnden kan tidsbegänsa ett tillstånd till&lt;br&gt;andrahandsuthyming. Av tredje stycket följer att hyresnämnden nu alltid&lt;br&gt;skall tidsbegänsa tillståndet. Skälen till det har redovisats i avsnitt 4.1.&lt;br&gt;Såsom där har angetts får det överlämnas åt rättstillämpningen att på&lt;br&gt;grundval av förhållandena i det enskilda fallet bestämma lämplig tid för&lt;br&gt;tillståndet. Det ligger i sakens natur att ju längre tid sökanden begär att&lt;br&gt;tillståndet skall omfatta, desto starkare måste skälen för uthyrningen&lt;br&gt;vara. Hänsyn måste nämligen tas till intresset av att så många hyresgäster&lt;br&gt;som möjligt har ett hyresavtal direkt med hyresvärden (fastighetsägaren).&lt;br&gt;En effekt av regeln om obligatorisk tidsbegränsning är att man efter viss&lt;br&gt;tid kan få till stånd en omprövning av skälen till upplåtelsen. Vid en&lt;br&gt;sådan omprövning bör normalt en för hyresgästen strängare bedömning&lt;br&gt;göras än när det första tillståndet gavs. Så bör vara fallet t.ex. om&lt;br&gt;hyresgästen en gång har fått tillstånd till andrahandsuthyming därför att&lt;br&gt;han avser att studera eller arbeta tillfälligt på annan ort och han därefter&lt;br&gt;begär förnyat tillstånd för att fortsätta samma studier eller arbete. Om&lt;br&gt;emellertid de ursprungliga skälen för andrahandsuthymingen är mycket&lt;br&gt;starka, kan det föra med sig att samma kriterier kan tillämpas i det andra&lt;br&gt;som i det första tillståndsärendet. Har en hyresgäst fått tillstånd att hyra&lt;br&gt;ut lägenheten därför att han måste vistas på sjukhem, kan det t.ex ofta&lt;br&gt;vara naturligt att ge förnyat tillstånd även om förhållandena är desamma&lt;br&gt;som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. 70 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 11 § första stycket 5, 16 §&lt;br&gt;andra stycket, 18 a - f §§, 18 h §, 23 § andra stycket, 24 a, 34, 36, 37, 49,&lt;br&gt;52, 54, 55 d, 62 eller 64 § får överklagas inom tre veckor från den dag&lt;br&gt;beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte stycket, 35, 40,&lt;br&gt;45, 56 eller 59 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 kap. 70 § i hyreslagstiftningsutredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att hyresnämndens beslut om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande enligt den nya bestämmelsen i 11 § första stycket 5&lt;br&gt;kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. 73 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54 eller 55 d § och i mål om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande enligt 11 § första stycket 5 eller 16 § andra stycket,&lt;br&gt;om upprustningsföreläggande enligt 18 a - c §§, om tillstånd till&lt;br&gt;förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 18 d - f §§, om förbud mot&lt;br&gt;sådana åtgärder enligt 18 h § eller om utdömande av vite enligt 62 § skall&lt;br&gt;vardera parten svara för sin rättegångskostnad i hovrätten, om inte annat&lt;br&gt;följer av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 kap. 73 § i hyreslagstiftningsutredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särreglering såvitt gäller rättegångskostnader i&lt;br&gt;hovrätten i vissa tvister enligt hyreslagen. Ändringen innebär att i mål om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande enligt den nya bestämmelsen i 11 § första stycket 5&lt;br&gt;skall vardera parten som huvudregel svara för sin rättegångskostnad i&lt;br&gt;hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller inte några övergångsbestämmelser med undantag&lt;br&gt;av den som har tagits in i punkten 2. Det innebär att de nya reglerna blir&lt;br&gt;tillämpliga även på hyresavtal som har ingåtts före lagens ikraftträdande.&lt;br&gt;Vad som sägs om exempelvis åtgärdsföreläggande (12 kap. 11 §) gäller&lt;br&gt;alltså även i ett äldre hyresförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyreslagkommitténs betänkande har föreslagits en särskild bestäm-&lt;br&gt;melse om att den nya lydelsen av 12 kap. 40 § alltid skall tillämpas när&lt;br&gt;hyresnämnden efter ikraftträdandet prövar frågor enligt paragrafen. Vid&lt;br&gt;utformningen av regeringens förslag har någon sådan bestämmelse inte&lt;br&gt;ansetts nödvändig. Det får ändå anses klart att hyresnämnden inte kan&lt;br&gt;tillämpa paragrafen i dess nya lydelse före ikraftträdandet även om&lt;br&gt;ärendet hos nämnden tar sikte på andrahandsuthyming som skall ske&lt;br&gt;efter ikraftträdandet. Det far också anses klart att nämnden efter&lt;br&gt;ikraftträdandet inte kan underlåta att tillämpa paragrafen i dess nya&lt;br&gt;lydelse även om ärendet gavs in till nämnden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av 12 kap. 28 a § skall ett åtagande att ställa pant&lt;br&gt;eller borgen som har ingåtts före ikraftträdandet anses ha börjat gälla&lt;br&gt;vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen om pant och borgen har ett starkt inslag av&lt;br&gt;skyddslagstiftning. Det har därför ansetts att den bör gälla även för&lt;br&gt;sådana åtaganden som har ingåtts före lagens ikraftträdande. Det har&lt;br&gt;emellertid inte ansetts lämpligt att låta regeln fa omedelbart genomslag&lt;br&gt;på redan gällande borgensåtaganden som vid ikraftträdandet har gällt&lt;br&gt;mindre än två år, något som skulle innebära att de kan sägas upp till&lt;br&gt;upphörande inom nio månader. I stället skall sådana åtaganden behandlas&lt;br&gt;som om de böljade att gälla vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts innebär att nu gällande avtal om borgen eller&lt;br&gt;pant, som har ingåtts till säkerhet för ett bostadshyresavtal, kan sägas upp&lt;br&gt;med iakttagande av reglerna i 28 a §, även om partema inte har träffat&lt;br&gt;överenskommelse om rätt till uppsägning. Uppsägning kan dock ske&lt;br&gt;tidigast till den tidpunkt som infaller två år efter lagens ikraftträdande.&lt;br&gt;Partema kan naturligtvis träffa överenskommelse om tidigare upp-&lt;br&gt;hörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1132) om&lt;br&gt;förvärv av hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av fast egendom som avses i 1 § och som inte omfattas av&lt;br&gt;undantagsbestämmelserna i 2 § skall överlåtaren eller förvärvaren inom&lt;br&gt;tre månader från det att förvärvet skedde anmäla förvärvet till den&lt;br&gt;kommun där den fasta egendomen är belägen. En styrkt kopia av&lt;br&gt;fångeshandlingen skall bifogas anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ge en sådan hyresgästorganisation som avses i 16 b §&lt;br&gt;lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket 2 - 4 får frågan om förvärvstillstånd&lt;br&gt;prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökan får i&lt;br&gt;sådant fall inges till hyresnämnden utan föregående anmälan till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att förvärva egendom på offentlig auktion enligt 7 § lämnas&lt;br&gt;före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 § i hyreslagstiftningsutredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket har behandlats i avsnitt 4.8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall överlåtaren eller förvärvaren anmäla&lt;br&gt;förvärvet. Förslaget medför således inte att överlåtaren och förvärvaren&lt;br&gt;gemensamt åläggs en skyldighet att anmäla ett förvärv. Det kan snarare&lt;br&gt;beskrivas så att överlåtaren ges en rätt att göra en anmälan eller att&lt;br&gt;anmälan av ett förvärv med rättslig verkan kan göras inte bara av&lt;br&gt;förvärvaren utan även av överlåtaren. Detta får i sin tur till följd att den&lt;br&gt;frist som kommunen har till sitt förfogande för att påkalla&lt;br&gt;hyresnämndens prövning av ett förvärv enligt huvudregeln böijar löpa så&lt;br&gt;snart anmälan inkommer, oberoende av om den har gjorts av förvärvaren&lt;br&gt;eller överlåtaren. Det får också till följd att om en anmälan har gjorts av&lt;br&gt;någon av parterna, förvärvet inte kan bli ogiltigt av den anledningen att&lt;br&gt;den andra parten inte har gjort någon anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har angetts att kommunen är skyldig att låta berörd&lt;br&gt;hyresgästorganisation yttra sig över en förvärvsanmälan. Skälen för detta&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 4.8. 4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vill kommunen begära prövning enligt denna lag, skall beslut om detta&lt;br&gt;anmälas till hyresnämnden inom fyra månader efter det att anmälan skett&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket eller, om styrkt kopia av fångeshandlingen inte&lt;br&gt;var fogad till anmälan, fyra månader från det att kommunen tog emot en&lt;br&gt;sådan kopia. Kommunen skall snarast möjligt och senast inom samma tid&lt;br&gt;underrätta förvärvaren huruvida prövning begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anmälan som avses i första stycket gjorts inom föreskriven tid,&lt;br&gt;skall hyresnämnden förelägga förvärvaren att inom en månad från det att&lt;br&gt;han fått del av föreläggandet ansöka om förvärvstillstånd. Föreläggandet&lt;br&gt;skall innehålla en erinran om bestämmelserna i 5 §. Till föreläggandet&lt;br&gt;skall fogas en avskrift av kommunens anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring har gjorts i första stycket. Den har behandlats i avsnitt 4.8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall en kommun som vill påkalla förvärvs-&lt;br&gt;prövning anmäla sitt beslut om detta inom fyra månader efter det att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälan gjorts av överlåtaren eller förvärvaren. Tidigare har denna frist&lt;br&gt;varit tre månader. Skälen för att fristen har förlängts har utvecklats i&lt;br&gt;avsnitt 4.8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfristen böijar, oavsett om det är överlåtaren eller förvärvaren som&lt;br&gt;anmäler förvärvet, löpa när en styrkt kopia av fångeshandlingen ges in&lt;br&gt;till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd skall, utom i de fall som anges i andra och tredje&lt;br&gt;styckena, vägras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om förvärvaren inte visar att han är i stånd att förvalta fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om förvärvaren inte gör sannolikt att syftet med förvärvet är att han&lt;br&gt;skall förvalta fastigheten och därvid hålla den i ett sådant skick att den&lt;br&gt;motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det kan antas att förvärvaren i något annat avseende inte kommer&lt;br&gt;att iaktta god sed i hyresförhållanden eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det kan antas att förvärvaren eljest med hänsyn till brottslig&lt;br&gt;gärning eller visad brist vid fullgörande av åligganden enligt lag är från&lt;br&gt;allmän synpunkt olämplig att inneha fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd får inte vägras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det visas att fastigheten är obebyggd eller bebyggd med annat än&lt;br&gt;hyreshus eller med hyreshus som icke innehåller fler än två för&lt;br&gt;bostadsändamål avsedda lägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om förvärvet avser andel i fastighet och förvärvet av andelen&lt;br&gt;uppenbart sker i syfte att bereda förvärvaren och hans familj bostad på&lt;br&gt;fastigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansökan medges av kommunen och den eller de hyresgäst-&lt;br&gt;organisationer som enligt 16 b § lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder är att anse som sökandens motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall fastigheten enligt gällande planer användas för något annat&lt;br&gt;ändamål än för uppförande av hyreshus, får förvärvstillstånd meddelas&lt;br&gt;utan hinder av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § i hyreslagstiftningsutredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har det hittills angetts två fall i vilka&lt;br&gt;förvärvstillstånd inte får vägras. I stycket har nu införts en ny tredje&lt;br&gt;punkt. Av denna punkt följer att, om såväl den kommun som den hyres-&lt;br&gt;gästorganisation som är förvärvarens motparter vid förvärvsprövningen&lt;br&gt;medger en ansökan om förvärvstillstånd, förvärvstillstånd inte får vägras.&lt;br&gt;Frågan har behandlats i avsnitt 4.8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sålunda föreligger erforderliga medgivanden, skall hyres-&lt;br&gt;nämnden utan materiell prövning lämna begärt förvärvstillstånd. På&lt;br&gt;grund av den hänvisning till förevarande paragraf som finns i 10 a §&lt;br&gt;andra stycket gäller vad som nu sagts såväl ärenden om tillstånd till&lt;br&gt;fastighetsförvärv som ärenden om tillstånd till aktie- eller andelsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall bestämmelsen blir aktuell torde förvärvstillstånd i allmänhet&lt;br&gt;kunna meddelas utan förhandling och av hyresnämndens ordförande&lt;br&gt;ensam (se 16 b § tredje stycket jämförd med 14 § andra stycket och 5 §&lt;br&gt;tredje stycket jämförd med 2 § andra stycket lagen [1973:188] om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När egendom har förvärvats genom inrop på exekutiv auktion och det vid&lt;br&gt;ett vanligt köp skulle ha krävts förvärvstillstånd, skall inroparen överlåta&lt;br&gt;egendomen inom ett år från det att auktionen har vunnit laga kraft Detta&lt;br&gt;gäller dock inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresnämnden har gett inroparen tillstånd att behålla egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunen har gett inroparen besked om att den inte kommer att&lt;br&gt;begära någon prövning av förvärvet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förhållandena inte längre är sådana att förvärvet om det hade varit&lt;br&gt;ett vanligt köp skulle ha krävt förvärvstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får efter ansökan från inroparen bevilja skäligt anstånd&lt;br&gt;med överlåtelsen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärvaren har ropat in egendomen för att skydda en fordran som&lt;br&gt;han har och för vilken han har panträtt i egendomen eller for att skydda&lt;br&gt;någon rättighet som han har och som är inskriven i egendomen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärvaren kan göra sannolikt att det uppstår förlust för honom om&lt;br&gt;han inte beviljas anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren inte överlåter egendomen inom föreskriven tid, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen på begäran av kommunen eller hyresnämnden besluta att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten skall sälja egendomen på offentlig auktion enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det köpebrev som utjardas med anledning av den exekutiva auktionen&lt;br&gt;skall det finnas upplysning om bestämmelserna i första - tredje styckena.&lt;br&gt;När lagfart söks, skall upplysningarna antecknas i fastighetsboken, om&lt;br&gt;sökanden inte visar att han inte längre är skyldig att överlåta egen-&lt;br&gt;domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § gäller i fråga om tillstånd att behålla egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har omarbetats redaktionellt. I bestämmelsens nya första&lt;br&gt;stycke har den tid inom vilken den som har förvärvat en hyresfastighet&lt;br&gt;genom inrop på exekutiv auktion skall söka förvärvstillstånd eller&lt;br&gt;vidaresälja fastigheten förkortats från två år till ett år. Skälen för&lt;br&gt;ändringen har behandlats i avsnitt 4.8.5. Övriga ändringar i paragrafen är&lt;br&gt;inte avsedda att innebära några materiella förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av aktier eller andelar i bolag skall överlåtaren eller&lt;br&gt;förvärvaren inom tre månader från det förvärvet skedde anmäla förvärvet&lt;br&gt;till den kommun där huvuddelen av den fasta egendomen är belägen.&lt;br&gt;Frågan om i vilken kommun huvuddelen av egendomen ligger skall&lt;br&gt;avgöras med ledning av fastigheternas taxeringsvärde. Till anmälningen&lt;br&gt;skall fogas en styrkt kopia av fangeshandlingen eller, om någon&lt;br&gt;fångeshandling inte har upprättats, ett av överlåtaren och förvärvaren&lt;br&gt;undertecknat intyg om när förvärvet har skett och om de villkor som har&lt;br&gt;avtalats för förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ge en sådan hyresgästorganisation som avses i 16 b §&lt;br&gt;lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket 2-4 samt vid förvärv genom&lt;br&gt;inlösen enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) får frågan om för-&lt;br&gt;värvstillstånd prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett.&lt;br&gt;Ansökan får i sådant fall ges in till hyresnämnden utan föregående&lt;br&gt;anmälan till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill kommunen begära prövning enligt denna lag, skall beslutet om&lt;br&gt;detta anmälas till hyresnämnden inom fyra månader efter det att anmälan&lt;br&gt;skett enligt första stycket eller, om en styrkt kopia av fångeshandlingen&lt;br&gt;eller ett intyg om förvärvet inte var fogad till anmälan, fyra månader från&lt;br&gt;det att kommunen tog emot en sådan handling. Kommunen skall snarast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt och senast inom samma tid underrätta förvärvaren huruvida&lt;br&gt;prövning begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 § i hyreslagstiftningsutredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller för de indirekta förvärven, dvs. förvärv av aktier&lt;br&gt;eller andelar i bolag som äger hyresfastigheter, ändringar motsvarande de&lt;br&gt;som har gjorts i 3 och 3 a §§ för de direkta förvärven. Ändringarna har&lt;br&gt;behandlats i avsnitten 4.8.3. och 4.8.4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;för överlåtaren och förvärvaren att till kommunen och hyresnämnden&lt;br&gt;lämna uppgifter av betydelse för prövningen av förvärv enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom har angetts i avsnitt 4.8.3 avser regeringen att göra vissa ändringar&lt;br&gt;i förordningen (1975:1139) om tillämpningen av lagen (1975:1132) om&lt;br&gt;förvärv av hyresfastighet m.m. Dessa är föranledda av att en anmälan om&lt;br&gt;förvärv i fortsättningen kan göras av såväl överlåtaren som förvärvaren&lt;br&gt;och syftar till att tillförsäkra kommunerna ett fullgott beslutsunderlag. I&lt;br&gt;förevarande paragraf ges regeringen bemyndigande att meddela tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter även vad gäller överlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om förvärv som har skett före ikraftträdandet gäller 3, 3 a, 6&lt;br&gt;och 10 §§ i sina äldre lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 2 framgår att överlåtarens skyldighet att anmäla ett förvärv&lt;br&gt;till kommunen gäller endast förvärv som har skett efter ikraftträdandet&lt;br&gt;(jfr 3 och 10 §§). Också den nya, utsträckta tidsfristen i 3 a § gäller&lt;br&gt;endast förvärv som har skett efter ikraftträdandet. Om en överlåtare&lt;br&gt;anmäler ett förvärv som har skett före ikraftträdandet, böljar således&lt;br&gt;fristen inte att löpa på grund av denna anmälan. En anmälan från över-&lt;br&gt;låtaren avseende förvärv som har ingåtts före ikraftträdandet hindrar inte&lt;br&gt;heller att förvärvet blir ogiltigt på grund av underlåten anmälan från&lt;br&gt;förvärvarens sida. Av punkten 2 följer också att den föreslagna&lt;br&gt;respittiden enligt 6 § gäller endast sådana förvärv på exekutiv auktion&lt;br&gt;som har skett efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag avser ändringar i lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder och lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål&lt;br&gt;i Svea hovrätt. Det är fråga om konsekvensändringar med anledning av&lt;br&gt;den nya bestämmelsen om åtgärdsföreläggande vid ursprunglig brist i&lt;br&gt;11 § första stycket 5 hyreslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandet Ny hyreslag&lt;br&gt;(SOU 1991:86) såvitt gäller åtgärdsföreläggande vid&lt;br&gt;s.k. ursprunglig brist och andrahandsuthyming av&lt;br&gt;bostadslägenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att regeln om åtgärdsföreläggande ändras så att ett före-&lt;br&gt;läggande kan meddelas även vid ursprungliga brister. Vi har i denna del&lt;br&gt;övervägt ett förslag om att ett åtgärdsföreläggande och därmed förenat&lt;br&gt;löpande vite skall vara giltigt mot en ny fastighetsägare. Vi anser dock att&lt;br&gt;förslaget inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en hyresgäst enligt nuvarande regler skall få tillstånd till andra-&lt;br&gt;handsuthyming krävs bl.a att han under viss tid inte är i tillfälle att&lt;br&gt;använda sin lägenhet. Vi föreslår att detta krav slopas för bostads-&lt;br&gt;hyresgäster. Enligt förslaget skall det således räcka med att hyresgästen&lt;br&gt;har beaktansvärda skäl för att hyra ut sin bostad i andra hand och&lt;br&gt;hyresvärden inte har befogad anledning att vägra samtycke. Vårt förslag&lt;br&gt;medför alltså att bostadshyresgäster i vissa situationer får större&lt;br&gt;möjligheter att hyra ut i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lagändringen vill vi främst åstadkomma att tillstånd till en kortare&lt;br&gt;tids andrahandsuthyming ges till en hyresgäst som avser att inleda ett&lt;br&gt;samboförhållande eller ingå äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget om åtgärdsföreläggande vid s.k.&lt;br&gt;ursprunglig brist och andrahandsuthyming av&lt;br&gt;bostadslägenhet i betänkandet SOU 1991:86&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller om lägenheten förstörs eller försämras före tillträdet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om lägenhetens standard vid tillträdet är sämre än den får vara, kan&lt;br&gt;hyresgästen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säga upp hyresavalet enligt 5 § första stycket och 8 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få sänkning av hyran enligt 5 § andra stycket och 8 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. få skadestånd enligt 3 § andra stycket, 5 § tredje stycket, 7 § andra&lt;br&gt;stycket och 8 § tredje stycke, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avhjälpa skada och annan standardbrist på hyresvärdens bekostnad&lt;br&gt;enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästen kan också ansöka om åtgärdsföreläggande enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om lägenheten vid tillträdet är sämre än den får vara men ändå kan&lt;br&gt;användas för det avsedda ändamålet, får hyresgästen på hyresvärdens&lt;br&gt;bekostnad avhjälpa standardbristen under förutsättning att hyresvärden&lt;br&gt;efter tillsägelse inte avhjälper bristen så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte om standardbristen beror på att lägenheten&lt;br&gt;inte har färdigställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Avser hyresavtalet en lägenhet för fritidsändamål som har hyrts ut i&lt;br&gt;befintligt skick trots att den enligt den allmänna uppfattningen på orten&lt;br&gt;inte är fullt brukbar för detta ändamål, tillämpas bestämmelserna i 4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §§ endast om hyresgästen inte kände till bristen eller kunde upptäcka&lt;br&gt;den med vanlig uppmärksamhet när han ingick avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller om åtgärdsföreläggande?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Hyresnämnden får på ansökan av hyresgästen besluta att hyresvärden&lt;br&gt;skall avhjälpa sådan brist i standarden som avses i 4 § första stycket&lt;br&gt;(åtgärdsföreläggande). Detta gäller under förutsättning att standardbristen&lt;br&gt;utgör hinder eller men i hyresgästens rätt att använda lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreläggandet skall det bestämmas inom vilken tid den eller de&lt;br&gt;åtgärder som avses med föreläggandet skall ha vidtagits. Vite får sättas ut&lt;br&gt;i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden i föreläggandet får förlängas, om det finns särskilda skäl för det&lt;br&gt;och ansökan om förlängs tid görs före utgången av den tidsfrist som&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ansökan om åtgärdsföreläggande kan riktas mot den som har lagfart&lt;br&gt;eller som senast sökt lagfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastigheten överlåtits eller överlåts den sedan ansökan gjorts,&lt;br&gt;gäller rättegångsbalkens bestämmelser om verkan av att tvisteföremålet&lt;br&gt;överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tvist angående äganderätten är antecknad i fastighetsboken, kan&lt;br&gt;ansökan om åtgärdsföreläggande riktas mot den som innehar fastigheten&lt;br&gt;med anspråk på äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § En hyresgäst far hyra ut eller på annat sätt upplåta lägenheten i dess&lt;br&gt;helhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall lämnas, om hyresgästen har beaktansvärda skäl för&lt;br&gt;upplåtelsen och hyresvärden inte har befogad anledning att vägra&lt;br&gt;samtycke. Tillståndet skall begränsas till viss tid och kan förenas med&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet SOU 1991:86.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av&lt;br&gt;Bostadsdomstolen, Domstolsverket, Göta hovrätt, Malmö tingsrätt,&lt;br&gt;Umeå tingsrätt, Hyresnämnderna i Stockholm, Malmö, Göteborg,&lt;br&gt;Sundsvall och Växjö, Socialstyrelsen, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Boverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet, Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun, Malmö&lt;br&gt;kommun, Göteborgs kommun, Sveriges advokatsamfund, Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Allmännyttiga&lt;br&gt;Bostadsföretag (SABG), Sveriges Fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;Hyresgästernas Riksförbund, HSBa Riksförbund ek. för., Sveriges&lt;br&gt;Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), Sveriges&lt;br&gt;domareförbund, Föreningen Sveriges kronofogdar och Föreningen&lt;br&gt;Sveriges socialchefer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har till sitt remissvar fogat yttranden från&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheterna i Södermanlands och Västerbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun har i sitt remissvar redovisat synpunkter från&lt;br&gt;fastighetsnämnden, juridiska avdelningen, Hantverks- och&lt;br&gt;Industribyggen Stockholm AB (HIBY), AB Svenska Bostäder, AB&lt;br&gt;Familjebostäder och AB Stockholmshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har avstått från att ta ställning till förslagen i&lt;br&gt;betänkandet men pekat på en fråga av särskild vikt för landstingen.&lt;br&gt;Stockholms Handelskammare, Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Riksbyggen, Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för. (SKB),&lt;br&gt;Näringslivets Byggnadsdelegation och Kommunalförbundet för Stor-&lt;br&gt;stockholms bostadsförmedling har inbjudits att lämna synpunkter men&lt;br&gt;har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har skrifter inkommit från enskilda och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Förvalta bostäder&lt;br&gt;(SOU 1994:23).&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förvärvslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av hyresfastigheter är i dag underkastade tillståndsplikt enligt&lt;br&gt;reglerna i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. Lagen&lt;br&gt;syftar till att hålla olämpliga fastighetsägare borta från marknaden och att&lt;br&gt;förhindra spekulation i hyresfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårt arbete har vi studerat förvärvslagstiftningen och dess tillämp-&lt;br&gt;ning och funnit att lagen har vissa svagheter när det gäller möjligheterna&lt;br&gt;att hindra oseriösa fastighetsägare att komma in på marknaden. De&lt;br&gt;allvarligaste svagheterna kan sammanfattas i följande punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Prövningen av förvärvarens lämplighet måste i stor utsträckning&lt;br&gt;grundas på prognoser med den osäkerhet sådana alltid innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Det är svårt - för att inte säga omöjligt - att kontrollera efterlevnaden&lt;br&gt;av kravet på tillstånd vid förvärv av aktier och andelar i bostadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tillämpningen av lagen varierar mellan kommunerna. Den är helt&lt;br&gt;beroende av ambitionerna och kompetensen hos den enskilda kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sanktionen när förvärvslagstiftningens tillståndskrav eftersätts - dvs.&lt;br&gt;att förvärvet blir ogiltigt - är inte verkningsfull utan kan tvärtom antas&lt;br&gt;leda till problem allt efter som ogiltiga förvärv uppdagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte sett det genomförbart att genom ändringar i förvärvslag-&lt;br&gt;stiftningen förbättra möjligheterna att hindra oseriösa och försumliga&lt;br&gt;fastighetsägare att förvärva hyresfastigheter. Som en konsekvens därav&lt;br&gt;har vi övervägt om det finns skäl att avskaffa förvärvsprövningen och&lt;br&gt;ersätta denna med andra regler som på ett effektivt sätt tillgodoser&lt;br&gt;hyresgästernas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta väcker givetvis frågan om ett upphävande av förvärvslagen&lt;br&gt;medför att landets hyresgäster i ökad utsträckning kommer att drabbas av&lt;br&gt;försumliga fastighetsägare. Vi menar att så inte kommer att bli fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förvärvslagen skall tillstånd att förvärva hyresfastigheter vägras&lt;br&gt;under vissa i lagen närmare angivna förutsättningar. Den ur hyresgäst-&lt;br&gt;synpunkt mest centrala bedömningen - att hålla konstaterat olämpliga&lt;br&gt;hyresvärdar borta från marknaden - anser vi lika väl kan ske inom ramen&lt;br&gt;för en alternativ ordning som i stället bygger på en förbättrad&lt;br&gt;efterhandskontroll av hyresvärdarna. Den i dag vanligaste avslags-&lt;br&gt;grunden vid förvärvsprövningen är att en fastighetsförvärvares&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar kan ifrågasättas. Vår bedömning är att de i&lt;br&gt;dag ändrade förutsättningarna på kreditmarknaden leder till att lagens&lt;br&gt;betydelse i detta sammanhang kommer att minska. Det råder enligt vår&lt;br&gt;mening ingen tvekan om att förvärvslagen under åren haft en betydande&lt;br&gt;effekt, framför allt i storstadsområdena. Likaväl kan det konstateras att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olämpliga fastighetsägare sluppit igenom lagens kontrollsystem. Ett&lt;br&gt;tecken på detta kan vara att antalet ärenden om särskild förvaltning enligt&lt;br&gt;bostadsförvaltningslagen på senare år ökat kraftigt. Vi menar att det i dag&lt;br&gt;finns möjligheter för en oseriös fastighetsägare som vill förvärva en&lt;br&gt;fastighet att göra det, och förvärvslagstiftningens vara eller inte vara har&lt;br&gt;därvid inte någon direkt avgörande betydelse. Vår slutsats blir att&lt;br&gt;förvärvslagen inte är tillräckligt effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår bedömning är därför att förvärvslagstiftningen i dess nuvarande&lt;br&gt;form kan avskaffas. I och med detta förenklas och underlättas för-&lt;br&gt;hållandena för de seriösa förvärvama, för vilka ett förvärvstillstånd aldrig&lt;br&gt;blir ifrågasatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som är mest angeläget för hyresgästerna borde vara att de har&lt;br&gt;möjligheter att reagera - i god tid och med rätt medel - när missför-&lt;br&gt;hållanden uppstår. Vi föreslår därför att kraven för ingripande enligt&lt;br&gt;bostadsförvaltningslagen utformas på ett sådant sätt att den som har&lt;br&gt;befogad anledning att kräva ett ingripande inte behöver dra sig för att&lt;br&gt;göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsförvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grund för våra överväganden om ändringar i bostadsförvalt-&lt;br&gt;ningslagen har vi lagt bland annat följande allmänna utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ingripanden skall bara ske i de fall där det verkligen är befogat; dvs. det&lt;br&gt;skall finnas någon omständighet som visar på det nödvändiga i att&lt;br&gt;ingripa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De ingripanden som sker skall kunna sättas in i ett så tidigt skede att&lt;br&gt;den eller de hyresgäster som berörs, drabbas av så få olägenheter som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det skall råda proportion mellan ingripandet och graden av de&lt;br&gt;missförhållanden som ligger till grund för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den fastighetsägare som inte uppfyller de krav som rimligen kan ställas&lt;br&gt;på hans uppträdande som hyresvärd, skall förhindras att uppträda som&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag bygger i denna del vidare på den systematik och de&lt;br&gt;möjligheter till ingripande som i dag ges med stöd av bostadsför-&lt;br&gt;valtningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla tvångsingripanden innebär ett intrång i en fastighetsägares&lt;br&gt;rättssfär. Det måste därför ställas krav på ett någorlunda allvarligt&lt;br&gt;missförhållande för att ett ingripande skall kunna beslutas. De in-&lt;br&gt;gripanden som i dag kan följa med stöd av bostadsförvaltningslagen,&lt;br&gt;förvaltningsåläggande och tvångsförvaltning, medför verkningar i&lt;br&gt;förhållande till samtliga hyresgäster i en fastighet. Vi föreslår därför inte&lt;br&gt;någon ändring i nuvarande regler som innebär att missförhållandena skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverka de boende samfällt och att de endast samfällt skall kunna påkalla&lt;br&gt;ingripande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag förutsätter ingripanden enligt bostadsförvaltningslagen att det&lt;br&gt;skall ha uppkommit ett konstaterbart missförhållande som drabbat de&lt;br&gt;boende. Våra förslag innebär att det skall öppnas en möjlighet att ingripa&lt;br&gt;redan när det föreligger omständigheter som med stor säkerhet kommer&lt;br&gt;att leda till missförhållanden. Bland annat genom detta tillgodoses kravet&lt;br&gt;på snabbare ingripande och därmed följande mindre grad av olägenheter&lt;br&gt;för de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bostadsförvaltningslagen gäller i dag samma krav på missför-&lt;br&gt;hållanden för såväl förvaltningsåläggande som tvångsförvaltning. Det har&lt;br&gt;påtalats att dessa krav är alltför högt ställda, något som i sin tur medför&lt;br&gt;stora olägenheter för de drabbade hyresgästerna; när ingripande väl kan&lt;br&gt;beslutas är missförhållandena oftast allvarliga. Våra förslag i denna del&lt;br&gt;innebär att man i princip behåller de nuvarande bestämmelserna om&lt;br&gt;innebörden och verkningarna av beslut om förvaltningsåläggande&lt;br&gt;respektive tvångsförvaltning. Den föreslagna ändringen innebär att ett&lt;br&gt;förvaltningsåläggande - jämfört med i dag - skall kunna beslutas vid en&lt;br&gt;lägre grad av missförhållanden än tidigare. Graden av missförhållanden&lt;br&gt;som krävs vid tvångsförvaltning ändras däremot inte. Förvaltnings-&lt;br&gt;åläggandet är i sig betydligt mindre ingripande än tvångsförvaltningen,&lt;br&gt;och därmed uppnås en bättre överensstämmelse mellan graden av tvång i&lt;br&gt;förhållande till fastighetsägaren och de missförhållanden som ligger till&lt;br&gt;grund för ingripandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett ur hyresgästperspektiv är det väsentligt att lagstiftningen för-&lt;br&gt;hindrar att de fastighetsägare som missköter sina åligganden och&lt;br&gt;skyldigheter till men för hyresgästerna i största möjliga mån förhindras&lt;br&gt;att uppträda i denna egenskap. I syfte att åstadkomma detta föreslår vi att&lt;br&gt;det i bostadsförvaltningslagen införs en ny form av ingripande mot&lt;br&gt;försumliga hyresvärdar, vilken vi benämner förvaltningsförbud.&lt;br&gt;Bestämmelserna om förvaltningsförbud är delvis utformade efter mönster&lt;br&gt;av regleringen i lagen ( 1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelserna om förvaltningsförbud är i korthet&lt;br&gt;följande. Förvaltningsförbud skall kunna meddelas den fastighetsägare&lt;br&gt;som grovt åsidosätter sina åligganden som hyresvärd. Bestämmelserna&lt;br&gt;anknyter till lagens tillämpningsområde, dvs. fastigheter där det finns&lt;br&gt;bostadslägenheter för permanentboende. Rekvisitet att fastighetsägaren&lt;br&gt;skall ha grovt åsidosatt sina skyldigheter, visar att den grad av åsido-&lt;br&gt;sättande som här åsyftas är högre än vad som krävs för inrättande av en&lt;br&gt;tvångsförvaltning. Förvaltningsförbud kan enbart meddelas de fysiska&lt;br&gt;personer som uppträder som hyresvärdar. Förbudet har därför utsträckts&lt;br&gt;till att gälla även vissa företrädare för juridiska personer som är&lt;br&gt;fastighetsägare. Den som ålagts ett förvaltningsförbud är i princip&lt;br&gt;generellt förhindrad att vidta några åtgärder som innefattar fastighets-&lt;br&gt;förvaltning. Det skall vidare inte heller vara tillåtet för denne att inneha&lt;br&gt;vissa befattningar hos juridiska personer som bedriver fastighets-&lt;br&gt;förvaltning eller där någon närstående har en sådan befattning.&lt;br&gt;Förvaltningsförbudet skall gälla i högst fem år med möjlighet till&lt;br&gt;förlängning i tre år. Förbudsbestämmelsema sanktioneras genom att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överträdelser av förbudet är kriminaliserade. De fastigheter som ägs av&lt;br&gt;den förbudsbelagde skall ställas under tvångsförvaltning, och i vissa fall&lt;br&gt;skall denne även kunna åläggas att sälja sina fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bostadsförvaltningslagen finns regler som ger kommuner rätt att i vissa&lt;br&gt;fall inlösa fastigheter. Det får ske, om fastigheten i fråga är ställd under&lt;br&gt;tvångsförvaltning men förhållandena är sådana att en tillfredsställande&lt;br&gt;förvaltning därvid inte kan uppnås. Vi föreslår i denna del att&lt;br&gt;inlösenrätten skall utsträckas till att gälla även andra än kommuner.&lt;br&gt;Vidare föreslår vi att inlösen skall kunna ske i ett tidigare skede än i dag&lt;br&gt;så att inte syftet med bestämmelserna motverkas genom att fastighetens&lt;br&gt;skick blir för dåligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inte ovanlig situation är att den fastighetsägare, vars fastigheter&lt;br&gt;ställts under tvångsförvaltning, försätts i konkurs. 1 dag gäller att&lt;br&gt;tvångsforvaltningen består i princip orubbad, och att det därmed finns två&lt;br&gt;legala ställföreträdare för fastigheten, dels tvångsförvaltaren, dels&lt;br&gt;konkursförvaltaren. Våra förslag innebär att problem som kan&lt;br&gt;uppkomma genom de kolliderande förvaltarskapen skall förhindras&lt;br&gt;genom att konkursförvaltaren i normalfallet skall inträda som förvaltare i&lt;br&gt;tvångsforvaltningen. Denne har då även att ta hänsyn till de boendes&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår vi att en hyresvärd skall vara skyldig att hålla&lt;br&gt;hyresgästerna underrättade om sitt namn och en adress där han kan nås.&lt;br&gt;Syftet med detta förslag är att det skall hindra hyresvärden att undandra&lt;br&gt;sig sina skyldigheter i förhållande till hyresgästerna genom att göra sig&lt;br&gt;oåtkomlig. Om hyresvärden inte uppfyller sin underrättelseskyldighet,&lt;br&gt;kan detta aktualisera frågan om fastigheten skall ställas under särskild&lt;br&gt;förvaltning. För utländska fastighetsägares del föreslår vi att de skall vara&lt;br&gt;skyldiga att utse en person här i landet som kan ta emot delgivning för&lt;br&gt;fastighetsägarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget om informationsskyldighet för hyres-&lt;br&gt;värden i betänkandet SOU 1994:23.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hyresvärd är skyldig att hålla&lt;br&gt;hyresgästen underrättad om sitt&lt;br&gt;namn och en adress där han kan&lt;br&gt;anträffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År hyresvärden en juridisk&lt;br&gt;person skall uppgift om namn och&lt;br&gt;adress på ställföreträdare för den&lt;br&gt;juridiska personen lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns hyresvärden inte i landet&lt;br&gt;skall han ange namn och adress på&lt;br&gt;en i Sverige bosatt person som är&lt;br&gt;behörig att på hyresvärdens vägnar&lt;br&gt;ta emot delgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;SOU 1994:23.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet Förvalta bostäder (SOU&lt;br&gt;1994:23) avgetts av Bostadsdomstolen, Domstolsverket, Hovrätten för&lt;br&gt;Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Hyresnämnden&lt;br&gt;i Stockholm, Hyresnämnden i Göteborg, Hyresnämnden i Malmö,&lt;br&gt;Hyresnämnden i Örebro, Hyresnämnden i Västerås, Konsumentverket,&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Institutionen för&lt;br&gt;fastighetsekonomi vid Tekniska Högskolan i Stockholm, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Stockholms kommun, Göteborgs kommun, Malmö&lt;br&gt;kommun, Uppsala kommun, Sveriges advokatsamfund, Konkurs-&lt;br&gt;förvaltarkollegiemas förening, Sveriges Ackordscentral, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Stadshypotek Aktiebolag, Sveriges Allmännyttiga&lt;br&gt;Bostadsföretag (SABO), Sveriges Fastighetsägareförbund, Hyres-&lt;br&gt;gästernas Riksförbund, Riksbyggen, ek. för., Sveriges Bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningars Centralorganisation (SBC), Riksskatteverket (RSV) och&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket (PRV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinaniseringsaktiebolag, Mäklarsamfandet, HSB:s&lt;br&gt;riksförbund och Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek. för. har&lt;br&gt;beretts tillfälle att yttra sig men har avstått från det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av slutbetänkandet Översyn av&lt;br&gt;förvärvslagen och hyreslagen - borgen och pant&lt;br&gt;(SOU 1996:148).&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sitt delbetänkande, Ändringar i hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;Hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m. (SOU 1995:119), redovisat&lt;br&gt;sina överväganden i den första delen av utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta slutbetänkande redovisas den återstående delen av uppdraget; en&lt;br&gt;översyn av reglerna om förvärv och förvaltning av hyreshus, en&lt;br&gt;utvärdering av reglerna om förverkande av hyresrätt vid betalnings-&lt;br&gt;dröjsmål och överväganden i anslutning till vissa andra hyresfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m., den s.k.&lt;br&gt;förvärvslagen, har till syfte att hålla olämpliga fastighetsägare borta från&lt;br&gt;hyresfastighetsmarknaden och att förhindra spekulation i hyresfastig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innebär i korthet följande. Den som förvärvar fast egendom som&lt;br&gt;är taxerad som hyresfastighet skall inom tre månader från förvärvet&lt;br&gt;anmäla förvärvet till den kommun där fastigheten är belägen. Anmälan&lt;br&gt;skall ske även av s.k. indirekta förvärv, dvs. förvärv av aktier i vissa&lt;br&gt;aktiebolag och andelar i handelsbolag, om bolaget äger fast egendom&lt;br&gt;som är taxerad som hyresfastighet och det taxerade värdet av denna&lt;br&gt;egendom är större än det bokförda värdet av bolagets övriga egendom.&lt;br&gt;Vad som sägs om fast egendom gäller även tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen efter sådan anmälan anser att förvärvarens lämplighet&lt;br&gt;bör prövas, far kommunen påkalla hyresnämndens prövning av förvärvet.&lt;br&gt;Hyresnämnden skall då förelägga förvärvaren att inom viss tid ansöka&lt;br&gt;om förvärvstillstånd. Vid hyresnämndens prövning skall förvärvaren visa&lt;br&gt;att han är i stånd att förvalta fastigheten och göra sannolikt att syftet med&lt;br&gt;förvärvet är att han skall förvalta fastigheten på ett godtagbart sätt.&lt;br&gt;Vidare beaktas om det kan antas att förvärvaren i något annat avseende&lt;br&gt;inte kommer att iaktta god sed i hyresförhållanden eller om det kan antas&lt;br&gt;att förvärvaren eljest med hänsyn till brottslig gärning eller visad brist&lt;br&gt;vid fullgörande av åligganden enligt lag är från allmän synpunkt&lt;br&gt;olämplig att inneha fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillståndspliktigt förvärv är ogiltigt, om förvärvet inte inom&lt;br&gt;föreskriven tid anmäls till kommunen och förvärvaren inte redan har&lt;br&gt;erhållit förvärvstillstånd eller från kommunen fatt besked att prövning&lt;br&gt;inte begärs, om ansökan om förvärvstillstånd inte görs enligt&lt;br&gt;föreläggande därom eller om förvärvstillstånd vägras enligt lagakraft-&lt;br&gt;ägande beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hyresgästorganisation som berörs av en ansökan är jämte&lt;br&gt;kommunen motparter till sökanden (förvärvaren) vid prövningen i&lt;br&gt;hyresnämnden. Hyresgästorganisationen har en självständig rätt att&lt;br&gt;överklaga hyresnämndens beslut att ge förvärvstillstånd. Däremot har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen ingen rätt att själv påkalla hyresnämndens prövning av ett&lt;br&gt;förvärv. Denna rätt tillkommer kommunen ensam. Inte heller har&lt;br&gt;hyresgästorganisationen något i lag stadgat inflytande över kommunens&lt;br&gt;beslut om nämndens prövning skall påkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt framkommit synes förvärvslagen i huvudsak tjäna sitt syfte väl.&lt;br&gt;Sålunda föreslås inte någon ändring av kriterierna för när förvärvs-&lt;br&gt;tillstånd skall vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör det alltjämt ligga på kommunen att avgöra om ett förvärv&lt;br&gt;skall prövas av hyresnämnden. Det har inte framkommit tillräckliga skäl&lt;br&gt;för en uttrycklig föreskrift om att kommunen alltid skall bereda den&lt;br&gt;berörda hyresgästorganisationen tillfälle att yttra sig innan kommunen&lt;br&gt;fattar sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar endast förvärv av sådan fast egendom som är taxerad&lt;br&gt;som hyresfastighet. Detta innebär att förvärv av småhus som är uppförda&lt;br&gt;för och används för uthymingsändamål inte omfattas av lagen. Eftersom&lt;br&gt;även hyresgäster i sådana hus bör ha ett skydd mot olämpliga hyres-&lt;br&gt;värdar synes det önskvärt att lagen kunde utvidgas till att omfatta även&lt;br&gt;förvärv av vissa småhus. Utredningen har emellertid funnit att det&lt;br&gt;praktiska behovet av en sådan utvidgning för närvarande inte är så uttalat&lt;br&gt;att fördelarna uppväger de nackdelar som därigenom skulle uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt om lagens tillämpningsområde borde&lt;br&gt;utvidgas i något annat avseende. Vad som närmast har varit aktuellt är att&lt;br&gt;låta lagen omfatta en större andel indirekta förvärv. Inte heller en sådan&lt;br&gt;utvidgning har emellertid befunnits lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts gällande att förvärvslagens sanktion ogiltighet inte är&lt;br&gt;verksam. Utredningen kan inte instämma i påståendet utan menar att den&lt;br&gt;har en inte obetydlig preventiv effekt. När ett förvärv blir ogiltigt orsakar&lt;br&gt;detta inte sällan problem. Någon lämplig alternativ påföljd har emellertid&lt;br&gt;inte gått att finna och inte heller har det gått att hitta något sätt att mildra&lt;br&gt;de negativa verkningarna när ogiltighet inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan fungerar lagen i huvudsak väl när ett förvärv blir&lt;br&gt;föremål för kommunens och, i förekommande fall, hyresnämndens eller&lt;br&gt;Svea hovrätts prövning. Det huvudsakliga problemet synes vara att alla&lt;br&gt;förvärv inte blir anmälda till kommunen på föreskrivet sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid direkta fastighetsförvärv har förvärvaren i allmänhet ett intresse av&lt;br&gt;att få lagfart eller inskrivning av tomträtt beviljad. Eftersom det i&lt;br&gt;samband med lagfarts eller inskrivningsansökan utövas en kontroll av att&lt;br&gt;bestämmelserna i förvärvslagen följs, synes efterlevnaden av anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten vid de direkta förvärven vara god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har antagits att efterlevnaden av anmälningsskyldigheten är mindre&lt;br&gt;god vid de indirekta förvärven. Detta torde främst bero på att förvärvaren&lt;br&gt;inte har något egentligt incitament till att anmäla ett sådant förvärv.&lt;br&gt;Någon kontroll, motsvarande den som lagfarts och inskrivnings-&lt;br&gt;prövningen utgör för fast egendom och tomträtt, finns inte heller vid&lt;br&gt;indirekta förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har därför försökt att finna metoder för att öka&lt;br&gt;efterlevnaden av anmälningsskyldigheten vid de indirekta förvärven,&lt;br&gt;helst på så sätt att en förvärvare av aktier eller andelar får ett eget intresse&lt;br&gt;av att förvärvet blir underkastat den föreskrivna prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlig väg att i viss mån öka efterlevnaden av anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten vid de indirekta förvärven är att ålägga såväl förvärvaren&lt;br&gt;som dennes fångesman en skyldighet att anmäla förvärvet till&lt;br&gt;kommunen. Eftersom detta synes kunna få även andra positiva effekter&lt;br&gt;föreslås att anmälningsskyldigheten vid såväl direkta som indirekta&lt;br&gt;förvärv skall åvila både överlåtaren och förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt även andra modeller för att öka efter-&lt;br&gt;levnaden av anmälningsskyldigheten vid indirekta förvärv. Dessa&lt;br&gt;modeller, som redovisas ganska utförligt i betänkandet, har emellertid&lt;br&gt;stupat på att de skulle vara förenade med omfattande kostnader och&lt;br&gt;administration eller avvika alltför mycket från grundläggande principer&lt;br&gt;inom associationsrätten. Inte någon av modellerna läggs därför fram som&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltning av hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsförvaltningslagen (1977:792) utgör ett komplement till förvärvs-&lt;br&gt;lagen på så sätt att den medger ingripanden i efterhand mot hyresvärdar&lt;br&gt;som inte sköter fastighetsförvaltningen på ett objektivt godtagbart sätt.&lt;br&gt;Lagen innebär att hyresnämnden under vissa förutsättningar får besluta&lt;br&gt;att en fastighet ställs under särskild förvaltning, antingen i form av&lt;br&gt;förvaltningsåläggande eller i form av tvångsförvaltning. Den erbjuder&lt;br&gt;också möjligheter till inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt kan särskild förvaltning tillgripas så snart&lt;br&gt;förvaltningen inte uppfyller de minimikrav som kan ställas, under&lt;br&gt;förutsättning att verkningarna därav har lett till olägenheter för de boende&lt;br&gt;av viss varaktighet och intensitet. Enligt utredningens mening är detta en&lt;br&gt;lämplig ordning. En sänkning av kraven på graden av missförhållanden&lt;br&gt;riskerar att leda till en disproportion mellan missförhållandena och&lt;br&gt;ingreppet. Utredningen menar således att de nuvarande kriterierna för&lt;br&gt;särskild förvaltning bör bibehållas oförändrade. Inte heller i övrigt har&lt;br&gt;det framkommit något som ger anledning att föreslå ändringar i&lt;br&gt;bostadsförvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 12 kap. jordabalken (hyreslagen) innehåller regler som ger en&lt;br&gt;hyresgäst vissa befogenheter när förvaltningen inte sköts godtagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i hyreslagen har en hyresgäst bl.a. möjlighet att&lt;br&gt;utverka åtgärdsföreläggande för åtgärdande av brist som har uppkommit&lt;br&gt;under hyrestiden. Hyresgästen har inte denna möjlighet när det föreligger&lt;br&gt;en s.k. ursprunglig brist. Utredningen, som inte kan se något skäl till att&lt;br&gt;behålla denna skillnad, föreslår att ett åtgärdsföreläggande skall kunna&lt;br&gt;utverkas även vid ursprunglig brist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 21 § hyreslagen har en hyresgäst, som anser sig ha en&lt;br&gt;kvittningsgill motfordran på hyresvärden, möjlighet att hos länsstyrelsen&lt;br&gt;deponera en så stor del av hyran som motsvarar hans fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skall utredningen överväga om en hyresgäst skall ges&lt;br&gt;rätt att deponera hyran när hyresvärden underlåter att använda&lt;br&gt;hyresintäkterna till att betala löpande utgifter för fastigheten och&lt;br&gt;underlåtenheten sannolikt kommer att leda till att en brist kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppstå. Depositionsinstitutet skulle alltså utvidgas till att gälla även den&lt;br&gt;situationen att hyresgästen kan förväntas få en motfordran på&lt;br&gt;hyresvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att en sådan utvidgning av depositionsrätten inte&lt;br&gt;bör genomföras. Detta skulle nämligen ge upphov till svåra avvägnings&lt;br&gt;och bevisproblem. En utvidgad rätt att deponera skulle vidare medföra&lt;br&gt;risk för att institutet används till skada för hyresvärden och därmed i&lt;br&gt;förlängningen även för hyresgästerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande av hyresrätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förverkande av hyresrätt till bostadslägenhet på&lt;br&gt;grund av dröjsmål med betalningen av hyran gjordes genom en ändring&lt;br&gt;den 1 juli 1993 i hyreslagen mindre stränga mot hyresgästen. Trots denna&lt;br&gt;ändring är avhysningama fortfarande oroväckande många.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utredningen har erfarit beror det ökade antalet avhysningar&lt;br&gt;inte på någon brist i hyreslagens regelsystem utan synes huvudsakligen&lt;br&gt;ha sin grund i det allt kärvare ekonomiska klimat som såväl hyresgäster&lt;br&gt;och hyresvärdar som sociala myndigheter tvingas leva i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har således inte funnit anledning att föreslå någon ändring&lt;br&gt;av reglerna om förverkande av hyresrätt vid betalningsdröjsmål. Det har&lt;br&gt;inte heller framkommit skäl att föreslå någon ändring i övrigt i reglerna&lt;br&gt;om upphörande av hyresavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgen och pant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skall utredningen särskilt uppmärksamma ett förslag&lt;br&gt;om att begränsa dels hyresvärdens möjlighet att kräva borgen som villkor&lt;br&gt;för att ingå ett hyresavtal, dels omfattningen av borgensmannens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte funnit det lämpligt att införa en föreskrift som&lt;br&gt;begränsar hyresvärdens möjligheter att kräva borgen som villkor för att&lt;br&gt;ingå ett hyresavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i stället övervägt om det ansvar som följer med ett&lt;br&gt;borgensåtagande för ett hyresavtal bör begränsas till tid eller till belopp.&lt;br&gt;Oavsett hur man väljer att utforma en sådan begränsning synes den&lt;br&gt;kunna få negativa konsekvenser för hyresgästerna. Förhållandena kan&lt;br&gt;också vara så olika att en och samma begränsning är för vid för vissa och&lt;br&gt;för snäv för andra hyresförhållanden. Utredningen menar därför att det&lt;br&gt;inte är lämpligt att i lag fastslå en begränsning av borgensåtaganden som&lt;br&gt;hänför sig till tid eller till belopp. Någon annan form av begränsning&lt;br&gt;synes inte möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår i stället en bestämmelse som innebär att en&lt;br&gt;borgensman alltid skall kunna säga upp sitt borgensåtagande så att det&lt;br&gt;upphör tidigast vid det månadsskifte som inträffar närmast efter nio&lt;br&gt;månader från uppsägningen, dock tidigast till en tidpunkt som infaller två&lt;br&gt;år efter det att borgensåtagandet började att gälla. Bestämmelsen är&lt;br&gt;tvingande till borgensmannens förmån. För att den nu redovisade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelsen inte skall kunna kringgås, föreslås motsvarande gälla även &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när pant har ställts till säkerhet för ett hyresavtal. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i slutbetänkandet SOU 1996:148.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 11, 28, 70 och 73 §§ jordabalken&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer före hyrestidens böljan ringare skada på lägenheten än som&lt;br&gt;anges i 10 § första stycket och är skadan ej avhjälpt när lägenheten skall&lt;br&gt;tillträdas eller är lägenheten eljest, i annat fall än som avses i 13 §, på&lt;br&gt;tillträdesdagen icke i det skick som hyres gästen har rätt att fordra, far&lt;br&gt;han avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om hyresvärden unde&lt;br&gt;låter att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske. Kan&lt;br&gt;bristen ej avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter hyresvärden att efter&lt;br&gt;tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske, får hyresgästen säga&lt;br&gt;upp avtalet. Uppsägning far dock ske endast om bristen är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse. Sedan bristen blivit av hjälpt av hyresvärden far avtalet inte&lt;br&gt;sägas upp. För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har hyresgästen&lt;br&gt;rätt till skälig nedsättning av hyran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket har hyresgästen även rätt till ersättning&lt;br&gt;för skada, om hyresvärden ej visar att bristen icke beror på hans&lt;br&gt;försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresavtalet avser en&lt;br&gt;bostadslägenhet, far hyresnämnden&lt;br&gt;i fall som avses i första stycket och&lt;br&gt;om bristen medför hinder eller men&lt;br&gt;i nyttjanderätten på ansökan av&lt;br&gt;hyresgästen förelägga hyresvärden&lt;br&gt;att avhjälpa bristen (åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande). I fråga om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande gäller i övrigt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 16 § andra och fjärde -&lt;br&gt;sjätte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lägenheten hyrts ut i be- Har lägenheten hyrts ut i be-&lt;br&gt;fintligt skick och är den inte enligt fintligt skick och är den inte enligt&lt;br&gt;den allmänna uppfattning en i orten den allmänna uppfattning en i orten&lt;br&gt;fullt brukbar för det avsedda fullt brukbar för det avsedda&lt;br&gt;ändamålet, gäller första och andra ändamålet och hyresgästen dess-&lt;br&gt;styckena, om upplåtelsen avser en utom inte, när avtalet ingicks,&lt;br&gt;bostads lägenhet för fritidsändamål kände till bristen eller kunnat upp-&lt;br&gt;eller en lokal och hyresgästen inte, täcka den med vanlig uppmärk-&lt;br&gt;när avtalet ingicks, kände till samhet, gäller första - tredje&lt;br&gt;bristen eller kunnat upp täcka den styckena, om upplåtelsen avser en&lt;br&gt;med vanlig uppmärksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bostadslägenhet för fritidsändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och första och andra styckena, om&lt;br&gt;upplåtelsen avser en lokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är pant eller borgen ställd till&lt;br&gt;säkerhet för att ett avtal om hyra av&lt;br&gt;en lokal fullgörs och försämras&lt;br&gt;säkerhe ten, är hyresgästen skyldig&lt;br&gt;att på anfordran ställa ny säkerhet&lt;br&gt;med vilken hyresvär den skäligen&lt;br&gt;kan nöja sig. Gör han det ej inom&lt;br&gt;en månad, far hyresvärden säga upp&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar pant eller borgen ställd till&lt;br&gt;säkerhet för att ett avtal om hyra av&lt;br&gt;en lokal fullgörs och försämras&lt;br&gt;säkerheten, är hyresgästen skyldig&lt;br&gt;att på begäran ställa ny säkerhet&lt;br&gt;som hyresvärden skäligen kan nöja&lt;br&gt;sig med. Gör han inte det inom en&lt;br&gt;månad, får hyresvärden säga upp&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År pant eller borgen ställd till&lt;br&gt;säkerhet för att ett avtal om hyra av&lt;br&gt;en bostadslägenhet fullgörs, får&lt;br&gt;pantsättaren eller borgensmannen&lt;br&gt;säga upp sitt åtagande att upphöra&lt;br&gt;att gälla vid det månadsskifte som&lt;br&gt;inträffar närmast efter nio månader&lt;br&gt;från uppsägningen, dock tidigast&lt;br&gt;till en tidpunkt som infaller två år&lt;br&gt;efter det att åtagandet började att&lt;br&gt;gälla. Ett villkor som inskränker&lt;br&gt;pantsättarens eller borgens-&lt;br&gt;mannens rätt enligt detta stycke är&lt;br&gt;utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;som avses i 16 § andra stycket, 18 a&lt;br&gt;f §§, 18 h §, 23 § andra stycket, 24&lt;br&gt;a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 55 d, 62&lt;br&gt;eller 64 § överklagas genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag&lt;br&gt;beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;som avses i 11 § tredje stycket, 16 §&lt;br&gt;andra stycket, 18 a f §§, 18 h §,&lt;br&gt;23 § andra stycket, 24 a, 34, 36, 37,&lt;br&gt;49, 52, 54, 55 d, 62 eller 64 §&lt;br&gt;överklagas genom besvär inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte stycket, 35, 40,&lt;br&gt;45, 56 eller 59 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54 I hyrestvister som avses i 49, 54&lt;br&gt;eller 55 d § och i mål om åtgärds- eller 55 d § och i mål om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 16 § andra föreläggande enligt 11 § tredje&lt;br&gt;stycket, om upprustningsföre- stycket eller 16 § andra stycket, om&lt;br&gt;läggande enligt 18 a c §§, om upprustningsföreläggande enligt&lt;br&gt;tillstånd till förbättrings- och 18 a c §§, om tillstånd till&lt;br&gt;ändringsåtgärder enligt 18 d f §§, förbättrings- och ändringsåtgärder&lt;br&gt;om förbud mot sådana åtgärder enligt 18 d f §§, om förbud mot&lt;br&gt;enligt 18 h § eller om utdömande av sådana åt gärder enligt 18 h § eller&lt;br&gt;vite enligt 62 § skall vardera parten om utdömande av vite enligt 62 §&lt;br&gt;svara för sin rättegångskostnad i skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;hovrätten, om inte annat följer av rättegångskostnad i hovrätten, om&lt;br&gt;18 kap. 6 § rättegångsbalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte annat följer av 18 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lydelsen av 11 § gäller även hyresavtal som har ingåtts före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya lydelsen av 28 § gäller även åtagande om pant eller borgen&lt;br&gt;som har ingåtts före ikraftträdandet. Sådant åtagande skall därvid anses&lt;br&gt;ha böljat gälla vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 10 §§ lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av fast egendom som Vid förvärv av fast egendom som&lt;br&gt;avses i 1 § och som ej omfattas av avses i 1 § och som ej omfattas av&lt;br&gt;undantagsbestämmelserna i 2 &amp;nbsp;§ undantagsbestämmelserna i 2&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall förvärvaren inom tre månader skall överlåtaren och förvärvaren&lt;br&gt;från det förvärvet skedde anmäla inom tre månader från det förvärvet&lt;br&gt;förvärvet till den kommun där den skedde anmäla förvärvet till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fasta egendomen är belägen. Till kommun där den fasta egendomen&lt;br&gt;anmälningen skall fogas styrkt är belägen. Till anmälningen skall&lt;br&gt;avskrift av fångeshandlingen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fogas styrkt av skrift av fånges-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket 2 - 4 får frågan om förvärvstillstånd&lt;br&gt;prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökan får i&lt;br&gt;sådant fall inges till hyresnämnden utan föregående anmälan till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att förvärva egendom på offenlig auktion enligt 7 § lämnas&lt;br&gt;före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd skall, utom i de fall som anges i andra och tredje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena, vägras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om förvärvaren inte visar att han är i stånd att förvalta fastig heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om förvärvaren inte gör sannolikt att syftet med förvärvet är att han&lt;br&gt;skall förvalta fastigheten och därvid hålla den i ett sådant skick att den&lt;br&gt;motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det kan antas att förvärvaren i något annat avseende inte kommer&lt;br&gt;att iaktta god sed i hyresförhållanden eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det kan antas att förvärvaren eljest med hänsyn till brottslig&lt;br&gt;gärning eller visad brist vid fullgörande av åligganden enligt lag är från&lt;br&gt;allmän synpunkt olämplig att inneha fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd får inte vägras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det visas att fastigheten är 1. om det visas att fastigheten är&lt;br&gt;obebyggd eller bebyggd med annat obebyggd eller bebyggd med annat&lt;br&gt;än hyreshus eller med hyreshus än hyreshus eller med hyreshus&lt;br&gt;som icke innehåller fler än två för som icke innehåller fler än två för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsändamål avsedda lägenheter&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om förvärvet avser andel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsändamål avsedda lägen-&lt;br&gt;heter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om förvärvet avser andel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastig het och förvärvet av an delen fastig het och forvärvet av an delen&lt;br&gt;uppen bart sker i syfte att bereda uppen bart sker i syfte att bereda&lt;br&gt;forvärvaren och hans familj bostad förvärvaren och hans familj bostad&lt;br&gt;på fastigheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på fastigheten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansökan medges av kom-&lt;br&gt;mun och hyresgästorganisation&lt;br&gt;som enligt 16 b § lagen (1973:188)&lt;br&gt;om arrende nämnder och hyres-&lt;br&gt;nämnder är att anse som sökandens&lt;br&gt;motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall fastigheten enligt gällan de planer användas for något annat&lt;br&gt;ändamål än for uppforande av hyreshus, får förvärvstillstånd meddelas&lt;br&gt;utan hinder av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av aktier eller an-&lt;br&gt;delar i bolag skall förvärvaren inom&lt;br&gt;tre månader från det förvärvet&lt;br&gt;skedde anmäla förvärvet till den&lt;br&gt;kommun där huvuddelen av den&lt;br&gt;fasta egen domen är belägen.&lt;br&gt;Frågan om i vilken kommun&lt;br&gt;huvuddelen av egendomen ligger&lt;br&gt;skall avgöras med ledning av&lt;br&gt;fastigheternas taxeringsvärde. Till&lt;br&gt;anmälningen skall fogas styrkt&lt;br&gt;avskrift av fångeshandlingen eller,&lt;br&gt;om någon fångeshandling inte har&lt;br&gt;upprättats, ett av överlåtaren och&lt;br&gt;forvärvaren undertecknat intyg om&lt;br&gt;när för värvet har skett och om de&lt;br&gt;villkor som har avtalats för&lt;br&gt;förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid forvärv av aktier eller an-&lt;br&gt;delar i bolag skall överlåtaren och&lt;br&gt;förvärvaren inom tre månader från&lt;br&gt;det förvärvet skedde anmäla&lt;br&gt;förvärvet till den kommun där&lt;br&gt;huvuddelen av den fasta egen-&lt;br&gt;domen är belägen. Frågan om i&lt;br&gt;vilken kommun huvuddelen av&lt;br&gt;egen domen ligger skall avgöras&lt;br&gt;med ledning av fastigheternas&lt;br&gt;taxeringsvärde. Till anmälningen&lt;br&gt;skall fogas styrkt avskrift av&lt;br&gt;fångeshandlingen eller, om någon&lt;br&gt;fångeshandling inte har upprättats,&lt;br&gt;ett av överlåtaren och förvärvaren&lt;br&gt;undertecknat intyg om när förvärvet&lt;br&gt;har skett och om de villkor som har&lt;br&gt;avtalats för förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket 2 4 samt vid förvärv genom inlösen&lt;br&gt;enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) får frågan om förvärvs-&lt;br&gt;tillstånd prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökan&lt;br&gt;får i sådant fall ges in till hyresnämnden utan föregående anmälan till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill kommunen begära prövning enligt denna lag, skall beslutet om&lt;br&gt;detta anmälas till hyresnämnden inom tre månader efter det anmälan&lt;br&gt;skett enligt första stycket eller, om styrkt avskrift av fångeshandlingen&lt;br&gt;eller intyg om förvärvet inte var fogad till anmälningen, tre månader från&lt;br&gt;det att kommunen mottog sådan handling. Det åligger kommunen att&lt;br&gt;snarast möjligt och senast inom samma tid underrätta förvärvaren&lt;br&gt;huruvida prövning begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 3 och 10 §§ i dess äldre lydelser tillämpas alltjämt&lt;br&gt;be träffande förvärv som har skett före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 4 § i dess nya lydelse tillämpas även på förvärv&lt;br&gt;som har skett före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 22 §§ lagen (1973:188) om arrende&lt;br&gt;nämnder och hyresnämnder skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i hyreseller bostads rättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 16 § andra&lt;br&gt;stycket, ändrad användning av lokal&lt;br&gt;enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;skadestånd enligt 12 kap. 24 a §,&lt;br&gt;överlåtelse av hyresrätt enligt&lt;br&gt;12 kap. 34 - 37 §§, upplåtelse av&lt;br&gt;lägenhet i andra hand enligt 12 kap.&lt;br&gt;40 §, förlängning av hyresavtal&lt;br&gt;enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt&lt;br&gt;12 kap. 54 §, återbetalning av hyra&lt;br&gt;och fastställande av hyra enligt 12&lt;br&gt;kap. 55 d §, uppskov med av&lt;br&gt;flyttning enligt 12 kap. 59 § eller&lt;br&gt;föreläggande enligt 12 kap. 64 §,&lt;br&gt;allt jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 11 § tredje&lt;br&gt;stycket och 16 § andra stycket,&lt;br&gt;ändrad användning av lokal enligt&lt;br&gt;12 kap. 23 § andra stycket, skade-&lt;br&gt;stånd enligt 12 kap. 24 a §,&lt;br&gt;överlåtelse av hyres rätt enligt 12&lt;br&gt;kap. 34 - 37 §§, upplåtelse av&lt;br&gt;lägenhet i andrahand enligt 12 kap.&lt;br&gt;40 §, förlängning av hyresavtal&lt;br&gt;enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt&lt;br&gt;12 kap. 54 §, åter betalning av hyra&lt;br&gt;och fastställande av hyra enligt&lt;br&gt;12 kap. 55 d §, uppskov med av&lt;br&gt;flyttning enligt 12 kap. 59 § eller&lt;br&gt;föreläggande enligt 12 kap. 64 §,&lt;br&gt;allt jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22 - 24 §§ hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 §&lt;br&gt;samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva tvist om medlemskap enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta&lt;br&gt;bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller villkor för upplåtelse av bostadsrätt&lt;br&gt;enligt samma §, hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, upplåtelse av lägenhet i&lt;br&gt;andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §,&lt;br&gt;allt bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i&lt;br&gt;12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 bostadsrättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara skiljenämnd i hyreseller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. pröva frågor enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792), tvist om&lt;br&gt;upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a c §§ jordabalken eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättrings-och ändringsåtgärder enligt 12 kap. 18 d f §§ och 18 h §&lt;br&gt;samma balk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är&lt;br&gt;belägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där&lt;br&gt;bolagets styrelse har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där&lt;br&gt;förvaltningen föres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan far föras mot beslutet,&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom av&lt;br&gt;gjorts fråga som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 5 eller 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller dock ej&lt;br&gt;beslut, varigenom ansökan om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;16 § andra stycket eller upprust-&lt;br&gt;ningsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;18 a c §§ eller tillstånd enligt&lt;br&gt;12 kap. 18 df §§, 23 § andra&lt;br&gt;stycket, 34 - 37 eller 40 § jorda-&lt;br&gt;balken eller 7 kap. 11 § bostads-&lt;br&gt;rättlagen (1991:614) eller ansökan&lt;br&gt;om uppskov enligt 12 kap. 59 §&lt;br&gt;jordabalken eller ansökan om för-&lt;br&gt;bud eller hävande av förbud enligt&lt;br&gt;12 kap. 18 h § jordabalken eller&lt;br&gt;yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) lämnats&lt;br&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan far föras mot beslutet,&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom av&lt;br&gt;gjorts fråga som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 5 eller 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller dock ej&lt;br&gt;beslut, varigenom ansökan om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;11 § tredje stycket eller 16 § andra&lt;br&gt;stycket eller upprustningsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 18 a c §§&lt;br&gt;eller till stånd enligt 12 kap. 18 d f&lt;br&gt;§§,23 § andra stycket, 34 - 37 eller&lt;br&gt;40 § jordabalken eller 7 kap. 11 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1991:614) eller&lt;br&gt;ansökan om uppskov enligt 12 kap.&lt;br&gt;59 § jordabalken eller ansökan om&lt;br&gt;förbud eller hävande av förbud&lt;br&gt;enligt 12 kap. 18 h § jordabalken&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) lämnats&lt;br&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om&lt;br&gt;omprövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegång en i vissa&lt;br&gt;hyresmål i Svea hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1994:831) om rättegången i vissa&lt;br&gt;hyresmål i Svea hovrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop: 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Svea hovrätt äger Beslut av Svea hovrätt äger&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom av rättskraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;gjorts fråga som avses i 4 § första fråga som avses i 4 § första stycket&lt;br&gt;stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen&lt;br&gt;lagen (1973:188) om arrende- (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;nämnder och hyresnämnder. Detta hyresnämnder. Detta gäller dock&lt;br&gt;gäller dock inte beslut, enligt vilket inte beslut, enligt vilket ansökan&lt;br&gt;ansökan om åtgärdsföreläggande om åtgärdsföreläggande enligt&lt;br&gt;enligt 12 kap. 16 § andra stycket 12 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&amp;nbsp;§ tredje&amp;nbsp;stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller upprustningsföreläggande 16 § andra&amp;nbsp;stycket eller&amp;nbsp;upprust-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 12 kap. 18 a c §§ eller ningsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;tillstånd enligt 12 kap. - 18 d f §§, 18 a c §§ eller tillstånd enligt&lt;br&gt;23 § andra stycket, 34, 36 eller 37 § 12 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&amp;nbsp;d f §§,&amp;nbsp;23&amp;nbsp;§ andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jor dabalken eller ansökan om stycket,&amp;nbsp;34,&amp;nbsp;36 eller&amp;nbsp;37&amp;nbsp;§ jorda-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud eller hävande av förbud balken eller ansökan om förbud&lt;br&gt;enligt 12 kap. 18 h § jordabalken eller hävande av förbud enligt&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till förhand- 12 kap. 18 h § jordabalken eller&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför- yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) lämnats lingsordning enligt 9 § hyresför-&lt;br&gt;utan bifall. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;handlingslagen (1978:304) lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet SOU 1996:148.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Hyresnämnden i Stockholm,&lt;br&gt;Hyresnämnden i Göteborg, Hyresnämnden i Malmö, Hyresnämnden i&lt;br&gt;Linköping, Hyresnämnden i Sundsvall, Boverket, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Konsumentverket, Riksskatteverket, Patent- och registreringsverket,&lt;br&gt;Lunds universitet, Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun,&lt;br&gt;Göteborgs kommun, Malmö kommun, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges fastighets-&lt;br&gt;ägareförbund, Hyresgästernas Riksförbund, SBC Bostadsrätts-&lt;br&gt;organisation, SKB Stockholms Kooperativa Bostadsrättsförening, SPAB&lt;br&gt;Statens personalbostadsdelegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB Riksförbund har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKB Stockholms Kooperativa Bostadsförening har avstått från eget&lt;br&gt;yttrande och har i stället instämt i SABO:s remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 kap. 11, 40, 70 och 73 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i 12 kap. skall införas två nya paragrafer, 18 i och&lt;br&gt;28 a §§, samt närmast före 18 i § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer före hyrestidens&lt;br&gt;bötjan ringare skada på lägenheten&lt;br&gt;än som anges i 10 § första stycket&lt;br&gt;och är skadan ej avhjälpt när lägen-&lt;br&gt;heten skall tillträdas eller är lägen-&lt;br&gt;heten eljest, i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 13 §, på tillträdesdagen icke&lt;br&gt;i det skick som hyresgästen har rätt&lt;br&gt;att fordra, får han avhjälpa bristen&lt;br&gt;på hyresvärdens bekostnad, om&lt;br&gt;hyresvärden underlåter att efter&lt;br&gt;tillsägelse ombesöija åtgärden så&lt;br&gt;snart det kan ske. Kan bristen ej&lt;br&gt;avhjälpas utan dröjsmål eller&lt;br&gt;underlåter hyresvärden att efter&lt;br&gt;tillsägelse ombesörja åtgärden så&lt;br&gt;snart det kan ske, får hyresgästen&lt;br&gt;säga upp avtalet. Uppsägning får&lt;br&gt;dock ske endast om bristen är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse. Sedan bristen&lt;br&gt;blivit avhjälpt av hyresvärden får&lt;br&gt;avtalet inte sägas upp. För den tid&lt;br&gt;lägenheten är i bristfälligt skick har&lt;br&gt;hyresgästen rätt till skälig ned-&lt;br&gt;sättning av hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket&lt;br&gt;har hyresgästen även rätt till&lt;br&gt;ersättning för skada, om hyres-&lt;br&gt;värden ej visar att bristen icke beror&lt;br&gt;på hans försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer före hyrestidens&lt;br&gt;böljan ringare skada på lägenheten&lt;br&gt;än som anges i 10 § första stycket&lt;br&gt;och är skadan inte avhjälpt när&lt;br&gt;lägenheten skall tillträdas eller är&lt;br&gt;lägenheten i övrigt, i annat fall än&lt;br&gt;som avses i 13 §, på tillträdesdagen&lt;br&gt;inte i det skick som hyresgästen har&lt;br&gt;rätt att fordra, gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Hyresgästen får avhjälpa bris-&lt;br&gt;ten på hyresvärdens bekostnad, om&lt;br&gt;hyresvärden underlåter att efter&lt;br&gt;tillsägelse ombesöija åtgärden så&lt;br&gt;snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kan bristen inte avhjälpas utan&lt;br&gt;dröjsmål eller underlåter hyres-&lt;br&gt;värden att efter tillsägelse ombe-&lt;br&gt;söija åtgärden så snart det kan ske,&lt;br&gt;far hyresgästen säga upp avtalet.&lt;br&gt;Uppsägning får dock ske endast om&lt;br&gt;bristen är av väsentlig betydelse.&lt;br&gt;Sedan bristen har blivit avhjälpt av&lt;br&gt;hyresvärden, får avtalet inte sägas&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För den tid lägenheten är i&lt;br&gt;bristfälligt skick har hyresgästen&lt;br&gt;rätt till skälig nedsättning av hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Hyresgästen har rätt till&lt;br&gt;ersättning för skada, om hyres-&lt;br&gt;värden inte visar att bristen inte&lt;br&gt;beror på hans försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Om hyresavtalet avser en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lägenheten hyrts ut i be-&lt;br&gt;fintligt skick och är den inte enligt&lt;br&gt;den allmänna uppfattningen i orten&lt;br&gt;fullt brukbar for det avsedda ända-&lt;br&gt;målet, gäller första och andra&lt;br&gt;styckena, om upplåtelsen avser en&lt;br&gt;bostadslägenhet för fritidsändamål&lt;br&gt;eller en lokal och hyresgästen inte,&lt;br&gt;när avtalet ingicks, kände till&lt;br&gt;bristen eller kunnat upptäcka den&lt;br&gt;med vanlig uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadslägenhet, får hyresvärden&lt;br&gt;föreläggas att avhjälpa bristen&lt;br&gt;(åtgärdsföreläggande). Åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande meddelas av hyres-&lt;br&gt;nämnden efter ansökan av hyres-&lt;br&gt;gästen. I fråga om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande gäller i övrigt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 16 § andra och fjärde -&lt;br&gt;sjätte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser hyresavtalet en bostads-&lt;br&gt;lägenhet för fritidsändamål eller en&lt;br&gt;lokal och har bostadslägenheten&lt;br&gt;eller lokalen hyrts ut i befintligt&lt;br&gt;skick trots att den enligt den all-&lt;br&gt;männa uppfattningen på orten inte&lt;br&gt;är fullt brukbar för sitt ändamål,&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket endast om hyresgästen när&lt;br&gt;han ingick avtalet inte kände till&lt;br&gt;bristen eller kunde upptäcka den&lt;br&gt;med vanlig uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresvärdens &amp;nbsp;&amp;nbsp;informationsskyl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 i §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresvärden är skyldig att lämna&lt;br&gt;hyresgästen uppgift om sitt namn&lt;br&gt;och en adress där hyresvärden kan&lt;br&gt;anträffas. Om hyresvärden är en&lt;br&gt;juridisk person, skall motsvarande&lt;br&gt;uppgifter lämnas även om ställ-&lt;br&gt;företrädare för den juridiska per-&lt;br&gt;sonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns hyresvärden eller, om&lt;br&gt;hyresvärden är en juridisk person,&lt;br&gt;ställföreträdaren inte i landet, skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om namn och&lt;br&gt;adress på en i Sverige bosatt&lt;br&gt;person som är behörig att på hyres-&lt;br&gt;värdens vägnar ta emot delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall tas upp i ett&lt;br&gt;skriftligt meddelande som skall&lt;br&gt;anslås på väl synlig plats i huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År pant eller borgen ställd till&lt;br&gt;säkerhet för att ett avtal om hyra av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bostadslägenhet fullgörs, får&lt;br&gt;pantsättaren eller borgensmannen&lt;br&gt;säga upp sitt åtagande att upphöra&lt;br&gt;att gälla vid det månadsskifte som&lt;br&gt;inträffar närmast efter nio månader&lt;br&gt;från uppsägningen, dock tidigast&lt;br&gt;till en tidpunkt som infaller två år&lt;br&gt;från det att åtagandet började att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor som inskränker pant-&lt;br&gt;sättarens eller borgensmannens&lt;br&gt;rätt enligt denna paragraf är utan&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hyresgäst som under viss tid&lt;br&gt;inte har tillfälle att använda sin&lt;br&gt;lägenhet, far upplåta lägenheten i&lt;br&gt;dess helhet i andra hand, om hyres-&lt;br&gt;nämnden lämnar tillstånd till upp-&lt;br&gt;låtelsen. Sådant tillstånd skall&lt;br&gt;lämnas, om hyresgästen har beakt-&lt;br&gt;ansvärda skäl för upplåtelsen och&lt;br&gt;hyresvärden inte har befogad anled-&lt;br&gt;ning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket&lt;br&gt;kan begränsas till viss tid och&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hyresgäst far hyra ut eller på&lt;br&gt;annat sätt upplåta lägenheten i dess&lt;br&gt;helhet i andra hand, om hyres-&lt;br&gt;nämnden lämnar tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall lämnas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresgästen på grund av ålder,&lt;br&gt;sjukdom, tillfälligt arbete på annan&lt;br&gt;ort, särskilda familjeförhållanden&lt;br&gt;eller därmed jämförbara förhållan-&lt;br&gt;den har beaktansvärda skäl för&lt;br&gt;upplåtelsen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresvärden inte har befogad&lt;br&gt;anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt första stycket&lt;br&gt;skall begränsas till viss tid och kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;som avses i 11 § första stycket 5,&lt;br&gt;16 § andra stycket, 18 a - f §§, 18 h&lt;br&gt;§, 23 § andra stycket, 24 a, 34, 36,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;som avses i 16 § andra stycket, 18 a&lt;br&gt;- f §§, 18 h §, 23 § andra stycket, 24&lt;br&gt;a, 34, 36, 37, 49, 52, 54, 55 d, 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 64 § överklagas genom besvär 37, 49, 52, 54, 55 d, 62 eller 64 §&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be- får överklagas inom tre veckor från&lt;br&gt;slutet meddelades. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor som avses i 1 § sjätte stycket, 35,&lt;br&gt;40, 45, 56 eller 59 § far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:927.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:62.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54 I hyrestvister som avses i 49, 54&lt;br&gt;eller 55 d § och i mål om åtgärds- eller 55 d § och i mål om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 16 § andra föreläggande enligt 11 § första&lt;br&gt;stycket, om upprustningsföre- stycket 5 eller 16 § andra stycket,&lt;br&gt;läggande enligt 18 a - c §§, om om upprustningsföreläggande enligt&lt;br&gt;tillstånd till förbättrings- och änd- 18 a - c §§, om tillstånd till&lt;br&gt;ringsåtgärder enligt 18 d - f §§, om förbättrings- och ändringsåtgärder&lt;br&gt;förbud mot sådana åtgärder enligt enligt 18 d - f §§, om förbud mot&lt;br&gt;18 h § eller om utdömande av vite sådana åtgärder enligt 18 h § eller&lt;br&gt;enligt 62 § skall vardera parten om utdömande av vite enligt 62 §&lt;br&gt;svara för sin rättegångskostnad i skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;hovrätten, om inte annat följer av rättegångskostnad i hovrätten, om&lt;br&gt;18 kap. 6 § rättegångsbalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte annat följer av 18 kap. 6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av 28 a § skall ett åtagande om pant eller&lt;br&gt;borgen som har ingåtts före ikraftträdandet anses ha böljat gälla vid&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:62.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 22 §§ lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till&lt;br&gt;uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om åtgärdsföre- 2. pröva tvist om åtgärds-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 16 § andra föreläggande enligt 12 kap. 11 §&lt;br&gt;stycket, ändrad användning av lokal första stycket 5 och 16 § andra&lt;br&gt;enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;skadestånd enligt 12 kap. 24 a §,&lt;br&gt;överlåtelse av hyresrätt enligt&lt;br&gt;12 kap. 34 - 37 §§, upplåtelse av&lt;br&gt;lägenhet i andra hand enligt 12 kap.&lt;br&gt;40 §, förlängning av hyresavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt 40 §, förlängning av hyresavtal&lt;br&gt;12 kap. 54 §, återbetalning av hyra&lt;br&gt;och fastställande av hyra enligt 12&lt;br&gt;kap. 55 d §, uppskov med avflytt-&lt;br&gt;ning enligt 12 kap. 59 § eller&lt;br&gt;föreläggande enligt 12 kap. 64 §,&lt;br&gt;allt jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket, ändrad användning av lokal&lt;br&gt;enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;skadestånd enligt 12 kap. 24 a §,&lt;br&gt;överlåtelse av hyresrätt enligt&lt;br&gt;12 kap. 34 - 37 §§, upplåtelse av&lt;br&gt;lägenhet i andra hand enligt 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 12 kap. 49 §, villkor enligt&lt;br&gt;12 kap. 54 §, återbetalning av hyra&lt;br&gt;och fastställande av hyra enligt&lt;br&gt;12 kap. 55 d §, uppskov med av-&lt;br&gt;flyttning enligt 12 kap. 59 § eller&lt;br&gt;föreläggande enligt 12 kap. 64 §,&lt;br&gt;allt jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22 - 24 §§ hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 §&lt;br&gt;samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva tvist om medlemskap enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta&lt;br&gt;bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller villkor för upplåtelse av bostadsrätt&lt;br&gt;enligt samma §, hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, upplåtelse av lägenhet i&lt;br&gt;andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §,&lt;br&gt;allt bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12&lt;br&gt;kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som avses&lt;br&gt;i 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 bostadsrättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. pröva frågor enligt bostadsförvaltningslagen (1977:792), tvist om&lt;br&gt;upprustningsföreläggande enligt 12 kap. 18 a - c §§ jordabalken eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 12 kap. 18 d - f §§ och 18 h §&lt;br&gt;samma balk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är&lt;br&gt;belägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där&lt;br&gt;bolagets styrelse har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där&lt;br&gt;förvaltningen föres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan får föras mot beslutet, rätts-&lt;br&gt;kraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;2 eller 5 eller 4 § första stycket 2,&lt;br&gt;2 a, 3, 5 a, 6, 7, eller 8. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock ej beslut,&lt;br&gt;varigenom ansökan om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 16 § andra&lt;br&gt;stycket eller upprustningsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 18 a - c §§&lt;br&gt;eller tillstånd enligt 12 kap. 18 d -&lt;br&gt;f §§, 23 § andra stycket, 34 - 37&lt;br&gt;eller 40 § jordabalken eller 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § bostadsrättslagen (1991:614)&lt;br&gt;eller ansökan om uppskov enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 59 § jordabalken eller&lt;br&gt;ansökan om förbud eller hävande&lt;br&gt;av förbud enligt 12 kap. 18 h §&lt;br&gt;jordabalken eller yrkande om rätt&lt;br&gt;till förhandlingsordning enligt 9 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978:304)&lt;br&gt;lämnats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan far föras mot beslutet,&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;2 eller 5 eller 4 § första stycket 2,&lt;br&gt;2 a, 3, 5 a, 6, 7, eller 8. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock ej beslut,&lt;br&gt;varigenom ansökan om åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 11 § första&lt;br&gt;stycket 5 eller 16 § andra stycket&lt;br&gt;eller upprustningsföreläggande en-&lt;br&gt;ligt 12 kap. 18 a - c §§ eller&lt;br&gt;tillstånd enligt 12 kap. 18 d - f §§,&lt;br&gt;23 § andra stycket, 34 - 37 eller 40&lt;br&gt;§ jordabalken eller 7 kap. 11 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1991:614) eller&lt;br&gt;ansökan om uppskov enligt 12 kap.&lt;br&gt;59 § jordabalken eller ansökan om&lt;br&gt;förbud eller hävande av förbud&lt;br&gt;enligt 12 kap. 18 h § jordabalken&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) lämnats&lt;br&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om&lt;br&gt;omprövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 3 a, 4, 6, 10 och 27 §§ lagen&lt;br&gt;(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 ■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av fast egendom som&lt;br&gt;avses i 1 § och som ej omfattas av&lt;br&gt;undantagsbestämmelserna i 2 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall förvärvaren inom tre månader&lt;br&gt;från det förvärvet skedde anmäla&lt;br&gt;förvärvet till den kommun där den&lt;br&gt;fasta egendomen är belägen. Till&lt;br&gt;anmälningen skall fogas styrkt&lt;br&gt;avskrift av fångeshandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;i&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av fast egendom som&lt;br&gt;avses i 1 § och som inte omfattas av&lt;br&gt;undantagsbestämmelserna i 2 §&lt;br&gt;skall överlåtaren eller förvärvaren&lt;br&gt;inom tre månader från det att&lt;br&gt;förvärvet skedde anmäla förvärvet&lt;br&gt;till den kommun där den fasta egen-&lt;br&gt;domen är belägen. En styrkt kopia&lt;br&gt;av fångeshandlingen skall bifogas&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ge en sådan&lt;br&gt;hyresgästorganisation som avses i&lt;br&gt;16 b § lagen (1973:188) om arren-&lt;br&gt;denämnder och hyresnämnder till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig över anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket 2 - 4 far frågan om förvärvstillstånd&lt;br&gt;prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett. Ansökan får i&lt;br&gt;sådant fall inges till hyresnämnden utan föregående anmälan till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att förvärva egendom på offentlig auktion enligt 7 § lämnas&lt;br&gt;före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill kommunen påkalla prövning&lt;br&gt;enligt denna lag, skall beslut härom&lt;br&gt;anmälas till hyresnämnden inom tre&lt;br&gt;månader efter det anmälan skett&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket eller, om&lt;br&gt;styrkt avskrift av fångeshandlingen&lt;br&gt;inte var fogad till anmälningen, tre&lt;br&gt;månader från det att kommunen&lt;br&gt;mottog sådan avskrift. Det åligger&lt;br&gt;kommunen att snarast möjligt och&lt;br&gt;senast inom samma tid underrätta&lt;br&gt;förvärvaren huruvida prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill kommunen begära prövning&lt;br&gt;enligt denna lag, skall beslut om&lt;br&gt;detta anmälas till hyresnämnden&lt;br&gt;inom fyra månader efter det att&lt;br&gt;anmälan skett enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket eller, om styrkt kopia av&lt;br&gt;fångeshandlingen inte var fogad till&lt;br&gt;anmälan, fyra månader från det att&lt;br&gt;kommunen tog emot en sådan&lt;br&gt;kopia. Kommunen skall snarast&lt;br&gt;möjligt och senast inom samma tid&lt;br&gt;underrätta förvärvaren huruvida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1370.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:307.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påkallas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;prövning begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anmälan som avses i första stycket gjorts inom föreskriven tid,&lt;br&gt;skall hyresnämnden förelägga förvärvaren att inom en månad från det att&lt;br&gt;han fått del av föreläggandet ansöka om förvärvstillstånd. Föreläggandet&lt;br&gt;skall innehålla en erinran om bestämmelserna i 5 §. Till föreläggandet&lt;br&gt;skall fogas en avskrift av kommunens anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd skall, utom i de fall som anges i andra och tredje&lt;br&gt;styckena, vägras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om förvärvaren inte visar att han är i stånd att förvalta fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om förvärvaren inte gör sannolikt att syftet med förvärvet är att han&lt;br&gt;skall förvalta fastigheten och därvid hålla den i ett sådant skick att den&lt;br&gt;motsvarar de anspråk de boende enligt lag har rätt att ställa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det kan antas att förvärvaren i något annat avseende inte kommer&lt;br&gt;att iaktta god sed i hyresförhållanden eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det kan antas att förvärvaren eljest med hänsyn till brottslig&lt;br&gt;gärning eller visad brist vid fullgörande av åligganden enligt lag är från&lt;br&gt;allmän synpunkt olämplig att inneha fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd får inte vägras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det visas att fastigheten är 1. om det visas att fastigheten är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obebyggd eller bebyggd med annat obebyggd eller bebyggd med annat&lt;br&gt;än hyreshus eller med hyreshus än hyreshus eller med hyreshus&lt;br&gt;som icke innehåller fler än två för som icke innehåller fler än två för&lt;br&gt;bostadsändamål avsedda lägenheter bostadsändamål avsedda lägen-&lt;br&gt;eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;heter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om förvärvet avser andel i 2. om förvärvet avser andel i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighet och förvärvet av andelen fastighet och förvärvet av andelen&lt;br&gt;uppenbart sker i syfte att bereda uppenbart sker i syfte att bereda&lt;br&gt;förvärvaren och hans familj bostad förvärvaren och hans familj bostad&lt;br&gt;på fastigheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på fastigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansökan medges av kom-&lt;br&gt;munen och den eller de hyresgäst-&lt;br&gt;organisationer som enligt 16 b §&lt;br&gt;lagen (1973:188) om arrende-&lt;br&gt;nämnder och hyresnämnder är att&lt;br&gt;anse som sökandens motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall fastigheten enligt gällande planer användas för något annat&lt;br&gt;ändamål än för uppförande av hyreshus, får förvärvstillstånd meddelas&lt;br&gt;utan hinder av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom, som förvärvats genom När egendom har förvärvats&lt;br&gt;inrop på exekutiv auktion under genom inrop på exekutiv auktion&lt;br&gt;sådana förhållanden att förvärvs- och det vid ett vanligt köp skulle ha&lt;br&gt;tillstånd skulle ha krävts vid vanligt krävts förvärvstillstånd, skall inro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:787.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köp, skall åter avyttras inom två år&lt;br&gt;efter det att auktionen vunnit laga&lt;br&gt;kraft, om ej dessförinnan nämnda&lt;br&gt;förhållanden upphört eller inropa-&lt;br&gt;ren antingen fått besked från&lt;br&gt;kommunen att prövning ej påkallas&lt;br&gt;eller erhållit hyresnämndens till-&lt;br&gt;stånd att behålla egendomen. Har&lt;br&gt;inropet skett för att skydda någon&lt;br&gt;inroparens fordran, för vilken han&lt;br&gt;har panträtt i egendomen, eller&lt;br&gt;någon hans rättighet, som är in-&lt;br&gt;skriven däri, får länsstyrelsen på&lt;br&gt;ansökan medge skäligt anstånd med&lt;br&gt;egendomens avyttrande, om sanno-&lt;br&gt;lika skäl visas att i annat fall förlust&lt;br&gt;skulle uppkomma för inroparen.&lt;br&gt;Avyttras ej egendomen inom före-&lt;br&gt;skriven tid, skall länsstyrelsen på&lt;br&gt;framställning av kommunen eller&lt;br&gt;hyresnämnden förordna att egen-&lt;br&gt;domen skall säljas av kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten på offentlig auktion&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning om bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket skall göras i det&lt;br&gt;köpebrev som utfördas med anled-&lt;br&gt;ning av den exekutiva auktionen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paren överlåta egendomen inom ett&lt;br&gt;år från det att auktionen har vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Detta gäller dock inte,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresnämnden har gett in-&lt;br&gt;roparen tillstånd att behålla egen-&lt;br&gt;domen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunen har gett inroparen&lt;br&gt;besked om att den inte kommer att&lt;br&gt;begära någon prövning av för-&lt;br&gt;värvet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förhållandena inte längre är&lt;br&gt;sådana att förvärvet om det hade&lt;br&gt;varit ett vanligt köp skulle ha krävt&lt;br&gt;förvärvstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får efter ansökan&lt;br&gt;från inroparen bevilja skäligt&lt;br&gt;anstånd med överlåtelsen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärvaren har ropat in egen-&lt;br&gt;domen för att skydda en fordran&lt;br&gt;som han har och för vilken han har&lt;br&gt;panträtt i egendomen eller för att&lt;br&gt;skydda någon rättighet som han&lt;br&gt;har och som är inskriven i egen-&lt;br&gt;domen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvärvaren kan göra sannolikt&lt;br&gt;att det uppstår förlust för honom&lt;br&gt;om han inte beviljas anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvaren inte överlåter&lt;br&gt;egendomen inom föreskriven tid,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen på begäran av&lt;br&gt;kommunen eller hyresnämnden&lt;br&gt;besluta att kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;skall sälja egendomen på offentlig&lt;br&gt;auktion enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;7§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det köpebrev som utfördas med&lt;br&gt;anledning av den exekutiva auk-&lt;br&gt;tionen skall det finnas upplysning&lt;br&gt;om bestämmelserna i första - tredje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och, när lagfart sökes, införas i&lt;br&gt;fastighetsboken, om sökanden icke&lt;br&gt;visar att avyttrings skyldigheten&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § gäller i&lt;br&gt;fråga om tillstånd att behålla egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av aktier eller&lt;br&gt;andelar i bolag skall förvärvaren&lt;br&gt;inom tre månader från det förvärvet&lt;br&gt;skedde anmäla förvärvet till den&lt;br&gt;kommun där huvuddelen av den&lt;br&gt;fasta egendomen är belägen. Frågan&lt;br&gt;om i vilken kommun huvuddelen av&lt;br&gt;egendomen ligger skall avgöras&lt;br&gt;med ledning av fastigheternas&lt;br&gt;taxeringsvärde. Till anmälningen&lt;br&gt;skall fogas styrkt avskrift av&lt;br&gt;fångeshandlingen eller, om någon&lt;br&gt;fångeshandling inte har upprättats,&lt;br&gt;ett av överlåtaren och forvärvaren&lt;br&gt;undertecknat intyg om när förvärvet&lt;br&gt;har skett och om de villkor som har&lt;br&gt;avtalats för förvärvet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena. När lagfart söks, skall&lt;br&gt;upplysningarna antecknas i fastig-&lt;br&gt;hetsboken, om sökanden inte visar&lt;br&gt;att han inte längre är skyldig att&lt;br&gt;överlåta egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 § gäller i&lt;br&gt;fråga om tillstånd att behålla egen-&lt;br&gt;domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvärv av aktier eller&lt;br&gt;andelar i bolag skall överlåtaren&lt;br&gt;eller forvärvaren inom tre månader&lt;br&gt;från det förvärvet skedde anmäla&lt;br&gt;förvärvet till den kommun där&lt;br&gt;huvuddelen av den fasta egen-&lt;br&gt;domen är belägen. Frågan om i&lt;br&gt;vilken kommun huvuddelen av&lt;br&gt;egendomen ligger skall avgöras&lt;br&gt;med ledning av fastigheternas&lt;br&gt;taxeringsvärde. Till anmälningen&lt;br&gt;skall fogas en styrkt kopia av&lt;br&gt;fångeshandlingen eller, om någon&lt;br&gt;fångeshandling inte har upprättats,&lt;br&gt;ett av överlåtaren och förvärvaren&lt;br&gt;undertecknat intyg om när förvärvet&lt;br&gt;har skett och om de villkor som har&lt;br&gt;avtalats for förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall ge en sådan&lt;br&gt;hyresgästorganisation som avses i&lt;br&gt;16 b § lagen (1973:188) om arren-&lt;br&gt;denämnder och hyresnämnder till-&lt;br&gt;fälle att yttra sig över anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 § första stycket 2-4 samt vid förvärv genom&lt;br&gt;inlösen enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385) får frågan om&lt;br&gt;förvärvstillstånd prövas av hyresnämnden redan innan förvärvet skett.&lt;br&gt;Ansökan får i sådant fall ges in till hyresnämnden utan föregående&lt;br&gt;anmälan till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill kommunen begära prövning&lt;br&gt;enligt denna lag, skall beslutet om&lt;br&gt;detta anmälas till hyresnämnden&lt;br&gt;inom tre månader efter det anmälan&lt;br&gt;skett enligt första stycket eller, om&lt;br&gt;styrkt avskrift av fångeshandlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller intyg om förvärvet inte var handlingen eller ett intyg om för-&lt;br&gt;fogad till anmälningen, tre månader värvet inte var fogad till anmälan,&lt;br&gt;från det att kommunen mottog fyra månader från det att kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill kommunen begära prövning&lt;br&gt;enligt denna lag, skall beslutet om&lt;br&gt;detta anmälas till hyresnämnden&lt;br&gt;inom fyra månader efter det att&lt;br&gt;anmälan skett enligt första stycket&lt;br&gt;eller, om en styrkt kopia av fånges-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan handling. Det åligger kom- munen tog emot en sådan handling.&lt;br&gt;munen att snarast möjligt och Kommunen skall snarast möjligt&lt;br&gt;senast inom samma tid underrätta och senast inom samma tid under-&lt;br&gt;förvärvaren huruvida prövning rätta förvärvaren huruvida prövning&lt;br&gt;begärs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att med- Regeringen bemyndigas att med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om dela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;skyldighet för förvärvaren att till skyldighet för överlåtaren och&lt;br&gt;kommunen och hyresnämnden läm- förvärvaren att till kommunen och&lt;br&gt;na uppgifter av betydelse för hyresnämnden lämna uppgifter av&lt;br&gt;prövningen av förvärv enligt denna betydelse för prövningen av förvärv&lt;br&gt;lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 fråga om förvärv som har skett före ikraftträdandet gäller 3,3 a,&lt;br&gt;6 och 10 §§ i sina äldre lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:831) om&lt;br&gt;rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1994:831) om rättegången i&lt;br&gt;vissa hyresmål i Svea hovrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Svea hovrätt äger&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 4 § första stycket&lt;br&gt;2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen&lt;br&gt;(1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte beslut, enligt vilket ansökan&lt;br&gt;om åtgärdsföreläggande enligt&lt;br&gt;12 kap. 16 § andra stycket eller&lt;br&gt;upprustningsföreläggande enligt&lt;br&gt;12 kap. 18 a - c §§ eller tillstånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. 18 d - f §§, 23 §&lt;br&gt;andra stycket, 34, 36 eller 37 §&lt;br&gt;jordabalken eller ansökan om&lt;br&gt;förbud eller hävande av förbud&lt;br&gt;enligt 12 kap. 18 h § jordabalken&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) lämnats&lt;br&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Svea hovrätt äger&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 4 § första stycket&lt;br&gt;2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen&lt;br&gt;(1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte beslut, enligt vilket ansökan&lt;br&gt;om åtgärdsföreläggande enligt&lt;br&gt;12 kap. 11 § första stycket 5 eller&lt;br&gt;16 § andra stycket eller upprust-&lt;br&gt;ningsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;18 a - c §§ eller tillstånd enligt&lt;br&gt;12 kap. 18 d - f §§, 23 § andra&lt;br&gt;stycket, 34, 36 eller 37 § jorda-&lt;br&gt;balken eller ansökan om förbud&lt;br&gt;eller hävande av förbud enligt&lt;br&gt;12 kap. 18 h § jordabalken eller&lt;br&gt;yrkande om rätt till förhandlings-&lt;br&gt;ordning enligt 9 § hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978:304) lämnats utan&lt;br&gt;bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:66.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-11-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 6 november 1997 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres-&lt;br&gt;nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1994:831 ) om rättegången i vissa hyresmål&lt;br&gt;i Svea hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Nils&lt;br&gt;Cederstiema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är svårläst. Orsaken härtill är främst att en för fri-&lt;br&gt;tidsbostäder och lokaler gemensam hänvisning görs till första stycket,&lt;br&gt;trots att olika delar av första stycket skall gälla för de båda kategorierna.&lt;br&gt;Denna teknik kan inte anses godtagbar, särskilt som det är angeläget att&lt;br&gt;hyreslagen skall kunna läsas även av lekmän utan tillgång till förarbeten.&lt;br&gt;Problemet kan lösas på flera sätt. Ett sätt är att ändra styckeindelningen&lt;br&gt;av paragrafen. Eftersom andra stycket reglerar en begränsad fråga och&lt;br&gt;förutsättningarna är gemensamma för fritidsbostäder och lokaler talar&lt;br&gt;dock goda skäl för den indelning som valts i det remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett visserligen enbart stilistiskt problem är uttryckssättet att lägenheten&lt;br&gt;hyrts ut i befintligt skick ”trots att” den inte är fullt brukbar för sitt&lt;br&gt;ändamål. Det är troligt att lägenheten hyrts ut i befintligt skick just därför&lt;br&gt;att den är undermålig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar för sin del att andra stycket ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Har en bostadslägenhet för fritidsändamål eller en lokal hyrts ut i&lt;br&gt;befintligt skick gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för bostadslägenheten första stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för lokalen första stycket 1 - 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om lägenheten enligt den allmänna uppfattningen på orten inte är&lt;br&gt;fullt brukbar för sitt ändamål och hyresgästen när han ingick avtalet inte&lt;br&gt;kände till bristen eller kunde upptäcka den med vanlig uppmärksamhet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anges ibland i olika lagbestämmelser att ett avtalsvillkor är ”utan&lt;br&gt;verkan” mot ena parten i ett avtalsförhållande (jfr också 12 kap. 1 §&lt;br&gt;femte stycket jordabalken angående verkan av vissa förbehåll). Enligt&lt;br&gt;andra stycket i förevarande bestämmelse kan det villkor som anges där&lt;br&gt;överhuvudtaget inte göras gällande och detta står klart redan vid avtalets&lt;br&gt;ingående. I ett sådant fall bör, i anslutning till den vedertagna&lt;br&gt;terminologin, lämpligen termen ogiltighet användas. Lagrådet föreslår&lt;br&gt;därför att orden ”utan verkan”, som avslutar bestämmelsen, byts ut mot&lt;br&gt;ordet ”ogiltigt”.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Sundström, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:46 Ändringar i hyreslagen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55757, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-01-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:06:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0346</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:06:51</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:BoU7</uppgift>
<ref_dok_id>GL01BoU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa frågor om hyresrätt och bostadsrätt m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:46&lt;br/&gt;
Ändringar i hyreslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:46 Ändringar i hyreslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:46&lt;br/&gt;
Ändringar i hyreslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:46 Ändringar i hyreslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Knut Billing  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:46&lt;br/&gt;
Ändringar i hyreslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:46 Ändringar i hyreslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Knut Billing  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Owe Hellberg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:46&lt;br/&gt;
Ändringar i hyreslagen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:46 Ändringar i hyreslagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Owe Hellberg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>