<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2283967</hangar_id>
 <dok_id>GL0343</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>43</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:43</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>43</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-12-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:39</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund- lagens tillämpningsområden barnpornografifrågan m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0343/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0343</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0343</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:43&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens tillämpningsområden - bampomografifrågan&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0343/prop_199798__43-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0343/prop_199798__43-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 8 december 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pierre Schori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tar regeringen upp frågor som rör tryckfrihetsförordning-&lt;br&gt;en och yttrandefrihetsgrundlagen, bl.a. frågor om grundlagarnas tillämp-&lt;br&gt;ningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en utvidgning av det straffbara området när det&lt;br&gt;gäller befattning med barnpornografi. I princip all befattning med bam-&lt;br&gt;pomografiska bilder skall vara kriminaliserad, även innehav. Vidare fö-&lt;br&gt;reslås ett förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi. För att&lt;br&gt;möjliggöra den utvidgade kriminaliseringen flyttas bampomografibrottet&lt;br&gt;ut från tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområden och alla bestämmelser i grundlagarna som rör barnporno-&lt;br&gt;grafi upphävs. På så sätt utesluts all tillämpning av tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och yttrandefrihetsgrundlagen när det gäller bampomografiska&lt;br&gt;bilder, oavsett i vilka sammanhang det tas befattning med dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att benämningen tekniska upptagningar&lt;br&gt;förs in i yttrandefrihetsgrundlagen som ett samlingsbegrepp för upptag-&lt;br&gt;ningar som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas&lt;br&gt;eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Detta inne-&lt;br&gt;bär att även t.ex. cd-romskivor och datordisketter med endast text eller&lt;br&gt;stillbilder, med endast rörliga bilder eller med blandat innehåll kommer&lt;br&gt;att omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen skall även i fortsättningen vara tillämplig på&lt;br&gt;sådana upptagningar som sprids till allmänheten genom att spelas upp,&lt;br&gt;säljas eller tillhandahållas på annat sätt. I denna proposition föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid en uttrycklig regel i yttrandefrihetsgrundlagen om att frågan&lt;br&gt;om grundlagens tillämplighet i det enskilda fallet skall prövas på grund-&lt;br&gt;val av vad som kan antas om spridningen. Yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;skall enligt förslaget då anses tillämplig på upptagningar med ursprungs-&lt;br&gt;uppgifter och uppgift om vem som är utgivare, om inte något annat&lt;br&gt;framgår av omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att tryckfrihetsförordningen och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen förtydligas så att det framgår att de är tillämpliga,&lt;br&gt;om en skrift eller en teknisk upptagning har getts ut eller spritts till all-&lt;br&gt;mänheten i Sverige. Därmed klargörs att vanlig lag däremot skall vara&lt;br&gt;tillämplig, om skriften eller upptagningen visserligen framställs i Sverige&lt;br&gt;men ges ut eller sprids endast utomlands. Meddelarfriheten, anskaffarfri-&lt;br&gt;heten och rätten till anonymitet skall dock med vissa undantag gälla, när&lt;br&gt;uppgift lämnas för att offentliggöras i skrift eller teknisk upptagning som&lt;br&gt;ges ut eller sprids endast utomlands, oavsett om framställningen tillver-&lt;br&gt;kas i Sverige eller utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem föreslås få möjlighet att i enskilda fall delegera sina&lt;br&gt;åklagaruppgifter till allmän åklagare när det gäller yttrandefrihetsmål om&lt;br&gt;ansvar eller konfiskering på grund av olaga våldsskildring eller hets mot&lt;br&gt;folkgrupp i tekniska upptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att utlänningar med medborgarskap i en&lt;br&gt;stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt utländska juri-&lt;br&gt;diska personer som har bildats enligt lagstiftningen i en sådan stat och&lt;br&gt;som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet in-&lt;br&gt;om samarbetsområdet skall få rätt att äga periodiska skrifter som trycks i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att utgivningsbevis för periodiska skrifter skall&lt;br&gt;utfårdas för en viss tid, nämligen tio år. Om innehavaren inte före tioårs-&lt;br&gt;periodens utgång ansöker om förnyelse av beviset, förfaller det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås vissa ändringar i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innehåller ändringar i regeringsformen, tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen, yttrandefrihetsgrundlagen, brottsbalken, sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100), lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden, lagen (1993:1392) om&lt;br&gt;pliktexemplar av dokument, lagen (1994:1478) om förverkande av barn-&lt;br&gt;pornografi samt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sve-&lt;br&gt;riges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen. Vidare föreslås&lt;br&gt;en lag om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen övervägs om det krävs lagstiftningsåtgärder med an-&lt;br&gt;ledning av Europadomstolens dom i målet Holm mot Sverige. Slutsatsen&lt;br&gt;är att någon lagstiftningsåtgärd inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen.............................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen............17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i brottsbalken.................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)...........38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pliktexemplar av dokument..............................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1478) om förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av barnpornografi..............................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen..........................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Förslag till lag om förbud mot införsel och utförsel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnpornografi..................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning..................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Bampomografifrågan...........................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Bakgrund...................................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Nuvarande ordning..................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Viktiga principer i grundlagarna..............................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Konfiskering och förverkande.................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Det vilande grundlagsförslaget................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.5 Internationella förhållanden.....................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Allmänna utgångspunkter.........................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Barnpornografin och grundlagarna...........................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Den lagtekniska lösningen.......................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Sambandet mellan bampomografibrottet och brottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olaga våldsskildring........................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 En effektiv och utvidgad kriminalisering..................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Brottsbalkens regler om bampomografibrott..........78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Förbjudna hanteringsformer m.m............................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Införande av en särskild åldersgräns.......................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 Undantag från det annars straffbara området...........89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.5 Straffskalan för innehavsbrott m.m.........................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.6 Även oaktsamma handlingar bör straffbeläggas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesmässig verksamhet.................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.7 En särskild straffskala för grova brott.....................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.8 Försök och förberedelse till brott.............................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi.................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Förverkande av barnpornografi...............................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 S.k. anspelningspomografi......................................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Registrering av barnpornografi...............................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Grundlagsskydd för nya medier.........................................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslag till grundlagsskydd för de nya medierna....................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Nya fysiska databärare...........................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Särskilt om dator- och videospel...........................110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Ny kommunikation med hjälp av elektromagnetiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vågor.............................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 ”Skräddarsydda” videogram m.m......................................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 TF:s och YGL:s territoriella tillämpningsområden............................119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Preskriptionstiden för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp.......124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Åklagare i vissa yttrandefrihetsmål....................................................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Jury i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål.......................................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Gällande ordning...................................................................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Jurymedverkan och fallet Holm............................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2.1 Regeringens bedömning......................................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Proportionella val av jurymän...............................................135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Äganderätten till periodiska skrifter som trycks i Sverige...............136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Utgivningsbevisen för periodiska skrifter........................................138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Principen om allmänna handlingars offentlighet kontra reglerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslag och konfi- skering enligt TF och YGL..............................142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Inskränkningar i rätten att fa kopior av vissa allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar (5 kap. 6 § sekretesslagen)............................142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Särskilt om 9 kap. 16 och 17 §§ sekretesslagen....................147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Kostnader..........................................................................................148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Författningskommentar....................................................................149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i regeringsformen....................149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i tryckfrihetsförordningen.......150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.....154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i brottsbalken..........................163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).... 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden..............................168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1392) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pliktexemplar av dokument............................................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1478) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förverkande av barnpornografi.......................................172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen........................................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.10 Förslaget till lag om förbud mot införsel och utförsel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnpornografi................................................................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Bampomografiutredningens&lt;br&gt;betänkande Bampomografifrågan Innehavskriminali-&lt;br&gt;sering m.m. (SOU 1997:29)................................................174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Bampomografiutredningens författningsforslag.................184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser (SOU&amp;nbsp;1997:29)..............200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av Mediekommitténs betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:49).............................................................................202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Mediekommitténs författningsforslag.................................217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser (SOU&amp;nbsp;1997:49)..............251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Sammanfattning av promemorian Några frågor om&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets grundlagens&lt;br&gt;territoriella tillämpningsområde (Ju 97/2141)....................252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Författningsforslag i promemorian Några frågor om&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;territoriella tillämpningområde (Ju 97/2141)......................253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Förteckning över remissinstanser (Ju97/2141)...................256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Författningsforslag i 1993 års domarutrednings betänkande&lt;br&gt;(SOU 1994:99) samt förteckning över remissinstanser......257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11 Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;Jurymedverkan och fallet Holm (Ds 1997:25)....................258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12 Författningsforslag i departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jurymedverkan och fallet Holm (Ds 1997:25)....................259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13 Förteckning över remissinstanser (Ds 1997:25).................260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14 Sammanfattning av departementspromemorian Något&lt;br&gt;om utgivningsbevis för periodiska skrifter och om ägare&lt;br&gt;till sådana skrifter (Ds 1997:30).........................................261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15 Författningsforslag i departementspromemorian Något&lt;br&gt;om utgivningsbevis för periodiska skrifter och om&lt;br&gt;äganderätten till sådana skrifter (Ds 1997:30)....................262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16 Förteckning över remissinstanser (Ds 1997:30).................265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17 Lagrådsremissens lagförslag...............................................266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18 Lagrådets yttrande...............................................................309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 december 1997...........................................................................319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i regeringsformen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1994:1478) om förverkande av barnporno-&lt;br&gt;grafi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § och 8 kap. 18 § regeringsformen’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt med-&lt;br&gt;dela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt&lt;br&gt;att i övrigt taga del av andras yttranden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upp-&lt;br&gt;lysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande&lt;br&gt;av konstnärligt verk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration&lt;br&gt;på allmän plats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna&lt;br&gt;eller enskilda syften,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva&lt;br&gt;sin religion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tryckfriheten och Beträffande tryckfriheten och&lt;br&gt;motsvarande frihet att yttra sig i motsvarande frihet att yttra sig i&lt;br&gt;ljudradio, television och vissa lik- ljudradio, television och vissa lik-&lt;br&gt;nande överföringar, filmer, video- nande överföringar samt filmer, vi-&lt;br&gt;gram och andra upptagningar av deogram, ljudupptagningar och and-&lt;br&gt;rörliga bilder samt ljudupptagningar ra tekniska upptagningar gäller vad&lt;br&gt;gäller vad som är föreskrivet i tryck- som är föreskrivet i tryckfrihets-&lt;br&gt;frihetsförordningen och yttran- förordningen och yttrandefrihets-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att taga&lt;br&gt;del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avge yttrande över lagförslag skall finnas ett lagråd, vari ingår&lt;br&gt;domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Yttrande från Lagrådet&lt;br&gt;inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives i riksdags-&lt;br&gt;ordningen, av riksdagsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande av Lagrådet bör inhäm- Yttrande av Lagrådet bör inhäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen omtryckt 1994:1483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas innan riksdagen beslutar grund-&lt;br&gt;lag om tryckfriheten eller om mot-&lt;br&gt;svarande frihet att yttra sig i ljud-&lt;br&gt;radio, television och vissa liknande&lt;br&gt;överföringar samt tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar, lag om begränsning av rät-&lt;br&gt;ten att taga del av allmänna hand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning, lag som avses i 2 eller&lt;br&gt;3 § eller lag som avses i 11 kap.,&lt;br&gt;om lagen är viktig för enskilda eller&lt;br&gt;från allmän synpunkt. Vad nu har&lt;br&gt;sagts gäller dock icke, om Lagrå-&lt;br&gt;dets hörande skulle sakna betydelse&lt;br&gt;på grund av frågans beskaffenhet&lt;br&gt;eller skulle fördröja lagstiftnings-&lt;br&gt;frågans behandling så att avsevärt&lt;br&gt;men skulle uppkomma. Föreslår&lt;br&gt;regeringen riksdagen att stifta lag i&lt;br&gt;något av de ämnen som avses i&lt;br&gt;första meningen och har Lagrådets&lt;br&gt;yttrande dessförinnan inte inhäm-&lt;br&gt;tats, skall regeringen samtidigt för&lt;br&gt;riksdagen redovisa skälen härtill.&lt;br&gt;Att Lagrådet icke har hörts över ett&lt;br&gt;lagförslag utgör aldrig hinder mot&lt;br&gt;lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas innan riksdagen beslutar grund-&lt;br&gt;lag om tryckfriheten, eller om mot-&lt;br&gt;svarande frihet att yttra sig i ljud-&lt;br&gt;radio, television och vissa liknande&lt;br&gt;överföringar, filmer, videogram och&lt;br&gt;andra upptagningar av rörliga bil-&lt;br&gt;der samt ljudupptagningar, lag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning av rätten att taga del av lingar, lag som avses i 2 kap.&lt;br&gt;allmänna handlingar, lag som avses 3 § andra stycket, 12 § första styck-&lt;br&gt;i 2 kap. 3 § andra stycket, 12 § et, 17-19 §§ eller 22 § andra styck-&lt;br&gt;första stycket, 17-19 §§ eller 22 § et eller lag som ändrar eller upp-&lt;br&gt;andra stycket eller lag som ändrar häver sådan lag, lag om kommunal&lt;br&gt;eller upphäver sådan lag, lag om&lt;br&gt;kommunal beskattning, lag som av-&lt;br&gt;ses i 2 eller 3 § eller lag som avses i&lt;br&gt;11 kap., om lagen är viktig för en-&lt;br&gt;skilda eller från allmän synpunkt.&lt;br&gt;Vad nu har sagts gäller dock icke,&lt;br&gt;om Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse på grund av frågans be-&lt;br&gt;skaffenhet eller skulle fördröja lag-&lt;br&gt;stiftningsfrågans behandling så att&lt;br&gt;avsevärt men skulle uppkomma.&lt;br&gt;Föreslår regeringen riksdagen att&lt;br&gt;stifta lag i något av de ämnen som&lt;br&gt;avses i första meningen och har&lt;br&gt;Lagrådets yttrande dessförinnan&lt;br&gt;inte inhämtats, skall regeringen&lt;br&gt;samtidigt för riksdagen redovisa&lt;br&gt;skälen härtill. Att Lagrådet icke har&lt;br&gt;hörts över ett lagförslag utgör ald-&lt;br&gt;rig hinder mot lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets granskning skall avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i öv-&lt;br&gt;rigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna&lt;br&gt;syften,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring&lt;br&gt;meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 6 och 7 §§, 5 kap. 5 och 7 §§, 7 kap. 4 och 7 §§, 9 kap.&lt;br&gt;5 §, 10 kap. 1 §, 12 kap. 4, 7 och 14 §§, 13 kap. 6 § samt rubriken till&lt;br&gt;13 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 10 §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckt skrift skall, för att anses&lt;br&gt;såsom sådan, vara utgiven. Skrift&lt;br&gt;anses utgiven, då den blivit utläm-&lt;br&gt;nad till salu eller för spridning på&lt;br&gt;annat sätt; vad nu sagts gälle dock&lt;br&gt;icke myndighets tryckta handlingar,&lt;br&gt;om de ej äro tillgängliga för envar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med periodisk skrift förstås tid-&lt;br&gt;ning, tidskrift eller annan sådan&lt;br&gt;tryckt skrift, som enligt utgivnings-&lt;br&gt;planen är avsedd att under bestämd&lt;br&gt;titel utgivas med minst fyra å sär-&lt;br&gt;skilda tider utkommande nummer&lt;br&gt;eller häften årligen, samt därtill&lt;br&gt;hörande löpsedlar och bilagor. Se-&lt;br&gt;dan utgivningsbevis för skriften&lt;br&gt;meddelats, skall denna, till dess be-&lt;br&gt;viset återkallas, anses som perio-&lt;br&gt;disk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till en periodisk skrift&lt;br&gt;sprider eller låter sprida skriftens&lt;br&gt;innehåll eller delar av detta i form av&lt;br&gt;ett radioprogram, en film eller en&lt;br&gt;ljudupptagning som avses i yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen, skall i fråga om&lt;br&gt;tillämpning av 1-14 kap. pro-&lt;br&gt;grammet, filmen eller upptagningen&lt;br&gt;jämställas med en bilaga till skriften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckt skrift skall, för att anses&lt;br&gt;såsom sådan, vara utgiven. En&lt;br&gt;skrift anses utgiven då den blivit&lt;br&gt;utlämnad till försäljning eller för&lt;br&gt;spridning på annat sätt i Sverige.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte en myndig-&lt;br&gt;hets tryckta handlingar, om de inte&lt;br&gt;är tillgängliga för envar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med periodisk skrift förstås en&lt;br&gt;tidning, tidskrift eller någon annan&lt;br&gt;sådan tryckt skrift som enligt ut-&lt;br&gt;givningsplanen är avsedd att under&lt;br&gt;en bestämd titel utgivas med minst&lt;br&gt;fyra vid särskilda tider utkommande&lt;br&gt;nummer eller häften årligen, samt&lt;br&gt;löpsedlar och bilagor som hör till&lt;br&gt;skriften. Sedan utgivningsbevis för&lt;br&gt;skriften har meddelats, skall denna&lt;br&gt;anses som periodisk till dess att&lt;br&gt;beviset återkallas eller förklaras&lt;br&gt;förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till en periodisk skrift&lt;br&gt;sprider eller låter sprida skriftens&lt;br&gt;innehåll eller delar av detta i form av&lt;br&gt;ett radioprogram eller en teknisk&lt;br&gt;upptagning som avses i yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen, skall i fråga om till-&lt;br&gt;lämpning av 1-14 kap. programmet&lt;br&gt;eller upptagningen jämställas med&lt;br&gt;en bilaga till skriften i den utsträck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1994:1476.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den utsträckning den i sådan form&lt;br&gt;spridda versionen återger innehållet i&lt;br&gt;skriften oförändrat samt anger hur&lt;br&gt;innehållet har disponerats. I lag far&lt;br&gt;föreskrivas om särskild skyldighet&lt;br&gt;att spela in sådana program och be-&lt;br&gt;vara filmer och upptagningar samt&lt;br&gt;att tillhandahålla dessa. Bestäm-&lt;br&gt;melser om rätt till sändningar finns i&lt;br&gt;3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning den i sådan form spridda ver-&lt;br&gt;sionen återger innehållet i skriften&lt;br&gt;oförändrat samt anger hur innehållet&lt;br&gt;har disponerats. I lag far föreskrivas&lt;br&gt;om särskild skyldighet att spela in&lt;br&gt;sådana program och bevara tekniska&lt;br&gt;upptagningar samt att tillhandahålla&lt;br&gt;dessa. Bestämmelser om rätt till&lt;br&gt;sändningar finns i 3 kap. yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning är inte till-&lt;br&gt;lämplig på skildring av barn i por-&lt;br&gt;nografisk bild.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisk skrift må icke utgivas,&lt;br&gt;innan bevis utfärdats att hinder en-&lt;br&gt;ligt denna förordning icke möter för&lt;br&gt;skriftens utgivning. Utgivnings-&lt;br&gt;bevis meddelas, på ansökan av&lt;br&gt;ägare, av myndighet som avses i&lt;br&gt;4 §. I ansökan skola uppgivas skrif-&lt;br&gt;tens titel och utgivningsort samt&lt;br&gt;utgivningsplanen för skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningsbevis må ej utfärdas,&lt;br&gt;innan anmälan om utgivare enligt&lt;br&gt;4 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företer skriftens titel sådan likhet&lt;br&gt;med titeln på skrift, för vilken ut-&lt;br&gt;givningsbevis tidigare utfärdats, att&lt;br&gt;förväxling lätt kan ske, må ansökan&lt;br&gt;avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En periodisk skrift får inte utgi-&lt;br&gt;vas innan det har utfärdats ett bevis&lt;br&gt;om att det inte finns något hinder&lt;br&gt;mot utgivning enligt denna förord-&lt;br&gt;ning. Ett sådant utgivningsbevis&lt;br&gt;meddelas av den myndighet som&lt;br&gt;avses i 4 § på ansökan av skriftens&lt;br&gt;ägare. I ansökan skall anges skrif-&lt;br&gt;tens titel och utgivningsort samt&lt;br&gt;utgivningsplanen för skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utgivningsbevis får inte ut-&lt;br&gt;färdas innan det har gjorts en an-&lt;br&gt;mälan om utgivare enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om utgivningsbevis&lt;br&gt;får avslås, om skriftens titel företer&lt;br&gt;en sådan likhet med titeln på en&lt;br&gt;annan skrift som det finns ett utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis för att förväxling lätt&lt;br&gt;kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utgivningsbevis gäller för en&lt;br&gt;period av tio år från utfärdandet.&lt;br&gt;Därefter förfaller beviset. Beslut&lt;br&gt;om att beviset skall anses förfallet&lt;br&gt;vid tioårsperiodens utgång med-&lt;br&gt;delas av den myndighet som avses i&lt;br&gt;4§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviset får förnyas på ansökan&lt;br&gt;av skriftens ägare, varje gång för&lt;br&gt;tio år från utgången av den föregå-&lt;br&gt;ende tioårsperioden. En ansökan&lt;br&gt;om förnyelse får göras tidigast ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år före och senast på dagen för&lt;br&gt;periodens utgång. För en ansökan&lt;br&gt;om förnyelse av ett utgivningsbevis&lt;br&gt;gäller i övrigt samma bestämmelser&lt;br&gt;som för den första ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om förnyelse har&lt;br&gt;gjorts i rätt tid, fortsätter beviset,&lt;br&gt;trots vad som sägs i fjärde och&lt;br&gt;femte styckena, att gälla till dess att&lt;br&gt;beslutet med anledning av ansökan&lt;br&gt;har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har på grund av förhållande som&lt;br&gt;avses i 6 § första stycket 2, 3, 5&lt;br&gt;eller 7 utgivningsbevis återkallats,&lt;br&gt;må likväl ej, innan två år förflutit&lt;br&gt;sedan beslutet därom meddelades,&lt;br&gt;utan medgivande av skriftens ägare&lt;br&gt;utgivningsbevis utfardas för annan&lt;br&gt;skrift, vars titel företer sådan likhet&lt;br&gt;med skriftens titel att förväxling lätt&lt;br&gt;kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett utgivningsbevis återkal-&lt;br&gt;lats på grund av ett förhållande som&lt;br&gt;avses i 6 § första stycket 2, 3, 5&lt;br&gt;eller 7 eller har beviset förklarats&lt;br&gt;förfallet, får det ändå inte utan&lt;br&gt;medgivande av skriftens ägare ut-&lt;br&gt;fardas ett utgivningsbevis för en&lt;br&gt;annan skrift vars titel visar en sådan&lt;br&gt;likhet med skriftens titel att förväx-&lt;br&gt;ling lätt kan ske, innan två år har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förflutit sedan beslutet om återkal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lelse meddelades eller beviset för-&lt;br&gt;föll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet&lt;br&gt;skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås ge-&lt;br&gt;nom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med&lt;br&gt;våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läg-&lt;br&gt;gas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller&lt;br&gt;att del av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av&lt;br&gt;statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med&lt;br&gt;utländskt bistånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär&lt;br&gt;fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller&lt;br&gt;andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. spioneri, varigenom någon för att gå främmande makt till handa&lt;br&gt;obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk,&lt;br&gt;vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut,&lt;br&gt;eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt&lt;br&gt;kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet, vare&lt;br&gt;sig uppgiften är riktig eller ej;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan&lt;br&gt;syfte att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller&lt;br&gt;röjer uppgift rörande något forhållande av hemlig natur, vars uppenba-&lt;br&gt;rande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för&lt;br&gt;folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga för-&lt;br&gt;hållanden eller eljest för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller&lt;br&gt;ej;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig&lt;br&gt;uppgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken&lt;br&gt;bedömning särskilt skall beaktas om gärningen innefattade tillhandagå-&lt;br&gt;ende av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet&lt;br&gt;med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse&lt;br&gt;eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst betrotts honom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsam-&lt;br&gt;het begår gärning som avses under 4;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppror, förövad med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt&lt;br&gt;eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut&lt;br&gt;av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall&lt;br&gt;sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för&lt;br&gt;uppsåtets förverkligande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig el-&lt;br&gt;ler eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning,&lt;br&gt;någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar&lt;br&gt;eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom&lt;br&gt;som är av betydelse för totalförsvaret eller begår annan liknande förrä-&lt;br&gt;disk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller inne-&lt;br&gt;fattar bistånd åt fienden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller&lt;br&gt;landssvek;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet be-&lt;br&gt;går gärning som avses under 7;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i&lt;br&gt;krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger till-&lt;br&gt;lämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden,&lt;br&gt;som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande&lt;br&gt;makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller&lt;br&gt;bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som&lt;br&gt;är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. uppvigling, varigenom någon uppmanar eller eljest söker förleda&lt;br&gt;till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohör-&lt;br&gt;samhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i&lt;br&gt;tjänsten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missakt-&lt;br&gt;ning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning&lt;br&gt;på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. barnpornografibrott, varige-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom någon skildrar barn i porno-&lt;br&gt;grafisk bild med uppsåt att bilden&lt;br&gt;sprides, om inte gärningen med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;försvarlig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld&lt;br&gt;eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna är försvarlig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klan-&lt;br&gt;dervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att ut-&lt;br&gt;sätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden,&lt;br&gt;gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den&lt;br&gt;frid, som bör tillkomma den avlidne, dock ej om det med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att&lt;br&gt;uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande&lt;br&gt;tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckt skrift, som innefattar tryckfrihetsbrott, må konfiskeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda&lt;br&gt;exemplar av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereo-&lt;br&gt;typer, plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften&lt;br&gt;användbara materialier skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering får också ske i an-&lt;br&gt;nat fall av en tryckt skrift som in-&lt;br&gt;nefattar en skildring av barn i por-&lt;br&gt;nografisk bild av verklighetstrogen&lt;br&gt;karaktär, om inte innehavet med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;försvarligt. Konfiskering innebär&lt;br&gt;då att samtliga exemplar av skriften&lt;br&gt;som påträffas i samband med en&lt;br&gt;förundersökning skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes ej någon, som enligt 8 kap. är för brottet ansvarig, eller kan ej&lt;br&gt;stämning här i riket delgivas honom, må åklagaren eller målsäganden i&lt;br&gt;stället för att väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern får även ansöka&lt;br&gt;om konfiskering av exemplar av en&lt;br&gt;tryckt skrift som avses i 7 kap. 7 f&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anledning att tryckt Förekommer anledning att tryckt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrift på grund av tryckfrihetsbrott skrift på grund av tryckfrihetsbrott&lt;br&gt;kan konfiskeras, må i avbidan på kan konfiskeras, må i avbidan på&lt;br&gt;beslut därom skriften läggas under beslut därom skriften läggas under&lt;br&gt;beslag. Beslag får även läggas på beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en tryckt skrift som kan konfiskeras&lt;br&gt;enligt 7 kap. 7 § tredje stycket. För&lt;br&gt;beslag i sistnämnda fall gäller i&lt;br&gt;övrigt de bestämmelser till vilka&lt;br&gt;hänvisas i 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avbidan på rättens beslut må ock, i fall som avses i 7 kap. 8 §, med-&lt;br&gt;delas utgivningsförbud för periodisk skrift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jurymännen utses genom val för en tid av fyra kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av lands- Valet skall förrättas av lands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tinget i länet eller, då inom länet&lt;br&gt;finnes kommun som ej tillhör&lt;br&gt;landstingskommun, av landstinget&lt;br&gt;och kommunfullmäktige i först-&lt;br&gt;nämnda kommun. I Gotlands län&lt;br&gt;förrättas valet av kommunfullmäk-&lt;br&gt;tige i Gotlands kommun. Skola en-&lt;br&gt;ligt vad nu sagts jurymännen väljas&lt;br&gt;av mer än en valmyndighet, förde-&lt;br&gt;lar länsstyrelsen antalet jurymän&lt;br&gt;inom vardera gruppen mellan&lt;br&gt;valmyndigheterna med ledning av&lt;br&gt;folkmängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då juryman skall väljas, ankom-&lt;br&gt;me på tingsrätten att göra anmälan&lt;br&gt;därom till den som har att föran-&lt;br&gt;stalta om valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingsfullmäktige i länet eller, då&lt;br&gt;inom länet finns kommun som ej&lt;br&gt;tillhör landsting, av landstingsfull-&lt;br&gt;mäktige och kommunfullmäktige i&lt;br&gt;kommunen. I Gotlands län förrättas&lt;br&gt;valet av kommunfullmäktige i&lt;br&gt;Gotlands kommun. Skall enligt vad&lt;br&gt;nu sagts jurymännen väljas av mer&lt;br&gt;än en valmyndighet, fördelar läns-&lt;br&gt;styrelsen antalet jurymän inom var-&lt;br&gt;dera gruppen mellan valmyndig-&lt;br&gt;heterna med ledning av folk-&lt;br&gt;mängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då juryman skall väljas, ankom-&lt;br&gt;mer det på tingsrätten att göra an-&lt;br&gt;mälan därom till den som har att&lt;br&gt;föranstalta om valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgår juryman eller upphör han&lt;br&gt;att vara valbar, skall inom den&lt;br&gt;grupp av jurymän, som den av-&lt;br&gt;gångne tillhörde, valmyndigheten&lt;br&gt;utse annan i hans ställe för återsto-&lt;br&gt;den av valperioden. Valet må i&lt;br&gt;landstingets ställe företagas av dess&lt;br&gt;förvaltningsutskott, dock gälle så-&lt;br&gt;dant val allenast för tiden intill&lt;br&gt;landstingets nästkommande möte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgår juryman eller upphör han&lt;br&gt;att vara valbar, skall inom den&lt;br&gt;grupp av jurymän, som den av-&lt;br&gt;gångne tillhörde, valmyndigheten&lt;br&gt;utse annan i hans ställe för återsto-&lt;br&gt;den av valperioden. Valet får i&lt;br&gt;landstingsfullmäktiges ställe företa-&lt;br&gt;gas av landstingsstyrelsen-, dock&lt;br&gt;gäller sådant val endast för tiden&lt;br&gt;intill landstingsfullmäktiges näst-&lt;br&gt;kommande möte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föres i mål om ansvar jämväl ta-&lt;br&gt;lan om enskilt anspråk eller konfis-&lt;br&gt;kering mot annan än den tilltalade,&lt;br&gt;skola de åtgärder av svarandepart,&lt;br&gt;som avses i 2 § första stycket, 10 §&lt;br&gt;andra stycket och 12 § andra styck-&lt;br&gt;et, ankomma på den tilltalade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då talan utan samband med åtal&lt;br&gt;föres om tryckt skrifts konfiskering&lt;br&gt;eller om enskilt anspråk gälle om&lt;br&gt;rättegången i sådant mål vad i 2 och&lt;br&gt;10-13 §§ är föreskrivet; har frågan&lt;br&gt;huruvida brott föreligger tidigare&lt;br&gt;prövats i tryckfrihetsmål avseende&lt;br&gt;ansvar för brott, skall dock pröv-&lt;br&gt;ning av samma fråga ej ånyo äga&lt;br&gt;rum. I ansökningsmål enligt 9 kap.&lt;br&gt;5 § första stycket skall den uteslut-&lt;br&gt;ning av jurymän, som eljest an-&lt;br&gt;kommer på parterna, företagas av&lt;br&gt;rätten genom lottning. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla ansökningsmål som av-&lt;br&gt;ses i 9 kap. 5 f andra stycket när&lt;br&gt;någon svarandepart inte finns eller&lt;br&gt;stämning här i riket inte kan delges&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Om utrikes tryckta skrif-&lt;br&gt;ter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föres i mål om ansvar jämväl ta-&lt;br&gt;lan om enskilt anspråk mot annan&lt;br&gt;än den tilltalade, skola de åtgärder&lt;br&gt;av svarandepart, som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket, 10 § andra stycket&lt;br&gt;och 12 § andra stycket, ankomma&lt;br&gt;på den tilltalade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då talan utan samband med åtal&lt;br&gt;föres om tryckt skrifts konfiskering&lt;br&gt;eller om enskilt anspråk gälle om&lt;br&gt;rättegången i sådant mål vad i 2 och&lt;br&gt;10-13 §§ är föreskrivet; har frågan&lt;br&gt;huruvida brott föreligger tidigare&lt;br&gt;prövats i tryckfrihetsmål avseende&lt;br&gt;ansvar för brott, skall dock pröv-&lt;br&gt;ning av samma fråga ej ånyo äga&lt;br&gt;rum. I ansökningsmål skall den&lt;br&gt;uteslutning av jurymän, som eljest&lt;br&gt;ankommer på parterna, företagas av&lt;br&gt;rätten genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Om utrikes tryckta skrif-&lt;br&gt;ter rn.ni.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skrift som trycks utom riket och som utges här men som&lt;br&gt;inte huvudsakligen är avsedd för spridning inom riket och för vilken inte&lt;br&gt;heller utgivningsbevis finns gäller bestämmelserna i 1 kap. 1 § tredje och&lt;br&gt;ijärde styckena angående meddelande och anskaffande av uppgifter och&lt;br&gt;underrättelser för offentliggörande om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. meddelandet innefattar utlämnande eller tillhandahållande som avses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 7 kap. 3 § första stycket 2;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddelandet utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om skrift som trycks utom&lt;br&gt;riket och som inte ges ut här. Här-&lt;br&gt;vid jämställs med den som lämnar&lt;br&gt;meddelande för offentliggörande&lt;br&gt;den som på annat sätt medverkar&lt;br&gt;till framställning i periodisk skrift&lt;br&gt;såsom författare eller annan upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om en skrift som inte ges ut i&lt;br&gt;Sverige, oavsett om skriften trycks&lt;br&gt;här eller utomlands. Härvid jäm-&lt;br&gt;ställs med den som lämnar medde-&lt;br&gt;lande för offentliggörande den som&lt;br&gt;på annat sätt medverkar till fram-&lt;br&gt;ställning i periodisk skrift såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hovsman. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;författare eller annan upphovsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är meddelandet eller anskaffandet straffbart enligt vad som följer av&lt;br&gt;första och andra styckena, gäller vad som är föreskrivet därom. Mål an-&lt;br&gt;gående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som nu sagts skall&lt;br&gt;handläggas som tryckfrihetsmål, när inte 12 kap. 1 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen har motsvarande tillämpning. I fråga om rätt till anonymitet för&lt;br&gt;meddelaren gäller vad som är föreskrivet i 3 kap.; bestämmelsen i 3 § 3&lt;br&gt;skall dock omfatta även annat brott mot rikets säkerhet än som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter tillämpas på sådana tekniska upptagningar som&lt;br&gt;spritts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya föreskrifterna i 1 kap. 7 § samt 5 kap. 5 och 7 §§ gäller även&lt;br&gt;för utgivningsbevis som har utfärdats före ikraftträdandet. I stället för&lt;br&gt;vad som sägs i 5 kap. 5 § fjärde stycket första meningen gäller sådana&lt;br&gt;bevis för en period av tio år från lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I mål som rör skildring av barn i pornografisk bild tillämpas äldre&lt;br&gt;föreskrifter, om talan väckts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrund- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;lagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om yttrandefrihetsgrundlagen'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 7 §, 6 kap. 3-5 §§ samt rubrikerna närmast före 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 7 §§ och 6 kap. 1, 3 och 6 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 6 kap. 6 och 7 §§ skall betecknas 6 kap. 3 resp. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1-4 och 9-12 §§, 2 kap. 1-5 §§, 3 kap. 8-14 §§, 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 4 §§, 5 kap. 1, 3 och 6 §§, 6 kap. 1 och 2 §§, 7 kap. 1-3 och 5 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. §§, 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 och 2 §§ samt rubriken närmast&lt;br&gt;före 3 kap. 8 § och rubriken till 10 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i grundlagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 13 §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är gent-&lt;br&gt;emot det allmänna tillförsäkrad rätt&lt;br&gt;enligt denna grundlag att i ljud-&lt;br&gt;radio, television och vissa liknande&lt;br&gt;överföringar, filmer, videogram och&lt;br&gt;andra upptagningar av rörliga bil-&lt;br&gt;der samt ljudupptagningar offentli-&lt;br&gt;gen uttrycka tankar, åsikter och&lt;br&gt;känslor och i övrigt lämna uppgifter&lt;br&gt;i vilket ämne som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är gent-&lt;br&gt;emot det allmänna tillförsäkrad rätt&lt;br&gt;enligt denna grundlag att i ljud-&lt;br&gt;radio, television och vissa liknande&lt;br&gt;överföringar samt filmer, video-&lt;br&gt;gram, ljudupptagningar och andra&lt;br&gt;tekniska upptagningar offentligen&lt;br&gt;uttrycka tankar, åsikter och känslor&lt;br&gt;och i övrigt lämna uppgifter i vilket&lt;br&gt;ämne som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamal att säkra ett&lt;br&gt;fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnär-&lt;br&gt;ligt skapande. I den far inga andra begränsningar göras än de som följer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i grundlagen om&lt;br&gt;radioprogram gäller förutom pro-&lt;br&gt;gram i ljudradio också program i&lt;br&gt;television och innehållet i vissa and-&lt;br&gt;ra sändningar av ljud, bild eller text&lt;br&gt;som sker med hjälp av elektro-&lt;br&gt;magnetiska vågor. Vad som sägs om&lt;br&gt;filmer avser även videogram och&lt;br&gt;andra upptagningar av rörliga bil-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i grundlagen om&lt;br&gt;radioprogram gäller förutom pro-&lt;br&gt;gram i ljudradio också program i&lt;br&gt;television och innehållet i vissa&lt;br&gt;andra sändningar av ljud, bild eller&lt;br&gt;text som sker med hjälp av elektro-&lt;br&gt;magnetiska vågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tekniska upptagningar avses&lt;br&gt;i denna grundlag upptagningar som&lt;br&gt;innehåller text, bild eller ljud och&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på&lt;br&gt;annat sätt uppfattas endast med tek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Yttrandefrihetsgrundlagen omtryckt 1994:1477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;niskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är till-&lt;br&gt;försäkrad rätt att till författare och&lt;br&gt;andra upphovsmän samt till utgiv-&lt;br&gt;are, redaktioner, nyhetsbyråer och&lt;br&gt;foretag for framställning av filmer&lt;br&gt;eller ljudupptagningar lämna upp-&lt;br&gt;gifter i vilket ämne som helst for&lt;br&gt;offentliggörande i radioprogram.&lt;br&gt;filmer och ljudupptagningar. Han&lt;br&gt;har också rätt att anskaffa uppgifter&lt;br&gt;i vilket ämne som helst för sådant&lt;br&gt;uppgiftslämnande eller offentliggö-&lt;br&gt;rande. I dessa rättigheter far inga&lt;br&gt;andra begränsningar göras än de&lt;br&gt;som följer av denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det far inte förekomma att något&lt;br&gt;som är avsett att framföras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en ljudupptagning&lt;br&gt;först måste granskas av en myndig-&lt;br&gt;het eller något annat allmänt organ.&lt;br&gt;Inte heller är det tillåtet for myn-&lt;br&gt;digheter och andra allmänna organ&lt;br&gt;att utan stöd i denna grundlag, på&lt;br&gt;grund av det kända eller väntade&lt;br&gt;innehållet i ett radioprogram eller&lt;br&gt;en ljudupptagning, förbjuda eller&lt;br&gt;hindra dess offentliggörande eller&lt;br&gt;spridning bland allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även filmer. Genom lag får&lt;br&gt;dock meddelas föreskrifter om&lt;br&gt;granskning och godkännande av&lt;br&gt;filmer som skall visas offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det far inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag förekomma att myndig-&lt;br&gt;heter och andra allmänna organ på&lt;br&gt;grund av innehållet i radioprogram,&lt;br&gt;filmer och ljudupptagningar förbju-&lt;br&gt;der eller hindrar innehav eller an-&lt;br&gt;vändning av sådana tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för att kun-&lt;br&gt;na ta emot radioprogram eller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är till-&lt;br&gt;försäkrad rätt att till författare och&lt;br&gt;andra upphovsmän samt till ut-&lt;br&gt;givare, redaktioner, nyhetsbyråer&lt;br&gt;och företag för framställning av&lt;br&gt;tekniska upptagningar lämna upp-&lt;br&gt;gifter i vilket ämne som helst för&lt;br&gt;offentliggörande i radioprogram&lt;br&gt;och sådana upptagningar. Han har&lt;br&gt;också rätt att anskaffa uppgifter i&lt;br&gt;vilket ämne som helst för sådant&lt;br&gt;uppgiftslämnande eller offentlig-&lt;br&gt;görande. I dessa rättigheter får inga&lt;br&gt;andra begränsningar göras än de&lt;br&gt;som följer av denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får inte förekomma att något&lt;br&gt;som är avsett att framföras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning först måste granskas av en&lt;br&gt;myndighet eller något annat allmänt&lt;br&gt;organ. Inte heller är det tillåtet för&lt;br&gt;myndigheter och andra allmänna&lt;br&gt;organ att utan stöd i denna grund-&lt;br&gt;lag, på grund av det kända eller&lt;br&gt;väntade innehållet i ett radio-&lt;br&gt;program eller en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning. förbjuda eller hindra dess&lt;br&gt;offentliggörande eller spridning&lt;br&gt;bland allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots första stycket får det genom&lt;br&gt;lag meddelas föreskrifter om&lt;br&gt;granskning och godkännande av&lt;br&gt;rörliga bilder i filmer, videogram&lt;br&gt;eller andra tekniska upptagningar&lt;br&gt;som skall visas offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag förekomma att myndig-&lt;br&gt;heter och andra allmänna organ på&lt;br&gt;grund av innehållet i radioprogram&lt;br&gt;och tekniska upptagningar förbju-&lt;br&gt;der eller hindrar innehav eller an-&lt;br&gt;vändning av sådana tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för att kun-&lt;br&gt;na ta emot radioprogram eller för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kunna uppfatta innehållet i fil-&lt;br&gt;mer eller ljudupptagningar. Det-&lt;br&gt;samma gäller förbud mot an-&lt;br&gt;läggande av trådnät för sändning av&lt;br&gt;radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och andra allmänna&lt;br&gt;organ far inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag ingripa mot någon på&lt;br&gt;grund av att han i ett radioprogram,&lt;br&gt;en film eller en ljudupptagning har&lt;br&gt;missbrukat yttrandefriheten eller&lt;br&gt;medverkat till ett sådant missbruk.&lt;br&gt;Inte heller far de utan stöd av denna&lt;br&gt;grundlag av sådan anledning göra&lt;br&gt;några ingripanden mot programmet,&lt;br&gt;filmen eller ljudupptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna grundlags föreskrifter om&lt;br&gt;radioprogram tillämpas också när&lt;br&gt;en redaktion för en tryckt periodisk&lt;br&gt;skrift eller för radioprogram, ett&lt;br&gt;företag för framställning av filmer&lt;br&gt;eller ljudupptagningar eller en ny-&lt;br&gt;hetsbyrå med hjälp av elektromag-&lt;br&gt;netiska vågor på begäran tillhanda-&lt;br&gt;håller allmänheten upplysningar&lt;br&gt;direkt ur ett register med upptag-&lt;br&gt;ningar för automatisk databehand-&lt;br&gt;ling. Det gäller dock inte om den&lt;br&gt;mottagande kan ändra innehållet i&lt;br&gt;registret.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kunna uppfatta innehållet i tek-&lt;br&gt;niska upptagningar. Detsamma&lt;br&gt;gäller förbud mot anläggande av&lt;br&gt;trådnät för sändning av radiopro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och andra allmänna&lt;br&gt;organ far inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag ingripa mot någon på&lt;br&gt;grund av att han i ett radioprogram&lt;br&gt;eller en teknisk upptagning har&lt;br&gt;missbrukat yttrandefriheten eller&lt;br&gt;medverkat till ett sådant missbruk.&lt;br&gt;Inte heller far de utan stöd av denna&lt;br&gt;grundlag av sådan anledning göra&lt;br&gt;några ingripanden mot programmet&lt;br&gt;eller upptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna grundlags föreskrifter om&lt;br&gt;radioprogram tillämpas också när&lt;br&gt;en redaktion för en tryckt periodisk&lt;br&gt;skrift eller för radioprogram, ett&lt;br&gt;företag för yrkesmässig framställ-&lt;br&gt;ning av tekniska upptagningar eller&lt;br&gt;en nyhetsbyrå med hjälp av elek-&lt;br&gt;tromagnetiska vågor på särskild be-&lt;br&gt;gäran tillhandahåller allmänheten&lt;br&gt;upplysningar direkt ur ett register&lt;br&gt;med upptagningar för automatisk&lt;br&gt;databehandling. Det gäller dock&lt;br&gt;inte om den mottagande kan ändra&lt;br&gt;innehållet i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagen är tillämplig på så- Grundlagen är tillämplig på så-&lt;br&gt;dana filmer och ljudupptagningar dana tekniska upptagningar som&lt;br&gt;som sprids till allmänheten genom sprids till allmänheten i Sverige&lt;br&gt;att spelas upp, säljas eller tillhanda- genom att spelas upp, säljas eller&lt;br&gt;hållas på annat sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillhandahållas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om grundlagen är tillämplig el-&lt;br&gt;ler inte prövas i det enskilda fallet&lt;br&gt;på grundval av vad som kan antas&lt;br&gt;om spridningen. Om inte annat&lt;br&gt;framgår av omständigheterna, skall&lt;br&gt;grundlagen anses tillämplig på en&lt;br&gt;upptagning med uppgifter enligt&lt;br&gt;3 kap. 13 § och 4 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa radioprogram, filmer Att vissa radioprogram och tek-&lt;br&gt;och ljudupptagningar skall jäm- niska upptagningar skall jämställas&lt;br&gt;ställas med periodiska skrifter med periodiska skrifter framgår av&lt;br&gt;framgår av 1 kap. 7 § andra stycket 1 kap. 7 § andra stycket tryckfri-&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 1 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om att fö-&lt;br&gt;reskrifter i lag far meddelas i fråga&lt;br&gt;om upphovsmäns rättigheter, an-&lt;br&gt;nonser om alkohol eller tobak, kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet och till-&lt;br&gt;vägagångssätt för anskaffande av&lt;br&gt;uppgifter utan hinder av grundlagen&lt;br&gt;skall gälla också i fråga om radio-&lt;br&gt;program, filmer och Ijudupptag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 1 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om att fö-&lt;br&gt;reskrifter i lag far meddelas i fråga&lt;br&gt;om upphovsmäns rättigheter, vissa&lt;br&gt;kommersiella annonser, kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet och tillväga-&lt;br&gt;gångssätt för anskaffande av upp-&lt;br&gt;gifter utan hinder av grundlagen&lt;br&gt;skall gälla också i fråga om radio-&lt;br&gt;program och tekniska upptagning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas&lt;br&gt;föreskrifter om förbud i övrigt mot kommersiell reklam i radioprogram&lt;br&gt;eller om villkor för sådan reklam. Detsamma gäller föreskrifter om för-&lt;br&gt;bud mot och villkor för annan annonsering och sändning av program,&lt;br&gt;som helt eller delvis bekostas av annan än den som bedriver program-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagen är inte tillämplig på&lt;br&gt;skildring av barn i pornografisk&lt;br&gt;bild.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannen till ett radiopro-&lt;br&gt;gram, en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning är inte skyldig att röja sin&lt;br&gt;identitet. Detsamma gäller den som&lt;br&gt;har framträtt i en sådan framställ-&lt;br&gt;ning och den som har lämnat en&lt;br&gt;uppgift enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller&lt;br&gt;särskild rättsverkan på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott i ett radiopro-&lt;br&gt;gram, en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning far ingen ta upp frågan om&lt;br&gt;vem som är framställningens upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannen till ett radiopro-&lt;br&gt;gram eller en teknisk upptagning är&lt;br&gt;inte skyldig att röja sin identitet.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som har fram-&lt;br&gt;trätt i en sådan framställning och&lt;br&gt;den som har lämnat en uppgift en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller&lt;br&gt;särskild rättsverkan på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott i ett radiopro-&lt;br&gt;gram eller en teknisk upptagning far&lt;br&gt;ingen ta upp frågan om vem som är&lt;br&gt;framställningens upphovsman, vem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hovsman, vem som har framträtt i som har framträtt i den, vem som&lt;br&gt;den, vem som har tillhandahållit har tillhandahållit den for offentlig-&lt;br&gt;den for offentliggörande eller vem görande eller vem som har lämnat&lt;br&gt;som har lämnat uppgifter enligt uppgifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har angetts som upphovsman till framställningen eller som&lt;br&gt;den som har framträtt i denna, är det dock tillåtet att i målet pröva om&lt;br&gt;han är ansvarig. Detsamma skall gälla, om någon i målet uppger sig vara&lt;br&gt;upphovsmannen eller den som har framträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte att det i en och samma rättegång handläggs&lt;br&gt;både mål om yttrandefrihetsbrott och mål om brott som avses i&lt;br&gt;5 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagit befattning med&lt;br&gt;tillkomsten eller spridningen av en&lt;br&gt;framställning som utgjort eller varit&lt;br&gt;avsedd att ingå i ett radioprogram,&lt;br&gt;en film eller en ljudupptagning och&lt;br&gt;den som har varit verksam på en&lt;br&gt;nyhetsbyrå far inte röja vad han&lt;br&gt;därvid har fatt veta om vem som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphovsman till framställningen&lt;br&gt;eller har tillhandahållit den för of-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagit befattning med&lt;br&gt;tillkomsten eller spridningen av en&lt;br&gt;framställning som utgjort eller varit&lt;br&gt;avsedd att ingå i ett radioprogram&lt;br&gt;eller en teknisk upptagning och den&lt;br&gt;som har varit verksam på en ny-&lt;br&gt;hetsbyrå far inte röja vad han där-&lt;br&gt;vid har fatt veta om vem som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphovsman till framställningen&lt;br&gt;eller har tillhandahållit den för of-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fentliggörande eller om vem som&lt;br&gt;har framträtt i den eller lämnat upp-&lt;br&gt;gifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fentliggörande eller om vem som&lt;br&gt;har framträtt i den eller lämnat upp-&lt;br&gt;gifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hans identitet röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om fråga om identiteten far väckas enligt 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det rör sig om brott som anges i 5 kap. 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 5 kap. 2 § eller&lt;br&gt;3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt att vid förhandling&lt;br&gt;uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för&lt;br&gt;den brottsliga gärningen är den till vars förmån tystnadsplikten enligt&lt;br&gt;första stycket gäller, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt&lt;br&gt;intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten läm-&lt;br&gt;nas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka&lt;br&gt;över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad&lt;br&gt;som i varje särskilt fall är medgivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen myndighet eller annat allmänt organ far efterforska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphovsmannen till en fram- 1. upphovsmannen till en fram-&lt;br&gt;ställning som har offentliggjorts ställning som har offentliggjorts&lt;br&gt;eller varit avsedd att offentliggöras eller varit avsedd att offentliggöras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett radioprogram, en film eller en&lt;br&gt;ljudupptagning eller den som har&lt;br&gt;framträtt i en sådan framställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillhandahållit el-&lt;br&gt;ler avsett att tillhandahålla en fram-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett radioprogram eller en teknisk&lt;br&gt;upptagning eller den som har&lt;br&gt;framträtt i en sådan framställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillhandahållit el-&lt;br&gt;ler avsett att tillhandahålla en fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning för offentliggörande i ett ställning för offentliggörande i ett&lt;br&gt;radioprogram, en film eller en ljud- radioprogram eller en teknisk upp-&lt;br&gt;upptagning, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tagning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet hindrar inte efterforskning i fall då denna grundlag medger&lt;br&gt;åtal eller annat ingripande. I sådana fall skall dock den i 3 § angivna tyst-&lt;br&gt;nadsplikten beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot sin tyst-&lt;br&gt;nadsplikt enligt 3 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram, en film eller en ljud-&lt;br&gt;upptagning uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar felaktiga upp-&lt;br&gt;gifter om vem som är framställ-&lt;br&gt;ningens upphovsman eller har till-&lt;br&gt;handahållit den för offentliggöran-&lt;br&gt;de, vem som framträder i den eller&lt;br&gt;vem som har lämnat uppgifter i&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För efterforskning i strid med 4 §&lt;br&gt;uppsåtligen, till böter eller fängelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott som avses i&lt;br&gt;målsäganden har anmält brottet till å&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot sin tyst-&lt;br&gt;nadsplikt enligt 3 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet lämnar felaktiga uppgifter&lt;br&gt;om vem som är framställningens&lt;br&gt;upphovsman eller har tillhandahållit&lt;br&gt;den för offentliggörande, vem som&lt;br&gt;framträder i den eller vem som har&lt;br&gt;lämnat uppgifter i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms, om efterforskningen har skett&lt;br&gt;högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket får väckas endast om&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Filmer och ljudupptagningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tekniska upptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare och&lt;br&gt;svensk juridisk person har rätt att&lt;br&gt;framställa och sprida filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar. För rätt att of-&lt;br&gt;fentligt förevisa en film kan det&lt;br&gt;dock krävas granskning och god-&lt;br&gt;kännande i enlighet med 1 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare och&lt;br&gt;svensk juridisk person har rätt att&lt;br&gt;framställa och sprida tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar. För rätt att offentligt&lt;br&gt;förevisa en film, ett videogram eller&lt;br&gt;någon annan teknisk upptagning&lt;br&gt;med rörliga bilder kan det dock&lt;br&gt;krävas granskning och godkännan-&lt;br&gt;de i enlighet med 1 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om skyldighet att Föreskrifter om skyldighet att&lt;br&gt;bevara exemplar av filmer och ljud- bevara exemplar av tekniska upp-&lt;br&gt;upptagningar och att tillhandahålla tagningar och att tillhandahålla&lt;br&gt;dem for granskning far meddelas i dem för granskning far meddelas i&lt;br&gt;lag. I lag får också meddelas före- lag. I lag får också meddelas före-&lt;br&gt;skrifter om skyldighet att lämna skrifter om skyldighet att lämna&lt;br&gt;exemplar av sådana upptagningar exemplar av sådana upptagningar&lt;br&gt;till en myndighet och att lämna till en myndighet och att lämna&lt;br&gt;upplysningar i anslutning till sådan upplysningar i anslutning till sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken postbefordringsföretag&lt;br&gt;eller någon annan allmän trafikin-&lt;br&gt;rättning far vägra att befordra fil-&lt;br&gt;mer eller ljudupptagningar på&lt;br&gt;grund av deras innehåll i annat fall&lt;br&gt;än då befordran skulle innebära&lt;br&gt;överträdelse som avses i 13 § tredje&lt;br&gt;eller fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän trafikinrättning som&lt;br&gt;tar emot en film eller en ljudupp-&lt;br&gt;tagning för befordran skall inte an-&lt;br&gt;ses som spridare av framställningen&lt;br&gt;enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av denna grundlag&lt;br&gt;gäller det som föreskrivs i lag för&lt;br&gt;det fall att någon i förvärvssyfte till&lt;br&gt;den som är under femton år lämnar&lt;br&gt;ut filmer med ingående skildringar&lt;br&gt;av verklighetstrogen karaktär som&lt;br&gt;återger våld eller hot om våld mot&lt;br&gt;människor eller djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken postbefordringsföretag&lt;br&gt;eller någon annan allmän trafik-&lt;br&gt;inrättning far vägra att befordra tek-&lt;br&gt;niska upptagningar på grund av&lt;br&gt;deras innehåll i annat fall än då be-&lt;br&gt;fordran skulle innebära överträdelse&lt;br&gt;som avses i 13 § tredje eller fjärde&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän trafikinrättning som&lt;br&gt;tar emot en teknisk upptagning för&lt;br&gt;befordran skall inte anses som spri-&lt;br&gt;dare av upptagningen enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av denna grundlag&lt;br&gt;gäller det som föreskrivs i lag för&lt;br&gt;det fall att någon i förvärvssyfte till&lt;br&gt;den som är under femton år lämnar&lt;br&gt;ut filmer, videogram eller andra&lt;br&gt;tekniska upptagningar med rörliga&lt;br&gt;bilder med ingående skildringar av&lt;br&gt;verklighetstrogen karaktär som&lt;br&gt;återger våld eller hot om våld mot&lt;br&gt;människor eller djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;br&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det meddelas före-&lt;br&gt;skrifter i lag om straff och särskild rättsverkan för den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förevisar pornografiska bilder på eller vid allmän plats genom skylt-&lt;br&gt;ning eller något liknande förfarande på ett sätt som kan väcka allmän&lt;br&gt;anstöt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan föregående beställning med post eller på annat sätt tillställer&lt;br&gt;någon pornografiska bilder, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bland barn och ungdom sprider 3. bland barn och ungdom sprider&lt;br&gt;filmer som genom sitt innehåll kan tekniska upptagningar som genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka förråande eller medföra an-&lt;br&gt;nan allvarlig fara för de unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller i fråga om straff&lt;br&gt;och särskild rättsverkan för den&lt;br&gt;som bryter mot föreskrifter om&lt;br&gt;granskning och godkännande av&lt;br&gt;filmer som skall visas offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag far meddelas föreskrifter&lt;br&gt;med syfte att förebygga spridning&lt;br&gt;genom film av kartor, ritningar eller&lt;br&gt;bilder som återger Sverige helt eller&lt;br&gt;delvis och innehåller upplysningar&lt;br&gt;av betydelse för rikets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana exemplar av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar, som framställs i&lt;br&gt;landet och är avsedda för spridning&lt;br&gt;här, skall förses med tydliga upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa filmen eller ljudupptagningen&lt;br&gt;samt om när, var och av vem ex-&lt;br&gt;emplaren har framställts. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om detta far med-&lt;br&gt;delas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framställer en film eller&lt;br&gt;en ljudupptagning och därvid upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot första stycket eller bestäm-&lt;br&gt;melser som avses där skall dömas&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en film eller&lt;br&gt;ljudupptagning som saknar någon&lt;br&gt;uppgift som är föreskriven i första&lt;br&gt;stycket skall, om det sker uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet, dömas&lt;br&gt;till penningböter. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla om en sådan uppgift är oriktig&lt;br&gt;och spridaren känner till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en film eller en&lt;br&gt;ljudupptagning trots att han vet att&lt;br&gt;den enligt denna grundlag har tagits&lt;br&gt;i beslag eller konfiskerats skall dö-&lt;br&gt;mas till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt innehåll kan verka förråande&lt;br&gt;eller medföra annan allvarlig fara&lt;br&gt;för de unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller i fråga om straff&lt;br&gt;och särskild rättsverkan för den&lt;br&gt;som bryter mot föreskrifter om&lt;br&gt;granskning och godkännande av&lt;br&gt;filmer, videogram eller andra tek-&lt;br&gt;niska upptagningar med rörliga&lt;br&gt;bilder som skall visas offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag får meddelas föreskrifter&lt;br&gt;med syfte att förebygga spridning&lt;br&gt;genom teknisk upptagning av kar-&lt;br&gt;tor, ritningar eller bilder som åter-&lt;br&gt;ger Sverige helt eller delvis och&lt;br&gt;innehåller upplysningar av betydel-&lt;br&gt;se för rikets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana exemplar av tekniska&lt;br&gt;upptagningar, som framställs i lan-&lt;br&gt;det och är avsedda för spridning&lt;br&gt;här, skall förses med tydliga upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa upptagningen samt om när,&lt;br&gt;var och av vem exemplaren har&lt;br&gt;framställts. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;om detta far meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framställer en teknisk&lt;br&gt;upptagning och därvid uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;första stycket eller bestämmelser&lt;br&gt;som avses där skall dömas till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning som saknar någon uppgift&lt;br&gt;som är föreskriven i första stycket&lt;br&gt;skall, om det sker uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet, dömas till penning-&lt;br&gt;böter. Detsamma skall gälla om en&lt;br&gt;sådan uppgift är oriktig och sprida-&lt;br&gt;ren känner till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning trots att han vet att den en-&lt;br&gt;ligt denna grundlag har tagits i be-&lt;br&gt;slag eller konfiskerats skall dömas&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;den som yrkesmässigt säljer eller&lt;br&gt;hyr ut filmer att anmäla sig för re-&lt;br&gt;gistrering hos en myndighet far&lt;br&gt;meddelas i lag eller, i fråga om an-&lt;br&gt;mälans innehåll och hur anmälan&lt;br&gt;närmare skall ske, med stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram och filmer skall ha&lt;br&gt;en utgivare. Utgivare av radio-&lt;br&gt;program skall enligt vad som när-&lt;br&gt;mare föreskrivs i lag utses för varje&lt;br&gt;program eller för hela eller delar av&lt;br&gt;programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivaren utses av den som be-&lt;br&gt;driver sändningsverksamheten eller&lt;br&gt;låter framställa filmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;den som yrkesmässigt säljer eller&lt;br&gt;hyr ut filmer, videogram eller and-&lt;br&gt;ra tekniska upptagningar med rör-&lt;br&gt;liga bilder att anmäla sig för regi-&lt;br&gt;strering hos en myndighet far med-&lt;br&gt;delas i lag eller, i fråga om anmä-&lt;br&gt;lans innehåll och hur anmälan när-&lt;br&gt;mare skall ske, med stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram och tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar skall ha en utgivare. Ut-&lt;br&gt;givare av radioprogram skall enligt&lt;br&gt;vad som närmare föreskrivs i lag&lt;br&gt;utses för varje program eller för&lt;br&gt;hela eller delar av programverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivaren utses av den som be-&lt;br&gt;driver sändningsverksamheten eller&lt;br&gt;låter framställa den tekniska upp-&lt;br&gt;tagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en film skall framgå vem som&lt;br&gt;är utgivare. Utgivaren skall se till&lt;br&gt;att varje exemplar av filmen har en&lt;br&gt;sådan uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om utgivaren av radioprogram skall hållas tillgänglig för all-&lt;br&gt;mänheten enligt vad som närmare föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en teknisk upptagning skall&lt;br&gt;framgå vem som är utgivare. Utgi-&lt;br&gt;varen skall se till att varje exemplar&lt;br&gt;av upptagningen har en sådan upp-&lt;br&gt;gift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gärningar som anges som De gärningar som anges som&lt;br&gt;tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen skall anses tryckfrihetsförordningen skall anses&lt;br&gt;som yttrandefrihetsbrott, om de som yttrandefrihetsbrott, om de&lt;br&gt;begås i ett radioprogram, en film begås i ett radioprogram eller en&lt;br&gt;eller en ljudupptagning och är teknisk upptagning och är straffbara&lt;br&gt;straffbara enligt lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma förutsättningar skall som yttrandefrihetsbrott anses även&lt;br&gt;sådan olaga våldsskildring varigenom någon genom rörliga bilder när-&lt;br&gt;gånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppsåt att framställningen sprids, om inte gärningen med hänsyn till om- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;ständighetema är försvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon lämnar ett meddelan-&lt;br&gt;de, som avses i 1 kap. 2 §, eller,&lt;br&gt;utan att svara enligt 6 kap., med-&lt;br&gt;verkar till en framställning som är&lt;br&gt;avsedd att offentliggöras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en teknisk upptag-&lt;br&gt;ning, som författare eller annan&lt;br&gt;upphovsman eller genom att fram-&lt;br&gt;träda i radioprogrammet och däri-&lt;br&gt;genom gör sig skyldig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon lämnar ett meddelan-&lt;br&gt;de, som avses i 1 kap. 2 §, eller,&lt;br&gt;utan att svara enligt 6 kap., med-&lt;br&gt;verkar till en framställning som är&lt;br&gt;avsedd att offentliggöras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram, en film eller en ljud-&lt;br&gt;upptagning, som författare eller&lt;br&gt;annan upphovsman eller genom att&lt;br&gt;framträda i radioprogrammet och&lt;br&gt;därigenom gör sig skyldig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med&lt;br&gt;hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedel-&lt;br&gt;se eller stämpling till sådant brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för en-&lt;br&gt;var eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets för-&lt;br&gt;behåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i sär-&lt;br&gt;skild lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i&lt;br&gt;första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen om särskilt&lt;br&gt;lagstiftningsförfarande skall gälla också i fråga om förslag till föreskrif-&lt;br&gt;ter som avses i första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En film eller ljudupptagning som&lt;br&gt;innefattar ett yttrandefrihetsbrott far&lt;br&gt;konfiskeras. Är brottet olaga vålds-&lt;br&gt;skildring eller barnpornografibrott&lt;br&gt;gäller om särskild rättsverkan i öv-&lt;br&gt;rigt vad som föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konfiskering skall alla&lt;br&gt;exemplar som är avsedda för sprid-&lt;br&gt;ning förstöras. Dessutom skall till-&lt;br&gt;ses att föremål som kan användas&lt;br&gt;särskilt för att mångfaldiga filmen&lt;br&gt;eller ljudupptagningen inte skall&lt;br&gt;kunna användas för att framställa&lt;br&gt;ytterligare exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering får också ske i an-&lt;br&gt;nat fall av en film som innefattar en&lt;br&gt;skildring av barn i pornografisk&lt;br&gt;bild av verklighetstrogen karaktär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En teknisk upptagning som inne-&lt;br&gt;fattar ett yttrandefrihetsbrott far&lt;br&gt;konfiskeras. Är brottet olaga vålds-&lt;br&gt;skildring gäller om särskild rätts-&lt;br&gt;verkan i övrigt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konfiskering skall alla&lt;br&gt;exemplar som är avsedda för sprid-&lt;br&gt;ning förstöras. Dessutom skall till-&lt;br&gt;ses att föremål som kan användas&lt;br&gt;särskilt för att mångfaldiga den tek-&lt;br&gt;niska upptagningen inte skall kunna&lt;br&gt;användas för att framställa ytterli-&lt;br&gt;gare exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om inte innehavet med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarligt.&lt;br&gt;Konfiskering innebär då att samt-&lt;br&gt;liga exemplar av filmen som på-&lt;br&gt;träffas i samband med en förunder-&lt;br&gt;sökning skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i&lt;br&gt;ett radioprogram eller en film ligger ett radioprogram eller en teknisk&lt;br&gt;på utgivaren. Har en ställföreträdare upptagning ligger på utgivaren. Har&lt;br&gt;inträtt som utgivare, har han ansva- en ställföreträdare inträtt som utgi-&lt;br&gt;ret. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vare, har han ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i&lt;br&gt;1 kap. 8 § far i lag föreskrivas att den som framträder i programmet skall&lt;br&gt;ansvara för sina yttranden själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar för yttrandefrihetsbrott som annars skulle åvila utgivaren&lt;br&gt;ligger på den som är skyldig att utse utgivare, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte kunde&lt;br&gt;utöva den befogenhet som anges i 4 kap. 3 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för allmänheten på&lt;br&gt;föreskrivet sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ställföreträdare inträtt som utgivare men var han inte längre be-&lt;br&gt;hörig när brottet förövades eller hade hans uppdrag upphört eller förelåg&lt;br&gt;det beträffande honom något förhållande som anges i första stycket 2&lt;br&gt;eller 3, ligger ansvaret för yttrandefrihetsbrott på utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för den som anges i&lt;br&gt;första stycket ansvarar den som&lt;br&gt;sprider en film för yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott i denna, om filmen saknar den&lt;br&gt;i 3 kap. 13 § första stycket före-&lt;br&gt;skrivna uppgiften om vem som har&lt;br&gt;låtit framställa den och det inte kan&lt;br&gt;klarläggas vem denne är eller han&lt;br&gt;saknar känd hemortsadress i Sveri-&lt;br&gt;ge och inte heller kan påträffas här&lt;br&gt;under rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket för&lt;br&gt;det fall att en uppgift saknas gäller&lt;br&gt;också om en lämnad uppgift in-&lt;br&gt;nebär att den som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa filmen har hemvist utomlands&lt;br&gt;eller om uppgiften är oriktig och&lt;br&gt;den som sprider filmen känner till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för den som anges i&lt;br&gt;första stycket ansvarar den som&lt;br&gt;sprider en teknisk upptagning för&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott i denna, om&lt;br&gt;upptagningen saknar den i 3 kap.&lt;br&gt;13 § första stycket föreskrivna upp-&lt;br&gt;giften om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa den och det inte kan klarläg-&lt;br&gt;gas vem denne är eller han saknar&lt;br&gt;känd hemortsadress i Sverige och&lt;br&gt;inte heller kan påträffas här under&lt;br&gt;rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket för&lt;br&gt;det fall att en uppgift saknas gäller&lt;br&gt;också om en lämnad uppgift in-&lt;br&gt;nebär att den som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa den tekniska upptagningen&lt;br&gt;har hemvist utomlands eller om&lt;br&gt;uppgiften är oriktig och den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sprider upptagningen känner till Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 1-4 §§ Bestämmelserna i 9 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om tillsyn tryckfrihetsförordningen om tillsyn&lt;br&gt;och åtal skall gälla också i fråga om och åtal skall gälla också i fråga om&lt;br&gt;radioprogram, filmer och ljudupp- radioprogram och tekniska upptag-&lt;br&gt;tagningar och i fråga om yttrande- ningar och i fråga om yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;frihetsmål. Justitiekanslern får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämna åt allmän åklagare att&lt;br&gt;vara åklagare i yttrandefrihetsmål&lt;br&gt;om ansvar eller konfiskering på&lt;br&gt;grund av olaga våldsskildring eller&lt;br&gt;hets mot folkgrupp i tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar. Rätten att väcka allmänt&lt;br&gt;åtal får dock inte överlämnas när&lt;br&gt;det gäller yttrandefrihetsbrottet&lt;br&gt;hets mot folkgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid inom vilken allmänt åtal Den tid inom vilken allmänt åtal&lt;br&gt;för yttrandefrihetsbrott skall väckas för yttrandefrihetsbrott skall väckas&lt;br&gt;är i fråga om radioprogram sex må- är i fråga om radioprogram sex må-&lt;br&gt;nader från det att programmet sän- nader från det att programmet sän-&lt;br&gt;des. Beträffande filmer och ljud- des. Beträffande tekniska upp-&lt;br&gt;upptagningar är tiden ett år från det tagningar är tiden ett år från det att&lt;br&gt;att upptagningen lämnades ut för upptagningen lämnades ut för&lt;br&gt;spridning. Dock far i lag före- spridning. Dock far i lag före-&lt;br&gt;skrivas att filmer inte skall anses ha skrivas att filmer, videogram eller&lt;br&gt;lämnats ut för spridning förrän de andra tekniska upptagningar med&lt;br&gt;har lämnats för registrering hos en rörliga bilder inte skall anses ha&lt;br&gt;myndighet. I fråga om olaga vålds- lämnats ut för spridning förrän de&lt;br&gt;skildring och barnpornografibrott har lämnats för registrering hos en&lt;br&gt;gäller vad som är föreskrivet i lag myndighet. I fråga om olaga vålds-&lt;br&gt;om tid för väckande av talan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skildring i tekniska upptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller vad som är föreskrivet i lag&lt;br&gt;om tid för väckande av talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett yttrandefrihetsbrott har&lt;br&gt;förövats i en film eller en ljudupp-&lt;br&gt;tagning utan att det finns någon&lt;br&gt;som enligt 6 kap. är ansvarig för&lt;br&gt;brottet, far åklagaren eller måls-&lt;br&gt;äganden i stället för att väcka åtal&lt;br&gt;ansöka om konfiskering av filmen&lt;br&gt;eller ljudupptagningen. Detsamma&lt;br&gt;gäller, om stämning i Sverige inte&lt;br&gt;kan delges den som är ansvarig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett yttrandefrihetsbrott har&lt;br&gt;förövats i en teknisk upptagning utan&lt;br&gt;att det finns någon som enligt 6 kap.&lt;br&gt;är ansvarig för brottet, far åklagaren&lt;br&gt;eller målsäganden i stället för att&lt;br&gt;väcka åtal ansöka om konfiskering&lt;br&gt;av upptagningen. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om stämning i Sverige inte kan del-&lt;br&gt;ges den som är ansvarig för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern får även ansöka&lt;br&gt;om konfiskering av exemplar av en&lt;br&gt;film som avses i 5 kap. 6 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av filmer och ljud-&lt;br&gt;upptagningar. I stället för 10 kap.&lt;br&gt;6 § och 8 § andra stycket gäller&lt;br&gt;dock vad som föreskrivs i andra&lt;br&gt;och tredje styckena i denna para-&lt;br&gt;graf. Om den tid som avses i&lt;br&gt;10 kap. 4 § tryckfrihetsförordning-&lt;br&gt;en med hänsyn till beslagets om-&lt;br&gt;fattning eller någon annan om-&lt;br&gt;ständighet är otillräcklig, får rätten&lt;br&gt;på Justitiekanslems framställning&lt;br&gt;medge att tiden förlängs. Förläng-&lt;br&gt;ningen får inte avse längre tid än&lt;br&gt;som är oundgängligen nödvändig&lt;br&gt;och får omfatta sammanlagt högst&lt;br&gt;två veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar. I stället för 10 kap. 6 §&lt;br&gt;och 8 § andra stycket tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen gäller dock vad&lt;br&gt;som föreskrivs i andra och tredje&lt;br&gt;styckena i denna paragraf. Om den&lt;br&gt;tid som avses i 10 kap. 4 § tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen med hänsyn till&lt;br&gt;beslagets omfattning eller någon&lt;br&gt;annan omständighet är otillräcklig,&lt;br&gt;får rätten på Justitiekanslems fram-&lt;br&gt;ställning medge att tiden förlängs.&lt;br&gt;Förlängningen får inte avse längre&lt;br&gt;tid än som är oundgängligen nöd-&lt;br&gt;vändig och får omfatta sammanlagt&lt;br&gt;högst två veckor. Vad som sägs i&lt;br&gt;10 kap. 3 § tryckfrihetsförordning-&lt;br&gt;en gäller inte, om Justitiekanslern&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket detta kapi-&lt;br&gt;tel har överlämnat åt allmän åkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare att vara åklagare i yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål. Vad som sägs i 10 kap.&lt;br&gt;2, 4 och 14 §§ tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen samt denna paragraf om&lt;br&gt;Justitiekanslems uppgifter gäller i&lt;br&gt;sådant fall även den allmänna&lt;br&gt;åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje beslut om beslag skall ange det eller de avsnitt av fram-&lt;br&gt;ställningen som har föranlett beslaget. Beslaget gäller endast de särskilda&lt;br&gt;skivor, rullar eller andra delar av upptagningen där dessa avsnitt före-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om att beslag har beslutats Bevis om att beslag har beslutats&lt;br&gt;skall utan kostnad tillställas den skall utan kostnad tillställas den&lt;br&gt;som beslaget verkställs hos samt som beslaget verkställs hos samt&lt;br&gt;den som har låtit framställa filmen den som har låtit framställa den&lt;br&gt;eller ljudupptagningen. Beviset tekniska upptagningen. Beviset&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om det eller skall innehålla uppgift om det eller&lt;br&gt;de avsnitt i framställningen som har de avsnitt i upptagningen som har&lt;br&gt;föranlett beslaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föranlett beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lag far föreskrivas om&lt;br&gt;särskild tillsyn över att yttrandefri-&lt;br&gt;heten i filmer inte missbrukas ge-&lt;br&gt;nom olaga våldsskildring och över&lt;br&gt;att filmer med våld eller hot om&lt;br&gt;våld inte i förvärvssyfte sprids till&lt;br&gt;den som är under femton år. Därvid&lt;br&gt;far föreskrivas om befogenhet för&lt;br&gt;en tillsynsmyndighet att tillfälligt ta&lt;br&gt;hand om ett exemplar av en film&lt;br&gt;som kan antas innehålla en fram-&lt;br&gt;ställning som innefattar olaga&lt;br&gt;våldsskildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lag far föreskrivas om&lt;br&gt;särskild tillsyn över att yttrandefri-&lt;br&gt;heten i filmer, videogram eller and-&lt;br&gt;ra tekniska upptagningar med rör-&lt;br&gt;liga bilder inte missbrukas genom&lt;br&gt;olaga våldsskildring och över att&lt;br&gt;sådana upptagningar med våld el-&lt;br&gt;ler hot om våld inte i förvärvssyfte&lt;br&gt;sprids till den som är under femton&lt;br&gt;år. Därvid far föreskrivas om befo-&lt;br&gt;genhet för en tillsynsmyndighet att&lt;br&gt;tillfälligt ta hand om ett exemplar&lt;br&gt;av en film, ett videogram eller en&lt;br&gt;teknisk upptagning med rörliga&lt;br&gt;bilder som kan antas innehålla en&lt;br&gt;framställning som innefattar olaga&lt;br&gt;våldsskildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd får inte dömas ut på&lt;br&gt;grund av innehållet i ett radiopro-&lt;br&gt;gram, en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning i andra fall än när framställ-&lt;br&gt;ningen innefattar ett yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadestånd på grund av brott&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd far inte dömas ut på&lt;br&gt;grund av innehållet i ett radiopro-&lt;br&gt;gram eller en teknisk upptagning i&lt;br&gt;andra fall än när framställningen&lt;br&gt;innefattar ett yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 5 kap. 2 och 3 §§ gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 6 kap. bär det Den som enligt 6 kap. bär det&lt;br&gt;straffrättsliga ansvaret ansvarar straffrättsliga ansvaret ansvarar&lt;br&gt;även för skadestånd. Skadeståndet även för skadestånd. Skadeståndet&lt;br&gt;kan krävas ut också av den som kan krävas ut också av den som&lt;br&gt;bedriver programverksamheten el- bedriver programverksamheten el-&lt;br&gt;ler har låtit framställa filmen eller ler har låtit framställa den tekni-&lt;br&gt;Ijudupptagningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ska upptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 kap. 8 § ansvarar gärningsmannen för skadestånd&lt;br&gt;på grund av brott som han begår i sändningen. Skadeståndet kan krävas&lt;br&gt;ut även av den som bedriver programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som skulle bära det&lt;br&gt;straffrättsliga ansvaret inte har nå-&lt;br&gt;gon känd hemortsadress i landet när&lt;br&gt;brottet förövas och inte heller kan&lt;br&gt;påträffas här under rättegången och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som skulle bära det&lt;br&gt;straffrättsliga ansvaret inte har nå-&lt;br&gt;gon känd hemortsadress i landet när&lt;br&gt;brottet förövas och inte heller kan&lt;br&gt;påträffas här under rättegången och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvaret därför övergår på någon&lt;br&gt;annan enligt 6 kap. 2 § tredje styck-&lt;br&gt;et eller 5 £ far skadestånd ändå&lt;br&gt;krävas ut även av den förre, i den&lt;br&gt;mån det medges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvaret därför övergår på någon&lt;br&gt;annan enligt 6 kap. 2 § tredje styck-&lt;br&gt;et, far skadestånd ändå krävas ut&lt;br&gt;även av den förre, i den mån det&lt;br&gt;medges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 kap. 7 § denna&lt;br&gt;grundlag skall gälla också i fråga&lt;br&gt;om skadestånd på grund av yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott i ett radioprogram, en&lt;br&gt;film eller en ljudupptagning. I fråga&lt;br&gt;om sådant skadestånd skall också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 kap. 4 § denna&lt;br&gt;grundlag skall gälla också i fråga&lt;br&gt;om skadestånd på grund av yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott i ett radioprogram&lt;br&gt;eller en teknisk upptagning. I fråga&lt;br&gt;om sådant skadestånd skall också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla vad som sägs i 11 kap. 3-5 §§ gälla vad som sägs i 11 kap. 3-5 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om enskilt tryckfrihetsförordningen om enskilt&lt;br&gt;anspråk i vissa fall. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anspråk i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 12 kap. tryckfri- Vad som sägs i 12 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om rättegången i hetsförordningen om rättegången i&lt;br&gt;tryckfrihetsmål skall gälla också i tryckfrihetsmål skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om motsvarande mål som fråga om motsvarande mål som&lt;br&gt;avser radioprogram, filmer och avser radioprogram och tekniska&lt;br&gt;ljudupptagningar (yttrandefrihets- upptagningar (yttrandefrihetsmål).&lt;br&gt;mål). Hänvisningen i 12 kap. 2 § till Hänvisningen i 12 kap. 2§ till&lt;br&gt;8 kap. tryckfrihetsförordningen 8 kap. tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;skall därvid avse 6 kap. denna skall därvid avse 6 kap. denna&lt;br&gt;grundlag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som utsetts till jurymän för tryckfrihetsmål skall också vara jury-&lt;br&gt;män i yttrandefrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Om radioprogram, filmer 10 kap. Om radioprogram och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ljudupptagningar från utlan- tekniska upptagningar från utlan-&lt;br&gt;det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det ntm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-9 och Bestämmelserna i 1-9 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. är tillämpliga också på så- 11 kap. är tillämpliga också på så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana filmer och ljudupptagningar dana tekniska upptagningar som&lt;br&gt;som har framställts utomlands och har framställts utomlands och som&lt;br&gt;som lämnas ut för spridning i Sve- lämnas ut för spridning i Sverige,&lt;br&gt;rige. Vad som annars sägs om den Vad som annars sägs om den som&lt;br&gt;som har låtit framställa filmen eller har låtit framställa upptagningen&lt;br&gt;ljudupptagningen skall därvid i skall därvid i stället gälla den som&lt;br&gt;stället gälla den som här i landet här i landet lämnar ut den för sprid-&lt;br&gt;lämnar ut den för spridning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätten att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser&lt;br&gt;för offentliggörande och om rätten till anonymitet gäller dock i tillämp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga delar vad som sägs i 13 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen. Därvid&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 1 kap. 1 § tredje och fjärde styckena tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen avse 1 kap. 2 § denna grundlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 3 kap. tryckfrihetsförordningen avse 2 kap. denna&lt;br&gt;grundlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen avse 2 kap. 3 §&lt;br&gt;denna grundlag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 7 kap. 3 § första stycket 2 tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;avse 5 kap. 3 § första stycket 2 denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som enligt 1 § gäller i fråga&lt;br&gt;om rätt att meddela och anskaffa&lt;br&gt;uppgifter och underrättelser och att&lt;br&gt;vara anonym gäller också radio-&lt;br&gt;program som sänds från sändare&lt;br&gt;utanför Sverige och andra utom-&lt;br&gt;lands framställda filmer och ljud-&lt;br&gt;upptagningar än dem som avses i&lt;br&gt;den paragrafen. I lag far dock före-&lt;br&gt;skrivas undantag från rätten att&lt;br&gt;meddela och anskaffa uppgifter i&lt;br&gt;fråga om radioprogram som sänds&lt;br&gt;från öppna havet eller luftrummet&lt;br&gt;däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som enligt 1 § gäller i fråga&lt;br&gt;om rätt att meddela och anskaffa&lt;br&gt;uppgifter och underrättelser och att&lt;br&gt;vara anonym gäller också radio-&lt;br&gt;program som sänds från sändare&lt;br&gt;utanför Sverige och tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar som inte lämnas ut för&lt;br&gt;spridning i Sverige, oavsett om&lt;br&gt;upptagningen har framställts här&lt;br&gt;eller i utlandet. I lag far dock före-&lt;br&gt;skrivas undantag från rätten att&lt;br&gt;meddela och anskaffa uppgifter i&lt;br&gt;fråga om radioprogram som sänds&lt;br&gt;från öppna havet eller luftrummet&lt;br&gt;däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av tidigare ly-&lt;br&gt;delse och som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet skall de&lt;br&gt;nya föreskrifterna tillämpas med följande undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) En teknisk upptagning skall anses ha lämnats ut för spridning den&lt;br&gt;dag denna grundlag trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Föreskrifterna i 2 kap., 3 kap. 13 § första-tredje styckena, 4 kap.,&lt;br&gt;6 kap. 1 och 2 §§ och 10 kap. 1 § första stycket andra meningen skall inte&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Den som sprider en teknisk upptagning är ansvarig för yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott i upptagningen, om gärningen skulle ha varit straffbar även en-&lt;br&gt;ligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) I stället för vad som föreskrivs i 8 kap. 2 § första stycket gäller att&lt;br&gt;skadestånd kan krävas ut av den som enligt c bär det straffrättsliga ansva-&lt;br&gt;ret för innehållet i en teknisk upptagning, om skadeståndsskyldighet fö-&lt;br&gt;relegat enligt bestämmelser i vanlig lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) De nya föreskrifterna gäller inte i fråga om spridning som före&lt;br&gt;ikraftträdandet har skett av tekniska upptagningar med bilder som inne-&lt;br&gt;fattar skildringar av sexuellt våld eller tvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) De nya föreskrifterna tillämpas inte vid prövning av talan som har Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;väckts före ikraftträdandet. Skulle en tillämpning av de nya föreskrifterna&lt;br&gt;ha lett till frihet från påföljd, far någon sådan dock inte dömas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar som har&lt;br&gt;lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I mål som rör skildring av barn i pornografisk bild tillämpas äldre&lt;br&gt;föreskrifter, om talan väckts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om 16 kap. brottsbalken att 10 a-10 c, 12&lt;br&gt;och 17 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 a §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skildrar barn i pomo- Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grafisk bild med uppsåt att bilden 1. skildrar barn i pornografisk&lt;br&gt;sprids eller som sprider sådan bild bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av barn döms, om inte gärningen 2. sprider, överlåter, upplåter, fö-&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna revisar eller på annat sätt gör en&lt;br&gt;är försvarlig, för barnporno- sådan bild av barn tillgänglig för&lt;br&gt;grafibrott till böter eller någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fängelse i högst två år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3. förvärvar eller bjuder ut en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan bild av barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förmedlar kontakter mellan&lt;br&gt;köpare och säljare av sådana bil-&lt;br&gt;der av barn eller vidtar någon an-&lt;br&gt;nan liknande åtgärd som syftar till&lt;br&gt;att främja handel med sådana bil-&lt;br&gt;der, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. innehar en sådan bild av barn&lt;br&gt;döms för barnpornogra-&lt;br&gt;fi b r o 11 till fängelse i högst två&lt;br&gt;år eller, om brottet är ringa, till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med barn avses en person vars&lt;br&gt;pubertetsutveckling inte är full-&lt;br&gt;bordad eller som, när det framgår&lt;br&gt;av bilden och omständigheterna&lt;br&gt;kring den, är under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i yrkesmässig verksam-&lt;br&gt;het eller annars i förvärvssyfte av&lt;br&gt;oaktsamhet sprider en sådan bild&lt;br&gt;som avses i första stycket, döms&lt;br&gt;som sägs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År ett brott som avses i första&lt;br&gt;stycket att anse som grovt skall dö-&lt;br&gt;mas för grovt barnporno-&lt;br&gt;grafibrott till fängelse lägst&lt;br&gt;sex månader och högst fyra år. Vid&lt;br&gt;bedömande av om brottet är grovt&lt;br&gt;skall särskilt beaktas om det har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:207.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begåtts yrkesmässigt eller i vinst-&lt;br&gt;syfte, utgjort ett led i brottslig verk-&lt;br&gt;samhet som utövats systematiskt&lt;br&gt;eller i större omfattning, avsett en&lt;br&gt;särskilt stor mängd bilder eller av-&lt;br&gt;sett bilder där barn utsätts för sär-&lt;br&gt;skilt hänsynslös behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden mot skildring och in-&lt;br&gt;nehav gäller inte den som tecknar,&lt;br&gt;målar eller på något annat liknande&lt;br&gt;hantverksmässigt sätt framställer&lt;br&gt;en sådan bild som avses i första&lt;br&gt;stycket, om bilden inte är avsedd att&lt;br&gt;spridas, överlåtas, upplåtas, förevi-&lt;br&gt;sas eller på annat sätt göras till-&lt;br&gt;gänglig för andra. Även i andra fall&lt;br&gt;skall en gärning inte utgöra brott,&lt;br&gt;om särskilda omständigheter gör&lt;br&gt;att gärningen måste anses uppen-&lt;br&gt;bart befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i bild skildrar sexuellt&lt;br&gt;våld eller tvång med uppsåt att bil-&lt;br&gt;den eller bilderna sprids eller som&lt;br&gt;sprider en sådan skildring, döms,&lt;br&gt;om inte gärningen med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarlig, för&lt;br&gt;olaga våldsskildring till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst två år.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som i rörliga&lt;br&gt;bilder närgånget eller utdraget&lt;br&gt;skildrar grovt våld mot människor&lt;br&gt;eller djur med uppsåt att bilderna&lt;br&gt;sprids eller som sprider en sådan&lt;br&gt;skildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i stillbild eller i en film,&lt;br&gt;ett videogram, ett televisionspro-&lt;br&gt;gram eller andra rörliga bilder&lt;br&gt;skildrar sexuellt våld eller tvång&lt;br&gt;med uppsåt att bilden eller bilderna&lt;br&gt;sprids eller som sprider en sådan&lt;br&gt;skildring, döms, om inte gärningen&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;är försvarlig, för olaga&lt;br&gt;våldsskildring till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst två år. Det-&lt;br&gt;samma gäller den som i rörliga bil-&lt;br&gt;der närgånget eller utdraget skildrar&lt;br&gt;grovt våld mot människor eller djur&lt;br&gt;med uppsåt att bilderna sprids eller&lt;br&gt;som sprider en sådan skildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket&lt;br&gt;och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller eljest i förvärvs-&lt;br&gt;syfte, döms såsom i första stycket sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;inte filmer eller videogram som&lt;br&gt;Statens biografbyrå har godkänt för&lt;br&gt;visning. De gäller inte heller en&lt;br&gt;upptagning av rörliga bilder med&lt;br&gt;samma innehåll som en film eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;inte filmer eller videogram som&lt;br&gt;Statens biografbyrå har godkänt för&lt;br&gt;visning. De gäller inte heller en&lt;br&gt;teknisk upptagning med rörliga bil-&lt;br&gt;der med samma innehåll som en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:894.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett videogram som har godkänts av&lt;br&gt;biografbyrån. Vidare gäller första&lt;br&gt;och andra styckena inte offentliga&lt;br&gt;förevisningar av filmer eller video-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en upptagning av rörliga bil-&lt;br&gt;der försetts med ett intyg om att en&lt;br&gt;film eller ett videogram med sam-&lt;br&gt;ma innehåll har godkänts av Statens&lt;br&gt;biografbyrå, skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar enligt första eller andra&lt;br&gt;stycket för spridning av upptag-&lt;br&gt;ningen. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;intyget var oriktigt och den som har&lt;br&gt;spritt upptagningen har insett eller&lt;br&gt;bort inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet i yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet eller annars i förvärvs-&lt;br&gt;syfte till den som är under femton&lt;br&gt;år lämnar ut en film, ett videogram&lt;br&gt;eller en annan upptagning av rörliga&lt;br&gt;bilder med ingående skildringar av&lt;br&gt;verklighetstrogen karaktär som&lt;br&gt;återger våld eller hot om våld mot&lt;br&gt;människor eller djur döms för&lt;br&gt;otillåten utlämning av&lt;br&gt;film eller videogram till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte filmer&lt;br&gt;eller videogram som Statens bio-&lt;br&gt;grafbyrå har godkänt för visning för&lt;br&gt;någon åldersgrupp av barn under&lt;br&gt;femton år. Det gäller inte heller en&lt;br&gt;upptagning av rörliga bilder med&lt;br&gt;samma innehåll som en film eller&lt;br&gt;ett videogram som har godkänts av&lt;br&gt;biografbyrån. Vidare gäller första&lt;br&gt;stycket inte offentliga förevisningar&lt;br&gt;av filmer eller videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en upptagning av rörliga bil-&lt;br&gt;ier försetts med ett intyg om att en&lt;br&gt;film eller ett videogram med sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;film eller ett videogram som har&lt;br&gt;godkänts av biografbyrån. Vidare&lt;br&gt;gäller första och andra styckena inte&lt;br&gt;offentliga förevisningar av filmer&lt;br&gt;eller videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en teknisk upptagning med&lt;br&gt;rörliga bilder försetts med ett intyg&lt;br&gt;om att en film eller ett videogram&lt;br&gt;med samma innehåll har godkänts&lt;br&gt;av Statens biografbyrå, skall inte&lt;br&gt;dömas till ansvar enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket för spridning av upp-&lt;br&gt;tagningen. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;om intyget var oriktigt och den som&lt;br&gt;har spritt upptagningen har insett&lt;br&gt;eller bort inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt; §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet i yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet eller annars i förvärvs-&lt;br&gt;syfte till den som är under femton&lt;br&gt;år lämnar ut en film, ett videogram&lt;br&gt;eller en annan teknisk upptagning&lt;br&gt;med rörliga bilder som innefattar&lt;br&gt;ingående skildringar av verklig-&lt;br&gt;hetstrogen karaktär som återger&lt;br&gt;våld eller hot om våld mot männi-&lt;br&gt;skor eller djur döms för otillå-&lt;br&gt;ten utlämning av tek-&lt;br&gt;nisk upptagning till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte filmer&lt;br&gt;eller videogram som Statens bio-&lt;br&gt;grafbyrå har godkänt för visning för&lt;br&gt;någon åldersgrupp av barn under&lt;br&gt;femton år. Det gäller inte heller en&lt;br&gt;teknisk upptagning med rörliga bil-&lt;br&gt;der med samma innehåll som en&lt;br&gt;film eller ett videogram som har&lt;br&gt;godkänts av biografbyrån. Vidare&lt;br&gt;gäller första stycket inte offentliga&lt;br&gt;förevisningar av filmer eller vi-&lt;br&gt;deogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en teknisk upptagning med&lt;br&gt;rörliga bilder försetts med ett intyg&lt;br&gt;om att en film eller ett videogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ma innehåll har godkänts av Statens&lt;br&gt;biografbyrå för visning för någon&lt;br&gt;åldersgrupp av barn under femton&lt;br&gt;år, skall inte dömas till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket. Vad som har&lt;br&gt;sagts nu gäller dock inte om intyget&lt;br&gt;var oriktigt och den som har lämnat&lt;br&gt;ut upptagningen har insett eller bort&lt;br&gt;inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bland barn eller ung-&lt;br&gt;dom sprider skrift eller bild, som&lt;br&gt;genom sitt innehåll kan verka för-&lt;br&gt;råande eller eljest medföra allvarlig&lt;br&gt;fara för de ungas sedliga fostran,&lt;br&gt;dömes för förledande av&lt;br&gt;ungdom till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förberedelse eller stämpling För förberedelse eller stämpling&lt;br&gt;till eller underlåtenhet att avslöja till eller underlåtenhet att avslöja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myteri döms till ansvar enligt vad&lt;br&gt;som sägs i 23 kap. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla försök eller förberedelse till&lt;br&gt;grovt dobbleri.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med samma innehåll har godkänts&lt;br&gt;av Statens biografbyrå för visning&lt;br&gt;för någon åldersgrupp av barn un-&lt;br&gt;der femton år, skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar enligt första stycket. Vad&lt;br&gt;som har sagts nu gäller dock inte&lt;br&gt;om intyget var oriktigt och den som&lt;br&gt;har lämnat ut upptagningen har in-&lt;br&gt;sett eller bort inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bland barn eller ung-&lt;br&gt;dom sprider en skrift, bild eller tek-&lt;br&gt;nisk upptagning som genom sitt in-&lt;br&gt;nehåll kan verka förråande eller&lt;br&gt;eljest medföra allvarlig fara för de&lt;br&gt;ungas sedliga fostran, döms för&lt;br&gt;förledande av ungdom&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myteri döms till ansvar enligt vad&lt;br&gt;som sägs i 23 kap. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla försök eller förberedelse till&lt;br&gt;grovt dobbleri, försök till sådant&lt;br&gt;barnpornografibrott som avses i&lt;br&gt;10 a § första stycket, om det inte är&lt;br&gt;ringa, och försök eller förberedelse&lt;br&gt;till grovt barnpornografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § samt 9 kap. 16 och 17 §§ sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i mål om ansvar&lt;br&gt;för barnpornografibrott eller olaga&lt;br&gt;våldsskildring eller för motsvaran-&lt;br&gt;de tryckfrihets- eller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott för uppgift i skildring som&lt;br&gt;har beslagtagits, förverkats eller&lt;br&gt;konfiskerats i målet eller annars&lt;br&gt;förekommer i detta, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;fara för att den sprids vidare i strid&lt;br&gt;med brottsbalken, tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen eller yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i mål om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ansvar för olaga våldsskild-&lt;br&gt;ring, för motsvarande tryckfrihets-&lt;br&gt;eller yttrandefrihetsbrott eller för&lt;br&gt;barnpornografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning för skada med an-&lt;br&gt;ledning av sådana brott, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. konfiskering eller förverkande&lt;br&gt;av skildring med sådant innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift i skildring som har&lt;br&gt;beslagtagits, förverkats eller konfi-&lt;br&gt;skerats i målet eller annars före-&lt;br&gt;kommer där, om det inte står klart&lt;br&gt;att uppgiften kan röjas utan fara för&lt;br&gt;att den sprids vidare i strid med&lt;br&gt;brottsbalken. tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen. Sekretessen gäller även i&lt;br&gt;ärende som rör i denna paragraf&lt;br&gt;angivet brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller hos&lt;br&gt;Statens biografbyrå när byrån bi-&lt;br&gt;träder Justitiekanslern, allmän&lt;br&gt;åklagare eller polismyndighet i mål&lt;br&gt;och ärende som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos domstol i Sekretess gäller hos domstol i&lt;br&gt;mål om ansvar för sexualbrott, ut- mål om ansvar för sexualbrott, ut-&lt;br&gt;pressning, brytande av post- eller pressning, brytande av post- eller&lt;br&gt;telehemlighet, intrång i förvar, telehemlighet, intrång i förvar,&lt;br&gt;olovlig avlyssning eller brott ge- olovlig avlyssning eller brott ge-&lt;br&gt;nom vilket infektion av HIV har nom vilket infektion av HIV har&lt;br&gt;eller kan ha överförts samt i mål eller kan ha överförts samt i mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättning för skada med anled-&lt;br&gt;ning av sådant brott, för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretess gäller hos&lt;br&gt;domstol även i mål om ansvar för&lt;br&gt;bampomografibrott eller motsva-&lt;br&gt;rande tryckfrihets- eller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott för uppgift om en ung&lt;br&gt;person som skildras i pornografisk&lt;br&gt;bild, om det kan antas att denne&lt;br&gt;eller någon denne närstående lider&lt;br&gt;skada eller men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Sekretessen gäller även i ärende&lt;br&gt;som rör i denna paragraf angivet&lt;br&gt;brott. Sekretessen enligt denna pa-&lt;br&gt;ragraf gäller inte för uppgift om&lt;br&gt;vem som är tilltalad eller svarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;år.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättning för skada med anled-&lt;br&gt;ning av sådant brott, för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretess gäller hos&lt;br&gt;domstol även i mål om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ansvar för bampomografibrott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning för skada med an-&lt;br&gt;ledning av sådant brott, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förverkande av skildring med&lt;br&gt;sådant innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om en ung person&lt;br&gt;som skildras i pornografisk bild,&lt;br&gt;om det kan antas att denne eller&lt;br&gt;någon denne närstående lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs. Sek-&lt;br&gt;retessen gäller även i ärende som&lt;br&gt;rör i denna paragraf angivet brott.&lt;br&gt;Sekretessen enligt denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte för uppgift om vem som&lt;br&gt;är tilltalad eller svarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ng gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 18 §, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål&lt;br&gt;eller i annan verksamhet för att förebygga brott eller som avser register-&lt;br&gt;kontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;(1996:627),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åklagarmyndighets, polismyn- 3. åklagarmyndighets, polismyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighets, skattemyndighets, tullmyn- dighets, skattemyndighets, tullmyn-&lt;br&gt;dighets eller kustbevakningens dighets eller kustbevakningens&lt;br&gt;verksamhet i övrigt för att förebyg- verksamhet i övrigt för att förebyg-&lt;br&gt;ga, uppdaga, utreda eller beivra ga, uppdaga, utreda eller beivra&lt;br&gt;brott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;brott, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Statens biografbyrås verksam-&lt;br&gt;het att biträda Justitiekanslern,&lt;br&gt;allmän åklagare eller polismyndig-&lt;br&gt;het i brottmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om&lt;br&gt;det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1997/98:10. bet. 1997/98:SkU10, rskr. 1997/98:70.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första stycket, för anmälan&lt;br&gt;eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att&lt;br&gt;någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttran-&lt;br&gt;deffihetsgrundlagens områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;br&gt;dels att 7 kap. 3 a och 7 a §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 och 5 §§, 4 kap. 1-3 §§, 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-6 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1, 3, 8 och 9 §§ samt rubriken till 4 kap. skall&lt;br&gt;ha följande lydelse och att rubriken närmast före 5 kap. 3 § skall lyda&lt;br&gt;”Radioprogram och tekniska upptagningar”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 3 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ägare och utgivare av periodiska skrifter m. m. (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utgivare av radioprogram m. m. (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utgivare av filmer och ljud- om utgivare m.m. av tekniska&lt;br&gt;upptagningar (4 kap.), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upptagningar (4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bevarande av exemplar och inspelningar m. m. (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om åtal och tvångsmedel (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål&lt;br&gt;(8 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om huvudförhandling inför jury (9 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om överläggning och dom m. m. (10 kap.) samt&lt;br&gt;övriga bestämmelser (11 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning&lt;br&gt;av skrifter skall tillämpas även på andra skrifter som faller under tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycken radioprogram, film och Uttrycken radioprogram och tek-&lt;br&gt;Ijudupptagning används i lagen på nisk upptagning används i lagen på&lt;br&gt;samma sätt som i yttrandefrihets- samma sätt som i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som har hemvist här Utlänningar som har hemvist i&lt;br&gt;i landet far vara ägare till periodis- Sverige och utlänningar med med-&lt;br&gt;ka skrifter som trycks här. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;borgarskap i en stat inom Europe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;far vara ägare till periodiska skrifter&lt;br&gt;som trycks i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utländska juridiska perso-&lt;br&gt;ner som har bildats enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;som har sitt säte, sitt huvudkontor&lt;br&gt;eller sin huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;inom det samarbetsområdet får&lt;br&gt;vara ägare till periodiska skrifter&lt;br&gt;som trycks i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 god tid innan ett utgivningsbe-&lt;br&gt;vis förfaller enligt 5 kap. 5 § fjärde&lt;br&gt;stycket tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;skall Patent- och registreringsver-&lt;br&gt;ket till ägaren av den periodiska&lt;br&gt;skriften sända en påminnelse om att&lt;br&gt;bevisets giltighet är begränsad till&lt;br&gt;tio år och att beviset förfaller, om&lt;br&gt;en ansökan om förnyelse av beviset&lt;br&gt;inte har kommit in till myndigheten&lt;br&gt;före tioårsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutliga beslut av Patent- och registreringsverket i ärenden om utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis far överklagas hos patentbesvärsrätten inom två månader från&lt;br&gt;dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrättens slutliga be-&lt;br&gt;slut får överklagas till Regerings-&lt;br&gt;rätten inom två månader från dagen&lt;br&gt;för beslutet. Därvid tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 35-37 §§ förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen (1971:291) om&lt;br&gt;besvär över kammarrättens beslut.&lt;br&gt;Patentbesvärsrättens beslut skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om att det krävs&lt;br&gt;särskilt tillstånd för prövning av be-&lt;br&gt;svär till Regeringsrätten och om de&lt;br&gt;grunder på vilka sådant tillstånd&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Om utgivare av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrättens slutliga be-&lt;br&gt;slut får överklagas till Regerings-&lt;br&gt;rätten inom två månader från dagen&lt;br&gt;för beslutet. Därvid tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 35-37 §§ förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen (1971:291) om&lt;br&gt;överklagande av kammarrättens be-&lt;br&gt;slut. Patentbesvärsrättens beslut&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om att det&lt;br&gt;krävs särskilt tillstånd för prövning&lt;br&gt;av överklagande till Regeringsrät-&lt;br&gt;ten och om de grunder på vilka så-&lt;br&gt;dant tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Om utgivare num. av tek-&lt;br&gt;niska upptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana ljudupptagningar som I fråga om sådana tekniska upp-&lt;br&gt;innehåller en för synskadade av- tagningar som innehåller en för&lt;br&gt;sedd sammanställning av två eller synskadade avsedd sammanställ-&lt;br&gt;flera periodiska skrifter som ges ut ning av två eller flera periodiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrifter som ges ut här i landet och&lt;br&gt;vilkas ägare samverkar om upptag-&lt;br&gt;ningen (kassettidningar med sam-&lt;br&gt;manställningar av material ur mer&lt;br&gt;än en förlaga) utses utgivaren av de&lt;br&gt;samverkande ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här i landet och vilkas ägare sam-&lt;br&gt;verkar om ljudupptagningen (kas-&lt;br&gt;settidningar med sammanställning-&lt;br&gt;ar av material ur mer än en förlaga)&lt;br&gt;skall ha en utgivare. Utgivaren ut-&lt;br&gt;ses av de samverkande ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan&lt;br&gt;till kassettidningen skall till taltidningsnämnden anmäla vem som är ut-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans&lt;br&gt;uppdrag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall an-&lt;br&gt;mälas så som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att lämna upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning samt om när, var och av vem&lt;br&gt;exemplaren har framställts som&lt;br&gt;föreskrivs i 3 kap. 13 § yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen skall fullgöras ge-&lt;br&gt;nom att uppgifterna intas i själva&lt;br&gt;filmen eller ljudupptagningen eller&lt;br&gt;anbringas på dennas kassett eller&lt;br&gt;motsvarande hölje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att lämna upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa en teknisk upptagning samt&lt;br&gt;om när, var och av vem exemplaren&lt;br&gt;har framställts som föreskrivs i&lt;br&gt;3 kap. 13 § yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen skall fullgöras genom att&lt;br&gt;uppgifterna intas i själva den tek-&lt;br&gt;niska upptagningen eller anbringas&lt;br&gt;på skivan, kassetten eller motsva-&lt;br&gt;rande föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar far på samma villkor Utlänningar far på samma villkor&lt;br&gt;som svenska medborgare vara utgi- som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare av filmer och ljudupptag- vare av tekniska upptagningar,&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som här i landet skall utse&lt;br&gt;utgivare för en film eller en ljud-&lt;br&gt;upptagning är skyldig att bevara ett&lt;br&gt;exemplar under ett år från det att&lt;br&gt;filmen eller upptagningen blev of-&lt;br&gt;fentlig. Denna skyldighet gäller&lt;br&gt;också sådana filmer och ljudupp-&lt;br&gt;tagningar som avses i 1 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen. Skyldigheten gäller även&lt;br&gt;för den som låter framställa en&lt;br&gt;ljudupptagning som sprids till all-&lt;br&gt;mänheten utan att en utgivare be-&lt;br&gt;höver utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som här i landet skall utse&lt;br&gt;utgivare för en teknisk upptagning&lt;br&gt;är skyldig att bevara ett exemplar&lt;br&gt;under ett år från det att upptag-&lt;br&gt;ningen blev offentlig. Denna skyl-&lt;br&gt;dighet gäller också sådana tekniska&lt;br&gt;upptagningar som avses i 1 kap.&lt;br&gt;7 § andra stycket tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern har rätt att utan&lt;br&gt;kostnad få del av varje skrift, ra-&lt;br&gt;dioprogram, film eller ljudupp-&lt;br&gt;tagning som har bevarats enligt&lt;br&gt;1-4 §§. Han har också rätt att kost-&lt;br&gt;nadsfritt få en bestyrkt utskrift av&lt;br&gt;vad som har yttrats i ett radiopro-&lt;br&gt;gram. Det åligger polismyndigheten&lt;br&gt;att på begäran biträda Justi-&lt;br&gt;tiekanslem vid anmodan enligt&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern har rätt att utan&lt;br&gt;kostnad få del av varje skrift, ra-&lt;br&gt;dioprogram eller teknisk upp-&lt;br&gt;tagning som har bevarats enligt&lt;br&gt;1-4 §§. Han har också rätt att kost-&lt;br&gt;nadsfritt få en bestyrkt utskrift av&lt;br&gt;vad som har yttrats i ett radiopro-&lt;br&gt;gram. Det åligger polismyndigheten&lt;br&gt;att på begäran biträda Justi-&lt;br&gt;tiekanslem vid anmodan enligt&lt;br&gt;denna paragraf. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts om Justitiekanslern gäller&lt;br&gt;även allmän åklagare, om Justitie-&lt;br&gt;kanslern enligt 7 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;har överlämnat åt allmän åklagare&lt;br&gt;att vara åklagare i yttrandefrihets-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot ho-&lt;br&gt;nom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant&lt;br&gt;brott i programmet har rätt att hos den som driver sändnings-&lt;br&gt;verksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den&lt;br&gt;enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller&lt;br&gt;en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i&lt;br&gt;detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att han inte berörs av&lt;br&gt;programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana ra-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ägaren till den periodiska skrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också på sådana tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar som innehåller en för syn-&lt;br&gt;skadade avsedd version av en pe-&lt;br&gt;riodisk skrift som ges ut här i landet&lt;br&gt;(kassettidningar). I fråga om sådana&lt;br&gt;kassettidningar som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § vilar skyldigheten att låta den&lt;br&gt;enskilde ta del av en upptagning&lt;br&gt;och få en utskrift på ägaren till den&lt;br&gt;periodiska skrift som utgör den hu-&lt;br&gt;vudsakliga förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diotidningar som anges i 3 kap. 7 §&lt;br&gt;som utgör den huvudsakliga förlagan&lt;br&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också på sådana ljudupptagningar&lt;br&gt;som innehåller en för synskadade&lt;br&gt;avsedd version av en periodisk&lt;br&gt;skrift som ges ut här i landet (kas-&lt;br&gt;settidningar). I fråga om sådana&lt;br&gt;kassettidningar som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § vilar skyldigheten att låta den&lt;br&gt;enskilde ta del av en upptagning&lt;br&gt;och få en utskrift på ägaren till den&lt;br&gt;periodiska skrift som utgör den hu-&lt;br&gt;vudsakliga förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:854.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som anges i 10 kap. 11 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och i motsvarande fall enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen far en befattningshavare av&lt;br&gt;lägst fänriks grad ta en tryckt skrift,&lt;br&gt;film eller ljudupptagning i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som anges i 10 kap. 11 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och i motsvarande fall enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen far en befattningshavare av&lt;br&gt;lägst fänriks grad ta en tryckt skrift&lt;br&gt;eller en teknisk upptagning i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tingsrätter som med stöd av&lt;br&gt;12 kap. 1 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen är behöriga att ta upp tryck-&lt;br&gt;frihetsmål skall pröva tryckfrihets-&lt;br&gt;mål och yttrandefrihetsmål i de fall&lt;br&gt;där den ort som avses i 2,&lt;br&gt;3 eller 3 a § ligger inom tingsrät-&lt;br&gt;tens domkrets. Om den orten inte&lt;br&gt;ligger inom domkretsen för en&lt;br&gt;tingsrätt som är behörig att ta upp&lt;br&gt;tryckfrihetsmål, skall målet prövas&lt;br&gt;av den tingsrätt inom vars domkrets&lt;br&gt;länsstyrelsen i det län där orten lig-&lt;br&gt;ger har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tingsrätter som med stöd av&lt;br&gt;12 kap. 1 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen är behöriga att ta upp tryck-&lt;br&gt;frihetsmål skall pröva tryckfrihets-&lt;br&gt;mål och yttrandefrihetsmål i de fall&lt;br&gt;där den ort som avses i 2 eller 3 §&lt;br&gt;ligger inom tingsrättens domkrets.&lt;br&gt;Om den orten inte ligger inom&lt;br&gt;domkretsen för en tingsrätt som är&lt;br&gt;behörig att ta upp tryckfrihetsmål,&lt;br&gt;skall målet prövas av den tingsrätt&lt;br&gt;inom vars domkrets länsstyrelsen i&lt;br&gt;det län där orten ligger har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för var ett yttrande- Avgörande för var ett yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål skall tas upp är den ort frihetsmål skall tas upp är den ort&lt;br&gt;varifrån ett radioprogram har utgått varifrån ett radioprogram har utgått&lt;br&gt;för sändning eller där en film eller för sändning eller där en teknisk&lt;br&gt;en ljudupptagning har lämnats ut upptagning har lämnats ut för&lt;br&gt;för spridning eller där brottet på spridning eller där brottet på annat&lt;br&gt;annat sätt har förövats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sätt har förövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern far hos rätten begära att flera mål skall handläggas i&lt;br&gt;samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen&lt;br&gt;som inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens be-&lt;br&gt;slut far överklagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock&lt;br&gt;endast Justitiekanslern föra talan mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begäran som avses i&lt;br&gt;första stycket får göras även av&lt;br&gt;allmän åklagare, om Justitiekans-&lt;br&gt;lern med stöd av 7 kap. 1 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1479.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stycket yttrandefrihetsgrundlagen Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;har överlämnat sina åklagarupp-&lt;br&gt;gifter i yttrandefrihetsmålet. Har&lt;br&gt;rätten avslagit framställningen, får&lt;br&gt;även den allmänna åklagaren föra&lt;br&gt;talan mot beslutet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket far&lt;br&gt;handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrande-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;frihetsmål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern får dock i fall&lt;br&gt;som avses i första stycket överläm-&lt;br&gt;na sina åklagaruppgifter åt allmän&lt;br&gt;åklagare, om Justitiekanslern med&lt;br&gt;stöd av 7 kap. 1 § första stycket ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen har över-&lt;br&gt;lämnat åklagaruppgifterna i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsmålet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Också i fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av tidiga-&lt;br&gt;re lydelse och som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;de nya föreskrifterna tillämpas. De nya föreskrifterna tillämpas dock inte&lt;br&gt;vid prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar som har&lt;br&gt;lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om&lt;br&gt;pliktexemplar av dokument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av&lt;br&gt;dokument skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande&lt;br&gt;som en tidigare framställd skrift, skall endast två pliktexemplar lämnas,&lt;br&gt;under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften&lt;br&gt;har lämnats eller lämnas samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrif-&lt;br&gt;terna om kombinerat material i 16 och 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skrift som har framställts i punktskrift skall två pliktexemplar läm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas, om annat inte följer av vad som&lt;br&gt;Skyldigheten att lämna plikt-&lt;br&gt;exemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar&lt;br&gt;inte ett radioprogram, en film eller&lt;br&gt;en ljudupptagning som enligt&lt;br&gt;1 kap. 7 § andra stycket tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen skall jämställas&lt;br&gt;med en bilaga till en periodisk&lt;br&gt;skrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna plikt-&lt;br&gt;exemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar&lt;br&gt;inte ett radioprogram eller en tek-&lt;br&gt;nisk upptagning som enligt&lt;br&gt;1 kap. 7 § andra stycket tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen skall jämställas&lt;br&gt;med en bilaga till en periodisk&lt;br&gt;skrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1478) om&lt;br&gt;förverkande av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1478) om förverkande av barn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pornografi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skildring av barn i pornogra-&lt;br&gt;fisk bild som påträffas j samband&lt;br&gt;med en förundersökning skall för-&lt;br&gt;klaras förverkad, om skildringen är&lt;br&gt;av verklighetstrogen karaktär och&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl mot att&lt;br&gt;den förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag gäller vad som i allmänhet är&lt;br&gt;föreskrivet om beslag och om för-&lt;br&gt;verkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skildring av barn i pornogra-&lt;br&gt;fisk bild skall förklaras förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande får underlåtas om&lt;br&gt;förverkandet är oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte, om&lt;br&gt;en skildring kan förverkas enligt&lt;br&gt;bestämmelser i brottsbalken eller i&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för va-&lt;br&gt;rusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 7 §§ lagen (1996:701) om Tullver-&lt;br&gt;kets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och&lt;br&gt;produkter som avses i lagen (1991:341) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. injektionssprutor och kanyler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. springstiletter, springknivar, knogjäm, kaststjämor, riv- eller nit-&lt;br&gt;handskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kulturföremål som avses i 5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950) om kul-&lt;br&gt;turminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hundar och katter för annat ändamål än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738) och&lt;br&gt;tobaksvaror vid kontroll av åldersgränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som an-&lt;br&gt;ges ovan och produkter av djur, om&lt;br&gt;det finns särskild anledning att&lt;br&gt;misstänka att smittsam sjukdom&lt;br&gt;förekommer, att djuret eller djur-&lt;br&gt;produkten på annat sätt utgör en&lt;br&gt;allvarlig hälsorisk för människor&lt;br&gt;eller djur, att medföljande doku-&lt;br&gt;ment är ofullständiga eller felakti-&lt;br&gt;ga, att erforderliga dokument sak-&lt;br&gt;nas eller att de villkor som i övrigt&lt;br&gt;gäller för införseln inte är uppfyll-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som an-&lt;br&gt;ges ovan och produkter av djur, om&lt;br&gt;det finns särskild anledning att&lt;br&gt;misstänka att smittsam sjukdom&lt;br&gt;förekommer, att djuret eller djur-&lt;br&gt;produkten på annat sätt utgör en&lt;br&gt;allvarlig hälsorisk för människor&lt;br&gt;eller djur, att medföljande doku-&lt;br&gt;ment är ofullständiga eller felakti-&lt;br&gt;ga, att erforderliga dokument sak-&lt;br&gt;nas eller att de villkor som i övrigt&lt;br&gt;gäller för införseln inte är uppfyll-&lt;br&gt;da,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. barnpornografi enligt lagen&lt;br&gt;(1998:000) om förbud mot införsel&lt;br&gt;och utförsel av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:944.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som utan erforderligt tillstånd, eller med stöd av tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande uppgift, från ett annat EU-land till Sverige&lt;br&gt;inför eller från Sverige till ett sådant land utför en vara som avses i 3 § 3,&lt;br&gt;5-8 och 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat EU- 2. för den som från ett annat EU-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;land till Sverige inför eller från land till Sverige inför eller från&lt;br&gt;Sverige till ett sådant land utför en Sverige till ett sådant land utför en&lt;br&gt;vara som avses i 3 § 1, 4, 9, 11 och vara som avses i 3 § 1, 4, 9 och 11-&lt;br&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;far meddela närmare föreskrifter om anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om be-&lt;br&gt;skattning av privatinförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobaksvaror från ett&lt;br&gt;land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen, fullgjorts riktigt och full-&lt;br&gt;ständigt, samt för kontroll av att&lt;br&gt;gällande villkor för in- eller utförsel&lt;br&gt;av sådana varor som anges i 3 § 1&lt;br&gt;och 3-12 uppfyllts, far en tulltjäns-&lt;br&gt;teman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om be-&lt;br&gt;skattning av privatinförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobaksvaror från ett&lt;br&gt;land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen, fullgjorts riktigt och full-&lt;br&gt;ständigt, samt för kontroll av att&lt;br&gt;gällande villkor för in- eller utförsel&lt;br&gt;av sådana varor som anges i 3 § 1&lt;br&gt;och 3-13 uppfyllts, får en tulltjäns-&lt;br&gt;teman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan&lt;br&gt;förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och&lt;br&gt;liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett&lt;br&gt;annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende kropps-&lt;br&gt;visitation och kroppsbesiktning finns i lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om förbud mot införsel och utförsel Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skildring av barn i pornografisk bild får inte föras in i eller ut ur&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om straff för olovlig införsel m.m. finns i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpornografifrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog våren 1994 efter initiativ från konstitutionsutskottet en&lt;br&gt;vilande grundlagsändring som innebär att innehav av barnpornografi&lt;br&gt;skall vara straffbart från den 1 januari 1999 (bet. 1993/94:KU28, rskr.&lt;br&gt;1993/94:450).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 3 november 1994 beslutade regeringen direktiv till en parlamenta-&lt;br&gt;risk kommitté med uppdrag att utreda på vilket sätt och med vilka medel&lt;br&gt;barnpornografi bäst kan bekämpas. Kommittén skulle därför undersöka&lt;br&gt;på vilka områden det krävs insatser för att på ett effektivt sätt förebygga&lt;br&gt;att det produceras och distribueras bampomografiskt material. Med en&lt;br&gt;sådan undersökning som utgångspunkt skulle kommittén närmare över-&lt;br&gt;väga vilka ändringar i lagstiftningen och vilka andra åtgärder som kan&lt;br&gt;anses motiverade för att förhindra förekomst och spridning av bampor-&lt;br&gt;nografiskt material. Därvid skulle frågor om kriminalisering av innehav&lt;br&gt;och annan befattning övervägas särskilt. Kommittén skulle även be-&lt;br&gt;handla frågan om en åldersgräns kan tas in i bestämmelsen om bampor-&lt;br&gt;nografibrott. Kommittén antog namnet Bampomografiutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiutredningen överlämnade i mars 1997 betänkandet&lt;br&gt;Bampomografifrågan Innehavskriminalisering m.m. (SOU 1997:29). En&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Kommitténs författ-&lt;br&gt;ningsförslag finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissin-&lt;br&gt;stanserna finns i bilaga 3. En sammanställning över yttrandena finns till-&lt;br&gt;gänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju 97/1111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i detta lagstiftningsärende upp de frågor som Bampor-&lt;br&gt;nografiutredningen övervägt, med undantag för förslaget om en särskild&lt;br&gt;preskriptionsregel för brottet sexuellt ofredande. Den frågan kommer&lt;br&gt;regeringen att ta upp i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Justitiedepartementet har fler än 10 000 skrivelser kommit in och&lt;br&gt;tiotusentals namnunderskrifter överlämnats, där enskilda och organisa-&lt;br&gt;tioner kräver att åtgärder vidtas mot förekomsten av barnpornografi (dnr&lt;br&gt;Ju 97/2430).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till grundlagsändringar i syfte att göra det möjligt&lt;br&gt;att kriminalisera innehavet av barnpornografi har en annan omfattning&lt;br&gt;och en annorlunda lagteknisk konstruktion än de grundlagsändringar i&lt;br&gt;ämnet som riksdagen antog som vilande år 1994. Enligt 8 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket regeringsformen far riksdagen inte som vilande anta ett förslag&lt;br&gt;om stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande grund-&lt;br&gt;lagsförslag, utan att samtidigt förkasta det först antagna förslaget. För att&lt;br&gt;riksdagen som vilande skall kunna anta det förslag som regeringen nu&lt;br&gt;lägger fram krävs enligt regeringens bedömning att riksdagen förkastar&lt;br&gt;den vilande grundlagsändringen från år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagsskydd för nya medier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 8 september 1994 beslutade regeringen om direktiv till en parlamen-&lt;br&gt;tarisk kommitté med uppdrag att analysera tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;(TF) och yttrandefrihetsgrundlagens (YGL) tillämplighet på nya medier.&lt;br&gt;Kommittén skulle vidare analysera frågan om förhållandet mellan TF:s&lt;br&gt;och YGL:s bestämmelser om beslag och konfiskering å den ena sidan&lt;br&gt;samt offentlighetsprincipen å den andra sidan. Uppdraget omfattade ock-&lt;br&gt;så att överväga en ändring i YGL som bättre gav uttryck för den i prakti-&lt;br&gt;ken allt friare etableringsrätten för trådlösa radio- och TV-sändningar än&lt;br&gt;vad som nu gäller enligt 3 kap. 2 § YGL. Genom ett tilläggsdirektiv den&lt;br&gt;2 februari 1995 beslutades dock att frågan om etableringsrätten inte läng-&lt;br&gt;re skulle ingå i uppdraget. Kommittén antog namnet Mediekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 28 februari 1996 överlämnade Justitiekanslern (JK) till regeringen&lt;br&gt;”Promemoria om vissa frågor rörande yttrandefrihetsbrottet olaga vålds-&lt;br&gt;skildring m.m. -Justitiekanslems erfarenheter och synpunkter” (Justitie-&lt;br&gt;departementets dnr Ju 96/839). I promemorian förordade JK att det skulle&lt;br&gt;övervägas ett förtydligande av den bestämmelse i YGL som anger&lt;br&gt;grundlagens tillämpningsområde såvitt avser videogram (1 kap. 10 §&lt;br&gt;YGL). Regeringen beslutade den 23 maj 1996 att promemorian i den&lt;br&gt;delen skulle överlämnas till Mediekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) i en framställan&lt;br&gt;till Justitiedepartementet hemställt att regeringen skulle överväga en änd-&lt;br&gt;ring av preskriptionstiderna för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp&lt;br&gt;överlämnades framställan till Mediekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommittén överlämnade i mars 1997 betänkandet Grundlags-&lt;br&gt;skydd för nya medier (SOU 1997:49). En sammanfattning av betänkan-&lt;br&gt;det finns i bilaga 4. Kommitténs författningsforslag finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissin-&lt;br&gt;stanserna finns i bilaga 6, och en sammanställning över yttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju 97/1160).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK förordade, i den promemoria som han lämnade över till regeringen i&lt;br&gt;februari 1996, även en sammanläggning av de straffrättsliga bestäm-&lt;br&gt;melserna om barnpornografi och olaga våldsskildring. Reglerna om straff&lt;br&gt;för vissa bildframställningar med sexuella motiv borde enligt vad JK an-&lt;br&gt;förde finnas i samma bestämmelse som reglerna om olaga våldsskildring.&lt;br&gt;JK förordade vidare en mindre utvidgning av det kriminaliserade områ-&lt;br&gt;det så att vissa skildringar av sexuella handlingar mellan människor och&lt;br&gt;djur säkrare skulle kunna hänföras till det straffbara området. Bland an-&lt;br&gt;nat mot bakgrund av att regeringen i denna proposition föreslår att bam-&lt;br&gt;pomografibrottet skall flyttas ut från TF:s och YGL:s tillämpnings-&lt;br&gt;områden anser regeringen att JK:s förslag i denna del inte bör genomfö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens territoriella till-&lt;br&gt;lämpningsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Några frågor om tryckfrihetsförordningens och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagens territoriella tillämpningsområde (dnr Ju 97/2141) har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet behandlat TF:s och YGL:s tillämplighet på tryckta&lt;br&gt;skrifter, filmer och ljudupptagningar som ges ut eller sprids endast utan-&lt;br&gt;för Sveriges gränser. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga&lt;br&gt;7, och det remitterade lagförslaget finns i bilaga 8. Promemorian har re-&lt;br&gt;missbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga&lt;br&gt;9. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju&lt;br&gt;97/2141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jury i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års domarutredning överlämnade i juni 1994 betänkandet Domaren&lt;br&gt;i Sverige inför framtiden - utgångspunkter för fortsatt utredningsarbete&lt;br&gt;(SOU 1994:99). Med anledning av Europadomstolens fällande dom i&lt;br&gt;målet Holm mot Sverige lämnar utredningen förslag till en ny bestäm-&lt;br&gt;melse i TF. Utredningens lagförslag finns i bilaga 10. Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat&lt;br&gt;sig över den del av betänkandet som handlar om jurysystemet i tryckfri-&lt;br&gt;hets- och yttrandefrihetsmål finns i samma bilaga. En förteckning över&lt;br&gt;samtliga remissinstanser liksom en sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns i Ds 1995:17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som aktualiseras genom Holm-domen samt vissa andra&lt;br&gt;frågor med anknytning till jurysystemet diskuteras i departementspro-&lt;br&gt;memorian Jurymedverkan och fallet Holm - En översyn och analys (Ds&lt;br&gt;1997:25). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 11. Prome-&lt;br&gt;morians lagförslag finns i bilaga 12. Promemorian har remissbehandlats.&lt;br&gt;En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 13. En samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet&lt;br&gt;(dnr Ju 97/1092).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningsbevis för periodiska skrifter och ägare till sådana skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet har i departementspromemorian Något om utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis för periodiska skrifter och om ägare till sådana skrifter (Ds&lt;br&gt;1997:30) tagit upp frågan om lämpligheten av att låta utgivningsbevis för&lt;br&gt;periodiska skrifter gälla för en begränsad tid. Vidare har frågan om ut-&lt;br&gt;länningars rätt att äga sådana skrifter behandlats. En sammanfattning av&lt;br&gt;promemorian finns i bilaga 14, och det remitterade författningsförslaget&lt;br&gt;finns i bilaga 15. Promemorian har remissbehandlats och en förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna finns i bilaga 16. Remissyttrandena finns till-&lt;br&gt;gängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju 90/166).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa tillämpningsproblem rörande främst yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 21 maj 1997 överlämnade JK till regeringen ”Framställning i anled-&lt;br&gt;ning av vissa tillämpningsproblem rörande främst yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen” (Justitiedepartementets dnr Ju 97/1925). I promemorian tar&lt;br&gt;JK upp frågor om bl.a. beräkning av preskriptionstiden när det gäller ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrott i filmer och andra upptagningar, skyldigheten att ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka avsnitt i en upptagning som har föranlett ett beslag i ett ärende om&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott och åtalstiden efter ett utredningsbeslag med anled-&lt;br&gt;ning av ett yttrandefrihetsbrott. JK:s promemoria har remissbehandlats.&lt;br&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju&lt;br&gt;97/1925).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av JK:s promemoria framgår att tillämpningen av en del av YGL:s be-&lt;br&gt;stämmelser är förenad med praktiska problem som inte är obetydliga.&lt;br&gt;Frågorna kräver emellertid en djupare analys än som har varit möjlig&lt;br&gt;inom ramen för detta lagstiftningsarbete. Regeringen vill därför inte nu&lt;br&gt;gå fram med förslag till grundlagsändringar på grundval av JK:s prome-&lt;br&gt;moria, och behandlar sålunda inte JK:s förslag ytterligare i denna propo-&lt;br&gt;sition. De frågor som JK tar upp bör i stället göras till föremål för en me-&lt;br&gt;ra ingående beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 6 november 1997 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som finns i bilaga 17. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 18. Regeringen återkommer i berörda avsnitt till Lagrådets syn-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bampomografifrågan&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 Nuvarande ordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. brottsbalken (BrB) straffbeläggs gärningar där någon genom&lt;br&gt;våld, hot, tvång eller andra liknande otillbörliga förfaranden förmår nå-&lt;br&gt;gon till samlag eller annat sexuellt umgänge. Bestämmelserna gäller oav-&lt;br&gt;sett offrets ålder. Om gärningen begås mot ett barn bedöms brottet dock&lt;br&gt;strängare än om offret är en vuxen person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande unga och gärningsmannen närstående personer finns be-&lt;br&gt;stämmelser som straffbelägger sexuellt umgänge även om detta inte inne-&lt;br&gt;fattar våld eller tvång. För sexuellt utnyttjande av underårig kan enligt&lt;br&gt;6 kap. 4 § i grova fall utdömas fängelse upp till åtta år. Brottsbeteckning-&lt;br&gt;en omfattar fall där någon har sexuellt umgänge med den som är under&lt;br&gt;18 år och är hans avkomling eller står under hans fostran eller för vars&lt;br&gt;vård eller tillsyn han har att svara på grund av myndighets beslut. Även&lt;br&gt;allt sexuellt umgänge med barn under 15 år omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan den som i annat fall sexuellt berör barn under 15 år eller&lt;br&gt;som förmår barnet att företa eller medverka i någon handling av sexuell&lt;br&gt;innebörd dömas för sexuellt ofredande till böter eller fängelse högst två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år (6 kap. 7 §). Detsamma gäller den som uppträder uppenbart sedlig- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;hetssårande mot annan oberoende av dennes ålder, t.ex. genom blottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett sexualbrott begås for att dokumenteras i pornografiskt syfte tor-&lt;br&gt;de normalt innebära en större integritetskränkning för brottsoffret än om&lt;br&gt;en bildupptagning inte hade gjorts. Att ett sexualbrott har dokumenterats&lt;br&gt;kan således, oavsett offrets ålder, föranleda ett strängare straff för brottet&lt;br&gt;än om detta inte skett. Bampomografibrottet får sin särskilda betydelse&lt;br&gt;om gärningsmannen har för avsikt att visa en skildring av brottet för and-&lt;br&gt;ra. Att bilderna sätts i omlopp innebär nämligen en ytterligare kränkning&lt;br&gt;av barnet, skild från den kränkning som beaktas inom ramen för sexual-&lt;br&gt;brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen straffas allt sexuellt&lt;br&gt;umgänge med barn under 15 år. Också den som fyllt 15 men inte 18 år&lt;br&gt;skyddas emellertid som framgår av 6 kap. 4 § BrB från sexuellt umgänge&lt;br&gt;med den som svarar för hans eller hennes fostran, vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1995 infördes därutöver ett nytt andra stycke i stadgan-&lt;br&gt;det om sexuellt ofredande, 6 kap. 7 § BrB. I detta straffbeläggs att genom&lt;br&gt;tvång, förledande eller annan otillbörlig påverkan förmå även någon som&lt;br&gt;har fyllt 15 men inte 18 år att företa eller medverka i en handling med&lt;br&gt;sexuell innebörd, om handlingen är ett led i framställning av en porno-&lt;br&gt;grafisk bild eller utgör posering i annat fall än när det är fråga om fram-&lt;br&gt;ställning av en bild. Gärningsmannen måste inte ha haft insikt om den&lt;br&gt;unges ålder, utan det är tillräckligt att gärningsmannen hade skälig an-&lt;br&gt;ledning anta att den unge inte var fyllda 18 år. Detta följer av 6 kap. 11 §&lt;br&gt;BrB som gäller vid samtliga sexualbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen straffbeläggs således användande av underåriga&lt;br&gt;modeller vid framställande av pornografiska bilder, även om modellerna&lt;br&gt;är till synes fullt pubertetsutvecklade. Bestämmelsen är tillämplig även&lt;br&gt;vid posering där endast den underårige företar en handling med sexuell&lt;br&gt;innebörd. Bestämmelsen om sexuellt ofredande träffar alltså de flesta fall&lt;br&gt;av bampomografisk bildupptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpornografibrottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bampomografibrott döms den som skildrar barn i pornografisk bild&lt;br&gt;med uppsåt att bilden sprids om inte gärningen med hänsyn till omstän-&lt;br&gt;digheterna är försvarlig. Detsamma gäller den som sprider sådan bild av&lt;br&gt;barn (16 kap. 10 a § BrB). För att det skall vara möjligt att ingripa om&lt;br&gt;sådana skildringar sprids genom tryckt skrift, i TV eller i en film eller i&lt;br&gt;ett videogram, finns en bestämmelse i 7 kap. 4 § 12 tryckfrihetsord-&lt;br&gt;ningen (TF) till vilken 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) hän-&lt;br&gt;visar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pornografin avkriminaliserades år 1971 gjordes inga undantag för&lt;br&gt;dess grövre former. Under 1970-talet kom barnpornografi ska framställ-&lt;br&gt;ningar i form av tryckta skrifter och smalfilmer att säljas i öppna former&lt;br&gt;bl.a. i butiker för pornografi. Barnpornografin väckte efter en tid reaktio-&lt;br&gt;ner. En stark opinion krävde kriminalisering. I regeringens direktiv till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsutredningen uppdrogs åt utredningen att mot bakgrund&lt;br&gt;härav överväga en försiktig utvidgning av det straffbara området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsutredningen anförde i delbetänkandet Barnpornografi&lt;br&gt;(Ds Ju 1978:8) att avbildandet av barn i syfte att framställa barnporno-&lt;br&gt;grafi utgör en allvarlig kränkning av barnets integritet. Ett ytterligare&lt;br&gt;motiv för en kriminalisering av barnpornografin ansågs vara att den&lt;br&gt;kränkte barn i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anslöt sig till utredningens uppfattning och framhöll ytter-&lt;br&gt;ligare bl.a. den integritetsskada som kan uppkomma när barn medverkar&lt;br&gt;vid tillkomsten av pornografi och de skadeverkningar som härvid kan&lt;br&gt;drabba dessa barns syn på sexualiteten. Sådana skäl för begränsningar i&lt;br&gt;yttrandefriheten och informationsfriheten som anges i 2 kap. 13 § rege-&lt;br&gt;ringsformen befanns föreligga (prop. 1978/79:179 s. 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skildra barn i pornografisk bild blev straffbart fr.o.m. år 1980, när&lt;br&gt;ändringarna i BrB och TF trädde i kraft. Då omfattades inte filmer och&lt;br&gt;videogram av något grundlagsskydd motsvarande det tryckfrihetsrättsli-&lt;br&gt;ga, utan ett sådant infördes fullt ut först i och med att YGL trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximistraffet för bampomografibrott höjdes till två års fängelse ge-&lt;br&gt;nom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1993 (SFS 1993:207). Detta&lt;br&gt;motsvarade straffet för olaga våldsskildring och innebar att preskrip-&lt;br&gt;tionstiden förlängdes vilket enligt föredraganden kunde ge ökade möjlig-&lt;br&gt;heter till ingripanden (prop. 1992/93:141 s. 44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av straffbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av straffbestämmelsen om bampomografibrott i BrB och i de&lt;br&gt;båda grundlagarna är i huvudsak följande. Brottet avser skildrande i bild.&lt;br&gt;Motsvarande skildringar i text eller enbart ljud omfattas därför inte av det&lt;br&gt;straffbara området. Däremot omfattas även tecknade bilder och filmer&lt;br&gt;och andra icke autentiska skildringar bl.a. sådana som framställts genom&lt;br&gt;bildmanipulation, t.ex. genom datateknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de båda grundlagarnas och brottsbalkens bestämmelser faller all&lt;br&gt;barnpornografi i form av tryckta bilder och teckningar samt stillbilder&lt;br&gt;eller rörliga bilder i filmer, videogram eller på television. Bilder och&lt;br&gt;teckningar som inte är tryckta samt stillbilder eller rörliga bilder i datori-&lt;br&gt;serad (elektronisk) form faller i huvudsak utanför grundlagarnas be-&lt;br&gt;stämmelser men omfattas av regleringen i brottsbalken. I sammanhanget&lt;br&gt;bör dock erinras om att vissa bilder i elektronisk form kan omfattas av&lt;br&gt;YGL, nämligen om den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilden skall enligt vanligt språkbruk och allmänna värderingar vara&lt;br&gt;pornografisk för att den skall vara straffbar till sitt innehåll. I motiven&lt;br&gt;hänvisades till den användning ordet pornografisk har i bestämmelsen&lt;br&gt;om otillåtet förfarande med pornografisk bild i 16 kap. 11 § BrB. Med&lt;br&gt;pornografisk borde enligt motivuttalanden till detta lagrum förstås en bild&lt;br&gt;som, utan att besitta några vetenskapliga eller konstnärliga värden, på ett&lt;br&gt;ohöljt och utmanade sätt återger ett sexuellt motiv (prop. 1970:125&lt;br&gt;s. 79 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs inte att bilden skildrar ett barn som deltar i en sexuell hand-&lt;br&gt;ling. Även en bild som på annat sätt skildrar barn på ett sätt som är ägnat&lt;br&gt;att vädja till sexualdriften omfattas av det straffbara området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med barn avses enligt motivuttalanden en person vars könsmognads-&lt;br&gt;process inte är avslutad (prop. 1978/79:179 s. 9). Det finns alltså ingen&lt;br&gt;fast åldersgräns som bestämmer vad som är ett barn. Lagstiftaren har&lt;br&gt;lämnat åt rättstillämpningen att göra den närmare avgränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att straffbart spridande skall föreligga skall bildinnehållet förmed-&lt;br&gt;las till eller göras tillgängligt för andra. För straffbarhet uppställs i och&lt;br&gt;för sig inte något krav på att bilden förmedlats till allmänheten. Men det&lt;br&gt;fordras dock mer än att den gjorts tillgänglig för endast ett fatal personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje skildring av barn i pornografisk bild eller spridning av sådan bild&lt;br&gt;är inte straffbar. Undantag görs för det fall att gärningen med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarlig. Frågan om gärningen är försvarlig skall,&lt;br&gt;enligt vad som framgår av förarbetena, avgöras mot bakgrund av syftet&lt;br&gt;med framställningen och det sammanhang i vilket den förekommer. Hän-&lt;br&gt;syn till konstnärliga intressen, allvarligt syftande nyhetsförmedling och&lt;br&gt;vetenskapligt arbete anförs i motiven som exempel på fall där ett spri-&lt;br&gt;dande kan vara försvarligt (a. prop. s. 9 f.). För att en sådan bedömning&lt;br&gt;skall komma i fråga skall bilden dock ingå som ett naturligt och befogat&lt;br&gt;led i det sammanhang där den förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på tillämpning av försvarlighetsrekvisitet är det beslut&lt;br&gt;som Justitiekanslern (JK) meddelade den 31 januari 1994 med anledning&lt;br&gt;av att nyhetsprogrammet Rapport i TV 2 hade visat sekvenser ur bam-&lt;br&gt;pomografiska videogram som tagits i beslag inom ramen för Huddinge-&lt;br&gt;och Norrköpingsfallen och som förevisats av Rädda Barnen i syfte att&lt;br&gt;väcka en opinion mot företeelsen. I anmälningar till JK ifrågasattes om&lt;br&gt;inte nyhetsinslaget innefattade bampomografibrott. JK fann att syftet&lt;br&gt;med inslaget och det sammanhang i vilket det förekom innebar att det&lt;br&gt;utan tvekan fick anses ha ingått som ett led i en allvarligt syftande ny-&lt;br&gt;hetsförmedling definierad enligt sådana kriterier som enligt förarbetena&lt;br&gt;skulle vinna beaktande. Förevisandet av skildringarna skulle därmed en-&lt;br&gt;ligt JK i detta fall vid en straffrättslig prövning bedömas ha varit försvar-&lt;br&gt;ligt och därmed inte utgöra yttrandefrihetsbrott (dnr 148-94-31 och 171—&lt;br&gt;94-31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilder som har spritts under försvarliga omständigheter är inte utan vi-&lt;br&gt;dare möjliga att sprida vidare under åberopande av försvarlighetsrekvisi-&lt;br&gt;tet. En skildring som av konstnärliga skäl ansetts försvarlig torde emel-&lt;br&gt;lertid i princip bibehålla denna karaktär oavsett i vilka senare samman-&lt;br&gt;hang den kan förekomma. Men det kan väl tänkas att sådana bampomo-&lt;br&gt;grafiska bilder eller filmsekvenser som har spritts i ett försvarligt syfte&lt;br&gt;genom t.ex. nyhetsprogram i TV eller i form av videogram förevisade av&lt;br&gt;frivilligorganisationer, kan komma att sammanställas och hanteras i&lt;br&gt;sammanhang som inte kan bedömas som försvarliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Viktiga principer i grundlagarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Censurförbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tryckfrihetsförordningen (TF) får det inte uppställas något krav på&lt;br&gt;att myndigheter skall granska en skrift före det att den ges ut. Det far inte&lt;br&gt;heller införas bestämmelser som innebär ett förbud mot att trycka en&lt;br&gt;skrift (1 kap. 2 § första stycket). Detta förbud mot censur är undantags-&lt;br&gt;löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsförordningen innehåller även bestämmelser om skydd för&lt;br&gt;tryckning, utgivning och spridning av tryckt skrift (1 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket, 4 kap. 1 § och 6 kap. 1 §). Dessa bestämmelser innebär bl.a. att&lt;br&gt;myndigheter inte far på grund av innehållet i skriften hindra tryckning&lt;br&gt;eller utgivning av den eller att den sprids till allmänheten, att det inte far&lt;br&gt;ställas krav på tillstånd att driva tryckeri samt att alla har rätt att sprida&lt;br&gt;redan utgivna tryckta skrifter. Tryckerirätten gäller liksom censurförbu-&lt;br&gt;det utan undantag. Däremot finns det emellertid föreskrivet vissa in-&lt;br&gt;skränkningar i spridningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa tryckfrihetsrättsliga principer har förts över till yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens tillämpningsområde med undantag för en möjlighet att lag-&lt;br&gt;stifta om godkännande av filmer som skall visas offentligt, vilken ut-&lt;br&gt;nyttjats för bestämmelser om Statens Biografbyrås verksamhet med att&lt;br&gt;förhandsgranska filmer för offentlig visning. Men det far således inte&lt;br&gt;förekomma att något som är avsett att framföras i ett radio- eller TV-&lt;br&gt;program, i en ljudupptagning eller i en film som inte skall visas offentligt&lt;br&gt;först måste granskas av en myndighet eller annat allmänt organ. Inte&lt;br&gt;heller är det tillåtet för myndigheter eller andra allmänna organ att på&lt;br&gt;grund av det väntade innehållet i ett program, en ljudupptagning eller en&lt;br&gt;film, med nyss nämnda undantag, förbjuda eller hindra att framställning-&lt;br&gt;en offentliggörs eller att den sprids (1 kap. 3 § YGL). Vidare föreskriver&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att alla har rätt att framställa och sprida filmer&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vissa undantag från principen om rätten att sprida tryckta&lt;br&gt;skrifter och filmer. Det hänvisas således till allmän lag vad gäller t.ex.&lt;br&gt;den som skyltar med pornografisk bild på ett anstötligt sätt eller utan be-&lt;br&gt;ställning sänder pornografisk bild till en annan (6 kap. 2 § TF, 3 kap.&lt;br&gt;12 § YGL, jfr 16 kap. 11 § brottsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om ensamansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt båda grundlagarna är huvudprincipen att endast en person skall&lt;br&gt;vara ansvarig för innehållet i den tryckta skriften eller filmen. Ensam-&lt;br&gt;ansvaret innebär att andra som medverkar vid framställningens tillkomst&lt;br&gt;i princip inte kan ställas till ansvar för innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att det skall finnas en utgivare för periodiska skrif-&lt;br&gt;ter, för radio- och TV-program, filmer och videogram och att denne i&lt;br&gt;första hand är ansvarig för innehållet. Utgivaren har bestämmanderätten&lt;br&gt;över vad som skall tas in i framställningen. Om det inte finns någon utgi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vare för en periodisk skrift är det ägaren som är ansvarig för innehållet.&lt;br&gt;För skrifter som inte är periodiska är det i första hand författaren som är&lt;br&gt;ansvarig om han finns angiven på skriften, annars faller ansvaret på för-&lt;br&gt;läggaren, dvs. den som haft hand om tryckningen eller givit ut annans&lt;br&gt;skrift. Vet man inte vem denne är, är det den som rent faktiskt tryckt&lt;br&gt;skriften som ansvarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns någon utgivare för en film är det den som låtit fram-&lt;br&gt;ställa filmen som är ansvarig för innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tryckta skrifter och filmer finns en gemensam i sista hand för inne-&lt;br&gt;hållet ansvarig person, nämligen spridaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsreglema innebär bl.a. att den som köper eller på annat sätt för-&lt;br&gt;värvar filmer eller tryckta skrifter som innefattar brott mot grundlagarna&lt;br&gt;inte kan fallas till ansvar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagarnas krav på utgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningen har betydelse i flera hänseenden. Tryckfrihets- eller yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott föreligger först genom utgivningen och ingripande mot&lt;br&gt;sådant brott far ske först efter utgivningen. Kontrollen över tryckta&lt;br&gt;skrifter och filmer anknyter också till utgivningen; när skriften ges ut&lt;br&gt;inträder skyldighet att lämna exemplar till arkiv och för granskning. Ut-&lt;br&gt;givningen har även betydelse för frågan om preskription.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 6 § TF skall en tryckt skrift, för att anses som en sådan,&lt;br&gt;vara utgiven. Med utgivning förstås enligt lagrummet att skriften har bli-&lt;br&gt;vit utlämnad till salu eller för spridning på annat sätt. Av motiven fram-&lt;br&gt;går att spridningen inte behöver ha skett bland allmänheten utan även&lt;br&gt;utlämnande för spridning inom en begränsad krets av personer konstitue-&lt;br&gt;rar utgivning (SOU 1947:60 s. 60 f. och 216). Motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;för filmer och videogram finns i 1 kap. 10 § YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att inneha informationsbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det uttryckligen anges i tryckfrihetsförordningen eller yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen bygger dessa grundlagar på förutsättningen att rätten&lt;br&gt;att inneha tryckta skrifter, filmer och ljudupptagningar inte far begränsas&lt;br&gt;annat än av ordnings- och säkerhetsskäl på sådana institutioner som t.ex.&lt;br&gt;sjukhus, militärförläggningar och kriminalvårdsanstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har föreslagits att rätten att inneha sådana s.k. informationsbärare&lt;br&gt;uttryckligen skall slås fast i grundlag. Yttrandefrihetsutredningen före-&lt;br&gt;slog att en bestämmelse om rätt att för privat bruk inneha tryckta skrifter,&lt;br&gt;filmer och mottagare för radiosändningar m.m. avsedda att ta emot eller&lt;br&gt;återge yttranden riktade till allmänheten skulle föras in i regeringsfor-&lt;br&gt;men. Utredningens förslag fördes emellertid inte vidare bl.a. på den&lt;br&gt;grunden att det ansågs finnas risk för att en sådan bestämmelse skulle&lt;br&gt;kunna läsas motsatsvis (se prop. 1986/87:151 s. 63 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inne-&lt;br&gt;håller således någon bestämmelse som innebär att det kan vara straffbart&lt;br&gt;att inneha en viss skrift eller en film. Det är uppenbarligen inte förenligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med grundlag att i vanlig lag föreskriva om en möjlighet att ingripa mot&lt;br&gt;en enskild person endast under åberopande av att denne innehar en skrift&lt;br&gt;eller en film som innehåller yttranden eller skildringar som vid utgivning&lt;br&gt;eller spridning skulle kunna utgöra tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 Konfiskering och förverkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en bampomografisk bild sprids genom en tryckt skrift eller genom&lt;br&gt;ett medium som omfattas av YGL gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckt skrift och film som innefattar tryck- och yttrandefrihetsbrott far&lt;br&gt;enligt 7 kap. 7 § första stycket TF och 5 kap. 6 § första stycket YGL kon-&lt;br&gt;fiskeras. Konfiskering innebär att för spridning avsedda exemplar av&lt;br&gt;framställningen skall förstöras. Konfiskering anses inte kunna ske av det&lt;br&gt;antal exemplar av en framställning som utgör pliktleveransexemplar.&lt;br&gt;Konfiskering kan endast avse utgivet material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1995 har nya bestämmelser i 7 kap. 7 § tredje stycket TF&lt;br&gt;och 5 kap. 6 § tredje stycket YGL om konfiskering börjat att gälla (bet.&lt;br&gt;1993/94:KU28, rskr. 1993/94:450, bet. 1994/95:KU6, rskr. 1994/95:12,&lt;br&gt;SFS 1994:1476 och 1994:1477). Framställningar som innefattar skildring&lt;br&gt;av barn i pornografisk bild av verklighetstrogen karaktär far numera även&lt;br&gt;i annat fall än de redan nämnda konfiskeras om inte innehavet är försvar-&lt;br&gt;ligt med hänsyn till omständigheterna. Konfiskering innebär i dessa fall&lt;br&gt;att samtliga exemplar av framställningen som påträffas i samband med en&lt;br&gt;förundersökning skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskeringsbestämmelsema i 7 kap. 7 § första stycket TF och i&lt;br&gt;5 kap. 6 § första stycket YGL är fakultativa och konfiskering skall ske&lt;br&gt;endast om det är nödvändigt ur allmän synpunkt. Normalt anses inte kon-&lt;br&gt;fiskering vara meningsfull om en framställning redan blivit spridd i stör-&lt;br&gt;re omfattning och det därför skulle vara meningslöst att konfiskera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de nya konfiskeringsbestämmelsema är fakultativa. De har till-&lt;br&gt;kommit bl.a. för att sådant material som hos andra än den för yttrandet&lt;br&gt;ansvarige har tagits i beslag under en förundersökning inte skall behöva&lt;br&gt;lämnas tillbaka. Därmed torde inte frågan om hur omfattande spridningen&lt;br&gt;av en framställning är ha någon betydelse vid prövningen av frågan om&lt;br&gt;konfiskering skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana bampomografiska skildringar som inte omfattas av grund-&lt;br&gt;lagarna gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottsbalken finns bestämmelser som innebär att föremål som på&lt;br&gt;grund av sin särskilda beskaffenhet eller omständigheterna i övrigt kan&lt;br&gt;komma till brottslig användning far förverkas. Detsamma gäller föremål&lt;br&gt;som frambringats genom brott om det är påkallat för att förebygga brott&lt;br&gt;eller om det annars finns särskilda skäl (36 kap. 2 och 3 §§ brottsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1994:1478) om förverkande av barnpornografi, vilken&lt;br&gt;även den har trätt i kraft den 1 januari 1995, skall bampomografiska bil-&lt;br&gt;der av verklighetstrogen karaktär som anträffas vid en förundersökning&lt;br&gt;och som inte omfattas av TF:s och YGL:s tillämpningsområde förklaras&lt;br&gt;förverkade om det inte finns särskilda skäl mot detta. I frågan om vad&lt;br&gt;som kan utgöra särskilda skäl anges i förarbetena att ledning kan hämtas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som skall utgöra försvarlig gärning enligt 16 kap. 10 a § BrB (bet.&lt;br&gt;1993/94:KU28 s. 43 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda förverkandelagen är avsedd att tillämpas i sådana fall där&lt;br&gt;brottsbalkens förverkanderegler inte är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1995 kan således all barnpornografi som är av&lt;br&gt;verklighetstrogen karaktär och som påträffas i samband med en förunder-&lt;br&gt;sökning tas i beslag för konfiskering eller förverkande. För tryckta skrif-&lt;br&gt;ter och filmer gäller dock som nämnts att de måste ha utgivits för att kon-&lt;br&gt;fiskering skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det vilande grundlagsförslaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått antog riksdagen våren 1994 på initiativ av konstitu-&lt;br&gt;tionsutskottet en vilande grundlagsändring som innebär att innehav av&lt;br&gt;barnpornografi skall kunna vara straffbart fr.o.m. den 1 januari 1999.&lt;br&gt;Den vilande grundlagsändringen innefattar ändringar i både tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen (7 kap. 9 §, 9 kap. 2 § och 12 kap. 1 §) och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen (5 kap. 7 §). Ändringarna går ut på att det i de båda grundla-&lt;br&gt;garna föreskrivs att om någon som inte bär det tryck- respektive yttrande-&lt;br&gt;frihetsrättsliga ensamansvaret innehar en skildring av barn i pornografisk&lt;br&gt;bild av verklighetstrogen karaktär, och innehavet inte med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarligt, så gäller utan hinder av grundlagarna&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i lag om straff för sådant brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna medger alltså att innehav av sådana verklighetstrogna&lt;br&gt;bampomografiska framställningar som omfattas av grundlagsskyddet -&lt;br&gt;tryckta skrifter, filmer och videogram - och som givits ut, spritts till all-&lt;br&gt;mänheten kan kriminaliseras i vanlig lag (brottsbalken). Endast den som&lt;br&gt;inte ansvarar för det tryck- eller yttrandefrihetsbrott som spridningen kan&lt;br&gt;ha inneburit skall kunna straffas för innehavsbrott. Målen skall processu-&lt;br&gt;ellt behandlas som tryck- eller yttrandefrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella förhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige har undertecknat FN:s konvention den 20 november 1989 om&lt;br&gt;barnets rättigheter, den s.k. barnkonventionen. Konventionen trädde i&lt;br&gt;kraft den 2 september 1990. Sverige ratificerade konventionen utan att&lt;br&gt;reservera sig på någon punkt och har därigenom iklätt sig en folkrättslig&lt;br&gt;förpliktelse att följa konventionens alla bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med barn avser konventionen enligt artikel 1 varje människa under 18&lt;br&gt;år som inte har blivit myndig tidigare enligt den för henne gällande la-&lt;br&gt;gen. Konventionen innehåller bestämmelser avsedda att tillförsäkra bam&lt;br&gt;grundläggande rättigheter och att bereda bam skydd mot övergrepp och&lt;br&gt;utnyttjande. Konventionsstatema har åtagit sig att respektera och tillför-&lt;br&gt;säkra varje bam inom sin jurisdiktion de rättigheter som anges i konven-&lt;br&gt;tionen och att vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra&lt;br&gt;åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionens artikel 34 åtar sig konventionsstatema att skydda bam&lt;br&gt;mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. För detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål skall konventionsstatema särskilt vidta alla lämpliga nationella,&lt;br&gt;bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra (a) att ett bam för-&lt;br&gt;mås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling, (b) att bam ut-&lt;br&gt;nyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet och (c) att&lt;br&gt;bam utnyttjas i pornografiska framställningar och i pornografiskt materi-&lt;br&gt;al.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 34 kräver inte att dess ändamål skall uppfyllas med straffrätts-&lt;br&gt;lig lagstiftning. Barnkonventionen lämnar således stort utrymme för att&lt;br&gt;välja olika metoder för att uppnå de angivna syftena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets ministerkommitté antog den 9 september 1991 en re-&lt;br&gt;kommendation rörande bl.a. sexuell exploatering av bam (No. R (91) 11)&lt;br&gt;där medlemsstaterna uppmanas att särskilt undersöka möjligheten att&lt;br&gt;kriminalisera innehav av barnpornografi. Kommittén anmärkte att den&lt;br&gt;var övertygad om att efterfrågan på barnpornografi stimulerade produ-&lt;br&gt;centerna. Vidare ansågs att möjligheten att åtala konsumenter av barn-&lt;br&gt;pornografi skulle underlätta strävanden att identifiera producenter, distri-&lt;br&gt;butörer, deltagande bam och pedofila sexualbrottslingar som vanligen&lt;br&gt;var samlare av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s kommission för mänskliga rättigheter har antagit (1992/74) ett&lt;br&gt;aktionsprogram för bekämpande av handel med bam, barnprostitution&lt;br&gt;och barnpornografi. Det innehåller olika förslag till åtgärder vilka FN:s&lt;br&gt;medlemsstater rekommenderas att genomföra. Såvitt gäller barnporno-&lt;br&gt;grafi uppmanas medlemsstaterna att i förekommande fall kriminalisera&lt;br&gt;produktion, distribution och innehav av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska rådet har den 10 mars 1994 i en rekommendation uttalat att&lt;br&gt;innehav av barnpornografi bör kriminaliseras i hela Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I augusti 1996 var Sverige värdland för Världskongressen mot kom-&lt;br&gt;mersiell sexuell exploatering av barn. En deklaration och en handlings-&lt;br&gt;plan för åtgärder mot kommersiell sexuell exploatering av bam antogs&lt;br&gt;enhälligt. Planen för åtgärder innehåller en uppmaning till alla stater att&lt;br&gt;företa ett stort antal angivna åtgärder mot kommersiell sexuell exploate-&lt;br&gt;ring av bam, bl.a. att utarbeta eller stärka och tillämpa nationella lagar&lt;br&gt;som fastställer det straffrättsliga ansvaret hos dem som erbjuder tjänster,&lt;br&gt;hos kunder och mellanhänder i fråga om barnprostitution, handel med&lt;br&gt;bam, barnpornografi, inklusive innehav av barnpornografi, och annan&lt;br&gt;olaglig sexuell verksamhet. Vidare uppmanas alla stater att före år 2000&lt;br&gt;upprätta en nationell plan för åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund tillsatte regeringen i september 1996 en interde-&lt;br&gt;partemental arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en nationell plan för&lt;br&gt;åtgärder mot kommersiell sexuell exploatering av bam. Arbetsgruppen&lt;br&gt;har i augusti 1997 redovisat ett förslag vilket enligt gruppens bedömning&lt;br&gt;bör utgöra grunden för den slutgiltiga utformningen av regeringens&lt;br&gt;handlingsplan mot kommersiell sexuell exploatering av bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionens råd har den 24 februari 1997 beslutat en gemen-&lt;br&gt;sam åtgärd på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen&lt;br&gt;om åtgärder mot människohandel och sexuellt utnyttjande av bam&lt;br&gt;(97/154/RIF). Den gemensamma åtgärden innebär bl.a. att medlemssta-&lt;br&gt;terna skall se över gällande lag och praxis för att se till att sexuellt ut-&lt;br&gt;nyttjande av bam blir straffbelagt. Enligt den gemensamma åtgärden in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nefattar sexuellt utnyttjande av bam utnyttjande av bam i pornografiskt&lt;br&gt;material, däribland att framställa, sälja och distribuera eller på annat sätt&lt;br&gt;bedriva handel med sådant material samt att inneha sådant material. En-&lt;br&gt;ligt den gemensamma åtgärden skall, med undantag för innehav av bam-&lt;br&gt;pomografiskt material, även medverkan i eller försök till de brott som&lt;br&gt;avses vara straffbelagda. Rådet skall före utgången av år 1999 bedöma&lt;br&gt;hur medlemsstaterna har uppfyllt sina skyldigheter enligt den gemen-&lt;br&gt;samma åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I princip all befattning med barnpornografi&lt;br&gt;skall vara kriminaliserad, även innehav. Detta innebär en omfattande&lt;br&gt;utvidgning av det straffbelagda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpornografiutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla är för en utvidgad kriminalisering&lt;br&gt;som också innefattar en kriminalisering av innehav av barnpornografi.&lt;br&gt;Bland de remissinstanser som sålunda ställer sig bakom utredningens&lt;br&gt;bedömning finns Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt, Göteborgs tingsrätt, Trollhättans tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Justitiekanslern,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Brottsoffermyndigheten, Svenska UNICEF-kommittén,&lt;br&gt;Röda korset, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Statens skolverk,&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse, Rädda Barnen, Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Televi-&lt;br&gt;sion AB, Akademikerförbundet SSR, Alla kvinnors hus, Barn- och ung-&lt;br&gt;domspsykiatriska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, BRIS,&lt;br&gt;ECPAT Sverige, Fredrika-Bremer-Förbundet, Föreningen Sveriges So-&lt;br&gt;cialchefer, Manliga nätverket, Riksorganisationen för kvinnojourer i&lt;br&gt;Sverige, Statstjänstemannaförbundet, Sveriges domareförbund, Sveriges&lt;br&gt;Kommunaltjänstemannaförbund, Sveriges Kristna Råd och Sveriges Fri-&lt;br&gt;kyrkosamråd, Sveriges Psykologförbund, Våldsskildringsrådet m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser är emellertid tveksamma eller negativa. Juridis-&lt;br&gt;ka fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att det inte är visat att&lt;br&gt;en vidgad kriminalisering är befogad. Juridiska fakultetsstyrelsen vid&lt;br&gt;Lunds universitet anser att varje beslut om en nykriminalisering eller&lt;br&gt;uppkriminalisering alltid bör grundas på en nytto- kostnadsberäkning&lt;br&gt;som gäller alla för- och nackdelar av åtgärden. Enligt universitetet är det&lt;br&gt;en klar brist att utredningen inte har redovisat någon sådan beräkning.&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska Journalistförbundet&lt;br&gt;avstyrker båda en innehavskriminalisering med hänvisning till de allvar-&lt;br&gt;liga effekterna när det gäller systematiken för grundlagarna på det tryck-&lt;br&gt;och yttrandefrihetsrättsliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Barnpornografi är en avskyvärd och&lt;br&gt;oacceptabel företeelse i vårt samhälle. Barnpornografi förutsätter nästan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltid ett hänsynslöst utnyttjande av bam. Under senare år har det visat Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;sig att det i inte obetydlig omfattning förekommer barnpornografi även&lt;br&gt;av mycket grovt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som djupt otillfredsställande att enskilda personer utan att&lt;br&gt;riskera annat än ett förverkande av materialet, skall kunna förvärva och&lt;br&gt;inneha material som skildrar grova övergrepp mot bam. Varje företeende&lt;br&gt;av en bampomografisk bild innebär en straffvärd kränkning av det avbil-&lt;br&gt;dade barnet men också av bam i allmänhet. Även ett innehav av en sådan&lt;br&gt;bild utgör en fortlöpande integritetskränkning. Det kan vidare inte ute-&lt;br&gt;slutas att en innehavare av en sådan bild kan komma att visa den för ett&lt;br&gt;bam i syfte att förmå barnet att medverka i sådana handlingar som skild-&lt;br&gt;ras på bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang måste intresset av att förhindra den integri-&lt;br&gt;tetskränkning av det avbildade barnet och av bam i allmänhet som varje&lt;br&gt;befattning med bampomografiskt material innebär fa väga utomordent-&lt;br&gt;ligt tungt. Detta talar med styrka för ytterligare åtgärder bl.a. inriktade&lt;br&gt;mot innehav av sådant material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med barnpornografi sker i dag i det fördolda eftersom fram-&lt;br&gt;ställning och försäljning av sådant material är förbjudet. En kriminalise-&lt;br&gt;ring av innehav av barnpornografi kan emellertid väntas leda till en&lt;br&gt;minskad efterfrågan av sådant material. Detta kan i sin tur antas medföra&lt;br&gt;en minskad produktion och spridning av barnpornografi. Härigenom kan&lt;br&gt;sådana sexuella övergrepp mot bam som regelmässigt förekommer i&lt;br&gt;samband med framställningen motverkas. En kriminalisering av innehav&lt;br&gt;skulle också innebära att det inte längre skulle gå att freda sig med att&lt;br&gt;materialet inte var avsett för spridning. Uppenbart straffvärda fall av be-&lt;br&gt;fattning med barnpornografi skulle i betydligt större utsträckning än i dag&lt;br&gt;bli möjliga att bestraffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var också bl.a. dessa hänsyn som låg bakom riksdagens beslut år&lt;br&gt;1994 att kriminalisera innehav av barnpornografi - det vilande förslaget&lt;br&gt;till grundlagsändring - och att vidga möjligheterna att konfiskera och&lt;br&gt;förverka barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har sedan dess kartlagt och undersökt omfattningen av&lt;br&gt;den hantering av bampomografiskt material som förekommer här i lan-&lt;br&gt;det. Även om kunskaperna om utbredning, distributionssätt m.m. när det&lt;br&gt;gäller barnpornografi sålunda har djupnat, innebär inte undersökningens&lt;br&gt;resultat att det grundläggande ställningstagande som riksdagen gjorde&lt;br&gt;1994 och de avvägningar som motiverade de åtgärder som då företogs,&lt;br&gt;på något sätt skulle ha förlorat i styrka eller betydelse. Så har också ut-&lt;br&gt;redningen liksom de allra flesta remissinstanserna kommit fram till att&lt;br&gt;långtgående åtgärder mot förekomsten av barnpornografi är påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen motsätter sig egentligen skärpta åtgärder mot barnpornografin.&lt;br&gt;En annan sak är att man kan ha olika åsikter i frågan om det är befogat att&lt;br&gt;straffbelägga innehav, både med hänsyn till effektiviteten av kriminalise-&lt;br&gt;ringen och till de motstående tryck- och yttrandefrihetsrättsliga värdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regeringen är skyddet av det uppväxande släktet en av de allra&lt;br&gt;mest angelägna uppgifterna. Ingen annan grupp i samhället är i samma&lt;br&gt;behov av det allmännas stöd i olika former. Detta skyddsvärde kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till uttryck bl.a. i FN:s barnkonvention. Självfallet är det särskilt betydel-&lt;br&gt;sefullt att förhindra att bam utnyttjas sexuellt av vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer således med alla dem som framhåller det vä-&lt;br&gt;sentliga intresset av att kunna ingripa mot själva innehavet av barnporno-&lt;br&gt;grafi. Starka kriminalpolitiska skäl talar för att innehav av barnpornografi&lt;br&gt;blir straffbart. Så har Sverige också i olika internationella sammanhang,&lt;br&gt;dels genom den vid världskongressen mot kommersiell sexuell exploate-&lt;br&gt;ring av bam antagna deklarationen, dels genom rådets beslut om gemen-&lt;br&gt;sam åtgärd mot människohandel och sexuellt utnyttjande av bam, åtagit&lt;br&gt;sig att kriminalisera innehav av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som för Sveriges del emellertid har visat sig vara svårlöst är&lt;br&gt;möjligheterna att kriminalisera innehavet av sådana informationsbärare&lt;br&gt;som omfattas av reglerna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen. De ändringar i de båda grundlagarna som tidigare föreslagits&lt;br&gt;och de som har antagits som vilande i syfte att införa ett innehavsförbud&lt;br&gt;har mötts av ett kraftigt motstånd från framför allt publicister och jour-&lt;br&gt;nalister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan tvekan väger det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga intresset&lt;br&gt;mycket tungt. Inte så att barnpornografi i sig är förtjänt av grundlagens&lt;br&gt;skydd, brottet ingår redan bland tryck- och yttrandefrihetsbrotten. Det&lt;br&gt;som är problematiskt är att ingripanden mot innehav av tryckta skrifter&lt;br&gt;och annat grundlagsskyddat material är något som är oförenligt med vik-&lt;br&gt;tiga tryckfrihetsrättsliga principer, varav några i dag är helt undantagslö-&lt;br&gt;sa. Särskilt betänkligt ter det sig att bryta i genom det - med undantag för&lt;br&gt;filmer som skall visas offentligt - absoluta förbudet mot censur och lik-&lt;br&gt;nande åtgärder som föregriper materialets utgivning. Censurförbudet är&lt;br&gt;en av tryckfrihetsrättens verkliga hörnpelare, kanske det viktigaste i hela&lt;br&gt;regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utgångspunkt är emellertid att intresset av att skydda bar-&lt;br&gt;nen måste komma i första rummet. Bam har ett alldeles särskilt behov av&lt;br&gt;skyddande åtgärder, de är ju för sin existens och sitt välbefinnande helt&lt;br&gt;utlämnade till vuxna. I den mån det är befogat att tala om en kollision&lt;br&gt;mellan de båda samhällsintressena att värna det tryck- och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsrättsliga regelsystemet och att bereda ett så gott skydd för barnen&lt;br&gt;som möjligt, måste alltså barnens intressen komma främst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen kommer att redovisa i följande avsnitt innebär det för-&lt;br&gt;slag som regeringen nu lägger fram ett fullgott skydd för barnen samti-&lt;br&gt;digt som de båda grundlagarna behålls intakta och effekterna på det&lt;br&gt;tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området blir begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Barnpornografin och grundlagarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan lång tid ett internationellt sett unikt skydd för tryckfri-&lt;br&gt;heten genom tryckfrihetsförordningen (TF). För andra medier än det&lt;br&gt;tryckta ordet ger yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ett skydd som motsva-&lt;br&gt;rar det som finns i tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det speciella värde som vi tillmäter denna konstitutionella tradition&lt;br&gt;betyder inte att viktiga intressen inte kan fa föranleda undantag från de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annars gällande principerna om frihet att få yttra sig i de grundlagskyd- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;dade medierna och om frihet att få lämna upplysningar till massmedier-&lt;br&gt;na. Ett sådant intresse är skyddet av enskilda personer, som inte får krän-&lt;br&gt;kas genom förtal eller förolämpning i något medium. När det gäller&lt;br&gt;skydd för enskilda individer är det uppenbart att ett sådant skydd är sär-&lt;br&gt;skilt angeläget för dem som är mest värnlösa, nämligen barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett viktigt intresse kan motivera undantag från den principiella ytt-&lt;br&gt;randefriheten hindrar emellertid inte att det hela tiden är fråga om en av-&lt;br&gt;vägning mellan motstående intressen där inget alltid tar över det andra&lt;br&gt;men där utgångspunkten ändå alltid bör vara yttrandefriheten. Det är&lt;br&gt;denna konflikt som har kommit att bli en huvudpunkt i lagstiftningsären-&lt;br&gt;det och som har föranlett en tidvis mycket livlig diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall inledningsvis ta upp en fråga som tycks vara ägnad&lt;br&gt;att vålla missförstånd. Det har i debatten kring barnpornografi frågan&lt;br&gt;framförts att barnpornografi - i vart fall om den är av verklighetstrogen&lt;br&gt;karaktär - med beaktande av vad som kan utläsas ur tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrundlagens ändamålsbestämmelser och syfte,&lt;br&gt;bl.a. att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning,&lt;br&gt;egentligen faller utanför TF:s och YGL:s tillämpningsområden. Grund-&lt;br&gt;tanken bakom detta synes vara att befattning med bilder och filmer som&lt;br&gt;har framställts genom ett sexualbrott mot ett bam inte är brottsligt som&lt;br&gt;ett överskridande av tryck- eller yttrandefrihetens gränser utan som ett&lt;br&gt;led i sexualbrottet mot barnet. Lika litet som t.ex. sedel förfalskning har&lt;br&gt;med tryckfrihet att göra så skulle barnpornografi ses som ett bruk av&lt;br&gt;tryckfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill här slå fast att oavsett vad som må hävdas kunna utlä-&lt;br&gt;sas av grundlagarnas ändamålsbestämmelser eller härledas ur deras syfte&lt;br&gt;eller ur förarbetsuttalanden, så är det ett faktum att bampomografibrottet&lt;br&gt;omfattas av regleringen i TF sedan år 1980 och i YGL sedan dess till-&lt;br&gt;komst år 1992. Barnpornografi är således skildringar som är att anse som&lt;br&gt;ett missbruk av yttrandefriheten på samma sätt som t.ex. olaga vålds-&lt;br&gt;skildring eller hets mot folkgrupp. Det råder alltså inte någon som helst&lt;br&gt;tvekan om vad som är gällande rätt på området. De överväganden kring&lt;br&gt;grundlagsändringar som kan göras måste självfallet ta sin utgångspunkt i&lt;br&gt;detta förhållande. Att regeringen i det följande föreslår att bampomogra-&lt;br&gt;fibrottet skall flyttas ut från de båda grundlagarnas tillämpningsområde&lt;br&gt;motiveras alltså inte av några rättssystematiska eller begreppsmässiga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 Den lagtekniska lösningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bampomografibrottet flyttas ut från tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområ-&lt;br&gt;den och alla bestämmelser i grundlagarna som rör barnpornografi&lt;br&gt;upphävs. På så sätt utesluts all tillämpning av grundlagarna när det&lt;br&gt;gäller bampomografiska bilder, oavsett i vilka sammanhang det tas&lt;br&gt;befattning med dem. Regler om barnpornografi kommer att finnas&lt;br&gt;uteslutande i vanlig lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiutredningens förslag: Den reglering i grundlagsfrå-&lt;br&gt;gan som utredningen föreslår - den s.k. stencilregeln - bygger på att i&lt;br&gt;princip all barnpornografi som cirkulerar i Sverige i dag förekommer&lt;br&gt;som videofilm och att dessa filmer normalt sett inte är märkta med såda-&lt;br&gt;na ursprungsuppgifter som yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) föreskriver.&lt;br&gt;Stencilregeln innebär att det i YGL föreskrivs att filmer som saknar ur-&lt;br&gt;sprungsuppgifter inte skall omfattas av YGL. Det blir då möjligt att i&lt;br&gt;vanlig lag kriminalisera innehav av alla sådana filmer oavsett innehåll.&lt;br&gt;För att inte riskera ”smittoeffekter” föreslås att det i YGL skall föreskri-&lt;br&gt;vas att innehavskriminalisering i vanlig lag bara skall kunna avse barn-&lt;br&gt;pornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser förordar utredningens för-&lt;br&gt;slag men en överväldigande majoritet är negativa. De flesta vill i stället&lt;br&gt;se att bampomografibrottet - i sin helhet eller i vart fall när det gäller&lt;br&gt;verklighetstrogna skildringar - flyttas ut från grundlagarnas tillämp-&lt;br&gt;ningsområde medan några förordar den av Mediekommittén lanserade&lt;br&gt;s.k. presumtionsregeln (jfr avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag, dvs. stencilregeln, förordas av hovrättspresi-&lt;br&gt;denten Johan Hirschfeldt, Justitiekanslern, Institutionen för journalistik&lt;br&gt;och masskommunikation vid Göteborgs universitet och Statens Biograf-&lt;br&gt;byrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Mediekommittén lanserade presumtionsregeln förordas av&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten över Skåne och Blekinge, Dom-&lt;br&gt;stolsverket, Sveriges domareförbund, Svenska Journalistförbundet och&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de som förespråkar en utflyttning från grundlagarnas tillämpnings-&lt;br&gt;område vill somliga se en total utmönstring av bampomografibrottet från&lt;br&gt;grundlagarna. Bland annat Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Göteborg, Riksåklagaren, Åklagarmyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Göteborg, Rikspolisstyrelsen, Brottsoffermyndig-&lt;br&gt;heten, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Juridiska falkultetsnämnden&lt;br&gt;vid Uppsala universitet, ledamöterna vid Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet professorerna Peter Seipel, Jan Ramberg och&lt;br&gt;Madeleine Leijonhufvud samt bitr, professorn Wiweka Warnling-Nerep,&lt;br&gt;Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Växjö och Rädda Barnen an-&lt;br&gt;lägger detta synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grupp förordar en utflyttning bara av sådan barnpornografi&lt;br&gt;som är verklighetstrogen, dvs. bilder som kan antas förutsätta att ett sex-&lt;br&gt;uellt övergrepp mot ett bam har ägt mm. En utflyttning av verklighets-&lt;br&gt;trogen barnpornografi förespråkas bl.a. av Trollhättans tingsrätt, Umeå&lt;br&gt;tingsrätt. Kammarrätten i Stockholm, Jämställdhetsombudsmannen,&lt;br&gt;Svenska UNICEF-kommittén, Statens skolverk, Svenska kyrkans central-&lt;br&gt;styrelse, Alla kvinnors hus, BRIS, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges&lt;br&gt;Kristna Råd och Sveriges Frikyrkosamråd, Sveriges Psykologförbund&lt;br&gt;och Unga Örnars Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns det en förhållandevis stor grupp remissinstanser som&lt;br&gt;avstyrker utredningens förslag och som allmänt efterlyser en lösning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medger ingripanden mot all barnpornografi oavsett i vilken form den&lt;br&gt;förekommer och oavsett vilket medium som utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de övriga som har yttrat sig genom skrivelser och namnun-&lt;br&gt;derskrifter är kritiska till utredningens förslag och kräver ett heltäckande&lt;br&gt;förbud mot all hantering av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått anser regeringen liksom de allra flesta att även innehav&lt;br&gt;av barnpornografi skall vara straffbart. Så länge det rör sig om bilder som&lt;br&gt;inte finns på grundlagsskyddade medier, exempelvis vanliga fotografier&lt;br&gt;eller bilder i elektronisk form, så är frågan om innehavskriminalisering&lt;br&gt;rent kriminalpolitisk. En kriminalisering av innehav av icke grundlags-&lt;br&gt;skyddat material möter inga lagtekniska hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid förekommer barnpornografi huvudsakligen i form av video-&lt;br&gt;film och i viss utsträckning i form av tryckta bilder, dvs. i grundlags-&lt;br&gt;skyddade medier. Det är här den egentliga konflikten mellan intresset att&lt;br&gt;skydda barnen mot kränkningar och intresset av att bevara det tryck- och&lt;br&gt;yttrandefrihetsrättsliga regelsystemet intakt uppstår. Som har framgått&lt;br&gt;går det inte att infoga ett innehavsbrott i tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens nuvarande regelsystem utan att man gör av-&lt;br&gt;kall på någon grundprincip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vilande förslaget till grundlagsändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har avfärdat det vilande förslaget till grundlagsändring.&lt;br&gt;Detta då förslaget ju bara medger en kriminalisering av skrifter och fil-&lt;br&gt;mer som har utgivits. Enligt utredningen är det i det enskilda fallet ofta&lt;br&gt;förenat med problem att fastställa om en film, vanligen ett videogram,&lt;br&gt;med bampomografiskt innehåll är utgiven eller inte. Det kan därför en-&lt;br&gt;ligt utredningen konstateras att ett förbud mot att inneha utgivet material&lt;br&gt;sällan kommer att kunna tillämpas. Ingen remissinstans förordar heller&lt;br&gt;att det vilande förslaget till grundlagsändringar fullföljs. Regeringen de-&lt;br&gt;lar den bedömning som utredningen och remissinstanserna har gjort. Det&lt;br&gt;vilande förslaget är otillräckligt och bör alltså inte fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken mot den s.k. stencilregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag bygger på att den barnpornografi som förekommer i&lt;br&gt;dag gör det i form av videofilm, s.k. skräddarsydda videogram. Det finns&lt;br&gt;också visst tryckt material i cirkulation men detta är huvudsakligen av&lt;br&gt;äldre datum. Utredningen anser därför att det inte är motiverat att skilja&lt;br&gt;ut detta material från TF:s tillämpningsområde eller att särbehandla det&lt;br&gt;inom TF:s ram. Stencilregeln skulle med denna utgångspunkt träffa i&lt;br&gt;princip all barnpornografi som enligt utredningen cirkulerar i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har emellertid mötts av massiv kritik. Kritiken går väsentli-&lt;br&gt;gen ut på följande. Det är lätt att kringgå regleringen genom att sätta ut -&lt;br&gt;sanna eller falska - ursprungsuppgifter. Man kan vidare befara använd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av bulvaner. Det vore stötande att inte kunna komma åt även sådana&lt;br&gt;bilder som omfattas av TF eller YGL. Det föreslagna införsel- och utför-&lt;br&gt;selförbudet skulle t.ex. inte kunna avse grundlagsskyddat material. Man&lt;br&gt;kan vidare befara avsevärda problem i rättstillämpningen. Eftersom t.ex.&lt;br&gt;meddelarfriheten är tillämplig på en informationsbärare som är avsedd att&lt;br&gt;ges ut, så måste en innehavares påstående om att han tänkte lämna mate-&lt;br&gt;rialet till en journalist för publicering i princip tas för gott. Det är också&lt;br&gt;en brist att förslaget inte beaktar att barnpornografi inom en nära framtid&lt;br&gt;kan förväntas framställas på andra informationsbärare än film och video-&lt;br&gt;gram. Vidare är det en allvarlig nackdel att stencilregeln slår mot alla&lt;br&gt;filmer, inte bara bampomografiska sådana. Detta innebär att grundlags-&lt;br&gt;skyddet för filmer i allmänhet urholkas. Det är också principiellt sett be-&lt;br&gt;tänkligt att använda sig av en regel som i TF:s fall utvidgar grundlags-&lt;br&gt;skyddet för att inskränka detsamma på YGL:s område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan i allt väsentligt instämma i den kritik som riktats mot&lt;br&gt;utredningens förslag. Utgångspunkten för regeringen är att regleringen av&lt;br&gt;grundlagsfrågan när det gäller barnpornografin måste vara sådan att ett&lt;br&gt;heltäckande och effektivt förbud möjliggörs. Den måste vara konsekvent&lt;br&gt;och enkel att tillämpa. Den måste också utformas så att den inte lämnar&lt;br&gt;kryphål eller inbjuder till kringgåenden. Vidare måste alla förekomman-&lt;br&gt;de framställningsformer omfattas, dvs. inte bara filmer och videogram&lt;br&gt;utan också tryckta bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen måste också utformas med beaktande av att inte bara den&lt;br&gt;framställningsform som för närvarande är den dominerande skall omfat-&lt;br&gt;tas. Det förbud mot innehav som skall möjliggöras kräver en reglering&lt;br&gt;som träffar samtliga i dag förekommande framställningsformer men som&lt;br&gt;också låter sig anpassas till den tekniska utvecklingen. Man kan förutse&lt;br&gt;att spridningskanalema för barnpornografi såväl som för andra yttranden&lt;br&gt;kommer att förändras inom en nära framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utflyttning av barnpornografibrottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär enligt regeringens mening att varken stencilregeln eller den&lt;br&gt;av Mediekommittén föreslagna presumtionsregeln (se avsnitt 6) är en&lt;br&gt;framkomlig väg när det gäller barnpornografin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig således till alla dem som förespråkar en ut-&lt;br&gt;flyttning av bampomografibrottet från grundlagarnas tillämpningsområ-&lt;br&gt;de. Endast på det sättet kan man åstadkomma den heltäckande och kon-&lt;br&gt;sekventa reglering som för regeringen framstår som nödvändig. Till detta&lt;br&gt;kommer att en utflyttning har det goda med sig att grundlagarna i övrigt&lt;br&gt;lämnas helt intakta. För regeringen framstår detta som en väsentlig för-&lt;br&gt;del. Alla försök att öppna för en innehavskriminalisering inom det&lt;br&gt;grundlagsskyddade området riskerar ju att rubba hela det tryck- och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsrättsliga regelsystemet medan en utflyttning av bampomo-&lt;br&gt;grafibrottet inte far några konsekvenser för regelsystemet i övrigt. Så har&lt;br&gt;också Lagrådet funnit att i fråga om lagstiftningstekniken, det remittera-&lt;br&gt;de förslaget synes vara att föredra framför andra framförda förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett principgenombrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed inte sagt att en utflyttning av bampomografibrottet från grundla-&lt;br&gt;garnas tillämpningsområde principiellt sett skulle vara invändningsfri.&lt;br&gt;Det är verkligen fråga om att undanta en viss sorts yttranden från det&lt;br&gt;grundlagsskyddade området i syfte att effektivare kunna komma åt just&lt;br&gt;den formen av missbruk av yttrandefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det naturligtvis befogat att som bl.a. Svenska&lt;br&gt;Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen gör, ifråga-&lt;br&gt;sätta om inte ett undantag från grundlagsskyddet for barnpornografi kan&lt;br&gt;medföra allvarliga smittoeffekter så till vida att också andra sorters miss-&lt;br&gt;hagliga yttranden skulle kunna flyttas ut och att den principiella yttrande-&lt;br&gt;friheten på så sätt allvarligt skulle riskera att undergrävas genom att&lt;br&gt;grundlagarnas materiella område krymps undan för undan. Även om det&lt;br&gt;kräver grundlagsändring så vore det uppenbarligen lättare att i en framtid&lt;br&gt;motivera en kriminalpolitiskt betingad utflyttning av andra brott, t.ex.&lt;br&gt;olaga våldsskildring, om bampomografibrottet redan behandlats på detta&lt;br&gt;sätt. Å andra sidan kan hävdas att denna risk för smittoeffekt är minst&lt;br&gt;lika stor, kanske ännu större, om innehavskriminaliseringen sker inom&lt;br&gt;ramen för grundlagarnas tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bl.a. Kammarrätten i Stockholm påpekat så föreligger det emel-&lt;br&gt;lertid en avgörande skillnad mellan bampomografibrottet och andra&lt;br&gt;tryck- och yttrandefrihetsbrott. Det speciella med bampomografiska bil-&lt;br&gt;der är nämligen att man i de flesta fall kan utgå från att de visar verkliga&lt;br&gt;straffbara övergrepp av vuxna mot bam. När det gäller det mest näralig-&lt;br&gt;gande tryck- och yttrandefrihetsbrottet, olaga våldsskildring, kan förhål-&lt;br&gt;landet i de flesta fall antas vara det motsatta. Man kan här som huvudre-&lt;br&gt;gel utgå från att det som visas är spelat och att aktörerna deltar frivilligt.&lt;br&gt;De särskilda hänsyn som ligger bakom en utflyttning av bampomogra-&lt;br&gt;fibrottet lär således inte kunna åberopas när det gäller övriga tryck- och&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan invändning mot en utflyttning av barnpornografin är att det&lt;br&gt;vore principiellt fel att grunda ett undantag på ett yttrandes innehåll efter-&lt;br&gt;som grundlagarna bygger på principen att det är tekniken och inte inne-&lt;br&gt;hållet som styr tillämpningen. Mot detta har invänts att denna metod re-&lt;br&gt;dan använts när det gäller undantagen för alkohol- och tobaksreklam och&lt;br&gt;kreditupplysning (1 kap. 9 § TF och 1 kap. 12 § YGL). En avgörande&lt;br&gt;skillnad är dock att det där är fråga om företeelser som kan sägas ligga i&lt;br&gt;utkanten av eller utanför den tryck- och yttrandefrihet som tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen garanterar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagarna tillförsäkrar alla en rätt att i bl.a. tryckta skrifter och fil-&lt;br&gt;mer yttra sin tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt&lt;br&gt;meddela uppgifter och underrättelser ” i vad ämne som helst” (1 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket TF, jfr 1 kap. 1 § första stycket YGL). Grundlagarna inne-&lt;br&gt;håller alltså ingen definition av vad för slags uppgifter eller yttranden&lt;br&gt;som är skyddsvärda. Däremot medger grundlagarna att ingripanden sker&lt;br&gt;mot yttranden m.m. som anses utgöra missbruk av yttrandefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiellt sett kan det således knappast anses invändningsfritt att ut-&lt;br&gt;mönstra vissa företeelser från grundlagarnas tillämpningsområde därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de inte anses skyddsvärda. Likväl innebär regeringens förslag just&lt;br&gt;detta. Enligt regeringens mening måste nämligen det konkreta och ange-&lt;br&gt;lägna behovet av att effektivt kunna ingripa mot barnpornografin - vilket&lt;br&gt;alltså innebär att även innehav av barnpornografi måste kunna förbjudas&lt;br&gt;- medföra att intresset av att upprätthålla principen att tekniken snarare&lt;br&gt;än innehållet skall styra tillämpningen av grundlagarna far stå tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa effekter för tryck- och yttrandefriheten ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen övergår nu till den fråga som mycket av debatten på senare&lt;br&gt;tid kommit att handla om, nämligen de skadeverkningar för en fungeran-&lt;br&gt;de nyhetsförmedling som kriminaliseringen av innehavet av en informa-&lt;br&gt;tionsbärare antas föra med sig, i vart fall om innehavskriminaliseringen&lt;br&gt;medför ett genombrott i grundlagarnas förbud mot censur m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från publicistiskt håll framhållits att risken för tvångsmedels-&lt;br&gt;användning såsom husrannsakan allvarligt undergräver förutsättningarna&lt;br&gt;för att bedriva ett seriöst nyhets-, informations- och opinionsbildningsar-&lt;br&gt;bete i bampomografiska frågor och att detta kommer att fa effekter även&lt;br&gt;på andra områden. Exempelvis kommer myndigheterna att kunna för-&lt;br&gt;hindra TV-sändningar, t.ex. ett nyhetsreportage, med inslag där barnpor-&lt;br&gt;nografi visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill här framhålla följande. En kriminalisering av inneha-&lt;br&gt;vet av något är i sig ingen nyhet. Vapen, narkotika och dopningsmedel&lt;br&gt;som innehas utan erforderliga tillstånd är lika förbjudna och far före-&lt;br&gt;komma lika litet på t.ex. en tidningsredaktion som någon annanstans. En&lt;br&gt;husrannsakan kan i dag när i lag givna förutsättningar, t.ex. proportiona-&lt;br&gt;litetsregeln i 28 kap. 3 a § rättegångsbalken, är uppfyllda företas på t.ex.&lt;br&gt;en nyhetsredaktion för att efterforska sådant material eller annat, exem-&lt;br&gt;pelvis bokföringsmaterial vid misstanke om skattebrott. Det faktum att&lt;br&gt;innehavskriminaliseringen när det gäller barnpornografin kommer att&lt;br&gt;avse ett bildmaterial snarare än ett föremål eller en substans kan enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte innebära någon avgörande skillnad i detta hän-&lt;br&gt;seende. Nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen när det gäller barn-&lt;br&gt;pornografi måste i princip kunna bedrivas utan att journalister tar straff-&lt;br&gt;bar befattning med materialet på samma sätt som nyhetsförmedlingen&lt;br&gt;beträffande t.ex. förekomsten av narkotika fungerar i dag. En journalist&lt;br&gt;kan ju t.ex. inte straffritt göra egna narkotikainköp bara därför att syftet&lt;br&gt;är att kartlägga tillgängligheten av narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot medför det faktum att bampomografibrottet inte längre skall&lt;br&gt;vara ett brott som faller inom grundlagarnas område ett principgenom-&lt;br&gt;brott i det att just denna sorts yttranden inte längre skall beivras i den för&lt;br&gt;tryck- och yttrandefrihetsbrotten anvisade särskilda ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad far då detta för effekter? Det kan förvisso hävdas att medierna re-&lt;br&gt;dan i dag handlar under straffansvar när det gäller spridning av t.ex.&lt;br&gt;barnpornografi. Som exempel kan nämnas att den som väljer att visa ett&lt;br&gt;bampomografiskt inslag i ett TV-program aldrig kan vara helt säker på&lt;br&gt;att spridningen kommer att bedömas som försvarlig, men det ligger en&lt;br&gt;avgörande skillnad i det att ingripande mot sändningen aldrig kan göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på förhand. Efter en utflyttning av bampomografibrottet kan teoretiskt&lt;br&gt;sett myndigheterna ingripa och förhindra en sändning i syfte att förhindra&lt;br&gt;spridningsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan förstå oron för att man kan befara ingripanden där ytt-&lt;br&gt;randefrihetsintresset måhända inte beaktas fullt ut. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening måste man dock sätta in frågan i sitt praktiska sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till en utvidgad kriminalisering när det gäller barnporno-&lt;br&gt;grafi som nu läggs fram innebär att det i princip inte skall fa förekomma&lt;br&gt;någon spridning av barnpornografi över huvud taget. Som regeringen&lt;br&gt;återkommer till i avsnitt 4.4.4 nedan så väger intresset av att skydda bar-&lt;br&gt;nen mot integritetskränkningar så tungt att något utrymme för straffri&lt;br&gt;spridning inte bör fa finnas annat än i något enstaka undantagsfall. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten är alltså att det i princip inte skall förekomma exempelvis&lt;br&gt;några TV-sändningar att ingripa mot. Till detta skall läggas att polis eller&lt;br&gt;åklagare som överväger ett ingripande mot t.ex. en nyhetsredaktion na-&lt;br&gt;turligtvis måste beakta att om en viss bild eller film skulle visa sig inte&lt;br&gt;vara bampomografisk, så kan den antas omfattas av grundlagsskyddet&lt;br&gt;och kan alltså vara anonymitetsskyddad. Detta medför att eventuell&lt;br&gt;tvångsmedelsanvändning mot t.ex. tidnings- eller nyhetsredaktioner&lt;br&gt;måste föregås av särskilt noggranna överväganden. I detta sammanhang&lt;br&gt;förtjänar också att påpekas att beslut om husrannsakan som kan antas bli&lt;br&gt;av stor omfattning eller medföra synnerlig olägenhet, enligt 28 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket rättegångsbalken bör fattas av domstol, om det inte är fara i&lt;br&gt;dröjsmål. Som exempel på lokaler där integritetsintrånget vid en hus-&lt;br&gt;rannsakan typiskt sett är sådant att ett förordnande om husrannsakan bör&lt;br&gt;förbehållas domstol brukar nämnas tidningsredaktioner, advokatkontor&lt;br&gt;och kyrkorum (se t.ex. Fitger, Rättegångsbalken I s. 28:14). Även om&lt;br&gt;undantag naturligtvis kan finnas, torde således en husrannsakan hos en&lt;br&gt;tidnings- eller nyhetsredaktion med anledning av misstanke om bampor-&lt;br&gt;nografibrott i normalfallet föregås av ett domstolsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tvångsmedel innebär att polis och åklagare bara&lt;br&gt;kan ingripa om det föreligger en välgrundad misstanke om brott. När det&lt;br&gt;gäller t.ex. husrannsakan som grundar sig på misstanke om innehav av&lt;br&gt;barnpornografi måste man också - liksom vid all annan tvångsmedelsan-&lt;br&gt;vändning - beakta att proportionalitetsprincipen som gäller för all&lt;br&gt;tvångsmedelsanvändning innebär att en sådan åtgärd inte skall vidtas om&lt;br&gt;den inte framstår som befogad sett i relation till det brott som misstanken&lt;br&gt;rör. Mot bakgrund av att ett enstaka innehav av en bampomografisk&lt;br&gt;skildring normalt sett inte bör föranleda annat än ett bötesstraff är förut-&lt;br&gt;sättningarna för att utföra en husrannsakan på t.ex. en tidningsredaktion&lt;br&gt;vid misstanke om sådant brott starkt begränsade. Vidare innebär rege-&lt;br&gt;ringens förslag, se avsnitt 4.4.4 nedan, att det i straffbudet om bampor-&lt;br&gt;nografibrott skall införas en särskild ansvarsfrihetsgrund som innebär att&lt;br&gt;om särskilda omständigheter föreligger som gör det uppenbart att t.ex. ett&lt;br&gt;innehav är befogat, så skall gärningen inte utgöra brott. Också detta&lt;br&gt;måste självfallet beaktas om tvångsmedelsanvändning av något skäl&lt;br&gt;skulle aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att de från publicistiskt håll framställda&lt;br&gt;farhågorna - som är ett uttryck för en oro som regeringen tar på stort all-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var — enligt regeringens mening ändå inte skall överdrivas. Givetvis kan&lt;br&gt;utflyttningen av bampomografibrottet från grundlagarnas tillämpnings-&lt;br&gt;område rent faktiskt komma att påverka nyhetsförmedlingen och opini-&lt;br&gt;onsbildningen. Men det är snarare en effekt av det kriminalpolitiskt be-&lt;br&gt;tingade övervägandet att förbjuda innehav än en effekt av den lagteknis-&lt;br&gt;ka modell som regeringen förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utflyttning av bampomografibrottet från grundlagarnas tillämp-&lt;br&gt;ningsområde innebär en inskränkning av skyddet for tryck- och yttrande-&lt;br&gt;friheten. Vid den avvägning mellan intresset att bereda ett fullgott skydd&lt;br&gt;för barnen och intresset att värna den principiella yttrandefriheten som&lt;br&gt;alltså måste göras råder det enligt regeringens mening emellertid ingen&lt;br&gt;tvekan om att nackdelarna med en utflyttning inte är större än att de upp-&lt;br&gt;vägs av fördelarna. Av väsentlig betydelse är här, som redan har fram-&lt;br&gt;hållits, att en utflyttning inte rubbar grundlagarnas uppbyggnad eller&lt;br&gt;systematik utan lämnar det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelsyste-&lt;br&gt;met intakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografibrottet skall upphöra att vara ett tryck- och yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis skall regeringen något beröra frågan om utflyttningens&lt;br&gt;omfattning. Det har i debatten från vissa håll hävdats att den barnporno-&lt;br&gt;grafi som det är viktigt att ingripa mot är den som bevisligen är en do-&lt;br&gt;kumentation av ett reellt sexuellt övergrepp på ett bam och att därför ut-&lt;br&gt;flyttningen ur det grundlagsskyddade området bara skall avse sådana&lt;br&gt;bampomografiska skildringar som är verklighetstrogna i den meningen&lt;br&gt;att de kan antas skildra ett verkligt övergrepp. Bland remissinstanserna&lt;br&gt;finns det också ett stort antal företrädare för denna uppfattning. Av dessa&lt;br&gt;synes många utgå från att yttranden i form av icke verklighetstrogen&lt;br&gt;barnpornografi skall finnas kvar inom grundlagarnas tillämpningsområde&lt;br&gt;och alltså även i fortsättningen beivras som ett tryck- eller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer till frågan om hur bampomografibrottet sys-&lt;br&gt;tematiskt sett förhåller sig sexualbrotten, men så mycket kan sägas redan&lt;br&gt;här att kopplingen till ett konkret sexuellt övergrepp saknar relevans för&lt;br&gt;frågan om en bild är straffbar som barnpornografi eller inte. Man kan&lt;br&gt;t.ex. framställa en verklighetstrogen bampomografisk bild utan att begå&lt;br&gt;ett sexuellt övergrepp, exempelvis genom att i smyg fotografera ett naket&lt;br&gt;bam som självmant företar en handling med sexuell innebörd. Man kan&lt;br&gt;också framställa en icke verklighetstrogen bild - t.ex. en teckning - som&lt;br&gt;likafullt är en dokumentation av ett sexuellt övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utflyttningen av bampomografibrottet från grundlagarnas tillämp-&lt;br&gt;ningsområde syftar till att göra det möjligt att ingripa mot innehav av&lt;br&gt;bampomografiska skildringar. Självfallet måste då alla sådana skildring-&lt;br&gt;ar av bam i pornografisk bild som enligt brottsbalken är straffbara att&lt;br&gt;t.ex. framställa eller sprida omfattas. Huruvida en viss bild framstår som&lt;br&gt;verklighetstrogen eller inte saknar betydelse för frågan om straffbarheten&lt;br&gt;och måste därför också sakna betydelse när det gäller omfattningen av&lt;br&gt;utflyttningen från grundlagarnas tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helt annan sak är att en bild som uppenbarligen dokumenterar ett&lt;br&gt;verkligt övergrepp i straffvärdehänseende naturligtvis är allvarligare än&lt;br&gt;en bild som är bampomografisk - och därför kränker bam i allmänhet -&lt;br&gt;utan att bilden för den skull kan antas dokumentera ett visst övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 Sambandet mellan bampomografibrottet och brottet ola-&lt;br&gt;ga våldsskildring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I den mån en bampomografisk skildring i&lt;br&gt;ett i övrigt grundlagsskyddat medium samtidigt utgör olaga vålds-&lt;br&gt;skildring, bör detta brott bestraffas inom ramen för straffet för bam-&lt;br&gt;pomografibrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiutredningen har inte gjort några uttalanden i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt och Justitiekanslern har tagit upp&lt;br&gt;relationen mellan bampomografibrottet och brottet olaga våldsskildring&lt;br&gt;och efterlyst en ändamålsenlig reglering. Kammarrätten i Göteborg anser&lt;br&gt;att det bör övervägas om inte också brottet olaga våldsskildring skall&lt;br&gt;flyttas ut från grundlagarnas tillämpningsområde. Detta förordas även av&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I och med utflyttningen av bam-&lt;br&gt;pomografibrottet från tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen kommer alltså samtliga bampomografibrott att hanteras i&lt;br&gt;vanlig brottmålsprocess med tillämpning av rättegångsbalkens regler. Ett&lt;br&gt;problem som då uppstår gäller sådana skildringar som är bampomogra-&lt;br&gt;fiska och dessutom utgör sådan olaga våldsskildring som faller inom&lt;br&gt;grundlagarnas tillämpningsområde. Det är inte ovanligt att videogram&lt;br&gt;med barnpornografi också innehåller skildringar som är straffbara som&lt;br&gt;olaga våldsskildring. Vidare kan en bampomografisk skildring innehålla&lt;br&gt;moment av sexuellt våld eller tvång, dvs. vara straffbar både som barn-&lt;br&gt;pornografi och som olaga våldsskildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu bampomografibrottet bryts ut ur den yttrandefrihetsrättsliga&lt;br&gt;regleringen med dess särskilda rättegångsordning uppstår frågan hur des-&lt;br&gt;sa fall skall hanteras. Bampomografibrott kommer ju att handläggas av&lt;br&gt;allmän åklagare och hanteras i vanlig brottmålsprocess medan åtal för&lt;br&gt;olaga våldsskildring - på det område som omfattas av grundlagarna -&lt;br&gt;alltjämt skall väckas av Justitiekanslern och hanteras enligt den särskilda&lt;br&gt;rättegångsordningen för tryck- eller yttrandefrihetsmål vilket bl.a. kan&lt;br&gt;innebära medverkan av jury (se dock avsnitt 9, där regeringen föreslår att&lt;br&gt;Justitiekanslern i yttrandefrihetsmål skall fa delegera denna uppgift till&lt;br&gt;allmän åklagare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här skall först behandlas den situationen att en och samma skildring,&lt;br&gt;t.ex. en viss sekvens i ett videogram, dels är bampomografisk och dels&lt;br&gt;utgör olaga våldsskildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att olika straffprocessuella regler skulle behöva tillämpas vid ingri-&lt;br&gt;pande mot en och samma stillbild eller filmsekvens är naturligtvis inte en&lt;br&gt;rimlig ordning. En viss bild eller sekvens som är bampomografisk men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som också innehåller moment som kan bedömas som olaga våldsskild-&lt;br&gt;ring måste behandlas som en enhet och kunna hanteras enligt ett och&lt;br&gt;samma regelsystem. För detta talar framfor allt legalitetssynpunkter men&lt;br&gt;också praktiska hänsyn. Den som skall ställas till svars för att ha fram-&lt;br&gt;ställt t.ex. en filmsekvens som föreställer ett bam som utsätts för sexuellt&lt;br&gt;våld måste kunna kräva att allt det som läggs honom till last med anled-&lt;br&gt;ning av framställningen behandlas i ett sammanhang. Skulle han åtalas&lt;br&gt;för bampomografibrott under påstående att han skildrat bam i pornogra-&lt;br&gt;fisk film men frikännas därför att de personer som avbildats bedömts inte&lt;br&gt;vara bam i straffstadgandets mening, så torde det följa av allmänna prin-&lt;br&gt;ciper att han inte senare kan åtalas för samma skildring under påstående&lt;br&gt;att han skildrat sexuellt våld och alltså gjort sig skyldig till olaga vålds-&lt;br&gt;skildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare går det i praktiken naturligtvis inte att bortse från vissa moment&lt;br&gt;eller detaljer i en och samma skildring. En domstol som har att bedöma&lt;br&gt;en viss skildrings straffvärde måste självfallet få beakta det helhetsin-&lt;br&gt;tryck som skildringen ger. Om t.ex. vissa våldsscener ingår i en längre&lt;br&gt;bampomografisk sekvens kan ju domstolen inte förväntas helt kunna&lt;br&gt;bortse från detta när den bedömer det bampomografiska innehållet i&lt;br&gt;skildringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det därför naturligt att för dessa fall an-&lt;br&gt;lägga det synsättet att bampomografibrottet, som inte i något fall kom-&lt;br&gt;mer att vara straffbart som tryck- eller yttrandefrihetsbrott, som typiskt&lt;br&gt;sett far anses allvarligare är olaga våldsskildring och som, enligt rege-&lt;br&gt;ringens förslag kommer att ha ett straffmaximum som är dubbelt så högt,&lt;br&gt;konsumerar brottet olaga våldsskildring. Detta innebär att våldsmomen-&lt;br&gt;ten i skildringen - i den mån de kan omfattas av gämingsbeskrivningen&lt;br&gt;för bampomografibrottet - bör betraktas som en försvårande omständig-&lt;br&gt;het och bestraffas inom ramen för bampomografibrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att det emellertid kan hävdas att ett gämingspåstå-&lt;br&gt;ende som innebär att ett yttrande faller under tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;beskrivning av brottet olaga våldsskildring, vartill yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen hänvisar, endast kan prövas i den ordning som gäller för yttrande-&lt;br&gt;frihetsbrott. Regeringen vill med anledning härav framhålla att gränsen&lt;br&gt;för vad som kan lagföras inom ramen för bampomografibrottet följer av&lt;br&gt;brottsbeskrivningen för detta brott. Ett gämingspåstående som innefattar&lt;br&gt;skildrande i bild av sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids&lt;br&gt;kan sålunda inte rubriceras som bampomografibrott. En annan sak är att&lt;br&gt;det inte torde möta något hinder att åberopa en viss bilds motiv eller ka-&lt;br&gt;raktär som en försvårande omständighet vid t.ex. en gärning avseende&lt;br&gt;innehav av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen övergår nu till en fråga som både Svea hovrätt och Justi-&lt;br&gt;tiekanslern tagit upp, nämligen det fallet att en viss videofilm innehåller&lt;br&gt;både bampomografiska sekvenser och olaga våldsskildringar med vuxna&lt;br&gt;aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dessa remissinstanser vore det ur praktisk och processekono-&lt;br&gt;misk synvinkel otillfredsställande om olika straffrättsliga och process-&lt;br&gt;rättsliga regler kan komma att gälla för en och samma film och att en&lt;br&gt;sådan ordning kommer att leda till stora problem i rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här är problemet alltså ett annat än det som regeringen diskuterat i det&lt;br&gt;föregående. Frågan gäller inte hur man skall förfara när en och samma&lt;br&gt;filmsekvens innefattar flera brott utan snarare det fallet att olika brott&lt;br&gt;förekommer på samma informationsbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en oundviklig konsekvens av att bampomografibrottet inte läng-&lt;br&gt;re skall vara ett tryck- respektive yttrandefrihetsbrott att olika straffrätts-&lt;br&gt;liga regler kan komma att gälla för olika sekvenser i samma videogram.&lt;br&gt;Detta inkräktar på principen om att det är mediet som sådant snarare än&lt;br&gt;innehållet som åtnjuter grundlagarnas skydd. Emellertid finns det som&lt;br&gt;har framgått redan ett antal sådana undantag, t.ex. när det gäller upphovs-&lt;br&gt;rätten, annonser om alkohol eller tobak eller när det gäller kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamhet (1 kap. 8 och 9 §§ TF, 1 kap. 12 § YGL). Något hinder&lt;br&gt;mot att även barnpornografin sålunda särbehandlas kan regeringen inte&lt;br&gt;se. Däremot kan olikheterna i straffrätts ligt hänseende naturligtvis många&lt;br&gt;gånger föranleda gränsdragningsfrågor, exempelvis kan straffbara försök&lt;br&gt;förekomma när det gäller spridning av barnpornografi men inte när det&lt;br&gt;gäller olaga våldsskildring. Regeringen anser dock inte att man här har&lt;br&gt;anledning att befara några allvarligare problem i rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det uppenbarligen otillfredsställande att olika rättegångs-&lt;br&gt;ordningar kan komma att tillämpas när det gäller en och samma upptag-&lt;br&gt;ning. En videofilm som innehåller såväl bampomografiska sekvenser&lt;br&gt;som sådana med sexuellt våld eller tvång med vuxna aktörer kan exem-&lt;br&gt;pelvis i undantagsfall dels yrkas förverkad till de delar den innefattar&lt;br&gt;bampomografibrott av allmän åklagare, dels yrkas konfiskerad till de&lt;br&gt;delar den innefattar yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring av Justi-&lt;br&gt;tiekanslem. En sådan ordning vore dock ett slöseri med resurser och det&lt;br&gt;kan vålla praktiska olägenheter om olika åklagare ingriper mot en och&lt;br&gt;samma film, låt vara mot olika sekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet för Justitiekanslern att delegera åklagaruppgiften när det&lt;br&gt;gäller olaga våldsskildring som regeringen föreslår i detta lagstiftningsä-&lt;br&gt;rende, se avsnitt 9, innebär emellertid att de praktiska olägenheterna bor-&lt;br&gt;de kunna hållas begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går emellertid inte att undvika att olika rättegångsordningar kom-&lt;br&gt;mer att gälla för de olika brotten. De fall där detta får betydelse torde&lt;br&gt;emellertid inte bli så vanligt förekommande. Det är ju bara om den som&lt;br&gt;skall lagforas för bampomografibrott samtidigt bär ensamansvaret för&lt;br&gt;tryck- eller yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring som några egentli-&lt;br&gt;ga olägenheter uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet till gemensam handläggning av ett vanligt brottmål med&lt;br&gt;ett tryck- eller yttrandefrihetsmål som öppnas i 7 kap. 7 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens område torde emellertid vara tillämplig i här&lt;br&gt;åsyftade situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En effektiv och utvidgad kriminalisering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Brottsbalkens regler om barnpornografibrott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bampomografibrottet är systematiskt sett&lt;br&gt;inte ett sexualbrott i brottsbalkens mening. Brottsbalkens bestämmel-&lt;br&gt;ser om bampomografibrott bör därför även i fortsättningen finnas i&lt;br&gt;16 kap. som tar upp brotten mot allmän ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpornografiutredningen har inte gjort några uttalanden i frågan.&lt;br&gt;Utredningens förslag bygger på att bampomografibrottet skall ha kvar&lt;br&gt;sin plats i brottsbalkens 16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser, däribland Riksåklaga-&lt;br&gt;ren, Åklagarmyndigheten i Malmö, Rikspolisstyrelsen, Barnombudsman-&lt;br&gt;nen, Jämställdhetsombudsmannen, Svenska kyrkans centralstyrelse, Sve-&lt;br&gt;riges Kristna Råd och Sveriges Frikyrkosamråd, Alla kvinnors hus, BRIS&lt;br&gt;och ECPATSverige anser att bampomografibrottet bör flyttas till brotts-&lt;br&gt;balkens 6 kap. Om sexualbrott. Det alternativa förslag till lagreglering&lt;br&gt;som presenterats av ledamöterna vid Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet professorerna Peter Seipel, Jan Ramberg och&lt;br&gt;Madeleine Leijonhufvud samt bitr, professorn Wiweka Warnling-Nerep&lt;br&gt;bygger också på att bampomografibrottet flyttas till 6 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De remissinstanser som före-&lt;br&gt;språkar att bampomografibrottet flyttas till 6 kap. BrB argumenterar inte&lt;br&gt;efter en helt enhetlig linje, utan sönderfaller grovt i två grupper. Dels&lt;br&gt;finns det dem, bl.a. Barnombudsmannen, som anser att det är otidsenligt&lt;br&gt;och systematiskt fel att betrakta bampomografibrottet som ett brott mot&lt;br&gt;allmän ordning och att i stället kränkningen av det enskilda barnet bör&lt;br&gt;fokuseras i lagstiftningen. Till denna grupp kan också föras dem som mer&lt;br&gt;allmänt anser att brottet har en mer naturlig placering i 6 kap. BrB. Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen har här särskilt pekat på att den lagtekniska kopplingen till&lt;br&gt;brottet olaga våldsskildring mister sin aktualitet vid en utdefiniering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra sättet att resonera tar sin utgångspunkt i att det i princip bara&lt;br&gt;är de bampomografiska skildringar som verkligen dokumenterar ett sex-&lt;br&gt;uellt övergrepp som skall träffas av kriminaliseringen i brottsbalken. Det&lt;br&gt;blir då naturligt att uppfatta all befattning med en bild som skildrar ett&lt;br&gt;sexuellt övergrepp som ett sexualbrott. Det förslag som presenterats av&lt;br&gt;ledamöter vid Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;br&gt;bygger på detta synsätt. En konsekvens av detta synsätt synes vara att&lt;br&gt;sådana pornografiska skildringar av bam som inte är eller framstår som&lt;br&gt;framställda genom brott mot ett bam inte skall vara straffbara alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av avsnitt 4.1.1 ovan kan man när det gäller personer&lt;br&gt;under 15 år som skildras i en pornografisk bild i allmänhet utgå från att&lt;br&gt;ett sexualbrott begås. Även om den bampomografiska bilden inte skildrar&lt;br&gt;ett sexualbrott kan själva bildupptagningen utgöra ett sexuellt ofredande,&lt;br&gt;nämligen om den som avbildas förmåtts till detta och är under 18 år. Om&lt;br&gt;den som begår ett sexuellt övergrepp också filmar övergreppet kan den&lt;br&gt;ytterligare kränkning som filmningen innebär beaktas i straffskärpande&lt;br&gt;riktning när straffet för sexualbrottet bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har begått sexualbrottet emellertid visar filmen for andra&lt;br&gt;personer utgör detta en handling som faller utanför ramen för sexual-&lt;br&gt;brottet. Denna handling anses utgöra en ny kränkning av det avbildade&lt;br&gt;barnet. Det är bl.a. därför det har gjorts straffbart att sprida bampomo-&lt;br&gt;grafiska bilder. Straff för sådant brott kan också utdömas redan när bil-&lt;br&gt;den framställs om syftet är att sprida den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografibrottet tar alltså sikte på förfaranden utöver själva sex-&lt;br&gt;ualbrottet. De allra flesta bilder eller filmer som cirkulerar innehåller&lt;br&gt;material där spridaren eller innehavaren inte har någon som helst del-&lt;br&gt;aktighet i det ursprungliga övergreppet. Till detta kommer att barnporno-&lt;br&gt;grafin omfattar bilder som getts en sexuell innebörd utan att den avbilda-&lt;br&gt;de situationen kan sägas motsvara en brottsbeskrivning. Begreppet barn-&lt;br&gt;pornografi omfattar alltså ett vidare område än skildringar av sexualbrott.&lt;br&gt;Vidare syftar bampomografibrottet inte bara till att skydda det avbildade&lt;br&gt;barnet från att kränkas utan också bam i allmänhet. Bampomografibrottet&lt;br&gt;hör således systematiskt sett inte samman med sexualbrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgning av det kriminaliserade området som regeringen nu fö-&lt;br&gt;reslår innebär inte att bampomografibrottet systematiskt sett ändrar ka-&lt;br&gt;raktär. Det är alltjämt fråga om att kriminalisera förfaranden som ligger&lt;br&gt;utanför de egentliga sexualbrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också betona att den lagtekniska kopplingen till brottet&lt;br&gt;olaga våldsskildring inte blir mindre bara därför att olika rättegångsord-&lt;br&gt;ningar kan komma att tillämpas. Även om den ena typen av brott inte&lt;br&gt;längre kommer att omfattas av det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga&lt;br&gt;systemet så är det fortfarande fråga om att straffbelägga själva yttrandet i&lt;br&gt;bild snarare än de förfaranden som kan förekomma på bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon anledning att flytta bampomografibrottet till 6 kap. BrB före-&lt;br&gt;ligger enligt regeringens mening alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.2 Förbjudna hanteringsformer m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Brottsbalkens bestämmelse om bampomogra-&lt;br&gt;fibrott - 16 kap. 10 a § - utvidgas till att omfatta i princip all befatt-&lt;br&gt;ning med barnpornografi, även innehav. All framställning kriminalise-&lt;br&gt;ras, oavsett syfte. Ett undantag görs dock för hantverksmässig fram-&lt;br&gt;ställning utan spridningssyfte. Det gällande förbudet mot spridning&lt;br&gt;kompletteras med förbud mot överlåtelse, upplåtelse eller förevisande&lt;br&gt;av barnpornografi. Vidare straffbeläggs bl.a. förvärv, saluförande och&lt;br&gt;kontaktförmedling mellan köpare och säljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavsförbudet avser samma sorts bilder som är förbjudna att&lt;br&gt;framställa, sprida, överlåta m.m. Någon begränsning till bilder av&lt;br&gt;verklighetstrogen karaktär görs alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiutredningens förslag: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens när det gäller huvudlinjerna. Utredningen föreslår delvis annor-&lt;br&gt;lunda lagtekniska lösningar, bl.a. att efterfrågan av en viss sorts barnpor-&lt;br&gt;nografi skall utgöra en särskild typ av fullbordat brott och att spridnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekvisitet skall utmönstras ur bestämmelsen. Utredningsförslaget innebär&lt;br&gt;vidare att innehavskriminaliseringen bara skall avse verklighetstrogna&lt;br&gt;bilder där barnet på bilden är inblandat i en handling med sexuell inne-&lt;br&gt;börd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många har lämnat förslaget utan erinran men ett&lt;br&gt;antal remissinstanser har riktat kritik mot utredningens förslag i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge. Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt, Trollhättans tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg m.fl. ifrågasätter&lt;br&gt;alla om det inte är att gå för långt att straffbelägga efterfrågan av barn-&lt;br&gt;pornografi. Umeå tingsrätt anser däremot att det är påkallat att göra det&lt;br&gt;straffbart att efterfråga sådana bilder. Det anser också Folkaktionen mot&lt;br&gt;Pornografi och Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt anser att det bör övervägas att kriminalisera förmedling&lt;br&gt;av kontakter mellan köpare och säljare av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt och Barnombudsmannen anser båda att det inte är&lt;br&gt;motiverat att inskränka innehavskriminaliseringen till en viss typ av bil-&lt;br&gt;der. Att införa nya rekvisit tillför ingenting men kan skapa tillämpnings-&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tingsrätt och Åklagarmyndigheten i Malmö tycker att det är&lt;br&gt;bra att den allmänna lokutionen spridning ersätts med beskrivning av det&lt;br&gt;straffbara området. Kammarrätten i Stockholm intar den motsatta stånd-&lt;br&gt;punkten och ifrågasätter utmönstringen. Som kammarrätten uppfattar&lt;br&gt;saken skiljer sig spridning från de förfaringssätt som föreslås genom att&lt;br&gt;rikta sig till en större, mer obestämd krets av mottagare. Samma synsätt&lt;br&gt;synes också Sveriges advokatsamfund ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att innehavskriminaliseringen medför&lt;br&gt;ett behov av att närmare definiera begreppet pornografisk bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Varje företeende av en bampomogra-&lt;br&gt;fisk bild utgör en straffvärd kränkning av såväl det avbildade barnet som&lt;br&gt;bam i allmänhet. Kränkningen kan orsakas såväl av upphovsmannen&lt;br&gt;själv som av andra innehavare i senare led, om bilden kopieras och visas&lt;br&gt;för någon annan. Till detta kommer att man kan befara att barnpornografi&lt;br&gt;används som ett verktyg vid sexuella övergrepp mot bam. All befattning&lt;br&gt;med bampomografiska bilder bör således straffbeläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall därför vara förbjudet att framställa barnpornografi, att inneha&lt;br&gt;den och att göra det möjligt för andra att ta del av den. Det bör också vara&lt;br&gt;förbjudet att bidra till eller underlätta för andra att befatta sig med barn-&lt;br&gt;pornografi. Detta innebär att det straffbara området bör utökas väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer till frågan om kriminalisering av efterfrågan&lt;br&gt;av barnpornografi under avsnitt 4.4.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den lagtekniska utformningen är det en utgångspunkt för&lt;br&gt;regeringen att det rena innehavet av en bampomografisk bild skall ses&lt;br&gt;som ett av flera otillåtna sätt att befatta sig med sådana bilder. Innehavs-&lt;br&gt;brottet bör alltså inte regleras särskilt utan anges som en punkt i en upp-&lt;br&gt;räkning av straffbelagda förfaranden. Av samma skäl bör det inte göras&lt;br&gt;några särskilda avgränsningar när det gäller det slag av bilder som är för-&lt;br&gt;bjudna att inneha. All befattning med en skildring av bam i pornografisk&lt;br&gt;bild som är så pass allvarlig och håller en sådan kvalitet an den kvalifice-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rar sig som pornografisk bör omfattas av innehavskriminaliseringen, oav- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;sett framställningsteknik eller motiv. Är framställandet av en bild&lt;br&gt;straffvärt så bör innehavet av samma bild också vara det. Som bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt pekat på, kan en uppdelning av bampomografiska&lt;br&gt;bilder i olika kategorier beroende på motivet forväntas medföra tillämp-&lt;br&gt;ningsproblem, både för den enskilde och för rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur det avbildade barnets synvinkel kan det sägas innebära en kränk-&lt;br&gt;ning varje gång upphovsmannen i efterhand tar del av bilden på samma&lt;br&gt;sätt som om upphovsmannen skulle visa bilden för någon annan. Efter-&lt;br&gt;som framställning av barnpornografi är att se som ett allvarligare brott än&lt;br&gt;själva innehavet vore det inkonsekvent om inte framställning av barnpor-&lt;br&gt;nografi vore kriminaliserat i samma utsträckning som innehav. Kravet på&lt;br&gt;att en skildring för att vara straffbar skall ha skett med uppsåt att sprida&lt;br&gt;bilden bör således tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom även teckningar, målningar och andra hantverksmässigt&lt;br&gt;framställda bilder kan vara bampomografiska - oavsett om bilden kan&lt;br&gt;antas föreställa ett verkligt övergrepp eller inte - kommer utvidgningen&lt;br&gt;av det straffbara området när det gäller framställning utan uppsåt att spri-&lt;br&gt;da bilden att bli tämligen omfattande. Det kan sättas i fråga om inte förfa-&lt;br&gt;randen som har ett förhållandevis begränsat straffvärde kan komma att&lt;br&gt;omfattas samtidigt som gränsen för det straffbara området kan bli svår att&lt;br&gt;dra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en rimlig avgränsning bör man därför undanta&lt;br&gt;egenhändigt framställda teckningar, målningar och andra hantverksmäs-&lt;br&gt;sigt framställda bilder, t.ex. fotomontage, från det straffbara området un-&lt;br&gt;der förutsättning att bilden framställts och innehas utan uppsåt att sprida&lt;br&gt;den. Undantaget bör däremot inte omfatta bilder som ”ritats” eller på&lt;br&gt;annat sätt framställts med datorteknik. Bilder i elektronisk form kan ju&lt;br&gt;lagras, bearbetas och distribueras i det närmaste obegränsat. Att dra grän-&lt;br&gt;ser mellan ett verkligt fotografi som överförts till elektronisk form, en&lt;br&gt;bild som framställts i elektroniskt form genom manipulation av ett ur-&lt;br&gt;sprungligt fotografi och ett ”pseudofotografi” som är helt och hållet&lt;br&gt;framställt genom datoranimation låter sig svårligen göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Kammarrätten i Stockholm påpekat så träffar uttrycket spridning&lt;br&gt;av en bild förfaranden som riktar sig till en vidare krets personer än vid&lt;br&gt;t.ex. överlåtelse. Spridningsrekvisitet bör därför vara kvar, men komp-&lt;br&gt;letteras med särskilda förfaranden som riktar sig till enstaka personer. På&lt;br&gt;så sätt blir regleringen heltäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt har påtalat att det finns skäl att överväga om inte förmed-&lt;br&gt;ling av kontakter mellan köpare och säljare av barnpornografi bör straff-&lt;br&gt;beläggas. Regeringen anser också att en sådan kriminalisering framstår&lt;br&gt;som befogad. Särskilt i ljuset av utvecklingen på IT-området och de möj-&lt;br&gt;ligheter till direktdistribution som datortekniken ger, är det angeläget att&lt;br&gt;kunna ingripa mot förfaranden som kan vara en förutsättning för kon-&lt;br&gt;sumtion av barnpornografi samtidigt som förfarandet inte innefattar nå-&lt;br&gt;gon egentlig befattning med materialet. Den som i kommersiellt syfte&lt;br&gt;exempelvis tillhandahåller ett visst urval av elektroniska adresser i syfte&lt;br&gt;att köpare och säljare av barnpornografi skall hitta varandra gör sig ex-&lt;br&gt;empelvis skyldig till en handling som är klart straffvärd. Det vore otill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fredsställande om man inte kunde ingripa mot ett sådant förfarande med&lt;br&gt;mindre det vore att bedöma som medverkan till ett brott som en viss kö-&lt;br&gt;pare eller en viss säljare kan ha begått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad Kammarrätten i Göteborg anfört om behovet av&lt;br&gt;en definition av begreppet bampomografisk bild vill regeringen fram-&lt;br&gt;hålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bampomografibrottet infördes år 1980 konstaterades i förarbetena&lt;br&gt;att det givetvis inte kunde komma i fråga att straffbelägga all avbildning&lt;br&gt;av nakna bam eller alla bilder där ett barns könsorgan kan urskiljas även&lt;br&gt;om sådana bilder skulle kunna stimulera en del människors sexualdrift.&lt;br&gt;För att en bild av ett bam skall vara straffbar måste det därför fordras att&lt;br&gt;den enligt vanligt språkbruk och allmänna värderingar är pornografisk&lt;br&gt;(prop. 1978/79:179 s. 9). Som har redovisats i avsnitt 4.1.1 far den när-&lt;br&gt;mare innebörden av ordet pornografisk i den mening som avses i brotts-&lt;br&gt;balkens bestämmelser anses vara en bild, som utan att ha några veten-&lt;br&gt;skapliga eller konstnärliga värden, på ett ohöljt och utmanade sätt skild-&lt;br&gt;rar ett sexuellt motiv (prop. 1970:125 s. 79 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilder i vanliga familjealbum av nakna lekande bam är självfallet inte&lt;br&gt;pornografiska. Inte heller är t.ex. en sekvens som skildrar bam i sexuella&lt;br&gt;sammanhang i en vanlig spelfilm nödvändigtvis pornografisk. Avgörande&lt;br&gt;torde vara vilket syfte en viss framställning har. Om ändamålet med&lt;br&gt;framställningen väsentligen är att påverka åskådaren sexuellt kan det va-&lt;br&gt;ra fråga om en pornografisk produkt. Men om framställningen har andra&lt;br&gt;syften, t.ex. konstnärliga, torde den inte vara att beteckna som pornogra-&lt;br&gt;fisk (jfr JO 1971 s. 561).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ändring av gällande rätt när det gäller vad som skall anses göra&lt;br&gt;en skildring pornografisk är inte avsedd. Däremot föreslår regeringen&lt;br&gt;nedan att det skall införas en definition av vem som skall anses som bam&lt;br&gt;i straffstadgandets mening.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.3 Införande av en särskild åldersgräns&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Straffstadgandet om bampomografibrott förses&lt;br&gt;med en definition av begreppet bam. Med bam skall avses den vars&lt;br&gt;pubertetsutveckling inte är fullbordad eller den som, när det framgår&lt;br&gt;av bilden och omständigheterna kring bilden, är under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiutredningen föreslår att begreppet bam definieras i&lt;br&gt;bestämmelsen om bampomografibrott och att begreppet utvidgas i för-&lt;br&gt;hållande till vad som gäller i dag. Med bam skall avses en person under&lt;br&gt;18 år eller en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla är positiva till att införa en ålders-&lt;br&gt;gräns. Bl.a. Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Riksåklagaren,&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Malmö, Rikspolisstyrelsen, Brottsoffermyndighe-&lt;br&gt;ten, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, Rädda Barnen, BRIS,&lt;br&gt;Våldskildringsrådet, Sveriges Kristna råd och Sveriges Frikyrkosamråd&lt;br&gt;förordar den utformning av åldersgränsen som utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra vill däremot gå längre. Röda korset, Samverkansforum för kvinnor&lt;br&gt;i Sverige, Stockholms Tjejjour m.fl. anser att den definition av bam som&lt;br&gt;används i FN:s barnkonvention skall vara gällande, dvs. med bam skall&lt;br&gt;avses varje människa under 18 år. Bl.a. Folkaktionen mot pornografi,&lt;br&gt;Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige och Fredrika-Bremer-&lt;br&gt;Förbundet förordar en reglering med samma konstruktion som den som&lt;br&gt;gäller i Norge. En sådan gräns skulle omfatta någon som är, kan antas&lt;br&gt;vara eller framställs som att vara under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser är emellertid negativa eller tveksamma till en&lt;br&gt;åldersgräns. Justitiekanslern har förståelse för att man med hänsyn bl.a.&lt;br&gt;till FN:s barnkonvention önskar ställa upp en åldersgräns, men anser trots&lt;br&gt;detta att någon åldersgräns inte bör införas. Justitiekanslern pekar därvid&lt;br&gt;på att sexuella beteenden som inte är kriminaliserade i sig inte bör bli&lt;br&gt;kriminaliserade om de spelas in på film, att en åldersgräns kommer att få&lt;br&gt;betydelse endast i de ytterligt sällsynta fall då man vet att det rör sig om&lt;br&gt;personer under 18 år och att förslaget kan ge upphov till åtskilliga pro-&lt;br&gt;blem i rättstillämpningen, inte minst genom att den misstänkte kan för-&lt;br&gt;väntas vilja anföra motbevisning om att de inblandande är över 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet anser det också tvek-&lt;br&gt;samt att det skall vara straffbart att inneha en bild av en person som fyllt&lt;br&gt;15 år då det är fullt tillåtet att ha samlag eller någon annan form av sexu-&lt;br&gt;ellt umgänge med denna person och ifrågasätter om förslaget är väl mo-&lt;br&gt;tiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs&lt;br&gt;universitet och Statens Biografbyrå ifrågasätter det meningsfulla i 18-års&lt;br&gt;gränsen eftersom den förutsätter identifiering och därför knappast kom-&lt;br&gt;mer att gå att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I bestämmelsen om bampomografibrott ställs inte upp nå-&lt;br&gt;gon fixerad åldersgräns när det gäller att bestämma vad som avses med&lt;br&gt;bam. Enligt förarbetena avses med bam en person vars könsmognads-&lt;br&gt;process inte är avslutad (prop. 1978/79:179 s. 9). Vad som avsetts torde&lt;br&gt;ha varit den yttre kroppsliga utveckling som äger mm under puberteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon klargörande praxis från Elögsta domstolen om tolkningen av&lt;br&gt;begreppet bam i detta sammanhang finns inte. Bristen på prejudikat torde&lt;br&gt;dock inte ha orsakat några beaktansvärda problem för rättstillämpningen.&lt;br&gt;Huruvida en persons pubertetsutveckling är avslutad är en fråga som av-&lt;br&gt;görs enligt internationellt vedertagna medicinska bedömningsgrunder&lt;br&gt;som kan tillhandahållas av sakkunniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför Sveriges godkännande år 1990 av FN:s barnkonvention väcktes&lt;br&gt;frågan om att utvidga bestämmelsen om bampomografibrott till att om-&lt;br&gt;fatta även unga människor vars könsmognadsprocess är avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1989/90:107 om godkännande av konventio-&lt;br&gt;nen hänförde sig föredraganden till förarbetena till bestämmelsen och&lt;br&gt;ansåg att skillnaden mellan konventionens 18-årsregel och bampomogra-&lt;br&gt;fibrottets bestämning inte borde överdrivas. Skillnaden var huvudsakli-&lt;br&gt;gen av formellt slag och i praktiken torde samma åldersgrupper avses.&lt;br&gt;Föredraganden anmärkte också att konventionen inte ställer upp något&lt;br&gt;direkt krav på straffrättslig lagstiftning och menade att de aktuella förete-&lt;br&gt;elserna i första hand borde motarbetas genom insatser på det sociala pla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;net (s. 78). Efter att ha redovisat även andra bestämmelser om straff för&lt;br&gt;den som använder en person under 18 år i pornografiska sammanhang&lt;br&gt;fann föredraganden att en anslutning till Barnkonventionen inte krävde&lt;br&gt;lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet anförde i sitt yttrande 1989/90:KU8y att en&lt;br&gt;lagstadgad 18-årsgräns skulle kunna leda till icke önskvärda integri-&lt;br&gt;tetskränkningar vad gäller det avbildade barnets identitet och att utskottet&lt;br&gt;därför inte var berett att förorda en sådan åldersgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av de straffrättsliga reglerna i övrigt på området ägde sedan&lt;br&gt;rum inom Justitiedepartementet och redovisades i promemorian (Ds&lt;br&gt;1993:80) Ökat skydd för bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1993 antog FN-kommittén för övervakning av barnets rättig-&lt;br&gt;heter sina avslutande observationer (A/49/41). Kommittén uttryckte sin&lt;br&gt;oro över det förhållandet att i Sverige åldern för sexuell mognad inte bli-&lt;br&gt;vit fixerad, vilket ansågs som en brist i skyddet för bam mot att utnyttjas&lt;br&gt;i bampomografiska sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ovan nämnda departementspromemorian Ökat skydd för bam fö-&lt;br&gt;reslogs att bestämmelsen om sexuellt ofredande skulle utvidgas på så sätt&lt;br&gt;att det skulle bli straffbart att förmå även den som är fyllda 15 men inte&lt;br&gt;18 år att medverka vid framställning av pornografisk bild eller vid sexu-&lt;br&gt;ell posering. Regeringen anslöt sig till de överväganden som gjordes i&lt;br&gt;promemorian (prop. 1994/95:2 s. 18 ffi). Den nya bestämmelsen antogs&lt;br&gt;av riksdagen och trädde i kraft den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:2, bet.&lt;br&gt;1994/95:JuU5, rskr. 1994/95:58, SFS 1994:1499).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gällde frågan om en eventuell formell 18-årsgräns i bampomo-&lt;br&gt;grafibestämmelsen framhölls i promemorian att syftet härmed skulle vara&lt;br&gt;att öka skyddet för bam mot att bli utsatta för sexuell exploatering. Med&lt;br&gt;hänvisning till den ovan redovisade riksdagsbehandlingen av frågan om&lt;br&gt;godkännande av Barnkonventionen anmärktes att införandet av en sådan&lt;br&gt;åldersgräns emellertid inte entydigt skulle innebära en förstärkning av&lt;br&gt;detta skydd. Detta sades särskilt gälla vid prövningen av straffbarheten i&lt;br&gt;utländskt producerat material, där barnen som avbildas inte kan identifie-&lt;br&gt;ras. Med den frihet som ligger i prövningen av ordet &amp;quot;bam&amp;quot; borde enligt&lt;br&gt;promemorian de straffvärda fallen också innefattas i kriminaliseringen.&lt;br&gt;På grund härav och med hänvisning till förslaget om ändring av bestäm-&lt;br&gt;melsen om sexuellt ofredande ansågs det att Barnkonventionens krav var&lt;br&gt;tillgodosedda utan att bestämmelsen om bampomografibrott ändrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterade att det kunde finnas skäl att överväga infö-&lt;br&gt;rande av en uttrycklig åldersgräns men framhöll att detta inte kunde ske&lt;br&gt;utan att TF:s och YGL:s brottskatalog ändrades. Frågan borde enligt re-&lt;br&gt;geringen tas upp av den då tilltänkta bampomografiutredningen (a. prop.&lt;br&gt;s. 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att konstitutionsutskottet år 1994 tog upp frågan om&lt;br&gt;kriminalisering av innehav av barnpornografi motionerades om införande&lt;br&gt;av en åldersgräns på 18 år (1993/94:K407, K424 och K436).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieutskottet anförde i yttrande 1993/94 :JuU6y att mycket var vun-&lt;br&gt;net genom den i departementspromemorian föreslagna ändringen i be-&lt;br&gt;stämmelsen om sexuellt ofredande. Men utskottet satte i fråga om detta&lt;br&gt;var tillräckligt för att man skulle komma till rätta med bampomo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grafibrottet eftersom detta syftade till att motverka den kränkning som&lt;br&gt;bam i allmänhet utsätts for genom förekomsten av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet pekade på den norska regleringen enligt vilken det råder för-&lt;br&gt;bud att införa och inneha pornografiska bilder av någon som är, kan antas&lt;br&gt;vara eller framställs som att vara under 16 år. Det borde enligt utskottet&lt;br&gt;övervägas en liknande lösning för den svenska lagstiftningen men med&lt;br&gt;en 18-årsgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid noterade utskottet att en sådan lösning kunde medföra pro-&lt;br&gt;blem vad gällde avgränsningen av det straffbara området. Även de be-&lt;br&gt;vissvårigheter som kunde följa av ett åldersrekvisit behövde noga över-&lt;br&gt;vägas. Utskottet fann avslutningsvis att övertygande skäl för en strikt&lt;br&gt;åldersgräns, där bam definieras som en person som inte fyllt 18 år, inte&lt;br&gt;ännu hade presenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet anslöt sig till justitieutskottets överväganden&lt;br&gt;och hemställde att riksdagen skulle ge regeringen till känna att frågan&lt;br&gt;borde bli föremål för utredning (bet. 1993/94:KU28, rskr. 1993/94:450).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att införa en åldersgräns är komplicerad. En utgångspunkt för&lt;br&gt;regeringen i det följande resonemanget är att den ändring i stadgandet om&lt;br&gt;sexuellt ofredande som trädde i kraft den 1 januari 1995 och som innebär&lt;br&gt;att i stort sett varje framställning av pornografi med användande av mo-&lt;br&gt;deller under 18 år utgör brott, innebär att tidigt pubertetsutvecklade per-&lt;br&gt;soner har ett skydd. Frågan gäller om det utöver detta finns skäl att införa&lt;br&gt;en särskild åldersgräns i straffbestämmelsen om barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger FN:s barnkonvention anledning att införa en åldersgräns ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudargumentet för att införa en sådan åldersgräns torde vara att enligt&lt;br&gt;FN:s barnkonvention varje person under 18 år skall anses vara bam, om&lt;br&gt;inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet. De&lt;br&gt;remissinstanser som vill ha en åldersgräns betonar, liksom utredningen,&lt;br&gt;allmänt behovet av att söka anpassa svensk lagstiftning till de krav som&lt;br&gt;FN:s barnkonvention ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet är det mycket angeläget att svensk lagstiftning står i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med FN:s barnkonvention. Även på de områden där kon-&lt;br&gt;ventionen inte ställer några krav på anpassning av nationell lagstiftning&lt;br&gt;bör det naturligtvis eftersträvas att svensk lag så långt möjligt skall ligga&lt;br&gt;i linje med de åtaganden som konventionen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill dock här slå fast att Barnkonventionen som sådan inte&lt;br&gt;förpliktar Sverige att införa någon åldersgräns. Vad konventionen talar&lt;br&gt;om är att man skall förhindra att bam utnyttjas i pornografiska föreställ-&lt;br&gt;ningar och i pornografiskt material (artikel 34). Ändringen av stadgandet&lt;br&gt;om sexuellt ofredande den 1 januari 1995 syftade till att uppfylla just&lt;br&gt;detta krav, nämligen att förhindra ett utnyttjande av den som är under 18&lt;br&gt;år. Enligt regeringens mening uppfyller svensk lagstiftning således redan&lt;br&gt;de krav som Barnkonventionen ställer. En annan sak är att det förvisso&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan hävdas att konventionens definition av bam bör genomsyra den na-&lt;br&gt;tionella regleringen av alla frågor som kan ha bäring på personer under&lt;br&gt;18 år och att varje reglering som tar sikte på att skydda bam därför bör&lt;br&gt;innehålla en definition motsvarande konventionens, men man kan inte&lt;br&gt;utläsa ett sådant krav ur konventionen som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan det inte anses motiverat att införa en ål-&lt;br&gt;dersgräns enbart med hänvisning till FN:s barnkonvention. Inte minst&lt;br&gt;mot bakgrund av att de avvägningar som tidigare gjorts i fråga om en&lt;br&gt;åldersgräns alltjämt har relevans bör det alltså till andra bärande skäl för&lt;br&gt;att en sådan reglering nu skall framstå som motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det andra skal för en åldersgräns ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl för att införa en åldersgräns vore att man på det sättet skulle&lt;br&gt;kunna fa bampomografibestämmelsens skydd att omfatta även unga&lt;br&gt;människor vars pubertetsutveckling är avslutad men som ändå befinner&lt;br&gt;sig i den utvecklingsprocess i stort som medför att de behöver lagstift-&lt;br&gt;ningens skydd. Här måste man dock noga beakta de praktiska konsek-&lt;br&gt;venserna. Kan en sådan utvidgning ge någon egentlig effekt och uppvä-&lt;br&gt;ger i sådant fall effekten olägenheterna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är det för fallande dom tillräckligt att pubertetsutvecklingen&lt;br&gt;inte är fullbordad. I länder som har åldersgränser skall dessutom klarläg-&lt;br&gt;gas att det aktuella stadiet i pubertetsutvecklingen med tillräcklig säker-&lt;br&gt;het utgör bevis på att en formell åldersgräns är underskriden, något som&lt;br&gt;kan vara vanskligt, särskilt i länder med låga åldersgränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts kan man av framställningen avgöra om en person är&lt;br&gt;fullt pubertetsutvecklad eller inte. Ett sådant rekvisit möter således inga&lt;br&gt;problem i rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att av framställningen fastställa om den avbildade personen är under&lt;br&gt;15 eller 18 år är däremot inte möjligt om denne är fullt pubertetsutveck-&lt;br&gt;lad. Inte heller kan enbart med ledning av bilden säkert fastställas att en&lt;br&gt;viss ålder underskridits när utvecklingen har påbörjats och alltjämt fort-&lt;br&gt;går.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den faktiska åldern fastställas måste således utredningen grundas&lt;br&gt;på andra förhållanden än den aktuella bilden. Det blir då nödvändigt att&lt;br&gt;identifiera den avbildade personen för att kunna fastställa dennes ålder.&lt;br&gt;Vidare måste tidpunkten för bildupptagningen säkerställas om den avbil-&lt;br&gt;dade personen hunnit uppnå den aktuella åldersgränsen mellan den tid-&lt;br&gt;punkten och brottsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De pornografiska framställningar som skildrar unga men fullt puber-&lt;br&gt;tetsutvecklade personer är i allt väsentligt upptagna utomlands och ofta&lt;br&gt;av äldre datum. Detta försvårar självfallet utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett avbildat bam skall identifieras innebär detta med stor sannolik-&lt;br&gt;het att barnets integritet kränks. Barnet måste utsättas för förhör under&lt;br&gt;förundersökningen och inför domstol. Eftersom den barnpornografi som&lt;br&gt;finns i omlopp oftast är upptagen på olika håll i utlandet skulle i utlandet&lt;br&gt;avbildade bam behöva höras. Dessutom kan en viss bampomografisk&lt;br&gt;bild som är satt i omlopp vara föremål för rättsliga prövningar i många&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika länder under lång tid. Utredningen har av den undersökning som Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;inom dess ram gjorts av den barnpornografi som tagits i beslag i Sverige&lt;br&gt;dragit slutsatsen att den barnpornografi som finns spridd i landet till stor&lt;br&gt;del ursprungligen är framställd på 1970-talet. De i detta material avbilda-&lt;br&gt;de personer som kunde identifieras skulle kanske behöva höras och&lt;br&gt;tvingas konfronteras med de sexualbrott de utsattes för under sin bam-&lt;br&gt;och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den avbildade personen, trots de problem som redovisats,&lt;br&gt;skulle kunna identifieras och vederbörandes ålder vid tiden för upptag-&lt;br&gt;ningen av bilden skulle kunna fastställas, krävs för en fallande dom att&lt;br&gt;gärningsmannen vid gämingstillfället hade uppsåt med avseende på ål-&lt;br&gt;dern. Eftersom de som kopierar och distribuerar pornografi sällan har&lt;br&gt;någon personlig kännedom om de på bilderna förekommande personerna&lt;br&gt;är gärningsmannens uppsåt beroende av vad han kunnat inse av bilderna&lt;br&gt;som sådana. Är pubertetsutvecklingen avslutad torde uppsåt därför re-&lt;br&gt;gelmässigt inte kunna styrkas även om det blir utrett att den avbildade&lt;br&gt;personen var under 18 år då bilden togs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Justitiekanslern pekat på i sitt remissvar, kan en åldersgräns&lt;br&gt;också förväntas innebära att misstänkta kan vilja föra bevisning om att en&lt;br&gt;person som avbildats är över 18 år, vilket kan medföra ytterligare pro-&lt;br&gt;blem i rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör en åldersgräns införas ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har konstaterat att möjligheterna att tillämpa en fixerad 18-&lt;br&gt;årsgräns således är små. Regeringen delar den bedömningen. Utredning-&lt;br&gt;en har dock som skäl för att ändå införa en åldersgräns pekat på att det&lt;br&gt;inte kan uteslutas att sådana fall kan inträffa att en person som i sin hand&lt;br&gt;far en pornografisk bild känner till den avbildade personen och vet att&lt;br&gt;denna var under 18 år då det som skildras på bilden inträffade. Det kan&lt;br&gt;vara fråga om ett bam som vistats i vederbörandes närhet eller om en bild&lt;br&gt;som är mer allmänt känd och om vilken det är bekant att den avbildade&lt;br&gt;unga människan var under 18 år då bilden ursprungligen framställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan hålla med om att det vore önskvärt att kunna ingripa&lt;br&gt;mot sådana skildringar som utredningen här talar om. Det finns emeller-&lt;br&gt;tid ett antal ytterligare aspekter att beakta. För det första finns det, som&lt;br&gt;utredningen också har framhållit, anledning att fråga sig om befattning&lt;br&gt;med pornografiska bilder av personer som är fullt pubertetsutvecklade&lt;br&gt;kan anses vara straffvärt. Befattning med pornografi som sådan är inte&lt;br&gt;kriminaliserad i vårt land. En fullt pubertetsutvecklad person kan lika väl&lt;br&gt;vara över 18 år som något under. Det finns inte något i en sådan skildring&lt;br&gt;eller i den inställning en person som tar befattning med den kan ha till&lt;br&gt;skildringen som konstituerar straffvärdhet i det senare fallet men inte i&lt;br&gt;det förra. Till detta skall läggas, som Justitiekanslern och Juridiska fa-&lt;br&gt;kultetsstyrelsen vid Lunds universitet båda har framhållit, att det vore en&lt;br&gt;svårförklarlig inkonsekvens om sexuella beteenden som är fullt lagliga&lt;br&gt;skulle bli kriminaliserade om de spelas in på film. Exempelvis skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;unga fullt utvecklade personer under 18 år begå en straffbar handling om Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;de videofilmar sitt gemensamma sexualliv och sparar filmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: En fixerad åldersgräns innebär - trots den begränsade&lt;br&gt;funktion som utredningens förslag förutsätter - att det straffbara området&lt;br&gt;objektivt sett kommer att omfatta alla pornografiska bilder där någon av&lt;br&gt;de avbildade var under 18 år vid fotograferingstillfället. Det är som rege-&lt;br&gt;ringen redan har framhållit omöjligt att exakt bestämma en persons ålder&lt;br&gt;genom att betrakta ett fotografi och även om modellen är identifierad och&lt;br&gt;åldersbestämd lär inte fotograferingstillfället framgå av bilden. En i prin-&lt;br&gt;cip oändlig mängd bilder kan således komma att omfattas samtidigt som&lt;br&gt;man bara i rena undantagsfall kommer att kunna avgöra om en viss bild&lt;br&gt;omfattas eller inte. Bilder i t.ex. sparade vanliga herrtidningar med stor&lt;br&gt;spridning och i pornografiska filmer som för länge sedan godkänts för&lt;br&gt;visning av Biografbyrån kommer att omfattas av förbudet. För en inne-&lt;br&gt;havare av t.ex. en film är det dock omöjligt att avgöra om det han eller&lt;br&gt;hon har är förbjudet eller inte. Det kan på allvar sättas i fråga om en så-&lt;br&gt;dan reglering är förenlig med den straffrättsliga legalitetsprincipen som&lt;br&gt;ju förutsätter att tillämpningsområdet för en straffbestämmelse alltid&lt;br&gt;skall vara entydig och klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller kommer anställda vid myndigheter som på sitt tjänsteansvar&lt;br&gt;har att avgöra om en viss bild omfattas av regleringen eller inte att ha&lt;br&gt;någon reell möjlighet att göra detta. Tullen lär t.ex. inte kunna ingripa&lt;br&gt;mot alla bilder som egentligen omfattas av det införsel- och utförselför-&lt;br&gt;bud som regeringen nu föreslår, utan bara mot de bilder där det otvety-&lt;br&gt;digt är fråga om barnpornografi. Polisen lär inte heller ha förutsättningar&lt;br&gt;att ingripa i annat än de uppenbara fallen. Av allt att döma lär det alltså&lt;br&gt;inte gå att beivra överträdelser av kriminaliseringen på det utvidgade om-&lt;br&gt;rådet. Detta inger betänkligheter, inte minst med hänsyn till vikten av att&lt;br&gt;upprätthålla respekten för straffbudet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening står det således klart att det finns betydande&lt;br&gt;nackdelar med att införa en åldersgräns av den typ som den utredningen&lt;br&gt;har föreslagit och att dessa nackdelar klart överväger fördelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ lösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen som är förknippade med en strikt åldersgräns hindrar emel-&lt;br&gt;lertid inte att det finns anledning att försöka åstadkomma en ordning som&lt;br&gt;fångar upp de mest stötande fallen, t.ex. de fall där det är allmänt känt att&lt;br&gt;en viss modell var under 18 år när en viss film spelades in. Enligt uppgift&lt;br&gt;förekommer det att vissa pornografiska filmer marknadsförs här med&lt;br&gt;argumentet att filmen är total förbjuden i USA, där en strikt åldersgräns&lt;br&gt;för medverkande på 18 år gäller. Man kan tycka att det vore otillfreds-&lt;br&gt;ställande om samhället inte skulle kunna ingripa mot spridning av en&lt;br&gt;sådan film som alltså i FN:s barnkonventions mening innehåller en skild-&lt;br&gt;ring av ett bam. Vidare kan man tänka sig fall där en bild föreställer en&lt;br&gt;sexuell handling som i och för sig är fullt laglig, men där det ändå rör sig&lt;br&gt;om personer som klart inte har nått den mognadspunkt där de fullt ut kan S&lt;br&gt;överblicka de långsiktiga konsekvenserna av sina handlingar och att detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har varit tydligt för t.ex. framställ aren eller spridaren. Det kan för somli-&lt;br&gt;ga ligga en särskild lockelse i bilder där de kan vara säkra på att de av-&lt;br&gt;bildade personerna är så unga som under 18 år. Att motverka spridning&lt;br&gt;av sådana bilder framstår som angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att komma till rätta med sådana situationer som har berörts&lt;br&gt;närmast ovan vore att införa en regel som definierar begreppet bam på ett&lt;br&gt;sådant sätt att just de fall träffas där det redan av bilden eller av bilden i&lt;br&gt;kombination med omständigheter kring bilden, exempelvis en bildtext&lt;br&gt;eller omslaget till en videofilm, går att utläsa att en person var under 18&lt;br&gt;år vid fotograferingstillfället eller inspelningen, men att i övrigt den i dag&lt;br&gt;gällande regeln om avslutad pubertetsutveckling skall vara avgörande.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör utformas så att den inte leder till gränsdragnings-&lt;br&gt;problem, vare sig för enskilda eller de myndigheter som skall tillämpa&lt;br&gt;reglerna. Av det skälet bör definitionen utformas så, att med bam skall&lt;br&gt;anses den vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller den som, när&lt;br&gt;det framgår av bilden och omständigheterna kring den, är under 18 år. På&lt;br&gt;så sätt åstadkommer man, inte en åldersgräns i formell mening med de&lt;br&gt;olägenheter som är förknippade med en sådan, utan en reglering som&lt;br&gt;träffar även bilder på personer som är fullt pubertetsutvecklade men un-&lt;br&gt;der 18 år, men bara i de fall där det utan närmare efterforskningar kan&lt;br&gt;hållas för visst att så verkligen är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.4 Undantag från det annars straffbara området&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I straffstadgandet om bampomografibrott in-&lt;br&gt;förs en regel som innebär att en gärning inte skall utgöra brott om sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter gör att gärningen måste anses uppenbart befo-&lt;br&gt;gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiutredningens förslag: Utredningen föreslår att för-&lt;br&gt;svarlighetsrekvisitet skall vara kvar i straffstadgandet om bampomogra-&lt;br&gt;fibrott, dvs. att ansvar inte skall ådömas om gärningen med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla som särskilt uttalat sig i frågan förut-&lt;br&gt;sätter eller förespråkar att försvarlighetsrekvisitet skall vara kvar. Många&lt;br&gt;av dem som förespråkar en utmönstring av bampomografibrottet ur&lt;br&gt;grundlagarna, bl.a. Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Röda kor-&lt;br&gt;set, Barnombudsmannen, ECPA T Sverige och Riksförbundet för sexuell&lt;br&gt;upplysning, pekar särskilt på försvarlighetsrekvisitet som en garanti för&lt;br&gt;att nyhetsförmedling, forskning och opinionsbildning inte skall hämmas&lt;br&gt;av den utvidgade kriminaliseringen i alltför hög grad. Även det alterna-&lt;br&gt;tiva förslag till reglering som presenterats av ledamöter vid den juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Stockholms universitet innehåller en motsvarande&lt;br&gt;regel. Kammarrätten i Stockholm anser dock att en ändring bör göras så&lt;br&gt;till vida att undantagssituationema bör anges direkt i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser har emellertid motsatt uppfattning. Enligt Åklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Malmö lämnar utredningens förslag dörren vidöppen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som otillbörligt söker en grund att straffritt inneha barnpornografi.&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten förordar i stället att om undantag skall kunna med-&lt;br&gt;ges, ett särskilt prövningsförfarande hos någon lämplig myndighet införs.&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet och Socialstyrelsen anser båda att behandling&lt;br&gt;av frågan om barnpornografi i nyhetsbevakningen i opinionsbildande&lt;br&gt;syfte eller i forskningen inte med automatik kräver tillgång till det bam-&lt;br&gt;pomografiska materialet och förordar därför en utmönstring av försvar-&lt;br&gt;lighetsrekvisitet. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet och Kristdemokra-&lt;br&gt;tiska Ungdomsförbundet anser att ett bampomografibrott aldrig kan vara&lt;br&gt;försvarligt och accepterar inte lagtext om försvarlig gärning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bör försvarlighetsrekvisitet behållas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har som en allmän utgångspunkt uttalat att lagstiftningen&lt;br&gt;bör medge kriminalisering av all befattning med barnpornografi men att&lt;br&gt;lagstiftningen måste utformas så att den inte hämmar seriöst inhämtande&lt;br&gt;av kunskaper om och opinionsbildning mot barnpornografin. Enligt ut-&lt;br&gt;redningen måste hänsyn tas till att befattning med barnpornografi kan&lt;br&gt;vara försvarlig t.ex. om den sker i syfte att väcka opinion mot barnporno-&lt;br&gt;grafi. Utredningen tänker här på det opinionsarbete som bedrivs av fri-&lt;br&gt;villigorganisationer och företrädare för massmedier och som har en avgö-&lt;br&gt;rande betydelse för att nationellt och internationellt skapa medvetenhet&lt;br&gt;om problemets förekomst och omfattning. Vetenskapliga undersökningar&lt;br&gt;måste också kunna företas eftersom goda kunskaper är en förutsättning&lt;br&gt;för att bekämpningen av företeelsen skall kunna bedrivas effektivt. En&lt;br&gt;befattning kan enligt utredningen också vara försvarlig av konstnärliga&lt;br&gt;hänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär alltså att det undantag från det straffbara&lt;br&gt;området som gäller i dag också skall gälla fortsättningsvis. Utredningens&lt;br&gt;ståndpunkt kan te sig rimlig och naturlig. Enligt regeringens mening är&lt;br&gt;den dock inte helt invändningsfri. Den kriminalisering som nu föreslås,&lt;br&gt;och som syftar till att bereda ett ytterligare skydd för bam mot kränk-&lt;br&gt;ningar, innebär en avsevärd utvidgning av det kriminaliserade området.&lt;br&gt;Detta gör att man bör närma sig frågan om eventuella undantag från det&lt;br&gt;annars straffbara området från en delvis annan utgångspunkt. Regeringen&lt;br&gt;vill här peka på några faktorer som särskilt måste beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig beståndsdel i utvidgningen av det kriminaliserade området är&lt;br&gt;att redan själva innehavet av en bampomografisk bild i allt väsentligt&lt;br&gt;kommer att vara straffbart. Det allmänna griper alltså in mot en företeelse&lt;br&gt;med samhällets starkaste repressiva medel, kriminalisering. Det ankom-&lt;br&gt;mer då också på det allmänna att svara för att åtgärder vidtas i syfte att&lt;br&gt;förbudet efterlevs. Det är myndigheternas och då i första hand polisens&lt;br&gt;uppgift att vidta åtgärder mot överträdelser. Principiella skäl talar således&lt;br&gt;för att utrymmet för andra att ta befattning med bampomografiskt mate-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rial än de som i sin myndighetsutövning har att göra detta i fortsättningen&lt;br&gt;bör vara betydligt mindre än det är i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare måste man beakta att de bevekelsegrunder som ligger bakom&lt;br&gt;den utvidgade kriminaliseringen bör få genomslag fullt ut. En bild som&lt;br&gt;skildrar ett sexuellt övergrepp mot ett bam är lika kränkande for barnet&lt;br&gt;om bilden finns i en tidning, på film eller video eller är tillgänglig via&lt;br&gt;t.ex. Internet. Ur det enskilda barnets synvinkel gör det heller ingen skill-&lt;br&gt;nad om bilden publiceras i opinionsbildande syfte eller inte. En försvarlig&lt;br&gt;spridning kränker barnet lika mycket som en oförsvarlig. Till detta skall&lt;br&gt;läggas att risken för oförsvarlig vidarespridning är uppenbar. En film-&lt;br&gt;sekvens som visas i t.ex. ett TV-program kan med dagens datorteknik&lt;br&gt;förhållandevis enkelt lagras och göras om till bilder eller sekvenser som&lt;br&gt;sedan kan spridas i elektronisk form via t.ex. Internet. För den som har&lt;br&gt;dragning åt sådant material lär detta inte bli mindre lockande bara för att&lt;br&gt;det måhända en gång har gjorts publikt i avskräckande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns det skäl att fråga sig om det är en rimlig avvägning att&lt;br&gt;göra ett generellt undantag för sådan befattning som kan sägas vara be-&lt;br&gt;tingad av seriösa och allmänt lovvärda syften när det är fråga om att göra&lt;br&gt;undantag från en så långtgående kriminalisering som nu är fallet. För att&lt;br&gt;straffbart innehav skall föreligga krävs det normalt sett - dvs. bortsett&lt;br&gt;från teckningar, målningar m.m. i vissa fall - inte att gärningsmannen&lt;br&gt;skall ha något särskilt syfte med sitt innehav. Det räcker med att han eller&lt;br&gt;hon har uppsåt i förhållande till bildens bampomografiska karaktär och&lt;br&gt;till själva innehavet. Om i princip all befattning med barnpornografi så-&lt;br&gt;ledes blir kriminaliserad måste detta få genomslag även på de seriösa&lt;br&gt;områdena. Annars riskerar man att lagstiftningen uppfattas som att den&lt;br&gt;ger dubbla signaler. Så länge syftet är gott berörs man inte av förbudet.&lt;br&gt;Detta vore enligt regeringens mening olyckligt och riskerar att undergrä-&lt;br&gt;va respekten för straffbudet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att som utredningen föreslår bibehålla försvarlighetsrekvisitet trots&lt;br&gt;den omfattande utvidgningen av det straffbara området framstår därför&lt;br&gt;som mindre tilltalande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av lagfästa undantagsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot den bakgrund som tecknats ovan att utgångspunk-&lt;br&gt;ten bör vara att undersöka vilka konkreta behov av undantag som finns&lt;br&gt;och att väga dessa mot intresset av en heltäckande lagstiftning snarare än&lt;br&gt;att söka åstadkomma en ordning som innebär minsta möjliga inskränk-&lt;br&gt;ningar i förhållande till vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett borttagande av försvarlighetsrekvisitet kan tänkas påverka det lov-&lt;br&gt;värda arbete som bedrivs i syfte att informera om och avslöja förekoms-&lt;br&gt;ten av barnpornografi och det kan få till följd att den fortsatta diskussio-&lt;br&gt;nen försvåras. Detta gäller dock bara under förutsättning att opinionsbil-&lt;br&gt;dande organ som massmedia och frivilligorganisationer inte lyckas hitta&lt;br&gt;andra vägar att nå ut med sitt budskap. Man måste hela tiden betänka att&lt;br&gt;det frågan i praktiken främst gäller är rätten att i straffstadgandets me-&lt;br&gt;ning inneha eller sprida bampomografiska bilder. Inget hindrar någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från att studera bampomografiska skildringar, under förutsättning att&lt;br&gt;sekretessbestämmelser inte hindrar detta, exempelvis sådana skildringar&lt;br&gt;som förvaras hos myndigheter eller i arkiv. Det är vidare självfallet fullt&lt;br&gt;tillåtet att t.ex. skildra innehållet i text eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen övergår nu till att behandla behovet av ett lagfäst undantag&lt;br&gt;för viss befattning. Att t.ex. myndigheternas befattning är tillåten är&lt;br&gt;självklart och kräver inte en uttrycklig reglering. Inte heller den som&lt;br&gt;p.g.a. författningsenlig skyldighet bevarar material kan omfattas av det&lt;br&gt;föreslagna straffbudet. Detsamma torde gälla t.ex. den situationen att&lt;br&gt;någon råkar fa en bampomografisk film i sin besittning och innehar den&lt;br&gt;fram till dess han far möjlighet att lämna den till polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet för andra än myndigheter av att inneha bilder för forskning&lt;br&gt;kan ifrågasättas. Socialstyrelsen har anfört att det är angeläget att forska-&lt;br&gt;re far möjlighet att bedriva vetenskapligt arbete för att kunna öka sam-&lt;br&gt;hällets kunskap om barnpornografins utbredning och karaktär och för att&lt;br&gt;fa ökad kunskap i förebyggande syfte. Sådan forskning far enligt Social-&lt;br&gt;styrelsens uppfattning inte bedrivas annat än efter sedvanlig etisk och&lt;br&gt;mycket restriktiv granskning. Något behov att inneha bilder eller filmer&lt;br&gt;för att kunna bedriva forskning finns det enligt Socialstyrelsens mening&lt;br&gt;dock inte. Regeringen kan i allt väsentligt ansluta sig till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konstnärliga hänsyn är utgångspunkten att den avgräns-&lt;br&gt;ning av vad som skall anses utgöra pornografi i straffstadgandets mening&lt;br&gt;lämnar ett betydande utrymme för att ta hänsyn till konstnärliga uttryck.&lt;br&gt;Som regeringen har redovisat i avsnitt 4.4.2 så torde en bild som har&lt;br&gt;konstnärliga värden inte vara pornografisk i straffbestämmelsens bety-&lt;br&gt;delse. Även en ursprungligen pornografisk bild som sedan sprids i ett&lt;br&gt;konstnärligt sammanhang torde falla utanför straffstadgandet. För det fall&lt;br&gt;bedömningen ändå skulle vara tveksam kan man fråga sig hur skyddsvärt&lt;br&gt;förfarandet egentligen är. I vart fall torde den sortens situationer allmänt&lt;br&gt;sett inte motivera att ett uttryckligt undantag görs i straffbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland remissinstanserna har många antagit att det finns anledning att&lt;br&gt;mer generellt tillåta innehav och spridning i opinionsbildningssyfte. Som&lt;br&gt;regeringen redan har konstaterat är det tveksamt om den tanken fullt ut&lt;br&gt;låter sig förena med den utvidgande kriminaliseringen och de syften som&lt;br&gt;ligger bakom denna. Utgångspunkten för t.ex. frivilligorganisationemas&lt;br&gt;arbete måste ju vara att man inte far vidta åtgärder som är straffbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt går det inte att bortse från att det i frivilligorganisationemas&lt;br&gt;arbete kan finnas situationer där befattning med bampomografiskt mate-&lt;br&gt;rial blir svårt att undvika. Man kan tänka sig situationer där t.ex. interna-&lt;br&gt;tionella kontakter eller sammankomster kan nödvändiggöra innehav un-&lt;br&gt;der en begränsad tid. I motsvarande situationer måste det exempelvis&lt;br&gt;också vara möjligt att straffritt kunna förevisa bampomografiskt material&lt;br&gt;för någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom nyhetsförmedlingen kan man också förutse situationer där det&lt;br&gt;kan finnas behov av att inneha visst bampomografiskt material under&lt;br&gt;någon tid. Man kan t.ex. tänka sig att en journalist får ta emot en unik&lt;br&gt;bild, vars innehåll är sådant att ett oavvisligt allmänintresse föreligger&lt;br&gt;och där ytterligare efterforskning krävs för att kunna gå vidare i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det svårare att föreställa sig en situation där nyhetsförmed-&lt;br&gt;lingen verkligen kräver en publicering av materialet i sådan form att&lt;br&gt;detta vore straffbart som spridningsbrott. Det går t.ex. att beskära en bild&lt;br&gt;och återge resten av innehållet i text eller maskera den del av bilden som&lt;br&gt;gör den pornografisk. Detsamma gäller självfallet frivilligorganisationer-&lt;br&gt;nas arbete. Inget hindrar att man redovisar missförhållanden eller väcker&lt;br&gt;debatt i olika ämnen men det är svårt att föreställa sig en situation där&lt;br&gt;detta är helt omöjligt att göra utan att sprida det bampomografiska mate-&lt;br&gt;rialet i en sådan form att det vore fråga om brott. Det kan dock inte ute-&lt;br&gt;slutas att sådana situationer någon gång kan uppstå där även en publice-&lt;br&gt;ring kan framstå som motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således situationer där befattning med barnpornografi kan&lt;br&gt;framstå som befogad och där det vore otillfredsställande att helt förlita&lt;br&gt;sig på att de kolliderande intressena skall lösas med en ”livets regel” in-&lt;br&gt;om rättstillämpningen. De fall som regeringen avser här är de där syftet&lt;br&gt;med gärningen är skyddsvärt, konkret och specifikt och omständigheter-&lt;br&gt;na är sådana att det i princip är uteslutet att t.ex. hantera en situation utan&lt;br&gt;att exempelvis inneha en viss bampomografisk skildring. Med tanke på&lt;br&gt;dessa fall bör straffstadgandet om bampomografibrott förses med en re-&lt;br&gt;gel som innebär att i särskilda fall en gärning inte skall föranleda straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det främst är hänsynen till massmediernas och frivilligorga-&lt;br&gt;nisationemas arbete som här ligger för ögonen är det naturligtvis inte&lt;br&gt;uteslutet att regeln kan vara tillämplig även i andra situationer där en&lt;br&gt;motsvarande intressekonflikt kan uppkomma, t.ex. inom forskningen.&lt;br&gt;Det bör dock understrykas att det inte är meningen att regeln skall träffa&lt;br&gt;någon viss yrkesgrupp generellt sett eller någon viss situation i allmän-&lt;br&gt;het, utan det krävs för straffrihet att det i det enskilda fallet finns särskil-&lt;br&gt;da omständigheter som gör att gärningen måste anses uppenbart befogad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.5 Straffskalan för innehavsbrott m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En regel om ringa brott införs. Straffskalan för&lt;br&gt;brott av normalgraden skall endast innehålla fängelse, maximum två&lt;br&gt;år. Straffskalan för det ringa brottet skall vara böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiutredningens förslag: Straffskalan för den särskilda&lt;br&gt;brottstypen innehav eller efterfrågan av barnpornografi skall enligt utred-&lt;br&gt;ningsförslaget vara böter till fängelse sex månader. När det gäller övriga&lt;br&gt;brottsformer föreslås inga förändringar i förhållande till vad som gäller i&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta har lämnat utredningens förslag&lt;br&gt;när det gäller straffskalor utan erinran. Folkaktionen mot Pornografi an-&lt;br&gt;ser dock att all befattning med barnpornografi skall straffas med lägst sex&lt;br&gt;månaders fängelse. Växjö Aktionsgrupp Mot Pornografi anser att straff-&lt;br&gt;maximum för bampomografibrott som inte är grovt skall vara fängelse i&lt;br&gt;tre år. Det alternativa förslag som ledamöterna vid Juridiska fakultets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden vid Stockholms universitet professorerna Peter Seipel, Jan&lt;br&gt;Ramberg och Madeleine Leijonhufvud samt bitr, professorn Wiweka&lt;br&gt;Warnling-Nerep har presenterat innebär att normalgraden av brottet&lt;br&gt;framställning av barnpornografi bestraffas med fängelse i lägst sex må-&lt;br&gt;nader och högst sex år och att brottet befattning med barnpornografi -&lt;br&gt;bl.a. innehav - bestraffas med fängelse i högst två år eller, vid grovt&lt;br&gt;brott, lägst sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Som har framgått höjdes år 1993&lt;br&gt;maximistraffet för bampomografibrott från sex månader till två års fäng-&lt;br&gt;else. Utredningen har inte funnit skäl att föreslå en ytterligare skärpning&lt;br&gt;av straffskalan för bampomografibrott i allmänhet. Remissutfallet ger&lt;br&gt;inte anledning att frångå den bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om innehav av barnpornografi alltså lagtekniskt sett skall jäm-&lt;br&gt;ställas med andra former av befattning så har det rena innehavet natur-&lt;br&gt;ligtvis normalt sett ett betydligt lägre straffvärde än t.ex. spridning. Med&lt;br&gt;utredningens konstruktion av straffstadgandet kommer detta till uttryck&lt;br&gt;genom att innehavsbrottet är ett särskilt brott med straffmaximum fängel-&lt;br&gt;se i högst sex månader. I normalfallet torde enligt utredningen böter vara&lt;br&gt;tillräcklig påföljd men fängelse bör ingå i straffskalan för att möjliggöra&lt;br&gt;husrannsakan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan i allt väsentligt dela utredningens bedömning av inne-&lt;br&gt;havsbrottets straffvärde. Det kan emellertid tänkas fall av innehav där ett&lt;br&gt;straffmaximum om fängelse i högst sex månader kan te sig för lågt. Nå-&lt;br&gt;gon kan exempelvis ha ertappats med ett större antal videofilmer utan att&lt;br&gt;det går att styrka att partiet är avsett för försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavsbrott kan emellertid normalt sett förväntas ha ett relativt be-&lt;br&gt;gränsat straffvärde. En tänkbar situation är att en turist ertappas med nå-&lt;br&gt;gon enstaka tidskrift eller videofilm i bagaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgning av det straffbara området som regeringens förslag in-&lt;br&gt;nebär när det gäller framställning av barnpornografi som sker utan uppsåt&lt;br&gt;att sprida bilden innefattar också ett antal gämingstyper med förhållan-&lt;br&gt;devis begränsat straffvärde. Ett exempel kan vara den som framställer&lt;br&gt;och sparar en enstaka bampomografisk bild i sin dator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst mot bakgrund av att bampomografibrottet kommer att&lt;br&gt;rymma gärningar av mycket varierande straffvärde förefaller det lämpligt&lt;br&gt;att införa en ringa form av bampomografibrott. För det ringa brottet bör&lt;br&gt;straffskalan vara böter till fängelse i högst sex månader. Som ringa brott&lt;br&gt;bör emellertid inte bara gärningar med ett begränsat straffvärde kunna&lt;br&gt;bedömas utan även gärningar med ett något högre straffvärde. I konsek-&lt;br&gt;vens med detta bör det inte längre ingå böter i straffskalan för bampor-&lt;br&gt;nografibrott av normalgraden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att en följd av att ett innehav av normalt slag, t.ex. ett&lt;br&gt;begränsat antal videofilmer eller tidningar, kan förväntas vara att bedöma&lt;br&gt;som ringa brott, är att brottet normalt inte är häktningsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå av avsnitt 4.4.7 föreslår regeringen att ett&lt;br&gt;stadgande om grovt bampomografibrott bör införas för vissa särskilt all-&lt;br&gt;varliga fall. Åtgärden är inte avsedd att påverka den straffmätning som&lt;br&gt;tillämpas i dag. Den utvidgning av den sammantaget tillgängliga straff-&lt;br&gt;skalan för bampomografibrott som det grova brottet ger skall således inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas till intäkt för en allmän skärpning när det gäller straff för bampomo-&lt;br&gt;grafibrott som bedömts vara ringa brott eller brott av normalgraden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.6 Även oaktsamma handlingar bör straffbeläggas i yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars&lt;br&gt;i förvärvssyfte sprider barnpornografi skall kunna dömas för brott&lt;br&gt;även när gärningen begås av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpornografiutredningens förslag: Överensstämmer väsentligen&lt;br&gt;med regeringens. Utredningens förslag innebär dock att samtliga&lt;br&gt;brottstyper utom innehav och efterfrågan kan begås i yrkesmässig verk-&lt;br&gt;samhet genom oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fatal remissinstanser har yttrat sig sär-&lt;br&gt;skilt i denna fråga. Samtliga tillstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att straff skall kunna utdömas för&lt;br&gt;bampomografibrott enligt nuvarande bestämmelse i brottsbalken krävs&lt;br&gt;att gärningen skett uppsåtligen. Detsamma bör gälla de ytterligare krimi-&lt;br&gt;naliseringar som regeringen nu föreslår. Kravet på uppsåt innebär bl.a. att&lt;br&gt;den som befattat sig med en bampomografisk bild måste ha insett att&lt;br&gt;någon av de avbildade var att betrakta som bam i straffstadgandets me-&lt;br&gt;ning eller att han i vart fall måste ha misstänkt detta och det dessutom&lt;br&gt;måste antas att han skulle ha befattat sig med bilden även om han haft&lt;br&gt;vetskap om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på uppsåt bör dock kunna frångås när barnpornografi sprids i&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet. Gärningen bör i sådana fall kunna straffas även&lt;br&gt;om den begås av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De människor som agerar i de videofilmer som förekommer i handeln&lt;br&gt;med pornografiska bilder är ofta unga. Det bör inte accepteras att den&lt;br&gt;som yrkesmässigt handlar med pornografi kan undgå straff genom att&lt;br&gt;låta bli att kontrollera sina varor. Det som säljs på detta sätt är ofta im-&lt;br&gt;porterade framställningar från länder där åldersgränser tillämpas för be-&lt;br&gt;stämning av vad som avses med barnpornografi. Om även oaktsam be-&lt;br&gt;fattning med bampomografiska framställningar blir straffbar kan detta&lt;br&gt;förväntas medföra att de som i vårt land handlar med pornografiska fil-&lt;br&gt;mer av sina leverantörer i utlandet kräver att dessa ställer garantier vad&lt;br&gt;gäller aktörernas ålder, t.ex. i form av officiellt utfärdade åldersbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att samtliga gämingstyper utom innehav&lt;br&gt;och efterfrågan kan begås av oaktsamhet. Detta skulle enligt regeringens&lt;br&gt;mening emellertid föra för långt. Den som exempelvis förvärvar ett parti&lt;br&gt;videofilmer utomlands måste naturligtvis ha en reell möjlighet att kon-&lt;br&gt;trollera godset innan det kan vara motiverat att låta honom bära ett straff-&lt;br&gt;sanktionerat ansvar för dess innehåll. I sammanhanget kan nämnas att&lt;br&gt;oaktsamma förfaranden med narkotika endast är straffbara om oaktsam-&lt;br&gt;heten är grov (3 a § narkotikastrafflagen [1968:64]). Detsamma gäller&lt;br&gt;varusmugglingsbrott (5 § lagen [1960:418] om straff för varusmuggling).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller framstår det som motiverat att straffbelägga ett oaktsamt före-&lt;br&gt;visande av t.ex. en enstaka bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller enligt 16 kap. 10 b § andra stycket BrB att den som av&lt;br&gt;oaktsamhet sprider sådan skildring som avses med olaga våldsskildring&lt;br&gt;kan fallas till ansvar om det skett i yrkesmässig verksamhet eller annars i&lt;br&gt;förvärvssyfte. Det är konsekvent att i motsvarande fall när det gäller&lt;br&gt;barnpornografi hanteringen skall kunna medföra ansvar vid oaktsamhet,&lt;br&gt;dvs. endast vid spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan bör vara densamma som för uppsåtliga gärningar. Detta&lt;br&gt;innebär att straffmaximum, fängelse i två år, motsvarar straffmaximum&lt;br&gt;för oaktsam spridning av olaga våldsskildring i yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;eller eljest i förvärvssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.7 En särskild straffskala för grova brott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild straffskala för grovt bampomo-&lt;br&gt;grafibrott införs. Straffskalan skall vara fängelse i lägst sex månader&lt;br&gt;och högst fyra år. Detta innebär att straffmaximum för brottet höjs&lt;br&gt;från två till fyra års fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpornografiutredningen: Utredningens förslag överensstämmer i&lt;br&gt;stort med regeringens. Utredningen föreslår en delvis annan lösning när&lt;br&gt;det gäller utformningen av kriterierna för grovt brott. Enligt utredningen&lt;br&gt;bör ett brott kunna bedömas som grovt om det har bedrivits i stor omfatt-&lt;br&gt;ning och i vinstsyfte samt avsett bilder i vilka det framstår som om bam&lt;br&gt;utsätts för synnerligen smärtsamt våld. Enligt förslaget kan ett rent inne-&lt;br&gt;hav av barnpornografi aldrig bedömas som grovt brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser som yttrat sig särskilt i frå-&lt;br&gt;gan tillstyrker införandet av en särskild straffskala för grova brott. Flera,&lt;br&gt;bl.a. Svea hovrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen och Barnombudsmannen, är emellertid kritiska till utredningens&lt;br&gt;förslag till kriterier för vad som skall kunna bedömas som grovt brott.&lt;br&gt;Kritiken går väsentligen ut på att utrymmet för att döma för grovt brott&lt;br&gt;blir alltför begränsat om alla tre kriterierna måste vara uppfyllda samti-&lt;br&gt;digt och att uttrycket synnerligen smärtsamt våld innebär en mycket hög&lt;br&gt;grad av förstärkning och sätter nivån för grovt brott alltför högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För närvarande är straffskaloma för&lt;br&gt;bampomografibrott och olaga våldsskildring desamma. Hantering av&lt;br&gt;barnpornografi, som kan antas skildra verkliga sexuella övergrepp på&lt;br&gt;bam är emellertid mer straffvärd än hantering av våldspornografi eller&lt;br&gt;videovåldsfilmer med s.k. extremvåld. Sådan olaga våldsskildring utgörs&lt;br&gt;oftast av spelade skildringar eller aktiviteter som vuxna frivilligt inlåtit&lt;br&gt;sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den utökade kriminalisering av befattning med barnporno-&lt;br&gt;grafi som regeringen nu föreslår inte är tänkt att resultera i en skärpning&lt;br&gt;av straffmätningspraxis för dessa brott, så kan bampomografibrottslighet&lt;br&gt;tänkas vara av så allvarlig beskaffenhet att nu gällande straffmaximum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter sig otillräckligt. Man kan t.ex. tänka sig fall där en viss befattning Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;avsett många upptagningar som har spritts i ett stort antal exemplar. Från&lt;br&gt;utlandet finns exempel på fall där en far under lång tid utnyttjade sina&lt;br&gt;bam och framställde flera videofilmer av övergreppen vilka gavs stor&lt;br&gt;spridning. Mot denna bakgrund finns det skäl att införa en straffbestäm-&lt;br&gt;melse for grovt bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att det rena innehavsbrottet aldrig kan ut-&lt;br&gt;göra grovt brott. Enligt regeringens mening bör samtliga gämingsformer&lt;br&gt;av bampomografibrottet omfattas. Även om ett rent innehav sällan torde&lt;br&gt;ha ett straffvärde som motiverar att gärningen bedöms som grov kan man&lt;br&gt;tänka sig situationer där exempelvis en mellanhand gjort sig skyldig till&lt;br&gt;innehav som varit ett led i en verksamhet som syftat till smuggling eller&lt;br&gt;överlåtelse av ett större parti bampomografiskt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kriterierna för vad som enligt det föreslagna lagrummet&lt;br&gt;skall kunna medföra att ett brott bedöms som grovt, delar regeringen den&lt;br&gt;kritik mot utredningsförslaget som remissinstanserna framfört. Tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet bör inte vara alltför begränsat. Det bör t.ex. räcka med att&lt;br&gt;någon kvalificerande omständighet föreligger, självfallet under förutsätt-&lt;br&gt;ning att gärningens straffvärde totalt sett motiverar att brottet bedöms&lt;br&gt;som grovt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktorer som kan vara av betydelse är t.ex. att en viss befattning avsett&lt;br&gt;en betydande mängd bampomografiskt material eller företagits yrkes-&lt;br&gt;mässigt eller i rent vinstsyfte. Man kan också tänka sig fall där ett förfa-&lt;br&gt;rande ingått som ett led i brottslighet som utövats systematiskt utan att&lt;br&gt;det är fråga om ett led i organiserad brottslighet, vilket enligt gällande&lt;br&gt;regler för straffmätning i 29 kap. brottsbalken skall ses som en försvå-&lt;br&gt;rande omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda straffskalan bör också kunna tillämpas vid framställning&lt;br&gt;eller hantering även av en enstaka film om filmen i fråga visar ett bam&lt;br&gt;som utsätts för särskilt hänsynslös behandling under förutsättning att fil-&lt;br&gt;men kan antas vara en dokumentation av ett verkligt övergrepp. Det bör&lt;br&gt;betonas att de kriterier som anges i lagrummet bara är avsedda som ex-&lt;br&gt;emplifieringar och inte skall uppfattas som uttömmande. Det är på inget&lt;br&gt;sätt uteslutet att ett brott bedöms som grovt även om ingen av de uppräk-&lt;br&gt;nade omständigheterna föreligger. Å andra sidan skall det inte heller vara&lt;br&gt;nödvändigt att i de angivna fallen alltid döma för grovt brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har redovisats ovan under avsnitt 4.3.2 så får det anses följa av ut-&lt;br&gt;flyttningen av bampomografibrottet ur de båda grundlagarna att moment&lt;br&gt;av sexuellt våld eller tvång i en bampomografisk skildring skall bestraf-&lt;br&gt;fas inom ramen för straffet för bampomografibrottet. En skildring som är&lt;br&gt;bampomografisk men som dessutom innehåller straffbara inslag av sex-&lt;br&gt;uellt våld eller tvång, hör till den sorts barnpornografi som det är allra&lt;br&gt;mest angeläget att bekämpa. Att framställa eller sprida sådana filmer bör&lt;br&gt;därför kunna i vissa fall motivera att bampomografibrottet bedöms som&lt;br&gt;grovt brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att maximistraffet sätts till fyra års fängelse.&lt;br&gt;Detta innebär en fördubbling av maximistraffet för bampomografibrott.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening saknas det anledning att gå längre än så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.8&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försök och förberedelse till brott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försök till uppsåtliga bampomografibrott av&lt;br&gt;normalgraden straffbeläggs. När det gäller grovt bampomografibrott&lt;br&gt;straffbeläggs även förberedelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpornografiutredningens förslag: När det gäller försöksbrotten&lt;br&gt;innebär utredningsförslaget att försök till sådant förvärv av barnporno-&lt;br&gt;grafi som syftar till överlåtelse, upplåtelse eller förevisning straffbeläggs&lt;br&gt;men inget annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksåklagaren och Åklagarmyndigheten i Stock-&lt;br&gt;holm har påtalat att det inte förefaller logiskt att straffbelägga försök till&lt;br&gt;förvärv som sker i syfte att med det förvärvade begå en gärning samtidigt&lt;br&gt;som försök direkt till gärningen inte är straffbart. I fråga om försöks-&lt;br&gt;brotten bör förslaget därför ses över enligt dessa instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som har framgått av avsnitt 4.4.2 in-&lt;br&gt;nebär utredningens förslag att även efterfrågan av sådan barnpornografi&lt;br&gt;som omfattas av innehavsförbudet straffbeläggs. Utredningen har moti-&lt;br&gt;verat sitt ställningstagande med att en sådan kriminalisering, liksom fal-&lt;br&gt;let är när det gäller innehavskriminalisering, kan förväntas bidra till att&lt;br&gt;minska efterfrågan på barnpornografi och därmed även minska framställ-&lt;br&gt;ning och spridning av sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bl.a. Svea hovrätt anmärkt kan efterfrågan av barnpornografi jäm-&lt;br&gt;ställas med försök till innehav. Enligt hovrätten framstår det mot bak-&lt;br&gt;grund av den låga straffskalan som föreslås för innehav inte som motive-&lt;br&gt;rat att straffbelägga försök därtill. Till detta kommer enligt hovrätten att&lt;br&gt;det torde vara förenat med betydande svårigheter att styrka att en person&lt;br&gt;som efterfrågar t.ex. en viss filmtitel har uppsåt till att filmen innehåller&lt;br&gt;bampomografiska inslag. Hovrätten avstyrker därför att efterfrågan kri-&lt;br&gt;minaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått under avsnitt 4.4.5 innebär regeringens förslag att&lt;br&gt;det kan antas att innehav - om inga försvårande omständigheter förelig-&lt;br&gt;ger - normalt sett bör kunna bedömas som ringa bampomografibrott och&lt;br&gt;att straffmaximum således är fängelse i högst sex månader. Regeringen&lt;br&gt;delar uppfattningen att ett brott med så lågt straffmaximum inte bör vara&lt;br&gt;straffbelagt på försöksstadiet. Sådan efterfrågan som utgör försök till&lt;br&gt;innehav av t.ex. en enstaka videofilm bör alltså redan med hänsyn till&lt;br&gt;straffvärdet inte vara kriminaliserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kan det tänkas att gärningar som är att bedöma som bampor-&lt;br&gt;nografibrott av normalgraden men där brottet inte kommit till fullbordan&lt;br&gt;kan inrymma förfaranden som har ett högt straffvärde. Det framstår där-&lt;br&gt;för som befogat att straffbelägga försök till brott av normalgraden. Som&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Stockholm har anmärkt så bör regleringen av för-&lt;br&gt;söksbrotten vara konsekvent. Till skillnad från utredningen anser rege-&lt;br&gt;ringen därför att alla brottsformer bör omfattas. Försöksansvaret bör&lt;br&gt;dock begränsas till de uppsåtliga brotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det grova bampomografibrottet är strafflatituden sådan&lt;br&gt;att det enligt regeringens mening finns skäl att även straffbelägga förbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redelse. Man kan tänka sig situationer i samband med yrkesmässigt be-&lt;br&gt;driven handel med bampomografiskt material där det kan vara av värde&lt;br&gt;att kunna komma åt t.ex. en kurir som tagit emot pengar for att bestrida&lt;br&gt;de utgifter som kan vara förenade med en anskaffning av bampomogra-&lt;br&gt;fiskt material utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Införsel till och utförsel från Sverige av barn-&lt;br&gt;pornografi förbjuds. Förbudet tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbudet även skall gälla med avseende på Sveriges gräns&lt;br&gt;mot annat EU-land görs vissa tillägg i lagen (1996:701) om Tullver-&lt;br&gt;kets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Euro-&lt;br&gt;peiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens. Utredningens förslag innebär dock att sådan barnpor-&lt;br&gt;nografi som omfattas av TF eller YGL inte omfattas av in- och utförsel-&lt;br&gt;förbudet. Vidare görs undantag för sådana fall där gärningen med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna är försvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig i frågan, bl.a.&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Svenska UNICEF-kommittén, Röda korset, Generaltullstyrelsen. Juridis-&lt;br&gt;ka fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Folkaktionen mot porno-&lt;br&gt;grafi och Unga Örnars riksförbund är genomgående positiva till försla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen anmärker att det inte framgår av betänkandet om&lt;br&gt;begreppet bilder även omfattar elektroniska bilder och därmed bilder som&lt;br&gt;sprids via Internet. Om så inte är fallet föreslår styrelsen att det föreslag-&lt;br&gt;na förbudet mot införsel och utförsel även skall omfatta bild via elektro-&lt;br&gt;nisk överföring. Även Rikspolisstyrelsen tar upp frågan om Internet och&lt;br&gt;påpekar att förslaget väcker frågan om hur myndigheterna skall handskas&lt;br&gt;med barnpornografi som förmedlas internationellt via exempelvis Inter-&lt;br&gt;net. Svenska UNICEF-kommittén för i sitt remissvar ett mer allmänt re-&lt;br&gt;sonemang kring IT-frågor och efterlyser regleringar på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sådana varor som är förbjudna att in-&lt;br&gt;neha bör inte heller vara tillåtna att föra in till Sverige. Att förbjuda in-&lt;br&gt;försel av barnpornografi är således konsekvent med att innehavet av så-&lt;br&gt;dant material kriminaliseras. Till detta kommer att huvuddelen av de&lt;br&gt;bampomografiska alster som har tagits i beslag i Sverige i samband med&lt;br&gt;utredningar om bampomografibrott synes ursprungligen vara framställda&lt;br&gt;utomlands. Det finns anledning att befara att också i framtiden utomlands&lt;br&gt;producerad barnpornografi kan komma att införas till Sverige. Detta&lt;br&gt;måste självfallet motverkas. Införsel av barnpornografi till landet bör&lt;br&gt;därför förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna debatten har förekommit uppgifter om att utförsel från&lt;br&gt;Sverige av kommersiella bampomografiska videofilmer skett till framför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt Tyskland och USA. Från utredningens sida har försök gjorts att fa&lt;br&gt;dessa uppgifter verifierade genom förfrågningar hos befattningshavare&lt;br&gt;vid de svenska polis- och tullmyndigheterna samt vid den tyska och hol-&lt;br&gt;ländska polisen och US Customs. Något belägg för att kommersiellt&lt;br&gt;bampomografiskt material skulle ha utförts från Sverige har härvid inte&lt;br&gt;erhållits. Generaltullstyrelsen har i sitt remissvar förklarat sig inte kunna&lt;br&gt;dela denna utredningens ståndpunkt. Enligt styrelsen står det helt klart&lt;br&gt;för tullen att, även om det sannolikt inte sker i någon större omfattning,&lt;br&gt;bampomografiska alster har mångfaldigats i Sverige för försäljning i&lt;br&gt;andra länder. Vid upprepade tillfällen har svenska tullen fatt bistånds-&lt;br&gt;framställningar från behörig tysk tullmyndighet, som rört postorderför-&lt;br&gt;säljning från Sverige av pornografiska alster. Det rör sig då ofta om&lt;br&gt;barnpornografi. För att kringgå villkor i tysk lagstiftning rörande postor-&lt;br&gt;derförsäljning av pornografi har ljusskygga företag i vissa fall en bety-&lt;br&gt;dande försäljning av pornografiska videofilmer från Sverige till Tyskland&lt;br&gt;med neutral avsändare. Generaltullstyrelsen har också i en skrivelse till&lt;br&gt;Justitiedepartementet den 25 januari 1994 (dnr Ju 94/310) föreslagit att&lt;br&gt;de resurser och befogenheter som tullverket förfogar över för kontroll av&lt;br&gt;varuströmmarna till och från landet borde tas tillvara för att övervaka och&lt;br&gt;ingripa mot in- och utförsel av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det således är ovisst i vilken omfattning sådan utförsel i&lt;br&gt;kommersiellt syfte förekommer, står det klart att sådan utförsel kan före-&lt;br&gt;komma. Det är vidare känt att inte bara införsel utan också utförsel av&lt;br&gt;barnpornografi förekommer i form av överlåtelser enskilda personer&lt;br&gt;emellan vilka använder sig av post eller medför materialet vid utlandsre-&lt;br&gt;sor. Även utförsel av barnpornografi från Sverige bör därför förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi bör alltså infö-&lt;br&gt;ras. Förbudet bör gälla utan undantag för sådana fall då införseln eller&lt;br&gt;utförseln avser ett innehav för eget bruk som även fortsättningsvis skall&lt;br&gt;vara straffritt. I praktiken torde det nämligen inte vara möjligt att göra&lt;br&gt;skillnad på sådana fall och fall där det föreligger avsikt att låta andra fa&lt;br&gt;del av materialet. Av samma skäl bör förbudet heller inte göra undantag&lt;br&gt;för de särpräglade situationer då ett innehav med tillämpning av den sär-&lt;br&gt;skilda ansvarsfrihetsgrunden i brottsbalkens stadgande om bampomogra-&lt;br&gt;fibrott inte är brottsligt. Om en sådan situation någon gång skulle uppstå&lt;br&gt;- dvs. att en viss befattning med barnpornografi inte vore straffbar som&lt;br&gt;bampomografibrott men väl som brott mot införselförbudet - kan bero-&lt;br&gt;ende på omständigheterna olika synsätt anläggas. Många gånger torde det&lt;br&gt;emellertid framstå som uppenbart att straff för varusmugglingsbrott inte&lt;br&gt;bör dömas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att förbudet mot införsel och utförsel skall&lt;br&gt;ges i lagform och att en särskild lag införs för ändamålet. Regeringen&lt;br&gt;anser att detta framstår som en med hänsyn till omständigheterna ända-&lt;br&gt;målsenlig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff m.m. för olovlig införsel och utförsel samt försök därtill&lt;br&gt;finns bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Va-&lt;br&gt;rusmugglingslagen ger också tullmyndigheterna befogenhet att inleda&lt;br&gt;förundersökning och ta varor i beslag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot införsel och utförsel av barnpornografi bör gälla även&lt;br&gt;med avseende på Sveriges gräns till andra EU-länder. 1 EG-fördragets&lt;br&gt;artikel 30 och 34 anges att kvantitativa import- och exportrestriktioner&lt;br&gt;samt åtgärder med motsvarande verkan är förbjudna mellan medlems-&lt;br&gt;staterna om inte annat föreskrivs i fördraget. Bestämmelserna är emeller-&lt;br&gt;tid inte undantagslösa. Enligt artikel 36 gäller nämligen inte dessa be-&lt;br&gt;stämmelser förbud eller restriktioner för import, export eller transitering&lt;br&gt;som grundas på hänsyn till bl.a. allmän moral. EG-domstolen har beträf-&lt;br&gt;fande pornografi o.d. slagit fast att artikel 36 kan åberopas endast i den&lt;br&gt;utsträckning som landets nationella lagstiftning också förbjuder produk-&lt;br&gt;tion och försäljning av liknande produkter (jfr mål 121/85 Conegate v.&lt;br&gt;H.M. Customs and Excise [1986] ECR 1007). Något EG-rättsligt hinder&lt;br&gt;mot att vidta åtgärden torde alltså inte föreligga. Denna torde tvärtom&lt;br&gt;ligga helt i linje med det arbete som pågår inom ramen för bl.a. tredje&lt;br&gt;pelaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den föreslagna lagen om förbud mot införsel och utförsel av&lt;br&gt;barnpornografi skall fa verkan också med avseende på Sveriges gräns&lt;br&gt;mot annat EU-land måste vissa tillägg göras i lagen (1996:701) om Tull-&lt;br&gt;verkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Euro-&lt;br&gt;peiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts har utredningen av den undersökning som in-&lt;br&gt;om dess ram företagits av i Sverige beslagtagen barnpornografi ansett sig&lt;br&gt;kunna dra den slutsatsen att barnpornografi numera mest framställs på&lt;br&gt;videofilm. Av endast det yttre utseendet på en sådan film torde inte kun-&lt;br&gt;na bedömas om filmen innehåller bampomografiska skildringar. Det tor-&lt;br&gt;de därför uppkomma avsevärda svårigheter för tullen att konstatera om&lt;br&gt;videofilmer som förs över gränsen innehåller sådana skildringar. För att&lt;br&gt;detta skall kunna fastställas måste filmerna spelas upp. Särskild anled-&lt;br&gt;ning att göra detta kan med hänsyn till omständigheterna naturligtvis fö-&lt;br&gt;religga i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid anledning att tro att den tekniska utvecklingen när&lt;br&gt;det gäller framställning och distribution av bilder och filmer kommer att&lt;br&gt;förskjuta tyngdpunkten från videogram till andra kommunikationsformer.&lt;br&gt;Som Rikspolisstyrelsen påpekar uppstår därför frågor om hur man skall&lt;br&gt;hantera bilder i elektronisk form som förmedlas internationellt. Detta är&lt;br&gt;emellertid ingenting som är specifikt för barnpornografi utan gäller ett&lt;br&gt;betydligt vidare område. Frågan om hur kontroll och beivrande av sådana&lt;br&gt;elektroniska överföringar skall gå till återstår alltjämt att lösa. Så mycket&lt;br&gt;står emellertid klart att det förbud mot införsel och utförsel som rege-&lt;br&gt;ringen nu föreslår omfattar alla sådana förfaranden som är straffbara en-&lt;br&gt;ligt varusmugglingslagen. Det finns vidare skäl att betona att när det&lt;br&gt;gäller barnpornografi i princip all befattning är straffbar enligt brottsbal-&lt;br&gt;ken alldeles oavsett om befattningen också utgjort t.ex. ett smugglings-&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förverkande av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1994:1478) om förverkande av barn-&lt;br&gt;pornografi ändras så att all form av barnpornografi i bild omfattas och&lt;br&gt;att det inte längre krävs att barnpornografin påträffas under förunder-&lt;br&gt;sökning för att förverkande skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiutredningens förslag: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens så till vida att kravet på att barnpornografin skall ha påträffats i&lt;br&gt;samband med en förundersökning tas bort. Utredningens förslag innebär,&lt;br&gt;i överensstämmelse med gällande lag, att det bara är barnpornografi av&lt;br&gt;verklighetstrogen karaktär som kan förverkas enligt den särskilda förver-&lt;br&gt;kandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan tillstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bampomografiska skildringar är för-&lt;br&gt;nedrande för bam. Fortsatt spridning av sådana skildringar bör förhind-&lt;br&gt;ras. Utgångspunkten bör således vara att all barnpornografi som påträffas&lt;br&gt;skall kunna tas i beslag och att det i princip inte bör förekomma att den&lt;br&gt;skall behöva lämnas ut till någon, exempelvis ägaren. De avvägningar&lt;br&gt;som regeringen gör när det gäller den utvidgade kriminaliseringen, och&lt;br&gt;som alltså bottnar i att barnpornografi inte under några omständigheter&lt;br&gt;förtjänar rättsskydd, föranleder därför en reglering som innebär att det&lt;br&gt;alltid skall finnas lagstöd för att ta barnpornografi i beslag och förhindra&lt;br&gt;fortsatt spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen kommer ett bampomografibrott oavsett omständighe-&lt;br&gt;terna att bedömas som brott uteslutande enligt brottsbalken. Att konfiske-&lt;br&gt;ra barnpornografi blir således inte aktuellt utan ingripanden kommer att&lt;br&gt;ske med stöd av brottsbalkens eller varusmugglingslagens regler eller&lt;br&gt;genom den särskilda lagen om förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omfattande utvidgningen av det kriminaliserade området innebär&lt;br&gt;att utrymmet för att förverka barnpornografi med stöd av brottsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser ökar i motsvarande mån. Inte minst mot bakgrund av att&lt;br&gt;redan innehavet av en bampomografisk bild kommer att utgöra brott, kan&lt;br&gt;man förutsätta att det i de flesta situationer då barnpornografi påträffas,&lt;br&gt;det kan antas att den kan komma till brottslig användning och att förut-&lt;br&gt;sättningar för att förverka den enligt brottsbalkens bestämmelser således&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda lagen om förverkande av bampomografiska bilder som&lt;br&gt;gäller sedan den 1 januari 1995 tillkom mot bakgrund av att det kunde&lt;br&gt;förekomma fall där förverkande inte kunde ske enligt dåvarande regler&lt;br&gt;(bet. 1993/94:KU28 s. 39). Det faktum att utrymmet för tillämpning av&lt;br&gt;brottsbalkens förverkanderegler nu blir avsevärt större hindrar inte att&lt;br&gt;den bedömningen fortfarande har relevans. Det kan tänkas situationer&lt;br&gt;som måhända inte täcks av brottsbalkens eller varusmugglingslagens&lt;br&gt;regler. Det finns således skäl att behålla 1994 års förverkandelag. Som&lt;br&gt;utredningen har föreslagit bör dock kravet på att en förundersökning skall&lt;br&gt;vara inledd upphävas. Förverkande skall kunna ske oavsett omständig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetema, exempelvis om någon hittar barnpornografi, t.ex. en kvarglömd Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;videofilm i en hyrd videoapparat och överlämnar filmen till polisen utan&lt;br&gt;att förundersökning är inledd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkandelagen bör, på samma sätt och av samma skäl som när det&lt;br&gt;gäller förbudet mot införsel och utförsel av barnpornografi (jfr avsnitt 4.5&lt;br&gt;ovan), vara tillämplig på alla sådana bilder som är bampomografiska i&lt;br&gt;brottsbalkens mening. Möjligheten att underlåta förverkande bör in-&lt;br&gt;skränkas till fall där ett förverkande skulle vara oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 S.k. anspelningspomografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Pornografi där vuxna modeller framställs&lt;br&gt;som bam eller förses med olika attribut för att påminna om bam - s.k.&lt;br&gt;anspelningspomografi - bör inte omfattas av kriminaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpornografiutredningens bedömning: Överensstämmer med re-&lt;br&gt;geringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vissa remissinstanser, bl.a. Ensamma mammors&lt;br&gt;rättigheter i samhället, Folkaktionen mot Pornografi, Föreningen Sveri-&lt;br&gt;ges Socialchefer, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige och Sve-&lt;br&gt;riges psykologförbund har framfört åsikten att s.k. anspelningspomogra-&lt;br&gt;fi, dvs. sådan pornografi i vilken vuxna personer framställs som bam&lt;br&gt;eller som på annat sätt, t.ex. genom olika attribut eller roller, anspelar på&lt;br&gt;bam, också skall omfattas av kriminaliseringen. Det huvudsakliga argu-&lt;br&gt;mentet för detta är att denna typ av pornografi kränker bam och legitime-&lt;br&gt;rar ett utnyttjande av bam sexuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs tingsrätt, Statens Biografbyrå och Våldsskildringsrådet in-&lt;br&gt;tar motsatt ståndpunkt. Biografbyrån anser att det vore helt orimligt att&lt;br&gt;med barnpornografi jämställa skildringar där uppenbart vuxna medver-&lt;br&gt;kande genom klädsel eller andra attribut försöker associera till bam. Så-&lt;br&gt;dant är inte ovanligt i den typ av pornografisk film som byrån regelmäs-&lt;br&gt;sigt godkänner för offentlig visning från 15 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det handlar här om filmer som&lt;br&gt;otvetydigt skildrar vuxna och inte bam. Anspelningspomografin rör såle-&lt;br&gt;des inte frågan om avgränsningen av begreppet bam i bestämmelsen om&lt;br&gt;bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissförfarandet avseende promemorian Ökat skydd för bam&lt;br&gt;(Ds 1993:80) framförde vissa remissinstanser liksom nu den åsikten att&lt;br&gt;även befattning med anspelningspomografi borde kriminaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den nämnda anspelningspomografin konstaterar utredning-&lt;br&gt;ens majoritet följande. De personer som medverkar i filmer med sådan&lt;br&gt;pornografi är vuxna. Ett bam som ser en sådan film kan rimligen inte&lt;br&gt;antas identifiera sig med dessa personer. Det syns ju att aktörerna inte är&lt;br&gt;bam. Bam i allmänhet bör därför inte kunna anses kränkta av denna typ&lt;br&gt;av pornografi på samma sätt som av barnpornografi. Att avgränsa en&lt;br&gt;kriminalisering av befattning med dessa alster till befattning med sådana&lt;br&gt;som uppmuntrar till tankar på sexuellt umgänge med unga personer torde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte vara möjligt. Det torde således inte vara möjligt att generellt straff-&lt;br&gt;belägga denna typ av pornografi av annat skäl än att den kan såra den&lt;br&gt;allmänna anständighetskänslan, vilket inte torde räcka som en grund för&lt;br&gt;kriminalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser följaktligen att straffrättsliga åtgärder mot denna&lt;br&gt;kategori av pornografiska bilder inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör ingen annan bedömning än den som utredningen har&lt;br&gt;gjort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Registrering av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen har beslutat att det hos Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen skall inrättas och föras ett register över beslagtagna&lt;br&gt;bampomografiska skildringar. Ett arbete pågår med att internationellt&lt;br&gt;presentera registret och de möjligheter till effektivisering i den brotts-&lt;br&gt;bekämpande verksamheten detta medför. För närvarande bör det inte&lt;br&gt;finnas behov av ytterligare åtgärder i syfte att bevara och registrera&lt;br&gt;bampomografiska skildringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiutredningens förslag: Utredningen föreslår att en&lt;br&gt;internationellt tillgänglig databank med bampomografiska framställning-&lt;br&gt;ar inrättas i Sverige med Rikspolisstyrelsen som huvudansvarig. I detta&lt;br&gt;syfte föreslår utredningen bl.a. en lag om ett särskilt för riket gemensamt&lt;br&gt;arkiv för bevarande av bampomografiska framställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland de som yttrat sig särskilt i frågan är de&lt;br&gt;flesta positiva. Riksåklagaren anser dock att det från principiell synpunkt&lt;br&gt;är tveksamt att upprätta ett referensregister över barnpornografi. Riksåk-&lt;br&gt;lagaren kan emellertid inte fullt ut överblicka behovet av ett sådant re-&lt;br&gt;gister för spaning och utredning. Sveriges domareförbund avstyrker för-&lt;br&gt;slaget med motiveringen att det föreslagna registret blir ett oerhört käns-&lt;br&gt;ligt arkiv och att ytterligare utredningsarbete krävs. Kristdemokratiska&lt;br&gt;Kvinnoförbundet och Kristdemokratiska Ungdomsförbundet motsätter sig&lt;br&gt;att bampomografiska framställningar skall fa bevaras i ett referensregis-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har den 18 septem-&lt;br&gt;ber 1997 (dnr Ju 97/3061) beslutat att det hos Rikspolisstyrelsen skall&lt;br&gt;inrättas och föras ett personregister med namnet ”Digitalt referensbi-&lt;br&gt;bliotek över bampomografiska framställningar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med registret är att utföra bildanalys i brottsutredningar&lt;br&gt;samt att bistå utländska brottsutredande myndigheter med uppgifter om&lt;br&gt;bildanalys i brottsutredningar. Innehållet i registret skall bestå av bam-&lt;br&gt;pomografiska framställningar som tagits i beslag. Registret far också&lt;br&gt;innehålla bampomografiska framställningar som överlämnats av ut-&lt;br&gt;ländsk brottsutredande myndighet. Registret far även innehålla uppgifter&lt;br&gt;om var framställningen tagits i beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det redan existerande personregistret torde i allt väsentligt motsvara de&lt;br&gt;önskemål om effektivare möjligheter att komma till rätta med bampor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nografin genom bl.a. internationellt samarbete som ligger bakom utred-&lt;br&gt;ningens förslag i den här delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikskriminalpolisen bedriver för närvarande ett arbete med att interna-&lt;br&gt;tionellt presentera registret och de möjligheter till effektivisering i den&lt;br&gt;brottsutredande verksamheten detta kan medföra. Det är ännu för tidigt&lt;br&gt;att dra några slutsatser om hur detta samarbete över gränserna kommer&lt;br&gt;att utveckla sig, men regeringen har stora förhoppningar om att det skall&lt;br&gt;visa sig vara ett mycket värdefullt redskap i kampen mot sexuella över-&lt;br&gt;grepp mot bam. Regeringens bedömning är således att det - utöver&lt;br&gt;eventuella regleringar när det gäller registerinnehåll m.m. - för närvaran-&lt;br&gt;de inte finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder när det gäller regist-&lt;br&gt;rering av bampomografiskt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Grundlagsskydd för nya medier&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslag till grundlagsskydd för de nya medierna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Överföring av information på längre avstånd än syn- och hörhåll kan ske&lt;br&gt;antingen med hjälp av fysiska databärare som transporteras mellan av-&lt;br&gt;sändaren och mottagaren eller med hjälp av elektromagnetiska vågor. Ett&lt;br&gt;exempel på traditionella fysiska databärare är vanligt papper medan da-&lt;br&gt;tordisketter och cd-romskivor utgör exempel på det som i det följande&lt;br&gt;kallas för nya fysiska databärare. Sändningar i radio och TV samt genom&lt;br&gt;datorer sker med hjälp av elektromagnetiska vågor. Tryckta skrifter,&lt;br&gt;stenciler (under vissa förutsättningar), filmer, videogram, kassettband,&lt;br&gt;vinylskivor och cd-skivor omfattas alla av grundlagarnas tillämpnings-&lt;br&gt;områden. Det gör även radio och television och viss överföring via da-&lt;br&gt;tornätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det endast är snart sex år sedan yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;(YGL) trädde i kraft, har dess och tryckfrihetsförordningens (TF)&lt;br&gt;tillämpningsområden i formellt hänseende till vissa delar blivit föråldra-&lt;br&gt;de. Det finns nya medieformer som används separat, men även som&lt;br&gt;komplement till de traditionella grundlagsskyddade medieformerna, och&lt;br&gt;som endast på grund av grundlagarnas definitioner faller utanför grund-&lt;br&gt;lagsskyddet. Som exempel på sådana nyare medieformer, som i och för&lt;br&gt;sig till vissa delar redan i dag torde falla under TF:s och YGL:s tillämp-&lt;br&gt;ningsområden, kan nämnas optiskt avläsbara lagringsmedier. Detta är&lt;br&gt;medier som avläses med hjälp av laserljus till skillnad från exempelvis&lt;br&gt;datordisketter som avläses magnetiskt. Optiskt avläsbara lagringsmedier&lt;br&gt;används redan i dag på samma sätt som traditionella massmedier såsom&lt;br&gt;böcker och filmer. En del böcker och filmer ges ut på cd-romskivor, och&lt;br&gt;cd-romskivor används även i tidningsutgivning. Ett litterärt verk kan na-&lt;br&gt;turligtvis ges ut enbart på ett optiskt avläsbart lagringsmedium utan att&lt;br&gt;det finns någon tryckt förlaga. I det kommande avsnittet föreslår rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen att TF och YGL skall bli tillämpliga även på dessa nya mediefor-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommittén har berört frågan om en teknikoberoende grundlag,&lt;br&gt;men varken haft i uppdrag eller den tid som skulle krävas för att föreslå&lt;br&gt;en sådan grundlagsreglering av yttrandefriheten. Flera remissinstanser&lt;br&gt;har riktat kritik mot att en teknikberoende grundlagsreglering av yttran-&lt;br&gt;defriheten har föreslagits bestå. Andra instanser har anfört att ett teknik-&lt;br&gt;oberoende bör eftersträvas på sikt och att frågan bör utredas närmare.&lt;br&gt;Lagrådet har förordat att lagstiftningsarbetet inriktas på en samlad&lt;br&gt;grundlag omfattande såväl tryckfrihet som annan yttrandefrihet. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att frågan om lämpligheten av en teknikoberoende grund-&lt;br&gt;lagsreglering för yttrandefriheten har en mycket stor principiell betydel-&lt;br&gt;se. Det kan också ifrågasättas om det är praktiskt möjligt att i längden&lt;br&gt;behålla den teknikberoende regleringen. Inom ramen för detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende finns emellertid inte möjlighet att närmare överväga dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till grundlagsreglering för nya medier bör nu inriktas på en&lt;br&gt;utvidgning av skyddet i TF och YGL till medieformer som används på&lt;br&gt;samma sätt och i samma syfte som t.ex. skrifter och filmer - dvs. att&lt;br&gt;sprida upplysning och information till allmänheten - men som inte redan&lt;br&gt;har ett sådant skydd. Vid utformningen av ett sådant förslag bör dock&lt;br&gt;strävan vara att ha en så generell beskrivning av olika medieformer att&lt;br&gt;byte från en upptagningsform till en annan inte påverkar grundlagsskyd-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt vid utformningen av ett sådant utvidgat&lt;br&gt;grundlagsskydd är att de tryckfrihetsrättsliga principerna i största möjliga&lt;br&gt;utsträckning skall gälla för de nya medierna. Förutsättningarna för att&lt;br&gt;tillämpa dessa principer är bäst för yttranden som är bundna till ett medi-&lt;br&gt;um så att yttrandet är tekniskt fixerat eller otvunget kan dokumenteras på&lt;br&gt;ett sätt som är likvärdigt med den tryckta skriften. Det är därför endast&lt;br&gt;yttranden som är bundna till ett medium som bör komma i fråga för en&lt;br&gt;reglering i TF och YGL. Om ett nytt medium inte utan svåra komplika-&lt;br&gt;tioner kan infogas i det tryckfrihetsrättsliga systemet bör det också nu&lt;br&gt;lämnas utanför grundlagsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om Internet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till förflyttning mellan olika databaser och dokument och&lt;br&gt;Intemets användningsområde över huvud taget medför, såsom Medie-&lt;br&gt;kommittén har framhållit, en sådan ny dimension i informationshan-&lt;br&gt;teringen att Internet i och för sig skulle kunna tyckas vara ett helt nytt&lt;br&gt;medium. Internet har emellertid knappast funnit sina former på ett sådant&lt;br&gt;sätt att det kan ses som ett medium i sig och så att det nu finns anledning&lt;br&gt;att överväga särskilda enhetliga regler för yttrandefriheten på nätet. De&lt;br&gt;internationella aspekterna är dessutom väsentliga och problematiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste dock framhållas att det är viktigt att utvecklingen noggrant&lt;br&gt;följs så att lagändringar kan vidtas om det blir motiverat, t.ex. om Inter-&lt;br&gt;net utvecklas till en företeelse med egna speciella tekniska villkor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gör det befogat att betrakta det som ett eget medium. Det kan vidare fin- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;nas en fara for att särskilda krav ställs på begränsningar av yttrandefri-&lt;br&gt;heten när det gäller Internet eftersom nätet medger åtkomst till ett gigan-&lt;br&gt;tiskt antal yttranden samt har en decentraliserad och därmed svårkont-&lt;br&gt;rollerad struktur. Det är, såsom också Mediekommittén har framhållit,&lt;br&gt;viktigt att man är uppmärksam på denna fara och att man slår vakt om&lt;br&gt;yttrandefriheten lika mycket när den utövas på Internet som när den ut-&lt;br&gt;övas i andra nät eller medier.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 Nya fysiska databärare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Benämningen tekniska upptagningar förs in i&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen som ett samlingsbegrepp för upptagningar&lt;br&gt;som innehåller text, bild eller ljud och som kan läsas, avlyssnas eller&lt;br&gt;på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Detta innebär&lt;br&gt;att t.ex. cd-romskivor och datordisketter med endast text eller stillbil-&lt;br&gt;der, med endast rörliga bilder eller med blandat innehåll omfattas av&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler i yttrandefrihetsgrundlagen som i dag gäller för filmer blir&lt;br&gt;genomgående tillämpliga på tekniska upptagningar. En viss särregle-&lt;br&gt;ring behålls dock när det gäller rörliga bilder. Till exempel far före-&lt;br&gt;skrifter i lag om censur endast avse rörliga bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsgrundlagens särskilda bestämmelser för ljudupptag-&lt;br&gt;ningar tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen om filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar som har framställts i utlandet skall tillämpas också&lt;br&gt;på tekniska upptagningar som framställts i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommitténs förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är övervägande positivt. Justitie-&lt;br&gt;kanslern (JK) har dock anfört att grundlagsskyddet för en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning bör göras beroende av att ursprungsuppgifter har satts ut på upp-&lt;br&gt;tagningen. Malmö tingsrätt, som i och för sig har uppgett att lagstiftning-&lt;br&gt;en med den föreslagna ändringen blir lättare att överblicka, har samtidigt&lt;br&gt;invänt att praktiska svårigheter infinner sig vid tillämpningen eftersom&lt;br&gt;man måste ta del av upptagningen för att kunna avgöra om de regler som&lt;br&gt;gäller endast för rörliga bilder är tillämpliga. Kungliga biblioteket har&lt;br&gt;invänt mot valet av benämningen tekniska upptagningar och vidare me-&lt;br&gt;nat att det är troligt att cd-romskivor skulle passa bättre under tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningens (TF) område. Kungliga biblioteket har även framfört&lt;br&gt;praktiskt betingade invändningar. Kammarrätten i Göteborg har uppgett&lt;br&gt;att en nackdel med begreppet tekniska upptagningar enligt förslaget är att&lt;br&gt;det medför ett grundlagsskydd för olika medieformer med ett svagt eller&lt;br&gt;obefintligt behov av grundlagsskydd. Även Dataföreningen i Sverige och&lt;br&gt;Sveriges IT-företags organisation har haft synpunkter på det valda be-&lt;br&gt;greppet. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Institu-&lt;br&gt;tionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms uni-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;versitet samt Institutionen för journalistik och masskommunikation vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet har sammanfattningsvis anfört att innehållet i hög-&lt;br&gt;re grad bör vara avgörande för grundlagsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslagen eller lämnat dem i allt&lt;br&gt;väsentligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som regeringen tidigare har anfört&lt;br&gt;används optiskt avläsbara lagringsmedier i dag på samma sätt som de&lt;br&gt;traditionella medieformerna. Vår långvariga tradition med en stark&lt;br&gt;grundlagsskyddad tryck- och yttrandefrihet bör inte urholkas när de tra-&lt;br&gt;ditionella medieformerna kompletteras med eller byts ut mot nya medie-&lt;br&gt;former. Om de nya medieformerna utan svårigheter kan passa in i det&lt;br&gt;nuvarande grundlagssystemet bör därför utgångspunkten vara att dessa&lt;br&gt;skall fa grundlagsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden på optiskt avläsbara lagringsmedier är bundna till mediet&lt;br&gt;liksom nu grundlagsskyddade medieformer. Visserligen kan information&lt;br&gt;som skrivits in på ett raderbart optiskt avläsbart lagringsmedium (såsom&lt;br&gt;t.ex. WMRA [Write Many Read Always] eller WRM [Write Read Ma-&lt;br&gt;ny]) raderas och ändras, men detta är ingen principiell skillnad gentemot&lt;br&gt;vad som gäller för t.ex. ett videogram. Vissa av de optiskt avläsbara lag-&lt;br&gt;ringsmedierna torde redan i dag omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;(YGL), t.ex. cd-romskivor med rörliga bilder. Som har framgått används&lt;br&gt;dessa lagringsmedier i dag på samma sätt som de traditionella fysiska&lt;br&gt;databärama och det kan förutses att så kommer att ske även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tryckfrihetsrättsliga principerna kan vidare, på samma sätt som på&lt;br&gt;traditionella filmer och ljudupptagningar, tillämpas på optiskt och mag-&lt;br&gt;netiskt avläsbara lagringsmedier och de kan på samma sätt infogas i TF:s&lt;br&gt;och YGL:s regelsystem. Något bärande skäl till varför nya lagringsme-&lt;br&gt;dier, optiska eller magnetiska, ändå inte skall ha möjlighet att omfattas av&lt;br&gt;grundlagarnas skydd har inte framkommit inom ramen för Medie-&lt;br&gt;kommitténs arbete. Inte heller regeringen kan finna några hållbara argu-&lt;br&gt;ment mot en sådan utvidgning av grundlagarnas tillämpningsområden.&lt;br&gt;Regeringen anser därför liksom kommittén att dessa nya lagringsmedier&lt;br&gt;bör föras in under grundlagarnas skydd. Frågan är då hur det närmare&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommitténs förslag innebär att alla nya fysiska databärare be-&lt;br&gt;handlas likadant som filmer och att detta lagtekniskt skall ske genom att&lt;br&gt;begreppet ”tekniska upptagningar” införs i grundlagarna. En cd-romskiva&lt;br&gt;med samma innehåll som en bok skall då behandlas som en film. Detta&lt;br&gt;medför att olika regler skall gälla för texten när den publiceras genom&lt;br&gt;tryckteknik och när den publiceras på en cd-romskiva. Denna konsekvens&lt;br&gt;är, såsom kommittén har framhållit, emellertid inte ny. Olika regler gäller&lt;br&gt;också exempelvis när en viss film både spelas upp på biograf och därefter&lt;br&gt;visas i television. Detta förhållande är därför knappast något skäl mot att&lt;br&gt;behandla alla nya fysiska databärare på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen med digitalisering och nya fysiska databä-&lt;br&gt;rare som gör det möjligt att enkelt och billigt lagra ljud, text och bild på&lt;br&gt;samma lagringsmedium, och som även ger en mera beständig lagring än&lt;br&gt;tidigare tekniker, kan antas medföra att lagringsmedier som innehåller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enbart ljud, enbart text eller enbart bilder blir allt ovanligare i framtiden.&lt;br&gt;På grund av de nya fysiska databäramas stora lagringskapacitet kan det&lt;br&gt;också antas bli vanligare att lagringsmedier innehåller bidrag från flera&lt;br&gt;upphovsmän. Dessa omständigheter talar för att alla fysiska databärare&lt;br&gt;skall behandlas på samma sätt och att skyldigheten att utse utgivare skall&lt;br&gt;gälla för alla fysiska databärare. Om man överger särbehandlingen av&lt;br&gt;ljudupptagningar, kommer man i princip bort från problemen med att&lt;br&gt;man i vissa fall måste ta del av hela innehållet på en fysisk databärare för&lt;br&gt;att kunna avgöra om den innehåller enbart ljud och därför skall behandlas&lt;br&gt;enligt särskilda regler. Starka skäl talar alltså för att särbehandlingen av&lt;br&gt;ljudupptagningar skall upphöra och att alla fysiska databärare, såsom&lt;br&gt;kommittén har föreslagit, skall behandlas enligt de regler som nu gäller&lt;br&gt;för film. Begreppet tekniska upptagningar utgör enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning ett lämpligt samlingsord för alla de fysiska databärare som då&lt;br&gt;skulle omfattas av YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid vissa regler som nu gäller för film, dvs. för upp-&lt;br&gt;tagningar av rörliga bilder, som inte bör utvidgas till att gälla för tekniska&lt;br&gt;upptagningar som inte innehåller rörliga bilder. Dessa regler är bl.a. till-&lt;br&gt;låtligheten av censur i 1 kap. 3 § andra stycket YGL, 3 kap. 11 § YGL&lt;br&gt;rörande otillåten utlämning av film eller videogram och 7 kap. 5 § YGL&lt;br&gt;om tillsyn över att yttrandefriheten i filmer inte missbrukas genom olaga&lt;br&gt;våldsskildring och över att filmer med våld eller hot om våld inte i för-&lt;br&gt;värvssyfte sprids till den som är under 15 år. Dessa regler bör, som&lt;br&gt;kommittén har funnit, avse endast tekniska upptagningar som innehåller&lt;br&gt;rörliga bilder, antingen enbart eller i kombination med annat material.&lt;br&gt;Tillåtligheten av censur bör endast avse de rörliga bilderna i en upptag-&lt;br&gt;ning med rörliga bilder i kombination med annat material och inte t.ex.&lt;br&gt;rena textavsnitt. Även om detta innebär att de myndigheter som skall&lt;br&gt;tillämpa dessa bestämmelser måste ta del av hela innehållet i databäraren&lt;br&gt;för att avgöra om någon av dessa bestämmelser är tillämpliga, anser rege-&lt;br&gt;ringen att bestämmelsen om tillåtligheten av censur inte skall fa ett vida-&lt;br&gt;re tillämpningsområde än den nu har. I sådant fall skulle syftet med det&lt;br&gt;utvidgade grundlagsskyddet, dvs. ett vidgat skydd för yttrandefriheten,&lt;br&gt;avsevärt förringas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär en minskad teknikbundenhet i grundlagen&lt;br&gt;eftersom i praktiken alla fysiska databärare (utom de som avses i&lt;br&gt;1 kap. 5 § TF och handskrifter o. dyl.) omfattas av ett lagtekniskt be-&lt;br&gt;grepp. Det innebär också att problemen med gränsdragning mellan olika&lt;br&gt;typer av databärare väsentligen försvinner. Endast när det är fråga om&lt;br&gt;tillämpning av de ovannämnda reglerna som skall gälla enbart för upp-&lt;br&gt;tagningar med rörliga bilder, är man enligt regeringens förslag tvungen&lt;br&gt;att ta del av innehållet på t.ex. en cd-romskiva för att kunna avgöra om&lt;br&gt;skivan omfattas av reglerna. Till bemötande av Malmö tingsrätts kritik i&lt;br&gt;denna del kan anföras att problemet finns redan i dag genom att man&lt;br&gt;måste ta del av exempelvis en cd-romskiva för att avgöra om den har just&lt;br&gt;ett sådant innehåll som omfattas av YGL. Om innehållet består av endast&lt;br&gt;text och/eller stillbilder omfattas skivan enligt nuvarande regler inte av&lt;br&gt;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller JK:s förordande av att grundlagsskyddet i dessa fall Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;skall vara beroende av att ursprungsuppgifter har satts ut på databäraren&lt;br&gt;torde den inställningen till stor del ha sin förklaring i de problem som är&lt;br&gt;förknippade med bampomografifrågan. Regeringen har behandlat den&lt;br&gt;frågan i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga biblioteket har anfört att regleringen av exempelvis cd-&lt;br&gt;romskivor troligen skulle passa mycket bättre på TF :s område. En regle-&lt;br&gt;ring i YGL är dock enligt regeringen att föredra med hänsyn till TF:s och&lt;br&gt;YGL:s nuvarande tillämpningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de nya fysiska databärare som kommer att tillhöra YGL:s till-&lt;br&gt;lämpningsområde finns, förutom cd-romskivor, datordisketter. Genom&lt;br&gt;regeringens förslag slås vidare fast att också dator- och videospel omfat-&lt;br&gt;tas av YGL. Regeringen behandlar den frågan i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till grundlagsskydd för nya fysiska databärare innebär alltså i&lt;br&gt;princip att dessa och de i YGL redan reglerade fysiska databärama&lt;br&gt;(filmer, videogram, andra upptagningar av rörliga bilder och ljudupptag-&lt;br&gt;ningar) förs samman under beteckningen tekniska upptagningar och be-&lt;br&gt;handlas enligt de regler som nu gäller för film. Särbehandlingen av ljud-&lt;br&gt;upptagningar upphör. Förslaget innebär att även en teknisk upptagning&lt;br&gt;med enbart text och/eller stillbilder, t.ex. en cd-romskiva, kommer att&lt;br&gt;behandlas enligt de regler som nu gäller för film om inte upptagningen&lt;br&gt;faller in under bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska upptagningar som framställs utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I YGL behandlas nu utländska filmer och ljudupptagningar på samma&lt;br&gt;sätt. Olika regler gäller beroende på om den utländska framställningen&lt;br&gt;sprids i Sverige eller inte. För de framställningar som sprids i Sverige&lt;br&gt;gäller i princip alla YGL:s allmänna regler utan andra modifikationer än&lt;br&gt;vissa inskränkningar i meddelar- och anskaffarfriheten och rätten till&lt;br&gt;anonymitet. För framställningar som inte sprids i Sverige gäller endast&lt;br&gt;YGL:s regler om meddelar- och anskaffarfrihet samt rätten till anonymi-&lt;br&gt;tet och då med samma modifikationer som beträffande utländska filmer&lt;br&gt;och ljudupptagningar som lämnas ut för spridning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya fysiska databärare som med förslaget förs in under benäm-&lt;br&gt;ningen tekniska upptagningar företer sådana likheter med filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar att de bör behandlas på samma sätt som dessa även när&lt;br&gt;de framställs utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 Särskilt om dator- och videospel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Dator- och videospel skall omfattas av grund-&lt;br&gt;lagarnas tillämpningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelserna i 16 kap. 10 b § brottsbalken om olaga vålds-&lt;br&gt;skildring, 16 kap. 10 c § brottsbalken om otillåten utlämning av film&lt;br&gt;eller videogram samt 16 kap. 12 § brottsbalken om förledande av&lt;br&gt;ungdom ändras så att det klart framgår att de omfattar även dator- och&lt;br&gt;videospel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis blir 16 kap. 10 b § brottsbalken tillämplig på&lt;br&gt;stillbilder och rörliga bilder, 16 kap. 10 c § brottsbalken på film, vi-&lt;br&gt;deogram och andra tekniska upptagningar med rörliga bilder som in-&lt;br&gt;nefattar sådana skildringar som sägs i paragrafen samt 16 kap. 12 §&lt;br&gt;brottsbalken på skrifter, bilder och tekniska upptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommittén har övervägt en sådan ändring av brottet förledande&lt;br&gt;av ungdom som regeringen nu föreslår, men endast föreslagit att det skall&lt;br&gt;omfatta skrift, bild och tekniska upptagningar med text eller bild. I övrigt&lt;br&gt;stämmer kommitténs förslag med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt har invänt att det kan befaras att re-&lt;br&gt;spekten för tryckfriheten och yttrandefriheten tunnas ut om grundlags-&lt;br&gt;skyddet utvidgas till företeelser där det enligt allmän rättsuppfattning kan&lt;br&gt;ifrågasättas om ett sådant skydd är påkallat. Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV har framfört liknande invändningar. Justitiekanslern (JK)&lt;br&gt;har från praktiska utgångspunkter ifrågasatt hur beivrandet av eventuella&lt;br&gt;överträdelser skall gå till samt med bestämdhet avstyrkt att spelen skall&lt;br&gt;omfattas av grundlagsregleringen. JK har vidare uppgett att den före-&lt;br&gt;slagna ordningen innebär att det inte blir möjligt att ingripa mot olämpli-&lt;br&gt;ga dator- och videospel med utgångspunkt i konsumentskyddsintressen.&lt;br&gt;Riksåklagaren har anfört att det föreslagna grundlagsskyddet för spelen&lt;br&gt;kan medföra svårigheter vid utredandet av överträdelser. Sveriges advo-&lt;br&gt;katsamfund har invänt mot förslaget att utvidga brottet förledande av&lt;br&gt;ungdom. Enligt samfundet innehåller bestämmelsen i brottsbalken nor-&lt;br&gt;mativa och vaga rekvisit som leder till förlegade värderingar. Den vaga&lt;br&gt;avgränsningen är från legalitetssynpunkt diskutabel enligt samfundet.&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen och Svenska bokförläggarefö-&lt;br&gt;reningen har redovisat en liknande inställning i fråga om brottet förle-&lt;br&gt;dande av ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslagen eller lämnat dem i allt&lt;br&gt;väsentligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dator- och videospel kommer att utgöra tekniska upptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom dator- och videospel är fixerade till ett medium och sprids på&lt;br&gt;fysiska databärare, t.ex. cd-romskivor, omfattas de av det förslag till&lt;br&gt;grundlagsskydd för nya fysiska databärare som har lämnats i det föregå-&lt;br&gt;ende. Rättsläget torde emellertid redan i dag vara sådant att videospel&lt;br&gt;som innehåller rörliga bilder omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;(YGL). Bland annat de stora variationsmöjligheterna i händelseförloppet&lt;br&gt;i dessa spel kan emellertid i viss mån tyckas tala emot att de skall jäm-&lt;br&gt;ställas med t.ex. en tryckt skrift eller en film. Såsom Svea hovrätt och&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio och TV har anfört finns det anledning att&lt;br&gt;i största möjliga utsträckning avgränsa grundlagarnas tillämpningsområ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den så att de inte ger skydd åt företeelser där det egentligen inte finns&lt;br&gt;något behov av grundlagsskydd. Regeringen har därför, liksom kommit-&lt;br&gt;tén, övervägt om dator- och videospelen kan hållas utanför grundlagarnas&lt;br&gt;tillämpningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början kan konstateras att man i detta fall inte bör göra gräns-&lt;br&gt;dragningen med hjälp av innehållets betydelse från yttrandefrihets-&lt;br&gt;synpunkt eller dess syfte t.ex. så att skyddet endast skulle omfatta fysiska&lt;br&gt;databärare som innehåller ”material av betydelse för ett fritt menings-&lt;br&gt;utbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande”&lt;br&gt;eller ”material som inte enbart utgörs av datorspel” eftersom detta skulle&lt;br&gt;innebära betydande gränsdragningssvårigheter med åtföljande rättsosä-&lt;br&gt;kerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller möjligt att peka på någon avgörande teknisk skillnad&lt;br&gt;mellan t.ex. en cd-romskiva som innehåller dator- eller videospel och en&lt;br&gt;sådan skiva som har annat innehåll. Dator- och videospel innehåller ofta&lt;br&gt;nästan oändligt många variationsmöjligheter. Variationsmöjligheterna&lt;br&gt;innebär närmare bestämt att de programmerade händelserna kan utspelas&lt;br&gt;i varierande ordningsföljd och kombinationer. Emellertid kan även en cd-&lt;br&gt;romskiva Söm inte innehåller dator- eller videospel läsas med varierande&lt;br&gt;ordningsföljd mellan de olika avsnitten på skivan. Det är alltså inte möj-&lt;br&gt;ligt att urskilja någon avgörande skillnad mellan ett dator- eller videospel&lt;br&gt;och en cd-romskiva med annat innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det kan finnas nästan oändligt många variationer i händelse-&lt;br&gt;förloppet i ett spel, är det spelets upphovsman som bestämmer vilka hän-&lt;br&gt;delseförlopp som kan utspelas vid användning av spelet. Ett utgi-&lt;br&gt;varansvar far därför anses möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finner regeringen att det saknas teoretisk och&lt;br&gt;praktisk möjlighet att på ett godtagbart sätt undanta dator- och videospe-&lt;br&gt;len från grundlagarnas tillämpningsområden. Denna bedömning torde&lt;br&gt;emellertid inte bidra till att en okontrollerbar marknad av dessa produkter&lt;br&gt;uppstår. Med grundlagsskyddet följer t.ex. krav på att man utser och an-&lt;br&gt;ger utgivare och att man lämnar pliktexemplar. Mot den bakgrunden tor-&lt;br&gt;de ett grundlagsskydd i vart fall inte minska det allmännas möjlighet att&lt;br&gt;ingripa mot olagliga skildringar i spelform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om straffrättsligt ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom regeringen finner att YGL skall omfatta även dator- och video-&lt;br&gt;spel bör straffbestämmelserna i 16 kap. 10 b § brottsbalken (BrB) om&lt;br&gt;olaga våldsskildring, 16 kap. 10 c § BrB om otillåten utlämning av film&lt;br&gt;eller videogram samt 16 kap. 12 § BrB om förledande av ungdom juste-&lt;br&gt;ras på ett sådant sätt att det blir klart att de omfattar också dator- och vi-&lt;br&gt;deospel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 16 kap. 10 b § BrB bör göras tillämplig på stillbilder&lt;br&gt;och rörliga bilder. Bestämmelsen i 16 kap. 10 c § BrB bör bli tillämplig&lt;br&gt;på film, videogram och andra tekniska upptagningar med rörliga bilder&lt;br&gt;som innefattar sådana skildringar som sägs i paragrafen och 16 kap. 12 §&lt;br&gt;BrB på skrifter, bilder och tekniska upptagningar. Genom denna ändring&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer bestämmelsen om förledande av ungdom, som i dag endast gäl- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;ler skrift och bild, att omfatta även upptagningar med endast ljud och&lt;br&gt;upptagningar med ljud i kombination med annat innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.3 Ny kommunikation med hjälp av elektromagnetiska vå-&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;gor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Grundlagsskyddet för kommunikation med&lt;br&gt;hjälp av elektromagnetiska vågor bör inte utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall däremot klargöras att de som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den s.k. databasregeln (1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen) är tra-&lt;br&gt;ditionella massmedieföretag samt att tillhandahållandet enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen skall ske på särskild begäran; enbart den omständigheten&lt;br&gt;att upplysningar tillhandahålls mot abonnemang, prenumeration eller&lt;br&gt;dylikt gör inte att tillhandahållandet kan anses ske på begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommitténs förslag: Mediekommittén har föreslagit att data-&lt;br&gt;basregeln i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) utvidgas. Genom&lt;br&gt;utvidgningen ges möjlighet till ett frivilligt grundlagsskydd för alla, dvs.&lt;br&gt;för alla andra än sådana massmedieföretag som för närvarande omfattas&lt;br&gt;av bestämmelsen, som med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild&lt;br&gt;begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur ett register&lt;br&gt;med upptagningar för automatisk databehandling, förutsatt att mottagaren&lt;br&gt;inte kan ändra innehållet i registret. Endast den som har ansökt om och&lt;br&gt;fatt ett särskilt utgivningsbevis för verksamheten omfattas av det frivilli-&lt;br&gt;ga skyddet. För massmedieföretagen skall enligt förslaget det nuvarande&lt;br&gt;obligatoriska grundlagsskyddet fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt stämmer kommitténs förslag överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge har anfört att&lt;br&gt;en utvidgad databasregel kan tänkas skydda personregister och därmed&lt;br&gt;komma i en tydlig konflikt med dataskyddsdirektivet (Europaparlamen-&lt;br&gt;tets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för&lt;br&gt;enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och&lt;br&gt;om det fria flödet av sådana uppgifter). Även Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet samt Patent- och registreringsverket har haft&lt;br&gt;invändningar i detta avseende. Juridiska fakultetsnämnden har vidare&lt;br&gt;anfört att det finns en risk för att personer utnyttjar det frivilliga grund-&lt;br&gt;lagsskyddet för att tillhandahålla sådan information som är förbjuden&lt;br&gt;enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat det i allt vä-&lt;br&gt;sentligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Mediekommittén har anfört bl.a. föl-&lt;br&gt;jande som skäl för sitt förslag. Elektronisk publicering av nyheter, de-&lt;br&gt;battinlägg och liknande material som ombesörjs av andra än sådana&lt;br&gt;massmedieföretag som nämns i databasregeln (1 kap. 9 § YGL) torde för&lt;br&gt;närvarande inte förekomma i någon större utsträckning, men det är möj-&lt;br&gt;ligt att sådan publicering i framtiden kan komma att nå ett stort antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagare, t.ex. genom abonnemang på en nyhetsdatabas som samman-&lt;br&gt;ställs, bearbetas och tillhandahålls av en teleoperatör. Den pågående ut-&lt;br&gt;vecklingen mot allt mindre och kraftfullare bärbara datorer kommer tro-&lt;br&gt;ligen att medföra att efterfrågan på elektroniskt publicerade nyheter och&lt;br&gt;liknande material ökar i framtiden. Den ökande integrationen mellan oli-&lt;br&gt;ka branscher talar för att andra än traditionella massmedieföretag kom-&lt;br&gt;mer att sammanställa, bearbeta och tillhandahålla nyheter och annan in-&lt;br&gt;formation i form av elektroniska tjänster. Det kan alltså antas att elektro-&lt;br&gt;nisk publicering av nyheter, debattinlägg och liknande på andra sätt än&lt;br&gt;genom hittillsvarande massmedier kommer att nå många mottagare och&lt;br&gt;omhänderhas av nya aktörer. Om så sker påminner denna publicering om&lt;br&gt;hittills kända massmedier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen finns det emellertid starka skäl som talar mot den fö-&lt;br&gt;reslagna utvidgningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommitténs förslag skulle ge ett frivilligt grundlagsskydd åt fle-&lt;br&gt;ra olika nya kommunikationsformer, däribland informationsdatabaser&lt;br&gt;med eller utan användning av telefaxmeddelanden. I vissa fall skulle&lt;br&gt;även elektroniska anslagstavlor, digital TV, digital radio, betalteletjänster&lt;br&gt;och elektroniska tidningar (utan tryckta förlagor) kunna komma att om-&lt;br&gt;fattas. Vilka ytterligare former av ny kommunikation som skulle kunna&lt;br&gt;beröras av utvidgningen är det svårt att överblicka. Även om utvidgning-&lt;br&gt;en görs beroende av erhållande av utgivningsbevis får den ses som om-&lt;br&gt;fattande, och en sådan utvidgning bör föregås av en mera ingående ana-&lt;br&gt;lys. Regeringen anser sålunda inte att tiden är mogen för en utvidgning&lt;br&gt;av databasregeln på det sätt som Mediekommittén har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon startar en sådan databasverksamhet som nu avses i databas-&lt;br&gt;regeln och tillhandahåller t.ex. nyheter kan det uppstå tveksamhet om&lt;br&gt;denna är att betrakta som en sådan nyhetsbyrå som avses i regeln och&lt;br&gt;därför har grundlagsskydd för verksamheten. Det bör därför klargöras att&lt;br&gt;det är traditionella massmedieföretag som avses. Förslaget innebär inte&lt;br&gt;någon saklig skillnad mot vad som varit avsett vid YGL:s tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare, såsom Mediekommittén har föreslagit, klargöras att&lt;br&gt;tillhandahållandet skall ske på särskild begäran och att enbart den om-&lt;br&gt;ständigheten att upplysningar tillhandahålls mot abonnemang, prenume-&lt;br&gt;ration eller dylikt inte gör att tillhandahållandet kan anses ske på begäran.&lt;br&gt;Med uttrycket på begäran menas att sändningen av uppgifterna startas av&lt;br&gt;mottagaren. Det är härvid utan betydelse om det finns flera meddelanden&lt;br&gt;tillgängliga för mottagaren att välja bland eller om endast ett meddelande&lt;br&gt;är tillgängligt. Inte heller detta utgör någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 ”Skräddarsydda” videogram m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Yttrandefrihetsgrundlagen skall även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen vara tillämplig på sådana upptagningar som sprids till allmän-&lt;br&gt;heten genom att de spelas upp, säljs eller tillhandahålls på annat sätt.&lt;br&gt;Frågan om grundlagens tillämplighet i det enskilda fallet skall emel-&lt;br&gt;lertid prövas på grundval av vad som kan antas om spridningen. Ytt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;randefrihetsgrundlagen skall därvid anses tillämplig på upptagningar&lt;br&gt;med ursprungsuppgifter och uppgift om vem som är utgivare, om inte&lt;br&gt;något annat framgår av omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommittén har övervägt en presumtionsregel med i huvudsak&lt;br&gt;den lydelse som regeringen nu föreslår, men inte lagt fram något formellt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitiekanslern (JK) har anfört att en s.k. sten-&lt;br&gt;cilregel som gäller för alla tekniska upptagningar är att föredra framför&lt;br&gt;den övervägda presumtionsregeln. Stockholms tingsrätt har invänt att&lt;br&gt;problemet med när de fysiska databärama skall anses ha spritts eller vara&lt;br&gt;avsedda för spridning är begränsat till bampomografiskt innehåll. Tings-&lt;br&gt;rätten har därför förordat att barnpornografi uttryckligen undantas från&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens (TF) och yttrandefrihetsgrundlagens (YGL)&lt;br&gt;tillämpningsområden och i övrigt hänvisat till sitt yttrande över Bampor-&lt;br&gt;nografiutredningens betänkande. Även Kammarrätten i Göteborg, Riks-&lt;br&gt;åklagaren, Åklagarmyndigheterna i Stockholm och Malmö, Barnom-&lt;br&gt;budsmannen samt Våldsskildringsrådet har hänvisat till sina yttranden&lt;br&gt;över Bampomografiutredningens betänkande och uppgett att de i den&lt;br&gt;frågan förordar att barnpornografi uttryckligen undantas från TF:s och&lt;br&gt;YGL:s tillämpningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre instanser, Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge samt Svenska Journalistförbundet, har tillstyrkt en regel i enlig-&lt;br&gt;het med kommitténs överväganden medan övriga har lämnat övervägan-&lt;br&gt;dena i huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: JK avlämnade i februari 1996 till regeringen ”Promemoria&lt;br&gt;om vissa frågor rörande yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring m.m. -&lt;br&gt;Justitiekanslems erfarenheter och synpunkter”. I promemorian föreslog&lt;br&gt;JK att den bestämmelse i YGL (1 kap. 10 §) som anger grundlagens&lt;br&gt;tillämpningsområde såvitt avser videogram skall förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår att s.k. skräddarsydda videogram gett upp-&lt;br&gt;hov till svårigheter i rättstillämpningen när det gäller att avgöra om de&lt;br&gt;har spritts till allmänheten i den mening som avses i 1 kap. 10 § YGL och&lt;br&gt;när det gäller frågor om ansvarigheten för innehållet, frågor om konfiske-&lt;br&gt;ring och preskription samt verkan av att en viss scen tidigare prövats i en&lt;br&gt;rättegång. Med skräddarsydda videogram avses videogram som innehål-&lt;br&gt;ler sammanställningar från flera skilda bildupptagningar, redigerade&lt;br&gt;samman i enlighet med en beställares individuella önskemål. Det står&lt;br&gt;genom promemorian klart att barnpornografi och olaga våldsskildring&lt;br&gt;ofta förekommer i skräddarsydda videogram och att handläggningen av&lt;br&gt;sådana ärenden tar en stor del av JK:s resurser i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnade i maj 1996 promemorian till Mediekommit-&lt;br&gt;tén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommittén har övervägt de två av JK presenterade alternativen&lt;br&gt;och kommit fram till den av regeringen föreslagna presumtionsregeln.&lt;br&gt;Som framgår av avsnitt 4 har Bampomografiutredningen förordat den&lt;br&gt;s.k. stencilregeln som en lösning på bampomografiproblemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens forslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;YGL:s tillämpningsområde behöver avgränsas klarare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med YGL var att efter mönster av TF bereda nya medier ett&lt;br&gt;grundlagsskydd som så långt som möjligt skulle likställa deras villkor&lt;br&gt;med vad som gällde for det tryckta ordet. Enligt 1 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;YGL är varje svensk medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt&lt;br&gt;att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, video-&lt;br&gt;gram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar&lt;br&gt;offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna upp-&lt;br&gt;gifter i vilket ämne som helst. Grundlagen skyddar alltså rätten att ut-&lt;br&gt;trycka sig offentligt i vissa medier och den avser således inte privata eller&lt;br&gt;förtroliga meddelanden. Dess tillämpningsområde när det gäller filmer&lt;br&gt;och ljudupptagningar preciseras närmare i 1 kap. 10 § YGL som har föl-&lt;br&gt;jande lydelse. ”Grundlagen är tillämplig på sådana filmer och ljudupp-&lt;br&gt;tagningar som sprids till allmänheten genom att spelas upp, säljas eller&lt;br&gt;tillhandahållas på annat sätt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den praktiska tillämpningen av grundlagen har - vilket, såsom Me-&lt;br&gt;diekommittén har framhållit, i och för sig kan te sig principiellt tillfreds-&lt;br&gt;ställande - denna getts en extensiv tolkning så att även videogram som&lt;br&gt;framställts i ett fatal exemplar för en högst begränsad krets av mottagare&lt;br&gt;har ansetts falla under grundlagen. Det har i sådana fall ofta varit fråga&lt;br&gt;om enstaka videogramexemplar som har kopierats från delar av flera&lt;br&gt;förlagor. Denna extensiva tolkning av YGL har emellertid medfört avse-&lt;br&gt;värda svårigheter vid rättstillämpningen. Flera av de tryckfrihetsrättsliga&lt;br&gt;principerna, som bl.a. bygger på att det är en enda person som är ansvarig&lt;br&gt;för en mängd likadana framställningar, kan svårligen tillämpas när det&lt;br&gt;endast sprids enstaka exemplar av videogram med ett särskilt beställt&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig utgångspunkt när man diskuterar denna tillämpning av&lt;br&gt;YGL är - liksom i andra sammanhang - att jämföra med TF. TF bygger&lt;br&gt;på föreställningen att en skrift i princip skall vara mångfaldigad för att&lt;br&gt;grundlagen skall vara tillämplig. Som Mediekommittén har funnit vore&lt;br&gt;en avgränsning av YGL:s tillämpningsområde så att nu avsedda fall&lt;br&gt;kommer att falla utanför detta område väl förenlig med grundlagens&lt;br&gt;uppläggning. Frågan är då hur en sådan avgränsning bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4 har regeringen behandlat frågan hur barnpornografi på bästa&lt;br&gt;sätt kan bekämpas. Regeringen har där föreslagit att bampomografiska&lt;br&gt;bilder uttryckligen skall undantas från såväl TF:s som YGL:s tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Av vad som nu har sagts när det gäller de problem som&lt;br&gt;hänger samman med YGL:s tillämplighet på filmer och ljudupptagningar&lt;br&gt;framgår att problemen gör sig gällande även om innehållet inte är bam-&lt;br&gt;pomografiskt. En bättre avgränsning av YGL är sålunda motiverad även&lt;br&gt;om bampomografiska bilder undantas från dess tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet bör inte avgränsas genom en s.k. stencilregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den promemoria som överlämnades till regeringen år 1996 övervägde&lt;br&gt;den dåvarande JK som ett alternativ till lösning på problemet bl.a. en&lt;br&gt;stencilregel efter mönster av 1 kap. 5 § TF. Genom ett tillägg i 1 kap.&lt;br&gt;10 § YGL skulle klargöras att grundlagens skydd, vid annan spridning än&lt;br&gt;sådan som sker genom uppspelning, endast omfattar filmer och ljud-&lt;br&gt;upptagningar som mångfaldigats och försetts med ursprungsuppgifter (i&lt;br&gt;det följande ”stencilregeln”). JK framhöll emellertid bl.a. att en sådan&lt;br&gt;regel skulle innebära att ursprungsuppgiftema gjordes till en förutsätt-&lt;br&gt;ning för ett yttrandefrihetsrättsligt skydd för videogram och att detta vore&lt;br&gt;ett icke önskvärt avsteg från förebilden i TF, där någon sådan förutsätt-&lt;br&gt;ning inte finns för grundlagsskydd när det gäller tryckta skrifter. JK an-&lt;br&gt;såg att detta avsteg kunde undvikas om ändringen i YGL begränsades till&lt;br&gt;ett förtydligande av att grundlagens räckvidd inte sträcker sig till video-&lt;br&gt;gram som inte har mångfaldigats. Detta skulle enligt JK visserligen inne-&lt;br&gt;bära en avvikelse från TF:s utformning men knappast från dess sakliga&lt;br&gt;innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot stencilregeln, vilken Bampomografiutredningens majoritet har&lt;br&gt;förordat, kan, såsom även Mediekommittén har funnit, flera invändningar&lt;br&gt;göras. En grundläggande invändning är att den innebär ett avsteg från det&lt;br&gt;krav på långsiktighet och stabilitet i grundlagsskyddet som ju är en viktig&lt;br&gt;beståndsdel i det konstitutionella systemet. Avsikten är inte att inskränka&lt;br&gt;det grundlagsskydd som filmer och videogram erhöll genom YGL, utan&lt;br&gt;att återställa rättsläget sedan YGL i rättstillämpningen har fatt ett vidare&lt;br&gt;tillämpningsområde än lagstiftaren avsett och är önskvärt. Att införa en&lt;br&gt;stencilregel i YGL i syftet att inskränka grundlagens tillämpningsområde,&lt;br&gt;så att filmer och andra tekniska upptagningar omfattas av grundlags-&lt;br&gt;skyddet endast om vissa formalia är uppfyllda och oavsett innehållet,&lt;br&gt;vore att ta ett olyckligt steg tillbaka när det gäller grundlagsskyddets om-&lt;br&gt;fattning. Stencilregeln skulle dessutom med tanke på regeringens förslag&lt;br&gt;om ett enhetligt grundlagsskydd för olika former av tekniska upptagning-&lt;br&gt;ar behöva gälla såväl ljudupptagningar som de nya medieformer som&lt;br&gt;enligt förslaget skall omfattas av YGL. Dessa nya medieformer kan för-&lt;br&gt;väntas fa väl så stor betydelse från yttrandefrihetssynpunkt som filmer,&lt;br&gt;videogram och ljudupptagningar eftersom de kan komma att överta en&lt;br&gt;stor del av den roll som tryckta skrifter i dag har som förmedlare av in-&lt;br&gt;formation och åsikter. När det gäller nya viktiga medieformer skulle&lt;br&gt;stencilregeln innebära att grundlagsskyddet blir svagare än motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av vad som nu har sagts att en stencil-&lt;br&gt;regel av det slag som JK skisserat inte bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En presumtionsregel bör klargöra YGL. s tillämplighet på tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktuella medieformerna bör i stället ha ett ”obligatoriskt” grundlags-&lt;br&gt;skydd, dvs. huruvida utgivare och ursprungsuppgifter anges på upptag-&lt;br&gt;ningen eller inte, bör inte bli avgörande för grundlagsskyddet. Samtidigt&lt;br&gt;måste gränsdragningen mellan av YGL skyddade upptagningar och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras klarare än för närvarande. Det måste tydliggöras att skräddarsydda&lt;br&gt;tekniska upptagningar och sådana upptagningar som aldrig har avsetts att&lt;br&gt;spridas till allmänheten inte omfattas av grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trycktekniken används typiskt sett för att framställa ett flertal exem-&lt;br&gt;plar av en skrift. Skall bara ett fåtal exemplar produceras, utnyttjas någon&lt;br&gt;annan teknik, t.ex. fotokopiering. Man kan därför normalt utgå från att en&lt;br&gt;trycksak som påträffas är en del av en sådan upplaga som är tillräcklig&lt;br&gt;för spridning bland allmänheten. Svårigheter att avgöra om en skrift är&lt;br&gt;grundlagsskyddad förekommer därför bara i begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande film i traditionell mening torde det oftast inte heller vara&lt;br&gt;svårt att avgöra om den sprids till allmänheten och därmed faller under&lt;br&gt;YGL. Man kan utgå från att film som är avsedd för offentlig visning, s.k.&lt;br&gt;biograffilm, är avsedd för sådan spridning att grundlagen blir tillämplig&lt;br&gt;på den. Smalfilm är - i den mån sådan fortfarande förekommer - mera&lt;br&gt;hänförlig till ”intern” användning utan grundlagsskydd. Ljudupptagning-&lt;br&gt;ar i form av traditionella grammofonskivor och cd-skivor kan också antas&lt;br&gt;vara avsedda för spridning till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de tekniska upptagningar som i dag skyddas av YGL är det där-&lt;br&gt;för framför allt videogram och ljudkassettband som lika gärna kan vara&lt;br&gt;för allmän spridning som för internt bruk. Ofta framgår det dock av&lt;br&gt;tryckta omslag, etiketter o.dyl. om det är fråga om det förstnämnda. Av&lt;br&gt;de nya medieformer som regeringen föreslår skall falla under YGL:s&lt;br&gt;tillämpningsområde kan vanliga datordisketter sägas likna videogram&lt;br&gt;och ljudkassettband i det nu behandlade hänseendet. Cd-romskivor kan&lt;br&gt;ännu så länge likställas med ljudupptagningar i form av cd-skivor. Om&lt;br&gt;möjligheterna att spela in på sådana skivor blir allmänt tillgängliga&lt;br&gt;kommer de dock snarare att likna videogrammen och ljudkassettbanden i&lt;br&gt;detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med utgångspunkt i det anförda som Mediekommittén har över-&lt;br&gt;vägt en lösning i form av en presumtionsregel, av innebörd att man i&lt;br&gt;varje enskilt fall skall pröva om framställningen är avsedd att spridas till&lt;br&gt;allmänheten. Har framställningen försetts med ursprungsuppgifter och&lt;br&gt;uppgift om utgivare skall YGL presumeras vara tillämplig. Man skulle då&lt;br&gt;i första hand utgå från det eller de exemplar av en teknisk upptagning&lt;br&gt;som man har tillgång till eller ställs inför t.ex. vid en husrannsakan eller&lt;br&gt;vid en annan tvångsåtgärd. Är det sannolikt att exemplaret/exemplaren är&lt;br&gt;avsett/avsedda för spridning bland allmänheten skall grundinställningen&lt;br&gt;vara att det/de omfattas av YGL. Detta kan framgå på olika sätt, t.ex. av&lt;br&gt;antalet exemplar, utseendet på omslag, etikett eller dylikt eller av själva&lt;br&gt;produktionssättet som i frågan om traditionella grammofonskivor. Fram-&lt;br&gt;står en upptagning däremot primärt som något som framställts för internt&lt;br&gt;bruk blir utgångspunkten att den inte omfattas av grundlagsskyddet. Om-&lt;br&gt;ständigheterna kan emellertid även vara sådana att en till synes yrkes-&lt;br&gt;mässigt tillverkad upptagning inte kan anses vara avsedd för allmän&lt;br&gt;spridning, eller att vad som ter sig som en ”hemkopia” tvärtom får anses&lt;br&gt;avsedd för allmän spridning. I sådana fall kan presumtionen brytas och&lt;br&gt;upptagningen anses falla utanför respektive innanför YGL:s tillämp-&lt;br&gt;ningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De iakttagelser som kan göras på platsen bör ofta bidra till att det med Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;rimlig säkerhet kan bedömas om en viss bild- eller ljudupptagning är&lt;br&gt;avsedd för spridning till allmänheten i den mening som avses i YGL. Det&lt;br&gt;kan t.ex. visa sig att upptagningen har annonserats ut till försäljning, att&lt;br&gt;register över kunder påträffas, att upptagningen påträffas i ett större antal&lt;br&gt;exemplar eller att korrespondens visar att upptagningen har spritts. Det&lt;br&gt;saknas alltså ofta inte helt underlag utöver själva upptagningen för att&lt;br&gt;bedöma om den är avsedd för spridning till allmänheten på ett sådant sätt&lt;br&gt;sätt som anges i 1 kap. 10 § YGL. Regeringen gillar Mediekommitténs&lt;br&gt;väl avvägda förslag till hur YGL:s tillämpningsområde kan stramas upp&lt;br&gt;och föreslår att det i 1 kap. 10 § YGL görs ett tillägg i saklig överens-&lt;br&gt;stämmelse med vad kommittén övervägt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 TF:s och YGL:s territoriella tillämpningsom-&lt;br&gt;råden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen förtydligas så att det framgår att de är tillämpliga, om en&lt;br&gt;skrift eller en teknisk upptagning har getts ut eller spritts till allmän-&lt;br&gt;heten i Sverige. Därmed klargörs att vanlig lag skall vara tillämplig,&lt;br&gt;om skriften eller upptagningen visserligen framställs i Sverige men&lt;br&gt;ges ut eller sprids endast utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarfriheten, anskaffarfriheten och rätten till anonymitet skall&lt;br&gt;dock med vissa undantag gälla, när uppgift lämnas för att offentliggö-&lt;br&gt;ras i skrift eller teknisk upptagning som ges ut eller sprids endast ut-&lt;br&gt;omlands, oavsett om framställningen tillverkas i Sverige eller utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om regleringen av ansvaret för&lt;br&gt;filmer som produceras i Sverige men ges ut utomlands och därefter av&lt;br&gt;tredje man sprids i Sverige bör inte lösas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer i sak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet har, mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden i kam-&lt;br&gt;pen mot brott av internationell karaktär, ifrågasatt lämpligheten av att&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) en-&lt;br&gt;dast skall vara tillämpliga på sådana framställningar som ges ut eller&lt;br&gt;sprids till allmänheten i Sverige. Institutionen för journalistik, medier&lt;br&gt;och kommunikation vid Stockholms universitet har avstyrkt förslagen och&lt;br&gt;anfört att problemen inte är tillräckligt belysta. Svenska Tidningsutgi-&lt;br&gt;vareföreningen har anfört att man innan något är utgivet aldrig kan veta&lt;br&gt;om utgivning kommer att ske endast utomlands och att ingripanden där-&lt;br&gt;för inte kan göras utan att man kommer i konflikt med förbudet mot för-&lt;br&gt;handsgranskning. Mot den bakgrunden har Tidningsutgivarna avstyrkt&lt;br&gt;förslaget om ett förtydligande av TF:s och YGL:s tillämpningsområden.&lt;br&gt;Tidningsutgivarna har tillstyrkt förslagen i övrigt. Sveriges Författarför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bund har avstyrkt förslaget om ett förtydligande av TF:s och YGL:s&lt;br&gt;tillämpningsområden men tillstyrkt i övrigt. Författarförbundets inställ-&lt;br&gt;ning far förstås så att TF och YGL bör vara tillämpliga även om en fram-&lt;br&gt;ställning ges ut eller sprids endast utomlands. Justitiekanslern (JK) har&lt;br&gt;uppgett att han i och för sig inte har någon erinran mot förslagen, men&lt;br&gt;anfört att de frågor som berörs härav bör ses över i ett större perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslagen eller lämnat dem i hu-&lt;br&gt;vudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningsbegreppet bör förtydligas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TF och YGL bygger på förutsättningen att ingripanden på grund av inne-&lt;br&gt;hållet i en skrift, film eller ljudupptagning etc. far göras först sedan fram-&lt;br&gt;ställningen har haft tillfälle att nå ut till allmänheten. Även sådana fram-&lt;br&gt;ställningar som är avsedda att ges ut endast i utlandet åtnjuter skydd mot&lt;br&gt;att myndigheterna ingriper mot produktionen innan utgivning skett.&lt;br&gt;Grundlagarnas skydd mot censur och andra hindrande åtgärder gäller&lt;br&gt;alltså även för skrifter, filmer och ljudupptagningar som avses att ges ut&lt;br&gt;endast utom riket. Innebörden av gällande rätt torde emellertid vara att&lt;br&gt;sedan framställningarna väl har getts ut i utlandet, far ingripanden ske i&lt;br&gt;Sverige med tillämpning av vanlig lag. närmast brottsbalken och rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. För de medier som ges ut endast utomlands och som saknar&lt;br&gt;fullständigt skydd av TF eller YGL faller alltså straffansvaret för inne-&lt;br&gt;hållet i framställningen på den eller de personer som medverkat till brott i&lt;br&gt;enlighet med allmänna straffrättsliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska myndigheter har sällan anledning att söka efter och ingripa&lt;br&gt;mot utgivning utomlands om inte andra länder påkallar vår uppmärksam-&lt;br&gt;het på att brottslig verksamhet utgår från vårt land. Men det är av största&lt;br&gt;vikt att vi kan samarbeta över gränserna vid gränsöverskridande brotts-&lt;br&gt;lighet av allvarlig karaktär. Hets mot folkgrupp och barnpornografi är&lt;br&gt;exempel på sådana brott där det är särskilt viktigt med ett väl fungerande&lt;br&gt;internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att grundlagarna inte skall tillämpas för den som här i landet fram-&lt;br&gt;ställer t.ex. ljudupptagningar och sprider dem endast utomlands skulle&lt;br&gt;givetvis kunna te sig som en brist i det konstitutionella skyddet för tryck-&lt;br&gt;och yttrandefriheten. Å andra sidan kan det ifrågasättas om det för&lt;br&gt;svenskt vidkommande finns behov av en sådan omfattning av tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för grundlagarna. Det skulle ju bl.a. innebära att den som&lt;br&gt;skall sprida en film utomlands är skyldig att utse en utgivare och att un-&lt;br&gt;der straffansvar på filmen sätta ut vissa uppgifter. Det torde snarare vara&lt;br&gt;på det sättet att vi inte har intresse av att upprätthålla en sådan ordning.&lt;br&gt;Våra grundlagar är till för att skydda ett fritt informationsflöde och en fri&lt;br&gt;opinionsbildning i Sverige. Och detta skydd upprätthåller redan TF och&lt;br&gt;YGL för alla skrifter, filmer m.m. som framställs här, nämligen genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddet för rätten att framställa och utan myndighets hinder sprida medi-&lt;br&gt;erna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra länder har egna bestämmelser om yttrandefriheten. Den som i&lt;br&gt;Sverige framställer straffbara yttranden och exporterar dem till ett annat&lt;br&gt;land måste underkasta sig de regler som gäller i det landet. Det finns var-&lt;br&gt;ken möjlighet eller anledning att, på sätt som några remissinstanser synes&lt;br&gt;förorda, utsträcka grundlagarnas tillämpningsområden till att omfatta&lt;br&gt;även allt som yttrats i skrifter och upptagningar utanför vårt land. Vanlig&lt;br&gt;lag bör därför gälla för skrifter och tekniska upptagningar som tillverkas&lt;br&gt;här, men som ges ut eller sprids endast utom riket. En sådan ordning tor-&lt;br&gt;de, som framgått, i och för sig redan i dag vara gällande rätt. Det finns&lt;br&gt;emellertid skäl att anta att de rättsvårdande myndigheterna i avsaknad av&lt;br&gt;tydliga bestämmelser om det territoriella tillämpningsområdet avstår från&lt;br&gt;att t.ex. fatta beslut om tvångsåtgärder med anledning av misstanke om&lt;br&gt;spridning av skrifter, filmer eller ljudupptagningar (t.ex. cd-skivor) till&lt;br&gt;utlandet, även om det i ett enskilt fall framstod som uppenbart att sprid-&lt;br&gt;ning skett utomlands, men inte i Sverige. För att säkerställa en enhetlig&lt;br&gt;och stabil rättstillämpning bör TF och YGL förtydligas i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall till bemötande av Svenska Tidningsutgivareföreningens kritik&lt;br&gt;mot denna del av förslaget framhållas, att en invändning om att ett visst&lt;br&gt;ingripande inte är förenligt med grundlagarnas förbud mot censur och&lt;br&gt;hindrande åtgärder, naturligtvis på samma sätt som hittills skall beaktas&lt;br&gt;av myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om tillämpningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen slog i ett rättsfall från 1956 (NJA 1956 s. 48) fast att&lt;br&gt;den som här i landet direkt till enskilda adressater utomlands postar&lt;br&gt;framställningar som omfattas av grundlagarna, agerar under grund-&lt;br&gt;lagarnas skydd. Han anses nämligen genom detta förfarande ha lämnat ut&lt;br&gt;framställningarna för spridning här i Sverige. Den som på detta sätt spri-&lt;br&gt;der t.ex. cd-skivor med straffbart innehåll har gjort sig skyldig till ett&lt;br&gt;fullbordat yttrandefrihetsbrott (om han är den som är ansvarig enligt&lt;br&gt;YGL:s regler om ensamansvar). Försändelserna torde sålunda inte behö-&lt;br&gt;va nå adressaterna för att ett fullbordat brott skall anses föreligga. Ingri-&lt;br&gt;pande enligt grundlagarna borde därför kunna ske redan när försändel-&lt;br&gt;serna lagts på postlådan i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplaga som har spritts endast utomlands, dvs. som inte har läm-&lt;br&gt;nats ut här för spridning utomlands, bör däremot som nyss har framhållits&lt;br&gt;bedömas endast enligt vanlig lag. En invändning om att en eventuell res-&lt;br&gt;terande del av upplagan skall ges ut i Sverige när det föreligger ett full-&lt;br&gt;bordat brott i fråga om spridning utomlands, far bedömas mot bakgrund&lt;br&gt;av omständigheterna i varje enskilt fall. Grundlagarnas skydd mot censur&lt;br&gt;och mot hindrande åtgärder gäller, som redan har framhållits, givetvis&lt;br&gt;även i fortsättningen till skydd för utgivning i Sverige. Men dessa&lt;br&gt;skyddsregler bör inte kunna åberopas till skydd mot ingripanden på&lt;br&gt;grund av fullbordat spridningsbrott utomlands. Detta innebär att den som&lt;br&gt;begått ett fullbordat spridningsbrott utomlands enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottsbalken skall kunna dömas for det brottet i den för vanliga brottmål&lt;br&gt;föreskrivna ordningen, även om han senare ger ut samma produkt i en&lt;br&gt;annan upplaga i Sverige och därmed gör sig skyldig till ett tryckfrihets-&lt;br&gt;eller yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle talan om ansvar komma att föras enligt båda rättegångsord-&lt;br&gt;ningarna, kan brottmålen under vissa förutsättningar handläggas i samma&lt;br&gt;rättegång enligt bestämmelserna i 7 kap. lagen (1991:1559) med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrifter eller tekniska upptagningar med identiskt innehåll kan givetvis&lt;br&gt;samtidigt spridas både i Sverige och utomlands. Om en skrift eller sådan&lt;br&gt;upptagning i en och samma upplaga är avsedd att spridas såväl utom-&lt;br&gt;lands som i Sverige gäller grundlagarna fullt ut i fråga om hela upplagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113 kap. TF finns bestämmelser om meddelares skydd i fråga om skrifter&lt;br&gt;som trycks utomlands. Enligt 13 kap. 6 § andra stycket TF omfattar&lt;br&gt;meddelarskyddet även de fall när uppgifter lämnas till någon för att de&lt;br&gt;skall offentliggöras i en skrift som kan sägas inte ha någon som helst&lt;br&gt;anknytning till Sverige; skriften såväl trycks som ges ut utomlands. Be-&lt;br&gt;stämmelsen syftar till att även korrespondenter till utländska tidningar&lt;br&gt;och nyhetsbyråer skall kunna omfattas av meddelarskyddet. I YGL har&lt;br&gt;bestämmelsen sin motsvarighet i 10 kap. 2 §, som till större delen indi-&lt;br&gt;rekt hänvisar till TF. Meddelarskyddet för meddelare och anskaffare av&lt;br&gt;uppgifter till dessa skrifter, filmer och ljudupptagningar är emellertid&lt;br&gt;begränsat så att det inte omfattar gärningar som utgör brott mot rikets&lt;br&gt;säkerhet eller tystnadspliktsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lämnar motsvarande meddelanden för att de skall offentliggö-&lt;br&gt;ras i en skrift som trycks i Sverige, men som ges ut endast utomlands, har&lt;br&gt;inte samma skydd. I vart fall framgår inte detta klart av TF. Inte heller&lt;br&gt;anskaffaren har motsvarande grundlagsskydd. Meddelarskydd saknas&lt;br&gt;även för filmer och ljudupptagningar som framställs i Sverige men sprids&lt;br&gt;endast utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett meddelarskydd för uppgiftslämnare till sådana skrifter och tekniska&lt;br&gt;upptagningar som produceras här men som sprids endast utomlands bör&lt;br&gt;införas i grundlagarna. Det finns ingen anledning att se annorlunda på ett&lt;br&gt;sådant uppgiftslämnande än den situationen att någon lämnar uppgifter&lt;br&gt;till någon för tryckning och publicering utomlands. Det finns inte heller&lt;br&gt;anledning att göra några andra överväganden i fråga om anskaffarfriheten&lt;br&gt;eller rätten till anonymitet i detta avseende. I TF och YGL bör alltså infö-&lt;br&gt;ras bestämmelser om att meddelarfriheten och anskaffarfriheten samt&lt;br&gt;rätten till anonymitet i samma utsträckning skall gälla även för det fall&lt;br&gt;skriften eller den tekniska upptagningen produceras i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för i Sverige producerade filmer som ges ut utomlands och av tredje&lt;br&gt;man härefter sprids i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att JK har uppmärksammat Justitiedepartementet på att&lt;br&gt;det förekommer fall där filmer som producerats i Sverige i avsikt att&lt;br&gt;spridas endast utomlands, härefter förs in i Sverige av andra, av den ur-&lt;br&gt;sprunglige spridaren oberoende personer, behandlas i promemorian frå-&lt;br&gt;gan om ansvaret för sådana filmer med i Sverige straffbart innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;YGL är tillämplig på filmer som framställs i Sverige och som sprids&lt;br&gt;här. Grundlagen är även tillämplig på filmer som framställs utomlands,&lt;br&gt;och som härefter sprids här. Den som sprider filmer endast till utlandet&lt;br&gt;skall, enligt vad regeringen nu föreslår, vara ansvarig enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i vanlig lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ursprunglige spridaren väljer det förfarande som JK har tagit&lt;br&gt;upp just därför att det i det landet i vilket han sprider filmerna inte är&lt;br&gt;straffbart att sprida det innehållet, blir bedömningen av ansvarsfrågan en&lt;br&gt;annan. Spridaren har inte uppsåt att sprida och sprider inte heller filmerna&lt;br&gt;i Sverige. Han begår inte heller något brott, eftersom gärningen inte är&lt;br&gt;straffbar i utlandet. Om emellertid samma upplaga av filmen därefter förs&lt;br&gt;in i Sverige av någon annan, kan den ursprunglige spridaren inte vara&lt;br&gt;ansvarig för det yttrandefrihetsbrott som filmen innefattar i Sverige, även&lt;br&gt;om det faktiskt finns angivet på filmen att det är han som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa den (6 kap. 2 § tredje stycket YGL). Han har ju inte haft uppsåt till&lt;br&gt;att filmen skall ges ut här. Skulle det av någon anledning vid utgivningen&lt;br&gt;till utlandet ha åsatts uppgift om utgivare på filmen, torde denna uppgift&lt;br&gt;inte betraktas som en uppgift om utgivare i YGL:s mening, eftersom fil-&lt;br&gt;men inte avsetts att falla under grundlagarnas skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en film på detta sätt förs in i Sverige omfattas den av grundlagar-&lt;br&gt;nas skydd. Den har ju framställts i Sverige och ges sedermera även ut här&lt;br&gt;i landet (1 kap. 10 § YGL). Om så nu sker utan den ursprunglige sprida-&lt;br&gt;rens avsikt, och det finns ursprungsuppgifter på filmen, torde det enligt&lt;br&gt;gällande rätt inte finnas möjlighet att finna någon straffrättsligt ansvarig&lt;br&gt;för filmens innehåll. Däremot finns alltid möjlighet för JK att ansöka om&lt;br&gt;konfiskering av filmen (7 kap. 2 § YGL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning kan givetvis, framstå som mindre tillfredsställande.&lt;br&gt;Den olägenheten kan emellertid, såsom har framhållits i promemorian,&lt;br&gt;inte undanröjas utan ändringar i grundlagarnas ansvarssystem. Sådana&lt;br&gt;ändringar kräver djupare överväganden, och frågan kan inte tas upp i&lt;br&gt;detta sammanhang. Regeringen delar vidare bedömningen i promemorian&lt;br&gt;att omfattningen av det problem som JK pekat på inte är sådan att det&lt;br&gt;påkallar omedelbara åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Preskriptionstiden för yttrandefrihetsbrottet &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1997/98:43&lt;br&gt;hets mot folkgrupp&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon ändring av preskriptionstiden när&lt;br&gt;det gäller åtal för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp bör inte&lt;br&gt;genomföras för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommitténs bedömning stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten i Stockholm och Ombuds-&lt;br&gt;mannen mot etnisk diskriminering har beklagat att Mediekommittén inte&lt;br&gt;har lagt fram något förslag i preskriptionsfrågan. Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;anfört att frågan om preskriptionstiden för brottet hets mot folkgrupp bör&lt;br&gt;övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga instanser har tillstyrkt bedömningen eller lämnat den i huvud-&lt;br&gt;sak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Sedan Ombudsmannen mot etnisk diskriminering skrivit&lt;br&gt;till Justitiedepartementet om ändringar av preskriptionsreglerna för ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrottet hets mot folkgrupp har Mediekommittén övervägt&lt;br&gt;frågan. Inom ramen för kommitténs arbete har det framkommit att Justi-&lt;br&gt;tiekanslem (JK), från det att yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1992 och fram till februari 1997, har handlagt tolv&lt;br&gt;ärenden rörande hets mot folkgrupp i filmer, videogram eller ljudupptag-&lt;br&gt;ningar. Dessa ärenden har omfattat totalt ett hundratal olika titlar, till den&lt;br&gt;helt övervägande delen ljudupptagningar. I två av ärendena har åtal&lt;br&gt;väckts för hets mot folkgrupp. De övriga ärendena har avskrivits från&lt;br&gt;vidare handläggning. I ett stort antal fall har skälet för avskrivningen va-&lt;br&gt;rit att åtalspreskription inträtt innan ärendet anhängiggjorts hos JK. Skäl&lt;br&gt;för avskrivning i övrigt har varit bl.a. att det har saknats tillräckliga skäl&lt;br&gt;att inleda utredning rörande yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tryckfrihetsförordningen (TF) och YGL finns det särskilt korta&lt;br&gt;preskriptionstider för tryck- och yttrandefrihetsbrott. Kortast tid, sex må-&lt;br&gt;nader, gäller för typiska nyhetsmedier, periodiska skrifter och radio- och&lt;br&gt;TV-program. För andra tryckta skrifter och för filmer, videogram och&lt;br&gt;dylikt samt ljudupptagningar är tiden ett år från det att framställningen&lt;br&gt;lämnades ut för spridning. Från dessa regler finns dock två undantag, ett&lt;br&gt;som avser tidpunkten för när preskriptionstiden börjar löpa, och ett annat&lt;br&gt;som föreskriver om en längre preskriptionstid när det gäller upptagningar&lt;br&gt;av rörliga bilder. I fråga om olaga våldsskildring och bampomografibrott&lt;br&gt;i upptagningar av rörliga bilder gäller nämligen vad som är föreskrivet i&lt;br&gt;vanlig lag om tid för väckande av åtal. Detta innebär att preskriptionsti-&lt;br&gt;den för t.ex. videofilmer med olaga våldsskildring är fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget fanns med i samband med att YGL började tillämpas år&lt;br&gt;1992 och tillkom som ett inslag bland de regler som motiverades av in-&lt;br&gt;tresset av att komma till rätta med våldsskildringar och barnpornografi.&lt;br&gt;Bland reglerna återfinns dem om att filmer och videogram som skall vi-&lt;br&gt;sas offentligt far förhandsgranskas, vilket är ett avsteg från censurförbu-&lt;br&gt;det som ju är en av de tryckfrihetsrättsliga grundprinciperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det nyss redovisade undantaget i&lt;br&gt;fråga om preskriptionstiden for olaga våldsskildring och bampomogra-&lt;br&gt;fibrott gäller i dag endast för filmer, dvs. upptagningar med rörliga bil-&lt;br&gt;der. Regeringen har i avsnitt 5.1.1 föreslagit att i princip alla tekniska&lt;br&gt;upptagningar skall behandlas lika när det gäller frågan om YGL:s till-&lt;br&gt;lämplighet. Endast ett fatal av de särskilda reglerna om filmer, behålls&lt;br&gt;enligt förslaget och den särskilda preskriptionstiden är inte en av dessa&lt;br&gt;regler. Preskriptionstiden i vanlig lag kommer alltså enligt förslaget att&lt;br&gt;gälla för olaga våldsskildring i alla tekniska upptagningar, dvs. även i&lt;br&gt;upptagningar med endast stillbilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för bampomografibrott kommer preskriptionstiden i vanlig lag&lt;br&gt;att gälla i fortsättningen, eftersom bampomografiska bilder föreslås un-&lt;br&gt;dantas från TF:s och YGL:s tillämpningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommittén har anfört att brottet hets mot folkgrupp inte utan vi-&lt;br&gt;dare kan behandlas på samma sätt som olaga våldsskildring och bampor-&lt;br&gt;nografibrott. Enligt kommittén skulle det innebära en avvikelse från de&lt;br&gt;tryckfrihetsrättsliga huvudreglerna, utanför det på flera sätt särreglerade&lt;br&gt;film- och videoområdet. Frågan måste då enligt vad kommittén vidare&lt;br&gt;har anfört ställas om bara ljudupptagningar skall omfattas av en ny sär-&lt;br&gt;reglering eller om även tekniska upptagningar som innehåller endast text&lt;br&gt;skall omfattas. Enligt kommittén kan man också ställa sig frågan om sär-&lt;br&gt;regleringen skall gälla även för tryckta skrifter och för flera brott. Sam-&lt;br&gt;mantaget har kommittén funnit att frågan om en särskild preskriptionstid&lt;br&gt;för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp ger anledning till omfattan-&lt;br&gt;de överväganden av principiell art och att frågan måste belysas i ett brett&lt;br&gt;perspektiv som kommittén inte har haft möjlighet att anlägga. Något för-&lt;br&gt;slag till en förlängning av preskriptionstiden har därför inte lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i bedömningen att detta är en stor, principiell&lt;br&gt;fråga och att en ändring inte bör föreslås utan en föregående bred och&lt;br&gt;allsidig belysning av alla de problem som är förknippade med frågan.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför inte i detta sammanhang någon ändring av&lt;br&gt;preskriptionstiden för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också nämnas att regeringen i avsnitt 5.1.2 har föreslagit att&lt;br&gt;brottet förledande av ungdom i 16 kap. 12 § brottsbalken ändras så att det&lt;br&gt;klart framgår att det omfattar även innehåll i dator- och videospel. Rege-&lt;br&gt;ringen har därvid föreslagit att straffstadgandet utvidgas så att brottet&lt;br&gt;avser alla yttranden i en teknisk upptagning. Genom en sådan ändring&lt;br&gt;blir det möjligt att beivra de gärningar som avses i lagrummet också när&lt;br&gt;de begås genom spridande av upptagningar med bara text och musik,&lt;br&gt;t.ex. musik med rasistiska texter. Ändringen har möjliggjorts genom att&lt;br&gt;även 3 kap. 12 § första stycket 3 YGL, som har sin förebild i 6 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket TF, har föreslagits omfatta alla tekniska upptagningar. Ett&lt;br&gt;av syftena bakom bestämmelsen i TF var just att skapa en möjlighet att&lt;br&gt;straffbelägga förråande rashetspropaganda som sprids till ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Åklagare i vissa yttrandefrihetsmål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Justitiekanslern ges möjlighet att i enskilda fall&lt;br&gt;delegera sina åklagaruppgifter till allmän åklagare när det gäller ytt-&lt;br&gt;randefrihetsmål om ansvar eller konfiskering på grund av olaga vålds-&lt;br&gt;skildring i tekniska upptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern ges en motsvarande rätt när det gäller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsmål om hets mot folkgrupp i tekniska upptagningar. För brottet&lt;br&gt;hets mot folkgrupp skall dock inte rätten att väcka åtal kunna delege-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har åklagaruppgiften i yttrandefrihetsmålet delegerats skall också&lt;br&gt;åklagaruppgiften i sådana allmänna brottmål som handläggs gemen-&lt;br&gt;samt med yttrandefrihetsmålet kunna delegeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommitténs bedömning: Mediekommittén har i fråga om ytt-&lt;br&gt;randefrihetsmål om ansvar eller konfiskering på grund av bam-&lt;br&gt;pomografibrott eller olaga våldsskildring i filmer övervägt, men inte lagt&lt;br&gt;fram något formellt förslag till, en delegationsmöjlighet för Justitie-&lt;br&gt;kanslem (JK). Kommittén har inte övervägt någon motsvarande rätt för&lt;br&gt;JK när det gäller hets mot folkgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: JK och Riksåklagaren har anfört att delegations-&lt;br&gt;rätten bör omfatta även brottet hets mot folkgrupp. JK har vidare anfört&lt;br&gt;att han bör ha en motsvarande delegationsrätt när det gäller sådana all-&lt;br&gt;männa brottmål som handläggs gemensamt med tryckfrihets- eller ytt-&lt;br&gt;randefrihetsmål. Övriga instanser har tillstyrkt den av kommittén över-&lt;br&gt;vägda rätten att delegera åklagaruppgiften eller lämnat den i allt väsent-&lt;br&gt;ligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag när det gäller&lt;br&gt;nya medier innebär att tryckfrihetsförordningens (TF) och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens (YGL) tillämpningsområden utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;även nya fysiska databärare med enbart text och/eller stillbilder, t ex. cd-&lt;br&gt;romskivor med sådant innehåll. Detta innebär i sin tur att JK:s uppgifter&lt;br&gt;enligt TF och YGL - att vaka över att gränserna för tryck- och yttrande-&lt;br&gt;friheten inte överskrids, att utföra åtal i mål om tryck- och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott, att besluta om inledande av förundersökning och användning&lt;br&gt;av tvångsmedel rörande sådana brott m.m. - utvidgas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK:s centrala roll enligt TF och YGL bör inte förändras. JK har emel-&lt;br&gt;lertid för regeringen redovisat övertygande överväganden om att hans&lt;br&gt;åklagaruppgifter såvitt rör bampomografibrott och olaga våldsskildring&lt;br&gt;skulle kunna föras över till Riksåklagaren (s. 8 i bilaga 1 till ”Enkel an-&lt;br&gt;slagsframställning för Justitiekanslern budgetåret 1997” [JK:s dnr 708-&lt;br&gt;96-12]). JK skulle därigenom befrias från åklagaruppgiftema medan nå-&lt;br&gt;gon ökning av arbetsuppgifterna för det allmänna åklagarväsendet knap-&lt;br&gt;past skulle uppkomma, eftersom JK redan i dag i ärenden av detta slag&lt;br&gt;uppdrar åt allmän åklagare att biträda vid förundersökningens genomfö-&lt;br&gt;rande och vid domstolsprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 4 föreslagit att barnpornografi undantas från&lt;br&gt;TF:s och YGL:s tillämpningsområden och att allmän åklagare i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall vara åklagare i mål om bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring bör&lt;br&gt;JK såsom Mediekommittén har funnit inte generellt skiljas från uppgiften&lt;br&gt;som åklagare. I stället bör han beträffande sådana yttrandefrihetsbrott ges&lt;br&gt;en möjlighet att i enskilda fall delegera sin åklagaruppgift till allmän&lt;br&gt;åklagare. JK kan då fortfarande ha kvar de mål där det med hänsyn till&lt;br&gt;skälen bakom JK:s centrala roll i sammanhanget framstår som motiverat&lt;br&gt;att förbehålla JK åklagarfunktionen. Eftersom det är främst åklagarupp-&lt;br&gt;giftema beträffande tekniska upptagningar som vållar mera betydande&lt;br&gt;arbete för JK. bör delegeringsmöjligheten avse enbart mål som rör såda-&lt;br&gt;na upptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan huruvida även yttrandefrihetsbrottet hets mot&lt;br&gt;folkgrupp bör omfattas av delegationsrätten har JK i sitt remissyttrande&lt;br&gt;anfört att det normalt inte bör komma i fråga att någon annan än JK utför&lt;br&gt;åklagaruppgiftema för den typen av brott. Det kan emellertid, enligt vad&lt;br&gt;JK vidare har anfört, undantagsvis när det gäller den s.k. vit-makt-&lt;br&gt;musiken finnas behov av en möjlighet för JK att låta allmän åklagare&lt;br&gt;fatta nödvändiga beslut t.ex. under förundersökningen. Enligt JK visar&lt;br&gt;erfarenheterna hittills när det gäller ingripanden mot cd-skivor med sådan&lt;br&gt;musik att också annan brottslighet som skall behandlas av allmän åklaga-&lt;br&gt;re är nära förbunden med själva spridningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det på de grunder som JK har framfört finns an-&lt;br&gt;ledning att ge JK en viss delegationsrätt även beträffande hets mot folk-&lt;br&gt;grupp i tekniska upptagningar. En sådan regel bör därför införas. Allmän&lt;br&gt;åklagare skall sålunda efter delegation kunna fatta bl.a. sådana viktiga&lt;br&gt;beslut under förundersökningen som JK har berört. Att väcka åtal bör&lt;br&gt;dock även i fortsättningen ankomma endast på JK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 7 § andra stycket lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden far ett&lt;br&gt;vanligt brottmål handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihets- eller&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål i vilket talan förs om ansvar, om det på grund av sam-&lt;br&gt;bandet mellan målen skulle skapa allvarliga olägenheter att de handlades&lt;br&gt;i skilda rättegångar. Enligt 8 § samma kapitel far JK begära att målen&lt;br&gt;skall handläggas i samma rättegång, och JK är enligt 9 § det kapitlet&lt;br&gt;åklagare i sådana vanliga brottmål som därmed handläggs i samma rätte-&lt;br&gt;gång som ett tryck- eller yttrandefrihetsmål. Såsom JK har anfört i sitt&lt;br&gt;remissyttrande bör han då ha en rätt att även i det vanliga brottmålet de-&lt;br&gt;legera åklagaruppgiften till allmän åklagare om det är så att åklagarupp-&lt;br&gt;giften i yttrandefrihetsmålet har delegerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jury i tryckfrihets-och yttrandefrihetsmål Prop. 1997/98:43&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rättegången i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål hör mål om ansvar och enskilt&lt;br&gt;anspråk på grund av tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott. Handlägg-&lt;br&gt;ningen av sådana mål skiljer sig i flera avseenden från vad som vanligen&lt;br&gt;gäller i fråga om brottmål och tvistemål. Grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;om rättegången i tryckfrihetsmål finns i 12 kap. TF. Av 9 kap. 1 § YGL&lt;br&gt;framgår att dessa bestämmelser även gäller rättegången i yttrandefri-&lt;br&gt;hetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål handläggs i första instans av de&lt;br&gt;tingsrätter som ligger i residensstäderna samt ytterligare några tingsrätter.&lt;br&gt;I mål, vari talan förs om ansvar för brott, har en part alltid rätt till ju-&lt;br&gt;ryprövning. Endast om båda parter är ense om det prövas målet utan jury.&lt;br&gt;I så fall handläggs brottmålet i vanlig ordning, dvs. oftast med en lagfa-&lt;br&gt;ren domare och nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med jury i tryckfrihetsmål infördes i Sverige år 1815. Sedan&lt;br&gt;vår nuvarande tryckfrihetsförordning trädde i kraft år 1950 har jurymän-&lt;br&gt;nen utsetts av politiska församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn, som består av nio personer, har till uppgift att avgöra om brott&lt;br&gt;har begåtts. Om juryn finner att så inte är fallet skall rätten - bestående&lt;br&gt;av tre lagfarna domare - frikänna den tilltalade. Om däremot juryn finner&lt;br&gt;att brott har begåtts - för vilket krävs sex röster av nio - skall även rätten&lt;br&gt;pröva den frågan. Rätten kan i så fall frikänna den tilltalade eller hänföra&lt;br&gt;brottet under en mildare straffbestämmelse än den som juryn har tilläm-&lt;br&gt;pat. Det är alltid rätten ensam som avgör frågor om straff, konfiskering&lt;br&gt;och skadestånd. Jury kan medverka även om talan inte förs om ansvar&lt;br&gt;utan endast gäller konfiskering eller skadestånd. För att en sådan talan&lt;br&gt;skall kunna bifallas krävs nämligen att det har visats att brott föreligger.&lt;br&gt;Högre rätt, där ingen jurymedverkan förekommer, är på samma sätt som&lt;br&gt;tingsrätten bunden av juryns friande utlåtande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jurymän utses i varje län för en tid av fyra år. De väljs i regel av&lt;br&gt;landstingsfullmäktige. Jurymännen är indelade i två grupper. I den första&lt;br&gt;gruppen ingår sexton jurymän och i den andra åtta (i Stockholms län tju-&lt;br&gt;gofyra resp. tolv). De som tillhör den andra gruppen skall vara eller ha&lt;br&gt;varit nämndemän vid allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Jurymännen förs upp på en jurymannalista, i vilken varje grupp tas upp&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som utses till jurymän måste uppfylla vissa krav. De skall vara&lt;br&gt;svenska medborgare och bosatta inom länet. En juryman får inte vara&lt;br&gt;underårig eller ha förvaltare enligt föräldrabalken. Vidare bör en juryman&lt;br&gt;vara känd för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland&lt;br&gt;jurymännen bör olika samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika&lt;br&gt;delar av länet vara företrädda. I praktiken är det oftast politiker som utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till jurymän. Att en juryman skall vara medlem av ett politiskt parti är Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;emellertid inget som föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jury om nio medlemmar som skall tjänstgöra i ett mål bildas på&lt;br&gt;följande sätt. Rätten föredrar jurymannalistan för parterna, varefter frå-&lt;br&gt;gan om jäv tas upp. För jurymän gäller samma jävsregler som för doma-&lt;br&gt;re, dvs. reglerna i rättegångsbalken (RB). Av de ojäviga jurymännen far&lt;br&gt;vardera parten därefter utesluta tre jurymän ur den första gruppen och en&lt;br&gt;ur den andra (i Stockholms län fem resp. två). Slutligen tar rätten genom&lt;br&gt;lottning ut så många till suppleanter att sex jurymän återstår i den första&lt;br&gt;gruppen och tre i den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på grund av laga förfall eller jäv inte kan erhållas tillräckligt&lt;br&gt;antal jurymän i någon av grupperna skall rätten bland behöriga personer&lt;br&gt;utse tre stycken för varje juryman som behövs. Av dessa tre far vardera&lt;br&gt;parten utesluta en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalkens jävsregler och artikel 6.1 i Europakonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalkens jävsregler gäller, som nämnts ovan, även jurymän. I&lt;br&gt;4 kap. 13 § RB görs en uppräkning av olika preciserade jävsgrunder. I&lt;br&gt;den sista punkten av stadgandet finns en generalklausul, enligt vilken en&lt;br&gt;domare är jävig att handlägga mål om det eljest föreligger någon särskild&lt;br&gt;omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättig-&lt;br&gt;heterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) med dess&lt;br&gt;ändrings- och tilläggsprotokoll är svensk lag sedan den 1 januari 1995&lt;br&gt;(SFS 1994:1219). En ny översättning av konventionen finns i bet.&lt;br&gt;1994/95 :KU5. Enligt artikel 6.1 i konventionen gäller bl.a. att var och en,&lt;br&gt;vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en an-&lt;br&gt;klagelse mot honom för brott, skall vara berättigad till en rättvis och of-&lt;br&gt;fentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk&lt;br&gt;domstol, som upprättats enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller opartiskheten har Europadomstolen i sin praxis urskilt&lt;br&gt;två element, nämligen dels kravet på att varje domare faktiskt skall döma&lt;br&gt;opartiskt mellan parterna (den s.k. subjektiva opartiskheten), dels kravet&lt;br&gt;på att det för en objektiv iakttagare inte får föreligga några legitima tvivel&lt;br&gt;om domstolens opartiskhet (den s.k. objektiva opartiskheten). (Se Dane-&lt;br&gt;lius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis s. 152.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Jurymedverkan och fallet Holm&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I målet Holm mot Sverige fann Europadomstolen att det hade skett en&lt;br&gt;kränkning av artikel 6.1 i Europakonventionen i fråga om rätten till pröv-&lt;br&gt;ning av en oavhängig och opartisk domstol (dom 1993-11-25, Ser. A&lt;br&gt;Vol. 279-A).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holm hade tillsammans med några andra personer bildat organisatio-&lt;br&gt;nen Contra, som hade till syfte att granska bl.a. Sveriges socialdemokra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiska arbetarparti (SAP). Tidens Bokförlag AB, som till större delen äg-&lt;br&gt;des indirekt av SAP, gav år 1985 ut boken ”Till höger om neutraliteten”,&lt;br&gt;i vilken ett kapitel handlade om Holm och Contra. Bokens författare var&lt;br&gt;anställd vid förlaget och hade tidigare varit ideologisk rådgivare åt SAP.&lt;br&gt;Förlaget är känt för att ge ut böcker vars innehåll präglas av socialdemo-&lt;br&gt;kratiska värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holm väckte enskilt åtal mot författaren för grovt förtal (alternativt&lt;br&gt;förtal) och yrkade samtidigt skadestånd av både författaren och förlaget.&lt;br&gt;Holm ansåg att boken innehöll påståenden som var ägnade att utsätta&lt;br&gt;honom för andras missaktning genom att det antyddes bl.a. att han hade&lt;br&gt;samröre med nynazister. Svarandena begärde juryprövning. Holm gjorde&lt;br&gt;jävsinvändning mot de jurymän som var medlemmar i SAP under åbero-&lt;br&gt;pande av generalklausulen i 4 kap. 13 § RB. Både tingsrätten och hov-&lt;br&gt;rätten ogillade jävsinvändningen. Fem av de nio jurymän som prövade&lt;br&gt;om brott hade begåtts var alla aktiva medlemmar i SAP och hade eller&lt;br&gt;hade haft olika uppdrag i SAP eller för SAP:s räkning. Juryn besvarade&lt;br&gt;frågan om brott nekande, vilket fick till följd att Holms talan ogillades.&lt;br&gt;Holm hade inte med framgång kunnat överklaga domen, eftersom hov-&lt;br&gt;rätten skulle ha varit bunden av juryns bedömning i skuldfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holm anförde klagomål hos Europakommissionen i Strasbourg. Sedan&lt;br&gt;kommissionen hade granskat klagomålet hänsköts det till Europadom-&lt;br&gt;stolens prövning. Holm gjorde gällande att han inte hade fatt sin sak prö-&lt;br&gt;vad av en oavhängig och opartisk domstol i den mening som avses i arti-&lt;br&gt;kel 6.1 i Europakonventionen, eftersom fem av jurymedlemmarna var&lt;br&gt;aktiva medlemmar i SAP. Holm ifrågasatte inte jurymännens subjektiva&lt;br&gt;opartiskhet utan endast deras oavhängighet och objektiva opartiskhet.&lt;br&gt;Europadomstolen fann i likhet med kommissionen att det hade skett en&lt;br&gt;kränkning av artikel 6.1. Domstolen konstaterade att det fanns kopplingar&lt;br&gt;mellan svarandena och de fem jurymännen som kunde ge upphov till&lt;br&gt;farhågor beträffande deras oavhängighet och opartiskhet. Domstolen&lt;br&gt;framhöll också att bristen i förfarandet inte kunde ha botats genom ett&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets ministerkommitté, som övervakar att Europadomstolens&lt;br&gt;domar verkställs, har ännu inte avskrivit Holm-målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993 års domarutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domarutredningen, som hade till uppdrag att kartlägga behovet av att&lt;br&gt;stärka domarnas ställning samt att lämna förslag till inriktning av fortsatt&lt;br&gt;utredningsarbete, skulle bl.a. behandla frågan om hur nämndemän och&lt;br&gt;jurymän bör utses (dir. 1993:47). Utredningen hade stor frihet att själv ta&lt;br&gt;upp olika frågor av betydelse för ett starkt och oberoende domstolsvä-&lt;br&gt;sende. I betänkandet Domaren i Sverige inför framtiden - utgångspunk-&lt;br&gt;ter för fortsatt utredningsarbete (SOU 1994:99) diskuterar utredningen de&lt;br&gt;frågor som aktualiseras genom Europadomstolens dom i Holm-målet&lt;br&gt;samt lägger fram ett förslag till en ny bestämmelse i TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domar utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till en ny bestämmelse i TF innebär i huvudsak&lt;br&gt;följande. I mål om allmänt åtal förenat med enskilt anspråk och i mål om&lt;br&gt;enskilt åtal skall skuldfrågan prövas utan jury dels om parterna är ense&lt;br&gt;om det, dels om medverkan av jury kan uppfattas strida mot kravet på en&lt;br&gt;oavhängig och opartisk prövning. Frågan om ett mål skall prövas utan&lt;br&gt;jury skall i det senare fallet avgöras av Högsta domstolen på yrkande av&lt;br&gt;part eller efter framställning av tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domarutredningen ansåg också att vissa andra justeringar i lagstift-&lt;br&gt;ningen borde övervägas för att bättre säkerställa den objektiva opartisk-&lt;br&gt;heten i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål, dock utan att i dessa avseen-&lt;br&gt;den lägga fram några konkreta författningsforslag. Förbudet i 54 kap. 8 §&lt;br&gt;RB att överklaga hovrättens beslut angående jäv mot domare i tingsrätten&lt;br&gt;bör enligt utredningen upphävas. Det bör således vara möjligt att över-&lt;br&gt;klaga sådana beslut till Högsta domstolen. Vidare bör det ske en ökning&lt;br&gt;både av antalet jurymän i varje län och av det antal jurymän som parterna&lt;br&gt;far utesluta. Slutligen bör åtgärder vidtas för att bredda rekryteringen av&lt;br&gt;jurymän. Dessa åtgärder är desamma som utredningen föreslår beträffan-&lt;br&gt;de nämndemännen. Hit hör inrättandet av s.k. frilistor till vilka allmän-&lt;br&gt;heten kan nominera kandidater. Enligt utredningen bör den nuvarande&lt;br&gt;ordningen med val av politiska församlingar behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 181 remissinstanserna är det 38 stycken som har yttrat sig över&lt;br&gt;denna del av betänkandet. Ungefar hälften av dem tillstyrker eller har i&lt;br&gt;huvudsak ingen erinran mot förslaget till en ny bestämmelse i TF. Till&lt;br&gt;dem hör Regeringsrätten, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Ble-&lt;br&gt;kinge, Hovrätten för Övre Norrland, Uppsala tingsrätt, Nyköpings tings-&lt;br&gt;rätt, Karlskrona tingsrätt, Kristianstads tingsrätt, Malmö tingsrätt,&lt;br&gt;Ystads tingsrätt, Halmstads tingsrätt, Härnösands tingsrätt, Bodens&lt;br&gt;tingsrätt och Sveriges advokatsamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av de remissinstanser som är kritiska till utredningens för-&lt;br&gt;fattningsförslag menar att det utgör ett omotiverat ingrepp i jurysystemet&lt;br&gt;som är en av hörnpelarna i den svenska tryckfrihetsrätten. En del anser&lt;br&gt;att sättet för utseende av jurymän bör ses över. Hit hör Helsingborgs&lt;br&gt;tingsrätt, Umeå tingsrätt och Regionåklagarmyndigheten i Kalmar. En-&lt;br&gt;ligt Högsta domstolen skulle det vara en fördel om det bland såväl jury-&lt;br&gt;män som nämndemän också fanns personer som utsetts på andra än poli-&lt;br&gt;tiska grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av de remissinstanser som är negativa till den föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen i TF anser att man i stället bör överväga de andra alternativ&lt;br&gt;som utredningen berör, såsom en ökning av antalet jurymän och upphä-&lt;br&gt;vande av klagoförbudet i 54 kap. 8 § RB. Bland dessa kan nämnas&lt;br&gt;Alingsås tingsrätt, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation, Svenska Journalistförbundet och Svenska&lt;br&gt;Tidningsutgivareföreningen. Enligt Stockholms tingsrätt finns det ingen&lt;br&gt;anledning att öppna möjligheter att beröva en tilltalad eller en svarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det skydd som juryns medverkan i rättegången utgör. Tingsrätten fram-&lt;br&gt;håller att de övriga åtgärder som utredningen föreslår bör vara fullt till-&lt;br&gt;räckliga för att tillgodose högt ställda krav på en opartisk rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige är av den uppfattningen att det är till-&lt;br&gt;räckligt att tillämpa befintlig lagstiftning för att uppfylla konventionens&lt;br&gt;krav. Bland övriga som avstyrker utredningens författningsforslag åter-&lt;br&gt;finns Göta hovrätt, Hovrätten för Nedre Norrland och Riksåklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt beredning inom Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remissbehandlingen av Domarutredningens betänkande har de frå-&lt;br&gt;gor som aktualiseras genom Europadomstolens dom i Holm-målet beretts&lt;br&gt;vidare inom Justitiedepartementet. Ett resultat av detta arbete är prome-&lt;br&gt;morian Jurymedverkan och fallet Holm - En översyn och analys (Ds&lt;br&gt;1997:25).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2.1 Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Domarutredningens förslag om vidgade&lt;br&gt;möjligheter att pröva tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål utan jury&lt;br&gt;bör inte genomföras. De problem som aktualiseras genom Europa-&lt;br&gt;domstolens dom i Holm-målet bör kunna lösas inom ramen för ex-&lt;br&gt;isterande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är övervägande positivt. Av de 22&lt;br&gt;remissinstanser som har yttrat sig över promemorian är det ungefär två&lt;br&gt;tredjedelar som inte har någon erinran mot eller godtar promemorians&lt;br&gt;bedömning att någon lagstiftningsåtgärd inte är nödvändig för att upp-&lt;br&gt;fylla kravet på en opartisk rättegång enligt artikel 6.1 i Europakonventio-&lt;br&gt;nen. Hit hör Göteborgs tingsrätt, Borås tingsrätt, Umeå tingsrätt, Justi-&lt;br&gt;tiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgivareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, som i och för sig godtar promemorians bedömning, me-&lt;br&gt;nar att det hade varit önskvärt med en utförligare analys av alternativa&lt;br&gt;lösningar. Av särskilt intresse är enligt hovrätten frågan huruvida jury-&lt;br&gt;män kan utses genom lottning. Även Stockholms tingsrätt godtar prome-&lt;br&gt;morians bedömning men anser ändå att det kan ifrågasättas om inte RB:s&lt;br&gt;jävsregler bör ändras så att det klart framgår att jäv av politisk natur fal-&lt;br&gt;ler under lagen. Tingsrätten menar också att det kan finnas anledning att&lt;br&gt;överväga lämpligheten av att jurymän och nämndemän utses av politiska&lt;br&gt;församlingar efter nominering av politiska partier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksdagens ombudsmän (JO) är det lämpligt att ändringen av&lt;br&gt;den svenska hållningen i själva rättsfrågan redovisas genom en tydlig&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärd. JO är av den uppfattningen att Domarutredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagförslag inte bör genomföras. Ett tänkbart alternativ är i stället att i nå-&lt;br&gt;gon mån försöka avpolitisera juryns sammansättning och samtidigt utöka&lt;br&gt;möjligheterna för parterna att utesluta jurymän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg och Juridiska fakul-&lt;br&gt;tetsnämnden vid Uppsala universitet förespråkar en särskild lagreglering.&lt;br&gt;Till skillnad från JO förordar de Domarutredningens lagförslag. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Göteborg instämmer i promemorians resonemang att gene-&lt;br&gt;ralklausulen i 4 kap. 13 § RB far anses fylla samma syften som Europa-&lt;br&gt;domstolens princip om objektiv opartiskhet. Enligt kammarrätten innebär&lt;br&gt;emellertid inte inkorporeringen av Europakonventionen en så stor föränd-&lt;br&gt;ring för domstolarna att en upprepning av fallet Holm och liknande fall&lt;br&gt;effektivt förhindras. Kammarrätten anser att det bör övervägas att införa&lt;br&gt;en möjlighet för den som har väckt enskilt åtal att överklaga en friande&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Helsingborgs tingsrätt och Institutionen för journalistik och&lt;br&gt;masskommunikation vid Göteborgs universitet är kritiska till promemori-&lt;br&gt;ans bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Syftet med juryprövningen är enligt förarbetena till TF att en allmänt&lt;br&gt;medborgerlig uppfattning skall kunna göra sig gällande i tryckfrihetsmål&lt;br&gt;(prop. 1948:230 s. 99). I förarbetena framhålls också att den fristående&lt;br&gt;ställning som juryn har är av stor betydelse som en folklig garanti för&lt;br&gt;tryckfriheten, främst den politiska yttrandefriheten (a. prop. s. 97). För&lt;br&gt;den tilltalade eller svaranden är en juryprövning förenad med vissa för-&lt;br&gt;delar. För att juryn skall kunna komma till slutsatsen att brott föreligger&lt;br&gt;krävs kvalificerad majoritet (sex röster av nio) och såväl tingsrätten som&lt;br&gt;högre rätt är bundna av juryns friande utlåtande. Det är därför naturligt&lt;br&gt;att den tilltalade eller svaranden i de flesta fall vill ha juryprövning. Do-&lt;br&gt;marutredningens förslag innebär att ett mål under vissa förhållanden skall&lt;br&gt;prövas utan jury trots att ena parten eller båda parter vill att jury skall&lt;br&gt;medverka. Ett sådant åsidosättande av jurysystemet skulle kunna medfö-&lt;br&gt;ra betydande ingrepp i skyddet för tryck- och yttrandefriheten. Utred-&lt;br&gt;ningens förslag bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian redovisas en undersökning av tryckfrihets- och yttran-&lt;br&gt;defrihetsmål som avgjorts under en period av nära tre år (mellan den&lt;br&gt;första januari 1994 och senhösten 1996) och i vilka talan gällde påståen-&lt;br&gt;de om grovt förtal, förtal eller förolämpning. Av de 43 mål som påträffa-&lt;br&gt;des var det bara sju som hade en politisk dimension. Inget mål var dock&lt;br&gt;så politiskt laddat som Holm-målet. I de två mål som liknar Holm-målet&lt;br&gt;mest i fråga om graden av politisk anknytning ville båda parter ha jury&lt;br&gt;och ingen av dem gjorde någon invändning om jäv (mål nr 13 och 14 i&lt;br&gt;promemorians förteckning över undersökta mål). Av undersökningen&lt;br&gt;synes framgå att det inte är helt ovanligt att även målsäganden eller kä-&lt;br&gt;randen vill ha juryprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Holm-målet betonar Europadomstolen de starka politiska kopplingar&lt;br&gt;som fanns mellan svarandena och de fem socialdemokratiska jurymän-&lt;br&gt;nen. Domen kan enligt regeringens mening inte tolkas som ett fördöman-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de av det svenska jurysystemet som sådant. Domen bör inte läsas så att&lt;br&gt;enbart den omständigheten att en domare och en part är medlemmar av&lt;br&gt;eller har anknytning till samma politiska parti leder till att domstolen inte&lt;br&gt;kan anses uppfylla kravet på oavhängighet och opartiskhet. Det är tydligt&lt;br&gt;att det enligt Europadomstolen krävs betydligt starkare kopplingar än&lt;br&gt;enbart partitillhörighet för att en jävssituation skall anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopplingar mellan en domare och en part brukar behandlas som en&lt;br&gt;fråga om jäv. Såsom redan har påpekats, gäller RB:s jävsregler även be-&lt;br&gt;träffande jurymän. Enligt generalklausulen i 4 kap. 13 § RB är en domare&lt;br&gt;jävig om det föreligger någon särskild omständighet som är ägnad att&lt;br&gt;rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet. En sådan omständighet&lt;br&gt;skulle kunna vara starka politiska kopplingar mellan en juryman och en&lt;br&gt;av parterna av det slag som var aktuella i Holm-målet. Regeringen delar&lt;br&gt;promemorians uppfattning, vilken också har framförts av Domarutred-&lt;br&gt;ningen och Kammarrätten i Göteborg, att generalklausulen kan anses&lt;br&gt;fylla samma syften som Europadomstolens princip om objektiv opartisk-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Holms jävsinvändning prövades av de svenska domstolarna har&lt;br&gt;en i detta sammanhang betydelsefull förändring av rättsläget skett. Från&lt;br&gt;och med den 1 januari 1995 är Europakonventionen svensk lag. Före in-&lt;br&gt;korporeringen kunde konventionsbestämmelsema inte tillämpas direkt av&lt;br&gt;svenska domstolar utan de kunde bara fa betydelse som element vid tolk-&lt;br&gt;ningen av svensk lag. Numera är både konventionen och Europadomsto-&lt;br&gt;lens praxis en del av den svenska rättsordningen och svenska domstolar&lt;br&gt;måste tillämpa konventionen på samma sätt som all annan svensk lag-&lt;br&gt;stiftning. Av stor betydelse för bedömningen av jävsfrågor är särskilt den&lt;br&gt;omständigheten att rättsläget vad gäller jäv av politisk natur har klarnat&lt;br&gt;genom Europadomstolens dom i Holm-målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den undersökning som nämns ovan tyder på att mål med så starka po-&lt;br&gt;litiska inslag som Holm-målet är mycket ovanliga. Skulle emellertid ett&lt;br&gt;liknande fall på nytt komma inför en svensk domstols bedömning, skulle&lt;br&gt;domstolen tillämpa både artikel 6.1 i Europakonventionen och general-&lt;br&gt;klausulen i 4 kap. 13 § RB och tolka dessa bestämmelser i ljuset av Eu-&lt;br&gt;ropadomstolens dom i Holm-målet. Resultatet skulle med största sanno-&lt;br&gt;likhet bli att jurymännen förklarades jäviga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle i något fall kunna inträffa - särskilt om båda parter gör&lt;br&gt;jävsinvändning - att så många jurymän förklaras jäviga att det inte åter-&lt;br&gt;står tillräckligt många för att det skall kunna bildas en niomannajury.&lt;br&gt;Detta problem har lagstiftaren förutsett. Som tidigare nämnts far tings-&lt;br&gt;rätten i så fall själv nominera kandidater (12 kap. 12 § andra stycket TF).&lt;br&gt;Dessa behöver naturligtvis inte vara partipolitiskt aktiva eller ens med-&lt;br&gt;lemmar i ett politiskt parti. Det är tillräckligt att de uppfyller de krav som&lt;br&gt;föreskrivs i 12 kap. 5 § TF. De måste således bl.a. vara svenska medbor-&lt;br&gt;gare och bosatta i länet. Vidare bör de vara kända för omdömesgillhet,&lt;br&gt;självständighet och rättrådighet. Saknas det någon juryman i den grupp&lt;br&gt;vari jurymännen skall vara eller ha varit nämndemän, måste domstolen&lt;br&gt;givetvis nominera kandidater som uppfyller det kravet (jfr 12 kap. 3 §&lt;br&gt;TF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad ovan anförts gör regeringen den bedömningen att&lt;br&gt;någon särskild lagstiftningsåtgärd inte erfordras för att svensk rätt skall&lt;br&gt;överensstämma med Europakonventionens krav. Det torde vara tillräck-&lt;br&gt;ligt att domstolarna i fortsättningen tillämpar RB:s generella jävsregel&lt;br&gt;och artikel 6.1 i Europakonventionen såsom den har tolkats av Europa-&lt;br&gt;domstolen i fallet Holm. Någon ändring av RB:s jävsregler bedöms inte&lt;br&gt;vara nödvändig. Inte heller gör regeringen den bedömningen att klago-&lt;br&gt;förbudet i 54 kap. 8 § RB bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Proportionella val av jurymän&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En regel om proportionella val av jurymän&lt;br&gt;bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I mitten av 1970-talet infördes i 4 kap. 7 § RB en regel om&lt;br&gt;proportionellt valsätt beträffande nämndemän (prop. 1975/76:64). Re-&lt;br&gt;geln, som innebär att en minoritet kan påkalla proportionellt val, har till&lt;br&gt;syfte att garantera nämndens allsidiga sammansättning. Yttrandefrihets-&lt;br&gt;utredningen föreslog i början av 1980-talet att en regel om proportionella&lt;br&gt;val skulle införas även beträffande jurymännen (SOU 1983:70). Försla-&lt;br&gt;get ledde inte till lagstiftning (prop. 1986/87:151 s. 141 f.). Domarutred-&lt;br&gt;ningen ansåg att regeln om proportionellt valsätt i 4 kap. 7 § RB borde&lt;br&gt;upphävas, eftersom den inte passar ihop med en breddad rekrytering av&lt;br&gt;nämndemännen (SOU 1994:99 Del A s. 305 f.). I promemorian Jury-&lt;br&gt;medverkan och fallet Holm - En översyn och analys (Ds 1997:25) tas&lt;br&gt;frågan upp på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I TF bör införas en regel om proportionella&lt;br&gt;val av jurymän som är identisk med den som finns i 4 kap. 7 § RB. En&lt;br&gt;proportionell valmetod tillämpas i allmänhet redan i praktiken utan att&lt;br&gt;några negativa effekter har kunnat märkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;ingen erinran mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg och Juridiska fa-&lt;br&gt;kultetsstyrelsen vid Lunds universitet är dock kritiska. Om en proportio-&lt;br&gt;nell valmetod införs finns det enligt kammarrätten en risk för att en ju-&lt;br&gt;rymedlem ser sig mer som en representant för ett politiskt parti än som&lt;br&gt;en representant för ett allmänt medborgerligt intresse. Det bör i stället&lt;br&gt;skapas utrymme för att bereda icke partipolitiskt bundna medborgare&lt;br&gt;möjlighet att kandidera som jurymän och även som nämndemän. Det&lt;br&gt;förslag om s.k. frilistor som lades fram av Domarutredningen bör ytterli-&lt;br&gt;gare övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Jurymannauppdraget är ett med-&lt;br&gt;borgerligt förtroendeuppdrag och inte ett politiskt uppdrag. Införande av&lt;br&gt;en regel om proportionellt valsätt beträffande jurymännen skulle kunna&lt;br&gt;leda till att jurymännen uppfattas som representanter för ett politiskt par-&lt;br&gt;ti. Bestämmelsen i 12 kap. 5 § TF innehåller till skillnad från RB:s regler&lt;br&gt;om val av nämndemän ett krav på att skilda meningsriktningar skall vara&lt;br&gt;representerade bland jurymännen. Det har inte framkommit att de nuva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande reglerna om val av jurymän har missbrukats. Om emellertid ett&lt;br&gt;parti skulle missbruka sin majoritetsställning till att enbart utse egna par-&lt;br&gt;timedlemmar, skulle valet kunna angripas med överklagande till länsrät-&lt;br&gt;ten enligt reglerna om laglighetsprövning i 10 kap. kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900). Något egentligt behov av en regel om proportionellt valsätt&lt;br&gt;finns enligt regeringens mening inte. En sådan regel bör därför inte infö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Äganderätten till periodiska skrifter som&lt;br&gt;trycks i Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utlänningar med medborgarskap i en stat inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt utländska juridiska&lt;br&gt;personer som har bildats enligt lagstiftningen i en sådan stat och som&lt;br&gt;har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom&lt;br&gt;samarbetsområdet får rätt att äga periodiska skrifter som trycks i Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Utlänningar och utländska juridiska personer&lt;br&gt;med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) far&lt;br&gt;rätt att äga periodiska skrifter som trycks i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet&lt;br&gt;har anfört att frågan inte är tillräckligt utredd. Kammarrätten i Sundsvall&lt;br&gt;har uppgett att förslaget strider mot etableringsrätten i Romfördraget och&lt;br&gt;avtalet om EES eftersom det innehåller ett hemvistkrav för utländska&lt;br&gt;medborgare medan något sådant krav inte finns för svenska medborgare.&lt;br&gt;Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs uni-&lt;br&gt;versitet har framfört invändningar mot bakgrund av vad man anser hän-&lt;br&gt;der i den så kallade ansvarskedjan enligt tryckfrihetsförordningen (TF).&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund har uppgett att hemvistkravet för juridiska per-&lt;br&gt;soner i stället bör utformas med 2 kap. 1 § 3 aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) som förebild. Svenska Tidningsutgivareföreningen har upp-&lt;br&gt;gett att den i och för sig förstår att bestämmelserna om äganderätten till&lt;br&gt;periodiska skrifter måste ändras som en följd av Romfördraget, men att&lt;br&gt;ansvarsreglema i 8 kap. TF måste ändras på samma gång på grund av de&lt;br&gt;konsekvenser som en lagändring i detta avseende annars far.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslaget i promemorian eller&lt;br&gt;lämnat det i huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt huvudregeln i TF skall ägaren&lt;br&gt;till en periodisk skrift vara svensk medborgare eller svensk juridisk per-&lt;br&gt;son. Sedan den 1 december 1994 gäller att det i lag far föreskrivas att&lt;br&gt;även utlänning eller utländsk juridisk person far vara ägare till en sådan&lt;br&gt;skrift (5 kap. 1 § TF). Tidigare var endast utlänning med hemvist i Sveri-&lt;br&gt;ge på detta sätt jämställd med svensk medborgare. Kravet med avseende&lt;br&gt;på hemvisten togs bort inför Sveriges anslutning till Europeiska unionen.&lt;br&gt;I proposition 1993/94:114 Grundlagsändringar inför ett svenskt medlem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skap i Europeiska unionen framhöll regeringen bl.a. att den då gällande&lt;br&gt;regleringen skulle kunna komma i konflikt med Romfördragets regler om&lt;br&gt;etableringsfrihet. Dessa regler innebär att ett medlemsland inte får ha&lt;br&gt;andra bestämmelser för medborgare eller foretag i andra medlemsländer,&lt;br&gt;vad avser rätten att bedriva rörelse, än för landets egna medborgare och&lt;br&gt;företag. Den främsta sakliga invändning som skulle kunna riktas mot att&lt;br&gt;ge upp kravet på hemvist för ägare till periodiska skrifter är, anförde re-&lt;br&gt;geringen vidare, att en sådan åtgärd skulle påverka det tryckfrihetsrättsli-&lt;br&gt;ga ansvarssystemet. Om hemvistkravet för ägare av en periodisk skrift&lt;br&gt;skall slopas är det viktigt att detta ansvar inte påverkas så att ansvaret&lt;br&gt;”förskjuts nedåt” i den successiva ansvarskedjan. Så skulle heller inte&lt;br&gt;ske. Det är inte tillräckligt att ägaren inte kan ställas till ansvar därför att&lt;br&gt;det inte går att nå honom. Skulle således i något enstaka fall en utgivare&lt;br&gt;saknas, och inte heller en i och för sig känd utländsk ägare kunna ställas&lt;br&gt;till ansvar, får det, anförde regeringen vidare, enligt gällande rätt till följd&lt;br&gt;att inte någon kan ställas till ansvar för tryckfrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppgav vidare i propositionen att lagstiftningen på aktie-&lt;br&gt;bolagsrättens område hade medfört att det genom EES-avtalets ikraftträ-&lt;br&gt;dande inte fanns något hinder för utländska rättssubjekt att förvärva&lt;br&gt;aktiemajoriteten i ett svenskt bolag. Vidare hade bosättningskravet för&lt;br&gt;stiftare, verkställande direktörer och styrelseledamöter ersatts med krav&lt;br&gt;på bosättning inom EES. Det innebar att avgörande hinder för enskilda&lt;br&gt;och företag i de övriga EES-ländema att äga en svensk periodisk skrift&lt;br&gt;redan hade undanröjts. Enligt regeringen borde TF uttryckligen ge ut-&lt;br&gt;rymme för likabehandling av fysiska och juridiska personer i vart fall i&lt;br&gt;EES-ländema (a. prop. s. 28 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden föreskrivs att utlänningar som har&lt;br&gt;hemvist i Sverige får vara ägare till periodiska skrifter som trycks här&lt;br&gt;(2 kap. 1 §). Bestämmelsen bör nu, mot bakgrund av de nyss redovisade&lt;br&gt;övervägandena och med beaktande av remisskritiken mot förslaget i&lt;br&gt;promemorian, utvidgas så att även utlänningar som inte har hemvist i&lt;br&gt;Sverige får äga periodiska skrifter som trycks här, förutsatt att de har&lt;br&gt;medborgarskap i en stat inom EES. Något hemvistkrav bör sålunda inte&lt;br&gt;ställas upp för denna grupp av utlänningar. Vidare bör av samma anled-&lt;br&gt;ning lagen ändras så att alla utländska juridiska personer som har bildats&lt;br&gt;enligt lagstiftningen i en stat inom EES och som har sitt säte, sitt huvud-&lt;br&gt;kontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom samarbetsområdet, får&lt;br&gt;rätt att äga periodiska skrifter som trycks i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen har förklarat sig införstådd med&lt;br&gt;att Sverige efter medlemskapet i Europeiska unionen inte kan ha kvar det&lt;br&gt;nuvarande kravet på hemvist i Sverige för utländska ägare till periodiska&lt;br&gt;skrifter. Tidningsutgivarna har emellertid också anfört att ansvarsregler-&lt;br&gt;na i 8 kap. 3 § TF därför samtidigt måste ändras så att en ansvarsöver-&lt;br&gt;gång från ägaren till tryckaren kan äga rum, inte bara när det inte går att&lt;br&gt;visa vem som var ägare till skriften när den gavs ut, utan även när ägaren&lt;br&gt;i och för sig är känd men inte går att nå. Enligt Tidningsutgivarna är det&lt;br&gt;annars inte otänkbart att det i Sverige ges ut periodiska skrifter som sak-&lt;br&gt;nar en ansvarig utgivare, men har en känd ägare utan hemvist i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte kan nås eller ställas till ansvar. Resultatet av detta blir att ingen&lt;br&gt;kan ställas till ansvar för ett eventuellt tryckfrihetsbrott i skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom regeringen konstaterade i det förra lagstiftningsärendet skulle&lt;br&gt;det med den föreslagna ändringen kunna inträffa att ingen kan ställas till&lt;br&gt;ansvar för tryckfrihetsbrott. Regeringen gör nu ingen annan bedömning&lt;br&gt;än den som gjordes i december 1993 inför medlemskapet i Europeiska&lt;br&gt;unionen. Någon ändring i ansvarssystemet föreslås alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Utgivningsbevisen för periodiska skrifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett utfärdat utgivningsbevis för en periodisk&lt;br&gt;skrift förfaller efter tio år, om inte innehavaren innan dess ansöker om&lt;br&gt;att beviset skall förnyas. Patent- och registreringsverket skall i före-&lt;br&gt;kommande fall i ett särskilt beslut avgöra att beviset är förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om ett särskilt påminnelseförfarande införs. I god tid innan&lt;br&gt;utgivningsbeviset förfaller skall innehavaren underrättas av Patent-&lt;br&gt;och registreringsverket om att en fömyelseansökan måste göras för att&lt;br&gt;beviset inte skall förfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beviset förfaller skall ett utgivningsbevis för en annan periodisk&lt;br&gt;skrift med en förväxlingsbar titel inte fa utfärdas inom två år, om inte&lt;br&gt;innehavaren av det förfallna beviset har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian har det inte föreslagits att Pa-&lt;br&gt;tent- och registreringsverket (PRV) i ett särskilt beslut skall avgöra att&lt;br&gt;beviset är förfallet. Inte heller har någon författningsreglering av påmin-&lt;br&gt;nelseförfarandet föreslagits. I övrigt stämmer promemorians förslag&lt;br&gt;överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt har anfört att särskilda lagbe-&lt;br&gt;stämmelser bör införas som ålägger PRV att före tioårsperiodens utgång&lt;br&gt;skicka särskilda påminnelser till innehavarna av utgivningsbevisen. Även&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall har uppgett att det i promemorian omskrivna&lt;br&gt;påminnelseförfarandet bör författningsregleras, antingen i tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen (TF) eller i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Länsrätten&lt;br&gt;i Jämtlands län har framfört att ett särskilt påminnelseförfarande bör&lt;br&gt;kompletteras med bestämmelser om att det krävs ett särskilt beslut av&lt;br&gt;PRV där verket avgör om beviset skall anses förfallet. Juridiska fakul-&lt;br&gt;tetsnämnden vid Uppsala universitet har invänt att det inte finns tillräck-&lt;br&gt;liga skäl för en grundlagsändring. Såsom nämndens yttrande far förstås&lt;br&gt;skulle problemen i stället kunna lösas med en mer praktisk hantering.&lt;br&gt;Nämnden har vidare invänt mot att även sådana bevis som har utfärdats&lt;br&gt;vid lagens ikraftträdande träffas av ändringen. Även Juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden vid Lunds universitet har kritiserat förslagen och anfört att de&lt;br&gt;föreliggande problemen borde kunna lösas genom andra administrativa&lt;br&gt;rutiner inom ramen för de nuvarande grundlagsreglema. Nämnden har&lt;br&gt;därför avstyrkt förslagen. Sveriges advokatsamfund har anfört att det fö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reslagna tvåårsskyddet knappast är befogat eftersom innehavaren trots en&lt;br&gt;påminnelse har låtit utgivningsbeviset förfalla. Svenska Tidningsutgi-&lt;br&gt;vareföreningen har tillstyrkt förslagen under två förutsättningar: Tid-&lt;br&gt;ningsutgivarna vill dels att påminnelseförfarandet skall förverkligas, dels&lt;br&gt;att PRV i ett särskilt beslut skall meddela innehavaren att beviset har för-&lt;br&gt;fallit så att innehavaren inom den följande tvåårsperioden kan återvinna&lt;br&gt;beviset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga instanser har tillstyrkt förslagen i promemorian eller lämnat&lt;br&gt;dem i allt väsentligt utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För att en periodisk skrift skall fa ges ut krävs det enligt&lt;br&gt;5 kap. 5 § TF ett utgivningsbevis för skriften. Beviset utfärdas av PRV på&lt;br&gt;ansökan av skriftens ägare. I ansökan skall bl.a. skriftens titel anges. Om&lt;br&gt;titeln är så lik titeln på en skrift, för vilken ett bevis redan har utfärdats,&lt;br&gt;att förväxling lätt kan ske, far ansökan avslås. När en ansökan om utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis för en periodisk skrift kommer in till PRV ingår därför som&lt;br&gt;ett led i verkets behandling av ansökan att undersöka om den uppgivna&lt;br&gt;titeln lätt kan förväxlas med någon av de titlar som redan är registrerade.&lt;br&gt;Om en förväxlingsbar titel påträffas anmodas sökanden i första hand att&lt;br&gt;ge in nya titelförslag. Om sökanden emellertid är intresserad av att fa just&lt;br&gt;den förväxlingsbara titeln registrerad för sin skrift, kan han eller hon i&lt;br&gt;stället uppmanas att försöka skaffa fram ett medgivande och en överlåtel-&lt;br&gt;se från ägaren till den äldre skriften. De uppgifter som finns hos PRV ger&lt;br&gt;dock i många fall inte en sådan ledning att det går att nå ägaren eller ut-&lt;br&gt;givaren. Anmälda uppgifter är ofta inaktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utfärdat utgivningsbevis kan återkallas om den periodiska skriften&lt;br&gt;inte ges ut med en viss minsta frekvens. Ett alternativ för den sökande&lt;br&gt;kan därför också vara att försöka utreda om den äldre skriften fortfarande&lt;br&gt;ges ut, eller om den kommer ut med tillräckligt många nummer för att&lt;br&gt;ägaren skall fa behålla sitt utgivningsbevis. I bästa fall kan en sådan ut-&lt;br&gt;redning genomföras, och i förekommande fall det utfärdade utgivnings-&lt;br&gt;beviset återkallas. Det har visat sig att PRV har stora praktiska besvär&lt;br&gt;med genomförandet av en sådan utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, skall&lt;br&gt;pliktexemplar av skrifter lämnas till särskilda myndigheter för att där&lt;br&gt;bevaras och tillhandahållas för forskning och studier. En av dessa myn-&lt;br&gt;digheter är Kungliga biblioteket. Den som har ansökt om utgivningsbevis&lt;br&gt;hos PRV och fatt beskedet att en förväxlingsbar titel finns registrerad kan&lt;br&gt;sålunda vända sig dit för att försöka fa ett intyg om att skriften med den&lt;br&gt;förväxlingsbara titeln inte längre kommer ut, eller i vart fall inte kommer&lt;br&gt;ut med en sådan frekvens att ägaren har rätt att behålla utgivningsbeviset.&lt;br&gt;Om kontrollen hos Kungliga biblioteket visar att utgivningen har upp-&lt;br&gt;hört, kan ett återkallelseförfarande inledas. På senare tid har dock in-&lt;br&gt;vändningar mot detta förfarande framförts från Kungliga biblioteket, bl.a.&lt;br&gt;på grund av en rådande osäkerhet om tillförlitligheten hos uppgifterna.&lt;br&gt;Det har nämligen visat sig att man på detta sätt kan fa säkra uppgifter om&lt;br&gt;att en viss skrift kommer ut, medan uppgifter om att den inte kommer ut&lt;br&gt;inte är lika säkra. Om skriften inte har getts ut under senare tid, ger efter-&lt;br&gt;forskningarna på Kungliga biblioteket sällan någon vägledning i arbetet&lt;br&gt;med att söka efter ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framgår av det som nu har sagts&lt;br&gt;innehåller systemet för registrering av utgivningsbevis vissa brister.&lt;br&gt;Detta understryks av de siffror Justitiekanslern kunde redovisa efter en&lt;br&gt;inspektion hos PRV i början av år 1990. Vid inspektionen framkom att&lt;br&gt;uppskattningsvis mellan 5 000 och 10 000 av de totalt omkring 17 000&lt;br&gt;registrerade titlarna var inaktuella, dvs. avsåg skrifter som inte längre&lt;br&gt;gavs ut. Enligt farska uppgifter från PRV består registret i dag av över&lt;br&gt;20 000 akter. Det är fortfarande så att ett stort antal av de registrerade&lt;br&gt;titlarna avser skrifter som inte ges ut. I den mån de inaktuella titlarna är&lt;br&gt;förväxlingsbara med sådana som omfattas av nya ansökningar medför de&lt;br&gt;till synes helt i onödan ett omfattande utredningsarbete för PRV. Det är&lt;br&gt;inte acceptabelt att oanvända titlar på detta sätt hindrar eller i vart fall&lt;br&gt;avsevärt försenar möjligheten att utnyttja tryck- och yttrandefriheten i&lt;br&gt;periodiska skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det inte möjligt att inom ramen för den&lt;br&gt;detaljerade regleringen i 5 kap. TF lösa problemen genom att hos PRV&lt;br&gt;bygga upp andra administrativa eller praktiska rutiner för verksamheten.&lt;br&gt;Regeringen anser sålunda, till skillnad från Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Uppsala universitet m.fl., att en ändring av bestämmelserna i TF är&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägledning kan hämtas från ett annat rättsområde där man i detta av-&lt;br&gt;seende hanterar liknande frågor. Inom varumärkesrätten finns det nämli-&lt;br&gt;gen ett särskilt fömyelseförfarande. Enligt varumärkeslagen (1960:644)&lt;br&gt;skall varumärken registreras i ett särskilt varumärkesregister som förs av&lt;br&gt;PRV. Ett varumärke far inte registreras om det är förväxlingsbart med ett&lt;br&gt;annat varumärke som redan finns i registret. Om en ansökan om registre-&lt;br&gt;ring bifalls gäller registreringen från den dag då ansökan gavs in till dess&lt;br&gt;tio år har förflutit från registreringsdagen (22 §). Om innehavaren ansö-&lt;br&gt;ker om det, förnyas registreringen tio år i taget från utgången av föregå-&lt;br&gt;ende registreringsperiod. En ansökan om förnyelse skall göras skriftligen&lt;br&gt;hos PRV tidigast ett år före och senast sex månader efter utgången av den&lt;br&gt;tidigare registreringsperiodens utgång. Varumärkeslagen innehåller vida-&lt;br&gt;re regler om att registreringen i vissa fall kan hävas. Detta kan ske bl.a.&lt;br&gt;om innehavaren inte har gjort verkligt bruk av det registrerade varumär-&lt;br&gt;ket inom fem år efter det att registreringsförfarandet avslutades. Ett för-&lt;br&gt;nyelseförfarande finns även i mönsterskyddslagen (1970:485) när det&lt;br&gt;gäller rätten till mönster. Mönsterregistreringens giltighetstid är emeller-&lt;br&gt;tid endast fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning med ett fömyelseförfarande som liknar det inom varu-&lt;br&gt;märkesrätten skulle i stor utsträckning lösa de problem som finns när det&lt;br&gt;gäller ansökningar om utgivningsbevis för periodiska skrifter. Regering-&lt;br&gt;en anser därför att promemorians förslag om att införa ett sådant system&lt;br&gt;bör genomföras. En lämplig giltighetsperiod för utgivningsbevis är, lik-&lt;br&gt;som för registrerade varumärken, tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att det uppstår en lucka mellan tidpunkten för den tidi-&lt;br&gt;gare tioårsperiodens utgång och tidpunkten för när ett beslut på grundval&lt;br&gt;av en fömyelseansökan kan fattas, bör det utfärdade beviset inte upphöra&lt;br&gt;att gälla om en fömyelseansökan har kommit in till PRV före periodens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgång. I ett sådant fall bör det utfärdade beviset fortsätta att gälla till&lt;br&gt;dess att fömyelseansökan har slutbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har nämnts tidigare kan utgivningsbeviset i vissa fall återkallas.&lt;br&gt;Innan två år har förflutit efter ett beslut om återkallelse på vissa grunder&lt;br&gt;far inte ett utgivningsbevis utfärdas för en annan skrift, vars titel företer&lt;br&gt;en sådan likhet med den första skriftens titel att förväxling lätt kan ske,&lt;br&gt;om inte den första skriftens ägare medger det (5 kap. 7 § TF). Under de&lt;br&gt;två år som närmast följer återkallelsebeslutet finns sålunda möjlighet att&lt;br&gt;avhjälpa de brister som föranlett beslutet, och att på nytt ansöka om ut-&lt;br&gt;givningsbevis för skriften utan att den använda titeln blir upptagen av en&lt;br&gt;ny periodisk skrift. Ett motsvarande skydd bör lämpligen gälla för den&lt;br&gt;som inte har ansökt om förnyelse av ett bevis i enlighet med de bestäm-&lt;br&gt;melser som nu har föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är straffbart för ägaren att ge ut en periodisk skrift utan att det&lt;br&gt;finns ett utgivningsbevis. Normalt är detta en ordningsförseelse som le-&lt;br&gt;der till ett bötesstraff. Om omständigheterna är synnerligen försvårande&lt;br&gt;far fängelse ådömas. Skäl saknas att se annorlunda på detta straffrättsliga&lt;br&gt;ansvar om beviset har förfallit. Det nu nämnda ansvaret bör sålunda gälla&lt;br&gt;också i dessa fall. Eventuella förmildrande omständigheter kan liksom&lt;br&gt;annars beaktas inom ramen för bedömningen av straffvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller när det gäller de särskilda bestämmelserna om ansvar för&lt;br&gt;tryckfrihetsbrott finns det anledning att göra någon ändring med anled-&lt;br&gt;ning av det föreslagna fömyelsesystemet. Har utgivningsbeviset förfallit&lt;br&gt;när den periodiska skriften ges ut bör det alltså vara skriftens ägare som&lt;br&gt;svarar för ett eventuellt tryckfrihetsbrott (8 kap. 2 § första stycket TF).&lt;br&gt;Ägaren har därmed ytterligare en särskild anledning att bevaka utgiv-&lt;br&gt;ningsbevisets giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget i promemorian förfaller utgivningsbeviset automatiskt.&lt;br&gt;Det skulle då inte krävas ett särskilt beslut från PRV, där det konstateras&lt;br&gt;att förutsättningarna för att beviset skall anses förfallet är uppfyllda. In-&lt;br&gt;nehavaren far med en sådan ordning inte upplysningar från PRV om att&lt;br&gt;beviset har förfallit. Bland annat för att underlätta för innehavaren av&lt;br&gt;beviset att utnyttja det föreslagna tvåårsskyddet, anser emellertid rege-&lt;br&gt;ringen, i likhet med Länsrätten i Jämtlands län och Svenska Tidningsut-&lt;br&gt;givareföreningen, att PRV i ett särskilt beslut bör avgöra att beviset är&lt;br&gt;förfallet. Först därefter bör skriften i sådant fall formellt sett förlora sin&lt;br&gt;karaktär av periodisk (se 1 kap 7 § första stycket TF). En annan sak är att&lt;br&gt;utgivningsbeviset upphör att gälla den dag det faktiskt förfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som några remissinstanser har förordat bör det i promemorian om-&lt;br&gt;nämnda påminnelseförfarandet författningsregleras. Regeringen föreslår&lt;br&gt;sålunda att PRV skall underrätta innehavaren av utgivningsbeviset om att&lt;br&gt;det förfaller om han eller hon inte ansöker om förnyelse av beviset. Un-&lt;br&gt;derrättelsen skall sändas i god tid, lämpligen ett år innan utgiv-&lt;br&gt;ningsbeviset förfaller. Påminnelseförfarandet har inte en sådan grundläg-&lt;br&gt;gande betydelse att det behöver införas i TF, utan bestämmelserna kan&lt;br&gt;meddelas i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de föreslagna fömyelsereglema skall fa någon effekt på det be-&lt;br&gt;fintliga problemet med för många inaktuella titlar, bör såsom har föresla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gits i promemorian reglerna tillämpas även på redan utfärdade utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis. För att ge innehavare av redan utfärdade bevis tid att anpassa&lt;br&gt;sig efter de nya reglerna bör den inledande tioåriga giltighetsperioden i&lt;br&gt;dessa fall räknas från lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Principen om allmänna handlingars offent-&lt;br&gt;lighet kontra reglerna om beslag och konfi-&lt;br&gt;skering enligt TF och YGL&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Inskränkningar i rätten att få kopior av vissa allmän-&lt;br&gt;na handlingar (5 kap. 6 § sekretesslagen)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Den närmare regleringen av inskränkningar i&lt;br&gt;rätten att fa kopior av vissa allmänna handlingar skall finnas kvar i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningarna utvidgas till att omfatta även mål om ersättning&lt;br&gt;för skada med anledning av olaga våldsskildring, motsvarande tryck-&lt;br&gt;frihets- eller yttrandefrihetsbrott eller bampomografibrott, mål om&lt;br&gt;konfiskering eller förverkande av de brottsliga skildringarna samt&lt;br&gt;ärenden om t.ex. resning och klagan över domvilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningarna i rätten att fa kopior skall gälla även hos Statens&lt;br&gt;biografbyrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommitténs förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge har anfört att&lt;br&gt;även hets mot folkgrupp bör omfattas av kopieringsförbudet. Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsens yttrande far förstås på samma sätt. Försvarsmakten har uppgett&lt;br&gt;att även brotten uppvigling och ryktesspridning till fara för rikets säker-&lt;br&gt;het bör omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga instanser har tillstyrkt kommitténs förslag eller lämnat dem i&lt;br&gt;huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Under våren 1993 väckte Justitiekanslern (JK) åtal vid&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt för yttrandefrihetsbrott innefattande bampomogra-&lt;br&gt;fibrott och olaga våldsskildring. JK gav samtidigt till tingsrätten in ett&lt;br&gt;stort antal filmer som hade tagits i beslag. Huvuddelen av filmerna yrka-&lt;br&gt;des konfiskerade för att hindra vidare spridning men ett antal hade tagits i&lt;br&gt;beslag i utredningssyfte och gavs in som bevisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till reglerna i tryckfrihetsförordningen (TF) om envars&lt;br&gt;rätt att ta del av allmänna handlingar och att fa kopior av sådana hand-&lt;br&gt;lingar (2 kap. 12 och 13 §§) begärde ett flertal personer att få ta del av&lt;br&gt;filmerna. Tingsrätten biföll en begäran om att fa ta del av filmerna på&lt;br&gt;stället men avslog genom två beslut vid skilda tillfallen framställningar&lt;br&gt;om att fa ta del av filmerna genom att erhålla kopior. Svea hovrätt upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hävde dessa båda senare beslut och förordnade att kopior skulle lämnas Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;ut. Som skäl anförde hovrätten att filmerna utgjorde allmänna handlingar&lt;br&gt;och att det saknades lagligt stöd för att inte lämna ut dem och för att in-&lt;br&gt;skränka rätten att mot avgift fa kopior. Hovrättens beslut kunde inte&lt;br&gt;bringas under Högsta domstolens prövning eftersom beslut att lämna ut&lt;br&gt;en allmän handling inte far överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluten visade tydligt konflikten mellan å ena sidan den del av of-&lt;br&gt;fentlighetsprincipen som utgörs av TF:s regler om envars rätt att fa ta del&lt;br&gt;av allmänna handlingar och att fa kopior av sådana handlingar och å and-&lt;br&gt;ra sidan TF:s och YGL:s regler om beslag och konfiskering för att mot-&lt;br&gt;verka spridning av vissa skildringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelkonflikten föranledde att regler om sekretess infördes i syfte dels&lt;br&gt;att skydda de i skildringen medverkande barnens integritet i mål rörande&lt;br&gt;bampomografibrott (9 kap. 16 § sekretesslagen), dels att hindra att kopi-&lt;br&gt;or av framställningar i mål rörande bampomografibrott och olaga vålds-&lt;br&gt;skildring lämnades ut och blev föremål för ny brottslig spridning (5 kap.&lt;br&gt;6 § och 12 kap. 3 § sekretesslagen [prop. 1992/93:256, bet.&lt;br&gt;1992/93:KU40, rskr. 1992/93:364 och SFS 1993:437]). Lagstiftningen&lt;br&gt;tillkom som en temporär lösning på ett akut problem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Främst bör själva spridningen av brottsliga skildringar motverkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i den svenska rättsord-&lt;br&gt;ningen och det kan inte komma i fråga att begränsa den utan mycket&lt;br&gt;tungt vägande skäl. Intresset av att motverka spridning av framställningar&lt;br&gt;som innefattar brott kan vara ett sådant skäl. Strävan bör dock i sådana&lt;br&gt;fall vara att motverka spridningen med minsta möjliga inskränkningar i&lt;br&gt;offentlighetsprincipen. Utgångspunkten bör vara att offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen är ett överordnat intresse som det skall krävas verkligt tungt vägande&lt;br&gt;skäl för att begränsa i brottsförebyggande syfte. Det är därför själva&lt;br&gt;spridningen som främst bör motverkas, inte allmänhetens rätt att ta del av&lt;br&gt;framställningar på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel som inskränker möjligheterna att fa kopior av allmänna hand-&lt;br&gt;lingar men inte inskränker rätten att på stället ta del av framställningarna&lt;br&gt;innebär en bibehållen möjlighet till insyn i rättskipningen och ett motver-&lt;br&gt;kande av spridningsrisken. Den nu gällande regeln i 5 kap. 6 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen har denna inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering i lag eller grundlag ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap. TF. Enligt&lt;br&gt;2 kap. 2 § TF far rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas en-&lt;br&gt;dast om det är påkallat med hänsyn till vissa i paragrafen uppräknade&lt;br&gt;intressen, bl.a. intresset av att förebygga eller beivra brott. En närmare&lt;br&gt;reglering av på vilket sätt tillgången till handlingarna skall tillgodoses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns i 2 kap. 12 och 13 §§ TF. Bland annat ges däri en rätt att mot avgift&lt;br&gt;fa avskrift eller kopia av en allmän handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till 2 kap. TF behandlas inte frågan om tillåtligheten av&lt;br&gt;att man genom vanlig lag gör en sådan mindre inskränkning i rätten att ta&lt;br&gt;del av allmänna handlingar som består i att man endast begränsar rätten&lt;br&gt;att fa kopior av sådana handlingar. Några hinder i TF mot en sådan regle-&lt;br&gt;ring i lag kan inte anses föreligga. En grundläggande tanke bakom regel-&lt;br&gt;systemet för handlingsoffentligheten är att offentlighetsprincipen skall&lt;br&gt;ges ett så stort genomslag som möjligt och att undantagen från denna&lt;br&gt;princip skall göras så begränsade som möjligt. Mot denna bakgrund och&lt;br&gt;med beaktande av den aktuella bestämmelsens mera detalj betonade ka-&lt;br&gt;raktär har Mediekommittén föreslagit att inskränkningarna i rätten att fa&lt;br&gt;kopior även i fortsättningen skall finnas i sekretesslagen. Enligt kom-&lt;br&gt;mitténs förslag skall inskränkningarna omfatta bampomografibrott och&lt;br&gt;olaga våldsskildring samt motsvarande tryckfrihets- och yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket som talar för att en regel av detta slag, som från brotts-&lt;br&gt;förebyggande utgångspunkter innehåller praktiska anvisningar om på&lt;br&gt;vilket sätt allmänheten skall fa tillgång till de allmänna handlingar som&lt;br&gt;den i och för sig har rätt att fa se, löpande kommer att behöva anpassas&lt;br&gt;efter nya förhållanden och att regeln därför bör ges sitt närmare innehåll i&lt;br&gt;vanlig lag. Sammantaget anser även regeringen att regeln med inskränk-&lt;br&gt;ningar i rätten att fa kopior bör ges i vanlig lag. Som kommittén har fun-&lt;br&gt;nit framstår sekretesslagen som det lämpligaste alternativet, och i den&lt;br&gt;lagen är det 5 kap. som behandlar intresset av att förebygga och beivra&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka brott skall omfattas av inskränkningarna i rätten att fa kopior?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regeln i 5 kap. 6 § sekretesslagen omfattar endast bam-&lt;br&gt;pomografibrott och olaga våldsskildring samt motsvarande tryckfrihets-&lt;br&gt;och yttrandefrihetsbrott. Regeln tillkom som en lösning på det konkreta&lt;br&gt;problem som uppstått i målet vid Stockholms tingsrätt och den kom där-&lt;br&gt;för att omfatta endast de nämnda brotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringen ingen anledning att i detta sammanhang&lt;br&gt;ställa den ena brottstypen framför den andra. Det måste ses som en nöd-&lt;br&gt;vändighet att framställningar som anses innefatta t.ex. brott mot rikets&lt;br&gt;säkerhet kan tas i beslag utan att de genom tvångsåtgärden riskerar att&lt;br&gt;spridas vidare. Till det nu sagda kommer att konfiskering och beslag kan&lt;br&gt;ske vid alla tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott. Intresset av att motver-&lt;br&gt;ka spridning väger i princip lika tungt när det gäller alla sådana brott.&lt;br&gt;Regeringen föreslog därför i lagrådsremissen att inskränkningarna i rät-&lt;br&gt;ten att fa kopior av allmänna handlingar skulle gälla för alla tryckfrihets-&lt;br&gt;och yttrandefrihetsbrott, motsvarande allmänna brott samt bampomogra-&lt;br&gt;fibrott. Lagrådet har emellertid i sitt yttrande ifrågasatt en sådan utvidg-&lt;br&gt;ning, bl.a. med hänsyn till att något egentligt praktiskt behov härav inte&lt;br&gt;har ansetts finnas. Enligt Lagrådet finns det redan andra bestämmelser i&lt;br&gt;sekretesslagen som blir tillämpliga när sekretess motiveras t.ex. av hän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syn till rikets säkerhet eller personlig integritet. Mot denna bakgrund har Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;inte heller Mediekommittén ansett att det finns ett behov av utvidgning&lt;br&gt;av bestämmelsens tillämplighet till samtliga tryckfrihets- och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte lika övertygad som Lagrådet och Mediekommittén&lt;br&gt;om att det inte finns ett behov av den föreslagna inskränkningen i rätten&lt;br&gt;att fa kopior. Regeringen anser t.ex. det vara ytterst osäkert om det ge-&lt;br&gt;nom nuvarande regler i sekretesslagen redan finns ett skydd för den per-&lt;br&gt;sonliga integriteten i mål om förtalsbrott, och enighet synes i och för sig&lt;br&gt;råda om att det inte heller finns en sekretessbestämmelse som syftar till&lt;br&gt;att hos domstol förhindra fortsatt spridning av rasistiska uttalanden som&lt;br&gt;innefattar hets mot folkgrupp. Regeringen anser det dock vara självklart&lt;br&gt;att framställningar som beslagtagits just därför att de innefattar hets mot&lt;br&gt;folkgrupp inte därefter genom domstolens försorg skall spridas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom rättsläget i frågor av betydelse för regeringens förslag i lag-&lt;br&gt;rådsremissen uppenbarligen är föremål för skilda uppfattningar, finner&lt;br&gt;regeringen emellertid att det finns skäl att på nytt göra en översyn av&lt;br&gt;gällande rätt i dessa delar. Regeringen lägger därför inte nu fram något&lt;br&gt;förslag till ändring i 5 kap. 6 § sekretesslagen i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 4 föreslagit att bampomografiska bilder skall&lt;br&gt;undantas från TF:s och YGL:s tillämpningsområden. Inskränkningarna i&lt;br&gt;rätten att fa kopior bör självfallet även i fortsättningen omfatta också&lt;br&gt;skildringar i mål om bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilka måltyper skall inskränkningarna i rätten att få kopior gälla?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 6 § sekretesslagen gäller sekretess endast i ”mål om ansvar”&lt;br&gt;för bampomografibrott eller olaga våldsskildring eller för motsvarande&lt;br&gt;tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott. Som har framgått föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att bestämmelsen skall omfatta olaga våldsskildring, motsvarande&lt;br&gt;tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott samt bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skildringar som innefattar brott av det nu nämnda slaget kan, förutom i&lt;br&gt;mål om ansvar för brott, förekomma hos domstol i mål om konfiskering&lt;br&gt;enligt 9 kap. 5 § TF respektive 7 kap. 2 § YGL, i mål om förverkande av&lt;br&gt;barnpornografi enligt lagen (1994:1478) om förverkande av barnporno-&lt;br&gt;grafi samt i mål om förverkande enligt 36 kap. brottsbalken. Sådana&lt;br&gt;skildringar kan även tänkas förekomma i mål om skadestånd på grund av&lt;br&gt;brotten. Intresset av att motverka att dessa framställningar genom kopior&lt;br&gt;sprids i strid med brottsbalken, TF eller YGL gör sig lika starkt gällande&lt;br&gt;i dessa fall som i mål om straffrättsligt ansvar för brotten. Regeln om&lt;br&gt;inskränkningar i rätten att få kopior av allmänna handlingar bör därför&lt;br&gt;gälla också i dessa typer av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen bör gälla även i ärenden som rör de brott som anges i pa-&lt;br&gt;ragrafen, t.ex. ärenden om resning eller klagan över domvilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos vilka myndigheter skall inskränkningarna i rätten att få kopior gälla?&lt;br&gt;Formuleringen i 5 kap. 6 § sekretesslagen kan ge intryck av att sekre-&lt;br&gt;tessen är avsedd att endast gälla hos domstol. I förarbetena till lagrummet&lt;br&gt;(bet. 1992/93 :KU40) sägs emellertid inte uttryckligen att sekretessen&lt;br&gt;gäller endast hos domstol. Den ifrågavarande regeln måste anses gälla&lt;br&gt;hos alla myndigheter som handlägger sådana mål som anges i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiska skildringar och olaga våldsskildringar kan, förutom&lt;br&gt;hos domstol, JK, allmänna åklagarmyndigheter och polismyndigheter&lt;br&gt;förekomma också hos Riksarkivet och landsarkiven till följd av reglerna&lt;br&gt;om arkivering, hos bibliotek och Arkivet för ljud och bild (ALB) till följd&lt;br&gt;av reglerna om pliktexemplar samt hos Statens biografbyrå som en följd&lt;br&gt;av bl.a. dess verksamhet enligt lagen (1990:886) om granskning och&lt;br&gt;kontroll av filmer och videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det föregående framgår att sekretess enligt 5 kap. 6 § sekretess-&lt;br&gt;lagen gäller hos alla myndigheter som handlägger mål om ansvar för så-&lt;br&gt;dana brott som nämns i paragrafen. Sekretessen består även efter det att&lt;br&gt;målet har färdigbehandlats hos den avsedda myndigheten om handlingen&lt;br&gt;finns kvar där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiska skildringar och olaga våldsskildringar som före-&lt;br&gt;kommer hos Riksarkivet och landsarkiven är allmänna handlingar. Det&lt;br&gt;föreskrivs i 13 kap. 4 § första stycket sekretesslagen att om en arkiv-&lt;br&gt;myndighet erhåller uppgift för arkivering från någon annan myndighet&lt;br&gt;och uppgiften är sekretessbelagd hos den myndigheten gäller sekretessen&lt;br&gt;också hos arkivmyndigheten. Sekretess enligt 5 kap. 6 § sekretesslagen&lt;br&gt;överförs alltså till Riksarkivet och landsarkiven på grund av den nu&lt;br&gt;nämnda bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktexemplar som överlämnas till bibliotek eller ALB blir inte allmän-&lt;br&gt;na handlingar och allmänheten har sålunda ingen grundlagsskyddad rätt&lt;br&gt;att ta del av de handlingar som förvaras där. Det finns därför inte heller&lt;br&gt;något behov av att en regel med inskränkningar i rätten att fa kopior av&lt;br&gt;allmänna handlingar omfattar dessa myndigheter. Det får i stället an-&lt;br&gt;komma på de berörda myndigheterna att utforma sina regler om tillhan-&lt;br&gt;dahållande av material så att skildringar av här avsett slag inte sprids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Statens biografbyrå gäller enligt 8 kap. 20 § sekretesslagen sekre-&lt;br&gt;tess i ärende om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen&lt;br&gt;eller videogrammet. Sekretessen enligt denna paragraf upphör att gälla&lt;br&gt;när beslut i saken har vunnit laga kraft. Det bör nu genom ett tillägg i&lt;br&gt;5 kap. 6 § sekretesslagen säkerställas att inskränkningarna i rätten att fa&lt;br&gt;kopior gäller även hos biografbyrån när den biträder JK eller vissa andra&lt;br&gt;myndigheter med granskning av filmer och videogram i en utredning om&lt;br&gt;olaga våldsskildring, motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott&lt;br&gt;eller bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Särskilt om 9 kap. 16 och 17 §§ sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Sekretessen enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) utvidgas så att den omfattar alla mål och ärenden hos dom-&lt;br&gt;stol som rör bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 9 kap. 17 § sekretesslagen utvidgas så att sekretess&lt;br&gt;gäller även hos Statens biografbyrå i dess verksamhet att biträda Ju-&lt;br&gt;stitiekanslem, allmän åklagare eller polismyndighet i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mediekommitténs förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen har invänt att 9 kap. 16 § sek-&lt;br&gt;retesslagen bör omfatta även brottet olaga våldsskildring. Övriga instan-&lt;br&gt;ser har tillstyrkt förslagen eller lämnat dem i huvudsak utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Samtidigt som 5 kap. 6 § sekretesslagen infördes gjordes&lt;br&gt;en ändring i 9 kap. 16 § sekretesslagen. Ändringen syftade till att bereda&lt;br&gt;skydd för barnens integritet i de mål om bampomografibrott där de i&lt;br&gt;skildringen medverkande barnen skulle kunna identifieras. I lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet påpekade departementschefen (prop. 1992/93:256 s. 8) att&lt;br&gt;samma problemställning som beträffande bampomografibrott fanns vid&lt;br&gt;brottet olaga våldsskildring. Departementschefen menade dock att detta&lt;br&gt;brott inte lät sig lika lätt infogas i 9 kap. 16 § sekretesslagen eftersom det&lt;br&gt;mera sällan kunde vara tal om att skydda något visst brottsoffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Olaga våldsskildring skiljer sig från&lt;br&gt;en bild som innefattar bampomografibrott bl.a. såtillvida att det endast&lt;br&gt;undantagsvis kan förutsättas att skildringen utgör en dokumentation av&lt;br&gt;ett verkligt övergrepp. Regeringen anser därför inte att det finns tillräck-&lt;br&gt;liga skäl för att inskränka offentligheten beträffande olaga våldsskild-&lt;br&gt;ringar i syfte att skydda integriteten hos dem som förekommer i skild-&lt;br&gt;ringarna. Någon utvidgning av 9 kap. 16 § sekretesslagen i detta avseen-&lt;br&gt;de föreslås sålunda inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen gäller för uppgift om en ung&lt;br&gt;person som skildras i en pornografisk bild om uppgiften finns hos dom-&lt;br&gt;stol i ”mål om ansvar” för bampomografibrott eller motsvarande tryck-&lt;br&gt;frihets- eller yttrandefrihetsbrott samt i ärenden som rör sådana brott,&lt;br&gt;t.ex. ansökan om resning i brottmål (se prop. 1995/96:127 s. 48). Bam-&lt;br&gt;pomografiska skildringar kommer med regeringens förslag att uttryckli-&lt;br&gt;gen undantas från tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens tillämpningsområden. I sådant fall kommer det alltså&lt;br&gt;inte att finnas något motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bampomografiska skildringar där den unga kan identifieras kan där-&lt;br&gt;emot förekomma hos domstol även i andra sammanhang än i ”mål om&lt;br&gt;ansvar” för bampomografibrott eller ärenden som rör detta brott. Av&lt;br&gt;samma skäl som regeringen har anfört i avsnitt 13.1 om 5 kap. 6 § sek-&lt;br&gt;retesslagen bör regeln i 9 kap. 16 § sekretesslagen om sekretess för upp-&lt;br&gt;gift om en ung person som skildras i pornografisk bild, utvidgas så att&lt;br&gt;den omfattar samma typer av mål och ärenden som den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer ofta att Statens biografbyrå biträder JK, allmän åkla-&lt;br&gt;gare och polis med granskning av filmer och videogram vid utredning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bampomografibrott och olaga våldsskildring eller motsvarande tryckfri-&lt;br&gt;hets- eller yttrandefrihetsbrott. Sådan sekretess som enligt 9 kap. 16 §&lt;br&gt;sekretesslagen gäller hos domstol för bampomografiska bilder - när ett&lt;br&gt;bam i en bampomografisk skildring kan identifieras - bör gälla även hos&lt;br&gt;biografbyrån. Detta uppnås genom en ändring av 9 kap. 17 § sekretess-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att ytterligare befattningar med barnporno-&lt;br&gt;grafi än vad som för närvarande är fallet blir kriminaliserade. Att det&lt;br&gt;straffbara området således utökas skulle kunna antas leda till ett ökat an-&lt;br&gt;tal brottsutredningar och mål vid domstolarna om bampomografibrott.&lt;br&gt;Emellertid skulle det ändå finnas anledning att företa utredningar i anled-&lt;br&gt;ning av det bampomografiska materialet, eftersom detta i sig utgör bevis&lt;br&gt;om bampomografisk produktion och distribution samt om sexualbrott&lt;br&gt;mot bam. Förslaget till ytterligare kriminalisering torde därför inte kom-&lt;br&gt;ma att medföra någon märkbar ökad arbetsbelastning för de aktuella&lt;br&gt;myndigheterna. Förslaget om införande av ett införsel- och utförselför-&lt;br&gt;bud torde heller inte komma att göra det. Det merarbete som de föreslag-&lt;br&gt;na ändringarna skulle kunna föranleda torde rymmas inom den vanliga&lt;br&gt;verksamheten hos aktuella myndigheter. Sammantaget beräknas försla-&lt;br&gt;gen därför kunna finansieras inom ramen för befintliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i avsnitt 5, 6, 8, 9 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att tryckfrihetsförordningens och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagens tillämpningsområden utvidgas till att omfatta även&lt;br&gt;nya fysiska databärare med enbart text och/eller stillbilder, exempelvis&lt;br&gt;cd-romskivor med sådant innehåll. Detta innebär att Justitiekanslems&lt;br&gt;uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen -&lt;br&gt;att vaka över att gränserna för tryck- och yttrandefriheten inte överskrids,&lt;br&gt;att utföra åtal i mål om tryck- och yttrandefrihetsbrott, att besluta om&lt;br&gt;inledande av förundersökning och användning av tvångsmedel rörande&lt;br&gt;sådana brott m.m. - blir mera omfattande. Å andra sidan har regeringen i&lt;br&gt;avsnitt 9 föreslagit en delegationsrätt för Justitiekanslern i vissa fall.&lt;br&gt;Sammantaget beräknas förslagen därför kunna finansieras inom ramen&lt;br&gt;för befintiga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i avsnitt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna bör medföra att det för rättsväsendet blir möj-&lt;br&gt;ligt att ingripa oftare än i dag. Den ökade arbetsbelastningen bör dock bli&lt;br&gt;marginell och därför inte fordra ökade resurser för rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i avsnitt 11 och 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna fömyelsesystemet medför nya uppgifter för Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, och med dessa är vissa utgifter förknippade. Å andra&lt;br&gt;sidan kommer resurser att kunna sparas in när det tidskrävande utred-&lt;br&gt;ningsarbete som tidigare har beskrivits minskar. I det här sammanhanget&lt;br&gt;kan också erinras om att Patent- och registreringsverket kommer att kun-&lt;br&gt;na ta ut avgifter vid ansökningar om förnyelse. Sammantaget beräknas&lt;br&gt;förslagen kunna finansieras inom ramen för befintliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen leder i övriga delar inte till ökade kostnader för det allmän-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;i.§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf är en konsekvens av förslaget till utvidgning&lt;br&gt;av yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde. Se kommentaren till&lt;br&gt;1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna paragraf är en konsekvens av förslaget till utvidgning&lt;br&gt;av yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde. Se kommentaren till&lt;br&gt;1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordning- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;en&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 7. Den föreslagna ändringen far anses&lt;br&gt;vara ett förtydligande av vad som redan torde gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen, där det regleras när en tryckt skrift är utgiven, har det&lt;br&gt;införts ett förtydligande av innebörd att utgivning skall ske z Sverige.&lt;br&gt;Tryckfrihetsförordningen (TF) skall inte vara exklusiv straff- och pro-&lt;br&gt;cesslag för ingripanden mot innehållet i skrifter som i och för sig fram-&lt;br&gt;ställs här, men ges ut endast utomlands. Detta har nu kommit till direkt&lt;br&gt;uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skrift som tryckts här ges ut utomlands, men inte i Sverige, blir&lt;br&gt;skriften med den föreslagna ändringen således inte att betrakta som en&lt;br&gt;tryckt skrift i TF:s mening. Vanlig lag, och inte TF, skall tillämpas i frå-&lt;br&gt;ga om ansvar m.m. på grund av innehållet i skriften, när den getts ut i&lt;br&gt;utlandet. Straffprocessuella bestämmelser i vanlig lag blir i stället till-&lt;br&gt;lämpliga och tvångsmedel m.m. får beslutas av allmän åklagare. Brott-&lt;br&gt;målet skall handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken och jury&lt;br&gt;skall alltså inte pröva åtalet. Vidare innebär det att den särskilda an-&lt;br&gt;svarsordningen med ett ensamansvar inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen innebär inte att skrifter som avses att ges ut&lt;br&gt;endast utomlands inte omfattas av skyddet mot förhandsgranskning och&lt;br&gt;hindrande åtgärder (1 kap. 2 § TF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket innehåller en beskrivning av vad som skall&lt;br&gt;förstås med begreppet periodisk skrift. Med den föreslagna lydelsen upp-&lt;br&gt;hör skriften att vara periodisk, inte bara då beviset återkallas, utan även&lt;br&gt;då det förklaras förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av regeringens förslag till ny lydelse av 5 kap. 5 § följer att ett utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis endast skall gälla för en period av tio år, att beviset därefter&lt;br&gt;förfaller och att Patent- och registreringsverket (PRV) i förekommande&lt;br&gt;fall i ett beslut skall meddela att beviset är att anse som förfallet. Den&lt;br&gt;omständigheten att skriften enligt förslaget till lydelse av denna paragraf&lt;br&gt;inte upphör att vara periodisk redan när beviset i och för sig förfaller utan&lt;br&gt;först när det av PRV har förklarats förfallet innebär att ägaren, om han&lt;br&gt;eller hon ger ut en periodisk skrift efter den nämnda tioårsperiodens ut-&lt;br&gt;gång men före PRV:s beslut, gör sig skyldig till en ordningsförseelse&lt;br&gt;enligt 5 kap. 12 § TF genom att ge ut en periodisk skrift utan utgivnings-&lt;br&gt;bevis, förutsatt att han eller hon inte har ansökt om förnyelse av beviset i&lt;br&gt;rätt tid. Ägaren är i dessa fall enligt 8 kap. 2 § vidare ansvarig för even-&lt;br&gt;tuella tryckfrihetsbrott i skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har begreppen film och ljudupptagning ersatts med be-&lt;br&gt;greppet teknisk upptagning. Ändringen är en konsekvens av förslaget till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvidgning av yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområde. Se kom-&lt;br&gt;mentaren till 1 kap 1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I bestämmelsen anges att TF inte är tillämplig på bam-&lt;br&gt;pomografiska bilder. Detta innebär att TF:s bestämmelser om tryck-&lt;br&gt;frihetsbrott m.m. inte skall tillämpas på sådana bilder, även om bilderna&lt;br&gt;publiceras i tryckta skrifter. Bampomografibrottet upphör samtidigt att&lt;br&gt;vara ett tryckfrihetsbrott genom att 7 kap. 4 § 12 upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är så formulerad att grundlagen inte förutsätter att det skall&lt;br&gt;vara förbjudet att t.ex. inneha barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket skildring av bam i pornografisk bild motsvarar det som före-&lt;br&gt;kommer i straffstadgandet om bampomografibrott i 16 kap. 10 a §&lt;br&gt;brottsbalken. Av detta följer att alla sådana bilder av bam som är porno-&lt;br&gt;grafiska i den meningen att de objektivt sett är straffbara enligt brotts-&lt;br&gt;balksstadgandet omfattas av den nya paragrafen och alltså faller utanför&lt;br&gt;grundlagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kommentaren till 16 kap. 10 a § brottsbalken så avses&lt;br&gt;inga ändringar när det gäller kriterierna för vad som skall anses göra en&lt;br&gt;skildring pornografisk. Inte heller avses någon ändring i förhållande till&lt;br&gt;gällande rätt när det gäller den hittills icke lagfasta definitionen av vad&lt;br&gt;som skall avses med bam i paragrafens mening. Däremot görs i brotts-&lt;br&gt;balkens bestämmelse ett tillägg som innebär att även fullt pubertetsut-&lt;br&gt;vecklade avbildade personer under 18 år kommer att omfattas av begrep-&lt;br&gt;pet bam, men bara i de fall när detta framgår av själva bilden och om-&lt;br&gt;ständigheterna kring bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär således att gränsen för TF :s tillämpningsområde när det&lt;br&gt;gäller pornografiska bilder i viss mån är avhängig bedömningen i det&lt;br&gt;särskilda fallet. Gränsdragningen kommer dock alltid att göras på grund-&lt;br&gt;val av bildinnehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 12. I de nya fjärde - sjätte&lt;br&gt;styckena framgår den nya föreslagna ordningen att utgivningsbevis skall&lt;br&gt;utfärdas för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styckena ett - tre har omarbetats språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det föreslagna fjärde stycket skall ett utgivningsbevis gälla för&lt;br&gt;en period av tio år från utfärdandet. Härefter förfaller beviset. Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket (PRV) skall enligt förslaget i ett beslut meddela att&lt;br&gt;beviset skall anses förfallet. Innan PRV har fattat beslutet anses skriften&lt;br&gt;fortfarande vara periodisk (se 1 kap. 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett utgivningsbevis som utgångspunkt har en giltighetsperiod på tio&lt;br&gt;år utesluter givetvis inte att beviset kan återkallas efter en kortare tid en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av femte stycket framgår att utgivningsbeviset får förnyas. Ansökan&lt;br&gt;om förnyelse skall göras av ägaren till skriften. Beviset kan förnyas hur&lt;br&gt;många gånger som helst och gäller för varje gång i tio år. Vad som redan&lt;br&gt;föreskrivs om ansökningar om utgivningsbevis skall gälla även för an-&lt;br&gt;sökningar om förnyelse. Skriftens titel och utgivningsort samt utgiv-&lt;br&gt;ningsplanen skall sålunda anges också i en ansökan om förnyelse. Ett&lt;br&gt;förnyat bevis far inte utfärdas innan anmälan om utgivare enligt 4 § har&lt;br&gt;gjorts. Vidare gäller reglerna om överklagande i lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden. Ett beslut av PRV att inte förnya ett utgivningsbevis far sålun-&lt;br&gt;da överklagas hos Patentbesvärsrätten inom två månader från dagen för&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fömyelseansökan har kommit in till PRV i rätt tid fortsätter det&lt;br&gt;gamla beviset, utan hinder av att giltighetsperioden enligt fjärde och&lt;br&gt;femte styckena är tio år, att gälla till dess att PRV:s beslut med anledning&lt;br&gt;av fömyelseansökan har vunnit laga kraft. Beslutet kan sedan innebära&lt;br&gt;att beviset förnyas, och då löper den nya tioårsperioden från utgången av&lt;br&gt;den tidigare tioårsperioden. Det föreslagna sjätte stycket innehåller dessa&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;br&gt;Bestämmelsens innehåll har kommenterats i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att vad som nu gäller vid återkallelse av utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis på vissa grunder, skall gälla även när ett utgivningsbevis har&lt;br&gt;förklarats förfallet enligt 5 § fjärde stycket. Tvåårsperioden skall i nu&lt;br&gt;avsedda fall räknas från tidpunkten för den tioåriga giltighetsperiodens&lt;br&gt;utgång. I övrigt har bestämmelsen omarbetats språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att punkten 12 om bampomografibrott upphävs och är&lt;br&gt;en följd av den nya bestämmelsen i 1 kap. 10 §. Bampomografibrottet&lt;br&gt;föreslås inte längre vara ett tryck- respektive yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att den nuvarande bestämmelsen i paragrafens tredje&lt;br&gt;stycke upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bampomografibrottet upphör att vara ett tryckfrihetsbrott blir&lt;br&gt;regler om konfiskering på grund av sådant brott inte tillämpliga. Inte&lt;br&gt;heller i annat fall kan konfiskering äga rum. Detta följer av att den nya&lt;br&gt;1 kap. 10 § undantar bampomografiska bilder från TF:s tillämpnings-&lt;br&gt;område. Ingripanden mot bampomografiska bilder kommer i fortsätt-&lt;br&gt;ningen att kunna ske med stöd av bestämmelser om förverkande i vanlig&lt;br&gt;lag, såsom brottsbalken, varusmugglingslagen eller den särskilda lagen&lt;br&gt;om förverkande av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som innebär att andra stycket upphävs, är en följd av änd-&lt;br&gt;ringen i 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;i§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av ändringen i 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Landstinget” har ersatts med ”landstingsfullmäktige” i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreslås i promemorian Jurymedverkan och fallet Holm (Ds&lt;br&gt;1997:25). Vidare har i stället för ”landstingskommun” och ”förvaltnings-&lt;br&gt;utskott” införts begreppen ”landsting” och ”landstingsstyrelse”. Genom&lt;br&gt;dessa ändringar åstadkoms en överensstämmelse med modernt språkbruk&lt;br&gt;och med de benämningar som återfinns i kommunallagen (1991:900).&lt;br&gt;Ytterligare ett skäl att införa begreppet ”landstingsfullmäktige” är att ett&lt;br&gt;län efter en länssammanslagning kan ha fler än ett landsting under en&lt;br&gt;övergångsperiod. Detta är för närvarande fallet med det nybildade Skåne&lt;br&gt;län. Så kommer det också att bli med det nya Västra Götalands län, som&lt;br&gt;skall bildas den 1 januari 1998. Det kan inte uteslutas att en liknande si-&lt;br&gt;tuation skulle kunna uppstå på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av ändringen i 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har lämnat uppgifter för publicering i en skrift som ges ut en-&lt;br&gt;dast utomlands blir, enligt förslaget till ny lydelse av det andra stycket,&lt;br&gt;fri från ansvar oavsett om skriften trycks i Sverige eller utomlands. Det-&lt;br&gt;samma gäller den som anskaffat uppgifter i syfte att de skall publiceras i&lt;br&gt;skriften.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 7 § andra stycket framgår att om ägaren till en periodisk skrift&lt;br&gt;sprider eller låter sprida tidningens innehåll oförändrat genom en teknisk&lt;br&gt;upptagning med enbart text och/eller stillbilder bär tidningens utgivare&lt;br&gt;ansvaret för innehållet även i sådana upptagningar om de har lämnats ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för spridning efter ikraftträdandet. Har de lämnats ut för spridning före&lt;br&gt;ikraftträdandet faller de under yttrandefrihetsgrundlagen till följd av&lt;br&gt;ikraftträdandebestämmelsema till ändringarna i den grundlagen. Alla&lt;br&gt;bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen är dock inte tillämpliga på så-&lt;br&gt;dana upptagningar, se punkten 2 förslaget till övergångsbestämmelser till&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen. Ansvaret för tidningens innehåll kommer allt-&lt;br&gt;så inte automatiskt att hållas samlat hos tidningens utgivare när innehållet&lt;br&gt;publicerats också i tekniska upptagningar med enbart text och/eller still-&lt;br&gt;bilder som lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 1 kap. 7 § första stycket samt 5 kap. 5 och 7 §§&lt;br&gt;föreslås gälla även för redan utfärdade utgivningsbevis. Tioårsperioden&lt;br&gt;föreslås emellertid i dessa fall inte löpa från utfärdandet, utan från lagens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om talan avseende äldre bampomografibrott väcks efter ikraftträdandet&lt;br&gt;av de nya bestämmelserna, skall rättegångsbalkens regler tillämpas i rät-&lt;br&gt;tegången. Om det pågår förundersökningar beträffande bampomogra-&lt;br&gt;fibrott vid ikraftträdandet skall allmän åklagare överta dessa från Justi-&lt;br&gt;tiekanslem. Äldre regler bör dock fortsätta att gälla i mål där talan har&lt;br&gt;väckts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) där ändringen en-&lt;br&gt;dast består i att begreppen ”film” och ”ljudupptagning” bytts ut mot&lt;br&gt;”teknisk upptagning” föranleder i det följande, med något enstaka un-&lt;br&gt;dantag, ingen särskild kommentar. Angående innebörden av termen tek-&lt;br&gt;nisk upptagning, se kommentaren till 1 kap. 1 §. De särskilda bestämmel-&lt;br&gt;serna om ljudupptagningar i 4 kap. 7 § och 6 kap. 3-5 §§ har föreslagits&lt;br&gt;upphävda till följd av förslaget att särbehandlingen av ljudupptagningar&lt;br&gt;skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens innehåll har kommenterats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med införandet av termen tekniska upptagningar i första&lt;br&gt;stycket är att vidga YGL:s tillämpningsområde till att utöver filmer, vi-&lt;br&gt;deogram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar&lt;br&gt;även omfatta upptagningar med enbart text och/eller stillbilder och att&lt;br&gt;klargöra att grundlagen alltså omfattar alla tekniska upptagningar oavsett&lt;br&gt;teknisk upptagningsform. Genom införandet av termen klargörs vidare&lt;br&gt;att grundlagen även omfattar tekniska upptagningar med olika kombina-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner av rörliga bilder, stillbilder, text och ljud. Härigenom kommer t.ex.&lt;br&gt;även datordisketter med endast text samt dator- och videospel att tillhöra&lt;br&gt;tillämpningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i tredje stycket har i enlighet med Lagrådets förslag ut-&lt;br&gt;gått. Lagrådet har nämligen också föreslagit att begreppet ”filmer” inte&lt;br&gt;längre skall användas som samlingsbeteckning för upptagningar med&lt;br&gt;rörliga bilder, utan att begreppet i stället i berörda paragrafer skall ersät-&lt;br&gt;tas med ”filmer, videogram och andra tekniska upptagningar med rörliga&lt;br&gt;bilder”. Regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av teknisk upptagning i fjärde stycket är hämtad från&lt;br&gt;2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen. Den innebär att en in-&lt;br&gt;formationsbärare som kräver ett tekniskt hjälpmedel för att man skall&lt;br&gt;kunna ta del av innehållet faller under begreppet teknisk upptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av termen innebär också att tryckt skrift eller skrift som&lt;br&gt;framställts genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt för-&lt;br&gt;farande alltjämt faller under tryckfrihetsförordningens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde. Vidare blir termen andra upptagningar av rörliga bilder i nu gällan-&lt;br&gt;de lydelse av YGL överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande förordat att spridningskravet för tekniska&lt;br&gt;upptagningar i 10 § förs samman med definitionen på tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar i denna bestämmelse. Regeringen återkommer till denna fråga i&lt;br&gt;kommentaren till 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens innehåll har kommenterats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har när det gäller det första stycket föreslagit att orden&lt;br&gt;”...något som är avsett att framföras...” ersätts med ”...en framställning&lt;br&gt;som är avsedd att offentliggöras...”. Regeringen anser emellertid att en&lt;br&gt;sådan ändring kan uppfattas som en ändring i sak och står fast vid det&lt;br&gt;remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåtelsen enligt andra stycket till föreskrifter i lag om granskning och&lt;br&gt;godkännande av filmer, videogram och andra tekniska upptagningar som&lt;br&gt;skall visas offentligt skall alltjämt gälla endast för de rörliga bilderna i&lt;br&gt;dessa medier. Lagrådet har föreslagit att begreppet ”filmer” ersätts med&lt;br&gt;”filmer, videogram och andra tekniska upptagningar med rörliga bilder”.&lt;br&gt;Eftersom tillåtelsen till granskning och godkännande enligt paragrafens&lt;br&gt;lydelse endast gäller rörliga bilder, anser emellertid regeringen att be-&lt;br&gt;greppet ”filmer” kan ersättas med ”filmer, videogram eller andra tekniska&lt;br&gt;upptagningar” utan att det i sak innebär något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om granskning i den nu gällande lagen (1990:886) om&lt;br&gt;granskning och kontroll av filmer och videogram avser endast filmer och&lt;br&gt;videogram. Någon ändring av de reglernas tillämpningsområde föreslås&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;?§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen - utöver införandet av begreppet tekniska upptagningar - har&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 5.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra att de aktörer som avses i bestämmelsen är traditio-&lt;br&gt;nella massmedieföretag har ordet yrkesmässig lagts till i första mening-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en. Någon saklig skillnad mot vad som avsågs vid YGL:s tillkomst avses&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillägget att tillhandahållandet skall ske på särskild begäran klar-&lt;br&gt;görs att enbart den omständigheten att upplysningar tillhandahålls mot&lt;br&gt;abonnemang, prenumeration eller dylikt inte gör att tillhandahållandet&lt;br&gt;kan anses ske på begäran. Inte heller detta utgör någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens innehåll har kommenterats i avsnitt 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen, där grundlagens tillämplighet i fråga om tekniska&lt;br&gt;upptagningar regleras, har det i första stycket inforts ett förtydligande av&lt;br&gt;innebörd att spridning skall ske i Sverige. Om en upptagning som fram-&lt;br&gt;ställts här endast ges ut utomlands, omfattas den således inte av YGL&lt;br&gt;efter utgivningen. Det innebär i sin tur att vanlig lag, och inte YGL, skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om ansvar m.m. på grund av innehållet när upptagning-&lt;br&gt;en getts ut i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hänvisas till vad som anförs i författningskommentaren till&lt;br&gt;1 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya andra stycket införs en presumtionsregel för avgräns-&lt;br&gt;ning av YGL:s tillämpningsområde på tekniska upptagningar. Enstaka&lt;br&gt;exemplar som framställs successivt genom kopiering av en eller flera&lt;br&gt;förlagor utan att man kan tala om en samlad ”upplaga” skall med den nya&lt;br&gt;lydelsen falla utanför YGL. I övrigt hänvisas till vad som anförs i avsnitt&lt;br&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förordat att denna paragraf upphävs och att spridnings-&lt;br&gt;kravet tas in i 1 §. Lagrådet redovisade samma inställning i sitt yttrande&lt;br&gt;över regeringens förslag till yttrandefrihetsgrundlag i den lagrådsremiss&lt;br&gt;som ledde till prop. 1990/91:64 Yttrandefrihetsgrundlag m.m. Regering-&lt;br&gt;en ansåg då att en sådan ändring skulle rubba det systematiska sambandet&lt;br&gt;mellan föreskrifterna i 1 kap. 1 §, 6-9 §§ samt 10 och 11 §§. Ändringen&lt;br&gt;skulle enligt regeringen leda till att flera bestämmelser än 10 § skulle&lt;br&gt;behöva placeras om. Den av Lagrådet föreslagna ändringen skulle vidare&lt;br&gt;innebära ett avsteg från principen att i görligaste mån följa mönstret i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen. Regeringen följde därför inte Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Regeringen gör i dag ingen annan bedömning, varför det remitterade för-&lt;br&gt;slaget står fast i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 9 § 2 tryckfrihetsförordningen (TF) gäller utan hinder av TF&lt;br&gt;vad som i lag är stadgat om förbud mot en kommersiell annons, om stad-&lt;br&gt;gandet har meddelats till skydd för hälsa eller miljö enligt en förpliktelse&lt;br&gt;som följer av anslutningen till Europeiska gemenskaperna. Bestämmel-&lt;br&gt;sen trädde i kraft den 1 december 1994 och infördes efter ett förslag här-&lt;br&gt;om i prop. 1993/94:114 Grundlagsändringar inför ett svenskt medlem-&lt;br&gt;skap i Europeiska unionen. TF:s bestämmelser riskerade annars att&lt;br&gt;komma i konflikt med EG-rätten. I propositionen anfördes bl.a. att det&lt;br&gt;finns några EG-direktiv i vilka rätten till reklam begränsas till skydd för&lt;br&gt;hälsa eller miljö (a. prop. s. 28). På grund av ett förbiseende kom någon&lt;br&gt;ändring inte att föreslås i förevarande paragrafs hänvisning till bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melsen i TF. Något annat avsågs emellertid inte än att en motsvarande&lt;br&gt;öppning for lagstiftning skulle finnas i YGL. Genom förslaget till änd-&lt;br&gt;ring av första stycket blir det alltså i fråga om alla sådana medier som&lt;br&gt;omfattas av YGL möjligt att utan hinder av denna grundlag lagstifta om&lt;br&gt;förbud mot sådana kommersiella annonser som nu har sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. På motsvarande sätt som enligt den nya 1 kap. 10 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen innebär paragrafen att YGL inte skall tillämpas&lt;br&gt;när bampomografiska bilder förekommer i filmer eller videogram eller&lt;br&gt;andra tekniska upptagningar. Inte heller när sådana bilder visas i TV skall&lt;br&gt;YGL:s regler tillämpas. Angående paragrafens omfattning och innebörd i&lt;br&gt;övrigt hänvisas till kommentaren till 1 kap. 10 § TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelsen ”...en film...” i andra meningen har ersatts med ”...en film, ett&lt;br&gt;videogram eller någon annan teknisk upptagning med rörliga bilder...”.&lt;br&gt;Ändringen är en konsekvens av att begreppet ”film” inte längre skall an-&lt;br&gt;vändas som samlingsbeteckning för de nämnda upptagningarna. Någon&lt;br&gt;ändring i sak avses inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”filmer” har huvudsakligen i enlighet med Lagrådets förslag&lt;br&gt;ersatts med ”filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med&lt;br&gt;rörliga bilder”. Någon ändring i sak avses inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 i första stycket föreslås omfatta alla tekniska upptagningar.&lt;br&gt;Detta innebär att bestämmelsen gäller för tekniska upptagningar med&lt;br&gt;rörliga bilder, stillbilder, text eller ljud och upptagningar med olika kom-&lt;br&gt;binationer därav. Punkten omfattar också tekniska upptagningar som in-&lt;br&gt;nehåller dator- eller videospel med rörliga bilder i form av datorprogram&lt;br&gt;eller med stillbilder, text eller ljud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har begreppet ”filmer” huvudsakligen i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag ersatts med ”filmer, videogram eller andra tekniska&lt;br&gt;upptagningar med rörliga bilder”. Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är en konsekvens av att grundlagen föreslås&lt;br&gt;omfatta också tekniska upptagningar med stillbilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”filmer” har huvudsakligen i enlighet med Lagrådets förslag&lt;br&gt;ersatts med ”filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med&lt;br&gt;rörliga bilder”. Någon ändring i sak avses inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särbehandlingen av ljudupptagningar föreslås upphöra och alla tekniska&lt;br&gt;upptagningar oavsett innehåll skall i princip behandlas enligt de regler&lt;br&gt;som nu gäller for filmer. Detta innebär bl.a. att alla tekniska upptagningar&lt;br&gt;med enbart ljud, t.ex. cd-skivor, skall ha en utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom särbehandlingen av ljudupptagningar föreslås upphöra och alla&lt;br&gt;tekniska upptagningar föreslås behandlas i princip enligt de regler som&lt;br&gt;nu gäller för film, har ordet film i första stycket bytts ut mot termen tek-&lt;br&gt;nisk upptagning. Av propositionen till YGL (prop. 1990/91:64 s. 219)&lt;br&gt;framgår att innebörden av paragrafen är att utgivarens namn skall sättas&lt;br&gt;ut på produkten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i första stycket blir även skildring i stillbild av sexuellt&lt;br&gt;våld eller tvång straffbart enligt YGL som yttrandefrihetsbrottet olaga&lt;br&gt;våldsskildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom barnpornografi uttryckligen undantas från YGL:s tillämp-&lt;br&gt;ningsområde kan sådana skildringar i fortsättningen förklaras förverkade&lt;br&gt;enligt bestämmelser i vanlig lag. Detta brott bör därför utgå ur första&lt;br&gt;stycket. Av samma anledning bör tredje stycket upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är konsekvenser av att särbehandlingen av ljudupptagningar&lt;br&gt;föreslås upphöra och att alla tekniska upptagningar i princip skall be-&lt;br&gt;handlas enligt de regler som nu gäller för filmer. Angående innebörden&lt;br&gt;av termen teknisk upptagning, se kommentaren till 1 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;1§&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av tillägget i första stycket framgår att Justitiekanslern i vissa fall kan&lt;br&gt;delegera sina åklagaruppgifter. Delegationsrätten har behandlats närmare&lt;br&gt;i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att YGL utvidgas till att omfatta också bl.a. tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar med stillbilder kommer regeln i sista meningen i andra stycket,&lt;br&gt;om att vad som är föreskrivet i lag gäller för tid för väckande av talan i&lt;br&gt;fråga om olaga våldsskildring, att gälla också för upptagningar med still-&lt;br&gt;bilder som innefattar olaga våldsskildring och som faller under YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpornografi föreslås undantas från YGL:s tillämpningsområde varför&lt;br&gt;ordet bampomografibrott bör utgå ur stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”filmer” i andra stycket tredje meningen har i huvudsak i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag ersatts med ”filmer, videogram eller and-&lt;br&gt;ra tekniska upptagningar med rörliga bilder”. Någon ändring i sak är inte&lt;br&gt;avsedd med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket bör upphävas som en följd av att 5 kap. 6 § tredje stycket&lt;br&gt;föreslås upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen ges en möjlighet att i vanlig lag&lt;br&gt;delegera rätten att förordna om beslag till allmän åklagare. Om allmän&lt;br&gt;åklagare har förordnat om beslag skall han eller hon enligt 10 kap. 3 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen skyndsamt anmäla detta till Justitiekanslern,&lt;br&gt;som i sin tur genast skall pröva om beslaget skall bestå. Möjligheten att&lt;br&gt;genom lagstiftning ge allmän åklagare rätt att förordna om beslag har inte&lt;br&gt;utnyttjats. För att inte delegeringsmöjligheten enligt den föreslagna nya&lt;br&gt;ordningen i 1 § skall gå om intet på grund av den nämnda anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten, bör hänvisningen i förevarande paragrafs första stycke till&lt;br&gt;10 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen uttryckligen undantas från tillämp-&lt;br&gt;ning i de fall Justitiekanslern har delegerat sin åklagaruppgift med stöd&lt;br&gt;av den nya 1 §. Enligt 10 kap. 2, 4 och 14 §§ tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och denna paragraf kan vissa uppgifter endast företas av Justitiekanslern,&lt;br&gt;såsom att ansöka om förlängning av åtalstiden efter ett utredningsbeslag&lt;br&gt;(10 kap. 14 §). I praxis har i och för sig godtagits att en sådan ansökan&lt;br&gt;görs av allmän åklagare. Förevarande paragraf bör emellertid ändras så&lt;br&gt;att det klart framgår att dessa uppgifter kan fullgöras även av den all-&lt;br&gt;männa åklagaren i mål där Justitiekanslern har delegerat sina åkla-&lt;br&gt;garuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har omarbetats redaktionellt i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att 6 kap. 5 § föreslås upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma regler som hittills gällt för filmer och ljudupptagningar från ut-&lt;br&gt;landet föreslås gälla för tekniska upptagningar från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har lämnat uppgifter för publicering i en teknisk upptagning&lt;br&gt;som inte lämnas ut for spridning i Sverige blir, enligt förslaget till ny&lt;br&gt;lydelse av bestämmelsen fri från ansvar oavsett om upptagningen fram-&lt;br&gt;ställs här eller utomlands. Detsamma gäller den som anskaffat uppgifter i&lt;br&gt;syfte att de skall offentliggöras i upptagningen. Ändringen har behandlats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 gäller tekniska upptagningar som har lämnats ut för spridning&lt;br&gt;före ikraftträdandet och som hittills har fallit utanför YGL:s skydd. När&lt;br&gt;det gäller sådana tekniska upptagningar bör samma överväganden göras&lt;br&gt;som inför YGL:s ikraftträdande gjordes beträffande filmer, videogram,&lt;br&gt;andra upptagningar av rörliga bilder och ljudupptagningar. Dessa upp-&lt;br&gt;tagningar hade ju dittills saknat grundlagsskydd (se prop. 1990/91:64 s.&lt;br&gt;133 ff.). Regeringen gör även i denna del samma bedömning som Me-&lt;br&gt;diekommittén. nämligen att det är önskvärt att det nya grundlagsskyddet&lt;br&gt;tillämpas så långt det är möjligt och lämpligt. Såsom kommittén har fun-&lt;br&gt;nit kan YGL i nu föreslagen lydelse, med de undantag som framgår av&lt;br&gt;det följande, göras tillämplig också på sådana tekniska upptagningar som&lt;br&gt;hittills har fallit utanför YGL och som har offentliggjorts före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tekniska upptagningar som hittills har fallit utanför YGL och som har&lt;br&gt;lämnats ut för spridning före ikraftträdandet har inte gällt någon skyldig-&lt;br&gt;het motsvarande den som föreskrivs i 3 kap. 13 § YGL att sätta ut upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit framställa upptagningen samt om när, var&lt;br&gt;och av vem exemplaren har framställts. Det kan därför bli svårt att fast-&lt;br&gt;ställa när en sådan äldre upptagning har lämnats ut för spridning om inte&lt;br&gt;en utgångspunkt för preskriptionstiden bestäms i ikraftträdande-&lt;br&gt;bestämmelserna. Vidare måste de avvikelser från det yttrandefrihets-&lt;br&gt;rättsliga systemet som föreskrivs i punkten 2 c och 2 e begränsas i tiden&lt;br&gt;genom en preskriptionsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagens regler kan som tidigare har framhållits inte göras tillämpliga&lt;br&gt;fullt ut på gamla redan spridda upptagningar. Så t.ex. kan utgivare inte&lt;br&gt;utses i efterhand för en upptagning som har offentliggjorts före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet, och uppgifter enligt 3 kap. 13 § om vem som har låtit framställa&lt;br&gt;en upptagning m.m. kan inte heller påföras i efterhand. Grundlagens&lt;br&gt;regler om utgivare i 4 kap. samt rörande skyldighet att förse en upptag-&lt;br&gt;ning med ursprungsuppgifter i 3 kap. 13 § första-tredje styckena och&lt;br&gt;10 kap. 1 § första stycket andra meningen kan sålunda inte gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 c, och även 2 e, är det spridaren av upptagningen som&lt;br&gt;skall vara ansvarig för ett eventuellt brott. Därför kan inte heller reglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ansvarighet i 6 kap. 1-2 §§ tillämpas på gamla upptagningar som Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;hittills inte har omfattats av YGL:s skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 2 kap. om rätten till anonymitet for upphovsmannen, med-&lt;br&gt;delare och den som har framträtt i en upptagning kan inte heller gälla för&lt;br&gt;sådana tekniska upptagningar som hittills fallit utanför YGL och som&lt;br&gt;lämnats ut för spridning före ikraftträdandet. Skälet till detta är i enlighet&lt;br&gt;med vad som angavs i propositionen till YGL (a. prop. s. 136) att någon&lt;br&gt;sådan rätt inte tillkommer dessa personer enligt nu gällande lag och att&lt;br&gt;det inte är godtagbart att i efterhand ålägga dem som tagit befattning med&lt;br&gt;tillkomsten eller spridningen av upptagningarna eller varit verksamma på&lt;br&gt;en nyhetsbyrå en straffsanktionerad tystnadsplikt till skydd för anony-&lt;br&gt;mitetsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivare kan, som har framhållits under 2 b, inte utses i efterhand varför&lt;br&gt;ansvar för innehållet endast kan utkrävas av den enligt grundlagen subsi-&lt;br&gt;diärt ansvarige, dvs. den som har låtit framställa upptagningen. Eftersom&lt;br&gt;uppgifter enligt 3 kap. 13 § om bl.a. vem denne är inte kan sättas ut i ef-&lt;br&gt;terhand kan det antas att det skulle uppkomma svårigheter även med en&lt;br&gt;sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om grundlagens regler görs tillämpliga också på sådana tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar som hittills har fallit utanför grundlagsskyddet och som har&lt;br&gt;offentliggjorts före ikraftträdandet far det inte innebära någon ny möjlig-&lt;br&gt;het att utdöma straff för innehållet i äldre upptagningar eller möjlighet att&lt;br&gt;utdöma svårare brottspåföljd (2 kap. 10 § regeringsformen, jämför 5 §&lt;br&gt;lagen [1964:163] om införande av brottsbalken). De brott som tas upp i&lt;br&gt;brottskatalogen i YGL, och som kan begås i tekniska upptagningar av det&lt;br&gt;slag som regeringens förslag omfattar, är straffbara i sådana upptagning-&lt;br&gt;ar också enligt regler i allmän lag och i fråga om påföljd hänvisar grund-&lt;br&gt;lagen till vanlig lag. Det subsidiära ansvaret i YGL far, som angavs i&lt;br&gt;propositionen till YGL (a. prop. s. 135), anses i sak överensstämma med&lt;br&gt;det ansvar som åvilar spridare på olika nivåer enligt brottsbalken. Ansva-&lt;br&gt;ret för innehållet i tekniska upptagningar som hittills har fallit utanför&lt;br&gt;YGL och som har offentliggjorts före ikraftträdandet bör därför bäras av&lt;br&gt;spridaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av avvikelsen enligt 2 c från grundlagens bestämmelser i fråga&lt;br&gt;om det straffrättsliga ansvaret bör motsvarande avvikelse göras från&lt;br&gt;grundlagens regel i 8 kap. 2 § första stycket om skadeståndsskyldigheten&lt;br&gt;för sådana upptagningar. Spridaren kan emellertid självfallet aldrig bli&lt;br&gt;skadeståndsskyldig enligt dessa övergångsregler om han eller hon inte&lt;br&gt;hade blivit det enligt bestämmelser i vanlig lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 e&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som anfördes vid införandet av YGL bör skildringar av&lt;br&gt;sexuellt våld eller tvång i viss mån särbehandlas. Har tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar som inte omfattas av tidigare lydelse spritts före ikraftträdandet&lt;br&gt;och innefattar skildringarna sexuellt våld eller tvång bör detta alltså allt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämt vara straffbart enligt de gällande reglerna i brottsbalken. På motsva-&lt;br&gt;rande sätt som anges i propositionen till YGL (a. prop. s. 135) kan detta&lt;br&gt;inte komma i konflikt med 2 kap. 10 § regeringsformen eller 5 § lagen&lt;br&gt;(1964:163) om införande av brottsbalken eftersom grundlagens regler&lt;br&gt;närmast är en lagteknisk omgestaltning av ansvarigheten och inte ett ut-&lt;br&gt;tryck för en ändrad mening i fråga om våldsskildringarnas straffvärde.&lt;br&gt;Om t.ex. en teknisk upptagning med enbart stillbilder som har spritts före&lt;br&gt;ikraftträdandet innefattar skildring av sexuellt våld eller tvång skall alltså&lt;br&gt;inte YGL:s regler tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om talan avseende äldre brott väcks efter ikraftträdandet av de nya&lt;br&gt;grundlagsreglema som innebär att nya tekniska upptagningar, t.ex. såda-&lt;br&gt;na med enbart text och/eller stillbilder, omfattas av grundlagen bör&lt;br&gt;grundlagens regler tillämpas i rättegången. Justitiekanslern skall överta&lt;br&gt;de förundersökningar som pågår vid ikraftträdandet. Om Justitiekanslern&lt;br&gt;inte därefter delegerar den uppgiften till allmän åklagare enligt den före-&lt;br&gt;slagna delegationsrätten skall han alltså pröva åtalsfrågan i stället för den&lt;br&gt;allmänna åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre regler bör fortsätta att gälla i mål där talan har väckts före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Det gäller både i fråga om ansvarigheten och rättegången.&lt;br&gt;Om grundlagen skulle ha lett till frihet från straff eller lindrigare straff&lt;br&gt;för den tilltalade skall dock principen i 5 § andra stycket andra meningen&lt;br&gt;lagen (1964:163) om införande av brottsbalken gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särbehandlingen i grundlagen av upptagningar med enbart ljud upphör.&lt;br&gt;Frivilligheten att utse utgivare upphör alltså och ersätts av en skyldighet&lt;br&gt;att utse sådan. Samma regler som nu gäller för film kommer - med några&lt;br&gt;undantag - att gälla också för upptagningar med enbart ljud. Eftersom&lt;br&gt;skyldighet att utse utgivare knappast kan uppfyllas efter det att en upp-&lt;br&gt;tagning lämnats ut för spridning, bör de nya reglerna för upptagningar&lt;br&gt;med enbart ljud inte tillämpas på sådana ljudupptagningar som har läm-&lt;br&gt;nats ut för spridning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ljudupptagning inte innehåller de i och för sig redan obligato-&lt;br&gt;riska ursprungsuppgiftema (3 kap. 13 §), kan det förhållandet att olika&lt;br&gt;regler, beträffande skyldighet att utse utgivare och ansvarighet för yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott, gäller för ljudupptagningar som utgetts före respektive&lt;br&gt;efter de nya reglernas ikraftträdande, vålla viss osäkerhet vid&lt;br&gt;rättstillämpningen. Detta utgör emellertid inte tillräckliga skäl för att för-&lt;br&gt;söka hitta en annan lösning än den som Mediekommittén har föreslagit&lt;br&gt;och som regeringen nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om talan avseende äldre bampomografibrott väcks efter ikraftträdandet&lt;br&gt;av de nya grundlagsreglema, skall rättegångsbalkens regler tillämpas i&lt;br&gt;rättegången. Om det pågår förundersökningar vid ikraftträdandet skall&lt;br&gt;allmän åklagare överta dessa. Äldre regler bör dock fortsätta att gälla i&lt;br&gt;mål där talan har väckts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats med beaktande av vad Lagrådet anfört. Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.4 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det straffbara området har utvidgats. Paragrafen omfattar nu även andra&lt;br&gt;hanteringsformer än sådana som syftar till spridning eller faktiskt innebär&lt;br&gt;spridning av bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1 motsvarar del av paragrafen i dess nu gällande lydelse.&lt;br&gt;Någon ändring är inte avsedd när det gäller vad som kan utgöra straffbar&lt;br&gt;skildring. En bampomografisk bild kan således framställas på olika sätt,&lt;br&gt;exempelvis genom att ett verkligt bam fotograferas eller filmas eller&lt;br&gt;tecknas av i en verklig situation. Genom olika tekniker kan också mer&lt;br&gt;eller mindre verklighetstrogna artificiella bilder skapas. Nya framställ-&lt;br&gt;ningar kan också skapas genom att redan befintliga skildringar mångfal-&lt;br&gt;digas t.ex. med hjälp av video- eller datateknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som enligt bestämmelsen avses med uttrycket pornografisk skall&lt;br&gt;vara det samma som tidigare. Härvid hänvisas till prop. 1978/79:179&lt;br&gt;(främst s. 9). För straffbarhet skall emellertid inte längre krävas att en&lt;br&gt;bild framställts i något visst syfte. Att skildra bam i pornografisk bild&lt;br&gt;även utan uppsåt att göra bilden tillgänglig för annan är således straffbart&lt;br&gt;enligt denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framställer en sådan bild och sedan behåller den, uppfyller&lt;br&gt;dessutom rekvisiten för straffbart innehav enligt den föreslagna punkten&lt;br&gt;5, allt dock under förutsättning att inte undantagsregeln i femte stycket&lt;br&gt;första meningen är tillämplig. Normalt sett bör innehavet av en bild som&lt;br&gt;innehavaren själv framställt betraktas som en straffri efterhandling i för-&lt;br&gt;hållande till framställandet. Ett undantag föreligger dock när en bild&lt;br&gt;framställts med en sådan teknik att undantagsregeln blir tillämplig och&lt;br&gt;framställaren först i ett senare skede beslutar sig för att t.ex. sprida bil-&lt;br&gt;den. Straffbart innehav föreligger då från denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 motsvarar det andra ledet av paragrafen i nu gällande&lt;br&gt;lydelse men det straffbara området har utökats. Någon ändring i förhål-&lt;br&gt;lande till gällande rätt när det gäller innebörden av rekvisitet spridning är&lt;br&gt;inte avsedd. Det straffbara området utvidgas dock till att omfatta även&lt;br&gt;sådana förfaranden som inte är att betrakta som spridning därför att de&lt;br&gt;riktar sig till en enstaka person eller en begränsad krets av personer. Med&lt;br&gt;den föreslagna utvidgningen blir alla förfaranden genom vilka en bam-&lt;br&gt;pomografisk bild förmedlas till eller görs tillgänglig för någon annan&lt;br&gt;straffbar. Med överlåtelse avses att en bild säljs, byts eller skänks av en&lt;br&gt;person till en annan. Om bilden hyrs ut eller utan ersättning lånas ut är&lt;br&gt;det fråga om en upplåtelse. Att en bild förevisas innebär att en person för&lt;br&gt;någon annan visar en bild eller spelar upp en film. Genom att också lik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande förfaranden omfattas täcks alla sådana åtgärder som skulle ha kun-&lt;br&gt;nat anses som spridning om de riktat sig till mer än ett fatal personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 3 straffbeläggs vissa särskilda förfaranden som kan sä-&lt;br&gt;gas utgöra led i spridning eller överlåtelse m.m. men som mycket väl kan&lt;br&gt;begås av olika mellanhänder och därför bör vara förbjudna och straffbe-&lt;br&gt;lagda särskilt. Att förvärva barnpornografi är således straffbelagt, oavsett&lt;br&gt;syftet med förvärvet. Att i likhet med regleringen på dopningsmedel- och&lt;br&gt;narkotikaområdet inskränka kriminaliseringen till förvärv som sker i&lt;br&gt;syfte att sprida eller överlåta m.m. ter sig omotiverat eftersom innehav&lt;br&gt;också är förbjudet. En annan sak är att det givetvis kan vara stor skillnad&lt;br&gt;på straffvärdet när det gäller olika typer av förvärv, exempelvis torde köp&lt;br&gt;av bampomografiskt material för eget bruk ofta kunna bedömas som&lt;br&gt;ringa brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare förbjudet att bjuda ut barnpornografi till försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 4 straffbeläggs vissa förfaranden som utan att innefatta&lt;br&gt;befattning med barnpornografi är ägnade att öka spridningen av sådant&lt;br&gt;material. Många sådana förfaranden torde vara att betrakta som medhjälp&lt;br&gt;till förvärv eller överlåtelse men det kan vara svårt att visa att t.ex. kon-&lt;br&gt;taktförmedling lett till ett visst brott. Ett klart fall av kontaktförmedling&lt;br&gt;är att en förmedlare sammanför en viss köpare med en viss säljare så att&lt;br&gt;de far personlig kontakt med varandra. Som anförts i avsnitt 4.4.2 kan&lt;br&gt;man också tänka sig fall där någon tillhandahåller en lista med adresser&lt;br&gt;till köpare och säljare av bampomografiskt material utan att kontaktför-&lt;br&gt;medlaren tar någon ytterligare del i förfarandet. Det behöver alltså inte ha&lt;br&gt;uppstått personlig kontakt vare sig mellan en viss köpare och säljare eller&lt;br&gt;mellan en kontaktförmedlare och t.ex. en köpare för att straffbarhet skall&lt;br&gt;inträda. Däremot måste det självfallet visas att förmedlingsverksamheten&lt;br&gt;främjat eller kunnat främja transaktioner med barnpornografi och att gär-&lt;br&gt;ningsmannen haft uppsåt i förhållande till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från förbuden mot att förvärva eller bjuda ut barnporno-&lt;br&gt;grafi så krävs det för att det skall vara fråga om straffbar kontaktförmed-&lt;br&gt;ling eller liknande att det är fråga om mer än en enstaka transaktion eller&lt;br&gt;förmedling. Det som avses är sådan förmedlingsverksamhet som i någon&lt;br&gt;mening kan sägas vara satt i system. Den som t.ex. löpande tillhandahål-&lt;br&gt;ler viss information i syfte att underlätta affärer med barnpornografi tor-&lt;br&gt;de uppfylla detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 5 straffbeläggs innehav. Innebörden av begreppet inne-&lt;br&gt;hav skall vara likställt med vad som i andra straffrättsliga sammanhang&lt;br&gt;menas med innehav. Med innehav avses då att ha besittning i civilrättslig&lt;br&gt;mening. Frågan om någon skall anses inneha barnpornografi avgörs alltså&lt;br&gt;på samma sätt som vid innehav av t.ex. narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således inte straffbart att endast titta på en bampomografisk bild&lt;br&gt;som någon annan förevisar och inte heller att i samband med detta fysiskt&lt;br&gt;hålla i mediet, t.ex. ett fotografi eller en videokassett. Att i exempelvis&lt;br&gt;utbildnings- eller forskningssyfte studera material som förvaras hos eller&lt;br&gt;tillhandahålls av en myndighet utgör således inte innehav. Om någon&lt;br&gt;däremot skulle ta en kopia på en bild och ta den med sig hem uppkom-&lt;br&gt;mer ett innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den straffrättsliga regleringen när det gäller innehav följer&lt;br&gt;det civilrättsliga besittningsbegreppet, torde den som på sin dators skärm&lt;br&gt;tittar på en bampomografisk bild eller film som förmedlas genom data-&lt;br&gt;kommunikation inte kunna anses inneha bilden. Om skildringen däremot&lt;br&gt;sparas genom att föras över på t.ex. datoms hårddisk uppkommer dock&lt;br&gt;ett innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsåt krävs i förhållande till såväl innehavet som bildens innehåll,&lt;br&gt;dvs. att motivet är sådant att bilden är att betrakta som bampomografisk.&lt;br&gt;Däremot saknar det betydelse om innehavaren känner till att bilden skild-&lt;br&gt;rar en faktisk brottslig gärning riktad mot ett bam eller inte eftersom&lt;br&gt;detta inte är ett objektivt rekvisit för vad som utgör en straffbar skildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffmaximum för bampomografibrott är liksom tidigare fängelse i&lt;br&gt;högst två år. Däremot ingår inte böter i straffskalan för bampomogra-&lt;br&gt;fibrott av normalgraden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om ringa brott har behandlats i avsnitt 4.4.5. Eftersom&lt;br&gt;straffskalan för ringa brott innehåller böter finns en möjlighet att använda&lt;br&gt;strafföreläggande i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en nytillkommen definition av vem som är att an-&lt;br&gt;se som bam i straffstadgandets mening. Som har behandlats i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 är huvudregeln liksom tidigare att det är könsmognadsprocessen i&lt;br&gt;bemärkelsen pubertetsutvecklingen som är avgörande. Att definitionen&lt;br&gt;nu tas in i lagtexten avses inte innebära någon förändring i förhållande&lt;br&gt;till gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pubertetsutveckling avses den yttre kroppsliga förändring som&lt;br&gt;äger mm under puberteten. I fall där pubertetsutvecklingen är långt&lt;br&gt;gången och det därför kan vara svårt att avgöra om en avbildad ung män-&lt;br&gt;niska är att anse som ett bam finns möjlighet att för bedömningen anlita&lt;br&gt;vetenskaplig expertis på området bamendokrinologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som inte har avslutat sin pubertetsutveckling är således att&lt;br&gt;anse som bam oavsett ålder. Den som utvecklas sent kan alltså vara att&lt;br&gt;bedöma som bam även om han eller hon är över 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom styckets andra led utvidgas definitionen av bam till att även&lt;br&gt;avse i vissa fall personer som har fullbordat sin pubertetsutveckling men&lt;br&gt;som inte fyllt 18 år vid fotograferings- eller inspelningstillfället, nämli-&lt;br&gt;gen om detta framgår av själva bilden och omständigheterna kring bil-&lt;br&gt;den. Bilden måste givetvis också vara pornografisk för att bli straffbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för bedömningen är således inte de faktiska förhållandena&lt;br&gt;utan bildinnehållet men också omständigheterna kring bilden, exempelvis&lt;br&gt;det sätt på vilket bilden marknadsförs, uppgifter om innehållet i reklam-&lt;br&gt;text m.m. Om det är allmänt känt att en viss film av en viss modell tagits&lt;br&gt;vid en tidpunkt då modellen var under 18 år torde det kunna anses&lt;br&gt;framgå att så är fallet och bilden skulle därmed vara straffbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bild som man på mer eller mindre goda grunder kan misstänka fö-&lt;br&gt;reställer en person under 18 år faller däremot inte inom det straffbara&lt;br&gt;området. Inte heller omfattas bilder som allmänt sett visar unga - men&lt;br&gt;ändå fullt utvecklade - personer som med åtbörder, dialog eller text med-&lt;br&gt;vetet framställs som om de befann sig i exempelvis de lägre tonåren, utan&lt;br&gt;det krävs för straffbarhet att det i det enskilda fallet står klart att någon av&lt;br&gt;de avbildade verklingen är under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket har utformats med utgångspunkt i mot-&lt;br&gt;svarande stadgande när det gäller olaga våldsskildring (16 kap. 10 b §&lt;br&gt;andra stycket brottsbalken). Utrymmet för att döma för oaktsamt brott&lt;br&gt;blir väsentligen detsamma när det gäller bampomografibrott som när det&lt;br&gt;gäller olaga våldsskildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket finns reglerna om det grova bampomografibrottet. Alla&lt;br&gt;gämingsformer som nämns i första stycket omfattas. Oaktsam spridning&lt;br&gt;enligt tredje stycket kan däremot aldrig bedömas som grovt brott. Krite-&lt;br&gt;rierna för grovt brott har behandlats i avsnitt 4.4.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket finns undantagen från det straffbara området angivna.&lt;br&gt;Det är dels ett generellt undantag som delvis motsvaras av vad som enligt&lt;br&gt;gällande rätt är straffritt, dvs. att framställa skildringar utan uppsåt att&lt;br&gt;sprida dem, dels en särskild ansvarsfrihetsgrund för befattning med bam-&lt;br&gt;pomografiska bilder i situationer där gärningen måste anses som uppen-&lt;br&gt;bart befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den generella regeln i första meningen är det till skillnad&lt;br&gt;från i dag bara vissa sorters framställningar som är undantagna, nämligen&lt;br&gt;de som på grund av framställningstekniken väsentligen kan antas vara&lt;br&gt;framställda för eget bruk. Undantaget omfattar däremot inte sådana fram-&lt;br&gt;ställningsformer där resultatet enkelt kan komma att omsättas eller spri-&lt;br&gt;das. Fotografier omfattas således inte och inte heller datorframställda&lt;br&gt;bilder. Den som tar ett bampomografiskt fotografi gör sig således skyldig&lt;br&gt;till skildringsbrott oavsett om han eller hon tänkt sprida eller visa bilden&lt;br&gt;för någon annan eller inte. Däremot blir detta syfte avgörande för straff-&lt;br&gt;barheten om bilden framställts hantverksmässigt, t.ex. genom att flera var&lt;br&gt;för sig icke bampomografiska bilder sammanfogas manuellt till ett foto-&lt;br&gt;kollage som är bampomografiskt. Med hantverksmässig framställnings-&lt;br&gt;form avses förutom målningar och teckningar m.m. t.ex. skulpturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen har utformats i enlighet med Lagrå-&lt;br&gt;dets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen har utförligt behandlats i avsnitt 4.4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom justeringen av paragrafens lydelse klargörs att även en teknisk&lt;br&gt;upptagning med dator- eller videospel med rörliga bilder i form av da-&lt;br&gt;torprogram faller under tillämpningsområdet. Bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket gäller enligt sin nuvarande lydelse stillbild och rörliga bilder. I&lt;br&gt;bestämmelsen ges några exempel på var sådana kan förekomma: i en&lt;br&gt;film, ett videogram eller ett televisionsprogram. Regeringen föreslog i&lt;br&gt;lagrådsremissen lydelsen ”...i en teknisk upptagning med stillbilder eller&lt;br&gt;rörliga bilder, eller annars i en stillbild eller i rörliga bilder,...” Med detta&lt;br&gt;avsågs ingen saklig ändring i förhållande till vad som gäller i dag. Häri-&lt;br&gt;genom skulle emellertid förtydligas att det är ett dator- eller videospels&lt;br&gt;upphovsman som åstadkommit våldsskildringen genom att han eller hon&lt;br&gt;har bestämt vilka händelseförlopp som kan utspelas vid användning av&lt;br&gt;spelet. Bestämmelsens första stycke har nu i stället utformats i enlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med Lagrådets förslag, utan att något annat i sak avses. En teknisk upp-&lt;br&gt;tagning med ett dator- eller videospel innehåller sålunda med detta syn-&lt;br&gt;sätt en eventuell våldsskildring redan när den framställs och sprids, även&lt;br&gt;om användaren av spelet är den som i viss mån påverkar vad just han&lt;br&gt;eller hon skall se i det användande ögonblicket. Begreppet bild omfattar&lt;br&gt;såväl stillbilder som rörliga bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående innebörden av begreppet teknisk upptagning i tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena, se kommentaren till 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående innebörden av begreppet teknisk upptagning, se kommenta-&lt;br&gt;ren till 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen. Justeringen av paragrafens&lt;br&gt;lydelse har gjorts i syfte att klargöra att även en teknisk upptagning med&lt;br&gt;dator- eller videospel med rörliga bilder i form av datorprogram faller&lt;br&gt;under tillämpningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående innebörden av begreppet teknisk upptagning, se kommenta-&lt;br&gt;ren till 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen. Paragrafen ändras enligt&lt;br&gt;förslaget från att avse enbart skrift eller bild till att avse alla tekniska&lt;br&gt;upptagningar. Genom ändringen blir det klart att paragrafen nu avser&lt;br&gt;också tekniska upptagningar med enbart text eller ljud, t.ex. en cd-&lt;br&gt;romskiva, och att den även avser tekniska upptagningar med olika kom-&lt;br&gt;binationer av text, stillbilder, rörliga bilder och ljud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen klargör också att även tekniska upptagningar med dator-&lt;br&gt;eller videospel med rörliga bilder i form av datorprogram faller under&lt;br&gt;paragrafens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i paragrafens andra mening straffbeläggs försök till upp-&lt;br&gt;såtligt bampomografibrott av normalgraden och försök respektive förbe-&lt;br&gt;redelse till grovt brott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna bör träda i kraft samtidigt som grundlagsändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket vidgas inskränkningarna i rätten att fä kopior av vissa&lt;br&gt;skildringar till att omfatta även andra mål rörande sådana brott som&lt;br&gt;nämns i bestämmelsen än mål om straffrättsligt ansvar. På så vis kommer&lt;br&gt;också mål om skadestånd, konfiskering eller förverkande med anledning&lt;br&gt;av brotten att omfattas. Den sista meningen i första stycket innebär att&lt;br&gt;sekretessen kommer att gälla också i ärenden om t.ex. resning eller kla-&lt;br&gt;gan över domvilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya andra stycket åstadkoms att inskränkningarna i rätten&lt;br&gt;att fa kopior gäller också hos Statens biografbyrå när denna biträder Ju&lt;br&gt;stitiekanslem, allmän åklagare eller polismyndighet vid utredning i såda-&lt;br&gt;na mål och ärenden som anges i första stycket. Polismyndighet nämns&lt;br&gt;eftersom uppdraget kan komma därifrån och inte direkt från åklagar-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 13.2 och innebär att paragrafens&lt;br&gt;tillämpningsområde utsträcks till att omfatta de mål och ärenden hos&lt;br&gt;domstol som nämns i paragrafen och som rör bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 13.2 och innebär att sekretess kan in-&lt;br&gt;träda även hos Statens biografbyrå när den biträder vid utredning av t.ex.&lt;br&gt;bampomografibrott, jfr 5 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagens områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser där ändringen endast är en konsekvens av att begreppen&lt;br&gt;”film” och ”ljudupptagning” har bytts ut mot ”teknisk upptagning” för-&lt;br&gt;anleder i det följande med något undantag ingen särskild kommentar.&lt;br&gt;Angående innebörden av begreppet teknisk upptagning, se kommentaren&lt;br&gt;till 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termerna ”film” och ”ljudupptagning” behöver inte finnas kvar i denna&lt;br&gt;lag eftersom alla regler som gäller enbart for ljudupptagningar föreslås&lt;br&gt;upphävas och ljudupptagningar enligt förslaget behandlas enligt de regler&lt;br&gt;som gäller for film, utom vad avser bl.a. tillåtelsen till censur i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen, regeln i 3 kap. 11 § yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;om otillåten utlämning av filmer, videogram eller andra tekniska&lt;br&gt;upptagningar med rörliga bilder och regeln i 7 kap. 5 § yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen om tillsyn över att yttrandefriheten i sådana upptagningar inte&lt;br&gt;missbrukas. Det finns inga regler i tillämpningslagen med anknytning till&lt;br&gt;dessa bestämmelser som motiverar att yttrandefrihetsgrundlagens term&lt;br&gt;film behålls i denna lag. (I 5 kap. 8 § står ordet film kvar endast som en&lt;br&gt;del i namnet på lagen [1990:886] om granskning och kontroll av filmer&lt;br&gt;och videogram.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har behandlats närmare i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna nya lydelsen av första stycket i paragrafen far&lt;br&gt;alla utlänningar med medborgarskap i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet äga periodiska skrifter som trycks i&lt;br&gt;Sverige, oavsett var de har hemvist. Någon ändring beträffande&lt;br&gt;utlänningar med hemvist i Sverige föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna andra stycket ges en motsvarande rätt för utländska&lt;br&gt;juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Förslaget har behandlats i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen åläggs Patent- och registreringsverket (PRV) att, i&lt;br&gt;god tid innan ett utgivningsbevis förfaller, sända en påminnelse till ägaren&lt;br&gt;av den periodiska skriften om att beviset bara gäller i tio år och att han&lt;br&gt;eller hon måste ansöka om förnyelse för att beviset inte skall förfalla efter&lt;br&gt;tioårsperiodens utgång. Av lydelsen framgår att PRV kan sända över&lt;br&gt;påminnelsen i vanligt lösbrev, dvs. något särskilt delgivningsförfarande&lt;br&gt;behöver inte användas. Enligt förslaget till 5 kap. 5 § femte stycket&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen kan en ansökan om förnyelse göras tidigast ett år&lt;br&gt;före tioårsperiodens utgång. En lämplig tidpunkt för PRV att sända över&lt;br&gt;en påminnelse kan därför vara ungefär ett år innan giltighetsperioden&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ändring i sak föreslås inte. Begreppet ”besvär” har i förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291) bytts ut mot ”överklagande”. En motsvarande&lt;br&gt;ändring föreslås i denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget till ändringar i 4 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen och till&lt;br&gt;upphävande av nu gällande 4 kap. 7 § yttrandefrihetsgrundlagen följer att&lt;br&gt;alla tekniska upptagningar skall ha en utgivare. Att utgivare skall finnas&lt;br&gt;till sammanställda kassettidningar behöver därför inte föreskrivas i&lt;br&gt;tillämpningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen har gjorts en justering av föreskriften om var uppgifter&lt;br&gt;skall finnas i fråga om en teknisk upptagning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § har, som en konsekvens av den föreslagna delegationsrätten för&lt;br&gt;Justitiekanslern (se 7 kap. 1 § första stycket YGL), lagts till en mening&lt;br&gt;om att även allmän åklagare har de rättigheter som anges i paragrafen om&lt;br&gt;Justitiekanslern har delegerat sina åklagaruppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;i§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att 3 a § föreslås upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a och 7 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna bör upphävas eftersom barnpornografi föreslås undantas&lt;br&gt;från tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationsrätten har kommenterats i avsnitt 9. Om Justitiekanslern har&lt;br&gt;delegerat åklagaruppgiften i yttrandefrihetsmålet far den allmänna åkla-&lt;br&gt;garen enligt det nya andra stycket begära gemensam handläggning. I des-&lt;br&gt;sa fall får åklagaren också föra talan mot ett avslagsbeslut av rätten. I&lt;br&gt;övrigt gäller vad som sägs i bestämmelsens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationsrätten har kommenterats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna nya lydelsen av 7 kap. 1 § första stycket yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen kan Justitiekanslern i vissa fall delegera sina åkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garuppgifter i yttrandefrihetsmål till allmän åklagare. En motsvarande&lt;br&gt;rätt bör gälla för sådana vanliga brottmål som Justitiekanslern enligt den-&lt;br&gt;na paragraf annars skall vara åklagare i. Detta framgår av det nya andra&lt;br&gt;stycket i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att väcka åtal far enligt förslaget till den nämnda bestämmelsen&lt;br&gt;i yttrandefrihetsgrundlagen inte delegeras för yttrandefrihetsbrottet hets&lt;br&gt;mot folkgrupp. Frågan huruvida målen skall handläggas i samma rätte-&lt;br&gt;gång prövas, enligt nuvarande 7 kap. 8 § i denna lag, av rätten på ansö-&lt;br&gt;kan av Justitiekanslern. Av förarbetena till den bestämmelsen framgår&lt;br&gt;bl.a. att frågan om gemensam handläggning inte kan prövas innan åtal&lt;br&gt;har väckts i de berörda målen (prop. 1990/91:179 s. 37 och 54 jämförd&lt;br&gt;med prop. 1977/78:62 s. 39 ff och 72 ff). I vanliga brottmål om hets mot&lt;br&gt;folkgrupp har åtalsbeslutet sålunda redan fattats av allmän åklagare när&lt;br&gt;en eventuell fråga om gemensam handläggning uppkommer. Någon in-&lt;br&gt;skränkning i delegationsrätten motsvarande den som gäller för yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål om hets mot folkgrupp är därför inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i denna lag träder i kraft samtidigt som ändringarna i yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Endast beträffande&lt;br&gt;tekniska upptagningar som inte omfattas av tidigare lydelse har ändring-&lt;br&gt;arna i tillämpningslagen gjorts tillämpliga också när offentliggörandet&lt;br&gt;skett före ikraftträdandet. Skälen för detta behandlas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna av yttrandefrihetsgrundlagen innebär bl.a. att tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar med enbart stillbilder och/eller text kommer att falla in under&lt;br&gt;grundlagsskyddet. Efter förebild av de övergångsbestämmelser som gavs&lt;br&gt;när yttrandefrihetsgrundlagen trädde i kraft bör även sådana tekniska&lt;br&gt;upptagningar som inte omfattas av tidigare lydelse och som lämnats ut&lt;br&gt;för spridning före ikraftträdandet falla in under grundlagsskyddet med&lt;br&gt;undantag för bestämmelserna om anonymitet, om skyldighet att sätta ut&lt;br&gt;ursprungsuppgifter, om utgivare och om ansvarighet. Detta innebär att&lt;br&gt;t.ex. reglerna om juryrättegång kommer att gälla också för sådana upp-&lt;br&gt;tagningar. Men har talan väckts före ikraftträdandet skall äldre föreskrif-&lt;br&gt;ter gälla om rättegången, dvs. rättegångsbalkens bestämmelser skall till-&lt;br&gt;lämpas fullt ut. Om talan avseende äldre brott väcks efter ikraftträdandet&lt;br&gt;skall de nya reglerna tillämpas i rättegången. Tekniska upptagningar som&lt;br&gt;inte omfattas av tidigare lydelse och som lämnats ut för spridning före&lt;br&gt;ikraftträdandet bör därför omfattas också av tillämpningslagen i samma&lt;br&gt;mån som de faller under yttrandefrihetsgrundlagen till följd av dess&lt;br&gt;övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om hur skyldigheten enligt 3 kap. 13 § yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen att sätta ut ursprungsuppgifter skall fullgöras kan då inte&lt;br&gt;gälla (4 kap. 2 §) eftersom sådan skyldighet inte inträder enligt över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till yttrandefrihetsgrundlagen. Inte heller regeln i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 § om skyldighet att bevara exemplar kan gälla for sådana redan&lt;br&gt;spridda upptagningar eftersom det till följd av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till yttrandefrihetsgrundlagen inte finns någon som är skyldig att utse&lt;br&gt;utgivare för sådana upptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ljudupptagningar innebär förslaget till ändring av yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen att särbehandlingen av ljudupptagningar upphör. Fri-&lt;br&gt;villigheten att utse utgivare upphör alltså. De ändringar i tillämpningsla-&lt;br&gt;gen som gjorts i fråga om ljudupptagningar gäller 4 kap. 1 § och 5 kap.&lt;br&gt;4 §. I övergångsbestämmelserna till ändringarna i yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen föreskrivs i punkten 3 att de äldre föreskrifterna skall tillämpas på&lt;br&gt;ljudupptagningar som lämnats ut för spridning före ikraftträdandet. Det-&lt;br&gt;samma bör gälla också i fråga om ändringarna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1392) om&lt;br&gt;pliktexemplar av dokument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av nuvarande lydelse av fjärde stycket i denna paragraf är att&lt;br&gt;ett radioprogram, en film eller en ljudupptagning som enligt 1 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförordningen i dess nuvarande lydelse skall&lt;br&gt;jämställas med en bilaga till skriften inte behöver levereras som bilaga&lt;br&gt;till en skrift av vilken pliktexemplar skall lämnas. Däremot kan leve-&lt;br&gt;ransplikt för sådana radioprogram, filmer eller ljudupptagningar förelig-&lt;br&gt;ga enligt reglerna för ljudradio- och TV-program, film, videogram och&lt;br&gt;fonogram. Förslaget till ändring av bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen innebär att även tekniska upptagningar med&lt;br&gt;enbart text eller stillbilder kommer att omfattas av den regeln. Sådana&lt;br&gt;upptagningar undantas därför från skyldigheten att leverera upptagningen&lt;br&gt;som bilaga till en leveranspliktig skrift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1478) om&lt;br&gt;förverkande av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att alla sådana skildringar av bam i pornografisk&lt;br&gt;bild som avses i 16 kap. 10 a § brottsbalken kan förverkas oavsett under&lt;br&gt;vilka omständigheter en sådan skildring påträffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utrymmet för att straffritt ta befattning med barnpornografi&lt;br&gt;har begränsats betydligt, har utrymmet för att underlåta förverkande in-&lt;br&gt;skränkts till situationer där ett förverkande är oskäligt. På så sätt kommer&lt;br&gt;förutsättningarna för att underlåta förverkande att motsvara vad som&lt;br&gt;gäller enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringarna i tredje stycket görs klart att lagen bara kan tilläm-&lt;br&gt;pas på en skildring som inte kan förverkas enligt allmänna regler, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när vare sig brottsbalkens eller varusmugglingslagens bestämmelser om Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;förverkande är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens uppräkning av varor som omfattas av lagen kompletteras&lt;br&gt;genom en ny punkt 13 med barnpornografi enligt förslaget till lag om&lt;br&gt;förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs om anmälningsskyldighet för den&lt;br&gt;som inför eller utför vissa varor. Varorna anges genom hänvisning till&lt;br&gt;3 §. Hänvisningen i 4 § 2 utvidgas till att också avse 3 § 13, som gäller&lt;br&gt;barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke hänvisas till punkterna 1 samt 3-12 i 3 § när&lt;br&gt;det gäller tulltjänstemans rätt att undersöka transportmedel m.m. för&lt;br&gt;kontroll av att gällande villkor för införsel och utförsel av vissa varor&lt;br&gt;uppfyllts. Hänvisning skall också göras också till punkten 13 om barn-&lt;br&gt;pornografi.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om förbud mot införsel och utförsel&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen råder ett förbud att till Sverige införa eller från Sverige ut-&lt;br&gt;föra sådana bampomografiska skildringar som avses i 16 kap. 10 a §&lt;br&gt;brottsbalken. Beträffande straff för överträdelser av förbudet hänvisas i&lt;br&gt;andra stycket till varusmugglingslagens bestämmelser. Detta innebär att&lt;br&gt;förbudet omfattar alla sådana förfaranden som utgör brott mot va-&lt;br&gt;rusmugglingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Bampomografiutredningens be- &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1997/98:43&lt;br&gt;tänkande Bampomografifrågan Innehavskriminalise- &lt;sup&gt;Bllagal&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;ring m.m. (SOU 1997:29)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Utredningsuppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vår uppgift har varit att utreda på vilket sätt och med vilka medel barn-&lt;br&gt;pornografi bäst kan bekämpas. Vi har sålunda haft att undersöka på vilka&lt;br&gt;områden det krävs insatser for att på ett effektivt sätt förebygga att det&lt;br&gt;framställs och sprids bampomografiskt material. Med en sådan under-&lt;br&gt;sökning som utgångspunkt har vi haft att närmare överväga vilka änd-&lt;br&gt;ringar i lagstiftningen och vilka andra åtgärder som kan anses motiverade&lt;br&gt;for att förhindra förekomst och spridning av barnpornografi. Vi har haft&lt;br&gt;att studera hur polis-, tull- och åklagarmyndigheter agerar, då misstanke&lt;br&gt;uppstår om bampomografibrott, och hur de i sådana fall samverkar med&lt;br&gt;varandra och med JK. Särskilt har vi haft att överväga frågor om krimi-&lt;br&gt;nalisering av innehav och annan befattning med barnpornografi. Vi har&lt;br&gt;också haft att behandla frågan om en åldersgräns bör tas in i bestämmel-&lt;br&gt;sen om bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är redan i dag straffbelagt som bampomografibrott att sprida bam-&lt;br&gt;pomografiska bilder och filmer. Det är också förbjudet att framställa så-&lt;br&gt;dant material i syfte att sprida det. Straffet är böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för straffbarhet är att gärningen inte med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen om bampomografibrott anges inte någon uttrycklig ål-&lt;br&gt;dersgräns när det gäller att bestämma vad som avses med bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. BrB som innehåller bestämmelser om sexualbrott finns regler&lt;br&gt;som särskilt syftar till att ge bam och ungdomar skydd mot att utnyttjas&lt;br&gt;sexuellt. Det är sålunda förbjudet att ha sexuellt umgänge med den som&lt;br&gt;är under 15 år samt dessutom med den som är under 18 år och är ens av-&lt;br&gt;komling eller står under ens vårdnad. Vidare är det även i övrigt förbju-&lt;br&gt;det att förmå ett bam under 15 år att företa eller medverka i en handling&lt;br&gt;med sexuell innebörd. Inte heller far den som fyllt 15 men inte 18 år&lt;br&gt;förmås att medverka i en handling med sexuell innebörd, om handlingen&lt;br&gt;är ett led i framställning av en pornografisk bild eller utgör posering i&lt;br&gt;annat fall än när det är fråga om framställning av en bild.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ärenden hos JK&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om bampomografibrott misstänks ha begåtts genom tryckt skrift eller&lt;br&gt;film, som omfattas av YGL, är det JK som skall utreda detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om bampomografibrott började tillämpas år 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1980-1990 dömdes på talan av JK en person för bampor-&lt;br&gt;nografibrott. Det var ett ärende som hade aktualiserats hos JK år 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1991-1997 kom ärendena att främst gälla framställningar&lt;br&gt;på videogram. Bortsett från de nedan nämnda Norrköpings- och Hud-&lt;br&gt;dingefallen avkunnades under angiven tid två domar för bampomogra-&lt;br&gt;fibrott och meddelades två beslut om konfiskering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det s.k. Huddingefallet inleddes förundersökning år 1992. Tre perso-&lt;br&gt;ner åtalades och dömdes för bampomografibrott. Sammanlagt var om-&lt;br&gt;kring tjugo personer aktuella i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det s.k. Norrköpingsfallet inleddes förundersökning år 1993. Åtal&lt;br&gt;väcktes mot elva personer. Mot tre av dessa har JK lagt ned åtalet. Tre&lt;br&gt;åtal har ogillats och JK har överklagat tingsrättens dom i ett av dessa fall.&lt;br&gt;I ett fall har meddelats en fällande dom som vunnit laga kraft. I de fyra&lt;br&gt;återstående fallen finns ännu inte något lagakraftvunnet avgörande.&lt;br&gt;Sammanlagt var femtio personer aktuella i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ärenden hos allmän åklagare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Då bampomografiska skildringar förekommer i andra medier än tryckta&lt;br&gt;skrifter och filmer är det allmän åklagare som har att utreda om ett miss-&lt;br&gt;tänkt bampomografibrott har begåtts. Det gäller i dessa fall t.ex. vanliga&lt;br&gt;kamerabilder, teckningar och stillbilder i datamedier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På talan av allmän åklagare har i fem fall under åren 1981-1995 med-&lt;br&gt;delats fällande domar för bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Barnpornografi i rörlig bild&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under medverkan av Rikskriminalpolisen och med bistånd av personal&lt;br&gt;vid Biografbyrån och vid den avdelning hos Bundeskriminalamt i Tysk-&lt;br&gt;land som har att utreda bampomografibrott har inom utredningen genom-&lt;br&gt;förts en undersökning av den barnpornografi som i vårt land har anträf-&lt;br&gt;fats i samband med brottsutredningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undersökningen visar följande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Materialet utgörs till övervägande del av skildringar på videofilm. Fil-&lt;br&gt;merna är till antalet drygt 750. De är kopior av olika ursprungsframställ-&lt;br&gt;ningar. Ursprungsmaterialet utgörs dels av smalfilmer och tryckta bilder&lt;br&gt;som på 1970-talet helt lagligt framställdes och såldes, dels av sedan bör-&lt;br&gt;jan av 1980-talet direkt på videofilm upptagna nya framställningar. Dessa&lt;br&gt;videofilmer har tagits upp i drygt 40 olika brottsfall vilka omfattar en&lt;br&gt;eller flera vid olika tidpunkter gjorda filmupptagningar. I två av fallen&lt;br&gt;har filmer gjorts i Sverige och skildrar sammanlagt fyra bam. De övriga&lt;br&gt;fallen är övervägande utländska men i ett fatal fall har ursprungslandet&lt;br&gt;inte ännu kunnat fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslagen har också anträffats exemplar av de tidskrifter och smalfil-&lt;br&gt;mer som under 1970-talet gavs ut helt lagligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förbud mot befattning med barnpornografi m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att all befattning med barnpornografi skall kriminaliseras. Lag-&lt;br&gt;stiftningen måste dock utformas så att den inte hämmar seriöst inhäm-&lt;br&gt;tande av kunskaper om och opinionsbildning mot denna form av porno-&lt;br&gt;grafi. Befattning som med hänsyn till omständigheterna är forsvarlig bör&lt;br&gt;inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Aktiv befattning med barnpornografi bör förbjudas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det i brottsbalken skall införas förbud mot att överlåta,&lt;br&gt;upplåta och förevisa barnpornografi liksom att framställa och förvärva&lt;br&gt;sådan i syfte att begå nyss nämnda gärningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Även innehav av barnpornografi bör straffbeläggas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är otillfredsställande att personer skall kunna inneha bilder som sy-&lt;br&gt;nes skildra övergrepp på bam. Innehavet av en sådan bild är att se som en&lt;br&gt;fortgående kränkning av det enskilda avbildade barnet och även av bam i&lt;br&gt;allmänhet. På grund härav och då en kriminalisering av innehav skulle&lt;br&gt;utgöra en kraftfull markering från samhällets sida av att barnpornografi&lt;br&gt;inte tolereras föreslår vi att även innehav av barnpornografi skall vara&lt;br&gt;straffbelagt. För straffbarhet krävs att bilden är av verklighetstrogen ka-&lt;br&gt;raktär och visar ett bam som är inblandat i en handling med sexuell inne-&lt;br&gt;börd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som när det gäller våra övriga förslag till kriminaliseringar skall straff&lt;br&gt;inte ådömas om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvar-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;införsel och utförsel av barnpornografi bör förbjudas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Spridd barnpornografi som har tagits i beslag i vårt land har övervägande&lt;br&gt;ursprungligen framställts utomlands. Vi har inte kunnat finna något be-&lt;br&gt;lägg för att barnpornografi, framställd i Sverige, skulle i kommersiella&lt;br&gt;former ha förts utomlands. Att så likväl kan ha skett eller kan komma att&lt;br&gt;ske i framtiden kan naturligtvis inte uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda personer med intresse för bampomografiska filmer byter så-&lt;br&gt;dana även med personer i utlandet. Filmerna befordras med post eller&lt;br&gt;förs över gränsen i samband med utlandsresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En särskild straffskala föreslås för grova brott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:43&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan bampomografibrottslighet tänkas vara av så allvarlig be- bilaga 1&lt;br&gt;skaffenhet att nu gällande straffmaximum på fängelse högst två år ter sig&lt;br&gt;otillräckligt. Man kan tänka sig fall där verksamheten bedrivits i stor om-&lt;br&gt;fattning och i vinstsyfte samt avsett bilder vari det framstår som om de&lt;br&gt;avbildade barnen utsätts för synnerligen smärtsamt våld. Vi föreslår att&lt;br&gt;det i sådana fall skall kunna dömas för grovt bampomografibrott och att&lt;br&gt;straffskalan för sådant brott skall omfatta fängelse från och med sex må-&lt;br&gt;nader till och med fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Även oaktsamma handlingar bör bestraffas, om de utförs i yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På de videofilmer med pornografiskt innehåll som säljs öppet är de av-&lt;br&gt;bildade personerna inte sällan till synes mycket unga men fullt pubertets-&lt;br&gt;utvecklade. Misstanke kan ibland uppstå om att de inte uppnått 18 års&lt;br&gt;ålder. Det är i dessa fall oftast fråga om filmer importerade från länder&lt;br&gt;där en lägre åldersgräns än 18 år tillämpas vid avgörande av frågan om&lt;br&gt;en bild skall anses vara bampomografisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I s.k. naturistfilmer, som också säljs öppet, kan det förekomma att&lt;br&gt;nakna bam skildras på ett så närgånget sätt att bilderna kommit att bli&lt;br&gt;bampomografiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att befattning med barnpornografi som sker i yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet eller eljest i förvärvssyfte skall medföra ansvar även om gär-&lt;br&gt;ningen begås av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En särskild preskriptionsregel för sexuellt ofredande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1995 förlängdes preskriptionstiden för sexualbrott mot&lt;br&gt;bam så att preskriptionstiden börjar löpa först från den dag då målsägan-&lt;br&gt;den fyller eller skulle ha fyllt 15 år. Denna reglering kom dock inte att&lt;br&gt;gälla för brottet sexuellt ofredande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att den särskilda preskriptionsregeln skall omfatta även&lt;br&gt;brottet sexuellt ofredande, om detta förövats mot ett bam under 15 år om&lt;br&gt;barnet är förövarens avkomling eller står under hans fostran eller för vars&lt;br&gt;vård eller tillsyn han har att svara på grund av myndighets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förverkande av barnpornografi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att barnpornografi skall kunna förverkas närhelst det anträffas.&lt;br&gt;Vi föreslår därför att det nuvarande kravet på att materialet måste ha an-&lt;br&gt;träffats vid en förundersökning slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Införande av en uttrycklig åldersgräns&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande rättstillämpning anses en pornografisk bild vara bam-&lt;br&gt;pomografisk om någon av de avbildade inte är fullt pubertetsutvecklad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för våra överväganden är att det är angeläget att ung-&lt;br&gt;domar under 18 års ålder inte skall utnyttjas för framställning av porno-&lt;br&gt;grafiska alster, även om de är fullt pubertetsutvecklade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i sammanhanget noteras att enligt FN:s barnkonvention med&lt;br&gt;bam avses en person under 18 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid skulle en ordning med endast en fixerad åldersgräns medfö-&lt;br&gt;ra avsevärda bevissvårigheter vid rättstillämpningen. Vi föreslår därför&lt;br&gt;en regel vari en 18-årsgräns kombineras med en regel om pubertetsut-&lt;br&gt;vecklingen så att med bam skall avses en person som är under 18 år eller&lt;br&gt;en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad. Det räcker med att&lt;br&gt;ett av definitionens båda led är uppfyllt för att en pornografisk bild ob-&lt;br&gt;jektivt sett skall utgöra barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anspelningspomografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med anspelningspomografi avses pornografi i vilken vuxna personer&lt;br&gt;framställs som bam eller på annat sätt genom t.ex. olika roller eller attri-&lt;br&gt;but anspelar på bam. Vi föreslår inte att några straffrättsliga ingripanden&lt;br&gt;skall göras mot denna kategori av pornografiska framställningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Barnpornografin och yttrandefrihetsgrundlagama&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av vår undersökning av den barnpornografi som tagits i beslag i Sverige&lt;br&gt;framgår att denna till helt övervägande del utgörs av framställningar på&lt;br&gt;videofilm men att det också anträffats exemplar av de under 1970-talet&lt;br&gt;lagligt utgivna tidskrifterna och smalfilmema med barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpornografi i tryckt skrift och på film som sprids till allmänheten&lt;br&gt;omfattas av TF respektive YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vårt förslag till kriminalisering av ytterligare befattning med&lt;br&gt;barnpornografi skall komma att avse också sådant material som omfattas&lt;br&gt;av TF och YGL fordras att det görs ändringar i dessa grundlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika lösningar är härvid tänkbara. Valet mellan dem bör bli beroende&lt;br&gt;av vilken av dem som kan antas komma att bäst motverka befattning med&lt;br&gt;den barnpornografi som faktiskt förekommer. Härvid far inte glömmas&lt;br&gt;bort att en viktig del i kampen mot företeelsen är den opinionsbildning&lt;br&gt;som enskilda och olika organisationer genom massmedia kan bedriva och&lt;br&gt;redan bedriver. Denna opinionsbildning är beroende av att information&lt;br&gt;om förekommande befattningar med barnpornografi verkligen avslöjas&lt;br&gt;och kan nå ut till offentligheten. För att så skall kunna ske på ett effektivt&lt;br&gt;sätt är det en förutsättning att de regler i TF och YGL som syftar till att&lt;br&gt;garantera just detta inte sätts ur spel. Här avses reglerna om anskaffar-&lt;br&gt;och meddelarfrihet, om anonymitetsskydd för anskaffare och meddelare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förbud mot censur och andra hindrande åtgärder och om ensamansva- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;ret för utgivaren. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vårt utredningsarbete har fyra lagtekniska modeller varit aktu-&lt;br&gt;ella. Vår analys har visat att tre av dem i olika omfattning kommer i kon-&lt;br&gt;flikt med reglerna om anskaffar- och meddelarfrihet och anonymitets-&lt;br&gt;skydd samt med reglerna om förbud mot censur och andra hindrande&lt;br&gt;åtgärder. Med två av dem upphävs också systemet med ensamansvar.&lt;br&gt;Med det fjärde alternativet, av oss betecknat alternativ D, uppkommer&lt;br&gt;inte dessa olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övervägande av alternativ D&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilder i tryckt skrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående har det i Sverige inte anträffats någon&lt;br&gt;annan tryckt barnpornografi än den som lagligt utgavs under 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vårt förslag till ändrade regler om konfiskering, som kommer att&lt;br&gt;beröras längre fram, kommer detta gamla tryckta material att kunna kon-&lt;br&gt;fiskeras när helst det anträffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pomografibranschen har sedan länge upphört med att framställa barn-&lt;br&gt;pornografi. Att enskilda personer med intresse för innehav av barnporno-&lt;br&gt;grafi skulle börja med att framställa sådan med tryckpress synes osanno-&lt;br&gt;likt; särskilt som möjligheten finns att framställa filmer i färg enkelt och&lt;br&gt;billigt på video och att sprida materialet med datateknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening kan det inte befaras att barnpornografi på nytt kom-&lt;br&gt;mer att börja framställas i tryckt skrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har därför inte funnit att det är några sådana väsentliga fördelar att&lt;br&gt;vinna i kampen mot barnpornografi med att skilja ut sådant material från&lt;br&gt;tillämpningsområdet för TF eller att eljest särbehandla det inom TF:s ram&lt;br&gt;att detta skulle uppväga nackdelarna, nämligen en uppluckring av regler-&lt;br&gt;na om anskaffar- och meddelarfrihet, förbudet mot hindrande åtgärder&lt;br&gt;och om ensamansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilder på film&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått är det här fråga om kopior av olika videofilmer. Ko-&lt;br&gt;piorna sprids i det fördolda mellan enskilda personer med intresse för&lt;br&gt;barnpornografi. En överlåtare har oftast inte kopior på lager utan fram-&lt;br&gt;ställer en ny kopia först när han har fått en begäran härom. Överlåtelser&lt;br&gt;sker inte i vinstsyfte. Utgiven ersättning används för att bekosta förvärv&lt;br&gt;av filmer för eget bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte anträffats någon bampomografisk film märkt med ur-&lt;br&gt;sprungsuppgifter, vilket krävs vid utgivning enligt YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sätt på vilket personer med intresse härför byter och överlåter fil-&lt;br&gt;mer mellan sig liknar mer privat korrespondens än utgivning för offent-&lt;br&gt;liggörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att dessa filmer borde rensas ut från YGL:s tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Det kan ske genom att det i YGL föreskrivs att en film som&lt;br&gt;sprids till allmänheten på annat sätt än genom att spelas upp, måste vara&lt;br&gt;försedd med ursprungsuppgifter för att vara omfattad av YGL. Vi före-&lt;br&gt;slår att YGL ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla filmer som saknar ursprungsuppgifter faller med vårt förslag utan-&lt;br&gt;för YGL:s tillämpningsområde. Det skulle göra det möjligt att i vanlig&lt;br&gt;lag kriminalisera innehav av alla sådana filmer oavsett innehåll. Enligt&lt;br&gt;vår mening bör det emellertid inte komma ifråga att kriminalisera inne-&lt;br&gt;hav av andra yttranden än bampomografiska bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de åtgärder vi föreslår beträffande barnpornografi inte skall fa&lt;br&gt;&amp;quot;smittoeffekter&amp;quot; på filmer med annat innehåll föreslår vi att det i YGL&lt;br&gt;införs en bestämmelse om att det inte utan stöd av denna grundlag far&lt;br&gt;meddelas förbud mot innehav av filmer som saknar ursprungsuppgifter;&lt;br&gt;dock att det i vanlig lag far föreskrivas om straff för innehav av film som&lt;br&gt;innefattar skildring av bam i pornografisk bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att bestämmelsen om bampomografibrott i den för TF och&lt;br&gt;YGL gemensamma brottskatalogen till sitt innehåll anpassas till den av&lt;br&gt;oss föreslagna nya utformningen av bampomografibrottet i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Åtalspreskription och särskild rättsverkan vid bampomografisk&lt;br&gt;brottslighet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Åtstramning av reglerna om preskriptionstid för barnpornogra-&lt;br&gt;fibrott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör för tryck- och yttrandefrihetsbrottet bampomogra-&lt;br&gt;fibrott generellt gälla att preskriptionstiden inte skall börja löpa förrän&lt;br&gt;pliktexemplar av en brottslig skildring levereras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åtstadkomma detta föreslår vi viss ändring i lagen med före-&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden och i pliktexemplarslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna kommer att medföra att preskriptionstiden i&lt;br&gt;praktiken blir obegränsad när det gäller bampomografibrott som begås&lt;br&gt;genom tryckt skrift eller genom film som omfattas av YGL, eftersom&lt;br&gt;pliktexemplar aldrig lämnas av sådana framställningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bestämmelserna om konfiskering av barnpornografi bör utvidgas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgivna och redan spridda bampomografiska framställningar i medier&lt;br&gt;som omfattas av TF och YGL kan konfiskeras, om de är av verklighets-&lt;br&gt;trogen karaktär. Ytterligare förutsättning är att materialet har anträffats i&lt;br&gt;samband med en förundersökning och att innehavet inte med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att dessa regler far stå kvar och utvidgas på så sätt att kravet&lt;br&gt;på att materialet skall ha anträffats vid en förundersökning tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bestämmelser om särskild rättsverkan i övrigt bör inforas for tryck-&lt;br&gt;frihetsbrottet barnpornografibrott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 36 kap. BrB om förverkande av egendom, företagsbot och&lt;br&gt;annan särskild rättsverkan av brott är tillämpliga på sådan barnpornografi&lt;br&gt;som faller under vanlig lag och sedan den 1 januari 1995 även på sådan&lt;br&gt;barnpornografi som omfattas av YGL. Vi forslår att motsvarande skall&lt;br&gt;gälla även vid bampomografibrott som avser skildring i tryckt skrift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Myndighetsorganisationen mot bampomografibrott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi har studerat hur polis-, tull- och åklagarorganisationema agerar i sam-&lt;br&gt;verkan med JK och med varandra när misstanke uppstår om bampomo-&lt;br&gt;grafibrott. Studien visar att arbetet utifrån de förutsättningar som gäller&lt;br&gt;bedrivs effektivt. För granskning av beslagtaget material har JK hittills&lt;br&gt;anlitat Biografbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vårt förslag till tydligare avgränsning av tillämpningsområdet för&lt;br&gt;YGL skulle praktiskt taget all förekommande barnpornografi omfattas av&lt;br&gt;endast vanlig lag. Det skulle medföra att JK inte länge skulle ha att be-&lt;br&gt;fatta sig med utredningar om misstänka bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En effektivare hantering och systematisering av anträffad barnpor-&lt;br&gt;nografi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningens undersökning av i vårt land anträffad barnpornografi har&lt;br&gt;givit kunskap om på vilket sätt bampomografiskt material bör angripas&lt;br&gt;vid utredningar om misstänkt bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikskriminalpolisen har mot bakgrund av den vunna erfarenheten på-&lt;br&gt;börjat en översyn av sin organisation för bekämpning av bampomogra-&lt;br&gt;fibrott. Det gäller frågor om anskaffande av teknisk utrustning, om vilka&lt;br&gt;personella resurser som behövs samt om kommunikation och information&lt;br&gt;mellan Rikskriminalpolisen och de regionala och lokala polismyndighe-&lt;br&gt;terna i landet samt mellan dessa och motsvarande myndigheter i andra&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskild arkivlag för registrering av barnpornografi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det i TF och YGL införs bestämmelser om att det i vanlig&lt;br&gt;lag får föreskrivas att enligt grundlagarna konfiskerade bampomografis-&lt;br&gt;ka framställningar far bevaras i ett referensregister. Som det nu är skall&lt;br&gt;sådana framställningar förstöras. Till registret skall också fa föras andra&lt;br&gt;bampomografiska framställningar. Materialet är som referensmaterial av&lt;br&gt;stor betydelse när det gäller att utreda nya misstänkta bampomogra-&lt;br&gt;fibrott. Det är dessutom viktigt som spår- och bevismaterial med avseen-&lt;br&gt;de bampomografibrott och skildrade sexualbrott mot bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Organisationen inom polisen for bekämpande av barnpornografi-&lt;br&gt;brott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rikskriminalpolisen har enligt vad utredningen inhämtat för avsikt att&lt;br&gt;låta den personalgrupp som inom kriminalunderrättelsetjänsten ansvarar&lt;br&gt;för området sexuella övergrepp mot bam och barnpornografi ha hand om&lt;br&gt;granskning och detaljanalys av beslagtagna framställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att nämnda befattningshavare skall utbildas till specialister&lt;br&gt;på att bedöma bampomografiskt material och snabbt kunna bistå de lo-&lt;br&gt;kala och regionala polismyndigheterna vid utredning om misstänkta&lt;br&gt;bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gör det också möjligt att fortlöpande fa referensregistret komp-&lt;br&gt;letterat med nytt anträffat material till nytta för redan inledda och framti-&lt;br&gt;da utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen avser också att när det gäller frågor om sexuella&lt;br&gt;övergrepp mot bam och barnpornografi skapa en länk mellan den cent-&lt;br&gt;rala underrättelseenheten och de lokala polismyndigheterna genom att i&lt;br&gt;bilda en kontaktgrupp bestående av personal från den centrala enheten&lt;br&gt;och en eller två personer från varje län.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Polisutbildningen är för närvarande föremål för en genomgripande över-&lt;br&gt;syn. Vi har framhållit vikten av att det i den framtida utbildningen ges&lt;br&gt;erforderligt utrymme åt undervisning i ämnena sexuella övergrepp mot&lt;br&gt;bam och bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss kompletterande utbildning kommer att ges för tullpersonal, om&lt;br&gt;den föreslagna lagstiftningen om förbud mot in- och utförsel av barnpor-&lt;br&gt;nografi genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internationellt samarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Internationellt polissamarbete bedrivs inom Interpol. Europol är benäm-&lt;br&gt;ningen på det europeiska polissamarbete som beslutades år 1991 och som&lt;br&gt;hittills delvis kommit i gång genom inrättandet av Europofs Drug Unit&lt;br&gt;(EDU) vars mandat omfattar även bekämpning av bamsexhandel. Näm-&lt;br&gt;nas kan också den nordiske sambandsmannen med stationering i Thai-&lt;br&gt;land, Filippinerna och Sri Lanka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår undersökning av den i Sverige anträffade barnpornografin har vi-&lt;br&gt;sat att nästan allt material saknar svensk anknytning. Samarbete måste&lt;br&gt;därför inledas med polismyndigheterna i de länder där de övergrepp som&lt;br&gt;bilderna visar kan antas ha begåtts för att brotten där skall kunna utredas&lt;br&gt;och eventuellt fortfarande pågående övergrepp avbrytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella tullsamarbetet är väl utbyggt och fungerar effektivt.&lt;br&gt;Svensk tull kan därför vid behov snabbt utvidga detta att gälla även tull-&lt;br&gt;brott avseende barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En internationell databank bör upprättas i Sverige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rikskriminalpolisen skall ta över ansvaret för den systematisering som&lt;br&gt;under utredningsarbetet skett av den i Sverige i samband med brottsut-&lt;br&gt;redningar anträffade barnpornografin. Vi föreslår att arbetsresultatet sna-&lt;br&gt;rast nyttiggörs internationellt. En organisation bör skapas för detta. Hu-&lt;br&gt;vudansvaret för projektet bör ligga hos Rikspolisstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samarbete bör etableras mellan olika berörda länder för komplette-&lt;br&gt;ring av det i vårt land anträffade materialet med material från de andra&lt;br&gt;länderna. Informationen bör fortlöpande uppdateras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att regeringen i särskild ordning låter utreda ett sådant in-&lt;br&gt;ternationellt projekt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Genomförande av förslaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning kommer de av oss förslagna lagändringarna inte att&lt;br&gt;medföra ökade kostnader för statsverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bampomografiutredningens författningsforslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 kap. 10 a och 17 §§ samt 35 kap. 4 § brottsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 16 kap. 10 aa §&lt;br&gt;och 10 ab §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skildrar bam i pomo- Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grafisk bild med uppsåt att bilden 1. skildrar bam i pornografisk&lt;br&gt;sprides eller som sprider sådan bild bild med uppsåt att överlåta, upp-&lt;br&gt;av barn, dömes, om inte gärningen låta eller förevisa bilden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till omständigheterna 2. överlåter, upplåter eller före-&lt;br&gt;är försvarlig, för barnpornogra- visar en skildring av barn i porno-&lt;br&gt;fibrott till böter eller fängelse i grafisk bild, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst två år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3. i syfte att begå en gärning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs i 2 förvärvar en skildring av&lt;br&gt;barn i pornografisk bild, döms för&lt;br&gt;barnpornografibrott till böter el-&lt;br&gt;ler fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i annat fall än som sägs&lt;br&gt;i första stycket innehar eller efter-&lt;br&gt;frågar en skildring av barn i por-&lt;br&gt;nografisk bild, döms, om barnet på&lt;br&gt;bilden är inblandat i en handling&lt;br&gt;med sexuell innebörd och om bilden&lt;br&gt;är av verklighetstrogen karaktär,&lt;br&gt;för bampomografibrott till böter&lt;br&gt;eller fängelse högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gärning som avses i första&lt;br&gt;eller andra stycket med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarlig&lt;br&gt;skall den inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med barn avses en person under&lt;br&gt;18 år eller en person vars puber-&lt;br&gt;tetsutveckling inte är fullbordad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 aa §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År ett brott som avses i 10 a §&lt;br&gt;första stycket att anse som grovt&lt;br&gt;skall dömas för grovt barnporno-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grafibrott till fängelse lägst sex&lt;br&gt;månader och högst fyra år. Vid&lt;br&gt;bedömande av om brottet är grovt&lt;br&gt;skall särskilt beaktas om det har&lt;br&gt;bedrivits i stor omfattning och i&lt;br&gt;vinstsyfte samt avsett bilder i vilka&lt;br&gt;det framstår som om barn utsätts&lt;br&gt;för synnerligen smärtsamt våld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 ab §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i yrkesmässig verksam-&lt;br&gt;het eller annars i förvärvssyfte av&lt;br&gt;oaktsamhet begår gärning som sägs&lt;br&gt;i 10 a § första stycket döms till bö-&lt;br&gt;ter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förberedelse eller stämpling&lt;br&gt;till eller underlåtenhet att avslöja&lt;br&gt;myteri döms till ansvar enligt vad&lt;br&gt;som sägs i 23 kap. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla försök eller förberedelse till&lt;br&gt;grovt dobbleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förberedelse eller stämpling&lt;br&gt;till eller underlåtenhet att avslöja&lt;br&gt;myter döms till ansvar enligt vad&lt;br&gt;som sägs i 23 kap. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla försök eller förberedelse till&lt;br&gt;grovt dobbleri och försök till sådant&lt;br&gt;bampomografibrott som avses i 10&lt;br&gt;a § första stycket 3 och försök till&lt;br&gt;grovt bampomografibrott enligt 10&lt;br&gt;a § första stycket 3 och 10 aa §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;35 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 1 § bestämda tiderna skall räknas från den dag brottet begicks.&lt;br&gt;Förutsätts for ådömande av påföljd att viss verkan av handlingen inträtt,&lt;br&gt;skall tiden räknas från den dag då sådan verkan inträdde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har brott som avses i 6 kap. 1-4&lt;br&gt;och 6 §§ eller försök till sådana&lt;br&gt;brott begåtts mot bam under femton&lt;br&gt;år skall de i 1 § bestämda tiderna&lt;br&gt;räknas från den dag målsäganden&lt;br&gt;fyller eller skulle ha fyllt femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har brott som avses i 6 kap. 1-4&lt;br&gt;och 6 §§ eller försök till sådana&lt;br&gt;brott begåtts mot bam under femton&lt;br&gt;år skall de i 1 § bestämda tiderna&lt;br&gt;räknas från den dag målsäganden&lt;br&gt;fyller eller skulle ha fyllt femton år.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla brott som&lt;br&gt;avses i 6 kap. 7 f första och tredje&lt;br&gt;stycket när någon begått sådant&lt;br&gt;brott mot den som är hans avkom-&lt;br&gt;ling eller står under hans fostran&lt;br&gt;eller för vars vård eller tillsyn han&lt;br&gt;har att svara på grund av myndig-&lt;br&gt;hets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vid bokföringsbrott, som ej är ringa, den bokföringsskyldige inom&lt;br&gt;fem år från brottet har försatts i konkurs, fått eller erbjudit ackord eller&lt;br&gt;inställt sina betalningar, skall tiden räknas från den dag då detta skedde.&lt;br&gt;Om den bokföringsskyldige inom fem år från brottet blivit föremål för&lt;br&gt;skatte- eller taxeringsrevision, skall tiden räknas från den dag då revisio-&lt;br&gt;nen beslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i 35 kap. 4 § andra stycket andra meningen tillämpas&lt;br&gt;även på brott som har begåtts för ikraftträdandet om inte möjligheten att&lt;br&gt;ådöma påföljd har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till lag om förbud mot införsel och utförsel av barn-&lt;br&gt;pornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En skildring av bam i pornografisk bild far inte införas till eller utfö-&lt;br&gt;ras från landet om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;försvarlig. Med bam avses en person under 18 år eller en person vars&lt;br&gt;pubertetsutveckling inte är fullbordad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser om ansvar för olovlig införsel och utförsel av en skild-&lt;br&gt;ring av bam i pornografisk bild finns i lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullver- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;kets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom &lt;sup&gt;B&lt;/sup&gt;&amp;gt;laga2&lt;br&gt;Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och&lt;br&gt;produkter som avses i lagen (1991:341) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. injektionssprutor och kanyler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. springstiletter, springknivar, knogjäm, kaststjämor, riv- eller nit-&lt;br&gt;handskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kulturföremål som avses i 5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950) om kul-&lt;br&gt;turminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hundar och katter för annat ändamål än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738) och&lt;br&gt;tobaksvaror vid kontroll av åldersgränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfan, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sadana som an-&lt;br&gt;ges ovan och produkter av djur, om&lt;br&gt;det finns särskild anledning att&lt;br&gt;misstänka att smittsam sjukdom&lt;br&gt;förekommer, att djuret eller djur-&lt;br&gt;produkten på annat sätt utgör en&lt;br&gt;allvarlig hälsorisk för människor&lt;br&gt;eller djur, att medföljande dokum-&lt;br&gt;ment är ofullständiga eller felakti-&lt;br&gt;ga, att erforderliga dokument sak-&lt;br&gt;nas eller att de villkor som i övrigt&lt;br&gt;gäller för införseln inte är uppfyll-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som an-&lt;br&gt;ges ovan och produkter av djur, om&lt;br&gt;det finns särskild anledning att&lt;br&gt;misstänka att smittsam sjukdom&lt;br&gt;förekommer, att djuret eller djur-&lt;br&gt;produkten på annat sätt utgör en&lt;br&gt;allvarlig hälsorisk för människor&lt;br&gt;eller djur, att medföljande doku-&lt;br&gt;ment är ofullständiga eller felakti-&lt;br&gt;ga, att erforderliga dokument sak-&lt;br&gt;nas eller att de villkor som i övrigt&lt;br&gt;gäller för införseln inte är uppfyll-&lt;br&gt;da,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.barnpornografi enligt lagen&lt;br&gt;(1999:00) om förbud mot införsel&lt;br&gt;och utförsel av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som utan erforderligt tillstånd, eller med stöd av tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande uppgift, från ett annat EU-land till Sverige&lt;br&gt;inför eller från Sverige till ett sådant land utför en vara som avses i 3 § 3,&lt;br&gt;5-8 och 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat EU-&lt;br&gt;land till Sverige inför eller från&lt;br&gt;Sverige till ett sådant land utför en&lt;br&gt;vara som avses i 3 § 1, 4, 9, 11 och&lt;br&gt;12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat EU-&lt;br&gt;land till Sverige inför eller från&lt;br&gt;Sverige till ett sådant land utför en&lt;br&gt;vara som avses i 3 § §, 4, 9 och 11-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;far meddela närmare föreskrifter om anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om be-&lt;br&gt;skattning av privatinförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobaksvaror från ett&lt;br&gt;land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen, fullgjorts riktigt och full-&lt;br&gt;ständigt, samt för kontroll av att&lt;br&gt;gällande villkor för in- eller utförsel&lt;br&gt;av sådana varor som anges i 3 § 1&lt;br&gt;och 3-72 uppfyllts, far en tull-&lt;br&gt;jänstean undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådc&lt;br&gt;förvaras vid införsel från eller utförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om be-&lt;br&gt;skattning av privatinförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobaksvaror från ett&lt;br&gt;land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen, fullgjorts riktigt och full-&lt;br&gt;ständigt, samt för kontroll av att&lt;br&gt;gällande villkor för in- eller utförsel&lt;br&gt;av sådana varor som anges i 3 § 1&lt;br&gt;och 3-73 uppfyllts, far en tull-&lt;br&gt;tjänsteman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r och andra utrymmen där varor kan&lt;br&gt;:1 till ett annat EU-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och&lt;br&gt;liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende kroppsvisi-&lt;br&gt;tation och kroppsbesiktning finns i lagen (1960:418) om straff för va-&lt;br&gt;rusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen att 7 kap. 4 §,&lt;br&gt;7 kap. 7 § och 9 kap. 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet&lt;br&gt;skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås ge-&lt;br&gt;nom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med&lt;br&gt;våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läg-&lt;br&gt;gas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller&lt;br&gt;att del av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av&lt;br&gt;statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med&lt;br&gt;utländskt bistånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär&lt;br&gt;fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller&lt;br&gt;andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. spioneri, varigenom någon för att gå främmande makt till handa&lt;br&gt;obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk,&lt;br&gt;vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut&lt;br&gt;eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt&lt;br&gt;kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet, vare&lt;br&gt;sig uppgiften är riktig eller ej;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan&lt;br&gt;syfte att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller&lt;br&gt;röjer uppgift rörande något förhållande av hemlig natur, vars uppenba-&lt;br&gt;rande för främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för&lt;br&gt;folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga för-&lt;br&gt;hållanden eller eljest för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller&lt;br&gt;ej;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig&lt;br&gt;uppgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken&lt;br&gt;bedömning särskilt skall beaktas om gärningen innefattade till handagå-&lt;br&gt;ende av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet&lt;br&gt;med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse&lt;br&gt;eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst betrotts honom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsam-&lt;br&gt;het begår gärning som avses under 4;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppror, förövad med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt&lt;br&gt;eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut&lt;br&gt;av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för&lt;br&gt;uppsåtets förverkligande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig el-&lt;br&gt;ler eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning,&lt;br&gt;någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar&lt;br&gt;eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom&lt;br&gt;som är av betydelse för totalförsvaret eller begår annan liknande förrä-&lt;br&gt;disk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller inne-&lt;br&gt;fattar bistånd åt fienden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller&lt;br&gt;landssvek;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet be-&lt;br&gt;går gärning som avses under 7;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i&lt;br&gt;krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger till-&lt;br&gt;lämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden,&lt;br&gt;som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande&lt;br&gt;makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller&lt;br&gt;bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som&lt;br&gt;är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. uppvigling, varigenom någon uppmanar eller eljest söker förleda&lt;br&gt;till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohör-&lt;br&gt;samhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i&lt;br&gt;tjänsten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missakt-&lt;br&gt;ning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning&lt;br&gt;på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. bampomografibrott, varige- 12. bampomografibrott, varige-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom någon skildrar bam i pomo- nom någon skildrar bam, varmed&lt;br&gt;grafisk bild med uppsåt att bilden avses en person under 18 år eller&lt;br&gt;sprides, om inte gärningen med en person vars pubertetsutveckling&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är inte är fullbordad, i pornografisk&lt;br&gt;försvarlig, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bild med uppsåt att överlåta, upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låta eller förevisa bilden, om inte&lt;br&gt;gärningen med hänsyn till omstän-&lt;br&gt;digheterna är försvarlig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld&lt;br&gt;eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna är försvarlig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klan-&lt;br&gt;dervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att ut-&lt;br&gt;sätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden,&lt;br&gt;gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den&lt;br&gt;frid, som bör tillkomma den avlidne, dock ej om det med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att&lt;br&gt;uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande&lt;br&gt;tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckt skrift, som innefattar Tryckt skrift som innefattar ett&lt;br&gt;tryckfrihetsbrott, må konfiskeras. tryckfrihetsbrott får konfiskeras. Är&lt;br&gt;brottet barnpornografibrott gäller&lt;br&gt;om särskild rättsverkan i övrigt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda ex-&lt;br&gt;emplar av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereoty-&lt;br&gt;per, plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften an-&lt;br&gt;vändbara materialier skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering far också ske i an-&lt;br&gt;nat fall av en tryckt skrift som inne-&lt;br&gt;fattar en skildring av bam i porno-&lt;br&gt;grafisk bild av verklighetstrogen&lt;br&gt;karaktär, om inte innehavet med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;försvarligt. Konfiskering innebär då&lt;br&gt;att samtliga exemplar av skriften&lt;br&gt;som påträffats i samband med en&lt;br&gt;förundersökning skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering far också ske annat&lt;br&gt;fall av en tryckt skrift som innefat-&lt;br&gt;tar en skildring av bam i pornogra-&lt;br&gt;fisk bild av verklighetstrogen ka-&lt;br&gt;raktär, om inte innehavet med hän-&lt;br&gt;syn till omständigheterna är för-&lt;br&gt;svarligt. Konfiskering innebär då&lt;br&gt;att samtliga exemplar av skriften&lt;br&gt;som påträffats skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag får föreskrivas att tryckt&lt;br&gt;skrift som konfiskerats skall beva-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas, i fråga om periodisk&lt;br&gt;skrift för vilken vid utgivningen gällde utgivningsbevis inom sex måna-&lt;br&gt;der och i fråga om annan skrift inom ett år från det skriften utgavs, vid&lt;br&gt;påföljd att skriften eljest är från sådant åtal fri. Utan hinder av vad nu&lt;br&gt;sagts må dock, sedan allmänt åtal inom nämnda tid blivit väckt, nytt åtal&lt;br&gt;väckas mot annan, som är för brottet ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag är stadgat om tid, inom vilken brott skall beivras för att på-&lt;br&gt;följd för brott ej skall anses bortfallen, gälle även i fråga om tryckfrihets-&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag får i fråga om barnporno-&lt;br&gt;grafibrott förskrivas att skrift, såvitt&lt;br&gt;avser beräkningen av de tider som&lt;br&gt;anges i första och andra styckena,&lt;br&gt;inte skall anses utgiven förrän den&lt;br&gt;har lämnats för registrering hos en&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 §, 3 kap. 13 § och 5 kap. 6 § yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagen är tillämplig på så-&lt;br&gt;dana filmer och ljudupptagningar&lt;br&gt;som sprids till allmänheten genom&lt;br&gt;att spelas upp, säljas eller tillhan-&lt;br&gt;dahållas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagen är tillämplig på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ljudupptagningar som sprids&lt;br&gt;till allmänheten genom att spelas&lt;br&gt;upp, säljas eller tillhandahållas på&lt;br&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. filmer som sprids till allmän-&lt;br&gt;heten genom att spelas upp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. filmer som sprids till allmän-&lt;br&gt;heten genom att säljas eller tillhan-&lt;br&gt;dahållas på annat sätt än genom att&lt;br&gt;spelas upp om i filmen är intaget&lt;br&gt;och på höljet där sådant förekom-&lt;br&gt;mer är anbringat tydliga uppgifter&lt;br&gt;om vem som har låtit framställa&lt;br&gt;filmen samt om när, var och av vem&lt;br&gt;exemplaren har framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag förekomma att myndig-&lt;br&gt;heter och andra allmänna organ på&lt;br&gt;grund av innehållet förbjuder inne-&lt;br&gt;hav av filmer som saknar sådana&lt;br&gt;uppgifter som avses i första stycket&lt;br&gt;3. Genom lag får dock föreskrivas&lt;br&gt;om sådant förbud för filmer som&lt;br&gt;innefattar skildring av barn i por-&lt;br&gt;nografisk bild.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana exemplar av filmer och ljudupptagningar, som framställs i landet&lt;br&gt;och är avsedda för spridning här, skall förses med tydliga uppgifter om&lt;br&gt;vem som har låtit framställa filmen eller ljudupptagningen samt om när,&lt;br&gt;var och av vem exemplaren har framställts. Närmare bestämmelser om&lt;br&gt;detta får meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framställer en film eller en ljudupptagning och därvid upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet bryter mot första stycket eller bestämmelser&lt;br&gt;som avses där skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en film eller ljudupptagning som saknar någon upp-&lt;br&gt;gift som är föreskriven i första stycket skall, om det sker uppsåtligen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av oaktsamhet, dömas till penningböter. Detsamma skall gälla om en&lt;br&gt;sådan uppgift är oriktig och spridaren känner till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en film eller en ljudupptagning trots att han vet att&lt;br&gt;den enligt denna grundlag har tagits i beslag eller konfiskerats skall dö-&lt;br&gt;mas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 10 § finns bestämmelser&lt;br&gt;om utsättande av uppgifter som&lt;br&gt;avses i första stycket på film som&lt;br&gt;sprids till allmänheten på annat&lt;br&gt;sätt än genom att spelas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En film eller ljudupptagning som innefattar ett yttrandefrihetsbrott far&lt;br&gt;konfiskeras. Är brottet olaga våldsskildring eller bampomografibrott&lt;br&gt;gäller om särskild rättsverkan i övrigt vad som föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konfiskering skall alla exemplar som är avsedda för spridning för-&lt;br&gt;störas. Dessutom skall tillses att föremål som kan användas särskilt för&lt;br&gt;att mångfaldiga filmen eller ljudupptagningen inte skall kunna användas&lt;br&gt;för att framställa ytterligare exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering far också ske i an-&lt;br&gt;nat fall av en film som innefattar en&lt;br&gt;skildring av bam i pronografisk&lt;br&gt;bild av verklighetstrogen karaktär,&lt;br&gt;om inte innehavet med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarligt.&lt;br&gt;Konfiskering innebär då att samtli-&lt;br&gt;ga exemplar av filmen som påträf-&lt;br&gt;fas i samband med en förundersök-&lt;br&gt;ning skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering får också ske i an-&lt;br&gt;nat fall av en film som innefattar en&lt;br&gt;skildring av bam i pornografisk&lt;br&gt;bild av verklighetstrogen karaktär,&lt;br&gt;om inte innehavet med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarligt.&lt;br&gt;Konfiskering innebär då att samtli-&lt;br&gt;ga exemplar av filmen som påträf-&lt;br&gt;fas skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag får föreskrivas att film som&lt;br&gt;konfiskerats skall bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med före- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets- &lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;S&lt;sup&gt;a 2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;grundlagens områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2 § och 5 kap. 8 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 a §. av följande lydel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att lämna upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning samt om när, var och av vem&lt;br&gt;exemplaren har framställts som&lt;br&gt;föreskrivs i 3 kap. 13 § yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen skall fullgöras ge-&lt;br&gt;nom att uppgifterna intas i själva&lt;br&gt;filmen eller ljudupptagningen eller&lt;br&gt;anbringas på dennas kassett eller&lt;br&gt;motsvarande hölje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att lämna upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning samt om när, var och av vem&lt;br&gt;exemplaren har framställts som&lt;br&gt;föreskrivs i 3 kap. 13 § yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen skall fullgöras ge-&lt;br&gt;nom att uppgifterna intas i själva&lt;br&gt;filmen eller ljudupptagningen och&lt;br&gt;anbringas på dennas kassett eller&lt;br&gt;motsvarande hölje.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett videogram som inte har getts&lt;br&gt;in till Statens biografbyrå för&lt;br&gt;granskning enligt lagen (1990:886)&lt;br&gt;om granskning och kontroll av fil-&lt;br&gt;mer och videogram skall anses ha&lt;br&gt;lämnats ut för spridning först när&lt;br&gt;pliktexemplar enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1392) om pliktexemplar av&lt;br&gt;dokument har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En film som inte har getts in till&lt;br&gt;Statens biografbyrå för granskning&lt;br&gt;enligt lagen (1990:886) om gransk-&lt;br&gt;ning och kontroll av filmer och vi-&lt;br&gt;deogram skall anses ha lämnats ut&lt;br&gt;för spridning först när pliktexemp-&lt;br&gt;lar enligt lagen (1993:1392) om&lt;br&gt;pliktexemplar av dokument har&lt;br&gt;lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bampomografibrott i&lt;br&gt;tryckt skrift skall skriften anses ut-&lt;br&gt;given först när pliktexemplar enligt&lt;br&gt;lagen (1993:1392) om pliktexemp-&lt;br&gt;lar av dokument har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1478) om förver-&lt;br&gt;kande av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1478) om förverkande av barnpor-&lt;br&gt;nografi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skildring av bam i pornogra-&lt;br&gt;fisk bild som påträffas i samband&lt;br&gt;med en förundersökning skall för-&lt;br&gt;klaras förverkad, om skildringen är&lt;br&gt;av verklighetstrogen karaktär och&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl mot att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skildring av bam i pornogra-&lt;br&gt;fisk bild som påträffas skall förkla-&lt;br&gt;ras förverkad, om skildringen är av&lt;br&gt;verklighetstrogen karaktär och det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl mot att den&lt;br&gt;förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelserna i denna lag gäller vad som i allmänhet är före-&lt;br&gt;skrivet om beslag och om förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Förslag till lag om registrering av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag ges bestämmelser om ett särskilt för riket gemensamt ar-&lt;br&gt;kiv för bevarande av bampomografiska framställningar för att underlätta&lt;br&gt;utredningar om sexualbrott mot bam och om bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bampomografiska framställningar som har konfiskerats enligt 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 6 § yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;eller förverkats enligt lagen (1994:1478) om förverkande av barnporno-&lt;br&gt;grafi eller enligt vad som i allmänhet är föreskrivet om förverkande far&lt;br&gt;tillföras det särskilda arkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda arkivet får tillföras även andra bampomografiska fram-&lt;br&gt;ställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om arkivmyndighet, leveransskyldighet och arkiv-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktex- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;emplar av dokument &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1392) om pliktexemplar av&lt;br&gt;dokument att det skall införas en ny rubrik och en ny paragraf, 19 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild föreskrift for barnpor-&lt;br&gt;nografiska dokument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bampomografibrott&lt;br&gt;skall utan hinder av föreskrifterna i&lt;br&gt;5-17 §§ pliktexemplar lämnas när&lt;br&gt;dokumentet har gjorts tillgängligt&lt;br&gt;för allmänheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (SOU 1997:29)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande anmodade remissinstanser har avgett yttrande över Bampomo-&lt;br&gt;grafiutredningens betänkande Barnpornografifrågan Innehavskriminali-&lt;br&gt;sering m.m. (SOU 1997:29): Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt,&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Göteborgs&lt;br&gt;tingsrätt, Trollhättans tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm, Kammarrätten i Göteborg, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riks-&lt;br&gt;åklagaren, Rikspolisstyrelsen, Brottsoffermyndigheten, Datainspektio-&lt;br&gt;nen, Svenska UNICEF-kommittén, Röda korset, Socialstyrelsen, Barn-&lt;br&gt;ombudsmannen, Generaltullstyrelsen, Statens skolverk, Högskoleverket,&lt;br&gt;Arkivet för ljud och bild, Institutionen för journalistik, medier och kom-&lt;br&gt;munikation vid Stockholms universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet,&lt;br&gt;Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs&lt;br&gt;universitet, Statens Biografbyrå, Svenska kyrkans centralstyrelse, Rädda&lt;br&gt;Barnen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska Lä-&lt;br&gt;karesällskapet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Television AB, Sven-&lt;br&gt;ska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Bam- och&lt;br&gt;ungdomspsykiatriska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping,&lt;br&gt;BRIS-Bamens rätt i samhället, ECPAT Sverige, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;socialchefer, Manliga nätverket, Riksförbundet för sexuell upplysning,&lt;br&gt;Riksförbundet Hem och Skola, Sveriges Distributörer av Institutionell&lt;br&gt;Film och Video, Sveriges domareförbund, Sveriges Psykologförbund och&lt;br&gt;Våldsskildringsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Svea hovrätts yttrande har fogats en särskild mening av hov-&lt;br&gt;rättspresidenten Johan Hirschfeldt. Riksåklagaren har överlämnat yttran-&lt;br&gt;den från åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har beretts tillfälle men avstått från att yttra&lt;br&gt;sig över betänkandet: Brottsförebyggande rådet, Handikappförbundens&lt;br&gt;Samarbetsorgan, Allmänhetens pressombudsman, Pressens opinions-&lt;br&gt;nämnd, Amnesty intemational, Elevorganisationen i Sverige, Föreningen&lt;br&gt;Grävande Journalister, Föreningen Sveriges Filmproducenter, Landsrådet&lt;br&gt;för svenska ungdomsorganisationer, Medborgarrättsrörelsen, Publicist-&lt;br&gt;klubben och TV 4 AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver anmodade remissinstanser har följande avgett yttranden: Jäm-&lt;br&gt;ställdhetsombudsmannen, ledamöterna vid Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet professorerna Peter Seipel, Jan Ramberg och&lt;br&gt;Madeleine Leijonhufvud samt bitr, professorn Wiweka Wamling-Nerep,&lt;br&gt;Sveriges Författarförbund, Adoptionscentrum, Akademikerförbundet&lt;br&gt;SSR, Alla Kvinnors Hus, Bam- och ungdomspsykiatriska kliniken i&lt;br&gt;Växjö, Centerkvinnoma, DIAKONIA, Ensamstående mammors rättig-&lt;br&gt;heter i samhället, Folkaktionen mot Pornografi, Fredrika-Bremer-&lt;br&gt;Förbundet, Föreningen Sveriges Ungdomsmottagningar, Föreningen&lt;br&gt;SCI/Stödcentrum mot incest, Husmodersförbundet Hem och Samhälle,&lt;br&gt;IOGT-NTOs Juniorförbund, KFUK-KFUMs riksförbund, Kristdemokra-&lt;br&gt;tiska Kvinnoförbundet, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, Meto-&lt;br&gt;distkyrkans Ungdomsförbund, Riksförbundet för sexuellt likaberättigan-&lt;br&gt;de, Riksföreningen för Bamsjuksköterskor, Riksföreningen för skolhäl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sovård, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige, Samverkansforum&lt;br&gt;för kvinnor i Sverige, Statstjänstemannaförbundet, Stockholms Tjejjour,&lt;br&gt;Svenska Baptisternas Ungdomsförbund, Svenska flyktingrådet, Svenska&lt;br&gt;Handikappidrottsförbundet, Svenska Kyrkans Unga, Sveriges Kommu-&lt;br&gt;naltjänstemannaförbund, Sveriges Kristna Råd och Sveriges Frikyrko-&lt;br&gt;samråd, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Unga Örnars Riks-&lt;br&gt;förbund samt Växjö Aktionsgrupp Mot Pornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har ett stort antal skrivelser, namnlistor och andra yttranden in-&lt;br&gt;kommit från enskilda och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Mediekommitténs betänkande&lt;br&gt;(1997:49)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs uppdrag kan delas upp i fyra delar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-frågan om grundlagsskydd för yttrandefriheten i nya medier inklusive&lt;br&gt;frågan om tydligare avgränsning av grundlagens tillämpningsområde&lt;br&gt;beträffande videogram med anledning av problem med s.k. skräddar-&lt;br&gt;sydda videogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-frågan om räckvidden i tiden av grundlagarnas förbud mot censur och&lt;br&gt;hindrande åtgärder när ny teknik används vid tillkomsten av framställ-&lt;br&gt;ningar som omfattas och kan komma att omfattas av grundlagarnas&lt;br&gt;skydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-frågan om förhållandet mellan offentlighetsprincipen å ena sidan och&lt;br&gt;reglerna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;(YGL) om beslag och konfiskering å andra sidan samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-frågan om förlängning av preskriptionstiden för yttrandefrihetsbrottet&lt;br&gt;hets mot folkgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 A Grundlagsskydd för nya medier&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall analysera i vilken omfattning nya medieformer omfattas&lt;br&gt;av TF och YGL och utreda behovet av ett grundlagsskydd efter de tryck-&lt;br&gt;frihetsrättsliga grundsatserna för yttrandefriheten i nya medieformer som&lt;br&gt;används till att förmedla yttranden och annan information till allmänhe-&lt;br&gt;ten. Kommittén bör föreslå de grundlagsändringar och andra lagändring-&lt;br&gt;ar den finner motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omfattas de nya teknikerna av nu gällande TF eller YGL?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har undersökt vilka nya tekniker som kan användas för&lt;br&gt;kommunikation med allmänheten. Teknikerna har delats in i nya fysiska&lt;br&gt;databärare och ny kommunikation med hjälp av elektromagnetiska vågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TF gäller för skrift som framställts i tryckpress och skrift som mång-&lt;br&gt;faldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt för-&lt;br&gt;farande om utgivningsbevis gäller för skriften eller den försetts med vis-&lt;br&gt;sa uppgifter om mångfaldigandet. TF innehåller också en regel (1 kap. 7&lt;br&gt;§ andra stycket, här kallad bilageregeln) som ger skydd åt radioprogram,&lt;br&gt;film eller ljudupptagning som avses i YGL när dessa medier används av&lt;br&gt;ägaren till en periodisk skrift för att oförändrat sprida innehållet i skrif-&lt;br&gt;ten. Enligt regeln skall dessa medier i ett sådant fall jämställas med en&lt;br&gt;bilaga till skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;YGL gäller för ljudradio, television och vissa liknande överföringar,&lt;br&gt;filmer, videogram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljud-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptagningar. Med vissa liknande överföringar avses andra sändningar&lt;br&gt;som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor än ljudradio och televi-&lt;br&gt;sion, t.ex. telefax och videotex, det senare var vid tillkomsten av YGL en&lt;br&gt;benämning på en slags databas. YGL innehåller också i 1 kap.&lt;br&gt;9 § en regel som ger grundlagsskydd åt databaser varigenom allmänheten&lt;br&gt;tillhandahålls upplysningar på begäran med hjälp av elektromagnetiska&lt;br&gt;vågor om databasen drivs av en redaktion för en tryckt periodisk skrift&lt;br&gt;eller för radioprogram, ett företag för framställning av filmer eller ljud-&lt;br&gt;upptagningar eller en nyhetsbyrå och mottagaren inte kan ändra innehål-&lt;br&gt;let i registret (här kallad databasregeln).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya fysiska databärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nya fysiska databärare har kommittén funnit att sådana&lt;br&gt;databärare med enbart text och/eller stillbilder, t.ex. cd-romskivor, inte&lt;br&gt;omfattas av vare sig TF eller YGL eftersom de inte är skrift som fram-&lt;br&gt;ställts i tryckpress eller skrift som mångfaldigats på något av de sätt som&lt;br&gt;sägs i 1 kap. 5 § TF och de inte heller är upptagningar av rörliga bilder&lt;br&gt;eller ljud som omfattas av YGL. Kommittén har också funnit att det be-&lt;br&gt;träffande fysiska databärare med andra kombinationer av text, stillbilder,&lt;br&gt;rörliga bilder och ljud än text och stillbilder inte klart framgår av YGL&lt;br&gt;om de omfattas av denna grundlag eller inte men att det inte är osannolikt&lt;br&gt;att de omfattas av YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny kommunikation med hjälp av elektromagnetiska vågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ny kommunikation med hjälp av elektromagnetiska vågor&lt;br&gt;behandlar kommittén elektronisk post och elektroniska anslagstavlor,&lt;br&gt;informationsdatabaser, telefax, text-TV, digital TV, digital radio och be-&lt;br&gt;talteletjänster av olika slag. När det gäller frågan om dessa tekniker om-&lt;br&gt;fattas av TF eller YGL är frågan närmare bestämt om de faller under&lt;br&gt;tillämpningsområdet för någon av följande regler; huvudregeln om ra-&lt;br&gt;dioprogram i 1 kap. 6 § YGL, databasregeln i 1 kap. 9 § samma grundlag&lt;br&gt;eller bilageregeln i 1 kap. 7 § TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande huvudregeln om radioprogram i 1 kap. 6 § YGL konstate-&lt;br&gt;rar kommittén att denna gäller för sändningar med hjälp av elektromag-&lt;br&gt;netiska vågor som är riktade till allmänheten. Beträffande rekvisitet&lt;br&gt;”riktad till allmänheten” anser kommittén att detta betyder att sändningen&lt;br&gt;skall vara riktad till en vid krets av mottagare som i princip är öppen för&lt;br&gt;envar. Kommittén konstaterar också att sändningen måste startas av av-&lt;br&gt;sändaren för att omfattas av 1 kap. 6 § YGL; om sändningen startas av&lt;br&gt;mottagaren faller den utanför denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller databasregeln i 1 kap. 9 § YGL konstaterar kommittén&lt;br&gt;att även denna paragraf gäller för sändningar som sker med hjälp av&lt;br&gt;elektromagnetiska vågor om allmänheten därigenom på begäran tillhan-&lt;br&gt;dahålls upplysningar direkt ur ett register för automatisk databehandling&lt;br&gt;och det är ett sådant massmedieföretag som anges i paragrafen som om-&lt;br&gt;besörjer tillhandahållandet och mottagaren inte kan ändra innehållet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret. Kommittén anser att rekvisitet ”på begäran” i paragrafen inne-&lt;br&gt;bär att mottagaren startar sändningen. Det är därvid utan betydelse om&lt;br&gt;det finns flera meddelanden att välja bland eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bilageregeln i TF (1 kap. 7 § andra stycket), anser kom-&lt;br&gt;mittén att uttrycket ”i form av ett radioprogram, en film eller en ljud-&lt;br&gt;upptagning som avses i yttrandefrihetsgrundlagen” innebär att även så-&lt;br&gt;dana sändningar från databaser som avses i 1 kap. 9 § YGL och som allt-&lt;br&gt;så sker på begäran omfattas av bilageregeln under förutsättning att det är&lt;br&gt;ägaren till en periodisk skrift som tillhandahåller skriftens innehåll oför-&lt;br&gt;ändrat på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av ovannämnda grundlagsregler med den tolkning&lt;br&gt;som här redovisats på ny kommunikation med hjälp av elektromagne-&lt;br&gt;tiska vågor har kommittén kommit till följande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektronisk post som sänds till en vid krets av mottagare som i princip&lt;br&gt;är öppen för envar omfattas av huvudregeln om radioprogram, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;YGL. Den kan därmed också omfattas av bilageregeln i 1 kap. 7 § TF om&lt;br&gt;det är ägaren till en periodisk skrift som sprider eller låter sprida skriftens&lt;br&gt;innehåll oförändrat på detta sätt. Sändning av elektronisk post kan enligt&lt;br&gt;kommitténs definition av elektronisk post inte startas av mottagaren.&lt;br&gt;Elektronisk post kan därför inte omfattas av databasregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande elektroniska anslagstavlor konstaterar kommittén att sänd-&lt;br&gt;ning från sådana anslagstavlor startas av mottagaren. Anslagstavlorna&lt;br&gt;kan därför inte omfattas av huvudregeln om radioprogram i YGL. Vidare&lt;br&gt;anser kommittén att om anslagstavlan är anordnad så att användarna kan&lt;br&gt;föra in material i anslagstavlan så att detta oförmedlat blir tillgängligt för&lt;br&gt;andra användare faller anslagstavlan utanför databasregeln i YGL efter-&lt;br&gt;som mottagaren då kan ändra i registret. Anslagstavlor av detta slag kan&lt;br&gt;då inte heller omfattas av bilageregeln i TF. Om anslagstavlan däremot är&lt;br&gt;ordnad så att införingar som användarna gör inte blir tillgängliga för and-&lt;br&gt;ra användare omedelbart utan först efter en åtgärd från den som har an-&lt;br&gt;slagstavlan, kan den omfattas av databasregeln om denne är ett massme-&lt;br&gt;dieföretag. Den kan också omfattas av bilageregeln i TF om det är ägaren&lt;br&gt;till en periodisk skrift som sprider eller låter sprida hela eller delar av&lt;br&gt;skriftens innehåll oförändrat på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande informationsdatabaser konstaterar kommittén att de inte&lt;br&gt;kan omfattas av huvudregeln om radioprogram eftersom sändningen&lt;br&gt;startas på begäran. De kan däremot omfattas av databasregeln och bilage-&lt;br&gt;regeln under de förutsättningar som anges i dessa paragrafer, det krävs&lt;br&gt;alltså bl.a. att det är ägaren till en periodisk skrift eller ett traditionellt&lt;br&gt;massmedieföretag som driver verksamheten för att den skall falla under&lt;br&gt;grundlagsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller telefax förhåller det sig så att sändningen kan startas av&lt;br&gt;både mottagare och avsändare. Om sändningen startas av mottagaren,&lt;br&gt;som t.ex. vissa tidningars faxtjänster, kan den omfattas av databasregeln.&lt;br&gt;Om sändningen startas av avsändaren kan den omfattas av huvudregeln&lt;br&gt;om radioprogram om den är riktad till en vid krets av mottagare som i&lt;br&gt;princip är öppen för envar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Text-TV sänds kontinuerligt. Sändning av text-TV kan inte startas av&lt;br&gt;mottagaren. Text-TV-sändningar kan alltså inte omfattas av databas-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeln. Däremot omfattas text-TV av huvudregeln om radioprogram om&lt;br&gt;den är riktad till en vid krets av mottagare som i princip är öppen för en-&lt;br&gt;var. Den kan också omfattas av bilageregeln under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande digital radio och TV är det tydligt att de inte är medier i&lt;br&gt;sig utan en sändningsteknik som lämpar sig för nya tjänster t.ex. video on&lt;br&gt;demand. Man måste bedöma frågan om grundlagsskydd för varje tjänst&lt;br&gt;för sig. Därvid kan på det sätt som redovisats ovan såväl huvudregeln om&lt;br&gt;radioprogram som databasregeln och bilageregeln bli tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalteletjänster kan delas in i två olika slag; sådana där det är möjligt&lt;br&gt;för mottagaren att föra in eget material och sådana som inte tillåter mot-&lt;br&gt;tagaren att göra detta. Liksom beträffande alla andra tekniker måste varje&lt;br&gt;tillämpning bedömas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sändningen inte startas av mottagaren utan av avsändaren t.ex. när&lt;br&gt;den som ringer upp far del av information på ett ljudband som hela tiden&lt;br&gt;rullar kan den sändningen omfattas av huvudregeln om radioprogram om&lt;br&gt;många kan lyssna samtidigt så att sändningen kan anses riktad till en vid&lt;br&gt;och obestämd krets som i princip är öppen för envar. Den kan då också&lt;br&gt;omfattas av bilageregeln i TF under de förutsättningar som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sändningen startas av mottagaren kan den omfattas av databas-&lt;br&gt;regeln om tjänsten tillhandahålls av ett sådant massmedieföretag som&lt;br&gt;anges där och upplysningarna hämtas direkt ur ett register med upptag-&lt;br&gt;ningar för automatisk databehandling och den mottagande inte kan föra&lt;br&gt;in eget material i registret. Den kan även i detta fall omfattas av bilagere-&lt;br&gt;geln under de förutsättningar som anges där. Om upplysningarna är lag-&lt;br&gt;rade på annat sätt än i sådant register med upptagningar för automatisk&lt;br&gt;databehandling faller tjänsten utanför databasregeln och bilageregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är fråga om en gruppsamtalstjänst, dvs. där många kan tala&lt;br&gt;med varandra samtidigt, och tjänsten kan utnyttjas av en vid och obe-&lt;br&gt;stämd krets som i princip är öppen för envar är likheten med direktsänd-&lt;br&gt;ning av radioprogram stor. Sändningen utgår visserligen inte från en&lt;br&gt;central punkt på samma sätt som ett traditionellt radioprogram men detta&lt;br&gt;krävs inte heller enligt YGL. En sådan betalteletjänst får därför anses&lt;br&gt;falla under YGL:s huvudregel om radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till grundlagsskydd för nya medier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En teknikberoende eller teknikoberoende grundlag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har diskuterat den grundläggande frågan om en teknik-&lt;br&gt;beroende eller en teknikoberoende grundlagsreglering. Kommittén har&lt;br&gt;därvid kommit till slutsatsen att en teknikoberoende grundlag inte nu bör&lt;br&gt;övervägas utan att förslagen bör inriktas på en utvidgning av grundlags-&lt;br&gt;skyddet i TF och YGL till medieformer som nu inte har ett sådant skydd&lt;br&gt;och som utan alltför stora komplikationer kan inordnas i det tryckfrihets-&lt;br&gt;rättsliga systemet i de båda grundlagarna. Inom ramen för denna lagstift-&lt;br&gt;ningsteknik kan man välja mer eller mindre detaljerat angivande av olika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medier och därmed en högre eller lägre grad av teknikberoende. En strä-&lt;br&gt;van har varit att ha en så generell beskrivning av olika medieformer att&lt;br&gt;utbyte av en teknisk upptagningsform till en annan inte påverkar grund-&lt;br&gt;lagsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yyu fysiska databärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nya fysiska databärare föreslår kommittén att termen tek-&lt;br&gt;niska upptagningar införs i YGL som ett samlingsbegrepp för filmer,&lt;br&gt;videogram, andra upptagningar av rörliga bilder, ljudupptagningar, upp-&lt;br&gt;tagningar av enbart text och/eller stillbilder och upptagningar med en&lt;br&gt;annan kombination av text, stillbilder, rörliga bilder och ljud än text och&lt;br&gt;stillbilder. Vidare föreslås att termen, efter förebild av 2 kap. 3 § TF, de-&lt;br&gt;finieras som ”upptagningar som innehåller text, bild eller ljud och som&lt;br&gt;kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel”. Det föreslås också att alla tekniska upptagningar skall be-&lt;br&gt;handlas enligt de regler som gäller för film, utom i vissa avseenden t.ex.&lt;br&gt;när det gäller tillåtelsen till förhandsgranskning, se nedan. Det föreslås&lt;br&gt;alltså att särbehandlingen av ljudupptagningar skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna grundlagsändringarna uppnår man att grund-&lt;br&gt;lagen blir mindre teknikbunden, att fysiska databärare med enbart text&lt;br&gt;och/eller stillbilder (t.ex. cd-romskivor) omfattas av grundlagen och att&lt;br&gt;det blir klarlagt att fysiska databärare med en annan kombination av text,&lt;br&gt;stillbilder, rörliga bilder och ljud än text och stillbilder omfattas av&lt;br&gt;grundlagen. Vidare uppnår man att man slipper problemen med att uti-&lt;br&gt;från innehållet (rörliga bilder eller ljud eller text) avgöra vilka regler som&lt;br&gt;gäller för en upptagning, utom såvitt avser de regler som kommittén an-&lt;br&gt;ser alltjämt skall gälla endast för upptagningar som innehåller rörliga&lt;br&gt;bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser inte att tillåtelsen till förhandsgranskning av filmer&lt;br&gt;som skall visas offentligt (1 kap. 3 § andra stycket YGL) skall utvidgas&lt;br&gt;att omfatta upptagningar som inte innehåller rörliga bilder. Däremot bör&lt;br&gt;det klarläggas att tillåtelsen omfattar upptagningar som innehåller rörliga&lt;br&gt;bilder i kombination med ljud, text eller stillbilder men det bör samtidigt&lt;br&gt;slås fast att tillåtelsen till förhandsgranskning då endast avser de rörliga&lt;br&gt;bilderna (inklusive åtföljande text och ljud) och inte t.ex. rena textavsnitt.&lt;br&gt;Tillåtelsen till förhandsgranskning föreslås därför avse ”rörliga bilder i&lt;br&gt;filmer” som skall visas offentligt och i 1 kap. 1 § tredje stycket föreslås&lt;br&gt;en regel som säger att vad som sägs om filmer avser även videogram och&lt;br&gt;andra tekniska upptagningar med rörliga bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga särregler som nu gäller för film och som kommittén anser i&lt;br&gt;fortsättningen skall gälla endast för upptagningar med rörliga bilder är 3&lt;br&gt;kap. 11 § YGL rörande otillåten utlämning av film eller videogram och 7&lt;br&gt;kap. 5 § YGL om tillsyn över att yttrandefriheten i filmer inte missbrukas&lt;br&gt;genom olaga våldsskildring och över att filmer med sådana skildringar&lt;br&gt;inte i förvärvssyfte sprids till den som är under 15 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller 3 kap. 12 § första stycket 3 YGL om förledande av ung-&lt;br&gt;dom genom filmer föreslår kommittén att denna regel utvidgas att om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fatta även andra tekniska upptagningar än sådana med rörliga bilder dvs.&lt;br&gt;även tekniska upptagningar med enbart text, stillbilder eller ljud eller&lt;br&gt;kombinationer därav. Utvidgningen till att omfatta också tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar med enbart ljud möjliggör att genom vanlig lag ingripa mot&lt;br&gt;rasistisk musik som sprids bland ungdomar, se nedan angående hets mot&lt;br&gt;folkgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny kommunikation med hjälp av elektromagnetiska vågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ny kommunikation med hjälp av elektromagnetiska vågor&lt;br&gt;föreslår kommittén en utvidgning av databasregeln i 1 kap. 9 § YGL till&lt;br&gt;att omfatta också andra än sådana massmedieföretag som avses där, t.ex.&lt;br&gt;andra typer av företag eller fysiska personer, som driver sådan databas-&lt;br&gt;verksamhet under förutsättning att utgivningsbevis gäller för verksam-&lt;br&gt;heten. Härigenom uppnås att alla som vill driva sådan databasverksamhet&lt;br&gt;som sägs i nuvarande 1 kap. 9 § YGL kan fa grundlagsskydd för detta&lt;br&gt;om de ordnar sin verksamhet på det sätt som sägs där (det far t.ex. inte&lt;br&gt;vara möjligt för mottagaren att ändra i registret) och ansöker om utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis. Det är alltså fråga om ett frivilligt grundlagsskydd. Anled-&lt;br&gt;ningen till att ett krav på utgivningsbevis bör ställas är att meddelares och&lt;br&gt;andra medverkandes ställning annars kan bli osäker eftersom de inte sä-&lt;br&gt;kert skulle kunna veta om grundlagsskydd gäller för verksamheten eller&lt;br&gt;inte och därmed inte heller om deras medverkan är straffri eller inte. Om&lt;br&gt;krav på utgivningsbevis gäller kan medverkande kontrollera om sådant&lt;br&gt;finns och därmed grundlagsskydd gäller och på så sätt fa klarhet i om&lt;br&gt;deras medverkan är straffri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår nya regler i lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;br&gt;(tillämpningslagen) om utgivningsbevis. Radio- och TV-verket föreslås&lt;br&gt;utfärda utgivningsbevis på ansökan av den som driver verksamheten, om&lt;br&gt;den är anordnad på det sätt som sägs i nuvarande databasregel och vissa&lt;br&gt;ytterligare krav är uppfyllda. Radio- och TV-verket föreslås också fa till&lt;br&gt;uppgift att föra förteckning över sådana register med utgivningsbevis. En&lt;br&gt;skyldighet att ange namn på registret skall finnas och för att undvika risk&lt;br&gt;för förväxling med register som drivs enligt nuvarande 1 kap. 9 § YGL&lt;br&gt;föreslås också en regel om skyldighet för den som driver ett sådant re-&lt;br&gt;gister att anmäla namnet på registret till Radio- och TV-verket. Verket&lt;br&gt;skall även bl.a. få möjlighet att återkalla utfärdat utgivningsbevis, t.ex.&lt;br&gt;om verksamheten inte längre är anordnad så som anges i databasregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag i denna del innebär också att även den som driver&lt;br&gt;databasverksamhet där sändningarna utgår från utlandet skall ha möjlig-&lt;br&gt;het att här fa ett utgivningsbevis och att grundlagens skydd skall gälla&lt;br&gt;fullt ut för sådan databasverksamhet om utgivningsbevis finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagens förenlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;br&gt;95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av&lt;br&gt;personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskydds-&lt;br&gt;direktivet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har funnit att vissa av direktivets bestämmelser sedda för sig&lt;br&gt;strider mot TF och YGL men att den tillåtelse till undantag i yttrandefri-&lt;br&gt;hetens intresse som direktivet innehåller måste anses ge möjlighet att i&lt;br&gt;princip helt undanta verksamhet som faller under TF och YGL från di-&lt;br&gt;rektivets tillämpningsområde. Detta bör enligt kommitténs mening göras&lt;br&gt;genom att det i den nya datalagstiftning som direktivet ger upphov till&lt;br&gt;klart anges att datalagens bestämmelser inte gäller på TF:s och YGL:s&lt;br&gt;område. Eftersom denna möjlighet till undantag från direktivets tillämp-&lt;br&gt;ningsområde anses föreligga är kommitténs förslag förenliga med da-&lt;br&gt;taskyddsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om dator- och videospel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna grundlagsskyddet för nya fysiska databärare innebär att&lt;br&gt;även dator- och videospel på sådana databärare kommer att omfattas av&lt;br&gt;grundlagsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Händelseförloppet i dator- och videospel har ofta närmast oändliga va-&lt;br&gt;riationsmöjligheter. Det kan därför vara svårt för en utgivare att över-&lt;br&gt;blicka spelets innehåll. Det förhåller sig också så att det inte sällan före-&lt;br&gt;kommer våldsinslag i spelen. Kommittén har därför övervägt om dator-&lt;br&gt;och videospel kan hållas utanför grundlagsskyddet men har inte kunnat&lt;br&gt;finna något juridiskt acceptabelt sätt att skilja en fysisk databärare som&lt;br&gt;innehåller dator- eller videospel från en som inte gör det. Det finns näm-&lt;br&gt;ligen ingen klar teknisk skillnad mellan sådana databärare, och man kan&lt;br&gt;inte heller skilja dem åt med hjälp av innehållets betydelse från yttrande-&lt;br&gt;frihetssynpunkt eller liknande kriterium eftersom det skulle innebära&lt;br&gt;gränsdragningssvårigheter med åtföljande rättsosäkerhet och möjliggöra&lt;br&gt;missbruk från statsmakternas sida. Kommittén har därför funnit att om&lt;br&gt;man vill föra in nya fysiska databärare under grundlagarnas skydd blir en&lt;br&gt;konsekvens att skyddet också kommer att omfatta fysiska databärare med&lt;br&gt;dator- och videospel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att man när grundlagsskyddet kommer att omfatta&lt;br&gt;också dator- och videospel bör justera lydelsen av straffbestämmelsen i&lt;br&gt;16 kap. 10 b § BrB om olaga våldsskildring, straffbestämmelsen i 16 kap.&lt;br&gt;10 c § BrB om otillåten utlämning av film och videogram och straffbe-&lt;br&gt;stämmelsen i 16 kap. 12 § BrB om förledande av ungdom så att det klart&lt;br&gt;framgår att de omfattar också dator- och videospel eftersom detta annars&lt;br&gt;kan ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om Internet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Internet har kommittén funnit att nätet inte nu kan betraktas&lt;br&gt;som ett medium i sig utan far betraktas som ett system som möjliggör&lt;br&gt;olika former av datorkommunikation och att varje tillämpning far be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;traktas för sig när det gäller att avgöra om grundlagsskydd föreligger Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;eller inte. Kommittén anser att Internet knappast funnit sina former på ett Bilaga 4&lt;br&gt;sådant sätt att det nu finns anledning att överväga särskilda regler för just&lt;br&gt;Internet till skydd för yttrandefriheten på nätet. Det är emellertid viktigt&lt;br&gt;att utvecklingen noggrant följs så att lagändringar kan vidtas om det blir&lt;br&gt;motiverat. Kommittén vill också framhålla vikten av att man värnar ytt-&lt;br&gt;randefriheten lika mycket när den utövas på Internet som när den utövas i&lt;br&gt;andra nät eller medier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om produktion vid skilda tidpunkter av enstaka exemplar av fysiska&lt;br&gt;databärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har uppmärksammat att den nya tekniken gör det möjligt att&lt;br&gt;tämligen enkelt producera enstaka exemplar av fysiska databärare på be-&lt;br&gt;gäran vid skilda tidpunkter. Kommittén har delat in sådan produktion i&lt;br&gt;”efterproduktion”, dvs. produktion vid skilda tidpunkter av enstaka ex-&lt;br&gt;emplar efter det att yttrandet först spritts på samma slags databärare i&lt;br&gt;sådan omfattning att grundlagsskydd uppnåtts, och ”ursprunglig produk-&lt;br&gt;tion”, dvs. produktion vid skilda tidpunkter av enstaka exemplar av fy-&lt;br&gt;siska databärare utan att grundlagsskyddad spridning först skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att produktion och utlämnande vid skilda tidpunkter&lt;br&gt;av enstaka exemplar av fysiska databärare kan vara lika skyddsvärd som&lt;br&gt;traditionell spridning av ett större antal exemplar vid en och samma tid-&lt;br&gt;punkt, i vart fall om många beställningar görs så att det sammanlagt&lt;br&gt;framställs ett stort antal exemplar. Kommittén lägger emellertid inte fram&lt;br&gt;något förslag när det gäller sådan produktion men framhåller att det är&lt;br&gt;viktigt att man uppmärksamt följer utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller efterproduktion har kommittén funnit att rättsläget är&lt;br&gt;oklart när det gäller frågan om vilket tidsmässigt samband som krävs&lt;br&gt;mellan tidigare utgivning och efterproduktion för att de efterproducerade&lt;br&gt;exemplaren skall anses ingå i den grundlagsskyddade upplagan. Kom-&lt;br&gt;mittén har emellertid funnit att det ännu så länge inte föreligger något&lt;br&gt;direkt behov av en precisering av rättsläget i detta avseende. Kommittén&lt;br&gt;anser därför att frågan bör överlämnas till rättstillämpningen, i vart fall&lt;br&gt;tills erfarenheter vunnits i praktiken av sådan produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ursprunglig produktion har kommittén funnit att ett grund-&lt;br&gt;lagsskydd för sådan produktion skulle kräva att man måste frångå TF:s&lt;br&gt;och YGL:s grundläggande krav på att det skall vara fråga om kommuni-&lt;br&gt;kation med allmänheten, vilket när det gäller fysiska databärare i princip&lt;br&gt;innebär krav på att de skall framställas i inte alltför få exemplar för att&lt;br&gt;omfattas av grundlagsskyddet. Det skulle också innebära att skräddar-&lt;br&gt;sydda videogram skulle omfattas av ett sådant grundlagsskydd. Kom-&lt;br&gt;mittén har inte ansett att det är motiverat att nu överväga en så grundläg-&lt;br&gt;gande förändring av TF:s och YGL:s tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av utvidgningen av grundlagsskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att finansiera de utgiftsökningar som torde uppkomma hos JK till&lt;br&gt;foljd av utvidgningen av TF:s och YGL:s tillämpningsområde kan man&lt;br&gt;enligt kommitténs mening överväga att infora en möjlighet for JK att&lt;br&gt;överlämna åt allmän åklagare att vara åklagare i yttrandefrihetsmål rö-&lt;br&gt;rande bampomografibrott och olaga våldsskildring i filmer och video-&lt;br&gt;gram. JK skulle därigenom befrias från åklagaruppgiften i sådana mål&lt;br&gt;medan någon ökning av arbetsuppgifterna för det allmänna åklagarvä-&lt;br&gt;sendet knappast skulle uppkomma eftersom JK redan idag i mål av detta&lt;br&gt;slag uppdrar åt allmän åklagare att biträda vid förundersökningens ge-&lt;br&gt;nomförande och vid en eventuell domstolsprocess. För att skapa utrym-&lt;br&gt;me för JK att ta sig an fler ansvarsfrågor enligt YGL kan man också&lt;br&gt;överväga att renodla JK:s verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 B Skräddarsydda videogram&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 28 februari 1996 avlämnade JK till regeringen ”Promemoria om&lt;br&gt;vissa frågor rörande yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring m.m.&lt;br&gt;-Justitiekanslems erfarenheter och synpunkter” (Justitiedepartementets&lt;br&gt;dnr. Ju 96/839). I promemorian förordar JK att det övervägs ett förtyd-&lt;br&gt;ligande av den bestämmelse i YGL som anger grundlagens tillämpnings-&lt;br&gt;område såvitt avser videogram (1 kap. 10 § YGL). Regeringen beslutade&lt;br&gt;den 23 maj 1996 att promemorian i denna del skulle överlämnas till Me-&lt;br&gt;diekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anför JK att han efter YGL:s ikraftträdande haft att&lt;br&gt;handlägga åtskilliga ärenden om yttrandefrihetsbrott i videogram och att&lt;br&gt;det vanligen rört sig om olaga våldsskildring eller bampomografibrott&lt;br&gt;ofta i s.k. skräddarsydda videogram dvs. på ett videoband individuellt&lt;br&gt;sammanställda kompilat av scener från skilda videogram. JK anger att&lt;br&gt;det varit förenat med vissa svårigheter att tillämpa de regler om hand-&lt;br&gt;läggning av ärenden om yttrandefrihetsbrott som finns i grundlagen på&lt;br&gt;skräddarsydda videogram. JK anför också att handläggningen av ärenden&lt;br&gt;om olaga våldsskildring och bampomografibrott nu tar en större del av&lt;br&gt;JK:s resurser i anspråk än vad som kan anses sakligt motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK anför att det i några av de större brottsutredningar som han handlagt&lt;br&gt;sedan YGL trätt i kraft har uppkommit fråga om vad som närmare be-&lt;br&gt;stämt fordras för att ett videogram skall anses ha blivit spritt till allmän-&lt;br&gt;heten i den mening som avses i 1 kap. 10 § YGL och att denna fråga i&lt;br&gt;praktiken varit nära förbunden med frågan om skräddarsydda videogram.&lt;br&gt;Vad saken gällt i den praktiska verksamheten har enligt JK varit fall då&lt;br&gt;ett videogram spritts i endast ett fatal exemplar, kanske endast två eller&lt;br&gt;tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK anför att svårigheterna med de skräddarsydda videogrammen visar&lt;br&gt;sig när det gäller att avgöra om ett videogram har spritts till allmänheten i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mening som avses i 1 kap. 10 § YGL och vid bedömningar av ansva-&lt;br&gt;righeten för innehållet, konfiskering, preskription och verkan av att en&lt;br&gt;viss scen tidigare föranlett fallande dom eller prövats i ett rättsligt förfa-&lt;br&gt;rande utan att leda till fallande dom. JK anser att det nu bör kunna vara&lt;br&gt;tid att värdera erfarenheterna av YGL:s verkningssätt i fråga om de&lt;br&gt;skräddarsydda videogrammen i syfte att söka en väg bort från de svårig-&lt;br&gt;heter som företeelsen vållat vid rättstillämpningen. Enligt JK skulle åt-&lt;br&gt;skilligt stå att vinna om man kunde dra en tydligare gräns kring YGL:s&lt;br&gt;tillämpningsområde i fråga om filmer och videogram. JK anför att detta&lt;br&gt;sannolikt skulle uppnås om de skräddarsydda videogrammen fördes un-&lt;br&gt;dan från YGL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommitténs överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att en grundlagsändring behövs för att det skall göras&lt;br&gt;klart att YGL:s tillämpningsområde är snävare än vad som hittills ansetts&lt;br&gt;i rättstillämpningen. Bampomografiutredningen överväger också denna&lt;br&gt;fråga. Som alternativ till de lösningar som diskuteras inom den utred-&lt;br&gt;ningen, bl.a. den s.k. stencilregeln enligt vilken ursprungsuppgifter krävs&lt;br&gt;för att YGL skall vara tillämplig, presenterar kommittén en regel som&lt;br&gt;kan kallas presumtionsregeln och som kunde läggas till i 1 kap. 10 §&lt;br&gt;YGL enligt följande (tillägg kursiverat):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Grundlagen är tillämplig på sådana tekniska upptagningar som sprids&lt;br&gt;till allmänheten genom att spelas upp, säljas eller tillhandahållas på annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida grundlagen är tillämplig prövas i det enskilda fallet på&lt;br&gt;grundval av vad som kan antas om spridningsfrågan. Om ej annat fram-&lt;br&gt;går av omständigheterna, skall grundlagen därvid anses tillämplig på en&lt;br&gt;upptagning med uppgifter enligt 3 kap. 13 § och 4 kap. 4 §. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av regeln skall man liksom i dag utgå i första hand&lt;br&gt;från det eller de exemplar man har tillgång till. Om det t.ex. med hänsyn&lt;br&gt;till antalet exemplar, utseendet på omslag eller etikett eller själva pro-&lt;br&gt;duktionssättet framstår som sannolikt att exemplaret eller exemplaren är&lt;br&gt;avsedda för spridning bland allmänheten, skall utgångspunkten vara att&lt;br&gt;det/de omfattas av grundlagsskyddet. Om de innehåller ursprungsupp-&lt;br&gt;gifter enligt 3 kap. 13 § YGL eller uppgift om utgivare enligt 4 kap. 4 §&lt;br&gt;YGL, skall de anses falla under YGL om inte annat framgår av omstän-&lt;br&gt;digheterna. Regeln skulle därmed komma att fungera på ett sätt som lik-&lt;br&gt;nar tillämpning av stencilregeln men grundlagsskyddet skulle inte bli helt&lt;br&gt;beroende av om ursprungsuppgifter har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser från sina utgångspunkter att detta alternativ är att fö-&lt;br&gt;redra, om man skall lösa problemet med de skräddarsydda videogram-&lt;br&gt;men med en uttrycklig grundlagsregel. Det kan dock hävdas att det sätt&lt;br&gt;att resonera som ligger bakom det här framlagda alternativet borde kunna&lt;br&gt;användas även utan en uttrycklig presumtionsregel vid tillämpning av&lt;br&gt;nuvarande 1 kap. 10 § YGL med den ändring som kommittén i övrigt&lt;br&gt;föreslår beträffande vilka medieformer som skall grundlagsskyddas. Vi-&lt;br&gt;dare finns det anledning att samlat väga de olika alternativen mot va-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;randra på grundval av förslagen från både Mediekommittén och Bam-&lt;br&gt;pomografiutredningen. Mediekommittén avstår därför för sin del från att&lt;br&gt;lägga fram något formellt ändringsförslag beträffande de skräddarsydda&lt;br&gt;videogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Grundlagarnas skydd mot hindrande åtgärder&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall analysera räckvidden i tiden av grundlagarnas tillämp-&lt;br&gt;ningsområde när ny teknik används vid tillkomsten av framställningar&lt;br&gt;som omfattas eller kan komma att omfattas av grundlagarnas skydd. I&lt;br&gt;kommitténs direktiv anges bl.a. att regeringen i ett ärende enligt datala-&lt;br&gt;gen funnit att föreskrifter enligt datalagen inte kan meddelas för sådana&lt;br&gt;register som används vid framställningen av tryckt skrift med hänsyn till&lt;br&gt;vad som i TF föreskrivs om förbud mot hindrande åtgärder (Anders R.&lt;br&gt;Olsson-fallet) och att en fråga som kan ställas i detta sammanhang är&lt;br&gt;vilken anknytning som bör finnas mellan det datorlagrade materialet och&lt;br&gt;den färdiga framställningen för att grundlagsskyddet skall gälla. Skall&lt;br&gt;man t.ex. anse att redan uppgifter som senare skall bearbetas och publice-&lt;br&gt;ras i annan form omfattas av censurförbudet?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommitténs överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Räckvidden av förbudet mot censur och hindrande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att det är svårt att se hur man skall kunna dra någon&lt;br&gt;gräns för när ett grundlagsskyddat förstadium till en tryckt skrift eller en&lt;br&gt;teknisk upptagning föreligger och att slutsatsen måste bli att TF och YGL&lt;br&gt;skyddar varje stadium i produktionen. I praktiken kan med ett sådant&lt;br&gt;synsätt problem uppstå när en åtgärd avser ett ADB-lagrat material och&lt;br&gt;innehavaren påstår att det skall bli en grundlagsskyddad framställning.&lt;br&gt;Kommittén har övervägt om problemet med att avgöra om en verksamhet&lt;br&gt;omfattas av grundlagens skydd mot censur och hindrande åtgärder kan&lt;br&gt;lösas med en regel som uppställer krav på att det inte framstår som osan-&lt;br&gt;nolikt att det finns en reell publiceringsavsikt bakom verksamheten för&lt;br&gt;att den skall omfattas av grundlagens skydd. Kommittén har emellertid&lt;br&gt;funnit att en sådan regel inte skulle ge uttryck för en så nyanserad be-&lt;br&gt;dömning som bör göras och att det kan ifrågasättas om den skulle innebä-&lt;br&gt;ra att rättstillämpningen underlättades i praktiken. Den skulle också kun-&lt;br&gt;na anses innebära en icke önskvärd försämring av tryck- och yttrandefri-&lt;br&gt;heten i vissa fall. Kommittén har därför funnit att en sådan regel inte bör&lt;br&gt;införas utan att problemet alltjämt bör överlåtas till rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att &amp;quot;inneha ” ett radio- eller televisionsprogram i form av en inspel-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att eftersom YGL måste anses skydda rätten att inneha&lt;br&gt;filmer, videogram andra upptagningar av rörliga bilder och ljudupptag-&lt;br&gt;ningar är det inte orimligt att anta att denna grundlag också skyddar rät-&lt;br&gt;ten att ”inneha” ett radio- eller TV-program i form av en inspelning. Med&lt;br&gt;detta synsätt skulle YGL nu skydda rätten för den som får tillgång till ett&lt;br&gt;register att lagra ned innehållet i en överföring enligt 1 kap. 9 § YGL i&lt;br&gt;sin egen dator, även om detta utgörs av ett personregister. Vidare bear-&lt;br&gt;betning av uppgifterna kan emellertid regleras i eller med stöd av datala-&lt;br&gt;gen i den mån bearbetningen inte utgör led i framställningen av en&lt;br&gt;grundlagsskyddad produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Offentlighetsprincipen och konfiskering&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall analysera förhållandet mellan TF:s och YGL;s regler&lt;br&gt;om beslag och konfiskering å ena sidan och offentlighetsprincipen å den&lt;br&gt;andra. Arkivfrågor och processrättsliga frågor skall ingå i analysen. Pro-&lt;br&gt;blemet gäller att framställningar som tagits i beslag i mål om tryck-&lt;br&gt;frihets- eller yttrandefrihetsbrott för att konfiskeras för att hindra vidare&lt;br&gt;spridning av de brottsliga framställningarna är allmänna handlingar som&lt;br&gt;allmänheten har rätt att fa ta del av och få kopia av om det inte finns nå-&lt;br&gt;gon tillämplig sekretessregel. I den mån det inte finns någon tillämplig&lt;br&gt;sekretessregel kan alltså t.ex. en tingsrätt på grund av offent-&lt;br&gt;lighetsprincipen bli tvungen att lämna ut och tillhandahålla kopior av&lt;br&gt;framställningar som innefattar tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott och&lt;br&gt;som på grund därav yrkas konfiskerade för att hindra vidare spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet är alltså en konflikt mellan två motstående intressen; all-&lt;br&gt;mänhetens intresse av insyn i rättskipningen och intresset av att motverka&lt;br&gt;spridning av framställningar som innefattar brott. Konflikten föreligger&lt;br&gt;främst mellan å ena sidan den del av offentlighetsprincipen som innebär&lt;br&gt;att allmänheten har rätt att fa kopia av allmänna handlingar för vilka sek-&lt;br&gt;retess inte gäller och å andra sidan de regler som syftar till att motverka&lt;br&gt;spridning av brottsliga framställningar, bl.a. reglerna i TF och YGL om&lt;br&gt;konfiskering och beslag. Problemet har lösts såvitt gäller mål om ansvar&lt;br&gt;för bampomografibrott och olaga våldsskildring och motsvarande tryck-&lt;br&gt;frihets- och yttrandefrihetsbrott genom regler i sekretesslagen (5 kap. 6 §&lt;br&gt;och 9 kap. 16 § sekretesslagen) men inte såvitt gäller övriga tryck- och&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommitténs överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är spridning av brottsliga framställningar som bör motverkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser inte att man bör lösa problemet genom att avskaffa be-&lt;br&gt;slags- och konfiskeringsinstituten, genom att undanta material som tagits&lt;br&gt;i beslag eller konfiskerats från TF:s regler om allmänna handlingar eller&lt;br&gt;genom att utöka sekretessen till att omfatta uppgifter i alla framställning-&lt;br&gt;ar som tagits i beslag eller konfiskerats enligt TF eller YGL. Vad som&lt;br&gt;bör eftersträvas är i stället en regel som motverkar spridning av brottsliga&lt;br&gt;framställningar men som samtidigt innebär minsta möjliga inskränkning i&lt;br&gt;handlingsoffentligheten. En regel som inskränker möjligheterna att få&lt;br&gt;kopia av en allmän handling men inte inskränker rätten att på stället ta&lt;br&gt;del av framställningen innebär en lämplig avvägning av de motstående&lt;br&gt;intressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka brott bör omfattas av en inskränkning i rätten att få kopia?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs utgångspunkt är att man bör undersöka beträffande vilka&lt;br&gt;brott det föreligger ett problem och överväga en lösning för dessa fall.&lt;br&gt;För alla tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott utom för brotten ryktes-&lt;br&gt;spridning till fara för landets säkerhet och hets mot folkgrupp finns det&lt;br&gt;sekretessregler som kan bli tillämpliga och som då utgör ett skydd mot&lt;br&gt;spridning av brottsliga framställningar. Kommittén anser inte att det&lt;br&gt;finns tillräckliga skäl att utvidga inskränkningen i rätten att få kopia till&lt;br&gt;att omfatta också dessa båda brott. Kommittén föreslår alltså inte någon&lt;br&gt;utvidgning av inskränkningen i rätten att få kopia till att gälla för flera&lt;br&gt;brott än vad som gäller idag, dvs. för bampomografibrott och olaga&lt;br&gt;våldsskildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om regelns tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan hos vilka myndigheter möjligheten att vägra lämna&lt;br&gt;ut kopia bör gälla har kommittén funnit att det hos alla de myndigheter&lt;br&gt;som kan förväntas behöva ta ställning till att lämna ut kopior av bampor-&lt;br&gt;nografiska skildringar eller olaga våldsskildringar finns en möjlighet att&lt;br&gt;vägra utlämnande enligt nu gällande regler i sekretesslagen. Det enda&lt;br&gt;undantaget gäller det fallet att Statens biografbyrå biträder JK eller annan&lt;br&gt;myndighet med att granska filmer eller videogram i en brottsutredning.&lt;br&gt;Kommittén föreslår att möjligheten att vägra utlämnande skall omfatta&lt;br&gt;också dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att vägra lämna ut kopia gäller enligt 5 kap. 6 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen endast mål om straffansvar för bampomografibrott eller olaga&lt;br&gt;våldsskildring och motsvarande tryck- eller yttrandefrihetsbrott. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår att regeln om inskränkning i rätten att få kopia skall gälla&lt;br&gt;också i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott samt&lt;br&gt;konfiskering och förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att vägra lämna ut kopia bör liksom enligt nu gällande 5&lt;br&gt;kap. 6 § sekretesslagen gälla oavsett hur framställningen kommit in till&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering i lag eller grundlag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning av skälen för och emot reglering i grundlag&lt;br&gt;respektive lag anser kommittén att övervägande skäl talar för reglering i&lt;br&gt;vanlig lag. Kommittén föreslår alltså att nu gällande 5 kap. 6 § sekretess-&lt;br&gt;lagen alltjämt skall gälla, dock med den utvidgning som nämnts ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår inte någon inskränkning i parts rätt att ta del av pro-&lt;br&gt;cessmaterialet i ett mål om barnpornografi bl.a. av rättsäkerhetsskäl och&lt;br&gt;hänsyn till art. 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår inte heller någon ändring i reglerna om rätten att ta del av&lt;br&gt;allmänna handlingar för att minska det problem som kan föreligga när en&lt;br&gt;handling är delvis sekretessbelagd och skall lämnas ut i övriga delar.&lt;br&gt;Kommittén har övervägt om 9 kap. 16 § sekretesslagen bör utvidgas att&lt;br&gt;gälla också brottet olaga våldsskildring. Kommittén anser emellertid att&lt;br&gt;det inte finns tillräckliga skäl att helt inskränka offentligheten beträffande&lt;br&gt;olaga våldsskildringar i syfte att skydda integriteten hos dem som fram-&lt;br&gt;står som offer i skildringarna. Däremot förordar kommittén att regeln&lt;br&gt;skall utvidgas att omfatta samma slags mål om bampomografibrott eller&lt;br&gt;motsvarande tryck- eller yttrandefrihetsbrott som 5 kap. 6 § sekretessla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg i 9 kap. 17 § sekretesslagen skall möjliggöra att sekretess för&lt;br&gt;en framställning med barnpornografi där barnet kan identifieras gäller&lt;br&gt;även hos Statens biografbyrå när denna biträder åklagar- eller polismyn-&lt;br&gt;dighet i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén lägger inte fram något förslag om en skyldighet för JK att&lt;br&gt;lämna pliktexemplar. Kommittén lägger inte heller fram något förslag om&lt;br&gt;särskilda regler om gallring av allmänna handlingar som utgörs av skild-&lt;br&gt;ringar av bam i pornografisk bild eller av olaga våldsskildringar med&lt;br&gt;hänsyn till dels skyddet enligt sekretesslagen mot spridning av sådana&lt;br&gt;skildringar, dels det berättigade intresset av att i efterhand kunna kon-&lt;br&gt;trollera hur mål handlagts och bedömts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Hets mot folkgrupp&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Uppdraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har i en framställning&lt;br&gt;till Justitiedepartementet hemställt att regeringen skall överväga en änd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av preskriptionsreglerna för yttrandefrihetsbrottet hets mot folk-&lt;br&gt;grupp så att detta kommer att omfattas av den regel i YGL som hänvisar&lt;br&gt;till vanlig lag, dvs. brottsbalken, i fråga om tid för väckande av talan för&lt;br&gt;bampomografibrott och olaga våldsskildring. Framställningen har över-&lt;br&gt;lämnats till Mediekommittén. I sin anmälan anger DO att förslaget är&lt;br&gt;motiverat av att nu gällande preskriptionstid medför att rasistmusik på cd&lt;br&gt;och liknande i praktiken inte kan bli föremål för lagföring och förstöring&lt;br&gt;annat än i undantagsfall. Frågan är alltså om också yttrandefrihetsbrottet&lt;br&gt;hets mot folkgrupp skall omfattas av regeln att tid för väckande av talan&lt;br&gt;för brottet bestäms i vanlig lag och inte av grundlagens bestämmelser om&lt;br&gt;den särskilda kortare preskriptionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommitténs överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har funnit att frågan om preskriptionstiden för yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrottet hets mot folkgrupp skall bestämmas i lag ger anledning till&lt;br&gt;ganska omfattande överväganden av principiell art som dessutom måste&lt;br&gt;göras i belysning av möjligheterna till andra typer av åtgärder för att för-&lt;br&gt;bättra förutsättningarna att lagföra sådana brott. Frågan om en förläng-&lt;br&gt;ning av preskriptionstiden behöver alltså belysas i ett brett perspektiv.&lt;br&gt;Kommittén har emellertid inte haft möjlighet att anlägga ett sådant per-&lt;br&gt;spektiv. Kommittén lägger därför inte fram något förslag om förlängning&lt;br&gt;av preskriptionstiden för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp med&lt;br&gt;anledning av DO:s framställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén pekar emellertid i detta sammanhang på en annan möjlig-&lt;br&gt;het att förbättra förutsättningarna att ingripa mot musik som innehåller&lt;br&gt;hot eller uttryck för missaktning på grund av ras el.dyl. och som sprids&lt;br&gt;bland bam och ungdom. Möjligheten består i en utvidgning av brottet&lt;br&gt;förledande av ungdom i 16 kap. 12 § brottsbalken så att detta avser också&lt;br&gt;sådana förråande yttranden som framställs i en ljudupptagning och som&lt;br&gt;nu faller utanför lagrummet som nu omfattar skrifter och bilder. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår därför att den regel i YGL som innebär att det i vanlig lag&lt;br&gt;far ges föreskrifter om straff för förledande av ungdom avser tekniska&lt;br&gt;upptagningar generellt och inte som nu endast filmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Mediekommitténs författningsforslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § regeringsformen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt med-&lt;br&gt;dela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt&lt;br&gt;att i övrigt taga del av andras yttranden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upp-&lt;br&gt;lysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande&lt;br&gt;av konstnärligt verk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pa allmän plats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna&lt;br&gt;eller enskilda syften,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva&lt;br&gt;sin religion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tryckfriheten och&lt;br&gt;motsvarande frihet att yttra sig i&lt;br&gt;ljudradio, television och vissa lik-&lt;br&gt;nande överföringar, filmer, vid-&lt;br&gt;eogram och andra upptagningar av&lt;br&gt;rörliga bilder samt ljudupptag-&lt;br&gt;ningar gäller vad som är föreskrivet&lt;br&gt;i tryckfrihetsförordningen och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tryckfrihetsförordningen finns &amp;lt;&lt;br&gt;del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tryckfriheten och&lt;br&gt;motsvarande frihet att yttra sig i&lt;br&gt;ljudradio, television och vissa lik-&lt;br&gt;nande överföringar samt filmer,&lt;br&gt;videogram, ljudupptagningar och&lt;br&gt;andra tekniska upptagningar gäller&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ckså bestämmelser om rätt att taga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med periodisk skrift förstås tidning, tidskrift eller annan sådan tryckt&lt;br&gt;skrift, som enligt utgivningsplanen är avsedd att under bestämd titel utgi-&lt;br&gt;vas minst med fyra å särskilda tider utkommande nummer eller häften&lt;br&gt;årligen, samt därtill hörande löpsedlar och bilagor. Sedan utgivningsbevis&lt;br&gt;för skriften meddelats, skall denna, till dess beviset återkallas, anses som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till en periodisk skrift&lt;br&gt;sprider eller låter sprida skriftens&lt;br&gt;innehåll eller delar av detta i form&lt;br&gt;av ett radioprogram, en film eller&lt;br&gt;en ljudupptagning som avses i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen, skall i frå-&lt;br&gt;ga om tillämpningen av 1-14 kap.&lt;br&gt;programmet, filmen eller upptag-&lt;br&gt;ningen jämställas med en bilaga till&lt;br&gt;skriften i den utssträckning den i&lt;br&gt;sådan form spridda versionen åter-&lt;br&gt;ger innehållet i skriften oförändrat&lt;br&gt;samt anger hur innehållet har dis-&lt;br&gt;ponerats. I lag far föreskrivas om&lt;br&gt;särskild skyldighet att spela in så-&lt;br&gt;dana program och bevara filmer&lt;br&gt;och upptagningar samt att tillhanda-&lt;br&gt;hålla dessa. Bestämmelser om rätt&lt;br&gt;till sändningar finns i 3 kap. ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till en periodisk skrift&lt;br&gt;sprider eller låter sprida skriftens&lt;br&gt;innehåll eller delar av detta i form&lt;br&gt;av en sändning eller teknisk upp-&lt;br&gt;tagning som avses i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen, skall i fråga om till-&lt;br&gt;ämpningen av 1-14 kap. sändning-&lt;br&gt;en eller upptagningen jämställas&lt;br&gt;med en bilaga till skriften i den ut-&lt;br&gt;sträckning den i sådan form spridda&lt;br&gt;versionen återger innehållet i skrif-&lt;br&gt;ten oförändrat samt anger hur inne-&lt;br&gt;hållet har disponerats. I lag far fö-&lt;br&gt;reskrivas om särskild skyldighet att&lt;br&gt;spela in sådana sändningar och&lt;br&gt;bevara tekniska upptagningar samt&lt;br&gt;att tillhandahålla dessa. Bestäm-&lt;br&gt;melser om rätt till sändningar finns&lt;br&gt;i 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. De äldre föreskrifterna till-&lt;br&gt;lämpas på sådana tekniska upptagningar som spritts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 7 §, 6 kap. 3-5 §§ samt rubrikerna närmast före 4 kap.&lt;br&gt;1 och 7 §§, 6 kap. 1, 3 och 6 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 6 kap. 6 och 7 §§ skall betecknas 6 kap. 3 resp. 4 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 10 kap. skall införas en ny paragraf, 3 §, med följande ly-&lt;br&gt;delse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1-4 och 9-12 §§, 2 kap. 1-5 §§, 3 kap. 8-10 och 12-13&lt;br&gt;§§, 4 kap. 1 och 4 §§, 5 kap. 1, 3 och 6 §§, 6 kap. 1-2 §§, 7 kap. 1-3 §§,&lt;br&gt;8 kap. 1-2 och 4 §§, 9 kap. 1 § och 10 kap. 1-2 §§ samt rubriken närmast&lt;br&gt;före 3 kap. 8 § och rubriken till 10 kap. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är gen-&lt;br&gt;temot det allmänna tillförsäkrad rätt&lt;br&gt;enligt denna grundlag att i ljudra-&lt;br&gt;dio, television och vissa liknande&lt;br&gt;överföringar, filmer, videogram och&lt;br&gt;andra upptagningar av rörliga bil-&lt;br&gt;der samt ljudupptagningar offent-&lt;br&gt;ligen uttryckta tankar, åsikter och&lt;br&gt;känslor och i övrigt lämna uppgifter&lt;br&gt;i vilket ämne som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är gen-&lt;br&gt;temot det allmänna tillförsäkrad rätt&lt;br&gt;enligt denna grundlag att i ljudra-&lt;br&gt;dio, television och vissa liknande&lt;br&gt;överföringar samt filmer, video-&lt;br&gt;gram, ljudupptagningar och andra&lt;br&gt;tekniska upptagningar offentligen&lt;br&gt;uttryckta tankar, åsikter och känslor&lt;br&gt;och i övrigt lämna uppgifter i vilket&lt;br&gt;ämne som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett&lt;br&gt;fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnär-&lt;br&gt;ligt skapande. I den far inga andra begränsningar göras än de som följer&lt;br&gt;av denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i grundlagen om Vad som sägs i grundlagen om&lt;br&gt;radioprogram gäller förutom pro- radioprogram gäller förutom pro-&lt;br&gt;gram i ljudradio också program i gram i ljudradio också program i&lt;br&gt;television och innehållet i vissa television och innehållet i vissa and-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra sändningar av ljud, bild eller ra sändningar av ljud, bild eller text&lt;br&gt;text som sker med hjälp av elek- som sker med hjälp av elektromag-&lt;br&gt;tromagnetiska vågor. Vad som sägs netiska vågor. Vad som sägs om&lt;br&gt;om filmer avser även videogram filmer avser även videogram och&lt;br&gt;och andra upptagningar av rörliga andra tekniska upptagningar med&lt;br&gt;bilder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rörliga bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tekniska upptagningar avses&lt;br&gt;i denna grundlag upptagningar som&lt;br&gt;innehåller text, bild eller ljud och&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på&lt;br&gt;annat sätt uppfattas endast med tek-&lt;br&gt;niskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är till-&lt;br&gt;försäkrad rätt att till författare och&lt;br&gt;andra upphovsmän samt till ut-&lt;br&gt;givare, redaktioner, nyhetsbyråer&lt;br&gt;och företag för framställning av&lt;br&gt;filmer eller ljudupptagningar lämna&lt;br&gt;uppgifter i vilket ämne som helst&lt;br&gt;för offentliggörande i radiopro-&lt;br&gt;gram, filmer och ljudupptagningar.&lt;br&gt;Han har också rätt att anskaffa upp-&lt;br&gt;gifter i vilket ämne som helst för&lt;br&gt;sådant uppgiftslämnande eller of-&lt;br&gt;fentliggörande. I dessa rättigheter&lt;br&gt;far inga andra begränsningar göras&lt;br&gt;än de som följer av denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det far inte förekomma att något&lt;br&gt;som är avsett att framföras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en ljudupptagning&lt;br&gt;först måste granskas av en myndig-&lt;br&gt;het eller något annat allmänt organ.&lt;br&gt;Inte heller är det tillåtet för myndig-&lt;br&gt;heter och andra allmänna organ att&lt;br&gt;utan stöd i denna grundlag, på&lt;br&gt;grund av det kända eller väntade&lt;br&gt;innehållet i ett radioprogram eller&lt;br&gt;en ljudupptagning, förbjuda eller&lt;br&gt;hindra dess offentliggörande eller&lt;br&gt;spridning bland allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även filmer. Genom lag får&lt;br&gt;dock meddelas föreskrifter om&lt;br&gt;granskning och godkännande av&lt;br&gt;filmer som skall visas offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det far inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag förekomma att myndig-&lt;br&gt;heter och andra allmänna organ på&lt;br&gt;grund av innehållet i radioprogram,&lt;br&gt;filmer och ljudupptagningar för-&lt;br&gt;bjuder eller hindrar innehav eller&lt;br&gt;användning av sådana tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för att kun-&lt;br&gt;na ta emot radioprogram eller för&lt;br&gt;att kunna uppfatta innehållet i fil-&lt;br&gt;mer eller ljudupptagningar. Det-&lt;br&gt;samma gäller förbud mot anläggan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är till-&lt;br&gt;försäkrad rätt att till författare och&lt;br&gt;andra upphovsmän samt till ut-&lt;br&gt;givare, redaktioner, nyhetsbyråer&lt;br&gt;och företag för framställning av&lt;br&gt;tekniska upptagningar lämna upp-&lt;br&gt;gifter i vilket ämne som helst för&lt;br&gt;offentliggörande i radioprogram&lt;br&gt;och sådana upptagningar. Han har&lt;br&gt;också rätt att anskaffa uppgifter i&lt;br&gt;vilket ämne som helst för sådant&lt;br&gt;uppgiftslämnande eller offentlig-&lt;br&gt;görande. I dessa rättigheter far inga&lt;br&gt;andra begränsningar göras än de&lt;br&gt;som följer av denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det far inte förekomma att något&lt;br&gt;som är avsett att framföras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en teknisk upptag-&lt;br&gt;ning först måste granskas av en&lt;br&gt;myndighet eller något annat allmänt&lt;br&gt;organ. Inte heller är det tillåtet för&lt;br&gt;myndigheter och andra allmänna&lt;br&gt;organ att utan stöd i denna grund-&lt;br&gt;lag, på grund av det kända eller&lt;br&gt;väntade innehållet i ett radiopro-&lt;br&gt;gram eller en teknisk upptagning,&lt;br&gt;förbjuda eller hindra dess offentlig-&lt;br&gt;görande eller spridning bland all-&lt;br&gt;mänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får&lt;br&gt;dock genom lag meddelas föreskrif-&lt;br&gt;ter om granskning och godkännan-&lt;br&gt;de av rörliga bilder i filmer som&lt;br&gt;skall visas offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det far inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag förekomma att myndig-&lt;br&gt;heter och andra allmänna organ på&lt;br&gt;grund av innehållet i radioprogram&lt;br&gt;och tekniska upptagningar förbju-&lt;br&gt;der eller hindrar innehav eller an-&lt;br&gt;vändning av sådana tekniska hjälp-&lt;br&gt;medel som behövs för att kunna ta&lt;br&gt;emot radioprogram eller för att&lt;br&gt;kunna uppfatta innehållet i sådana&lt;br&gt;upptagningar. Detsamma gäller&lt;br&gt;förbud mot anläggande av trådnät&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de av trådnät för sändning av radio-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och andra allmänna&lt;br&gt;organ far inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag ingripa mot någon på&lt;br&gt;grund av att han i ett radioprogram,&lt;br&gt;en film eller en ljudupptagning har&lt;br&gt;missbrukat yttrandefriheten eller&lt;br&gt;medverkat till ett sådant missbruk.&lt;br&gt;Inte heller far de utan stöd av denna&lt;br&gt;grundlag av sådan anledning göra&lt;br&gt;några ingripanden mot programmet,&lt;br&gt;filmen eller ljudupptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna grundlags föreskrifter om&lt;br&gt;radioprogram tillämpas också när&lt;br&gt;en redaktion för en tryckt periodisk&lt;br&gt;skrift eller för radioprogram, ett&lt;br&gt;företag för framställning av filmer&lt;br&gt;eller ljudupptagningar eller en ny-&lt;br&gt;hetsbyrå med hjälp av elektromag-&lt;br&gt;netiska vågor på begäran till-&lt;br&gt;handahåller allmänheten upp-&lt;br&gt;lysningar direkt ur ett register med&lt;br&gt;upptagningar för automatisk data-&lt;br&gt;behandling. Det gäller dock inte om&lt;br&gt;den mottagande kan ändra innehål-&lt;br&gt;let i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sändning av radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och andra allmänna&lt;br&gt;organ far inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag ingripa mot någon på&lt;br&gt;grund av att han i ett radioprogram&lt;br&gt;eller en teknisk upptagning har&lt;br&gt;missbrukat yttrandefriheten eller&lt;br&gt;medverkat till ett sådant missbruk.&lt;br&gt;Inte heller far de utan stöd av denna&lt;br&gt;grundlag av sådan anledning göra&lt;br&gt;några ingripanden mot programmet&lt;br&gt;eller upptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna grundlags föreskrifter om&lt;br&gt;radioprogram tillämpas också när&lt;br&gt;en redaktion för en tryckt periodisk&lt;br&gt;skrift eller för radioprogram, ett&lt;br&gt;företag för yrkesmässig framställ-&lt;br&gt;ning av tekniska upptagningar eller&lt;br&gt;en nyhetsbyrå med hjälp av elekt-&lt;br&gt;romagnetiska vågor på särskild be-&lt;br&gt;gäran tillhandahåller allmänheten&lt;br&gt;upplysningar direkt ur ett register&lt;br&gt;med upptagningar för automatisk&lt;br&gt;databehandling. Det gäller dock&lt;br&gt;inte om den mottagande kan ändra&lt;br&gt;innehållet i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första styck-&lt;br&gt;et gäller också om någon annan på&lt;br&gt;det sätt som anges där tillhanda-&lt;br&gt;håller allmänheten sådana upplys-&lt;br&gt;ningar och har ett utgivningsbevis&lt;br&gt;för verksamheten. Sådant bevis får&lt;br&gt;återkallas om förutsättningar för&lt;br&gt;att meddela utgivningsbevis inte&lt;br&gt;längre föreligger. Återkallas be-&lt;br&gt;viset gäller därefter vad som an-&lt;br&gt;nars är föreskrivet i lag eller annan&lt;br&gt;författning. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;om meddelande och återkallelse av&lt;br&gt;utgivningsbevis meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje register som avses i denna&lt;br&gt;paragraf skall ha ett namn. När-&lt;br&gt;mare bestämmelser om sådana&lt;br&gt;namn meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagen är tillämplig på så- Grundlagen är tillämplig på så-&lt;br&gt;dana filmer och ljudupptagningar dana tekniska upptagningar som&lt;br&gt;som sprids till allmänheten genom sprids till allmänheten genom att&lt;br&gt;att spelas upp, säljas eller tillhanda- spelas upp, säljas eller tillhandahål-&lt;br&gt;hållas på annat sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;las på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa radioprogram, filmer Att vissa radioprogram och tek-&lt;br&gt;och ljudupptagningar skall järn- niska upptagningar skall jämställas&lt;br&gt;ställas med periodiska skrifter med periodiska skrifter framgår av&lt;br&gt;framgår av 1 kap. 7 § andra stycket 1 kap. 7 § andra stycket tryckfri-&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 1 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om att&lt;br&gt;föreskrifter i lag får meddelas i frå-&lt;br&gt;ga om upphovsmäns rättigheter,&lt;br&gt;annonser om alkohol eller tobak,&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet och&lt;br&gt;tillvägagångssätt för anskaffande av&lt;br&gt;uppgifter utan hinder av grundlagen&lt;br&gt;skall gälla också i fråga om radio-&lt;br&gt;program, filmer och ljudupp-&lt;br&gt;tagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 1 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om att&lt;br&gt;föreskrifter i lag far meddelas i frå-&lt;br&gt;ga om upphovsmäns rättigheter,&lt;br&gt;annonser om alkohol eller tobak,&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet och&lt;br&gt;tillvägagångssätt för anskaffande av&lt;br&gt;uppgifter utan hinder av grundlagen&lt;br&gt;skall gälla också i fråga om radio-&lt;br&gt;program och tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas&lt;br&gt;föreskrifter om förbud i övrigt mot kommersiell reklam i radioprogram&lt;br&gt;eller om villkor för sådan reklam. Detsamma gäller föreskrifter om för-&lt;br&gt;bud mot och villkor för annan annonsering och sändning av program,&lt;br&gt;som helt eller delvis bekostas av annan än den som bedriver program-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannen till ett radiopro-&lt;br&gt;gram, en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning är inte skyldig att röja sin&lt;br&gt;identitet. Detsamma gäller den som&lt;br&gt;har framträtt i en sådan framställ-&lt;br&gt;ning och den som har lämnat en&lt;br&gt;uppgift enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller&lt;br&gt;särskild rättsverkan på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott i ett radiopro-&lt;br&gt;gram, en film eller en Ijudupptag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannen till ett radiopro-&lt;br&gt;gram eller en teknisk upptagning är&lt;br&gt;inte skyldig att röja sin identitet.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som har fram-&lt;br&gt;trätt i en sådan framställning och&lt;br&gt;den som har lämnat en uppgift en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller&lt;br&gt;särskild rättsverkan på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott i ett radioprog-&lt;br&gt;ram eller en teknisk upptagning får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning far ingen ta upp frågan om&lt;br&gt;vem som är framställningens upp-&lt;br&gt;hovsman, vem som har framträtt i&lt;br&gt;den, vem som har tillhandahållit&lt;br&gt;den för offentliggörande eller vem&lt;br&gt;som har lämnat uppgifter enligt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingen ta upp frågan om vem som är&lt;br&gt;framställningens upphovsman, vem&lt;br&gt;som har framträtt i den, vem som&lt;br&gt;har tillhandahållit den för offentlig-&lt;br&gt;görande eller vem som har lämnat&lt;br&gt;uppgifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har angetts som upphovsman till framställningen eller som&lt;br&gt;den som har framträtt i denna, är det dock tillåtet att i målet pröva om&lt;br&gt;han är ansvarig. Detsamma skall gälla, om någon i målet uppger sig vara&lt;br&gt;upphovsmannen eller den som har framträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte att det i en och samma rättegång handläggs&lt;br&gt;både mål om yttrandefrihetsbrott och mål om brott som avses i 5 kap.&lt;br&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagit befattning med&lt;br&gt;tillkomsten eller spridningen av en&lt;br&gt;framställning som utgjort eller varit&lt;br&gt;avsedd att ingå i ett radioprogram,&lt;br&gt;en film eller en ljudupptagning och&lt;br&gt;den som har varit verksam på en&lt;br&gt;nyhetsbyrå far inte röja vad han&lt;br&gt;därvid har fatt veta om vem som är&lt;br&gt;upphovsman till framställningen&lt;br&gt;eller har tillhandahållit den för of-&lt;br&gt;fentliggörande eller om vem som&lt;br&gt;har framträtt i den eller lämnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagit befattning med&lt;br&gt;tillkomsten eller spridningen av en&lt;br&gt;framställning som utgjort eller varit&lt;br&gt;avsedd att ingå i ett radioprogram&lt;br&gt;eller en teknisk upptagning och den&lt;br&gt;som har varit verksam på en ny-&lt;br&gt;hetsbyrå får inte röja vad han där-&lt;br&gt;vid har fatt veta om vem som är&lt;br&gt;upphovsman till framställningen&lt;br&gt;eller har tillhandahållit den för of-&lt;br&gt;fentliggörande eller om vem som&lt;br&gt;har framträtt i den eller lämnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter enligt 1 kap. 2 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppgifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att&lt;br&gt;hans identitet röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om fråga om identiteten får väckas enligt 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det rör sig om brott som anges i 5 kap. 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 5 kap. 2 § eller 3&lt;br&gt;§ första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt att vid förhandling upp-&lt;br&gt;gift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den&lt;br&gt;brottsliga gärningen är den till vars förmån tystnadsplikten enligt första&lt;br&gt;stycket gäller, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt&lt;br&gt;intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten läm-&lt;br&gt;nas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka&lt;br&gt;över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad&lt;br&gt;som i varje särskilt fall är medgivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen myndighet eller annat allmänt organ far efterforska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphovsmannen till en fram- 1. upphovsmannen till en fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning som har offentliggjorts ställning som har offentliggjorts&lt;br&gt;eller varit avsedd att offentliggöras eller varit avsedd att offentliggöras&lt;br&gt;i ett radioprogram, en film eller en i ett radioprogram eller en teknisk&lt;br&gt;ljudupptagning eller den som har upptagning eller den som har&lt;br&gt;framträtt i en sådan framställning, framträtt i en sådan framställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillhandahållit el- 2. den som har tillhandahållit el-&lt;br&gt;ler avsett att tillhandahålla en fram- ler avsett att tillhandahålla en fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning for offentliggörande i ett ställning för offentliggörande i ett&lt;br&gt;radioprogram, en film eller en ljud- radioprogram eller en teknisk upp-&lt;br&gt;upptagning, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tagning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet hindrar inte efterforskning i fall då denna grundlag medger&lt;br&gt;åtal eller annat ingripande. I sådana fall skall dock den i 3 § angivna tyst-&lt;br&gt;nadsplikten beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot sin tyst-&lt;br&gt;nadsplikt enligt 3 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram, en film eller en ljud-&lt;br&gt;upptagning uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar felaktiga upp-&lt;br&gt;gifter om vem som är framställ-&lt;br&gt;ningens upphovsman eller har till-&lt;br&gt;handahållit den för offentliggör-&lt;br&gt;ande, vem som framträder i den&lt;br&gt;eller vem som har lämnat uppgifter&lt;br&gt;i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot sin tyst-&lt;br&gt;nadsplikt enligt 3 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet lämnar felaktiga uppgifter&lt;br&gt;om vem som är framställningens&lt;br&gt;upphovsman eller har tillhandahållit&lt;br&gt;den för offentliggörande, vem som&lt;br&gt;framträder i den eller vem som har&lt;br&gt;lämnat uppgifter i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För efterforskning i strid med 4 § döms, om efterforskningen har skett&lt;br&gt;uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott som avses i första stycket far väckas endast om&lt;br&gt;målsäganden har anmält brottet till åtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Filmer och ljudupptagningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Filmer och andra tekniska upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare och&lt;br&gt;svensk juridisk person har rätt att&lt;br&gt;framställa och sprida filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar. För rätt att of-&lt;br&gt;fentligt förevisa en film kan det&lt;br&gt;dock krävas granskning och god-&lt;br&gt;kännande i enlighet med 1 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare och&lt;br&gt;svensk juridisk person har rätt att&lt;br&gt;framställa och sprida tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar. För rätt att offentligt&lt;br&gt;förevisa en film kan det dock krä-&lt;br&gt;vas granskning och godkännande i&lt;br&gt;enlighet med 1 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om skyldighet att Föreskrifter om skyldighet att&lt;br&gt;bevara exemplar av filmer och ljud- bevara exemplar av tekniska upp-&lt;br&gt;upptagningar och att tillhandahålla tagningar och att tillhandahålla&lt;br&gt;dem för granskning far meddelas i dem för granskning får meddelas i&lt;br&gt;lag. I lag far också meddelas före- lag. I lag far också meddelas före-&lt;br&gt;skrifter om skyldighet att lämna skrifter om skyldighet att lämna ex-&lt;br&gt;exemplar av sådana upptagningar emplar av sådana upptagningar till&lt;br&gt;till en myndighet och att lämna en myndighet och att lämna upplys-&lt;br&gt;upplysningar i anslutning till sådan ningar i anslutning till sådan skyl-&lt;br&gt;skyldighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken postbefordringsföretag&lt;br&gt;eller någon annan allmän trafik-&lt;br&gt;inrättning får vägra att befordra&lt;br&gt;filmer eller ljudupptagningar på&lt;br&gt;grund av deras innehåll i annat fall&lt;br&gt;än då befordran skulle innebära&lt;br&gt;överträdelse som avses i 13 § tredje&lt;br&gt;eller fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän trafikinrättning som&lt;br&gt;tar emot en film eller en ljudupp-&lt;br&gt;tagning för befordran skall inte an-&lt;br&gt;ses som spridare av framställningen&lt;br&gt;enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken postbefordringsföretag&lt;br&gt;eller någon annan allmän trafik-&lt;br&gt;inrättning får vägra att befordra&lt;br&gt;tekniska upptagningar på grund av&lt;br&gt;deras innehåll i annat fall än då be-&lt;br&gt;fordran skulle innebära överträdelse&lt;br&gt;som avses i 13 § tredje eller fjärde&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän trafikinrättning som&lt;br&gt;tar emot en teknisk upptagning för&lt;br&gt;befordran skall inte anses som spri-&lt;br&gt;dare av framställningen enligt 6&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det meddelas före-&lt;br&gt;skrifter i lag om straff och särskild rättsverkan för den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förevisar pornografiska bilder på eller vid allmän plats genom skylt-&lt;br&gt;ning eller något liknande förfarande på ett sätt som kan väcka allmän&lt;br&gt;anstöt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan föregående beställning med post eller på annat sätt tillställer&lt;br&gt;någon pornografiska bilder, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bland bam och ungdom sprider 3. bland bam och ungdom sprider&lt;br&gt;filmer som genom sitt innehåll kan tekniska upptagningar som genom&lt;br&gt;verka förråande eller medföra an- sitt innehåll kan verka förråande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nan allvarlig fara för de unga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller medföra annan allvarlig fara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för de unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller i fråga om straff och särskild rättsverkan för den som&lt;br&gt;bryter mot föreskrifter om granskning och godkännande av filmer som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall visas offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag får meddelas föreskrifter&lt;br&gt;med syfte att förebygga spridning&lt;br&gt;genom film av kartor, ritningar eller&lt;br&gt;bilder som återger Sverige helt eller&lt;br&gt;delvis och innehåller upplysningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag får meddelas föreskrifter&lt;br&gt;med syfte att förebygga spridning&lt;br&gt;genom teknisk upptagning med kar-&lt;br&gt;tor, ritningar eller bilder som åter-&lt;br&gt;ger Sverige helt eller delvis och in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av betydelse för rikets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nehåller upplysningar av betydelse&lt;br&gt;för rikets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana exemplar av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar, som framställs i&lt;br&gt;landet och är avsedda för spridning&lt;br&gt;här, skall förses med tydliga upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa filmen eller ljudupptagningen&lt;br&gt;samt om när, var och av vem ex-&lt;br&gt;emplaren har framställts. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om detta får medde-&lt;br&gt;las i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framställer en film eller&lt;br&gt;en ljudupptagning och därvid upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet bryter&lt;br&gt;mot första stycket eller bestämmel-&lt;br&gt;ser som avses där skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en film eller lju-&lt;br&gt;dupptagning som saknar någon&lt;br&gt;uppgift som är föreskriven i första&lt;br&gt;stycket skall, om det sker uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet, dömas&lt;br&gt;till penningböter. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla om en sådan uppgift är oriktig&lt;br&gt;och spridaren känner till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en film eller en&lt;br&gt;ljudupptagning trots att han vet att&lt;br&gt;den enligt denna grundlag har tagits&lt;br&gt;i beslag eller konfiskerats skall dö-&lt;br&gt;mas till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana exemplar av tekniska&lt;br&gt;upptagningar, som framställs i lan-&lt;br&gt;det och är avsedda för spridning&lt;br&gt;här, skall förses med tydliga upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa upptagningen samt om när,&lt;br&gt;var och av vem exemplaren har&lt;br&gt;framställts. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;om detta far meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framställer en teknisk&lt;br&gt;upptagning och därvid uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;första stycket eller bestämmelser&lt;br&gt;som avses där skall dömas till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning som saknar någon uppgift&lt;br&gt;som är föreskriven i första stycket&lt;br&gt;skall, om det sker uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet, dömas till penning-&lt;br&gt;böter. Detsamma skall gälla om en&lt;br&gt;sådan uppgift är oriktig och sprida-&lt;br&gt;ren känner till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning trots att han vet att den en-&lt;br&gt;ligt denna grundlag har tagits i be-&lt;br&gt;slag eller konfiskerats skall dömas&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram och filmer skall ha&lt;br&gt;en utgivare. Utgivare av radio-&lt;br&gt;program skall enligt vad som när-&lt;br&gt;mare föreskrivs i lag utses för varje&lt;br&gt;program eller för hela eller delar av&lt;br&gt;programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivaren utses av den som be-&lt;br&gt;driver sändningsverksamheten eller&lt;br&gt;låter framställa filmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram och tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar skall ha en utgivare. Ut-&lt;br&gt;givare av radioprogram skall enligt&lt;br&gt;vad som närmare föreskrivs i lag&lt;br&gt;utses för varje program eller för&lt;br&gt;hela eller delar av programverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivaren utses av den som be-&lt;br&gt;driver sändningsverksamheten eller&lt;br&gt;låter framställa den tekniska upp-&lt;br&gt;tagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en film skall framgå vem som&lt;br&gt;är utgivare. Utgivaren skall se till&lt;br&gt;att varje exemplar av filmen har en&lt;br&gt;sådan uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om utgivaren av radioprogram skall hållas tillgänglig for all-&lt;br&gt;mänheten enligt vad som närmare föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en teknisk upptagning skall&lt;br&gt;framgå vem som är utgivare. Utgi-&lt;br&gt;varen skall se till att varje exemplar&lt;br&gt;av upptagningen har en sådan upp-&lt;br&gt;gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gärningar som anges som&lt;br&gt;tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen skall anses&lt;br&gt;som yttrandefrihetsbrott, om de&lt;br&gt;begås i ett radioprogram eller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gärningar som anges som&lt;br&gt;tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen skall anses&lt;br&gt;som yttrandefrihetsbrott, om de&lt;br&gt;begås i ett radioprogram, en film&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller en ljudupptagning och är teknisk upptagning och är straffbara&lt;br&gt;straffbara enligt lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma förutsättningar skall som yttrandefrihetsbrott anses även&lt;br&gt;sådan olaga våldsskildring varigenom någon genom rörliga bilder när-&lt;br&gt;gånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med&lt;br&gt;uppsåt att framställningen sprids, om inte gärningen med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna är försvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelande, som avses i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §, eller, utan att svara enligt 6&lt;br&gt;kap., medverkar till en fram-&lt;br&gt;ställning som är avsedd att offent-&lt;br&gt;liggöras i ett radioprogram eller en&lt;br&gt;teknisk upptagning, som författare&lt;br&gt;eller annan upphovsman eller ge-&lt;br&gt;nom att framträda i radioprogram-&lt;br&gt;met och därigenom gör sig skyldig&lt;br&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon lämnar ett meddelan-&lt;br&gt;de, som avses i 1 kap. 2 §, eller,&lt;br&gt;utan att svara enligt 6 kap., med-&lt;br&gt;verkar till en framställning som är&lt;br&gt;avsedd att offentliggöras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram. en film eller en ljud-&lt;br&gt;upptagning, som författare eller&lt;br&gt;annan upphovsman eller genom att&lt;br&gt;framträda i radioprogrammet och&lt;br&gt;därigenom gör sig skyldig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med&lt;br&gt;hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedel-&lt;br&gt;se eller stämpling till sådant brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för en-&lt;br&gt;var eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets för-&lt;br&gt;behåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i sär-&lt;br&gt;skild lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i&lt;br&gt;första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen om särskilt Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;lagstiftningsförfarande skall gälla också i fråga om förslag till föreskrif- Bilaga 5&lt;br&gt;ter som avses i första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En film eller ljudupptagning som&lt;br&gt;innefattar ett yttrandefrihetsbrott far&lt;br&gt;konfiskeras. Är brottet olaga vålds-&lt;br&gt;skildring eller bampomografibrott&lt;br&gt;gäller om särskild rättsverkan i öv-&lt;br&gt;rigt vad som föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konfiskering skall alla ex-&lt;br&gt;emplar som är avsedda för sprid-&lt;br&gt;ning förstöras. Dessutom skall till-&lt;br&gt;ses att föremål som kan användas&lt;br&gt;särskilt för att mångfaldiga filmen&lt;br&gt;eller ljudupptagningen inte skall&lt;br&gt;kunna användas för att framställa&lt;br&gt;ytterligare exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering far också ske i an-&lt;br&gt;nat fall av en film som innefattar en&lt;br&gt;skildring av bam i pornografisk&lt;br&gt;bild av verklighetstrogen karaktär,&lt;br&gt;om inte innehavet med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarligt.&lt;br&gt;Konfiskering innebär då att samt-&lt;br&gt;liga exemplar av filmen som på-&lt;br&gt;träffas i samband med en förunder-&lt;br&gt;sökning skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En teknisk upptagning som in-&lt;br&gt;nefattar ett yttrandefrihetsbrott far&lt;br&gt;konfiskeras. Är brottet olaga vålds-&lt;br&gt;skildring eller bampomografibrott&lt;br&gt;gäller om särskild rättsverkan i öv-&lt;br&gt;rigt vad som föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konfiskering skall alla exem-&lt;br&gt;plar som är avsedda för spridning&lt;br&gt;förstöras. Dessutom skall tillses att&lt;br&gt;föremål som kan användas särskilt&lt;br&gt;för att mångfaldiga den tekniska&lt;br&gt;upptagningen inte skall kunna an-&lt;br&gt;vändas för att framställa ytterligare&lt;br&gt;exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering får också ske i an-&lt;br&gt;nat fall av en teknisk upptagning&lt;br&gt;som innefattar en skildring av bam&lt;br&gt;i pornografisk bild av verklighets-&lt;br&gt;trogen karaktär, om inte innehavet&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;är försvarligt. Konfiskering innebär&lt;br&gt;då att samtliga exemplar av den&lt;br&gt;tekniska upptagningen som på-&lt;br&gt;träffas i samband med en förunder-&lt;br&gt;sökning skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i&lt;br&gt;ett radioprogram eller en film ligger&lt;br&gt;på utgivaren. Har en ställföreträdare&lt;br&gt;inträtt som utgivare, har han ansva-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i&lt;br&gt;ett radioprogram eller en teknisk&lt;br&gt;upptagning ligger på utgivaren. Har&lt;br&gt;en ställföreträdare inträtt som utgi-&lt;br&gt;vare, har han ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i 1&lt;br&gt;kap. 8 § får i lag föreskrivas att den som framträder i programmet skall&lt;br&gt;ansvara för sina yttranden själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar för yttrandefrihetsbrott som annars skulle åvila utgivaren&lt;br&gt;ligger på den som är skyldig att utse utgivare, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte kunde&lt;br&gt;utöva den befogenhet som anges i 4 kap 3 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för allmänheten pa&lt;br&gt;föreskrivet sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ställföreträdare inträtt som utgivare men var han inte längre be-&lt;br&gt;hörig när brottet förövades eller hade hans uppdrag upphört eller förelåg&lt;br&gt;det beträffande honom något förhållande som anges i första stycket 2&lt;br&gt;eller 3, ligger ansvaret för yttrandefrihetsbrott på utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för den som anges i&lt;br&gt;första stycket ansvarar den som&lt;br&gt;sprider en film för yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott i denna, om filmen saknar den&lt;br&gt;i 3 kap. 13 § första stycket före-&lt;br&gt;skrivna uppgiften om vem som har&lt;br&gt;låtit framställa den och det inte kan&lt;br&gt;klarläggas vem denne är eller han&lt;br&gt;saknar känd hemortsadress i Sveri-&lt;br&gt;ge och inte heller kan påträffas här&lt;br&gt;under rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket för&lt;br&gt;det fall att en uppgift saknas gäller&lt;br&gt;också om en lämnad uppgift in-&lt;br&gt;nebär att den som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa filmen har hemvist utomlands&lt;br&gt;eller om uppgiften är oriktig och&lt;br&gt;den som sprider filmen känner till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för den som anges i&lt;br&gt;första stycket ansvarar den som&lt;br&gt;sprider en teknisk upptagning för&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott i denna, om&lt;br&gt;upptagningen saknar den i 3 kap.&lt;br&gt;13 § första stycket föreskrivna upp-&lt;br&gt;giften om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa den och det inte kan klarläg-&lt;br&gt;gas vem denne är eller han saknar&lt;br&gt;känd hemortsadress i Sverige och&lt;br&gt;inte heller kan påträffas här under&lt;br&gt;rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket för&lt;br&gt;det fall att en uppgift saknas gäller&lt;br&gt;också om en lämnad uppgift in-&lt;br&gt;nebär att den som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa den tekniska upptagningen&lt;br&gt;har hemvist utomlands eller om&lt;br&gt;uppgiften är oriktig och den som&lt;br&gt;sprider upptagningen känner till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åtal väcks för ett yttrandefrihetsbrott och den tilltalade anser att det&lt;br&gt;finns någon omständighet om medför att han inte skall vara ansvarig,&lt;br&gt;skall han åberopa denna omständighet före huvudförhandlingen. Om han&lt;br&gt;inte gör det, skall han betraktas som ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4§ _&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansvarar enligt detta kapitel för ett yttrandefrihetsbrott i en&lt;br&gt;framställning skall anses ha haft kännedom om innehållet i fram-&lt;br&gt;ställningen. Han skall också anses ha medgett dess offentliggörande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om tillsyn&lt;br&gt;och åtal skall gälla också i fråga om&lt;br&gt;radioprogram, filmer och ljudupp-&lt;br&gt;tagningar och i fråga om yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid inom vilken allmänt åtal&lt;br&gt;för yttrandefrihetsbrott skall väckas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om tillsyn&lt;br&gt;och åtal skall gälla också i fråga om&lt;br&gt;radioprogram och tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar och i fråga om yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid inom vilken allmänt åtal&lt;br&gt;för yttrandefrihetsbrott skall väckas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är i fråga om radioprogram sex må-&lt;br&gt;nader från det att programmet sän-&lt;br&gt;des. Beträffande filmer och ljud-&lt;br&gt;upptagningar är tiden ett år från det&lt;br&gt;att upptagningen lämnades ut för&lt;br&gt;spridning. Dock får i lag före-&lt;br&gt;skrivas att filmer inte skall anses ha&lt;br&gt;lämnats ut för spridning förrän de&lt;br&gt;har lämnats för registrering hos en&lt;br&gt;myndighet. I fråga om olaga vålds-&lt;br&gt;skildring och bampomografibrott&lt;br&gt;gäller vad som är föreskrivet i lag&lt;br&gt;om tid för väckande av talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är i fråga om radioprogram sex må-&lt;br&gt;nader från det att programmet sän-&lt;br&gt;des. Beträffande tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar är tiden ett år från det att&lt;br&gt;upptagningen lämnades ut för&lt;br&gt;spridning. Dock får i lag föreskri-&lt;br&gt;vas att filmer inte skall anses ha&lt;br&gt;lämnats ut för spridning förrän de&lt;br&gt;har lämnats för registrering hos en&lt;br&gt;myndighet. I fråga om olaga vålds-&lt;br&gt;skildring och bampomografibrott&lt;br&gt;gäller vad som är föreskrivet i lag&lt;br&gt;om tid för väckande av talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett yttrandefrihetsbrott har&lt;br&gt;förövats i en film eller en ljudupp-&lt;br&gt;tagning utan att det finns någon&lt;br&gt;som enligt 6 kap. är ansvarig för&lt;br&gt;brottet, får åklagaren eller målsä-&lt;br&gt;ganden i stället för att väcka åtal&lt;br&gt;ansöka om konfiskering av filmen&lt;br&gt;eller ljudupptagningen. Detsamma&lt;br&gt;gäller, om stämning i Sverige inte&lt;br&gt;kan delges den som är ansvarig för&lt;br&gt;brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern får även ansöka&lt;br&gt;om konfiskering av exemplar av en&lt;br&gt;film som avses i 5 kap. 6 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett yttrandefrihetsbrott har&lt;br&gt;förövats i en teknisk upptagning&lt;br&gt;utan att det finns någon som enligt&lt;br&gt;6 kap. är ansvarig för brottet, får&lt;br&gt;åklagaren eller målsäganden i stäl-&lt;br&gt;let för att väcka åtal ansöka om&lt;br&gt;konfiskering av upptagningen. Det-&lt;br&gt;samma gäller, om stämning i Sveri-&lt;br&gt;ge inte kan delges den som är an-&lt;br&gt;svarig för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern får även ansöka&lt;br&gt;om konfiskering av exemplar av en&lt;br&gt;teknisk upptagning som avses i 5&lt;br&gt;kap. 6 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av filmer och ljud-&lt;br&gt;upptagningar. I stället för 10 kap.&lt;br&gt;6 § och 8 § andra stycket gäller&lt;br&gt;dock vad som föreskrivs i andra&lt;br&gt;och tredje styckena i denna para-&lt;br&gt;graf. Om den tid som avses i 10&lt;br&gt;kap. 4 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;med hän till beslagets omfattning&lt;br&gt;eller någon annan omständighet är&lt;br&gt;otillräcklig, får rätten på Justitie-&lt;br&gt;kanslems framställning medge att&lt;br&gt;tiden förlängs. Förlängningen far&lt;br&gt;inte avse längre tid än som är ound-&lt;br&gt;gängligen nödvändig och får om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar. I stället för 10 kap. 6 § och&lt;br&gt;8 § andra stycket gäller dock vad&lt;br&gt;som föreskrivs i andra och tredje&lt;br&gt;styckena i denna paragraf. Om den&lt;br&gt;tid som avses i 10 kap. 4 § tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen med hän till be-&lt;br&gt;slagets omfattning eller någon an-&lt;br&gt;nan omständighet är otillräcklig, far&lt;br&gt;rätten på Justitiekanslems fram-&lt;br&gt;ställning medge att tiden förlängs.&lt;br&gt;Förlängningen far inte avse längre&lt;br&gt;tid än som är oundgängligen nöd-&lt;br&gt;vändig och får omfatta sammanlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fatta sammanlagt högst två veckor, högst tva veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje beslut om beslag skall ange det eller de avsnitt av fram-&lt;br&gt;ställningen som har föranlett beslaget. Beslaget gäller endast de särskilda&lt;br&gt;skivor, rullar eller andra delar av upptagningen där dessa avsnitt före-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om att beslag har beslutats&lt;br&gt;skall utan kostnad tillställas den&lt;br&gt;som beslaget verkställs hos samt&lt;br&gt;den som har låtit framställa filmen&lt;br&gt;eller ljudupptagningen. Beviset&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om det eller&lt;br&gt;de avsnitt i framställningen som har&lt;br&gt;föranlett beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om att beslag har beslutats&lt;br&gt;skall utan kostnad tillställas den&lt;br&gt;som beslaget verkställs hos samt&lt;br&gt;den som har låtit framställa den&lt;br&gt;tekniska upptagningen. Beviset&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om det eller&lt;br&gt;de avsnitt i framställningen som har&lt;br&gt;föranlett beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd far inte dömas ut på Skadestånd far inte dömas ut på&lt;br&gt;grund av innehållet i ett radioprog- grund av innehållet i ett radioprog-&lt;br&gt;ram, en film eller en ljudupptagning ram eller en teknisk upptagning i&lt;br&gt;i andra fall än när framställningen andra fall än när framställningen&lt;br&gt;innefattar ett yttrandefrihetsbrott. innefattar ett yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadestånd på grund av brott som avses i 5 kap. 2 och 3 §§ gäller&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 6 kap. bär det Den som enligt 6 kap. bär det&lt;br&gt;straffrättsliga ansvaret ansvarar straffrättsliga ansvaret ansvarar&lt;br&gt;även för skadestånd. Skadeståndet även för skadestånd. Skadeståndet&lt;br&gt;kan krävas ut också av den som kan krävas ut också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriver programverksamheten bedriver programverksamheten&lt;br&gt;eller har låtit framställa filmen eller eller har låtit framställa den teknis-&lt;br&gt;Ijudupptagningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ka upptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 kap. 8 § ansvarar gärningsmannen för skadestånd&lt;br&gt;på grund av brott som han begår i sändningen. Skadeståndet kan krävas&lt;br&gt;ut även av den som bedriver programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 kap. 7 § denna&lt;br&gt;grundlag skall gälla också i fråga&lt;br&gt;om skadestånd på grund av yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott i ett radioprogram, en&lt;br&gt;film eller en ljudupptagning. I fråga&lt;br&gt;om sådant skadestånd skall också&lt;br&gt;gälla vad som sägs i 11 kap. 3-5 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om enskilt&lt;br&gt;anspråk i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 kap. 4 § denna&lt;br&gt;grundlag skall gälla också i fråga&lt;br&gt;om skadestånd på grund av yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott i ett radioprogram&lt;br&gt;eller en teknisk upptagning. I fråga&lt;br&gt;om sådant skadestånd skall också&lt;br&gt;gälla vad som sägs i 11 kap. 3-5 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om enskilt&lt;br&gt;anspråk i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 12 kap. tryckfri- Vad som sägs i 12 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om rättegången i hetsförordningen om rättegången i&lt;br&gt;tryckfrihetsmål skall gälla också i tryckfrihetsmål skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om motsvarande mål som fråga om motsvarande mål som&lt;br&gt;avser radioprogram, filmer och avser radioprogram och tekniska&lt;br&gt;ljudupptagningar (yttrandefrihets- upptagningar (yttrandefrihetsmål).&lt;br&gt;mål). Hänvisningen i 12 kap. 2 § till Hänvisningen i 12 kap. 2§ till 8&lt;br&gt;8 kap. tryckfrihetsförordningen kap. tryckfrihetsförordningen skall&lt;br&gt;skall därvid avse 6 kap. denna därvid avse 6 kap. denna grundlag,&lt;br&gt;grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som utsetts till jurymän för tryckfrihetsmål skall också vara jury-&lt;br&gt;män i yttrandefrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Om radioprogram, filmer 10 kap. Om radioprogram och&lt;br&gt;och ljudupptagningar från utlandet tekniska upptagningar från utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-9 och 11 Bestämmelserna i 1-9 och 11&lt;br&gt;kap. är tillämpliga också på sådana kap. är tillämpliga också på sådana&lt;br&gt;filmer och ljudupptagningar som tekniska upptagningar som har&lt;br&gt;har framställts utomlands och som framställts utomlands och som&lt;br&gt;lämnas ut för spridning i Sverige, lämnas ut för spridning i Sverige.&lt;br&gt;Vad som annars sägs om den som Vad som annars sägs om den som&lt;br&gt;har låtit framställa filmen eller har låtit framställa upptagningen&lt;br&gt;ljudupptagningen skall därvid i skall därvid i stället gälla den som&lt;br&gt;stället gälla den som här i landet här i landet lämnar ut den för sprid-&lt;br&gt;lämnar ut den för spridning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätten att meddela och anskaffa uppgifter och under-&lt;br&gt;rättelser för offentliggörande och om rätten till anonymitet gäller dock i&lt;br&gt;tillämpliga delar vad som sägs i 13 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 1 kap. 1 § tredje och fjärde styckena tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen avse 1 kap. 2 § denna grundlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 3 kap. tryckfrihetsförordningen avse 2 kap. denna&lt;br&gt;grundlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen avse 2 kap. 3 §&lt;br&gt;denna grundlag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 7 kap. 3 § första stycket 2 tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;avse 5 kap. 3 § första stycket 2 denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som enligt 1 § gäller i fråga Det som enligt 1 § gäller i fråga&lt;br&gt;om rätt att meddela och anskaffa om rätt att meddela och anskaffa&lt;br&gt;uppgifter och underrättelser och att uppgifter och underrättelser och att&lt;br&gt;vara anonym gäller också radiop- vara anonym gäller också radiop-&lt;br&gt;rogram som sänds från sändare rogram som sänds från sändare&lt;br&gt;utanför Sverige och andra utom- utanför Sverige och andra utom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lands framställda filmer och ljud-&lt;br&gt;upptagningar än dem som avses i&lt;br&gt;den paragrafen. I lag far dock före-&lt;br&gt;skrivas undantag från rätten att&lt;br&gt;meddela och anskaffa uppgifter i&lt;br&gt;fråga om radioprogram som sänds&lt;br&gt;från öppna havet eller luftrummet&lt;br&gt;däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lands framställda tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar än dem som avses i den pa-&lt;br&gt;ragrafen. I lag far dock föreskrivas&lt;br&gt;undantag från rätten att meddela&lt;br&gt;och anskaffa uppgifter i fråga om&lt;br&gt;radioprogram som sänds från öppna&lt;br&gt;havet eller luftrummet däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningsbevis för verksamhet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 9 § kan meddelas även&lt;br&gt;för sändningar som utgår från ut-&lt;br&gt;landet. Bestämmelserna i 1-9 och&lt;br&gt;11 kap. är tillämpliga också på så-&lt;br&gt;dana sändningar med utgivnings-&lt;br&gt;bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av tidigare ly-&lt;br&gt;delse och som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet skall de&lt;br&gt;nya föreskrifterna tillämpas med följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) En teknisk upptagning skall anses ha lämnats ut för spridning den&lt;br&gt;dag denna grundlag trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Föreskrifterna i 2 kap., 3 kap. 13 § första-tredje styckena. 4 kap., 6&lt;br&gt;kap. 1-2 §§ och 10 kap. 1 § första stycket andra meningen skall inte till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Den som sprider en teknisk upptagning är ansvarig för yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott i upptagningen, om spridningen skulle ha varit straffbar även&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) I stället för vad som föreskrivs i 8 kap. 2 § första stycket gäller att&lt;br&gt;skadestånd kan krävas ut av den som enligt c) bär det straffrättsliga an-&lt;br&gt;svaret för innehållet i en teknisk upptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) De nya föreskrifterna gäller inte i fråga om spridning som före&lt;br&gt;ikraftträdandet har skett av tekniska upptagningar med bilder som inne-&lt;br&gt;fattar skildringar av bam i pornografisk bild eller skildringar av sexuellt&lt;br&gt;våld eller tvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) De nya föreskrifterna tillämpas inte vid prövning av talan som har&lt;br&gt;väckts före ikraftträdandet. Skulle en tillämpning av de nya före-&lt;br&gt;skrifterna ha lett till frihet från påföljd, får någon sådan dock inte ådö-&lt;br&gt;mas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar som har&lt;br&gt;lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 kap. 10 b, 10 c och 12 §§ brottsbalken skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i stillbild eller i en film, Den som i stillbild, ett tele-&lt;br&gt;ett videogram, ett televisionspro- visionsprogram, en film, ett video-&lt;br&gt;gram eller andra rörliga bilder gram eller en annan teknisk upp-&lt;br&gt;skildrar sexuellt våld eller tvång&lt;br&gt;med uppsåt att bilden eller bilderna&lt;br&gt;sprids eller som sprider en sådan&lt;br&gt;skildring, döms, om inte gärningen&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;är försvarlig, för olaga våldsskild-&lt;br&gt;ring till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;två år. Detsamma gäller den som i&lt;br&gt;rörliga bilder närgånget eller utdra-&lt;br&gt;get skildrar grovt våld mot männi-&lt;br&gt;skor eller djur med uppsåt att bil-&lt;br&gt;derna sprids eller som sprider en så-&lt;br&gt;dan skildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagning med rörliga bilder skildrar&lt;br&gt;sexuellt våld eller tvång med uppsåt&lt;br&gt;att bilden eller bilderna sprids eller&lt;br&gt;som sprider en sådan skildring,&lt;br&gt;döms, om inte gärningen med hän-&lt;br&gt;syn till omständigheterna är för-&lt;br&gt;svarlig, för olaga våldsskildring till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst två år.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som i teknisk&lt;br&gt;upptagning med rörliga bilder när-&lt;br&gt;gånget eller utdraget skildrar grovt&lt;br&gt;våld mot människor eller djur med&lt;br&gt;uppsåt att bilderna sprids eller som&lt;br&gt;sprider en sådan skildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket&lt;br&gt;och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller eljest i förvärvs-&lt;br&gt;syfte, döms såsom i första stycket sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;inte filmer eller videogram som inte filmer eller videogram som&lt;br&gt;statens biografbyrå har godkänt för statens biografbyrå har godkänt för&lt;br&gt;visning. De gäller inte heller en&lt;br&gt;upptagning av rörliga bilder med&lt;br&gt;samma innehåll som en film eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visning. De gäller inte heller en&lt;br&gt;teknisk upptagning med rörliga bil-&lt;br&gt;der med samma innehåll som en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett videogram som har godkänts av&lt;br&gt;biografbyrån. Vidare gäller första&lt;br&gt;och andra styckena inte offentliga&lt;br&gt;förevisningar av filmer eller vid-&lt;br&gt;eogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en upptagning av rörliga bil-&lt;br&gt;der försetts med ett intyg om att en&lt;br&gt;film eller ett videogram med sam-&lt;br&gt;ma innehåll har godkänts av statens&lt;br&gt;biografbyrå, skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar enligt första eller andra&lt;br&gt;stycket för spridning av upptag-&lt;br&gt;ningen. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;intyget var oriktigt och den som har&lt;br&gt;spritt upptagningen har insett eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;film eller ett videogram som har&lt;br&gt;godkänts av biografbyrån. Vidare&lt;br&gt;gäller första och andra styckena inte&lt;br&gt;offentliga förevisningar av filmer&lt;br&gt;eller videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en teknisk upptagning med&lt;br&gt;rörliga bilder försetts med ett intyg&lt;br&gt;om att en film eller ett videogram&lt;br&gt;med samma innehåll har godkänts&lt;br&gt;av statens biografbyrå, skall inte&lt;br&gt;dömas till ansvar enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket för spridning av upp-&lt;br&gt;tagningen. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;om intyget var oriktigt och den som&lt;br&gt;har spritt upptagningen har insett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bort inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller bort inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet i yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet eller annars i förvärvs-&lt;br&gt;syfte till den som är under femton&lt;br&gt;år lämnar ut en film, ett videogram&lt;br&gt;eller en annan upptagning av rörliga&lt;br&gt;bilder med ingående skildringar av&lt;br&gt;verklighetstrogen karaktär som&lt;br&gt;återger våld eller hot om våld mot&lt;br&gt;människor eller djur döms för otill-&lt;br&gt;låten utlämning av film eller video-&lt;br&gt;gram till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte filmer&lt;br&gt;eller videogram som statens bio-&lt;br&gt;grafbyrå har godkänt för visning för&lt;br&gt;någon åldersgrupp av bam under&lt;br&gt;femton år. Det gäller inte heller en&lt;br&gt;upptagning av rörliga bilder med&lt;br&gt;samma innehåll som en film eller&lt;br&gt;ett videogram som har godkänts av&lt;br&gt;biografbyrån. Vidare gäller första&lt;br&gt;stycket inte offentliga förevisningar&lt;br&gt;av filmer eller videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en upptagning av rörliga bil-&lt;br&gt;der försetts med ett intyg om att en&lt;br&gt;film eller ett videogram med sam-&lt;br&gt;ma innehåll har godkänts av statens&lt;br&gt;biografbyrå för visning för någon&lt;br&gt;åldersgrupp av bam under femton&lt;br&gt;år, skall inte dömas till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket. Vad som har&lt;br&gt;sagts nu gäller dock inte om intyget&lt;br&gt;var oriktigt och den som har lämnat&lt;br&gt;ut upptagningen har insett eller bort&lt;br&gt;inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bland bam eller ung-&lt;br&gt;dom sprider skrift eller bild, som&lt;br&gt;genom sitt innehåll kan verka för-&lt;br&gt;råande eller eljest medföra allvarlig&lt;br&gt;fara för de ungas sedliga fostran,&lt;br&gt;dömes för förledande av ungdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet i yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet eller annars i förvärvs-&lt;br&gt;syfte till den som är under femton&lt;br&gt;år lämnar ut en film, ett videogram&lt;br&gt;eller en annan teknisk upptagning&lt;br&gt;med rörliga bilder som innefattar&lt;br&gt;ingående skildringar av verklighets-&lt;br&gt;trogen karaktär som återger våld&lt;br&gt;eller hot om våld mot människor&lt;br&gt;eller djur döms för otillåten ut-&lt;br&gt;lämning av teknisk upptagning till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte filmer&lt;br&gt;eller videogram som statens bio-&lt;br&gt;grafbyrå har godkänt för visning för&lt;br&gt;någon åldersgrupp av bam under&lt;br&gt;femton år. Det gäller inte heller en&lt;br&gt;teknisk upptagning med rörliga bil-&lt;br&gt;der med samma innehåll som en&lt;br&gt;film eller ett videogram som har&lt;br&gt;godkänts av biografbyrån. Vidare&lt;br&gt;gäller första stycket inte offentliga&lt;br&gt;förevisningar av filmer eller vid-&lt;br&gt;eogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en teknisk upptagning med&lt;br&gt;rörliga bilder försetts med ett intyg&lt;br&gt;om att en film eller ett videogram&lt;br&gt;med samma innehåll har godkänts&lt;br&gt;av statens biografbyrå för visning&lt;br&gt;för någon åldersgrupp av bam un-&lt;br&gt;der femton år, skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar enligt första stycket. Vad&lt;br&gt;som har sagts nu gäller dock inte&lt;br&gt;om intyget var oriktigt och den som&lt;br&gt;har lämnat ut upptagningen har in-&lt;br&gt;sett eller bort inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bland bam eller ung-&lt;br&gt;dom sprider en skrift, bild eller en&lt;br&gt;teknisk upptagning med text eller&lt;br&gt;bild som genom sitt innehåll kan&lt;br&gt;verka förråande eller eljest medföra&lt;br&gt;allvarlig fara för de ungas sedliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till böter eller fängelse i högst sex fostran, dömes för förledande av Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;månader.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ungdom till böter eller fängelse i Bilaga 5&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § samt 9 kap. 16 och 17 §§ sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i mål om ansvar&lt;br&gt;för bampomografibrott eller olaga&lt;br&gt;våldsskildring eller för motsvaran-&lt;br&gt;de tryckfrihets- eller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott för uppgift i skildring som&lt;br&gt;har beslagtagits, förverkats eller&lt;br&gt;konfiskerats i målet eller annars&lt;br&gt;förekommer i detta, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;fara för att den sprids vidare i strid&lt;br&gt;med brottsbalken, tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen eller yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i mal om ansvar&lt;br&gt;för bampomografibrott eller olaga&lt;br&gt;våldsskildring eller för motsvaran-&lt;br&gt;de tryckfrihets- eller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott, mål om ersättning för&lt;br&gt;skada med anledning av sådant&lt;br&gt;brott samt mål om konfiskering el-&lt;br&gt;ler förverkande av barnpornografi&lt;br&gt;eller olaga våldsskildring för upp-&lt;br&gt;gift i skildring som har beslagtagits,&lt;br&gt;förverkats eller konfiskerats i målet&lt;br&gt;eller annars förekommer i detta, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan fara för att den sprids&lt;br&gt;vidare i strid med brottsbalken,&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen eller ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen. Sekretessen&lt;br&gt;gäller även i ärende som rör i den-&lt;br&gt;na paragraf angivet brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller hos&lt;br&gt;Statens biografbyrå när den biträ-&lt;br&gt;der åklagarmyndighet eller polis-&lt;br&gt;myndighet i mål som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos domstol i&lt;br&gt;mål om ansvar för sexualbrott, ut-&lt;br&gt;pressning, brytande av post- eller&lt;br&gt;telehemlighet, intrång i förvar,&lt;br&gt;olovlig avlyssning eller brott ge-&lt;br&gt;nom vilket infektion av HIV har&lt;br&gt;eller kan ha överförts samt i mål&lt;br&gt;om ersättning för skada med an-&lt;br&gt;ledning av sådant brott, för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga eller ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider skada eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos domstol i&lt;br&gt;mål om ansvar för sexualbrott, ut-&lt;br&gt;pressning, brytande av post- eller&lt;br&gt;telehemlighet, intrång i förvar,&lt;br&gt;olovlig avlyssning eller brott ge-&lt;br&gt;nom vilket infektion av HIV har&lt;br&gt;eller kan ha överförts samt i mål&lt;br&gt;om ersättning för skada med an-&lt;br&gt;ledning av sådant brott, för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga eller ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider skada eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;gäller hos domstol även i mål om&lt;br&gt;ansvar för bampomografibrott eller&lt;br&gt;motsvarande tryckfrihets- eller ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrott för uppgift om en&lt;br&gt;ung person som skildras i pornogra-&lt;br&gt;fisk bild, om det kan antas att denne&lt;br&gt;eller någon denne närstående lider&lt;br&gt;skada eller men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Sekretessen gäller även i ärende&lt;br&gt;som rör i denna paragraf angivet&lt;br&gt;brott. Sekretessen enligt denna pa-&lt;br&gt;ragraf gäller inte för uppgift om&lt;br&gt;vem som är tilltalad eller svarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;år.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;gäller hos domstol även i mål om&lt;br&gt;ansvar för bampomografibrott eller&lt;br&gt;motsvarande tryckfrihets- eller ytt-&lt;br&gt;randefrihetsbrott. mål om ersättning&lt;br&gt;för skada med anledning av sådant&lt;br&gt;brott samt mål om konfiskering el-&lt;br&gt;ler förverkande av barnpornografi&lt;br&gt;för uppgift om en ung person som&lt;br&gt;skildras i pornografisk bild, om det&lt;br&gt;kan antas att denne eller någon&lt;br&gt;denne närstående lider skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretessen&lt;br&gt;gäller även i ärende som rör i denna&lt;br&gt;paragraf angivet brott. Sekretessen&lt;br&gt;enligt denna paragraf gäller inte för&lt;br&gt;uppgift om vem som är tilltalad&lt;br&gt;eller svarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ng gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 18 §, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål&lt;br&gt;eller i annan verksamhet för att förebygga brott eller som avser register-&lt;br&gt;kontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;(1996:627),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åklagarmyndighets, polismyn-&lt;br&gt;dighets, tullmyndighets eller kust-&lt;br&gt;bevakningens verksamhet i övrigt&lt;br&gt;för att förebygga, uppdaga, utreda&lt;br&gt;eller beivra brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åklagarmyndighets, polismyn-&lt;br&gt;dighets, tullmyndighets eller kust-&lt;br&gt;bevakningens verksamhet i övrigt&lt;br&gt;för att förebygga, uppdaga, utreda&lt;br&gt;eller beivra brott eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Statens biografbyrås verk-&lt;br&gt;samhet att biträda åklagarmyn-&lt;br&gt;dighet eller polismyndighet i brott-&lt;br&gt;mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om&lt;br&gt;det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första stycket, för anmälan&lt;br&gt;eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att&lt;br&gt;någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrif- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;ter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens &lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;S&lt;sup&gt;a 5&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 kap. 19 och 20 §§ skall betecknas 3 kap. 30 resp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 3 kap. skall införas elva nya paragrafer, 19-29 §§, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1-2 §§, 3 kap. 18 § och den nya 31 §, 4 kap. 1-3 §§, 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 3-6 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 3-3a och 7a §§ samt rubriken till 4 kap.&lt;br&gt;och rubriken närmast före 5 kap. 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ägare och utgivare av periodiska skrifter m. m. (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utgivare av radioprogram m. m. (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utgivare av filmer och ljud- om utgivare av tekniska upp-&lt;br&gt;upptagningar (4 kap.), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tagningar (4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bevarande av exemplar och inspelningar m. m. (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om åtal och tvångsmedel (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål&lt;br&gt;(8 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om huvudförhandling inför jury (9 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om överläggning och dom m. m. (10 kap.) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga bestämmelser (11 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning&lt;br&gt;av skrifter skall tillämpas även på andra skrifter som faller under tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycken radioprogram, film och Uttrycken radioprogram och tek-&lt;br&gt;Ijudupptagning används i lagen på nisk upptagning används i lagen på&lt;br&gt;samma sätt som i yttrandefrihets- samma sätt som i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådant tillhanda-&lt;br&gt;hållande av upplysningar med hjälp&lt;br&gt;av elektromagnetiska vågor som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen tillämpas 12-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12-15 §§ och&lt;br&gt;31 § första och andra styckena till-&lt;br&gt;ämpas också i fråga om sådant till-&lt;br&gt;handahållande av upplysningar med&lt;br&gt;hjälp av elektromagnetiska vågor&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 9 § första stycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrandefrihetsgrundlagen. Den som Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;bedriver sådan verksamhet skall till Bilaga 5&lt;br&gt;Radio- och TV-verket anmäla vilket&lt;br&gt;namn registret har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19-26 §§ och&lt;br&gt;31 § tredje stycket gäller beträffan-&lt;br&gt;de sändningar som avses i 1 kap.&lt;br&gt;9 § andra stycket yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27-30 §§ gäl-&lt;br&gt;ler alla sändningar enligt 1 kap. 9 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningsbevis för verksamhet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 9 § andra stycket ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen meddelas&lt;br&gt;av Radio- och TV-verket på an-&lt;br&gt;sökan av den som bedriver sänd-&lt;br&gt;ningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall innehålla upp-&lt;br&gt;gift om registrets namn, vem som&lt;br&gt;bedriver sändningsverksamheten,&lt;br&gt;från vilken ort sändningarna utgår&lt;br&gt;och vem som utsetts till utgivare&lt;br&gt;samt, i förekommande fall, ställ-&lt;br&gt;företrädare för utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen skall också innehål-&lt;br&gt;la en beskrivning av verksamheten.&lt;br&gt;Av denna skall framgå hur upplys-&lt;br&gt;ningar tillhandahålls allmänheten.&lt;br&gt;Beskrivningen skall ha sådan om-&lt;br&gt;fattning att det framgår om verk-&lt;br&gt;samheten uppfyller förutsättning-&lt;br&gt;arna enligt 1 kap. 9 § andra stycket&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen. Om&lt;br&gt;sändningen utgår från utlandet,&lt;br&gt;skall av ansökan framgå också hur&lt;br&gt;utgivaren tillförsäkrats möjlighet&lt;br&gt;att utöva sådan befogenhet som&lt;br&gt;anges i 4 kap. 3 § yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en ansökan skall fogas bevis&lt;br&gt;att utgivaren och, i förekommande&lt;br&gt;fall, ställföreträdaren uppfyller de&lt;br&gt;behörighetsvillkor som anges i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen och att de&lt;br&gt;har åtagit sig uppdraget. Om en&lt;br&gt;ställföreträdare anmäls, skall det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessutom visas att han är godkänd&lt;br&gt;av den som utsett utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan avser ett register&lt;br&gt;med ett namn som företer sådan&lt;br&gt;likhet med namnet på en periodisk&lt;br&gt;skrift för vilken utgivningsbevis&lt;br&gt;meddelats att förväxling lätt kan&lt;br&gt;ske och det är annan än den regist-&lt;br&gt;rerade ägaren till skriften som an-&lt;br&gt;söker om utgivningsbeviset, skall&lt;br&gt;till ansökningen fogas bevis om att&lt;br&gt;sökanden är ägare till skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om utgivnings-&lt;br&gt;bevis inte uppfyller vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 19 § skall sökanden före-&lt;br&gt;läggas att inom viss tid avhjälpa&lt;br&gt;bristen. Gör han inte det får ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan får avslås, förutom&lt;br&gt;om verksamheten inte är anordnad&lt;br&gt;på det sätt som sägs i 1 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om utgivare inte utsetts eller&lt;br&gt;inte åtagit sig uppdraget och om ut-&lt;br&gt;givare eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;ställföreträdare inte uppfyller de&lt;br&gt;behörighetsvillkor som anges i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om för sändningar som utgår&lt;br&gt;från utlandet utgivaren saknar till-&lt;br&gt;räcklig möjlighet att utöva sådan&lt;br&gt;befogenhet som anges i 4 kap. 3 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om registrets namn företer så-&lt;br&gt;dan likhet med namnet på register&lt;br&gt;för vilket utgivningsbevis tidigare&lt;br&gt;meddelats eller som avses i 1 kap.&lt;br&gt;9 § första stycket yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen att förväxling lätt&lt;br&gt;kan ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om registrets namn företer så-&lt;br&gt;dan likhet med namnet på en perio-&lt;br&gt;disk skrift för vilken utgivningsbevis&lt;br&gt;meddelats att förväxling lätt kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske och det inte är ägaren till den&lt;br&gt;periodiska skriften som ansöker om&lt;br&gt;utgivningsbeviset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ändring inträder i de förhål-&lt;br&gt;landen som avses i 19 § andra-&lt;br&gt;fjärde styckena, skall den som be-&lt;br&gt;driver sändningsverksamheten ge-&lt;br&gt;nast anmäla detta till Radio- och&lt;br&gt;TV-verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utfärdat utgivningsbevis får&lt;br&gt;återkallas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den som bedrev sändnings-&lt;br&gt;verksamheten har anmält att verk-&lt;br&gt;samheten har upphört,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om verksamheten inte längre&lt;br&gt;är anordnad på det sätt som krävs&lt;br&gt;enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om utgivare inte finns eller ut-&lt;br&gt;givaren inte fyller föreskrivna be-&lt;br&gt;hörighetsvillkor och behörig utgi-&lt;br&gt;vare inte omedelbart utses eller&lt;br&gt;utgivaren till en sändning som ut-&lt;br&gt;går från utlandet saknar tillräcklig&lt;br&gt;möjlighet att utöva sådan befogen-&lt;br&gt;het som anges i 4 kap. 3 § yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det inom sex månader se-&lt;br&gt;dan utgivningsbeviset utfärdats&lt;br&gt;visas att ansökningen om det bort&lt;br&gt;avslås enligt 21 § 3 eller 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om sex månader förflutit från&lt;br&gt;den dag då utgivningsbeviset ut-&lt;br&gt;färdades utan att verksamhet som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 9 § andra stycket ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återkallelse meddelas&lt;br&gt;av Radio- och TV-verket. 1 ärenden&lt;br&gt;om återkallelse skall den som be-&lt;br&gt;driver sändningsverksamheten och&lt;br&gt;utgivaren få tillfälle att yttra sig om&lt;br&gt;det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Radio- och TV-verket i&lt;br&gt;ärenden om utgivningsbevis får&lt;br&gt;överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar oriktig uppgift i&lt;br&gt;ansökan om utgivningsbevis skall&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som uppsåtligen eller av oaktsam-&lt;br&gt;het bryter mot vad som föreskrivs i&lt;br&gt;22 § om skyldighet att anmäla änd-&lt;br&gt;rade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om ansökningsavgifter i&lt;br&gt;ärenden om utgivningsbevis för&lt;br&gt;sändningar enligt 1 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje sådan sändning som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 9 § första eller andra styck-&lt;br&gt;et yttrandefrihetsgrundlagen skall&lt;br&gt;inledas med en uppgift om regist-&lt;br&gt;rets namn och utgivare och vem&lt;br&gt;som har utsett denne. Om en ställ-&lt;br&gt;företrädare för utgivaren tjänstgör&lt;br&gt;skall det lämnas en uppgift om vem&lt;br&gt;ställföreträdaren är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket skall föra&lt;br&gt;förteckning över register enligt 1&lt;br&gt;kap. 9 § första och andra styckena&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om avgifter för utdrag ur&lt;br&gt;förteckning över register enligt 1&lt;br&gt;kap. 9 § första och andra styckena&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar far på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare av radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot vad som i oaktsamhet bryter mot vad som i&lt;br&gt;detta kapitel föreskrivs om skyl- detta kapitel föreskrivs om skyldig-&lt;br&gt;dighet att anteckna eller anmäla het att anteckna eller anmäla ut-&lt;br&gt;utgivare skall dömas till böter eller givare eller att anmäla namn på&lt;br&gt;fängelse i högst ett år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;register som drivs enligt 1 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen skall dömas till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta&lt;br&gt;kapitel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare&lt;br&gt;skall dömas till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sändningar enligt&lt;br&gt;1 kap. 9 § andra stycket yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen tillämpas 25 §&lt;br&gt;i stället för första och andra&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Om utgivare av filmer och 4 kap. Om utgivare av tekniska&lt;br&gt;ljudupptagningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z fråga om sådana tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar som innehåller en för&lt;br&gt;synskadade avsedd sammanställ-&lt;br&gt;ning av två eller flera periodiska&lt;br&gt;skrifter som ges ut här i landet och&lt;br&gt;vilkas ägare samverkar om upp-&lt;br&gt;tagningen (kassettidningar med&lt;br&gt;sammanställningar av material ur&lt;br&gt;mer än en förlaga) utses utgivaren&lt;br&gt;av de samverkande ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana ljudupptagningar som&lt;br&gt;innehåller en för synskadade av-&lt;br&gt;sedd sammanställning av två eller&lt;br&gt;flera periodiska skrifter som ges ut&lt;br&gt;här i landet och vilkas ägare sam-&lt;br&gt;verkar om ljudupptagningen (kas-&lt;br&gt;settidningar med sammanställning-&lt;br&gt;ar av material ur mer än en förlaga)&lt;br&gt;skall ha en utgivare. Utgivaren ut-&lt;br&gt;ses av de samverkande ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan&lt;br&gt;till kassettidningen skall till taltidningsnämnden anmäla vem som är ut-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans&lt;br&gt;uppdrag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall an-&lt;br&gt;mälas så som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att lämna upp- Den skyldighet att lämna upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram- gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa en film eller en ljudupptag- ställa en teknisk upptagning samt&lt;br&gt;ning samt om när, var och av vem om när, var och av vem exemplaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exemplaren har framställts som&lt;br&gt;föreskrivs i 3 kap. 13 § yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen skall fullgöras&lt;br&gt;genom att uppgifterna intas i själva&lt;br&gt;filmen eller ljudupptagningen eller&lt;br&gt;anbringas på dennas kassett eller&lt;br&gt;motsvarande hölje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar far på samma villkor&lt;br&gt;som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare av filmer och ljudupp-&lt;br&gt;tagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram, filmer och ljud-&lt;br&gt;upptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har framställts som föreskrivs i 3&lt;br&gt;kap. 13 § yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;skall fullgöras genom att uppgif-&lt;br&gt;terna intas i själva den tekniska&lt;br&gt;upptagningen eller anbringas på&lt;br&gt;skivan, kassetten eller motsvarande&lt;br&gt;föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar får på samma villkor&lt;br&gt;som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare av tekniska upptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram och tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sänder radioprogram till&lt;br&gt;allmänheten skall ombesörja att&lt;br&gt;varje program spelas in. Denna&lt;br&gt;skyldighet gäller också sådana ra-&lt;br&gt;dioprogram som avses i 1 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen. Inspelningen skall beva-&lt;br&gt;ras i minst sex månader från sänd-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sänder radioprogram till&lt;br&gt;allmänheten skall ombesörja att&lt;br&gt;varje program spelas in. Denna&lt;br&gt;skyldighet gäller också sådana&lt;br&gt;sändningar som avses i 1 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen. Inspelningen skall bevaras i&lt;br&gt;minst sex månader från sändningen.&lt;br&gt;Beträffande sändningar som avses i&lt;br&gt;1 kap. 9 § yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen är det tillräckligt&lt;br&gt;att det dokumenteras vilka upplys-&lt;br&gt;ningar som vid varje tidpunkt hålls&lt;br&gt;tillgängliga i registret. Varje upp-&lt;br&gt;lysning skall finnas dokumenterad i&lt;br&gt;minst sex månader från det att den&lt;br&gt;först hölls tillgänglig i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som här i landet för någon annans räkning bedriver sändnings-&lt;br&gt;verksamhet över satellit eller som upplåter satellitkapacitet skall också&lt;br&gt;ombesörja att varje program spelas in och bevaras. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;om någon annan skall göra detta enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad&lt;br&gt;vidaresändning av radioprogram genom trådnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som här i landet skall utse Den som här i landet skall utse&lt;br&gt;utgivare för en film eller en ljud- utgivare för en teknisk upptagning&lt;br&gt;upptagning är skyldig att bevara ett är skyldig att bevara ett exemplar&lt;br&gt;exemplar under ett år från det att under ett år från det att upptag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;filmen eller upptagningen blev of- ningen blev offentlig. Denna skyl-&lt;br&gt;fentlig. Denna skyldighet gäller dighet gäller också sådana tekniska&lt;br&gt;också sådana filmer och ljudupp- upptagningar som avses i 1 kap.&lt;br&gt;tagningar som avses i 1 kap. 7 § 7 § andra stycket tryckfrihetsför-&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförordn- ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingen. Skyldigheten gäller även för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som låter framställa en ljud-&lt;br&gt;upptagning som sprids till allmän-&lt;br&gt;heten utan att en utgivare behöver&lt;br&gt;utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern har rätt att utan&lt;br&gt;kostnad fa del av varje skrift, ra-&lt;br&gt;dioprogram, film eller ljudupp-&lt;br&gt;tagning som har bevarats enligt 1-&lt;br&gt;4 §§. Han har också rätt att kost-&lt;br&gt;nadsfritt fa en bestyrkt utskrift av&lt;br&gt;vad som har yttrats i ett radiopro-&lt;br&gt;gram. Det åligger polismyndigheten&lt;br&gt;att på begäran biträda justitie-&lt;br&gt;kanslem vid anmodan enligt denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern har rätt att utan&lt;br&gt;kostnad fa del av varje skrift, ra-&lt;br&gt;dioprogram eller teknisk upp-&lt;br&gt;tagning som har bevarats enligt 1-&lt;br&gt;4 §§. Han har också rätt att kost-&lt;br&gt;nadsfritt fa en bestyrkt utskrift av&lt;br&gt;vad som har yttrats i ett radiopro-&lt;br&gt;gram. Det åligger polismyndigheten&lt;br&gt;att på begäran biträda justitie-&lt;br&gt;kanslem vid anmodan enligt denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot ho-&lt;br&gt;nom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant&lt;br&gt;brott i programmet har rätt att hos den som driver sändnings-&lt;br&gt;verksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den&lt;br&gt;enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller&lt;br&gt;en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i&lt;br&gt;detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att han inte berörs av&lt;br&gt;programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana ra-&lt;br&gt;diotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift&lt;br&gt;som utgör den huvudsakliga förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också på sådana ljudupptagningar&lt;br&gt;som innehåller en för synskadade&lt;br&gt;avsedd version av en periodisk&lt;br&gt;skrift som ges ut här i landet (kas-&lt;br&gt;settidningar). I fråga om sådana&lt;br&gt;kassettidningar som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § vilar skyldigheten att låta den&lt;br&gt;enskilde ta del av en upptagning&lt;br&gt;och fa en utskrift på ägaren till den&lt;br&gt;periodiska skrift som utgör den hu-&lt;br&gt;vudsakliga förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också på sådana tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar som innehåller en för syn-&lt;br&gt;skadade avsedd version av en peri-&lt;br&gt;odisk skrift som ges ut här i landet&lt;br&gt;(kassettidningar). I fråga om sådana&lt;br&gt;kassettidningar som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § vilar skyldigheten att låta den&lt;br&gt;enskilde ta del av en upptagning&lt;br&gt;och fa en utskrift på ägaren till den&lt;br&gt;periodiska skrift som utgör den hu-&lt;br&gt;vudsakliga förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som anges i 10 kap. 11 § I de fall som anges i 10 kap. 11 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförord- andra stycket tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och i motsvarande fall enligt ningen och i motsvarande fall enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § yttrandefrihets- 7 kap. 3 § yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen far en befattningshavare grundlagen far en befattningshavare&lt;br&gt;av lägst fänriks grad ta en tryckt av lägst fänriks grad ta en tryckt&lt;br&gt;skrift, film eller ljudupptagning i skrift eller en teknisk upptagning i&lt;br&gt;förvar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för var ett yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål skall tas upp är den ort&lt;br&gt;varifrån ett radioprogram har utgått&lt;br&gt;för sändning eller där en film eller&lt;br&gt;en ljudupptagning har lämnats ut&lt;br&gt;för spridning eller där brottet på&lt;br&gt;annat sätt har förövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för var ett yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål skall tas upp är den ort&lt;br&gt;varifrån ett radioprogram har utgått&lt;br&gt;för sändning eller där en teknisk&lt;br&gt;upptagning har lämnats ut för&lt;br&gt;spridning eller där brottet på annat&lt;br&gt;sätt har förövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för vad som anges i 2 och 3 §§ är den ort där svaranden har sitt&lt;br&gt;hemvist avgörande för var ett mål där talan förs om konfiskering enligt 9&lt;br&gt;kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen eller 7 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det inte känt var svaranden&lt;br&gt;har sitt hemvist eller saknar han&lt;br&gt;hemvist i landet, skall den ort där&lt;br&gt;skriften eller filmen anträffas vara&lt;br&gt;avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det inte känt var svaranden&lt;br&gt;har sitt hemvist eller saknar han&lt;br&gt;hemvist i landet, skall den ort där&lt;br&gt;skriften eller den tekniska upp-&lt;br&gt;tagningen anträffas vara avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om konfiskering en-&lt;br&gt;ligt 9 kap. 5 § andra stycket tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen eller 7 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen far, om det är lämp-&lt;br&gt;ligt, tas upp av den tingsrätt där åtal&lt;br&gt;väcks för ansvar för det tryckfri-&lt;br&gt;hetsbrott eller yttrandefrihetsbrott&lt;br&gt;som den tryckta skriften eller fil-&lt;br&gt;men kan innefatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om konfiskering en-&lt;br&gt;ligt 9 kap. 5 § andra stycket tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen eller 7 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen far, om det är lämp-&lt;br&gt;ligt, tas upp av den tingsrätt där åtal&lt;br&gt;väcks för ansvar för det tryckfri-&lt;br&gt;hetsbrott eller yttrandefrihetsbrott&lt;br&gt;som den tryckta skriften eller den&lt;br&gt;tekniska upptagningen kan innefat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar mot flera svarande far tas upp av samma domstol om det&lt;br&gt;är lämpligt och målen har samband med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mål som har samband med varandra på sådant sätt som avses i&lt;br&gt;första eller andra stycket förekommer samtidigt vid en tingsrätt, skall&lt;br&gt;målen handläggas i en rättegång om inte synnerliga skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av tidigare ly-&lt;br&gt;delse och som har lämnats ut for spridning före ikraftträdandet skall de&lt;br&gt;nya föreskrifterna tillämpas. De nya föreskrifterna tillämpas inte vid&lt;br&gt;prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar som har&lt;br&gt;lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktex-&lt;br&gt;emplar av dokument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av&lt;br&gt;dokument skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande&lt;br&gt;som en tidigare framställd skrift, skall endast två pliktexemplar lämnas,&lt;br&gt;under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften&lt;br&gt;har lämnats eller lämnas samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrif-&lt;br&gt;terna om kombinerat material i 16 och 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skrift som har framställts i punktskrift skall två pliktexemplar läm-&lt;br&gt;nas, om annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna plikt- Skyldigheten att lämna plikt-&lt;br&gt;exemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar exemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar&lt;br&gt;inte ett radioprogram, en film eller&lt;br&gt;en ljudupptagning som enligt 1 kap.&lt;br&gt;7 § andra stycket tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen skall jämställas med en&lt;br&gt;bilaga till en periodisk skrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte en sändning eller teknisk upp-&lt;br&gt;tagning som enligt 1 kap. 7 § andra&lt;br&gt;stycket tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;skall jämställas med en bilaga till&lt;br&gt;en periodisk skrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (SOU 1997:49)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över betänkandet har avgetts av följande instanser.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Datain-&lt;br&gt;spektionen, Försvarsmakten, Barnombudsmannen, Post- och Telestyrel-&lt;br&gt;sen, Telia AB, Kungliga biblioteket, Arkivet för ljud och bild, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Institutionen för journalis-&lt;br&gt;tik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Institutionen för journalistik och&lt;br&gt;masskommunikation vid Göteborgs universitet, Ombudsmannen mot&lt;br&gt;etnisk diskriminering, Riksarkivet, Statens biografbyrå, Gransknings-&lt;br&gt;nämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket, Närings- och tekni-&lt;br&gt;kutvecklingsverket (NUTEK), Patent- och registreringsverket, Mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Radio AB, Sveriges&lt;br&gt;Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Svenska Journalistför-&lt;br&gt;bundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Dataföreningen i Sverige,&lt;br&gt;Föreningen Grävande Journalister, Konstnärliga och Litterära Yrkes-&lt;br&gt;utövares Samarbetsnämnd (KLYS), Näringslivets Telekommitté, Svens-&lt;br&gt;ka Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI), Svenska Förläg-&lt;br&gt;gareföreningen, Svenska IT-företagens Organisation, Svenska Musiker-&lt;br&gt;förbundet, Sveriges domareförbund, Sveriges Författarförbund, Sveriges&lt;br&gt;Radio- och Hemelektronikleverantörer, Sveriges Släktforskarförbund,&lt;br&gt;Tele2 AB, Våldsskildringsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har överlämnat yttranden från åklagarmyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholm, Göteborg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stock-&lt;br&gt;holms universitet har inte avgett separat yttrande, utan anslutit sig till&lt;br&gt;yttrandet från Institutionen för journalistik och masskommunikation vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har inbjudits att yttra sig i anledning av betänkandet,&lt;br&gt;men avstått. Marknadsdomstolen, Allmänhetens Pressombudsman, Pres-&lt;br&gt;sens Opinionsnämnd, BBS-Moderat, Föreningen Svenska Tonsättare,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges Filmproducenter, Informationsproducentföreningen&lt;br&gt;i Sverige, International Federation of the Phonographic Industry, Kom-&lt;br&gt;mittén mot antisemitism, Medborgarrättsrörelsen i Sverige, Musikcent-&lt;br&gt;rum, Publicistklubben, SAPnet, Sveriges Biografägareförbund, Sveriges&lt;br&gt;Filmuthyrareförening, Sveriges Smalfilm- och Videodistributörers Före-&lt;br&gt;ning, TV 4 AB, Videouthyramas Samarbetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Några frågor om&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens territoriella tillämpningsområde (Ju 97/2141)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I och med att det internationella samarbetet ökar allt mer i betydelse och&lt;br&gt;omfattning ställs vi ofta inför frågor om hur vår grundlagsreglering om&lt;br&gt;tryck- och yttrandefrihet förhåller sig till de fall där tryck- och yttran-&lt;br&gt;defriheten utövas såväl här i landet som utanför Sveriges gränser. En&lt;br&gt;viktig fråga är om och hur vi kan ingripa mot en person som trycker&lt;br&gt;skrifter eller framställer filmer eller cd-skivor här, men sprider dem en-&lt;br&gt;dast i ett annat land. Syftet med förslagen i denna promemoria är att öka&lt;br&gt;möjligheterna för svenska myndigheter att bistå myndigheter i andra län-&lt;br&gt;der vid brottsutredningar som har anknytning till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås ändringar i tryckfrihetsförordningen och i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen. Förslagen utgör till största delen ett förtyd-&lt;br&gt;ligande av vad som far anses utgöra gällande rätt, nämligen att om en här&lt;br&gt;i Sverige producerad, grundlagsskyddad framställning utges endast i ut-&lt;br&gt;landet, skall vanlig lag tillämpas i fråga om ingripanden på grund av&lt;br&gt;framställningens innehåll. Meddelar- och anskaffarfriheten föreslås dock&lt;br&gt;gälla även i fråga om uppgift som avses offentliggöras i sådan skrift, film&lt;br&gt;eller ljudupptagning som produceras här men som sprids endast utom-&lt;br&gt;lands. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas inte frågor om gränsöverskridande radio-&lt;br&gt;och TV-program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsforslag i promemorian Några frågor om&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gens territoriella tillämpningområde (Ju 97/2141)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § och 13 kap. 6 § samt rubriken till 13&lt;br&gt;kap. tryckfrihetsförordningen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckt skrift skall, för att anses&lt;br&gt;såsom sådan, vara utgiven. Skrift&lt;br&gt;anses utgiven då den har blivit ut-&lt;br&gt;lämnad till salu eller för spridning&lt;br&gt;på annat sätt; vad nu sagts gäller&lt;br&gt;dock icke myndighets tryckta&lt;br&gt;handlingar, om de ej äro tillgängli-&lt;br&gt;ga för envar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckt skrift skall, för att anses&lt;br&gt;såsom sådan, vara utgiven. En&lt;br&gt;skrift anses utgiven då den har bli-&lt;br&gt;vit utlämnad till salu eller för sprid-&lt;br&gt;ning på annat sätt i Sverige; vad nu&lt;br&gt;sagts gäller dock icke myndighets&lt;br&gt;tryckta handlingar, om de ej äro&lt;br&gt;tillgängliga för envar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om utrikes tryckta skrifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om utrikes tryckta skrifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skrift som trycks utom riket och som utges här men som inte&lt;br&gt;huvudsakligen är avsedd för spridning inom riket och för vilken inte&lt;br&gt;heller utgivningsbevis finns gäller bestämmelserna i 1 kap. 1 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena angående meddelande och anskaffande av uppgifter och&lt;br&gt;underrättelser för offentliggörande om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. meddelandet innefattar utlämnande eller tillhandahållande som avses i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 § första stycket 2;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddelandet utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om skrift som trycks utom&lt;br&gt;riket och som inte ges ut här. Här-&lt;br&gt;vid jämställs med den som lämnar&lt;br&gt;meddelande för offentliggörande&lt;br&gt;den som på annat sätt medverkar&lt;br&gt;till framställning i periodisk skrift&lt;br&gt;såsom författare eller annan upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om skrift som inte ges ut här.&lt;br&gt;Härvid jämställs med den som läm-&lt;br&gt;nar meddelande för offentlig-&lt;br&gt;görande den som på annat sätt med-&lt;br&gt;verkar till framställning i perodisk&lt;br&gt;skrift såsom författare eller annan&lt;br&gt;upphovsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hovsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är meddelandet eller anskaffandet straffbart enligt vad som följer av&lt;br&gt;första och andra styckena, gäller vad som är föreskrivet därom. Mål an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som nu sagts skall&lt;br&gt;handläggas som tryckfrihetsmål, när inte 12 kap. 1 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen har motsvarande tillämpning. I fråga om rätt till anonymitet for&lt;br&gt;meddelaren gäller vad som är föreskrivet i 3 kap.; bestämmelsen i 3 § 3&lt;br&gt;skall dock omfatta även annat brott mot rikets säkerhet än som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagen är tillämplig på så- Grundlagen är tillämplig på så-&lt;br&gt;dana filmer och ljudupptagningar dana filmer och ljudupptagningar&lt;br&gt;som sprids till allmänheten genom som sprids till allmänheten i Sveri-&lt;br&gt;att spelas upp, säljas eller tillhanda- ge genom att spelas upp, säljas eller&lt;br&gt;hållas på annat sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillhandahållas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (Ju97/2141)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över promemorian har avgetts av följande instanser.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Riksåklagaren, Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen. Försvarsmakten, Arkivet för ljud och bild, Generaltullstyrelsen, Ju-&lt;br&gt;ridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Institutionen för&lt;br&gt;journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, Ju-&lt;br&gt;ridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Institutionen för journa-&lt;br&gt;listik och masskommunikation vid Göteborgs universitet, Ombudsman-&lt;br&gt;nen mot etnisk diskriminering, Patent- och registreringsverket, Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgi-&lt;br&gt;vareföreningen, Pressens Opinionsnämnd, Svenska Musikerförbundet,&lt;br&gt;Sveriges domareförbund, Sveriges författarförbund, Sveriges Smalfilm&lt;br&gt;och Videodistributörers Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har överlämnat yttranden från åklagarmyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholm, Göteborg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har inbjudits att yttra sig men avstått. Statens Bio-&lt;br&gt;grafbyrå, Allmänhetens Pressombudsman, Föreningen Grävande Journa-&lt;br&gt;lister, Föreningen Svenska Tonsättare, Föreningen Sveriges Filmprodu-&lt;br&gt;center, International Federation of the Phonographic Industry, Mu-&lt;br&gt;sikcentrum, Publicistklubben, Svenska Artisters och Musikers Intresse-&lt;br&gt;organisation, Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges Filmuthyra-&lt;br&gt;reförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsforslag i 1993 års domarutrednings be- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;tänkande (SOU 1994:99) samt förteckning över re- &lt;sup&gt;Bllagal&lt;/sup&gt;°&lt;br&gt;missinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;12 kap. 2 a § tryckfrihetsförordningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I mål om allmänt åtal förenat med talan om enskilt anspråk och i mål om&lt;br&gt;enskilt åtal skall målet prövas utan jury om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. parterna är ense om det eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medverkan av jury kan uppfattas stå i strid med kravet på en oav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hängig och opartisk prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett mål skall prövas utan jury i fall som avses i första styck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;et 2 avgörs av Högsta domstolen på talan av part eller efter framställning&lt;br&gt;av tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrättens beslut att hänskjuta frågan om ett mål skall prövas utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jury till Högsta domstolen far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har yttrat sig över avsnitten Utseende av jury-&lt;br&gt;män och Jävsfrågor i jurysystemet i 1993 års domarutrednings betänkan-&lt;br&gt;de:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Högsta domstolen, Regeringsrätten, Svea&lt;br&gt;hovrätt, Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Hovrätten för&lt;br&gt;Nedre Norrland, Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Sunds-&lt;br&gt;vall, Stockholms tingsrätt, Uppsala tingsrätt, Nyköpings tingsrätt, Karls-&lt;br&gt;krona tingsrätt, Kristianstads tingsrätt, Karlshamns tingsrätt, Helsing-&lt;br&gt;borgs tingsrätt, Klippans tingsrätt, Malmö tingsrätt, Ystads tingsrätt,&lt;br&gt;Halmstads tingsrätt, Alingsås tingsrätt, Härnösands tingsrätt, Östersunds&lt;br&gt;tingsrätt, Umeå tingsrätt, Bodens tingsrätt, Länsrätten i Värmlands län,&lt;br&gt;Domstolsverket, Riksåklagaren, Regionåklagarmyndigheten i Kalmar,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sve-&lt;br&gt;rige (LO), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföre-&lt;br&gt;ningen, Internationella Juristkommissionen, Svenska Avdelningen och&lt;br&gt;Nämndemännens riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian Jury-&lt;br&gt;medverkan och fallet Holm (Ds 1997:25)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt art. 6 i Europakonventionen skall envar, när det gäller prövning av&lt;br&gt;civila rättigheter och skyldigheter och vid prövning av anklagelser för&lt;br&gt;brott, bl.a. ha rätt till en rättegång inför en opartisk och oavhängig dom-&lt;br&gt;stol. I fallet Holm - som gällde ett tryckfrihetsmål som handlagts under&lt;br&gt;medverkan av jury - ansåg Europadomstolen att Holms rätt i berört hän-&lt;br&gt;seende blivit kränkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften har varit att hitta en lösning som ger möjlighet att handlägga&lt;br&gt;tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål, även av det slag som fallet Holm&lt;br&gt;representerar, på ett sätt som överensstämmer med art. 6 i Europakon-&lt;br&gt;ventionen. Vid övervägandena har utgångspunkten varit dels att huvud-&lt;br&gt;regeln om jurymedverkan skall bevaras, dels att jurymän även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall väljas av landstingen, dels slutligen att juryns friande utslag&lt;br&gt;skall vara bindande för rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal olika lösningar kan tänkas tillgodose intresset av en konven-&lt;br&gt;tionsenlig handläggning. En sådan är att konstruera särskilda regler för&lt;br&gt;sådana typer av mål där risken för att domstolen kan uppfattas som par-&lt;br&gt;tisk ter sig särskilt stor. Huvudsakligen av det skälet att en sådan lösning&lt;br&gt;riskerar att innebära omotiverat stora ingrepp i jurysystemet har den för-&lt;br&gt;kastats. En annan lösning som övervägts är att - i linje med det förslag&lt;br&gt;som 1993 års domarutredning lagt fram - i varje enskilt fall där medver-&lt;br&gt;kan av jury kan tänkas innebära att rätten till en opartisk och oavhängig&lt;br&gt;domstol träds för när, i stället låta målet bli prövat utan jury. Eftersom&lt;br&gt;även denna lösning - om än i mindre utsträckning än den nyss beskrivna&lt;br&gt;- i alltför stor utsträckning medför att jurysystemet sätts åt sidan, har inte&lt;br&gt;heller den ansetts vara en framkomlig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av en konventionsenlig handläggning bör i stället tillgodoses&lt;br&gt;inom ramen för gällande regler om jäv mot domare. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;Europakonventionen numera inkorporerats som svensk lag och att Euro-&lt;br&gt;padomstolens praxis därigenom far anses utgöra en del av den svenska&lt;br&gt;rättsordningen, torde utrymmet för överträdelse av art. 6 i konventionen -&lt;br&gt;på det sätt som skedde i fallet Holm - vara undanröjt. En sådan lösning&lt;br&gt;framstår dessutom som mest naturlig och med den kan jurysystemet -&lt;br&gt;med den garanti för folklig insyn i rättskipningen som jurymedverkan&lt;br&gt;innebär - bevaras. Någon lagändring behövs inte för att uppnå detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har frågan om proportionellt valsätt beträffande jurymän&lt;br&gt;övervägts och ett förslag om en möjlighet till sådant valsätt läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsforslag i departementspromemorian Ju-&lt;br&gt;rymedverkan och fallet Holm (Ds 1997:25)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 4 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;br&gt;4§&lt;br&gt;Jurymännen utses genom val för en tid av fyra kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av landsting-&lt;br&gt;et i länet eller, då inom länet finnes&lt;br&gt;kommun som ej tillhör landstings-&lt;br&gt;kommun, av landstinget och kom-&lt;br&gt;munfullmäktige i förstnämnda&lt;br&gt;kommun. I Gotlands län förrättas&lt;br&gt;valet av kommunfullmäktige i&lt;br&gt;Gotlands kommun. Skola enligt vad&lt;br&gt;nu sagts jurymännen väljas av mer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än en valmyndighet, fördelar läns- jurymännen väljas av mer än en&lt;br&gt;styrelsen antalet jurymän inom var-&lt;br&gt;dera gruppen mellan valmyndighe-&lt;br&gt;terna med ledning av folkmängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige i länet eller, då&lt;br&gt;inom länet finnes kommun som ej&lt;br&gt;tillhör landstingskommun, av&lt;br&gt;landstingsfullmäktige och kommun-&lt;br&gt;fullmäktige i förstnämnda kommun.&lt;br&gt;I Gotlands län förrättas valet av&lt;br&gt;kommunfullmäktige i Gotlands&lt;br&gt;kommun. Skola enligt vad nu sagts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valmyndighet, fördelar länsstyrel-&lt;br&gt;sen antalet jurymän inom vardera&lt;br&gt;gruppen mellan valmyndigheterna&lt;br&gt;med ledning av folkmängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då juryman skall väljas, ankomme på tingsrätten att göra anmälan där-&lt;br&gt;om till den som har att föranstalta om valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgår juryman eller upphör han&lt;br&gt;att vara valbar, skall inom den&lt;br&gt;grupp av jurymän, som den av-&lt;br&gt;gångne tillhörde, valmyndigheten&lt;br&gt;utse annan i hans ställe för återsto-&lt;br&gt;den av valperioden. Valet må i&lt;br&gt;landstingets ställe företagas av dess&lt;br&gt;förvaltningsutskott; dock gälle så-&lt;br&gt;dant val allenast för tiden intill&lt;br&gt;landstingets nästkommande möte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall vara proportionellt,&lt;br&gt;om det begärs av minst så många&lt;br&gt;väljande som motsvarar det tal,&lt;br&gt;vilket erhålls, då samtliga väljan-&lt;br&gt;des antal delas med det antal per-&lt;br&gt;soner valet avser, ökat med 1. Om&lt;br&gt;förfarandet vid sådant proportio-&lt;br&gt;nellt val är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgår juryman eller upphör han att&lt;br&gt;vara valbar, skall inom den grupp&lt;br&gt;av jurymän, som den avgångne till-&lt;br&gt;hörde, valmyndigheten utse annan i&lt;br&gt;hans ställe för återstoden av valpe-&lt;br&gt;rioden. Valet må i landstingsfull-&lt;br&gt;mäktiges ställe företagas av dess&lt;br&gt;förvaltningsutskott; dock gälle så-&lt;br&gt;dant val allenast för tiden intill&lt;br&gt;landstingsfullmäktiges nästkom-&lt;br&gt;mande möte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (Ds 1997:25)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inkommit med yttrande: Riksdagens om-&lt;br&gt;budsmän (JO), Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Helsingborgs tings-&lt;br&gt;rätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Borås tingsrätt, Umeå tingsrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Jämtlands län, Justitiekanslern,&lt;br&gt;Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Institutionen för&lt;br&gt;journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, Ju-&lt;br&gt;ridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska fakultetssty-&lt;br&gt;relsen vid Lunds universitet, Institutionen för journalistik och masskom-&lt;br&gt;munikation vid Göteborgs universitet, Sveriges advokatsamfund, Sveri-&lt;br&gt;ges Radio AB, Svenska Journalistförbundet och Svenska Tidningsutgi-&lt;br&gt;vareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig men har av-&lt;br&gt;stått: Sveriges Television AB, Allmänhetens Pressombudsman, Före-&lt;br&gt;ningen Sveriges Filmproducenter, Medborgarrättsrörelsen i Sverige,&lt;br&gt;Svenska Bokförläggareföreningen och TV 4 AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian Något&lt;br&gt;om utgivningsbevis för periodiska skrifter och om&lt;br&gt;ägare till sådana skrifter (Ds 1997:30)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I den här promemorian föreslås att utlänningar och utländska juridiska&lt;br&gt;personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;far rätt att äga periodiska skrifter som trycks i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vidare bestämmelser om att utgivningsbevis&lt;br&gt;för en periodisk skrift gäller för en period av tio år från utfärdandet. Där-&lt;br&gt;efter förfaller beviset om ingen ansökan om förnyelse av beviset har&lt;br&gt;gjorts före tioårsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsforslag i departementspromemorian Nå-&lt;br&gt;got om utgivningsbevis för periodiska skrifter och om&lt;br&gt;äganderätten till sådana skrifter (Ds 1997:30)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 § samt 5 kap. 5 och 7 §§ tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med periodisk skrift förstås tid- Med periodisk skrift förstås en&lt;br&gt;ning, tidskrift eller annan sådan tidning, tidskrift eller annan sådan&lt;br&gt;tryckt skrift, som enligt utgivnings- tryckt skrift som enligt utgivnings-&lt;br&gt;planen är avsedd att under bestämd planen är avsedd att under en be-&lt;br&gt;titel utgivas med minst fyra å sär- stämd titel utgivas med minst fyra&lt;br&gt;skilda tider utkommande nummer vid särskilda tider utkommande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller häften årligen, samt därtill nummer eller häften årligen, samt&lt;br&gt;hörande löpsedlar och bilagor. Se- till skriften hörande löpsedlar och&lt;br&gt;dan utgivningsbevis för skriften bilagor. Sedan utgivningsbevis för&lt;br&gt;meddelats, skall denna, till dess skriften har meddelats, skall denna&lt;br&gt;beviset återkallas, anses som peri- anses som periodisk till dess att&lt;br&gt;odisk. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beviset återkallas eller förfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till en periodisk skrift sprider eller låter sprida skriftens in-&lt;br&gt;nehåll eller delar av detta i form av ett radioprogram, en film eller en&lt;br&gt;ljudupptagning som avses i yttrandefrihetsgrundlagen, skall i fråga om&lt;br&gt;tillämpningen av 1 - 14 kap. programmet, filmen eller upptagningen&lt;br&gt;jämställas med en bilaga till skriften i den utsträckning den i sådan form&lt;br&gt;spridda versionen återger innehållet i skriften oförändrat samt anger hur&lt;br&gt;innehållet har disponerats. I lag får föreskrivas om särskild skyldighet att&lt;br&gt;spela in sådana program och bevara filmer och upptagningar samt att&lt;br&gt;tillhandahålla dessa. Bestämmelser om rätt till sändningar finns i 3 kap.&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisk skrift må icke utgivas,&lt;br&gt;innan bevis utfärdats att hinder&lt;br&gt;enligt denna förordning icke möter&lt;br&gt;för skriftens utgivning. Utgivnings-&lt;br&gt;bevis meddelas, på ansökan av&lt;br&gt;ägare, av myndighet som avses i 4&lt;br&gt;§. I ansökan skola uppgivas skrif-&lt;br&gt;tens titel och utgivningsort samt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En periodisk skrift får inte utgi-&lt;br&gt;vas innan det har utfärdats ett bevis&lt;br&gt;om att det inte finns något hinder&lt;br&gt;mot utgivning enligt denna förord-&lt;br&gt;ning. Ett sådant utgivningsbevis&lt;br&gt;meddelas av den myndighet som&lt;br&gt;avses i 4 § på ansökan av skriftens&lt;br&gt;ägare. I ansökan skall anges skrif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgivningsplanen för skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningsbevis må ej utfärdas,&lt;br&gt;innan anmälan om utgivare enligt 4&lt;br&gt;§ gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företer skriftens titel sådan lik-&lt;br&gt;het med titeln på skrift, för vilken&lt;br&gt;utgivningsbevis tidigare utfärdats,&lt;br&gt;att förväxling lätt kan ske, må an-&lt;br&gt;sökan avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tens titel och utgivningsort samt&lt;br&gt;utgivningsplanen för skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utgivningsbevis får inte ut-&lt;br&gt;färdas innan det har gjorts en an-&lt;br&gt;mälan om utgivare enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om utgivningsbevis&lt;br&gt;får avslås, om skriftens titel visar&lt;br&gt;en sådan likhet med titeln på en&lt;br&gt;annan skrift, för vilken det finns ett&lt;br&gt;utgivningsbevis, att förväxling lätt&lt;br&gt;kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utgivningsbevis gäller för en&lt;br&gt;period av tio år från utfärdandet.&lt;br&gt;Beviset får förnyas på ansökan av&lt;br&gt;skriftens ägare, varje gång för tio&lt;br&gt;år från utgången av den föregående&lt;br&gt;tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om förnyelse får gö-&lt;br&gt;ras tidigast ett år före periodens&lt;br&gt;utgång. Har en sådan ansökan inte&lt;br&gt;kommit in till myndigheten före&lt;br&gt;periodens utgång, är beviset för-&lt;br&gt;fallet. Om en ansökan om förnyelse&lt;br&gt;har gjorts i rätt tid, fortsätter bevi-&lt;br&gt;set, utan hinder av vad som sägs i&lt;br&gt;fjärde stycket, att gälla till dess att&lt;br&gt;beslutet med anledning av ansökan&lt;br&gt;har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ansökan om förnyelse av&lt;br&gt;ett utgivningsbevis gäller i övrigt&lt;br&gt;samma bestämmelser som för den&lt;br&gt;första ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;br&gt;Har på grund av förhållande som&lt;br&gt;avses i 6 § första stycket 2, 3, 5&lt;br&gt;eller 7 utgivningsbevis återkallats,&lt;br&gt;må likväl ej, innan två år förflutit&lt;br&gt;sedan beslutet därom meddelades,&lt;br&gt;utan medgivande av skriftens ägare&lt;br&gt;utgivningsbevis utfärdas för annan&lt;br&gt;skrift, vars titel företer sådan likhet&lt;br&gt;med skriftens titel att förväxling lätt&lt;br&gt;kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett utgivningsbevis återkal-&lt;br&gt;lats på grund av ett förhållande som&lt;br&gt;avsesi 6 § första stycket 2, 3, 5 eller&lt;br&gt;7 eller har beviset förfallit, får än-&lt;br&gt;då inte, innan två år har förflutit&lt;br&gt;sedan beslutet om återkallelse&lt;br&gt;meddelades eller beviset förföll,&lt;br&gt;utan medgivande av skriftens ägare&lt;br&gt;ett utgivningsbevis utfärdas för en&lt;br&gt;annan skrift, vars titel visar en så-&lt;br&gt;dan likhet med skriftens titel att&lt;br&gt;förväxling lätt kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna gäller även för utgivningsbevis som har ut-&lt;br&gt;färdats före ikraftträdandet. I stället för vad som sägs i 5 kap. 5 § fjärde&lt;br&gt;stycket första meningen, gäller sådana bevis för en period av tio år från&lt;br&gt;lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrif-&lt;br&gt;ter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1991:1559) med föreskrifter&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som har hemvist här Utlänningar med hemvist inom&lt;br&gt;i landet far vara ägare till periodis- Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;ka skrifter som trycks här. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;området far vara ägare till perio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diska skrifter som trycks z Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven utländska juridiska perso-&lt;br&gt;ner med hemvist inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet får&lt;br&gt;vara ägare till periodiska skrifter&lt;br&gt;som trycks i Sverige. För juridiska&lt;br&gt;personer gäller som hemvist den&lt;br&gt;ort där styrelsen har sitt säte eller,&lt;br&gt;om säte för styrelsen inte är be-&lt;br&gt;stämt eller styrelse inte finns, där&lt;br&gt;förvaltningen förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser (Ds 1997:30)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrande över promemorian har avgetts av följande instanser.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Göte-&lt;br&gt;borgs tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i&lt;br&gt;Jämtlands län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Åkla-&lt;br&gt;garmyndigheterna i Stockholm och Sundsvall, Kungliga biblioteket, In-&lt;br&gt;stitutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms&lt;br&gt;universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Institutionen för journalistik och&lt;br&gt;masskommunikation vid Göteborgs universitet, Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket, Sveriges advokatsamfund, Svenska Journalistförbundet,&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har överlämnat yttranden från åklagarmyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholm och Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetens Pressombudsman har inbjudits att yttra sig med anled-&lt;br&gt;ning av promemorian, men avstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § och 8 kap. 18 § regeringsformen&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt med-&lt;br&gt;dela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt&lt;br&gt;att i övrigt taga del av andras yttranden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst för upp-&lt;br&gt;lysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande&lt;br&gt;av konstnärligt verk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration&lt;br&gt;på allmän plats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna&lt;br&gt;eller enskilda syften,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva&lt;br&gt;sin religion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tryckfriheten och Beträffande tryckfriheten och&lt;br&gt;motsvarande frihet att yttra sig i motsvarande frihet att yttra sig i&lt;br&gt;ljudradio, television och vissa lik- ljudradio, television och vissa lik-&lt;br&gt;nande överföringar, filmer, video- nande överföringar samt filmer, vi-&lt;br&gt;gram och andra upptagningar av deogram, ljudupptagningar och and-&lt;br&gt;rörliga bilder samt ljudupptagningar ra tekniska upptagningar gäller vad&lt;br&gt;gäller vad som är föreskrivet i tryck- som är föreskrivet i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen och yttran- frihetsförordningen och yttrande-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;frihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att taga&lt;br&gt;del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avge yttrande över lagförslag skall finnas ett lagråd, vari ingår&lt;br&gt;domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten. Yttrande från Lagrådet&lt;br&gt;inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare angives i riksdags-&lt;br&gt;ordningen, av riksdagsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande av Lagrådet bör inhäm- Yttrande av Lagrådet bör inhäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen omtryckt 1994:1483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas innan riksdagen beslutar grund-&lt;br&gt;lag om tryckfriheten, eller om mot-&lt;br&gt;svarande frihet att yttra sig i ljud-&lt;br&gt;radio, television och vissa liknande&lt;br&gt;överföringar, filmer, videogram och&lt;br&gt;andra upptagningar av rörliga bil-&lt;br&gt;der samt ljudupptagningar, lag om&lt;br&gt;begränsning av rätten att taga del av&lt;br&gt;allmänna handlingar, lag som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 3 § andra stycket, 12 §&lt;br&gt;första stycket, 17-19 §§ eller 22 §&lt;br&gt;andra stycket eller lag som ändrar&lt;br&gt;eller upphäver sådan lag, lag om&lt;br&gt;kommunal beskattning, lag som av-&lt;br&gt;ses i 2 eller 3 § eller lag som avses i&lt;br&gt;11 kap., om lagen är viktig för en-&lt;br&gt;skilda eller från allmän synpunkt.&lt;br&gt;Vad nu har sagts gäller dock icke,&lt;br&gt;om Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse på grund av frågans be-&lt;br&gt;skaffenhet eller skulle fördröja lag-&lt;br&gt;stiftningsfrågans behandling så att&lt;br&gt;avsevärt men skulle uppkomma.&lt;br&gt;Föreslår regeringen riksdagen att&lt;br&gt;stifta lag i något av de ämnen som&lt;br&gt;avses i första meningen och har&lt;br&gt;Lagrådets yttrande dessförinnan&lt;br&gt;inte inhämtats, skall regeringen&lt;br&gt;samtidigt för riksdagen redovisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skälen härtill. Att Lagrådet icke har hörts över ett lagförslag utgör ald-&lt;br&gt;hörts över ett lagförslag utgör ald- rig hinder mot lagens tillämpning,&lt;br&gt;rig hinder mot lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets granskning skall avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i öv-&lt;br&gt;rigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna&lt;br&gt;syften,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring&lt;br&gt;meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas innan riksdagen beslutar grund-&lt;br&gt;lag om tryckfriheten eller om mot-&lt;br&gt;svarande frihet att yttra sig i ljud-&lt;br&gt;radio, television och vissa liknande&lt;br&gt;överföringar samt tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar, lag om begränsning av rät-&lt;br&gt;ten att taga del av allmänna hand-&lt;br&gt;lingar, lag som avses i 2 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket, 12 § första styck-&lt;br&gt;et, 17-19 §§ eller 22 § andra styck-&lt;br&gt;et eller lag som ändrar eller upp-&lt;br&gt;häver sådan lag, lag om kommunal&lt;br&gt;beskattning, lag som avses i 2 eller&lt;br&gt;3 § eller lag som avses i 11 kap.,&lt;br&gt;om lagen är viktig för enskilda eller&lt;br&gt;från allmän synpunkt. Vad nu har&lt;br&gt;sagts gäller dock icke, om Lagrå-&lt;br&gt;dets hörande skulle sakna betydelse&lt;br&gt;på grund av frågans beskaffenhet&lt;br&gt;eller skulle fördröja lag-&lt;br&gt;stiftningsfrågans behandling så att&lt;br&gt;avsevärt men skulle uppkomma.&lt;br&gt;Föreslår regeringen riksdagen att&lt;br&gt;stifta lag i något av de ämnen som&lt;br&gt;avses i första meningen och har&lt;br&gt;Lagrådets yttrande dessförinnan&lt;br&gt;inte inhämtats, skall regeringen&lt;br&gt;samtidigt för riksdagen redovisa&lt;br&gt;skälen härtill. Att Lagrådet icke har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 6 och 7 §§, 5 kap. 5 och 7 §§, 7 kap. 4 och 7 §§, 9 kap.&lt;br&gt;5 §, 10 kap. 1 §, 12 kap. 4, 7 och 14 §§, 13 kap. 6 § samt rubriken till&lt;br&gt;13 kap. tryckfrihetsförordningen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 10 §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckt skrift skall, för att anses Tryckt skrift skall, för att anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såsom sådan, vara utgiven. Skrift&lt;br&gt;anses utgiven då den blivit utläm-&lt;br&gt;nad till salu eller för spridning på&lt;br&gt;annat sätt; vad nu sagts gäller dock&lt;br&gt;icke myndighets tryckta handlingar,&lt;br&gt;om de ej äro tillgängliga för envar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med periodisk skrift förstås tid-&lt;br&gt;ning, tidskrift eller annan sådan&lt;br&gt;tryckt skrift, som enligt utgivnings-&lt;br&gt;planen är avsedd att under bestämd&lt;br&gt;titel utgivas minst med fyra å sär-&lt;br&gt;skilda tider utkommande nummer&lt;br&gt;eller häften årligen, samt därtill&lt;br&gt;hörande löpsedlar och bilagor. Se-&lt;br&gt;dan utgivningsbevis för skriften&lt;br&gt;meddelats, skall denna, till dess&lt;br&gt;beviset återkallas, anses som peri-&lt;br&gt;odisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till en periodisk skrift&lt;br&gt;sprider eller låter sprida skriftens&lt;br&gt;innehåll eller delar av detta i form av&lt;br&gt;ett radioprogram, en film eller en&lt;br&gt;ljudupptagning som avses i yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen, skall i fråga om&lt;br&gt;tillämpning av 1-14 kap. pro-&lt;br&gt;grammet, filmen eller upptagningen&lt;br&gt;jämställas med en bilaga till skriften&lt;br&gt;i den utssträckning den i sådan form&lt;br&gt;spridda versionen återger innehållet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såsom sådan, vara utgiven. En&lt;br&gt;skrift anses utgiven då den blivit&lt;br&gt;utlämnad till försäljning eller för&lt;br&gt;spridning på annat sätt i Sverige.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte en myndig-&lt;br&gt;hets tryckta handlingar, om de inte&lt;br&gt;är tillgängliga för envar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med periodisk skrift förstås en&lt;br&gt;tidning, tidskrift eller någon annan&lt;br&gt;sådan tryckt skrift som enligt ut-&lt;br&gt;givningsplanen är avsedd att under&lt;br&gt;en bestämd titel utgivas med minst&lt;br&gt;fyra vid särskilda tider utkommande&lt;br&gt;nummer eller häften årligen, samt&lt;br&gt;löpsedlar och bilagor som hör till&lt;br&gt;skriften. Sedan utgivningsbevis för&lt;br&gt;skriften har meddelats, skall denna&lt;br&gt;anses som periodisk till dess att&lt;br&gt;beviset återkallas eller förklaras&lt;br&gt;förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till en periodisk skrift&lt;br&gt;sprider eller låter sprida skriftens&lt;br&gt;innehåll eller delar av detta i form av&lt;br&gt;ett radioprogram eller en teknisk&lt;br&gt;upptagning som avses i yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen, skall i fråga om till-&lt;br&gt;lämpningen av 1-14 kap. program-&lt;br&gt;met eller upptagningen jämställas&lt;br&gt;med en bilaga till skriften i den ut-&lt;br&gt;sträckning den i sådan form spridda&lt;br&gt;versionen återger innehållet i skrif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1994:1476.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriften oförändrat samt anger hur&lt;br&gt;innehållet har disponerats. I lag far&lt;br&gt;föreskrivas om särskild skyldighet&lt;br&gt;att spela in sådana program och be-&lt;br&gt;vara filmer och upptagningar samt&lt;br&gt;att tillhandahålla dessa. Bestäm-&lt;br&gt;melser om rätt till sändningar finns i&lt;br&gt;3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten oförändrat samt anger hur inne-&lt;br&gt;hållet har disponerats. I lag far före-&lt;br&gt;skrivas om särskild skyldighet att&lt;br&gt;spela in sådana program och bevara&lt;br&gt;tekniska upptagningar samt att till-&lt;br&gt;handahålla dessa. Bestämmelser om&lt;br&gt;rätt till sändningar finns i 3 kap. ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbud mot att sprida, inneha&lt;br&gt;eller på annat sätt ta befattning&lt;br&gt;med skildring av barn i pornogra-&lt;br&gt;fisk bild gäller vad som föreskrivs i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisk skrift må icke utgivas,&lt;br&gt;innan bevis utfärdats att hinder en-&lt;br&gt;ligt denna förordning icke möter för&lt;br&gt;skriftens utgivning. Utgivnings-&lt;br&gt;bevis meddelas, på ansökan av&lt;br&gt;ägare, av myndighet som avses i&lt;br&gt;4 §. I ansökan skola uppgivas skrif-&lt;br&gt;tens titel och utgivningsort samt&lt;br&gt;utgivningsplanen för skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningsbevis må ej utfärdas,&lt;br&gt;innan anmälan om utgivare enligt&lt;br&gt;4 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företer skriftens titel sådan likhet&lt;br&gt;med titeln på skrift, för vilken ut-&lt;br&gt;givningsbevis tidigare utfärdats, att&lt;br&gt;förväxling lätt kan ske, må ansökan&lt;br&gt;avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En periodisk skrift får inte utgi-&lt;br&gt;vas innan det har utfärdats ett bevis&lt;br&gt;om att det inte finns något hinder&lt;br&gt;mot utgivning enligt denna förord-&lt;br&gt;ning. Ett sådant utgivningsbevis&lt;br&gt;meddelas av den myndighet som&lt;br&gt;avses i 4 § på ansökan av skriftens&lt;br&gt;ägare. I ansökan skall anges skrif-&lt;br&gt;tens titel och utgivningsort samt&lt;br&gt;utgivningsplanen för skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utgivningsbevis får inte ut-&lt;br&gt;färdas innan det har gjorts en an-&lt;br&gt;mälan om utgivare enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om utgivningsbevis&lt;br&gt;får avslås, om skriftens titel företer&lt;br&gt;en sådan likhet med titeln på en&lt;br&gt;annan skrift som det finns ett utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis för att förväxling lätt&lt;br&gt;kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utgivningsbevis gäller för en&lt;br&gt;period av tio år från utfärdandet.&lt;br&gt;Därefter förfaller beviset. Beslut&lt;br&gt;om att beviset skall anses förfallet&lt;br&gt;vid tioårsperiodens utgång med-&lt;br&gt;delas av den myndighet som avses i&lt;br&gt;4§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviset får förnyas på ansökan&lt;br&gt;av skriftens ägare, varje gång för&lt;br&gt;tio år från utgången av den föregå-&lt;br&gt;ende tioårsperioden. En ansökan&lt;br&gt;om förnyelse får göras tidigast ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år före och senast på dagen för Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;periodens utgång. För en ansökan Bilaga 17&lt;br&gt;om förnyelse av ett utgivningsbevis&lt;br&gt;gäller i övrigt samma bestämmelser&lt;br&gt;som för den första ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om förnyelse har&lt;br&gt;gjorts i rätt tid, fortsätter beviset,&lt;br&gt;trots vad som sägs i fjärde och&lt;br&gt;femte styckena, att gälla till dess att&lt;br&gt;beslutet med anledning av ansökan&lt;br&gt;har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har på grund av förhållande som Har ett utgivningsbevis återkal-&lt;br&gt;avses i 6 § första stycket 2, 3, 5 lats på grund av ett förhållande som&lt;br&gt;eller 7 utgivningsbevis återkallats, avses i 6 § första stycket 2, 3, 5&lt;br&gt;må likväl ej, innan två år förflutit eller 7 eller har beviset förklarats&lt;br&gt;sedan beslutet därom meddelades, förfallet, får det ändå inte utan&lt;br&gt;utan medgivande av skriftens ägare medgivande av skriftens ägare ut-&lt;br&gt;utgivningsbevis utfärdas för annan färdas ett utgivningsbevis för en&lt;br&gt;skrift, vars titel företer sådan likhet annan skrift vars titel visar en sådan&lt;br&gt;med skriftens titel att förväxling lätt likhet med skriftens titel att förväx-&lt;br&gt;kan ske. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ling lätt kan ske, innan två år har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förflutit sedan beslutet om återkal-&lt;br&gt;lelse meddelades eller beviset för-&lt;br&gt;föll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet&lt;br&gt;skall såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås ge-&lt;br&gt;nom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med&lt;br&gt;våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läg-&lt;br&gt;gas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller&lt;br&gt;att del av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av&lt;br&gt;statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med&lt;br&gt;utländskt bistånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär&lt;br&gt;fara för uppsåtets förverkligande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krigsanstiftan. såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller&lt;br&gt;andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. spioneri, varigenom någon för att gå främmande makt till handa&lt;br&gt;obehörigen befordrar, lämnar eller röjer uppgift rörande försvarsverk,&lt;br&gt;vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut&lt;br&gt;eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt&lt;br&gt;kan medföra men för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet, vare&lt;br&gt;sig uppgiften är riktig eller ej;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan&lt;br&gt;syfte att gå främmande makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller&lt;br&gt;röjer uppgift rörande något forhållande av hemlig natur, vars uppenba-&lt;br&gt;rande for främmande makt kan medföra men för rikets försvar eller för&lt;br&gt;folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda utomordentliga för-&lt;br&gt;hållanden eller eljest för rikets säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller&lt;br&gt;ej;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig&lt;br&gt;uppgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken&lt;br&gt;bedömning särskilt skall beaktas om gärningen innefattade till- handagå-&lt;br&gt;ende av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet&lt;br&gt;med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse&lt;br&gt;eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild&lt;br&gt;tjänst betrotts honom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsam-&lt;br&gt;het begår gärning som avses under 4;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppror, förövad med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt&lt;br&gt;eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut&lt;br&gt;av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall&lt;br&gt;sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för&lt;br&gt;uppsåtets förverkligande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig el-&lt;br&gt;ler eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning,&lt;br&gt;någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar&lt;br&gt;eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom&lt;br&gt;som är av betydelse för totalförsvaret eller begår annan liknande förrä-&lt;br&gt;disk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller inne-&lt;br&gt;fattar bistånd åt fienden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller&lt;br&gt;landssvek;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet be-&lt;br&gt;går gärning som avses under 7;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i&lt;br&gt;krig eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger till-&lt;br&gt;lämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden,&lt;br&gt;som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande&lt;br&gt;makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller&lt;br&gt;bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som&lt;br&gt;är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. uppvigling, varigenom någon uppmanar eller eljest söker förleda&lt;br&gt;till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohör-&lt;br&gt;samhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i&lt;br&gt;tjänsten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missakt-&lt;br&gt;ning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning&lt;br&gt;på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. barnpornografibrott, varige-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom någon skildrar barn i porno-&lt;br&gt;grafisk bild med uppsåt att bilden&lt;br&gt;sprides, om inte gärningen med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;försvarlig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld&lt;br&gt;eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna är försvarlig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klan-&lt;br&gt;dervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att ut-&lt;br&gt;sätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden,&lt;br&gt;gärningen är sårande för de efterlevande eller eljest kan anses kränka den&lt;br&gt;frid, som bör tillkomma den avlidne, dock ej om det med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att&lt;br&gt;uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom kränkande&lt;br&gt;tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckt skrift, som innefattar tryckfrihetsbrott, må konfiskeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering av tryckt skrift innebär att alla för spridning avsedda ex-&lt;br&gt;emplar av skriften skola förstöras samt att med formar, stenar, stereoty-&lt;br&gt;per, plåtar och andra dylika, uteslutande för tryckningen av skriften an-&lt;br&gt;vändbara materialier skall så förfaras att missbruk därmed ej kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering får också ske i an-&lt;br&gt;nat fall av en tryckt skrift som in-&lt;br&gt;nefattar en skildring av barn i por-&lt;br&gt;nografisk bild av verklighetstrogen&lt;br&gt;karaktär, om inte innehavet med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;försvarligt. Konfiskering innebär&lt;br&gt;då att samtliga exemplar av skriften&lt;br&gt;som påträffas i samband med en&lt;br&gt;förundersökning skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap&lt;br&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes ej någon, som enligt 8 kap. är för brottet ansvarig, eller kan ej&lt;br&gt;stämning här i riket delgivas honom, må åklagaren eller målsäganden i&lt;br&gt;stället för att väcka åtal göra ansökan om skriftens konfiskering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern får även ansöka&lt;br&gt;om konfiskering av exemplar av en&lt;br&gt;tryckt skrift som avses i 7 kap. 7 f&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anledning att tryckt Förekommer anledning att tryckt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrift på grund av tryckfrihetsbrott&lt;br&gt;kan konfiskeras må, i avbidan på&lt;br&gt;beslut därom skriften läggas under&lt;br&gt;beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrift på grund av tryckfrihetsbrott&lt;br&gt;kan konfiskeras må, i avbidan på&lt;br&gt;beslut därom skriften läggas under&lt;br&gt;beslag. Beslag får även läggas på&lt;br&gt;en tryckt skrift som kan konfiskeras&lt;br&gt;enligt 7 kap. 7 £ tredje stycket. För&lt;br&gt;beslag i sistnämnda fall gäller i&lt;br&gt;övrigt de bestämmelser till vilka&lt;br&gt;hänvisas i 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avbidan på rättens beslut må ock, i fall som avses i 7 kap. 8 §, med-&lt;br&gt;delas utgivningsförbud för periodisk skrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jurymännen utses genom val för en tid av fyra kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av lands-&lt;br&gt;tinget i länet eller, då inom länet&lt;br&gt;finnes kommun som ej tillhör&lt;br&gt;landstingskommun, av landstinget&lt;br&gt;och kommunfullmäktige i först-&lt;br&gt;nämnda kommun. I Gotlands län&lt;br&gt;förrättas valet av kommunfullmäk-&lt;br&gt;tige i Gotlands kommun. Skola en-&lt;br&gt;ligt vad nu sagts jurymännen väljas&lt;br&gt;av mer än en valmyndighet, förde-&lt;br&gt;lar länsstyrelsen antalet jurymän&lt;br&gt;inom vardera gruppen mellan&lt;br&gt;valmyndigheterna med ledning av&lt;br&gt;folkmängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då juryman skall väljas, ankom-&lt;br&gt;me på tingsrätten att göra anmälan&lt;br&gt;därom till den som har att föran-&lt;br&gt;stalta om valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet skall förrättas av lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige i länet eller, då&lt;br&gt;inom länet finns kommun som ej&lt;br&gt;tillhör landsting, av landstingsfull-&lt;br&gt;mäktige och kommunfullmäktige i&lt;br&gt;kommunen. I Gotlands län förrättas&lt;br&gt;valet av kommunfullmäktige i&lt;br&gt;Gotlands kommun. Skall enligt vad&lt;br&gt;nu sagts jurymännen väljas av mer&lt;br&gt;än en valmyndighet, fördelar läns-&lt;br&gt;styrelsen antalet jurymän inom var-&lt;br&gt;dera gruppen mellan valmyndighe-&lt;br&gt;terna med ledning av folkmängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då juryman skall väljas, ankom-&lt;br&gt;mer det på tingsrätten att göra an-&lt;br&gt;mälan därom till den som har att&lt;br&gt;föranstalta om valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgår juryman eller upphör han&lt;br&gt;att vara valbar, skall inom den&lt;br&gt;grupp av jurymän, som den av-&lt;br&gt;gångne tillhörde, valmyndigheten&lt;br&gt;utse annan i hans ställe för återsto-&lt;br&gt;den av valperioden. Valet må i&lt;br&gt;landstingets ställe företagas av dess&lt;br&gt;förvaltningsutskott; dock gälle så-&lt;br&gt;dant val allenast för tiden intill&lt;br&gt;landstingets nästkommande möte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgår juryman eller upphör han&lt;br&gt;att vara valbar, skall inom den&lt;br&gt;grupp av jurymän, som den av-&lt;br&gt;gångne tillhörde, valmyndigheten&lt;br&gt;utse annan i hans ställe för återsto-&lt;br&gt;den av valperioden. Valet får i&lt;br&gt;landstingsfullmäktiges ställe företas&lt;br&gt;av dess förvaltningsutskott; dock&lt;br&gt;gäller sådant val endast för tiden&lt;br&gt;intill landstingsfullmäktiges näst-&lt;br&gt;kommande möte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föres i mål om ansvar jämväl ta-&lt;br&gt;lan om enskilt anspråk eller konfis-&lt;br&gt;kering mot annan än den tilltalade,&lt;br&gt;skola de åtgärder av svarandepart,&lt;br&gt;som avses i 2 § första stycket, 10 §&lt;br&gt;andra stycket och 12 § andra styck-&lt;br&gt;et, ankomma på den tilltalade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då talan utan samband med åtal&lt;br&gt;föres om tryckt skrifts konfiskering&lt;br&gt;eller om enskilt anspråk gälle om&lt;br&gt;rättegången i sådant mål vad i 2 och&lt;br&gt;10-13 §§ är föreskrivet; har frågan&lt;br&gt;huruvida brott föreligger tidigare&lt;br&gt;prövats i tryckfrihetsmål avseende&lt;br&gt;ansvar för brott, skall dock pröv-&lt;br&gt;ning av samma fråga ej ånyo äga&lt;br&gt;rum. I ansökningsmål enligt 9 kap.&lt;br&gt;5 § första stycket skall den uteslut-&lt;br&gt;ning av jurymän, som eljest an-&lt;br&gt;kommer på parterna, förtagas av&lt;br&gt;rätten genom lottning. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla ansökningsmål som av-&lt;br&gt;ses i 9 kap. 5 § andra stycket när&lt;br&gt;någon svarandepart inte finns eller&lt;br&gt;stämning här i riket inte kan delges&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föres i mål om ansvar jämväl ta-&lt;br&gt;lan om enskilt anspråk mot annan&lt;br&gt;än den tilltalade, skola de åtgärder&lt;br&gt;av svarandepart, som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket, 10 § andra stycket&lt;br&gt;och 12 § andra stycket, ankomma&lt;br&gt;på den tilltalade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då talan utan samband med åtal&lt;br&gt;föres om tryckt skrifts konfiskering&lt;br&gt;eller om enskilt anspråk gälle om&lt;br&gt;rättegången i sådant mål vad i 2 och&lt;br&gt;10-13 §§ är föreskrivet; har frågan&lt;br&gt;huruvida brott föreligger tidigare&lt;br&gt;prövats i tryckfrihetsmål avseende&lt;br&gt;ansvar för brott, skall dock pröv-&lt;br&gt;ning av samma fråga ej ånyo äga&lt;br&gt;rum. I ansökningsmål skall den&lt;br&gt;uteslutning av jurymän, som eljest&lt;br&gt;ankommer på parterna, förtagas av&lt;br&gt;rätten genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Om utrikes tryckta skrif- 13 kap. Om utrikes tryckta skrif-&lt;br&gt;ter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ter m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skrift som trycks utom riket och som utges här men som&lt;br&gt;inte huvudsakligen är avsedd för spridning inom riket och för vilken inte&lt;br&gt;heller utgivningsbevis finns gäller bestämmelserna i 1 kap. 1 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena angående meddelande och anskaffande av uppgifter och&lt;br&gt;underrättelser för offentliggörande om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. meddelandet eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. meddelandet innefattar utlämnande eller tillhandahållande som avses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 7 kap. 3 § första stycket 2;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. meddelandet utgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om skrift som trycks utom&lt;br&gt;riket och som inte ges ut här. Här-&lt;br&gt;vid jämställs med den som lämnar&lt;br&gt;meddelande för offentliggörande&lt;br&gt;den som på annat sätt medverkar&lt;br&gt;till framställning i periodisk skrift&lt;br&gt;såsom författare eller annan upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också i&lt;br&gt;fråga om en skrift som inte ges ut z&lt;br&gt;Sverige, oavsett om skriften trycks&lt;br&gt;här eller utomlands. Härvid jäm-&lt;br&gt;ställs med den som lämnar medde-&lt;br&gt;lande för offentliggörande den som&lt;br&gt;på annat sätt medverkar till fram-&lt;br&gt;ställning i periodisk skrift såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hovsman. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;författare eller annan upphovsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är meddelandet eller anskaffandet straffbart enligt vad som följer av&lt;br&gt;första och andra styckena, gäller vad som är föreskrivet därom. Mål an-&lt;br&gt;gående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som nu sagts skall&lt;br&gt;handläggas som tryckfrihetsmål, när inte 12 kap. 1 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen har motsvarande tillämpning. I fråga om rätt till anonymitet för&lt;br&gt;meddelaren gäller vad som är föreskrivet i 3 kap; bestämmelsen i 3 § 3&lt;br&gt;skall dock omfatta även annat brott mot rikets säkerhet än som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter tillämpas på sådana tekniska upptagningar som&lt;br&gt;spritts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 1 kap. 7 § samt 5 kap. 5 och 7 §§ gäller&lt;br&gt;även för utgivningsbevis som har utfärdats före ikraftträdandet. I stället&lt;br&gt;för vad som sägs i 5 kap. 5 § fjärde stycket första meningen gäller sådana&lt;br&gt;bevis för en period av tio år från lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De nya föreskrifterna tillämpas inte vid prövning av talan som har&lt;br&gt;väckts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om yttrandefrihetsgrundlagen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 7 §, 6 kap. 3-5 §§ samt rubrikerna närmast före 4 kap. 1&lt;br&gt;och 7 §§ och 6 kap. 1, 3 och 6 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 6 kap. 6 och 7 §§ skall betecknas 6 kap. 3 resp. 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1-4 och 9-12 §§, 2 kap. 1-5 §§, 3 kap. 8-10, 12 och&lt;br&gt;13 §§, 4 kap. 1 och 4 §§, 5 kap. 1, 3 och 6 §§, 6 kap. 1 och 2 §§, 7 kap.&lt;br&gt;1-3 §§, 8 kap. 1, 2 och 4 §§, 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 och 2 §§ samt&lt;br&gt;rubriken närmast före 3 kap. 8 § och rubriken till 10 kap. skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i yttrandefrihetsgrundlagen skall införas en ny paragraf,&lt;br&gt;1 kap. 13 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är gent-&lt;br&gt;emot det allmänna tillförsäkrad rätt&lt;br&gt;enligt denna grundlag att i ljud-&lt;br&gt;radio, television och vissa liknande&lt;br&gt;överföringar, filmer, videogram och&lt;br&gt;andra upptagningar av rörliga bil-&lt;br&gt;der samt ljudupptagningar offentli-&lt;br&gt;gen uttrycka tankar, åsikter och&lt;br&gt;känslor och i övrigt lämna uppgifter&lt;br&gt;i vilket ämne som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är gent-&lt;br&gt;emot det allmänna tillförsäkrad rätt&lt;br&gt;enligt denna grundlag att i ljud-&lt;br&gt;radio, television och vissa liknande&lt;br&gt;överföringar samt filmer, video-&lt;br&gt;gram, ljudupptagningar och andra&lt;br&gt;tekniska upptagningar offentligen&lt;br&gt;uttrycka tankar, åsikter och känslor&lt;br&gt;och i övrigt lämna uppgifter i vilket&lt;br&gt;ämne som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett&lt;br&gt;fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnär-&lt;br&gt;ligt skapande. I den far inga andra begränsningar göras än de som följer&lt;br&gt;av denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i grundlagen om&lt;br&gt;radioprogram gäller förutom pro-&lt;br&gt;gram i ljudradio också program i&lt;br&gt;television och innehållet i vissa and-&lt;br&gt;ra sändningar av ljud, bild eller text&lt;br&gt;som sker med hjälp av elek-&lt;br&gt;tromagnetiska vågor. Vad som sägs&lt;br&gt;om filmer avser även videogram och&lt;br&gt;andra upptagningar av rörliga bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i grundlagen om&lt;br&gt;radioprogram gäller förutom pro-&lt;br&gt;gram i ljudradio också program i&lt;br&gt;television och innehållet i vissa&lt;br&gt;andra sändningar av ljud, bild eller&lt;br&gt;text som sker med hjälp av elek-&lt;br&gt;tromagnetiska vågor. Vad som sägs&lt;br&gt;om filmer avser även videogram&lt;br&gt;och andra tekniska upptagningar&lt;br&gt;med rörliga bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tekniska upptagningar avses&lt;br&gt;i denna grundlag upptagningar som&lt;br&gt;innehåller text, bild eller ljud och&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på&lt;br&gt;annat sätt uppfattas endast med tek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen omtryckt 1994:1477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;niskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är till-&lt;br&gt;försäkrad rätt att till författare och&lt;br&gt;andra upphovsmän samt till ut-&lt;br&gt;givare, redaktioner, nyhetsbyråer&lt;br&gt;och företag för framställning av&lt;br&gt;filmer eller ljudupptagningar lämna&lt;br&gt;uppgifter i vilket ämne som helst&lt;br&gt;för offentliggörande i radiopro-&lt;br&gt;gram, filmer och ljudupptagningar.&lt;br&gt;Han har också rätt att anskaffa upp-&lt;br&gt;gifter i vilket ämne som helst för&lt;br&gt;sådant uppgiftslämnande eller of-&lt;br&gt;fentliggörande. I dessa rättigheter&lt;br&gt;far inga andra begränsningar göras&lt;br&gt;än de som följer av denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det far inte förekomma att något&lt;br&gt;som är avsett att framföras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en ljudupptagning&lt;br&gt;först måste granskas av en myndig-&lt;br&gt;het eller något annat allmänt organ.&lt;br&gt;Inte heller är det tillåtet för myn-&lt;br&gt;digheter och andra allmänna organ&lt;br&gt;att utan stöd i denna grundlag, på&lt;br&gt;grund av det kända eller väntade&lt;br&gt;innehållet i ett radioprogram eller&lt;br&gt;en ljudupptagning, förbjuda eller&lt;br&gt;hindra dess offentliggörande eller&lt;br&gt;spridning bland allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även filmer. Genom lag får&lt;br&gt;dock meddelas föreskrifter om&lt;br&gt;granskning och godkännande av&lt;br&gt;filmer som skall visas offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag förekomma att myndig-&lt;br&gt;heter och andra allmänna organ på&lt;br&gt;grund av innehållet i radioprogram,&lt;br&gt;filmer och ljudupptagningar förbju-&lt;br&gt;der eller hindrar innehav eller an-&lt;br&gt;vändning av sådana tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för att kun-&lt;br&gt;na ta emot radioprogram eller för&lt;br&gt;att kunna uppfatta innehållet i fil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare är till-&lt;br&gt;försäkrad rätt att till författare och&lt;br&gt;andra upphovsmän samt till ut-&lt;br&gt;givare, redaktioner, nyhetsbyråer&lt;br&gt;och företag för framställning av&lt;br&gt;tekniska upptagningar lämna upp-&lt;br&gt;gifter i vilket ämne som helst för&lt;br&gt;offentliggörande i radioprogram&lt;br&gt;och sådana upptagningar. Han har&lt;br&gt;också rätt att anskaffa uppgifter i&lt;br&gt;vilket ämne som helst för sådant&lt;br&gt;uppgiftslämnande eller offentlig-&lt;br&gt;görande. I dessa rättigheter får inga&lt;br&gt;andra begränsningar göras än de&lt;br&gt;som följer av denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får inte förekomma att något&lt;br&gt;som är avsett att framföras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning först måste granskas av en&lt;br&gt;myndighet eller något annat allmänt&lt;br&gt;organ. Inte heller är det tillåtet för&lt;br&gt;myndigheter och andra allmänna&lt;br&gt;organ att utan stöd i denna grund-&lt;br&gt;lag, på grund av det kända eller&lt;br&gt;väntade innehållet i ett radio-&lt;br&gt;program eller en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning, förbjuda eller hindra dess&lt;br&gt;offentliggörande eller spridning&lt;br&gt;bland allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots första stycket får det genom&lt;br&gt;lag meddelas föreskrifter om&lt;br&gt;granskning och godkännande av&lt;br&gt;rörliga bilder i filmer som skall&lt;br&gt;visas offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag förekomma att myndig-&lt;br&gt;heter och andra allmänna organ på&lt;br&gt;grund av innehållet i radioprogram&lt;br&gt;och tekniska upptagningar förbju-&lt;br&gt;der eller hindrar innehav eller an-&lt;br&gt;vändning av sådana tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för att kun-&lt;br&gt;na ta emot radioprogram eller för&lt;br&gt;att kunna uppfatta innehållet i tek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer eller ljudupptagningar. Det- niska upptagningar. Detsamma Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;samma gäller förbud mot an- gäller förbud mot anläggande av Bilaga 17&lt;br&gt;läggande av trådnät för sändning av trådnät för sändning av radiopro-&lt;br&gt;radioprogram. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och andra allmänna&lt;br&gt;organ far inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag ingripa mot någon på&lt;br&gt;grund av att han i ett radioprogram,&lt;br&gt;en film eller en ljudupptagning har&lt;br&gt;missbrukat yttrandefriheten eller&lt;br&gt;medverkat till ett sådant missbruk.&lt;br&gt;Inte heller far de utan stöd av denna&lt;br&gt;grundlag av sådan anledning göra&lt;br&gt;några ingripanden mot programmet,&lt;br&gt;filmen eller ljudupptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna grundlags föreskrifter om&lt;br&gt;radioprogram tillämpas också när&lt;br&gt;en redaktion för en tryckt periodisk&lt;br&gt;skrift eller för radioprogram, ett&lt;br&gt;företag för framställning av filmer&lt;br&gt;eller ljudupptagningar eller en ny-&lt;br&gt;hetsbyrå med hjälp av elektromag-&lt;br&gt;netiska vågor på begäran tillhanda-&lt;br&gt;håller allmänheten upplysningar&lt;br&gt;direkt ur ett register med upptag-&lt;br&gt;ningar för automatisk databehand-&lt;br&gt;ling. Det gäller dock inte om den&lt;br&gt;mottagande kan ändra innehållet i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter och andra allmänna&lt;br&gt;organ far inte utan stöd i denna&lt;br&gt;grundlag ingripa mot någon på&lt;br&gt;grund av att han i ett radioprogram&lt;br&gt;eller en teknisk upptagning har&lt;br&gt;missbrukat yttrandefriheten eller&lt;br&gt;medverkat till ett sådant missbruk.&lt;br&gt;Inte heller far de utan stöd av denna&lt;br&gt;grundlag av sådan anledning göra&lt;br&gt;några ingripanden mot programmet&lt;br&gt;eller upptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna grundlags föreskrifter om&lt;br&gt;radioprogram tillämpas också när&lt;br&gt;en redaktion för en tryckt periodisk&lt;br&gt;skrift eller för radioprogram, ett&lt;br&gt;företag för yrkesmässig framställ-&lt;br&gt;ning av tekniska upptagningar eller&lt;br&gt;en nyhetsbyrå med hjälp av elek-&lt;br&gt;tromagnetiska vågor på särskild be-&lt;br&gt;gäran tillhandahåller allmänheten&lt;br&gt;upplysningar direkt ur ett register&lt;br&gt;med upptagningar för automatisk&lt;br&gt;databehandling. Det gäller dock&lt;br&gt;inte om den mottagande kan ändra&lt;br&gt;innehållet i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagen är tillämplig på så- Grundlagen är tillämplig på så-&lt;br&gt;dana filmer och ljudupptagningar dana tekniska upptagningar som&lt;br&gt;som sprids till allmänheten genom sprids till allmänheten z Sverige&lt;br&gt;att spelas upp, säljas eller tillhanda- genom att spelas upp, säljas eller&lt;br&gt;hållas på annat sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillhandahållas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om grundlagen är tillämplig el-&lt;br&gt;ler inte prövas i det enskilda fallet&lt;br&gt;på grundval av vad som kan antas&lt;br&gt;om spridningen. Om inte annat&lt;br&gt;framgår av omständigheterna, skall&lt;br&gt;grundlagen anses tillämplig på en&lt;br&gt;upptagning med uppgifter enligt&lt;br&gt;3 kap. 13 § och 4 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa radioprogram, filmer&lt;br&gt;och ljudupptagningar skall jäm-&lt;br&gt;ställas med periodiska skrifter&lt;br&gt;framgår av 1 kap. 7 § andra stycket&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa radioprogram och tek-&lt;br&gt;niska upptagningar skall jämställas&lt;br&gt;med periodiska skrifter framgår av&lt;br&gt;1 kap. 7 § andra stycket tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 1 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om att&lt;br&gt;föreskrifter i lag far meddelas i frå-&lt;br&gt;ga om upphovsmäns rättigheter,&lt;br&gt;annonser om alkohol eller tobak,&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet och&lt;br&gt;tillvägagångssätt för anskaffande av&lt;br&gt;uppgifter utan hinder av grundlagen&lt;br&gt;skall gälla också i fråga om radio-&lt;br&gt;program, filmer och Ijudupp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 1 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om att fö-&lt;br&gt;reskrifter i lag far meddelas i fråga&lt;br&gt;om upphovsmäns rättigheter, vissa&lt;br&gt;annonser, kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet och tillvägagångssätt för&lt;br&gt;anskaffande av uppgifter utan hin-&lt;br&gt;der av grundlagen skall gälla också&lt;br&gt;i fråga om radioprogram och tek-&lt;br&gt;niska upptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas&lt;br&gt;föreskrifter om förbud i övrigt mot kommersiell reklam i radioprogram&lt;br&gt;eller om villkor för sådan reklam. Detsamma gäller föreskrifter om för-&lt;br&gt;bud mot och villkor för annan annonsering och sändning av program,&lt;br&gt;som helt eller delvis bekostas av annan än den som bedriver program-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbud mot att sprida, inneha&lt;br&gt;eller på annat sätt ta befattning&lt;br&gt;med skildring av barn i pornogra-&lt;br&gt;fisk bild gäller vad som föreskrivs i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannen till ett radiopro-&lt;br&gt;gram, en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning är inte skyldig att röja sin&lt;br&gt;identitet. Detsamma gäller den som&lt;br&gt;har framträtt i en sådan framställ-&lt;br&gt;ning och den som har lämnat en&lt;br&gt;uppgift enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller&lt;br&gt;särskild rättsverkan på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott i ett radiopro-&lt;br&gt;gram, en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning far ingen ta upp frågan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphovsmannen till ett radiopro-&lt;br&gt;gram eller en teknisk upptagning är&lt;br&gt;inte skyldig att röja sin identitet.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som har fram-&lt;br&gt;trätt i en sådan framställning och&lt;br&gt;den som har lämnat en uppgift en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ansvar, skadestånd eller&lt;br&gt;särskild rättsverkan på grund av&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott i ett radiopro-&lt;br&gt;gram eller en teknisk upptagning&lt;br&gt;far ingen ta upp frågan om vem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är framställningens upphovs-&lt;br&gt;man, vem som har framträtt i den,&lt;br&gt;vem som har tillhandahållit den för&lt;br&gt;offentliggörande eller vem som har&lt;br&gt;lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vem som är framställningens upp-&lt;br&gt;hovsman, vem som har framträtt i&lt;br&gt;den, vem som har tillhandahållit&lt;br&gt;den för offentliggörande eller vem&lt;br&gt;som har lämnat uppgifter enligt 1&lt;br&gt;kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har angetts som upphovsman till framställningen eller som&lt;br&gt;den som har framträtt i denna, är det dock tillåtet att i målet pröva om&lt;br&gt;han är ansvarig. Detsamma skall gälla, om någon i målet uppger sig vara&lt;br&gt;upphovsmannen eller den som har framträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte att det i en och samma rättegång handläggs&lt;br&gt;både mål om yttrandefrihetsbrott och mål om brott som avses i&lt;br&gt;5 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagit befattning med&lt;br&gt;tillkomsten eller spridningen av en&lt;br&gt;framställning som utgjort eller varit&lt;br&gt;avsedd att ingå i ett radioprogram,&lt;br&gt;en film eller en ljudupptagning och&lt;br&gt;den som har varit verksam på en&lt;br&gt;nyhetsbyrå far inte röja vad han&lt;br&gt;därvid har fatt veta om vem som är&lt;br&gt;upphovsman till framställningen&lt;br&gt;eller har tillhandahållit den för of-&lt;br&gt;fentliggörande eller om vem som&lt;br&gt;har framträtt i den eller lämnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagit befattning med&lt;br&gt;tillkomsten eller spridningen av en&lt;br&gt;framställning som utgjort eller varit&lt;br&gt;avsedd att ingå i ett radioprogram&lt;br&gt;eller en teknisk upptagning och den&lt;br&gt;som har varit verksam på en ny-&lt;br&gt;hetsbyrå far inte röja vad han där-&lt;br&gt;vid har fatt veta om vem som är&lt;br&gt;upphovsman till framställningen&lt;br&gt;eller har tillhandahållit den för of-&lt;br&gt;fentliggörande eller om vem som&lt;br&gt;har framträtt i den eller lämnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter enligt 1 kap. 2 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppgifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten enligt första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att&lt;br&gt;hans identitet röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om fråga om identiteten far väckas enligt 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det rör sig om brott som anges i 5 kap. 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i den mån domstol, när det är fråga om brott enligt 5 kap. 2 § eller&lt;br&gt;3 § första stycket 2 eller 3, finner det erforderligt att vid förhandling&lt;br&gt;uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för&lt;br&gt;den brottsliga gärningen är den till vars förmån tystnadsplikten enligt&lt;br&gt;första stycket gäller, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt&lt;br&gt;intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten läm-&lt;br&gt;nas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förhör som avses i andra stycket 4 eller 5 skall rätten noga vaka&lt;br&gt;över att frågor inte ställs som kan inkräkta på tystnadsplikten utöver vad&lt;br&gt;som i varje särskilt fall är medgivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen myndighet eller annat allmänt organ far efterforska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphovsmannen till en fram- 1. upphovsmannen till en fram-&lt;br&gt;ställning som har offentliggjorts ställning som har offentliggjorts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller varit avsedd att offentliggöras&lt;br&gt;i ett radioprogram, en film eller en&lt;br&gt;ljudupptagning eller den som har&lt;br&gt;framträtt i en sådan framställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillhandahållit el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller varit avsedd att offentliggöras&lt;br&gt;i ett radioprogram eller en teknisk&lt;br&gt;upptagning eller den som har&lt;br&gt;framträtt i en sådan framställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har tillhandahållit el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler avsett att tillhandahålla en fram- ler avsett att tillhandahålla en fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning för offentliggörande i ett ställning för offentliggörande i ett&lt;br&gt;radioprogram, en film eller en ljud- radioprogram eller en teknisk upp-&lt;br&gt;upptagning, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tagning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har lämnat uppgifter enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet hindrar inte efterforskning i fall då denna grundlag medger&lt;br&gt;åtal eller annat ingripande. I sådana fall skall dock den i 3 § angivna tyst-&lt;br&gt;nadsplikten beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot sin tyst-&lt;br&gt;nadsplikt enligt 3 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram, en film eller en ljud-&lt;br&gt;upptagning uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar felaktiga upp-&lt;br&gt;gifter om vem som är framställ-&lt;br&gt;ningens upphovsman eller har till-&lt;br&gt;handahållit den för offentliggö-&lt;br&gt;rande, vem som framträder i den&lt;br&gt;eller vem som har lämnat uppgifter&lt;br&gt;i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För efterforskning i strid med 4 §&lt;br&gt;uppsåtligen, till böter eller fängelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott som avses i&lt;br&gt;målsäganden har anmält brottet till å&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot sin tyst-&lt;br&gt;nadsplikt enligt 3 § skall dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning uppsåtligen eller av oakt-&lt;br&gt;samhet lämnar felaktiga uppgifter&lt;br&gt;om vem som är framställningens&lt;br&gt;upphovsman eller har tillhandahållit&lt;br&gt;den för offentliggörande, vem som&lt;br&gt;framträder i den eller vem som har&lt;br&gt;lämnat uppgifter i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms, om efterforskningen har skett&lt;br&gt;högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket far väckas endast om&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Filmer och ljudupptagningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tekniska upptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare och&lt;br&gt;svensk juridisk person har rätt att&lt;br&gt;framställa och sprida filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar. För rätt att of-&lt;br&gt;fentligt förevisa en film kan det&lt;br&gt;dock krävas granskning och god-&lt;br&gt;kännande i enlighet med 1 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare och&lt;br&gt;svensk juridisk person har rätt att&lt;br&gt;framställa och sprida tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar. För rätt att offentligt&lt;br&gt;förevisa en film kan det dock krä-&lt;br&gt;vas granskning och godkännande i&lt;br&gt;enlighet med 1 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om skyldighet att Föreskrifter om skyldighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevara exemplar av filmer och ljud- bevara exemplar av tekniska upp-&lt;br&gt;upptagningar och att tillhandahålla tagningar och att tillhandahålla&lt;br&gt;dem för granskning far meddelas i dem för granskning far meddelas i&lt;br&gt;lag. I lag far också meddelas före- lag. I lag far också meddelas före-&lt;br&gt;skrifter om skyldighet att lämna skrifter om skyldighet att lämna&lt;br&gt;exemplar av sådana upptagningar exemplar av sådana upptagningar&lt;br&gt;till en myndighet och att lämna till en myndighet och att lämna&lt;br&gt;upplysningar i anslutning till sådan upplysningar i anslutning till sådan&lt;br&gt;skyldighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken postbefordringsföretag Varken postbefordringsföretag&lt;br&gt;eller någon annan allmän trafikin- eller någon annan allmän trafik-&lt;br&gt;rättning far vägra att befordra fil- inrättning far vägra att befordra tek-&lt;br&gt;mer eller ljudupptagningar på niska upptagningar på grund av&lt;br&gt;grund av deras innehåll i annat fall deras innehåll i annat fall än då be-&lt;br&gt;än då befordran skulle innebära fordran skulle innebära överträdelse&lt;br&gt;överträdelse som avses i 13 § tredje som avses i 13 § tredje eller fjärde&lt;br&gt;eller fjärde stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän trafikinrättning som En allmän trafikinrättning som&lt;br&gt;tar emot en film eller en ljudupp- tar emot en teknisk upptagning för&lt;br&gt;tagning för befordran skall inte an- befordran skall inte anses som spri-&lt;br&gt;ses som spridare av framställningen dare av upptagningen enligt 6 kap.&lt;br&gt;enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det meddelas före-&lt;br&gt;skrifter i lag om straff och särskild rättsverkan för den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förevisar pornografiska bilder på eller vid allmän plats genom skylt-&lt;br&gt;ning eller något liknande förfarande på ett sätt som kan väcka allmän&lt;br&gt;anstöt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan föregående beställning med post eller på annat sätt tillställer&lt;br&gt;någon pornografiska bilder, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bland bam och ungdom sprider 3. bland bam och ungdom sprider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;filmer som genom sitt innehåll kan tekniska upptagningar som genom&lt;br&gt;verka förråande eller medföra an- sitt innehåll kan verka förråande&lt;br&gt;nan allvarlig fara för de unga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller medföra annan allvarlig fara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för de unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller i fråga om straff och särskild rättsverkan för den som&lt;br&gt;bryter mot föreskrifter om granskning och godkännande av filmer som&lt;br&gt;skall visas offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lag far meddelas föreskrifter I lag får meddelas föreskrifter&lt;br&gt;med syfte att förebygga spridning med syfte att förebygga spridning&lt;br&gt;genom film av kartor, ritningar eller genom teknisk upptagning av kar-&lt;br&gt;bilder som återger Sverige helt eller tor, ritningar eller bilder som åter-&lt;br&gt;delvis och innehåller upplysningar ger Sverige helt eller delvis och&lt;br&gt;av betydelse för rikets försvar. innehåller upplysningar av betydel-&lt;br&gt;se för rikets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana exemplar av filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar, som framställs i&lt;br&gt;landet och är avsedda för spridning&lt;br&gt;här, skall förses med tydliga upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa filmen eller ljudupptagningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana exemplar av tekniska Bilaga 17&lt;br&gt;upptagningar, som framställs i lan-&lt;br&gt;det och är avsedda för spridning&lt;br&gt;här, skall förses med tydliga upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa upptagningen samt om när,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt om när, var och av vem ex- var och av vem exemplaren har&lt;br&gt;emplaren har framställts. Närmare framställts. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;bestämmelser om detta får med- om detta får meddelas i lag.&lt;br&gt;delas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framställer en film eller Den som framställer en teknisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ljudupptagning och därvid upp- upptagning och därvid uppsåtligen&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet bryter eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;mot första stycket eller bestäm- första stycket eller bestämmelser&lt;br&gt;melser som avses där skall dömas som avses där skall dömas till böter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till böter eller fängelse i högst ett eller fängelse i högst ett år.&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en film eller&lt;br&gt;ljudupptagning som saknar någon&lt;br&gt;uppgift som är föreskriven i första&lt;br&gt;stycket skall, om det sker uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet, dömas&lt;br&gt;till penningböter. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla om en sådan uppgift är oriktig&lt;br&gt;och spridaren känner till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en film eller en&lt;br&gt;ljudupptagning trots att han vet att&lt;br&gt;den enligt denna grundlag har tagits&lt;br&gt;i beslag eller konfiskerats skall dö-&lt;br&gt;mas till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram och filmer skall ha&lt;br&gt;en utgivare. Utgivare av radio-&lt;br&gt;program skall enligt vad som när-&lt;br&gt;mare föreskrivs i lag utses för varje&lt;br&gt;program eller för hela eller delar av&lt;br&gt;programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivaren utses av den som be-&lt;br&gt;driver sändningsverksamheten eller&lt;br&gt;låter framställa filmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning som saknar någon uppgift&lt;br&gt;som är föreskriven i första stycket&lt;br&gt;skall, om det sker uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet, dömas till penning-&lt;br&gt;böter. Detsamma skall gälla om en&lt;br&gt;sådan uppgift är oriktig och sprida-&lt;br&gt;ren känner till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sprider en teknisk upp-&lt;br&gt;tagning trots att han vet att den en-&lt;br&gt;ligt denna grundlag har tagits i be-&lt;br&gt;slag eller konfiskerats skall dömas&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram och tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar skall ha en utgivare. Ut-&lt;br&gt;givare av radioprogram skall enligt&lt;br&gt;vad som närmare föreskrivs i lag&lt;br&gt;utses för varje program eller för&lt;br&gt;hela eller delar av programverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivaren utses av den som be-&lt;br&gt;driver sändningsverksamheten eller&lt;br&gt;låter framställa den tekniska upp-&lt;br&gt;tagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en film skall framgå vem som Av en teknisk upptagning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är utgivare. Utgivaren skall se till framgå vem som är utgivare. Utgi-&lt;br&gt;att varje exemplar av filmen har en varen skall se till att varje exemplar&lt;br&gt;sådan uppgift. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av upptagningen har en sådan upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om utgivaren av radioprogram skall hållas tillgänglig för all-&lt;br&gt;mänheten enligt vad som närmare föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gärningar som anges som De gärningar som anges som&lt;br&gt;tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§ tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen skall anses tryckfrihetsförordningen skall anses&lt;br&gt;som yttrandefrihetsbrott, om de som yttrandefrihetsbrott, om de&lt;br&gt;begås i ett radioprogram, en film begås i ett radioprogram eller en&lt;br&gt;eller en ljudupptagning och är teknisk upptagning och är straffbara&lt;br&gt;straffbara enligt lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma förutsättningar skall som yttrandefrihetsbrott anses även&lt;br&gt;sådan olaga våldsskildring varigenom någon genom rörliga bilder när-&lt;br&gt;gånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med&lt;br&gt;uppsåt att framställningen sprids, om inte gärningen med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna är försvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon lämnar ett meddelan-&lt;br&gt;de, som avses i 1 kap. 2 §, eller,&lt;br&gt;utan att svara enligt 6 kap., med-&lt;br&gt;verkar till en framställning som är&lt;br&gt;avsedd att offentliggöras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram eller en teknisk upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom gör sig skyldig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon lämnar ett meddelan-&lt;br&gt;de, som avses i 1 kap. 2 §, eller,&lt;br&gt;utan att svara enligt 6 kap., med-&lt;br&gt;verkar till en framställning som är&lt;br&gt;avsedd att offentliggöras i ett ra-&lt;br&gt;dioprogram, en film eller en ljud-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptagning, som författare eller tagning, som författare eller annan&lt;br&gt;annan upphovsman eller genom att upphovsman eller genom att fram-&lt;br&gt;framträda i radioprogrammet och träda i radioprogrammet och däri-&lt;br&gt;därigenom gör sig skyldig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med&lt;br&gt;hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedel-&lt;br&gt;se eller stämpling till sådant brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för en-&lt;br&gt;var eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets för-&lt;br&gt;behåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i sär-&lt;br&gt;skild lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i&lt;br&gt;första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen om särskilt&lt;br&gt;lagstiftningsförfarande skall gälla också i fråga om förslag till föreskrif-&lt;br&gt;ter som avses i första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En film eller ljudupptagning som&lt;br&gt;innefattar ett yttrandefrihetsbrott far&lt;br&gt;konfiskeras. Är brottet olaga vålds-&lt;br&gt;skildring eller barnpornografibrott&lt;br&gt;gäller om särskild rättsverkan i öv-&lt;br&gt;rigt vad som föreskrivs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konfiskering skall alla ex-&lt;br&gt;emplar som är avsedda för sprid-&lt;br&gt;ning förstöras. Dessutom skall till-&lt;br&gt;ses att föremål som kan användas&lt;br&gt;särskilt för att mångfaldiga filmen&lt;br&gt;eller ljudupptagningen inte skall&lt;br&gt;kunna användas för att framställa&lt;br&gt;ytterligare exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konfiskering får också ske i an-&lt;br&gt;nat fall av en film som innefattar en&lt;br&gt;skildring av barn i pornografisk&lt;br&gt;bild av verklighetstrogen karaktär,&lt;br&gt;om inte innehavet med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är försvarligt.&lt;br&gt;Konfiskering innebär då att samt-&lt;br&gt;liga exemplar av filmen som på-&lt;br&gt;träffas i samband med en förunder-&lt;br&gt;sökning skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En teknisk upptagning som inne-&lt;br&gt;fattar ett yttrandefrihetsbrott far&lt;br&gt;konfiskeras. Är brottet olaga vålds-&lt;br&gt;skildring gäller om särskild rätts-&lt;br&gt;verkan i övrigt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konfiskering skall alla ex-&lt;br&gt;emplar som är avsedda för sprid-&lt;br&gt;ning förstöras. Dessutom skall till-&lt;br&gt;ses att föremål som kan användas&lt;br&gt;särskilt för att mångfaldiga den tek-&lt;br&gt;niska upptagningen inte skall kunna&lt;br&gt;användas för att framställa ytterli-&lt;br&gt;gare exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i&lt;br&gt;ett radioprogram eller en film ligger&lt;br&gt;på utgivaren. Har en ställföreträdare&lt;br&gt;inträtt som utgivare, har han ansva-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för yttrandefrihetsbrott i&lt;br&gt;ett radioprogram eller en teknisk&lt;br&gt;upptagning ligger på utgivaren. Har&lt;br&gt;en ställföreträdare inträtt som utgi-&lt;br&gt;vare, har han ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra direktsända radioprogram än sådana som avses i&lt;br&gt;1 kap. 8 § far i lag föreskrivas att den som framträder i programmet skall&lt;br&gt;ansvara för sina yttranden själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar för yttrandefrihetsbrott som annars skulle åvila utgivaren&lt;br&gt;ligger på den som är skyldig att utse utgivare, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte fanns någon behörig utgivare när brottet förövades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte kunde&lt;br&gt;utöva den befogenhet som anges i 4 kap. 3 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för allmänheten på&lt;br&gt;föreskrivet sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ställföreträdare inträtt som utgivare men var han inte längre be-&lt;br&gt;hörig när brottet förövades eller hade hans uppdrag upphört eller förelåg&lt;br&gt;det beträffande honom något förhållande som anges i första stycket 2&lt;br&gt;eller 3, ligger ansvaret för yttrandefrihetsbrott på utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för den som anges i&lt;br&gt;första stycket ansvarar den som&lt;br&gt;sprider en film för yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott i denna, om filmen saknar den&lt;br&gt;i 3 kap. 13 § första stycket före-&lt;br&gt;skrivna uppgiften om vem som har&lt;br&gt;låtit framställa den och det inte kan&lt;br&gt;klarläggas vem denne är eller han&lt;br&gt;saknar känd hemortsadress i Sveri-&lt;br&gt;ge och inte heller kan påträffas här&lt;br&gt;under rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket för&lt;br&gt;det fall att en uppgift saknas gäller&lt;br&gt;också om en lämnad uppgift in-&lt;br&gt;nebär att den som har låtit fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för den som anges i&lt;br&gt;första stycket ansvarar den som&lt;br&gt;sprider en teknisk upptagning för&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrott i denna, om&lt;br&gt;upptagningen saknar den i 3 kap.&lt;br&gt;13 § första stycket föreskrivna upp-&lt;br&gt;giften om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa den och det inte kan klarläg-&lt;br&gt;gas vem denne är eller han saknar&lt;br&gt;känd hemortsadress i Sverige och&lt;br&gt;inte heller kan påträffas här under&lt;br&gt;rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket för&lt;br&gt;det fall att en uppgift saknas gäller&lt;br&gt;också om en lämnad uppgift in-&lt;br&gt;nebär att den som har låtit fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställa filmen har hemvist utomlands ställa den tekniska upptagningen&lt;br&gt;eller om uppgiften är oriktig och har hemvist utomlands eller om&lt;br&gt;den som sprider filmen känner till uppgiften är oriktig och den som&lt;br&gt;detta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sprider upptagningen känner till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om tillsyn&lt;br&gt;och åtal skall gälla också i fråga om&lt;br&gt;radioprogram, filmer och ljudupp-&lt;br&gt;tagningar och i fråga om yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid inom vilken allmänt åtal&lt;br&gt;för yttrandefrihetsbrott skall väckas&lt;br&gt;är i fråga om radioprogram sex må-&lt;br&gt;nader från det att programmet sän-&lt;br&gt;des. Beträffande filmer och ljud-&lt;br&gt;upptagningar är tiden ett år från det&lt;br&gt;att upptagningen lämnades ut för&lt;br&gt;spridning. Dock far i lag före-&lt;br&gt;skrivas att filmer inte skall anses ha&lt;br&gt;lämnats ut för spridning förrän de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 1-4 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om tillsyn&lt;br&gt;och åtal skall gälla också i fråga om&lt;br&gt;radioprogram och tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar och i fråga om yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål. Justitiekanslern får&lt;br&gt;överlämna åt allmän åklagare att&lt;br&gt;vara åklagare i yttrandefrihetsmål&lt;br&gt;om ansvar eller konfiskering på&lt;br&gt;grund av olaga våldsskildring eller&lt;br&gt;hets mot folkgrupp i tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar. Rätten att väcka allmänt&lt;br&gt;åtal får dock inte överlämnas när&lt;br&gt;det gäller yttrandefrihetsbrottet&lt;br&gt;hets mot folkgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid inom vilken allmänt åtal&lt;br&gt;för yttrandefrihetsbrott skall väckas&lt;br&gt;är i fråga om radioprogram sex må-&lt;br&gt;nader från det att programmet sän-&lt;br&gt;des. Beträffande tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar är tiden ett år från det att&lt;br&gt;upptagningen lämnades ut för&lt;br&gt;spridning. Dock får i lag före-&lt;br&gt;skrivas att filmer inte skall anses ha&lt;br&gt;lämnats ut för spridning förrän de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har lämnats för registrering hos en har lämnats för registrering hos en&lt;br&gt;myndighet. I fråga om olaga vålds- myndighet. I fråga om olaga vålds-&lt;br&gt;skildring och barnpornografibrott skildring i tekniska upptagningar&lt;br&gt;gäller vad som är föreskrivet i lag gäller vad som är föreskrivet i lag&lt;br&gt;om tid för väckande av talan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om tid för väckande av talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett yttrandefrihetsbrott har&lt;br&gt;förövats i en film eller en ljudupp-&lt;br&gt;tagning utan att det finns någon&lt;br&gt;som enligt 6 kap. är ansvarig för&lt;br&gt;brottet, far åklagaren eller måls-&lt;br&gt;äganden i stället för att väcka åtal&lt;br&gt;ansöka om konfiskering av filmen&lt;br&gt;eller ljudupptagningen. Detsamma&lt;br&gt;gäller, om stämning i Sverige inte&lt;br&gt;kan delges den som är ansvarig&lt;br&gt;för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett yttrandefrihetsbrott har&lt;br&gt;förövats i en teknisk upptagning utan&lt;br&gt;att det finns någon som enligt 6 kap.&lt;br&gt;är ansvarig för brottet, får åklagaren&lt;br&gt;eller målsäganden i stället för att&lt;br&gt;väcka åtal ansöka om konfiskering&lt;br&gt;av upptagningen. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om stämning i Sverige inte kan del-&lt;br&gt;ges den som är ansvarig för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern får även ansöka&lt;br&gt;om konfiskering av exemplar av en&lt;br&gt;film som avses i 5 kap. 6 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av filmer och ljud-&lt;br&gt;upptagningar. I stället för&lt;br&gt;10 kap. 6 § och 8 § andra stycket&lt;br&gt;gäller dock vad som föreskrivs i&lt;br&gt;andra och tredje styckena i denna&lt;br&gt;paragraf. Om den tid som avses i&lt;br&gt;10 kap. 4 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen med hänsyn till beslagets&lt;br&gt;omfattning eller någon annan om-&lt;br&gt;ständighet är otillräcklig, får rätten&lt;br&gt;på Justitiekanslems framställning&lt;br&gt;medge att tiden förlängs. Förläng-&lt;br&gt;ningen får inte avse längre tid än&lt;br&gt;som är oundgängligen nödvändig&lt;br&gt;och får omfatta sammanlagt högst&lt;br&gt;två veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 10 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om beslag av&lt;br&gt;tryckta skrifter skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om beslag av tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar. I stället för 10 kap. 6 §&lt;br&gt;och 8 § andra stycket tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen gäller dock vad&lt;br&gt;som föreskrivs i andra och tredje&lt;br&gt;styckena i denna paragraf. Om den&lt;br&gt;tid som avses i 10 kap. 4 § tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen med hänsyn till&lt;br&gt;beslagets omfattning eller någon&lt;br&gt;annan omständighet är otillräcklig,&lt;br&gt;får rätten på Justitiekanslems fram-&lt;br&gt;ställning medge att tiden förlängs.&lt;br&gt;Förlängningen får inte avse längre&lt;br&gt;tid än som är oundgängligen nöd-&lt;br&gt;vändig och får omfatta sammanlagt&lt;br&gt;högst två veckor. Vad som sägs i 10&lt;br&gt;kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;gäller inte, om Justitiekanslern en-&lt;br&gt;ligt 1 § första stycket detta kapitel&lt;br&gt;har överlämnat åt allmän åklagare&lt;br&gt;att vara åklagare i yttrandefrihets-&lt;br&gt;mål. Vad som sägs i 10 kap. 2, 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 14 §§ tryckfrihetsförordningen Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;samt denna paragraf om Justitie- Bilaga 17&lt;br&gt;kanslerns uppgifter gäller i sådant&lt;br&gt;fall även den allmänna åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje beslut om beslag skall ange det eller de avsnitt av fram-&lt;br&gt;ställningen som har föranlett beslaget. Beslaget gäller endast de särskilda&lt;br&gt;skivor, rullar eller andra delar av upptagningen där dessa avsnitt före-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om att beslag har beslutats&lt;br&gt;skall utan kostnad tillställas den&lt;br&gt;som beslaget verkställs hos samt&lt;br&gt;den som har låtit framställa filmen&lt;br&gt;eller ljudupptagningen. Beviset&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om det eller&lt;br&gt;de avsnitt i framställningen som har&lt;br&gt;föranlett beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om att beslag har beslutats&lt;br&gt;skall utan kostnad tillställas den&lt;br&gt;som beslaget verkställs hos samt&lt;br&gt;den som har låtit framställa den&lt;br&gt;tekniska upptagningen. Beviset&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om det eller&lt;br&gt;de avsnitt i upptagningen som har&lt;br&gt;föranlett beslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd får inte dömas ut på Skadestånd far inte dömas ut på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av innehållet i ett radiopro-&lt;br&gt;gram, en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning i andra fall än när framställ-&lt;br&gt;ningen innefattar ett yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av innehållet i ett radiopro-&lt;br&gt;gram eller en teknisk upptagning i&lt;br&gt;andra fall än när framställningen&lt;br&gt;innefattar ett yttrandefrihetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadestånd på grund av brott som avses i 5 kap. 2 och 3 §§ gäller&lt;br&gt;vad som är föreskrivet i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 6 kap. bär det Den som enligt 6 kap. bär det&lt;br&gt;straffrättsliga ansvaret ansvarar straffrättsliga ansvaret ansvarar&lt;br&gt;även för skadestånd. Skadeståndet även för skadestånd. Skadeståndet&lt;br&gt;kan krävas ut också av den som kan krävas ut också av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriver programverksamheten bedriver programverksamheten&lt;br&gt;eller har låtit framställa filmen eller eller har låtit framställa den teknis-&lt;br&gt;Ijudupptagningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ka upptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 kap. 8 § ansvarar gärningsmannen för skadestånd&lt;br&gt;på grund av brott som han begår i sändningen. Skadeståndet kan krävas&lt;br&gt;ut även av den som bedriver programverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 kap. 7 § denna Vad som sägs i 6 kap. 4 § denna&lt;br&gt;grundlag skall gälla också i fråga grundlag skall gälla också i fråga&lt;br&gt;om skadestånd på grund av yttran- om skadestånd på grund av yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott i ett radioprogram, en defrihetsbrott i ett radioprogram&lt;br&gt;film eller en ljudupptagning. I fråga eller en teknisk upptagning. I fråga&lt;br&gt;om sådant skadestånd skall också om sådant skadestånd skall också&lt;br&gt;gälla vad som sägs i 11 kap. 3-5 §§ gälla vad som sägs i 11 kap. 3-5 §§&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om enskilt tryckfrihetsförordningen om enskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anspråk i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anspråk i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 12 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om rättegången i&lt;br&gt;tryckfrihetsmål skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om motsvarande mål som&lt;br&gt;avser radioprogram, filmer och&lt;br&gt;ljudupptagningar (yttrandefrihets-&lt;br&gt;mål). Hänvisningen i 12 kap. 2 § till&lt;br&gt;8 kap. tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;skall därvid avse 6 kap. denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 12 kap. tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen om rättegången i&lt;br&gt;tryckfrihetsmål skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om motsvarande mål som&lt;br&gt;avser radioprogram och tekniska&lt;br&gt;upptagningar (yttrandefrihetsmål).&lt;br&gt;Hänvisningen i 12 kap. 2 § till&lt;br&gt;8 kap. tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;skall därvid avse 6 kap. denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundlag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som utsetts till jurymän för tryckfrihetsmål skall också vara jury-&lt;br&gt;män i yttrandefrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Om radioprogram, filmer 10 kap. Om radioprogram och&lt;br&gt;och ljudupptagningar från utlan- tekniska upptagningar från utlan-&lt;br&gt;det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det /M.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-9 och 11 Bestämmelserna i 1-9 och 11&lt;br&gt;kap. är tillämpliga också på sådana kap. är tillämpliga också på sådana&lt;br&gt;filmer och ljudupptagningar som tekniska upptagningar som har&lt;br&gt;har framställts utomlands och som framställts utomlands och som&lt;br&gt;lämnas ut för spridning i Sverige, lämnas ut för spridning i Sverige.&lt;br&gt;Vad som annars sägs om den som Vad som annars sägs om den som&lt;br&gt;har låtit framställa filmen eller har låtit framställa upptagningen&lt;br&gt;ljudupptagningen skall därvid i skall därvid i stället gälla den som&lt;br&gt;stället gälla den som här i landet här i landet lämnar ut den för sprid-&lt;br&gt;lämnar ut den för spridning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätten att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser&lt;br&gt;för offentliggörande och om rätten till anonymitet gäller dock i tillämp-&lt;br&gt;liga delar vad som sägs i 13 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen. Därvid&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 1 kap. 1 § tredje och fjärde styckena tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen avse 1 kap. 2 § denna grundlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 3 kap. tryckfrihetsförordningen avse 2 kap. denna&lt;br&gt;grundlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen avse 2 kap. 3 §&lt;br&gt;denna grundlag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisningen till 7 kap. 3 § första stycket 2 tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;avse 5 kap. 3 § första stycket 2 denna grundlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som enligt 1 § gäller i fråga Det som enligt 1 § gäller i fråga&lt;br&gt;om rätt att meddela och anskaffa om rätt att meddela och anskaffa&lt;br&gt;uppgifter och underrättelser och att uppgifter och underrättelser och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara anonym gäller också radio-&lt;br&gt;program som sänds från sändare&lt;br&gt;utanför Sverige och andra utom-&lt;br&gt;lands framställda filmer och ljud-&lt;br&gt;upptagningar än dem som avses i&lt;br&gt;den paragrafen. I lag far dock före-&lt;br&gt;skrivas undantag från rätten att&lt;br&gt;meddela och anskaffa uppgifter i&lt;br&gt;fråga om radioprogram som sänds&lt;br&gt;från öppna havet eller luftrummet&lt;br&gt;däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara anonym gäller också radio-&lt;br&gt;program som sänds från sändare&lt;br&gt;utanför Sverige och tekniska upp-&lt;br&gt;tagningar som inte lämnas ut för&lt;br&gt;spridning i Sverige, oavsett om&lt;br&gt;upptagningen har framställts här&lt;br&gt;eller i utlandet. I lag far dock före-&lt;br&gt;skrivas undantag från rätten att&lt;br&gt;meddela och anskaffa uppgifter i&lt;br&gt;fråga om radioprogram som sänds&lt;br&gt;från öppna havet eller luftrummet&lt;br&gt;däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av tidigare ly-&lt;br&gt;delse och som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet skall de&lt;br&gt;nya föreskrifterna tillämpas med följande undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) En teknisk upptagning skall anses ha lämnats ut for spridning den&lt;br&gt;dag denna grundlag trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Föreskrifterna i 2 kap., 3 kap. 13 § forsta-tredje styckena, 4 kap.,&lt;br&gt;6 kap. 1-2 §§ och 10 kap. 1 § första stycket andra meningen skall inte&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Den som sprider en teknisk upptagning är ansvarig för yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott i upptagningen, om gärningen skulle ha varit straffbar även en-&lt;br&gt;ligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) I stället for vad som föreskrivs i 8 kap. 2 § första stycket gäller att&lt;br&gt;skadestånd kan krävas ut av den som enligt c bär det straffrättsliga ansva-&lt;br&gt;ret for innehållet i en teknisk upptagning, om han eller hon varit skade-&lt;br&gt;ståndsskyldig enligt bestämmelser i vanlig lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) De nya föreskrifterna gäller inte i fråga om spridning som före&lt;br&gt;ikraftträdandet har skett av tekniska upptagningar med bilder som inne-&lt;br&gt;fattar skildringar av sexuellt våld eller tvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) De nya föreskrifterna tillämpas inte vid prövning av talan som har&lt;br&gt;väckts före ikraftträdandet. Skulle en tillämpning av de nya föreskrifterna&lt;br&gt;ha lett till frihet från påföljd, far någon sådan dock inte dömas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar som har&lt;br&gt;lämnats ut for spridning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De nya föreskrifterna tillämpas inte vid prövning av talan som har&lt;br&gt;väckts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om 16 kap. brottsbalken att 10 a-10 c, 12&lt;br&gt;och 17 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 a §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skildrar bam i pomo- Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grafisk bild med uppsåt att bilden 1. skildrar bam i pornografisk&lt;br&gt;sprids eller som sprider sådan bild bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av barn döms, om inte gärningen&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;är försvarlig, för barnporno-&lt;br&gt;grafibrott till böter eller fäng-&lt;br&gt;else i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sprider, överlåter, upplåter, fö-&lt;br&gt;revisar eller på annat sätt gör en&lt;br&gt;sådan bild tillgänglig för någon&lt;br&gt;annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvar eller bjuder ut en&lt;br&gt;sådan bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förmedlar kontakter mellan&lt;br&gt;köpare och säljare av sådana bil-&lt;br&gt;der eller vidtar någon annan lik-&lt;br&gt;nande åtgärd som syftar till att&lt;br&gt;främja handel med sådana bilder,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. innehar en sådan bild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms för barnpornogra-&lt;br&gt;fi b r o 11 till fängelse i högst två&lt;br&gt;år eller, om brottet är ringa, till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med barn avses en person vars&lt;br&gt;pubertetsutveckling inte är full-&lt;br&gt;bordad eller som såvitt framgår av&lt;br&gt;bilden och omständigheterna kring&lt;br&gt;den, uppenbarligen är under 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i yrkesmässig verksam-&lt;br&gt;het eller annars i förvärvssyfte av&lt;br&gt;oaktsamhet sprider en sådan bild&lt;br&gt;som avses i första stycket, döms&lt;br&gt;som sägs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ett brott som avses i första&lt;br&gt;stycket att anse som grovt skall dö-&lt;br&gt;mas för grovt barnporno-&lt;br&gt;graf i b r o 11 till fängelse lägst&lt;br&gt;sex månader och högst fyra år. Vid&lt;br&gt;bedömande av om brottet är grovt&lt;br&gt;skall särskilt beaktas om det har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:207.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begåtts yrkesmässigt eller i vinst-&lt;br&gt;syfte, utgjort ett led i brottslig verk-&lt;br&gt;samhet som utövats systematiskt&lt;br&gt;eller i större omfattning, avsett en&lt;br&gt;särskilt stor mängd bilder eller av-&lt;br&gt;sett bilder där barn utsätts för sär-&lt;br&gt;skilt hänsynslös behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden mot skildring och in-&lt;br&gt;nehav gäller inte den som tecknar,&lt;br&gt;målar eller på något annat liknande&lt;br&gt;hantverksmässigt sätt framställer&lt;br&gt;en bild, om bilden inte är avsedd att&lt;br&gt;spridas, överlåtas, upplåtas, förevi-&lt;br&gt;sas eller på annat sätt göras till-&lt;br&gt;gänglig för någon annan. Åven i&lt;br&gt;andra fall skall en gärning inte ut-&lt;br&gt;göra brott, om särskilda omstän-&lt;br&gt;digheter gör att gärningen måste&lt;br&gt;anses uppenbart befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 b §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i stillbild eller i en film,&lt;br&gt;ett videogram, ett televisionspro-&lt;br&gt;gram eller andra rörliga bilder&lt;br&gt;skildrar sexuellt våld eller tvång&lt;br&gt;med uppsåt att bilden eller bilderna&lt;br&gt;sprids eller som sprider en sådan&lt;br&gt;skildring, döms, om inte gärningen&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;är försvarlig, för olaga&lt;br&gt;våldsskildring till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst två år. Det-&lt;br&gt;samma gäller den som i rörliga bil-&lt;br&gt;der närgånget eller utdraget skildrar&lt;br&gt;grovt våld mot människor eller djur&lt;br&gt;med uppsåt att bilderna sprids eller&lt;br&gt;som sprider en sådan skildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i en teknisk upptagning&lt;br&gt;med stillbilder eller rörliga bilder,&lt;br&gt;eller annars i en stillbild eller i&lt;br&gt;rörliga bilder, skildrar sexuellt våld&lt;br&gt;eller tvång med uppsåt att bilden&lt;br&gt;eller bilderna sprids eller som spri-&lt;br&gt;der en sådan skildring, döms, om&lt;br&gt;inte gärningen med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna är försvarlig, för&lt;br&gt;olaga våldsskildring till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst två år.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som i en tek-&lt;br&gt;nisk upptagning med rörliga bilder,&lt;br&gt;eller annars i rörliga bilder, när-&lt;br&gt;gånget eller utdraget skildrar grovt&lt;br&gt;våld mot människor eller djur med&lt;br&gt;uppsåt att bilderna sprids eller som&lt;br&gt;sprider en sådan skildring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket&lt;br&gt;och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller eljest i förvärvs-&lt;br&gt;syfte, döms såsom i första stycket sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;inte filmer eller videogram som inte filmer eller videogram som&lt;br&gt;Statens biografbyrå har godkänt för Statens biografbyrå har godkänt för&lt;br&gt;visning. De gäller inte heller en visning. De gäller inte heller en&lt;br&gt;upptagning av rörliga bilder med teknisk upptagning med rörliga bil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:894.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma innehåll som en film eller&lt;br&gt;ett videogram som har godkänts av&lt;br&gt;biografbyrån. Vidare gäller första&lt;br&gt;och andra styckena inte offentliga&lt;br&gt;förevisningar av filmer eller video-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en upptagning av rörliga bil-&lt;br&gt;der forsetts med ett intyg om att en&lt;br&gt;film eller ett videogram med sam-&lt;br&gt;ma innehåll har godkänts av Statens&lt;br&gt;biografbyrå, skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar enligt första eller andra&lt;br&gt;stycket för spridning av upptag-&lt;br&gt;ningen. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;intyget var oriktigt och den som har&lt;br&gt;spritt upptagningen har insett eller&lt;br&gt;bort inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet i yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet eller annars i förvärvs-&lt;br&gt;syfte till den som är under femton&lt;br&gt;år lämnar ut en film, ett videogram&lt;br&gt;eller en annan upptagning av rörliga&lt;br&gt;bilder med ingående skildringar av&lt;br&gt;verklighetstrogen karaktär som&lt;br&gt;återger våld eller hot om våld mot&lt;br&gt;människor eller djur döms för&lt;br&gt;otillåten utlämning av&lt;br&gt;film eller videogram till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte filmer&lt;br&gt;eller videogram som Statens bio-&lt;br&gt;grafbyrå har godkänt för visning för&lt;br&gt;någon åldersgrupp av bam under&lt;br&gt;femton år. Det gäller inte heller en&lt;br&gt;upptagning av rörliga bilder med&lt;br&gt;samma innehåll som en film eller&lt;br&gt;ett videogram som har godkänts av&lt;br&gt;biografbyrån. Vidare gäller första&lt;br&gt;stycket inte offentliga förevisningar&lt;br&gt;av filmer eller videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en upptagning av rörliga bil-&lt;br&gt;der försetts med ett intyg om att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der med samma innehåll som en&lt;br&gt;film eller ett videogram som har&lt;br&gt;godkänts av biografbyrån. Vidare&lt;br&gt;gäller första och andra styckena inte&lt;br&gt;offentliga förevisningar av filmer&lt;br&gt;eller videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en teknisk upptagning med&lt;br&gt;rörliga bilder försetts med ett intyg&lt;br&gt;om att en film eller ett videogram&lt;br&gt;med samma innehåll har godkänts&lt;br&gt;av Statens biografbyrå, skall inte&lt;br&gt;dömas till ansvar enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket för spridning av upp-&lt;br&gt;tagningen. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;om intyget var oriktigt och den som&lt;br&gt;har spritt upptagningen har insett&lt;br&gt;eller bort inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;:&lt;/sup&gt; §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet i yrkesmässig&lt;br&gt;verksamhet eller annars i förvärvs-&lt;br&gt;syfte till den som är under femton&lt;br&gt;år lämnar ut en film, ett videogram&lt;br&gt;eller en annan teknisk upptagning&lt;br&gt;med rörliga bilder som innefattar&lt;br&gt;ingående skildringar av verklig-&lt;br&gt;hetstrogen karaktär som återger&lt;br&gt;våld eller hot om våld mot männi-&lt;br&gt;skor eller djur döms för otillå-&lt;br&gt;ten utlämning av tek-&lt;br&gt;nisk upptagning till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte filmer&lt;br&gt;eller videogram som Statens bio-&lt;br&gt;grafbyrå har godkänt för visning för&lt;br&gt;någon åldersgrupp av bam under&lt;br&gt;femton år. Det gäller inte heller en&lt;br&gt;teknisk upptagning med rörliga bil-&lt;br&gt;der med samma innehåll som en&lt;br&gt;film eller ett videogram som har&lt;br&gt;godkänts av biografbyrån. Vidare&lt;br&gt;gäller första stycket inte offentliga&lt;br&gt;förevisningar av filmer eller vi-&lt;br&gt;deogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en teknisk upptagning med&lt;br&gt;rörliga bilder försetts med ett intyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;film eller ett videogram med sam-&lt;br&gt;ma innehåll har godkänts av Statens&lt;br&gt;biografbyrå for visning för någon&lt;br&gt;åldersgrupp av bam under femton&lt;br&gt;år, skall inte dömas till ansvar en-&lt;br&gt;ligt första stycket. Vad som har&lt;br&gt;sagts nu gäller dock inte om intyget&lt;br&gt;var oriktigt och den som har lämnat&lt;br&gt;ut upptagningen har insett eller bort&lt;br&gt;inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att en film eller ett videogram&lt;br&gt;med samma innehåll har godkänts&lt;br&gt;av Statens biografbyrå för visning&lt;br&gt;för någon åldersgrupp av bam un-&lt;br&gt;der femton år, skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar enligt första stycket. Vad&lt;br&gt;som har sagts nu gäller dock inte&lt;br&gt;om intyget var oriktigt och den som&lt;br&gt;har lämnat ut upptagningen har in-&lt;br&gt;sett eller bort inse detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bland bam eller ung-&lt;br&gt;dom sprider skrift eller bild, som&lt;br&gt;genom sitt innehåll kan verka för-&lt;br&gt;råande eller eljest medföra allvarlig&lt;br&gt;fara för de ungas sedliga fostran,&lt;br&gt;dömes för förledande av&lt;br&gt;ungdom till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bland bam eller ung-&lt;br&gt;dom sprider en skrift, bild eller tek-&lt;br&gt;nisk upptagning som genom sitt in-&lt;br&gt;nehåll kan verka förråande eller&lt;br&gt;eljest medföra allvarlig fara för de&lt;br&gt;ungas sedliga fostran, döms för&lt;br&gt;förledande av ungdom&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förberedelse eller stämpling&lt;br&gt;till eller underlåtenhet att avslöja&lt;br&gt;myteri döms till ansvar enligt vad&lt;br&gt;som sägs i 23 kap. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla försök eller förberedelse till&lt;br&gt;grovt dobbleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förberedelse eller stämpling&lt;br&gt;till eller underlåtenhet att avslöja&lt;br&gt;myteri döms till ansvar enligt vad&lt;br&gt;som sägs i 23 kap. Detsamma skall&lt;br&gt;gälla försök eller förberedelse till&lt;br&gt;grovt dobbleri, försök till sådant&lt;br&gt;barnpornografibrott som avses i&lt;br&gt;10 a § första stycket som inte är&lt;br&gt;ringa och försök eller förberedelse&lt;br&gt;till grovt bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § samt 9 kap. 16 och 17 §§ sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i mål om ansvar Sekretess gäller i mål om&lt;br&gt;för bampomografibrott eller olaga 1. ansvar för tryckfrihets- eller&lt;br&gt;våldsskildring eller för motsvaran- yttrandefrihetsbrott, motsvarande&lt;br&gt;de tryckfrihets- eller yttrandefri- allmänna brott eller bampomo-&lt;br&gt;hetsbrott för uppgift i skildring som grafibrott,&lt;br&gt;har beslagtagits, förverkats eller 2. ersättning för skada med an-&lt;br&gt;konfiskerats i målet eller annars ledning av sådana brott, och&lt;br&gt;förekommer i detta, om det inte står 3. konfiskering eller förverkande&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan av skildring med sådant innehåll&lt;br&gt;fara för att den sprids vidare i strid för uppgift i skildring som har&lt;br&gt;med brottsbalken, tryckfrihetsför- beslagtagits, förverkats eller konfis-&lt;br&gt;ordningen eller yttrandefrihets- kerats i målet eller annars före-&lt;br&gt;grundlagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommer där, om det inte står klart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppgiften kan röjas utan fara för&lt;br&gt;att den sprids vidare i strid med&lt;br&gt;brottsbalken, tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen. Sekretessen gäller även i&lt;br&gt;ärende som rör i denna paragraf&lt;br&gt;angivet brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller hos&lt;br&gt;Statens biografbyrå när byrån bi-&lt;br&gt;träder åklagarmyndighet eller po-&lt;br&gt;lismyndighet i mål och ärende som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos domstol i Sekretess gäller hos domstol i&lt;br&gt;mål om ansvar för sexualbrott, ut- mål om ansvar för sexualbrott, ut-&lt;br&gt;pressning, brytande av post- eller pressning, brytande av post- eller&lt;br&gt;telehemlighet, intrång i förvar, telehemlighet, intrång i förvar,&lt;br&gt;olovlig avlyssning eller brott ge- olovlig avlyssning eller brott ge-&lt;br&gt;nom vilket infektion av HIV har nom vilket infektion av HIV har&lt;br&gt;eller kan ha överförts samt i mål eller kan ha överförts samt i mål&lt;br&gt;om ersättning för skada med anled- om ersättning för skada med anled-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:437.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av sådant brott, för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretess gäller hos&lt;br&gt;domstol även i mål om ansvar för&lt;br&gt;bampomografibrott eller motsva-&lt;br&gt;rande tryckfrihets- eller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott för uppgift om en ung&lt;br&gt;person som skildras i pornografisk&lt;br&gt;bild, om det kan antas att denne&lt;br&gt;eller någon denne närstående lider&lt;br&gt;skada eller men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Sekretessen gäller även i ärende&lt;br&gt;som rör i denna paragraf angivet&lt;br&gt;brott. Sekretessen enligt denna pa-&lt;br&gt;ragraf gäller inte för uppgift om&lt;br&gt;vem som är tilltalad eller svarande.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av sådant brott, för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomis-&lt;br&gt;ka förhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretess gäller hos&lt;br&gt;domstol även i mål om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ansvar för bampomografibrott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning för skada med an-&lt;br&gt;ledning av sådant brott, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förverkande av skildring med&lt;br&gt;sådant innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om en ung person&lt;br&gt;som skildras i pornografisk bild,&lt;br&gt;om det kan antas att denne eller&lt;br&gt;någon denne närstående lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs. Sek-&lt;br&gt;retessen gäller även i ärende som&lt;br&gt;rör i denna paragraf angivet brott.&lt;br&gt;Sekretessen enligt denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte för uppgift om vem som&lt;br&gt;är tilltalad eller svarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 18 §, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. angelägenhet, som avser användning av tvångsmedel i sådant mål&lt;br&gt;eller i annan verksamhet för att förebygga brott eller som avser register-&lt;br&gt;kontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen&lt;br&gt;(1996:627),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åklagarmyndighets, polismyn- 3. åklagarmyndighets, polismyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighets, skattemyndighets, tullmyn- dighets, skattemyndighets, tullmyn-&lt;br&gt;dighets eller kustbevakningens dighets eller kustbevakningens&lt;br&gt;verksamhet i övrigt för att förebyg- verksamhet i övrigt för att förebyg-&lt;br&gt;ga, uppdaga, utreda eller beivra ga, uppdaga, utreda eller beivra&lt;br&gt;brott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;brott, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Statens biografbyrås verksam-&lt;br&gt;het att biträda åklagarmyndighet&lt;br&gt;eller polismyndighet i brottmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om&lt;br&gt;det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet, som avses i första stycket, för anmälan&lt;br&gt;eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att&lt;br&gt;någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'‘Lydelse enligt prop. 1997/98:10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen far uppgift lämnas till enskild enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med före- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets- Bilaga 17&lt;br&gt;grundlagens områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1559) med föreskrifter&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 3 a och 7 a §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 och 5 §§, 4 kap. 1-3 §§, 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-6 §§, 6 kap. 2 §, 7 kap. 1, 3, 8 och 9 §§ samt rubriken till 4 kap. skall&lt;br&gt;ha följande lydelse och att rubriken närmast före 5 kap. 3 § skall lyda&lt;br&gt;”Radioprogram och tekniska upptagningar”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 3 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ägare och utgivare av periodiska skrifter m. m. (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utgivare av radioprogram m. m. (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utgivare av filmer och ljud- om utgivare m.m. av tekniska&lt;br&gt;upptagningar (4 kap.), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;upptagningar (4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bevarande av exemplar och inspelningar m. m. (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om åtal och tvångsmedel (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om huvudförhandling inför jury (9 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om överläggning och dom m. m. (10 kap.) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga bestämmelser (11 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning&lt;br&gt;av skrifter skall tillämpas även på andra skrifter som faller under tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycken radioprogram, film och Uttrycken radioprogram och tek-&lt;br&gt;Ijudupptagning används i lagen på nisk upptagning används i lagen på&lt;br&gt;samma sätt som i yttrandefrihets- samma sätt som i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar som har hemvist här Utlänningar som har hemvist i&lt;br&gt;i landet får vara ägare till periodis- Sverige och utlänningar med med-&lt;br&gt;ka skrifter som trycks här. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;borgarskap i en stat inom Europe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;far vara ägare till periodiska skrifter&lt;br&gt;som trycks i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utländska juridiska perso-&lt;br&gt;ner som har bildats enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen i en stat inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet och&lt;br&gt;som har sitt säte, sitt huvudkontor&lt;br&gt;eller sin huvudsakliga verksamhet&lt;br&gt;inom det samarbetsområdet får&lt;br&gt;vara ägare till periodiska skrifter&lt;br&gt;som trycks i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I god tid innan ett utgivningsbe-&lt;br&gt;vis enligt 5 kap. 5 § fjärde stycket&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen förfaller&lt;br&gt;skall Patent- och registreringsver-&lt;br&gt;ket till ägaren av den periodiska&lt;br&gt;skriften sända en påminnelse om att&lt;br&gt;bevisets giltighet är begränsad till&lt;br&gt;tio år och att beviset förfaller, om&lt;br&gt;en ansökan om förnyelse av beviset&lt;br&gt;inte har kommit in till myndigheten&lt;br&gt;före tioårsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutliga beslut av Patent- och registreringsverket i ärenden om utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis får överklagas hos patentbesvärsrätten inom två månader från&lt;br&gt;dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrättens slutliga be- Patentbesvärsrättens slutliga be-&lt;br&gt;slut far överklagas till Regerings- slut får överklagas till Regerings-&lt;br&gt;rätten inom två månader från dagen rätten inom två månader från dagen&lt;br&gt;for beslutet. Därvid tillämpas be- för beslutet. Därvid tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 35-37 §§ förvalt- stämmelsema i 35-37 §§ förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen (1971:291) om ningsprocesslagen (1971:291) om&lt;br&gt;besvär över kammarrättens beslut, överklagande av kammarrättens be-&lt;br&gt;Patentbesvärsrättens beslut skall slut. Patentbesvärsrättens beslut&lt;br&gt;innehålla uppgift om att det krävs skall innehålla uppgift om att det&lt;br&gt;särskilt tillstånd för prövning av be- krävs särskilt tillstånd för prövning&lt;br&gt;svär till Regeringsrätten och om de av överklagande till Regeringsrät-&lt;br&gt;grunder på vilka sådant tillstånd ten och om de grunder på vilka så-&lt;br&gt;meddelas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dant tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Om utgivare av filmer och 4 kap. Om utgivare m.nu av tek-&lt;br&gt;Ijudupptagningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;niska upptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana ljudupptagningar som I fråga om sådana tekniska upp-&lt;br&gt;innehåller en för synskadade av- tagningar som innehåller en för&lt;br&gt;sedd sammanställning av två eller synskadade avsedd sammanställ-&lt;br&gt;flera periodiska skrifter som ges ut ning av två eller flera periodiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här i landet och vilkas ägare sam- skrifter som ges ut här i landet och Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;verkar om ljudupptagningen vilkas ägare samverkar om upptag- Bilaga 17&lt;br&gt;(kassettidningar med samman- ningen (kassettidningar med sam-&lt;br&gt;ställningar av material ur mer än en manställningar av material ur mer&lt;br&gt;förlaga) skall ha en utgivare. Ut- än en förlaga) utses utgivaren av de&lt;br&gt;givaren utses av de samverkande samverkande ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan&lt;br&gt;till kassettidningen skall till taltidningsnämnden anmäla vem som är ut-&lt;br&gt;givare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans&lt;br&gt;uppdrag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall an-&lt;br&gt;mälas så som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att lämna upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning samt om när, var och av vem&lt;br&gt;exemplaren har framställts som&lt;br&gt;föreskrivs i 3 kap. 13 § yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen skall fullgöras ge-&lt;br&gt;nom att uppgifterna intas i själva&lt;br&gt;filmen eller ljudupptagningen eller&lt;br&gt;anbringas på dennas kassett eller&lt;br&gt;motsvarande hölje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet att lämna upp-&lt;br&gt;gifter om vem som har låtit fram-&lt;br&gt;ställa en teknisk upptagning samt&lt;br&gt;om när, var och av vem exemplaren&lt;br&gt;har framställts som föreskrivs i&lt;br&gt;3 kap. 13 § yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen skall fullgöras genom att&lt;br&gt;uppgifterna intas i själva den tek-&lt;br&gt;niska upptagningen eller anbringas&lt;br&gt;på skivan, kassetten eller motsva-&lt;br&gt;rande föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningar far på samma villkor Utlänningar far på samma villkor&lt;br&gt;som svenska medborgare vara utgi- som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare av filmer och ljudupptag- vare av tekniska upptagningar,&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som här i landet skall utse Den som här i landet skall utse&lt;br&gt;utgivare för en film eller en ljud- utgivare för en teknisk upptagning&lt;br&gt;upptagning är skyldig att bevara ett är skyldig att bevara ett exemplar&lt;br&gt;exemplar under ett år från det att under ett år från det att upptag-&lt;br&gt;filmen eller upptagningen blev of- ningen blev offentlig. Denna skyl-&lt;br&gt;fentlig. Denna skyldighet gäller dighet gäller också sådana tekniska&lt;br&gt;också sådana filmer och ljudupp- upptagningar som avses i 1 kap.&lt;br&gt;tagningar som avses i 1 kap. 7 § 7 § andra stycket tryckfrihetsför-&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförord- ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. Skyldigheten gäller även&lt;br&gt;för den som låter framställa en&lt;br&gt;ljudupptagning som sprids till all-&lt;br&gt;mänheten utan att en utgivare be-&lt;br&gt;höver utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern har rätt att utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;br&gt;Justitiekanslern har rätt att utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad fa del av varje skrift, ra- kostnad fa del av varje skrift, ra-&lt;br&gt;dioprogram, film eller ljudupp- dioprogram eller teknisk upp-&lt;br&gt;tagning som har bevarats enligt tagning som har bevarats enligt&lt;br&gt;1-4 §§. Han har också rätt att kost-&lt;br&gt;nadsfritt få en bestyrkt utskrift av&lt;br&gt;vad som har yttrats i ett radiopro-&lt;br&gt;gram. Det åligger polismyndigheten&lt;br&gt;att på begäran biträda justi-&lt;br&gt;tiekanslem vid anmodan enligt&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-4 §§. Han har också rätt att kost-&lt;br&gt;nadsfritt fa en bestyrkt utskrift av&lt;br&gt;vad som har yttrats i ett radiopro-&lt;br&gt;gram. Det åligger polismyndigheten&lt;br&gt;att på begäran biträda Justi-&lt;br&gt;tiekanslem vid anmodan enligt&lt;br&gt;denna paragraf. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts om Justitiekanslern gäller&lt;br&gt;även allmän åklagare, om Justitie-&lt;br&gt;kanslern enligt 7 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;har överlämnat åt allmän åklagare&lt;br&gt;att vara åklagare i yttrandefrihets-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot ho-&lt;br&gt;nom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant&lt;br&gt;brott i programmet har rätt att hos den som driver sändnings-&lt;br&gt;verksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den&lt;br&gt;enskilde har också rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller&lt;br&gt;en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i&lt;br&gt;detta stycke gäller dock inte, om det är uppenbart att han inte berörs av&lt;br&gt;programmet på ett sådant sätt att han kan vara målsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana ra-&lt;br&gt;diotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till den periodiska skrift&lt;br&gt;som utgör den huvudsakliga förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också på sådana ljudupptagningar&lt;br&gt;som innehåller en för synskadade&lt;br&gt;avsedd version av en periodisk&lt;br&gt;skrift som ges ut här i landet (kas-&lt;br&gt;settidningar). I fråga om sådana&lt;br&gt;kassettidningar som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § vilar skyldigheten att låta den&lt;br&gt;enskilde ta del av en upptagning&lt;br&gt;och fa en utskrift på ägaren till den&lt;br&gt;periodiska skrift som utgör den hu-&lt;br&gt;vudsakliga förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också på sådana tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar som innehåller en för syn-&lt;br&gt;skadade avsedd version av en pe-&lt;br&gt;riodisk skrift som ges ut här i landet&lt;br&gt;(kassettidningar). I fråga om sådana&lt;br&gt;kassettidningar som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § vilar skyldigheten att låta den&lt;br&gt;enskilde ta del av en upptagning&lt;br&gt;och fa en utskrift på ägaren till den&lt;br&gt;periodiska skrift som utgör den hu-&lt;br&gt;vudsakliga förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:854.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som anges i 10 kap. 11 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och i motsvarande fall enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen får en befattningshavare av&lt;br&gt;lägst fänriks grad ta en tryckt skrift,&lt;br&gt;film eller ljudupptagning i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som anges i 10 kap. 11 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och i motsvarande fall enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen får en befattningshavare av&lt;br&gt;lägst fånriks grad ta en tryckt skrift&lt;br&gt;eller en teknisk upptagning i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tingsrätter som med stöd av&lt;br&gt;12 kap. 1 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen är behöriga att ta upp tryck-&lt;br&gt;frihetsmål skall pröva tryckfrihets-&lt;br&gt;mål och yttrandefrihetsmål i de fall&lt;br&gt;där den ort som avses i 2, 3 eller 3&lt;br&gt;a § ligger inom tingsrättens dom-&lt;br&gt;krets. Om den orten inte ligger in-&lt;br&gt;om domkretsen för en tingsrätt som&lt;br&gt;är behörig att ta upp tryckfrihets-&lt;br&gt;mål, skall målet prövas av den&lt;br&gt;tingsrätt inom vars domkrets läns-&lt;br&gt;styrelsen i det län där orten ligger&lt;br&gt;har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tingsrätter som med stöd av&lt;br&gt;12 kap. 1 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen är behöriga att ta upp tryck-&lt;br&gt;frihetsmål skall pröva tryckfrihets-&lt;br&gt;mål och yttrandefrihetsmål i de fall&lt;br&gt;där den ort som avses i 2 eller 3 §&lt;br&gt;ligger inom tingsrättens domkrets.&lt;br&gt;Om den orten inte ligger inom&lt;br&gt;domkretsen för en tingsrätt som är&lt;br&gt;behörig att ta upp tryckfrihetsmål,&lt;br&gt;skall målet prövas av den tingsrätt&lt;br&gt;inom vars domkrets länsstyrelsen i&lt;br&gt;det län där orten ligger har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för var ett yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål skall tas upp är den ort&lt;br&gt;varifrån ett radioprogram har utgått&lt;br&gt;för sändning eller där en film eller&lt;br&gt;en ljudupptagning har lämnats ut&lt;br&gt;för spridning eller där brottet på&lt;br&gt;annat sätt har förövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för var ett yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål skall tas upp är den ort&lt;br&gt;varifrån ett radioprogram har utgått&lt;br&gt;för sändning eller där en teknisk&lt;br&gt;upptagning har lämnats ut för&lt;br&gt;spridning eller där brottet på annat&lt;br&gt;sätt har förövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i&lt;br&gt;samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen&lt;br&gt;som inte är tryckfrihetsemål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig i frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens be-&lt;br&gt;slut får överklagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock&lt;br&gt;endast Justitiekanslern föra talan mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begäran som avses i&lt;br&gt;första stycket får göras av allmän&lt;br&gt;åklagare, om Justitiekanslern med&lt;br&gt;stöd av 7 kap. 1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1479.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;yttrandefrihetsgrundlagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnat sina åklagaruppgifter i Bilaga 17&lt;br&gt;yttrandefrihetsmålet. Har rätten av-&lt;br&gt;slagit framställningen, får den all-&lt;br&gt;männa åklagaren föra talan mot&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern är åklagare i mål Justitiekanslern är åklagare i mål&lt;br&gt;som enligt 7 § andra stycket får som enligt 7 § andra stycket får&lt;br&gt;handläggas i samma rättegång som handläggas i samma rättegång som&lt;br&gt;ett tryckfrihetsmål eller ett yttran- ett tryckfrihetsmål eller ett yttran-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;defrihetsmål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;defrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern får dock i fall&lt;br&gt;som avses i första stycket överläm-&lt;br&gt;na sina åklagaruppgifter åt allmän&lt;br&gt;åklagare, om Justitiekanslern med&lt;br&gt;stöd av 7 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnat åklagaruppgifterna i&lt;br&gt;yttrandefrihetsmålet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Också i fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av tidiga-&lt;br&gt;re lydelse och som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;de nya föreskrifterna tillämpas. De nya föreskrifterna tillämpas dock inte&lt;br&gt;vid prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar som har&lt;br&gt;lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om&lt;br&gt;pliktexemplar av dokument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1392) om pliktexemplar av&lt;br&gt;dokument skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skrift som avses i 5 eller 6 § har samma innehåll och utförande&lt;br&gt;som en tidigare framställd skrift, skall endast två pliktexemplar lämnas,&lt;br&gt;under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften&lt;br&gt;har lämnats eller lämnas samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrif-&lt;br&gt;terna om kombinerat material i 16 och 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skrift som har framställts i punktskrift skall två pliktexemplar läm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas, om annat inte följer av vad som&lt;br&gt;Skyldigheten att lämna plikt-&lt;br&gt;exemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar&lt;br&gt;inte ett radioprogram, en film eller&lt;br&gt;en ljudupptagning som enligt&lt;br&gt;1 kap. 7 § andra stycket tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen skall jämställas&lt;br&gt;med en bilaga till en periodisk&lt;br&gt;skrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna plikt-&lt;br&gt;exemplar enligt 5 och 6 §§ omfattar&lt;br&gt;inte ett radioprogram eller en tek-&lt;br&gt;nisk upptagning som enligt&lt;br&gt;1 kap. 7 § andra stycket tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen skall jämställas&lt;br&gt;med en bilaga till en periodisk&lt;br&gt;skrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1478) om för- Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;verkande av barnpornografi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 17&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1478) om förverkande av barn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pornografi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skildring av bam i pornogra-&lt;br&gt;fisk bild som påträffas i samband&lt;br&gt;med en förundersökning skall för-&lt;br&gt;klaras förverkad, om skildringen är&lt;br&gt;av verklighetstrogen karaktär och&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl mot att&lt;br&gt;den förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag gäller vad som i allmänhet är&lt;br&gt;föreskrivet om beslag och om för-&lt;br&gt;verkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skildring av bam i pornogra-&lt;br&gt;fisk bild skall förklaras förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande får underlåtas om&lt;br&gt;förverkandet är oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte, om&lt;br&gt;en skildring kan förverkas enligt&lt;br&gt;bestämmelser i brottsbalken eller i&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för va-&lt;br&gt;rusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tull-&lt;br&gt;verkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land in-&lt;br&gt;om Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 7 §§ lagen (1996:701) om Tullver-&lt;br&gt;kets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig endast beträffande följande varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, och&lt;br&gt;produkter som avses i lagen (1991:341) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som skall beskattas enligt lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. narkotika som avses i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. injektionssprutor och kanyler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dopningsmedel som avses i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. springstiletter, springknivar, knogjärn. kaststjämor, riv- eller nit-&lt;br&gt;handskar, batonger, karatepinnar, blydaggar, spikklubbor och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kulturföremål som avses i 5 kap. 4-6 §§ lagen (1988:950) om kul-&lt;br&gt;turminnen m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hundar och katter för annat ändamal än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spritdrycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738) och&lt;br&gt;tobaksvaror vid kontroll av åldersgränsen i 13 § tobakslagen (1993:581),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nötkreatur, svin, far, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som an-&lt;br&gt;ges ovan och produkter av djur, om&lt;br&gt;det finns särskild anledning att&lt;br&gt;misstänka att smittsam sjukdom&lt;br&gt;förekommer, att djuret eller djur-&lt;br&gt;produkten på annat sätt utgör en&lt;br&gt;allvarlig hälsorisk för människor&lt;br&gt;eller djur, att medföljande doku-&lt;br&gt;ment är ofullständiga eller felakti-&lt;br&gt;ga, att erforderliga dokument sak-&lt;br&gt;nas eller att de villkor som i övrigt&lt;br&gt;gäller för införseln inte är uppfyll-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som an-&lt;br&gt;ges ovan och produkter av djur, om&lt;br&gt;det finns särskild anledning att&lt;br&gt;misstänka att smittsam sjukdom&lt;br&gt;förekommer, att djuret eller djur-&lt;br&gt;produkten på annat sätt utgör en&lt;br&gt;allvarlig hälsorisk för människor&lt;br&gt;eller djur, att medföljande doku-&lt;br&gt;ment är ofullständiga eller felakti-&lt;br&gt;ga, att erforderliga dokument sak-&lt;br&gt;nas eller att de villkor som i övrigt&lt;br&gt;gäller för införseln inte är uppfyll-&lt;br&gt;da,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. barnpornografi enligt lagen&lt;br&gt;(1998:000) om förbud mot införsel&lt;br&gt;och utförsel av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:944.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som utan erforderligt tillstånd, eller med stöd av tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av vilseledande uppgift, från ett annat EU-land till Sverige&lt;br&gt;inför eller från Sverige till ett sådant land utför en vara som avses i 3 § 3,&lt;br&gt;5-8 och 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat EU- 2. för den som från ett annat EU-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;land till Sverige inför eller från land till Sverige inför eller från&lt;br&gt;Sverige till ett sådant land utför en Sverige till ett sådant land utför en&lt;br&gt;vara som avses i 3 § 1, 4, 9, 11 och vara som avses i 3 § 1, 4, 9 och 11-&lt;br&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens bemyndigande Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;far meddela närmare föreskrifter om anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om be-&lt;br&gt;skattning av privatinförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobaksvaror från ett&lt;br&gt;land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen, fullgjorts riktigt och full-&lt;br&gt;ständigt, samt för kontroll av att&lt;br&gt;gällande villkor för in- eller utförsel&lt;br&gt;av sådana varor som anges i 3 § 1&lt;br&gt;och 3—72 uppfyllts, far en tull-&lt;br&gt;tjänsteman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådc&lt;br&gt;förvaras vid införsel från eller utförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om be-&lt;br&gt;skattning av privatinförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobaksvaror från ett&lt;br&gt;land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen, fullgjorts riktigt och full-&lt;br&gt;ständigt, samt för kontroll av att&lt;br&gt;gällande villkor för in- eller utförsel&lt;br&gt;av sådana varor som anges i 3 § 1&lt;br&gt;och 3—13 uppfyllts, får en tulltjäns-&lt;br&gt;teman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r och andra utrymmen där varor kan&lt;br&gt;:1 till ett annat EU-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och&lt;br&gt;liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om befogenheter bl.a. avseende kropps-&lt;br&gt;visitation och kroppsbesiktning finns i lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om förbud mot införsel och utförsel av&lt;br&gt;barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skildring av bam i pornografisk bild far inte föras in i eller ut ur&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om straff för olovlig införsel m.m. finns i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-11-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 6 november 1997 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i regeringsformen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1994:1478) om förverkande av barnporno-&lt;br&gt;grafi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna&lt;br&gt;Thomas Stiber Strömgren och Henrik Jermsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig nyhet i det remitterade förslaget är att bampomografiska bilder&lt;br&gt;undantas från grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen. Mot ett sådant förslag, sett isolerat, finns det inte nå-&lt;br&gt;got att anmärka. Förslaget innebär emellertid ett första fullständigt ge-&lt;br&gt;nombrott av grundläggande principer som sedan länge kännetecknar den&lt;br&gt;svenska tryckfrihetslagstiftningen, nämligen förbuden mot censur och&lt;br&gt;hindrande åtgärder, meddelarskyddet och anonymitetsskyddet. Risken för&lt;br&gt;spridningseffekter till andra områden bör inte underskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den argumentering som i lagrådsremissen förs för en begränsning av&lt;br&gt;grundlagsskyddet för yttrandefriheten är med avseende på spridningsris-&lt;br&gt;ken inte helt fri från invändningar. Den går i stort sett ut på att hänsynen&lt;br&gt;till yttrandefriheten far vika för en - i sig berättigad - avsky för bampor-&lt;br&gt;nografiska bilder. I samband därmed hävdas att barnpornografi är på ett&lt;br&gt;eller annat sätt unik som företeelse. Samma argumentation skulle emel-&lt;br&gt;lertid kunna föras i fråga om snart sagt varje företeelse som en allmän&lt;br&gt;opinion - eller den vid tidpunkten rådande politiska majoriteten - ogillar&lt;br&gt;tillräckligt starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bampomografiska bilder förhåller det sig emellertid så,&lt;br&gt;som framgår av lagådsremissen, att Sverige i olika internationella sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manhang har åtagit sig att förhindra att bam utnyttjas i pornografiska&lt;br&gt;framställningar. Främst bör härvid nämnas Sveriges anslutning till FN:s&lt;br&gt;barnkonvention och Europeiska unionens beslut den 24 februari 1997 om&lt;br&gt;gemensam åtgärd mot bl.a. sexuellt utnyttjande av bam. Det skulle när-&lt;br&gt;mast vara ägnat att bringa den svenska yttrandefriheten i vanrykte om&lt;br&gt;Sverige under hänvisning till grundlagsskyddet skulle anse sig förhindrat&lt;br&gt;att löpa linan fullt ut när det gäller att skydda bam mot att utnyttjas i&lt;br&gt;bampomografiska bilder. Samtidigt kan förutses att en sådan internatio-&lt;br&gt;nell konsensus som det här är fråga om inte kan antas komma att omfatta&lt;br&gt;andra företeelser än sådana som verkligen är förtjänta av att förbjudas&lt;br&gt;och där det alltså kan framstå som välmotiverat att det svenska grund-&lt;br&gt;lagsskyddet far vika. Om även i framtiden iakttas att inskränkningar i&lt;br&gt;yttrandefriheten inte görs annat än i samklang med ett utbrett internatio-&lt;br&gt;nellt samförstånd minskas riskerna för en spridningseffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskild vikt är att en seriös nyhetsförmedling, forskning och opini-&lt;br&gt;onsbildning rörande bampomografibrott inte omöjliggörs eller allvarligt&lt;br&gt;försvåras. Lagrådsremissens förslag synes i detta avseende innebära bl.a.&lt;br&gt;följande. Full frihet föreligger, såsom tidigare, att i text skildra ett bam-&lt;br&gt;pomografibrott. Det är också tillåtet att publicera en bampomografisk&lt;br&gt;bild i beskuret skick. Från det i 16 kap. 10 a § brottsbalken stadgade för-&lt;br&gt;budet att inneha och sprida bampomografiska bilder uppställs ett undan-&lt;br&gt;tag för sådana fall där &amp;quot;särskilda omständigheter gör att gärningen måste&lt;br&gt;anses uppenbart befogad&amp;quot;. Undantaget, som främst syftar på massmedi-&lt;br&gt;ernas och frivilligorganisationemas arbete, innebär t.ex. att ett innehav&lt;br&gt;inom ramen för ett pågående projekt kan vara tillåtet. En journalist som&lt;br&gt;kommit en bampomografisk skandal på spåren kan således ha rätt att&lt;br&gt;anskaffa och inneha sådant material under den tid han behöver för att&lt;br&gt;utföra erforderliga undersökningar inför en publicering. Däremot godtas&lt;br&gt;inte ett systematiskt insamlande för eventuella framtida behov. En för-&lt;br&gt;ändring i för massmedierna, forskare och opinionsbildare försämrande&lt;br&gt;riktning är, att gärningen måste befinnas uppenbart befogad i varje en-&lt;br&gt;skilt fall. Detta kan dock inte sägas utgöra något hinder i egentlig mening&lt;br&gt;för en seriöst bedriven verksamhet. Slutligen kan i detta sammanhang&lt;br&gt;tilläggas, att sekretessen enligt 5 kap. 6 § sekretesslagen endast gäller&lt;br&gt;rätten att få ut kopior av bampomografiskt material, inte rätten att hos&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet få ta del av framställningarna. En gransk-&lt;br&gt;ning från massmediernas sida är således fullt möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagstiftningstekniken synes det remitterade förslaget vara att&lt;br&gt;föredra framför andra framförda förslag. Det är en fördel att den kompli-&lt;br&gt;cerade tryckfrihets- och yttrandefrihetslagstiftningen inte krånglas till&lt;br&gt;ytterligare. På grund av det nu anförda har Lagrådet inte i fråga om bam-&lt;br&gt;pomografiska bilder några erinringar mot förslagets grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig nyhet är förslaget om grundlagsskydd för nya medier.&lt;br&gt;Utom program i ljudradio och television samt vissa andra liknande över-&lt;br&gt;föringar kommer skyddet att omfatta filmer, videogram, ljudupptagning-&lt;br&gt;ar och andra tekniska upptagningar, med gemensamt namn betecknade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska upptagningar, varmed i yttrandefrihetsgrundlagen forstås upp-&lt;br&gt;tagningar som innehåller text, bild eller ljud som kan läsas, avlyssnas&lt;br&gt;eller på armat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Bland de&lt;br&gt;medier som tillkommer förtjänar CD-romskivor och datordisketter att&lt;br&gt;nämnas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av detta forslag är svåra att bedöma. Det ter sig t.ex.&lt;br&gt;fullt motiverat att en text som mångfaldigas och sprids på en CD-&lt;br&gt;romskiva far grundlagsskydd liksom samma text i en tryckt bok; proble-&lt;br&gt;met är här snarare att, som Lagrådet återkommer till, skyddet inte blir&lt;br&gt;detsamma eftersom olika grundlagar blir tillämpliga. Men eftersom den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen är utomordentligt snabb och dessutom svår att för-&lt;br&gt;utse, kan bestämmelsen med tiden bli tillämplig på ett stort antal medier.&lt;br&gt;Det ter sig onekligen vanskligt att nu utlova grundlagsskydd åt företeel-&lt;br&gt;ser som inte är möjliga att förutse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av begreppet tekniska upptagningar och definitionen av&lt;br&gt;begreppet är inte heller invändningsfri. I 2 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen forstås med en handling (som kan vara allmän) framställning i&lt;br&gt;skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat&lt;br&gt;sätt uppfattas endast med tekniskt hjälp medel. Den senare bestämningen&lt;br&gt;har kommit till främst for att fånga in elektroniska dokument under be-&lt;br&gt;greppet allmänna handlingar. Eftersom det i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;centrala begreppet tekniska upptagningar skall återspeglas också i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen kommer samma definition att där vara tillämplig på&lt;br&gt;två olika kategorier av upptagningar som torde sammanfalla endast del-&lt;br&gt;vis. Å andra sidan kan man säga att detta inte gör så mycket eftersom alla&lt;br&gt;de informationsbärare som omfattas av definitionen i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen torde kunna vara allmänna handlingar enligt definitionen i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen, även om de ibland snarare går in under begrep-&lt;br&gt;pen skrift eller bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan det i fråga om olika typer av elektroniskt avläsbara informations-&lt;br&gt;bärare är naturligt att säga att de kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt&lt;br&gt;uppfattas endast med tekniska hjälpmedel är detta inte den mest näralig-&lt;br&gt;gande beskrivningen av en vanlig film. Definitionen blir, konsekvent&lt;br&gt;använd, tillämplig också när mycket enkla hjälpmedel kommer till an-&lt;br&gt;vändning, såsom exempelvis avläsningsanordningar för skrift som över-&lt;br&gt;förts till mikrofiche eller mikrofilm. Å andra sidan kan den valda defini-&lt;br&gt;tionen inte anses inkorrekt. Att genomgående tala om filmer och andra&lt;br&gt;tekniska upptagningar skulle bli otympligt. Lagrådet anser sig kunna&lt;br&gt;godta beteckningen tekniska upptagningar för vad skyddet enligt yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen skall omfatta vid sidan av radioprogram och därmed&lt;br&gt;likställda sändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För framtiden kommer det att bli alltmer vanligt att samma text kan vara&lt;br&gt;skyddad enligt både tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen, genom att texten återges både i tryckt skrift och i andra informa-&lt;br&gt;tionsbärare, främst CD-romskivor. Detta kommer bl.a. att leda till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika ansvarighetsregler blir tillämpliga på samma text. Om t.ex. ett upp-&lt;br&gt;slagsverk, där författarna till olika artiklar har angetts, överförs till CD-&lt;br&gt;romskivor, svarar för innehållet i artikeln i uppslagsverket författaren och&lt;br&gt;på CD-romskivan enligt förslaget utgivaren. Det far antas att i framtiden,&lt;br&gt;inom ramen för vad som brukar betecknas som multimedia, kommer att&lt;br&gt;finnas långt flera exempel på texter som ges ut både i tryckt form och i&lt;br&gt;tekniska upptagningar. När ett förslag till ändringar i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen år 1986 remitterades till Lagrådet, tillstyrkte Lagrådet att be-&lt;br&gt;stämmelser om grundlagsskydd för nya medier infördes i tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen. Av Lagrådets yttrande över 1990 års förslag till yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlag synes framgå att Lagrådet skulle ha föredragit en samlad&lt;br&gt;grundlag rörande tryck- och yttrandefriheten (se prop. 1990/91:64 s.&lt;br&gt;204). Den nyss redovisade tekniska utvecklingen visar enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening att det skulle ha varit lyckligast om en sådan från början hade&lt;br&gt;kommit till stånd. I vart fall numera och i än högre grad i framtiden synes&lt;br&gt;det förfelat att dela upp skyddet på en tryckfrihetsförordning och en ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlag. Systemet kommer att framstå som alltmer kompli-&lt;br&gt;cerat ju längre den tekniska utvecklingen fortskrider. Det sagda framgår&lt;br&gt;också av förslaget till ändring av bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen, som innebär att om innehållet i en periodisk&lt;br&gt;skrift sprids genom något nytt medium så blir tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;bestämmelser tillämpliga. Säkerligen kommer ytterligare behov av sådan&lt;br&gt;samordning att uppstå. Som Lagrådet ser det synes det därför ändamåls-&lt;br&gt;enligt att ju förr dess hellre inrikta lagstiftningsarbetet på en samlad&lt;br&gt;grundlag omfattande såväl tryckfrihet som annan yttrandefrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen har medfört att nya typer av informationsbära-&lt;br&gt;re har tillkommit och ytterligare andra, som kanske nu inte ens kan be-&lt;br&gt;stämt förutses, kan tillkomma i framtiden. Den utvidgning av grundlags-&lt;br&gt;skyddet som sker genom att det föreslås gälla inte endast filmer, video-&lt;br&gt;gram och andra upptagningar av rörliga bilder samt ljudupptagningar&lt;br&gt;utan också andra tekniska upptagningar medför därför en betydande osä-&lt;br&gt;kerhet om grundlagsskyddets framtida omfattning. Det är då så mycket&lt;br&gt;viktigare att hålla fast vid att det endast gäller för tekniska upptagningar&lt;br&gt;som sprids till allmänheten. Grundlagsskyddets kärna kan med andra ord&lt;br&gt;sägas vara ett skydd för massmedia. Spridningskravet kommer i framti-&lt;br&gt;den att ha väl så stor betydelse för avgränsningen av grundlagsskyddet&lt;br&gt;som angivandet av de tekniska upptagningar som omfattas av skyddet.&lt;br&gt;Därutinnan skiljer sig dessa från såväl tryckta skrifter som radioprogram,&lt;br&gt;som mer typiskt är avsedda för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för frågan om en teknisk upptagning skall anses spridd eller&lt;br&gt;inte blir enligt förslaget en bedömning i det enskilda fallet. Medan det för&lt;br&gt;närvarande kan antas att CD-romskivor är avsedda för spridning och&lt;br&gt;motsatsen torde gälla om datordisketter, kan utfallet i framtiden när CD-&lt;br&gt;romskivor mer allmänt kan användas för återinspelning bli mer blandat.&lt;br&gt;Det kan därför bli svårt eller omöjligt för meddelare och andra att förut-&lt;br&gt;se, om en teknisk upptagning kommer att omfattas av grundlagsskyddet&lt;br&gt;eller inte. Detta är självfallet en olägenhet. Å andra sidan synes det, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de många variationer i fråga om både informationsbärare och kommuni-&lt;br&gt;kationsvägar som kommer att finnas, vara svårt att dra några alldeles be-&lt;br&gt;stämda gränser mellan upptagningar som är eller avses bli spridda och&lt;br&gt;sådana som inte skall omfattas av grundlagsskyddet. En god hjälp bör&lt;br&gt;man kunna få av den presumtionsregel som föreslås och som har släkt-&lt;br&gt;skap med stencilregeln i tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan den föreslagna utvidgningen av grundlagsskyd-&lt;br&gt;det inte undgå att inge oro. När det gäller sådana framställningar som text&lt;br&gt;på CD-romskivor är det emellertid naturligt att skyddet ges. Lagrådet kan&lt;br&gt;för sin del inte finna några mera tydliga avgränsningar än dem som ges i&lt;br&gt;förslaget. Förslaget omfattar också bara vad som finns dokumenterat i en&lt;br&gt;teknisk upptagning, inte t.ex. spridning av yttranden över Internet, om&lt;br&gt;inte sådan spridning faller under begreppet radioprogram i yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen. Från Lagrådets utgångspunkter kan den föreslagna ut-&lt;br&gt;vidgningen av grundlagsskyddet godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lydelsen föreskrivs att om förbud att sprida, inneha eller&lt;br&gt;på annat sätt ta befattning med skildring av bam i pornografisk bild gäller&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lag. Tekniken att i grundlagarna hänvisa till vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lag är vanlig när fråga är om ett grundlagsskyddat område,&lt;br&gt;inom vilket undantag eller närmare preciseringar får föreskrivas i vanlig&lt;br&gt;lag, se t.ex. 2 kap. 12 § regeringsformen samt 1 kap. 9 § och 2 kap. 2 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen. I fråga om barnpornografin är tvärtom avsikten&lt;br&gt;att den över huvud taget inte skall omfattas av grundlagsskyddet. Detta&lt;br&gt;bör redan av pedagogiska skäl klart sägas ut i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och yttrandefrihetsgrundlagen. Paragrafen bör därför förslagsvis ges föl-&lt;br&gt;jande lydelse: &amp;quot;Denna förordning är inte tillämplig på skildring av bam i&lt;br&gt;pornografisk bild.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts inledningsvis får det antas att spridningskravet, som åter-&lt;br&gt;finns först i 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen, i framtiden kommer&lt;br&gt;att ha väl så stor betydelse för avgränsningen av grundlagsskyddet som&lt;br&gt;angivandet av de tekniska upptagningar som omfattas av skyddet. Bilden&lt;br&gt;av grundlagsskyddets omfattning såvitt avser tekniska upptagningar blir&lt;br&gt;därför missvisande, när avgränsningen av media anges i 1 § och sprid-&lt;br&gt;ningskravet först i 10 § i 1 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Lagrådet för-&lt;br&gt;ordade i sitt yttrande över 1990 års förslag till yttrandefrihetsgrundlag att&lt;br&gt;spridningskravet skulle införas redan i 1 §. Lagrådets synpunkter avvi-&lt;br&gt;sades då av systematiska skäl. Frågan har emellertid fått förnyad och&lt;br&gt;skärpt aktualitet genom den vaghet som kännetecknar grundlagsskyddets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgränsning med avseende på nya media. Lagrådet förordar därför att Prop. 1997/98:43&lt;br&gt;kravet på spridning förs samman med definitionen på tekniska upptag- Bilaga 18&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om vilka tekniska upptagningar som över huvud taget åtnjuter&lt;br&gt;grundlagsskydd synes ha större vikt än frågorna vilka media som inord-&lt;br&gt;nas under de olika huvudgrupperna radioprogram och tekniska upptag-&lt;br&gt;ningar. Detta bör påverka ordningsföljden mellan de olika betämmelser-&lt;br&gt;na i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den lagändring som föreslås kommer begreppet &amp;quot;film&amp;quot; att i de&lt;br&gt;flesta bestämmelser där det förekommer bytas ut mot &amp;quot;teknisk upptag-&lt;br&gt;ning&amp;quot;. Med hänsyn härtill och till att begreppet &amp;quot;film&amp;quot; har en annan inne-&lt;br&gt;börd i angränsande lagar, t.ex. lagen (1990:886) om granskning och kon-&lt;br&gt;troll av filmer och videogram, synes det lämpligt att på de ställen i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen där begreppet fortfarande skall förekomma i&lt;br&gt;stället uttryckligen ange vad som avses. Lagrådet föreslår därför, att sista&lt;br&gt;meningen i tredje stycket utgår och att ordet &amp;quot;filmer&amp;quot; i 1 kap. 3 §, 3 kap.&lt;br&gt;11, 12 och 14 §§ samt 7 kap. 1 och 5 §§ ersätts med &amp;quot;filmer, videogram&lt;br&gt;och andra tekniska upptagningar med rörliga bilder&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda bör det föreslagna sista stycket i 1 § tas upp som&lt;br&gt;ett tredje stycke i paragrafen, första och andra styckena i 10 § sammanfö-&lt;br&gt;ras till ett fjärde stycke och nuvarande tredje stycket med föreslagna änd-&lt;br&gt;ringar bilda ett nytt femte stycke i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;något som är avsett att framföras&amp;quot; passar inte längre så bra när&lt;br&gt;fråga är inte bara om radioprogram och ljudupptagningar utan om alla&lt;br&gt;slag av tekniska upptagningar, t.ex. en CD-romskiva med enbart text. I&lt;br&gt;stället kan väljas uttryckssätt liknande dem som används i 2 kap. 3 och&lt;br&gt;4 §§. Paragrafen skulle då inledas på följande sätt: &amp;quot;Det far inte före-&lt;br&gt;komma att en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radio-&lt;br&gt;program eller en teknisk upptagning först måste granskas — &amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anförts under 1 kap. 1 § bör denna paragraf upp-&lt;br&gt;hävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas till 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen beträffande&lt;br&gt;bl.a. &amp;quot;vissa annonser&amp;quot;. I nämnda lagrum behandlas endast kommersiella&lt;br&gt;annonser av olika slag. Enligt Lagrådets mening bör det framgå även av&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens text att det endast är kommersiella annonser&lt;br&gt;som särbehandlas. Hänvisningen bör därför avse &amp;quot;vissa kommersiella&lt;br&gt;annonser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som föreslås beträffande 1 kap. 10 § tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen bör paragrafen ges följande lydelse: &amp;quot;Grundlagen är&lt;br&gt;inte tillämplig på skildring av bam i pornografisk bild.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4. Det går inte att av lagtexten utläsa vad som avses med punkten&lt;br&gt;4, som dessutom vid en genomläsning framstår som en upprepning av&lt;br&gt;punkten 2 f) första meningen. Avsikten anges vara att äldre bestämmelser&lt;br&gt;skall tillämpas i mål om barnpornografi, när talan väckts före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet. Detta bör framgå av lagtexten som förslagsvis kan ges följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;I mål om ansvar för bampomografibrott, ersättning för skada&lt;br&gt;med anledning av sådant brott och konfiskering eller förverkande av&lt;br&gt;bampomografiska bilder tillämpas äldre bestämmelser, om talan väckts&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottskatalogen i paragrafen företer betydande likheter med motsvarande&lt;br&gt;uppräkning i 1 § narkotikastrafflagen (1968:64). Punkten 4 i den före-&lt;br&gt;slagna katalogen avser &amp;quot;handel&amp;quot;, dvs. överlåtelser av bampomografiska&lt;br&gt;bilder mot vederlag. Bestämmelsen har utformats delvis efter mönster av&lt;br&gt;bestämmelsen om främjande av narkotikahandel i 1 § 5 narkotikastraff-&lt;br&gt;lagen och måste därför antas komma att tolkas på samma sätt som sist-&lt;br&gt;nämnda bestämmelse. För att främjande av narkotikahandel skall anses&lt;br&gt;föreligga förutsätts att det skall vara fråga om den mer organiserade eller&lt;br&gt;eljest grövre narkotikabrottsligheten (jfr NJA 1991 s 110). Den förmed-&lt;br&gt;ling av bilder som nu sker torde dessutom vara straffbar antingen som&lt;br&gt;spridande av bampomografiska bilder eller medverkan till en sådan gär-&lt;br&gt;ning eller något annat bampomografibrott. Då det inte kan uteslutas att&lt;br&gt;bestämmelsen kan fa betydelse i framtiden vill Lagrådet, trots att den&lt;br&gt;som framgår av praxis i narkotikamål kan bli svårtillämpad, inte motsätta&lt;br&gt;sig att den införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges som bam även den som såvitt framgår av bilden&lt;br&gt;och omständigheterna kring den uppenbarligen är under 18 år. Ordet&lt;br&gt;&amp;quot;såvitt&amp;quot; synes ge utrymme för möjlighet att fälla till ansvar trots viss tve-&lt;br&gt;kan om hur det förhåller sig med åldern medan ordet &amp;quot;uppenbarligen&amp;quot;&lt;br&gt;markerar att frågan skall kunna klart besvaras. Det senare alternativet&lt;br&gt;torde motsvara syftet med bestämmelsen. Ett sådant syfte skulle klarare&lt;br&gt;framgå om bestämmelsen i stället ges följande lydelse: &amp;quot;Med bam avses&lt;br&gt;en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller, om hans eller&lt;br&gt;hennes ålder framgår av bilden och omständigheterna kring den, som är&lt;br&gt;under 18 år.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bild som har ett konstnärligt eller vetenskapligt värde anses överhu-&lt;br&gt;vudtaget inte &amp;quot;pornografisk&amp;quot; i bestämmelsens mening och faller därför&lt;br&gt;automatiskt utanför det kriminaliserade området. Femte stycket innehål-&lt;br&gt;ler undantag från kriminaliseringen avseende bilder som är bampomo-&lt;br&gt;grafiska. I första meningen undantas hantverksmässigt framställda bilder,&lt;br&gt;framför allt egenhändigt gjorda teckningar och målningar, under förut-&lt;br&gt;sättning att bilden framställts och innehas utan uppsåt att göras tillgäng-&lt;br&gt;lig för &amp;quot;någon arman&amp;quot;. Detta innebär, att det i praktiken är straffbart att&lt;br&gt;rita en bampomografisk bild och därefter visa den för exempelvis en när-&lt;br&gt;stående. Det kan ifrågasättas om inte kriminaliseringen här skjuter över&lt;br&gt;målet. För straffbarhet borde det åtminstone krävas, att bilden är avsedd&lt;br&gt;att göras tillgänglig för en något större krets av personer. Lagrådet före-&lt;br&gt;slår därför att orden &amp;quot;någon annan&amp;quot; som avslutar första meningen i femte&lt;br&gt;stycket ersätts med ordet &amp;quot;andra&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innehåller ett par motivuttalanden som till dels&lt;br&gt;tar sikte på tillämpningen av bestämmelser som inte föreslås ändrade och&lt;br&gt;i den delen därför inte kan tjäna till ledning för domstolarnas&lt;br&gt;rättstillämpning. Ett sådant uttalande - till ett annat återkommer Lagrådet&lt;br&gt;under 16 kap. 17 § - hänför sig till konkurrensen mellan bampomogra-&lt;br&gt;fibrott och yttrandefrihetsbrottet olaga våldsskildring. Det sägs i motiven&lt;br&gt;att våldsmoment i en skildring som innefattar bampomografibrott bör - i&lt;br&gt;den mån de täcks av gämingsbeskrivningen för bampomografibrottet -&lt;br&gt;beaktas som en försvårande omständighet och bestraffas inom ramen för&lt;br&gt;bampomografibrottet Det sägs vidare att sådana våldsmoment i vissa&lt;br&gt;fall bör kunna motivera att bampomografibrottet bedöms som grovt&lt;br&gt;brott. Häremot kan emellertid hävdas att ett gämingspåstående som inne-&lt;br&gt;bär att ett yttrande faller under tryckfrihetsförordningens beskrivning av&lt;br&gt;brottet olaga våldsskildring, vartill yttrandefrihetsgrundlagen hänvisar,&lt;br&gt;endast kan prövas i den ordning som gäller för yttrandefrihetsbrott. En&lt;br&gt;säker lösning av detta problem kan emellertid inte åstadkommas utan&lt;br&gt;mycket betydande ingrepp i det föreslagna systemet. Man far därför nöja&lt;br&gt;sig med att överlämna problemet till rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 10 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med de föreslagna ändringarna i första stycket är att klargöra att&lt;br&gt;brottsbeskrivningen är tillämplig också på den som framställer ett dator-&lt;br&gt;eller videospel med våldsskildringar, även om det är den som spelar som&lt;br&gt;i sista hand åstadkommer bilderna på skärmen. Lagrådet har svårt att se&lt;br&gt;att inte detta är självklart; våldsskildringen finns ju inbyggd i program-&lt;br&gt;met, även om detta kan spelas upp på olika sätt. Det kan tilläggas att&lt;br&gt;nyckelorden i det nu diskuterade hänseendet är &amp;quot;Den som — skildrar&amp;quot;&lt;br&gt;och att lydelsen inte blir så mycket klarare enbart genom att tekniska&lt;br&gt;upptagningar omnämns. Enligt lagrådets mening kan därför lagtexten&lt;br&gt;förenklas så att i första meningen talas om den som &amp;quot;i bild&amp;quot; skildrar sex-&lt;br&gt;uellt våld osv. och i andra meningen om den som i &amp;quot;rörliga bilder&amp;quot; osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner den reglering som föreslås i fråga om försök och förbe-&lt;br&gt;redelse med avseende på olika former av bampomografibrott välmotive-&lt;br&gt;rad. Som exempel på förberedelse till grovt bampomografibrott nämns&lt;br&gt;emellertid att en kurir tagit emot pengar för att bestrida de utgifter som&lt;br&gt;kan vara förenade med en anskaffning av bampomografiskt material ut-&lt;br&gt;omlands. Avses just utgifter för resan kan ersättningen utgöra förlag och&lt;br&gt;förfarandet därmed förberedelse medan motsatsen troligen gäller i fråga&lt;br&gt;om köpeskillingen för bildmaterialet; här kan i stället föreligga en med-&lt;br&gt;verkan till själva brottet eller till försök till brottet. Motsvarande problem&lt;br&gt;när det gäller narkotikabrott kan inte anses lösta (jfr Beckman m.fl.,&lt;br&gt;Kommentar till Brottsbalken II, 6 uppl. 1990 s. 599, 601 och Hoflund,&lt;br&gt;Narkotikabrotten, 3 uppl. 1993 s. 113 f, 117 f). Frågan torde fa överläm-&lt;br&gt;nas till rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär bl.a. att de år 1993 införda bestämmelserna om in-&lt;br&gt;skränkning i rätten att få kopior av vissa allmänna handlingar skall finnas&lt;br&gt;kvar i sekretesslagen och utvidgas till att omfatta samtliga tryckfrihets-&lt;br&gt;och yttrandefrihetsbrott, motsvarande allmänna brott samt bampomogra-&lt;br&gt;fibrott. Lagrådet vill starkt ifrågasätta om utvidgningen till andra upp-&lt;br&gt;gifter än dem som skyddas av den tidigare företagna ändringen är moti-&lt;br&gt;verad. Bestämmelsen är intagen i ett kapitel som avser sekretess med&lt;br&gt;hänsyn främst till intresset att förebygga eller beivra brott. När sekretess&lt;br&gt;för uppgifterna motiveras t.ex. av hänsyn till rikets säkerhet eller till per-&lt;br&gt;sonlig integritet, finns andra bestämmelser i sekretesslagen. Offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen gör sig särskilt starkt gällande i fråga om rättegångar. Det&lt;br&gt;är svårt att se varför inte exempelvis en journalist som bevakar en rätte-&lt;br&gt;gång skall kunna få en kopia av en handling med uppgifter som i och för&lt;br&gt;sig är offentliga, när fråga inte är om bam- eller våldspornografi. Frånsett&lt;br&gt;sistnämnda kategorier av uppgifter synes något egentligt praktiskt behov&lt;br&gt;inte ha gjort sig gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår placeringen av den föreslagna bestämmelsen i 5 kap. 6 § sek-&lt;br&gt;retesslagen ifrågasatte Lagrådet i det lagstiftningsarbete som föregick&lt;br&gt;1993 års ändringar (se bet. 1992/93 :KU40) om bestämmelsen stod i&lt;br&gt;överensstämmelse med de syften som bar upp de övriga bestämmelserna&lt;br&gt;i 5 kap. och om den i själva verket hörde hemma i sekretesslagen. Lagrå-&lt;br&gt;det motsatte sig emellertid inte att förslaget genomfördes men anförde att&lt;br&gt;den föreslagna lagändringen fick anses som en temporär åtgärd för att&lt;br&gt;genast komma till rätta med problem som ansetts akuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna utvidgningen är omfattande och aktualiserar på nytt&lt;br&gt;frågan om lagreglering i sekretesslagen är den mest ändamålsenliga. En&lt;br&gt;diskussion förs såväl i det bakomliggande betänkandet (SOU 1997:49 s.&lt;br&gt;309 ff) - där dock de nuvarande begränsade reglerna föreslogs stå kvar -&lt;br&gt;som i lagrådsremissen om begränsningarna skall regleras i lag eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundlag. Det kan med fog hävdas att en så långtgående inskränkning&lt;br&gt;som nu föreslås bör tas in i tryckfrihetsförordningen. Goda skäl, såsom&lt;br&gt;att det för myndigheterna torde vara välbekant att inskränkningar i hand-&lt;br&gt;lingsoffentligheten i regel återfinns i sekretesslagen, att sekretesslagen&lt;br&gt;lättare kan anpassas efter ändrade förhållanden och den ökade möjlighe-&lt;br&gt;ten att beivra felaktiga utlämnande av material, talar dock för att frågan&lt;br&gt;regleras i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 december 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Freivalds, ordförande, och statsråden Tham,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schori, Johansson, Åhnberg, Pagrotsky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Schori&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - bampomogra-&lt;br&gt;fifrågan m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55753, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Lagförslagen 1-3 vilande Lagförslagen 4-10 uppskov</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:53:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0343</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:53:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KU19</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:KU4</uppgift>
<ref_dok_id>GM01KU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m. (vilande grundlagsförslag och följdlagstiftning)</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Svensson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Könberg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Könberg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Könberg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Könberg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:43&lt;br/&gt;
Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens  tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden - barnpornografifrågan m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>