<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2299384</hangar_id>
 <dok_id>GL0341</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>41</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:41</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>41</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-12-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:39</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Socialförsäkringens administration, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0341/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0341</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0341</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:41&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Socialförsäkringens administration, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0341/prop_199798__41-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 december 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj-Inger Klingvall&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till lagändringar i enlighet med riksda-&lt;br&gt;gens tidigare godkända principbeslut om riktlinjer för ändringar av orga-&lt;br&gt;nisationen för socialförsäkringens administration. Därutöver presenteras&lt;br&gt;förslag om ändringar för socialförsäkringsnämndema. Regeringen redo-&lt;br&gt;gör vidare för organisation och styrning av IT-verksamheten inom social-&lt;br&gt;försäkringens administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att principen om bruttoredovisning skall&lt;br&gt;tillämpas på arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen samt&lt;br&gt;att vissa fonder avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås slutligen att en försäkringskassa och ett&lt;br&gt;landsting tillsammans med flera kommuner inom samma landsting får&lt;br&gt;bedriva en gemensam försöksverksamhet enligt lagen (1994:566) om&lt;br&gt;lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring...........................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnbidrag.........................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i reglementet (1962:401) angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas&lt;br&gt;fonder för den obligatoriska och den frivilliga&lt;br&gt;sjukförsäkringen...............................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring.......................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delpensionsförsäkring.......................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ärenden om bilstöd till handikappade..........................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adoption av utländska barn...............................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ledighet för närståendevård........................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;smittbärare........................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sjuklön.........................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör&lt;br&gt;inom totalförsvaret............................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag till ensamstående med barn....................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 Förslag till om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa semesterlönekostnader.............................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning.............................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag....................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg till pensionärer...........................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.....53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållsstöd...................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringens administration.................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund till regeringens förslag om ändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringens administration...................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens allmänna bedömningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrationen inom socialförsäkringen.....60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bedömningar av rollfördelningen mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de allmänna försäkringskassorna och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket.....................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrad rollfördelning inom socialförsäkringens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administration och omarbetning av 18 kap. lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring..............................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna bestämmelser.................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den allmänna försäkringskassans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelse............................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktören i den allmänna försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringskassan......................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den allmänna försäkringskassans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation....................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning....................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Revision..........................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsättande av den allmänna försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringskassans styrelse m.m..............................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anställning......................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn.............................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagändringar........................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialförsäkringsnämnder................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialförsäkringsnämnder i den allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringskassans organisation.....................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsättande av socialförsäkringsnämnder......93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisation och styrning av&amp;nbsp;IT-verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom socialförsäkringens administration..........................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa ändringar av redovisningen på statsbudgeten......................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst..................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och kostnader................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar.................................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Förtroendemanna-&lt;br&gt;inflytande - ökad kvalitet och rättssäkerhet&lt;br&gt;(SOU 1997:134)..................................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över myndigheter och organisationer som&lt;br&gt;inbjudits till hearing om betänkande&lt;br&gt;Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet och&lt;br&gt;rättssäkerhet (SOU 1997:134)............................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning över synpunkter framförda&lt;br&gt;vid hearing om betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet och&lt;br&gt;rättssäkerhet (SOU 1997:134).............................................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Översikt av olika bestämmelsers placering i den&lt;br&gt;nuvarande lydelsen av 18 kap. i förhållande till&lt;br&gt;placeringen i den föreslagna lydelsen.................................138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av Statskontorets rapport Organisation och&lt;br&gt;styrning av IT-verksamheten inom&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet....................................................140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser avseende Statskontorets&lt;br&gt;rapport Organisation och styrning av IT-verksamheten&lt;br&gt;inom socialförsäkringsadministrationen (242/97-5)...........144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Rapport från Socialdepartementets arbetsgrupp om&lt;br&gt;socialförsäkringsadministrationens IT-verksamhet&lt;br&gt;(S97/7196-F).......................................................................145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 11 december 1997...........................................................................149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;-&lt;sup&gt;1997/98:41&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:529)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antar regeringens förslag till lag om ändring i reglementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:401) angående förvaltningen av de&lt;br&gt;allmännaförsäkringskassomas fonder för den obligatoriska och&lt;br&gt;frivilliga sjukförsäkringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:380)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetsskadeforsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om&lt;br&gt;delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:360)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bidrag vid adoption av utländska barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättning och ledighet för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:225)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättning till smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom&lt;br&gt;totalförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:148)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om särskilt bidrag till ensamstående med barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:16) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring mot vissa semesterlönekostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. antar regeingens förslag till lag om ändring i lagen (1993:389)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om assistansersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:737)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:308)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bostadstillägg till pensionärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:566&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030)&lt;br&gt;om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. godkänner vad regeringen föreslår om organisation och styrning Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;av IT-verksamheten inom socialförsäkringens administration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(se avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. godkänner vad regeringen föreslår om ändringar av redovisningen&lt;br&gt;på statsbudgeten och avveckling av vissa fonder (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 18 kap. 13 a-13 c §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 8 a §, 18 kap. 1-13, 14-22 och 25-28 §§, 20 kap. 10 §&lt;br&gt;samt 21 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in 21 nya paragrafer, 18 kap. 23, 24 och&lt;br&gt;29- 47 §§ samt närmast före 18 kap. 1, 8, 13, 14, 19, 24, 31, 37, 40, 41,&lt;br&gt;43 och 46 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;skall, senast efter det att det sär-&lt;br&gt;skilda läkarutlåtandet och den sär-&lt;br&gt;skilda försäkran kommit in och ef-&lt;br&gt;ter hörande av en sådan forsäk-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, senast&lt;br&gt;efter det att det särskilda läkarutlå-&lt;br&gt;tandet och den särskilda försäkran&lt;br&gt;kommit in och efter hörande av en&lt;br&gt;sådan försäkringsläkare som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 72 §, bedöma i vilken mån ringsläkare som avses i 18 kap.&lt;br&gt;arbetsförmågan fortfarande är ned-&lt;br&gt;satt på grund av sjukdom samt om&lt;br&gt;rehabilitering eller ytterligare ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder är erforderliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §, bedöma i vilken mån arbets-&lt;br&gt;förmågan fortfarande är nedsatt på&lt;br&gt;grund av sjukdom samt om rehabi-&lt;br&gt;litering eller ytterligare utrednings-&lt;br&gt;åtgärder är erforderliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, om det är nödvändigt för bedömning enligt&lt;br&gt;första stycket, begära att den försäkrade genomgår utredning för bedöm-&lt;br&gt;ning av den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmågan och beho-&lt;br&gt;vet av och möjligheterna till rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall även annars under sjukperioden, när det finns&lt;br&gt;skäl till det, undersöka om den försäkrade efter sådan åtgärd som avses i&lt;br&gt;7 b § eller 22 kap., helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, när det kan anses nödvändigt for bedöm-&lt;br&gt;ningen av rätt till sjukpenning eller åtgärder enligt 7 b § eller 22 kap.,&lt;br&gt;under sjukperioden även i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 13 a § 1994:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 13 b § 1994:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 13 c § 1994:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. infordra utlåtande av viss läkare eller annan sakkunnig,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra förfrågan hos den försäkrade, den försäkrades arbetsgivare, lä-&lt;br&gt;kare eller någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besöka den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kostnader som den enskilde har med anledning av en sådan utred-&lt;br&gt;ning som avses i andra eller fjärde stycket lämnas ersättning i enlighet&lt;br&gt;med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om allmänna försäkringskassor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje landsting samt varje&lt;br&gt;kommun, som inte tillhör något&lt;br&gt;landsting, skall det finnas en all-&lt;br&gt;män försäkringskassa. En försäk-&lt;br&gt;ringskassas verksamhetsområde får&lt;br&gt;dock, om regeringen för ett särskilt&lt;br&gt;fall bestämmer det, omfatta två&lt;br&gt;landsting eller ett landsting och en&lt;br&gt;sådan kommun som nyss sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassa skall in-&lt;br&gt;rätta lokalkontor i den mån så prö-&lt;br&gt;vas erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa skall&lt;br&gt;finnas för varje landsting och för&lt;br&gt;varje kommun som inte tillhör nå-&lt;br&gt;got landsting. En försäkringskassas&lt;br&gt;verksamhetsområde får dock, om&lt;br&gt;regeringen för ett särskilt fall be-&lt;br&gt;stämmer det, omfatta två landsting&lt;br&gt;eller ett landsting och en kommun&lt;br&gt;som inte tillhör något landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;skall ledas av en styrelse. I försäk-&lt;br&gt;ringskassan skall det finnas en di-&lt;br&gt;rektör och en eller flera socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket utövar till- Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;syn över de allmänna försäkrings- skall&lt;br&gt;kassorna, vilka hava att ställa sig 1. utreda och besluta i ärenden&lt;br&gt;verkets anvisningar till efterrät- som enligt denna lag eller annan&lt;br&gt;telse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;författning skall skötas av försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Riksförsäkringsverket skall ringskassan,&lt;br&gt;föras register över de allmänna 2. svara för att socialförsäkrings-&lt;br&gt;försäkringskassorna för inskrivning och bidragssystemen tillämpas lik-&lt;br&gt;av de uppgifter, som enligt lag eller formigt och rättvist,&lt;br&gt;vad eljest föreskrives skola intagas 3. vidta åtgärder för att före-&lt;br&gt;i registret. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bygga och minska ohälsa i syfte att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minska de långa sjukperioderna&lt;br&gt;samt aktivt arbeta med rehabilite-&lt;br&gt;ring enligt vad som närmare anges&lt;br&gt;i 22 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:275.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämna hjälp vid handhavandet P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:41&lt;br&gt;av annan verksamhet enligt vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen bestämmer, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lämna hjälp åt en myndighet&lt;br&gt;som har hand om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen eller åt ett sådant lokalt&lt;br&gt;organ som avses i 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får träffa&lt;br&gt;överenskommelse med kommun,&lt;br&gt;landsting och länsarbetsnämnd om&lt;br&gt;att samverka i syfte att uppnå en&lt;br&gt;effektivare användning av tillgäng-&lt;br&gt;liga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan får inte utöva&lt;br&gt;någon annan verksamhet än som&lt;br&gt;avses i första och andra styckena.&lt;br&gt;Regeringen, eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer, får dock&lt;br&gt;föreskriva att det hos en eller flera&lt;br&gt;försäkringskassor skall finnas ge-&lt;br&gt;mensamma enheter för alla försäk-&lt;br&gt;ringskassor för vissa ärenden eller&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För allmän försäkringskassa fast-&lt;br&gt;ställer regeringen firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må annan än allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa i sin firma eller eljest&lt;br&gt;vid beteckning av rörelsen använda&lt;br&gt;ordet ”försäkringskassa ” tillsam-&lt;br&gt;mans med ordet ”allmän” eller&lt;br&gt;eljest i firman intaga något, varige-&lt;br&gt;nom kan givas sken av att firman&lt;br&gt;innehaves av allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en allmän försäkringskassa&lt;br&gt;skall regeringen fastställa firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan än en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa får inte använda ordet försäk-&lt;br&gt;ringskassa tillsammans med ordet&lt;br&gt;allmän i sin firma eller annars vid&lt;br&gt;beteckningen av rörelsen. Inte hel-&lt;br&gt;ler andra ord som kan ge sken av&lt;br&gt;att firman innehas av en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa får användas av&lt;br&gt;annan än en sådan försäkrings-&lt;br&gt;kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För allmän försäkringskassas&lt;br&gt;förbindelser häfta allenast kassans&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vad som skall iakttagas be-&lt;br&gt;träffande allmän försäkringskassas&lt;br&gt;tillgångar och skulder, därest kas-&lt;br&gt;san upphör eller dess verksamhet&lt;br&gt;ändras, meddelar regeringen be-&lt;br&gt;stämmelser i varje särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en allmän försäkringskassas&lt;br&gt;förbindelser svarar endast försäk-&lt;br&gt;ringskassans tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar i varje sär-&lt;br&gt;skilt fall bestämmelser om vad som&lt;br&gt;skall iakttas beträffande en allmän&lt;br&gt;försäkringskassas tillgångar och&lt;br&gt;skulder om försäkringskassan upp-&lt;br&gt;hör eller dess verksamhetsområde&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §« &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassa må ej utan En allmän försäkringskassas stad-&lt;br&gt;stöd av särskilt lagstadgande be- gar skall på förslag av försäk-&lt;br&gt;driva annan verksamhet än som ringskassan fastställas av Riksför-&lt;br&gt;angives i denna lag eller i bestäm- säkringsverket.&lt;br&gt;melser, som utfärdats med stöd av&lt;br&gt;densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån regeringen så förord- Stadgarna skall ange var försäk-&lt;br&gt;nar, är allmän försäkringskassa ringskassans styrelse skall ha sitt&lt;br&gt;pliktig att biträda vid handhavan- säte och hur försäkringskassans&lt;br&gt;det av annan verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;värdehandlingar och övriga säker-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet, som handhar ar- hetshandlingar skall förvaras,&lt;br&gt;betslöshetsförsäkring eller lokalt&lt;br&gt;organ som i 1 kap. 2 § sägs må ej&lt;br&gt;av allmän försäkringskassa förväg-&lt;br&gt;ras begärt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;får träffa överenskommelse med&lt;br&gt;kommun, landsting och länsarbets-&lt;br&gt;nämnd om att samverka i syfte att&lt;br&gt;uppnå en effektivare användning av&lt;br&gt;tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en allmän försäkringskassa&lt;br&gt;skall finnas en styrelse och en eller&lt;br&gt;flera socialförsäkringsnämnder.&lt;br&gt;Regeringen beslutar hur många&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnder som&lt;br&gt;skall finnas i riket. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket beslutar för varje kassa om&lt;br&gt;antalet nämnder i kassan. Om inte&lt;br&gt;annat föreskrivs tillkommer det&lt;br&gt;styrelsen att besluta i angelägen-&lt;br&gt;heter, som kassan har att befatta&lt;br&gt;sig med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgar för allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa skall, på förslag av kassan,&lt;br&gt;fastställas och registreras av Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket. Stadgarna skall&lt;br&gt;ange var kassans styrelse skall ha&lt;br&gt;sitt säte och hur kassans värde- och&lt;br&gt;övriga säkerhetshandlingar skall&lt;br&gt;förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall föra&lt;br&gt;register över de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna för inskrivning av de&lt;br&gt;uppgifter, som enligt denna lag&lt;br&gt;eller vad som annars anges skall&lt;br&gt;tas in i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lydelse enligt bet. 1997/98:SfUl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse för allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa skall bestå av ordförande och&lt;br&gt;vice ordförande samt, om något&lt;br&gt;annat inte framgår av det följande,&lt;br&gt;ytterligare fyra ledamöter. Styrel-&lt;br&gt;sen för Stockholms läns allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa skall bestå av åtta&lt;br&gt;ledamöter. Om en försäkringskas-&lt;br&gt;sas verksamhetsområde bestämts&lt;br&gt;av regeringen enligt 1 §, skall sty-&lt;br&gt;relsen likaledes bestå av åtta leda-&lt;br&gt;möter. Ordförande och vice ordfö-&lt;br&gt;rande utses av regeringen. Övriga&lt;br&gt;ledamöter utses av landstinget el-&lt;br&gt;ler, i fråga om en kassa vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde utgörs av en kom-&lt;br&gt;mun, av kommunfullmäktige. Om en&lt;br&gt;kassas verksamhetsområde be-&lt;br&gt;stämts av regeringen enligt 1 §,&lt;br&gt;beslutar regeringen om fördel-&lt;br&gt;ningen mellan landsting respektive&lt;br&gt;mellan landsting och kommun når&lt;br&gt;det gäller val av övriga sex leda-&lt;br&gt;möter. Härutöver får två personal-&lt;br&gt;företrädare delta i styrelsearbetet. I&lt;br&gt;fråga om dessa tillämpas lagen&lt;br&gt;(1976:230) om rätt för arbetsta-&lt;br&gt;garorganisation att utse och entle-&lt;br&gt;diga företrädare för de anställda i&lt;br&gt;styrelse eller annat organ vid stat-&lt;br&gt;lig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalföreträdare är ledamot i&lt;br&gt;den omfattning som framgår av&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna, utom ordföran-&lt;br&gt;den och vice ordföranden, utses&lt;br&gt;lika många suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingets och kommunfull-&lt;br&gt;mäktiges val av ledamöter eller&lt;br&gt;suppleanter skall vara proportio-&lt;br&gt;nellt, om det begärs av minst så&lt;br&gt;många ledamöter i landstinget eller&lt;br&gt;kommunfullmäktige som motsvarar&lt;br&gt;den kvot, vilken erhålls om antalet&lt;br&gt;närvarande ledamöter delas med&lt;br&gt;det antal personer som valet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:275.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret skall för varje allmän&lt;br&gt;försäkringskassa antecknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namnet på de personer som ut-&lt;br&gt;setts till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- suppleant,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-firmatecknare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de utseddas postadress och&lt;br&gt;personnummer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur försäkringskassans firma&lt;br&gt;tecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift i registret som ändrats&lt;br&gt;gäller inte mot tredje man förrän&lt;br&gt;ändringen registrerats eller tredje&lt;br&gt;man dessförinnan fött vetskap om&lt;br&gt;ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökat med 1. Om kvoten är ett brutet&lt;br&gt;tal, skall den avrundas till närmast&lt;br&gt;högre hela tal. Om förfarandet vid&lt;br&gt;sådant proportionellt val finns be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen (1955:138) om&lt;br&gt;proportionellt valsätt vid val inom&lt;br&gt;landsting, kommunfullmäktige m.m.&lt;br&gt;Om suppleanterna inte väljs pro-&lt;br&gt;portionellt, skall vid valet även den&lt;br&gt;ordning bestämmas i vilken de skall&lt;br&gt;kallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöter utses, om inte&lt;br&gt;regeringen föreskriver annat, for en&lt;br&gt;tid av fyra år, räknat från och med&lt;br&gt;den 1 januari året efter det år då&lt;br&gt;val i hela riket till landsting och&lt;br&gt;kommunfullmäktige har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot kan skiljas&lt;br&gt;från uppdraget genom beslut av den&lt;br&gt;som utsett honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot som har&lt;br&gt;utsetts vid proportionellt val avgår&lt;br&gt;under tjänstgöringstiden, inträder&lt;br&gt;en suppleant, enligt den ordning&lt;br&gt;mellan suppleanterna som har be-&lt;br&gt;stämts vid valet, i ledamotens ställe&lt;br&gt;for återstoden av tjänstgörings-&lt;br&gt;tiden. Om en annan ledamot avgår,&lt;br&gt;utses en ny ledamot for återstoden&lt;br&gt;av tjänstgöringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa skall&lt;br&gt;ha en styrelse med lägst fem och&lt;br&gt;högst elva ledamöter, varav en&lt;br&gt;skall vara ordförande och en vice&lt;br&gt;ordförande. Härutöver får två&lt;br&gt;personalföreträdare delta i&lt;br&gt;styrelsearbetet. 1 fråga om dessa&lt;br&gt;skall lagen (1976:230) om rätt for&lt;br&gt;arbetstagarorganisation att utse&lt;br&gt;och entlediga företrädare för de&lt;br&gt;anställda i styrelse eller annat&lt;br&gt;organ vid statlig myndighet&lt;br&gt;tillämpas. Personalföreträdarna är&lt;br&gt;ledamöter i den omfattning som&lt;br&gt;framgår av särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter skall vara be-&lt;br&gt;roende av hur många invånare som&lt;br&gt;är bosatta inom försäkringskassans&lt;br&gt;verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamöterna, utom för ord-&lt;br&gt;föranden och vice ordföranden,&lt;br&gt;skall det finnas lika många supple-&lt;br&gt;anter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot av allmän försäkrings- Styrelsen skall ansvara för att&lt;br&gt;kassas styrelse skall ha rösträtt vid verksamheten bedrivs författnings-&lt;br&gt;val av kommunfullmäktige. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt, effektivt och i överensstäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melse med syftet för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hushålla väl med statens och&lt;br&gt;andra offentliga medel och därvid&lt;br&gt;se till att de mål som regeringen,&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer, ställt upp för använ-&lt;br&gt;dandet av medlen följs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;verka för samarbete med&lt;br&gt;andra offentliga myndigheter och&lt;br&gt;på annat sätt ta till vara de fördelar&lt;br&gt;som kan vinnas för staten som hel-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fortlöpande följa upp och&lt;br&gt;pröva den egna verksamheten och&lt;br&gt;konsekvenserna av de författnings-&lt;br&gt;föreskrifter och särskilda beslut&lt;br&gt;som rör verksamheten samt vidta&lt;br&gt;de åtgärder som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beakta de krav som ställs på&lt;br&gt;verksamheten av hänsyn till total-&lt;br&gt;försvaret, regionalpolitiken och&lt;br&gt;miljöpolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. se till att allmänhetens och&lt;br&gt;andras kontakter med den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan underlättas ge-&lt;br&gt;nom en god service och tillgänglig-&lt;br&gt;het samt genom information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. se till att handlingar i ärenden&lt;br&gt;hos den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;san hanteras och förvaras så, att&lt;br&gt;den som är obehörig inte får till-&lt;br&gt;gång till dem, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastställa organisation, an-&lt;br&gt;svarsordning och beslutsordning&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till styrelsens sammanträden Styrelsen skall se till att de an-&lt;br&gt;skall samtliga ledamöter kallas, ställda är väl förtrogna med målen&lt;br&gt;Om en styrelseledamot är förhind- för verksamheten. Den skall verka&lt;br&gt;rad att tjänstgöra vid ett samman- för goda arbetsförhållanden och för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1986:1151.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trade, skall en suppleant kallas i att de anställdas kompetens tas till&lt;br&gt;hans ställe enligt den bestämda vara och utvecklas,&lt;br&gt;ordningen mellan suppleanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanterna far även i övrigt&lt;br&gt;närvara vid styrelsens sammanträ-&lt;br&gt;den. De skall alltid underrättas om&lt;br&gt;tiden for sammanträdena. Den di-&lt;br&gt;rektör som avses i 12 § första&lt;br&gt;stycket får deltaga i styrelsens&lt;br&gt;sammanträden, men ej i dess be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förfall för både ordföranden&lt;br&gt;och vice ordföranden föres ordet av&lt;br&gt;den som de vid sammanträdet när-&lt;br&gt;varande utse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen är beslutför, när minst&lt;br&gt;hälften av de ledamöter som far&lt;br&gt;delta i avgörandet är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid styrelsens sammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen äger bemyndiga styrel-&lt;br&gt;seledamot eller befattningshavare&lt;br&gt;hos den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;san att teckna kassans firma samt&lt;br&gt;uppdraga åt styrelseledamot eller&lt;br&gt;befattningshavare hos kassan att å&lt;br&gt;styrelsens vägnar fatta beslut i de&lt;br&gt;angelägenheter, beträffande vilka&lt;br&gt;så lämpligen kan ske. Styrelsen&lt;br&gt;äger föreskriva, att rätten till firma-&lt;br&gt;teckning får av två eller flera per-&lt;br&gt;soner utövas allenast i förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågor som röra förhållandet&lt;br&gt;mellan kassan som arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare hos kassan kan&lt;br&gt;styrelsen i den mån regeringen så&lt;br&gt;förordnar överlåta på företrädare&lt;br&gt;för arbetstagarna att fatta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga ledamöter skall kallas&lt;br&gt;till styrelsens sammanträden. Om&lt;br&gt;en ledamot inte kan komma skall en&lt;br&gt;suppleant kallas i hans ställe efter&lt;br&gt;den ordning som gäller mellan&lt;br&gt;suppleanterna. Suppleanterna får&lt;br&gt;även i övrigt närvara vid styrelsens&lt;br&gt;sammanträden. De skall alltid un-&lt;br&gt;derrättas om tiden för samman-&lt;br&gt;trädet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktören får delta i styrelse-&lt;br&gt;sammanträdet, men inte i de beslut&lt;br&gt;som fattas vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om både ordföranden och vice&lt;br&gt;ordföranden är frånvarande utser&lt;br&gt;de närvarande den som skall leda&lt;br&gt;sammanträdet. Styrelsen är beslut-&lt;br&gt;för, om fler än hälften av de leda-&lt;br&gt;möter som får delta i avgörandet är&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid styrelsens sammanträden Pr°P- 1997/98:41&lt;br&gt;skall det föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna försäkringskas- Styrelsen får bemyndiga styrei-&lt;br&gt;san skall finnas en direktör, som seledamöter eller arbetstagare hos&lt;br&gt;har att leda arbetet inom kassan i den allmänna försäkringskassan att&lt;br&gt;enlighet med styrelsens anvis- teckna försäkringskassans firma,&lt;br&gt;ningar. Vidare skall finnas en eller Styrelsen får föreskriva att försäk-&lt;br&gt;flera försäkringsläkare och försäk- ringskassans firma endast får&lt;br&gt;ringstandläkare. Dessa skall bi- tecknas av två eller flera personer i&lt;br&gt;träda kassan i frågor som kräver förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medicinsk eller odontologisk sak-&lt;br&gt;kunskap samt verka för ett gott&lt;br&gt;samarbete mellan kassan och de&lt;br&gt;läkare och tandläkare som är verk-&lt;br&gt;samma inom dess område. Därut-&lt;br&gt;över skall finnas personal i mån av&lt;br&gt;behov och tillgång på medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får uppdra åt styrelse-&lt;br&gt;ledamöter eller arbetstagare hos&lt;br&gt;försäkringskassan att där det är&lt;br&gt;lämpligt fatta beslut för styrelsens&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kan, i den utsträckning&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, över-&lt;br&gt;låta till företrädare för arbetsta-&lt;br&gt;garna att fatta beslut i frågor om&lt;br&gt;förhållandet mellan försäkringskas-&lt;br&gt;san som arbetsgivare och arbetsta-&lt;br&gt;gare hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktören och andra arbetsta- Direktören skall ansvara för och&lt;br&gt;gare, beträffande vilka regeringen leda den dagliga verksamheten vid&lt;br&gt;föreskriver det, anställs och entle- den allmänna försäkringskassan,&lt;br&gt;digas av Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga arbetstagare anställs och&lt;br&gt;entledigas av kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall vid Direktören skall ansvara för den&lt;br&gt;anställning och entledigande av löpande förvaltningen enligt de&lt;br&gt;arbetstagare hos kassan inhämta riktlinjer och anvisningar som sty-&lt;br&gt;yttrande från kassans styrelse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;relsen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:508.&lt;br&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1994:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassas rä-&lt;br&gt;kenskaper skall omfatta perioden&lt;br&gt;den 1 januari-den 31 december&lt;br&gt;(budgetår).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall årligen till reviso-&lt;br&gt;rerna lämna en av styrelsens leda-&lt;br&gt;möter underskriven årsredovisning&lt;br&gt;innefattande förvaltningsberättelse,&lt;br&gt;resultaträkning och balansräkning&lt;br&gt;för det senast förflutna budgetåret.&lt;br&gt;Styrkt avskrift av årsredovisningen&lt;br&gt;skall samtidigt översändas till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och till be-&lt;br&gt;rört landsting eller berörd kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall årligen tillställa&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket de uppgifter&lt;br&gt;om kassans förvaltning som fordras&lt;br&gt;för framställning om anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sans styrelse skall inrätta lokal-&lt;br&gt;kontor eller motsvarande servi-&lt;br&gt;ceställen i den omfattning som&lt;br&gt;behövs för att ge de försäkrade en&lt;br&gt;god service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då bokslut är uppgjort för all- I en allmän försäkringskassa&lt;br&gt;män försäkringskassa, skall vad av skall det finnas en eller flera för-&lt;br&gt;kassans inkomster avseende sjuk- säkringsläkare och försäkrings-&lt;br&gt;försäkring enligt 2-4 kap. ej åtgått tandläkare för att hjälpa försäk-&lt;br&gt;för löpande utgifter under det år ringskassan med medicinsk och&lt;br&gt;bokslutet avser avsättas till en fond odontologisk sakkunskap och verka&lt;br&gt;för den obligatoriska sjukförsäk- för ett gott samarbete mellan för-&lt;br&gt;ringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;säkringskassan och de läkare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondens kapital och avkastning tandläkare som är verksamma inom&lt;br&gt;får tagas i anspråk enligt bestäm- försäkringskassans område,&lt;br&gt;melser som meddelas av rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden förvaltas enligt grunder&lt;br&gt;som riksdagen fastställer särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För granskning av styrelsens för- Den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;valtning och den allmänna försäk- sans styrelse skall inrätta socialför-&lt;br&gt;ringskassans räkenskaper skall för säkringsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varje budgetår utses två revisorer&lt;br&gt;av landstinget eller, där fråga är&lt;br&gt;om en kassa, vars verksamhetsom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:317.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råde utgörs av en kommun, av&lt;br&gt;kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje revisor utses en supp-&lt;br&gt;leant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor kan skiljas från upp-&lt;br&gt;draget av den som utsett honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor skall ha den erfaren-&lt;br&gt;het av bokföring och den insikt i&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som med&lt;br&gt;hänsyn till kassans verksamhet&lt;br&gt;fordras för uppdraget. Till revisor&lt;br&gt;får inte utses den som är i kassans&lt;br&gt;eller en styrelseledamots tjänst el-&lt;br&gt;ler den som är nära anhörig till en&lt;br&gt;styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa revisorer skall det&lt;br&gt;revisionskontor som granskar&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets verksamhet&lt;br&gt;utföra sådan granskning som avses&lt;br&gt;i första stycket. Bestämmelserna i&lt;br&gt;17 § om revisor gäller för de&lt;br&gt;tjänstemän vid revisionskontoret&lt;br&gt;som utför granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnds&lt;br&gt;verksamhetsområde skall utgöras&lt;br&gt;av ett väl avgränsat geografiskt&lt;br&gt;område. Regeringen får utfärda&lt;br&gt;närmare föreskrifter om grunderna&lt;br&gt;för den geografiska indelningen av&lt;br&gt;nämndernas verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje socialförsäkringsnämnd&lt;br&gt;skall besluta i samtliga slags ären-&lt;br&gt;den som enligt denna lag eller an-&lt;br&gt;nan författning skall avgöras av en&lt;br&gt;nämnd. Om det finns särskilda skål&lt;br&gt;får styrelsen bestämma att ett eller&lt;br&gt;flera slags ärenden endast skall&lt;br&gt;beslutas av någon eller några av&lt;br&gt;nämnderna inom försäkrings-&lt;br&gt;kassans verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd skall&lt;br&gt;bestå av sju ledamöter, varav en&lt;br&gt;skall vara ordförande och en vice&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna har rätt att när som&lt;br&gt;helst inventera den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassans medel och övriga&lt;br&gt;tillgångar samt granska dess&lt;br&gt;böcker, räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar. Styrelsen och direktö-&lt;br&gt;ren är skyldiga att lämna de upp-&lt;br&gt;lysningar om förvaltningen som&lt;br&gt;begärs vid revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd skall&lt;br&gt;avgöra ärenden om rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förtidspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskild efterlevandepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handikappersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vårdbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte såvitt avser förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för rätt till pension enligt&lt;br&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall inom fyra veckor SocialfÖrsäkringsnämnden skall P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:41&lt;br&gt;från den dag de mottagit styrelsens även avgöra ärenden om rätt till&lt;br&gt;förvaltningsberättelse till styrelsen förmåner enligt vad som föreskrivs&lt;br&gt;överlämna en av dem underskriven i andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisionsberättelse. Styrkta av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrifter av revisionsberättelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall samtidigt tillställas Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket och det landsting&lt;br&gt;eller kommunfullmäktige som utsett&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;revisorer.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende som avgjorts av en&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd överkla-&lt;br&gt;gas, skall nämnden företräda den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan om&lt;br&gt;försäkringskassan skall föra det&lt;br&gt;allmännas talan i målet. Nämnden&lt;br&gt;får bemyndiga en tjänsteman vid&lt;br&gt;försäkringskassan att företräda&lt;br&gt;nämnden vid domstol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot styrelseledamot på&lt;br&gt;grund av hans uppdrag må ej an-&lt;br&gt;ställas, därest icke Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket skriftligen till honom&lt;br&gt;framställt anmärkning mot det för-&lt;br&gt;farande, å vilket talan grundas,&lt;br&gt;inom tre år efter utgången av det&lt;br&gt;år, då förfarandet ägt rum. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller ej talan, som grundas&lt;br&gt;på att styrelseledamot begått&lt;br&gt;brottslig handling. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket äger för ordna ställföreträ-&lt;br&gt;dare för styrelsen att föra den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassans talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot revisor på grund av&lt;br&gt;hans uppdrag må ej anställas, se-&lt;br&gt;dan två år förflutit från det reviso-&lt;br&gt;rernas berättelse överlämnades till&lt;br&gt;styrelsen, såvida icke talan grundas&lt;br&gt;på att revisor begått brottslig&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga ledamöter skall kallas&lt;br&gt;till socialförsäkringsnämndens&lt;br&gt;sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i 11 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena om styrelsens sam-&lt;br&gt;manträden skall tillämpas i fråga&lt;br&gt;om socialförsäkringsnämndernas&lt;br&gt;sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende avgörs i en socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnd efter föredragning&lt;br&gt;av en tjänsteman hos den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan. Om det bland&lt;br&gt;ledamöterna eller hos föredragan-&lt;br&gt;den förekommer avvikande mening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall denna anmälas innan sam- Pr°P- 1997/98:41&lt;br&gt;manträdet är slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamot, direktör eller Bokföringen hos den allmänna&lt;br&gt;revisor i allmän försäkringskassa, försäkringskassan skall ske på ett&lt;br&gt;som vid fullgörandet av sitt upp- sätt som stämmer överens med god&lt;br&gt;drag uppsåtligen eller av vårdslös- redovisningssed,&lt;br&gt;het tillskyndat försäkringskassan&lt;br&gt;eller tredje man skada, är pliktig&lt;br&gt;att utgiva ersättning för skadan.&lt;br&gt;Föreligger allenast ringa vårdslös-&lt;br&gt;het, må ersättningen nedsättas, om&lt;br&gt;det med hänsyn jämväl till skadans&lt;br&gt;storlek och omständigheterna i öv-&lt;br&gt;rigt prövas skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åro flera ersättningsskyldiga för&lt;br&gt;skada, svara de för ersättningen en&lt;br&gt;for alla och alla för en, den vars&lt;br&gt;ersättningsskyldighet nedsatts dock&lt;br&gt;allenast med det nedsatta beloppet.&lt;br&gt;Sinsemellan skola de taga del i er-&lt;br&gt;sättningens gäldande efter vad som&lt;br&gt;med hänsyn till den större eller&lt;br&gt;mindre skuld, som finnes ligga en-&lt;br&gt;var av dem till last, samt till om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt prövas skä-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §'&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd skall Den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;bestå av sju ledamöter. Av dessa sans räkenskapsår utgörs av ka-&lt;br&gt;utses en ledamot, som skall vara lenderår. Styrelsen skall varje år&lt;br&gt;nämndens ordförande, av rege- upprätta en årsredovisning för det&lt;br&gt;ringen. Av de övriga ledamöterna senaste räkenskapsåret,&lt;br&gt;utses tre av Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och väljs tre av landstinget. Om&lt;br&gt;kassans verksamhetsområde utgörs&lt;br&gt;av en kommun, skall tre ledamöter&lt;br&gt;väljas av kommunfullmäktige i&lt;br&gt;stället for av landstinget. Om en&lt;br&gt;kassas verksamhetsområde be-&lt;br&gt;stämts av regeringen enligt 1 §,&lt;br&gt;beslutar regeringen om fördel-&lt;br&gt;ningen mellan landsting respektive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan landsting och kommun när&lt;br&gt;det gäller val av de tre sistnämnda&lt;br&gt;ledamöterna. Nämnden utser inom&lt;br&gt;sig en vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en av de av Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket utsedda ledamö-&lt;br&gt;terna skall verket utse en suppleant.&lt;br&gt;För de ledamöter som har valts av&lt;br&gt;landstinget eller kommunfullmäk-&lt;br&gt;tige skall lika många suppleanter&lt;br&gt;väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 § fjärde&lt;br&gt;stycket om val av ledamöter eller&lt;br&gt;suppleanter i styrelse för allmän&lt;br&gt;försäkringskassa skall tillämpas vid&lt;br&gt;landstingets och kommunfullmäkti-&lt;br&gt;ges val av ledamöter eller supple-&lt;br&gt;anter i socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall upprättas&lt;br&gt;på ett överskådligt sätt och i enlig-&lt;br&gt;het med god redovisningssed. Den&lt;br&gt;skall skrivas under av samtliga sty-&lt;br&gt;relseledamöter och av direktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall lämnas&lt;br&gt;till Riksförsäkringsverket. En kopia&lt;br&gt;av årsredovisningen skall samtidigt&lt;br&gt;lämnas till det berörda landstinget&lt;br&gt;eller den berörda kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 S&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd av-&lt;br&gt;gör frågor om rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förtidspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskild efterlevandepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handikappersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vårdbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte såvitt avser förutsättning-&lt;br&gt;arna för rätt till pension enligt 5&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämnden avgör&lt;br&gt;även frågor om rätt till förmåner&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fråga som avgjorts av so-&lt;br&gt;cialförsäkringsnämnd överklagas,&lt;br&gt;skall nämnden företräda den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassan om för-&lt;br&gt;säkringskassan skall föra det all-&lt;br&gt;männas talan i målet. Nämnden får&lt;br&gt;bemyndiga en tjänsteman vid för-&lt;br&gt;säkringskassan att företräda nämn-&lt;br&gt;den vid domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämnden är be-&lt;br&gt;slutfor då minst fyra ledamöter är&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall upprätta en del-&lt;br&gt;årsrapport för de första sex måna-&lt;br&gt;derna av det pågående räkenskaps-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i 20 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall tillämpas&lt;br&gt;också i fråga om delårsrapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall vad i 8-10 §§ före-&lt;br&gt;skrivs med avseende på styrelse ha&lt;br&gt;motsvarande tillämpning med&lt;br&gt;avseende på socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden. Har föredraganden från&lt;br&gt;beslutet avvikande mening skall&lt;br&gt;denna antecknas till protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende avgörs i socialförsäk- Styrelsen skall varje år upprätta&lt;br&gt;ringsnämnd efter föredragning av ett underlag som kan ligga till&lt;br&gt;tjänsteman hos den allmänna för- grund för Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;säkringskassan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;budgetunderlag till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget skall innehålla försäk-&lt;br&gt;ringskassans förslag till finansie-&lt;br&gt;ring av verksamheten de tre när-&lt;br&gt;maste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende, som handläggs av so- Underlaget till budgetunderlag&lt;br&gt;cialforsäkringsnämnden, får nämn- skall lämnas till Riksförsäkrings-&lt;br&gt;den höra den som saken rör eller verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som eljest antas kunna lämna&lt;br&gt;upplysningar av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begär den som saken rör att bli&lt;br&gt;muntligen hörd inför socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnden, skall nämnden höra&lt;br&gt;honom, om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får utfärda&lt;br&gt;närmare föreskrifter om den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassans redovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket skall granska&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket får när som&lt;br&gt;helst inventera den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassans medel och övriga&lt;br&gt;tillgångar och granska kassans&lt;br&gt;böcker, räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“ Senaste lydelse 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Förutvarande 23 § upphävd genom 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Förutvarande 24 § upphävd genom 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen och direktören skall&lt;br&gt;lämna de upplysningar och den&lt;br&gt;hjälp som Riksrevisionsverket be-&lt;br&gt;gär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvode och annan ersättning till Riksrevisionsverket skall i enlig-&lt;br&gt;ledamot av styrelse&amp;nbsp;och&amp;nbsp;socialför-&amp;nbsp;het med god revisionssed granska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringsnämnd fastställs&amp;nbsp;av&amp;nbsp;rege-&amp;nbsp;den allmänna försäkringskassans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;årsredovisning och räkenskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt styrelsens förvaltning. Verkets&lt;br&gt;granskning skall göras i syfte att&lt;br&gt;bedöma om redovisningen är till-&lt;br&gt;förlitlig och räkenskaperna rättvi-&lt;br&gt;sande. Verket skall även granska&lt;br&gt;om styrelsens och direktörens för-&lt;br&gt;valtning står i överensstämmelse&lt;br&gt;med tillämpliga föreskrifter och&lt;br&gt;särskilda beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvode och annan ersättning till Riksrevisionsverket skall i&lt;br&gt;revisor och till sådan ställforeträ- överensstämmelse med god revi-&lt;br&gt;dare för styrelse som nämns i 18 § sionssed översiktligt granska för-&lt;br&gt;for st a stycket fastställs av Riksför- säkringskassans delårsrapport,&lt;br&gt;säkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvode och annan ersättning som&lt;br&gt;avses i denna paragraf utges av den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i detta kapitel föreskrivs om Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;ledamot i styrelse eller socialför- skall ha två revisorer som väljs&lt;br&gt;säkringsnämnd samt om revisor enligt vad som föreskrivs i 35 §.&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla be- Det skall finnas en suppleant for&lt;br&gt;träffande suppleant. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har suppleant för styrelseleda- Revisorerna skall ha den erfa-&lt;br&gt;mot deltagit i behandlingen av renhet av bokföring och den insikt i&lt;br&gt;fråga rörande rättshandling gente- ekonomiska förhållanden som ford-&lt;br&gt;mot tredje man, är den omständig- ras för uppdraget med hänsyn till&lt;br&gt;heten att förutsättningar för hans försäkringskassans verksamhet,&lt;br&gt;inträde i styrelseledamots ställe &amp;nbsp;&amp;nbsp;En revisor får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saknades, utan verkan mot tredje &amp;nbsp;&amp;nbsp;1. vara anställd hos den all-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man, om denne ej insåg eller bort männa försäkringskassan,&lt;br&gt;inse nämnda förhållande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. vara anställd hos en styrelse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara gift eller sambo med sty-&lt;br&gt;relseledamot, syskon eller släkting i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt upp- eller nedstigande led till&lt;br&gt;en sådan person, eller besvågrad&lt;br&gt;med en sådan person i rätt upp-&lt;br&gt;eller nedstigande led eller så att&lt;br&gt;den ene är gift med den andres sys-&lt;br&gt;kon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ det i 2 § omförmälda registret Revisorerna utför gemensamt&lt;br&gt;skall för varje allmän försäkrings- med Riksrevisionsverket gransk-&lt;br&gt;kassa antecknas styrelseledamots, ningen av den allmänna försäk-&lt;br&gt;suppleants och firmatecknares full- ringskassan. Det som sägs i 24 och&lt;br&gt;ständiga namn och hemvist samt 25 §§ skall även tillämpas på revi-&lt;br&gt;vad som gäller beträffande rätten sorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att teckna kassans firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i förhållanden varom&lt;br&gt;anteckning sålunda skett är ej gäl-&lt;br&gt;lande gentemot tredje man förrän&lt;br&gt;ändringen registrerats eller därför-&lt;br&gt;utan kommit till tredje mans känne-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla handlingar i ärenden hos de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna skall&lt;br&gt;förvaras så, att de inte är tillgäng-&lt;br&gt;liga för obehöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket och reviso-&lt;br&gt;rerna skall lämna en gemensam&lt;br&gt;revisionsberättelse över gransk-&lt;br&gt;ningen av årsredovisningen senast&lt;br&gt;en månad efter det att den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassan har läm-&lt;br&gt;nat årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket och reviso-&lt;br&gt;rerna skall lämna ett gemensamt&lt;br&gt;revisorsintyg över granskningen av&lt;br&gt;delårsrapporten senast tre veckor&lt;br&gt;efter det att försäkringskassan har&lt;br&gt;lämnat rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen respektive&lt;br&gt;revisorsintyget skall undertecknas&lt;br&gt;av dem som utfört granskningen.&lt;br&gt;Berättelsen respektive intyget skall&lt;br&gt;lämnas till Riksförsäkringsverket.&lt;br&gt;En bestyrkt kopia av revisions-&lt;br&gt;handlingarna skall samtidigt sän-&lt;br&gt;das till det landstingsfullmäktige&lt;br&gt;eller kommunfullmäktige som enligt&lt;br&gt;35 § har utsett revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen för utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om försäkringskassor-&lt;br&gt;nas revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen inne-&lt;br&gt;håller någon invändning mot den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassans års-&lt;br&gt;redovisning skall försäkringskas-&lt;br&gt;sans styrelse, inom en månad från&lt;br&gt;det att den fått del av berättelsen,&lt;br&gt;för Riksförsäkringsverket redovisa&lt;br&gt;de åtgärder försäkringskassan har&lt;br&gt;vidtagit eller avser att vidta med&lt;br&gt;anledning av invändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna skall det göras intern revi-&lt;br&gt;sion. Den interna revisionen skall&lt;br&gt;omfatta all verksamhet som försäk-&lt;br&gt;ringskassan bedriver och ansvarar&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får utfärda&lt;br&gt;närmare föreskrifter om försäk-&lt;br&gt;ringskassornas interna revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättande av styrelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sans styrelseledamöter skall utses&lt;br&gt;av regeringen. Styrelseledamöterna&lt;br&gt;skall utses för en tid av fyra år från&lt;br&gt;och med den 1 januari året efter det&lt;br&gt;år då ordinarie val till landstings-&lt;br&gt;och kommunfullmäktige har hållits,&lt;br&gt;om inte regeringen bestämmer&lt;br&gt;annat. Regeringen skall utse&lt;br&gt;ordförande och vice ordförande i&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna bör utses på för-&lt;br&gt;slag av de politiska partier som&lt;br&gt;finns representerade i det eller de&lt;br&gt;landsting eller den kommun som&lt;br&gt;utgör försäkringskassans verksam-&lt;br&gt;hetsområde. Härvid skall eftersträ-&lt;br&gt;vas att fördelningen av ledamö-&lt;br&gt;terna sker proportionellt i förhål-&lt;br&gt;lande till partiernas representation&lt;br&gt;i landstinget respektive kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamots uppdrag skall upp-&lt;br&gt;höra i förtid om regeringen beslu-&lt;br&gt;tar det. Om en ledamot inte längre&lt;br&gt;uppfyller kraven i 32 § förfaller&lt;br&gt;uppdraget. När en ledamots upp-&lt;br&gt;drag upphör i förtid skall en ny&lt;br&gt;ledamot utses enligt den ordning&lt;br&gt;som föreskrivs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som har rösträtt vid&lt;br&gt;val till kommunfullmäktige och är&lt;br&gt;folkbokförd inom den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassans verksamhets-&lt;br&gt;område för utses till styrelseleda-&lt;br&gt;mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamoten för inte ha&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 £ föräl-&lt;br&gt;drabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämndens le-&lt;br&gt;damöter skall utses av den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassans styrelse.&lt;br&gt;Ledamöterna skall utses för en tid&lt;br&gt;av fyra år från och med den 1 april&lt;br&gt;året efter det år då ordinarie val till&lt;br&gt;landstings- och kommun-&lt;br&gt;fullmäktige har hållits. Om det&lt;br&gt;under en pågående mandatperiod&lt;br&gt;inrättas en ny nämnd, skall de&lt;br&gt;nytillträdande ledamöterna i&lt;br&gt;nämnden utses för den tid som åter-&lt;br&gt;står av mandatperioden. Styrelsen&lt;br&gt;skall utse ordförande och vice&lt;br&gt;ordförande i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem av ledamöterna skall utses&lt;br&gt;på förslag av de politiska partier&lt;br&gt;som finns representerade i det eller&lt;br&gt;de landsting eller den kommun som&lt;br&gt;utgör försäkringskassans verksam-&lt;br&gt;hetsområde. De övriga två ledamö-&lt;br&gt;terna skall utses på förslag av de&lt;br&gt;organisationer på arbetsmarknaden&lt;br&gt;som finns inom försäkringskassans&lt;br&gt;verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall när den utser le-&lt;br&gt;damöterna eftersträva att leda-&lt;br&gt;motskåren för en allsidig samman-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning med hänsyn till ålder, kön Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;och yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sägs i 32 § skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om social-&lt;br&gt;försäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot i socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnden visar giltigt hinder,&lt;br&gt;får styrelsen entlediga ledamoten.&lt;br&gt;Om en ledamot inte längre upp-&lt;br&gt;fyller kraven i 32 § förfaller upp-&lt;br&gt;draget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en ledamot blir entledigad&lt;br&gt;eller uppdraget förfaller utses en ny&lt;br&gt;ledamot for den tid som återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall utses av lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige, eller kommun-&lt;br&gt;fullmäktige om den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassans verksamhetsom-&lt;br&gt;råde utgörs av en kommun. Revi-&lt;br&gt;sorerna skall utses for ett räken-&lt;br&gt;skapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisors uppdrag skall upp-&lt;br&gt;höra i fortid om den som utsett re-&lt;br&gt;visorn beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvode och annan ersättning till&lt;br&gt;styrelseledamöterna och till leda-&lt;br&gt;möterna i en socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd skall bestämmas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvode och annan ersättning till&lt;br&gt;revisorerna och till en ställföreträ-&lt;br&gt;dare som förordnats enligt 40 §&lt;br&gt;skall bestämmas av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningarna skall betalas av&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot, direktö-&lt;br&gt;ren eller en revisor uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet skadar den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna försäkringskassan då han Pr°P- 1997/98:41&lt;br&gt;fullgör sitt uppdrag, skall han er-&lt;br&gt;sätta skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon är ersättningsskyldig&lt;br&gt;enligt första stycket kan skade-&lt;br&gt;ståndet jämkas efter vad som är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till handlingens&lt;br&gt;beskaffenhet, skadans storlek och&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall flera personer ersätta&lt;br&gt;samma skada, skall de svara soli-&lt;br&gt;dariskt för skadeståndet i den mån&lt;br&gt;inte skadeståndsskyldigheten har&lt;br&gt;jämkats för någon av dem. Vad nå-&lt;br&gt;gon har betalat i skadestånd får&lt;br&gt;krävas tillbaka från de andra efter&lt;br&gt;vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot en styrelseledamot om&lt;br&gt;skadestånd på grund av dennes&lt;br&gt;uppdrag skall väckas inom tre år&lt;br&gt;från utgången av det år då förfa-&lt;br&gt;randet som talan grundas på ägde&lt;br&gt;rum. Talan får dock inte väckas om&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket inom denna&lt;br&gt;tid underlåtit att skriftligen fram-&lt;br&gt;ställa anmärkning till styrelseleda-&lt;br&gt;moten om förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot en revisor om skade-&lt;br&gt;stånd på grund av dennes uppdrag&lt;br&gt;skall väckas senast två år från det&lt;br&gt;att revisionsberättelsen överlämna-&lt;br&gt;des till styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en talan mot en ledamot eller&lt;br&gt;en revisor grundas på brott gäller&lt;br&gt;inte bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket för för-&lt;br&gt;ordna ställföreträdare för styrelsen&lt;br&gt;att föra den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassans talan om skadestånd enligt&lt;br&gt;38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om styrelseleda-&lt;br&gt;möter och revisorer i detta kapitel&lt;br&gt;gäller också för suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att det har&lt;br&gt;saknats förutsättningar för en&lt;br&gt;suppleant att ersätta styrelseleda-&lt;br&gt;moten vid behandling av en fråga&lt;br&gt;om rättshandling gentemot tredje&lt;br&gt;man skall vara utan verkan mot&lt;br&gt;tredje man om denne inte insåg&lt;br&gt;eller borde ha insett detta forhål-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sans direktör anställs genom beslut&lt;br&gt;av regeringen på förslag av styrel-&lt;br&gt;sen. Styrelsen skall höra Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket innan den lämnar ett&lt;br&gt;sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktören entledigas av rege-&lt;br&gt;ringen på förslag av försäkrings-&lt;br&gt;kassans styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra arbetstagare än direktören&lt;br&gt;anställs och entledigas av den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtal om anställnings-&lt;br&gt;eller arbetsvillkor för arbetstagare&lt;br&gt;hos försäkringskassorna skall ingås&lt;br&gt;och sägas upp av Arbetsgivarverket&lt;br&gt;gemensamt med de allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om lockout eller andra&lt;br&gt;stridsåtgärder vid konflikt rörande&lt;br&gt;kollektivavtal som avses i 43 § skall&lt;br&gt;fattas av Arbetsgivarverket efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samråd med de allmänna försök- Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;ringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samråd med de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna företräder&lt;br&gt;Arbetsgivarverket försäkringskas-&lt;br&gt;sorna i tvister om kollektivavtal&lt;br&gt;som avses i 43 § eller om påföljd&lt;br&gt;för otillåten stridsåtgärd vid kon-&lt;br&gt;flikt om sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall utöva&lt;br&gt;tillsyn över de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa skall&lt;br&gt;för tillsyn av verksamheten lämna&lt;br&gt;uppgifter enligt de föreskrifter som&lt;br&gt;utfärdas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa som har fattats av tjänsteman&lt;br&gt;i ärenden om försäkring enligt&lt;br&gt;denna lag skall omprövas av kas-&lt;br&gt;san, om det begärs av en enskild&lt;br&gt;som beslutet angår och beslutet inte&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 10 a §.&lt;br&gt;Omprövningen skall göras av so-&lt;br&gt;cialförsäkringsnämnden om beslu-&lt;br&gt;tet gäller fråga som avses i 2 kap.&lt;br&gt;12 a eller 12 b §, 3 kap. 7-9 eller 17&lt;br&gt;§, 20 kap. 3 § eller 22 kap. 7-10&lt;br&gt;eller 16 §. Omprövning skall också&lt;br&gt;göras av socialförsäkringsnämnden&lt;br&gt;om beslutet gäller återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 20 kap. 4 § och det&lt;br&gt;belopp som har utbetalats för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa som har fattats av tjänsteman&lt;br&gt;i ärenden om försäkring enligt&lt;br&gt;denna lag skall omprövas av kas-&lt;br&gt;san, om det begärs av en enskild&lt;br&gt;som beslutet angår och beslutet inte&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1976&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket överstiger 10 procent av&lt;br&gt;basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omprövning begärs av ett beslut och Riksförsäkringsverket över-&lt;br&gt;klagar samma beslut, skall försäkringskassan inte ompröva beslutet. Be-&lt;br&gt;gäran om omprövning skall anses som ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den frivilliga försäkringen skall den försäkrade erlägga den avgift&lt;br&gt;som fastställs av regeringen, eller efter regeringens bestämmande, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket. Avgifterna får inte bestämmas till olika belopp för&lt;br&gt;olika försäkrade i vidare mån än som föranleds av skillnader i försäk-&lt;br&gt;ringens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag får lämnas med viss&lt;br&gt;och sjukpenningtillägg enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reglering av över- och under-&lt;br&gt;skott skall hos varje allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa finnas en fond för den&lt;br&gt;frivilliga sjukförsäkringen. I fråga&lt;br&gt;om denna fond gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 18 kap. 15 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av kostnaderna för sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reglering av över- och under-&lt;br&gt;skott skall hos varje allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa finnas en fond för den&lt;br&gt;frivilliga sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondens kapital och avkastning&lt;br&gt;får tas i anspråk enligt de bestäm-&lt;br&gt;melser som meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden förvaltas enligt grunder&lt;br&gt;som riksdagen fastställer särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 18 kap. 8 § första stycket om antalet styrelsele-&lt;br&gt;damöter och i 18 kap. 8 § andra stycket samt i 18 kap. 31 och 32 §§&lt;br&gt;tillämpas första gången på de styrelser som utses för tid fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 18 kap. 16, 18, 33 och 34 §§ om socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämndema tillämpas första gången på de nämnder som utses för tid&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 april 1999. I fråga om ärenden som enligt äldre bestäm-&lt;br&gt;melser skall avgöras av socialförsäkringsnämnden beslutar den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassas styrelse fr.o.m den 1 april 1999 om fördelningen av&lt;br&gt;ärendena bland de socialförsäkringsnämnder som då finns inom försäk-&lt;br&gt;ringskassans verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna om delårsrapporter skall tillämpas första gången på&lt;br&gt;rapporter avseende tiden januari-juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:509.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I fråga om de tillgångar som vid tidpunkten för ikraftträdandet för- Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;valtas i fonden för den obligatoriska sjukförsäkringen gäller 18 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra och tredje styckena i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I fråga om omprövning av beslut som har meddelats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet gäller 20 kap. 10 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3L&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1947:529) om allmänna barn-&lt;br&gt;bidrag' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10- Bestämmelserna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän 13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av allmän försäkringskas- ändring av allmän försäkrings-&lt;br&gt;sas beslut samt om överklagande av kassas beslut samt om överkla-&lt;br&gt;allmän försäkringskassas och gande av allmän försäkringskassas&lt;br&gt;domstols beslut har motsvarande och domstols beslut har motsva-&lt;br&gt;tillämpning i ärende enligt denna rande tillämpning i ärende enligt&lt;br&gt;lag. Omprövning av beslut i fråga denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om återbetalningsskyldighet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § skall göras av socialforsäk-&lt;br&gt;ringsnamnd, om det belopp som&lt;br&gt;utbetalats för mycket överstiger 10&lt;br&gt;procent av basbeloppet enligt 1&lt;br&gt;kap. 6 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.1 fråga om omprövning av be-&lt;br&gt;slut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1973:449.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1983.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i reglementet (1962:401) angående&lt;br&gt;förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas&lt;br&gt;fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjuk-&lt;br&gt;försäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till reglementet (1962:401) angå-&lt;br&gt;ende förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den&lt;br&gt;obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen samt 1 § reglementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglemente (1962:401) angå-&lt;br&gt;ende förvaltningen av de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassornas&lt;br&gt;fonder för den obligatoriska och&lt;br&gt;den frivilliga sjukförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående förvaltningen av den i&lt;br&gt;18 kap. 15 § lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring omförmälda fonden för den&lt;br&gt;obligatoriska sjukförsäkringen samt&lt;br&gt;den i 21 kap. 2 § samma lag om-&lt;br&gt;förmälda fonden för den frivilliga&lt;br&gt;sjukförsäkringen skall gälla vad&lt;br&gt;nedan stadgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1962:401) om förvalt-&lt;br&gt;ningen av de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassornas fonder för den&lt;br&gt;obligatoriska och den frivilliga&lt;br&gt;sjukförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvaltningen av den obli-&lt;br&gt;gatoriska sjukförsäkringsfonden&lt;br&gt;enligt p. 5 övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1998:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring och den frivilliga&lt;br&gt;sjukförsäkringsfonden enligt 21&lt;br&gt;kap. 2 § lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring skall följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 4 och 13 §§ lagen (1976:380) om ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende angående livränta till den försäkrade, i annat ärende uppkom-&lt;br&gt;men fråga huruvida den försäkrade har ådragit sig arbetsskada till följd&lt;br&gt;av annat än olycksfall och ärende angående särskild efterlevandelivränta&lt;br&gt;skall i försäkringskassa avgöras av socialförsäkringsnämnd. Regeringen&lt;br&gt;får dock meddela föreskrifter om behörighet för tjänsteman hos försäk-&lt;br&gt;ringskassan att avgöra ärenden som är av enkel beskaffenhet och inte&lt;br&gt;angår livränta till den försäkrade eller särskild efterlevandelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut skall gö-&lt;br&gt;ras av socialförsäkringsnämnd, om&lt;br&gt;beslutet har fattats av tjänsteman&lt;br&gt;och gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fråga som avses i 6 kap. 5 §,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut som tjänsteman fattat&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter av rege-&lt;br&gt;ringen enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 18 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;om Riksförsäkringsverkets tillsyn&lt;br&gt;över de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna har motsvarande tillämpning i&lt;br&gt;fråga om kassornas befattning med&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 18 kap. 46 och&lt;br&gt;47 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;kets tillsyn över de allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassorna har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga om försäkrings-&lt;br&gt;kassornas befattning med arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller 8 kap. 4 § i sin äldre ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om&lt;br&gt;delpensionsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:84) om delpensionsför-&lt;br&gt;säkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 § skall upphöra att gälla' ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 20 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-13&lt;br&gt;§§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas beslut&lt;br&gt;samt överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-13&lt;br&gt;§§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas beslut&lt;br&gt;samt överklagande av försäkrings-&lt;br&gt;kassas och domstols beslut tilläm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pas även i ärende enligt denna lag. beslut tillämpas även i ärende enligt&lt;br&gt;Omprövning av beslut i fråga om denna lag.&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet enligt 19 §&lt;br&gt;skall göras av socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd, om det belopp som utbeta-&lt;br&gt;lats for mycket överstiger 10 pro-&lt;br&gt;cent av basbeloppet enligt 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärende enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat&lt;br&gt;anges i beslutet eller bestäms av domstol som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 17 § 1987:364.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:360) om&lt;br&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till&lt;br&gt;handikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1988:360) om handläggning av&lt;br&gt;ärenden om bilstöd till handikappade skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt över-&lt;br&gt;klagande av försäkringskassas och domstols beslut skall tillämpas i&lt;br&gt;ärenden om bidrag som avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut&lt;br&gt;av en försäkringskassa som har&lt;br&gt;fattats av en tjänsteman i ärende&lt;br&gt;om skyldighet att återbetala bidrag&lt;br&gt;skall göras av socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd, om det belopp som utbeta-&lt;br&gt;lats för mycket överstiger 10 pro-&lt;br&gt;cent av basbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1985. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1463) om&lt;br&gt;bidrag vid adoption av utländska barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1988:1463) om bidrag vid adop-&lt;br&gt;tion av utländska barn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bidrag enligt denna&lt;br&gt;lag tillämpas även följande be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § första-tredje styckena&lt;br&gt;och 9 § om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10-13 §§ om ompröv-&lt;br&gt;ning och ändring av beslut samt om&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut&lt;br&gt;av en försäkringskassa som har&lt;br&gt;fattats av en tjänsteman i ärende&lt;br&gt;om skyldighet att återbetala bidrag&lt;br&gt;skall göras av socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bidrag enligt denna&lt;br&gt;lag tillämpas även följande be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § första-tredje styckena&lt;br&gt;och 9 § om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10-13 §§ om ompröv-&lt;br&gt;ning och ändring av beslut samt om&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:278. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-&lt;sup&gt;1997/98:41&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 ochl9 §§ lagen (1988:1465) om ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§ Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring om omprövning och ändring av ring om omprövning och ändring av&lt;br&gt;försäkringskassas beslut samt om försäkringskassas beslut samt om&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas överklagande av försäkringskassas&lt;br&gt;och domstols beslut tillämpas även och domstols beslut tillämpas även&lt;br&gt;i ärende om ersättning enligt denna i ärende om ersättning enligt denna&lt;br&gt;lag. Omprövningen skall i försäk- lag.&lt;br&gt;ringskassan göras av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd om beslutet gäller en&lt;br&gt;fråga som avses i 17 § och det be-&lt;br&gt;lopp som utbetalats för mycket&lt;br&gt;överstiger 10 procent av basbelop-&lt;br&gt;pet enligt 1 kap. 6 § lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol&lt;br&gt;som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning enligt denna&lt;br&gt;lag tillämpas följande föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § första stycket om&lt;br&gt;sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning enligt denna&lt;br&gt;lag tillämpas följande föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § första stycket om&lt;br&gt;sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § första-tredje styckena&lt;br&gt;om skyldighet att lämna uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § första-tredje styckena&lt;br&gt;om skyldighet att lämna uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:279.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut- 20 kap. 8 § fjärde stycket om ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;redningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 16 § om verkställighets- 20 kap. 16 § om verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller 18 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 och 15 §§ lagen (1989:225) om ersättning&lt;br&gt;till smittbärare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap.10-13 §§ Föreskrifterna i 20 kap.10-13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring om omprövning och ändring av ring om omprövning och ändring av&lt;br&gt;försäkringskassas beslut samt om försäkringskassas beslut samt om&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas överklagande av försäkringskassas&lt;br&gt;och domstols beslut tillämpas och domstols beslut tillämpas även&lt;br&gt;även i ärende om ersättning enligt i ärende om ersättning enligt denna&lt;br&gt;denna lag. Omprövningen skall i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringskassan göras av en so-&lt;br&gt;cialförsäkringsnämnd, om beslutet&lt;br&gt;gäller en fråga som avses i 8 § eller&lt;br&gt;i 3 kap. 17 § eller 20 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring. Ompröv-&lt;br&gt;ningen skall också göras av en so-&lt;br&gt;cialförsäkringsnämnd, om beslutet&lt;br&gt;gäller återbetalningsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt 13 § och det belopp som utbe-&lt;br&gt;talats för mycket överstiger 10 pro-&lt;br&gt;cent av basbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla omedel-&lt;br&gt;bart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol&lt;br&gt;som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 S&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning enligt denna&lt;br&gt;lag tillämpas även följande före-&lt;br&gt;skrifter i lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § om indragning eller&lt;br&gt;nedsättning av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning enligt denna&lt;br&gt;lag tillämpas även följande före-&lt;br&gt;skrifter i lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § om indragning eller&lt;br&gt;nedsättning av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1981.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:280.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 7 § om skadestånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § första-tredje styckena&lt;br&gt;och 9 § om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 a § om undantag från&lt;br&gt;sekretess,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 16 § om verkställighets-&lt;br&gt;foreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 7 § om skadestånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § första-tredje styckena&lt;br&gt;och 9 § om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 a § om undantag från&lt;br&gt;sekretess,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 16 § om verkställighets-&lt;br&gt;foreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller 14 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1991:1047) om sjuklön skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om försäkringskassans&lt;br&gt;handläggning av ärenden enligt 10,&lt;br&gt;11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt&lt;br&gt;24 § andra stycket och 27 § andra&lt;br&gt;stycket tillämpas följande före-&lt;br&gt;skrifter i lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 £ om Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § första-tredje styckena&lt;br&gt;och 9 § om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 a § om undantag från&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om försäkringskassans&lt;br&gt;handläggning av ärenden enligt 10,&lt;br&gt;11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt&lt;br&gt;24 § andra stycket och 27 § andra&lt;br&gt;stycket tillämpas följande&lt;br&gt;föreskrifter i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § första-tredje styckena&lt;br&gt;och 9 § om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 a § om undantag från&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:281.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om&lt;br&gt;handläggning av vissa ersättningar till den som&lt;br&gt;tjänstgör inom totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1991:1488) om handlägg-&lt;br&gt;ning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som sägs i 1 § handläggs&lt;br&gt;av den försäkringskassa hos vilken&lt;br&gt;den tjänstgöringsskyldige är inskri-&lt;br&gt;ven eller, om han inte är inskriven&lt;br&gt;hos en sådan kassa, försäkringskas-&lt;br&gt;san på den ort där han påbörjar sin&lt;br&gt;tjänstgöring. Denna kassa får dock&lt;br&gt;uppdra åt en annan försäkrings-&lt;br&gt;kassa att handlägga ärendet. Vidlyf-&lt;br&gt;tiga och svåra ärenden om familje-&lt;br&gt;bidrag i form av näringsbidrag får i&lt;br&gt;en försäkringskassa avgöras av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som sägs i 1 § handläggs&lt;br&gt;av den försäkringskassa hos vilken&lt;br&gt;den tjänstgöringsskyldige är inskri-&lt;br&gt;ven eller, om han inte är inskriven&lt;br&gt;hos en sådan kassa, försäkringskas-&lt;br&gt;san på den ort där han påbörjar sin&lt;br&gt;tjänstgöring. Denna kassa får dock&lt;br&gt;uppdra åt en annan försäkrings-&lt;br&gt;kassa att handlägga ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om familjebidrag och I fråga om familjebidrag och&lt;br&gt;dagpenning tillämpas 18 kap. 2 £ dagpenning tillämpas 18 kap. 46&lt;br&gt;om tillsyn och 20 kap. 10-13 §§ om och 47 §§ om Riksforsäkringsver-&lt;br&gt;omprövning och ändring av beslut kets tillsyn och 20 kap. 10-13 §§&lt;br&gt;samt om överklagande i lagen om omprövning och ändring av&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. beslut samt om överklagande i la-&lt;br&gt;gen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande familjebidrag tillämpas dessutom följande bestämmelser i&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 2 a § om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersätt-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:282.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 8 § första-tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:148) om&lt;br&gt;särskilt bidrag till ensamstående med bam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1992:148) om särskilt bidrag till&lt;br&gt;ensamstående med bam skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas på bidrag enligt&lt;br&gt;denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10-13 §§ om ompröv-&lt;br&gt;ning och ändring av beslut samt om&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut&lt;br&gt;av en försäkringskassa som har&lt;br&gt;fattats av en tjänsteman i ärende&lt;br&gt;om skyldighet att återbetala bidrag&lt;br&gt;skall göras av en socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd, om det belopp som har ut-&lt;br&gt;betalats för mycket överstiger 10&lt;br&gt;procent av basbeloppet enligt 1&lt;br&gt;kap. 6 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas på bidrag enligt&lt;br&gt;denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10-13 §§ om ompröv-&lt;br&gt;ning och ändring av beslut samt om&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till om ändring i lagen (1993:16) om&lt;br&gt;försäkring mot vissa semesterlönekostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:16) om försäkring mot vissa&lt;br&gt;semesterlönekostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om försäkringskassans I fråga om försäkringskassans&lt;br&gt;handläggning av ärenden enligt handläggning av ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas följande före- denna lag tillämpas följande före-&lt;br&gt;skrifter i lagen (1962:381) om all- skrifter i lagen (1962:381) om all-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;män försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 och 9 §§ om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 a § om undantag från&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;män försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 och 9 §§ om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 a § om undantag från&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:389) om &lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;- &lt;sup&gt;1997/98:41&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;assistansersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 och 18 §§ lagen (1993:389) om&lt;br&gt;assistansersättning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt över-&lt;br&gt;klagande av försäkringskassas och domstols beslut skall tillämpas i ären-&lt;br&gt;den om assistansersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut&lt;br&gt;av en försäkringskassa som har&lt;br&gt;fattats av en tjänsteman i ett ärende&lt;br&gt;om skyldighet att återbetala assi-&lt;br&gt;stansersättning skall göras av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnden, om det&lt;br&gt;belopp som utbetalats för mycket&lt;br&gt;överstiger 10 procent av basbelop-&lt;br&gt;pet enligt 1 kap. 6 § lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende om assistansersättning skall gälla omedelbart,&lt;br&gt;om inte något annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 S&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning enligt denna&lt;br&gt;lag tillämpas följande föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § första-tredje styckena&lt;br&gt;och 9 § om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning enligt denna&lt;br&gt;lag tillämpas följande föreskrifter i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § första-tredje styckena&lt;br&gt;och 9 § om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:283.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut- 20 kap. 8 § fjärde stycket om ut- Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;redningsåtgärder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;redningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.1 fråga om omprövning av be-&lt;br&gt;slut som meddelats före ikraftträdandet gäller 17 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27, 29 och 30 §§ lagen (1993:737) om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att sökanden på grund av hushållets inkomst- eller&lt;br&gt;förmögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte behöver det&lt;br&gt;bidrag som kan beräknas enligt denna lag, får försäkringskassan efter&lt;br&gt;särskild utredning avslå en ansökan, dra in eller sätta ned bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket får&lt;br&gt;fattas utan hinder av att viss in-&lt;br&gt;komst eller förmögenhet inte skall&lt;br&gt;räknas in i den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten. Beslutet skall fattas av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket får&lt;br&gt;fattas utan hinder av att viss in-&lt;br&gt;komst eller förmögenhet inte skall&lt;br&gt;räknas in i den bidragsgrundande&lt;br&gt;inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap.10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall&lt;br&gt;tillämpas i ärenden om bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en försäkringskassa som har&lt;br&gt;fattats av en tjänsteman i ett ärende&lt;br&gt;om skyldighet att återbetala bo-&lt;br&gt;stadsbidrag skall göras av social-&lt;br&gt;försäkringsnämnden, om det belopp&lt;br&gt;som utbetalats för mycket översti-&lt;br&gt;ger 10 procent av basbeloppet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende om bostadsbidrag skall gälla omedelbart, om inte&lt;br&gt;något annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i lagen Följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&amp;nbsp;(1962:381) om&amp;nbsp;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillämpas på&amp;nbsp;bidrag enligt&amp;nbsp;skall tillämpas&amp;nbsp;på&amp;nbsp;bidrag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § första stycket om 17 kap. 1 § första stycket om&lt;br&gt;sammanträffande av förmåner,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sammanträffande av&amp;nbsp;förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:284.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 £ om tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription av&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse av bi-&lt;br&gt;drag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het för statliga och kommunala&lt;br&gt;myndigheter, arbetsgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47 §§ om Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription av&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse av bi-&lt;br&gt;drag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het för statliga och kommunala&lt;br&gt;myndigheter, arbetsgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller 29 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 ochl5 §§ lagen (1994:308) om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall&lt;br&gt;tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut&lt;br&gt;av en försäkringskassa som har&lt;br&gt;fattats av en tjänsteman i ett ärende&lt;br&gt;om skyldighet att återbetala bo-&lt;br&gt;stadstillägg skall göras av social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd, om det belopp&lt;br&gt;som utbetalats för mycket översti-&lt;br&gt;ger 10 procent av basbeloppet&lt;br&gt;enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 S&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas på bostadstillägg&lt;br&gt;enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 § om utbetalning till&lt;br&gt;annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § om sammanträffande&lt;br&gt;av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription av&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas på bostadstillägg&lt;br&gt;enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 § om utbetalning till&lt;br&gt;annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § om sammanträffande&lt;br&gt;av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 46 och 47§§ om Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt be-&lt;br&gt;slut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3 § tredje stycket om in-&lt;br&gt;dragning eller nedsättning av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription av&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse av er-&lt;br&gt;sättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:285.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 § fjärde stycket om ut- 20 kap. 8 § fjärde stycket om ut-&lt;br&gt;redningsåtgärder, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;redningsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig- 20 kap. 9 § om uppgifitsskyldig-&lt;br&gt;het for statliga och kommunala het för statliga och kommunala&lt;br&gt;myndigheter, arbetsgivare m.fl. myndigheter, arbetsgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller 14 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:41&lt;br&gt;lokal försöksverksamhet med finansiell samordning&lt;br&gt;mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;socialtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1,2, 8,18, 27 och 30 §§ lagen (1994:566) om&lt;br&gt;lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen medger det, får en Om regeringen medger det, får en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, ett lands- allmän försäkringskassa, ett lands-&lt;br&gt;ting och en kommun som har kom- ting och en eller flera kommuner&lt;br&gt;mit överens om det bedriva lokal inom samma landsting, som har&lt;br&gt;försöksverksamhet med finansiell kommit överens om det bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring, hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;socialtjänst i syfte att pröva möjlig-&lt;br&gt;heterna till en effektivare använd-&lt;br&gt;ning av tillgängliga resurser. Sådan&lt;br&gt;försöksverksamhet far också, med&lt;br&gt;regeringens medgivande, bedrivas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samordning mellan socialförsäk- lokal försöksverksamhet med fi-&lt;br&gt;ring, hälso- och sjukvård och nansiell samordning mellan social-&lt;br&gt;socialtjänst i syfte att pröva möj-&lt;br&gt;ligheterna till en effektivare an-&lt;br&gt;vändning av tillgängliga resurser.&lt;br&gt;Sådan försöksverksamhet far också,&lt;br&gt;med regeringens medgivande, be-&lt;br&gt;drivas av en kommun som inte in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;går i ett landsting och en allmän av en kommun som inte ingår i ett&lt;br&gt;försäkringskassa. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;landsting och en allmän försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far återkalla sitt medgivande om förutsättningarna för för-&lt;br&gt;söket väsentligt förändrats eller det finns andra särskilda skäl. Rege-&lt;br&gt;ringen far också bestämma de villkor som skall gälla för försöksverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag kan bedrivas genom ett bestäl-&lt;br&gt;larförbund som bildats genom&lt;br&gt;sammanslutning av de som deltar i&lt;br&gt;försöket. Dessa är medlemmar i&lt;br&gt;förbundet. I annat fall skall verk-&lt;br&gt;samheten bedrivas genom ett kom-&lt;br&gt;munalförbund som bildats genom&lt;br&gt;sammanslutning av det landsting&lt;br&gt;och den kommun som deltar. Om ett&lt;br&gt;landsting inte deltar i försöksverk-&lt;br&gt;samheten skall dock verksamheten,&lt;br&gt;om den inte bedrivs genom ett be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag kan bedrivas genom ett bestäl-&lt;br&gt;larförbund som bildats genom&lt;br&gt;sammanslutning av de som deltar i&lt;br&gt;försöket. Dessa är medlemmar i&lt;br&gt;förbundet. I annat fall skall verk-&lt;br&gt;samheten bedrivas genom ett kom-&lt;br&gt;munalförbund som bildats genom&lt;br&gt;sammanslutning av det landsting&lt;br&gt;och den eller de kommuner som&lt;br&gt;deltar. Om ett landsting inte deltar i&lt;br&gt;försöksverksamheten skall dock&lt;br&gt;verksamheten, om den inte bedrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställarförbund, i stället bedrivas av genom ett beställarförbund, i stället P&lt;sup&gt;f0&lt;/sup&gt;P- 1997/98:41&lt;br&gt;den kommun som deltar i försöket, bedrivas av den kommun som del-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar i försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kommunalförbund eller en kommun som bedriver försöksverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het enligt första stycket och den allmänna försäkringskassa som skall&lt;br&gt;medverka i den finansiella samordningen skall skriftligen avtala om den&lt;br&gt;närmare utformningen av denna samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbundets ändamål och medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbundets benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tid som förbundet skall bestå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet ledamöter och ersättare i styrelsen samt det antal ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ersättare som varje medlem skall utse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de uppgifter förbundet skall få fullgöra enligt 4 § och den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutanderätt förbundet enligt samma bestämmelse skall ha,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de begränsningar som förbundsmedlemmama har kommit överens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om när det gäller förbundets rätt att sätta sig i skuld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förbundsmedlemmamas andelar i förbundets tillgångar och skulder,&lt;br&gt;och om någon annan grund skall gälla för medlemmarnas deltagande i&lt;br&gt;kostnaderna för förbundets verksamhet, den grunden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. på vilken förbundsmedlems 8. på vilken förbundsmedlems&lt;br&gt;anslagstavla tillkännagivande om anslagstavla tillkännagivande om&lt;br&gt;justering av protokoll skall ske, justering av protokoll skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt, om mer än en kommun är&lt;br&gt;medlem i förbundet, vem av dem&lt;br&gt;som skall ha ansvaret enligt 18 och&lt;br&gt;27§§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. regler för styrelsens verksamhet samt förbundets förvaltning och&lt;br&gt;tjänstemannaorganisation utöver vad som anges i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. de bestämmelser om förutsättningarna för förbundets likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och upplösning som skall gälla utöver vad som föreskrivs i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. vad förbundsmedlemmama i övrigt anser nödvändigt för att ordna&lt;br&gt;de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar&lt;br&gt;samt förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbundsordningen får det inte tas in någon bestämmelse om be-&lt;br&gt;gränsning av en förbundsmedlems skyldighet att tillhandahålla medel när&lt;br&gt;det gäller en angelägenhet som enligt särskild författning ankommer på&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, landsting eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen i den kommun Kommunstyrelsen i en av de&lt;br&gt;som deltar i försöksverksamheten kommuner som deltar i&lt;br&gt;ansvarar för tillsynen av att förbun- försöksverksamheten ansvarar för&lt;br&gt;det fullgör sina skyldigheter enligt tillsynen av att förbundet fullgör&lt;br&gt;arkivlagen (1990:782). Kommun sina skyldigheter enligt arkivlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen skall därvid samråda med (1990:782). Kommunstyrelsen skall&lt;br&gt;Riksarkivet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;därvid samråda med Riksarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunfullmäktige får, efter samråd med Riksarkivet, meddela före-&lt;br&gt;skrifter om förbundets arkivvård. Vad som föreskrivs i 12 och 15 §§ ar-&lt;br&gt;kivlagen om regeringen, den myndighet regeringen bestämmer och&lt;br&gt;landstingsfullmäktige skall i stället avse kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall styrelsen&lt;br&gt;avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse&lt;br&gt;som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en&lt;br&gt;redovisning for skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas&lt;br&gt;redovisningshandlingar för hela likvidationstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidationsuppdraget är När likvidationsuppdraget är&lt;br&gt;fullgjort, skall kommunstyrelsen i fullgjort, skall kommunstyrelsen i&lt;br&gt;den kommun som deltagit i for- en av de kommuner som deltagit i&lt;br&gt;söksverksamheten överta och vårda försöksverksamheten överta och&lt;br&gt;de handlingar som hör till vårda de handlingar som hör till&lt;br&gt;förbundets arkiv. Handlingarna förbundets arkiv. Handlingarna&lt;br&gt;skall överlämnas inom tre månader skall överlämnas inom tre månader&lt;br&gt;om inte kommunstyrelsen har om inte kommunstyrelsen har&lt;br&gt;beslutat om något annat. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beslutat om något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var&lt;br&gt;och en av förbundsmedlemmama. När berättelsen och&lt;br&gt;redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är&lt;br&gt;förbundet upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;i 10 kap. Bestämmelserna&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i 10&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunallagen (1991:900) gäller i kommunallagen (1991:900) gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar &amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;fråga om tillämpliga delar&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;fråga&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beställarförbund. Beslut får beställarförbund. Beslut får&lt;br&gt;överklagas av medlemmar av den överklagas av medlemmar av den&lt;br&gt;kommun eller det landsting som eller de kommuner eller det&lt;br&gt;ingår i förbundet. Beslut varigenom landsting som ingår i förbundet,&lt;br&gt;kammarrätten har upphävt ett beslut Beslut varigenom kammarrätten har&lt;br&gt;eller förbjudit att det verkställs får upphävt ett beslut eller förbjudit att&lt;br&gt;endast överklagas av förbundet. det verkställs får endast överklagas&lt;br&gt;av förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om&lt;br&gt;underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 38 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd&lt;br&gt;och punkt 3 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte annat anges i beslu-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring om omprövning och ändring av en försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassans beslut tillämpas också i ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringskassan skall social-&lt;br&gt;försäkringsnämnden pröva ärenden&lt;br&gt;om eftergift enligt 35 §. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla omprövning av beslut&lt;br&gt;om återkrav enligt 20 §, om det&lt;br&gt;belopp som felaktigt har betalats ut&lt;br&gt;överstiger 10 procent av basbe-&lt;br&gt;loppet enligt 1 kap. 6 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De upphävda lagarna tillämpas 3. De upphävda lagarna med un-&lt;br&gt;även i fortsättningen i fråga om dantag av 22 § andra stycket lagen&lt;br&gt;bidragsförskott och bidrag som (1964:164) om bidragsförskott&lt;br&gt;lämnats enligt dessa lagar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpas även i fortsättningen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om bidragsförskott och bidrag&lt;br&gt;som lämnats enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I fråga om omprövning av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godkänt regeringens förslag till riktlinjer för förändringar i&lt;br&gt;den nuvarande organisationen av socialförsäkringens administration&lt;br&gt;(prop. 1996/97:63, bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273). Propositio-&lt;br&gt;nen byggde på förslagen i betänkandet Försäkringskassan Sverige -&lt;br&gt;Översyn av socialförsäkringens administration (SOU 1996:64). Det aktu-&lt;br&gt;ella betänkandet är remissbehandlat och remissinstansernas synpunkter&lt;br&gt;har redovisats i propositionen. Remissammanställning finns också till-&lt;br&gt;gänglig på Socialdepartementet (S96/4492/F). I propositionen angavs att&lt;br&gt;ändringarna av administrationen skulle genomföras dels genom att rege-&lt;br&gt;ringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar, dels&lt;br&gt;genom förordningsändringar. Några av de förslag som nu läggs fram har&lt;br&gt;riksdagen inte tagit ställning till i samband med proposition 1996/97:63.1&lt;br&gt;fråga om redovisning (avsnitt 4.3.5), revision (4.3.6) och tillsyn (avsnitt&lt;br&gt;4.3.9) lämnade regeringen i denna proposition en kortfattad redogörelse.&lt;br&gt;Regeringen gjorde i samband härmed vissa bedömningar av hur frågorna&lt;br&gt;borde lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om redovisning och revision har i betänkandet Försäkrings-&lt;br&gt;kassan Sverige - Översyn av socialförsäkringens administration behand-&lt;br&gt;lats under frågan om styrelsens ansvar. Remissinstansernas synpunkter&lt;br&gt;på styrelsens ansvar har i proposition 1996/97:63 behandlats under det&lt;br&gt;avsnitt som behandlar den frågan. I fråga om tillsyn föreslogs i betän-&lt;br&gt;kandet att bestämmelserna om tillsyn i 18 kap. 2 § lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring upphävs. Remissinstanserna har i denna del inte haft några in-&lt;br&gt;vändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anförde regeringen sin avsikt att återkomma till riks-&lt;br&gt;dagen med vissa preciseringar om socialförsäkringsnämndema. Efter&lt;br&gt;riksdagens ställningstagande i fråga om riktlinjerna (prop. 1996/97:63)&lt;br&gt;har betänkandet, Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet och rättssä-&lt;br&gt;kerhet (SOU 1997:134) överlämnats till Socialdepartementet. En sam-&lt;br&gt;manfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Socialdepartementet anord-&lt;br&gt;nade den 30 oktober 1997 en hearing med inbjudna myndigheter och or-&lt;br&gt;ganisationer angående förslagen i betänkandet. En förteckning över de&lt;br&gt;inbjudna till denna hearing bifogas i bilaga 2. En sammanställning av de&lt;br&gt;synpunkter som framfördes vid hearingen finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisade i proposition 1996/97:63 sin avsikt att närmare&lt;br&gt;se över formerna för socialförsäkringens IT-verksamhet. Regeringen har&lt;br&gt;därefter givit Statskontoret i uppdrag att se över de organisatoriska for-&lt;br&gt;merna för IT-verksamheten i syfte att bl.a. effektivisera verksamheten.&lt;br&gt;Statskontoret har överlämnat rapporten Organisation och styrning av IT-&lt;br&gt;verksamheten inom socialförsäkringsadministrationen (242/97-5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten från Statskontoret har remissbehandlats. Remissvaren och&lt;br&gt;remissammanställningen finns tillgängliga på Socialdepartementet&lt;br&gt;(S97/6716/F). Sammanfattning av rapporten redovisas i bilaga 5. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp med representanter från Socialdepartementet, Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket och de allmänna försäkringskassorna har lämnat en rap-&lt;br&gt;port om utvecklingsarbetet inom IT-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppens arbete avslutades i oktober 1997 (S97/7196/F). Gruppens&lt;br&gt;rapport redovisas i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års ekonomiska vårpropositionen aviserade regeringen en över-&lt;br&gt;syn av nuvarande fonder inom respektive departementsområde. I 1998&lt;br&gt;års budgetproposition anförde regeringen att principerna i lagen&lt;br&gt;(1996:1059) om statsbudgeten även skall gälla för de delar av socialför-&lt;br&gt;säkringssektorn som ligger vid sidan av statsbudgeten. Denna bedömning&lt;br&gt;gjorde regeringen med förbehåll för eventuella komplikationer av juri-&lt;br&gt;disk eller teknisk art, vilka kunde föranleda regeringen att göra en ny&lt;br&gt;bedömning. Regeringen uppgav vidare i budgetpropositionen att frågan&lt;br&gt;om hur budgetlagen och principen om bruttoredovisning skall tillämpas&lt;br&gt;på de delar av socialförsäkringssektorn som ligger vid sidan av statsbud-&lt;br&gt;geten skulle övervägas och att regeringen avsåg att återkomma och redo-&lt;br&gt;visa sina bedömningar och förslag i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens ställningstagande med anledning av budgetpropositionen&lt;br&gt;poängteras vikten av att statens inkomster och utgifter redovisas på ett&lt;br&gt;tydligt sätt. Den nya budgetprocessen i staten, där budgetlagen är ett vik-&lt;br&gt;tigt inslag, har enligt Finansutskottet inneburit flera viktiga framsteg i&lt;br&gt;detta avseende och utskottet ser positivt på ytterligare steg i denna rikt-&lt;br&gt;ning (bet. 1997/98 :FiUl, rskr. 1997/98:35).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Socialförsäkringens administration&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen administreras av Riksförsäkringsverket och de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna. Administrationen måste tillgodose krav på&lt;br&gt;tydlighet i ansvar med ett stärkt regionalt och lokalt inflytande samt sä-&lt;br&gt;kerställa en fungerande dialog mellan olika delar av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen skall även i framtiden vara nationell och enhetlig.&lt;br&gt;Organisationsstrukturen måste därför tillgodose kraven på en likformig&lt;br&gt;och rättssaker tillämpning av socialförsäkringen och övriga förmåner&lt;br&gt;som handhas av socialförsäkringens administration. Organisationen&lt;br&gt;måste också kunna hantera kraven med att snabbt genomföra reformer&lt;br&gt;och de förändringar i form av ny teknik, arbetslivets förändringar och&lt;br&gt;annat som kan förväntas. Försäkringskassornas självständiga roll bör&lt;br&gt;därför stärkas och Riksförsäkringsverkets roll inom socialförsäkringarna&lt;br&gt;klargöras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av riksdagens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godkänt regeringens förslag till riktlinjer för förändringar i&lt;br&gt;den nuvarande strukturen av socialförsäkringens administration&lt;br&gt;(prop. 1996/97:63, bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Försäkringskassan Sverige - Översyn av socialförsäk-&lt;br&gt;ringens administration (SOU 1996:64) föreslogs att de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna skulle inordnas i den statliga förvaltningsstrukturen. För-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slaget från utredningen innebar även att försäkringskassornas befogen- P&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;°P- 1997/98:41&lt;br&gt;heter skulle utvidgas i vissa avseenden. Bakgrunden till att utredningen&lt;br&gt;tillsattes var bl.a. att frågor vad gäller roll- och ansvarsfördelningen&lt;br&gt;mellan Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna aktu-&lt;br&gt;aliserats under senare år. Riksdagen hade med anledning av detta funnit&lt;br&gt;det påkallat med en översyn av de krav som bör ställas på försäkrings-&lt;br&gt;kassornas lokalkontorsnät och vilket inflytande försäkringskassorna&lt;br&gt;själva skulle ha på utformningen av detta respektive vilken styrande roll&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket bör ha (bet. 1994/95:SfU7, rskr. 1994/95:118).&lt;br&gt;Översynen borde enligt riksdagen även omfatta formerna för Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets tillsyn av försäkringskassornas organisation. Förslagen till&lt;br&gt;riktlinjer i proposition 1996/97:63 utgick från betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer som riksdagen har godkänt innebär i korthet att de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassorna skall bibehålla nuvarande associationsform.&lt;br&gt;Försäkringskassorna skall således inte inordnas i den statliga förvalt-&lt;br&gt;ningsstrukturen. Som skäl för detta anförs att den nuvarande organisatio-&lt;br&gt;nen, som kombinerar en central statlig myndighet med formellt fristående&lt;br&gt;regionala organ, har stora fördelar i form av en lokal förankring och ett&lt;br&gt;lokalt engagemang. Det finns dock begränsningar och problem inom den&lt;br&gt;nuvarande organisationen som hör samman med avsaknaden av en tydlig&lt;br&gt;ansvarsfördelning mellan de allmänna försäkringskassorna och Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna avser därför att tydliggöra de allmänna försäkringskassor-&lt;br&gt;nas och Riksförsäkringsverkets roller inom socialförsäkringens admini-&lt;br&gt;stration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna syftar till att tydliggöra regelverket avseende försäkrings-&lt;br&gt;kassorna i fråga om;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vad försäkringskassan har ansvar för,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vad försäkringskassans styrelse skall besluta om och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- direktörens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de av riksdagen godkända riktlinjerna anges även att styrelsen för en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa bl.a. skall besluta om inrättande av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnder, utseende av samtliga ledamöter i dessa och lokalkon-&lt;br&gt;torsnätets utformning. Styrelsen skall efter hörande av Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket lämna förslag om anställning av direktör till regeringen. Försäk-&lt;br&gt;ringskassans styrelse skall utses av regeringen. Antalet ledamöter i sty-&lt;br&gt;relsen skall bestämmas av regeringen och vara beroende av invånaranta-&lt;br&gt;let inom försäkringskassans verksamhetsområde. Formerna för socialför-&lt;br&gt;säkringsnämndemas fortsatta arbete skall ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets roll inom socialförsäkringen i förhållande till&lt;br&gt;försäkringskassorna anges i riktlinjerna inom följande ansvarsområden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- normgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillsyn över försäkringskassorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ansvarig systemägare för de gemensamma IT-systemen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ekonomistyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen till riktlinjer för socialförsäkringens administration&lt;br&gt;(prop. 1996/97:63) redogörs för motiven till de föreslagna ändringarna.&lt;br&gt;Dessa återges och utvecklas i denna proposition. Vad gäller utredarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag och remissinstansernas synpunkter på förslagen hänvisas till&lt;br&gt;proposition 1996/97:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riktlinjerna skall Riksförsäkringsverket även i fortsättningen an-&lt;br&gt;svara som systemägare för de gemensamma IT-systemen och för att sys-&lt;br&gt;temen utvecklas i överensstämmelse med regelverket for socialförsäk-&lt;br&gt;ringarna. Formerna for hur IT-verksamheten skall organiseras skulle en-&lt;br&gt;ligt vad som anges i riktlinjerna ses över med syfte att effektivisera verk-&lt;br&gt;samheten och att pröva i vilken utsträckning det är möjligt att konkur-&lt;br&gt;rensutsätta den. Översynen skulle även omfatta att förbättra försäkrings-&lt;br&gt;kassornas möjlighet till reellt inflytande. Som angetts i det föregående&lt;br&gt;har Statskontoret gjort en sådan översyn. I det följande lämnas en redo-&lt;br&gt;görelse för översynen, remissinstansernas synpunkter och regeringens&lt;br&gt;bedömningar i denna del (se avsnitt 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de av riksdagen godkända riktlinjerna anges beträffande socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämndema att försäkringskassans styrelse skall besluta om inrät-&lt;br&gt;tande av nämnder och om att utse ledamöter i nämnderna. I övrigt anges&lt;br&gt;att regeringen skulle återkomma till riksdagen med närmare precise-&lt;br&gt;ringar. Med utgångspunkt i de förslag som lämnats i betänkandet Förtro-&lt;br&gt;endemannainflytande - ökad kvalitet och rättssäkerhet (SOU 1997:134)&lt;br&gt;återkommer regeringen nu med förslag om ändringar i de bestämmelser&lt;br&gt;som gäller socialförsäkringsnämndema (se avsnitt 4.4).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Bakgrunden till regeringens förslag om ändringar i&lt;br&gt;socialförsäkringens administration&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 Regeringens allmänna bedömningar om administrationen&lt;br&gt;inom socialförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nu gällande förordningen (1988:1204) med instruktion för&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket skall verket svara för den centrala ledningen och&lt;br&gt;tillsynen av de allmänna försäkringskassornas verksamhet. Med hänsyn&lt;br&gt;till att kassorna formellt är självständiga och utgör särskilda offentlig-&lt;br&gt;rättsliga organ skiljer sig Riksförsäkringsverkets roll som central förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet från jämförbara myndigheters med en regional organi-&lt;br&gt;sation. Riksförsäkringsverket har inte givits den formella rollen som&lt;br&gt;chefsmyndighet för de allmänna försäkringskassorna utan socialförsäk-&lt;br&gt;ringens administration består i dagsläget av 26 formellt åtskilda organi-&lt;br&gt;sationer, varav de allmänna försäkringskassorna utgör 25 stycken. Sam-&lt;br&gt;tidigt innebär kraven på en likformig och rättvis tillämpning av försäk-&lt;br&gt;ringen och likvärdig behandling av de försäkrade att hela socialförsäk-&lt;br&gt;ringens administration måste samverka och fungera som om den vore en&lt;br&gt;organisation. För detta krävs en mycket tydlig uppdelning av ansvar och&lt;br&gt;befogenheter mellan de olika delarna av administrationen. Ett krav som&lt;br&gt;inte är uppfyllt i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) där de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassornas ställning och ansvar regleras, föreskrivs att&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket utövar tillsyn över de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna och att dessa har att rätta sig efter vad verket föreskriver med an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledning av sin tillsynsverksamhet. Enligt 2 § 1 förordningen (1988:1204) Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;med instruktion för Riksförsäkringsverket skall verket särskilt svara för&lt;br&gt;den centrala ledningen och för tillsynen av de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna. Dessa skilda regleringar leder till oklarheter vad avser&lt;br&gt;rollfördelningen inom socialförsäkringens administration. Den reglering&lt;br&gt;av försäkringskassornas organisation och förvaltning som finns i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § bidrar till ytterligare oklarheter i rollfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar mot bakgrund av detta ett antal förslag till för-&lt;br&gt;ändringar av uppgifter och funktioner för de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna och Riksförsäkringsverket som medför att ansvaret tydliggörs. För-&lt;br&gt;slagen bör kunna medverka till att goda förutsättningar skapas för en&lt;br&gt;bättre fungerande administration av socialförsäkringen. Det är emellertid&lt;br&gt;angeläget att ytterligare öka tydligheten mellan Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och de allmänna försäkringskassorna avseende ansvaret för olika upp-&lt;br&gt;gifter, samtidigt som nuvarande associationsform för försäkringskassorna&lt;br&gt;bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringens administration måste tillgodose krav på tydlighet i&lt;br&gt;ledningsansvaret, ett bevarat och stärkt regionalt och lokalt inflytande&lt;br&gt;samt en fungerande dialog mellan olika delar av verksamheten. Social-&lt;br&gt;försäkringen bör även i framtiden vara nationellt enhetlig och statligt&lt;br&gt;finansierad. Det innebär att organisationsstrukturen måste tillgodose kra-&lt;br&gt;ven på en likformig och rättvis tillämpning av socialförsäkringarna och&lt;br&gt;övriga förmåner som handhas inom socialförsäkringens administration.&lt;br&gt;Organisationen måste också kunna hantera kraven med snabbt genom-&lt;br&gt;förda reformer och de förändringar i form av ny teknik, arbetslivets&lt;br&gt;förändringar och annat som kan förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillämpningen av socialförsäkringarna och andra bidrag finns ett&lt;br&gt;berättigat krav på ett starkt centralt inflytande i form av normgivning,&lt;br&gt;tillsyn, IT-stöd samt ekonomistyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är däremot av stor betydelse att utveckla en friare resultatstyrd an-&lt;br&gt;vändning av medel avsedda för samverkansprojekt inom rehabiliterings-&lt;br&gt;området. Det är angeläget att mer effektivt kunna utnyttja samhällets&lt;br&gt;samlade resurser för att bättre kunna tillgodose enskilda människors&lt;br&gt;behov av stödåtgärder. Inom detta område finns det skäl att låta verk-&lt;br&gt;samheten utvecklas med stor frihet för att man skall kunna finna de mest&lt;br&gt;rationella och effektiva lösningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för budgetberedningen för år 1998 (prop. 1997/98:1, ut-&lt;br&gt;giftsområde 10, bet. 1997/98:SfUl) har det presenterats förslag om att&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan fr.o.m. den 1 januari 1998 får träffa&lt;br&gt;överenskommelse med kommun, landsting och länsarbetsnämnd om att&lt;br&gt;samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga re-&lt;br&gt;surser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Bedömningar av rollfördelningen mellan de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för diskussionen om rollfördelningen mellan för-&lt;br&gt;säkringskassorna och Riksförsäkringsverket är att socialförsäkringen är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett nationellt system med staten som försäkringsgivare. Socialförsäkring-&lt;br&gt;arna styrs av lagar och förordningar beslutade av riksdag och regering.&lt;br&gt;De är dessutom helt finansierade av skatter och avgifter. Staten måste&lt;br&gt;således, trots att försäkringskassorna är självständiga offentligrättsliga&lt;br&gt;organ, kunna styra verksamheten för att tillförsäkra att försäkringen&lt;br&gt;tillämpas likformigt och rättvist över hela landet och med samhälls-&lt;br&gt;ekonomisk effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 18 kap. 1 § AFL skall det finnas en allmän försäkringskassa i&lt;br&gt;vaije landsting och i varje kommun som inte tillhör något landsting. Det&lt;br&gt;finns f.n. 25 försäkringskassor i landet. Försäkringskassan leds av en sty-&lt;br&gt;relse, vilken har ansvar för att leda, organisera och utveckla verksamhe-&lt;br&gt;ten inom givna ramar. Detta innebär att försäkringskassorna, inom&lt;br&gt;nämnda ramar, skall ta det fulla lednings- och verksamhetsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna försäkringskassorna har slutit sig samman i Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet. Försäkringskassorna har genom medlemskapet uppdragit&lt;br&gt;åt förbundet att vara central intresseorganisation, serviceorganisation och&lt;br&gt;central arbetsgivarorganisation. Försäkringskasseförbundet är tillsam-&lt;br&gt;mans med Arbetsgivarverket central arbetsgivarpart inom försäkrings-&lt;br&gt;kassornas kollektivavtalsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall inom ramen för socialförsäkringens admi-&lt;br&gt;nistration ha ett klart och entydigt ansvar inom fyra huvudområden; nor-&lt;br&gt;mering, tillsyn, systemägarskap samt ekonomistyrning. Genom kravet på&lt;br&gt;nationell enhetlighet ligger det i Riksförsäkringsverkets uppdrag som&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet under regeringen att svara för komplette-&lt;br&gt;rande normgivning genom att besluta om föreskrifter efter givna be-&lt;br&gt;myndiganden i lag och förordning. Riksförsäkringsverket ger också ut&lt;br&gt;allmänna råd som avser tillämpningen av författningar på socialförsäk-&lt;br&gt;ringens område. I syfte att verka för en likformig och rättvis tillämpning&lt;br&gt;av socialförsäkringens bestämmelser och för att få fram vägledande&lt;br&gt;praxis kan verket överklaga beslut som fattas av en försäkringskassa eller&lt;br&gt;en förvaltningsdomstol. Riksförsäkringsverket kan också överta försäk-&lt;br&gt;ringskassans uppgift att i länsrätt eller kammarrätt föra det allmännas&lt;br&gt;talan (20 kap. 12 § AFL). I ovan nämnt syfte sprider verket praxis, rätts-&lt;br&gt;lägesöversikter och annan liknande information till försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn bör göras av Riksförsäkringsverkets roll enligt 20 kap.&lt;br&gt;12 § AFL. Detta kan lämpligen ske i den allmänna översyn av processen&lt;br&gt;i socialförsäkringsmål som föreslås i departementspromemorian Garanti-&lt;br&gt;pension och samordningsfrågor m.m. (Ds 1997:66).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksförsäkringsverkets uppdrag ingår också att utöva tillsyn över de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna. I detta ligger att Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;skall bevaka att statsmaktens beslut och intentioner uppfylls och att er-&lt;br&gt;sättningsreglerna tillämpas likformigt och rättvist. I samband med riks-&lt;br&gt;dagens behandling av riktlinjerna för socialförsäkringens administration&lt;br&gt;anförde socialförsäkringsutskottet att en grundläggande princip i social-&lt;br&gt;försäkringen måste vara att de försäkrade behandlas lika, inte bara så att&lt;br&gt;materiellt riktiga beslut fattas utan också så att regelsystemen tillämpas&lt;br&gt;på samma sätt oavsett vilken försäkringskassa det är frågan om&lt;br&gt;(bet. 1996/97:SfU 12). Denna del av Riksförsäkringsverkets verksamhet&lt;br&gt;behöver utvecklas till att omfatta en systematisk och kontinuerlig upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följning av kvaliteten i tillämpningen inom samtliga försäkringsområden. Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;Regeringen redogör närmare för sina ställningstaganden angående till-&lt;br&gt;synsverksamheten i avsnitt 4.3.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall vara ansvarig systemägare vilket innebär&lt;br&gt;att Riksförsäkringsverket i den rollen skall utveckla de gemensamma IT-&lt;br&gt;systemen så att de överensstämmer med regelverket. Detta ansvar skall&lt;br&gt;även i fortsättningen åvila Riksförsäkringsverket, men ansvaret bör för-&lt;br&gt;tydligas och utvecklas. Regeringen redogör närmare för sina ställnings-&lt;br&gt;taganden angående IT-verksamheten inom socialförsäkringens admini-&lt;br&gt;stration i avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten finansierar hela kostnaden för försäkringskassornas administra-&lt;br&gt;tion, vilket innebär att riksdag och regering har ett intresse av och ansvar&lt;br&gt;för att verksamheten drivs effektivt. Medelstilldelningen till försäkrings-&lt;br&gt;kassorna sker sedan år 1982 inom ramen för det budgetsystem som all-&lt;br&gt;mänt gäller för statlig verksamhet. Riksförsäkringsverket har som central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet det samlade ansvaret för ekonomistyrningen inom&lt;br&gt;socialförsäkringens administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det statliga budgetsystemet har det skett en successiv övergång&lt;br&gt;till resultatstyrning. Denna ställer krav på att tydliga mål och riktlinjer&lt;br&gt;formuleras. Riksdag och regering formulerar effektmål för verksamheten&lt;br&gt;och ställer upp villkor och krav i övrigt för medlens disposition.&lt;br&gt;Regleringsbreven är ett av regeringens viktigaste styrdokument i förhål-&lt;br&gt;lande till de statliga myndigheterna. I regleringsbreven anger regeringen&lt;br&gt;vad myndigheterna skall utföra och uppnå under budgetåret och de eko-&lt;br&gt;nomiska förutsättningarna för verksamheten. Detta uttrycks i form av&lt;br&gt;mål, krav på återrapportering samt särskilda uppdrag. Vidare anges de&lt;br&gt;finansiella förutsättningarna och villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även statligt finansierad verksamhet som inte bedrivs i myndighets-&lt;br&gt;form är möjlig att resultatstyra. När det gäller försäkringskassorna sker&lt;br&gt;regeringens ekonomistyrning via Riksförsäkringsverket i verkets regle-&lt;br&gt;ringsbrev till försäkringskassorna. Riksförsäkringsverkets uppgift är att&lt;br&gt;svara för uttolkning av riksdagens och regeringens mål- och resultatkrav&lt;br&gt;samt att förmedla dem till de allmänna försäkringskassorna. I Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets regleringsbrev till försäkringskassorna anges vilka mål&lt;br&gt;och riktlinjer som skall gälla för försäkringskassorna när det gäller såväl&lt;br&gt;försäkringstillämpningen som kraven på kvalitet och effektivitet i verk-&lt;br&gt;samheten. Riksförsäkringsverket ansvarar för uppföljning och analys av&lt;br&gt;försäkringskassornas resultat. Det samlade resultatet i förhållande till de&lt;br&gt;mål som angetts för verksamheten återredovisas i årsredovisningen som&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket sammanställer och lämnar till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatstyrningen har medfört att behovet av detaljregleringar har&lt;br&gt;minskat och möjliggjort en betydande decentralisering av beslutsbefo-&lt;br&gt;genheter från Riksförsäkringsverket till försäkringskassorna. Det är&lt;br&gt;angeläget att utvecklingen i denna riktning fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av uppgifter från försäkringskassorna och efter samråd&lt;br&gt;med Försäkringskasseförbundet svarar Riksförsäkringsverket för fram-&lt;br&gt;ställningen i budgetunderlaget om den totala ramen för försäkringskas-&lt;br&gt;sornas förvaltningsutgifter. Riksförsäkringsverket disponerar anslaget&lt;br&gt;och svarar efter samråd med Försäkringskasseförbundet för fördelning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlen mellan försäkringskassorna. Det bör också ligga i Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets ansvar att vid behov följa upp den revision som Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket gör av kassornas redovisningar, begära in underlag till och ta&lt;br&gt;fram ett budgetunderlag till regeringen för hela socialförsäkringens ad-&lt;br&gt;ministration samt att vara mottagare av årsredovisningarna och delårs-&lt;br&gt;rapportema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa områden har Riksförsäkringsverket ytterligare ett antal&lt;br&gt;ansvarsområden, bl.a. att vara stabsorgan till regeringen, att ansvara för&lt;br&gt;officiell statistik inom socialförsäkringsområdet, följa utvecklingen av&lt;br&gt;socialförsäkringarna och viss ärendehandläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i det följande ett antal ändringar av 18 kap. AFL&lt;br&gt;om försäkringskassornas organisation med utgångspunkt i de allmänna&lt;br&gt;bedömningar om socialförsäkringens administration. Beträffande de här&lt;br&gt;angivna ändringarna och tydliggörandena av Riksförsäkringsverkets upp-&lt;br&gt;gifter inom socialförsäkringens administration kommer regeringen senare&lt;br&gt;att föra in dessa i verkets instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Ändrad rollfördelning inom socialförsäkringens&lt;br&gt;administration och omarbetning av 18 kap. lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger i detta avsnitt fram förslag till ändringar av 18 kap.&lt;br&gt;lagen (1962:361) om allmän försäkring. De föreslagna ändringarna följer&lt;br&gt;de riktlinjer för reformeringen av socialförsäkringens administration som&lt;br&gt;riksdagen godkänt. Härigenom klargörs bl.a. försäkringskassans uppgif-&lt;br&gt;ter och ansvar, kassans ledning och styrelsens ansvar, samt direktörens&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet införs ett antal mellanrubriker för att öka överskådligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellanrubriker som förs in är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillsättande av styrelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsgivarfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sakliga ändringar som föreslås i 18 kap. AFL kommenteras i texten.&lt;br&gt;Flertalet ändringar i 18 kap. AFL behandlas i detta avsnitt (4.3). Förslag&lt;br&gt;till ändringar av 18 kap. AFL angående socialförsäkringsnämnder be-&lt;br&gt;handlas under avsnitt 4.4. Omarbetningar av kapitlet och övriga änd-&lt;br&gt;ringar av redaktionell och språklig natur behandlas under rubriken övriga&lt;br&gt;lagändringar i avsnitt 4.3.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: I 18 kap. 1 § AFL infors en bestämmelse om att&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna skall ledas av en styrelse, att det vid&lt;br&gt;försäkringskassan skall finnas en direktör och ett antal socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser införs om att försäkringskassan inom sitt verksam-&lt;br&gt;hetsområde skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- svara för att socialförsäkrings- och bidragssystemen tillämpas lik-&lt;br&gt;formigt och rättvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vidta åtgärder för att förebygga och minska ohälsa i syfte att&lt;br&gt;minska de långa sjukperioderna samt aktivt arbeta med rehabilite-&lt;br&gt;ring enligt vad som närmare anges i 22 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen till regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 kap. 1 § AFL finns för närvarande bestämmelser om var det skall&lt;br&gt;finnas en allmän försäkringskassa. Riksförsäkringsverket har meddelat&lt;br&gt;närmare föreskrifter om organisation av de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna. 118 kap. 6 § anges att det skall finnas en styrelse och en eller flera&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnder. Regeringen anser det vara värdefullt att det i&lt;br&gt;inledningen till 18 kap. finns en bestämmelse om att försäkringskassan&lt;br&gt;leds av en styrelse och att det skall finnas en direktör och ett antal social-&lt;br&gt;försäkringsnämnder. Skälen för detta är att det redan i det inledande av-&lt;br&gt;snittet klart bör framgå hur en försäkringskassa leds samt att det finns&lt;br&gt;vissa förtroendeorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordning med instruktion för Riksförsäkringsverket finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om att verket särskilt skall verka för att socialförsäkrings- och bi-&lt;br&gt;dragssystemet tillämpas likformigt och rättvist samt att aktiva åtgärder&lt;br&gt;vidtas för att minska behovet av långa sjukskrivningar och förtidspensio-&lt;br&gt;neringar. I 18 kap. AFL bör det enligt regeringen anges att försäkrings-&lt;br&gt;kassan inom sitt verksamhetsområde skall svara för att socialförsäkrings-&lt;br&gt;och bidragssystemen tillämpas likformigt och rättvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassorna skall utöver lagar och förordningar följa de före-&lt;br&gt;skrifter som Riksförsäkringsverket ger ut och ta vägledning av de re-&lt;br&gt;kommendationer som verket lämnar i de allmänna råden för att kassorna&lt;br&gt;sammantaget skall tillämpa de olika bestämmelserna likformigt och rätt-&lt;br&gt;vist. Regeringen återkommer mer i avsnitt 4.3.9 till Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;kets ansvar för normering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall också handlägga ärenden på ett sådant sätt att&lt;br&gt;rättssäkerheten garanteras. Rättssäkerheten i samband med handläggning&lt;br&gt;säkerställs dels genom bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;dels genom de regler som finns avseende hur beslut som för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringskassan fattat överklagas. Regeringen anser därför att några sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om rättssäkerhet inte bör föras in i 18 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 kap. AFL bör det också anges att försäkringskassan skall vidta åt-&lt;br&gt;gärder för att förebygga och minska ohälsa samt aktivt arbeta med reha-&lt;br&gt;bilitering enligt vad som anges i 22 kap. AFL om bestämmelser om reha-&lt;br&gt;bilitering och rehabiliteringsersättning. Regeringen har i flera samman-&lt;br&gt;hang framfört som sin uppfattning att det är av stor betydelse att utveckla&lt;br&gt;en friare resultatstyrd användning av medel avsedda för samver-&lt;br&gt;kansprojekt inom rehabiliteringsområdet. I samband med 1998 års bud-&lt;br&gt;getproposition har riksdagen därutöver beslutat att de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna fr.o.m. den 1 januari 1998 skall få samverka med kommun,&lt;br&gt;landsting och länsarbetsnämnd i syfte att uppnå en effektivare använd-&lt;br&gt;ning av de tillgängliga resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 Den allmänna försäkringskassans styrelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En försäkringskassa skall ledas av en styrelse&lt;br&gt;med lägst fem och högst elva ledamöter, varav en skall vara ordfö-&lt;br&gt;rande och en vice ordförande. Antalet ledamöter skall vara beroende&lt;br&gt;av hur många invånare som är bosatta inom försäkringskassans verk-&lt;br&gt;samhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall ansvara för att verksamheten bedrivs författnings-&lt;br&gt;enligt, effektivt och i överensstämmelse med syftet för verksamheten&lt;br&gt;Styrelsen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hushålla väl med statens och andra offentliga medel och därvid se&lt;br&gt;till att de mål som regeringen, eller den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer, ställt upp för användandet av medlen följs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för samarbete med andra offentliga myndigheter och på annat&lt;br&gt;sätt ta till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fortlöpande följa upp och pröva den egna verksamheten och kon-&lt;br&gt;sekvenserna av de författningsföreskrifter och särskilda beslut som&lt;br&gt;rör verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till totalför-&lt;br&gt;svaret, regionalpolitiken och miljöpolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. se till att allmänhetens och andras kontakter med försäkringskassan&lt;br&gt;underlättas genom god service, tillgänglighet och genom informa-&lt;br&gt;tion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. se till att handlingar i ärenden hos den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;hanteras och förvaras så, att den som är obehörig inte far tillgång&lt;br&gt;till dem samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastställa organisation, ansvarsordning och beslutsordning för verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall se till att de anställda är väl förtrogna med målen för&lt;br&gt;verksamheten, samt verka för goda arbetsförhållanden och ta till vara&lt;br&gt;och utveckla de anställdas kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter i styrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för en allmän försäkringskassa består idag av ordförande och&lt;br&gt;vice ordförande samt ytterligare fyra ledamöter. I vissa fall skall det fin-&lt;br&gt;nas åtta ledamöter, så är t.ex. fallet för försäkringskassan i Stockholms&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde i proposition 1996/97:63 att det fanns skäl att&lt;br&gt;ändra bestämmelserna om antalet ledamöter i de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassornas styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelsearbete pågår, för bildandet av Västra Götalands- och&lt;br&gt;Skåne läns allmänna försäkringskassa, genom att regeringen har tillsatt&lt;br&gt;två organisationskommittéer, (dir. 1997:94 och dir. 1997:4). Avsikten är&lt;br&gt;att de aktuella allmänna försäkringskassorna skall ombildas den 1 januari&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999. I de nybildade länen tillsammans med Stockholms län kommer ca&lt;br&gt;hälften av landets befolkning att vara bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns bl.a. mot denna bakgrund enligt regeringen skäl som talar for&lt;br&gt;att ändra bestämmelserna om antalet ledamöter i försäkringskassornas&lt;br&gt;styrelser. Större hänsyn bör tas till antalet invånare inom försäkringskas-&lt;br&gt;sans verksamhetsområde. Ändrade länsindelningar med oförändrat antal&lt;br&gt;ledamöter kan annars medföra att det demokratiska och lokalt förankrade&lt;br&gt;inslaget minskar. Antalet ledamöter bör i högre grad än för närvarande&lt;br&gt;avspegla verksamhetsområdets storlek. Antalet ledamöter i varje styrelse&lt;br&gt;bör också vara ojämnt för att underlätta bildandet av tydliga majoriteter.&lt;br&gt;Antalet ledamöter i styrelsen föreslås därför bli beroende av invånaran-&lt;br&gt;talet inom försäkringskassans verksamhetsområde, dock maximalt nio&lt;br&gt;ledamöter och minst tre. Utöver detta antal skall det också finnas en ord-&lt;br&gt;förande och en vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av målen för Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna är att säkerställa likformighet och kvalitet i handläggningen av för-&lt;br&gt;säkrings- och bidragsärendena samtidigt som kravet på snabbhet tillgo-&lt;br&gt;doses. För att kunna nå detta mål fordras bl.a. en väl fungerande organi-&lt;br&gt;sation där var och en av de inblandade - tjänstemannen, styrelsen och&lt;br&gt;ledamoten i socialförsäkringsnämnden - är väl införstådda med sin roll&lt;br&gt;och sin befogenhet och vet vilket ansvar som följer med denna. För att&lt;br&gt;kunna utföra sin uppgift på ett tillfredsställande sätt och ta sitt ansvar,&lt;br&gt;fordras att vederbörande har de kunskaper, den kompetens och den in-&lt;br&gt;formation som behövs för uppgiften. Det far enligt regeringen anses ingå&lt;br&gt;i styrelsens övergripande ansvar att se till att det finns en arbetsorganisa-&lt;br&gt;tion och fastslagna principer om t.ex. kunskaps- och kompetenskrav, rap-&lt;br&gt;portsystem, utbildning och information, som säkerställer att tjänstemän&lt;br&gt;och förtroendevalda har de rätta kunskaperna för att kunna handlägga och&lt;br&gt;avgöra ärenden så att målen för verksamheten nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag föreskrivs det i 18 kap. 6 § AFL att försäkringskassans styrelse&lt;br&gt;skall besluta i angelägenheter som försäkringskassan har att befatta sig&lt;br&gt;med. Denna formulering har kritiserats bl.a. för att inte vara förenlig med&lt;br&gt;reglerna om att Riksförsäkringsverket särskilt skall svara för den centrala&lt;br&gt;ledningen. Det är därför viktigt att försäkringskassornas befogenheter&lt;br&gt;klargörs och att ansvaret och rollen preciseras. Mot bakgrund av att för-&lt;br&gt;säkringskassornas verksamhet helt finansieras av statliga medel är det&lt;br&gt;enligt regeringen viktigt att garantera den statliga resultatstyrningen av&lt;br&gt;verksamheten samtidigt som det lokala och regionala inflytandet ges&lt;br&gt;ökade utvecklingsmöjligheter. Verksförordningen (1995:1322), som&lt;br&gt;tillämpas på myndigheter under regeringen, bör kunna utgöra förebild för&lt;br&gt;hur de allmänna försäkringskassorna skall styras. I det utrednings-&lt;br&gt;betänkande som har föregått denna proposition Försäkringskassan och&lt;br&gt;Sverige (SOU 1996:64) och propositionen som innehåller riktlinjer för&lt;br&gt;socialförsäkringens administration (prop 1996/97:63) föreslogs att&lt;br&gt;verksförordningen skulle tillämpas på försäkringskassorna i den ändrade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsstrukturen. Trots att försäkringskassorna inte inordnas i den&lt;br&gt;statliga förvaltningsstrukturen bör det i AFL föras in ett antal bestämmel-&lt;br&gt;ser som klargör vilka försäkringskassans uppgifter är och vilket ansvar&lt;br&gt;försäkringskassan har. Bestämmelser om försäkringskassans ledning och&lt;br&gt;styrelsens ansvar och uppgifter bör också föras in. Förslagen till ändring-&lt;br&gt;arna bygger på de särskilda förhållandena inom socialförsäkringens&lt;br&gt;administration och verksförordningens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksförordningen ges myndighetens chef det ansvar som enligt rikt-&lt;br&gt;linjerna för försäkringskassorna bör innehas av styrelsen. Skälet för detta&lt;br&gt;är att regeringen när det gäller försäkringskassorna i första hand skall&lt;br&gt;utkräva ansvar av försäkringskassans styrelse och inte av direktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det enligt regeringen angeläget att följande be-&lt;br&gt;stämmelser om styrelsen förs in i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ansvara för att verksamheten bedrivs författningsenligt, effektivt och i&lt;br&gt;överensstämmelse med syftet för verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hushålla väl med statens och andra offentliga medel och därvid se till&lt;br&gt;att de mål som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,&lt;br&gt;ställt upp för användandet av medlen följs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för samarbete med andra offentliga myndigheter och på annat&lt;br&gt;sätt ta till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fortlöpande följa upp och pröva den egna verksamheten och konse-&lt;br&gt;kvenserna av de författningsföreskrifter och särskilda beslut som rör&lt;br&gt;verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till totalförsva-&lt;br&gt;ret, regionalpolitiken och miljöpolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- se till att allmänhetens och andras kontakter med försäkringskassan&lt;br&gt;underlättas genom en god service, tillgänglighet och genom informa-&lt;br&gt;tion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- se till att handlingar i ärenden hos den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;skall hanteras och förvaras så att den som är obehörig inte far tillgång&lt;br&gt;till dem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fastställa organisation, ansvars- och beslutsordning som skall gälla för&lt;br&gt;verksamheten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten&lt;br&gt;samt verka för goda arbetsförhållanden och för att de anställdas kom-&lt;br&gt;petens och erfarenhet tas till vara och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag om integrations-&lt;br&gt;politiken (prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6). Intentionerna i detta&lt;br&gt;ställningstagande bör också fa ett genomslag inom socialförsäkringens&lt;br&gt;administration. På några decennier har Sverige genom invandring blivit&lt;br&gt;ett land präglat av kulturell och etnisk mångfald. Det som regeringen an-&lt;br&gt;för i propositionen bör innebära att försäkringskassans styrelse genom&lt;br&gt;tydliga signaler och budskap motverkar stereotypa uppfattningar och ge-&lt;br&gt;neraliseringar om olika grupper i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.3 Direktören i den allmänna försäkringskassan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Direktören skall leda den dagliga verksamheten&lt;br&gt;vid försäkringskassan och ansvara för den löpande förvaltningen en-&lt;br&gt;ligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid försäkringskassorna finns idag&lt;br&gt;en direktör. I förhållande till styrelsen kan det finnas en osäkerhet om hur&lt;br&gt;ansvaret skall fördelas dem emellan. Regeringen anser att det är viktigt&lt;br&gt;att rollfördelningen mellan direktör och styrelse är klar och tydlig så att&lt;br&gt;det inte råder någon tvekan om hur ansvaret i organisationen är fördelat.&lt;br&gt;Försäkringskassans direktör bör vara den som, enligt riktlinjer som med-&lt;br&gt;delas av styrelsen, helt ansvarar för den löpande förvaltningen och leder&lt;br&gt;det dagliga arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.4 Den allmänna försäkringskassans organisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försäkringskassan skall inrätta lokalkontor el-&lt;br&gt;ler motsvarande serviceställen i den omfattning som behövs för att ge&lt;br&gt;de försäkrade en god service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För närvarande anges i AFL att en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa skall inrätta lokalkontor i erforderlig omfattning.&lt;br&gt;I föreskrifter som är beslutade av Riksförsäkringsverket regleras de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassornas organisation (RFFS 1987:6). Där stadgas&lt;br&gt;bl.a. att det vid varje allmän försäkringskassa skall finnas minst ett cent-&lt;br&gt;ralkontor och att det i varje kommun skall finnas minst ett lokalkontor.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket har dock anmält sin avsikt att avskaffa nuvarande&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns 25 försäkringskassor i landet och i slutet av år 1996 fanns det&lt;br&gt;ca 350 lokalkontor och ett trettiotal mindre serviceställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare vid ett antal tillfällen uttalat sig om försäk-&lt;br&gt;ringskassornas lokalkontorsnät. År 1992 framhölls att det var viktigt att&lt;br&gt;kassornas väl utbyggda kontorsnät bibehålls samt att principen om att det&lt;br&gt;skall finnas ett lokalkontor i varje kommun bör ligga fast, men att Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket i samband med planering av minskad resurstilldelning&lt;br&gt;skall kunna överväga vissa uppmjukningar i synnerhet för storstadsom-&lt;br&gt;råden (bet. 1991/92:SfU8, rskr. 1991/92:232). År 1994 anförde riksdagen&lt;br&gt;att de uttalanden om lokalkontorsnätet som riksdagen tidigare gjort&lt;br&gt;behöver anpassas till den situation som nu råder hos försäkringskassorna.&lt;br&gt;Det ställs allt större krav på försäkringskassornas kompetens, inte minst&lt;br&gt;beroende på det komplicerade regelverket. Teknikutvecklingen har också&lt;br&gt;fortskridit. Dessutom har försäkringskassorna, liksom flertalet andra or-&lt;br&gt;ganisationer i samhället, allt mindre resurser att förfoga över. Med hän-&lt;br&gt;syn till detta var det enligt riksdagen angeläget att en översyn kom till&lt;br&gt;stånd om vilka krav som borde ställas på lokalkontorsnätet och vilket&lt;br&gt;inflytande försäkringskassorna själva skulle ha på nätets utformning re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektive vilken styrande roll verket skulle ha (bet. 1994/95:SfU7,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:118).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning om lokalkontorsnätet har under år 1995 gjorts av en ar-&lt;br&gt;betsgrupp med företrädare för Riksförsäkringsverket och försäkrings-&lt;br&gt;kassorna. Arbetsgruppens slutsatser presenteras i &amp;quot;Rapport från kontors-&lt;br&gt;grupp -95 över försäkringskassornas kontorsorganisation.&amp;quot; Arbetsgrup-&lt;br&gt;pen föreslår att försäkringskassorna bör fa ansvaret för att besluta om&lt;br&gt;lokalkontorsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anför i sin rapport att det finns flera skäl till att försäk-&lt;br&gt;ringskassorna bör se över sin verksamhet och organisation. Sannolikt&lt;br&gt;finns det anledning att även under kommande år räkna med ökade krav&lt;br&gt;på en effektivare handläggning och styrning av verksamheten. Den ge-&lt;br&gt;nomgripande decentraliseringen av ärendehandläggningen som skett till&lt;br&gt;lokalkontoren har medfört att lågfrekventa ärendetyper vid många kontor&lt;br&gt;är svåra att handlägga med god kvalitet och till rimlig kostnad. Kostna-&lt;br&gt;den för att behålla och utveckla kompetens blir ofta hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår vidare i rapporten att kassornas ambition att ge god ser-&lt;br&gt;vice till sina kunder är hög, men att tillgänglighet och service inte behö-&lt;br&gt;ver vara liktydigt med geografisk närhet. God service handlar mer om att&lt;br&gt;den enskilde far del av rättsligt riktig tillämpning, professionellt arbets-&lt;br&gt;sätt, hög kompetens samt att man håller överenskommelser och att ser-&lt;br&gt;vice ges på tider som efterfrågas. Utökade telefontider och telefontjänster&lt;br&gt;i kombination med hem- och arbetsplatsbesök är sätt att möta kundens&lt;br&gt;behov av tillgänglighet och service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt rapporten också viktigt att försäkringskassan är väl till-&lt;br&gt;gänglig inte bara för allmänheten utan också för sina samverkanspartner&lt;br&gt;såsom arbetsgivare, vårdgivare, arbetsförmedling och andra myndigheter.&lt;br&gt;För att upprätthålla service på orter där underlaget annars är för litet kan&lt;br&gt;sambruk av lokaler, viss utrustning och utförande av tjänster vid med-&lt;br&gt;borgarkontor vara ett alternativ eller komplement till ett traditionellt lo-&lt;br&gt;kalkontor. Det kan också finnas behov av att samordna ledningsansvaret&lt;br&gt;för flera kontor, till områden eller regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är på den regionala nivån som den bästa kän-&lt;br&gt;nedomen om förhållandena inom regionen finns. Därför har de regionala&lt;br&gt;kassastyrelsema goda förutsättningar att bedöma uppbyggnaden av kon-&lt;br&gt;torsnät och servicegrad. Lokalkontorsorganisationen och servicegraden&lt;br&gt;bör grundas på kassornas ställningstagande efter en analys av de domine-&lt;br&gt;rande ansvarsområdena. Lokalkontor eller motsvarande serviceställen&lt;br&gt;skall inrättas i den omfattning som behövs för att ge de försäkrade en god&lt;br&gt;service och med beaktande av att tillgängliga medel utnyttjas effektivt.&lt;br&gt;Beslut om detta ingår inte i den löpande förvaltningen och bör därför&lt;br&gt;fattas av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsema skall vid beslut om lokalkontorsnät beakta krav på&lt;br&gt;tillgänglighet, kvalitet, rättssäkerhet, geografiska och regionalpolitiska&lt;br&gt;förhållanden samt effektivitet i resursutnyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock väsentligt att strategisk information på nationell nivå tas&lt;br&gt;till vara vid dessa beslut och med hänsyn till verksamhetens beroende av&lt;br&gt;IT-stöd bör besluten föregås av ett samråd med Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har godkänt regeringens proposition 1996/97:155 Enhetlig&lt;br&gt;registerlagstiftning på socialförsäkringsområdet, m.m. om att de båda&lt;br&gt;nuvarande registerlagarna för socialförsäkringsområdet slås samman till&lt;br&gt;en ny registerlag. Den nya registerlagen har den utformningen att den&lt;br&gt;inte binder administrationen till vissa organisatoriska lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.5 Redovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Styrelsen skall upprätta årsredovisning, delårs-&lt;br&gt;rapport samt underlag till Riksförsäkringsverkets budgetunderlag till&lt;br&gt;regeringen. Årsredovisningen, delårsrapporten och underlaget till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets budgetunderlag till regeringen skall lämnas till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen och delårsrapporten skall upprättas på ett över-&lt;br&gt;skådligt sätt, i enlighet med god redovisningssed och skrivas under av&lt;br&gt;samtliga styrelseledamöter och av direktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporten skall avse de första sex månaderna av det pågående&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget till Riksförsäkringsverkets budgetunderlag till regeringen&lt;br&gt;skall innehålla förslag till finansiering av verksamheten de tre när-&lt;br&gt;maste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringen hos en försäkringskassa skall ske på ett sätt som stäm-&lt;br&gt;mer överens med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall fa&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: I enlighet med förordningen&lt;br&gt;(1996:882) om myndighetens årsredovisning skall Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;vatje år den 1 mars lämna en årsredovisning till regeringen avseende det&lt;br&gt;senast avslutade budgetåret. Årsredovisningen från Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket bygger på uppgifter som de allmänna försäkringskassorna lämnar in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall enligt samma förordning varje år senast&lt;br&gt;den 1 mars lämna ett budgetunderlag till regeringen. Budgetunderlaget&lt;br&gt;skall innehålla förslag till finansiering av verksamheten de tre närmaste&lt;br&gt;åren. I budgetunderlaget skall Riksförsäkringsverket bl.a. lämna upp-&lt;br&gt;gifter för anspråk på anslag, investeringsbehov och förslag till låneram&lt;br&gt;för investeringar och beräknade avgiftsintäkter. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;skall årligen den 15 augusti varje år lämna in en delsårsrapport till rege-&lt;br&gt;ringen. Delårsrapporten skall avse de sex första månaderna av det pågå-&lt;br&gt;ende budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall Riksförsäkringsverket per den sista mars och sista ok-&lt;br&gt;tober inkomma till regeringen med kvartalsuppföljning samt utgiftspro-&lt;br&gt;gnos för innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de allmänna försäkringskassornas redovisning&lt;br&gt;bör, mot bakgrund av att de helt finansieras av statliga medel och av&lt;br&gt;praktiska skäl, styras enligt samma principer som gäller för statliga myn-&lt;br&gt;digheter. Bestämmelserna i förordningen (1996:882) om myndigheters&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningar m.m., bör därvid utgöra utgångspunkt för försäkrings-&lt;br&gt;kassornas bestämmelser. Försäkringskassans styrelse skall därför besluta&lt;br&gt;om årsredovisning för vaije räkenskapsår, delårsrapport avseende de sex&lt;br&gt;första månaderna av det pågående räkenskapsåret samt om underlaget till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets budgetunderlag till regeringen. Handlingarna&lt;br&gt;skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av direktören. Års-&lt;br&gt;redovisningen och delårsrapporten skall upprättas på ett överskådligt sätt&lt;br&gt;och i enlighet med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget till Riksförsäkringsverkets budgetunderlag till regeringen&lt;br&gt;skall innehålla förslag till finansiering av verksamheten de tre närmaste&lt;br&gt;åren. Bokföringen bör också ske på ett sätt som stämmer överens med&lt;br&gt;god redovisningssed. Även här bör de bestämmelser i bokföringsförord-&lt;br&gt;ningen (1979:1194) som gäller för statliga myndigheter utgöra utgångs-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassorna lämnar redovisningar m.m. till Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket för att verket bl.a. skall kunna göra ett gemensamt budgetunderlag&lt;br&gt;och en gemensam årsredovisning för hela socialförsäkringens administra-&lt;br&gt;tion. Samtliga dessa handlingar skall därför ställas till Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. På så sätt kommer försäkringskassornas redovisning att na-&lt;br&gt;turligt ligga till grund för den ekonomistyrning som beskrivs i avsnitt&lt;br&gt;4.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. att Riksförsäkringsverket skall kunna fa in de&lt;br&gt;olika underlagen och redovisningarna på lämpligt sätt och i tid bör rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ges rätt att med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.6 Revision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksrevisionsverket skall i enlighet med god&lt;br&gt;revisionssed granska den allmänna försäkringskassans årsredovisning&lt;br&gt;och räkenskaper samt styrelsens förvaltning. Granskningen skall göras&lt;br&gt;i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna&lt;br&gt;rättvisande. Riksrevisionsverket skall även granska om styrelsens och&lt;br&gt;direktörens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga före-&lt;br&gt;skrifter och särskilda beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket skall i överensstämmelse med god revisionssed&lt;br&gt;översiktligt granska försäkringskassans delårsrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna försäkringskassornas revisorer skall gemensamt med&lt;br&gt;Riksrevisionsverket utföra granskning av försäkringskassan. För revi-&lt;br&gt;sorerna skall samma bestämmelser gälla om granskningen som för&lt;br&gt;Riksrevisionsverket. Riksrevisionsverket och revisorerna skall lämna&lt;br&gt;en gemensam revisionsberättelse över granskningen av årsredovis-&lt;br&gt;ningen senast en månad efter det att den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;har lämnat årsredovisningen och ett revisorsintyg över granskningen&lt;br&gt;av delårsrapporten senast tre veckor efter det att försäkringskassan har&lt;br&gt;lämnat delårsrapporten. Revisionsberättelsen respektive revisor-&lt;br&gt;sintyget skall lämnas till Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans styrelse skall inom en månad från det den fått&lt;br&gt;del av eventuell invändning i revisionsberättelse redovisa till Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket de åtgärder försäkringskassan har vidtagit eller avser&lt;br&gt;att vidta med anledning av invändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäkringskassan skall det bedrivas intern revision, som skall&lt;br&gt;omfatta all verksamhet som försäkringskassan bedriver och har ansvar&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om såväl den interna som den externa&lt;br&gt;revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Vid försäkringskassorna finns två&lt;br&gt;förtroendevalda revisorer, utöver den granskning som Riksrevisions-&lt;br&gt;verket genomfor. Riksrevisionsverket genomför gemensamt med reviso-&lt;br&gt;rerna granskningen av försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De valda revisorerna och någon som företräder Riksrevisionsverket&lt;br&gt;undertecknar en gemensam revisionsberättelse. De nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melserna ger inte klart uttryck för att de skall göra en gemensam revi-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket skall i enlighet med god revisionssed granska stat-&lt;br&gt;liga myndigheters årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte&lt;br&gt;att bl.a. bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rätt-&lt;br&gt;visande. Den årliga revisionen avrapporteras skriftligt vid minst två till-&lt;br&gt;fallen under året. Revisionsberättelse lämnas till regeringen senast den 1&lt;br&gt;april efter det att årsberättelsen har granskats. Revisorsintyg lämnas till&lt;br&gt;regeringen senast den 5 september efter en översiktlig granskning av del-&lt;br&gt;årsrapporten. Om Riksrevisionsverket lämnar invändning i revisions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättelsen eller revisorsintyget skall myndigheten inom en månad redo-&lt;br&gt;visa till regeringen de åtgärder som myndigheten vidtagit eller skall vidta&lt;br&gt;med anledning av invändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom samtliga statliga myndigheter åligger det myndighetens ledning&lt;br&gt;att vidta sådana åtgärder att den interna kontrollen av ekonomi, efterlev-&lt;br&gt;nad av lagar och förordningar med mera är tillfredsställande. Det är led-&lt;br&gt;ningens ansvar att bygga upp kontrollsystem, rutiner, kompetens med&lt;br&gt;mera för att tillse att verksamheten bedrivs säkert och effektivt. I förord-&lt;br&gt;ning (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. regle-&lt;br&gt;ras krav på intern revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att bestämmelserna för hur de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna skall granskas bör, bl.a. mot bakgrund av att de helt finansieras&lt;br&gt;av statliga medel, i så stor omfattning som möjligt likna de regler som&lt;br&gt;gäller för statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket skall därför i enlighet med god revisionssed&lt;br&gt;granska den allmänna försäkringskassans årsredovisning, delårsrapport,&lt;br&gt;räkenskaper samt styrelsens förvaltning. Granskningen skall göras dels i&lt;br&gt;syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rätt-&lt;br&gt;visande, dels också granska om styrelsens och direktörens förvaltning&lt;br&gt;står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut.&lt;br&gt;Delårsrapporten skall granskas översiktligt med undantag för prognoser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverkets granskning skall göras gemensamt med de förtro-&lt;br&gt;endevalda revisorerna. De skall lämna en gemensam revisionsberättelse&lt;br&gt;över granskningen av årsredovisningen senast en månad efter det att för-&lt;br&gt;säkringskassan har lämnat årsredovisningen och ett revisorsintyg över&lt;br&gt;granskningen av delårsrapporten senast tre veckor efter det att försäk-&lt;br&gt;ringskassan har lämnat delårsrapporten. Revisionsberättelsen och revi-&lt;br&gt;sionsintyget skall lämnas till Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen för en försäkringskassa innehåller någon in-&lt;br&gt;vändning bör detta också hanteras på liknande sätt som för statliga myn-&lt;br&gt;digheter. Försäkringskassans styrelse skall därför inom en månad till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket efter berättelsens överlämnande redovisa de åtgär-&lt;br&gt;der försäkringskassan har vidtagit eller avser att vidta med anledning av&lt;br&gt;invändningen. Skyldigheten för försäkringskassans styrelse att snabbt&lt;br&gt;agera om det framkommer brister i verksamheten innebär att Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverkets revision av försäkringskassornas verksamhet förbättras och&lt;br&gt;blir mer effektiv. Riksförsäkringsverket som mottagare av de åtgärder&lt;br&gt;som vidtas vid försäkringskassan om det finns invändningar i revisionen&lt;br&gt;skall ses som en del av Riksförsäkringsverkets del i ekonomistyrningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna försäkringskassoms regler om den interna revisionen bör&lt;br&gt;också ha sin utgångspunkt i vad som gäller för statliga myndigheter. Be-&lt;br&gt;stämmelser om intern revision vid försäkringskassorna bör därför föras&lt;br&gt;in i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör också ges rätt att meddela närmare föreskrifter till de Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna om den interna och den externa revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.7 Tillsättande av den allmänna försäkringskassans styrelse m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall utse ordförande, vice ordfö-&lt;br&gt;rande och ledamöter samt suppleanter i försäkringskassans styrelse.&lt;br&gt;Uppdraget i styrelsen skall upphöra i förtid om regeringen beslutar&lt;br&gt;det. Styrelsen bör utses på förslag av de politiska partier som är repre-&lt;br&gt;senterade i det landsting eller den kommun som utgör försäkringskas-&lt;br&gt;sans verksamhetsområde. Det skall eftersträvas att fördelningen av le-&lt;br&gt;damöter sker proportionellt i förhållande till partiernas representation&lt;br&gt;i landstinget respektive kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utses till styrelseledamot i försäkringskassan skall ha röst-&lt;br&gt;rätt vid val till kommunfullmäktige och vara folkbokförd inom den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassans verksamhetsområde. Styrelsens ledamot&lt;br&gt;skall inte få ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Om en sty-&lt;br&gt;relseledamot inte längre uppfyller dessa villkor förfaller uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Varje försäkringskassa leds i dag av&lt;br&gt;en styrelse. Ordförande och vice ordförande utses i dag av regeringen,&lt;br&gt;övriga ledamöter och suppleanter utses av landstingsfullmäktige eller,&lt;br&gt;om kassans verksamhetsområde utgörs av en kommun, av kommunfull-&lt;br&gt;mäktige. Om en försäkringskassas verksamhetsområde bestäms av rege-&lt;br&gt;ringen enligt 18 kap. 1 § AFL beslutar regeringen om fördelningen mel-&lt;br&gt;lan landsting respektive kommun när det gäller val av ledamöter. Dagens&lt;br&gt;ordning vid val av styrelse innebär således att två valkorporationer är&lt;br&gt;involverade i processen. Detta kan medföra att det mandat som styrelsen&lt;br&gt;har kan förefalla oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav anser regeringen att den skall utse hela styrelsen&lt;br&gt;och att uppdraget i styrelsen upphör i förtid om regeringen beslutar det.&lt;br&gt;Genom denna ändring i förhållande till dagens regler tydliggörs det na-&lt;br&gt;tionella ansvaret för verksamheten och uppdraget ges en ökad betoning.&lt;br&gt;Styrelsen bör nomineras på motsvarande sätt som i dag, dvs. av de poli-&lt;br&gt;tiska parter som är representerade i det landsting eller den kommun som&lt;br&gt;utgör försäkringskassans verksamhetsområde. Det bör eftersträvas att&lt;br&gt;fördelningen av ledamöter sker proportionellt i förhållande till partiernas&lt;br&gt;representation i landstinget respektive kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamotens kännedom om förhållandena inom försäkrings-&lt;br&gt;kassans verksamhetsområde bör poängteras genom att den som utses till&lt;br&gt;styrelseledamot skall vara folkbokförd inom den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassans verksamhetsområde. Styrelseledamot far inte ha förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken. Om en styrelseledamot inte längre uppfyller&lt;br&gt;dessa villkor skall uppdraget förfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.8 Anställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall fatta beslut om anställning av&lt;br&gt;försäkringskassans direktör på förslag av försäkringskassans styrelse.&lt;br&gt;Styrelsen skall höra med Riksförsäkringsverket innan den lämnar så-&lt;br&gt;dant förslag. Direktören skall entledigas av regeringen på förslag av&lt;br&gt;försäkringskassans styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dagens situation som innebär att&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket beslutar om att anställa direktören, efter förslag&lt;br&gt;från den allmänna försäkringskassans styrelse, har medfört att direktö-&lt;br&gt;rens roll varit otydlig. Den otydlighet som detta medfört för direktörerna&lt;br&gt;har framförts som hinder för en effektiv verksamhet. Att arbeta åt styrel-&lt;br&gt;sen men samtidigt vara utsedd av Riksförsäkringsverket innebär i prakti-&lt;br&gt;ken att kassadirektören har två uppdragsgivare. Förfarandet har också&lt;br&gt;begränsat Riksförsäkringsverkets möjligheter att utöva en fristående till-&lt;br&gt;syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det nationella ansvaret för socialförsäkringen bör&lt;br&gt;betonas även när det gäller direktörens arbete. Detta ansvar tydliggörs&lt;br&gt;genom att försäkringskassans styrelse efter hörande av Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket lämnar förslag om anställning av direktör till regeringen. Beslut&lt;br&gt;fattas av regeringen. Direktören bör också entledigas av regeringen efter&lt;br&gt;förslag från försäkringskassans styrelsen. Regeringen avser att i samband&lt;br&gt;med reformens genomförande överväga att tidsbegränsa anställningarna&lt;br&gt;för direktörerna. Försäkringskassans styrelse skall i övrigt ha det löpande&lt;br&gt;arbetsgivaransvaret för direktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i dag möjlighet att utkräva ansvar av styrelsen genom&lt;br&gt;att t.ex. entlediga ordföranden och vice ordföranden. Regeringens möj-&lt;br&gt;ligheter att utkräva ansvar av styrelsen kommer att utvidgas i och med&lt;br&gt;förslagen om att regeringen skall tillsätta och entlediga hela styrelsen.&lt;br&gt;Regeringen skall därför i första hand utkräva ansvar av styrelsen och inte&lt;br&gt;av direktören. Frågan huruvida försäkringskassans direktör skall ingå i&lt;br&gt;styrelsen har också aktualiserats. I ett antal statliga myndigheter ingår&lt;br&gt;myndighetens chef i styrelsen som ledamot eller ordförande. Mot bak-&lt;br&gt;grund av att styrelsen vid en allmän försäkringskassa skall bestå av för-&lt;br&gt;troendevalda är det inte motiverat att försäkringskassans direktör ingår i&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets skyldighet att i vissa fall informera de arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationer som företräder medlemmar hos de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna påverkas inte av de nu föreslagna ändringarna i 18 kap.&lt;br&gt;AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.9 Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna skall utvecklas i syfte att säkerställa en nationellt&lt;br&gt;likformig och rättvis tillämpning av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall för tillsyn av verksamheten lämna uppgifter&lt;br&gt;enligt de föreskrifter som utfärdas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av redogörelsen beträffande rollför-&lt;br&gt;delningen mellan de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket i avsnitt 4.2 framgår att utgångspunkten är att socialförsäkringen&lt;br&gt;är ett nationellt system med staten som försäkringsgivare. Genom kravet&lt;br&gt;på nationell enhetlighet ligger det i Riksförsäkringsverkets uppdrag att&lt;br&gt;svara för kompletterande normgivning. Normgivningen syftar till att&lt;br&gt;medverka till att socialförsäkringen tillämpas likformigt och rättvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksförsäkringsverkets uppdrag ingår i enlighet med vad som anförts&lt;br&gt;i avsnitt 4.2 att utöva tillsyn över försäkringskassornas handläggning och&lt;br&gt;tillämpning av socialförsäkringen. I detta ligger att verket skall bevaka&lt;br&gt;att intentionerna i fattade beslut uppfylls och att ersättningsreglerna&lt;br&gt;tillämpas likformigt och rättvist. Riksförsäkringsverket genomför för&lt;br&gt;detta ändamål särskilda granskningar och annan tillsyn dels inom olika&lt;br&gt;försäkringsområden, dels vid de olika försäkringskassorna. De iakttagel-&lt;br&gt;ser verket gör redovisas i rapporter, varvid brister i tillämpningen upp-&lt;br&gt;märksammas. Iakttagelserna kan också leda till ändringar eller komp-&lt;br&gt;letteringar i någon av verkets författningar eller allmänna råd. Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets tillsyn kan också leda till att verket pekar på behovet av&lt;br&gt;lagändringar. I vissa fall leder också iakttagelserna till särskilda utvärde-&lt;br&gt;ringar för att bedöma effekterna av administrationens arbete för såväl&lt;br&gt;individ som samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i en effektivitetsrevision (1996:60) granskat&lt;br&gt;förutsättningar för styrning och uppföljning inom bl.a. socialförsäkrings-&lt;br&gt;området. Riksrevisionsverket konstaterar avseende tillsynsfunktionen att&lt;br&gt;det finns vissa olikheter inom socialförsäkringens administration i synen&lt;br&gt;på vad som ingår i Riksförsäkringsverkets tillsynsroll. En uppfattning är&lt;br&gt;att tillsyn bör inriktas på att kontrollera att försäkringskassorna fattar rätt&lt;br&gt;beslut och att besluten är lagenliga. En annan uppfattning, enligt Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, är att tillsyn innebär att en statlig myndighet har ett led-&lt;br&gt;nings- och uppföljningsansvar för en verksamhet och att tillsyn därmed i&lt;br&gt;praktiken är detsamma som ledning och uppföljning. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;föreslår i revisionen att regeringen klargör innebörden och konsekvenser&lt;br&gt;av Riksförsäkringsverkets tillsynsroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), som har tillsyn över dem som utövar of-&lt;br&gt;fentlig verksamhet, konstaterade i samband med socialförsäkringsut-&lt;br&gt;skottets utfrågning den 10 april 1997 om socialförsäkringens admini-&lt;br&gt;stration att de allmänna försäkringskassorna har ett högt och ökande antal&lt;br&gt;handläggningsfel i jämförelse med annan verksamhet, vilket enligt JO&lt;br&gt;innebär att den enskildes rättssäkerhet har försämrats. Vidare framfördes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av JO att anmälningarna angående socialförsäkringarna ökat med 150 %&lt;br&gt;under den senaste femårsperioden. Antalet anmälningar hos JO var 141&lt;br&gt;stycken för perioden den 1 juli 1990 till den 30 juni 1991. För perioden&lt;br&gt;den 1 juli 1995 till den 30 juni 1996 var motsvarande antal 361. Övriga&lt;br&gt;anmälningar som gjordes under motsvarande femårsperiod ökade med&lt;br&gt;25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i avsnitt 4.3.1 skall försäkringskassan handlägga ärenden&lt;br&gt;på ett sådant sätt att rättssäkerheten garanteras. Rättssäkerheten i sam-&lt;br&gt;band med handläggning bör vara säkerställd genom att förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening ligger det i Riksförsäkringsverkets till-&lt;br&gt;synsansvar att vid behov vidta åtgärder så att förutsättningarna för en&lt;br&gt;nationellt likformig och rättvis tillämpning av försäkringen vid försäk-&lt;br&gt;ringskassorna säkerställs. De försäkrade skall behandlas lika så att mate-&lt;br&gt;riellt och formellt riktiga beslut fattas och att regelsystemet tillämpas på&lt;br&gt;samma sätt oavsett var i Sverige den försäkrade bor. Regeringen anser att&lt;br&gt;denna del av Riksförsäkringsverkets tillsynsverksamhet behöver stärkas&lt;br&gt;och utvecklas. Om det vid Riksförsäkringsverkets tillsyn framkommer&lt;br&gt;brister i tillämpningen och handläggningen bör verket påtala detta för&lt;br&gt;försäkringskassan och ställa krav på att åtgärder vidtas. Om så ej sker bör&lt;br&gt;verket påtala detta för regeringen. För att Riksförsäkringsverket skall&lt;br&gt;kunna utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassornas verksamhet&lt;br&gt;skall försäkringskassan lämna uppgifter enligt de föreskrifter som utfär-&lt;br&gt;das av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till ovanstående bör också ett samlat program för utveck-&lt;br&gt;ling av tillsynsfunktionen tas fram. Däri ligger bl.a. att utveckla systemet&lt;br&gt;med tillsynsrapporter om försäkringskassornas verksamhet. Regeringen&lt;br&gt;avser att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att utveckla ett sådant pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.10 Övriga lagändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I 18 kap. lagen om allmän försäkring görs&lt;br&gt;omfattande ändringar av redaktionell och språklig natur i syfte att&lt;br&gt;göra kapitlet överskådligare och mer lättläst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 18 kap. AFL är i den nuvarande ut-&lt;br&gt;formningen svåröverskådligt och har ett i många delar omodernt språk.&lt;br&gt;De normgivningsbemyndiganden som finns i 18 kap. är otydliga och ger&lt;br&gt;därför utrymme för olika tolkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i samband med att det nu görs många sakliga&lt;br&gt;ändringar finns anledning att omarbeta kapitlet. I 18 kap. införs därför&lt;br&gt;klart utformade normgivningsbemyndiganden. Regeringen har också för&lt;br&gt;avsikt att i de delar det bedöms vara erforderligt utfärda verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter. För en orientering om nuvarande bestämmelsers placering i&lt;br&gt;den föreslagna lydelsen hänvisas till författningskommentaren&lt;br&gt;(avsnitt 7). Därutöver finns i bilaga 4 en översikt över var kapitlets be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser är placerade i den nuvarande lydelsen i förhållande till place-&lt;br&gt;ringen i den föreslagna lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118 kap. 15 § AFL regleras förvaltningen av den obligatoriska sjukför-&lt;br&gt;säkringsfonden. Andra och tredje styckena i samma paragraf reglerar&lt;br&gt;genom en hänvisning till 21 kap. 2 § även förvaltningen av den frivilliga&lt;br&gt;sjukförsäkringsfonden. Till den obligatoriska sjukförsäkringsfonden fors&lt;br&gt;inte längre några medel. Fondernas tillgångar består endast av fastigheter&lt;br&gt;vid vissa försäkringskassor som i princip används för deras verksamhet.&lt;br&gt;Regeringen anser det lämpligt att en fond som inte längre tillförs medel&lt;br&gt;inte längre regleras i 18 kap. Istället bör den förvaltning som fortfarande&lt;br&gt;behövs regleras i övergångsbestämmelse. Lagtekniskt bör detta för den&lt;br&gt;frivilliga sjukförsäkringsfonden lösas på så sätt att bestämmelserna i&lt;br&gt;andra och tredje styckena fors över till 21 kap. 2 §. Den obligatoriska&lt;br&gt;sjukförsäkrings fonden skall fortsättningsvis regleras genom att bestäm-&lt;br&gt;melserna i andra och tredje styckena i sina äldre lydelser skall tillämpas.&lt;br&gt;Första styckets bestämmelser bör dock upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arman följdändring görs i reglementet (1962:401) angående förvalt-&lt;br&gt;ningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för de obligatoriska&lt;br&gt;och den frivilliga sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Socialförsäkringsnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förtroendemannainflytandet är och har varit ett viktigt inslag i de all-&lt;br&gt;männa försäkringskassornas verksamhet. När de tidigare allmänna sjuk-&lt;br&gt;kassorna ombildades till allmänna försäkringskassor år 1962 tillskapades&lt;br&gt;en eller flera pensionsdelegationer samt en försäkringsnämnd för i prin-&lt;br&gt;cip vaije kommun inom varje försäkringskassas verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa delegationer och nämnder hade till uppgift att fatta beslut i en-&lt;br&gt;skilda försäkringsärenden. För pensiondelegationemas del gällde beslu-&lt;br&gt;ten rätten till förtidspension/sjukbidrag, handikappersättning och vård-&lt;br&gt;bidrag, samtliga enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)&lt;br&gt;samt ärenden om livränta och arbetssjukdom enligt lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring och lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd samt vissa delpensionsärenden enligt lagen (1979:84) om delpen-&lt;br&gt;sionsförsäkring. Försäkringsnämndema beslutade om de inkomstprövade&lt;br&gt;förmånerna hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpen-&lt;br&gt;sion samt vissa änkepensioner enligt äldre bestämmelser i AFL. Försäk-&lt;br&gt;ringsnämndema skulle även informera kassans styrelse, pensionsdelega-&lt;br&gt;tion och lokalkontor och ge råd och upplysningar angående lokala ange-&lt;br&gt;lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya regler infördes den 1 april 1982, som innebar att försäkringskas-&lt;br&gt;san skulle ompröva sitt beslut om en enskild begärde det - detta gällde&lt;br&gt;även pensionsdelegationen och försäkringsnämnden. Delegationen och&lt;br&gt;nämnden kunde också ändra egna beslut som innehöll felaktigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1982/83:127), om vissa administrativa frågor inom&lt;br&gt;den allmänna försäkringen m.m., framhölls vikten av en väl fungerande&lt;br&gt;förtroendemannamedverkan i försäkringskassornas verksamhet. Där sa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des att det kunde finnas anledning att överväga möjligheterna till ökad&lt;br&gt;förtroendemannamedverkan inom sjukförsäkringsområdet samt vid det&lt;br&gt;omprövningsförfarande som införts inom den allmänna försäkringen år&lt;br&gt;1982. En utredning tillsattes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utredning Ökat förtroendemannainflytande i försäkringskassorna&lt;br&gt;(SOU 1985:21) beslutade riksdagen (prop,1985/86;73,&lt;br&gt;bet. 1985/86:SfU12) att förtroendemannainflytandet skulle stärkas och&lt;br&gt;göras tydligare. Argumentet för detta var att försäkringskassan skulle&lt;br&gt;utnyttja de förtroendevaldas praktiska erfarenheter och kunskaper inom&lt;br&gt;olika områden som ett komplement till tjänstemännens kunskaper om&lt;br&gt;försäkringsregler m.m. De förtroendevaldas kännedom om specifika lo-&lt;br&gt;kala och regionala förhållanden skulle tas till vara vid bedömning i en-&lt;br&gt;skilda ärenden. Ett ytterligare motiv var att öka allmänhetens insyn i för-&lt;br&gt;säkringskassans verksamhet och beslutsprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet innebar att pensionsdelegationer och försäkrings-&lt;br&gt;nämnder avskaffades. Den 1 januari 1987 ersattes de med en enhetlig&lt;br&gt;förtroendemannaorganisation, de nuvarande socialförsäkringsnämndema.&lt;br&gt;Vaije försäkringskassa skulle ha så många nämnder som var lämpligt&lt;br&gt;med hänsyn till försäkringskassans storlek och ärendemängd. Varje&lt;br&gt;nämnd blev ansvarig för en viss del av försäkringskassans geografiska&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet i en socialförsäkringsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna nå de uppsatta målen inom socialförsäkringens administra-&lt;br&gt;tion fordras en väl fungerande organisation där var och en av de inblan-&lt;br&gt;dade - tjänstemannen, ledamoten av socialförsäkringsnämnden och sty-&lt;br&gt;relsen - är väl införstådd med sin roll och sin befogenhet och vet vilket&lt;br&gt;ansvar som följer med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans styrelse ansvarar för att arbetet i socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämndema löper som det är avsett och att nämndledamötema och tjänste-&lt;br&gt;männen får den utbildning och information de behöver för att utföra sitt&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämnden är en integrerad del av försäkringskassans&lt;br&gt;organisation. Försäkringskassans beslut i försäkringsärenden fattas an-&lt;br&gt;tingen av en tjänsteman hos kassan eller av en socialförsäkringsnämnd.&lt;br&gt;Ledamöterna i nämnden liksom tjänstemännen fattar beslut i försäk-&lt;br&gt;ringskassans namn där handläggningen inklusive beslutsfattandet i en-&lt;br&gt;skilda ärenden är myndighetsutövning. En nämndledamot omfattas av&lt;br&gt;samma formella regler som en tjänsteman och båda skall fatta beslut i&lt;br&gt;enlighet med gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmännens medverkan i handläggningen av enskilda ärenden är vik-&lt;br&gt;tig för att förstärka rättssäkerheten. När fler personer tar ställning till ett&lt;br&gt;ärende bör risken för godtycke, förbiseende av väsentliga fakta och miss-&lt;br&gt;uppfattningar m.m. minska, vilket bör gagna likformigheten och rätts-&lt;br&gt;säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sitt deltagande i handläggning och beslut av enskilda ärenden&lt;br&gt;får nämndledamoten insyn i beslutsprocessen och delar av försäkrings-&lt;br&gt;kassans verksamhet. Ledamoten får också inblick i vilka konsekvenser&lt;br&gt;det enskilda försäkringssystemet får för den försäkrade samt hur de olika&lt;br&gt;trygghetssystemen korresponderar inbördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndledamotens uppgift är att fatta beslut i enskilda försäkringsären-&lt;br&gt;den. Vid beslutsfattandet skall ledamoten, med sin livserfarenhet och sina&lt;br&gt;erfarenheter och kunskaper om samhället, arbetsmarknaden, lokala och&lt;br&gt;regionala förhållanden m.m., ta ställning till det presenterade be-&lt;br&gt;slutsunderlaget, bedöma och väga samman de olika omständigheter som&lt;br&gt;föreligger i ärendet och fatta beslut i enlighet med de regler och den&lt;br&gt;praxis som gäller. Det är den föredragande tjänstemannens uppgift att&lt;br&gt;vara expert på de materiella och formella regler som gäller och att ge&lt;br&gt;nämnden den information nämnden behöver i sitt beslutsfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt uppdrag i en socialförsäkringsnämnd skall ledamoten objektivt&lt;br&gt;fatta beslut i enskilda ärenden. Ledamoten skall inte vara representant för&lt;br&gt;den som föreslagit honom till uppdraget. Att vara ledamot av en social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd skiljer sig alltså i väsentliga avseenden från att vara&lt;br&gt;ledamot av t.ex. en kommunal nämnd eller att vara aktiv i ett politiskt&lt;br&gt;parti eller en facklig organisation. Det är viktigt att dessa helt olika roller&lt;br&gt;som många nämndledamöter har uppmärksammas så att det inte råder&lt;br&gt;tvekan om vad uppdraget innebär. I dessa avseenden har försäkrings-&lt;br&gt;kassornas ledning ett informations- och utbildningsansvar. Det är önsk-&lt;br&gt;värt att även de politiska partier och arbetsmarknadsorganisationer som&lt;br&gt;har nomineringsrätt informeras om ledamöternas uppgift och roll i social-&lt;br&gt;försäkringsnämnden .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kunskap och de insikter som socialförsäkringsnämndens leda-&lt;br&gt;möter får genom sin medverkan i handläggningen av mycket betydelse-&lt;br&gt;fulla försäkringsärenden bör, när så är påkallat, komma till försäkrings-&lt;br&gt;kassans lednings kännedom. Det är även angeläget att ledamöterna hålls&lt;br&gt;väl informerade om försäkringskassans policy i frågor som rör nämnder-&lt;br&gt;nas verksamhet och andra liknande övergripande frågor. Det kan därför&lt;br&gt;vara lämpligt att det skapas rutiner så att information och synpunkter till&lt;br&gt;och från nämndledamötema når fram i båda riktningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redogör regeringen för sina förslag angående socialför-&lt;br&gt;säkringsnämndema. Förslagen presenteras i den ordning de föreslås bli&lt;br&gt;reglerade i 18 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.1 Socialförsäkringsnämnder i den allmänna försäkringskassans Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;organisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den allmänna försäkringskassans styrelse skall&lt;br&gt;inrätta socialförsäkringsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnds verksamhetsområden skall utgöras av&lt;br&gt;ett väl avgränsat geografiskt område. Regeringen skall få utfarda när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om grunderna för den geografiska indelningen av&lt;br&gt;nämndernas verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije socialförsäkringsnämnd skall besluta i samtliga slags ärenden&lt;br&gt;som enligt denna lag eller annan författning skall avgöras av sådan&lt;br&gt;nämnd. Om det finns särskilda skäl far styrelsen bestämma att ett eller&lt;br&gt;flera slags ärenden skall beslutas av någon eller några av nämnderna&lt;br&gt;inom försäkringskassans verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd skall bestå av sju ledamöter varav en&lt;br&gt;skall vara ordförande och en vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det bland ledamöterna eller hos föredraganden förekommer av-&lt;br&gt;vikande mening skall denna anmälas innan socialförsäkringsnämn-&lt;br&gt;dens sammanträde är slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämnden skall inte längre fatta beslut i ompröv-&lt;br&gt;ningsärenden och vissa andra ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Förslagen överensstämmer med regeringens bort-&lt;br&gt;sett från förslaget om antal ledamöter och ersättare och vissa delar i för-&lt;br&gt;slaget om avvikande mening. Utredaren föreslår att en socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd skall bestå av fem ordinarie ledamöter och att det skall utses en&lt;br&gt;ersättare för var och en av dessa utom för nämndens ordförande. Vidare&lt;br&gt;föreslås att ersättarna skall ha närvaro- och yttranderätt vid nämndens&lt;br&gt;sammanträden och att nämnden skall vara beslutsför när tre ledamöter är&lt;br&gt;närvarande. Utredaren föreslår att begreppet avvikande mening skall by-&lt;br&gt;tas ut mot skiljaktig mening. Utredaren föreslår vidare att föredraganden&lt;br&gt;skall ha skyldighet att anmäla skiljaktig mening om socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden fattar beslut som strider mot gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inrättandet av socialförsäkringsnämnder - Fler-&lt;br&gt;talet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Majoriteten po-&lt;br&gt;ängterar att det är angeläget att inte antalet ärenden överstiger den före-&lt;br&gt;slagna gränsen. Statskontoret anser bl.a. att lekmannainflytandet måste&lt;br&gt;vägas mot kraven på en effektiv förvaltning, där myndighetsutövning och&lt;br&gt;beslutsfattande är kopplat till det ekonomiska ansvaret. Socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämndema har en oklar grund för sin myndighetsutövning och för-&lt;br&gt;slaget innebär inte någon förändring därvidlag. Förslagen bygger i allt för&lt;br&gt;hög grad på tradition och borde mer baseras på en strävan att effektivi-&lt;br&gt;sera socialförsäkringens administration efter samma principer som för&lt;br&gt;övrig statlig verksamhet. Svenska Arbetsgivareföreningen anser att moti-&lt;br&gt;ven för att ha socialförsäkringsnämnder inte längre finns kvar. Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet tolkar förslaget om antal ärenden per sammanträde&lt;br&gt;och sammanträdesfrekvens som riktlinjer och anser att det är upp till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive försäkringskassa att själv besluta om detaljerna med Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;utgångspunkt från den egna kassans förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om socialförsäkringsnämndens verksamhetsområde har läm-&lt;br&gt;nats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget, att försäkringskassans styrelse bör ha möjlighet att fatta be-&lt;br&gt;slut om att ett slags ärenden skall beslutas av den socialförsäkringsnämnd&lt;br&gt;som styrelsen bestämmer, tillstyrks av flertalet eller lämnas utan erinran.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket anför att det kan finnas särskilda skäl för ett sådant&lt;br&gt;beslut. Med tanke på vikten av helhetssyn bör dock denna möjlighet&lt;br&gt;tillämpas restriktivt. Landsorganisationen anser att alla socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnder skall besluta i all slag av ärenden som skall avgöras av&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående antalet ledamöter i socialförsäkringsnämnden anför Lands-&lt;br&gt;organisationen, Tjäntemännens Centralorganisation och Försäkrings-&lt;br&gt;anställdas förbund att en förutsättning för att instämma i förslaget om&lt;br&gt;minskat antal ordinarie ledamöter är att ersättarna verkligen far en aktiv&lt;br&gt;roll i nämndens arbete. Försäkringskasseförbundet anser att det skall&lt;br&gt;vara sju ledamöter och inga ersättare. Övriga tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om föredragandefunktionen tillstyrks av flertalet eller lämnas&lt;br&gt;utan erinran. Statskontoret avstyrker bestämt att varje styrelse för sig&lt;br&gt;anger vilka krav som skall ställas på föredragande. Om det skulle behö-&lt;br&gt;vas för att säkerställa kraven på likformighet och rättvis tillämpning av&lt;br&gt;försäkringen kan särskilda krav fastställas i författning. Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet anser att det inte är nödvändigt att direktören utser före-&lt;br&gt;dragande. Det bör kunna delegeras till exempelvis områdes- eller kon-&lt;br&gt;torschef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående skiljaktig mening anser Kammarrätten i Sundsvall, Läns-&lt;br&gt;rätten i Kalmar län och Domstolsverket att förvaltningslagens regler bör&lt;br&gt;gälla och begreppet avvikande mening behållas. Det är tveksamt om man&lt;br&gt;inom förvaltningsförfarandet kan kräva att avvikande mening skall anges&lt;br&gt;före sammanträdets slut. Riksförsäkringsverket anser att begreppet avvi-&lt;br&gt;kande mening bör behållas men tillstyrker förslaget i övrigt. Övriga läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om beslutsbefogenheten - Flertalet tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Länsrätten i Kalmar län anser att det bör över-&lt;br&gt;vägas om inte ärenden av enkel beskaffenhet kan avgöras av tjänsteman.&lt;br&gt;Statskontoret anser att nämndens beslutsbefogenhet bör begränsas till&lt;br&gt;komplicerade ärenden av principiell natur. Nämnden skall yttra sig över&lt;br&gt;policyskapande fall. Styrelsen bör avgöra om nämnden skall ha besluts-&lt;br&gt;befogenhet i enskilda ärenden eller ej. Alla beslut bör ske på delegation&lt;br&gt;och i rutinärenden bör tjänsteman besluta. Landsorganisationen och&lt;br&gt;Tjäntemännens Centralorganisation anser att beslut om sjuk- och ha-&lt;br&gt;vandeskapspenning och rehabiliteringsersättning även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall omprövas av nämnd. Även Försäkringskasseförbundet anser att det&lt;br&gt;finns skäl att ha vissa omprövningsärenden kvar i nämnden, t.ex. ned-&lt;br&gt;sättning och indragning av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättande av socialförsäkringsnämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en allmän försäkringskassa skall det enligt AFL finnas en styrelse och&lt;br&gt;en eller flera socialförsäkringsnämnder. Regeringen beslutar hur många&lt;br&gt;nämnder som skall finnas i riket. Riksförsäkringsverket beslutar om an-&lt;br&gt;talet nämnder i varje försäkringskassa samt vilket geografiskt område&lt;br&gt;som skall vara socialförsäkringsnämndens verksamhetsområde. För när-&lt;br&gt;varande finns 163 nämnder i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare beslutat i enlighet med regeringens förslag att&lt;br&gt;försäkringskassornas styrelse skall besluta om inrättande av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnder (prop. 1996/97:63). Skälen för att styrelsen skall besluta&lt;br&gt;om att inrätta socialförsäkringsnämnder är likartade de skäl som anförs i&lt;br&gt;avsnitt 4.3 för att styrelsen också skall besluta om lokalkontorsnätets ut-&lt;br&gt;formning. Där anförs bl.a. att det är på den regionala nivån som den bästa&lt;br&gt;kännedomen om förhållandena inom regionen finns och därav har de re-&lt;br&gt;gionala styrelserna för försäkringskassorna goda förutsättningar att be-&lt;br&gt;döma och besluta angående inrättandet av socialförsäkringsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet socialförsäkringsnämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 avgjordes drygt 140 000 ärenden i landets socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnder. Med de i denna proposition föreslagna ändringarna av&lt;br&gt;nämndens beslutsbefogenhet kommer det totala antalet ärenden som skall&lt;br&gt;beslutas av nämnd, med oförändrad ärendetillströmning, att minska med&lt;br&gt;cirka 8 000 per år. Med hypotesen att antalet ärenden kommer att vara ca&lt;br&gt;130 000 per år, antalet ärenden per sammanträde är 40 och antalet sam-&lt;br&gt;manträden per år 25 skulle det behövas ca 130 nämnder i landet. För när-&lt;br&gt;varande finns det 163 stycken. Antalet ärenden som socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämndema avgör varierar för närvarande mellan försäkringskassassoma&lt;br&gt;- från 1208 i Jämtland till 518 i Gävleborg. Om nämnderna sammanträtt&lt;br&gt;23 gånger år 1996 innebär det att en nämnd i Jämtland avgjort 52 ärenden&lt;br&gt;per sammanträde medan Gävleborgsnämnden avgjort 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande faktorer som i framtiden kan få effekter på&lt;br&gt;socialförsäkringsnämndemas verksamhet avseende antalet ärenden som&lt;br&gt;nämnderna skall besluta i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om Ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga, För-&lt;br&gt;tidspensionsutredningen (dir. 1997:9) har nyligen överlämnat förslag i&lt;br&gt;betänkandet Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166).&lt;br&gt;Utredningen föreslår bl.a. att sjukpenning efter ett år skall övergå i en&lt;br&gt;långtidssjukpenning som ersätter det nuvarande sjukbidraget. Över-&lt;br&gt;gången blir automatisk och någon särskild prövning kommer således inte&lt;br&gt;att ske. Av detta skäl anser utredningen att beslut om övergång till lång-&lt;br&gt;tidssjukpenning bör fattas av tjänsteman och inte av socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd. Till skillnad mot sjukpenningsystemet kommer det inom ramen&lt;br&gt;för långtidssjukpenningen också att finnas ett grundskydd för personer&lt;br&gt;som saknat inkomster eller haft låga inkomster. Därför kommer det att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas möjlighet att ansöka om långtidssjukpenning före ettårsgränsen.&lt;br&gt;Sådan prövning av rätt till långtidssjukpenning bör enligt utredningens&lt;br&gt;mening hanteras i socialförsäkringsnämnd. Förtidspensionen kommer att&lt;br&gt;finnas kvar och rätten till denna bör enligt utredningen prövas av social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionsutredningens förslag får, om de antas av riksdagen, så-&lt;br&gt;ledes en viss effekt på mängden ärenden som skall beslutas av socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnd. Flertalet av besluten om sjukbidrag, som i dag fattas av&lt;br&gt;nämnd, ersätts av den mer rutinmässiga övergången till långtidssjukpen-&lt;br&gt;ning. Denna kommer att beslutas av tjänsteman. För närvarande nybe-&lt;br&gt;viljas ca 13 500 sjukbidrag årligen och uppskattningsvis lika många om-&lt;br&gt;prövas varje år. Flertalet av dessa ärenden kommer med förslaget att vara&lt;br&gt;tjänstemannabeslut. Sammantaget uppskattas nämnderna avlastas när-&lt;br&gt;mare 25 000 ärenden per år. Regeringen avser att i denna fråga lägga&lt;br&gt;fram förslag till riksdagen under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även arbetsskadeförsäkringen är föremål för översyn (dir. 1997:91). En&lt;br&gt;särskild utredare har tillkallats med uppgift att bl.a. pröva ett alternativ&lt;br&gt;till nuvarande arbetsskadeförsäkring som innebär att arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter tar över det organisatoriska och finansiella ansvaret för en obliga-&lt;br&gt;torisk tilläggsförsäkring vid arbetsskada samt analysera de ekonomiska&lt;br&gt;effekter för såväl försäkringen som administrationen som kan vara för-&lt;br&gt;enade med de olika alternativen. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag&lt;br&gt;senast den 31 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken mån översynen av arbetsskadeförsäkringen kommer att få&lt;br&gt;återverkningar på socialförsäkringsnämndemas beslutsbefogenheter får&lt;br&gt;bl.a. förslagen från utredningen och den fortsatta beredningen utvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att antalet socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnder bestäms så att rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet i nämndens&lt;br&gt;handläggning säkerställs. Antalet ärenden som nämnden skall besluta vid&lt;br&gt;vaije sammanträde bör hållas på en sådan nivå att det både finns ut-&lt;br&gt;rymme för ledamöterna att ordentligt hinna sätta sig in i dem och att det&lt;br&gt;ges tillfälle till en meningsfull dialog under sammanträdet. Det skall&lt;br&gt;finnas möjlighet för ledamöterna att ställa frågor till föredraganden och&lt;br&gt;att diskutera ärendet. Det skall likaså finnas utrymme för föredraganden&lt;br&gt;att föredra ärendet noggrant. Samtidigt bör ärendemängden per sam-&lt;br&gt;manträde av effektivitets- och kostnadsskäl vara väl avvägd. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund anser regeringen att antalet ärenden per sammanträde inte bör&lt;br&gt;överstiga 40-45 stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en enskild överklagar försäkringskassans beslut skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan, enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291), vara den enskildes&lt;br&gt;motpart i länsrätten och kammarrätten när ett beslut överklagats dit. Att&lt;br&gt;försäkringskassan skall vara part innebär att domstolen kan förelägga&lt;br&gt;eller ge försäkringskassan möjlighet att inom viss, ofta kort tid skriftligt&lt;br&gt;svara i målet eller förordna kassan att svara i en muntlig förhandling.&lt;br&gt;Försäkringskassan har möjlighet att inom två månader överklaga läns-&lt;br&gt;rättens avgörande om det har gått kassan emot. Om en fråga som avgjorts&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämnd överklagas, skall nämnden enligt AFL före-&lt;br&gt;träda försäkringskassan om kassan skall föra det allmännas talan i målet.&lt;br&gt;Nämnden får bemyndiga en tjänsteman vid försäkringskassan att före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träda nämnden vid domstol. De skyldigheter och möjligheter som följer Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämndens partsroll innebär att det inte får bli för&lt;br&gt;långa intervall mellan nämndens sammanträden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning av socialförsäkringsärenden är tidsfaktorn en vä-&lt;br&gt;sentlig del av den totala kvaliteten. Enligt förvaltriingsrättsliga regler&lt;br&gt;skall försäkringskassan handlägga ärenden så enkelt, snabbt och billigt&lt;br&gt;som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Färdigutredda ärenden bör&lt;br&gt;alltså avgöras av socialförsäkringsnämnden utan onödig fördröjning. För&lt;br&gt;att nämnden skall ha den rätta förutsättningen att kunna fatta korrekta&lt;br&gt;beslut behöver nämndens ledamöter vara välinformerade. Det innebär att&lt;br&gt;nämnden behöver avsätta tid för bl.a. redovisning och analys av resultatet&lt;br&gt;av förvaltningsdomstolarnas avgöranden av nämndens beslut, för infor-&lt;br&gt;mation om regelförändringar och rättsutvecklingen i övrigt, för princip-&lt;br&gt;diskussioner, m.m. Regeringen anser att försäkringskassans styrelse bör&lt;br&gt;beakta bl.a. de olika omständigheter som angivits här, när styrelsen in-&lt;br&gt;rättar socialförsäkringsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ärendehandläggningen inte skall bli onödigt fördröjd samt att&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnden skall kunna sköta sin roll som part i förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna, anser regeringen att nämnden bör sammanträda minst&lt;br&gt;var fjortonde dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts anser regeringen att det är angeläget att antalet&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnder bestäms så att kraven på rättssäkerhet, kvalitet&lt;br&gt;och effektivitet i nämndens handläggning säkerställs. Om förslagen i de&lt;br&gt;ovan nämnda utredningarna eller andra faktorer skulle medföra att antalet&lt;br&gt;ärenden som skall beslutas av socialförsäkringsnämnd minskar, bör an-&lt;br&gt;talet nämnder därför inte minskas i motsvarande omfattning. Den ären-&lt;br&gt;deminskning som kan uppstå bör leda till att nämnderna får bättre möj-&lt;br&gt;lighet uppnå de uppställda kraven. Regeringen anser att det som anförts&lt;br&gt;om antal nämnder, antal ärenden per sammanträde i socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd och sammanträdesffekvens bör vara vägledande för de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna vid planering av sin verksamhet. Speciella bestäm-&lt;br&gt;melser om detta bör därför inte införas i AFL utan bör rymmas i de före-&lt;br&gt;slagna bestämmelserna i 18 kap. 9 § om styrelsens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämndens verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämndens verksamhetsområde följer som regel lokal-&lt;br&gt;kontorsgränsema och omfattar ett eller flera lokalkontorsområden. Det&lt;br&gt;innebär i normalfallet att en socialförsäkringsnämnd är behörig att fatta&lt;br&gt;beslut i ett ärende, om den som saken rör är bosatt, dvs. inskriven, vid ett&lt;br&gt;lokalkontor inom nämndens verksamhetsområde. Regeringen anser att&lt;br&gt;principen om att socialförsäkringsnämndens verksamhetsområde bör&lt;br&gt;följa gränsen för lokalkontorsområden bör vara vägledande även i fram-&lt;br&gt;tiden när nämnder skall inrättas. I undantagsfall kan det finnas skäl att&lt;br&gt;avvika från principen och finna en annan indelningsgrund än lokalkonto-&lt;br&gt;rens verksamhetsområde. Försäkringskassans styrelse bör i dessa fall ges&lt;br&gt;möjlighet att besluta om att inrätta socialförsäkringsnämnder så att de&lt;br&gt;passar de lokala och regionala förhållandena. Mot bakgrund till even-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tuellt kommande forändringar och rationaliseringar inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringens administration bör regeringen ges rätt att utfärda närmare före-&lt;br&gt;skrifter om grunderna for den geografiska indelningen av nämndernas&lt;br&gt;verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årendeslagen i socialförsäkringsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije socialförsäkringsnämnd skall, enligt Riksförsäkringsverkets före-&lt;br&gt;skrifter (RFFS 1986:15) om socialförsäkringsnämnder i de allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassorna, besluta i alla slag av ärenden som skall avgöras av so-&lt;br&gt;cialförsäkringsnämnd. Ärenden om delpension, familjebidrag i form av&lt;br&gt;näringsbidrag, bostadsbidrag enligt 27 § lagen om bostadsbidrag och&lt;br&gt;omprövning av beslut for vårdgivare att återbetala sjukvårdsersättning,&lt;br&gt;får dock avgöras av den socialförsäkringsnämnd som försäkringskassans&lt;br&gt;styrelse bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringarna till denna reglering är att de förtroendevalda skall få en&lt;br&gt;tillfredsställande överblick över hela socialförsäkringen och att det är&lt;br&gt;viktigt och värdefullt att de har kännedom om de lokala förhållanden som&lt;br&gt;råder inom socialförsäkringsnämndens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredarens uppfattning att som huvudregel bör gälla&lt;br&gt;att alla socialförsäkringsnämnder skall besluta i alla typer av ärenden. De&lt;br&gt;stora skillnaderna i invånarantal mellan olika försäkringskassor och även&lt;br&gt;de stora geografiska avstånden mellan kontoren vid vissa försäkrings-&lt;br&gt;kassor medför att socialfÖrsäkringsnämndema kan behöva organiseras&lt;br&gt;olika hos försäkringskassorna. Av bl.a. dessa anledningar kan det i un-&lt;br&gt;dantagsfall finnas skäl att avvika från huvudregeln. Regeringen anser att,&lt;br&gt;om det finns starka organisatoriska eller ekonomiska skäl, bör det finnas&lt;br&gt;möjlighet för försäkringskassans styrelse att besluta att ett eller flera&lt;br&gt;slags ärenden endast skall beslutas av någon eller några av nämnderna&lt;br&gt;inom försäkringskassans verksamhetsområde. Mot bakgrund av det ovan&lt;br&gt;anförda bör möjligheten utnyttjas restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ledamöter i en socialförsäkringsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande består en socialförsäkringsnämnd av sju ledamöter och&lt;br&gt;sex suppleanter. Det är endast ordföranden som inte har någon suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslog att antalet ledamöter och ersättare skulle minskas&lt;br&gt;till fem respektive fyra. Utredaren anförde att ett färre antal ledamöter&lt;br&gt;och suppleanter som har närvaro- och yttranderätt skulle öka förutsätt-&lt;br&gt;ningarna att få en kvalitets- och effektivitetshöjning av nämndens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser liksom utredaren att det är önskvärt att organisatio-&lt;br&gt;nen med socialförsäkringsnämnder är effektiv och att kvaliteten på&lt;br&gt;nämndens arbete är hög. Regeringen anser att målet om en effektiv och&lt;br&gt;kvalitativ organisation med socialförsäkringsnämnder bättre kan uppnås&lt;br&gt;om de personer som deltar i arbetet också i större omfattning får ta an-&lt;br&gt;svar for de beslut som nämnden fattar. Regeringen föreslår därför att an-&lt;br&gt;talet ordinarie ledamöter inte minskas enligt utredarens förslag. Antalet&lt;br&gt;ledamöter behålls istället oförändrat samt systemet med suppleanter i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkringsnämndema slopas. Förslaget innebär att samtliga i Prop- 1997/98:41&lt;br&gt;nämnden får likvärdiga beslutsbefogenheter och likvärdigt ansvar. Möj-&lt;br&gt;ligheterna till utbildning for samtliga i nämnden bör bli bättre. Ett system&lt;br&gt;med enbart ledamöter bör innebära att eventuellt förekommande priorite-&lt;br&gt;ring mellan ledamöter och suppleanter eliminieras. Med den föreslagna&lt;br&gt;ändringen av nämndernas sammansättning frigörs också ekonomiska re-&lt;br&gt;surser, vilka bör komma nämnderna till del i form av ökade utbild-&lt;br&gt;ningsinsatser bl.a. i syfte att förstärka nämndledamötemas kunskaper om&lt;br&gt;socialförsäkringen och dess regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att nuvarande bestämmelse om besluts-&lt;br&gt;förhet bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandefunktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt AFL avgörs ärenden i socialförsäkringsnämnd efter föredragning&lt;br&gt;av tjänsteman hos försäkringskassan. Regeringen anser liksom utredaren&lt;br&gt;att föredragningen är en mycket viktig del i handläggningen av de ären-&lt;br&gt;den som beslutas av socialförsäkringsnämnd. Det är därför av stor bety-&lt;br&gt;delse att föredraganden har goda kunskaper, erfarenhet och en allsidig&lt;br&gt;kompetens. En strävan bör därvid vara att långsiktigt fördjupa kunska-&lt;br&gt;perna om socialförsäkringsrätt och förvaltningsrätt hos de föredragande.&lt;br&gt;Regeringen anser att försäkringskassans styrelse i särskilt beslut bör ange&lt;br&gt;vilka kunskaps- och kompetenskrav som skall ställas på den som utses&lt;br&gt;till föredragande. Regeringen anser att frågan inte behöver regleras&lt;br&gt;särskilt utan att detta ingår i styrelsens ansvar enligt den föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen i 18 kap. 9 § AFL. Regeringen anser vidare att försäkrings-&lt;br&gt;kassans direktör bör ange de tjänstemän som skall ha till uppgift att&lt;br&gt;föredra ärenden inför socialförsäkringsnämnden. Inte heller denna fråga&lt;br&gt;bör regleras särskilt utan får anses ingå i direktörens administrativa led-&lt;br&gt;ningsansvar enligt 18 kap. 13 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikande mening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I AFL anges att om föredraganden har från beslutet avvikande mening&lt;br&gt;skall denna antecknas till protokollet. Någon tidsfrist för när reserva-&lt;br&gt;tionen skall anmälas finns inte angiven i AFL. Riksförsäkringsverket har&lt;br&gt;i allmänna råd (1992:4) Socialförsäkringsnämnder rekommenderat att&lt;br&gt;den avvikande meningen bör meddelas innan sammanträdet avslutas.&lt;br&gt;Ledamots reservationsrätt regleras i förvaltningslagen (1986:223). Där&lt;br&gt;sägs att avvikande mening skall anmälas innan beslutet expedieras eller&lt;br&gt;ges till känna på något annat sätt. Beslut fattade av socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd expedieras efter att protokollet justerats och eventuellt efterarbete,&lt;br&gt;t.ex. uträkning av ersättningens storlek, är avslutat. I vissa fall kan det&lt;br&gt;dröja flera veckor från det att ärendet beslutats av socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden till det att beslutsmeddelandet sänds till den försäkrade. Under&lt;br&gt;hela denna mellantid har ledamoten rätt att anmäla avvikande mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren uppger att det är relativt ovanligt att någon meddelar avvi-&lt;br&gt;kande mening och det förekommer mera sällan att någon gör det långt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter att sammanträdet är avslutat. De gällande reglerna är därför inget&lt;br&gt;stort problem. Fråga uppkommer emellertid om när föredraganden senast&lt;br&gt;kan anmäla avvikande mening samt hur man skall förfara när en ledamot&lt;br&gt;anmäler avvikande mening efter att sammanträdet avslutats. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket rekommenderar i det senare fallet att ärendet behandlas i&lt;br&gt;nämnden på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är önskvärt att komma bort från dilemmat&lt;br&gt;med sent meddelade reservationer. Därför föreslås att ledamots och före-&lt;br&gt;dragandens avvikande mening skall anmälas till protokollet innan sam-&lt;br&gt;manträdet är slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att föredragandes anmälan om avvikande me-&lt;br&gt;ning inte bara bör regleras som en rättighet utan även som en skyldighet.&lt;br&gt;Regeringen anser att bestämmelserna i förvaltningslagen, som innebär en&lt;br&gt;rätt för föredraganden att få en avvikande mening antecknad, bör följas i&lt;br&gt;detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämndens beslutsbefogenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 beslutades drygt 140 000 ärenden av landets socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnder. Av dessa var bl.a. 86 000 beslut om förtidspension,&lt;br&gt;17 500 beslut enligt lagen om arbetsskadeforsäkring, 11 500 beslut om&lt;br&gt;vårdbidrag och 9 000 om handikappersättning. Endast 3 beslut gällde&lt;br&gt;näringsbidrag och 85 särskild efterlevandepension. Nämnderna fattade&lt;br&gt;dessutom 3 800 omprövningsbeslut. Utöver sin behörighet att fatta beslut&lt;br&gt;i enskilda ärenden, skall nämnden även fora försäkringskassans talan i&lt;br&gt;länsrätt och kammarrätt, om en fråga som avgjorts av nämnden över-&lt;br&gt;klagas dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När socialforsäkringsnämndema infördes år 1987 uttalades att nämn-&lt;br&gt;den skall avgöra ärenden som har stor betydelse för den försäkrade från&lt;br&gt;trygghets- och forsöijningssynpunkt och samtidigt inrymmer betydande&lt;br&gt;inslag av skälighetsbedömningar. Sedan dess har reglerna om t.ex. för-&lt;br&gt;tidspension och arbetsskada skärpts så att utrymmet för bedömning har&lt;br&gt;inskränkts men inte helt tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att socialfÖrsäkringsnämndemas beslutsbefogenhet&lt;br&gt;idag inte är ändamålsenlig till alla delar. Den är uppdelad på ett stort an-&lt;br&gt;tal olika ärendeslag och rör ärenden vars konsekvenser för den enskilde&lt;br&gt;och sainhället har synnerligen stor spännvidd - från t.ex. förtidspension&lt;br&gt;till en ung person till fråga om rätt till sjukpenning for en kvarts dag. Re-&lt;br&gt;geringen anser att detta inte är rimligt eller effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att socialförsäkringsnämndens beslutsbefogenhet inte&lt;br&gt;får bli endast formell fråga. Det är viktigt att handläggning och beslut&lt;br&gt;håller en hög kvalitet och att nämndens medverkan har en reell funktion.&lt;br&gt;Ledamöterna bör ha en rimlig möjlighet att sätta sig in i de ofta kom-&lt;br&gt;plexa och komplicerade ärendena så att de kan få ett reellt inflytande i&lt;br&gt;beslutsprocessen. Regeringen anser att kvaliteten i socialfÖrsäkrings-&lt;br&gt;nämndemas arbete bättre kan garanteras om nämnden får färre ären-&lt;br&gt;deslag att besluta i. Ledamöterna kan då lättare tillgodogöra sig och upp-&lt;br&gt;rätthålla nödvändig kunskap om den gällande rätt som råder på de områ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nämnden har att befatta sig med. Den nuvarande uppsplittringen på Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;ett stort antal vitt skilda ärendeslag, ibland sällan förekommande, gör det&lt;br&gt;svårt för nämndens ledamöter att i praktiken ha de kunskaper som ger ett&lt;br&gt;verkligt inflytande över besluten. Mot denna bakgrund anser regeringen&lt;br&gt;att socialförsäkringsnämndens beslutsbefogenhet bör koncentreras till&lt;br&gt;ärenden som under avsevärd tid har väsentlig betydelse för den enskilde&lt;br&gt;från försörjningssynpunkt eller där ersättningen är ägnad att höja den&lt;br&gt;enskildes livskvalitet. Samtidigt skall ärendet innehålla utrymme för be-&lt;br&gt;dömning. Saknas däremot bedömningsinslag bör ärendena inte beslutas&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet avsevärd tid används i andra sammanhang i olika regel-&lt;br&gt;system, t.ex. vad gäller förutsättningarna för rätt till förtidspension i form&lt;br&gt;av sjukbidrag och handikappersättning. Med avsevärd tid menas i dessa&lt;br&gt;sammanhang minst ett år. Denna tolkning har sitt ursprung i förarbetena&lt;br&gt;till AFL (prop. 1962:90, bet 1962:L2U, rskr. 1962:250). Regeringen an-&lt;br&gt;ser att samma tolkning bör gälla även i fråga om vilka ärenden som skall&lt;br&gt;beslutas av socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ärenden som under avsevärd tid har väsentlig betydelse för den en-&lt;br&gt;skilde från försöijningssynpunkt eller där ersättningen är ägnad att höja&lt;br&gt;den enskildes livskvalitet och där respektive ärendeslag samtidigt inne-&lt;br&gt;håller utrymme för bedömning är för närvarande följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förtidspension/sjukbidrag enligt AFL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskild efterlevandepension enligt AFL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handikappersättning enligt AFL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vårdbidrag enligt AFL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bilstöd till handikappade enligt lagen (1988:360) om bilstöd till handi-&lt;br&gt;kappad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- livränta till den försäkrade, särskild efterlevandelivränta samt arbets-&lt;br&gt;sjukdom enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sjukdom och livränta enligt lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ärenden har de beskrivna kriterierna och bör därför beslutas av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd. Regeringen anser därför att beslutsbefogenheten&lt;br&gt;inte bör ändras i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redogörs för i vilka fall regeringen anser att socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämndens beslutsbefogenheter bör ändras. Ändringen av besluts-&lt;br&gt;befogenheten görs med ledning av att vissa ärenden inte längre ryms&lt;br&gt;inom den ovan beskrivna definitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om rätt till delpension enligt lagen (1979:84) om delpension till&lt;br&gt;den som inte har förvärvsarbete enbart i form av anställning eller&lt;br&gt;uppdrag - egna företagare - skall i dag avgöras av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd. Vidare skall ärenden av vidlyftig eller svår&lt;br&gt;beskaffenhet beslutas av nämnd. Det är handläggande tjänstemannen som&lt;br&gt;avgör om ärendet är vidlyftigt eller av svår beskaffenhet. Under år 1996&lt;br&gt;avgjorde socialförsäkringsnämndema i landet 171 ärenden om&lt;br&gt;delpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det principbeslut som riksdagen fattat kommer det nya pen-&lt;br&gt;sionssystemet att medföra att delpensionsförsäkringen upphör som fristå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ende ersättningsform (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:439).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till den tidigare redovisade definitionen och till att&lt;br&gt;delpensionsförsäkringen kommer att upphöra, anser regeringen att alla&lt;br&gt;beslut om delpension bör fattas av tjänsteman hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om eftergift av återbetalningsskyldighet och ränta för utgivet&lt;br&gt;underhållsstöd m.m. enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd och de&lt;br&gt;upphävda lagarna (1964:143 och 1984:1095) om bidragsförskott och&lt;br&gt;förlängt bidragsförskott, s.k. kraveftergift, beslutas idag av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd oavsett återkravsbeloppets storlek. Under år 1996 avgjordes&lt;br&gt;ca 3 900 sådana ärenden i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ärenden kan jämföras med ärenden om återkrav av andra utbe-&lt;br&gt;talade ersättningar från försäkringskassan enligt 20 kap. 4 § AFL med&lt;br&gt;flera författningar. De ärendena beslutas av tjänsteman oberoende av hur&lt;br&gt;stort återkravsbeloppet är. Mot denna bakgrund och med hänvisning till&lt;br&gt;att kravefitergiftsärendena inte uppfyller kriteriet avsevärd tid anser rege-&lt;br&gt;ringen att dessa bör beslutas av tjänsteman hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att en person som söker bostadsbidrag enligt la-&lt;br&gt;gen (1993:737) om bostadsbidrag på grund av hushållets inkomst- eller&lt;br&gt;förmögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte behöver det&lt;br&gt;bidrag som kan beräknas enligt bostadsbidragslagen, får försäkrings-&lt;br&gt;kassan efter särskild utredning avslå en ansökan, dra in eller sätta ned&lt;br&gt;bidraget. En sådan fråga skall avgöras av socialförsäkringsnämnd. Under&lt;br&gt;år 1996 avgjordes drygt 200 sådana ärenden i hela landet. Dessa ärenden&lt;br&gt;uppfyller inte kriteriet avsevärd tid. Regeringen anser därför att de bör&lt;br&gt;beslutas av tjänsteman hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person, som är berättigad till familjeförmåner, helt eller delvis&lt;br&gt;har sin försörjning från en näring som drivs av honom eller henne eller&lt;br&gt;maken, och särskild avlönad arbetskraft anlitas för att ersätta den bi-&lt;br&gt;dragsberättigade under tjänstgöringen, lämnas näringsbidrag för löne-&lt;br&gt;kostnaden enligt lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersätt-&lt;br&gt;ningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret. Om ett sådant ärende&lt;br&gt;bedöms vara vidlyftigt eller av svår beskaffenhet får ärendet avgöras av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd. Det är handläggande tjänstemannen som avgör&lt;br&gt;om ärendet skall föredras för nämnden. Under år 1996 beslutades endast&lt;br&gt;3 sådana ärenden i hela landet av nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ärenden uppfyller inte kriteriet avsevärd tid. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att de bör beslutas av tjänsteman hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en enskild begär att ett beslut, som tjänsteman hos försäkrings-&lt;br&gt;kassan har fattat, skall omprövas, skall antingen en annan tjänsteman hos&lt;br&gt;kassan eller socialförsäkringsnämnden ompröva ärendet. Om den en-&lt;br&gt;skilde är missnöjd även med omprövningsbeslutet kan det överklagas till&lt;br&gt;länsrätten. Om den enskilde är missnöjd med ett beslut som socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnden fattat skall det inte omprövas, utan vederbörande får&lt;br&gt;överklaga beslutet direkt till länsrätten. I en lång rad fall skall ompröv-&lt;br&gt;ningen av ett tjänstemannabeslut göras av socialförsäkringsnämnd. Dessa&lt;br&gt;ärenden kan uppdelas i följande huvudgrupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fråga om rätt till en ersättning, tex. sjukpenning, indragning eller ned-&lt;br&gt;sättning av förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- eller fråga om återbetalning av felaktigt utbetald ersättning. Detta gäl-&lt;br&gt;ler samtliga ersättningsslag och endast om det belopp som har betalats&lt;br&gt;ut för mycket överstiger 10 procent av basbeloppet för det år då be-&lt;br&gt;slutet om återbetalning fattades, för närvarande 3 600 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med övervägandet beträffande vilka ärenden socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnden bör avgöra, kan konstateras att de ärendeslag som för när-&lt;br&gt;varande omprövas av nämnd inte uppfyller kraven på att under avsevärd&lt;br&gt;tid ha väsentlig betydelse för den enskilde från försöijningssynpunkt. Av&lt;br&gt;den anledningen bör de enligt regeringens uppfattning inte beslutas av&lt;br&gt;nämnd, även om alla innehåller ett visst utrymme för bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4.2 Tillsättande av socialförsäkringsnämnder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialförsäkringsnämndens ledamöter skall ut-&lt;br&gt;ses av försäkringskassans styrelse. Fem ledamöter skall utses efter&lt;br&gt;förslag av de politiska partier som är representerade i landstinget re-&lt;br&gt;spektive kommunfullmäktige och två ledamöter skall utses efter för-&lt;br&gt;slag av de organisationer på arbetsmarknaden som finns inom försäk-&lt;br&gt;ringskassans verksamhetsområde. Styrelsen skall utse ordförande och&lt;br&gt;vice ordförande. Ledamöterna skall vara folkbokförda inom försäk-&lt;br&gt;ringskassans verksamhetsområde. Ledamoten får inte ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Om en ledamot inte längre uppfyller&lt;br&gt;dessa villkor förfaller uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall eftersträva att ledamöterna i nämnden får en allsidig&lt;br&gt;sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndledamötemas mandatperiod skall börja den 1 april året efter&lt;br&gt;det att ordinarie val har hållits till landstings- och kommunfullmäk-&lt;br&gt;tige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot visar giltigt hinder får styrelsen entlediga ledamo-&lt;br&gt;ten. Om det under en pågående mandatperiod inrättas en ny nämnd,&lt;br&gt;skall de nytillträdande ledamöterna i nämnden utses för den tid som&lt;br&gt;återstår av mandatperioden. Styrelsen skall utse ordförande, och vice&lt;br&gt;ordförande i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren förslag överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringen med undantag för hur ordförande och vice ordförande skall utses.&lt;br&gt;Utredaren föreslår att ordföranden skall utses av regeringen efter förslag&lt;br&gt;av politiskt parti och att socialförsäkringsnämnden inom sig utser vice&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Angående utseendet av ordförande avstyrker&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet och Statskontoret förslaget. Alla övriga till-&lt;br&gt;styrker det eller lämnar det utan erinran. Statskontoret anser att styrelsen&lt;br&gt;skall utse ordföranden och att de politiska partierna inte skall få&lt;br&gt;nomineringsrätt utan att professionella meriter, t.ex. försäkringsjuridisk&lt;br&gt;kompetens eller erfarenhet bör ligga till grund för valet. Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet anser att nomineringen skall kunna ske av såväl po-&lt;br&gt;litiska partiorganisationer som organisationer inom landsting eller kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munfullmäktige. Försäkringskasseförbundet anser att både ordföranden&lt;br&gt;och vice ordföranden skall utses av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om nominering av övriga ledamöter - Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall anser att ledamöterna bör utses eller föreslås av landsting re-&lt;br&gt;spektive kommunfullmäktige på samma sätt som ledamöter i t.ex. skatte-&lt;br&gt;nämnd. Länsrätten i Kalmar län anser att ledamöterna bör utses på&lt;br&gt;samma sätt som nämndemän i förvaltningsdomstol. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket och Handikappombudsmannen anser att ledamöterna bör utses&lt;br&gt;efter nominering av landsting respektive kommunfullmäktige. Socialsty-&lt;br&gt;relsen ställer sig tveksamma till förslaget. Statskontoret anser att leda-&lt;br&gt;möterna bör företräda försäkringens intressenter. Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen menar att förslaget innebär att nämnderna fortsatt kommer att&lt;br&gt;ha ett starkt korporativistiskt inslag. Tjänstemännens Centralorganisa-&lt;br&gt;tion framhåller att även offentliga arbetsgivarorganisationer bör få&lt;br&gt;nomieringsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om mandatperioden tillstyrks eller lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utseende av ledamöterna i socialförsäkringsnämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd utgörs i dag idag av sju ledamöter och sex&lt;br&gt;suppleanter. Samtliga i nämnden är förtroendevalda. Ordförande i nämn-&lt;br&gt;den utses av regeringen. Nämnden utser inom sig en vice ordförande.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket utser tre ledamöter samt lika många suppleanter&lt;br&gt;och landstinget eller i förekommande fall kommunen utser tre ledamöter&lt;br&gt;samt lika många suppleanter. Om en försäkringskassas verksamhets-&lt;br&gt;område bestämts av regeringen enligt 18 kap. 1 § AFL beslutar rege-&lt;br&gt;ringen om fördelningen landsting respektive mellan landsting och kom-&lt;br&gt;mun när det gäller val av de tre sistnämnda ledamöterna. De ledamöter&lt;br&gt;och suppleanter som utses av landstinget eller kommunen utses enligt&lt;br&gt;samma principer som gäller for val av ledamot till försäkringskassans&lt;br&gt;styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har ställt sig bakom regeringens riktlinjer om förfarandet&lt;br&gt;vid utseendet av ledamöter i socialförsäkringsnämnder (prop.&lt;br&gt;1996/97:63). I beslutet ingår att den allmänna försäkringskassans styrelse&lt;br&gt;skall utse samtliga ledamöter i socialförsäkringsnämnden, även nämn-&lt;br&gt;dens ordförande. Regeringen anser att det inte finns skäl att frångå det&lt;br&gt;tidigare riksdagsbeslutet. I den reformerade administrationen för social-&lt;br&gt;försäkringen, som bl.a. syftar till att stärka försäkringskassornas själv-&lt;br&gt;ständiga ställning, kommer fr.o.m. den 1 januari 1999 de allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassornas styrelser i sin helhet att utses av regeringen. Det natio-&lt;br&gt;nella ansvaret för socialförsäkringen betonas därigenom. Regeringen an-&lt;br&gt;ser att det är på den regionala nivån som den bästa kännedomen om för-&lt;br&gt;hållandena om regionen finns och därför bör styrelsen inneha den viktiga&lt;br&gt;uppgiften att utse samtliga ledamöter inklusive ordförande och vice ord-&lt;br&gt;förande i socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är positivt för socialförsäkringen att förtroendevalda vid sidan av&lt;br&gt;tjänstemännen beslutar i ett antal ärendeslag vid försäkringskassans&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnder. Denna medverkan medger att det är möjligt&lt;br&gt;att tillföra de förtroendevaldas erfarenheter och kunskaper från olika om-&lt;br&gt;råden som ett komplement till tjänstemännens kunskaper om socialför-&lt;br&gt;säkringen. Genom de förtroendevalda skapas också en bättre förankring i&lt;br&gt;olika medborgargrupper. De förtroendevalda nomineras idag av politiska&lt;br&gt;partier eller genom olika organisationer på arbetsmarknaden. Regeringen&lt;br&gt;anser att socialförsäkringsnämndema även i framtiden liksom idag i sin&lt;br&gt;helhet bör vara sammansatta av förtroendevalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att fem av socialförsäkringsnämndemas leda-&lt;br&gt;möter bör utses efter förslag av de politiska partier som finns represente-&lt;br&gt;rade i det landsting respektive den kommunfullmäktige som utgör försäk-&lt;br&gt;ringskassans verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen tillkännagav till regeringen i samband med sitt ställnings-&lt;br&gt;tagande att socialförsäkringsnämndema bör tillföras sakkunskap om vill-&lt;br&gt;kor och förhållanden på arbetsmarknaden och arbetsplatser. Arbetsmark-&lt;br&gt;nadens parter bör mot bakgrund härav ges rätt att nominera ledamöter i&lt;br&gt;socialförsäkringsnämndema (bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de av Riksförsäkringsverket utsedda ledamöterna skulle före den&lt;br&gt;1 juli 1992 två ledamöter utses efter förslag från arbetstagarnas och en&lt;br&gt;från de icke offentliga arbetsgivarnas och egenföretagamas centrala orga-&lt;br&gt;nisationer for att tillgodose behovet av kunskap om arbetsmarknadsmäs-&lt;br&gt;siga förhållanden. Svenska Arbetsgivareföreningen och även Småföreta-&lt;br&gt;garnas Riksförbund (nuvarande Företagamas Riksförbund) har dragit sig&lt;br&gt;tillbaka från alla statliga styrelser och nämnder inklusive socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämndema. Efter den 1 juli 1992 är frågan, hur de idag av Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket utsedda ledamöterna skall nomineras, inte reglerad. I&lt;br&gt;praktiken har ändringen inneburit att de berörda organisationerna Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation och Lantbrukarnas Riksförbund har&lt;br&gt;fortsatt att lämna förslag på ledamöter, och Riksförsäkringsverket har&lt;br&gt;uppdragit åt försäkringskassan att lämna förslag till de tidigare arbetsgi-&lt;br&gt;varplatsema. Riksförsäkringsverket utser ledamöter i förhållande till&lt;br&gt;respektive organisations medlemsantal länsvis. Under utredningens gång&lt;br&gt;framkom det att Svenska Arbetsgivareföreningen inte kommer att nomi-&lt;br&gt;nera någon till ledamot av socialförsäkringsnämndema. Sveriges Aka-&lt;br&gt;demikers Centralorganisation har uttalat att de vill undvika en koppling&lt;br&gt;mellan den fackliga organisationens roll och myndighetsutövning - i&lt;br&gt;synnerhet över enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots vissa svårigheter att fa fram representanter från några organisa-&lt;br&gt;tioner bör systemet med nomineringsrätt för organisationerna på arbets-&lt;br&gt;marknaden kvarstå. Dessa svårigheter bör inte medföra att de organisa-&lt;br&gt;tioner som accepterat inbjudan att delta i socialförsäkringsnämndemas&lt;br&gt;arbete stängs ute. Det är således viktigt att det i nämnderna finns repre-&lt;br&gt;sentanter med en bred och allsidig kunskap om förhållandena på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Två av ledamöterna i en socialförsäkringsnämnd bör därför&lt;br&gt;utses efter förslag från organisationer på arbetsmarknaden. Mot bakgrund&lt;br&gt;av att Svenska Arbetsgivareföreningen inte kommer att nominera några&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöter till socialförsäkringsnämndema bör fler arbetsgivarorganisa-&lt;br&gt;tioner ges rätt att föreslå ledamöter. Kretsen arbetsgivare med nomine-&lt;br&gt;ringsrätt bör därför omfatta även offentliga arbetsgivarorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nomineringen bör en försäkringskassas samtliga socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnder utgöra underlag för det antal ledamöter som skall nomine-&lt;br&gt;ras. Styrelsen skall eftersträva att de ledamöter som föreslås av de poli-&lt;br&gt;tiska partierna får en sammansättning som motsvarar den politiska repre-&lt;br&gt;sentationen i landstinget respektive kommunfullmäktige. Styrelsen skall&lt;br&gt;också bevaka att sammansättningen bland de ledamöter som nominerats&lt;br&gt;av organisationerna på arbetsmarknaden fördelas jämt mellan dem som&lt;br&gt;nominerats av arbetstagar- respektive arbetsgivarorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att socialförsäkringsnämndens leda-&lt;br&gt;möter har kännedom om de lokala och regionala förhållanden som råder i&lt;br&gt;nämndens verksamhetsområde. Enligt AFL skall en ledamot av social-&lt;br&gt;försäkringsnämnden ha rösträtt till val av kommunfullmäktige. För att&lt;br&gt;markera sin inställning föreslår regeringen att ledamoten även skall vara&lt;br&gt;folkbokförd inom försäkringskassans verksamhetsområde. Om en leda-&lt;br&gt;mot inte längre uppfyller dessa villkor skall uppdraget förfalla. När för-&lt;br&gt;säkringskassans styrelse utser nämndledamöter bör den dessutom efter-&lt;br&gt;sträva att få ledamöter som är bosatta i det geografiska område som utgör&lt;br&gt;socialförsäkringsnämndens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att samma regler som gäller i rättegångsbalken,&lt;br&gt;om att den som har förvaltare enligt 11 kap.7 § föräldrabalken inte får&lt;br&gt;utöva domarämbetet, även skall gälla för ledamot av en socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd och att detta bör regleras i AFL. Regeringen har tidigare&lt;br&gt;föreslagit att detta även skall gälla för ledamot i försäkringskassas sty-&lt;br&gt;relse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köns-, yrkes- och åldersfördelning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterade att könsfördelningen i de nuvarande socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämndema är tämligen jämn, 56 procent män och 44 procent kvin-&lt;br&gt;nor. Regeringen anser att det är angeläget med en jämn könsfördelning&lt;br&gt;även i de kommande nämnderna. Utredaren konstaterade också att nuva-&lt;br&gt;rande ledamöters genomsnittsålder är 54,7 år och att 27 procent är äldre&lt;br&gt;än 60 år och endast 26 procent är yngre än 50 år. Regeringen menar att&lt;br&gt;om alltför många ledamöter på grund av åldersskäl har lämnat det aktiva&lt;br&gt;yrkeslivet och därför inte har de aktuella förhållandena på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den helt uppdaterade, blir syftet med lekmannamedverkan inte uppfyllt.&lt;br&gt;Risken är också att ingen i nämnden känner till yngre personers speciella&lt;br&gt;situation. Därför är det är önskvärt med en allsidigare åldersfördelning.&lt;br&gt;Mot bakgrund till riksdagens beslut med anledning av proposition&lt;br&gt;Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integra-&lt;br&gt;tionspolitik (prop. 1997/98:6, bet. 1997/98:SfU6) bör strävan vara att&lt;br&gt;nämnden även speglar befolkningens etniska sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 7 § rättegångsbalken finns det bestämmelser som syftar till en&lt;br&gt;allsidig sammansättning av nämndemannakåren avseende ålder, kön och&lt;br&gt;yrke. Bestämmelsen riktar sig i första hand till de organ som väljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämndemän. Regeln innebär en skyldighet för de som utser och nomine- Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;rar att sträva efter representativitet. Bestämmelsen har en målsättnings-&lt;br&gt;karaktär. Regeln innebär inte att en viss grupp i samhället har en ovill-&lt;br&gt;korlig rätt att bli företrädd bland nämndemännen. Regeringen anser att&lt;br&gt;den reglering som finns för nämndemannakårens sammansättning också&lt;br&gt;bör finnas reglerad i AFL avseende socialförsäkringsnämndemas leda-&lt;br&gt;motskårs sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandatperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att längden på mandatperiod för ledamöterna i social-&lt;br&gt;försäkringsnämndema bör vara oförändrad, dvs. fyra år. Detta följer den&lt;br&gt;mandatperiod som gäller för bl.a. försäkringskassans styrelse och lands-&lt;br&gt;tings- respektive kommunfullmäktige. Varje ny mandatperiod bör börja&lt;br&gt;den 1 april året efter det att val har hållits till landsting eller kommun-&lt;br&gt;fullmäktige i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten 1 april gör det möjligt för den nyvalda styrelsen för försäk-&lt;br&gt;ringskassan att sätta sig in i nominerings- och tillsättningsfrågan av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämndemas ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att även socialförsäkringsnämndema införs för&lt;br&gt;en tid av fyra år och att det inför varje ny mandatperiod sker en prövning&lt;br&gt;av hur många nämnder det skall inrättas. I samband med att socialförsäk-&lt;br&gt;ringens administration reformeras skall styrelsen för de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna bl.a. inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i&lt;br&gt;dessa. Regeringen menar att avsikten är att styrelsen inrättar de nämnder&lt;br&gt;som behövs och att styrelsen löpande kan ompröva det antal nämnder&lt;br&gt;som finns. Därför bör det inte finnas en bestämmelse om att socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämndema skall inrättas i samband med att en ny mandatperiod&lt;br&gt;böljar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att mandatperioderna för ledamöterna i socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnder skall vara oförändrad, dvs. fyra år. Under denna tid kan&lt;br&gt;det inom försäkringskassans verksamhetsområde som sagt inträffa för-&lt;br&gt;ändringar som det inte går att förutse i mandatperiodens början. Antalet&lt;br&gt;uppgifter en allmän försäkringskassa har ansvar för kan ändras och där-&lt;br&gt;med också behovet av antalet socialförsäkringsnämnder. Regeringen an-&lt;br&gt;ser att det därför måste finnas en möjlighet för styrelsen att under lö-&lt;br&gt;pande mandatperiod göra ändringar av socialförsäkringsnämndemas&lt;br&gt;verksamhetsområden, genom att t.ex. minska antalet nämnder. En leda-&lt;br&gt;mots uppdrag bör därför kunna upphöra i förtid om försäkringskassans&lt;br&gt;styrelse beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att förlänga mandatperioden för de nuva-&lt;br&gt;rande nämndledamötema till och med den 31 mars 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att om en ledamot av socialförsäkringsnämnd visar&lt;br&gt;giltigt hinder skall försäkringskassans styrelse få entlediga honom under&lt;br&gt;löpande mandatperiod. Regeringen anser att frågan bör regleras i AFL.&lt;br&gt;En liknande bestämmelse finns i 4 kap. 8 § rättegångsbalken beträffande&lt;br&gt;nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Organisation och styrning av IT-verksamheten inom&lt;br&gt;socialförsäkringens administration&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksförsäkringsverket skall i rollen som ansva-&lt;br&gt;rig systemägare ha ett särskilt ansvar för det omfattande vidare-&lt;br&gt;utvecklingsarbete beträffande socialförsäkringens IT-verksamhet som&lt;br&gt;nu skall ske för att skapa ett effektivt IT-stöd för Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets och försäkringskassornas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall, i samverkan med försäkringskassorna,&lt;br&gt;driva utvecklingsarbetet och vidta de åtgärder som är nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande utgångspunkter skall gälla för arbetet:&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket skall stärka sin roll som systemägare varvid&lt;br&gt;särskilt beställarkapaciteten skall utvecklas. ADB-avdelningens roll&lt;br&gt;som utförare av gemensamma IT-system skall renodlas och avdel-&lt;br&gt;ningens verksamhet uppdragsfinansieras. Relationen mellan beställare&lt;br&gt;och utförare skall vara affärsliknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nära och god samverkan mellan Riksförsäkringsverket och för-&lt;br&gt;säkringskassorna är nödvändig vad gäller utveckling, drift och för-&lt;br&gt;valtning av system. En fortsatt utveckling av samverkansformema&lt;br&gt;med beaktande av Riksförsäkringsverkets entydiga ansvar som sys-&lt;br&gt;temägare skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbetet skall ske så att bl.a. genomförandet av det nya&lt;br&gt;pensionssystemet klaras samtidigt som systemens funktionalitet sä-&lt;br&gt;kerställs inför övergången till år 2000. Vidare skall införandet av ny&lt;br&gt;teknik ske med beaktande av den verksamhetsmässiga prioriteringen,&lt;br&gt;varvid kassornas behov skall sättas i förgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag: Statskontorets förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens. En sammanfattning av Statskontorets förslag redovisas i&lt;br&gt;bilaga 5. Det kan särskilt nämnas att Statskontoret i sin rapport fram-&lt;br&gt;håller att IT-verksamheten inom socialförsäkringsområdet är eftersatt och&lt;br&gt;att problemen i första hand rör utvecklingsverksamheten. Ett uppdämt&lt;br&gt;behov finns av förbättrat IT-stöd som är väl anpassat till verksamhets-&lt;br&gt;behoven. Samtidigt pekar Statskontoret på att olika förbättringsåtgärder&lt;br&gt;som ligger i linje med den inriktning som Statskontoret förordar redan&lt;br&gt;påbörjats under ledning av Riksförsäkringsverket. Med hänsyn till detta&lt;br&gt;bör enligt Statskontorets mening inga drastiska omläggningar av struktu-&lt;br&gt;rell art genomföras för närvarande. De påbörjade och planerade åtgär-&lt;br&gt;derna bör ges en möjlighet att verka så att deras effekter på verksamheten&lt;br&gt;kan bedömas. Statskontoret pekar dock på ett antal konkreta åtgärder&lt;br&gt;som bör vidtas för att förbättra Riksförsäkringsverkets styrning av den&lt;br&gt;gemensamma IT-verksamheten. Statskontorets sammanfattande bedöm-&lt;br&gt;ning är att de satsningar som nu planeras och genomförs skapar förhål-&lt;br&gt;landevis goda förutsättningar för att problemen inom IT-området skall fa&lt;br&gt;en lösning. Det krävs dock att åtgärderna blir föremål för tydliga priorite-&lt;br&gt;ringar och en aktiv styrning samt att insatserna noggrant följs upp på&lt;br&gt;samtliga beslutsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter: Samtliga remissinstanser som läm-&lt;br&gt;nat synpunkter ansluter sig helt eller i huvudsak till Statskontorets för-&lt;br&gt;slag. Riksförsäkringsverket framför angående vissa frågor beträffande&lt;br&gt;den lokala driftorganisationen att socialförsäkringens administration&lt;br&gt;inom sig bör avgöra hur dessa fråga skall hanteras. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;framhåller att den förändring som socialförsäkringsområdet nu står inför&lt;br&gt;ställer stora krav på styrning och uppföljning. Därför bör regelbundna&lt;br&gt;externa kvalitetsgranskningar göras av hur de olika aktiviteterna utveck-&lt;br&gt;las. Centrala studiestödsnämnden och Arbetsmarknadsstyrelsen pekar&lt;br&gt;båda på vikten av att socialförsäkringens IT-verksamhet fungerar på ett&lt;br&gt;bra sätt med hänsyn till de båda myndigheternas behov av vissa samband&lt;br&gt;med socialförsäkringsområdet. Försäkringskasseförbundet framför att&lt;br&gt;vissa förslag är behäftade med oklarheter och att konsekvenserna inte är&lt;br&gt;klarlagda. Vissa förslag präglas av osäkerhet när det gäller möjligheterna&lt;br&gt;till genomförande, något som också lyfts fram i rapporten. Enligt förbun-&lt;br&gt;dets mening är ett gemensamt ansvarstagande, en tydlig roll- och an-&lt;br&gt;svarsfördelning samt en aktiv samverkan och dialog mellan Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och försäkringskassorna den grundläggande förutsättningen&lt;br&gt;för en effektiv IT-verksamhet. Försäkringsanställdas förbund pekar sär-&lt;br&gt;skilt på behovet av att de fackliga organisationerna far delta i IT-kollegiet&lt;br&gt;och rådet för ADB-avdelningen. Riksskatteverket påpekar att det ofta&lt;br&gt;finns betydande ekonomiska vinster att göra genom en hård styrning och&lt;br&gt;samordning av drift- och kundstödslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag från arbetsgrupp inom Socialdepartementet: Den arbets-&lt;br&gt;grupp inom Socialdepartementet som följt Riksförsäkringsverkets och&lt;br&gt;försäkringskassornas utvecklingsarbete har redovisat vissa förslag och&lt;br&gt;överväganden beträffande det fortsatta utvecklingsarbetet. Förslagen&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens. Förslagen berör i huvudsak samma&lt;br&gt;frågor som de som Statskontoret behandlar i sin rapport och gruppens&lt;br&gt;överväganden överensstämmer i allt väsentligt med de slutsatser och re-&lt;br&gt;kommendationer som Statskontoret redovisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser liksom Statskonto-&lt;br&gt;ret att behovet av effektivisering och förnyelse av socialförsäkringens IT-&lt;br&gt;verksamhet är stort. Inriktningen av den fortsatta utvecklingen av social-&lt;br&gt;försäkringens IT-verksamhet bör vara den som Statskontoret föreslår och&lt;br&gt;som Riksförsäkringsverket redan inlett och som stöds i allt väsentligt av&lt;br&gt;remissinstanserna och den ovannämnda arbetsgruppen. Därvid kan föl-&lt;br&gt;jande särskilt framhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är närmast en självklarhet att verksamhetens behov skall styra ut-&lt;br&gt;vecklingen av socialförsäkringens IT-verksamhet. Under lång tid har&lt;br&gt;dock bl.a. utvecklingen av IT-stöd som underlättar försäkringskassornas&lt;br&gt;ärendehandläggning varit eftersatt. Detta beror inte minst på brister i&lt;br&gt;styrningen av utvecklingsverksamheten. Oklarheter har även funnits i&lt;br&gt;roll- och ansvarsfrågor. Det är därför viktigt att dessa frågor nu klargörs.&lt;br&gt;Det är också viktigt att verksamhetsutvecklingen sätts i förgrunden och&lt;br&gt;att formerna för att åstadkomma IT-stöd som effektiviserar socialförsäk-&lt;br&gt;ringsadministrationens ärendehandläggning och ledning, uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av verksamheten förbättras. Därmed ges ökade möjligheter&lt;br&gt;att klara de försäkrades servicekrav samtidigt som kraven på ett löpande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftfullt förändringsarbete för att effektivisera verksamheten bättre kan&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att inledningsvis klara ut återstående oklarheter vad gäl-&lt;br&gt;ler roll- och ansvarsfrågor beträffande IT-verksamheten för att det nöd-&lt;br&gt;vändiga förändringsarbetet effektivt skall kunna genomföras. Regeringen&lt;br&gt;har redan i proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens er-&lt;br&gt;sättningsnivåer och administration m.m. slagit fast att Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket även framgent skall vara systemägare for socialförsäkringens ge-&lt;br&gt;mensamma IT-system. Enligt regeringens mening är huvudpunkterna i&lt;br&gt;systemägaransvaret följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket skall svara för att de gemensamma försäkrings-&lt;br&gt;systemen utformas i enlighet med verksamhetens krav. Detta innefattar&lt;br&gt;såväl att systemen utformas så att socialförsäkringens bestämmelser följs&lt;br&gt;som att användarna på försäkringskassorna får ett effektivt stöd for sin&lt;br&gt;ärendehandläggning. Ansvaret omfattar också former och metoder för att&lt;br&gt;utveckla systemen liksom prioritering och finansiering samt uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I systemägaransvaret ingår även att svara for den gemensamma IT-&lt;br&gt;verksamhetens infrastruktur dvs. att systemen hanteras på en gemensam&lt;br&gt;teknisk plattform som garanterar att bl.a. tillgänglighet och driftsäkerhet&lt;br&gt;upprätthålls på fastställd nivå över hela socialförsäkringens administra-&lt;br&gt;tion. Nära kopplat till detta är även ansvaret för att systemutveckling och&lt;br&gt;drift sker effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I systemägarrollen ingår ett beställaransvar vad gäller de gemensamma&lt;br&gt;systemens funktion i förhållande till utföraren/leverantören av gemen-&lt;br&gt;samma system. Riksförsäkringsverkets ADB-avdelning är for närvarande&lt;br&gt;utforarorganisationen och regeringen har inte funnit skäl att nu ändra det&lt;br&gt;förhållandet. En tydlig ansvars- och arbetsfördelning mellan beställar-&lt;br&gt;respektive utforarorganisationen måste dock finnas. Därvid skall gälla att&lt;br&gt;beställarorganisationen har ansvaret for verksamhetsutveckling och prio-&lt;br&gt;riteringar medan utforarorganisationen har ett renodlat leveransansvar.&lt;br&gt;En viktig uppgift for beställarorganisationen är att svara for planering av&lt;br&gt;de utvecklingsinsatser som prioriteras med hänsyn till verksamhetens&lt;br&gt;behov av IT-stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställaren skall svara for att enbart sådana beställningar görs som är&lt;br&gt;verksamhetsmässigt motiverade och ekonomiskt lönsamma. Relationerna&lt;br&gt;mellan beställare och utförare skall vara affärsliknande och samverkans-&lt;br&gt;rutinema skall byggas upp med hänsyn härtill. I detta ingår t. ex att avtal&lt;br&gt;utformas mellan beställare och utförare och att en tydlig prissättning ska-&lt;br&gt;pas. ADB-avdelningens verksamhet bör vara helt uppdragsfinansierad&lt;br&gt;och beställaren skall ha det ekonomiska ansvaret för finansiering av upp-&lt;br&gt;dragen och också den kostnadsuppföljning m. m. som behövs. Samtliga&lt;br&gt;kostnader för IT-verksamheten skall synliggöras och den ekonomiska&lt;br&gt;redovisningen skall utformas med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande ansvarar försäkringskassorna för delar av driften och&lt;br&gt;den tekniska förvaltningen av de gemensamma systemen. Med hänsyn&lt;br&gt;till vikten av att ha en klar och tydlig ansvarsfördelning bör Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets ADB-avdelning ha ett samlat ansvar för hela kedjan av steg&lt;br&gt;som avser drift och förvaltning av de gemensamma systemen. På motsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande sätt bör respektive försäkringskassa ha ansvar för eventuella egen-&lt;br&gt;utvecklade lokala system dvs. system som inte ingår i de gemensamma&lt;br&gt;systemen. Detta ansvar för försäkringskassorna innefattar bl.a. att förbe-&lt;br&gt;reda sina egna system inför millenniumskiftet. Finns det behov av ett&lt;br&gt;lokalt ADB-stöd, t.ex. för uppföljning, skall goda möjligheter finnas att&lt;br&gt;ansluta och anpassa stödet till de gemensamma systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på Riksförsäkringsverket att i samverkan med försäk-&lt;br&gt;ringskassorna närmare klargöra och precisera ansvarsfördelningen och&lt;br&gt;också utforma en effektiv arbetsfördelning med utgångspunkt i ovan&lt;br&gt;nämnda huvudpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nu inte funnit skäl att föreslå att delar av ADB-avdel-&lt;br&gt;ningens verksamhet läggs på extern leverantör, eftersom en sådan åtgärd&lt;br&gt;för närvarande inte bedöms medföra några verksamhetsmässiga eller&lt;br&gt;ekonomiska mervärden i ett kort tidsperspektiv. Effekterna av de före-&lt;br&gt;slagna förändringarna bör avvaktas innan beslut tas om eventuella sådana&lt;br&gt;åtgärder. Dessutom ger en ökad affarsliknande samverkansform mellan&lt;br&gt;beställare och utförare tillsammans med förstärkt resultatuppföljning&lt;br&gt;goda förutsättningar och handlingsfrihet för sådana framtida övervägan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassornas inflytande över den gemensamma IT-verksam-&lt;br&gt;heten syftar ytterst till att systemen utformas och drivs så att verksamhe-&lt;br&gt;ten på försäkringskassorna underlättas. Det är av största vikt att rationali-&lt;br&gt;seringsmöjligheterna tillvaratas och att prioritering av systemutveck-&lt;br&gt;lingen sker med utgångspunkt i sådana bedömningar och med hänsyns-&lt;br&gt;tagande till försäkringskassornas önskemål om när och på vilket sätt&lt;br&gt;systemen skall färdigställas. En nära och god samverkan mellan försäk-&lt;br&gt;ringskassorna och Riksförsäkringsverket är därför nödvändig vad gäller&lt;br&gt;utveckling, drift och förvaltning av de gemensamma systemen. Detta&lt;br&gt;innefattar såväl kort som långsiktig planering men också prioritering och&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassornas inflytande hänger nära samman med kassornas&lt;br&gt;roll som kravställare. Den rollen bör stärkas bl. a genom en förstärkt&lt;br&gt;kompetensutveckling men också genom förstärkt samverkan mellan&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets beställarfunktion och försäkringskassornas krav-&lt;br&gt;ställningsarbete. Försäkringskassorna bör bl.a. ges möjlighet att i effek-&lt;br&gt;tiva former delta såväl vid systemutveckling som i beredning inför beslut&lt;br&gt;beträffande strategiska IT-frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser i nu nämnda avseenden har redan påbörjats av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och försäkringskassorna och dessa insatser ger en god grund&lt;br&gt;för fortsatta sådana åtgärder. En vidareutveckling av insatserna bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till behovet av snabba förbättringar i socialförsäkrings-&lt;br&gt;administrationens IT-verksamhet är det angeläget att konkreta åtgärder i&lt;br&gt;linje med den redovisade inriktningen snarast genomförs. Sådana åtgär-&lt;br&gt;der har, som tidigare sagts, redan påbörjats av Riksförsäkringsverket i&lt;br&gt;samverkan med försäkringskassorna och regeringen anser att dessa insat-&lt;br&gt;ser bör ges tillfälle att verka innan eventuella beslut om förändringar av&lt;br&gt;mer strukturell art vidtas i IT-verksamheten. Regeringen vill dock starkt&lt;br&gt;understryka nödvändigheten av att förändringsarbetet leder till önskade&lt;br&gt;förbättringar så snart som möjligt. Därvid måste också beaktas att åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derna skall göras på ett sådant sätt att bl.a. genomförandet av det refor-&lt;br&gt;merade pensionssystemet klaras samtidigt som systemens funktionalitet&lt;br&gt;säkerställs inför millenniumskiftet. Vidare skall införandet av ny teknik&lt;br&gt;ske med beaktande av den verksamhetsmässiga prioriteringen av IT-stö-&lt;br&gt;dets vidareutveckling, varvid försäkringskassornas behov skall sättas i&lt;br&gt;förgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande IT-verksamhet inom socialförsäkringen är av största&lt;br&gt;betydelse inför det fortsatta arbetet med att effektivisera socialförsäk-&lt;br&gt;ringens administration men också för att möjliggöra fortsatta socialför-&lt;br&gt;säkringsreformer. Det är därför nödvändigt att vidarutvecklingen av IT-&lt;br&gt;verksamheten blir framgångsrik. Det fortsatta utvecklingsarbetet bör där-&lt;br&gt;för följas noga och bli föremål för återkommande genomlysningar och&lt;br&gt;kontrollstationer. Regeringen har därför bl.a. för avsikt att återkomma till&lt;br&gt;den frågan i regleringsbrevet för Riksförsäkringsverket avseende budget-&lt;br&gt;året 1998. Mot bakgrund av de krav som ställs på säkerheten inom IT-&lt;br&gt;området bör Riksförsäkringsverket bevaka denna fråga t.ex genom att&lt;br&gt;utfärda allmänna råd som vägledning för försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Vissa ändringar av redovisningen på&lt;br&gt;statsbudgeten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar i det följande förslag till riktlinjer för ändringar av&lt;br&gt;redovisning på statsbudgeten genom att föreslå att vissa fonder som för-&lt;br&gt;valtas av Riksförsäkringsverket avvecklas. Under förutsättning av riks-&lt;br&gt;dagens godkännande avser regeringen att under år 1998 återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag till de lagändringar som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Principen om bruttoredovisning enligt lagen om&lt;br&gt;statsbudgeten skall tillämpas på arbetsskadeförsäkringen och delpen-&lt;br&gt;sionsförsäkringen fr.o.m. budgetåret 1999. Vissa fonder som förvaltas&lt;br&gt;av Riksförsäkringsverket men inte längre fyller något praktiskt syfte&lt;br&gt;bör avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I syfte att göra statens inkomster och&lt;br&gt;utgifter mer överskådliga samt för att bidra till att stärka budgetprocessen&lt;br&gt;har regeringen under senare år ökat användningen av bruttoredovisning&lt;br&gt;på statsbudgeten. Detta innebär att inkomster redovisas på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida och utgifter på utgiftssidan. Detta sker i enlighet med grund-&lt;br&gt;regeln i 17 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten där det föreskrivs att&lt;br&gt;statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på&lt;br&gt;statsbudgeten. Denna ordning har nyligen införts i fråga om arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättning, lönegaranti vid konkurs och sjukförsäkringen. Inom&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet redovisas bl.a. arbetsskadeförsäkringen och&lt;br&gt;delpensionsförsäkringen fortfarande netto mot inkomsttitlar. På dessa&lt;br&gt;områden, liksom de tidigare nämnda, har det visat sig svårt att med rim-&lt;br&gt;ligt precision balansera de regelstyrda inkomsterna och utgifterna. Stora&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över- eller underskott har tenderat att uppkomma som minskat statsbud-&lt;br&gt;getens överskådlighet. Som regeringen tidigare aviserat har regeringen&lt;br&gt;övervägt ändringar av den fortsatta redovisningen av dessa försäkringar&lt;br&gt;och andra fonder som förvaltas av Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets fondförvaltning regleras bl.a. i reglemente&lt;br&gt;(1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder och&lt;br&gt;omfattar för närvarande 18 olika fonder. Av fondema är delpensions-&lt;br&gt;fonden den största och vid slutet av år 1996 omfattade den ca 5,3 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Arbetsskadefonden däremot har ett underskott som för närva-&lt;br&gt;rande uppgår till ca 12 miljarder kronor. Därutöver förvaltar Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket ett antal fonder vilka är av varierande omfattning för ett antal&lt;br&gt;skilda ändamål. Som exempel kan nämnas Särskilda yrkesskadefonden&lt;br&gt;vars tillgångar uppgick till 71,9 miljoner kronor i slutet av år 1996. Det&lt;br&gt;sammantagna värdet av de fonder som Riksförsäkringsverket förvaltar&lt;br&gt;uppgick den 31 december 1996 till 6,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadefonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadeav gifter skall enligt lagen (1981:691) om socialavgifter fö-&lt;br&gt;ras till arbetsskadefonden, med vars tillgångar kostnaden för arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen och motsvarande äldre bestämmelser samt förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader skall täckas. Regeringen har inte funnit några hinder mot att&lt;br&gt;införa bruttoredovisning och i samband därmed avveckla fonden.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför en avveckling. Arbetsskadeavgiften bör i fort-&lt;br&gt;sättningen föras till en bruttoredovisad inkomsttitel. Utgifterna för ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkringen bör inte avräknas mot den inkomsttiteln utan på&lt;br&gt;sedvanligt sätt finansieras från ett anslag som riksdagen anvisar för än-&lt;br&gt;damålet. Riksdagens möjligheter att ta ställning till inkomster och utgif-&lt;br&gt;ter förenade med arbetsskadeförsäkringens regler förbättras därmed. Då&lt;br&gt;uppnås den av finansutskottet önskade tydligheten. Den fond som tidgare&lt;br&gt;bildades av arbetsskadeavgiften men som f.n. uppvisar ett underskott bör&lt;br&gt;avvecklas. Den i fonden bokförda skulden är fiktiv och kan elimineras&lt;br&gt;utan statsfinansiella konsekvenser. Förändringen bör genomföras fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1999. De försäkrades rättigheter som följer av lag och avtal&lt;br&gt;påverkas inte av att redovisningen på statsbudgeten ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delpensionsförsäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deipensionsavgifter skall enligt lagen (1981:691) om socialavgifter föras&lt;br&gt;till en fond, benämnd delpensionsfonden, med vars tillgångar kostna-&lt;br&gt;derna för pensioner enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och&lt;br&gt;motsvarande äldre bestämmelser skall täckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte funnit några hinder mot att införa bruttoredovis-&lt;br&gt;ning och i samband därmed avveckla fonden. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;en avveckling. I fortsättningen bör delpensionsavgiften föras till brutto-&lt;br&gt;redovisad inkomsttitel. Utgifterna för delpension bör i fortsättningen inte&lt;br&gt;avräknas mot inkomsttiteln utan på sedvanligt sätt finansieras från ett&lt;br&gt;anslag som riksdagen anvisar för ändamålet. Riksdagens möjlighet att ta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning till inkomster och utgifter förenade med delpensionsregler för-&lt;br&gt;bättras därmed. Då uppnås den av finansutskottet önskade tydligheten. I&lt;br&gt;samband med avvecklingen bör värdet av fondens tillgångar foras till en&lt;br&gt;inkomsttitel. Förändringen bör genomföras fr.o.m. budgetåret 1999. De&lt;br&gt;försäkrades rättigheter som följer av lag och avtal påverkas inte av att&lt;br&gt;redovisningen på statsbudgeten ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen av redovisningen på statsbudgeten för arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen fr.o.m. budgetåret 1999&lt;br&gt;innebär att ramarna for utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjuk-&lt;br&gt;dom och handikapp och utgiftsområde 11, Ekonomisk trygghet vid ål-&lt;br&gt;derdom behöver höjas. Utgifterna for arbetsskadeförsäkringen och del-&lt;br&gt;pensionsforsäkringen förs upp som nya anslag under utgiftsområde 10&lt;br&gt;respektive 11. En omfördelning behöver således göras inom det statliga&lt;br&gt;utgiftstaket. Utgifterna inom dessa utgiftsområden ökar medan utgifterna&lt;br&gt;inom socialförsäkringar vid sidan av statsbudgeten minskar i motsva-&lt;br&gt;rande omfattning. Det statliga utgiftstaket påverkas dock inte. Den&lt;br&gt;ändrade redovisningsprincipen påverkar också anslagen under utgiftsom-&lt;br&gt;råde 10, för (Bl), Riksförsäkringsverket och (B2), Allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassor, eftersom dessa för närvarande tillförs medel från arbetsska-&lt;br&gt;defonden för administration av försäkringen. Medel för denna administ-&lt;br&gt;ration tas upp under respektive ramanslag. Inte heller detta medför några&lt;br&gt;statsfinansiella konsekvenser. Efter denna omläggning kommer social-&lt;br&gt;försäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten att bestå av endast den&lt;br&gt;allmänna tilläggspensionen (ATP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra fonder som förvaltas av Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också aviserat i 1998 års budgetproposition att andra&lt;br&gt;fonder som förvaltas av Riksförsäkringsverket och som inte fyller något&lt;br&gt;praktiskt syfte bör avvecklas. För de fonder som avvecklas kommer rege-&lt;br&gt;ringen i samband med att förslag till lagändringar presenteras att redo-&lt;br&gt;göra för hur medlen i dessa fonder skall användas. Regeringen har, vid&lt;br&gt;sin genomgång av de fonder som Riksförsäkringsverket förvaltar, funnit&lt;br&gt;att Folkpensioneringsfonden, Särskilda yrkesskadefonden och Bamliv-&lt;br&gt;räntefonden bör kunna avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensioneringsfonden som bildades i samband med 1913 års lag&lt;br&gt;om allmän pensionsförsäkring skulle upphöra i och med 1980 års budget-&lt;br&gt;reform. Regeringen beslöt då även om avveckling år 1983. Fonden finns&lt;br&gt;emellertid kvar och av tillgångarna är en del placerade i Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets sjukhus i Tranås och Nynäshamn, resterande i obligationer. Sär-&lt;br&gt;skilda yrkesskadefonden bildades år 1962 genom avsättning från dåva-&lt;br&gt;rande yrkesskadeförsäkringen och endast 1 005 kr betalades ut under&lt;br&gt;budgetåret 1995/96. Från Bamlivräntefonden kunde föräldrar till bam&lt;br&gt;utom äktenskap före den 1 juli 1983 köpa bamlivräntor hos Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. Fonden har numera inga förpliktelser. Regeringen avser&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med slutliga förslag i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av Riksförsäkringsverkets fondförvaltning genomgår en&lt;br&gt;betydande minskning genom att delpensionsfonden avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför också pröva frågan om vilken eventuell ny&lt;br&gt;organisation som bör förvalta de kvarvarande fondema och senare&lt;br&gt;återkomma med eventuella förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Lokal försöksverksamhet med finansiell&lt;br&gt;samordning mellan socialförsäkring, hälso- och&lt;br&gt;sjukvård och socialtjänst&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En försäkringskassa och ett landsting far till-&lt;br&gt;sammans med flera kommuner inom samma landsting bedriva en ge-&lt;br&gt;mensam försöksverksamhet enligt lagen (1994:566) om lokal för-&lt;br&gt;söksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,&lt;br&gt;hälso- och sjukvård och socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat att tillåta lo-&lt;br&gt;kal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäk-&lt;br&gt;ring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Försöksverksamheten regleras&lt;br&gt;genom lag (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell sam-&lt;br&gt;ordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.&lt;br&gt;Antalet försöksområden är begränsade till tio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att medverka i försöksverksamheten har beviljats för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stenungsunds kommun, Bohuslandstinget och Bohusläns allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Göteborgs kommun och Göteborgs allmänna försäkringskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Grästorps kommun, Landstinget i Skaraborgs län och Skaraborgs läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gotlands kommun och Gotlands läns allmänna försäkringskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finspångs kommun, Östergötlands läns landsting och Östergötlands&lt;br&gt;läns allmänna försäkringskassa samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Malmö kommun och Malmöhus läns allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett antal ansökningar är under beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell&lt;br&gt;samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;br&gt;framgår det att en allmän försäkringskassa, ett landsting och en kommun&lt;br&gt;som har kommit överens om det får bedriva lokal försöksverksamhet&lt;br&gt;med finansiell samordning enligt den lagen, under förutsättning att rege-&lt;br&gt;ringen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således inte möjligt för en försäkringskassa och ett landsting att&lt;br&gt;tillsammans med flera kommuner inom försäkringskasse- respektive&lt;br&gt;landstingsområdet bedriva en gemensam försöksverksamhet. Däremot&lt;br&gt;finns det möjlighet för en försäkringskassa och ett landsting att tillsam-&lt;br&gt;mans med olika kommuner inom försäkringskasse- respektive lands-&lt;br&gt;tingsområdet bedriva flera olika försök enligt den nu aktuella försökslag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare ansett att det inte behövs ytterligare försöks-&lt;br&gt;verksamhet vad avser olika samverkansmodeller inom rehabiliterings-&lt;br&gt;området utöver dem som för närvarande bedrivs, och att nya strukturella&lt;br&gt;samverkansmodeller därför bör övervägas först när en utvärdering av&lt;br&gt;försöksverksamheterna med finansiell samordning mellan socialförsäk-&lt;br&gt;ring, hälso- och sjukvård och socialtjänst har redovisats (prop.&lt;br&gt;1996/97:63). Detta godkändes av riksdagen (bet. 1996/97:SfU12,&lt;br&gt;rskr. 1996/97:273).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har emellertid fått kännedom om att det finns starka önske-&lt;br&gt;mål om att inom ramen för den nuvarande försökslagstiftningen bedriva&lt;br&gt;försöksverksamhet mellan en försäkringskassa, ett landsting och flera&lt;br&gt;kommuner. En sådan försöksverksamhet skulle enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning kunna vara möjlig för ett försäkringskasse- respektive lands-&lt;br&gt;tingsområde som består endast av kommuner med relativt få invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande bedrivs försöksverksamhet inom områden som omfat-&lt;br&gt;tar både stadsdelar med många invånare och enskilda kommuner med&lt;br&gt;relativt få invånare. Regeringen anser att det inom den nuvarande för-&lt;br&gt;söksverksamhetens ram även bör ges utrymme för en större regional&lt;br&gt;försöksverksamhet där inte endast befolkningsunderlaget och relativt&lt;br&gt;lokala förhållanden är av intresse utan även i stor utsträckning de geogra-&lt;br&gt;fiska förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det bör ges möjlighet för en försäkrings-&lt;br&gt;kassa och ett landsting att tillsammans med flera kommuner inom samma&lt;br&gt;landsting bedriva en gemensam försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta föranleder ändringar i lagen (1994:566) om lokal försöksverk-&lt;br&gt;samhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och&lt;br&gt;sjukvård och socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande, övergångsbestämmelser och&lt;br&gt;kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen avseende socialförsäkringens administration bör genomföras&lt;br&gt;med början den 1 juli 1998. Reglerna om de allmänna försäkringskassor-&lt;br&gt;nas styrelser avseende antal ledamöter, utseende av ledamöter och krite-&lt;br&gt;rier för att kunna utses bör tillämpas första gången på de styrelser som&lt;br&gt;utses med mandat fr.o.m. den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i socialförsäkringsnämndemas beslutsbefogenheter till-&lt;br&gt;lämpas fr.o.m. den 1 juli 1998 medan övriga bestämmelser om socialför-&lt;br&gt;säkringsnämndema tillämpas första gången på de socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnder som utses för tid fr.o.m. den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten är lämplig mot bakgrund av att en ny mandatperiod för&lt;br&gt;bl.a. försäkringskassornas styrelser påbörjas den 1 januari 1999. Styrel-&lt;br&gt;serna och socialförsäkringsnämndema kan därmed inför kommande&lt;br&gt;mandatperiod utses enligt reformerade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ansökan som beslutas av socialförsäkringsnämnd och som inkom-&lt;br&gt;mit före den 1 juli 1998 men ej beslutad före detta datum tillämpas de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya bestämmelserna. Beslut som meddelats före den 1 juli 1998 som för-&lt;br&gt;anleder omprövning, skall omprövas av socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen avseende socialförsäkringens administration får anses vara&lt;br&gt;kostnadsneutrala. Antalet förtroendevalda i socialförsäkringsnämndema&lt;br&gt;kommer att minska med förslagen i denna proposition. Resurser som&lt;br&gt;frigörs bör komma till användning för att öka utbildningsinsatserna av&lt;br&gt;ledamöter i nämnderna. Antalet ärenden en socialförsäkringsnämnd&lt;br&gt;beslutar om föreslås också minska. Detta bör kunna leda till att antalet&lt;br&gt;beslut per sammanträde i en nämnd minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuella kommande ändringar av lokalkontorsnätet liksom resurs-&lt;br&gt;behov inom socialförsäkringens IT-stöd bör beaktas i kommande bud-&lt;br&gt;getdialoger. Förslagen om ändringar av redovisningen på statsbudgeten&lt;br&gt;m.m. bör genomföras med början av budgetåret 1999. Förslaget rörande&lt;br&gt;lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäk-&lt;br&gt;ring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (SOCSAM) bör träda i kraft&lt;br&gt;den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:3 81) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;118 kap. lagen om allmän försäkring som innehåller bestämmelser om de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna görs omfattande ändringar. Förutom att det&lt;br&gt;införs flera nya bestämmelser ändras kapitlet såväl redaktionellt som&lt;br&gt;språkligt. Det har i ingressen till lagförslaget inte varit möjligt att på ett&lt;br&gt;begripligt sätt ange alla de redaktionella ändringar som görs i 18 kap. För&lt;br&gt;flertalet av de nuvarande paragraferna anges därför att dessa får en ny&lt;br&gt;lydelse även om det endast är fråga om omflyttningar och redaktionella&lt;br&gt;ändringar i övrigt. För att beskriva alla ändringar av redaktionell natur&lt;br&gt;finns en översikt över var kapitlets bestämmelser är placerade i den nu-&lt;br&gt;varande lydelsen i förhållande till placeringen i den föreslagna lydelsen (&lt;br&gt;bilaga 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Om sjukpenning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till bestämmelsen om försäkringsläkare ändras eftersom&lt;br&gt;denna bestämmelse numera återfinns i 18 kap. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. Om allmänna försäkringskassor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar vad som gäller för närvarande. De&lt;br&gt;ändringar som görs är av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges att styrelsen leder den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassan och att det i försäkringskassan finns en direktör samt en&lt;br&gt;eller flera socialförsäkringsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och föreskriver i första stycket 1 att den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassans grundläggande uppgift är att utreda och besluta i ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilkas handläggning har anförtrotts försäkringskassan. I paragrafens&lt;br&gt;första stycke 2 föreskrivs att försäkringskassan i sin handläggning skall&lt;br&gt;svara för att social- och bidragssystemen tillämpas likformigt och rättvist&lt;br&gt;inom dess verksamhetsområde. Det är Riksförsäkringsverket som på na-&lt;br&gt;tionell nivå genom bl.a. sin normgivning verkar för en likformig och&lt;br&gt;rättvis tillämpning (jfr. 2 § 2 förordningen (1988:1204) med instruktion&lt;br&gt;för Riksförsäkringsverket). Det är inte åsyftat med bestämmelsen i denna&lt;br&gt;punkt att en försäkringskassa, för att kunna svara för en likformig och&lt;br&gt;rättvis tillämpning, skall kunna meddela egna regler som avviker från&lt;br&gt;dem som utfärdats på nationell nivå. I punkten 3 åläggs försäkringskas-&lt;br&gt;sorna två centrala uppgifter; dels att vidta åtgärder för att förebygga och&lt;br&gt;minska ohälsa i syfte att minska de långa sjukskrivningsperiodema, dels&lt;br&gt;att aktivt arbeta med rehabilitering enligt vad som närmare föreskrivs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Första stycket 4 och 5 motsvaras av nuvarande 5 § andra respek-&lt;br&gt;tive tredje stycket. De ändringar som görs är av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges försäkringskassan möjlighet att även i frågor som&lt;br&gt;inte rör rehabilitering träffa överenskommelser med kommun, landsting&lt;br&gt;och länsarbetsnämnd i syfte att uppnå en effektivare användning av till-&lt;br&gt;gängliga resurser. I budgetberedningen för inkomståret 1998 föreslås att&lt;br&gt;det införs en sådan möjlighet för försäkringskassorna fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1998 (se prop. 1997/98:1 utgiftsområde 10 och&lt;br&gt;bet. 1997/98:SfUl).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje styckets bestämmelser om att försäkringskassan inte far utöva&lt;br&gt;någon annan verksamhet än som avses i första och andra styckena mot-&lt;br&gt;svarar nuvarande 5 § första stycket. De ändringar som görs i denna del är&lt;br&gt;av språklig natur. Därutöver ges i samma stycke regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer ett bemyndigande att utfärda när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om att det för vissa ärenden eller frågor får finnas ge-&lt;br&gt;mensamma enheter för alla försäkringskassor. Sådana enheter finns en-&lt;br&gt;ligt föreskrifter utfärdade av Riksförsäkringsverket vid centralkontoret i&lt;br&gt;Stockholms läns allmänna försäkringskassa för vissa ärenden för bosatta&lt;br&gt;utomlands och vid centralkontoret i Göteborgs allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;för vissa frågor som gäller sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 och 4 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som görs är av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § andra stycket. De ändringar som&lt;br&gt;görs är av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 2 § andra stycket. De ändringar som&lt;br&gt;görs är av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 27 §. De ändringar som görs är av&lt;br&gt;språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs det högsta och lägsta antalet ledamöter som får&lt;br&gt;ingå i den allmänna försäkringskassans styrelse. Bestämmelsen om att&lt;br&gt;personalen skall vara företrädd i styrelsen har flyttats hit från nuvarande&lt;br&gt;7 § första stycket. Detsamma har skett med bestämmelserna i nuvarande&lt;br&gt;7 § andra stycket om att personalföreträdama är ledamöter i den omfatt-&lt;br&gt;ning som framgår av särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna för hur antalet ledamöter närmare skall bestämmas anges i&lt;br&gt;andra stycket. Av bestämmelserna i 31 § i den föreslagna lydelsen fram-&lt;br&gt;går att det är regeringen som utser styrelseledamöterna och därmed anta-&lt;br&gt;let ledamöter i respektive styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om suppleanter har förts till paragrafens tredje stycke&lt;br&gt;från nuvarande 7 § tredje stycket. De ändringar som görs är av språklig&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och har i huvudsak sin förebild i 7 § verksförordningen&lt;br&gt;(1995:1322). Till skillnad mot vad som gäller enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;verksförordningen, som riktar sig till myndighetens chef, riktar sig be-&lt;br&gt;stämmelserna i förevarande paragraf till den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sans styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om styrelsens över-&lt;br&gt;gripande ansvar. Författningsenligt innebär att styrelsen har att rätta sig&lt;br&gt;efter lagar, förordningar och föreskrifter beslutade av Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket. Bestämmelsen om att verksamheten skall bedrivas effektivt skall&lt;br&gt;ses mot bakgrund av att försäkringskassornas verksamhet helt finansieras&lt;br&gt;av statliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs i sju olika punkter vad styrelsen ansvarar för.&lt;br&gt;De fem första punkterna har sin utgångspunkt i vad som föreskrivs för&lt;br&gt;statliga myndigheter i 7 § andra stycket 1-5 i verksförordningen. De mål&lt;br&gt;som styrelsen skall se till att följa vad avser användandet av statens och&lt;br&gt;andra offentliga medel fastställs bl.a. i Riksförsäkringsverkets regle-&lt;br&gt;ringsbrev för försäkringskassorna (se avsnitt 4.2.2). Motsvarigheten till&lt;br&gt;sjätte punktens bestämmelser återfinns i nuvarande 28 §. Det är här fråga&lt;br&gt;om försäkringskassans s.k. inre sekretess, dvs. frågor om rutinerna för de&lt;br&gt;handlingar som hanteras och förvaras hos den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;san. I den sjunde punkten föreskrivs att styrelsen skall fastställa organi-&lt;br&gt;sation, ansvarsordning och beslutsordning för verksamheten. Detta sker&lt;br&gt;lämpligen i en arbetsordning för försäkringskassan. Bestämmelserna i&lt;br&gt;sjunde punkten är utformad med utgångspunkt i 18 § verksförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det ansvar som styrelsen har enligt förevarande paragraf och&lt;br&gt;enligt 10 § finns det andra bestämmelser i 18 kap, som ålägger styrelsen&lt;br&gt;vissa uppgifter. Således finns bestämmelser i 20-22 §§ om vad styrelsen&lt;br&gt;har för skyldigheter i fråga om försäkringskassans årsredovisning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delårsrapport. I 29 § finns bestämmelser om styrelsens skyldigheter i&lt;br&gt;fråga om att efterkomma invändningar som gjorts i samband med den&lt;br&gt;årliga revisionen av försäkringskassan. Andra bestämmelser som ålägger&lt;br&gt;styrelsen vissa uppgifter återfinns i bestämmelserna om socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämndema (16, 33 och 34 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gränsdragning som i övrigt måste göras mellan styrelsens och di-&lt;br&gt;rektörens ansvarsområden far göras utifrån bestämmelserna i 9 och 10 §§&lt;br&gt;jämförda med bestämmelserna i 13 § om direktören. När det gäller frågan&lt;br&gt;om att inrätta lokalkontor och serviceställen enligt bestämmelserna i 14 §&lt;br&gt;är detta naturligen en uppgift för styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagrummet regleras styrelsens ansvar gentemot de anställda. Det an-&lt;br&gt;kommer således på styrelsen att verka för att de anställda är väl förtrogna&lt;br&gt;med målen för den allmänna försäkringskassans verksamhet. Styrelsen&lt;br&gt;skall även verka för att det råder goda arbetsförhållanden och att de an-&lt;br&gt;ställdas kompetens tas till vara och utvecklas. Det dagliga arbetet med&lt;br&gt;dessa frågor ansvarar direktören för (se kommentaren till 13 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;II §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 10 §. De ändringar som görs är av&lt;br&gt;språklig och redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 11 §. De ändringar som görs är av&lt;br&gt;språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktör&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rollfördelningen mellan styrelsen och direktören framgår av bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna paragraf jämförda med bestämmelserna i 9 och 10 §§. Di-&lt;br&gt;rektören är således den som helt ansvarar för den löpande förvaltningen&lt;br&gt;och leder det dagliga arbetet. I den uppgiften ingår bl.a. att se till att det&lt;br&gt;som styrelsen skall verka för enligt 10 § i fråga om t.ex. goda arbetsför-&lt;br&gt;hållanden fungerar i den dagliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan beslutar själv om lokalkontorsnät och&lt;br&gt;servicegrad. Sådana beslut bör grundas på en verksamhetsanalys av de&lt;br&gt;dominerande ansvarsområdena. Vid beslut om lokalkontorsnät eller ser-&lt;br&gt;viceställen bör krav på tillgänglighet, kvalitet och geografiska förhållan-&lt;br&gt;den samt effektivitet i resursutnyttjandet beaktas. Som angetts i kom-&lt;br&gt;mentaren till 9 § är beslut om lokalkontorsnät och serviceställen naturli-&lt;br&gt;gen en uppgift för styrelsen. I övrigt hänvisas i denna del till vad som&lt;br&gt;anges i avsnitt 4.3.4.1 detta avsnitt behandlas bl.a. frågan om när samråd&lt;br&gt;bör ske med Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i denna paragraf upphör att gälla (se dock vad&lt;br&gt;som anges i övergångsbestämmelserna om paragrafens andra och tredje&lt;br&gt;stycke).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser till dem i den föreslagna nya paragrafen&lt;br&gt;återfinns i nuvarande 12 §. De ändringar som görs är av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att det är den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan genom sin styrelsen som skall inrätta socialförsäkringsnämnder. I&lt;br&gt;avsnitt 4.4.1 anges vad styrelsen därvid skall beakta. Enligt nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser beslutar regeringen om det totala antalet socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnder i landet. I styrelsens behörighet att inrätta socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnder ingår naturligen även att vidta andra förändringar som t.ex. att&lt;br&gt;minska antalet nämnder (se avsnitt 4.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges grunderna för den geografiska indelningen av so-&lt;br&gt;cialförsäkringsnämndemas verksamhetsområden. Närmare föreskrifter&lt;br&gt;om grunderna för denna indelning får utfärdas av regeringen. Enligt den&lt;br&gt;nuvarande ordningen är det Riksförsäkringsverket som bestämmer den&lt;br&gt;geografiskt indelningen av nämndernas verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln för socialförsäkringsnämndemas beslutsbefogenheter är&lt;br&gt;enligt tredje stycket att varje socialförsäkringsnämnd skall besluta i&lt;br&gt;samtliga slags ärenden som enligt lagen om allmän försäkring eller annan&lt;br&gt;författning skall avgöras av en nämnd. Om det finns särskilda skäl kan&lt;br&gt;avsteg göras från huvudregeln. I denna del hänvisas till vad som anges i&lt;br&gt;avsnitt 4.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens fjärde stycke föreskrivs att en socialförsäkringsnämnd&lt;br&gt;skall bestå av sju ledamöter, varav en skall vara ordförande och en vice&lt;br&gt;ordförande. Det skall inte längre finnas några suppleanter i socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämndema. Bestämmelser om vem som utser ledamöterna återfinns&lt;br&gt;i 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser återfinns i nuvarande 21 §. De ändringar som&lt;br&gt;görs är av språklig natur. Beträffande de ändringar som görs i andra för-&lt;br&gt;fattningar beträffande socialförsäkringsnämndemas beslutsbefogenheter&lt;br&gt;hänvisas till avsnitt 4.4.1 och till respektive författningskommentar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första och andra stycke motsvaras av nuvarande 21 § fjärde&lt;br&gt;och femte styckena med den skillnaden att det inte längre skall finnas&lt;br&gt;några suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att ett ärende avgörs i en nämnd efter föredragning&lt;br&gt;av en tjänsteman i den allmänna försäkringskassan har flyttats till para-&lt;br&gt;grafens tredje stycke från nuvarande 22 §. Bestämmelserna om muntlig&lt;br&gt;handläggning i nuvarande 22 § skall inte längre gälla. I stället skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 14 § förvaltningslagen (1986:223) om muntlig handlägg-&lt;br&gt;ning tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket införs också en bestämmelse om att en ledamots eller&lt;br&gt;föredragandens avvikande mening skall anmälas innan sammanträdet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slut. Skälen till att dessa bestämmelser skiljer sig från vad som gäller&lt;br&gt;enligt 19 § tredje stycket förvaltningslagen framgår av avsnitt 4.4.1. Nu-&lt;br&gt;varande bestämmelse i 21 § femte stycket sista meningen om att föredra-&lt;br&gt;gandens avvikande mening skall antecknas till protokollet upphör att&lt;br&gt;gälla. För en ledamots eller en föredragandens rätt att få en avvikande&lt;br&gt;mening antecknad kommer i stället bestämmelserna i 19 § första och&lt;br&gt;andra styckena förvaltningslagen att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och anger de övergripande bestämmelserna för den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassans bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20-23 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om den allmänna försäkringskassans räkenskapsår mot-&lt;br&gt;svarar nuvarande 14 § första stycket. De ändringar som görs är av språk-&lt;br&gt;lig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna om årsredovisningen och underlag för&lt;br&gt;anslagsframställningen finns i 14 § andra och tredje styckena. Det har&lt;br&gt;tidigare inte funnits några bestämmelser om att de allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassorna skall lämna delårsrapporter. När det gäller underlaget för Riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets budgetunderlag till regeringen finns det i nuvarande&lt;br&gt;14 § tredje stycke bestämmelser med liknande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 och 21 §§ om att årsredovisningen respektive&lt;br&gt;delårsrapporten skall upprättas på ett överskådligt sätt och i överens-&lt;br&gt;stämmelse med god redovisningssed har utformats med motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovis-&lt;br&gt;ning m.m. som förebild. Detsamma gäller den föreslagna bestämmelsen i&lt;br&gt;22 § första stycket om vad underlaget till Riksförsäkringsverkets budget-&lt;br&gt;underlag till regeringen skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normgivningsbemyndigandet i den föreslagna 23 § omfattar hela re-&lt;br&gt;dovisningsområdet, dvs. bokföringen, årsredovisningen, delårsrapporten&lt;br&gt;samt underlaget till budgetunderlag. Utgångspunkt för föreskrifterna bör&lt;br&gt;vara motsvarande bestämmelser i bokföringsförordningen (1979:1212)&lt;br&gt;och i förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. En&lt;br&gt;annan viktig fråga att föreskriva om är tidpunkten för när respektive&lt;br&gt;handling skall lämnas till Riksförsäkringsverket. Dessa tidpunkter bör&lt;br&gt;anpassas efter de tidpunkter som enligt förordningen gäller för Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket att inkomma med motsvarande handlingar till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har med stöd av nuvarande bestämmelser i 2 §&lt;br&gt;meddelat föreskrifter om ekonomisk redovisning m.m. vid de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna (RFFS 1993:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om vem som skall granska de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna återfinns i nuvarande 16 § första och femte styckena. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser kan ge intryck att det sker två separata revisioner; nämligen&lt;br&gt;en av de valda revisorerna och en av Riksrevisionsverket (”det revisions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontor som granskar Riksförsäkringsverkets verksamhet”). I praktiken Prop- 1997/98:41&lt;br&gt;görs en gemensam revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att Riksrevisionsverket skall&lt;br&gt;granska de allmänna försäkringskassorna. Verket skall enligt 27 § göra&lt;br&gt;det gemensamt med de revisorer som skall väljas av landstingsfullmäk-&lt;br&gt;tige eller kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafens andra och tredje stycke återfinns i nuva-&lt;br&gt;rande 16 § femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som anges i avsnitt 4.3.6 finns motsvarande bestämmelser om gransk-&lt;br&gt;ningen av årsredovisningen och delårsrapporten för statliga myndigheter&lt;br&gt;(se 2 § 3 och 5 förordningen (1988:80) med instruktion för Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser finns i nuvarande 16 § fjärde stycket. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om jäv för anhörig har dock ändrats och jävsbestämmelsen&lt;br&gt;i punkten 3 motsvarar vad som finns i annan lagstiftning (jfr. 8 kap. 7 §&lt;br&gt;första stycket 3 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar). I fråga om&lt;br&gt;jäv för de tjänstemän vid Riksrevisionsverket som utför granskningen&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 11 § förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna paragrafens första stycke och i 24 § klargörs att&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassans revision utförs av Riksrevisionsverket&lt;br&gt;gemensamt med de förtroendevalda revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att samma regler för granskningen gäller för&lt;br&gt;de förtroendevalda revisorerna som för Riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första och andra stycke föreskrivs att det skall lämnas en&lt;br&gt;revisionsberättelse över granskningen av årsredovisningen medan det&lt;br&gt;skall lämnas ett revisorsintyg över granskningen av delårsrapporten (jfr.&lt;br&gt;6 § 1 och 3 förordningen med instruktion för Riksrevisionsverket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreskrivs att revisionsberättelsen respektive revisors-&lt;br&gt;intyget skall undertecknas av dem som utfört granskningen och att de&lt;br&gt;båda revisionshandlingama skall lämnas till Riksförsäkringsverket. En&lt;br&gt;kopia av revisionshandlingama skall tillställas det landstingsfullmäktige&lt;br&gt;eller kommunfullmäktige som utsett revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statliga myndigheters externa revision gäller bestämmelserna i för-&lt;br&gt;ordningen med instruktion för Riksrevisionsverket. I förordningen finns&lt;br&gt;föreskrifter om vad som skall beaktas vid dels granskningen av årsredo-&lt;br&gt;visningen, dels granskningen av delårsrapportena. Det finns även före-&lt;br&gt;skrifter om vilka tidsfrister som gäller för revisionsberättelsen respektive&lt;br&gt;revisorsintyget. Motsvarande bestämmelser för den externa revisionen&lt;br&gt;vid försäkringskassorna bör ha sin utgångspunkt i vad som gäller enligt&lt;br&gt;förordningen. De föreskrifter som utfärdas med stöd av normgivnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemyndigandet i fjärde stycket bör ha sin utgångspunkt i förordningens Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen åläggs försäkringskassorna en skyldighet att rapportera om&lt;br&gt;vilka åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av att&lt;br&gt;Riksrevisionsverkets och de förtroendevalda revisorernas gemensamma&lt;br&gt;revisionsberättelse över granskningen av årsredovisningen. Detta gäller&lt;br&gt;under förutsättning att berättelsen innehåller någon invändning. Förebild&lt;br&gt;för denna bestämmelse är 15 § verksförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. En bestämmelse införs om att det vid försäkringskas-&lt;br&gt;sorna skall göras intern revision. Revisionen skall omfatta all verksamhet&lt;br&gt;som försäkringskassan bedriver och ansvarar för. I paragrafen lämnas ett&lt;br&gt;normgivningsbemyndigande för regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter för den interna revisionen&lt;br&gt;vid försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättande av styrelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket utses hela styrelsen av regeringen. Regeringen utser&lt;br&gt;även vem av styrelseledamöterna som skall vara ordförande och vice ord-&lt;br&gt;förande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall, när den utser styrelsen, enligt andra stycket efter-&lt;br&gt;sträva att få en sammansättning av styrelseledamöter som, på samma sätt&lt;br&gt;som gäller för närvarande, motsvarar den politiska representation i&lt;br&gt;landstinget respektive kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i tredje stycket upphör en ledamots uppdrag i&lt;br&gt;förtid om regeringen bestämmer det. Uppfyller en ledamot inte länge&lt;br&gt;kraven i 32 § förfaller uppdraget. När en ledamots uppdrag upphör i för-&lt;br&gt;tid på grund av de nämnda skälen väljs en ny ledamot på samma sätt som&lt;br&gt;den avgående.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vem som är behörig att bli styrelseledamot återfinns i&lt;br&gt;nuvarande 9 §. I den paragrafen finns inga krav på ledamoten skall ha&lt;br&gt;någon anknytning till försäkringskassans verksamhetsområde. Ett sådant&lt;br&gt;krav införs i förevarande paragraf genom att ledamoten skall vara folk-&lt;br&gt;bokförd inom försäkringskassans verksamhetsområde. Samtidigt införs&lt;br&gt;krav på att ledamoten inte far ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket innebär att det är styrelsen som skall utse&lt;br&gt;alla ledamöter i socialförsäkringsnämndema, varav en utses till ordfö-&lt;br&gt;rande och en till vice ordförande. På samma sätt som enligt nuvarande&lt;br&gt;21 § femte stycket utses ledamöterna för en tid om fyra år. Den nuva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande möjligheterna för regeringen att förordna om andra mandatperioder&lt;br&gt;än fyra år tas bort. Styrelsen skall förordna ledamöter för en kortare pe-&lt;br&gt;riod än fyra år om det gäller nytillträdande ledamöter i en nämnd som&lt;br&gt;inrättas under pågående mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras hur ledamöterna utses. I denna del hänvisas till&lt;br&gt;avsnitt 4.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förebild från vad som gäller när nämndemän i de allmänna dom-&lt;br&gt;stolarna och i de allmänna förvaltningsdomstolarna utses föreskrivs i&lt;br&gt;tredje stycket att det skall eftersträvas att ledamotskåren får en allsidig&lt;br&gt;sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke (jfr. 4 kap. 7 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken och 19 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt jjärde stycket gäller behörighetskraven i 32 § även för ledamö-&lt;br&gt;terna i socialförsäkringsnämndema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;34 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även i denna paragraf införs bestämmelser med förebild från rättegångs-&lt;br&gt;balken och lagen om allmänna försäkringsdomstolar. Bestämmelser med&lt;br&gt;motsvarande innehåll finns i 4 kap. 8 § rättegångsbalken och i 21 § lagen&lt;br&gt;om allmänna förvaltningsdomstolar. En annan situation där det kan bli&lt;br&gt;fråga om att en socialförsäkringsnämndsledamots uppdrag upphör är när&lt;br&gt;antalet nämnder minskas under pågående mandatperiod (se kommentaren&lt;br&gt;till 16 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;35 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser finns i nuvarande 16 § första och tredje&lt;br&gt;styckena. De ändringar som görs är av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;36 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 25 §. De ändringar som görs är av&lt;br&gt;språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i en särskild förordningen (1992:1299) om ersättning&lt;br&gt;för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. föreskrivit vad&lt;br&gt;som skall gälla i fråga om arvoden för ledamöter i försäkringskassans&lt;br&gt;styrelse och i socialförsäkringsnämndema. Beträffande revisorerna har&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket utfärdat föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;37-39 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 18 och 19 §§. De ändringar som görs&lt;br&gt;är av övervägande språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 38 § tredje stycket föreskrivs att reglerna om talan mot en ledamot&lt;br&gt;eller en revisor inte gäller när en skadeståndstalan grundas på brott. För&lt;br&gt;en sådan talan gäller bestämmelserna i 3 § preskriptionslagen (1981:130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Suppleanter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;40 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 26 §. De ändringar som görs är av&lt;br&gt;språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;41 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att anställa direktören flyttas enligt första stycket från Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket till regeringen. Till grund för beslutet om att anställa di-&lt;br&gt;rektören skall ligga ett förslag från försäkringskassans styrelse. Styrelsen&lt;br&gt;skall höra Riksförsäkringsverket innan förslaget överlämnas till rege-&lt;br&gt;ringen. Eftersom direktören är anställd hos den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;san beslutar försäkringskassan om lön och gör lönerevision under an-&lt;br&gt;ställningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket entledigas direktören av styrelsen på samma sätt&lt;br&gt;som direktören anställs. Styrelsen får dock lämna förslaget om entledi-&lt;br&gt;gande till regeringen utan att först höra Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;42 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 13 § andra stycket. De ändringar som&lt;br&gt;görs är av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarfrågor&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43-45 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar nuvarande 13 a-13 c §§. I 43 § har det gjorts en&lt;br&gt;ändring av språklig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;46 och 47 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna behandlar Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna. I denna del hänvisas till avsnitt 4.3.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att socialförsäkringsnämndema inte längre skall fatta beslut i&lt;br&gt;omprövningsärenden ändras paragrafens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. Om frivillig sjukförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till bestämmelserna i nuvarande 18 kap. 15 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena ersätts med motsvarande bestämmelser införs i föreva-&lt;br&gt;rande paragrafs andra och tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångs- och ikraftträdandebestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om antalet styrelseledamöter i 18 kap. 8 § första stycket&lt;br&gt;och om att antalet styrelseledamöter skall vara beroende av hur många&lt;br&gt;innevånare som bor inom försäkringskassans verksamhetsområde i 8 §&lt;br&gt;andra stycket tillämpas första gången på de styrelser som utses för tid&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1999. Detsamma gäller bestämmelserna i 31 § och i&lt;br&gt;32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om socialförsäkringsnämndema träder bestämmelserna om be-&lt;br&gt;slutsbefogenheter i kraft den 1 juli 1998. I övrigt gäller att bestämmel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna som socialförsäkringsnämnder tillämpas första gången på de Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;nämnder som utses för tid fr.o.m. den 1 april 1999.1 fråga om beslut som&lt;br&gt;meddelats före den 1 juli 1998 och som omprövas efter den 1 april 1999&lt;br&gt;får försäkringskassans styrelse besluta om fördelningen bland de nämn-&lt;br&gt;der som då finns. Eftersom en begäran om omprövning enligt 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § tredje stycket skall vara inkommen två månader från den dag den&lt;br&gt;som begär omprövning fick del av beslutet, kan det endast undantagsvis&lt;br&gt;bli fråga om att tillämpa denna övergångsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delårsrapporter skall upprättas första gången avseende första halvåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de tillgångar som vid tidpunkten för ikraftträdandet förval-&lt;br&gt;tas i fonden för den obligatoriska sjukförsäkringsfonden gäller 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § andra och tredje styckena i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelserna till 20 kap. 10 § skall äldre bestäm-&lt;br&gt;melser om att omprövningen skall göras av socialförsäkringsnämnden&lt;br&gt;gälla beträffande beslut som meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 15 § andra stycket om att socialförsäkringsnämnden&lt;br&gt;skall ompröva vissa beslut upphör att gälla. Har sådana beslut meddelats&lt;br&gt;före den 1 juli 1998 skall dock omprövningen göras av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnden även efter denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i reglementet (1962:401)&lt;br&gt;angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas&lt;br&gt;fonder för den obligatoriska och frivilliga försäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I rubriken ersätts reglemente med lag. I övrigt görs en ändring vad avser&lt;br&gt;hänvisningen till 18 kap. till följd av de ändringar som där görs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 8 kap. 4 § andra stycket om att socialförsäkringsnämn-&lt;br&gt;den skall ompröva vissa beslut upphör att gälla. Har sådana beslut med-&lt;br&gt;delats före den 1 juli 1998 skall dock omprövningen göras av socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnden även efter denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 8 kap. 13 § till bestämmelsen om Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;kets tillsyn ändras eftersom bestämmelserna om verkets tillsyn numera&lt;br&gt;återfinns i 18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:41&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;delpensionsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämnden skall inte längre pröva ärenden om delpension&lt;br&gt;enligt 17 §. Paragrafen upphävs därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelsen i 20 § första stycket om att socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden skall ompröva beslut om återbetalning upphör att gälla. Har&lt;br&gt;sådana beslut meddelats före den 1 juli 1998 skall dock omprövningen&lt;br&gt;även efter denna tidpunkt göras av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:360) om&lt;br&gt;handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 5 § andra stycket om att socialförsäkringsnämnden skall&lt;br&gt;ompröva vissa beslut upphör att gälla. Har sådana beslut meddelats före&lt;br&gt;den 1 juli 1998 skall dock omprövningen även efter denna tidpunkt göras&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1463) om&lt;br&gt;bidrag vid adoption av utländska bam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 9 § första stycket till bestämmelserna om Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets tillsyn ändras eftersom bestämmelserna om verkets tillsyn&lt;br&gt;numera återfinns i 18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafens andra stycke om att socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden skall ompröva vissa beslut upphör att gälla. Har sådana beslut&lt;br&gt;meddelats före den 1 juli 1998 skall dock omprövningen även efter denna&lt;br&gt;tidpunkt göras av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 18 § första stycket om att socialförsäkringsnämnden&lt;br&gt;skall ompröva vissa beslut upphör att gälla. Har sådana beslut meddelats&lt;br&gt;före den 1 juli 1998 skall dock omprövningen även efter denna tidpunkt&lt;br&gt;göras av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 19 § till bestämmelserna om Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;tillsyn ändras eftersom bestämmelser om denna numera återfinns i&lt;br&gt;18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.9 &amp;nbsp;Förslaget till om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 14 § första stycket om att socialförsäkringsnämnden&lt;br&gt;skall ompröva vissa beslut upphör att gälla. Har sådana beslut meddelats&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före den 1 juli 1998 skall dock omprövningen även efter denna tidpunkt&lt;br&gt;göras av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 15 § till bestämmelserna om Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;tillsyn ändras eftersom bestämmelser om verkets tillsyn numera återfinns&lt;br&gt;i 18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.10 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 26 § till bestämmelsen om Riksförsäkringsverkets tillsyn&lt;br&gt;ändras eftersom bestämmelserna om verkets tillsyn numera återfinns i&lt;br&gt;18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.11 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1488) om&lt;br&gt;handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom&lt;br&gt;totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 § första stycket om att socialförsäkringsnämnden skall&lt;br&gt;avgöra vidlyftiga och svåra ärenden om familjebidrag i form av närings-&lt;br&gt;bidrag upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 4 § första stycke till bestämmelsen om Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets tillsyn ändras eftersom bestämmelserna om verkets tillsyn&lt;br&gt;numera återfinns i 18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.12 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:148) om&lt;br&gt;särskilt bidrag till ensamstående med bam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 5 § första stycke till bestämmelsen om Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets tillsyn ändras eftersom bestämmelserna om verkets tillsyn nu-&lt;br&gt;mera återfinns i 18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafens andra stycke om att socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnden skall ompröva vissa beslut upphör att gälla. Har sådana beslut&lt;br&gt;meddelats före den 1 juli 1998 skall dock omprövningen även efter denna&lt;br&gt;tidpunkt göras av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.13 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:16) om&lt;br&gt;försäkring mot vissa semesterlönekostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 3 § till bestämmelsen om Riksförsäkringsverkets tillsyn&lt;br&gt;ändras eftersom bestämmelserna om verkets tillsyn numera återfinns i&lt;br&gt;18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.14 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:389) om&lt;br&gt;assistansersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 17 § andra stycke om att socialförsäkringsnämnden skall&lt;br&gt;ompröva vissa beslut upphör att gälla. Har sådana beslut meddelats före&lt;br&gt;den 1 juli 1998 skall dock omprövningen även efter denna tidpunkt göras&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 18 § till bestämmelsen om Riksförsäkringsverkets till-&lt;br&gt;syn ändras eftersom bestämmelserna om verkets tillsyn numera återfinns&lt;br&gt;i 18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.15 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att beslut om att dra in eller sätta ned bostadsbidrag&lt;br&gt;enligt 27 § andra stycket skall fattas av socialförsäkringsnämnden upphör&lt;br&gt;att gälla. Detsamma gäller bestämmelsen i 29 § andra stycket om att so-&lt;br&gt;cialförsäkringsnämnden skall ompröva vissa beslut. Har sådana beslut&lt;br&gt;meddelats före den 1 juli 1998 skall dock omprövningen även efter denna&lt;br&gt;tidpunkt göras av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 30 § till bestämmelsen om Riksförsäkringsverkets till-&lt;br&gt;syn ändras eftersom bestämmelserna om verkets tillsyn numera återfinns&lt;br&gt;i 18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.16 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 14 § andra stycket om att socialförsäkringsnämnden&lt;br&gt;skall ompröva vissa beslut upphör att gälla. Har sådana beslut meddelats&lt;br&gt;före den 1 juli 1998 skall dock omprövningen även efter denna tidpunkt&lt;br&gt;göras av socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 15 § till bestämmelsen om Riksförsäkringsverkets till-&lt;br&gt;syn ändras eftersom bestämmelserna om verkets tillsyn numera återfinns&lt;br&gt;i 18 kap. 46 och 47 §§ lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.17 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:566) om&lt;br&gt;lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 och 2 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleds av att flera kommuner i samma landstingsområde&lt;br&gt;skall kunna ingå i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkten 8 innebär att förbundsordningen för ett beställar-&lt;br&gt;förbund som består av flera kommuner även måste ange vem som skall&lt;br&gt;ha ansvaret för arkivvården enligt 18 och 27 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 och 27 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om flera kommuner deltar i försöksverksamheten skall en av dem ha&lt;br&gt;ansvaret för arkivvården. Vilken kommun som skall ha detta ansvar skall&lt;br&gt;anges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en ren följdändring med anledning av att även flera&lt;br&gt;kommuner skall kunna delta i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.18 Förslaget till lag om ändringen i lagen (1996:1030) om&lt;br&gt;underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 38 § andra stycket om att socialförsäkringsnämnden&lt;br&gt;skall ompröva vissa beslut upphör att gälla. I punkt 3 av övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till rubricerad lag görs en ändring som innebär att social-&lt;br&gt;försäkringsnämndema inte heller skall fatta beslut enligt äldre lagstift-&lt;br&gt;ning. Detta avser beslut om omprövning enligt 22 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1964:143) om bidragsförskott och 12 § lagen (1984:1095) om förlängt&lt;br&gt;barnbidrag (i 12 § hänvisas till bestämmelserna i lagen om bidragsför-&lt;br&gt;skott). Har sådana beslut meddelats före den 1 juli 1998 skall dock om-&lt;br&gt;prövningen även efter denna tidpunkt göras av socialförsäkringsnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet och&lt;br&gt;rättssäkerhet (SOU 1997:134)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Uppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de forslag om förändringar i den nuvarande organi-&lt;br&gt;sationen av socialförsäkringsadministrationen som lades fram i propo-&lt;br&gt;sition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och&lt;br&gt;administration, m.m. fick jag i uppdrag att ta fram förslag och det&lt;br&gt;beslutsunderlag som krävs för att genomföra de föreslagna förändring-&lt;br&gt;arna. I uppdraget ingår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ta fram de principer som skall vara styrande för bestämmandet av&lt;br&gt;antalet nämnder inom ett verksamhetsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- se över nomineringsförfarandet och nämndernas sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- se över de förtroendevaldas roll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- se över nämndernas beslutsbefogenhet och klargöra om nuvarande&lt;br&gt;beslutsbefogenhet är ändamålsenlig eller om ytterligare eller färre&lt;br&gt;ärendeslag bör bli föremål för beslut av socialförsäkringsnämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överväga vilken typ av ärenden som nämnden i framtiden skall an-&lt;br&gt;svara för,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- belysa föredragandefunktionen och lämna förslag till utformning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Principer för bestämmandet av antal socialförsäkringsnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att antalet socialförsäkringsnämnder inom en försäkrings-&lt;br&gt;kassa skall vara så stort att rättssäkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet&lt;br&gt;i handläggningen av ärenden säkerställs samtidigt som kravet på&lt;br&gt;snabbhet i handläggningen tillgodoses. Det är angeläget och ett rätts-&lt;br&gt;säkerhetskrav att antalet ärenden hålls på en sådan nivå att det både finns&lt;br&gt;utrymme för ledamöterna att hinna sätta sig in i dem och att det ges till-&lt;br&gt;fälle till en meningsfull dialog under sammanträdet. Antalet ärenden per&lt;br&gt;sammanträde bör därför vara högst 40-45 stycken. För att ärendehand-&lt;br&gt;läggningen inte skall bli onödigt fördröjd samt att nämnden skall kunna&lt;br&gt;sköta sin roll som part i domstol, bör nämnden sammanträda minst var&lt;br&gt;fjortonde dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att varje socialförsäkringsnämnd skall besluta i alla&lt;br&gt;slag av ärenden som skall avgöras av nämnd. Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;kan dock försäkringskassans styrelse besluta att viss grupp av ärenden&lt;br&gt;skall avgöras av den nämnd som styrelsen bestämmer. Denna möjlighet&lt;br&gt;skall utnyttjas restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nämndledamotens roll och ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nämndledamotens roll är att fatta beslut i enskilda försäkringsärenden,&lt;br&gt;att som allmänhetens företrädare ha insyn i försäkringskassans verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet och beslutsprocess och att genom sitt deltagande i ärendehand-&lt;br&gt;läggningen förstärka rättssäkerheten. Dessutom bör ledamoten vara en&lt;br&gt;länk mellan allmänheten och försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lekmännens medverkan i beslutsprocessen är viktig för att stärka&lt;br&gt;rättssäkerheten. När flera tar ställning till ett ärende bör risken för god-&lt;br&gt;tycke, förbiseende av väsentliga fakta och missuppfattningar minska,&lt;br&gt;dessutom blir ärendet mer allsidigt belyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens arbetsuppgifter är närmast domstolsliknande och nämnd-&lt;br&gt;ledamöterna skulle kunna liknas vid nämndemännen i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många nämndledamöter och ersättare har fackliga eller andra uppdrag,&lt;br&gt;är verksamma inom politiska partier eller är kommunpolitiker. I dessa&lt;br&gt;sammanhang är ledamoten vald eller utsedd för att företräda en politisk&lt;br&gt;uppfattning eller medlemmarna i en organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt uppdrag i nämnden är det inte meningen att ledamöterna skall&lt;br&gt;vara representanter för dem som utsett eller föreslagit dem. Deras uppgift&lt;br&gt;är i stället att som lekmän med sin livserfarenhet och sina erfarenheter&lt;br&gt;och kunskaper om samhället, arbetsmarknaden, lokala och regionala&lt;br&gt;förhållanden, m.m. objektivt ta ställning till ett presenterat be-&lt;br&gt;slutsunderlag, bedöma och väga samman de olika omständigheter som&lt;br&gt;föreligger i det enskilda ärendet och fatta beslut i enlighet med gällande&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en genomförd undersökning framkommer att inte alla ledamöter är&lt;br&gt;klara över sin roll utan ser sig som representanter för sina organisationer&lt;br&gt;eller partier. Detta är allvarligt och måste uppmärksammas. Försäkrings-&lt;br&gt;kassornas ledning men även Försäkringskasseförbundet har här ett in-&lt;br&gt;formations- och utbildningsansvar för att de som nominerar ledamöterna&lt;br&gt;och ledamöterna själva blir väl medvetna om ledamotens uppgift och&lt;br&gt;roll. Annars kan ledamöterna bli ett hot mot rättssäkerheten istället för att&lt;br&gt;stärka den och därmed urholka försäkringens legitimitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att nämndens ledamöter bör vara en länk mellan allmänheten&lt;br&gt;och försäkringskassan och till kassans ledning framföra synpunkter på&lt;br&gt;kassan som organisation och socialförsäkringssystemen som sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sitt deltagande i beslutsprocessen får ledamöterna inblick i&lt;br&gt;vilka konsekvenser trygghetssystemen far för den enskilde. De bör i sina&lt;br&gt;organisationer, politiska partier och genom att delta i den allmänna de-&lt;br&gt;batten göra försäkringskassan och socialförsäkringen känd och påverka&lt;br&gt;för att få förändringar till stånd när de anse att sådana är påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndledamötema skulle, på styrelsens uppdrag och tillsammans med&lt;br&gt;tjänstemän hos kassan, kunna företräda kassan i olika sammanhang, t.ex.&lt;br&gt;i de av regeringen föreslagna samverkansgruppema inom rehabiliterings-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nämndens beslutsbefogenhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ända sedan de allmänna försäkringskassorna bildades år 1962, har för-&lt;br&gt;troendemän beslutat i vissa typer av ärenden. Socialförsäkringsnämnden&lt;br&gt;fattar beslut i ärenden som har stor betydelse för den enskilde från trygg-&lt;br&gt;hets- och försörjningssynpunkt samtidigt som ärendena ofta inrymmer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydande inslag av skälighetsbedömning. Dessutom omprövar nämnden&lt;br&gt;vissa tjänstemannabeslut, när en enskild begär att beslutet skall om-&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1996 fattade landets socialförsäkringsnämnder beslut i drygt&lt;br&gt;140 000 ärenden. Av dessa var bl.a. 86 000 beslut om förtidspension,&lt;br&gt;17 500 beslut enligt lagen om arbetsskadeförsäkring, 11 500 beslut om&lt;br&gt;vårdbidrag och 9 000 om handikappersättning. Nämnderna fattade dess-&lt;br&gt;utom 3 800 omprövningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sin behörighet att besluta i enskilda ärenden skall nämnden&lt;br&gt;även föra försäkringskassans talan i länsrätt och kammarrätt, om en fråga&lt;br&gt;som nämnden avgjorts överklagas. Nämnden får bemyndiga en tjänste-&lt;br&gt;man hos kassan att företräda nämnden vid domstol. Det är vanligt att så&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämndens beslutsbefogenhet är inte ändamålsenlig&lt;br&gt;till alla delar, som den är utformad i dag. Den är alldeles för uppsplittrad&lt;br&gt;på en mängd olika ärendeslag som rör ärenden vars konsekvens för den&lt;br&gt;enskilde och samhället har synnerligen stor spännvidd. Ledamöterna har&lt;br&gt;svårt att få tillräcklig inblick i alla regler som blir aktuella, ibland bara&lt;br&gt;någon enstaka gång per år. Prövning i nämnd får inte vara endast en for-&lt;br&gt;mell fråga - ledamöterna bör ha en rimlig möjlighet att sätta sig in i de&lt;br&gt;ofta komplexa och komplicerade ärendena så att de kan få ett reellt in-&lt;br&gt;flytande i beslutsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör också ta ställning till nämndernas medverkan i ärendehand-&lt;br&gt;läggningen utifrån ett kostnadsperspektiv. Under år 1996 uppgick kost-&lt;br&gt;nader för arvoden, reseersättningar, arbetsgivaravgifter m.m. till ca&lt;br&gt;36 miljoner kronor. Till detta kommer kostnader för nämndorganisa-&lt;br&gt;tionen och tjänstemännens arbete med de ärenden som skall föredras&lt;br&gt;inför nämnden. Lekmännens medverkan skall fa kosta, men i dessa&lt;br&gt;ekomomiskt mycket kärva tider kan man ändå inte helt bortse från&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mina överväganden har jag låtit kvalitetsaspekterna få stor betydelse.&lt;br&gt;Jag anser att kvaliteten kan höjas om nämnden får färre ärendeslag att&lt;br&gt;besluta i. Jag föreslår därför att socialförsäkringsnämndens beslutsbefo-&lt;br&gt;genhet koncentreras till ärenden som under avsevärd tid har väsentlig&lt;br&gt;betydelse för den enskilde från försörjningssynpunkt eller där ersätt-&lt;br&gt;ningen är ägnad att höja den enskildes livskvalitet. I ärendet skall det&lt;br&gt;samtidigt finnas utrymme för bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att ärenden om delpension, eftergift av återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet för utbetalade underhållsstöd och bidragsförskott s.k.&lt;br&gt;kraveftergift, bostadsbidrag och näringsbidrag inte längre skall beslutas&lt;br&gt;av nämnd. Däremot skall nämnden fortfarande besluta om förtidspension,&lt;br&gt;efterlevandepension, handikappersättning, vårdbidrag, bilstöd till&lt;br&gt;handikappade, assistansersättning och ärenden enligt lagen om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring och statlig personskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår vidare att socialförsäkringsnämnd inte längre skall om-&lt;br&gt;pröva några tjänstemannabeslut när en enskild begär omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nämndernas sammansättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En socialförsäkringsnämnd består i dag av sju ledamöter och sex ersät-&lt;br&gt;tare. Ordföranden utses av regeringen. Tre ledamöter och tre ersättare&lt;br&gt;väljs av landstinget eller i förekommande fall av kommunfullmäktige.&lt;br&gt;Tre ledamöter och tre ersättare utses av Riksförsäkringsverket. Nämnden&lt;br&gt;utser inom sig en vice ordförande. Ledamöterna skall ha en så bred och&lt;br&gt;allsidig representation som möjligt från det egna försäkringskasse-&lt;br&gt;området. De personer som i första hand bör komma ifråga är de som är&lt;br&gt;bosatta inom nämndens geografiska område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nuvarande nämnderna är könsfördelningen tämligen jämn. Leda-&lt;br&gt;möternas genomsnittsålder är 55 år, 27 procent är över 60 år medan en-&lt;br&gt;dast 26 procent är yngre än 50 år. Det är önskvärt med en jämnare ålders-&lt;br&gt;fördelning. För att markera vikten av en jämn köns- och åldersfördelning&lt;br&gt;föreslår jag att det av lagen skall framgå att styrelsen skall eftersträva att&lt;br&gt;ledamotskåren far en allsidig sammansättning vad avser ålder, kön och&lt;br&gt;yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden fattar beslut i ärenden som har mycket stor betydelse för den&lt;br&gt;enskilde och som innebär ett stort ekonomiskt åtagande för samhället.&lt;br&gt;Det ligger därför ett stort ansvar på de som far nominera ledamöter. Det&lt;br&gt;är viktigt att de bemödar sig att finna lämpliga kandidater - personer som&lt;br&gt;är kunniga, kloka, engagerade och som har tid och möjlighet att ägna sig&lt;br&gt;åt uppdraget. Det är i stor utsträckning de som nominerar som avgör hur&lt;br&gt;väl lekmannamedverkan kommer att fungera och vilken kvalitet och legi-&lt;br&gt;timitet som blir följden av denna medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet har uttalat att arbetsmarknadens parter bör&lt;br&gt;ges rätt att nominera ledamöter i nämnderna. Problemet är att inte alla&lt;br&gt;parter är villiga att medverka. SAF kommer av allt att döma inte att no-&lt;br&gt;minera några ledamöter och SACO har tydligt uttalat att de vill undvika&lt;br&gt;en koppling mellan den fackliga organisationens roll och myndighets-&lt;br&gt;utövning. Meningen med att både arbetstagar- och arbetsgivarorganisa-&lt;br&gt;tionerna skall ha rätt att nominera ledamöter är att fa personer i nämn-&lt;br&gt;derna med kunskap om och erfarenhet av olika sidor av arbetsmarknaden&lt;br&gt;och förhållandena på denna. Om arbetsgivar- och företagarsidan inte blir&lt;br&gt;representerad alls eller endast representerad från en snäv sektor av&lt;br&gt;arbetsmarknaden och dessutom en facklig organisation uteblir, sätts vi-&lt;br&gt;tala delar i detta resonemang ur spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men jag hävdar att det vid nomineringen är viktigare att fa engagerade&lt;br&gt;personer till nämnderna med kunskap om och erfarenhet från olika områ-&lt;br&gt;den i samhället och från arbetsmarkanden, än vilka som nominerar dem.&lt;br&gt;Ledamöterna skall inte representera dem som nominerat dem utan vara&lt;br&gt;allmänhetens företrädare. Nämndens ledamöter har i allt väsentligt&lt;br&gt;samma roll och funktion som nämndemännen i domstol. Nämndemännen&lt;br&gt;väljs av landsting eller kommunfullmäktige. Med den jämförelsen borde&lt;br&gt;det enligt min uppfattning vara de politiska partierna som skulle&lt;br&gt;nominera ledamöter i socialförsäkringsnämndema. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;och med vetskap om att inte alla centrala organisationer på arbetsmark-&lt;br&gt;naden är villiga att nominera ledamöter, är jag tveksam till om det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligt att föreslå att de skall få nomineringsrätt. Jag menar att det vore&lt;br&gt;önskvärt att regeringen beaktar dessa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få del av samtliga arbetsmarknadens och även andra organisa-&lt;br&gt;tioners, t.ex. handikapporganisationerna, värdefulla kunskaper och syn-&lt;br&gt;punkter, kan det vara lämpligt att försäkringskassans styrelse inrättar&lt;br&gt;särskilda organ där dessa är representerade. Där skulle t.ex. övergripande&lt;br&gt;rehabiliteringsfrågor kunna diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut skall försäkringskassans styrelse utse nämn-&lt;br&gt;dens ledamöter. Det innefattar även nämndens ordförande. Ordföranden&lt;br&gt;har en mycket viktig roll. Hur arbetet i nämnden fungerar beror i rätt stor&lt;br&gt;utsträckning på vederbörandes förmåga att sköta uppgiften. De lagar som&lt;br&gt;styr försäkringskassans och därmed även socialförsäkringsnämndemas&lt;br&gt;verksamhet reglerar en stor och synnerligen betydelsefull del av hela vårt&lt;br&gt;välfärdssystem. De beslut som fattas har som tidigare nämnts mycket stor&lt;br&gt;betydelse för den enskilde och för samhällsekonomin. För att med efter-&lt;br&gt;tryck markera uppdragets betydelse anser jag att ordföranden även fort-&lt;br&gt;sättningsvis skall utses av regeringen efter förslag av politiskt parti. De&lt;br&gt;kan då utses efter samma principer som i dag, dvs. oberoende av partitill-&lt;br&gt;hörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1996/97:63 framhålls att det kan innebära stora fördelar att&lt;br&gt;kunna kombinera uppdrag i kassans styrelse och dess socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd. Det råder delade meningar om det är förenligt med etiska normer&lt;br&gt;i samhället att styrelsen utser någon från den egna kretsen att vara ordfö-&lt;br&gt;rande i en nämnd. Om regeringen utser en ordförande som tillika är leda-&lt;br&gt;mot av styrelsen, blir denna fråga inte aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är önskvärt att få en effektivare nämndorganisation och att kvali-&lt;br&gt;teten på nämndarbetet höjs. Det finns därför skäl att minska antalet leda-&lt;br&gt;möter och ersättare till fem respektive fyra. För att ersättarna skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sitt uppdrag på ett kvalitativt tillfredsställande sätt när de inträ-&lt;br&gt;der i ordinarie ledamots ställe, föreslår jag att de skall ha närvaro- och&lt;br&gt;yttranderätt vid nämndens sammanträden och att vederbörande skall vara&lt;br&gt;personlig ersättare för en ledamot. Med färre ordinarie ledamöter och&lt;br&gt;med ersättare som har närvaro- och yttranderätt tror jag det finns större&lt;br&gt;förutsättningar att få den eftersträvade kvalitets- och effektivitetshöj-&lt;br&gt;ningen. Även ersättarna kan då bidra med sina erfarenheter och kunska-&lt;br&gt;per och de blir engagerade i nämndens arbete på ett aktivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att två ledamöter och två ersättare utses efter förslag av&lt;br&gt;organisationer på arbetsmarknaden. Styrelsen beslutar vilka som skall få&lt;br&gt;nomineringsrätt. Ledamöterna bör vara verksamma inom nämndens geo-&lt;br&gt;grafiska område. Två ledamöter och två ersättare utses efter förslag av de&lt;br&gt;politiska partier som är representerade i landstinget respektive kommun-&lt;br&gt;fullmäktige. Styrelsen skall eftersträva att ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;nämnderna får en sammansättning som motsvarar den politiska repre-&lt;br&gt;sentationen. Ledamöterna bör vara bosatta inom nämndens geografiska&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsnämnden skall vara beslutsför när minst tre ledamöter&lt;br&gt;är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna bör utses för en tid av fyra år, räknat från den 1 april året&lt;br&gt;efter det att val ägt rum. Från samma tidpunkt skall socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämndema inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Antalet nämnder och kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna i nämndernas beslutsbefogenhet medför en&lt;br&gt;beräknad minskning med ca 8 000 ärenden per år vid oförändrad ärende-&lt;br&gt;tillströmning. Med de principer för bestämmandet av antalet nämnder&lt;br&gt;som föreslagits och med hänsyn tagen till ärendeminskningen, skulle det&lt;br&gt;behövas ca 130 nämnder i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår två utredningar - Förtidspensionsutredningen&lt;br&gt;och Arbetsskadeutredningen - vars förslag kan leda till beslut som kan få&lt;br&gt;betydelse för nämndernas verksamhet. I dagsläget finns därför så många&lt;br&gt;osäkra faktorer att det är mycket vanskligt att göra någon mer välgrundad&lt;br&gt;beräkning av hur många nämnder som kommer att behövas år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittskostnaden för en socialförsäkringsnämnd var år 1996&lt;br&gt;215 000 kronor. Med samma ersättningsnivåer och med hänsyn tagen&lt;br&gt;endast till den förändrade ärendemängden skulle kostnaderna sjunka med&lt;br&gt;drygt 7 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F öredragandefunktionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågor avgörs i socialförsäkringsnämnd efter föredragning av tjänsteman&lt;br&gt;hos försäkringskassan. Föredragandeorganisationen varierar mellan och&lt;br&gt;ibland även inom försäkringskassorna. Hos några kassor finns särskilda&lt;br&gt;föredragande där kassan uppställt särskilda krav på kompetens hos de&lt;br&gt;som utsetts. Hos andra kassor ingår föredragningen som en naturlig del i&lt;br&gt;handläggarens övriga arbetsuppgifter, utan att kassan gör någon särskild&lt;br&gt;prövning av vederbörandes kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragningen är en mycket viktig del av ärendehandläggningen av&lt;br&gt;de ärenden som skall avgöras av nämnden. Det är därför av avgörande&lt;br&gt;betydelse att föredraganden har goda kunskaper, erfarenheter och en all-&lt;br&gt;sidig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning understryka behovet av kompetens och kvalitet i&lt;br&gt;föredragningen. Som ett led i ”kvalitetssäkringen” föreslår jag att för-&lt;br&gt;säkringskassans styrelse i särskilt beslut anger vilka kunskaps- och kom-&lt;br&gt;petenskrav som skall ställas på den som utses till föredragande. Försäk-&lt;br&gt;ringskassans direktör skall ange de tjänstemän som skall ha till uppgift&lt;br&gt;att föredra ärenden inför socialförsäkringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår vidare att reglerna om skiljaktig mening skall regleras i la-&lt;br&gt;gen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) både för nämndens leda-&lt;br&gt;möter och för föredraganden samt att den skiljaktiga meningen skall an-&lt;br&gt;mälas innan sammanträdet avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kompetens- och utbildningsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under utredningsarbetet har ledamöternas och ersättarnas behov av ut-&lt;br&gt;bildning ständigt kommit upp. Det är angeläget att de, liksom kassans&lt;br&gt;tjänstemän, har den kunskap och kompetens som behövs for deras be-&lt;br&gt;tydelsefulla arbete. Trots det mycket kärva ekonomiska läge som råder&lt;br&gt;får det inte vara så att ledamöter och ersättare inte får den utbildning de&lt;br&gt;behöver. Mot den bakgrunden menar jag att det finns skäl for regeringen&lt;br&gt;att överväga att ”öronmärka” pengar för dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande och övergångsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. 18 kap.&lt;br&gt;20-21 §§ AFL skall dock tillämpas första gången på de ledamöter som&lt;br&gt;skall utses från och med den 1 april 1999. Äldre bestämmelser skall fort-&lt;br&gt;farande tillämpas i ärende där ansökan eller begäran om omprövning&lt;br&gt;inkommit före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över myndigheter och organisationer&lt;br&gt;som inbjudits till hearing om betänkande&lt;br&gt;Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet och&lt;br&gt;rättssäkerhet (SOU 1997:134)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(De som inte deltagit anges kursivt.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Kalmar län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappombudsmannen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F örsäkringskasseförbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund,&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning över synpunkter framförda&lt;br&gt;vid hearing om betänkande&lt;br&gt;Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet&lt;br&gt;och rättssäkerhet (SOU 1997:134)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Skriftliga synpunkter har i vissa fall kompletterats med muntliga syn-&lt;br&gt;punkter.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen, som inte närvarade, har i yttrande anfört att från&lt;br&gt;de synpunkter som JO har att beakta har han inte något att erinra mot de&lt;br&gt;framlagda förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall ansluter sig till många av förslagen men anser&lt;br&gt;att författningstextförslagen behöver en viss omarbetning. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket (RFV) tillstyrker i stort det som förs fram. Socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämndema har till uppgift att besluta i rättsliga frågor. Arbetet kan&lt;br&gt;därför på många sätt jämföras med arbetet i domstol. Denna parallell är&lt;br&gt;viktig för diskussionen om nämndernas roll. Socialstyrelsen instämmer i&lt;br&gt;väsentliga delar i förslagen och vill särskilt betona vikten av socialför-&lt;br&gt;säkringsnämndemas roll att värna den enskildes rättssäkerhet. Statskon-&lt;br&gt;toret anser att ansvaret för beslut om försäkringsutgifter om 46 miljarder&lt;br&gt;kronor bör ligga på försäkringskassans ledning. Lekmannainflytandet&lt;br&gt;måste vägas mot kraven på en effektiv förvaltning, där myndighets-&lt;br&gt;utövning och beslutsfattande är kopplat till det ekonomiska ansvaret’. So-&lt;br&gt;cialförsäkringsnämndema har en oklar grund för sin myndighetsutövning&lt;br&gt;och förslaget innebär ingen förändring därvidlag. Frågan om nämndernas&lt;br&gt;ansvar är inte löst och deras ställning i socialförsäkringens administration&lt;br&gt;är oklar. Någon omprövning ingick inte i utredningsuppdraget, vilket är&lt;br&gt;en brist. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) anser att motiven för att&lt;br&gt;ha socialförsäkringsnämnder inte längre finns kvar. Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO) ser med tillfredsställelse att lekmannainflytandet i social-&lt;br&gt;försäkringen bevaras och anser att det främjar både kvalitet och rättsäker-&lt;br&gt;het. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) ställer sig i allt väsent-&lt;br&gt;ligt bakom förslagen om nämndernas arbetsuppgifter och organisation.&lt;br&gt;Nämnder med förtroendevalda ledamöter har en central roll i socialför-&lt;br&gt;säkringssystemet. De garanterar en mer rättvis behandling och en insyn i&lt;br&gt;verksamheten. Försäkringskasseförbundet (FKF) anser att betänkandet&lt;br&gt;innehåller väl avvägda förslag som sammantaget bör bidra till ökad kva-&lt;br&gt;litet och rättssäkerhet. FKF menar dock att utredaren i vissa stycken t.ex.&lt;br&gt;föredraganderollen och ärendemängd, föreslår en onödig detaljreglering.&lt;br&gt;Bl.a. med utgångspunkt i dagens trängda ekonomiska situation är det&lt;br&gt;viktigt att kassorna lämnas stor frihet att organisera nämndarbetet utifrån&lt;br&gt;regionalt perspektiv för att uppnå effektivitet. Försäkringsanställdas&lt;br&gt;förbund (FF) anser att förtroendemannainflytandet är en viktig del av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;demokratin. I det sammanhanget fyller socialförsäkringsnämndema en&lt;br&gt;viktig funktion. Det är viktigt att förtroendemannaorganisationen ut-&lt;br&gt;vecklas och hittar nya former. Förbundet tillstyrker samtliga förslag.&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) anser att direktiven&lt;br&gt;var för snäva. SACO hade gärna sett en mer radikal omprövning av&lt;br&gt;nämndernas roll och funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer för bestämmandet av antal socialförsäkringsnämnder&lt;br&gt;Utredarens förslag: Antalet socialförsäkringsnämnder inom en försäk-&lt;br&gt;ringskassa skall vara så stort att rättssäkerhet, kvalitet och kostnadseffek-&lt;br&gt;tivitet i handläggningen av ärenden säkerställs samtidigt som kravet på&lt;br&gt;snabbhet i handläggningen tillgodoses. Antalet ärenden per sammanträde&lt;br&gt;bör därför vara högst 40-45 stycken och nämnden bör sammanträda&lt;br&gt;minst var fjortonde dag. Varje socialförsäkringsnämnd skall beluta i alla&lt;br&gt;slag av ärenden som skall avgöras av nämnd. Om särskilda skäl före-&lt;br&gt;ligger, kan styrelsen besluta att viss grupp av ärenden skall avgöras av&lt;br&gt;den nämnd som styrelsen bestämmer. Styrelsen skall besluta vilket geo-&lt;br&gt;grafiskt område som skall utgöra nämndens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall anför att de före-&lt;br&gt;slagna principerna kan godtas, även om det högsta antalet ärenden före-&lt;br&gt;faller för högt. Det kan vara lämpligt att låta principerna komma till ut-&lt;br&gt;tryck i lagtexten i mycket principiella termer. Forumfrågoma bör ägnas&lt;br&gt;uppmärksamhet. Det saknas uttalanden om hur försäkringskassorna skall&lt;br&gt;förfara om antalet nämnder och deras verksamhetsområde behöver om-&lt;br&gt;prövas vid ändrade förhållanden under pågående mandatperiod. Om änd-&lt;br&gt;ring skall vara möjlig bör det framgå av lagtexten. I övrigt har kammar-&lt;br&gt;rätten inget att erinra. Länsrätten i Kalmar län och Domstolsverket har&lt;br&gt;inga invändningar mot förslagen men delar kammarrättens uppfattning.&lt;br&gt;RFV tillstyrker förslagen och understryker att antalet ärenden per sam-&lt;br&gt;manträde i varje fall inte bör överstiga 40-45. Det kan finnas särskilda&lt;br&gt;skäl för att låta en nämnd avgöra ett visst ärendeslag. Med tanke på vik-&lt;br&gt;ten av helhetssyn bör detta tillämpas restriktivt. Verket anser att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att göra ändringar i nämndorganisationen under löpande&lt;br&gt;mandatperiod och saknar förslag till reglering. Socialstyrelsen instämmer&lt;br&gt;i föreslagen och poängterar vikten av att antalet ärenden avpassas så att&lt;br&gt;rättssäkerhetsaspekten kan tillvaratas. Statskontoret anser att antalet&lt;br&gt;nämnder bör bestämmas utifrån vilken typ av ärenden som nämnden har&lt;br&gt;att besluta i. SAF anser att rättssäkerheten säkerställs främst genom enkla&lt;br&gt;och klara regler samt god utbildning och förmåga hos försäkringskassans&lt;br&gt;handläggare. Överprövning av enskilda ärenden kan ske hos för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarna. Kvalitet, kostnadseffektivitet och snabbhet i&lt;br&gt;handläggningen kan tillgodoses genom lämpligt urval och nödvändig&lt;br&gt;utbildning. LO ansluter sig till förslagen. Alla nämnder bör dock besluta i&lt;br&gt;alla ärendeslag som skall beslutas av nämnd. Antalet ärenden per sam-&lt;br&gt;manträde måste hållas begränsat, 40-45 ärenden är mycket. TCO på-&lt;br&gt;pekade att det blir allt vanligare att de försäkrade har ombud och att de&lt;br&gt;närvarar vid nämndens sammanträden. Detta tar extra tid och den aspek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten måste vägas in när antalet nämnder bestäms. FKF tolkar förslagen&lt;br&gt;som riktlinjer om antal nämnder, ärendeantal, sammanträdesfrekvens&lt;br&gt;m.m. och instämmer i dessa. FKF anser att det är upp till respektive&lt;br&gt;kassa att själv besluta om detaljerna med utgångspunkt i den egna kas-&lt;br&gt;sans förutsättningar. Om det skall vara fler nämnder kostar det mer&lt;br&gt;pengar. Det skall vara möjligt för styrelsen att ändra antalet nämnder un-&lt;br&gt;der mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nämndledamötemas roll och ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredarens uttalanden: Nämndledamotens roll är att fatta beslut i en-&lt;br&gt;skilda försäkringsärenden, att som allmänhetens företrädare ha insyn i&lt;br&gt;försäkringskassans verksamhet och beslutsprocess, att genom sitt del-&lt;br&gt;tagande i ärendehandläggningen förstärka rättssäkerheten och att vara en&lt;br&gt;länk mellan allmänheten och försäkringskassan. Ledamöter skulle, på&lt;br&gt;styrelsens uppdrag och tillsammans med tjänstemän, kunna företräda&lt;br&gt;kassan i olika samverkansprojekt, referensgrupper och dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall anför att ledamotens&lt;br&gt;roll och ansvar är att fatta beslut i de enskilda ärenden som ankommer&lt;br&gt;på nämnden och därvid tillämpa gällande lagar. Ledamotens roll är inte&lt;br&gt;att vara allmänhetens företrädare eller länk mellan allmänheten och för-&lt;br&gt;säkringskassan. Den uppgiften ligger på styrelseledamöterna. Det är&lt;br&gt;väsentligt att nämndledamoten inte tilldelas uppgifter som gör honom till&lt;br&gt;annat än nämndledamot. Länsrätten i Kalmar län noterar att någon annan&lt;br&gt;roll än beslutsfattarens kommer inte till uttryck i förslagen till författ-&lt;br&gt;ningstext. Domstolsverket delar kammarrättens uppfattning. RFV delar&lt;br&gt;inte utredarens uppfattning att nämnden skall vara en länk mellan allmän-&lt;br&gt;heten och försäkringskassan. Detta är en uppgift för styrelsen. Det bör&lt;br&gt;inte heller vara nämndens uppgift att företräda kassan i olika samman-&lt;br&gt;hang. En viktig uppgift för nämnden är att i alla ärenden utifrån kraven&lt;br&gt;på rättssäkerhet ställa krav på fullödiga beslutsunderlag. Handikapp-&lt;br&gt;ombudsmannen har inget att invända mot förslagen. Statskontoret anser&lt;br&gt;att nämndens viktigaste roll är möjligheten till insyn i verksamheten och&lt;br&gt;beslutsprocessen och att företräda försäkringens intressenter, dvs. de för-&lt;br&gt;säkrade, arbetsmarknadens parter, finansiärerna och vårdgivarna. Insyns-&lt;br&gt;uppgiften bör i första hand avse att till kassans ledning förmedla iaktta-&lt;br&gt;gelser och ge förslag till riktlinjer m.m. SAF anser inte att nämnderna&lt;br&gt;skall fatta beslut i enskilda försäkringsärenden. Om de skall finnas kvar&lt;br&gt;skulle rollen som allmänhetens företrädare och länk mellan allmänheten&lt;br&gt;och försäkringskassan kunna uppfyllas genom att nämnderna finge vara&lt;br&gt;rådgivande organ till försäkringskassans direktör och styrelse. Nämn-&lt;br&gt;derna skulle då också kunna få en bredare sammansättning, ungefar på&lt;br&gt;samma sätt som den centrala socialförsäkringsdelegationen i Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. LO poängterar beslutanderollen och menar att även rollen&lt;br&gt;som ”länk” är viktig men måste ändå komma i andra hand. FKF instäm-&lt;br&gt;mer med utredaren vad gäller ledamotens roll och ansvar. De bör också&lt;br&gt;delta i utvecklingen av samverkan inom rehabiliteringsområdet. FKF&lt;br&gt;understryker vikten av att vid nomineringen göra klart vad rollen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften innebär. FF menar att det är viktigt med ett väl fungerande&lt;br&gt;samspel mellan nämndledamötema och kassans tjänstemän. Det stärker&lt;br&gt;den enskildes rättssäkerhet och är positivt for utvecklingen av socialför-&lt;br&gt;säkringssystemen. SACO anser att frågan om en professionell utveckling&lt;br&gt;kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nämndernas beslutsbefogenhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Socialförsäkringsnämnden skall besluta i ärenden&lt;br&gt;som under avsevärd tid har väsentlig betydelse för den enskilde från för-&lt;br&gt;sörjningssynpunkt eller där ersättningen är ägnad att höja den enskildes&lt;br&gt;livskvalitet. I ärendet skall samtidigt finnas utrymme för bedömning. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att nämnden inte skall fatta omprövningsbeslut, beslut om&lt;br&gt;delpension, eftergift av återbetalningsskyldighet för utgivet underhålls-&lt;br&gt;stöd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall har inget att erinra mot&lt;br&gt;förslagen men anser att definitionen av nämndens beslutsbefogenhet bör&lt;br&gt;framgå av lagtexten. Länsrätten i Kalmar län anser att det bör övervägas&lt;br&gt;om inte ärenden av enkel beskaffenhet kan avgöras av tjänsteman. Vissa&lt;br&gt;rekvisit bör definieras. RFV och Handikappombudsmannen tillstyrker&lt;br&gt;förslagen. Statskontoret anser att nämndens beslutsbefogenhet bör be-&lt;br&gt;gränsas till komplicerade ärenden av principiell betydelse (pilotfall).&lt;br&gt;Nämnderna skall yttra sig över policyskapande fall och tillföra erfaren-&lt;br&gt;heter från olika delar av arbetslivet. Styrelsen bör avgöra om nämnden&lt;br&gt;skall ha beslutsbefogenhet i enskilda ärenden eller ej. Alla beslut bör ske&lt;br&gt;på delegation och i rutinärenden bör tjänstemän besluta. LO anser att be-&lt;br&gt;slut om sjuk- och havandeskapspenning och rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;även fortsättningsvis skall omprövas av nämnd. I övrigt instämmer LO i&lt;br&gt;förslagen. TCO delar LO:s uppfattning. FKF tillstyrker förslaget i princip&lt;br&gt;men anser att det finns skäl att ha viss omprövning kvar i nämnden, t.ex.&lt;br&gt;när det gäller nedsättning eller indragning av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nämndernas sammansättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Socialförsäkringsnämnden skall ha fem ledamöter&lt;br&gt;inklusive ordföranden. Ordföranden utses av regeringen efter förslag av&lt;br&gt;politiskt parti. Försäkringskassans styrelse utser två ledamöter efter för-&lt;br&gt;slag av de politiska partier som finns representerade i landstinget respek-&lt;br&gt;tive kommunfullmäktige och två ledamöter efter förslag av organisatio-&lt;br&gt;ner på arbetsmarknaden. Det skall finnas fyra personliga ersättare. Ersät-&lt;br&gt;tarna skall ha närvaro- och yttranderätt. Nämnden skall vara beslutsför&lt;br&gt;när tre ledamöter är närvarande. Ledamöterna skall utses för en tid av&lt;br&gt;fyra år, räknat från den 1 april året efter det år allmänna val ägt rum. Ut-&lt;br&gt;redaren anför att det vore önskvärt att regeringen beaktar att inte alla&lt;br&gt;centrala organisationer på arbetsmarknaden är villiga att nominera leda-&lt;br&gt;möter till socialförsäkringsnämndema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall menar att det är väl-&lt;br&gt;betänkt att ordföranden även fortsättningsvis skall utses av regeringen.&lt;br&gt;Beträffande övriga ledamöter förordar kammarrätten att de utses eller&lt;br&gt;föreslås av landstinget/ kommunfullmäktige på samma sätt som leda-&lt;br&gt;möter i t.ex skattenämnd. Styrelsen bör kanske utse vice ordförande.&lt;br&gt;Länsrätten i Kalmar län anser att ordföranden bör utses av regeringen.&lt;br&gt;Övriga ledamöter och ersättarna bör utses på samma sätt som nämnde-&lt;br&gt;män i förvaltningsdomstol, dvs. genom val av landsting/kommunfull-&lt;br&gt;mäktige. Länsrätten har inga erinringar beträffande antalet ledamöter.&lt;br&gt;RFV tillstyrker förslaget om antal ledamöter och delar uppfattningen att&lt;br&gt;ordföranden skall utses av regeringen. RFV ansluter sig till utredarens&lt;br&gt;argumentation att endast det politiska systemet och inte arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter skall nominera ledamöter. I motsats till utredaren drar RFV&lt;br&gt;därför också slutsatsen att ledamöterna bör utses efter nominering av&lt;br&gt;landsting/ kommunfullmäktige. Mot bakgrund av styrelsens övergripande&lt;br&gt;ansvar och att nämndledamötema har att svara inför styrelsen, anser RFV&lt;br&gt;att det finns skäl att vara försiktig med personunion mellan styrelsen och&lt;br&gt;nämnden. Socialstyrelsen menar att förslaget om att arbetstagar- och&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationer skall nominera representanter till nämnderna&lt;br&gt;inte kommer att kunna realiseras. Socialstyrelsen ställer sig därför&lt;br&gt;tveksam till denna del av förslaget och menar att regeringen under det&lt;br&gt;fortsatta beredningsarbetet bör ta ställning till att inte alla organisationer&lt;br&gt;är intresserade av att medverka. Handikappombudsmannen kan inte se&lt;br&gt;varför arbetsmarknadens parter skall ges en särskild roll genom rätten att&lt;br&gt;nominera representanter i socialförsäkringsnämndema. Ledamöterna är&lt;br&gt;att se som allmänhetens företrädare och de bör därför nomineras av de&lt;br&gt;politiska partierna. Han ansluter sig till betänkandets förslag om ett&lt;br&gt;särskilt organ knutet till försäkringskassan med representanter för&lt;br&gt;grupper i samhället med ett särskilt intresse för de frågor som tas upp i&lt;br&gt;socialförsäkringsnämndema. Till dessa grupper hör handikapporganisa-&lt;br&gt;tionerna och arbetsmarknadens parter. Statskontoret anser att ledamö-&lt;br&gt;terna bör företräda försäkringens intressenter och att en ledamot i försäk-&lt;br&gt;ringskassans styrelse inte samtidigt bör vara nämndledamot. Statskonto-&lt;br&gt;ret anser att styrelsen bör utse ordförande och anser inte att vederbörande&lt;br&gt;skall utses efter förslag av politiskt parti. Professionella meriter, exem-&lt;br&gt;pelvis försäkringsjuridisk kompetens eller erfarenhet i försäkringsfrågor,&lt;br&gt;bör i stället ligga till grund för valet. SAF konstaterar att det råder oklar-&lt;br&gt;het mellan argumentationen och de lagda förslagen. Förslagen innebär att&lt;br&gt;nämnderna fortsatt kommer att ha ett starkt korporativistiskt inslag. Om&lt;br&gt;de gjordes om till rådgivande organ blir det inte lika stötande att frångå&lt;br&gt;de demokratiska principer som gäller nämndernas sammansättning. SAF&lt;br&gt;menar vidare att ett alternativ till utredarens förslag vore att lösa&lt;br&gt;försäkringskassans beslutsfunktion på samma sätt som gäller för&lt;br&gt;domstolarna. Ordföranden i en socialförsäkringsnämnd skulle kunna&lt;br&gt;hämtas från försäkringskassan, t.ex. en erfaren föredragande. Övriga&lt;br&gt;ledamöter skulle kunna utses på samma sätt som nämndemännen i dom-&lt;br&gt;stolarna. En sådan ordning skulle garantera sakkunskap hos ordföranden&lt;br&gt;och samtidigt eliminera korporativistiska inslag. LO menar att en&lt;br&gt;förutsättning för att instämma i förslaget om minskat antal ordinarie le-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;damöter är att ersättarna verkligen far en aktiv roll. LO ifrågasätter om&lt;br&gt;förslaget innebär en förbättring i förhållande till ledamöternas antal i dag.&lt;br&gt;Det är av yttersta vikt att ta tillvara den värdefulla kunskap om arbets-&lt;br&gt;livets villkor som arbetsmarknadens organisationer besitter och därför&lt;br&gt;skall dessa även fortsättningsvis kunna nominera ledamöter. TCO godtar&lt;br&gt;förslaget om antal ledamöter och ersättarnas närvarorätt. Det är oerhört&lt;br&gt;viktigt att arbetsmarknadens organisationer är representerade, särskilt nu&lt;br&gt;när hela försäkringssystemet utgår från arbetslinjen. Genom parternas&lt;br&gt;medverkan får systemen större legitimitet. Det är olyckligt att avgränsa&lt;br&gt;arbetsgivarsidan till enbart SAF. Andra arbetsgivarorganisationer som&lt;br&gt;t.ex. Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Kooperatio-&lt;br&gt;nens Förhandlingsorganisation skulle kunna fa nomineringsrätt. Det&lt;br&gt;måste inte vara absolut jämvikt i varje nämnd mellan ledamöter nomine-&lt;br&gt;rade av arbetstagar- och arbetsgivarsidans organisationer. FKF anser att&lt;br&gt;det skall vara sju ledamöter och inga ersättare och att styrelsen skall utse&lt;br&gt;alla ledamöter inklusive ordföranden och vice ordföranden. Nominering&lt;br&gt;skall kunna ske av såväl politiska partiorganisationer som arbets-&lt;br&gt;marknadsorganisationer inom landsting/kommuner. FKF tillstyrker&lt;br&gt;mandatperioden. FKF påpekar vikten av att ”rätt” personer nomineras&lt;br&gt;och inspireras till att ta uppdrag som nämndledamot. FKF ser inga svå-&lt;br&gt;righeter i att vara ledamot både av styrelsen och nämnd. FF instämmer i&lt;br&gt;LO:s och TCO:s synpunkter. SACO har intresse av dialog med försäk-&lt;br&gt;ringskassan om socialförsäkringen men anser att det skall skapas andra&lt;br&gt;arenor för detta än just socialförsäkringsnämndema vars uppgift är be-&lt;br&gt;gränsad till rättstillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F öredragandefunktionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Styrelsen skall i särskilt beslut ange vilka kunskaps-&lt;br&gt;och kompetenskrav som skall ställas på den som utses till föredragande.&lt;br&gt;Försäkringskassans direktör skall ange de tjänstemän som skall ha till&lt;br&gt;uppgift att föredra ärenden inför socialförsäkringsnämnden. Vidare före-&lt;br&gt;slås förändrade regler om avvikande mening som är gemensamma för&lt;br&gt;ledamot och föredragande. Förslaget innebär dels att begreppet byts ut&lt;br&gt;mot skiljaktig mening dels, att den skall anmälas innan sammanträdet&lt;br&gt;avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, länsrätten i Kalmar&lt;br&gt;län och Domstolsverket har inga invändningar beträffande föredragan-&lt;br&gt;dens roll och funktion. Förvaltningslagens regler om avvikande mening&lt;br&gt;bör gälla och begreppet avvikande mening bör behållas. Det är tveksamt&lt;br&gt;om man i förvaltningsförfarande bör kräva att avvikande mening anges&lt;br&gt;före sammanträdets slut. RFV har inget att erinra mot förslaget beträf-&lt;br&gt;fande föredragandefunktionen. RFV tillstyrker förslaget att avvikande&lt;br&gt;mening skall anföras innan sammanträdet avslutas. Statskontoret avstyr-&lt;br&gt;ker bestämt att varje styrelse för sig anger vilka kunskaps- och kompe-&lt;br&gt;tenskrav som skall ställas på föredragande. Om det skulle behövas för att&lt;br&gt;säkerställa kraven på likformig och rättvis tillämpning av försäkringen&lt;br&gt;kan särskilda krav på den föredragande fastställas i författning. LO in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmer i förslagen och understryker vikten av en väl fungerande före-&lt;br&gt;dragandefunktion. FKF delar uppfattningen att styrelsen bör ange vilka&lt;br&gt;kunskaps- och kompetenskrav som skall ställas. Däremot är det inte nöd-&lt;br&gt;vändigt att det är kassans direktör som utser föredragande. Detta bör&lt;br&gt;kunna delegeras till exempelvis områdes- eller kontorschef.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredarens beräkning: Med samma ersättningsnivåer på arvoden m.m.&lt;br&gt;och med hänsyn tagen endast till den förändrade ärendemängd som blir&lt;br&gt;följden av förslagen om nämndernas beslutsbefogenhet, skulle kostna-&lt;br&gt;derna sjunka med 7 095 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RFV saknar förslag i frågan om arvode till nämn-&lt;br&gt;dens ledamöter. Statskontoret anser att med de begränsningar i besluts-&lt;br&gt;befogenheten de förordat bör antalet nämnder och därmed kostnaderna&lt;br&gt;kunna minska utöver vad utredaren bedömer. SAF tycker det är anmärk-&lt;br&gt;ningsvärt att det avsätts medel i rådande ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kompetens- och utbildningsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Det finns skäl för regeringen att överväga att av-&lt;br&gt;sätta ”öronmärkta” pengar till kompetens- och kunskapshöjande insatser&lt;br&gt;och för information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RFV delar inte uppfattningen att det bör avsättas&lt;br&gt;”öronmärkta pengar”. Det är kassornas ansvar att, inom ramen för sina&lt;br&gt;anslag, avsätta de resurser som behövs för att kompetens- och vidare-&lt;br&gt;utveckla nämndens ledamöter. Statskontoret anser att utbildningsbehovet&lt;br&gt;bör finansieras av ordinarie förvaltningsmedel. LO anför att utbildningen&lt;br&gt;av ledamöterna är ett område som bör förstärkas. TCO anser att de&lt;br&gt;uppskattade besparingarna skall komma nämnderna till del genom mer&lt;br&gt;utbildning. FKF instämmer i att introduktion och vidareutbildning är&lt;br&gt;viktiga strategiska frågor och att det är nödvändigt att det finns speciella&lt;br&gt;resurser. Regeringen skall dock inte besluta om dessa utan att det kan ske&lt;br&gt;på kassanivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande och övergångsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 20-21 §§ AFL skall dock tillämpas första&lt;br&gt;gången på de ledamöter som skall utses från och med den 1 april 1999.&lt;br&gt;Älder bestämmelser skall tillämpas i ärende där begäran om omprövning&lt;br&gt;eller ansökan inkommit före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall framhåller att det kan&lt;br&gt;bli problem om den ”gamla” nämnden inte hunnit avgöra allt som an-&lt;br&gt;hängiggjorts före den 1 januari 1999. För oavgjorda ärenden finns då&lt;br&gt;ingen behörig nämnd som kan fatta beslut. Kammarrätten föreslår en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enklare övergångslösning nämligen att låta de nya reglerna blir omedel- Prop. 1997/98:41&lt;br&gt;bart tillämpliga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Översikt av olika bestämmelsers placering i den&lt;br&gt;nuvarande lydelsen av 18 kap. i förhållande till&lt;br&gt;placeringen i den föreslagna lydelsen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket&lt;br&gt;2 § andra stycket&lt;br&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § första och andra&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § andra och tredje&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket&lt;br&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;br&gt;6§&lt;br&gt;3§&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket och&lt;br&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket&lt;br&gt;och 31 § första&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket&lt;br&gt;8 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § första stycket&lt;br&gt;31 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;br&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 och 42 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävs&lt;br&gt;Övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § första stycket&lt;br&gt;och 35 § första&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § första stycket&lt;br&gt;35 § andra stycket&lt;br&gt;26 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § femte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § första-tredje&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § ljärde och&lt;br&gt;femte styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 och 25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 och 39 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § första och andra&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § andra stycket 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;PM&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1997-09-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation och styrning av IT-verksamheten inom&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Sammanfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• RFV måste stärka sin roll och ta ett aktivt ansvar som systemägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Beställarkapaciteten inom RFV måste utvecklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Verksamhetsutveckling måste ställas i förgrunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ADB-centralen skall vara en renodlad leverantör av IT-tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Skapa handlingsfrihet för framtida konkurrensutsättning av ADB-&lt;br&gt;centralens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ADB-centralen bör ha ett entydigt ansvar för drift och teknisk för-&lt;br&gt;valtning av gemensamma IT-resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• RFV ansvarar för och finansierar IT-infrastrukturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Inom den infrastrukturella ram som RFV anger ges kassorna frihet&lt;br&gt;att själva dimensionera arbetsplatsutrustningen för de gemen-&lt;br&gt;samma systemen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Den nya samrådsstrukturen ger försäkringskassorna ett ökat reellt&lt;br&gt;inflytande vad gäller den gemensamma IT-verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Återkommande uppföljning av den fortsatta utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret skall enligt direktiven (bilaga) för uppdraget identifiera och&lt;br&gt;värdera de handlingsalternativ beträffande ADB‘-verksamhetens styrning&lt;br&gt;och organisation som är tänkbara för att åstadkomma en effektiv&lt;br&gt;verksamhet. I uppdraget ingår även att pröva i vilken utsträckning det&lt;br&gt;kan vara lämpligt att konkurrensutsätta IT-verksamheten samt att belysa&lt;br&gt;hur den fortsatta finansieringen av IT-verksamheten kan ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkter för utredningen anges särskilt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• RFV även framgent skall ha det ansvar som följer av rollen som sys-&lt;br&gt;temägare för de gemensamma systemen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Försäkringskassorna skall ges ett reellt inflytande över den gemen-&lt;br&gt;samma IT-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande sammanfattas Statskontorets bedömningar och förslag till&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den situation som under senare år har kännetecknat IT-verksamheten&lt;br&gt;inom socialförsäkringsområdet är delvis paradoxal. Å ena sidan återfinns&lt;br&gt;de centrala försäkringssystem som utvecklades under 1970-talet och som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;1 direktiven för uppdraget används begreppet ADB. För att markera att de frågor som&lt;br&gt;behandlas i promemorian rör den framtida användningen av informationsteknik i vid&lt;br&gt;mening används i fortsättningsvis företrädesvis begreppet IT. I den utsträckning båda&lt;br&gt;begreppen förekommer skall de uppfattas synonymt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^STATSKONTORET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i hög grad bidragit till verksamhetens goda förmåga att vid rätt tillfälle,&lt;br&gt;till rätt förmånstagare och med rätt belopp förmedla utbetalningar. Å&lt;br&gt;andra sidan har verksamhetens behov av ett utvecklat och effektivt IT-&lt;br&gt;stöd inte tillgodosetts under en lång följd av år, vilket bl.a. medfört att&lt;br&gt;personal sysselsatta i den löpande socialförsäkringsadministrationen inte&lt;br&gt;har tillgång till moderna hjälpmedel i sitt arbete. De försök som har&lt;br&gt;gjorts i syfte att komma till räta med problemen har i hög grad känne-&lt;br&gt;tecknats av omfattande, fleråriga och ytterst dyrbara satsningar vars re-&lt;br&gt;sultat har varit minst sagt blygsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktuella problemen grundar sig främst på betydande brister när det&lt;br&gt;gäller styrningen av IT-verksamheten i allmänhet och i särskilt hög grad&lt;br&gt;vad gäller utvecklingsverksamheten. Till detta skall läggas en splittrad&lt;br&gt;organisation med oklarheter i roll- och ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;RFV:s olika avdelningar och försäkringskassorna, en bristande integra-&lt;br&gt;tion mellan verksamhet och IT-användning och en bristfällig kompetens-&lt;br&gt;försörjning inom IT-området. RFV:s bristande förmåga att utveckla och&lt;br&gt;införa verksamhetsstödjande system har över tiden lett till ett allt mer&lt;br&gt;uppdämt behov av utveckling och förnyelse av socialförsäkrings-&lt;br&gt;administrationen i sin helhet. Behovet av konkreta åtgärder måste beteck-&lt;br&gt;nas som akut om verksamheten skall kunna effektiviseras och kostna-&lt;br&gt;derna hållas nere enligt de intentioner som såväl RFV:s ledning som&lt;br&gt;statsmakterna har lagt fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för vidareutvecklingen av de gemensamma systemen åvilar&lt;br&gt;RFV:s beställarfunktion snarare än leverantörsfunktionen vid ADB-cent-&lt;br&gt;ralen. Det är därför angeläget att RFV - inom ramen för de resurser som&lt;br&gt;tilldelas verksamheten - tar ett tydligt ansvar för utvecklingen av de&lt;br&gt;gemensamma IT-systemen och för de satsningar som rör infrastruktur-&lt;br&gt;utvecklingen inom området. För att detta skall vara möjligt krävs insat-&lt;br&gt;ser i form av såväl både kompetens- som organisationsutveckling samt&lt;br&gt;att utvecklings-insatsema blir föremål för tydliga prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de ytterst allvarliga problemen inom IT-verksamheten finns det&lt;br&gt;vid en samlad bedömning skäl att även peka på ett antal positiva inslag i&lt;br&gt;verksamheten. Förutsättningarna för ett framgångsrikt utvecklings- och&lt;br&gt;reform-arbete inom socialförsäkringsadministrationen ser betydligt lju-&lt;br&gt;sare ut i dagsläget jämfört med för bara ett eller ett par år sedan. Som&lt;br&gt;grund för denna bedömning ligger det omfattande utvecklingsarbete som&lt;br&gt;har initierats genom det s.k. Utvecklingsprogrammet och som en del&lt;br&gt;därav de planerade satsningarna på infrastrukturutveckling. Dessutom&lt;br&gt;införs nya former för kassornas inflytande och påverkan i de frågor som&lt;br&gt;rör de gemensamma IT-resursema. Sammantaget ger de åtgärder som&lt;br&gt;planeras och genomförs, i kombination med en förbättrad dialog och ett&lt;br&gt;förbättrat samarbetsklimat mellan berörda parter, ett intryck av att vik-&lt;br&gt;tiga förutsättningar nu håller på att skapas för att RFV och kassorna med&lt;br&gt;krafttag skall kunna ta sig an problemen. Det bör dock påpekas att det&lt;br&gt;ännu är för tidigt för att dra allt för långtgående slutsatser av de åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ISTATSKONTORET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hittills vidtagits. Bl.a. saknas ännu konkreta handlingsplaner för&lt;br&gt;Utvecklingsprogrammets verksamhet trots att det existerat i snart ett år.&lt;br&gt;Den förändrade bemanningen av programmets ledning i kombination&lt;br&gt;med den omstrukturering av projektet som nyligen inletts pekar dock&lt;br&gt;enligt Statskontorets mening i positiv riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har övervägt att föreslå inrättande av en särskild utveck-&lt;br&gt;lingsenhet samt en enhet för IT-strategi och infrastruktur inom RFV:s&lt;br&gt;Stockholmsorganisation men drar slutsatsen att Utvecklingsprogrammet i&lt;br&gt;den situation som råder förefaller vara en lämplig form för att driva ut-&lt;br&gt;vecklingsarbetet framåt. Trots tidigare betydande svårigheter att integrera&lt;br&gt;stora projekt med linjeorganisationen är det dock viktigt att programmets&lt;br&gt;uppgifter på sikt integreras med RFV:s ordinarie organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot ovanstående bakgrund bör enligt Statskontorets mening inga dras-&lt;br&gt;tiska omläggningar av strukturell art genomföras för närvarande. Istället&lt;br&gt;bör de positiva åtgärder som vidtagits och planerats ges en möjlighet att&lt;br&gt;verka så att deras effekter för verksamhetsutvecklingen rent faktiskt kan&lt;br&gt;bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad konkreta åtgärder bör snarast vidtas i syfte att förbättra RFV:s&lt;br&gt;styrning av den gemensamma IT-verksamheten. Utvecklingsprogrammet&lt;br&gt;måste som ett led i detta konkretisera sin verksamhet och identifiera de&lt;br&gt;verksamhetsprojekt som i första hand bör genomföras. I en sådan priori-&lt;br&gt;tering måste såväl införandet av det nya pensionssystemet (NYP) och de&lt;br&gt;anpassningar i de befintliga IT-systemen som krävs inför det kommande&lt;br&gt;sekelskiftet ges framskjutna positioner. Införandet av den nya IT-infra-&lt;br&gt;strukturen måste ske med utgångspunkt i kraven på verksamhetsutveck-&lt;br&gt;ling och successivt införas i takt med att nya system utvecklas och tas i&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om konkurrensutsättning förs i promemorian ett&lt;br&gt;resonemang om för- och nackdelar med en mer eller mindre omfattande&lt;br&gt;utflyttning av IT-verksamheten. Den slutsats som dras är att konkurrens-&lt;br&gt;utsättning av drift och utdataproduktion inom ADB-centralen är möjlig&lt;br&gt;men inte skapar några verksamhetsmässiga eller ekonomiska mervärden i&lt;br&gt;ett kort tidsperspektiv. Statskontoret föreslår därför att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen tills vidare behålls i sin grundform men att RFV:s roll som&lt;br&gt;systemägare och beställare vad gäller de gemensamma IT-resursema för-&lt;br&gt;stärks samtidigt som ADB-centralen renodlas i rollen som leverantör av&lt;br&gt;beställda IT-tjänster. ADB-centralens verksamhet bör fullt ut finansieras&lt;br&gt;genom avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser, bl.a. i form av kompetensutveckling måste vidtas&lt;br&gt;för att utveckla RFV:s beställarfunktion. I det korta perspektivet bör Ut-&lt;br&gt;vecklingsprogrammet inta rollen som huvudsaklig beställare inom IT-&lt;br&gt;området. Inriktningen bör dock på sikt att RFV linjeorganisation anpas-&lt;br&gt;sas och utvecklas i beställarrollen. Även den personal från försäkrings-&lt;br&gt;kassorna som medverkar i IT-verksamheten på olika nivåer måste fa en&lt;br&gt;ökad kompetens i sina roller som bl.a. kravställare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSTATSKONTORET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder bör också vidtas i syfte att utveckla affärsmässigheten i rela-&lt;br&gt;tionen mellan beställare och leverantör i syfte att skapa förutsättningar&lt;br&gt;och därmed handlingsfrihet infor en eventuell framtida outsourcing&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; av&lt;br&gt;IT-verksamhet eller utveckling av nya samarbetsformer med andra myn-&lt;br&gt;digheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av RFV:s systemägarskap bör verket fullt ut svara&lt;br&gt;för de gemensamma systemens drift, förvaltning och säkerhet samt för-&lt;br&gt;foga över de ekonomiska resurserna för den IT-baserade produktionen. I&lt;br&gt;de fall kassorna skall kunna påverka IT-användningen - inom den infra-&lt;br&gt;strukturella ram som RFV anger - skall de också förfoga över egna me-&lt;br&gt;del för t.ex. dimensionering av den lokala arbetsplatsutrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för RFV:s entydiga ansvar skall försäkringskassorna med-&lt;br&gt;ges ett stort inflytande och reella påverkansmöjligheter i frågor av ge-&lt;br&gt;mensamt intresse. Enligt Statskontorets bedömning svarar den struktur&lt;br&gt;för samråd och påverkan som nu etableras väl upp mot dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot bakgrund av tidigare misslyckanden naturliga skäl att&lt;br&gt;ifrågasätta om de åtgärder som nu är aktuella kan förväntas bli fram-&lt;br&gt;gångsrika. Statskontorets sammanfattande bedömning är dock att de&lt;br&gt;satsningar som nu planeras och genomförs skapar förhållandevis goda&lt;br&gt;förutsättningar för att problemen inom IT-området skall få en lösning.&lt;br&gt;Det krävs dock att åtgärderna blir föremål för tydliga prioriteringar, en&lt;br&gt;aktiv styrning samt att insatserna noggrant följs upp på samtliga besluts-&lt;br&gt;nivåer. Formerna för detta bör snarast övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Begreppet outsourcing innebär att en externa leverantör anlitas för att på uppdrag&lt;br&gt;långsiktigt utföra vissa tjänster eller svara för en hel verksamhet. 1 en sådan lösning kan&lt;br&gt;även ingå att leverantören övertar den ursprungliga organisationens produktionsresurser.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna avseende&lt;br&gt;Statskontorets rapport Organisation och&lt;br&gt;styrning av IT-verksamheten inom&lt;br&gt;socialförsäkringsadministrationen (242/97-5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens- löne och pensionsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisations medlemsförbund JUSEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rapport från Socialdepartementets arbetsgrupp om&lt;br&gt;socialförsäkringsadministrationens IT -verksamhet&lt;br&gt;(S97/7196/F)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Utveckling av socialförsäkringens ADB-verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättnings-&lt;br&gt;nivåer och administration m.m. redovisar regeringen sin avsikt att&lt;br&gt;närmare utreda de organisatoriska formerna för socialförsäkringens&lt;br&gt;ADB-verksamhet och att ställning därefter far tas till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksförsäkringsverkets uppgifter har ett omfattande utvecklings-&lt;br&gt;arbete inom ADB-verksamheten påbörjats. Socialdepartementet har&lt;br&gt;därför 1997-05-14 beslutat att inrätta en arbetsgrupp inom departementet&lt;br&gt;för att följa detta utvecklingsarbete som ett led i den fortsatta bered-&lt;br&gt;ningen av frågorna beträffande socialförsäkringens ADB-verksamhet.&lt;br&gt;Socialdepartementet har inbjudit Riksförsäkringsverket och Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet att medverka i gruppens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande i gruppen har varit statssekreterare Hans Svensson, Social-&lt;br&gt;departementet. Riksförsäkringsverket har representerats av general-&lt;br&gt;direktör Anna Hedborg och överdirektör Kerstin Wigzell och Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundets representant har varit direktör Jan-Åke Brorsson.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gruppens arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En redovisning av RFV:s pågående utvecklingsarbete beträffande social-&lt;br&gt;försäkringens ADB-verksamhet har skett till gruppen. Statskontoret har&lt;br&gt;även informerat om sitt utredningsarbete i anledning av regeringens upp-&lt;br&gt;drag till Statskontoret att se över de organisatoriska formerna för ADB-&lt;br&gt;verksamheten. Gruppen har diskuterat dessa frågor och därvid enats om&lt;br&gt;vissa överväganden som berör det fortsatta utvecklingsarbetet av social-&lt;br&gt;försäkringens ADB-verksamhet. Dessa överväganden redovisas i det&lt;br&gt;följande. Gruppens arbete är därmed avslutat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen vill inledningsvis betona att utgångspunkten för arbetet är att&lt;br&gt;skapa ett effektivt och användarvänligt ADB-stöd för socialförsäk-&lt;br&gt;ringsadministrationens ärendehandläggning samt för ledning, uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av verksamheten. Därmed ges ökade möjligheter att leva&lt;br&gt;upp till de försäkrades krav på service samtidigt som kraven på ett&lt;br&gt;kraftfullt löpande förändringsarbete för att effektivisera verksamheten&lt;br&gt;bättre kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen vill också betona vikten av en klar och tydlig roll- och&lt;br&gt;ansvarsfördelning beträffande ADB-verksamheten. En viktig utgångs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt är regeringens uttalande i proposition 1996/97:63 att RFV skall ha&lt;br&gt;det ansvar som följer av rollen som systemägare till de gemensamma&lt;br&gt;systemen samtidigt som försäkringskassorna skall ges ett reellt&lt;br&gt;inflytande. Detta kräver enligt gruppens mening en nära samverkan&lt;br&gt;mellan RFV och kassorna ifråga om bl. a. planering, prioritering och&lt;br&gt;ekonomistyrning av såväl utvecklingsinsatser som drift och förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Roll- och ansvarsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gruppens mening ingår i RFV:s systemägaransvar att svara för att&lt;br&gt;de gemensamma försäkringssystemen utformas i enlighet med verksam-&lt;br&gt;hetens krav. RFV har som systemägare ett beställaransvar vad gäller de&lt;br&gt;gemensamma systemens funktion. Inom RFV ryms såväl beställarrol-&lt;br&gt;len,vilken i första hand utövas av försäkringsavdelningama, och utförar-&lt;br&gt;rollen där ADB-avdelningen är leverantör av gemensamma system. Inom&lt;br&gt;RFV har ett arbete påbörjats som syftar till att klargöra ansvars- och ar-&lt;br&gt;betsfördelningen mellan beställar- och utförarrollema. Inriktningen är att&lt;br&gt;förstärka beställarkapaciteten samtidigt som ADB-avdelningens roll som&lt;br&gt;utförare renodlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga delar i detta arbete måste vara att förbättringarna bl. a.&lt;br&gt;innefattar att systemägaren tar ett tydligare ansvar för&lt;br&gt;verksamhetsutveckling och prioriteringar. Relationerna mellan beställare&lt;br&gt;och utförare skall vara affärsliknande och samverkansrutinema skall&lt;br&gt;byggas upp med hänsyn härtill. Gruppen menar också att det därvid är&lt;br&gt;viktigt att klargöra hur kassornas krav och förväntningar skall lyftas fram&lt;br&gt;och tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV skall även ansvara för ADB-verksamhetens infrastruktur, dvs. att&lt;br&gt;de gemensamma systemen hanteras på en gemensam teknisk plattform&lt;br&gt;som garanterar att bl. a. tillgänglighet och driftsäkerhet upprätthåll enligt&lt;br&gt;en fastställd kvalitetsnorm över hela socialförsäkringsadministrationen.&lt;br&gt;Det ankommer också på RFV att svara för att systemutveckling och drift&lt;br&gt;sker effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Samverkans- och inflytandefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att skapa ett effektivare ADB-stöd för kassornas och&lt;br&gt;RFV:s verksamhet. Det är av största vikt att rationaliseringsmöjlighe-&lt;br&gt;terna tillvaratas och att prioritering av systemutvecklingen sker med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i sådana bedömningar och med hänsynstagande till kassornas&lt;br&gt;önskemål om när och på vilket sätt systemen skall färdigsställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nära samverkan mellan RFV och kassorna är därför nödvändig vad&lt;br&gt;gäller utveckling,drift och förvaltning av system. Detta innefattar såväl&lt;br&gt;kort- och långsiktig planering som prioritering och finansiering.&lt;br&gt;Formerna för styrning och uppföljning måste enligt gruppens mening&lt;br&gt;förbättras. Ett led i detta är att åstadkomma en plan angående de&lt;br&gt;utvecklingsinsatser som prioriteras med hänsyn till verksamhetens behov&lt;br&gt;av ADB-stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassorna skall ha möjlighet att medverka såväl vid systemutveckling&lt;br&gt;som i beredning inför beslut beträffande strategiska ADB-frågor. Redan&lt;br&gt;har insatser i dessa avseenden genomförts i samverkan mellan RFV och&lt;br&gt;försäkringskassorna och gruppen förutsätter att RFV och kassorna inom&lt;br&gt;ramen för sitt samarbete kring ADB-frågoma vid behov ytterligare&lt;br&gt;preciserar och vidareutvecklar dessa insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utvecklingsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen konstaterar att utvecklingen av såväl basteknik som verksam-&lt;br&gt;hetsstödjande system varit eftersatt under en följd av år. Behovet av för-&lt;br&gt;bättringar av utvecklingsarbetet är särskilt tydligt och skall allmänt sett&lt;br&gt;prioriteras. Det finns dock även behov av ändringar för att öka effektivi-&lt;br&gt;teten inom förvaltnings- och driftverksamheten. Införandet av den nya&lt;br&gt;IT-plattformen är därvid av särskild betydelse. Enligt gruppens mening&lt;br&gt;bör detta införande ha en direkt koppling till och styras av prioriteringen&lt;br&gt;av de verksamhetsmässiga behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns behov av lokalt ADB-stöd, t.ex. för uppföljning, skall goda&lt;br&gt;möjligheter finnas att ansluta och anpassa stödet till de gemensamma&lt;br&gt;systemen. Effektiviseringsmöjlighetema vad gäller driftrutiner m.m. bör&lt;br&gt;även tillvaratas. Varje försäkringskassa har en lokal driftorganisation&lt;br&gt;som är inblandad i delar av driften av de gemensamma systemen. Mer&lt;br&gt;rationella lösningar för drift av lokal utrustning för gemensamma system&lt;br&gt;bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen konstaterar att RFV och kassorna genom det s.k. utvecklings-&lt;br&gt;programmet tagit ett samlat grepp om utvecklingsfrågorna. Därmed finns&lt;br&gt;en plattform för fortsatt beredning och prioritering av frågor rörande&lt;br&gt;ADB-stödets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ekonomifrågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av ADB-systemen bör bedömas och prioriteras på grundval&lt;br&gt;av analyser av kostnader och intäkter i driftläge, både för försäkringskas-&lt;br&gt;sorna och RFV. Det är dock systemägaren som i första hand i sin&lt;br&gt;beställarroll har det yttersta ansvaret för samtliga styrmedel inklusive&lt;br&gt;ekonomin. RFV skall därför svara för att enbart sådana beställningar om&lt;br&gt;utveckling av ADB-system görs som är verksamhetsmässigt motiverade&lt;br&gt;och ekonomiskt försvarbara. Därvid skall försäkringskassorna ha infly-&lt;br&gt;tande i enlighet med de samrådsformer som överenskoms mellan RFV&lt;br&gt;och kassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-avdelningens verksamhet bör vara helt uppdragsfinansierad och&lt;br&gt;systemägaren/beställaren skall ha det ekonomiska ansvaret för uppdragen&lt;br&gt;och också den kostnadsuppföljning m.m. som därvid behövs. Samtliga&lt;br&gt;kostnader för ADB-verksamheten skall synliggöras, en tydlig&lt;br&gt;prissättning skall utformas och den ekonomiska redovisningen skall&lt;br&gt;läggas upp med hänsyntagande till detta. Därmed finns också&lt;br&gt;förutsättningar för jämförelser med omvärlden och fortsatt skapande av&lt;br&gt;konkurrensliknande situationer för ADB-verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste åren finns stora krav på resursinsatser för att&lt;br&gt;utveckla ADB-stödet. Viss osäkerhet beträffande finansieringen av dessa&lt;br&gt;insatser finns. Enligt gruppens mening krävs därför samverkan och&lt;br&gt;öppenhet mellan RFV och kassorna för att inom den gemensamma&lt;br&gt;resursramen prioritera insatser och klara finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I systemägarens ansvar ligger också som tidigare sagts ansvaret för den&lt;br&gt;tekniska infrastrukturen. Försäkringskassorna bör dock ha det&lt;br&gt;ekonomiska ansvaret för lokal utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även här vill gruppen peka på vikten av att konkreta åtgärder i ovan-&lt;br&gt;nämnda avseenden snabbt genomförs och gruppen förutsätter att RFV&lt;br&gt;och kassorna gemensamt vidtar erforderliga sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 december 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Schori,&lt;br&gt;Blomberg, Andersson, Winberg, Sundström, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Klingvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:41 Socialförsäkringens&lt;br&gt;administration, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:41&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2, 16, 23,28,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 och 47 §§ samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55759, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om organisation och styrning av IT-verksamheten inom socialförsäkringens administration</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om organisation och styrning av IT-verksamheten inom socialförsäkringens administration</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ändringar av redovisningen på statsbudgeten och avveckling av vissa fonder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ändringar av redovisningen på statsbudgeten och avveckling av vissa fonder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-12-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-01-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 16:14:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0341</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-20 16:14:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SfU8</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SfU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Socialförsäkringens administration</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kristina Nordström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kristina Nordström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Larsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Larsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:41&lt;br/&gt;
Socialförsäkringens administration, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>