<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2315094</hangar_id>
 <dok_id>GL0336</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>36</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:36</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>36</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-10-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:39</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Återkallelse av uppehållstillstånd</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0336/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0336</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0336</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:36&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Återkallelse av uppehållstillstånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 oktober 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Liksom i dag måste det finnas möjligheter att återkalla ett&lt;br&gt;uppehållstillstånd i de fall där det kommer fram att utlänningen&lt;br&gt;uppgett fel identitet. Att återkalla ett uppehållstillstånd kan dock få&lt;br&gt;långtgående konsekvenser för den enskilde. Det är därför angeläget att&lt;br&gt;samtliga omständigheter i ärendet beaktas innan ett beslut fattas i fråga&lt;br&gt;om återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det i utlänningslagen förs in en&lt;br&gt;bestämmelse om att. vid bedömning av om ett uppehållstillstånd bör&lt;br&gt;återkallas, hänsyn skall tas till utlänningens anknytning till det svenska&lt;br&gt;samhället och till om andra humanitära skäl talar mot att tillståndet&lt;br&gt;återkallas. Särskild hänsyn skall tas till utlänningens&lt;br&gt;levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt till hur länge&lt;br&gt;utlänningen vistats i Sverige. Bestämmelsen i utlänningslagen som&lt;br&gt;innebär att barnets bästa särskilt skall beaktas har självfallet betydelse&lt;br&gt;också vid återkallelse av uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en utlänning vistats här med uppehållstillstånd mer än fyra år,&lt;br&gt;får tillståndet återkallas endast om det finns synnerliga skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma regler kommer att gälla för återkallelse av uppehållstillstånd&lt;br&gt;på grund av att utlänningen lämnat oriktiga uppgifter, oavsett om de&lt;br&gt;oriktiga uppgifterna gällt identiteten eller någon annan omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening ger nuvarande regler tillräckligt utrymme&lt;br&gt;för att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd när sökanden inte kan&lt;br&gt;styrka sin identitet. Någon lagändring på denna punkt föreslås därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksdagen 1997/98. 1 sanil. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529).................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning............................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återkallelse av uppehållstillstånd på grund av oriktiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter om identiteten.....................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återkallelse av uppehållstillstånd på grund av andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oriktiga uppgifter................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återkallelse av uppehållstillstånd om bosättningen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige upphört..................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återkallelse av uppehållstillstånd på grund av&amp;nbsp;vandel.......9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvisning på grund av brott..............................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagsbehandlingen under hösten 1996.......................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsbegränsade uppehållstillstånd..................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd............................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strängare krav för återkallelse efter viss tid....................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och ekonomiska effekter.........................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av delbetänkandet Återkallelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillstånd (SOU 1997:67).........................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Delbetänkandets lagförslag...................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser..........................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 23 oktober 1997................................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i utlännings-&lt;br&gt;lagen (1989:529)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)'&lt;br&gt;dels att 2 kap. 10 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visering, uppehållstillstånd&lt;br&gt;och arbetstillstånd skall återkal-&lt;br&gt;las, om utlänningen har lämnat&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om sin iden-&lt;br&gt;titet. Återkallelse skall dock&lt;br&gt;inte ske, om det kan antas att&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften inte har&lt;br&gt;inverkat på tillståndsbeslutet&lt;br&gt;eller om andra särskilda skäl&lt;br&gt;talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visering, uppehållstillstånd&lt;br&gt;och arbetstillstånd får återkal-&lt;br&gt;las om utlänningen medvetet&lt;br&gt;har lämnat oriktiga uppgifter&lt;br&gt;som varit av betydelse för att få&lt;br&gt;tillståndet eller medvetet för-&lt;br&gt;tigit omständigheter av sådan&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse får även ske om&lt;br&gt;det finns andra särskilda skäl, i&lt;br&gt;fråga om uppehållstillstånd&lt;br&gt;dock endast om utlänningen&lt;br&gt;ännu inte har rest in i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett&lt;br&gt;uppehållstillstånd bör återkal-&lt;br&gt;las för en utlänning som har&lt;br&gt;rest in i Sverige skall hänsyn&lt;br&gt;tas till utlänningens anknytning&lt;br&gt;till det svenska samhället och&lt;br&gt;till om andra humanitära skäl&lt;br&gt;talar mot att tillståndet åter-&lt;br&gt;kallas. Därvid skall särskilt&lt;br&gt;beaktas utlänningens levnads-&lt;br&gt;omständigheter och familje-&lt;br&gt;förhållanden samt hur länge&lt;br&gt;utlänningen har vistats i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen har vistats&lt;br&gt;här mer än fyra år med&lt;br&gt;uppehållstillstånd när frågan&lt;br&gt;om återkallelse av uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd enligt denna paragraf&lt;br&gt;prövas av den myndighet som&lt;br&gt;först beslutar i saken, får beslut&lt;br&gt;om återkallelse fattas endast&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter beslut av regeringen förordnade statsrådet Pierre Schori i&lt;br&gt;februari 1997 f.d. kanslichefen Siv Helmer som ordförande i en&lt;br&gt;parlamentarisk kommitté med uppdrag att bl.a. ta ställning till om&lt;br&gt;utlännings- och medborgarskapsärenden skall prövas i tvåpartsprocess&lt;br&gt;och om prövningen skall göras av domstolar, domstolsliknande organ&lt;br&gt;eller renodlade förvaltningsmyndigheter. Kommittén skulle även med&lt;br&gt;förtur utreda behovet av ändring av bl.a. reglerna om återkallelse av&lt;br&gt;uppehållstillstånd och möjligheterna att meddela tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillstånd när asylsökande inte kan styrka sin identitet.&lt;br&gt;Kommittén har antagit namnet Kommittén om ny instans- och&lt;br&gt;processordning i utlänningsärenden (NIPU, UD 1997:04).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIPIJ lade i maj 1997 fram delbetänkandet Återkallelse av&lt;br&gt;uppehållstillstånd (SOU 1997:67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs sammanfattning av betänkandet och dess lagförslag&lt;br&gt;finns i bilagorna 1 och 2. Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utrikes-&lt;br&gt;departementet (dnr UD97/862/MP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har fört fram synpunkter som faller utanför det&lt;br&gt;område som NIPU:s betänkande behandlar. Dit hör t.ex. synpunkter&lt;br&gt;om en ändrad myndighetsålder och förordnandets varaktighet för&lt;br&gt;offentliga biträden. Dessa synpunkter har inte behandlats i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 oktober 1997 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följt Lagrådets förslag vilket föranlett en viss&lt;br&gt;ändring av den föreslagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter berörs i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Återkallelse av uppehållstillstånd på grund av&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om identiteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 9 § utlänningslagen (1989:529. UtlL) skall visering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållstillstånd och arbetstillstånd återkallas om utlänningen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Återkallelse skall dock inte Prop. 1997/98:36&lt;br&gt;ske om det kan antas att den oriktiga uppgiften inte har inverkat på&lt;br&gt;tillståndsbeslutet eller om andra särskilda skäl talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse infördes genom 1989 års utlänningslag.&lt;br&gt;Tidigare gällde att uppehållstillstånd kunde återkallas på grund av&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om identiteten i samma utsträckning som&lt;br&gt;återkallelse kunde ske på grund av oriktiga uppgifter i andra&lt;br&gt;avseenden. Det hette då att &amp;quot;har en utlänning fått uppehållstillstånd&lt;br&gt;genom att mot bättre vetande lämna oriktiga uppgifter eller svikligen&lt;br&gt;förtiga vissa omständigheter, får tillståndet återkallas (1980 års&lt;br&gt;utlänningslag, 17 §). Motsvarande bestämmelse fanns också i 1954 års&lt;br&gt;utlänningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen för översyn av utlänningslagen föreslog i sitt&lt;br&gt;betänkande Översyn av utlänningslagen (SOU 1988:1) att&lt;br&gt;bestämmelsen om återkallelse av uppehållstillstånd när utlänningen&lt;br&gt;lämnat felaktiga uppgifter om sin identitet borde göras tvingande i de&lt;br&gt;situationer, där visshet om utlänningens identitet varit av betydelse för&lt;br&gt;att tillstånd beviljats. Utredningen framhöll att det blivit allt vanligare&lt;br&gt;att utlänningar som söker uppehållstillstånd saknar&lt;br&gt;identitetshandlingar och att falska uppgifter om identiteten alltid torde&lt;br&gt;lämnas uppsåtligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den efterföljande propositionen (prop. 1988/89:86) uttalade&lt;br&gt;föredragande statsrådet stöd för utredningens förslag om en skärpning&lt;br&gt;av reglerna om återkallelse när utlänningen lämnat oriktiga uppgifter&lt;br&gt;om sin identitet. Föredraganden framhöll att den omständigheten att så&lt;br&gt;många asylsökande saknade identitetshandlingar var ett allvarligt&lt;br&gt;problem för de flyktingmottagande länderna när det gällde att föra en&lt;br&gt;rättvis flyktingpolitik. Föredraganden ansåg dock att undantaget från&lt;br&gt;huvudregeln om återkallelse borde göras något vidare än vad&lt;br&gt;utredningen föreslagit och anförde (s. 64):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det kan dock enligt min mening inte uteslutas att det kan&lt;br&gt;förekomma situationer då beslutet skulle ha blivit positivt även om&lt;br&gt;ansökan gjorts med uppgivande av den rätta identiteten. Bestämmelsen&lt;br&gt;bör därför innehålla ett undantag att återkallelse inte skall ske om det&lt;br&gt;kan antas att den oriktiga uppgiften inte inverkat på frågan om&lt;br&gt;tillstånd skulle ha beviljats. För återkallelse bör dock inte, som DO&lt;br&gt;föreslår, krävas att utlänningen har förstått att den oriktiga uppgiften&lt;br&gt;haft sådan inverkan. Enligt min mening kan det emellertid finnas även&lt;br&gt;andra situationer som gör att en återkallelse framstår som mindre&lt;br&gt;lämplig. Vad jag tänker på är fall där starka humanitära skäl talar för&lt;br&gt;att utlänningen - trots att de oriktiga uppgifterna inverkat på frågan om&lt;br&gt;tillstånd - likväl bör tillåtas att vistas i landet. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;lagutredningens undantagsregel kompletteras med en bestämmelse av&lt;br&gt;denna innebörd.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utskottsbehandlingen av propositionen ansåg socialför-&lt;br&gt;säkringsutskottet (bet. 1988/89:SfU 19) att - med beaktande av det&lt;br&gt;utrymme som enligt propositionen gavs för att underlåta återkallelse -&lt;br&gt;propositionens förslag i denna del borde bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Återkallelse av uppehållstillstånd på grund av&lt;br&gt;andra oriktiga uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 10 § UtlL får visering, uppehållstillstånd och&lt;br&gt;arbetstillstånd återkallas om utlänningen medvetet har lämnat andra&lt;br&gt;oriktiga uppgifter än om sin identitet eller medvetet har förtigit&lt;br&gt;omständigheter som har varit av betydelse för att få tillståndet.&lt;br&gt;Tillstånd får också återkallas om det finns andra särskilda skäl till det.&lt;br&gt;När det gäller uppehållstillstånd gäller dock detta bara om utlänningen&lt;br&gt;ännu inte rest in i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att återkalla tillstånd för den som medvetet lämnat&lt;br&gt;oriktiga uppgifter har funnits även i tidigare utlänningslagar. Den 1&lt;br&gt;januari 1976 kompletterades bestämmelsen på så sätt att tillstånd&lt;br&gt;kunde återkallas även när någon &amp;quot;svikligen förtigit&amp;quot; omständighet av&lt;br&gt;betydelse. Beträffande arbetstillstånd gällde att tillstånd kunde&lt;br&gt;återkallas även om det fanns &amp;quot;andra särskilda skäl&amp;quot; för det. Som&lt;br&gt;exempel på när andra särskilda skäl kunde tänkas föreligga angavs i&lt;br&gt;prop. 1975/76:18 (s. 141) att någon beviljats arbetstillstånd inom&lt;br&gt;ramen för organiserad överföring av arbetskraft och sedan inte tillträtt&lt;br&gt;den erbjudna anställningen. Möjligheten att återkalla tillstånd med&lt;br&gt;hänvisning till andra särskilda skäl utsträcktes genom 1980 års&lt;br&gt;utlänningslag till att gälla även uppehållstillstånd, dock endast om&lt;br&gt;utlänningen ännu inte rest in i landet. Som motiv för detta anförde&lt;br&gt;föredragande statsrådet i prop. 1979/80:96 (s. 93) att skäl för&lt;br&gt;återkallelse kunde föreligga om det visade sig att förutsättningarna för&lt;br&gt;tillståndet inte längre förelåg. Möjligheten borde enligt föredraganden&lt;br&gt;användas med försiktighet och om Invandrarverket avsåg att begagna&lt;br&gt;sig av möjligheten borde det ske på ett sådant sätt att utlänningen fick&lt;br&gt;del av återkallelsen innan han eller hon påbörjade resan till Sverige.&lt;br&gt;Detta utvecklades något ytterligare i prop. 1988/89:86 (s. 63), där&lt;br&gt;föredraganden tilläde att om utlänningen vidtagit förberedelse för sin&lt;br&gt;utflyttning av mer omfattande art borde tillståndet normalt inte&lt;br&gt;återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om återkallelse på grund av andra oriktiga&lt;br&gt;uppgifter än om identiteten fördes i princip oförändrade över till 1989&lt;br&gt;års utlänningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Återkallelse av uppehållstillstånd om bosättningen&lt;br&gt;i Sverige upphört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 12 § UtlL skall ett permanent uppehållstillstånd&lt;br&gt;återkallas om utlänningens bosättning i Sverige upphör. Bestämmelsen&lt;br&gt;har varit i princip oförändrad sedan 1954 års utlänningslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Återkallelse av uppehållstillstånd på grund av&lt;br&gt;vandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 11 § UtlL gäller att ett uppehållstillstånd, när utlänningen&lt;br&gt;har rest in i landet, får återkallas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om utlänningen bedriver sådan verksamhet som kräver&lt;br&gt;arbetstillstånd utan att ha ett sådant tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om utlänningen handlat på ett sådant sätt att det finns allvarliga&lt;br&gt;anmärkningar mot hans levnadssätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det med hänsyn till utlänningens tidigare verksamhet eller i&lt;br&gt;övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller&lt;br&gt;olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat&lt;br&gt;nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse enligt denna paragraf får endast ske om frågan har väckts&lt;br&gt;innan utlänningen har varit bosatt här i tre år med uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att återkalla uppehållstillstånd på grund av utlänningens&lt;br&gt;bristande vandel infördes år 1985. Samtidigt infördes den nya regeln&lt;br&gt;att uppehållstillstånd för den som beviljades tillstånd för bosättning&lt;br&gt;skulle meddelas i form av ett permanent uppehållstillstånd från början.&lt;br&gt;Tidigare gällde att tidsbegränsat uppehållstillstånd regelmässigt&lt;br&gt;beviljades under ett år innan permanent tillstånd beviljades.&lt;br&gt;Tidsfristen för återkallelse var från början ett år. Vad man ville uppnå&lt;br&gt;var en motsvarighet till den prövning som tidigare skedde innan&lt;br&gt;permanent tillstånd beviljades efter ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfristen utsträcktes genom 1989 års utlänningslag till två år.&lt;br&gt;Bakgrunden var att den tidigare möjligheten till utvisning på grund av&lt;br&gt;bristande vandel togs bort och ett år ansågs då vara alltför kort tid för&lt;br&gt;återkallelse eftersom det i princip inte tidigare fanns någon tidsgräns&lt;br&gt;inom vilken utvisning måste ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfristen utsträcktes ytterligare till tre år från den 1 juli 1995 i&lt;br&gt;samband med en skärpning på flera punkter av kraven på hederlig&lt;br&gt;vandel. I prop. 1994/95:179 (s. 27) anförde regeringen att&lt;br&gt;uppehållstillstånd i praxis återkallats på grund av utlänningens&lt;br&gt;bristande skötsamhet endast i undantagsfall. Det berodde enligt&lt;br&gt;propositionen på att Invandrarverket fick kännedom om sådana&lt;br&gt;anmärkningar först på ett sent stadium, ofta först efter tvåårstidens&lt;br&gt;utgång. Ärenden av denna typ tenderade därför att bli utdragna och när&lt;br&gt;ärendet var klart för beslut förelåg ofta skäl som talade mot&lt;br&gt;återkallelse, exempelvis att det rörde sig om en familj med barn som&lt;br&gt;fått stark anknytning hit genom en längre tid i svensk skola.&lt;br&gt;Regeringen anförde vidare (s. 51):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det är enligt regeringens bedömning angeläget att denna möjlighet&lt;br&gt;finns och också kan tillämpas när det gäller utlänningar som gjort sig&lt;br&gt;skyldiga till mycket allvarlig misskötsamhet utan att det därför&lt;br&gt;föreligger ett av domstol meddelat beslut om utvisning. I motsats till&lt;br&gt;utvisningsutredningen anser emellertid regeringen i likhet med många&lt;br&gt;remissinstanser att reglerna för återkallelse inte bör vara en&lt;br&gt;återspegling av förutsättningarna för tillstånd. För att ett beviljat&lt;br&gt;uppehållstillstånd skall återkallas måste krävas betydligt allvarligare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmärkningar mot utlänningens skötsamhet och hederlighet än vad&lt;br&gt;som krävs för att det första tillståndet skall vägras. Återkallelse bör&lt;br&gt;således komma i fråga endast om utlänningen dömts till ett&lt;br&gt;fängelsestraff av avsevärd längd eller om det annars föreligger&lt;br&gt;otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet tillstyrkte i sitt betänkande&lt;br&gt;(1994/95:SfU 16) regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om återkallelse av uppehållstillstånd på grund av&lt;br&gt;utlänningens vandel får ses som en komplettering av reglerna om&lt;br&gt;utvisning på grund av brott. Syftet är att det under den första tiden av&lt;br&gt;utlänningens bosättning här skall vara möjligt att vägra tillstånd för&lt;br&gt;fortsatt vistelse om det finns allvarliga anmärkningar i fråga om&lt;br&gt;utlänningens levnadssätt - även om anmärkningarna inte är så&lt;br&gt;allvarliga att de lett till domstols beslut om utvisning på grund av&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Utvisning på grund av brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om utvisning på grund av brott finns i 4 kap. 7 - 10 §§ UtlL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 7 § framgår att en utlänning får utvisas ur Sverige om han&lt;br&gt;eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse och om det&lt;br&gt;också i det enskilda fallet döms till svårare straff än böter. Vidare&lt;br&gt;krävs att det antingen på grund av gärningens beskaffenhet och övriga&lt;br&gt;omständigheter kan antas att utlänningen kommer att göra sig skyldig&lt;br&gt;till fortsatt brottslighet här i landet eller att brottet med hänsyn till den&lt;br&gt;skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller&lt;br&gt;allmänna intressen är så allvarligt att utlänningen inte bör få stanna&lt;br&gt;kvar. Det är den domstol som beslutar i brottmålet som också beslutar&lt;br&gt;om utvisning på grund av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 § följer att när en domstol överväger om en utlänning bör&lt;br&gt;utvisas skall den ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska&lt;br&gt;samhället. Domstolen skall särskilt beakta utlänningens&lt;br&gt;levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt hur länge&lt;br&gt;utlänningen har vistats i Sverige. En utlänning som vistats i Sverige&lt;br&gt;med permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcktes&lt;br&gt;eller som då var bosatt i Sverige sedan minst fem år, får utvisas endast&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl. För en medborgare i ett annat nordiskt&lt;br&gt;land gäller att det krävs synnerliga skäl för utvisning när nordbon varit&lt;br&gt;bosatt här sedan minst två år. En utlänning som kom till Sverige före&lt;br&gt;femton års ålder och som när åtal väcktes vistats här sedan minst fem&lt;br&gt;år får inte utvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om utvisning på grund av brott har funnits i alla tidigare&lt;br&gt;utlänningslagar även om reglerna ändrats vid ett flertal tillfällen. När&lt;br&gt;det gäller hänsyn till anknytning infördes det särskilda kravet på&lt;br&gt;synnerliga skäl för utvisning efter viss tids vistelse här genom 1980 års&lt;br&gt;utlänningslag. År 1985 infördes det absoluta förbudet mot utvisning av&lt;br&gt;den som kommit hit före femton års ålder och som när åtal väcktes&lt;br&gt;vistats här minst fem år. Den tid för vistelse i Sverige som krävs för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvisning skall få tillgripas endast vid synnerliga skäl förlängdes den 1&lt;br&gt;juli 1994 till fyra respektive fem år mot tidigare två respektive tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vilken betydelse anknytning till Sverige skall ha vid&lt;br&gt;avgörande av frågan om utvisning och innebörden av begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;synnerliga skäl” i detta sammanhang anförde regeringen i prop.&lt;br&gt;1993/94:159 (s. 15 f.) bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Även om utlänningen har ägnat sig åt sådan brottslighet att&lt;br&gt;utvisning kan komma i fråga kan förhållandena i det enskilda fallet&lt;br&gt;ändå vara sådana att utlänningen av främst humanitära skäl inte bör&lt;br&gt;utvisas. Denna princip bör inte ändras. Domstolarna bör därför även&lt;br&gt;fortsättningsvis göra en bedömning av om utvisning skall underlåtas&lt;br&gt;med hänvisning till utlänningens personliga förhållanden.&lt;br&gt;Utgångspunkten vid denna bedömning bör vara utlänningens sociala&lt;br&gt;situation och de bindningar den medför till förhållandena i Sverige&lt;br&gt;eller med andra ord utlänningens anknytning till Sverige.&lt;br&gt;Anknytningen har givetvis också ett samband med den tid som&lt;br&gt;utlänningen vistats här, eftersom de sociala bindningarna till&lt;br&gt;förhållandena här i landet i allmänhet blir starkare efter hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av anknytningen till Sverige bör. såsom redan nu&lt;br&gt;sker, göras utifrån en sammanvägning av vad som är känt om&lt;br&gt;utlänningens personliga förhållanden såsom levnadsomständigheter,&lt;br&gt;familjeför-hållanden, vistelsetid i Sverige och eventuella kvarvarande&lt;br&gt;band till hemlandet. Att utlänningen har familj här torde nästan&lt;br&gt;regelmässigt innebära en betydelsefull anknytning till landet, särskilt&lt;br&gt;om de anhöriga är svenska medborgare eller har bott i Sverige en&lt;br&gt;avsevärd tid. Familjens övriga medlemmar kan ofta drabbas i lika hög&lt;br&gt;grad som den dömde genom den splittring av familjen som&lt;br&gt;avlägsnandet kan innebära. Särskilt bör barns behov av kontakt med&lt;br&gt;sina föräldrar beaktas och det bör exempelvis inte komma i fråga att&lt;br&gt;utvisa ett barn under arton år som har sina föräldrar i Sverige. Även&lt;br&gt;arbetsförhållanden, bostadsförhållanden och social anpassning är&lt;br&gt;faktorer som bör inverka på prövningen. Att utlänningen har lärt sig&lt;br&gt;det svenska språket är ytterligare en faktor som talar för att han eller&lt;br&gt;hon har etablerat sig i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna som ger utlänningen ett mycket&lt;br&gt;starkt skydd mot utvisning efter viss tids vistelse här i landet bygger&lt;br&gt;på antagandet att utlänningen då blivit integrerad i det svenska&lt;br&gt;samhället. ——Regeringen kan i och för sig instämma i utredningens&lt;br&gt;uppfattning att de absoluta tidsgränserna i 4 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;UtlL kan framstå som stelbenta och att det ligger nära till hands att&lt;br&gt;föreslå att domstolarna i stället bör anförtros att med beaktande av&lt;br&gt;samtliga omständigheter göra en bedömning av om utlänningens&lt;br&gt;anknytning till Sverige har sådan styrka att han eller hon, trots&lt;br&gt;brottsligheten, skall få stanna kvar i landet. Å andra sidan har den nu&lt;br&gt;gällande ordningen fördelen att ett tämligen starkt skydd mot&lt;br&gt;utvisning uppkommer för en utlänning som har vistats i vårt land en&lt;br&gt;viss tid. Inte minst av humanitära skäl anser vi att det är viktigt att det&lt;br&gt;i något skede finns en punkt där en utlänning skall ha rätt att känna&lt;br&gt;trygghet i Sverige oavsett vilka omständigheter som aktualiserar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan om ett avlägsnande. En utlänning är enligt gällande ordning&lt;br&gt;förbehållen en sådan trygghet genom kravet på &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; i 4&lt;br&gt;kap. 10 § UtlL. Enligt vår uppfattning bör denna konstruktion&lt;br&gt;behållas. Som Röda korset föreslagit bör dock tidsgränsen förlängas så&lt;br&gt;att den närmare knyter an till den då en utlänning uppfyller kriterierna&lt;br&gt;för naturalisation enligt 6 § lagen (1950:382) om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap (medborgarskapslagen). Vi föreslår därför att&lt;br&gt;tidsgränsen förlängs så att en utlänning som dömts för brott och som&lt;br&gt;vid tiden för åtalets väckande vistats i Sverige med permanent&lt;br&gt;uppehållstillstånd sedan minst fyra år eller som då varit bosatt här&lt;br&gt;sedan minst fem år får utvisas endast om det finns synnerliga skäl.&lt;br&gt;Någon ändring av den betydelse som synnerliga skäl fått i rättspraxis&lt;br&gt;är inte avsedd.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall anses utgöra synnerliga skäl för utvisning av den som&lt;br&gt;vistats här viss tid har vid flera tillfallen prövats av Högsta domstolen.&lt;br&gt;Utvisningsutredningen har i sitt delbetänkande (SOU 1993:54)&lt;br&gt;Utvisning på grund av brott redovisat dessa avgöranden under åren&lt;br&gt;1980 - 1993. Det framgår av redovisningen att det alltid är fråga om en&lt;br&gt;bedömning i det enskilda fallet där en avvägning görs mellan å ena&lt;br&gt;sidan brottets svårighetsgrad och risken för återfall och å den andra&lt;br&gt;sidan anknytning till Sverige och anpassning till svenska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Riksdagsbehandlingen under hösten 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med behandlingen av propositionen Svensk&lt;br&gt;migrationspolitik i globalt perspektiv (prop. 1996/97:25,&lt;br&gt;fortsättningsvis kallad den migrationspolitiska propositionen) tog&lt;br&gt;socialförsäkringsutskottet i sitt betänkande 1996/97:SfU5 även upp ett&lt;br&gt;antal motioner som rörde återkallelse av uppehållstillstånd på grund av&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om främst identiteten. Utskottet anförde bl.a.&lt;br&gt;följande (s. 56 f.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Utlänningslagens asylregler är avsedda att tillämpas på utlänningar&lt;br&gt;som sökt sig till Sverige därför att de behöver skydd här. Det är enligt&lt;br&gt;utskottets uppfattning angeläget att reglerna tillämpas på ett rättvist&lt;br&gt;och likformigt sätt så att inte trovärdigheten urholkas och detta i sin&lt;br&gt;tur drabbar andra skyddsbehövande. Bestämmelserna om återkallelse&lt;br&gt;av uppehållstillstånd har också utformats så att de ger skydd till dem&lt;br&gt;som, trots att de uppgett oriktig identitet, behövt skydd när&lt;br&gt;uppehållstillstånd gavs. Bestämmelserna ger också utrymme för&lt;br&gt;hänsynstagande till om det skulle strida mot humanitetens krav att&lt;br&gt;återkalla tillståndet. Det finns trots detta anledning att se över&lt;br&gt;bestämmelserna och enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att&lt;br&gt;ta upp frågan i den kommande parlamentariska&lt;br&gt;rättsprocessutredningen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det nu citerade uttalandet avstyrkte utskottet bifall till motioner&lt;br&gt;om någon form av preskriptionstid för återkallelse av&lt;br&gt;uppehållstillstånd på grund av oriktiga uppgifter om identiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tidsbegränsade uppehållstillstånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De nuvarande reglerna ger tillräckligt&lt;br&gt;utrymme för att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd när&lt;br&gt;sökanden inte kan styrka sin identitet. Någon lagändring behövs därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig i frågan har&lt;br&gt;i allt väsentligt varit positivt inställda till kommitténs bedömningar.&lt;br&gt;Flera instanser har betonat vikten av att myndigheterna i så stor&lt;br&gt;utsträckning som är möjligt klarlägger identiteten innan tillstånd&lt;br&gt;beviljas. Svenska röda korset har dock framhållit att Invandrarverkets&lt;br&gt;kvalitetssäkrings-program måste tillämpas med urskiljning så att rätten&lt;br&gt;att få skydd i Sverige för personer som behöver det aldrig äventyras&lt;br&gt;genom svenska myndigheters kontakter med deras&lt;br&gt;hemlandsmyndigheter eller liknande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping anser att kommittén försummat att göra&lt;br&gt;ett klart ställningstagande till om tidsbegränsat uppehållstillstånd bör&lt;br&gt;meddelas i normalfallet när identiteten inte är styrkt.&lt;br&gt;Utlänningsnämnden framhåller att det bör klarläggas att de fall som&lt;br&gt;bör komma i fråga för tidsbegränsat uppehållstillstånd endast är de där&lt;br&gt;förutsättningar för permanent uppehållstillstånd föreligger men där&lt;br&gt;utlänningen saknar möjligheter att styrka identiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det är av flera skäl mycket&lt;br&gt;angeläget att identiteten i största möjliga utsträckning kan klarläggas&lt;br&gt;för dem som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Problemet med&lt;br&gt;oklar identitet gäller i huvudsak asylsökande, eftersom tillstånd i&lt;br&gt;princip inte beviljas på grund av anknytning för den som inte kan&lt;br&gt;styrka sin identitet. Att identiteten inte kan klarläggas för många&lt;br&gt;asylsökande är ett allvarligt problem, eftersom det finns risk för att&lt;br&gt;tillstånd kan beviljas för dem som kommit hit av helt andra orsaker än&lt;br&gt;att de behöver skydd. Det minskar möjligheterna att föra en rättvis&lt;br&gt;flyktingpolitik som innebär att de som har skyddsbehov enligt&lt;br&gt;utlänningslagen skall få tillstånd. Misstankar om att asylrätten&lt;br&gt;missbrukas åberopas ofta som skäl för en mindre generös&lt;br&gt;flyktingpolitik. I värnet av asylrätten är det därför viktigt att identitets-&lt;br&gt;frågorna tas på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En felaktig identitet skapar också många problem för individen. Det&lt;br&gt;kan medföra en stark känsla av otrygghet att ständigt tvingas ljuga om&lt;br&gt;vem man är och att känna rädsla för att bli avslöjad. För några kan det&lt;br&gt;leda till svåra psykiska problem. Det kan också bli stora problem för&lt;br&gt;den som senare vill återförenas med någon anhörig. För att lyckas med&lt;br&gt;det måste man antingen avslöja sig och riskera att tillståndet återkallas&lt;br&gt;eller också fortsätta att ljuga. Problem blir det också när det är aktuellt&lt;br&gt;att söka svenskt medborgarskap, eftersom medborgarskap i princip&lt;br&gt;inte beviljas för dem som inte kan styrka sin identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1997/98. ! samt. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i den migrationspolitiska propositionen understrukit&lt;br&gt;vikten av att asylsökandes identitet kan fastställas. Som ett uttryck för&lt;br&gt;det har. efter förslag i propositionen, utlänningslagen ändrats så att&lt;br&gt;fingeravtryck och fotografi från den 1 januari 1997 får tas från&lt;br&gt;samtliga asylsökande. Det har gått för kort tid för att det nu skall vara&lt;br&gt;meningsfyllt att försöka göra någon utvärdering av denna lagändring.&lt;br&gt;Sannolikt kommer också bestämmelserna om fingeravtryck att få&lt;br&gt;någon större effekt först sedan det inom EU pågående arbetet slutförts&lt;br&gt;med en konvention om ett europeiskt system för utbyte av&lt;br&gt;asylsökandes fingeravtryck. Lagändringen har dock redan nu fört med&lt;br&gt;sig det goda att det i praktiken är omöjligt för en person att söka asyl i&lt;br&gt;flera olika identiteter i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lika självklar som viktig utgångspunkt är således att&lt;br&gt;asylsökandes identitet i så stor utsträckning som möjligt skall&lt;br&gt;klarläggas innan uppehållstillstånd beviljas. Enkelt uttryckt är det&lt;br&gt;bättre att satsa resurser på att söka klarlägga identiteten innan tillstånd&lt;br&gt;beviljas än att tvingas avsätta resurser för att utreda fall där det kan&lt;br&gt;misstänkas att tillstånd felaktigt beviljats. Regeringen välkomnar&lt;br&gt;därför att Invandrarverket lägger ned större resurser än tidigare på att&lt;br&gt;försöka klarlägga de asylsökandes identiteter och ser mycket positivt&lt;br&gt;på de ansträngningar som görs från verkets sida att förbättra&lt;br&gt;asylutredningarna med de positiva följder detta kan förväntas ha för&lt;br&gt;rättssäkerheten. 1 detta sammanhang bör särskilt betonas vikten av att&lt;br&gt;alla uppgifter som kommer fram ingår i bedömningen så att&lt;br&gt;situationen där ett återkallelseärende aktualiseras på grundval av en&lt;br&gt;uppgift som varit känd redan vid tillståndsgivningen undviks.&lt;br&gt;Regeringen utgår slutligen från att Invandrarverket sköter&lt;br&gt;utredningarna på ett sådant sätt att säkerheten för skyddsbehövande&lt;br&gt;inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Invandrarverkets uppgifter till NIPU utgör personer som&lt;br&gt;kommer från länder varifrån det är mer eller mindre omöjligt att få&lt;br&gt;fram några identitetshandlingar ett särskilt problem. Enligt vad verket&lt;br&gt;beskrivit för kommittén förekommer det att personerna själva inte har&lt;br&gt;möjlighet att styrka identiteten hur gärna de än skulle vilja göra det.&lt;br&gt;NIPU har anfört att det i sådana fall kan bli nödvändigt att godta den&lt;br&gt;uppgivna identiteten, om den gjorts sannolik men utan att den är&lt;br&gt;styrkt. Regeringen erinrar härvid om huvudregeln att permanent&lt;br&gt;uppehållstillstånd skall beviljas från början för den som får tillstånd&lt;br&gt;för bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NIPU kan det dock i vissa fall, exempelvis när det bedöms att&lt;br&gt;identiteten skall kunna fastställas efter ytterligare utredning, vara&lt;br&gt;lämpligt att i avvaktan på det bevilja ett kortare tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd. En sådan ordning är förenlig med gällande regler.&lt;br&gt;Dessa regler hindrar inte heller att sådana tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillstånd - i enlighet med vad Utlänningsnämnden har&lt;br&gt;påpekat - förbehålls fall där det är antagligt att permanent&lt;br&gt;uppehållstillstånd skall beviljas om den uppgivna identiteten är riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså enligt nuvarande ordning möjligheter för&lt;br&gt;Invandrarverket att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyssnämnda syftet. Som nämnts är visserligen huvudregeln att&lt;br&gt;permanent uppehållstillstånd skall beviljas från början för den som får&lt;br&gt;tillstånd för bosättning här. När denna regel infördes år 1985 framhöll&lt;br&gt;emellertid regeringen i prop. 1983/84:144 (s. 88) att Invandrarverket&lt;br&gt;liksom tidigare alltid borde ha frihet att välja att utfärda ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd även till en utlänning som avser att&lt;br&gt;bosätta sig här. Någon lagändring krävs därför inte för att bevilja&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall när identiteten inte kan&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping efterlyser ett klart uttalande från NIPU&lt;br&gt;huruvida tidsbegränsade uppehållstillstånd bör meddelas i normalfallet&lt;br&gt;när sökanden inte kan styrka sin identitet. Även om det inte finns&lt;br&gt;något uttryckligt uttalande från kommittén på denna punkt, är det&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning uppenbart att den inte avsett att föreslå&lt;br&gt;en ny ordning med denna innebörd. En sådan bestämmelse skulle utan&lt;br&gt;tvekan omfatta en så stor krets av de asylsökande att detta skulle&lt;br&gt;föranleda en ändring av den nu gällande huvudregeln om permanent&lt;br&gt;uppehållstillstånd och något förslag i den riktningen läggs inte fram&lt;br&gt;från NIPU:s sida. Man kan därmed utgå ifrån att NIPU inte&lt;br&gt;förespråkar att tidsbegränsat uppehållstillstånd skall meddelas i&lt;br&gt;normalfallet när sökanden inte kan styrka sin identitet. Regeringen gör&lt;br&gt;under alla förhållanden den bedömningen. Att införa en sådan ordning&lt;br&gt;skulle endast leda till att ett antal tidsbegränsade uppehållstillstånd&lt;br&gt;kom att avlösa varandra innan personen slutligen ändå fick ett&lt;br&gt;permanent tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förbättrade utredningsrutiner som Invandrarverket redan infört&lt;br&gt;och ett utbyggt EU-samarbete om utbyte av asylsökandes&lt;br&gt;fingeravtryck bör innebära att det i framtiden kommer att aktualiseras&lt;br&gt;betydligt farre fall där uppehållstillstånd beviljats på grundval av&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om identiteten. En sådan utveckling är välkommen&lt;br&gt;såväl mot bakgrund av samhällets intresse av att upprätthålla en&lt;br&gt;reglerad invandring som sett ur den enskildes perspektiv med den oro&lt;br&gt;som det innebär att leva med en lögn av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Prövningen av återkallelse av&lt;br&gt;uppehållstillstånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I de fall där det efter att ett uppehållstillstånd&lt;br&gt;beviljats kommer fram att utlänningen har uppgett fel identitet skall&lt;br&gt;det fortfarande finnas möjligheter att återkalla tillståndet. En&lt;br&gt;bestämmelse som innebär att hänsyn skall tas till utlänningens&lt;br&gt;anknytning till Sverige och till andra humanitära skäl vid&lt;br&gt;bedömningen av ett ärende om återkallelse av uppehållstillstånd förs&lt;br&gt;in i utlänningslagen. Särskild hänsyn skall tas till utlänningens&lt;br&gt;levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt till hur länge han&lt;br&gt;eller hon vistats i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i allt väsentligt med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak inget att&lt;br&gt;erinra mot NIPU:s utformning av regeln. Åtskilliga av instanserna har&lt;br&gt;dock anfört synpunkter rörande någon eller några av de&lt;br&gt;omständigheter som det enligt kommittén bör tas hänsyn till när frågan&lt;br&gt;om återkallelse övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden och bl.a. Caritas och Sveriges kristna råd är&lt;br&gt;negativa till de nära paralleller med reglerna om utvisning på grund av&lt;br&gt;brott som NIPU gör. Nämnden betonar att det finns en väsentlig&lt;br&gt;skillnad mellan de två instituten i det hänseendet att&lt;br&gt;återkallelseinstitutet rör fall där sökanden aldrig skulle ha beviljats&lt;br&gt;tillstånd eller haft rätt att vistas i Sverige medan utvisning på grund av&lt;br&gt;brott avser personer som vistats lagligt i Sverige och som på goda&lt;br&gt;grunder kan åberopa den anknytning som uppkommit under vistelsen.&lt;br&gt;Utlänningsnämnden avråder vidare starkt från att Högsta domstolens&lt;br&gt;praxis i mål om utvisning på grund av brott skall vara vägledande i&lt;br&gt;återkallelseärenden. Caritas och Sveriges kristna råd anser inte att&lt;br&gt;personer som ljugit om sin identitet skall jämställas med brottslingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna har anfört att särskild hänsyn bör tas till&lt;br&gt;fall där barn berörs. Barnombudsmannen anser att NIPU:s förslag inte&lt;br&gt;är tillräckligt långtgående för att skydda bamen och understryker att&lt;br&gt;återkallelse av tillstånd endast undantagsvis bör få förekomma när&lt;br&gt;barn under 18 år berörs. Ombudsmannen har dessutom liksom Rädda&lt;br&gt;barnen betonat barnportalbestämmelsens betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden har påpekat att NIPU:s uttalande, att&lt;br&gt;utlänningens äktenskap eller samboende med någon som är svensk&lt;br&gt;medborgare eller har permanent uppehållstillstånd i Sverige utgör ett&lt;br&gt;starkt skäl mot återkallelse, innebär att mycket få tillstånd kan&lt;br&gt;förväntas bli återkallade eftersom den typen av anknytning finns i&lt;br&gt;nästan alla sådana ärenden. Nämnden har även framhållit att det i och&lt;br&gt;för sig är bra att graden av svenskkunskaper skall kunna vägas in men&lt;br&gt;sätter i fråga hur de tillämpande myndigheterna skall kunna beakta en&lt;br&gt;sådan faktor i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser har understrukit vikten av att humanitära&lt;br&gt;skäl beaktas vid bedömningen. Utlänningsnämnden har anfört att det&lt;br&gt;behövs ett klarläggande av hur &amp;quot;starka humanitära&amp;quot; skäl skall uppfattas&lt;br&gt;i förhållande till andra liknande uttryck i utlänningslagen. Caritas och&lt;br&gt;FARR har betonat att inte endast &amp;quot;starka&amp;quot; utan alla humanitära skäl&lt;br&gt;måste vägas in vid bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden anser att NIPU:s beskrivning av hur&lt;br&gt;sammanvägningen mellan olika omständigheter skall gå till inte ger&lt;br&gt;någon vägledning. Enligt nämnden krävs det utförligare förarbeten&lt;br&gt;med exempel angivna i syfte att ge vägledning för de tillämpande&lt;br&gt;myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har anfört lagtekniska synpunkter. Göta&lt;br&gt;hovrätt anser inte att det tillräckligt tydligt framgår om avsikten är att&lt;br&gt;den obligatoriska regeln om återkallelse vid felaktiga uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;identiteten nu avses ändrad till en fakultativ bestämmelse. Medan&lt;br&gt;Svenska flyktingrådet välkomnar att det subjektiva rekvisitet&lt;br&gt;&amp;quot;medvetet&amp;quot; förs in i lagstiftningen framhåller Kammarrätten z&lt;br&gt;Jönköping att ett sådant rekvisit är svårt att tolka. Utlänningsnämnden&lt;br&gt;har föreslagit att det poängteras att lögner om identiteten är&lt;br&gt;allvarligare än lögner om andra uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Som framhållits i avsnitt 5 finns&lt;br&gt;det skäl att anta att antalet återkallade uppehållstillstånd kommer att&lt;br&gt;minska i framtiden. Att det helt skulle kunna gå att undvika sådana fall&lt;br&gt;är dock inte realistiskt. Det kommer även framdeles att finnas personer&lt;br&gt;som, av olika skäl, vill dölja sin rätta identitet. Om tillstånd ändå&lt;br&gt;beviljats på grundval av felaktiga uppgifter om identiteten, måste det&lt;br&gt;liksom i dag finnas möjligheter att återkalla tillståndet. Det är en&lt;br&gt;huvudprincip inom alla samhällsområden att den som fått någon&lt;br&gt;förmån eller något bistånd genom att lämna felaktiga uppgifter kan gå&lt;br&gt;miste om förmånen eller kan tvingas betala tillbaka biståndet när de&lt;br&gt;felaktiga uppgifterna uppdagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att återkalla ett uppehållstillstånd kan emellertid få mer långtgående&lt;br&gt;konsekvenser för den enskilde än inom de flesta andra områden. Det&lt;br&gt;är därför angeläget att samtliga omständigheter i ärendet beaktas innan&lt;br&gt;tillståndet återkallas. Enligt regeringens uppfattning ger den nuvarande&lt;br&gt;regleringen inte tillräcklig ledning för tillämpningen och den ger&lt;br&gt;utrymme för en alltför snäv tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vilka omständigheter som särskilt bör beaktas vid&lt;br&gt;bedömningen av ett återkallelseärende har NIPU delvis sökt ledning i&lt;br&gt;vad som gäller vid utvisning på grund av brott. Flera av&lt;br&gt;remissinstanserna har riktat kritik mot den parallellen och har hävdat&lt;br&gt;att det rör sig om två helt olika institut. Regeringen kan instämma i att&lt;br&gt;det finns åtskilliga skillnader mellan ett återkallelseförfarande och&lt;br&gt;utvisning på grund av brott. Att någon som saknar skyddsbehov&lt;br&gt;återvänder till sitt hemland kan inte jämställas med en särskild&lt;br&gt;rättsverkan i ett brottmål. Dessutom skiljer sig återkallelseärenden från&lt;br&gt;mål där utvisning på grund av brott aktualiseras genom att de&lt;br&gt;sistnämnda målen ofta bygger på en samhällsreaktion som riktas mot&lt;br&gt;en person i en familj medan det i återkallelseärenden inte torde vara&lt;br&gt;sällsynt att båda makarna eller samborna har lämnat oriktiga uppgifter&lt;br&gt;och därmed kan riskera återkallelse av sitt tillstånd. Även om det&lt;br&gt;således finns skillnader finns det också likheter mellan de två&lt;br&gt;instituten. Den tekniska lösning som valts vid utformningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om utvisning på grund av brott torde passa väl in även&lt;br&gt;vad gäller återkallelseinstitutet. Dessutom finns uppenbara likheter&lt;br&gt;vad gäller de omständigheter som bör beaktas sett ur ett mänskligt&lt;br&gt;perspektiv. Som NIPU påpekat är det inte rimligt att det i vissa fall&lt;br&gt;skall vara möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd därför att&lt;br&gt;utlänningen lämnat felaktiga uppgifter om sin identitet, om det inte&lt;br&gt;skulle vara möjligt att i samma situation utvisa den som begått ett&lt;br&gt;grovt brott. Som framgått av redogörelsen för nuvarande ordning skall&lt;br&gt;vid utvisning på grund av brott hänsyn tas till utlänningens anknytning&lt;br&gt;till det svenska samhället. Därvid skall särskilt beaktas utlänningens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt hur länge Prop. 1997/98:36&lt;br&gt;utlänningen vistats i Sverige. Samma typer av överväganden bör göras&lt;br&gt;vid prövningen av ett återkallelseärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIPU har anfört att en fördel med denna lösning är att praxis då kan&lt;br&gt;utvecklas med beaktande av den praxis som Högsta domstolen redan&lt;br&gt;lagt fast i fråga om utvisning på grund av brott. Utlänningsnämnden&lt;br&gt;anser att det vore olyckligt om praxis från Högsta domstolen skulle&lt;br&gt;vara styrande för praxis beträffande återkallelse av uppehållstillstånd.&lt;br&gt;Regeringen instämmer i nämndens uppfattning i denna fråga. En&lt;br&gt;annan sak är - som Utlänningsnämnden påpekat - att detta inte&lt;br&gt;utesluter att myndigheterna, som i alla andra fall, kan göra jämförelser&lt;br&gt;mellan likartade frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot ovanstående bakgrund anser regeringen att särskild hänsyn&lt;br&gt;skall tas till följande omständigheter vid övervägande av om ett&lt;br&gt;uppehålls-tillstånd bör återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en lagändring den 1 januari 1997 innehåller 1 kap. 1 §&lt;br&gt;utlänningslagen (1989:529, UtlL) en bestämmelse om att i fall som rör&lt;br&gt;ett barn särskilt skall beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och&lt;br&gt;utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Den bestämmelsen gäller&lt;br&gt;naturligtvis även vid återkallelse av uppehållstillstånd. Som&lt;br&gt;Barnombudsmannen och Rädda barnen anfört bör denna&lt;br&gt;portalbestämmelse ges stor betydelse vid bedömningen. Däremot kan&lt;br&gt;som framhållits, bl.a. i den migrationspolitiska propositionen, inte&lt;br&gt;hänsyn till barn generellt ges företräde framför samhällsintresset att&lt;br&gt;reglera invandringen. Man måste hålla i minnet att det på sikt utgör ett&lt;br&gt;hot mot asylrätten att uppehållstillstånd utverkas genom oriktiga&lt;br&gt;uppgifter. Vissa förutsättningar att återkalla uppehållstillstånd även&lt;br&gt;där barn är berörda måste därför finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör beviljas av&lt;br&gt;humanitära skäl godtas det enligt förarbeten och praxis att skälen är&lt;br&gt;något mindre allvarliga och har något mindre tyngd i fall där barn är&lt;br&gt;berörda. T.ex. tas särskild hänsyn till barn som gått i skola här eller&lt;br&gt;som deltagit i skolförberedande verksamhet. En längre tid i skola har&lt;br&gt;därvid i regel ansetts böra medföra att barnet och dess föräldrar bör få&lt;br&gt;stanna här, såvida inte andra omständigheter funnits med i bilden.&lt;br&gt;Även när det gäller återkallelseärenden bör fall där barn berörs bli&lt;br&gt;föremål för en något mildare bedömning än där det gäller enbart&lt;br&gt;vuxna. Det nu sagda innebär också att det i mildrande riktning bör&lt;br&gt;vägas in om den oriktiga uppgiften lämnats av ett barn under 18 år.&lt;br&gt;Hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt&lt;br&gt;innebär också att barnets förhållanden vid återkomsten till ett annat&lt;br&gt;land kan beaktas vid bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till bestämmelserna om utvisning på grund av brott&lt;br&gt;sägs att det inte bör komma i fråga att utvisa ett barn under arton år&lt;br&gt;som har sina föräldrar här. Samma bedömning bör gälla också vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallelse av uppehållstillstånd, även om det i den situationen torde Prop. 1997/98:36&lt;br&gt;vara mindre vanligt att det kan bli aktuellt att återkalla tillståndet för&lt;br&gt;barnet men inte för dess föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Släktanknytning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utvisning på grund av brott skall särskilt beaktas utlänningens&lt;br&gt;familjeanknytning hit. Det gäller självfallet såväl barnfamiljer som&lt;br&gt;barnlösa par och ensamstående. I förarbetena till bestämmelsen om&lt;br&gt;utvisning på grund av brott sägs att den omständigheten att&lt;br&gt;utlänningen har familj här regelmässigt torde innebära en betydelsefull&lt;br&gt;anknytning till landet, särskilt om de anhöriga är svenska medborgare&lt;br&gt;eller har bott i Sverige lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant synsätt bör givetvis få betydelse även vid bedömningen&lt;br&gt;av anknytningens styrka i återkallelseärenden. Vilken tyngd som skall&lt;br&gt;tillmätas familjeanknytning beror självfallet på släktanknytning såväl i&lt;br&gt;Sverige som i annat land. Om en person exempelvis har föräldrar och&lt;br&gt;syskon i Sverige och saknar nära anhöriga i hemlandet, är det en&lt;br&gt;omständighet som starkt talar mot återkallelse av uppehållstillstånd.&lt;br&gt;Detsamma gäller om utlänningen är gift eller sambo med någon som&lt;br&gt;är svensk medborgare eller med någon som har uppehållstillstånd i&lt;br&gt;Sverige och som det inte är aktuellt att återkalla tillståndet för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden har invänt att anknytning i form av en make&lt;br&gt;eller en sambo finns i nästintill alla återkallelseärenden varför mycket&lt;br&gt;få tillstånd kan förväntas bli återkallade om denna faktor skall&lt;br&gt;tillmätas stark betydelse. Regeringen anser dock att det är&lt;br&gt;ofrånkomligt att den omständigheten tillmäts stark betydelse vid den&lt;br&gt;sammanvägning av omständigheter som skall ske vid bedömningen av&lt;br&gt;om ett uppehållstillstånd skall återkallas eller inte. Som nämnts skiljer&lt;br&gt;sig återkallelseärendena i detta hänseende något från målen där&lt;br&gt;utvisning på grund av brott aktualiseras. De sistnämnda målen bygger&lt;br&gt;ofta på en samhällsreaktion som riktas mot en person i en familj&lt;br&gt;medan den övriga familjens rätt att vistas i Sverige inte berörs. I&lt;br&gt;återkallelseärenden torde det däremot inte vara sällsynt att båda&lt;br&gt;makarna eller samborna har lämnat oriktiga uppgifter och därmed&lt;br&gt;riskerar återkallelse av sitt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Humanitära skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till nuvarande bestämmelse om återkallelse av&lt;br&gt;uppehållstillstånd vid oriktiga uppgifter om identiteten bör återkallelse&lt;br&gt;inte ske när starka humanitära skäl talar för att utlänningen bör tillåtas&lt;br&gt;stanna här. Någon fullständig uppräkning av vad som kan utgöra&lt;br&gt;humanitära skäl är inte vare sig möjlig eller lämplig. Vad som anförs&lt;br&gt;om särskild hänsyn till barn, till släktanknytning i Sverige,&lt;br&gt;utlänningens levnadsomständigheter och längden av vistelsen här&lt;br&gt;utgör alla olika former av humanitära skäl. Humanitära skäl kan&lt;br&gt;emellertid även vara sådana omständigheter som i övrigt enligt praxis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan grunda rätt till uppehållstillstånd, t.ex. sjukdom. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har vänt sig mot att uttrycksättet andra starka&lt;br&gt;humanitära skäl används i tredje stycket av den föreslagna lydelsen av&lt;br&gt;2 kap. 9 § UtlL och Utlänningsnämnden har betonat att uttryckets&lt;br&gt;innebörd bör belysas närmare. Regeringen instämmer i att&lt;br&gt;uttryckssättet andra humanitära skäl, som Stockholms tingsrätt har&lt;br&gt;föreslagit, bör väljas i stället. Detta innebär inte att regeringen har en&lt;br&gt;annan uppfattning än NIPU vad gäller bedömningen att viss tyngd bör&lt;br&gt;finnas i de humanitära skäl som talar mot återkallelse av&lt;br&gt;uppehållstillstånd. Emellertid bör noteras att bestämmelsen i 2 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 5 UtlL om att uppehållstillstånd får ges till en utlänning&lt;br&gt;som av humanitära skäl bör fa bosätta sig i Sverige inte innehåller&lt;br&gt;något sådant förstärkande uttryck. Av den anledningen bör inte heller&lt;br&gt;återkallelseregeln ha det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Levnadsomständigheter i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till bestämmelserna om utvisning på grund av brott sägs att&lt;br&gt;även arbetsförhållanden, bostadsförhållanden och social anpassning är&lt;br&gt;faktorer som bör inverka på prövningen. Att utlänningen har lärt sig&lt;br&gt;det svenska språket är enligt förarbetena ytterligare en faktor som talar&lt;br&gt;för att han eller hon har etablerat sig i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyssnämnda faktorer bör beaktas även vid prövningen av ärenden&lt;br&gt;om återkallelse av uppehållstillstånd. De torde dock ofta inte få riktigt&lt;br&gt;samma betydelse som vid utvisning på grund av brott eftersom&lt;br&gt;utlänningen i regel inte kommer att ha vistats i Sverige så länge när&lt;br&gt;frågan om återkallelse av uppehållstillstånd aktualiseras. Som&lt;br&gt;Utlänningsnämnden påpekat kan det vara svårt för de tillämpande&lt;br&gt;myndigheterna att få tillräckligt underlag för att kunna göra en&lt;br&gt;bedömning av svenskkunskapemas betydelse. Detta hindrar dock inte&lt;br&gt;att faktorn bör tillmätas en viss betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn bör även tas till arbetsförhållanden. Detta beror på att en&lt;br&gt;utlänning genom en anställning eller genom att arbeta som egen&lt;br&gt;företagare regelmässigt får antas ha fått en större anknytning till&lt;br&gt;svenska förhållanden genom kontakter med sina arbetskamrater eller&lt;br&gt;sina anställda och genom ökad kunskap om svenska förhållanden.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte bara den som är anställd eller egen företagare&lt;br&gt;utan också den som deltagit i svenskstudier eller andra studier eller&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Hänsyn måste också tas till om en&lt;br&gt;person varit oförskyllt arbetslös men stått till arbetsmarknadens&lt;br&gt;förfogande och på olika sätt sökt komma in i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längden av vistelsen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 10 § UtlL skall domstolen beakta längden av&lt;br&gt;utlänningens vistelse i Sverige vid överväganden av om han eller hon&lt;br&gt;bör utvisas. Att vistelsetiden skall beaktas baseras i bestämmelsens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förarbeten på antagandet att utlänningen efter viss tids vistelse i&lt;br&gt;Sverige blivit integrerad i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längden av vistelsen är en faktor som även bör beaktas vid&lt;br&gt;bedömningen av ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd. Detta&lt;br&gt;följer närmast av sig självt mot bakgrund av de tidigare nämnda&lt;br&gt;faktorerna som skall beaktas. Vilken betydelse som skall läggas vid&lt;br&gt;vistelsens längd bör emellertid även vara beroende av under vilken&lt;br&gt;period i livet som utlänningen vistats här. Vistelsetiden har rimligen&lt;br&gt;större betydelse när det gäller en person som kommit hit i unga år och&lt;br&gt;skaffat sig en utbildning här eller förvärsarbetat eller i vart fall stått till&lt;br&gt;arbetsmarknadens förfogande. För den som vistats här under en senare&lt;br&gt;period av livet och som levt större delen av sitt liv i ett annat land kan&lt;br&gt;det antas att vistelsetiden i sig inte har samma betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samman vägningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en domstol bedömer om någon skall utvisas på grund av brott&lt;br&gt;skall den enligt förarbetena göra en bedömning av personens&lt;br&gt;anknytning till Sverige utifrån en sammanvägning av vad som är känt&lt;br&gt;om utlänningens personliga förhållanden såsom levnads-&lt;br&gt;omständigheter, familjeförhållanden, vistelsetid i Sverige och&lt;br&gt;eventuella kvarvarande band till hemlandet. En sådan sammanvägning&lt;br&gt;av samtliga omständigheter bör självfallet göras även i ärenden om&lt;br&gt;återkallelse av uppehållstillstånd. Utlänningsnämnden anser att&lt;br&gt;NIPU:s beskrivning av hur sammanvägningen av olika omständigheter&lt;br&gt;skall göras inte ger någon vägledning. Enligt nämnden behövs&lt;br&gt;utförligare förarbeten med exempel angivna. De fall där återkallelse&lt;br&gt;kan komma i fråga kan vara av vitt skilda slag. Det är inte möjligt eller&lt;br&gt;lämpligt att i detalj söka förutse de omständigheter som kan&lt;br&gt;förekomma. Uttryckt med andra ord är det ofrånkomligt att en&lt;br&gt;närmare precisering av de olika omständigheter som kan ha betydelse&lt;br&gt;vid sammanvägningen och vilken tyngd de skall ha kommer att&lt;br&gt;utvecklas i praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på en faktor som väger tungt vid en sådan&lt;br&gt;sammanvägning är dock om utlänningen har familj i Sverige som är&lt;br&gt;svenska medborgare eller vars uppehållstillstånd inte är föremål för&lt;br&gt;återkallelse. En annan tungt vägande omständighet är om barn som&lt;br&gt;fått anknytning till Sverige berörs. Det bör åter igen betonas att dessa&lt;br&gt;två exempel inte utgör en uttömmande beskrivning av vilka faktorer&lt;br&gt;som skall anses tungt vägande vid den sammanvägning som måste&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som NIPU påpekat bör vid den sammanvägning av olika&lt;br&gt;omständigheter som skall göras också beaktas om det finns skäl som&lt;br&gt;talar för att återkallelse skall ske. Ett sådant skäl kan vara att de&lt;br&gt;berörda har vistats mycket i sitt hemland trots att de har&lt;br&gt;uppehållstillstånd i Sverige och att de därför inte fått någon&lt;br&gt;anknytning hit. Ett annat är att de har uppehållstillstånd även i ett&lt;br&gt;annat land. I enstaka fall kan det förekomma att personer levt helt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utanför samhället. Detta kan vara ytterligare ett skäl som talar för en&lt;br&gt;återkallelse av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 12 § UtlL skall, när en fråga om avvisning eller utvisning&lt;br&gt;prövas, hänsyn tas till om utlänningen på grund av utlänningslagens&lt;br&gt;bestämmelser om verkställighet inte kan sändas till ett visst land eller&lt;br&gt;om det annars finns särskilda hinder mot att avgörandet verkställs.&lt;br&gt;Denna bestämmelse kommer i praktiken att gälla även vid återkallelse&lt;br&gt;av uppehållstillstånd, eftersom beslut om återkallelse och beslut om&lt;br&gt;utvisning regelmässigt meddelas samtidigt. Om det endast kan&lt;br&gt;konstateras att den uppgivna identiteten är felaktig men den rätta&lt;br&gt;identiteten inte kan klarläggas torde verkställighet i regel inte vara&lt;br&gt;möjlig. Ett tänkbart förfaringssätt i denna situation skulle kunna vara&lt;br&gt;att återkalla utlänningens permanenta uppehållstillstånd och att ge ett&lt;br&gt;tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder.&lt;br&gt;Regeringen anser emellertid inte att det är meningsfullt att återkalla&lt;br&gt;uppehållstillståndet under dessa förutsättningar. En sådan ordning bör&lt;br&gt;således inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fakultativ regel om återkallelse av uppehållstillstånd vid felaktiga&lt;br&gt;uppgifter om identiteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bestämmelserna om återkallelse av uppehållstillstånd&lt;br&gt;och om utvisning på grund av brott används omväxlande uttrycken får&lt;br&gt;återkallas och skall återkallas. Har utlänningens bosättning i landet&lt;br&gt;upphört skall tillståndet återkallas enligt 2 kap. 12 § UtlL. Det är&lt;br&gt;självklart att man här skall använda ordet skall eftersom det är en regel&lt;br&gt;utan undantag. Ett uppehållstillstånd får återkallas om utlänningen&lt;br&gt;lämnat felaktiga uppgifter i något annat avseende än i fråga om&lt;br&gt;identiteten. Tillståndet får också återkallas på grund av utlänningens&lt;br&gt;bristande vandel och en utlänning får utvisas på grund av vissa typer&lt;br&gt;av brott. I dessa fall används får, eftersom det inte är fråga om några&lt;br&gt;ovillkorliga regler och avsikten är att många olika faktorer skall vägas&lt;br&gt;in vid avgörande om utlänningen skall tvingas lämna landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller återkallelse på grund av oriktiga uppgifter om&lt;br&gt;identiteten används i 2 kap. 9 § UtlL uttrycket skall. Att ordet skall&lt;br&gt;används i det lagrummet är inte lika självklart eftersom det är en regel&lt;br&gt;med vissa - om än i lagtexten begränsade - undantag. Det är en allmänt&lt;br&gt;vedertagen princip när det gäller lagtext att skall inte bör användas om&lt;br&gt;det måste förses med flera undantag eller om en bedömning av flera&lt;br&gt;olika omständigheter måste göras. Regeringens förslag innebär att det&lt;br&gt;i lagtexten anges att flera olika omständigheter skall vägas in vid&lt;br&gt;avgörande om ett uppehållstillstånd skall återkallas. I paragrafen bör&lt;br&gt;därför anges att uppehållstillstånd får återkallas. Regeln övergår&lt;br&gt;därmed från att vara obligatorisk till att vara fakultativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse på grund av andra oriktiga uppgifter än om identitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de förslag som regeringen redovisat ovan aktualiseras även&lt;br&gt;frågan om återkallelse av uppehållstillstånd enligt 2 kap. 10 § UtlL,&lt;br&gt;dvs. när utlänningen lämnat andra oriktiga uppgifter än om sin&lt;br&gt;identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1989 års utlänningslag behandlades alla fall av återkallelse på&lt;br&gt;grund av oriktiga uppgifter i samma paragraf. Återkallelse på grund av&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om identiteten bröts ut och togs upp i en egen&lt;br&gt;paragraf i 1989 års utlänningslag huvudsakligen därför att man genom&lt;br&gt;att använda ordet skall ville markera att återkallelse skulle vara&lt;br&gt;huvudregeln. När regeringen nu föreslår att samma ord &amp;quot;får&amp;quot; skall&lt;br&gt;användas i båda fallen finns inga starka skäl för att behandla&lt;br&gt;återkallelse på grund av oriktiga uppgifter i två olika paragrafer.&lt;br&gt;Regeringen delar NIPU:s uppfattning att samma bedömning av&lt;br&gt;utlänningens anknytning till det svenska samhället och till andra&lt;br&gt;humanitära skäl bör göras i båda fallen. Någon anledning att behandla&lt;br&gt;oriktiga uppgifter om identiteten allvarligare än andra oriktiga&lt;br&gt;uppgifter eller förtiganden finns inte. Reglerna om återkallelse på&lt;br&gt;grund av att utlänningen lämnat oriktiga uppgifter kan därför föras&lt;br&gt;samman i ett lagrum. Detta lagrum bör även reglera återkallelse av&lt;br&gt;visering och arbetstillstånd på grund av oriktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Strängare krav för återkallelse efter viss tid&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en utlänning vistats i Sverige med&lt;br&gt;uppehållstillstånd mer än fyra år, skall ett uppehållstillstånd få&lt;br&gt;återkallas endast om det finns synnerliga skäl för återkallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överenstämmer med regeringens frånsett att&lt;br&gt;utredningen föreslog att tidsgränsen för synnerliga skäl skulle vara&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inget att erinra mot&lt;br&gt;konstruktionen som sådan, men åtskilliga av instanserna anser att&lt;br&gt;tidsgränsen är alltför lång. Rikspolisstyrelsen och Utlänningsnämnden&lt;br&gt;har vänt sig mot att kommittéförslaget inte anger någon tidpunkt när&lt;br&gt;frågan om återkallelse skall anses väckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller tidsgränsen har remissinstanserna på myndighetssidan i&lt;br&gt;huvudsak inte haft något att erinra mot förslaget. Barnombudsmannen&lt;br&gt;har dock hävdat att gränsen är alltför lång och Ombudsmannen mot&lt;br&gt;etnisk diskriminering har anfört dels att femårsgränsen inte bör räknas&lt;br&gt;från tidpunkten då de oriktiga uppgifterna lämnades, dels att man&lt;br&gt;alternativt kan tänka sig den gräns som reservanterna (SOU 1997:67 s.&lt;br&gt;37-38) föreslår, dvs. tre år med uppehållstillstånd. Bland&lt;br&gt;organisationerna hävdas mer eller mindre allmänt att tidsgränsen är för&lt;br&gt;lång. Advokatsamfundet och Rädda barnen föreslår tre år med&lt;br&gt;uppehållstillstånd. Samma inställning har Svenska flyktingrådet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FARR. Caritas förordar tre år från asylansökan tills frågan om&lt;br&gt;återkallelse väcks och Sveriges Kristna Råd föreslår tre år från&lt;br&gt;asylansökan tills tillståndet sätts i fråga. Svenska röda korset anser att&lt;br&gt;förslaget är för strängt utformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser vill ha en absolut tidsgräns efter vilken ett&lt;br&gt;uppehållstillstånd inte får återkallas. Caritas anser att tre år efter det att&lt;br&gt;asylansökan gjordes bör utgöra en sådan gräns medan FARR föreslår&lt;br&gt;fem år med tillägget att tidsgränsen aldrig bör vara längre än&lt;br&gt;kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap. Röda korset anser att&lt;br&gt;fall där barn berörs uttryckligen bör lagregleras så att ett&lt;br&gt;uppehållstillstånd i sådana fall aldrig får återkallas när tillståndet&lt;br&gt;innehafts i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlänningsnämnden anser att möjligheterna att återkalla efter&lt;br&gt;femårsgränsen blir för inskränkt med de exempel NIPU anger, dvs. att&lt;br&gt;personen vistats mycket i ett annat land trots det permanenta&lt;br&gt;uppehållstillståndet eller att utlänningen har uppehållstillstånd i ett&lt;br&gt;annat land. Nämnden anser att även brott och likartade omständigheter&lt;br&gt;skall kunna vägas in liksom graden av vilseledandet i samband med de&lt;br&gt;oriktiga uppgifternas avlämnande. Utlänningsnämnden har även&lt;br&gt;påpekat att lagtexten inte gör någon skillnad mellan återkallelse av&lt;br&gt;permanent och tidsbegränsat uppehållstillstånd. Enligt nämnden bör&lt;br&gt;regeln om synnerliga skäl endast göras tillämplig vad beträffar&lt;br&gt;permanenta uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Enligt 4 kap. 10 § utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529, UtlL) gäller att en utlänning som vistats i Sverige med&lt;br&gt;permanent uppehållstillstånd sedan minst fyra år när åtal väcktes eller&lt;br&gt;som då var bosatt i Sverige sedan minst fem år får utvisas endast om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl. En utlänning som kom till Sverige innan han&lt;br&gt;eller hon fyllde femton år och som när åtal väcktes vistats här sedan&lt;br&gt;minst fem år får inte utvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. utvisningsutredningen föreslog att dessa tidsgränser skulle&lt;br&gt;tas bort. I prop. 1993/94:159 instämde regeringen i och för sig i&lt;br&gt;utredningens uppfattning att tidsgränserna kunde framstå som&lt;br&gt;stelbenta och att det låg nära till hands att föreslå att domstolarna i&lt;br&gt;stället borde anförtros att med beaktande av samtliga omständigheter&lt;br&gt;göra en bedömning av om utlänningens anknytning till Sverige hade&lt;br&gt;sådan styrka att han eller hon, trots brottsligheten, skulle få stanna&lt;br&gt;kvar i landet. Å andra sidan hade enligt regeringen den gällande&lt;br&gt;ordningen den fördelen att ett tämligen starkt skydd uppkom för en&lt;br&gt;utlänning som vistats här en viss tid. Inte minst av humanitära skäl var&lt;br&gt;det enligt regeringen viktigt att det i något skede fanns en punkt där en&lt;br&gt;utlänning hade rätt att känna trygghet i Sverige, oavsett vilka&lt;br&gt;omständigheter som aktualiserat frågan om avlägsnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att det, som nämnts, finns åtskilliga skillnader mellan&lt;br&gt;återkallelseinstitutet och den särskilda rättsverkan som utvisning på&lt;br&gt;grund av brott innebär framstår det som uppenbart att en begränsande&lt;br&gt;regel av samma karaktär som i 4 kap. 10 § UtlL bör finnas även vid&lt;br&gt;återkallelse av uppehållstillstånd. Det är av humanitära skäl viktigt att&lt;br&gt;en utlänning efter en längre tids bosättning i Sverige i normalfallet kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;känna trygghet här och inte behöver känna oro för att inte längre få&lt;br&gt;stanna kvar. Det kan också tänkas bidra till att några efter en tid vågar&lt;br&gt;träda fram under sin rätta identitet. En tidsgräns bör dock inte göras&lt;br&gt;absolut. Fall kan förekomma där det undantagsvis kan vara rimligt att&lt;br&gt;utlänningen inte får stanna kvar trots att han eller hon haft&lt;br&gt;uppehållstillstånd här en längre tid. I likhet med vad som gäller vid&lt;br&gt;utvisning på grund av brott bör därför gälla att uppehållstillstånd får&lt;br&gt;återkallas om utlänningen vistats här en längre tid endast om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIPU har betonat att synnerliga skäl i detta sammanhang inte kan få&lt;br&gt;samma innebörd som vid utvisning på grund av brott. Vid utvisning på&lt;br&gt;grund av brott kan ett synnerligt skäl för utvisning vara exempelvis att&lt;br&gt;utlänningen dömts för ett mycket grovt brott. Synnerliga skäl för&lt;br&gt;återkallelse av uppehållstillstånd får enligt regeringens mening en&lt;br&gt;mera begränsad innebörd. Regeringen anser inte att det är lämpligt att,&lt;br&gt;som Utlänningsnämnden föreslår, allmänt sett väga in t.ex. brottslighet&lt;br&gt;som utlänningen gjort sig skyldig till i bedömningen. Det finns&lt;br&gt;särskilda regler i lagen dels om utvisning på grund av brott, dels om&lt;br&gt;återkallelse på grund av vandelaspekter. Noteras bör även att NIPU&lt;br&gt;har angett att övriga frågor om återkallelse av uppehållstillstånd samt&lt;br&gt;reglerna om utvisning på grund av brott kommer att övervägas i&lt;br&gt;kommitténs slutbetänkande. Det nu anförda hindrar självfallet inte att&lt;br&gt;uppgifter om en utlännings brottslighet i enstaka fall kan ha betydelse&lt;br&gt;vid bedömningen av anknytningens styrka. Exempelvis kan inte en&lt;br&gt;anknytning för en ensamstående person som avtjänat fängelsestraff&lt;br&gt;under större delen av sin tid i Sverige anses vara särskilt stark.&lt;br&gt;Regeringen anser slutligen inte att graden av vilseledande vid de&lt;br&gt;oriktiga uppgifternas lämnande bör tillmätas någon betydelse för&lt;br&gt;frågan om synnerliga skäl skall anses föreligga eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på omständigheter som kan utgöra ett synnerligt skäl är&lt;br&gt;att utlänningen visserligen haft uppehållstillstånd och varit&lt;br&gt;folkbokförd i Sverige men i realiteten vistats i något annat land under&lt;br&gt;långa perioder och därför inte fått någon närmare anknytning hit. Ett&lt;br&gt;annat synnerligt skäl kan vara att utlänningen har uppehållstillstånd&lt;br&gt;också i något annat land och verkställighet kan ske till det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den tid som skall ha gått för att synnerliga skäl skall&lt;br&gt;krävas för återkallelse. anser regeringen att vissa jämförelser kan göras&lt;br&gt;dels med tidsgränserna för synnerliga skäl vid utvisning på grund av&lt;br&gt;brott, dels med kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utvisning på grund av brott gäller, som nämnts, att synnerliga&lt;br&gt;skäl krävs om utlänningen när åtal väcktes vistats i Sverige med&lt;br&gt;permanent uppehållstillstånd i minst fyra år eller då var bosatt här&lt;br&gt;sedan minst fem år. I den senare femårsgränsen räknas då in vistelse&lt;br&gt;här även med tidsbegränsat uppehållstillstånd, om det tillståndet legat&lt;br&gt;till grund för folkbokföring, t.ex. tillstånd med uppskjuten&lt;br&gt;invandringsprövning. Däremot räknas inte tidsbegränsade&lt;br&gt;uppehållstillstånd som inte grundat folkbokföring, t.ex. kortare&lt;br&gt;uppehållstillstånd för besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i NIPU:s bedömning att det är rimligt att ha&lt;br&gt;en tidsgräns, där all den tid utlänningen vistats i Sverige med&lt;br&gt;uppehållstillstånd räknas in men däremot inte vistelse här utan&lt;br&gt;tillstånd. Tiden bör vara enkel att beräkna och framgå direkt av&lt;br&gt;lagtexten. De syftena uppnås om tiden uttrycks som &amp;quot;vistats här med&lt;br&gt;uppehållstillstånd&amp;quot;. Även vistelse här med exempelvis kortare&lt;br&gt;uppehållstillstånd för besök kommer då att räknas in. Har utlänningen&lt;br&gt;haft tidsbegränsat uppehållstillstånd, bör något avbrott i vistelsen här&lt;br&gt;med uppehållstillstånd inte anses föreligga så länge ansökan om&lt;br&gt;förlängt tillstånd getts in innan tiden för tidigare tillstånd löpt ut. Vad&lt;br&gt;nu sagts hindrar självfallet inte att förlängt uppehållstillstånd vägras&lt;br&gt;den som endast haft tidsbegränsat uppehållstillstånd, exempelvis en&lt;br&gt;gäststuderande. Det är ju då inte fråga om någon återkallelse. Under&lt;br&gt;vilka tider utlänningen haft uppehållstillstånd framgår av&lt;br&gt;Invandrarverkets register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den tidsberäkning som nu föreslås bör tidsgränsen efter vilken&lt;br&gt;det bör krävas synnerliga skäl för återkallelse inte sättas alltför kort. I&lt;br&gt;sammanhanget måste också beaktas att lagförslaget innebär att&lt;br&gt;återkallelse på grund av oriktiga uppgifter kommer att behandlas på&lt;br&gt;samma sätt oavsett vad de oriktiga uppgifterna avsett. Återkallelse kan&lt;br&gt;därför komma att aktualiseras även i fall där de inledande&lt;br&gt;uppehållstillstånden beviljats med uppskjuten invandringsprövning&lt;br&gt;och där de oriktiga uppgifterna avsett den anknytning som utgjort&lt;br&gt;grund för tillståndet. En tidsgräns på tre år, som ett flertal av&lt;br&gt;remissinstanserna förordat, skulle då kunna innebära att synnerliga&lt;br&gt;skäl skulle krävas i vissa fall även för den som haft permanent&lt;br&gt;uppehållstillstånd endast en kort tid, kanske under ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits är det dock av humanitära skäl viktigt att&lt;br&gt;en utlänning efter en längre tids bosättning kan känna trygghet här i&lt;br&gt;landet och inte behöva oroa sig för att inte längre få stanna kvar.&lt;br&gt;Tidsgränsen bör därför inte heller vara alltför lång. Kvalifikationstiden&lt;br&gt;för svenskt medborgarskap är i normalfallet fem år. Flera olika&lt;br&gt;kategorier av sökande kan dock få dispens från denna tidsgräns, t.ex&lt;br&gt;den som är gift med en svensk medborgare. Regeringen anser att den&lt;br&gt;tidsgräns som NIPU valt är något för lång. En lämplig avvägning är&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning att det skall krävas synnerliga skäl för&lt;br&gt;att återkalla uppehållstillståndet för den som vistats här mer än fyra år&lt;br&gt;med uppehållstillstånd. Den stämmer överens med den gräns som&lt;br&gt;gäller för dem som har permanent uppehållstillstånd enligt&lt;br&gt;bestämmelserna om utvisning på grund av brott och mot bakgrund av&lt;br&gt;att huvudregeln alltjämt är att permanent uppehållstillstånd skall&lt;br&gt;meddelas från början torde den stora gruppen av dem som kan bli&lt;br&gt;föremål för återkallelse av uppehållstillstånd finnas bland denna&lt;br&gt;kategori. Rikspolisstyrelsen och Utlänningsnämnden har påpekat att&lt;br&gt;NIPU:s förslag inte anger när frågan om återkallelse skall anses väckt.&lt;br&gt;Regeringen instämmer i att det är viktigt att en speciell tidpunkt anges.&lt;br&gt;Utlänningsnämndens förslag att den relevanta tidpunkten skall vara&lt;br&gt;tiden för återkallelsebeslutet bör följas. Som nämnden påpekat bör en&lt;br&gt;sådan utformning bl.a. motverka långa handläggningstider hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket. Regeringen vill i detta sammanhang också allmänt&lt;br&gt;understryka vikten av att återkallelseärenden handläggs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon fullständig parallell kan, när det gäller återkallelse av&lt;br&gt;uppehållstillstånd, inte dras med de särskilda reglerna om utvisning på&lt;br&gt;grund av brott av den som kommit hit före femton års ålder och som i&lt;br&gt;vissa fall innebär ett absolut förbud mot utvisning. De allra flesta som&lt;br&gt;kommit hit före femton års ålder har gjort det tillsammans med&lt;br&gt;föräldrar och eventuella syskon. Ett förbud mot återkallelse skulle då&lt;br&gt;kunna innebära att tillstånd heller inte skulle kunna återkallas för&lt;br&gt;föräldrar och syskon - i vart fall inte när det är fråga om personer som&lt;br&gt;ingår i samma familjegemenskap. De särskilda hänsyn som enligt&lt;br&gt;ovan skall tas till barn och till den som fått sin utbildning här innebär&lt;br&gt;vidare att det sällan blir aktuellt att återkalla uppehållstillstånd för&lt;br&gt;någon som kommit hit före femton års ålder och som vistats här mer&lt;br&gt;än fem år. Någon motsvarighet till bestämmelserna om utvisning på&lt;br&gt;grund av brott av den som kommit hit före femton års ålder är därför&lt;br&gt;varken lämplig eller nödvändig när det gäller återkallelse av&lt;br&gt;uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande och ekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De här förslagna ändringarna i utlänningslagen bör träda i kraft den 1&lt;br&gt;februari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av flera viktiga förutsättningar för de ändringar av&lt;br&gt;utlänningslagen, som genomfördes den 1 januari 1997 var att&lt;br&gt;identiteten skall vara utredd innan en utlänning ges uppehållstillstånd i&lt;br&gt;Sverige. En av förändringarna var att fingeravtryck numera får tas på&lt;br&gt;samtliga asylsökande. Behovet av att återkalla uppehållstillstånd bör&lt;br&gt;således redan av denna anledning på sikt bli mindre. De nu föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i utlänningslagen bör innebära att antalet återkallelser&lt;br&gt;minskar ytterligare. Samtidigt ökar sannolikt komplexiteten i ärendena&lt;br&gt;eftersom antalet omständigheter som skall prövas i varje enskilt ärende&lt;br&gt;ökar. Sammantaget beräknas inte de processuella kostnaderna att&lt;br&gt;påverkas av förslagen. Som en följd av det minskade antalet&lt;br&gt;återkallelser beräknas kostnaderna för att verkställa avvisningsbeslut&lt;br&gt;minska. De minskade kostnaderna är dock marginella eftersom antalet&lt;br&gt;anhängiggjorda ärenden av denna typ är litet. Med hänsyn till hur&lt;br&gt;många ärenden av andra kategorier som samtidigt prövas är de&lt;br&gt;processuella kostnaderna för återkallandeärendena i dag i det närmaste&lt;br&gt;försumbara. Det finns ingen anledning att anta att förhållandet skulle&lt;br&gt;förändras om förslagen i denna proposition skulle genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bestämmelserna om återkallelse senast behandlades av&lt;br&gt;riksdagen ansågs reglerna vara betydelsefulla som signal till de som&lt;br&gt;avser att ansöka om uppehållstillstånd med hjälp av falska handlingar.&lt;br&gt;Denna signaleffekt är naturligtvis fortfarande viktig. Behovet har dock&lt;br&gt;minskat, eftersom åtgärder vidtagits för att förbättra möjligheterna att&lt;br&gt;fastställa identiteten i ett tidigt skede av ett ärendes handläggning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka kostnader och intäkter som uppkommer för staten, kommuner&lt;br&gt;eller samhällsekonomiskt i ett enskilt fall på grund av att&lt;br&gt;uppehållstillståndet återkallas beror i hög grad på individuella&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas således genomförandet av de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i utlänningslagen endast medföra marginella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till de föreslagna lagändringarna behandlas även i avsnitt&lt;br&gt;6 och 7. Som angetts där bör återkallelse av uppehållstillstånd på den&lt;br&gt;grund att utlänningen lämnat oriktiga uppgifter behandlas i en&lt;br&gt;paragraf. Den föreslagna 2 kap. 9 § motsvarar därför nuvarande 2 kap.&lt;br&gt;9 och 10 §§. Samma bestämmelser kommer således att gälla oavsett&lt;br&gt;om de oriktiga uppgifterna avsett identiteten eller någon annan&lt;br&gt;omständighet. För att understryka att såväl lämnandet av de oriktiga&lt;br&gt;uppgifterna som förtigandet av omständigheter måste ha haft betydelse&lt;br&gt;för att utlänningen beviljats uppehållstillstånd för att ett&lt;br&gt;återkallelsebeslut skall få meddelas har en mindre redaktionell ändring&lt;br&gt;gjorts i NIPU:s författningsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att de oriktiga uppgifterna skall ha lämnats&lt;br&gt;medvetet. Det subjektiva rekvisitet kommer därför att gälla även när&lt;br&gt;de oriktiga uppgifterna avsett identiteten. Utredningen för översyn av&lt;br&gt;utlänningslagen ansåg i sitt betänkande Översyn av utlänningslagen&lt;br&gt;(SOU 1988:1) att detta rekvisit var onödigt eftersom enligt&lt;br&gt;utredningen en falsk uppgift om identiteten alltid torde lämnas&lt;br&gt;uppsåtligen. Det torde visserligen gälla för de allra flesta fall.&lt;br&gt;Undantag kan dock tänkas, t.ex. att föräldrar för att skydda ett barn&lt;br&gt;från etnisk förföljelse dolt den rätta identiteten för barnet långt före&lt;br&gt;ankomsten till Sverige. På det viset kan barnet även i vuxen ålder vara&lt;br&gt;omedveten om sin rätta identitet. Det subjektiva rekvisitet kan därför&lt;br&gt;få betydelse även i något enstaka fall där de oriktiga uppgifterna gällt&lt;br&gt;identiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar helt andra meningen i 2 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt. Det stämmer i huvudsak överens med vad&lt;br&gt;som gäller vid utvisning på grund av brott enligt 4 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket. Ytterligare en omständighet som skall beaktas anges dock,&lt;br&gt;nämligen om det i övrigt föreligger andra humanitära skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket, som också är nytt, har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Det motsvarar delvis den bestämmelse som finns i&lt;br&gt;4 kap. 10 § andra stycket UtlL. Kravet på att synnerliga skäl fordras&lt;br&gt;för att återkallelse av uppehållstillstånd skall få ske uppkommer i de&lt;br&gt;fall där beslutet om återkallelse i första instans fattas efter den&lt;br&gt;tidpunkt då utlänningen haft tidsbegränsat eller permanent&lt;br&gt;uppehållstillstånd i fyra år. Denna instans är i normalfallet Statens&lt;br&gt;invandrarverk. Enligt utlänningslagen är det emellertid möjligt för&lt;br&gt;verket att överlämna ärenden till såväl regeringen som till&lt;br&gt;Utlänningsnämnden. Av denna anledning används uttrycket &amp;quot;den&lt;br&gt;myndighet som först beslutar i saken&amp;quot; i bestämmelsen. I praktiken&lt;br&gt;torde bestämmelsen främst få betydelse för permanenta tillstånd. Som&lt;br&gt;angetts i den allmänna motiveringen kommer dock synnerliga skäl att&lt;br&gt;här få en mer begränsad innebörd än vid utvisning på grund av brott&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av delbetänkandet Återkallelse av&lt;br&gt;uppehållstillstånd (SOU 1997:67)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 9 § UtlL skall visering, uppehållstillstånd och&lt;br&gt;arbetstillstånd återkallas om utlänningen lämnat oriktiga uppgifter om&lt;br&gt;sin identitet. Återkallelse skall dock inte ske om de oriktiga&lt;br&gt;uppgifterna inte har inverkat på tillståndsbeslutet eller om andra&lt;br&gt;särskilda skäl talar emot det. Enligt 2 kap. 10 § UtlL får vidare ett&lt;br&gt;uppehållstillstånd återkallas om utlänningen lämnat andra oriktiga&lt;br&gt;uppgifter än om sin identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att en självklar och viktig utgångspunkt är att&lt;br&gt;asylsökandes identitet i så stor utsträckning som möjligt skall&lt;br&gt;klarläggas innan uppehållstillstånd beviljas. Innan tillstånd beviljas&lt;br&gt;måste därför resurser satsas på att så noggrant som möjligt utreda&lt;br&gt;identiteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sedan tillstånd beviljats kommer fram att utlänningen&lt;br&gt;uppgett fel identitet, måste det liksom i dag finnas möjligheter att&lt;br&gt;återkalla tillståndet. Att återkalla ett uppehållstillstånd kan emellertid&lt;br&gt;få långtgående konsekvenser för den enskilde. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att samtliga omständigheter i ärendet beaktas innan beslut fattas i fråga&lt;br&gt;om återkallelse. Enligt kommitténs uppfattning ger den nuvarande&lt;br&gt;regleringen inte tillräcklig ledning för tillämpningen och ger utrymme&lt;br&gt;för en alltför snäv tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att det i utlänningslagen skall föras in en&lt;br&gt;bestämmelse om att. vid bedömning av om ett uppehållstillstånd bör&lt;br&gt;återkallas, hänsyn skall tas till utlänningens anknytning till det svenska&lt;br&gt;samhället och till om andra starka humanitära skäl talar mot att&lt;br&gt;tillståndet återkallas. Särskild hänsyn skall tas till utlänningens&lt;br&gt;levnadsom-ständigheter och familjeförhållanden samt till hur länge&lt;br&gt;utlänningen vistats i Sverige. Den ändring som gjordes i&lt;br&gt;utlänningslagen den 1 januari 1997 och som innebär att barnets bästa&lt;br&gt;särskilt skall beaktas gäller självfallet också vid återkallelse av-&lt;br&gt;uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en utlänning vistats här med uppehållstillstånd mer än fem år&lt;br&gt;skall tillståndet få återkallas endast i undantagsfall, om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär också att samma regler kommer att&lt;br&gt;gälla för återkallelse av uppehållstillstånd på grund av att utlänningen&lt;br&gt;lämnat oriktiga uppgifter, oavsett om de oriktiga uppgifterna gällt&lt;br&gt;identiteten eller någon annan omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att nuvarande regler ger tillräckligt utrymme för&lt;br&gt;att bevilja tidsbegränsat uppehållstillstånd när sökanden inte kan&lt;br&gt;styrka sin identitet. Någon lagändring på denna punkt föreslås därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Delbetänkandets lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)’&lt;br&gt;dels att 2 kap. 10 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 2 kap. 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visering, uppehållstillstånd&lt;br&gt;och arbetstillstånd skall&lt;br&gt;återkallas, om utlänningen har&lt;br&gt;lämnat oriktiga uppgifter om&lt;br&gt;sin identitet. Återkallelse skall&lt;br&gt;dock inte ske, om det kan antas&lt;br&gt;att den oriktiga uppgiften inte&lt;br&gt;har &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inverkat&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndsbeslutet eller om&lt;br&gt;andra särskilda skäl talar emot&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visering, uppehållstillstånd&lt;br&gt;och arbetstillstånd får&lt;br&gt;återkallas om utlänningen&lt;br&gt;medvetet har lämnat oriktiga&lt;br&gt;uppgifter eller medvetet har&lt;br&gt;förtigit omständigheter som&lt;br&gt;varit av betydelse för att få&lt;br&gt;tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse får även ske om&lt;br&gt;det finns andra särskilda skäl, i&lt;br&gt;fråga om uppehållstillstånd&lt;br&gt;dock endast om utlänningen&lt;br&gt;ännu inte har rest in i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av om ett&lt;br&gt;uppehållstillstånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallas för en utlänning som&lt;br&gt;har rest in i Sverige skall&lt;br&gt;hänsyn tas till utlänningens&lt;br&gt;anknytning till det svenska&lt;br&gt;samhället och till om andra&lt;br&gt;starka humanitära skäl talar&lt;br&gt;mot att tillståndet återkallas.&lt;br&gt;Därvid skall särskilt beaktas&lt;br&gt;utlänningens levnadsomstän-&lt;br&gt;digheter och familjeförhållan-&lt;br&gt;den samt hur länge utlänningen&lt;br&gt;vistats i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utlänningen vistats här&lt;br&gt;mer än fem år med&lt;br&gt;uppehållstillstånd när frågan&lt;br&gt;om återkallelse väcks, får&lt;br&gt;återkallelse ske endast om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visering, uppehållstillstånd&lt;br&gt;och arbetstillstånd får&lt;br&gt;återkallas om utlänningen&lt;br&gt;medvetet har lämnat andra&lt;br&gt;oriktiga uppgifter än om sin&lt;br&gt;identitet eller medvetet har&lt;br&gt;förtigit omständigheter som&lt;br&gt;varit av betydelse för att få&lt;br&gt;tillståndet. Återkallelse får&lt;br&gt;även ske om det finns andra&lt;br&gt;särskilda skäl, i fråga om&lt;br&gt;uppehållstillstånd dock endast&lt;br&gt;om utlänningen ännu inte har&lt;br&gt;rest in i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående 32 instanser har inkommit med remissyttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Riksdagens ombudsmän (JO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Justitiekanslern (JK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Göta hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stockholms tingsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Rikspolisstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Utlänningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Barnombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Sveriges akademikers centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Sveriges advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Svenska röda korset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Rädda Barnens riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Sveriges kristna råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Svenska flyktingrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Caritas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Flyktinggruppernas och asylkommittéemas Riksråd (FARR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Samarbetsorganet för invandrarorganisationer (SIOS)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Svrianska riksförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Riksförbundet internationella föreningar för invandrarkvinnor&lt;br&gt;(RIFFI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Somaliska riksförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 2 kap. 10 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 2 kap. 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visering. uppehållstillstånd&lt;br&gt;och arbetstillstånd skall&lt;br&gt;återkallas, om utlänningen har&lt;br&gt;lämnat oriktiga uppgifter om&lt;br&gt;sin identitet. Återkallelse skall&lt;br&gt;dock inte ske, om det kan antas&lt;br&gt;att den oriktiga uppgiften inte&lt;br&gt;har &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inverkat&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndsbeslutet eller om&lt;br&gt;andra särskilda skäl talar emot&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visering, uppehållstillstånd&lt;br&gt;och arbetstillstånd får&lt;br&gt;återkallas om utlänningen&lt;br&gt;medvetet har lämnat oriktiga&lt;br&gt;uppgifter som varit av&lt;br&gt;betydelse för att få tillståndet&lt;br&gt;eller medvetet förtigit&lt;br&gt;omständigheter av sådan&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse får även ske om&lt;br&gt;det finns andra särskilda skäl, i&lt;br&gt;fråga om uppehållstillstånd&lt;br&gt;dock endast om utlänningen&lt;br&gt;ännu inte har rest in i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om ett&lt;br&gt;uppehållstillstånd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallas för en utlänning som&lt;br&gt;har rest in i Sverige skall&lt;br&gt;hänsyn tas till utlänningens&lt;br&gt;anknytning till det svenska&lt;br&gt;samhället och till om andra&lt;br&gt;humanitära skäl talar mot att&lt;br&gt;tillståndet återkallas. Därvid&lt;br&gt;skall särskilt beaktas ut-&lt;br&gt;länningens levnadsomständig-&lt;br&gt;heter och familjeförhållanden&lt;br&gt;samt hur länge utlänningen har&lt;br&gt;vistats i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘ Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utlänningen har vistats&lt;br&gt;här mer än fyra år med&lt;br&gt;uppehållstillstånd får beslut om&lt;br&gt;återkallelse enligt denna&lt;br&gt;paragraf fattas endast om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-10-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet, Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 2 oktober 1997 (Utrikesdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om ändring i utlänningslagen (1989:529).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Ingela Fridström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 9 § fjärde stycket i förslaget får, när utlänningen har&lt;br&gt;vistats här mer än fyra år med uppehållstillstånd, beslut om&lt;br&gt;återkallelse enligt denna paragraf fattas endast om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett motivuttalande bör något avbrott i vistelsen här med&lt;br&gt;uppehållstillstånd inte anses föreligga, så länge ansökan om förlängt&lt;br&gt;tillstånd getts in innan tiden för ett tidigare tidsbegränsat&lt;br&gt;uppehållstillstånd löpt ut. En tillämpning i enlighet med detta&lt;br&gt;uttalande är naturlig och till den enskildes förmån. Något&lt;br&gt;förtydligande i lagtexten kan inte anses nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett annat motivuttalande uppkommer kravet på synnerliga&lt;br&gt;skäl i fall där beslut om återkallelse fattas i första instans efter det att&lt;br&gt;fyraårstiden gått ut. Ett beslut om återkallelse av uppehållstillstånd kan&lt;br&gt;endast överklagas av den enskilde. Som den föreslagna lagtexten är&lt;br&gt;utformad uppkommer frågan, om inte vid ett överklagande tiden bör&lt;br&gt;räknas fram till den överprövande instansens beslut i ärendet. En sådan&lt;br&gt;tillämpning skulle vara till den enskildes fördel, och starka skäl talar&lt;br&gt;för att enbart ett motivuttalande inte bör leda till annan tillämpning.&lt;br&gt;Den avsedda begränsningen bör därför komma till direkt uttryck i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket talar om återkallelse enligt denna paragraf. Första&lt;br&gt;stycket i paragrafen behandlar även frågan om återkallelse av&lt;br&gt;arbetstillstånd. Om fjärde stycket som synes framgå av motiven är&lt;br&gt;begränsat till frågan om återkallelse av uppehållstillstånd bör detta&lt;br&gt;framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket kan därför förslagsvis ges följande lydelse: &amp;quot;Om&lt;br&gt;utlänningen har vistats här mer än fyra år med uppehållstillstånd när&lt;br&gt;frågan om återkallelse av uppehållstillstånd enligt denna paragraf&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får beslut om&lt;br&gt;återkallelse fattas endast om det finns synnerliga skäl.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att ordet &amp;quot;myndighet&amp;quot; omfattar även regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av det föreslagna fjärde stycket i 9 § avviker i flera&lt;br&gt;hänseenden från 11 § andra stycket som behandlar en liknande fråga.&lt;br&gt;Förutom naturliga avvikelser som tidsfristens längd och kravet på&lt;br&gt;synnerliga skäl finns andra i mer tekniska frågor (vistelse/bosättning,&lt;br&gt;frågan väckts/beslut fattas). Lagrådet har inte några erinringar mot det&lt;br&gt;remitterade förslaget i dessa hänseenden. Det är otillfredsställande och&lt;br&gt;ägnat att leda till tolkningsproblem om två angränsande paragrafer ges&lt;br&gt;olika innehåll i frågor av denna art. Det är emellertid upplyst att&lt;br&gt;Kommittén om ny instans- och processordning i utlänningsärenden&lt;br&gt;under sitt fortsatta arbete skall göra även en språklig och redaktionell&lt;br&gt;översyn av utlänningslagen. Lagrådet finner att en samordning av de&lt;br&gt;angivna bestämmelserna bör kunna anstå i avvaktan på en sådan&lt;br&gt;översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Åsbrink, Blomberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:36 Återkallelse av&lt;br&gt;uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55297. Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-10-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-10-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-11-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:27:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0336</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:27:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SfU7</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SfU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:36&lt;br/&gt;
Återkallelse av uppehållstillstånd</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:36&lt;br/&gt;
Återkallelse av uppehållstillstånd</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:36&lt;br/&gt;
Återkallelse av uppehållstillstånd</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:36&lt;br/&gt;
Återkallelse av uppehållstillstånd</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:36&lt;br/&gt;
Återkallelse av uppehållstillstånd</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:36&lt;br/&gt;
Återkallelse av uppehållstillstånd</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:36&lt;br/&gt;
Återkallelse av uppehållstillstånd</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:36&lt;br/&gt;
Återkallelse av uppehållstillstånd</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:36&lt;br/&gt;
Återkallelse av uppehållstillstånd</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:36&lt;br/&gt;
Återkallelse av uppehållstillstånd</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:36 Återkallelse av uppehållstillstånd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>