<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2344035</hangar_id>
 <dok_id>GL0335</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>35</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:35</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>35</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-10-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:39</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa avgasfrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0335/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0335</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0335</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:35&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa avgasfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 oktober 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Mi lj ödepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0335/prop_199798__35-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i bilavgaslagen när det gäller det s.k.&lt;br&gt;avgasgodkännandet För närvarande gäller att tillverkaren för att erhålla&lt;br&gt;ett avgasgodkännande skall lämna vissa uppgifter samt göra vissa&lt;br&gt;utfästelser gentemot den enskilda bilägaren. Den lagtekniska lösningen&lt;br&gt;föreslås ändrad på så sätt att tillverkarens ansvar slås fast direkt i&lt;br&gt;lagtexten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det formella kravet på svenskt nationellt avgasgodkännande tas därmed&lt;br&gt;bort. Ett sådant avgasgodkännande skall således heller inte utgöra en&lt;br&gt;förutsättning för registrering och ibruktagande av redan EG-typgodkända&lt;br&gt;bilar. Förslagen innebär i sak inte någon förändring av tillverkarens&lt;br&gt;ansvar för bilar i bruk Ändringarna görs för att förenkla det&lt;br&gt;administrativa förfarandet och för att lagregleringen på ett tydligare sätt&lt;br&gt;skall harmonisera med befintliga men också kommande&lt;br&gt;gemenskapsrättsliga bestämmelser på området. Definitionen av miljöklass&lt;br&gt;3 i lagen ändras i samma syfte. Dessutom föreslås en ändring vad avser&lt;br&gt;överklagandebestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bilavgaslagen&amp;nbsp;(1986:1386) . . . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkterna för regeringens förslag............. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande bestämmelser..................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll av tillverkaråtagandet................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Hållbarhetskontroller.................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rättsliga bestämmelser på bilavgasområdet..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Pågående arbete och utvecklingen på&amp;nbsp;avgasområdet .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om behovet av ändrad bilavgaslagstiftning...... &amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillverkaransvaret......................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagens tillämpningsområde.................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagens konstruktion ....................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 4&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljöklassningen ......................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumenträttsliga aspekter ................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagandebestämmelsema................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader och konsekvenser...................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar.......................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa avgasfrågor (1997:19).................. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna............. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissammanställning - promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa avgasfrågor (Ds 1997:19)............... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ........................ 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ..................................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 oktober 1997 ................................... 62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i bilavgaslagen (1986:1386).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 - 3, 6 - 8, 9 och 11 §§ bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motordrivna fordon skall vara så konstruerade och utrustade att de inte&lt;br&gt;släpper ut avgaser och andra ämnen i större mängd än vad som kan&lt;br&gt;godtas från hälso- och miljöskyddssynpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För motordrivna fordon gäller&lt;br&gt;i vissa fall krav på avgasgodkän-&lt;br&gt;nande. Föreskrifter härom med-&lt;br&gt;delas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fordon som tillver-&lt;br&gt;kats utomlands gäller för att&lt;br&gt;tillverkaren skall fä sitt avgas-&lt;br&gt;godkännande att denne har en&lt;br&gt;behörig ställföreträdare i Sveri-&lt;br&gt;ge. Ställföreträdaren svarar soli-&lt;br&gt;dariskt med tillverkaren för de&lt;br&gt;förpliktelser som tillverkaren har&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilar som omfattas av krav på&lt;br&gt;avgasgodkännande eller som är&lt;br&gt;inrättade för att drivas med&lt;br&gt;elektricitet från batterier skall&lt;br&gt;delas in i miljöklasser I fråga&lt;br&gt;om lastbilar och bussar med en&lt;br&gt;totalvikt över 3 500 kilogram&lt;br&gt;skall indelningen endast omfatta&lt;br&gt;bilar som är försedda med diesel-&lt;br&gt;motor. En bil hänförs i samband&lt;br&gt;med avgasgodkännandet eller&lt;br&gt;annat godkännande till den mil-&lt;br&gt;jöklass som anges av tillverka-&lt;br&gt;ren, om bilen uppfyller utsläpps-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilar skall delas in i miljöklas-&lt;br&gt;ser I fråga om lastbilar och&lt;br&gt;bussar med en totalvikt över&lt;br&gt;3 500 kilogram skall indelningen&lt;br&gt;endast omfatta bilar som är för-&lt;br&gt;sedda med dieselmotor. En bil&lt;br&gt;hänförs till den miljöklass som&lt;br&gt;anges av tillverkaren, om bilen&lt;br&gt;uppfyller utsläppskraven för den&lt;br&gt;angivna miljöklassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1387.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraven för den angivna miljö-&lt;br&gt;klassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i miljöklasser skall&lt;br&gt;omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i miljöklasser skall&lt;br&gt;omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) bilar som uppfyller de krav&lt;br&gt;i fråga om utsläpp av avgaser&lt;br&gt;och andra ämnen som avses i 2&lt;br&gt;§ första stycket (miljöklass 3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) bilar som uppfyller de&lt;br&gt;grundläggande krav i fråga om&lt;br&gt;utsläpp av avgaser och andra&lt;br&gt;ämnen som beslutats inom Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskaperna (miljö-&lt;br&gt;klass 3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) bilar som har väsentligt lägre utsläpp eller uppfyller högre krav i&lt;br&gt;fråga om avgasreningssystemens hållbarhet (miljöklass 2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bilar enligt b) som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträffande&lt;br&gt;avgasreningssystemens hållbarhet eller som till följd av låga utsläpp av&lt;br&gt;avgaser och andra ämnen eller låga bulleremissioner är särskilt lämpade&lt;br&gt;för användning i tätortstrafik (miljöklass 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) bilar som är inrättade för att drivas med enbart elektricitet från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;batterier (miljöklass 1 E),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) bilar som är inrättade för att drivas med antingen elektricitet från&lt;br&gt;batterier eller förbränningsmotor (miljöklass 1 H)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen från&lt;br&gt;motordrivna fordon samt om fordonens beskaffenhet, utrustning,&lt;br&gt;hållbarhet och funktion för att uppfylla uppställda krav på begränsning&lt;br&gt;av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet att underhålla den utrustning på fordonen som begränsar&lt;br&gt;utsläppen och att använda visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kontroll och tillsyn av att fordonen uppfyller kraven på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utfärdande av typgodkännan-&lt;br&gt;de, registrering, ibruktagande och&lt;br&gt;försäljning av fordon och moto-&lt;br&gt;rer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de utsläppskrav och övriga&lt;br&gt;tekniska villkor som skall gälla&lt;br&gt;för miljöklasserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utfärdande av typgodkännan-&lt;br&gt;de, registrering, ibruktagande och&lt;br&gt;försäljning av fordon och moto-&lt;br&gt;rer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de utsläppskrav och övriga&lt;br&gt;tekniska villkor som skall gälla&lt;br&gt;för miljöklasserna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förfarandet vid miljöklass-&lt;br&gt;ning av fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:542.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för avgasgodkän-&lt;br&gt;nande gäller att tillverkaren&lt;br&gt;gentemot ägarna av fordonen&lt;br&gt;åtar sig att kostnadsfritt avhjälpa&lt;br&gt;bristerna, om det vid myndighets&lt;br&gt;kontroll eller på annat tillförlit-&lt;br&gt;ligt sätt visas att fordonen inte&lt;br&gt;uppfyller de krav som föreskri-&lt;br&gt;vits med stöd av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren är inte skyldig att&lt;br&gt;åta sig att avhjälpa brister på&lt;br&gt;fordon som är äldre än fem år&lt;br&gt;och inte heller brister som beror&lt;br&gt;på fordonens ägare eller brukare&lt;br&gt;eller på en olyckshändelse eller&lt;br&gt;därmed jämförlig omständighet.&lt;br&gt;Skyldigheten gäller inte heller&lt;br&gt;fordon med en totalvikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilogram som har körts&lt;br&gt;mer än 80 000 kilometer eller&lt;br&gt;fordon med högre totalvikt som&lt;br&gt;har körts mer än 160 000 kilo-&lt;br&gt;meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;utformningen av tillverkarens&lt;br&gt;åtagande enligt denna paragraf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana bilar med&lt;br&gt;förbränningsmotor som miljö-&lt;br&gt;klassindelas enligt 2 a § första&lt;br&gt;stycket svarar tillverkaren gent-&lt;br&gt;emot ägarna av fordonen för att&lt;br&gt;brister kostnadsfritt avhjälps, om&lt;br&gt;det vid en myndighets kontroll&lt;br&gt;eller på annat tillförlitligt sätt&lt;br&gt;visas att fordonen inte uppfyller&lt;br&gt;de krav som föreskrivits med&lt;br&gt;stöd av 3 §. Tillverkaren skall&lt;br&gt;också svara för de kostnader&lt;br&gt;som föranleds av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ny kontrollbesiktning efter&lt;br&gt;anmärkning mot avgasrenings-&lt;br&gt;systemet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. körförbud för bilen som&lt;br&gt;beror på omständigheter som&lt;br&gt;tillverkaren svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren är inte skyldig att&lt;br&gt;avhjälpa brister på fordon som är&lt;br&gt;äldre än fem år och inte heller&lt;br&gt;brister som beror på fordonens&lt;br&gt;ägare eller brukare eller på en&lt;br&gt;olyckshändelse eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig omständighet. Skyldighe-&lt;br&gt;ten gäller inte heller fordon med&lt;br&gt;en totalvikt av högst 3 500 kilo-&lt;br&gt;gram som har körts mer än&lt;br&gt;80 000 kilometer eller fordon&lt;br&gt;med högre totalvikt som har&lt;br&gt;körts mer än 160 000 kilometer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkarens ansvar gäller om&lt;br&gt;bilägaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. låter bilen genomgå den&lt;br&gt;underhållsservice som behövs för&lt;br&gt;att vidmakthålla funktionerna&lt;br&gt;hos bilens utsläppsbegränsande&lt;br&gt;anordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;vid bensinmotordrift inte&lt;br&gt;använder bränsle som kan för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1387.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sämra funktionen hos bilens ut- Prop 1997/98:35&lt;br&gt;släppsbegränsande anordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid utbyte av utsläppsbe-&lt;br&gt;gränsande anordningar inte skaf-&lt;br&gt;far nya delar som från miljösyn-&lt;br&gt;punkt är sämre än de delar som&lt;br&gt;bilen var utrustad med när den&lt;br&gt;var ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilägaren låter någon an-&lt;br&gt;nan än tillverkaren avhjälpa brist&lt;br&gt;som omfattas av åtagande enligt&lt;br&gt;6 § och därvid anlitar någon som&lt;br&gt;yrkesmässigt utför bilreparatio-&lt;br&gt;ner, är tillverkaren skyldig att&lt;br&gt;betala skälig ersättning för repa-&lt;br&gt;rationen till den som har utfört&lt;br&gt;arbetet. Denne har inte rätt att fa&lt;br&gt;betalning för reparationen från&lt;br&gt;bilägaren och far inte heller gent-&lt;br&gt;emot bilägaren göra gällande&lt;br&gt;åtgärder som kan komma i fråga&lt;br&gt;vid bristande betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilägaren låter någon an-&lt;br&gt;nan än tillverkaren avhjälpa brist&lt;br&gt;som omfattas av tillverkarens&lt;br&gt;ansvar enligt 6 § och därvid an-&lt;br&gt;litar någon som yrkesmässigt&lt;br&gt;utför bilreparationer, är tillver-&lt;br&gt;karen skyldig att betala skälig&lt;br&gt;ersättning för reparationen till&lt;br&gt;den som har utfört arbetet. Den-&lt;br&gt;ne har inte rätt att få betalning&lt;br&gt;för reparationen från bilägaren&lt;br&gt;och far inte heller gentemot bilä-&lt;br&gt;garen göra gällande åtgärder som&lt;br&gt;kan komma i fråga vid bristande&lt;br&gt;betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning som avses i första stycket skall, om inte&lt;br&gt;tillverkaren medger annat, åtföljas av en redogörelse för de åtgärder som&lt;br&gt;har vidtagits och en utredning om resultatet av reparationen. Tillverkaren&lt;br&gt;har rätt att inom två veckor från det att han fick del av ersättningsan-&lt;br&gt;språket kräva att den som har utfört arbetet tillställer tillverkaren på&lt;br&gt;dennes bekostnad de delar som har bytts ut vid reparationen Tillverkaren&lt;br&gt;far inte ifrågasätta betalningsskyldigheten sedan fyra veckor har förflutit&lt;br&gt;efter det att han fick del av ersättningsanspråket och, om han har krävt&lt;br&gt;att erhålla utbytta delar, dessa delar tillställdes honom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillverkaren har betalat ersättning som avses i första stycket, far han&lt;br&gt;därefter inte gentemot bilägaren åberopa brist i reparationen som sådan&lt;br&gt;omständighet som avses i 6 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig beträffande av- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Visar det sig beträffande for-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gasgodkända fordon av viss typ don av viss typ att de krav på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:317.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de krav på begränsning av&lt;br&gt;utsläpp som har föreskrivits med&lt;br&gt;stöd av 3 § eller som gäller för&lt;br&gt;den miljöklass som fordonen&lt;br&gt;tillhör inte uppfylls i godtagbar&lt;br&gt;utsträckning, skall den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;förelägga tillverkaren att vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att bris-&lt;br&gt;terna skall avhjälpas. Föreläggan-&lt;br&gt;det far förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning av utsläpp som har Prop 1997/98:35&lt;br&gt;föreskrivits med stöd av 3 § eller&lt;br&gt;som gäller för den miljöklass&lt;br&gt;som fordonen tillhör inte upp-&lt;br&gt;fylls i godtagbar utsträckning,&lt;br&gt;skall den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer förelägga till-&lt;br&gt;verkaren att vidta de åtgärder&lt;br&gt;som behövs för att bristerna skall&lt;br&gt;avhjälpas. Föreläggandet far för-&lt;br&gt;enas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter som inskränker tillämp-&lt;br&gt;ningen av första stycket till vis-&lt;br&gt;sa slag av fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter som inskränker tillämp-&lt;br&gt;ningen av 6 och 7 ££ till vissa&lt;br&gt;slag av motordrivna fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;far föreskriva att särskilda avgif-&lt;br&gt;ter skall tas ut för prövning för&lt;br&gt;avgasgodkännande samt för till-&lt;br&gt;syn och annan kontroll enligt&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;(kontrollavgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fordon som tillver-&lt;br&gt;kas utomlands svarar den som&lt;br&gt;yrkesmässigt för in fordon till&lt;br&gt;Sverige för tillverkarens räkning&lt;br&gt;solidariskt med tillverkaren för&lt;br&gt;de förpliktelser som tillverkaren&lt;br&gt;har enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren är inte ansvarig för&lt;br&gt;fordon som förts in i Sverige av&lt;br&gt;någon annan än tillverkaren&lt;br&gt;själv eller av den som annars för&lt;br&gt;in fordon i Sverige för tillverka-&lt;br&gt;rens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;far föreskriva att särskilda avgif-&lt;br&gt;ter skall tas ut för tillsyn och&lt;br&gt;kontroll enligt denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen (kontrollavgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av en myndighet om&lt;br&gt;föreläggande enligt 5 och 7 §§&lt;br&gt;eller om kontrollavgift eller dis-&lt;br&gt;pensavgift i ett särskilt fall enligt&lt;br&gt;9 och 10 §§ får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut i&lt;br&gt;enskilda fall enligt denna lag&lt;br&gt;eller med stöd av lagen meddela-&lt;br&gt;de föreskrifter far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:542.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen har förändringar i&lt;br&gt;bilavgasförfattnmgama successivt genomförts för att uppnå överensstäm-&lt;br&gt;melse med gemenskapslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på svenskt avgasgodkännande i vissa fall enligt bilavgaslagen&lt;br&gt;har varit föremål för diskussion med företrädare från kommissionen vid&lt;br&gt;flera tillfällen. Frågan har kommit att behandlas ingående eftersom&lt;br&gt;kommissionen inlett s.k. artikel 169-förfaranden (överträdelseärenden) i&lt;br&gt;två fall med anknytning till den svenska bilavgaslagstiftningen. Av detta&lt;br&gt;skäl har frågan uppkommit om att förenkla det administrativa förfarandet&lt;br&gt;men ändå upprätthålla tillverkarens ansvar för avgasreningens hållbarhet&lt;br&gt;för bilar i bruk. Det administrativa förfarandet vad gäller kontroll av&lt;br&gt;avgaskraven som förutsättning för registrering i Sverige har även&lt;br&gt;behandlats av EG-domstolen i ett förhandsavgörande av den 29 maj 1997&lt;br&gt;(C- 329/95). Domstolens jakande svar på frågan om rådets direktiv&lt;br&gt;70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas&lt;br&gt;lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa&lt;br&gt;fordon skall tolkas så att det utgör hinder för nationella föreskrifter i vilka&lt;br&gt;det för registrering av motorfordon försedda med gemenskapsintyg om&lt;br&gt;överensstämmelse krävs att ett nationellt intyg företes som visar att&lt;br&gt;fordonet uppfyller nationella krav rörande avgasrening har bidragit till att&lt;br&gt;det finns ett behov av lagtekniska förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Miljödepartementet har upprättats en promemoria (Vissa&lt;br&gt;avgasfrågor Ds 1997:19) rörande förslag om borttagande av avgasgod-&lt;br&gt;kännandet och en annan rättslig konstruktion. Promemorian har remissbe-&lt;br&gt;handlats. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Remissin-&lt;br&gt;stanserna finns förtecknade i bilaga 2. En sammanställning av remissva-&lt;br&gt;ren bifogas som bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Rege-&lt;br&gt;ringskansliet (hos Miljödepartementet, dnr M97/893/1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 25 september 1997 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande&lt;br&gt;bifogas som bilaga 5. Lagrådet anser sammanfattningsvis att bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen om tillverkarens ansvar gentemot bilägarna för avgas-&lt;br&gt;reningens hållbarhet genom de föreslagna ändringarna far en rent&lt;br&gt;civilrättslig karaktär. Detta leder bland annat till att vissa regler om&lt;br&gt;ansvarets omfattning som hittills meddelats av regeringen i förordning&lt;br&gt;enligt Lagrådets uppfattning måste tas in i lag. Lagrådet föreslår också&lt;br&gt;vissa förtydliganden när det gäller ansvarsfördelningen mellan utländska&lt;br&gt;tillverkare och s.k. sidoimportörer av bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter godtas i sak av regeringen, vilket lett till att&lt;br&gt;lagtexten har kompletterats på några punkter. Frågan om förhållandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan tillverkare och sidoimportörer behandlas i avsnitt 5.3 medan Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;konsekvenserna av lagstiftningens civilrättsliga karaktär tas upp i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5. Dessutom har till följd av lagrådsgranskningen vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar i förhållande till den remitterade lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgångspunkterna för regeringens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det har funnits anledning att vid flera tillfällen överväga den svenska&lt;br&gt;bilavgaslagstiftningens förhållande till gemenskapsrätten. Miljöklassutred-&lt;br&gt;ningen lämnade i betänkandet Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU&lt;br&gt;(SOU 1995:31) vissa synpunkter på hur medlemsskapet påverkade&lt;br&gt;miljöklassystemet och hur lagstiftningen förhöll sig i ett EG-rättsligt&lt;br&gt;perspektiv. Regeringen har därefter i ett antal propositioner i samband&lt;br&gt;med skärpningar av gränsvärden och därav följande förändringar i&lt;br&gt;miljöklassystemet redovisat sin syn på dessa frågor (se t.ex prop.&lt;br&gt;1995/96:6 Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för fordon&lt;br&gt;m.m. samt prop 1995/96:175 Skärpta avgaskrav för tunga fordon m m ).&lt;br&gt;Naturvårdsverket har under 1995 i rapporten EU-medlemsskapet och&lt;br&gt;bilavgaslagstiftningen gjort en översyn av bestämmelserna i framförallt&lt;br&gt;bilavgasförordningen, men också av EG-direktivens inverkan på huvud-&lt;br&gt;elementen i bilavgaslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de grundläggande avgaskraven gäller av gemenskapen beslutade&lt;br&gt;gränsvärden och testmetoder Däremot upprätthåller Sverige, till skillnad&lt;br&gt;från övriga länder i unionen, ett tillverkaransvar för avgasreningens&lt;br&gt;hållbarhet med kontroll av bilar i bruk. Tillverkaransvaret innebär att&lt;br&gt;biltillverkaren svarar för avgasreningens hållbarhet under 5 år/8O 000 km.&lt;br&gt;Detta kontrolleras genom prov (hållbarhetskontroller) Om kraven inte&lt;br&gt;uppfylls kan tillverkaren föreläggas att åtgärda samtliga bilar av samma&lt;br&gt;typ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande kritik som kommissionen riktat mot de svenska&lt;br&gt;reglerna innebär att direktiven på bilavgasområdet innebär en fullständig&lt;br&gt;harmonisering och att ytterligare nationella krav för registrering av&lt;br&gt;motorfordon inte far ställas upp Kritik riktas också mot att en EG-&lt;br&gt;typgodkänd bil inte utan vidare har tillträde till den svenska bilmarkna-&lt;br&gt;den, utan att det krävs ett avgasgodkännande för detta. Enligt svensk&lt;br&gt;uppfattning befinner sig reglerna om hållbarhetskontroller utanför det&lt;br&gt;harmoniserade området och avgasgodkännandet utgör bara ett sätt att&lt;br&gt;administrativt upprätthålla dessa regler. Kommissionen föreslog i juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 nya gemenskapsrättsliga regler för ett tillverkaransvar för person-&lt;br&gt;bilar med krav på avgasreningens hållbarhet. EU:s ministerråd har i juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 fattat beslut om förslag till en gemensam ståndpunkt som innebär&lt;br&gt;att ett tillverkaransvar liknande det svenska införs på gemenskapsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ikraftträdande från år 2000. Även detta beslut aktualiserar behovet&lt;br&gt;av förnyade överväganden om avgaslagstiftningens förhållande till EG-&lt;br&gt;rätten. Såväl i Sverige som inom Europeiska unionen pågår arbete med&lt;br&gt;att minska utsläppen från fordon och andra källor. Alltfler av dessa&lt;br&gt;omfattas av lagkrav gällande begränsningar av utsläpp och buller. Från&lt;br&gt;svenska utgångspunkter är detta mycket angeläget, eftersom stora&lt;br&gt;miljöfördelar står att vinna i att arbetet breddas Det är också angeläget&lt;br&gt;att gränsvärden och andra regler skärps i befintliga regelsystem inom hela&lt;br&gt;Europa. Sverige har haft stora framgångar vad avser arbetet på EU-nivå&lt;br&gt;Ett exempel utgör de skärpta kraven för bilar både vad gäller gränsvärden&lt;br&gt;och andra, nytillkommande krav, såsom regler för tillverkaren att svara&lt;br&gt;för avgasreningen även efter det att bilen tagits i bruk, vilka tillkommit&lt;br&gt;på svenskt initiativ. De förslag som nu presenteras innebär ingen&lt;br&gt;förändring i den höga ambitionsnivå vad avser skyddet för hälsan och&lt;br&gt;miljön som satts upp, däremot vissa lagtekniska förenklingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Gällande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande reglerna rörande bilavgaser återfinns i bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386). Bilavgaslagens syfte är att förebygga att bilar och andra&lt;br&gt;motordrivna fordon orsakar skador på människors hälsa eller på miljön&lt;br&gt;genom utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas i bilavgaslagen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;begränsning av utsläpp, skyldighet att underhålla avgasbegränsande&lt;br&gt;utsläpp, kontroll och tillsyn m.m. Sådana föreskrifter meddelas genom&lt;br&gt;bilavgasförordmngen (1991:1481). Genom bemyndigande i bilavgasför-&lt;br&gt;ordningen har Statens Naturvårdsverk i sin tur givits rätt att meddela&lt;br&gt;sådana verkställighetsföreskrifter som behövs vid tillämpningen av lagen&lt;br&gt;och förordningen. Naturvårdsverket har dessutom bemyndigats att genom&lt;br&gt;ett dispensförfarande medge undantag från föreskrifterna i förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § bilavgaslagen gäller för motordrivna fordon i vissa fall krav&lt;br&gt;på avgasgodkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fordon som tillverkats utomlands gäller enligt 2 § bilav-&lt;br&gt;gaslagen, för att tillverkaren skall få sitt avgasgodkännande, att denne har&lt;br&gt;en behörig ställföreträdare i Sverige. Ställföreträdaren svarar solidariskt&lt;br&gt;med tillverkaren för de förpliktelser som tillverkaren har enligt bilav-&lt;br&gt;gaslagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § bilavgaslagen gäller vidare som villkor för avgasgod-&lt;br&gt;kännande att tillverkaren gentemot ägarna av fordonen åtar sig att&lt;br&gt;kostnadsfritt avhjälpa bristerna, om fordonet vid myndighets kontroll visar&lt;br&gt;sig inte uppfylla de krav rörande begränsning av utsläpp som föreskrivits.&lt;br&gt;Åtagandet behöver inte avse personbilar som är äldre än fem år eller som&lt;br&gt;har körts mer än 80 000 km.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 6 a § bilavgaslagen samt 10 och 11 §§ bil avgasförordningen&lt;br&gt;har meddelats närmare föreskrifter om åtagandets innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § bilavgaslagen kan tillverkaren föreläggas att vidta de Prop 1997/98:35&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att bristerna skall avhjälpas, i det fall det&lt;br&gt;beträffande avgasgodkända fordon av viss typ visar sig att kraven&lt;br&gt;beträffande begränsning av utsläpp inte uppfylls i godtagbar utsträckning.&lt;br&gt;Detta ansvar gäller inte motorer som är äldre än fem år eller körts längre&lt;br&gt;än 80 000 km&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilavgaslagen innehåller således egentligen två former för tillverkarens&lt;br&gt;ansvar. Vanligen avses med tillverkaransvar det offentligrättsliga ansvar&lt;br&gt;som regleras i 7 § bilavgaslagen Tillverkaren far enligt den bestämmel-&lt;br&gt;sen föreläggas att vidta rättelse om det visar sig att en bilmodell inte&lt;br&gt;uppfyller kraven på avgasrening. Förfarandet kan innebära återkallande&lt;br&gt;(s.k. recall), dvs. att samtliga bilar kallas tillbaka och rättas. Den andra,&lt;br&gt;civilrättsliga, formen utgörs av tillverkarens åtagande gentemot bilägaren/-&lt;br&gt;kunden enligt 6 § och 6 a §. Om fel uppstår på en bil åligger det således&lt;br&gt;tillverkaren att gentemot bilägaren svara för att åtgärda felet på den&lt;br&gt;enskilda bilen och svara för kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bärande tanken bakom lagstiftningen är att tillverkaren ansvarar för&lt;br&gt;avgasreningens funktion även efter det att bilarna tagits i bruk. Till-&lt;br&gt;verkaren skall därmed motiveras att leverera utrustning av hög kvalitet&lt;br&gt;Bilarna måste alltså klara avgaskraven inte bara när de är nya utan även&lt;br&gt;under hela sin livslängd Detta eftersom bilägaren knappast kan påverka&lt;br&gt;utsläppen i den mån dessa beror på avgasutrustningens konstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 och 5 §§ bilavgasförordningen preciseras vilka krav på avgasrening&lt;br&gt;som uppställs för ett avgasgodkännande Enligt 6 § bilavgasförordningen&lt;br&gt;meddelar Aktiebolaget Svensk Bilprovning ett avgasgodkännande, om&lt;br&gt;kraven enligt 4 och 5 §§ bilavgasförordningen är uppfyllda. Godkännan-&lt;br&gt;det gäller för en motorfamilj. Med motorfamilj avses enligt 2 § en grupp&lt;br&gt;av bilar, vars motorer är av i huvudsak samma tekniska konstruktion.&lt;br&gt;Enligt 6 § andra stycket bilavgasförordningen skall kraven enligt 4 och&lt;br&gt;5 §§ anses uppfyllda, om motorfamiljen omfattas av ett godkännande i&lt;br&gt;fråga om utsläpp av avgaser och andra ämnen som har meddelats av en&lt;br&gt;myndighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om avgasgodkännande görs av tillverkaren i samband med&lt;br&gt;introduktionen av en ny bilmodell Naturvårdsverket har meddelat&lt;br&gt;föreskrifter om vad en ansökan om avgasgodkännande skall innehålla&lt;br&gt;Efter inträdet i unionen sker inte längre någon fysisk kontroll av fordonen&lt;br&gt;i form av testning vid ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren kan själv välja till vilken motorfamilj en bilmodell skall&lt;br&gt;föras Varje EG-typgodkänd modell kan, om tillverkaren så önskar, utgöra&lt;br&gt;en motorfamilj Alternativt kan flera typgodkännanden slås samman till&lt;br&gt;en motorfamilj. I övrigt skall ansökan innehålla det åtagande gentemot&lt;br&gt;bilägarna att rätta till eventuella brister som avses i 6 § bilavgaslagen&lt;br&gt;samt, för en utländsk tillverkare, uppgift om ställföreträdare i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För enskilda bilar som säljs eller erbjuds till försäljning i landet gäller&lt;br&gt;vid registrering att de skall tillhöra en motorfamilj som omfattas av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgasgodkännande Naturvårdsverket har utfärdat föreskrifter om hur Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;intyget skall vara utformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bilar som har förts in i Sverige för enskilt bruk, dvs. av annan än&lt;br&gt;generalagenten, erfordras på motsvarande sätt ett intyg från biltillverkaren&lt;br&gt;eller dennes representant i Sverige att bilen vid en s.k. jämförande&lt;br&gt;undersökning visat sig överensstämma med specifikationen för en&lt;br&gt;avgasgodkänd motorfamilj. Som alternativ till denna undersökning kan&lt;br&gt;en särskild kontroll göras hos Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Något av&lt;br&gt;dessa båda förfaranden är i princip en förutsättning för registrering i&lt;br&gt;Sverige. Som redovisats ovan har detta krav tagits bort för nyare EG-&lt;br&gt;typgodkända personbilar (i princip av 1993 års modell eller senare) som&lt;br&gt;är utrustade med trevägskatalysator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklassning av nya bilar sker i samband med avgasgodkännandet av&lt;br&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Det finns tre klasser för konventionella&lt;br&gt;fordon, samt klasser för el- och hybridbilar. Förutom de obligatoriska&lt;br&gt;kraven i miljöklass 3 finns två klasser med frivilliga krav. Syftet med&lt;br&gt;miljöklassningen är att påskynda reningstekniken. Skatterabatter i form&lt;br&gt;av sänkt försäljningsskatt enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon erhålls för fordon i de bättre klasserna I miljöklass 1 består&lt;br&gt;skattelättnaden av befrielse från fordonsskatten under fem år. Efterhand&lt;br&gt;skärps kraven i klasserna som alltså är &amp;quot;rullande&amp;quot;. I prop. 1995/96:6&lt;br&gt;Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för fordon m m. angavs&lt;br&gt;att miljöklassningen som instrument att minska vägtrafikens påverkan bör&lt;br&gt;vidareutvecklas mom de ramar som ges av medlemsskapet i EU. Efter&lt;br&gt;EU-inträdet har kraven i miljöklass 3 i princip utgjorts av EUs obligato-&lt;br&gt;riska krav, medan kraven i miljöklass 2 delvis utgjorts av beslutade, men&lt;br&gt;ännu inte obligatoriska krav.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Kontroll av tillverkaråtagandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Hållbarhetskontroller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen avgasgodkännande är missvisande när det gäller bilar som&lt;br&gt;omfattas av ett EG-typgodkännande. Förfarandet innebär inte att något&lt;br&gt;egentligt godkännandeförfarande av bilarna äger rum. Inte heller provas&lt;br&gt;bilens avgasrening Syftet är i stället att hämta in viss information,&lt;br&gt;nämligen vilka motorfamiljer som finns i cirkulation i Sverige och vilka&lt;br&gt;avgastekniska egenskaper dessa har Denna information är nödvändig för&lt;br&gt;att ett föreläggande om åtgärd från en myndighets sida skall träffa de&lt;br&gt;fordon i en motorfamilj som är felaktiga och att ansvar skall kunna&lt;br&gt;utkrävas av tillverkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket utövar tillsynen av hållbarhetskraven. Enligt 13 §&lt;br&gt;bilavgasförordningen sker hållbarhetskontroll genom att så många&lt;br&gt;representativa bilar i en motorfamilj som behövs väljs ut för provning. De&lt;br&gt;bilar som väljs ut skall bl.a ha fatt service enligt tillverkarens anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och vara representativa för produktionen Kontrollerna har hittills utförts Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;av Aktiebolaget Svensk Bilprovning (Motortestcenter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hållbarhetskontrollen är avsevärt mer omfattande än den kontroll som&lt;br&gt;sker vid årlig kontrollbesiktning Om medelvärdet av utsläppen av något&lt;br&gt;ämne för bilama i en motorfamilj överstiger gränsvärdet eller om det&lt;br&gt;finns andra brister som är väsentliga från avgassynpunkt, far Naturvårds-&lt;br&gt;verket förelägga tillverkaren att åtgärda bristerna. Innan dess har dock&lt;br&gt;tillverkaren två månader på sig att förklara orsakerna till överskridandet&lt;br&gt;och att inkomma med en frivillig åtgärdsplan för att reparera bristerna&lt;br&gt;Om tillverkaren inte genomför en sådan eller om förklaringen till&lt;br&gt;underkännandet inte är tillfredsställande, kan motorfamiljen provas i en&lt;br&gt;bekräftande provning där upp till tio bilar kan ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelseåtgärdema anpassas till arten och graden av de fel eller brister&lt;br&gt;som uppdagas vid kontrollen Ibland kan en tillräcklig åtgärd vara att&lt;br&gt;informera bilägarna om felen samt uppmana serviceverkstäder om att&lt;br&gt;utföra en särskild kontroll vid den normala servicen. Vid större fel kan&lt;br&gt;det bli fråga om att byta ut vissa delar av avgasreningsfunktionen Ytterst&lt;br&gt;finns möjlighet att förelägga tillverkaren att återkalla samtliga bilar inom&lt;br&gt;motorfamiljen för åtgärdande i visst avseende (s.k. recall).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilar som tillhör en vid en hållbarhetskontroll underkänd motorfamilj&lt;br&gt;skall inkallas och repareras av tillverkaren på hans bekostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrollbesiktning kontrolleras att de maximalt tillåtna utsläppen&lt;br&gt;av kolmonoxid och kolväten vid tomgång och vid förhöjt varvtal&lt;br&gt;Underkänns bilen kan tillverkarens åtagande gentemot bilägaren träda in.&lt;br&gt;Tillverkaren eller ställföreträdaren (normalt generalagenten) skall då&lt;br&gt;kostnadsfritt för bilägaren åtgärda bilen så att den godkännas vid en&lt;br&gt;förnyad kontroll. Reparation kan enligt 6 a § bilavgaslagen utföras av en&lt;br&gt;fristående verkstad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kostnaderna för åtgärderna finns det sedan 1 juli 1996 ett&lt;br&gt;uttryckligt undantag i 11 a § bilavgasförordningen om att en bil som&lt;br&gt;tagits in av en privatperson till Sverige, under vissa förhållanden inte&lt;br&gt;omfattas av tillverkarens kostnadsansvar. Ägarna till de &amp;quot;privatimportera-&lt;br&gt;de&amp;quot; bilar som finns i Sverige har således sämre garantier än de som&lt;br&gt;förvärvat en bil genom de vanliga försäljningskanalerna. Detta förhållande&lt;br&gt;bygger på uppfattningen att det selektiva försäljningssystem som&lt;br&gt;bilförsäljningen består av har rätt att vägra lämna garantier på varor som&lt;br&gt;säljs utanför systemet. Principen har uttalats i ett tolkningsbesked från&lt;br&gt;EG-domstolen (C -376/92).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 EG-rättsliga bestämmelser på bilavgasområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avgaskraven inom EU finns reglerade dels genom typgodkännandedirek-&lt;br&gt;tivet, dels genom olika bilavgasdirektiv. De detaljerade tekniska krav som&lt;br&gt;ett fordon skall uppfylla finns angivna i separata direktiv. För personbilar&lt;br&gt;är det fråga om ett 50-tal olika direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av Prop 1997/98:35&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och&lt;br&gt;släpvagnar till dessa fordon (det s.k. typgodkännandedirektivet med&lt;br&gt;senaste ändring 92/53/EEG) innehåller regler om vem som far meddela&lt;br&gt;typgodkännande, hur typgodkännandemyndighet utses och regler för&lt;br&gt;dessa. Det är typgodkännandemyndigheten som har rätt att kontrollera att&lt;br&gt;de producerade fordonen uppfyller kraven när de lämnar fabriken. Det är&lt;br&gt;bara typgodkännandemyndigheten som far återkalla själva typgod-&lt;br&gt;kännandet. Typgodkännandedirektivet reglerar vilka tekniska krav som&lt;br&gt;kan ställas på en ny fordonstyp. Direktivet anger att en medlemsstat skall&lt;br&gt;godkänna att ett fordon registreras, säljs eller tas i bruk (artikel 7) om det&lt;br&gt;åtföljs av ett intyg om överensstämmelse i enlighet med artikel 6 i&lt;br&gt;direktivet. Ett sådant intyg om överensstämmelse far utfärdas av&lt;br&gt;tillverkaren för fordon som tillhör en typ som godkänts enligt direktivets&lt;br&gt;regler. Ett typgodkännande som utfärdats av en medlemsstat skall således&lt;br&gt;godtas av de övriga medlemsstaterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande kraven för utsläpp till luft som rör fordon återfinns&lt;br&gt;i tre grundläggande direktiv Det är rådets direktiv 70/220/EEG av den&lt;br&gt;20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om&lt;br&gt;åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon med senaste&lt;br&gt;tillägg 94/12/EG (personbilar) och 96/69/EG (lätta lastbilar). Rådets&lt;br&gt;direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga&lt;br&gt;föroreningar från dieselmotorer som används i fordon, med senaste&lt;br&gt;lydelse enligt 91/542/- EEG och 96/1/EG behandlar utsläpp från&lt;br&gt;dieselmotorer i tunga fordon (över 3500 kg) och rådets direktiv&lt;br&gt;72/306/EEG av den 2 augusti 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas&lt;br&gt;lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av föroreningar från dieselmotorer&lt;br&gt;som används i fordon (med senaste tillägg 89/491/EEG) reglerar dieselrök&lt;br&gt;från bilar med dieselmotor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns ett s.k. minimidirektiv om periodisk återkommande&lt;br&gt;besiktning av fordon i bruk, dvs. kontrollbesiktning (rådets direktiv&lt;br&gt;77/143/EEG av den 29 december 1976 om tillnärmning av medlemssta-&lt;br&gt;ternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande&lt;br&gt;släpfordons trafiksäkerhet i dess lydelse enligt direktiv 92/55/EEG,&lt;br&gt;dessutom finns kommissionens direktiv 94/23/EG som dock rör trafiksä-&lt;br&gt;kerhetsfrågor). Skärpningen av de gränsvärden för avgasutsläpp som&lt;br&gt;fastställs i bilavgasdirektiven sker i två steg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från och med ett visst datum far medlemsländerna inte längre utfärda&lt;br&gt;typgodkännande för en viss kravnivå vad gäller avgaser. Fordonen far&lt;br&gt;däremot säljas en tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från och med ett senare datum, vanligen ett år efter det första, inträder&lt;br&gt;försäljningsförbud, förbud mot registrering och ibruktagande för nya&lt;br&gt;fordon med typgodkännanden efter den äldre kravnivån De nya skärpta&lt;br&gt;gränsvärdena blir baskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven innehåller för närvarande inga regler för kontroll av bilar i Prop 1997/98:35&lt;br&gt;bruk, förutom de som gäller vid kontrollbesiktning Som framgått ovan&lt;br&gt;är emellertid en sådan kontroll endast en kontroll av det enskilda&lt;br&gt;fordonet. Inte heller anges vem som ansvarar för avgasremngsfunktionen.&lt;br&gt;Det finns emellertid regler som infördes genom direktivet 91/441/EEG&lt;br&gt;(grunddirektiv 70/220/EEG) och som avser hållbarheten av de utsläppsbe-&lt;br&gt;gränsande anordningarna (punkt 5.1.1 i bilaga 1 till direktivet). &amp;quot;De&lt;br&gt;komponenter som kan påverka avgasutsläppen eller avdunstningsut-&lt;br&gt;släppen skall vara så utformade, konstruerade och monterade att fordonet&lt;br&gt;vid normal användning uppfyller kraven i detta direktiv, trots de&lt;br&gt;vibrationer komponenterna kan utsättas för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska åtgärder som vidtagits av tillverkaren måste säkerställa att&lt;br&gt;avgasutsläppen och avdunstningsutsläppen effektivt begränsas i enlighet&lt;br&gt;med detta direktiv under fordonets hela normala livslängd och vid normal&lt;br&gt;användning&amp;quot;(...).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således gäller att tillverkaren har ett ansvar för att utsläppen begränsas&lt;br&gt;enligt direktivets regler under fordonets normala livslängd vid normal&lt;br&gt;användning Vad som avses med normal livslängd anges inte i direktivet.&lt;br&gt;I det hållbarhetsprov som regleras i punkt 5 3 5 i bilagan gäller dock att&lt;br&gt;bilen skall köras i 80 000 km i enlighet med bestämmelserna i bilaga 7&lt;br&gt;till direktivet. Detta prov kan ersättas med en tillämpning av fasta&lt;br&gt;försämrmgsfaktorer enligt punkt 5 3.5 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska tillverkaransvarets förenlighet med EG-rätten har inte&lt;br&gt;prövats av EG-domstolen, däremot frågor rörande registrering av enstaka&lt;br&gt;bilar. Bakgrunden till målet var följande Länsstyrelsen i Stockholm&lt;br&gt;avslog en ansökan om registrering av ett fordon. Som skäl angavs att&lt;br&gt;sökanden inte hade givit in ett intyg som visar att fordonet uppfyller&lt;br&gt;kraven i bilavgasförordningen. Enligt 12 § 9 p bilregisterkungörelsen&lt;br&gt;(1972: 599) skall för en bil som överensstämmer med ett EG-typgod-&lt;br&gt;kännande till ansökan om registrering fogas en uppgift om att bilen&lt;br&gt;uppfyller kraven i bilavgasförordningen Bestämmelsen har sin grund i&lt;br&gt;behovet av kontroll av att avgascertifiermg skett, dvs att alla de&lt;br&gt;åtaganden som är nödvändiga för att upprätthålla tillverkaransvaret har&lt;br&gt;vidtagits. - Efter att beslutet överklagats till länsrätten i Stockholms län&lt;br&gt;begärde länsrätten ett förhandsbesked från EG-domstolen om i första&lt;br&gt;hand tolkningen av direktiv 70/156/EEG (typgodkännandedirektivet) och,&lt;br&gt;i andra hand, för det fall direktivet inte skulle lägga hinder i vägen för&lt;br&gt;krav på intyg av förevarande slag, huruvida fördragets artikel 30 och 36&lt;br&gt;hindrar tillämpning av den svenska regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen stannade för att besvara den första av länsrättens frågor:&lt;br&gt;“Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och&lt;br&gt;släpvagnar till dessa fordon i dess lydelse enligt rådets direktiv 92/53/-&lt;br&gt;EEG av den 18 juni 1992 skall tolkas så, att det utgör hinder för&lt;br&gt;nationella föreskrifter i vilka det för registrering av motorfordon försedda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med giltigt gemenskapsintyg om överensstämmelse krävs att ett nationellt Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;intyg företes som visar att fordonet uppfyller nationella krav rörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgasrening.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolens konstaterar i sin dom att registrering enligt typgodkännan-&lt;br&gt;dedirektivet far vägras i det särpräglade fall som innebär att fordon&lt;br&gt;allvarligt äventyrar trafiksäkerheten ( se artikel 7 1 och 7.3). Eftersom den&lt;br&gt;nationella lagstiftningen har samband med miljöskyddshänsyn, så saknas&lt;br&gt;således möjlighet att vägra registrering av fordon som är försedda med&lt;br&gt;ett giltigt gemenskapsintyg om överensstämmelse Med den slutsatsen&lt;br&gt;saknade domstolen anledning att gå in på frågan om tillämpning av&lt;br&gt;artikel 30 och 36.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen konstaterar också att Sverige inte har erhållit något undantag&lt;br&gt;i detta hänseende i samband med anslutningen. Slutsatsen blir den ovan&lt;br&gt;angivna, att typgodkännandedirektivet utgör ett hinder för ett intyg av&lt;br&gt;svenskt slag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri rörlighet för varor och tjänster förutsätter fri konkurrens genom t ex&lt;br&gt;förbud mot konkurrensbegränsande avtal och missbruk av dominerande&lt;br&gt;ställning. Romfördraget (artikel 85-94) innehåller de regler som gäller,&lt;br&gt;såvida inte s.k. gruppundantag har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorfordonsområdet tillhör ett av de områden där gruppundantag finns&lt;br&gt;genom kommissionens förordning (EEG) nr 123/85 av den 12 december&lt;br&gt;1984 om tillämpning av fördragets artikel 85 3 på vissa grupper av&lt;br&gt;försäljnings- och serviceavtal för motorfordon (senast ändrad genom&lt;br&gt;kommissionens förordning (EG) nr 1475/95). Som ett komplement till&lt;br&gt;gruppundantagsförordningen har kommissionen gett ut ett tolkningsmed-&lt;br&gt;delande (commumcation) och genom det redogjort för sin syn på hur&lt;br&gt;parallellimport bör gå till inom gemenskapen Den anses godtagbar om&lt;br&gt;den sker i enskild regi eller genom oberoende mellanhänder (intermediai-&lt;br&gt;res). Kommissionen har dessutom i ett tolkningsmeddelande&lt;br&gt;(96/C 143/04) uttalat sig om de förfaranden som enligt dess uppfattning&lt;br&gt;bör gälla för typgodkännande och registrering av bilar som tidigare varit&lt;br&gt;registrerade i ett annat medlemsland. Nyare bilar som importeras för eget&lt;br&gt;bruk kan godkännas med stöd av ett typgodkännandeintyg från till-&lt;br&gt;verkaren, anmält organ eller provningsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Pågående arbete och utvecklingen på avgasområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under 1996 har två lagstiftmngsförslag utarbetats för att bland annat&lt;br&gt;skydda områden som i Sverige är särskilt känsliga och särskilt utsatta,&lt;br&gt;nämligen skärgården och fjällen. Förslagen innebär buller- och avgaskrav&lt;br&gt;på fntidsbåtsmotorer och terrängskotrar Förslagen har anmälts till EG-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommissionen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har i rapporten Renare och tystare arbetsmaskiner -&lt;br&gt;hur då? delvis redovisat ett regeringsuppdrag om att utforma förslag till&lt;br&gt;åtgärder för att minska utsläpp från arbetsmaskiner. Förslaget omfattar&lt;br&gt;bland annat nya bensinmotordrivna maskiner och remissbehandlas för&lt;br&gt;närvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av med-&lt;br&gt;lemsstaternas lagar om de åtgärder som skall vidtas mot utsläpp av gas-&lt;br&gt;och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall&lt;br&gt;monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas på väg&lt;br&gt;(arbetsmaskinsdirektivet) avsågs bli antaget under första delen av 1997,&lt;br&gt;men är något försenat pga att ett s.k. förlikningsförfarande har inletts&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i artikel 189b i fördraget. Förslaget omfattar fordon&lt;br&gt;eller maskiner med dieselmotorer med effekter mellan 18 och 560 kW&lt;br&gt;I direktivförslaget finns två kravnivåer som bygger på de krav som gäller&lt;br&gt;för motorer till tunga fordon, de s.k. Eurol och EuroII - kraven, förslaget&lt;br&gt;är dock något lindrigare. Den första kravnivån införs med början 1&lt;br&gt;januari 1998. Det andra, skärpta, kravet införs den 1 januari 2000.&lt;br&gt;Avsikten är att direktivet skall utvidgas till att omfatta mindre dieseldriv-&lt;br&gt;na motorer och bensinmotorer. Även för jord- och skogsbrukstraktorer&lt;br&gt;kommer avgaskrav att införas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande remissbehandlas Naturvårdsverkets rapport om EU-krav&lt;br&gt;vad avser luftföroreningar från arbetsmaskiner Enligt förslaget bör alla&lt;br&gt;mobila maskiner regleras i en sammanhållen lagstiftning utom bilar,&lt;br&gt;mopeder och motorcyklar (dvs motorfordon med fordonskungörelsens&lt;br&gt;terminologi) som bör regleras separat i bilavgaslagen Förslaget innehåller&lt;br&gt;också två olika nivåer för miljöklassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För motorcyklar och mopeder (två- och trehjuliga motorfordon) är&lt;br&gt;regler på gemenskapsnivå att vänta vad gäller avgasreningskrav. För&lt;br&gt;närvarande pågår arbete med förlikning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A uto-Oildirektivel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen överlämnade i juni 1996 förslag till skärpta avgaskrav för&lt;br&gt;personbilar (i viss mån även lätta lastbilar) samt skärpta gränsvärden för&lt;br&gt;motorbränslen för 2000-talet. Ett år senare (dvs. i juni 1997) fattade&lt;br&gt;ministerrådet beslut om eförslag till gemensam ståndpunkt (Utkast till&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder mot luftförorening&lt;br&gt;genom avgaser från motorfordon och om ändring av rådets direktiv&lt;br&gt;70/220/EEG, 9489/97 ENT 107 ENV 215 CODEC 375). Kommissionen&lt;br&gt;arbetar nu inom Auto-Oil II med att ta fram förslag till kravnivå för år&lt;br&gt;2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att EUs regelverk förbättras på viktiga punkter.&lt;br&gt;Förslaget innehåller förutom skärpta gränsvärden för nya bilar från år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2001 en indikativ kravnivå för år 2005 samt bestämmelser om ansvar för Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;tillverkaren för avgasreningens hållbarhet under en viss period&lt;br&gt;(5 år/80 000 km) och kall startskrav. Sådana regler har tidigare saknats&lt;br&gt;Förslaget överensstämmer till stora delar med det svenska systemet. Bilar&lt;br&gt;skall kunna tas ur trafik och testas under myndighetskontroll. Urvalskrite-&lt;br&gt;rierna finns angivna i direktivet. Bland annat skall fordonet ha använts på&lt;br&gt;ett normalt sätt och underhållits korrekt genom service i enlighet med&lt;br&gt;tillverkarens rekommendationer. En tillverkare kan bli tvungen att&lt;br&gt;åtgärda fel på alla bilar i modellen Beslutet om att en modell avviker&lt;br&gt;från hållbarhetskraven skall emellertid fattas av typgodkännandemyndig-&lt;br&gt;heten. Denne kan då kräva att tillverkaren lägger fram en åtgärdsplan som&lt;br&gt;är tillämplig på alla fordon som kan tänkas vara behäftade med samma&lt;br&gt;typ av fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller för närvarande inget krav på att tillverkaren skall&lt;br&gt;utse en ställföreträdare i varje medlemsland. Det kommer dock att krävas&lt;br&gt;ett beslut av det enskilda landet för att någon bil i det landet skall kunna&lt;br&gt;repareras och framförallt för att beslutet skall kunna verkställas med&lt;br&gt;tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Allmänt om behovet av ändrad bilavgaslagstift-&lt;br&gt;nmg&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Tillverkaransvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning De grundläggande reglerna om tillverka-&lt;br&gt;ransvar bör behållas i avvaktan på motsvarande regler på EU-nivå&lt;br&gt;Det administrativa förfarandet för att upprätthålla tillverkaransvaret&lt;br&gt;bör dock förenklas och i högre grad anpassas till nuvarande och&lt;br&gt;kommande gemenskapsrättsliga regler på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer i princip med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanser har någon erinran mot&lt;br&gt;bedömningen i promemorian att bilavgaslagen bör förenklas och anpassas&lt;br&gt;till EUs regler. Kommerskollegtum förutsätter att kvarvarande svenska&lt;br&gt;särregler kommer att anpassas till existerande EG-lagstiftning på området&lt;br&gt;och framhåller att förslaget bör notifieras enligt reglerna inom EU och&lt;br&gt;WTO. Väg- och transportforskningsinstitutet anser att underlaget borde&lt;br&gt;ha varit tydligare och att det bör klargöras om hållbarhetskravens&lt;br&gt;tillämpning kommer att försämras. Aktiebolaget Svensk Bilprovning&lt;br&gt;framhåller att inte ens dagens förfarande, i ett europeiskt perspektiv, är&lt;br&gt;särskilt betungande. Konsumentverket anser det olyckligt att de pnvatim-&lt;br&gt;porterade bilarna inte fullt ut omfattas av tillverkaransvaret. Konkurren-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sverket anser att det är angeläget att kravet på avgasgodkännande tas Prop 1997/98:35&lt;br&gt;bort, eftersom det underlättar privatimport och skärper konkurrenstrycket&lt;br&gt;på den svenska marknaden. Naturskyddsföreningen menar att förslaget&lt;br&gt;innebär en viss försvagning av kontrollsystemet för fordon i bruk, men&lt;br&gt;att förändringen ändå är nödvändig Bilindustriföreningen anser att&lt;br&gt;Sverige bör harmonisera reglerna på bilavgasområdet och att detta kan&lt;br&gt;ske omedelbart genom ändring i bilavgasförordningen. Motorbranschens&lt;br&gt;Riksförbund ifrågasätter om det föreslagna obligatoriska anmälningsför-&lt;br&gt;farandet och informationskravet innebär någon reell förändring i sak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: I Sverige har funnits lagstiftning&lt;br&gt;som reglerar utsläpp från motorfordon under lång tid. Efter medlemsska-&lt;br&gt;pet i unionen har Sverige mom Auto/Oilförhandlingama mycket energiskt&lt;br&gt;verkat för ett gemensamt tillverkaransvar inom EU för att förbättra&lt;br&gt;hållbarheten hos bilars avgasrening och för att kunna kontrollera bilar i&lt;br&gt;bruk. Att ett sådant nu beräknas komma att införas från år 2000 måste&lt;br&gt;räknas som en stor svensk framgång vad gäller EU-arbetet på miljöom-&lt;br&gt;rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående utvecklingen inom unionen, liksom de beskrivna&lt;br&gt;svårigheterna i förhållande till EG-rätten aktualiserar emellertid behovet&lt;br&gt;av en översyn av det regelsystem som styr begränsningen av avgasutsläpp&lt;br&gt;från motordrivna fordon i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrättliga krav på avgasrening har tidigare gällt enbart bilar.&lt;br&gt;Direktiv som reglerar utsläpp från mopeder och arbetsmaskiner skall inom&lt;br&gt;kort genomföras. Bilavgaslagens tillämpningsområde i framtiden måste&lt;br&gt;därför övervägas på nytt Den föreslås i promemorian begränsad till att&lt;br&gt;gälla motorfordon, varmed förstås bilar (personbilar, lastbilar, bussar)&lt;br&gt;samt mopeder och motorcyklar Genomförandet av Auto/Oildirektivet&lt;br&gt;kommer, när det antagits, att innebära förnyade överväganden om lagstift-&lt;br&gt;ningen. Mot den bakgrunden är det viktigt att ändringarna inte innebär&lt;br&gt;några drastiska, tillfälliga, förändringar för tillverkare och andra. Det&lt;br&gt;materiella ramverket bedöms kunna vara i stort sett oförändrat även i ett&lt;br&gt;gemensamt system för tillverkaransvar. De förändringar som kan bli&lt;br&gt;nödvändiga ligger snarast på en organisatorisk myndighetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkarens ansvar för bilar i bruk har inneburit viss administration,&lt;br&gt;med krav på att uppgifter lämnas till Svensk Bilprovning före registre-&lt;br&gt;ring. För närvarande gäller att tillverkaren, för att fa ett avgasgod-&lt;br&gt;kännande, måste ta på sig ansvaret för avgasreningens hållbarhet&lt;br&gt;gentemot den enskilda bilägaren Fordonen måste också uppfylla&lt;br&gt;avgasreningskraven och biltillverkaren måste ge vissa upplysningar om&lt;br&gt;de modeller som placeras på den svenska marknaden. Utländska&lt;br&gt;tillverkare måste uppge en svensk representant som skall svara i deras&lt;br&gt;ställe. Först därefter utfärdas avgasgodkännande, vilket möjliggör&lt;br&gt;ibruktagande. Detta krav bygger på behovet av att kunna föra bilar av&lt;br&gt;samma typ till en grupp och därigenom på ett effektivt sätt kunna åtgärda&lt;br&gt;just denna grupp av fordon, om de visar sig bristfälliga från avgasrenings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synpunkt. Även om avgasgodkännandet inte innebär ett reellt god- Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;kännande av fordon utan utgörs av ett krav att lämna vissa uppgifter (om&lt;br&gt;legal ställföreträdare och vilka modeller som släpps ut på marknaden&lt;br&gt;framförallt), har det vållat problem främst i förhållande till kravet på fri&lt;br&gt;cirkulation för varor som lagligen godkänts eller tagits i bruk i ett annat&lt;br&gt;EU-land Avgasgodkännandet har också inneburit problem vid t.ex&lt;br&gt;registreringar av enskilda bilar som importerats till Sverige av privat-&lt;br&gt;personer. Dessa bilar skall i princip omfattas av en avgasgodkänd&lt;br&gt;motorfamilj för att kunna föras in i landet. Sedan 1 juli 1996 har detta&lt;br&gt;krav - under vissa förutsättningar som anges i 6 a § bilavgasförordningen&lt;br&gt;(1991 1481) - tagits bort för nyare bilar (i princip av årsmodell 1993 och&lt;br&gt;senare), som åtminstone uppfyller kraven i direktiv 91/441/EEG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på intyg om att kraven i bilavgasförordningen är uppfyllda före&lt;br&gt;registrering följer således av behovet av kontroll av att tillverkaren&lt;br&gt;uppfyllt sina skyldigheter enligt bi lavgaslagens bestämmelser. Ett resultat&lt;br&gt;av förhandsavgörandet i EG-domstolen i det refererade fallet är dock att&lt;br&gt;det står klart att rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om&lt;br&gt;tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av&lt;br&gt;motorfordon och släpvagnar till dessa fordon(typgodkännandedirektivet)&lt;br&gt;lägger vissa hinder ivägen för att ställa krav på tillverkarna - oavsett om&lt;br&gt;de är av mer administrativ än teknisk natur - som skall uppfyllas som en&lt;br&gt;förutsättning för registrering. Däremot har inte genom domen fastställts&lt;br&gt;att tillverkaransvaret som sådant skulle vara oförenligt med EG-rätten&lt;br&gt;Domen aktualiserar i hög grad behovet av att förenkla både lagens&lt;br&gt;konstruktion och administrationen kring tillverkaransvaret på tillämp-&lt;br&gt;ningsnivå. Vissa förändringar har redan vidtagits i bilregisterkungörelsen&lt;br&gt;som ett resultat av domen (se ändringar genomförda genom SFS&lt;br&gt;1997:480). Teoretiskt kan personbilar med EG-typgodkännande (s.k.&lt;br&gt;helbilsgodkända bilar) registreras och tas i bruk utan svenskt avgascertifi-&lt;br&gt;kat och därmed utan miljöklasstillhörighet, garantiåtagande, hållbar-&lt;br&gt;hetsåtagande och svensk representant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den dialog som ägt rum mellan Sverige och kommissionen har från&lt;br&gt;svensk sida framhållits att det är de miljömässiga vinsterna som är det&lt;br&gt;primära vad gäller bestämmelserna om tillverkarens ansvar. Hur systemet&lt;br&gt;upprätthålls administrativt är således underordnat målet att lagstiftningen&lt;br&gt;skall innebära incitament att tillverka bilar med hållbar och effektiv&lt;br&gt;avgasrening i syfte att förebygga att de orsakar skador på människors&lt;br&gt;hälsa eller på miljön genom utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen&lt;br&gt;Utgångspunkten för de nu föreslagna ändringarna är att tillverkarens&lt;br&gt;ansvar för avgasreningens hållbarhet skall bestå, men att kravet på&lt;br&gt;avgasgodkännande bör reformeras för att undvika oklarheter vad som&lt;br&gt;gäller i fråga om det administrativa förfarandet, men också för att&lt;br&gt;förenkla det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya tekniska föreskrifter skall enligt rådets direktiv 83/189/EEG om ett&lt;br&gt;informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dess lydelse enligt direktiv 94/10/EG, anmälas till kommissionen på&lt;br&gt;förslagsstadiet. Detta gäller såvida inte något av de undantag från&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten föreligger som nämns i artikel 10 i direktivet&lt;br&gt;Någon anmälningsskyldighet föreligger inte för lagar genom vilka&lt;br&gt;medlemsstaterna endast efterlever en dom som meddelats av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas domstol Detsamma gäller lagar som endast ändrar en&lt;br&gt;teknisk föreskrift för att på begäran av kommissionen undanröja ett&lt;br&gt;handelshinder. Indelningen i miljöklass 3 har ändrats till att omfatta de&lt;br&gt;bilar som uppfyller de grundläggande krav i fråga om utsläpp av avgaser&lt;br&gt;och andra ämnen som beslutats inom Europeiska gemenskaperna Denna&lt;br&gt;ändring innebär inte någon ändring i förhållande till vad som gäller redan&lt;br&gt;i dag. Det förhållandet att tillverkaransvaret regleras direkt i lagen i stället&lt;br&gt;för att utgöra ett villkor för avgasgodkännande är delvis en följd av den&lt;br&gt;dom som hänvisats till i avsnitt 3 och 4.4. I övrigt innehåller förslaget&lt;br&gt;endast borttagande av tekniska föreskrifter. Förslaget behöver därför inte&lt;br&gt;anmälas enligt reglerna inom EU, och inte heller inom WTO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Lagens tillämpningsområde bör ändras&lt;br&gt;i ett senare skede, när lagstiftningsarbetet för att genomföra EG: s&lt;br&gt;direktiv rörande arbetsmaskiner och motorcyklar m.m. nått längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Lagen bör omfatta enbart bilar (personbilar,&lt;br&gt;bussar och lastbilar) och andra motorfordon. I ett senare skede bör&lt;br&gt;övervägas att sammanföra all lagstiftning rörande avgaser i en motorav-&lt;br&gt;gaslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig i frågan om&lt;br&gt;tillämpningsområde har lämnat förslaget utan erinran Naturvårdsverket&lt;br&gt;anser att utsläpp av luftföroreningar från fordon och mobila maskiner&lt;br&gt;med förbränningsmotorer bör samlas i en motoravgaslag och att skilda&lt;br&gt;administrativa rutiner, tillsynsmyndigheter etc. kan hanteras genom&lt;br&gt;separata förordningar för olika tillämpningsområden, i detta skede är det&lt;br&gt;lämpligt att gå fram med separata avgaslagstiftningar förutsatt att en&lt;br&gt;avgaslag för mobila maskiner föreslås samtidigt som bilavgaslagen&lt;br&gt;inskränks till att endast omfatta motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Dagens bilavgaslagstiftning är&lt;br&gt;tillämplig på motordrivna fordon generellt. Genom att det endast i vissa&lt;br&gt;fall finns krav på avgasgodkännande innebär detta i realiteten att lagens&lt;br&gt;krav på tillverkaransvar samt indelningen i miljöklasser endast är&lt;br&gt;tillämplig på bilar, inkluderande el- och hybridbilar, bussar och lastbilar.&lt;br&gt;Några med stöd av lagen utfärdade krav på på andra motordrivna fordon&lt;br&gt;finns inte. Som framgått ovan kommer dock alltfler fordon och maskiner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att omfattas av gemenskapsrättsliga krav på avgasbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta fall är avgasregler av utpräglat teknisk karaktär och med en&lt;br&gt;hög detaljnivå vad gäller gränsvärden och provmetoder m.m. Dessutom&lt;br&gt;kan förutsättas att gränsvärdena med jämna mellanrum kommer att&lt;br&gt;skärpas. Detta talar för att de tekniska bestämmelserna meddelas i&lt;br&gt;författning av lägre valör än lag. Däremot bör de grundläggande reglerna,&lt;br&gt;liksom regler om tillsyn och överklagande, ges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande frågan måste vara vilka fordon, maskiner och&lt;br&gt;motorer som bör omfattas av bilavgaslagen. Då och då har framförts&lt;br&gt;önskemål om en motoravgaslag, som kan täcka alla de fordon och&lt;br&gt;maskiner som påverkar omgivningen genom avgasutsläpp och bränsleång-&lt;br&gt;or. Det är troligt att en sådan lagstiftning skulle öka möjligheten till&lt;br&gt;klarhet och överblickbarhet. Detta inte minst av det skälet att samma&lt;br&gt;motorer kan användas i olika typer av fordon och maskiner. Rimligen bör&lt;br&gt;avgasreglermgen på sikt vara densamma oavsett om motorn är placerad&lt;br&gt;i en terrängskoter eller i en maskin för ett annat användningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tyngsta skälet mot att nu sammanföra olika regler till en gemensam&lt;br&gt;lag utgör dock det faktum att arbetet befinner sig i så olika faser att det&lt;br&gt;svårligen låter sig göras att sammanställa regelsystemet i en gemensam&lt;br&gt;ramlag. Behovet av en sådan bör dock övervägas framöver i samband&lt;br&gt;med genomförandet av arbetsmaskindirektivet (se avsnitt 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Lagens konstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kravet på särskilt avgasgodkännande skall&lt;br&gt;tas bort. I stället slås direkt i lagen fast vilka krav som skall&lt;br&gt;uppfyllas och vilket ansvar som skall gälla för tillverkaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag vad gäller själva borttagandet av avgasgodkännandet I pro-&lt;br&gt;memorian föreslås dock att det i lagen ges möjlighet att avkräva&lt;br&gt;tillverkaren viss information på förhand i syfte att underlätta efter-&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte invänt mot förslaget om&lt;br&gt;borttagande av avgasgodkännandet Vägverket ifrågasätter om den&lt;br&gt;föreslagna ordningen med ställföreträdare för utländska tillverkare kan&lt;br&gt;anses stå i överensstämmelse med helbilsgodkännandets grundtanke om&lt;br&gt;ett harmoniserat typgodkännandesystem. Väg- och transportforskningsin-&lt;br&gt;stitutet anser det oklart hur bilarna kommer att grupperas i motorfamiljer&lt;br&gt;och att risker med att förslaget medför försämrade möjligheter till kontroll&lt;br&gt;borde klargöras. Aktiebolaget Svensk Bilprovning är av uppfattningen&lt;br&gt;att all information som krävs för hållbarhetskontroller bör samlas in på&lt;br&gt;förhand och i samband med miljöklassningen. Naturvårdsverket menar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgången på information är ett grundläggande behov för att kunna&lt;br&gt;upprätthålla tillverkaransvaret, men också för avgaskontroll i samband&lt;br&gt;med kontrollbesiktningen. Bilindustriföreningen anser att förslaget innebär&lt;br&gt;att svenska särkrav för redan EU- godkända fordon kvarstår. Aktiebolaget&lt;br&gt;Svensk Bilprovnings behov kan, enligt Bilindustriföreningen, tillgodoses&lt;br&gt;på betydligt smidigare sätt än att kräva in stora informationsmängder&lt;br&gt;oavsett om informationen kommer att användas eller ej. Kravet på&lt;br&gt;ställföreträdare liksom avgifterna är fördyrande och inte förenligt med&lt;br&gt;kravet på fri rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Avgasgodkännandets funktion och hur&lt;br&gt;ansökan görs och vad den innehåller har beskrivits ovan i avsnitten 4.1&lt;br&gt;och 5.2. I samband med avgasgodkännandet fattas också beslut om&lt;br&gt;miljöklass av AB Svensk Bilprovning (9 § bilavgasförordningen). Med&lt;br&gt;besluten från bilprovningen kan tillverkaren sedan söka registrering och&lt;br&gt;ordna typbesiktnmg Vid registreringen anges chassinummer för de&lt;br&gt;enskilda bilarna. Det är med hjälp av den uppgiften som bilar sedan kan&lt;br&gt;väljas ut ur motorfamiljen om en hållbarhetskontroll är aktuell för&lt;br&gt;modellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för borttagandet av det formella avgasgodkännandet är&lt;br&gt;att detta skall ske utan men för kontrollsystemets effektivitet och utan att&lt;br&gt;tillverkaransvaret urholkas. För att detta skall kunna genomföras krävs&lt;br&gt;information som gör det möjligt att gruppera fordon av samma emission-&lt;br&gt;stekniska utförande, att urskilja vilka individerna är i denna grupp och&lt;br&gt;att kunna välja ut vilka som skall provas och åtgärdas. Slutligen krävs&lt;br&gt;information om mot vem eventuella krav skall riktas om modellen visar&lt;br&gt;sig brista i avgastekniskt utförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste tekniska informationen finns i EG-typgodkännandet.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte för s.k. helbilsgodkännande (i enlighet med direktiv&lt;br&gt;92/53/EEG). För dessa finns informationen i godkännandet som omfattar&lt;br&gt;EG-avgasgodkännandet. Det är framförallt informationsdokumentet och&lt;br&gt;testrapporten som innehåller de viktiga delarna Av dessa framgår de&lt;br&gt;uppgifter som möjliggör en komponentkontroll - för att utföra en kontroll&lt;br&gt;måste laboratoriet känna till vilken typ av katalysator som EG-typgod-&lt;br&gt;kännandet omfattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har bedömts att tillsynsmyndigheten således bör kunna&lt;br&gt;ges möjlighet att före introduktionen av en ny bilmodell erhålla viss&lt;br&gt;information från tillverkaren eller dennes ombud i syfte att upprätthålla&lt;br&gt;kontrollsystemet. En sådan bestämmelse skulle komplettera reglerna om&lt;br&gt;tillsyn, (som stadgar skyldighet att lämna upplysningar bland annat) och&lt;br&gt;underlätta för myndigheten att utföra hållbarhetskontrollema. Efter&lt;br&gt;förhandsavgörandet i EG-domstolen (se avsnitt 4.4) kan det dock anses&lt;br&gt;EG-rättsligt tveksamt att kräva någon information som en förutsättning&lt;br&gt;för registrering, eller att alls ställa några andra krav på kompletterande&lt;br&gt;förhandsinformation avseende redan EG-typgodkända fordon. En annan&lt;br&gt;lösning än den i promemorian bör därför väljas, en lösning som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att några krav på att lämna information på förhand. I stället far Prop 1997/98:35&lt;br&gt;information om emissionstekniskt utförande inhämtas när tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten beslutar sig för att undersöka en viss modell. På samma sätt som&lt;br&gt;idag bör bilar av samma typ kunna tas fram ur bilregistret. Vid ett&lt;br&gt;eventuellt åtgärdsföreläggande far det ankomma på tillverkaren att visa&lt;br&gt;att samtliga bilar med ett visst tekniskt utförande har åtgärdats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt innebär ändringen att tillverkaren inte längre skall lämna&lt;br&gt;ett särskilt åtagande att åtgärda brister som en förutsättning för att erhålla&lt;br&gt;ett avgasgodkännande (6 §) och att ett föreläggande om åtgärd kan träffa&lt;br&gt;fordon av en viss typ utan att de är avgasgodkända (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställföreträdare för utländska tillverkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaransvaret är tudelat på så sätt att det riktas både civilrättsligt mot&lt;br&gt;konsumenten, bilägaren, och offentligrättsligt, mot staten. Bilägaren skall&lt;br&gt;få sin bil kostnadsfritt åtgärdad vid fel på avgasreningen Åtgärdandet av&lt;br&gt;felaktigheter som innebär onödigt höga emissioner ligger också i det&lt;br&gt;allmännas intresse som ett skydd för hälsa och miljö. Frågan om&lt;br&gt;ställföreträdare rör dels frågan om bestämmelsernas effektivitet, dels den&lt;br&gt;processuella, vem som skall uppfylla lagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är tillverkaren som har kontrollen över hur avgasreningen&lt;br&gt;är konstruerad och hur den är avsedd att fungera är det denne som måste&lt;br&gt;få incitament att tillverka från emissionssynpunkt goda produkter Det är&lt;br&gt;också tillverkaren som kan samarbeta med tillsynsmyndigheten vid&lt;br&gt;kontroll och kan föreslå adekvata åtgärder vid eventuella brister.&lt;br&gt;Tillverkaren som har säte och förmögenhet i landet kan svara för&lt;br&gt;bilägarnas kostnadsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ställföreträdaren för tillverkaren har idag en dubbel funktion.&lt;br&gt;Denne skall som tillverkarens förlängda arm svara för produkten genom&lt;br&gt;att processuellt svara för alla anspråk, både vad gäller återkallande och&lt;br&gt;garantiåtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna vara tänkbart att koppla loss garantiåtagandet mot&lt;br&gt;kunden och låta t. ex säljaren - oavsett i vilket säljled han befinner sig -&lt;br&gt;stå för kostnadsansvaret för rättelse, medan det offentligrättsliga ansvaret&lt;br&gt;söks från tillverkaren eller någon annan Det är dock för konsumenten&lt;br&gt;mindre förmånligt att behöva söka en säljare framför att fa ett med-&lt;br&gt;delande om att bilen kommer att kostnadsfritt repareras. Det kan också&lt;br&gt;uppfattas som mindre intressant att söka rättelse för ett fel som kanske&lt;br&gt;enbart påverkar bilens emissioner och inte dess körbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med ett delat ansvar är det av stor betydelse att det är möjligt att&lt;br&gt;nå klarhet i vari bristen består Den som åläggs ansvaret för återtagande&lt;br&gt;bör ha en faktiskt möjlighet att efter rättelseföreläggande åstadkomma&lt;br&gt;lägre emissioner. Det innebär att det är tillverkaren eller en tillverkaren&lt;br&gt;närstående, med möjligheter att i sin tur skaffa sig garantier som åläggs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att det är mest ändamålsenligt att samma person, eller att&lt;br&gt;ett fatal personer, svarar för båda i lagen förekommande ansvarsformer.&lt;br&gt;Bilmarknaden har förhållandevis fa försäljningskanaler. Ställföreträdare&lt;br&gt;för utländska tillverkare finns normalt tillgängligt genom förekomsten av&lt;br&gt;generalagenter. Förslaget innebär härvidlag ingen ändring i sak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anmärkt att det i lagen bör anges att tillverkaren inte&lt;br&gt;ansvarar för de bilar som förs in i landet av någon annan än tillverkaren,&lt;br&gt;den han utsett till sm ställföreträdare eller den som annars yrkesmässigt&lt;br&gt;för tillverkarens räkning för in bilar i Sverige, så att det således framgår&lt;br&gt;att tillverkaren inte svarar för sidoimporten, i dessa fall bör i stället&lt;br&gt;ansvaret övertas av den som yrkesmässigt fört in de bilar som det är fråga&lt;br&gt;om. Lagrådet har dessutom ifrågasatt om inte tillverkaren bör vara&lt;br&gt;skyldig att vidta åtgärder enligt 7 § även i de fall bilen är importerad av&lt;br&gt;en privatperson för enskilt bruk, och att kostnadsansvaret i dessa fall far&lt;br&gt;drabba bilägaren. Regeringen delar Lagrådets synpunkter i denna del. För&lt;br&gt;närvarande gäller enligt 11 a § bilavgasförordningen att ägaren och inte&lt;br&gt;tillverkaren har ansvaret för kostnader för åtgärdande av fel på sidoimpor-&lt;br&gt;terade bilar som inte omfattas av tillverkarens åtagande, om bilen är&lt;br&gt;avsedd för enskilt bruk och inte tidigare varit registrerad. Som Lagrådet&lt;br&gt;anför finns det skäl som talar för att den som utan anknytning till&lt;br&gt;tillverkaren yrkesmässigt för in bilar i Sverige skall ha ett ansvar&lt;br&gt;gentemot bilägaren som motsvarar tillverkarens. Denna fråga kräver dock&lt;br&gt;ytterligare överväganden och bör tas upp till behandling i samband med&lt;br&gt;den översyn av bilavgasreglema som kommer att krävas inför genomfö-&lt;br&gt;randet av de nya EG-reglerna som väntas träda i kraft kring sekelsskiftet.&lt;br&gt;Tills vidare bör liksom nu gälla att lagstiftningen klargör begränsningarna&lt;br&gt;i tillverkarens ansvar i förhållande till sidoimporterade bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillverkaren inte svarar för kostnaderna innebär givetvis inte att&lt;br&gt;sidoimporterade bilar i praktiken måste undantas från s.k. recall-kampan-&lt;br&gt;jer och andra rättelseåtgärder som vidtas av tillverkaren Ingenting hindrar&lt;br&gt;heller att den enskilde som förvärvar ett fordon utanför de gängse&lt;br&gt;försäljningskananlema i Sverige genom avtal försäkrar sig om att säljaren&lt;br&gt;åtar sig kostnadsansvaret i händelse av att avgasreningsutrustningen skulle&lt;br&gt;brista. De konsumenträttsliga aspekterna behandlas vidare i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationell ställföreträdare bedöms för närvarande krävas även i ett&lt;br&gt;gemenskapsrättsligt system för tillverkaransvar i de fall då tillverkaren&lt;br&gt;inte har sitt säte i landet Även om förelägganden kan riktas mot&lt;br&gt;utländska rättssubjekt krävs för verkställighet någon som kan sökas här&lt;br&gt;i landet. I det föreslagna Auto/Oildirektivet är det den typgodkännande&lt;br&gt;myndigheten som beslutar huruvida avvikelser föreligger och vilka&lt;br&gt;rättelseåtgärder som skall vidtas. Medlemsländerna har dock möjlighet att&lt;br&gt;genomföra egna kontroller. Medlemsländerna kan också föranstalta om&lt;br&gt;att rättelse genomförs i det egna landet. Direktivet ger inte något svar på&lt;br&gt;hur genomförande skall ske i detta hänseende. Frågan far anses vara av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;processuell natur och regleras inom den egna rättsordningen. Behovet av Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;en nationell ställföreträdare bör emellertid prövas vid genomförandet av&lt;br&gt;direktivet. Föreliggande förslag kan i jämförelse med dagens krav på&lt;br&gt;särskilt åtagande inte anses handelshindrande, diskriminerande eller&lt;br&gt;fördyrande för utländska rättssubjekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på bilregisterområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn pågår för närvarande av bestämmelserna inom trafikregister-&lt;br&gt;området (som omfattar bilregistret, körkortsregistret och yrkestrafikregi-&lt;br&gt;stret, se dir. 1996:117). Utredaren skall enligt direktiven göra en samlad&lt;br&gt;översyn av bestämmelserna på området i syfte att förenkla modernisera&lt;br&gt;och effektivisera regelsystemet. Utredaren skall även analysera frågor som&lt;br&gt;rör knytande av rättsverkningar till registren. En sammanhållen och&lt;br&gt;moderniserad författningsreglering förutses leda till högre effektivitet. En&lt;br&gt;särskild fråga i sammanhanget blir därvid att studera trafikregistrens&lt;br&gt;potential för andra ändamål, t. ex. som en resurs i trafiksäkerhets- och&lt;br&gt;miljöarbetet Bilprovningens behov av uppgifter för hållbarhetskontroller&lt;br&gt;berörs följaktligen i hög grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga godkännanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer fortfarande att finnas behov av att utfärda nationella&lt;br&gt;typgodkännanden (för bilar som inte EG- typgodkänns) och godkännande&lt;br&gt;enligt särdirektiv, i de fall helbilsgodkännande inte görs. Ett bemyndigan-&lt;br&gt;de om typgodkännande finns i 3 § 4 p. bilavgaslagen och torde täcka&lt;br&gt;förstnämnda fall. I 55a § fordonskungörelsen finns bestämmelser om&lt;br&gt;vilken myndighet som utfärdar godkännande enligt särdirektiven&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Miljöklassningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöklass 3 skall motsvara EU:s grundkrav&lt;br&gt;i fråga om utsläpp av avgaser och andra ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft några in-&lt;br&gt;vändningar mot förslaget i sak eller lagtekniskt. Ett antal har dock&lt;br&gt;synpunkter på miljöklassystemet som sådant. Vägverket anser att ett&lt;br&gt;svenskt miljöklassningssystem bör utformas så att att det i varje fall inte&lt;br&gt;strider mot EG-lagstiftmngen. Miljöklass 1 bör definieras så att det blir&lt;br&gt;möjligt för EG-typgodkända bilar med en viss överkvalitet att uppfylla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraven. Miljöklass 1 H som skall tillämpas på s.k. hybridfordon som är Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;försedda med såväl elbatten som förbränningsmotor finns det skäl att&lt;br&gt;slopa. AB Svensk Bilprovning anser att samtliga fordon skall omfattas av&lt;br&gt;en miljöklassning centralt hos AB Svensk Bilprovning Riksskatteverket&lt;br&gt;påpekar att lagen om försäljningsskatt inte innehåller några skattesatser&lt;br&gt;för fordon som hänförs till miljöklass 1 E och 1 H trots att fordonen är&lt;br&gt;skattepliktiga och att eldrivna fordon i miljöklass 1 E och 1 H inte&lt;br&gt;omfattas av den femåriga friheten från fordonsskatt som gäller för fordon&lt;br&gt;i miljöklass 1 Konsumentverket menar att miljöklassystemet är ett bra&lt;br&gt;sätt att påverka utvecklingen mot en bilpark med bättre miljöegenskaper&lt;br&gt;och att det är angeläget att Sverige aktivt verkar för att miljöklassystemet&lt;br&gt;kvarstår och på sikt förbättras, men att informationen om miljöklassyste-&lt;br&gt;met måste utökas Naturvårdsverket anser en ytterligare utveckling av&lt;br&gt;miljöklassningssystemet behövs för att av riksdag och regering antagna&lt;br&gt;miljömål och en miljöanpassning av transportsystemet skall klaras av.&lt;br&gt;Bilindustriföreningen menar att hela miljöklassningssystemet, dvs.&lt;br&gt;samtliga tre miljöklasser, kräver en förankring i beslutade EG-direktiv för&lt;br&gt;ordentliga miljömässiga genomslag och bör framgå redan av bilav-&lt;br&gt;gaslagen; EU-förankringen innebär en långsiktighet, vilket är nödvändigt&lt;br&gt;för ett effektivt och optimalt utvecklingsarbete inom bilindustrin. Svenska&lt;br&gt;Åkeriförbundet finner det nuvarande miljöklassningssystemet förvirrande&lt;br&gt;och anser det ställt till bekymmer i miljözonssammanhang. Försälj-&lt;br&gt;ningsskatten på tunga fordon bör avskaffas eftersom den motverkar&lt;br&gt;föryngring avden svenska lastbilsparken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I enlighet med de principer för&lt;br&gt;miljöklassning som redovisats i avsnitt 4.2 föreslås att det i lagen direkt&lt;br&gt;framgår att grundkraven för bilars avgasrening motsvarar dem som gäller&lt;br&gt;inom Europeiska gemenskapen. Bestämmelsen om vad som skall gälla för&lt;br&gt;bilar i miljöklass 3 styrs för närvarande av innehållet i 2 § första stycket&lt;br&gt;som stadgar att motordrivna fordon skall vara så konstruerade och&lt;br&gt;utrustade att de inte släpper ut avgaser och andra ämnen i större mängd&lt;br&gt;än vad som kan godtas från hälso- och miljöskyddssynpunkt. Miljöklass&lt;br&gt;3 bör i stället uttryckligen utgöra EU:s grundkrav. Detta är fallet i&lt;br&gt;praktiken redan i dag, men genom ändringen uppnås den fördelen att&lt;br&gt;bestämmelsen far en ökad stadga. Som framgått i nämnda avsnitt krävs&lt;br&gt;fortfarande ett beslut om miljöklassning, även om det är frivilligt att föra&lt;br&gt;ett fordon till en miljömässigt bättre klass. Avsikten är att AB Svensk&lt;br&gt;Bilprovning även fortsättningsvis skall fatta detta beslut, eftersom den&lt;br&gt;emissionstekniska kunskapen finns där. Ansökan kommer naturligtvis&lt;br&gt;vara betydligt förenklad jämfört med ansökan om avgasgodkännande&lt;br&gt;Handläggningstiden kan också förutses bli kort Det är naturligtvis&lt;br&gt;tänkbart att ytterligare förenkla denna procedur, genom att låta den ingå&lt;br&gt;i registrenngsproceduren t.ex. En sådan åtgärd bör dock anstå tills&lt;br&gt;Trafikregisterutredningen fullgjort sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av miljöklassystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem med miljöklassningen har varit bristen på fastställda eller&lt;br&gt;beslutade gränsvärden inom EU, vilket inneburit svårigheter att fylla&lt;br&gt;klasserna med innehåll För personbilar finns bara en klass som är&lt;br&gt;grundad på EU-krav (miljöklass 3), medan miljöklass 1 utgörs av krav i&lt;br&gt;enlighet med amerikanska normer. För miljöklass 2 saknas fastställda&lt;br&gt;krav och gränsvärden. Det är naturligtvis önskvärt att miljöklassystemet&lt;br&gt;återigen byggs ut till tre klasser för de konventionella fordonen. På grund&lt;br&gt;av de begränsningar av möjligheterna att använda skatteincitament som&lt;br&gt;ställs upp i avgasdirektiven (se t. ex artikel 3 i direktiv 94/12/EG&lt;br&gt;-försäljningsskatten får endast innebära lättnader gentemot mom EU&lt;br&gt;beslutade krav) innebär detta att miljöklassystemet blir mindre effektivt.&lt;br&gt;Från kommissionens sida hävdas dessutom att den femåriga befrielse från&lt;br&gt;fordonsskatt som Sverige ger fordon i miljöklass 1 strider mot detta&lt;br&gt;direktiv. Sverige har bemött kommissionens påståenden och därvid&lt;br&gt;uttryckt en annan uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikbeskattmngsutredningen (dir 1996:37) har fatt i uppdrag att&lt;br&gt;genomföra en översyn av den samlade beskattningen på vägtrafiken och&lt;br&gt;dess styrande verkan. Ett delbetänkande Bilen, miljön och säkerheten&lt;br&gt;(SOU 1997:126) överlämnades den 30 september 1997. Naturvårdsverket&lt;br&gt;har i en rapport (Miljöklasser för bättre bilar - förslag till nytt miljöklass-&lt;br&gt;ningssystem) lagt fram ett förslag till nytt miljöklassningssystem.&lt;br&gt;Förslaget har remissbehandlats. Enligt förslaget bör fler parametrar&lt;br&gt;användas för att uppnå miljömässigt bättre bilar, som koldioxidutsläpp,&lt;br&gt;goda emissionsegenskaper vid kallstart, deklaration om återvinning m.m.&lt;br&gt;Bilen poängsätts utifrån miljöegenskaper, vilket bl.a kan ge konsumenten&lt;br&gt;en deklaration avseende miljöprestanda Naturvårdsverket föreslår en&lt;br&gt;miljödeklaration för arbetsmaskiner. Miljöklassningen är också en viktig&lt;br&gt;del i arbetet med att ta fram en samlad konsumentinformation om bilar&lt;br&gt;(se avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Konsumenträttsliga aspekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De föreslagna lagtekniska ändringarna&lt;br&gt;innebär inte någon försämring av konsumenternas ställning.&lt;br&gt;Reglerna om kostnadsansvar bör kunna kvarstå även när till-&lt;br&gt;verkaransvaret genomförts inom EU. Vad gäller privatimporterade&lt;br&gt;bilar kan informationen behöva förbättras för konsumenter i senare&lt;br&gt;led&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser har uttalat sig om Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;konsumenternas ställning och påverkan av privatimporten Konkurren-&lt;br&gt;sverket anser att det borttagna kravet på avgasgodkännande för redan&lt;br&gt;EG-typgodkända bilar underlättar speciellt för konsumenterna att priva-&lt;br&gt;timportera bilar, vilket kommer att skärpa konkurrenstrycket på den&lt;br&gt;svenska marknaden. Konsumentverket finner det väsentligt att klass-&lt;br&gt;ningssystemet är lättförståeligt och att det är olyckligt att privatim-&lt;br&gt;porterade bilar inte omfattas av tillverkaransvaret - problemet uppenbarar&lt;br&gt;sig när bilen säljs i andra eller tredje hand och köparen inte blir upplyst&lt;br&gt;om att bilen saknar avgasåtagande. Det finns anledning att pröva&lt;br&gt;Motormännens Riksförbunds förslag om försäkringslösning. Kommunika-&lt;br&gt;ttonsforskningsberedningen anser att om privati mporten ökar kan det&lt;br&gt;komma att försvåra möjligheten att återkalla fordonsmodeller som inte&lt;br&gt;uppfyller lagstiftningens krav. Bilindustriförentngen menar att ett mer&lt;br&gt;allmänt “ansvar&amp;quot; uttryckt i bilavgaslagen (6§) utgör en reglering av&lt;br&gt;produkter på den svenska marknaden som saknar motsvarighet inom&lt;br&gt;övriga EU. Motormännens Riksförbund är positivt till de ändringar som&lt;br&gt;föreslagits i 6 § som kommer att innebära att den enskilde bilägarens&lt;br&gt;ställning stärks&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den föreslagna ändringen i 6 §&lt;br&gt;omfattar inte några ändringar i sak och några särskilda tillämpningspro-&lt;br&gt;blem förutses inte Ändringen innebär att tillverkarens ansvar slås fast&lt;br&gt;direkt i lagrummet Denna lösning föreslogs för övrigt av Lagrådet redan&lt;br&gt;under lagstiftningsarbetet som föregick bilavgaslagen Lagrådet avstod&lt;br&gt;dock från att föreslå en annan skrivning, eftersom konstruktionen var ett&lt;br&gt;resultat av förhandlingar med bilbranschen och dessutom delvis var&lt;br&gt;utformad efter den amerikanska förebilden till bilavgaslagstiftningen&lt;br&gt;Lagrådet har dock i detta lagstiftningsärendet uttryckt att 6 § har kommit&lt;br&gt;att innehålla rent civilrättsliga bestämmelser som reglerar ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden mellan enskilda. Sådana bestämmelser, som regleras i 8 kap&lt;br&gt;2 § regeringsformen, kan regeringen inte bemyndigas att meddela&lt;br&gt;föreskrifter i med stöd av 8 kap 7 § regeringsformen. De till lagrummen&lt;br&gt;hänförliga tillämpningsföreskrifterna i 10 - 11 a §§ bilavgasförordningen&lt;br&gt;måste vidare, enligt Lagrådet, anses gå betydligt utöver vad som skulle&lt;br&gt;kunna godtas. Av detta skäl har därför bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;arbetats in i lagen, delvis i 6 § och delvis genom stadgandet i den nya&lt;br&gt;8 § (7 a § i lagrådsremissen). Bestämmelsen i 11 § bilavgasförordningen&lt;br&gt;om det krav som ställs på bilägaren att använda bensin som avses i 2 §&lt;br&gt;förordningen (1985:838) om motorbensin har getts en mer allmän&lt;br&gt;utformning i lagen men är alltjämt begränsad till bensinmotordrift I&lt;br&gt;samband med den översyn som bör ske innan nya EG - regler träder i&lt;br&gt;kraft kan övervägas om regeln även bör omfatta andra bränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 a § bilavgaslagen reglerar förhållandet mellan en&lt;br&gt;oberoende bilreparatör, tillverkaren och konsumenten Syftet med&lt;br&gt;bestämmelsen när den infördes var att åstadkomma största möjliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrens mellan verkstäder, samtidigt som konsumenten skyddas Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;Bestämmelsen föreslås inte ändrad Även om förslaget till Auto/Oil-&lt;br&gt;direktiv inte innehåller några regler om förhållandet tillverkare -&lt;br&gt;konsument bör inte några inskränkningar behöva göras i förhållande till&lt;br&gt;nuvarande lagstiftning vad gäller kostnadsansvaret Dessutom bör&lt;br&gt;direktivet innebära att konsumenternas ställning stärks när tillverkarens&lt;br&gt;ansvar fastställs på gemenskapsnivå. Det gäller framförallt de pnvatim-&lt;br&gt;porterade bilarna. Även sådana måste omfattas av ett tillverkaransvar&lt;br&gt;För närvarande måste den uppfattning som presenterats i prop. 1995/96:6&lt;br&gt;Vidareutveckling av systemet med miljöklasser för fordon m.m. vidhållas&lt;br&gt;(se även SOU 1995:31 s. 74 ff), nämligen att privatimporterade bilar&lt;br&gt;torde kunna omfattas av och ingå i en återkallelseprocedur, men&lt;br&gt;kostnadsansvaret åvilar den enskilde bilägaren Under en övergångs-&lt;br&gt;period riskerar dock privatpersoner som på egen hand importerar bilar till&lt;br&gt;Sverige att dessa inte kan omfattas av tillverkaransvaret. Den som idag&lt;br&gt;för in bilen i Sverige kompenseras i någon mån av det normalt lägre&lt;br&gt;priset, men det kan vara svårt för senare förvärvare att få vetskap om att&lt;br&gt;det är en bil som sålts utanför de gängse försäljningskanalerna En sådan&lt;br&gt;uppgift framgår således inte direkt av bilregistret. Som framgått ovan&lt;br&gt;finns det anledning att överväga trafikregistrens potential i detta&lt;br&gt;hänseende, inte minst av det skälet att privatimporten ökat mycket stort&lt;br&gt;sedan 1 juli 1996. Det måste dessutom övervägas om ytterligare&lt;br&gt;information till konsumenterna är nödvändig under den tid som återstår&lt;br&gt;fram tills EG:s tillverkaransvar träder i kraft. Överhuvud taget är det&lt;br&gt;naturligtvis av stor betydelse att konsumenterna kan göra val som grundas&lt;br&gt;på ett gott underlag. I detta sammanhang kan uppmärksammas det&lt;br&gt;uppdrag som Konsumentverket erhållit att tillsammans med Vägverket&lt;br&gt;och i samråd med Naturvårdsverket ta fram en samlad konsumentinforma-&lt;br&gt;tion om bilar (In 96/2297/KO).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Överklagandebestämmelsema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1994/95: 27 Fortsatt reformering av instansordningen&lt;br&gt;m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna redogjordes för de grund-&lt;br&gt;läggande principer som bör tillämpas vid överklagande. Bland annat bör&lt;br&gt;överklaganderegler alltid anges i lag och inte i förordning. I och med att&lt;br&gt;något avgasgodkännande inte längre kommer att utfärdas finns inget&lt;br&gt;behov av bestämmelser om överklagande av AB Svensk Bilprovnings&lt;br&gt;beslut i det hänseendet till Naturvårdsverket. Däremot kan beslutet om&lt;br&gt;miljöklassning överklagas till Naturvårdsverket även framöver. De beslut&lt;br&gt;som Naturvårdsverket fattat och som kan överklagas är nu uppräknade i&lt;br&gt;lagen. Eftersom samtliga tillsynsmyndighetens beslut överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol föreslås en ändring i 11 § bilavgaslagen.&lt;br&gt;Överklagandereglema i förordningen bör ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kostnader och konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna ändringarna i bilavgaslagen avses ingen förändring&lt;br&gt;av de grundläggande bestämmelserna om tillverkarens ansvar gentemot&lt;br&gt;det allmänna och mot den enskilde konsumenten. Förfarandet vid&lt;br&gt;hållbarhetskontroll förutsätts bli detsamma liksom omfattningen av&lt;br&gt;provningarna. Några miljömässigt negativa resultat av ändringen kan&lt;br&gt;därför inte förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största förändringen består i de ändrade administrativa rutinerna för&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten Det kan krävas att nya rutiner utformas vad gäller&lt;br&gt;själva hanteringen av informationen och bearbetandet av den. Det är&lt;br&gt;möjligt att tillsynsmyndigheten finner behov av att gruppera de typgod-&lt;br&gt;kända fordonen i motorfamiljer. Ingenting hindrar naturligtvis att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i samarbete med bilbranschen kommer fram till&lt;br&gt;lämpliga förfaranden härvidlag. Full visshet beträffande konsekvenserna&lt;br&gt;torde kunna nås först när det nya direktivet har beslutats. Det måste antas&lt;br&gt;att i inledningsskedet måste en större arbetsinsats till för att klara&lt;br&gt;övergången till de föreslagna reglerna. Efter detta övergångsskede bedöms&lt;br&gt;dock de resurser som erfordras vara av samma omfattning som dagens,&lt;br&gt;även om uppgiften att besluta om avgasgodkännade upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till lagändringar innebär i sig inte några statsfinansiella&lt;br&gt;konsekvenser Den tillsynsverksamhet som bedrivs är avgiftsfmansierad,&lt;br&gt;liksom hållbarhetskontrollema, och bör så förbli framdeles genom den&lt;br&gt;avgift som erläggs till tillsynsmyndigheten (kontrollavgiften). Några&lt;br&gt;särskilda avgifter för avgasgodkännande avses inte tas ut från och med&lt;br&gt;1997. För biltillverkarna blir förfarandet billigare och enklare, genom att&lt;br&gt;avgasgodkännande inte behöver sökas, förutsatt att EG-typgodkännande&lt;br&gt;finns. Förslagen innehåller inga nya tekniska krav eller nya administrativa&lt;br&gt;rutiner som kan anses handelshindrande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i det tidigare andra stycket utgår eftersom konstruktionen&lt;br&gt;med krav på avgasgodkännande tas bort. Tredje stycket tas bort likaså,&lt;br&gt;men motsvaras delvis av den nya 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke ändras med hänsyn till att kravet på avgasgod-&lt;br&gt;kännande tas bort. Under a) anges grunden för miljöklass 3 för bilar&lt;br&gt;vara de grundläggande krav som beslutats inom Europeiska gemenskaper-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har en bil enligt 2 a § hänförts till en miljöklass i samband med&lt;br&gt;avgasgodkännandet Eftersom denna bestämmelse tas bort, liksom&lt;br&gt;bemyndigandet i 2 § att meddela föreskrifter om avgasgodkännande,&lt;br&gt;krävs ett nytt bemyndigande. Den föreslagna nya sjätte punkten utgör ett&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om förfarandet vid miljöklassning av fordon.&lt;br&gt;Sådana föreskrifter kan gälla när ansökan skall ske, vad en ansökan om&lt;br&gt;miljöklassning skall innehålla samt vilken instans som fattar beslut i&lt;br&gt;frågan. För närvarande är det Aktiebolaget Svensk Bilprovning som fattar&lt;br&gt;beslut om bilars indelning i miljöklasser enligt 9 § bilavgasförordningen&lt;br&gt;Denna ordning avses bestå tills vidare. Närmare föreskrifter om innehållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ansökan kommer att föras in i bilavgasförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i första stycket ändras tillverkarens ansvar från att vara&lt;br&gt;en skyldighet att lämna ett åtagande gentemot bilägaren, till ett ansvar&lt;br&gt;som direkt slås fast i lagen. Bestämmelsen anger också vilka sorters&lt;br&gt;fordon som omfattas av tillverkarens ansvar genom hänvisningen till med&lt;br&gt;förbränningsmotor utrustade bilar, med samma inskränkning som anges&lt;br&gt;i 2 a § första stycket. Därmed undantas, liksom är fallet idag, t ex&lt;br&gt;bensinmotordrivna tunga bilar över 3 500 kg samt elbilar Andra&lt;br&gt;meningen motsvaras i sak av nuvarande regler i 10 § bilavgasför-&lt;br&gt;ordningen (1991:1481). Sista stycket i den bestämmelsen innehåller för&lt;br&gt;närvarande en bestämmelse om att tillverkaren inte far ställa som villkor&lt;br&gt;att reservdelar av ett visst fabrikat måste användas. Med hänsyn till att&lt;br&gt;det nya tredje stycket nu uttömmande anger de krav som ställs på&lt;br&gt;bilägaren som förutsättning för att tillverkaransvaret skall gälla, bedöms&lt;br&gt;den bestämmelsen dock som överflödig. Det krav som ställs på bilägaren&lt;br&gt;genom tredje stycket punkten 3 innebär bara att nya delar inte far vara&lt;br&gt;sämre från miljösynpunkt jämfört med de som byts ut och innehåller&lt;br&gt;inget krav på visst märke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvaras av 11 § bilavgasförordningen En viss&lt;br&gt;omformulering har dock gjorts av punkten 2, som i bilavgasförordningen&lt;br&gt;endast innehåller en hänvisning till de krav på blyfri bensin som finns i&lt;br&gt;förordningen (1985:838) om motorbensin. Bestämmelsen infördes&lt;br&gt;ursprungligen i syfte att hindra att blyad bensin användes för bilar med&lt;br&gt;katalytisk avgasrening, eftersom katalysatorn då förstördes. Liksom nu&lt;br&gt;bör gälla att bilägaren anses ha fullgjort vad som ankommer på honom&lt;br&gt;om han använder ett bränsle som uppfyller kraven i förordningen om&lt;br&gt;motorbensin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare tredje stycket i lagrummet, innehållande bemyndigande till&lt;br&gt;regeringen att utforma föreskrifter om tillverkarens åtagande, tas bort som&lt;br&gt;en följd av den ändrade konstruktionen av lagrummet Även det tidigare&lt;br&gt;bemyndigandet i 8 §, van regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inskränker tillämpningen av 6 § blir därmed överflödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom tillverkaren inte längre gör ett särskilt åtagande gentemot&lt;br&gt;bilägaren görs en följdändring i första stycket. Hänvisning görs till&lt;br&gt;tillverkarens ansvar i stället för till åtagandet enligt 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att ordet avgasgodkända utgår. Det är&lt;br&gt;dock inte fråga om någon ändring i sak. Vilka fordon som omfattas av&lt;br&gt;hållbarhetskrav framgår av bilavgasförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket motsvaras av det tidigare bemyndigandet till&lt;br&gt;regeringen i 8 § att meddela föreskrifter som inskränker tillämpningen&lt;br&gt;av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Första stycket motsvaras delvis av de tidigare be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 § tredje stycket och tillämpas för det fall tillverkaren&lt;br&gt;inte har säte i Sverige Som tidigare torde normalt generalagenten anses&lt;br&gt;som den som för in bilar för tillverkarens räkning och vara den som&lt;br&gt;anges som ansvarig vid ansökan om miljöklassning t. ex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förtydligande syfte har i andra stycket tagits in en bestämmelse om&lt;br&gt;att tillverkaren inte svarar för fordon som förts in i Sverige av någon&lt;br&gt;annan än tillverkaren eller av den som annars för in fordon i Sverige för&lt;br&gt;tillverkarens räkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att särskilda avgifter för avgasgodkännande far tas ut&lt;br&gt;utgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandebestämmelsen ändras till att avse inte bara vissa angivna&lt;br&gt;beslut enligt lagen utan samtliga tillsynsmyndighetens beslut i enskilda&lt;br&gt;fall enligt lagen eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga överklagandebestämmelser avses genom ändringen i princip&lt;br&gt;återfinnas i bilavgaslagen. Ett undantag kommer AB Svensk Bilprovnings&lt;br&gt;beslut om miljöklassning, som överklagas till Statens naturvårdsverk, att&lt;br&gt;utgöra. Denna bestämmelse avses stå kvar i bilavgasförordningen, medan&lt;br&gt;övriga däri intagna överklagandebestämmelser skall upphävas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian Vissa&lt;br&gt;avgasfrågor (Ds 1997:19)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås ändringar i bilavagslagen (19886:1386) av&lt;br&gt;konstruktionen av tillverkaransvaret genom främst borttagande av det s.k.&lt;br&gt;avgasgodkännandet Syftet med ändringarna är att förenkla det admini-&lt;br&gt;strativa förfarandet för att lagregelringen skall harmonisera med befintliga&lt;br&gt;och kommande gemenskapsrättsliga bestämmelser på bilavagsområdet&lt;br&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1 innehåller förslag till ändringar i bilavgaslagen (se nedan)&lt;br&gt;samt en redogörelse för vissa följdändringar i bilavgasförordningen&lt;br&gt;(1991: 1481)och bilregisterkungörelsen (1972:599) Kapitel 2 har rubriken&lt;br&gt;Inledning och redogör för innehållet i promemorian och skälen för&lt;br&gt;lagändringar Det svenska systemet för tillverkarens ansvar beskrivs kort,&lt;br&gt;liksom de konflikter reglerna inneburit i förhållande till bestämmelserna&lt;br&gt;inom unionen. De pågående överträdelseärendena (artikel 169 - för-&lt;br&gt;farandena) och de diskussioner de föranlett med Europeiska kommis-&lt;br&gt;sionen presenteras, liksom det arbete som pågått sedan inträdet i&lt;br&gt;unionen. Syftet med ändringarna anges vara att förenkla och harmonisera&lt;br&gt;de svenska förfarandereglema med bibehållande av tillverkarens ansvar&lt;br&gt;för avgasreningens hållbarhet Avsnitt 2.2 innehåller bakgrunden till den&lt;br&gt;nuvarande lagstiftningen Sverige införde tidigt stränga avgasreningskrav&lt;br&gt;med förebild från den amerikanska lagstiftningen Redan 1989 infördes&lt;br&gt;i princip krav på katalytisk avgasrening, medan motsvaraande krav inom&lt;br&gt;unionen infördes först 1989. Bilavgaslagens karaktär av ramlag och de&lt;br&gt;bärande tankarna bakom lagstiftningen beskrivs Lagen var en del av&lt;br&gt;kontrollsystemet, som bestod - och till stora delar fortfarande består - av&lt;br&gt;förhandsprövnmg, nybilskontroll, hållbarhetskontroll och löpande kontroll&lt;br&gt;De gällande bestämmelserna vad gäller konstruktionen av tillverkaransva-&lt;br&gt;ret framförallt utvecklas i avsnitt. 2 3. I Sverige gäller krav på avgasgod-&lt;br&gt;kännande för vissa typer av motordrivna fordon. För att fa ett avgasgod-&lt;br&gt;kännande måste för utomlands tillverkade fordon anges en behörig&lt;br&gt;ställföreträdare i landet som svarar solidariskt med tillverkaren för&lt;br&gt;förpliktelser som följer av lagen Ett ytterligare villkor för avgasgod-&lt;br&gt;kännande är att tillverkaren gentemot ägaren av fordonen åtar sig att&lt;br&gt;kostnadsfritt avhjälpa brister som visar sig vid kontroll av fordonet. De&lt;br&gt;närmare föreskrifterna finns i bilavgasförordningen och Statens Natur-&lt;br&gt;vårdsverks författningssamling. Godkännande ges för en motorfamilj. Det&lt;br&gt;är tillverkaren som väljer vilken motorfamilj en bilmodell skall höra till.&lt;br&gt;Samtidigt med avgasgodkännandet sker miljöklassning av fordonen Det&lt;br&gt;finns tre klasser för konventionella fordon och klasser för el- och&lt;br&gt;hybridbilar, varav 1 är den bästa klassen miljömässigt Hållbarhetskon-&lt;br&gt;trollema beskrivs i avsnitt 2.4. Dessa görs genom att en motorfamilj väljs&lt;br&gt;ut för omfattande testning under en veckas tid. De bilar som används är&lt;br&gt;sådana som är i bruk, som genomgått sedvanlig service och som inte är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldre än 5 år eller har gått längre än 80 000 km. Tillverkaren kan&lt;br&gt;frivilligt åtgärda bilarna om det visar sig finnas systematiska produktions-&lt;br&gt;fel i produkten. Ytterst kan de föreläggas att återkalla samtliga bilar&lt;br&gt;(recall). Tillverkaren har inte kostnadsansvaret för de bilar som privatim-&lt;br&gt;porteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 3, benämnt Bilavgaslagen och EU, innehåller en bl.a. en&lt;br&gt;redogörelse för EG-direktiven på bilavgasområdet. Det finns ett ram-&lt;br&gt;direktiv, typgodkännandedirektivet 70/156/EEG som ändrats senast&lt;br&gt;92/53/EEG, som regelrar vilka tekniska krav som kan ställas på en ny&lt;br&gt;fordonstyp. Tre grunddirektiv styr utsläppen till luft: 70/220/EEG för lätta&lt;br&gt;bilar (senaste lydelse 94/12/EG för personbilar och 96/69/EG för lätta&lt;br&gt;lastbilar), 91/542/EEG för tunga bilar med dieselmotor (delvis ändrat&lt;br&gt;genom 96/1/EG) samt 72/306/EEG (senast ändrat genom 89/491/EEG)&lt;br&gt;som reglerar dieselrök från bilar. Det finns också ett s.k. minimidirektiv&lt;br&gt;om kontrollbesiktnmg, 77/143/EEG, som ändrats genom 92/55/EEG och&lt;br&gt;94/23/EG. De speciella förhållandena på bilmarknaden iom undantaget&lt;br&gt;från de vanliga reglerna om konkurrens (gruppundantaget) belyses något,&lt;br&gt;kapitlet avslutas med en redogörelse för pågående ämbete på avgasbe-&lt;br&gt;gränsmngsområdet, inom EU och i Sverige. Överväganden och förslag&lt;br&gt;finns samlat i kapitel 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bedöms lämpligt att låta lagen omfatta enbart motorfordon och inte&lt;br&gt;motordrivna fordon generellt, med hänsyn till kommande krav för&lt;br&gt;arbetsmaskiner bland annat. Utgångspunkten för borttagandet av det&lt;br&gt;formella vagsgodkännandet skall göras utan att kontrollsystemet urholkas&lt;br&gt;och blir mindre effektivt. Tillverkarens ansvar föreslås slås fast direkt i&lt;br&gt;lagen. Nödvändiga uppgifter är dessutom information som kan gruppera&lt;br&gt;fordon av samma emissionstekmska utförande, kan urskilja vilka fordonen&lt;br&gt;är i denna grupp samt information om mot vem kraven skall riktas mot&lt;br&gt;vid ett ev. åtgärdande Viss information före introduktionen av en ny&lt;br&gt;bilmodell bedöms således nödvändig och möjlig att begära av till-&lt;br&gt;verkaren. Sanktionen mot underlåtelse att lämna uppgifter skulle vara vite&lt;br&gt;och inte utebliven registrering. I avsnitt 4. 3 föreslås en ändring i 2 a §&lt;br&gt;vad avser kriterierna för miljöklass 3. Dessa bör enligt promemorian&lt;br&gt;utgöras av EG:s grundkrav I slutet av kapitlet belyses vissa konsumen-&lt;br&gt;trättsliga aspekter. Det av kommissionen nyligen föreslagna s.k. Auto-&lt;br&gt;Oildirektivet bör inte försämra konsumenternas ställning, snarare tvärtom.&lt;br&gt;Under en övergångsperiod innebär den ökade privatimporten dock att&lt;br&gt;dessa bilar inte omfattas av tillverkarens åtagande och att en senare&lt;br&gt;förvärvare kan ha svårt att fa vetskap om ett sådant förhållande. -1 11 §&lt;br&gt;(överklagandebestämmelsen) föreslås redaktionell ändring. Konsekvenser-&lt;br&gt;na av förslagen i kapitel 5 innebär enligt promemorian inga miljömässiga&lt;br&gt;eller statsfinansiella konsekvenser; däremot kan de ändrade administrativa&lt;br&gt;rutinerna för avgasgodkännandet troligen i ett övergångsskede en större&lt;br&gt;arbetsinsats av framförallt Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Kapitel 6&lt;br&gt;innehåller författningskommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilavgaslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bilavgaslagen (1986:1386)&lt;br&gt;dels att 8 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 - 3, 5 - 7, 9 och 11 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag syftar till att förebyg-&lt;br&gt;ga att bilar och andra motor-&lt;br&gt;drivna fordon orsakar skador på&lt;br&gt;människors hälsa eller på miljön&lt;br&gt;genom utsläpp i luften av avga-&lt;br&gt;ser och andra ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motordrivna fordon skall vara så&lt;br&gt;konstruerade och utrustade att de&lt;br&gt;inte släpper ut avgaser och and-&lt;br&gt;ra ämnen i större mängd än vad&lt;br&gt;som kan godtas från hälso- och&lt;br&gt;miljöskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För motordrivna fordon gäller i&lt;br&gt;vissa fall krav på avgasgodkän-&lt;br&gt;nande. Föreskrifter härom med-&lt;br&gt;delas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fordon som tillverkats&lt;br&gt;utomlands gäller för att tillverka-&lt;br&gt;ren skall få sitt avgasgodkännan-&lt;br&gt;de att denne har en behörig&lt;br&gt;ställföreträdare i Sverige. Ställ-&lt;br&gt;företrädaren svarar solidariskt&lt;br&gt;med tillverkaren förde förpliktel-&lt;br&gt;ser som tillverkaren har enligt&lt;br&gt;denna lag eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag syftar till att förebyg-&lt;br&gt;ga att bilar och andra motorfor-&lt;br&gt;don orsakar skador på männi-&lt;br&gt;skors hälsa eller på miljön ge-&lt;br&gt;nom utsläpp i luften av avgaser&lt;br&gt;och andra ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorfordon skall vara så kon-&lt;br&gt;struerade och utrustade att de&lt;br&gt;uppfyller i lagen eller med stöd&lt;br&gt;av lagen angivna krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilar som omfattas av krav på&lt;br&gt;avgasgodkännande eller som är&lt;br&gt;inrättade för att drivas med elekt-&lt;br&gt;ricitet från batterier skall delas in&lt;br&gt;i miljöklasser. I fråga om last-&lt;br&gt;bilar och bussar med en totalvikt&lt;br&gt;över 3 500 kilogram skall indel-&lt;br&gt;ningen endast omfatta bilar som&lt;br&gt;är försedda med dieselmotor. En&lt;br&gt;bil hänförs i samband med av-&lt;br&gt;gasgodkännandet eller annat&lt;br&gt;godkännande till den miljöklass&lt;br&gt;som anges av tillverkaren, om&lt;br&gt;bilen uppfyller utsläppskraven&lt;br&gt;för den angivna miljöklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i miljöklasser skall&lt;br&gt;omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) bilar som uppfyller de krav i&lt;br&gt;fråga om utsläpp av avgaser och&lt;br&gt;andra ämnen som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket (miljöklass 3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilar, inbegripet sådana bilar&lt;br&gt;som är inrättade för att drivas&lt;br&gt;med elektricitet från batterier,&lt;br&gt;skall delas in i miljöklasser I&lt;br&gt;fråga om lastbilar och bussar&lt;br&gt;med en totalvikt över 3 500 ki-&lt;br&gt;logram skall indelningen endast&lt;br&gt;omfatta bilar som är försedda&lt;br&gt;med dieselmotor En bil hänförs&lt;br&gt;till den miljöklass som anges av&lt;br&gt;tillverkaren, om bilen uppfyler&lt;br&gt;utsläppskraven för den angivna&lt;br&gt;miljöklassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i miljöklasser skall&lt;br&gt;omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) bilar som uppfyler de grund-&lt;br&gt;läggande krav i fråga om ut-&lt;br&gt;släpp av avgaser och andra äm-&lt;br&gt;nen som beslutats inom Europe-&lt;br&gt;iska gemenskaperna (miljöklass&lt;br&gt;3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) bilar som har väsentligt lägre utsläpp eller uppfyller högre krav i fråga&lt;br&gt;om avgasreningssystemens hållbarhet (miljöklass 2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bilar enligt b) som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträffande&lt;br&gt;avgasreningssystemens hållbarhet eller som till följd av låga utsläpp av&lt;br&gt;avgaser och andra ämnen eller låga bulleremissioner är särskilt lämpade&lt;br&gt;för användning i tätortstrafik (miljöklass 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) bilar som är inrättade för att drivas med enbart elektricitet från&lt;br&gt;batterier (miljöklass 1 E),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) bilar som är inrättade för att drivas med antingen elektricitet från&lt;br&gt;batterier eller förbränningsmotor (miljöklass 1 H).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av utsläpp i luften&lt;br&gt;av avgaser och andra ämnen från&lt;br&gt;motordrivna fordon samt om for-&lt;br&gt;donens beskaffenhet, utrustning&lt;br&gt;hållbarhet och funktion för att&lt;br&gt;uppfylla uppställda krav på be-&lt;br&gt;gränsning av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av utsläpp i luften&lt;br&gt;av avgaser och andra ämnen från&lt;br&gt;motorfordon samt om fordonens&lt;br&gt;beskaffenhet, utrustning, hållbar-&lt;br&gt;het och funktion för att uppfylla&lt;br&gt;uppställda krav på begränsning&lt;br&gt;av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet att underhålla den utrustning på fordonen som begränsar&lt;br&gt;utsläppen och att använda visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kontroll och tillsyn av att fordonen uppfyler kraven på begränsning av&lt;br&gt;utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utfärdande av typgodkännan-&lt;br&gt;de, registrering, ibruktagande och&lt;br&gt;försäljning av fordon och moto-&lt;br&gt;rer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utfärdande av typgodkännan-&lt;br&gt;de, registrering, ibruktagande och&lt;br&gt;försäljning av motorfordon, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de utsläppskrav och övriga tekniska villkor som skall gälla för&lt;br&gt;miljöklasserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet far föreläg-&lt;br&gt;ga en tillverkare av motordrivna&lt;br&gt;fordon att utan ersättning lämna&lt;br&gt;de upplysningar, tillhandahålla&lt;br&gt;de fordon, fordonsdelar och&lt;br&gt;handlingar samt utföra de under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana motorfordon som&lt;br&gt;omfattas av krav på avgasre-&lt;br&gt;ningens hållbarhet får regering-&lt;br&gt;en eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer meddela före-&lt;br&gt;skrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skyldighet för en utländsk for-&lt;br&gt;donstillverkare att ha en behörig&lt;br&gt;ställföreträdare i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet för tillverkare eller&lt;br&gt;ställföreträdare att lämna upp-&lt;br&gt;gifter om de motorfordon som de&lt;br&gt;släpper ut på den svenska mark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet far föreläg-&lt;br&gt;ga en tillverkare av motorfordon&lt;br&gt;att utan ersättning lämna de upp-&lt;br&gt;lysningar, tillhandahålla de for-&lt;br&gt;don, fordonsdelar och handlingar&lt;br&gt;samt utföra de undersökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökningar som behövs för till-&lt;br&gt;synen. Ett föreläggande far före-&lt;br&gt;nas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behövs för tillsynen. Ett&lt;br&gt;föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn enligt denna lag har en tillsynsmyndighet rätt till tillträde till&lt;br&gt;en fabrik eller annan anläggning och far där göra undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för avgasgodkånnan-&lt;br&gt;de gällre att tillverkaren gent-&lt;br&gt;emot ägarna av fordonen åtar sig&lt;br&gt;att kostnadsfritt avhjälpa brister-&lt;br&gt;na, om det vid myndighets kon-&lt;br&gt;troll eller på annat tillförlitligt&lt;br&gt;sätt visas att fordonen inte upp-&lt;br&gt;fyller de krav som föreskrivits&lt;br&gt;med stöd av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren är inte skyldig att&lt;br&gt;åta sig att avhjälpa brister på&lt;br&gt;fordon som är äldre än fem år&lt;br&gt;och inte heller brister som beror&lt;br&gt;på fordonens ägare eller brukare&lt;br&gt;eller på en olyckshändelse eller&lt;br&gt;därmed jämförlig omständighet.&lt;br&gt;Skyldigheten gäller inte heller&lt;br&gt;fordon med en totalvikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilogram som har körts&lt;br&gt;mer än 80 000 kilometer eller&lt;br&gt;fordon med högre totalvikt som&lt;br&gt;har körts mer än 160 000 kilo-&lt;br&gt;meter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren av motorfordon sva-&lt;br&gt;rar gentemot ägarna av fordonen&lt;br&gt;för att brister kostnadsfritt av-&lt;br&gt;hjälps, om det vid myndighets&lt;br&gt;kontroll eller på annat tillförlit-&lt;br&gt;ligt sätt visas att fordonen inte&lt;br&gt;uppfyller de krav som föreskri-&lt;br&gt;vits med stöd av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren är inte skyldig att&lt;br&gt;åta sig att avhjälpa brister på&lt;br&gt;fordon som är äldre än fem år&lt;br&gt;och inte heller brister som beror&lt;br&gt;på fordonens ägare eller brukare&lt;br&gt;eller på en olyckshändelse eller&lt;br&gt;därmed jämförlig omständighet.&lt;br&gt;Skyldigheten gäller inte heller&lt;br&gt;fordon med en totalvikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilogram som har körts&lt;br&gt;mer än 80 000 kilometer eller&lt;br&gt;fordon med högre totalvikt som&lt;br&gt;har körts mer än 160 000 kilo-&lt;br&gt;meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om ut-&lt;br&gt;formningen av tillverkarens åta-&lt;br&gt;gande enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;omfattningen av tillverkarens&lt;br&gt;ansvar enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilägaren låter någon annan&lt;br&gt;än tillverkare avhjälpa brist som&lt;br&gt;omfattas av åtagande enligt 6 §&lt;br&gt;och därvid anlitar någon som yr-&lt;br&gt;kesmässigt utför bilreparationer,&lt;br&gt;är tillverkaren skyldig att betala&lt;br&gt;skälig ersättning för reparationen&lt;br&gt;till den som har utfört arbetet&lt;br&gt;Denne har inte rätt att få betal-&lt;br&gt;ning för reparationen från biläga-&lt;br&gt;ren och får inte heller gentemot&lt;br&gt;bilägaren göra gällande åtgärder&lt;br&gt;som kan komma i fråga vid bris-&lt;br&gt;tande betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilägaren låter någon annan&lt;br&gt;än tillverkare avhjälpa brist som&lt;br&gt;omfattas av tillverkarens ansvar&lt;br&gt;enligt 6 § och därvid anlitar nå-&lt;br&gt;gon som yrkesmässigt utför bil-&lt;br&gt;reparationer, är tillverkaren skyl-&lt;br&gt;dig att betala skälig ersättning&lt;br&gt;för reparationen till den som har&lt;br&gt;utfört arbetet. Denne har inte rätt&lt;br&gt;att få betalning för reparationen&lt;br&gt;från bilägaren och får inte heller&lt;br&gt;gentemot bilägaren göra gällande&lt;br&gt;åtgärder som kan komma i fråga&lt;br&gt;vid bristande betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket skall, om inte till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkaren medger annat, åtföljas av en redogörelse för de åtgärder som har&lt;br&gt;vidtagits och en utredning om resultatet av reparationen. Tillverkaren har&lt;br&gt;rätt att inom två veckor från det att han fick del av ersättningsanspråket&lt;br&gt;kräva att den som har utfört arbetet tillställer tillverkaren på dennes&lt;br&gt;bekostnad de delar som har bytts ut vid reparationen. Tillverkaren får inte&lt;br&gt;ifrågasätta betalningsskyldigheten sedan fyra veckor har förflutit efter det&lt;br&gt;att han fick del av ersättningsanspråket och, om han har krävt att erhålla&lt;br&gt;utbytta delar, dessa delar tillställdes honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillverkaren har betalat ersättning som avses i första stycket, får han&lt;br&gt;därefter inte gentemot bilägaren åberopa brist i reparationen som sådan&lt;br&gt;omständighet som avses i 6 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig beträffande avgas-&lt;br&gt;godkända fordon av viss typ att&lt;br&gt;de krav på begränsning av ut-&lt;br&gt;släpp som har föreskrivits med&lt;br&gt;stöd av 3 § eller som gäller för&lt;br&gt;den miljöklass som fordonen&lt;br&gt;tillhör inte uppfylls i godtagbar&lt;br&gt;utsträckning, skall den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;förelägga tillverkaren att vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att bris-&lt;br&gt;terna skall avhjälpas. Föreläggan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig beträffande sådana&lt;br&gt;motorfordon som omfattas av&lt;br&gt;krav på avgasreningens hållbar-&lt;br&gt;het, att kraven inte uppfylls i&lt;br&gt;godtagbar utsträckning, skall den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer förelägga tillverkaren&lt;br&gt;att vidta de åtgärder som behövs&lt;br&gt;för att bristerna skall avhjälpas.&lt;br&gt;Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det far förenas med vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter som inskränker tillämp-&lt;br&gt;ningen av 6 och 7 §§ till vissa&lt;br&gt;slag av motordrivna fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela före-&lt;br&gt;skrifter som inskränker tillämp-&lt;br&gt;ningen av 6 och 7 §§ till vissa&lt;br&gt;slag av motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att särskilda avgifter&lt;br&gt;skall tas ut för prövning för av-&lt;br&gt;gasgodkännande samt för tillsyn&lt;br&gt;och annan kontroll enligt denna&lt;br&gt;lag eller föreskrifter som med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen (kon-&lt;br&gt;trollavgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att särskilda avgifter&lt;br&gt;skall tas ut för tillsyn och annan&lt;br&gt;kontroll enligt denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen (kontrollavgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av en myndighet om&lt;br&gt;föreläggande enligt 5 och 7 §§&lt;br&gt;eller om kontrollavgift eller dis-&lt;br&gt;pensavgift i ett särskilt fall enligt&lt;br&gt;9 och 10 §§ far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut z&lt;br&gt;enskilda fall enligt denna lag&lt;br&gt;eller med stöd av lagen meddela-&lt;br&gt;de föreskrifter får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian Vissa avgasfrågor&lt;br&gt;(DS 1997.19) avgetts av kammarrätten i Stocholm, Kommerskollegium,&lt;br&gt;Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Aktiebola-&lt;br&gt;get Svensk Bilprovning (ASB), Riksskatteverket, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Statens Naturvårdsverk, Naturskyddsföreningen,&lt;br&gt;Bilindustriföreningen/ AB Svensk Bilstatistik, Motorbranschens Riksför-&lt;br&gt;bund, Motormännens Riksförbund och Svenska Åkeriförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket, Svenska Kommunförbundet,Svenska Petroleu-&lt;br&gt;minstitutet, Föreningen Gröna Bilister, Svenska Bussbranschens Riksför-&lt;br&gt;bund, Svenska Lokaltrafikförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning - promemorian Vissa avgas-&lt;br&gt;frågor (Ds 1997:19)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänt om forslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm: Kammarrätten har, utifrån de synpunkter&lt;br&gt;domstolen har att beakta, inget att erinra mot förslaget. Kammarrätten har&lt;br&gt;heller inga erinringar mot den lagtekniska utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium: Kommerskollegium har noterat att vissa författ-&lt;br&gt;ningsförslagen i promemorian innehåller vissa kvarvarande svenska&lt;br&gt;särregler, men förutsätter att fullständig anpassning till existerande EG-&lt;br&gt;lagstiftning på området kommer att göras när de slutgiltiga författ-&lt;br&gt;ningsförslagen utformas. Föreliggande förslag omfattas av anmälnings-&lt;br&gt;plikten enligt 83/189/direktivet i EU och enligt WTO/TBT-avtalet Något&lt;br&gt;undantag från anmälningsplikten i EU föreligger således ej enligt artikel&lt;br&gt;10 i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Vägverket har inget att invända mot förslaget att det&lt;br&gt;formella kravet på avgasgodkänande tas bort för redan EG-typgodkända&lt;br&gt;bilar. Vägverket stödjer också förslagets utgångspunkter att förenkla det&lt;br&gt;administrativa förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg- och transportforskningsinstitutet: VTI anser att underlag som det&lt;br&gt;här aktuella borde kunna göras tydligare VTI anser att den risk för att de&lt;br&gt;s.k. hållbarhetskravens tillämpning kommer att försämras borde klargöras&lt;br&gt;och eventuellt reduceras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningsberedningen: Förslagen är väl genomarbetade&lt;br&gt;och KFB har i allt väsentligt inget att erinra mot den inriktning och de&lt;br&gt;förslag som anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning: De förändringar som beskrivs är&lt;br&gt;följdriktiga och känns relevanta eftersom en anpassning av det nuvarande&lt;br&gt;systemet behövs, dels för att benämna saker korrekt, men även för att på&lt;br&gt;ett bättre sätt implementera de förändringar som skett i och med vårt&lt;br&gt;inträde i EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket RSV har inga synpunketr på de föreslagna ändringar-&lt;br&gt;na&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket: Konkurrensverket finner det angeläget från konkur-&lt;br&gt;renssynpunkt att aktuellt förslag att ta bort kravet på avgasgodkännande&lt;br&gt;för redan EG-typgodkända bilar genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket: Konsumentverket tillstyrker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket Sveriges medlemsskap har medfört att gällande&lt;br&gt;nationella avgaskrav måste anpassas till EUs regelverk. Dagens admini-&lt;br&gt;strativa system för nationellt avgasgodkännande måste förändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen anser att tillverkaran-&lt;br&gt;svaret och hållbarhetskravet är centrala delar i svensk avgaslagstiftnmg.&lt;br&gt;Det är ur miljösynpunkt av stor vikt att detta system kan behållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen förändring innebär en viss försvagning av bl. a. kontrollsyste-&lt;br&gt;met för fordon i bruk Naturskyddsföreningen delar dock departementets&lt;br&gt;bedömning av att förändringen är nödvändig för att huvudprinciperna&lt;br&gt;skall kunna tillämpas inom EUs regelsystem. Naturskyddsföreningen&lt;br&gt;tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilindustriföreningen. Det är tillfredsställande att det mot gemenskaps-&lt;br&gt;rätten stridande kravet på svenskt avgasgodkännande för redan EU-&lt;br&gt;godkända fordon och motorer äntligen tas bort Ändringen måste&lt;br&gt;emellertid omedelbart genomföras på ett helt konsekvent sätt. Detta är&lt;br&gt;fullt möjligt genom att ändra bilavgasförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorbranschens Riksförbund. MRF tillstyrker förslaget att ta bort&lt;br&gt;kravet på svenskt avgasgodkännande för EU-godkända fordon och&lt;br&gt;motorer. Ändringarna bör om möjligt genomföras omdelbart och inte först&lt;br&gt;980101.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motormännens Riksförbund. Motormännens Riksförbund tillstyrker de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i bilavgaslagen Vi ser det som mycket angeläget&lt;br&gt;att de formella kraven på avgasgodkännande tas bort för EU-typgodkända&lt;br&gt;bilar så att inte övriga EU-länder kan finna skäl att hindra Sverige från&lt;br&gt;att ha kvar hållbarhetskravet och tillverkaransvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Åkeriförbundet. Inget att erinra, men har synpunkter på&lt;br&gt;miljöklassning och försäljningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket: (genom underremiss till särskilda skattekontoret i&lt;br&gt;Ludvika): De föreslagna ändringarna innebär bl. a. att att bilavgaslagens&lt;br&gt;räckvidd f.n. begränsas till att omfatta motorfordon i stället för motor-&lt;br&gt;drivna fordon. Detta innebär att samtliga vägfordon regleras i en&lt;br&gt;gemensam lag som korresponderar med lagen (1978:69) om försäljnings-&lt;br&gt;skatt på motorfordon. SSK. har inget att erinra mot förslagen i pro-&lt;br&gt;memorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket Naturvårdsverket delar synen att frågorna om utsläpp&lt;br&gt;av luftföroreningar från fordon och mobila maskiner bör samlas i en&lt;br&gt;motoravgaslag. Skilda administrativa rutiner, olika beskattningsför-&lt;br&gt;hållanden, olika tillsynsmyndigheter kan hanteras genom att till lagen&lt;br&gt;ansluts separata förordningar för de olika tillämpningsområdena. Med&lt;br&gt;tanke på att bilavgaslagen idag endast omfattar en del av de mobila&lt;br&gt;maskiner som väntas avgasregleras i EU inom kort - 1 jan 1998 - kan&lt;br&gt;förutses behov av att inom kort införa en gemensam lagstiftning för alla&lt;br&gt;större dieseldnvna mobila maskiner Med tanke på att en gemensam&lt;br&gt;motoravgaslag kräver en längre utredningstid än en separat avgaslag för&lt;br&gt;mobila maskiner, stöder verket bedömningen att det i detta skede är&lt;br&gt;lämpligt att gå fram med separata avgaslagstiftningar för olika slags&lt;br&gt;fordon/mobila maskiner med förbränningsmotorer. Vi förutsätter då att en&lt;br&gt;avgaslag för mobila maskiner beslutas samtidigt som bilavgaslagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskränks till att endast omfatta motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den föreslagna konstruktionen - ersättningen för avgasgod-&lt;br&gt;kännandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket. Tillverkaråtagandet har såvitt vi vet åtföljts av bestämmelser&lt;br&gt;som bland annat styr omfattningen av service för bilarna. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser kan ha påverkan på produktens konstruktion vilket kan stå i&lt;br&gt;strid med direktivet 70/156/EEG ändrat genom 92/53/EEG som anger att&lt;br&gt;“De nyss nämnda övergångsbestämmelserna medför inte någon rätt för&lt;br&gt;medlemsstaterna att avvika från bestämmelserna i sådana särdirektiv som&lt;br&gt;bygger på en fullständig harmonisenng“. Inte heller kan den föreslagna&lt;br&gt;ordningen med ställföreträdare i Sverige för utländska tillverkare, anses&lt;br&gt;stå i överensstämmelse med helbilsgodkännandets grundtanke om ett&lt;br&gt;harmoniserat typgodkännandesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg- och transportforskningsinstitutet. I huvudsak kommer samma&lt;br&gt;uppgifter behöva lämnas även om kravet på avgasgodkännande tas bort.&lt;br&gt;Man skulle kunna påstå att det inte med någon större tydlighet framgår&lt;br&gt;enligt promemorian vilka de praktiska skillnaderna skulle kunna bli&lt;br&gt;mellan alternativen . Med det nya förslaget är det oklart vem som&lt;br&gt;kommer att gruppera de typgodkända fordonen i motorfamiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningsberedmngen. Förslaget bedöms leda till en&lt;br&gt;enklare och billigare procedurer för typbesiktning. Sverige bör verka för&lt;br&gt;ett gemenskapsrättsligt system för hållbarhetskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning Vi anser att information som krävs för&lt;br&gt;hållbarhetskontroller skall lämnas av tillverkare/generalagent i samband&lt;br&gt;med miljöklassningen. Att information, nödvändig för hållbarhetskontroll,&lt;br&gt;skall samlas in av Aktiebolaget Svensk Bilprovning i efterhand ser vi&lt;br&gt;som en praktisk omöjlighet. Ett system kopplat till vite skulle enligt vår&lt;br&gt;mening bli verkningslöst. Det enda riktiga är att kräva in denna in-&lt;br&gt;formation från början, då vet man också till vilken miljöklass ett fordon&lt;br&gt;skall tillhöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket Då kravet på en svensk juridisk ställföreträdare för&lt;br&gt;utländska biltillverkare föreslås tas bort från bilavgaslagen och från&lt;br&gt;nuvarande koppling till utfärdande av avgasgodkännande är det önskvärt&lt;br&gt;att skyldigheten för utländsk biltillverkare att utse juridisk ställföreträdare&lt;br&gt;regleras i bilavgasförordningen. Det finns även ett myndighetsbehov att&lt;br&gt;fa tillgång till information om avgasreningen för att kunna upprätthålla&lt;br&gt;tillverkaransvaret, hållbarhetskontrollen och garantiåtagandet. Tillgången&lt;br&gt;till denna information är vidare ett grundläggande behov för avgaskon-&lt;br&gt;trollen vid den periodiska kontrollbesiktningen. Den enda föreslagna&lt;br&gt;tvångsmöjligheten vid en eventuell tvist är föreläggande med vite. En&lt;br&gt;sådan sanktion bygger på att det finns någon ansvarig i Sverige att rikta&lt;br&gt;föreläggandet till, dvs. att utländska biltillverkare har en juridisk&lt;br&gt;ställföreträdare i Sverige. Om regeringen menar att bilar skall fa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registreras och tas i bruk oavsett om nödvändiga uppgifter anmälts bör&lt;br&gt;generalagenten göras juridiskt ansvarig att svara för utländska tillverkare&lt;br&gt;Detta bör kunna anses rimligt med tanke på det gruppundantag från&lt;br&gt;konkurrensreglerna som biltillverkama/generalagentema har i EU. Ett&lt;br&gt;område som borde ha berörts mer i skrivelsen är behovet av nationellt&lt;br&gt;avgasgodkännande/typgodkännande vid sidan av EU-typgodkännandet.&lt;br&gt;Det är idag inte ett absolut krav att alla motorfordon skall omfattas av&lt;br&gt;EU-typgodkännande enligt EUs avgasdirektiv. För personbilar kommer&lt;br&gt;dock ett sådant krav att gälla från 1 januari 1998. Alla personbilar skall&lt;br&gt;efter detta datum vara &amp;quot;helbilsgodkända&amp;quot; enligt direktiv 70/156/EEG för&lt;br&gt;att fa registreras och tas i bruk Detta är idag inte reglerat i Sverige varför&lt;br&gt;en sådan bestämmelse behöver införas i svensk lagstiftning. För övriga&lt;br&gt;bilar far nationella typgodkännanden utfärdas om kraven i EU-direktiven&lt;br&gt;är uppfyllda. Det bör därför även fortsättningsvis finnas ett svenskt organ&lt;br&gt;(lämpligen AB Svensk Bilprovning) som har rätt att utfärda nationella&lt;br&gt;typgodkännanden/avgasgodkännanden för bilar som inte omfattas av EU-&lt;br&gt;typgodkännanden men där tillverkaren kan visa att avgaskraven i&lt;br&gt;direktiven är uppfyllda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilindustriföreningen: Riksdagens beslut om ändring av bilavgaslagen&lt;br&gt;behöver ej inväntas. Om begreppet avgasgodkännande slopas men enligt&lt;br&gt;förslaget ersätts med ett obligatoriskt anmälningsförfarande och obligato-&lt;br&gt;riska informationskrav i samband med miljöklassning av fordonen, sker&lt;br&gt;emellertid ingen ändring i sak. Varje krav på ytterligare dokumentation&lt;br&gt;som villkor för registrering av fordon i Sverige att inges av tillverkaren,&lt;br&gt;direkt eller av ställföreträdare i Sverige strider mot EG-rätten. Kravet är&lt;br&gt;därtill överflödigt vid tidpunkten för miljöklassning av nya bilar Om&lt;br&gt;vissa uppgifter skulle behövas av Aktiebolaget Svensk Bilprovning i&lt;br&gt;samband med ett svenskt system för efterlevnadskontroll kan behovet&lt;br&gt;tillgodoses på betydligt smidigare sätt än att kräva in stora informations-&lt;br&gt;mängder oavsett om informationen kommer att användas eller ej. Av&lt;br&gt;promemorian framgår även att tillsynsverksamheten också i fortsättningen&lt;br&gt;skall vara avgiftsfinansierad Detta innebär att dagens höga kostnader&lt;br&gt;kopplade till avgasgodkännande och kontrollavgifter i stället skall belasta&lt;br&gt;införandet av bilar till Sverige på ett sätt som inte förekommer i övriga&lt;br&gt;EU och som direkt motverkar den fria rörlighet som eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-domstolens generaladvokat har fastslagit att skyldigheten för en&lt;br&gt;utländsk fordonstillverkare att ha en ställföreträdare i Sverige ej är&lt;br&gt;förenlig med gemenskapsrätten. Det missgynnar utländska tillverkare som&lt;br&gt;åsamkas ökade kostnader för administration m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorbranschens Riksförbund MRF ifrågasätter om det föreslagna&lt;br&gt;anmälningsförfarandet resp, informationskravet före registrering innebär&lt;br&gt;någon reell förändring i sak och anser att dessa krav bör utgå. Nödvän-&lt;br&gt;diga uppgifter kan såvitt MRF känner till utan störe problem inhämtas av&lt;br&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning från annat håll. Även de svenska&lt;br&gt;hållbarhetskraven bör i inlemmas i ett EG-omfattande system. Ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vecklingen går mot att biltillverkarna av kostnadsskäl väljer att låta en&lt;br&gt;generalagent ansvara för flera mindre länder. Kravet på tillverkarrepre-&lt;br&gt;sentant i Sverige medför därför ökade kostnader för vissa tillverkare.&lt;br&gt;Svenska Åkeriförbundet: Förbundet har inget emot att regeringen driver&lt;br&gt;frågan om utvidgning av hållbarhetskontrollerna till att gälla inom hela&lt;br&gt;EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Miljöklassningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket Vägverket är positivt till att utnyttja styrmedel för att&lt;br&gt;stimulera fram bättre teknik. Ett svenskt miljöklassningssystem bör dock&lt;br&gt;utformas så att att det i varje fall inte strider mot EG-lagstiftningen. För&lt;br&gt;att nå fram till att flera bilar skall kunna placeras i miljöklass 1 är det&lt;br&gt;därför nödvändigt att definiera denna klass så att det blir möjligt för EG-&lt;br&gt;typgodkända bilar med en viss överkvalitet att uppfylla kraven. Nuvaran-&lt;br&gt;de miljöklass 1 vilar på kriterier tagna från den amerikanska lagstift-&lt;br&gt;ningen. Från årsskiftet 1997/98 tillämpas EG-typgodkännande obligato-&lt;br&gt;riskt varför vi far enbart europeiskt specificerade motorer i våra bilar. I&lt;br&gt;förslaget om en anpassning miljöklassystemet till EG:s avgasregler i&lt;br&gt;bilavgaslagen finns fortfarande en miljöklass 1 H som skall tillämpas på&lt;br&gt;s.k. hybridfordon som är försedda med såväl elbatteri som förbrännings-&lt;br&gt;motor. Vägverket menar att det finns skäl att slopa denna klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommumkationsforskntngsberedningen Lagen bör anpassas så att de&lt;br&gt;fordon, motortyper och bränslen som har bästa miljöprestanda gynnas.&lt;br&gt;Reglerna bör vara konsekventa utan hänsyn till vilken teknik som sitter&lt;br&gt;i fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Svensk Bilprovning. Vi anser att samtliga fordon skall&lt;br&gt;omfattas av en miljöklassning centralt hos AB Svensk Bilprovning. Utan&lt;br&gt;fördröjning skulle efter detta förenklade registreringsförfarande en signal&lt;br&gt;kunna ges till CBR, vilket skulle möjliggöra att fordon kan sättas i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket: Eftersom förslaget berör miljöklassystemet vill RSV&lt;br&gt;ta upp en fråga om beskattningen av vissa eldrivna fordon efter utgången&lt;br&gt;av 1997. Enligt övergångsbestämmelserna till en ändring i lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon (SFS 1995:1640) upphör&lt;br&gt;skattefriheten för eldrivna personbilar, lastbilar och bussar vid årets&lt;br&gt;utgång. Eftersom lastbilar och bussar fortfarande beläggs med försälj-&lt;br&gt;ningsskatt borde därmed sådana eldrivna fordon på nytt bli beskattade&lt;br&gt;Emellertid innehåller lagen om försäljningsskatt inte några skattesatser för&lt;br&gt;fordon som hänförs till miljöklass 1 E och 1 H trots att fordonen är&lt;br&gt;skattepliktiga. Denna inkonsekvens bör rättas till. Det bör vidare noteras&lt;br&gt;att eldrivna fordon i miljöklass 1 E och 1 H inte omfattas av den&lt;br&gt;femånga friheten från fordonsskatt som gäller för fordon i miljöklass 1.&lt;br&gt;I detta sammanhang vill RSV också påpeka att bilregisterkungörelsen&lt;br&gt;(1972:599) saknar en föreskrift om att bilregistret skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om miljöklasstillhönghet för personbilar En korrigering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöver göras i bilaga 1 under referensnummer 1 20.1 Mijöklass. - RSV&lt;br&gt;föreslår att regeringen överväger om finns skäl att behålla befrielsen från&lt;br&gt;skrotmngsavgift för flyttsaksbilama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket. Miljöklassystemet är enligt vår mening ett bra sätt att&lt;br&gt;påverka utvecklingen mot en bilpark med bättre miljöegenskaper. Det är&lt;br&gt;angeläget att Sverige aktivt verkar för att miljöklassystemet kvarstår och&lt;br&gt;på sikt förbättras Vi är dock av uppfattningen att informationen om&lt;br&gt;miljöklassystemet måste utökas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket: För att bättre kunna bidra till att av riksdag och&lt;br&gt;regering antagna miljömål och en miljöanpassning av transportsystemet&lt;br&gt;klaras behövs en ytterligare utveckling av miljöklassningssystemet som&lt;br&gt;effektivare stimulerar marknadsföring av mindre miljöpåverkande bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilindustriföreningen Hela miljöklassningssystemet, dvs. samtliga tre&lt;br&gt;miljöklasser, kräver en förankring i beslutade EG-direktiv för ordentliga&lt;br&gt;miljömässiga genomslag. EU-förankringen innebär bl a. långsiktighet,&lt;br&gt;vilket är en nödvändiighet för ett effektivt och optimalt utvecklingsarbete&lt;br&gt;inom bilindustrin. EU-anknytningen bör framgå redan av bilavgaslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska åkeriförbundet: Det svenska miljöklassningssystemet för tunga&lt;br&gt;lastbilar bör överges till förmån för det europeiska klassningssystemet,&lt;br&gt;Euro 1, 2 och 3 osv Det nuvarande miljöklassningssystemet är för-&lt;br&gt;virrande och har ställt till bekymmer i miljözonssammanhang. Försälj-&lt;br&gt;ningsskatten på tunga fordon bör avskaffas. Den motverkar föryngring&lt;br&gt;avden svenska lastbilsparken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Konsumenträttsliga aspekter - privatimport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket Konkurrensverket finner det angeläget från konkur-&lt;br&gt;renssynpunkt att aktuellt förslag att ta bort kravet på avgasgodkännande&lt;br&gt;för redan EG-typgodkända bilar genomförs Detta underlättar speciellt för&lt;br&gt;konsumenterna att privatimportera bilar, vilket kommer att skärpa&lt;br&gt;konkurrenstrycket på den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket. Om miljöklasssema skall vara till gagn för konsu-&lt;br&gt;menten är det väsentligt att klassningssystemet är lättförståeligt, konsu-&lt;br&gt;menten skall veta att en miljöklass 1- bil är bättre än en miljöklass 3-bil&lt;br&gt;och varför så är fallet. Ett annat sätt att förbättra informationen till&lt;br&gt;konsumenter är att ta med uppgifter om bilars miljöegenskaper i den&lt;br&gt;“Gröna databas&amp;quot; som nu är på väg att byggas upp Angående de&lt;br&gt;pnvatimporterade bilarna naser vi det olyckligt att dessa inte omfattas av&lt;br&gt;tillverkaransvaret. De konsumenter som köper en bil i ett annat EU-land&lt;br&gt;är i allmänhet medveten om de risker han/hon tar Problemet uppenbarar&lt;br&gt;sig i stället när bilen säljs i andra eller tredje hand och köparen inte blir&lt;br&gt;upplyst om att bilen saknar avgasåtagande. Motormännens Riksförbund&lt;br&gt;har tidigare föreslagit en försäknngslösmng Det finns anledning att&lt;br&gt;ytterligare pröva den möjligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningsberedningen Om privatimporten ökar kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det komma att försvåra möjligheten att återkalla fordonsmodeller som&lt;br&gt;inte uppfyller lagstiftningens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilindustriföreningen. Departementet har valt att i sitt förslag formulera&lt;br&gt;om det svenska “tillverkaråtagandet“ från att vara direkt kopplat till&lt;br&gt;typgodkännandeprocessen till att vara ett mer allmänt “ansvar“ uttryckt&lt;br&gt;i bilavgaslagen (6§) Bilindustriföremngen anser att frikopplingen från&lt;br&gt;typgodkännandeprocessen är nödvändig. Detta “ansvar“ utgör emellertid&lt;br&gt;en reglering av produkter på den svenska marknaden som saknar&lt;br&gt;motsvarighet inom övriga EU. Svenska särkrav måste därför bli föremål&lt;br&gt;för en svensk notifiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motormännens Riksförbund. De ändringar som föreslagits i 6 § är&lt;br&gt;förbundet positivt till. Ändringen kommer att innebära att den enskilde&lt;br&gt;bilägarens ställning stärks, vilket dock inte bör tolkas så att den&lt;br&gt;nuvarande betydelsen innebär att bilägaren icke har rätt att fa brister&lt;br&gt;kostnadsfritt avhjälpta om det vid myndighetskontroll eller på annat&lt;br&gt;tillförlitligt sätt visar sig att fordonet inte uppfyllemde krav som&lt;br&gt;föreskrivits med stöd i § 3. En fråga som för närvarande är föremål för&lt;br&gt;prövningar i HD och vi förutsätter där en för konsumenterna/bilägama&lt;br&gt;positiv tolkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bilavgaslagen (1986:1386)&lt;br&gt;dels att 2 - 3, 6 - 7, 9 och 11 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 7 a §, av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motordrivna fordon skall vara så konstruerade och utrustade att de inte&lt;br&gt;släpper ut avgaser och andra ämnen i större mängd än vad som kan&lt;br&gt;godtas från hälso- och miljöskyddssynpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För motordrivna fordon gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vissa fall krav på avgasgodkän-&lt;br&gt;nande. Föreskrifter härom med-&lt;br&gt;delas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fordon som tillver-&lt;br&gt;kats utomlands gäller för att&lt;br&gt;tillverkaren skall få sitt avgas-&lt;br&gt;godkännande att denne har en&lt;br&gt;behörig ställföreträdare i Sveri-&lt;br&gt;ge. Ställföreträdaren svarar soli-&lt;br&gt;dariskt med tillverkaren för de&lt;br&gt;förpliktelser som tillverkaren har&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilar som omfattas av krav på&lt;br&gt;avgasgodkännande eller som är&lt;br&gt;inrättade för att drivas med&lt;br&gt;elektricitet från batterier skall&lt;br&gt;delas in i miljöklasser. I fråga&lt;br&gt;om lastbilar och bussar med en&lt;br&gt;totalvikt över 3 500 kilogram&lt;br&gt;skall indelningen endast omfatta&lt;br&gt;bilar som är försedda med diesel-&lt;br&gt;motor. En bil hänförs i samband&lt;br&gt;med avgasgodkännandet eller&lt;br&gt;annat godkännande till den mil-&lt;br&gt;jöklass som anges av tillverka-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilar skall delas in i miljöklas-&lt;br&gt;ser I fråga om lastbilar och&lt;br&gt;bussar med en totalvikt över&lt;br&gt;3 500 kilogram skall indelningen&lt;br&gt;endast omfatta bilar som är för-&lt;br&gt;sedda med dieselmotor. En bil&lt;br&gt;hänförs till den miljöklass som&lt;br&gt;anges av tillverkaren, om bilen&lt;br&gt;uppfyller utsläppskraven för den&lt;br&gt;angivna miljöklassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1387.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren, om bilen uppfyller utsläpps-&lt;br&gt;kraven för den angivna miljö-&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i miljöklasser skall&lt;br&gt;omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i miljöklasser skall&lt;br&gt;omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) bilar som uppfyller de krav&lt;br&gt;i fråga om utsläpp av avgaser&lt;br&gt;och andra ämnen som avses i 2&lt;br&gt;§ första stycket (miljöklass 3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) bilar som uppfyller de&lt;br&gt;grundläggande krav i fråga om&lt;br&gt;utsläpp av avgaser och andra&lt;br&gt;ämnen som beslutats inom Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskaperna (miljö-&lt;br&gt;klass 3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) bilar som har väsentligt lägre utsläpp eller uppfyller högre krav i&lt;br&gt;fråga om avgasreningssystemens hållbarhet (miljöklass 2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bilar enligt b) som dessutom uppfyller särskilt höga krav beträffande&lt;br&gt;avgasreningssystemens hållbarhet eller som till följd av låga utsläpp av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgaser och andra ämnen eller låga bulleremissioner är särskilt lämpade&lt;br&gt;för användning i tätortstrafik (miljöklass 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) bilar som är inrättade för att drivas med enbart elektricitet från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;batterier (miljöklass 1 E),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) bilar som är inrättade för att drivas med antingen elektricitet från&lt;br&gt;batterier eller förbränningsmotor (miljöklass 1 H).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far meddela&lt;br&gt;föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begränsning av utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen från&lt;br&gt;motordrivna fordon samt om fordonens beskaffenhet, utrustning,&lt;br&gt;hållbarhet och funktion för att uppfylla uppställda krav på begränsning&lt;br&gt;av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skyldighet att underhålla den utrustning på fordonen som begränsar&lt;br&gt;utsläppen och att använda visst bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kontroll och tillsyn av att fordonen uppfyller kraven på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning av utsläpp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utfärdande av typgodkännan-&lt;br&gt;de, registrering, ibruktagande och&lt;br&gt;försäljning av fordon och moto-&lt;br&gt;rer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de utsläppskrav och övriga&lt;br&gt;tekniska villkor som skall gälla&lt;br&gt;för miljöklasserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utfärdande av typgodkännan-&lt;br&gt;de, registrering, ibruktagande och&lt;br&gt;försäljning av fordon och moto-&lt;br&gt;rer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de utsläppskrav och övriga&lt;br&gt;tekniska villkor som skall gälla&lt;br&gt;för miljöklasserna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förfarandet vid miljöklass-&lt;br&gt;ning av fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:542.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för avgasgodkän-&lt;br&gt;nande gäller att tillverkaren&lt;br&gt;gentemot ägarna av fordonen&lt;br&gt;åtar sig att kostnadsfritt avhjälpa&lt;br&gt;bristerna, om det vid myndighets&lt;br&gt;kontroll eller på annat tillförlit-&lt;br&gt;ligt sätt visas att fordonen inte&lt;br&gt;uppfyller de krav som föreskri-&lt;br&gt;vits med stöd av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren är inte skyldig att&lt;br&gt;åta sig att avhjälpa brister på&lt;br&gt;fordon som är äldre än fem år&lt;br&gt;och inte heller brister som beror&lt;br&gt;på fordonens ägare eller brukare&lt;br&gt;eller på en olyckshändelse eller&lt;br&gt;därmed jämförlig omständighet.&lt;br&gt;Skyldigheten gäller inte heller&lt;br&gt;fordon med en totalvikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilogram som har körts&lt;br&gt;mer än 80 000 kilometer eller&lt;br&gt;fordon med högre totalvikt som&lt;br&gt;har körts mer än 160 000 kilo-&lt;br&gt;meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;utformningen av tillverkarens&lt;br&gt;åtagande enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilägaren låter någon an-&lt;br&gt;nan än tillverkaren avhjälpa brist&lt;br&gt;som omfattas av åtagande enligt&lt;br&gt;6 § och därvid anlitar någon som&lt;br&gt;yrkesmässigt utför bilreparatio-&lt;br&gt;ner, är tillverkaren skyldig att&lt;br&gt;betala skälig ersättning för repa-&lt;br&gt;rationen till den som har utfört&lt;br&gt;arbetet. Denne har inte rätt att fa&lt;br&gt;betalning för reparationen från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren av motorfordon&lt;br&gt;svarar gentemot ägarna av for-&lt;br&gt;donen för att brister kostnadsfritt&lt;br&gt;avhjälps, om det vid myndighets&lt;br&gt;kontroll eller på annat tillförlit-&lt;br&gt;ligt sätt visas att fordonen inte&lt;br&gt;uppfyller de krav som föreskri-&lt;br&gt;vits med stöd av 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren är inte skyldig att&lt;br&gt;avhjälpa brister på fordon som är&lt;br&gt;äldre än fem år och inte heller&lt;br&gt;brister som beror på fordonens&lt;br&gt;ägare eller brukare eller på en&lt;br&gt;olyckshändelse eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig omständighet Skyldighe-&lt;br&gt;ten gäller inte heller fordon med&lt;br&gt;en totalvikt av högst 3 500 kilo-&lt;br&gt;gram som har körts mer än&lt;br&gt;80 000 kilometer eller fordon&lt;br&gt;med högre totalvikt som har&lt;br&gt;körts mer än 160 000 kilometer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;omfattningen av tillverkarens&lt;br&gt;ansvar enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bilägaren låter någon an-&lt;br&gt;nan än tillverkaren avhjälpa brist&lt;br&gt;som omfattas av tillverkarens&lt;br&gt;ansvar enligt 6 § och därvid an-&lt;br&gt;litar någon som yrkesmässigt&lt;br&gt;utför bilreparationer, är tillver-&lt;br&gt;karen skyldig att betala skälig&lt;br&gt;ersättning för reparationen till&lt;br&gt;den som har utfört arbetet. Den-&lt;br&gt;ne har inte rätt att fa betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1387.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:317.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilägaren och far inte heller gent-&lt;br&gt;emot bilägaren göra gällande&lt;br&gt;åtgärder som kan komma i fråga&lt;br&gt;vid bristande betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för reparationen från bilägaren&lt;br&gt;och får inte heller gentemot bilä-&lt;br&gt;garen göra gällande åtgärder som&lt;br&gt;kan komma i fråga vid bristande&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på ersättning som avses i första stycket skall, om inte&lt;br&gt;tillverkaren medger annat, åtföljas av en redogörelse för de åtgärder som&lt;br&gt;har vidtagits och en utredning om resultatet av reparationen. Tillverkaren&lt;br&gt;har rätt att inom två veckor från det att han fick del av ersättningsan-&lt;br&gt;språket kräva att den som har utfört arbetet tillställer tillverkaren på&lt;br&gt;dennes bekostnad de delar som har bytts ut vid reparationen. Tillverkaren&lt;br&gt;får inte ifrågasätta betalningsskyldigheten sedan fyra veckor har förflutit&lt;br&gt;efter det att han fick del av ersättningsanspråket och, om han har krävt&lt;br&gt;att erhålla utbytta delar, dessa delar tillställdes honom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillverkaren har betalat ersättning som avses i första stycket, får han&lt;br&gt;därefter inte gentemot bilägaren åberopa brist i reparationen som sådan&lt;br&gt;omständighet som avses i 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0335/prop_199798__35-2.png" style="width:16pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig beträffande av-&lt;br&gt;gasgodkända fordon av viss typ&lt;br&gt;att de krav på begränsning av&lt;br&gt;utsläpp som har föreskrivits med&lt;br&gt;stöd av 3 § eller som gäller för&lt;br&gt;den miljöklass som fordonen&lt;br&gt;tillhör inte uppfylls i godtagbar&lt;br&gt;utsträckning, skall den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;förelägga tillverkaren att vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att bris-&lt;br&gt;terna skall avhjälpas Föreläggan-&lt;br&gt;det får förenas med vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig beträffande for-&lt;br&gt;don av viss typ att de krav på&lt;br&gt;begränsning av utsläpp som har&lt;br&gt;föreskrivits med stöd av 3 § eller&lt;br&gt;som gäller för den miljöklass&lt;br&gt;som fordonen tillhör inte upp-&lt;br&gt;fylls i godtagbar utsträckning,&lt;br&gt;skall den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer förelägga till-&lt;br&gt;verkaren att vidta de åtgärder&lt;br&gt;som behövs för att bristerna skall&lt;br&gt;avhjälpas. Föreläggandet får för-&lt;br&gt;enas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon som tillverkats&lt;br&gt;utomlands svarar tillverkarens&lt;br&gt;ställföreträdare i Sverige solida-&lt;br&gt;riskt med tillverkaren för de för-&lt;br&gt;pliktelser som tillverkaren har&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställföreträdare är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anmäls som behörig sådan&lt;br&gt;vid ansökan om miljöklassning,&lt;br&gt;eller, om anmälan inte görs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. yrkesmässigt för in fordon&lt;br&gt;till Sverige för försäljning här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;far föreskriva att särskilda avgif-&lt;br&gt;ter skall tas ut för prövning för&lt;br&gt;avgasgodkannande samt för till-&lt;br&gt;syn och annan kontroll enligt&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;(kontrollavgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;far föreskriva att särskilda avgif-&lt;br&gt;ter skall tas ut för tillsyn och&lt;br&gt;kontroll enligt denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen (kontrollavgift)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av en myndighet om&lt;br&gt;föreläggande enligt 5 och 7 §§&lt;br&gt;eller om kontrollavgift eller dis-&lt;br&gt;pensavgift i ett särskilt fall enligt&lt;br&gt;9 och 10 §§ far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighetens beslut i&lt;br&gt;enskilda fall enligt denna lag&lt;br&gt;eller med stöd av lagen meddela-&lt;br&gt;de föreskrifter far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:542.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-10-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 25 september 1997 (Miljödepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i bilavgaslagen (1986:1386).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vibeke Sylten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har lagts fram som en följd av ett s.k. artikel 169-förfarande&lt;br&gt;som inletts av EG-kommissionen och ett förhandsavgörande av EG-&lt;br&gt;domstolen. Förslaget innebär att systemet med krav på s.k. avgasgod-&lt;br&gt;kännande som förutsättning för registrering av bilar slopas. Artikel 169-&lt;br&gt;förfarandet rör också bl.a. frågan huruvida det svenska återkallelsesyste-&lt;br&gt;met är förenligt med EG-rätten. Lagrådet går i detta lagstiftningsärende&lt;br&gt;inte in på den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 6 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på avgasgodkännande är f.n. den grund på vilken bilavgaslagen&lt;br&gt;är uppbyggd Ett avgasgodkännande förutsätter att tillverkaren gentemot&lt;br&gt;bilägarna åtar sig att kostnadsfritt avhjälpa brister på avgassystemet under&lt;br&gt;viss del av bilens livstid Detta kan sägas utgöra ett mellanting mellan&lt;br&gt;civilrättslig och offentligrättslig reglering, där dock det offentligrättsliga&lt;br&gt;inslaget överväger, genom att åtagandet är en förutsättning för det&lt;br&gt;administrativa avgasgodkännandet och genom att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om omfatt-&lt;br&gt;ningen av det åtagande som tillverkaren skall lämna för att få ett sådant&lt;br&gt;godkännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När systemet med avgasgodkännande tas bort föreslås i stället till-&lt;br&gt;verkarens ansvar gentemot bilägarna bli reglerat direkt i lagen genom 6&lt;br&gt;och 6 a §§. Dessa paragrafer kommer alltså att innehålla föreskrifter om&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden mellan enskilda. Uppkommer tvist om ansvarets&lt;br&gt;omfattning eller fullgörande måste tvisten i sista hand slitas av allmän&lt;br&gt;domstol. Detta innebär att fråga är om rent civilrättsliga bestämmelser,&lt;br&gt;som regleras i 8 kap 2 § regeringsformen. Regeringen kan därför inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av 8 kap 7 § regeringsformen bemyndigas att meddela&lt;br&gt;föreskrifter i de ämnen som behandlas i 6 och 6 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån verkställighetsföreskrifier kan användas för att komplettera en&lt;br&gt;lag även om lagen faller inom det obligatoriska lagområdet (se Holm-&lt;br&gt;berg-Stjemquist, Grundlagarna, s. 288 ff, Håkan Strömberg, Norm-&lt;br&gt;givningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 2 uppl. 1989 s. 131 ff och&lt;br&gt;Anders Hultqvist, Legalitetspnncipen vid inkomstbeskattningen, 1995 s.&lt;br&gt;129 ff) far regleringen i vart fall inte tillföras något väsentligt nytt genom&lt;br&gt;de av regeringen beslutade föreskrifterna. Innehållet i de till 6 och 6 a&lt;br&gt;§§ hänförliga föreskrifterna i 10-11 a §§ bilavgasförordningen&lt;br&gt;(1991:1481) måste under angivna förutsättningar anses i åtskilliga&lt;br&gt;hänseenden gå betydligt utöver vad som skulle kunna godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda bör bemyndigandet för regeringen i 6 § tredje&lt;br&gt;stycket utgå. De bestämmelser om tillverkarens ansvar i 10-11 a §§&lt;br&gt;bilavgasförordningen som alltjämt anses böra gälla och som är av&lt;br&gt;civilrättslig art bör i stället tas in i bilavgaslagen. Det kan inte ankomma&lt;br&gt;på lagrådet att utforma förslag till lagtext i det hänseendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § första stycket har tillverkaren av &amp;quot;motorfordon&amp;quot; ett ansvar för&lt;br&gt;att fordonen uppfyller de krav som föreskrivits med stöd av 3 §. F.n&lt;br&gt;avser sådana krav endast bilar, alltså inte alla de kategorier av motor-&lt;br&gt;drivna fordon som faller under definitionen av motorfordon i fordon-&lt;br&gt;skungörelsen (1972:595), den definitionen omfattar även motorcyklar och&lt;br&gt;mopeder. En bestämmelse om ansvar bör emellertid inte omfatta fordon&lt;br&gt;för vilka några krav inte gäller. F.n. åstadkoms denna begränsning genom&lt;br&gt;att i 6 § talas endast om fordon, varmed avses motordrivna fordon som&lt;br&gt;bilavgaslagen i övrigt omfattar, medan 8 § innehåller att regeringen far&lt;br&gt;meddela föreskrifter som inskränker tillämpningen av 6 och 7 §§ till vissa&lt;br&gt;slag av motordrivna fordon. Som nyss sagts beträffande 6 § tredje stycket&lt;br&gt;är konstruktionen med ett bemyndigande för regeringen att meddela&lt;br&gt;föreskrifter i fråga om de ämnen som regleras i 6 och 6 a §§ inte möjlig.&lt;br&gt;Tillverkaransvarets tillämpningsområde bör därför regleras direkt i 6 §.&lt;br&gt;De begrepp som härvid skall användas torde kunna hämtas från bilavgas-&lt;br&gt;förordningen. Nackdelen med denna konstruktion är att lagtexten måste&lt;br&gt;ändras om tillverkaransvaret skall avse nya fordonstyper. Åt detta synes&lt;br&gt;emellertid med den ordning som valts för att tillverkaransvaret skall&lt;br&gt;inträda inte något vara att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i paragrafen tar bl.a. sikte på den situationen att tillverkaren inte&lt;br&gt;anmält någon representant. Eftersom systemet med avgasgodkännande tas&lt;br&gt;bort och en anmälan om miljöklassning saknar mening för tillverkaren&lt;br&gt;om han ändå inte räknar med att fordonet skall hänföras till högre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöklass än klass 3, torde åtminstone i teorin åtskilliga sådana fall&lt;br&gt;kunna inträffa. Det är oegentligt att kalla den som inte utsetts av&lt;br&gt;tillverkaren för tillverkarens ställföreträdare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kostnaderna för åtgärderna finns det sedan den 1 juli 1996&lt;br&gt;ett uttryckligt undantag i 11 a § bilavgasförordningen om att en bil som&lt;br&gt;tagits in av en privatperson till Sverige under vissa förhållanden inte&lt;br&gt;omfattas av tillverkarens kostnadsansvar Som ovan anförts låter sig&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 § om tillverkaransvaret inte inskränkas genom&lt;br&gt;föreskrifter meddelade av regeringen. Lagen bör därför utformas så att&lt;br&gt;undantag görs för vissa fall när tillverkaren inte skall ha något till-&lt;br&gt;verkaransvar Lagrådet har under föredragningen av remissen fatt&lt;br&gt;upplysningen att några ändringar i sak av tillverkaransvarets omfattning&lt;br&gt;inte är avsedda. I den praktiska tillämpningen synes enligt de uppgifter&lt;br&gt;Lagrådet fatt något ansvar över huvud taget inte läggas på tillverkaren i&lt;br&gt;fråga om sidoimporten, som inte torde omfattas av de åtaganden&lt;br&gt;tillverkaren lämnar för att få avgasgodkännande och för vilken han av&lt;br&gt;naturliga skäl inte utsett någon ställföreträdare. Om denna ordning skall&lt;br&gt;upprätthållas bör bilavgaslagen utformas så att det av lagtexten framgår&lt;br&gt;att tillverkaren inte svarar för sidoimporten. Tillverkarens ansvar enligt&lt;br&gt;bilavgaslagen bör i så fall övertas av den som yrkesmässigt i landet fört&lt;br&gt;in de bilar som det är fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa utgångspunkter är riktiga skulle paragrafen kunna ges följande&lt;br&gt;utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I fråga om fordon som tillverkats utomlands svarar den som vid ansökan&lt;br&gt;om miljöklassning anmälts som behörig ställföreträdare i Sverige för&lt;br&gt;tillverkaren eller, om sådan anmälan inte skett, den som annars yrkes-&lt;br&gt;mässigt för in fordon till Sverige för tillverkarens räkning solidariskt med&lt;br&gt;tillverkaren för de förpliktelser som tillverkaren har enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkaren är inte ansvarig för fordon som införts till Sverige av någon&lt;br&gt;annan än honom själv, hans ställföreträdare eller den som annars&lt;br&gt;yrkesmässigt för in fordon till Sverige för hans räkning I sådana fall&lt;br&gt;skall i hans ställe den som yrkesmässigt har fört in de fordon som är i&lt;br&gt;fråga svara för de förpliktelser som tillverkaren enligt denna lag eller de&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av lagen har för fordonen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör tilläggas att föreskrifter meddelade med stöd av lagen som förut&lt;br&gt;anförts inte kan avse ansvaret enligt 6 § men väl ansvaret enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bestämmelsen är utformad omfattar den såväl kostnadsansvaret&lt;br&gt;enligt 6 § som skyldigheten att vidta åtgärder enligt 7 §. Det kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid ifrågasättas om inte tillverkaren bör vara skyldig att vidta&lt;br&gt;åtgärder enligt 7 § även i fråga om bilar som privatpersoner importerat&lt;br&gt;för enskilt bruk, ehuru kostnaderna för åtgärderna i så fall skall drabba&lt;br&gt;bilägarna. Frågan kan måhända komma att lösas inom ramen för det&lt;br&gt;arbete som pågår rörande nya gemenskapsrättsliga regler för ett till-&lt;br&gt;verkaransvar för personbilar med krav på avgasreningens hållbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8 §&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf far regeringen meddela föreskrifter som inskränker&lt;br&gt;tillämpningen av 6 och 7 §§ till vissa slag av motordrivna fordon. Som&lt;br&gt;förut anförts är något bemyndigande för regeringen att meddela före-&lt;br&gt;skrifter i de ämnen som behandlas i 6 § inte möjligt, medan motsatsen&lt;br&gt;gäller beträffande 7 §. Hänvisningen till 6 § bör därför utgå. Bättre&lt;br&gt;parallellitet mellan olika bestämmelser skulle uppnås, om ifrågavarande&lt;br&gt;inskränkningar inarbetas i 7 § på motsvarande sätt som Lagrådet&lt;br&gt;föreslagit i fråga om 6 § och 8 § får upphöra att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;bilavgaslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §, 7 §, 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1986:1386)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljödepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Åsbrink, Blomberg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Åhnberg, Pagrotsky, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lindh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:35 Vissa avgasfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55324. Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-10-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-10-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-10-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-11-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:00:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0335</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:00:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JoU10</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JoU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa avgasfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>