<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284411</hangar_id>
 <dok_id>GL0334</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>34</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:34</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>34</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-10-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:39</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Standarder för sändning av TV-signaler, m.m. Prop. 1997/98:34 </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0334/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0334</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0334</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:34&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Standarder för sändning av TV-signaler, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0334/prop_199798__34-1.png" style="width:45pt;height:55pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 oktober 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag till en ny lag om standarder för sändning&lt;br&gt;av TV-signaler. Den nya lagen införs för att genomföra ett EG-direktiv&lt;br&gt;om tillämpning av standarder för sändning av TV-signaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen föreskriver att TV-program skall sändas med&lt;br&gt;användning av vissa sändningsstandarder och att TV-mottagare skall&lt;br&gt;utrustas på visst sätt. Vidare uppställs krav på utrustning och tjänster for&lt;br&gt;villkorad tillgång till digitala TV-tjänster. Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter i&lt;br&gt;dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att den näringsidkare som bryter mot lagens bestämmelser&lt;br&gt;eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall vid vite&lt;br&gt;kunna föreläggas att följa bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås också att regeringen skall fa bestämma vilka myndigheter&lt;br&gt;som skall utöva tillsyn över att lagen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare ändringar i kategorierna av kultur-&lt;br&gt;föremål som kan återlämnas enligt bestämmelserna i 6 kap. lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut..................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext................................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om standarder för sändning av TV-signaler........5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m.m..............................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Teknisk bakgrund och definitioner...................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Avancerade TV-tjänster...........................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;TV-sändning............................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;Analog sändning...........................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;Digital sändning...........................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Avkodare.................................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Åtkomstkontroll.......................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt.....................................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Medielagstiftningen.................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Radio- och telekommunikationer............................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Övrig lagstiftning.....................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Direktivets framväxt och pågående svenskt arbete..........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;EU............................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;MAC-direktivet.......................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Andra EU-åtgärder på TV-området.........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Pågående arbete i Sverige med digital-TV..............................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;EG:s direktiv för TV-standarder.......................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Närmare om direktivets innehåll.............................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglernas konstitutionella karaktär..................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Yttrande- och informationsfrihetsrättsliga frågor....................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Särskilt om yttrandefrihetsgrundlagen....................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Leder genomförandet av direktivet till en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsning av yttrandefriheten?............................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;En särskild lag om TV-standarder....................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;Användning av vissa sändningsstandarder..............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;Viss utrustning för TV-mottagare...........................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;Utrustning och tjänster för villkorad tillgång till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digitala TV-tjänster..................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.1 &amp;nbsp;Grundläggande krav.....................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.2 &amp;nbsp;Konkurrensrättsliga aspekter........................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;Tillsyn......................................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.1 &amp;nbsp;Vem övervakar vad?.....................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4.2 Marknadsövervakning m.m..........................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;Sanktionssystemet...................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;Kostnader och resursbehov......................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Övriga frågor....................................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Tvistlösningsmekanismer.........................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Återlämnande av kulturföremål........................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ikraftträdande m.m...........................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Författningskommentar....................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Förslaget till lag om standarder för sändning av TV-signaler.. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 EG:s direktiv för TV-standarder i svensk lydelse...................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 EG:s direktiv för TV-standarder i engelsk lydelse..................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande av EG:s direktiv för TV-standarder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1997:21)............................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Promemorians lagförslag.........................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian Genomförande av EG:s direktiv för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-standarder (Ds 1997:21)....................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 EG-direktivet om återlämnande av kulturföremål i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svensk lydelse..........................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 EG-direktivet om återlämnande av kulturföremål i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;engelsk lydelse.........................................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Lagrådsremissens lagförslag.....................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Lagrådets yttrande.....................................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1997.....77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om standarder för sändning av TV-signaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om standarder för sändning av&lt;br&gt;TV-signaler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag genomför Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;br&gt;95/47/EG av den 24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för sänd-&lt;br&gt;ning av televisionssignaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I lagen finns bestämmelser om standarder för TV-tjänster som sänds i&lt;br&gt;bredbildsformat, har hög upplösning eller använder digitala sändnings-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Användning av vissa sändningsstandarder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om att det vid sändning av TV-program till allmänheten&lt;br&gt;skall användas vissa sändningsstandarder. Föreskrifterna får gälla sänd-&lt;br&gt;ningar som görs i bredbildsformat med 625 linjer, har hög upplösning&lt;br&gt;eller är helt digitala. Föreskrifterna far gälla oavsett om det rör sig om&lt;br&gt;sändning genom tråd, över satellit eller från sändare på jordytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om TV-tjänster i bredbildsformatet 16:9 tas emot och sänds vidare i&lt;br&gt;kabelnät, skall de sändas vidare åtminstone i detta format. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte för sådana kabelnät som från en huvudcentral betjänar färre än&lt;br&gt;2 000 bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Viss utrustning för TV-mottagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om standardiserade gränssnitt för TV-mottagare som&lt;br&gt;skall saluföras eller hyras ut av näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utrustning och tjänster för villkorad tillgång till digitala TV-tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Konsumentutrustning som kan avkoda digitala TV-signaler och som&lt;br&gt;skall saluföras eller hyras ut av näringsidkare skall kunna återge de&lt;br&gt;digitala TV-signalema även om de har sänts okodade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 95/47/EG av den 24 oktober 1995 om till-&lt;br&gt;lämpning av standarder för sändning av televisionssignaler (EGT nr L 281, 23.11.1995,&lt;br&gt;s. 71,Celex 395L0047).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga&lt;br&gt;om sådan utrustning meddela föreskrifter om avkodning av digitala TV-&lt;br&gt;signaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de föreskrifter med avseende på den tekniska funktions-&lt;br&gt;förmågan som behövs för att digitala TV-tjänster som använder system&lt;br&gt;för villkorad tillgång skall kunna överföras i kabelnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som framställer och marknadsför tjänster för villkorad tillgång&lt;br&gt;till digitala TV-tjänster skall på likvärdiga och rimliga villkor erbjuda&lt;br&gt;alla programföretag sådana tekniska tjänster att programföretagens sänd-&lt;br&gt;ningar kan tas emot av den publik som har rätt att använda avkodare.&lt;br&gt;Dessa tjänster skall erbjudas under förutsättning att den som framställer&lt;br&gt;och marknadsför tjänsterna också förvaltar avkodaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När innehavaren av en immaterialrättighet till ett system för villkorad&lt;br&gt;tillgång till digitala TV-tjänster upplåter licenser till licenstagare för&lt;br&gt;tillverkning av systemet, skall licenserna upplåtas på likvärdiga och&lt;br&gt;rimliga villkor. Det som gäller för ett system för villkorad tillgång till&lt;br&gt;digitala TV-tjänster gäller också för en produkt för villkorad tillgång till&lt;br&gt;samma tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av rättigheten får vid upplåtelse av licenser för till-&lt;br&gt;verkning inte ställa villkor som förbjuder, avråder från eller motverkar att&lt;br&gt;en och samma produkt innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett standardiserat gränssnitt som möjliggör anslutning av flera andra&lt;br&gt;tillgångssystem, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskild utrustning för ett annat tillgångssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Verksamhet där någon erbjuder tjänster för villkorad tillgång till&lt;br&gt;digitala TV-tjänster skall ekonomiskt redovisas skilt från annan verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett programföretag som marknadsför en digital betal-TV-tjänst skall&lt;br&gt;tillhandahålla en prislista som också anger, om priset för tjänsten in-&lt;br&gt;begriper tilläggsutrustning eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen skall utövas av den eller de&lt;br&gt;myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillsynsmyndigheten har för tillsynen rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få upplysningar, handlingar, varuprover eller liknande&lt;br&gt;av den som yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet som omfattas av lagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fl tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte&lt;br&gt;bostäder, där verksamhet bedrivs som omfattas av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För genomförandet av tillsynen får tillsynsmyndigheten meddela de&lt;br&gt;förelägganden som behövs. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får begära handräckning av kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten för att genomföra de åtgärder som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att ersätta tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens kostnader för provtagning och undersökning av prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en näringsidkare bryter mot någon av bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;andra stycket, 5 § första stycket, 7, 8 eller 9 § eller mot föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av 3 § första stycket, 4 §, 5 § andra stycket eller 6 §&lt;br&gt;får tillsynsmyndigheten förelägga näringsidkaren att följa bestämmelsen.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla om ett programföretag bryter mot 10 §. Sådana&lt;br&gt;förelägganden får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan tillsynsmyndigheten beslutar om ett sådant föreläggande med&lt;br&gt;anledning av en överträdelse av 7 eller 8 § skall den samråda med&lt;br&gt;Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Har någon ålagts att betala konkurrensskadeavgift enligt 26 §&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20) eller enligt 59 § samma lag dömts till att&lt;br&gt;betala vite, skall vite enligt 15 § denna lag inte dömas ut för samma&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller beslut enligt&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av 14 § får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat har&lt;br&gt;bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 § tillämpas dock inte på räkenskapsår som böljat&lt;br&gt;löpa före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att bilagan till 6 kap. lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kategorier som avses i 6 kap. 2 första sycket 2&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;A. 1. Arkeologiska föremål som är äldre än 100 år och som härrör från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utgrävningar och fynd på land eller under vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arkeologiska fyndplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arkeologiska samlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föremål som utgör en integrerad del av söndertagna konstnärliga,&lt;br&gt;historiska eller religiösa minnesmärken som är äldre än 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tavlor och målningar som&lt;br&gt;utförts helt för hand, på vilket&lt;br&gt;underlag och i vilket material&lt;br&gt;som helst&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Mosaiker som inte tillhör&lt;br&gt;kategorierna 1 och 2 och teck-&lt;br&gt;ningar som utförts helt för hand&lt;br&gt;på vilket underlag och i vilket&lt;br&gt;material som helst&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tavlor och målningar, som&lt;br&gt;inte tillhör kategori 3 a eller 4,&lt;br&gt;som utförts helt för hand, på&lt;br&gt;vilket underlag och i vilket&lt;br&gt;material som helst&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a. Akvareller, gouacher och&lt;br&gt;pasteller som utförts helt för&lt;br&gt;hand, på vilket underlag som&lt;br&gt;helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Mosaiker, som inte tillhör&lt;br&gt;kategorierna 1 och 2, som utförts&lt;br&gt;helt för hand i vilket material&lt;br&gt;som helst och teckningar som&lt;br&gt;utförts helt för hand på vilket&lt;br&gt;underlag och i vilket material&lt;br&gt;som helst&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Originalgravyrer, tryck, silkscreentryck och litografier med deras&lt;br&gt;respektive matriser och onginalaffischer&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Originalskulpturer eller originalstatyer och kopior, framställda enligt&lt;br&gt;samma process som originalet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och som inte tillhör kategori 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Fotografier, film och negativ av dessa&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Inkunabler och manuskript, inklusive kartor och partitur, enstaka&lt;br&gt;eller i samlingar&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Böcker som är äldre än 100 år, enstaka eller i samlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Tryckta kartor äldre än 200 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Arkiv och däri ingående delar, som är äldre än 50 år, på vilket&lt;br&gt;underlag och i vilket medium som helst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv av den 17 februari 1997 om ändring i&lt;br&gt;bilagan till direktiv 93/7/EEG om återlämnande av kulturföremål som olagligen&lt;br&gt;förts bort från en medlemsstats territorium (EGT nr L 60, 1.3.1997, s. 59, Celex&lt;br&gt;396L0100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Som är äldre än femtio år och inte tillhör upphovsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. a. Samlingar&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; och föremål från zoologiska, botaniska, mineralo-&lt;br&gt;giska eller anatomiska samlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Samlingar&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; av historiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numis-&lt;br&gt;matiskt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Transportmedel som är äldre än 75 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Andra antikviteter som inte tillhör kategorierna Al-A 13 och som&lt;br&gt;är äldre än 50 år. Kulturföremålen i kategorierna A1-A14 omfattas av&lt;br&gt;denna lag bara om deras värde motsvarar eller överstiger de ekonomiska&lt;br&gt;gränsvärdena under B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Ekonomiska gränsvärden tillämpliga på vissa kategorier under A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VÄRDE 0 (Noll)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-1 (arkeologiska föremål)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-2 (delar av minnesmärken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-8 (inkunabler och manuskript)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-11 (arkiv)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—4 (mosaiker och teckningar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-5 (gravyrer)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-7 (fotografier)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 10 (tryckta kartor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-3 a (akvareller)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;427 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-6 (statyer)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-9 (böcker)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-12 (samlingar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-13 (transportmedel)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-14 (alla andra föremål)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 282 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-3 (tavlor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om villkoren för det ekonomiska gränsvärdet är upp-&lt;br&gt;fyllda måste göras när återlämnande begärs. Det ekonomiska värdet är&lt;br&gt;det som föremålet har i den återkrävande medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Enligt definitionen av EG-domstolen i dess dom i mål 252/84:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Samlarforemål enligt nr 99.05 i Gemensamma tulltaxan är föremål som har de&lt;br&gt;egenskaper som krävs för att ingå i en samling, dvs. föremål som är relativt säll-&lt;br&gt;synta, som normalt inte används för sitt ursprungliga ändamål, är föremål för&lt;br&gt;speciella transaktioner utanför den normala handeln med liknande bruksföremål&lt;br&gt;och är av högt värde&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 24 oktober 1995 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens&lt;br&gt;råd ett direktiv (95/47/EG) om tillämpning av standarder för televisions-&lt;br&gt;signaler. Direktivet trädde i kraft den 23 november 1995. De svenska och&lt;br&gt;engelska versionerna av direktivet finns intagna som bilaga 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Genomförande av EG:s direktiv för TV-standarder (Ds&lt;br&gt;1997:21), som har upprättats inom Kulturdepartementet har det lämnats&lt;br&gt;förslag till en ny lag om standarder för sändning av TV-signaler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ku 97/708/RTV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av departementspromemorian finns i bilaga 3.&lt;br&gt;Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 17 februari 1997 antog Europaparlamentet och Europeiska&lt;br&gt;unionens råd ett direktiv (96/100/EG) om ändring av bilagan till direktiv&lt;br&gt;93/7/EEG om återlämnande av kulturföremål som olagligt förts bort från&lt;br&gt;en annan medlemsstats territorium. De svenska och engelska versionerna&lt;br&gt;av direktivet finns intagna som bilaga 6 och 7. Av direktivet framgår&lt;br&gt;direkt hur det skall genomföras och det saknas egentliga valmöjligheter.&lt;br&gt;Därför har regeringen bedömt det vara obehövligt med en remiss-&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 25 september 1997 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande&lt;br&gt;finns i bilaga 9. Lagrådets synpunkter behandlas i anslutning till den&lt;br&gt;plats där sakfrågorna diskuteras eller i författningskommentaren. Lagför-&lt;br&gt;slaget har ändrats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Därutöver har en&lt;br&gt;redaktionell ändring gjorts i den till Lagrådet remitterade texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. är av&lt;br&gt;sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande har bedömts sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Teknisk bakgrund och definitioner&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Avancerade TV-tjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avancerade televisionstjänster, dvs. bredbilds-TV och högupplösnings-&lt;br&gt;TV, är möjliga både vid analog och digital TV-sändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bredbilds-TVinnebär, enligt den standard som EU förespråkar, att TV-&lt;br&gt;sändningar görs i ett format där förhållandet mellan bildens bredd och&lt;br&gt;höjd är fastställd till 16:9, s.k. 16:9-format. Standardformat för dagens&lt;br&gt;TV-sändningar är 4:3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högupplösnings-TV (High Definition Television, HDTV) har dubbelt&lt;br&gt;så många horisontella bildlinjer som en bild i normal upplösning - t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1250 istället för 625 - och får därigenom större detaljskärpa. En HDTV-&lt;br&gt;bild i bredbildsformat innehåller ca fem gånger så mycket information&lt;br&gt;som en traditionell TV-bild.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 TV-sändning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med TV-överföring avses sändning till allmänheten av TV-program med&lt;br&gt;hjälp av radioanläggning samt distribution av TV-program i central-&lt;br&gt;antennanläggning eller i kabel-TV-nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med TV-standard avses de tekniska specifikationer som slår fast hur&lt;br&gt;de informationsbärande elektriska signalerna, både i sändarled och i de&lt;br&gt;enskilda mottagarna, skall utformas. Standardisering är en viktig förut-&lt;br&gt;sättning för att priserna på utrustning skall kunna pressas ned till en nivå&lt;br&gt;som gör produkterna tillgängliga för vanliga konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 Analog sändning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I dag används analog teknik för sändning av TV. Vid analog TV-sänd-&lt;br&gt;ning motsvaras de olika egenskaperna (ljushet, färg, ljud) av elektriska&lt;br&gt;signaler som varierar kontinuerligt i förhållande till den information som&lt;br&gt;skall överföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak finns det för närvarande fyra olika analoga TV-sändnings-&lt;br&gt;standarder (PAL, SECAM, MAC och NTSC) med ett antal variationer i&lt;br&gt;skilda delar av världen. Den mest utbredda TV-standarden i västra&lt;br&gt;Europa i dag är PAL. PAL används för analog marksänd TV, vilket i&lt;br&gt;Sverige omfattar sändningar av bl.a. SVT 1, SVT 2, TV 4 och finländsk&lt;br&gt;TV. TV-bilder som grundar sig på PAL-standarden är uppbyggda av 625&lt;br&gt;linjer och bildformatet är 4:3. Det finns också en PAL-standard för inte&lt;br&gt;helt digital sändning av bredbilds-TV med normal upplösning (PAL-&lt;br&gt;plus).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Digital sändning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid digital TV-distribution sänds informationen, bild och ljud, ut som&lt;br&gt;datasignaler. Digital utsändning bygger på att en stor mängd separata&lt;br&gt;avläsningar görs på den elektroniska vågrörelse som representerar in-&lt;br&gt;formationen och att man därefter sänder dessa avläsningar. Egenskaper&lt;br&gt;hos den digitala tekniken är bl.a. stor överföringskapacitet, god frekvens-&lt;br&gt;hushållning och störtålighet, stor flexibilitet, enkel krypterbarhet samt låg&lt;br&gt;energi- och distributionskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Avkodare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En övergång från analog till digital TV-sändning innebär att konsumenter&lt;br&gt;som vill ta emot TV-program som sänds digitalt måste skaffa ny&lt;br&gt;mottagarutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustningen kan bestå antingen av en digital TV-mottagare med&lt;br&gt;inbyggda funktioner eller en separat avkodare, s.k. set top-box.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är avkodarna utrustade med olika tekniska system&lt;br&gt;beroende på om TV-sändningen distribueras via marknät, kabel eller&lt;br&gt;satellit. Avkodaren finns vanligtvis hos den enskilde konsumenten men&lt;br&gt;kan även installeras centralt i kabel-TV eller centralantennanläggningar. I&lt;br&gt;sistnämnda fall kommer programmen att överföras i analog form i tråd-&lt;br&gt;nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingen av de digitala signalerna till analoga är den mest&lt;br&gt;centrala funktionen i avkodaren. När det gäller grundläggande funktioner&lt;br&gt;som bild- och ljudkodning har standarder tagits fram för att i största&lt;br&gt;möjliga grad utnyttja gemensamma komponenter oavsett distribu-&lt;br&gt;tionsmedium.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Åtkomstkontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Åtkomstkontrollsystem ingår också i avkodningsutrustningen. Åtkomst-&lt;br&gt;kontrollen reglerar att endast de som är behöriga kan ta del av ett visst&lt;br&gt;program. I åtkomstkontrollen finns funktioner för identifikation som&lt;br&gt;knyter en viss terminal till ett abonnemang och som ger möjlighet att&lt;br&gt;beställa och avkryptera program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett led i åtkomstkontrollen kan vara att program krypteras, vilket&lt;br&gt;innebär att TV-signalema kodas innan de sänds ut, så att endast behöriga&lt;br&gt;tittare kan avkryptera programmet vid mottagningen. För avkryptering&lt;br&gt;fordras en avkodare som &amp;quot;låser upp&amp;quot; den krypterade signalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska lösningarna för åtkomstkontrollen är inte standardiserade.&lt;br&gt;Det finns olika sätt att styra åtkomstkontrollen. Det kan ske t.ex. genom&lt;br&gt;ijärrstyming eller ett behörighetskort, s.k. PCMCIA-kort (PCMCIA =&lt;br&gt;Personal Computer Memory Card International Association). Varje&lt;br&gt;tjänsteleverantör har sitt eget behörighetskort. Där denna teknik används&lt;br&gt;kan konsumenterna ta emot program från olika tjänsteleverantörer genom&lt;br&gt;att skifta kort eller genom att programmera kortet för flera olika åtkomst-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande svenska lagstiftningen innehåller inte några regler som&lt;br&gt;särskilt tar sikte på avancerade TV-tjänster och digital TV. Det digitala&lt;br&gt;perspektivet har hittills främst diskuterats i samband med frekvens-&lt;br&gt;teknisk planering där behovet av frekvensspektrum för framtida digital&lt;br&gt;rundradio har förutsetts (se även avsnitt 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;Medielagstifitningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I radio-och TV-lagen (1996:844), som trädde i kraft den 1 december&lt;br&gt;1996, finns föreskrifter om sändningar av ljudradio- och TV-program&lt;br&gt;som är riktade till allmänheten och som är avsedda att tas emot med&lt;br&gt;tekniska hjälpmedel. I denna lag anses en sändning vara riktad till&lt;br&gt;allmänheten endast om den samtidigt och utan särskild begäran är till-&lt;br&gt;gänglig för vem som helst som vill ta emot den. Lagen gäller vidare för&lt;br&gt;sändningar genom tråd endast om sändningen nås av fler än 100 bostäder&lt;br&gt;(för att kabeloperatörer skall vara skyldiga att vidaresända vissa program&lt;br&gt;i kabelnätet räcker det dock med en täckning på mer än tio bostäder).&lt;br&gt;Lagen omfattar också bl.a. sådana satellitsända TV-program som tidigare&lt;br&gt;reglerats i den s.k. satellitlagen samt satellitsända ljudradioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om etableringsfrihet avspeglas i radio- och TV-lagen. Till-&lt;br&gt;stånd krävs endast för sändningar från marksändare på frekvenser under&lt;br&gt;3 GHz (gigaherz) medan sändningar via satellit och kabel är tillstånds-&lt;br&gt;fria. Även sändningar av sökbar text-TV och sändningar till syn- och&lt;br&gt;hörselskadade är tillståndsfria under vissa omständigheter. I stället för&lt;br&gt;tillstånd ställs vissa krav på att den som bedriver verksamhet skall&lt;br&gt;anmäla detta till Radio- och TV-verket för att det skall kunna fastställas&lt;br&gt;vem som är ansvarig för viss verksamhet. Anmälningsskyldigheten gäller&lt;br&gt;även satellitentreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är tillståndsmyndighet för televisionssändningar och för&lt;br&gt;ljudradiosändningar till hela landet och till utlandet. I vissa fall får Radio-&lt;br&gt;och TV-verket meddela tillstånd att sända TV-program eller ljud-&lt;br&gt;radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som gäller för innehållet i alla slags sändningar anges i&lt;br&gt;radio- och TV-lagen. Regeringen får dessutom i tillståndsvillkor upp-&lt;br&gt;ställa särskilda krav. Sådana villkor kan gälla t.ex. sändningsverk-&lt;br&gt;samhetens omfattning och skyldighet att använda viss sändare eller viss&lt;br&gt;sändningsteknik. Lagens regler om programinnehåll behandlas här inte&lt;br&gt;närmare men det bör nämnas att programinnehållet i efterhand granskas&lt;br&gt;av Justitiekanslem, Granskningsnämnden för radio och TV och, i vissa&lt;br&gt;fall, av Konsumentombudsmannen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;Radio-och telekommunikationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett övergripande ansvar för frekvensanvändningen både&lt;br&gt;nationellt och internationellt. Lagen (1993:599) om radiokommunikation,&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 juli 1993, har till syfte att tillhandahålla modema&lt;br&gt;och ändamålsenliga regler för fördelning av den begränsade resurs som&lt;br&gt;tillgängliga radiofrekvenser utgör. Regleringen bygger på tillståndsplikt&lt;br&gt;vad gäller innehav och användande av tekniska anordningar för sändning.&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen, som också svarar för den nationella frekvens-&lt;br&gt;planeringen, är tillståndsmyndighet. Utgångspunkten för myndighetens&lt;br&gt;tillståndsgivning är att tillstånd bör beviljas och att myndigheten på olika&lt;br&gt;sätt har att verka för att så kan ske. Tillstånd skall ges om inte vissa&lt;br&gt;särskilt angivna hinder föreligger, som exempelvis skadlig inverkan på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan radioanvändning och oförmåga att uppfylla tekniska krav. Prop. 1997/98:34&lt;br&gt;Radioanvändning av betydelse för yttrande- och informationsfrihet samt&lt;br&gt;den radioanvändning som behövs inom försvaret skall beaktas särskilt&lt;br&gt;och ha företräde i förhållande till annan användning. Lagen om&lt;br&gt;radiokommunikation är så utformad att tillståndsprövning föranledd av&lt;br&gt;digital utveckling bör kunna äga rum utan att regelsystemet behöver&lt;br&gt;genomgå någon större förändring (jfr SOU 1996:25, s. 111). Tillstånd&lt;br&gt;enligt lagen kan förknippas med olika tekniska villkor vad gäller&lt;br&gt;radiosändarens beskaffenhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telelagen (1993:597) innehåller bestämmelser om televerksamhet.&lt;br&gt;Telelagen innehåller bl.a. bestämmelser om anmälningsplikt och till-&lt;br&gt;ståndsplikt för olika slag av televerksamhet, om teletaxor och om sam-&lt;br&gt;trafikskyldighet. Tillsynsmyndighet är Post- och telestyrelsen. En nyligen&lt;br&gt;genomförd översyn av telelagen har medfört relativt omfattande änd-&lt;br&gt;ringar i lagen (SFS 1997:379). I telelagen beskrivs televerksamhet som&lt;br&gt;en förmedling av telemeddelanden via telenät eller tillhandahållande av&lt;br&gt;nätkapacitet, dock inte utsändning till allmänheten av program i ljudradio&lt;br&gt;eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket första meningen&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller televerksamhet har ett flertal rättsakter beslutats inom&lt;br&gt;ramen för den pågående liberaliserings- och harmoniseringsprocessen&lt;br&gt;som innebär att telemarknaderna inom EU skall vara liberaliserade senast&lt;br&gt;den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Övrig lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I konkurrenslagen (1993:20) ställs det efter förebild från EG:s kon-&lt;br&gt;kurrensregler i artiklarna 85 och 86 i EG-fördraget upp förbud mot dels&lt;br&gt;samarbete mellan företag som har till syfte att begränsa konkurrensen på&lt;br&gt;den svenska marknaden eller som ger detta resultat, dels missbruk från&lt;br&gt;ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på den svenska&lt;br&gt;marknaden. Avtal som är förbjudna är ogiltiga. Från förbudet mot&lt;br&gt;konkurrensbegränsande samarbete mellan företag kan undantag medges i&lt;br&gt;enskilda fall av Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även annan generell marknadsrättslig lagstiftning gäller på detta&lt;br&gt;område. Här kan nämnas lagen (1995:450) om avtalsvillkor i konsu-&lt;br&gt;mentförhållanden, lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan närings-&lt;br&gt;idkare, produktsäkerhetslagen (1988:1604) och marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1994:512). Konsumentverket och Konsumentombudsmannen har upp-&lt;br&gt;gifter enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Direktivets framväxt och pågående svenskt&lt;br&gt;arbete&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;EU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EU har under flera år försökt underlätta införandet av nya avancerade&lt;br&gt;televisionstjänster. Utvecklingen av avancerade TV-tjänster sker jäm-&lt;br&gt;sides med utvecklingen av digital TV. Genom digital TV-teknik skapas&lt;br&gt;nämligen nya möjligheter att utnyttja de avancerade TV-tjänstema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera införandet av avancerade TV-tjänster har EU i flera&lt;br&gt;direktiv föreskrivit att vissa standarder skall användas. Direktivet&lt;br&gt;(95/47/EG) av den 24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för&lt;br&gt;sändning av televisionssignaler är ett led i det arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;MAC-direktivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I ett direktiv (92/38/EEG) från den 11 maj 1992 om standarder för&lt;br&gt;satellitsändning av televisionsignaler, det s.k. MAC-direktivet fast-&lt;br&gt;ställdes ett regelverk med standarderna HD-MAC för inte helt digital&lt;br&gt;högupplösnings-TV och D2-MAC för annan inte helt digital satellit-&lt;br&gt;sändning och kabeldistribution i bredbilds-format.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera medlemsländer har inte genomfört MAC-direktivet. En av för-&lt;br&gt;klaringarna till detta kan vara den digitala teknikens genombrott. MAC-&lt;br&gt;direktivet upphörde att gälla genom ikraftträdandet av det nya direktivet&lt;br&gt;om TV-standarder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 &amp;nbsp;Andra EU-åtgärder på TV-området&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 22 juli 1993 antog EU en handlingsplan för att stimulera införandet&lt;br&gt;av avancerade TV-tjänster i 16:9-format. Handlingsplanen var neutral ur&lt;br&gt;teknisk synpunkt och betonade endast att 16:9-format skulle användas för&lt;br&gt;TV-sändningar i bredbildsformat, oavsett TV-standard (analog eller&lt;br&gt;digital) och distributionssätt (mark-, satellit- eller kabelsändning). Hand-&lt;br&gt;lingsplanen gällde i fyra år och upphörde att gälla den 30 juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ”TV utan gränser” (89/552/EEG) från den 3 oktober 1989&lt;br&gt;innebär att den sändande staten skall svara för att TV-sändningar som&lt;br&gt;den ansvarar för uppfyller vissa minimikrav i fråga om innehållet. Den&lt;br&gt;mottagande staten skall å sin sida tillåta mottagning och inte hindra åter-&lt;br&gt;utsändning av TV-program från andra medlemsstater. Direktivet inne-&lt;br&gt;håller regler om europeiskt programinnehåll, reklam och sponsring,&lt;br&gt;skydd för barn och ungdom samt rättelse av felaktiga sakuppgifter.&lt;br&gt;Direktivets regler är införlivade i svensk lagstiftning genom bl.a. radio-&lt;br&gt;och TV-lagen. Ett reviderat direktiv (97/36/EG) med i stort sett samma&lt;br&gt;regler som det ursprungliga antogs av Europaparlamentet och rådet i juni&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Pågående arbete i Sverige med digital TV&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom Kulturdepartementet pågår arbete med frågor om digital sändning&lt;br&gt;av TV-tjänster. Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade&lt;br&gt;sändningar av radio och television till allmänheten överlämnade i&lt;br&gt;februari 1996 betänkandet Från massmedia till multimedia - att digitali-&lt;br&gt;sera svensk television (SOU 1996:25). Med anledning av en proposition&lt;br&gt;om digitala TV-sändningar (prop. 1996/97:67) har riksdagen beslutat&lt;br&gt;(bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178) att digital marksänd TV skall&lt;br&gt;införas i flera steg, med möjlighet för regering och riksdag att successivt&lt;br&gt;ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har fått i uppdrag att förbereda starten av digital&lt;br&gt;marksänd TV (dir. 1997:19). Utredaren har hittills lagt fram förslag&lt;br&gt;(SOU 1997:103) om på vilka orter sändningarna skall påbörjas och skall&lt;br&gt;vidare bl.a. utarbeta former för samarbete i tekniska frågor mellan TV-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 EG:s direktiv för TV-standarder&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;EU beslöt i juni 1993 att MAC-direktivet skulle ändras som ett led i EU:s&lt;br&gt;handlingsplan för att införa avancerade televisionstjänster. Ett förslag till&lt;br&gt;ändrat direktiv lades fram av EG-kommissionen, COM(93) 556 - COD&lt;br&gt;476.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ministerrådet antog direktivet (95/47/EG) om tillämpning av standar-&lt;br&gt;der för sändning av televisionssignaler den 24 oktober 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med direktivet kan kortfattat sammanfattas i följande huvud-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet skall fastställa standarder för TV-sändningar och främja&lt;br&gt;övergången till bredbildsformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet skall underlätta anslutningen av tillbehör till TV-mottagare,&lt;br&gt;bl.a. avkodare, genom fastställande av ett standardiserat gränssnitt&lt;br&gt;mellan TV-mottagaren och avkodaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Direktivet skall skapa ett enhetligt regelverk för operatörer av digitala&lt;br&gt;betal-TV-tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Närmare om direktivets innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1 åläggs medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;främja en snabbare utveckling av avancerade TV-tjänster och att under-&lt;br&gt;lätta överföringen av befintlig bredbilds-TV till digitala överföringsnät&lt;br&gt;som är öppna för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2 föreskriver vilka sändningssystem som skall användas (oav-&lt;br&gt;sett om fråga är om kabeldistribution, satellitsändning eller markbunden&lt;br&gt;sändning) vid både digital och inte helt digital utsändning av TV. För inte&lt;br&gt;helt digitala utsändningar i bredbildsformat med 625 linjer gäller an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingen att 16:9 D2-MAC-sändningssystemet eller att ett sändningssystem Prop. 1997/98:34&lt;br&gt;i 16:9-format som är helt kompatibelt med PAL eller SECAM skall&lt;br&gt;användas. För inte helt digitala sändningar med hög upplösning gäller att&lt;br&gt;HD-MAC-sändningssystemet skall användas. Helt digitala sändningar&lt;br&gt;skall använda ett sändningssystem som har standardiserats av ett erkänt&lt;br&gt;europeiskt standardiseringsorgan. Det anges även att helt digitala nät som&lt;br&gt;är öppna för allmänheten bör vara utformade så att de kan överföra TV-&lt;br&gt;tjänster i bredbildsformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 3 uppställs krav på att alla TV-apparater som saluförs eller&lt;br&gt;hyrs ut inom EU och som har en inbyggd bildskärm med en synlig&lt;br&gt;diagonal över 42 cm skall vara utrustade med minst ett öppet gränssnitt&lt;br&gt;(vilket standardiserats av ett europeiskt standardiseringsorgan) som&lt;br&gt;möjliggör enkel anslutning av kringutrustning, särskilt extra avkodare&lt;br&gt;eller digitala mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 innehåller de villkor som gäller för villkorad tillgång till&lt;br&gt;digitala TV-tjänster som tillhandahålls publik i gemenskapen. Således&lt;br&gt;uppställs krav på all konsumentutrustning som saluförs, hyrs ut eller på&lt;br&gt;annat sätt tillhandahålls i gemenskapen och som kan avkoda digitala TV-&lt;br&gt;signaler. Sådan utrustning skall ha kapacitet att avkoda digitala signaler i&lt;br&gt;enlighet med den gemensamma kodningsalgoritm som administreras av&lt;br&gt;ett erkänt europeiskt standardiseringsorgan och den skall kunna återge&lt;br&gt;signaler som har sänts okodade. System för villkorad tillgång skall ha&lt;br&gt;nödvändig kapacitet för att överföringskontroll till låg kostnad skall&lt;br&gt;kunna ske vid huvudcentralerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innehåller artikeln bestämmelser om vad som skall iakttas när&lt;br&gt;tjänster för villkorad tillgång erbjuds och vilka krav som i övrigt ställs på&lt;br&gt;sådan verksamhet. Artikeln avslutas med regler rörande immateriella&lt;br&gt;rättigheter, utrustningskrav för TV-mottagare med integrerad digital av-&lt;br&gt;kodare och tvistlösningsmekanismer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5 säger att när TV-tjänster i bredbildsformatet 16:9 mottas och&lt;br&gt;vidaresänds i kabel-TV-system skall vidaresändningen åtminstone ske i&lt;br&gt;samma format.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6 behandlar EG-kommissionens fortsatta arbete med gransk-&lt;br&gt;ning av och rapportering om utvecklingen på det i direktivet behandlade&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 7-9 innehålller bestämmelser om det s.k. MAC-direktivets&lt;br&gt;upphörande, om genomförandet av det nya direktivet och om dess&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Reglernas konstitutionella karaktär&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Yttrande- och informationsfrihetsrättsliga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) är varje medborgare gentemot det&lt;br&gt;allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet och informationsfrihet. Med&lt;br&gt;yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Informa-&lt;br&gt;tionsfrihet består i frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i&lt;br&gt;övrigt ta del av andras yttranden. Begränsningar av yttrandefriheten och&lt;br&gt;informationsfriheten får endast göras genom lag i den utsträckning det&lt;br&gt;särskilt anges i regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses&lt;br&gt;emellertid inte meddelande av föreskrifter som utan avseende på ytt-&lt;br&gt;randets innehåll närmare reglerar visst sätt att sprida eller motta ytt-&lt;br&gt;randen, s.k. ordningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Särskilt om yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) reglerar skyddet för yttrandefriheten i&lt;br&gt;radio, television, filmer, videogram och ljudupptagningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje svensk medborgare och svensk juridisk person har enligt&lt;br&gt;3 kap. 1 § första stycket YGL rätt att sända radioprogram (program i&lt;br&gt;ljudradio och television samt innehållet i vissa andra sändningar av ljud,&lt;br&gt;bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor) genom&lt;br&gt;tråd. Något krav på tillstånd för att sända radioprogram till allmänheten&lt;br&gt;genom tråd far därför inte ställas. Av andra stycket samma paragraf&lt;br&gt;framgår dock att föreskrifter kan meddelas om skyldighet för nätinne-&lt;br&gt;havare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning som behövs&lt;br&gt;med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning.&lt;br&gt;Undantaget utgör grunden för nätinnehavamas skyldighet att förmedla&lt;br&gt;sändningar från vissa marksändande TV-företag (f.n. SVT och TV 4) och&lt;br&gt;de lokala kabelsändarföretagen. Etableringsfriheten hindrar inte heller att&lt;br&gt;det i lag meddelas föreskrifter om ingripande mot fortsatt sändning av ett&lt;br&gt;utbud som inriktas på våldsffamställmngar, pornografiska bilder eller&lt;br&gt;hets mot folkgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 6 § tredje stycket YGL far det i lag föreskrivas undantag&lt;br&gt;från grundlagen i fråga om bl.a. radioprogram som sänds genom tråd&lt;br&gt;men inte är avsedda att tas emot av någon större allmänhet. Regeln&lt;br&gt;motiveras av att många trådnät är mycket små och att deras betydelse&lt;br&gt;som medium för nyhetsförmedling och opinionsbildning följaktligen är&lt;br&gt;begränsad. Vad som menas med ”ingen större allmänhet” är inte helt&lt;br&gt;klart men i radio- och TV-lagen har trådsändningar som når högst 100&lt;br&gt;bostäder undantagits från grundlagens tillämpningsområde i den om-&lt;br&gt;fattning som yttrandefrihetsgrundlagen medger (bestämmelserna i radio-&lt;br&gt;och TV-lagen om nätinnehavares skyldighet att vidaresända TV-sänd-&lt;br&gt;ningar som sker med tillstånd av regeringen gäller dock för sändningar&lt;br&gt;genom tråd som når fler än tio bostäder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringsfriheten för trådsändningar består i själva verket av två&lt;br&gt;delar: rätten att etablera trådnät och rätten att bedriva sändnings-&lt;br&gt;verksamhet. Vad beträffar den förra frågan kan noteras att den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen, med undantag för yttrandefrihetsgrundlagen, inte inne-&lt;br&gt;håller några specialregler om kabelnät och vad som skall iakttas vid&lt;br&gt;anläggandet av sådana nät. Det finns emellertid åtskilliga lagregler som&lt;br&gt;måste beaktas av den som vill anlägga ett kabelnät. Flertalet av dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser är till övervägande delen av civilrättslig natur, dvs. de Prop. 1997/98:34&lt;br&gt;behandlar rättsförhållanden mellan enskilda, t.ex. i deras egenskap av&lt;br&gt;ägare eller nyttjanderättshavare till mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något särskilt tillstånd för att anlägga kabelnät krävs således inte.&lt;br&gt;Redan före yttrandeffihetsgrundlagens tillkomst rådde etableringsffihet.&lt;br&gt;För att förebygga ingrepp som riktar sig mot bl.a. distribution av program&lt;br&gt;i trådnät har i 1 kap. 3 § tredje stycket YGL föreskrivits att det inte utan&lt;br&gt;stöd i yttrandefrihetsgrundlagen får förekomma att myndigheter och&lt;br&gt;andra allmänna organ på grund av innehållet i program förbjuder&lt;br&gt;anläggande av trådnät för sändning av radioprogram. Möjlighet kvarstår&lt;br&gt;därmed att reglera anläggandet av trådnät med beaktande av försvars-&lt;br&gt;hänsyn, kulturminnesvård etc. (prop. 1990/91:64, s. 84 och 218).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd får enligt 3&lt;br&gt;kap. 2 § YGL regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd&lt;br&gt;och villkor för att sända. Det har, som utförligt redovisats i promemorian,&lt;br&gt;av tekniska skäl ansetts omöjligt att uppnå en fullständig etableringsfrihet&lt;br&gt;när det gäller radiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagstiftning av begränsningar i sändningsrätten gäller - i likhet&lt;br&gt;med vad som gäller för trådsändningar - vad som föreskrivs i regerings-&lt;br&gt;formen om grundläggande fri- och rättigheter (3 kap. 3 § YGL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till yttrandefrihetsgrundlagen har bekräftats möjligheten&lt;br&gt;att meddela ordningsföreskrifter också beträffande de i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen skyddade uttrycksformerna (prop. 1990/91:64, s. 117).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Leder genomförandet av direktivet till en begränsning av&lt;br&gt;yttrandefriheten?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Direktivet uppställer krav på att alla TV-tjänster som sänds till publik,&lt;br&gt;oavsett om det rör sig om kabeldistribution, satellitsändning eller mark-&lt;br&gt;bunden sändning, skall använda vissa sändningssystem vid sändning i&lt;br&gt;bredbildsformat, med högupplösning eller helt digitalt. Det utsägs vidare&lt;br&gt;att helt digitala nät bör vara utformade så att de kan överföra TV-tjänster&lt;br&gt;i bredbildsformat (artikel 2). Direktivets artikel 5 stadgar att vidare-&lt;br&gt;sändning i kabelnät av TV-tjänster i bredbildsformatet 16:9 åtminstone&lt;br&gt;skall ske i samma format. Vad gäller sistnämnda krav bör framhållas att&lt;br&gt;regleringen gäller vidaresändning och inte s.k. egensändning (jfr Yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen, Wennberg m.fl., s. 32). Den frihet att sända radio-&lt;br&gt;program (ljudradio, television m.m.) genom tråd som gäller enligt YGL&lt;br&gt;omfattar emellertid både vidaresändning och andra sändningar (jfr prop.&lt;br&gt;1990/91:64 s. 54 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga är i första hand om direktivets krav på tekniska standarder och&lt;br&gt;förhållningsregler på TV-området utgör ordningsföreskrifter enligt 2 kap.&lt;br&gt;13 § RF. I så fall skulle de inte anses utgöra en begränsning av yttrande-&lt;br&gt;friheten och informationsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall anses utgöra ordningsföreskrifter enligt 2 kap. 13 §&lt;br&gt;tredje stycket RF har behandlats bl.a. i samband med tillkomsten av&lt;br&gt;lagen (1993:599) om radiokommunikation (prop. 1992/93:200, s. 169 ff;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se även SOU 1975:75 Medborgerliga fri- och rättigheter, regerings- Prop. 1997/98:34&lt;br&gt;formen, samt SOU 1991:107 Lag om radiokommunikation m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis kan konstateras att 2 kap. 13 § tredje stycket RF bör&lt;br&gt;tolkas restriktivt. Avgörande för om ordningsföreskrifter skall vara&lt;br&gt;”tillåtna” är att dessa behandlar åsiktsriktningar lika och alltså inte tar&lt;br&gt;hänsyn till yttrandets innehåll varvid det ligger i sakens natur att de&lt;br&gt;materiellt sett endast perifert berör yttrandefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt, och mer utförligt i promemorian, har redovisats&lt;br&gt;något om de överväganden som tidigare gjorts beträffande möjligheterna&lt;br&gt;att med stöd av ordningsföreskrifter lösa vissa praktiska spörsmål på TV-&lt;br&gt;området. Enligt regeringen får det anses klart att också frågor rörande&lt;br&gt;tekniska standarder hör till en kategori som i detta fall inryms under&lt;br&gt;begreppet ordningsföreskrifter. Även vid en mycket strikt tolkning av&lt;br&gt;begreppet bör regler med nu aktuellt innehåll och som på intet sätt&lt;br&gt;påverkar sändningarnas innehåll eller gör skillnad mellan olika åsikts-&lt;br&gt;riktningar och inte heller reglerar vem som ägnar sig åt sändnings-&lt;br&gt;verksamheten bedömas på detta sätt. Att, såsom påpekats av Radio- och&lt;br&gt;TV-verket, t.ex. sändningar i bredbildsformat kräver mer överförings-&lt;br&gt;kapacitet än sändningar i andra format föranleder inte någon annan&lt;br&gt;slutsats. De villkor av teknisk art som uppställs för att vissa TV-tjänster&lt;br&gt;skall kunna förmedlas till allmänheten kan inte heller anses innebära att&lt;br&gt;det i praktiken blir fråga om en inskränkning i den tidigare nämnda&lt;br&gt;etableringsfriheten. Trots att det saknar omedelbar relevans för bedöm-&lt;br&gt;ningen av vad som utgör ordningsföreskrifter förefaller det angeläget att&lt;br&gt;påpeka att direktivets huvudsakliga syfte är att främja användandet av ny&lt;br&gt;teknik och att konsumentintresset utgjort ett tungt vägande skäl för&lt;br&gt;bestämmelsernas införande. Till bilden hör självfallet också att direk-&lt;br&gt;tivets regler underlättar det framtida informationsinhämtandet samt&lt;br&gt;bidrar till att TV-mediet används på ett effektivt och för samhället och&lt;br&gt;enskilda tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således bör den planerade regleringen, som ytterst har till syfte att&lt;br&gt;uppnå ökade förutsättningar till yttrande- och informationsfrihet, i för-&lt;br&gt;hållande till grundlagarna anses utgöra sådana föreskrifter som avses i&lt;br&gt;2 kap. 13 § tredje stycket RF. Den föreslagna regleringen utgör därmed&lt;br&gt;inte någon inskränkning i nyss nämnda rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 En särskild lag om TV-standarder&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regler om vissa avancerade TV-tjänster samlas&lt;br&gt;i en särskild lag om standarder för sändning av TV-signaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser delar den bedömning&lt;br&gt;som redovisas i promemorian eller lämnar den utan erinran. Ett antal&lt;br&gt;remissinstanser, bland dem Konsumentverket, Kommunikationsforsk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsberedningen, SABO och Teracom AB, framför varierande grad av&lt;br&gt;kritik gentemot såväl direktivet som förslaget i promemorian. Stats-&lt;br&gt;kontoret ifrågasätter behovet av en särskild lag och menar att förslaget i&lt;br&gt;promemorian bör inarbetas i någon av de redan existerande lagarna på&lt;br&gt;området. Svenska Kabel-TV-Föreningen och Nethold AB anser att för-&lt;br&gt;slaget i sin nuvarande form inte bör ligga till grund för lagstiftning&lt;br&gt;eftersom det innehåller ett stort antal oklarheter. Svenska Kabel-TV-&lt;br&gt;Föreningen och Nethold AB anser också att direktivet bör inkorporeras&lt;br&gt;direkt i svensk lag. Telia InfoMedia AB menar att även om det råder&lt;br&gt;tveksamhet inför att tillskapa specifik teknisk reglering i lag är det viktigt&lt;br&gt;att regleringen blir tydlig och lätt att tillämpa. Telia InfoMedia Tele-&lt;br&gt;vision AB anser att ”omvägen” över föreskriftsrätt för regering eller&lt;br&gt;myndighet inte är nödvändig och att direktivet således kan införas direkt&lt;br&gt;i svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Ett direktiv är bindande för medlemsstaterna&lt;br&gt;med avseende på det resultat som skall uppnås men överlåter åt&lt;br&gt;medlemsstaterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genom-&lt;br&gt;förandet. Det innebär att staten inte är bunden av t.ex. ett direktivs&lt;br&gt;terminologi eller systematik, om väl det avsedda resultatet kan uppnås&lt;br&gt;med en annan terminologi och systematik. I promemorian föreslogs att&lt;br&gt;en särskild lag skall tillskapas som bl.a. ger regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer rätt att meddela föreskrifter på det&lt;br&gt;aktuella området. Regeringen ansluter sig i allt väsentligt till den i&lt;br&gt;promemorian valda lösningen för genomförandet av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vissa remissinstansers kritik mot att direktivet inte direkt&lt;br&gt;inkorporeras i svensk lagstiftning måste det tas i beaktande att direktivet&lt;br&gt;anger att det är medlemsstaterna som skall vidta åtgärder i olika former&lt;br&gt;och på olika sätt för att efterkomma direktivet. Redan av detta skäl är det&lt;br&gt;inte lämpligt eller tillräckligt att direktivet förs över till svensk rätt i&lt;br&gt;oförändrad form. För att förtydligas och fa genomslag på det nationella&lt;br&gt;planet måste direktivet anpassas till svenska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i direktivet är detaljerad och nästan uteslutande av teknisk&lt;br&gt;karaktär. Det är önskvärt att behålla den svenska lagstiftningstraditionen&lt;br&gt;med förhållandevis kortfattad lagstiftning samtidigt som skyldigheten&lt;br&gt;gentemot EU uppfylls. Direktivet innehåller inte bara generella regler&lt;br&gt;som kan behöva konkretiseras. Det innehåller också regler med hög&lt;br&gt;konkretion. Lagtexten bör därför inte tyngas med föreskrifter i dessa&lt;br&gt;avseenden. Med ett regelverk av det föreslagna slaget kommer för-&lt;br&gt;väntade lagstiftningsinsatser bl.a. på grund av den tekniska utvecklingen&lt;br&gt;att underlättas. Således blir det tämligen enkelt att anpassa reglerna&lt;br&gt;allteftersom t.ex. nya standarder fastställs. Genomförandet av dessa änd-&lt;br&gt;ringar bör lämpligen överlåtas till de instanser som har lättast för att&lt;br&gt;övervaka utvecklingen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, såsom Teracom AB, har påpekat att det är svårt&lt;br&gt;att utläsa konsekvenserna av förslaget i promemorian eftersom det inte är&lt;br&gt;möjligt att veta hur myndigheternas föreskrifter kommer att utformas.&lt;br&gt;Synpunkten är självfallet befogade, inte minst som det är väsentligt att&lt;br&gt;vara uppmärksam på att meddelade föreskrifter inte går utanför de ramar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i direktivet. Regeringen kan dock inte se att det finns grund&lt;br&gt;för sådana farhågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är inte ett s.k. minimidirektiv, som kan frångås till förmån&lt;br&gt;för en högre skyddsnivå (kravnivå). Oavsett på vilken konstitutionell&lt;br&gt;nivå som direktivet införlivas med svensk rätt, måste därmed de före-&lt;br&gt;skrivande organen hålla sig inom de gränser som direktivet anger i fråga&lt;br&gt;om standarder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikedomen på detaljer och direktivets tekniska karaktär gör det också&lt;br&gt;befogat att peka på det utrymme som finns att komplettera lagreglerna&lt;br&gt;med verkställighetsföreskrifter. Dessa skall utgöra tillämpningsföre-&lt;br&gt;skrifter av rent administrativ karaktär och får inte innebära något nytt&lt;br&gt;åliggande för enskilda eller något ytterligare ingrepp i enskildas person-&lt;br&gt;liga eller ekonomiska förhållanden. Det betyder att regleringen i lag&lt;br&gt;måste vara så komplett att den ger tillräckligt underlag för en bedömning&lt;br&gt;av vilka åligganden som faktiskt åvilar företag och enskilda. Samtidigt&lt;br&gt;föreligger det som nyss konstaterats ett praktiskt behov av att inte göra&lt;br&gt;lagstiftningen så detaljerad att den hindrar följsamhet till den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen på bl.a. TV-standardsområdet. I detta sammanhang vill&lt;br&gt;regeringen framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen medför att gränserna mellan tele-, data- och&lt;br&gt;massmediekommunikation blir alltmer otydlig. Tjänster som tidigare&lt;br&gt;varit hänvisade till en viss distributionsteknik kan nu nå sina konsu-&lt;br&gt;menter på olika vägar. Kommunikationsforskningsberedningen har på-&lt;br&gt;talat att det är en brist att promemorian inte betraktar de problem-&lt;br&gt;ställningar som konvergensen mellan data-, tele-, och mediemarknadema&lt;br&gt;medför i detta sammanhang. Enligt Kommunikationsforsknings-&lt;br&gt;beredningen är det framför allt frågor om lagens tillämpningsområde och&lt;br&gt;vilken myndighet som skall svara för tillsynen som aktualiseras mot&lt;br&gt;bakgrund av konvergensproblematiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har gjort gällande att den tekniska utvecklingen&lt;br&gt;redan kommit längre än vad direktivet ger uttryck för och Teracom AB&lt;br&gt;har påpekat att direktivet baseras på det tekniska utvecklingsläge som&lt;br&gt;rådde för ca fem år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat tillkalla en särskild utredare för att beskriva&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen av elektroniska informationstjänster som kan&lt;br&gt;antas få betydande inverkan på samhället och som därigenom påverkar&lt;br&gt;bedömningen om behovet av en samordning och harmonisering av&lt;br&gt;lagstiftningen på området (dir 1997:95). Utredarens huvuduppgift är att&lt;br&gt;utreda behovet av, förutsättningarna för samt konsekvenserna av en&lt;br&gt;samordning av lagstiftningen för ljudradio, television, annan radio-&lt;br&gt;kommunikation och televerksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör nämnas att Europeiska kommissionen avser att presentera en&lt;br&gt;grönbok om konvergensen under år 1997. Syftet är i första hand att&lt;br&gt;beskriva utvecklingen och dess tänkbara effekter samt införskaffa ett&lt;br&gt;underlag för fortsatta diskussioner på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att beakta i sammanhanget är också, vilket framhållits av bl.a.&lt;br&gt;Konsumentverket, att hänsyn måste tas till konsumentaspektema när det&lt;br&gt;gäller utvecklingen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts ovan om konvergensproblematik och önskvärdheten i&lt;br&gt;att konsumentfrågorna beaktas i större utsträckning möjliggör emellertid&lt;br&gt;inte för Sverige att nu undandra sig skyldigheten att genomföra direk-&lt;br&gt;tivet. Det är därför inte heller lägligt att i detta sammanhang särskilt&lt;br&gt;behandla konsumenters möjligheter att överblicka programutbud eller att&lt;br&gt;i övrigt analysera konsumenters behov och önskemål på området såsom&lt;br&gt;föreslagits av Konsumentverket. I samband med en eventuell översyn&lt;br&gt;och revidering av direktivet finns det anledning att återkomma till dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som återstår att behandla i detta avsnitt är om det är lämpligt&lt;br&gt;att, helt eller delvis, föra in nya övergripande bestämmelser om avan-&lt;br&gt;cerade TV-tjänster i befintlig lagstiftning, främst radio- och TV-lagen&lt;br&gt;eller radiokommunikationslagen, eller att låta de nya reglerna bilda en ny&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning, liksom flertalet remissinstansers, överens-&lt;br&gt;stämmer även i denna del med vad som föreslagits i promemorian.&lt;br&gt;Såsom konstaterades i promemorian råder det knappast någon tvekan om&lt;br&gt;att ett alternativ som innebär att de tekniska krav som ställs på TV-&lt;br&gt;verksamhet samlas i en särskild lag medger en större flexibilitet inför&lt;br&gt;framtiden (vid radio- och TV-lagens tillkomst betonades vikten av att&lt;br&gt;lagen gjordes så mediepolitiskt och tekniskt neutral som möjligt, prop.&lt;br&gt;1995/96:160 s. 59). Det finns anledning att påpeka att utvecklingen på&lt;br&gt;TV-området ständigt ställer anpassningskrav på lagstiftaren. Den fulla&lt;br&gt;betydelsen av den digitala teknikens genombrott kan ännu mte över-&lt;br&gt;blickas, vilket belyses av remissinstansernas hänvisningar till konver-&lt;br&gt;gensproblematiken. En del frågor i detta sammanhang kräver lösningar&lt;br&gt;på global eller europeisk nivå medan andra kan lösas på nationell nivå. 1&lt;br&gt;vissa fall krävs ett ställningstagande av det enskilda företaget och&lt;br&gt;individen. Helt klart är emellertid att den tekniska utvecklingen och&lt;br&gt;marknadsförutsättningarna kontinuerligt kommer att medföra behov av&lt;br&gt;förändringar i lagstiftningen på området. Vilka dessa är går självfallet&lt;br&gt;inte att förutse i dagsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar alltså för att en särskild lag om TV-standarder&lt;br&gt;bör införas. På grund av den existerande medielagstiftningens huvud-&lt;br&gt;sakliga uppbyggnad med tillståndskrav ter det sig också lagtekniskt&lt;br&gt;mindre lämpligt att inordna direktivets bestämmelser i någon av dessa&lt;br&gt;lagar. Därmed vinner man också i klarhet och tydlighet. Med ett nytt&lt;br&gt;regelverk av den föreslagna typen kommer även förväntade lagstiftnings-&lt;br&gt;insatser bl.a. på grund av den tekniska utvecklingen att underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Användning av vissa sändningsstandarder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fråga om vissa avancerade TV-tjänster far&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att något av de sändningssystem som anges i direktivet&lt;br&gt;skall användas. TV-sändningar i bredbildsformatet 16:9 som tas emot&lt;br&gt;och sänds vidare i kabelnät skall, med visst undantag, sändas vidare i&lt;br&gt;åtminstone detta format.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stödjer förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Svenska Kabel-TV-Föreningen och Nethold AB&lt;br&gt;menar att det av författningstexten inte är möjligt att dra slutsatser om&lt;br&gt;vilka föreskrifter som får meddelas och att det, för att kontrollera om&lt;br&gt;kommande föreskrifter överensstämmer med direktivet, fordras känne-&lt;br&gt;dom om direktivet. Enligt Svenska Kabel-TV-Föreningen (inkl. Telia&lt;br&gt;InfoMedia TeleVision AB) och Nethold AB ger den föreslagna lagtexten&lt;br&gt;intryck av att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;skulle kunna meddela föreskrifter om att TV-kanaler som sänds i bred-&lt;br&gt;bildsformat skall vidaresändas i kabelnät, trots att direktivet endast&lt;br&gt;stadgar att helt digitala nätverk skall kunna distribuera sådana tjänster.&lt;br&gt;Teracom AB påpekar att det är oklart om framtida TV-sändningar genom&lt;br&gt;koppartråd med ADSL/VDSL-teknik kommer att omfattas av före-&lt;br&gt;skrifterna om sändningsstandard. Vidare hävdar Teracom AB att det från&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt vore olyckligt om lagen skulle kunna tillämpas så&lt;br&gt;att det för vissa operatörer är frivilligt att avsätta sändningskapacitet för&lt;br&gt;en viss typ av vidaresändning, medan operatörer som använder annan&lt;br&gt;distributionsteknik tvingas göra det, oavsett om det enligt deras bedöm-&lt;br&gt;ning finns en marknad för sådana vidaresändningar eller ej. SABO anser&lt;br&gt;att gränsen där regeringen får föreskriva vidaresändning i bredbilds-&lt;br&gt;format bör höjas till 2 000 hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Syftet med direktivet är, som tidigare angetts, att&lt;br&gt;underlätta införandet av avancerade TV-tjänster såsom bredbilds-TV,&lt;br&gt;högupplösnings-TV och digital TV. För att uppnå detta syfte föreskrivs&lt;br&gt;att vissa standardiserade sändningsystem skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets artikel 2 anges sålunda att vissa sändningsstandarder skall&lt;br&gt;användas, oavsett distributionssätt. För sändningar i bredbildsformat som&lt;br&gt;inte är helt digitala och där antalet horisontella bildlinjer är 625 skall&lt;br&gt;användas antingen 16:9 D2-MAC eller ett sändningssystem som är helt&lt;br&gt;kompatibelt med PAL eller SECAM. För sändningar med hög upplös-&lt;br&gt;ning som inte är helt digitala, skall sändningsystemet HD-MAC an-&lt;br&gt;vändas. I avsnitt 4 har översiktligt redogjorts för den tekniska bak-&lt;br&gt;grunden och vissa tekniska begrepp. Det bör här betonas att direktivets&lt;br&gt;artikel 2 också definierar bredbilds-TV såsom varande program som&lt;br&gt;producerats och redigerats för att återges i bredbildsformat samt att&lt;br&gt;formatet 16:9 utgör referensformat för televisionstjänster med bredbilds-&lt;br&gt;format (ifrågavarande bestämmelse synes främst ha bärighet på artikel 5&lt;br&gt;varom mera i det följande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sändningar som är helt digitala skall användas ett sändningssystem&lt;br&gt;som har standardiserats av ett erkänt europeiskt standardiseringsorgan.&lt;br&gt;Det anges i direktivet att ett sändningssystem i detta sammanhang&lt;br&gt;omfattar alstring av programsignaler (källkodning av ljud- och video-&lt;br&gt;signaler samt multiplexering av signaler) och anpassning till sändnings-&lt;br&gt;medier (kanalkodning, modulering och i förekommande fall energi-&lt;br&gt;dispersion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen innebär att alla som sänder TV-tjänster&lt;br&gt;till publik av det slag som anges ovan är skyldiga att använda ett&lt;br&gt;sändningssystem av angivet slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna skyldighet gäller oavsett om det rör sig om kabeldistribution,&lt;br&gt;satellitsändning eller markbunden sändning. Genom denna hänvisning till&lt;br&gt;olika distributionssätt kan fråga uppkomma huruvida vissa andra distri-&lt;br&gt;butionsvägar, existerande eller framtida, omfattas av direktivets och den&lt;br&gt;föreslagna lagens tillämpningsområde. Teracom AB har t.ex. ställt sig&lt;br&gt;frågande till om framtida TV-sändningar genom koppartråd med ADSL/&lt;br&gt;VDSL-teknik kommer att omfattas av lagen. Som framhållits i före-&lt;br&gt;gående avsnitt sker i dag en snabb utveckling av teknik som bl.a.&lt;br&gt;möjliggör distribution av andra tjänster är konventionell telefoni och data&lt;br&gt;via befintliga telenät. Ett sätt att använda nuvarande kopparkablar för&lt;br&gt;olika sändningar är att utnyttja kabelns hela bandbredd i stället för att&lt;br&gt;begränsa den till de 4 kHz (kiloherz) som ordinär telefoni tjänst kräver.&lt;br&gt;Tänkbara system som då kan vara aktuella för TV-överföring är ADSL&lt;br&gt;(Asymmetric Digital Subscriber Line) och VDSL (Very high bit-rate&lt;br&gt;Digital Subscriber Line). Regeringen vill här erinra om att direktivets&lt;br&gt;tillämpningsområde i nu aktuellt avseende begränsas till TV-sändningar.&lt;br&gt;Hur detta begrepp definieras blir därför den avgörande faktorn i samman-&lt;br&gt;hanget. Att sedan framtida distributionsvägar kan komma att placeras i&lt;br&gt;kategorierna kabeldistribution, satellitsändning eller markbunden sänd-&lt;br&gt;ning blir i viss mån sekundärt. I föregående avsnitt har konvergens-&lt;br&gt;problematiken berörts liksom de utredningsåtgärder som regeringen&lt;br&gt;nyligen har vidtagit på området. Det är därför varken möjligt eller ens&lt;br&gt;lämpligt att, utöver de i dag klara fallen, nu ta klar ställning till vilka&lt;br&gt;framtida sändningssätt som kan komma att omfattas av direktivets och&lt;br&gt;lagens bestämmelser. Vad som nu sagts äger i motsvarande mån bäring&lt;br&gt;på frågan om direktivet skall tillämpas beträffande TV-tjänster förmed-&lt;br&gt;lade i Intemet-miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts föreskriver direktivet beträffande helt digitala&lt;br&gt;sändningar att en standard skall användas som fastställts av ett erkänt&lt;br&gt;europeiskt standardiseringsorgan. Härmed förstås en europeisk orga-&lt;br&gt;nisation som bland EU:s medlemsländer uppnått brett erkännande som&lt;br&gt;varande kompetent att fastställa standarder inom det område som&lt;br&gt;standarden i fråga berör. För närvarande torde tre organisationer uppfylla&lt;br&gt;detta krav: CEN (Comité Européen de Normalisation), ETSI (European&lt;br&gt;Telecommunications Standardizations Institute) vad gäller sändnings-&lt;br&gt;system och CELENEC (Comité Européen de Normalisation Electro-&lt;br&gt;technique) vad gäller TV-mottagare. ETSI har tidigare utarbetat standar-&lt;br&gt;der för TV-sändningar såvitt angår digitala kabel- och satellitsändningar.&lt;br&gt;En ETSI-standard för digitala marksända TV-sändningar fastställdes i&lt;br&gt;mars 1997 (DVB-T).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts i föregående avsnitt om regelverkets&lt;br&gt;systematik m.m. bör det ankomma på regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att föreskriva vilka sändningsstandarder som&lt;br&gt;får användas. Utöver de i direktivet klart angivna standarderna blir det i&lt;br&gt;första hand fråga om att precisera vilka sändningssystem som skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas vid helt digitala sändningar, dvs. vilka system som godkänts av&lt;br&gt;standardiseringsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Svenska Kabel-TV-Föreningens m.fl. synpunkter om att&lt;br&gt;förslaget i promemorian ger intryck av att föreskrifter skulle kunna&lt;br&gt;meddelas om att TV-kanaler som sänds i bredbildsformat skall vidare-&lt;br&gt;sändas i kabelnät, trots att direktivet endast stadgar att helt digitala nät&lt;br&gt;skall kunna distribuera sådana tjänster vill regeringen påpeka följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet i dess svenska lydelse bör helt digitala nät som är&lt;br&gt;öppna för allmänheten för distribution av TV-tjänster vara utformade så&lt;br&gt;att de kan överföra tjänster i bredbildsformat (jfr den engelska lydelsen&lt;br&gt;av motsvarande bestämmelse som stadgar att ” Fully digital transmission&lt;br&gt;networks open to the public for the distribution of television services&lt;br&gt;must be capable of distributing wide-format services.”). Med helt digitala&lt;br&gt;nät bör förstås sådana nät som uteslutande använder digital sändnings-&lt;br&gt;teknik. Någon villkorslös skyldighet att utforma de digitala näten så att&lt;br&gt;de kan befordra program i bredbildsformat föreligger således inte enligt&lt;br&gt;direktivet i dess svenska lydelse. Regeringen delar därför uppfattningen&lt;br&gt;som framförs i promemorian om att någon särskild regel om att helt&lt;br&gt;digitala nät bör vara utformade på det aktuella sättet inte behöver införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i artikel 5 innebär däremot att det uppställs krav på att&lt;br&gt;TV-sändningar i bredbildsformatet 16:9 som tas emot och vidaresänds i&lt;br&gt;kabelnät skall vidaresändas i åtminstone 16:9-format. Någon generell&lt;br&gt;skyldighet att motta och vidaresända tjänster i bredbildsformat föreligger&lt;br&gt;dock inte. Inte heller skall det vara möjligt att meddela föreskrifter med&lt;br&gt;sådan innebörd, såvida inte de erforderliga förutsättningarna är för&lt;br&gt;handen. För att undanröja eventuella oklarheter på denna punkt bör dock&lt;br&gt;ifrågavarande bestämmelse utformas något annorlunda än vad som före-&lt;br&gt;slagits i promemorian. I detta avseende kan det nämligen inte anses&lt;br&gt;nödvändigt med ett bemyndigande för regeringen eller myndighet att&lt;br&gt;meddela föreskrifter eftersom den aktuella bestämmelsen i direktivet är&lt;br&gt;tydlig. Den är vidare inte heller av sådan art att det behöver bli nöd-&lt;br&gt;vändigt att komplettera den med hänsyn till nytillkomna standarder och&lt;br&gt;liknande förändringar. Om således en sändning mottas och vidaresänds i&lt;br&gt;bredbildsformatet 16:9, skall vidaresändningen i kabelnät också ske i&lt;br&gt;åtminstone detta format. Inget hindrar i och för sig att programmet&lt;br&gt;dessutom vidaresänds i normalformat, men en utsändning i bredbilds-&lt;br&gt;format skall alltid finnas tillgänglig för publiken. Om en kabeloperatör&lt;br&gt;har installerat utrustning för exempelvis program i D2-MAC bred-&lt;br&gt;bildsformat är kravet uppfyllt för denna typ av program. I annat fall&lt;br&gt;måste ägaren eller operatören av kabelnätet anskaffa sådan utrustning&lt;br&gt;som kan fördela de önskade programmen i bredbildsformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet återstår, nämligen för operatören att välja bort&lt;br&gt;sådana TV-tjänster som sänds i bredbildsformat. Av naturliga skäl bort-&lt;br&gt;faller då motsvarande krav på vidaresändningsformat. För de anlägg-&lt;br&gt;ningar som omfattas av den s.k. must carry-regeln kan dock en sådan val-&lt;br&gt;möjlighet vara utesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivets ingress anges att huvudantennsystem, såsom dessa har&lt;br&gt;preciserats av medlemsstaterna, inte påverkas av direktivet. Begreppet&lt;br&gt;huvudantennsystem har tidigare inte närmare preciserats i svensk lag-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftning. Teoretiskt kan ett kabelnät som betjänar flera hushåll blir hur&lt;br&gt;stort som helst. I praktiken torde dock ett nät som huvudregel inte&lt;br&gt;omfatta mer än en tätort. Från en huvudcentral, oftast centralt placerad i&lt;br&gt;tätorten, dras ett s.k. primämät som når sex eller åtta kilometer. Med&lt;br&gt;hjälp av bl.a. förstärkare kan sedan signalerna i primämätet fördelas till&lt;br&gt;sekundämät. Från sekundämätet överlämnas signalerna till fastighetsnät&lt;br&gt;för distribution till de enskilda abonnenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att sådana kabelnät som från en huvudcentral&lt;br&gt;betjänar farre än 1 000 bostäder skall falla utanför den aktuella bestäm-&lt;br&gt;melsens tillämpningsområde. Sådana kabelnät skall med andra ord inte&lt;br&gt;ingå i den krets av kabelnät beträffande vilka det råder visst krav på&lt;br&gt;vidaresändning i bredbildsformat. SABO har, under åberopande av bl.a.&lt;br&gt;de investeringar som erfordras för sändningar i bredbildsformat och med&lt;br&gt;hänvisning till att det finns ett antal kabelnät som från en huvudcentral&lt;br&gt;når strax över 1 000 bostäder, föreslagit att ifrågavarande gräns sätts till&lt;br&gt;2 000 bostäder. I syfte att undvika att ett större antal kabelnät hamnar på&lt;br&gt;”fel” sida om gränsen har regeringen inga invändningar mot att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9.4 anges vad som bör gälla i fråga om tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Viss utrustning för TV-mottagare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alla TV-mottagare med en inbyggd bildskärm&lt;br&gt;vars synliga diagonal överstiger 42 cm och som saluförs eller hyrs ut&lt;br&gt;av näringsidkare skall vara utrustade med minst ett standardiserat&lt;br&gt;gränssnitt som möjliggör anslutning av viss kringutrustning. Mot-&lt;br&gt;svarande krav ställs på TV-mottagare med interegrerad digital av-&lt;br&gt;kodare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer far meddela&lt;br&gt;föreskrifter om standardiserade gränssnitt för TV-mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stödjer förslaget i pro-&lt;br&gt;memorian eller lämnar det utan erinran. Kammarrätten i Stockholm och&lt;br&gt;Svenska Kabel-TV-Föreningen samt Nethold AB anser att redaktionella&lt;br&gt;ändringar bör göras i paragrafen. Svenska Kabel-TV-Föreningen och&lt;br&gt;Nethold AB anser vidare att skrivningen ”standardiserade kontakter för&lt;br&gt;TV-mottagare” för tankarna på fel spår. SABO beklagar att ett stort antal&lt;br&gt;av de TV-mottagare som säljs i Sverige inte omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Direktivet innehåller två bestämmelser om hur&lt;br&gt;TV-mottagare skall vara utrustade (det i direktivet använda begreppet&lt;br&gt;TV-apparat har genomgående ersatts med det vedertagna begreppet TV-&lt;br&gt;mottagare). I artikel 3 föreskrivs att alla TV-mottagare med en inbyggd&lt;br&gt;bildskärm vars synliga diagonal är över 42 cm och som saluförs eller&lt;br&gt;hyrs ut i gemenskapen skall vara utrustade med minst ett öppet gränssnitt&lt;br&gt;som standardiserats av ett erkänt europeiskt standardiseringsorgan.&lt;br&gt;Utrustningskravet skall möjliggöra enkel anslutning av kringutrustning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt extra avkodare eller digitala mottagare. Det utrustningskrav som&lt;br&gt;uppställs i artikel 3 får, genom bestämmelsens ordalydelse, förstås som&lt;br&gt;att nämnda krav gäller alla TV-mottagare och således inte enbart TV-&lt;br&gt;mottagare speciellt avsedda för bredbildsformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige marknadsförs TV-mottagare traditionellt med bildskärms-&lt;br&gt;storleken angiven i tum. Det talas i den aktuella bestämmelsen om bild-&lt;br&gt;skärmens diagonal, som är ett något större mått än den synliga bildens&lt;br&gt;diagonal. Som exempel kan nämnas att en s.k. 17-tums mottagare typiskt&lt;br&gt;sett har en bildskärmsdiagonal om 45 cm och en synlig bilddiagonal om&lt;br&gt;41 cm. En sådan mottagare omfattas därför inte av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 d andra stycket reglerar de krav som ställs på TV-mottagare&lt;br&gt;med integrerad digital avkodare. Sådana TV-mottagare skall kunna&lt;br&gt;utrustas med åtminstone en standardiserad kontakt som tillåter anslutning&lt;br&gt;av utrustning för villkorad tillgång och andra typer av digitala TV-system&lt;br&gt;till den digitala avkodaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten bakom kravet på att TV-mottagare med en inbyggd digital&lt;br&gt;avkodare skall kunna utrustas med åtminstone en standardiserad kontakt&lt;br&gt;är att säkerställa att sådana mottagare åtminstone som tillval skall kunna&lt;br&gt;utrustas med en kontakt som tillåter anslutning av kringutrustning.&lt;br&gt;Användaren har därmed möjlighet att få en sådan kontakt eftermonterad&lt;br&gt;för så vitt denna inte medföljer vid leveransen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att de aktuella bestämmelserna placerats på skilda ställen i&lt;br&gt;direktivet förefaller det, på samma sätt som föreslagits i promemorian,&lt;br&gt;mest ändamålsenligt att nu sammanföra dem i en paragraf. En sådan&lt;br&gt;disposition medför att det blir tydligare vilka utrustningskrav som gene-&lt;br&gt;rellt ställs på TV-mottagare i nu aktuellt avseende och underlättar också&lt;br&gt;rent lagtekniskt fördelningen av tillsynsuppgifter (se avsnitt 9.4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan, som angetts i promemorian, på goda grunder ifrågasättas om&lt;br&gt;det är tekniskt korrekt att påstå att gränssnitt är eller kan utgöra en del av&lt;br&gt;en TV-mottagares utrustning (jfr skillnaden mellan uttryckssätten i&lt;br&gt;artikel 3 och 4 d). I den svenska lydelsen av artikel 3 används uttrycket&lt;br&gt;”öppet gränssnitt” medan motsvarande engelska begrepp är ”open inter-&lt;br&gt;face socket”. Svenska Kabel-TV-Föreningen m.fl. har i detta samman-&lt;br&gt;hang hänvisat till att den digitala TV-tekniken gör det möjligt att saluföra&lt;br&gt;TV-mottagare som ett ”modulärt system” med möjlighet att införskaffa&lt;br&gt;själva bildskärmen samt valfri mottagare/avkodare för marksänd digital-&lt;br&gt;TV alternativt för mottagning via satellit eller kabel (trådsändning). Som&lt;br&gt;närmare kommer att behandlas i följande avsnitt anser föreningen m.fl.&lt;br&gt;att lagförslaget fått en olycklig inriktning på ett rent hårdvarubaserat stöd&lt;br&gt;för anslutning av kringutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående bör enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;förslaget utformas så att det utrustningskrav som skall gälla för TV-&lt;br&gt;mottagare i nu aktuellt avseende skall gälla ”ett standardiserat gräns-&lt;br&gt;snitt”. Den eventuella förlust i tydlighet som denna lösning kan medföra i&lt;br&gt;förhållande till användandet av begreppet ”kontakt” uppvägs av en bättre&lt;br&gt;överensstämmelse med direktivets ordalydelse. Samtidigt undviks kom-&lt;br&gt;mande oklarheter beroende på om ett hårdvarubaserat eller mjuk-&lt;br&gt;varubaserat system för viss kringutrustning m.m. används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen riktas mot tillverkare och andra som saluför eller hyr ut&lt;br&gt;TV-mottagare. Utanför bestämmelsens tillämpningsområde faller således&lt;br&gt;sådana överlåtelser som inte sker av näringsidkare, dvs. yrkesmässigt&lt;br&gt;eller annars i förvärvssyfte. Ordet ”tillhandahålla”, som använts i prome-&lt;br&gt;morian, avser överlåtelse och erbjudande om överlåtelse men däremot&lt;br&gt;inte nödvändigtvis uthyrning. Regeringen anser därför att det i lagtexten&lt;br&gt;bör anges att bestämmelserna gäller den näringsidkare som skall saluföra&lt;br&gt;eller hyra ut den aktuella utrustningen, något som också bättre överens-&lt;br&gt;stämmer med direktivets ordalydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de krav som ställs på gränssnittet har i avsnitt 9.1 rörande&lt;br&gt;användningen av vissa sändningsstandarder redogjorts för vilka organ&lt;br&gt;som i dagsläget uppfyller rekvisiten som erkända europeiska standardi-&lt;br&gt;seringsorgan. Bestämmelser om vilka gränssnitt som far användas kan&lt;br&gt;ges i form av föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 9.4 framgår vad som bör gälla i fråga om tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Utrustning och tjänster för villkorad tillgång till digitala&lt;br&gt;TV-tjänster&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.3.1 Grundläggande krav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En näringsidkare far saluföra eller hyra ut&lt;br&gt;konsumentutrustning som kan avkoda digitala TV-signaler endast om&lt;br&gt;den kan återge även de digitala TV-signaler som sänts okodade och&lt;br&gt;uppfyller de krav på avkodning som föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. Krav far också uppställas på&lt;br&gt;den tekniska funktionsförmågan hos system för villkorad tillgång till&lt;br&gt;digitala TV-tjänster. Vidare ställs krav på att leverantörer av dylika&lt;br&gt;tjänster skall föra separata räkenskaper för sådan verksamhet och att&lt;br&gt;programföretag skall offentliggöra viss prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De stora flertalet remissinstanser stöder förslaget&lt;br&gt;i promemorian eller lämnar det utan erinran. Konsumentverket ifråga-&lt;br&gt;sätter om inte föreskrifter som skall tillse att system för villkorad tillgång&lt;br&gt;utformas på ett sådant sätt att kostnaderna för överföringskon troll vid&lt;br&gt;huvudcentralerna stannar på en rimlig nivå utgör en form av pris-&lt;br&gt;reglering. Svenska Kabel-TV-Föreningen, Nethold AB och Telia Info-&lt;br&gt;Media TeleVision AB hävdar bl.a. att bestämmelsen angående krav på&lt;br&gt;konsumentutrustning har missuppfattats eftersom motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse i direktivet innebär att digitala avkodare som säljs eller hyrs ut&lt;br&gt;skall kunna avkoda signaler som använder den standardiserade krypte-&lt;br&gt;nngsalgoritmen och skall kunna återge TV-signaler som sänts okodade.&lt;br&gt;Svenska Kabel-TV-Föreningen och Nethold AB anser vidare bl.a. att den&lt;br&gt;mycket snabba tekniska utvecklingen av avkodare i dagsläget möjliggör&lt;br&gt;ett helt mjukvarubaserat system för villkorad tillgång och att lagförslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fått en olycklig inriktning på ett rent hårdvarubaserat system för anslut-&lt;br&gt;ning och byte av sådana system. Telia InfoMedia TeleVision AB gör&lt;br&gt;också gällande att det vore enklare och tydligare om det av lagtexten&lt;br&gt;framgick att den föreskrift som direktivet ger utrymme för beträffande&lt;br&gt;system för villkorad tillgång är att conditional access-system, dvs. system&lt;br&gt;för villkorad tillgång till digitala TV-tjänster, måste ha teknisk kapacitet&lt;br&gt;för kostnadseffektiv överföringskontroll vid kabel operatörernas head-&lt;br&gt;ends eller huvudcentraler. Teracom AB föreslår att de krav som får upp-&lt;br&gt;ställas beträffande system för villkorad tillgång skall gälla ”funktions-&lt;br&gt;förmågan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Artikel 4 i direktivet behandlar huvudsakligen&lt;br&gt;de krav som ställs på system för villkorad tillgång och som tillhandahålls&lt;br&gt;publiken i gemenskapen. I likhet med vad som gäller för sändnings-&lt;br&gt;system gäller dessa krav oberoende av på vilket sätt sändningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikeln uppställs krav på att all konsumentutrustning som saluförs&lt;br&gt;eller hyrs ut och som kan avkoda digitala TV-signaler skall kunna av-&lt;br&gt;koda sådana signaler i enlighet med den gemensamma kodningsalgoritm&lt;br&gt;(krypteringsmetod) som administreras av ett europeiskt standardiserings-&lt;br&gt;organ samt kunna återge signaler som sänts okodade. Digitala signaler&lt;br&gt;som sänts okodade skall alltså obehindrat (transparent) kunna passera&lt;br&gt;genom avkodaren. I denna del syftar bestämmelsen till att motverka att&lt;br&gt;den aktuella utrustningen används för att blockera TV-sändningar som&lt;br&gt;sänds okodade. En ytterligare förvandling av sådana kanaler kan komma&lt;br&gt;att krävas om TV-mottagaren baseras på exempelvis det nuvarande ana-&lt;br&gt;loga PAL-systemet. En sådan funktion kommer normalt att vara inbyggd&lt;br&gt;i avkodaren med hänsyn till det nuvarande beståndet av analoga TV-&lt;br&gt;mottagare. Om det gäller hyrd utrustning skall, enligt direktivet, kravet&lt;br&gt;på transparens kvarstå endast så länge som den som hyr utrustningen&lt;br&gt;följer gällande hyresavtal. I likhet med bedömningen i promemorian&lt;br&gt;anser regeringen att det inte behövs någon särskild föreskrift om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 9.1 framgår att det för närvarande endast är ETSI som har&lt;br&gt;”rätt” att administrera den kodningsalgoritm som skall kunna avkodas av&lt;br&gt;den aktuella utrustningen. I överensstämmelse med vad som anförts be-&lt;br&gt;träffande sändningsstandarder är det också på detta område önskvärt att&lt;br&gt;regelverket snabbt och enkelt kan anpassas till bl.a. nya tekniska förut-&lt;br&gt;sättningar. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;bör därför ges rätt att meddela föreskrifter i detta avseende. Som fram-&lt;br&gt;hållits av vissa remissinstanser bör dock bemyndigandet utformas på ett&lt;br&gt;något annorlunda sätt än som föreslagits i promemorian. Av den aktuella&lt;br&gt;bestämmelsen skall framgå att konsumentutrustning för digitala TV-&lt;br&gt;signaler skall kunna kunna återge signaler som sänts okodade och kunna&lt;br&gt;avkoda digitala TV-signaler i enlighet med regeringens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som anförts i föregående avsnitt bör det i prome-&lt;br&gt;morian föreslagna ordet ”tillhandahålla” ersättas med ”saluföras eller&lt;br&gt;hyras ut” också i denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;System för villkorad tillgång som används på gemenskapsmarknaden&lt;br&gt;skall enligt artikel 4 b i dess svenska lydelse ha nödvändig teknisk&lt;br&gt;kapacitet för att överföringskontroll till låg kostnad skall kunna ske vid&lt;br&gt;huvudcentralerna, så att kabeloperatörer på lokal eller regional nivå skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna utöva total kontroll över tjänster som använder systemen. Det&lt;br&gt;bakomliggande motivet för bestämmelsen är önskan att undgå att kabel-&lt;br&gt;TV-operatören av tekniska eller ekonomiska orsaker avskärs från möj-&lt;br&gt;ligheten att överta kontrollen över de sändningar som använder system&lt;br&gt;för villkorad tillgång. Kabel-TV-operatören ges på detta sätt möjlighet att&lt;br&gt;bl.a. ingripa i åtkomstkontrollen innan ett program vidaresänds i kabel-&lt;br&gt;nätet eller att helt övergå till ett annat system för villkorad tillgång.&lt;br&gt;Kabel-TV-operatören uppträder då som tillhandahållare av betal-TV-&lt;br&gt;tjänster gentemot de tittare som är anslutna till kabelnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits av Teracom AB handlar den aktuella bestämmelsen i&lt;br&gt;direktivet mera om systemens tekniska funktionsförmåga än om deras&lt;br&gt;kvantitativa kapacitet (den engelska lydelsen talar om ”capability”).&lt;br&gt;Regeringen anser därför att begreppet teknisk funktionsförmåga bör&lt;br&gt;användas i det svenska regelverket eftersom det bättre beskriver vad det&lt;br&gt;är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att det är den tekniska förmågan hos systemen&lt;br&gt;som är det primära i sammanhanget. Att, som Konsumentverket, ifråga-&lt;br&gt;sätta om inte bestämmelsen utgör en form av prisreglering skulle, enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning, föra för långt. Någon ”prissättning” är det inte&lt;br&gt;fråga om utan kostnadsdelen utgör ett av flera rekvisit vid bedömningen&lt;br&gt;av om ett system för villkorad tillgång uppfyller det krav som uppställs i&lt;br&gt;direktivet (jfr den engelska lydelsen som talar om ”cost-effective”, ett&lt;br&gt;begrepp som på intet sätt leder tankarna till prisreglering). Det kan i&lt;br&gt;dagsläget inte anses finnas ett akut praktiskt behov av en regel som&lt;br&gt;särskilt tar sikte på system för villkorad tillgång i det nu aktuella hän-&lt;br&gt;seendet (bl. a. eftersom det är oklart huruvida sådana möjligheter till&lt;br&gt;överföringskontroll som eftersträvas i direktivet alls existerar i prakti-&lt;br&gt;ken). Direktivets bestämmelse måste dock genomföras samtidigt som&lt;br&gt;det, enligt regeringens bedömning, fordras en viss framförhållning inför&lt;br&gt;tekniska framsteg på området. I likhet med vad som föreslagits i prome-&lt;br&gt;morian bör det därför vara möjligt för regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att ställa krav på system för villkorad tillgång&lt;br&gt;så att dessa uppfyller direktivets bestämmelser. En sak som självfallet&lt;br&gt;skall vägas in vid bedömningen av ett eventuellt behov av föreskrifter är&lt;br&gt;att kostnaderna för överföringskontroll inte blir så höga att möjligheten&lt;br&gt;till sådan kontroll enbart blir illusorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar kravet på offentliggörande av prislistor till bruk för pub-&lt;br&gt;liken och som innehåller uppgift om huruvida tilläggsutrustning till-&lt;br&gt;handahålls eller inte, bör framhållas att i Sverige erbjuder en kabel- eller&lt;br&gt;betal-TV-operatör normalt betal-TV från ett flertal programföretag. Detta&lt;br&gt;krav är främst riktat mot dessa operatörer och inte mot de enskilda&lt;br&gt;programföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksamhet där någon erbjuder tjänster för villkorad tillgång till&lt;br&gt;digitala TV-tjänster skall räkenskaperna rörande denna verksamhet föras&lt;br&gt;och redovisas separat. Det gäller naturligtvis också för de fall när verk-&lt;br&gt;samheten i fråga endast utgör en del av den huvudsakliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar frågor om tillsyn m.m. hänvisas till avsnitt 9.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3.2 Konkurrensrättsliga aspekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som framställer och marknadsför tjänster&lt;br&gt;för villkorad tillgång till digitala TV-tjänster skall - under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar — på likvärdiga och rimliga villkor erbjuda de programföre-&lt;br&gt;tag som önskar använda åtkomstkontroll tekniska tjänster för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en innehavare av en immaterialrättighet till ett system eller en&lt;br&gt;produkt för villkorad tillgång till digitala TV-tjänster upplåter licens&lt;br&gt;för tillverkning av systemet eller produkten gäller att vissa grund-&lt;br&gt;läggande krav på likvärdig behandling m.m. skall vara uppfyllda.&lt;br&gt;Samtidigt förbjuds uppställandet av vissa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte något att erinra&lt;br&gt;mot förslaget i promemorian. Kammarrätten i Stockholm menar att det&lt;br&gt;bör framgå om de föreslagna bestämmelserna har företräde framför be-&lt;br&gt;stämmelserna i konkurrenslagen. Enligt kammarrätten vore det också en&lt;br&gt;förtjänst om innebörden av kriterierna ”lika, rimliga och icke-diskrimine-&lt;br&gt;rande” preciseras i lagtexten och inte definieras genom föreskrifter. Kon-&lt;br&gt;sumentverket efterlyser en förklaring till vilka näringsidkarkategorier&lt;br&gt;som avses i bestämmelsen. Svenska Kabel-TV-Föreningen, Nethold AB&lt;br&gt;och Telia InfoMedia TeleVision AB menar bl.a. att artikel 4 c) reglerar&lt;br&gt;tekniska tjänster och inte tekniska möjligheter. Enligt dessa remiss-&lt;br&gt;instanser har operatören således en skyldighet att erbjuda sina tjänster&lt;br&gt;men inte att anpassa sin utrustning till andra företags teknik. Svenska&lt;br&gt;Kabel-TV-Föreningen och Nethold AB vill därför framhålla att program-&lt;br&gt;företag enligt direktivet inte kan kräva att på egen hand fa tillgång till&lt;br&gt;utrustningen och distribuera sitt program genom densamma. Svenska&lt;br&gt;Kabel-TV-Föreningen och Nethold AB anser vidare att lagförslaget fått&lt;br&gt;en olycklig inriktning på ett rent hårdvarubaserat stöd för anslutning till&lt;br&gt;eller byte av system för villkorad tillgång och har bl.a. därför föreslagit&lt;br&gt;att bestämmelsen i 8 § utformas på ett annat sätt. Ett antal remiss-&lt;br&gt;instanser vill också framhålla att direktivets krav i nu aktuellt avseende&lt;br&gt;endast gäller de programtjänster som följer det tillämpliga europeiska&lt;br&gt;regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Som angetts i avsnittet om gällande rätt har EG:s kon-&lt;br&gt;kurrensregler utgjort modell för den svenska konkurrenslagen (KL).&lt;br&gt;Artiklarna 85 och 86 i EG-fördraget - som innehåller generella förbud&lt;br&gt;mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och missbruk av&lt;br&gt;dominerande ställning, med möjlighet att fa undantag från samarbets-&lt;br&gt;förbudet - har anpassats och gjorts till svensk lag med tillämplighet på&lt;br&gt;konkurrensbegränsningar med verkan på den svenska marknaden. Även&lt;br&gt;merparten av de s.k. gruppundantagsförordningama i EG-rätten har fått&lt;br&gt;svenska motsvarigheter. EG:s konkurrensregler är bara tillämpliga på&lt;br&gt;konkurrensbegränsningar som kan beröra handeln över gränserna medan&lt;br&gt;konkurrenslagen är tillämplig på begränsningar som har verkningar på&lt;br&gt;den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagen innehåller två bestämmelser som upptar förbjudna&lt;br&gt;konkurrensbegränsningar och vilka är av särskilt intresse i det aktuella&lt;br&gt;fallet. I 6 § KL finns bestämmelser om konkurrensbegränsande sam-&lt;br&gt;arbete mellan företag. Grundregeln är att avtal mellan företag är förbjud-&lt;br&gt;na om de har till syfte att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen&lt;br&gt;på den svenska marknaden på ett märkbart sätt eller om de ger ett sådant&lt;br&gt;resultat. Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;inköps- eller försäljningspriser eller andra affarsvillkor direkt eller&lt;br&gt;indirekt fastställs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar be-&lt;br&gt;gränsas eller kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;marknader eller inköpskällor delas upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa&lt;br&gt;handelspartners far en konkurrensnackdel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;det ställs villkor för att ingå ett avtal att den andra parten ådrar sig&lt;br&gt;ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handels-&lt;br&gt;bruk har något samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19 § förbjuder att ett eller flera företag missbrukar&lt;br&gt;sin dominerande ställning på den svenska marknaden. Enligt paragrafen&lt;br&gt;kan sådant missbruk särskilt bestå i att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försälj-&lt;br&gt;ningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel&lt;br&gt;för konsumenterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa&lt;br&gt;handelspartner får en konkurrensnackdel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig&lt;br&gt;ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handels-&lt;br&gt;bruk har något samband med föremålet för avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Direktivet innehåller två bestämmelser med&lt;br&gt;direkt koppling till konkurrensförhållanden. Av artikel 4 c första stycket,&lt;br&gt;första strecksatsen framgår att medlemsstaterna skall vidta alla nödvän-&lt;br&gt;diga åtgärder för att utövare av tjänster för villkorad tillgång på lika,&lt;br&gt;rimliga och icke-diskriminerande villkor, erbjuder alla programföretag&lt;br&gt;tekniska tjänster som möjliggör att deras digitala TV-tjänster kan mottas&lt;br&gt;av den behöriga publiken med hjälp av avkodare som förvaltas av&lt;br&gt;tjänsteutövaren, och att tjänsteutövaren iakttar gemenskapens konkur-&lt;br&gt;rensrätt, särskilt om en dominerande ställning uppstår. Den närmare&lt;br&gt;innebörden av bestämmelsen är något oklar. Den uppfattning som&lt;br&gt;kommit till uttryck i promemorian och som överensstämmer med vad&lt;br&gt;remissinstanserna anfört innebär att bestämmelsen bör tolkas så att dess&lt;br&gt;krav på likabehandling m.m. gäller när utövaren erbjuder sina tjänster&lt;br&gt;och att de ”nödvändiga åtgärder” som erfordras av medlemsstaterna i&lt;br&gt;detta avseende tar sikte på de konkurrensrättsliga förutsättningar som&lt;br&gt;skall gälla för att marknaden skall fungera på ett tillfredsställande sätt.&lt;br&gt;Regeringen ansluter sig till denna uppfattning. I promemorian framhölls&lt;br&gt;även att bestämmelsen inte innebär någon skyldighet för utövare av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 sctml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkorade tjänster att erbjuda alla programföretag möjligheten att fä sina&lt;br&gt;program utsända samlat eller som delar av bestämda programpaket som&lt;br&gt;sammansatts av utövaren eller möjlighet att fä sina program att ingå i&lt;br&gt;programpaket som omfattar icke krypterade program. Svenska Kabel-&lt;br&gt;TV-Föreningen och Telia InfoMedia TeleVision AB har därutöver på-&lt;br&gt;pekat att bestämmelsen inte heller har till syfte att tvinga kabeloperatörer&lt;br&gt;m.fl. att distribuera programtjänster eller att erbjuda anpassningar till av&lt;br&gt;programföretagen valda tekniska lösningar. Mot bakgrund av vad som&lt;br&gt;ovan anförts om bestämmelsens ändamål framstår även denna tolkning&lt;br&gt;som invändningsffi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra av direktivets bestämmelser med konkurrensrättslig anknyt-&lt;br&gt;ning är artikel 4 d första stycket som stadgar, att när innehavarna av&lt;br&gt;immateriella rättigheter avseende system eller produkter för villkorad&lt;br&gt;tillgång beviljar licenser till tillverkare av konsumentutrustning, skall&lt;br&gt;detta ske på lika, rimliga och icke-diskrimmerande villkor. I artikeln sägs&lt;br&gt;vidare att, vid licensgivningen hänsyn skall tas till tekniska och&lt;br&gt;handelsrelaterade faktorer och det är förbjudet för rättighetsinnehavama&lt;br&gt;att ställa villkor som förbjuder, avråder från eller motverkar att en och&lt;br&gt;samma produkt innehåller bl.a. ett standardiserat gränssnitt som möjlig-&lt;br&gt;gör anslutning av flera andra tillgångssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av föregående avsnitt innehåller den svenska kon-&lt;br&gt;kurrenslagen förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och mot&lt;br&gt;missbruk av en dominerande ställning. I avsnittet redogörs också för&lt;br&gt;vilka förfaranden som uttryckligen träffas av förbudsbestämmelsema i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga uppkommer om den svenska konkurrenslagen är tillräcklig för&lt;br&gt;att direktivets krav på området skall anses tillgodosedda redan genom&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet anger att en utövare av nämnda digital-TV-tjänster måste&lt;br&gt;erbjuda programföretagen tekniska tjänster på lika, rimliga och icke-&lt;br&gt;diskriminerande villkor. Någon konkurrensrättslig bestämmelse med en&lt;br&gt;sådan generell innebörd att exempelvis en operatör som erbjuder tekniska&lt;br&gt;tjänster på villkor som efter någon bedömningsgrund skulle anses som&lt;br&gt;orimliga automatiskt skulle vara förbjuden finns inte. Inte heller finns&lt;br&gt;några generella förbud mot att erbjuda tjänster på olika eller diskri-&lt;br&gt;minerande villkor inom konkurrenslagstiftningen. Dock kan det inte&lt;br&gt;uteslutas att det i en given situation kan vara så att ett visst beteende, t.ex.&lt;br&gt;erbjudande av tjänster på olika villkor, av ett företag som i konkurrens-&lt;br&gt;rättslig mening har en dominerande ställning kan falla under förbuds-&lt;br&gt;bestämmelsen mot missbruk av dominerande ställning. När det gäller att&lt;br&gt;uppfylla de krav som i direktivet ställs på en utövare av villkorade&lt;br&gt;tjänster är den svenska konkurrenslagen emellertid otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller beträffande de situationer som avses i artikel 4 d är den&lt;br&gt;svenska konkurrenslagen tillräcklig. Som nyss anförts uppställs i den&lt;br&gt;svenska konkurrenslagen inga generella förbud mot diskriminerande eller&lt;br&gt;orimliga villkor. Även om en upplåtelse eller överlåtelse av en ensamrätt&lt;br&gt;till annan än rättighetshavaren utgör ett sådant avtalsförhållande som&lt;br&gt;avses i 6 § KL skulle det föra för långt att enbart på denna grund hävda&lt;br&gt;att direktivets krav är uppfyllda. Det är inte heller givet att ett upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställande av sådana specifika villkor avseende produkternas utformning Prop. 1997/98:34&lt;br&gt;som förbjuds enligt direktivet är otillåtna enligt den svenska konkurrens-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är det därför påkallat att i den nu föreslagna lagen&lt;br&gt;ha särbestämmelser som understödjer konkurrenslagstiftningen eftersom&lt;br&gt;konkurrenslagen inte fullt ut tillgodoser direktivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsernas utformning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att kriterierna ”lika” och ”icke-diskriminerande”&lt;br&gt;torde ha samma innebörd och att vad som avses i direktivet torde vara&lt;br&gt;vad som i den svenska konkurrenslagen uttrycks med ett förbud mot att&lt;br&gt;tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner. Lagrådet har därför,&lt;br&gt;om ett kort uttryckssätt skall väljas, förordat att ordet ”likvärdiga”&lt;br&gt;används. Regeringen instämmer i vad Lagrådet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För båda de bestämmelser som bör införas gäller att det inte är möjligt&lt;br&gt;eller önskvärt att på ett mer detaljerat sätt ange vad som utgör likavärdiga&lt;br&gt;eller rimliga villkor. Regeringens överväganden ligger här helt i linje&lt;br&gt;med vad som föreslagits i promemorian. Som påpekats av Kammarrätten&lt;br&gt;i Stockholm vore det en förtjänst om innebörden av nyss nämnda krite-&lt;br&gt;rier kunde preciseras i lagtexten. Regeringen vill dock ställa sig bakom&lt;br&gt;den slutsats som dragits i promemorian, nämligen att dessa kriteriers&lt;br&gt;närmare innebörd varierar stort i olika situationer och inte minst den&lt;br&gt;snabba tekniska utvecklingen på området leder till att förutsättningarna&lt;br&gt;och bedömningsgrunderna kontinuerligt förändras. Som närmare utveck-&lt;br&gt;las i avsnitt 9.4.2 är avsikten inte att det skall vara nödvändigt med en&lt;br&gt;systematisk övervakning av lagens tillämpning. I linje härmed bör det,&lt;br&gt;vilket vunnit instämmande från bl.a. Konkurrensverket, inte tillskapas ett&lt;br&gt;svårtillämpbart regelsystem beträffande förbjudna villkor på området. De&lt;br&gt;aktuella kriteriernas närmare innebörd far således istället bestämmas i&lt;br&gt;rättstillämpningen. Regeringen, som avser att noga följa utvecklingen på&lt;br&gt;området, vill här erinra om den möjlighet som kan finnas för berörda&lt;br&gt;myndigheter att utarbeta riktlinjer (allmänna råd) i nu aktuellt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken torde det nästan uteslutande vara genom anmälan till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten som fråga väcks om otillåtna villkor m.m. De före-&lt;br&gt;slagna bestämmelserna ger, i de fall då konkurrenslagens regler inte till-&lt;br&gt;lämpas, möjligheter att ingripa mot överträdelser av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kabel-TV-Föreningen och Nethold AB har hävdat att det i&lt;br&gt;promemorian begagnade uttrycket ”förvaltar avkodaren” framstår som&lt;br&gt;något märkligt. De har i ansett att uttrycket ”kontrollerar tillgången till&lt;br&gt;avkodaren” möjligen uttrycker saken bättre. Regeringen, som noterar att&lt;br&gt;det i promemorian använda uttryckssättet motsvarar det som återfinns i&lt;br&gt;direktivet, anser att det av remissinstanserna föreslagna alternativet när-&lt;br&gt;mast leder tankarna till den fysiska tillgången till avkodaren och därför&lt;br&gt;inte bör användas. Vad gäller Kammarrättens i Stockholm påpekande om&lt;br&gt;att det bör framgå om de aktuella bestämmelserna skall ha företräde&lt;br&gt;framför konkurrenslagen vill regeringen framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att de närmare gränserna mellan kon-&lt;br&gt;kurrensrätten och de nyss berörda reglerna far bestämmas i den praktiska&lt;br&gt;tillämpningen. Det ankommer inte på regeringen att ange vilka gränser&lt;br&gt;för tillämpningen av konkurrenslagen som Konkurrensverket bör ställa&lt;br&gt;upp. Däremot bör det i den nu föreslagna lagen införas en bestämmelse&lt;br&gt;som syftar till att förhindra dubbla sanktioner (se vidare författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 16 §).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Tillsyn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.4.1 Vem övervakar vad?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;utövas av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran. Enligt Konsumentverket är det lämpligare&lt;br&gt;att en myndighet blir såväl föreskrivande som tillsynsmyndighet och det&lt;br&gt;är angeläget att det blir den myndighet som har den bästa sakliga kompe-&lt;br&gt;tensen och resurserna. Mot bakgrund av bl.a. verkets ökade ansvars-&lt;br&gt;område rörande hälsa och säkerhet samt miljö kan verket inte åta sig&lt;br&gt;ytterligare uppgifter med mindre än att nya resurser tillförs myndigheten.&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen bedömer att det vore en mindre lämplig och&lt;br&gt;sannolikt dyr lösning om myndigheten skulle ansvara för frågor om TV-&lt;br&gt;standarder. Radio- och TV-verket delar i och för sig uppfattningen att&lt;br&gt;någon särskild tillsynsmyndighet mte bör tillskapas och att valet då står&lt;br&gt;mellan verket och Post- och telestyrelsen. Vid en samlad bedömning kan&lt;br&gt;dock verket mte finna att övervägande skäl talar för att det nya till-&lt;br&gt;synsuppdraget skall läggas på verket. Kommunikationsforskningsbered-&lt;br&gt;ningen efterlyser en djupare diskussion om vilken myndighet som skall&lt;br&gt;fungera som tillsynsmyndighet. Enligt Kommunikationsforskmngs-&lt;br&gt;beredningen förefaller den i promemorian föreslagna lösningen, utan en&lt;br&gt;klarare redogörelse för vilka konsekvenser som följer av de olika&lt;br&gt;alternativ som står till buds där hänsyn tas till konvergensproblematiken,&lt;br&gt;svagt underbyggd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Sverige skall vidta alla lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;främja en snabbare utveckling av avancerade TV-tjänster. Häri ligger&lt;br&gt;också att det måste utövas tillsyn över marknaden och att det föreskrivs&lt;br&gt;sanktioner mot dem som bryter mot reglerna (jfr artikel 5 i EG-för-&lt;br&gt;draget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör därför bemyndigas att bestämma vilken eller vilka&lt;br&gt;myndigheter som skall vara tillsynsmyndigheter. När det gäller frågan&lt;br&gt;om vilken eller vilka myndigheter som bör vara tillsynsmyndigheter vill&lt;br&gt;regeringen redan nu lämna följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket är central tillsynsmyndighet för konsumentfrågor.&lt;br&gt;Verket skall enligt förordningen (1995:868) med instruktion för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket bl.a. utarbeta riktlinjer (dvs. allmänna råd) för närings- Prop. 1997/98:34&lt;br&gt;idkares marknadsföring och utformning av varor, tjänster och andra&lt;br&gt;nyttigheter. Verket utövar i dag tillsyn enligt - förutom produktsäker-&lt;br&gt;hetslagen - bl.a. marknadsföringslagen, liksom över efterlevnaden av&lt;br&gt;verkets egna riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har hittills i sin marknadsbevakning prioriterat en&lt;br&gt;rad marknadsföringsfrågor (bl.a. rörande miljömärkning, finansiella&lt;br&gt;tjänster och TV-reklam) liksom säkerhetsfrågor. Verket har också be-&lt;br&gt;handlat frågor avseende energimärkningsregler för hushållsapparater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet får anses förutsätta att de berörda länderna aktivt övervakar&lt;br&gt;att de produkter som finns på marknaden uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;direktivet. Regeringen anser, i likhet med vad som kommit till uttryck i&lt;br&gt;promemorian, att en ordning som innebär att Konsumentverket är&lt;br&gt;tillsynsmyndighet rörande de delar som behandlar konsumentutrustning&lt;br&gt;ligger väl i linje med de uppgifter som Konsumentverket har redan idag&lt;br&gt;och den erfarenhet som verket således har på området. Konsumentverket&lt;br&gt;bör därför få till uppgift att övervaka bestämmelserna rörande dels TV-&lt;br&gt;mottagares utrustning (4 §), dels utrustning som kan avkoda digitala TV-&lt;br&gt;tjänster (5 §) samt dels tillhandahållandet av prislistor (10 §). Med&lt;br&gt;anledning av verkets nya uppgifter framstår en ändring av myndighetens&lt;br&gt;instruktion som nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1994:729) med instruktion för Radio- och TV-&lt;br&gt;verket har denna myndighet till uppgift att besluta i frågor om tillstånd,&lt;br&gt;avgifter och registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade&lt;br&gt;till allmänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller annan&lt;br&gt;särskilt angiven myndighet. Radio- och TV-verket skall också följa&lt;br&gt;utvecklingen inom ljudradio- och televisionsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna regleringen berör avancerade TV-tjänster, varvid&lt;br&gt;det framstår som naturligt att i första hand överväga om Radio- och TV-&lt;br&gt;verket är den myndighet som bör anförtros tillsynen över de områden&lt;br&gt;som inte har direkt bäring på konsumenter och därför skall övervakas av&lt;br&gt;Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom närliggande områden, nämligen post-, tele- och radioområdena är&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen central förvaltningsmyndighet. Bestämmelser om&lt;br&gt;myndighetens verksamhet finns i förordningen (1993:1710) med instruk-&lt;br&gt;tion för Post- och telestyrelsen. Inom radio- och teleområdena har&lt;br&gt;myndigheten till uppgift att bl.a. svara för att möjligheterna till radio-&lt;br&gt;kommunikationer och andra användningar av radiovågor utnyttjas effek-&lt;br&gt;tivt, främja en sund konkurrens och övervaka prisutvecklingen samt följa&lt;br&gt;den tekniska utvecklingen. Inom nämnda område skall Post- och tele-&lt;br&gt;styrelsen särskilt pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt&lt;br&gt;telelagen och lagen om radiokommunikationer samt delta i nationellt och&lt;br&gt;internationellt standardiseringsarbete. Myndigheten ansvarar också för&lt;br&gt;efterlevanden av EG:s s.k. terminaldirektiv (91/263/EEC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regelverk som nu föreslås bygger som framgått inte på något&lt;br&gt;ansöknings- eller tillståndsförfarande utan rör huvudsakligen de tekniska&lt;br&gt;krav som ställs på den utrustning som i skilda avseenden skall användas.&lt;br&gt;I förhållande till de båda nyss nämnda myndigheternas normala uppgifter&lt;br&gt;kan den föreslagna lagstiftningen sägas utgöra en artskild reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att det är osäkert huruvida någon av myndigheterna för&lt;br&gt;närvarande förfogar över den kompetens eller de resurser som erfordras&lt;br&gt;för att tillsynen skall bli effektiv (resursfrågorna behandlas även i avsnitt&lt;br&gt;9.6). I avsaknad av närmare kännedom om de personella resurser m.m.&lt;br&gt;som kommer att krävas av tillsynsmyndigheten i denna del och med&lt;br&gt;hänvisning till önskan att inte onödigtvis komplicera det administrativa&lt;br&gt;förfarandet i övrigt förefaller det emellertid lämpligast att någon av de&lt;br&gt;omnämnda myndigheterna tilldelas de aktuella uppgifterna. Någon&lt;br&gt;särskild myndighet bör således inte tillskapas för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund talar övervägande skäl för att Radio- och TV-&lt;br&gt;verket, med sin inriktning på frågor rörande bl.a. TV-sändningar till&lt;br&gt;allmänheten, är den av befintliga myndigheter som bör få till uppgift att&lt;br&gt;utöva tillsyn på det aktuella området. Radio- och TV-verkets nya upp-&lt;br&gt;gifter kräver en ändring av myndighetens instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.4.2 Marknadsövervakning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsynsmyndigheten skall kunna fa tillgång till&lt;br&gt;de lokaler och den information som behövs för en effektiv tillsyn.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;också kunna föreskriva att en näringsidkare skall ersätta tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens kostnader för provtagning och undersökning av prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte något att erinra&lt;br&gt;mot förslaget i promemorian. Konsumentverket gör gällande att den&lt;br&gt;knapphändiga behandlingen av de olika tillsynsuppgiftema och vad de&lt;br&gt;konkret består av gör det svårt att göra en bedömning av tillsynens&lt;br&gt;omfattning. ElektronikFörbundet Svenska föreslår, beträffande kostnader&lt;br&gt;för provtagning m.m., att de angivna och standardiserade, tekniska&lt;br&gt;specifikationerna skall utgöra tillräcklig grund för att tillverkaren kan&lt;br&gt;garantera att i Sverige saluförd produkt eller tjänst uppfyller kraven på&lt;br&gt;samma sätt och enligt samma förfarande som det elektriska produkt-&lt;br&gt;säkerhetskravet i dag uppfylls. Enligt förbundet bör inte heller&lt;br&gt;marknadskontroller vara nödvändiga annat än vid klar misstanke om&lt;br&gt;övertramp och kontroll skall också utföras hos den som bär det direkta&lt;br&gt;ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Fullgörandet av tillsynsuppgiften förutsätter att&lt;br&gt;myndigheten eller myndigheterna skaffar sig nödvändiga kunskaper och&lt;br&gt;sprider viss information om gällande bestämmelsers tillämpning till&lt;br&gt;leverantörer, användare, installatörer, serviceföretag m.fl. Regeringen vill&lt;br&gt;i detta sammanhang påtala vikten av att marknadsaktörerna genom egna&lt;br&gt;åtgärder söker säkra god normefterlevnad och ge en vederhäftig informa-&lt;br&gt;tion till allmänheten. Inom ramen för tillsynsverksamheten bör rymmas&lt;br&gt;bl.a. att göra inspektioner av teknisk utrustning även om avsikten inte är&lt;br&gt;att det skall vara nödvändigt med en systematisk marknadsövervakning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadskontrollen är tänkt att primärt koncentreras till detaljistledet Prop. 1997/98:34&lt;br&gt;även om behovet av kontroll också i andra led inte kan uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten bör i tillsynsverksamheten samråda med de&lt;br&gt;myndigheter som med stöd av andra regler kan ha att befatta sig med&lt;br&gt;frågor som rör sändningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett specialfall utgör de bestämmelser av konkurrensrättslig art som&lt;br&gt;redovisats i avsnittet 9.3.2. Konkurrensverket har en särskild kompetens&lt;br&gt;på området och det är värt att notera att ifrågavarande bestämmelser inte&lt;br&gt;utesluter en tillämpning av konkurrenslagen. Det bör därför föreligga en&lt;br&gt;skyldighet för tillsynsmyndigheten att vid överträdelser av de föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 och 8 §§ samråda med Konkurrensverket innan ett&lt;br&gt;föreläggande utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillsynen skall bli effektiv bör bestämmelser införas som ger&lt;br&gt;den myndighet som ansvarar för kontrollen rätt att på anmodan få till-&lt;br&gt;träde till sådana utrymmen (bl.a. tillverknings-, lager- och försäljnings-&lt;br&gt;lokal) där sådan verksamhet som omfattas av lagen bedrivs liksom&lt;br&gt;tillgång till viss information. Vidare skall myndigheten få anmoda till-&lt;br&gt;verkaren, dennes auktoriserade representant eller den som svarar för att&lt;br&gt;varan eller tjänsten släpps ut på marknaden att lämna sådan information.&lt;br&gt;Myndigheten skall också ha möjlighet att välja ut provexemplar och ta&lt;br&gt;med sig det för undersökning och provning. Tillsynsmyndighetens be-&lt;br&gt;fogenheter i nämnda avseenden motsvarar vad som i övrigt gäller på&lt;br&gt;radiokommunikations- och teleområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att låta en tillsynsmyndighet ta ut ersättning för kostnader&lt;br&gt;för prov och undersökning berörs inte i direktivet. Det torde därför stå&lt;br&gt;varje land fritt att besluta om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller rimligt att tillsynsmyndigheten ges rätt att ta ut ersätt-&lt;br&gt;ning för kostnader for provtagning och undersökning av prover från den&lt;br&gt;näringsidkare hos vilken kontrollen eller provtagningen görs. En sådan&lt;br&gt;rätt bör i likhet med vad som gäller på andra områden - jfr bl.a. lagen&lt;br&gt;(1992:1327) om leksakers säkerhet - tills vidare vara begränsad till de&lt;br&gt;fall då utrustningen inte uppfyller de föreskrivna kraven. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndig-&lt;br&gt;het att meddela föreskrifter om skyldigheten att betala sådana kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Sanktionssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillsynsmyndigheten får förelägga en närings-&lt;br&gt;idkare eller ett programföretag som bryter mot lagen eller föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av lagen att följa bestämmelserna. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten för Nedre Norrland och Kammarrätten&lt;br&gt;i Stockholm framför redaktionella synpunkter på promemorians&lt;br&gt;lagförslag. Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter också om inte tillsyns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet skall ha en ökad samrådsskyldighet med Konkurrensverket. I&lt;br&gt;övrigt har inga remissinstanser yttrat sig särskilt om förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Direktivet innehåller inte några bestämmelser&lt;br&gt;om vilka åtgärder som skall vidtas när någon handlar i strid med&lt;br&gt;direktivet. Inte heller uppställer direktivet några uttryckliga krav på att&lt;br&gt;medlemsstaterna skall införa straffsanktioner mot den som t.ex. inte&lt;br&gt;använder föreskrivna sändningsstandarder. Det grundläggande kravet på&lt;br&gt;medlemsstaterna är, som tidigare anförts, att ”vidta lämpliga åtgärder”&lt;br&gt;för att främja utvecklingen av avancerade TV-tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna är i sig inte tillräckliga för att säker-&lt;br&gt;ställa att bestämmelserna efterföljs. För att säkerställa direktivets avsedda&lt;br&gt;resultat om användandet av vissa sändningssystem m.m. måste det vara&lt;br&gt;möjligt för tillsynsmyndigheten att ge anvisningar i form av före-&lt;br&gt;lägganden. För att myndigheten skall kunna sätta kraft bakom orden bör&lt;br&gt;föreläggandena kunna förenas med vite. Att tillsynsmyndigheten har en&lt;br&gt;skyldighet att samråda med Konkurrensverket innan man utfärdar&lt;br&gt;föreläggande riktade emot vissa överträdelser av lagens regler framgår av&lt;br&gt;avsnitt 9.4.2. Regeringen finner inte att denna samrådsskyldighet bör&lt;br&gt;vara mer omfattande än vad som redovisas i nyss nämnda avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer visserligen att vitessanktionerade bestämmelser över-&lt;br&gt;träds på andra medierättsliga områden och att deras funktion som instru-&lt;br&gt;ment att göra överträdelser ekonomiskt olönsamma därmed i vissa fall&lt;br&gt;visat sig mindre effektiv (se prop. 1995/96:160 s. 134). Det kan också&lt;br&gt;nämnas att i bl.a. Danmark har motsvarigheten till den lagstiftning som&lt;br&gt;nu föreslås försetts med straffrättsliga sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreliggande förslaget bör emellertid ses i belysning av att direk-&lt;br&gt;tivet inte uppställer några särskilda krav på reaktioner mot överträdelser&lt;br&gt;och att det därför står Sverige fritt att välja den sanktionsform som från&lt;br&gt;våra utgångspunkter framstår som den mest ändamålsenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i och för sig en förhoppning att marknadsförutsättningarna, bl.a.&lt;br&gt;i form av de krav som konsumenterna ställer, skall vara sådana att det&lt;br&gt;helt enkelt inte blir ekonomiskt lönsamt eller försvarbart att bryta mot&lt;br&gt;bestämmelserna. Ett kraftfullt verkande vite kan emellertid behövas som&lt;br&gt;ett komplement härtill för att fa överträdaren att vidta erforderliga&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller vitesföreläggandets utformning, vitesbeloppets storlek, ut-&lt;br&gt;dömande av vitet m.m. skall lagen (1985:206) om viten tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Kostnader och resursbehov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är inte möjligt att närmare beräkna de&lt;br&gt;sammantagna kostnadseffekterna av den föreslagna lagstiftningen&lt;br&gt;eftersom flertalet av de speciella TV-tjänster m.m. som direktivet och&lt;br&gt;den föreslagna lagstiftningen avser att reglera ännu inte förekommer&lt;br&gt;på den svenska marknaden i någon nämnvärd omfattning. Det är dock&lt;br&gt;sannolikt att näringsidkare som berörs belastas med vissa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att tillsynsmyndigheternas nya uppgifter&lt;br&gt;skall kunna klaras genom en omfördelning av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som kan uppstå för domstolarna måste anses försum-&lt;br&gt;bara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte något att in-&lt;br&gt;vända mot bedömningen i promemorian. Konsumentverket påtalar att&lt;br&gt;verket inte kan åta sig ytterligare uppgifter med mindre än att nya&lt;br&gt;resurser tillförs. Radio- och TV-verket erinrar om att man är en liten&lt;br&gt;myndighet med begränsade resurser. Post- och telestyrelsen anger, som&lt;br&gt;tidigare redovisats, att det sannolikt skulle bli en dyr lösning om myndig-&lt;br&gt;heten får tillsynsuppgifter enligt den nya lagen. Svenska Kabel-TV-&lt;br&gt;Föreningen och Nethold AB poängterar vikten av att de tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heter som skall svara för verkställighetsföreskrifter tillförsäkras tillräck-&lt;br&gt;liga resurser för att klara sina nya uppgifter. ElektronikFörbundet&lt;br&gt;Svenska pekar på att den svenska TV-marknaden präglas av stagnation&lt;br&gt;och en mycket pressad lönsamhet. Förbundet motsätter sig därför all&lt;br&gt;form av extra skatte- eller avgiftsuttag för att finansiera den nya ”TV-&lt;br&gt;standarden”. Teracom AB anför att en effektiv tillsyn möjligen kan kräva&lt;br&gt;ökad teknisk/juridisk/ekonomisk kompetens och att ett sådant behov bör&lt;br&gt;kunna tillgodoses genom vidareutbildning och eventuell viss resursför-&lt;br&gt;stärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för bedömningen: Ett genomförande av förslaget kan för-&lt;br&gt;väntas medföra vissa ekonomiska konsekvenser i olika led (för effekter&lt;br&gt;av digital TV ur ett näringspolitiskt perspektiv jfr betänkandet Från&lt;br&gt;Massmedia till Multimedia, SOU 1996:25, s. 185 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förslagna lagen bör kunna administreras utan användande av en&lt;br&gt;omfattande administrativ apparat. Den förordning som skall komplettera&lt;br&gt;lagen kommer att innehålla de ytterligare krav som ställs för att lagens&lt;br&gt;regler skall vara uppfyllda. Härigenom undviks krav på anmälnings- och&lt;br&gt;tillståndsplikt av olika slag. Avsikten är, som tidigare framhållits, inte&lt;br&gt;heller att systemet skall bygga på en omfattande marknadskontroll utan&lt;br&gt;detta bygger huvudsakligen på konkreta förhållanden i de enskilda fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen av t.ex. sändningssystem och kabelnät till de nya förut-&lt;br&gt;sättningar som kommer att gälla torde inte medföra några högre extra&lt;br&gt;investeringskostnader eftersom berörda system och nät under alla om-&lt;br&gt;ständigheter torde komma att bringas i överensstämmelse med lagens&lt;br&gt;krav på grund av bl.a. de kapacitetsmässiga fördelar som är förenade med&lt;br&gt;användandet av de i direktivet angivna bestämmelserna. Det kan emeller-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid inte uteslutas att vissa merkostnader uppkommer. I sakens natur ligger Prop. 1997/98:34&lt;br&gt;dock att omfattningen av sådana kostnader inte kan beräknas, eftersom&lt;br&gt;de beror på bl.a. vilka överväganden som enskilda företag gör och vilken&lt;br&gt;användning av system m.m. som faktiskt sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tillsynen över lagens efterlevnad kan antas komma att medföra&lt;br&gt;vissa kostnader. Storleken på dem är dock svår att beräkna i nuläget. I&lt;br&gt;avvaktan på bl.a. utvecklingen av de tekniska förutsättningarna och&lt;br&gt;marknaden för de aktuella TV-tjänstema bör utgångspunkten vara att&lt;br&gt;uppgifterna klaras av genom en omfördelning av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursbehovet för tillsynen bör utvärderas när lagen varit i kraft en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av föregående avsnitt har tillsynsmyndigheten möjlighet&lt;br&gt;att medelst förelägganden ingripa mot otillåten verksamhet. Föreläggan-&lt;br&gt;det skall kunna kombineras med vite. Omfattningen av överklaganden&lt;br&gt;med anledning av lagen kan emellertid förväntas bli synnerligen liten. De&lt;br&gt;kostnader som kan uppstå för rättsväsendet måste därför betraktas som&lt;br&gt;försumbara.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 T vistlösningsmekanismer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Direktivet kräver inte att särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om tvistlösning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konkurrensverket menar att det - åtminstone på&lt;br&gt;konkurrensområdet - krävs kompletterande lagstiftning för att direktivets&lt;br&gt;krav skall uppfyllas i detta avseende. Övriga remissinstanser har inte&lt;br&gt;särskilt yttrat sig över bedömningen i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Direktivet kräver att alla parter i olösta tvister&lt;br&gt;om tillämpningen av bestämmelserna i artikel 4 har tillgång till ett tvist-&lt;br&gt;lösningsförfarande (artikel 4 e). Direktivet överlåter åt medlemsstaterna&lt;br&gt;att se till att det finns ett fungerande maskineri som gör det möjligt att&lt;br&gt;avgöra sådana tvister på ett rättvist och öppet sätt inom rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har bedömningen gjorts att redan existerande regelverk&lt;br&gt;på det konsument- och konkurrensrättsliga området liksom på andra&lt;br&gt;civilrättsliga områden leder till att det inte erfordras kompletterande&lt;br&gt;lagstiftning för att uppfylla den aktuella bestämmelsen i direktivet. De&lt;br&gt;områden inom vilka tvister kan uppkomma och som berörs av den&lt;br&gt;aktuella direktivsbestämmelsen gäller kraven på konsumentutrustning&lt;br&gt;som kan avkoda digitala TV-signaler, funktionsförmågan hos system för&lt;br&gt;villkorad tillgång, TV-mottagare med integrerad avkodare, prislistor och&lt;br&gt;separat redovisning samt de bestämmelser i direktivet som har kon-&lt;br&gt;kurrensrättslig anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har anfört att verkets nuvarande möjligheter att&lt;br&gt;ingripa med stöd av konkurrenslagen och den s.k. subsidiära talerätten&lt;br&gt;inte torde vara tillräckliga för att ge alla aktörer i olösta tvister om&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelserna i artikel 4 - vad gäller konkurrens-&lt;br&gt;aspekter - tillgång till erforderliga tvistlösningsmekanismer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anförts i avsnitt 9.3.2 rörande konkurrensrättsliga&lt;br&gt;förhållanden vill regeringen betona att det inte är möjligt att förutse alla&lt;br&gt;de tvister som kan tänkas uppkomma med anledning av de regler som&lt;br&gt;återfinns i artikel 4. Inte heller är det alldeles lätt att avgöra vilka som&lt;br&gt;skall kunna anses vara parter i detta sammanhang och hur begreppet&lt;br&gt;”tvister” skall definieras. Mot bakgrund av det anförda blir också till-&lt;br&gt;skapandet av särskilda tvistlösningsregler på området förenat med stora&lt;br&gt;svårigheter. I sammanhanget bör också särskilt beaktas att till-&lt;br&gt;synsmyndigheten har möjlighet att ålägga part att följa lagen och att&lt;br&gt;Konkurrensverket är ansvarig myndighet i fråga om konkurrenslagen&lt;br&gt;med de befogenheter det innebär. Parter som berörs av överträdelser&lt;br&gt;enligt lagen har därmed möjligheter att vända sig till ifrågavarande&lt;br&gt;myndigheter och påkalla ingripande. Såvitt regeringen nu kan bedöma&lt;br&gt;och i enlighet med den slutsats som dragits i promemorian talar det mesta&lt;br&gt;för att de tvister som kan uppstå och som omfattas av direktivet kan lösas&lt;br&gt;inom ramarna för befintlig lagstiftning. Regeringen menar därför att ett&lt;br&gt;ställningstagande till eventuella ytterligare lagstiftningsinsatser på detta&lt;br&gt;område bör kunna anstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Återlämnande av kulturföremål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bilagan till 6 kap. lagen (1988:950) om kultur-&lt;br&gt;minnen m.m. ändras på så sätt att det införs en ny kategori, 3 a.&lt;br&gt;Akvareller, gouacher och pasteller med en värdegräns om 256 000 kr.&lt;br&gt;Följdändringar görs i kategori 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 6 kap. lagen (1988:950) om kultur-&lt;br&gt;minnen m.m. (kulturminneslagen) finns bestämmelser om återlämnande&lt;br&gt;av kulturföremål. I en bilaga anges de kategorier av föremål som - under&lt;br&gt;vissa förutsättningar - kan komma att återlämnas. Bestämmelserna&lt;br&gt;bygger på rådets direktiv 93/7/EEG av den 15 mars 1993 om åter-&lt;br&gt;lämnande av kulturföremål som olagligt förts bort från en annan&lt;br&gt;medlemsstats territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentet och rådet beslutade den 17 februari 1997 direktivet&lt;br&gt;96/100 om ändring av bilagan till direktiv 93/7/EEG om återlämnande av&lt;br&gt;kulturföremål som olagligt förts bort från en annan medlemsstats terri-&lt;br&gt;torium. Genom rådets förordning nr 2469/96 av den 16 december 1996&lt;br&gt;om ändring av bilagan till förordning (EEG) nr 3911/92 om export av&lt;br&gt;kulturföremål har motsvarande ändring beslutats i fråga om export av&lt;br&gt;kulturföremål till tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till det nu beslutade direktivet är följande. Enligt skilda&lt;br&gt;konstnärliga traditioner inom gemenskapen anses akvareller, gouacher&lt;br&gt;och pasteller utgöra antingen målningar eller teckningar. Kategori 3 i&lt;br&gt;bilagan till direktivet 93/7/EEG omfattar tavlor och målningar medan&lt;br&gt;kategori 4 omfattar teckningar. Det ekonomiska gränsvärdet är 128 000&lt;br&gt;kr för kategori 3 och 1 282 000 kr för kategori 4. För att akvareller,&lt;br&gt;gouacher och pasteller skall behandlas likvärdigt på den inre marknaden&lt;br&gt;har det ansetts nödvändigt att klargöra vilken kategori som de skall&lt;br&gt;hänföras till. Eftersom de normalt har en lägre prisnivå än målningar och&lt;br&gt;tavlor, men en högre nivå än teckningar har de fatt bilda en egen kategori&lt;br&gt;med ett nytt gränsvärde, 30 000 ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra det nu beslutade direktivet bör bilagan till 6 kap.&lt;br&gt;kulturminneslagen ändras i enlighet med direktivet. En smärre språklig&lt;br&gt;justering föreslås i förhållande till lydelsen av den svenska översätt-&lt;br&gt;ningen av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna värdegränsen har, liksom de andra värdegränserna, om-&lt;br&gt;vandlats till svensk valuta enligt den kurs som gällde den 31 december&lt;br&gt;1992 (jfr EGT nr C 1,5.1. 1993, s.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om standarder för sändning av TV-&lt;br&gt;signaler och ändringarna i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.&lt;br&gt;skall träda i kraft den 1 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att lagen om&lt;br&gt;standarder för sändning av TV-signaler skulle träda i kraft den 1 april&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot förslaget i promemorian. Kammarrätten i Stockholm på-&lt;br&gt;pekar att lagen och en eventuell förordning bör träda i kraft samtidigt.&lt;br&gt;ElektronikFörbundet Svenska menar att övergångstiden till uteslutande&lt;br&gt;digital TV-teknik måste vara rimlig för alla parter och åtminstone tillåta&lt;br&gt;mottagning med analog TV-mottagare i tio år, låt vara med enkla till-&lt;br&gt;behör. Övergångstiden måste, enligt förbundet, också ta hänsyn till&lt;br&gt;befintliga affärslager vi införandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Den nya lagen om TV-standarder bör träda i&lt;br&gt;kraft så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom konstaterats i promemorian torde det inte vara nödvändigt med&lt;br&gt;en särskild övergångsreglering. Direktivet har trätt i kraft och bl.a. därför&lt;br&gt;bör den nya lagen tillämpas utan en särskild omställningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att undvika alltför stora olägenheter föreslås dock att bestäm-&lt;br&gt;melsen i 9 § om ekonomisk redovisning inte skall tillämpas på räken-&lt;br&gt;skapsår som böljat löpa före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om återlämnande av kulturföremål skall direktivet vara genom- Prop. 1997/98:34&lt;br&gt;fört sex månader efter dagen för dess offentliggörande, närmare bestämt&lt;br&gt;den 1 september 1997. De nya bestämmelserna bör därför träda i kraft så&lt;br&gt;snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att erforderlig riksdagsbehandling kan äga rum bör&lt;br&gt;den nya lagen om TV-standarder och de ändrade bestämmelserna i&lt;br&gt;kulturminneslagen, enligt regeringens uppfattning, träda i kraft den 1&lt;br&gt;mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om standarder för sändning av&lt;br&gt;TV-signaler&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ Denna lag genomför Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;br&gt;95/47/EG av den 24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för&lt;br&gt;sändning av televisionssignaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen syftar till att genomföra EG-direktivet om tillämpning av TV-&lt;br&gt;standarder för sändning av televisionssignaler i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s direktiv brukar innehålla en särskild bestämmelse om att de lagar&lt;br&gt;och andra föreskrifter som medlemsstaterna antar för att följa direktivet&lt;br&gt;skall innehålla en hänvisning till direktivet eller åtföljas av en hänvisning&lt;br&gt;till direktivet när de offentliggörs (se Ds 1995:4, s. 22). Det aktuella&lt;br&gt;direktivet innehåller också en sådan bestämmelse varför en hänvisning&lt;br&gt;som nu skett bör göras, inte minst för att fästa tilllämparens uppmärk-&lt;br&gt;samhet på EG-rättens betydelse för tolkningen av de svenska före-&lt;br&gt;skrifterna och för att underlätta jämförelsen. Hänvisningen bör i detta fall&lt;br&gt;göras i en särskild inledande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I lagen finns bestämmelser om standarder för TV-tjänster som sänds i&lt;br&gt;bredbildsformat, har hög upplösning eller använder digitala sändnings-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges att lagen innehåller föreskrifter om standarder för&lt;br&gt;vissa särskilt angivna TV-tjänster. Den närmare innebörden av dessa&lt;br&gt;tekniska begrepp har behandlats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Användning av vissa sändningsstandarder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att det vid sändning av TV-program till allmän-&lt;br&gt;heten skall användas vissa sändningsstandarder. Föreskrifterna får gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändningar som görs i bredbildsformat med 625 linjer, har hög upp-&lt;br&gt;lösning eller är helt digitala. Föreskrifterna får gälla oavsett om det rör&lt;br&gt;sig om sändning genom tråd, över satellit eller från sändare på jordytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om TV-tjänster i bredbildsformatet 16:9 tas emot och sänds vidare i&lt;br&gt;kabelnät, skall de sändas vidare åtminstone i detta format. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte för sådana kabelnät som från en huvudcentral betjänar fårre än&lt;br&gt;2 000 bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen, som i huvudsak motsvarar artiklarna 2 och 5 i direktivet,&lt;br&gt;bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;att uppställa krav på användning av standarder för vissa typer av sänd-&lt;br&gt;ningar, se första stycket i paragrafen. För en närmare beskrivning av de&lt;br&gt;olika sändningssystemen (bredbildsformat, högupplösning och digital&lt;br&gt;sändning) hänvisas till avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 9.1) gäller kravet&lt;br&gt;på användandet av vissa standarder oavsett om sändningen distribueras&lt;br&gt;genom tråd, via satellit eller från sändare på markytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första styckets tillämpningsområde begränsas av att sändningarna&lt;br&gt;skall vara avsedda för mottagning av allmänheten. Härmed avses att&lt;br&gt;sändningarna skall vara avsedda att mottas antingen direkt av allmän-&lt;br&gt;heten eller efter samtidig och oförändrad vidaresändning. Utanför para-&lt;br&gt;grafens tillämpningsområde faller därmed s.k. programöverföringar, t.ex.&lt;br&gt;transporter av program till eller mellan rundradioföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9.1 har redovisats vilka standarder som skall användas för&lt;br&gt;olika sändningssystem. Vad särskilt beträffar helt digitala sändningar an-&lt;br&gt;kommer det på regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer att ange de standarder som får användas. I praktiken innebär&lt;br&gt;detta att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;till uppgift att identifiera det eller de standardiseringsorgan som är&lt;br&gt;behöriga att fastställa den aktuella standarden och att sedan meddela&lt;br&gt;föreskrifter i enlighet med dessa standarder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan kabelnät tvingas avsätta kanalkapacitet för&lt;br&gt;vidaresändning av de bredbildssändningar som tas emot. Om en sändning&lt;br&gt;tas emot och vidaresänds i kabelnät i bredbildsformatet 16:9 skall således&lt;br&gt;vidaresändningen också ske i åtminstone i detta format. I enlighet med&lt;br&gt;vad som föreskrivs i direktivets ingress om att huvudantennsystem -&lt;br&gt;såsom dessa preciserats av medlemsstaterna - inte påverkas av direktivet,&lt;br&gt;gäller detta krav dock inte sådana kabelnät som från en huvudcentral når&lt;br&gt;färre än 2 000 bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Viss utrustning för TV-mottagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om standardiserade gränssnitt för TV-mottagare som&lt;br&gt;skall saluföras eller hyras ut av näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innebär, som framgår av avsnitt 9.2, att det uppställs vissa&lt;br&gt;krav på hur TV-mottagare skall vara beskaffade för att få saluföras eller&lt;br&gt;hyras ut på marknaden. I avsnittet anges också vilka TV-mottagare som&lt;br&gt;omfattas av direktivets krav. I paragrafen finns ett bemyndigande för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om de krav som skall ställas upp beträffande standardisering&lt;br&gt;av de aktuella gränssnitten. I praktiken innebär bestämmelsen att rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer måste hålla sig&lt;br&gt;underrättade om dels vilka standardiseringsorgan som är behöriga, dels&lt;br&gt;vilka standarder som samma organ fastställt. Bestämmelsen innebär att&lt;br&gt;det inte blir tillåtet för en näringsidkare att saluföra eller hyra ut en TV-&lt;br&gt;mottagare som saknar de föreskrivna gränssnitten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utrustning och tjänster för villkorad tillgång till digitala TV-tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Konsumentutrustning som kan avkoda digitala TV-signaler och som&lt;br&gt;skall saluföras eller hyras ut av näringsidkare skall kunna återge de&lt;br&gt;digitala TV-signalema även om de har sänts okodade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far i fråga&lt;br&gt;om sådan utrustning meddela föreskrifter om avkodning av digitala TV-&lt;br&gt;signaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har närmare kommenterats i avsnitt 9.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innebär förbud för en näringsidkare att saluföra eller&lt;br&gt;hyra ut konsumentutrustning som kan avkoda digitala TV-signaler om&lt;br&gt;utrustningen inte också kan återge digitala TV-signaler som sänts&lt;br&gt;okodade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att, genom föreskrifter, närmare&lt;br&gt;ange de ytterligare krav som ställs på aktuell utrustning när det gäller&lt;br&gt;avkodning av digitala TV-signaler. Som redovisats i avsnitt 9.3 innebär&lt;br&gt;detta att utrustningen skall kunna avkoda digitala TV-signaler i enlighet&lt;br&gt;med den gemensamma europeiska krypteringsalgoritm som admini-&lt;br&gt;streras av ett erkänt europeiskt standardiseringsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far med-&lt;br&gt;dela de föreskrifter med avseende på den tekniska funktionsförmågan&lt;br&gt;som behövs för att digitala TV-tjänster som använder system för&lt;br&gt;villkorad tillgång skall kunna överföras i kabelnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter, har&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 9.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att genom föreskrifter uppställa&lt;br&gt;krav på den tekniska funktionsförmågan hos system för villkorad tillgång&lt;br&gt;till digitala TV-tjänster. Som framhållits i avsnitt 9.3.1 bör det ankomma&lt;br&gt;på de föreskrivande organen att bedöma på vilket sätt och till vilken&lt;br&gt;kostnad överföringskontrollen skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som använder ett system för villkorad tillgång måste tillse att de&lt;br&gt;eventuella föreskrifter som meddelats med stöd av bemyndigandet är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som framställer och marknadsför tjänster för villkorad tillgång&lt;br&gt;till digitala TV-tjänster skall på likvärdiga och rimliga villkor erbjuda&lt;br&gt;alla programföretag sådana tekniska tjänster att programföretagens&lt;br&gt;sändningar kan tas emot av den publik som har rätt att använda avkodare.&lt;br&gt;Dessa tjänster skall erbjudas under förutsättning att den som framställer&lt;br&gt;och marknadsför tjänsterna också förvaltar avkodaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar artikel 4 c första stycket, första strecksatsen i&lt;br&gt;direktivet. Den innebär att den operatör som tillhandahåller tjänster för&lt;br&gt;villkorad tillgång till digitala TV-tjänster skall erbjuda de programföretag&lt;br&gt;som önskar använda åtkomstkontroll sina tjänster på villkor som kan&lt;br&gt;anses lika, rimliga och icke-diskriminerande. Dessa kriteriers innebörd&lt;br&gt;får närmare preciseras i rättstillämpningen. Som redovisats i avsnitt 9.3.2&lt;br&gt;kan det tänkas att den svenska konkurrenslagen är tillämplig också på ett&lt;br&gt;förfarande som regleras här. 7 § gäller oberoende av om konkurrenslagen&lt;br&gt;(1993:20) samtidigt är tillämplig på ett förfarande. Vad som gäller i fråga&lt;br&gt;om sanktioner framgår av kommentaren till 15 §. Paragrafen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med vad Lagrådet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När innehavaren av en immaterialrättighet till ett system för villkorad&lt;br&gt;tillgång till digitala TV-tjänster upplåter licenser till licenstagare för till-&lt;br&gt;verkning av systemet, skall licenserna upplåtas på likvärdiga och rimliga&lt;br&gt;villkor. Det som gäller för ett system för villkorad tillgång till digitala&lt;br&gt;TV-tjänster gäller också för en produkt för villkorad tillgång till samma&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av rättigheten far vid upplåtelse av licenser för tillverk-&lt;br&gt;ning inte ställa villkor som förbjuder, avråder från eller motverkar att en&lt;br&gt;och samma produkt innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett standardiserat gränssnitt som möjliggör anslutning av flera andra&lt;br&gt;tillgångssystem, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskild utrustning för ett annat tillgångssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 9.3.2. Den motsvarar artikel 4&lt;br&gt;d första stycket, första och andra strecksatserna i direktivet. Vid&lt;br&gt;utformningen av första stycket har Lagrådets synpunkter tillgodosetts.&lt;br&gt;Som redovisats i avsnitt 9.3.2 kan det tänkas att den svenska kon-&lt;br&gt;kurrenslagen också kan vara tillämplig på sådant förfarande som regleras&lt;br&gt;här. 8 § gäller oberoende av om konkurrenslagen (1993:20) samtidigt är&lt;br&gt;tillämplig på förfarandet. Vad som gäller i fråga om sanktioner framgår&lt;br&gt;av kommentaren till 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Verksamhet där någon erbjuder tjänster för villkorad tillgång till&lt;br&gt;digitala TV-tjänster skall ekonomiskt redovisas skilt från annan verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet förutsätter att utövare av tjänster för villkorad tillgång till&lt;br&gt;digitala TV-tjänster för separata räkenskaper för sin verksamhet som&lt;br&gt;leverantörer av tjänster för villkorad tillgång. Genom den aktuella&lt;br&gt;bestämmelsen, som i övrigt kommenterats i avsnitt 9.3.1, blir t.ex. de&lt;br&gt;leverantörer som erbjuder programföretag att vidaresända deras krypte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade sändningar och hantera åtkomstkontrollen mot betalning skyldiga att Prop. 1997/98:34&lt;br&gt;föra separata räkenskaper för denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett programföretag som marknadsför en digital betal-TV-tjänst skall&lt;br&gt;tillhandahålla en prislista som också anger, om priset för tjänsten in-&lt;br&gt;begriper tilläggsutrustning eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen syftar till att främja en god prisinformation till konsu-&lt;br&gt;menter. Den kan sägas komplettera det regelverk som återfinns i pris-&lt;br&gt;informationslagen (1991:601). Närmare föreskrifter om hur den aktuella&lt;br&gt;prisinformationen skall utformas m.m. bör ges i form av verkställig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen skall utövas av den eller de&lt;br&gt;myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De överväganden som ligger bakom föreskriften i denna paragraf har&lt;br&gt;redovisats i avsnitt 9.4.1. Av paragrafen framgår att tillsynen utövas av&lt;br&gt;de myndigheter som regeringen bestämmer. Det är alltså regeringen som&lt;br&gt;avgör vilken eller vilka myndigheter som skall vara tillsynsmyndighet.&lt;br&gt;Bestämmelsen har den utformning som föreslagits av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillsynsmyndigheten har för tillsynen rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få upplysningar, handlingar, varuprover eller liknande&lt;br&gt;av den som yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet som omfattas av lagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bo-&lt;br&gt;städer, där verksamhet bedrivs som omfattas av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har utvecklats i avsnitt 9.4 förutsätter en uppfyllelse av direktivets&lt;br&gt;bestämmelser att det utövas tillsyn över marknaden. I samma avsnitt har&lt;br&gt;också närmare redogjorts för vilka åtgärder som bör införas för att&lt;br&gt;tillsynen skall bli så effektiv som möjligt. Paragrafen gör det möjligt för&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten att fullgöra sina uppgifter på avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen blir den som yrkesmässigt eller annars i förvärvs-&lt;br&gt;syfte bedriver sådan verksamhet som omfattas av lagen skyldig att över-&lt;br&gt;lämna de uppgifter, varuprover m.m. som tillsynsmyndigheten behöver&lt;br&gt;och efterfrågar. Den som omfattas av bestämmelsen är skyldig att lämna&lt;br&gt;de uppgifter som myndigheten anser behövs för tillsynen. Det kan vara&lt;br&gt;fråga om dels ett generellt uppgiftslämnande, dels upplysningar eller&lt;br&gt;handlingar som behövs i ett enskilt fall. Initiativet till att ta in uppgifter&lt;br&gt;kan vara myndighetens, men det kan också ha sin grund i en anmälan till&lt;br&gt;myndigheten. Det bör framhållas att uppgifter i de flesta fall torde kunna&lt;br&gt;inhämtas formlöst vid kontakter mellan myndigheten och aktörerna på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger också tillsynsmyndigheten rätt att, med undantag&lt;br&gt;för bostäder, vid behov komma in i lokaler där verksamhet som avses i&lt;br&gt;lagen bedrivs. En möjlighet ges därmed att kontrollera bl.a. att godkända&lt;br&gt;sändningssystem används eller att utrustning som tillhandahålls&lt;br&gt;konsumenter uppfyller gällande krav. I enlighet med Lagrådets förslag&lt;br&gt;har bestämmelserna om tillsynsmyndighetens rätt att begära handräck-&lt;br&gt;ning hos kronofogdemyndigheten för att genomföra åtgärderna i 12 §&lt;br&gt;flyttats till 13 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För genomförandet av tillsynen far tillsynsmyndigheten meddela de&lt;br&gt;förelägganden som behövs. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten far begära handräckning av kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten för att genomföra de åtgärder som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att tillsynsmyndigheten far meddela de före-&lt;br&gt;lägganden som behövs för tillsynen och att det är möjligt att förena ett&lt;br&gt;sådant föreläggande med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista hand, eller i brådskande fall, kan enligt andra stycket&lt;br&gt;myndigheten - om det anses nödvändigt - fa verkställighet hos krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten av beslut som avser åtgärder för tillsynen enligt para-&lt;br&gt;grafens första stycke. I fråga om förfarandet hos kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;och överklagande av denna myndighets beslut gäller utsökningsbalken i&lt;br&gt;tillämpliga delar (beträffande överklagande se också kommentaren till 17&lt;br&gt;§)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att ersätta&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens kostnader för provtagning och undersökning av&lt;br&gt;prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i avsnitt 9.4.2 bör det finnas möjligheter att ta ut tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens kostnader för provtagning m.m. av en näringsidkare. Ett&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att meddela föreskrifter i detta avseende har därför tagits in i&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en näringsidkare bryter mot någon av bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;andra stycket, 5 § första stycket, 7, 8 eller 9 § eller mot föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av 3 § första stycket, 4 §, 5 § andra stycket eller 6 §&lt;br&gt;får tillsynsmyndigheten förelägga näringsidkaren att följa bestämmelsen.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla om ett programföretag bryter mot 10 §. Sådana&lt;br&gt;förelägganden får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan tillsynsmyndigheten beslutar om ett sådant föreläggande med&lt;br&gt;anledning av en överträdelse av 7 eller 8 § skall den samråda med&lt;br&gt;Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att tillsynsmyndigheten getts befogenhet att,&lt;br&gt;för det fall en näringsidkare brutit mot angivna bestämmelser, förelägga&lt;br&gt;denne att följa bestämmelserna. Det gäller bestämmelser om användning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vissa sändningsstandarder, viss utrustning av TV-mottagare och de&lt;br&gt;krav som gäller beträffande villkorad tillgång till digitala TV-tjänster.&lt;br&gt;Till sistnämnda grupp av bestämmelser hänförs också reglerna i 9 § om&lt;br&gt;ekonomisk redovisning. Tillsynsmyndigheten har getts samma rätt att&lt;br&gt;meddela föreläggande gentemot programföretag som bryter mot 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana förelägganden som avses i paragrafen får förenas med vite.&lt;br&gt;Föreläggandena skall riktas mot den ansvarige näringsidkaren, eller såvitt&lt;br&gt;avser brott mot 10 §, det ansvariga programföretaget.. Allmänna före-&lt;br&gt;skrifter om viten finns i lagen (1985:206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika dubbelarbete och parallella förfaranden enligt denna&lt;br&gt;lag och enligt konkurrenslagen (1993:20) av tillsynsmyndigheten och&lt;br&gt;Konkurrensverket, åligger det enligt andra stycket myndigheterna att&lt;br&gt;samråda. Av 16 § följer också att vite enligt denna lag inte får dömas ut&lt;br&gt;om ett förfarande föranlett åtgärder enligt konkurrenslagen (1993:20).&lt;br&gt;Det kan därför vara en lämplig ordning att tillsynsmyndigheten enligt&lt;br&gt;denna lag samråder med Konkurrensverket innan den går så långt som att&lt;br&gt;förelägga en näringsidkare vid vite att följa denna lags 7 eller 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Har någon ålagts att betala konkurrensskadeavgift enligt 26 §&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20) eller enligt 59 § samma lag dömts till att&lt;br&gt;betala vite, skall vite enligt 15 § denna lag inte dömas ut för samma&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överträdelse av förbuden i 6 eller 19 §§ konkurrenslagen (1993:20)&lt;br&gt;kan leda till att ett företag drabbas av sanktioner enligt den lagen, i form&lt;br&gt;av av företaget åläggs att betala konkurrensskadeavgift eller genom att&lt;br&gt;det utdöms ett vite. En samordning bör ske så att förfarande som blivit&lt;br&gt;föremål för åtgärder enligt konkurrenslagen inte medför att sanktioner&lt;br&gt;påförs enligt denna lag. Av bestämmelsen i 16 § följer därför att den som&lt;br&gt;ålagts en sanktion enligt konkurrenslagen (1993:20) inte skall åläggas att&lt;br&gt;betala vite enligt 15 § denna lag för samma handlande. Paragrafen har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller beslut enligt&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av 14 § får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat har&lt;br&gt;bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 17 § reglerar rätten att överklaga beslut som har&lt;br&gt;meddelats enligt lagen och enligt föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen. Såsom påpekats av Lagrådet ligger det i sakens natur att&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens åtgärd enligt 15 § andra stycket att samråda med&lt;br&gt;Konkurrensverket inte kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överklagande till kammarrätt krävs i enlighet med andra likartade&lt;br&gt;bestämmelser prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. 11. 95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| SV |&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 281/51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV nr 95/47/EG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av den 24 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillämpning av standarder för sändning av televisionssignaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS&lt;br&gt;RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fordraget om upprättandet av Europe-&lt;br&gt;iska gemenskapen, särskilt artiklarna 57.2, 66 och 100a i&lt;br&gt;detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag (&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande (&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med förfarandet i artikel 189b i fördraget ('),&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av föl|ande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådets beslut 89/337/EEG (&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) och 89/630/EEG (&amp;lt;)&lt;br&gt;bekräftade gemenskapen den strategiska betydelsen av&lt;br&gt;avancerade televisions- och högupplösningstelevisions-&lt;br&gt;tjänster for den europeiska hemelektronikindustrin och&lt;br&gt;för den europeiska televisions- och filmindustrin och&lt;br&gt;upprattade en strategi för införande av avancerade televi-&lt;br&gt;sions- och högupplösningstelevisionstjänster i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De strategiska mälen för införande av högupplösningste-&lt;br&gt;levision i Europa utgör en integrerad del av gemenska-&lt;br&gt;pens politik på det audiovisuella området, och i samband&lt;br&gt;härmed bör man ånyo understryka betydelsen av rådets&lt;br&gt;direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samord-&lt;br&gt;ning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemssta-&lt;br&gt;ternas lagar och andra författningar om utförandet av&lt;br&gt;sändningsverksamhet för television (&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;). Andra mål i denna&lt;br&gt;politik måste beaktas inom ramen för utvecklingen av&lt;br&gt;Europas audiovisuella kapacitet, vilken innefattar struk-&lt;br&gt;turella mål såsom utvecklingen av produktion i lander&lt;br&gt;eller områden med mer begransad audiovisuell kapaci-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionssignaler ( ) fastställs ett regelverk för standarder for&lt;br&gt;avancerade televisionstjanster for televisionsprogram vilka&lt;br&gt;grundar sig på HD-MAC-standarden (&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt;) för europeisk&lt;br&gt;satellitsändning och kabeldistribution vad beträffar icke&lt;br&gt;helt digital hogupplosningstclevision och på D2-MAC-&lt;br&gt;standarden (&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;) för annan inte helt digital satellitsändning&lt;br&gt;och kabeldistnbution i 16:9-format.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med rådets beslut 93/424/EEG av den 22 juli 1993&lt;br&gt;om en handlingsplan för införande av avancerade televi-&lt;br&gt;sionstjänster i Europa (“’) är art främja bredbildsformatet&lt;br&gt;16:9 (625 eller 1 250 linjer), oavsett vilken europeisk&lt;br&gt;televisionsstandard som används och oavsett på vilket&lt;br&gt;sätt sändningen sker (markbunden sändning, satellitsänd-&lt;br&gt;ning eller kabeldistribution).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 7 i direktiv 92/38/EEG uppmanas kommissionen&lt;br&gt;att framlägga en rapport om följderna av tillämpningen&lt;br&gt;av detta direktiv, om utvecklingen av marknaden, särskilt&lt;br&gt;om spridning på marknaden matt med objektiva kriterier,&lt;br&gt;och användningen av gemenskapsmedlen, samt art vid&lt;br&gt;behov lamna andringsferslag till rådet for att anpassa det&lt;br&gt;direktivet till denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå gemenskapens mal såsom de uttryckts i&lt;br&gt;ovannämnda beslut och för att bidra till att den inre&lt;br&gt;marknaden fungerar pa ett tillfredsställande satt, i enlig-&lt;br&gt;het med artikel 7a i fördraget, nar det galler sandning av&lt;br&gt;televisionssignaler, ar det nödvändigt att vidta åtgärder&lt;br&gt;for att anta ett gemensamt format for bredbildssänd-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bredbildsformatet 16:9 har antagits pa världsnivå av den&lt;br&gt;internationella teleunionen (ITIJ) (&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ’) for hogupplosntngs-&lt;br&gt;television och det ar hade önskvärt och mo|ligt art&lt;br&gt;utveckla marknaden for avancerade televisionstianster&lt;br&gt;och -produkter med samma 16:9-format.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådets direktiv 92/38/EEG av den 11 ma] 1992 om&lt;br&gt;antagande av standarder för satellitsändning av televi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') EGT nr C 341, 18.12.1993, s. 18 och F.GT nr C 321,&lt;br&gt;18.11.1994, s. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;) EGT nr C 148, 30.5.1994, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) Europaparlamentets yttrande av den 19 april 1994 (EGT nr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 128, 9.5.1994. s. 54), rådets gemensamma ståndpunkt av&lt;br&gt;den 22 december 1994 (EGT nr 384, 31.12.1994. s. 3ö) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets beslut av den 13 juni 1995 (EGT nr C&lt;br&gt;166, 3.7.1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) EGT nr L 142, 25.5.1989, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;) EGT nr L 363, 13.12.1989, s. 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;) EGT nr L 298, 17.10.1989, s. 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt detta direktiv måste televisionstianster i bredbilds-&lt;br&gt;format uppfylla minimikraven som ar att ett sandmngs-&lt;br&gt;system skall anvandas som överfor tillräckligt med infor-&lt;br&gt;mation for att en specialutrustad mottagare skall kunna&lt;br&gt;visa en bild som uppfyller hela bildrutan med full vertikal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/) EGT nr L 137, 20.5.1992. s. 1&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t') ETSI referensstandard: ETS 300 352.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;) ETSI referensstandard: ETS 300 250.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;U&lt;/sup&gt;’)EGT nr L 196, 5.8.1993, s. 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;u&lt;/sup&gt;) I ITU-R rekommendation 709 faststalls ”bildegenskaperna&amp;quot;,&lt;br&gt;daribland bredbildsformatet 16:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 281/52 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;r~SV~~|&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. 11. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplösning, och följaktligen bör televisionstjänster som&lt;br&gt;sänds i ”brevlådeformat” 4:3 och som inte uppfyller&lt;br&gt;minimikriterierna ovan inte betraktas som bredbildstelevi-&lt;br&gt;sionstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överföringskontroll av villkorad till-&lt;br&gt;gång till kabelnätverkens huvudcentraler och om bevil-&lt;br&gt;jande av licenser till tillverkare för teknik för villkorlig&lt;br&gt;tillgång bör också fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televisionstjänster når för närvarande hemmen via mark-&lt;br&gt;bundna system, satellitsystem och kabelnät, och det är av&lt;br&gt;största vikt att avancerade bredbildstjänster görs tillgäng-&lt;br&gt;liga för en så stor publik som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnätverken och dessas tekniska möjligheter, såsom&lt;br&gt;de preciserats av medlemsstaterna, utgör i många med-&lt;br&gt;lemsstater en viktig del av infrastrukturen på teledistribu-&lt;br&gt;tionsområdet och kommer att ha stor betydelse för&lt;br&gt;avancerade televisionstjänster i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudantennsystem såsom de preciserats av medlemssta-&lt;br&gt;terna påverkas inte av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa effektiv konkurrens på en fri marknad&lt;br&gt;måste gemensamma standarder för digital sändning av&lt;br&gt;televisionssignaler genom kabeldistribution, satellitsänd-&lt;br&gt;ning eller markbunden sändning fastställas. Detta uppnås&lt;br&gt;bäst genom att ett erkänt europeiskt standardiserings-&lt;br&gt;organ ges befogenhet att fastställa sådana standarder, i&lt;br&gt;förekommande fall med beaktande av resultatet av den&lt;br&gt;samförståndsprocedur som växer fram bland marknadens&lt;br&gt;aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den digitala miljön för audiovisuella medier i&lt;br&gt;Europa kommer problemen med piratverksamhet att öka,&lt;br&gt;vilket får negativa följder för operatörer och program-&lt;br&gt;leverantörer. Det blir allt mer nödvändigt att införa och&lt;br&gt;tillämpa en effektiv europeisk lagstiftning för att för-&lt;br&gt;hindra piratverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av denna utveckling av marknaden och&lt;br&gt;teknologin bör direktiv 92/38/EEG upphöra att gälla och&lt;br&gt;ett nytt direktiv utfardas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknologin rörande de avancerade televisionstjänsterna&lt;br&gt;utvecklas snabbt och en gemensam insats är nödvändig.&lt;br&gt;Om medlemsstaterna vidtar många och ensidiga åtgärder&lt;br&gt;kan detta leda till att produkt- och tjänstemarknaden&lt;br&gt;splittras och att dubbla arbetsinsatser görs. De planerade&lt;br&gt;åtgärderna vidtas därför bäst på gemenskapsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ordförandeskapets slutsatser från G7-konferensen om&lt;br&gt;informationssamhället den 25 och 26 februari 1995 i&lt;br&gt;Bryssel underströks nödvändigheten av ett regelverk som&lt;br&gt;säkerställer fri tillgång till näten och att konkurrensreg-&lt;br&gt;lerna iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana standarder bör utarbetas i god tid innan tjänster&lt;br&gt;knutna till digitaltelevision införs på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkorad tillgång till tjänsterna är en viktig fråga för&lt;br&gt;användarna och för dem som tillhandahåller betaltelevi-&lt;br&gt;sionstjänster samt för innehavarna av programrättighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utbrett samrådsförfarande som inbegrep de berörda&lt;br&gt;aktörerna på den europeiska marknaden har lett till avtal&lt;br&gt;om ett antal frågor som rör villkorad tillgång till digitala&lt;br&gt;betaltelevisionstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som utövar tjänster för villkorad tillgång skall vara&lt;br&gt;berättigade till ersättning för sina investeringar och till-&lt;br&gt;handahållandet av tjänster till programföretag för att&lt;br&gt;därigenom fortsätta sina investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;främja en snabbare utveckling av avancerade televisions-&lt;br&gt;tjänster, inbegripet televisionstjänster för bredbildsformat,&lt;br&gt;högupplösningstelevisionstjänster och televisionstjänster&lt;br&gt;som använder digitala sändningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna tillser att underlätta överföringen av&lt;br&gt;befintlig bredbilds-TV till digitala överföringsnat som är&lt;br&gt;öppna för allmänheten, särskilt enligt direktiv 92/38/EEG&lt;br&gt;och beslut 93/424/EEG, och skyddar på så vis operatörer&lt;br&gt;och publik, som har investerat för att kunna producera&lt;br&gt;eller motta dessa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma europeiska kodningsalgoritmen måste&lt;br&gt;göras obligatorisk i konsumentutrustningar i gemenska-&lt;br&gt;pen för att säkerställa att alla som tillhandahåller betalte-&lt;br&gt;levisionstjänster i princip kan leverera sina program till&lt;br&gt;alla användare av sådana tjänster i den europeiska&lt;br&gt;gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla televisionstjänster som sänds till publik, oavsett om&lt;br&gt;det rör sig om kabeldistribution, satellitsändning eller&lt;br&gt;markbunden sändning, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. 11. 95 I sv I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 281/53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) om de använder bredbildsformat med 625 linjer och&lt;br&gt;inte är helt digitala, använda 16:9 D2-MAC-sänd-&lt;br&gt;ningssystemet eller ett sändningssystem i 16:9-format&lt;br&gt;som är helt kompatibelt med PAL eller SECAM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bredbilds-TV består av program som producerats och&lt;br&gt;redigerats för att återges i bredbildsformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formatet 16:9 utgör referensformat för televisions-&lt;br&gt;tjänster med bredbildsformat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om de har hög upplösning och inte är helt digitala,&lt;br&gt;använda HD-MAC-sändningssystemet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) om de är helt digitala, använda ett sändningssystem&lt;br&gt;som har standardiserats av ett erkänt europeiskt stan-&lt;br&gt;dardiseringsorgan. I detta sammanhang omfattar ett&lt;br&gt;sändningssystem följande: alstring av programsignaler&lt;br&gt;(källkodning av ljudsignaler, källkodning av videosig-&lt;br&gt;naler, multiplexering av signaler) och anpassning till&lt;br&gt;sändningsmedier (kanalkodning, modulering och i&lt;br&gt;förekommande fall energidispersion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helt digitala nät som är öppna för allmänheten för&lt;br&gt;distribution av TV-tjänster bör vara utformade så att&lt;br&gt;de kan överföra tjänster i bredbildsformat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— återge signaler som har sänts okodade, förutsatt&lt;br&gt;att tillämpligt hyresavtal följs om det är fråga om&lt;br&gt;hyrd utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) System för villkorad tillgång som används på gemen-&lt;br&gt;skapsmarknaden skall ha nödvändig teknisk kapacitet&lt;br&gt;för att överföringskontroll till låg kostnad skall kunna&lt;br&gt;ske vid huvudcentralerna, så att kabeltelevisionsope-&lt;br&gt;ratörer på lokal eller regional nivå skall kunna utöva&lt;br&gt;total kontroll över tjänster som använder systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;för att utövare av tjänster för villkorad tillgång som&lt;br&gt;framställer och marknadsför tillgångstjänster för digi-&lt;br&gt;taltelevision, oberoende av hur överföringen sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— på lika, rimliga och icke-diskriminerande villkor,&lt;br&gt;erbjuder alla programföretag tekniska tjänster som&lt;br&gt;möjliggör att deras digitala TV-tjänster kan mot-&lt;br&gt;tas av den behöriga publiken med hjälp av avko-&lt;br&gt;dare som förvaltas av tjänsteutövaren, och att&lt;br&gt;tjänsteutövarna iakttar gemenskapens konkurrens-&lt;br&gt;rätt, särskilt om en dominerande ställning upp-&lt;br&gt;står,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— för separata räkenskaper för sin verksamhet som&lt;br&gt;leverantör av tjänster för villkorad tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla televisionsapparater med en inbyggd bildskärm vars&lt;br&gt;synliga diagonal är över 42 cm och som saluförs eller&lt;br&gt;hyrs ut i gemenskapen skall vara utrustade med minst ett&lt;br&gt;öppet gränssnitt (som standardiserats av ett erkänt euro-&lt;br&gt;peiskt standardiseringsorgan) vilket möjliggör enkel&lt;br&gt;anslutning av kringutrustning, särskilt extra avkodare&lt;br&gt;eller digitala mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen skall offentliggöra en prislista till&lt;br&gt;bruk för publiken i vilken det tas hänsyn till om&lt;br&gt;tilläggsutrustning tillhandahålls eller inre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digital-TV-tjänster omfattas av dessa bestämmelser&lt;br&gt;endast om de tillhandahållna tjänsterna överensstäm-&lt;br&gt;mer med gällande gemenskapslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller villkorad tillgång till digitala televisions-&lt;br&gt;tjänster som tillhandahålls publik i gemenskapen skall&lt;br&gt;följande villkor gälla, oberoende av på vilket sätt sänd-&lt;br&gt;ningen sker:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) All konsumentutrustning, som saluförs eller hyrs ut&lt;br&gt;eller på annat sätt tillhandahålls i gemenskapen och&lt;br&gt;som kan avkoda digitala televisionssignaler, skall&lt;br&gt;kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— avkoda sådana signaler i enlighet med den gemen-&lt;br&gt;samma europeiska kodningsalgoritm som admini-&lt;br&gt;streras av ett erkänt europeiskt standardisermgsor-&lt;br&gt;gan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) När innehavarna av immateriella rättigheter för sys-&lt;br&gt;tem och produkter för villkorad tillgång beviljar licen-&lt;br&gt;ser till tillverkare av konsumentutrustning, skall detta&lt;br&gt;ske på lika, rimliga och icke-diskriminerande villkor.&lt;br&gt;Vid licensgivningen skall hänsyn tas till tekniska och&lt;br&gt;handelsrelaterade faktorer och rättighetsinnehavarna&lt;br&gt;får inte ställa villkor som förbjuder, avråder från eller&lt;br&gt;motverkar att en och samma produkt innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ett standardiserat granssnitt som möjliggör anslut-&lt;br&gt;ning av flera andra tillgångssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— särskild utrustning till ett annat tillgångssystem,&lt;br&gt;förutsatt att licensinnehavaren iakttar rimliga och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 281/54 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| SV |&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. 11. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relevanta villkor som, för dennes vidkommande,&lt;br&gt;garanterar säkerheten för de transaktioner som&lt;br&gt;utförs av utövare av tjänster för villkorad till-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televisionsapparater med integrerad digital avkodare&lt;br&gt;skall kunna utrustas med åtminstone en standardise-&lt;br&gt;rad kontakt som tillåter anslutning av utrustning för&lt;br&gt;villkorad tillgång och andra typer av digitala TV-&lt;br&gt;system till den digitala avkodaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Utan att det påverkar eventuella åtgärder som kom-&lt;br&gt;missionen eller en medlemsstat kan vidta i enlighet&lt;br&gt;med fördraget, skall medlemsstaterna säkerställa att&lt;br&gt;alla parter i olösta tvister om tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna artikel på ett enkelt sätt har&lt;br&gt;tillgång till förfaranden som är förenade med låga&lt;br&gt;kostnader för att avgöra dessa tvister på- ett rättvist&lt;br&gt;och öppet sätt inom lämplig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förfarande utesluter inte att någon av parterna&lt;br&gt;kan göra anspråk på skadestånd. Om kommissionen&lt;br&gt;anmodas att yttra sig om tillämpningen av fördraget&lt;br&gt;skall den avge detta yttrande snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När televisionstjänster i bredbildsformatet 16:9, enligt&lt;br&gt;artikel 2, mottas av och vidaresänds i kabeltelevisions-&lt;br&gt;system skall vidaresändningen åtminstone ske i 16:9-&lt;br&gt;format.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall senast den 1 juli 1997 och därefter&lt;br&gt;vartannat år granska tillämpningsvillkoren för detta&lt;br&gt;direktiv och utvecklingen av marknaden för digitala tele-&lt;br&gt;visionstjänster inom hela Europeiska unionen samt över-&lt;br&gt;lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och&lt;br&gt;Ekonomiska och sociala kommittén. Denna rapport skall&lt;br&gt;behandla marknadsutvecklingen, i synnerhet rörande digi-&lt;br&gt;talteknologin och digitala tjänster, samt den tekniska och&lt;br&gt;handelsrelaterade utvecklingen på marknaden för villko-&lt;br&gt;rad tillgång i förbindelse med digitala televisionst|änster.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behov skall kommissionen lämna rådet förslag på de&lt;br&gt;ändringar av detta direktiv som utvecklingen motiverar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv 92/38/EEG skall upphöra att gälla med verkan&lt;br&gt;nio månader efter dagen för detta direktivs ikraftträ-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar, förord-&lt;br&gt;ningar och andra bestämmelser som är nödvändiga för&lt;br&gt;att följa detta direktiv inom nio månader efter dagen för&lt;br&gt;direktivets ikraftträdande och skall genast underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av&lt;br&gt;en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare före-&lt;br&gt;skrifter om hur hänvisningen skall göras, skall varje&lt;br&gt;medlemsstat själv utfarda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna&lt;br&gt;texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som&lt;br&gt;de antar inom det område som omfattas av detta direk-&lt;br&gt;tiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentlig-&lt;br&gt;görs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Luxemburg den 24 oktober 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K. HANSCH &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;L. ATIENZA SERNA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. 11. 95 r~ÉN~~l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 281/51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIRECTIVE 95/47/EC OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL&lt;br&gt;of 24 October 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;on the use of standards for the transmission of television signals&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL OF&lt;br&gt;THE EUROPEAN UNION,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the European&lt;br&gt;Community, and in particular Artides 57 (2), 66 and&lt;br&gt;100a thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commission (*),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and Social&lt;br&gt;Committee (&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Acting in accordance with the procedure laid down in&lt;br&gt;Article 189b of the Treaty (&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in Council Decisions 89/337/EEC (&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) and&lt;br&gt;89/630/EEC (&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;), the Community recognized the strategic&lt;br&gt;importance of advanced television and of High Definition&lt;br&gt;Television (HDTV) services for the European consumer&lt;br&gt;electronics industry and for the European television and&lt;br&gt;film industries and established the strategy framework for&lt;br&gt;the introduction of advanced television and HDTV&lt;br&gt;services in Europé;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the objectives of the strategy for the&lt;br&gt;introduction of HDTV in Europé are an integral part of&lt;br&gt;the Community audiovisual policy, in respect of which&lt;br&gt;the importance of Council Directive 89/552/EEC of 3&lt;br&gt;October 1989 on the coordination of certain provisions&lt;br&gt;laid down by law, regulation or administrative action in&lt;br&gt;Member States concerning the pursuit of television&lt;br&gt;broadcasting activitips (&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;) should be reaffirmed, and&lt;br&gt;whereas they must take into account other objectives of&lt;br&gt;this policy within the perspective of the development of&lt;br&gt;Europe’s audiovisual capacity, which comprise structural&lt;br&gt;objectives such as the development of production in&lt;br&gt;countries or regions with more limited audiovisual&lt;br&gt;capacity;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Council Directive 92/38/EEC of 11 May 1992&lt;br&gt;on the adoption of standards for satellite broadcasting of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&amp;gt;) OJ No C 341, 18. 12. 1993, p. 18 and OJ No C 321, 18.&lt;br&gt;11. 1994, p. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;) OJ No C 148, 30. 5. 1994, p. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) Opinion of the European Parliament of 19 April 1994 (OJ&lt;br&gt;No C 128, 9. 5. 1994, p. 54), common position of the&lt;br&gt;Council of 22 December 1994 (OJ No C 384, 31. 12. 1994,&lt;br&gt;p. 36) and decision of the European Parliament of 13 June&lt;br&gt;1995 (OJ No C 166, 3. 7. 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) OJ No L 142, 25. 5. 1989, p. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt;) OJ No L 363, 13. 12. 1989, p. 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;) OJ No L 298, 17. 10. 1989, p. 23.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;television signals (&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;) set a regulatory framework of&lt;br&gt;standards for advanced television broadcasting services&lt;br&gt;for television programmes based on the HD-MAC&lt;br&gt;standard (&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;) for European satellite and cable transmission&lt;br&gt;for non-fully digital HDTV and the D2-MAC (&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;)&lt;br&gt;standard for other not completely digital satellite and&lt;br&gt;cable transmission in the wide-screen 16:9 aspect ratio&lt;br&gt;format;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Council Decision 93/424/EEC of 22 July 1993&lt;br&gt;on an action plan for the introduction of advanced&lt;br&gt;television services in Europé (&lt;sup&gt;,0&lt;/sup&gt;) aims at promoting the&lt;br&gt;wide-screen 16:9 format (625 or 1250 lines), irrespective&lt;br&gt;of the European television standard used and irrespective&lt;br&gt;of the broadcasting mode (terrestrial, satellite or cable);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas Article 7 of Directive 92/38/EEC called on the&lt;br&gt;Commission to report on the effects of the application of&lt;br&gt;that Directive, on the evolution of the market, in&lt;br&gt;particular on market penetration measured by objective&lt;br&gt;criteria, and the use of the Community funding, and to&lt;br&gt;make proposals to the Council to adapt that Directive to&lt;br&gt;these developments if necessary;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, in order to attain the Community’s goals as set&lt;br&gt;out in the abovementioned Decisions and to contribute to&lt;br&gt;the proper functioning of the internal market, as&lt;br&gt;provided for in Article 7a of the Treaty, in the&lt;br&gt;broadcasting of television signals, it is necessary to take&lt;br&gt;steps to adopt a common format for wide-screen&lt;br&gt;transmissions;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the wide-screen 16:9 aspect ratio has been&lt;br&gt;adopted at world level by the International&lt;br&gt;Telecommunication Union (ITU) (“) for HDTV and it is&lt;br&gt;desirable and possible to develop the market for&lt;br&gt;advanced television services and products having the&lt;br&gt;same wide-screen 16:9 aspect ratio;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, for the purposes of this Directive, a wide-screen&lt;br&gt;television service must meet the minimum requirements&lt;br&gt;that it uses a transmission system delivering sufficient&lt;br&gt;information to allow a dedicated receiver to display a full&lt;br&gt;frame picture with full vertical resolution and whereas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;) OJ No L 137, 20. 5. 1992, p. 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(’) ETSI standard reference : ETS 300 352.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;) ETSI standard reference : ETS 300 250.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;,0&lt;/sup&gt;) OJ No L 196, 5. 8. 1993, p. 48.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;U&lt;/sup&gt;)ITU-R recommendation 709 defines ‘p*&lt;sup&gt;crure&lt;/sup&gt; characteristics’&lt;br&gt;including the wide-screen 16:9 aspect ratio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 281/52 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| EN |&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;European Communities &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23. 11. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for the same purposes, a television service using letterbox&lt;br&gt;transmission in 4:3 frame which does not meet the&lt;br&gt;abovementioned minimum criterion should not be&lt;br&gt;considered as a wide-screen television service;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas television services are currently delivered to the&lt;br&gt;home by terrestrial systems, by satellite systems and by&lt;br&gt;cable systems and it is essential that advanced&lt;br&gt;wide-screen services should be made available to the&lt;br&gt;largest possible number of viewers;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas cable TV networks and their technical&lt;br&gt;capabilities as defined by the Member States are an&lt;br&gt;important feature in the television infrastructure of many&lt;br&gt;Member States and will be crucial to the future of&lt;br&gt;advanced television services;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas master antenna systems as defined by Member&lt;br&gt;States are not affected by this Directive;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is essential to establish common standards for&lt;br&gt;the digital transmission of television signals whether by&lt;br&gt;cable or by satellite or by terrestrial means as an enabiing&lt;br&gt;element for effective free-market competition and this is&lt;br&gt;best achieved by mandating a recognized European&lt;br&gt;standardization body taking account, as appropriate, of&lt;br&gt;the outcome of the consensus processes under way&lt;br&gt;among market parties;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is appropriate, furthermore, to make&lt;br&gt;provision for transcontrol of conditional access at cable&lt;br&gt;television network head-ends and for the licensing of&lt;br&gt;conditional access technology to manufacturers;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas in the European audiovisual digital&lt;br&gt;environment, the scope for piracy will increase, with&lt;br&gt;negative consequences for operators and programme&lt;br&gt;providers, and whereas the introduction and enforcement&lt;br&gt;of efficient anti-piracy legislation at European level will&lt;br&gt;become increasingly necessary;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is appropriate to repeal Directive 92/38/EEC&lt;br&gt;and to issue a new Directive in the light of these&lt;br&gt;developments in the market and technology;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas technologies for advanced television services are&lt;br&gt;developing rapidly and a common approach to their&lt;br&gt;development is necessary; whereas separate and multiple&lt;br&gt;action by the Member States could lead to undesirable&lt;br&gt;fragmentation of the market for products and services&lt;br&gt;and to duplication of effort; whereas consequently such&lt;br&gt;action could be better achieved at Community level;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the Presidencv’s conclusions at the G7&lt;br&gt;Conference on the Information Society held in Brussels&lt;br&gt;on 25 to 26 February 1995 highlighted the need for a&lt;br&gt;regulatory framework ensuring open access networks and&lt;br&gt;respect for competition rules,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas such standards should be drawn up in good&lt;br&gt;time, before the introduction to the market of services&lt;br&gt;linked to digital television;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAVE ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas conditional access is an important matter for the&lt;br&gt;consumers and providers of pay television services and&lt;br&gt;for the rights holders of programmes;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas a widely based consultation process involving&lt;br&gt;the relevant economic actors in the European market has&lt;br&gt;resulted in agreements on a number of issues concerning&lt;br&gt;conditional access to digital pav-television services;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the operators of conditional access services&lt;br&gt;should be entitied to earn a return on their investments&lt;br&gt;and for the provision of services to broadcasters as an&lt;br&gt;tncentive to continue to invest;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall take appropriate measures ro&lt;br&gt;promote the accelerated development of advanced&lt;br&gt;television services including wide-screen television&lt;br&gt;services, high definition television services and television&lt;br&gt;services using fully digital transmission systems.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member Stares shall see to it that the transfer of&lt;br&gt;wide-screen television services alreadv in operation to&lt;br&gt;digital transmission networks open to the public is made&lt;br&gt;easier, in particular pursuant to Directive 92/38/EEC and&lt;br&gt;Decision 93/424/EEC, in order to protect the interests of&lt;br&gt;operators and television viewers who have invested to&lt;br&gt;produce or receive such services.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is necessary to make compulsorv the inclusion&lt;br&gt;of the common European scrambling algorithm in&lt;br&gt;appropriate consumer equipment in the Community in&lt;br&gt;order to ensure that all pay-television service providers&lt;br&gt;can, in principle, provide all digital pay-television&lt;br&gt;consumers in the European Community with their&lt;br&gt;programmes;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All television services transmitted to viewers in the&lt;br&gt;Community whether by cable. satellite or terrestrial&lt;br&gt;means shall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. 11. 95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| EN |&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Official Journal of the European Communities&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;No L 281/53&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(a) if they are in wide-screen format and 625 lines, and&lt;br&gt;are not fully digital, use the 16:9 D2-MAC&lt;br&gt;transmission system, or a 16:9 transmission system&lt;br&gt;which is fully compatible with PAL or SECAM.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— to display signals that have been transmitted in&lt;br&gt;clear provided that, in the event that such&lt;br&gt;equipment is rented, the rentee is in compliance&lt;br&gt;with the relevant rental agreement;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A wide-screen television service consists of&lt;br&gt;programmes produced and edited to be displayed on&lt;br&gt;a wide-screen format.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(b) conditional access systems operated on the market in&lt;br&gt;the Community shall have the necessary technical&lt;br&gt;capability for cost-effective transcontrol at cable&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The 16:9 format is the reference format for&lt;br&gt;wtde-format television services;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;head-ends allowing the possibilitv for full control by&lt;br&gt;cable television operators at local or regional level of&lt;br&gt;the services using such conditional access systems;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(b) if they are in high definition, and are not fully digital,&lt;br&gt;use the HD-MAC transmission system;&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(c) if they are fully digital, use a transmission system&lt;br&gt;which has been standardized by a recognized&lt;br&gt;European standardization body. In this context, a&lt;br&gt;transmission system comprises the following elements:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(c) Member States shall take all the necessary measures&lt;br&gt;to ensure that the operators of conditional access&lt;br&gt;services, irrespective of the means of transmission,&lt;br&gt;who produce and market access services ro digital&lt;br&gt;television services:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;formation of programme signals (source coding of&lt;br&gt;audio signals, source coding of video signals,&lt;br&gt;multiplexing of signals) and adaptation for&lt;br&gt;transmission media (channel coding, modulation and,&lt;br&gt;if appropriate, energy dispersal).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— offer to all broadeasters, on a fair, reasonable and&lt;br&gt;non-discriminatory basis, technical services&lt;br&gt;enabling the broadeasters’ digitally-transmitted&lt;br&gt;services to be received by viewers authorized by&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fully digital transmission networks open to the public&lt;br&gt;for the distribution of television services must be&lt;br&gt;capable of distributing wide-format services.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;means of decoders administered by the service&lt;br&gt;operators, and comply with Community&lt;br&gt;competition law, in particular if a dominant&lt;br&gt;position appears,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— keep separate financial accounts regarding their&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;activity as conditional access providers.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Any television set with an integral viewing sereen of&lt;br&gt;visible diagonal greater than 42 cm which is put on the&lt;br&gt;market for sale or rent in the Community shall be fitted&lt;br&gt;with at least one open interface socket (as standardized&lt;br&gt;by a recognized European standardization body)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Broadeasters shall publish a list of tariffs for the&lt;br&gt;viewer which takes into account whether associated&lt;br&gt;equipment is supplied or not.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;permitting simple connection of peripherals, especially&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;additional decoders and digital receivers.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A digital television service mav take advantage of&lt;br&gt;these provisions onlv if the services offered comply&lt;br&gt;with the European legislation in force;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(d) when granting hcences to manufaeturers of consumer&lt;br&gt;equipment, holders of industrial property nghrs to&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;In relation to conditional access to digital television&lt;br&gt;services broadeast to viewers in the Community,&lt;br&gt;irrespective of the means of transmission, the following&lt;br&gt;conditions shall apply:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;conditional access produets and systems shall ensure&lt;br&gt;that this is done on fair, reasonable and&lt;br&gt;non-discriminatory terms. Taking inro account&lt;br&gt;technical and commercial faetors, holders of rights&lt;br&gt;shall not subject the granting of liccnces to conditions&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(a) all consumer equipment, for sale or rent or otherwise&lt;br&gt;made available in the Community, capable of&lt;br&gt;descrambling digital television signals, shall possess&lt;br&gt;the capability:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;prohibiting, deterring or discouraging the inclusion in&lt;br&gt;the same produet of:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— a common interface allowing connection with&lt;br&gt;several other access systems, or&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;— to allow the descrambling of such signals&lt;br&gt;according to the common European scrambling&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;algorithm as administered by a recognized&lt;br&gt;European standardization body.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— means specific ro another access system, provided&lt;br&gt;that the licensee complies with the relevant and&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 281/54 &amp;nbsp;&amp;nbsp;| EN |&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. 11. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reasonable conditions ensuring, as far as he is&lt;br&gt;concerned, the security of transactions of&lt;br&gt;conditional access system operators.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where television sets contain an integrated digital&lt;br&gt;decoder such sets must allow for the option of fitting&lt;br&gt;at least one standardized Socket permitting connection&lt;br&gt;of conditional access and other elements of a digital&lt;br&gt;television system of the digital decoder;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) without preiudice to an v action that the (kommission&lt;br&gt;or any Member State may take pursuant to the&lt;br&gt;Treaty, Member States shall ensure that any party&lt;br&gt;having an unresolvcd disputc concerning the&lt;br&gt;application ot the provisions established in this Article&lt;br&gt;shall have easy. and in principle mexpensive, access to&lt;br&gt;appropriate dispute resolution procedures with the&lt;br&gt;objective of resolving such disputes in a fair, timelv&lt;br&gt;and transparent manncr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This procedure shall not preclude action for damages&lt;br&gt;from either side. If the Commission is asked to give&lt;br&gt;its opinion on the application of the Treaty, it shall&lt;br&gt;do so at the earliest opportunity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wide-screen 16:9 television services, within the meamng&lt;br&gt;of Article 2, which are received by, and redistributed on.&lt;br&gt;cable television systems shall be redistributed on such&lt;br&gt;systems at least in the wide-screen 16:9 format.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Before 1 July 1997. every two years rhereafter, the&lt;br&gt;(kommission shall examine the implementation ot this&lt;br&gt;Directive and the development of the market tor digital&lt;br&gt;television services throughout the European Union and&lt;br&gt;submit a report to the European Parliament, to the&lt;br&gt;Council and to the Economic and Social Committee. 1 his&lt;br&gt;report shall cover märket developments. in particular&lt;br&gt;rclarmg ro developments in digital technology and&lt;br&gt;services and also ro technical and commerci.il marker&lt;br&gt;developments on conditional access to digital television&lt;br&gt;services.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;If necessary the Commission shall make a proposal to the&lt;br&gt;Council to adapt this Directive to these developments.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Directive 92/38/EEC is herebv rcpealed with effecr nine&lt;br&gt;months afrer the date of the entrv into force of this&lt;br&gt;Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Member States shall bring into force the laws,&lt;br&gt;regulations and administrative provisions necessary for&lt;br&gt;them ro comply with this Directive within nine months of&lt;br&gt;its entrv into force. They shali forthwith inform the&lt;br&gt;Commission thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;When Member States adopt these measures, they shall&lt;br&gt;contain a reference to this Directive or shall be&lt;br&gt;accompanied by such reference on the occasion of their&lt;br&gt;official publication. The methods of making such&lt;br&gt;reference shall be laid down hy .Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States shall communicate to the Commission&lt;br&gt;the text of the provisions of national law which they&lt;br&gt;adopt in the field governed by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive shall enter into force on the date of ist&lt;br&gt;publication in the Official Journal of the European&lt;br&gt;Conununities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ehis Directive is addressed to the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at l.uxembourg. 24 October 1995.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;the European Parliament&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K HANSCH&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 . ATIENZA SERNA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;Genomförande av EG:s direktiv för TV-standarder&lt;br&gt;(Ds 1997:21).&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian läggs fram förslag till lagstiftning för att i svensk rätt&lt;br&gt;genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv nr 95/47/EG av den&lt;br&gt;24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för sändning av tele-&lt;br&gt;visionssignaler (EG:s direktiv för TV-standarder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en ny lag, lagen om standarder för sändning&lt;br&gt;av TV-signaler m.m. beslutas. I lagen föreskrivs att regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer utfärdar föreskrifter om de krav på&lt;br&gt;aktörer, särskilt i fråga om tillämpning av europeiska standarder inom&lt;br&gt;avancerade TV-tjänster, som anges i direktivet skall vara uppfyllda. Det&lt;br&gt;föreslås även regler om tillsyn och sanktioner. Direktivets regler om&lt;br&gt;tvistlösningsmekanismer bedöms kunna uppfyllas med stöd av befintlig&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om standarder för sändning av&lt;br&gt;TV-signaler m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens innehåll och syfte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller föreskrifter som är nödvändiga för att i svensk&lt;br&gt;rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 95/47/EG av den&lt;br&gt;24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för sändning av televi-&lt;br&gt;sionssignaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen syftar till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att främja en snabbare utveckling av avancerade TV-tjänster (TV-&lt;br&gt;tjänster för bredbildsformat, högupplösningstjänster och TV-tjänster&lt;br&gt;som använder digitala sändningssystem), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att underlätta överföringen av bredbilds-TV till digitala över-&lt;br&gt;föringsnät som är öppna för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på användning av sändningsstandarder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att det vid sändning av TV-program till allmän-&lt;br&gt;heten skall användas vissa sändningsstandarder. Föreskrifterna far gälla&lt;br&gt;sådana sändningar som sker i bredbildsformat med 625 linjer, har hög&lt;br&gt;upplösning eller är helt digitala och de far gälla oavsett om det rör sig om&lt;br&gt;sändning genom tråd, över satellit eller från sändare på jordytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far även&lt;br&gt;föreskriva att sändningar i bredbildsformat skall sändas vidare i kabelnät&lt;br&gt;åtminstone i formatet 16:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter i andra stycket far dock mte meddelas när det gäller&lt;br&gt;sändningar genom tråd som från en huvudcentral betjänar färre än 1 000&lt;br&gt;bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på utrustning för TV-mottagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om krav på standardiserade kontakter för TV-mot-&lt;br&gt;tagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En TV-mottagare som tillhandahålls av en näringsidkare skall ha&lt;br&gt;sådana kontakter som uppfyller dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på utrustning och tjänster för villkorad tillgång till&lt;br&gt;digitala TV-tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om krav på konsumentutrustning för digitala TV-&lt;br&gt;signaler som kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;avkoda digitala TV-signaler, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;återge signaler som sänts okodade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentutrustning som tillhandahålls av en näringsidkare skall&lt;br&gt;uppfylla dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om den tekniska kapaciteten hos system för vill-&lt;br&gt;korad tillgång till digitala TV-tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;System som tillhandahålls av en näringsidkare skall uppfylla dessa&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som framställer och marknadsför tjänster för villkorad tillgång&lt;br&gt;till digitala TV-tjänster skall på lika, rimliga och icke-diskriminerande&lt;br&gt;villkor erbjuda alla programföretag sådana tekniska möjligheter att&lt;br&gt;programföretagens sändningar kan tas emot av den publik som använder&lt;br&gt;avkodare. Dessa möjligheter skall erbjudas under förutsättning att den&lt;br&gt;som framställer och marknadsför tjänsterna också förvaltar avkodaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När innehavaren av en immaterialrättighet till ett system för villkorad&lt;br&gt;tillgång till digitala TV-tjänster upplåter en licens till en licenstagare för&lt;br&gt;tillverkning av systemet, skall licensen överlåtas på lika, rimliga och&lt;br&gt;icke-diskriminerande villkor. Det som gäller för ett system för villkorad&lt;br&gt;tillgång till digitala TV-tjänster gäller också för en produkt för villkorad&lt;br&gt;tillgång till samma tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av rättigheten får vid upplåtelse av licensen för till-&lt;br&gt;verkning inte ställa upp villkor som förbjuder, avråder från eller mot-&lt;br&gt;verkar att en och samma produkt innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;en standardiserad kontakt som möjliggör anslutning av flera andra&lt;br&gt;tillgångssystem, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;särskild utrustning för ett annat tillgångssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om de villkor som får ställas på en näringsidkare i&lt;br&gt;de fall som avses i 7 och 8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Verksamhet där någon erbjuder tjänster för villkorad tillgång till&lt;br&gt;digitala TV-tjänster skall ekonomiskt redovisas skilt från annan verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ett programföretag som marknadsför en digital betal-TV-tjänst skall&lt;br&gt;tillhandahålla en prislista som också anger om priset för tjänsten&lt;br&gt;inbegriper tilläggsutrustning eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen skall utövas av de myndigheter&lt;br&gt;som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheterna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En tillsynsmyndighet har rätt att för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;begära in de upplysningar, handlingar, varuprover eller liknande som&lt;br&gt;behövs av den som yrkesmässigt eller i förvärvssyfte bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet som omfattas av lagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fa tillträde till område, lokaler och andra utrymmen, dock inte&lt;br&gt;bostäder, där verksamhet som omfattas av denna lag bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För genomförandet av tillsynen får tillsynsmyndigheten meddela de&lt;br&gt;förelägganden som behövs. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att få beslut verkställda av krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten om besluten avser åtgärder för tillsynen enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att betala kostnader&lt;br&gt;för provtagning och undersökning av prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en näringsidkare bryter mot någon av bestämmelserna i 3-8, 10&lt;br&gt;eller 11 § eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten förelägga näringsidkaren att följa bestämmelsen.&lt;br&gt;Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan tillsynsmyndigheten beslutar om föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket med anledning av en överträdelse av 7 eller 8 § eller av före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av 9 § skall den samråda med&lt;br&gt;Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som har ålagts att betala konkurrensskadeavgift enligt 26 §&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20) eller som enligt 59 § samma lag har ådömts&lt;br&gt;att betala vite, skall inte åläggas att betala vite enligt 15 § denna lag för&lt;br&gt;samma förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § En tillsynsmyndighets beslut i enskilda fall enligt 13 eller 15 § eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 14 § får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat har&lt;br&gt;bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian Genomförande av EG:s direktiv för&lt;br&gt;TV-standarder (Ds 1997:21)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian inkommit från följande&lt;br&gt;remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Stockholm, Jusitie-&lt;br&gt;kanslem, Statens Räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar,&lt;br&gt;Post- och telestyrelsen, Banverket, Kommunikationsforskningsbered-&lt;br&gt;ningen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Arkivet för ljud- och bild,&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio och TV, Radio- och TV-verket, Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Konsumentverket,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Copyswede, Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel, HSB Riksförbund, Hyresgästernas Riks-&lt;br&gt;förbund, Nethold AB, Radio- och Hemelektronikhandelns Riksförbund&lt;br&gt;(numera ElektronikFörbundet Svenska), Riksbyggen, SABO; Sveriges&lt;br&gt;Allmännyttiga bostadsföretag, Stjäm-TV-nätet AB, Telia Infomedia AB,&lt;br&gt;Svenska Kabel-TV-Föreningen, Sveriges fastighetsägarförbund, Sweden&lt;br&gt;On Line och Teracom AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sv I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 60/59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÄDETS DIREKTIV 96/100/EG&lt;br&gt;av den 17 februari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring av bilagan till direktiv 93/7/EEG om återlämnande av kulturföremål&lt;br&gt;som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS&lt;br&gt;RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 000 ecu, vilket bör säkerställa att betydande arbeten&lt;br&gt;som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium&lt;br&gt;kan återlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Euro-&lt;br&gt;peiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag ('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs&lt;br&gt;yttrande (*),&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfa-&lt;br&gt;randet (&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;), och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skilda konstnärliga traditioner inom gemenskapen&lt;br&gt;anses akvareller, gouacher och pasteller utgöra antingen&lt;br&gt;målningar eller teckningar. Kategori 4 i bilagan till direk-&lt;br&gt;tiv nr 93/7/EEC(&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) omfattar de teckningar som utförts&lt;br&gt;helt för hand på vilket underlag och i vilket material som&lt;br&gt;helst och kategori 3 omfattar tavlor och målningar som&lt;br&gt;utförts helt för hand på vilket underlag och i vilket mate-&lt;br&gt;rial som helst. De ekonomiska gränsvärden som gäller för&lt;br&gt;dessa båda kategorier är olika. På den inre marknaden&lt;br&gt;skulle detta kunna medföra betydande skillnader i be-&lt;br&gt;handlingen av akvareller, gouacher och pasteller beroende&lt;br&gt;på i vilken medlemsstat de befinner sig. För att detta di-&lt;br&gt;rektiv skall kunna tillämpas är det nödvändigt att besluta&lt;br&gt;av vilken kategori de skall omfattas, för att garantera en&lt;br&gt;enhetlig tillämpning av de gränsvärden som tillämpas in-&lt;br&gt;om hela gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan till direktiv 93/7/EEG ändras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Under A skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) punkt 3 ersättas med följande text:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;3. Tavlor och målningar, andra fa de i kategori 3a&lt;br&gt;eller 4 som utförts helt för hand, på vilket un-&lt;br&gt;derlag och i vilket material som helst (').&amp;quot;•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) följande punkt införas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3a. Akvareller, gouacher och pasteller som utförts&lt;br&gt;helt för hand på vilket underlag som helstC).&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) punkt 4 ersättas med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;4. Mosaiker andra än de som är klassificerade i ka-&lt;br&gt;tegorierna 1 och 2 som utförts helt för hand i&lt;br&gt;vilket material som helst och teckningar som&lt;br&gt;utförts helt för hand på vilket underlag och i&lt;br&gt;vilket material som helst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Under B skall följande kategori införas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;30 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 3a (Akvareller, gouacher och pasteller)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effarenheten visar att akvareller, gouacher och pasteller&lt;br&gt;når en prisnivå som snarare är högre än den för teck-&lt;br&gt;ningar men klart lägre än den för olje-eller temperamål-&lt;br&gt;ningar. Akvareller, gouacher och pasteller bör därför klas-&lt;br&gt;sificeras i en ny, separat kategori med ett gränsvärde om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') EGT nr C 6, 11.1.1996, s. 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) EGT nr C 97, 1.4.1996, s. 28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(’) Europaparlamentets yttrande avgivet den 21 maj 1996 (EGT&lt;br&gt;nr C 166, 10.6.1996, s. 38), rådets gemensamma ståndpunkt av&lt;br&gt;den 8 juli 1996 (EGT nr C 264, 119.1996, s. 66) och Europa-&lt;br&gt;parlamentets beslut av den 13 november 1996 (EGT nr C 362,&lt;br&gt;2.12.1996). Rådets beslut av den 20 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) EGT nr L 74, 273.1993, s. 74.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra för-&lt;br&gt;fattningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv in-&lt;br&gt;om sex månader efter dagen för dess offentliggörande i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning. De skall&lt;br&gt;underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, skall de&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av&lt;br&gt;en sådan hänvisning, när de offentliggörs. Närmare före-&lt;br&gt;skrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje med-&lt;br&gt;lemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nr L 60/60 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| SV I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_____________ ' • 3. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 17 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pd Europaparlamentets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JJ4. GIL-ROBLES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pd rddets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. ZALM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EN I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 60/59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DIRECTIVE 96/100/EC OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE&lt;br&gt;COUNCIL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of 17 February 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;amending the Annex to Directive 93/7/EEC on the return of cultural objects&lt;br&gt;unlawfully removed from the territory of a Member State&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL OF&lt;br&gt;THE EUROPEAN UNION,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;works of major significance unlawfully removed from the&lt;br&gt;territory of a Member State can be retumed,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the European&lt;br&gt;Community, and in particular Article 100a thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAVE ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commission (*),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and Social&lt;br&gt;Committee (&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Acting in accordance with the procedure laid down in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 189b of the Treaty f),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas according to different artistic traditions within&lt;br&gt;the Community water-colour, gouache and pastel pictures&lt;br&gt;are variously regarded as being either paintings or&lt;br&gt;drawings; whereas Category 4 of the Annex to Directive&lt;br&gt;No 93/7/EEC (&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) includes drawings executed entirely by&lt;br&gt;hand on any medium in any material, and Category 3&lt;br&gt;includes pictures and paintings executed entirely by hand&lt;br&gt;on any medium in any material; whereas the financial&lt;br&gt;thresholds which apply to these two categories are dif-&lt;br&gt;ferent; whereas in the intemal market this could lead to&lt;br&gt;serious differences of treatment for water-colour, gouache&lt;br&gt;and pastel pictures depending upon the Member State in&lt;br&gt;which they are situated; whereas it is necessary to decide&lt;br&gt;for the purposes of the application of the Directive into&lt;br&gt;which category they shall fall to ensure that the financial&lt;br&gt;thresholds applied shall be the same throughout the&lt;br&gt;Community,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas experience shows that the prices realized by&lt;br&gt;water-colour, gouache and pastel pictures tend to be&lt;br&gt;rather higher than those realized by drawings and much&lt;br&gt;lower than those fetched by paintings in oil or tempora;&lt;br&gt;whereas accordingly it is expedient to place water-colour,&lt;br&gt;gouache and pastel pictures into a new separate category&lt;br&gt;with a threshold of ECU 30 000 which would ensure that&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') OJ No C 6, 11. 1. 1996, p. 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;) OJ No C 97, 1. 4. 1996, p. 28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(') Opinion of the European Parliament of 21 May 1996 (OJ No&lt;br&gt;C 166, 10. 6. 1996, p. 38), Council Common Position of 8&lt;br&gt;July 1996 (OJ No C 264, 11.9. 1996, p. 66) and Decision of&lt;br&gt;the European Parliament of 13 November 1996 (OJ No C&lt;br&gt;362, 2. 12. 1996). Council Decision of 20 December 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(*) OJ No L 74, 27. 3. 1993, p. 74.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Annex to Directive No 93/7/EEC shall be amended&lt;br&gt;as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;in heading A:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) point 3 shall be replaced by:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*3. Pictures and paintings, other than those&lt;br&gt;included in Category 3A or 4, executed entirely&lt;br&gt;by hand on any material and in any&lt;br&gt;medium (')’;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the following point shall be inserted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘3A. Water-colours, gouaches and pastels executed&lt;br&gt;entirely by hand on any material (')’;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) point 4 shall be replaced by the following:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘4. Mosaics in any material executed entirely by&lt;br&gt;hand, other than those falling in Categories 1&lt;br&gt;or 2, and drawings in any medium executed&lt;br&gt;entirely by hand on any material (')’;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 in heading B:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The following Category shall be inserted:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘30 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 3A. (Water colours, gouaches and pastels)’.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Member States shall bring into force the laws, regulations&lt;br&gt;and administrative provisions necessary to comply with&lt;br&gt;this Directive within six months of the date of its publica-&lt;br&gt;tion in the Official Journal of the European Commun-&lt;br&gt;ities. They shall forthwith inform the Commission&lt;br&gt;thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;When Member States adopt these measures, they shall&lt;br&gt;contain a reference to this Directive or shall be accom-&lt;br&gt;panied by such reference on the occasion of their official&lt;br&gt;publication. The methods of making such a reference&lt;br&gt;shall be laid down by the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No L 60/60 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;| EN I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Official Journal of the European Communities&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is addressed to the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Brussels, 17 February 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the European Parliament&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J. M. GIL-ROBLES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. TJ^UA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om standarder för sändning av TV-signaler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag genomför Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;br&gt;95/47/EG av den 24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för&lt;br&gt;sändning av televisionssignaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I lagen finns bestämmelser om standarder för avancerade TV-tjänster&lt;br&gt;(TV-tjänster som sänds i bredbildsformat, har hög upplösning eller&lt;br&gt;använder digitala sändningssystem).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Användning av vissa sändningsstandarder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om att det vid sändning av TV-program till allmänheten&lt;br&gt;skall användas vissa sändningsstandarder. Föreskrifterna får gälla sänd-&lt;br&gt;ningar som görs i bredbildsformat med 625 linjer, har hög upplösning&lt;br&gt;eller är helt digitala. Föreskrifterna far gälla oavsett om det rör sig om&lt;br&gt;sändning genom tråd, över satellit eller från sändare på jordytan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om TV-tjänster i bredbildsformatet 16:9 tas emot och sänds vidare i&lt;br&gt;kabelnät, skall de sändas vidare åtminstone i detta format. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte för sådana kabelnät som från en huvudcentral betjänar färre än&lt;br&gt;2 000 bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Viss utrustning för TV-mottagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om standardiserade gränssnitt för TV-mottagare som&lt;br&gt;skall saluföras eller hyras ut av näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utrustning och tjänster för villkorad tillgång till digitala TV-tjänster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Konsumentutrustning som kan avkoda digitala TV-signaler och som&lt;br&gt;skall saluföras eller hyras ut av näringsidkare skall kunna återge de&lt;br&gt;digitala TV-signalema även om de har sänts okodade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 95/47/EG av den 24 oktober 1995 om till-&lt;br&gt;lämpning av standarder för sändning av televisionssignaler (EGT nr L 281, 23.11.1995,&lt;br&gt;s. 71, Celex 395L0047).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga&lt;br&gt;om sådan utrustning meddela föreskrifter om avkodning av digitala TV-&lt;br&gt;signaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den tekniska funktionsförmågan hos system som&lt;br&gt;används för villkorad tillgång till digitala TV-tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som framställer och marknadsför tjänster för villkorad tillgång&lt;br&gt;till digitala TV-tjänster skall på lika, rimliga och icke-diskriminerande&lt;br&gt;villkor erbjuda alla programföretag sådana tekniska tjänster att program-&lt;br&gt;företagens sändningar kan tas emot av den publik som har rätt att&lt;br&gt;använda avkodare. Dessa tjänster skall erbjudas om den som framställer&lt;br&gt;och marknadsför tjänsterna också förvaltar avkodaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När innehavaren av en immaterialrättighet till ett system för villkorad&lt;br&gt;tillgång till digitala TV-tjänster upplåter licenser till licenstagare för&lt;br&gt;tillverkning av systemet, skall licenserna upplåtas på lika, rimliga och&lt;br&gt;icke-diskriminerande villkor. Det som gäller för ett system för villkorad&lt;br&gt;tillgång till digitala TV-tjänster gäller också för en produkt för villkorad&lt;br&gt;tillgång till samma tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av rättigheten får vid upplåtelse av licenser för till-&lt;br&gt;verkning inte ställa villkor som förbjuder, avråder från eller motverkar att&lt;br&gt;en och samma produkt innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett standardiserat gränssnitt som möjliggör anslutning av flera andra&lt;br&gt;tillgångssystem, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskild utrustning för ett annat tillgångssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Verksamhet där någon erbjuder tjänster för villkorad tillgång till&lt;br&gt;digitala TV-tjänster skall ekonomiskt redovisas skilt från annan verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett programföretag som marknadsför en digital betal-TV-tjänst skall&lt;br&gt;tillhandahålla en prislista som också anger, om priset för tjänsten in-&lt;br&gt;begriper tilläggsutrustning eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av lagen skall utövas av de myndigheter&lt;br&gt;som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheterna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En tillsynsmyndighet har för tillsynen rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få de upplysningar, handlingar, varuprover eller lik-&lt;br&gt;nande av den som yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte bedriver&lt;br&gt;sådan verksamhet som omfattas av lagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte&lt;br&gt;bostäder, där verksamhet bedrivs som omfattas av denna lag, i den&lt;br&gt;utsträckning det behövs för att kunna utöva tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten far begära handräckning av kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten för att genomföra de åtgärder som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För genomförandet av tillsynen får tillsynsmyndigheten meddela de&lt;br&gt;förelägganden som behövs. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att ersätta tillsyns-&lt;br&gt;myndighetens kostnader för provtagning och undersökning av prover.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en näringsidkare bryter mot någon av bestämmelserna i 3 §&lt;br&gt;andra stycket, 5 § första stycket, 7, 8 eller 9 § eller mot föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av 3 § första stycket, 4 §, 5 § andra stycket eller 6 §&lt;br&gt;får tillsynsmyndigheten förelägga näringsidkaren att följa bestämmelsen.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla om ett programföretag bryter mot 10 §. Sådana&lt;br&gt;förelägganden får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan tillsynsmyndigheten beslutar om ett sådant föreläggande med&lt;br&gt;anledning av en överträdelse av 7 eller 8 § skall den samråda med&lt;br&gt;Konkurrensverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som har ålagts att betala konkurrensskadeavgift enligt 26 §&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20) eller som enligt 59 § samma lag har dömts till&lt;br&gt;att betala vite, skall inte åläggas att betala vite enligt 15 § denna lag för&lt;br&gt;samma förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § En tillsynsmyndighets beslut enligt 13 § eller 15 § första stycket&lt;br&gt;eller beslut enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 14 § får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag skall gälla omedelbart, om inte annat har&lt;br&gt;bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 10 § tillämpas dock inte på innevarande räken-&lt;br&gt;skapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;LAGRÅDET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-10-06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 25 september 1997 (Kulturdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om standarder för sändning av TV-signaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Håkan Hallstedt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget syftar till att genomföra ett EG-direktiv om tillämpning av&lt;br&gt;standarder för sändning av TV-signaler. I lagrådsremissen diskuteras&lt;br&gt;frågan om ett sådant genomförande leder till en begränsning i yttrande-&lt;br&gt;friheten. Regeringen hänvisar därvid till 2 kap. 13 § tredje stycket&lt;br&gt;regeringsformen, som innehåller att meddelande av föreskrifter som utan&lt;br&gt;avseende på yttrandes innehåll närmare reglerar visst sätt att sprida eller&lt;br&gt;mottaga yttranden inte anses som begränsning av yttrandefriheten och&lt;br&gt;informationsfriheten. Den föreslagna lagen föreskriver att TV-program&lt;br&gt;skall sändas med användande av vissa sändningsstandarder och att TV-&lt;br&gt;mottagare skall utrustas på visst sätt. Vidare uppställs krav på utrustning&lt;br&gt;och tjänster för s.k. villkorad tillgång till digitala TV-tjänster. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i sistnämnda ämne reglerar också vissa konkurrensrättsliga&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inget avseende på yttrandenas innehåll. Resultatet av&lt;br&gt;regleringen bör bli att konsumenterna far större möjligheter att med en&lt;br&gt;och samma utrustning ta emot sändningar från fler programföretag.&lt;br&gt;Lagrådet delar regeringens uppfattning att den föreslagna lagstiftningen&lt;br&gt;får anses utgöra sådana föreskrifter som avses i 2 kap. 13 § tredje stycket&lt;br&gt;regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innehåller, vid sidan av föreskrifter som överför bestäm-&lt;br&gt;melser i direktivet direkt till svensk lagtext, också bemyndiganden för&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela&lt;br&gt;föreskrifter i olika ämnen. I den allmänna motiveringen talas visserligen&lt;br&gt;om möjligheten att också komplettera lagstiftningen med verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter men lagtexten har utformats så att tyngdpunkten lagts vid en&lt;br&gt;delegering enligt 8 kap. 7 § regeringsformen av rätten att meddela&lt;br&gt;föreskrifter. Uppenbarligen är det avsett att bemyndigandena skall&lt;br&gt;grundas på första stycket punkten 3 i nämnda lagrum, den som behandlar&lt;br&gt;föreskrifter för näringsverksamhet m.m. Föreskrifter som tar sikte på&lt;br&gt;mellanhavanden mellan näringsidkare och konsumenter kan hänföras dit&lt;br&gt;(jfr Lagrådets yttrande i prop. 1977/78:75 s. 144). Som sådant för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållande kan enligt Lagrådets mening i förevarande fall anses även&lt;br&gt;exempelvis Sveriges Televisions och andra programföretags skyldighet&lt;br&gt;att sända TV-program i bredbildsformat till konsumenterna av pro-&lt;br&gt;grammen. Lagrådet finner för sin del att den avsedda tillämpningen av 8&lt;br&gt;kap. 7 § första stycket 3 regeringsformen kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de bemyndiganden som tagits in i lagförslaget har getts en&lt;br&gt;mycket öppen avfattning och lämnar knappast någon ledning i fråga om&lt;br&gt;vad de avsedda föreskrifterna far innehålla. Utrymmet för sådana öppna&lt;br&gt;bemyndiganden bör emellertid vara något större än normalt när det som i&lt;br&gt;förevarande fall finns förhållandevis detaljerade EG-direktiv som&lt;br&gt;lämpligen bör införlivas genom en lag kompletterad med författningar av&lt;br&gt;lägre valör. Det sagda torde gälla särskilt i fråga om EG-direktiv som inte&lt;br&gt;är av minimikaraktär. EG-direktivet fastställer då exakta ramar för lagen&lt;br&gt;och författningarna av lägre valör och det finns inte någon beaktansvärd&lt;br&gt;risk för att regleringen far ett oförutsett innehåll. Det nu aktuella EG-&lt;br&gt;direktivet är dessutom så utformat - särskilt genom de hänvisningar som&lt;br&gt;förekommer till standarder fastställda av erkända europeiska standardise-&lt;br&gt;ringsorgan - att det finns behov av föreskrifter av förordningskaraktär för&lt;br&gt;att undgå återkommande lagändringar och för att kunna behålla den&lt;br&gt;svenska lagstiftningstraditionen med förhållandevis kortfattad lagtext&lt;br&gt;samtidigt som skyldigheterna mot EU uppfylls. Lagrådet har därför inte&lt;br&gt;något att erinra mot den valda tekniken. Lagrådet återkommer i det&lt;br&gt;följande till ett bemyndigande där en bättre konkretion är önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 2 § introduceras begreppet &amp;quot;avancerade TV-tjänster&amp;quot;. Begreppet, som&lt;br&gt;bestäms närmare genom en uppräkning av de TV-tjänster vilka omfattas&lt;br&gt;av lagen (TV-tjänster som sänds i bredbildsformat, har hög upplösning&lt;br&gt;eller använder digitala sändningssystem), är i och för sig tämligen vagt&lt;br&gt;och det torde finnas även andra TV-tjänster än de uppräknade vilka kan&lt;br&gt;betecknas som &amp;quot;avancerade&amp;quot;. Det kan också diskuteras, om en TV-tjänst&lt;br&gt;skall anses avancerad enbart därför att den använder digital teknik.&lt;br&gt;Begreppet återkommer inte i lagtexten. Enligt Lagrådets uppfattning är&lt;br&gt;det onödigt att i detta sammanhang lagfästa begreppet. Lagrådet föreslår&lt;br&gt;därför att orden &amp;quot;avancerade TV-tjänster&amp;quot; samt parentestecknen utgår. I 2&lt;br&gt;§ kommer då att direkt anges vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-tjänster som avses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen innehåller ett bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om den tekniska funktionsförmågan hos system som används&lt;br&gt;för villkorad tillgång till digitala TV-tjänster. Bestämmelsen bygger på&lt;br&gt;artikel 4 b i direktivet. Enligt denna artikel är avsikten att kabel-TV-&lt;br&gt;operatörer skall kunna &amp;quot;utöva total kontroll över tjänster som använder&lt;br&gt;systemen&amp;quot;. Någon begränsning med avseende på kabel-TV-operatörer&lt;br&gt;har inte gjorts i det remitterade förslaget. Lagrådet kan inte överblicka&lt;br&gt;vad som skulle bli resultatet av en bestämmelse som tar sikte på enbart&lt;br&gt;kabel-TV-operatörer i jämförelse med en bestämmelse som, såsom den&lt;br&gt;föreslagna, lämnar öppet att meddela föreskrifter som avser alla aktörer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på marknaden. Det kan emellertid enligt Lagrådets mening ifrågasättas&lt;br&gt;om inte en viss försiktighet - åtminstone inledningsvis - är motiverad när&lt;br&gt;det gäller genomförandet av direktivet. Lagrådet föreslår därför att&lt;br&gt;bestämmelsen i 6 § utformas på följande sätt: &amp;quot;Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer far meddela de föreskrifter med&lt;br&gt;avseende på den tekniska funktionsförmågan som behövs för att digitala&lt;br&gt;TV-tjänster som använder system för villkorad tillgång skall kunna över-&lt;br&gt;föras i kabelnät.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen består av två meningar. Vid läsningen förefaller de båda&lt;br&gt;meningarna vara sidoordnade. Den andra meningen innehåller emellertid&lt;br&gt;en ytterligare förutsättning för att föreskrifterna i den första meningen&lt;br&gt;skall bli tillämpliga. I direktivet är de båda bestämmelserna samman-&lt;br&gt;vävda. Innebörden av den andra meningen torde bli klarare för läsaren&lt;br&gt;om, såsom skett i den departementspromemoria som ligger till grund för&lt;br&gt;lagstiftningsärendet, orden &amp;quot;under förutsättning att&amp;quot; används i stället för&lt;br&gt;ordet &amp;quot;om&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 och 8 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Båda paragraferna innehåller föreskrifter om att tjänster skall erbjudas&lt;br&gt;respektive licenser upplåtas &amp;quot;på lika, rimliga och icke-diskriminerande&lt;br&gt;villkor&amp;quot;. &amp;quot;Lika&amp;quot; och &amp;quot;icke-diskriminerande&amp;quot; torde ha samma innebörd. I&lt;br&gt;den engelska texten används ordet &amp;quot;fair&amp;quot; och i den franska texten ordet&lt;br&gt;&amp;quot;equitable&amp;quot;, vilka ord här närmast synes ha innebörden &amp;quot;rättvis&amp;quot;. Det som&lt;br&gt;avses torde vara vad som i konkurrenslagen (1993:20) uttrycks med ett&lt;br&gt;förbud mot att tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner. Skall ett&lt;br&gt;kort uttryckssätt väljas synes ordet &amp;quot;likvärdiga&amp;quot; vara att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avsikten torde för närvarande vara att tillsynen över efterlevanden av&lt;br&gt;lagen skall skall utövas av åtminstone två myndigheter som svarar för var&lt;br&gt;sitt ämnesområde. Organisatoriska förutsättningar kan emellertid ändras,&lt;br&gt;så att det befinns lämpligt att endast en myndighet svarar för den samlade&lt;br&gt;tillsynen. Paragrafen bör därför avfattas så att det anges att tillsynen skall&lt;br&gt;utövas av &amp;quot;den eller de myndigheter som regeringen bestämmer&amp;quot;. Att&lt;br&gt;använda definitionen &amp;quot;tillsynsmyndigheterna&amp;quot; synes överflödigt, särskilt&lt;br&gt;som detta ord inte används vidare i lagtexten. 1 överensstämmelse med&lt;br&gt;det sagda bör i 12 § första stycket och 17 § första stycket orden &amp;quot;en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet&amp;quot; bytas ut mot ordet &amp;quot;tillsynsmyndigheten&amp;quot;, som&lt;br&gt;förekommer på alla andra ställen i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 och 13 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till 12 § skall tillsynsmyndigheten få rätt att vidta vissa&lt;br&gt;tvångsåtgärder och också begära handräckning hos kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten för att genomföra åtgärderna. Tillsynsmyndighetens beslut om&lt;br&gt;föreläggande enligt 13 § skall enligt 17 § kunna överklagas. Däremot&lt;br&gt;finns inte någon föreskrift om överklagande av tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut att begära handräckning av kronofogdemyndigheten. Med tanke på&lt;br&gt;de ingripande åtgärder som kan bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuella bör enligt Lagrådets mening beslut av dessa slag alltid kunna&lt;br&gt;angripas genom överklagande. Motsvarande bestämmelser i den i sam-&lt;br&gt;manhanget närliggande lagen (1993:599) om radiokommunikation -&lt;br&gt;5 och 19 §§ - synes för övrigt ge vid handen att avsikten varit att sådana&lt;br&gt;beslut skall kunna överklagas. Lagrådet föreslår således att alla beslut&lt;br&gt;som avses i 12 § skall gå att överklaga och återkommer närmare nedan&lt;br&gt;och under 17 § till den lagtekniska lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § första stycket punkten 2 anges att tillsynsmyndigheten har rätt&lt;br&gt;att få tillträde till vissa utrymmen, &amp;quot;i den utsträckning det behövs för att&lt;br&gt;kunna utöva tillsynen&amp;quot;. Motsvarande bestämning saknas i punkten 1.&lt;br&gt;Lagrådet anser för sin del självklart att tillsynsmyndigheten inte far vidta&lt;br&gt;åtgärder som inte behövs för tillsynen och i vart fall framgår det av ordet&lt;br&gt;&amp;quot;för tillsynen&amp;quot; i paragrafens inledning. Bestämningen i punkten 2 bör&lt;br&gt;därför utgå. Skall den komma till uttryck bör det ske i inledningen till&lt;br&gt;paragrafen som då kan lyda: &amp;quot;Tillsynsmyndigheten har, i den utsträck-&lt;br&gt;ning det behövs för att den skall kunna utöva tillsynen, rätt&lt;br&gt;att —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § andra stycket far tillsynsmyndigheten begära handräckning&lt;br&gt;av kronofogdemyndigheten för att genomföra de tvångsåtgärder som&lt;br&gt;avses i första stycket. Lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och&lt;br&gt;handräckning är inte tillämplig på denna form av handräckning utan&lt;br&gt;denna faller i stället in under bestämmelserna i bl.a. 16 och 18 kap.&lt;br&gt;utsökningsbalken (jfr prop. 1989/90:85 s. 47 f). Lagrådet har övervägt&lt;br&gt;om någon hänvisning till utsökningsbalken behöver införas i den före-&lt;br&gt;slagna lagen. Inom lagstifningsområdet i övrigt förekommer allt från&lt;br&gt;detaljerade bestämmelser, t.ex. i lagen (1994:466) om särskilda tvångs-&lt;br&gt;åtgärder i beskattningsförfarandet och konsumentkreditlagen (1992:830),&lt;br&gt;till att sådana bestämmelser saknas, se t.ex. konkurrenslagen och radio-&lt;br&gt;kommmunikationslagen. Lagrådet har stannat för att inte föreslå någon&lt;br&gt;reglering, men vill anmärka att det kunde vara av värde om det av&lt;br&gt;motiveringen till bestämmelsen klart framgick att utsökningsbalken i&lt;br&gt;tillämpliga delar gäller i fråga om förfarandet och överklagande av&lt;br&gt;kronofogdemyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12 § andra stycket och i 13 § har delvis hämtats från&lt;br&gt;radiokommunikationslagen. I dess 5 § har emellertid frågorna om vites-&lt;br&gt;föreläggande tagits in före rätten att få verkställighet hos krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten. En reglering enligt en sådan ordning torde bättre&lt;br&gt;avspegla det gängse förfarandet vid en tillsynsmyndighets hantering av&lt;br&gt;ärendena i fråga. Lagrådet föreslår sålunda att bestämmelsen i 12 § andra&lt;br&gt;stycket flyttas och får utgöra ett nytt andra stycke i 13 § med lydelse&lt;br&gt;enligt följande: &amp;quot;Tillsynsmyndigheten får begära handräckning av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som avses i 12 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen sägs att den som ålagts att betala konkurrensskadeavgift&lt;br&gt;enligt 26 § konkurrenslagen eller som dömts att betala vite enligt 59 §&lt;br&gt;samma lag skall &amp;quot;inte åläggas att betala vite&amp;quot; enligt 15 § i lagförslaget för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma förfarande. Avsikten torde vara att vitesåläggande skall kunna&lt;br&gt;meddelas även om det samtidigt pågår ett förfarande enligt konkurrens-&lt;br&gt;lagen. Om beslut meddelats enligt konkurrenslagen bör vitesåläggande&lt;br&gt;enligt 15 § inte meddelas och om åläggande meddelats men beslut enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen meddelas senare skall vitet i vart fall inte dömas ut. Det&lt;br&gt;torde vara tillräckligt att i lagen behandla endast frågan om utdömande av&lt;br&gt;vite. I enlighet med viteslagens uttryckssätt torde böra anges att vitet inte&lt;br&gt;skall dömas ut. Det kan tilläggas att om beslut meddelats enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen men inte vunnit laga kraft bör förfarandet enligt lagför-&lt;br&gt;slaget vila i avbidan på att så sker. Någon särskild bestämmelse härom&lt;br&gt;behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ovan under 12 och 13 §§ föreslagit att tillsynsmyndighets&lt;br&gt;beslut att vidta tvångsåtgärder och begära handräckning hos kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten skall kunna överklagas samt att 12 § andra stycket flyttas&lt;br&gt;till 13 §. Om förslaget rörande överklagbarheten genomförs, torde det&lt;br&gt;inte vara erforderligt att i 17 § närmare precisera vilka av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;hetens beslut som skall gå att överklaga (jfr 19 § radiokommunika-&lt;br&gt;tionslagen). Det kan därvid knappast befaras att myndighetens åtgärd&lt;br&gt;enligt 15 § andra stycket att samråda med Konkurrensverket uppfattats&lt;br&gt;som ett överklagbart beslut, eftersom det ligger i sakens natur att en&lt;br&gt;åtgärd enligt den föreskrivna skyldigheten inte kan överklagas. Bestäm-&lt;br&gt;melsen i 17 § första stycket skulle på grund härav kunna få följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag eller beslut enligt&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av 14 § far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelsen skall bestämmelsen om redovisning i 9 §&lt;br&gt;inte tillämpas på innevarande räkenskapsår. Formuleringen &amp;quot;inne-&lt;br&gt;varande&amp;quot; räkenskapsår är något oprecis. Lagrådet föreslår därför att&lt;br&gt;meningen far följande lydelse: &amp;quot;Bestämmelsen i 9 § tillämpas dock inte&lt;br&gt;på räkenskapsår som böijat löpa före lagens ikraftträdande.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Åsbrink, Blomberg, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Åhnberg, Pagrotsky, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:34 Standarder för sändning av&lt;br&gt;TV-signaler m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om standarder för 3-6 och 14 §§&lt;br&gt;sändning av TV-signaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395L0047&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396L0100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55329 Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-10-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-10-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-10-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-11-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljöpartiet de gröna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:01:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0334</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:01:40</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KU12</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Standarder för sändning av TV-signaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:34&lt;br/&gt;
Standarder för sändning av TV-signaler, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:34 Standarder för sändning av TV-signaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:34&lt;br/&gt;
Standarder för sändning av TV-signaler, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02K1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:34 Standarder för sändning av TV-signaler, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>