<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228115</hangar_id>
 <dok_id>GL0327</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>27</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:27</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>27</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-09-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:29</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lag om rätt till ledighet för att bedriva närings- verksamhet </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0327/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0327</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0327</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:27&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lag om rätt till ledighet för att bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0327/prop_199798__27-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall den 11 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulrica Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lag om rätt för arbetstagare till ledighet för att&lt;br&gt;bedriva näringsverksamhet. Förslaget har utformats efter samma mönster&lt;br&gt;som föräldraledighetslagen (1995:584) och andra liknande ledighetslagar.&lt;br&gt;Lagen innehåller huvudsakligen bestämmelser som är tvingande till ar-&lt;br&gt;betstagarens förmån. Genom kollektivavtal får avvikelser göras från vissa&lt;br&gt;av lagens s.k. ordningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet avser en sammanhängande period om högst sex&lt;br&gt;månader hos en och samma arbetsgivare. Arbetstagarens verksamhet får&lt;br&gt;dock inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte&lt;br&gt;heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Ar-&lt;br&gt;betstagaren måste ha varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste&lt;br&gt;sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren&lt;br&gt;för att få rätt till ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemål om ledighet skall anmälas till arbetsgivaren minst tre måna-&lt;br&gt;der före ledighetens början. Påbörjad ledighet får avbrytas och arbetet&lt;br&gt;hos arbetsgivaren får återupptas i samma omfattning som tidigare. Ar-&lt;br&gt;betsgivaren får dock skjuta upp tidpunkten för arbetstagarens återgång en&lt;br&gt;månad från det att han eller hon underrättades om att arbetstagaren vill&lt;br&gt;avbryta sin ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som begär eller tar i anspråk ledighet tillförsäkras&lt;br&gt;skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner&lt;br&gt;eller anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som bryter mot lagen kan bli skadeståndsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpning av lagen skall handläggas enligt lagen (1974:371) Prop. 1997/98:27&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet...4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning....................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 En ny lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.........7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Behovet av en ny lag....................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Lagen bör i huvudsak vara tvingande..........................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Rätten till ledighet......................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Kvalifikationstid........................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Anmälan och beslut om ledighet...............................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Återgång i arbete........................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Anställningsskydd......................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Skadestånd.................................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Rättegångsregler........................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Ikraftträdande...........................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Författningskommentar.........................................................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian ”Rätt till ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att starta egen näringsverksamhet”....................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag........................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna........................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande...................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997......33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen J 997/98. 1 saml. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om rätt till ledighet för att bedriva nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om rätt till ledighet för att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetstagare har enligt denna lag rätt att vara ledig från sin an-&lt;br&gt;ställning för att bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag&lt;br&gt;inskränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-&lt;br&gt;känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvikel-&lt;br&gt;ser från lagen i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anmälan om ledighet (5 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (7 §&lt;br&gt;andra stycket), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång&lt;br&gt;till arbete (7 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i andra&lt;br&gt;stycket får även den närmare tillämpningen av bestämmelserna i 9 § om&lt;br&gt;skyddet för anställningsvillkoren bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt andra eller&lt;br&gt;tredje stycket, får tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte är&lt;br&gt;medlem av den avtalsslutande organisationen men sysselsätts i arbete&lt;br&gt;som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kol-&lt;br&gt;lektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under högst&lt;br&gt;sex månader för att själv eller genom juridisk person bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet. Arbetstagarens verksamhet får dock inte konkurrera med&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära väsentlig&lt;br&gt;olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare har rätt till ledighet endast under en period hos en och&lt;br&gt;samma arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kvalifikationstid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Som villkor för en arbetstagares rätt till ledighet enligt 3 § gäller att&lt;br&gt;arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren an-&lt;br&gt;tingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de&lt;br&gt;senaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan och beslut om ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall anmäla&lt;br&gt;detta till arbetsgivaren minst tre månader före ledighetens början. I sam-&lt;br&gt;band med sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är&lt;br&gt;planerad att pågå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Arbetsgivaren skall senast en månad efter det att ledigheten anmäl-&lt;br&gt;des meddela arbetstagaren sitt beslut om ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återgång i arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt&lt;br&gt;arbete i samma omfattning som före ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall&lt;br&gt;arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får skjuta upp arbetstagarens återgång högst en månad&lt;br&gt;efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anställningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av&lt;br&gt;att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna&lt;br&gt;lag. Om en arbetstagare ändå sägs upp eller avskedas skall uppsägningen&lt;br&gt;eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet en-&lt;br&gt;ligt denna lag är inte skyldig att enbart av detta skäl godta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets-&lt;br&gt;villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omplacering än en sådan som kan genomföras inom&lt;br&gt;ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala ersättning för&lt;br&gt;den skada som uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd enligt första stycket kan avse både ersättning för den för- Prop. 1997/98:27&lt;br&gt;lust som uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet&lt;br&gt;innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättegång&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förs talan med anledning av en uppsägning eller ett avskedande, till-&lt;br&gt;lämpas 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§&lt;br&gt;samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-&lt;br&gt;66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop.&lt;br&gt;1996/97:150) att den hade för avsikt att föreslå införande av en rätt till&lt;br&gt;tjänstledighet under sex månader för att starta eget företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en departementspromemoria som upprättats inom Arbetsmarknadsde-&lt;br&gt;partementet, Rätt till ledighet för att starta egen näringsverksamhet, före-&lt;br&gt;slås en ny lag i ämnet. En sammanfattning av promemorian finns i bila-&lt;br&gt;ga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Ar-&lt;br&gt;betsmarknadsdepartementet (dnr A97/2232/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 28 augusti 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;behandlas i avsnitten 4.3 och 4.8 samt i författningskommentaren under&lt;br&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny lag om rätt till ledighet för att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Behovet av en ny lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En arbetstagare skall ges en lagstadgad rätt till&lt;br&gt;ledighet från anställningen för att bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;har inte någon erinran mot promemorians förslag att införa en lag om rätt&lt;br&gt;till ledighet för att starta egen näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsombudsmannen (JämO) anser att förslaget är ett bra al-&lt;br&gt;ternativ till andra politiska instrument. Även Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;(AMS) ställer sig positiv till förslaget. Sveriges Akademikers Centralor-&lt;br&gt;ganisation (SACO) stöder förslaget men anför att det kommer att ge be-&lt;br&gt;tydligt större negativa effekter på små än på stora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet ser positivt på att olika insatser görs för att un-&lt;br&gt;derlätta för de anställda att starta egen näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att det finns åtskilliga andra&lt;br&gt;förslag till sysselsättningsskapande åtgärder som borde komma i fråga&lt;br&gt;framför detta. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) tror inte att&lt;br&gt;förslaget kommer att medföra någon nyanställning eftersom en ledig-&lt;br&gt;hetsperiod om maximalt sex månader i många fall troligen kan täckas&lt;br&gt;med övertid eller andra lösningar. NUTEK uppmärksammar också de&lt;br&gt;små företagens problem. Enligt Arbetslivsinstitutet framstår det som att&lt;br&gt;den föreslagna lagen endast marginellt kan komma att öka benägenheten&lt;br&gt;att starta egen näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) avråder från ny ledighetslag-&lt;br&gt;stiftning. SAF anser att de effekter på nyföretagande som den föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen eventuellt kan komma att få, är att betrakta som ytterst&lt;br&gt;marginella. Dessa uppvägs inte av de effekter förslaget kommer att få i&lt;br&gt;de redan existerande företagen. SAF påpekar att regeringens småföre-&lt;br&gt;tagsdelegation särskilt har prioriterat betydelsen av färre och enklare&lt;br&gt;regler. Den föreslagna lagstiftningen är enligt SAF ett steg i motsatt rikt-&lt;br&gt;ning. Arbetsgivarverket avstyrker förslaget och anför att en vakans på&lt;br&gt;högst sex månader troligen i de flesta fall inom staten löses genom om-&lt;br&gt;prioriteringar och omfördelning av uppgifter på befintlig arbetskraft. Inte&lt;br&gt;heller Svenska kommunförbundet tillstyrker promemorians förslag.&lt;br&gt;Kommunförbundet framhåller att förslaget innebär att ytterligare ett om-&lt;br&gt;fattande regelverk läggs till den redan mycket komplexa regelmassa som&lt;br&gt;styr arbetslivet. Företagarnas riksorganisation (Företagarna) avstyrker&lt;br&gt;förslaget och framhåller att ledighetslagstiftningen i dag är omfattande&lt;br&gt;och leder till svårigheter inte minst i mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt uppmärksammar frågan om arbetstagaren skall ha&lt;br&gt;rätt till ledighet om denne redan - vid sidan av sin anställning - driver&lt;br&gt;verksamhet men önskar använda sig av den möjlighet som lagen ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom nya företag främjas tillväxt&lt;br&gt;och sysselsättning. Syftet med förslaget är att stödja nyföretagandet, inte&lt;br&gt;minst bland kvinnor, genom att underlätta för arbetstagare att starta och&lt;br&gt;bedriva näringsverksamhet. Att starta och bedriva ett företag är i sig ett&lt;br&gt;stort risktagande. Genom att möjliggöra för nya företagare att ta ledigt&lt;br&gt;under en period kan risken minskas i någon mån. Företagaren behöver&lt;br&gt;inte riskera att, utöver de pengar och resurser som satsas, dessutom förlo-&lt;br&gt;ra arbetet för den händelse företagssatsningen inte slår väl ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet för att bedriva näringsverksamhet är även en del av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken. Om en arbetstagare är ledig enligt lagen upp-&lt;br&gt;kommer en möjlighet för någon arbetslös att få arbete i den lediges ställe.&lt;br&gt;Enligt reglerna om utbildningsvikariat har arbetsgivaren möjlighet att&lt;br&gt;ansöka om vikariatsstöd för att anställa en vikarie för en arbetstagare som&lt;br&gt;är ledig bland annat av det skälet att han eller hon skall starta egen nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Som förutsättning gäller dock att arbetsgivaren betalar&lt;br&gt;den tjänstledige arbetstagaren lön under ledigheten. Reglerna om utbild-&lt;br&gt;ningsvikariat återfinns i förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd.&lt;br&gt;Vikariatsstöd uppgår för närvarande till 350 kronor per dag, dock högst&lt;br&gt;50 procent av lönekostnaden, och kan betalas ut under sex månader. Stö-&lt;br&gt;det får lämnas till en arbetsgivare som efter anvisning av länsarbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden anställer en ersättare under den tid då en anställd med lön är&lt;br&gt;ledig för att starta egen näringsverksamhet. I årets budgetproposition fö-&lt;br&gt;reslås att vikariatsstödet samordnas med vissa andra stödformer i ett nytt&lt;br&gt;anställningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och andra remissinstanser har tagit upp frågan om förslagets ne-&lt;br&gt;gativa effekter på bl.a. de mindre företagen. Regeringen anser emellertid&lt;br&gt;att de positiva effekter förslaget förväntas få för situationen på arbets-&lt;br&gt;marknaden väger tyngre än de negativa effekter som kan tänkas uppstå&lt;br&gt;för en del arbetsgivare. Regeringen avser att följa frågan om effekterna&lt;br&gt;av den nu föreslagna lagstiftningen, inte minst med avseende på de mind-&lt;br&gt;re företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt har väckt frågan om den som redan driver en nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet skall ha rätt till ledighet enligt den nu föreslagna lag-&lt;br&gt;stiftningen. Många gånger kan arbetstagaren redan ha startat näringsverk-&lt;br&gt;samhet vid sidan av sin anställning. Regeringen anser inte att dessa per-&lt;br&gt;soner, enbart på grund av att de redan påbörjat sin näringsverksamhet,&lt;br&gt;skall vara avskurna från rätt till ledighet enligt lagen. I förhållande till&lt;br&gt;promemorians förslag bör därför den ändringen göras att rätten till ledig-&lt;br&gt;het skall avse möjligheten att bedriva näringsverksamhet. I begreppet&lt;br&gt;bedriva ligger givetvis även att ”starta” företag. Regeringen återkommer&lt;br&gt;till detta i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Lagen bör i huvudsak vara tvingande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Reglerna om rätt till ledighet för att bedriva nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet skall i allt väsentligt vara tvingande. Vissa av lag-&lt;br&gt;reglerna skall vara dispositiva på så sätt att avvikelser får göras med&lt;br&gt;stöd av kollektivavtal som på arbetstagarsidan träffas på förbundsnivå.&lt;br&gt;De bestämmelser som på så sätt kommer att vara dispositiva är regler-&lt;br&gt;na om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tiden för anmälan om ledighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arbetstagarens underrättelse till arbetsgivaren att han eller hon vill&lt;br&gt;avbryta en påbörjad ledighet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den tid efter vilken arbetstagaren efter sådan underrättelse har rätt&lt;br&gt;att återgå i arbete. Även den närmare tillämpningen av skyddet för an-&lt;br&gt;ställningsvillkoren skall kunna bestämmas på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommunförbundet och Landstingsförbundet har&lt;br&gt;framfört att riksdagen i lagen (1982:80) om anställningsskydd&lt;br&gt;(anställningsskyddslagen) har tagit bort kravet på att kollektivavtal som&lt;br&gt;avviker från lag skall ha slutits eller godkänts av en central arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation. De anser att detta bör gälla även den nu föreslagna lagen. Ar-&lt;br&gt;betsdomstolen (AD) har påpekat att bestämmelsen om möjlighet till avvi-&lt;br&gt;kande kollektivavtal bör utformas på samma sätt som motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse i t.ex. föräldraledighetslagen (1995:584), dvs. att vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åsyftas är kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts&lt;br&gt;av en central arbetstagarorganisation som avses i medbestämmandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag överensstämmer&lt;br&gt;i huvudsak med motsvarande bestämmelse i föräldraledighetslagen.&lt;br&gt;Reglerna är i princip tvingande till arbetstagarnas förmån. För att under-&lt;br&gt;lätta en anpassning till särskilda branscher, arbetsplatser och arbetstagar-&lt;br&gt;grupper görs vissa förfaranderegler dispositiva. Det är till att börja med&lt;br&gt;fråga om regler om olika tidsfrister och innehållet i anmälan om ledighet.&lt;br&gt;Dessa regler får ersättas genom kollektivavtal om avtalet på arbetstagar-&lt;br&gt;sidan har träffats eller godkänts på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den närmare tillämpningen av skyddet för anställningsvillkoren&lt;br&gt;får bestämmas på det sättet. Att parterna får avtala om ”den närmare till-&lt;br&gt;lämpningen” innebär att ett sådant avtal inte får leda till att arbetstagarnas&lt;br&gt;förmåner allmänt sett blir sämre än vad som följer av lagen eller till att&lt;br&gt;lagens syften urholkas. Avtal kan dock alltid slutas som ger arbetstagaren&lt;br&gt;större rättigheter än vad som gäller enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande bestämmelse finns också i 9 § lagen (1974:981) om ar-&lt;br&gt;betstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen). I första&lt;br&gt;stycket stadgas att arbetstagare som varit ledig skall, när han återgår i&lt;br&gt;arbete, vara tillförsäkrad samma eller likvärdig ställning i fråga om ar-&lt;br&gt;betsförhållanden och anställningsvillkor som om han inte haft ledighet.&lt;br&gt;Den närmare innebörden av denna regel får, enligt paragrafens andra&lt;br&gt;stycke, regleras genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan slutits på&lt;br&gt;förbundsnivå. I förarbetena till studieledighetslagen uttalades i denna del&lt;br&gt;bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” Reglerna om trygghet i anställningen för en studieledig arbets-&lt;br&gt;tagare bör självfallet vara tvingande. Däremot bör det kunna tillåtas&lt;br&gt;att parterna genom kollektivavtal reglerar det närmare innehållet av&lt;br&gt;t.ex. löneskyddet. Det bör också vara möjligt att - inom ramen för&lt;br&gt;den fastlagda principen - kollektivavtalsvägen reglera vilka verk-&lt;br&gt;ningar som ledigheten kan få i andra sammanhang, t.ex. i beford-&lt;br&gt;ringshänseende etc.” (prop. 1974:148 s. 87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även anställningsskyddslagen innehåller en liknande bestämmelse (jfr&lt;br&gt;prop. 1973:129 s. 250).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledigheten för att bedriva näringsverksamhet bör betraktas på samma&lt;br&gt;sätt. Uttalandena kan därför sägas gälla även ifrågavarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt kollektivavtal med avvikande regler får av arbetsgivaren&lt;br&gt;tillämpas även på en arbetstagare som inte är medlem i den avtalsslutande&lt;br&gt;organisationen. En förutsättning för detta är att arbetstagaren sysselsätts i&lt;br&gt;arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt&lt;br&gt;kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som AD påpekat bör en hänvisning ske till medbestämmandelagens&lt;br&gt;definition av central arbetstagarorganisation. Regeringen anser vidare, i&lt;br&gt;motsats till Kommunförbundet och Landstingsförbundet, att kollektivav-&lt;br&gt;tal som avviker från lagens bestämmelser på arbetstagarsidan skall ha&lt;br&gt;slutits på förbundsnivå. Motsvarande regel finns i övriga ledighetslagar&lt;br&gt;bl.a. i föräldraledighetslagen och i studieledighetslagen. Regeringen fin-&lt;br&gt;ner ingen anledning att i detta avseende göra skillnad mellan reglerna i de&lt;br&gt;olika ledighetslagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Rätten till ledighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En arbetstagare skall ha rätt till ledighet under&lt;br&gt;högst sex månader för att själv eller genom juridisk person bedriva nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Arbetstagarens verksamhet får dock inte konkurrera&lt;br&gt;med arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära&lt;br&gt;väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Arbetstagaren har&lt;br&gt;rätt till ledighet endast under en period hos en och samma arbetsgiva-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians forslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Enligt promemorians förslag är dock konkurrensförbudet begrän-&lt;br&gt;sat till den del av arbetsgivarens verksamhet där arbetstagaren sysselsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: AD framhåller att det vore önskvärt att det något&lt;br&gt;närmare utvecklades dels vad som skall krävas för att en arbetstagare&lt;br&gt;skall anses ”starta näringsverksamhet”, dels vad som avses med att rätten&lt;br&gt;till ledighet förfaller om arbetstagaren inte startar sin näringsverksamhet.&lt;br&gt;Även Stockholms tingsrätt, Kommunförbundet och Landstingsförbundet&lt;br&gt;framför liknande synpunkter. Tingsrätten tar också upp frågan om hur det&lt;br&gt;skall uppfattas om arbetstagaren avser att tillsammans med annan driva&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF kan inte acceptera den avgränsning som görs i promemorian, dvs.&lt;br&gt;att rätt till ledighet skall föreligga om arbetstagarens tilltänkta närings-&lt;br&gt;verksamhet konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet inom ett annat&lt;br&gt;område än det i vilket arbetstagaren sysselsätts. SAF framhåller att&lt;br&gt;många företag driver verksamhet med olika inriktning och kan ingå i fö-&lt;br&gt;retagsgrupper. Medarbetare i företag kan också tänkas ha arbetat inom&lt;br&gt;flera olika verksamhetsgrenar inom företaget och därigenom skaffat sig&lt;br&gt;erfarenhet och insyn från skilda delar av företaget. Mot en sådan bak-&lt;br&gt;grund måste enligt SAF:s mening en konkurrensaspekt i den föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen ges en bredare innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket anser att konkurrensklausulen i promemorians för-&lt;br&gt;slag är oklar i sin utformning. Arbetsgivarverket framhåller också vikten&lt;br&gt;av arbetstagarens skyldighet att informera om sin verksamhet så att ar-&lt;br&gt;betsgivaren kan bedöma om verksamheten är konkurrerande innan ar-&lt;br&gt;betsgivaren beslutar om ledighet enligt lagen. Företagarna anser att rätt&lt;br&gt;till ledighet för att bedriva företag är en form av företagsstöd som till-&lt;br&gt;sammans med reglerna om utbildningsvikariat snedvrider konkurrensen.&lt;br&gt;Företagarna hävdar att det är illojal konkurrens så snart den anställde&lt;br&gt;konkurrerar med någon del av arbetsgivarens företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO anser att ledighetens längd måste utsträckas från sex månader&lt;br&gt;till ett år. Även TCO anser att lagen borde ge rätt till en ledighet längre&lt;br&gt;än sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet kan inte tillstyrka promemorians förslag att ar-&lt;br&gt;betsgivaren skall kunna vägra ledighet som medför väsentlig olägenhet.&lt;br&gt;Förbundet anser att det skall vara tillräckligt att ledigheten medför olä-&lt;br&gt;genhet för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens forslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedriva näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med den nya lagen är bl.a. att underlätta för den som önskar&lt;br&gt;driva näringsverksamhet, men som inte direkt vågar ta steget att lämna&lt;br&gt;sin anställning. Genom reglema om rätt till ledighet får arbetstagaren&lt;br&gt;under en period pröva sina idéers bärighet i en egen verksamhet. Även&lt;br&gt;den som redan driver en verksamhet vid sidan av sin anställning skall ha&lt;br&gt;rätt att vara ledig för att driva verksamheten vidare på heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet näringsverksamhet förstås ekonomisk verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs yrkesmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall inte krävas att själva produktionen eller driften av verksam-&lt;br&gt;heten har påbörjats men man måste kunna kräva att den nye företagaren&lt;br&gt;på ett påtagligt sätt har påbörjat planeringen och genomförandet av före-&lt;br&gt;tagsstarten. Man får göra en helhetsbedömning och därvid beakta sådana&lt;br&gt;omständigheter som om företaget är inregistrerat, lån upptagna eller fi-&lt;br&gt;nansiering på annat sätt har ordnats, bankkonton har öppnats, lokaler an-&lt;br&gt;skaffats, telefonabonnemang tecknats osv. Vid någon tidpunkt måste gi-&lt;br&gt;vetvis sådana planeringsåtgärder vara avslutade och verksamheten i rea-&lt;br&gt;liteten påbörjad, men det går knappast att ange en exakt tidpunkt när så&lt;br&gt;skall vara fallet. Det kan mycket väl finnas välgrundad anledning till att&lt;br&gt;igångsättandet av själva verksamheten i vissa fall dröjt längre än vad som&lt;br&gt;varit avsett. I begreppet ”ledighet för att bedriva näringsverksamhet” lig-&lt;br&gt;ger alltså en rätt för arbetstagaren till ledighet för förberedande åtgärder.&lt;br&gt;Om det skulle visa sig att arbetstagaren, trots att denne beviljats ledighet,&lt;br&gt;inte bedriver näringsverksamhet, har arbetstagaren däremot skyldighet att&lt;br&gt;genast återgå i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetstagare som gör anspråk på rätt till ledighet enligt lagen&lt;br&gt;måste, om han eller hon driver företaget tillsammans med någon annan,&lt;br&gt;själv inta en sådan ställning i företaget att han eller hon kan anses driva&lt;br&gt;detta. Driften kan ske i egen regi eller genom en juridisk person, t.ex. ett&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarens information till arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår inte någon uttrycklig informationsskyldighet för ar-&lt;br&gt;betstagaren. Det ligger i arbetstagarens eget intresse att lämna sådana&lt;br&gt;utförliga uppgifter om sin verksamhet, som gör det möjligt för arbetsgi-&lt;br&gt;varen att bedöma frågan om arbetstagaren har rätt till ledighet. En nöd-&lt;br&gt;vändig följd av att arbetstagaren inte lämnar arbetsgivaren behövlig in-&lt;br&gt;formation blir att arbetsgivaren kan tvingas att avslå ledighetsansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensförbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorians förslag får arbetstagarens tilltänkta verksamhet inte&lt;br&gt;konkurrera med den del av arbetsgivarens verksamhet där denne syssel-&lt;br&gt;sätts. Däremot ger promemorians förslag arbetstagaren rätt till ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för verksamhet som konkurrerar med någon annan del av arbetsgivarens Prop. 1997/98:27&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att konkurrensaspekterna inte är tillräckligt behandlade i&lt;br&gt;promemorian. SAF kan inte heller acceptera den avgränsning beträffande&lt;br&gt;konkurrensförbudet som föreslås i promemorian. Företagarna anser att&lt;br&gt;promemorians förslag om att konkurrensförbudet endast skall gälla den&lt;br&gt;del av verksamheten där den anställde arbetar, skarpt bryter mot arbets-&lt;br&gt;rättens krav på lojalitet i anställningar. Företagarna anser i likhet med&lt;br&gt;SAF att förbudet mot illojal konkurrens inte bör inskränkas på det sätt&lt;br&gt;som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AD har i anställningsskyddsmål prövat en rad tvister om illojal konkur-&lt;br&gt;rens. AD har bl.a. anfört att det torde stå utom tvivel att en anställd som&lt;br&gt;under sin anställningstid bedriver en verksamhet som konkurrerar med&lt;br&gt;arbetsgivarens i allmänhet på ett allvarligt sätt bryter mot den lojalitets-&lt;br&gt;plikt som gäller mot arbetsgivaren. Samtidigt framhåller AD att inte all&lt;br&gt;konkurrens kan anses utgöra ett sådant lojalitetsbrott. Fråga måste nor-&lt;br&gt;malt vara om sådan konkurrens som tillfogar arbetsgivaren mer påtaglig&lt;br&gt;skada eller som är att uppfatta som illojal mot arbetsgivaren (jfr bl.a. AD&lt;br&gt;1993 nr 18 och 1977 nr 118).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det självfallet viktigt att det lojalitetskrav&lt;br&gt;som framgår av AD:s praxis upprätthålls. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;övervägande skäl talar för att arbetstagaren med stöd av lagen endast&lt;br&gt;skall ha rätt till sådan ledighet som inte konkurrerar med arbetsgivarens. I&lt;br&gt;förhållande till promemorians förslag bör därför den inskränkningen gö-&lt;br&gt;ras att rätt till ledighet endast skall föreligga om arbetstagarens verksam-&lt;br&gt;het inte konkurrerar med någon del av arbetsgivarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren kan givetvis medge att arbetstagaren bedriver en med&lt;br&gt;arbetsgivaren konkurrerande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om arbetstagarens tilltänkta verksamhet kan&lt;br&gt;komma att konkurrera med arbetsgivarens får man söka ledning i bl.a. de&lt;br&gt;faktiska omständigheter som råder i arbetsgivarens verksamhet. Dessa&lt;br&gt;förhållanden får jämföras med de uppgifter arbetstagaren lämnar om sin&lt;br&gt;verksamhet. Som ovan anförts anser regeringen att det ligger i arbetstaga-&lt;br&gt;rens eget intresse att lämna sådana utförliga uppgifter som gör det möjligt&lt;br&gt;för arbetsgivaren att bedöma frågan om arbetstagarens verksamhet kan&lt;br&gt;komma att konkurrera med arbetsgivarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås en rätt för arbetsgivaren att vägra ledighet som&lt;br&gt;innebär väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Regeringen&lt;br&gt;delar uppfattningen att rätt till ledighet inte bör föreligga om den innebär&lt;br&gt;väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Regeringen kan inte&lt;br&gt;biträda Landstingsförbundets uppfattning att redan ”olägenhet” skulle&lt;br&gt;hindra arbetstagaren att få rätt till ledighet. Däremot anser regeringen att&lt;br&gt;detta krav bör formuleras som en förutsättning för rätt till ledighet och&lt;br&gt;inte som en rätt för arbetsgivaren att vägra ledighet. Det ligger i sakens&lt;br&gt;natur att arbetsgivaren kan vägra ledighet om lagens förutsättningar inte&lt;br&gt;är uppfyllda. Detta bör dock arbetsgivaren göra inom en viss tidsfrist. Se&lt;br&gt;vidare avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oundvikligt att en arbetstagares frånvaro från arbetet många&lt;br&gt;gånger innebär olägenheter för arbetsgivaren. Detta får arbetsgivaren i&lt;br&gt;princip tåla. Det är först om ledigheten skulle medföra väsentlig olägen-&lt;br&gt;het för arbetsgivarens verksamhet som förutsättningar för rätt till ledighet&lt;br&gt;inte föreligger. Exempel på väsentlig olägenhet för arbetsgivaren är att&lt;br&gt;verksamheten inte kan fortgå på normalt sätt eller att avsevärda arbets-&lt;br&gt;balanser uppkommer. Som väsentlig olägenhet får också räknas större&lt;br&gt;kostnadsökningar. Däremot bör normal fördyring i samband med att ar-&lt;br&gt;betsgivaren anställer en vikarie inte betraktas som väsentlig olägenhet för&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet. Olägenheter som beror på att arbetsgivaren&lt;br&gt;väljer att inte anställa en vikarie är normalt inte skäl att vägra arbetstaga-&lt;br&gt;ren ledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledighetens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet avser högst sex månader vid ett tillfälle hos en arbets-&lt;br&gt;givare. Om arbetstagaren byter arbetsgivare har han eller hon naturligtvis&lt;br&gt;rätt till en ny ledighetsperiod om högst sex månader, under förutsättning&lt;br&gt;att de övriga villkoren är uppfyllda. I lagen anges den maximala omfatt-&lt;br&gt;ningen av den ledighet som arbetstagaren har rätt till. Regeringen uttala-&lt;br&gt;de i remissen till Lagrådet att det givetvis inte finns något hinder mot att&lt;br&gt;arbetsgivaren beviljar arbetstagaren längre ledighet, men att det då inte&lt;br&gt;blir fråga om ledighet enligt lagen. Detta uttalande synes enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening vara väl kategoriskt. En överenskommelse om ledighet kan enligt&lt;br&gt;Lagrådet givetvis gå ut på att lagens bestämmelser skall tillämpas trots att&lt;br&gt;villkoren för ledighet enligt lagen inte är uppfyllda. Huruvida en över-&lt;br&gt;enskommelse om ledighet skall anses ha en sådan innebörd får som Lag-&lt;br&gt;rådet påpekat avgöras efter en tolkning, om parterna inte uttryckligen har&lt;br&gt;reglerat denna fråga. I vart fall vid smärre avvikelser från lagens villkor&lt;br&gt;om rätt till ledighet ligger det enligt Lagrådets mening nära till hands att&lt;br&gt;anta att parterna har utgått från att lagens bestämmelser ändå skall tilläm-&lt;br&gt;pas. Regeringen delar Lagrådets uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har framfört den synpunkten att sex månader är&lt;br&gt;för kort tid för denna typ av ledighet. Regeringen delar i och för sig den&lt;br&gt;uppfattningen men finner vid en sammanvägning av arbetsgivarnas och&lt;br&gt;arbetstagarnas intressen att sex månader är en väl avvägd tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet avser endast hel ledighet. Arbetstagaren kan således&lt;br&gt;inte med stöd av lagen begära rätt till ledighet på deltid för att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren har som nyss nämnts enligt förslaget inte rätt till ledighet&lt;br&gt;mer än en period. Det är meningen att ledigheten skall pågå i ett sam-&lt;br&gt;manhang under högst sex månader. Arbetstagaren har dock möjlighet att&lt;br&gt;avbryta ledigheten i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Kvalifikationstid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: För rätt till ledighet skall arbetstagaren ha varit&lt;br&gt;anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller&lt;br&gt;sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgivarverket anser att den föreslagna kvali-&lt;br&gt;fikationstiden om sex månaders anställning är för kort. LO uppmärk-&lt;br&gt;sammar den risk för arbetslöshet som den tjänstledige löper om det före-&lt;br&gt;tag som han eller hon är anställd i upphör under ledigheten. LO anser&lt;br&gt;därför att ifrågavarande ledighet skall vara överhoppningsbar vid bedöm-&lt;br&gt;ning av arbetsvillkoret enligt reglerna om ersättning vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Regeringens avsikt är att i den före-&lt;br&gt;slagna lagen så långt som möjligt knyta an till de regler som finns i övri-&lt;br&gt;ga ledighetslagar. Bestämmelsen om kvalifikationstid har sin förebild i&lt;br&gt;bl.a. föräldraledighetslagen och studieledighetslagen. Regeringen är inte&lt;br&gt;beredd att här föreslå en regel med längre kvalifikationstid för rätt till&lt;br&gt;ledighet än de nyss nämnda motsvarande bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar LO:s uppfattning att ledighet för att bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet skall vara överhoppningsbar i arbetslöshetsförsäkringen och&lt;br&gt;lägger i årets budgetproposition fram förslag om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man beräknar anställningstiden skall varje dag då ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande har förelegat räknas med. Frånvarodag t.ex. på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller annan ledighet skall alltså räknas in i anställningstiden.&lt;br&gt;Deltidsarbete jämställs med heltidsarbete. Anställningstiden beräknas&lt;br&gt;fram till tidpunkten när ledigheten skall börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man bestämmer anställningstid skall man också räkna med tid då&lt;br&gt;arbetstagaren har varit anställd hos något annat företag inom en koncern&lt;br&gt;som arbetsgivaren tillhör. Om ett företag eller en del av ett företag har&lt;br&gt;övergått till en ny arbetsgivare, räknar man hos den nya arbetsgivaren&lt;br&gt;med den tid som arbetstagaren har varit anställd hos den tidigare arbets-&lt;br&gt;givaren eller hos företag inom koncern som den tidigare arbetsgivaren&lt;br&gt;tillhörde. Med övergång av företag avses detsamma som enligt 6 b § la-&lt;br&gt;gen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Anmälan och beslut om ledighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En arbetstagare som vill utnytt,. sm rätt till le-&lt;br&gt;dighet skall anmäla detta till arbetsgivaren minst tre månader iöre le-&lt;br&gt;dighetens början. Arbetstagaren skall i samband med detta ange hur&lt;br&gt;lång tid ledigheten är planerad att pågå. Arbetsgivaren skall senast en&lt;br&gt;månad efter det att ledigheten anmäldes meddela arbetstagaren sitt be-&lt;br&gt;slut om ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte framfört några särskilda synpunkter i den-&lt;br&gt;na del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Det är viktigt att ledigheten kan ord-&lt;br&gt;nas utan att det uppstår besvärande följder för verksamheten. Arbetstaga-&lt;br&gt;ren bör därför vara skyldig att anmäla till arbetsgivaren att han eller hon&lt;br&gt;vill utnyttja sin rätt till ledighet minst tre månader i förväg. De med le-&lt;br&gt;digheten sammanhängande frågorna på arbetsplatsen bör kunna klaras av&lt;br&gt;inom denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtal får träffas om bl.a. längre underrättelsetid. Ett sådant&lt;br&gt;avtal skall på arbetstagarsidan ha träffats eller godkänts på central nivå.&lt;br&gt;En förlängning av underrättelsetiden kan vara nödvändig för arbetstagar-&lt;br&gt;grupper vars arbetstider bestäms genom schemaläggning eller turlistor för&lt;br&gt;en relativt lång tidsperiod, t.ex. lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att även arbetstagaren skall kunna planera sin verksamhet bör det&lt;br&gt;finnas en skyldighet för arbetsgivaren att inom viss tid meddela arbetsta-&lt;br&gt;garen om denne kommer att få ledigt. Regeringen anser det skäligt att&lt;br&gt;bestämma denna tid till en månad efter det att arbetstagaren begärt ledig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Återgång i arbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En arbetstagare skall få avbryta sin påbörjade&lt;br&gt;ledighet och återuppta sitt arbete i samma omfattning som före ledig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall&lt;br&gt;arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall ha rätt att skjuta på återgången högst en månad&lt;br&gt;efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte framfört några särskilda synpunkter i den-&lt;br&gt;na del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen knyter i sitt förslag an till&lt;br&gt;befintlig ledighetslagstiftning. Det bör därför föreskrivas att arbetstagaren&lt;br&gt;får avbryta ledigheten men att arbetstagaren skall underrätta arbetsgiva-&lt;br&gt;ren om att han eller hon vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock inte&lt;br&gt;skyldig att låta arbetstagaren återinträda i arbetet tidigare än en månad&lt;br&gt;efter anmälan. Avvikande kollektivavtal får träffas om tiden för arbetsta-&lt;br&gt;garens underrättelse om återgång i arbete samt den tid arbetsgivaren har&lt;br&gt;rätt att skjuta upp tidpunkten för arbetstagarens återgång i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Anställningsskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin&lt;br&gt;rätt till ledighet skall tillförsäkras skydd mot uppsägning, avskedande&lt;br&gt;och försämrade anställningsförmåner eller anställningsvillkor till följd&lt;br&gt;av ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte lämnat några särskilda synpunkter i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Genom förslaget förenas rätten till&lt;br&gt;ledighet för att bedriva näringsverksamhet med garantier för att arbetsta-&lt;br&gt;gare som använder sin rätt inte kommer i sämre ställning än sina arbets-&lt;br&gt;kamrater. Däremot får den tjänstledige arbetstagaren inte garantier som&lt;br&gt;går längre än vad som gäller för de arbetstagare som är kvar i arbete.&lt;br&gt;Skulle arbetsförtjänsten för dem allmänt sett minska eller skulle de på&lt;br&gt;grund av en omorganisation få ändrade arbetsuppgifter är detta föränd-&lt;br&gt;ringar som också den tjänstledige arbetstagaren måste tåla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de regler som gäller inom arbetsrättens område har en arbetsgi-&lt;br&gt;vare normalt rätt att utan uppsägning omplacera en arbetstagare om de&lt;br&gt;nya arbetsuppgifterna ligger inom ramen för det enskilda anställningsav-&lt;br&gt;talet. För att en omplacering enligt förslaget skall vara giltig måste den&lt;br&gt;dels ske inom ramen för anställningsavtalet, dels vara en nödvändig följd&lt;br&gt;av ledigheten. Bestämmelserna om anställningsskydd utgör i första hand&lt;br&gt;ett skydd mot trakasserier från arbetsgivarens sida.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Skadestånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En arbetsgivare som bryter mot lagen skall be-&lt;br&gt;tala ersättning för den skada som uppkommer. Skadeståndet kan avse&lt;br&gt;både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den&lt;br&gt;kränkning som lagbrottet innebär. Om det är skäligt, kan skadeståndet&lt;br&gt;jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgivarverket anser att skadestår ' ’ &amp;gt;r kunna&lt;br&gt;utdömas även av arbetstagare i det fall de bryter mot lagens konkur-&lt;br&gt;rensklausul och därmed åsamkar arbetsgivare skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen är inte beredd att på det&lt;br&gt;sätt Arbetsgivarverket föreslagit införa en särskild lagregel om skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet för arbetstagare. Den enskilde arbetstagaren kan dock i&lt;br&gt;vissa flagranta fall av missbruk av reglerna åläggas skadeståndsskyldig-&lt;br&gt;het enligt allmänna avtalsrättsliga principer för kontraktsbrott i anställ-&lt;br&gt;ningsförhållanden .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet påpekat är det allmänna skadeståndets främsta syfte vid&lt;br&gt;brott mot föreskrifter av ordningskaraktär att inskärpa vikten av att också&lt;br&gt;de formella föreskrifterna iakttas. Regeringen delar Lagrådets uppfattning&lt;br&gt;att, för att undanröja all tvekan om bestämmelsens innebörd, denna bör&lt;br&gt;utformas efter förebild av bl.a. anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Rättegångsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Mål om tillämpning av lagen skall handläggas&lt;br&gt;enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvist-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte lämnat några särskilda synpunkter i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Rättegångsreglerna bör utformas på&lt;br&gt;samma sätt som i övrig likartad lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen skall träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att lagen träder i&lt;br&gt;kraft så snart som möjligt. Det bör kunna ske den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den inledande paragrafen anges lagens tillämpningsområde. För att la-&lt;br&gt;gen skall bli tillämplig krävs att det finns ett anställningsförhållande med&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare som parter. Uppdragstagare eller den som&lt;br&gt;är part i ett bolags- eller kompanjonskapsförhållande omfattas inte av&lt;br&gt;lagen. Begreppet arbetstagare definieras inte i lagen. När man bedömer&lt;br&gt;om någon skall anses vara arbetstagare får man söka ledning i det s.k.&lt;br&gt;civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Bedömningen får ske på samma sätt&lt;br&gt;som gäller inom arbetsrätten i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller alla anställningar i privat och offentlig tjänst. Tillämp-&lt;br&gt;ningen inskränks dock beträffande kortare anställningar på grund av det&lt;br&gt;kvalifikationskrav som gäller enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin förebild i föräldraledighetslagen (1995:584) och andra&lt;br&gt;ledighetslagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen är i princip tvingande till arbetstagarnas förmån.&lt;br&gt;Vissa förfaranderegler har, i likhet med vad som gäller i annan likartad&lt;br&gt;lagstiftning, gjorts dispositiva. Det är fråga om regler om anmälan om&lt;br&gt;ledighet och regler om inom vilka tider olika underrättelser i samband&lt;br&gt;med ledighet (5 § samt 7 § andra och tredje styckena) skall ske. Dessa&lt;br&gt;regler får ersättas genom kollektivavtal om avtalet på arbetstagarsidan&lt;br&gt;har träffats eller godkänts på central nivå. Även den närmare tillämp-&lt;br&gt;ningen av skyddet för anställningsvillkoren (9 §) får bestämmas på det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättet. Att parterna får avtala om ”den närmare tillämpningen” innebär att Prop. 1997/98:27&lt;br&gt;ett sådant avtal inte får leda till att arbetstagarnas förmåner allmänt sett&lt;br&gt;blir sämre än lagens eller till att lagens syften urholkas. Avtal kan dock&lt;br&gt;alltid slutas som ger arbetstagaren större rättigheter än vad som gäller&lt;br&gt;enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt kollektivavtal med avvikande regler får av arbetsgivaren&lt;br&gt;tillämpas även på en arbetstagare som inte är medlem i den avtalsslutande&lt;br&gt;organisationen. En förutsättning för detta är att arbetstagaren sysselsätts i&lt;br&gt;arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt&lt;br&gt;kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som skall bedriva näringsverksamhet har enligt lagen rätt att vara&lt;br&gt;helt ledig under en period av högst sex månader för detta ändamål. Den&lt;br&gt;verksamhet som arbetstagaren bedriver får dock inte konkurrera med ar-&lt;br&gt;betsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära väsentlig&lt;br&gt;olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet avser endast hel ledighet. Arbetstagaren kan således&lt;br&gt;inte med stöd av lagen begära rätt till ledighet på deltid för att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet. I begreppet ”bedriva” ligger även drift av redan på-&lt;br&gt;börjad verksamhet samt förberedande åtgärder inför en verksamhetsstart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren har enligt lagen inte rätt till ledighet mer än en period.&lt;br&gt;Ledigheten skall pågå i ett sammanhang under högst sex månader. Ar-&lt;br&gt;betstagaren har dock möjlighet att avbryta ledigheten. Se vidare vid 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin förebild i bl.a. föräldraledighetslagen och studieledig-&lt;br&gt;hetslagen. För rätt till ledighet enligt lagen gäller ett kvalifikationskrav&lt;br&gt;för arbetstagaren. Kvalifikationskravet innebär att arbetstagaren skall ha&lt;br&gt;varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller&lt;br&gt;sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man bestämmer anställningstiden tillämpas 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan och beslut om ledighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin förebild i 13 § föräldraledighetslagen. En arbetstagare&lt;br&gt;som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall anmäla detta till arbetsgivaren&lt;br&gt;minst tre månader före ledighetens början. Arbetstagaren skall i samband&lt;br&gt;med detta ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse är i första hand avsedd att öka möjligheterna att ordna ledig-&lt;br&gt;heten utan att det uppstår besvärande följder för verksamheten. Regeln&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att rätten till ledighet tidigast uppkommer tre månader efter det Prop. 1997/98:27&lt;br&gt;att arbetstagaren har anmält denna till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtal får träffas om bl.a. längre underrättelsetid. Ett sådant&lt;br&gt;avtal skall på arbetstagarsidan ha träffats eller godkänts på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall senast en månad efter det att ledigheten anmäldes&lt;br&gt;besluta om och lämna arbetstagaren besked om ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är tvingande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återgång i arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;br&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i bl.a. föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt ar-&lt;br&gt;bete i samma omfattning som före ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall ar-&lt;br&gt;betstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Arbetsgi-&lt;br&gt;varen får skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgivaren&lt;br&gt;tagit emot underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § andra stycket 2 och 3 framgår att kollektivavtal får träffas om&lt;br&gt;tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång i arbete samt den tid&lt;br&gt;arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 och 9 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer - som har sina närmaste förebilder i föräldraledighets-&lt;br&gt;lagen - tillförsäkras arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till&lt;br&gt;ledighet skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade anställ-&lt;br&gt;ningsförmåner eller anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsreglema är i princip tvingande till arbetstagarnas förmån. Även&lt;br&gt;om de kollektivavtalsslutande parterna alltså inte kan avtala bort skyddet,&lt;br&gt;har de på det sätt som framgår av 2 § andra stycket möjlighet att träffa&lt;br&gt;avtal om den närmare tillämpningen av skyddet för anställningsvillkoren.&lt;br&gt;Som tidigare sagts får ett sådant avtal inte leda till att arbetstagarnas för-&lt;br&gt;måner allmänt sett sänks under den nivå som lagen garanterar. De kol-&lt;br&gt;lektivavtalsslutande parterna kan inte heller disponera över förmåner som&lt;br&gt;redan har tjänats in av den enskilde arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som bryter mot lagen skall betala skadestånd till arbets-&lt;br&gt;tagaren för mistad arbetsinkomst och annan ekonomisk skada. Han kan&lt;br&gt;också bli skyldig att betala allmänt skadestånd till arbetstagaren. Om det&lt;br&gt;är skäligt kan skadeståndet jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har efter Lagrådets påpekande utformats i enlighet med&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i anställningsskyddslagen. Se även avsnitt 4.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter samma mönster som motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser i föräldraledighetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpning av lagen skall handläggas enligt arbetstvistlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisning till vissa av reglerna i anställningsskyddslagen skall&lt;br&gt;följande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna tvistar om en uppsägning är giltig, upphör inte anställ-&lt;br&gt;ningen förrän tvisten slutligt har avgjorts. Arbetstagaren får inte heller&lt;br&gt;avstängas från arbetet om det inte finns särskilda skäl. Arbetstagaren har&lt;br&gt;vidare rätt till lön och vissa andra förmåner. Domstolen kan för tiden in-&lt;br&gt;till det slutliga avgörandet besluta att anställningen skall upphöra vid&lt;br&gt;uppsägningstidens utgång eller vid annan tidpunkt. Domstolen kan också&lt;br&gt;besluta att en pågående avstängning skall upphöra (34 § anställnings-&lt;br&gt;skyddslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avskedande kan förklaras ogiltigt. Domstolen kan besluta att an-&lt;br&gt;ställningen skall bestå tills tvisten slutligt har avgjorts. Arbetsgivaren får&lt;br&gt;då inte avstänga arbetstagaren och arbetstagaren har rätt till lön och vissa&lt;br&gt;andra förmåner så länge anställningen består (35 § anställningsskyddsla-&lt;br&gt;gen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en domstol har ogiltigförklarat en uppsägning eller ett avskedande&lt;br&gt;får arbetsgivaren inte avstänga arbetstagaren från arbete på grund av de&lt;br&gt;omständigheter som har föranlett uppsägningen eller avskedandet (37 §&lt;br&gt;anställningsskyddslagen). I fråga om preskription av rätten till talan finns&lt;br&gt;bestämmelser i 40-42 §§ och 43 § första stycket andra meningen och and-&lt;br&gt;ra stycket anställningsskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för förlust som avser tid efter det att anställningen har upp-&lt;br&gt;hört är relaterad till arbetstagarens anställningstid eller ålder (38 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen och 39 § anställningsskyddslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller, beträffande andra tvister än tvister om uppsäg-&lt;br&gt;ning och avskedande, slutligen hänvisning till medbestämmandelagens&lt;br&gt;regler om tvisteförhandling och rättegång (64-66 och 68 §§ medbestäm-&lt;br&gt;mandelagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandebestämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av promemorian ”Rätt till ledighet för att&lt;br&gt;starta egen näringsverksamhet”&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop.&lt;br&gt;1996/97:150) att den hade för avsikt att föreslå en möjlighet till tjänstle-&lt;br&gt;dighet för att starta eget företag. Syftet med förslaget är att stödja nyfö-&lt;br&gt;retagandet, inte minst bland kvinnor, och för att underlätta för personer&lt;br&gt;att kunna starta egen näringsverksamhet. Regeringen anförde att den av-&lt;br&gt;såg att i årets budgetproposition återkomma till riksdagen med ett förslag&lt;br&gt;om lagstadgad rätt till ledighet för att starta egen näringsverksamhet. I&lt;br&gt;denna promemoria presenteras ett sådant lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet för att starta egen näringsverksamhet är en del av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken och ett av lagens syften är att en arbetstagares&lt;br&gt;ledighet skall kunna medföra att en annan, arbetslös person får arbete.&lt;br&gt;Den nya lagen skall därvid betraktas mot bakgrund av dels reglerna om&lt;br&gt;utbildningsvikariat i förordningen (1986:414) om rekryteringsstöd, dels&lt;br&gt;reglerna i förordningen (1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som&lt;br&gt;startar egen näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om utbildningsvikariat innebär bland annat att om en arbets-&lt;br&gt;givare frivilligt betalar en tjänstledig arbetstagare lön under ledigheten,&lt;br&gt;har arbetsgivaren möjlighet att få vikariatsstöd för att anställa en ersättare&lt;br&gt;för den ledige arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med reglerna om bidrag för att starta egen näringsverksamhet är&lt;br&gt;att underlätta för arbetslösa att starta eget företag. Frågan om s.k. starta-&lt;br&gt;eget-bidrag skall kunna lämnas till en arbetstagare som vill utnyttja rätten&lt;br&gt;till tjänstledighet för att starta egen näringsverksamhet, kommer att be-&lt;br&gt;handlas i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om rätt till ledighet för att starta egen näringsverk-&lt;br&gt;samhet har utformats efter samma mönster som föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:584) och andra liknande ledighetslagar. Lagen innehåller huvud-&lt;br&gt;sakligen bestämmelser som är tvingande till arbetstagarens förmån. Ge-&lt;br&gt;nom kollektivavtal får avvikelser göras från vissa av lagens s.k. ord-&lt;br&gt;ningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledigheten avser en period hos en och samma arbetsgivare under högst&lt;br&gt;sex månader. Arbetstagarens verksamhet får inte konkurrera med arbets-&lt;br&gt;givarens verksamhet i den del där han eller hon sysselsätts. Arbetstagaren&lt;br&gt;måste ha varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex måna-&lt;br&gt;derna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren för att få&lt;br&gt;rätt till ledighet. En arbetsgivare får vägra ledighet under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemål om ledighet skall anmälas till arbetsgivaren minst tre måna-&lt;br&gt;der före ledighetens början. Påbörjad ledighet får avbrytas och arbetet&lt;br&gt;hos arbetsgivaren får återupptas i samma omfattning som tidigare. Ar-&lt;br&gt;betsgivaren får dock skjuta på återgången en månad från det att han un-&lt;br&gt;derrättades om återgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som begär eller tar i anspråk ledighet tillförsäkras&lt;br&gt;skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner&lt;br&gt;eller anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som bryter mot lagen kan bli skadeståndsskyldig. För-&lt;br&gt;slaget innehåller inte någon regel om skadeståndsskyldighet för arbetsta-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpning av lagen skall handläggas enligt lagen (1974:371)&lt;br&gt;om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;br&gt;Promemorians lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om rätt till ledighet för att starta egen näringsverk-&lt;br&gt;samhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Arbetstagare har enligt denna lag rätt att vara lediga från sin anställ-&lt;br&gt;ning för att starta egen näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag&lt;br&gt;inskränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-&lt;br&gt;känts av en central arbetstagarorganisation får det dock göras avvikelser&lt;br&gt;från lagen i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anmälan om ledighet (7 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (8 §&lt;br&gt;andra stycket), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång&lt;br&gt;till arbete (8 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i andra&lt;br&gt;stycket får även den närmare tillämpningen av skyddet för anställnings-&lt;br&gt;förmånerna bestämmas (9 och 10 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje&lt;br&gt;stycket får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar&lt;br&gt;av den avtalsslutande organisationen men sysselsätts i arbete som avses&lt;br&gt;med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under högst sex&lt;br&gt;månader för att starta egen näringsverksamhet. Den nya verksamheten får&lt;br&gt;dock inte konkurrera med den del av arbetsgivarens verksamhet där de&lt;br&gt;sysselsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare har rätt till ledighet endast under en period hos en och sam-&lt;br&gt;ma arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Som villkor för rätt till ledighet enligt 3 § gäller att arbetstagaren vid&lt;br&gt;ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste&lt;br&gt;sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetsgivare får vägra ledighet om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelserna i 3 § eller 4 § första stycket inte är uppfyllda, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledigheten skulle medföra väsentlig olägenhet för arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ledighet får vägras med stöd av 5 § endast om arbetsgivaren under-&lt;br&gt;rättar arbetstagaren inom en månad efter det att ledigheten anmäldes.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan och beslut om ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall anmäla detta&lt;br&gt;till arbetsgivaren minst tre månader före ledighetens början. I samband&lt;br&gt;med sin anmälan skall de ange hur lång tid ledigheten är planerad att på-&lt;br&gt;gå-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återgång i arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt ar-&lt;br&gt;bete i samma omfattning som före ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagare vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall de sna-&lt;br&gt;rast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare får skjuta på återgången högst en månad efter det att de tagit&lt;br&gt;emot underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anställningsskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av att&lt;br&gt;de begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag. Sker det&lt;br&gt;ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om de begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt&lt;br&gt;denna lag är inte skyldiga att endast av detta skäl godta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets-&lt;br&gt;villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omplacering än en sådan som kan ske inom ramen för&lt;br&gt;anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd för&lt;br&gt;den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är skäligt, kan skadeståndet minskas eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättegång&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förs talan med anledning av en uppsägning eller ett avskedande, gäller&lt;br&gt;34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt&lt;br&gt;43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ la-&lt;br&gt;gen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt, Arbetsgivarverket, Närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verket (NUTEK), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Arbetsdomstolen,&lt;br&gt;Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Arbetslivsinstitutet, Svenska Ar-&lt;br&gt;betsgivareföreningen (SAF), Svenska Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;(LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademi-&lt;br&gt;kers Centralorganisation (SACO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetstagare har enligt denna lag rätt att vara ledig från sin an-&lt;br&gt;ställning för att bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag&lt;br&gt;inskränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-&lt;br&gt;känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvikel-&lt;br&gt;ser från lagen i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anmälan om ledighet (5 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (7 §&lt;br&gt;andra stycket), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång&lt;br&gt;till arbete (7 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i andra&lt;br&gt;stycket får även den närmare tillämpningen av skyddet för anställnings-&lt;br&gt;villkoren bestämmas (9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt andra eller&lt;br&gt;tredje stycket, får tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte är&lt;br&gt;medlem av den avtalsslutande organisationen men sysselsätts i arbete&lt;br&gt;som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kol-&lt;br&gt;lektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under högst&lt;br&gt;sex månader för att själv eller genom juridisk person bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet. Arbetstagarens verksamhet får dock inte konkurrera med&lt;br&gt;arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten får inte heller innebära väsentlig&lt;br&gt;olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare har rätt till ledighet endast under en period hos en och&lt;br&gt;samma arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikationstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Som villkor för en arbetstagares rätt till ledighet enligt 3 § gäller att&lt;br&gt;arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren an-&lt;br&gt;tingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de&lt;br&gt;senaste två åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av anställningstid tillämpas 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan och beslut om ledighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall anmäla&lt;br&gt;detta till arbetsgivaren minst tre månader före ledighetens början. I sam-&lt;br&gt;band med sin anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är&lt;br&gt;planerad att pågå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Arbetsgivaren skall senast en månad efter det att ledigheten anmäl-&lt;br&gt;des meddela arbetstagaren sitt beslut om ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återgång i arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt&lt;br&gt;arbete i samma omfattning som före ledigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall&lt;br&gt;arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare får skjuta på återgången högst en månad efter det att&lt;br&gt;arbetsgivaren tagit emot underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart på grund av&lt;br&gt;att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna&lt;br&gt;lag. Om en arbetstagare ändå sägs upp eller avskedas skall uppsägningen&lt;br&gt;eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet en-&lt;br&gt;ligt denna lag är inte skyldig att endast av detta skäl godta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbets-&lt;br&gt;villkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omplacering än en sådan som kan genomföras inom&lt;br&gt;ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd&lt;br&gt;för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är skäligt, kan skadeståndet minskas eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förs talan med anledning av en uppsägning eller ett avskedande, gäller&lt;br&gt;34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd. I fråga om annan talan tillämpas 64-66 och 68 §§ la-&lt;br&gt;gen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-09-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne Baekke-&lt;br&gt;vold, justitierådet Edvard Nilsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 28 augusti 1997 (Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Karin Ren-&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf har en arbetstagare rätt till hel ledighet från sitt&lt;br&gt;arbete under högst sex månader för att bedriva näringsverksamhet. Ar-&lt;br&gt;betstagarens verksamhet får dock inte konkurrera med arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet. Denna rätt till ledighet gäller endast under en period hos en&lt;br&gt;och samma arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen uttalas att det givetvis inte finns något&lt;br&gt;’ ' .der mot att arbetsgivaren beviljar arbetstagaren längre ledighet än un-&lt;br&gt;c. ‘ sex månader men att det då inte blir fråga om ledighet enligt lagen.&lt;br&gt;Detta uttalande synes emellertid väl kategoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren kan i olika fall bevilja en arbetstagare ledighet för att&lt;br&gt;bedriva näringsverksamhet trots att villkoren för sådan ledighet inte är&lt;br&gt;uppfyllda enligt lagen. Utöver den situation som nyss berörts gäller det&lt;br&gt;bl.a. fall då arbetstagaren beviljas ledighet för flera perioder eller på del-&lt;br&gt;tid eller för att bedriva en verksamhet som i vissa avseenden konkurrerar&lt;br&gt;med arbetsgivarens verksamhet. Även det fall att arbetstagaren beviljas&lt;br&gt;ledighet trots att han inte har uppnått den kvalifikationstid som föreskrivs&lt;br&gt;i 4 § hör hit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överenskommelse om ledighet kan givetvis gå ut på att lagens be-&lt;br&gt;stämmelser skall tillämpas trots att villkoren för ledighet enligt lagen inte&lt;br&gt;är uppfyllda. Huruvida en överenskommelse om ledighet skall anses ha&lt;br&gt;en sådan innebörd får avgöras efter en tolkning, om parterna inte uttryck-&lt;br&gt;ligen har reglerat denna fråga. I vart fall vid smärre avvikelser från lagens&lt;br&gt;villkor om rätt till ledighet ligger det enligt Lagrådets mening nära till&lt;br&gt;hands att anta att parterna har utgått från att lagens bestämmelser ändå&lt;br&gt;skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf skall en arbetsgivare som bryter mot lagen betala&lt;br&gt;skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som&lt;br&gt;har inträffat. Skadeståndet för kränkning kallas i författningskommenta-&lt;br&gt;ren för allmänt skadestånd, i enlighet med den terminologi som är bruklig&lt;br&gt;inom arbetsrätten när det gäller skadestånd för detta särskilda slag av ide-&lt;br&gt;ell skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om allmänt skadestånd finns i ett flertal arbetsrättsliga&lt;br&gt;lagar. Den centrala bestämmelsen är 55 § i 1976 års medbestämmande-&lt;br&gt;lag. Enligt den bestämmelsen skall vid bedömande om och i vad mån&lt;br&gt;skada har uppkommit för någon hänsyn tas även till dennes intresse av att&lt;br&gt;lagens eller kollektivavtalets bestämmelser iakttas och till övriga omstän-&lt;br&gt;digheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Liknande formuleringar&lt;br&gt;har tidigare använts i andra lagar och finns alltjämnt i t.ex. 32 § andra&lt;br&gt;stycket i 1977 års semesterlag. I 1982 års anställningsskyddslag och någ-&lt;br&gt;ra andra lagar från senare tid sägs i stället att skadestånd för brott mot&lt;br&gt;lagen kan avse bl.a. ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär.&lt;br&gt;Alla dessa skadeståndsbestämmelser torde innebära att varje lagbrott ut-&lt;br&gt;gör en sådan kränkning som kan medföra skyldighet att betala skade-&lt;br&gt;stånd, låt vara att denna påföljd i vissa situationer kan falla bort (jfr prop.&lt;br&gt;1981/82:71 s. 82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den formulering som använts i det remitterade förslaget, och som har&lt;br&gt;förebild i andra lagar om rätt till ledighet, ger enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;upphov till tvekan om avsikten är att det vid ett brott mot lagen skall gö-&lt;br&gt;ras en prövning i det enskilda fallet huruvida lagbrottet innebär en kränk-&lt;br&gt;ning som kan medföra skyldighet att betala skadestånd. En sådan tvekan&lt;br&gt;kan uppkomma framför allt när det gäller brott mot föreskrifter av ord-&lt;br&gt;ningskaraktär. I sådana fall kan det vara svårt att fastställa eller uppskatta&lt;br&gt;någon ideell skada som kan tjäna som mått vid skadeståndsberäkningen&lt;br&gt;(jfr SOU 1975:1 s. 496). När allmänt skadestånd används i t.ex. medbe-&lt;br&gt;stämmandelagen och anställningsskyddslagen som sanktion vid förseelser&lt;br&gt;av detta slag är dess främsta syfte att inskärpa vikten av att också de for-&lt;br&gt;mella föreskrifterna iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsikten inte är att bestämmelsen om allmänt skadestånd i det re-&lt;br&gt;mitterade förslaget skall ha någon annan innebörd än de nyss nämnda&lt;br&gt;bestämmelserna om allmänt skadestånd i bl.a. medbestämmandelagen&lt;br&gt;och anställningsskyddslagen bör bestämmelsen, för att undanröja all tve-&lt;br&gt;kan om dess innebörd, ges motsvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för&lt;br&gt;att bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55011, Stockhoim 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:AU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kristdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:11:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0327</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:11:20</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:AU4</uppgift>
<ref_dok_id>GL01AU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:27&lt;br/&gt;
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:27&lt;br/&gt;
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:27&lt;br/&gt;
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:27&lt;br/&gt;
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning avprop. 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:27&lt;br/&gt;
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Johansson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:27&lt;br/&gt;
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Johansson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:27&lt;br/&gt;
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning avprop. 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Burman  och Hans Andersson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:27&lt;br/&gt;
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Burman  och Hans Andersson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Johansson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:27&lt;br/&gt;
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Johansson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Unckel  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:27&lt;br/&gt;
Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GL02A4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:27 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Unckel  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>