<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2344033</hangar_id>
 <dok_id>GL0324</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>24</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:24</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet-</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>24</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:29</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0324/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0324</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0324</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:24&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0324/prop_199798__24-1.png" style="width:43pt;height:10pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0324/prop_199798__24-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslås en förlängd övergångstid för de företag som be-&lt;br&gt;driver inlåningsverksamhet med stöd av en övergångsbestämmelse i&lt;br&gt;bankrörelselagen som infördes den 1 januari 1996 i samband med att&lt;br&gt;bankrörelsebegreppet fick ett nytt innehåll. Övergångstiden, som enligt&lt;br&gt;gällande lag löper ut den 31 december 1997, föreslås bli förlängd till och&lt;br&gt;med utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning....................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Bakgrund................................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förlängd övergångstid............................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ikraftträdande.......................................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Ekonomiska konsekvenser...................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617) att punk-&lt;br&gt;ten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1572) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som vid lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande bedriver inlåningsverk-&lt;br&gt;samhet som inte fordrade tillstånd&lt;br&gt;enligt äldre lag får fortsätta med&lt;br&gt;verksamheten längst till den 31 de-&lt;br&gt;cember 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som den 1 januari 1996&lt;br&gt;bedrev inlåningsverksamhet som&lt;br&gt;inte fordrade tillstånd enligt äldre&lt;br&gt;lag får fortsätta med verksamheten&lt;br&gt;längst till den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria om behovet av&lt;br&gt;en ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen. Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. En forteckning av remissinstanserna finns i bilaga.&lt;br&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Fi 96/2862).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse. Något yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats över&lt;br&gt;lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Varje modernt samhälle är beroende av ett stabilt och effektivt betal-&lt;br&gt;ningssystem. För att upprätthålla ett sådant system och för att tillgodose&lt;br&gt;konsumenternas behov av en trygg placeringsform har lagstiftaren valt att&lt;br&gt;förbehålla bankerna, som kringgärdas av särskilt stränga rörelseregler,&lt;br&gt;rätten att driva den vanligaste formen av inlåningsverksamhet, dvs. sådan&lt;br&gt;inlåning på konto där tillgodohavandet är nominellt bestämt och tillgäng-&lt;br&gt;ligt för insättaren med kort varsel. Denna inlåningsform är nämligen&lt;br&gt;central för traditionell betalningsförmedling. Verksamhet som innehåller&lt;br&gt;sådan inlåning har därför benämnts bankrörelse och är utgångspunkten&lt;br&gt;för banklagstiftningens tillämpningsområde, se 1 kap. 2 § bankrörelsela-&lt;br&gt;gen (1987:617). Denna definition kan tyckas vara något oegentlig efter-&lt;br&gt;som bankerna regelmässigt erbjuder allmänheten ett bredare produktsor-&lt;br&gt;timent än just inlåning. Detta kommer till uttryck i 2 kap. bankrörelsela-&lt;br&gt;gen, där de verksamhetsgrenar som är tillåtna för banker räknas upp.&lt;br&gt;Bankrörelsedefinitionen beskriver således inte hela den verksamhet som&lt;br&gt;banker bedriver. Om å andra sidan en definition skulle utformas så att&lt;br&gt;den omfattade alla verksamhetsgrenar som banker normalt bedriver&lt;br&gt;skulle den täcka ett större område än vad lagstiftaren funnit särskilt&lt;br&gt;skyddsvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelselagens definition av bankrörelse medför att det företag som&lt;br&gt;vill bedriva bankinlåning måste — även om företaget inte avser att bedri-&lt;br&gt;va bankverksamhet i en vidare bemärkelse — ansöka om tillstånd enligt&lt;br&gt;bankrörelselagen (oktroj) och underkasta sig hela det regelverk som av-&lt;br&gt;passats just för traditionell bankverksamhet. För att inte bankrörelsedefi-&lt;br&gt;nitionen skulle bli vidare än vad som var nödvändigt föreskrevs redan i&lt;br&gt;1911 års banklag att med bankrörelse avsågs endast sådan inlåningsverk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som riktade sig till allmänheten. Anledningen till denna inskränk-&lt;br&gt;ning var att lagstiftaren inte ville motverka den inlåning på sparkasseräk-&lt;br&gt;ning som i ganska stor utsträckning bedrevs av bruk och inrättningar för&lt;br&gt;mottagande av personalens besparingar, samt den kooperativa sparkasse-&lt;br&gt;rörelse som öppnats i skilda delar av landet. Det saknades nämligen an-&lt;br&gt;ledning att hämma dessa rörelser vars nytta och betydelse inte kunde för-&lt;br&gt;nekas. Karaktäristiskt för den typ av inlåningsverksamhet som lagstifta-&lt;br&gt;ren ville hålla utanför bankrörelsebegreppet var att den bedrevs inom den&lt;br&gt;kooperativa formens ram eller i starkt begränsad omfattning. Känneteck-&lt;br&gt;nande för de stora kooperativen som bedriver sparkasseverksamhet är att&lt;br&gt;dessa föreningar har ett annat huvudsyfte än att erbjuda sina medlemmar&lt;br&gt;inlåningstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka typer av insättarkategorier som kunde anses falla&lt;br&gt;utanför allmänhetsbegreppet har under 1900-talets gång varit föremål för&lt;br&gt;flera utredningar mot bakgrund särskilt av KF:s och HSB:s expanderande&lt;br&gt;sparkasseverksamheter. Dessa verksamheter ansågs emellertid aldrig&lt;br&gt;vända sig till allmänheten enligt bankrörelselagens mening eftersom inlå-&lt;br&gt;ningstjänstema var öppna endast för dem som var medlemmar i respekti-&lt;br&gt;ve förening. Medlemmarna förutsattes ha insyn i verksamheten samt vara&lt;br&gt;fullt införstådda med det faktum att sparkassorna i väsentliga avseenden&lt;br&gt;skiljer sig från bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i bankrörelselagen med verkan från den 1 januari&lt;br&gt;1996 avskaffades allmänhetsbegreppet i bankrörelsedefinitionen. Skälen&lt;br&gt;härtill har utvecklats i regeringens proposition 1995/96:74 Ökad bank-&lt;br&gt;konkurrens, s. 105 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Enligt vad som framgått ovan i avsnitt 5.2 har allmänhetsbegreppet&lt;br&gt;en EG-rättslig dimension. Enligt artikel 3 i andra banksamordningsdi-&lt;br&gt;rektivet (89/646/EEG) får sålunda inga andra företag än kreditinstitut&lt;br&gt;ta emot inlåning eller upplåning från allmänheten om inte verksam-&lt;br&gt;heten är föremål för särskild reglering och kontroll enligt den natio-&lt;br&gt;nella lagstiftningen. Även begreppet kreditinstitut definieras med hjälp&lt;br&gt;av allmänhetsbegreppet. Ett kreditinstitut är sålunda ett foretag vars&lt;br&gt;verksamhet omfattar både inlåning eller upplåning från allmänheten&lt;br&gt;och kreditgivning för egen räkning. De föreningar som ägnar sig både&lt;br&gt;åt inlåning eller upplåning samt kreditgivning kommer således att om-&lt;br&gt;fattas av EG:s bankdirektiv i den mån deras inlåningsverksamhet an-&lt;br&gt;ses riktad mot allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som tidigare har funnits för att hålla sparkasseinlåning utan-&lt;br&gt;för bankrörelsebegreppet har i takt med att medlemskadrama vuxit&lt;br&gt;förlorat sin bärkraft. Flera nordiska sparkassor har drabbats av ut-&lt;br&gt;tagsanstormningar i samband med att föreningarna visat svaga resultat,&lt;br&gt;vilket visar att spararna inte uppfattar de sparade medlen som med-&lt;br&gt;lemmarnas bidrag till föreningens - företagets - rörelsekapital. Detta&lt;br&gt;har i sin tur ytterligare försvagat föreningarnas ekonomiska ställning.&lt;br&gt;Som ovan anförts företer sparkasseverksamhet betydande likheter med&lt;br&gt;bankinlåningsverksamhet, utan att omfattas av någon reglering till&lt;br&gt;skydd för insättama. Även om sparkassorna inte är integrerade i det&lt;br&gt;allmänna betalningssystemet torde insättama i konsumentskyddshän-&lt;br&gt;seende vara lika skyddsvärda som bankkundema. Vissa större sparkas-&lt;br&gt;sor har nämligen åtskilliga insättare och förvaltar betydande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rör sig också om, i många fall, ett långsiktigt sparande, ofta moti-&lt;br&gt;verat av ett socialt viktigt sparmål, t.ex. bostadssparande. Därutöver&lt;br&gt;utgör de medlemsfmansierade kooperativen en viktig del av samhälls-&lt;br&gt;ekonomin. Det finns därför anledning att se till att sparkassorna inord-&lt;br&gt;nas under ett regelsystem som är ägnat att skapa förtroende bland&lt;br&gt;medlemskollektivet, något som är till gagn för hela den kooperativa&lt;br&gt;rörelsen. Att låta sparkassorna inordna sig under bankrörelselagens&lt;br&gt;regler förefaller dock mindre välavvägt eftersom den lagen är avpassad&lt;br&gt;för just bankverksamhet som ju enligt vad som tidigare sagts i grunden&lt;br&gt;skiljer sig från icke-finansiell verksamhet. Behovet av regelsystem för&lt;br&gt;sparkassorna har föranlett regeringen att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;som enligt utredningsdirektiven (dir. 1995:100) skall utreda vilka&lt;br&gt;regler som bör gälla för ekonomiska föreningar som tar emot insätt-&lt;br&gt;ningar. Utredaren skall överväga vilka kvalitativa och kvantitativa&lt;br&gt;krav som bör ställas på ekonomiska föreningar som tar emot insätt-&lt;br&gt;ningar och som har en icke-finansiell huvudverksamhet. Vidare skall&lt;br&gt;han bedöma i vilken utsträckning offentlig kontroll över dessa före-&lt;br&gt;ningar skall utövas och föreslå en rättslig reglering som tillfredsställer&lt;br&gt;de krav och behov som bedöms föreligga till skydd för insättama.&lt;br&gt;Slutligen skall han överväga hur ett särskilt skydd för sparare i spar-&lt;br&gt;kassor kan utformas. Utredaren skall presentera sitt förslag i december&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser alltså att så snart som möjligt föreslå regler för&lt;br&gt;ekonomiska föreningar som bedriver sparkasseverksamhet. Allmän-&lt;br&gt;hetsrekvisitet - som ju tillkommit för just sparkassornas skull - torde&lt;br&gt;därmed ha tjänat ut sin roll. Frågan är därför om man inte redan nu&lt;br&gt;skall utmönstra allmänhetsrekvisitet ur bankrörelsedefinitionen. Det är&lt;br&gt;osäkert om den nuvarande tolkningen av allmänhetsrekvisitet - nämli-&lt;br&gt;gen att all medlemsinlåning faller utanför det finansiella regelsystemet&lt;br&gt;om inlåningen enbart sker från medlemmarna - är förenlig med mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelser i första och andra banksamordningsdirektiven&lt;br&gt;om verksamheten har en betydande omfattning och medlemskap i fö-&lt;br&gt;reningen står öppet för envar. Att under en övergångsperiod införa en&lt;br&gt;ny tolkning av bankrörelselagens allmänhetsbegrepp framstår som&lt;br&gt;mindre lämpligt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av det anförda togs allmänhetsrekvisitet bort. Enligt en sär-&lt;br&gt;skild övergångsbestämmelse tilläts emellertid foretag som vid lagens&lt;br&gt;ikraftträdande bedrev inlåningsverksamhet som inte fordrade tillstånd&lt;br&gt;enligt äldre lag att fortsätta med verksamheten längst till den 31 decem-&lt;br&gt;ber 1997 (se näringsutskottets betänkande 1995/96:NU9 s. 6 n).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkallade 1995 en särskild utredare med uppgift att över-&lt;br&gt;väga kvalitativa och kvantitativa krav på föreningar som tar emot insätt-&lt;br&gt;ningar (Dir. 1995:100). Till utredare utsågs landshövdingen Bengt K. Å.&lt;br&gt;Johansson. Utredaren skulle vidare bedöma i vilken utsträckning offent-&lt;br&gt;lig kontroll över dessa föreningar skall utövas, föreslå en rättslig regle-&lt;br&gt;ring som tillfredsställer de krav och behov som bedöms föreligga till&lt;br&gt;skydd för insättama, och överväga hur ett särskilt skydd för sparare i&lt;br&gt;sparkassor kan utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1996 överlämnades betänkandet Skydd för sparande i sparkasse-&lt;br&gt;verksamhet med ett förslag till lag om sparkasseverksamhet (SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996:81). Förslaget innebär att ekonomiska föreningar tillåts ta emot så-&lt;br&gt;dan inlåning som är förbehållen banker under vissa förutsättningar. Före-&lt;br&gt;ningen skall anmäla till Finansinspektionen att den avser att bedriva inlå-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Vidare skall föreningen lämna viss information till in-&lt;br&gt;sättama, bl.a. om sparkasseverksamhetens omfattning. 25 procent av in-&lt;br&gt;sättningarna skall betalas in till numera Insättningsgarantinämnden.&lt;br&gt;Nämnden skall enligt förslaget placera medlen, som fortfarande tillhör&lt;br&gt;föreningen, på räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Dessa medel&lt;br&gt;skall inte ingå i en förenings konkursbo, utan skall i händelse av konkurs&lt;br&gt;utbetalas till de enskilda spararna i relation till deras kapitalfordran på&lt;br&gt;föreningen. Högsta ersättningsbelopp är 250 000 kr. Ersättningsbelopp&lt;br&gt;under 1 000 kr betalas inte ut. Om det föreligger särskilda skäl kan en&lt;br&gt;förening fa disponera del av det spärrade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Ett stort antal remissinstanser har&lt;br&gt;avstyrkt förslaget, i huvudsak av följande skäl. Det finns inte tillräckligt&lt;br&gt;starka skyddsintressen. Finansinspektionens roll är otydlig och riskerar&lt;br&gt;att invagga insättama i en falsk trygghet. Ersättningssystemet är inte ef-&lt;br&gt;fektivt eftersom endast 25 procent av insättningarna omfattas av skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förlängd övergångstid&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Företag som vid tidpunkten för ikraftträdandet&lt;br&gt;av den nya bankrörelsedefmitionen bedrev tillståndsfri inlåningsverk-&lt;br&gt;samhet får fortsätta med verksamheten längst till den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erin-&lt;br&gt;ran. Kooperativa förbundet har framfört att övergångstiden bör utsträck-&lt;br&gt;as till tre år eftersom den föreslagna kortare övergångstiden har en häm-&lt;br&gt;mande effekt på sparkasseverksamheten. Kammarrätten i Göteborg anser&lt;br&gt;med hänsyn till vad som föreskrivs i andra banksamordningsdirektivets&lt;br&gt;artikel 3 om skyddsregler och till att ifrågavarande verksamhet är förenad&lt;br&gt;med vissa risker, att det bör övervägas om inte upplysningsskyldigheten&lt;br&gt;enligt 1 kap. 2 c § bankrörelselagen även skall gälla för de inrättningar&lt;br&gt;som har inlåning med stöd av övergångsbestämmelsen. För att uppfylla&lt;br&gt;direktivets krav på övervakning borde enligt kammarrätten vidare före-&lt;br&gt;skrivas att de aktuella sparkassorna skall registreras hos Finansinspektio-&lt;br&gt;nen, och att de dessutom till inspektionen halvårsvis skall sända in en&lt;br&gt;enkel redovisning. Slutligen bör enligt kammarrätten Finansinspektionen&lt;br&gt;få möjlighet att förbjuda fortsatt inlåningsverksamhet om inspektionen&lt;br&gt;bedömer att verksamheten är för riskfylld. Om någon reglering inte införs&lt;br&gt;anser kammarrätten att övergångstiden bör vara kortare än förslagets två&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nya lydelsen i 1 kap. 2 § bankrö-&lt;br&gt;relselagen (1987:617) träffar sådan inlåningsverksamhet som är vanlig&lt;br&gt;inom kooperationen. Enligt vad som utvecklats ovan var lagändringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte avsedd att tvinga in sparkassorna under bankregleringen. Genom att Prop. 1997/98:24&lt;br&gt;infora en övergångsbestämmelse i ändringslagen var tanken i stället att&lt;br&gt;regeringen i god tid före övergångstidens slut skulle framlägga ett lagför-&lt;br&gt;slag om sparkasseverksamhet. Den föreslagna lagen skulle möjliggöra för&lt;br&gt;sparkassorna att fortsätta med sin inlåningsverksamhet och samtidigt till-&lt;br&gt;godose de skyddsintressen som kan anses befogade i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparkasseutredningens förslag har emellertid fått betydande kritik av&lt;br&gt;ett stort antal remissinstanser. Förslaget kan därför inte ligga till grund&lt;br&gt;för lagstiftning. Någon lagreglering av sparkassorna kommer därmed inte&lt;br&gt;att kunna tas fram med ikraftträdande innan den nu gällande övergångsti-&lt;br&gt;den löper ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som redovisats ovan är frågan om sparkasseverksamhets&lt;br&gt;tillåtlighet för närvarande knuten till bankrörelsedefinitionens utform-&lt;br&gt;ning. Banklagskommittén har i sitt remissvar uttalat att den avser göra en&lt;br&gt;översyn av gränserna för bankrörelselagens tillämpningsområde. Även&lt;br&gt;angränsande områden kommer därmed enligt kommittén att bli föremål&lt;br&gt;för överväganden (se även Dir. 1995:86). Utredningsarbetet skall vara&lt;br&gt;klart senast vid utgången av 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på vad Banklagskommittén kan komma att föreslå kan det&lt;br&gt;finnas skäl att på nytt överväga frågan huruvida den traditionella sparkas-&lt;br&gt;severksamheten i ekonomiska föreningar skall särbehandlas i förhållande&lt;br&gt;till andra företag som har en icke-finansiell huvudverksamhet och som&lt;br&gt;vill ägna sig åt inlåningsverksamhet. Det finns därför betydande fördelar&lt;br&gt;med att i nuvarande beredningsläge avvakta Banklagskommitténs betän-&lt;br&gt;kande. Regeringen anser sammanfattningsvis att det finns goda skäl att&lt;br&gt;förlänga den övergångstid som föreskrivits i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till 1 kap. 2 § bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg har väckt frågan om inte den förlängda&lt;br&gt;övergångstiden bör villkoras av att företagen iakttar viss upplysnings-&lt;br&gt;skyldighet i sin marknadsföring m.m., lämnar redovisning till Finansin-&lt;br&gt;pektionen samt att inspektionen skall ha möjlighet att förbjuda verksam-&lt;br&gt;heten om den bedöms vara alltför riskfylld. Enligt regeringen ryms dock&lt;br&gt;inte dessa frågor inom ramen för detta lagstiftningsärende. Därutöver&lt;br&gt;gäller att lagstiftningen för inlåningsföretagen förväntas bli klar redan&lt;br&gt;inom den förhållandevis korta period, två år, som nuvarande övergångs-&lt;br&gt;tid föreslås bli förlängd med. Värdet av att införa de skyddsbestämmelser&lt;br&gt;som kammarrätten har föreslagit måste vägas mot nackdelen av att införa&lt;br&gt;en provisorisk reglering. Regeringen väljer att föreslå endast en förläng-&lt;br&gt;ning av övergångstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande övergångstidens längd gör regeringen följande övervägan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är önskvärt att samordna beredningen av sparkassefrågan&lt;br&gt;med Banklagskommitténs förslag kan en förlängning av övergångstiden&lt;br&gt;inte vara för kort. Att som Kooperativa Förbundet föreslagit förlänga&lt;br&gt;övergångstiden tre år är emellertid enligt regeringens mening inte accep-&lt;br&gt;tabelt med hänsyn till allmänintresset av att inlåningsföretagens verk-&lt;br&gt;samhetsförutsättningar klarläggs så fort som möjligt. Övergångstiden bör&lt;br&gt;lämpligen förlängas till utgången av 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget väntas inte medföra några ekonomiska konsekvenser, vare sig&lt;br&gt;för samhället i stort eller för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksbank, Göta Hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen, Riksgäldskontoret, Riksskatteverket, Konkurrensverket, Insätt-&lt;br&gt;ningsgarantinämnden, Svenska Bankföreningen, Postgirot Bank AB,&lt;br&gt;Landshypotek AB, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, Stads-&lt;br&gt;hypotek AB, Fristående Sparbankers Riksförbund, Sveriges Bankkunders&lt;br&gt;Riksförbund, Finansförbundet, Svenska Fondhandlareföreningen, Finans-&lt;br&gt;bolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Re-&lt;br&gt;visorssavföndet SRS, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation (TCO), SACO, Sveriges akademikers centralorganisa-&lt;br&gt;tion, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Försäkringsförbund, Banklagskommittén, Kooperativa Förbundet&lt;br&gt;ekonomisk förening (KF), Kooperativa institutet, HSB:s Riksförbund,&lt;br&gt;Riksbyggen sparkassa ekonomisk förening, Stockholms Kooperativa Bo-&lt;br&gt;stadsförening ek. för., Svenska Lantmännens Riksförbund (LRF), Skogsä-&lt;br&gt;garnas Riksförbund, Slakteriförbundet, Mejeriernas Riksförening, JAK -&lt;br&gt;Jord Arbete Kapital - ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydow, Åhnberg, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:24 Ändrad övergångsbestäm-&lt;br&gt;melse i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55019, Stockholm 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-09-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:17:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0324</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:17:39</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FiU8</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FiU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändrad övergångsbestämmelse i bankrörelselagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>