<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2313948</hangar_id>
 <dok_id>GL0322</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>22</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:22</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>22</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:29</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Företagshypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0322/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0322</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0322</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:22&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Företagshypoteks ställning efter avregistrering av&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0322/prop_199798__22-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lägger regeringen fram förslag som syftar till att skydda&lt;br&gt;borgenärer med säkerhet i företagshypotek i samband med att de&lt;br&gt;aktiebolag som inte före utgången av år 1997 har anmält beslut om&lt;br&gt;höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kronor upplöses. När&lt;br&gt;egendom i vilken förtagshypotek gäller övergår från ett aktiebolag till&lt;br&gt;dess aktieägare på grund av att bolaget har upplösts, skall en borgenär&lt;br&gt;som har företagshypotek i bolagets verksamhet till säkerhet för sin&lt;br&gt;fordran under en övergångstid behålla den förmånsrätt i egendomen som&lt;br&gt;följer med företagshypoteket. Borgenären skall vidare ha rätt att söka&lt;br&gt;betalning ur egendomen trots att fordran inte är förfallen till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).............4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994 års ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385)............6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om företagshypotek..............................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagshypotekshavares ställning vid upplösning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag............................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av ändrade regler...............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglernas utformning......................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader........................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians lagförslag.........................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser m.m....................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag....................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande....................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september&lt;br&gt;1997.........................................................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385) att det i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall införas två nya punkter, 15 och 16, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Om ett företagshypotek har&lt;br&gt;upplåtits i ett aktiebolags verk-&lt;br&gt;samhet och den intecknade verk-&lt;br&gt;samheten och egendom som&lt;br&gt;omfattas av företagshypoteket&lt;br&gt;därefter övergår från aktiebolaget&lt;br&gt;till dess aktieägare enligt punkten&lt;br&gt;6, tillämpas bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1984:649) om företagshypotek.&lt;br&gt;Bestämmelserna tillämpas också i&lt;br&gt;sådana fall där verksamheten och&lt;br&gt;egendomen därefter övergår från&lt;br&gt;det upplösta aktiebolagets&lt;br&gt;aktieägare till ett handelsbolag&lt;br&gt;eller ett aktiebolag som aktie-&lt;br&gt;ägarna är delägare i eller till en&lt;br&gt;ekonomisk förening som de är&lt;br&gt;medlemmar i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenären förlorar sin rätt&lt;br&gt;enligt första stycket, om han inte&lt;br&gt;inom den tid som anges i tredje&lt;br&gt;stycket väcker talan mot för-&lt;br&gt;värvaren om betalning ur egen-&lt;br&gt;domen och anmäler detta till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan och anmälan enligt andra&lt;br&gt;stycket skall ske inom sex månader&lt;br&gt;från det att det upplösta&lt;br&gt;aktiebolagets styrelse eller&lt;br&gt;förvärvaren har underrättat&lt;br&gt;borgenären om aktiebolagets&lt;br&gt;avregistrering och senast inom&lt;br&gt;arton &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;månader&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avregistreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om förvärvaren&lt;br&gt;gäller också hans dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Om ett företagshypotek har Prop. 1997/98:22&lt;br&gt;upplåtits i en verksamhet som har&lt;br&gt;drivits av ett aktiebolag som har&lt;br&gt;upplösts enligt punkten 6, har&lt;br&gt;borgenären rätt att söka betalning&lt;br&gt;ur egendom som omfattas av&lt;br&gt;hypoteket trots att hans fordran inte&lt;br&gt;är förfallen till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1994 att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital&lt;br&gt;i privata aktiebolag skulle höjas från 50 000 kr till 100 000 kr (se SFS&lt;br&gt;1994:802). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1995. Enligt&lt;br&gt;punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) skall ett aktiebolag vars aktiekapital&lt;br&gt;understiger 100 000 kr och som inte före utgången av år 1997 har anmält&lt;br&gt;beslut om höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr avregistreras&lt;br&gt;och därmed anses upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilken verkan upplösningen av ett aktiebolag får for&lt;br&gt;företagshypotek som har gällt i det upplösta aktiebolagets verksamhet&lt;br&gt;behandlades inte i samband med 1994 års ändringar i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har i en skrivelse som inkom till&lt;br&gt;Justitiedepartementet den 12 juni 1997 påpekat att det finns en risk att&lt;br&gt;banker och andra innehavare av företagshypotek kan komma att lida&lt;br&gt;rättsförluster, om frågan om vad som skall gälla beträffande&lt;br&gt;förmånsrätten för företagshypotek efter ett aktiebolags upplösning inte&lt;br&gt;regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet har det därefter utarbetats en promemoria&lt;br&gt;med förslag som syftar till att skydda innehavare av företagshypotek i&lt;br&gt;den aktuella situationen. Promemorian har behandlats vid ett remissmöte&lt;br&gt;den 25 augusti 1997. De myndigheter och organisationer som inbjudits&lt;br&gt;till remissmötet har dessutom beretts tillfälle att yttra sig skriftligen.&lt;br&gt;Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. En förteckning över de&lt;br&gt;remissinstanser som har yttrat sig över promemorian och en förteckning&lt;br&gt;över deltagarna i remissmötet finns i bilaga 2. Minnesanteckningar från&lt;br&gt;remissmötet finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Ju97/2929).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 4 september 1997 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet, vars&lt;br&gt;yttrande finns i bilaga 4, har föreslagit en ändring i lagtexten.&lt;br&gt;Regeringen har följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994 års ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1995 gäller att aktiekapitalet i privata aktiebolag&lt;br&gt;skall uppgå till minst 100 000 kr i stället för som tidigare minst 50 000&lt;br&gt;kr (se prop. 1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, rskr. 1993/94:422 och&lt;br&gt;SFS 1994:802). Tidigare bildade bolag har dock medgetts en treårig&lt;br&gt;övergångstid. Detta innebär att ett bolag som har ett aktiekapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understigande 100 000 kr trots detta kan bestå som juridisk person till&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om&lt;br&gt;ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall ett aktiebolag vars&lt;br&gt;aktiekapital understiger 100 000 kr och som inte före utgången av år&lt;br&gt;1997 har anmält beslut om höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr&lt;br&gt;avregistreras och skall därmed anses upplöst. Av punkten 5 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna följer att en sådan avregistrering kan komma&lt;br&gt;till stånd även vid en tidigare tidpunkt än punkten 6 föreskriver, under&lt;br&gt;förutsättning att aktieägarna, styrelsen och den verkställande direktören&lt;br&gt;begär det före utgången av oktober 1997. Sedan bolaget har avförts ur&lt;br&gt;aktiebolagsregistret svarar aktieägarna, styrelseledamöterna och den&lt;br&gt;verkställande direktören solidariskt för bolagets förpliktelser. För en&lt;br&gt;aktieägare som inte har varit styrelseledamot eller verkställande direktör&lt;br&gt;gäller dock detta ansvar endast i förhållande till hans eller hennes andel i&lt;br&gt;aktiekapitalet. Det avregistrerade bolagets tillgångar övergår till&lt;br&gt;aktieägarna och dessa inträder i bolagets ställe som part i de avtal som&lt;br&gt;bolaget har slutit med tredje man. I den mån bolaget enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning har varit skyldigt att vidta åtgärd eller lämna uppgift&lt;br&gt;skall detta i stället fullgöras av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna bestämmelserna överensstämmer i sak med de&lt;br&gt;övergångsbestämmelser som tillkom med anledning av att lägsta tillåtna&lt;br&gt;aktiekapital år 1973 höjdes från 5 000 kr till 50 000 kr (se punkterna 4&lt;br&gt;och 5 i övergångsbestämmelserna till lagen, 1973:303, om ändring i&lt;br&gt;lagen, 1944:705, om aktiebolag i deras lydelse enligt SFS 1981:460).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förutses att ett inte obetydligt antal verksamheter som hittills&lt;br&gt;har bedrivits i aktiebolagsform efter utgången av år 1997 kommer att&lt;br&gt;drivas i annan form, t.ex. under enskild firma eller såsom handelsbolag.&lt;br&gt;Särskilda skatteregler har tillkommit för att underlätta detta (se lagen,&lt;br&gt;1996:761, om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade&lt;br&gt;bestämmelser om aktiekapitalets storlek).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Allmänt om företagshypotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om företagsinteckning och företagshypotek finns i lagen&lt;br&gt;(1984:649) om företagshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshypotek är en form av företrädesrätt. Det medför bl.a. särskild&lt;br&gt;förmånsrätt enligt 5 § förmånsrättslagen (1970:979) och berättigar till&lt;br&gt;betalning ur hypoteksegendomen i konkurs eller vid utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin&lt;br&gt;näringsverksamhet har rätt att få inskrivning i verksamheten av ett visst&lt;br&gt;penningbelopp (företagsinteckning). Bevis om inskrivningen kallas&lt;br&gt;företagshypoteksbrev (se 1 kap. 2 §). Ett företagshypotek upplåts genom&lt;br&gt;att näringsidkaren överlämnar företagshypoteksbrevet som säkerhet för&lt;br&gt;en fordran (se 1 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företagshypotek gäller i näringsidkarens lösa egendom i den mån&lt;br&gt;egendomen hör till den intecknade verksamheten. Viss egendom är&lt;br&gt;undantagen, bl.a. kassa- och banktillgodohavanden (se 2 kap. 1 §). Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten överlåts, gäller hypoteket i överlåtarens fordran på Prop. 1997/98:22&lt;br&gt;ersättning såvitt denna avser egendom som omfattades av hypoteket vid&lt;br&gt;överlåtelsen (se 2 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella utgångspunkten är att företagshypoteket omfattar&lt;br&gt;endast egendom som tillhör den näringsidkare som har upplåtit&lt;br&gt;hypoteket. I princip upphör företagshypoteket att gälla om den&lt;br&gt;intecknade verksamheten övergår i en ny ägares hand. Det finns dock&lt;br&gt;undantag från denna huvudregel. Ett undantag är att, om en näringsidkare&lt;br&gt;avlider, dödsboet utan vidare träder i hans ställe som näringsidkare (se 1&lt;br&gt;kap. 4 § andra stycket). Ett annat undantag är reglerna om den s.k.&lt;br&gt;förföljelserätten i 2 kap. 3 och 4 §§. Dessa regler har följande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den intecknade verksamheten överlåts och det i överlåtelsen ingår&lt;br&gt;egendom som omfattas av företagshypotek, gäller hypoteket i denna&lt;br&gt;egendom hos förvärvaren. Om förvärvaren överlåter egendomen eller&lt;br&gt;upplåter särskild rätt i denna eller om egendomen skadas eller tas i&lt;br&gt;anspråk genom expropriation eller liknande förfarande, omfattar&lt;br&gt;hypoteket förvärvarens fordran på ersättning (s.k. surrogation).&lt;br&gt;Hypoteket ger företräde till betalning framför ett företagshypotek i&lt;br&gt;samma egendom som grundar sig på upplåtelse av förvärvaren (se 2 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förföljelserätten är emellertid förenad med en tidsmässig begränsning.&lt;br&gt;Borgenären förlorar sin rätt om han inte inom sex månader från det&lt;br&gt;överlåtaren eller förvärvaren har underrättat honom om överlåtelsen och&lt;br&gt;senast inom arton månader från det verksamheten frånträddes väcker&lt;br&gt;talan mot förvärvaren om betalning ur egendomen och anmäler detta till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten (se 2 kap. 3 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna tillämpas också om den intecknade verksamheten och&lt;br&gt;egendom som omfattas av företagshypotek övergår till någon annan&lt;br&gt;genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av&lt;br&gt;någon annan anledning än näringsidkarens död (se 2 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon förföljelserätt anses däremot inte föreligga då ett aktiebolags&lt;br&gt;tillgångar övergår i någon annans hand genom skifte eller fusion (se&lt;br&gt;Walin, Om företagshypotek, 1995, s. 110, även NJA 1990 s. 3). I dessa&lt;br&gt;situationer har borgenärerna ansetts vara tillräckligt skyddade genom&lt;br&gt;reglerna i 13 och 14 kap. aktiebolagslagen, vilka för ändamålet&lt;br&gt;föreskriver ett kungörelseförfarande och betalning av kända skulder eller&lt;br&gt;avsättning av medel för sådan betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som har företagshypotek till säkerhet för sin fordran har&lt;br&gt;ett särskilt skydd genom de bestämmelser som finns i 2 kap. 7 § om rätt&lt;br&gt;till förtida betalning ur egendomen. Bestämmelserna innebär att&lt;br&gt;borgenären i vissa situationer har rätt att begära betalning ur egendomen&lt;br&gt;trots att fordrans förfallotidpunkt ännu inte har inträtt. En sådan rätt till&lt;br&gt;förtida betalning inträder bl.a. om den intecknade verksamheten eller en&lt;br&gt;väsentlig del av den överlåts eller upphör eller övergår till någon annan&lt;br&gt;genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av annan&lt;br&gt;anledning än näringsidkarens död. En rätt till förtida betalning inträder&lt;br&gt;också om egendomen till följd av vanvård eller naturhändelse eller av&lt;br&gt;någon annan därmed jämförlig orsak försämras eller minskas så att&lt;br&gt;säkerhetens värde går ned väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Företagshypotekshavares ställning vid upplösning av Prop. 1997/98:22&lt;br&gt;aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga har uppkommit om vilken verkan reglerna om upplösning av&lt;br&gt;aktiebolag får för innehavare av de företagshypotek som har gällt i det&lt;br&gt;upplösta aktiebolagets verksamhet. Fordringarna kan visserligen alltid&lt;br&gt;göras gällande mot styrelsen eller, med vissa begränsningar, aktieägarna.&lt;br&gt;Men kan någon förmånsrätt göras gällande på grund av&lt;br&gt;företagshypoteket?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1994 års ändringar i aktiebolagslagen gjordes inga&lt;br&gt;ändringar i lagstiftningen om företagshypotek. Förarbetena innehåller&lt;br&gt;inte heller några uttalanden om vilken verkan upplösningen av ett&lt;br&gt;aktiebolag får för borgenärer med företagshypotek som säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till 1973 års ändringar i aktiebolagslagen gjordes den&lt;br&gt;bedömningen att en ändring av företagsform inte rubbade säkerhet i form&lt;br&gt;av företagsinteckning (se nedan). I den nu gällande lagen om&lt;br&gt;företagshypotek är emellertid den principiella utgångspunkten att ett&lt;br&gt;företagshypotek upphör att gälla, om den intecknade verksamheten&lt;br&gt;övergår i en ny ägares hand. Detta har bekräftats i bl.a. rättsfallet NJA&lt;br&gt;1990 s. 3, som gällde en fråga om företagsintecknings bestånd efter&lt;br&gt;övergång till annan av en persons hela förmögenhet (s.k.&lt;br&gt;universalsuccession). Högsta domstolen konstaterade att ett företags-&lt;br&gt;hypotek som hade beviljats i ett dotterbolag hade upphört att gälla sedan&lt;br&gt;dotterbolaget genom fusion uppgått i moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna utgångspunkten får anses gälla även vid den&lt;br&gt;äganderättsövergång som sker när ett företag går över från en&lt;br&gt;företagsform till en annan. Endast beträffande en typ av&lt;br&gt;universalsuccession innehåller lagen särskilda bestämmelser som innebär&lt;br&gt;att företagshypoteket består. Enligt 1 kap. 4 § andra stycket gäller&lt;br&gt;nämligen att, om en näringsidkare avlider, dödsboet skall träda i hans&lt;br&gt;ställe som näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av lagstiftningens utformning och 1990 års rättsfall&lt;br&gt;måste slutsatsen bli att, om ett aktiebolag upplöses enligt 1994 års&lt;br&gt;bestämmelser och den intecknade egendomen därvid övergår på bolagets&lt;br&gt;aktieägare, detta påverkar företagshypotekets bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om företagshypoteket likväl kan åberopas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna om förföljelserätt. Särskilda bestämmelser om detta&lt;br&gt;finns, som har framgått ovan, i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen om företags-&lt;br&gt;hypotek. Äganderättsövergång i samband med upplösning av aktiebolag&lt;br&gt;omfattas emellertid inte av ordalydelsen i dessa bestämmelser. Positivt&lt;br&gt;stöd för att tillämpa bestämmelserna analogt i den nu aktuella situationen&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågans bedömning i tidigare lagstiftningsärende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan också erinras om hur frågan om företagshypoteks&lt;br&gt;ställning bedömdes i samband med det lagstiftningsarbete som skedde på&lt;br&gt;1970-talet när gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital höjdes från 5 000 till&lt;br&gt;50 000 kr. Frågan diskuterades då dels i förarbetena till den ändring som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1973 gjordes i 1944 års aktiebolagslag och genom vilken lägsta tillåtna&lt;br&gt;aktiekapital bestämdes till 50 000 kr (se prop. 1973:168 s. 17 och 18),&lt;br&gt;dels i förarbetena till vissa ändringar som år 1975 gjordes i lagen&lt;br&gt;(1966:454) om företagsinteckning (se prop. 1975/76:12 s. 35 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om företagsinteckning innehöll bestämmelser som liknar de&lt;br&gt;bestämmelser om företagshypotek och förföljelserätt som nu finns i lagen&lt;br&gt;om företagshypotek. 1 prop. 1973:168 kom föredragande statsrådet till&lt;br&gt;slutsatsen att en företagsinteckning inte rubbades av att ett aktiebolag&lt;br&gt;avregistreras. En ändring av företagsform var, sades det, inte att anse&lt;br&gt;som överlåtelse av verksamhet. Överföringen av aktiebolagets&lt;br&gt;egendomsmassa till aktieägarna betecknades i stället som ett slag av&lt;br&gt;universalsuccession. I prop. 1975/76:12 vidhöll föredragande statsrådet&lt;br&gt;uppfattningen att det var fråga om ett slag av universalsuccession som&lt;br&gt;inte rubbade företagsinteckningen. Men han påpekade samtidigt att&lt;br&gt;ytterligare ett led tillkom om verksamheten därefter drevs vidare såsom&lt;br&gt;handelsbolag, nämligen övergången från aktieägarkollektivet till ett&lt;br&gt;handelsbolag. Denna äganderättsövergång utgjorde inte en&lt;br&gt;universalsuccession utan fick närmast bedömas som ett tillskott till&lt;br&gt;bolag. Effekten av detta var att företagsinteckningen upphörde att gälla i&lt;br&gt;verksamheten och att borgenärerna endast kunde göra gällande en&lt;br&gt;förföljelserätt i den konkreta egendom som hade förts över från&lt;br&gt;aktieägarkollektivet till handelsbolaget. Dessa konsekvenser ansågs i och&lt;br&gt;för sig inte vara något avgörande skäl för att överväga en ändring i de&lt;br&gt;1973 beslutade övergångsbestämmelserna till aktiebolagslagstiftningen.&lt;br&gt;Det konstaterades dock att vissa praktiska inskrivningsrättsliga&lt;br&gt;komplikationer skulle uppstå i och med att inskrivningsböckema enbart&lt;br&gt;skulle redovisa företagsinteckningama under det avregistrerade&lt;br&gt;aktiebolagets firma och att detta någon gång kunde leda till rättsförluster.&lt;br&gt;Föredragande statsrådet anslöt sig därför slutligen till förslaget från&lt;br&gt;utredningen angående företagsinteckning att borgenärerna borde&lt;br&gt;tillgodoses genom regler om förföljelserätt och rätt att begära förtida&lt;br&gt;uppsägning av inteckningslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om företagsinteckning infördes därför särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om förföljelserätt vid upplösning av aktiebolag. Bestämmelserna var&lt;br&gt;tillämpliga dels vid äganderättsövergången från aktiebolaget till&lt;br&gt;aktieägare, dels vid en äganderättsövergång från aktieägare till&lt;br&gt;handelsbolag. Vidare infördes en bestämmelse om att borgenären i en&lt;br&gt;sådan situation skulle ha rätt till förtida betalning ur egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av 1975 års lagstiftning blev att företagsinteckningen&lt;br&gt;inte längre ansågs bestå orubbad efter aktiebolagets avregistrering;&lt;br&gt;borgenärernas rätt skulle ju i stället vara en förföljelserätt. Frågan om&lt;br&gt;borgenärerna kunde hävda en sådan rätt på grund av 10 § lagen om&lt;br&gt;företagsinteckning (motsvarande 2 kap. 3 § i lagen om företagshypotek)&lt;br&gt;i vart fall gentemot aktieägarna när dessa drev verksamheten vidare&lt;br&gt;såsom enskild firma diskuterades inte. Det förhållandet att man införde&lt;br&gt;en särskild bestämmelse om förföljelserätt som gällde även i denna&lt;br&gt;situation får emellertid uppfattas så att man inte ansåg att den dittills&lt;br&gt;gällande lagstiftningen gav någon sådan rätt i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsats om rättsläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden far övervägande skäl anses tala för att&lt;br&gt;ett företagshypotek över huvud taget inte kan göras gällande efter det att&lt;br&gt;det aktiebolag som upplåtit företagshypoteket har avregistrerats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Behovet av ändrade regler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall införas lagregler som skyddar borgenärer&lt;br&gt;med säkerhet i företagshypotek i samband med att det aktiebolag i vars&lt;br&gt;verksamhet företagshypoteket gäller upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har instämt i promemorians&lt;br&gt;förslag eller inte haft några invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av punkterna 5 och 6 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till 1994 års ändringar i aktiebolagslagen&lt;br&gt;följer att aktiebolagets borgenärer efter bolagets avregistrering kan göra&lt;br&gt;sina fordringar gällande gentemot det upplösta bolagets styrelse och, med&lt;br&gt;vissa begränsningar, aktieägare. För borgenärerna kan det emellertid&lt;br&gt;också vara av stor betydelse att de fortfarande är tillförsäkrade den&lt;br&gt;förmånsrätt som de har haft i bolagets egendom. Såsom har framgått av&lt;br&gt;tidigare avsnitt kan det antas att företagshypotek som gäller i verksamhet&lt;br&gt;bedriven av ett aktiebolag som upplöses enligt övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till 1994 års ändringar i aktiebolagslagen upphör att gälla i och med&lt;br&gt;avregistreringen. Borgenären kan inte ens göra gällande någon sådan&lt;br&gt;förföljelserätt som annars kan göras gällande vid överlåtelse av&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshypotekshavama har haft vissa möjligheter att tillgodose sina&lt;br&gt;intressen genom de bestämmelser om likvidation som har tagits in i&lt;br&gt;punkten 4 i övergångsbestämmelserna till 1994 års ändringar i&lt;br&gt;aktiebolagslagen. Dessa bestämmelser har gett bl.a. borgenärerna rätt att&lt;br&gt;t.o.m. den 31 mars 1997 begära att bolag med aktiekapital som&lt;br&gt;understiger 100 000 kr försätts i likvidation. Härigenom har&lt;br&gt;företagshypotekshavama kunnat framtvinga en avveckling av bolagets&lt;br&gt;skulder där företagshypoteket kunnat beaktas. Ofta torde emellertid&lt;br&gt;sådana likvidationsförfaranden för såväl borgenärer som bolag ha&lt;br&gt;framstått som opraktiska och kostsamma sätt att avveckla bolaget. Under&lt;br&gt;alla förhållanden står möjligheten att framtvinga likvidation inte längre&lt;br&gt;öppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det praktiska rättslivet torde företagshypotekshavama normalt ändå&lt;br&gt;kunna tillgodose sina intressen ganska väl. Lån och krediter som har&lt;br&gt;lämnats med företagshypotek som säkerhet är ofta förenade med villkor&lt;br&gt;som ger borgenären möjlighet att säga upp lånet eller krediten om den&lt;br&gt;lämnade säkerheten inte längre är betryggande. Om ett företagshypotek&lt;br&gt;upphör att gälla på grund av att det aktiebolag i vars verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inteckningen har gällt upplöses, bör det därför i flertalet fall vara möjligt&lt;br&gt;för företagshypotekshavama att avveckla skuldförhållandet. Mot&lt;br&gt;bakgrund härav torde förhandlingssituationen vara sådan att, om&lt;br&gt;verksamheten skall drivas vidare i annan företagsform, ny säkerhet&lt;br&gt;kommer att upplåtas i verksamheten i dess nya form. Det kan därför&lt;br&gt;förutsättas att företagshypotekshavamas mellanhavanden med bolag som&lt;br&gt;upplöses enligt de nu berörda bestämmelserna i stor utsträckning&lt;br&gt;kommer att lösas genom frivilliga uppgörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste trots detta antas att det kommer att inträffa ett antal fall där&lt;br&gt;frivilliga uppgörelser inte kommer till stånd. I dessa fall kan&lt;br&gt;avregistreringen av aktiebolaget leda till rättsförluster för enskilda&lt;br&gt;företagshypotekshavare. Det bör därför införas lagregler som tillvaratar&lt;br&gt;företagshypotekshavamas intressen i samband med att de aktiebolag som&lt;br&gt;inte kommer att höja sitt aktiekapital till 100 000 kr upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglernas utformning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När egendom i vilken företagshypotek gäller&lt;br&gt;övergår från ett aktiebolag till dess aktieägare på grund av att bolaget&lt;br&gt;avregistreras, skall borgenären under en övergångstid efter&lt;br&gt;avregistreringen behålla den förmånsrätt i egendomen som följer med&lt;br&gt;företagshypoteket. Detsamma skall gälla om egendomen därefter övergår&lt;br&gt;till ett handelsbolag eller ett aktiebolag som aktieägarna i det upplösta&lt;br&gt;aktiebolaget är delägare i eller till en ekonomisk förening som de är&lt;br&gt;medlemmar i. Denna rätt skall dock upphöra om borgenären inte inom&lt;br&gt;sex månader från det att han underrättades om avregistreringen och&lt;br&gt;senast arton månader efter avregistreringen väcker talan mot den som har&lt;br&gt;övertagit verksamheten om betalning ur egendomen och underrättar&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenären skall vidare ha rätt att söka betalning ur egendomen trots&lt;br&gt;att fordran inte är förfallen till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag,&lt;br&gt;dock att promemorieförslaget inte omfattar det fallet att egendom övergår&lt;br&gt;från aktieägarna i det upplösta aktiebolaget till ett annat aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt godtagit&lt;br&gt;förslaget. Finansinspektionen har dock ifrågasatt om en förföljelserätt&lt;br&gt;inte också borde gälla om aktieägarna överför egendomen till andra&lt;br&gt;juridiska personer än handelsbolag och ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det enklaste sättet att skydda&lt;br&gt;borgenärernas rätt kan synas vara att utforma lagstiftningen så att&lt;br&gt;företagshypoteket utan vidare belastar verksamheten hos den som har&lt;br&gt;övertagit verksamheten efter avregistreringen. En sådan lösning skulle&lt;br&gt;emellertid vara förenad med olika svårigheter. Enligt inskrivnings-&lt;br&gt;registret skulle företagshypoteket fortfarande avse det upplösta&lt;br&gt;aktiebolagets näringsverksamhet trots att företagshypoteket de facto&lt;br&gt;skulle ge förmånsrätt i en näringsverksamhet som drivs av ett annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättssubjekt. Ett gravationsbevis avseende den näringsidkare som&lt;br&gt;övertagit verksamheten skulle å andra sidan inte uppta företagsinteck-&lt;br&gt;ningar som skrivits in i det avregistrerade aktiebolagets&lt;br&gt;näringsverksamhet. Möjligheten att med hjälp av inskrivningsregistret&lt;br&gt;skaffa en bild av vilka företagshypotek som kan belasta&lt;br&gt;näringsverksamheten skulle därmed avsevärt försämras. Den som&lt;br&gt;överväger att bevilja en näringsidkare kredit mot säkerhet i&lt;br&gt;företagshypotek skulle bli tvungen att räkna med möjligheten av att&lt;br&gt;verksamheten är belastad med en ”tyst” inteckning. I någon utsträckning&lt;br&gt;skulle olägenheterna för kreditväsendet minska om&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten ålades att självmant föra över&lt;br&gt;företagsinteckningar från upplösta aktiebolag till den som övertagit&lt;br&gt;bolagets verksamhet. Det kan emellertid antas att sådana&lt;br&gt;saneringsåtgärder skulle vara synnerligen arbetskrävande för&lt;br&gt;myndigheten. Denna torde för övrigt ofta sakna tillgång till de uppgifter&lt;br&gt;om avregistrering av aktiebolag och om verksamheternas övertagare som&lt;br&gt;sådana åtgärder skulle förutsätta. Det skulle alltså knappast vara någon&lt;br&gt;acceptabel lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att ett system i vilket företagshypoteket belastar&lt;br&gt;även näringsverksamheten hos den övertagande näringsidkaren skulle&lt;br&gt;innebära särskilda risker för inteckningskollisioner. Om den som övertar&lt;br&gt;verksamheten - t.ex. den ende aktieägaren i det avregistrerade bolaget -&lt;br&gt;har drivit en annan näringsverksamhet under enskild firma och upplåtit&lt;br&gt;företagshypotek i denna, kan en och samma egendom komma att&lt;br&gt;omfattas av olika företagshypotek utan att företrädesrätten dem emellan&lt;br&gt;är klargjord. Ett liknande kollisionsfall inträder om en och samma person&lt;br&gt;har ägt del i flera avregistrerade aktiebolag i vars verksamheter&lt;br&gt;företagshypotek har upplåtits. Dessa och liknande situationer kan inte&lt;br&gt;heller hanteras inom ramen för ett sådant saneringsförfarande hos&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten som nyss har berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den allmänna omsättningens synpunkt synes i stället den&lt;br&gt;lämpligaste lösningen vara att nya företagshypotek upplåts i&lt;br&gt;näringsverksamheten hos den övertagande näringsidkaren efter ett&lt;br&gt;sedvanligt inskrivningsförfarande och att de företagsinteckningar som&lt;br&gt;belastar det avregistrerade bolagets verksamhet samtidigt dödas.&lt;br&gt;Härigenom kommer inskrivningsregister och gravationsbevis att svara&lt;br&gt;mot de företagsinteckningar som faktiskt finns. Vidare far frågan om&lt;br&gt;företrädesrätt mellan olika inteckningar i de ovan angivna&lt;br&gt;kollisionsfallen då en given lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya företagsinteckningar och nya företagshypotek är inte beroende av&lt;br&gt;någon ny lagstiftning. Det fordras emellertid lagregler som skapar&lt;br&gt;incitament för den övertagande näringsidkaren att upplåta&lt;br&gt;företagshypotek i samma omfattning som har gällt i det avregistrerade&lt;br&gt;aktiebolagets rörelse. Det behövs också lagregler som kan garantera att&lt;br&gt;borgenärerna inte förlorar sin förmånsrätt på grund av det tidigare&lt;br&gt;företagshypoteket innan nya företagshypotek har upplåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana regler kan lämpligen utformas med utgångspunkt i de&lt;br&gt;befintliga reglerna om förföljelserätt i 2 kap. 3 § lagen om&lt;br&gt;företagshypotek och ges i huvuddrag följande utformning. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsintecknad egendom i och med avregistreringen av ett aktiebolag&lt;br&gt;övergår till det upplösta bolagets aktieägare, skall hypoteket under en&lt;br&gt;övergångstid kunna göras gällande i egendomen och ge företräde till&lt;br&gt;betalning framför ett företagshypotek i samma egendom som grundar sig&lt;br&gt;på en upplåtelse av den övertagande näringsidkaren. Borgenären skall&lt;br&gt;förlora rätten att göra hypoteket gällande, om han inte inom sex månader&lt;br&gt;från det att han underrättats om att aktiebolaget avregistrerats och senast&lt;br&gt;inom arton månader från det att aktiebolaget avregistrerades väcker talan&lt;br&gt;mot aktieägarna om betalning ur egendomen och anmäler detta till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten. Reglerna bör kompletteras med bestämmelser&lt;br&gt;som ger en borgenär med företagshypotek i ett avregistrerat aktiebolags&lt;br&gt;verksamhet rätt till betalning ur egendomen trots att fordran inte är&lt;br&gt;förfallen till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även mot en lösning av detta slag kan det visserligen riktas vissa&lt;br&gt;invändningar. Också med denna modell kommer inskrivningsregistret&lt;br&gt;under den tid som förföljelserätten består att ge en ofullständig bild av de&lt;br&gt;företagshypotek som kan belasta en viss verksamhet. Problemet kommer&lt;br&gt;dock med den här modellen att vara av övergående art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också invändas att modellen för med sig praktiska olägenheter.&lt;br&gt;Det förfarande som måste iakttas för att rätten att göra gällande&lt;br&gt;företagshypoteket inte skall gå förlorad - talan vid domstol jämte&lt;br&gt;anmälan till inskrivningsmyndigheten - torde visserligen behöva&lt;br&gt;tillämpas endast i de undantagssituationer då parterna inte på egen hand&lt;br&gt;kan komma överens. Men även det förfarande som torde bli det normala&lt;br&gt;- dödning av företagsinteckningen i det avregistrerade aktiebolaget och&lt;br&gt;samtidig nyfastställelse av företagsinteckning i den övertagande&lt;br&gt;näringsidkarens verksamhet - kan givetvis innebära en del besvär. Detta&lt;br&gt;torde emellertid få accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att en reglering av detta slag överensstämmer med de&lt;br&gt;bestämmelser som under 1970-talet infördes i lagen om&lt;br&gt;företagsinteckning i samband med höjningen av det lägsta tillåtna&lt;br&gt;aktiekapitalet från 5 000 kr till 50 000 kr. Såvitt är känt fungerade den&lt;br&gt;regleringen då på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om förföljelserätten bör utsträckas till att omfatta&lt;br&gt;även de situationer då verksamheten och egendomen efter&lt;br&gt;avregistreringen av aktiebolaget övergår till en juridisk person som&lt;br&gt;aktieägarna är delägare eller medlemmar i. Det kan antas att fortsatt drift&lt;br&gt;i handelsbolagsform kommer att bli vanlig. Även fortsatt drift genom en&lt;br&gt;ekonomisk förening eller genom ett annat aktiebolag kan komma att&lt;br&gt;förekomma. Detta gäller särskilt som det har tillkommit särskilda&lt;br&gt;skatteregler som syftar till att underlätta att verksamheten drivs vidare i&lt;br&gt;någon av dessa tre företagsformer (se lagen [1996:761] om&lt;br&gt;inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om&lt;br&gt;aktiekapitalets storlek m.m.). Om förföljelserätten inte utsträcks till att&lt;br&gt;gälla i dessa fall, finns det en risk för att borgenärerna gör rättsförluster.&lt;br&gt;När egendom tillförs ett handelsbolag torde sålunda reglerna om&lt;br&gt;surrogation (se s. 8) innebära att borgenärerna inte kan göra hypoteket&lt;br&gt;gällande i det vederlag (bolagsandelen) som aktieägarna får då&lt;br&gt;egendomen tillförs handelsbolaget (se Walin, Om företagshypotek, 1995,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 102 och 94). Det torde förhålla sig på samma vis om egendomen&lt;br&gt;tillförs en ekonomisk förening eller ett aktiebolag. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att förföljelserätten bör utsträckas så att hypoteket följer&lt;br&gt;egendomen inte bara när den förs över till aktieägarkollektivet i samband&lt;br&gt;med avregistreringen utan också när egendomen förs vidare från&lt;br&gt;aktieägarkollektivet till ett handelsbolag, en ekonomisk förening eller ett&lt;br&gt;aktiebolag. Något praktiskt behov av att - som Finansinspektionen har&lt;br&gt;ifrågasatt - utsträcka förföljelserätten till att gälla även när verksamheten&lt;br&gt;övergår till andra slag av juridiska personer kan däremot inte anses&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämpelskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;br&gt;(stämpelskattelagen) erläggs stämpelskatt för förvärv av fast egendom&lt;br&gt;och tomträtt och vid beviljande av inteckningar. När det gäller&lt;br&gt;företagsinteckningar är skattesatsen en procent av det belopp som&lt;br&gt;intecknas (se 24 § första stycket 2 stämpelskattelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om stämpelskatt bör utgå när ett avregistrerat&lt;br&gt;aktiebolags verksamhet har övertagits av aktiebolagets ägare och nya&lt;br&gt;företagsinteckningar måste tas ut. Frågeställningen har, såvitt gäller&lt;br&gt;fastigheter, berörts i förarbetena till den inledningsvis nämnda lagen&lt;br&gt;(1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade&lt;br&gt;bestämmelser om aktiekapitalets storlek. I prop. 1995/96:168 s. 20&lt;br&gt;uttalade regeringen att den i och för sig ansåg att företagaren borde slippa&lt;br&gt;stämpelskatt när en fastighet förs över från ett avregistrerat aktiebolag till&lt;br&gt;den nya verksamheten men att det är svårt att lösa frågan genom generell&lt;br&gt;lagstiftning. Regeringen konstaterade emellertid att Kammarkollegiet -&lt;br&gt;om det föreligger synnerliga skäl - kan medge befrielse från eller&lt;br&gt;återbetalning av stämpelskatt (se 42 &amp;nbsp;§ stämpelskattelagen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningen [1979:293] om befrielse från eller återbetalning av viss&lt;br&gt;stämpelskatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 42 § stämpelskattelagen och i 1979 års förordning&lt;br&gt;gäller inte bara stämpelskatt vid förvärv av fast egendom utan all&lt;br&gt;stämpelskatt. Regeringens ställningstagande i fråga om stämpelskatt vid&lt;br&gt;förvärv av fast egendom är därför relevant också när det gäller&lt;br&gt;stämpelskatt som avser företagsinteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala stämpelskatt påverkas också av det ovan&lt;br&gt;angivna förslaget om förföljelserätt. Enligt 22 § stämpelskattelagen&lt;br&gt;föreligger, om nyinteckning och dödning sker på grund av samtidig&lt;br&gt;ansökan, skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade&lt;br&gt;beloppet och beloppet av de inteckningar som dödas. Den bestämmelsen&lt;br&gt;kan inte tillämpas om den gamla företagsinteckningen vid tidpunkten för&lt;br&gt;nyfastställelsen redan har förlorat sin verkan och alltså inte kan bli&lt;br&gt;föremål för dödning (jfr NJA 1990 s. 3). I propositionens förslag ligger&lt;br&gt;emellertid att företagsinteckningen i bolagets verksamhet äger viss&lt;br&gt;verkan även sedan bolaget har avregistrerats. Så länge förföljelserätten&lt;br&gt;består kan företagsinteckningen därför bli föremål för dödning. Det&lt;br&gt;medför att bestämmelsen i 22 § stämpelskattelagen kan tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden finns det inte något behov av att Prop. 1997/98:22&lt;br&gt;komplettera lagstiftningen om stämpelskatt vid uttagande av&lt;br&gt;företagsinteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot den tidpunkt då de nya reglerna föreslås träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De regler som föreslås syftar till att&lt;br&gt;undanröja vissa negativa effekter som kan uppstå för borgenärer med&lt;br&gt;säkerhet i företagshypotek i samband med att aktiebolag avregistreras&lt;br&gt;enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om&lt;br&gt;ändring i aktiebolagslagen. De nya reglerna bör därför träda i kraft vid&lt;br&gt;den tidpunkt efter vilken de berörda aktiebolagen skall avregistreras, dvs.&lt;br&gt;den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den omläggning av företagsinteckningar från avregistrerade aktiebolag&lt;br&gt;till övertagande näringsidkare som detta förslag förutsätter torde leda till&lt;br&gt;en inte oväsentlig ökning av antalet företagsinteckningsärenden hos&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten i Malmö. Hur omfattande merarbete detta&lt;br&gt;kommer att medföra beror på hur många bolag som kommer att&lt;br&gt;avregistreras och i vilken utsträckning de belastas av&lt;br&gt;företagsinteckningar som måste läggas om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgift från Patent- och registreringsverket hade i juni 1997&lt;br&gt;cirka 130 000 aktiebolag med ett aktiekapital understigande 100 000 kr&lt;br&gt;ännu inte vidtagit några åtgärder med anledning av de nya reglerna om&lt;br&gt;lägsta tillåtna aktiekapital. Det är inte känt hur stor andel av dessa bolag&lt;br&gt;som kommer att avregistreras och hur många som har upplåtit&lt;br&gt;företagshypotek i sin verksamhet. Det far antas att ett inte obetydligt&lt;br&gt;antal bolag kommer att beröras av de nya reglerna. Den ökade&lt;br&gt;ärendetillströmningen torde emellertid bli endast tillfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndighetens merkostnader för den ökade ärende-&lt;br&gt;mängden torde täckas genom att avgiftsintäkterna ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan på goda grunder antas att de nya reglerna framför allt kommer&lt;br&gt;att leda till att borgenärerna och näringsidkarna träffar överenskommelser&lt;br&gt;om upplåtelse av ny säkerhet. Reglerna om att borgenären skall väcka&lt;br&gt;talan vid domstol för att inte förlora sin rätt torde därför komma att&lt;br&gt;tillämpas endast undantagsvis. Någon beaktansvärd ökning av&lt;br&gt;domstolarnas arbetsbörda är mot den bakgrunden inte att förvänta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring av&lt;br&gt;aktiebolagslagen har fogats två nya punkter, 15 och 16. Punkterna&lt;br&gt;innehåller särskilda bestämmelser om sådana företagshypotek som har&lt;br&gt;belastat verksamheten i aktiebolag som har upplösts enligt punkten 6 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Om ett företagshypotek har upplåtits i ett aktiebolags verksamhet och&lt;br&gt;den intecknade verksamheten och egendom som omfattas av&lt;br&gt;företagshypoteket därefter övergår från aktiebolaget till dess aktieägare&lt;br&gt;enligt punkten 6, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1984:649) om företagshypotek. Bestämmelserna tillämpas också i&lt;br&gt;sådana fall där verksamheten och egendomen därefter övergår från det&lt;br&gt;upplösta aktiebolagets aktieägare till ett handelsbolag eller ett&lt;br&gt;aktiebolag som aktieägarna är delägare i eller till en ekonomisk förening&lt;br&gt;som de är medlemmar i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenären förlorar sin rätt enligt första stycket, om han inte inom&lt;br&gt;den tid som anges i tredje stycket väcker talan mot förvärvaren om&lt;br&gt;betalning ur egendomen och anmäler detta till inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan och anmälan enligt andra stycket skall ske inom sex månader&lt;br&gt;från det att det upplösta aktiebolagets styrelse eller förvärvaren har&lt;br&gt;underrättat borgenären om aktiebolagets avregistrering och senast inom&lt;br&gt;arton månader från avregistreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om förvärvaren gäller också hans dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i 2 kap. 1 § lagen om företagshypotek är att ett&lt;br&gt;företagshypotek kan göras gällande endast i egendom tillhörande den&lt;br&gt;näringsidkare som har upplåtit hypoteket och att ett företagshypotek&lt;br&gt;upphör att besvära en intecknad verksamhet när denna övergår till en ny&lt;br&gt;innehavare. Punkten 15, som har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag, innehåller vissa undantag från denna huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna avser den situationen att egendom som omfattas av ett&lt;br&gt;företagshypotek övergår från ett aktiebolag till dess aktieägare som en&lt;br&gt;följd av att bolaget upplöses därför att det inte har höjt sitt aktiekapital&lt;br&gt;till den nya miniminivån, 100 &amp;nbsp;000 kr (se punkten 6 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelserna). Genom en hänvisning till 2 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket lagen om företagshypotek (se första stycket) görs bestämmelserna&lt;br&gt;i det stycket om s.k. förföljelserätt vid överlåtelse av intecknad&lt;br&gt;verksamhet tillämpliga på den aktuella situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förföljelserätten innebär att borgenären, trots att verksamheten och&lt;br&gt;hypoteksegendomen har övergått till det upplösta aktiebolagets ägare,&lt;br&gt;fortfarande i viss mån kan göra hypoteket gällande i egendomen. Rätten&lt;br&gt;gäller i den bestämda, av företagshypoteket omfattade egendom som&lt;br&gt;hörde till verksamheten i aktiebolaget vid den tidpunkt då bolaget&lt;br&gt;upplöstes. Däremot gäller den inte i egendom som har tillförts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten därefter. Därigenom skiljer sig förföljelserätten från den Prop. 1997/98:22&lt;br&gt;rätt som annars följer med ett företagshypotek och som avser ett från tid&lt;br&gt;till annat föränderligt egendomskollektiv. Den tidpunkt då borgenärens&lt;br&gt;rätt omvandlas till en förföljelserätt är den då verksamheten och&lt;br&gt;egendomen faktiskt byter innehavare, dvs. den tidpunkt då det aktiebolag&lt;br&gt;som har upplåtit företagshypoteket avregistreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket lagen om företagshypotek&lt;br&gt;skall tillämpas även i det fall då verksamheten och hypoteksegendomen&lt;br&gt;förs vidare från aktieägarkollektivet till ett handelsbolag, ett aktiebolag&lt;br&gt;eller en ekonomisk förening som aktieägarna är delägare eller&lt;br&gt;medlemmar i. Hänvisningen till 2 kap. 3 § första stycket lagen om&lt;br&gt;företagshypotek innebär sålunda att allt vad som sägs i det stycket om&lt;br&gt;förvärvare i tillämpliga delar kommer att gälla såväl för det upplösta&lt;br&gt;bolagets aktieägare som för ett handelsbolag, ett aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening som aktieägarna är delägare eller medlemmar i och&lt;br&gt;till vilket det upplösta bolagets egendom har förts över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under remissbehandlingen ifrågasatts om det är lämpligt att - i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller enligt 2 kap. 3 § lagen om företagshypotek -&lt;br&gt;uppställa något krav på att verksamheten övergår för att en förföljelserätt&lt;br&gt;skall kunna göras gällande. Det har emellertid ansetts lämpligt att&lt;br&gt;utforma de nya bestämmelserna i nära anslutning till vad som allmänt&lt;br&gt;gäller om förföljelserätt. Bestämmelserna förutsätter alltså att såväl den&lt;br&gt;intecknade verksamheten som egendomen övergår till det upplösta&lt;br&gt;bolagets aktieägare Detta innebär inte att borgenärerna förlorar&lt;br&gt;möjligheten att göra förföljelserätten gällande i de fall då det bolag som&lt;br&gt;upplöses vid tidpunkten för avregistreringen inte längre bedriver någon&lt;br&gt;aktiv verksamhet eller då aktieägarna inte avser att driva verksamheten&lt;br&gt;vidare efter bolagets upplösning. Verksamheten far i detta sammanhang&lt;br&gt;anses bestå så länge bolaget - eller, efter avregistreringen,&lt;br&gt;aktieägarkollektivet - fortfarande har tillgångar och skulder som är&lt;br&gt;hänförliga till bolagets tidigare näringsaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra och tredje styckena motsvarar i huvudsak 2&lt;br&gt;kap. 3 § andra stycket lagen om företagshypotek. Av bestämmelserna&lt;br&gt;följer att förföljelserätten är tidsbegränsad. Rätten går förlorad om&lt;br&gt;borgenären inte inom viss tid dels väcker talan om betalning ur&lt;br&gt;hypoteksegendomen, dels anmäler detta till inskrivningsmyndigheten.&lt;br&gt;Talan skall normalt väckas mot de aktieägare som har övertagit&lt;br&gt;äganderätten till egendomen. Har egendomen övergått till ett&lt;br&gt;handelsbolag, ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, måste dock&lt;br&gt;talan i stället väckas mot bolaget eller föreningen. I första hand löper en&lt;br&gt;sexmånadersfrist. Denna frist skall räknas från den tidpunkt då styrelsen&lt;br&gt;för det avregistrerade bolaget, dess aktieägare eller företrädare för ett&lt;br&gt;handelsbolag, ett aktiebolag eller en ekonomisk förening till vilken&lt;br&gt;verksamheten övergått underrättar borgenären om att aktiebolaget har&lt;br&gt;avregistrerats. Även om någon sådan underrättelse inte lämnas måste&lt;br&gt;borgenären alltid agera inom arton månader från Patent- och&lt;br&gt;registreringsverkets beslut att avregistrera bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar 2 kap. 3 § tredje stycket lagen om&lt;br&gt;företagshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Om ett företagshypotek har upplåtits i en verksamhet som har drivits Prop. 1997/98:22&lt;br&gt;av ett aktiebolag som har upplösts enligt punkten 6, har borgenären rätt&lt;br&gt;att söka betalning ur egendom som omfattas av hypoteket trots att hans&lt;br&gt;fordran inte är förfallen till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten innehåller en bestämmelse om rätt till förtida betalning ur&lt;br&gt;egendom som omfattas av företagshypotek i verksamhet som har drivits&lt;br&gt;av ett avregistrerat aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär följande. Om ett aktiebolag som har upplåtit&lt;br&gt;företagshypotek i sin verksamhet upplöses enligt punkten 6, har&lt;br&gt;innehavaren av företagshypoteket rätt att fa betalt ur den egendom som&lt;br&gt;omfattas av hypoteket trots att hans fordran inte har förfallit till&lt;br&gt;betalning. Bestämmelsen, som är av samma slag som de bestämmelser&lt;br&gt;om förtida betalning ur egendomen som finns i 2 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;lagen om företagshypotek, ger inte rätt till förtida betalning till den del&lt;br&gt;fordran överstiger värdet av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen utgör ett komplement till de nya reglerna i punkten 15.&lt;br&gt;De torde få betydelse främst då låne- eller kreditavtalet saknar villkor&lt;br&gt;som ger borgenären möjlighet att säga upp lånet eller krediten i förtid.&lt;br&gt;Även i de fall då sådana villkor visserligen finns men det är osäkert om&lt;br&gt;de är tillämpliga, kan borgenären kräva förtida betalning med stöd av de&lt;br&gt;nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall införas två&lt;br&gt;nya punkter, 15 och 16, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;Om ett företagshypotek har&lt;br&gt;upplåtits i ett aktiebolags&lt;br&gt;verksamhet och om den intecknade&lt;br&gt;verksamheten och egendom som&lt;br&gt;omfattas av företagshypoteket&lt;br&gt;därefter övergår från aktiebolaget&lt;br&gt;till dess aktieägare enligt punkten&lt;br&gt;6, tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 3 § lagen (1984:649) om&lt;br&gt;företagshypotek. Också om&lt;br&gt;verksamheten och egendomen&lt;br&gt;därefter övergår från det upplösta&lt;br&gt;aktiebolagets aktieägare till ett&lt;br&gt;handelsbolag eller en ekonomisk&lt;br&gt;förening som aktieägarna är&lt;br&gt;delägare i, tillämpas de angivna&lt;br&gt;bestämmelserna. Den tid inom&lt;br&gt;vilken talan senast skall väckas och&lt;br&gt;anmälas till inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten räknas från det att&lt;br&gt;aktiebolaget avfördes ur aktie-&lt;br&gt;bolagsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;Om ett företagshypotek har&lt;br&gt;upplåtits i en verksamhet som har&lt;br&gt;drivits av ett aktiebolag vilket har&lt;br&gt;upplösts enligt punkten 6, har&lt;br&gt;borgenären rätt att söka betalning&lt;br&gt;ur egendom som omfattas av&lt;br&gt;hypoteket trots att hans fordran inte&lt;br&gt;är förfallen till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över Justitiedepartementets promemoria Företags-&lt;br&gt;hypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag har avgetts av&lt;br&gt;Finansinspektionen, Sveriges Industriförbund, Sveriges Allmänna&lt;br&gt;Hypoteksbank, Sveriges Köpmannaförbund, Grossistförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel och Finansbolagens Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över deltagare vid Justitiedepartementets&lt;br&gt;remissmöte den 25 augusti 1997&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I remissmötet deltog företrädare för följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet, Kammarkollegiet, Malmö tingsrätt, Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, Lantmäteriverket, Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;Kreditmannaföreningen, Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385) att det&lt;br&gt;i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag skall införas två nya punkter, 15 och 16, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Om ett företagshypotek har&lt;br&gt;upplåtits i ett aktiebolags verk-&lt;br&gt;samhet och den intecknade verk-&lt;br&gt;samheten och egendom som&lt;br&gt;omfattas av företagshypoteket&lt;br&gt;därefter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;övergår&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolaget till dess aktieägare&lt;br&gt;enligt punkten 6, tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1984:649)&lt;br&gt;om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;företagshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna tillämpas också&lt;br&gt;i sådana fall där verksamheten&lt;br&gt;och egendomen därefter övergår&lt;br&gt;från det upplösta aktiebolagets&lt;br&gt;aktieägare till ett handelsbolag&lt;br&gt;eller ett aktiebolag som aktie-&lt;br&gt;ägarna är delägare i eller till en&lt;br&gt;ekonomisk förening som de är&lt;br&gt;medlemmar i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenären förlorar sin rätt&lt;br&gt;enligt första stycket, om han inte&lt;br&gt;inom den tid som anges i tredje&lt;br&gt;stycket väcker talan mot för-&lt;br&gt;värvaren om betalning ur egen-&lt;br&gt;domen och anmäler detta till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan och anmälan enligt&lt;br&gt;andra stycket skall ske inom sex&lt;br&gt;månader från det att det upp-&lt;br&gt;lösta aktiebolagets styrelse, dess&lt;br&gt;aktieägare eller förvärvaren har&lt;br&gt;underrättat borgenären om&lt;br&gt;aktiebolagets avregistrering och&lt;br&gt;senast inom arton månader från&lt;br&gt;avregistreringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om förvärvaren&lt;br&gt;gäller också hans dödsbo.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Om ett företagshypotek har&lt;br&gt;upplåtits i en verksamhet som&lt;br&gt;har drivits av ett aktiebolag som&lt;br&gt;har upplösts enligt punkten 6,&lt;br&gt;har borgenären rätt att söka&lt;br&gt;betalning ur egendom som&lt;br&gt;omfattas av hypoteket trots att&lt;br&gt;hans fordran inte är förfallen till&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-09-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 4 september 1997 (Justitiedepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Monica&lt;br&gt;Kämpe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systematiskt har den föreslagna regleringen ett närmare samband med&lt;br&gt;reglerna om företagshypotek än med aktiebolagsrätten. Lagrådet har&lt;br&gt;därför ifrågasatt om de föreslagna bestämmelserna inte borde införas i&lt;br&gt;lagen (1984:649) om företagshypotek i likhet med vad som gjordes&lt;br&gt;under 1970-talet, då det lägsta tillåtna aktiekapitalet höjdes från 5 000&lt;br&gt;kr till 50 000 kr (se bl.a. prop. 1975/76:12). Den omständigheten att&lt;br&gt;den föreslagna regleringen såsom sådan är av tidsbegränsat intresse&lt;br&gt;talar å andra sidan mot att tynga lagen om företagshypotek med dessa&lt;br&gt;föreskrifter. Härtill kommer att de borgenärer, som skall skyddas, i&lt;br&gt;betydande utsträckning utgörs av banker och andra kreditinstitut, som&lt;br&gt;torde vara väl medvetna om problematiken. Det allmänna intresset av&lt;br&gt;att reglera detta övergångsvis gällande skyddet för borgenärerna just i&lt;br&gt;lagen om företagshypotek skulle därmed inte vara så stort. Lagrådet&lt;br&gt;har därför accepterat att de föreslagna bestämmelserna tas in i&lt;br&gt;övergångsbestämmelser till aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 15 i lagförslaget innehåller föreskrifter om verkan av att&lt;br&gt;egendom som omfattas av företagshypotek övergår från ett upplöst&lt;br&gt;aktiebolag till dess aktieägare eller därefter till ett handelsbolag eller&lt;br&gt;ett aktiebolag som aktieägarna är delägare i eller en ekonomisk&lt;br&gt;förening som de är medlemmar i. Det är alltså någon av dessa&lt;br&gt;kategorier som är förvärvaren när bestämmelserna i 2 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket lagen om företagshypotek skall tillämpas. I tredje stycket av&lt;br&gt;den föreslagna punkt 15 talas om det upplösta aktiebolagets aktie-&lt;br&gt;ägare eller förvärvaren, trots att även de förra är förvärvare. I fjärde&lt;br&gt;stycket talas om förvärvarens dödsbo, trots att i tredje stycket talas om&lt;br&gt;aktieägarna eller förvärvaren. Svårigheterna kan undvikas om i tredje&lt;br&gt;stycket orden &amp;quot;dess aktieägare&amp;quot; far utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson, von Sydow, Åhnberg, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:22 Företagshypoteks&lt;br&gt;ställning efter avregistrering av aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55018, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:LU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-09-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-10-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:58:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0322</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:58:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:LU4</uppgift>
<ref_dok_id>GL01LU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Företagshypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>