<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285598</hangar_id>
 <dok_id>GL0321</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-09-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:29</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0321/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0321</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0321</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:21&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0321/prop_199798__21-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margot Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om anmälan av vissa allvarliga&lt;br&gt;sjukdomar. Regeringen skall bemyndigas, för att skydda liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa att meddela föreskrifter om anmälan av andra&lt;br&gt;misstänkta eller konstaterade allvarliga sjukdomar än sådana som skall&lt;br&gt;anmälas enligt smittskyddslagen (1988:1472). Regeringen ges vidare&lt;br&gt;möjlighet att överlåta åt myndighet att meddela sådana föreskrifter om&lt;br&gt;anmälan som inte innebär skyldighet att lämna ut uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har sin grund i att EU:s ministerråd (hälsoministrama) har&lt;br&gt;rekommenderat att den epidemiologiska övervakningen av&lt;br&gt;Creutzfeldt-Jakobs sjukdom skall utvidgas till alla medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar...............3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bovin spongiform encefalopati...........................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Creutzfeldt-Jakobs sjukdom...............................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågans behandling i Europeiska Unionen&amp;nbsp;(EU)................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdshälsoorganisationens (WHO)&amp;nbsp;aktiviteter&amp;nbsp;inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området...............................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande förhållanden......................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om rapportering av sjukdomar............7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälningsförfarandet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;smittskyddslagen..............................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den frivilliga laboratorierapporteringen...........9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälningsskyldighet till personregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom hälso- och sjukvården..............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälningsförfarandet enligt epizootilagen ..10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens överväganden och förslag...........................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretessfrågor................................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska och andra konsekvenser.............................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 25 september 1997............................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;anmälan av vissa allvarliga sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om anmälan av vissa&lt;br&gt;allvarliga sjukdomar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far, för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa&lt;br&gt;meddela föreskrifter om anmälan av andra misstänkta eller&lt;br&gt;konstaterade allvarliga sjukdomar än sådana som skall anmälas enligt&lt;br&gt;smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far överlåta åt myndighet att meddela sådana före-&lt;br&gt;skrifter om anmälan som inte innebär skyldighet att lämna ut upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1997/98. 1 sand. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i en framställan till regeringen den 19 juni 1997 fö-&lt;br&gt;reslagit att varje läkare som i sin verksamhet konstaterar eller miss-&lt;br&gt;tänker fall av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJS) skall åläggas en an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet. Enligt Socialstyrelsens mening bör samma skyl-&lt;br&gt;dighet införas för läkare som i samband med obduktion konstaterar&lt;br&gt;eller misstänker att patienten avlidit i sjukdomen. Anmälan skall,&lt;br&gt;enligt Socialstyrelsens framställning, göras till såväl smittskydds-&lt;br&gt;läkaren som Smittskyddsinstitutet och skall innehålla uppgift om den&lt;br&gt;smittades identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till Socialstyrelsens framställan är bl.a. att EU:s minis-&lt;br&gt;terråd (hälsoministrama) i juni 1996 rekommenderade att den epide-&lt;br&gt;miologiska kontrollen av CJS skulle utvidgas till alla medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen av ärendet har kontakter förekommit med&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Statens veterinärmedicinska&lt;br&gt;anstalt. Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet har lämnats tillfälle&lt;br&gt;att framföra synpunkter och har i huvudsak inte haft något att erinra&lt;br&gt;mot regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bovin spongiform encefalopati&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åren 1985 och 1986 noterades att kor i Storbritannien insjuknade i en&lt;br&gt;tidigare inte känd sjukdom. Koma drabbades av symtom i form av&lt;br&gt;mental oro, ryckighet och gångsvårigheter och avled. Tillståndet kal-&lt;br&gt;lades bovin spongiform encefalopati (BSE, ”galna ko-sjukan”) och har&lt;br&gt;visat sig tillhöra en grupp av sjukdomar som kallas överförbara spon-&lt;br&gt;giforma encefalopatier. BSE räknas till de s.k. prionrelaterade sjuk-&lt;br&gt;domarna. Den förhärskande teorin bland forskare är att prion utgör ett&lt;br&gt;äggviteämne (protein), som kan förändras till en sjukdomsframkal-&lt;br&gt;lande variant. Anledningen till denna förändring hos äggviteämnet är&lt;br&gt;inte känd. Gemensamt för de prionrelaterade sjukdomarna hos djur&lt;br&gt;och människor är den typ av degenerativa hjämförändringar som upp-&lt;br&gt;står då det ej nedbrytbara prionproteinet ackumuleras i hjärnvävnaden.&lt;br&gt;En mindre grupp forskare hävdar att smittämnet är ett virus av hittills&lt;br&gt;okänd typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till att BSE uppträtt är inte säkerställd. Epidemiologiska&lt;br&gt;studier har visat ett samband mellan utfordring med köttmjöl, framför-&lt;br&gt;allt till kalvar, och förekomsten av BSE. En teori är att far som avlidit&lt;br&gt;i den prionrelaterade sjukdomen scrapie har malts till fodermjöl åt&lt;br&gt;koma. Senare studier har visat att även överföring från ko till kalv i&lt;br&gt;sällsynta fall troligen kan förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet fall ökade snabbt i Storbritannien under slutet av 1980-talet&lt;br&gt;och början av 1990-talet. Sjukdomsfall har även påvisats i andra euro-&lt;br&gt;peiska länder, dock inte i Sverige. I Storbritannien har åtgärder vidta-&lt;br&gt;gits med anledning av den uppkomna situationen, bl.a. vid tillverkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av djurfoder. Inom EU omfattas BSE av ett stort antal regleringar&lt;br&gt;angående framförallt handel och krav på förebyggande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har vidtagit ett flertal åtgärder med avseende på import av&lt;br&gt;bl.a. fodermjöl, och nötkreatur från Storbritannien. Import av nötkrea-&lt;br&gt;tur från Storbritannien har varit förbjuden i Sverige sedan 1988.&lt;br&gt;Samma år förbjöds import av kött- och benmjöl. Nötkreatur från Stor-&lt;br&gt;britannien införda från år 1981 till 1988 undersöks sedan 1991 regel-&lt;br&gt;bundet genom Statens jordbruksverks försorg. År 1986 förbjöds&lt;br&gt;användning av kadaver vid köttmjölstillverkning och sedan 1987 har&lt;br&gt;genom en frivillig överenskommelse köttmjöl inte getts till nötkreatur&lt;br&gt;överhuvudtaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Creutzfeldt-Jakobs sjukdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJS) hör till de prionrelaterade sjukdo-&lt;br&gt;marna hos människor. Sjukdomen angriper hjärnan och ger upphov till&lt;br&gt;en rad olika symtom. Hit hör en snabbt utvecklad demens, muskel-&lt;br&gt;ryckningar och gångsvårigheter. Det finns för närvarande inte någon&lt;br&gt;behandling som leder till bot. Omkring 90 procent av dem som har in-&lt;br&gt;sjuknat avlider inom ett år efter symtomdebuten. CJS är en mycket&lt;br&gt;ovanlig sjukdom. I Sverige diagnostiseras i medeltal 10 personer per&lt;br&gt;år. Flertalet patienter har vid insjuknandet varit över 60 år gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till CJS är inte känd. De flesta fallen är sporadiska, dvs. det&lt;br&gt;är inte möjligt att hitta någon orsak till att patienten utvecklat sjuk-&lt;br&gt;domen. CJS är smittsam. Det har visat sig att sjukdomsframkallande&lt;br&gt;äggviteämnen i sällsynta fall kan överföras från en människa till en&lt;br&gt;annan, bl.a. vid hjämoperationer. I Sverige finns inte några kända fall&lt;br&gt;av CJS av dessa orsaker. I sällsynta fall förekommer sjukdomen flera&lt;br&gt;gånger i samma familj. Det tyder på att det finns ärftliga faktorer som&lt;br&gt;gör en del människor mer mottagliga för sjukdomen. I nio fall av tio&lt;br&gt;kan varken smittöverföring eller ärftliga faktorer förklara varför någon&lt;br&gt;insjuknar i CJS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns idag inte några enkla tester för att diagnostisera CJS. Det&lt;br&gt;enda säkra metoden att säkerställa diagnosen är att undersöka prov&lt;br&gt;från hjärnan med mikroskopi och utvidgad laboratorieanalys av hjärn-&lt;br&gt;vävnad. Detta sker vid obduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1996 rapporterades ett tiotal särpräglade fall av CJS i Stor-&lt;br&gt;britannien. Sjukdomsbilden avviker något från CJS, men kallas ändå&lt;br&gt;nv-CJS (ny variant - CJS). Det är unga personer som drabbas och&lt;br&gt;förloppet är något mer utdraget än vid CJS. De psykiatriska&lt;br&gt;störningarna dominerar, och såväl gångsvårigheter som muskel-&lt;br&gt;ryckningar utvecklas. Rapporten om de nya fallen skapade en viss&lt;br&gt;osäkerhet om överföring av smitta hade skett till människa från kor&lt;br&gt;som insjuknat i BSE. Det finns omständigheter som talar för att denna&lt;br&gt;variant av CJS kan kopplas till konsumtion av kött från BSE-smittade&lt;br&gt;djur. Några bevis för ett sådant samband har emellertid inte&lt;br&gt;presenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige följs förekomsten av CJS genom att antalet avlidna i sjuk-&lt;br&gt;domen registreras i Dödsorsaksregistret. Grunden för registreringen är&lt;br&gt;de intyg om dödsorsak som utfärdas av läkare enligt begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144). Registret innehåller uppgifter om bl.a. personnummer,&lt;br&gt;dödsorsak, underliggande och bidragande dödsorsaker, grund för&lt;br&gt;dödsorsaksangivelsen och dödsplats. Registret används för fram-&lt;br&gt;ställning av löpande statistik över dödsorsaker och analyser därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något fall av nv-CJS har ännu inte diagnostiserats i Sverige. En in-&lt;br&gt;tensifierad övervakning av misstänkta fall har emellertid införts. Detta&lt;br&gt;sker genom ett forskningsprojekt där ett rapporteringssystem har ska-&lt;br&gt;pats och avsikten är att misstänkta fall av CJS skall rapporteras till&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutet. Dessa fall skall sedan inom ramen för forsk-&lt;br&gt;ningsprojektet följas kontinuerligt genom kontakter med den behand-&lt;br&gt;lande läkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Frågans behandling i Europeiska Unionen (EU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har tagit initiativ till utökade forskningsinsatser&lt;br&gt;vad gäller sjukdomarna BSE och CJS. I april 1996 gav kommissionen&lt;br&gt;en expertgrupp uppdraget att göra en inventering av kunskapsnivån&lt;br&gt;och föreslå prioriteringar för forskningen om BSE. Den 16 oktober&lt;br&gt;1996 avgav expertgruppen en rapport, i vilken det görs en analys av&lt;br&gt;forskningsbehoven om BSE och besläktade sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid EU:s ministerråds (forskningsministrama) möte den 7 oktober&lt;br&gt;1996 antogs slutsatser om forskning om BSE. Kommissionen upp-&lt;br&gt;manades att stärka forskningsarbetet på detta område och att lägga&lt;br&gt;fram ett meddelande till nästa rådsmöte den 5 december 1996. Kom-&lt;br&gt;missionen har i enlighet med dessa slutsatser överlämnat ett medde-&lt;br&gt;lande till ministerrådet och Europaparlamentet om forskningsbehov,&lt;br&gt;inom området för BSE, på nationell och europeisk nivå, tillsammans&lt;br&gt;med en handlingsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har sedan en tid funnits ett nätverk mellan fem medlems-&lt;br&gt;stater med syftet att följa upp samtliga fall av CJS och bl.a. kartlägga&lt;br&gt;riskfaktorer. Ytterligare ett nätverk har skapats med inriktning på&lt;br&gt;samarbete kring CJS och nv-CJS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s ministerråd (hälsoministrama) har anfört (se rådets slutsater&lt;br&gt;96/C 194/01 av den 18 juni 1996 om överförbar spongiform encefalo-&lt;br&gt;pati) att alla lämpliga åtgärder bör vidtas i syfte att undanröja risken&lt;br&gt;för eventuell överföring av BSE. Rådet rekommenderade bl.a. att den&lt;br&gt;epidemiologiska kontrollen av CJS skulle utvidgas till alla medlems-&lt;br&gt;stater på grundval av de metoder som de fem medlemsstaterna använ-&lt;br&gt;der. Vidare bör utbytet av erfarenheter och sakkunskap mellan med-&lt;br&gt;lemsstaterna inom områdena för kontroll och diagnostik av sjukdoms-&lt;br&gt;fall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 12 november 1996 presenterade EU:s ministerråd (hälso-&lt;br&gt;ministrama) ytterligare slutsatser (96/C 374/02) om överförbar&lt;br&gt;spongiform encefalopati. Rådet hänvisade till de slutsatser som hade&lt;br&gt;antagits i juni 1996. Rådet anförde ånyo att åtgärder borde vidtas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att skyndsamt infora epidemiologisk kontroll av CJS i samtliga&lt;br&gt;medlemsstater på basis av det system som redan finns i de fem&lt;br&gt;medlemsstaterna. Slutsatserna behandlade också frågan om utbyte av&lt;br&gt;information, erfarenheter och sakkunskap mellan medlemsstaterna.&lt;br&gt;Det slogs fast att forskningen kring sjukdomarna borde främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder har vidtagits av EU:s medlemsstater med syftet att sprida&lt;br&gt;kunskap om BSE och CJS. Såväl hälso- och sjukvårdspersonal som&lt;br&gt;vårdgivare har informerats om den nya varianten av CJS. Enligt&lt;br&gt;uppgifter från EG-kommissionen hade i juni 1997 Danmark,&lt;br&gt;Frankrike, Irland, Luxemburg, Portugal, Tyskland, och Österrike,&lt;br&gt;infort en skyldighet att anmäla fall av CJS. En sådan anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet finns även i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdshälsoorganisationens (WHO) aktiviteter&lt;br&gt;inom området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom WHO pågår arbete med kunskapsuppbyggnad och utformning&lt;br&gt;av övervakningssystem for BSE, CJS och andra liknande sjukdomar,&lt;br&gt;dels globalt, dels inom WHO:s Europaregion. Europakontorets arbete&lt;br&gt;sker i nära samarbete med EU och är främst inriktat på informations-&lt;br&gt;och kunskapsförmedling samt uppbyggnad av system for smitt-&lt;br&gt;skyddsövervakningen i icke-EU-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om rapportering av sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av smittskyddslagen (1988:1472) framgår att läkare är skyldiga att&lt;br&gt;anmäla förekomsten av vissa smittsamma sjukdomar. Det förekommer&lt;br&gt;också en frivillig rapportering från de mikrobiologiska laboratorierna&lt;br&gt;av andra smittämnen än dem som omfattas av anmälningsplikten i&lt;br&gt;smittskyddslagen. Slutligen finns en skyldighet att rapportera sjuk-&lt;br&gt;domsfall till vissa personregister inom hälso- och sjukvården. T.ex.&lt;br&gt;framgår av kungörelsen (1957:632) om cancerregister och Social-&lt;br&gt;styrelsens föreskrifter (SOSFS 1984:32) om anmälan till cancer-&lt;br&gt;registret att läkare är skyldiga att anmäla cancerfall till Cancer-&lt;br&gt;registret, som förs av Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälningsförfarandet enligt smittskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddslagens syfte är att skydda befolkningen mot smittsamma&lt;br&gt;sjukdomar. Lagen omfattar i princip alla smittsamma sjukdomar som&lt;br&gt;kan spridas bland människor, men dess huvudsakliga syfte är att ge&lt;br&gt;bestämmelser om hur allvarliga smittsamma sjukdomar skall bekäm-&lt;br&gt;pas. När det gäller smittspridning bland djur finns bestämmelser i sär-&lt;br&gt;skild lagstiftning, bl.a. epizootilagen (1980:369).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anmälningspliktiga sjukdomarna utgörs av dels samhällsfarliga&lt;br&gt;sjukdomar, dels de övriga smittsamma sjukdomar som inte utgör ett&lt;br&gt;lika stort hot mot befolkningens hälsa men vilkas utbredning och vari-&lt;br&gt;ationer i samhället det har ansetts angeläget att följa. Riksdagen be-&lt;br&gt;slutar om vilka sjukdomar som skall ingå bland de samhällsfarliga och&lt;br&gt;regeringen om de övriga. Förteckningar över de anmälningspliktiga&lt;br&gt;sjukdomarna anges i bilagor till smittskyddslagen respektive smitt-&lt;br&gt;skyddsförordningen (1989:301).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet gäller enligt 20 och 22 §§ smittskyddslagen&lt;br&gt;för läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats av&lt;br&gt;en anmälningspliktig sjukdom. Detsamma gäller for läkare som i sam-&lt;br&gt;band med obduktion finner smitta av anmälningspliktig sjukdom. Vi-&lt;br&gt;dare skall läkare vid mikrobiologiskt laboratorium, som vid analys&lt;br&gt;finner smittämne av annan samhällsfarlig sjukdom än venerisk sådan&lt;br&gt;eller av annan anmälningspliktig sjukdom, också göra anmälan. Även&lt;br&gt;annan sjukdom som är eller misstänks vara smittsam skall anmälas om&lt;br&gt;sjukdomen fatt en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller&lt;br&gt;uppträder i en elakartad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras till smittskyddsläkaren i det landsting där den&lt;br&gt;behandlande läkaren har sin verksamhet, till Smittskyddsinstitutet och,&lt;br&gt;beträffande vissa sjukdomar, även till den kommunala nämnd som&lt;br&gt;fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de samhällsfarliga sjukdomarna skall anmälan enligt 21 § smitt-&lt;br&gt;skyddslagen innehålla uppgift om den smittades namn, person-&lt;br&gt;nummer, adress, den sannolika smittkällan, de sannolika smittvägarna,&lt;br&gt;de förhållningsregler som läkaren har meddelat, de behandlings-&lt;br&gt;åtgärder och andra åtgärder som han har vidtagit för att hindra&lt;br&gt;smittspridning samt andra uppgifter av betydelse för smittskyddet. När&lt;br&gt;det gäller samhällsfarlig sjukdom upptagen under 1.3 i bilagan till&lt;br&gt;smittskyddslagen, bl.a. hiv-infektion, skall uppgifter om identitet eller&lt;br&gt;sannolik smittkälla inte uppges. Istället skall det anges en kod&lt;br&gt;bestående av de två första och de fyra sista siffrorna i den smittades&lt;br&gt;personnummer (s.k. rikskod). Övriga anmälningspliktiga sjukdomar&lt;br&gt;skall enligt 23 § smittskyddslagen innehålla uppgift om den smittades&lt;br&gt;identitet samt de övriga uppgifter som behövs för att kunna följa&lt;br&gt;sjukdomens utbredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje landsting skall det finnas en smittskyddsläkare, som utses av&lt;br&gt;den nämnd inom landstinget som utövar ledningen av hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. I 7 § smittskyddslagen ges en omfattande uppräkning av&lt;br&gt;de uppgifter som smittskyddsläkaren skall ombesörja inom smitt-&lt;br&gt;skyddet. Smittskyddsläkaren skall bl.a. planera, organisera och leda&lt;br&gt;smittskyddet, fortlöpande följa smittskyddet i landstinget samt lämna&lt;br&gt;allmänheten råd och upplysningar i smittskyddsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Smittskyddsinstitutet ligger ansvaret för den epidemiologiska&lt;br&gt;bevakningen på enheten för epidemiologi och vaccinforskning. Vid&lt;br&gt;enheten förs ett antal personregister som används i smittskyddsarbetet,&lt;br&gt;bl.a. Epidemiregistret och Tuberkolosregistret. Alla anmälnings-&lt;br&gt;pliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen registreras. Det registre-&lt;br&gt;rade materialet bearbetas statistiskt och analyseras akut och långsiktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att ge underlag för förslag till åtgärder. Anmälningar enligt smitt-&lt;br&gt;skyddslagen skall fortlöpande sammanställas, och en redogörelse för&lt;br&gt;dessa anmälningar skall med lämpligt mellanrum sändas ut till berörda&lt;br&gt;myndigheter, läkare och veterinärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har tillsynen över smittskyddet i landet. Tillsyns-&lt;br&gt;ansvaret omfattar all verksamhet som bedrivs av myndigheter och&lt;br&gt;andra som har ålagts ett ansvar enligt smittskyddslagen. För att kunna&lt;br&gt;fullgöra sin tillsynsverksamhet har Socialstyrelsen rätt att få tillgång&lt;br&gt;till de handlingar och upplysningar som behövs för att inspektera den&lt;br&gt;smittskyddsverksamhet som bedrivs. Socialstyrelsen får också enligt&lt;br&gt;69 § smittskyddslagen och 10 § andra stycket smittskyddsförord-&lt;br&gt;ningen meddela föreskrifter om frågor inom smittskyddet som inte&lt;br&gt;gäller vaccination. Med stöd i dessa bestämmelser har Socialstyrelsen&lt;br&gt;utfärdat ”Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämp-&lt;br&gt;ningen av smittskyddslagen” (SOSFS 1989:18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den frivilliga laboratorierapporteringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom överenskommelser mellan de mikrobiologiska laboratorierna&lt;br&gt;och Smittskyddsinstitutet rapporterar laboratorierna även förekomsten&lt;br&gt;av andra smittämnen än dem som omfattas av anmälningsplikten i&lt;br&gt;smittskyddslagen. De deltagande laboratorierna sammanställer resul-&lt;br&gt;taten veckovis och rapporterar dem till Smittskyddsinstitutet och till&lt;br&gt;smittskyddsläkama. Rapporteringen avser cirka 40 smittämnen med&lt;br&gt;en av Smittskyddsinstitutet utarbetad kriterielista. Rapporteringen är&lt;br&gt;anonym, dvs. några personuppgifter lämnas inte. Även denna rap-&lt;br&gt;portering registreras vid Smittskyddsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anmälningsskyldighet till personregister inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos de centrala förvaltningsmyndigheterna, bl.a. Socialstyrelsen och&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutet, förs rikstäckande personregister och andra regi-&lt;br&gt;ster som är avsedda för statistik och forskning. Under lång tid har So-&lt;br&gt;cialstyrelsen haft ansvaret för statistik- och registerverksamhet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Denna verksamhet är förlagd till Epidemiolo-&lt;br&gt;giskt Centrum (EpC), som är en enhet inom styrelsen. För närvarande&lt;br&gt;har Socialstyrelsen i sin registerverksamhet vid EpC bl.a. följande re-&lt;br&gt;gister: Cancerregistret, Cancer-Miljöregistret, Medicinska födelsere-&lt;br&gt;gistret med missbildningsregistret samt Sjukvårdsregistret. Vidare har&lt;br&gt;ansvaret för Dödsorsaksregistret fr.o.m. den 1 juli 1994 övergått från&lt;br&gt;Statistiska Centralbyrån till Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en obligatorisk heltäckande rapporteringsskyldighet till&lt;br&gt;Cancerregistret och Cancer-Miljöregistret. Detta framgår av kungör-&lt;br&gt;elsen om cancerregister samt Socialstyrelsens föreskrifter om anmälan&lt;br&gt;till Cancerregistret. Varje vårdansvarig läkare i såväl offentlig som en-&lt;br&gt;skild tjänst liksom den patolog och cytolog som ställer diagnosen har&lt;br&gt;en anmälningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsförfarandet enligt epizootilagen (1980:369)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Epizootilagen och epizootiförordningen (1980:371) innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser för att förhindra allmänfarliga djursjukdomar (epizootiska&lt;br&gt;sjukdomar) som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur&lt;br&gt;till människa. Vilka sjukdomar som omfattas av lagen anges i epi-&lt;br&gt;zootiförordningen. De sjukdomar som kan spridas från djur till män-&lt;br&gt;niska benämns zoonotiska sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § epizootilagen skall den som har anledning misstänka att&lt;br&gt;en epizootisk sjukdom har drabbat djur i hans vård omedelbart anmäla&lt;br&gt;detta till distriktsveterinären eller annan veterinär. Bestämmelser om&lt;br&gt;anmälningsplikt finns dessutom i förordningen (1971:810) med all-&lt;br&gt;män veterinärinstruktion. En veterinär skall vid misstanke om epi-&lt;br&gt;zootisk sjukdom skyndsamt underrätta bl.a. Statens jordbruksverk,&lt;br&gt;länsstyrelsen, smittskyddsläkaren och den eller de kommunala nämn-&lt;br&gt;der som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk erhöll 1996 uppdrag av regeringen att, i sam-&lt;br&gt;råd med Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet, göra en översyn av&lt;br&gt;epizootilagstiftningen. Jordbruksverket har i en rapport (1997:11) om&lt;br&gt;översyn av epizootilagstiftningen bl.a. föreslagit att den befarade zoo-&lt;br&gt;nosen BSE skall ingå som ny sjukdom i epizootilagen. Vidare föreslås&lt;br&gt;att en utredare tillsätts för utarbetande av en särskild lag beträffande&lt;br&gt;zoonotiska sjukdomar hos djur. I avvaktan på behandlingen av&lt;br&gt;förslaget till ny epizootilagstiftning har Jordbruksverket i sina&lt;br&gt;föreskrifter om epizootiska sjukdomar (SJVFS 1997:85) med stöd av&lt;br&gt;2 § epizootiförordningen föreskrivit att epizootilagen skall gälla&lt;br&gt;sjukdomen BSE. Detta innebär bl.a. att i enlighet med 2 § epizooti-&lt;br&gt;lagen den som har anledning att misstänkta att BSE har drabbat djur i&lt;br&gt;hans vård har att omedelbart anmäla detta till veterinär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Regeringens överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall bemyndigas, för att skydda&lt;br&gt;liv, personlig säkerhet eller hälsa, att meddela föreskrifter om anmälan&lt;br&gt;av andra allvarliga misstänkta eller konstaterade sjukdomar än sådana&lt;br&gt;som skall anmälas enligt smittskyddslagen. Regeringen ges vidare&lt;br&gt;möjlighet att överlåta åt myndighet att meddela sådana föreskrifter om&lt;br&gt;anmälan som inte innebär skyldighet att lämna ut uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens förslag: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Enligt Socialstyrelsens förslag skall dock anmälan gö-&lt;br&gt;ras även till smittskyddsläkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Smittsamma sjukdomar var länge&lt;br&gt;en dominerande dödsorsak i västvärlden och är det fortfarande i ut-&lt;br&gt;vecklingsländerna. På få områden har folkhälsoåtgärder varit så fram-&lt;br&gt;gångsrika som när det gäller infektionssjukdomar. Förbättrade lev-&lt;br&gt;nadsförhållanden, liksom utvecklingen av antibiotika och effektiva&lt;br&gt;vacciner, har medfört att dödligheten minskat drastiskt i den industria-&lt;br&gt;liserade världen. Dagens goda situation är dock inte självklar. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygger på att åtgärder inom bl.a. hälsoskydd och smittskydd är&lt;br&gt;långsiktiga och har en hög effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Zoonotiska sjukdomar, dvs. sjukdomar som är betingade av smitt-&lt;br&gt;ämnen som kan överföras från djur till människa, har på ett fram-&lt;br&gt;gångsrikt sätt bekämpats i Sverige. Framgångarna beror bl.a. på ef-&lt;br&gt;fektiv livsmedelskontroll och på att djurbesättningarna hålls friska.&lt;br&gt;Likväl används cirka 20 000 vårddagar årligen för vård och behand-&lt;br&gt;ling av zoonotiska sjukdomar. Det kommer även i framtiden att finnas&lt;br&gt;ett behov av en kraftfull bekämpning av dessa sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CJS är en snabbt fortlöpande demenssjukdom hos människor. Som&lt;br&gt;tidigare har redovisats finns det omständigheter som talar för att en ny&lt;br&gt;form av CJS kan kopplas till konsumtion av kött från nötkreatur smit-&lt;br&gt;tade med BSE. Något bevis för ett sådant samband har dock inte pre-&lt;br&gt;senterats. EU:s ministerråd (hälsoministrama) har anfört att lämpliga&lt;br&gt;åtgärder bör vidtas i syfte att undanröja risken för eventuell överföring&lt;br&gt;av BSE (se rådets slutsatser 96/C 194/01). Rådet har rekommenderat&lt;br&gt;att den epidemiologiska kontrollen av CJS utvidgas till alla&lt;br&gt;medlemsstater. Varken BSE-sjukan hos djur eller nv-CJS hos&lt;br&gt;människa har påvisats i Sverige. Sjukdomen utgör ändå ett potentiellt&lt;br&gt;folkhälsoproblem, vilket gör det angeläget att följa dess utbredning.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att det finns ett behov av att infora en&lt;br&gt;skyldighet for läkare att anmäla fall av CJS och nv-CJS. Det&lt;br&gt;huvudsakliga syftet med en sådan anmälningsskyldighet är att&lt;br&gt;förbättra möjligheterna att följa sjukdomarnas utbredning för att dra&lt;br&gt;epidemiologiska slutsatser och därmed skydda liv, personlig säkerhet&lt;br&gt;eller hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsförfarandet enligt smittskyddslagen har två olika syften.&lt;br&gt;Det ena är att snabbt få kunskap om inträffade fall av en allvarlig&lt;br&gt;sjukdom för att direkta åtgärder skall kunna vidtas. Det andra syftet är&lt;br&gt;ge mer långsiktiga kunskaper om utbredningen av sjukdomarna för att&lt;br&gt;på så sätt ge grund for bl.a. utvärderingar av smittskyddet och utveck-&lt;br&gt;lande av åtgärdsstrategier. När det gäller CJS och nv-CJS råder det for&lt;br&gt;närvarande osäkerhet om vad som orsakar sjukdomarna. Det är inte&lt;br&gt;heller klarlagt hur smittan överförs och om det finns ett samband&lt;br&gt;mellan den prionrelaterade sjukdomen BSE hos djur och nv-CJS. Det&lt;br&gt;kan därför inte bli aktuellt att vidta några direkta åtgärder på lokal nivå&lt;br&gt;med stöd av bestämmelser av det slag som finns i smittskyddslagen.&lt;br&gt;Detta talar enligt regeringens bedömning för att CJS och nv-CJS inte&lt;br&gt;bör göras till anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen.&lt;br&gt;Det kan inte uteslutas att det i framtiden kan finnas ett behov av en&lt;br&gt;omedelbar rapportering av andra allvarliga sjukdomar, även sådana&lt;br&gt;som inte är smittsamma. Regeringen anser mot denna bakgrund att&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen om anmälningsplikt inte bör föras in i&lt;br&gt;smittskyddslagen. I stället föreslås en ny lag, som innehåller ett&lt;br&gt;bemyndigande för regeringen, att meddela föreskrifter om att vissa&lt;br&gt;allvarliga sjukdomar skall anmälas. Förslaget innebär att annars&lt;br&gt;sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut. Av hänsyn till den enskildes&lt;br&gt;integritet är det viktigt att inte allt for många sjukdomar omfattas av&lt;br&gt;lagen. En sådan ordning skulle även innebära en onödig belastning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvården. Endast de sjukdomar som utgör en så betydande fara för&lt;br&gt;människors liv, personliga säkerhet eller hälsa att det är angeläget att&lt;br&gt;följa deras utbredning skall således enligt regeringens mening göras&lt;br&gt;anmälningspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukdomarna CJS och nv-CJS är svåra att diagnostisera, trots att de&lt;br&gt;uppvisar ett antal särdrag i patientens sjukdomsbild. En säker diagnos&lt;br&gt;kan ställas först efter en relativt komplicerad neuropatologisk utred-&lt;br&gt;ning sedan patienten avlidit. För att kunna göra epidemiologiska be-&lt;br&gt;dömningar är det viktigt att även misstänkta fall anmäls. Grunden för&lt;br&gt;anmälan är i praktiken den enskilde läkarens bedömning, vilket oftast&lt;br&gt;utgör en kombination av kliniska iakttagelser och analys av prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan patienten avlidit bör, om möjligt, diagnosen säkerställas i&lt;br&gt;samband med en obduktion. Av 8 § lagen (1995:832) om obduktion&lt;br&gt;m.m. framgår att en klinisk obduktion far utföras om den avlidne&lt;br&gt;skriftligen har medgett obduktion eller uttalat sig för en sådan åtgärd&lt;br&gt;eller om det av andra skäl finns anledning att anta att obduktion skulle&lt;br&gt;stå i överensstämmelse med den avlidnes inställning. Vissa avsteg från&lt;br&gt;denna huvudregel finns i 9 och 10 §§. Enligt 9 § far i vissa fall en kli-&lt;br&gt;nisk obduktion för att fastställa dödsorsaken göras även utan ett med-&lt;br&gt;givande som beskrivs i den föregående paragrafen. Detta far ske om&lt;br&gt;det är av särskild betydelse att dödsorsaken faställs. Av förarbetena till&lt;br&gt;lagen (prop. 1994/95:148 s. 95) framgår att så kan vara fallet t.ex. om&lt;br&gt;den avlidne misstänks ha drabbats av en smittsam sjukdom och det är&lt;br&gt;väsentligt att snarast möjligt få misstanken bekräftad eller utesluten.&lt;br&gt;En klinisk obduktion kan även behövas för att vinna kunskap om den&lt;br&gt;sjukdom som den avlidne haft eller om verkan av behandling som den&lt;br&gt;avlidne gått igenom. En sådan obduktion far utföras om det är oklart&lt;br&gt;vilken inställning den avlidne haft och om inte någon som stått den&lt;br&gt;avlidne nära motsätter sig det. Om det inte finns någon som stått den&lt;br&gt;avlidne nära som kan underrättas far sådan obduktion utföras endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl. Undantagsbestämmelsen är avsedd att till-&lt;br&gt;lämpas restriktivt. Ett exempel på när den kan bli tillämplig är att det&lt;br&gt;bland läkarna råder delade meningar om den diagnos som ställts var&lt;br&gt;riktig och det är av stor vikt för behandlingen av andra patienter att&lt;br&gt;man når visshet i den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i sin framställan till regeringen föreslagit att an-&lt;br&gt;mälan skall göras till såväl Smittskyddsinstitutet som smittskyddsläka-&lt;br&gt;ren. Som tidigare framhållits är syftet med den föreslagna anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten i första hand att förbättra möjligheterna att följa CJS ut-&lt;br&gt;bredning och göra epidemiologiska bedömningar. Förslaget innehåller&lt;br&gt;inte några bestämmelser om åtgärder som kan vidtas genom smitt-&lt;br&gt;skyddsläkamas försorg. Enligt regeringens uppfattning är det därför&lt;br&gt;tillräckligt att anmälan görs till Smittskyddsinstitutet. Detta hindrar&lt;br&gt;dock inte att smittskyddsläkama även i fortsättningen kan fylla en&lt;br&gt;viktig funktion, t.ex. genom att lämna information om sjukdomen och&lt;br&gt;på olika sätt stödja patienter och anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens föreskrifter kommer att ange vilka allvarliga sjukdo-&lt;br&gt;mar som skall göras anmälningspliktiga. Anmälan skall göras till&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutet. I dagsläget är det svårt att förutse något behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en anmälningsskyldighet för någon annan sjukdom utanför smitt -&lt;br&gt;skyddslagstiftningen än CJS och dess nya variant. Anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten skall gälla läkare som i sin verksamhet konstaterar eller&lt;br&gt;misstänker förekomst av viss sjukdom. Anledningen till att anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten skall omfatta både misstänkta och konstaterade&lt;br&gt;sjukdomsfall har behandlats tidigare i detta kapitel. Om en läkare har&lt;br&gt;anmält ett misstänkt sjukdomsfall till Smittskyddsinstitutet, och&lt;br&gt;diagnosen senare visar sig vara felaktig, skall även detta förhållande&lt;br&gt;anmälas till Smittskyddsinstitutet. En anmälan skall innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om patientens identitet samt de övriga uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att kunna följa sjukdomens utbredning. Regeringen avser att uppdra åt&lt;br&gt;Socialstyrelsen att närmare föreskriva om vilken utredning som skall&lt;br&gt;göras av en läkare för att denne skall kunna ta ställning till om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet föreligger. Socialstyrelsen bör vidare besluta om&lt;br&gt;innehållet i anmälan och därvid även ange på vilket sätt och inom&lt;br&gt;vilken tid anmälan skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Sekretessfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller med vissa undantag&lt;br&gt;sekretess inom den offentliga hälso- och sjukvården för uppgift om&lt;br&gt;enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller nå-&lt;br&gt;gon honom närstående lider men. All hälso- och sjukvårdspersonal i&lt;br&gt;allmän tjänst är underkastad tystnadsplikt enligt bestämmelser i&lt;br&gt;sekretesslagen. För hälso- och sjukvårdspersonal i enskild tjänst är&lt;br&gt;tystnadsplikt föreskriven i lagen (1994:953) om åligganden för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvården. Regelsystemen är visserligen&lt;br&gt;olika utformade, men i princip råder samma sekretesskydd inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet vare sig den&lt;br&gt;bedrivs av det allmänna eller i enskilda former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller mellan myndigheter och mellan självständiga&lt;br&gt;verksamhetsgrenar inom en och samma myndighet. Uppgifter om den&lt;br&gt;enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden far inte&lt;br&gt;röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen&lt;br&gt;eller i en annan lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar&lt;br&gt;(1 kap. 3 § första och andra stycket sekretesslagen). Enligt 14 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen får uppgifter utan hinder av sekretess lämnas till en&lt;br&gt;annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.&lt;br&gt;Uppgiftsskyldighet finns i flera författningar, däribland smittskydds-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar bemyn-&lt;br&gt;digar regeringen, att föreskriva bl.a. vilka allvarliga sjukdomar som&lt;br&gt;skall föranleda anmälan och vilka uppgifter denna skall innehålla.&lt;br&gt;Detta innebär att annars sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut med&lt;br&gt;stöd av 14 kap. 1 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vilka uppgifter som skall lämnas ankommer Prop. 1997/98:21&lt;br&gt;det givetvis på regeringen att göra en avvägning mellan den enskildes&lt;br&gt;integritetsintresse och samhällets behov av vissa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i sin framställan till regeringen anfört att det är&lt;br&gt;nödvändigt att misstänkta eller konstaterade fall av CJS och dess vari-&lt;br&gt;ant anmäls med patientens identitet fullständigt angiven. Skälen till&lt;br&gt;detta är att personanknutna uppgifter är en förutsättning for att kunna&lt;br&gt;göra epidemiologiska bedömningar bl.a. genom att undvika att samma&lt;br&gt;patient rapporteras av flera läkare. Regeringen delar Socialstyrelsens&lt;br&gt;bedömning. Det starka samhällsintresse som råder av en snabb&lt;br&gt;rapportering av CJS och dess variant medför därför att skyddet for den&lt;br&gt;enskildes identitet bör träda åt sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill erinra om att de uppgifter som lämnas till Smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitutet är sekretessbelagda även där, enligt 7 kap. 1 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska och andra konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag föranleder vissa ytterligare arbetsuppgifter for&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutet. Det finns anledning att anta att ett tiotal fall av&lt;br&gt;CJS kommer att rapporteras årligen till Smittskyddsinstitutet. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning kan de ekonomiska konsekvenserna av&lt;br&gt;forslaget rymmas inom nuvarande anslagsram för myndigheten. Inte&lt;br&gt;heller i övrigt medför förslaget några ekonomiska konsekvenser for&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som&lt;br&gt;gäller åligganden för enskilda, skall enligt 8 kap. 3 § regeringsformen&lt;br&gt;meddelas genom lag. Riksdagen kan emellertid med stöd av bestäm-&lt;br&gt;melsen i 7 § samma kapitel genom bemyndigande i lag ge regeringen&lt;br&gt;kompetens att genom förordning meddela föreskrifter om bl.a. skydd&lt;br&gt;för liv, personlig säkerhet eller hälsa. För att regeringen i sin tur skall&lt;br&gt;kunna överlåta åt en myndighet att meddela andra bestämmelser än&lt;br&gt;rena verkställighetsföreskrifter i ämnet, fordras ett medgivande från&lt;br&gt;riksdagen i enlighet med vad som sägs i 8 kap. 11 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller således ett bemyndigande för regeringen att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om att vissa andra allvarliga sjukdomar än dem som&lt;br&gt;skall anmälas enligt smittskyddslagens bestämmelser kan bli föremål&lt;br&gt;för anmälningsskyldighet om det finns ett starkt samhällsintresse av&lt;br&gt;att förekomsten av sjukdomen snabbt rapporteras. En sådan av&lt;br&gt;regeringen meddelad föreskrift om anmälningsskyldigheten gör att&lt;br&gt;annars sekretessbelagda uppgifter kan lämnas ut med stöd av 14 kap.&lt;br&gt;1 § sekretesslagen. Regeringen får överlåta åt myndighet att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana föreskrifter om anmälan som inte innebär en skyldighet att Prop. 1997/98:21&lt;br&gt;lämna ut uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget har redovisats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Uusmann,&lt;br&gt;Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Statsrådet Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:21 Anmälan av vissa&lt;br&gt;allvarliga sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;infor, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-be-&lt;br&gt;myndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer for bak-&lt;br&gt;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om anmälan av vissa&lt;br&gt;allvarliga sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55042, Stockholm 1997&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-10-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-10-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-10-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-10-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:12:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0321</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:12:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SoU9</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SoU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:21&lt;br/&gt;
Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GL02So3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:21 Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:21&lt;br/&gt;
Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GL02So3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:21 Anmälan av vissa allvarliga sjukdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>