<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285159</hangar_id>
 <dok_id>GL03181</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>181</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:181</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>181</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-06-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:50</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ökade möjligheter att ingripa mot vissa mc-klubbar, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03181/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03181</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03181</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:181&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ökade möjligheter att ingripa mot vissa mc-klubbar,&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 juni 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den oroande utvecklingen av brottslighet som kan&lt;br&gt;relateras till vissa internationellt förgrenade mc-klubbar föreslås i&lt;br&gt;propositionen åtgärder som syftar till att öka myndigheternas möjligheter&lt;br&gt;att ingripa mot bl.a. dessa klubbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att regeln om husrannsakan i s.k. tillhåll enligt 28 kap. 3 §&lt;br&gt;rättegångsbalken skall upphävas och att en ny regel om husrannsakan hos&lt;br&gt;annan än den som är skäligen misstänkt för ett brott skall införas. Den&lt;br&gt;nya regeln skall enligt förslaget gälla i fråga om lokaler som inte&lt;br&gt;huvudsakligen utgör bostad och som mer än tillfälligt används&lt;br&gt;gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet.&lt;br&gt;Den skall endast vara tillämplig om det för det brott som utreds är&lt;br&gt;föreskrivet fängelse ett år eller mer. En förutsättning för en husrannsakan&lt;br&gt;enligt den nya bestämmelsen är att det finns särskild anledning att anta&lt;br&gt;att ändamålet med den kommer att uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med anknytning till de aktuella mc-klubbama och till andra&lt;br&gt;grupper som sysslar med avancerad brottslighet utnyttjar ibland ett&lt;br&gt;undantag, som avser tillfällig och begränsad inkassoverksamhet, från det&lt;br&gt;allmänna tillståndskravet för inkassoverksamhet i inkassolagen&lt;br&gt;(1974:182). I propositionen föreslås att undantaget tas bort. För att&lt;br&gt;balansera det skärpta tillståndskravet föreslås en lättnad i den offentliga&lt;br&gt;kontrollen när det gäller indrivning som enskilda personer bedriver för&lt;br&gt;närståendes räkning. Sådan indrivningsverksamhet föreslås omfattas av&lt;br&gt;lagen endast om fordringen har uppkommit i näringsverksamhet eller har&lt;br&gt;övertagits för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en ändring i rättegångsbalkens regler om granskning av&lt;br&gt;uppteckningar av förhörsutsagor. Ändringen syftar till att förenkla&lt;br&gt;hanteringen av uppteckningar av komplicerade förhör under&lt;br&gt;förundersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken...................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1960:418)&amp;nbsp;om straff för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varusmuggling....................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182).......9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Husrannsakan..................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande reglering av husrannsakan..............................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringsformen............................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konventionen angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättegångsbalkens regler om husrannsakan... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehovet..................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny bestämmelse om husrannsakan..............................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skärpta krav på inkassoverksamhet................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkassolagen.....................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehovet..................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillståndsplikten utvidgas.................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag för indrivning av närståendes fordringar..........39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantaget för särskilda kategorier utvidgas inte............40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av följdändringar................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redaktionella ändringar....................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Granskning av uppteckning av förhörsutsaga.................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader........................................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser....................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken...............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:418) om straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varusmuggling.............................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i inkassolagen (1974:182).. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagförslagen i promemorian Husrannsakan hos vissa mc-&lt;br&gt;klubbar m.m..........................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över instanser som avgett remissyttranden över&lt;br&gt;promemorian Husrannsakan hos vissa mc-klubbar m.m......54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som avgett yttranden över&lt;br&gt;betänkandet Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB samt&lt;br&gt;polislagen (SOU 1995:47).....................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagförslagen i departementspromemorian (Ds 1997:63)&lt;br&gt;Skärpt krav på tillstånd för inkassoverksamhet....................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över instanser som avgett remissyttrande över&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1997:63) Skärpt krav på&lt;br&gt;tillstånd för inkassoverksamhet.............................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 juni 1998.............65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i inkassolagen (1974:182).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 kap. 21 § och 28 kap. 3 § rättegångsbalken&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förundersökningen skall protokoll föras över vad därvid&lt;br&gt;förekommit av betydelse för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utsaga av misstänkt eller&lt;br&gt;annan upptecknats, skall, innan&lt;br&gt;förhöret avslutas, utsagan upp-&lt;br&gt;läsas eller tillfälle på annat sätt&lt;br&gt;lämnas att granska uppteckningen&lt;br&gt;samt den hörde tillfrågas, om han&lt;br&gt;har något att erinra mot innehållet.&lt;br&gt;Erinran, som ej föranleder änd-&lt;br&gt;ring, skall antecknas. Därefter må&lt;br&gt;uppteckningen ej ändras. Har&lt;br&gt;utsagan först efter granskningen&lt;br&gt;antecknats i protokollet, skall&lt;br&gt;uppteckningen biläggas hand-&lt;br&gt;lingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mindre mål må i stället för&lt;br&gt;protokoll föras kortfattade anteck-&lt;br&gt;ningar över det väsentliga, som&lt;br&gt;förekommit vid förundersök-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en utsaga av en misstänkt&lt;br&gt;eller någon annan har upptecknats&lt;br&gt;skall utsagan läsas upp eller&lt;br&gt;tillfälle på annat sätt ges den som&lt;br&gt;har hörts att granska uppteck-&lt;br&gt;ningen. Han skall också tillfrågas&lt;br&gt;om han har något att invända mot&lt;br&gt;innehållet. Uppteckning och&lt;br&gt;granskning skall ske innan för-&lt;br&gt;höret avslutas eller, om förhöret&lt;br&gt;är särskilt omfattande eller&lt;br&gt;behandlar komplicerade salför-&lt;br&gt;hållanden, så snart som möjligt&lt;br&gt;därefter. En invändning som inte&lt;br&gt;medför någon ändring skall&lt;br&gt;antecknas. Efter granskningen får&lt;br&gt;uppteckningen inte ändras. Har&lt;br&gt;utsagan först efter granskningen&lt;br&gt;antecknats i protokollet, skall&lt;br&gt;uppteckningen biläggas hand-&lt;br&gt;lingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mindre mål får i stället för&lt;br&gt;protokoll föras kortfattade anteck-&lt;br&gt;ningar över det väsentliga, som&lt;br&gt;förekommit vid förundersök-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart åtal beslutats, har den misstänkte eller hans försvarare rätt att&lt;br&gt;på begäran fa en avskrift av protokoll eller anteckningar från&lt;br&gt;förundersökningen. Har offentlig försvarare förordnats för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:1294.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstänkte, skall en avskrift utan särskild begäran lämnas eller sändas till Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;försvararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lägenhet, som är tillgänglig för&lt;br&gt;allmänheten eller plägar utgöra&lt;br&gt;tillhåll för lösdrivare eller&lt;br&gt;förbrytare eller där sådant gods,&lt;br&gt;som eftersökes, plägar uppköpas&lt;br&gt;eller mottagas som pant, må för&lt;br&gt;ändamål, som sägs i 1 eller 2 §,&lt;br&gt;husrannsakan ske jämväl i annat&lt;br&gt;fall än där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lokal som är tillgänglig för&lt;br&gt;allmänheten får för ändamål som&lt;br&gt;avses i 1 eller 2 § husrannsakan&lt;br&gt;ske också i annat fall än som avses&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lokal som brukar användas&lt;br&gt;gemensamt av personer som kan&lt;br&gt;antas ägna sig åt brottslig&lt;br&gt;verksamhet får för ändamål som&lt;br&gt;avses i 1 eller 2 § husrannsakan&lt;br&gt;ske, om det förekommer anledning&lt;br&gt;att brott har förövats för vilket det&lt;br&gt;är föreskrivet föngelse ett år eller&lt;br&gt;däröver och det finns särskild&lt;br&gt;anledning att anta att ändamålet&lt;br&gt;med rannsakningen kommer att&lt;br&gt;uppfyllas. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;lokal som huvudsakligen utgör&lt;br&gt;bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket&lt;br&gt;gäller också utrymmen och fordon&lt;br&gt;som finns i omedelbar anslutning&lt;br&gt;till lokalen och brukas av dem som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;använder lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av egendom,&lt;br&gt;som kan antagas vara enligt denna&lt;br&gt;lag förverkad, må polisman,&lt;br&gt;tulltjänsteman och tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen utan förordnande&lt;br&gt;företaga husrannsakan i lägenhet,&lt;br&gt;som avses i 28 kap. 3 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, samt i magasin,&lt;br&gt;upplagsbodar och uthus. I övrigt&lt;br&gt;äge tulltjänsteman och tjänsteman&lt;br&gt;vid kustbevakningen i fråga om&lt;br&gt;brott, som avses i denna lag,&lt;br&gt;samma rätt att utan förordnande&lt;br&gt;företaga husrannsakan som enligt&lt;br&gt;nämnda balk tillkommer polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att söka efter egendom som&lt;br&gt;kan antas vara förverkad enligt&lt;br&gt;denna lag får polisman, tull-&lt;br&gt;tjänsteman och tjänsteman vid&lt;br&gt;Kustbevakningen utan förord-&lt;br&gt;nande företa husrannsakan i sådan&lt;br&gt;lokal, som avses i 28 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket rättegångsbalken,&lt;br&gt;samt i magasin, upplagsbodar och&lt;br&gt;uthus. I övrigt har tulltjänsteman&lt;br&gt;och tjänsteman vid Kustbevak-&lt;br&gt;ningen i fråga om brott, som avses&lt;br&gt;i denna lag, samma rätt att utan&lt;br&gt;förordnande företa husrannsakan&lt;br&gt;som enligt nämnda balk tillkom-&lt;br&gt;mer polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:431.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2, 13 och 17 §§ inkassolagen (1974:182)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller indrivning av egen eller annans fordran genom krav&lt;br&gt;eller annan inkassoåtgärd (inkassoverksamhet). Med inkassoåtgärd&lt;br&gt;förstås åtgärd som innebär annan påtryckning på gäldenären än&lt;br&gt;angivande av tid för betalning eller uppgift om att fordringen, om den&lt;br&gt;inte betalas, kommer att överlämnas till någon annan för inkasso.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande enskilda personers&lt;br&gt;eller dödsbons indrivning av egna&lt;br&gt;fordringar tillämpas lagen endast&lt;br&gt;om fordringen har uppkommit i&lt;br&gt;näringsverksamhet eller har över-&lt;br&gt;tagits för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller ej exekutiva myndigheters verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande enskilda personers&lt;br&gt;indrivning av egna eller när-&lt;br&gt;ståendes fordringar och dödsbons&lt;br&gt;indrivning av egna fordringar&lt;br&gt;tillämpas lagen endast om ford-&lt;br&gt;ringen har uppkommit i närings-&lt;br&gt;verksamhet eller har övertagits för&lt;br&gt;indrivning. Som närstående till en&lt;br&gt;indrivare anses den som är gift&lt;br&gt;med indrivaren eller är syskon&lt;br&gt;eller släkting i rätt upp- eller ned-&lt;br&gt;stigande led till indrivaren eller är&lt;br&gt;besvågrad med honom eller henne&lt;br&gt;i rätt upp- eller nedstigande led&lt;br&gt;eller så att den ene är gift med den&lt;br&gt;andres syskon samt den som på&lt;br&gt;annat sätt står indrivaren person-&lt;br&gt;ligen särskilt nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkassoverksamhet, som avser indrivning av fordringar för annans&lt;br&gt;räkning eller fordringar som har övertagits för indrivning, far bedrivas&lt;br&gt;endast efter tillstånd av Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inkassoverksamheten utgör ett underordnat led i en annan&lt;br&gt;verksamhet och inte någon av verksamheterna utgör näringsverksamhet&lt;br&gt;eller om inkassoverksamheten bedrivs av ett företag för ett annat företag&lt;br&gt;inom samma koncern behövs tillstånd endast i fall då inkasso-&lt;br&gt;verksamheten avser fordringar som tillkommer eller har övertagits från&lt;br&gt;någon som inte utan tillstånd enligt denna lag hade kunnat driva in&lt;br&gt;fordringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för Tillstånd behövs inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:738&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkassoverksamhet som är av&lt;br&gt;tillfällig natur och avser endast&lt;br&gt;enstaka fordringar eller som&lt;br&gt;bedrivs av Sveriges Investerings-&lt;br&gt;bank AB, företag under bank-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn eller advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkassoverksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;företag under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn eller av advokater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag.&lt;br&gt;Inspektionens tillsyn omfattar&lt;br&gt;dock ej verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av Sveriges Investerings bank AB,&lt;br&gt;företag under bankinspektionens&lt;br&gt;tillsyn eller advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen skall utövas så, att d&lt;br&gt;olägenheter än som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag.&lt;br&gt;Inspektionens tillsyn omfattar&lt;br&gt;dock inte verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av företag under Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn eller av&lt;br&gt;advokater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte vållar större kostnader eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver inkassoverksamhet 1. utan föreskrivet tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan föreskrivet tillstånd, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vidtar en åtgärd som utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkassoverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift enligt 3 § andra stycket eller 15 § första stycket&lt;br&gt;att anmäla ändring av visst förhållande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot 10 a § första stycket eller andra stycket första meningen&lt;br&gt;eller mot föreskrift som har meddelats enligt 10 a § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämnar osann uppgift i sådana fall som avses i 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria som utarbetats inom Justitiedepartementet -&lt;br&gt;Husrannsakan hos vissa mc-klubbar m.m. - föreslås vissa ändringar i&lt;br&gt;reglerna om husrannsakan för att möjliggöra husrannsakan i vissa mc-&lt;br&gt;klubbars lokaler under mindre stränga förutsättningar än i dag. I&lt;br&gt;promemorian behandlas också en framställning från Riksåklagaren om&lt;br&gt;ändring i rättegångsbalken avseende när den som har hörts under en&lt;br&gt;förundersökning skall granska uppteckningen av förhöret. Promemorians&lt;br&gt;lagförslag finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemoria har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i&lt;br&gt;Justitiedepartementet (dnr Ju97/6948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas också Polisrättsutredningens förslag i&lt;br&gt;betänkandet Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB samt polislagen&lt;br&gt;(SOU 1995:47) om att upphäva bestämmelsen i 28 kap. 3 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om husrannsakan i s.k. tillhåll. Utredningens övriga förslag&lt;br&gt;bereds vidare inom Justitiedepartementet med sikte på en proposition&lt;br&gt;under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisrättsutredningens betänkande har remissbehandlats. En förteck-&lt;br&gt;ning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning&lt;br&gt;finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju95/1962).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till regeringen den 4 juni 1996 gjorde Datainspektionen&lt;br&gt;en framställan om ändring i inkassolagen (1974:182) och föreslog att&lt;br&gt;undantaget från tillståndsplikten avskaffas när det gäller tillfällig och&lt;br&gt;begränsad inkassoverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 16 maj 1997 arrangerades ett diskussionsmöte på Justitie-&lt;br&gt;departementet. Berörda myndigheter och intresseorganisationer bereddes&lt;br&gt;då tillfälle att framföra sina synpunkter på Datainspektionens förslag.&lt;br&gt;Därefter utarbetades en departementspromemoria med förslag till&lt;br&gt;ändringar i inkassolagen (Skärpt krav på tillstånd för inkassoverksamhet,&lt;br&gt;Ds 1997:63). Det förslag till lagändring som lades fram i promemorian&lt;br&gt;återfinns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. Remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju97/3541). En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i detta ärende upp dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 14 maj 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådet har lämnat förslagen&lt;br&gt;utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar har gjorts i förhållande till de förslag som Lagrådet yttrat sig&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organiserade och gränsöverskridande brottsligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser allvarligt på den organiserade och gränsöverskridande&lt;br&gt;brottsligheten och kampen emot den utgör ett prioriterat mål. Det handlar&lt;br&gt;om insatser av olika slag. Samhällets resurser inom olika områden måste&lt;br&gt;samordnas. Polisens arbetsmetoder måste ses över och effektiviseras. Det&lt;br&gt;internationella samarbetet är av mycket stor betydelse. Lagstiftningen&lt;br&gt;måste ses över och anpassas efter nya förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin mest avancerade form kan den organiserade brottsligheten utgöra&lt;br&gt;ett hot mot den demokratiska ordningen. Den organiserade brottsligheten&lt;br&gt;har inte något särskilt starkt fäste i Sverige, vilket kan tillskrivas flera&lt;br&gt;olika faktorer. Några av de s.k. kriminella mc-klubbama som etablerat&lt;br&gt;sig i Sverige uppfyller dock ett flertal kriterier på i reell mening&lt;br&gt;organiserad brottslighet. Vid sidan av sådana organisationer kan som&lt;br&gt;exempel på organiserad brottslighet också nämnas ligor som genomför&lt;br&gt;serier av bankrån eller andra grova förmögenhetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I media och i den offentliga debatten har särskilt uppmärksammats&lt;br&gt;konflikten mellan de internationellt förgrenade sammanslutningarna&lt;br&gt;Hells Ängels och Bandidos, som under 1990-talet etablerat sig i Sverige.&lt;br&gt;Denna konflikt har i de nordiska länderna tagit sig våldsammare uttryck&lt;br&gt;än vad som varit vanligt i andra delar av världen på senare tid. Sedan år&lt;br&gt;1994 har i Skandinavien ett flertal våldsdåd med dödlig utgång förövats.&lt;br&gt;Typiskt for dessa klubbar är att organisationsstrukturerna är hierarkiska&lt;br&gt;och att rekrytering och interna disciplinsystem tjänar till att skapa absolut&lt;br&gt;lojalitet och försvåra insyn. De mera uppenbara brottsliga yttringarna av&lt;br&gt;klubbamas verksamhet är grovt våld. Detta våld, som primärt riktar sig&lt;br&gt;mot rivaliserande organisationer, är ibland av närmast militär karaktär.&lt;br&gt;Vid flera tillfällen har man beskjutit varandras lokaler med pansarskott&lt;br&gt;och även regelrätta eldstrider, mord och mordförsök har förekommit.&lt;br&gt;Sådana brott har dessutom ibland begåtts på platser som medfört faror för&lt;br&gt;utomstående. Bland dödsoffren finns också människor som, utan att ha&lt;br&gt;något med dessa organisationer att göra, har passerat förbi en klubblokal&lt;br&gt;som sprängts. Det finns också tydliga tecken på att organisationerna&lt;br&gt;ägnar sig åt beskyddar- och indrivningsverksamhet. När det gäller&lt;br&gt;personer som ägnar sig åt indrivningsverksamhet finns det enligt&lt;br&gt;åklagare och polis ett nära samband mellan dessa och med organiserad&lt;br&gt;brottslighet antingen i mc-klubbar eller i grupper som sysslar med&lt;br&gt;avancerad förmögenhetsbrottslighet. Mycket talar för att det i samband&lt;br&gt;med dessa mc-klubbar också förekommer mer eller mindre omfattande&lt;br&gt;narkotikabrottslighet och ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens skrivelse Åtgärder mot organiserad och gräns-&lt;br&gt;överskridande brottslighet (skr. 1996/97:171) redovisar regeringen&lt;br&gt;samlat bl.a. de åtgärder som regeringen vidtagit i kampen mot den&lt;br&gt;organiserade och gränsöverskridande brottsligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftn ingsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen redovisas en rad olika åtgärder som vidtagits eller planerats.&lt;br&gt;Bland de lagstiftningsåtgärder som har betydelse i kampen mot den&lt;br&gt;organiserade brottsligheten kan nämnas bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffet för övergrepp i rättssak skärptes den 1 juli 1997 (prop.&lt;br&gt;1996/97:135). Medborgarnas lojalitet med rättsordningen utgör en&lt;br&gt;väsentlig beståndsdel i ett demokratiskt samhälle. Den svenska rätts-&lt;br&gt;ordningen bygger på att vittnen och målsäganden fritt och sanningsfullt&lt;br&gt;kan lämna sina berättelser inför domstolarna. Bakgrunden till&lt;br&gt;lagändringen är att klimatet i och omkring rättegångar har hårdnat. Vid&lt;br&gt;utredning och lagföring av brottslighet med anknytning till kriminella&lt;br&gt;mc-klubbar har systematiska och organiserade övergrepp i rättssak&lt;br&gt;förekommit. Även i samband med grov narkotikabrottslighet finns det&lt;br&gt;tecken på att sådana hot har ökat. I detta sammanhang kan också nämnas&lt;br&gt;de ändringar som nyligen genomförts i lagen (1991:483) om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter (SFS 1997:988), som gjort det lättare att få ett&lt;br&gt;medgivande till att använda fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polislagen (1984:387) har nyligen ändrats. Det huvudsakliga syftet&lt;br&gt;med ändringarna är att öka polisens möjligheter att ingripa i före-&lt;br&gt;byggande syfte vid störningar av den allmänna ordningen eller&lt;br&gt;säkerheten. De innebär också att polisen i brottsförebyggande och&lt;br&gt;brottsbeivrande syfte skall få inhämta uppgifter från transportföretag om&lt;br&gt;passagerare, last och fordon. Sådana uppgifter bör kunna komma till&lt;br&gt;användning i polisens brottsbekämpning, t.ex. för att kartlägga&lt;br&gt;narkotikans vägar eller beskriva strukturen av en viss organiserad&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisens verksamhet för att förebygga, uppdaga och beivra brott kan&lt;br&gt;bedrivas inom ramen för en förundersökning enligt rättegångsbalken,&lt;br&gt;men kan också vara en uppgift som faller utanför detta förfarande, t.ex.&lt;br&gt;underrättelseverksamhet. I korthet kan sägas att polisunderrättelse-&lt;br&gt;verksamhet innebär att polisen samlar in och bearbetar uppgifter om&lt;br&gt;personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet men utan att&lt;br&gt;misstanke finns om något konkret brott. Sådan verksamhet kan bedrivas&lt;br&gt;bl.a. för att identifiera och karaktärsbestämma sådana hot mot samhället&lt;br&gt;som det är polisens uppgift att förebygga eller för att ge polisen det&lt;br&gt;underlag som behövs för att brott skall kunna förhindras. Under-&lt;br&gt;rättelseverksamhet kan också vara inriktad på att få fram underlag som&lt;br&gt;kan leda till beslut om att inleda en förundersökning. I prop. 1997/98:97&lt;br&gt;Polisens register, som riksdagen nyligen antagit, har regeringen föreslagit&lt;br&gt;bl.a. en ny polisdatalag som kommer att möjliggöra för polisen att, när&lt;br&gt;det finns misstankar om allvarlig brottslig verksamhet, föra datoriserade&lt;br&gt;kriminalunderrättelseregister. Detta kommer att avsevärt förbättra&lt;br&gt;polisens möjligheter att på ett rationellt sätt bearbeta sådant material som&lt;br&gt;inhämtats vid underrättelseverksamhet. Liknande regler beträffande&lt;br&gt;Tullverkets underrättelseverksamhet har nyligen trätt i kraft (se prop.&lt;br&gt;1997/98:11, bet:1997/98:SkU8, rskr. 1997/98:74 och SFS 1997:1058-&lt;br&gt;1064).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har regeringen föreslagit att förutsättningarna för den öppna&lt;br&gt;kameraövervakningen skall ändras i syfte bl.a. att förhindra och&lt;br&gt;motverka brottslighet (prop. 1997/98:64). Lagändringarna träder i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekas i den tidigare nämnda skrivelsen pågår ett flertal&lt;br&gt;utredningar och översyner av lagstiftningen i syfte att vässa instrumenten&lt;br&gt;i kampen mot den organiserade brottsligheten. Den organiserade&lt;br&gt;brottsligheten utgör ett viktigt skäl till att regeringen tillsatte en utredning&lt;br&gt;med uppgift att bl.a. analysera behovet av s.k. hemlig teknisk avlyssning&lt;br&gt;- buggning - och, om arbetet ger anledning till det, lämna förslag till&lt;br&gt;lagstiftning som gör detta möjligt. Utredningens betänkande, Om&lt;br&gt;buggning och andra hemliga tvångsmedel (SOU 1998:46), har nyligen&lt;br&gt;överlämnats till regeringen. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Brottsofferutredningen har i sitt betänkande BROTTSOFFER&lt;br&gt;Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40) behandlat frågor som har&lt;br&gt;betydelse för kampen mot den organiserade brottsligheten, bl.a. frågor&lt;br&gt;om skydd för vittnen m.fl. Andra utredningar som kommer att ha&lt;br&gt;betydelse i det nu aktuella sammanhanget är Förverkandeutredningen&lt;br&gt;(JU 1997:02) och den utredning som regeringen avser att tillsätta för att&lt;br&gt;bl.a. utreda frågan om kriminalisering av deltagande i organisationer som&lt;br&gt;sysslar med brottslig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också internt inom Regeringskansliet görs översyner av regelsystemet.&lt;br&gt;I fråga om lagstiftningsåtgärder nämns i skrivelsen bl.a. de översyner av&lt;br&gt;reglerna om husrannsakan och av inkassolagen som redovisats i avsnitt 3.&lt;br&gt;Här kan också nämnas att frågan om en översyn av regleringen av&lt;br&gt;polisens möjligheter att under vissa omständigheter besluta om tillträdes-&lt;br&gt;förbud till lokaler kan bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete med att se över den hyres- och expropriationsrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen har nyligen påbörjats. Det tar sikte på s.k. farliga&lt;br&gt;hyresgäster och syftar bl.a. till att undersöka förutsättningarna för att&lt;br&gt;införa regler om att en hyresgäst skall kunna skiljas från sin lägenhet om&lt;br&gt;det med hänsyn till hyresgästens förhållanden finns risk för brottsliga&lt;br&gt;angrepp mot fastigheten - t.ex. att den beskjuts med vapen - som utsätter&lt;br&gt;övriga boende för fara. Det kan i samband därmed också finnas skäl att&lt;br&gt;undersöka hur plan- och bygglagstiftningen kan tillämpas i dessa&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska Ämbetsmannakommittén för Lagstiftningsfrågor gav hösten&lt;br&gt;1996 i uppdrag åt en nordisk arbetsgrupp bestående av tjänstemän från&lt;br&gt;justitieministeriema i Sverige, Norge, Finland och Danmark att överväga&lt;br&gt;behovet av nordiskt samarbete när det gäller bekämpningen av kriminella&lt;br&gt;mc-klubbar och annan grov brottslighet. Gruppen har kartlagt de&lt;br&gt;nordiska ländernas lagstiftning och olika projekt som bedömts ha central&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse för att bekämpa dessa företeelser. Det gäller bl.a. förverkande,&lt;br&gt;deltagande i kriminella organisationer, buggning, hemlig teleavlyssning,&lt;br&gt;kriminalunderrättelseregister, husrannsakan, vapenlagstiftningen och&lt;br&gt;åtgärder for att skydda vittnen. Inriktningen på lagstiftningsarbetet är&lt;br&gt;relativt lika i de olika länderna och en betydande värdegemenskap&lt;br&gt;föreligger såväl i stort som beträffande enskildheter mellan de nordiska&lt;br&gt;länderna. Efter denna kartläggningsfas kommer samarbetet att fortsätta,&lt;br&gt;bl.a. med syfte att överväga behovet av ett mer konkret samarbete inom&lt;br&gt;ramen för enskilda lagstiftningsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att bekämpa sådan kriminalitet som är förknippad med vissa&lt;br&gt;kriminella mc-klubbar sker ett nära operativt samarbete mellan de&lt;br&gt;nordiska länderna. Kriminalunderrättelseverksamheten har byggts ut och&lt;br&gt;information utväxlas dagligen. Polismän som arbetar med dessa frågor i&lt;br&gt;de olika nordiska länderna träffas regelbundet. Vid större mc-evenemang&lt;br&gt;finns polismän från övriga nordiska länder på plats som observatörer.&lt;br&gt;Dessutom hålls återkommande seminarier i olika frågor. I detta&lt;br&gt;sammanhang kan också nämnas att de nordiska justitieministrarna vid sitt&lt;br&gt;möte i Bodo, Norge, den 26 juni 1997 antog en handlingsplan för&lt;br&gt;bekämpande av mc-kriminaliteten. I handlingsplanen framhålls bl.a.&lt;br&gt;vikten av att polisen har tillgång till effektiva utredningsmetoder och&lt;br&gt;modem teknik. Ett arbete med inriktning mot den organiserade&lt;br&gt;brottsligheten drivs också gemensamt av Östersjöländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den Europeiska unionen sker samarbetet om gränsöverskridande&lt;br&gt;brottslighet i det som kallas den tredje pelaren. Arbetet med att bekämpa&lt;br&gt;den internationella organiserade brottsligheten har intensifierats under de&lt;br&gt;senaste åren, bl.a. som ett resultat av den i april 1997 av rådet antagna&lt;br&gt;handlingsplanen för unionens åtgärder mot den organiserade brotts-&lt;br&gt;ligheten, som innehåller 15 politiska riktlinjer och en detaljerad hand-&lt;br&gt;lingsplan med 30 rekommendationer. Åtgärderna spänner över ett vitt&lt;br&gt;falt. Det handlar delvis om att vidta åtgärder för att straffbelägga vissa&lt;br&gt;förfaranden. Handlingsplanen betonar också vikten av att det i varje&lt;br&gt;medlemsstat finns en effektiv och väl utvecklad lagstiftning mot&lt;br&gt;penningtvätt och när det gäller att förverka vinning av brott. Riktlinjerna&lt;br&gt;och rekommendationerna lägger också stor vikt vid hur det rättsliga och&lt;br&gt;polisiära samarbetet är organiserat. Europols roll som ett verktyg mot&lt;br&gt;organiserad brottslighet betonas särskilt. En huvuduppgift for rådet är att&lt;br&gt;se till att de internationella konventioner och överenskommelser som&lt;br&gt;redan finns på detta område tillträds av alla medlemsländer och att de&lt;br&gt;genomförs på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europolkonventionen som upprättar den europeiska polisbyrån&lt;br&gt;Europol kommer att träda i kraft under hösten 1998. Europol är ett organ&lt;br&gt;för utbyte av information och underrättelser för polisen och motsvarande&lt;br&gt;myndigheter i EU:s medlemsstater när det gäller grov, internationell&lt;br&gt;organiserad brottslighet, främst vad gäller narkotikahandel och annan&lt;br&gt;gränsöverskridande grövre brottslighet som människosmuggling,&lt;br&gt;människohandel, handel med stulna fordon eller nukleärt och radioaktivt&lt;br&gt;material. Europol, och dess föregångare Europols narkotikaenhet (ENE),&lt;br&gt;är ett viktigt och effektivt vapen mot organiserad brottslighet inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Schengensamarbetet innehåller delar som är viktiga i kampen mot Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;organiserad brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också inom Europarådet och FN har under senare år kampen mot den&lt;br&gt;organiserade brottsligheten föranlett omfattande arbete. Bl.a. pågår inom&lt;br&gt;FN ett arbete med att undersöka förutsättningarna för att utarbeta en&lt;br&gt;konvention om organiserad brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationellt polisiärt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska polisen bedriver på nationell, regional och lokal nivå ett&lt;br&gt;omfattande och intensivt arbete för att motverka att den mc-relaterade&lt;br&gt;brottsligheten får faste i vårt land. Målsättningen är att förhindra eller&lt;br&gt;åtminstone försvåra för nya kriminella mc-klubbar att etablera sig här&lt;br&gt;och att genom intensivövervakning av redan befintliga mc-klubbar få&lt;br&gt;dessa att upphöra med sin kriminella verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kriminalunderrättelsetjänstens kartläggning och analys av de&lt;br&gt;kriminella mc-klubbama får polisen en god bild av klubbarnas organisa-&lt;br&gt;tion och verksamhet. Informationen och analysen ligger till grund för&lt;br&gt;övergripande handlingsplaner och mer detaljerade åtgärdsprogram, som&lt;br&gt;bl.a. innehåller riktlinjer för hur de operativa insatserna skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mc-relaterade brottsligheten skall angripas på bred front. Det&lt;br&gt;kräver stora resurser. Polisen har för 1998 tilldelats ytterligare 30&lt;br&gt;miljoner kronor just för att kunna slå hårdare mot mc-klubbamas&lt;br&gt;grundstrukturer. Rikspolisstyrelsen ansvarar för att dessa medel fördelas&lt;br&gt;så att maximal effektivitet uppnås i polisens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén för brottsförebyggande arbete m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 juni 1996 att tillkalla en kommitté för att&lt;br&gt;genomföra det nationella brottsförebyggande programmet. Kommittén&lt;br&gt;arbetar bl.a. med att stödja Helsingborgs kommun i dess arbete med att&lt;br&gt;utforma en lokal brottsförebyggande handlingsplan i kampen mot mc-&lt;br&gt;klubbamas brottslighet. På grundval av erfarenheterna av detta arbete&lt;br&gt;kommer kommittén att utarbeta en modell för lokala brottsförebyggande&lt;br&gt;handlingsplaner mot organiserad brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Husrannsakan&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande reglering av&amp;nbsp;husrannsakan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är varje medborgare gentemot det&lt;br&gt;allmänna skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång. Enligt 2&lt;br&gt;kap. 22 § andra stycket 3 regeringsformen likställs utlänning här i riket i&lt;br&gt;detta avseende med svensk medborgare, om annat inte följer av särskild&lt;br&gt;föreskrift i lag. Det skydd som nu angetts får begränsas genom lag.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen får göras endast för att tillgodose ändamål som är Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;godtagbara i ett demokratiskt samhälle, den får inte sträcka sig längre än&lt;br&gt;vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den&lt;br&gt;och inte heller så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen&lt;br&gt;(2 kap. 12 § regeringsformen). Med husrannsakan avses i regerings-&lt;br&gt;formen vaije av myndighet företagen undersökning av hus, rum eller&lt;br&gt;slutet förvaringsställe oavsett syftet med undersökningen (prop. 1973:90&lt;br&gt;s. 246). Det omfattar även liknande intrång, varmed avses t.ex. att polisen&lt;br&gt;ingriper för att avstyra ett lägenhetsbråk (prop. 1975/76:209 s. 147).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet är inte begränsat till enbart bostäder. De begränsningar av&lt;br&gt;skyddet som är aktuella i detta sammanhang är reglerna om husrannsakan&lt;br&gt;i 28 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Konventionen angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8:1 i Europarådets konvention angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa-&lt;br&gt;konventionen), som sedan den 1 januari 1995 gäller som svensk lag, har&lt;br&gt;envar rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin&lt;br&gt;korrespondens. Inskränkningar i dessa rättigheter får endast göras genom&lt;br&gt;lag och är begränsade till vad som i ett demokratiskt samhälle är&lt;br&gt;nödvändigt med hänsyn till landets yttre säkerhet, den allmänna&lt;br&gt;säkerheten, landets ekonomiska välstånd, förebyggande av oordning och&lt;br&gt;brott, hälsovården, skyddande av sedligheten eller av andra personers fri-&lt;br&gt;och rättigheter. Av främsta intresse i detta sammanhang är skyddet för&lt;br&gt;hemmet. Här åsyftas framför allt det hus eller den lägenhet där en person&lt;br&gt;faktiskt bor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Rättegångsbalkens regler om husrannsakan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En husrannsakan är antingen reell (28 kap. 1 och 3 § rättegångsbalken)&lt;br&gt;eller personell (2, 2 a och 3 §). En reell husrannsakan har till syfte att&lt;br&gt;söka efter föremål som är underkastat beslag eller att i övrigt utröna&lt;br&gt;omständigheter som kan ha betydelse för utredning av brottet. En&lt;br&gt;personell husrannsakan kan ha till syfte att söka efter dels den som skall&lt;br&gt;gripas, anhållas eller häktas, dels den som skall hämtas till förhör eller&lt;br&gt;inställas till rätten, dels den som skall underkastas kroppsvisitation eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning. Under vissa förhållanden får personell husrannsakan&lt;br&gt;också ske för att delge en tilltalad i brottmål stämning eller kallelse till&lt;br&gt;förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För all tvångsmedelsanvändning anses gälla tre allmänna principer. De&lt;br&gt;tre principerna, som anknyter till innehållet i 2 kap. 12 § regerings-&lt;br&gt;formen, är ändamålsprincipen, behovsprincipen och proportionalitets-&lt;br&gt;principen. Ändamålsprincipen innebär att en myndighets befogenhet att&lt;br&gt;använda ett tvångsmedel skall vara bunden till det ändamål för vilket&lt;br&gt;tvångsmedlet har beslutats. Behovsprincipen innebär att en myndighet får&lt;br&gt;använda ett tvångsmedel bara när det finns ett påtagligt behov och en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre ingripande åtgärd inte är tillräcklig. I 28 kap 3 a § rättegångs-&lt;br&gt;balken är föreskrivet att en husrannsakan endast får beslutas om skälen&lt;br&gt;för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som den innebär för&lt;br&gt;den misstänkte eller något annat motstående intresse. Härigenom har&lt;br&gt;proportionalitetsprincipen lagfasts. Den innebär att en tvångsåtgärd i&lt;br&gt;fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet skall stå i rimlig proportion&lt;br&gt;till vad som finns att vinna med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos vem far husrannsakan ske?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reell husrannsakan får, om det finns anledning att anta att brott på&lt;br&gt;vilket fängelse kan följa har förövats, enligt 28 kap. 1 § rättegångsbalken&lt;br&gt;genomföras i hus, rum eller slutet förvaringsställe. Med hus avses (se&lt;br&gt;Processlagberedningen i SOU 1938:44 s. 328) inte bara bostadshus utan&lt;br&gt;även andra byggnader, såsom ekonomi- och uthusbyggnader, fabriker&lt;br&gt;och magasin, och med rum även kontors- och lagerlokaler, hytter och&lt;br&gt;rum på fartyg. Som slutet förvaringsställe betraktas bl.a. stängd bil samt&lt;br&gt;kassafack i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att reell husrannsakan skall få ske hos annan än den som är&lt;br&gt;skäligen misstänkt för brottet krävs att brottet har förövats hos honom, att&lt;br&gt;den misstänkte gripits där eller att ”eljest synnerlig anledning före-&lt;br&gt;kommer, att genom rannsakningen föremål, som är underkastat beslag,&lt;br&gt;skall anträffas eller annan utredning om brottet vinnas” (1 § andra&lt;br&gt;stycket), det s.k. indikationskravet. Detta krav behandlas närmare nedan.&lt;br&gt;En husrannsakan enligt detta stadgande kan också göras hos den som är&lt;br&gt;misstänkt på en lägre grad av misstanke än skäligen misstänkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personell husrannsakan får enligt huvudregeln i 28 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken göras hos den som skall utsättas för den åtgärd som&lt;br&gt;husrannsakningen har till syfte att möjliggöra. För att en personell&lt;br&gt;husrannsakan skall få ske hos annan än den som söks, uppställs&lt;br&gt;indikationskravet att det finns synnerlig anledning att den sökte&lt;br&gt;uppehåller sig där (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personell husrannsakan får enligt 28 kap. 2 a § rättegångsbalken&lt;br&gt;också göras i syfte att söka efter den som skall gripas, anhållas eller&lt;br&gt;häktas för ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än&lt;br&gt;fängelse fyra år, eller försök till sådant brott. En sådan husrannsakan får&lt;br&gt;utföras i transportmedel på viss plats, om det finns särskild anledning att&lt;br&gt;anta att den sökte kan komma att passera platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Tillhållsparagrafen ” - 28 kap. 3 § rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 kap. 3 § rättegångsbalken regleras husrannsakan i dels (första ledet)&lt;br&gt;lägenheter som är tillgängliga för allmänheten, dels (andra ledet)&lt;br&gt;lägenheter som ”plägar utgöra tillhåll för lösdrivare eller förbrytare eller&lt;br&gt;där sådant gods, som eftersökes, plägar uppköpas eller mottagas som&lt;br&gt;pant”. I sådana utrymmen får personell och reell husrannsakan ske även i&lt;br&gt;annat fall än som föreskrivs 28 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken. Detta&lt;br&gt;innebär att det inte finns något krav på att det brott som man antar har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begåtts är av viss svårhetsgrad. Husrannsakan får alltså i sådana fall som&lt;br&gt;här avses ske även vid bötesbrott. Inte heller krävs att någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brottet eller att synnerlig anledning förekommer att&lt;br&gt;ingripandet skall leda till det avsedda resultatet. Med lägenheter som är&lt;br&gt;tillgängliga för allmänheten avses t.ex. butiker, restauranger, kaféer,&lt;br&gt;teater- och biograf-lokaler (SOU 1938:44 s. 329). I det andra ledet&lt;br&gt;regleras rätten till husrannsakan i vad som brukar kallas tillhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regleringen av förutsättningarna för husrannsakan i&lt;br&gt;tillhåll behandlas av Processkommissionen i SOU 1926:32 s. 119.&lt;br&gt;Kommissionen ansåg att förutsättningarna för att fa företa husrannsakan i&lt;br&gt;sådana lokaler skulle vara mindre stränga än i övrigt. Kommissionen&lt;br&gt;uttalade bl.a. att en undersökning av ett tillhåll mycket ofta ledde till att&lt;br&gt;brott klarades upp eller att förlorad egendom återfanns. Vidare ansågs en&lt;br&gt;husrannsakan i en sådan lokal inte innebära något synnerligen kännbart&lt;br&gt;ingrepp i någons intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indikationskravet enligt 28 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en husrannsakan skall fa genomföras hos annan än den som är&lt;br&gt;skäligen misstänkt för brottet eller skall frihetsberövas m.m. krävs som&lt;br&gt;nämnts att synnerlig anledning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; förekommer att åtgärden skall medföra&lt;br&gt;det avsedda resultatet. Innebörden av begreppet antyds genom de&lt;br&gt;exempel som anges i bestämmelsen, nämligen att brottet begåtts hos den&lt;br&gt;som husrannsakan skall företas hos eller att den misstänkte gripits där.&lt;br&gt;Det har annars främst utmejslats i vissa JO-beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I JO 1965 s. 159 hade en person per telefon anmält ett par makar för&lt;br&gt;stölder av postförsändelser. Makarna skulle från mannens bil (han var&lt;br&gt;postiljon) ha burit upp postförsändelser till sin lägenhet. Anmälaren hade&lt;br&gt;uppgett ett namn och en bostadsadress men var inte själv identifierad.&lt;br&gt;Polisen gjorde en husrannsakan i lägenheten vilket JO kritiserade. JO&lt;br&gt;ansåg det klart att misstanken mot makarna inte hade nått styrkan&lt;br&gt;skäligen misstänkt. Likaså ansåg JO att det utan vidare var uppenbart att&lt;br&gt;synnerlig anledning att utredning om brottet skulle vinnas genom&lt;br&gt;husrannsakningen inte fanns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I JO 1985/86 s. 123 hade en person anonymt anmält till polisen att en&lt;br&gt;efterlyst kvinna och hennes dotter vistades hos en advokat. Kvinnan var&lt;br&gt;häktad i sin utevaro och dottern var efterlyst för omhändertagande enligt&lt;br&gt;21 kap. 9 § föräldrabalken. Polisen gjorde husrannsakan hos advokaten&lt;br&gt;med stöd av 28 kap. 2 § rättegångsbalken. Förfarandet kritiserades av JO.&lt;br&gt;Oavsett att uppgiftslämnaren kände till personernas identitet och att de&lt;br&gt;var eftersökta av polisen ansåg JO att den viktigaste uppgiften för&lt;br&gt;bedömningen av ärendet, dvs. vilken synnerlig anledning som förelåg till&lt;br&gt;att de befann sig hos just advokaten, saknades helt. Med hänvisning till&lt;br&gt;ett tidigare avgjort ärende uttalades att formuleringen i lagtexten närmast&lt;br&gt;torde få tolkas som att det skall &amp;quot;föreligga en faktisk omständighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Beträffande bakgrunden till det valda beviskravet hänvisas till den redogörelse som finns i&lt;br&gt;Polisrättsutredningens betänkande, s. 237 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påtagligt visar att man med fog kan förvänta sig” att den eftersökte finns&lt;br&gt;hos den där husrannsakan företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I JO 1988/89 s. 68 hade polisen efter ett anonymt telefontips om att&lt;br&gt;hembränning pågick gjort en husrannsakan. JO fann att uppgifterna inte&lt;br&gt;var sådana att skälig misstanke om brott kunde anses ha förelegat och&lt;br&gt;inte heller att synnerlig anledning förekom att husrannsakningen skulle&lt;br&gt;ge avsett resultat. Beträffande den närmare innebörden av rekvisitet&lt;br&gt;synnerlig anledning i 28 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken uttalade&lt;br&gt;JO att lagtextens formulering närmast torde fa tolkas som att det skall&lt;br&gt;”föreligga någon faktisk omständighet som påtagligt visar att man med&lt;br&gt;fog kan förvänta sig” att man påträffar föremål som är underkastat beslag&lt;br&gt;eller vinner annan utredning om brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisrättsutredningen anför i sitt betänkande (s. 240) att kravet på&lt;br&gt;synnerlig anledning bör tolkas i enlighet med JO:s ovan redovisade&lt;br&gt;uttalanden, vilket enligt utredningen innebär att man skall vara så gott&lt;br&gt;som säker på att åtgärden skall ge avsett resultat. (Jfr även prop.&lt;br&gt;1990/91:129 s. 14 f.) Huruvida den tolkningen av rekvisitet är riktig är&lt;br&gt;föremål för delade meningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Reformbehovet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den allvarliga utvecklingen av organiserad&lt;br&gt;brottslighet, särskilt den som kan relateras till vissa mc-klubbar, gör det&lt;br&gt;motiverat att anpassa reglerna om husrannsakan och införa en&lt;br&gt;bestämmelse som möjliggör husrannsakan i vissa lokaler under mindre&lt;br&gt;stränga förutsättningar än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den bestämmelse i rättegångsbalken som&lt;br&gt;medger husrannsakan i s.k. tillhåll upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning och förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Stockholms tingsrätt,&lt;br&gt;Malmö tingsrätt och Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet&lt;br&gt;ansluter sig till promemorians uppfattning att utvecklingen motiverar att&lt;br&gt;en regel som möjliggör husrannsakan i den aktuella typen av lokaler&lt;br&gt;införs. Riksåklagaren pekar på behovet av att de brottsbekämpande&lt;br&gt;myndigheterna har tillgång till bättre instrument än vad som finns i dag&lt;br&gt;för att bekämpa en allvarlig och växande kriminalitet, som gränsar till&lt;br&gt;eller är ett konkret exempel på organiserad kriminalitet. Överåklagaren&lt;br&gt;vid Åklagarmyndigheten i Göteborg framhåller att brottsutvecklingen&lt;br&gt;inger farhågor och att verkningsfulla instrument måste finnas att ta till i&lt;br&gt;kampen mot bl.a. den internationellt förgrenade brottsligheten.&lt;br&gt;Polismyndigheten i Stockholms län menar att den föreslagna reformen är&lt;br&gt;ett steg i rätt riktning och framhåller att även andra grupperingar än mc-&lt;br&gt;klubbama motiverar en särreglering. Riksdagens ombudsmän (JO) och&lt;br&gt;Hovrätten för Västra Sverige är kritiska till den analys av reformbehovet&lt;br&gt;som görs i promemorian. JO anför att man närmast får intrycket av att&lt;br&gt;det rent allmänt har ansetts vara praktiskt att ha en regel av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna innebörden och menar bl.a. att det inte på grund enbart av vad&lt;br&gt;som sägs i promemorian är möjligt att bilda sig en uppfattning om det&lt;br&gt;befogade i bedömningen att reglerna i 28 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;rättegångsbalken är otillräckliga i sammanhanget. Hovrätten för Västra&lt;br&gt;Sverige anför bl.a. att det behövs en fylligare beskrivning av de problem&lt;br&gt;som finns och att en reform av avsett slag måste föregås av noggrannare&lt;br&gt;överväganden i fråga om behovet av föreslagen lagstiftning. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser har inte uttalat sig särskilt om behovet av den föreslagna&lt;br&gt;regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag att den s.k. tillhållsparagrafen skall upphävas&lt;br&gt;godtas eller tillstyrks av de flesta remissinstanser. Polismyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län och Polismyndigheten i Gävleborgs län avstyrker dock&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisrättsutredningens förslag att upphäva den bestämmelse i&lt;br&gt;rättegångsbalken som medger husrannsakan i tillhåll överensstämmer&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta instanser lämnar förslaget i denna del&lt;br&gt;utan erinran. JO tillstyrker förslaget liksom överåklagaren vid&lt;br&gt;Åklagarmyndigheten i Göteborg och överåklagaren vid Statsåklagar-&lt;br&gt;myndigheten för speciella mål. Polismyndigheten i Stockholms län och&lt;br&gt;Polismyndigheten i Gävleborgs län avstyrker förslaget. Överåklagaren&lt;br&gt;vid Åklagarmyndigheten i Göteborg anför att bestämmelsen på senare tid&lt;br&gt;enligt uppgifter från poliser och åklagare som utreder narkotikabrott&lt;br&gt;endast har tillämpats vid ett tillfälle för ett flertal år sedan. Någon&lt;br&gt;klassning av en lokal som tillhåll finns inte i området. Bestämmelsen&lt;br&gt;bedöms därför inte fylla någon funktion för ett effektivt utredningsarbete.&lt;br&gt;Enligt Polismyndigheten i Stockholms län fyller bestämmelsen om&lt;br&gt;husrannsakan i tillhåll ofta en funktion i spaningen efter bankrånare och&lt;br&gt;andra grova brottslingar. Att bestämmelsen - som utredningen anför -&lt;br&gt;kan misstolkas bör enligt polismyndigheten inte leda till att den&lt;br&gt;avskaffas. Inte heller anser polismyndigheten att något missbruk av&lt;br&gt;bestämmelsen förekommer i dag. Av rättssäkerhetsskäl förordas&lt;br&gt;emellertid att klassningen av en lägenhet som tillhåll skall göras av&lt;br&gt;domstol. Polismyndigheten i Gävleborgs län anser att samhällets intresse&lt;br&gt;av att förebygga den typ av brott som personer som vistas i sådana&lt;br&gt;lägenheter som avses brukar misstänkas för, t.ex. narkotikabrott och&lt;br&gt;olika former av tillgreppsbrott, medför att intresset av skydd för&lt;br&gt;integriteten bör få vika. För att undvika felaktiga tolkningar och missbruk&lt;br&gt;av bestämmelsen bör det emellertid klargöras vad som i dag skall&lt;br&gt;betraktas som ett tillhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Reglerna i&lt;br&gt;rättegångsbalken om när husrannsakan får ske är i stort sett oförändrade&lt;br&gt;sedan rättegångsbalkens ikraftträdande år 1948. Förutom en ändring av&lt;br&gt;mer redaktionell karaktär i 28 kap. 1 § rättegångsbalken är den bestäm-&lt;br&gt;melse om husrannsakan i vissa fall i transportmedel i 2 a § som infördes&lt;br&gt;den 1 juli 1991 den enda ändring som gjorts i de grundläggande reglerna.&lt;br&gt;I de senaste översynerna av tvångsmedelssystemet som gjorts (Tvångs-&lt;br&gt;medelskommitténs betänkande Tvångsmedel - Anonymitet - Integritet&lt;br&gt;[SOU 1984:54] och Polisrättsutredningens betänkande) har i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;husrannsakan, med ett undantag, inga grundläggande förändringar Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;föreslagits beträffande när tvångsmedlet får användas. Det har mera varit&lt;br&gt;fråga om förslag till förändringar av redaktionell karaktär, till stor del&lt;br&gt;beroende på reglernas ålderdomliga språkliga utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktuella mc-klubbama (se avsnitt 4) har som regel tillgång till ett&lt;br&gt;klubbhus som används som samlingslokal, vid fester, för att arbeta med&lt;br&gt;motorcyklarna i etc. De är utrustade med sällskapsutrymmen, verkstads-&lt;br&gt;lokaler, barer m.m. Det förekommer att medlemmar och andra bor i&lt;br&gt;klubbhusen. De är ofta väl bevakade - bl.a. förekommer att&lt;br&gt;kameraövervakning används - och avspärrade. Särskilda åtgärder till&lt;br&gt;skydd mot angrepp har ofta företagits och klubbhusen har ibland liknats&lt;br&gt;vid fästningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klubbarna är slutna organisationer med höga krav på lojalitet hos&lt;br&gt;medlemmarna. Samarbete med polisen får inte förekomma, inte ens när&lt;br&gt;man blivit utsatt för ett attentat. Utredningen av brott med anknytning till&lt;br&gt;mc-klubbama försvåras ofta av hot och repressalier mot vittnen och&lt;br&gt;målsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan i januari 1994 har enbart i Sverige skottlossning som kan sättas i&lt;br&gt;samband med Hells Ängels och Bandidos förekommit vid ca femton&lt;br&gt;tillfällen, varav en gång med dödlig utgång (då den dåvarande ledaren för&lt;br&gt;Bandidos mördades under färd med motorcykel på E4). Vid sju tillfällen&lt;br&gt;har under samma tidsperiod bombattentat eller försök till bombattentat&lt;br&gt;förekommit. Hells Ängels olika klubbhus har vid fem tillfällen utsatts för&lt;br&gt;beskjutning med pansarskott och dessutom har handgranater använts vid&lt;br&gt;attacker. Från medlemmar i Hells Ängels, Bandidos och sympatiserande&lt;br&gt;klubbar har vid olika tillfällen olika typer av vapen tagits i beslag. Många&lt;br&gt;medlemmar och sympatisörer har också dömts för vapenbrott.&lt;br&gt;Brottsbelastningen är över huvud taget hög inom de nu aktuella mc-&lt;br&gt;klubbama. Enligt uppgifter från Rikspolisstyrelsens underrättelseenhet&lt;br&gt;hade, i maj 1997, 36 av de 61 svenska medlemmarna i Hells Ängels vid&lt;br&gt;något tillfälle dömts till fängelse. Motsvarande siffra för Bandidos&lt;br&gt;svenska medlemmar var 9 av 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att regelsystemet anpassas efter samhällsutvecklingen.&lt;br&gt;Problemen med dessa mc-klubbar är i Sverige ett nytt fenomen som har&lt;br&gt;växt fram mycket snabbt. När Polisrättsutredningens arbete pågick hade&lt;br&gt;problemen ännu inte uppmärksammats i någon större utsträckning och&lt;br&gt;något förslag som särskilt var inriktat på dem presenterades inte. Inte&lt;br&gt;heller under remissbehandlingen av betänkandet, som avslutades under&lt;br&gt;hösten 1995, framkom synpunkter med den inriktningen. Vid attentat&lt;br&gt;riktade mot en mc-klubb har polisen emellertid ofta - utan att kunna peka&lt;br&gt;ut en viss person som misstänkt för brottet - goda skäl för att rikta&lt;br&gt;misstankarna mot en konkurrerande klubb och alltså intresse och behov&lt;br&gt;av att göra en husrannsakan i den klubbens lokaler. Även vid utredning&lt;br&gt;av annan brottslighet som kan relateras till sådana mc-klubbar kan det&lt;br&gt;finnas ett välgrundat intresse av att genomföra en husrannsakan i&lt;br&gt;klubbens lokaler. Det nuvarande regelsystemet för husrannsakan hos&lt;br&gt;annan än den som är skäligen misstänkt för brottet i andra fall än de som&lt;br&gt;regleras i 28 kap. 3 § rättegångsbalken är emellertid svårtillämpat mot&lt;br&gt;bakgrund av det höga krav som ställs på bedömningen av att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;husrannsakan i ett sådant fall skall ge avsett resultat {synnerlig anledning Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;förekommer). De husrannsakningar som i olika sammanhang har gjorts i&lt;br&gt;Hells Ängels och Bandidos klubblokaler när man gjort bedömningen att&lt;br&gt;detta krav har varit uppfyllt har ofta gett påtagliga resultat. Att tidigare&lt;br&gt;erfarenheter av husrannsakningar hos mc-klubbar gör att man rent&lt;br&gt;allmänt förväntar sig att hitta gods som kan tas i beslag kan emellertid&lt;br&gt;inte tas till intäkt för att göra en husrannsakan. Det resultat man förväntar&lt;br&gt;sig skall naturligtvis stå i samband med det brott som utredningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt står det klart att de klubbhus som de mc-klubbar som här&lt;br&gt;avses använder utgör sådana lokaler där en företagen undersökning, som&lt;br&gt;Processkommissionen (SOU 1926:32 s. 119) uttryckte det, ”mycket ofta&lt;br&gt;leder till uppklarande av ett förövat brott eller till återskaffande av&lt;br&gt;egendom, som genom brott förlorats”. Samma sak gäller beträffande t.ex.&lt;br&gt;illegala spel- och nattklubbar. I den praktiska tillämpningen har man inte&lt;br&gt;ansett det vara möjligt att klassa mc-klubbamas klubbhus som tillhåll och&lt;br&gt;därmed kunna göra en husrannsakan i dem med stöd av ”tillhålls-&lt;br&gt;paragrafen”. Sammantaget med kravet på att det enligt huvudreglerna i&lt;br&gt;28 kap. 1 § andra stycket och 2 § rättegångsbalken skall finnas synnerliga&lt;br&gt;skäl för att åtgärden skall medföra det avsedda resultatet innebär detta att&lt;br&gt;utrymmet för att med det nuvarande regelsystemet genomföra en&lt;br&gt;husrannsakan i ett klubbhus eller liknande är mycket begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning av det berättigade i att föreskriva en särskild&lt;br&gt;bestämmelse som möjliggör en husrannsakan i de aktuella mc-klubbamas&lt;br&gt;lokaler godtas eller delas av de flesta remissinstanserna. Den kritik som&lt;br&gt;riktats mot bedömningen har främst sin grund i att promemorian inte&lt;br&gt;tillräckligt belyst de praktiska problem som den nuvarande regleringen&lt;br&gt;medfört och på vilket sätt den lagt hinder i vägen för utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen motiverar vad som framkommit om problemen med&lt;br&gt;att tillämpa husrannsakansbestämmelsema i förhållande till de aktuella&lt;br&gt;mc-klubbama och den allvarliga upptrappning som skett av det våld som&lt;br&gt;kan relateras till dem en särskild regel som medger att husrannsakan hos&lt;br&gt;annan än den som är skäligen misstänkt för brottet kan göras i sådana&lt;br&gt;mc-klubbars lokaler under mindre stränga förutsättningar än vad&lt;br&gt;huvudreglerna i 28 kap. 1 § andra stycket och 2 § rättegångsbalken&lt;br&gt;medger. Som Polismyndigheten i Stockholms län pekat på i sitt&lt;br&gt;remissvar på promemorian om husrannsakan, motiverar även andra&lt;br&gt;grupperingars verksamhet en sådan reglering. Det gäller inte bara mer&lt;br&gt;traditionellt inriktad brottslig verksamhet, med vinningen som det&lt;br&gt;främsta målet, utan också mer modema företeelser, där den brottsliga&lt;br&gt;verksamheten utgör ett medel för att uppnå t.ex. ett ideellt mål. Även&lt;br&gt;sådana grupperingars lokaler bör omfattas av den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om husrannsakan i tillhåll är otidsenlig och tillämp-&lt;br&gt;ningen av den har i olika sammanhang kritiserats (se t.ex. Bylund i&lt;br&gt;Rättegång III, 6 uppl., s. 73). Polisrättsutredningen pekar bl.a. på&lt;br&gt;problemet att definiera vad för slags lokaler som utgör tillhåll för&lt;br&gt;”lösdrivare eller förbrytare” och anför att den omständigheten att man&lt;br&gt;tidigare är straffad naturligtvis inte räcker till. Att termen lösdrivare&lt;br&gt;används kan förklaras med att den tidigare var bestämd i lagstiftning&lt;br&gt;medan uttrycket i dag möjligen kan anses omfatta personer som saknar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fast arbete och stadigvarande bostad och som för ett allmänt asocialt liv&lt;br&gt;(se Fitger, Rättegångsbalken I, 28:11). Vad gäller skyddsvärdet för s.k.&lt;br&gt;knarkarkvartar - den typ av lokaler som såvitt känt är de som i dag&lt;br&gt;genomsöks med stöd av denna bestämmelse - anser utredningen att det&lt;br&gt;inte är lägre än för andra bostadslägenheter. Därtill kan också läggas att&lt;br&gt;kriminella tillfälligt kan bo hos andra, som inte kan anses tillhöra den&lt;br&gt;kategori som avses i stadgandet och vilkas bostäder inte förtjänar sämre&lt;br&gt;rättsskydd än andras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar också på att det finns en risk för att bestämmelsen&lt;br&gt;misstolkas eller rent av missbrukas, framför allt på så sätt att den används&lt;br&gt;som stöd för rutinmässiga undersökningar utan att kravet på misstanke&lt;br&gt;om ett konkret brott upprätthålls (se även JO 1993/94 s. 92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det argument som talar för att bibehålla bestämmelsen är intresset av&lt;br&gt;att effektivt kunna bedriva utredningsarbete. Regeringen ifrågasätter&lt;br&gt;emellertid om möjligheterna till att företa en husrannsakan med stöd av&lt;br&gt;denna bestämmelse innebär en så stor effektivitetsvinst i förhållande till&lt;br&gt;huvudregeln i 28 kap. 1 § rättegångsbalken att det kan motivera en&lt;br&gt;särreglering. Utredningen drar slutsatsen att det starka intresset för att&lt;br&gt;skydda integriteten innebär att effektivitetshänsynen inte ensamt kan&lt;br&gt;motivera lägre krav för husrannsakan i dessa fall och föreslår följaktligen&lt;br&gt;att bestämmelsen skall upphävas. Regeringen, som delar den&lt;br&gt;bedömningen, anser inte heller att remissutfallet berättigar till en annan&lt;br&gt;slutsats. Vi föreslår därför att den s.k. tillhållsparagrafen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 En ny bestämmelse om husrannsakan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild bestämmelse om husrannsakan hos&lt;br&gt;annan än den som är skäligen misstänkt införs. En sådan husrannsakan&lt;br&gt;skall enligt den nya bestämmelsen få genomföras för de ändamål som&lt;br&gt;avses i 28 kap. 1 eller 2 § rättegångsbalken i en lokal som inte huvud-&lt;br&gt;sakligen utgör bostad och som brukar användas gemensamt av personer&lt;br&gt;som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet. För att en sådan&lt;br&gt;husrannsakan skall få utföras skall det finnas särskild anledning att anta&lt;br&gt;att ändamålet med den kommer att uppfyllas. En husrannsakan med stöd&lt;br&gt;av den nya bestämmelsen får bara göras om det för det brott som utreds&lt;br&gt;är föreskrivet fängelse ett år eller däröver. Detsamma skall gälla för&lt;br&gt;utrymmen och fordon i direkt anslutning till lokalen, under förutsättning&lt;br&gt;att de brukas av dem som använder lokalen. Den rätt som föreskrivs i&lt;br&gt;18 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling för polisman, tull-&lt;br&gt;tjänsteman och tjänsteman vid kustbevakningen att utan förordnande&lt;br&gt;göra husrannsakan för att söka efter föremål som kan antas vara förverkat&lt;br&gt;enligt den lagen, skall inte innefatta de lokaler som avses med den nya&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens förslag&lt;br&gt;men är något annorlunda formulerat. Promemorians förslag omfattar inte&lt;br&gt;utrymmen och fordon i direkt anslutning till den lokal som&lt;br&gt;husrannsakningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Stockholms tingsrätt Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;och Malmö tingsrätt godtar i huvudsak förslaget. Några remissinstanser&lt;br&gt;föreslår vissa justeringar och pekar bl.a. på möjligheten att försöka&lt;br&gt;kringgå den föreslagna regeln genom att någon bosätter sig i en&lt;br&gt;klubblokal. Riksdagens ombudsmän (JO), Rikspolisstyrelsen och&lt;br&gt;Polismyndigheten i Stockholms län pekar på behovet av att också kunna&lt;br&gt;undersöka närbelägna utrymmen och fordon. Riksåklagaren förespråkar&lt;br&gt;att bestämmelsen bör tillåta en husrannsakan i den aktuella typen av&lt;br&gt;lokaler vid utredning av ett brott för vilket fängelse är föreskrivet utan att&lt;br&gt;något särskilt indikationskrav är uppfyllt. JO anför att den i promemorian&lt;br&gt;föreslagna regeln inte kan godtas; den framstår, ställd i relation till det&lt;br&gt;avsedda tillämpningsområdet, som alltför allmänt hållen. Även&lt;br&gt;Hovrätten för Västra Sverige menar att förslaget är alltför allmänt hållet.&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund ifrågasätter om förslaget är i överensstämmelse&lt;br&gt;med regeringsformen och Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som påpekats i det föregående&lt;br&gt;(avsnitt 5.2) är det främst kravet på att en husrannsakan hos annan än den&lt;br&gt;som är skäligen misstänkt med en viss grad av säkerhet skall medföra det&lt;br&gt;avsedda resultatet, dvs. indikationskravet, som inneburit problem i den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen. En förändrad bestämmelse bör därför inte kräva&lt;br&gt;lika mycket i detta hänseende. För att tillgodose syftet med den&lt;br&gt;förändrade bestämmelsen och samtidigt upprätthålla ett högt skydd mot&lt;br&gt;intrång i den personliga sfären måste en sänkning av indikationskravet&lt;br&gt;balanseras mot inskränkande förutsättningar i andra hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av att effektivt kunna bekämpa brottslighet gör sig&lt;br&gt;naturligtvis mer gällande ju allvarligare brottslighet det är fråga om. En&lt;br&gt;sänkning av indikationskravet kan mot den bakgrunden balanseras av att,&lt;br&gt;liksom gäller i fråga om 28 kap. 2 a § rättegångsbalken, särskilda krav&lt;br&gt;ställs i fråga om det brott som ligger till grund för husrannsakningen. Så&lt;br&gt;stränga krav som föreskrivs i den bestämmelsen kan emellertid inte&lt;br&gt;ställas. De brott som är aktuella i samband med mc-klubbama är ofta&lt;br&gt;sådana - t.ex. misshandel och olaga hot - att den nya bestämmelsen i&lt;br&gt;sådant fall inte skulle bli tillämplig. Liksom i fråga om häktning enligt 24&lt;br&gt;kap. 1 § rättegångsbalken kan brott för vilket det är föreskrivet fängelse&lt;br&gt;ett år eller däröver vara en lämplig avgränsning. På så sätt skulle en&lt;br&gt;husrannsakan inte vara möjlig vid mer bagatellartade brott, t.ex.&lt;br&gt;trafikförseelser, men vara tillåten vid bl.a. den typ av trakasserier som&lt;br&gt;föranlett den nyligen genomförda straffskärpningen för övergrepp i&lt;br&gt;rättssak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av huvudskälen till den bedömning som regeringen gjort&lt;br&gt;beträffande förslaget att upphäva ”tillhållsparagrafen” (avsnitt 5.2) är att&lt;br&gt;det finns anledning att upprätthålla en hög skyddströskel för intrång i&lt;br&gt;bostäder. JO har anslutit sig till den bedömningen och anfört att det syftet&lt;br&gt;skulle kunna uppnås genom att föreskriva att i en ny bestämmelse om&lt;br&gt;husrannsakan införa ett undantag för lokaler där någon har sin bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det primära syftet med reformen är att under mindre stränga&lt;br&gt;förutsättningar möjliggöra husrannsakningar i de aktuella mc-klubbamas&lt;br&gt;och vissa andra grupperingars lokaler. Tvångsmedelsregleringen får&lt;br&gt;emellertid inte vara så trubbigt utformad, att det med enkla medel går att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftigt försvåra eller göra det omöjligt att tillämpa reglerna i fall som&lt;br&gt;ryms inom ramen för de intressen som föranlett regleringen. Enligt&lt;br&gt;promemorians lagförslag skulle en husrannsakan fa ske i en&lt;br&gt;samlingslokal. Som påpekats av Riksåklagaren och överåklagaren i&lt;br&gt;Stockholm kan ett sådant rekvisit medföra gränsdragningsproblem t.ex. i&lt;br&gt;de fall där en klubbmedlem bor i klubbhuset mer eller mindre permanent.&lt;br&gt;Det är enligt regeringens bedömning mindre lämpligt att mot den&lt;br&gt;bakgrunden föreskriva ett absolut undantag för bostäder. Intresset av att&lt;br&gt;upprätthålla skyddet för bostäder kan i stället tillgodoses genom att&lt;br&gt;inskränka den nya bestämmelsens tillämpningsområde till lokaler som&lt;br&gt;inte huvudsakligen utgör bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat viktigt skäl till bedömningen av det berättigade i att sänka&lt;br&gt;kraven på förutsättningarna för när en husrannsakan skall få ske i bl.a. en&lt;br&gt;av de aktuella mc-klubbamas lokaler är att det finns skäl att anta att de&lt;br&gt;som använder lokalen ägnar sig åt brottslig verksamhet. I promemorians&lt;br&gt;lagförslag har detta uttryckts på så sätt, att en förutsättning för en&lt;br&gt;husrannsakan är att lokalen används av kriminellt belastade personer.&lt;br&gt;Som påpekats av JO utgör emellertid det faktum att man tidigare dömts&lt;br&gt;för brott endast en av många faktorer som kan indicera att man ägnar sig&lt;br&gt;åt brottslig verksamhet. Enligt regeringens mening kommer den&lt;br&gt;bakomliggande tanken bättre till uttryck om den nya bestämmelsen knyts&lt;br&gt;till personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet. Vi&lt;br&gt;återkommer närmare till uttrycket i författningskommentaren (avsnitt&lt;br&gt;10.1). En fördel med en sådan reglering är att man därigenom undviker&lt;br&gt;att skapa särregler för en viss personkategori på grund av deras tidigare&lt;br&gt;beteende - nämligen att de tidigare har begått brott - och i stället lägger&lt;br&gt;tyngdpunkten vid vad som är känt om personernas nuvarande beteende.&lt;br&gt;Det förtjänar i detta sammanhang att påpekas det måste finnas en&lt;br&gt;misstanke om ett konkret brott för att en husrannsakan skall komma i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse som tillät en husrannsakan i en lokal som används av&lt;br&gt;en person som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet skulle vara&lt;br&gt;väldigt vid och tillåta husrannsakningar i fler fall än vad som kan anses&lt;br&gt;vara sakligt motiverat. För att avgränsa bestämmelsens tillämpnings-&lt;br&gt;område förefaller det lämpligt att begränsa den till lokaler som brukar&lt;br&gt;användas gemensamt av personer som - i enlighet med vad som sägs i&lt;br&gt;föregående stycke - kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ordalydelsen i promemorians författningsförslag omfattar den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen inte uthus, parkerade bilar och liknande slutna&lt;br&gt;utrymmen i anslutning till lokalen. Av bl.a. JO och Polismyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm har påpekats intresset av att även i sådana utrymmen kunna&lt;br&gt;genomföra en husrannsakan med stöd av den nya bestämmelsen.&lt;br&gt;Regeringen delar den bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de nu skisserade rekvisiten kan enligt regeringens mening kravet&lt;br&gt;på styrkan i bedömningen av att åtgärden skall medföra det avsedda&lt;br&gt;resultatet, dvs. indikationskravet, sättas lägre än vad som är fallet enligt&lt;br&gt;huvudreglerna i 28 kap. 1 § andra stycket och 2 § rättegångsbalken. En&lt;br&gt;lämplig nivå kan vara den som enligt 28 kap. 2 a § rättegångsbalken&lt;br&gt;gäller för husrannsakan i transportmedel som passerar viss plats för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersökande av den som skall frihetsberövas för misstanke om vissa Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;grova brott, dvs. särskild anledning. Vårt förslag överensstämmer här&lt;br&gt;med promemorians förslag. Det finns i detta sammanhang anledning att&lt;br&gt;något beröra en sak som Riksåklagaren behandlat i sitt remissyttrande. På&lt;br&gt;grund av indikationskravet befarar Riksåklagaren att den bestämmelse&lt;br&gt;som föreslås inte kommer att innebära att husrannsakningar kan&lt;br&gt;genomföras i någon större utsträckning än tidigare. Regeringen vill här&lt;br&gt;betona att den omständigheten att det rör sig om husrannsakningar hos en&lt;br&gt;annan än den skäligen misstänkte gör det nödvändigt att på olika sätt&lt;br&gt;begränsa bestämmelsens tillämpningsområde. Även om regeln inskränks&lt;br&gt;vad avser typen av lokal som den omfattar och beträffande vilka&lt;br&gt;brottsutredningar den kan tillämpas vid, är det fortfarande rimligt att&lt;br&gt;kräva något mer för dess tillämpning utöver vad som följer av de&lt;br&gt;allmänna principerna för tvångsmedelsanvändning. När det gäller den&lt;br&gt;föreslagna utformningen av indikationskravet innebär det visserligen att&lt;br&gt;något mer krävs än vad som erfordras i det avseendet vid en&lt;br&gt;husrannsakan enligt 28 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken hos en&lt;br&gt;misstänkt person, men samtidigt står det klart att ”särskild anledning”&lt;br&gt;innebär ett klart lägre krav än vad som följer av kravet på ”synnerlig&lt;br&gt;anledning” i 28 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör således den nya bestämmelsen om&lt;br&gt;husrannsakan hos annan än den som är skäligen misstänkt a) förutsätta&lt;br&gt;att åtgärden företas med anledning av ett brott för vilket det är föreskrivet&lt;br&gt;fängelse ett år eller däröver, b) endast tillåta en husrannsakan i lokaler&lt;br&gt;som inte huvudsakligen utgör bostad och som brukar användas&lt;br&gt;gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet&lt;br&gt;och c) förutsätta att det finns särskild anledning att anta att ändamålet&lt;br&gt;med den kommer att uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen kommer att omfatta lokaler som&lt;br&gt;används av fler grupperingar än de aktuella mc-klubbama, vilket också,&lt;br&gt;som anförts i avsnitt 5.3, är ett av skälen till att regeringen lagt fram&lt;br&gt;förslaget. Förutom grupper som ägnar sig åt brottslig verksamhet på ett&lt;br&gt;mera yrkesmässigt sätt, t.ex. köp och försäljning av stöldgods, kommer&lt;br&gt;bestämmelsen att öka möjligheterna att utföra husrannsakningar i lokaler&lt;br&gt;som används av t.ex. rasistiska sammanslutningar. Den föreslagna&lt;br&gt;gränsdragningen i fråga om vilka lokaler som omfattas av bestämmelsen&lt;br&gt;är enligt regeringens mening väl motiverad. Om man på goda grunder&lt;br&gt;kan anta att en grupp av personer ägnar sig åt brottslig verksamhet, som&lt;br&gt;med den föreslagna avgränsningen inte behöver vara alltför kvalificerad,&lt;br&gt;finns det mycket som talar för skyddet mot en husrannsakan i en lokal&lt;br&gt;som personerna använder inte behöver upprätthållas på samma höga nivå&lt;br&gt;som för andra lokaler. Den föreslagna bestämmelsen framstår mot den&lt;br&gt;bakgrunden som resultatet av en rimlig avvägning mellan utrednings-&lt;br&gt;intressen och integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nu gällande regelsystemet far husrannsakan ske hos annan&lt;br&gt;än den skäligen misstänkte vid misstanke om brott på vilket det kan följa&lt;br&gt;fängelse, om synnerlig anledning förekommer att åtgärden kommer att&lt;br&gt;medföra det avsedda resultatet. I princip kan alltså en husrannsakan&lt;br&gt;enligt huvudregeln ske vid misstanke om snatteri. Den av regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna regelns utformning innebär att indikationskravet sänks till Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;särskild anledning vid en husrannsakan i vissa lokaler. På så sätt innebär&lt;br&gt;regeln att skyddet mot husrannsakan minskar. Detta kompenseras dock&lt;br&gt;av att regelns tillämpningsområde begränsas på så sätt, att den bara är&lt;br&gt;tillämplig vid misstanke om brott för vilket det är föreskrivet fängelse ett&lt;br&gt;år eller mer. Mot bakgrund av utformningen av regeln - indikations-&lt;br&gt;kravet, inskränkningarna avseende lokalen och begränsningen av vilka&lt;br&gt;brott som medför att regeln är tillämplig - är den enligt regeringens&lt;br&gt;mening förenlig med de krav som uppställs i regeringsformen och&lt;br&gt;Europakonventionen. Samtidigt innebär ett upphävande av regeln om&lt;br&gt;husrannsakan i tillhåll en uppstramning av regelsystemet som innebär att&lt;br&gt;skyddet för bostäder ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att rättegångsbalken fortsättningsvis kommer att&lt;br&gt;innehålla tre olika nivåer för när husrannsakan far ske hos arman än den&lt;br&gt;som är skäligen misstänkt. I en lokal som är tillgänglig för allmänheten&lt;br&gt;får en husrannsakan, liksom i dag, ske utan särskilda krav på brottets&lt;br&gt;svårhetsgrad eller på att åtgärden kommer att medföra det avsedda&lt;br&gt;resultatet. I en lokal som inte huvudsakligen utgör bostad och som brukar&lt;br&gt;användas gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt brottslig&lt;br&gt;verksamhet får en husrannsakan ske när det för brottet är föreskrivet&lt;br&gt;fängelse ett år eller däröver och det finns särskild anledning att anta att&lt;br&gt;åtgärden kommer att medföra det avsedda resultatet. Slutligen får en&lt;br&gt;husrannsakan hos annan än den som är skäligen misstänkt, i enlighet med&lt;br&gt;den nu gällande huvudregeln, ske vid utredning om brott på vilket det&lt;br&gt;kan följa fängelse och synnerlig anledning förekommer att åtgärden&lt;br&gt;kommer att medföra det avsedda resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En polisman, en tulltjänsteman eller en tjänsteman vid Kustbevak-&lt;br&gt;ningen har enligt 18 § lagen (1960:418) om straff för varusmuggling rätt&lt;br&gt;att utan förordnande göra husrannsakan i bl.a. sådana lokaler som avses i&lt;br&gt;28 kap. 3 § rättegångsbalken för att söka efter föremål som kan antas&lt;br&gt;vara förverkat enligt den lagen. Den rätten bör lämpligen inte omfatta&lt;br&gt;den typ av lokaler som avses i den föreslagna nya bestämmelsen i andra&lt;br&gt;stycket. Hänvisningen i 18 § varusmugglingslagen föreslås därför bli&lt;br&gt;ändrad till att avse 28 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis finns det anledning att beröra en fråga som väckts av&lt;br&gt;några remissinstanser. JO anför att skyddet för den enskilda kan&lt;br&gt;förstärkas om det föreskrivs att en husrannsakan med stöd av 28 kap. 3 §&lt;br&gt;rättegångsbalken i andra lokaler än sådana som inte är tillgängliga för&lt;br&gt;allmänheten inte får ske utan förordnande enligt 28 kap. 4 §&lt;br&gt;rättegångsbalken. Även Polismyndigheten i Östergötlands län berör&lt;br&gt;frågan om vem som skall få besluta om husrannsakan med stöd av den&lt;br&gt;nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om husrannsakan enligt rättegångsbalken fattas av rätten,&lt;br&gt;åklagaren eller undersökningsledaren (28 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken). Endast då ett sådant beslut inte kan avvaktas får en&lt;br&gt;polisman besluta om åtgärden (28 kap. 5 § rättegångsbalken). Ett beslut&lt;br&gt;om husrannsakan i syfte att delge stämning eller kallelse i brottmål är&lt;br&gt;dock förbehållet rätten. Enligt regeringens bedömning finns det inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillräckliga skäl för att för en husrannsakan av den typ som nu är aktuell Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;frångå den reglering av frågan som i övrigt gäller.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skärpta krav på inkassoverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkassolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om hur inkassoverksamhet far bedrivas finns i inkassolagen&lt;br&gt;(1974:182) och inkassoförordningen (1981:956). Inkassolagen syftar&lt;br&gt;främst till att undanröja riskerna för att gäldenärer utsätts för otillbörliga&lt;br&gt;inkassoåtgärder eller i övrigt tillfogas onödig skada eller olägenhet&lt;br&gt;genom inkassoverksamhet. Det handlar således bl.a. om att skydda&lt;br&gt;grundläggande värden såsom den personliga integriteten och privatlivets&lt;br&gt;helgd. För omsättningen i affärslivet och samhället i övrigt är det&lt;br&gt;väsentligt att gäldenärer i möjligaste mån betalar sina skulder, men den&lt;br&gt;som har obetalda skulder är for den sakens skull inte någon brottsling&lt;br&gt;och skall inte betraktas som en sådan. Vidare bör man hålla i minnet att&lt;br&gt;fordringar som är föremål för inkassoförfarande oftast inte blivit rättsligt&lt;br&gt;prövade, och gäldenärema kan ha befogade invändningar mot kraven. I&lt;br&gt;slutändan kan det visa sig att det inte föreligger något skuldförhållande&lt;br&gt;över huvud taget. Det är ytterst betydelsefullt att all inkassoverksamhet&lt;br&gt;bedrivs på ett seriöst och etiskt försvarbart sätt och att gäldenären&lt;br&gt;respekteras i alla skeden av förfarandet. Hotfulla eller förödmjukande&lt;br&gt;indrivningsmetoder kan under inga omständigheter accepteras. Inkasso-&lt;br&gt;lagen skall tjäna som ett skydd mot sådana företeelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall inkassoverksamhet bedrivs med användning av personregister&lt;br&gt;utgör datalagens (1973:289) bestämmelser ett kompletterande integritets-&lt;br&gt;skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över inkassolagens efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar enligt 1 § så gott som all indrivning av fordringar som&lt;br&gt;innebär att inkassoåtgärder vidtas. Sådan indrivning kallas i lagen för&lt;br&gt;inkassoverksamhet. Med inkassoåtgärd avses en åtgärd som innebär&lt;br&gt;påtryckning på gäldenären på annat sätt än genom angivande av tid för&lt;br&gt;betalning eller uppgift om att fordringen, om den inte betalas, kommer att&lt;br&gt;överlämnas till någon annan för inkasso. Att en borgenär skickar en enkel&lt;br&gt;betalningspåminnelse räknas således inte som en inkassoåtgärd. Om&lt;br&gt;borgenären däremot skickar ett kravbrev med hot om rättsliga eller&lt;br&gt;exekutiva åtgärder, anses det som en inkassoåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från lagens tillämpningsområde är restriktiva och görs&lt;br&gt;endast för två fall. Det första är enskilda fysiska personers eller dödsbons&lt;br&gt;egna åtgärder för indrivning av egna fordringar, förutsatt att fordringarna&lt;br&gt;varken har uppkommit i näringsverksamhet eller övertagits för&lt;br&gt;indrivning. Lagen tillämpas alltså på indrivning även av närståendes&lt;br&gt;fordringar, t.ex. fordringar som tillkommer en familjemedlem. Det andra&lt;br&gt;undantaget från lagens tillämpningsområde är exekutiva myndigheters&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något krav på att det skall vara fråga om inkasso- Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;verksamhet som kan betecknas som yrkesmässig för att lagen skall vara&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § krävs Datainspektionens tillstånd för indrivning av fordringar&lt;br&gt;för någon armans räkning. Detsamma gäller indrivning av fordringar som&lt;br&gt;övertagits för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den allmänna tillståndsplikten görs vissa undantag. Bakgrunden&lt;br&gt;till undantagen är att lagstiftaren ansett att kravet på tillstånd för&lt;br&gt;inkassoverksamhet bör vara begränsat till de fall där det framstår som&lt;br&gt;särskilt angeläget med en ännu starkare offentlig kontroll än den som&lt;br&gt;följer av lagens regler om fortlöpande tillsyn. Med andra ord har man&lt;br&gt;velat undvika att systemet kan uppfattas som en form av onödig byråkrati&lt;br&gt;(se prop. 1980/81:10 s. 80). Undantagen har dock ett snävt tillämpnings-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inkassoverksamheten utgör ett underordnat led i en annan&lt;br&gt;verksamhet och inte någon av verksamheterna utgör näringsverksamhet,&lt;br&gt;behövs enligt 2 § andra stycket som regel inte tillstånd. Detta innebär att&lt;br&gt;varken inkassoverksamheten eller den huvudsakliga verksamheten får&lt;br&gt;bedrivas i förvärvssyfte. Från tillståndsplikten undantas härigenom&lt;br&gt;fackliga och andra ideella organisationer, vilka som en service åt&lt;br&gt;medlemmarna bedriver inkassoverksamhet avseende deras fordringar&lt;br&gt;men väsentligen har andra uppgifter. Ett annat fall som omfattas av detta&lt;br&gt;undantag är den inkassoverksamhet som en del kommuner bedriver för&lt;br&gt;t.ex. kommunala bolags och stiftelsers räkning. Genom andra stycket&lt;br&gt;undantas vidare från tillståndskravet sådan inkassoverksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av ett företag för ett annat företag inom samma koncern. Motivet&lt;br&gt;för detta undantag är att s.k. konceminkasso ansetts kunna jämställas&lt;br&gt;med det fallet att de företag som ingår i en koncern själva ombesörjer sin&lt;br&gt;inkassoverksamhet. De undantag som nu har nämnts gäller dock inte&lt;br&gt;oinskränkta. Även för sådan inkassoverksamhet som i princip omfattas&lt;br&gt;av undantagen fordras tillstånd, om verksamheten avser fordringar som&lt;br&gt;tillkommer eller har övertagits från någon som inte utan tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen hade kunnat driva in fordringarna. Avsikten är att förhindra att en&lt;br&gt;annars gällande tillståndsplikt kringgås med utnyttjande av undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § tredje stycket anges ytterligare två undantag. Det första&lt;br&gt;undantaget, vars berättigande nu har ifrågasatts, gäller inkassoverksam-&lt;br&gt;het som är av tillfällig natur och avser endast enstaka fordringar. Detta&lt;br&gt;undantag infördes år 1981, då lagens generella tillämpningsområde&lt;br&gt;utvidgades till att omfatta även icke yrkesmässig verksamhet. Avsikten&lt;br&gt;med undantaget var att det skulle motsvara vad som dittills gällt på grund&lt;br&gt;av att lagen i dess tidigare lydelse gällde endast yrkesmässig verksamhet.&lt;br&gt;Begreppet enstaka fordringar preciserades tidigare i 1 § andra stycket 6 i&lt;br&gt;Datainspektionens föreskrifter (DIFS 1989:1) om tillstånd enligt 2 §&lt;br&gt;inkassolagen. Där angavs en gräns på tolv inkassouppdrag per år. Vidare&lt;br&gt;föreskrevs som ett villkor för att undantaget skulle bli tillämpligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkassoverksamheten inte fick marknadsföras. Föreskriften har upphävts Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;med verkan från den 1 augusti 1996. Detta gjordes på grund av utgången&lt;br&gt;i ett brottmål. I målet hade ett åtal mot två personer för att de bedrivit&lt;br&gt;inkassoverksamhet utan tillstånd ogillats, eftersom det inte var styrkt att&lt;br&gt;inkassoverksamheten haft sådan omfattning att tillstånd behövdes. De&lt;br&gt;tilltalade är enligt Datainspektionen medlemmar i Hells Ängels.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra undantaget i 2 § tredje stycket tar sikte på personer och&lt;br&gt;företag som står under någon form av tillsyn av annat organ än&lt;br&gt;Datainspektionen. Det första fallet som nämns i lagtexten - verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av Sveriges Investeringsbank AB - är inte längre aktuellt,&lt;br&gt;eftersom detta bolag upphörde år 1989. Som ett andra fall anges företag&lt;br&gt;under bankinspektionens tillsyn. Bankinspektionen har slagits samman&lt;br&gt;med försäkringsinspektionen och bildat den nya myndigheten Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Enligt lagen (1991:936) med anledning av Finans-&lt;br&gt;inspektionens inrättande skall bestämmelser i lag eller annan författning&lt;br&gt;om bankinspektionen eller försäkringsinspektionen avse Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Det tredje fallet är advokater. Dessa står under tillsyn av&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund och är också uttryckligen undantagna från&lt;br&gt;tillståndsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att framhållas att de som omfattas av något av ovan&lt;br&gt;nämnda undantag likväl omfattas av inkassolagens regler om hur&lt;br&gt;inkassoverksamhet skall bedrivas. Även den som bedriver icke&lt;br&gt;tillståndspliktig inkassoverksamhet, t.ex. av tillfällig natur och avseende&lt;br&gt;enstaka fordringar, är således skyldig att iaktta bestämmelserna om god&lt;br&gt;inkassosed. Datainspektionens tillsynsansvar gäller också den icke&lt;br&gt;tillståndspliktiga verksamheten med undantag för de företag och personer&lt;br&gt;som står under tillsyn av något annat organ. I praktiken är det dock&lt;br&gt;många gånger svårt att upprätthålla en effektiv tillsyn i de fall där&lt;br&gt;tillstånd inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far enligt 3 § meddelas endast om verksamheten kan antas bli&lt;br&gt;bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. Sökandens vandel och&lt;br&gt;kompetens prövas av Datainspektionen. I praxis ställs stränga krav för att&lt;br&gt;tillstånd skall ges. I allmänhet krävs högskoleutbildning i ekonomi och&lt;br&gt;juridik. Med detta avses inte att sökanden måste ha fullständig&lt;br&gt;civilekonom- och juris kandidat-examen, men utbildningen måste ändå&lt;br&gt;vara av viss omfattning. Som illustration kan nämnas ett fall där&lt;br&gt;styrelsesuppleanten i ett aktiebolag hade genomgått handelsrättslig&lt;br&gt;översiktskurs på högskolenivå samt ett antal Komvux-kurser, bl.a.&lt;br&gt;fastighetsmäklarkurs och kurs i bouppteckning och arvsskifte. Detta&lt;br&gt;ansågs inte utgöra tillräckligt belägg för att anta att verksamheten skall&lt;br&gt;komma att bedrivas på ett sådant sakkunnigt och omdömesgillt sätt som&lt;br&gt;förutsätts i lagstiftningen. I ett annat fall hade den person som skulle&lt;br&gt;ansvara för inkassoverksamheten i ett bolag - och som också var&lt;br&gt;firmatecknare - 30 poängs högskoleutbildning i företagsekonomi men&lt;br&gt;däremot ingen utbildning i juridik. Vederbörande hade även erfarenhet av&lt;br&gt;inkassoverksamhet inom ramen för ett mindre familjeföretag. Dessa&lt;br&gt;meriter ansågs inte tillfyllest för att meddela tillstånd enligt inkassolagen,&lt;br&gt;eftersom det inte fanns tillräcklig juridisk kompetens inom företaget. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall kan dock långvarig praktisk erfarenhet väga upp brister i fråga&lt;br&gt;om den teoretiska utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vandelsprövningen är intyg från tidigare arbetsgivare ofta av&lt;br&gt;betydelse. Datainspektionen har däremot inte tillgång till kriminal-&lt;br&gt;registret. Någon möjlighet att kontrollera eventuell kriminell belastning&lt;br&gt;hos sökanden finns därför sällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far meddelas för högst tio år i taget. I praxis meddelas dock&lt;br&gt;inte tillstånd för längre tid än fem år. Datainspektionen får förena&lt;br&gt;tillståndet med föreskrifter om hur verksamheten skall bedrivas.&lt;br&gt;Dessutom kan myndigheten meddela föreskrift om skyldighet att anmäla&lt;br&gt;ändring av förhållanden som kan ha haft betydelse för tillståndet.&lt;br&gt;Exempel på en sådan ändring är att företagets ledning eller ägarkrets fått&lt;br&gt;en väsentligt förändrad sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för inkassoverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkassoverksamhet skall enligt 4 § bedrivas enligt god inkassosed.&lt;br&gt;Gäldenären får inte vållas onödig skada eller olägenhet. Inte heller får&lt;br&gt;han eller hon utsättas för otillbörlig påtryckning eller någon annan&lt;br&gt;otillbörlig inkassoåtgärd. Begreppet god inkassosed preciseras och fylls&lt;br&gt;ut dels genom lagens bestämmelser, dels genom Datainspektionens&lt;br&gt;föreskrifter och inspektionens och domstolarnas praxis. Datainspektionen&lt;br&gt;ger ut allmänna råd där myndigheten ger sin syn på begreppet god&lt;br&gt;inkassosed. Även i detta avseende ställs stränga krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § finns bestämmelser om utformningen av krav mot en gäldenär.&lt;br&gt;Där föreskrivs också att det i samband med kravet bör anges en viss&lt;br&gt;skälig tid inom vilken gäldenären skall betala frivilligt eller framställa&lt;br&gt;invändning mot kravet. Rättsliga åtgärder får enligt 6 § inte vidtas förrän&lt;br&gt;den nyss nämnda fristen har löpt ut. Detta gäller dock inte om gäldenären&lt;br&gt;uppenbarligen söker undandra sig att betala eller om det annars föreligger&lt;br&gt;särskilda skäl (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på brott mot god inkassosed är att en gäldenär tillställs ett&lt;br&gt;kravbrev utan att denne dessförinnan har underrättats om eller på annat&lt;br&gt;sätt fått klart för sig att borgenären anser sig ha en fordran på honom&lt;br&gt;eller henne. Till god inkassosed hör också att en fordran skall vara&lt;br&gt;förfallen till betalning innan en inkassoåtgärd vidtas. Enligt&lt;br&gt;Datainspektionens allmänna råd skall det vidare göras en kontroll av&lt;br&gt;gäldenärens identitet, om det finns misstanke om felaktig identitet.&lt;br&gt;Kontrollen skall utföras innan inkassoåtgärder vidtas. Enligt god&lt;br&gt;inkassosed skall ärendet inte fullföljas, om det råder tveksamhet om&lt;br&gt;identiteten. Till god inkassosed hör enligt Datainspektionens praxis att&lt;br&gt;kontakterna med gäldenären skall skötas på ett korrekt sätt.&lt;br&gt;Inkassoåtgärder får inte vidtas på ett sådant sätt att de väcker onödigt&lt;br&gt;uppseende eller skandaliserar gäldenären. Normalt får gäldenären inte&lt;br&gt;uppsökas i sin bostad eller på sin arbetsplats. Telefonkontakter förutsätter&lt;br&gt;att det med rimlig säkerhet kan antas att den uppringde är identisk med&lt;br&gt;gäldenären. Om gäldenären är en privatperson, bör han eller hon inte&lt;br&gt;kontaktas per telefon i bostaden senare än kl. 21.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns sannolika skäl för att en fordran inte är lagligen grundad Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;eller om den på annat sätt framstår som obefogad, bör inkassoåtgärder&lt;br&gt;inte vidtas över huvud taget (8 §). Enligt Datainspektionens allmänna råd&lt;br&gt;kan det inte anses överensstämma med god inkassosed att vidta en&lt;br&gt;inkassoåtgärd, om det framgår av handlingarna som ges in till&lt;br&gt;inkassoombudet eller av en invändning från gäldenären att fordran saknar&lt;br&gt;laga grund. God inkassosed innebär också att inkassoombudet vid&lt;br&gt;invändning från gäldenären snarast möjligt skall undersöka om&lt;br&gt;invändningen har fog för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § ges en regel som innebär att gäldenären alltid har rätt att med&lt;br&gt;befriande verkan betala till den som har borgenärens uppdrag att driva in&lt;br&gt;fordringen. Betalning till denne är alltså gällande mot borgenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkasserade medel, gäldenärsregister och tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur inkasserade medel skall hanteras regleras i 10 §. I 10 a § anges vad&lt;br&gt;som gäller i fråga om gäldenärsregister. Reglerna är avsedda att&lt;br&gt;undanröja risken för integritetskränkningar och liknande skador som kan&lt;br&gt;uppkomma till följd av olämpliga överlåtelser eller upplåtelser av register&lt;br&gt;eller genom olämpligt förfarande med register i samband med att&lt;br&gt;inkassoverksamhet läggs ned eller dylikt. Bestämmelsen är begränsad till&lt;br&gt;att gälla tillståndspliktig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt i inkassoverksamhet regleras i 11 §. Brott mot tystnads-&lt;br&gt;plikten är straffsanktionerat enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. I sådan&lt;br&gt;inkassoverksamhet som är av tillfällig natur och avser endast enstaka&lt;br&gt;fordringar råder dock inte någon tystnadsplikt. Den som är undantagen&lt;br&gt;från tillståndsplikten enligt 2 § tredje stycket första punkten omfattas&lt;br&gt;alltså inte heller av tystnadsplikten. Avsikten med detta är att&lt;br&gt;tystnadsplikten inte skall gälla den som helt tillfälligt och utan inslag av&lt;br&gt;yrkesmässighet inkasserar en fordran för annans räkning, även om detta&lt;br&gt;sker under sådana förhållanden att lagen i och för sig är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens tillsyn över lagens efterlevnad regleras i 13-15 §§.&lt;br&gt;Denna tillsyn gäller såväl tillståndspliktig som icke tillståndspliktig&lt;br&gt;verksamhet. Advokater och företag under Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;omfattas dock inte av Datainspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har bl.a. rätt att företa inspektion hos den som&lt;br&gt;bedriver inkassoverksamhet. För att framtvinga att god inkassosed iakttas&lt;br&gt;och att lagen i övrigt efterlevs far myndigheten meddela de föreskrifter&lt;br&gt;mot enskilda som tillsynen föranleder. Sådana föreskrifter far förenas&lt;br&gt;med vite. När det gäller någon som har fått tillstånd att bedriva&lt;br&gt;inkassoverksamhet kan Datainspektionen i sista hand återkalla tillståndet.&lt;br&gt;Detta kan aktualiseras om allvarliga brister i verksamheten konstateras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff och skadestånd m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § finns bestämmelser om straff för vissa förfaranden i strid mot&lt;br&gt;lagen. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver&lt;br&gt;inkassoverksamhet utan föreskrivet tillstånd kan dömas till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst ett år. Brott mot en meddelad föreskrift kan också leda&lt;br&gt;till straff. Likaså kan otillåtet förfarande med ett gäldenärsregister som&lt;br&gt;används i tillståndspliktig verksamhet medföra straffansvar. Slutligen&lt;br&gt;kan den som lämnar en osann uppgift när Datainspektionen begär&lt;br&gt;upplysningar för sin tillsyn dömas för brott mot lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 a § kan ett gäldenärsregister förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller även bestämmelser om skadeståndsskyldighet. Den&lt;br&gt;som bedriver inkassoverksamhet skall enligt 18 § ersätta sådan skada&lt;br&gt;som till följd av verksamheten tillfogas någon genom otillbörlig&lt;br&gt;påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. Vid bedömningen av&lt;br&gt;skadan skall hänsyn tas även till lidande och andra omständigheter av&lt;br&gt;annan än rent ekonomisk betydelse. Således kan ersättning utgå även för&lt;br&gt;s.k. ideell skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt inkassolagen överklagas till länsrätt&lt;br&gt;(19 §). Justitiekanslem far föra talan för att ta till vara allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Reformbehovet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns behov av en lagändring i syfte att&lt;br&gt;motverka oseriös inkassoverksamhet med koppling till organiserad&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning stämmer överens med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det övervägande antalet remissinstanser har delat&lt;br&gt;promemorians bedömning eller lämnat den utan erinran. Några har anfört&lt;br&gt;att en ändring i inkassolagen knappast är ett verksamt medel för att&lt;br&gt;komma till rätta med organiserad brottslighet, men de har ändå bedömt&lt;br&gt;att en lagändring har sitt värde som markering från samhällets sida.&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation har dock anfört att det inte finns något&lt;br&gt;behov av ändring av inkassolagen. Organisationen har pekat på att det&lt;br&gt;inte är känt i vilken omfattning kriminellt belastade personer bedriver&lt;br&gt;inkassoverksamhet. Vidare har denna remissinstans framfört att&lt;br&gt;inkassoåtgärder med inslag av våld eller hot om våld bör bekämpas med&lt;br&gt;stöd av brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inkassolagen bärs upp av&lt;br&gt;intresset att undanröja riskerna för att gäldenärer utsätts för otillbörliga&lt;br&gt;inkassoåtgärder eller i övrigt vållas onödig skada eller olägenhet genom&lt;br&gt;inkassoverksamhet. Lagen syftar till att säkerställa att fordringar drivs in&lt;br&gt;under iakttagande av god inkassosed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens framställan har fäst uppmärksamheten på ett enskilt&lt;br&gt;fall där personer som uppenbart framstår som helt olämpliga att bedriva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkassoverksamhet har åtalats för brott mot inkassolagen men frikänts, då Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;det visserligen styrkts att de bedrivit inkassoverksamhet men inte att&lt;br&gt;verksamheten haft sådan omfattning att den varit tillståndspliktig, dvs.&lt;br&gt;med tillämpning av undantaget i 2 § tredje stycket för inkassoverksamhet&lt;br&gt;som är av tillfällig natur och avser enstaka fordringar. Detta är emellertid&lt;br&gt;inte ett isolerat fall. Vid Justitiedepartementets diskussionsmöte&lt;br&gt;rapporterades misstankar om att kriminellt belastade personer i bl.a. mc-&lt;br&gt;klubbar konsekvent bedriver inkassoverksamhet inom klubbarnas ram.&lt;br&gt;Vissa av uppdragsgivarna har kriminell bakgrund, och en del av&lt;br&gt;fordringarna har också uppkommit genom brott. Flera av uppdragen&lt;br&gt;lämnas emellertid av vanliga småföretagare, t.ex. tandläkare och jurister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som är kända hos polis och åklagare finns ett nära samband&lt;br&gt;med organiserad brottslighet antingen i mc-klubbar eller i grupper som&lt;br&gt;sysslar med avancerad förmögenhetsbrottslighet såsom bankrån. Det&lt;br&gt;finns skäl att anta att mörkertalet är stort, eftersom vanligen varken&lt;br&gt;borgenär eller gäldenär vill lämna några upplysningar om den&lt;br&gt;verksamhet de anlitar respektive blir utsatta för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid diskussionsmötet framkom att de personer med kriminell&lt;br&gt;anknytning som ägnar sig åt denna indrivningsverksamhet medvetet och&lt;br&gt;systematiskt utnyttjar inkassolagens undantagsbestämmelse. I polisförhör&lt;br&gt;har de t.ex. uttryckligen åberopat att verksamheten varit av så begränsad&lt;br&gt;omfattning att den inte varit tillståndspliktig och hänvisat till undantaget i&lt;br&gt;2 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Företagarnas Riksorganisation har påpekat finns det inte närmare&lt;br&gt;undersökning av omfattningen av detta slags verksamhet. Rättsvårdande&lt;br&gt;myndigheter har emellertid bedömt att indrivning med koppling till&lt;br&gt;organiserad och annan allvarlig brottslighet är ett utbrett fenomen.&lt;br&gt;Regeringen ser ingen anledning att betvivla denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan naturligtvis ifrågasättas om en utvidgad tillståndsplikt eller&lt;br&gt;annan ändring i inkassolagen är en verksam och lämplig metod för att&lt;br&gt;stävja indrivning med anknytning till organiserad brottslighet. Enligt&lt;br&gt;uppgifter som lämnades vid diskussionsmötet har verksamheten ofta&lt;br&gt;inslag av olaga hot, övergrepp i rättssak, utpressning och andra&lt;br&gt;brottsbalksbrott. Om sådana brott kan styrkas, skall naturligtvis de&lt;br&gt;beivras. Ett brott mot inkassolagen framstår i en sådan situation ofta som&lt;br&gt;av underordnad betydelse. Såsom Företagarnas Riksorganisation påpekat&lt;br&gt;är det inom ramen för det straffrättsliga systemet som våld och hot skall&lt;br&gt;bekämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta skall invändas att det synes vara minst lika vanligt att&lt;br&gt;indrivningen sker utan inslag av regelrätta hot eller våld.&lt;br&gt;Indrivningsmännens klädsel, uppträdande och anknytning till organiserad&lt;br&gt;brottslighet kan vara tillräckligt för att framkalla rädsla hos gäldenären.&lt;br&gt;Regeringen anser vidare att man måste beakta att det ofta finns betydande&lt;br&gt;bevissvårigheter i dessa sammanhang. För det första finns det i allmänhet&lt;br&gt;en stor ovilja att vittna mot personer som tillhör den organiserade&lt;br&gt;brottsligheten på grund av rädsla för repressalier. För det andra kan de&lt;br&gt;gäldenärer som blir föremål för inkassoåtgärder vara särskilt ovilliga att&lt;br&gt;medverka i en utredning på grund av att fordringarna i många fall&lt;br&gt;uppkommit i samband med illegal verksamhet som gäldenärema inte vill&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redogöra för. Detta gör att det ofta är svårt att styrka gärningar med&lt;br&gt;inslag av våld eller hot i samband med indrivningen. Åtal för brott mot&lt;br&gt;inkassolagen kan många gånger vara lättare att styrka än exempelvis&lt;br&gt;misshandel eller olaga hot. Indrivningsverksamheten kan t.ex. framgå av&lt;br&gt;skriftlig bevisning som påträffas vid husrannsakningar eller på annat sätt,&lt;br&gt;och då fordras inte alltid muntlig bevisning. Inkassolagen kan därför&lt;br&gt;utgöra ett komplement till brottsbalkens bestämmelser när det gäller att&lt;br&gt;beivra sådan oseriös inkassoverksamhet som den enskilde kan uppleva&lt;br&gt;som skrämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vidare uppgivits att vissa organisationer med brottslig&lt;br&gt;verksamhet är angelägna om att upprätthålla en seriös fasad som gör att&lt;br&gt;deras förehavanden far en skenbar legitimitet. Dessa organisationer är väl&lt;br&gt;medvetna om inkassolagens undantag från tillståndsplikten och åberopar&lt;br&gt;dem i samband med brottsutredningar. En utvidgad tillståndsplikt skulle&lt;br&gt;frånta dem möjligheten att utåt framställa sig som helt legitima&lt;br&gt;inkassoföretag. Detta skulle knappast avhålla kriminella borgenärer från&lt;br&gt;att anlita dem, men för de småföretagare och andra som hittills anlitat&lt;br&gt;organisationerna för indrivning av ordinära fordringar torde vetskapen&lt;br&gt;om att inkassoverksamheten som sådan är illegal kunna ha en avhållande&lt;br&gt;effekt. Det är enligt regeringens mening angeläget att tillståndsplikten i&lt;br&gt;inkassolagen får en sådan utformning att man undviker att verksamhet&lt;br&gt;med koppling till organiserad brottslighet framställs som legitim och&lt;br&gt;jämställd med seriös inkassoverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkassolagens undantag från det allmänna tillståndskravet när det&lt;br&gt;gäller begränsad inkassoverksamhet öppnar för en oseriös indrivnings-&lt;br&gt;verksamhet som i praktiken undgår Datainspektionens tillsyn. Den&lt;br&gt;organiserade brottsligheten måste bekämpas på bred front och med alla&lt;br&gt;till buds stående medel. Åtal för brott mot inkassolagen är, som flera&lt;br&gt;remissinstanser framhållit, inte något särskilt vasst vapen i kampen mot&lt;br&gt;den organiserade brottsligheten, men det kan vara en åtgärd bland flera&lt;br&gt;som sammantaget bidrar till att stävja en verksamhet som allvarligt&lt;br&gt;kränker och skadar enskilda. En lagstiftning som inte lämnar något&lt;br&gt;lagligt utrymme för kriminella gruppers indrivningsverksamhet tjänar&lt;br&gt;även som en markering från samhällets sida. Regeringen anser&lt;br&gt;följaktligen att lagen bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Tillståndsplikten utvidgas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Undantaget från tillståndsplikten för verksamhet&lt;br&gt;som är av tillfällig natur och avser enstaka fordringar slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det helt övervägande antalet remissinstanser har&lt;br&gt;tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan någon invändning. Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation har dock avstyrkt med hänvisning till att en utvidgning&lt;br&gt;av tillståndsplikten drabbar även seriösa personer och företag samtidigt&lt;br&gt;som det inte kan förväntas ha någon avhållande effekt för dem som är&lt;br&gt;kriminella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Slutsatsen i föregående avsnitt&lt;br&gt;innebär att man måste överväga vilka alternativa lagstiftningsåtgärder&lt;br&gt;som står till buds och vilket alternativ som är mest verksamt utan att det&lt;br&gt;leder till oacceptabla konsekvenser for dem som är seriösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att komma åt problemet, vilket diskuteras också i&lt;br&gt;promemorian, skulle kunna vara att straffsanktionera brott mot god&lt;br&gt;inkassosed. Den oseriösa inkassoverksamhet som saken gäller omfattas&lt;br&gt;av inkassolagens krav på god inkassosed, även om den inte är&lt;br&gt;tillståndspliktig. En fördel med denna lösning är att kriminaliseringen&lt;br&gt;träffar det straffvärda beteendet, dvs. just de inkassoåtgärder som&lt;br&gt;gäldenären upplever som hotfulla och integritetskränkande. En sådan&lt;br&gt;straffsanktionering skulle inte heller medföra någon ökad byråkrati eller&lt;br&gt;annan olägenhet för dem som under seriösa former åtar sig enstaka&lt;br&gt;indrivningsuppdrag och utför dessa på ett oantastligt sätt. De blir med&lt;br&gt;denna lösning alltjämt befriade från tillståndsplikten och påverkas inte av&lt;br&gt;lagändringen så länge de iakttar god inkassosed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta talar emellertid, som påpekades vid diskussionsmötet, de&lt;br&gt;betydande utredningssvårigheter som kan förutses. Som tidigare nämnts&lt;br&gt;känner de som utsätts för våld eller hot av personer med anknytning till&lt;br&gt;den organiserade brottsligheten ofta en stark ovilja att lämna uppgifter till&lt;br&gt;polisen och inför domstol. Samma problem dyker upp när det gäller&lt;br&gt;andra former av indrivningsåtgärder som strider mot god inkassosed. Det&lt;br&gt;kan bli näst intill omöjligt for myndigheterna att ingripa mot denna form&lt;br&gt;av oseriös inkassoverksamhet, om de forst måste utreda exakt hur&lt;br&gt;inkassoåtgärdema har gått till och styrka brott mot god inkassosed. En&lt;br&gt;annan invändning mot att kriminalisera brott mot god inkassosed, som&lt;br&gt;också framhållits av någon remissinstans, är att det skulle träffa också&lt;br&gt;sådana företag som bryter mot god inkassosed på mindre flagranta sätt än&lt;br&gt;de grupper som ägnar sig åt organiserad brottslighet. På så sätt skulle&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärden fa effekter för en betydligt vidare krets av personer&lt;br&gt;och företag än dem vars verksamhet motiverar åtgärden. Data-&lt;br&gt;inspektionen meddelar årligen ett stort antal föreskrifter med anledning&lt;br&gt;av sin tillsynsverksamhet. I vissa fall förenas dessa föreskrifter med&lt;br&gt;viten. Det händer också att inspektionen återkallar tillstånd på grund av&lt;br&gt;brott mot god inkassosed. Detta är ett väl fungerande tillsyns- och&lt;br&gt;sanktionssystem. Att då straffbelägga alla former av brott mot god&lt;br&gt;inkassosed synes vara en onödig belastning på rättsvårdande myndigheter&lt;br&gt;och domstolar. Visserligen skulle det vara möjligt att undanta ringa fall&lt;br&gt;från straffansvar. Därmed skulle man undvika att misstag söm inte&lt;br&gt;framstår som straffvärda faller inom det kriminaliserade området. Även&lt;br&gt;med en sådan ordning torde dock många av de ärenden som idag hanteras&lt;br&gt;på ett tillfredsställande sätt av Datainspektionen bli fall för polis,&lt;br&gt;åklagare och domstol. Ett ytterligare skäl mot en sådan lösning är&lt;br&gt;naturligtvis svårigheterna att i förväg avgöra vad som utgör god&lt;br&gt;inkassosed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kriminalisera brott mot god inkassosed framstår enligt regeringens&lt;br&gt;mening som ett mindre lämpligt sätt att bekämpa den oseriösa&lt;br&gt;inkassoverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det alternativ som Datainspektionen själv pekat på i sin framställan till&lt;br&gt;Justitiedepartementet är att tillståndsplikten utvidgas så att den omfattar&lt;br&gt;även tillfällig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang får inte glömmas bort att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen bygger på en avvägning mellan, å ena sidan, intresset av en&lt;br&gt;tillräckligt effektiv samhällskontroll över etableringen inom inkasso-&lt;br&gt;branschen och, å andra sidan, önskemålet att undvika vad som kan&lt;br&gt;uppfattas som obefogat krångel. Det är svårt att bedöma hur många&lt;br&gt;seriösa personer och företag som skulle tvingas söka tillstånd, om&lt;br&gt;undantaget för tillfällig inkassoverksamhet begränsades eller försvann.&lt;br&gt;Man kommer ändå inte ifrån att det finns en grupp privatpersoner och&lt;br&gt;näringsidkare som kommer att drabbas av ett visst omak, låt vara att man&lt;br&gt;kan räkna med en snabb handläggning av dessa ärenden vid&lt;br&gt;Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För denna grupp, som under ordnade former bedriver tillfällig och&lt;br&gt;begränsad inkassoverksamhet, är för övrigt inte heller den nuvarande&lt;br&gt;ordningen helt tillfredsställande. Sedan Datainspektionen upphävde den&lt;br&gt;föreskrift (1 § andra stycket 6 i Datainspektionens föreskrifter [DIFS&lt;br&gt;1989:1] om tillstånd enligt 2 § inkassolagen) som preciserade begreppen&lt;br&gt;”tillfällig natur” och ”enstaka fordringar” råder osäkerhet om vilken&lt;br&gt;omfattning en verksamhet skall ha för att bli tillståndspliktig. Det innebär&lt;br&gt;att också den som är seriös riskerar att ofrivilligt tangera det straffbara&lt;br&gt;området på grund att han eller hon inte kan bedöma om antalet uppdrag&lt;br&gt;är så stort att tillstånd måste sökas. Regeringen anser att detta inte är&lt;br&gt;tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. För den grupp som drabbas&lt;br&gt;av en viss ökad byråkrati innebär en utökad tillståndsplikt likväl fordelen&lt;br&gt;av klarare regler om vad som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot olägenheten av ökad byråkrati måste ställas de effekter en ut-&lt;br&gt;vidgad tillståndsplikt kan ha i bekämpandet av oseriös och integritets-&lt;br&gt;kränkande indrivning med anknytning till grupper som präglas av&lt;br&gt;organiserad brottslig verksamhet. Som påpekades vid diskussionsmötet&lt;br&gt;har ett generellt tillståndskrav den fördelen att det - under förutsättning&lt;br&gt;att tillstånd inte har beviljats - är möjligt att väcka åtal så snart det kan&lt;br&gt;visas att indrivningsverksamhet förekommit. Att styrka exakt hur&lt;br&gt;uppdraget har utförts är inte nödvändigt. Ett åtal skulle inte heller kunna&lt;br&gt;ogillas för att omfattningen av verksamheten inte var tillräckligt stor, se&lt;br&gt;avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skärpt krav på tillstånd framstår i regeringens ögon som den mest&lt;br&gt;rimliga och adekvata åtgärden för att stävja den oseriösa&lt;br&gt;inkassoverksamheten. Att ytterligare inskränka tillämpningsområdet för&lt;br&gt;undantaget för tillfällig och begränsad inkassoverksamhet, t.ex. genom&lt;br&gt;ett krav på naturlig anknytning till annan verksamhet, synes inte vara en&lt;br&gt;framkomlig väg. Det är heller ingen remissinstans som har förordat en&lt;br&gt;sådan lösning. Regeringen föreslår därför att undantaget för tillfällig och&lt;br&gt;begränsad inkassoverksamhet avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Undantag för indrivning av närståendes fordringar Prop. 1997/98:181&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Enskilda personers indrivning av närståendes&lt;br&gt;fordringar jämställs med indrivning av egna fordringar och undantas från&lt;br&gt;inkassolagens tillämpningsområde. Begreppet ”närstående” definieras på&lt;br&gt;samma sätt som i 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag. I&lt;br&gt;promemorian finns dock inte någon definition av närståendebegreppet i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det helt övervägande antalet remissinstanser har&lt;br&gt;tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändning. Några av dem -&lt;br&gt;Riksskatteverket, Finansinspektionen och Länsrätten i Stockholms län -&lt;br&gt;har gjort gällande att begreppet närstående av rättssäkerhetsskäl bör&lt;br&gt;förtydligas. Även Svensk Handel har pekat på problemet med att dra&lt;br&gt;gränsen för vem som är att anse som närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den i föregående avsnitt föreslagna&lt;br&gt;lösningen innebär att även en privatperson som hjälper exempelvis en&lt;br&gt;nära släkting med att driva in någon enstaka fordran blir skyldig att söka&lt;br&gt;tillstånd, om inga andra ändringar i lagen genomförs. Det finns en klar&lt;br&gt;risk att allmänheten har svårt att se motiven för detta och att den enskilde&lt;br&gt;inte ens kommer på tanken att en sådan åtgärd kan vara tillståndspliktig.&lt;br&gt;Att den som i en sådan situation underlåter att söka tillstånd gör sig&lt;br&gt;skyldig till ett brott går inte att förankra i allmänhetens rättsmedvetande.&lt;br&gt;En sådan bestämmelse ligger inte heller i linje med kravet på att endast&lt;br&gt;förfaranden som är i egentlig mening straffvärda skall vara kriminalise-&lt;br&gt;rade. Samtidigt torde allmänheten ha stor förståelse för att det är&lt;br&gt;angeläget att bekämpa den oseriösa indrivningsverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;inom kriminella kretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att lösa denna konflikt skulle kunna vara att undanta ringa brott&lt;br&gt;från kriminaliseringen. Detta kräver dock att man på något sätt kan ange&lt;br&gt;vilka omständigheter som gör att ett brott skall betraktas som ringa, och&lt;br&gt;det kan innebära en hel del svårigheter. Det synes således svårt att&lt;br&gt;tillräckligt tydligt ange vilka omständigheter som skulle leda till frihet&lt;br&gt;från ansvar. Med de krav på förutsebarhet som alltid måste ställas i&lt;br&gt;straffrättsliga sammanhang förefaller det inte vara en framkomlig väg att&lt;br&gt;undanta ringa brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt i kretsen av de närmast anhöriga, t.ex. makar eller&lt;br&gt;nära släktingar, som det finns ett behov av att lätt kunna hjälpa varandra&lt;br&gt;med indrivningsuppdrag. När det gäller behovet av offentlig kontroll&lt;br&gt;finns det knappast någon avgörande skillnad mellan, å ena sidan, det&lt;br&gt;fallet att en yngre familjemedlem hjälper en äldre med att upprätta ett&lt;br&gt;inkassobrev och undertecknar som dennes ombud och, å andra sidan, det&lt;br&gt;fallet att den äldre personen själv skriver under det färdiga brevet.&lt;br&gt;Indrivningsuppdrag för någon inom den trängre familjekretsen bör utan&lt;br&gt;olägenhet kunna jämställas med indrivning av egna fordringar. Detta&lt;br&gt;gäller inte bara i fråga om tillståndsplikten utan också i fråga om andra&lt;br&gt;aspekter av inkassolagen såsom kravet på iakttagande av god inkassosed&lt;br&gt;och Datainspektionens tillsyn. I praktiken torde det för övrigt inte heller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förekomma någon tillsynsverksamhet som avser dessa fall. För att&lt;br&gt;balansera det skärpta tillståndskravet föreslår regeringen därför att&lt;br&gt;enskilda personers indrivning av närståendes fordringar undantas från&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde under samma förutsättningar som gäller för&lt;br&gt;egna fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att inkassolagen skall tillämpas beträffande&lt;br&gt;indrivning av närståendes fordringar, om fordringen har uppkommit i&lt;br&gt;näringsverksamhet eller har övertagits för indrivning. Lagen kan således&lt;br&gt;inte kringgås genom att en fordran överlåts för indrivning till en släkting&lt;br&gt;till en kriminell person med anknytning till organiserad brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med flera remissinstanser anser regeringen att begreppet&lt;br&gt;närstående bör preciseras i lagtexten. En lämplig förebild synes vara&lt;br&gt;bestämmelsen i 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Undantaget för särskilda kategorier utvidgas inte&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Undantaget från tillståndsplikten för särskilt&lt;br&gt;angivna kategorier utvidgas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har delat regeringens&lt;br&gt;bedömning eller lämnat den utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ett avskaffande av undantaget&lt;br&gt;från tillståndsplikten i 2 § tredje stycket inkassolagen för tillfällig och&lt;br&gt;begränsad inkassoverksamhet aktualiserar frågan om en sådan ändring i&lt;br&gt;någon mån bör kompenseras med att det i samma stycke angivna&lt;br&gt;undantaget för särskilda kategorier utökas. Utgångspunkten är att det&lt;br&gt;måste föreligga starka skäl för att en verksamhet generellt skall undantas&lt;br&gt;från tillståndsplikten. För närvarande omfattar undantaget främst företag&lt;br&gt;under Finansinspektionens tillsyn samt advokater (se avsnitt 6.1).&lt;br&gt;Gemensamt för dessa grupper är att de är underkastade någon form av&lt;br&gt;effektiv tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i sin framställan pekat på att auktoriserade&lt;br&gt;revisorer kan vara en grupp för vilken ett undantag är motiverat. Också&lt;br&gt;vid Justitiedepartementets diskussionsmöte var det en utbredd upp-&lt;br&gt;fattning att åtminstone auktoriserade revisorer kan undantas från kravet&lt;br&gt;på tillstånd. Svenska Revisorssamfundet har emellertid i sitt remissvar&lt;br&gt;anfört att varken auktoriserade eller godkända revisorer bör omfattas av&lt;br&gt;något undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktoriserade revisorer, liksom godkända revisorer och revisions-&lt;br&gt;bolag, står enligt 3 § lagen (1995:528) om revisorer under tillsyn av&lt;br&gt;Revisorsnämnden, som också prövar frågor om disciplinära åtgärder.&lt;br&gt;Detta talar för att undantag från inkassolagens tillståndsplikt skall kunna&lt;br&gt;komma i fråga. Enligt 15 § får revisorer emellertid inte utöva annan&lt;br&gt;verksamhet än revisionsverksamhet, om utövandet kan rubba förtroendet&lt;br&gt;för deras opartiskhet eller självständighet. Mot bakgrund av den relativt&lt;br&gt;restriktiva praxis som Revisorsnämnden utvecklat vid tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna bestämmelse framstår det som tveksamt om inkassouppdrag är en&lt;br&gt;verksamhet som är förenlig med kravet på opartiskhet. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill anser regeringen inte att revisorer skall undantas från tillstånds-&lt;br&gt;plikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande hänsyn gör sig gällande i fråga om de registrerade fastig-&lt;br&gt;hetsmäklama. Dessa står visserligen under tillsyn av Fastighets-&lt;br&gt;mäklamämnden (se 7 § fastighetsmäklarlagen [1995:400]). För&lt;br&gt;fastighetsmäklare gäller emellertid att de skall ta till vara både säljarens&lt;br&gt;och köparens intressen (12 §) samt att de inte får ägna sig åt verksamhet&lt;br&gt;som är ägnad att rubba förtroendet för dem som mäklare (14 § andra&lt;br&gt;stycket). Inkassoverksamhet kan därför inte anses ha så naturligt&lt;br&gt;samband med fastighetsmäklarverksamheten att det är motiverat att&lt;br&gt;undanta fastighetsmäklare från tillståndskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grupp som tillfälligt kan ägna sig åt att driva in fordringar är&lt;br&gt;boutredningsmän och konkursförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En boutredningsman är ställföreträdare för den juridiska person som&lt;br&gt;dödsboet utgör (19 kap. 12 § ärvdabalken). På motsvarande sätt är en&lt;br&gt;konkursförvaltare ställföreträdare för ett konkursbo. De inkassoåtgärder&lt;br&gt;som en boutredningsman eller konkursförvaltare vidtar för dödsboets&lt;br&gt;respektive konkursboets räkning avser alltså inte indrivning av fordringar&lt;br&gt;för armans räkning. Sådan verksamhet är exempel på indrivning av egna&lt;br&gt;fordringar och omfattas inte av tillståndskravet (2 § första stycket&lt;br&gt;inkassolagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller boutredningsmännen är det för övrigt så enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket inkassolagen att lagen över huvud taget inte är tillämplig på&lt;br&gt;indrivning av dödsboets fordringar, om inte dessa har uppkommit i&lt;br&gt;näringsverksamhet eller har övertagits för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan också påpekas, att om boutredningsmannen eller&lt;br&gt;konkursförvaltaren är advokat, så omfattas vederbörande redan av det nu&lt;br&gt;gällande undantaget. Regeringen finner att det inte heller för dessa två&lt;br&gt;grupper behövs något särskilt undantag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Behovet av följdändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Inga ändringar bör göras i 10, 10 a eller 11 §§&lt;br&gt;inkassolagen (1974:182).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt rege-&lt;br&gt;ringens förslag eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: När undantaget från tillstånds-&lt;br&gt;plikten för tillfällig och begränsad inkassoverksamhet avskaffas, finns&lt;br&gt;det skäl att överväga om det finns andra bestämmelser i inkassolagen&lt;br&gt;som har en sådan anknytning till detta undantag att följdändringar är&lt;br&gt;motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om inkasserade medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § första stycket anges att inkasserade medel skall hållas avskilda.&lt;br&gt;Vidare gäller som huvudregel att medel som uppburits i inkasso-&lt;br&gt;verksamhet utan dröjsmål skall sättas in på räkning i bank eller&lt;br&gt;motsvarande. Från denna regel görs undantag för medel som uppburits i&lt;br&gt;en inkassoverksamhet som är av tillfällig natur och avser endast enstaka&lt;br&gt;fordringar. Med andra ord har detta undantag samma tillämpningsområde&lt;br&gt;som det undantag från tillståndsplikten som föreslås slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen är att huvudmannen såsom fordrings-&lt;br&gt;ägare skall vara sakrättsligt skyddad gentemot inkassoombudets övriga&lt;br&gt;borgenärer. Från fordringsägarens synpunkt är det säkrast om medlen&lt;br&gt;sätts in på ett särskilt bankkonto eller motsvarande. För privatpersoner&lt;br&gt;som driver in enstaka fordringar och för annan inkassoverksamhet av&lt;br&gt;obetydlig omfattning har det emellertid ansetts att ett sådant mera&lt;br&gt;kvalificerat avskiljande inte är nödvändigt. I sådana fall är det alltså&lt;br&gt;tillräckligt att medlen hålls avskilda i exempelvis ett särskilt kuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lättnad som gäller förfarandet vid avskiljandet av medel har&lt;br&gt;således inte något direkt samband med undantaget från tillståndsplikten.&lt;br&gt;Det torde därför inte vara motiverat att ändra bestämmelserna om&lt;br&gt;avskiljande av medel för den kategori av inkassoverksamhet som enligt&lt;br&gt;de föreslagna reglerna kommer att omfattas av kravet på tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om gäldenärsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 10 a § angående gäldenärsregister gäller endast&lt;br&gt;tillståndspliktig inkassoverksamhet. De är avsedda att undanröja risker&lt;br&gt;för integritetskränkningar och liknande skador som kan uppkomma till&lt;br&gt;följd av olämpliga överlåtelser eller upplåtelser av register i samband&lt;br&gt;med att inkassoverksamhet läggs ned eller dylikt. Att bryta mot dessa&lt;br&gt;regler är straffsanktionerat enligt 17 §. I vissa fall kan ett register enligt&lt;br&gt;17 a § förklaras förverkat. Med beaktande av bl.a. dessa sanktioner har&lt;br&gt;bestämmelserna begränsats till att gälla register i tillståndspliktig&lt;br&gt;inkassoverksamhet. Med hänsyn till att de ändå är tillämpliga på&lt;br&gt;huvuddelen av den kommersiellt bedrivna inkassoverksamheten, har&lt;br&gt;detta ansetts tillräckligt från integritetsskyddssynpunkt (jfr prop.&lt;br&gt;1980/81:10 s. 151). Om ett gäldenärsregister utgör ett personregister, är&lt;br&gt;dessutom datalagens (1973:289) integritetsskyddande bestämmelser&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu en viss del av uppdragstagarna i den tillståndsbefriade sektorn&lt;br&gt;föreslås överföras till den tillståndspliktiga finns det skäl att överväga om&lt;br&gt;det innebär några oacceptabla olägenheter eller andra nackdelar att de&lt;br&gt;samtidigt kommer att omfattas av reglerna om gäldenärsregister. Det kan&lt;br&gt;därvid konstateras att det ligger i sakens natur att den som åtar sig endast&lt;br&gt;enstaka uppdrag sällan kan komma i kontakt med så många gäldenärer att&lt;br&gt;det går att upprätta register som någon annan kan ha intresse av att&lt;br&gt;förvärva eller nyttja. Överlåtelser eller upplåtelser av register torde därför&lt;br&gt;komma i fråga endast i undantagsfall för dem som berörs av de ändrade&lt;br&gt;tillståndsreglema. Register över gäldenärer kan visserligen förekomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även i tillfällig och begränsad inkassoverksamhet och med de ändrade&lt;br&gt;regler som föreslås kommer anmälningsplikten i 10 a § andra stycket att&lt;br&gt;gälla även för sådan verksamhet. Detta kan dock inte anses medföra&lt;br&gt;någon olägenhet av betydelse. Några ändringar i reglerna om register i&lt;br&gt;inkassoverksamhet föreslås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill §, som reglerar tystnadsplikten i inkassoverksamhet, anges ett&lt;br&gt;undantag som har samma tillämpningsområde som det undantag från&lt;br&gt;tillståndsplikten som föreslås avskaffas. Sålunda anges att tystnads-&lt;br&gt;plikten inte gäller i fråga om inkassoverksamhet som är av tillfällig natur&lt;br&gt;och avser endast enstaka fordringar. Avsikten med den bestämmelsen är&lt;br&gt;dock inte att generellt koppla tystnadsplikten till tillståndsplikten (se&lt;br&gt;prop. 1980/81:10 s. 153). En sådan koppling fanns före 1981 års lagänd-&lt;br&gt;ringar men avskaffades då. Följaktligen gäller tystnadsplikten även vid&lt;br&gt;exempelvis s.k. konceminkasso som enligt 2 § andra stycket är undan-&lt;br&gt;tagen från tillståndsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillfällig och begränsad inkassoverksamhet kommer att omfattas av&lt;br&gt;tillståndsplikten behöver således inte med nödvändighet innebära att&lt;br&gt;sådan verksamhet också skall underkastas tystnadsplikt. Inför 1981 års&lt;br&gt;lagändringar anförde Lagrådet att det synes välbetänkt att inte låta&lt;br&gt;tystnadsplikten omfatta någon som helt tillfälligt och utan inslag av&lt;br&gt;yrkesmässighet inkasserar en fordran för annans räkning eller dylikt,&lt;br&gt;även om detta sker under sådana förhållanden att lagen i och för sig är&lt;br&gt;tillämplig. Straffsanktionerad tystnadsplikt brukar under liknande&lt;br&gt;förhållanden inte gälla för enskilda personer, framhöll Lagrådet (prop.&lt;br&gt;1980/81:10 s. 328). Mot bakgrund därav infördes den nu gällande&lt;br&gt;formuleringen som alltså anknyter till undantaget från tillståndsplikten i&lt;br&gt;2 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principer som Lagrådet gav uttryck för år 1980 framstår fortfarande&lt;br&gt;som relevanta. Enskilda personer som åtar sig enstaka uppdrag utan&lt;br&gt;inslag av yrkesmässighet bör inte åläggas tystnadsplikt. I de fall där&lt;br&gt;inkassouppdrag tillfälligt utförs i en yrkesmässig rörelse som huvudsak-&lt;br&gt;ligen har en annan inriktning är det inte lika självklart. Det har emellertid&lt;br&gt;inte framkommit några tecken på att undantaget missbrukas eller några&lt;br&gt;andra omständigheter som motiverar att man nu skulle frångå den hittills&lt;br&gt;gällande ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås därför att undantaget från tystnadsplikten kvarstår för&lt;br&gt;verksamhet som är av tillfällig natur och avser endast enstaka fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Redaktionella ändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: ”Bankinspektionen” byts ut mot ”Finans-&lt;br&gt;inspektionen”. Bestämmelserna om Sveriges Investeringsbank AB utgår.&lt;br&gt;Straffbestämmelsen i 17 § &amp;nbsp;1 inkassolagen (1974:182) ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redaktionellt så att det tydligare framgår att också enstaka åtgärder kan&lt;br&gt;utgöra olovlig inkassoverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnat det utan erinran. Riksåklagaren har föreslagit ytterligare en&lt;br&gt;redaktionell ändring. Enligt Riksåklagarens uppfattning är begreppet&lt;br&gt;”inkassoverksamhet” inte helt adekvat i de situationer då det handlar om&lt;br&gt;enstaka inkassoåtgärder. Riksåklagaren befarar att det med hänsyn till&lt;br&gt;legalitetsprincipen kan medföra problem att tillämpa straffbestämmelser&lt;br&gt;som talar om inkassoverksamhet i fall där den tilltalade åtagit sig något&lt;br&gt;enstaka uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ärendet föranleder två ändringar av&lt;br&gt;närmast redaktionell karaktär i 2 § tredje stycket och 13 § inkassolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § tredje stycket inkassolagen anges att företag under ”bank-&lt;br&gt;inspektionens” tillsyn är undantagna från kravet på Datainspektionens&lt;br&gt;tillstånd för bedrivande av inkassoverksamhet. Vidare sägs i 13 § första&lt;br&gt;stycket att företag under ”bankinspektionens” tillsyn är undantagna från&lt;br&gt;Datainspektionens tillsyn. Bankinspektionen och försäkringsinspektionen&lt;br&gt;slogs emellertid per den 1 juli 1991 samman till en central förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet, Finansinspektionen. Enligt lagen (1991:936) med anled-&lt;br&gt;ning av Finansinspektionens inrättande skall författningsbestämmelser&lt;br&gt;om bankinspektionen avse Finansinspektionen. Sålunda skall hänvis-&lt;br&gt;ningarna i inkassolagen till bankinspektionen egentligen avse Finans-&lt;br&gt;inspektionen. I motiven till lagen om inspektionens inrättande anfördes&lt;br&gt;att nödvändiga ändringar i andra lagar eller förordningar som hänvisade&lt;br&gt;till bankinspektionen eller försäkringsinspektionen borde göras i det&lt;br&gt;löpande författningsarbetet (se prop. 1990/91:177 s. 11). I enlighet&lt;br&gt;härmed föreslås att ”bankinspektionen” byts ut mot ”Finansinspektionen”&lt;br&gt;både i 2 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 och 13 §§ nämns Sveriges Investeringsbank AB. Det var en statligt&lt;br&gt;ägd bank som hade till syfte att finansiera projekt inom näringslivet.&lt;br&gt;Särskilda villkor gällde för denna banks verksamhet. År 1989 överläts&lt;br&gt;den till dåvarande PK-banken (numera Nordbanken). De speciella&lt;br&gt;förutsättningar som hade gällt för investeringsbankens verksamhet och&lt;br&gt;som motiverade bl.a. undantaget från kravet på tillstånd för inkasso-&lt;br&gt;verksamhet upphörde därmed att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Sveriges Investeringsbank AB sålunda har upphört, skall det&lt;br&gt;särskilda undantaget för denna bank i 2 och 13 §§ utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den fråga som Riksåklagaren väckt får regeringen till en&lt;br&gt;början framhålla att de föreslagna lagändringarna inte innebär någon&lt;br&gt;terminologisk förändring i förhållande till vad som gäller idag. Den&lt;br&gt;definition av inkassoverksamhet som anges i 1 § täcker även enstaka&lt;br&gt;inkassoåtgärder. Ingenting har framkommit som tyder på att detta vållat&lt;br&gt;några problem under den tid som inkassolagen har varit gällande. Vad&lt;br&gt;som däremot är nytt är att ansvar enligt 17 § 1 kan komma ifråga även&lt;br&gt;när någon som en engångsföreteelse åtagit sig att driva in en eller ett par&lt;br&gt;fordringar. I lagrummet anges att den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet ”bedriver inkassoverksamhet utan föreskrivet tillstånd” döms&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”verksamhet” synes i straffrättsliga sammanhang i Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;allmänhet avse åtgärder eller aktiviteter av en viss varaktighet (jfr brotten&lt;br&gt;olovlig kårverksamhet och olovlig underrättelseverksamhet, 18 kap. 4 §&lt;br&gt;respektive 19 kap. 10 § brottsbalken). Om en verksamhet är krimi-&lt;br&gt;naliserad brukar det med andra ord vara fråga om ett s.k. perdurerande&lt;br&gt;brott. Ansvarsbestämmelsen i inkassolagen måste emellertid läsas mot&lt;br&gt;bakgrund av den tydliga definition av begreppet ”inkassoverksamhet”&lt;br&gt;som inleder lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydligare markera att även enstaka åtgärder kan utgöra en&lt;br&gt;olovlig inkassoverksamhet i lagens mening, bör emellertid 17 § 1 ändras&lt;br&gt;redaktionellt. Ett lämpligt alternativ kan då vara att ange att straffansvar&lt;br&gt;inträder för den som ”utan föreskrivet tillstånd vidtar en åtgärd som utgör&lt;br&gt;inkassoverksamhet enligt denna lag”. På så sätt framhävs - i&lt;br&gt;legalitetsprincipens intresse - att också enstaka åtgärder kan vara&lt;br&gt;straffbara utan att inkassolagens inarbetade terminologi behöver ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Granskning av uppteckning av förhörsutsaga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I 23 kap. 21 § rättegångsbalken införs en möjlighet&lt;br&gt;att låta den som har hörts under en förundersökning granska&lt;br&gt;uppteckningen av utsagan först efter det att förhöret har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag tillstyrks eller lämnas utan&lt;br&gt;erinran av samtliga remissinstanser utom Sveriges advokatsamfund.&lt;br&gt;Samfundet menar att den möjlighet att granska uppteckningen som&lt;br&gt;föreslås bli införd skall gälla generellt, och inte bara beträffande förhör&lt;br&gt;som varit särskilt omfattande eller behandlat komplicerade&lt;br&gt;sakförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande rätt skall en&lt;br&gt;uppteckning av en förhörsutsaga få sin slutliga avfattning och granskas&lt;br&gt;av den hörde innan förhöret avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarutredningen -90 föreslog i betänkandet Ett reformerat åklagar-&lt;br&gt;väsende (SOU 1992:61) att den som hörts under en förundersökning&lt;br&gt;skulle ges tillfälle att granska vad som upptagits av förhöret i protokollet&lt;br&gt;innan förundersökningen avslutades. Regeringen fann i sina över-&lt;br&gt;väganden (prop. 1994/95:23 s. 82 f.) - i likhet med utredningen - att&lt;br&gt;dokumentationen av vad som framkommit under en förundersökning inte&lt;br&gt;borde göras mer omfattande än vad som behövs i det enskilda fallet för&lt;br&gt;att syftet med förundersökningen skall fyllas. I likhet med vad&lt;br&gt;Riksåklagaren anförde i sitt remissvar på utredningen ansåg regeringen&lt;br&gt;att frågorna om dokumentation lämpade sig väl för metodutveckling i&lt;br&gt;fråga om teknikanvändning och den allmänna uppläggningen av&lt;br&gt;förundersökningsprotokollen. Detta bedömdes emellertid kunna ske inom&lt;br&gt;ramen för gällande lagstiftning. Utredningens förslag i dessa delar ledde&lt;br&gt;inte till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mer komplicerade ärenden kan det emellertid vara svårt för&lt;br&gt;förhörsledaren att under förhöret ge uppteckningen dess slutliga&lt;br&gt;avfattning. En annan aspekt på problemet är att det också kan vara svårt&lt;br&gt;för den hörde att, efter att kanske bara ha lyssnat på förhörsledarens efter&lt;br&gt;hand på ljudband intalade redogörelse, ta ställning till om han har några&lt;br&gt;synpunkter att lämna på den avfattning som uppteckningen har fått. En&lt;br&gt;möjlighet bör därför införas att, i enlighet med vad Riksåklagaren nu&lt;br&gt;föreslagit, i mer komplicerade sammanhang låta skriva ut förhöret och&lt;br&gt;genomföra den hördes granskning av uppteckningen efter det att förhöret&lt;br&gt;är avslutat. Erfarenheterna av det gällande systemet berättigar dock inte&lt;br&gt;till den slutsatsen att den ordningen, som Sveriges advokatsamfund&lt;br&gt;föreslagit, bör gälla som en huvudregel för alla förhör.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De ökade kostnader som kan komma att följa av de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i rättegångsbalken och varusmugglingslagen skall kunna&lt;br&gt;hanteras utan att polis och tull tilldelas ökade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i inkassolagen kan medföra ett ökat antal&lt;br&gt;ansökningar om tillstånd hos Datainspektionen. Ökningen torde dock bli&lt;br&gt;tämligen marginell och Datainspektionen bör kunna handlägga&lt;br&gt;ansökningarna utan tilldelning av ökade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De ändrade bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;br&gt;Några särskilda övergångsbestämmelser har inte föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Handel har i sitt remissyttrande över departements-&lt;br&gt;promemorian Skärpt krav på tillstånd för inkassoverksamhet (Ds&lt;br&gt;1997:63) anfört att tidsmarginalerna blir alltför snäva för den som&lt;br&gt;bedriver en begränsad, hittills tillståndsbefriad verksamhet och som&lt;br&gt;måste hinna söka och få tillstånd innan lagen träder i kraft. Detta kan&lt;br&gt;framförallt vålla problem för den som i rörelseform erbjuder olika slags&lt;br&gt;service, där inkassouppdrag ingår som ett led. Svensk Handel har därför&lt;br&gt;föreslagit att sanktioner för brott mot tillståndsplikten inte skall komma i&lt;br&gt;fråga under en övergångs-period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det vore tämligen meningslöst att utvidga&lt;br&gt;tillståndsplikten vid en viss tidpunkt, om sanktioner för brott mot&lt;br&gt;tillståndsplikten inte kan komma i fråga förrän längre fram. I så fall är&lt;br&gt;det bättre att skjuta upp lagändringens ikraftträdande. Lagändringen har&lt;br&gt;emellertid föranletts av ett allvarligt och skrämmande fenomen som&lt;br&gt;förefaller ha fått ökad spridning under de senaste två åren. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att lagen kan träda i kraft så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som bedriver inkassoverksamhet som ett begränsat inslag i en&lt;br&gt;mer omfattande service är det angeläget att söka tillstånd i god tid före&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 januari 1999. Datainspektionen har förutskickat att snabb Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;handläggning kan påräknas. Om tillståndet ändå inte skulle vara klart tills&lt;br&gt;lagen träder i kraft, innebär det att uppdragstagaren måste avstå från att&lt;br&gt;framställa krav eller vidta andra inkassoåtgärder innan tillstånd har&lt;br&gt;meddelats. Han eller hon är dock oförhindrad att under mellantiden ingå&lt;br&gt;uppdragsavtal om indrivning och marknadsfora sin inkassoservice. Mot&lt;br&gt;bakgrund av detta anser regeringen inte att avsaknaden av övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser leder till några olägenheter som inte kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra stycket införs en regel som innebär att den hördes granskning&lt;br&gt;av uppteckningen av förhörsutsagan under vissa förutsättningar får ske&lt;br&gt;efter det att förhöret har avslutats (se avsnitt 7). Detta far ske om förhöret&lt;br&gt;har varit särskilt omfattande eller behandlat komplicerade sak-&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycken särskilt omfattande och komplicerade sakförhållanden har&lt;br&gt;valts för att markera att det är fråga om en undantagsregel. Den största&lt;br&gt;delen av förhören skall således behandlas i enlighet med huvudregeln,&lt;br&gt;dvs. den hördes granskning av uppteckningen skall ske innan förhöret&lt;br&gt;avslutas. I vissa typer av ärenden, t.ex. ärenden avseende ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet av större omfattning, kan det dock vara av värde att&lt;br&gt;förhörsledaren bereds möjlighet att i efterhand göra färdigt uppteck-&lt;br&gt;ningen av förhöret. Han får därigenom möjlighet att kontrollera att&lt;br&gt;sifferuppgifter och redogörelser för komplicerade transaktioner redovisas&lt;br&gt;på ett sätt som överensstämmer med vad som har förekommit under&lt;br&gt;förhöret. Även den hördes möjligheter att bedöma om det som&lt;br&gt;upptecknats står i överensstämmelse med hans uppfattning om&lt;br&gt;händelseförloppet ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där uppteckningen inte får sin slutliga avfattning under&lt;br&gt;förhöret skall den hördes granskning av uppteckningen ske så snart som&lt;br&gt;möjligt. I normalfallet bör detta innebära att uppteckningen färdigställs&lt;br&gt;påföljande arbetsdag och att den hörde därefter på lämpligt sätt, t.ex. med&lt;br&gt;post, får del av uppteckningen för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har också bearbetats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första led - om husrannsakan i lokaler som är tillgängliga för&lt;br&gt;allmänheten - har bearbetats redaktionellt och bringats i överens-&lt;br&gt;stämmelse med lydelsen av 20 § första stycket andra meningen polis-&lt;br&gt;lagen (1984:387), som avser samma typ av lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda bestämmelsen om husrannsakan i tillhåll för lösdrivare&lt;br&gt;och förbrytare eller där handel och dylikt sker med eftersökt gods -&lt;br&gt;paragrafens andra led — har upphävts (se avsnitt 5.2). De särskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser som finns i 27 § pantbankslagen (1995:1000) och 5 § lagen Prop. 1997/98:181&lt;br&gt;(1981:2) om handel med skrot och begagnade varor, som har anknytning&lt;br&gt;till den upphävda bestämmelsen och som bl.a. föreskriver en skyldighet&lt;br&gt;för den som driver verksamheten att lämna polismyndigheten respektive&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten tillträde till de lokaler som verksamheten bedrivs i,&lt;br&gt;behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke införs en särregel om husrannsakan för sådant&lt;br&gt;ändamål som avses i 28 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken, dvs. såväl reell&lt;br&gt;som personell husrannsakan, när det för brottet är föreskrivet fängelse ett&lt;br&gt;år eller däröver. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bestämmelsen skall vara tillämplig förutsätts att lokalen inte&lt;br&gt;huvudsakligen utgör bostad (se sista meningen). Att en person med&lt;br&gt;anknytning till en mc-klubb mer eller mindre permanent bosätter sig i en&lt;br&gt;klubblokal eller att gäster till klubben tillfälligt övernattar i den utesluter&lt;br&gt;alltså inte en tillämpning av regeln. Om en klubb håller sammankomster i&lt;br&gt;någon medlems permanenta bostad ställer sig saken dock annorlunda.&lt;br&gt;Det avgörande för om regeln är tillämplig eller inte blir en samlad&lt;br&gt;bedömning av lokalens huvudsakliga användningsområde. Det kan här&lt;br&gt;påpekas att ordet lokal inte används i samma betydelse som i t.ex. 12&lt;br&gt;kap. jordabalken eller i bostadsrättslagen (1991:614) utan kan innefatta&lt;br&gt;också t.ex. vad som är avsett att användas som bostad. Exempel på att&lt;br&gt;ordet används i denna betydelse finns i annan central lagstiftning, t.ex. 18&lt;br&gt;kap. 4 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förutsätter en tillämpning av bestämmelsen att lokalen brukar&lt;br&gt;användas av personer som kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet. I&lt;br&gt;rekvisitet ”brukar användas” ligger ett krav på en viss återkommande&lt;br&gt;frekvens i användningen av lokalen. Att en sammanslutning vid ett&lt;br&gt;enstaka tillfälle hyr t.ex. en konsertlokal kan alltså inte medföra att&lt;br&gt;bestämmelsen blir tillämplig. Det är dock inte nödvändigt att de aktuella&lt;br&gt;personerna är de enda som använder lokalen eller att de innehar den på&lt;br&gt;mer permanent basis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning för en husrannsakan enligt bestämmelsen&lt;br&gt;är att de personer som använder lokalen kan antas ägna sig åt brottslig&lt;br&gt;verksamhet. Beviskravet kan antas avser såväl misstankarna om&lt;br&gt;verksamheten som vilka personer som ägnar sig åt den. Med det valda&lt;br&gt;uttrycket markeras att det inte är någon särskilt hög tröskel. I allmänhet&lt;br&gt;torde polisen beträffande grupper som står under deras uppsikt, genom&lt;br&gt;t.ex. spanings- och underrättelseverksamhet, redan ha tillräckligt&lt;br&gt;underlag för att dra denna slutsats. Misstankarna skall, till skillnad från&lt;br&gt;när det gäller det brott som föranleder husrannsakningen, avse brottslig&lt;br&gt;verksamhet. Detta uttryck förekommer bl.a. i tull- och polisregister-&lt;br&gt;lagstiftningen (se 4 § lagen [1997:1058] om register i Tullverkets&lt;br&gt;brottsbekämpande verksamhet [prop. 1997/98:11, bet. 1997/87:SkU8,&lt;br&gt;rskr. 1997/98:74] och 3 § i förslaget till polisdatalag i prop. 1997/98:97).&lt;br&gt;Den inskränkning till allvarlig brottslig verksamhet - dvs. verksamhet&lt;br&gt;som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver&lt;br&gt;- som i de lagarna intagits i definitionerna har uteslutits här, av samma&lt;br&gt;skäl som föranlett avgränsningen avseende vilket brott som utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall avse. Med uttrycket markeras att det inte är fråga om misstankar om&lt;br&gt;konkreta brott som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett nytt tredje stycke gäller samma förutsättningar för&lt;br&gt;husrannsakan också i utrymmen och fordon i omedelbar anslutning till&lt;br&gt;lokalen. De anläggningar som klubbarna använder utgörs ofta av&lt;br&gt;inhägnade områden med olika byggnader. Genom tillägget omfattas&lt;br&gt;också sådana byggnader av bestämmelsens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en husrannsakan enligt den nya bestämmelsen skall få&lt;br&gt;genomföras uppställs som krav att det finns särskild anledning att anta att&lt;br&gt;ändamålet med den kommer att uppfyllas. Kravet innebär att en&lt;br&gt;husrannsakan inte får företas utan en föregående prövning av&lt;br&gt;sannolikheten för att den kommer att medföra det avsedda resultatet (jfr&lt;br&gt;prop. 1990/91:129 s. 28). Det är klart lägre än det krav som gäller enligt&lt;br&gt;huvudreglerna i 28 kap. 1 § andra stycket och 2 § rättegångsbalken. I&lt;br&gt;kravet på särskild anledning ligger att det objektivt sett måste framstå&lt;br&gt;som berättigat att förvänta sig det avsedda resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En husrannsakan enligt den nya bestämmelsen får, i likhet med vad&lt;br&gt;som i övrigt i huvudsak gäller vid husrannsakan, inte göras utan&lt;br&gt;föregående beslut av rätten, åklagaren eller undersökningsledaren (28&lt;br&gt;kap. 4 § första stycket rättegångsbalken). Endast då ett sådant beslut inte&lt;br&gt;kan avvaktas får en polisman besluta om åtgärden (28 kap. 5 §&lt;br&gt;rättegångsbalken). Beslut om husrannsakan i syfte att delge stämning&lt;br&gt;eller kallelse i brottmål är dock förbehållet rätten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen har polisman, tulltjänsteman och tjänsteman vid&lt;br&gt;Kustbevakningen rätt att utan förordnande göra husrannsakan i vissa&lt;br&gt;typer av lokaler för att söka efter egendom som kan antas vara förverkad&lt;br&gt;enligt lagen om straff för varusmuggling (varusmugglingslagen). Genom&lt;br&gt;en hänvisning till 28 kap. 3 § rättegångsbalken omfattar bestämmelsen&lt;br&gt;bl.a. den typ av lokaler som avses i den paragrafen. Hänvisningen ändras&lt;br&gt;nu till att avse endast det första stycket, dvs. sådana lokaler som är&lt;br&gt;tillgängliga för allmänheten. Den nya regeln om husrannsakan i 28 kap. 3&lt;br&gt;§ andra stycket rättegångsbalken kommer således inte att omfattas av&lt;br&gt;denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan framhållas att tulltjänstemän och tjänstemän vid Kustbevak-&lt;br&gt;ningen vid fråga om brott mot varusmugglingslagen har samma rätt att&lt;br&gt;utföra en husrannsakan enligt rättegångsbalken som en polisman har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har även bearbetats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Förslaget till lag om ändring i inkassolagen&lt;br&gt;(1974:182)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger inkassolagens tillämpningsområde. Undantaget i andra&lt;br&gt;stycket har utvidgats så att enskilda personers indrivning av närståendes&lt;br&gt;fordringar som regel undantas från lagens tillämpningsområde (se avsnitt&lt;br&gt;6.4). Enskilda personers indrivning av närståendes fordringar jämställs&lt;br&gt;således med indrivning av egna fordringar, vilket innebär att lagen är&lt;br&gt;tillämplig endast om fordringarna har uppkommit i näringsverksamhet&lt;br&gt;eller övertagits för indrivning. Till indrivarens närstående hör&lt;br&gt;familjemedlemmar, nära släktingar och andra som står indrivaren&lt;br&gt;personligen särskilt nära. Begreppet närstående definieras på samma sätt&lt;br&gt;som i 4 kap. 3 § första stycket konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar i vilka fall det krävs tillstånd av Datainspektionen för&lt;br&gt;att inkassoverksamhet skall få bedrivas. Ändringar har gjorts endast i&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare gällande undantaget för inkassoverksamhet som är av&lt;br&gt;tillfällig natur och avser endast enstaka fordringar har tagits bort (se&lt;br&gt;avsnitt 6.3). Detta innebär att tillstånd måste sökas hos Datainspektionen&lt;br&gt;för all inkassoverksamhet enligt första stycket som inte omfattas av något&lt;br&gt;undantag i andra eller tredje stycket och detta oberoende av hur&lt;br&gt;begränsad verksamheten är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver inkassoverksamhet&lt;br&gt;utan tillstånd kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (17 § 1&lt;br&gt;punkten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har även bearbetats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har anpassats till att bankinspektionen har ersatts av&lt;br&gt;Finansinspektionen och att Sveriges Investeringsbank AB har upphört (se&lt;br&gt;avsnitt 6.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats redaktionellt för att det tydligare skall framgå att&lt;br&gt;också enstaka åtgärder kan utgöra olovlig och straffbar inkasso-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i promemorian Husrannsakan hos vissa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;997/98:181&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;mc-klubbar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 kap. 21 § och 28 kap. 3 § rättegångs-&lt;br&gt;balken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förundersökningen skall protokoll föras över vad därvid&lt;br&gt;förekommit av betydelse för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utsaga av misstänkt eller Sedan en utsaga av en misstänkt&lt;br&gt;annan upptecknats, skall, innan eller någon annan har upptecknats&lt;br&gt;förhöret avslutas, utsagan uppläsas skall utsagan läsas upp eller tillfälle&lt;br&gt;eller tillfälle på annat sätt lämnas på annat sätt lämnas den som har&lt;br&gt;att granska uppteckningen samt den hörts att granska uppteckningen.&lt;br&gt;hörde tillfrågas, om han har något Han skall också tillfrågas om han&lt;br&gt;att erinra mot innehållet. Erinran, har något att erinra mot innehållet,&lt;br&gt;som ej föranleder ändring, skall Uppteckning och granskning skall&lt;br&gt;antecknas. Därefter må uppteck- ske innan förhöret avslutas eller,&lt;br&gt;ningen ej ändras. Har utsagan först om förhöret är särskilt omfattande&lt;br&gt;efter granskningen antecknats i eller behandlar komplicerade&lt;br&gt;protokollet, skall uppteckningen sakförhållanden, så snart som&lt;br&gt;biläggas handlingarna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;möjligt därefter. En erinran som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte medför någon ändring skall&lt;br&gt;antecknas. Efter granskningen får&lt;br&gt;uppteckningen inte ändras. Har&lt;br&gt;utsagan först efter granskningen&lt;br&gt;antecknats i protokollet, skall&lt;br&gt;uppteckningen biläggas hand-&lt;br&gt;lingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mindre mål må i stället för I mindre mål får i stället för&lt;br&gt;protokoll föras kortfattade anteck- protokoll föras kortfattade anteck-&lt;br&gt;ningar över det väsentliga, som ningar över det väsentliga, som&lt;br&gt;förekommit vid förundersökningen, förekommit vid förundersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart åtal beslutats, har den misstänkte eller hans försvarare rätt att&lt;br&gt;på begäran få en avskrift av protokoll eller anteckningar från&lt;br&gt;förundersökningen. Har offentlig försvarare förordnats för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:1294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstänkte, skall en avskrift utan särskild begäran lämnas eller sändas till&lt;br&gt;försvararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_ 3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lägenhet, som är tillgänglig för I en lokal som är tillgänglig för&lt;br&gt;allmänheten eller plägar utgöra allmänheten får för ändamål som&lt;br&gt;tillhåll for lösdrivare eller avses i 1 eller 2 § husrannsakan ske&lt;br&gt;förbrytare eller där sådant gods, också i annat fall än som avses där.&lt;br&gt;som eftersökes, plägar uppköpas I en samlingslokal som används&lt;br&gt;eller mottagas som pant, må för av kriminellt belastade personer får&lt;br&gt;ändamål, som sägs i 1 eller 2 §, för ändamål som avses i 1 eller 2 §&lt;br&gt;husrannsakan ske jämväl i annat husrannsakan ske, om det för&lt;br&gt;fall än där avses. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;brottet är föreskrivet fängelse ett år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller däröver och det finns särskild&lt;br&gt;anledning att anta att åtgärden&lt;br&gt;kommer att medföra det avsedda&lt;br&gt;resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av egendom, För att söka efter egendom som&lt;br&gt;som kan antagas vara enligt denna kan antas vara förverkad enligt&lt;br&gt;lag förverkad, må polisman, denna lag, får polisman,&lt;br&gt;tulltjänsteman och tjänsteman vid tulltjänsteman och tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen utan förordnande Kustbevakningen utan förordnande&lt;br&gt;företaga husrannsakan i lägenhet, företa husrannsakan i sådan lokal,&lt;br&gt;som avses i 28 kap. 3 &amp;nbsp;§ som avses i 28 kap. 3 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegångsbalken, samt i magasin, stycket rättegångsbalken, samt i&lt;br&gt;upplagsbodar och uthus. I övrigt magasin, upplagsbodar och uthus. I&lt;br&gt;äge tulltjänsteman och tjänsteman övrigt har tulltjänsteman och&lt;br&gt;vid kustbevakningen i fråga om tjänsteman vid Kustbevakningen i&lt;br&gt;brott, som avses i denna lag, samma fråga om brott, som avses i denna&lt;br&gt;rätt att utan förordnande företaga lag, samma rätt att utan&lt;br&gt;husrannsakan som enligt nämnda förordnande företa husrannsakan&lt;br&gt;balk tillkommer polisman. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som enligt nämnda balk tillkommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över instanser som avgett remiss-&lt;br&gt;yttranden över promemorian Husrannsakan hos vissa&lt;br&gt;mc-klubbar m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian Husrannsakan hos vissa&lt;br&gt;mc-klubbar m.m. avgetts av Riksdagens ombudsmän, Hovrätten för&lt;br&gt;Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Justitiekanslem,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Polismyndigheten i Stockholms län,&lt;br&gt;Polismyndigheten i Östergötlands län, Polismyndigheten i Gävleborgs&lt;br&gt;län, Brottsförebyggande rådet, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds&lt;br&gt;universitet och Sveriges advokatsamfund. Riksåklagaren har bifogat&lt;br&gt;yttranden från överåklagarna vid Åklagarmyndigheterna i Stockholm,&lt;br&gt;Göteborg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttranden över betänkandet Tvångsmedel enligt 27&lt;br&gt;och 28 kap. RB samt polislagen (SOU 1995:47)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet Tvångsmedel enligt 27 och&lt;br&gt;28 kap. RB samt polislagen (SOU 1995:47) avgetts av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Västerås tingsrätt, Umeå tingsrätt,&lt;br&gt;Lidköpings tingsrätt, Ystads tingsrätt, Justitiekanslem, Riksåklagaren,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Polismyndigheten i Stockholms län, Polis-&lt;br&gt;myndigheten i Norrköping, Polismyndigheten i Gävleborgs län,&lt;br&gt;Polismyndigheten i Luleå, Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Rättsmedicinalverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, JUSEK, Svenska Polisförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Läkarförbund, Sveriges domareförbund och Svenska Läkaresällskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års skatteflyktskommitté, Barnombudsmannen, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund och Svenska Arbetsgivareföreningen har (de två sistnämnda&lt;br&gt;gemensamt) ingett yttranden över betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttrande från chefsåklagarna vid Åklagar-&lt;br&gt;myndigheterna i Boden, Kalmar och Falun, överåklagarna vid Åklagar-&lt;br&gt;myndigheterna i Göteborg och Stockholm, Regionåklagarmyndighetema&lt;br&gt;i Linköping, Malmö och Umeå samt Statsåklagarmyndigheten för&lt;br&gt;speciella mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen, Föreningen Sveriges åklagare, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges polischefer och Svenska avdelningen av Internationella&lt;br&gt;Juristkommissionen har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i departementspromemorian (Ds&lt;br&gt;1997:63) Skärpt krav på tillstånd för inkasso-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i inkassolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 13 §§ inkassolagen (1974:182) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller indrivning av egen eller annans fordran genom krav&lt;br&gt;eller annan inkassoåtgärd (inkassoverksamhet). Med inkassoåtgärd&lt;br&gt;förstås åtgärd som innebär annan påtryckning på gäldenären än&lt;br&gt;angivande av tid för betalning eller uppgift om att fordringen, om den&lt;br&gt;inte betalas, kommer att överlämnas till någon annan för inkasso.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande enskilda personers Beträffande enskilda personers&lt;br&gt;eller dödsbons indrivning av egna indrivning av egna eller när-&lt;br&gt;fordringar tillämpas lagen endast ståendes fordringar och dödsbons&lt;br&gt;om fordringen har uppkommit i indrivning av egna fordringar&lt;br&gt;näringsverksamhet eller har över- tillämpas lagen endast om förd-&lt;br&gt;tagits för indrivning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ringen har uppkommit i närings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet eller har övertagits för&lt;br&gt;indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller ej exekutiva myndigheters verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkassoverksamhet, som avser indrivning av fordringar för annans&lt;br&gt;räkning eller fordringar som har övertagits för indrivning, får bedrivas&lt;br&gt;endast efter tillstånd av datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inkassoverksamheten utgör ett underordnat led i en annan&lt;br&gt;verksamhet och inte någon av verksamheterna utgör näringsverksamhet&lt;br&gt;eller om inkassoverksamheten bedrivs av ett företag för ett annat företag&lt;br&gt;inom samma koncern behövs tillstånd endast i fall då inkasso-&lt;br&gt;verksamheten avser fordringar som tillkommer eller har övertagits från&lt;br&gt;någon som inte utan tillstånd enligt denna lag hade kunnat driva in&lt;br&gt;fordringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för inkasso- Tillstånd behövs inte för inkasso-&lt;br&gt;verksamhet som är av tillfällig verksamhet som bedrivs av företag&lt;br&gt;natur och avser endast enstaka under Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;fordringar eller som bedrivs av eller advokater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Investeringsbank AB,&lt;br&gt;företag under bankinspektionens&lt;br&gt;tillsyn eller advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn Datainspektionen utövar tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag. över efterlevnaden av denna lag.&lt;br&gt;Inspektionens tillsyn omfattar dock Inspektionens tillsyn omfattar dock&lt;br&gt;ej verksamhet som bedrivs av inte verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;Sveriges Investeringsbank AB, företag under Finansinspektionens&lt;br&gt;företag under bankinspektionens tillsyn eller advokater.&lt;br&gt;tillsyn eller advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen skall utövas så, att den inte vållar större kostnader eller&lt;br&gt;olägenheter än som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över instanser som avgett remissyttrande&lt;br&gt;över departementspromemorian (Ds 1997:63) Skärpt&lt;br&gt;krav på tillstånd för inkassoverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över departementspromemorian (Ds 1997:63)&lt;br&gt;Skärpt krav på tillstånd för inkassoverksamhet avgetts av Hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, Malmö tingsrätt, Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Justitiekanslem, Brottsförebyggande rådet, Datainspektionen, Finans-&lt;br&gt;inspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Riksåklagaren, Finansbolagens förening, Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer, Företagarnas Riksorganisation, Svensk Handel,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Inkassoföreningen, Svenska Kredit-&lt;br&gt;mannaföreningen, Svenska Revisorsamfundet, Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Sveriges Inkassoorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 kap. 21 § och 28 kap. 3 § rättegångsbalken&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förundersökningen skall protokoll föras över vad därvid&lt;br&gt;förekommit av betydelse för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utsaga av misstänkt eller&lt;br&gt;annan upptecknats, skall, innan&lt;br&gt;förhöret avslutas, utsagan upp-&lt;br&gt;läsas eller tillfälle på annat sätt&lt;br&gt;lämnas att granska uppteckningen&lt;br&gt;samt den hörde tillfrågas, om han&lt;br&gt;har något att erinra mot innehållet.&lt;br&gt;Erinran, som ej föranleder&lt;br&gt;ändring, skall antecknas. Därefter&lt;br&gt;må uppteckningen ej ändras. Har&lt;br&gt;utsagan först efter granskningen&lt;br&gt;antecknats i protokollet, skall&lt;br&gt;uppteckningen biläggas hand-&lt;br&gt;lingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mindre mål må i stället för&lt;br&gt;protokoll föras kortfattade anteck-&lt;br&gt;ningar över det väsentliga, som&lt;br&gt;förekommit vid förundersök-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en utsaga av en misstänkt&lt;br&gt;eller någon annan har upptecknats&lt;br&gt;skall utsagan läsas upp eller&lt;br&gt;tillfälle på annat sätt ges den som&lt;br&gt;har hörts att granska uppteck-&lt;br&gt;ningen. Han skall också tillfrågas&lt;br&gt;om han har något att invända mot&lt;br&gt;innehållet. Uppteckning och&lt;br&gt;granskning skall ske innan för-&lt;br&gt;höret avslutas eller, om förhöret&lt;br&gt;är särskilt omfattande eller be-&lt;br&gt;handlar komplicerade sakför-&lt;br&gt;hållanden, så snart som möjligt&lt;br&gt;därefter. En invändning som inte&lt;br&gt;medför någon ändring skall&lt;br&gt;antecknas. Efter granskningen får&lt;br&gt;uppteckningen inte ändras. Har&lt;br&gt;utsagan först efter granskningen&lt;br&gt;antecknats i protokollet, skall&lt;br&gt;uppteckningen biläggas hand-&lt;br&gt;lingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mindre mål för i stället för&lt;br&gt;protokoll föras kortfattade anteck-&lt;br&gt;ningar över det väsentliga, som&lt;br&gt;förekommit vid förundersök-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart åtal beslutats, har den misstänkte eller hans försvarare rätt att&lt;br&gt;på begäran få en avskrift av protokoll eller anteckningar från förunder-&lt;br&gt;sökningen. Har offentlig försvarare förordnats för den misstänkte, skall&lt;br&gt;en avskrift utan särskild begäran lämnas eller sändas till försvararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:1294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lägenhet, som är tillgänglig for&lt;br&gt;allmänheten eller plägar utgöra&lt;br&gt;tillhåll för lösdrivare eller för-&lt;br&gt;brytare eller där sådant gods, som&lt;br&gt;eftersökes, plägar uppköpas eller&lt;br&gt;mottagas som pant, må för ända-&lt;br&gt;mål, som sägs i 1 eller 2 §, hus-&lt;br&gt;rannsakan ske jämväl i annat fall&lt;br&gt;än där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lokal som är tillgänglig för&lt;br&gt;allmänheten får för ändamål som&lt;br&gt;avses i 1 eller 2 § husrannsakan&lt;br&gt;ske också i annat fall än som avses&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lokal som brukar användas&lt;br&gt;gemensamt av personer som kan&lt;br&gt;antas ägna sig åt brottslig&lt;br&gt;verksamhet får för ändamål som&lt;br&gt;avses i 1 eller 2 § husrannsakan&lt;br&gt;ske, om det förekommer anledning&lt;br&gt;att brott har förövats för vilket det&lt;br&gt;är föreskrivet fängelse ett år eller&lt;br&gt;däröver och det finns särskild&lt;br&gt;anledning att anta att åtgärden&lt;br&gt;kommer att medföra det avsedda&lt;br&gt;resultatet. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;lokal som huvudsakligen utgör&lt;br&gt;bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket&lt;br&gt;gäller också utrymmen och fordon&lt;br&gt;som finns i omedelbar anslutning&lt;br&gt;till lokalen och brukas av dem som&lt;br&gt;använder lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För eftersökande av egendom,&lt;br&gt;som kan antagas vara enligt denna&lt;br&gt;lag förverkad, må polisman,&lt;br&gt;tulltjänsteman och tjänsteman vid&lt;br&gt;kustbevakningen utan förordnande&lt;br&gt;företaga husrannsakan i lägenhet,&lt;br&gt;som avses i 28 kap. 3 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, samt i magasin,&lt;br&gt;upplagsbodar och uthus. I övrigt&lt;br&gt;äge tulltjänsteman och tjänsteman&lt;br&gt;vid kustbevakningen i fråga om&lt;br&gt;brott, som avses i denna lag,&lt;br&gt;samma rätt att utan förordnande&lt;br&gt;företaga husrannsakan som enligt&lt;br&gt;nämnda balk tillkommer polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att söka efter egendom som&lt;br&gt;kan antas vara förverkad enligt&lt;br&gt;denna lag, får polisman, tull-&lt;br&gt;tjänsteman och tjänsteman vid&lt;br&gt;Kustbevakningen utan förord-&lt;br&gt;nande företa husrannsakan i sådan&lt;br&gt;lokal, som avses i 28 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket rättegångsbalken,&lt;br&gt;samt i magasin, upplagsbodar och&lt;br&gt;uthus. I övrigt har tulltjänsteman&lt;br&gt;och tjänsteman vid Kustbevak-&lt;br&gt;ningen i fråga om brott, som avses&lt;br&gt;i denna lag, samma rätt att utan&lt;br&gt;förordnande företa husrannsakan&lt;br&gt;som enligt nämnda balk till-&lt;br&gt;kommer polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2, 13 och 17 §§ inkassolagen (1974:182)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller indrivning av egen eller annans fordran genom krav&lt;br&gt;eller annan inkassoåtgärd (inkassoverksamhet). Med inkassoåtgärd&lt;br&gt;förstås åtgärd som innebär annan påtryckning på gäldenären än&lt;br&gt;angivande av tid för betalning eller uppgift om att fordringen, om den&lt;br&gt;inte betalas, kommer att överlämnas till någon annan för inkasso.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande enskilda personers&lt;br&gt;eller dödsbons indrivning av egna&lt;br&gt;fordringar tillämpas lagen endast&lt;br&gt;om fordringen har uppkommit i&lt;br&gt;näringsverksamhet eller har över-&lt;br&gt;tagits för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande enskilda personers&lt;br&gt;indrivning av egna eller när-&lt;br&gt;ståendes fordringar och dödsbons&lt;br&gt;indrivning av egna fordringar&lt;br&gt;tillämpas lagen endast om ford-&lt;br&gt;ringen har uppkommit i närings-&lt;br&gt;verksamhet eller har övertagits för&lt;br&gt;indrivning. Som närstående till en&lt;br&gt;indrivare anses den som är gift&lt;br&gt;med indrivaren eller är syskon&lt;br&gt;eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till indrivaren&lt;br&gt;eller är besvågrad med honom&lt;br&gt;eller henne i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led eller så att den&lt;br&gt;ene är gift med den andres syskon&lt;br&gt;samt den som på annat sätt står&lt;br&gt;indrivaren personligen särskilt&lt;br&gt;nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller ej exekutiva myndigheters verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkassoverksamhet, som avser indrivning av fordringar för annans&lt;br&gt;räkning eller fordringar som har övertagits för indrivning, får bedrivas&lt;br&gt;endast efter tillstånd av Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inkassoverksamheten utgör ett underordnat led i en annan&lt;br&gt;verksamhet och inte någon av verksamheterna utgör näringsverksamhet&lt;br&gt;eller om inkassoverksamheten bedrivs av ett företag för ett annat företag&lt;br&gt;inom samma koncern behövs tillstånd endast i fall då inkasso-&lt;br&gt;verksamheten avser fordringar som tillkommer eller har övertagits från&lt;br&gt;någon som inte utan tillstånd enligt denna lag hade kunnat driva in&lt;br&gt;fordringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1981:738&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för inkasso-&lt;br&gt;verksamhet som är av tillfällig&lt;br&gt;natur och avser endast enstaka&lt;br&gt;fordringar eller som bedrivs av&lt;br&gt;Sveriges Investeringsbank AB,&lt;br&gt;företag under bankinspektionens&lt;br&gt;tillsyn eller advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte för&lt;br&gt;inkassoverksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;företag under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn eller av advokater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag.&lt;br&gt;Inspektionens tillsyn omfattar&lt;br&gt;dock ej verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av Sveriges Investeringsbank AB,&lt;br&gt;foretag under bankinspektionens&lt;br&gt;tillsyn eller advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen skall utövas så, att d&lt;br&gt;olägenheter än som är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av denna lag.&lt;br&gt;Inspektionens tillsyn omfattar&lt;br&gt;dock inte verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av företag under Finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn eller av advokater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte vållar större kostnader eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bedriver inkassoverksamhet&lt;br&gt;utan föreskrivet tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift enligt&lt;br&gt;3 § andra stycket eller 15 § första&lt;br&gt;stycket att anmäla ändring av visst&lt;br&gt;förhållande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot 10 a § första&lt;br&gt;stycket eller andra stycket första&lt;br&gt;meningen eller mot föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats enligt 10 a § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämnar osann uppgift i sådana&lt;br&gt;fall som avses i 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år döms den som uppsåtligen&lt;br&gt;eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;utan föreskrivet tillstånd&lt;br&gt;vidtar en åtgärd som utgör&lt;br&gt;inkassoverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift enligt&lt;br&gt;3 § andra stycket eller 15 § första&lt;br&gt;stycket att anmäla ändring av visst&lt;br&gt;förhållande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryter mot 10 a § första&lt;br&gt;stycket eller andra stycket första&lt;br&gt;meningen eller mot föreskrift som&lt;br&gt;har meddelats enligt 10 a § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämnar osann uppgift i sådana&lt;br&gt;fall som avses i 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-05-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne&lt;br&gt;Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 14 maj 1998 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i inkassolagen (1974:182).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ragnar&lt;br&gt;Palmkvist och kanslirådet Ulrika Ihrfelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-&lt;sup&gt;1997/98:181&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 juni 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallström, Tham, Åsbrink, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Lindh,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson, Klingvall, Åhnberg, Östros, Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:181 Ökade möjligheter att&lt;br&gt;ingripa mot vissa mc-klubbar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56499, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JuU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1998/99:JuU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-06-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-06-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:19:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03181</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:19:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JuU25</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JuU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandling av ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:JuU7</uppgift>
<ref_dok_id>GM01JuU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Åtgärder mot mc-kriminaliteten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:181&lt;br/&gt;
Ökade möjligheter att ingripa mot vissa mc-klubbar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:181 Ökade möjligheter att ingripa mot vissa mc-klubbar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kia Andreasson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:181&lt;br/&gt;
Ökade möjligheter att ingripa mot vissa mc-klubbar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Ju1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:181 Ökade möjligheter att ingripa mot vissa mc-klubbar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kia Andreasson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>