<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289333</hangar_id>
 <dok_id>GL03164</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>164</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:164</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>164</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-05-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:50</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03164/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03164</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03164</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:164&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03164/prop_199798__164-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 maj 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ErikÅsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I november 1997 överlämnade regeringen till riksdagen en proposition&lt;br&gt;om Riksbankens ställning (prop. 1997/98:40). Propositionen innehöll&lt;br&gt;bl.a. förslag till en ny ledningsstruktur för Riksbanken, en bestämmelse&lt;br&gt;som anger att Riksbanken skall ha ett prisstabilitetsmål för sin verksam-&lt;br&gt;het samt ändringar beträffande ansvaret för valutapolitiken. I den nämnda&lt;br&gt;propositionen föreslås omfattande ändringar i lagen (1988:1385) om Sve-&lt;br&gt;riges riksbank. Med anledning härav finns det skäl att se över lagen i sin&lt;br&gt;helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås att riksbankslagen delas in i kapitel. Där-&lt;br&gt;utöver föreslås att Riksbanken ges en utökad föreskriftsrätt, att bestäm-&lt;br&gt;melserna om Riksbankens kreditgivning förtydligas, att en bestämmelse&lt;br&gt;om att Riksbanken far tillhandahålla system för avveckling av betalning-&lt;br&gt;ar införs och att begreppet kreditinstitut ändras till finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. I saml. Nr 164&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank............8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank..........12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valuta- och kreditreglering................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:168) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa äldre sedlar...............................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)........... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess&amp;nbsp;beredning..................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Överväganden.......................................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Lagen om Sveriges riksbank delas in i kapitel..........................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Riksbankens kreditgivning........................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Föreskriftsrätt för Riksbanken...................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Begreppet&amp;nbsp;kreditinstitut ersätts av begreppet finansinstitut......29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Ekonomiska konsekvenser...................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Författningskommentar........................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank..............................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank..........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank..........36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1602) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valuta- och kreditreglering................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:168) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa äldre sedlar...............................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)........37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.............................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande............................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank - så som den&lt;br&gt;föreslås se ut den 1 januari 1999.......................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 maj 1998...........68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ..........................................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;br&gt;Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;br&gt;Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre sedlar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;br&gt;Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 18 och 19 §§ skall upphöra att gälla&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 1, 4, 5, 23, 31, 41, 47 och 50 §§ skall&lt;br&gt;utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3, 22 och 51 §§ ordet ”kreditinstitut” i olika böjningsformer&lt;br&gt;skall bytas ut mot ” finansinstitut” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 1 § skall betecknas 1 kap. 1 §, nuvarande 2 § skall&lt;br&gt;betecknas 10 kap. 1 §, nuvarande 3 § skall betecknas 6 kap. 1 §, nuva-&lt;br&gt;rande 5-8 §§ skall betecknas 5 kap. 1-4 §§, nuvarande 9 § skall beteck-&lt;br&gt;nas 6 kap. 2 §, nuvarande 11, 13-16 §§ skall betecknas 7 kap. 2, 4-7 §§,&lt;br&gt;nuvarande 22 § skall betecknas 6 kap. 9 §, nuvarande 22 a § skall be-&lt;br&gt;tecknas 7 kap. 8 §, nuvarande 23-28 §§ skall betecknas 8 kap. 1-6 §§,&lt;br&gt;nuvarande 30 § skall betecknas 9 kap. 7 §, nuvarande 37 § skall beteck-&lt;br&gt;nas 9 kap. 3 §, nuvarande 42 a § skall betecknas 4 kap. 3 §, nuvarande&lt;br&gt;51-54 §§ skall betecknas 11 kap. 1-4 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att de nya 1 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 7 kap. 7 §, 8 kap. 1 § och 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 6 kap. 5, 7 och 8 §§&lt;br&gt;av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till nya 1 kap. skall lyda ”Verksamhetsmål och led-&lt;br&gt;ning”, rubriken till nya 2 kap. skall lyda ”Fullmäktige”, rubriken till nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. skall lyda ”Direktionen”, rubriken till nya 4 kap. skall lyda&lt;br&gt;”Gemensamma bestämmelser för fullmäktige och direktionen”, rubriken&lt;br&gt;till nya 5 kap. skall lyda ”Sedlar och mynt”, rubriken till nya 6 kap. skall&lt;br&gt;lyda ”Penningpolitik och betalningssystem”, rubriken till nya 7 kap. skall&lt;br&gt;lyda ”Valutapolitik”, rubriken till nya 8 kap. skall lyda ”Övriga uppgif-&lt;br&gt;ter”, rubriken till nya 9 kap. skall lyda ”Administrativa bestämmelser”,&lt;br&gt;rubriken till nya 10 kap. skall lyda ”Budget, vinstdisposition och ansvars-&lt;br&gt;frihet” och rubriken till nya 11 kap. skall lyda ”Avgifter, vite m.m”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank, som enligt&lt;br&gt;9 kap. 12 § regeringsformen är&lt;br&gt;landets centralbank och en myn-&lt;br&gt;dighet under riksdagen, far endast&lt;br&gt;bedriva eller ta del i sådan verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken, som enligt 9 kap. 12 §&lt;br&gt;regeringsformen är rikets central-&lt;br&gt;bank och en myndighet under&lt;br&gt;riksdagen, får endast bedriva eller&lt;br&gt;ta del i sådan verksamhet som en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § 1992:1619&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 1995:969.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som enligt lag ankommer ligt lag ankommer på Riksbanken. Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;på Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen&lt;br&gt;har Riksbanken ensam rätt att ge&lt;br&gt;ut sedlar och mynt. Riksbanken&lt;br&gt;skall bestämma utformningen av&lt;br&gt;de sedlar och mynt som banken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen&lt;br&gt;har Riksbanken ensam rätt att ge&lt;br&gt;ut sedlar och mynt. Fullmäktige&lt;br&gt;skall bestämma utformningen av&lt;br&gt;de sedlar och mynt som banken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger ut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ger ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel.&lt;br&gt;Penningenheten i Sverige kallas krona. Kronan delas i etthundra öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får i penningpolitiskt&lt;br&gt;syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bevilja kredit mot betryggan-&lt;br&gt;de säkerhet och ta emot inlåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köpa, sälja och förmedla&lt;br&gt;svenska statspapper, andra lätt&lt;br&gt;omsättningsbara värdepapper,&lt;br&gt;valuta samt rättigheter och skyl-&lt;br&gt;digheter som anknyter till sådana&lt;br&gt;tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ge ut egna skuldebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntevillkoren för Riksbankens&lt;br&gt;in- och utlåning enligt första&lt;br&gt;stycket 1 skall offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får tillhandahålla&lt;br&gt;system for avveckling av betal-&lt;br&gt;ningar och på annat sätt medverka&lt;br&gt;i betalningsaweckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja betalningssyste-&lt;br&gt;mets funktion får Riksbanken be-&lt;br&gt;vilja deltagarna i systemet kredit&lt;br&gt;under dagen. Kredit får endast&lt;br&gt;beviljas mot betryggande säkerhet.&lt;br&gt;Staten behöver inte ställa säker-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl får&lt;br&gt;Riksbanken i likviditetsstödjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 5 § 1994:1539.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syfte på särskilda villkor bevilja Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;kredit eller lämna garanti till så-&lt;br&gt;dana bankinstitut och svenska fö-&lt;br&gt;retag som står under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far med eller utan&lt;br&gt;räntegottgörelse ta emot insätt-&lt;br&gt;ningar i valuta eller guld från and-&lt;br&gt;ra stater, mellanstatliga organ och&lt;br&gt;bankinrättningar. Riksbanken far&lt;br&gt;göra sådana insättningar hos bank-&lt;br&gt;inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far även ingå avtal &amp;lt;&lt;br&gt;anknyter till de insättningar som anj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får med eller utan&lt;br&gt;räntegottgörelse ta emot insätt-&lt;br&gt;ningar i valuta eller guld från and-&lt;br&gt;ra stater, mellanstatliga organ samt&lt;br&gt;svenska och utländska banker.&lt;br&gt;Riksbanken får göra sådana insätt-&lt;br&gt;ningar hos svenska och utländska&lt;br&gt;banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n skyldigheter och rättigheter som&lt;br&gt;j i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra utbetalningar för sta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far ta emot inlåning från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far inte bevilja kredit till eller förvärva skuldförbindelse&lt;br&gt;direkt från staten, annat offentligt organ eller institution inom Europeiska&lt;br&gt;unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får dock inom ra-&lt;br&gt;men för övriga bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag bevilja kredit till och&lt;br&gt;förvärva skuldförbindelse från&lt;br&gt;kreditinstitut som ägs av staten&lt;br&gt;eller annat offentligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får dock enligt&lt;br&gt;6 kap. 7 f andra stycket bevilja&lt;br&gt;kredit till staten under dagen.&lt;br&gt;Riksbanken får också inom ramen&lt;br&gt;för övriga bestämmelser i denna&lt;br&gt;lag bevilja kredit till och förvärva&lt;br&gt;skuldförbindelse från finansinstitut&lt;br&gt;som ägs av staten eller annat of-&lt;br&gt;fentligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften enligt 57 §&lt;br&gt;skall svara mot en ränta på under-&lt;br&gt;skottet för varje dag som uppgår&lt;br&gt;till två gånger den utlåningsränta&lt;br&gt;som Riksbanken tillämpar vid be-&lt;br&gt;viljande av kredit till bankinstitut&lt;br&gt;enligt 18 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften enligt 1 §&lt;br&gt;skall svara mot en ränta på under-&lt;br&gt;skottet för varje dag som uppgår&lt;br&gt;till två gånger den utlåningsränta&lt;br&gt;som Riksbanken tillämpar vid be-&lt;br&gt;viljande av kredit enligt 6 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 23 § 1995:969.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 52 § 1995:969.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får avgiften sättas ned helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte fullgör sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 22 § att lämna uppgifter&lt;br&gt;eller visa upp handlingar eller&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift när skyldig-&lt;br&gt;heten fullgörs skall dömas till bö-&lt;br&gt;ter, om gärningen inte är belagd&lt;br&gt;med straff i brottsbalken. Om ett&lt;br&gt;vite har förelagts med stöd av 22 §&lt;br&gt;fjärde stycket, far dock inte dömas&lt;br&gt;till straff för gärning som omfattas&lt;br&gt;av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte fullgör sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 6 kap. 9 § att lämna&lt;br&gt;uppgifter eller visa upp handlingar&lt;br&gt;eller som lämnar oriktig uppgift&lt;br&gt;när skyldigheten fullgörs skall&lt;br&gt;dömas till böter, om gärningen inte&lt;br&gt;är belagd med straff i brottsbalken.&lt;br&gt;Om ett vite har förelagts med stöd&lt;br&gt;av 6 kap. 9 § fjärde stycket, får&lt;br&gt;dock inte dömas till straff för gär-&lt;br&gt;ning som omfattas av föreläggan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 53 § 1997:104.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank i dess lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 38 och 41 §§ skall upphöra att gälla&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 9 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 4 § skall betecknas 1 kap. 2 §, nuvarande 10 § skall&lt;br&gt;betecknas 7 kap. 1 §, nuvarande 20 § skall betecknas 6 kap. 6 §, nuva-&lt;br&gt;rande 29 § skall betecknas 4 kap. 1 §, nuvarande 31 och 32 §§ skall be-&lt;br&gt;tecknas 1 kap. 3 och 4 §§, nuvarande 33 § skall betecknas 2 kap. 1 §,&lt;br&gt;nuvarande 33 a § skall betecknas 3 kap. 1 §, nuvarande 33 b § skall be-&lt;br&gt;tecknas 2 kap. 2 §, nuvarande 34 och 35 §§ skall betecknas 9 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§, nuvarande 39 § skall betecknas 4 kap. 5 §, nuvarande 39 a § skall&lt;br&gt;betecknas 4 kap. 4 §, nuvarande 40 § skall betecknas 9 kap. 6 §, nuva-&lt;br&gt;rande 41 a § skall betecknas 3 kap. 2 §, nuvarande 42 § skall betecknas&lt;br&gt;6 kap. 3 §, nuvarande 43 § skall betecknas 2 kap. 3 §, nuvarande 44 §&lt;br&gt;skall betecknas 3 kap. 3 §, nuvarande 45 § skall betecknas 4 kap. 6 §,&lt;br&gt;nuvarande 46 § skall betecknas 4 kap. 2 §, nuvarande 47-49 §§ skall be-&lt;br&gt;tecknas 10 kap. 2-4 §§, nuvarande 50 § skall betecknas 6 kap. 4 §, nuva-&lt;br&gt;rande 56 § skall betecknas 11 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att de nya 1 kap. 2 §, 6 kap. 6 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 3 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 5 §, 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § och 9 kap. 4 och 5 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1997/98:40 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har enligt 9 kap. 12 § Riksbanken har enligt 9 kap. 12 §&lt;br&gt;regeringsformen ansvaret för pen- regeringsformen ansvaret för pen-&lt;br&gt;ningpolitiken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningpolitiken. Riksbanken får in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om detta ansvarsområde utfärda&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast&lt;br&gt;penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken skall också främja ett säkert och effektivt betalningsvä-&lt;br&gt;sende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årenden som inte skall avgöras av&lt;br&gt;fullmäktige avgörs av direktionen.&lt;br&gt;Direktionen kan besluta att ären-&lt;br&gt;den får avgöras av riksbanksche-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § 1996:1021.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § 1997:104.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fen eller någon annan tjänsteman i Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får för Riksbankens&lt;br&gt;räkning lämna remissyttranden&lt;br&gt;inom sitt verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ penningpolitiskt syfte får Riks-&lt;br&gt;banken genom beslut i enskilda&lt;br&gt;fall uppställa kassakrav gentemot&lt;br&gt;kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kassakrav avses att viss&lt;br&gt;andel, högst femton procent, av&lt;br&gt;kreditinstitutets placeringar eller&lt;br&gt;förbindelser, beräknade på det sätt&lt;br&gt;Riksbanken i det enskilda fallet&lt;br&gt;bestämmer, skall under angiven tid&lt;br&gt;motsvaras av medel som med eller&lt;br&gt;utan räntegottgörelse skall innestå&lt;br&gt;på räkning för institutet i Riksban-&lt;br&gt;ken. I den utsträckning Riksbank-&lt;br&gt;en i det enskilda fallet bestämmer&lt;br&gt;likställs med sådana medel kre-&lt;br&gt;ditinstitutets inneliggande kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;som har rätt att driva verksamhet&lt;br&gt;från filial här i landet beräknas&lt;br&gt;kassakravet på filialens placering-&lt;br&gt;ar eller förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får i penningpolitiskt&lt;br&gt;syfte uppställa kassakrav gentemot&lt;br&gt;finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kassakrav avses att viss&lt;br&gt;andel, högst femton procent, av&lt;br&gt;finansinstitutets placeringar eller&lt;br&gt;förbindelser, beräknade på det sätt&lt;br&gt;Riksbanken bestämmer, skall un-&lt;br&gt;der angiven tid motsvaras av me-&lt;br&gt;del som med eller utan räntegott-&lt;br&gt;görelse skall innestå på räkning för&lt;br&gt;institutet i Riksbanken. I den ut-&lt;br&gt;sträckning Riksbanken bestämmer&lt;br&gt;likställs med sådana medel finans-&lt;br&gt;institutets inneliggande kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett utländskt finansinstitut&lt;br&gt;som har rätt att driva verksamhet&lt;br&gt;från filial här i landet beräknas&lt;br&gt;kassakravet på filialens placering-&lt;br&gt;ar eller förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid huvudkontoret skall det finnas en revisionsenhet samt de övriga en-&lt;br&gt;heter som Riksbanken beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid revisionsenheten leds av fullmäktige, om inte annat&lt;br&gt;följer av lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av ärenden mellan&lt;br&gt;enheterna skall framgå av den ar-&lt;br&gt;betsordning som avses i 38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsenheten vid Riksbanken utför också revision av Riksdagens&lt;br&gt;förvaltningskontor, Riksdagens ombudsmän och Riksdagens revisorer&lt;br&gt;enligt revisionsplaner som fastställs av respektive myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av ärenden mellan&lt;br&gt;enheterna skall framgå av den ar-&lt;br&gt;betsordning som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige beslutar om arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken beslutar i övrigt i&lt;br&gt;enskilda fall i frågor som rör an-&lt;br&gt;ställda och uppdragstagare hos&lt;br&gt;banken, om inte annat följer av lag&lt;br&gt;eller beslut av riksdagen eller av&lt;br&gt;Riksdagens förvaltningskontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter i fullmäktige samt så-&lt;br&gt;dana anställda och uppdragstaga-&lt;br&gt;re hos Riksbanken som Riksbanken&lt;br&gt;bestämmer skall skriftligen an-&lt;br&gt;mäla sitt innehav av finansiella&lt;br&gt;instrument som anges i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument till Riksban-&lt;br&gt;ken. Detsamma gäller ändringar i&lt;br&gt;innehavet. Anmälningsskyldighe-&lt;br&gt;ten enligt denna paragraf gäller&lt;br&gt;dock inte för ordföranden och vice&lt;br&gt;ordföranden i fullmäktige samt&lt;br&gt;ledamöter i direktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken är bokföringsskyldig och det åligger banken att fullgöra den-&lt;br&gt;na skyldighet på ett sätt som ger erforderlig information för en bedöm-&lt;br&gt;ning av bankens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje år före den 15 februari&lt;br&gt;skall direktionen till riksdagen,&lt;br&gt;Riksdagens revisorer och fullmäk-&lt;br&gt;tige avge redovisning för det före-&lt;br&gt;gående räkenskapsåret. Fullmäkti-&lt;br&gt;ge skall till riksdagen och Riksda-&lt;br&gt;gens revisorer lämna förslag till&lt;br&gt;disposition av Riksbankens vinst.&lt;br&gt;Redovisningen skall omfatta re-&lt;br&gt;sultaträkning, balansräkning, för-&lt;br&gt;valtningsberättelse och en redogö-&lt;br&gt;relse för valuta- och penningpoli-&lt;br&gt;tiken samt för hur Riksbanken har&lt;br&gt;främjat ett säkert och effektivt be-&lt;br&gt;talningsväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje år före den 15 februari&lt;br&gt;skall direktionen till riksdagen,&lt;br&gt;Riksdagens revisorer och fullmäk-&lt;br&gt;tige avge redovisning för det före-&lt;br&gt;gående räkenskapsåret. Fullmäkti-&lt;br&gt;ge skall till riksdagen och Riksda-&lt;br&gt;gens revisorer lämna förslag till&lt;br&gt;disposition av Riksbankens vinst.&lt;br&gt;Redovisningen skall omfatta re-&lt;br&gt;sultaträkning, balansräkning, för-&lt;br&gt;valtningsberättelse och en redogö-&lt;br&gt;relse för penning- och valutapoli-&lt;br&gt;tiken samt för hur Riksbanken har&lt;br&gt;främjat ett säkert och effektivt be-&lt;br&gt;talningsväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens beslut enligt denna Riksbankens beslut enligt denna&lt;br&gt;lag far överklagas endast i den lag far överklagas endast i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsträckning och i den ordning&lt;br&gt;som sägs i lagen (1989:186) om&lt;br&gt;överklagande av administrativa&lt;br&gt;beslut av Riksdagens förvaltnings-&lt;br&gt;kontor och myndigheter. Hur talan&lt;br&gt;förs mot fullmäktiges beslut om&lt;br&gt;skiljande av en ledamot av direk-&lt;br&gt;tionen från hans anställning regle-&lt;br&gt;ras i 33 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsträckning och i den ordning Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;som sägs i lagen (1989:186) om&lt;br&gt;överklagande av administrativa&lt;br&gt;beslut av Riksdagens förvaltnings-&lt;br&gt;kontor och myndigheter. Hur talan&lt;br&gt;förs mot fullmäktiges beslut om&lt;br&gt;skiljande av en ledamot av direk-&lt;br&gt;tionen från hans anställning regle-&lt;br&gt;ras i 2 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank i dess lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att&lt;br&gt;nuvarande 12 § skall betecknas 7 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse prop. 1997/98:154.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om&lt;br&gt;valuta- och kreditreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 och 3 §§ samt 3 kap. 2, 8,&lt;br&gt;10, 11 och 14 §§ lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut enligt denna lag&lt;br&gt;avses de institut som anges i 3 §&lt;br&gt;lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med finansinstitut enligt denna lag&lt;br&gt;avses de institut som anges i 6 kap.&lt;br&gt;1 § lagen (1988:1385) om Sveri-&lt;br&gt;ges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om valutareglering, far regeringen förordna&lt;br&gt;att Riksbanken för ett tillstånd till valutatransaktion får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ta ut en avgift som skall tillfalla Riksbanken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämma att ett visst belopp under en viss tid skall vara insatt på&lt;br&gt;konto i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om&lt;br&gt;valutareglering, far regeringen&lt;br&gt;förordna att den som innehar ut-&lt;br&gt;ländska betalningsmedel, tillgodo-&lt;br&gt;havanden på konton i utländskt&lt;br&gt;myntslag eller utländska fondpap-&lt;br&gt;per skall erbjuda Riksbanken att&lt;br&gt;mot betalning i svenska kronor&lt;br&gt;lösa in tillgångarna. Riksbanken&lt;br&gt;far, helt eller delvis, överlåta&lt;br&gt;nämnda befogenhet till ett kre-&lt;br&gt;ditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om&lt;br&gt;valutareglering, får regeringen&lt;br&gt;förordna att den som innehar ut-&lt;br&gt;ländska betalningsmedel, tillgodo-&lt;br&gt;havanden på konton i utländskt&lt;br&gt;myntslag eller utländska fondpap-&lt;br&gt;per skall erbjuda Riksbanken att&lt;br&gt;mot betalning i svenska kronor&lt;br&gt;lösa in tillgångarna. Riksbanken&lt;br&gt;far, helt eller delvis, överlåta&lt;br&gt;nämnda befogenhet till ett finans-&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far bemyndiga ett kre-&lt;br&gt;ditinstitut att meddela tillstånd&lt;br&gt;enligt detta kapitel. Anser sig kre-&lt;br&gt;ditinstitutet inte kunna bifalla en&lt;br&gt;ansökan, skall denna överlämnas&lt;br&gt;till Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får bemyndiga ett fi-&lt;br&gt;nansinstitut att meddela tillstånd&lt;br&gt;enligt detta kapitel. Anser sig in-&lt;br&gt;stitutet inte kunna bifalla en ansö-&lt;br&gt;kan, skall denna överlämnas till&lt;br&gt;Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande om kreditreglering Ett förordnande om kreditreglering&lt;br&gt;kan gälla ett eller flera slag av kre- kan gälla ett eller flera slag av fi-&lt;br&gt;ditinstitut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan på begäran av Riksbanken förordna att även annan&lt;br&gt;som yrkesmässigt och i betydande omfattning bedriver kreditgivning,&lt;br&gt;samt, när det gäller emissionskontroll, annan som offentligen utbjuder&lt;br&gt;obligationer och andra fordringsrätter som är avsedda för allmän omsätt-&lt;br&gt;ning, skall kunna omfattas av kreditregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som omfattas av ett for- För den som omfattas av ett för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordnande enligt andra stycket gäl-&lt;br&gt;ler i tillämpliga delar vad som sägs&lt;br&gt;om kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med placeringskrav avses att vissa&lt;br&gt;av ett kreditinstituts placeringar&lt;br&gt;vid en viss beräkningstidpunkt&lt;br&gt;skall utgöra en viss andel av insti-&lt;br&gt;tutets totala placeringar eller att&lt;br&gt;förändringen under en beräknings-&lt;br&gt;period av sådana placeringar skall&lt;br&gt;utgöra en viss procent av föränd-&lt;br&gt;ringen av de totala placeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditinstitut som åsidosätter&lt;br&gt;en föreskrift som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av ett förordnande om&lt;br&gt;kreditreglering skall betala en sär-&lt;br&gt;skild avgift till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om särskild avgift prövas a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften skall be-&lt;br&gt;stämmas som räntan på ett belopp&lt;br&gt;som Riksbanken fastställer&lt;br&gt;(underlagsbeloppet). Räntesatsen&lt;br&gt;skall motsvara två gånger den&lt;br&gt;räntesats som gäller enligt 52 §&lt;br&gt;första och andra styckena lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank. Avgiften skall motsvara&lt;br&gt;ränta enligt den angivna räntesat-&lt;br&gt;sen for tiden från den föregående&lt;br&gt;beräkningstidpunkten eller, om en&lt;br&gt;tidigare beräkning inte har skett,&lt;br&gt;från det att föreskriften började&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordnande enligt andra stycket gäl-&lt;br&gt;ler i tillämpliga delar vad som sägs&lt;br&gt;om finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med placeringskrav avses att vissa&lt;br&gt;av ett finansinstituts placeringar&lt;br&gt;vid en viss beräkningstidpunkt&lt;br&gt;skall utgöra en viss andel av insti-&lt;br&gt;tutets totala placeringar eller att&lt;br&gt;förändringen under en beräknings-&lt;br&gt;period av sådana placeringar skall&lt;br&gt;utgöra en viss procent av föränd-&lt;br&gt;ringen av de totala placeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett finansinstitut som åsidosätter&lt;br&gt;en föreskrift som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av ett förordnande om&lt;br&gt;kreditreglering skall betala en sär-&lt;br&gt;skild avgift till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften skall be-&lt;br&gt;stämmas som räntan på ett belopp&lt;br&gt;som Riksbanken fastställer&lt;br&gt;(underlagsbeloppet). Räntesatsen&lt;br&gt;skall motsvara två gånger den&lt;br&gt;räntesats som gäller enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank. Avgiften skall motsvara&lt;br&gt;ränta enligt den angivna räntesat-&lt;br&gt;sen för tiden från den föregående&lt;br&gt;beräkningstidpunkten eller, om en&lt;br&gt;tidigare beräkning inte har skett,&lt;br&gt;från det att föreskriften började&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas eller for beräknings- tillämpas eller for beräknings- Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;perioden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utlåningsreglering och placeringskrav skall beräkningstidpunkten&lt;br&gt;eller beräkningsperioden enligt första stycket vara den som avses i 5 §&lt;br&gt;respektive 9 §. För emissionskontroll och räntereglering bestämmer&lt;br&gt;Riksbanken beräkningstidpunkt eller beräkningsperiod särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får förelägga ett kre-&lt;br&gt;ditinstitut att lämna de uppgifter&lt;br&gt;som Riksbanken anser nödvändiga&lt;br&gt;för att bedöma om kreditreglering&lt;br&gt;behövs eller for att tillämpa ett&lt;br&gt;meddelat förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får förelägga ett fi-&lt;br&gt;nansinstitut att lämna de uppgifter&lt;br&gt;som Riksbanken anser nödvändiga&lt;br&gt;för att bedöma om kreditreglering&lt;br&gt;behövs eller för att tillämpa ett&lt;br&gt;meddelat förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:168) om&lt;br&gt;vissa äldre sedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1996:168) om vissa äldre sedlar skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Sveriges riksbank utgivna sedlar enligt nedan angivna författningar&lt;br&gt;skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel den 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sedlar på 5 kronor enligt kungörelsen (1966:2) om nya sedlar på&lt;br&gt;fem kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedlar på 10 kronor enligt kungörelsen (1965:68) om nya sedlar på&lt;br&gt;femtio och tio kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sedlar på 10 kronor med anledning av Riksbankens 300-årsjubileum&lt;br&gt;enligt kungörelsen (1968:128) om nya sedlar på tio kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sedlar på 50 kronor enligt kungörelsen (1965:68) om nya sedlar på&lt;br&gt;femtio och tio kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sedlar pa 100 kronor enligt kungörelsen (1965:510) om nya sedlar&lt;br&gt;på etthundra kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. sedlar på 500 kronor enligt Riksbankens kungörelse (RBFS 1985:2)&lt;br&gt;om utgivande av sedlar på femhundra kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sedlar på 1 000 kronor enligt förordningen (1976:758) om nya sedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inlösen av sedlar som upp-&lt;br&gt;hört att vara lagligt betalningsme-&lt;br&gt;del finns bestämmelser i 8 § lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inlösen av sedlar som upp-&lt;br&gt;hört att vara lagligt betalningsme-&lt;br&gt;del finns bestämmelser i 5 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 23 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för sådan uppgift&lt;br&gt;hos myndighet om innehav av fi-&lt;br&gt;nansiella instrument som har läm-&lt;br&gt;nats till myndigheten till följd av&lt;br&gt;särskilt beslut enligt 11 § insider-&lt;br&gt;lagen (1990:1342) eller till följd&lt;br&gt;av 38 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;br&gt;eller 44 § lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden, om det inte står klart&lt;br&gt;att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;som uppgiften rör lider skada eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för sådan uppgift&lt;br&gt;hos myndighet om innehav av fi-&lt;br&gt;nansiella instrument som har läm-&lt;br&gt;nats till myndigheten till följd av&lt;br&gt;särskilt beslut enligt 11 § insider-&lt;br&gt;lagen (1990:1342) eller till följd&lt;br&gt;av 9 kap. 5 § lagen (1988:1385)&lt;br&gt;om Sveriges riksbank eller 44 §&lt;br&gt;lagen (1983:1092) med reglemente&lt;br&gt;för Allmänna pensionsfonden, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör lider skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 13 november 1997 överlämnade regeringen propositionen om Riks-&lt;br&gt;bankens ställning till riksdagen (prop. 1997/98:40). I propositionen be-&lt;br&gt;handlades lagstiftningsfrågor som bl.a. följer av Sveriges åtaganden en-&lt;br&gt;ligt EG-fordraget i fråga om den andra etappen av den ekonomiska och&lt;br&gt;monetära unionen (EMU). Regeringen föreslog bl.a. att Riksbanken skall&lt;br&gt;ha ett prisstabilitetsmål for sin verksamhet samt att en ny ledningsstruk-&lt;br&gt;tur for banken skall inforas. Vidare föreslogs vissa ändringar beträffande&lt;br&gt;ansvaret for valutapolitiken. Propositionen innehöll förslag till grund-&lt;br&gt;lagsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen behandlades av riksdagen i betänkandet 1997/98:KU15.&lt;br&gt;Konstitutionsutskottet gav därvid finansutskottet tillfälle att yttra sig över&lt;br&gt;propositionen. Finansutskottets yttrande (1997/98:FiUly) finns bifogat&lt;br&gt;till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog den 4 mars 1998 grundlagsändringarna som vilande.&lt;br&gt;Ett andra och slutligt beslut rörande grundlagsändringarna samt beslut&lt;br&gt;angående övriga lagförslag avses att fattas efter riksdagsvalet i oktober&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet utarbetades en promemoria med förslag till&lt;br&gt;vissa ändringar i lagen (1988:1385) om Sverige riksbank (dnr Fi 98/743).&lt;br&gt;Ändringarna var framför allt redaktionella och innebar att riksbankslagen&lt;br&gt;delades in i kapitel. Vidare föreslogs vissa materiella förändringar röran-&lt;br&gt;de Riksbankens fÖreskriftsrätt och dess kreditgivning. Därutöver före-&lt;br&gt;slogs att begreppet kreditinstitut ändrades till monetära finansinstitut.&lt;br&gt;Promemorian remitterades till Sveriges riksbank, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen. Remiss-&lt;br&gt;svaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi 98/743).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 16 april 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 23 april 1998 yttrat sig över lagförslagen. Yttrandet&lt;br&gt;finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande i huvudsak föreslagit ändringar i riks-&lt;br&gt;bankslagen. Regeringen har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrå-&lt;br&gt;dets förslag. Dessa och eventuella avvikelser från Lagrådets förslag re-&lt;br&gt;dovisas i övervägandeavsnittet och i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu angetts har vissa redaktionella ändringar gjorts i&lt;br&gt;lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska monetära institutet (EMI)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EMI har den 20 april 1998 enligt artikel 109f(6) i EG-fordraget beretts&lt;br&gt;tillfälle att avge yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ännu inte erhållit något yttrande. EMI har i brev den Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;29 april 1998 meddelat att ett yttrande kommer att länmas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att överlämna detta yttrande till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om Sveriges riksbank delas in i kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank skall&lt;br&gt;delas in i kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot förslagen.&lt;br&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank har vissa förslag på redaktionella änd-&lt;br&gt;ringar och anser att det tydligt bör framgå av lagen vilket ansvarsområde&lt;br&gt;det nya fullmäktige kommer att få. Det finns ingen anledning att avvika&lt;br&gt;från förslaget i såväl partiöverenskommelsen som i propositionen om&lt;br&gt;Riksbankens ställning (prop. 1997/98:40) att i en bestämmelse räkna upp&lt;br&gt;vad som är fullmäktiges ansvarsområde. I den nya lagen bör det därför&lt;br&gt;såsom i den nuvarande riksbankslagen finnas en uppräkning av de frågor&lt;br&gt;som skall avgöras av nya fullmäktige i en särskild paragraf. Fullmäktige&lt;br&gt;föreslår att det i 1 kap. 5 § i den nya lagen tas in ett första stycke som&lt;br&gt;anger de bestämmelser som rör fullmäktiges ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår fullmäktige att de bestämmelser som har med upp-&lt;br&gt;giftslämnande att göra samlas i ett kapitel. Vidare föreslås att bestämmel-&lt;br&gt;serna om betalningssystemet (6 kap. 6 och 7 §§ i promemorian) samlas i&lt;br&gt;ett eget kapitel för att förtydliga att Riksbankens verksamhet är uppdelad&lt;br&gt;på de tre huvudområdena penningpolitik, valutapolitik och betalningsvä-&lt;br&gt;sende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I propositionen om Riksbankens&lt;br&gt;ställning (prop. 1997/98:40) föreslås ett stort antal ändringar i lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank. De flesta av dem föranleds av att&lt;br&gt;Riksbankens ledningsstruktur föreslås förändras. Antas förslaget kommer&lt;br&gt;riksbankslagen att bli svårläst och oöverskådlig. Det finns därför skäl att&lt;br&gt;dela in lagen i kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottet har i sitt betänkande 1997/98 :KU 15 Riksbank-&lt;br&gt;ens ställning aviserat några lagändringar med anledning av regeringens&lt;br&gt;proposition. Emellertid avser utskottet att först efter valet och i samband&lt;br&gt;med att riksdagen slutligen skall ta ställning till de grundlagsändringar&lt;br&gt;som föreslås i propositionen, att lägga fram förslag till ändringar av riks-&lt;br&gt;bankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank föreslår i sitt remissvar att det införs&lt;br&gt;en bestämmelse som genom en uppräkning anger fullmäktiges ansvars-&lt;br&gt;område. Regeringen anser emellertid att det saknas behov av att i en sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse i lagen räkna upp just fullmäktiges arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fullmäktiges förslag att införa ett nytt kapitel om upp-&lt;br&gt;giftslämnande anser regeringen att ett sådant kapitel skulle splittra sys-&lt;br&gt;tematiken i kapitelindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar fullmäktiges uppfattning att det är viktigt att bankens&lt;br&gt;tre huvuduppgifter på ett tydligare sätt klargörs i lagen. I promemorians&lt;br&gt;förslag har bestämmelserna om penningpolitik och betalningssystem pla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cerats i ett kapitel och bestämmelserna om valutapolitik i ett annat. Rege- Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;ringen instämmer, till skillnad från fullmäktige, i promemorians förslag&lt;br&gt;till kapitelindelning men anser att de i promemorian föreslagna 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§ bör placeras närmast före 6 kap. 9 §, som bl.a. handlar om&lt;br&gt;uppgiftslämnande i samband med bankens övervakning av betalnings-&lt;br&gt;systemets stabilitet. På så sätt samlas de bestämmelser som rör betal-&lt;br&gt;ningssystemet på ett ställe, nämligen sist i 6 kap. om Penningpolitik och&lt;br&gt;betalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, som anser att riksbankslagen har fatt en lämplig disposition&lt;br&gt;såväl i fråga om kapitelindelningen som inom de enskilda kapitlen, ifrå-&lt;br&gt;gasätter om inte de bestämmelser i 6 kap. Penningpolitik och betalnings-&lt;br&gt;system, som behandlar både valutaförhållanden och kreditförhållanden&lt;br&gt;(2 och 4 §§), borde lösas upp och motsvarande föreskrifter i fråga om&lt;br&gt;valutaförhållanden föras in i 7 kap. Valutapolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte Lagrådets uppfattning att dessa bestämmelser&lt;br&gt;bör lösas upp. När det gäller 6 kap. 2 § anges det i bestämmelsen att&lt;br&gt;Riksbanken skall följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknadema&lt;br&gt;samt vidta erforderliga penningpolitiska åtgärder. Syftet med bestämmel-&lt;br&gt;sen är att banken skall skaffa sig erforderlig information för att kunna&lt;br&gt;fullgöra sin huvuduppgift, att bedriva penningpolitik. Det är därför mind-&lt;br&gt;re lämpligt att, som Lagrådet föreslår, införa motsvarande föreskrifter i&lt;br&gt;kapitlet om valutapolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna 6 kap. 4 § innehåller bl.a. bestämmelser om offentlig-&lt;br&gt;görande av statistiska uppgifter om valuta- och kreditförhållanden. På&lt;br&gt;motsvarande sätt innehåller den föreslagna 6 kap. 9 § bestämmelser om&lt;br&gt;institutens uppgiftslämnande för att banken skall kunna fullgöra sin be-&lt;br&gt;talningsbalansstatistik. Eftersom 6 kap. 9 § skall bli kvar i 6 kap. finns&lt;br&gt;det enligt regeringen starka skäl att även 6 kap. 4 § kvarstår oförändrad i&lt;br&gt;samma kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare när det gäller 1 kap. 1 § i den föreslagna riks-&lt;br&gt;bankslagen pekat på att bestämmelsen inleds med orden ”Sveriges riks-&lt;br&gt;bank, som enligt 9 kap. 12 § regeringsformen är rikets centralbank...”,&lt;br&gt;och anför bl.a. följande. Den angivna bestämmelsen i regeringsformen&lt;br&gt;inleds emellertid med orden ”Riksbanken är rikets centralbank...”. I slutet&lt;br&gt;av förevarande bestämmelse och i alla andra bestämmelser i lagen anges&lt;br&gt;banken som ”Riksbanken”, alltså med stor bokstav. Det synes därför som&lt;br&gt;bankens firma är ”Riksbanken”, inte ”Sveriges riksbank”. Firman bör då&lt;br&gt;användas i inledningen till förevarande bestämmelse, så mycket mer som&lt;br&gt;detta överensstämmer med den grundlagsbestämmelse till viken hänvis-&lt;br&gt;ning sker. Lagens rubrik är ”Lag om Sveriges riksbank”. Lagrådet ser&lt;br&gt;trots det nu anförda inte något hinder mot att lagen far behålla denna ru-&lt;br&gt;brik, som far anses ha hävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank grundades år 1668 och benämndes vid denna tid-&lt;br&gt;punkt Riksens ständers bank. I samband med ståndsriksdagens avskaf-&lt;br&gt;fande år 1866 ändrades namnet till Sveriges riksbank. Regeringen delar&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning att detta namn far anses ha hävd och att lagen allt-&lt;br&gt;jämt skall benämnas ”Lag om Sveriges riksbank”. Att benämningen&lt;br&gt;”Riksbanken” används i lagen innebär inte att bankens firma har ändrats.&lt;br&gt;Av Myndigheternas skrivregler (Ds 1997:48 s. 38) framgår att kortfor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men av ”Sveriges riksbank” är ”Riksbanken” med stor bokstav. Rege- Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;ringen kommer därför även fortsättningsvis att använda kortformen&lt;br&gt;”Riksbanken” i lagtext eftersom myndighetens kompletta namn&lt;br&gt;”Sveriges riksbank” skulle göra bestämmelserna alltför långa och svår-&lt;br&gt;lästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den föreslagna 1 kap. 1 § riksbankslagen anser regeringen&lt;br&gt;dock att ändring skall göras från ”Sveriges riksbank” till ”Riksbanken” så&lt;br&gt;att bestämmelsen står i överensstämmelse med regeringsformen. Änd-&lt;br&gt;ringen är således endast en anpassning till regeringsformen och inte ett&lt;br&gt;byte av bankens firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Riksbankens kreditgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om Riksbankens penning-&lt;br&gt;politiska operationer skall förtydligas. Riksbanken far möjlighet att&lt;br&gt;bevilja kredit även till andra företag än bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden klargörs mellan kreditgivning i penningpolitiskt syfte&lt;br&gt;och kreditgivning under dagen som syftar till att främja en säker och&lt;br&gt;effektiv betalningsavveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgivning i penningpolitiskt syfte och för att främja betalnings-&lt;br&gt;systemets funktion far beviljas endast mot betryggande säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likviditetsstödjande syfte får Riksbanken bevilja kredit eller ge ga-&lt;br&gt;ranti till bankinstitut och svenska företag under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens, utom såvitt&lt;br&gt;avser vilka motparter Riksbanken får bevilja kredit till och vilka institut&lt;br&gt;som skall ha rätt till kredit under dagen. I promemorians förslag begrän-&lt;br&gt;sas dessa motpartskretsar till bankinstitut och andra företag under Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslagen eller lämnat dem utan erin-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank delar inte promemorians bedömning&lt;br&gt;när det gäller vilken motpartskrets Riksbanken får ha enligt den föreslag-&lt;br&gt;na 6 kap. 5 §. För närvarande är motpartskretsen begränsad när det gäller&lt;br&gt;penningpolitisk kreditgivning enligt 18 §. Däremot finns ingen sådan&lt;br&gt;begränsning för exempelvis Riksbankens repotransaktioner enligt 19 §.&lt;br&gt;Fullmäktige ställer sig positiv till de synpunkter som anförs i promemo-&lt;br&gt;rian att det är svårt att sakligt motivera denna åtskillnad. Dessa uttalan-&lt;br&gt;den talar dock enligt fullmäktiges mening för att motpartskriteriet bör tas&lt;br&gt;bort beträffande kreditgivning, snarare än att en begränsning införs avse-&lt;br&gt;ende övriga operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har i dagsläget avtal med ett par s.k. primary dealers som&lt;br&gt;är utländska banker och man har för avsikt att utvidga motpartskretsen&lt;br&gt;ytterligare i framtiden. Med den föreslagna begränsningen av motparts-&lt;br&gt;kretsen vad avser repotransaktioner och annan värdepappershandel skulle&lt;br&gt;Riksbanken inte fa den valmöjlighet att välja motpart vid sina mark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsoperationer som finns för närvarande och som det inte finns någon&lt;br&gt;anledning att ändra på. I andra hand menar dock fullmäktige att om det&lt;br&gt;även framledes skall finnas en motpartsbegränsning bör denna endast&lt;br&gt;gälla vid kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser att Riksbanken själv bör få besluta inte bara, såsom&lt;br&gt;föreslås i promemorian, vilka typer av institut som får rätt att delta i&lt;br&gt;Riksbankens system för betalningsavveckling, RlX-systemet, utan att&lt;br&gt;också vilka som skall ha rätt till kredit under dagen (intradagskredit).&lt;br&gt;Riksbanken bör ha rätt att, utan att någon uttrycklig begränsning i lag,&lt;br&gt;bevilja samtliga typer av deltagare kredit under dagen, förutsatt att Riks-&lt;br&gt;banken bedömer att kreditmöjligheten har betydelse för betalningssyste-&lt;br&gt;mets funktion. Riksbanken har visserligen inte för närvarande någon&lt;br&gt;deltagare i RIX som inte har fysisk närvaro i Sverige, s.k. distansdeltaga-&lt;br&gt;re. Det är dock inte alls uteslutet att det inom en nära framtid kan finnas&lt;br&gt;behov av att ha med utländska banker som deltagare i RlX-systemet med&lt;br&gt;möjlighet till intradagskredit så därför bör inte motpartskretsen begränsas&lt;br&gt;på sätt som föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktiges mening bör vidare statliga myndigheter som deltar&lt;br&gt;i RIX också ha möjlighet att få intradagskrediter. Enligt den föreslagna&lt;br&gt;lagtexten i promemorian har staten inte någon möjlighet att få intradags-&lt;br&gt;kredit på samma sätt som sker för närvarande. Som också riktigt påpe-&lt;br&gt;kats i promemorian omfattar förbudet att bevilja kredit till staten inte den&lt;br&gt;typ av intradagskrediter som nu är i fråga och en statlig myndighet som&lt;br&gt;deltar i Riksbankens system för betalningsavveckling, RIX, bör därför&lt;br&gt;kunna beviljas kredit under dagen på samma villkor som övriga deltaga-&lt;br&gt;re. I detta sammanhang kan också övervägas om det inte i 8 kap. 1 §, som&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om att Riksbanken inte får bevilja kredit till&lt;br&gt;staten, bör ges en hänvisning till att det finns en särskild bestämmelse om&lt;br&gt;Riksbankens rätt att bevilja kredit under dagen till staten i den föreslagna&lt;br&gt;6 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den föreslagna lagtexten i 6 kap. 7 § om ”lender of last re-&lt;br&gt;sort” föreslår fullmäktige att i denna paragraf bör anges att dessa lån får&lt;br&gt;ges ”på särskilda villkor” liksom i den nuvarande 18 §, för att markera att&lt;br&gt;denna typ av lån kan komma att gälla helt andra villkor än de som sätts&lt;br&gt;upp i 6 kap. 5 och 6 §§, exempelvis i fråga om fullgoda säkerheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelser i den föreslagna lagen där det inte föreslagits någon&lt;br&gt;materiell ändring men där fullmäktige vill föreslå en ändring är 8 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket. Denna bestämmelse bör ändras till följande lydelse&lt;br&gt;”Riksbanken får ta emot betalningar till och göra utbetalningar för sta-&lt;br&gt;ten”. Detta bör inte vara en skyldighet som gör det nödvändigt för Riks-&lt;br&gt;banken att på statlig myndighets begäran tvingas att ta emot och utföra&lt;br&gt;betalningar. Ett sådant resonemang stöds också av principen att Riksban-&lt;br&gt;ken huvudsakligen skall hålla på med uppgifter som är relevanta för en&lt;br&gt;centralbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuella bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § riksbankslagen ansvarar Riksbanken för penningpolitiken och&lt;br&gt;skall främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. De närmare be-&lt;br&gt;stämmelserna om Riksbankens penningpolitiska operationer finns i 18-&lt;br&gt;20 §§. I 18 § regleras Riksbankens kreditgivning i penningpolitiskt syfte.&lt;br&gt;Därutöver finns i paragrafen bestämmelser som närmast tar sikte på&lt;br&gt;Riksbankens uppgift att främja säkerheten och effektiviteten i betalnings-&lt;br&gt;systemet. Enligt första stycket far Riksbanken medverka i betalningsut-&lt;br&gt;jämning. I andra stycket finns bestämmelserna om Riksbankens möjlig-&lt;br&gt;het att ge nödkredit (”lender of last resort”), dvs. att Riksbanken tillhan-&lt;br&gt;dahåller likviditet när stabiliteten i det finansiella systemet är hotad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om handel med vissa värdepapper och därtill knutna&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter i penningpolitiskt syfte finns i 19 §. Riks-&lt;br&gt;bankens repotransaktioner (återköpsavtal) och s.k. öppna marknads-&lt;br&gt;operationer omfattas t.ex. av nämnda bestämmelse. Vidare finns där be-&lt;br&gt;stämmelser om utgivning av egna skuldebrev, s.k. riksbankscertifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen får Riksbanken enligt 20 § uppställa kassakrav gentemot kre-&lt;br&gt;ditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiska operationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens lagreglering innebär att Riksbankens motparter vid olika typer av&lt;br&gt;penningpolitiska operationer väsentligen skiljer sig åt. Ingen begränsning&lt;br&gt;gäller således vid repotransaktioner enligt 19 §. Däremot begränsas kret-&lt;br&gt;sen vid kreditgivning och inlåning till bankinstitut i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har för sina penningpolitiska operationer träffat avtal med&lt;br&gt;ett antal svenska och utländska banker och värdepappersbolag, s.k. pri-&lt;br&gt;mary dealer-avtal. Enligt avtalet åligger det en primary dealer att bl.a.&lt;br&gt;vara aktiv i Riksbankens marknadsoperationer genom att t.ex. lämna an-&lt;br&gt;bud på repor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande tillämpar Riksbanken i huvudsak repotransaktioner när&lt;br&gt;det är likviditetsunderskott i den finansiella sektorn. Tidigare har Riks-&lt;br&gt;banken under en period av likviditetsöverskott huvudsakligen emitterat&lt;br&gt;riksbankscertifikat. För den närmare finjusteringen av likviditeten kan&lt;br&gt;Riksbanken även agera på dagslånemarknaden. Genom att 18 § riks-&lt;br&gt;bankslagen medger Riksbanken att lämna kredit till och ta emot inlåning&lt;br&gt;endast från bankinstitut, hindras vissa av Riksbankens penningpolitiska&lt;br&gt;motparter, primary dealers, från att delta i alla typer av finjusterande ope-&lt;br&gt;rationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All penningpolitisk kreditgivning sker i dag mot betryggande säkerhet.&lt;br&gt;Ur ett ekonomiskt perspektiv kan därför med fog hävdas att det för såväl&lt;br&gt;Riksbanken som för en motpart har mindre betydelse om en penningpo-&lt;br&gt;litisk transaktion har formen av kredit mot säkerhet enligt 18 § riks-&lt;br&gt;bankslagen eller som en repotransaktion enligt 19 §. I båda fallen far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motparten ett tillskott av likviditet mot att Riksbanken får värdepapper&lt;br&gt;som säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 18 och 19 §§ är mot den angivna bakgrunden inte&lt;br&gt;längre ändamålsenliga. Lagen bör således medge att penningpolitiska&lt;br&gt;transaktioner skall kunna genomföras med samma grupp motparter oav-&lt;br&gt;sett om det är fråga om repotransaktioner eller krediter. I promemorian&lt;br&gt;föreslogs att motpartskretsen borde begränsas till att avse bankinstitut&lt;br&gt;och andra foretag under Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank har instämt i promemorians bedöm-&lt;br&gt;ning att motpartskretsen bör vara densamma oavsett om det är fråga om&lt;br&gt;repotransaktioner eller krediter. Emellertid har fullmäktige ansett att det&lt;br&gt;bör ankomma på banken att bestämma motpartskretsen. Regeringen delar&lt;br&gt;fullmäktiges bedömning. Mycket talar for att inte reglera Riksbankens&lt;br&gt;motpartskrets, t.ex. Riksbankens framtida kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instrument som Riksbanken tillåts använda i likviditetsstyrande&lt;br&gt;syfte bör enligt regeringen utvidgas. Således bör Riksbanken få möjlighet&lt;br&gt;att göra repor med t.ex. aktier som underliggande tillgång samt köpa,&lt;br&gt;sälja och förmedla valuta och valutaderivat också i penningpolitiskt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankslagen föreslås till sist bli tydligare när det gäller skillnaden&lt;br&gt;mellan kreditgivning i penningpolitiskt syfte och de krediter som Riks-&lt;br&gt;banken beviljar inom ramen for deltagande i betalningsavveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken beviljar kredit endast mot betryggande säkerhet. Det gäller&lt;br&gt;såväl vid penningpolitiskt motiverad kreditgivning som vid sådan kredit&lt;br&gt;som deltagare i Riksbankens system för betalningsavveckling (RIX) kan&lt;br&gt;beviljas under dagen, s.k. intradagskredit. För närvarande accepterar&lt;br&gt;Riksbanken i princip endast stats- och bostadspapper som säkerhet. I&lt;br&gt;sammanhanget kan också nämnas att de nationella centralbanker som&lt;br&gt;kommer att delta i den gemensamma penningpolitiken inom EMU, en-&lt;br&gt;dast får utföra lånetransaktioner mot tillfredsställande säkerhet enligt&lt;br&gt;artikel 18 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska&lt;br&gt;centralbanken (ECBS-stadgan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande kravet på säkerhet innebär att Riksbankens och därmed&lt;br&gt;statens finansiella risktagande begränsas. Krav på säkerhet ger också pri-&lt;br&gt;vata aktörer större incitament att hantera kreditrisker. Centralbankskre-&lt;br&gt;diter utan krav på säkerhet betyder i praktiken att kreditrisken för en be-&lt;br&gt;talning mellan två deltagare i clearingen kan läggas över på Riksbanken,&lt;br&gt;genom att kreditutrymmet i Riksbanken utnyttjas. Detta måste anses som&lt;br&gt;en oönskad effekt då det knappast kan vara en centralbanks uppgift att,&lt;br&gt;utan möjlighet till beslut i det enskilda fallet, ta på sig risker som skapas&lt;br&gt;genom affärsuppgörelser mellan enskilda aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaron av krav på säkerhet medför att s.k. moral hazard problem&lt;br&gt;uppkommer. Aktörerna ges incitament att genomföra transaktioner de&lt;br&gt;inte skulle ha genomfört genom att risken kan läggas över på Riksbank-&lt;br&gt;en. Endast genom att belägga all utlåning, såväl över natt som dag, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krav på fullständiga säkerheter kan kreditriskerna fördelas på de aktörer Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;som ansvarar för att risken uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de skäl som redovisas ovan och för att lagfästa de krav som Riks-&lt;br&gt;banken redan idag ställer upp för krediter, bör Riksbanken fa bevilja kre-&lt;br&gt;dit endast mot betryggande säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens betalningssystem (RIX)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens roll i penningpolitiken är sammanlänkad med ansvaret för&lt;br&gt;ett stabilt betalningssystem genom att de transaktioner som görs i pen-&lt;br&gt;ningpolitiskt syfte ger upphov till betalningar mellan aktörerna på den&lt;br&gt;finansiella marknaden. Störningar i betalningssystemet kan därför fa&lt;br&gt;återverkningar för Riksbankens möjligheter att bedriva penningpolitik.&lt;br&gt;Vidare kan ett mindre väl fungerande betalningssystem leda till att pro-&lt;br&gt;blem hos en aktör kan sprida sig till andra aktörer, vilket i förlängningen&lt;br&gt;kan medföra risk för hela betalningssystemets stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågor om stabiliteten i betalningssystem har centralban-&lt;br&gt;kerna huvudsakligen koncentrerat sig på stora betalningar (s.k. large val-&lt;br&gt;ue payments), eftersom dessa innebär större påfrestningar på de finansi-&lt;br&gt;ella aktörerna. Mot denna bakgrund har Riksbanken, i likhet med flertalet&lt;br&gt;andra centralbanker, tagit en direkt operativ roll i betalningssystemet.&lt;br&gt;Riksbanken tillhandahåller sedan lång tid tillbaka bankerna möjlighet att&lt;br&gt;avveckla betalningsförpliktelser sinsemellan genom överföringar mellan&lt;br&gt;konton i Riksbanken. Sedan 1990 tillhandahåller Riksbanken ett databa-&lt;br&gt;serat system för avveckling av betalningar mellan deltagande institut, det&lt;br&gt;s.k. RlX-systemet. För närvarande finns 26 deltagare i systemet, förutom&lt;br&gt;Riksbanken. Till övervägande del är det banker som är deltagare i syste-&lt;br&gt;met. Vid sidan av dessa är tre svenska clearingorganisationer&lt;br&gt;(Bankgirocentralen, Värdepapperscentralen VPC och OM) anslutna lik-&lt;br&gt;som staten genom Riksgäldskontoret och Riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över deltagarnas konton i RIX avvecklas de direkta betalningarna&lt;br&gt;mellan bankerna, men även sådana betalningsuppdrag från kunder som&lt;br&gt;förmedlas från en bank till en annan. I systemet avvecklas också betal-&lt;br&gt;ningar i de värdepappersaffarer som avvecklas genom VPC och OM,&lt;br&gt;liksom den betalningsavveckling som Bankgirocentralen ombesörjer.&lt;br&gt;Den dagliga omsättningen i RIX är i snitt närmare 350 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet arbetar enligt principen bruttoavveckling i realtid (real time&lt;br&gt;gross settlement, vanligen förkortat RTGS). Det innebär att betalningar&lt;br&gt;avvecklas en och en samt att medel som överförs till deltagares konto på&lt;br&gt;Riksbanken omedelbart blir tillgängliga för nya betalningar under den tid&lt;br&gt;systemet är öppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår ett arbete inom EU där de nationella centralbank-&lt;br&gt;ernas betalningssystem skall länkas ihop för att möjliggöra snabba, säkra&lt;br&gt;och effektiva betalningar över gränserna (det s.k. TARGET).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 18 § riksbankslagen far Riksbanken delta i betalningsutjämning.&lt;br&gt;I övrigt finns inga uttryckliga bestämmelser som tar sikte på denna del av&lt;br&gt;Riksbankens verksamhet. I Riksbankens uppgift att främja ett säkert och&lt;br&gt;effektivt betalningsväsende har RIX en central roll. I riksbankslagen bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför införas en uttrycklig bestämmelse om att Riksbanken får tillhan- Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;dahålla system för avveckling av betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip bör endast institut som har betydelse för betalningssystemet,&lt;br&gt;främst banker och clearinginstitut, ges möjlighet att delta i systemet. Ut-&lt;br&gt;vecklingen på detta område går emellertid fort och det är därför olämp-&lt;br&gt;ligt att i lag reglera vilka institut som skall ges tillträde. För närvarande&lt;br&gt;accepterar Riksbanken som deltagare endast sådana institut som på ett&lt;br&gt;eller annat sätt fyller en funktion som mellanhand på betalningsmarkna-&lt;br&gt;den, och som uppfyller de krav Riksbanken fastställt (se RBFS 1997:3).&lt;br&gt;Riksbanken bör även fortsättningsvis bestämma vilka institut som skall&lt;br&gt;ha rätt att delta i systemet. Riksbanken bör dock fastställa generella krite-&lt;br&gt;rier för sådant deltagande. Dessa kriterier skall vara offentliga och kon-&lt;br&gt;kurrensneutrala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intradagskredit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avveckling av betalningar i RIX har deltagarna konton i Riksbanken.&lt;br&gt;Behållningen på en enskild deltagares konto kan svänga kraftigt under en&lt;br&gt;dag. För att främja säkerheten och effektiviteten i systemet kan Riksban-&lt;br&gt;ken bevilja deltagarna kredit under dagen, s.k. intradagskredit. Som ovan&lt;br&gt;nämnts kräver dock Riksbanken att betryggande säkerhet ställs för att en&lt;br&gt;deltagare skall beviljas kredit. Denna kreditgivning faller enligt nuvaran-&lt;br&gt;de tolkning in under 18 § riksbankslagen som bl.a. reglerar att Riksban-&lt;br&gt;ken far medverka i betalningsutjämning. Lagen blir tydligare om intra-&lt;br&gt;dagskreditema i stället regleras i en särskild bestämmelse. Enligt pro-&lt;br&gt;memorian bör Riksbanken därför i lag uttryckligen ges rätt att bevilja&lt;br&gt;bankinstitut och andra företag under Finansinspektionens tillsyn intra-&lt;br&gt;dagskredit, förutsatt att Riksbanken bedömer att kreditmöjligheten har&lt;br&gt;betydelse för betalningssystemets funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank, som instämmer i att en särskild be-&lt;br&gt;stämmelse skall införas, har däremot ansett att motparterna inte bör anges&lt;br&gt;i lag utan kan bestämmas av banken. Regeringen instämmer i denna be-&lt;br&gt;dömning och anser att banken skall bestämma sina motparter på samma&lt;br&gt;sätt som banken bestämmer vilka institut som får rätt att delta i RIX.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för intradagskrediter bör bestämmas av Riksbanken, dock&lt;br&gt;bör det i bestämmelsen införas ett krav på att kredit far beviljas endast&lt;br&gt;mot betryggande säkerhet. Riksbanken far bevilja staten kredit utan sä-&lt;br&gt;kerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § riksbankslagen far Riksbanken inte bevilja kredit till staten.&lt;br&gt;Den bestämmelsen omfattar dock inte intradagskrediter, som nu är i fråga&lt;br&gt;(se prop. 1994/95:150 s. 106-107). En statlig myndighet som deltar i RIX&lt;br&gt;bör alltså kunna beviljas kredit under dagen på samma villkor som övriga&lt;br&gt;deltagare. Bestämmelsen i nya 8 kap. 1 § bör därför anpassas på det sätt&lt;br&gt;som förslagits av fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nödkrediter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har idag enligt 18 § andra stycket riksbankslagen möjlighet&lt;br&gt;att bevilja nödkrediter till svenska bankinstitut och andra svenska foretag&lt;br&gt;som står under tillsyn av Finansinspektionen. Under den svenska bank-&lt;br&gt;krisen utkristalliserades en arbetsfördelning mellan regeringen och Riks-&lt;br&gt;banken där regeringen gavs ansvar för åtgärder som avsåg att förbättra&lt;br&gt;företagens soliditet medan Riksbanken gavs likviditetsstödjande uppgif-&lt;br&gt;ter. Det finns anledning att denna ansvarsfördelning slås fast i lag. Riks-&lt;br&gt;bankens nuvarande mandat enligt 18 § andra stycket bör därför begränsas&lt;br&gt;till att endast avse likviditetsstödjande kreditgivning. Det innebär att&lt;br&gt;Riksbanken fortsättningsvis inte ges möjlighet att bevilja krediter till in-&lt;br&gt;solventa företag. Frågor om nödkredit är oftast av en sådan karaktär att&lt;br&gt;beslut måste fattas med mycket kort varsel och med bristfälligt underlag.&lt;br&gt;Det kan i sådana sammanhang vara svårt att bedöma institutets finansi-&lt;br&gt;ella ställning. Kredit bör dock ej beviljas i det fall institutet vid en sådan&lt;br&gt;bedömning uppenbarligen är insolvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det finnas lämpligare åtgärder att vidta än kreditgivning&lt;br&gt;på särskilda villkor, t.ex. att Riksbanken utfärdar en garanti. För att Riks-&lt;br&gt;banken skall kunna fullgöra sina likviditetsstödjande uppgifter bör bank-&lt;br&gt;en därför uttryckligen få ge garanti som ett alternativ till att bevilja kre-&lt;br&gt;dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska filialer deltar i det svenska betalningssystemet. Det kan där-&lt;br&gt;för under vissa omständigheter finnas skäl för Riksbanken att ge krediter&lt;br&gt;också till dessa företag i syfte att undvika störningar i betalningssyste-&lt;br&gt;met. Det saknas därför skäl att begränsa Riksbankens möjligheter att ge&lt;br&gt;stöd till enbart svenska bankinstitut. Riksbanken bör således också fa ge&lt;br&gt;likviditetsstödjande krediter till utländska bankfilialer i Sverige. Be-&lt;br&gt;stämmelsen bör således justeras till att avse bankinstitut och svenska fö-&lt;br&gt;retag under Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank har föreslagit att den nya bestämmel-&lt;br&gt;sen kompletteras med att lånen får ges ”på särskilda villkor”, varmed&lt;br&gt;avses att för denna typ av lån kan det komma att gälla helt andra villkor&lt;br&gt;än de som sätts upp i de föreslagna 6 kap. 5 och 6 §§, exempelvis i fråga&lt;br&gt;om fullgoda säkerheter. Regeringen ser inget hinder mot att komplettera&lt;br&gt;bestämmelsen på det sätt som föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot delar regeringen inte fullmäktiges bedömning när det gäller&lt;br&gt;förslag till ändring av 8 kap. 1 § så att Riksbanken inte längre skall ha en&lt;br&gt;skyldighet att på statlig myndighets begäran ta emot och utföra betal-&lt;br&gt;ningar. Denna proposition innehåller ändringar av redaktionell karaktär&lt;br&gt;och sådana ändringar som lagfaster Riksbankens praxis. Fullmäktiges&lt;br&gt;förslag, som innebär att Riksbanken upphör att vara ”statens bank”, är&lt;br&gt;enligt regeringen inte av sådan karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriftsrätt för Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksbanken skall ha rätt att utfärda föreskrifter&lt;br&gt;på det penningpolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erin-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 20 § riksbankslagen bestäms&lt;br&gt;kassakrav formellt genom förvaltningsbeslut i varje enskilt fall. Detta&lt;br&gt;beror på de begränsade möjligheter att överlåta föreskriftsrätt till Riks-&lt;br&gt;banken som fanns vid bestämmelsens tillkomst den 1 januari 1989. Efter&lt;br&gt;en lagändring i 8 kap. 14 § regeringsformen, som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1992 (SFS 1991:1501), är det möjligt för riksdagen att genom&lt;br&gt;lag uppdra åt Riksbanken att meddela föreskrifter inom det penningpoli-&lt;br&gt;tiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund synes det inte rimligt att det beträffande kas-&lt;br&gt;sakrav måste fattas likalydande beslut i varje enskilt fall. Riksbankens&lt;br&gt;beslut om kassakrav skiljer sig till sin funktion knappast från normgiv-&lt;br&gt;ning i regeringsformens mening. Det finns därför skäl att nu bemyndiga&lt;br&gt;Riksbanken att meddela föreskrifter om kassakrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt när det gäller Riksbankens verksamhet på det penning-&lt;br&gt;politiska området framstår det som ändamålsenligt att den möjlighet som&lt;br&gt;regeringsformen ger att delegera föreskriftsrätt till Riksbanken utnyttjas.&lt;br&gt;Ett bemyndigande för Riksbanken att meddela föreskrifter inom det pen-&lt;br&gt;ningpolitiska området bör därför ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Begreppet kreditinstitut ersätts av begreppet&lt;br&gt;finansinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begreppet kreditinstitut i 3 § lagen (1988:1385)&lt;br&gt;om Sverige riksbank skall ersättas av begreppet finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorians förslag ersätts begreppet kre-&lt;br&gt;ditinstitut med begreppet monetära finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ansluter sig till eller har inget att erinra mot pro-&lt;br&gt;memorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank delar promemorians bedömning att det&lt;br&gt;inte är tillfredsställande att riksbankslagens definition av kreditinstitut&lt;br&gt;avviker från definitioner av samma begrepp i andra författningar. Det är&lt;br&gt;emellertid inte lämpligt att ersätta begreppet kreditinstitut med monetära&lt;br&gt;finansinstitut. Sistnämnda begrepp har en annan innebörd inom Europe-&lt;br&gt;iska monetära institutet (EMI) vilket är ägnat att skapa missförstånd. Det&lt;br&gt;finns anledning att avvakta med att anpassa svensk lag till dess Europei-&lt;br&gt;ska centralbanken (ECB) har kommit fram till ett slutligt beslut om vilka&lt;br&gt;institut som skall omfattas av den nya definitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I den nuvarande 3 § riksbankslagen Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;finns definitioner av begreppen bank- och kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker, medlems-&lt;br&gt;banker och utländska bankföretag som med stöd av 1 kap. 4 eller 5 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617) driver bankrörelse från filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut förstås bankinstitut, kreditmarknadsföretag, värde-&lt;br&gt;pappersinstitut, allmänna pensionsfonden, försäkringsföretag med svensk&lt;br&gt;koncession, landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionema, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan samt utländska företag som med stöd av 2 kap. 8, 9&lt;br&gt;eller 10 § lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet driver verksamhet&lt;br&gt;från filial i Sverige.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen är att definiera begreppen bankinstitut och kre-&lt;br&gt;ditinstitut eftersom dessa återkommer i andra bestämmelser i lagen. De-&lt;br&gt;finitionerna har sedan dess tillkomst ändrats vid ett antal tillfällen for att&lt;br&gt;stämma överens med annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nu pågående översyn av riksbankslagen finns det anledning att&lt;br&gt;överväga om alla nuvarande bestämmelser fyller en funktion. Begreppen&lt;br&gt;bankinstitut och kreditinstitut återkommer i ett flertal andra bestämmel-&lt;br&gt;ser i riksbankslagen. Definitionerna av dessa båda begrepp bör därför&lt;br&gt;finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankslagens definition av kreditinstitut avviker från definitioner&lt;br&gt;av samma begrepp i andra författningar. Detta är inte en tillfredsställande&lt;br&gt;ordning. Det finns en inte obetydlig risk att fel uppstår på grund av för-&lt;br&gt;växling. Det är dessutom eftersträvansvärt att begreppet kreditinstitut&lt;br&gt;betyder samma sak i de författningar där det används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att riksbankslagens definition av begreppet&lt;br&gt;kreditinstitut ändras så att kreditinstitut byts ut till monetära finansinsti-&lt;br&gt;tut. Monetära finansinstitut är ett nytt begrepp som inte tidigare använts i&lt;br&gt;den svenska finansiella lagstiftningen. Begreppet diskuteras för närva-&lt;br&gt;rande inom EMI. Enligt promemorian har EMI ännu inte kommit fram&lt;br&gt;till ett slutligt beslut om vilka institut som skall omfattas av den nya defi-&lt;br&gt;nitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna anföras, såsom fullmäktige i Sveriges riksbank har&lt;br&gt;gjort, att en anpassning av svensk lag bör avvakta det resultat som EMI&lt;br&gt;kommer fram till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förståelse för att det finns ett behov av att tillskapa en de-&lt;br&gt;finition som är specifik för lagstiftning på Riksbankens område. Lagrådet&lt;br&gt;ifrågasätter dock om det nu är lämpligt att införa det föreslagna begrep-&lt;br&gt;pet monetärt finansinstitut i lagen och anser att begreppet förefaller inte&lt;br&gt;heller väl anpassat till svensk lagtext. Om en ändring över huvud taget&lt;br&gt;skall göras redan nu, föreslår Lagrådet att enbart termen ”finansinstitut”&lt;br&gt;används, med de följdändringar i övrigt som kan bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning när det gäller termen fi-&lt;br&gt;nansinstitut. Regeringen anser dock att det redan nu finns skäl att språk-&lt;br&gt;ligt byta begrepp. På så sätt erhåller Riksbanken ett begrepp som är unikt&lt;br&gt;för bankens verksamhet. Enligt riksbankslagen används begreppet i hu-&lt;br&gt;vudsak när kassakrav skall fastställas. Idag använder sig banken inte av&lt;br&gt;möjligheten att ställa kassakrav, genom att dessa har satts till 0 kronor.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EMI pågår emellertid ett arbete med att fastställa de bestämmelser Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;som skall gälla om kassakrav införs för de medlemsstater som deltar i&lt;br&gt;valutaunionen. Riksbanken kommer således, vid ett eventuellt framtida&lt;br&gt;svenskt deltagande i valutaunionen, att åter få införa kassakrav, om ECB&lt;br&gt;infört sådana. Det finns därför skäl att nu ändra begreppet för att vid ett&lt;br&gt;eventuellt deltagande i valutaunionen slutligt ange vilka institut som skall&lt;br&gt;anses vara finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller följdändringar i riksbankslagen och andra lagar kom-&lt;br&gt;menterar regeringen dessa i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition innebär i sak små förändringar vad gäller&lt;br&gt;Riksbankens verksamhet. Sammantaget väntas därför förslagen ha ringa&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser. Tre av förslagen ger dock ur ekonomiskt per-&lt;br&gt;spektiv anledning till korta kommentarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.2 föreslås ett förtydligande av Riksbankens roll som s.k.&lt;br&gt;lender of last resort. Riksbankens kreditgivning skall endast ske i likvi-&lt;br&gt;ditetsstödjande syfte. Detta är i linje med det arbetssätt som tillämpades&lt;br&gt;under krisen i det svenska finansiella systemet under början av 1990-&lt;br&gt;talet. I den mån det ansågs lämpligt att offentliga medel kom att använ-&lt;br&gt;das för att stödja insolventa kreditinstitut användes budgetmedel och inte&lt;br&gt;medel från Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att det i lag införs krav på att kreditgivning i penning-&lt;br&gt;politiskt syfte endast får ske mot betryggande säkerhet. Detta är en for-&lt;br&gt;malisering av den i dag rådande ordningen som bidrar till att minska de&lt;br&gt;ekonomiska risker som staten löper på de finansiella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist utvidgas kretsen av de institut till vilka Riksbanken far ge kre-&lt;br&gt;dit så att den sammanfaller med den krets till vilka Riksbanken tillåts&lt;br&gt;utföra värdepappersaffarer, t.ex. repotransaktioner. Därmed ges Riksban-&lt;br&gt;ken en större flexibilitet vad gäller valet av penningpolitiska instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;br&gt;Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Verksamhetsmål och ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som i viss utsträckning har anpassats till Lagrådets för-&lt;br&gt;slag, motsvarar, efter språklig anpassning till 9 kap. 12 § regeringsfor-&lt;br&gt;men, nuvarande 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Sedlar och mynt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har det klargjorts att det är fullmäktige som skall be-&lt;br&gt;stämma utformningen av sedlar och mynt. Ändringen föranleds av att&lt;br&gt;41 § första stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Penningpolitik och betalningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny, men motsvarar i huvudsak nuvarande 19 § samt&lt;br&gt;18 § första stycket såvitt avser sådan kreditgivning som sker i penning-&lt;br&gt;politiskt syfte. Bestämmelsen har justerats i enlighet med Lagrådets för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har angetts att kredit får beviljas mot betryggande sä-&lt;br&gt;kerhet. Riksbanken har därutöver getts en möjlighet att köpa, sälja och&lt;br&gt;förmedla vissa värdepapper och valuta. Motiven härför har redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har justerats i enlighet med Lagrådets förslag, är ny&lt;br&gt;men motsvarar till viss del nuvarande 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har uttryckligen angetts att Riksbanken far&lt;br&gt;ta en operativ roll på betalningsmarknaden genom att tillhandahålla ett&lt;br&gt;system för avveckling av betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om sådan kreditgivning som sker i&lt;br&gt;syfte att underlätta betalningsavvecklingen. Motiven härför har redovi-&lt;br&gt;sats i avsnitt 4.2. Villkoren för denna kreditgivning bestäms av Riksban-&lt;br&gt;ken förutom att det uttryckligen har angetts att kredit endast far beviljas&lt;br&gt;mot betryggande säkerhet. Staten behöver inte ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny, men motsvarar nuvarande 18 § andra stycket som&lt;br&gt;handlar om Riksbankens möjlighet att bevilja nödkrediter. Bestämmelsen&lt;br&gt;har utformats i enlighet med Lagrådets forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det syfte för vilket Riksbanken får bevilja nödkredit har förtydligats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har det förts in en möjlighet att ställa garanti. Motiven härför&lt;br&gt;har redovisats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Valutapolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har ordet bankinrättningar av redaktionella skäl bytts ut&lt;br&gt;mot svenska och utländska banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Övriga uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, mot-&lt;br&gt;svarar nuvarande 23 §. Uttrycket kreditinstitut har bytts ut mot uttrycket&lt;br&gt;finansinstitut. Motiven härför har redovisats i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har det gjorts ett förtydligande att Riksbanken får ge&lt;br&gt;staten kredit under dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Avgifter, vite m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 52 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har hänvisningarna ändrats och anpassning har skett till&lt;br&gt;den nya 6 kap. 5 §. Första stycket har justerats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 53 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har hänvisningarna ändrats och anpassats till den kapi-&lt;br&gt;telindelade lagen. Första stycket har justerats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Verksamhetsmål och ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, mot-&lt;br&gt;svarar 4 § i dess lydelse enligt prop. 1997/98:40 Riksbankens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke ges ett bemyndigande för Riksbanken att&lt;br&gt;meddela föreskrifter inom det penningpolitiska området. Motiven härför&lt;br&gt;har redovisats i avsnitt 4.3. Bemyndigandet omfattar huvudsakligen de&lt;br&gt;verksamheter som närmare regleras i 6 kap. 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny, men motsvarar 41 § sista stycket i dess lydelse en-&lt;br&gt;ligt prop. 1997/98:40 Riksbankens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny, men motsvarar 41 § andra stycket i dess lydelse&lt;br&gt;enligt prop. 1997/98:40 Riksbankens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Penningpolitik och betalningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har justerats i enlighet med Lagrådets förslag, mot-&lt;br&gt;svarar 20 § i dess lydelse enligt prop. 1997/98:40 Riksbankens ställning.&lt;br&gt;Uttrycket kreditinstitut har bytts ut mot finansinstitut. Motiven härför har&lt;br&gt;redovisats i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har dessutom justerats i konsekvens med införandet av fö-&lt;br&gt;reskriftsrätt för Riksbanken enligt 1 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Administrativa bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 35 § i dess lydelse enligt prop. 1997/98:40&lt;br&gt;Riksbankens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har hänvisningen anpassats till den kapitelindelade la-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny, men motsvarar i huvudsak 38 § första och tredje&lt;br&gt;styckena i deras lydelse enligt prop. 1997/98:40 Riksbankens ställning.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny, men motsvarar i huvudsak 38 § andra stycket i dess&lt;br&gt;lydelse enligt prop. 1997/98: 40 Riksbankens ställning. Bestämmelsen&lt;br&gt;har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Budget, vinstdisposition och ansvarsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 48 § i dess lydelse enligt prop. 1997/98:40&lt;br&gt;Riksbankens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har valuta- och penningpolitiken av redaktionella skäl&lt;br&gt;ändrats till penning- och valutapolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Avgifter, vite m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar nuvarande 56 § i dess lydelse enligt prop.&lt;br&gt;1997/98:40 Riksbankens ställning. Hänvisningen har anpassats till den&lt;br&gt;nya kapitelindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen 1997/98:154 Förvaltningen av statsskulden har en redak-&lt;br&gt;tionell ändring i 12 § riksbankslagen föreslagits. Denna bestämmelse&lt;br&gt;erhåller nu en ny beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1602) om&lt;br&gt;valuta- och kreditreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §, 2 kap. 2 och 3 §§ samt 3 kap. 2, 8,10,11 och 14 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga bestämmelser har justerats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Bestämmelserna har ändrats eftersom hänvisningarna bör ske till rätt be-&lt;br&gt;stämmelser i den kapitelindelade riksbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har ordet kreditinstitut bytts ut mot finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:168) om&lt;br&gt;vissa äldre sedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen har ändrats eftersom hänvisningen bör ske till rätt bestämmelse i&lt;br&gt;den kapitelindelade riksbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ändrats eftersom hänvisningen bör ske till rätt be-&lt;br&gt;stämmelse i den kapitelindelade riksbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 18 och 19 §§ skall upphöra att gälla&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 1, 4, 5, 23, 31, 41, 47, och 50 §§ skall&lt;br&gt;utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3, 22, och 51 §§ ordet ”kreditinstitut” i olika böjningsformer&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”monetära finansinstitut” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 1 § skall betecknas 1 kap. 1 §, nuvarande 2 § skall&lt;br&gt;betecknas 10 kap. 1 §, nuvarande 3 § skall betecknas 6 kap. 1 §, nuva-&lt;br&gt;rande 5-8 §§ skall betecknas 5 kap. 1-4 §§, nuvarande 9 § skall beteck-&lt;br&gt;nas 6 kap. 2 §, nuvarande 11, 13-16 §§ skall betecknas 7 kap. 2, 4-7 §§,&lt;br&gt;nuvarande 22 § skall betecknas 6 kap. 9 §, nuvarande 22 a § skall be-&lt;br&gt;tecknas 7 kap. 8 §, nuvarande 23-28 §§ skall betecknas 8 kap. 1-6 §§,&lt;br&gt;nuvarande 30 § skall betecknas 9 kap. 7 §, nuvarande 37 § skall beteck-&lt;br&gt;nas 9 kap. 3 §, nuvarande 42 a § skall betecknas 4 kap. 3 §, nuvarande&lt;br&gt;51-54 §§ skall betecknas 11 kap. 1-4 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att de nya 1 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 7 kap. 7 §, 8 kap. 1 § och 11 kap.&lt;br&gt;2-3 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya bestämmelser, 6 kap. 5 och&lt;br&gt;7-8 §§ av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till nya 1 kap. skall lyda ”Verksamhetsmål och led-&lt;br&gt;ning”, rubriken till nya 2 kap. skall lyda ”Fullmäktige”, rubriken till nya&lt;br&gt;3 kap. skall lyda ”Direktionen”, rubriken till nya 4 kap. skall lyda&lt;br&gt;”Gemensamma bestämmelser för fullmäktige och direktionen”, rubriken&lt;br&gt;till nya 5 kap. skall lyda ”Sedlar och mynt”, rubriken till nya 6 kap. skall&lt;br&gt;lyda ”Penningpolitik och betalningssystem”, rubriken till nya 7 kap. skall&lt;br&gt;lyda ”Valutapolitik”, rubriken till nya 8 kap. skall lyda ”Övriga uppgif-&lt;br&gt;ter”, rubriken till nya 9 kap. skall lyda ”Administrativa bestämmelser”,&lt;br&gt;rubriken till nya 10 kap. skall lyda ”Budget, vinstdisposition och ansvars-&lt;br&gt;frihet”, rubriken till nya 11 kap. skall lyda ”Avgifter, vite m.m.”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank, som enligt 9&lt;br&gt;kap. 12 § regeringsformen är lan-&lt;br&gt;dets centralbank och en myndighet&lt;br&gt;under riksdagen, far endast bedri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank, som enligt 9&lt;br&gt;kap. 12 § regeringsformen är rikets&lt;br&gt;centralbank och en myndighet un-&lt;br&gt;der riksdagen, far endast bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § 1992:1619.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 1995:969.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;va eller ta del i sådan verksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;eller ta del i sådan verksamhet som Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som enligt lag ankommer på Riks- &amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt lag ankommer på Riksbank- Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen&lt;br&gt;har Riksbanken ensam rätt att ge&lt;br&gt;ut sedlar och mynt. Riksbanken&lt;br&gt;skall bestämma utformningen av&lt;br&gt;de sedlar och mynt som banken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen&lt;br&gt;har Riksbanken ensam rätt att ge&lt;br&gt;ut sedlar och mynt. Fullmäktige&lt;br&gt;skall bestämma utformningen av&lt;br&gt;de sedlar och mynt som banken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger ut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ger ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel.&lt;br&gt;Penningenheten i Sverige kallas krona. Kronan delas i etthundra öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får i penningpolitiskt&lt;br&gt;syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bevilja kredit mot tillfreds-&lt;br&gt;ställande säkerhet och ta emot&lt;br&gt;inlåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;köpa, sälja och förmedla&lt;br&gt;svenska statspapper, andra lätt&lt;br&gt;omsättningsbara värdepapper,&lt;br&gt;valuta samt rättigheter och skyl-&lt;br&gt;digheter som anknyter till sådana&lt;br&gt;tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ge ut egna skuldebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntevillkoren for Riksbankens&lt;br&gt;in- och utlåning enligt första&lt;br&gt;stycket punkt 1 skall offentliggö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får tillhandahålla&lt;br&gt;system for avveckling av betal-&lt;br&gt;ningar eller på annat sätt medver-&lt;br&gt;ka i betalningsavveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja betalningssyste-&lt;br&gt;mets funktion får Riksbanken be-&lt;br&gt;vilja deltagarna i systemet kredit&lt;br&gt;under dagen. Kredit får endast&lt;br&gt;beviljas mot tillfredsställande sä-&lt;br&gt;kerhet. Staten behöver inte ställa&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av förutvarande 5 § 1994:1539.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl får&lt;br&gt;Riksbanken i likviditetsstödjande&lt;br&gt;syfte bevilja kredit på särskilda&lt;br&gt;villkor eller lämna garanti till&lt;br&gt;bankinstitut och svenska foretag&lt;br&gt;som står under tillsyn av Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far med eller utan&lt;br&gt;räntegottgörelse ta emot insätt-&lt;br&gt;ningar i valuta eller guld från and-&lt;br&gt;ra stater, mellanstatliga organ och&lt;br&gt;bankinrättningar. Riksbanken far&lt;br&gt;göra sådana insättningar hos bank-&lt;br&gt;inrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får även ingå avtal i&lt;br&gt;anknyter till de insättningar som an£&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får med eller utan&lt;br&gt;räntegottgörelse ta emot insätt-&lt;br&gt;ningar i valuta eller guld från and-&lt;br&gt;ra stater, mellanstatliga organ samt&lt;br&gt;svenska och utländska banker.&lt;br&gt;Riksbanken får göra sådana insätt-&lt;br&gt;ningar hos svenska och utländska&lt;br&gt;banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n skyldigheter och rättigheter som&lt;br&gt;5 i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra utbetalningar för sta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får ta emot inlåning från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får inte bevilja kre-&lt;br&gt;dit till eller förvärva skuldförbin-&lt;br&gt;delse direkt från staten, annat of-&lt;br&gt;fentligt organ eller institution inom&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får dock inom ra-&lt;br&gt;men för övriga bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag bevilja kredit till och&lt;br&gt;förvärva skuldförbindelse från&lt;br&gt;kreditinstitu som ägs av staten&lt;br&gt;eller annat offentligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får inte bevilja kre-&lt;br&gt;dit till eller förvärva skuldförbin-&lt;br&gt;delse direkt från staten, armat of-&lt;br&gt;fentligt organ eller institution inom&lt;br&gt;Europeiska unionen. Enligt 6 kap.&lt;br&gt;7 f får dock Riksbanken bevilja&lt;br&gt;kredit till staten under dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får dock inom ra-&lt;br&gt;men för övriga bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag bevilja kredit till och&lt;br&gt;förvärva skuldförbindelse från&lt;br&gt;monetära finansinstitut som ägs av&lt;br&gt;staten eller annat offentligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften enligt 57 §&lt;br&gt;skall svara mot en ränta på under-&lt;br&gt;skottet för varje dag som uppgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften enligt 1 §&lt;br&gt;skall svara mot en ränta på under-&lt;br&gt;skottet för varje dag som uppgår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 23 § 1995:969.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 52 § 1995:969.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till två gånger den utlåningsränta&lt;br&gt;som Riksbanken tillämpar vid be-&lt;br&gt;viljande av kredit till bankinstitut&lt;br&gt;enligt 18 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till två gånger den utlåningsränta&lt;br&gt;som Riksbanken tillämpar vid be-&lt;br&gt;viljande av kredit enligt 6 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får avgiften sättas ned helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte fullgör sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 22 § att lämna uppgifter&lt;br&gt;eller visa upp handlingar eller&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift när skyldig-&lt;br&gt;heten fullgörs skall dömas till bö-&lt;br&gt;ter, om gärningen inte är belagd&lt;br&gt;med straff i brottsbalken. Om ett&lt;br&gt;vite har förelagts med stöd av 22 §&lt;br&gt;ijärde stycket, far dock inte dömas&lt;br&gt;till straff för gärning som omfattas&lt;br&gt;av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte fullgör sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 6 kap. 9 § att lämna&lt;br&gt;uppgifter eller visa upp handlingar&lt;br&gt;eller lämnar oriktig uppgift när&lt;br&gt;skyldigheten fullgörs skall dömas&lt;br&gt;till böter, om gärningen inte är&lt;br&gt;belagd med straff i brottsbalken.&lt;br&gt;Om ett vite har förelagts med stöd&lt;br&gt;av 6 kap. 9 § fjärde stycket, far&lt;br&gt;dock inte dömas till straff för gär-&lt;br&gt;ning som omfattas av föreläggan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 53 § 1997:104.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank i dess lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 38 § och 41 § skall upphöra att gälla&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 9 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 4 § skall betecknas 1 kap. 2 §, nuvarande 10 § skall&lt;br&gt;betecknas 7 kap. 1 §, nuvarande 20 § skall betecknas 6 kap. 6 §, nuva-&lt;br&gt;rande 29 § skall betecknas 4 kap. 1 §, nuvarande 31-32 §§ skall beteck-&lt;br&gt;nas 1 kap. 3-4 §§, nuvarande 33 § skall betecknas 2 kap. 1 §, nuvarande&lt;br&gt;33 a § skall betecknas 3 kap. 1 §, nuvarande 33 b § skall betecknas 2 kap.&lt;br&gt;2 §, nuvarande 34-35 §§ skall betecknas 9 kap. 1-2 §§, nuvarande 39 §&lt;br&gt;skall betecknas 4 kap. 5 §, nuvarande 39 a § skall betecknas 4 kap. 4 §,&lt;br&gt;nuvarande 40 § skall betecknas 9 kap. 6 §, nuvarande 41a § skall beteck-&lt;br&gt;nas 3 kap. 2 §, nuvarande 42 § skall betecknas 6 kap. 3 §, nuvarande 43 §&lt;br&gt;skall betecknas 2 kap. 3 §, nuvarande 44 § skall betecknas 3 kap. 3 §,&lt;br&gt;nuvarande 45 § skall betecknas 4 kap. 6 §, nuvarande 46 § skall beteck-&lt;br&gt;nas 4 kap. 2 §, nuvarande 47-49 §§ skall betecknas 10 kap. 2-4 §§, nuva-&lt;br&gt;rande 50 § skall betecknas 6 kap. 4 §, nuvarande 56 § skall betecknas&lt;br&gt;11 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att de nya 1 kap. 2 §, 6 kap. 6 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 3 § och&lt;br&gt;11 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 5 §, 2 kap.&lt;br&gt;4 § och 9 kap. 4-5 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligtprop. 1997/98:40 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har enligt 9 kap. 12 § Riksbanken har enligt 9 kap. 12 §&lt;br&gt;regeringsformen ansvaret för pen- regeringsformen ansvaret för pen-&lt;br&gt;ningpolitiken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningpolitiken. Riksbanken får in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om detta ansvarsområde utfärda&lt;br&gt;närmare föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast&lt;br&gt;penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken skall också främja ett säkert och effektivt betalningsvä-&lt;br&gt;sende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som inte skall avgöras av&lt;br&gt;fullmäktige avgörs av direktionen.&lt;br&gt;Direktionen kan besluta att ären-&lt;br&gt;den får avgöras av riksbanksche-&lt;br&gt;fen eller någon annan tjänsteman i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § 1996:1021.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § 1997:104.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får för Riksbankens&lt;br&gt;räkning lämna remissyttranden&lt;br&gt;inom sitt verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I penningpolitiskt syfte far Riks-&lt;br&gt;banken genom beslut i enskilda&lt;br&gt;fall uppställa kassakrav gentemot&lt;br&gt;kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kassakrav avses att viss&lt;br&gt;andel, högst femton procent, av&lt;br&gt;kreditinstitutets placeringar eller&lt;br&gt;förbindelser, beräknade på det sätt&lt;br&gt;Riksbanken i det enskilda fallet&lt;br&gt;bestämmer, skall under angiven tid&lt;br&gt;motsvaras av medel som med eller&lt;br&gt;utan räntegottgörelse skall innestå&lt;br&gt;på räkning för institutet i Riksban-&lt;br&gt;ken. I den utsträckning Riksbank-&lt;br&gt;en i det enskilda fallet bestämmer&lt;br&gt;likställs med sådana medel kre-&lt;br&gt;ditinstitutets inneliggande kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;som har rätt att driva verksamhet&lt;br&gt;från filial här i landet beräknas&lt;br&gt;kassakravet på filialens placering-&lt;br&gt;ar eller förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får i penningpolitiskt&lt;br&gt;syfte uppställa kassakrav gentemot&lt;br&gt;monetära finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kassakrav avses att viss&lt;br&gt;andel, högst femton procent, av det&lt;br&gt;monetära finansinstitutets place-&lt;br&gt;ringar eller förbindelser, beräkna-&lt;br&gt;de på det sätt Riksbanken bestäm-&lt;br&gt;mer, skall under angiven tid mot-&lt;br&gt;svaras av medel som med eller&lt;br&gt;utan räntegottgörelse skall innestå&lt;br&gt;på räkning för institutet i Riksban-&lt;br&gt;ken. I den utsträckning Riksban-&lt;br&gt;ken bestämmer likställs med såda-&lt;br&gt;na medel det monetära finansin-&lt;br&gt;stitutets inneliggande kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett utländskt monetärt fi-&lt;br&gt;nansinstitut som har rätt att driva&lt;br&gt;verksamhet från filial här i landet&lt;br&gt;beräknas kassakravet på filialens&lt;br&gt;placeringar eller förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid huvudkontoret skall det finnas en revisionsenhet samt de övriga en-&lt;br&gt;heter som Riksbanken beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid revisionsenheten leds av fullmäktige, om inte annat&lt;br&gt;följer av lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av ärenden mellan&lt;br&gt;enheterna skall framgå av den ar-&lt;br&gt;betsordning som avses i 38 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsenheten vid Riksbanken utför också revision av Riksdagens&lt;br&gt;förvaltningskontor, Riksdagens ombudsmän och Riksdagens revisorer&lt;br&gt;enligt revisionsplaner som fastställs av respektive myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av ärenden mellan&lt;br&gt;enheterna skall framgå av den ar-&lt;br&gt;betsordning som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige beslutar om arbets-&lt;br&gt;ordning i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken beslutar i övrigt i Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;enskilda fall i frågor som rör per- Bilaga 1&lt;br&gt;sonal och uppdragstagare hos&lt;br&gt;banken, om inte annat följer av lag&lt;br&gt;eller beslut av riksdagen eller av&lt;br&gt;Riksdagens förvaltningskontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter i fullmäktige samt så-&lt;br&gt;dan personal och uppdragstagare&lt;br&gt;hos Riksbanken som Riksbanken&lt;br&gt;bestämmer skall skriftligen an-&lt;br&gt;mäla sitt innehav av finansiella&lt;br&gt;instrument som anges i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument till Riksban-&lt;br&gt;ken. Detsamma gäller ändringar i&lt;br&gt;innehavet. A nmälningsskyldighe-&lt;br&gt;ten gäller dock inte för ordföran-&lt;br&gt;den och vice ordföranden i full-&lt;br&gt;mäktige samt ledamöter i direktio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken är bokföringsskyldig och det åligger banken att fullgöra den-&lt;br&gt;na skyldighet på ett sätt som ger erforderlig information for en bedöm-&lt;br&gt;ning av bankens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje år före den 15 februari&lt;br&gt;skall direktionen till riksdagen,&lt;br&gt;Riksdagens revisorer och fullmäk-&lt;br&gt;tige avge redovisning för det före-&lt;br&gt;gående räkenskapsåret. Fullmäkti-&lt;br&gt;ge skall till riksdagen och Riksda-&lt;br&gt;gens revisorer lämna förslag till&lt;br&gt;disposition av Riksbankens vinst.&lt;br&gt;Redovisningen skall omfatta re-&lt;br&gt;sultaträkning, balansräkning, för-&lt;br&gt;valtningsberättelse och en redogö-&lt;br&gt;relse för valuta- och penningpoli-&lt;br&gt;tiken samt för hur Riksbanken har&lt;br&gt;främjat ett säkert och effektivt be-&lt;br&gt;talningsväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje år före den 15 februari&lt;br&gt;skall direktionen till riksdagen,&lt;br&gt;Riksdagens revisorer och fullmäk-&lt;br&gt;tige avge redovisning för det före-&lt;br&gt;gående räkenskapsåret. Fullmäkti-&lt;br&gt;ge skall till riksdagen och Riksda-&lt;br&gt;gens revisorer lämna förslag till&lt;br&gt;disposition av Riksbankens vinst.&lt;br&gt;Redovisningen skall omfatta re-&lt;br&gt;sultaträkning, balansräkning, för-&lt;br&gt;valtningsberättelse och en redogö-&lt;br&gt;relse för penning- och valutapoli-&lt;br&gt;tiken samt för hur Riksbanken har&lt;br&gt;främjat ett säkert och effektivt be-&lt;br&gt;talningsväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens beslut enligt denna&lt;br&gt;lag far överklagas endast i den&lt;br&gt;utsträckning och i den ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens beslut enligt denna&lt;br&gt;lag får överklagas endast i den&lt;br&gt;utsträckning och i den ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sägs i lagen (1989:186) om&lt;br&gt;överklagande av administrativa&lt;br&gt;beslut av Riksdagens förvaltnings-&lt;br&gt;kontor och myndigheter. Hur talan&lt;br&gt;förs mot fullmäktiges beslut om&lt;br&gt;skiljande av en ledamot av direk-&lt;br&gt;tionen från hans anställning regle-&lt;br&gt;ras i 33 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sägs i lagen (1989:186) om Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;överklagande av administrativa Bilaga 1&lt;br&gt;beslut av Riksdagens förvaltnings-&lt;br&gt;kontor och myndigheter. Hur talan&lt;br&gt;fors mot fullmäktiges beslut om&lt;br&gt;skiljande av en ledamot av direk-&lt;br&gt;tionen från hans anställning regle-&lt;br&gt;ras i 2 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om ändring i lagen (1988:1385)&lt;br&gt;om Sveriges riksbank i dess lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att nuvarande 12 § skall betecknas 7 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse prop. 1997/98:154.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;kreditreglering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 och 3 §§ samt 3 kap. 2, 8,&lt;br&gt;10, 11 och 14 §§ lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut enligt denna lag&lt;br&gt;avses de institut som anges i 3 §&lt;br&gt;lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med monetära finansinstitut enligt&lt;br&gt;denna lag avses de institut som&lt;br&gt;anges i 6 kap. 1 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om valutareglering, far regeringen förordna&lt;br&gt;att Riksbanken för ett tillstånd till valutatransaktion far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ta ut en avgift som skall tillfalla Riksbanken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämma att ett visst belopp under en viss tid skall vara insatt på&lt;br&gt;konto i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om&lt;br&gt;valutareglering, far regeringen&lt;br&gt;förordna att den som innehar ut-&lt;br&gt;ländska betalningsmedel, tillgodo-&lt;br&gt;havanden på konton i utländskt&lt;br&gt;myntslag eller utländska fondpap-&lt;br&gt;per skall erbjuda Riksbanken att&lt;br&gt;mot betalning i svenska kronor&lt;br&gt;lösa in tillgångarna. Riksbanken&lt;br&gt;far, helt eller delvis, överlåta&lt;br&gt;nämnda befogenhet till ett kre-&lt;br&gt;ditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om&lt;br&gt;valutareglering, far regeringen&lt;br&gt;förordna att den som innehar ut-&lt;br&gt;ländska betalningsmedel, tillgodo-&lt;br&gt;havanden på konton i utländskt&lt;br&gt;myntslag eller utländska fondpap-&lt;br&gt;per skall erbjuda Riksbanken att&lt;br&gt;mot betalning i svenska kronor&lt;br&gt;lösa in tillgångarna. Riksbanken&lt;br&gt;får, helt eller delvis, överlåta&lt;br&gt;nämnda befogenhet till ett mone-&lt;br&gt;tärt finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far bemyndiga ett kre-&lt;br&gt;ditinstitut att meddela tillstånd&lt;br&gt;enligt detta kapitel. Anser sig kre-&lt;br&gt;ditinstitutet inte kunna bifalla en&lt;br&gt;ansökan, skall denna överlämnas&lt;br&gt;till Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får bemyndiga ett mo-&lt;br&gt;netärt finansinstitut att meddela&lt;br&gt;tillstånd enligt detta kapitel. Anser&lt;br&gt;sig institutet inte kunna bifalla en&lt;br&gt;ansökan, skall denna överlämnas&lt;br&gt;till Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förordnande om kreditreglering Ett förordnande om kreditreglering&lt;br&gt;kan gälla ett eller flera slag av kre- kan gälla ett eller flera slag av mo-&lt;br&gt;ditinstitut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;netära finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan på begäran av Riksbanken forordna att även annan&lt;br&gt;som yrkesmässigt och i betydande omfattning bedriver kreditgivning,&lt;br&gt;samt, när det gäller emissionskontroll, annan som offentligen utbjuder&lt;br&gt;obligationer och andra fordringsrätter som är avsedda för allmän omsätt-&lt;br&gt;ning, skall kunna omfattas av kreditregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som omfattas av ett for- För den som omfattas av ett för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordnande enligt andra stycket gäl-&lt;br&gt;ler i tillämpliga delar vad som sägs&lt;br&gt;om kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordnande enligt andra stycket gäl-&lt;br&gt;ler i tillämpliga delar vad som sägs&lt;br&gt;om monetära finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med placeringskrav avses att vissa&lt;br&gt;av ett kreditinstituts placeringar&lt;br&gt;vid en viss beräkningstidpunkt&lt;br&gt;skall utgöra en viss andel av insti-&lt;br&gt;tutets totala placeringar eller att&lt;br&gt;förändringen under en beräknings-&lt;br&gt;period av sådana placeringar skall&lt;br&gt;utgöra en viss procent av föränd-&lt;br&gt;ringen av de totala placeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med placeringskrav avses att vissa&lt;br&gt;av ett monetärt finansinstituts pla-&lt;br&gt;ceringar vid en viss beräkningstid-&lt;br&gt;punkt skall utgöra en viss andel av&lt;br&gt;institutets totala placeringar eller&lt;br&gt;att förändringen under en beräk-&lt;br&gt;ningsperiod av sådana placeringar&lt;br&gt;skall utgöra en viss procent av&lt;br&gt;förändringen av de totala place-&lt;br&gt;ringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditinstitut som åsidosätter&lt;br&gt;en föreskrift som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av ett förordnande om&lt;br&gt;kreditreglering skall betala en sär-&lt;br&gt;skild avgift till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om särskild avgift prövas a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett monetärt finansinstitut som&lt;br&gt;åsidosätter en föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av ett förord-&lt;br&gt;nande om kreditreglering skall&lt;br&gt;betala en särskild avgift till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;v Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften skall be-&lt;br&gt;stämmas som räntan på ett belopp&lt;br&gt;som Riksbanken fastställer&lt;br&gt;(underlagsbeloppet). Räntesatsen&lt;br&gt;skall motsvara två gånger den&lt;br&gt;räntesats som gäller enligt 52 §&lt;br&gt;jorsta och andra styckena lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank. Avgiften skall motsvara&lt;br&gt;ränta enligt den angivna räntesat-&lt;br&gt;sen for tiden från den föregående&lt;br&gt;beräkningstidpunkten eller, om en&lt;br&gt;tidigare beräkning inte har skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften skall be-&lt;br&gt;stämmas som räntan på ett belopp&lt;br&gt;som Riksbanken fastställer&lt;br&gt;(underlagsbeloppet). Räntesatsen&lt;br&gt;skall motsvara två gånger den&lt;br&gt;räntesats som gäller enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 § första och andra styckena la-&lt;br&gt;gen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank. Avgiften skall motsvara&lt;br&gt;ränta enligt den angivna räntesat-&lt;br&gt;sen for tiden från den föregående&lt;br&gt;beräkningstidpunkten eller, om en&lt;br&gt;tidigare beräkning inte har skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från det att föreskriften började &amp;nbsp;&amp;nbsp;från det att föreskriften började Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas eller för beräknings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;tillämpas eller för beräknings- Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perioden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utlåningsreglering och placeringskrav skall beräkningstidpunkten&lt;br&gt;eller beräkningsperioden enligt första stycket vara den som avses i 5 §&lt;br&gt;respektive 9 §. För emissionskontroll och räntereglering bestämmer&lt;br&gt;Riksbanken beräkningstidpunkt eller beräkningsperiod särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far förelägga ett kre-&lt;br&gt;ditinstitut att lämna de uppgifter&lt;br&gt;som Riksbanken anser nödvändiga&lt;br&gt;för att bedöma om kreditreglering&lt;br&gt;behövs eller för att tillämpa ett&lt;br&gt;meddelat förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far förelägga ett mo-&lt;br&gt;netärt finansinstitut att lämna de&lt;br&gt;uppgifter som Riksbanken anser&lt;br&gt;nödvändiga för att bedöma om&lt;br&gt;kreditreglering behövs eller för att&lt;br&gt;tillämpa ett meddelat förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i beredskapsförordningen&lt;br&gt;(1993:242)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 § beredskapsförordningen (1993:242) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bilagan till denna förordning framgår vilka myndigheter som är funk-&lt;br&gt;tionsansvariga och de övriga myndigheter som har uppgifter inom funk-&lt;br&gt;tionerna. Av bilagan framgår också vilka myndigheter som är bered-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskilda bestämmelser följ-&lt;br&gt;er att civilbefälhavamas och läns-&lt;br&gt;styrelsernas verksamhet ingår i&lt;br&gt;vissa funktioner utöver vad som&lt;br&gt;framgår av bilagan. Enligt 30 §&lt;br&gt;lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank skall Riksbanken samrå-&lt;br&gt;da med Finansinspektionen i frå-&lt;br&gt;gor som rör finansiella tjänster och&lt;br&gt;med Kommerskollegium i frågor&lt;br&gt;som har samband med utrikeshan-&lt;br&gt;deln. I lagen (1994:1720) om civilt&lt;br&gt;försvar finns bestämmelser om&lt;br&gt;kommunala uppgifter inom total-&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskilda bestämmelser följ-&lt;br&gt;er att civilbefälhavamas och läns-&lt;br&gt;styrelsernas verksamhet ingår i&lt;br&gt;vissa funktioner utöver vad som&lt;br&gt;framgår av bilagan. Enligt 9 kap.&lt;br&gt;7 § lagen (1988:1385) om Sveri-&lt;br&gt;ges riksbank skall Riksbanken&lt;br&gt;samråda med Finansinspektionen i&lt;br&gt;frågor som rör finansiella tjänster&lt;br&gt;och med Kommerskollegium i&lt;br&gt;frågor som har samband med utri-&lt;br&gt;keshandeln. I lagen (1994:1720)&lt;br&gt;om civilt försvar finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om kommunala uppgifter inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse leder och samordnar den kyrkliga be-&lt;br&gt;redskapen i enlighet med vad centralstyrelsen avtalar med kyrkliga&lt;br&gt;kommuner och andra trossamfund. I lagen om civilt försvar finns be-&lt;br&gt;stämmelser om kyrkorådets ansvar för beredskapen inom den kyrkliga&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:692.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;sedlar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1996:168) om vissa äldre sedlar skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Sveriges riksbank utgivna sedlar enligt nedan angivna författningar&lt;br&gt;skall upphöra att vara lagligt betalningsmedel den 31 december 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sedlar på 5 kronor enligt kungörelsen (1966:2) om nya sedlar på&lt;br&gt;fem kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedlar på 10 kronor enligt kungörelsen (1965:68) om nya sedlar på&lt;br&gt;femtio och tio kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sedlar på 10 kronor med anledning av Riksbankens 300-årsjubileum&lt;br&gt;enligt kungörelsen (1968:128) om nya sedlar på tio kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sedlar på 50 kronor enligt kungörelsen (1965:68) om nya sedlar på&lt;br&gt;femtio och tio kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sedlar pa 100 kronor enligt kungörelsen (1965:510) om nya sedlar&lt;br&gt;på etthundra kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. sedlar på 500 kronor enligt Riksbankens kungörelse (RBFS 1985:2)&lt;br&gt;om utgivande av sedlar på femhundra kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sedlar på 1 000 kronor enligt förordningen (1976:758) om nya sedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inlösen av sedlar som upp-&lt;br&gt;hört att vara lagligt betalningsme-&lt;br&gt;del finns bestämmelser i 8 § lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riks-&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inlösen av sedlar som upp-&lt;br&gt;hört att vara lagligt betalningsme-&lt;br&gt;del finns bestämmelser i 5 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 23 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för sådan uppgift&lt;br&gt;hos myndighet om innehav av fi-&lt;br&gt;nansiella instrument som har läm-&lt;br&gt;nats till myndigheten till följd av&lt;br&gt;särskilt beslut enligt 11 § insider-&lt;br&gt;lagen (1990:1342) eller till följd&lt;br&gt;av 38 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;br&gt;eller 44 § lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden, om det inte står klart&lt;br&gt;att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;som uppgiften rör lider skada eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för sådan uppgift&lt;br&gt;hos myndighet om innehav av fi-&lt;br&gt;nansiella instrument som har läm-&lt;br&gt;nats till myndigheten till följd av&lt;br&gt;särskilt beslut enligt 11 § insider-&lt;br&gt;lagen (1990:1342) eller till följd&lt;br&gt;av 9 kap. 5 § lagen (1988:1385)&lt;br&gt;om Sveriges riksbank eller 44 §&lt;br&gt;lagen (1983:1092) med reglemente&lt;br&gt;för Allmänna pensionsfonden, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den som uppgiften&lt;br&gt;rör lider skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-04-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justititerådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 16 april 1998 (Finansdepartementet) har re-&lt;br&gt;geringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1988:1385)&lt;br&gt;om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1988:1385)&lt;br&gt;om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i beredskapsförordningen (1993:242),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre sedlar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Carina&lt;br&gt;Crantz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika ändringarna i riksbankslagen har blivit tekniskt mycket kompli-&lt;br&gt;cerade. Ett bättre förfaringssätt hade varit att låta kapitelindelningen an-&lt;br&gt;stå till dess att en helt ny riksbankslag kunde se dagens ljus. Ändringarna&lt;br&gt;genomförs emellertid såvitt Lagrådet kunnat finna på ett tekniskt korrekt&lt;br&gt;sätt och det finns inte anledning att efter det nedlagda arbetet välja något&lt;br&gt;annat förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening medför förslaget också att riksbankslagen far en&lt;br&gt;lämplig disposition, såväl i fråga om kapitelindelningen som inom de&lt;br&gt;enskilda kapitlen, även om vissa placeringar naturligtvis kan diskuteras.&lt;br&gt;För sin del vill Lagrådet ifrågasätta, om inte de bestämmelser i 6 kap.&lt;br&gt;Penningpolitik och betalningssystem, som behandlar både valutaförhål-&lt;br&gt;landen och kreditförhållanden (2 och 4 §§), borde lösas upp och motsva-&lt;br&gt;rande föreskrifter i fråga om valutaförhållanden föras in i 7 kap. Valuta-&lt;br&gt;politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådsremissen skall begreppet kreditinstitut bytas ut mot be-&lt;br&gt;greppet monetärt finansinstitut. Som framhålls i remissen finns på skilda&lt;br&gt;håll i den finansiella lagstiftningen ordet kreditinstitut och det har därvid&lt;br&gt;fatt skiftande innebörd (t.ex. lagen om finansieringsverksamhet, där f.ö.&lt;br&gt;också det närliggande begreppet finansiellt institut definieras). Det är lätt&lt;br&gt;att instämma i synpunkten i remissen att de olika definitionerna inom de&lt;br&gt;här aktuella områdena om möjligt bör ha samma innebörd. Det finns en-&lt;br&gt;ligt Lagrådets mening dessutom anledning att sträva efter att minimera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antalet definitioner, något som i så fall bör ske i samband med en mera Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;genomgripande översyn av den finansiella lagstiftningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan ha förståelse for att det föreligger ett behov av att tillskapa&lt;br&gt;en definition som är specifik for lagstiftningen på Riksbankens område.&lt;br&gt;Det kan dock, såsom har gjorts av fullmäktige i Riksbanken, ifrågasättas&lt;br&gt;om det nu är lämpligt att infora det föreslagna begreppet monetärt finans-&lt;br&gt;institut i lagen. Enligt vad som upplysts vid föredragningen av remissen&lt;br&gt;förekommer uttrycket inom EMI i material angående vissa statistiska&lt;br&gt;uppgifter. Begreppet har emellertid ännu inte fatt något definitivt inne-&lt;br&gt;håll. Att, i avvaktan på att begreppet far ett innehåll efter resultatet av&lt;br&gt;diskussionerna inom EMI, införa definitionen i lagstiftningen synes&lt;br&gt;mindre lämpligt. Begreppet förefaller inte heller väl anpassat till svensk&lt;br&gt;lagtext. Om en ändring över huvud taget skall göras redan nu, föreslår&lt;br&gt;Lagrådet att enbart termen ”finansinstitut” används, med de följdänd-&lt;br&gt;ringar i övrigt som kan bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen inleds med orden ”Sveriges riksbank, som enligt 9 kap. 12 §&lt;br&gt;regeringsformen är rikets centralbank —”. Den angivna paragrafen i re-&lt;br&gt;geringsformen inleds emellertid med orden ”Riksbanken är rikets cen-&lt;br&gt;tralbank —”, I slutet av förevarande paragraf och i alla andra paragrafer i&lt;br&gt;lagen anges banken som ”Riksbanken”, alltså med stor bokstav. Det sy-&lt;br&gt;nes därför som om bankens firma är ”Riksbanken”, inte ”Sveriges riks-&lt;br&gt;bank”. Firman bör då användas i inledningen till förevarande paragraf, så&lt;br&gt;mycket mer som detta överensstämmer med den grundlagsbestämmelse&lt;br&gt;till vilken hänvisningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens rubrik är ”Lag om Sveriges riksbank”. Lagrådet ser trots det nu&lt;br&gt;anförda inte något hinder mot att lagen far behålla denna rubrik, som får&lt;br&gt;anses ha hävd. Det bör tilläggas att beteckningen ”Sveriges riksbank”&lt;br&gt;används också i 1 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket 1 far Riksbanken bevilja kredit mot ”tillfreds-&lt;br&gt;ställande” säkerhet. I övervägandena synes förutsättas att säkerheten&lt;br&gt;skall vara ”fullgod”. Kravet på att säkerheten skall vara tillfredsställande&lt;br&gt;ligger emellertid till sin språkliga innebörd närmare ett krav på att den&lt;br&gt;skall vara nöjaktig eller godtagbar än ett krav på att den skall vara full-&lt;br&gt;god eller betryggande. Uttrycket ”tillfredsställande säkerhet” är inte hel-&lt;br&gt;ler något vedertagen term i svensk krediträtt. Såvitt Lagrådet har sig be-&lt;br&gt;kant förekommer uttrycket endast i 12 kap. 3 och 4 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1994:1009). Enligt 2 kap. 13 § bankrörelselagen (1987:617) far kredit&lt;br&gt;som huvudregel beviljas endast mot ”betryggande” säkerhet. Enligt Lag-&lt;br&gt;rådets mening bör samma krav ställas på Riksbanken. Ordet&lt;br&gt;”tillfredsställande” bör därför bytas ut mot ”betryggande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas den synpunkt Lagrådet framfört under 5 § bör i andra stycket or-&lt;br&gt;det ”tillfredsställande” bytas ut mot ”betryggande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen far, om det finns synnerliga skäl, Riksbanken i likvidi-&lt;br&gt;tetsstödjande syfte bevilja kredit på särskilda villkor eller lämna garanti&lt;br&gt;till bankinstitut och svenska foretag som står under tillsyn av Finansin-&lt;br&gt;spektionen. Bestämningen ”på särskilda villkor” synes lämpligen böra&lt;br&gt;hänföras också till möjligheten att lämna garanti och därför sättas fram-&lt;br&gt;för ”bevilja kredit”. Avsikten är att likviditetsstödjande krediter skall fa&lt;br&gt;ges också till utländska bankfilialer i Sverige. För att inte även andra ut-&lt;br&gt;ländska bankinstitut skall omfattas (jfr definitionen 6 kap. 1 §) måste&lt;br&gt;kravet att företag skall stå under Finansinspektionens tillsyn vara hänför-&lt;br&gt;ligt också till bankinstitut, något som inte helt tydligt framgår av ordaly-&lt;br&gt;delsen. Bestämmelsen skulle bli tydligare om ordet ”sådana” infogades&lt;br&gt;före ”bankinstitut”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från en huvudregel i tredje stycket första meningen anges två undantag,&lt;br&gt;ett i andra meningen i samma stycke och ett i fjärde stycket. Båda un-&lt;br&gt;dantagen markeras med ordet ”dock”. Det synes lämpligare att undanta-&lt;br&gt;gen sammanförs i fjärde stycket, varvid även hänvisningen till 6 kap. 7 §&lt;br&gt;bör preciseras att avse andra stycket i nämnda paragraf. Fjärde stycket&lt;br&gt;kan då inledas på följande sätt: ”Riksbanken far dock enligt 6 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket bevilja kredit till staten under dagen. Riksbanken far också&lt;br&gt;inom ramen -—”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om ändring i lagen om Sveriges&lt;br&gt;riksbank (förslag nr 2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås - med stöd av 8 kap. 14 § andra stycket regerings-&lt;br&gt;formen - att Riksbanken skall bemyndigas meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;inom det ansvarsområde som avser penningpolitiken. Det anses att dele-&lt;br&gt;gation av riksdagens normgivningsmakt i princip bör ske med angivande&lt;br&gt;av de hänseenden i vilka föreskrifter far meddelas, exempelvis så att re-&lt;br&gt;geringen eller myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter i vissa avseenden. Ramarna kan härvid gö-&lt;br&gt;ras ganska omfattande (se Håkan Strömberg, Normgivningsmakten enligt&lt;br&gt;1974 års regeringsform, 2 uppl. s. 122 f). Det synes svårt att ange be-&lt;br&gt;gränsningar för Riksbankens kompetens utöver den att det skall vara frå-&lt;br&gt;ga om penningpolitiken. Sistnämnda bestämning får anses utgöra en till-&lt;br&gt;räcklig avgränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten torde vara att Riksbanken skall ges verklig normgivningsmakt. Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;Ordet ”närmare” utan vidare bestämningar for tanken till verkställighets- Bilaga 2&lt;br&gt;föreskrifter och bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om valuta- och kreditreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna lydelsen skall straffräntan motsvara ”två gånger&lt;br&gt;den räntesats som gäller enligt 11 kap. 2 § första och andra styckena”&lt;br&gt;riksbankslagen, dvs. fyra gånger utlåningsräntan enligt 6 kap. 5 § samma&lt;br&gt;lag. 11 kap. 2 § andra stycket riksbankslagen innehåller inte någon ränte-&lt;br&gt;sats och överensstämmer i det hänseendet med 52 § andra stycket riks-&lt;br&gt;bankslagen i gällande lydelse. Att förevarande paragraf nu hänvisar till&lt;br&gt;andra stycket i 52 § riksbankslagen beror på att paragrafen inte ändrats i&lt;br&gt;samband med en tidigare ändring av styckeindelningen i 52 § riks-&lt;br&gt;bankslagen. Hänvisningen bör därför endast avse 11 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket riksbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i beredskapsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den författning som förslaget avser har tillkommit genom en regerings-&lt;br&gt;förordning. Senast 15 § ändrades (1995:692) skedde det också genom en&lt;br&gt;regeringsförordning. Lagrådet kan inte se något skäl att nu göra bestäm-&lt;br&gt;melsen riksdagsbunden, något som bara skulle vara ägnat att medföra&lt;br&gt;komplikationer for framtiden. Lagrådet förordar därför att detta förslag&lt;br&gt;inte föreläggs riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank - så som&lt;br&gt;den föreslås se ut den 1 januari 1999&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Verksamhetsmål och ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riksbanken, som enligt 9 kap. 12 § regeringsformen är rikets central-&lt;br&gt;bank och en myndighet under riksdagen, får endast bedriva eller ta del i&lt;br&gt;sådan verksamhet som enligt lag ankommer på Riksbanken. (1 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Riksbanken har enligt 9 kap. 12 § regeringsformen ansvaret för pen-&lt;br&gt;ningpolitiken. Riksbanken får inom detta ansvarsområde utfärda före-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast&lt;br&gt;penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken skall också främja ett säkert och effektivt betalningsvä-&lt;br&gt;sende. (4 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Enligt 9 kap. 12 § regeringsformen har Riksbanken elva fullmäktige,&lt;br&gt;som väljs av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige väljer inom sig en ordförande samt en vice ordförande.&lt;br&gt;(31 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Enligt 9 kap. 12 § regeringsformen leds Riksbanken av en direktion,&lt;br&gt;som utses av fullmäktige. Direktionen består av sex ledamöter som utses&lt;br&gt;för en tid av sex år. Fullmäktige utser ordförande i direktionen, som&lt;br&gt;samtidigt skall vara chef för Riksbanken, och minst en vice ordförande,&lt;br&gt;som samtidigt skall vara vice riksbankschef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall när det behövs bestämma i vilken inbördes ordning&lt;br&gt;vice riksbankschefer skall tjänstgöra i riksbankschefens ställe när riks-&lt;br&gt;bankschefen har förhinder. (32 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av direktionen.&lt;br&gt;Direktionen kan besluta att ärenden får avgöras av riksbankschefen eller&lt;br&gt;någon annan tjänsteman i Riksbanken. (41 § sista stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ledamöter av fullmäktige får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara statsråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara ledamot i direktionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller annat före-&lt;br&gt;tag som står under Finansinspektionens tillsyn, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inneha annan anställning eller annat uppdrag som gör dem olämpli-&lt;br&gt;ga för uppdraget som fullmäktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna far inte heller vara underåriga, i konkurs, underkastade Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant uppdrag som&lt;br&gt;kan strida mot bestämmelserna i första stycket skall riksdagen entlediga&lt;br&gt;ledamoten från uppdraget i fullmäktige. (33 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Fullmäktiges rätt att skilja en ledamot av direktionen från hans an-&lt;br&gt;ställning följer av 9 kap. 12 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut om skiljande från anställning skall ske inom två må-&lt;br&gt;nader från delgivning av beslutet. Riksbankschefen får föra talan vid EG-&lt;br&gt;domstolen. Övriga ledamöter far väcka talan vid Arbetsdomstolen enligt&lt;br&gt;lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen kan förklara ett beslut om skiljande från anställning&lt;br&gt;ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väcks inte talan inom den tid som föreskrivs i andra stycket har parten&lt;br&gt;förlorat sin talan. (33b §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid fullmäktiges sammanträden skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige är beslutföra när minst åtta av ledamöterna är närvarande.&lt;br&gt;Varje ledamot som deltar i den slutliga handläggning är skyldig att delta&lt;br&gt;även i avgörandet. Ingen är dock skyldig att rösta för mer än ett förslag.&lt;br&gt;Ett beslut om att skilja en ledamot av direktionen från hans anställning&lt;br&gt;förutsätter att minst åtta av fullmäktiges ledamöter är ense om beslutet.&lt;br&gt;(43 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Fullmäktige får för Riksbankens räkning lämna remissyttranden inom&lt;br&gt;sitt verksamhetsområde. (41 § andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Direktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ledamöter av direktionen far inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara ledamot av riksdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara statsråd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara anställd i Regeringskansliet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara anställd centralt av ett politiskt parti,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller annat före-&lt;br&gt;tag som står under Finansinspektionens tillsyn, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inneha annan anställning eller annat uppdrag som gör dem olämpli-&lt;br&gt;ga att vara direktionsledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna far inte heller vara underåriga, i konkurs, underkastade&lt;br&gt;näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant uppdrag som&lt;br&gt;kan strida mot bestämmelserna i första stycket skall ledamoten genast&lt;br&gt;anmäla det till fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ett år efter det att en ledamots anställning har upphört får leda-&lt;br&gt;moten inte utan fullmäktiges medgivande inneha sådan anställning eller&lt;br&gt;sådant uppdrag som avses i första stycket 5 och 6. (33a §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ledamöter av direktionen får inte söka eller ta emot instruktioner när Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;de fullgör penningpolitiska uppgifter. (41 a §) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid direktionens sammanträden skall protokoll föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktionen är beslutför när minst hälften av ledamöterna är närvaran-&lt;br&gt;de. Ärenden som kräver ett skyndsamt beslut far dock avgöras av två&lt;br&gt;ledamöter, om de är ense om beslutet. Vaije ledamot som deltar i den&lt;br&gt;slutliga handläggningen av ett ärende är skyldig att delta även i avgöran-&lt;br&gt;det. Ingen är dock skyldig att rösta för mer än ett förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordföranden i fullmäktige har rätt att närvara vid&lt;br&gt;direktionens sammanträden med yttranderätt men utan förslags- och röst-&lt;br&gt;rätt. (44 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Gemensamma bestämmelser för fullmäktige och direktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Uppkommer i Riksbankens verksamhet anledning att väcka en fråga&lt;br&gt;om författningsändring eller någon annan åtgärd från statens sida, far&lt;br&gt;fullmäktige eller direktionen inom sitt respektive ansvarsområde göra&lt;br&gt;framställning i ämnet till riksdagen eller regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en framställning till riksdagen eller regeringen görs skall full-&lt;br&gt;mäktige och direktionen samråda med varandra. (29 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I skrivelser som fullmäktige eller direktionen avger till riksdagen&lt;br&gt;eller regeringen skall det anges vilka ledamöter som deltagit i beslutet&lt;br&gt;och vem som varit föredragande. Har skiljaktig mening anmälts i ärendet,&lt;br&gt;skall den anges i skrivelsen eller framgå av bifogat protokollsutdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(46 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I viktigare frågor som har samband med betalningssystemets stabili-&lt;br&gt;tet eller berör Finansinspektionens tillsynsverksamhet skall Riksbanken&lt;br&gt;samråda med inspektionen. Vid ett sådant samråd skall Riksbanken läm-&lt;br&gt;na Finansinspektionen de uppgifter som behövs. (42 a §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ordföranden och vice ordföranden i fullmäktige samt ledamöterna i&lt;br&gt;direktionen skall till riksdagen skriftligen anmäla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehav av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:980) om handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehav av andel i ett handelsbolag eller en ekonomisk förening ut-&lt;br&gt;om bostadsrättsförening samt andel i en motsvarande utländsk juridisk&lt;br&gt;person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägande, helt eller delvis, av näringsfastighet enligt 1 kap. 5 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal&lt;br&gt;om löne- eller pensionsförmån som lämnas under den tid som omfattas&lt;br&gt;av uppdraget i fullmäktige eller anställningen i direktionen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. krediter eller andra skulder samt villkoren för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan av tillgångar och avtal enligt första stycket 2-4 behöver inte&lt;br&gt;göras om dessa tillsammans understiger ett marknadsvärde på 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. Detsamma gäller krediter och andra skulder enligt första stycket&lt;br&gt;5 om dessa tillsammans understiger 500 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket skall göras när uppdraget eller anställ-&lt;br&gt;ningen påbörjas. Behöver enligt andra stycket tillgångar och avtal eller&lt;br&gt;krediter och andra skulder inte anmälas vid denna tidpunkt skall anmälan&lt;br&gt;ske senast inom fyra veckor från det att den i andra stycket angivna grän-&lt;br&gt;sen uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall därefter göras av förändring som innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillgång som avses i första stycket 1 förvärvas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda värdet av tillgångar och avtal enligt första stycket&lt;br&gt;2-4 eller det sammanlagda beloppet av krediter och andra skulder enligt&lt;br&gt;första stycket 5 förändrats med mer än 100 000 kronor sedan anmälan&lt;br&gt;senast gjordes, under förutsättning att det sammanlagda värdet eller be-&lt;br&gt;loppet efter förändringen inte understiger 500 000 kronor eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. villkorsändring sker beträffande krediter och andra skulder som har&lt;br&gt;anmälts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan av sådana förändringar som avses i fjärde stycket skall göras&lt;br&gt;senast fyra veckor från det att förändringen inträffade. (39 a §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelser om ersättning till ledamöter och suppleanter i fullmäk-&lt;br&gt;tige finns i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksda-&lt;br&gt;gen, dess myndigheter och organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lön och andra anställningsförmåner för ledamöter i direktionen fast-&lt;br&gt;ställs av fullmäktige. (39 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Fullmäktige och direktionen far inte sammanträda på ett område som&lt;br&gt;är ockuperat av främmande makt. (45 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Sedlar och mynt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen har Riksbanken ensam rätt att ge&lt;br&gt;ut sedlar och mynt. Fullmäktige skall bestämma utformningen av de&lt;br&gt;sedlar och mynt som banken ger ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel.&lt;br&gt;Penningenheten i Sverige kallas krona. Kronan delas i etthundra öre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Sedlar far ges ut med valörerna tjugo, femtio, etthundra, femhundra&lt;br&gt;och ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mynt far ges ut med valörerna femtio öre, en krona, fem kronor och tio&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom far minnes- och jubileumsmynt med andra valörer ges ut.&lt;br&gt;(6 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Riksbanken skall svara för landets försörjning med sedlar och mynt.&lt;br&gt;(7 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Sedlar och mynt som är skadade eller förslitna far lösas in av Riks- Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;banken. För sedlar som blivit helt förstörda får Riksbanken betala ersätt- Bilaga 3&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl finns, får Riksbanken lösa in sedlar och mynt som&lt;br&gt;upphört att vara lagliga betalningsmedel. (8 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Penningpolitik och betalningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med bankinstitut förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;medlemsbanker och utländska bankföretag som med stöd av 1 kap. 4&lt;br&gt;eller 5 § bankrörelselagen (1987:617) driver bankrörelse från filial här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med finansinstitut förstås bankinstitut, kreditmarknadsföretag, värde-&lt;br&gt;pappersinstitut, allmänna pensionsfonden, försäkringsföretag med svensk&lt;br&gt;koncession, landshypoteks- och stadshypoteksinstitutionema, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan samt utländska företag som med stöd av 2 kap. 8,&lt;br&gt;9 eller 10 § lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet driver verk-&lt;br&gt;samhet från filial i Sverige. (3 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Riksbanken skall följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknader-&lt;br&gt;na samt vidta erforderliga penningpolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(9 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Riksbanken skall inför alla viktiga penningpolitiska beslut informera&lt;br&gt;det statsråd som regeringen utser. (42 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Riksbanken skall minst två gånger om året lämna en skriftlig redogö-&lt;br&gt;relse till riksdagen om penningpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken skall löpande offentliggöra statistiska uppgifter om valuta-&lt;br&gt;och kreditförhållanden. Riksbanken skall även offentliggöra beslut om&lt;br&gt;diskontoförändringar. (50 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Riksbanken får i penningpolitiskt syfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bevilja kredit mot betryggande säkerhet och ta emot inlåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köpa, sälja och förmedla svenska statspapper, andra lätt omsätt-&lt;br&gt;ningsbara värdepapper, valuta samt rättigheter och skyldigheter som an-&lt;br&gt;knyter till sådana tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ge ut egna skuldebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntevillkoren för Riksbankens in- och utlåning enligt första stycket 1&lt;br&gt;skall offentliggöras. (19 § och 18 § första stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Riksbanken far i penningpolitiskt syfte uppställa kassakrav gentemot&lt;br&gt;finansinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kassakrav avses att viss andel, högst femton procent, av finansin-&lt;br&gt;stitutets placeringar eller förbindelser, beräknade på det sätt Riksbanken&lt;br&gt;bestämmer, skall under angiven tid motsvaras av medel som med eller&lt;br&gt;utan räntegottgörelse skall innestå på räkning för institutet i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning Riksbanken bestämmer likställs med sådana medel&lt;br&gt;finansinstitutets inneliggande kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett utländskt finansinstitut som har rätt att driva verksamhet från&lt;br&gt;filial här i landet beräknas kassakravet på filialens placeringar eller för-&lt;br&gt;bindelser. (20 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Riksbanken far tillhandahålla system for avveckling av betalningar&lt;br&gt;och på annat sätt medverka i betalningsavveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja betalningssystemets funktion får Riksbanken bevilja&lt;br&gt;deltagarna i systemet kredit under dagen. Kredit får endast beviljas mot&lt;br&gt;betryggande säkerhet. Staten behöver inte ställa säkerhet, (nästan ny)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det finns synnerliga skäl far Riksbanken i likviditetsstödjande&lt;br&gt;syfte på särskilda villkor bevilja kredit eller lämna garanti till sådana&lt;br&gt;bankinstitut och svenska foretag som står under tillsyn av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen. (18 § andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Efter anmodan av Riksbanken skall ett finansinstitut eller annat fore-&lt;br&gt;tag som står under tillsyn av Finansinspektionen till Riksbanken lämna&lt;br&gt;de uppgifter som Riksbanken anser nödvändiga för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. följa utvecklingen på valuta- och kreditmarknadema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övervaka betalningssystemets stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har utfört en valutatransaktion är skyldig att till Riksbanken&lt;br&gt;lämna de uppgifter och för Riksbanken visa upp de handlingar beträffan-&lt;br&gt;de transaktionen som behövs som underlag for Riksbankens betalnings-&lt;br&gt;balansstatistik. Detsamma gäller den för vars räkning transaktionen har&lt;br&gt;utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgiftsskyldighet föreligger enligt andra stycket skall den för&lt;br&gt;vars räkning transaktionen utförs till den som förmedlar denna uppge sitt&lt;br&gt;personnummer eller organisationsnummer, vad betalningen avser och&lt;br&gt;vilket land betalningen går till eller kommer från samt namn på betal-&lt;br&gt;ningsmottagare i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far utfärda närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;enligt första och andra stycket. Om någon inte fullgör föreskriven skyl-&lt;br&gt;dighet får Riksbanken förelägga honom vite. (22 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Valutapolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riksbanken skall besluta om tillämpningen av det växelkurssystem&lt;br&gt;som regeringen beslutat om. (10 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Det ankommer på Riksbanken att i valutapolitiskt syfte hålla till-&lt;br&gt;gångar i utländsk valuta, utländska fordringar och guld. (11 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I valutapolitiskt syfte får Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. köpa, sälja och förmedla utländsk valuta, utländska statspapper, and-&lt;br&gt;ra lätt omsättningsbara skuldebrev i utländsk valuta och guld samt rättig-&lt;br&gt;heter och skyldigheter som anknyter till nämnda tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ge ut egna skuldebrev i utländsk valuta for de ändamål som avses i Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;1 § andra stycket lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldför- Bilaga 3&lt;br&gt;valtning. (12 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I valutapolitiskt syfte får Riksbanken ta upp utländsk kredit och kre-&lt;br&gt;dit i utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till Interna-&lt;br&gt;tionella valutafonden, bevilja kredit inom ramen för verksamheten i Bank&lt;br&gt;en för internationell betalningsutjämning samt bevilja kredit för Europe-&lt;br&gt;iska unionens system för medelfristigt finansiellt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av riksdagen far Riksbanken i valutapolitiskt syfte&lt;br&gt;bevilja kredit till andra internationella fmansorgan som Sverige är med-&lt;br&gt;lem i och sluta avtal med annan än centralbank om långsiktiga internatio-&lt;br&gt;nella låneåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far också efter medgivande av riksdagen av egna medel&lt;br&gt;tillskjuta insatskapital i Internationella valutafonden. (13 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Riksbanken får förvärva de särskilda dragningsrätter som tillkommer&lt;br&gt;Sverige genom deltagandet i Internationella valutafonden. Det åligger&lt;br&gt;vidare Riksbanken att fullgöra de skyldigheter som följer av Sveriges&lt;br&gt;deltagande i detta system.(14 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Riksbanken far verka som förbindelseorgan i förhållande till interna-&lt;br&gt;tionella fmansorgan som Sverige är medlem i. (15 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Riksbanken far med eller utan räntegottgörelse ta emot insättningar i&lt;br&gt;valuta eller guld från andra stater, mellanstatliga organ samt svenska och&lt;br&gt;utländska banker. Riksbanken far göra sådana insättningar hos svenska&lt;br&gt;och utländska banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far även ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anknyter till de insättningar som anges i första stycket. (16 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Riksbanken skall på begäran tillhandahålla skattemyndigheter upp-&lt;br&gt;gifter som finns hos Riksbanken och som rör betalningar till eller från&lt;br&gt;utlandet, om det behövs för myndigheternas kontroll av skatter eller av-&lt;br&gt;gifter. I fråga om uppgifter som behövs för taxering tillämpas i stället&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken skall på begäran tillhandahålla tullmyndigheter uppgifter&lt;br&gt;som finns hos Riksbanken och som rör betalningar för import eller export&lt;br&gt;av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl far Riksbanken underlåta att lämna upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter enligt första och andra styckena. (22 a §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Övriga uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riksbanken skall ta emot betalningar till och göra utbetalningar för&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far ta emot inlåning från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får inte bevilja kredit till eller förvärva skuldförbindelse Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;direkt från staten, annat offentligt organ eller institution inom Europeiska Bilaga 3&lt;br&gt;unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken far dock enligt 6 kap. 7 § andra stycket bevilja kredit till&lt;br&gt;staten under dagen. Riksbanken far också inom ramen för övriga be-&lt;br&gt;stämmelser i denna lag bevilja kredit till och förvärva skuldförbindelse&lt;br&gt;från finansinstitut som ägs av staten eller annat offentligt organ. (23 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Inom ramen för Riksbankens uppgifter som centralbank får Riksban-&lt;br&gt;ken förvärva aktier, andelar i ekonomiska föreningar och liknande rättig-&lt;br&gt;heter och ta på sig de förpliktelser som är förenade med dessa rättigheter.&lt;br&gt;(24 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Riksbanken far själv eller genom bolag som ägs av banken bedriva&lt;br&gt;tryckerirörelse, papperstillverkning och tillverkning av sedlar samt till-&lt;br&gt;verkning av mynt, medaljer och liknande föremål. (25 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Riksbanken far förvärva fastigheter och inventarier som är avsedda&lt;br&gt;för den verksamhet som banken bedriver eller har del i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda en fordran får Riksbanken förvärva varje slag av egen-&lt;br&gt;dom. Sådan egendom skall avyttras så snart det är lämpligt och senast när&lt;br&gt;det kan ske utan f rlust. (26 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Riksbanken får mot betalning utföra tjänster som har anknytning till&lt;br&gt;bankens verksamhet som centralbank. (27 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Riksbanken får efter prövning i varje enskilt fall medge ackord samt&lt;br&gt;besluta om avskrivning, nedsättning eller eftergift av fordran som banken&lt;br&gt;har. (28 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Administrativa bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riksbanken bedriver verksamhet vid ett huvudkontor i Stockholm,&lt;br&gt;där också fullmäktige och direktionen har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får dessutom bedriva verksamhet vid riksbankskontor och&lt;br&gt;riksbanksdepåer till det antal och på de orter som Riksbanken bestäm-&lt;br&gt;mer. (34 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid huvudkontoret skall det finnas en revisionsenhet samt de övriga&lt;br&gt;enheter som Riksbanken beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid revisionsenheten leds av fullmäktige, om inte annat&lt;br&gt;följer av lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av ärenden mellan enheterna skall framgå av den arbets-&lt;br&gt;ordning som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsenheten vid Riksbanken utför också revision av Riksdagens&lt;br&gt;förvaltningskontor, Riksdagens ombudsmän och Riksdagens revisorer&lt;br&gt;enligt revisionsplaner som fastställs av respektive myndighet. (35 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Enligt förutsättningar som anges i 6 § punkterna 2 och 3 lagen Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;(1994:260) om offentlig anställning far Riksbanken i särskilda fall be- Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sluta att endast svenska medborgare far vara anställda inom Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(37 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Fullmäktige beslutar om arbetsordning i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken beslutar i övrigt i enskilda fall i frågor som rör anställda&lt;br&gt;och uppdragstagare hos banken, om inte annat följer av lag eller beslut av&lt;br&gt;riksdagen eller av Riksdagens förvaltningskontor. (38 § första och tredje&lt;br&gt;stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ledamöter i fullmäktige samt sådana anställda och uppdragstagare&lt;br&gt;hos Riksbanken som Riksbanken bestämmer skall skriftligen anmäla sitt&lt;br&gt;innehav av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:980) om handel med finansiella instrument till Riksbanken. Det-&lt;br&gt;samma gäller ändringar i innehavet. Anmälningsskyldigheten enligt den-&lt;br&gt;na paragraf gäller dock inte för ordföranden och vice ordföranden i full-&lt;br&gt;mäktige samt ledamöter i direktionen.( 38 § andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Hos Riksbanken skall det finnas en personalansvarsnämnd med riks-&lt;br&gt;bankschefen som ordförande. Nämnden skall därutöver bestå av, förutom&lt;br&gt;personalföreträdama, de ledamöter som Riksbanken utser. Följande frå-&lt;br&gt;gor skall, om de rör andra än ledamöter av direktionen, prövas av an-&lt;br&gt;svarsnämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock&lt;br&gt;inte i fråga om provanställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. disciplinansvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åtalsanmälan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avstängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalansvarsnämnden är beslutför när ordföranden och minst hälf-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten av de andra ledamöterna är närvarande. (40 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid planeringen och genomförandet av Riksbankens verksamhet i&lt;br&gt;fred skall de krav beaktas som totalförsvaret ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beredskapsplaneringen skall Riksbanken samråda med Finansin-&lt;br&gt;spektionen i frågor om finansiella tjänster och med Kommerskollegium i&lt;br&gt;frågor som har samband med utrikeshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(30 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Budget, vinstdisposition och ansvarsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Riksbanken skall ha en grundfond som uppgår till ettusen miljoner&lt;br&gt;kronor, en reservfond som uppgår till femhundra miljoner kronor samt en&lt;br&gt;dispositionsfond. (2 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Riksbankens räkenskapsår är kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje år före utgången av december månad skall direktionen fastställa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en budget för Riksbankens förvaltningsverksamhet under det följande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsåret. Direktionen skall lämna budgeten till Riksdagens fi- Prop. 1997/98:164&lt;br&gt;nansutskott, Riksdagens revisorer och fullmäktige för kännedom. (47 §) Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Riksbanken är bokföringsskyldig och det åligger banken att fullgöra&lt;br&gt;denna skyldighet på ett sätt som ger erforderlig information för en be-&lt;br&gt;dömning av bankens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje år före den 15 februari skall direktionen till riksdagen, Riksda-&lt;br&gt;gens revisorer och fullmäktige avge redovisning för det föregående rä-&lt;br&gt;kenskapsåret. Fullmäktige skall till riksdagen och Riksdagens revisorer&lt;br&gt;lämna förslag till disposition av Riksbankens vinst. Redovisningen skall&lt;br&gt;omfatta resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse och en re-&lt;br&gt;dogörelse för penning- och valutapolitiken samt för hur Riksbanken har&lt;br&gt;främjat ett säkert och effektivt betalningsväsende. (48 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Riksbankens resultaträkning och balansräkning fastställs av riksda-&lt;br&gt;gen, som också beslutar hur bankens vinst skall disponeras. Har reserv-&lt;br&gt;fonden gått ned under femhundra miljoner kronor skall minst tio procent&lt;br&gt;av årets vinst avsättas till reservfonden tills denna åter nått upp till detta&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutar om ansvarsfrihet för fullmäktige för dess verksam-&lt;br&gt;het och för direktionen för förvaltningen av Riksbanken. Ansvarsfrihet&lt;br&gt;far vägras endast om det finns skäl att föra talan om ekonomiskt ansvar&lt;br&gt;mot en ledamot av fullmäktige eller direktionen eller om ledamoten bör&lt;br&gt;åtalas för brottsligt förfarande i samband med sitt uppdrag eller sin an-&lt;br&gt;ställning. (49 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Avgifter, vite m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett finansinstitut som inte uppfyller uppställda kassakrav skall betala&lt;br&gt;särskild avgift till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om särskild avgift prövas av Riksbanken. (51 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den särskilda avgiften enligt 1 § skall svara mot en ränta på under-&lt;br&gt;skottet för varje dag som uppgår till två gånger den utlåningsränta som&lt;br&gt;Riksbanken tillämpar vid beviljande av kredit enligt 6 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far avgiften sättas ned helt eller delvis.&lt;br&gt;(52 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som inte fullgör sin skyldighet enligt 6 kap. 9 § att lämna upp-&lt;br&gt;gifter eller visa upp handlingar eller som lämnar oriktig uppgift när skyl-&lt;br&gt;digheten fullgörs skall dömas till böter, om gärningen inte är belagd med&lt;br&gt;straff i brottsbalken. Om ett vite har förelagts med stöd av 6 kap. 9 §&lt;br&gt;ljärde stycket, far dock inte dömas till straff för gärning som omfattas av&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar. (53 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Riksbanken skall utan hinder av vad som föreskrivs i 8 kap. 8 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) underrätta polismyndighet eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åklagarmyndighet om det i verksamhet som avses i dessa bestämmelser&lt;br&gt;framkommer uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl far Riksbanken underlåta att lämna sådan&lt;br&gt;underrättelse. (54 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Riksbankens beslut enligt denna lag far överklagas endast i den ut-&lt;br&gt;sträckning och i den ordning som sägs i lagen (1989:186) om överkla-&lt;br&gt;gande av administrativa beslut av Riksdagens förvaltningskontor och&lt;br&gt;myndigheter. Hur talan fors mot fullmäktiges beslut om skiljande av en&lt;br&gt;ledamot av direktionen från hans anställning regleras i 2 kap. 2 §. (56 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övergångsbestämmelser, se prop 1997/98:40 Riksbankens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1997/98:164&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 maj 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Freivalds, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,&lt;br&gt;Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:164 Ändringar i lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:164&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1998:000) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1988:1385) om&lt;br&gt;Sveriges riksbank&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56387, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-05-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-05-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:43:00</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03164</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:43:00</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:164&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Fi72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:164 Ändringar i lagen (1988:1385) om  Sveriges riksbank</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:164&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:164 Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:164&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Fi72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:164 Ändringar i lagen (1988:1385) om  Sveriges riksbank</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Tobisson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:164&lt;br/&gt;
Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</uppgift>
<ref_dok_id>GM02Fi4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:164 Ändringar i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Tobisson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>