<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222583</hangar_id>
 <dok_id>GL0316</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>16</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:16</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Inrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>16</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-09-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:02:29</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0316/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL0316</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL0316</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:16&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Sverige, framtiden och mångfalden - från&lt;br&gt;invandrarpolitik till integrationspolitik&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0316/prop_199798__16-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall den 11 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Inrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På några decennier har Sverige genom invandring blivit ett land präg-&lt;br&gt;lat av kulturell och etnisk mångfald. Mer än 900 000 personer är födda&lt;br&gt;utomlands. Av dessa har mer än 40 procent varit bosatta i Sverige 20&lt;br&gt;år eller mer. Ytterligare ca 700 000 är födda i Sverige och har genom&lt;br&gt;åtminstone den ena av sina föräldrar rötter även i ett annat land. Till&lt;br&gt;den kulturella och etniska mångfalden bidrar också de minoriteter som&lt;br&gt;funnits i Sverige under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att denna mångfald bör tas som utgångspunkt för&lt;br&gt;den generella politikens utformning och genomförande på alla sam-&lt;br&gt;hällsområden och nivåer. Säråtgärder som riktar sig till invandrare&lt;br&gt;som grupp bör begränsas till insatser och åtgärder som kan behövas&lt;br&gt;under den första tiden i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslår regeringen mål och inriktning för en fram-&lt;br&gt;tida integrationspolitik. Målen för integrationspolitiken skall vara lika&lt;br&gt;rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bak-&lt;br&gt;grund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund&lt;br&gt;och en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt&lt;br&gt;och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och&lt;br&gt;medansvariga för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det integrationspolitiska arbetet skall särskilt inriktas på att ge stöd&lt;br&gt;till individers egen försörjning och delaktighet i samhället, värna&lt;br&gt;grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns&lt;br&gt;lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och motverka diskri-&lt;br&gt;minering, främlingsfientlighet och rasism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i propositionen att en ny myndighet inrättas&lt;br&gt;med ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag&lt;br&gt;på olika samhällsområden samt för att aktivt stimulera integrations-&lt;br&gt;processerna i samhället. Myndigheten skall ha det övergripande an-&lt;br&gt;svaret för att verka för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett&lt;br&gt;etnisk och kulturell bakgrund samt för att förebygga och motverka&lt;br&gt;diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Myndigheten skall&lt;br&gt;också ha ansvar för att nyanlända invandrare far stöd för sin integra-&lt;br&gt;tion i det svenska samhället. Vidare skall myndigheten följa och ut-&lt;br&gt;värdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och&lt;br&gt;kulturella mångfald. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering&lt;br&gt;inordnas i myndighetens organisation, men med en självständig&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att kommunerna även i fortsättningen bör anordna&lt;br&gt;individuellt inriktad introduktion för skyddsbehövande och andra&lt;br&gt;invandrare som kommunen får särskilda statliga bidrag för.&lt;br&gt;Introduktionen bör dock förbättras i flera avseenden inom den&lt;br&gt;nuvarande ramen. Detta bör bland annat ske genom att introduktionen&lt;br&gt;i större utsträckning utgår från individens behov och förutsättningar&lt;br&gt;och i högre grad utformas tillsammans med den enskilde. Vidare bör&lt;br&gt;folkrörelserna i större utsträckning spela en viktig roll i&lt;br&gt;introduktionen. Regeringen anser att stöd och insatser bör samlas i ett&lt;br&gt;introduktionsprogram. I propositionen redovisas vad ett sådant&lt;br&gt;program bör innehålla och vad introduktionen bör leda till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att nuvarande system med möjlighet för&lt;br&gt;kommunerna att betala ut introduktionsersättning bör bibehållas. En&lt;br&gt;nyhet som föreslås är dock att en kommun om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;till det får bevilja introduktionsersättning till andra invandrare än&lt;br&gt;skyddsbehövande och deras anhöriga om de deltar i ett&lt;br&gt;introduktionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör enligt regeringens bedömning ge stöd till organisationer&lt;br&gt;som bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och vars verk-&lt;br&gt;samhet ligger i linje med de integrationspolitiska målen. En särskild&lt;br&gt;utredare kommer att få regeringens uppdrag att utveckla former för ett&lt;br&gt;resultatstyrt bidragssystem. Vidare anser regeringen att stödet till&lt;br&gt;Stiftelsen Invandrartidningen bör avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sverige och mångfalden - en bakgrund............................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det förändrade Sverige.......................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Levnadsförhållanden.........................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Från invandrarpolitik till integrationspolitik...................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nuvarande politiken...................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för en ny politik......................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål och inriktning för en framtida integrationspolitik.....21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser och genomförande.....................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Invandrarbegreppet...........................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning av integrationspolitiken................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Integration och återvandring.............................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Delaktighet och inflytande..............................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Delaktighet i samhällsutvecklingen..................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samhällsinformation.........................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stiftelsen Invandrartidningen.........................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd till organisationer och deras verksamhet..................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidragsfördelande myndighet.........................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Diskriminering, främlingsfientlighet och rasism..............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medborgarskap.................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbete och försörjning....................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökad mångfald..................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vidtagna och pågående åtgärder.......................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Framtida insatser inom arbetsmarknadspolitiken.............49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökad sysselsättning genom eget företagande...................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Språk och utbildning.......................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av kunskaper i svenska språket..........................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sfi och svenska som andraspråk.....................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra modersmål än svenska...........................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildning och lärande......................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förskola och skola som mötesplats och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läropiats..........................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kultur och religion..........................................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Utsatta bostadsområden...................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Särskilda insatser för nyanlända invandrare...................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyanlända invandrares behov av stöd..............................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Introduktionen för skyddsbehövande och vissa andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invandrare.........................................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter...............................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbättrad introduktion för skyddsbehövande 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innehållet i introduktionsprogrammen...........83 Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning.....................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer för Invandrarverket.........................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer för Arbetsmarknadsverket..............92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens roll vid nyanlända invandrares&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosättning........................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Introduktionsersättning.....................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ansvariga myndigheter...................................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande myndighetsorganisation.................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny myndighet för integrationspolitiken.......................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Myndighetens uppgifter..................................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser och myndighetens organisering..............106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 F örfattningskommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av slutbetänkandet Sverige, framtiden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mångfalden (SOU 1996:55)................................................ 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna (SOU 1996:55).......... 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Lika möjligheter (SOU&lt;br&gt;1997:82).............................................................................. 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av promemorian Introduktionsersättning -&lt;br&gt;tre alternativ (Ds 1997:47)..................................................121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna (SOU 1997:82 och Ds&lt;br&gt;1997:47)..............................................................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 11 september 1997 ...................................................................... 124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1068)&lt;br&gt;om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlän-&lt;br&gt;ningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner regeringens förslag om mål och inriktning för integra-&lt;br&gt;tionspolitiken (avsnitt 5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner regeringens förslag om att inrätta en ny myndighet för&lt;br&gt;integrationspolitiken (avsnitt 12.2).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1068) om&lt;br&gt;introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:1068) om&lt;br&gt;introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar skall&lt;br&gt;införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun får, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl till det, bevilja intro-&lt;br&gt;duktionsersättning till andra nyan-&lt;br&gt;lända invandrare än vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 2 §.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade i november 1994 statsrådet Blomberg att&lt;br&gt;tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över den&lt;br&gt;svenska invandrarpolitiken (dir. 1994:130). I uppdraget ingick bland&lt;br&gt;annat att utvärdera den nuvarande invandrarpolitiken och bedöma om&lt;br&gt;de åtgärder som vidtagits och de program som utarbetats för att nå de&lt;br&gt;politiska målen varit relevanta och fungerat tillfredsställande. En&lt;br&gt;annan uppgift var att avväga hur långt man når med generella insatser&lt;br&gt;inom ramen för den allmänna samhällspolitiken och i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning särskilda kompletterande åtgärder behövs. Kommittén antog&lt;br&gt;namnet Invandrarpolitiska kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén överlämnade i juli 1995 delbetänkandet Arbete till In-&lt;br&gt;vandrare (SOU 1995:76) med förslag till arbetsmarknadsåtgärder.&lt;br&gt;Delbetänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren finns tillgänglig i Regeringskansliet (dnr A95/4372/IP). I&lt;br&gt;en skrivelse till regeringen i februari 1996 kompletterade kommittén&lt;br&gt;dessa förslag. Förslagen i delbetänkandet och i skrivelsen återfinns till&lt;br&gt;stor del i slutbetänkandet. Vissa av förslagen har behandlats i&lt;br&gt;propositionen Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000,&lt;br&gt;m.m. (prop. 1995/96:222).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 17 april 1996 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande Sve-&lt;br&gt;rige, framtiden och mångfalden (SOU 1996:55). I detta föreslås nya&lt;br&gt;mål och riktlinjer för invandrarpolitiken och för den generella sam-&lt;br&gt;hällspolitiken. En sammanfattning av slutbetänkandet finns i bilaga 1.&lt;br&gt;Till betänkandet hör två bilagor med samma SOU-nummer som be-&lt;br&gt;tänkandet, Vägar in i Sverige och På väg mot eget företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbetänkandet har remissbehandlats. En förteckning över re-&lt;br&gt;missinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissvaren&lt;br&gt;finns tillgänglig i Regeringskansliet (dnr In96/783/IE).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om introduktion för nyanlända invandrare och en ny myn-&lt;br&gt;dighetsstruktur samt promemoria om introduktionsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter beslut av regeringen tillkallade statsrådet Blomberg i januari&lt;br&gt;1997 en särskild utredare med uppgift att föreslå inriktning av intro-&lt;br&gt;duktionen för nyanlända invandrare samt en ny myndighetsstruktur på&lt;br&gt;det integrationspolitiska området (dir. 1997:10). Utredaren över-&lt;br&gt;lämnade i maj 1997 sitt betänkande Lika möjligheter (SOU 1997:82)&lt;br&gt;till regeringen. En sammanfattning finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med detta utredningsarbete har en arbetsgrupp inom Rege-&lt;br&gt;ringskansliet utrett frågan om möjligheterna att införa en särskild in-&lt;br&gt;troduktionsersättning för nyanlända invandrare. Arbetsgruppen redo-&lt;br&gt;visade i juni 1997 sitt arbete i promemorian Introduktionsersättning -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre alternativ (Ds 1997:47). En sammanfattning av promemorian finns&lt;br&gt;i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet och arbetsgruppens promemoria har dels remissbe-&lt;br&gt;handlats, dels tagits upp vid ett remissmöte. Remissinstanserna åter-&lt;br&gt;finns i bilaga 5. En remissammanställning finns tillgänglig i&lt;br&gt;Regeringskansliet tillsammans med protokoll från remissmötet (dnr&lt;br&gt;In97/1608/IE). Betänkandet och promemorian har även varit föremål&lt;br&gt;for särskilda överläggningar med representanter för Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet. Synpunkter har vidare inhämtats från invandrarorgani-&lt;br&gt;sationer genom ett samrådsmöte i det av regeringen tillsatta Invandrar-&lt;br&gt;och flyktingpolitiska rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sverige och mångfalden - en bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Det förändrade Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Migrationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tiden efter andra världskriget har Sverige haft en nettoinflytt-&lt;br&gt;ning av utländska medborgare. Invandringen har varierat starkt mellan&lt;br&gt;olika år med toppar kring 1970, då ett stort antal invandrare kom från&lt;br&gt;Finland och åren 1993-94 med en omfattande invandring av flyktingar&lt;br&gt;från f.d. Jugoslavien. De senaste decennierna har 30-50 000 utländska&lt;br&gt;medborgare årligen invandrat till Sverige samtidigt som 10-30 000&lt;br&gt;personer har utvandrat. En stor andel av dem som invandrat är i yngre,&lt;br&gt;arbetsföra åldrar. Vad gäller könsfördelningen har den varit jämn, med&lt;br&gt;undantag för invandringen från några fa länder som Polen och Thai-&lt;br&gt;land, där andelen kvinnor varit större. Under åren 1945-1970 utgjor-&lt;br&gt;des invandringen huvudsakligen av arbetskraft från Norden och övriga&lt;br&gt;Europa. Från år 1972 har den utomnordiska arbetskraftsinvandringen&lt;br&gt;praktiskt tagit upphört, samtidigt som flyktinginvandringen och an-&lt;br&gt;höriginvandringen har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fig. 1 Invandringen av utländska medborgare 1984-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0316/prop_199798__16-2.png" style="width:292pt;height:147pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Invandringen från de nordiska länderna har varit ganska jämn under&lt;br&gt;den senaste tioårsperioden, bortsett från en tillfälligt ökad arbets-&lt;br&gt;kraftsinvandring från Norge omkring 1989. Detsamma gäller i huvud-&lt;br&gt;sak också invandringen från de övriga europeiska länderna fram till&lt;br&gt;1992 då den ökade kraftigt till följd av invandringen från f.d. Jugosla-&lt;br&gt;vien. Den utomeuropeiska invandringen ökade kontinuerligt under&lt;br&gt;större delen av perioden 1984-1992. De senaste åren har en minskning&lt;br&gt;skett i absoluta tal även från utomeuropeiska länder. De två senaste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åren har det skett en minskning i den totala invandringen bortsett från&lt;br&gt;en svag ökning av invandringen från EU-länder exklusive Norden&lt;br&gt;(fig- !)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett genomgående mönster i variationerna över åren, näm-&lt;br&gt;ligen att invandringen från ett land ökar starkt under några år för att&lt;br&gt;sedan ebba ut. Detta mönster gäller för såväl länder från vilka Sverige&lt;br&gt;tagit emot arbetskraftsinvandrare som för länder varifrån många&lt;br&gt;skyddsbehövande kommit. Variationerna kan också beskrivas som en&lt;br&gt;basinvandring från ett stort antal olika länder som är tämligen oför-&lt;br&gt;ändrad år från år och som tidvis plötsligt fylls på med en omfattande&lt;br&gt;invandring från ett eller ett par länder. Denna basinvandring ligger på&lt;br&gt;ungefar 20 000 personer per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvandringsmönstret varierar både mellan olika kategorier in-&lt;br&gt;vandrare och över tiden. Finländare som invandrade år 1990 återvand-&lt;br&gt;rade snabbare än de som invandrade år 1970. För invandrare från&lt;br&gt;Asien är mönstret det motsatta. En allt mindre andel återvandrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av dem som utvandrar återkommer till Sverige. Av t.ex. de&lt;br&gt;chilenska medborgare som återvände till Chile år 1985 hade hälften&lt;br&gt;kommit tillbaka till Sverige inom fyra år. Det är inte ovanligt att det&lt;br&gt;bland dem som invandrar under ett visst år finns 3-^1 000 utländska&lt;br&gt;medborgare som bott i Sverige tidigare och som således redan har er-&lt;br&gt;farenhet av Sverige och svenska förhållanden och i den meningen inte&lt;br&gt;kan betraktas som nya invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrad befolkningssammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På mycket kort tid, endast några decennier, har invandringen radikalt&lt;br&gt;förändrat befolkningssammansättningen. Sverige har blivit ett land&lt;br&gt;med etnisk och kulturell mångfald. Till den etniska och kulturella&lt;br&gt;mångfalden bidrar också de minoriteter som har funnits i Sverige un-&lt;br&gt;der lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På 25 år, från år 1970 till 1995, ökade antalet utrikes födda med ca&lt;br&gt;400 000 personer vilket var en ökning på nära 75 procent. Antalet ut-&lt;br&gt;rikes födda var den 1 januari 1997 ca 944 000 vilket är 11 procent av&lt;br&gt;befolkningen. Av de utrikes födda är ca 511 000 eller 54 procent&lt;br&gt;svenska medborgare. Under den senaste tioårsperioden har ökningen i&lt;br&gt;absoluta tal varit större än under någon tidigare period. Speciellt stor&lt;br&gt;var ökningen av personer födda i utomeuropeiska länder. År 1996 var&lt;br&gt;ca 335 000 personer födda i ett utomeuropeiskt land, vilket kan jäm-&lt;br&gt;föras med ca 25 000 personer år 1970. Sedan år 1980 har antalet per-&lt;br&gt;soner födda i något annat nordiskt land kontinuerligt minskat. De upp-&lt;br&gt;gick år 1996 till drygt 290 000 personer. Ungefär lika många var&lt;br&gt;födda i ett annat europeiskt land det året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de ca 944 000 personer som var utrikes födda vid årsskiftet&lt;br&gt;1996/97 har en stor andel, nära 40 procent, varit i Sverige i 20 år eller&lt;br&gt;mer, men ett tämligen stort antal, drygt 20 procent, har varit i Sverige&lt;br&gt;fem år eller mindre. De som kommer från de nordiska länderna utgör&lt;br&gt;40 procent av dem som invandrade till Sverige före år 1986 och varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatta i landet tio år eller mer, medan nära 40 procent av dem som Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;invandrade till Sverige år 1992 eller senare och varit bosatta i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fem år eller mindre kommer från utomeuropeiska länder (fig. 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fig. 2 Utrikes födda i hela landet efter födelseland och invandringsår&lt;br&gt;31 december 1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0316/prop_199798__16-3.png" style="width:280pt;height:163pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Åldersstrukturen bland de utrikes födda skiljer sig starkt från dem som&lt;br&gt;är födda i Sverige. Det finns relativt färre i båda ändarna på ålders-&lt;br&gt;skalan bland de utrikes födda medan de är kraftigt överrepresenterade&lt;br&gt;i åldern 18-44 år. Även bland dem som är i åldern 45-64 år är de ut-&lt;br&gt;rikes födda lätt överrepresenterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1980-talet har emellertid andelen utrikes födda barn&lt;br&gt;ökat och de utgör i dag 6 procent av samtliga barn i åldern 0-17 år.&lt;br&gt;Bland dessa finns förhållandevis fler barn i skolåldern och förre riktigt&lt;br&gt;små. De flesta utrikes födda barnen kommer från det tidigare Jugosla-&lt;br&gt;vien och Bosnien-Hercegovina. 17 procent av alla barn under 18 år&lt;br&gt;som är födda i Sverige har minst en förälder född utomlands och 7&lt;br&gt;procent har föräldrar som båda är födda utomlands. I den senare grup-&lt;br&gt;pen finns en stor andel barn till föräldrar som är relativt nyinvandrade.&lt;br&gt;Totalt har en femtedel av alla barn under 18 år minst en förälder född&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta görs i beskrivningar av befolkningen en uppdelning på sven-&lt;br&gt;skar och invandrare. I populationen invandrare brukar då också inklu-&lt;br&gt;deras personer som inte själva har invandrat, men som har minst en&lt;br&gt;invandrad förälder. Detta gäller oavsett om personerna är svenska eller&lt;br&gt;utländska medborgare. Så räknat har ca 1,6 miljoner människor i Sve-&lt;br&gt;rige vad som brukar kallas invandrarbakgrund. Det meningsfulla i att&lt;br&gt;göra en sådan uppdelning av befolkningen har börjat ifrågasättas allt-&lt;br&gt;mer, bl.a. för att uppdelningen ger en falsk bild av en homogen grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1980-talet, då det lokala flyktingmottagandet inför-&lt;br&gt;des, har flyktingar bosatt sig eller kommunplacerats i hela landet.&lt;br&gt;Denna spridning har inte påverkat den stora koncentrationen av in-&lt;br&gt;vandrare till storstadsområdena, men däremot fött som följd att be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkningssammansättningen i de flesta av landets kommuner påverkats&lt;br&gt;av invandringen. Genom de möjligheter att ordna sitt eget boende som&lt;br&gt;asylsökande har sedan år 1994 har inflyttningen till storstadskommu-&lt;br&gt;nerna ökat sett i relation till inflyttningen till andra kommuner. Den&lt;br&gt;relativt sett gynnsamma arbetsmarknaden i storstäderna är också en&lt;br&gt;faktor som har påverkat inflyttningen. Den spridning över landet som&lt;br&gt;den s.k. hela-Sverige-strategin har bidragit till kommer emellertid att&lt;br&gt;innebära att kommuner utanför storstadsområdena även fortsättnings-&lt;br&gt;vis kommer att fa en viss invandring, t.ex. av anhöriga till dem som&lt;br&gt;redan är bosatta i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Levnadsförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att kunna göra en meningsfull beskrivning av befolkningens lev-&lt;br&gt;nadsförhållanden måste hänsyn tas bland annat till kön, ålder och ut-&lt;br&gt;bildningsbakgrund. Detta gäller även när man vill studera levnadsvill-&lt;br&gt;koren för dem som har invandrat till Sverige och deras barn. För de&lt;br&gt;utlandsföddas situation har både tidpunkten för invandringen och vis-&lt;br&gt;telsetiden i landet stor betydelse. Ju längre bosättningstiden är i Sve-&lt;br&gt;rige desto större är sannolikheten att den materiella och sociala situa-&lt;br&gt;tionen motsvarar den infödda befolkningens. Situationen för barn med&lt;br&gt;föräldrar som båda är utrikes födda påverkas också av föräldrarnas&lt;br&gt;vistelsetid i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fig. 3 Sysselsatta, arbetslösa resp, ej i arbetskraften andra halvåret&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0316/prop_199798__16-4.png" style="width:99pt;height:1pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Naturaliserade&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0316/prop_199798__16-5.png" style="width:192pt;height:142pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Svenska exkl nat&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL0316/prop_199798__16-6.png" style="width:238pt;height:150pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Uö .medb fr Asien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UtHndsk» medb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Ej i arbetskraften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;□ Arbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ Sysselsatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten har blivit det svåraste hindret för människor att skaffa&lt;br&gt;sig jämbördiga levnadsvillkor. En konsekvens av arbetslösheten är att&lt;br&gt;de som aldrig lyckas fa ett reguljärt arbete även ställs utanför det&lt;br&gt;generella trygghetssystemet i form av arbetslöshetsförsäkring och&lt;br&gt;ytterst hänvisas till socialbidrag för sin försörjning. Det finns stora&lt;br&gt;skillnader mellan olika invandrargrupper när det gäller deltagande i&lt;br&gt;arbetslivet. Invandrare från Afrika och Asien samt relativt nyanlända&lt;br&gt;invandrare har i gemen stora svårigheter att fa fotfäste på arbetsmark-&lt;br&gt;naden (fig 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som invandrade på 1950- och 1960-talen hade, i relativa tal,&lt;br&gt;arbete i större utsträckning än infödda svenskar, vilket till stor del kan&lt;br&gt;förklaras med att de kom som arbetskraftsinvandrare. Vid 1970-talets&lt;br&gt;mitt började arbetskraftsdeltagandet sjunka för utländska medborgare.&lt;br&gt;Skillnaderna mellan utländska och svenska medborgare ökade under&lt;br&gt;1980-talets högkonjunktur för att förstärkas ytterligare under 1990-&lt;br&gt;talets höga arbetslöshet. Svårast att få arbete har det varit för unga&lt;br&gt;människor och för invandrare som har kommit till Sverige under den&lt;br&gt;senaste tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera omständigheter har bidragit till att försvåra arbetsmarknads-&lt;br&gt;situationen för många invandrare. Dit hör strukturomvandlingen i nä-&lt;br&gt;ringslivet, allmänt ökade kompetenskrav, större krav på kunskaper i&lt;br&gt;svenska språket, men också diskriminering och negativa attityder&lt;br&gt;bland arbetsgivare samt avsaknaden av kontakter och nätverk med&lt;br&gt;betydelse för arbetslivet bland invandrare. Till detta kommer en kraf-&lt;br&gt;tigt ökad invandring under åren 1985-1995. Den rekordhöga invand-&lt;br&gt;ringen från f.d. Jugoslavien i början av 1990-talet avspeglas i stati-&lt;br&gt;stiken genom låg sysselsättningsintensitet och hög relativ arbetslöshet&lt;br&gt;bland utländska medborgare från Östeuropa. Bland dem som står utan-&lt;br&gt;för arbetsmarknaden finns många nyinvandrade som har behov av om-&lt;br&gt;fattande vidareutbildning och arbetsförberedande åtgärder innan de&lt;br&gt;kan få ett reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) visar i sina prognoser att andelen ung-&lt;br&gt;domar i åldern 16-24 år som genom någon av sina föräldrar har rötter&lt;br&gt;i ett annat land än Sverige kommer att öka. Redan om femton år&lt;br&gt;kommer var fjärde ung person att själv vara invandrare eller ha minst&lt;br&gt;en förälder som har invandrat. Många ungdomar kommer således ge-&lt;br&gt;nom släktskap i kontakt med olika kulturer och sätt att tänka. Studier&lt;br&gt;visar att det bland dagens ungdomar finns ett förhållningssätt till andra&lt;br&gt;kulturer och levnadssätt som bör tas till vara och som kan motverka de&lt;br&gt;negativa inställningar till personer med utländsk bakgrund som finns&lt;br&gt;dokumenterade bland ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag tecken på att en ny underklass håller på att växa&lt;br&gt;fram. Unga människor med utländskt medborgarskap, i synnerhet om&lt;br&gt;de inte är nordbor, har en högre relativ arbetslöshet än svenska med-&lt;br&gt;borgare. Många har svårigheter till följd av kort skolgång, bristande&lt;br&gt;kunskaper i svenska språket och avsaknad av nätverk som kan under-&lt;br&gt;lätta inträdet på arbetsmarknaden. Många saknar förebilder och ett&lt;br&gt;ökande antal avbryter sin skolgång. För dem som är uppväxta i in-&lt;br&gt;vandrartäta och utsatta bostadsområden kan det vara svårt att tillägna&lt;br&gt;sig ett fullgott svenskt språk. Marginaliseringen av vissa grupper visar&lt;br&gt;en oroväckande tendens att sammanfalla med etniska och sociala&lt;br&gt;skiljelinjer. Den som misslyckas förlorar hoppet om framtiden, känner&lt;br&gt;sig diskriminerad och har svårt att känna samhörighet och tilltro till&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarnas uppväxtvillkor påverkas av föräldrarnas sociala och&lt;br&gt;ekonomiska situation. Undersökningar visar att barn med inte helt&lt;br&gt;svenskspråkig bakgrund som grupp presterar något lägre än de&lt;br&gt;svenskfödda eleverna på läsförståelseprov. Elever med invandrarbak-&lt;br&gt;grund finns representerade längs hela skalan, från de allra lägst till de&lt;br&gt;allra högst presterande. Om man jämför barn med samma sociala och&lt;br&gt;ekonomiska bakgrund är emellertid skillnaderna små. Exempel på den&lt;br&gt;sociala bakgrundens betydelse redovisas i betänkandet Ursprung och&lt;br&gt;utbildning (SOU 1993:85), där det bl.a. visas att barn till invandrare&lt;br&gt;oftare når högre utbildning än barn till svenskfödda föräldrar, när de&lt;br&gt;jämförs från liknande social bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spännvidden är stor bland såväl invandrade kvinnor som invandrade&lt;br&gt;män vad beträffar utbildning, språkkunskaper och deltagande i arbets-&lt;br&gt;kraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomnordiska kvinnor har extremt låg sysselsättningsgrad jämfört&lt;br&gt;med dem som är födda i Norden. Den krympande arbetsmarknaden&lt;br&gt;inom den offentliga sektorn och traditionellt kvinnliga jobb har&lt;br&gt;drabbat invandrade kvinnor särskilt hårt. Många har hamnat i en rund-&lt;br&gt;gång med kortare arbetsperioder avbrutna av arbetslöshet och studier.&lt;br&gt;Bland dem som har invandrat det senaste decenniet finns många som&lt;br&gt;aldrig har kommit in på arbetsmarknaden. Detta gäller i synnerhet dem&lt;br&gt;som flyttade till Sverige när de var äldre och som har kort skolgång&lt;br&gt;från hemlandet. Många invandrade kvinnor kommer från kulturer som&lt;br&gt;inte uppmuntrar förvärvsarbete för kvinnor. Detta kan påverka moti-&lt;br&gt;vationen och ambitionen att utbilda sig och söka sig ut på arbetsmark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan utsatt grupp är medelålders och äldre invandrare. En del&lt;br&gt;flyttade till Sverige som arbetskraftsinvandrare och andra har kommit&lt;br&gt;som flyktingar eller som anhöriga till tidigare invandrade. Under tidig-&lt;br&gt;are perioder med god sysselsättning fick många arbete trots bristande&lt;br&gt;kunskaper i svenska språket, men strukturomvandlingar och rationali-&lt;br&gt;seringar har slagit ut stora grupper från arbetsmarknaden. Bland de&lt;br&gt;äldre som har flyttat till Sverige före pensionsåldern under det senaste&lt;br&gt;decenniet har flertalet misslyckats med att få ett reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Från invandrarpolitik till integrationspolitik&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Den nuvarande politiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Framväxten av en invandrarpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kring mitten av 1960-talet initierades de första åtgärderna för att un-&lt;br&gt;derlätta invandrares anpassning till livet i Sverige. I samband med att&lt;br&gt;riksdagen år 1968 fattade beslut om att reglera invandringen (prop.&lt;br&gt;1968:142, bet. 1968:StatsU196, rskr. 1968:405) slogs det fast att&lt;br&gt;”invandrare skall ha möjlighet att leva på samma standardnivå som&lt;br&gt;den inhemska befolkningen”. Detta mål om jämlikhet skulle i huvud-&lt;br&gt;sak förverkligas genom generell välfärdspolitik. Att medverka till att&lt;br&gt;de som hade invandrat lärde sig svenska och fick information om det&lt;br&gt;svenska samhället borde i princip vara det enda undantaget från den&lt;br&gt;generella politiken. Vad gällde ”kulturella traditioner och språk” an-&lt;br&gt;sågs att kontakten med det egna modersmålet var viktig, men att staten&lt;br&gt;inte hade möjlighet att ha särskilda arrangemang för vissa grupper.&lt;br&gt;Initiativ till att bevara traditioner borde komma från den egna gruppen.&lt;br&gt;Staten borde inte medverka till att skapa isolerade nationella befolk-&lt;br&gt;ningsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänt utbredda uppfattningen kring mitten av 1960-talet var&lt;br&gt;att det var bäst om de som invandrade, och inte tänkte återvända till&lt;br&gt;hemlandet, assimilerades så snart som möjligt. Assimilationstanken&lt;br&gt;började emellertid att ifrågasättas och strax efter beslutet om utlän-&lt;br&gt;ningspolitiken år 1968 tillsattes en utredning, Invandrarutredningen,&lt;br&gt;som fick till uppgift att kartlägga invandrares och minoriteters situa-&lt;br&gt;tion samt föreslå samhällsåtgärder för att underlätta deras möjligheter&lt;br&gt;att anpassa sig till livet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av Invandrarutredningens betänkande (SOU 1974:69)&lt;br&gt;fattade riksdagen år 1975 (prop. 1975:26, bet. 1975:InU6, rskr.&lt;br&gt;1975:160) beslut om riktlinjer för en svensk invandrarpolitik. Dessa&lt;br&gt;sammanfattades i de tre målen jämlikhet, valfrihet och samverkan. Be-&lt;br&gt;slutet innebar ett klart avståndstagande från en assimilationspolitik.&lt;br&gt;Invandrares kulturella och språkliga bakgrund skulle inte bara erkän-&lt;br&gt;nas, den skulle också främjas. I efterhand har det ofta sagts att med de&lt;br&gt;nya målen lades grunden till ett mångkulturellt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om invandrarpolitiken år 1975 ledde till att flera av de sär-&lt;br&gt;åtgärder som inföls på försök under senare hälften av 1960-talet per-&lt;br&gt;manentades och att initiativ togs till nya åtgärder och reformer med&lt;br&gt;invandrare som målgrupp. Hemspråksundervisning, stöd till kulturella&lt;br&gt;verksamheter som bokinköp, radio- och TV-program och litterär pro-&lt;br&gt;duktion på andra språk än svenska är exempel på säråtgärder som&lt;br&gt;skulle förverkliga invandrarpolitiken. Stora satsningar gjordes också&lt;br&gt;på information. Staten producerade information för invandrare på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika språk och på lätt svenska, medan svenskar fick information om&lt;br&gt;invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om beslutet om invandrarpolitiken innebar att den generella&lt;br&gt;politiken kompletterades med säråtgärder for invandrare blev det både&lt;br&gt;år 1975 och vid senare tillfallen fastslaget att invandrarpolitiken i hu-&lt;br&gt;vudsak skulle bygga på den generella politiken och att varje myndig-&lt;br&gt;het och berörd organisation skulle ta ansvar for invandrare på samma&lt;br&gt;sätt som for befolkningen i övrigt. Året efter riksdagsbeslutet infördes&lt;br&gt;regler om fackmyndigheternas ansvar. Sådana bestämmelser finns nu i&lt;br&gt;förordningen (1986:856) om statliga myndigheters ansvar for&lt;br&gt;invandrare m.fl. Ett övergripande ansvar att bevaka invandrares behov&lt;br&gt;av åtgärder och att samordna samhällsinformation till och om&lt;br&gt;invandrare lades på Statens invandrarverk (Invandrarverket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framväxten av en migrationspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en svensk invandrarpolitik växte fram under 1960- och 1970-talen&lt;br&gt;skedde det från början med nära koppling till invandringspolitiken.&lt;br&gt;Detta tog sig uttryck såväl i regelsystem och åtgärder som på det&lt;br&gt;organisatoriska planet. Sålunda fick den myndighet som upprättades år&lt;br&gt;1969, Invandrarverket, uppgifter på båda områdena för att ge uttryck&lt;br&gt;åt sambandet och säkerställa en samordning. År 1985 kompletterades&lt;br&gt;de flyktingpolitiska värderingar och ambitioner, som uttrycktes i ut-&lt;br&gt;länningslagen, med utökade insatser för mottagande av de skyddsbe-&lt;br&gt;hövande och deras anhöriga. Även på detta område fick Invandrar-&lt;br&gt;verket betydande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har lett till högre krav på helhetssyn och samverkan.&lt;br&gt;Detta gäller både internationellt och nationellt mellan olika politiska&lt;br&gt;områden. I december 1996 beslutade riksdagen därför om en migra-&lt;br&gt;tionspolitik, omfattande både flykting-, invandrar-, invandrings- och&lt;br&gt;återvandringsfrågor (prop. 1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr.&lt;br&gt;1996/97:80). Det konstaterades att dessa frågor spänner över ett brett&lt;br&gt;falt av åtgärder, både i Sverige och utomlands. Ett sådant falt utgörs&lt;br&gt;av mottagandet av skyddsbehövande och andra invandrare i Sverige.&lt;br&gt;Andra åtgärder sker inom ramen for utrikes-, säkerhets-, handels- och&lt;br&gt;biståndspolitiken. Varje politisk område utgår från sina egna mål och&lt;br&gt;riktlinjer. Kravet på helhetssyn betonas starkt i det migrationspolitiska&lt;br&gt;beslutet. De grunder som där anges skall vara vägledande för&lt;br&gt;politikens inriktning på de olika områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen efter år 1975&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det närmare innehållet i invandrarpolitiken lades fast åren närmast&lt;br&gt;efter 1975. De förändringar som skett därefter har med några undantag&lt;br&gt;skett inom ramen for existerande åtgärder. Ett undantag utgör in-&lt;br&gt;rättandet av en ombudsman mot etnisk diskriminering år 1986. För-&lt;br&gt;slaget till inrättandet lades fram i propositionen Invandrarpolitiken&lt;br&gt;(prop. 1985/86:98). I samma proposition fastslogs att de invandrar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politiska målen skulle ligga fast. En annan större förändring var om-&lt;br&gt;organiseringen av flyktingmottagandet vid mitten av 1980-talet, då det&lt;br&gt;ansvar som tidigare hade legat på Arbetsmarknadsverket fördes över&lt;br&gt;till Statens invandrarverk och kommunerna. Som en följd av den allt&lt;br&gt;mer omfattande asylinvandringen kom så gott som alla landets kom-&lt;br&gt;muner att engageras i flyktingmottagandet, vilket kom att kallas hela-&lt;br&gt;Sverige-strategin. År 1991 infördes även ett nytt statligt ersättnings-&lt;br&gt;system till kommunerna. I propositionen Aktiv flykting- och im-&lt;br&gt;migrationspolitik (prop. 1990/91:195), som drogs tillbaka av den bor-&lt;br&gt;gerliga regeringen år 1991, föreslogs bland annat en klarare skillnad&lt;br&gt;mellan invandrarpolitik med stödåtgärder för nyanlända och en allmän&lt;br&gt;politik utformad efter olika gruppers behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för invandrarpolitiken har varit vägledande för utformningen&lt;br&gt;av den statliga politiken på olika samhällsområden och i den konkreta&lt;br&gt;statliga och kommunala verksamheten. Genom invandrarpolitiken har&lt;br&gt;invandrarna som grupp gjorts synlig i samhället. Som en följd av poli-&lt;br&gt;tiken har också medvetenheten om att hänsyn måste tas till invand-&lt;br&gt;rarna, dvs. till dem som inte är födda i Sverige och barnen till dessa,&lt;br&gt;fatt spridning i den offentliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att synliggöra invandrare som grupp har emellertid med tiden fatt&lt;br&gt;följder som varken var förutsedda eller avsedda, detta av flera skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När invandrarpolitiken började växa fram under sextio- och sjuttio-&lt;br&gt;talet var omfattande invandring ett tämligen nytt fenomen och de&lt;br&gt;flesta som politiken och åtgärderna riktades till hade i allmänhet varit&lt;br&gt;kort tid i Sverige. Det var naturligt att rikta politiken mot en grupp&lt;br&gt;som hade det gemensamt att de nyligen invandrat och att de hade sitt&lt;br&gt;ursprung i ett begränsat antal europeiska länder. De flesta hade också&lt;br&gt;kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom fortsatt och till antalet allt mer omfattande invandring växte&lt;br&gt;den invandrade befolkningen samtidigt som den grupp invandrare som&lt;br&gt;bott länge i Sverige blev allt större. Under 1980-talet växte kritiken&lt;br&gt;bland etablerade invandrare mot statens politik. De menade att invand-&lt;br&gt;rarpolitiken glömts bort till följd av den uppmärksamhet och de resur-&lt;br&gt;ser som invandringspolitiken och asylfrågorna tog i anspråk. De hade&lt;br&gt;andra önskemål och behov än nyanlända flyktingar. För många var det&lt;br&gt;inte bara svårt att identifiera sig med nyanlända flyktingar. Som etab-&lt;br&gt;lerade i det svenska samhället önskade många bli kvitt invandrar-&lt;br&gt;stämpeln. Allt fler började också protestera mot att till och med de&lt;br&gt;som var födda och uppvuxna i Sverige eller som hade vuxit upp i en&lt;br&gt;familj där den ena föräldern var född och uppvuxen i Sverige blev&lt;br&gt;kallade invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med invandrarpolitiken har varit att innefatta dem som har&lt;br&gt;invandrat i den svenska samhällsgemenskapen. Genom att politiken i&lt;br&gt;så stor utsträckning kommit att rikta sig till invandrare som grupp och&lt;br&gt;därmed satt invandrarskapet och den invandrades kulturella och etni-&lt;br&gt;ska bakgrund i centrum, har den emellertid bidragit till att invand-&lt;br&gt;rarskap förknippats med ”annorlundaskap”. Invandrarpolitiken, till-&lt;br&gt;sammans med den särskilda administration som byggts upp för att ge-&lt;br&gt;nomföra den, har därigenom kommit att på ett olyckligt sätt förstärka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en uppdelning av befolkningen i ett ”vi” och ett ”dom” och därigenom Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;medverkat till uppkomsten av det utanförskap som många invandrare&lt;br&gt;och deras barn upplever i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valfrihet, mångkultur och mångfald&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valfrihetsmålet har ända sedan det formulerades år 1975 varit det&lt;br&gt;mest omdebatterade av de tre invandrarpolitiska målen. Målet om&lt;br&gt;kulturell valfrihet har dels skapat förväntningar på en särskild politik&lt;br&gt;för etniska grupper, dels setts som ett hot mot svenskheten. Ofta har&lt;br&gt;diskussionen förts som en fråga om ”valfrihetens gränser”. I den till-&lt;br&gt;bakadragna propositionen Aktiv flykting- och immigrationspolitik&lt;br&gt;gjorde regeringen bedömningen att staten inte kan lägga fast andra&lt;br&gt;gränser för valfriheten än vad lagar och andra författningar reglerar. I&lt;br&gt;stället behövs en fördjupad diskussion om hur Sverige skall bli ett mer&lt;br&gt;jämlikt mångkulturellt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den diskussion om invandrarpolitiken som mot slutet av 1980-talet&lt;br&gt;började föras i termer av mångkultur skilde sig inte mycket från de-&lt;br&gt;batten om valfrihetsmålet. Huvudintresset kretsade i båda fallen kring&lt;br&gt;invandrarnas rättigheter och möjligheter jämfört med svenskarnas.&lt;br&gt;Både valfrihet och mångkultur blev således begrepp förknippade med&lt;br&gt;invandrare. Det vanliga har varit att använda mångkulturellt som en&lt;br&gt;synonym till mångetniskt. En del har emellertid ansett att det är ge-&lt;br&gt;nom att ge begreppet fler dimensioner än den etniska som det blir me-&lt;br&gt;ningsfullt och intressant att använda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den invandrarpolitiska kommitté, IPOK, som tillsattes år 1980 (dir.&lt;br&gt;1980:48) och som fyra år senare avlämnade sitt slutbetänkande In-&lt;br&gt;vandrar- och minoritetspolitiken (SOU 1984:58), menade att Sverige&lt;br&gt;aldrig genom invandring kommer att bli ett mångkulturellt samhälle, i&lt;br&gt;varje fall inte i bemärkelsen att landet kommer att bestå av ett antal ur-&lt;br&gt;skiljbara grupper med olika språk och kulturer. Det skulle inte bli en&lt;br&gt;sådan geografisk och yrkesmässig koncentration som behövdes för att&lt;br&gt;grupper skulle kunna överleva en längre tid. Denna syn på etniska&lt;br&gt;gruppers överlevnad är densamma som många forskares. Invandrade&lt;br&gt;grupper brukar lösas upp som sammanhållna etniska och språkliga&lt;br&gt;grupper redan efter ett par generationer. Såvida de inte utsätts för ett&lt;br&gt;stort yttre tryck som ökar den inre sammanhållningen, utestängs från&lt;br&gt;det omgivande samhället eller far ett nytillskott till gruppen genom in-&lt;br&gt;vandring. överlever de sällan mer än fyra generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-talets invandrarpolitiska kommitté tar i sitt slutbetänkande upp&lt;br&gt;förekomsten av de olika, och ofta motstridiga, innebörder som be-&lt;br&gt;greppen mångkultur och mångkulturell kan ges. I Sverige används de&lt;br&gt;ofta som något eftersträvansvärt, dvs. de ges en normativ innebörd.&lt;br&gt;Många forskare väljer att inte ge begreppet mångkultur en normativ&lt;br&gt;innebörd utan använder det som en beskrivning av hur ett samhälle ser&lt;br&gt;ut vad avser dess befolkning. Av en sådan beskrivning följer inte&lt;br&gt;självklart hur staten och samhället skall förhålla sig till mångfalden&lt;br&gt;eller vilka åtgärder som skall vidtas - bara att ett förhållningssätt be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hövs och att mångfalden måste få betydelse för politik och åtgärder.&lt;br&gt;Den närmare utformningen och innebörden av detta måste alltid ut-&lt;br&gt;formas med utgångspunkt i demokratiska värden och bestämmas i en&lt;br&gt;kontinuerlig demokratisk process, konstaterar kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av att begreppet mångkultur laddats med så många och&lt;br&gt;olika innebörder har regeringen alltmer övergått till att i stället tala om&lt;br&gt;samhällets mångfald. Den mångfald som är relevant för bedömningar&lt;br&gt;och förslag i denna proposition berör inte bara etnisk mångfald utan&lt;br&gt;också kulturell, religiös och språklig. Mångfald kan också syfta på alla&lt;br&gt;de livserfarenheter som landets invånare har, av vilka somliga är för-&lt;br&gt;värvade utanför Sveriges gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränserna mellan vad som är etniskt å ena sidan och kulturellt å den&lt;br&gt;andra är inte alltid klara eller givna. Kultur, språk och religion kan&lt;br&gt;betraktas som delar som ingår i eller konstituerar det etniska. Kultur&lt;br&gt;kan också vara det överordnade som innefattar de andra delarna eller&lt;br&gt;något som inte alls har med dem att göra. Regeringen utgår i denna&lt;br&gt;proposition från att etnisk och kulturell mångfald är begrepp som in-&lt;br&gt;nefattar språklig och religiös mångfald, att etniskt och kulturellt är be-&lt;br&gt;grepp vars innebörd överlappar varandra samt att de ofta, men inte&lt;br&gt;alltid, kan användas som synonymer. Eftersom mångfald inte auto-&lt;br&gt;matiskt associeras med en bestämd sorts mångfald undviks en ensidig&lt;br&gt;fokusering på etnicitet och etnisk tillhörighet. Vidare utgår regeringen&lt;br&gt;från att en persons etniska bakgrund eller etniska tillhörighet kan vara&lt;br&gt;svensk likaväl som t.ex. samisk, finsk, kurdisk, muslimsk, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Utgångspunkter för en ny politik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Samhällets etniska och kulturella mångfald&lt;br&gt;bör tas som utgångspunkt för den generella politikens utformning och&lt;br&gt;genomförande på alla samhällsområden och nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politik som riktar sig specifikt till invandrare som grupp bör be-&lt;br&gt;gränsas till insatser och åtgärder som kan behövas under den första ti-&lt;br&gt;den i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag att säråtgär-&lt;br&gt;der för invandrare skall begränsas till en introduktionsfas och att åt-&lt;br&gt;gärder som behövs därefter skall rymmas inom ramen för den gene-&lt;br&gt;rella politiken överensstämmer i stort med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna in-&lt;br&gt;stämmer i kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den generella politiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande politiken har haft sin styrka i att den utgått från prin-&lt;br&gt;cipen att invandrare skall omfattas av samma generella politik som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den övriga befolkningen och ha i huvudsak samma rättigheter. Som&lt;br&gt;visas bland annat i Invandrarpolitiska kommitténs analys av invand-&lt;br&gt;rarpolitiken är det i allt väsentligt den generella politiken samt förut-&lt;br&gt;sättningarna att genomfora den som avgör hur situationen för dem&lt;br&gt;som invandrat utvecklar sig. Den situation som personer med utländsk&lt;br&gt;bakgrund befinner sig i är således i huvudsak en konsekvens av den&lt;br&gt;generella politiken och dess räckvidd och möjligheter och inte av de&lt;br&gt;invandrarpolitiska säråtgärdema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som for befolkningen i övrigt kommer det givetvis&lt;br&gt;också i fortsättningen att vara genom den generella politiken och dess&lt;br&gt;styrka som möjligheter ges att påverka invandrares livsvillkor och&lt;br&gt;levnadsförhållanden. Mot bakgrund bland annat av den kritik som&lt;br&gt;riktats mot invandrarpolitiken anser regeringen att det finns skäl att&lt;br&gt;ännu starkare betona den generella politikens betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av demokratiska skäl anser regeringen att den generella politiken på&lt;br&gt;ett helt annat sätt än hittills måste utgå från och spegla den etniska och&lt;br&gt;kulturella mångfald som finns i samhället. Mångfalden måste åter-&lt;br&gt;speglas både i hur politiken formuleras och hur den genomfors. Detta&lt;br&gt;är nödvändigt för att trovärdigt kunna hävda att politiken tar sin ut-&lt;br&gt;gångspunkt i alla människors lika värde. Vidare torde möjligheterna&lt;br&gt;att bryta dagens tendenser till etnisk segregering i samhället och ge&lt;br&gt;förutsättningar för bättre levnadsförhållanden för utsatta grupper öka&lt;br&gt;om politiken utformas med utgångspunkt i befolkningens faktiska&lt;br&gt;sammansättning och bakgrund och tar till vara alla de kompetenser&lt;br&gt;och erfarenheter som finns i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den generella politiken har det alltid funnits åtgärder för individer&lt;br&gt;och grupper med särskilda behov. Regeringen anser att behov som har&lt;br&gt;sin grund i att en person inte har svenska som modersmål eller saknar&lt;br&gt;en svensk utbildningsbakgrund skall vara självklara att beakta när åt-&lt;br&gt;gärder för personer med särskilda behov utformas. Det bör således&lt;br&gt;normalt vara behovet i sig, och inte invandrarskapet, som motiverar&lt;br&gt;åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säråtgärder riktade till invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av hur invandrarpolitiken kommit att bidra till den fel-&lt;br&gt;aktiga föreställningen att invandrare är en från svenskar avvikande och&lt;br&gt;homogen grupp, anser regeringen att det är angeläget att framtida sär-&lt;br&gt;åtgärder riktar sig till invandrare som grupp endast när detta är be-&lt;br&gt;fogat, dvs. när invandrarskapet är en mer relevant utgångspunkt för&lt;br&gt;åtgärder än andra förhållanden. Regeringen anser att det endast är un-&lt;br&gt;der den allra första tiden i Sverige som det kan finnas skäl att låta&lt;br&gt;själva invandrarskapet stå i fokus för eventuella åtgärder men att hän-&lt;br&gt;syn även då skall tas till individuella skillnader och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den första tiden har de flesta invandrare mycket gemensamt.&lt;br&gt;Flertalet har inte svenska som modersmål och inte heller kunskaper&lt;br&gt;om hur det svenska samhället fungerar. Däremot har en hel del av dem&lt;br&gt;som invandrar en anknytning till Sverige, genom att de har anhöriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller vänner som redan bor här, och har därigenom ett socialt nätverk&lt;br&gt;som kan vara till nytta när de skall orientera sig i det nya landet.&lt;br&gt;Dessa nätverk är emellertid många gånger otillräckliga, exempelvis&lt;br&gt;när det gäller att ta sig in på arbetsmarknaden. Regeringen anser där-&lt;br&gt;för att de som invandrar kan behöva stöd för att snabbt skaffa sig de&lt;br&gt;redskap de behöver för att kunna leva och försörja sig i Sverige. Sär-&lt;br&gt;skild uppmärksamhet bör ägnas skyddsbehövande för vilka det ofta&lt;br&gt;krävs stödinsatser under den första tiden och för vilka staten har ett&lt;br&gt;särskilt ekonomiskt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den migrationspolitiska helhetssynen bör vara vägledande vid ut-&lt;br&gt;formningen av stöd och åtgärder. Grunden i migrationspolitiken är de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna. Rättigheterna är individuella vilket ger en&lt;br&gt;viktig utgångspunkt för utformningen av insatserna liksom även den&lt;br&gt;internationella solidariteten och hänsynen till förhållandena i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begränsa säråtgärder som riktar sig till invandrare som grupp till&lt;br&gt;den första tiden i Sverige och verka för att den generella politiken ut-&lt;br&gt;vecklas så att den i större utsträckning tar sin utgångspunkt i mång-&lt;br&gt;falden, bidrar till att bryta upp gränsen mellan svenskar och in-&lt;br&gt;vandrare. Det ger också människor möjlighet att själva välja identitet&lt;br&gt;och framträda som självständiga individer, med egna resurser och med&lt;br&gt;förmåga att ta ansvar för sitt eget liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Mål och inriktning för en framtida integrations-&lt;br&gt;politik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Integrationspolitikens mål skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell&lt;br&gt;bakgrund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt&lt;br&gt;och tolerans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i&lt;br&gt;och medansvariga för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det integrationspolitiska arbetet skall särskilt inriktas på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge förutsättningar till individers egen försörjning och delaktighet i&lt;br&gt;samhället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- värna grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors&lt;br&gt;och mäns lika rättigheter och möjligheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och&lt;br&gt;rasism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag utgår från&lt;br&gt;samma grundläggande syn på samhällets etniska mångfald som rege-&lt;br&gt;ringens och från slutsatsen att en ny politik behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna delar kom-&lt;br&gt;mitténs synsätt och drar samma slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Mot bakgrund av att Sverige blivit&lt;br&gt;ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald och den i flera avseen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den oacceptabla situationen för många med utländsk bakgrund, anser&lt;br&gt;regeringen att det är dags att ta ett definitivt steg bort från en ut-&lt;br&gt;pekande invandrarpolitik. I stället bör politiken bygga på samhällets&lt;br&gt;mångfald och ge kraft att motverka och förebygga ett utanförskap och&lt;br&gt;en marginalisering som sammanfaller med etniska gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill samla synsätt och åtgärder som syftar till att skapa&lt;br&gt;lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell&lt;br&gt;bakgrund i begreppet integrationspolitik. Integrationspolitiken bör&lt;br&gt;formuleras som en politik som rör hela befolkningen och samhällsut-&lt;br&gt;vecklingen i stort. Vad som bör skilja integrationspolitiken från politik&lt;br&gt;som rör andra samhällsområden är att den särskilt skall uppmärk-&lt;br&gt;samma dem som på grund av härkomst eller till följd av sin etniska&lt;br&gt;och kulturella bakgrund riskerar att få ett sämre utgångsläge eller&lt;br&gt;hamna i en sämre situation än andra i befolkningen samt att den skall&lt;br&gt;uppmärksamma och åtgärda orsakerna. Det är således de i vid mening&lt;br&gt;etniska aspekterna och dimensionerna i samhället som integrations-&lt;br&gt;politiken bör ta sikte på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integration är ett begrepp som likt mångkultur getts ett antal olika&lt;br&gt;innebörder. Riksdagen fattade sitt beslut om de invandrarpolitiska&lt;br&gt;målen år 1975 utan att använda begreppet, men tämligen snart kom&lt;br&gt;integration att användas dels som en motsats till assimilation, dels för&lt;br&gt;att uttrycka ambitionen med jämlikhetsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tiden har integration använts också på många andra sätt, bland&lt;br&gt;annat som en samlande term för den statliga och kommunala sektorns&lt;br&gt;ambitioner och insatser i syfte att förverkliga invandrarpolitiken.&lt;br&gt;Uppifrånperspektivet förutsätter också ofta en ensidig anpassning till&lt;br&gt;majoritetssamhället, dvs. i praktiken en assimilation. Assimilation är&lt;br&gt;sedan länge en otänkbar politisk strategi i Sverige. Människor kan inte&lt;br&gt;påtvingas svenskhet. Däremot kan assimilation bli följden av männi-&lt;br&gt;skors egna och frivilliga ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integration kan syfta på något som skall uppnås, dvs. ett mål, eller&lt;br&gt;på en process eller en kombination av mål och process. Man kan tala&lt;br&gt;om integrationsprocesser på den individuella nivån och på sam-&lt;br&gt;hällsnivå. Integrationsprocesserna kan också knytas till t.ex. kulturella,&lt;br&gt;sociala och ekonomiska aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör inte fastställa övergripande mål för enskilda individers&lt;br&gt;integration. På den individuella nivån bör integration betraktas som ett&lt;br&gt;livsprojekt vars innehåll och mål endast kan bestämmas av individen&lt;br&gt;själv. Däremot kan staten sätta upp mål för vad som bör uppnås inom&lt;br&gt;olika samhällsområden med hjälp av arbetsmarknadspolitik, utbild-&lt;br&gt;ningspolitik osv. och stödja den individuella integrationsprocessen ge-&lt;br&gt;nom att föra en politik som ger individen möjligheter att förverkliga&lt;br&gt;sina mål i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att när begreppet integration används i samman-&lt;br&gt;hang som rör samhällets etniska och kulturella mångfald bör det i&lt;br&gt;första hand avse processer på individuell och samhällelig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som process handlar integration om hur skilda delar kan förenas i&lt;br&gt;en större helhet. Den som lämnar sitt hemland för att bosätta sig i ett&lt;br&gt;annat land måste alltid skaffa sig ett förhållningssätt till det nya landet&lt;br&gt;och dess invånare, men strategierna kan skifta. För den som är i mino-&lt;br&gt;ritet kan strategin lätt bli att skydda den egna kulturen eller livsstilen&lt;br&gt;mot majoriteten. Integration måste därför handla om möjligheterna att&lt;br&gt;ingå i en större helhet utan att behöva göra våld på sin kulturella och&lt;br&gt;etniska identitet. En viss anpassning måste emellertid alltid ske i mötet&lt;br&gt;mellan människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationsprocesserna är ömsesidiga i den bemärkelsen att alla är&lt;br&gt;delaktiga och medansvariga i dem och alla måste bidra. Integration är&lt;br&gt;inte endast en fråga om och för invandrare. I ett samhälle med etnisk&lt;br&gt;och kulturell mångfald bör människor komplettera varandra och öm-&lt;br&gt;sesidigt bidra med sin kompetens och livserfarenhet för att den poten-&lt;br&gt;tial som finns i mångfalden skall frigöras och komma till användning.&lt;br&gt;Segregation, självvald eller påtvingad, är därför lika lite önskvärd som&lt;br&gt;påtvingad assimilation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationsprocesserna är ständigt pågående. Hur de fortlöper och&lt;br&gt;utvecklar sig beror på ett stort antal, ofta samverkande, faktorer. Den&lt;br&gt;enskilda individens egna förutsättningar, önskemål och ambitioner&lt;br&gt;spelar liksom möjligheterna till egen försörjning en stor roll. Lika&lt;br&gt;viktigt är emellertid att samhället präglas av öppenhet, respekt och&lt;br&gt;tolerans och att majoritetssamhällets institutioner utvecklas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i mångfalden i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationspolitikens mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell&lt;br&gt;bakgrund bör vara ett övergripande mål för integrationspolitiken. Med&lt;br&gt;lika rättigheter och möjligheter följer också lika skyldigheter. Detta&lt;br&gt;mål är väl förankrat i den svenska, demokratiska traditionen och har&lt;br&gt;även präglat den hittillsvarande invandrarpolitiken. Det är emellertid&lt;br&gt;inte endast formella rättigheter och möjligheter som avses utan även&lt;br&gt;reella möjligheter och det faktiska resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individens rätt och lika värde innehåller även rätten att vara olik.&lt;br&gt;Hur man väljer att förhålla sig till och utveckla den egna etniska och&lt;br&gt;kulturella identiteten är i första hand en fråga för den enskilda indivi-&lt;br&gt;den. Samhället bör därför underlätta för individen att integrera gamla&lt;br&gt;och nya livsmönster och livsstilar på det sätt hon själv önskar. Detta är&lt;br&gt;en förutsättning för att människan skall utveckla en hel identitet och&lt;br&gt;vara stolt över sin bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål bör också vara att åstadkomma en samhällsge-&lt;br&gt;menskap med samhällets mångfald som grund samt att fa till stånd en&lt;br&gt;samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tole-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rans och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och&lt;br&gt;medansvariga för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lands historia fungerar ofta som en förenande länk mellan män-&lt;br&gt;niskor. Eftersom en stor grupp människor har sitt ursprung i ett annat&lt;br&gt;land saknar den svenska befolkningen en gemensam historia. Den&lt;br&gt;samtida tillhörigheten i Sverige och uppslutningen kring samhällets&lt;br&gt;grundläggande värderingar har därför större betydelse för integra-&lt;br&gt;tionen än ett gemensamt historiskt ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska språket är av stor betydelse som kommunikationsmedel&lt;br&gt;och förbindelselänk mellan människor. För att kunna tillgodogöra sig&lt;br&gt;sina rättigheter, fullgöra sina skyldigheter och vara likvärdig och med-&lt;br&gt;ansvarig i samhället behöver alla kunskaper i svenska språket. En vik-&lt;br&gt;tig uppgift för staten är därför att ge möjligheter för människor som&lt;br&gt;inte har svenska som modersmål att lära sig språket. Att betona det&lt;br&gt;svenska språkets betydelse står inte i konflikt med respekten för dem&lt;br&gt;som har ett annat modersmål än svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De yttersta gränserna i samhället sätts alltid av landets lagar och&lt;br&gt;andra författningar, men inom ramen för dessa bör ett stort utrymme&lt;br&gt;finnas för olika sätt att leva och tänka. Det är också nödvändigt med&lt;br&gt;en öppen och levande debatt. För att kunna utveckla samhället till-&lt;br&gt;sammans behöver en ny nationell gemenskap skapas. Ömsesidig re-&lt;br&gt;spekt och tolerans är hörnstenar i ett sådant arbete, men också krea-&lt;br&gt;tivitet och oräddhet och en önskan från alla att vilja och våga möta det&lt;br&gt;annorlunda och det främmande. Den som har stark egen identitet har&lt;br&gt;bättre förutsättningar att klara detta. Därför är den egna identitetsut-&lt;br&gt;vecklingen viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationspolitikens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det integrationspolitiska arbetet bör särskilt inriktas på att ge männi-&lt;br&gt;skor förutsättningar att försörja sig och bli delaktiga i samhället, före-&lt;br&gt;bygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism&lt;br&gt;och att värna grundläggande demokratiska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de grundläggande värdena i det svenska samhället hör jäm-&lt;br&gt;ställdhet mellan könen. Målen och ambitionerna att öka jämställdheten&lt;br&gt;gäller alla oavsett bakgrund och härkomst. Däremot kan metoder och&lt;br&gt;vägar att nå målen behöva anpassas och utvecklas med hänsyn till att&lt;br&gt;inte alla vuxit upp med den svenska traditionen vad gäller jämställdhet&lt;br&gt;mellan könen. Regeringen har tagit initiativ till en dialog mellan olika&lt;br&gt;grupper i samhället om dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är i majoritet har alltid ett särskilt ansvar gentemot dem som&lt;br&gt;är i minoritet. Majoriteten i Sverige består av personer som är födda&lt;br&gt;här, har svenska som modersmål och sannolikt utan tvekan skulle be-&lt;br&gt;skriva sig som svenskar. Maktpositionerna i samhället är en spegling&lt;br&gt;av detta förhållande. Detta reser frågan om delaktighet i samhället. För&lt;br&gt;att den generella politiken skall präglas av den mångfald som finns i&lt;br&gt;samhället, bör i princip också alla vara med och utforma den och ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar för den. Detta kan ske först om mångfalden återspeglas i Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;samhällets institutioner och de demokratiska beslutsprocesserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Konsekvenser och genomförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till mål och inriktning för integrationspolitiken&lt;br&gt;och de grunder den vilar på bör fa konsekvenser för synsätt och åtgär-&lt;br&gt;der inom olika samhällsområden, som t.ex. inom arbetsmarknads- och&lt;br&gt;utbildningsområdet, hälso- sjukvården och kulturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att Sverige i dag är ett land med betydligt större etnisk,&lt;br&gt;kulturell, språklig och religiös mångfald än tidigare leder också till ett&lt;br&gt;större behov av gränsöverskridande verksamhet och gemensamma&lt;br&gt;mötesplatser. Skolan, arbetsplatsen och bostadsområdet utgör natur-&lt;br&gt;liga och viktiga platser för kontakten mellan människor. Men det be-&lt;br&gt;hövs fler arenor för mångfalden, bl.a. sådana som kan fungera som&lt;br&gt;religiösa mötesplatser och ge plats för kulturell och tvärkulturell&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till mål och inriktning för en integrationspolitik bör på sikt&lt;br&gt;påverka utformandet av vissa åtgärder och insatser som i dag riktar sig&lt;br&gt;till invandrare som grupp. Hit hör exempelvis samhällsinformation till&lt;br&gt;invandrare och stödet till invandrarorganisationer. Modersmålsunder-&lt;br&gt;visningen, rätten till tolkservice, svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi) och andra åtgärder och rättigheter som tillkommit inom ramen för&lt;br&gt;den nuvarande invandrarpolitiken ligger dock fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till mål för en integrationspolitik påverkar inte&lt;br&gt;heller de riktlinjer för återvandringspolitik som riksdagen lade fast i&lt;br&gt;samband med beslutet om en ny migrationspolitik år 1996 (prop.&lt;br&gt;1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser regeringen att det behövs vissa organisationsföränd-&lt;br&gt;ringar för att de integrationspolitiska målen skall kunna förverkligas. I&lt;br&gt;avsnitt 12 föreslår regeringen bland annat inrättandet av en ny myn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av lokal och regional förankring och samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de integrationspolitiska målen skall kunna omsättas i konkret&lt;br&gt;handling i hela landet krävs en tydlig regional och lokal förankring.&lt;br&gt;Kommunerna har haft en central roll i förverkligandet av invandrar-&lt;br&gt;politiken och kommer också att vara centrala för förverkligandet av&lt;br&gt;regeringens förslag till integrationspolitiska mål. Många kommuner&lt;br&gt;har utarbetat integrationsplaner som används som viktiga instrument i&lt;br&gt;detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har det emellertid blivit allt mer uppenbart att fler&lt;br&gt;aktörer och nivåer behöver involveras i arbetet och att framför allt den&lt;br&gt;regionala nivån behövs för genomförande och samordning av politi-&lt;br&gt;ken. Länsstyrelserna med sitt samordningsansvar för statlig och kom-&lt;br&gt;munal verksamhet och sitt breda nätverk och sina kontaktytor inom&lt;br&gt;olika samhällssektorer är en viktig resurs i arbetet med att förankra de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrationspolitiska målen på länsnivå. Länsstyrelserna besitter också&lt;br&gt;kunskaper om näringsliv och arbetsmarknad som är värdefulla för för-&lt;br&gt;verkligandet av de integrationspolitiska målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att uppdra åt landshövdingarna i samtliga län&lt;br&gt;att samla berörda parter för att diskutera och komma med förslag till&lt;br&gt;hur de kan föra in de integrationspolitiska målen i sin verksamhet och&lt;br&gt;bidra med att förankra dem i sina respektive län samt hur den kompe-&lt;br&gt;tens som finns i länen i övrigt kan komma till användning i det inte-&lt;br&gt;grationspolitiska arbetet. I uppdraget kommer också att ingå att dis-&lt;br&gt;kutera och komma med förslag till på vilket sätt länsstyrelserna kan&lt;br&gt;involveras i det långsiktiga arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Invandrarbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Invandrarbegreppets användning i författ-&lt;br&gt;ningar bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag överens-&lt;br&gt;stämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i behovet&lt;br&gt;av att se över invandrarbegreppets användning i författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Invandrare är ett begrepp som&lt;br&gt;definieras på en mängd olika sätt. Ibland grundar sig definitionerna på&lt;br&gt;objektiva förhållanden som t.ex. födelseland eller medborgarskap.&lt;br&gt;Ibland handlar det om människors subjektiva kategoriseringar, an-&lt;br&gt;tingen som en uppfattning om den egna identiteten eller genom att&lt;br&gt;någon av andra utpekas som invandrare. I det senare fallet kan det&lt;br&gt;exempelvis handla om en person som talar utmärkt svenska, men med&lt;br&gt;avslöjande brytning eller om någon som uppfattas ha ett osvenskt ut-&lt;br&gt;seende - synliga minoriteter är ett begrepp som ofta används i andra&lt;br&gt;länder - och som av omgivningen därför beskrivs som invandrare. In-&lt;br&gt;vandrare existerar inte heller som ett entydigt rättsligt begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarbegreppet är grovt generaliserande och underförstår en&lt;br&gt;grupp med gemensamma kännetecken och en samhörighet som är&lt;br&gt;skild från svenskar. Det bör därför användas på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;inte förstärker ett vi-och-dom-tänkande. I synnerhet bör det undvikas&lt;br&gt;som benämning på personer som är födda i Sverige och som ofta har&lt;br&gt;kallats ”andragenerationsinvandrare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen med invandrarbegreppets användning har lett till att Sta-&lt;br&gt;tistiska centralbyrån (SCB) och Invandrarverket tillsammans har ut-&lt;br&gt;format riktlinjer för hur redovisning av statistik bör ske. Förutom de&lt;br&gt;grundläggande indelningarna efter födelseland, medborgarskap och&lt;br&gt;kön föreslår SCB och Invandrarverket en indelning av befolkningen i&lt;br&gt;personer med utländsk bakgrund, personer med både svensk och ut-&lt;br&gt;ländsk bakgrund och personer med svensk bakgrund. Bland personer&lt;br&gt;med utländsk bakgrund återfinns de som är utrikes födda samt de som&lt;br&gt;är födda i Sverige, men med två utrikes födda föräldrar. De som har&lt;br&gt;både svensk och utländsk bakgrund utgörs av personer födda i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med en svenskfödd och en utrikes född förälder. Personer med&lt;br&gt;svensk bakgrund är de som är födda i Sverige och vars bägge föräldrar&lt;br&gt;är födda i Sverige. I riktlinjerna anges också ett antal andra indel-&lt;br&gt;ningar som ofta är viktiga att göra i statistiska redovisningar, i synner-&lt;br&gt;het vad gäller personer med utländsk bakgrund. Det gäller t.ex. bosätt-&lt;br&gt;ningstid i Sverige, grunder för bosättning och ålder. Dessa riktlinjer&lt;br&gt;bör bidra till att förändra användningen av begreppet invandrare i de&lt;br&gt;sammanhang då statistiska beskrivningar används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som har fatt tillstånd att bosätta sig i Sverige är i den&lt;br&gt;svenska statistiken betraktad som invandrare. Invandrarbegreppet är&lt;br&gt;alltså inte i Sverige, som i vissa andra länder, tillämpligt på asyl-&lt;br&gt;sökande och andra som väntar på beslut, utan har av tradition kopplats&lt;br&gt;till folkbokföringen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av invandrarbegreppets olika innebörd och rege-&lt;br&gt;ringens bedömning att åtgärder som riktar sig till invandrare som&lt;br&gt;grupp bör begränsas till den första tiden i Sverige, anser regeringen att&lt;br&gt;det behövs en översyn av hur invandrarbegreppet används i olika för-&lt;br&gt;fattningar. Denna översyn kan ske successivt. Regeringen kommer&lt;br&gt;senare att ta initiativ till ett sådant arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition kommer regeringen att där så är möjligt och&lt;br&gt;lämpligt utgå från de riktlinjer som SCB och Invandrarverket utfärdat.&lt;br&gt;Begreppet invandrare kommer när det används endast att syfta på per-&lt;br&gt;soner som faktiskt själva har invandrat. Möjligheterna att vara kon-&lt;br&gt;sekvent i detta kommer emellertid att begränsas av att statistik, utred-&lt;br&gt;ningar, rapporter etc. som regeringen använder som underlag för pro-&lt;br&gt;positionen normalt inte innehåller distinktioner av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Uppföljning av integrationspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förverkligandet av de integrationspolitiska&lt;br&gt;målen bör följas upp kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag överens-&lt;br&gt;stämmer i sak med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga instämmer i behovet av uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den generella politiken kom-&lt;br&gt;mer inte automatiskt att förändra sig utifrån de krav och behov som ett&lt;br&gt;samhälle med etnisk och kulturell mångfald ställer. Såväl enskilda in-&lt;br&gt;divider som aktörer inom offentlig och privat verksamhet tenderar att&lt;br&gt;endast långsamt anpassa sig till den nya situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens bedömning att de integrationspolitiska målen inte&lt;br&gt;kan uppnås utan ett aktivt förändringsarbete. Ett sådant förändringsar-&lt;br&gt;bete bör beröra hela samhället på alla nivåer. För att detta arbete skall&lt;br&gt;komma till stånd behövs förändrade attityder och förhållningssätt och&lt;br&gt;åtgärder av nya slag, översyn av lagar och andra författningar samt&lt;br&gt;nya samverkans- och organisationsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste uppgifterna för att nå de integrationspolitiska&lt;br&gt;målen bör vara att kontinuerligt följa vad som sker på olika områden&lt;br&gt;och nivåer i samhället. Att ta reda på hur det går för människor vad&lt;br&gt;gäller levnadsförhållanden och levnadsvillkor mot bakgrund av deras&lt;br&gt;härkomst samt etniska och kulturella bakgrund eller tillhörighet och&lt;br&gt;att vara uppmärksam på hur social mobilitet, välfärd och levnadsvill-&lt;br&gt;kor utvecklas bör ingå i denna uppföljning. En annan uppgift är att&lt;br&gt;följa hur samhällsinstitutionerna och andra aktörer fullgör sina upp-&lt;br&gt;gifter. Den offentliga sektorn har i sin verksamhet inte bara ansvar för&lt;br&gt;att förverkliga de integrationspolitiska ambitionerna utan också ett&lt;br&gt;speciellt ansvar att vara en förebild. Även verksamheten och agerandet&lt;br&gt;i den privata sektorn bör följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sker den första tiden i Sverige är av stor betydelse för hur&lt;br&gt;det går fortsättningsvis. Därför är introduktionsinsatsemas betydelse&lt;br&gt;och inverkan på integrationsprocesserna av stort intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det uppföljningsansvar som åvilar varje fackmyndighet be-&lt;br&gt;hövs en samlad överblick av vad som sker inom olika samhällsom-&lt;br&gt;råden. Regeringen föreslår i avsnitt 12 att en ny myndighet bildas som&lt;br&gt;far ett övergripande ansvar för att följa upp hur integrationspolitiken&lt;br&gt;förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Integration och återvandring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En god integration i Sverige skapar också&lt;br&gt;goda förutsättningar för den som återvänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsbehövande med permanent uppehållstillstånd bör informeras&lt;br&gt;om möjligheterna till stöd vid en frivillig återvandring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsbehövande som far tidsbegränsat uppehållstillstånd bör ges&lt;br&gt;stöd att förbereda sig för återvändande till hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs bedömning överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett trettiotal remissinstanser har yttrat sig om&lt;br&gt;återvandringsfrågoma. Dessa delar i huvudsak kommitténs synsätt och&lt;br&gt;förslag och ser inga principiella konflikter mellan integration och åter-&lt;br&gt;vandring. Samtliga understryker vikten av frivillighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Integrationspolitiken är in-&lt;br&gt;riktad på att ge enskilda individer stöd och möjligheter att leva och&lt;br&gt;försörja sig i Sverige. Särskilda insatser under den första tiden i Sve-&lt;br&gt;rige syftar till att öka dessa möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All erfarenhet och kunskap tyder på att den som är bra rustad för att&lt;br&gt;klara sig i det nya landet, som kan försörja sig och på olika sätt delta i&lt;br&gt;samhällslivet, också är bra rustad att återvända. Integrationspolitiken&lt;br&gt;utgör därför inte något hinder för den som vill återvända utan kan i&lt;br&gt;stället bidra till att chanserna för ett lyckat återvändande ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns naturligtvis inget som hindrar den som har rätt till stadig-&lt;br&gt;varande bosättning i Sverige att lämna landet för att stadigvarande bo-&lt;br&gt;sätta sig i ett annat land. Beslutet att återvända till ursprungslandet är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enskilda individens rättighet och ansvar. Påtryckningar från stat&lt;br&gt;och kommun far inte förekomma. Det finns i dessa avseenden inte&lt;br&gt;några skillnader mellan dem som invandrat till Sverige och andra med&lt;br&gt;utländsk bakgrund, oavsett om de är svenska eller utländska med-&lt;br&gt;borgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har anslutit sig till det internationella synsättet att det lång-&lt;br&gt;siktiga målet för dem som tvingats fly är att de en dag skall kunna&lt;br&gt;återvända. Skyddsbehövande med permanent uppehållstillstånd bör&lt;br&gt;därför redan under den första tiden i Sverige informeras om de möj-&lt;br&gt;ligheter som finns till stöd för återvändande. Detta bör kunna ske utan&lt;br&gt;att de integrationspolitiska målen åsidosätts. Samma åtgärd, t.ex. en&lt;br&gt;utbildningsinsats, kan ha lika stor betydelse för integrationen i Sverige&lt;br&gt;som i förberedelserna för att återvandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsbehövande som far tidsbegränsat uppehållstillstånd bör för-&lt;br&gt;beredas på att återvända. Detta bör i görligaste mån ske genom att de&lt;br&gt;ges möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt, försörja sig efter&lt;br&gt;förmåga och delta aktivt i samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt arbete med återvandringsfrågor bör alltid hela familjens situa-&lt;br&gt;tion uppmärksammas. Eftersom det i många fall är männen som tar&lt;br&gt;initiativ till återvandring bör kvinnors och barns situation särskilt&lt;br&gt;uppmärksammas. Bland annat är det självfallet grundläggande att på&lt;br&gt;olika sätt ge stöd åt barnen i deras utveckling av sitt modersmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Delaktighet och inflytande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De formella rättigheterna är av grundläggande betydelse för männi-&lt;br&gt;skors delaktighet och inflytande i samhället. Utländska medborgare&lt;br&gt;som har fått tillstånd att bosätta sig i Sverige har i stort sett samma&lt;br&gt;rättigheter som svenska medborgare. Ett av de viktiga undantagen är&lt;br&gt;rösträtten vid riksdagsval som är förbehållen svenska medborgare.&lt;br&gt;Däremot får utländska medborgare som uppfyller vissa villkor vad&lt;br&gt;gäller bosättningen i landet rösta i kommunala val. Den som har röst-&lt;br&gt;rätt är också valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna delta i samhällslivet och kunna ha inflytande över sin&lt;br&gt;egen situation krävs emellertid inte bara formella rättigheter utan&lt;br&gt;också reella möjligheter att utnyttja dem. Kunskaper och information&lt;br&gt;om det samhälle man lever i och möjligheter att göra sin röst hörd är&lt;br&gt;viktiga förutsättningar för deltagande och inflytande. Situationen för&lt;br&gt;den som inte är född eller uppvuxen i Sverige kan i dessa avseenden&lt;br&gt;antas skilja sig från den som gäller för infödda svenskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till delaktighet och inflytande påverkas av männi-&lt;br&gt;skors materiella levnadsvillkor och levnadsförhållanden. Att arbeta&lt;br&gt;och klara den egna försörjningen ger ekonomiska förutsättningar att&lt;br&gt;styra viktiga delar av privatlivet som exempelvis att kunna välja var&lt;br&gt;och hur man bor. Att delta i gemenskapen på en arbetsplats kan öka&lt;br&gt;förutsättningarna för och ge impulser till deltagandet i samhällslivet.&lt;br&gt;Regeringen tar upp frågor som rör arbete och boende i avsnitt 7&lt;br&gt;respektive 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en demokrati bör det vara en strävan att de beslutande organen i&lt;br&gt;samhället är sammansatta så att de representerar hela befolkningen&lt;br&gt;både vad avser intressegemenskap och bakgrund. De som har invand-&lt;br&gt;rat till Sverige de senaste tjugo åren återfinns i liten utsträckning i be-&lt;br&gt;slutande organ och inflytelserika positioner i samhället. Det gör att&lt;br&gt;den etniska och kulturella mångfalden i Sverige är otillräckligt repre-&lt;br&gt;senterad i det demokratiska och politiska systemet. Förklaringarna är&lt;br&gt;flera, t.ex. att det tar en viss tid innan sådana positioner kan nås, men&lt;br&gt;det kan också bero på diskriminering. Att motverka diskriminering&lt;br&gt;och bekämpa främlingsfientlighet och rasism är nödvändigt bl.a. för&lt;br&gt;att öka delaktigheten i samhället för individer med olika bakgrund och&lt;br&gt;för att värna de demokratiska värdena.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Delaktighet i samhällsutvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Särskilda insatser bör vidtas för att stimu-&lt;br&gt;lera invandrares delaktighet i samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Delaktighet handlar både om&lt;br&gt;deltagande i den formella demokratin och om makt och ansvar i var-&lt;br&gt;dagslivet. Under senare år har en debatt förts om hur demokratin kan&lt;br&gt;utvecklas och förnyas i olika avseenden i syfte att öka möjligheterna&lt;br&gt;för medborgarna att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. På kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munal nivå har det handlat om hur kommuninvånarna skall få ett mer&lt;br&gt;direkt inflytande och ökade möjligheter att påverka serviceutbudet.&lt;br&gt;Men det handlar också om att samhället måste öppna sig for mång-&lt;br&gt;falden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har låtit studera demokratiutvecklingen, nu senast i&lt;br&gt;Demokratiutvecklingskommitténs betänkande På medborgarnas vill-&lt;br&gt;kor (SOU 1996:162). I betänkandet betonas de nya utmaningar som de&lt;br&gt;etablerade demokratiska strukturerna har att möta i framtiden. Den&lt;br&gt;etniska mångfalden har ökat i befolkningen samtidigt som personer&lt;br&gt;med invandrarbakgrund är underrepresenterade i partiorganisationerna&lt;br&gt;och föreningslivet. Även Kommunala förnyelsekommittén tar upp&lt;br&gt;frågan om representation. I sitt betänkande Förnyelse av kommuner&lt;br&gt;och landsting (SOU 1996:169) redovisar kommittén att bland annat&lt;br&gt;personer med invandrarbakgrund är dåligt representerade på den&lt;br&gt;lokala nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturaliserade svenska medborgare, dvs. tidigare utländska med-&lt;br&gt;borgare som förvärvat svenskt medborgarskap, deltar i kommunala val&lt;br&gt;i betydligt högre grad än utländska medborgare. Tidigare röstade natu-&lt;br&gt;raliserade svenska medborgare i lika hög grad eller högre än infödda&lt;br&gt;svenska medborgare, men enligt SCB:s redovisningar har valdel-&lt;br&gt;tagandet sjunkit bland dem som nyligen blivit svenska medborgare.&lt;br&gt;Till viss del kan detta förklaras med ålderssammansättningen och att&lt;br&gt;många i väljargruppen kommit från länder med samhällssystem som&lt;br&gt;skiljer sig mycket från det svenska. Att naturaliserade förstagångs-&lt;br&gt;väljare deltar i riksdagsvalet i mindre utsträckning än andra första-&lt;br&gt;gångsväljare trots att de är födda och uppvuxna i Sverige är emellertid&lt;br&gt;svårare att förklara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det låga och sjunkande valdeltagandet bland utländska medborgare&lt;br&gt;kan förklaras på flera sätt. En förklaring är att många av dem är unga,&lt;br&gt;ogifta och med kort utbildning, vilket normalt brukar sammanfalla&lt;br&gt;med lågt valdeltagande. Vistelsetidens längd spelar också en stor roll&lt;br&gt;för engagemang och delaktighet i det nya landet. En annan viktig för-&lt;br&gt;klaring är att utländska medborgare utgör en heterogen grupp som&lt;br&gt;ändras kraftigt mellan två val. En del blir svenska medborgare och&lt;br&gt;andra utvandrar samtidigt som gruppen fylls på med nya invandrare.&lt;br&gt;En förklaring av annat slag är att uppmärksamheten kring valet till så&lt;br&gt;stor del koncentreras till det nationella valet att kommunalvalen ham-&lt;br&gt;nar i bakgrunden. En viktig orsak kan också vara brist på information&lt;br&gt;och kunskap om politiska partier och politiska frågor och att denna&lt;br&gt;brist hänger samman med språksvårigheter och begränsade kontakter&lt;br&gt;med samhället. Skillnaden i valdeltagandet mellan män och kvinnor är&lt;br&gt;betydligt större bland utländska medborgare än i befolkningen som&lt;br&gt;helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det kan finnas rimliga förklaringar till att utländska med-&lt;br&gt;borgare har ett lägre valdeltagande än svenska medborgare är situa-&lt;br&gt;tionen inte tillfredsställande. Att förstagångsväljare som har en ut-&lt;br&gt;ländsk bakgrund röstar i mindre utsträckning än andra unga människor&lt;br&gt;är också djupt oroande, då detta kan vara tecken på utanförskap. För&lt;br&gt;att en demokrati skall utvecklas måste alla människors kompetens och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erfarenheter tas tillvara. Regeringen anser att det är en mycket ange-&lt;br&gt;lägen uppgift att öka delaktigheten i samhället, både generellt och i&lt;br&gt;den politiska processen. Ingen skall behöva stå utanför till följd av&lt;br&gt;bristande kunskaper om de demokratiska traditionerna och om hur det&lt;br&gt;svenska samhället fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset och engagemanget för en fråga börjar ofta i vardagslivet.&lt;br&gt;Därför är det viktigt att stimulera lokala initiativ och engagemang.&lt;br&gt;Genom budgetpropositionen för år 1997 infördes ett anslag för stöd&lt;br&gt;till demokratiutveckling. Syftet med stödet är att stimulera en utveck-&lt;br&gt;ling av nya former och strukturer för medborgarnas engagemang, sär-&lt;br&gt;skilt i utsatta bostadsområden. Den myndighet som skall ha det över-&lt;br&gt;gripande ansvaret för integrationspolitiken bör ges möjligheter att sti-&lt;br&gt;mulera dem som invandrar till ett ökat deltagande i samhällslivet. I&lt;br&gt;detta syfte föreslår regeringen i budgetpropositionen för år 1998 att&lt;br&gt;medlen för stöd till demokratiutveckling förs från utgiftsområde 17&lt;br&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 8 Invandrare&lt;br&gt;och flyktingar. Den myndighet som har ansvar för integrationspoli-&lt;br&gt;tiken bör disponera medlen till bl.a. detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Samhällsinformation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statliga och kommunala myndigheter bör&lt;br&gt;inom sina respektive ansvarsområden sträva efter att samhällsinfor-&lt;br&gt;mation når alla i befolkningen oavsett härkomst och etnisk bakgrund&lt;br&gt;och att den är anpassad till mottagarnas skilda förutsättningar och be-&lt;br&gt;hov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den generella samhällsinformationen behövs särskilda in-&lt;br&gt;formationsinsatser för att tillgodose nyanlända invandrares behov av&lt;br&gt;samhällsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag överens-&lt;br&gt;stämmer i stort med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fatal remissinstanser har haft synpunkter på&lt;br&gt;samhällsinformationen till invandrare. Stiftelsen Invandrartidningen&lt;br&gt;anser att övergripande samhällsinformation bör vara kostnadsfri under&lt;br&gt;invandrares första tid i Sverige samt att även ”gamla” invandrare ny-&lt;br&gt;hets- och informationsbehov bör tillgodoses. Statens invandrarverk&lt;br&gt;anser att frågan om den övergripande samhällsinformationens roll och&lt;br&gt;ansvaret för denna skall utredas. Skolverket betonar behovet av en an-&lt;br&gt;passad samhällsinformation och nyhetsförmedling till nyinvandrare&lt;br&gt;och övriga med begränsade kunskaper i svenska. LO instämmer i prin-&lt;br&gt;cip med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrares behov av samhällsinformation uppmärksammades vid&lt;br&gt;mitten av 1960-talet. I syfte att förbättra informationen bildades år&lt;br&gt;1967 Stiftelsen Invandrartidningen, som fick i uppgift att ge ut en tid-&lt;br&gt;ning på de vid den tiden vanligast förekommande språken. Behovet av&lt;br&gt;information uppmärksammades också i propositionen Riktlinjer för&lt;br&gt;utlänningspolitiken (prop. 1968:142), där det framhölls att det är en&lt;br&gt;primär uppgift för samhället att medverka till att utlänningar far så&lt;br&gt;goda kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället att de&lt;br&gt;inte blir avskärmade från befolkningen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet år 1975 om invandrarpolitiken innefattade rikt-&lt;br&gt;linjer för myndigheternas information till invandrare. Där slogs fast att&lt;br&gt;alla informationsansvariga organ i samhället har ett ansvar för infor-&lt;br&gt;mationen inom sitt verksamhetsområde. Invandrarverket har ett sam-&lt;br&gt;ordningsansvar för samhällsinformation till och om invandrare samt&lt;br&gt;att svara för sådan information som inte faller på någon annan myn-&lt;br&gt;dighet. Detta innebär att verket bl.a. sammanställer, producerar och&lt;br&gt;distribuerar information om det svenska samhället på olika språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket skall också ge information till allmänheten i in-&lt;br&gt;vandrarpolitiska frågor. Detta sker bland annat genom att verket pro-&lt;br&gt;ducerar informationsmaterial och dokumentation av olika slag som i&lt;br&gt;första hand vänder sig till den infödda befolkningen. Invandrare skall&lt;br&gt;också fa samhällskunskap via sfi, där information om det svenska&lt;br&gt;samhället, lag och rätt och jämställdhet är en viktig del i kursplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av samhällsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till integrationspolitiska mål grundar sig på att var&lt;br&gt;och en på sitt område tar ansvar för att politik och åtgärder omfattar&lt;br&gt;hela befolkningen. Det innebär att de som invandrat och andra med&lt;br&gt;utländsk bakgrund bör nås av samma information som alla andra. För&lt;br&gt;att samhällsinformationen skall nå alla i befolkningen oavsett här-&lt;br&gt;komst och etnisk bakgrund bör den ta sin utgångspunkt i samhällets&lt;br&gt;mångfald och utformas efter mottagarnas skilda förutsättningar och&lt;br&gt;behov. Regeringen anser att statliga och kommunala myndigheter har&lt;br&gt;ett stort ansvar för detta och att de inom ramen för sina ordinarie upp-&lt;br&gt;gifter bör sträva efter att nå alla samhällsmedborgare med relevant in-&lt;br&gt;formation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den generella samhällsinformationen bör det göras särskilda&lt;br&gt;informationsinsatser för att tillgodose nyanlända invandrares behov av&lt;br&gt;samhällsinformation. Grundläggande samhällsinformation till nyan-&lt;br&gt;lända invandrare bör så långt möjligt ges på invandrarens eget språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsinformation i tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med en rad andra industriellt utvecklade länder är Sverige på&lt;br&gt;väg in i ett nytt samhälle där informationens och kunskapens betydelse&lt;br&gt;för delaktighet och inflytande i samhället ökar i betydelse. Med stig-&lt;br&gt;ande kunskapsnivå i samhället och ökad tilltro till den egna förmågan&lt;br&gt;ökar också kraven på inflytande och delaktighet. Människor vill ha&lt;br&gt;större makt över sitt liv i närsamhället, i arbetslivet och i samhället i&lt;br&gt;stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under årens lopp har olika åtgärder vidtagits för att sprida informa-&lt;br&gt;tion och kunskap. Informationstekniken utnyttjas alltmer till informa-&lt;br&gt;tions- och kunskapsspridning. Utvecklingen av Internet är ett be-&lt;br&gt;lysande exempel på detta. Via närradio, lokala TV-program och satel-&lt;br&gt;lit-TV kan information om världen och lokalsamhället nå alla männi-&lt;br&gt;skors vardagsrum. Den tekniska utvecklingen öppnar nya möjligheter&lt;br&gt;för kunskapsinhämtande och delaktighet. En förutsättning är emeller-&lt;br&gt;tid att tekniken blir tillgänglig för alla och inte bidrar till att öka klyf-&lt;br&gt;torna i samhället. Tekniken ger också nya förutsättningar för dem som&lt;br&gt;vill följa vad som händer i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juli 1994 inleddes en femårig försöksverksamhet med medborgar-&lt;br&gt;kontor (prop. 1993/94:187, bet. 1993/94:KU39, rskr. 1993/94:392).&lt;br&gt;Syftet är att få ytterligare kunskaper om dels hur ett organiserat sam-&lt;br&gt;arbete över kommunala och statliga myndighetsgränser, dels hur dia-&lt;br&gt;logen mellan myndigheterna och medborgarna kan fördjupas. Effekten&lt;br&gt;kan bli en institutionell förnyelse och effektivisering av offentlig&lt;br&gt;verksamhet och en förbättrad och mer tillgänglig service för befolk-&lt;br&gt;ningen. Riksdagen beslöt våren 1997 att försöksverksamheten skall&lt;br&gt;utvidgas så att även viss myndighetsutövning omfattas (prop.&lt;br&gt;1996/97:90, bet. 1996/97:KU9, rskr. 1996/97:301)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp (In 97:A) har inrättats inom Inrikesdepartementet&lt;br&gt;för att följa och stödja arbetet med att utveckla medborgarkontor och&lt;br&gt;andra former av kontakter mellan enskilda människor och offentliga&lt;br&gt;organ. Arbetsgruppen skall utveckla och utarbeta förslag som innebär&lt;br&gt;att dialogen mellan medborgare och samhällsorgan fördjupas. Särskilt&lt;br&gt;betydelsefull är denna utveckling i storstädernas utsatta bostadsom-&lt;br&gt;råden vilket också skall belysas av arbetsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarkontoren bör kunna spela en viktig roll för att nå ut med&lt;br&gt;samhällsinformation till olika grupper och öka delaktigheten i sam-&lt;br&gt;hället. De kan också bli en plats där informationsteknik kan göras till-&lt;br&gt;gänglig för medborgarna. För att medborgarkontoren skall bli den&lt;br&gt;plats människor söker sig till för information och dialog bör den lo-&lt;br&gt;kala utformningen ske tillsammans med de boende i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Stiftelsen Invandrartidningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det statliga stödet till Stiftelsen Invandrar-&lt;br&gt;tidningen bör avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag överens-&lt;br&gt;stämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fatal remissinstanser har kommente-&lt;br&gt;rat förslaget. De flesta är negativa till förslaget. Dit hör bl.a. Invand-&lt;br&gt;rarverket, Skolverket och Stiftelsen Invandrartidningen. Positiva till&lt;br&gt;förslaget är bl.a. Statskontoret, Södertälje kommun och Jönköpings&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Staten beslutade år 1967 att&lt;br&gt;förbättra informationen till invandrare genom att ge ut en tidning på de&lt;br&gt;vanligaste invandrarspråken och i detta syfte bildades Stiftelsen In-&lt;br&gt;vandrartidningen (prop. 1967/68:149, bet. 1967/68:StatsU174, rskr.&lt;br&gt;1967/68:358). Under budgetåret 1971/72 började också en svensk ver-&lt;br&gt;sion, På lätt svenska, att ges ut. Propositionen om den framtida verk-&lt;br&gt;samheten vid Stiftelsen Invandrartidningen (prop. 1987/88:110, bet.&lt;br&gt;1987/88:SfU24, rskr. 1987/88:301) ledde till att riksdagen beslutade&lt;br&gt;att verksamheten vid stiftelsen skulle fortsätta, men i delvis nya&lt;br&gt;former. Bestämmelser för tidningsverksamheten infördes i stiftelsens&lt;br&gt;stadgar och i ett avtal mellan staten och stiftelsen. Stiftelsen fick&lt;br&gt;långtgående frihet att själv utforma sitt redaktionella program. Tid-&lt;br&gt;ningen hade innan dessa förändringar beslutades genomfört sin verk-&lt;br&gt;samhet utan några större strukturella förändringar. Genom riksdagens&lt;br&gt;beslut rekonstruerades verksamheten så att förutsättningarna för en&lt;br&gt;modem tidningsproduktion förbättrades. Bland annat höjdes statsbi-&lt;br&gt;draget till tidningen och det tidigare förbudet att ta in kommersiella&lt;br&gt;annonser togs bort. Likaså fick en prenumerationsavgift tas ut. Syftet&lt;br&gt;med förändringen var att öka stiftelsens möjligheter att arbeta på&lt;br&gt;samma villkor som den övriga tidningsvärlden. Det statliga bidraget&lt;br&gt;beräknades till en veckoutgivning av tidningen på nio språk. Syftet var&lt;br&gt;att tidningen skulle skifta utgivningsspråk när invandringen förändra-&lt;br&gt;des och ledde till nya språkbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningen utkommer med 44 nummer per år och ges för närvarande&lt;br&gt;ut på finska, arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, spanska, persiska,&lt;br&gt;polska och engelska. Medelupplagan för de olika språkeditionema un-&lt;br&gt;der året ligger runt 2 000. Störst är den finska editionen med ca 3 400&lt;br&gt;exemplar och minst den serbokroatiska med ca 1 300 exemplar. På lätt&lt;br&gt;svenska hade en medelupplaga år 1996 på ca 19 000. Prenumerationen&lt;br&gt;på tidningen är starkt subventionerad och kostar innevarande år 210&lt;br&gt;kronor för På lätt svenska och 170 kronor för språkeditionema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många prenumeranter utgörs av myndigheter och organisationer. En&lt;br&gt;stor del av upplagan av tidningen På lätt svenska används i sfi-under-&lt;br&gt;visningen. Bland de privatpersoner som är prenumeranter på de olika&lt;br&gt;språkeditionema finns även invandrare som varit mycket länge i Sve-&lt;br&gt;rige. På två av de språk - finska och spanska - som Invandrartid-&lt;br&gt;ningen utkommer på utges även tidningar på kommersiell basis. Dessa&lt;br&gt;tidningar har en prenumererad upplaga av ungefär samma storlek som&lt;br&gt;Invandrartidningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom Invandrartidningens olika editioner har stiftelsen en verk-&lt;br&gt;samhet med framställning av informationsmaterial på lätt svenska&lt;br&gt;samt på olika språk på uppdragsbasis. Denna verksamhet har vuxit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under senare år. Stiftelsen har också påbörjat ett utvecklingsarbete i&lt;br&gt;syfte att komplettera traditionella informationskanaler med de möjlig-&lt;br&gt;heter som informationstekniken öppnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gått trettio år sedan stiftelsen bildades. Under dessa år har&lt;br&gt;stiftelsen förvärvat stor erfarenhet av att anpassa och rikta information&lt;br&gt;till invandrare. Den ursprungliga motiveringen för att ge ut en tidning&lt;br&gt;på flera språk var att de som var nya i Sverige behövde få information&lt;br&gt;om det svenska samhället på sitt eget språk. Urvalet av språk har se-&lt;br&gt;dan dess ändrats flera gånger för att svara mot de behov som invand-&lt;br&gt;ringen aktualiserat. Invandrartidningen har emellertid bara delvis för-&lt;br&gt;mått förändra sin utgivning utifrån de språkbehov som uppkommit&lt;br&gt;allteftersom nya språkgrupper invandrat. Dessutom är antalet tryckta&lt;br&gt;exemplar litet i förhållande till antalet personer från respektive språk-&lt;br&gt;område som finns i Sverige. De ursprungliga skälen att ge ut tidningen&lt;br&gt;kan således ifrågasättas både vad gäller tidningens innehåll och&lt;br&gt;läsekretsens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningar på andra språk än svenska fyller givetvis ett behov både&lt;br&gt;vad gäller information och som språkrör och samlande kraft för den&lt;br&gt;aktuella språkgruppen. Det kan emellertid ifrågasättas om tidningar&lt;br&gt;för grupper som sedan länge är etablerade i Sverige bör ges ut av en&lt;br&gt;statlig stiftelse. På samma sätt kan det ifrågasättas om behovet av in-&lt;br&gt;formation på lätt svenska bland dem som varit länge i Sverige skall&lt;br&gt;beaktas på annat sätt än det allmänna behov av information på lätt&lt;br&gt;svenska som finns i landet. Regeringen anser att invandrare som varit&lt;br&gt;länge i landet i princip bör få sina behov tillgodosedda på samma sätt&lt;br&gt;som andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna utbudet av information på olika språk har ökat vä-&lt;br&gt;sentligt sedan Invandrartidningens tillkomst. Det har också skett för-&lt;br&gt;ändringar i utbudet av information på lätt svenska. Regeringen noterar&lt;br&gt;också med intresse det ökade kommersiella intresset för samhällets&lt;br&gt;mångfald inom mediavärlden. I synnerhet på tidningssidan har in-&lt;br&gt;tresset att nå nya målgrupper ökat väsentligt, bl.a. har en del dagstid-&lt;br&gt;ningar gett ut särskilda bilagor i områden med många invandrare.&lt;br&gt;Även artiklar och information på olika språk har prövats. Till detta&lt;br&gt;kommer de nya möjligheter att möta det framtida informationsbehovet&lt;br&gt;som informationstekniken och utvecklingen inom radio och tv öppnar.&lt;br&gt;Även tekniken vad gäller framställning av tryckta skrifter har för-&lt;br&gt;bättrats. Vidare kan en utveckling av medborgarkontoren öppna fram-&lt;br&gt;tida möjligheter till samhällsinformation på olika språk och på lätt&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utvecklingen vid Invandrartidningen under&lt;br&gt;senare år med en ökad uppdragsverksamhet och utnyttjande av infor-&lt;br&gt;mationstekniken är mycket intressant. Mot den redovisade bakgrunden&lt;br&gt;anser regeringen dock att det statliga bidraget till Stiftelsen Invandrar-&lt;br&gt;tidningen bör avvecklas. Vad gäller nyanländas behov av information&lt;br&gt;på eget språk eller på lätt svenska anser regeringen att detta är ett be-&lt;br&gt;hov som måste uppmärksammas och tillgodoses. Den nya myndighet&lt;br&gt;som föreslås i denna proposition bör ha ett övergripande ansvar för att&lt;br&gt;sådan information finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1998 föreslår regeringen att stödet av-&lt;br&gt;vecklas och att motsvarande medel förs till den myndighet som skall&lt;br&gt;ha ansvaret för integrationspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Stiftelsen Invandrartidningens styrelse bedömer att det finns&lt;br&gt;möjligheter att bedriva delar av verksamheten vidare på uppdrags-&lt;br&gt;basis, har stiftelsen ett eget kapital som, i den mån det inte behövs för&lt;br&gt;att täcka avvecklingskostnader, bör kunna användas för att utveckla&lt;br&gt;livskraftiga delar av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Stöd till organisationer och deras verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Staten bör ge bidrag till organisationer som&lt;br&gt;bildats av invandrare eller annars på etnisk grund och vars verksamhet&lt;br&gt;ligger i linje med de integrationspolitiska målen. Även andra&lt;br&gt;organisationer bör kunna fa stöd för sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgivningen bör resultatstyras. En särskild utredare kommer&lt;br&gt;att fa regeringens uppdrag att i samråd med bl.a. invandrarnas riksor-&lt;br&gt;ganisationer utveckla former för ett nytt bidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommittén har föreslagit att det&lt;br&gt;nuvarande stödet avvecklas och att den statliga bidragsgivningen skall&lt;br&gt;avse stöd till språkliga/etniska gruppers kulturella och sociala verk-&lt;br&gt;samhet samt att bidragssystemet skall bestå av ett grundbidrag och ett&lt;br&gt;projektbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till kom-&lt;br&gt;mitténs förslag. Statskontoret föreslår tidsbegränsade grundbidrag där&lt;br&gt;behoven är permanenta och riksomfattande. Statliga projektmedel i&lt;br&gt;övrigt bör samordnas med andra statliga medel. Statens invandrarverk&lt;br&gt;framhåller att bidragen till etablerade riksorganisationer skall normali-&lt;br&gt;seras och att en större del av det totala stödet bör gå till projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd anser att statens åtagande bör begränsas till att i&lt;br&gt;första hand gälla stöd till kulturell och social verksamhet. Sam-&lt;br&gt;arbetsorganet för invandrarorganisationerna i Sverige (SIOS) för-&lt;br&gt;ordar det nuvarande bidragssystemet. Sverigefinska riksförbundet är&lt;br&gt;positivt till att det nuvarande stödet avvecklas och ersätts med ett stöd&lt;br&gt;till etniska och språkliga gruppers kulturella och sociala verksamhet.&lt;br&gt;En förutsättning är dock att stödets storlek inte urholkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Att bosätta sig i ett nytt land&lt;br&gt;innebär för många stora omställningar och det tar tid att orientera sig&lt;br&gt;och finna sig till rätta. Särskilt stora kan påfrestningarna vara för den&lt;br&gt;som av tvång lämnat sitt land. För många är kontakten med dem som&lt;br&gt;kommer från samma plats eller land, eller som talar samma språk, av&lt;br&gt;stor betydelse både känslomässigt och praktiskt. Organisationer som&lt;br&gt;bildas av invandrare kan ge trygghet i den nya tillvaron. Där kan man&lt;br&gt;som nykomling byta erfarenheter med andra och fa hjälp att orientera&lt;br&gt;sig i samhället. En organisation där man möter andra som har invand-&lt;br&gt;rat kan bli starten för delaktigheten i det nya samhället. Allteftersom&lt;br&gt;man skaffar kunskaper och etablerar sig i landet bortfaller de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ursprungliga behoven, men kvar står kanske intresset att umgås med&lt;br&gt;dem som man delar språk och bakgrund med. Detta är också ett sätt att&lt;br&gt;tillgodose barns och barnbarns intresse för sina rötter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationer där den etniska bakgrunden eller flytten eller flykten&lt;br&gt;till Sverige är den gemensamma grunden bör i princip få stöd till sin&lt;br&gt;verksamhet på samma sätt som andra organisationer. Organisationer&lt;br&gt;som samlar medlemmar med gemensam etnisk och kulturell bakgrund&lt;br&gt;kan emellertid ha svårt att hävda sig gentemot traditionella svenska&lt;br&gt;organisationer och kan därför behöva särskild uppmärksamhet. Detta&lt;br&gt;är motiverat av att den etniska och kulturella mångfalden i samhället&lt;br&gt;bör vara företrädd även i organisationslivet och organisationer. Även&lt;br&gt;om huvudansvaret för att bevara och utveckla det egna kulturarvet&lt;br&gt;primärt ligger hos de enskilda individerna eller grupperna, anser rege-&lt;br&gt;ringen att ett särskild stöd till sådana organisationer är befogat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser också att det finns särskilda skäl att ge stöd till&lt;br&gt;organisationer vars verksamhet är inriktad på att tillgodose nyanlända&lt;br&gt;invandrares behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald behöver människor&lt;br&gt;även träffas över etniska och kulturella gränser. I det gränsöver-&lt;br&gt;skridande arbetet har alla organisationer en uppgift. Regeringen anser&lt;br&gt;emellertid att särskilt stöd bör kunna ges även till organisationer som&lt;br&gt;arbetar tväretniskt, antingen genom att verka för att människor med&lt;br&gt;olika bakgrund samlas kring gemensamma frågor eller genom att&lt;br&gt;bygga vidare på ett befintligt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland unga människor finns ett intresse att organisera sig tväretniskt&lt;br&gt;eller söka sig till organisationer där en gemensam samhällsfråga som&lt;br&gt;t.ex. miljön och inte ursprunget står i centrum. 1 detta sammanhang&lt;br&gt;vill regeringen betona vikten av att ungdomsorganisationer drivs av&lt;br&gt;ungdomarna själva och att föreningarna blir en naturlig mötesplats för&lt;br&gt;ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande bidragssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade om ett nytt statsbidragssystem till invandrarnas&lt;br&gt;riksorganisationer år 1986 (prop. 1985/86:98, bet. 1985/86:SfU20,&lt;br&gt;rskr. 1985/86:307). En grundläggande utgångspunkt för de övervägan-&lt;br&gt;den som gjordes för stödets utformning var att det skulle anpassas till&lt;br&gt;de allmänna principerna för statligt stöd till övriga folkrörelser. Ett&lt;br&gt;väsentligt syfte med stödet var att det skulle underlätta för organisa-&lt;br&gt;tionerna att bedriva en samordnad rikstäckande verksamhet genom ett&lt;br&gt;centralt kansli. Det nuvarande bidragssystemet till invandrarnas orga-&lt;br&gt;nisationer har således utformats efter de huvudprinciper som också&lt;br&gt;gällde för andra statsbidragssystem till föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående utvecklingsarbete - resultatstyrning av det statliga stödet till&lt;br&gt;organisationer och folkrörelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal statliga utredningar har utrett den statliga bidragsgivningen&lt;br&gt;till föreningslivet. Utredningarna konstaterar relativt samstämmigt att&lt;br&gt;det finns anledning att förbättra styrning och åtérrapportering av de&lt;br&gt;statliga föreningsbidragens resultat och effekter. De olika utredningar-&lt;br&gt;nas resultat kan sägas utgöra en naturlig del i den process som det är&lt;br&gt;att införa ett nytt styrsystem for statliga anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga budgetprocessen har under senare år förändrats och&lt;br&gt;resultatstyrningen har fått allt större genomslag i budgetarbetet. Riks-&lt;br&gt;dagen har vid flera tillfallen påtalat betydelsen av att all statligt finan-&lt;br&gt;sierad verksamhet skall resultatstyras, även s.k. sakanslag (prop.&lt;br&gt;1993/94:50, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:536). Regeringen&lt;br&gt;aviserade därför i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil.&lt;br&gt;14) att ett arbete skulle inledas för att öka resultatorienteringen av&lt;br&gt;bidragen till organisationslivet och samtidigt ge föreningslivet möjlig-&lt;br&gt;heter att visa värdet av sin verksamhet. I februari 1996 inrättades inom&lt;br&gt;dåvarande Civildepartementet en interdepartemental arbetsgrupp&lt;br&gt;(In 96:1) for resultatstyrning och uppföljning av statsbidrag till&lt;br&gt;föreningar. Arbetsgruppens uppdrag var att presentera och utveckla&lt;br&gt;metoder för resultatstyrning, uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;statsbidragen till föreningar och andra ideella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen har kartlagt samtliga statliga anslag som riktar sig till före-&lt;br&gt;ningslivet. Arbetsgruppen redovisar i rapporten Resultatstyrning av&lt;br&gt;föreningsbidrag (Ds 1997:36) att de statliga bidragen måste utformas&lt;br&gt;så att aktiv förnyelse och utveckling av verksamheten premieras. En-&lt;br&gt;ligt arbetsgruppen är de regelverk som finns för många bidrag otids-&lt;br&gt;enliga och inte anpassade till den statliga resultatstyrning som sker i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt konstaterar arbetsgruppen att ett förnyelsearbete pågår för&lt;br&gt;att öka resultatorienteringen av de statliga bidragen till föreningslivet.&lt;br&gt;Det statliga stödet till ungdomsorganisationerna utvärderas t.ex. vart&lt;br&gt;tredje år i förhållande till de riktlinjer som gäller för ungdomsverk-&lt;br&gt;samheten och i förhållande till de övergripande mål som angetts för&lt;br&gt;bidraget. Stödet fördelas också så att förnyelse och utveckling upp-&lt;br&gt;muntras. Stödet till kvinnoorganisationerna har också förändrats till&lt;br&gt;förmån för fömyelseverksamhet med lokala nätverk istället för att&lt;br&gt;grundas på medlemsantalet. Endast en del av bidragets storlek relate-&lt;br&gt;ras numera till antalet medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att bl.a. förbättra resultatstyrningen utvärderar för närvarande&lt;br&gt;en parlamentarisk kommitté stödet till idrotten (dir. 1996:84). En&lt;br&gt;annan kommitté har tillkallats för att se över formerna för&lt;br&gt;statsbidragsgivningen till vissa organisationer verksamma inom det&lt;br&gt;sociala området (dir. 1997:59). Syftet är att utforma en stats-&lt;br&gt;bidragsgivning där det byggs in fömyelseincitament så att existerande&lt;br&gt;organisationer kan utveckla nya, effektivare verksamhetsformer och&lt;br&gt;att nya organisationer kan utvecklas inom området. Även stödet till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frivilligorganisationema inom försvaret utvärderas i syfte att förbättra Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;resultatstyrningen av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassning till annat organisationsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till invandrarnas organisationer bör anpassas till den utveckling&lt;br&gt;av det statliga stödet till folkrörelser som redovisats. Organisationerna&lt;br&gt;bör kunna verka i det svenska samhällslivet på samma villkor som&lt;br&gt;andra folkrörelser och bidra till att demokratin fördjupas. Det nu-&lt;br&gt;varande stödet till invandrares riksorganisationer styrs genom en de-&lt;br&gt;taljerad förordning. En sådan detaljreglering av bidragsgivningen ska-&lt;br&gt;par inte önskvärda möjligheter till förnyelse och utveckling av verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att bidrag som ges till organisationer som bildats&lt;br&gt;av invandrare eller annars på etnisk grund bör relateras till de integra-&lt;br&gt;tionspolitiska målen. Det innebär att stödet kan prövas mot angelägna&lt;br&gt;mål för introduktion och integration och utvärderas i förhållande till&lt;br&gt;dessa. Därmed kan stödet bli mer effektivt och anpassas till de sam-&lt;br&gt;hällsförändringar som sker och befintliga organisationer kan stimule-&lt;br&gt;ras till utveckling samtidigt som nya organisationer kan ges ett bättre&lt;br&gt;stöd. Kriterierna för statsbidrag bör på ett tydligare sätt kopplas till&lt;br&gt;organisationernas funktion och roll i integrationsarbetet. Stödet bör&lt;br&gt;också bli mer verksamhets- och projektinriktat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett resultatstyrt bidragssystem ger större möjligheter att ge stöd till&lt;br&gt;dem som driver ett aktivt integrationsarbete och befrämja samverkan&lt;br&gt;och samarbete mellan olika organisationer. Inom ramen för stödet bör&lt;br&gt;det också finnas ett utrymme för organisationerna att utifrån sina&lt;br&gt;specifika förutsättningar, som t.ex. storlek och historisk tradition,&lt;br&gt;medverka till att stärka identitet och delaktighet i det svenska sam-&lt;br&gt;hället. Samtidigt är det viktigt att organisationerna, i likhet med vad&lt;br&gt;som gäller för andra folkrörelser, kan öka sin självförsörjning och&lt;br&gt;minska sitt beroende av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare formerna för det nya statsbidragssystemet bör utvecklas&lt;br&gt;i nära samråd med organisationerna. I detta syfte avser regeringen att&lt;br&gt;tillkalla en särskild utredare med uppdrag att i samråd med bl.a. in-&lt;br&gt;vandrarnas riksorganisationer föreslå hur bidragsgivningen skall ut-&lt;br&gt;formas. Arbetet bör bedrivas skyndsamt. Inriktningen bör vara att det&lt;br&gt;nya statsbidragssystemet genomförs successivt med början år 1999 för&lt;br&gt;att vara fullt genomfört år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Bidragsfördelande myndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den myndighet som har ansvar för integra-&lt;br&gt;tionsfrågorna bör administrera, fördela och följa upp statens bidrag till&lt;br&gt;invandrarnas riksorganisationer m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommittén föreslår att stödet till&lt;br&gt;organisationerna skall administreras av två nämnder vars ledamöter&lt;br&gt;utses av regeringen, en nämnd för bidrag till finskspråkig kulturell&lt;br&gt;verksamhet och en nämnd för bidrag till andra språkliga/etniska&lt;br&gt;grupper. Kommittén föreslår vidare att nämnderna i första hand in-&lt;br&gt;ordnas i Statens kulturråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser är tveksamma till kom-&lt;br&gt;mitténs förslag. Statens invandrarverk anser att den föreslagna nya&lt;br&gt;integrationsmyndigheten bör fördela bidraget. Statens kulturråd är po-&lt;br&gt;sitiv till förslaget om fördelning av stöd till kulturell verksamhet under&lt;br&gt;förutsättning att nödvändiga resurser ställs till förfogande. Sverige-&lt;br&gt;finska riksförbundet tillstyrker förslaget men anser att riksorganisa-&lt;br&gt;tionen har bredare ansvar än enbart för kulturell och social verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Resultatstyrningen av bi-&lt;br&gt;dragsgivningen innebär att det blir ett tydligare samband mellan&lt;br&gt;målet för stödet och målen för integrationspolitiken. Detta i sin tur&lt;br&gt;bör återverka på bidragsfördelningen så att den blir mer flexibel i för-&lt;br&gt;hållande till förändringar i samhället och till språkliga och etniska&lt;br&gt;gruppers skiftande behov. Regeringen föreslår i avsnitt 12 att en ny&lt;br&gt;myndighet inrättas som bland annat skall fa i uppgift att följa och ut-&lt;br&gt;värdera samhällsutvecklingen och följa upp hur åtgärder och insatser&lt;br&gt;anpassas till samhällets etniska och kulturella mångfald. Regeringen&lt;br&gt;anser att myndigheten kommer att ha den överblick och kompetens&lt;br&gt;som gör det naturligt att den också ansvarar för bidragsfördelningen&lt;br&gt;till organisationer och deras verksamhet. Regeringen finner inget skäl&lt;br&gt;att inrätta särskilda nämnder där organisationerna är representerade.&lt;br&gt;Det bör vara myndighetens uppgift att utveckla ändamålsenliga former&lt;br&gt;för samarbete med organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Diskriminering, främlingsfientlighet och rasism&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arbetet med att förebygga och motverka&lt;br&gt;diskriminering, främlingsfientlighet och rasism måste ständigt&lt;br&gt;bedrivas. Det måste ske på flera fronter och nivåer samt med olika&lt;br&gt;metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Att förebygga och motverka&lt;br&gt;etnisk diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och intolerans är en&lt;br&gt;av regeringens allra viktigaste uppgifter. Om inte idén om allas lika&lt;br&gt;värde kan befastas riskerar samhället att brytas sönder inifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt arbete för att befästa alla människors lika värde måste för att bli&lt;br&gt;långsiktigt framgångsrikt, inriktas på grundläggande värderingar som&lt;br&gt;humanism, tolerans, rättvisa och respekt för andra människor. Det kan&lt;br&gt;inte begränsas till att påverka människors förhållningssätt till invand-&lt;br&gt;rare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot diskriminering, främlingsfientlighet och rasism måste&lt;br&gt;ständigt föras. Varje generation måste komma till insikt om alla män-&lt;br&gt;niskors lika värde. Skolan har här en ytterst viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå resultat måste arbetet bedrivas på flera fronter. Det måste&lt;br&gt;prägla i princip alla samhällsområden och alla nivåer. För att bli&lt;br&gt;effektivt måste det konkreta arbetet anpassas efter den lokala situa-&lt;br&gt;tionen och de arbetsmetoder måste väljas som fungerar bäst i varje&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt i regeringens arbete på detta område är att&lt;br&gt;se till att det finns ett effektivt regelverk som kriminaliserar rasistiska&lt;br&gt;handlingar. En annan är att alla oavsett bakgrund ges reella möjlig-&lt;br&gt;heter till att försörja sig och bli delaktiga i samhället. Den som står&lt;br&gt;utanför upplevs ofta som hotande och upplever ofta sig själv som ho-&lt;br&gt;tad. Genom det förslag till mål och inriktning for integrationspolitiken&lt;br&gt;som läggs fram i denna proposition vill regeringen skapa bättre förut-&lt;br&gt;sättningar for att motverka segregation. Med den nya myndighet som&lt;br&gt;regeringen föreslår skall inrättas kommer det for första gången att fin-&lt;br&gt;nas en myndighet med ett samlat ansvar för att följa utvecklingen i&lt;br&gt;samhället ur ett integrationspolitiskt perspektiv och aktivt agera for&lt;br&gt;förbättringar. Detta gäller inte minst genom den kraftsamling som blir&lt;br&gt;ett resultat av att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (Diskri-&lt;br&gt;mineringsombudsmannen) föreslås ingå i myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa förslag har regeringen tagit initiativ till ett antal sär-&lt;br&gt;skilda insatser och aktiviteter i syfte att förebygga och motverka disk-&lt;br&gt;riminering, främlingsfientlighet och rasism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen disponerar medel att användas för åtgärder mot rasism&lt;br&gt;och främlingsfientlighet. Beloppet uppgår innevarande budgetår till 20&lt;br&gt;miljoner kronor. Dessa medel har under åren i huvudsak använts som&lt;br&gt;stöd för projektverksamhet i olika former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp for samverkan kring arbetet med skolans värdegrund&lt;br&gt;har nyligen lagt fram en rapport. Resultatet av gruppens uppdrag bör&lt;br&gt;kunna bidra till att utveckla skolans arbete med att förankra det&lt;br&gt;demokratiska samhällets värderingar hos eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan arbetsgrupp har tillsatts for att motverka och förebygga&lt;br&gt;rasistiskt och annat etniskt relaterat våld. En rapport skall lämnas före&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Året 1997 har av EU förklarats vara Europaåret mot rasism. Den&lt;br&gt;svenska samordningskommittén for Europaåret arbetar bl.a. på om-&lt;br&gt;rådena skola, boende, arbetsmarknad, kultur och media. Till kom-&lt;br&gt;mitténs förfogande har ställts 10 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har tillsatts for att se över lagen mot etnisk dis-&lt;br&gt;kriminering (dir. 1997:11). Utredaren skall senast den 1 december&lt;br&gt;1997 föreslå sådana lagändringar eller åtgärder i övrigt som bedöms&lt;br&gt;motiverade för att effektivt förebygga och motverka etnisk diskrimine-&lt;br&gt;ring på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra möjligheterna att ingripa mot spridning av rasis-&lt;br&gt;tiska budskap bland barn och ungdomar, t.ex. genom ”vit-makt-mu-&lt;br&gt;sik” på CD-skivor, har Mediakommittén föreslagit en&lt;br&gt;grundlagsändring (SOU 1997:49). Ändringen innebär att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelsen i brottsbalken om förledande av ungdom, som i dag&lt;br&gt;endast gäller för skrifter och bilder skall kunna göras tillämplig också&lt;br&gt;på ljudupptagningar. Förslaget remissbehandlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver deltar Sverige aktivt i ett växande internationellt samar-&lt;br&gt;bete mot rasism och etnisk diskriminering, bl.a. inom Europarådet och&lt;br&gt;EU. Ett viktigt steg framåt i det internationella samarbetet utgörs av&lt;br&gt;det övervakningscentrum mot rasism och främlingsfientlighet, som&lt;br&gt;enligt ett beslut i juni 1997 snarast skall upprättas inom EU i nära&lt;br&gt;samarbete med Europarådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av en forskningsrapport som visat stora brister i ung-&lt;br&gt;domars kunskaper om nazismen och folkmordet på judar kommer&lt;br&gt;regeringen att under hösten 1997 erbjuda information om vad som&lt;br&gt;hände under andra världskriget och om den människosyn som låg&lt;br&gt;bakom förintelsen av bland andra judarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1998 att de medel&lt;br&gt;som disponeras för åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet förs&lt;br&gt;över till ett anslag för integrationsåtgärder. Anslaget skall disponeras&lt;br&gt;för åtgärder i syfte att stödja integrationsprocesser och främja lika rät-&lt;br&gt;tigheter och möjligheter för alla samt åtgärder för att motverka disk-&lt;br&gt;riminering, främlingsfientlighet och rasism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Medborgarskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det har varit en strävan i svensk politik att den som fatt permanent&lt;br&gt;uppehållstillstånd och är folkbokförd i landet i princip skall ha samma&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. I dag är skillna-&lt;br&gt;derna i formella rättigheter mellan utländska medborgare och svenska&lt;br&gt;medborgare få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att sociala och andra rättigheter utvidgats till utländska&lt;br&gt;medborgare, har medborgarskapet minskat i betydelse. Men det finns&lt;br&gt;fortfarande avgörande skillnader. Det är bara svenska medborgare som&lt;br&gt;har rätt att rösta i riksdagsvalen och som är valbara till riksdagen. En&lt;br&gt;invandrare kan således inte delta i hela den politiska processen förrän&lt;br&gt;hon eller han förvärvat svenskt medborgarskap. Vissa arbeten, framför&lt;br&gt;allt sådana med anknytning till landets säkerhet, kan inte heller inne-&lt;br&gt;has av andra än svenska medborgare. Med medborgarskapet följer&lt;br&gt;plikten att göra militärtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare bara den som är svensk medborgare som har en ovill-&lt;br&gt;korlig rätt att vistas i landet. Svenska medborgare kan alltså inte lands-&lt;br&gt;förvisas och ett svenskt medborgarskap kan aldrig återkallas. Att&lt;br&gt;inneha ett svenskt pass innebär också möjligheter att resa till länder&lt;br&gt;som man annars skulle ha svårt att fa tillträde till på grund av det tidi-&lt;br&gt;gare medborgarskapet och det ger också rätt till svenska statens skydd.&lt;br&gt;Sett ur statens synvinkel är det svenska medborgarskapet en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att staten skall kunna ge landets invånare konsulärt bistånd&lt;br&gt;och annan hjälp vid vistelse utomlands. En komplikation i detta sam-&lt;br&gt;manhang utgör de dubbla medborgarskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med många andra länder är det förhållandevis lätt att bli&lt;br&gt;svensk medborgare. Trots det är det många som av känslomässiga och&lt;br&gt;andra skäl inte ansöker om svenskt medborgarskap. Av dem som&lt;br&gt;söker svenskt medborgarskap är det i dag många som får avslag. Det&lt;br&gt;hänger samman med ökade svårigheter att fastställa de sökandes iden-&lt;br&gt;titet. Detta i sin tur beror på att många av dem som i dag ansöker om&lt;br&gt;svenskt medborgarskap kommer från länder där det saknas en funge-&lt;br&gt;rande administration. Detta innebär att många hamnar i en situation&lt;br&gt;där de i praktiken inte kan skaffa sig svenskt medborgarskap. Ett annat&lt;br&gt;problem är att det i vissa länder går lätt att skaffa falska identitets-&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom medborgarskapet har stor betydelse for integrationspro-&lt;br&gt;cessen och i hög grad är en fråga om inflytande och delaktighet finns&lt;br&gt;det skäl att närmare studera dessa och andra medborgarskapsfrågor.&lt;br&gt;Regeringen har därför beslutat tillkalla en kommitté som skall göra en&lt;br&gt;översyn av lagen om svenskt medborgarskap (dir. 1997:5). Enligt&lt;br&gt;direktiven ingår det bl.a. i kommitténs uppdrag att överväga vilka åt-&lt;br&gt;gärder som kan vidtas for att stärka medborgarskapets status. I upp-&lt;br&gt;draget ingår också att analysera och föreslå regeländringar för att&lt;br&gt;komma till rätta med problemet att vissa invandrare inte har möjlighet&lt;br&gt;att styrka sin identitet och därför inte kan beviljas medborgarskap.&lt;br&gt;Kommittén skall vidare analysera for- och nackdelar med att erbjuda&lt;br&gt;svenskt medborgarskap till barn som föds i Sverige om föräldrarna har&lt;br&gt;permanent uppehållstillstånd. Kommittén skall även undersöka om-&lt;br&gt;fattningen av dubbla medborgarskap i dag samt överväga om ytter-&lt;br&gt;ligare åtgärder kan vidtas for att underlätta for statslösa personer att&lt;br&gt;bli svenska medborgare. En ny europeisk konvention om medborgar-&lt;br&gt;skap har utarbetats inom Europarådet. Kommittén skall överväga och&lt;br&gt;föreslå de ändringar i medborgarskapslagstiftningen som kan krävas&lt;br&gt;för en svensk anslutning till konventionen. Kommitténs arbete skall&lt;br&gt;vidare ske i kontakt med övriga nordiska länder så att den&lt;br&gt;gemensamma nordiska utgångspunkten for medborgarskapslagstift-&lt;br&gt;ningen kan upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsarbetet skall vara avslutat den 1 september 1998. I den&lt;br&gt;del som gäller kravet på styrkande av identitet skall dock arbetet ske&lt;br&gt;med förtur och redovisas senast den 1 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbete och försörjning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbete är centralt utifrån både sociala och ekonomiska perspektiv.&lt;br&gt;Genom arbete deltar individen i ett samhälleligt och socialt samman-&lt;br&gt;hang, blir en del i produktionen och bidrar till den ekonomiska till-&lt;br&gt;växten. Arbetslösheten har emellertid slagit olika hårt mot olika&lt;br&gt;grupper. Den för enskilda individer och familjer allt svårare sociala&lt;br&gt;och ekonomiska situationen har inte drabbat alla i den svenska befolk-&lt;br&gt;ningen. I genomsnitt har emellertid fler personer med utländskt här-&lt;br&gt;komst än infödda svenskar drabbats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaringarna är flera och komplexa. Strukturomvandling, sam-&lt;br&gt;hällsekonomisk utveckling, ändrade kompetenskrav, men också för-&lt;br&gt;hållningssätt till och kunskaper om de arbetssökande och deras bak-&lt;br&gt;grund, är förklaringsfaktorer som har en direkt anknytning till för-&lt;br&gt;hållandena och situationen i Sverige. Vidare har de sektorer där många&lt;br&gt;”ingångsarbeten” funnits trängts tillbaka, vilket har medfört ökade in-&lt;br&gt;trädessvårigheter på arbetsmarknaden. Andra förklaringar är knutna&lt;br&gt;till dem som har invandrat och till deras individuella förutsättningar&lt;br&gt;och möjligheter vad gäller utbildningsbakgrund, yrkeslivserfarenhet&lt;br&gt;etc. Här spelar även sådana faktorer som skälen till invandringen, vis-&lt;br&gt;telsetiden och tillgången till nätverk i Sverige en stor roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska välfärden bygger på hela den arbetsföra befolkningens&lt;br&gt;förmåga att bidra till den samhällsekonomiska utvecklingen. I dag när&lt;br&gt;många arbetsföra står utanför arbetsmarknaden undergrävs välfärden&lt;br&gt;samtidigt som de sociala och ekonomiska klyftorna växer i samhället.&lt;br&gt;Detta är ett slöseri med mänskliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos dem som invandrat till Sverige finns många personer vars&lt;br&gt;kompetens och kunnande inte utnyttjas. Dessa människor skulle kunna&lt;br&gt;bidra till den ekonomiska tillväxten om de förvärvsarbetade. Negativa&lt;br&gt;attityder, bristande kunskaper och oförmåga utgör hinder for detta. Det&lt;br&gt;alltmer intemationaliserade samhället skulle kunna göra betydande&lt;br&gt;vinster genom att ta till vara det humankapital som finns i&lt;br&gt;befolkningen i form av t.ex. språkkunskaper och nätverk i andra&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Ökad mångfald&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Samhällets mångfald bör genomsyra ar-&lt;br&gt;betslivet. För detta behövs attitydförändringar både i arbetslivet och i&lt;br&gt;samhället som helhet. Staten har ett särskilt ansvar som föredöme i&lt;br&gt;denna strävan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Sverige är i dag ett samhälle&lt;br&gt;med etnisk och kulturell mångfald. Detta ställer krav på förändring&lt;br&gt;och anpassning. Samhällets mångfald behöver avspeglas i arbetslivets&lt;br&gt;alla grenar. Jämsides med detta behövs samlade insatser for att for-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändra attityderna till arbetssökande med utländsk bakgrund och öka&lt;br&gt;medvetenheten om alla människors lika värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen av ekonomi och näringsliv ställer allt större&lt;br&gt;krav på förnyelse och kreativitet. Detta har lett till en växande insikt&lt;br&gt;om mångfaldens betydelse. I flera länder, inte minst i USA och Stor-&lt;br&gt;britannien, betraktas mångfalden i kultur och arbetsliv som en vitalise-&lt;br&gt;rande samt kvalitets- och kompetenshöjande egenskap. Många foretag&lt;br&gt;och myndigheter satsar medvetet på att öka mångfalden bland sina an-&lt;br&gt;ställda och har särskilda program för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Sverige växer insikten om mångfaldens betydelse. Globali-&lt;br&gt;seringen och den allt större konkurrensen mellan länder ställer krav&lt;br&gt;på att alla resurser i landet tas till vara, inte minst de resurser som&lt;br&gt;finns hos personer med en erfarenhets- och kunskapsbakgrund som&lt;br&gt;inte är förvärvad i Sverige. En ökad mångfald i verksamheten kan&lt;br&gt;innebära fler marknadsandelar, större lönsamhet, högre produktivitet&lt;br&gt;etc. Flera svenska foretag har anammat detta synsätt och ändrat sin re-&lt;br&gt;kryteringspolicy i syfte att öka mångfalden vid företaget. Regeringen&lt;br&gt;välkomnar denna utveckling och ser fram emot att insikten om mång-&lt;br&gt;faldens betydelse far ännu större spridning i näringslivet liksom i&lt;br&gt;samhället i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka mångfalden i samhället behövs attitydförändringar. Stat-&lt;br&gt;liga myndigheter har i detta sammanhang ett stort ansvar som norm-&lt;br&gt;givare och bör genom tydliga signaler och budskap motverka stereo-&lt;br&gt;typa uppfattningar och generaliseringar om olika grupper i samhället.&lt;br&gt;Ett konkret sätt att visa detta bör vara att statsförvaltningen i ökad ut-&lt;br&gt;sträckning strävar efter att avspegla den arbetsföra befolkningens et-&lt;br&gt;niska sammansättning. Detta bör synas bl.a. i rekryteringsbeteenden,&lt;br&gt;personalstruktur och kompetensförsörjning. Detta är också viktigt för&lt;br&gt;den demokratiska legitimiteten och trovärdigheten. Under hösten 1997&lt;br&gt;kommer regeringen också att samla landshövdingar, generaldirektörer,&lt;br&gt;personalchefer m.fl. för att tillsammans med dem starta en dialog om&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många med utländsk bakgrund lever i föreställningen att de inte&lt;br&gt;passar för alla yrken eller att det är omöjligt för dem att ta sig fram på&lt;br&gt;den svenska arbetsmarknaden. Det behövs därför förebilder som de&lt;br&gt;kan identifiera sig med. Närvaron av förebilder i sådana delar av stats-&lt;br&gt;förvaltningen där det finns utåtriktade verksamheter och kontakter&lt;br&gt;med allmänheten kan ge signaler om möjligheterna på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs en offensiv rekrytering för att förändra situationen. Ett&lt;br&gt;sätt att göra detta på kan vara att göra en plan för ökad mångfald i lik-&lt;br&gt;het med en jämställdhetsplan som sedan följs upp. Den utredare som&lt;br&gt;fatt i uppgift att göra en översyn av lagen mot etnisk diskriminering&lt;br&gt;skall bl.a. överväga möjligheterna att i lagen införa en regel om skyl-&lt;br&gt;dighet för arbetsgivare att upprätta en motsvarighet till jämställdhets-&lt;br&gt;lagens jämställdhetsplaner (dir. 1997:11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att arbeta för en ökad mångfald på arbetsmarknaden är&lt;br&gt;att öka kunskapen hos arbetsförmedlare och personalrekryterare om de&lt;br&gt;resurser som finns i mångfalden. Arbetsförmedlare har även möjlighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att se till att denna kunskap i högre utsträckning än hittills överfors till Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;arbetsgivare för att upprätthålla en god kvalitet i förmedlingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Vidtagna och pågående åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt gynnsam utveckling av den svenska ekonomin med en&lt;br&gt;ökad ekonomisk tillväxt och en allmänt förbättrad arbetsmarknadssi-&lt;br&gt;tuation är av avgörande betydelse för att den rådande situationen skall&lt;br&gt;förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens målsättning är att halvera den öppna arbetslösheten till&lt;br&gt;år 2000. Detta skall bland annat ske genom att främja en god ekono-&lt;br&gt;misk politik som kan generera allmän tillväxt och öka sysselsätt-&lt;br&gt;ningen. I regeringens handlingsplan ingår även kompetenshöjande åt-&lt;br&gt;gärder och att stimulera utveckling av småföretag. Dessa generella&lt;br&gt;satsningar för att skapa fler arbetstillfällen och öka sysselsättningen&lt;br&gt;öppnar nya möjligheter också för åtskillliga invandrare som står utan-&lt;br&gt;för arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta har regeringen tagit initiativ till att också på andra sätt&lt;br&gt;förbättra situationen, dels genom generella åtgärder, dels genom insat-&lt;br&gt;ser som riktar sig direkt till invandrare. En del åtgärder har redan trätt&lt;br&gt;i kraft. Andra träder i kraft under hösten 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenshöjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl bland svenska som utomnordiska medborgare som är anmälda&lt;br&gt;vid arbetsförmedlingen finns många med kort skolbakgrund, vilket&lt;br&gt;begränsar valmöjligheterna när det gäller arbete och arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning. Andelen med kort skolgång utgör 40 procent av de utom-&lt;br&gt;nordiska medborgare som är inskrivna vid arbetsförmedlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens femåriga utbildningssatsning, Kunskapslyftet, syftar&lt;br&gt;till att höja kunskapsnivån hos i första hand arbetslösa och i andra&lt;br&gt;hand anställda som helt eller delvis saknar treårig gymnasiekompe-&lt;br&gt;tens. Såväl i Kunskapslyftet som i den reguljära kommunala vuxenut-&lt;br&gt;bildningen prioriteras sökande som har en kort tidigare utbildning.&lt;br&gt;Eftersom en stor del av de utomnordiska medborgarna ingår i mål-&lt;br&gt;gruppen för Kunskapslyftet, ökar deras möjligheter till kompetenshöj-&lt;br&gt;ning på gymnasial nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1997 far utbildning inom det reguljära utbild-&lt;br&gt;ningsväsendet på grundskole- och gymnasienivå beviljas som arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning till arbetslösa utomnordiska medborgare. Ett vill-&lt;br&gt;kor är att de under två år eller längre har varit anmälda som arbets-&lt;br&gt;sökande hos arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsammans med Industriförbundet och företrädare&lt;br&gt;för IT-företagen kommit överens om ett nationellt program för IT-&lt;br&gt;utbildning. Under de närmaste två åren kommer ca 10 000 personer att&lt;br&gt;få datautbildning. Satsningen riktar sig i första hand till arbetslösa och&lt;br&gt;förväntas ge goda chanser till arbete. Särskild hänsyn bör tas till&lt;br&gt;kvinnor för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invandrare. Utbildningen är lämplig för många invandrare inte minst Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;med tanke på att utbildningen inte förutsätter fullständiga kunskaper i&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängd arbetsplatsintroduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för första gången skall ta sig ut i svenskt arbetsliv, utan refe-&lt;br&gt;renser och med en utbildning och yrkeserfarenhet som kan vara svår-&lt;br&gt;bedömd, kan ha stora svårigheter att konkurrera på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Praktik är ett av det bästa sätten att fa fotfäste på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Det har också visat sig att arbetsplatsintroduktion (API) är en generell&lt;br&gt;arbetsmarknadsåtgärd som är av särskild betydelse för många invand-&lt;br&gt;rare. API har varit tidsbegränsad till högst sex månader. Från och med&lt;br&gt;1 juli 1997 kan API förlängas med högst sex månader för utom-&lt;br&gt;nordiska medborgare. Detta förbättrar möjligheterna till arbetslivsan-&lt;br&gt;knytning för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurs- och kompetensförstärkning till arbetsförmedlingar i invandrar-&lt;br&gt;täta områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingarnas arbete med dem som har invandrat kräver ofta&lt;br&gt;större resurser och mer tid än arbetet med andra arbetssökande. Många&lt;br&gt;behöver mer information, kvalificerad vägledning och platsförmed-&lt;br&gt;lingsinsatser i sina kontakter med arbetslivet. För att undvika rund-&lt;br&gt;gång mellan arbetslöshetsperioder och åtgärder behöver stor vikt läg-&lt;br&gt;gas vid arbetet med individuella handlingsplaner. Arbetsmarknadsver-&lt;br&gt;ket har under år 1997 (prop. 1995/96:222) fatt 600 miljoner kronor för&lt;br&gt;tillfällig personalförstärkning till arbetsförmedlingar och arbetsmark-&lt;br&gt;nadsinstitut. En stor del av dessa medel skall användas vid arbetsför-&lt;br&gt;medlingar i invandrartäta områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den fortsatt höga arbetslösheten får Arbetsmarknads-&lt;br&gt;verket använda ytterligare 100 miljoner under år 1997 (prop.&lt;br&gt;1996/97:150) för tillfälliga personalförstärkningar, för att upprätthålla&lt;br&gt;god kvalitet i förmedlingsarbetet samt för kontroll och uppföljning av&lt;br&gt;åtgärderna. Detta ger större möjligheter att möta kraven på arbetsför-&lt;br&gt;medlingarna och att åstadkomma arbetsformer som är anpassade till&lt;br&gt;de enskilda sökandes servicebehov. Regeringen bedömer att det även&lt;br&gt;under år 1998 finns ett stort behov av tillfälliga personalförstärk-&lt;br&gt;ningar. I budgetpropositonen föreslås att medelsramen för&lt;br&gt;Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för tillfälliga&lt;br&gt;personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen och arbetsmarknads-&lt;br&gt;institutioner höjs med 250 miljoner kronor under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utökad medelsram för ”otraditionella insatser&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett komplement till de ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgär-&lt;br&gt;derna finns i dag medel för så kallade otraditionella insatser. Medlen&lt;br&gt;är avsedda för att förbättra förutsättningarna att hitta skräddarsydda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösningar för dem som behöver sådana. Vid användningen av dessa&lt;br&gt;medel skall speciellt invandrares och ungdomars behov uppmärksam-&lt;br&gt;mas. Medelsramen för dessa insatser har höjts från 450 till 550 miljo-&lt;br&gt;ner för budgetåret 1997 (prop. 1996/97:150). I budgetpropositionen&lt;br&gt;föreslås att medelsramen för otraditionella insatser höjs till 750&lt;br&gt;miljoner för budgetåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige 2000-institutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ger ekonomisk stöd till Sverige 2000-institutet, som är en&lt;br&gt;intresseförening med medlemmar från svenskt näringsliv, myndig-&lt;br&gt;heter m.fl. Institutet arbetar med faktainsamling, kunskapsförmedling&lt;br&gt;och opinionsbildning för att främja ökad mångfald inom arbetslivet&lt;br&gt;och därmed förbättra möjligheterna på arbetsmarknaden för männi-&lt;br&gt;skor med utländsk bakgrund. Under senare år har flera initiativ tagits&lt;br&gt;av företag, myndigheter och organisationer för att uppmärksamma och&lt;br&gt;öka mångfaldens betydelse i arbetslivet. Regeringen välkomnar dessa&lt;br&gt;initiativ och ser fram emot att berörda parter fortsätter att arbeta aktivt&lt;br&gt;för att gå från ord till handling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Framtida insatser inom arbetsmarknadspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arbetsmarknadspolitiken bör i större ut-&lt;br&gt;sträckning än hittills utformas med hänsyn till samhällets mångfald&lt;br&gt;och främja likvärdiga möjligheter för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser inom arbetsmarknadspolitiken bör i ökad utsträckning&lt;br&gt;präglas av individualisering och flexibilitet. Den utbildning och kom-&lt;br&gt;petens som invandrare och andra med utländsk bakgrund har bör tas&lt;br&gt;till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser bör göras för långtidsarbetslösa med kort skol-&lt;br&gt;gång och begränsade förutsättningar att förbättra sina kunskaper i&lt;br&gt;svenska språket. Särskilt vad gäller denna grupp bör samverkan ske&lt;br&gt;lokalt mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och kommun. I&lt;br&gt;denna samverkan bör arbetsförmedlingsnämnderna ha en central roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs allmänna syn på ut-&lt;br&gt;formningen av den framtida arbetsmarknadspolitiken överensstämmer&lt;br&gt;i stort med regeringens. Bland kommitténs förslag till konkreta åtgär-&lt;br&gt;der finns flera förslag som har invandrare som målgrupp, bl.a. en sär-&lt;br&gt;skild lånegaranti och ett etableringsstöd för invandrare som vill starta&lt;br&gt;eget samt lönebidrag för vissa långtidsarbetslösa invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i behovet av in-&lt;br&gt;dividualisering och flexibilitet. Remissinstanserna anser överlag att&lt;br&gt;invandrares situation på arbetsmarknaden är en mycket angelägen&lt;br&gt;fråga och att behovet av insatser för att förbättra situationen är av stort&lt;br&gt;intresse för alla. Remissinstanserna är dock inte samstämmiga vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller synen på kommitténs olika forslag till åtgärder. Bl.a. tar flera&lt;br&gt;avstånd från förslag som riktar sig till invandrare som grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I propositionen Vissa åtgärder&lt;br&gt;för att halvera arbetslösheten till år 2000 (prop. 1995/96:222) har rege-&lt;br&gt;ringen fastslagit att invandrares behov av arbetsmarknadspolitiska in-&lt;br&gt;satser i huvudsak bör lösas inom ramen för de generella arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärderna och inte genom särskilda åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare tagit ställning till flera av Invandrarpolitiska&lt;br&gt;kommitténs förslag till åtgärder för att öka sysselsättningen. Förslagen&lt;br&gt;om att inrätta en särskild bankgaranti för att göra det lättare för in-&lt;br&gt;vandrare att låna pengar till start och expansion av egna företag, om&lt;br&gt;statliga etableringsstöd för att gynna tillkomsten av konsultföretag&lt;br&gt;drivna av invandrare med inriktning på svenska exportföretag samt om&lt;br&gt;att privata och offentliga arbetsgivare bör upprätta och genomföra sär-&lt;br&gt;skilda program som resulterar i att invandrare anställs i större ut-&lt;br&gt;sträckning har behandlats i propositionen 1995/96:222. När det gäller&lt;br&gt;program för anställning av invandrare välkomnar regeringen de initia-&lt;br&gt;tiv som tagits av företag, myndigheter och organisationer för att&lt;br&gt;främja invandrarnas situation på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att några nya särskilda bankgarantier eller&lt;br&gt;etableringsstöd till invandrare bör införas. Däremot anser regeringen&lt;br&gt;att det finns anledning att närmare studera invandrares kapitalanskaff-&lt;br&gt;ning och kreditmöjligheter. En kritik som förs fram av blivande före-&lt;br&gt;tagare är bl.a. att kreditgivare inte förstår deras affärsidéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att tillsätta en utredning med uppgift att&lt;br&gt;studera och analysera frågor av detta slag, bl.a. om personer med&lt;br&gt;utländsk bakgrund särbehandlas på ett otillbörligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag om 50 procent statligt lönebidrag till invandrare&lt;br&gt;med långvariga och dokumenterade språksvårigheter har behandlats i&lt;br&gt;1997 års ekonomiska vårproposition. Regeringen anser att invandrare&lt;br&gt;med bristande kunskaper i svenska språket inte bör kunna omfattas av&lt;br&gt;lönebidrag. Brister i språkfärdigheter kan inte likställas med ett ar-&lt;br&gt;betshandikapp utan kräver helt andra insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrare som målgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsmarknadspolitiken har målsättningen varit att ge hög prio-&lt;br&gt;ritet till dem som av olika anledningar har svag ställning på arbets-&lt;br&gt;marknaden. I den generella arbetsmarknadspolitiken har vid olika pe-&lt;br&gt;rioder funnits säråtgärder för personer med handikapp eller språk-&lt;br&gt;svårigheter eller med bristfällig utbildning. Invandrare har ofta utgjort&lt;br&gt;en stor andel av de prioriterade grupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera fall har dessa åtgärder eller prioriteringar riktats till utomnor-&lt;br&gt;diska medborgare. Utomnordiska medborgare har alltså ofta varit den&lt;br&gt;målgrupp som arbetsmarknadspolitiska säråtgärder i praktiken riktat&lt;br&gt;sig till, även om de i dagligt tal ofta omnämnts som åtgärder riktade&lt;br&gt;till ”invandrare”. Målet är att de utomnordiska medborgarna skall ha&lt;br&gt;en högre andel av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna än vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvaras av deras andel av samtliga arbetssökande utan arbete. Vid&lt;br&gt;anslagsfördelningen för arbetsförmedlingskontoren tas också hänsyn&lt;br&gt;till andelen utomnordiska medborgare inom förmedlingens upptag-&lt;br&gt;ningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att utomnordiska medborgare urskiljts är att de dels&lt;br&gt;utgör en grupp som är statistiskt urskiljbar, dels att de generellt har&lt;br&gt;sämre ställning på arbetsmarknaden både i jämförelse med svenska&lt;br&gt;och nordiska medborgare. Det råder dock stora skillnader inom den&lt;br&gt;utomnordiska gruppen. Det kan därför ifrågasättas om inte&lt;br&gt;”utomnordiska medborgare” ibland är en alltför stor och heterogen&lt;br&gt;grupp att rikta åtgärder till även om den i flera avseenden, t.ex. vad&lt;br&gt;gäller sysselsättningsgrad och arbetslöshet, statistiskt kan urskiljas&lt;br&gt;från gruppen svenska och nordiska medborgare. De som kommer från&lt;br&gt;Afrika och Asien har exempelvis högre genomsnittlig arbetslöshet och&lt;br&gt;lägre sysselsättningstal än andra utomnordiska medborgare, medan&lt;br&gt;förhållandet är omvänt för exempelvis medborgare från vissa länder i&lt;br&gt;Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mångfald och individualisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken bör också i fortsättningen i första hand ut-&lt;br&gt;formas utifrån individens behov och förutsättningar. Genom indivi-&lt;br&gt;dualisering ges stora möjligheter att ta hänsyn till mångfalden. I vissa&lt;br&gt;fall är det emellertid mest ändamålsenligt att utforma insatser utifrån&lt;br&gt;en grupps behov. Specifika gruppbehov kan ha sin grund bl.a. i grup-&lt;br&gt;pens etniska identitet och samhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvuduppgift för arbetsmarknadspolitiken är att förbättra an-&lt;br&gt;passningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, dvs. hjälpa ar-&lt;br&gt;betssökande att finna arbete och arbetsgivare att få arbetskraft. När de&lt;br&gt;arbetssökande och de lediga platserna inte passar ihop är det arbets-&lt;br&gt;marknadspolitikens uppgift att försöka åstadkomma en anpassning&lt;br&gt;mellan dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att arbetsförmedlingen skall&lt;br&gt;kunna ge likvärdig service till alla oavsett bakgrund och härkomst är&lt;br&gt;att stor vikt läggs vid individualisering och flexibilitet. Individualise-&lt;br&gt;ring innebär att invandrares yrkesutbildning och erfarenheter från&lt;br&gt;hemlandet kan tas till vara och vid behov kompletteras med utbildning&lt;br&gt;inom olika yrkesområden. I de handlingsplaner som upprättas vid ar-&lt;br&gt;betsförmedlingarna måste de individuella behoven tydligt stå i cent-&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har arbetsmarknadspolitiken i allt större utsträck-&lt;br&gt;ning anpassats till den enskildes förutsättningar och lokala behov.&lt;br&gt;Detta har främst skett genom en ökad decentralisering. Denna utveck-&lt;br&gt;ling måste fortsätta. Genom att förmedlingen aktivt medverkar vid an-&lt;br&gt;skaffningen av lediga arbetstillfällen kan flera problem överbryggas&lt;br&gt;samtidigt som förmedlingens insatser utgör ett effektivt stöd i kon-&lt;br&gt;takten med arbetsgivare. I samband med anskaffningen av lediga plat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser kan förmedlingen även medverka till attitydförändringar bland ar- Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;betsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillvaratagande av utbildnings- och yrkeskompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som kommer till Sverige med en utländsk utbildning kan få den&lt;br&gt;värderad och bedömd gentemot svenska examina. Det är många&lt;br&gt;gånger det första steget på vägen till ett arbete. Men detta är ofta långt&lt;br&gt;ifrån tillräckligt för att få ett arbete med anknytning till sin utbildning.&lt;br&gt;Även de med utländsk bakgrund som har fatt sin akademiska&lt;br&gt;utbildning i Sverige har ofta stora problem att fa en anställning. Vid&lt;br&gt;slutet av år 1996 hade var femte utomnordisk medborgare som var&lt;br&gt;arbetssökande vid arbetsförmedlingen en högskoleutbildning och av&lt;br&gt;dessa hade var femte en teknisk utbildning. I förhållande till sin andel&lt;br&gt;av befolkningen är högutbildade utländska medborgare överrepresen-&lt;br&gt;terade i arbetslöshetsstatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördomsfullhet men också en allmän osäkerhet om invandrade aka-&lt;br&gt;demikers kompetens och traditionella rekryteringssätt är några av de&lt;br&gt;omständigheter som kan leda till att personer med utländsk bakgrund&lt;br&gt;går miste om en anställning trots att de är väl kvalificerade. Doku-&lt;br&gt;menterade erfarenheter visar att en stor del av problemen kan undan-&lt;br&gt;röjas med hjälp av intensiva platsfömedlingsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom yrkesprövning för invandrare (YPI) finns inte bara möjlig-&lt;br&gt;het att bedöma värdet av utländsk utbildning utan också av utländsk&lt;br&gt;yrkeserfarenhet. Yrkesprövning för invandrare anordnas i dag inom&lt;br&gt;AMU-gruppen, gymnasieskolan, högskolan eller annan anordnare och&lt;br&gt;avser yrkesutbildningar och yrkeskunskaper motsvarande gymnasie-&lt;br&gt;nivå samt en del eftergymnasiala utbildningar som inte motsvaras av&lt;br&gt;högskoleutbildning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har ett yrke som inte är eller förefaller vara direkt an-&lt;br&gt;vändbart på den svenska arbetsmarknaden ger YPI en möjlighet att få&lt;br&gt;kompetensen prövad. Yrkesprövningen kan innehålla praktikinslag&lt;br&gt;som ger behövlig förankring på arbetsmarknaden för en arbets-&lt;br&gt;sökande. Inträdet på arbetsmarknaden kan underlättas ytterligare i de&lt;br&gt;fall det går att engagera företag som YPI-anordnare. Om komplette-&lt;br&gt;rande utbildning behövs skulle även den kunna ges direkt på ett före-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många invandrare, framför allt nyanlända, har svårt att uppfylla de&lt;br&gt;krav som ställs på utbildning, kunskaper i svenska, arbetslivserfaren-&lt;br&gt;het och annan kompetens. Arbetsplatsförlagd utbildning kan vara en&lt;br&gt;bra lösning för dem som annars har svårt att i konkurrens få arbete. En&lt;br&gt;sådan utbildning skulle kunna kombineras med arbetsplatsintroduktion&lt;br&gt;och bekostas med medel för ”otraditionella insatser”. Arbetsplatsför-&lt;br&gt;lagd utbildning kan också anordnas inom ramen för Kunskapslyftet&lt;br&gt;liksom inom reguljär kommunal vuxenutbildning (komvux).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för personer med kort utbildning och otillräckliga kunskaper i&lt;br&gt;svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrare med kort skolgång och bristfälliga kunskaper i svenska har&lt;br&gt;mycket svårt att fa ett stadigvarande arbete. Kommunerna har det&lt;br&gt;huvudsakliga ansvaret for att ge dessa personer grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning, men för många är förutsättningarna att genom&lt;br&gt;ytterligare undervisning förbättra kunskaperna i svenska begränsade.&lt;br&gt;För många är det inte heller aktuellt att komplettera den korta utbild-&lt;br&gt;ningen samtidigt som traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärder är&lt;br&gt;otillräckliga. Trots stora ansträngningar och insatser har många fastnat&lt;br&gt;i en rundgång mellan arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgär-&lt;br&gt;der. Traditionellt har enklare och monotona arbeten inom service och&lt;br&gt;industri varit en inkörsport till arbetslivet. Men denna väg in på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden har på senare år blivit svårare, då kraven har blivit allt&lt;br&gt;högre t.ex. när det gäller datakunskaper och kunskaper i svenska. För&lt;br&gt;att komma åt dessa personers problem och motverka passivt bidrags-&lt;br&gt;beroende behövs nya synsätt och okonventionella lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många med bristfälliga kunskaper i svenska har andra resurser i&lt;br&gt;form av kunskaper i andra språk och kulturer samt yrkeserfarenheter.&lt;br&gt;Bland kvinnor utan egen yrkeserfarenhet finns kunskaper i sömnad,&lt;br&gt;matlagning m.m. Genom samverkan mellan de lokala aktörerna i&lt;br&gt;kommunen och arbetsförmedlingen bör det gå att finna uppgifter&lt;br&gt;inom kommunal och statlig förvaltning, och även inom den privata&lt;br&gt;sektorn, där sådana kunskaper och erfarenheter kan tas tillvara och&lt;br&gt;även kombineras med språkträning och samhällskunskap. Arbetsför-&lt;br&gt;medlingsnämnderna har en central roll i arbetet med dessa personer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Ökad sysselsättning genom eget företagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Starta-eget-bidraget bör kunna förlängas&lt;br&gt;med som längst sex månader för en utomnordisk medborgare i de fall&lt;br&gt;den påbörjade egna företagsamheten bedöms vara den bästa lösningen.&lt;br&gt;Vägledning och information till utrikes födda som vill starta eget bör&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns ett stort intresse av&lt;br&gt;att starta eget bland många med utländsk bakgrund. Det gäller&lt;br&gt;personer med såväl lång som kort utbildning. Detta har lett till att&lt;br&gt;antalet egna företagare med utländsk bakgrund har ökat i Sverige&lt;br&gt;under senare år. Varje år startas omkring 3 000 nya företag av utrikes&lt;br&gt;födda personer vilket ger upphov till ca 5 000 heltidsarbeten som&lt;br&gt;främst kommer personer med utländsk bakgrund till godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för att etablera näringsverksamhet beror dels på att många&lt;br&gt;invandrare kommer från länder där eget företagande är en vanlig för-&lt;br&gt;sörjningsform, dels på arbetslöshet eller risk för arbetslöshet. Med&lt;br&gt;tanke på de svårigheter som många invandrare har på arbetsmarkna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den kan man anta att flera kommer att starta eget åtminstone under&lt;br&gt;några år framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomnordiska medborgare är dock i minoritet bland personer som&lt;br&gt;far starta-eget-bidrag. De utgör i dag ca 5 procent av bidragstagama,&lt;br&gt;vilket klart understiger deras andel bland de arbetssökande. Rege-&lt;br&gt;ringen utgår från att ökade ansträngningar görs inom Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverket för att denna grupp i större utsträckning får del av detta&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del foretag behöver längre tid på sig än den nuvarande bidrags-&lt;br&gt;perioden för att uppnå lönsamhet. En förlängning av starta-eget-bi-&lt;br&gt;draget kan motverka konkurser och öka chansen för att nystartade&lt;br&gt;företag skall ha uppnått lönsamhet och kunna fortsätta sin verksamhet&lt;br&gt;efter det att bidraget upphört. För att skapa bättre förutsättningar för&lt;br&gt;detta föreslår regeringen i budgetpropositionen för år 1998 att det in-&lt;br&gt;förs en möjlighet att förlänga starta-eget-bidraget med som längst sex&lt;br&gt;månader för utomnordiska medborgare i de fall där arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen bedömer att en förlängning är enda möjligheten för företagets&lt;br&gt;överlevnad och lönsamhet och den påbörjade egna företagsamheten&lt;br&gt;bedöms vara den bästa lösningen för individen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägledning och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många invandrare som vill starta eget företag anser att svårigheterna&lt;br&gt;att erhålla krediter och bristen på marknadskännedom är de största&lt;br&gt;hindren. Andra svårigheter som dessa företagare brukar anföra är att&lt;br&gt;de saknar kunskap om svenska lagar och regler, har bristande kun-&lt;br&gt;skaper i svenska språket och behöver hjälp med att utveckla affärs-&lt;br&gt;idéer. En del vittnar också om svårigheter att ses som trovärdig i mötet&lt;br&gt;med olika samhällsföreträdare. Med större kunskaper om de personer&lt;br&gt;som söker vägledning och information skulle många av svårigheterna&lt;br&gt;undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag vissa stödverksamheter för företagare med utländsk&lt;br&gt;bakgrund. Dessa bedrivs i form av olika kommunala projekt och ideell&lt;br&gt;verksamhet. Verksamheterna är långt ifrån tillräckliga för att till-&lt;br&gt;godose de växande servicebehoven hos dessa företagare. Det behövs&lt;br&gt;flera insatser i form av vägledning och konsultstöd för dem som inte&lt;br&gt;har tillräckliga kunskaper om det svenska samhällssystemet och i det&lt;br&gt;svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som vill starta eget kan behöva hjälp med att t.ex. utveckla&lt;br&gt;affärsidéer och etablera bankkontakter. De som redan driver egna&lt;br&gt;rörelser kan behöva affarsstrategisk rådgivning och planering, hjälp&lt;br&gt;med utveckling, expansion och omstrukturering av företaget samt&lt;br&gt;med arbetsledarträning och produktutveckling. I propositionen Vissa&lt;br&gt;åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000 (prop. 1995/96:222)&lt;br&gt;har regeringen förordat att invandrare som erhåller starta-eget-bidrag&lt;br&gt;far särskild information samt att ALMI Företagarpartner AB, NUTEK&lt;br&gt;och Arbetsmarknadsverket bör samverka kring information och råd-&lt;br&gt;givning. Regeringen har också i direktiv till ALMI angivit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernen särskilt skall uppmärksamma de behov av rådgivning och Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;information som finns bland företagare med utländsk bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Språk och utbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För att kunna skapa lika förutsättningar och möjligheter för alla krävs&lt;br&gt;att de resurser i form av språk och utbildning som finns i samhället tas&lt;br&gt;som utgångspunkt för hur politiken på olika samhällsområden utfor-&lt;br&gt;mas och genomförs. Detta berör i hög grad utbildningspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av invandringen finns en mycket stor spännvidd i befolk-&lt;br&gt;ningen vad gäller utbildningsbakgrund. Många som har invandrat är&lt;br&gt;mycket välutbildade, men många har också en mycket kort utbildning&lt;br&gt;eller ingen alls. Den framtida politiken måste således inriktas dels på&lt;br&gt;att ta till vara den kunskap och kompetens som välutbildade invand-&lt;br&gt;rare har samt i mån av behov erbjuda lämpliga kompletteringar, dels&lt;br&gt;på att erbjuda utbildningsmöjligheter till dem som har kort utbildning&lt;br&gt;eller är analfabeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt tas vissa, huvudsakligen generella, språk- och&lt;br&gt;utbildningsfrågor upp. Språk- och utbildningsfrågor som specifikt rör&lt;br&gt;den första tiden i Sverige tas upp i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Behovet av kunskaper i svenska språket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Att kunna tala och förstå svenska under-&lt;br&gt;lättar integrationen. Därför bör alla som är permanent bosatta i Sverige&lt;br&gt;ha kunskaper i svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommitténs förslag: Kommitténs bedömning&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har uttalat sig i frågan&lt;br&gt;instämmer med kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Språket spelar en avgörande&lt;br&gt;roll i varje enskild människas liv. Förutom att vara ett kommunika-&lt;br&gt;tionsmedel och ett tankeredskap har språk en social och kulturbärande&lt;br&gt;funktion. Det är genom språket vi förstår och far tillträde till det sam-&lt;br&gt;hälle vi lever i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som bor i Sverige är det svenska språket en nyckel till sam-&lt;br&gt;hället och en nödvändig länk mellan människor för att skapa förståelse&lt;br&gt;och ömsesidig respekt. Utan kunskaper i svenska är det svårt att förstå&lt;br&gt;koderna i samhället och lära sig hur det fungerar, vilket bland annat&lt;br&gt;kan leda till marginalisering och utanförskap. Med kunskaper i&lt;br&gt;svenska ökar förutsättningarna för arbete och deltagande i samhälls-&lt;br&gt;livet. För föräldrar är det viktigt att kunna ta del i barnens skolgång&lt;br&gt;och förstå och ha insyn i den värld utanför hemmet som barnen växer&lt;br&gt;upp i. Utan kunskaper i svenska kan det vara svårt för föräldrar att&lt;br&gt;axla sin roll som uppfostrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare fanns regler om kunskaper i det svenska språket för dem&lt;br&gt;som ville bli svenska medborgare. Sedan början av 1980-talet saknar&lt;br&gt;språkkunskaperna helt betydelse i medborgarskapsärenden. 1997 års&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medborgarskapskommitté skall i sin översyn av lagen om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap överväga om krav på kunskaper i svenska språket&lt;br&gt;skulle stärka medborgarskapets status (dir. 1997:5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens bedömning att kunskaper i svenska språket är av&lt;br&gt;stor betydelse för hur integrationen utvecklar sig både för den en-&lt;br&gt;skilda individen och i samhället i stort. Därför är det önskvärt att alla&lt;br&gt;som är permanent bosatta i Sverige i någon utsträckning kan förstå&lt;br&gt;och tala svenska. Normalt delas denna uppfattning av dem som inte&lt;br&gt;har svenska som modersmål. Regeringen utgår därför från att alla uti-&lt;br&gt;från sina förutsättningar medverkar till att förvärva kunskaper i&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar och möjligheter att lära ett nytt språk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människors möjligheter att lära sig ett nytt språk är begränsade och&lt;br&gt;inte lika för alla. Av den anledningen kan man inte ställa krav på att&lt;br&gt;förmågan att förstå och tala svenska skall vara av visst slag eller ligga&lt;br&gt;på samma nivå för alla. För små barn är det exempelvis lättare att lära&lt;br&gt;sig ett nytt språk än för äldre. Vanligtvis är det också lättare för dem&lt;br&gt;som är välutbildade och dem som redan har tillägnat sig ett främ-&lt;br&gt;mande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivationen är en viktig faktor i all språkinlärning. Intresset för att&lt;br&gt;lära sig ett nytt språk beror bland annat på om den som lär sig språket&lt;br&gt;tror att han eller hon kommer att få användning för det. Ålder, hälsa,&lt;br&gt;familjeomständigheter och anledningen till uppbrottet från hemlandet&lt;br&gt;är andra faktorer som påverkar språkinlärningen. Förvärvandet av&lt;br&gt;svenskkunskaper förutsätter också att det finns tillgång till språk-&lt;br&gt;undervisning och att den är av god kvalitet. Undervisning är emellertid&lt;br&gt;inte tillräckligt. Den som skall lära sig ett nytt språk måste också, både&lt;br&gt;för inlärningens och motivationens skull, kunna använda språket utan-&lt;br&gt;för undervisningslokalen - på arbetsplatsen, i skolan, på fritiden och i&lt;br&gt;bostadsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ytterst de enskilda individerna som måste ta ansvar för sin&lt;br&gt;språkinlärning. Det allmännas huvuduppgift bör emellertid också fort-&lt;br&gt;sättningsvis vara att se till att professionell undervisning erbjuds och&lt;br&gt;är av god kvalitet samt att undervisningen så långt möjligt anpassas till&lt;br&gt;individuella förutsättningar och behov. Detta sker i dag genom att&lt;br&gt;kommunerna för vuxna invandrare tillhandahåller svenskundervisning&lt;br&gt;för invandrare (sfi) och svenska som andra språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den språkundervisning för barn och vuxna som kommunerna har&lt;br&gt;det direkta ansvaret för lägger grunden för svenskkunskapema. Att&lt;br&gt;lära sig ett nytt språk är emellertid ett långsiktigt projekt och den&lt;br&gt;grundläggande språkinlärningen behöver kompletteras med språkträ-&lt;br&gt;ning och ofta även med fortsatta språkstudier. Arbetslösheten och bo-&lt;br&gt;endesegregationen har dessvärre kraftigt begränsat möjligheterna att&lt;br&gt;använda de förvärvade kunskaperna i en svenskspråkig miljö. Läraren&lt;br&gt;i sfi-undervisningen är många gånger den enda svensktalande de stu-&lt;br&gt;derande möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbunden kan erbjuda tillfallen att träna och förbättra språk-&lt;br&gt;färdigheterna genom att erbjuda kurser som samlar svensktalande och&lt;br&gt;icke svensktalande kring gemensamma intressen. Studieförbunden kan&lt;br&gt;också med sin verksamhet nå grupper för vilka en reguljär undervis-&lt;br&gt;ningssituation inte alltid passar. Frivilligorganisationema kan på&lt;br&gt;samma sätt erbjuda tväretniska mötesplatser och verksamhet som&lt;br&gt;leder till förbättrade kunskaper i svenska och det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera tecken på att intresset för att förbättra svenskkun-&lt;br&gt;skapema ökar inom invandrarorganisationema. I flera föreningar har&lt;br&gt;t.ex. kvinnor tagit initiativ till att lära sig läsa och skriva svenska. Ge-&lt;br&gt;nom föreningslivet kan också barn och ungdomar fångas upp i fri-&lt;br&gt;tidsaktiviteter där de möter andra barn och far tala svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom regeringens satsningar på att öka sysselsättningen och mot-&lt;br&gt;verka boendesegregationen kommer förutsättningarna för att förvärva&lt;br&gt;kunskaper i svenska, både direkt och indirekt, att öka. Som ett extra&lt;br&gt;stöd i svenska språket för elever i invandrartäta bostadsområden har&lt;br&gt;regeringen under år 1997 avsatt 5 miljoner kronor, som disponeras av&lt;br&gt;Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många invandrare kommer emellertid aldrig, trots möda och livs-&lt;br&gt;långt lärande, att nå en nivå som går att jämföra med en infödd svensk.&lt;br&gt;Detta behöver emellertid inte vara liktydigt med att språket är ”dåligt”&lt;br&gt;eller oanvändbart som kommunikationsmedel. Ibland kan språket vara&lt;br&gt;perfekt och den enda skillnaden vara en brytning. För att det svenska&lt;br&gt;språket skall kunna fungera som en brygga mellan människor är det&lt;br&gt;nödvändigt att toleransen ökar för svenska som inte talas helt perfekt&lt;br&gt;eller med utländsk brytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.1 Sfi och svenska som andraspråk&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kommunerna bör inom ramen för gällande&lt;br&gt;regelsystem och resurser öka sina ansträngningar att erbjuda sfi-&lt;br&gt;undervisning till alla som har behov av sådan undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag överens-&lt;br&gt;stämmer med regeringens bedömning. Kommittén har också lagt fram&lt;br&gt;vissa förslag i fråga om utformningen och organisationen av sfi-&lt;br&gt;undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i de flesta fall tillstyrkt&lt;br&gt;kommitténs förslag. Ett antal remissinstanser påtalar behoven av&lt;br&gt;flexibilitet och individualisering av sfi-undervisningen för att uppnå&lt;br&gt;ökad effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning i sfi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningsämnet svenska som andraspråk utvecklades i vux-&lt;br&gt;enutbildning, gymnasieskola och grundskola efter 1960-talets arbets-&lt;br&gt;kraftsinvandring. En tämligen intensiv forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;verksamhet har bedrivits sedan 1970-talet och år 1973 infördes lärar-&lt;br&gt;utbildning i svenska som andraspråk. I grundskolan infördes ämnet&lt;br&gt;svenska som andraspråk som ett eget ämne år 1982. Ämnet fick dock&lt;br&gt;resurser och riktlinjer redan på 1960-talet. Det är dock först genom&lt;br&gt;den nya kursplanen, som fastställdes av regeringen den 15 juni 1995,&lt;br&gt;som undervisningen från att ha varit en stödundervisning övergick till&lt;br&gt;att bli ett med övriga ämnen likvärdigt skolämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utbildningsform för vuxna infördes år 1986 genom&lt;br&gt;lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invand-&lt;br&gt;rare. Lagen reformerades år 1991, varvid kommunerna fick ansvar för&lt;br&gt;utbildningen och ett nytt statsbidragssystem infördes med skilda typer&lt;br&gt;av anslag för flyktingar respektive för andra invandrare. År 1991 över-&lt;br&gt;fördes bestämmelserna om svenskundervisnig för invandrare till&lt;br&gt;skollagen (1985:1100). Den 1 juli 1994 fick sfi en ny kursplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till utbildning i svenska för vuxna invandrare gäller alla oav-&lt;br&gt;sett på vilka grunder uppehållstillstånd givits förutsatt att uppehålls-&lt;br&gt;tillståndet ger rätt till folkbokföring, och kvarstår oberoende av hur&lt;br&gt;länge den invandrade har bott i Sverige. Enligt skollagen har&lt;br&gt;kommunerna ansvar för att söka upp och motivera dem som har&lt;br&gt;bristande kunskaper i svenska språket att delta i sfi-utbildning. Sfi-&lt;br&gt;undervisningen är alltså inte begränsad till dem som nyligen kommit&lt;br&gt;till Sverige eller till skyddsbehövande. Genom schablonbidragen för&lt;br&gt;flyktingmottagandet ersätter staten kommunerna för sfi-utbildning&lt;br&gt;som ges till skyddsbehövande och deras anhöriga. För övriga sfi-stu-&lt;br&gt;derande utgår medel via det s.k. utjämningsbidraget till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har emellertid i mycket liten omfattning ägnat sig åt&lt;br&gt;regelrätt uppsökande verksamhet. Detta har lett till att t.ex. en del an-&lt;br&gt;höri gin vandrare inte i ett tidigt skede blivit informerade om vilka&lt;br&gt;möjligheter som finns att studera svenska eller att de först efter en&lt;br&gt;längre tid i Sverige insett behovet av svenskkunskaper. En av flera&lt;br&gt;förklaringar är att det inte alltid har varit möjligt för kommunerna att&lt;br&gt;identifiera vilka som haft behov av språkundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har det inträffat att personer nekats sfi-undervisning&lt;br&gt;med hänvisning till bristande resurser. Det händer också att personer&lt;br&gt;nekas undervisning därför att man i kommunen inte tror att de skall&lt;br&gt;klara av undervisningen eller håller för troligt att de aldrig kommer att&lt;br&gt;få ett arbete. I somliga kommuner förekommer även åldersgränser för&lt;br&gt;deltagandet i sfi-undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper i svenska är av vikt för alla. Regeringen är väl medveten&lt;br&gt;om kommunernas ansträngda ekonomi, men anser ändå att varje&lt;br&gt;kommun måste anstränga sig för att inom ramen för befintliga resurser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se till att den formella rätten till undervisning i svenska också i prak-&lt;br&gt;tiken kan utnyttjas. Regeringens bedömning är att undervisningsutbu-&lt;br&gt;det kan förbättras genom ökad samverkan mellan kommuner. Ett ut-&lt;br&gt;nyttjande av informationstekniken kommer sannolikt också att bidra&lt;br&gt;till att utveckla pedagogiken, förbättra undervisningen och inlärningen&lt;br&gt;och därigenom också på sikt minska kommunernas kostnader för&lt;br&gt;svenskundervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningens organisation och innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1994:895) om svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;bör sfi bedrivas under hela året och uppehåll endast göras för semes-&lt;br&gt;ter. Regeringen vill framhålla vikten av att kommunerna strävar efter&lt;br&gt;en mer flexibel organisation som möjliggör kontinuerlig undervisning.&lt;br&gt;Inom utbildningsväsendet pågår en utveckling som innebär att man&lt;br&gt;alltmer utnyttjar hela kalenderåret för undervisning. Regeringen anser&lt;br&gt;att Kunskapslyftet kan vara en förebild för hur man kan organisera ut-&lt;br&gt;bildning genom nya arbetsformer. En flexibel organisation bör inne-&lt;br&gt;bära fördelar både för den enskilda individen och den kommunala&lt;br&gt;ekonomin. Kunskapslyftet kan också på andra sätt ge inspiration till&lt;br&gt;att förbättra utbildningen, exempelvis vad gäller att utveckla och för-&lt;br&gt;nya innehåll, pedagogik och arbetsformer inom sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tillhandahållandet av sfi-utbildning är det naturligtvis bra&lt;br&gt;att undervisningen kommer igång så snart som möjligt. Invandrarpoli-&lt;br&gt;tiska kommitténs förslag att utbildning alltid skall erbjudas inom en&lt;br&gt;månad kolliderar emellertid med kravet på att fa väl sammansatta&lt;br&gt;grupper och kompetenta lärare. I viss utsträckning kan dessa problem&lt;br&gt;lösas med interkommunalt samarbete. I övrigt förordar regeringen&lt;br&gt;flexibilitet och hänsyn till den enskilda individens situation. Eftersom&lt;br&gt;väntetiden dessutom är kortare än en månad i hälften av landets kom-&lt;br&gt;muner, finner regeringen inga skäl att föreslå en ändring av den nu-&lt;br&gt;varande ordningen som innebär att väntetiden inte far överskrida tre&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att höja kvaliteten på undervisningen i svenska som andra språk&lt;br&gt;och sfi behöver pedagogik och undervisningsmetoder utvecklas. Rege-&lt;br&gt;ringen beslutade den 6 juni 1997 att Lärarhögskolan i Stockholm skall&lt;br&gt;verka som ett nationellt centrum för svenska som andraspråk och sfi.&lt;br&gt;Detta skall utgöra ett resurscentrum för nya former av kompetensut-&lt;br&gt;veckling. Vidare skall det samla, sammanställa och förmedla kun-&lt;br&gt;skaper och erfarenheter samt stödja och informera om utvecklingen av&lt;br&gt;läromedel och användandet av informationsteknik. Regeringen har för&lt;br&gt;budgetåret 1997 anslagit 1 250 000 kronor för verksamheten. Fortsatta&lt;br&gt;medel har föreslagits för år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bra kursplan är ett annat viktigt instrument för att fa till stånd en&lt;br&gt;bra sfi-undervisning. Kursplanen för sfi (SKOLFS 1994:28) har varit i&lt;br&gt;bruk sedan den 1 juli 1994. Ett nationellt prov i sfi, som bygger på&lt;br&gt;kursplanen, har utvecklats och användes för första gången hösten&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att redan nu bedöma behovet av en revidering, särskilt&lt;br&gt;som skolväsendet och därigenom också sfi under de senare åren har&lt;br&gt;undergått stora förändringar bl.a. genom övergången till en mål- och&lt;br&gt;resultatinriktad styrning av skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en nationell utvärdering av sfi som nyligen publicerats i Skol-&lt;br&gt;verkets rapport nr 131, Vem älskar sfi?, framkom dock att en del&lt;br&gt;lärare är kritiska mot kursplanen. Skolverket bör därför få i uppdrag&lt;br&gt;att överväga behovet av en översyn av kursplanen för sfi. Utgångs-&lt;br&gt;punkten bör vara behovet av en individualisering av sfi-undervis-&lt;br&gt;ningen så att den i ökad grad anpassas till varje individs förutsätt-&lt;br&gt;ningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra sfi-undervisningen är det speciellt viktigt att lärarna&lt;br&gt;får möjlighet till vidareutbildning och fortbildning. De måste kunna ta&lt;br&gt;del av de erfarenheter och goda exempel som utvecklas i olika kom-&lt;br&gt;muner och få information om utvecklingen av läromedel och IT-tekni-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen måste också förändras och förbättras. Regeringen&lt;br&gt;har tillsatt en parlamentarisk utredning med uppgift att lämna förslag&lt;br&gt;till förnyelse av lärarutbildningen (dir. 1997:54). Utredningen skall&lt;br&gt;bl.a. överväga insatser för att rekrytera fler studenter med utländsk&lt;br&gt;bakgrund. Utredningen skall också analysera vilka krav som skall&lt;br&gt;ställas på lärarutbildningen för att tillgodose behovet av vuxenpeda-&lt;br&gt;gogik och även överväga en särskild vuxenpedagogisk examen.&lt;br&gt;Vidare skall utredningen analysera behovet av och lämna förslag till&lt;br&gt;de förändringar i lärarutbildningen för hemspråkslärare som bedöms&lt;br&gt;påkallade. Regeringens förslag i propositionen Vissa skolfrågor m.m.&lt;br&gt;(prop. 1996/97:110) skall härvid beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Andra modersmål än svenska&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Barn med annat modersmål än svenska bör&lt;br&gt;uppmuntras att utveckla detta parallellt med att de tillägnar sig det&lt;br&gt;svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag överens-&lt;br&gt;stämmer till viss del med regeringens bedömning. Bl.a. föreslår kom-&lt;br&gt;mittén att begreppet hemspråksundervisning bör ersättas av benäm-&lt;br&gt;ningen modersmålsundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som uttalar sig om&lt;br&gt;barns modersmål och kunskaper i svenska understryker behoven av att&lt;br&gt;stärka barns språkutveckling på bägge språken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Modersmålet är av betydelse&lt;br&gt;för människans identitet och förmåga att lära och en nyckel till det&lt;br&gt;kulturella arvet. Det är därför viktigt att barn med annat modersmål än&lt;br&gt;svenska uppmuntras att utveckla detta parallellt med att de lär sig och&lt;br&gt;utvecklar det svenska språket. På så vis får de också möjlighet att ut-&lt;br&gt;veckla en identitet med rötter i flera kulturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hemspråksreformen, som trädde i kraft läsåret 1977/78, har&lt;br&gt;hemspråksundervisningen medverkat till alla elevers identitetsutveck-&lt;br&gt;ling och gett eleverna möjlighet att utveckla en tvåspråkighet. Den har&lt;br&gt;också, i synnerhet for elever som nyligen kommit till Sverige, fungerat&lt;br&gt;som en länk till den svenska skolans innehåll och förhållningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1996/97:110) har rege-&lt;br&gt;ringen redovisat sin syn på situationen och utvecklingen vad gäller&lt;br&gt;hemspråksundervisningen. Bland annat redovisade regeringen sina av-&lt;br&gt;sikter att ersätta benämningen hemspråk med modersmål. Genom&lt;br&gt;regeringens beslut om ändring av bl.a. grundskoleförordningen, gym-&lt;br&gt;nasieförordningen och förordningen om kursplaner för grundskolan&lt;br&gt;har termen hemspråk nu ersatts med modersmål. Detta är en föränd-&lt;br&gt;ring som ligger i linje med den förstärkta ställning som ämnet fatt i de&lt;br&gt;nya läroplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn har rätt till modersmålsundervisning om en eller båda vård-&lt;br&gt;nadshavama använder språket i sitt dagliga umgänge med barnet.&lt;br&gt;Rätten inkluderar även studiehandledning på modersmålet. Moders-&lt;br&gt;målsundervisningen som ämne är frivillig för eleverna, men studie-&lt;br&gt;handledning skall ges de elever som behöver sådan hjälp. Läsåret&lt;br&gt;1996/97 uppgick andelen elever i grundskolan som deltog i moders-&lt;br&gt;målsundervisning till knappt 55 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samiska, tomedalsfinska och romska (zigenska) barn har rätt till&lt;br&gt;modersmålsundervisning även om språket inte är ett dagligt um-&lt;br&gt;gängesspråk. Detta gäller även adoptivbarn. Elever med finska eller&lt;br&gt;annat nordiskt språk som modersmål har också de en särställning till&lt;br&gt;följd av att den regel som begränsar rätten till modersmålsundervis-&lt;br&gt;ning till högst sju år inte gäller dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en kommitté, Minoritetsspråkskommittén,&lt;br&gt;som har till uppgift att utreda om, och i så fall på vad sätt, Sverige bör&lt;br&gt;ratificera Europarådets konvention om regionala språk och minoritets-&lt;br&gt;språk och dess ramkonvention för skydd av nationella minoriteter (dir.&lt;br&gt;1995:84). Kommitténs förslag skall ligga till grund för eventuella sär-&lt;br&gt;åtgärder som kan behövas gentemot minoriteter. Kommittén skall bl.a.&lt;br&gt;ta ställning till om en anslutning även kan omfatta det finska språket.&lt;br&gt;Kommittén skall överlämna sitt betänkande till regeringen senast den&lt;br&gt;30 september 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplanen för modersmålsundervisning i grundskolan är utformad&lt;br&gt;med hänsyn till att ämnet kan läsas som språkval eller som elevens&lt;br&gt;val. Ämnet kan också läsas utanför timplanebunden tid. Detta ger&lt;br&gt;eleverna möjlighet att läsa sitt modersmål utan att gå miste om annan&lt;br&gt;undervisning. För gymnasieskolan och komvux finns tre kursplaner:&lt;br&gt;Individen och språkanvändningen, Språk-kultur-samhälle och Aktiv&lt;br&gt;tvåspråkighet i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den modersmålsundervisning som anordnas i det allmänna&lt;br&gt;skolväsendet finns det också fristående skolor med inriktning på annat&lt;br&gt;språk än svenska. De flesta av dessa skolor har en finsk eller ara-&lt;br&gt;bisk/muslimsk inriktning, men det finns även skolor med engelsk, est-&lt;br&gt;nisk, fransk, hebreisk och tysk inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förskolan är modersmålsstödet inte lagreglerat. Under 1990-talet&lt;br&gt;har andelen barn i forskolan som får modersmålsstöd sjunkit. Är 1996&lt;br&gt;fick 20 procent av barnen med annat modersmål än svenska moders-&lt;br&gt;målsstöd jämfört med 50 procent år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att följa barns och ungdomars&lt;br&gt;identititetsutveckling och hur tvåspråkighet utvecklas, bl.a. vad gäller&lt;br&gt;hur elever väljer bland de alternativ som numera finns och vad som&lt;br&gt;avgör deras val samt vad de fristående skolornas betyder för barnens&lt;br&gt;modersmålsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Utbildning och lärande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Behovet av goda utbildningsmöjligheter&lt;br&gt;för dem som vuxit upp i ett annat land, som har en utbildning som inte&lt;br&gt;är förvärvad i Sverige och som inte har svenska som modersmål bör&lt;br&gt;uppmärksammas på alla nivåer inom utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I en skrivelse till riksdagen&lt;br&gt;Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning - Kvalitet&lt;br&gt;och likvärdighet (skr. 1996/97:112) redovisar regeringen sin syn på ut-&lt;br&gt;bildningens roll i samhället och på hur kvaliteten inom skolområdet&lt;br&gt;bör höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens strävan är att skolan skall erbjuda alla elever undervis-&lt;br&gt;ning av hög kvalitet som stärker individens utvecklingsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen för vuxna har som central uppgift att ge alla vuxna&lt;br&gt;möjlighet att skaffa sig nya kunskaper och att komplettera brister i&lt;br&gt;tidigare utbildning. Särskilt angeläget är det att nå dem med kort ut-&lt;br&gt;bildning. Vidare måste vuxenutbildningen anpassas så att vuxna som&lt;br&gt;inte tidigare har fatt tillräckliga kunskaper ges möjligheter att höja sin&lt;br&gt;kunskapsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många vuxna saknar den kompetens som gymnasieskolan numera&lt;br&gt;erbjuder alla ungdomar. Detta gäller bland annat många av dem som&lt;br&gt;har invandrat och då i synnerhet kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningssystemet är avsett för alla i samhället. Klass, kön och&lt;br&gt;tidigare utbildningsbakgrund far inte begränsa människors möjligheter&lt;br&gt;att utbilda sig. Regeringen anser vidare att det måste finnas goda ut-&lt;br&gt;bildningsmöjligheter också för dem som vuxit upp i ett annat land,&lt;br&gt;som har en utbildning som inte är förvärvad i Sverige och som inte har&lt;br&gt;svenska som modersmål. Detta är något som måste uppmärksammas&lt;br&gt;på alla nivåer inom utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den större kulturella och etniska mångfalden i samhället ställer&lt;br&gt;vuxenutbildningen inför nya utmaningar. Det utvecklingsarbete som&lt;br&gt;bedrivs inom ramen för Kunskapslyftet och försöksverksamheterna&lt;br&gt;med kvalificerad yrkesutbildning och med distansutbildning kommer&lt;br&gt;att lägga grunden för en reformering av vuxenutbildningen som bättre&lt;br&gt;än hittills speglar samhällets mångfald. Det är regeringens ambition att&lt;br&gt;vuxenutbildningen i början av 2000-talet skall kunna tillgodose indi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;videns, arbetslivets och samhällets krav på ett livslångt lärande för&lt;br&gt;alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska högskolan har sedan lång tid arbetat för att ge invand-&lt;br&gt;rade studenter goda studiemöjligheter. Även forskning om invandring&lt;br&gt;har uppmärksammats. I budgetpropositionen för år 1997 fastlades att&lt;br&gt;universitet och högskolor bör ta hänsyn till att studenter som har in-&lt;br&gt;vandrat kan behöva särskilt stöd och ansvara för att stödundervisning i&lt;br&gt;svenska anordnas. Vidare skall de vid behov anordna kompletterande&lt;br&gt;utbildning för personer med utländsk akademisk utbildning. Full-&lt;br&gt;följandet av dessa åtaganden skall rapporteras i årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarhögskolan i Stockholm har tilldelats medel för rekrytering av&lt;br&gt;lärarstudenter med invandrarbakgrund. Vidare har Göteborgs&lt;br&gt;universitet tilldelats medel för forskning om svenska som andraspråk&lt;br&gt;och utveckling av svenskundervisning för invandrare. I årets&lt;br&gt;budgetproposition föreslås medel för Tema Etnicitet vid Linköpings&lt;br&gt;universitet, Campus Norrköping. Vidare utvecklar Södertörns&lt;br&gt;högskola en mångkulturell profil och Malmö högskola kommer att ha&lt;br&gt;internationell migration och etniska relationer som ett av fem&lt;br&gt;profilområden. I årets budgetproposition föreslås också medel för&lt;br&gt;Göteborgs universitet för utveckling av tvärvetenskaplig forskarut-&lt;br&gt;bildning i globalisering och transnationella relationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också understryka behovet av internationella forsk-&lt;br&gt;ningsinsatser inom områdena migration och integration. Sverige har i&lt;br&gt;förhandlingarna om EU:s femte ramprogram, vilket avser perioden&lt;br&gt;1998-2002, föreslagit ett utvidgat program för humanistisk och sam-&lt;br&gt;hällsvetenskaplig forskning vilket bl.a. inkluderar migrations- och in-&lt;br&gt;tegrationsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3.1 Förskola och skola som mötesplats och läropiats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förskolan och skolan bör präglas av en öp-&lt;br&gt;pen attityd till mångfalden i samhället och till människors livserfaren-&lt;br&gt;heter och förankring i skilda kulturer och samhällen. Förskola och&lt;br&gt;skola bör utgöra trygga och attraktiva mötesplatser för alla oavsett et-&lt;br&gt;nisk och kulturell bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En femtedel av barnen i sko-&lt;br&gt;lan har en anknytning till ett annat land antingen genom att de själva&lt;br&gt;eller någon av deras föräldrar har invandrat till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvaron av olika traditioner, språk och religioner ställer nya krav&lt;br&gt;på skolsystemet. Samtidigt har behovet av mötesplatser för människor&lt;br&gt;med olika bakgrund blivit allt viktigare. Förskolan och skolan kan ut-&lt;br&gt;göra platser där man både kan lära känna varandra och lära av var-&lt;br&gt;andra. Förutsatt att de visar öppenhet för mångfalden kan förskolan&lt;br&gt;och skolan utvecklas till attraktiva mötesplatser som alla föräldrar&lt;br&gt;oavsett etnisk och kulturell bakgrund med förtroende sänder sina barn&lt;br&gt;till. Ingen skall behöva vända förskolan eller skolan ryggen på grund&lt;br&gt;av rädsla och otrygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skolan ges unga människor en chans att tidigt få kännedom om&lt;br&gt;andra människors villkor och vanor, om andra kulturer och om andra&lt;br&gt;sätt att leva. Att byta perspektiv kan föda tankar och idéer som kan&lt;br&gt;vara en tillgång både för individerna och för samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vidgade klassklyftoma och den tilltagande segregationen i sam-&lt;br&gt;hället är dessvärre märkbar också i skolan. För att inte segregationen&lt;br&gt;skall förvärras är det än angelägnare att skolan utgår från alla elevers&lt;br&gt;erfarenheter och ser till att barn med olika bakgrund arbetar tillsam-&lt;br&gt;mans och lär av varandra. Vidare måste skolan uppmärksamma de&lt;br&gt;barn och familjer som har traumatiska upplevelser med sig till Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskola och skola bör i likhet med andra arbetsplatser i samhället&lt;br&gt;spegla samhällets mångfald. I delbetänkandet Den mångkulturella&lt;br&gt;skolan (SOU 1996:143) har Skolkommittén diskuterat olika möjlig-&lt;br&gt;heter att fa in fler lärare med utländsk bakgrund i skolan. För att&lt;br&gt;bredda rekryteringen har regeringen därför tilldelat Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm medel för metodutveckling som syftar till att underlätta för&lt;br&gt;personer med utländsk bakgrund att fullfölja sin lärarutbildning ge-&lt;br&gt;nom utbildning i svenska språket och om svenska samhällsförhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn med utländsk bakgrund kan ha behov av särskilt stöd i skolan.&lt;br&gt;För dessa elever är skolan skyldig att upprätta åtgärdsprogram. Det har&lt;br&gt;emellertid visat sig att fa elever har fått sådana program. Enligt regle-&lt;br&gt;ringsbrevet för budgetåret 1997 skall Skolverket vidta särskilda utvär-&lt;br&gt;derings- och utvecklingsåtgärder vad gäller elever med behov av sär-&lt;br&gt;skilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan - grundstenen i skolsystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta bam har flera år av förskoleverksamhet i grupp bakom sig&lt;br&gt;när de kommer till skolan. Det innebär att de har gemensamma normer&lt;br&gt;och värderingar med sig som grund för arbetet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam till arbetslösa riskerar att hamna utanför barnomsorgen. Efter-&lt;br&gt;som invandrare tillhör dem som är särskilt drabbade av arbetslöshet,&lt;br&gt;hör bam med utländsk bakgrund till dem som riskerar att börja skolan&lt;br&gt;utan att ha deltagit i förskoleverksamheten. Skillnaderna är i dag lokalt&lt;br&gt;märkbara i vissa kommuner och bostadsområden. Det är endast för&lt;br&gt;sexåringar samt för bam med behov av särskilt stöd som kommunerna&lt;br&gt;har skyldighet att erbjuda förskola oavsett familjesituationen. Bam till&lt;br&gt;vårdnadshavare som står utanför arbetskraften kan tas emot i den&lt;br&gt;öppna förskolan eller i språkförskolor. I den öppna förskolan kan man&lt;br&gt;även nå föräldrarna. På flera håll deltar mammorna i svenskundervis-&lt;br&gt;ning medan barnen deltar i förskoleverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förskoleåldern har bam unika möjligheter att lägga grunden&lt;br&gt;för tvåspråkighet och att utveckla ett rikt språk som underlättar den&lt;br&gt;senare läs- och skrivutvecklingen. För bam med annat modersmål än&lt;br&gt;svenska är därför förskoleverksamheten av särskilt stor vikt. Även för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrarna ger mötet med förskoleverksamheten tillfälle att tidigt be-&lt;br&gt;kanta sig med det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret for barnomsorgen från Social-&lt;br&gt;departementet till Utbildningsdepartementet. Genom att integrera för-&lt;br&gt;skola, skola och skolbamomsorg vill regeringen förstärka och förtyd-&lt;br&gt;liga förskolans pedagogiska roll och därmed göra förskolan till den&lt;br&gt;första grundstenen i utbildningssystemet. Som ett led i detta arbete har&lt;br&gt;regeringen givit Barnomsorg och skola-kommittén i uppdrag att utar-&lt;br&gt;beta förslag till måldokument för den pedagogiska verksamheten i för-&lt;br&gt;skolan samt göra en översyn av de krav som en integration ställer på&lt;br&gt;skollagen och förslagen till nya måldokument (dir. 1996:04). Förslaget&lt;br&gt;skall överlämnas till regeringen senaste den 1 november 1997. För-&lt;br&gt;skolans nya roll ger bättre förutsättningar for alla barns lärande och&lt;br&gt;blir därigenom också ett starkt stöd för bam med utländsk bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bam till föräldrar som blivit arbetslösa har regeringen i&lt;br&gt;sin skrivelse till riksdagen Utvecklingsplan for förskola, skola och&lt;br&gt;vuxenutbildning (skr. 1996/97:112) konstaterat att det finns kommu-&lt;br&gt;ner som trots detta låter barnen behålla sin barnomsorgsplats under&lt;br&gt;hela förskoleåldern. En slutsats som regeringen drar av detta är att det&lt;br&gt;inte bara handlar om en kommunalekonomisk fråga utan också om ett&lt;br&gt;förhållningssätt. Kommunerna tolkar bamomsorgslagstiftningen på&lt;br&gt;olika sätt och somliga gör en mycket snäv tolkning av barnens behov.&lt;br&gt;Regeringen anser det viktigt att bam med särskilda behov far det stöd&lt;br&gt;som förskolan kan ge och förutsätter att kommunerna tar sitt ansvar i&lt;br&gt;enlighet med lagstiftningen. Många bam med utländsk bakgrund hör&lt;br&gt;till dem som har behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kultur och religion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturer och kulturarv är inte statiska utan är i ständig förändring. Det&lt;br&gt;kulturarv vi kallar svenskt har alltid påverkats och formats av import&lt;br&gt;och impulser från andra länder. I Sverige finns även kulturarv knutna&lt;br&gt;till de minoriteter som under lång tid funnits i Sverige. Även om det&lt;br&gt;kan vara svårt att entydigt säga vad som är svenskt är det kulturella&lt;br&gt;livet i Sverige starkt präglat av det svenska kulturarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den etniska och kulturella mångfalden måste&lt;br&gt;speglas i det nationella kulturutbudet. Mångfalden bör synliggöras&lt;br&gt;också genom att de som uppträder på de kulturella arenorna och arbe-&lt;br&gt;tar vid kulturinstitutionerna speglar hela befolkningens sammansätt-&lt;br&gt;ning. Kulturinstitutionerna bör sträva efter en personalsammansättning&lt;br&gt;som motsvarar mångfalden i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av invandringen har det bildats ett stort antal organi-&lt;br&gt;sationer och sammanslutningar som verkar inom språkliga eller et-&lt;br&gt;niska grupper. Dessa bedriver kulturell verksamhet i form av konser-&lt;br&gt;ter, teater, utställningar, föredrag m.m. som till stor del sker vid sidan&lt;br&gt;av det kulturliv som sker på svenska. Genom dessa kulturella aktivi-&lt;br&gt;teter utövade på andra språk eller på etnisk grund manifesteras den et-&lt;br&gt;niska och kulturella mångfalden i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) framhålls&lt;br&gt;att en viktig förutsättning för ökad tolerans och förståelse för de män-&lt;br&gt;niskor som bosatt sig i Sverige och deras respektive kulturarv är dels&lt;br&gt;att det finns kunskap om mångfalden och variationen inom landet, dels&lt;br&gt;att människor har trygghet och förankring i en egen kulturell identitet.&lt;br&gt;Inget säger att stolthet över det svenska måste stå i motsats till tolerans&lt;br&gt;och förståelse för andra kulturer och kulturarv, eller tvärtom. En förut-&lt;br&gt;sättning för att individen skall kunna tillägna sig och respektera ett&lt;br&gt;främmande kulturarv är således att hon har insikt i sitt eget. Kulturen&lt;br&gt;har alltså stor betydelse för individens förståelse av sig själv och&lt;br&gt;andra. Regeringen anser därför att kulturliv på etnisk grund bör&lt;br&gt;stödjas. Frågan om statligt stöd till invandrarnas organisationer be-&lt;br&gt;handlas i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1997 gav regeringen de centrala kulturarvsinstitutionema&lt;br&gt;(Statens historiska museer, Naturhistoriska riksmuseet, Statens&lt;br&gt;konstmuseer, Folkens museum, Nordiska museet, Riksantikvarieäm-&lt;br&gt;betet, Riksarkivet och Riksutställningar) i uppdrag att genomföra sär-&lt;br&gt;skilda insatser mot främlingsfientlighet och rasism. Ett årligt anslag på&lt;br&gt;1 miljon kronor har avsatts för förberedelser för nya utställningar, in-&lt;br&gt;ventering av tidigare insatser på området samt utbildning av museer-&lt;br&gt;nas personal m.m. Till grund för detta arbete ligger den rapport som&lt;br&gt;Statens historiska museum utarbetat på uppdrag av regeringen.&lt;br&gt;Rapporten analyserar de dolda, omedvetna och oavsiktliga budskapen&lt;br&gt;i museernas utställningar liksom relationen mellan attityder i sam-&lt;br&gt;hället och tolkningar av kulturarvet (Kunskap som kraft. Hur muse-&lt;br&gt;erna genom sitt arbete kan motverka främlingsfientlighet och rasism.&lt;br&gt;Ds 1996:74). Avsikten med uppdraget är dels att öka allmänhetens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunskap och insikter i dessa frågor, dels att öka medvetenheten hos&lt;br&gt;kulturarvsinstitutionema om hur kulturarvet kan och har missbrukats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm har utnämnts till europeisk kulturhuvudstad år 1998.&lt;br&gt;Regeringen har likaså tagit initiativ till att år 1998 skall bli ett kulturår&lt;br&gt;för hela landet med satsningar på att utveckla det lokala kulturlivet.&lt;br&gt;Genom arbetsgruppen Kultur i hela landet ger regeringen under år&lt;br&gt;1998 ekonomiskt stöd till lokala projekt som syftar till att utveckla det&lt;br&gt;lokala kulturlivet och visa kulturens mångfald och styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar väljer ofta att arbeta med kultur. I en skrivelse till riks-&lt;br&gt;dagen Redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfon-&lt;br&gt;den (skr. 1996/97:125) budgetåret 1995/96, anger regeringen att ung-&lt;br&gt;domars egna initiativ som förenar ungdomar med och utan invandrar-&lt;br&gt;bakgund i gemensam verksamhet skall prioriteras i den kommande&lt;br&gt;fördelningen av stöd ur fonden. För att ge prioriteringen tyngd och&lt;br&gt;genomslagskraft kommer regeringen att avsätta särskilda medel ur&lt;br&gt;Allmänna arvsfonden för detta ändamål och samtidigt ange riktlinjer&lt;br&gt;för medlens tilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett syfte med stödet är att ge ungdomar med olika kulturell och&lt;br&gt;etnisk bakgrund möjlighet att tillsammans undersöka och visa upp&lt;br&gt;både sina respektive bakgrunder och den sammansmältning av olika&lt;br&gt;kulturer till något nytt, som är en så självklar livsmiljö för många&lt;br&gt;unga. De kulturprojekt som får stöd genom dessa medel kan lämna&lt;br&gt;intressanta bidrag till 1998 års kulturmanifestation, Kultur i hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forum för Världskultur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kulturpropositionen understryker regeringen bl.a. att konsten och&lt;br&gt;kulturen, det seriösa samtalet och den öppna debatten är viktiga red-&lt;br&gt;skap för att bygga en ny gemenskap där motsättningar mellan kulturer&lt;br&gt;och grupper kan överbryggas. Att bli bekant och förtrogen med andra&lt;br&gt;kulturyttringar kan vara ett sätt att öka toleransen och vetgirigheten.&lt;br&gt;Särskilt bör spridningen underlättas för kulturyttringar från länder och&lt;br&gt;miljöer som inte blir tillgängliga genom etablerade kommersiella eller&lt;br&gt;institutionella kanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill öka de kulturella uttrycksmöjligheterna för hela be-&lt;br&gt;folkningen oavsett etnisk bakgrund. I budgetpropositionen under ut-&lt;br&gt;giftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid redovisar rege-&lt;br&gt;ringen sitt ställningstagande till betänkandet Forum för Världskultur -&lt;br&gt;en rapport om ett rikare kulturliv (SOU 1997:95). Regeringen avser att&lt;br&gt;tillsätta en kommitté med uppgift att under en inledande försöksperiod&lt;br&gt;fungera som ett Forum för Världskultur. I uppgiften ingår att initiera,&lt;br&gt;samordna och stimulera verksamhet med inriktning på världskultur&lt;br&gt;inom det svenska kulturlivet. Kommittén skall pröva olika arbetssätt&lt;br&gt;och samverkansformer, så att det utifrån vunna erfarenheter skall gå&lt;br&gt;att hitta den lämpligaste permanenta formen för verksamheten. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att inom kort sluta ett avtal med Stockholms stad om&lt;br&gt;försöksverksamhetens organisation och finansiering. Statens andel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringen sker med medel från anslaget B 3. Integrationsåtgärder Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;inom utgiftsområde 8 samt anslag inom utgiftsområde 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många invandrade har ett starkt förhållande till religionen redan före&lt;br&gt;ankomsten till Sverige. Religionens betydelse förstärks ofta för den&lt;br&gt;som har lämnat sitt födelseland. I religionen kan människor finna&lt;br&gt;trygghet och en känsla av sammanhang när tillvaron i övrigt ter sig&lt;br&gt;kaotisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under de senaste två decennierna utvecklats till ett fler-&lt;br&gt;religiöst land. De sex stora världsreligionerna är alla representerade i&lt;br&gt;det svenska församlingsväsendet. Det faktum att en stigande andel av&lt;br&gt;befolkningen bekänner sig till religioner utan lång tradition i Sverige&lt;br&gt;har medfört ökade krav på möjligheter till religionsutövning. Önske-&lt;br&gt;mål om att kunna begrava sina anhöriga i Sverige enligt egna religiösa&lt;br&gt;sedvänjor och att fa sina behov av kyrkor, moskéer och tempel till-&lt;br&gt;godosedda är tecken på att de invandrade har rotat sig och ser sin till-&lt;br&gt;varo som permanent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald bör det finnas en&lt;br&gt;beredvillighet att tillmötesgå människors olika religiösa intressen och&lt;br&gt;önskemål, även när de inte överensstämmer med de egna. Öppenhet&lt;br&gt;och respekt gentemot andra religioner och trosuppfattningar än den&lt;br&gt;egna följer naturligt av den i Sverige grundlagsfästa religionsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bidrag ges stöd till den religiösa mångfalden i landet enligt&lt;br&gt;förordningen (1989:271) om statsbidrag till andra trossamfund än&lt;br&gt;Svenska kyrkan. Stödet fördelas mellan samfunden av Samarbets-&lt;br&gt;nämnden för statsbidrag till trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Utsatta bostadsområden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En fortsatt satsning på utsatta bostadsom-&lt;br&gt;råden bör göras under de närmaste åren. Ett mindre antal bostadsom-&lt;br&gt;råden bör få möjlighet att vidareutveckla sitt arbete i syfte att åstad-&lt;br&gt;komma en varaktig förbättring av situationen och därigenom kunna&lt;br&gt;fungera som nationella exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag till en&lt;br&gt;aktionsplan överensstämmer i stort med regeringens bedömning vad&lt;br&gt;gäller den del av aktionsplanen som är inriktad på socialt och etniskt&lt;br&gt;segregerade bostadsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig är positiva&lt;br&gt;till kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska städerna växte snabbt i befolkning och geografisk utbred-&lt;br&gt;ning under 1960- och 70-talen. Mellan åren 1965 och 1975 byggdes en&lt;br&gt;miljon lägenheter i det s.k. miljonprogrammet. Hushåll med minst en&lt;br&gt;vuxen född utomlands är starkt överrepresenterade i miljonpro-&lt;br&gt;grammet. Nästan var fjärde av dessa hushåll bodde år 1990 i hyres-&lt;br&gt;lägenheter. Motsvarande siffra för svenska hushåll var 12 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att hela-Sverige-strategin har tillämpats för nya flykting-&lt;br&gt;grupper sedan år 1985 och åstadkommit en något mer utjämnad geo-&lt;br&gt;grafisk fördelning över landet kvarstår en betydande geografisk kon-&lt;br&gt;centration av de flesta utlandsföddas bosättning i Sverige. Hälften av&lt;br&gt;de utlandsfödda återfinns i endast elva kommuner. Merparten av dessa&lt;br&gt;bor i storstadsområden. För att fånga in hälften av den svenskfödda&lt;br&gt;befolkningen behöver däremot de fyrtio största kommunerna summe-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har i dag ett segregerat boende vars utveckling och nuva-&lt;br&gt;rande situation har uppkommit under perioder av såväl hög- som låg-&lt;br&gt;konjunkturer. Därtill har det segregerade boendet fått en allt mer et-&lt;br&gt;nisk dimension från åttiotalet och framåt. En på många sätt ambitiös&lt;br&gt;välfärdspolitik har inte kunnat förhindra tilltagande segregation och i&lt;br&gt;vissa fall stora brister i bostadsmiljön. I första hand är det ett problem&lt;br&gt;som rör storstadsregionerna. Storstadsutredningen identifierade drygt&lt;br&gt;50 utsatta bostadsområden i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg&lt;br&gt;och Malmö (SOU 1990:36). Alla dessa områden hade minst dubbelt så&lt;br&gt;hög andel socialbidragstagare som storstadsregionerna i stort. Sam-&lt;br&gt;tidigt förekommer hög arbetslöshet, lägre inkomstnivåer, högt social-&lt;br&gt;bidragsberoende, höga ohälsotal, större sjukfrånvaro osv. i dessa bo-&lt;br&gt;stadsområden. Det finns därför anledning att tala om utsatta bostads-&lt;br&gt;områden snarare än invandrartäta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Storstadskommitténs betänkande Delade städer (SOU 1997:118)&lt;br&gt;konstateras att av storstadsregionernas 433 bostadsområden kunde 49&lt;br&gt;hänföras till kategorin utsatta bostadsområden. En viss justering av&lt;br&gt;områdesindelningarna har gjorts mellan de båda utredningarna. Stor-&lt;br&gt;stadskommittén har även utvecklat begreppet utsatta bostadsområden&lt;br&gt;till att avse relationen mellan antalet hög- och låginkomsttagare. Sett&lt;br&gt;över tiden är situationen oförändrat allvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren har åtskilliga projekt startats och andra satsningar gjorts&lt;br&gt;i dessa bostadsområden. Även om ett enskilt projekt har varit fram-&lt;br&gt;gångsrikt har effekterna i stort på ett områdes utveckling mer sällan&lt;br&gt;märkts. En helhetssyn på ett bostadsområdes utveckling, som tar fasta&lt;br&gt;på de boendes egna idéer och engagemang har under senare år kommit&lt;br&gt;alltmer i fokus för det lokala arbetet, t.ex. i det tvärsektoriella arbets-&lt;br&gt;sättet i Kronogårdsprocessen i Trollhättans kommun. Även Invandrar-&lt;br&gt;politiska kommittén har föreslagit att utvecklingen av utsatta bostads-&lt;br&gt;områden måste söka sina lösningar på det lokala planet med starkt en-&lt;br&gt;gagemang från de boendes sida. Ett liknande synsätt återfinns i Bo-&lt;br&gt;stadspolitiska kommitténs förslag om lokala utvecklingsprogram&lt;br&gt;(SOU 1996:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda insatser i invandrartäta områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den generella politiken har hittills inte gett tillräckligt stöd för en ut-&lt;br&gt;veckling som hindrar boendesegregationen att tillta och etnifieras. En&lt;br&gt;samhällelig kraftsamling behövs för att stoppa den långvariga negativa&lt;br&gt;utvecklingen. Sett i ett internationellt perspektiv kan en fortsatt nega-&lt;br&gt;tiv utveckling också föra med sig ökade spänningar och våldstenden-&lt;br&gt;ser. Den otrygghet som finns bland de boende är en varningssignal att&lt;br&gt;ta på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudansvaret för levnadsvillkoren i bostadsområdena åvilar kom-&lt;br&gt;munerna. Verksamheter av central betydelse för utvecklingen i bo-&lt;br&gt;stadsområdena - samhällsplanering, vård och omsorg, skolverksam-&lt;br&gt;het, bostadsförsörjning m.m. - är huvudsakligen kommunala ange-&lt;br&gt;lägenheter. Svenska och internationella erfarenheter visar att arbetet&lt;br&gt;med att bryta en negativ utveckling för ett bostadsområde och dess in-&lt;br&gt;vånare måste präglas av uthållighet och kontinuitet samt baseras på&lt;br&gt;samordnade och sektorsövergripande åtgärder. Lösningarna måste&lt;br&gt;sökas lokalt och bygga på ett starkt engagemang hos de boende om de&lt;br&gt;skall ha förutsättningar att fungera långsiktigt. Detta ger kommunerna&lt;br&gt;en nyckelroll för att lokalt samordna olika aktörers insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bryta segregationen är emellertid även ett nationellt intresse.&lt;br&gt;Den redovisade utvecklingen visar svårigheterna för kommunerna att&lt;br&gt;initiera och samordna den mängd varierande och kompletterande in-&lt;br&gt;satser som behövs för att få till stånd mer omfattande och varaktiga&lt;br&gt;resultat för ett bostadsområdes utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1995/96 inrättades ett nytt anslag i statsbudgeten för sär-&lt;br&gt;skilda insatser i invandrartäta områden. Syftet är att finna metoder för&lt;br&gt;att bryta den tilltagande segregationen och på sikt vända utvecklingen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i positiv riktning. Under budgetåren 1995/96 och 1997 har totalt 250&lt;br&gt;miljoner kronor avsatts för metodutvecklande insatser. Stödet är ett&lt;br&gt;stimulansbidrag för ett begränsat antal kommuner. I en första omgång&lt;br&gt;utsåg regeringen åtta storstadskommuner att ingå i satsningen, Bot-&lt;br&gt;kyrka, Göteborgs, Haninge, Huddinge, Malmö, Solna, Stockholms och&lt;br&gt;Södertälje kommuner. I maj 1997 utsåg regeringen ytterligare fyra&lt;br&gt;kommuner att ingå i satsningen, Eskilstuna, Landskrona, Norrköpings&lt;br&gt;och Trollhättans kommuner. De erfarenheter som görs i dessa kom-&lt;br&gt;muner skall sedan spridas till andra bostadsområden. Stor vikt läggs&lt;br&gt;därför från statens sida vid uppföljning, utvärdering och erfarenhets-&lt;br&gt;spridning av dessa kommuners insatser. Av särskilt intresse är vilka&lt;br&gt;strukturella effekter insatserna far och hur kommunerna tar till vara&lt;br&gt;och medverkar till att utveckla de boendes egen aktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet förutsätter bl.a. en övergripande och samordnad&lt;br&gt;handlingsplan för insatserna i bostadsområdet och kommunal med-&lt;br&gt;finansiering på minst 50 procent av kostnaderna för handlingsplanen.&lt;br&gt;Syftet med insatserna skall vara att öka arbetskraftsdeltagandet bland&lt;br&gt;personer med utländsk bakgrund i bostadsområdet, stärka deras kom-&lt;br&gt;petens, öka vardagliga kontaktytor, underlätta språkinlärning och mot-&lt;br&gt;verka utanförskap. Detta kan ske bl.a. genom att skapa träffpunkter&lt;br&gt;som bidrar till en god social och kulturell utveckling. Kommunerna&lt;br&gt;har stor frihet att utforma lokala mål och utveckla de insatser som&lt;br&gt;efter lokala förutsättningar har störst möjligheter att nå de statliga och&lt;br&gt;kommunala målen. Bidragsmottagande kommun är skyldig att avsätta&lt;br&gt;resurser för lokal utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1997 presenteras en första samlad redovisning av hit-&lt;br&gt;tillsvarande erfarenheter från insatserna i storstadskommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på det fortsatta stödet - nationella exempel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få fördjupade erfarenheter av hur utvecklingen kan vändas i ut-&lt;br&gt;satta bostadsområden och för att fa till stånd långsiktiga och bestående&lt;br&gt;förbättringar bör vissa bostadsområden få möjlighet att vidareutveckla&lt;br&gt;sitt arbete på ett sätt som garanterar en långsiktighet och kontinuitet i&lt;br&gt;det arbete som kommunerna lagt grunden till. Det stöd för metodut-&lt;br&gt;veckling av bostadsområden som kommuner erhållit bör därför kunna&lt;br&gt;omvandlas till ett ekonomiskt tillskott för en mindre grupp av bo-&lt;br&gt;stadsområden. Dessa bör utvecklas till nationella exempel och ge im-&lt;br&gt;pulser till hur en förbättrad situation i andra utsatta bostadsområden&lt;br&gt;kan åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka bostadsområden som skall fa denna möjlighet bestäms i en&lt;br&gt;dialog mellan staten och respektive kommun som inleds under hösten&lt;br&gt;1997. Bostadsområden där insatserna tar sikte på ökat arbetskrafts-&lt;br&gt;deltagande bland de boende, kvaliteten i skolan och förbättrad offent-&lt;br&gt;lig och kommersiell service bör betraktas som särskilt betydelsefulla.&lt;br&gt;För perioden 1998-2000 avser regeringen att avsätta totalt 500&lt;br&gt;miljoner kronor för fortsatt stöd till utvecklingen av utsatta bostads-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga bostadsområden bör huvudinriktningen för statens stöd&lt;br&gt;vara att underlätta att de insatser som bedöms vara framgångsrika&lt;br&gt;övergår till ordinarie verksamhet och att dessa insatser präglas av en&lt;br&gt;helhetssyn med ett ökat arbetskraftsdeltagande som övergripande mål.&lt;br&gt;Den fortsatta inriktningen på statens stöd till de aktuella kommunerna&lt;br&gt;bör vidare vara att i linje med de integrationspolitiska målen se till att&lt;br&gt;verksamheten präglas av ömsesidighet och att insatserna kommer hela&lt;br&gt;bostadsområdet till godo och inte enbart tar sikte på invandrare som&lt;br&gt;målgrupp. Regeringen anser att detta är ytterligare ett skäl att tala om&lt;br&gt;särskilda insatser i utsatta bostadsområden i stället för som hittills om&lt;br&gt;särskilda insatser i invandrartäta områden. Ur integrationspolitisk syn-&lt;br&gt;vinkel är inte alla bostadsområden som kan betraktas som utsatta av&lt;br&gt;samma intresse utan endast de där det också finns en etnisk dimen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för satsningen på utsatta bostadsområden är även ett an-&lt;br&gt;tal andra åtgärder. Regeringen presenterade i 1997 års ekonomiska&lt;br&gt;vårproposition (prop. 1996/97:150) ett fempunktsprogram för att sti-&lt;br&gt;mulera sysselsättningen och minska arbetslösheten. Flera av de insat-&lt;br&gt;ser som ingår i programmet kan fa särskild betydelse för invånarna i&lt;br&gt;utsatta bostadsområden. Av betydelse är även de ändringar som gjorts&lt;br&gt;i kommunalskattelagen och hyresförhandlingslagen för att främja bo-&lt;br&gt;endemedverkan i form av självförvaltning av hyresfastigheter (prop.&lt;br&gt;1996/97:119, bet. 1996/97:24, rskr. 1996/97:277). Vidare inrättades i&lt;br&gt;december 1996 en arbetsgrupp i Inrikesdepartementet (In 1997:A) för&lt;br&gt;att följa och stödja arbetet med att utveckla medborgarkontor och&lt;br&gt;andra former av kontakter mellan medborgarna och offentliga organ.&lt;br&gt;Arbetsgruppens uppdrag innebär bl.a. att ett underlag bör tas fram som&lt;br&gt;belyser medborgarkontorens möjligheter att genom sektorsöver-&lt;br&gt;gripande arbetssätt bidra till det utvecklingsarbete som pågår i stor-&lt;br&gt;stadsregionerna inom ramen för särskilda insatser i invandrartäta bo-&lt;br&gt;stadsområden. Vid årsskiftet 1997/98 kommer även ett slutbetänkande&lt;br&gt;att avges av utredningen om levnadsvillkor i storstadsområden, den&lt;br&gt;s.k. Storstadskommittén (dir. 1995:35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning av utvecklingen i utsatta bostadsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill särskilt betona behovet av att långsiktigt och systema-&lt;br&gt;tiskt följa utvecklingen i utsatta bostadsområden. När det gäller sats-&lt;br&gt;ningen på utsatta områden läggs som tidigare nämnts stor vikt vid&lt;br&gt;uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning. Att samla natio-&lt;br&gt;nella och internationella erfarenheter och kunskaper kring lokalt ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete i utsatta bostadsområden är en viktig hjälp för kom-&lt;br&gt;munerna. Trots larmrapporter har den negativa utvecklingen i vissa&lt;br&gt;bostadsområden inte i tillräcklig omfattning avspeglats i kommuner-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas prioriteringar. En bidragande orsak synes vara bristen på samlad Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om lösningar måste sökas i det egna bostadsområdets förut-&lt;br&gt;sättningar har lokala utvecklingsprocesser också gemensamma drag&lt;br&gt;som kommuner kan lära av, om de samlas in och görs tillgängliga för&lt;br&gt;andra. Den nya myndighet som regeringen föreslår skall inrättas bör&lt;br&gt;svara för att bygga upp en kunskapsbas kring lokalt utvecklingsarbete,&lt;br&gt;följa utvecklingen i utsatta bostadsområden med särskilt fokus där det&lt;br&gt;finns en etnisk dimension, föreslå åtgärder om så erfordras, bidra till&lt;br&gt;kunskaps- och erfarenhetsspridning till kommuner, myndigheter och&lt;br&gt;andra aktörer samt i övrigt svara för uppbyggnaden av erforderlig na-&lt;br&gt;tionell kunskap och kompetens. Även skillnader i utvecklingen mellan&lt;br&gt;kommuner som ingår i statens särskilda satsning på utsatta bostadsom-&lt;br&gt;råden och sådana som står utanför bör ingå i uppföljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ytterligare ställningstaganden vad gäller sta-&lt;br&gt;tens roll för att förbättra situationen i utsatta bostadsområden inte bör&lt;br&gt;göras för närvarande. Det arbete som påbörjats i kommunerna bör få&lt;br&gt;tid att finna sina lokala former, utvecklas och utvärderas. Vidare bör&lt;br&gt;Storstadskommitténs slutbetänkande som skall presenteras vid års-&lt;br&gt;skiftet 1997/98 avvaktas. Det är angeläget att fördjupade kunskaper&lt;br&gt;om villkoren för det lokala arbetet och de lämpliga formerna för sam-&lt;br&gt;arbetet mellan stat och kommun ligger till grund för fortsatta ställ-&lt;br&gt;ningstaganden om statens roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Särskilda insatser för nyanlända invandrare &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1997/98:16&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Nyanlända invandrares behov av stöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statliga och kommunala myndigheter bör&lt;br&gt;uppmärksamma alla nyanlända invandrares behov av stöd i syfte att&lt;br&gt;underlätta deras försörjning och delaktighet i samhället. Även barns&lt;br&gt;och ungdomars behov bör uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individens behov och förutsättningar bör vara utgångspunkt för stö-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs bedömning överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig om detta in-&lt;br&gt;stämmer i kommitténs bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om introduktion för nyanlända invandrare samt&lt;br&gt;en ny myndighetsstruktur för det integrationspolitiska området&lt;br&gt;(fortsättningsvis benämnd Utredningen): Utredningens syn på nyan-&lt;br&gt;ländas behov av stöd överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig har inga in-&lt;br&gt;vändningar mot utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Att inte förstå landets språk&lt;br&gt;och att inte förstå hur samhället fungerar är gemensamt för många&lt;br&gt;nyinvandrade. Dessutom saknar många sociala kontaktnät och övriga&lt;br&gt;kontakter som är av betydelse för att etablera sig i det nya landet. Den&lt;br&gt;som kan orientera sig i det svenska samhället och som kan kom-&lt;br&gt;municera med den övriga befolkningen samt har kännedom om&lt;br&gt;normer och förhållningssätt har större chans att kunna påverka och&lt;br&gt;styra sitt eget liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är nykomling i landet behöver ha någonstans att bo och&lt;br&gt;möjligheter till skolgång och annan utbildning, liksom sjukvård vid&lt;br&gt;behov. Sådana behov är inte unika för nyanlända invandrare, men är&lt;br&gt;förknippade med större svårigheter för den som inte känner till landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om alla nyanlända invandrare i stor utsträckning har likartade&lt;br&gt;behov kan de individuella variationerna vara stora. Behoven kan också&lt;br&gt;variera beroende på om man kommer som anhörig till någon som re-&lt;br&gt;dan är bosatt i landet eller saknar anknytning till det nya landet. Fysisk&lt;br&gt;och psykisk ohälsa kan också leda till särskilda behov. En del har&lt;br&gt;traumatiska upplevelser bakom sig som kräver speciella insatser. Även&lt;br&gt;åldern och familjesituationen påverkar de behov nyanlända invandrare&lt;br&gt;har, liksom de individuella förutsättningarna vad gäller t.ex.&lt;br&gt;utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. En del har tankar på att&lt;br&gt;återvända till sitt hemland och har behov av att få en realistisk bild av&lt;br&gt;situationen såväl i Sverige som i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam och ungdomar har andra behov än vuxna. Framför allt behöver&lt;br&gt;de så snabbt som möjligt få stöd så att de kan delta i och tillgodogöra&lt;br&gt;sig verksamheten inom förskola och skola. I förskolan har barnen en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;unik möjlighet att förbereda sig inför skolstarten. De bam som börjar i&lt;br&gt;svensk skola utan att ha genomgått förskola bör fa hjälp att ta igen det&lt;br&gt;försprång som förskolebarnen har. Särskild uppmärksamhet bör riktas&lt;br&gt;mot de behov som ungdomar som inte längre är skolpliktiga har.&lt;br&gt;Riskerna är annars stora för utanförskap och negativa sociala&lt;br&gt;konsekvenser. Även barns och ungdomars hälsosituation bör särskilt&lt;br&gt;uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyktingar och andra skyddsbehövande har ofta särskilda behov av&lt;br&gt;stöd under den första tiden i Sverige. De skiljer sig från andra invand-&lt;br&gt;rare genom att de inte har möjlighet att fritt återvända till sina hem-&lt;br&gt;länder. Det är inte heller ovanligt att skyddsbehövande har traumatiska&lt;br&gt;upplevelser bakom sig som kräver särskilda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till mål och inriktning för integrationspolitiken&lt;br&gt;bygger på att de som invandrar så snart som möjligt skall kunna skaffa&lt;br&gt;sig en god grund för sitt fortsatta liv i Sverige. Ju förr man kan skaffa&lt;br&gt;sig den, desto bättre bör det vara ur individens synvinkel. Det är också&lt;br&gt;värdefullt från ett samhälleligt perspektiv att detta kan ske så snart&lt;br&gt;som möjligt, eftersom det ökar möjligheterna till egen försörjning och&lt;br&gt;minskar beroendet av stöd från det allmänna. Att snabbt komma igång&lt;br&gt;med sin integration ger också bättre förutsättningar till delaktighet i&lt;br&gt;samhället och motverkar misstänksamhet och negativa attityder mot&lt;br&gt;dem som kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för nyanlända invandrare att kunna försörja sig&lt;br&gt;och bli delaktiga i samhället bör statliga och kommunala myndigheter&lt;br&gt;i sin verksamhet därför särskilt uppmärksamma deras behov av stöd&lt;br&gt;under den första tiden. Detta gäller inte bara de myndigheter som har&lt;br&gt;ett särskilt ansvar för nyanlända invandrare, utan alla myndigheter&lt;br&gt;som dessa människor kommer i kontakt med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyanlända invandrares behov av stöd bör i stor utsträckning kunna&lt;br&gt;tillgodoses genom den generella politiken. En förutsättning för att&lt;br&gt;behoven skall kunna tillgodoses är emellertid att samhällsservice och&lt;br&gt;åtgärder präglas av flexibilitet och lyhördhet för de nyanländas behov.&lt;br&gt;Därutöver finns tolkservice för dem som har behov av detta samt vissa&lt;br&gt;möjligheter att få information på sitt eget modersmål. Vidare bör&lt;br&gt;särskilt behovet av svenskkunskaper uppmärksammas och de&lt;br&gt;nyinvandrade bör så snart som möjligt erbjudas sfi-undervisning enligt&lt;br&gt;skollagen. Även de invandrades utbildningsbehov i övrigt bör&lt;br&gt;uppmärksammas. Detta gäller i synnerhet dem som har en kort&lt;br&gt;skolbakgrund och som kan behöva en kompletterande utbildning för&lt;br&gt;att öka sina chanser att få arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Introduktionen för skyddsbehövande och vissa&lt;br&gt;andra invandrare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2.1 Utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutom de åtgärder och insatser som står till buds för nyanlända in-&lt;br&gt;vandrare inom ramen för den generella politiken och vad gäller sfi-&lt;br&gt;undervisning finns i dag särskilda introduktionsinsatser för skyddsbe-&lt;br&gt;hövande och vissa anhöriga till dessa. Säråtgärdema för denna grupp&lt;br&gt;har kommit till dels för att skyddsbehövade ofta har särskilda behov,&lt;br&gt;dels för att det är en nationell angelägenhet och en internationell för-&lt;br&gt;pliktelse att ta emot skyddsbehövande. Därför har Sverige sedan lång&lt;br&gt;tid tillbaka ansett det motiverat att ge skyddsbehövande ett mot-&lt;br&gt;tagande och en introduktion som i vissa avseenden innebär en positiv&lt;br&gt;särbehandling i jämförelse med andra invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skyddsbehövande räknas enligt utlänningslagen (1989:529)&lt;br&gt;flyktingar enligt flyktingkonventionen samt andra utlänningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med&lt;br&gt;kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller&lt;br&gt;förnedrande behandling eller bestraffning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- på grund av yttre eller inre väpnad konflikt behöver skydd eller på&lt;br&gt;grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- på grund av sitt kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan&lt;br&gt;för förföljelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som ligger till grund för nuvarande introduktion&lt;br&gt;av skyddsbehövande, Samordnat flyktingmottagande och nytt system&lt;br&gt;för ersättning till kommunerna, m.m. (prop. 1989/90:105), slås det fast&lt;br&gt;att samhällets samlade insatser under den första tiden skall syfta till att&lt;br&gt;ge flyktingen förutsättningar att snabbast möjligt fa en bostad, en re-&lt;br&gt;guljär sysselsättning med normal försörjning, tillräckliga svenskkun-&lt;br&gt;skaper samt förutsättningar för att bli delaktig i samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett övergripande ekonomiskt ansvar för mottagandet av&lt;br&gt;skyddsbehövande. Ansvaret i övrigt är delat mellan stat och kommun.&lt;br&gt;För asylsökande har staten det fulla ekonomiska ansvaret medan&lt;br&gt;asylansökan prövas. Det gäller oberoende av om den asylsökande bor&lt;br&gt;på någon av Invandrarverkets förläggningar eller ej. När skydds-&lt;br&gt;behövande beviljats permanent uppehållstillstånd eller sådant tillfälligt&lt;br&gt;uppehållstillstånd som ger rätt till folkbokföring i Sverige är det&lt;br&gt;kommunerna som svarar för introduktionen i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som bor på förläggning medverkar Invandrarverket vid bo-&lt;br&gt;sättning i en kommun med vilken verket har träffat en överenskom-&lt;br&gt;melse om flyktingmottagande. Skyddsbehövande som själva ordnat&lt;br&gt;sitt boende i en kommun under den tid som deras ansökan om uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd prövas bor som regel kvar i samma kommun, som då tar&lt;br&gt;över ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten lämnar ersättning till kommunerna för kostnader i samband&lt;br&gt;med mottagandet och introduktionen av skyddsbehövande. Ersättning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas också för utlänningar som av humanitära skäl fatt uppehålls-&lt;br&gt;tillstånd för bosättning i Sverige och för anhöriga till skydds-&lt;br&gt;behövande om dessa har ansökt om uppehållstillstånd inom två år från&lt;br&gt;det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun. Huvud-&lt;br&gt;delen av den statliga ersättningen är en schablonersättning som lämnas&lt;br&gt;med ett fast belopp per mottagen person. Därutöver lämnas ersättning&lt;br&gt;bl.a. för vissa kostnader för äldre och för personer med funk-&lt;br&gt;tionshinder. Vidare far varje kommun som träffat överenskommelse&lt;br&gt;med Invandrarverket om mottagande av flyktingar en grundersättning&lt;br&gt;som syftar till att underlätta kommunens planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att schablonersättning skall lämnas krävs att kommunen till-&lt;br&gt;sammans med den berörda personen upprättar en individuell intro-&lt;br&gt;duktionsplan. Samråd skall alltid ske med andra myndigheter som&lt;br&gt;deltar i arbetet med introduktionen. Det övergripande målet är att in-&lt;br&gt;dividen skall bli självförsörjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskundervisning är en viktig del av introduktionen. Av stor be-&lt;br&gt;tydelse är också insatser i övrigt inom utbildningsväsendet samt ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsmarknadsverket skall svara för&lt;br&gt;de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som behövs för att skyddsbe-&lt;br&gt;hövande skall komma ut i arbetslivet och bli självförsörjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den första tiden i en kommun far skyddsbehövande som regel&lt;br&gt;sin försörjning tillgodosedd genom socialbidrag. Bidrag lämnas i en-&lt;br&gt;lighet med den socialbidragsnorm som varje kommun fastställt.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1993 har kommunerna genom lagen (1992:1068)&lt;br&gt;om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar&lt;br&gt;getts möjlighet att bevilja introduktionsersättning till den person för&lt;br&gt;vilken statlig ersättning lämnas. Storleken på introduktionsersätt-&lt;br&gt;ningen bestäms av kommunen och ett villkor för att ersättning skall&lt;br&gt;kunna beviljas är att introduktionsplanen följs. Ett sextiotal kommuner&lt;br&gt;har hittills utnyttjat möjligheten att lämna introduktionsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oförändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nuvarande ansvarsfördelningen mellan stat&lt;br&gt;och kommun för mottagande och introduktion av skyddsbehövande&lt;br&gt;skall bestå. Det innebär att staten skall ha ett ekonomiskt ansvar och&lt;br&gt;att kommunerna även i framtiden skall ha ansvar för själva genom-&lt;br&gt;förandet av introduktionen för skyddsbehövande. Staten skall också ha&lt;br&gt;ett ansvar för att se till att det finns tillräcklig mottagningskapacitet för&lt;br&gt;de skyddsbehövande som kommer till landet och för att stödja kom-&lt;br&gt;munernas introduktion. Genom arbetsmarknadsmyndigheterna har&lt;br&gt;staten också samma ansvar för att hjälpa skyddsbehövande att komma&lt;br&gt;in på arbetsmarknaden som man har för andra nytillträdande på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden. Statlig ersättning till kommuner bör lämnas för&lt;br&gt;samma kategori personer som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Förbättrad introduktion for skyddsbehövande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kommunerna bör även i fortsättningen an-&lt;br&gt;ordna individuellt inriktad introduktion för skyddsbehövande och&lt;br&gt;andra invandrare som kommunen far särskilda statliga bidrag för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionen bör dock förbättras i flera avseenden inom den nu-&lt;br&gt;varande ramen. Detta bör ske genom att introduktionen i större ut-&lt;br&gt;sträckning än hittills utgår från individens behov och förutsättningar&lt;br&gt;och i högre grad utformas tillsammans med denne samt planeras och&lt;br&gt;genomförs i samverkan mellan olika parter. Inte minst folkrörelserna&lt;br&gt;bör kunna spela en viktig roll. Introduktionen bör också utformas så&lt;br&gt;att den kan följas upp och resultatet återföras till anordnama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd och insatser bör samlas i ett introduktionsprogram som liksom&lt;br&gt;i dag kommer till uttryck i en individuell introduktionsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag överens-&lt;br&gt;stämmer i stort med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i kom-&lt;br&gt;mitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningen föreslår att kommunerna skall vara&lt;br&gt;skyldiga att erbjuda introduktionsprogram enligt en ny lag som bl.a.&lt;br&gt;skall innehålla en reglering av introduktionsprogrammens innehåll i&lt;br&gt;stort. Utredningen föreslår vidare att nationella mål för introduktionen&lt;br&gt;skall anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är negativa till utred-&lt;br&gt;ningens förslag till en ny lag. Statens invandrarverk, Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen, Göteborgs kommun och Svenska Flyktingrådet anser att&lt;br&gt;de nationella målen kan uppnås utan lagstiftning genom frivilliga avtal&lt;br&gt;med kommunerna och styrning av den statliga ersättningen. Stats-&lt;br&gt;kontoret saknar en analys om i vilken mån lagstiftning innebär en am-&lt;br&gt;bitionshöjning i förhållande till nuvarande situation. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket ser inga fördelar med lagreglering, eftersom sanktionsmöjlig-&lt;br&gt;hetema kommer att vara desamma. Svenska Kommunförbundet har&lt;br&gt;viss förståelse för att lagbinda introduktionsprogram men anser bl.a.&lt;br&gt;att utredningsförslaget inte leder till en bättre introduktion och att för-&lt;br&gt;slaget är alltför inriktat på kommunens skyldigheter. Svea hovrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg samt Folkbildningsförbundet är positivt in-&lt;br&gt;ställda till förslaget liksom bl.a. Botkyrka kommun och Uppsala kom-&lt;br&gt;mun som anser att staten bör kunna styra introduktionsverksamheten&lt;br&gt;bättre än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att kommu-&lt;br&gt;nerna även i fortsättningen bör anordna individuellt inriktad introduk-&lt;br&gt;tion för skyddsbehövande och andra invandrare som kommunen er-&lt;br&gt;håller särskilda statsbidrag för. Introduktionsprogram bör även erbju-&lt;br&gt;das bam och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sammanhållet introduktionsprogram kan vara ett mycket viktigt&lt;br&gt;instrument i introduktionen. Stora delar av det som bör vara innehållet&lt;br&gt;i introduktionsverksamheten är redan reglerat genom lagstiftning. För&lt;br&gt;vuxna bör sfi utgöra grunden i introduktionsprogrammet. Här har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen redan en skyldighet genom annan lagstiftning. Kommu-&lt;br&gt;nerna är också enligt skollagen och socialtjänstlagen skyldiga att på&lt;br&gt;olika sätt ge stöd åt bam med särskilda behov inom skolan och för-&lt;br&gt;skolan. I stora delar faller de stödinsatser som krävs för nyanlända&lt;br&gt;bam inom ramen för dessa kommunala skyldigheter. Regeringen anser&lt;br&gt;därför att förutsättningarna för att ge de nyinvandrade en bra intro-&lt;br&gt;duktion redan finns. Något skäl att reglera introduktionen genom lag-&lt;br&gt;stiftning föreligger därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom varje kommun är skyldig att ordna huvuddelen av den&lt;br&gt;verksamhet som ingår i ett introduktionsprogram och också är skyldig&lt;br&gt;att utge ekonomiskt bistånd till nyanlända invandrare som saknar egen&lt;br&gt;försörjning finns tillräckliga incitament för kommunerna att anordna&lt;br&gt;introduktionsprogram för samtliga de personer som man har rätt att fa&lt;br&gt;statlig ersättning för. Det bör också ligga i kommunens eget intresse&lt;br&gt;att nyanlända invandrare genomför programmen på ett sådant sätt att&lt;br&gt;det underlättar integrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid att introduktionen behöver vidareut-&lt;br&gt;vecklas i syfte att höja kvaliteten och nå bättre resultat. Detta kan ske&lt;br&gt;genom att kommunerna utformar konkreta och uppföljningsbara intro-&lt;br&gt;duktionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med den nuvarande introduktionen är inte i första hand&lt;br&gt;knutet till syftet med introduktionen eller innehållet i den så som det&lt;br&gt;är formulerat genom regeringens och riksdagens ställningstaganden.&lt;br&gt;Problemen är snarare knutna till det konkreta genomförandet och vilka&lt;br&gt;resultat som uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem är de ökade svårigheterna att nå målet självför-&lt;br&gt;sörjning efter en begränsad introduktionstid. Detta är till stor del be-&lt;br&gt;roende av situationen på arbetsmarknaden. Måluppfyllelsen påverkas&lt;br&gt;också i viss utsträckning av brister i själva introduktionen. Ett problem&lt;br&gt;som tidigare berörts gäller svenskundervisningen och svenskkun-&lt;br&gt;skaper. Ett annat problem är den dåliga samordning som förekommer&lt;br&gt;mellan huvudmännen för olika delar av introduktionen. Uppföljningar&lt;br&gt;har också visat att det på många håll inte tas tillräcklig hänsyn till de&lt;br&gt;nyanländas individuella förutsättningar och behov. Introduktionen har&lt;br&gt;i alltför stor utsträckning innehållit kollektiva lösningar. Det har även&lt;br&gt;visats att barnen kommit i skymundan under introduktionen till&lt;br&gt;förmån för föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningar har vidare visat på ett problem som hänger samman&lt;br&gt;med utformningen av introduktionsplanen. Den enskilda invandraren&lt;br&gt;har ofta inte deltagit på det sätt som är önskvärt med den följden att&lt;br&gt;planen ofta kommit att präglas av ett ensidigt myndighetsperspektiv.&lt;br&gt;Intresset har i vissa fall också mer fokuserats på själva&lt;br&gt;introduktionsplanen som sådan och mindre på innehållet. För att&lt;br&gt;introduktionen skall bli bra måste den utformas tillsammans med den&lt;br&gt;enskilda invandraren eller för bam dennes vårdnadshavare samt utgå&lt;br&gt;från varje individs behov och förutsättningar. Utgångspunkten är och&lt;br&gt;måste vara att det är individens eget ansvar att skapa sig en bra tillvaro&lt;br&gt;i Sverige och att berörda myndigheter på bästa sätt skall stödja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;individens initiativ för att uppnå detta. Det är viktigt att denna&lt;br&gt;ansvarsfördelning klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att introduktionen skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt&lt;br&gt;för den enskilde och för samhället krävs att information från berörda&lt;br&gt;myndigheter lämnas och inhämtas på ett smidigt sätt och att det inte&lt;br&gt;uppstår onödiga väntetider under introduktionen. Uppföljningar har&lt;br&gt;visat att det bland annat finns problem med informationsöverföringen&lt;br&gt;från Invandrarverket till kommunerna. Vidare uppstår ibland onödiga&lt;br&gt;väntetider till följd av bristande samverkan mellan berörda myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingens roll i introduktionen är svår och samtidigt be-&lt;br&gt;tydelsefull. Ibland kritiseras arbetsförmedlingen för att inte tillräckligt&lt;br&gt;tidigt delta i introduktionen. Likaså finns kritik mot arbetsförmedling-&lt;br&gt;ens insatser i slutet av introduktionen, där erfarenheten ibland är att&lt;br&gt;arbetsförmedlingen anser att invandrarna trots genomgången svensk-&lt;br&gt;undervisning och yrkeskunskaper inte är fardiga för arbetsmarknaden&lt;br&gt;och därför inte bistår med den hjälp som de har behövt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem rör uppföljningen av introduktionen. Den har i&lt;br&gt;stor utsträckning koncentrerats på upprättandet av introduktionsplaner&lt;br&gt;i stället för på de faktiska resultaten. Detta hänger i viss utsträckning&lt;br&gt;samman med att de mål som varit angivna för introduktionen inte varit&lt;br&gt;tillräckligt bra formulerade för utvärderingen av resultatet. Flera&lt;br&gt;kommuner har också efterfrågat tydligare angivna mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beskrivna problemen berör både statliga och kommunala myn-&lt;br&gt;digheter och kräver olika slags åtgärder på olika nivåer för att kunna&lt;br&gt;lösas. Bland annat behöver syftet med introduktionen och innehållet i&lt;br&gt;den tydliggöras. Vidare är det viktigt att varje myndighets ansvar pre-&lt;br&gt;ciseras och klargörs samtidigt som det sker en samverkan mellan olika&lt;br&gt;parter. Av stor vikt för att förbättra introduktionen över hela landet är&lt;br&gt;också uppföljning och erfarenhetsspridning. Genom mer utvecklad&lt;br&gt;resultatuppföljning och jämförelser mellan olika kommuner kan såväl&lt;br&gt;statliga myndigheter som kommunerna få bättre vägledning för hur&lt;br&gt;arbetet kan förbättras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan kring introduktionsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen bör tillsammans med den nyanlände ha ansvaret för att ut-&lt;br&gt;forma ett introduktionsprogram och se till att det genomförs. Även&lt;br&gt;andra myndigheter bör medverka i genomförandet. Att samverkan&lt;br&gt;sker mellan de olika aktörerna är avgörande för helheten i&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunen är det viktigt att samverkan sker mellan olika&lt;br&gt;verksamhetsområden. Samverkan bör även ske mellan kommunen och&lt;br&gt;den lokala arbetsförmedlingen för att deltagarna skall fa en orientering&lt;br&gt;om och en realistisk bild av svensk arbetsmarknad. För personer inom&lt;br&gt;vissa yrkeskategorier är det viktigt att på ett tidigt stadium få kontakt&lt;br&gt;med de instanser som värderar och bedömer den i utlandet uppnådda&lt;br&gt;kompetensen. För en del personer är det viktigt att så snabbt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt få kontakt med en högskola, och för andra kan det vara av vikt&lt;br&gt;att så snart som möjligt komma i kontakt med tänkbara&lt;br&gt;entreprenörspartner. Varje vägval som den enskilde står inför kräver&lt;br&gt;att samhällets olika aktörer snabbt och effektivt kan ge den vägledning&lt;br&gt;som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka möjligheterna att utforma introduktionsprogrammen&lt;br&gt;efter vars och ens behov kan det också vara av värde att söka sam-&lt;br&gt;verkan utanför den egna kommunen. Interkommunal samverkan kan&lt;br&gt;t.ex. underlätta sammansättningen av undervisningsgrupper och öka&lt;br&gt;flexibiliteten inom sfi-undervisningen och användandet av olika&lt;br&gt;pedagogiska metoder. Regeringen anser att det behövs ett utökat&lt;br&gt;samarbete mellan kommuner i syfte att individualisera och&lt;br&gt;effektivisera introduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de statliga och kommunala aktörerna spelar förenings-&lt;br&gt;livet en viktig roll. Föreningslivet kan bidra till att den enskilde får&lt;br&gt;möjligheter att etablera ett svenskt nätverk och skaffa sig strategiska&lt;br&gt;kontakter som kan underlätta inträdet på arbetsmarknaden eller som på&lt;br&gt;annat sätt kan vara av värde i framtiden. Föreningslivet kan även spela&lt;br&gt;en betydelsefull roll för språkinlärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har landstinget en viktig roll eftersom deltagarens hälsa kan&lt;br&gt;vara avgörande för möjligheterna att tillgodogöra sig ett in-&lt;br&gt;troduktionsprogram. Samverkan mellan landsting och kommun vid&lt;br&gt;genomförandet av introduktionsprogrammet är mycket viktigt i de fall&lt;br&gt;det finns rehabiliteringsbehov eller andra hälsoproblem. Det är också&lt;br&gt;viktigt att samverkan sker mellan olika enheter inom landstinget samt&lt;br&gt;mellan olika landsting så att erforderliga sjukvårdshandlingar kan&lt;br&gt;vidarebefordras till aktuellt landstingsområde i samband med att en&lt;br&gt;person bosätter sig i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett effektivt introduktionsprogram förutsätter att samtliga in-&lt;br&gt;blandade parter i sin verksamhet sätter individen i centrum och att de&lt;br&gt;olika insatserna tillsammans bidrar till att deltagarna får de kunskaper&lt;br&gt;och det stöd som behövs för att de efter introduktionsperioden inte&lt;br&gt;längre skall vara i behov av säråtgärder. Introduktionsprogrammet bör&lt;br&gt;därför påbörjas utan dröjsmål och övergången från t.ex. kommunen till&lt;br&gt;arbetsförmedlingen eller utbildningsväsendet bör ske smidigt och&lt;br&gt;snabbt. En flexibel samverkan mellan olika aktörer, där samtliga in-&lt;br&gt;blandade inser värdet av att samarbeta, bidrar till en god kvalitet på&lt;br&gt;introduktionsprogrammet. Kommunen har ett särskilt ansvar för att&lt;br&gt;samverkan kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom introduktionsprogrammet bör utgå från varje individs be-&lt;br&gt;hov och förutsättningar bör de erfarenheter deltagaren har med sig&lt;br&gt;från hemlandet beaktas. Många har varit registrerade som asylsökande&lt;br&gt;hos Invandrarverket och under den tiden tagit del av den verksamhet&lt;br&gt;som Invandrarverket bedriver i väntan på beslut i tillståndsfrågan.&lt;br&gt;Förvärvade svenskkunskaper och erfarenheter av denna verksamhet&lt;br&gt;bör vara styrande för utformningen av introduktionsprogrammet så att&lt;br&gt;deltagaren inte behöver börja om från början i kommunens&lt;br&gt;introduktionsverksamhet. Av den anledningen är det även viktigt att&lt;br&gt;samverkan sker mellan kommunerna och Invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsperiodens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ett introduktionsprogram är att det skall ge deltagarna en&lt;br&gt;grund som ger bästa möjliga förutsättningar för att leva och arbeta i&lt;br&gt;Sverige på likvärdiga villkor med landets infödda invånare. Hur lång&lt;br&gt;tid som behövs för att ge en tillräckligt stabil grund varierar bland&lt;br&gt;annat beroende på deltagarens utbildningsbakgrund. I normalfallet bör&lt;br&gt;dock en bas för det fortsatta livet i Sverige kunna erhållas inom två år&lt;br&gt;förutsatt att programmet bedrivs på heltid. Eftersom avsikten med in-&lt;br&gt;troduktionen är att deltagarna skall bli självförsörjande, är det naturligt&lt;br&gt;att avbryta den så snart en deltagare far ett stadigvarande arbete. Ett&lt;br&gt;tillfälligt arbete kan också vara en viktig inkörsport till arbetslivet. In-&lt;br&gt;troduktionsprogrammet bör i sådana fall kunna anpassas till det till-&lt;br&gt;fälliga arbetet. Det kan t.ex. handla om att förlägga svenskundervis-&lt;br&gt;ningen till kvällstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en del är dock två år inte tillräckligt lång tid för att uppnå den&lt;br&gt;basnivå som introduktionen syftar till. Det gäller framför allt för de&lt;br&gt;personer som har mycket kort skolbakgrund och de som av medi-&lt;br&gt;cinska skäl har svårt att delta i ett introduktionsprogram på heltid.&lt;br&gt;Situationer kan även uppkomma när introduktionen inte kan påbörjas&lt;br&gt;direkt vid ankomsten till kommunen. Det kan t.ex. bero på medicinska&lt;br&gt;skäl eller barnafödande. En utgångspunkt bör dock vara att ett intro-&lt;br&gt;duktionsprogram inte bör påbörjas senare än ett år efter det att&lt;br&gt;uppehållstillstånd beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2.3 Innehållet i introduktionsprogrammen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Introduktionsprogram för vuxna bör&lt;br&gt;innehålla svenskundervisning för invandrare (sfi), praktik i den ut-&lt;br&gt;sträckning som är möjligt, orientering om svenska samhällsförhållan-&lt;br&gt;den och svenskt arbetsliv samt information om vardagslivet i en&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsprogram för bam och ungdomar bör innehålla de in-&lt;br&gt;satser som behövs för att de på bästa sätt skall kunna delta i förskole-&lt;br&gt;verksamhet och skolverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för introduktionsprogrammet bör nyanlända invandrare&lt;br&gt;ges möjlighet att få svenska kontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna bör i anslutning till introduktionsprogrammet upp-&lt;br&gt;märksamma nyanlända invandrares hälsoproblem och vid behov ta&lt;br&gt;initiativ till rehabiliterande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De som har yttrat sig instämmer i kommitténs&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningens förslag om introduktionsprogrammens&lt;br&gt;innehåll överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna&lt;br&gt;är positiva till förslaget. Många av remissinstanserna är mycket posi-&lt;br&gt;tiva till att hälsans betydelse för nyanlända invandrare betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen Jfor regeringens bedömning: Vuxna invandrare behöver få&lt;br&gt;möjligheter att rusta sig för framtiden vad gäller kunskaper i det&lt;br&gt;svenska språket och om svenskt samhälls- och arbetsliv. Introduk-&lt;br&gt;tionsprogram för vuxna bör därför innehålla svenskundervisning för&lt;br&gt;invandrare (sfi), praktik i den utsträckning som är möjligt, orientering&lt;br&gt;om svenska samhällsförhållanden och svenskt arbetsliv samt informa-&lt;br&gt;tion om vardagslivet i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam och ungdomar behöver få stöd så att de kan delta i och till-&lt;br&gt;godogöra sig förskole- och skolverksamhet. Introduktionsprogram för&lt;br&gt;bam och ungdomar bör därför innehålla de stödåtgärder som behövs&lt;br&gt;för att de skall kunna delta i och tillgodogöra sig denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till skillnaderna mellan olika individer vad gäller t.ex.&lt;br&gt;ålder, kön och utbildningsbakgrund bör introduktionen läggas upp så&lt;br&gt;att olika individers behov kan tillgodoses. De som beviljats&lt;br&gt;tidsbegränsade uppehållstillstånd bör få en introduktion som både ger&lt;br&gt;en god grund för livet i Sverige och samtidigt förbereder dem för ett&lt;br&gt;återvändande. Återvandringsaspekter bör även uppmärksammas för&lt;br&gt;skyddsbehövande som beviljats permanent uppehållstillstånd men som&lt;br&gt;vill hålla öppet för möjligheten att återvända till hemlandet om&lt;br&gt;förhållandena så medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mål för introduktionen som kommunen sätter upp tillsammans&lt;br&gt;med individen bör vara både differentierade och tydliga. Med tydligt&lt;br&gt;angivna mål är det lättare för individen att delta i programmet och se&lt;br&gt;sitt eget ansvar för att nå de eftersträvade resultaten. Det gör det också&lt;br&gt;lättare för kommuner och myndigheter att följa upp resultatet av&lt;br&gt;introduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskundervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskundervisning bör utgöra grunden för introduktionsprogrammet&lt;br&gt;och bör i möjligaste mån kombineras med praktik. Undervisningen&lt;br&gt;bör utgå från varje individs behov och förutsättningar och utformas&lt;br&gt;med hänsyn till individens mål och till övriga moment i introduktions-&lt;br&gt;programmet, så att helheten i introduktionsprogrammet understryks.&lt;br&gt;Svenskundervisningen bör t.ex. knyta an till de erfarenheter som del-&lt;br&gt;tagaren förvärvat under praktiken. Genom undervisningen bör vuxna&lt;br&gt;invandrare få sådana kunskaper att språket fungerar som ett kommu-&lt;br&gt;nikationsmedel både i vardagsliv och utbildning eller yrkesliv. Nu-&lt;br&gt;varande kursplan för sfi anger detta som mål för undervisningen.&lt;br&gt;Regeringen anser att denna målformulering täcker in de olika kun-&lt;br&gt;skapsnivåer som bör inrymmas inom undervisningen i ett introduk-&lt;br&gt;tionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom språket skall fungera som ett kommunikationsmedel i&lt;br&gt;olika miljöer, bör utbildningsanordnaren noga kartlägga vilka förkun-&lt;br&gt;skaper den enskilda invandraren har och vilken typ av svenskunder-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visning som bäst svarar mot den enskildes behov. Det är också viktigt&lt;br&gt;att kartlägga eventuella hinder för språkinlärning såsom t.ex.&lt;br&gt;förekomst av dyslexi eller nedsatt hörsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behöver nyanlända invandrare med bam sådana svenskkun-&lt;br&gt;skaper att de kan ta del av och förstå verksamheten på en svensk för-&lt;br&gt;skola eller skola. Med en mer individualiserad svenskundervisning&lt;br&gt;enligt de intentioner som tidigare nämnts bedöms möjligheterna att&lt;br&gt;kunna individanpassa undervisningen öka. Undervisningstakten bör&lt;br&gt;anpassas efter elevens förmåga. Högskoleutbildade som redan till-&lt;br&gt;ägnat sig ett främmande språk kan i regel tillgodogöra sig undervis-&lt;br&gt;ningen relativt snabbt och bör kunna erbjudas en komprimerad under-&lt;br&gt;visning. Av betydelse för hur lång och omfattande undervisningen be-&lt;br&gt;höver vara är också om invandraren deltagit i och tillgodogjort sig&lt;br&gt;svenskundervisning inom ramen för Invandrarverkets organiserade&lt;br&gt;verksamhet för asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praktik är ett viktigt inslag i introduktionen och bör i normalfallet ingå&lt;br&gt;i ett introduktionsprogram. Situationer kan dock uppstå då antalet ny-&lt;br&gt;anlända skyddsbehövande kraftigt ökar. I en sådan situation kan&lt;br&gt;kommunernas möjligheter att erbjuda samtliga deltagare praktik&lt;br&gt;minska. Med praktik menas frivilliga åtaganden från privata och&lt;br&gt;offentliga arbetsgivare som möjliggör för deltagare i ett introduktions-&lt;br&gt;program att komma i kontakt med det svenska arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med praktiken bör vara att underlätta språkinlärningen och&lt;br&gt;förmedla kunskaper om svenska samhällsförhållanden och svenskt&lt;br&gt;yrkesliv. Praktiken ger också värdefulla möjligheter för den nyan-&lt;br&gt;lände att skapa svenska kontakter. Många kommuner som i dag inom&lt;br&gt;sina introduktionsprogram kombinerar sfi och praktik har goda erfa-&lt;br&gt;renheter av detta. Praktiken bör anpassas efter deltagarens bakgrund&lt;br&gt;och intressen och så långt som möjligt erbjudas inom ett yrkesområde&lt;br&gt;som ligger i linje med individens framtidsplaner. Det är vidare viktigt&lt;br&gt;att praktiken förläggs till svenskspråkiga miljöer så att språkinlär-&lt;br&gt;ningen underlättas. Med hänsyn till betydelsen av praktik kommer&lt;br&gt;regeringen att ta initiativ till att samla arbetsmarknadens parter till&lt;br&gt;överläggningar om hur antalet praktikplatser kan utökas och hur de&lt;br&gt;kan utformas till meningsfulla inslag i introduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orientering om svenska samhällsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sft-undervisningen skall ge kunskaper om det svenska samhället, om&lt;br&gt;lag och rätt och om normer och värderingar som är centrala i det&lt;br&gt;svenska samhället. Utöver detta kan det också behövas särskilda&lt;br&gt;informationsinsatser på invandrarens eget språk, vilket redan i dag ges&lt;br&gt;av många kommuner. För att den nyanlände skall kunna bli delaktig i&lt;br&gt;det svenska samhället är det dessutom viktigt att han eller hon lär sig&lt;br&gt;att förstå de outtalade normer och sociala koder som styr människors&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;umgänge i vardagslivet. Denna typ av kunskap kan endast förvärvas&lt;br&gt;genom kontakter med andra människor. Vid utformningen och&lt;br&gt;genomförandet av introduktionsprogrammet bör kommunen därför&lt;br&gt;beakta möjligheterna för deltagaren att komma i kontakt med svenskt&lt;br&gt;vardags- och samhällsliv. Kontakter med föreningslivet är här av stor&lt;br&gt;betydelse. Kontakter som kan vara av betydelse för möjligheterna att&lt;br&gt;komma in på arbetsmarknaden bör särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med samhällsorienteringen bör vara att ge de invandrade de&lt;br&gt;kunskaper som de behöver om det svenska samhället. Behovet kan&lt;br&gt;variera beroende på i vilken miljö kunskaperna skall användas, vilket&lt;br&gt;kan påverka utformningen av programmet. För en del bör tyngdpunk-&lt;br&gt;ten ligga på orientering i närsamhället och för andra bör kunskaperna&lt;br&gt;förbereda för kommande studier eller yrkesliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyanlända invandrare med kort skolbakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrare utan grundskolekompetens har i dagens arbetsmarknads-&lt;br&gt;läge små chanser att fa arbete. Precis som infödda invånare i samma&lt;br&gt;situation måste de som regel först gå igenom en kompletterande&lt;br&gt;utbildning innan det finns några möjligheter för dem att etablera sig på&lt;br&gt;den ordinarie arbetsmarknaden i Sverige. För nyanlända invandrare&lt;br&gt;med kort skolbakgrund bör introduktionen därför vara inriktad på att&lt;br&gt;de skall komplettera sin grundutbildning alternativt skaffa sig en bas-&lt;br&gt;utbildning. Detta gäller dem som är i arbetsför ålder, dvs. personer&lt;br&gt;som inte längre är skolpliktiga och som ännu inte uppnått pensions-&lt;br&gt;ålder. Tyngdpunkten för dem som inte bedöms kunna stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande skulle som alternativ kunna ligga på oriente-&lt;br&gt;ring om svenska samhällsförhållanden och om information om var-&lt;br&gt;dagslivet i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsprogram för barn och ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionen för bam och ungdomar bör vara inriktad på att de far&lt;br&gt;sådant stöd att de kan delta i och tillgodogöra sig förskole- och skol-&lt;br&gt;verksamhet. Stödåtgärderna kan vara av olika slag. Det kan vara både&lt;br&gt;förberedelser för att kunna påbörja skolundervisning eller förskole-&lt;br&gt;verksamhet och stödinsatser inom skolan och förskolan för de bam&lt;br&gt;som deltar. Bland annat behöver de bli medvetna om och införstådda&lt;br&gt;med de normer som genomsyrar skolan. Föräldrakontakten är vidare&lt;br&gt;av betydelse för att barnen skall kunna känna sig trygga i förskolan&lt;br&gt;och skolan. Att föräldrarna förstår skolsystemet och kan identifiera de&lt;br&gt;normer som är vägledande underlättar barnens anpassning sig till den&lt;br&gt;nya miljön. Bam och ungdomar som har haft oregelbunden eller&lt;br&gt;ofullständig skolgång före ankomsten till Sverige behöver särskilda&lt;br&gt;insatser för att uppnå den nivå som behövs för att kunna följa&lt;br&gt;undervisningen i den årskurs de normalt skulle tillhöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bams och ungdomars förmåga att kunna tillgodogöra sig verksam-&lt;br&gt;heten inom förskola och skola hänger nära samman med deras fysiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och psykiska hälsa. Det är därför värdefullt att de unga vid behov ges&lt;br&gt;möjligheter att bearbeta sina upplevelser inom ordinarie&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skola genom att arbeta med t.ex. bild, form&lt;br&gt;och drama. Dessutom bör de som behöver professionell hjälp att&lt;br&gt;bearbeta svåra upplevelser fa det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bam som börjar i svensk skola utan att ha genomgått förskola&lt;br&gt;bör få hjälp att ta igen det försprång som förskolebarnen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de äldre ungdomarna som inte längre är skolpliktiga,&lt;br&gt;anser regeringen att introduktionen bör syfta till att snabbt fa dem att&lt;br&gt;delta i samma aktiviteter som infödda ungdomar deltar i. Riskerna för&lt;br&gt;utanförskap och negativa sociala konsekvenser är annars stora. Ung-&lt;br&gt;domar mellan 16 och 20 år bör därför i regel ha påbörjat gymna-&lt;br&gt;sieutbildning under introduktionperioden. Beroende på den enskildes&lt;br&gt;bakgrund kan det dock ibland vara ett bättre alternativ att någon annan&lt;br&gt;form av studier anordnas, t.ex. studier på folkhögskola. Insatser enligt&lt;br&gt;lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar kan också bli&lt;br&gt;aktuellt. I den ges kommunerna möjligheter att anordna praktik eller&lt;br&gt;annan verksamhet på heltid för arbetslösa ungdomar under tjugo år&lt;br&gt;som inte genomgår gymnasieskola eller liknande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att sfi-undervisningen även för denna grupp utgår från&lt;br&gt;den enskilde individens erfarenheter och förutsättningar. Rätten till sfi&lt;br&gt;är knuten till det andra kalenderhalvåret det år då man fyller 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för introduktionsprogrammet bör nyanlända bam och&lt;br&gt;ungdomar erbjudas fritidssysselsättning genom samverkan med fri-&lt;br&gt;villigorganisationer. Bam och ungdomar som bor i bostadsområden&lt;br&gt;där det svenska språket talas i liten utsträckning bör ha fatt möjligheter&lt;br&gt;att etablera svenska kontakter inom ramen för sina fritidsaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kontakter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av introduktionens syften bör vara att nyanlända invandrare far&lt;br&gt;svenska kontakter. Kommunen bör därför uppmuntra deltagarna att&lt;br&gt;skaffa sig svenska kontaktytor. Ett svenskt kontaktnät kan vara av&lt;br&gt;strategisk betydelse för möjligheterna att komma in på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den, eftersom många rekryteringar i dag sker genom direktkontakt&lt;br&gt;med arbetsgivaren efter rekommendationer från en referensperson. Ett&lt;br&gt;svenskt kontaktnät kan också förmedla kunskaper om hur arbetslivet&lt;br&gt;fungerar och hur man förväntas uppträda på en arbetsplats. Erfaren-&lt;br&gt;heter har visat att en gemensam yrkesbakgrund eller utbildning, lik-&lt;br&gt;som gemensamma intressen och värderingar, är en viktig förutsättning&lt;br&gt;för att kontakterna skall fungera mellan flyktingar och svenskar. Detta&lt;br&gt;bör vara vägledande för kommunens arbete med att stimulera kontak-&lt;br&gt;ter mellan invandrare och svenskar. Det bör givetvis vara den enskil-&lt;br&gt;des egna val som styr vilka kontakter som tas. Därför kommer&lt;br&gt;självfallet kontakterna med det svenska samhället att se olika ut för&lt;br&gt;olika personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam yrkesbakgrund kan också öppna dörren för ett frivilligt&lt;br&gt;mentorskap inom arbetslivet. Det kan vara värdefullt för både den ny-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anlände och den infödde att få ett utbyte med en kollega från ett annat&lt;br&gt;land. I takt med den alltmer ökade internationaliseringen på arbets-&lt;br&gt;marknaden bör fackföreningsrörelsen ha ett intresse av att möjliggöra&lt;br&gt;dessa internationella kollegiala möten, som givetvis också kan leda till&lt;br&gt;ökad insyn i svenskt yrkes- och samhällsliv. Branschkontakter under&lt;br&gt;introduktionsperioden kan också innebära att nyanlända som är in-&lt;br&gt;riktade på att starta eget får möjligheter att träffa potentiella företagar-&lt;br&gt;partner i ett tidigt skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt föreningsliv är rikt och omfattar i någon form nästan alla&lt;br&gt;invånare i landet. Olika typer av föreningsaktiviteter och annat fri-&lt;br&gt;villigarbete är därför en potential att räkna med under introduktions-&lt;br&gt;perioden. För att frivilligarbetet verkligen skall kunna bli ett komple-&lt;br&gt;ment till den mer myndighetsbaserade introduktionen, krävs dock att&lt;br&gt;föreningslivet engagerar sig och tar ett tydligt ansvar under introduk-&lt;br&gt;tionsperioden. Kommunen bör verka för att involvera föreningslivet&lt;br&gt;vid genomförandet av introduktionsprogrammet samt att informera om&lt;br&gt;föreningsutbudet och möjligheter till andra kontakter så att individen&lt;br&gt;kan göra egna val. Föreningslivet och folkrörelserna måste sedan vara&lt;br&gt;aktiva i att rekrytera och bibehålla nyanlända invandrare inom sina&lt;br&gt;verksamhetsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyanländ med bam kan det vara bra att i ett tidigt skede&lt;br&gt;komma i kontakt med andra föräldrar. I kontakter med andra föräldrar&lt;br&gt;kan man få hjälp att förstå den svenska synen på barnuppfostran och&lt;br&gt;hur förskolan och skolsystemet fungerar. Härigenom kan man undvika&lt;br&gt;eventuella missförstånd, t.ex. i mötet med den svenska ungdomskultu-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många invandrare har ett starkare förhållande till religionen än&lt;br&gt;majoriteten av den svenskfödda befolkningen. Trossamfunden kan&lt;br&gt;därför spela en viktig roll för de nyanlända och deras företrädare kan&lt;br&gt;sprida kunskaper om det svenska samhället. Likaså kan trosfränder bli&lt;br&gt;del av det kontaktnät som alla nyanlända behöver. I in-&lt;br&gt;troduktionsprogrammet bör kommunen informera nyanlända om hur&lt;br&gt;de kan komma i kontakt med sina respektive trossamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsoaspekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformandet och genomförandet av introduktionsprogrammen bör&lt;br&gt;hänsyn tas till att flyktingsituationen kan ha inneburit både psykiska&lt;br&gt;och fysiska hälsorisker. Viss ohälsa kan ha sin grund i själva flyktor-&lt;br&gt;saken. Detta gäller framför allt personer som flytt från krig och krigs-&lt;br&gt;liknande situationer. Annan ohälsa kan ha sin förklaring i förlusten av&lt;br&gt;nära anhöriga eller förlusten av den del av den egna identiteten som&lt;br&gt;hör samman med det yrke och status man hade i hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska och psykiska men av t.ex. tortyr och krigsskador likaväl&lt;br&gt;som obearbetade kriser kan försvåra möjligheterna för den enskilde att&lt;br&gt;tillgodogöra sig ett introduktionsprogram. Det är därför viktigt att&lt;br&gt;eventuella hälsoproblem uppmärksammas och att kommunen vid be-&lt;br&gt;hov tar initiativ till rehabiliterande insatser. Detta kräver samverkan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med sjukvårdshuvudmannen som i regel har ansvaret för att genom-&lt;br&gt;föra rehabiliterande insatser efter en egen bedömning av vilka insatser&lt;br&gt;som bör göras. Sjukvårdshuvudmannen bör i normalfallet ha fått kän-&lt;br&gt;nedom om eventuella vårdbehov genom uppgifter från den primärvård&lt;br&gt;som personen i fråga har haft kontakt med under den tid asylansökan&lt;br&gt;prövats. Om den nyanlände trots behov inte far adekvat hjälp inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården riskerar introduktionsprogrammet att bli brist-&lt;br&gt;fälligt hur väl kommunen och den enskilde än planerar genomföran-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnen till de vuxna som bär på svåra upplevelser är i en speciellt&lt;br&gt;utsatt situation. De har ofta inte förstått orsaken till flykten och kan ha&lt;br&gt;svårt att uttrycka och bearbeta sina upplevelser om inte en vuxen tar&lt;br&gt;sig tid och orkar lyssna. Barnens hälsosituation bör därför särskilt&lt;br&gt;uppmärksammas under introduktionsperioden. Vissa kommuner har&lt;br&gt;med gott resultat etablerat samarbete med psykiatriska bam- och ung-&lt;br&gt;domsvården där föräldrar fatt stöd samtidigt som barnens upplevelser&lt;br&gt;bearbetats. Om föräldrarna ges stöd i att vara föräldrar och barnen&lt;br&gt;tillåts bearbeta sina upplevelser, underlättas möjligheterna för hela&lt;br&gt;familjen att kunna tillgodogöra sig introduktionsprogrammet och för-&lt;br&gt;bättra sitt hälsotillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en del med rehabiliteringsbehov kan medverkan i ett introduk-&lt;br&gt;tionsprogram på hel- eller deltid vara av godo om de under program-&lt;br&gt;mets gång far det stöd som behövs. För andra bör introduktionspro-&lt;br&gt;grammet föregås av rehabilitering. Kommunerna bör sträva efter att så&lt;br&gt;långt som möjligt anpassa svenskundervisning och övriga insatser så&lt;br&gt;att deltagare med olika typer av rehabiliteringsbehov har möjligheter&lt;br&gt;att genomgå ett introduktionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionen bör sammanfattningsvis leda till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vuxna invandrare far sådan svenskundervisning att språket fungerar&lt;br&gt;som ett kommunikationsmedel både i vardagsliv och utbildning&lt;br&gt;eller yrkesliv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- praktik ges i den utsträckning detta är möjligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vuxna invandrare får orientering om svenska samhällsförhållanden&lt;br&gt;och grundläggande fri- och rättigheter samt skyldigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de som är i arbetsför ålder och saknar utbildning motsvarande&lt;br&gt;svensk grundskola kompletterar sin grundutbildning alternativt&lt;br&gt;skaffar sig en basutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ungdomar som inte har genomgått gymnasieutbildning eller mot-&lt;br&gt;svarande utbildning ges stöd att delta i sådan utbildning eller i åt-&lt;br&gt;gärder inom ramen för kommunernas ansvar för ungdomar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bam i förskoleåldern och skolpliktiga bam får sådant stöd att de på&lt;br&gt;bästa sätt kan delta i förskoleverksamhet och skolverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nyanlända invandrare får möjlighet att skapa kontakter med&lt;br&gt;svenska medborgare och svenskt föreningsliv, samt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hälsoproblem uppmärksammas och att initiativ tas till rehabilite-&lt;br&gt;rande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2.4 Uppföljning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den statliga myndighet som skall ansvara&lt;br&gt;för integrationsfrågor bör följa upp introduktionen och återföra resul-&lt;br&gt;tatet av uppföljningen till kommunerna. Uppgifter från kommunerna&lt;br&gt;är ett viktigt underlag i myndighetens uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag om uppfölj-&lt;br&gt;ning av introduktionen överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har kommenterat för-&lt;br&gt;slaget instämmer med kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningens förslag överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig om detta har&lt;br&gt;inte haft några erinringar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Eftersom staten avsätter eko-&lt;br&gt;nomiska resurser till introduktionsåtgärdema är det angeläget att följa&lt;br&gt;upp resultatet av introduktionen. Som tidigare sagts är det av av-&lt;br&gt;görande betydelse för det fortsatta livet i Sverige att den nyanlände in-&lt;br&gt;vandraren har fatt en stabil grund under introduktionsperioden. Upp-&lt;br&gt;följningen bör därför visa i vilken mån introduktionsprogrammen har&lt;br&gt;underlättat för de nyanlända invandrarna att etablera sig i Sverige.&lt;br&gt;Varje myndighet förväntas följa upp och utvärdera sin egen verksam-&lt;br&gt;het men det samlade uppföljningsansvaret bör läggas på den myndig-&lt;br&gt;het som skall utöva tillsyn över introduktionsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens uppföljningsarbete bör ske så att det utvecklar&lt;br&gt;kommunernas eget arbete med introduktionen. Det bör utföras i dia-&lt;br&gt;logform och bidra till erfarenhetsspridning. Uppföljningen bör ingå&lt;br&gt;som en naturlig del i det stöd till kommunerna som staten bör ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppföljningen skall fungera tillfredsställande för både stat&lt;br&gt;och kommun är det av vikt att kommunerna förser myndigheten med&lt;br&gt;de uppgifter som den behöver för uppföljningen. Myndigheten bör&lt;br&gt;därför ha möjlighet att begära in de uppgifter som behövs för uppfölj-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak bör uppföljningen basera sig på uppgifter och fakta som&lt;br&gt;de olika kommunerna själva samlar och redovisar. Därutöver kan det&lt;br&gt;bli aktuellt att myndigheten gör egna undersökningar och utvärde-&lt;br&gt;ringar. Uppföljningen bör vidare läggas upp så att det blir möjligt att&lt;br&gt;göra jämförelser mellan olika kommuner. Genom sådana jämförelser&lt;br&gt;kan en kommun fa en bättre uppfattning om resultatet i den egna&lt;br&gt;kommunen och även fa en uppfattning om på vilket sätt&lt;br&gt;introduktionen skulle kunna förbättras. Det är således inte fråga om att&lt;br&gt;följa upp introduktionen av varje enskild individ utan att fa en bild av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur introduktionen är upplagd i kommunen och hur det samlade Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;resultatet ser ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2.5 Riktlinjer för Invandrarverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Invandrarverkets verksamhet för asyl-&lt;br&gt;sökande skall underlätta genomförandet av introduktionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket skall ge kommunerna information om de personer&lt;br&gt;som erhållit uppehållstillstånd som kan ligga till grund folkbokföring,&lt;br&gt;så att introduktionsprogrammet kan utformas och påbörjas så snart&lt;br&gt;den nyanlände kommit till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningens förslag överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna är negativ till för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Invandrarverket har ansvaret&lt;br&gt;för de asylsökande medan de väntar på beslut i tillståndsärendet. Det&lt;br&gt;är viktigt att de asylsökande på ett tidigt stadium far information om&lt;br&gt;svenska samhällsförhållanden och att de blir förberedda på vad ett&lt;br&gt;kommande introduktionsprogram kommer att innebära om de beviljas&lt;br&gt;uppehållstillstånd. Information måste vara balanserad och även&lt;br&gt;inbegripa återvändandeaspekter. Information bör också ges om hur&lt;br&gt;förutsättningarna för en god introduktion påverkas av valet av&lt;br&gt;bostadsort. Denna information bör även ges till asylsökande som kan&lt;br&gt;ordna eget boende hos släkt eller vänner under den tid asylansökan&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under väntetiden bedriver Invandrarverket olika former av organi-&lt;br&gt;serad verksamhet i syfte att aktivera de asylsökande. Syftet med denna&lt;br&gt;verksamhet är att aktiviteterna så långt det är möjligt skall utgå från&lt;br&gt;individens intressen och önskemål och att verksamheten skall vara av&lt;br&gt;värde för den asylsökande oavsett om personen i fråga senare får&lt;br&gt;uppehållstillstånd eller skall återvända. Det är viktigt att aktiviteterna i&lt;br&gt;de delar som är inriktade mot vistelse i Sverige utformas på så sätt att&lt;br&gt;de förbereder de asylsökande på kommunernas introduktionsprogram.&lt;br&gt;Under aktiviteternas genomförande bör hänsyn tas till eventuella häl-&lt;br&gt;soproblem som kan vara av betydelse för den asylsökandes möjlig-&lt;br&gt;heter att senare kunna delta i ett kommunalt introduktionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att de skyddsbehövande och deras anhöriga tas emot&lt;br&gt;i en kommun är det viktigt att kommunen far den information som be-&lt;br&gt;hövs och finns tillgänglig hos Invandrarverket för att det individuella&lt;br&gt;introduktionsprogrammet skall kunna utformas och påbörjas utan&lt;br&gt;dröjsmål. Av särskild vikt är uppgifter om förvärvade svenskkunska-&lt;br&gt;per, utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet liksom information&lt;br&gt;om vilken typ av verksamhet som personen har deltagit i under den tid&lt;br&gt;asylansökan prövats. Erfarenheter visar att det finns vissa brister i&lt;br&gt;informationen mellan Invandrarverket och kommunerna i samband&lt;br&gt;med bosättningen i kommunen. För att undanröja dessa brister bör In-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vandrarverket säkerställa att kommunerna far nödvändig information&lt;br&gt;om varje person som efter att ha varit registrerad hos Invandrarverket&lt;br&gt;för första gången tas emot i en kommun. För vissa uppgifter kan det&lt;br&gt;föreligga sekretess. I sådana fall krävs samtycke från den enskilde&lt;br&gt;innan informationen lämnas ut. Landstinget ansvarar för sjukvården&lt;br&gt;för asylsökande och bör, med beaktande av den sekretess som råder&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården, se till att erforderliga handlingar överförs&lt;br&gt;till aktuellt landstingsområde i samband med att en person bosätter&lt;br&gt;sig i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2.6 Riktlinjer för Arbetsmarknadsverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arbetsförmedlingen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i samråd med kommunen informera deltagarna i ett introduktions-&lt;br&gt;program om svensk arbetsmarknad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bistå kommunen med sin kompetens vid utformandet av introduk-&lt;br&gt;tionsprogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utgå från att godkänt betyg i sfi är tillräckligt för att en person skall&lt;br&gt;kunna ta del av arbetsförmedlingens insatser och åtgärder, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- prioritera arbetslösa nyanlända invandrare som genomgått intro-&lt;br&gt;duktionsprogram och vidta åtgärder för att undvika väntetider och&lt;br&gt;passivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har varit negativ&lt;br&gt;till förslaget. Arbetsmarknadsstyrelsen instämmer i förslaget. Några&lt;br&gt;remissinstanser anser dock att riktlinjerna är för otydliga och att de&lt;br&gt;bör preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den nyanlände har nytta av&lt;br&gt;att så snart som möjligt fa en realistisk bild av svensk arbetsmarknad,&lt;br&gt;framtidsutsikter och kvalifikationskrav för olika yrkesområden. Det är&lt;br&gt;även angeläget för den nyanlände att fa examina från hemlandet vär-&lt;br&gt;derade och bedömda i ett tidigt skede så att introduktionen inte&lt;br&gt;fördröjs till följd av formella hinder. Arbetsförmedlingen bör därför i&lt;br&gt;ett tidigt skede informera om svensk arbetsmarknad och&lt;br&gt;arbetsförmedlingens roll. Under den tidigare delen av introduk-&lt;br&gt;tionsprogrammet kan arbetsförmedlingens insatser vara av allmän&lt;br&gt;karaktär. Så snart den nyanlände har fatt kunskaper om svenskt&lt;br&gt;arbetsliv och inhämtat kunskaper i svenska språket kan dock&lt;br&gt;arbetsförmedlingen ge en individuellt anpassad rådgivning. I takt med&lt;br&gt;att behovet av individuell vägledning växer fram bör&lt;br&gt;arbetsförmedlingen därför sträva efter att tillgodose kommunens&lt;br&gt;önskemål om samverkan. I slutskedet av introduktionen ökar kraven&lt;br&gt;på aktiva insatser från arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter visar att arbetsförmedlingen i sina utredningar inte i&lt;br&gt;tillräcklig grad har tagit hänsyn till den information som redan finns&lt;br&gt;om individens bakgrund samt att man inte alltid godtar att en sökande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tillräckliga kunskaper i svenska trots godkänd sfi-utbildning. För&lt;br&gt;att introduktionsprogrammet skall kunna genomföras utan onödiga&lt;br&gt;väntetider bör arbetsförmedlingen utgå från den information som&lt;br&gt;redan finns om den enskilde. Vidare bör det inte råda något tvivel om&lt;br&gt;legitimiteten i betygssystemet för sfi. Arbetsförmedlingen bör utgå&lt;br&gt;från att godkänt betyg i sfi är tillräckligt för att en person skall kunna&lt;br&gt;ta del av arbetsförmedlingens insatser och åtgärder. Detta får dock inte&lt;br&gt;medföra att arbetssökande invandrare utan godkänt betyg i sfi i princip&lt;br&gt;utestängs från arbetsförmedlingens service. Arbetsförmedlingen kan&lt;br&gt;naturligtvis bedöma att en invandrare som inte har klarat sfi-provet&lt;br&gt;ändå har tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna ta&lt;br&gt;ett arbete där kraven på kunskaper i svenska inte är så stora. Kravet på&lt;br&gt;kunskaper i svenska bör alltid ses i relation till arbetsinnehåll och&lt;br&gt;arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter genomfört introduktionsprogram är det viktigt att&lt;br&gt;arbetsförmedlingen prioriterar arbetslösa nyanlända invandrare som&lt;br&gt;genomgått ett introduktionsprogram och vidtar åtgärder för att&lt;br&gt;undvika väntetider och passivisering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2.7 Statens roll vid nyanlända invandrares bosättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Skyddsbehövandes möjligheter att välja&lt;br&gt;bosättningsort bör inte inskränkas. Ökade ansträngningar bör emeller-&lt;br&gt;tid göras för att minska koncentrationen av nyanlända invandrare till&lt;br&gt;vissa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommittén har föreslagit att en&lt;br&gt;central statlig myndighet skall upphandla introduktionsprogram av i&lt;br&gt;första hand kommuner och att denna upphandling i första hand skall&lt;br&gt;koncentreras till orter med goda möjligheter till en introduktion av god&lt;br&gt;kvalitet. Kommittén har vidare föreslagit att lagen (1994:137) om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande m.fl. bör ändras så att rätten till eget&lt;br&gt;boende för en person som sökt asyl och väntar på besked begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är negativa&lt;br&gt;till en ökad styrning av bosättningen. Några kommuner samt Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet anser dock att lagen om mottagande av&lt;br&gt;asylsökande bör ändras så att rätten till eget boende för den som sökt&lt;br&gt;asyl och väntar på besked begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att det inte&lt;br&gt;bör göras någon inskränkning i skyddsbehövandes möjligheter att&lt;br&gt;välja bostadsort. Invandrares första bosättning bör därför inte styras&lt;br&gt;till vissa orter enligt den modell som Invandrarpolitiska kommittén&lt;br&gt;har föreslagit. Principen att varje enskild individ själv måste fa be-&lt;br&gt;stämma var hon eller han skall bosätta sig innebär emellertid inte att&lt;br&gt;staten helt kommer att sakna möjligheter att styra nyanlända invand-&lt;br&gt;rares bosättning. Det finns en del skyddsbehövande som inte har an-&lt;br&gt;knytning i landet eller av andra skäl inte kan ordna bostad själv. Dessa&lt;br&gt;personer måste fa hjälp vid bosättningen. I synnerhet är det angeläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ge sådan hjälp till dem som befinner sig på en förläggning och till&lt;br&gt;organiserat överförda flyktingar (kvotflyktingar). En utgångspunkt bör&lt;br&gt;vara att bosättning skall ske i en kommun där förutsättningarna är&lt;br&gt;goda för den enskilde att delta i ett introduktionsprogram anpassat till&lt;br&gt;hans eller hennes bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga myndighet som på central nivå kommer att ha det över-&lt;br&gt;gripande ansvaret för frågor som rör introduktionen av nyanlända in-&lt;br&gt;vandrare bör också ha det direkta ansvaret för att vid behov medverka&lt;br&gt;vid skyddsbehövandes bosättning. Det är i dessa fall mycket viktigt att&lt;br&gt;bosättningen föregås av kontakter med den kommun som anses lämp-&lt;br&gt;lig och att kommunen har goda förutsättningar för introduktionen. Den&lt;br&gt;ansvariga myndigheten bör liksom hittills skett träffa överens-&lt;br&gt;kommelser med kommuner om att de med kort varsel skall kunna ta&lt;br&gt;emot organiserat överförda flyktingar och personer som vistas på för-&lt;br&gt;läggning när de beviljas uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strävan i den statliga myndighetens medverkan i bosättningen&lt;br&gt;bör vara att koncentrationen av invandrare till vissa kommuner mot-&lt;br&gt;verkas. Personer som inte har några egna önskemål om bosättningsort&lt;br&gt;och som saknar anknytning till någon viss kommun bör inte erbjudas&lt;br&gt;bostad i en kommun där det redan finns en stor koncentration av&lt;br&gt;invandrare. Detta kräver att det finns överenskommelser om mot-&lt;br&gt;tagande mellan myndigheten och andra kommuner i tillräcklig omfatt-&lt;br&gt;ning. Det är också viktigt att personer som skall flytta ut till en kom-&lt;br&gt;mun far information om olika alternativ till bosättning, vilket kan bi-&lt;br&gt;dra till ett bättre beslutsunderlag och ökad valmöjlighet för personen i&lt;br&gt;fråga. De personer som kan ordna eget boende hos släktingar och vän-&lt;br&gt;ner under den tid asylansökan prövas bör också fa information om vad&lt;br&gt;val av bostadsort betyder för möjligheterna vad gäller försörjning,&lt;br&gt;utbildning och förvärvande av svenskkunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ansvariga statliga myndigheten måste se till att kommunernas&lt;br&gt;beredskap att ta emot skyddsbehövande svarar mot det totala behovet.&lt;br&gt;Det kan därför vara nödvändigt att teckna överenskommelse med ett&lt;br&gt;antal kommuner om att ha särskild beredskap. I en massflyktsituation&lt;br&gt;kan det uppstå behov av särskilda åtgärder för att åstadkomma en&lt;br&gt;styrning av bosättningen till orter där det finns särskild beredskap. I&lt;br&gt;den mån det skulle krävas far regeringen i en sådan situation&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med förslag om ändring av lagen om&lt;br&gt;mottagande av asylsökande eller annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Introduktionsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande system med möjlighet för&lt;br&gt;kommunerna att betala ut introduktionsersättning bibehålls. En nyhet&lt;br&gt;är dock att en kommun om det finns särskilda skäl till det far bevilja&lt;br&gt;introduktionsersättning till andra invandrare än skyddsbehövande och&lt;br&gt;deras anhöriga om de deltar i ett introduktionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommittén har föreslagit en stat- Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;lig introduktionsersättning för skyddsbehövande och att även andra&lt;br&gt;invandrare efter behovsprövning skall kunna fa en sådan statlig ersätt-&lt;br&gt;ning om de deltar i ett introduktionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av dem som yttrat sig i frågan är&lt;br&gt;positiva till kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen för introduktionsersättning för nyanlända in-&lt;br&gt;vandrare: Arbetsgruppen har presenterat tre alternativ till utformning&lt;br&gt;av introduktionsersättning till nyanlända invandrare som deltar i in-&lt;br&gt;troduktionsprogram och som det utgår särskild statlig ersättning för.&lt;br&gt;Det första alternativet innebär en statlig beskattad grundersättning på&lt;br&gt;5 000 kronor per månad kombinerat med ett kommunalt behovsprövat&lt;br&gt;och obeskattat tilläggsbelopp. Det andra alternativet innebär att både&lt;br&gt;den statliga grundersättningen och tilläggsbeloppet skall vara obe-&lt;br&gt;skattat. Det tredje alternativet innebär att nuvarande system med&lt;br&gt;kommunal introduktionsersättning bibehålls. Arbetsgruppen har&lt;br&gt;dessutom föreslagit att introduktionsersättning skall kunna betalas ut&lt;br&gt;till andra invandrare än skyddsbehövande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser anser att introduk-&lt;br&gt;tionsersättning bör lämnas i stället för socialbidrag till dem som deltar&lt;br&gt;i ett introduktionsprogram. Flera remissinstanser, däribland Social-&lt;br&gt;styrelsen och Röda Korset anser att det bör bli en lagstadgad skyldig-&lt;br&gt;het för kommunerna att utbetala introduktionsersättning. Flertalet av&lt;br&gt;de myndigheter och frivilligorganisationer som yttrat sig förordar det&lt;br&gt;första alternativet. Detsamma gör Svenska Kommunförbundet som&lt;br&gt;därutöver föreslår att staten bör svara för hela introduktionsersätt-&lt;br&gt;ningen. Statskontoret anser att det pedagogiska argumentet för be-&lt;br&gt;skattning i det första alternativet är för svagt och att det blir ett komp-&lt;br&gt;licerat system eftersom ekonomiska regleringar behöver göras mellan&lt;br&gt;stat och kommun respektive landsting. Endast ett par remissinstanser&lt;br&gt;förordar det andra alternativet. Bland kommunerna förordar hälften&lt;br&gt;det tredje alternativet, något färre det första och resterande tar inte&lt;br&gt;ställning för något speciellt alternativ. De som är positiva till det tredje&lt;br&gt;alternativet anför bland annat att detta system bäst tillgodoser kom-&lt;br&gt;munernas behov av ekonomiska incitament för att bedriva bra in-&lt;br&gt;troduktion och att det skapar en kontinuitet för de kommuner som re-&lt;br&gt;dan har ett lokalt fungerande ersättningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Socialbidrag är för närvarande den&lt;br&gt;vanligaste försörjningskällan för nyanlända invandrare. Detta är av&lt;br&gt;flera skäl olyckligt. Ett skäl är att socialbidraget är konstruerat för att&lt;br&gt;ge hjälp åt personer som tillfälligt har ekonomiska problem. Bidraget&lt;br&gt;är således inte avsett att vara en långsiktig försörjningskälla. Erfaren-&lt;br&gt;heter visar också att långvarig försörjning genom socialbidrag kan&lt;br&gt;leda till passivitet och försvåra för den enskilde att komma ut i ar-&lt;br&gt;betslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en nackdel är att incitamenten till att ta egna initiativ&lt;br&gt;riskerar att minska. I samma utsträckning som en socialbidragsbe-&lt;br&gt;rättigad person anstränger sig för att förbättra den egna ekonomin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. genom att flytta till ett billigare boende eller att arbeta extra på&lt;br&gt;kvällarna, reduceras socialbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är önskvärt med ett annat försörjningsstöd&lt;br&gt;än socialbidrag for dem som deltar i ett introduktionsprogram. Det&lt;br&gt;skulle av flera skäl vara önskvärt med en enhetlig generell ersättning&lt;br&gt;utan någon individuell prövning. En sådan ersättning är dock inte&lt;br&gt;möjlig att införa eftersom den riskerar att bli alltför kostnadsdrivande&lt;br&gt;för samhället och även orättvis för den enskilde. En viktig orsak till&lt;br&gt;detta är att skillnaderna i hyreskostnader är betydande mellan olika&lt;br&gt;hushåll och mellan olika delar av landet. För att inte en stor del av&lt;br&gt;dem som far introduktionsersättning skulle bli tvungna att söka&lt;br&gt;socialbidrag till hyran skulle det krävas att nivån på ersättningen läggs&lt;br&gt;tämligen högt, vilket skulle leda till ökade kostnader och att de som&lt;br&gt;har en lägre hyra skulle bli överkompenserade. Om nivån på&lt;br&gt;ersättningen å andra sidan läggs för lågt skulle en stor del av dem som&lt;br&gt;får introduktionsersättning behöva söka kompletterande socialbidrag,&lt;br&gt;vilket skulle motverka syftet med ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommitténs förslag innebär att staten borde svara&lt;br&gt;för introduktionsersättningen i sin helhet. Om staten skulle bära de&lt;br&gt;direkta kostnaderna för nyanlända skyddsbehövandes försörjning un-&lt;br&gt;der introduktionstiden skulle emellertid incitamenten för kommunerna&lt;br&gt;att bedriva en effektiv introduktionsverksamhet delvis gå förlorade.&lt;br&gt;Även om det under senare år har varit svårt för flertalet&lt;br&gt;skyddsbehövande att fa ett arbete efter att ha gått igenom ett&lt;br&gt;introduktionsprogram, anser regeringen att det är viktigt att bibehålla&lt;br&gt;ekonomiska incitament för att uppnå en effektiv introduktion. Detta är&lt;br&gt;särskilt viktigt inför en förändrad situation på arbetsmarknaden med&lt;br&gt;ökad efterfrågan på arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1993 har kommunerna möjlighet att betala ut intro-&lt;br&gt;duktionsersättning till skyddsbehövande och andra som omfattas av&lt;br&gt;det kommunala flyktingmottagandet och som deltar i ett introduk-&lt;br&gt;tionsprogram. Ett sextiotal kommuner har valt att införa introduk-&lt;br&gt;tionsersättning. Kommunerna fastställer själva introduktionsersätt-&lt;br&gt;ningens utformning och storlek. De modeller som utvecklats i olika&lt;br&gt;kommuner är uppbyggda efter lokala förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att bygga vidare på kommunernas&lt;br&gt;erfarenheter. Nuvarande system med introduktionsersättning bör där-&lt;br&gt;för bibehållas. Detta innebär också att de ekonomiska incitamenten&lt;br&gt;för kommunerna att bedriva en bra introduktion förblir oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts anser inte regeringen att det är lämpligt att&lt;br&gt;socialbidrag i så stor utsträckning som i dag utgör normalförsörj-&lt;br&gt;ningen för nyanlända invandrare. En introduktionsersättning som är&lt;br&gt;kopplad till ett aktivt deltagande i ett introduktionsprogram är ett&lt;br&gt;lämpligare försörjningsstöd. Det är därför önskvärt att fler kommuner&lt;br&gt;inför introduktionsersättning och att ersättningen handläggs utanför&lt;br&gt;socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga myndighet som skall ansvara för uppföljning av&lt;br&gt;introduktionen bör aktivt verka för att fler kommuner inför&lt;br&gt;introduktionsersättning. Det kan ske genom spridning av erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från kommuner med bra modeller för introduktionsersättning. Om så- Prop. 1997/98:16&lt;br&gt;dana insatser inte är tillräckliga för att fler kommuner skall välja att&lt;br&gt;införa introduktionsersättning kommer regeringen att överväga om&lt;br&gt;lagstiftningen bör ändras på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar omfattar den personkrets som staten i dag&lt;br&gt;lämnar statlig ersättning för till kommunerna. Även andra nyanlända&lt;br&gt;invandrare kan ha samma behov av stöd som denna grupp. Flera&lt;br&gt;kommuner har efterfrågat en möjlighet att utbetala introduktions-&lt;br&gt;ersättning till dessa. Regeringen anser att kommunerna bör få möjlig-&lt;br&gt;het att med kommunala medel betala ut introduktionsersättning till&lt;br&gt;andra nyanlända invandrare än skyddsbehövande. Ersättning bör dock&lt;br&gt;endast kunna betalas ut när den enskilda invandraren följer ett intro-&lt;br&gt;duktionsprogram. Regeringen föreslår därför att lagen ändras så att&lt;br&gt;kommunerna far denna möjlighet. Detta innebär ökad flexibilitet för&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ansvariga myndigheter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Nuvarande myndighetsorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitikens genomförande bygger på att varje myndighet tar&lt;br&gt;ansvar för invandrare på samma sätt som för infödda inom ramen för&lt;br&gt;sin verksamhet. Därutöver har Invandrarverket som central förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet för vissa utlännings-, flykting-, invandrar- och med-&lt;br&gt;borgarskapsfrågor ett särskilt ansvar för invandrarpolitikens genom-&lt;br&gt;förande. Genom sin uppgift att verka för att etnisk diskriminering inte&lt;br&gt;förekommer i arbetslivet eller i övrigt i samhällslivet har även Om-&lt;br&gt;budsmannen mot etnisk diskriminering ett särskilt ansvar för invand-&lt;br&gt;rarpolitikens förverkligande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket bildades år 1969 och har enligt sin instruktion bl.a.&lt;br&gt;att fullgöra uppgifter som verket har enligt utlänningslagstiftningen,&lt;br&gt;svara för överföring av organiserat uttagna flyktingar och mottagande&lt;br&gt;av asylsökande samt medverka till att kommuner erbjuder flyktingar&lt;br&gt;bostad. Verket beslutar även om statlig ersättning för&lt;br&gt;flyktingmottagande i kommunerna och för vissa sjukvårdskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall verket fortlöpande bevaka behovet av åtgärder för att&lt;br&gt;främja invandrares sociala och kulturella situation i Sverige samt föra&lt;br&gt;register och statistik över utlänningar i landet, i den utsträckning det&lt;br&gt;behövs för verksamheten, samt svara för den officiella statistiken&lt;br&gt;inom området invandring och asylsökande. Verket har även ansvar för&lt;br&gt;att samordna samhällsinformation till och om invandrare och för in-&lt;br&gt;formation till allmänheten i invandrarpolitiska frågor samt svara för&lt;br&gt;sådan dokumentation om invandrares och språkliga minoriteters&lt;br&gt;sociala och kulturella situation som inte är någon annan myndighets&lt;br&gt;uppgift. Verket skall också vara kontaktorgan mellan samhället och&lt;br&gt;invandrare, språkliga minoriteter samt deras sammanslutningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket ansvarar för utlännings-, invandrar- och med-&lt;br&gt;borgarskapsfrågor i den mån frågorna inte handläggs av annan myn-&lt;br&gt;dighet. Verket lyder under Utrikesdepartementet, men Inrikesdepar-&lt;br&gt;tementet svarar inom Regeringskansliet för frågor rörande invandrares&lt;br&gt;integration samt medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket leds av en generaldirektör och har sitt huvudkontor&lt;br&gt;i Norrköping. Verket kommer från den 1 oktober 1997 att vara indelat&lt;br&gt;i fem regioner vilka var och en leds av en regionchef. Vid denna tid-&lt;br&gt;punkt övertar Invandrarverket från polisen ansvaret att ta emot och ut-&lt;br&gt;reda ansökningar i ärenden om medborgarskap samt tillstånd som inte&lt;br&gt;gäller skyddsbehov. Likaså övergår förvarsverksamheten enligt utläi&lt;br&gt;ningslagen vid samma tidpunkt till Invandrarverket. Den lokala verk-&lt;br&gt;samheten hos verket sker på ett 25-tal orter. Medborgarskapspröv-&lt;br&gt;ningen kommer huvudsakligen att ske vid en central enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering inrättades 1986. Diskri-&lt;br&gt;mineringsombudsmannen är en självständig myndighet och samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en av regeringen utsedd ombudsman. Verksamheten regleras i lagen&lt;br&gt;(1994:134) mot etnisk diskriminering och förordningen (1988:895)&lt;br&gt;med instruktion för Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Med&lt;br&gt;etnisk diskriminering avses enligt lagen att en person eller en grupp&lt;br&gt;människor missgynnas i förhållande till andra eller på annat sätt ut-&lt;br&gt;sätts för orättvis eller kränkande behandling på grund av ras, hudfärg,&lt;br&gt;nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskrimineringsombudsmannens uppgift är att verka för att etnisk&lt;br&gt;diskriminering inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden&lt;br&gt;av samhällslivet samt att ge råd och på annat sätt medverka till att den&lt;br&gt;som utsatts för etnisk diskriminering kan ta tillvara sina rättigheter.&lt;br&gt;Diskrimineringsombudsmannen skall ta initiativ till åtgärder mot et-&lt;br&gt;nisk diskriminering genom opinionsbildning, information samt över-&lt;br&gt;läggningar med myndigheter, företag och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskrimineringsombudsmannen skall särskilt motverka att arbets-&lt;br&gt;sökande utsätts för etnisk diskriminering. Enligt särskilda regler i la-&lt;br&gt;gen far Diskrimineringsombudsmannen föra talan i tvister om otillåten&lt;br&gt;särbehandling av arbetssökande och arbetstagare. Diskrimineringsom-&lt;br&gt;budsmannen har alltså att såväl handlägga klagomål från enskilda som&lt;br&gt;att vidta generellt syftande åtgärder. Enligt sin instruktion skall Dis-&lt;br&gt;krimineringsombudsmannen även föreslå regeringen författningsänd-&lt;br&gt;ringar och andra åtgärder ägnade att motverka diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sin hjälp har Diskrimineringsombudsmannen ett kansli bestå-&lt;br&gt;ende av sex personer, varav två handläggare, tre biträdande hand-&lt;br&gt;läggare och en registrator. Tidvis anlitas extrapersonal och konsulter.&lt;br&gt;En särskild nämnd mot etnisk diskriminering finns också med bl.a.&lt;br&gt;uppgiften att ge Diskrimineringsombudsmannen råd i principiellt vik-&lt;br&gt;tiga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 En ny myndighet för integrationspolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny myndighet inrättas med ansvar för att in-&lt;br&gt;tegrationspolitiska mål och synsätt far genomslag på olika samhälls-&lt;br&gt;områden samt för att aktivt stimulera integrationsprocesserna i sam-&lt;br&gt;hället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall ha det övergripande ansvaret för att verka för&lt;br&gt;lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell&lt;br&gt;bakgrund, förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlig-&lt;br&gt;het och rasism samt för att nyanlända invandrare far stöd för sin integ-&lt;br&gt;ration i det svenska samhället. Myndigheten skall vidare följa och ut-&lt;br&gt;värdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och&lt;br&gt;kulturella mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering inordnas i myndighetens&lt;br&gt;organisation, men med en självständig ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén: Kommitténs förslag överens-&lt;br&gt;stämmer med regeringens vad avser ansvaret för nyanländas&lt;br&gt;introduktion, men inte vad avser uppföljningen och utvärderingen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhällsutvecklingen. Kommittén föreslår i stället att ett organ skall&lt;br&gt;inrättas inom Regeringskansliet med uppgift att följa och utvärdera&lt;br&gt;samhällsutvecklingen. Vad avser arbetet med att förebygga och mot-&lt;br&gt;verka rasism och främlingsfientlighet lämnar kommittén den frågan&lt;br&gt;öppen men menar att detta arbete låter sig väl förenas med uppfölj-&lt;br&gt;ningsorganets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av det fyrtiotal remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över de organisatoriska frågorna stöder ungefar hälften förslaget att&lt;br&gt;flytta ansvaret för nyanländas introduktion till en ny myndighet. De&lt;br&gt;övriga anser antingen att ansvaret skall ligga kvar hos Invandrarverket&lt;br&gt;eller att underlaget för att kunna ta ställning till förslaget inte är till-&lt;br&gt;räckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Överensstämmer till stora delar med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Utredningen föreslår dock att endast vissa av Diskriminerings-&lt;br&gt;ombudsmannens uppgifter skall föras till den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Drygt hälften av remissinstanserna har yttrat&lt;br&gt;sig om utredningens förslag. Av dessa stöder knappt hälften förslaget.&lt;br&gt;Flera av remissinstanserna är kritiska till att delar av&lt;br&gt;Diskrimineringsombudsmannens uppgifter skall föras till den nya&lt;br&gt;myndigheten, bl.a. för att detta skulle försvaga Diskrimineringsom-&lt;br&gt;budsmannens möjligheter att motverka diskriminering. Socialstyrel-&lt;br&gt;sen, Svenska Kommunförbundet. Röda korset och LO hör till dem som&lt;br&gt;stöder inrättandet av en ny myndighet. Negativa till förslaget är bl.a.&lt;br&gt;Invandrarverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och TCO. Diskrimine-&lt;br&gt;ringsombudsmannen stöder inrättandet av en ny myndighet, men in-&lt;br&gt;vänder mot den föreslagna gränsdragningen mellan Diskriminerings-&lt;br&gt;ombudsmannen och den föreslagna myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag till mål och&lt;br&gt;inriktning för integrationspolitiken grundar sig på det faktum att Sve-&lt;br&gt;rige i dag är ett land med etnisk och kulturell mångfald. Naturliga&lt;br&gt;konsekvenser av detta bör vara dels att politik och åtgärder på skilda&lt;br&gt;samhällsområden i större utsträckning än hittills utformas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i mångfalden, dels att alla behandlas på likvärdigt sätt&lt;br&gt;oavsett härkomst och bakgrund. Vidare bör de som invandrar till Sve-&lt;br&gt;rige fa möjligheter att snabbt ta ansvar för och forma sina egna liv&lt;br&gt;samt bli delaktiga i samhället. Det är viktigt att statsmakterna följer&lt;br&gt;upp och aktivt verkar för att detta sker samt främjar integrations-&lt;br&gt;processerna i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationspolitiken bör tydligt inriktas på förhållanden och meka-&lt;br&gt;nismer i hela samhället och inte som den nuvarande invandrarpolitiken&lt;br&gt;primärt vara inriktad på invandrare och samhällets relationer till dem.&lt;br&gt;Integrationspolitiken har således både en annan och en betydligt vi-&lt;br&gt;dare inriktning än den nuvarande invandrarpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens bestämda uppfattning att en organisatorisk för-&lt;br&gt;ändring är nödvändig för att integrationspolitiken skall uppfattas som&lt;br&gt;trovärdig och kunna förverkligas och för att de synsätt som ligger till&lt;br&gt;grund för politiken redan från början skall kunna göras tydliga. Detta&lt;br&gt;görs bäst genom att inrätta en ny myndighet som har sin grund i integ-&lt;br&gt;rationspolitikens mål och inriktning. Ingen myndighet har i dag ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samlat ansvar och en samlad kompetens för frågor med anknytning till&lt;br&gt;samhällets etniska och kulturella mångfald. Det är heller ingen myn-&lt;br&gt;dighet som har ett övergripande ansvar att följa och utvärdera utveck-&lt;br&gt;lingen i samhället i ett integrationspolitiskt perspektiv. Det senare är&lt;br&gt;inte minst viktigt mot bakgrund av den ökande segregeringen och&lt;br&gt;marginaliseringen i samhället och risken för att en underklass växer&lt;br&gt;fram som har härkomst och etnisk tillhörighet som gemensam&lt;br&gt;nämnare. Det är också nödvändigt att finna och utveckla nya arbets-&lt;br&gt;former och metoder för att förverkliga politiken. En ny myndighet&lt;br&gt;med ett samlat ansvar för att förverkliga de integrationspolitiska målen&lt;br&gt;bör få större kraft att stimulera och stödja integrationsprocesserna i&lt;br&gt;samhället och främja en samhällsutveckling som är till gagn för hela&lt;br&gt;befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten bör ha ett övergripande ansvar för att verka&lt;br&gt;för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell&lt;br&gt;bakgrund samt förebygga och motverka diskriminering, främlings-&lt;br&gt;fientlighet och rasism. I dag har Invandrarverket och Diskriminerings-&lt;br&gt;ombudsmannen uppgifter på detta område som delvis överlappar var-&lt;br&gt;andra. Arbetsgruppen för arbetet mot rasism (AGAR) som tillsattes&lt;br&gt;inom Regeringskansliet i januari 1995 med uppgift att utreda formerna&lt;br&gt;för hur arbetet mot främlingsfientlighet och rasism skall bedrivas, fann&lt;br&gt;att det behövs ett centralt organ som kan fungera som en ”motor” i ar-&lt;br&gt;betet. Arbetsgruppen fann vidare många beröringspunkter mellan ar-&lt;br&gt;betet med att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfient-&lt;br&gt;lighet och rasism samt det långsiktiga integrationsarbetet och ansåg att&lt;br&gt;en samordning av arbetet skulle leda till större effektivitet. Arbets-&lt;br&gt;gruppen tog inte slutlig ställning till hur ett samordnat arbete skulle&lt;br&gt;kunna bedrivas, men presenterade tre alternativa modeller, varav en&lt;br&gt;var att alla de nämnda delarna skulle samlas inom samma organisato-&lt;br&gt;riska ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet&lt;br&gt;och rasism hör till de allra viktigaste uppgifterna i arbetet med att för-&lt;br&gt;verkliga de integrationspolitiska målen. Genom att samla ansvar, kun-&lt;br&gt;skaper och kompetens på ett ställe kan arbetet bedrivas kontinuerligt&lt;br&gt;och med större kraft. Regeringen anser därför att Diskrimineringsom-&lt;br&gt;budsmannen bör inordnas i myndighetens organisation. Detta kommer&lt;br&gt;att förstärka både Diskrimineringsombudsmannens och den nya myn-&lt;br&gt;dighetens arbete. Diskrimineringsombudsmannen far möjlighet att ut-&lt;br&gt;nyttja de utredningsresurser som finns inom myndigheten och kan&lt;br&gt;samtidigt bidra med sina kunskaper om diskriminering i samhället i&lt;br&gt;myndighetens arbete. Handläggningen av enskilda ärenden kräver&lt;br&gt;emellertid att Diskrimineringsombudsmannen har en i förhållande till&lt;br&gt;myndigheten självständig ställning. De närmare formerna för&lt;br&gt;organisationen bör övervägas av den organisationskommitté som skall&lt;br&gt;förbereda inrättandet av den nya myndigheten (se avsnitt 12.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts är lagen mot etnisk diskriminering för närva-&lt;br&gt;rande föremål för översyn (dir. 1997:11). Inriktningen är att fa fram en&lt;br&gt;lagstiftning som mer effektivt än den nuvarande förebygger och mot-&lt;br&gt;verkar etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Arbetet skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avslutat under hösten 1997. Den organisatoriska förändring som nu&lt;br&gt;föreslås är dock inte beroende av detta förslag. Nämnden mot etnisk&lt;br&gt;diskriminering bör i avvaktan på utredningsarbetet finnas kvar med&lt;br&gt;oförändrade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett integrationspolitiskt perspektiv är den första tiden i Sverige av&lt;br&gt;stor betydelse. Hur integrationsprocessen startar för de enskilda indi-&lt;br&gt;viderna har också betydelse för hur relationerna mellan människor&lt;br&gt;med olika bakgrund utvecklas. Den nya myndighetens övergripande&lt;br&gt;ansvar för nyanlända invandrares introduktion och integration ökar&lt;br&gt;möjligheterna att främja en god och långsiktig utveckling för såväl&lt;br&gt;samhälle som individer. Det är därför naturligt att en myndighet som&lt;br&gt;skall ha ansvar för integrationspolitiken också har ansvar för dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare angeläget att myndighetsansvaret för integrations-&lt;br&gt;frågorna tydligt skiljs från invandringsfrågoma. Att förena ansvar för&lt;br&gt;dessa olika områden var visserligen huvudtanken med upprättandet av&lt;br&gt;Invandrarverket år 1969 och verket har i denna utformning sedan dess&lt;br&gt;ansetts vara ett instrument för att genomföra och upprätthålla ett efter-&lt;br&gt;strävat samfiand mellan områdena. Det svenska samhället har emel-&lt;br&gt;lertid förändrats sedan Invandrarverkets tillkomst då nyinvandringen&lt;br&gt;stod i centrum för politiken. Inrättandet av en ny myndighet för inte-&lt;br&gt;grationsfrågor innebär en tydlig markering av dessa frågors betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att en ny myndighet bör in-&lt;br&gt;rättas med ett samlat och övergripande ansvar för integrations-&lt;br&gt;frågorna. Den nya myndigheten bör starta sin verksamhet den 1 juni&lt;br&gt;1998. Den nya myndighetens ansvar förändrar inte det ansvar för&lt;br&gt;integrationsfrågorna som varje statlig myndighet har inom sitt verk-&lt;br&gt;samhetsområde. I den nya myndigheten bör Diskrimineringsombuds-&lt;br&gt;mannen inordnas med en självständig ställning. Regeringens förslag&lt;br&gt;innebär inga förändringar vad gäller Diskrimineringsombudsmannens&lt;br&gt;nuvarande uppgifter och verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Myndighetens uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Myndighetens uppgifter bör vara att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och&lt;br&gt;kulturell bakgrund samt förebygga och motverka diskriminering,&lt;br&gt;främlingsfientlighet och rasism,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för att nyanlända invandrares behov av stöd uppmärksam-&lt;br&gt;mas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskilt följa upp kommunernas introduktion för skyddsbehövande&lt;br&gt;och andra nyanlända invandrare för vilka kommunerna får statlig&lt;br&gt;ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- följa och utvärdera samhällsutvecklingen ur ett integrationspolitiskt&lt;br&gt;perspektiv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verka för att integrationspolitikens mål och synsätt genomsyrar&lt;br&gt;statliga myndigheters och kommuners verksamhet liksom sam-&lt;br&gt;hället i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vid behov medverka vid nyanlända invandrares bosättning i&lt;br&gt;kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- besluta om statlig ersättning till kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge stöd till organisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- följa tillämpningen av den nordiska språkkonventionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ha ett beställar- och samordningsansvar för statistikfrågor inom&lt;br&gt;myndighetens ansvarsområde, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- delta i internationellt samarbete och utveckla internationella och&lt;br&gt;andra betydelsefulla kontakter som bidrar till att öka kunskaperna&lt;br&gt;inom myndighetens ansvarsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningens förslag överensstämmer i stort med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstansernas syn på vilka uppgifter en&lt;br&gt;ny myndighet skall ha hänger nära samman med hur de förhåller sig&lt;br&gt;till inrättandet av en ny myndighet. De remissinstanser som är positiva&lt;br&gt;till att en ny myndighet inrättas instämmer i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om ansvarsfördelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndighetens ansvarsområde sträcker sig över flera sam-&lt;br&gt;hällssektorer. Detta innebär emellertid inte att den skall ta över andra&lt;br&gt;fackmyndigheters uppgifter. Tvärtom är det en av den föreslagna&lt;br&gt;myndighetens mest angelägna uppgifter att verka för att alla berörda&lt;br&gt;myndigheter tar ett reellt ansvar för att inom sina respektive verksam-&lt;br&gt;hetsområden aktivt arbeta i linje med de integrationspolitiska målen.&lt;br&gt;Detta gäller även i förhållande till kommunal och annan verksamhet i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att göra en ändring i förordningen (1986:856) om&lt;br&gt;statliga myndigheters ansvar för invandrare m.fl. Syftet är att anpassa&lt;br&gt;den till regeringens förslag till mål och inriktning för integrationspoli-&lt;br&gt;tiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för nyanlända invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av myndighetens huvuduppgifter bör vara att ha ett övergripande&lt;br&gt;ansvar för att nyanlända invandrares behov av stöd uppmärksammas&lt;br&gt;och att de far kännedom om vilka rättigheter och skyldigheter de har. I&lt;br&gt;detta bör ingå ett övergripande ansvar för att åtgärder och insatser&lt;br&gt;inom den generella politiken planeras och utformas så att de kommer&lt;br&gt;även nyanlända invandrare till nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör ha ett särskilt ansvar för uppföljning av&lt;br&gt;kommunernas introduktion för skyddsbehövande och andra nyanlända&lt;br&gt;invandrare för vilka kommunerna far statlig ersättning. I den uppgiften&lt;br&gt;bör ligga att utveckla metoder för uppföljningen och dess&lt;br&gt;genomförande samt återföra resultatet till kommunerna, andra&lt;br&gt;myndigheter och regeringen. Myndighetens uppföljningsarbete bör&lt;br&gt;ske så att den utvecklar kommunernas eget arbete med introduktionen&lt;br&gt;och därigenom lägger en god grund för de invandrades integration i&lt;br&gt;det svenska samhället. För detta krävs kontakter och dialog med&lt;br&gt;kommunerna som ger möjlighet till metodutveckling och&lt;br&gt;erfarenhetsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta som invandrar till Sverige väljer i dag själva var de skall&lt;br&gt;bosätta sig, vilket för närvarande leder till en ökad koncentration till&lt;br&gt;storstadsområdena. Regeringen anser att även alla nya invandrare&lt;br&gt;måste ha rätten att fritt bestämma var de vill bo samtidigt som det är&lt;br&gt;önskvärt med en större spridning över landet. Den som är nyinflyttad&lt;br&gt;till Sverige känner normalt inte till hur det ser ut i alla delar av landet&lt;br&gt;och vilka möjligheter som kan finnas där. Den nya myndigheten bör&lt;br&gt;agera för att nyinflyttade far sådan information att de kan fatta ett väl&lt;br&gt;underbyggt beslut om var de skall bosätta sig. Myndigheten kan även&lt;br&gt;mer direkt behöva medverka vid bosättningen av organiserat&lt;br&gt;överförda skyddsbehövande och personer som bor på förläggning och&lt;br&gt;inte själva kan ordna bostad. En annan uppgift är att verka för att&lt;br&gt;kommunerna har beredskap och kapacitet att ta emot&lt;br&gt;skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kultu-&lt;br&gt;rell bakgrund samt förebygga och motverka diskriminering, främlings-&lt;br&gt;fientlighet och rasism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan av myndighetens huvuduppgifter bör vara att främja lika&lt;br&gt;rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bak-&lt;br&gt;grund samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfient-&lt;br&gt;lighet och rasism. I detta bör ingå att följa utvecklingen och de insatser&lt;br&gt;som görs för att skapa ett samhälle där människors rättigheter och&lt;br&gt;möjligheter inte begränsas eller hindras av deras härkomst eller et-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;niska tillhörighet. Myndigheten bör fungera som en pådrivande kraft&lt;br&gt;och en kunskapsbas för andras arbete med dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att arbetet på detta område bygger på den kun-&lt;br&gt;skap och erfarenhet som finns i Sverige och på andra håll. För att ar-&lt;br&gt;betet skall bli framgångsrikt måste också nya arbetsformer och meto-&lt;br&gt;der prövas. Vidare bör arbetet ske offensivt och utåtriktat. I myndig-&lt;br&gt;hetens uppgifter bör ingå kontakter och dialog med aktörer på olika&lt;br&gt;nivåer inom såväl den offentliga sektorn som den privata. Myndig-&lt;br&gt;heten bör disponera medel för att kunna stimulera och stödja utveck-&lt;br&gt;lingsarbete inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering av samhällsutvecklingen och integrations-&lt;br&gt;processerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens tredje huvuduppgift bör vara att följa och utvärdera&lt;br&gt;samhällsutvecklingen och på vilket sätt samhället och dess institutio-&lt;br&gt;ner utgår från och tar hänsyn till mångfalden i befolkningen. I denna&lt;br&gt;uppgift bör inte endast ingå att bevaka de formella rättigheterna och&lt;br&gt;möjligheterna, utan också att följa det faktiska utfallet och analysera&lt;br&gt;vad som orsakat det. Om delar av befolkningen till följd av härkomst&lt;br&gt;eller etnisk tillhörighet på ett systematiskt sätt missgynnas eller på&lt;br&gt;annat sätt har en sämre situation än befolkningen i övrigt, bör det vara&lt;br&gt;myndighetens uppgift att synliggöra dessa förhållanden, analysera&lt;br&gt;vad de beror på och föreslå hur situationen kan förbättras. Även bety-&lt;br&gt;delsen av det stöd som nyanlända invandrare far under den första tiden&lt;br&gt;i Sverige bör beaktas i myndighetens utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör inte endast intressera sig för hur det går för en-&lt;br&gt;skilda individer eller grupper av individer i det svenska samhället utan&lt;br&gt;bör också följa hur samhället och dess institutioner fungerar och an-&lt;br&gt;passar sig till den etniska och kulturella mångfalden i samhället. Den&lt;br&gt;offentliga förvaltningen är av särskilt intresse, dels för att det är den&lt;br&gt;som skall förverkliga vad regering och riksdag beslutat om, dels för att&lt;br&gt;den är en viktig förebild för andra. Myndighetens intresse bör emel-&lt;br&gt;lertid inte begränsas till den offentliga sektorn utan även riktas mot&lt;br&gt;hur samhället i övrigt fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konkreta arbetet med att förverkliga de integrationspolitiska&lt;br&gt;målen sker till betydande del inom ramen för den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten. Denna bör därför ägnas stor uppmärksamhet. En utgångs-&lt;br&gt;punkt för en dialog med kommunerna kan vara de integrationsplaner&lt;br&gt;som flera kommuner utarbetat för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att följa utvecklingen bör myndigheten ha en överblick över&lt;br&gt;kunskapsläge och forskning i Sverige och i andra länder samt aktivt&lt;br&gt;delta i såväl nationellt som internationellt samarbete. Myndigheten bör&lt;br&gt;också initiera konferenser och möten, verka för ett ömsesidigt erfaren-&lt;br&gt;hetsutbyte mellan forskare och brukare av forskning samt ta initiativ&lt;br&gt;till forsknings- och utvärderingsprojekt. Andra myndigheters utvärde-&lt;br&gt;ringar och uppföljningar inom området bör utgöra en viktig del av&lt;br&gt;myndighetens kunskapsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med uppföljningen och utvärderingen är att kunna verka för&lt;br&gt;förändringar. Detta bör ske bland annat genom dialog med statliga&lt;br&gt;myndigheter, kommuner, organisationer, arbetsgivare och andra för&lt;br&gt;området viktiga aktörer. Som ett underlag för regeringens och riks-&lt;br&gt;dagens ställningstaganden bör myndigheten i en årlig rapport till rege-&lt;br&gt;ringen ge perspektiv på samhällsutvecklingen och förmedla kunskaper&lt;br&gt;om hur integrationsprocesserna fortlöper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör ha en överblick och följa utvecklingen av befolk-&lt;br&gt;ningens levnadsförhållanden med fokus på situationen för dem som&lt;br&gt;till följd av sin härkomst eller etniska och kulturella bakgrund eller&lt;br&gt;tillhörighet riskerar att missgynnas eller på annat sätt hamna i en&lt;br&gt;sämre situation än andra i samhället. En annan angelägen uppgift för&lt;br&gt;myndigheten i detta sammanhang bör vara att följa utvecklingen i ut-&lt;br&gt;satta bostadsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall verka för att nyanlända invandrare får den infor-&lt;br&gt;mation de behöver om det svenska samhället och att befolkningen far&lt;br&gt;information om nya invandrare som bosätter sig i landet. Detta bör i&lt;br&gt;första hand ske genom att myndigheten verkar för att andra tar ansvar&lt;br&gt;för att producera och sprida den erforderliga informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör vidare ha beställaransvar för statistiken på för&lt;br&gt;myndigheten relevanta områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland myndighetens uppgifter bör också ingå att ge stöd till invand-&lt;br&gt;rares organisationer och andra organisationer som bildats på etnisk&lt;br&gt;grund samt till annan verksamhet som ligger i linje med de integra-&lt;br&gt;tionspolitiska målen. Vidare bör myndigheten svara för den statliga&lt;br&gt;ersättningen till kommuner för introduktionen av nyanlända invand-&lt;br&gt;rare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör vidare ta över ansvaret från Invandrarverket att&lt;br&gt;följa tillämpningen av den nordiska språkkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Konsekvenser och myndighetens organisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att inrätta en ny myndighet innebär att Invandrar-&lt;br&gt;verket inte kommer att ha kvar de uppgifter som rör integrations-&lt;br&gt;frågor, däribland de uppgifter som rör kommunernas mottagande av&lt;br&gt;nya invandrare. I vissa delar blir det aktuellt att överföra dessa upp-&lt;br&gt;gifter till den nya myndigheten, men innehållet i arbetet kommer att&lt;br&gt;behöva förändras i flera avseenden mot bakgrund av integrationspoli-&lt;br&gt;tikens nya inriktning. Det är inte säkert att uppgifterna kommer att fa&lt;br&gt;samma volym och sysselsätta lika många som på Invandrarverket.&lt;br&gt;Vissa av den nya myndighetens uppgifter har ingen direkt motsvarig-&lt;br&gt;het vid Invandrarverket eller kräver en ny typ av kompetens. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller i synnerhet uppgifter med anknytning till det långsiktiga integ-&lt;br&gt;rationsarbetet och uppföljning och utvärdering av samhällsutveck-&lt;br&gt;lingen. De arbetsrättsliga reglerna ger möjlighet för viss personal att&lt;br&gt;följa med verksamheten till den nya myndigheten. De kan därvid bidra&lt;br&gt;till att kompetens överförs mellan myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagandet av asylsökande och överföring till Sverige av personer&lt;br&gt;som uttagits på den s.k. flyktingkvoten är uppgifter som ligger kvar&lt;br&gt;hos Invandrarverket. Även ansvaret för medborgarskapsärendena bör&lt;br&gt;ligga kvar på Invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som försvinner utgör endast en mindre del av Invand-&lt;br&gt;rarverkets nuvarande verksamhet. Vad gäller överföringen av resurser&lt;br&gt;till den nya myndigheten torde Invandrarverkets kvarvarande&lt;br&gt;verksamhet påverkas i begränsad omfattning. Inrättandet av en ny&lt;br&gt;myndighet bör således inte fa några avgörande negativa konsekvenser&lt;br&gt;för den kvarvarande verksamheten. Omfattningen av denna bör vara&lt;br&gt;tillräcklig för att även i fortsättningen kunna bibehålla en regional&lt;br&gt;verksamhet, trots att flera av de uppgifter som det blir aktuellt att&lt;br&gt;överföra till den nya myndigheten i dag finns inom Invandrarverkets&lt;br&gt;regionala verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av en ny myndighet är inget hinder för att föra en sam-&lt;br&gt;manhållen migrationspolitik. Migrationspolitik innefattar inte bara in-&lt;br&gt;tegrationsfrågor och flykting-, invandrings- och återvandringsfrågor.&lt;br&gt;Migrationspolitiska frågor är också delar av utrikes-, säkerhets-, han-&lt;br&gt;dels- och biståndspolitiken som är inriktad på Sveriges omvärld lik-&lt;br&gt;som av t.ex. utbildnings-, arbetsmarknads- och socialpolitiken, som är&lt;br&gt;inriktad främst på inhemska förhållanden. Det finns inte alltid en na-&lt;br&gt;turlig skärningspunkt mellan de olika politikområdena och var än&lt;br&gt;gränsen sätts uppstår behov av samordning. Regeringen anser att det&lt;br&gt;finns goda förutsättningar för ett lika gott samarbete mellan Invand-&lt;br&gt;rarverket och den nya myndigheten, som mellan för närvarande In-&lt;br&gt;vandrarverket och andra statliga myndigheter, som t.ex. Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning skall den nya myndigheten vid behov&lt;br&gt;medverka vid inflyttning i kommuner. I de flesta fall väljer den nyan-&lt;br&gt;lända invandraren själv var hon eller han vill bosätta sig. I vissa fall,&lt;br&gt;t.ex. när det gäller personer som vistas på förläggning, kan myndig-&lt;br&gt;heten i samarbete med Invandrarverket behöva medverka vid inflytt-&lt;br&gt;ningen. Den nya myndigheten far genom sitt övergripande ansvar för&lt;br&gt;nyanländas introduktion i det svenska samhället både kompetens och&lt;br&gt;motivation att medverka till att invandrares inflyttning i kommuner&lt;br&gt;sker snabbt och effektivt. När det gäller personer som vistas på för-&lt;br&gt;läggning är det särskilt viktigt att den nya myndigheten och Invandrar-&lt;br&gt;verket samarbetar. Nära samarbete behövs också för att den nya myn-&lt;br&gt;digheten skall kunna se till att kommunerna har beredskap för att klara&lt;br&gt;en ökning i det totala antalet skyddsbehövande som beviljas uppe-&lt;br&gt;hållstillstånd och för att ta emot nya grupper. Även kvotflyktingars in-&lt;br&gt;flyttning i kommuner kräver ett nära samarbete med Invandrarverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översikt av de ekonomiska konsekvenserna av att inrätta en ny&lt;br&gt;myndighet redovisas i avsnitt 13 och förslag om medel för år 1998&lt;br&gt;läggs fram i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens organisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nya myndigheten bör ledas av en verkschef&lt;br&gt;och en styrelse. Denna styrelseform är motiverad av bredden i myn-&lt;br&gt;dighetens verksamhet samt behovet av samverkan med andra myndig-&lt;br&gt;heter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en flexibel organisation skapar de bästa förut-&lt;br&gt;sättningarna för myndigheten att fullgöra sina uppgifter och att samla&lt;br&gt;och utveckla nödvändig kompetens inom verksamhetsområdet. Myn-&lt;br&gt;digheten bör därför fa stor frihet att besluta om sin egen organisation,&lt;br&gt;om tjänster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Invandrarverkets uppgifter ingår att träffa överenskommelser med&lt;br&gt;kommuner om mottagande av skyddsbehövande. I detta arbete behövs&lt;br&gt;i dag en viss regional förankring. Regeringen vill inte nu ta ställning&lt;br&gt;till huruvida den nya myndigheten har behov av en regional&lt;br&gt;organisation utan anser att denna fråga bör övervägas närmare och att&lt;br&gt;myndigheten bör ha stor frihet att själv fatta beslut i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med uppgift&lt;br&gt;att lämna förslag till närmare utformning av myndighetens organisa-&lt;br&gt;tion. I ett sådant uppdrag bör också ligga att närmare överväga frågor&lt;br&gt;som rör Diskrimineringsombudsmannens ställning. Organisations-&lt;br&gt;kommittén skall även lämna förslag till hur samarbetet skall ske&lt;br&gt;mellan den nya myndigheten och Invandrarverket. En annan uppgift&lt;br&gt;för organisationskommittén blir att lämna förslag till namn på&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till mål och inriktning för integrationspolitiken&lt;br&gt;och de grunder den vilar på bör få konsekvenser för synsätt och åtgär-&lt;br&gt;der inom olika samhällsområden, som t.ex. arbetsmarknads-,&lt;br&gt;utbildnings- och kulturområdena samt hälso- och sjukvården. Detta&lt;br&gt;bedöms dock inte medföra några ökade kostnader av betydelse vare&lt;br&gt;sig för stat eller kommun. Syftet är bl.a. att på ett mer ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt ta till vara den kompetens och de resurser som finns hos landets&lt;br&gt;hela befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förbättringar som bör ske i introduktionen för nyanlända invand-&lt;br&gt;rare syftar också till att deras kompetens och resurser skall kunna tas&lt;br&gt;till vara på ett bättre sätt och till effektivisering som på länge sikt bör&lt;br&gt;kunna minska samhällets kostnader. Inte heller på kort sikt bedöms&lt;br&gt;förbättringarna leda till kostnadsökningar av någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för&lt;br&gt;flyktingar och vissa andra utlänningar föreslås träda i kraft den 1 mars&lt;br&gt;1998. Den medför inte några ekonomiska konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya integrationsmyndigheten föreslås börja sin verksamhet den&lt;br&gt;1 juni 1998. Inordnandet av Ombudsmannen mot etnisk&lt;br&gt;diskriminering i myndigheten bör ske vid samma tidpunkt. En&lt;br&gt;organisationskommitté kommer att tillsättas för att förbereda&lt;br&gt;inrättandet av den föreslagna nya myndigheten och inordnandet av&lt;br&gt;Diskrimineringsombudsmannen i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna integrationsmyndigheten avses bli finansierad ge-&lt;br&gt;nom omdisponering av befintliga anslag och medför därför inget ut-&lt;br&gt;ökat utgiftsåtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av anslaget för Statens invandrarverk som avser verkets&lt;br&gt;integrationsverksamhet samt vissa samkostnader lyfts över till den nya&lt;br&gt;myndigheten. Vidare flyttas det anslag som nu finansierar Diskrimine-&lt;br&gt;ringsombudsmannen i sin helhet till integrationsmyndigheten. Statsbi-&lt;br&gt;dragsgivningen till Stiftelsen invandrartidningen upphör och mot-&lt;br&gt;svarande medel delfinansierar integrationsmyndigheten som dessutom&lt;br&gt;tillförs det mindre belopp för utvärderingar som i dag ingår i anslaget&lt;br&gt;för ersättning till kommunerna för deras flyktingmottagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverkets avvecklingskostnader och integrationsmyndig-&lt;br&gt;hetens etableringskostnader som tillsammans beräknas uppgå till&lt;br&gt;knappt 15 miljoner kronor skall tas inom oförändrat totalt anslagsut-&lt;br&gt;rymme och kommer att fördelas på år 1998 och 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsberäkningarna redovisas närmare i budgetpropositionen un-&lt;br&gt;der utgiftsområde 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1068) om&lt;br&gt;introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra&lt;br&gt;utlänningar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den nya paragrafen ges en kommun rätt att bevilja introduktionser-&lt;br&gt;sättning till andra nyanlända invandrare än dem som omfattas av det&lt;br&gt;kommunala flyktingmottagandet. Ersättning kan härigenom betalas ut&lt;br&gt;även till nyanlända invandrare som inte är skyddsbehövande enligt&lt;br&gt;gällande lagstiftning. En invandrare skall anses som nyanländ när han&lt;br&gt;eller hon tagits emot för första gången i en kommun. För att intro-&lt;br&gt;duktionsersättning skall kunna betalas ut till andra invandrare än&lt;br&gt;skyddsbehövande skall det föreligga särskilda skäl till det. Det bör&lt;br&gt;således finnas ett behov av stöd i samband med att en introduktion på-&lt;br&gt;går. Introduktionsersättning bör t.ex. inte betalas ut till personer som&lt;br&gt;har en försörjning. Inte heller bör ersättning utgå till personer som på-&lt;br&gt;börjat en utbildning som ger rätt till studiestöd. I övrigt gäller samma&lt;br&gt;bestämmelser för introduktionsersättning till denna personkrets som&lt;br&gt;för skyddsbehövande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av slutbetänkandet Sverige,&lt;br&gt;framtiden och mångfalden (SOU 1996:55)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort tid har den svenska befolkningens etniska sammansättning för-&lt;br&gt;ändrats påtagligt utan större konflikter mellan olika befolknings-&lt;br&gt;grupper. På sen tid har dock en ökande social segregering med etniska&lt;br&gt;inslag konstaterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarpolitiska kommittén har därför fatt i uppdrag av rege-&lt;br&gt;ringen att göra en bred och omfattande översyn av den nuvarande in-&lt;br&gt;vandrarpolitiken. Kommittén har engagerat ett stort antal forskare och&lt;br&gt;tjänstemän för att få fram ett underlagsmaterial och genomfört ge-&lt;br&gt;mensamma besök i Rosengård, Hammarkullen och norra Botkyrka&lt;br&gt;samt organiserat konferenser, seminarier och hearings. Efter en in-&lt;br&gt;ledande analys koncentrerades det fortsatta arbetet till frågor om ar-&lt;br&gt;bete och utbildning. Ett delbetänkande med förslag till arbetsmark-&lt;br&gt;nadsåtgärder presenterades i juli 1995 och i en skrivelse till regeringen&lt;br&gt;i februari 1996 kompletterade kommittén dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har genomfört omfattande analyser av den invandrade&lt;br&gt;befolkningens levnadsförhållanden. Förutom de allmänna förhållan-&lt;br&gt;den som gäller i Sverige för inflyttade påverkas den långsiktiga integ-&lt;br&gt;rationen av faktorer som personliga förutsättningar, utbildning, vistel-&lt;br&gt;setid och kulturell bakgrund. Kommittén har även analyserat den på-&lt;br&gt;gående inflyttningen till Sverige, inklusive mottagningen av flyktingar&lt;br&gt;och deras anhöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av uppdraget är att kommittén föreslår nya mål och rikt-&lt;br&gt;linjer för invandrarpolitiken vilket medför att den ändras i viktiga av-&lt;br&gt;seenden. Kommitténs förslag är genomgripande och kan därför kräva&lt;br&gt;ytterligare överväganden och utredningar innan de kan genomföras i&lt;br&gt;konsekvens med de nya föreslagna riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I genomsnitt det senaste decenniet har 50 000 personer per år flyttat&lt;br&gt;till Sverige. Knappt två tredjedelar är flyktingar eller anhöriga till&lt;br&gt;flyktingar. Med undantag av åren 1993 och 1994, då flyktingvågen&lt;br&gt;från f.d. Jugoslavien kulminerade, kommer många inflyttare från län-&lt;br&gt;der utanför Europa, sammanlagt 227 000 under det senaste decenniet.&lt;br&gt;I Sverige bor idag cirka 300 000 personer födda i andra nordiska län-&lt;br&gt;der, 300 000 födda i övriga Europa, 300 000 födda i Asien, Afrika och&lt;br&gt;Sydamerika samt 20 000 födda i Nordamerika. Antalet personer som&lt;br&gt;är födda i Sverige men har minst en förälder född i ett annat land är&lt;br&gt;cirka 700 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således en etnisk och kulturell mångfald som delvis beror&lt;br&gt;på att allt fler har en utländsk bakgrund men också på andra förhållan-&lt;br&gt;den t.ex. att internationella impulser allt lättare når in i landet. Sverige&lt;br&gt;är genom detta ett mångkulturellt samhälle. Denna mångfald är ett&lt;br&gt;faktum och den skall enligt kommitténs uppfattning bejakas och bli en&lt;br&gt;naturlig del av den svenska vardagen. Mångfalden skall vara en själv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klar utgångspunkt för den framtida generella politikens utformning på&lt;br&gt;alla nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mångkulturella samhället är inte statiskt och målet bör enligt&lt;br&gt;kommittén inte heller vara att bibehålla och bevara det som gäller vid&lt;br&gt;en viss tidpunkt. Ett mångkulturellt samhälle består av en mångfald&lt;br&gt;värderingar och förhållnings-sätt som successivt påverkar varandra&lt;br&gt;och utvecklas till nya livsformer bl.a. inom ramen för de demokratiska&lt;br&gt;processerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inte tagit ställning till hur ett mångkulturellt sam-&lt;br&gt;hälle idealt borde utvecklas framgent. All erfarenhet från politiskt ar-&lt;br&gt;bete visar att det varken är lätt att enas om en önskvärd framtid eller&lt;br&gt;den praktiska politik som behövs för att nå detta tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har dock tagit klar ställning för tanken att invandrade&lt;br&gt;personer eller anhöriga till dem skall ha samma rättigheter och skyl-&lt;br&gt;digheter som alla andra som bor i Sverige. Invandrade skall inte sär-&lt;br&gt;behandlas i svensk politik. Målet är ett integrerat samhälle där alla be-&lt;br&gt;handlas likvärdigt oavsett ursprung och bakgrund. Erfarenheterna från&lt;br&gt;andra samhällen där befolkningen skiktas ojämlikt i etniska grupper&lt;br&gt;med olika rättigheter och skyldigheter beroende på börd är av-&lt;br&gt;skräckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säråtgärder bör gälla personer med särskilda behov, t.ex. lågut-&lt;br&gt;bildade eller arbetslösa, eller personer som bor i geografiskt avgrän-&lt;br&gt;sade områden, t.ex. glesbygdskommuner eller bostadsområden med&lt;br&gt;många socialbidragstagare. Egenskapen att vara född i ett annat land&lt;br&gt;eller att ha minst en förälder född utomlands skall varken innebära for-&lt;br&gt;eller nackdelar i det svenska regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén menar således att staten inte annat än undantagsvis, t.ex.&lt;br&gt;när det gäller stöd för organisering, kan särbehandla etniska och språk-&lt;br&gt;liga grupper. Ett generellt undantag utgör de inhemska minoriteterna&lt;br&gt;som inte behandlas i detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya invandrarpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en kortvarig introduktionsperiod i det nya hemlandet Sverige&lt;br&gt;skall således en invandrad person inte särbehandlas. Invandrarbe-&lt;br&gt;greppet i det statliga regelverket skall begränsas till att gälla för in-&lt;br&gt;flyttare till Sverige som varit här kortare tid än fem år. Den nya in-&lt;br&gt;vandrarpolitiken kommer enligt kommitténs förslag endast att omfatta&lt;br&gt;den första tiden i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för den framtida nya invandrarpolitiken föreslås få samma&lt;br&gt;inriktning som i den generella politiken. Den egna försörjningen, del-&lt;br&gt;aktighet och medansvar i samhällslivet oavsett etnisk kulturell och&lt;br&gt;social bakgrund skall prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxna invandrare som behöver hjälp med introduktionen i det&lt;br&gt;svenska samhället, flyktingar och vissa anhöriga, skall fa en försörj-&lt;br&gt;ningsinriktad utbildning där kunskaper i svenska språket och yrkes-&lt;br&gt;praktik blir de viktigaste inslagen. För att undvika att socialbidrag blir&lt;br&gt;en normal försörjningskälla föreslås en beskattningsbar introduk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsersättning. Syftet är också att komma bort från ett passiviserande&lt;br&gt;omhändertagande som ofta blivit resultatet av den nuvarande mottag-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs utgångspunkt är att alla människor är resurser i ett&lt;br&gt;samhälle och skall behandlas med respekt. Grundsynen är att männi-&lt;br&gt;skor är självständiga och ansvarstagande. Det gäller självfallet också&lt;br&gt;inflyttare till vårt land. En introduktionsplan skall därför i framtiden&lt;br&gt;utarbetas av den enskilde invandraren i samarbete med den mot-&lt;br&gt;tagande kommunen och fa formen av ett för bägge parter bindande&lt;br&gt;avtal. Detta avtal grundar rätten till introduktionsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya invandrarpolitiken skall således förstärka nyinvandrades&lt;br&gt;förutsättningar att leva och försörja sig i Sverige. Staten skall enligt&lt;br&gt;kommitténs förslag ha ett övergripande ansvar för åtgärderna genom&lt;br&gt;att avsätta resurser och skapa en central myndighet för genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga integrationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mångkulturella vardagen måste på sikt fungera utan diskrimine-&lt;br&gt;ring och marginalisering. Ansvaret för den långsiktiga integrationen&lt;br&gt;och för att vissa grupper i ett mångkulturella samhälle inte ställs utan-&lt;br&gt;för vilar på alla aktörer i samhället. Inom den statliga sfären skall&lt;br&gt;respektive myndighet beakta befolkningens nya sammansättning i sitt&lt;br&gt;agerande. Kommittén föreslår här en genomgripande översyn av olika&lt;br&gt;förordningar för att säkerställa ett framtida jämlikt bemötande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår också i betänkandet ett antal åtgärder i den ge-&lt;br&gt;nerella politiken som redan nu skulle gynna den långsiktiga integra-&lt;br&gt;tionen. Förslagen berör förhållanden på daghem, i skolor, på arbets-&lt;br&gt;platser, i fritidssektorn och i bostadsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett komplement till åtgärder inom den generella politikens&lt;br&gt;olika sektorer föreslår kommittén att en särskild grupp inrättas i rege-&lt;br&gt;ringskansliet för att följa den långsiktiga integrationen. Gruppen skall&lt;br&gt;årligen rapportera om det mångkulturella samhällets utveckling, om&lt;br&gt;hur befolkningens sammansättning kommer till uttryck i olika delar av&lt;br&gt;samhället, i föreningar, i fackliga sammanhang, i de politiska partierna&lt;br&gt;och i olika yrkesgrupper. Gruppen skall även identifiera och särskilt&lt;br&gt;analysera olika problem som behöver beaktas i den statliga politikens&lt;br&gt;olika sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En temporär aktionsplan mot arbetslöshet och segregation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag till en ny invandrarpolitik och ett nytt hänsyns-&lt;br&gt;tagande till det mångkulturella samhället syftar till att skapa bättre&lt;br&gt;förutsättningar för välfärd i framtiden. Men situationen idag behöver&lt;br&gt;också åtgärdas för att komma till rätta med problem som hänger sam-&lt;br&gt;man med den hittillsvarande invandringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mest omfattande problemet både för dem som drabbas och för&lt;br&gt;svenska samhället i sin helhet är den svaga kontakten med arbetslivet&lt;br&gt;som återfinns i många grupper. Ett utanförskap på arbetsmarknaden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och permanent bidragsberoende är en problematisk verklighet för&lt;br&gt;många. Kommittén belyser med statistik i betänkandet hur särskilt in-&lt;br&gt;vandrade drabbas av arbetslösheten både konjunkturelit och struktu-&lt;br&gt;rellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare 140 000 personer skulle exempelvis behöva vara syssel-&lt;br&gt;satta bland de 650 000 vuxna utlandsfödda för att andelen skulle vara&lt;br&gt;lika hög som bland svenskfödda. Särskilt lågt är deltagandet på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden bland sentida invandrare och bland dem som kommer&lt;br&gt;från länder som Somalia, Irak, Vietnam, Libanon och Iran. Ar 1993&lt;br&gt;hade endast var tredje vuxen född i Iran en inkomst på över 37 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marginaliseringen av många med invandrarbakgrund på arbets-&lt;br&gt;marknaden och det därmed sammanhängande växande bidragsberoen-&lt;br&gt;det är både ett socialt och ekonomiskt problem. Roten till flera andra&lt;br&gt;missförhållanden i familjer med invandrarbakgrund kan många gånger&lt;br&gt;sökas i utanförskapet när det gäller arbete och anständig försörjning.&lt;br&gt;Också för kommunernas ekonomi kommer de växande socialbidragen&lt;br&gt;att bli en orimlig börda om de nuvarande trenderna inte kan brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs mening är den nuvarande situationen för allvarlig&lt;br&gt;för att kunna accepteras. Kommittén föreslår därför att 500 miljoner&lt;br&gt;kronor per år satsas på en särskild aktionsplan inriktad mot arbetslös-&lt;br&gt;het och segregation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs huvudprincip skall den generella arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken vara utformad så att den inte skiljer ut invandrade per-&lt;br&gt;soner från andra. Eftersom många som flyttat till Sverige, framför allt&lt;br&gt;under senare år, idag är missgynnade innebär aktionsplanen ett avsteg&lt;br&gt;från den huvudprincipen. Motivet är att sysselsättningsgapet mellan&lt;br&gt;invandrade och andra är så stort och det riskerar att resultera i ett per-&lt;br&gt;manent bidragsberoende för så många. Målgruppen för kommitténs&lt;br&gt;aktionsplan är de som invandrat det senaste decenniet och därför&lt;br&gt;drabbats ovanligt hårt av den senaste tidens strukturomvandling på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden. Sammanlagt föreslås att 15 000-20 000 sysselsätt-&lt;br&gt;ningstillfällen skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs aktionsplan innehåller också åtgärder riktade till bo-&lt;br&gt;stadsområden där det bor många bidragsberoende med invandrarbak-&lt;br&gt;grund. Huvudförslaget är att staten delfinansierar kommunala åt-&lt;br&gt;gärdsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs slutbetänkande disponeras i tre delar. Först ges en bak-&lt;br&gt;grund till den nuvarande situationen, sedan genomförs en analys och&lt;br&gt;utvärdering av invandrarpolitiken och de invandrades situation i Sve-&lt;br&gt;rige, avslutningsvis re-dovisas kommitténs förslag till åtgärder. För-&lt;br&gt;slagen, som är av olika karaktär och består av både allmänna riktlinjer&lt;br&gt;och konkreta åtgärder, berör följande områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya politiska mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den nya&lt;br&gt;in vandrarpo litiken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den generella politiken&lt;br&gt;i det&lt;br&gt;mångkulturella samhället&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aktionsplanen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Förslagen inom den nya invandrarpolitiken berör:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Höjd introduktionspeng&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Beskattad introduktionsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utökat tillträde till introduktion för anhöriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Behovsprövad förlängd introduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ny invandrarmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Satsning på förskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Borttaget ekonomiskt stöd till Lagen om mottagande av asyl-&lt;br&gt;sökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utökad svenskundervisning i skola och förskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utvecklingscentrum för sfi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Återvandringsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skräddarsydda utbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Yrkesprövning för invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen inom den generella politiken berör:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Åtgärder som kompenserar språkliga handikapp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kompletteringsutbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktivitetscentra för arbetslösa akademiker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Omvandling av det nuvarande anslaget till Statens invandrarverk&lt;br&gt;för organisationsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Basutbildning för högskolestuderande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förändringar av hemspråksundervisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Uppföljningsorgan för mångfaldspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen inom aktionsplanen berör:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lån till företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Etableringsstöd till internationella konsultföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Program för anställning av invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statligt lönebidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statligt projektbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Uppsökande verksamhet för långtidsarbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Grundutbildning för vuxna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kommunala åtgärdsprogram för bostadsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna (SOU 1996:55)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser: Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Göteborg, Rikspolisstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Social-&lt;br&gt;styrelsen, Statens institut för psykosocial miljömedicin, Folkhälsoin-&lt;br&gt;stitutet, Barnombudsmannen, Socialvetenskapliga forskningsrådet,&lt;br&gt;Jämställdhetsombudsmannen, Statskontoret, Statistiska centralbyrån,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket, Statens&lt;br&gt;skolverk, Arbetsmarknadsstyrelsen, Länsarbetsnämnden i Stockholms&lt;br&gt;län, Länsarbetsnämnden i Malmöhus län, Länsarbetsnämnden i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län, Arbetslivsinstitutet, Rådet för arbetslivs-&lt;br&gt;forskning, Högskoleverket, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholms&lt;br&gt;universitet, Högskolan i Växjö, Högskolan i Trollhättan/Udde valla,&lt;br&gt;Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Statens invandrar-&lt;br&gt;verk, Stiftelsen invandrartidningen, Statens kulturråd, Konkurrens-&lt;br&gt;verket, Boverket, Statens råd för byggnadsforskning, Samarbets-&lt;br&gt;nämnden för statsbidrag till trossamfund SST, Ungdomsstyrelsen,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Östergötlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län, Botkyrka kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun, Solna&lt;br&gt;kommun, Stockholms kommun, Sundbybergs kommun, Södertälje&lt;br&gt;kommun, Vaxholms kommun, Uppsala kommun, Eskilstuna kommun,&lt;br&gt;Norrköpings kommun, Gnosjö kommun, Jönköpings kommun, Växjö&lt;br&gt;kommun, Olofströms kommun, Landskronas kommun, Malmö&lt;br&gt;kommun, Göteborgs kommun, Lysekil kommun, Strömstads kommun,&lt;br&gt;Ale kommun, Herrljunga kommun, Trollhättans kommun, Arvika&lt;br&gt;kommun, Karlskoga kommun, Västerås kommun, Sandvikens&lt;br&gt;kommun, Bollnäs kommun, Åre kommun, Lycksele kommun, Umeå&lt;br&gt;kommun, Älvsbyns kommun, Stockholms läns landsting, Östergöt-&lt;br&gt;lands läns landsting, Värmlands läns landsting, Örebro läns landsting,&lt;br&gt;Västemorrlands läns landsting, Svenska Röda korset, Rädda Barnen,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges köpman-&lt;br&gt;naförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers&lt;br&gt;centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska&lt;br&gt;arbetsgivarföreningen, Centrum för invandrarforskning, Centrum för&lt;br&gt;tvåspråkighetsforskning, Bostadspolitiska kommittén, Skolkommittén,&lt;br&gt;Storstadskommittén, Minoritetsspråkskommittén, Folkbild-&lt;br&gt;ningsförbundet, Försäkringskasseförbundet, Sveriges Allmännyttiga&lt;br&gt;Bostadsföretag, ALMI företagspartner, Riksförbundet för personal vid&lt;br&gt;invandrarbyråer, Mångkulturellt centrum Botkyrka, Svenska&lt;br&gt;flyktingrådet,, Sveriges kristna råd, Frikyrkorådet, Förenade islamiska&lt;br&gt;församlingar i Sverige, Islamiska Kulturcenterunionen i Sverige,&lt;br&gt;Judiska Församlingarna i Sverige, Stockholms katolska stift, Sveriges&lt;br&gt;Muslimska Förbund, Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i&lt;br&gt;Sverige, Bosnien-Hercegovina Riksförbund, Chilenska Riksförbundet,&lt;br&gt;Eritreanska Riksförbundet, Immigranternas Centralförbund, Immi-&lt;br&gt;granternas Riksförbund, Internationella Kvinnoförbundet, Kurdiska&lt;br&gt;Riksförbundet, Riksförbundet internationella föreningar för invand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rarkvinnor, RIFFI, Somaliska riksförbundet, Sverigefinska riksför- Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bundet, Östeuropagruppen, Sveriges folkhögskolestuderandes för- Bilaga 2&lt;br&gt;bund, Sveriges förenade studentkårer, Samarbetsorganisationen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Vuxenstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner och ett antal organisationer har ej besvarat&lt;br&gt;remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ett antal, kommuner, myndigheter, organisationer och&lt;br&gt;enskilda personer på eget initiativ inkommit med yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Lika möjligheter&lt;br&gt;(SOU 1997:82)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Introduktion av nyanlända invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att en ny syn på invandrarpolitiken gör att in-&lt;br&gt;troduktionsperioden blir ännu viktigare i framtiden för både den en-&lt;br&gt;skilde invandraren och samhället i övrigt. Det är då den nödvändiga&lt;br&gt;grunden skall läggas för ett fortsatt liv i Sverige. Utredningen uttalar&lt;br&gt;att ett övergripande mål för introduktionen bör vara att den skall ge&lt;br&gt;alla nyanlända invandrare bästa möjliga förutsättningar att kunna leva&lt;br&gt;och arbeta i Sverige på likvärdiga villkor som landets infödda in-&lt;br&gt;vånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift för utredningen har varit att föreslå nationella mål för&lt;br&gt;introduktionen av skyddsbehövande invandrare, dvs. personer som far&lt;br&gt;&amp;quot;asyl&amp;quot; enligt utlänningslagen, och deras närmaste anhöriga. Kom-&lt;br&gt;munerna har det operativa ansvaret för denna introduktion och uppbär&lt;br&gt;särskild ersättning av staten. Därmed har staten ett berättigat intresse&lt;br&gt;av att kunna styra introduktionen och följa upp den. Utredningen före-&lt;br&gt;slår ett antal bindande nationella mål och riktlinjer för introduktionen&lt;br&gt;och lägger fram ett förslag till lag om introduktionsprogram för nyss-&lt;br&gt;nämnda grupp invandrare. Dess innebörd är i huvudsak följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionen gäller för en tid av normalt högst två år. En indivi-&lt;br&gt;duell introduktionsplan skall upprättas i samråd med den enskilde in-&lt;br&gt;vandraren och så långt som möjligt anpassas till individens behov och&lt;br&gt;förutsättningar. Eventuella hälsoproblem skall uppmärksammas tidigt&lt;br&gt;och vid behov skall initiativ tas till rehabiliterande insatser. Introduk-&lt;br&gt;tionen skall för vuxna i princip bedrivas på heltid och vara obligato-&lt;br&gt;risk för den enskilde att delta i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella målen tar sikte på förutsättningarna för ett bra liv i&lt;br&gt;Sverige när det gäller arbete och delaktighet i samhällslivet. Mål finns&lt;br&gt;för olika grupper, vuxna, bam och ungdomar. Några mål är ge-&lt;br&gt;mensamma för alla vuxna. De skall under introduktionstiden delta i&lt;br&gt;svenskundervisning, få grundläggande kunskaper om svenska sam-&lt;br&gt;hällsförhållanden och erbjudas kontakter med landets invånare och&lt;br&gt;föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vuxna i arbetsför ålder är introduktionen inriktad mot att trygga&lt;br&gt;den egna försörjningen genom arbete. Stora skillnader finns dock&lt;br&gt;mellan dessa personer. Vissa är högutbildade, andra är analfabeter.&lt;br&gt;Många har allvarliga hälsoproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att målet för invandrare i arbetsför ålder med&lt;br&gt;nödvändig grundutbildning skall vara att under introduktionstiden&lt;br&gt;uppnå sådana kunskaper i svenska språket och om svenskt arbetsliv att&lt;br&gt;man av Arbetsförmedlingen kan anvisas arbete eller arbetsmarknads-&lt;br&gt;politisk åtgärd. För invandrare i arbetsför ålder utan nödvändig&lt;br&gt;grundutbildning är målet att man påbörjar kompletterande grundut-&lt;br&gt;bildning eller alfabetiseringsundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bam och ungdomar gäller särskilda mål. Introduktionsprogram&lt;br&gt;för förskolebarn och skolpliktiga bam skall innehålla sådana stödjande&lt;br&gt;insatser att de kan delta i normal förskole- och skolverksamhet.&lt;br&gt;Ungdomar under 20 år som inte längre är skolpliktiga skall med hjälp&lt;br&gt;av olika stödinsatser erbjudas att delta i gymnasieutbildning eller vid&lt;br&gt;behov i andra gymnasieersättande utbildningar eller praktik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också ett antal bindande riktlinjer gentemot In-&lt;br&gt;vandrarverket och Arbetsmarknadsverket för att underlätta att de na-&lt;br&gt;tionella målen kan uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen bedömer att förslagen om introduktion sammantaget&lt;br&gt;inte innebär en ambitionshöjning jämförbart med de riktlinjer som nu&lt;br&gt;gäller. Men förslagen skall förhoppningsvis innebära att introduk-&lt;br&gt;tionen kan bedrivas mera målinriktat och effektivare än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga arbetet inom det integrationspolitiska området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar också upp det långsiktiga arbetet inom det integra-&lt;br&gt;tionspolitiska området. Det handlar enligt direktiven om att främja lika&lt;br&gt;rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund och att&lt;br&gt;motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Det handlar&lt;br&gt;också om att följa samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets&lt;br&gt;etniska och kulturella mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker det ansvar som olika myndigheter har för&lt;br&gt;att inom ramen för den generella politiken fånga upp enskilda indi-&lt;br&gt;viders problem och beakta deras förutsättningar. Det är också viktigt&lt;br&gt;att alla, myndigheter, organisationer och enskilda engagerar sig för att&lt;br&gt;bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Samtidigt är problemen&lt;br&gt;komplexa och mångskiftande, varför det behövs en &amp;quot;motor&amp;quot; som är&lt;br&gt;pådrivande i arbetet inom området och särskilt följer samhällsutveck-&lt;br&gt;lingen. I dagsläget är resurserna splittrade mellan Invandrarverket, DO&lt;br&gt;och regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser dock att DO skall finnas kvar i sin funktion som&lt;br&gt;diskrimineringsombudsman och också ha kvar ett ansvar för aktiva åt-&lt;br&gt;gärder inom arbetslivet. Med detta förslag blir DO:s uppgifter att ge-&lt;br&gt;nom råd och på annat sätt medverka till att den som utsatts för etnisk&lt;br&gt;diskriminering kan ta tillvara sina rättigheter samt särskilt motverka&lt;br&gt;att arbetssökande utsätts för etnisk diskriminering och i kontakt med&lt;br&gt;arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer främja ett gott för-&lt;br&gt;hållande mellan olika etniska grupper i arbetslivet. Därmed utgår&lt;br&gt;DO:s skyldighet att verka för att diskriminering inte förekommer i&lt;br&gt;samhällslivet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny myndighet bör bildas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en ny myndighet bildas för att ha ansvar för&lt;br&gt;introduktionen i kommunerna och för den långsiktiga integrations-&lt;br&gt;politiken. Tre tunga motiv anges för detta jämfört med att låta Invand-&lt;br&gt;rarverket ha ansvaret. Det första är att en kraftsamling måste göras på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrationsområdet, som Invandrarverket har svårt att klara med&lt;br&gt;andra tunga politiska mål att uppfylla. Det andra är att presumtionen&lt;br&gt;måste vara emot att två områden med så skilda politiska mål och inne-&lt;br&gt;håll som gäller för integrationsfrågor respektive asylprövning - och&lt;br&gt;vad därtill hör av förläggningsfrågor och tvångsåtgärder m.m. - ligger&lt;br&gt;inom ramen för en myndighets ansvar. Det tredje skälet är en trovär-&lt;br&gt;dighetsfråga. Samtidigt som man inom Invandrarverket har att nog-&lt;br&gt;grant utreda individens skäl för att fa stanna i landet och fatta svåra&lt;br&gt;och känsliga beslut om avlägsnande ur landet skall man med full kraft&lt;br&gt;kunna ägna sig åt integrationsfrågor. Det ställer stora krav på verket&lt;br&gt;när det gäller att upprätthålla ett stort förtroende bland de berörda.&lt;br&gt;Dessa svårigheter kommer att öka i och med att verket tar över allt fler&lt;br&gt;uppgifter från polismyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integrationspersonalen finns i dag på ett tiotal olika kontor ute i lan-&lt;br&gt;det. Utredningen har kommit fram till att en ny myndighet för integra-&lt;br&gt;tionsfrågor bör vara en sammanhållen enhet på en ort i landet. Detta&lt;br&gt;bör medföra en ökad kostnadseffektivitet som kan uppväga de ökande&lt;br&gt;resekostnaderna. Förslaget innebär att medel för ca 80 årsarbets-&lt;br&gt;krafter samt del i centrala samkostnader bryts ut ur Invandrarverket.&lt;br&gt;Totalt förs 60,8 mkr från Invandrarverket och DO till den nya myn-&lt;br&gt;digheten. Därtill kommer vissa resurser i regeringskansliet för åtgär-&lt;br&gt;der mot främlingsfientlighet och rasism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker hur viktigt det är med en bred politisk för-&lt;br&gt;ankring av den nya verksamheten och med ett engagerat stöd från re-&lt;br&gt;gering och riksdag. Det krävs därutöver en kraftfull ledning av den&lt;br&gt;nya myndigheten som verkligen vill och vågar lägga sig i andra myn-&lt;br&gt;digheters och organisationers beslut och handlingar inom detta om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller namn på den nya myndigheten ligger Statens integra-&lt;br&gt;tionsverk nära till hands. Ett annat alternativ enligt engelsk förebild&lt;br&gt;kan vara Verket för etnisk jämlikhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Introduktionser-&lt;br&gt;sättning - tre alternativ (Ds 1997:47)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria redovisas tre alternativ till utformning av intro-&lt;br&gt;duktionsersättning till nyanlända invandrare som deltar i särskilda&lt;br&gt;introduktionsprogram. Den personkategori som föreslås komma i&lt;br&gt;fråga för introduktionsersättningen är samma kategori som staten idag&lt;br&gt;betalar schablonersättning för. Introduktionsersättning skall kunna&lt;br&gt;betalas ut i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget skall ses mot bakgrund av de förslag till nationella mål&lt;br&gt;och riktlinjer som föreslås av Utredningen om introduktion för nyan-&lt;br&gt;lända invandrare samt en ny myndighetsstruktur för det integrations-&lt;br&gt;politiska området i betänkandet Lika möjligheter (SOU 1997:82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsersättning skall ersätta socialbidrag som försörjnings-&lt;br&gt;stöd för dem som deltar i ett introduktionsprogram. I samtliga alterna-&lt;br&gt;tiv är ett aktivt deltagande i ett introduktionsprogram på heltid ett vill-&lt;br&gt;kor för att hel introduktionsersättning skall kunna betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första alternativet utgörs introduktionsersättningen av en statlig&lt;br&gt;beskattad grundersättning på 5 000 kronor per månad kombinerat med&lt;br&gt;ett kommunalt behovsprövat och obeskattat tilläggsbelopp. Tilläggs-&lt;br&gt;beloppet bör alltid lämnas inom ramen för introduktionsersättningen&lt;br&gt;och ej i form av socialbidrag. Ersättningen skall tillförsäkra den en-&lt;br&gt;skilde tillräckliga medel för sin försörjning. Kommunerna far själva&lt;br&gt;bestämma över tilläggsbeloppets nivå och dess närmare utformning.&lt;br&gt;Kommunerna kan välja att schablonisera tilläggsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att individen inte skall fa introduktionsersättningen utbetalad&lt;br&gt;från två olika myndigheter bör grundersättningen och tilläggsbeloppet&lt;br&gt;samordnas i en utbetalning. Kommunerna föreslås fa ansvar för att&lt;br&gt;betala ut hela introduktionsersättningen och därefter återsöka de fak-&lt;br&gt;tiska kostnaderna för grundersättningen hos staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet skiljer sig från det första enbart genom att&lt;br&gt;grundersättningen är obeskattad och därmed lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett tredje alternativ föreslås att den nuvarande kommunala in-&lt;br&gt;troduktionsersättningen bibehålls och utvecklas. Idag har ett 60-tal&lt;br&gt;kommuner på frivillig bas valt att införa introduktionsersättning och&lt;br&gt;det bör vara möjligt att öka detta antal väsentligt genom erfarenhets-&lt;br&gt;spridning och andra åtgärder. Målet är att samtliga kommuner skall in-&lt;br&gt;föra introduktionsersättning. Vill man ha sådana garantier är det&lt;br&gt;emellertid nödvändigt att ändra nuvarande lag om introduktionsersätt-&lt;br&gt;ning så att det blir en skyldighet och inte bara en möjlighet för kom-&lt;br&gt;muner att ersätta socialbidrag med introduktionsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller även förslag om att kommunerna skall ges&lt;br&gt;möjligheter att med kommunala medel betala ut introduktionsersätt-&lt;br&gt;ning även för andra invandrare än skyddsbehövande och deras&lt;br&gt;anhöriga. Många har samma behov som denna grupp och det finns&lt;br&gt;inte något alternativ till socialbidrag för personer som har liknande&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna föreslås också få möjligheter att med kommunal&lt;br&gt;finansiering betala ut introduktionsersättning för skyddsbehövande&lt;br&gt;och deras anhöriga under längre tid än två år om behov finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Introduktionsersättningen skall finansieras inom ramen för nu-&lt;br&gt;varande schablonersättning till kommunerna. De första två alterna-&lt;br&gt;tiven innebär att staten direkt tar över en stor del av de försörj nings-&lt;br&gt;kostnader som idag finansieras genom den statliga schablonersätt-&lt;br&gt;ningen. Det innebär att schablonersättningen i dessa två alternativ i&lt;br&gt;princip bör minskas med ett belopp som motsvarar kommunernas&lt;br&gt;minskade kostnader för försörjning. I det första alternativet bör också&lt;br&gt;de generella statsbidragen till kommunerna reduceras med hänsyn till&lt;br&gt;att kommunerna far ökade skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna (SOU 1997:82&lt;br&gt;och Ds 1997:47)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl betänkandet som promemorian har remitterats till Svea hovrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Statens invandrarverk, Utlänningsnämn-&lt;br&gt;den, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Barnombudsmannen,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statens skolverk, Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Östergötlands län, Arbetsgivarverket, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorgani-&lt;br&gt;sationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges aka-&lt;br&gt;demikers centralorganisation, Svenska Röda Korset, Rädda Barnen,&lt;br&gt;Sveriges kristna råd, Folkbildningsförbundet. Promemorian har även&lt;br&gt;remitterats till Riksskatteverket och Centrala studiestödsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ett antal kommuner, myndigheter och organisationer&lt;br&gt;på eget initiativ kommit in med synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;INRIKESDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von&lt;br&gt;Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Blomberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:16 Sverige, mångfalden och&lt;br&gt;framtiden - från invandrarpolitik till integrationspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 55005. Stockholm 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om mål och inriktning för integrationspolitiken (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om mål och inriktning för integrationspolitiken (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om att inrätta en ny myndighet för integrationspolitiken (avsnitt 12.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om att inrätta en ny myndighet för integrationspolitiken (avsnitt 12.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-09-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-09-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:25:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL0316</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:25:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SfU6</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SfU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Lönnroth  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Juan Fonseca  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Juan Fonseca  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Daléus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Daléus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marie Granlund  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marie Granlund  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Paavo Vallius  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Paavo Vallius  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Paavo Vallius  och Sinikka Bohlin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Paavo Vallius  och Sinikka Bohlin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Larsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Larsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Ruwaida  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:16&lt;br/&gt;
Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till  integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:16 Sverige, framtiden och mångfalden -från invandrarpolitik till integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ruwaida  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>