<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228718</hangar_id>
 <dok_id>GL03159</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>159</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:159</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Närings- och handelsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>159</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-05-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:40</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03159/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03159</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03159</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:159&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Genomförande av Europaparlamentets och rådets&lt;br&gt;direktiv om gemensamma regler för den inre&lt;br&gt;marknaden för el, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03159/prop_199798__159-1.png" style="width:42pt;height:56pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 maj 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Närings- och handelsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas det huvudsakliga innehållet i Europa-&lt;br&gt;parlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om&lt;br&gt;gemensamma regler för den inre marknaden för el (elmarknadsdirektivet)&lt;br&gt;och de åtgärder som behöver vidtas för att genomföra direktivet i svensk&lt;br&gt;rätt. För att genomföra direktivet i svensk rätt föreslås en komplettering&lt;br&gt;av ellagen (1997:857), innebärande en skyldighet för nätkoncessions-&lt;br&gt;havare att offentliggöra sin nättariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare läggs fram förslag om vissa ändringar i ellagen som syftar till&lt;br&gt;att förbättra elmarknadens funktionssätt. De föranleds inte av genom-&lt;br&gt;förandet av elmarknadsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplettering föreslås av bestämmelserna om beviljande och&lt;br&gt;innehav av nätkoncession för utlandsförbindelse. Kompletteringen&lt;br&gt;innebär att sådan nätkoncession skall kunna beviljas och innehas även av&lt;br&gt;företag i vilka den som har nätkoncession för stamnätet har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ändringar av bestämmelserna om nättariffer.&lt;br&gt;Regeringen föreslås under vissa förutsättningar kunna förordna att betald&lt;br&gt;nättariff i Sverige skall ge tillträde även till utlandsförbindelser till visst&lt;br&gt;land eller del av land. Kostnaderna för dessa förbindelser skall då ingå i&lt;br&gt;nättariffen för stamnätet. Syftet med denna regeländring är att underlätta&lt;br&gt;en effektiv gränsöverskridande elhandel med länder med vilka Sverige&lt;br&gt;har en gemensam marknad för el. Vidare föreslås att kostnader som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkommer inom Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet som&lt;br&gt;systemansvarig myndighet för el och som inte kan hänföras till viss kund&lt;br&gt;eller kundkategori skall ingå i nättariffen för stamnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås också en möjlighet till successiv utjämning av nättariffer&lt;br&gt;under tre år vid samredovisning eller sammanslagning av nätområden.&lt;br&gt;Syftet med denna bestämmelse är att underlätta ytterligare utjämning av&lt;br&gt;nättariffer mellan tätortskunder och glesbygdskunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten föreslås vidare kunna ta ut en avgift (försenings-&lt;br&gt;avgift) vid försenad eller felaktig årsrapport för nätverksamhet. En&lt;br&gt;skyldighet för nätföretagen att redovisa garantier m.m. till juridiskt&lt;br&gt;närstående personer införs. Syftet med dessa bestämmelser är att&lt;br&gt;underlätta nätmyndighetens tillsynsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås en anmälningsfrist vid byte av balansansvarig i syfte&lt;br&gt;att underlätta Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet med den nation-&lt;br&gt;ella balansavräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvuddragen i EG:s elmarknadsdirektiv........................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivets ingress............................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivets sakinnehåll.....................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel&amp;nbsp;1..........................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel&amp;nbsp;II.........................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel&amp;nbsp;III.......................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel&amp;nbsp;IV.......................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel&amp;nbsp;V.........................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel&amp;nbsp;VI.......................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel&amp;nbsp;VII......................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel&amp;nbsp;VIII.....................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliggörande av tariffer............................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Elmarknadsdirektivets bestämmelser om&amp;nbsp;reciprocitet....................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Elmarknadsreformen och utvecklingen på elmarknaden................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformeringen av den svenska ellagstiftningen...............34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nordiska elsamarbetet.................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen på elmarknaden..........................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktningen av det kommande översynsarbetet...............38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nätkoncession för utlandsförbindelser............................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa frågor om nättariffer på stamnätet.........................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillträde till och nättariffer för vissa utlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbindelser.......................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tariffgrundande kostnader för stamnätet..........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Vissa&amp;nbsp;frågor om redovisning av nätverksamhet..............................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av ytterligare skärpningar av kravet på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgränsning av nätverksamhet..........................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förseningsavgift vid försenad eller felaktig årsrapport.... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nätföretagens redovisningsskyldighet avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantier m.m....................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Frågor om tariffutjämning mellan tätort och glesbygd...................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av åtgärder för att åstadkomma tariffutjämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan tätort och glesbygd................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Legal grund för differentiering av nättariffer vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samredovisning eller sammanslagning av nätkonces&lt;br&gt;sioner för område..............................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Anmälningsfrist vid byte av&amp;nbsp;balansansvarig...................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets 96/92/EG av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 december 1996 om gemensamma regler för den inre&lt;br&gt;marknaden for el....................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av Närings- och teknikutvecklings&lt;br&gt;verkets rapport Utvecklingen på elmarknaden 1997.............94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser vid remissbehandling&lt;br&gt;av rapporten Utvecklingen på elmarknaden 1997...............100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av Närings-och teknikutvecklings&lt;br&gt;verkets rapport Rationella nätkoncessioner för område -&lt;br&gt;kriterier för lämplig enhet...................................................101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser vid remissbehandling&lt;br&gt;av rapporten Rationella nätkoncessioner för område -&lt;br&gt;kriterier för lämplig enhet...................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanfattning av Affärsverket svenska kraftnäts&lt;br&gt;skrivelse angående modifieringar av reglema för mätning,&lt;br&gt;rapportering m.m.................................................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Förteckning över remissinstanser vid remissbehandling&lt;br&gt;av skrivelse om modifiering av reglema för mätning,&lt;br&gt;rapportering, m.m................................................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Sammanfattning av Närings- och teknikutvecklings&lt;br&gt;verkets rapport Korssubventionering på elmarknaden........107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Förteckning över remissinstanser vid remissbehandling&lt;br&gt;av rapporten Korssubventionering på elmarknaden............109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Affärsverket svenska kraftnäts skrivelse angående&lt;br&gt;förändring av ellagstiftningen rörande Svenska Kraftnät... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11 Förteckning över remissinstanser vid remissbehandling&lt;br&gt;av skrivelse om förändringar i ellagstiftningen rörande&lt;br&gt;Affärsverket svenska kraftnät.............................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12 Förslag om ändring i ellagen (1997:857) i arbetspro&lt;br&gt;memorian Genomförandet av elmarknadsdirektivet,&lt;br&gt;m.m......................................................................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13 Förteckning över deltagare vid remissmötet om arbets-&lt;br&gt;promemorian Genomförandet av elmarknadsdirektivet,&lt;br&gt;m.m......................................................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14 Lagrådsremissens lagförslag...............................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15 Lagrådets yttrande...............................................................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 maj 1998.........133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i ellagen (1997:857).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 10 och 18 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 2, 3, 9 och 11 §§, 8 kap.&lt;br&gt;4 § samt 13 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 12 kap. 7-13 §§,&lt;br&gt;samt närmast före 12 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession far beviljas endast den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet. Nätkoncession för område far beviljas&lt;br&gt;endast den som dessutom är lämplig att bedriva nätverksamhet inom det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begärda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse far beviljas&lt;br&gt;endast den som innehar&lt;br&gt;nätkoncession för stamnätet eller&lt;br&gt;största delen därav. Nätkoncession&lt;br&gt;får dock beviljas även andra om&lt;br&gt;ledningen är av mindre betydelse&lt;br&gt;för det samlade överföringsnätet&lt;br&gt;till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse får beviljas och&lt;br&gt;innehas av endast den som innehar&lt;br&gt;nätkoncession för stamnätet eller&lt;br&gt;största delen därav eller en&lt;br&gt;juridisk person där denne har ett&lt;br&gt;bestämmande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får dock beviljas&lt;br&gt;även andra om ledningen är av&lt;br&gt;mindre betydelse för det samlade&lt;br&gt;överföringsnätet till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession får återkallas En nätkoncession skall återkallas&lt;br&gt;helt eller delvis, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;helt eller delvis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om en ledning eller ett ledningsnät inte längre behövs för en säker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elförsörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om koncessionshavaren i&lt;br&gt;väsentlig mån inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag,&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;enligt villkor i nätkoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om koncessionshavaren i&lt;br&gt;väsentlig mån inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag,&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;enligt villkor i nätkoncessionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om koncessionshavaren inte&lt;br&gt;längre uppfyller villkoren enligt 10&lt;br&gt;§ andra stycket första meningen&lt;br&gt;för att inneha nätkoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse av nätkoncession prövas av nätmyndigheten.&lt;br&gt;Avser nätkoncessionen en utlandsförbindelse, prövas dock frågan om&lt;br&gt;återkallelse av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning av nätverksamhet som grundas på nätkoncession för&lt;br&gt;område skall varje område redovisas för sig, om inte nätmyndigheten på&lt;br&gt;koncessionshavarens begäran beviljar undantag. Sådant undantag skall&lt;br&gt;beviljas, om de berörda områdena ligger geografiskt nära varandra och&lt;br&gt;sammantagna utgör en för nätverksamhet lämplig enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beviljat undantag är för sin&lt;br&gt;giltighet beroende av att en enhet-&lt;br&gt;lig nättariff tillämpas för samtliga&lt;br&gt;områden som omfattas av undanta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beviljat undantag är för sin&lt;br&gt;giltighet beroende av att en enhet-&lt;br&gt;lig nättariff tillämpas för samtliga&lt;br&gt;områden, som omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;undantaget, senast tre år efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätmyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När koncessionstiden för något av de områden som omfattas av undan-&lt;br&gt;taget löper ut, skall nätmyndigheten pröva om undantaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område skall redovisas skilt från nätkoncession för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;linje. Regeringen får föreskriva undantag beträffande ledningar som&lt;br&gt;omfattas av nätkoncession för linje och som organisatoriskt och tekniskt&lt;br&gt;ingår i ett nät som omfattas av nätkoncession för område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för överföring av el&lt;br&gt;skall utformas så, att betald avgift&lt;br&gt;för att vara ansluten ger rätt att&lt;br&gt;använda det elektriska nätet inom&lt;br&gt;landet, med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för överföring av el&lt;br&gt;skall utformas så, att betald&lt;br&gt;anslutningsavgift ger rätt att&lt;br&gt;använda det elektriska nätet inom&lt;br&gt;landet. med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;betald anslutningsavgift ger rätt&lt;br&gt;att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;använda&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsförbindelserna till ett eller&lt;br&gt;flera länder. En sådan föreskrift&lt;br&gt;får också avse utlandsförbind-&lt;br&gt;elserna till en del av ett land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter enligt andra stycket&lt;br&gt;får meddelas i fråga om ett land&lt;br&gt;eller del av ett land vars&lt;br&gt;elmarknad kan anses utgöra en&lt;br&gt;gemensam marknad med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska elmarknaden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som avser tillträde till en&lt;br&gt;utlandsförbindelse och som har&lt;br&gt;ingåtts innan regeringen meddelar&lt;br&gt;föreskrifter enligt andra stycket&lt;br&gt;skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för område, utom engångsavgift för anslutning, far inte&lt;br&gt;utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett eller flera områden slås&lt;br&gt;samman helt eller delvis skall en&lt;br&gt;enhetlig nättariff för det nya&lt;br&gt;området börja tillämpas senast tre&lt;br&gt;år efter sammanslagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av nättariffen för en ledning med en&lt;br&gt;spänning om 220 kilovolt eller däröver (stamledning) skall alla kostnader&lt;br&gt;för nätkoncessionshavarens samtliga ledningar i landet med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna bedömas samlat. Tariffen får dock utformas med&lt;br&gt;hänsyn till var på nätkoncessionshavarens ledningsnät en anslutnings-&lt;br&gt;punkt är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nätkoncessionshavaren har&lt;br&gt;systemansvaret för el enligt 8 kap.&lt;br&gt;1 &amp;nbsp;§ första stycket skall de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader som följer av detta&lt;br&gt;ansvar och som inte kan hänföras&lt;br&gt;till en viss kund eller kundkategori&lt;br&gt;anses utgöra en kostnad z&lt;br&gt;nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan föreskrift som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket har&lt;br&gt;meddelats skall nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens kostnader för de&lt;br&gt;utlandsförbindelser som berörs av&lt;br&gt;föreskriften bedömas samlat med&lt;br&gt;kostnaderna för nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens samtliga ledningar z&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om sin nättariff. Uppgiften skall innehålla en upplysning&lt;br&gt;om möjligheten att hos nätmyndigheten begära prövning enligt sista&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid begäran om ny anslutning skall uppgifter enligt första stycket&lt;br&gt;lämnas inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall offentliggöra sin nättariff till&lt;br&gt;den del den avser avgifter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga villkor för överföring av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;br&gt;regeringens&lt;br&gt;nätmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, efter&lt;br&gt;bemyndigande,&lt;br&gt;får meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare föreskrifter om&lt;br&gt;offentliggörande av nättariff enligt&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessionshavarens skyldigheter enligt första och&lt;br&gt;andra styckena prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare är skyldig att se till att det finns någon som har åtagit sig&lt;br&gt;det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika&lt;br&gt;mycket el som tas ut i elanvändarens uttagspunkt (balansansvar). Ett&lt;br&gt;sådant åtagande skall göras genom ett avtal med den myndighet som&lt;br&gt;enligt 1 § skall ha systemansvaret för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som är ansluten&lt;br&gt;till en ledning eller ett ledningsnät&lt;br&gt;skall hålla innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession underrättad om vem&lt;br&gt;som har åtagit sig balansansvaret i&lt;br&gt;hans uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som är ansluten&lt;br&gt;till en ledning eller ett ledningsnät&lt;br&gt;skall hålla innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession underrättad om vem&lt;br&gt;som har åtagit sig balansansvaret i&lt;br&gt;hans uttagspunkt. Ett övertagande&lt;br&gt;av balansansvaret i en uttagspunkt&lt;br&gt;skall börja gälla den dag som&lt;br&gt;elanvändaren anger i sin&lt;br&gt;underrättelse om övertagandet,&lt;br&gt;dock tidigast en månad efter det&lt;br&gt;att innehavaren av nätkoncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har mottagit underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som enligt 1 §&lt;br&gt;har systemansvaret för el får, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, i det&lt;br&gt;enskilda fallet medge att&lt;br&gt;övertagande av balansansvaret i&lt;br&gt;en uttagspunkt skall börja gälla&lt;br&gt;tidigare än vad som följer av&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte de elanvändare som köper sin el&lt;br&gt;från innehavaren av leveranskoncession enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet inte ger in bestyrkt&lt;br&gt;kopia av sådan årsrapport samt&lt;br&gt;sådant revisorsintyg som anges i&lt;br&gt;förordningen (1995:1145) om&lt;br&gt;redovisning av nätverksamhet,&lt;br&gt;skall företaget betala försenings-&lt;br&gt;avgift till staten enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förseningsavgift fattas&lt;br&gt;av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet skall betala en&lt;br&gt;förseningsavgift om de handlingar&lt;br&gt;som anges i 7 § inte har kommit in&lt;br&gt;till nätmyndigheten inom sju&lt;br&gt;månader från räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång. Om företaget har beslutat&lt;br&gt;om fortsatt bolagsstämma enligt 9&lt;br&gt;kap. 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller om fortsatt föreningsstämma&lt;br&gt;enligt 7 kap. 4 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, skall dock företaget&lt;br&gt;betala förseningsavgift först om&lt;br&gt;handlingarna inte har kommit in&lt;br&gt;inom nio månader från&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång. Avgiften&lt;br&gt;skall uppgå till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de handlingar som anges i 7&lt;br&gt;§ inte har kommit in inom två&lt;br&gt;månader från det att underrättelse&lt;br&gt;avsändes till företaget om ett&lt;br&gt;beslut om förseningsavgift enligt&lt;br&gt;första stycket, skall företaget&lt;br&gt;betala en ny förseningsavgift. Den&lt;br&gt;nya avgiften skall uppgå till&lt;br&gt;10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de handlingar som anges i 7&lt;br&gt;§ inte har kommit in inom två&lt;br&gt;månader från det att underrättelse&lt;br&gt;avsändes till företaget om ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om förseningsavgift enligt Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;andra stycket, skall företaget&lt;br&gt;betala en ny förseningsavgift. Den&lt;br&gt;nya avgiften skall uppgå till&lt;br&gt;20 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registrering har skett av ett&lt;br&gt;beslut om att företaget försatts i&lt;br&gt;konkurs eller trätt i likvidation, får&lt;br&gt;beslut om förseningsavgift inte&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företaget inom föreskriven tid&lt;br&gt;gett in de handlingar som anges i&lt;br&gt;7 £ men har handlingarna någon&lt;br&gt;brist som lätt kan avhjälpas, får&lt;br&gt;nätmyndigheten meddela beslut&lt;br&gt;om förseningsavgift endast om&lt;br&gt;företaget har underrättats om&lt;br&gt;bristen och fått tillfälle att&lt;br&gt;avhjälpa den men inte gjort det&lt;br&gt;inom den tid som angetts i&lt;br&gt;underrättelsen. En sådan&lt;br&gt;underrättelse får sändas med&lt;br&gt;posten till den postadress som&lt;br&gt;företaget senast har anmält hos&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förseningsavgift skall efterges,&lt;br&gt;om underlåtenheten att ge in&lt;br&gt;handlingen framstår som ursäktlig&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheter&lt;br&gt;som företaget inte har kunnat råda&lt;br&gt;över. Avgiften skall också efterges&lt;br&gt;om det framstår som uppenbart&lt;br&gt;oskäligt att ta ut den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift&lt;br&gt;skall beaktas även om något&lt;br&gt;yrkande om detta inte har&lt;br&gt;framställts, om det föranleds av&lt;br&gt;vad som har förekommit i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förseningsavgift inte har&lt;br&gt;betalats efter betalnings-&lt;br&gt;uppmaning, skall avgiften lämnas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för indrivning. Regeringen får Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;föreskriva att indrivning inte&lt;br&gt;behöver begäras för ringa belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om indrivning&lt;br&gt;finns i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. Vid indrivning får&lt;br&gt;verkställighet enligt utsöknings-&lt;br&gt;balken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om förseningsavgift får&lt;br&gt;verkställas även om det inte har&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har rätt att få&lt;br&gt;tillbaka betalad förseningsavgift&lt;br&gt;på grund av en domstols beslut,&lt;br&gt;skall ränta betalas på den&lt;br&gt;återbetalade förseningsavgiften&lt;br&gt;från och med månaden efter den&lt;br&gt;då förseningsavgiften betalades in&lt;br&gt;till och med den månad då&lt;br&gt;återbetalning görs. I fråga om&lt;br&gt;räntans storlek tillämpas 19 kap.&lt;br&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,&lt;br&gt;11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7&lt;br&gt;och 10 §§ samt 5 kap. 7, 10 och&lt;br&gt;11 §§, beslut av en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet enligt 12 kap. 2-4 §§&lt;br&gt;samt beslut av den systemansvari-&lt;br&gt;ga myndigheten om ersättning till&lt;br&gt;den som enligt 8 kap. 2 § beordrats&lt;br&gt;öka eller minska produktionen av&lt;br&gt;el får överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,&lt;br&gt;11, 12. 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7&lt;br&gt;och 10 §§, 5 kap. 7, 10 och 11 §§&lt;br&gt;samt 12 kap. 8 och 11 §§, beslut&lt;br&gt;av en tillsynsmyndighet enligt 12&lt;br&gt;kap. 2—4 §§ samt beslut av den&lt;br&gt;systemansvariga myndigheten om&lt;br&gt;ersättning till den som enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 § beordrats öka eller&lt;br&gt;minska produktionen av el får&lt;br&gt;överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. Prövningstill-&lt;br&gt;stånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela föreskrifter om överklagande av andra beslut&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om någon annan än den som innehar nätkoncession for stamnätet&lt;br&gt;eller största delen av det har beviljats nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse före den 1 januari 1998 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 10 § andra stycket i dess&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 18 § första stycket i dess&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om nätmyndigheten före ikraftträdandet av denna lag har beviljat ett&lt;br&gt;undantag enligt 3 kap. 3 § första stycket skall 3 kap. 3 § andra stycket i&lt;br&gt;sin äldre lydelse tillämpas på de berörda koncessionsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om ett eller flera koncessionsområden har slagits samman helt eller&lt;br&gt;delvis före ikraftträdandet av denna lag skall 4 kap. 3 § i sin äldre lydelse&lt;br&gt;tillämpas på de berörda koncessionsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föreskrifterna i 12 kap. 7 och 8 §§ tillämpas beträffande&lt;br&gt;årsrapporter och revisorsintyg för räkenskapsår som avslutas den 31&lt;br&gt;december 1998 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Stora förändringar har skett inom elförsörjningen under de senaste åren&lt;br&gt;både i Sverige och utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1995 om en reformering av den svenska&lt;br&gt;elmarknaden (prop 1994/95:222, bet. 1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2).&lt;br&gt;Syftet med elmarknadsreformen var att genom att öppna elnäten och&lt;br&gt;införa konkurrens i handeln med el bl.a. öka valfriheten för elanvändarna&lt;br&gt;och skapa förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress inom&lt;br&gt;elförsörjningen. Riksdagen beslutade hösten 1997 om en ny ellag som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:136, bet. 1997/98:NU3,&lt;br&gt;rskr. 1996/97:27). Den nya ellagen bygger på elmarknadsreformens&lt;br&gt;principer och innebär i huvudsak en språklig och redaktionell modern-&lt;br&gt;isering av den tidigare gällande ellagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns nu flera skäl att genomföra vissa ändringar i ellagen&lt;br&gt;(1997:857).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s elmarknadsdirektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskild betydelse är utvecklingen på det internationella området.&lt;br&gt;Inom elförsörjningen har internationaliseringen ökat liksom utbytet av el&lt;br&gt;mellan länder. Inom EU pågår en utveckling mot en ökad integration på&lt;br&gt;elområdet. Europeiska unionens råd antog den 19 december 1996&lt;br&gt;direktivet (96/92/EG) om gemensamma regler för den inre marknaden&lt;br&gt;för el (elmarknadsdirektivet). Direktivet har bifogats som bilaga 1. Enligt&lt;br&gt;direktivet skall medlemsstaterna senast den 19 februari 1999 ha&lt;br&gt;genomfört direktivet i nationell rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmarknadsdirektivet innehåller regler om nättillträde och&lt;br&gt;investeringar i ny elproduktionskapacitet. Syftet är att elmarknaden&lt;br&gt;stegvis skall öppnas samtidigt som allmänhetens tillgång till&lt;br&gt;grundläggande service garanteras. Öppnandet skall ske genom att varje&lt;br&gt;medlemsland utser s.k. berättigade kunder, dvs. kunder som har rätt att&lt;br&gt;agera på en öppen elmarknad. Marknadsöppningen skall initialt motsvara&lt;br&gt;minst 25 % av den samlade förbrukningen i landet. Sex år efter&lt;br&gt;direktivets ikraftträdande skall marknadsöppningen motsvara ca en&lt;br&gt;tredjedel av landets samlade elförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska kommissionen har i en rapport som överlämnades till&lt;br&gt;Europaparlamentet och rådet våren 1998 angivit att den hösten 1998&lt;br&gt;avser att överlämna ett direktivförslag om regler för stöd till elproduktion&lt;br&gt;från fömybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anfördes i prop. 1996/97:136 Ny ellag (sid. 35)&lt;br&gt;återkommer regeringen nu till frågan om genomförandet av elmarknads-&lt;br&gt;direktivet i svenska lagstiftning. I avsnitt 4 redovisas det huvudsakliga&lt;br&gt;innehållet i elmarknadsdirektivet och en analys av den svenska&lt;br&gt;lagstiftningens förenlighet med direktivets krav. I avsnitt 5 behandlas det&lt;br&gt;förslag om lagändring som föranleds av genomförandet av elmarknads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktivet och i avsnitt 6 frågan om s.k. reciprocitet i samband med Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag om ändringar i ellagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt innehåller propositionen ett antal förslag om ändringar och&lt;br&gt;kompletteringar av ellagen, som inte föranleds av genomförandet av&lt;br&gt;elmarknadsdirektivet. Syftet med dessa är att förbättra ellagstiftningens&lt;br&gt;och därmed elmarknadens funktionssätt. Förslagen har i huvudsak&lt;br&gt;framkommit genom beredningen av ett antal rapporter och skrivelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i oktober 1995 åt NUTEK att årligen i samråd&lt;br&gt;med Konkurrensverket, Svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket och&lt;br&gt;Konsumentverket redovisa en uppföljning av utvecklingen på&lt;br&gt;elmarknaden. NUTEK redovisade i november 1997 uppdraget i&lt;br&gt;rapporten Utvecklingen på elmarknaden 1997 (dnr N97/3274). En&lt;br&gt;sammanfattning av rapporten finns som bilaga 2. Rapporten har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns som&lt;br&gt;bilaga 3. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter finns&lt;br&gt;tillgänglig i Närings- och handelsdepartementet (dnr N97/3274).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i regleringsbrev för budgetåret 1997 avseende&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) åt NUTEK att, som ett&lt;br&gt;led i arbetet med att skapa rationella koncessionsområden, redovisa&lt;br&gt;kriterier för lämplig enhet för nätkoncession för område. NUTEK&lt;br&gt;redovisade i oktober 1997 sina överväganden och förslag i rapporten&lt;br&gt;Rationella nätkoncessioner för område - kriterier för lämplig enhet (dnr&lt;br&gt;N97/3084). En sammanfattning av rapportens överväganden och förslag&lt;br&gt;har bifogats som bilaga 4. Rapporten har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna har bifogats som bilaga 5. En&lt;br&gt;sammanställning över remissinstansernas synpunkter finns tillgänglig i&lt;br&gt;Närings- och handelsdepartementet (dnr N97/3084).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) föreslog i en skrivelse&lt;br&gt;som inkom till Närings- och handelsdepartementet den 7 februari 1997&lt;br&gt;vissa förändringar avseende ellagstiftningens regler för mätning,&lt;br&gt;rapportering m.m. (dnr N97/474). En sammanfattning av de&lt;br&gt;överväganden och förslag som redovisas i skrivelsen har bifogats som&lt;br&gt;bilaga 6. Skrivelsen har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna har bifogats som bilaga 7. En sammanställning av&lt;br&gt;remissinstansernas synpunkter finns tillgänglig i Närings- och&lt;br&gt;handelsdepartementet (dnr N97/474).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i juni 1997 åt NUTEK att utreda behoven av att&lt;br&gt;skärpa kraven på avgränsning mellan nätverksamhet och&lt;br&gt;konkurrensutsatt verksamhet på elmarknaden. NUTEK redovisade i&lt;br&gt;oktober 1997 uppdraget med rapporten Korssubventionering på&lt;br&gt;elmarknaden (dnr N97/2094). En sammanfattning av rapportens&lt;br&gt;överväganden och förslag har bifogats som bilaga 8. Rapporten har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna har bifogats&lt;br&gt;som bilaga 9. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter&lt;br&gt;finns tillgänglig i Närings- och handelsdepartementet (dnr N97/2094).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät föreslog i en skrivelse som inkom till Närings- och Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;handelsdepartementet den 1 december 1997 vissa förändringar av ellagen&lt;br&gt;rörande bestämmelema om nättariffer och Svenska kraftnäts ställning&lt;br&gt;(dnr N97/3354). Skrivelsen har bifogats som bilaga 10. Den har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna har bifogats&lt;br&gt;som bilaga 11. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter&lt;br&gt;finns tillgänglig i Närings- och handelsdepartementet (dnr N97/3354).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dels genomförandet av elmarknadsdirektivet, dels de&lt;br&gt;förslag till ändringar av ellagen som framkommit genom ovan nämnda&lt;br&gt;rapporter och skrivelser samt synpunkter från remissinstanserna rörande&lt;br&gt;dessa, har en arbetspromemoria benämnd Genomförandet av&lt;br&gt;elmarknadsdirektivet, m.m., upprättats inom Närings- och handels-&lt;br&gt;departementet. Arbetspromemorian finns tillgänglig i Närings- och&lt;br&gt;handelsdepartementet (dnr N98/917). De lagförslag som redovisas i&lt;br&gt;promemorian finns i bilaga 12. Ett remissmöte hölls i Närings- och&lt;br&gt;handelsdepartementet den 24 april 1998. En förteckning över deltagarna&lt;br&gt;vid remissmötet finns som bilaga 13. Minnesanteckningar från&lt;br&gt;remissmötet finns tillgängliga i Närings- och handelsdepartementet (dnr&lt;br&gt;N98/917).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 maj 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar har gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Huvuddragen i EG:s elmarknadsdirektiv&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivets ingress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december&lt;br&gt;1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el&lt;br&gt;(elmarknadsdirektivet) anger i ingressen ett antal mål, däribland följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att anta åtgärder för att säkerställa att den inre&lt;br&gt;marknaden fungerar väl (punkt 1). En elmarknad som i full omfattning är&lt;br&gt;konkurrensutsatt är ett viktigt steg mot fullbordande av den inre&lt;br&gt;marknaden för energi (punkt 2). Upprättandet av den inre marknaden för&lt;br&gt;el är särskilt viktigt för att öka effektiviteten vid produktion, överföring&lt;br&gt;och distribution av el samtidigt som försörjningstryggheten och den&lt;br&gt;europeiska ekonomins konkurrensförmåga stärks och miljöskyddet&lt;br&gt;respekteras (punkt 4). Den inre marknaden för el måste upprättas gradvis&lt;br&gt;för att industrin på ett flexibelt och planerat sätt skall kunna anpassa sig&lt;br&gt;till sin nya miljö och för att ta hänsyn till de olika sätt på vilka&lt;br&gt;elsystemen för närvarande är organiserade (punkt 5). På den inre&lt;br&gt;marknaden måste elföretag kunna verka, utan menlig inverkan på&lt;br&gt;allmännyttiga tjänster, så att en konkurrensutsatt elmarknad uppnås&lt;br&gt;(punkt 9). Hur den nuvarande marknaden än är organiserad måste&lt;br&gt;tillträde till systemet vara öppet i enlighet med detta direktiv och leda till&lt;br&gt;likvärdiga ekonomiska resultat i medlemsstaterna och därigenom till en&lt;br&gt;direkt jämförbar öppningsnivå för marknaderna och till en direkt&lt;br&gt;jämförbar grad av tillträde till elmarknaderna (punkt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktivets sakinnehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning och förslag: Direktivet består av 29 artiklar&lt;br&gt;uppdelade i åtta kapitel. För att genomföra direktivet krävs endast en&lt;br&gt;komplettering i ellagen. Förslag till denna komplettering behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här nedan ges en sammanfattande beskrivning av direktivet och&lt;br&gt;bedömningar av de eventuella åtgärder som krävs för att genomföra&lt;br&gt;direktivet i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.1 Kapitel I&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitel I Omfattning och definitioner innehåller två artiklar. Artikel 1&lt;br&gt;anger direktivets omfattning. Där sägs att det i direktivet fastställs&lt;br&gt;gemensamma regler för produktion, överföring och distribution av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta preciseras på så sätt att det anges att direktivet innehåller regler for Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;elsektorns organisation och funktion, tillträde till marknaden, kriterier&lt;br&gt;och förfaranden som skall tillämpas för anbud och för beviljande av&lt;br&gt;tillstånd och för driften av system. Artikel 2 innehåller definitioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.2 Kapitel II&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitel II Allmänna regler för organisationen av sektorn innehåller en&lt;br&gt;artikel, nämligen artikel 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dess första punkt anges den grundläggande regeln att&lt;br&gt;medlemsstaterna skall se till att elföretag drivs enligt principerna i&lt;br&gt;direktivet så att en konkurrensutsatt elmarknad kan uppnås. Vidare sägs&lt;br&gt;att de två olika system för nättillträde, som direktivet anvisar, skall leda&lt;br&gt;till likvärdiga ekonomiska resultat och därigenom till en direkt jämförbar&lt;br&gt;nivå för marknadsöppningen och till en direkt jämförbar grad av tillträde&lt;br&gt;till elmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikelns andra punkt innehåller en av de viktigare bestämmelserna i&lt;br&gt;direktivet. Enligt denna punkt kan medlemsstaterna i det allmänna&lt;br&gt;ekonomiska intresset ålägga företag som bedriver verksamhet inom&lt;br&gt;elsektorn att tillhandahålla allmännyttiga tjänster. Sådana tjänster kan&lt;br&gt;avse tillförlitlighet - inbegripet försörjningstrygghet - regelbundenhet,&lt;br&gt;kvalitet och pris på leveranser samt miljöskydd. Om elföretag åläggs&lt;br&gt;sådana tjänster måste det ske med fullt beaktande av EG-fördragets&lt;br&gt;bestämmelser, särskilt artikel 90. Allmännyttiga tjänster skall anmälas till&lt;br&gt;Europeiska kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikelns tredje punkt får en medlemsstat besluta att inte&lt;br&gt;tillämpa bestämmelserna i vissa angivna artiklar i direktivet i den&lt;br&gt;utsträckning som tillämpningen av dessa bestämmelser rättsligt eller i&lt;br&gt;praktiken skulle hindra elföretagen från att fullgöra de allmännyttiga&lt;br&gt;tjänster som de har blivit ålagda. De aktuella artiklarna reglerar dels&lt;br&gt;möjligheterna att anlägga ny produktionskapacitet, dels skyldigheten att&lt;br&gt;lämna tillträde till elsystemet, dels ock rätten att bygga direktledningar,&lt;br&gt;dvs. en ledning som direkt förbinder två kunder vid sidan av det&lt;br&gt;gemensamma elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att en medlemsstat skall få använda denna&lt;br&gt;möjlighet är att handelns utveckling inte påverkas i en sådan utsträckning&lt;br&gt;att det strider mot gemenskapens intressen, vartill räknas bl.a. konkurrens&lt;br&gt;när det gäller berättigade kunder - varmed avses de kunder som får&lt;br&gt;utnyttja den fria elmarknaden - samt artikel 90 i EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.2.1 Allmänt om allmännyttiga tjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För svenskt vidkommande är det inte aktuellt att, under hänvisning till&lt;br&gt;allmännyttiga tjänster, inte tillämpa vissa artiklar i direktivet. Däremot&lt;br&gt;skall, som nämnts ovan, allmännyttiga tjänster anmälas till&lt;br&gt;kommissionen. Det finns därför anledning att i detta sammanhang&lt;br&gt;behandla frågan om allmännyttiga tjänster. Begreppet allmännyttiga&lt;br&gt;tjänster finns inte definierat i vare sig direktivet eller EG-fördraget. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har också visat sig att det råder oenighet mellan medlemsstaterna hur Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;begreppet skall definieras. Regeringens uppfattning om vad som är&lt;br&gt;allmännyttiga tjänster i svensk lagstiftning utgår från följande synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad de ålagda tjänsterna skall gå ut på exemplifieras, som nyss&lt;br&gt;angivits, i texten. Gemensamt för exemplen är att kunderna skall&lt;br&gt;garanteras viss kvalitet på de varor och tjänster som tillhandahålls av&lt;br&gt;elföretagen men även att priset kan vara reglerat. I begreppet allmän-&lt;br&gt;nyttig ligger att garantierna måste komma hela eller delar av&lt;br&gt;kundkollektivet till del. Detta framgår också av att allmännyttiga tjänster&lt;br&gt;bara far åläggas ”i det allmänna ekonomiska intresset”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att anses som en allmännyttig tjänst skall ett åläggande, enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning, innebära ett åläggande att gentemot hela eller&lt;br&gt;delar av kundkollektivet lämna en viss garanti som har positiv innebörd&lt;br&gt;för kundkollektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av innehållet i artikel 3 punkterna 2 och 3 kan man dra slutsatsen att&lt;br&gt;de bestämmelser som syftar till att öppna elmarknaden för konkurrens&lt;br&gt;kan hindra elföretagen från att fullgöra sina allmännyttiga tjänster, dvs.&lt;br&gt;elföretag som tillhandahåller allmännyttiga tjänster kan behöva skyddas&lt;br&gt;mot konkurrens från andra elföretag som inte tillhandahåller&lt;br&gt;allmännyttiga tjänster. Detta innebär att ålagda allmännyttiga tjänster kan&lt;br&gt;medföra, men inte måste medföra, att ett företag tvingas avvika från ett&lt;br&gt;kommersiellt riktigt beteende på ett sätt som innebär en&lt;br&gt;konkurrensnackdel för företaget. Exempelvis kan en allmännyttig tjänst,&lt;br&gt;som innebär att alla kunder av en viss kategori skall ha samma pris, göra&lt;br&gt;det svårt för det ansvariga elföretaget att konkurrera med företag som&lt;br&gt;inte ålagts samma allmännyttiga tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.2.2 Allmännyttiga tjänster i den svenska ellagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med den ovan redovisade definitionen av begreppet innehåller ellagen ett&lt;br&gt;antal föreskrifter som är att anse som allmännyttiga tjänster, nämligen&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i huvudsak nätföretag som är ålagda att tillhandahålla&lt;br&gt;allmännyttiga tjänster. De viktigaste är olika föreskrifter om&lt;br&gt;utformningen av nättarifferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen är att tarifferna skall vara kostnadsriktiga, dvs. en&lt;br&gt;elkunds tariff skall avspegla den kostnad han orsakar nätföretaget.&lt;br&gt;Ellagen innehåller emellertid en rad föreskrifter som innebär undantag&lt;br&gt;från denna huvudprincip. Dessa undantag innebär en utjämning av&lt;br&gt;nättarifferna mellan olika kunder. Syftet med denna utjämning är att&lt;br&gt;vissa kunder som orsakar nätföretaget höga kostnader inte skall behöva&lt;br&gt;betala en nättariff som fullt ut avspeglar dessa kostnader. Följden blir att&lt;br&gt;vissa kunder som orsakar nätföretaget låga kostnader far betala en&lt;br&gt;nättariff som motsvarar mer än dessa kostnader. Följande föreskrifter i&lt;br&gt;ellagen har denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 3 § föreskrivs att nättariffer för område inte får utformas med&lt;br&gt;hänsyn till var inom området en anslutning är belägen. Kostnaderna för&lt;br&gt;att överföra el till kunder inom ett koncessionsområde varierar. Ju längre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut i periferin av ett område en kunds anslutningspunkt är belägen desto Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;högre blir kostnaden för att överföra el till anslutningspunkten, eftersom&lt;br&gt;överföringskostnaden ökar med avståndet. Dessutom är det dyrare att&lt;br&gt;överföra el till mer glest befolkade områden med få kunder än till&lt;br&gt;tättbefolkade områden med många kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av föreskriften i 4 kap. 3 § är alltså att, inom samma&lt;br&gt;kundkategori, alla elkunder i koncessionsområdet skall ha samma&lt;br&gt;nättariff oavsett deras kostnadsbild. Bestämmelsen omfattar enligt sin&lt;br&gt;ordalydelse såväl elanvändare som elproducenter. Det torde dock&lt;br&gt;vanligen inte förekomma att elproducenter matar in el på ett lokalnät. Ett&lt;br&gt;undantag från detta förhållande utgörs av små elproducenter, för vilka&lt;br&gt;särskilda föreskrifter finns. Dessa redovisas senare i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreskrift med motsvarande syfte finns i 4 kap. 5 § och avser&lt;br&gt;nättariffen för elanvändare som är anslutna till en regionledning.&lt;br&gt;Regleringen gäller alltså inte för elproducenter. Innebörden av&lt;br&gt;föreskriften är att, på varje spänningsnivå längs regionledningen, alla&lt;br&gt;elanvändare inom samma kundkategori skall ha samma nättariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 8 § finns ytterligare en föreskrift som syftar till att utjämna&lt;br&gt;nättarifferna mellan olika kunder. Vid skälighetsbedömningen av en&lt;br&gt;nättariff skall, enligt huvudregeln, nätföretagets kostnader ligga till grund&lt;br&gt;för bedömningen. Endast de kostnader som är hänförliga till den aktuella&lt;br&gt;nättariffen far därvid beaktas, eftersom nättariffer skall vara&lt;br&gt;kostnadsriktiga. Föreskriften i 4 kap. 8 § utgör ett undantag från denna&lt;br&gt;huvudregel. På sätt som framgår av föreskriften skall vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen av nättariffen för en regionledning&lt;br&gt;nätkoncessionshavarens kostnader på alla eller ett flertal av hans&lt;br&gt;regionledningar bedömas samlat. Kostnaderna för nätkoncessioner med&lt;br&gt;höga kostnader kommer därmed inte bara att belasta elkunder på den&lt;br&gt;aktuella regionledningen utan även kunder på ledningar med lägre&lt;br&gt;kostnader. Denna reglering gäller för både elproducenter och&lt;br&gt;elanvändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätföretagen är också ålagda att tillhandahålla små elproducenter vissa&lt;br&gt;allmännyttiga tjänster. Föreskrifter om detta finns i 4 kap. 10 §. Som en&lt;br&gt;liten elproducent anges den producent som kan leverera en effekt om&lt;br&gt;högst 1 500 kilowatt. Sådana produktionsanläggningar är i allmänhet&lt;br&gt;anslutna till ett lokalnät. Innebörden av föreskriften är att sådana&lt;br&gt;producenter skall betala en reducerad nättariff på sätt som framgår av&lt;br&gt;föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vissa elhandelsföretag är ålagda att tillhandahålla allmännyttiga&lt;br&gt;tjänster, nämligen de företag som innehar leveranskoncession.&lt;br&gt;Föreskrifter om dessa företag finns i 5 kap. ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 7 § är innehavare av leveranskoncession skyldiga att,&lt;br&gt;med vissa undantag, leverera el för normala förbrukningsändamål till alla&lt;br&gt;elanvändare inom leveransområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 11 § är innehavare av leveranskoncession skyldiga att,&lt;br&gt;med vissa undantag, köpa el från små produktionsanläggningar, dvs.&lt;br&gt;sådana anläggningar som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 12 § skall priset för el som levereras till elanvändare som Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;omfattas av leveransskyldigheten och för el som köps från små&lt;br&gt;produktionsanläggningar vara skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel III&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitel III Produktion omfattar artiklarna 4-6 och reglerar vissa frågor&lt;br&gt;kring anläggande av ny produktionskapacitet. I detta hänseende kan&lt;br&gt;medlemsstaterna, enligt artikel 4, välja mellan två olika förfaranden,&lt;br&gt;tillstånds- och anbudsförfarande, då ny produktionskapacitet skall&lt;br&gt;anläggas. Den svenska lagstiftningen bygger på tillståndsförfarande,&lt;br&gt;vilket regleras i artikel 5. Där föreskrivs att medlemsstaterna skall&lt;br&gt;fastställa kriterier för att bevilja tillstånd att anlägga&lt;br&gt;produktionskapacitet. Det anges också vad dessa kriterier kan avse.&lt;br&gt;Vidare anges dels att kriterier och förfaranden skall offentliggöras, dels&lt;br&gt;att en sökande som fatt avslag på sin ansökan skall ha möjlighet att&lt;br&gt;överklaga. Slutligen sägs att kommissionen skall informeras om ett&lt;br&gt;avslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen innehåller inget krav på ett specifikt&lt;br&gt;tillstånd för att uppföra en produktionsanläggning med undantag för&lt;br&gt;kämkraftsreaktorer. För att uppföra en sådan krävs det tillstånd av&lt;br&gt;regeringen enligt 5 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Enligt 5&lt;br&gt;a § nämnda lag får dock numera sådant tillstånd inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kan det krävas tillstånd enligt ett antal lagar om man vill&lt;br&gt;uppföra en produktionsanläggning, nämligen lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser m.m., plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291) och miljöskyddslagen (1969:387). De kriterier&lt;br&gt;som ligger till grund för tillståndsprövningen och de förfaranden som&lt;br&gt;tillämpas enligt lagarna framgår av respektive lagtexter. Samtliga dessa&lt;br&gt;texter har publicerats i Svensk författningssamling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla beslut som innebär avslag på ansökan om tillstånd kan överklagas&lt;br&gt;enligt närmare föreskrifter i lagarna. Detta gäller dock inte i de&lt;br&gt;tillståndsärenden som prövas av regeringen som första instans.&lt;br&gt;Beträffande sådana ärenden kan sökanden vid ett avslag begära&lt;br&gt;rättsprövning hos Regeringsrätten enligt lagen (1988:205) om&lt;br&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare utfärda en förordning som föreskriver att&lt;br&gt;en myndighet eller kommun som i ett ansökningsärende meddelar ett&lt;br&gt;beslut, som medför att en sökande inte får möjlighet att anlägga en&lt;br&gt;elproduktionsanläggning, skall tillställa kommissionen beslutet sedan&lt;br&gt;detta vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6 behandlar anbudsförfarandet och saknar därför relevans i&lt;br&gt;detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel IV&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitel IV Drift av överföringssystem omfattar artiklarna 7-9 och&lt;br&gt;reglerar hur överföringssystem skall drivas på både kort och lång sikt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överföringssystem avses för svenskt vidkommande stamnätet som Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;ägs av staten och förvaltas av Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7 innehåller sex punkter. I den första punkten föreskrivs att&lt;br&gt;medlemsstaten skall utse en systemansvarig för överföringssystemet.&lt;br&gt;Begreppet systemansvarig har här delvis en annan innebörd än vad&lt;br&gt;begreppet har i 8 kap. 1 § andra stycket ellagen (1997:857). Där&lt;br&gt;definieras begreppet som ”det övergripande ansvaret för att elektriska&lt;br&gt;anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av&lt;br&gt;landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el”.&lt;br&gt;Direktivets innebörd av begreppet systemansvarig är att denne skall&lt;br&gt;ansvara för drift och underhåll och, om nödvändigt, utveckling av&lt;br&gt;överföringssystemet och dess länkar till andra system för att garantera&lt;br&gt;försörjningstrygghet. Det rör sig alltså om en driftansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften som systemansvarig för överföringssystemet fullgörs, som&lt;br&gt;nyss nämnts, av Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den andra punkten föreskrivs att medlemsstaterna skall säkerställa att&lt;br&gt;tekniska regler utarbetas och offentliggörs, som anger lägsta tekniska&lt;br&gt;konstruktions- och driftkrav för anslutning till systemet av&lt;br&gt;produktionsanläggningar, distributionssystem, direktanslutna&lt;br&gt;konsumenters utrustning, länkutrustning och direktledningar. Kraven&lt;br&gt;skall anmälas till kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 1 § tredje stycket ellagen finns ett bemyndigande för&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen utser att meddela&lt;br&gt;föreskrifter i de hänseenden som behandlas i punkten 2. Med stöd av&lt;br&gt;detta bemyndigande har regeringen bemyndigat Svenska kraftnät att&lt;br&gt;meddela sådana föreskrifter. Bemyndigandet finns intaget i 16 §&lt;br&gt;förordningen (1994:1806) om systemansvaret för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen inhämtat pågår för närvarande ett arbete med att&lt;br&gt;utarbeta sådana föreskrifter hos Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resterande punkter innehåller föreskrifter om den systemansvariges&lt;br&gt;uppgifter. De kräver inga åtgärder från svensk sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8 innehåller föreskrifter om produktionsanläggningamas&lt;br&gt;inmatningsordning på överföringssystemet och om hur länkar till andra&lt;br&gt;system, dvs. utlandsförbindelser, skall utnyttjas. Med uttrycket ”hur&lt;br&gt;länkar till andra system skall utnyttjas” avses inte kunders rätt att få&lt;br&gt;tillträde till utlandsförbindelser utan därmed avses förhållandet mellan&lt;br&gt;rättigheterna att via utlandsförbindelserna mata in el på överföringsnätet,&lt;br&gt;dvs. stamnätet, och rättigheterna att mata in el på överföringsnätet från&lt;br&gt;inhemska produktionsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första punkten anger att den systemansvarige är ansvarig för dessa&lt;br&gt;uppgifter, vilket för svenskt vidkommande innebär Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra punkten anger hur inmatningsordningen och utnyttjandet av&lt;br&gt;länkar skall bestämmas. Huvudregeln är att elleveranser som grundas på&lt;br&gt;kontraktsskyldigheter har den högsta prioriteten. Därutöver skall&lt;br&gt;inmatningsordningen och utnyttjandet av länkar bestämmas på grundval&lt;br&gt;av kriterier, som måste vara objektiva, offentliggjorda och tillämpade på&lt;br&gt;ett icke-diskriminerande sätt. Kriterierna skall beakta det ekonomiska&lt;br&gt;företrädet hos el från tillgängliga installationer för elproduktion eller från&lt;br&gt;överföring genom länkar samt de tekniska begränsningarna i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa kriterier kan godkännas av medlemsstaten men det är inte Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk lagstiftning innehåller inga uttryckliga regler om&lt;br&gt;inmatningsordning på stamnätet. En huvudregel i ellagen är att en&lt;br&gt;produktionsanläggning som är ansluten till en ledning eller ett&lt;br&gt;ledningsnät har rätt att få el överförd på det nationella elsystemet, dvs. att&lt;br&gt;mata in el. En produktionsanläggning är alltid ansluten på en viss&lt;br&gt;effektnivå och inom den effektgränsen föreligger rätt att mata in all el&lt;br&gt;som det finns avsättning för. En producent kan alltså alltid fullgöra de&lt;br&gt;elleveranser som grundas på kontraktsskyldigheter. Den inmatning som&lt;br&gt;sker på det svenska stamnätet utöver kontrakterad el är den inmatning&lt;br&gt;som sker inom ramen för den s.k. balanstjänsten. Den inmatningen sker&lt;br&gt;på grundval av ”det ekonomiska företrädet hos el från tillgängliga&lt;br&gt;installationer för elproduktion”. I den mån produktionsanläggningar&lt;br&gt;vägras inmatning på stamnätet sker det på grund av tekniska&lt;br&gt;begränsningar i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ”utnyttjandet av länkar till andra system”, dvs. inmatning på&lt;br&gt;stamnätet från utlandsförbindelserna, är dessa ledningar, liksom&lt;br&gt;produktionsanläggningar, anslutna på en viss effektnivå. Stamnätets&lt;br&gt;kapacitet att ta emot inmatning på den begärda effektnivån prövas i&lt;br&gt;samband med utlandsförbindelsens anslutning till stamnätet. Sedan&lt;br&gt;anslutning medgivits kan inmatning på stamnätet därefter ske utan&lt;br&gt;föregående kapacitetsprövning. När obalans uppstår på elsystemet&lt;br&gt;regleras det via inmatningen från produktionsanläggningama medan&lt;br&gt;inmatningen från utlandsförbindelserna inte berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rätten till uttag från stamnätet via utlandsförbindelserna&lt;br&gt;gäller däremot en mindre inskränkning. Om det totala uttaget på&lt;br&gt;stamnätet är för stort minskas först uttaget via utlandsförbindelserna&lt;br&gt;innan annat uttag minskas eller produktionsanläggningamas inmatning&lt;br&gt;ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller elkunders tillträde till utlandsförbindelserna gäller följande.&lt;br&gt;Den som är ansluten till en ledning har, som tidigare nämnts, rätt att få el&lt;br&gt;överförd på det nationella elsystemet, dvs. att mata in eller ta ut el. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte för utlandsförbindelserna. För tillträde till sistnämnda&lt;br&gt;förbindelser krävs ett särskilt medgivande av nätinnehavaren, som i de&lt;br&gt;flesta fall är staten genom Svenska kraftnät. Frågan om sådant tillträde&lt;br&gt;regleras inom ramen för Svenska kraftnäts avtalsvillkor, som i korthet&lt;br&gt;innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträde till en utlandsförbindelse meddelas som årsabonnemang eller&lt;br&gt;timabonnemang. Timabonnemang meddelas dygnsvis i den utsträckning&lt;br&gt;kapaciteten inte är ianspråktagen av årsabonnemang. Ett abonnemang ger&lt;br&gt;rätt till dels överföring på den svenska delen av den aktuella&lt;br&gt;förbindelsen, dels inmatning på respektive uttag från stamnätet. Vad&lt;br&gt;gäller förbindelserna till Finland meddelas timabonnemangen i första&lt;br&gt;hand de aktörer som ingått avtal på spotmarknaden vid den svensk-&lt;br&gt;norska elbörsen Nord Pool i Oslo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då kapaciteten på utlandsförbindelsen är nedsatt, vare sig det är&lt;br&gt;planerat eller oplanerat, har Svenska kraftnät rätt att begränsa&lt;br&gt;överföringen på förbindelsen. Det sker enligt följande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omedelbart efter en nedsättning av kapaciteten och de följande en till Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;fem timmarna garanterar Svenska kraftnät kundernas överföring som&lt;br&gt;alltså inte påverkas. Därefter reduceras överföringen i proportion till&lt;br&gt;kundernas handel. Alla kunder behandlas alltså lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan måste de kriterier som ligger till grund för&lt;br&gt;inmatningsordningen och utnyttjandet av länkar vara offentliggjorda.&lt;br&gt;Svenska kraftnät måste alltså offentliggöra dessa kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några åtgärder därutöver från svensk sida för att genomföra direktivets&lt;br&gt;bestämmelser krävs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje och fjärde punkten kan en medlemsstat ålägga den&lt;br&gt;systemansvarige att, vid bestämmande av inmatningsordningen,&lt;br&gt;prioritera anläggningar som använder fömybara energikällor eller avfall&lt;br&gt;eller som producerar el i kraftvärmeanläggningar eller som använder&lt;br&gt;inhemskt bränsle. Några regler i dessa hänseenden finns inte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9 föreskriver att den systemansvarige för överföringssystemet&lt;br&gt;skall bevara sekretessen för kommersiellt känsliga uppgifter, vilka&lt;br&gt;erhållits i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät är en statlig myndighet och omfattas därmed av&lt;br&gt;regleringen i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. De&lt;br&gt;kommersiella uppgifter som Svenska kraftnät erhåller i sin verksamhet&lt;br&gt;som systemansvarig för överföringssystemet är främst uppgifter om den&lt;br&gt;mängd el som kunderna matar in på respektive tar ut från stamnätet. De&lt;br&gt;kunder som matar in el på respektive tar ut el från stamnätet är alla&lt;br&gt;anslutna till stamnätet. Villkoren för denna anslutning samt inmatning&lt;br&gt;respektive uttag från nätet regleras i avtal mellan Svenska kraftnät och&lt;br&gt;kunden, vilket innebär att kunden har trätt i affärsförbindelse med&lt;br&gt;Svenska kraftnät. Därmed blir föreskrifterna i 8 kap. 10 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) tillämpliga. Enligt de föreskrifterna gäller sekretess hos&lt;br&gt;myndigheten för uppgift om affärs- eller driftförhållanden, dvs.&lt;br&gt;kommersiella uppgifter, för enskild som trätt i affärsförbindelse med&lt;br&gt;myndigheten. Sekretess gäller dock bara om det av särskild anledning&lt;br&gt;kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Den verksamhet&lt;br&gt;som Svenska kraftnät bedriver som systemansvarig för&lt;br&gt;överföringssystemet är uteslutande av kommersiell karaktär. De&lt;br&gt;kommersiella uppgifter som Svenska kraftnät erhåller från sina kunder&lt;br&gt;utgörs till en helt övervägande del av centrala uppgifter om kundernas&lt;br&gt;affärs- och driftförhållanden. Det ligger därmed i sakens natur att ”det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs”. Därav följer att&lt;br&gt;det föreligger särskild anledning till sådant antagande beträffande de&lt;br&gt;uppgifter som nu nämnts. Därmed far skaderekvisitet anses vara uppfyllt&lt;br&gt;gentemot alla Svenska kraftnäts kunder för den huvudsakliga delen av de&lt;br&gt;uppgifter som Svenska kraftnät erhåller från kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör följande beaktas. Ett betydande antal kunder är anslutna&lt;br&gt;till stamnätet. Svenska kraftnät måste, på grund av sin monopolställning,&lt;br&gt;iaktta objektivitet mellan sina kunder. Därmed kan inte Svenska kraftnät&lt;br&gt;lämna ut kommersiella uppgifter beträffande vissa av sina kunder och&lt;br&gt;samtidigt sekretessbelägga motsvarande uppgifter beträffande andra&lt;br&gt;kunder. Om Svenska kraftnät skulle lämna ut kommersiella uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från alla sina kunder skulle detta skada, inte bara de enskilda kunderna Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;utan även elbranschen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller alltså for kommersiella uppgifter men bara, som nyss&lt;br&gt;nämnts, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider&lt;br&gt;skada om uppgiften röjs. Detta är dock förenligt med kraven i artikel 9&lt;br&gt;eftersom den systemansvarige bara behöver bevara sekretessen för&lt;br&gt;kommersiellt känsliga uppgifter, varmed, enligt regeringens uppfattning,&lt;br&gt;måste avses sådana uppgifter vars röjande kan antas skada den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven i artikel 9 är alltså uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.5 Kapitel V&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitel V Drift av distributionssystem omfattar artiklarna 10-12 och&lt;br&gt;reglerar hur distributionssystem skall drivas på både kort och lång sikt.&lt;br&gt;Regleringen är ungefar densamma som för överföringssystem. Med&lt;br&gt;distributionssystem avses för svenskt vidkommande regionnäten, som i&lt;br&gt;allmänhet ägs av de stora kraftbolagen närstående nätföretag, och&lt;br&gt;lokalnäten som i allmänhet ägs av lokala nätbolag. Många av de senare är&lt;br&gt;kommunalt ägda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten i artikel 10 får medlemsstaterna ålägga&lt;br&gt;distributionsföretag en leveransskyldighet gentemot kunder inom ett visst&lt;br&gt;område, varvid tariffen för sådana leveranser far regleras, till exempel för&lt;br&gt;att garantera likvärdig behandling av berörda kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser av denna typ finns i Sverige genom systemet med&lt;br&gt;leveranskoncession. Det bör dock uppmärksammas att innehavarna av&lt;br&gt;leveranskoncession inte är distributionsföretag i direktivets mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra punkten skall medlemsstaterna utse eller ålägga&lt;br&gt;nätinnehavaren att utse en systemansvarig för distributionssystemet på&lt;br&gt;samma sätt som för överföringssystemet. De svenska nätföretagen driver&lt;br&gt;sina nät i egen regi eller har arrenderat ut nätet till ett annat företag.&lt;br&gt;Någon ovisshet om vem som har driftansvaret föreligger därför inte,&lt;br&gt;varför någon åtgärd från svensk sida inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 11 ges närmare föreskrifter om driften av distributionssystem.&lt;br&gt;Den svenska ellagstiftningen uppfyller de krav som uppställs i dessa&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12 föreskriver att den systemansvarige för&lt;br&gt;distributionssystemet skall bevara sekretessen för kommersiellt känsliga&lt;br&gt;uppgifter, vilka erhållits i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemansvariga för distributionssystemen är, beträffande regionnäten,&lt;br&gt;de stora kraftföretagen närstående nätföretag och, beträffande lokalnäten,&lt;br&gt;lokala nätföretag, som ofta ägs av kommunen. 1 den mån&lt;br&gt;distributionssystemen drivs i kommunal regi är tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och sekretesslagen tillämpliga, varvid samma överväganden som under&lt;br&gt;artikel 9 gör sig gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om distributionssystemen däremot drivs av enskilda nätföretag är&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen inte tillämpliga i företagets&lt;br&gt;verksamhet, varför andra överväganden måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest ingripande åtgärden vore att föreskriva om tystnadsplikt för Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;anställda inom enskilda nätföretag. Flera skäl talar dock mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om tystnadsplikt finns framför allt i sekretesslagen, som&lt;br&gt;dock bara gäller i det allmännas verksamhet. Tystnadsplikt för enskilda&lt;br&gt;är mindre vanligt och gäller främst personal inom vissa yrken. De&lt;br&gt;viktigaste är hälso- och sjukvårdspersonal samt advokater. Tystnadsplikt&lt;br&gt;i dessa fall har föreskrivits främst av hänsyn till enskildas personliga&lt;br&gt;integritet. Att nu införa tystnadsplikt i enskild verksamhet för&lt;br&gt;kommersiella uppgifter ter sig därför något främmande för det svenska&lt;br&gt;rättssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man trots allt överväger att införa en sådan tystnadsplikt kommer&lt;br&gt;denna att omfatta kommersiella uppgifter som anställda i ett enskilt&lt;br&gt;nätföretag erhåller i sin verksamhet. Därefter måste man överväga om&lt;br&gt;tystnadsplikten bara skall gälla ”om det av särskild anledning kan antas&lt;br&gt;att den enskilde lider skada om uppgiften röjs”. Offentliganställda&lt;br&gt;personer är ganska vana att bedöma detta skaderekvisit. Däremot torde&lt;br&gt;dessa bedömningar vara främmande för privatanställda personer. Det är&lt;br&gt;därför tveksamt om detta rekvisit bör införas i en eventuell föreskrift om&lt;br&gt;tystnadsplikt. Detta blir än mer tveksamt om man överväger att&lt;br&gt;straffbelägga brott mot denna tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en synpunkt bör beaktas. Om man inför en tystnadsplikt för&lt;br&gt;anställda hos privata nätföretag, som då inte innehåller något&lt;br&gt;skaderekvisit, måste tystnadsplikten för anställda i offentliga nätföretag,&lt;br&gt;av konkurrensskäl, vara likadant utformad, dvs. utan skaderekvisit. Detta&lt;br&gt;i sin tur innebär en utvidgning av sekretessen i det allmännas verksamhet.&lt;br&gt;En sådan utvidgning bör man, av hänsyn till offentlighetsprincipen, bara&lt;br&gt;göra när särskilt starka skäl talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avstår av dessa skäl från att föreslå en bestämmelse om&lt;br&gt;tystnadsplikt för anställda i enskilda nätföretag. Därvid beaktar också&lt;br&gt;regeringen ordalydelsen i artikel 10.3 i direktivet, där det sägs att&lt;br&gt;medlemsstaterna skall se till att den systemansvarige handlar i&lt;br&gt;överensstämmelse med artikel 12, dvs. bevarar sekretessen för&lt;br&gt;kommersiellt känsliga uppgifter. Hur en medlemsstat uppnår detta mål&lt;br&gt;avgör medlemsstaten själv. Regeringen utgår från att de privata&lt;br&gt;nätföretagen bevarar sekretessen för kommersiellt känsliga uppgifter.&lt;br&gt;Skulle det däremot i framtiden visa sig att företagen brister i detta&lt;br&gt;hänseende kommer regeringen att föreslå åtgärder för att uppnå syftet&lt;br&gt;med artikel 12.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.6 Kapitel VI&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitel VI Särredovisning samt insyn och öppenhet i bokföringen&lt;br&gt;omfattar artiklarna 13-15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 13 anges att medlemsstaterna, eller de behöriga myndigheter&lt;br&gt;de utser, liksom de tvistlösningsmyndigheter som anges i artikel 20.3,&lt;br&gt;skall ha tillgång till den bokföring hos företag för produktion, överföring&lt;br&gt;eller distribution som de behöver för att kunna utföra sina kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den svenska elmarknadens företagsstruktur med åtskillnad Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;mellan produktion och handel å ena sidan och nätverksamhet å den andra&lt;br&gt;sidan omfattas företag för produktion enligt direktivet inte av någon&lt;br&gt;bestämmelse i direktivet. Därför behövs det inte några specifika&lt;br&gt;bokföringsregler för de elföretag i Sverige som sysslar med produktion&lt;br&gt;av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag för överföring och distribution enligt direktivet motsvarar de&lt;br&gt;företag som har nätkoncession enligt ellagen. Enligt 12 kap. 1 § ellagen&lt;br&gt;står koncessionshavama under tillsyn av nätmyndigheten. Enligt 12 kap.&lt;br&gt;2 § ellagen har en tillsynsmyndighet, dvs. nätmyndigheten, rätt att på&lt;br&gt;begäran fa de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för&lt;br&gt;tillsynen. Tillsynen omfattar bl.a. företagens nättariffer. För att kunna&lt;br&gt;utöva tillsyn i dessa hänseenden måste nätmyndigheten ha tillgång till&lt;br&gt;företagens bokföring. Med stöd av 12 kap. 2 § ellagen har&lt;br&gt;nätmyndigheten den möjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tvistlösningsmyndighet som nämns i artikel 20.3 är för svenskt&lt;br&gt;vidkommande nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14 ger närmare regler för bokföringen hos elföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten skall medlemsstaterna vidta nödvändiga årgärder&lt;br&gt;för att säkerställa att bokföringen hos elföretag sker i enlighet med&lt;br&gt;punkterna 2-5. Detta innebär att det måste finnas nationella föreskrifter&lt;br&gt;som genomför bestämmelserna i punkterna 2-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra punkten stadgas att elföretag, oberoende av ägartyp eller&lt;br&gt;juridisk form, skall upprätta, låta revidera och offentliggöra sina&lt;br&gt;årsredovisningar enligt bestämmelserna i nationella författningar som&lt;br&gt;avser årsredovisning för aktiebolag och som har fastställts till följd av&lt;br&gt;rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel&lt;br&gt;54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv har genomförts i Sverige genom årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554). Den lagen gäller dock bara för aktiebolag och inte för&lt;br&gt;ekonomiska föreningar eller kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande är emellertid inte föreskrifterna i årsredovisningslagen&lt;br&gt;utan de specifika redovisningsregler som gäller för företag som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av ett bemyndigande i ellagen har regeringen meddelat&lt;br&gt;föreskrifter om redovisning av nätverksamhet i förordningen (1995:1145)&lt;br&gt;om redovisning av nätverksamhet. Den förordningen gäller alla företag,&lt;br&gt;som bedriver nätverksamhet oavsett associationsform. Förordningen&lt;br&gt;bygger på samma principer som årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje punkten finns bestämmelser om hur särredovisningen skall ske&lt;br&gt;i integrerade elföretag. I direktivets definitioner skiljer man på vertikalt&lt;br&gt;integrerade företag och horisontellt integrerade företag. Med det&lt;br&gt;förstnämnda avses enligt artikel 2.18 ett företag som bedriver verksamhet&lt;br&gt;inom två eller fler av områdena produktion, överföring och distribution.&lt;br&gt;Ett horisontellt integrerat företag är enligt 2.19 ett företag som bedriver&lt;br&gt;verksamhet inom minst ett av områdena produktion för försäljning,&lt;br&gt;överföring eller distribution av el samt annan verksamhet utanför&lt;br&gt;elsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den svenska elmarknadens struktur med juridisk åtskillnad&lt;br&gt;mellan produktion och handel å ena sidan och nätverksamhet å den andra&lt;br&gt;sidan finns inga vertikalt integrerade företag i Sverige. Den enda form av&lt;br&gt;vertikalt integrerad verksamhet som är tillåten i Sverige är överföring och&lt;br&gt;distribution enligt direktivet. Det finns dock inga företag som bedriver&lt;br&gt;både överföring och distribution enligt direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kan det förekomma horisontellt integrerade företag. För&lt;br&gt;integrerade nätföretag gäller enligt 3 kap. 1 och 2 §§ ellagen att&lt;br&gt;nätverksamheten skall redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde punkten skall integrerade företag i noter till&lt;br&gt;årsredovisningarna ange de regler för fördelningen av tillgångar och&lt;br&gt;skulder samt utgifter och inkomster som de tillämpar vid upprättandet av&lt;br&gt;särredovisningen. Föreskrifter i detta hänseende finns i 4 § Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverkets föreskrifter och allmänna råd (1995:1) om&lt;br&gt;redovisning av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte punkten ges slutligen vissa regler om att i noter skall anges&lt;br&gt;vissa transaktioner med vissa anknutna företag. Föreskrifter i detta&lt;br&gt;hänseende finns i 4 § förordningen om redovisning av nätverksamhet och&lt;br&gt;i 4 § Närings- och teknikutvecklingsverkets föreskrifter och allmänna råd&lt;br&gt;om redovisning av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15 avser organisationen av ensamköparföretag, och saknar&lt;br&gt;relevans för Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.7 Kapitel VII&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitel VII Organisation av tillträde till systemet omfattar artiklarna 16-&lt;br&gt;22 och reglerar framför allt olika kunders möjligheter att få tillträde till&lt;br&gt;elsystemet i avsikt att ingå avtal med varandra om leverans av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 16 föreskrivs att då medlemsstaterna skall organisera tillträde&lt;br&gt;till elsystemet kan de välja mellan två olika förfaranden, vilka regleras i&lt;br&gt;artiklarna 17 och 18. Man kan också kombinera de två förfarandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17 reglerar det första förfarandet, ”systemet med förhandlat&lt;br&gt;nättillträde”. Förfarandet beskrivs i första punkten. Det innebär i korthet&lt;br&gt;att producenter, återförsäljare och berättigade kunder skall ha rätt att&lt;br&gt;förhandla om tillträde till elsystemet i avsikt att kunna ingå leveransavtal&lt;br&gt;med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde punkten regleras en variant av systemet med förhandlat&lt;br&gt;nättillträde. Den varianten utgörs av ett ”förfarande med reglerat&lt;br&gt;nättillträde” som ger de berättigade kunderna rätt till tillträde till nätet på&lt;br&gt;grundval av offentliggjorda tariffer för utnyttjande av överförings- och&lt;br&gt;distributionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ellagstiftningen bygger på denna senare variant eftersom&lt;br&gt;elkunderna har rätt till anslutning till elnätet och därefter rätt till&lt;br&gt;överföring av el. Nätinnehavaren kan dock vägra anslutning om han&lt;br&gt;saknar ledig kapacitet. Detta är tillåtet enligt femte punkten.&lt;br&gt;Lagstiftningen uppfyller alltså kraven i Ijärde punkten med ett undantag.&lt;br&gt;Det saknas nämligen i den svenska lagstiftningen föreskrifter om att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätinnehavama skall offentliggöra sina nättariffer. Den frågan behandlas Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;nedan i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 18 regleras det andra förfarandet för nättillträde, ”ensamköpar-&lt;br&gt;systemet”. Sverige tillämpar inte det förfarandet varför artikeln saknar&lt;br&gt;relevans i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 19 ges föreskrifter om en viss minsta del av en medlemsstats&lt;br&gt;elmarknad som måste öppnas enligt förfarandena i artiklarna 17 och/eller&lt;br&gt;18. Öppningen av elmarknaden sker genom att en medlemsstat anger&lt;br&gt;vilka elkunder som skall komma i åtnjutande av de rättigheter som anges&lt;br&gt;i artiklarna 17 och 18. Dessa kunder benämns berättigade kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den svenska ellagstiftningen har alla elkunder tillträde till&lt;br&gt;elmarknaden genom att de fritt kan välja elleverantör och är därmed&lt;br&gt;berättigade kunder. Några åtgärder i detta hänseende behöver alltså inte&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 5 finns den s.k. reciprocitetsklausulen. Den innebär att om en&lt;br&gt;elleverans vägras beroende på att den aktuella elkunden är berättigad&lt;br&gt;bara i den ena medlemsstaten kan kommissionen på visst sätt framtvinga&lt;br&gt;leveransen. Regeringen återkommer till reciprocitetsklausulen i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20 föreskriver att vissa angivna kategorier elkunder skall ha&lt;br&gt;tillträde till elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom alla elkunder i Sverige har tillträde till elsystemet behövs&lt;br&gt;ingen svensk reglering med anledning av artikel 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 21 ges vissa föreskrifter om rätten att bygga s.k.&lt;br&gt;direktledningar, dvs. en ledning som sammanbinder en viss producent&lt;br&gt;med en viss konsument utan att det gemensamma elsystemet används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att bygga ledningar regleras för svenskt vidkommande i ellagen.&lt;br&gt;De kriterier som ligger till grund för tillståndsprövningen för nya&lt;br&gt;ledningar står i överensstämmelse med de krav som anges i artikel 21.&lt;br&gt;Rätten att bygga direktledningar kan alltså prövas inom ramen för&lt;br&gt;nuvarande ellagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22 föreskriver att medlemsstaterna skall skapa instrument för&lt;br&gt;tillsyn av elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt vidkommande övervakas elmarknaden, såvitt gäller&lt;br&gt;konkurrensfrågor, av Konkurrensverket och i övrigt av nätmyndigheten&lt;br&gt;vid Statens energimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2.8 Kapitel VIII&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitel VIII Slutbestämmelser reglerar ett antal frågor som inte&lt;br&gt;föranleder några åtgärder i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23 reglerar rätten att vidta skyddsåtgärder vid vissa angivna&lt;br&gt;former av kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24 reglerar beviljande av viss form av övergångsordning och&lt;br&gt;driften av små isolerade system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 25 och 26 riktar sig till kommissionen och gäller viss&lt;br&gt;rapportering och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artiklarna 27-29 innehåller främst ordningsfrågor, däribland Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;föreskriften att de lagar och andra författningar som krävs för att&lt;br&gt;genomföra direktivet skall träda i kraft senast den 19 februari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Offentliggörande av tariffer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Nätföretagen skall vara skyldiga att&lt;br&gt;offentliggöra sina nättariffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om offentliggörande av nättariffer meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Promemorian innehåller inget förslag om att regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten skall meddela&lt;br&gt;föreskrifter om offentliggörande av nättariffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Till dem som tillstyrker hör bl.a.&lt;br&gt;Konkurrensverket, Statens energimyndighet, Svenska Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen, Sveriges Elleverantörer och Svensk Elbrukarförening.&lt;br&gt;Statens energimyndighet, som är nätmyndighet enligt 1 kap. 6 § ellagen&lt;br&gt;(1997:857), föreslår att regeringen eller nätmyndigheten skall&lt;br&gt;bemyndigas att utfärda närmare föreskrifter om hur offentliggörande bör&lt;br&gt;ske. Enligt Sveriges Elleverantörer bör det klargöras om också special-&lt;br&gt;tariffer för exempelvis stora elkunder med särskilda leveransvillkor&lt;br&gt;innefattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I elmarknadsdirektivet behandlas&lt;br&gt;frågan om tillträde till elsystemet i artiklarna 17 och 18. Den svenska&lt;br&gt;ellagstiftningen bygger i detta hänseende på förfarandet med reglerat&lt;br&gt;nättillträde, vilket behandlas i artikel 17.4. Lagstiftningen uppfyller redan&lt;br&gt;direktivets krav utom i ett hänseende. De berättigade kunderna skall,&lt;br&gt;enligt detta förfarande, ha rätt till tillträde till nätet på grundval av&lt;br&gt;offentliggjorda tariffer för utnyttjande av ledningsnätet. Ellagen&lt;br&gt;innehåller ingen föreskrift om skyldighet att offentliggöra tariffer.&lt;br&gt;Däremot finns det en föreskrift i 4 kap. 11 § enligt vilken innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession är skyldig att på begäran lämna skriftlig uppgift om sin&lt;br&gt;nättariff. Denna föreskrift uppfyller dock inte direktivets krav på att&lt;br&gt;tariffen skall offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför införas en skyldighet för innehavare av nätkoncession&lt;br&gt;att offentliggöra sin nättariff. Enligt definitionen av nättariff i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;avses härmed avgifter och övriga villkor inte bara för överföring av el&lt;br&gt;utan också för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Begreppet&lt;br&gt;tariff i elmarknadsdirektivet syftar bara på avgifter och övriga villkor för&lt;br&gt;överföring av el, varför skyldigheten att offentliggöra nättariffen bara bör&lt;br&gt;avse den delen av tariffen. Det torde också vara svårt att i förväg ange&lt;br&gt;kostnaden för en ny anslutning eftersom kostnaden varierar från fall till&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten bör&lt;br&gt;bemyndigas att meddela närmare föreskrifter om detta offentliggörande. I&lt;br&gt;det sammanhanget bör också frågan om s.k. specialtariffer behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Elmarknadsdirektivets bestämmelser om&lt;br&gt;reciprocitet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Elmarknadsdirektivet innehåller en s.k. reciprocitetsklausul, som har till&lt;br&gt;syfte att undvika bristande jämvikt i öppnandet av elmarknaderna under&lt;br&gt;de första nio åren efter direktivets ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klausulen finns intagen i artikel 19.5 och är indelad i två punkter, a&lt;br&gt;och b. I punkten a föreskrivs att leveransavtal om el med en berättigad&lt;br&gt;kund i en annan medlemsstat inte far förbjudas om kunden av&lt;br&gt;medlemsstaterna anses som berättigad i båda medlemsstaterna. Av&lt;br&gt;punkten b framgår inledningsvis att ett leveransavtal mellan en leverantör&lt;br&gt;i en medlemsstat och en berättigad kund i en annan medlemsstat kan&lt;br&gt;vägras på grund av att kunden anses som berättigad i endast den ena av&lt;br&gt;de två medlemsstaterna. Vidare föreskrivs att om den situationen uppstår&lt;br&gt;kan kommissionen under vissa förutsättningar ålägga den vägrande&lt;br&gt;parten att verkställa den begärda leveransen på begäran av den&lt;br&gt;medlemsstat där den berättigade kunden befinner sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har redovisat en tolkning av klausulen enligt följande.&lt;br&gt;Två förutsättningar måste vara uppfyllda för att en medlemsstat skall&lt;br&gt;kunna vägra leverans av el från en leverantör i en annan medlemsstat till&lt;br&gt;en berättigad kund i egna medlemsstaten. För det första måste den&lt;br&gt;medlemsstat som vill utnyttja denna möjlighet ha öppnat sin elmarknad&lt;br&gt;till en större procentuell öppningsgrad än som krävs enligt direktivet,&lt;br&gt;eftersom någon bristande jämvikt till den medlemsstatens nackdel annars&lt;br&gt;inte kan uppstå. För det andra krävs det att den berättigade kund som har&lt;br&gt;ingått leveransavtalet anses som berättigad i den egna medlemsstaten&lt;br&gt;men inte i leverantörens medlemsstat. Det är ju bara i den situationen&lt;br&gt;som bristande jämvikt uppstår eftersom leveranser till en viss kategori av&lt;br&gt;kunder endast kan ske i en riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från vissa håll framförts tvivel huruvida reciprocitetsklausulen&lt;br&gt;är förenlig med EG-fördraget på grund av att klausulen innebär en rätt att&lt;br&gt;diskriminera aktörer i en annan medlemsstat. En sådan diskriminering&lt;br&gt;bryter ju mot själva grundtanken inom EG-fördraget som bygger på&lt;br&gt;principen om lika-behandling av utländska och inhemska aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta synsätt invänder kommissionen följande. Direktivet bygger&lt;br&gt;på två principer. Den första är principen om progressivitet eftersom&lt;br&gt;medlemsstaterna tillåts öppna sina elmarknader steg för steg i stället för&lt;br&gt;att tvingas öppna dem fullt ut genast. Den andra är principen om&lt;br&gt;subsidiaritet eftersom medlemsstaterna far öppna sina marknader mer&lt;br&gt;och fortare än som krävs enligt direktivet. Dessa två principer medför att&lt;br&gt;allvarliga obalanser kan uppstå vad gäller rättigheter och skyldigheter för&lt;br&gt;elföretag i de olika medlemsstaterna. Under dessa omständigheter är en&lt;br&gt;reciprocitetsklausul, som syftar till att skapa bättre balans mellan&lt;br&gt;elföretagen, förenlig med EG-fördraget så länge den är av&lt;br&gt;övergångskaraktär och har en rimlig giltighetstid och ingår i ett system&lt;br&gt;av progressiv karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen behandlade i betänkandet Ny elmarknad (SOU&lt;br&gt;1995:14) problem som kan uppstå vid bristande ömsesidighet vad gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrens- och monopolinslag när skilda elmarknadssystem möter Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;varandra i utrikeshandeln. Elföretag med monopolställning på&lt;br&gt;hemmamarknaden kan i kraft av sin ställning som ensam köpare spela ut&lt;br&gt;utländska leverantörer mot varandra och på så sätt pressa importprisema.&lt;br&gt;Motsvarande marknadsmakt kan utnyttjas om elföretag i egenskap av&lt;br&gt;ensam säljare kan hålla exportpriserna uppe. Aktörerna på den&lt;br&gt;konkurrensutsatta marknaden hamnar således i ett underläge i båda&lt;br&gt;fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den svenska ellagstiftningen har alla elkunder tillträde till&lt;br&gt;elmarknaden och är därmed berättigade kunder. Öppningen av&lt;br&gt;elmarknaden är därmed 100 %. Enligt gällande lagstiftning har såväl&lt;br&gt;inhemska som utländska elleverantörer tillträde till marknaden. Samma&lt;br&gt;förhållanden råder i princip i Finland och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de övriga EU-ländema planerar att öppna elmarknaderna&lt;br&gt;snabbare än vad som krävs enligt direktivet. I Nederländerna och&lt;br&gt;Spanien pågår en lika genomgripande omstrukturering som tidigare i de&lt;br&gt;skandinaviska länderna. Också i Tyskland förbereder förbundsregeringen&lt;br&gt;en större öppning för konkurrens än vad som krävs enligt EU:s&lt;br&gt;elmarknadsdirektiv. I Storbritannien pågår ett arbete med att förstärka&lt;br&gt;inslagen av konkurrens på den redan tidigare relativt öppna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta arbetet med att se över och modifiera lagstiftningen för&lt;br&gt;den svenska elsektorn bör det vara ett övergripande mål att elmarknaden&lt;br&gt;organiseras så att svenska elkunder kan dra nytta av de fördelar som ges&lt;br&gt;av elhandel med andra länder. Samtidigt bör svenska elkunder skyddas&lt;br&gt;från prishöjande influenser från länder med bristande marknads-&lt;br&gt;funktioner, dvs. där ömsesidigheten är dålig med avseende på&lt;br&gt;elmarknadens öppenhet. I begreppet bristande marknadsfunktioner bör&lt;br&gt;också inbegripas skillnader i miljökrav. Möjliga obalanser i relationen till&lt;br&gt;andra elmarknader i Europa, som skulle kunna uppkomma under en&lt;br&gt;omställningstid och som då kan hanteras i enlighet med direktivet, bör&lt;br&gt;kunna omhändertas. Regeringen avser därför att utreda behovet av en&lt;br&gt;komplettering av ellagstiftningen som gör det möjligt att vid klart&lt;br&gt;bristande ömsesidighet i enlighet med reciprocitetsklausulens vägra&lt;br&gt;leveranser till svenska elkunder. Därvid skall hänsyn tas till att den&lt;br&gt;svenska elmarknaden är en del av den öppna nordiska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elmarknadsreformen och utvecklingen på&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;elmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformeringen av den svenska ellagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1995 om en ny ellagstiftning (prop&lt;br&gt;1994/95:222, bet. 1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2). Det nya regelverket&lt;br&gt;infördes genom förändringar av och tillägg till lagen (1902:71 s.l),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (1902 års&lt;br&gt;ellag). Beslutet innebar vidare ikraftträdande av en tidigare beslutad ny&lt;br&gt;lag, lagen (1994:618) om handel med el m.m., elhandelslagen (prop.&lt;br&gt;1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr 1993/94:358). Det nya regelverket&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya regelverket på elmarknaden har inneburit konkurrens i handeln&lt;br&gt;med el, vilket skapar förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress i&lt;br&gt;elförsörjningen och en ökad valfrihet för el konsumenterna. Nätverk-&lt;br&gt;samhet är ett naturligt monopol som regleras och övervakas med stöd av&lt;br&gt;ellagen. En huvudprincip är att det skall vara en klar boskillnad mellan å&lt;br&gt;ena sidan produktion och försäljning av el, och å andra sidan överföring&lt;br&gt;av el (nätverksamhet). För att dessa funktioner inte skall sammanblandas&lt;br&gt;har i lagstiftningen införts krav på organisation och ekonomisk&lt;br&gt;redovisning av nätverksamhet. En juridisk person som bedriver&lt;br&gt;produktion av och handel med el får inte bedriva nätverksamhet. All&lt;br&gt;nätverksamhet skall ekonomiskt redovisas åtskild från annan verksamhet.&lt;br&gt;Syftet med dessa bestämmelser är att undvika så kallad korssubvention-&lt;br&gt;ering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda bl.a. små elanvändare föreskrevs i elhandelslagen att det&lt;br&gt;skall finnas en leverantör i varje område som har s.k. leveranskoncession.&lt;br&gt;Koncessionshavaren är skyldig att leverera el för normala&lt;br&gt;förbrukningsändamål till alla kunder inom området som inte önskar byta&lt;br&gt;elleverantör. Elanvändarna är därmed garanterade leverans av el till&lt;br&gt;priser som kan prövas av nätmyndigheten. Leveranskoncessionären är&lt;br&gt;även skyldig att köpa el från produktionsanläggningar som är belägna&lt;br&gt;inom området och som kan leverera en effekt om högst 1 500 kW. Det&lt;br&gt;innebär att avsättningen är garanterad för den el som produceras i små&lt;br&gt;produktionsanläggningar. För att skapa trygghet för kunder med låg&lt;br&gt;elförbrukning beslutades att systemet med leveranskoncession skulle&lt;br&gt;gälla under en femårsperiod t.o.m. år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare infördes i ellagstiftningen regler med syfte att åstadkomma en&lt;br&gt;ökad utjämning av kostnader för överföring mellan tätorts- och gles-&lt;br&gt;bygdskonsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energimyndighet är nätmyndighet enligt ellagen och har&lt;br&gt;därmed till uppgift att pröva ärenden om koncessionshavamas&lt;br&gt;skyldigheter och att utöva tillsyn över ellagens efterlevnad, utom i frågor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som rör driftsäkerhet och elsäkerhet. Detta inbegriper tillsyn över bl.a. Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;nätföretag och leveranskoncessionärer. Svenska kraftnät är s.k.&lt;br&gt;systemansvarig myndighet enligt ellagen. Svenska kraftnät har därmed&lt;br&gt;det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar&lt;br&gt;driftsäkert inom landet och att nätet utnyttjas så rationellt som möjligt så&lt;br&gt;att det kontinuerligt råder balans mellan produktion och förbrukning av&lt;br&gt;el. Svenska kraftnät har också till uppgift att för statens räkning förvalta&lt;br&gt;och driva det svenska stamnätet och de statligt ägda&lt;br&gt;utlandsförbindelserna. Elsäkerhetsverket är tillsynsmyndighet för&lt;br&gt;elsäkerhetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1997 infördes för kunder med s.k. direktmätning ett takpris&lt;br&gt;på 2 500 kronor för timregistrerande mätutrustning och dess installation&lt;br&gt;(prop. 1996/97:85, bet. 1996/97:NU11, rskr. 1996/97:266). Syftet med&lt;br&gt;takpriset var att öka möjligheterna för kunder med liten elförbrukning att&lt;br&gt;delta i handeln med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1997 beslutade riksdagen om en ny ellag (prop. 1996/97:136,&lt;br&gt;bet. 1997/98:NU3, rskr. 1996/97:27). Den nya ellagen (1997:857) trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1998. Samtidigt upphävdes 1902 års ellag och&lt;br&gt;elhandelslagen. Den nya ellagen innebar i huvudsak en språklig och&lt;br&gt;redaktionell modernisering av den gällande ellagstiftningen. I den nya&lt;br&gt;ellagen fördes bestämmelserna i 1902 års ellag och elhandelslagen&lt;br&gt;samman. De principer och regler som infördes som en följd av&lt;br&gt;elmarknadsreformen ligger fast och bestämmelserna i dessa stycken&lt;br&gt;fördes över till den nya lagen i huvudsak oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Det nordiska elsamarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under lång tid haft ett elutbyte med grannländerna, främst&lt;br&gt;genom de större nordiska elproduktionsföretagens samarbete inom den&lt;br&gt;s.k. NORDEL-organisationen. Elhandeln har varit lönsam för företagen&lt;br&gt;och till nytta för konsumenterna. En väl fungerande nordisk elmarknad&lt;br&gt;innebär ömsesidiga fördelar för länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmarknaderna i de nordiska länderna har under 1990-talet genomgått&lt;br&gt;betydande strukturella förändringar. I Norge, Sverige och Finland har&lt;br&gt;elmarknaderna omreglerats på ett sådant sätt att elnäten har öppnats och&lt;br&gt;konkurrens har införts i produktions- och försäljningsleden.&lt;br&gt;Omregleringama har genomförts i olika takt, men det finns stora&lt;br&gt;överensstämmelser mellan regelverken, framfört allt vad gäller de&lt;br&gt;grundläggande principerna. Även i Danmark gäller från januari 1998 en&lt;br&gt;ny ellagstiftning. Den innebär bl.a. att den danska elmarknaden i&lt;br&gt;begränsad utsträckning har öppnats för konkurrens i enlighet med EU:s&lt;br&gt;elmarknadsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för elsamarbetet mellan de nordiska länderna fastslogs av&lt;br&gt;de nordiska energiministrarna i ett gemensamt uttalande år 1995.1 början&lt;br&gt;av år 1996 etablerades en svensk-norsk elmarknad med en gemensamt&lt;br&gt;ägd elbörs, Nord Pool ASA. Nord Pool organiserar en spotmarknad för&lt;br&gt;fysiska leveranser av el inom det kommande dygnet, och en&lt;br&gt;terminsmarknad för handel med finansiella elhandelskontrakt med upp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till tre års löptid. Även foretag från Finland och Danmark deltar i handeln Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;på den svensk-norska elbörsen. Utvecklingen av den nordiska&lt;br&gt;elmarknaden har inneburit en ökad konkurrens mellan elföretagen i de&lt;br&gt;berörda länderna. Vidare skapar elsamarbetet förutsättningar för ett&lt;br&gt;effektivare utnyttjande av de samlade produktionsresurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Utvecklingen på elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter från uppföljningsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på elmarknaden bevakas inom ramen för det&lt;br&gt;uppföljningsarbete som på regeringens uppdrag bedrivs av Statens&lt;br&gt;energimyndighet (tidigare Närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;NUTEK) i samråd med Konkurrensverket, Svenska kraftnät,&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket och Konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den strukturförändring inom elbranschen som inletts under 1990-talet&lt;br&gt;fortsätter. Utvecklingen mot ökad vertikal och horisontell integration&lt;br&gt;som pågått under flera år har fortsatt också under år 1997. Ett betydande&lt;br&gt;antal företagsöverlåtelser har genomforts under året. Omstrukturerings-&lt;br&gt;takten bland de största elföretagen har dock dämpats något jämfört med&lt;br&gt;år 1996. Omstruktureringen sker främst inom den kommunala sektom&lt;br&gt;genom utförsäljning av kommunalt ägd elhandels- och nätverksamhet.&lt;br&gt;De mindre företagen har i ökad utsträckning inlett samarbete inom&lt;br&gt;inköps- och elhandelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nordiska elhandeln har ökat i omfattning och har under torråret&lt;br&gt;1996 och år 1997 bidragit till såväl ökad konkurrens på de nationella&lt;br&gt;marknaderna som prisstabilitet och försörjningstrygghet. Det nordiska&lt;br&gt;kraftutbytet förefaller att i huvudsak fungera effektivt med ett rationellt&lt;br&gt;utnyttjande av produktionsresursena. De problem som har uppmärk-&lt;br&gt;sammats sammanhänger enligt regeringens bedömning främst med&lt;br&gt;skillnader i skattesystem och miljökrav mellan länderna. Det har&lt;br&gt;ifrågasatts om regelsystemen fullt ut bidrar till ett från miljösynpunkt&lt;br&gt;effektivt utnyttjande av det nordiska kraftproduktionssystemet. Detta och&lt;br&gt;andra problem illustrerar betydelsen av anpassning av regelverken på&lt;br&gt;skatte- och miljöområdet i samband med integrationen av&lt;br&gt;energimarknaderna. På detta område pågår ett kontinuerligt arbete inom&lt;br&gt;ramen för det nordiska samarbetet och inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1997 omsattes omkring 30 procent av den el som såldes i&lt;br&gt;slutförbrukarledet utanför leveranskoncession, jämfört med 25 procent år&lt;br&gt;1996. Omsättningen på den svensk-norska elbörsen Nord Pool har ökat&lt;br&gt;och uppgick år 1997 till 43,6 TWh på spotmarknaden (40.6 TWh år&lt;br&gt;1996) och 52,8 TWh på terminsmarknaden (42.6 TWh år 1996). Till&lt;br&gt;detta skall läggas en betydande bilateral fysisk och finansiell elhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det uppföljningsarbete som genomförts av NUTEK och Statens&lt;br&gt;energimyndighet framgår att nätavgifterna har varit i stort sett&lt;br&gt;oförändrade mellan åren 1996 och 1998, vilket innebär att de realt sett&lt;br&gt;har minskat något. Skillnaden mellan högsta och lägsta nättariff har&lt;br&gt;minskat, men spridningen är fortfarande stor mellan företagen. De krav&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på rationalisering av nätverksamhet som nätmyndigheten riktat mot Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;nätföretagen har generellt sett inte uppfyllts fullt ut. Statens&lt;br&gt;energimyndighet kommer att rikta särskild uppmärksamhet mot företag&lt;br&gt;med fortsatt höga nättariffer. NUTEK bedömer att kraven på åtskillnad&lt;br&gt;mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet efterlevs, men att&lt;br&gt;det i viss utsträckning förekommer s.k. korssubventionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller elprisernas utveckling bedöms konkurrensen på&lt;br&gt;elmarknaden initialt ha haft störst betydelse för stora elkunder inom&lt;br&gt;industri-, service- och fastighetssektorerna. Prissänkningarna har i vissa&lt;br&gt;fall varit betydande. Det kan förväntas att denna utveckling fortsätter i&lt;br&gt;takt med att äldre fleråriga leveransavtal löper ut och nya leveransavtal&lt;br&gt;ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det takpris på timregistrerande mätutrustning som infördes den&lt;br&gt;1 juli 1997 har möjligheterna att delta i handeln med el ökat för elkunder&lt;br&gt;med låg förbrukning. Konkurrensen om dessa kundkategorier ökar nu&lt;br&gt;med sänkta elpriser som följd. Den ökande konkurrensen gäller&lt;br&gt;emellertid främst kunder med en förhållandevis stor elanvändning -&lt;br&gt;såsom konsumenter med eluppvärmda villor och kunder med jordbruks-&lt;br&gt;eller annan näringsverksamhet, etc - eller grupper av mindre elanvändare,&lt;br&gt;exempelvis villaägare- och bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunder med låg elanvändning, exempelvis småföretag och hushåll&lt;br&gt;med eller utan elvärme, som köper sin el inom leveranskoncessions-&lt;br&gt;systemet har dock i allmänhet ännu inte fått del av prissänkningarna.&lt;br&gt;Efter prishöjningar mellan år 1996 och 1997, som delvis förklaras av&lt;br&gt;skattehöjningar samt höjda produktionskostnader och inköpspriser till&lt;br&gt;följd av låg vattenkraftproduktion, har priserna inom leveranskoncession&lt;br&gt;varit oförändrade mellan år 1997 och 1998. Prisspridningen mellan&lt;br&gt;leveranskoncessionärema har minskat. Samtidigt har dock priserna på&lt;br&gt;framtida elleveranser enligt marknadsnoteringarna på elbörsen Nord Pool&lt;br&gt;sjunkit med ca 20 procent mellan år 1997 och 1998. Statens&lt;br&gt;energimyndighet utreder inom ramen för tillsynen av leverans-&lt;br&gt;koncessionärema orsaken till att de sänkta elpriserna på elmarknaden inte&lt;br&gt;har fatt större genomslag i slutkundernas priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den småskaliga elproduktionen har enligt NUTEK:s&lt;br&gt;bedömning de ekonomiska villkoren för denna försämrats till följd av&lt;br&gt;sänkta priser på elmarknaden. Ett annat problem är att andelen småskalig&lt;br&gt;elproduktion inom vissa områden är så stor att det lett till högre nät- och&lt;br&gt;elkostnader för kunderna i dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i avsnitt 7.4 till systemet med&lt;br&gt;leveranskoncessioner och situationen för kunder med låg elförbrukning&lt;br&gt;och för den småskaliga elproduktionen. I detta samanhang berörs också&lt;br&gt;frågan om kravet på timvis mätning och s.k. schablonvis avräkning, dvs.&lt;br&gt;avräkning enligt fördefinierade uttagsprofiler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya regelverket för elmarknaden har nu varit i kraft i ca två och ett&lt;br&gt;halvt år. Mot bakgrund av de omfattande förändringar av marknads-&lt;br&gt;förhållandena som det nya regelverket innebär är det ännu för tidigt att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra en fullständig bedömning av reformens konsekvenser och Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;långsiktigt bestående effekter. Regelverket har inneburit betydande legala&lt;br&gt;och institutionella förändringar som påverkar såväl marknadens&lt;br&gt;funktionssätt som förutsättningarna för producenter, leverantörer och&lt;br&gt;konsumenter. Det är för tidigt att vänta sig att en fullständig anpassning&lt;br&gt;till de nya förhållandena skall ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens samlade bedömning är att förhållandena på elmarknaden&lt;br&gt;som helhet utvecklas positivt och i huvudsak i enlighet med intentionerna&lt;br&gt;bakom elmarknadsreformen. Konkurrensen på elmarknaden har ökat&lt;br&gt;genom de förbättrade möjligheterna till handel med utlandet, etableringen&lt;br&gt;av nya aktörer och en ökad rörligheten bland vissa kundkategorier. Detta&lt;br&gt;kan antas komma att påverka den allmänna elprisutvecklingen för&lt;br&gt;elanvändarna på ett mer påtagligt positivt sätt än vad som hittills har&lt;br&gt;kunnat verifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas uppföljning visar dock att det också finns&lt;br&gt;utvecklingstendenser på elmarknaden som inte helt överensstämmer med&lt;br&gt;elmarknadsreformens syften. Omfattningen av de pågående&lt;br&gt;förändringarna av marknadsförutsättningarna gör dock att anpassningen&lt;br&gt;till de nya förhållandena inte kan förväntas ske helt friktionsfritt.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att vissa problem kommer att försvinna i takt med&lt;br&gt;att praxis från rättstillämpningen och tillsynsarbetet samt de berörda&lt;br&gt;företagens kunskaper om regelverket utvecklas. I samband med det&lt;br&gt;översyns- och utvärderingsarbete som nu inleds inom elmarknads-&lt;br&gt;området finns det dock anledning att rikta särskild uppmärksamhet mot&lt;br&gt;vissa områden för att säkerställa att utvecklingen går i en gynnsam&lt;br&gt;riktning. Detta utvecklas i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Inriktningen av det kommande översynsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under det kommande året inleda ett översyns- och&lt;br&gt;utvärderingsarbete inom elmarknadsområdet. En översyn av systemet&lt;br&gt;med leveranskoncessioner skall genomföras. Vidare skall vissa frågor&lt;br&gt;med anknytning till nätverksamhet utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med leveranskoncession infördes som en övergångslösning i&lt;br&gt;avvaktan på att förutsättningarna på elmarknaden har utvecklats dithän&lt;br&gt;att kravet på timvis mätning inte längre kan anses utgöra ett hinder för&lt;br&gt;små kunder att byta leverantör. Samtliga beviljade ieveranskoncessioner&lt;br&gt;gäller t.o.m. år 2000. En utvärdering av systemet skall ske i god tid före&lt;br&gt;utgången av koncessionstiden med särskilt beaktande av de små&lt;br&gt;konsumenternas och producenternas villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har idag beslutat om direktiv för utvärderingen och&lt;br&gt;bemyndigat näringsministern att tillkalla en särskild utredare för denna&lt;br&gt;(dir. 1998:37). Genom utvärderingen skapas underlag för en prövning av&lt;br&gt;systemet, bl.a. om det på ett ändamålsenligt sätt skapar trygghet för&lt;br&gt;kunder med låg elanvändning. I utvärderingen ingår att överväga om det&lt;br&gt;finns ett fortsatt skyddsbehov för elkunder som av olika skäl inte antas&lt;br&gt;vilja eller kunna hantera en upphandling på den konkurrensutsatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elmarknaden. Om ett fortsatt skydd anses önskvärt skall utredaren föreslå Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;en lämplig reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen kommer i detta sammanhang att beröra frågan om timvis&lt;br&gt;mätning och schablonavräkning. Kravet på timvis mätning infördes för&lt;br&gt;att säkerställa elsystemets effektiva drift och för att åstadkomma en&lt;br&gt;rättvis kostnadsfördelning. Som framhållits av bl.a. Näringsutskottet i&lt;br&gt;bet. 1995/96:NU20 om vissa kompletteringar av elreformen, uppnås&lt;br&gt;bästa hushållning och största möjliga effektivitet vid mätning av den&lt;br&gt;verkliga förbrukningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på timvis mätning har under senare tid från flera håll&lt;br&gt;framhållits som ett betydande hinder för en ökad rörlighet bland elkunder&lt;br&gt;med låg elanvändning och därmed för en ökad konkurrens och prispress&lt;br&gt;inom denna del av marknaden. Det har också anförts att timvis mätning&lt;br&gt;inte är kostnadseffektiv, särskilt inte för elkunder med låg förbrukning.&lt;br&gt;Det har föreslagits att kravet på timvis mätning tas bort för vissa&lt;br&gt;kundkategorier och ersätts med schablonavräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning finns det flera skäl att hålla fast vid&lt;br&gt;kravet på timvis mätning som huvudprincip. Mätarna ger möjligheter för&lt;br&gt;kommunikation mellan elkunderna och elleverantörerna, vilket skapar&lt;br&gt;förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av elsystemet. Elkunderna kan&lt;br&gt;fa regelbunden information om sin elförbrukning vilket underlättar&lt;br&gt;elhushållningen och en effektiv elanvändning. Detta är i sin tur en&lt;br&gt;förutsättning för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem.&lt;br&gt;Erfarenheter visar också att en bred installation av timregistrerande&lt;br&gt;mätare kan möjliggöra effektivisering av nätverksamhet och kostnads-&lt;br&gt;sänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Takpriset för timregistrerande mätutrustning bör med tiden kunna&lt;br&gt;sänkas i takt med att teknik- och marknadsutvecklingen minskar&lt;br&gt;kostnaderna för utrustningen. En fortsatt prispress på mätutrustning kan&lt;br&gt;därmed säkerställas. Mycket talar för att det inom några år kommer att&lt;br&gt;finnas tillgång till mätare till priser som är rimliga för de allra flesta&lt;br&gt;elkunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock övervägas att av rättviseskäl, konkurrensskäl och&lt;br&gt;kostnadsskäl undanta kunder med låg elanvändning, dvs. lägenhets-&lt;br&gt;kunder och liknande, från grundprincipen om timvis mätning. En viktig&lt;br&gt;del i utvärdering av systemet med leveranskoncessioner är att analysera&lt;br&gt;behovet och konsekvenserna av ett sådant undantag. I detta sammanhang&lt;br&gt;skall utredaren analysera effekterna på elmarknadens funktionssätt, bl.a.&lt;br&gt;såvitt avser konsumenternas ställning, balansansvaret och handeln med&lt;br&gt;el. Ett viktigt krav vid införandet av ett system som inkluderar schablon-&lt;br&gt;avräkning skall enligt direktivet vara att en effektiv elanvändning och ett&lt;br&gt;effektivt utnyttjande av elsystemet säkerställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren skall vidare vid sin utvärdering av systemet med leverans-&lt;br&gt;koncession &amp;nbsp;&amp;nbsp;särskilt granska&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;småskaliga&amp;nbsp;&amp;nbsp;elproduktionens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar. Den småskaliga elproduktionen bör tillförsäkras rimliga&lt;br&gt;ekonomiska &amp;nbsp;villkor.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredaren&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&amp;nbsp;&amp;nbsp;i samband&amp;nbsp;&amp;nbsp;därmed beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen av och reglema för stöd inom EU till elproduktion från&lt;br&gt;fömybara energikällor. Utredaren skall lämna ett förslag till stödsystem&lt;br&gt;för småskalig elproduktion. En utgångspunkt skall vara att stödet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidra till teknikutvecklingen och stärka konkurrenskraften för&lt;br&gt;energiteknik baserad på fömybara energislag. Om utredaren bedömer att&lt;br&gt;det finns skäl att gå ifrån ett system som är baserat på mottagningsplikt&lt;br&gt;för el från mindre elproducenter skall i stället förslag lämnas om&lt;br&gt;alternativa styrmedel för att främja småskalig elproduktion med låg&lt;br&gt;miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen av systemet med leveranskoncessioner är av stor betydelse&lt;br&gt;för elkunder med liten elanvändning och för den småskaliga&lt;br&gt;elproduktionen. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att&lt;br&gt;möjligheterna till kostnadssänkningar utnyttjas så att de snabbt kommer&lt;br&gt;kunderna till godo i form av låga elpriser och nättariffer. I detta&lt;br&gt;sammanhang kan det finnas anledning att överväga behovet av&lt;br&gt;kompletteringar av regelverket för att öka effektiviteten och slagkraften i&lt;br&gt;tillsynsarbetet. Det gäller exempelvis regier för att förhindra och beivra&lt;br&gt;s.k. korssubventionering mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt&lt;br&gt;verksamhet. Detta har också betydelse för en sund konkurrens på&lt;br&gt;elmarknaden. Regeringen återkommer till denna fråga i avsnitt 10. Också&lt;br&gt;förutsättningarna för en fortsatt tariffutjämning mellan tätorts- och&lt;br&gt;glesbygdskunder är viktiga att bevaka. En sådan utjämning är en viktig&lt;br&gt;målsättning för elreformen. Regeringen återkommer till dessa frågor i&lt;br&gt;avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om åtgärder mot korssubventionering och tariffutjämning har&lt;br&gt;anknytning till nätverksamheten och den reglering som gäller för denna.&lt;br&gt;Det kan därför enligt regeringens bedömning vara lämpligt att utreda&lt;br&gt;dessa frågor i ett sammanhang. I det sammanhang bör också frågan om&lt;br&gt;regler för tvångsförvaltning av nätkoncession behandlas i enlighet med&lt;br&gt;vad som anfördes i prop. 1996/97:136 Ny ellag (sid. 53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Nätkoncession för utlandsförbindelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nätkoncession för utlandsförbindelser skall&lt;br&gt;kunna beviljas även företag där den som har nätkoncession för&lt;br&gt;stamnätet eller största delen av det har ett bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som uppfyller villkoren för att kunna beviljas&lt;br&gt;nätkoncession för en utlandsförbindelse skall ha rätt att inneha en&lt;br&gt;sådan nätkoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Svenska kraftnät och Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen tillstyrker förslaget med hänvisning till att det kan&lt;br&gt;underlätta finansieringen av nya utlandsförbindelser. Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen förordar en möjlighet för andra aktörer än staten att&lt;br&gt;anlägga utlandsförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund ställer sig försiktigt positiv till förslaget men&lt;br&gt;framhåller att bestämmelserna om direkta ledningar i EG:s&lt;br&gt;elmarknadsdirektiv kan vara av betydelse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Elbrukarförening (Elbruk) avstyrker förslaget med hänvisning&lt;br&gt;till att det kan vara oklart vad som avses med begreppet bestämmande&lt;br&gt;inflytande. Enligt Elbruks uppfattning är de nu gällande bestämmelserna&lt;br&gt;fullt tilfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall framhåller att förslaget till lagtexten är&lt;br&gt;diskretionärt utformad i fråga om återkallande av nätkoncession och att&lt;br&gt;ett förtydligande bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbyggnad av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföringsförbindelser mellan länder sker regelmässigt i samverkan&lt;br&gt;mellan företag i de berörda länderna. Ofta uppförs, drivs och förvaltas&lt;br&gt;överföringsförbindelsen i ett gemensamt ägt bolag eller konsortium.&lt;br&gt;Detta har i vissa fall bedömts vara en ekonomisk och juridskt mer&lt;br&gt;praktisk lösning än att uppföra en förbindelse och att fördela ägande och&lt;br&gt;ansvar för drift och förvaltning med utgångspunkt från landsgränsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ellagen får nätkoncession för linje som avser en&lt;br&gt;utlandsförbindelser beviljas endast den som har nätkoncession för&lt;br&gt;stamnätet eller största delen därav, dvs. Svenska kraftnät. Nätkoncession&lt;br&gt;får beviljas även andra om ledningen är av mindre betydelse för det&lt;br&gt;samlade överföringsnätet till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till denna bestämmelse är att stamnätet och utlands-&lt;br&gt;förbindelserna utgör en del av samhällets infrastruktur. De utgör&lt;br&gt;sammantaget en förutsättning för en fungerande utrikeshandel med el.&lt;br&gt;Såväl tekniska skäl som kraven på opartiskhet och likabehandling talar&lt;br&gt;för en nära samordning av utbyggnaden och driften av stamnätet och&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät har i dag systemansvaret för det svenska elsystemet.&lt;br&gt;Vidare skall affärsverket, såsom utövare av statens äganderätt till&lt;br&gt;stamnätet, uppfylla krav på opartiskhet och icke-diskriminering. Genom&lt;br&gt;att endast Svenska kraftnät normalt kan meddelas koncessioner som&lt;br&gt;avser nya utlandsförbindelser skapas garantier för att utbyggnaden av&lt;br&gt;utlandsförbindelserna sker i en lämplig takt, och att tillkommande&lt;br&gt;utlandsledningar upplåts på icke-diskriminerande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna talar för att utbyggnad av nya utlandsförbindelser också&lt;br&gt;bör tillåtas ske genom samverkan mellan Svenska kraftnät och andra&lt;br&gt;aktörer i gemensamt ägda företag. Utvidgningen bör begränsas till&lt;br&gt;företag i vilka Svenska kraftnät har ett bestämmande inflytande. Detta är&lt;br&gt;förenligt med syftet med den nuvarande bestämmelsen i ellagen men inte&lt;br&gt;med dess lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att säkerställa att Svenska kraftnät också över tiden har kontroll&lt;br&gt;över utlandsförbindelserna bör det i lagtexten anges att endast den som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för att kunna beviljas nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse skall ha rätt att inneha en sådan nätkoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Vissa frågor om nättariffer på stamnätet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;9.1 Tillträde till och nättariffer för vissa&lt;br&gt;utlandsförbindelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En effektiv gränsöverskridande handel&lt;br&gt;med el underlättas av att utlandsförbindelser ingår i punkttariff-&lt;br&gt;systemet. Ellagen bör ändras i syfte att möjliggöra att vissa&lt;br&gt;utlandsförbindelser får omfattas av punkttariffsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall kunna forordna att betald&lt;br&gt;nättariff i Sverige skall ge tillträde även till utlandsförbindelserna mot&lt;br&gt;ett visst land eller del av ett visst land. Om ett sådant förordnande&lt;br&gt;meddelas skall kostnaderna för dessa utlandsförbindelser ingå i&lt;br&gt;nättariffen för stamnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan synpunkter. Till de instanser som&lt;br&gt;tillstyrker förslaget hör bl.a. Konkurrensverket, Svenska kraftnät, Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen och Sveriges Elleverantörer. Svenska kraftnät&lt;br&gt;anför att lagtexten bör utformas så, att regeringen har möjlighet att&lt;br&gt;delegera beslutsrätten till Svenska kraftnät. Vidare anför Svenska&lt;br&gt;kraftnät - med hänvisning till gällande, tidsbegränsade avtal om prioritet&lt;br&gt;på gränsförbindelsema mellan Sverige och Norge - att lagtexten bör&lt;br&gt;utformas för att under en övergångstid möjliggöra tillämpning av&lt;br&gt;prioritetsavgifter även då gränstariff mot land eller mot del av land&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen anför att det är viktigt att i beslut om att&lt;br&gt;ta bort gränstariffer väga in formella såväl som informella hinder för&lt;br&gt;ömsesidighet i elhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, Svenska Fastighetsägareförbundet och&lt;br&gt;Svensk Elbrukarförening anför att man är tveksamma till förslaget med&lt;br&gt;hänvisning till att det kan innebära ökade kostnaderna för elkunderna&lt;br&gt;som inte motsvaras av någon ökad nytta. Liknande synpunkter framförs&lt;br&gt;av LO. Industriförbundet anför att förslaget kan vara tveksamt från EG-&lt;br&gt;rättslig synpunkt då det kan hävdas att bestämmelserna diskriminerar&lt;br&gt;aktörer i vissa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Före avregleringen&lt;br&gt;av elmarknaden byggde utformningen av nättarifferna på ett system med&lt;br&gt;kanaltariffer. Detta system innebär att en elkund begär tillträde till och&lt;br&gt;betalar för överföring på samtliga ledningsnät mellan inmatningspunkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och uttagspunkten. Systemet byggde på att varje elanvändare i praktiken Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;var hänvisad till en producent för sina inköp av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en konkurrensutsatt elmarknad har dock detta tariffsystem en&lt;br&gt;återhållande effekt på den fria handeln. Skälet till detta är att en&lt;br&gt;elanvändare dels måste begära tillträde till flera ledningsnät för att kunna&lt;br&gt;få en leverans från en viss producent, dels måste begära tillträde till andra&lt;br&gt;nät när han vill byta leverantör. Motsvarande gäller för en producent&lt;br&gt;beträffande dennes relation till kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av tarifferna på den avreglerade elmarknaden bygger&lt;br&gt;därför på ett system med s.k. punkttariffer. Detta system innebär att&lt;br&gt;elkunden betalar endast en avgift, nämligen till innehavaren av det nät till&lt;br&gt;vilket han är ansluten. En elanvändare är vanligtvis ansluten till ett&lt;br&gt;lokalnät. Större elanvändare är dock ofta anslutna till ett regionnät.&lt;br&gt;Tariffen på ett lokalnät innefattar, förutom kostnaden för överföring på&lt;br&gt;lokalnätet, också den tariff som lokalnätsinnehavaren betalar för att hans&lt;br&gt;nät är anslutet till det överliggande regionnätet. Tariffen på ett regionnät,&lt;br&gt;i sin tur, innefattar inte bara kostnaden för överföring på regionnätet utan&lt;br&gt;också den tariff som regionnätsinnehavaren betalar för att hans nät är&lt;br&gt;anslutet till det överliggande stamnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tariff en elanvändare på den nya konkurrensutsatta elmarknaden&lt;br&gt;betalar inkluderar alltså kostnaden för överföring både på det ledningnät,&lt;br&gt;till vilket han är ansluten och på de överliggande näten. Motsvarande&lt;br&gt;förhållanden gäller producenters inmatning på stamnätet, vilken ofta sker&lt;br&gt;via en regionledning. Den tariff producenten betalar till regionnäts-&lt;br&gt;innehavaren inkluderar dennes kostnader för att vara ansluten till&lt;br&gt;stamnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller tillträde till nätet är varje nätkoncessionshavare, enligt&lt;br&gt;ellagens bestämmelser, skyldig att överföra el för annans räkning. En&lt;br&gt;förutsättning för att han skall kunna göra detta är dock att det finns&lt;br&gt;kapacitet på nätet för en begärd överföring. Frågan om kapacitet prövas&lt;br&gt;dock inte i samband med överföring av el utan då en elkund begär&lt;br&gt;anslutning till ett ledningsnät. Anslutning sker alltid vid en viss effekt.&lt;br&gt;Med utgångspunkt från den begärda effekten måste nätkoncessions-&lt;br&gt;havaren bedöma huruvida hans nät har kapacitet att överföra el till eller&lt;br&gt;från den begärda anslutningspunkten. För att godkänna den begärda&lt;br&gt;anslutningen kan det bli nödvändigt för nätkoncessionshavaren att begära&lt;br&gt;höjning av effekten i hans anslutningspunkt till det överliggande nätet.&lt;br&gt;Innehavaren av sistnämnda nät måste då bedöma om det finns kapacitet&lt;br&gt;på hans nät för den begärda effekthöjningen i det underliggande nätets&lt;br&gt;anslutningspunkt. Om nätkoncessionshavaren godkänner en begärd&lt;br&gt;anslutning innebär det att såväl han som innehavarna av överliggande nät&lt;br&gt;har bedömt att det finns kapacitet på näten för överföring till eller från&lt;br&gt;den nya anslutningspunkten vid den begärda effekten. Därefter kan de&lt;br&gt;inte vägra överföring under hänvisning till bristande kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda förhållanden innebär alltså att varje nätkund som är ansluten&lt;br&gt;till det svenska elsystemet dels har automatiskt tillträde till hela det&lt;br&gt;svenska elsystemet, dels att den avgift han betalar till innehavaren av det&lt;br&gt;nät till vilket han är ansluten inkluderar all överföring på det svenska&lt;br&gt;elsystemet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med punkttariffer gäller dock inte vid överföring på Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;utlandsförbindelserna. Dessa ledningar går från någon punkt på det&lt;br&gt;svenska elsystemet till någon punkt på ett annat lands elsystem. Några&lt;br&gt;andra anslutningspunkter på dessa ledningar finns inte. Deras enda&lt;br&gt;användning är alltså att överföra el mellan det svenska elsystemet och ett&lt;br&gt;annat lands elsystem. Deras kapacitet är inte sådan att alla elkunder kan&lt;br&gt;få automatiskt tillträde till dem. Därför måste en elkund begära tillträde&lt;br&gt;för varje enskild överföring till eller från utlandet. Sådant tillträde skall&lt;br&gt;medges om det finns ledig kapacitet för överföringen. Om överföringen&lt;br&gt;äger rum får elkunden betala särskilt för denna överföring till&lt;br&gt;innehavaren av utlandsförbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon anslutning längs en sådan ledning blir i allmänhet inte aktuell,&lt;br&gt;varför frågan om ledig kapacitet prövas i samband med begärd&lt;br&gt;överföring och inte vid begärd anslutning som sker vid övriga ledningar.&lt;br&gt;Den legala regleringen av utlandsförbindelser är i övrigt densamma som&lt;br&gt;för övriga ledningar på det svenska elsystemet. Nätkoncessionshavaren&lt;br&gt;måste medge tillträde för överföring om det finns ledig kapacitet och han&lt;br&gt;får inte diskriminera andra elkunder till förmån för honom själv&lt;br&gt;närstående företag. Dessutom måste nättariffen vara skälig och utformad&lt;br&gt;på sakliga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom antagandet av EG:s elmarknadsdirektiv togs ett första steg mot&lt;br&gt;en friare elhandel inom EU där slutmålet är en inre marknad för el som&lt;br&gt;omfattar EU:s alla medlemsstater. I denna process har särskilt några av&lt;br&gt;de nordiska länderna varit pådrivande. De nordiska länderna har kommit&lt;br&gt;längre än övriga EU-länder i utvecklingen mot en firare gränsöver-&lt;br&gt;skridande elhandel. Särskilt har handeln mellan Sverige och Norge&lt;br&gt;utvecklats i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att en gemensam marknad, som&lt;br&gt;omfattar två eller flera länder, skall kunna bildas är att handel av en viss&lt;br&gt;omfattning mellan de berörda länderna äger rum både vad avser&lt;br&gt;kvantiteten överförd el och vad avser antalet aktörer som deltar i denna&lt;br&gt;handel. För detta krävs dels att överföringsförbindelsema har viss&lt;br&gt;kapacitet, dels att tillräckligt många aktörer kan få tillträde till dessa&lt;br&gt;förbindelser på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Detta är dock inte&lt;br&gt;tillräckligt utan även utformningen av nättarifferna har stor betydelse i&lt;br&gt;detta sammanhang. Endast i ett system med punkttariffer torde handeln&lt;br&gt;få såväl tillräcklig omfattning som deltagande av också andra aktörer än&lt;br&gt;de stora etablerade kraftproducenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett sådant system krävs inga särskilda förhandlingar och avtal om&lt;br&gt;tillträde till utlandsförbindelserna, som är fallet i ett system med&lt;br&gt;kanaltariffer. Sådana förhandlingar och avtal är förenade med betydande&lt;br&gt;transaktionskostnader och torde avhålla andra än de etablerade aktörerna&lt;br&gt;från att delta i utlandshandeln. Detta gäller särskilt i de fall då&lt;br&gt;förhandlingar också krävs för nättilltäde på andra sidan landsgränsen.&lt;br&gt;Med ett system med punkttariffer kan sådana hinder undvikas, vilket&lt;br&gt;särskilt underlättar för små aktörer att delta i utlandshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en förutsättning för en gemensam marknad är att aktörerna&lt;br&gt;bara behöver betala i ett av de berörda länderna för överföringen mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länderna. I annat fall kan inte handeln över gränsen konkurrera med den Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;interna handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs vidare att marknadsförutsättningarna är i stort sett likvärdiga&lt;br&gt;i de berörda länderna. Det innebär bl.a. att reglema för tillträde till och&lt;br&gt;utnyttjande av näten är ungefar de samma så att förutsättningarna för&lt;br&gt;handel är i stort sett likvärdiga. Vidare innebär det att bl.a. miljökrav,&lt;br&gt;skattestruktur och nättariffstruktur är i stort sett likvärdiga. Det går inte&lt;br&gt;att exakt ange när en gemensam marknad kan anses föreligga. Detta far&lt;br&gt;bedömas från fall till fall, varvid en helhetsbedömning av främst de&lt;br&gt;kriterier som nu angivits skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa förhållanden föreligger och man vill verka för utvecklingen&lt;br&gt;av en gemensam marknad är det väsentligt att inte själva&lt;br&gt;överföringsförbindelsema belastas med en särskild nättariff. Därför bör&lt;br&gt;det i ellagen införas ett bemyndigande för regeringen att förordna att&lt;br&gt;utlandsförbindelserna till ett visst land inte skall belastas av en särskild&lt;br&gt;nättariff. Ett sådant beslut är av stor betydelse för elförsörjningen och bör&lt;br&gt;därför avgöras av regeringen. Någon möjlighet att delegera beslutsrätten&lt;br&gt;till den systemansvariga myndigheten bör alltså inte införas. Om ett&lt;br&gt;sådant förordnande meddelas skall kostnaderna för de berörda&lt;br&gt;utlandsförbindelserna i stället belasta nättariffen för stamnätet. Detta&lt;br&gt;medför att alla elkunder i Sverige bidrar till kostnaderna för dessa&lt;br&gt;utlandsförbindelser och därför bör också alla elkunder ha rätt till tillträde&lt;br&gt;till dessa förbindelser utan särskild förhandling. Ellagen måste därför&lt;br&gt;ändras så, att om regeringen har förordnat om borttagande av den&lt;br&gt;särskilda nättariffen på utlandsförbindelserna till ett visst land, skall&lt;br&gt;betald nättariff i anslutningspunkten ge elkunden tillträde till inte bara&lt;br&gt;elsystemet i Sverige utan också de berörda utlandsförbindelserna. Detta&lt;br&gt;innebär inte att alla elkunder kommer att garanteras tillträde till dessa&lt;br&gt;förbindelser vid varje givet tillfälle. Men det förutsätter dock att det finns&lt;br&gt;metoder för att hantera kapacitetsbrister på ett öppet och icke-&lt;br&gt;diskriminerande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på när dessa förutsättningar är uppfyllda är de former som&lt;br&gt;gäller för den gränsöverskridande elhandeln mellan Sverige och Norge.&lt;br&gt;Under senare år har den fysiska elhandeln mellan Sverige och Norge&lt;br&gt;utvecklats i en omfattning som gör att man numera kan betrakta de två&lt;br&gt;ländernas elmarknader som en gemensam marknad. Denna utveckling&lt;br&gt;har möjliggjorts genom att överföringskapaciteten mellan de svenska och&lt;br&gt;norska elsystemen är betydande, genom inrättandet av den gemensamma&lt;br&gt;svensk-norska elbörsen Nord-Pool i Oslo och genom att båda länderna&lt;br&gt;har ett system med punkttariffer. Skillnaderna beträffande reglema för&lt;br&gt;nättillträde och nätutnyttjande är små mellan länderna. För att man skall&lt;br&gt;kunna hantera kapacitetsfrågan på ett öppet och icke-diskriminerande&lt;br&gt;sätt har beslutats att all gränsöverskridande fysisk handel måste ske på&lt;br&gt;elbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fysiska handel är organiserad på följande sätt. Aktörerna på&lt;br&gt;börsen lämnar köpbud och säljbud till börsen avseende varje timme&lt;br&gt;under det följande dygnet. Börsen rangordnar dessa bud i prisordning så&lt;br&gt;att de bildar en köpkurva och en säljkurva. Börsen fastställer priset till ett&lt;br&gt;värde motsvarande den punkt där dessa kurvor korsar varandra. Detta är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balanspunkten där utbud och efterfrågan balanserar varandra. Det Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;fastställs alltså ett pris för varje timme under det påföljande dygnet och&lt;br&gt;detta sker i förväg en gång per dygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De säljare som har lämnat bud som är lika med eller lägre än det&lt;br&gt;fastställda priset får mata in el på elsystemet i enlighet med sina bud vad&lt;br&gt;avser mängden el, varvid börsen uppträder som motpart. Övriga säljare&lt;br&gt;far inte mata in el i enlighet med sina bud. De köpare som har lämnat bud&lt;br&gt;som är lika med eller högre än det fastställda priset far ta ut el från&lt;br&gt;elsystemet i enlighet med sina bud vad avser mängden el, varvid börsen&lt;br&gt;uppträder som motpart. Övriga köpare far inte inte ta ut el från&lt;br&gt;elsystemet i enlighet med sina bud. Det fastställda priset gäller alla&lt;br&gt;köpare och säljare som far mata in eller ta ut el från elsystemet, oavsett&lt;br&gt;vad de har bjudit för pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller transaktioner mellan Sverige och Norge gäller följande. De&lt;br&gt;inmatningar och uttag som beskrivits ovan balanserar sällan varandra&lt;br&gt;inom respektive land, vilket innebär att el måste överföras från det ena&lt;br&gt;landets elsystem till det andra landets elsystem via utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns tillräcklig överföringskapacitet för de fysiska leveranser&lt;br&gt;som skall äga rum till följd av de inmatningar och uttag som blir följden&lt;br&gt;av den ovan beskrivna börshandeln vidtas inga åtgärder. Om sådan&lt;br&gt;kapacitet däremot saknas regleras det på följande sätt. Innan priset&lt;br&gt;fastställs av börsen fördelas de ingivna buden på två budområden, ett&lt;br&gt;omfattande Sverige och ett omfattande Norge. (Norge indelas tidvis i&lt;br&gt;flera budområden, vilket dock bortses ifrån i detta sammanhang.) På&lt;br&gt;samma sätt som beskrivits ovan fastställs ett pris för budområdet Sverige&lt;br&gt;och ett pris för budområdet Norge. Dessa pris baserar sig på de bud som&lt;br&gt;lämnats inom respektive budområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I området med nettouttag ökar priset, vilket medför att fler säljare får&lt;br&gt;mata in el på elsystemet i enlighet med sina bud och färre köpare får ta ut&lt;br&gt;el från elsystemet i enlighet med sina bud. Resultatet blir att nettouttaget&lt;br&gt;över börsen minskar i det området. På samma sätt minskar priset i&lt;br&gt;området med nettoinmatning vilket medför att färre säljare far mata in el&lt;br&gt;på elsystemet i enlighet med sina bud och fler köpare far ta ut el från&lt;br&gt;elsystemet i enlighet med sina bud. Resultatet blir att nettoinmatningen&lt;br&gt;över börsen minskar i det området. Priset höjs respektive sänks tills&lt;br&gt;mängden el som behöver överföras mellan budområdena motsvarar&lt;br&gt;överföringskapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av beskrivningen ovan har man alltså funnit ett sätt att&lt;br&gt;hantera frågan om tillträde till utlandsförbindelser vid bristande kapacitet&lt;br&gt;på ett öppet och icke-diskriminerande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan den gränsöverskridande handeln reglerades över elbörsen, som&lt;br&gt;har beskrivits ovan, reglerades tillträdet till utlandsförbindelserna i&lt;br&gt;allmänhet på så sätt att elkunder ingick avtal med nätkoncessionshavaren&lt;br&gt;innebärande att kunden garanterades tillträde på visst avtalat sätt till&lt;br&gt;utlandsförbindelsen. Dessa avtal är i allmänhet tidsbegränsade. Sådana&lt;br&gt;redan ingågna avtal bör alltjämt gälla om regeringen föreskriver att&lt;br&gt;utlandsförbindelserna till ett visst land inte skall belastas med en särskild&lt;br&gt;nättariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att dessa kunders tillträde till förbindelsen alltjämt har Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;prioritet i enlighet med avtalet trots att samtliga elkunder far tillträde till&lt;br&gt;förbindelsen i och med regeringens föreskrifter. I praktiken innebär det&lt;br&gt;att samtliga elkunder får tillträde till endast den del av förbindelsens&lt;br&gt;kapacitet som inte är ianspråktagen av kunderna med avtal om prioriterat&lt;br&gt;tillträde. Dessa kunder måste dock betala för denna prioritet i enlighet&lt;br&gt;med sina avtal trots att nättariffen på förbindelsen har avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Tariffgrundande kostnader för stamnätet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De kostnader som Affärsverket svenska&lt;br&gt;kraftnät har till följd av systemansvaret för el och som inte kan&lt;br&gt;hänföras till en viss kund eller kundkategori skall ingå i&lt;br&gt;kostnadsunderlaget för stamnätstariffen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget i huvudsak eller lämnar det utan synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energimyndighet anför att den föreslagna regleringen är&lt;br&gt;utformad så, att nätmyndigheten i praktiken ges ett tillsynsansvar över&lt;br&gt;Svenska kraftnät vad gäller systemansvaret. Förslaget bör därför ges en&lt;br&gt;annan utformning eller bör det på annat sätt klargöras att så inte skall&lt;br&gt;vara fallet. Liknande synpunkter framförs av Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Statskontoret, Konkurrensverket, Statens&lt;br&gt;energimyndighet, Sveriges Industriförbund och Sveriges Elleverantörer,&lt;br&gt;anför att det krävs en klar definition av vilka kostnader som ingår i&lt;br&gt;systemansvaret. Med undantag för Statens energimyndighet anser de&lt;br&gt;också att en särredovisning av dessa kostnader är en förutsättning för att&lt;br&gt;förslaget skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en definition av systemansvaret med dess kostnader&lt;br&gt;betonas också av Svensk Elbrukarförening, som avstyrker förslaget med&lt;br&gt;hänvisning till att systemansvarets kostnader bör bäras av dem som ger&lt;br&gt;upphov till kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Svenska kraftnät innehar, för statens&lt;br&gt;räkning, nätkoncession för stamnätet. Tariffsättningen på stamnätet följer&lt;br&gt;i princip samma regler som gäller för övriga nätkoncessionshavare. En av&lt;br&gt;huvudprinciperna är att de kostnader som uppstår i Svenska kraftnäts&lt;br&gt;nätverksamhet skall ligga till grund för nättariffen på stamnätet. Andra&lt;br&gt;kostnader får däremot inte ingå i kostnadsunderlaget för tariffberäk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att vara innehavare av stamnätet för statens räkning har&lt;br&gt;Svenska kraftnät en annan viktig uppgift, nämligen att ha systemansvaret&lt;br&gt;för el. Detta ansvar innebär, kort uttryckt, att Svenska kraftnät är&lt;br&gt;ansvarigt för den momentana balanshållningen på det svenska&lt;br&gt;elsystemet, dvs. för att det vid varje tidpunkt råder balans mellan den el&lt;br&gt;som matas in på elsystemet och den el som tas ut från elsystemet. Denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift sköter Svenska kraftnät inom ramen för den s.k. balanstjänsten,&lt;br&gt;främst med hjälpav reglerkraftmarknaden. Denna regleras genom ett&lt;br&gt;avtal mellan de berörda parterna, som är av Svenska kraftnät och i första&lt;br&gt;hand kraftproducenter. Kraftproducenterna ger bud för att öka eller&lt;br&gt;minska sin inmatning av el på elsystemet. Vad som krävs i detta&lt;br&gt;avseende övervakas av Svenska kraftnät som kontinuerligt uppmanar&lt;br&gt;kraftproducenterna att öka eller minska sin inmatning. För denna ökade&lt;br&gt;eller minskade inmatning far kraftproducenterna en marknadsmässig&lt;br&gt;ersättning av Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändarna tar kontinuerligt ut el från elsystemet och betalar i&lt;br&gt;efterhand sina leverantörer för den el de tagit ut. Varje elanvändare måste&lt;br&gt;ha en balansansvarig leverantör. De balansansvariga leverantörerna har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret för att elsystemet tillförs så mycket el&lt;br&gt;som deras kunder tar ut. Däremot kan de balansansvariga leverantörerna&lt;br&gt;inte åta sig det tekniska ansvaret för att elsystemet vid varje given&lt;br&gt;tidpunkt tillförs lika mycket el som deras kunder tar ut från elsystemet.&lt;br&gt;Den funktionen utövas, som nyss beskrivits, av Svenska kraftnät, som&lt;br&gt;alltså i realiteten sköter denna uppgift åt de balansansvariga&lt;br&gt;leverantörerna. Det ekonomiska ansvaret regleras i efterhand innebärande&lt;br&gt;att de leverantörer som har tillfört elsystemet mindre el än deras kunder&lt;br&gt;tagit ut får betala ersättning till Svenska kraftnät, medan de leverantörer&lt;br&gt;som har tillfört elsystemet mer el än deras kunder tagit ut får ersättning&lt;br&gt;av Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balanstjänsten har en viktig funktion inom ramen för systemansvaret.&lt;br&gt;Gemensamt för de kostnader som uppkommer inom balanstjänsten är att&lt;br&gt;de kan hänföras till en viss kund eller kundkategori och att de också tas&lt;br&gt;ut av berörda kunder eller berörd kundkategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uppstår emellertid även andra kostnader, bl.a. för reservkraft som&lt;br&gt;behövs för att hålla balansen vid onormala förhållanden. Dessa kostnader&lt;br&gt;kan dock inte hänföras till en viss kund eller kundkategori.&lt;br&gt;Balanshållningen av det svenska elsystemet är en förutsättning för att&lt;br&gt;detta skall fungera. Det är därför rimligt att samtliga elkunder står för de&lt;br&gt;kostnader som följer av Svenska kraftnäts systemansvar och som inte kan&lt;br&gt;hänföras till en viss kund eller kundkategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett praktiskt sätt att uppnå detta är att låta sådana kostnader för&lt;br&gt;systemansvaret ingå i kostnadsunderlaget för stamnätstariffen, eftersom&lt;br&gt;alla elkunder, direkt eller indirekt, betalar denna nättariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kostnadsunderlaget för stamnätet skulle därmed komma att ingå både&lt;br&gt;kostnaderna för Svenska kraftnäts affärsverksamhet och vissa kostnader&lt;br&gt;för dess myndighetsuppgifter avseende systemansvaret för el. Detta&lt;br&gt;innebär formellt att nätmyndigheten tills vidare ges ett tillsynsansvar&lt;br&gt;även för dessa kostnader. Mot bakgrund av bl.a. de synpunkter som&lt;br&gt;framkommit vid remissmötet i fråga om tillsynen och omfattningen av&lt;br&gt;systemansvaret avser regeringen att närmare utreda frågan om hur&lt;br&gt;styrning och tillsyn av båda verksamheterna skall utövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vissa frågor om redovisning av&lt;br&gt;nätverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av ytterligare skärpningar av kravet på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgränsning av nätverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ellagens bestämmelser om avgränsning av&lt;br&gt;nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet är ändamålsenliga&lt;br&gt;och bör behållas. Ytterligare skärpningar av kraven på avgränsning&lt;br&gt;bör inte göras nu. Regelverket för redovisning av nätverksamhet bör i&lt;br&gt;vissa avseenden kompletteras för att underlätta en effektiv tillsyn av&lt;br&gt;avgränsningen av dessa verksamheter. Det bör finnas en beredskap att&lt;br&gt;i framtiden skärpa regelverket när det gäller kraven på avgränsning av&lt;br&gt;nätverksamhet för att därmed kunna förhindra korssubventionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s bedömning och förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning. NUTEK redovisar i rapporten Korssubvention-&lt;br&gt;ering på elmarknaden ett antal förslag som i framtiden kan behöva&lt;br&gt;övervägas. Förslagen går i huvudsak ut på skärpningar av regelverket i&lt;br&gt;syfte att behandla klara fall av korssubventionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag är att utreda möjligheten att införa en straffavgift vid klara&lt;br&gt;fall av korssubventionering. Vidare föreslås att nätföretagen i första hand&lt;br&gt;skall förbjudas att upphandla förlustel, dvs. el som används för att täcka&lt;br&gt;överföringsförluster i nätet, från närstående företag och i andra hand skall&lt;br&gt;åläggas att upphandla el i konkurrens genom anbudsförfarande i enlighet&lt;br&gt;med lagen om offentlig upphandling (LOU). Effekterna av detta förslag&lt;br&gt;bör enligt NUTEK utredas i särskild ordning, särskilt vad gäller&lt;br&gt;förslagets kostnadskonsekvenser. NUTEK föreslår också att ett förbud&lt;br&gt;övervägs mot att nätföretag ikläder sig borgensförbindelser och andra&lt;br&gt;ekonomiska ansvarsförbindelser till förmån för konkurrensutsatt&lt;br&gt;verksamhet. I andra hand skall nätföretagen åläggas att redovisa sådana&lt;br&gt;förbindelser. NUTEK föreslår slutligen en straffavgift vid försenad eller&lt;br&gt;felaktig årsrapport för nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anför att om en snabb anpassning till kraven på åtskillnad av&lt;br&gt;nätverksamhet eftersträvas, bör förslagen, eller delar av dem, närmare&lt;br&gt;utredas och genomföras inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kravet på boskillnad mellan nätverksamhet och&lt;br&gt;konkurrensutsatt verksamhet har brett stöd bland remissinstanserna.&lt;br&gt;Vissa remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i Göteborg, Konkurrensverket&lt;br&gt;och Konsumentverket förordar en ytterligare skärpning av detta krav.&lt;br&gt;Bl.a. föreslås att nätverksamhet inte skall få bedrivas i samma koncern&lt;br&gt;som elhandels- och elproduktionsverksamhet. Flera remissinstanser, bl.a.&lt;br&gt;Bokföringsnämnden, Riksrevisionsverket (RRV), Svenska kraftnät och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund delar NUTEK:s uppfattning att det är för tidigt Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;att genomföra omfattande förändringar av regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget att införa en straffavgift vid klara fall av&lt;br&gt;korssubventionering är remissopinionen delad. Vissa remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. Konkurrensverket och Konsumentverket, förordar att förslaget&lt;br&gt;genomförs. Andra remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Statskontoret och RRV påpekar i sina remissvar att svårigheter med att&lt;br&gt;påvisa förekomsten av korssubventionering och gränsdragningsproblem&lt;br&gt;kan uppstå i samband med den föreslagna sanktionen. Dessa&lt;br&gt;remissinstanser anför att frågan behöver utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att upphandling av förlustel skall ske i konkurrens far stöd av&lt;br&gt;några remissinstanser, bl.a. Konkurrensverket och Konsumentverket.&lt;br&gt;Andra remissinstanser, bl.a. Statskontoret, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;RRV och Svenska kraftnät anser att frågan bör utredas ytterligare, bl.a.&lt;br&gt;avseende kostnadsaspekterna. Sveriges Elleverantörer motsätter sig&lt;br&gt;förslaget med hänvisning till att förslaget inte är kostnadseffektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om förbud mot borgensåtaganden m.m. i nätverksamhet får&lt;br&gt;stöd av några remissinstanser, bl.a. Statskontoret och Konsumentverket.&lt;br&gt;Andra remissinstanser, bl.a. RRV, Svenska kraftnät och Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund avstyrker förslaget eller förordar att det skall utredas&lt;br&gt;ytterligare. Sveriges Elleverantörer motsätter sig förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som kommenterar förslagen om förseningsavgift&lt;br&gt;för årsrapporter för nätverksamhet och om nätföretagens redovisnings-&lt;br&gt;skyldighet avseende garantier m.m. till juridiskt närstående personer är i&lt;br&gt;huvudsak positivt inställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Regelverket för elmarknaden&lt;br&gt;innebär att produktionen och handeln med el skall bedrivas i konkurrens,&lt;br&gt;vilket skapar förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress i&lt;br&gt;elförsörjningen och valfrihet för elkonsumentema. Överföring av el&lt;br&gt;(nätverksamhet) är ett naturligt monopol som regleras och övervakas&lt;br&gt;med stöd av ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med regleringen är att säkerställa att nätverksamheten bedrivs&lt;br&gt;effektivt och rationellt, samt att nätföretagens monopolställning inte&lt;br&gt;missbrukas. Enligt ellagen skall nättariffer vara skäliga och utformade på&lt;br&gt;sakliga grunder. Vid bedömning av skäligheten i nättariffer skall hänsyn&lt;br&gt;tas till de intäkter och kostnader som entydigt hör till nätverksamheten i&lt;br&gt;koncessionsområdet. Skäligheten i nättariffer och övriga villkor för&lt;br&gt;nättjänster som ett nätföretag tillämpar kan prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för en fungerande handel med el och en effektiv&lt;br&gt;nätverksamhet är att det inte förekommer s.k. korssubventionering&lt;br&gt;mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet, främst&lt;br&gt;produktion av och handel med el. Det finns flera tänkbara former av&lt;br&gt;korssubventionering som innebär att överskott från nätverksamhet kan&lt;br&gt;användas för att ekonomiskt stödja den konkurrensutsatta elproduktionen&lt;br&gt;eller elhandeln. Detta kan leda till att nättariffer blir oskäliga och att&lt;br&gt;konkurrensen i den konkurrensutsatta verksamheten snedvrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ellagen finns särskilda bestämmelser som syftar till att motverka&lt;br&gt;korssubventionering och säkerställa en effektiv tillsyn av nätverk-&lt;br&gt;samheten. En huvudprincip i regelverket är att det skall råda boskillnad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan å ena sidan produktion och försäljning av el, å andra sidan Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;nätverksamhet. För att dessa funktioner inte skall sammanblandas har i&lt;br&gt;lagstiftningen införts krav om åtskillnad mellan nätverksamhet och&lt;br&gt;konkurrensutsatt verksamhet. En juridisk person som bedriver&lt;br&gt;produktion av och handel med el far inte bedriva nätverksamhet. All&lt;br&gt;nätverksamhet skall ekonomiskt redovisas åtskild från annan verksamhet.&lt;br&gt;Revisor hos den som bedriver nätverksamhet skall göra en särskild&lt;br&gt;granskning av redovisningen av nätverksamhet och i ett särskilt intyg&lt;br&gt;avge ett utlåtande i frågan om redovisningen av nätverksamheten skett&lt;br&gt;enligt gällande bestämmelser. NUTEK har tagit fram riktlinjer för vilka&lt;br&gt;funktioner som bör finnas i nätföretag respektive elhandelsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om särredovisning innebär att all nätverksamhet skall&lt;br&gt;redovisas i enlighet med förordningen (1995:1145) om redovisning av&lt;br&gt;nätverksamhet. 1 korthet innebär reglema att den som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet och annan verksamhet inom samma rörelse ekonomiskt&lt;br&gt;skall redovisa nätverksamheten som en särskild rörelsegren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att ellagens bestämmelser är&lt;br&gt;avsedda att ge nätmyndigheten sådana förutsättningar för insyn i och&lt;br&gt;kontroll av de ekonomiska förhållandena i nätverksamheten att&lt;br&gt;korssubventionering kan förhindras. Vidare syftar bestämmelserna till att&lt;br&gt;ge underlag för bedömningen av skäligheten i nättarifferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppdrag till NUTEK att överväga behovet av skärpta krav&lt;br&gt;på avgränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har bl.a. återrapporteringen år 1996 av regeringsuppdraget att&lt;br&gt;följa upp utvecklingen på elmarknaden redovisat att det finns tecken på&lt;br&gt;korssubventionering mellan nätverksamhet och elhandel. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;i samband med upphandling av nätföretagens inköp av el för att täcka&lt;br&gt;nätförluster och vid upphandlingen av tjänster. Ytterligare riskområden&lt;br&gt;som identifierats är gemensamma personalfunktioner och felaktig&lt;br&gt;prissättning av personaltjänster samt förekomsten av koncernbidrag från&lt;br&gt;företag som bedriver nätverksamheten till juridiskt närstående företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i juni 1997 åt NUTEK att överväga behovet att&lt;br&gt;skärpa ellagstiftningens krav på avgränsning mellan nätverksamhet och&lt;br&gt;konkurrensutsatt verksamhet, och att lämna förslag om den lagreglering&lt;br&gt;som kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till uppdraget var bl.a. de erfarenheter av&lt;br&gt;korssubventionering som framkommit i uppföljningsarbetet. En&lt;br&gt;frågeställning var om den i ellagstiftningen stipulerade avgränsningen&lt;br&gt;mellan nätverksamhet och elhandelsverksamhet var effektiv i praktiken,&lt;br&gt;särskilt sett i relation till de kostnader som regleringen medför. Slutligen&lt;br&gt;fanns farhågor om att tillgångar i nätverksamhet utnyttjades som&lt;br&gt;ekonomisk säkerhet i elhandelsverksamhet på ett sätt som kunde drabba&lt;br&gt;nätföretagets kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK avrapporterade uppdraget i oktober 1997. Av rapporten&lt;br&gt;Korssubventioneringpå elmarknaden framgick bl.a. att ca 70 procent av&lt;br&gt;nätföretagen ingick i en koncern tillsammans med elhandelsföretag. Det&lt;br&gt;var också vanligt att bolag för elproduktion, fjärrvärmeverksamhet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gasdistribution eller andra verksamheter ingick i koncernen. Vidare Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;framgick att nästan hälften av elhandelsforetagen saknar egen anställd&lt;br&gt;personal. Dessa foretag upphandlade personal tjänster, oftast från juridiskt&lt;br&gt;närstående nätföretag. Enligt rapporten upphandlade en klar majoritet av&lt;br&gt;nätföretagen förlustelen från närstående företag. Utredningen gav dock&lt;br&gt;inga belägg för att långivning och koncernbidrag används i syfte att&lt;br&gt;subventionera konkurrensutsatt verksamhet. Närmare 30 procent av&lt;br&gt;nätföretagen hade ställt någon form av säkerhet för skulder som belastar&lt;br&gt;ett elhandelsföretag. NUTEK anför att sådana säkerheter medför en&lt;br&gt;påtaglig risk för ekonomiska förluster i nätföretag om elhandelsforetagen&lt;br&gt;skulle komma på obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bedömer att reglema om avgränsning mellan nätverksamhet&lt;br&gt;och produktion och handel med el är ändamålsenliga med hänsyn till&lt;br&gt;syftet att förhindra korssubventionering. Vidare anförs att ett skärpt&lt;br&gt;regelverk bör konstrueras så att det inte medför onödiga kostnader för&lt;br&gt;branschen eller för det allmänna. Ytterligare detaljreglering bör undvikas.&lt;br&gt;Enligt NUTEK visar erfarenheterna att det främst krävs informations-&lt;br&gt;och utbildningsinsatser för att säkra efterlevnaden av det gällande&lt;br&gt;regelverket. NUTEK redovisar dock ett antal förslag som man menar i&lt;br&gt;framtiden kan komma att behöva övervägas. De gäller i huvudsak&lt;br&gt;skärpningar av regelverket i syfte att kunna behandla&lt;br&gt;korssubventionering. Dessa förslag har redovisats ovan i inledningen av&lt;br&gt;avsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bedömer dock, med hänvisning till att elmarknadsreformen&lt;br&gt;ännu inte fått fullt genomslag i elbranschen, att tiden ännu inte är mogen&lt;br&gt;för genomgripande förändringar i regelverket. Myndigheten anför att om&lt;br&gt;en snabb anpassning till kraven på åtskillnad av nätverksamhet&lt;br&gt;eftersträvas bör förslagen, eller delar av dem, närmare utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden om behovet av ytterligare skärpning av kraven på&lt;br&gt;avgränsning av nätverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagens bestämmelser om avgränsning av nätverksamhet är enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning ändamålsenliga och bör behållas. Några av&lt;br&gt;NUTEK:s förslag innebär i huvdsak förtydliganden som är relativt&lt;br&gt;okomplicerade och som kan införas snabbt. Det gäller förslaget om&lt;br&gt;förseningsavgift för årsrapporter för nätverksamhet och förslaget om&lt;br&gt;nätföretagens redovisningsskyldighet avseende garantier m.m. till&lt;br&gt;juridiskt närstående personer. Regeringen återkommer till dessa åtgärder&lt;br&gt;i avsnitten 10.2 och 10.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s övriga förslag är enligt regeringens bedömning mer&lt;br&gt;genomgripande och behöver därför övervägas ytterligare. Flera&lt;br&gt;remissinstanser framhåller att dessa förslag behöver analyseras&lt;br&gt;ytterligare avseende förslagens praktiska konsekvenser, legala&lt;br&gt;utformning och förenlighet med annan lagstiftning. Det gäller bl.a&lt;br&gt;förslagens kostandskonsekvenser samt effekterna på konkurrensen och&lt;br&gt;berörda företag. Även NUTEK har framhållit att förslagen behöver&lt;br&gt;utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya regelverket för elmarknaden har inneburit omfattande Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;institutionella förändringar för de berörda företagen. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;elmarknadsreformen ännu inte fatt fullt genomslag i elbranschen bör&lt;br&gt;genomgripande förändringar i regelverket enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;inte genomföras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid enligt regeringens bedömning vara motiverat att&lt;br&gt;överväga vissa skärpningar av regelverket i syfte att skapa ytterligare&lt;br&gt;hinder för korssubventionering och bättre förutsättningar för tillsyn av&lt;br&gt;nätverksamhet. Regeringen planerar därför att låta utreda NUTEK:s&lt;br&gt;förslag närmare. Ett viktigt skäl för detta är att regeringen bedömer att&lt;br&gt;det bör finnas en bredskap att snabbt skärpa regelverket för elmarknaden&lt;br&gt;om de pågående informations- och utbildningsinsatserna och&lt;br&gt;utvecklingen av rättspraxis inte leder till att risken för och förekomsten&lt;br&gt;av korssubventionering upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sådan utredning bör ingå att närmare analysera de föreslagna&lt;br&gt;åtgärdernas effektivitet när det gäller att förhindra korssubventionering.&lt;br&gt;Vidare bör ingå att analysera förslagens konsekvenser med avseende på&lt;br&gt;bl.a. kostnaderna för de företag som bedriver elhandels-, och&lt;br&gt;nätverksamhet samt för myndigheternas tillsynsarbete, och att väga dessa&lt;br&gt;mot effekterna av skärpta krav på avgränsning mellan elhandels- och&lt;br&gt;nätverksamhet. Vidare bör ingå att analysera åtgärdernas påverkan på&lt;br&gt;konkurrenssituationen på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vanligt förekommande förhållande, som är särskilt angeläget att&lt;br&gt;analysera närmare, är att nätföretag ställer ekonomiska säkerheter till&lt;br&gt;förmån för närstående elhandelsföretag och annan konkurrensutsatt&lt;br&gt;verksamhet. Som nyss angivits har NUTEK:s undersökning visat att nära&lt;br&gt;30 procent av nätföretagen har ställt någon form av säkerhet för&lt;br&gt;närstående elhandelsföretags ekonomiska förpliktelser. Det förekommer&lt;br&gt;också att ett nätföretag ställer någon form av säkerhet till annan&lt;br&gt;konkurrensutsatt verksamhet. Sådana säkerheter kan ha formen av&lt;br&gt;garantier, ansvarsförbindelser (exempelvis borgensförbindelser),&lt;br&gt;företagsinteckningar eller panträtt i fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kan detta förfarande starkt ifrågasättas.&lt;br&gt;Det finns uppenbara risker för ekonomiska förluster i konkurrensutsatt&lt;br&gt;verksamhet. Sådana förluster kan drabba ett närstående nätföretag i det&lt;br&gt;fall nätföretaget har ställt ekonomisk säkerhet för det förlustdrabbade&lt;br&gt;konkurrensutsatta företagets ekonomiska förpliktelser. Om förlusterna&lt;br&gt;blir betydande kan hela nätverksamheten inklusive dess tillgångar&lt;br&gt;äventyras, beroende på hur de ekonomiska säkerhetsåtagandena är&lt;br&gt;utformade. Eftersom nätverksamhet är ett naturligt monopol finns det en&lt;br&gt;risk för att det i sista hand blir nätkundema som får stå den ekonomiska&lt;br&gt;risken för nätföretagets säkerhetsåtaganden gentemot den&lt;br&gt;konkurrensutsatta verksamheten. Det förbud mot borgensförbindelser&lt;br&gt;m.m. som NUTEK har föreslagit bör dock vägas mot de effekter som kan&lt;br&gt;uppkomma till följd av förbudet för bl.a. små elhandelsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förseningsavgift vid försenad eller felaktig&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsrapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nätmyndigheten bemyndigas att utdöma en&lt;br&gt;avgift (förseningsavgift) vid försenad eller felaktig årsrapport för&lt;br&gt;nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;anför inga synpunkter på förslaget. Kammarrätten i Sundsvall anför att&lt;br&gt;lagtexten bör förtydligas så att det tydligt framgår för vilket års rapporter&lt;br&gt;som bestämmelserna skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;(1995:1145) om redovisning av nätverksamhet framgår att den som&lt;br&gt;bedriver nätverksamhet skall upprätta en årsrapport. Denna består av&lt;br&gt;resultaträkning, balansräkning, verksamhetsberättelse och, i fråga om&lt;br&gt;större nätföretag, finansieringsanalys. I en bilaga till verksamhets-&lt;br&gt;berättelsen skall en särskild rapport bifogas. Den särskilda rapporten&lt;br&gt;skall innehålla uppgifter som behövs för att bedöma skäligheten i&lt;br&gt;nättariffer och övriga villkor samt för att kunna jämföra nätverksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsrapporten skall upprättas enligt god redovisningssed som den&lt;br&gt;tillämpas i aktiebolag. Detta gäller oavsett om nätföretaget är aktiebolag&lt;br&gt;eller drivs i någon annan associationsform. En bestyrkt kopia av&lt;br&gt;årsrapporten skall sändas in till nätmyndigheten senast sju månader efter&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rapport som nätföretagen skall sända in till nätmyndigheten utgör&lt;br&gt;underlag för myndighetens tillsynsarbete. En förutsättning för att detta&lt;br&gt;skall kunna bedrivas effektivt är att de handlingar som ingår i rapporten&lt;br&gt;är korrekta och att de inkommer i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i rapporten Korssubventionering på elmarknaden&lt;br&gt;redovisat bl.a. erfarenheter från en särskild granskning av de årsrapporter&lt;br&gt;som inkommit år 1997. Syftet med granskningen har enligt NUTEK&lt;br&gt;främst varit att ge underlag för en bedömning av årsrapporternas kvalitet.&lt;br&gt;Granskningen visar att årsrapporterna ofta är behäftade med relativt stora&lt;br&gt;brister. En iakttagelse är att många nätföretag inkommit med försenade&lt;br&gt;eller ofullständiga årsrapporter. Bristerna avser främst otillräcklig&lt;br&gt;särredovisning av nätverksamhet, ofullständiga årsrapporter, oklara&lt;br&gt;redovisningsprinciper och handlingar som inte har undertecknats av rätt&lt;br&gt;befattningshavare. Under år 1997 har NUTEK förelagt ett femtiotal&lt;br&gt;företag att inkomma med årsrapporter eller med kompletteringar till följd&lt;br&gt;av att årsrapporter inte inlämnats eller inlämnats i ofullständigt eller&lt;br&gt;bristfälligt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med bristerna och förbättra kvaliteten i&lt;br&gt;redovisningen av nätverksamhet och årsrapporterna krävs betydande&lt;br&gt;informations- och utbildningsinsatser riktade mot nätföretagen. Det är ett&lt;br&gt;ansvar för nätmyndigheten och berörda branschorganisationer att&lt;br&gt;genomföra dessa insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolag som omfattas av årsredovisningslagen (1995:1554 - ÄRL), skall&lt;br&gt;enligt 8 kap. 3 § ÅRL sända in bestrykt kopia av årsredovisningen och&lt;br&gt;revisionsberättelse för det gångna räkenskapsåret till Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket (PRV). I 8 kap. 9 § ÅRL finns bestämmelser om en&lt;br&gt;särskild förseningsavgift för bolag som inom sju månader efter&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång inte har inkommit med föreskrivna handlingar till&lt;br&gt;PRV. Av NUTEK:s redovisning framgår att erfarenheterna av detta&lt;br&gt;system är goda. Antalet försenade eller felaktiga räkenskapshandlingar&lt;br&gt;har minskat kraftigt sedan reglema om särskild förseningsavgift infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att öka efterlevanden av bestämmelserna om redovisning av&lt;br&gt;nätverksamhet bör en motsvarande avgift införas för nätföretag som&lt;br&gt;sänder in årsrapporten för sent eller felaktigt sammanställd.&lt;br&gt;Bestämmelser om avgiften bör införas genom en komplettering av&lt;br&gt;ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Nätföretagens redovisningsskyldighet avseende&lt;br&gt;garantier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nätföretagen skall, genom en ändring i&lt;br&gt;förordningen om redovisning av nätverksamhet, åläggas att till&lt;br&gt;nätmyndigheten redovisa garantier, borgensåtaganden och andra&lt;br&gt;liknande ekonomiska utfästelser till förmån för närstående juridiska&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan synpunkter. Till de instanser som&lt;br&gt;tillstyrker förslaget hör bl.a. Statskontoret, Konkurrensverket, Statens&lt;br&gt;energimyndighet och Svensk Elbrukarförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: De flesta nätföretag ingår i en&lt;br&gt;koncern tillsammans med andra företag. Huvuddelen av dessa koncerner&lt;br&gt;bedriver också elhandelsverksamhet. Ofta ingår också elproduktion,&lt;br&gt;fjärrvärme, gasdistribution och annan konkurrensutsatt verksamhet i&lt;br&gt;koncernernas verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att nätföretaget ställer ekonomiska säkerheter till&lt;br&gt;närstående elhandelsföretag och annan konkurrensutsatt verksamhet.&lt;br&gt;Säkerheter kan ha formen av garantier, ansvarsförbindelser, exempelvis&lt;br&gt;borgensförbindelser, företagsinteckningar och panträtt i fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet framgår&lt;br&gt;inte uttryckligen att eventuella borgensförbindelser, ansvarsförbindelser&lt;br&gt;och garantier skall redovisas i årsrapporten. En sådan redovisning far&lt;br&gt;dock anses följa av god redovisningssed. Det är angeläget för en effektiv&lt;br&gt;tillsyn av nätverksamhet att eventuella borgensförbindelser, ansvarsför-&lt;br&gt;bindelser och garantier redovisas öppet. Det bör därför i förordningen&lt;br&gt;införas uttryckliga krav på en sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Frågor om tariffutjämning mellan tätort och&lt;br&gt;glesbygd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;11.1 Behovet av åtgärder för att åstadkomma&lt;br&gt;tariffutjämning mellan tätort och glesbygd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nättarifferna bör utjämnas mellan tätort&lt;br&gt;och glesbygd. En strukturomvandling av lokaldistributionen bör ske&lt;br&gt;på ett sådant sätt att samordnings- och stordriftfördelar kan tas&lt;br&gt;tillvara. Nätmyndighetens tillsyn av nätföretagen, bl.a. i form krav på&lt;br&gt;effektivisering av nätverksamhet, bör även fortsättningsvis vara&lt;br&gt;huvudmetoden för att främja strukturomvandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av och formerna för ytterligare åtgärder i syfte att främja&lt;br&gt;tariffutjämning mellan tätort- och glesbygdskunder skall utredas&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s bedömning och förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens bedömning. NUTEK redovisar i rapporten Rationella&lt;br&gt;nätkoncessioner för område - kriterier för lämplig enhet bedömningen att&lt;br&gt;det behövs kompletterande regler för att koncessionsreglema skall kunna&lt;br&gt;användas för att ta bort direkt olämpliga nätenheter. Nätföretagen bör,&lt;br&gt;pådrivna av nätmyndighetens tillsyn och allmänna råd om&lt;br&gt;näteffektivisering, själva avgöra hur befintliga skal- och samdrifts-&lt;br&gt;fördelar bäst skall realiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK föreslår allmänna kriterier för vad som skall betraktas som&lt;br&gt;lämplig nätenhet, men bedömer att dessa kritier inte bör kvantifieras utan&lt;br&gt;anpassas till de enskilda fallen. Vidare föreslår NUTEK vägledande&lt;br&gt;kritier som skall användas vid beslut om sammanslagningar av&lt;br&gt;koncessioner som berör flera företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK föreslår också att restriktionen om geografisk närhet inte skall&lt;br&gt;vara bindande vid beslut om sammanläggning av koncessionsområden.&lt;br&gt;Slutligen föreslår NUTEK att det ges en legal grund för differentiering av&lt;br&gt;nätavgifter under en övergångsperiod vid sammanläggning eller&lt;br&gt;samredovisning av nätkoncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna stöder&lt;br&gt;NUTEK:s bedömning att nätmyndighetens tillsyn av nätföretagen, bl.a. i&lt;br&gt;form av krav på effektivisering av nätverksamhet, även fortsättningsvis&lt;br&gt;bör vara huvudmetoden för att främja strukturomvandlingen. Sveriges&lt;br&gt;Elleverantörer menar att utredningen i stora delar är allmänt hållen med&lt;br&gt;svepande formuleringar utan saklig argumentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Svenska kraftnät, Glesbygdsverket, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet och Svenska Kraftverksförningen, är i huvudsak&lt;br&gt;positiva till de föreslagna kritiema och till principen att inte kvantifiera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa. Statskontoret anför att utredningens förslag är vaga och att de inte Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;ger tillräcklig vägledning när det gäller att formulera kriterier för lämplig&lt;br&gt;enhet. Liknande synpunkter framförs av Sveriges Elleverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som kommenterar förslaget om att slopa kravet på&lt;br&gt;geografisk närhet vid samredovisning av nätområden, bl.a. Statskontoret&lt;br&gt;och Svenska krafinät, anför att förslagets konsekvenser bör utredas&lt;br&gt;ytterligare ur olika aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en legal grund för successiv tariffutjämning stöds av bl.a.&lt;br&gt;Glesbygdsverket, Svenska Kraftverksföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Elleverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En huvudprincip i ellagen är att&lt;br&gt;priserna för nättjänster skall vara kostnadsriktiga. Vidare gäller att&lt;br&gt;nättariffer skall vara skäliga och utformade på sakliga grunder. Lagen&lt;br&gt;anger också kriterier som skall användas vid skälighetsbedömningen.&lt;br&gt;Som den viktigaste faktorn anges konsumentintresset, dvs.&lt;br&gt;konsumenternas intresse av låga och stabila nättariffer. Även nätägarens&lt;br&gt;krav på en rimlig avkastning i verksamheten skall beaktas. Att nättariffen&lt;br&gt;skall utformas på sakliga grunder innebär att tarifferna skall vara&lt;br&gt;objektiva och icke-diskriminerande. Skilda tariffer far tillämpas på&lt;br&gt;grupper av kunder med olika kostnadsbild. Kunder inom samma&lt;br&gt;kundkategori skall däremot ha samma nättariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffen på lokal nivå, dvs. inom en nätkoncession för område, får&lt;br&gt;inte vara avståndsberoende utom vad avser engångsavgifter vid&lt;br&gt;anslutning. Det innebär att geografiska indelningar inte får göras, t.ex.&lt;br&gt;med olika tariffer för tätorter och omgivande landsbygd. Zonindelningar&lt;br&gt;av ett koncessionsområde är inte heller tillåtna. Vid bedömning av&lt;br&gt;nättariffen på lokalnivå skall enligt huvudregien varje&lt;br&gt;koncessionsområde behandlas för sig. Det är pristvecklingen i det&lt;br&gt;aktuella området som skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för att överföra el är betydligt högre på landsbygden än i&lt;br&gt;tätorter. Skälet är att andelen realkapital i form av överförings-&lt;br&gt;anläggningar per elabonnent är större på landsbygden än i tätorten, och&lt;br&gt;därmed även kapital- och underhållskostnaderna. Kostnadsskillnaderna&lt;br&gt;gör att skillnaderna i avgiftsnivå mellan områden med hög respektive låg&lt;br&gt;kundtäthet kan bli betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagen innehåller flera bestämmelser i syfte att inom ramen för den&lt;br&gt;gällande områdesstrukturen jämna ut nättarifferna mellan tätorts- och&lt;br&gt;landsbygdskunder. Bl.a. har bestämmelserna om förbud mot geografisk&lt;br&gt;indelning eller zonindelning inom en nätkoncession för område införts&lt;br&gt;med detta syfte. Ett motsvarande förbud finns mot avståndsberoende&lt;br&gt;tariffer för regionledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan nätmyndigheten på koncessionshavarens begäran medge&lt;br&gt;undantag från kravet att varje koncessionsområde skall redovisas för sig.&lt;br&gt;Ett sådant undantag är för sin giltighet beroende av att en enhetlig&lt;br&gt;nättariff tillämpas i alla berörda koncessionsområden. Områdena skall&lt;br&gt;ligga geografiskt nära varandra och utgöra en för nätverksamhet lämplig&lt;br&gt;enhet. Om nätkoncessionema får redovisas samlat skall de också vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen av nättariffen ses som ett område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrmedel för att åstadkomma rationella nätkoncessioner för område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncessionsområdes sammansättning av tätorts- och glesbygdskunder&lt;br&gt;har stor betydelse för nättariffens nivå. I samband med prövning av&lt;br&gt;områdeskoncessioner söker nätmyndigheten åstadkomma områden med&lt;br&gt;en lämplig blandning av tätorts- och glesbygdskunder för att nå en&lt;br&gt;utjämning av nätariffema. De legala styrmedlen för att åstadkomma&lt;br&gt;rationella nätområden i samband med koncessiongivningen är dock&lt;br&gt;begränsade och bygger främst på frivillig medverkan från nätföretagens&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NUTEK:s rapport Rationella nätkoncessioner för område -&lt;br&gt;kriterier för lämplig enhet har inte koncessionsgivningen använts som&lt;br&gt;tvingande medel för att åstadkomma lämpliga sammanslagningar av&lt;br&gt;nätområden varken i Sverige eller i våra nordiska grannländer. Direkta&lt;br&gt;avslag på ansökningar om förlängningar av existerande koncessionser har&lt;br&gt;inte förekommit. En vanlig metod har i stället varit att besluta om kortare&lt;br&gt;koncessionstider än normalt eller om tillfälliga förlängningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK :s beräkningar i rapporten visar att det finns en&lt;br&gt;rationaliseringspotential i nätverksamheten som skulle medge en&lt;br&gt;långtgående tariffsänkning för glesbygdskunder, utan motsvarande&lt;br&gt;höjning av tärortstariffema. Myndigheten bedömer att det behövs&lt;br&gt;kompletterande regler för att den på ett mer kraftfullt sätt skulle kunna se&lt;br&gt;till att samordnings- och stordriftsfördelama i nätverksamheten tas&lt;br&gt;tillvara, samtidigt som olämpligt sammansatta koncessionsenheter&lt;br&gt;elimineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK lämnar i sin rapport flera förslag till regelförändringar, som&lt;br&gt;skulle öka dess möjlighet att med stöd av lagstiftningen styra struktur-&lt;br&gt;omvandlingen mot ökad effektivitet och ökad tariffutjämning. Ett förslag&lt;br&gt;är att myndigheten under en övergångsperiod skall kunna medge en&lt;br&gt;successiv tariffutjämning mellan berörda områden vid samredovisning&lt;br&gt;eller sammanslagning av nätkoncessioner för områden och vid justering&lt;br&gt;av gränser för nätkoncession för område. Detta behandlas i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s förslag i övrigt är allmänt formulerade, och förutsätter ett&lt;br&gt;föreberedande utredningsarbete innan eventuella förslag till ändringar av&lt;br&gt;lagstiftningen kan utformas. Det är enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;angeläget nätmyndigheten möjligheter att påskynda en tariffutjämning&lt;br&gt;mellan tätorts- och glesbygdskunder ökar, samtidigt som kostnaderna för&lt;br&gt;hela nätverksamheten kan hållas nere och en successiv avgiftsutjämning&lt;br&gt;därmed sker. Förutsättningarna för ytterligare åtgärder, och förslag till&lt;br&gt;reglering av dessa, bör därför utredas. Regeringen avser att inom kort&lt;br&gt;tillkalla en särskild utredare för att utreda frågorna om tariffutjämning,&lt;br&gt;åtgärder mot korssubventionering samt regler för tvångsförvaltning av&lt;br&gt;nätkoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Legal grund för differentiering av nättariffer vid&lt;br&gt;samredovisning eller sammanslagning av&lt;br&gt;nätkoncessioner för område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En legal grund för differentiering av nät-&lt;br&gt;tariffer vid samredovisning eller sammanslagning av nätkoncessioner&lt;br&gt;för område bör införas i syfte att underlätta ytterligare tariffutjämning.&lt;br&gt;Regeringens förslag: Vid samredovisning eller sammanslagning av&lt;br&gt;nätkoncessioner för områden och vid justering av gränser för&lt;br&gt;nätkoncession för område skall en successiv tariffutjämning mellan de&lt;br&gt;berörda områdena kunna ske under en övergångsperiod på tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan synpunkter. Statens energimyndighet anför&lt;br&gt;att förslaget bör kompletteras med övergångsbestämmelser. Sveriges&lt;br&gt;Elleverantörer föreslår ett förtydligande av förslaget i promemorian så&lt;br&gt;att det klart framgår att samredovisning av nätområden far ske redan från&lt;br&gt;första året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Enligt ellagen skall&lt;br&gt;varje nätkoncession för område redovisas för sig. Nätmyndigheten kan&lt;br&gt;dock, på koncessionshavarens begäran, medge att flera&lt;br&gt;koncessionsområden redovisas samlat. Denna möjlighet har införts för att&lt;br&gt;bl.a. främja tariffutjämning mellan tätort och glesbygd. För att&lt;br&gt;undantaget skall kunna medges måste områdena ligga geografiskt nära&lt;br&gt;varandra och utgöra en för nätverksamhet lämplig enhet. Vid&lt;br&gt;rättstillämpningen har bestämmelserna tolkats så att kriteriet för&lt;br&gt;geografisk närhet far anses vara uppfyllt om områdena ligger inom&lt;br&gt;samma region. Vad som avses med region avgörs i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Med kriteriet lämplig enhet avses att berörda områden innehåller en&lt;br&gt;lämplig kombination av glesbygds- och tätortsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant undantag är för sin giltighet beroende av att en enhetlig&lt;br&gt;nättariff tillämpas i alla berörda koncessionsområden. Om&lt;br&gt;nätkoncessionema far redovisas samlat skall de också vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen av nättariffen ses som ett område. Den befintliga&lt;br&gt;lagstiftningen medger således inte någon successiv utjämning och&lt;br&gt;anpassning av nättariffer. Eftersom skillnaderna mellan nättariffer i&lt;br&gt;tätorts- och glesbygdsnät kan vara betydande, kan tätortskundemas&lt;br&gt;tariffer stiga väsentligt om en samredovisning börjar att tillämpas,&lt;br&gt;särskilt om de möjliga kostnadssänkningarna till följd av en&lt;br&gt;sammanslagning ännu inte hunnit fa genomslag. Detta gäller särskilt om&lt;br&gt;antalet tätortskunder är litet i förhållande till antalet glesbygdskunder.&lt;br&gt;Det kan därför befaras att kravet på en omedelbar tariffutjämning medför&lt;br&gt;att nätföretag ibland avstår från att begära en samredovisning av&lt;br&gt;nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma kan befaras beträffande möjligheterna att slå samman&lt;br&gt;koncessionsområden, exempelvis i samband med förvärv av sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områden och vid justering av gränserna för sådana områden. Inte heller i&lt;br&gt;dessa fall medger ellagen någon möjlighet till successiv tariffutjämning&lt;br&gt;mellan de berörda koncessionsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör skapas en möjlighet att med stöd av ellagen under en&lt;br&gt;övergångstid successivt jämna ut nättariffer mellan berörda&lt;br&gt;koncessionsområden i samband med samredovisning och&lt;br&gt;sammanslagning av koncessionsområden samt vid justering av gränserna&lt;br&gt;för sådana områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Anmälningsfrist vid byte av balansansvarig&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En anmälningsfrist på en månad införs vid byte&lt;br&gt;av balansansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan synpunkter. Sveriges Elleverantörer anför&lt;br&gt;att elbranschens allmänna avtalsvillkor föreskriver en anmälningsfrist om&lt;br&gt;30 dagar och föreslår att lagstiftningen utformas med hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Sveriges Fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;förespråkar en kortare anmälningsfrist. Statens energimyndighet&lt;br&gt;förespråkar en anmälningsfrist om högst en månad. Svensk&lt;br&gt;Elbrukarförening avstyrker förslaget med hänvisning till att en&lt;br&gt;anmälningsfrist hindrar konkurrensen och rörligheten på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ellagen innehåller vissa föreskrifter&lt;br&gt;om s.k. balansansvar. Huvudregeln är att varje elanvändare som köper el&lt;br&gt;från annan än leveranskoncessionären är skyldig att se till att det finns&lt;br&gt;någon ekonomiskt ansvarig för att det nationella elsystemet tillförs lika&lt;br&gt;mycket el som elanvändaren tar ut. Detta kallas balansansvar. Ett sådant&lt;br&gt;åtagande skall göras genom avtal med den som har systemansvar enligt&lt;br&gt;ellagen. dvs. med Svenska kraftnät. Avtalet innebär att Svenska kraftnät&lt;br&gt;ser till att öka eller minska elproduktionen motsvarande den&lt;br&gt;balansansvariges förbrukning och att i efterhand reglerar balans-&lt;br&gt;hållningen ekonomiskt med denne. För närvarande ingår drygt 30 företag&lt;br&gt;i Svenska kraftnäts balansavräkning. En väl fungerande balansavräkning&lt;br&gt;är av stor betydelse för en effektiv elhandel och elproduktion och för en&lt;br&gt;rättvis fördelning av elsystemets kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett byte av balansansvarig föranleder vissa administrativa och tekniska&lt;br&gt;åtgärder hos Svenska kraftnät och berörda nätinnehavare för att&lt;br&gt;avräkning och rapportering skall fungera när bytet har genomförts. I syfte&lt;br&gt;att medge tillräcklig tid för dessa åtgärder bör det i ellagen införas en&lt;br&gt;lagstadgad anmälningstid för byte av balansansvarig. Bestämmelsen bör&lt;br&gt;utformas så att elanvändaren åläggs att anmäla byte till nätinnehavaren&lt;br&gt;inom en viss tid och nätinnehavaren blir då i sin tur skyldig att&lt;br&gt;omedelbart meddela Svenska kraftnät om det förestående bytet. En rimlig&lt;br&gt;anmälningstid är. enligt regeringens uppfattning, en månad. På så sätt&lt;br&gt;hinner nätinnehavaren och Svenska kraftnät vidta de åtgärder som&lt;br&gt;behövs för att säkerställa en väl fungerande rapportering och avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Nätkoncession får beviljas endast den som från allmän&lt;br&gt;synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Nätkoncession för&lt;br&gt;område får beviljas endast den som dessutom är lämplig att bedriva&lt;br&gt;nätverksamhet inom det begärda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för en utlandsförbindelse får beviljas och innehas&lt;br&gt;av endast den som innehar nätkoncession för stamnätet eller största&lt;br&gt;delen därav eller en juridisk person där denne har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande. Nätkoncession får dock beviljas även andra om ledningen&lt;br&gt;är av mindre betydelse for det samlade överföringsnätet till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vem som far beviljas nätkoncession. I andra stycket&lt;br&gt;finns en kompletterande föreskrift om utlandsförbindelser, som innebär&lt;br&gt;att endast den som innehar nätkoncession för stamnätet eller största delen&lt;br&gt;därav får beviljas nätkoncession för en sådan förbindelse. Föreskriften&lt;br&gt;utvidgas nu så, att sådan nätkoncession får beviljas även en juridisk&lt;br&gt;person i vilken det bestämmande inflytandet utövas av den som eljest har&lt;br&gt;rätt att få nätkoncession för en utlandsförbindelse. Skälen för detta har&lt;br&gt;angivits i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en komplettering av föreskriften har gjorts. Den som&lt;br&gt;beviljas nätkoncession för en utlandsförbindelse måste uppfylla villkoren&lt;br&gt;för detta, inte bara då koncessionen meddelas utan också under hela&lt;br&gt;koncessionstiden. Om koncessionhavaren under koncessionstiden inte&lt;br&gt;längre uppfyller dessa villkor får koncessionen återkallas, vilket framgår&lt;br&gt;av en ny föreskrift i 18 § första stycket tredje punkten. Så kan bli fallet&lt;br&gt;om koncessionshavaren inte längre innehar nätkoncession för stamnätet&lt;br&gt;eller största delen därav eller om den som innehar nätkoncession för&lt;br&gt;stamnätet eller största delen därav förlorar sitt bestämmande inflytande&lt;br&gt;över den juridiska person som innehar nätkoncessionen för&lt;br&gt;utlandsförbindelsen. I praktiken blir det dock knappast aktuellt att&lt;br&gt;återkalla koncessionen utan den kommer i stället att överlåtas till den&lt;br&gt;som uppfyller villkoren för att inneha nätkoncession för&lt;br&gt;utlandsförbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § En nätkoncession skall återkallas helt eller delvis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om en ledning eller ett ledningsnät inte längre behövs for en&lt;br&gt;säker elförsörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om koncessionshavaren i väsentlig mån inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen eller enligt villkor i nätkoncessionen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om koncessionshavaren inte längre uppfyller villkoren enligt 10 §&lt;br&gt;andra stycket första meningen för att inneha nätkoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse av nätkoncession prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten. Avser nätkoncessionen en utlandsförbindelse,&lt;br&gt;prövas dock frågan om återkallelse av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges i två punkter de två förhållanden som&lt;br&gt;kan föranleda återkallelse av en nätkoncession. Nu införs i en ny tredje&lt;br&gt;punkt ytterligare ett förhållande som kan föranleda återkallelse av&lt;br&gt;nätkoncession, nämligen då den som innehar nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse inte längre uppfyller villkoren enligt 10 § andra&lt;br&gt;stycket första meningen för att inneha en sådan nätkoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den aktuella paragrafens sista stycke framgår att ett sådant&lt;br&gt;återkallelseärende alltid prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom ändras inledningen av paragrafen såtillvida att återkallelse&lt;br&gt;skall ske och inte som tidigare får ske då förutsättningarna för&lt;br&gt;återkallelse föreligger. Detta blir särskilt viktigt efter det att den nya&lt;br&gt;återkallelsegrunden införs eftersom det är viktigt att kontrollen över&lt;br&gt;stamnätet och utlandsförbindelserna ligger i samme innehavares hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid redovisning av nätverksamhet som grundas på&lt;br&gt;nätkoncession för område skall varje område redovisas för sig, om&lt;br&gt;inte nätmyndigheten på koncessionshavarens begäran beviljar&lt;br&gt;undantag. Sådant undantag skall beviljas, om de berörda områdena&lt;br&gt;ligger geografiskt nära varandra och sammantagna utgör en for&lt;br&gt;nätverksamhet lämplig enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beviljat undantag är för sin giltighet beroende av att en enhet-&lt;br&gt;lig nättariff tillämpas för samtliga områden, som omfattas av&lt;br&gt;undantaget, senast tre år efter nätmyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När koncessionstiden för något av de områden som omfattas av&lt;br&gt;undantaget löper ut, skall nätmyndigheten pröva om undantaget&lt;br&gt;skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område skall redovisas skilt från nätkoncession&lt;br&gt;för linje. Regeringen får föreskriva undantag beträffande ledningar&lt;br&gt;som omfattas av nätkoncession för linje och som organisatoriskt och&lt;br&gt;tekniskt ingår i ett nät som omfattas av nätkoncession för område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges föreskrifter om redovisning av nätverksamhet som&lt;br&gt;grundas på nätkoncession för område. Huvudregeln är att varje område&lt;br&gt;skall redovisas för sig. Under vissa förutsättningar kan dock&lt;br&gt;nätmyndigheten bevilja undantag från huvudregeln, vilket innebär att en&lt;br&gt;nätkoncessionshavare får redovisa flera områden samlat. En förutsättning&lt;br&gt;för giltigheten av ett sådant undantag är. enligt andra stycket, att&lt;br&gt;nätkoncessionshavaren tillämpar samma nättariff för samtliga områden&lt;br&gt;som omfattas av undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nätmyndigheten har meddelat ett sådant undantag måste därför&lt;br&gt;nätkoncessionshavaren omedelbart införa en gemensam tariff för de&lt;br&gt;berörda områdena. Som har angetts i avsnitt 7.3 har detta lett till vissa&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför modifieras föreskriften i andra stycket så, att Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;nätkoncessionshavaren far tre år på sig att införa den gemensamma&lt;br&gt;nättariffen. Utjämningen av nättariffen mellan de berörda områdena kan&lt;br&gt;alltså ske successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av en nättariffs skälighet skall, enligt 4 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket, varje område bedömas för sig. Enligt paragrafens andra&lt;br&gt;stycke skall dock områden som omfattas av ett beviljat undantag enligt 3&lt;br&gt;kap. 3 § anses utgöra ett område. Detta gäller även i fortsättningen men&lt;br&gt;under de första tre åren efter det att ett undantag har beviljats kommer det&lt;br&gt;att finnas två eller flera nättariffer inom det samlade området.&lt;br&gt;Skälighetsbedömningen kommer därmed att avse dels om det totala&lt;br&gt;tariffuttaget i de berörda områdena är skäligt, dels om den successiva&lt;br&gt;utjämningen sker på ett skäligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Nättariffer för överföring av el skall utformas så, att betald&lt;br&gt;anslutningsavgift ger rätt att använda det elektriska nätet inom&lt;br&gt;landet, med undantag för utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att betald anslutningsavgift ger rätt att&lt;br&gt;använda även utlandsförbindelserna till ett eller flera länder. En sådan&lt;br&gt;föreskrift får också avse utlandsförbindelserna till en del av ett land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter enligt andra stycket får meddelas i fråga om ett land&lt;br&gt;eller del av ett land vars elmarknad kan anses utgöra en gemensam&lt;br&gt;marknad med den svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som avser tillträde till en utlandsförbindelse och som har&lt;br&gt;ingåtts innan regeringen meddelar föreskrifter enligt andra stycket&lt;br&gt;skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf reglerar utformningen av nättariffer inom det svenska&lt;br&gt;elsystemet. Regleringen innebär att Sverige har ett system med&lt;br&gt;punkttariffer. Detta uttrycks i första stycket. Innebörden är att en elkund&lt;br&gt;som är ansluten till det svenska elsystemet inte behöver begära tillträde&lt;br&gt;till olika ledningsnät utan elkunden har automatiskt rätt till tillträde till&lt;br&gt;hela det svenska elsystemet. Därmed kan en elkund ingå leveransavtal&lt;br&gt;med vilken annan elkund som helst i landet, utan att behöva befara att&lt;br&gt;han vägras tillträde till någon del av elsystemet. Dessutom betalar en&lt;br&gt;elkund bara en avgift för överföring av el, nämligen till innehavaren av&lt;br&gt;det nät till vilket han är ansluten. Överföringskostnaden är alltså helt&lt;br&gt;oberoende av med vem man ingår ett leveransavtal. Systemet med&lt;br&gt;punkttariffer är i praktiken en förutsättning för en fungerande fri&lt;br&gt;elhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu beskrivna regleringen gäller dock inte utlandsförbindelser.&lt;br&gt;Skälet till detta har utvecklats i avsnitt 9.1. Som också har redovisats i&lt;br&gt;det avsnittet pågår nu en utveckling mot att skapa i första hand en&lt;br&gt;gemensam nordisk elmarknad och på lite längre sikt en gemensam&lt;br&gt;europeisk elmarknad. Där har också angivits att en av förutsättningarna&lt;br&gt;för att skapa en gemensam nordisk elmarknad är att&lt;br&gt;utlandsförbindelserna omfattas av systemet med punkttariffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför införs nu ett nytt andra stycke i paragrafen som innebär att Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;regeringen kan föreskriva att utlandsförbindelserna till ett visst land skall&lt;br&gt;omfattas av systemet med punkttariffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke anges att en förutsättning för att en sådan&lt;br&gt;föreskrift skall få meddelas är att det andra landets elmarknad kan anses&lt;br&gt;utgöra en gemensam marknad med den svenska elmarknaden. Om detta&lt;br&gt;är fallet far avgöras från fall till fall enligt vad som anges i avsnitt 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av ordalydelsen i andra stycket kan en föreskrift omfatta&lt;br&gt;endast utlandsförbindelserna till en del av ett land. Skälet till detta är att&lt;br&gt;det i vissa länder saknas ett sammanhållet elsystem. I dessa länder finns&lt;br&gt;det i stället två eller flera elsystem som är mer eller mindre isolerade från&lt;br&gt;varandra och därmed två eller flera elmarknader. I ett sådant land kan&lt;br&gt;situationen vara den att endast en av dessa elmarknader kan anses utgöra&lt;br&gt;en gemensam marknad med den svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträdet till utlandsförbindelserna är idag i allmänhet reglerat på så&lt;br&gt;sätt att elkunder ingår avtal med nätkoncessionshavaren innebärande att&lt;br&gt;kunden garanteras tillträde på visst avtalat sätt till utlandsförbindelsen.&lt;br&gt;Det garanterade tillträdet innebär att kunden får en viss prioritet vad&lt;br&gt;gäller tillträdet. Dessa avtal är i allmänhet tidsbegränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke föreskrivs nu att sådana avtal alltjämt skall gälla&lt;br&gt;om regeringen meddelar föreskrifter enligt andra stycket. Detta innebär&lt;br&gt;att dessa kunders tillträde till förbindelsen alltjämt har prioritet i enlighet&lt;br&gt;med avtalet trots att samtliga elkunder får tillträde till förbindelsen i och&lt;br&gt;med regeringens föreskrifter. Dessutom måste elkunden betala den avgift&lt;br&gt;för tillträde till utlandsförbindelsen som framgår av avtalet trots att den&lt;br&gt;särskilda nättariffen avseende förbindelsen har avskaffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avtalets giltighetstid löper ut får inte något nytt avtal om prioriterat&lt;br&gt;tillträde till utlandsförbindelsen ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Nättariffer för område, utom engångsavgift för anslutning, får&lt;br&gt;inte utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett eller flera områden slås samman helt eller delvis skall en&lt;br&gt;enhetlig nättariff för det nya området börja tillämpas senast tre år efter&lt;br&gt;sammanslagn ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges en grundläggande föreskrift om nättariffer för område,&lt;br&gt;nämligen att sådana tariffer inte får utformas med hänsyn till var inom&lt;br&gt;området en anslutning är belägen. Innebörden av föreskriften är att. inom&lt;br&gt;samma kundkategori, samma nättariff skall tillämpas för alla kunder&lt;br&gt;inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett eller flera områden slås samman helt eller delvis måste, med&lt;br&gt;den utformning föreskriften har, omedelbart en för det nya området&lt;br&gt;enhetlig nättariff införas. Som har utvecklats i avsnitt 11.2 leder detta till&lt;br&gt;vissa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför införs nu ett nytt andra stycke, som innebär att denna enhetliga&lt;br&gt;nättariff inte behöver införas förrän senast tre år efter sammanslagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen av nättariffen mellan de berörda delarna av området kan&lt;br&gt;alltså ske successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av nättariffens skälighet kommer det under de första&lt;br&gt;tre åren efter sammanslagningen att finnas två eller flera nättariffer inom&lt;br&gt;området. Skälighetsbedömningen kommer därmed att avse dels om det&lt;br&gt;totala tariffuttaget i området är skäligt, dels om den successiva&lt;br&gt;utjämningen sker på ett skäligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslagning kan ske efter samtycke av de berörda&lt;br&gt;koncessionshavama, i samband med förlängning av koncessionstiden&lt;br&gt;enligt 2 kap. 14 § eller i samband med ändring av gränserna för ett&lt;br&gt;område enligt 2 kap. 12 §. Den nya föreskriften blir gällande oavsett hur&lt;br&gt;sammanslagningen går till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande ny reglering införs också i 3 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid skälighetsbedömningen av nättariffen för en ledning med en&lt;br&gt;spänning om 220 kilovolt eller däröver (stamledning) skall alla&lt;br&gt;kostnader för nätkoncessionshavarens samtliga ledningar i landet&lt;br&gt;med undantag för utlandsförbindelserna bedömas samlat. Tariffen&lt;br&gt;får dock utformas med hänsyn till var på nätkoncessionshavarens&lt;br&gt;ledningsnät en anslutningspunkt är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nätkoncessionshavaren har systemansvaret för el enligt 8 kap. 1&lt;br&gt;§ första stycket skall de kostnader som följer av detta ansvar och som&lt;br&gt;inte kan hänföras till en viss kund eller kundkategori anses utgöra en&lt;br&gt;kostnad i nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan föreskrift som avses i 2 § andra stycket har meddelats&lt;br&gt;skall nätkoncessionshavarens kostnader för de utlandsförbindelser&lt;br&gt;som berörs av föreskriften bedömas samlat med kostnaderna för&lt;br&gt;nätkoncessionshavarens samtliga ledningar i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke ges föreskrifter om skälighetsbedömning av&lt;br&gt;nättariffen för en ledning med en spänning om 220 kilovolt eller däröver.&lt;br&gt;Föreskrifterna rör i praktiken bara stamnätet, som ägs av staten och&lt;br&gt;förvaltas av Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 1 § föreskrivs att regeringen skall utse en myndighet som skall&lt;br&gt;ha systemansvaret för el. Med stöd av denna föreskrift har regeringen&lt;br&gt;utsett Svenska kraftnät att ha detta ansvar. Oavsett vem som i framtiden&lt;br&gt;innehar stamnätet kommer med all sannolikhet systemansvaret för el att&lt;br&gt;uppdras åt den som innehar detta nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf har nu lagts till ett nytt andra stycke med&lt;br&gt;innebörd att de kostnader som följer av detta ansvar och som inte kan&lt;br&gt;hänföras till en viss kund eller kundkategori skall anses utgöra en&lt;br&gt;kostnad i nätverksamheten. Detta medför att dessa kostnader,&lt;br&gt;tillsammans med kostnaderna för själva nätverksamheten, far ligga till&lt;br&gt;grund för nättariffen. Frågan har behandlats i avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ett nytt tredje stycke fogats till paragrafen. Föreskriften i&lt;br&gt;detta stycke är en följd av den nya föreskriften i 2 § andra stycket. Om en&lt;br&gt;föreskrift har meddelats enligt sistnämnda bestämmelse innebär det att de&lt;br&gt;berörda utlandsförbindelserna kommer att omfattas av systemet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkttariffer. Någon särskild avgift for överföring på dem far därmed Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;inte tas ut. Kostnaden för dessa utlandsförbindelser, i den mån de ägs av&lt;br&gt;innehavaren av stamnätet, kommer i stället att ingå i underlaget för&lt;br&gt;tariffen på stamnätet. Följden av detta blir att alla elkunder i landet är&lt;br&gt;med och betalar kostnaderna för dessa utlandsförbindelser i likhet med&lt;br&gt;vad som gäller för elsystemet i övrigt inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har nätkoncession skall på begäran utan dröjsmål&lt;br&gt;lämna skriftlig uppgift om sin nättariff. Uppgiften skall innehålla en&lt;br&gt;upplysning om möjligheten att hos nätmyndigheten begära prövning&lt;br&gt;enligt sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid begäran om ny anslutning skall uppgifter enligt första stycket&lt;br&gt;lämnas inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skali offentliggöra sin nättariff till den&lt;br&gt;del den avser avgifter och övriga villkor för överföring av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om offentliggörande av nättariff&lt;br&gt;enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessionshavarens skyldigheter enligt första och&lt;br&gt;andra styckena prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av paragrafen är en innehavare av&lt;br&gt;nätkoncession skyldig att på begäran lämna skriftlig uppgift om sin&lt;br&gt;nättariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu införs ett nytt tredje stycke som innebär att nätkoncessionshavaren&lt;br&gt;också blir skyldig att offentliggöra sin nättariff. Denna skyldighet&lt;br&gt;omfattar dock bara den del av tariffen som avser överföring av el.&lt;br&gt;Utanför skyldigheten faller den del av tariffen som avser anslutning till&lt;br&gt;en ledning eller ett ledningsnät. Syftet med bestämmelsen är att elkunder&lt;br&gt;inom EU skall kunna få kännedom om nättariffen utan att behöva&lt;br&gt;kontakta nätinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke bemyndigas regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten att meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;sådant offentliggörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En elanvändare är skyldig att se till att det finns någon som har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;tillförs lika mycket el som tas ut i elanvändarens uttagspunkt&lt;br&gt;(balansansvar). Ett sådant åtagande skall göras genom ett avtal med&lt;br&gt;den myndighet som enligt 1 § skall ha systemansvaret för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som är ansluten till en ledning eller ett ledningsnät&lt;br&gt;skall hålla innehavaren av nätkoncession underrättad om vem som&lt;br&gt;har åtagit sig baiansansvaret i hans uttagspunkt. Ett övertagande av&lt;br&gt;balansansvaret i en uttagspunkt skall börja gälla den dag som&lt;br&gt;elanvändaren anger i sin underrättelse om övertagandet, dock tidigast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en månad efter det att innehavaren av nätkoncession har mottagit&lt;br&gt;underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som enligt 1 § har systemansvaret för el får, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, i det enskilda fallet medge att övertagande av&lt;br&gt;balansansvaret i en uttagspunkt skall börja gälla tidigare än vad som&lt;br&gt;följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte de elanvändare som köper&lt;br&gt;sin el från innehavaren av leveranskoncession enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket berör de elanvändare som inte köper sin el från&lt;br&gt;leveranskoncessionshavaren utan gör sina inköp på den fria marknaden.&lt;br&gt;Enligt huvudregeln måste en sådan elanvändare hålla innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession underrättad om vem som har åtagit sig balansansvaret i&lt;br&gt;hans uttagspunkt. Det finns två skäl for denna bestämmelse. Det första är&lt;br&gt;att innehavaren av nätkoncession är skyldig att sända mätresultaten i&lt;br&gt;elanvändarens uttagspunkt till bl.a. den balansansvarige så att denne kan&lt;br&gt;göra en riktig debitering av elanvändarens förbrukning. Det andra skälet&lt;br&gt;är att innehavaren av nätkoncession är skyldig att dels underrätta den&lt;br&gt;systemansvariga myndigheten, Svenska kraftnät, om vem som har&lt;br&gt;balansansvaret i uttagspunkten, dels sända mätresultaten i uttagspunkten&lt;br&gt;till Svenska kraftnät så att Svenska kraftnät kan göra en riktig debitering&lt;br&gt;eller kreditering gentemot den balansansvarige vid den nationella&lt;br&gt;balansavräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framhållits i avsnitt 12 behövs en viss omställningstid både&lt;br&gt;för innehavaren av nätkoncession och för Svenska kraftnät då byte av&lt;br&gt;balansansvarig i en uttagspunkt äger rum. Därför kompletteras andra&lt;br&gt;stycket med en ny bestämmelse att byte av balansansvar i en uttagspunkt&lt;br&gt;blir gällande tidigast en månad efter det att innehavaren av nätkoncession&lt;br&gt;har mottagit en underrättelse om detta från elanvändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att elanvändaren måste anmäla byte av balansansvarig&lt;br&gt;till innehavaren av nätkoncession i så god tid att denne far meddelandet&lt;br&gt;minst en månad innan bytet skall ske. En anmälan som sker senare är&lt;br&gt;visserligen giltig men verkan av anmälan, dvs. bytet av balansansvarig,&lt;br&gt;inträder inte förrän en månad efter det anmälan kom in till innehavaren&lt;br&gt;av nätkoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln berör bara balansansvaret, dvs. förhållandet mellan&lt;br&gt;leverantören och Svenska kraftnät. Däremot berörs inte förhållandet&lt;br&gt;mellan leverantören och elanvändaren, vilket regleras av sedvanliga&lt;br&gt;civilrättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa situationer kan det dock finnas behov av att bytet av&lt;br&gt;balansansvarig blir gällande så snart som möjligt. Det är främst i de fall&lt;br&gt;då den som har haft balansansvaret har råkat i ekonomiska svårigheter.&lt;br&gt;Om man i det läget inte för över balansansvaret till en ny leverantör så&lt;br&gt;snart som möjligt efter anmälan om bytet riskerar den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten, dvs. Svenska kraftnät, att drabbas av ekonomiska förluster&lt;br&gt;eftersom den balansansvarige kommer att få svårt att infria sina&lt;br&gt;ekonomiska åtaganden, bl.a. gentemot. Svenska kraftnät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför införs ett nytt tredje stycke, vari den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten, i det enskilda fallet, far medge att ett övertagande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balansansvaret i en uttagspunkt blir gällande tidigare än en månad från Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;det att anmälan om byte av balansansvarig gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 7-13 §§ om förseningsavgift har utformats efter mönster&lt;br&gt;från motsvarande föreskrifter i 8 kap. 5-11 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554). Medan föreskrifterna i årsredovisningslagen endast gäller&lt;br&gt;aktiebolag är de föreskrifter som nu föreslås tillämpliga på alla företag&lt;br&gt;som bedriver nätverksamhet, oavsett företagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett företag som bedriver nätverksamhet inte ger in bestyrkt&lt;br&gt;kopia av sådan årsrapport samt sådant revisorsintyg som anges i&lt;br&gt;förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet, skall&lt;br&gt;företaget betala förseningsavgift till staten enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förseningsavgift fattas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;§ Ett företag som bedriver nätverksamhet skall betala en&lt;br&gt;förseningsavgift om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in&lt;br&gt;till nätmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång.&lt;br&gt;Om företaget har beslutat om fortsatt bolagsstämma enligt 9 kap. 9 §&lt;br&gt;andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller om fortsatt&lt;br&gt;föreningsstämma enligt 7 kap. 4 § tredje stycket lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, skall dock företaget betala förseningsavgift&lt;br&gt;först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in inom två&lt;br&gt;månader från det att underrättelse avsändes till företaget om ett beslut&lt;br&gt;om förseningsavgift enligt första stycket, skall företaget betala en ny&lt;br&gt;förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in inom två&lt;br&gt;månader från det att underrättelse avsändes till företaget om ett beslut&lt;br&gt;om förseningsavgift enligt andra stycket, skall företaget betala en ny&lt;br&gt;förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket avviker något från motsvarande föreskrifter&lt;br&gt;i årsredovisningslagen. För det första gäller den lagen bara aktiebolag&lt;br&gt;medan förevarande bestämmelser, som nyss nämnts, gäller alla företag&lt;br&gt;oavsett företagsform. I praktiken omfattas dock bara ekonomiska&lt;br&gt;föreningar förutom aktiebolag. Det är nämligen bara i dessa två&lt;br&gt;företagsformer som nätverksamhet bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsvarande bestämmelse i årsredovisningslagen föreskrivs att&lt;br&gt;aktiebolaget skall betala förseningsavgift först om handlingarna inte har&lt;br&gt;kommit in inom nio månader i stället för sja månader från&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång om aktiebolaget har gjort anmälan till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten om fortsatt bolagsstämma enligt 9 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket aktiebolagslagen. Registreringsmyndigheten är Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket (PRV), som också beslutar om förseningsavgift. När&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan om beslut om förseningsavgift blir aktuell har alltså PRV Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;kännedom om huruvida ett aktiebolag har fattat beslut om fortsatt&lt;br&gt;bolagsstämma eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förseningsavgift enligt ellagen är dock situationen&lt;br&gt;annorlunda, eftersom någon anmälningsskyldighet gentemot&lt;br&gt;nätmyndigheten vad gäller fortsatt bolagsstämma eller föreningsstämma&lt;br&gt;inte föreligger. Nätmyndigheten har alltså inte motsvarande kännedom&lt;br&gt;som PRV när frågan om beslut om förseningsavgift blir aktuell. Därför&lt;br&gt;har föreskriften fått den utformning som framgår av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att nätmyndigheten måste ta reda på om ett företag har&lt;br&gt;fattat beslut om fortsatt bolagsstämma eller föreningsstämma om&lt;br&gt;myndigheten överväger att fatta beslut om förseningsavgift inom nio&lt;br&gt;månader från räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hänvisning till visst lagrum i aktiebolagslagen som görs i första&lt;br&gt;stycket avser relevant lagrum enligt regeringens förslag i propositionen&lt;br&gt;(prop. 1997/98:99) Aktiebolagets organisation. De föreslagna&lt;br&gt;lagändringarna i den propositionen föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1999, dvs. samtidigt med de föreslagna ändringarna i ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om registrering har skett av ett beslut om att företaget försatts i&lt;br&gt;konkurs eller trätt i likvidation, får beslut om förseningsavgift inte&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Har företaget inom föreskriven tid gett in de handlingar som&lt;br&gt;anges i 7 § men har handlingarna någon brist som lätt kan avhjälpas,&lt;br&gt;får nätmyndigheten meddela beslut om förseningsavgift endast om&lt;br&gt;företaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den&lt;br&gt;men inte gjort det inom den tid som angetts i underrättelsen. En sådan&lt;br&gt;underrättelse får sändas med posten till den postadress som företaget&lt;br&gt;senast har anmält hos nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in&lt;br&gt;handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter&lt;br&gt;som företaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges&lt;br&gt;om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande&lt;br&gt;om detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har&lt;br&gt;förekommit i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;§ Om en förseningsavgift inte har betalats efter&lt;br&gt;betalningsuppmaning, skall avgiften lämnas för indrivning.&lt;br&gt;Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ringa&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning&lt;br&gt;av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt&lt;br&gt;utsökningsbalken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift på&lt;br&gt;grund av en domstols beslut, skall ränta betalas på den återbetalade&lt;br&gt;förseningsavgiften &amp;nbsp;från och&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&amp;nbsp;&amp;nbsp;månaden&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter den&amp;nbsp;&amp;nbsp;då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förseningsavgiften &amp;nbsp;betalades in&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&amp;nbsp;och med&amp;nbsp;den månad&amp;nbsp;då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning görs. I fråga om räntans storlek tillämpas 19 kap. 14 §&lt;br&gt;sk att e b et aln ingslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut av nätmyndigheten enligt 2 kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-&lt;br&gt;8 §§, 11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7 och 10 §§, 5 kap. 7, 10 och 11 §§&lt;br&gt;samt 12 kap. 8 och 11 §§, beslut av en tillsynsmyndighet enligt 12&lt;br&gt;kap. 2-4 §§ samt beslut av den systemansvariga myndigheten om&lt;br&gt;ersättning till den som enligt 8 kap. 2 § beordrats öka eller minska&lt;br&gt;produktionen av el får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om överklagande av andra&lt;br&gt;beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med förseningsavgift föreslås nu bli infört som sanktion då&lt;br&gt;årsrapport inte ges in i rätt tid eller inte är korrekt utformad. Regleringen&lt;br&gt;av denna förseningsavgift finns i ett antal paragrafer som föreslås bli&lt;br&gt;införda i 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två typer av beslut inom ramen för den nya sanktionsformen föreslås&lt;br&gt;nu kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol, nämligen beslut&lt;br&gt;enligt 12 kap. 8 § om att förseningsavgift skall betalas och beslut enligt&lt;br&gt;12 kap. 11 § i fråga om eftergivande av förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om någon annan än den som innehar nätkoncession for&lt;br&gt;stamnätet eller största delen av det har beviljats nätkoncession för&lt;br&gt;en utlandsförbindelse före den 1 januari 1998 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 10 § andra stycket i&lt;br&gt;dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 18 § första stycket i&lt;br&gt;dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om nätmyndigheten före ikraftträdandet av denna lag har&lt;br&gt;beviljat ett undantag enligt 3 kap. 3 § första stycket skall 3 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket i sin äldre lydelse tillämpas på de berörda&lt;br&gt;koncessionsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om ett eller flera koncessionsområden har slagits samman helt&lt;br&gt;eller delvis före ikraftträdandet av denna lag skall 4 kap. 3 § i sin&lt;br&gt;äldre lydelse tillämpas på de berörda koncessionsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föreskrifterna i 12 kap. 7 och 8 §§ tillämpas beträffande Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;årsrapporter och revisorsintyg for räkenskapsår som avslutas den 31&lt;br&gt;december 1998 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagen trädde i kraft den 1 januari 1998. Det innebar bl.a. att&lt;br&gt;nätkoncession för en utlandsförbindelse därefter bara får meddelas den&lt;br&gt;som innehar nätkoncession för stamnätet eller största delen därav.&lt;br&gt;Dessförinnan hade dock ett antal nätkoncessioner för utlandsförbindelser&lt;br&gt;beviljats andra än stamnätsinnehavaren. Främst kan nämnas Baltic Cable,&lt;br&gt;en överföringskabel mellan Sverige och Tyskland som innehas av ett&lt;br&gt;enskilt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter som gällde specifikt för utlandsförbindelser före den 1&lt;br&gt;januari 1998 bör också i fortsättningen tillämpas på dessa ”enskilda”&lt;br&gt;nätkoncessioner under deras återstående koncessionstid. Därför undantas&lt;br&gt;enligt punkten 2 vissa av de nu föreslagna föreskrifterna från tillämpning&lt;br&gt;på dessa nätkoncessioner enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen av 2 kap. 10 § andra stycket innebär att en&lt;br&gt;nätkoncession för en utlandsförbindelse endast far beviljas och innehas&lt;br&gt;av stamnätsinnehavaren. På de ”enskilda” nätkoncessionema skall den&lt;br&gt;nya bestämmelsen inte tillämpas varför bestämmelsen i sin äldre lydelse i&lt;br&gt;stället skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 18 § första stycket regleras frågan om återkallelse av en&lt;br&gt;nätkoncession. 1 paragrafen införs nu en ny föreskrift om att en&lt;br&gt;nätkoncession skall återkallas om nätkoncessionshavaren inte längre&lt;br&gt;uppfyller de nya villkoren för att inneha nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse. Denna återkallelsemöjlighet skall dock inte tillämpas&lt;br&gt;på ”enskilda” nätkoncessioner, varför 2 kap. 18 § första stycket i sin&lt;br&gt;äldre lydelse skall tillämpas på sådana nätkoncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 3 § och 4 kap. 3 § införs nu en möjlighet till successiv&lt;br&gt;utjämning av nättarifferna vid samredovisning respektive&lt;br&gt;sammanslagning av koncessionsområden. Enligt punkterna 3 och 4 skall&lt;br&gt;de nya föreskrifterna tillämpas bara då beslut om samredovisning har&lt;br&gt;meddelats respektive sammanslagning har skett efter den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 5 behandlas de nya föreskrifterna om förseningsavgift. De&lt;br&gt;föreskrifterna skall bara tillämpas där fristen för att ge in årsrapport och&lt;br&gt;revisorsintyg börjar löpa då de nya föreskrifterna träder i kraft eller&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Europaparlamentets och rådets 96/92/EG av den&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;19 december 1996 om gemensamma regler för den&lt;br&gt;inre marknaden för el&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD&lt;br&gt;HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen, särskilt artiklarna 57.2, 66 och 100a i detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av kommissionens förslag (1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet (3), och&lt;br&gt;med beaktande av följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det är viktigt att anta åtgärder för att säkerställa att den inre&lt;br&gt;marknaden fungerar väl. Den inre marknaden består av ett område&lt;br&gt;utan inre gränser inom vilket fri rörlighet för varor, personer,&lt;br&gt;tjänster och kapital garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En elmarknad som i full omfattning är konkurrensutsatt är ett viktigt&lt;br&gt;steg mot fullbordande av den inre marknaden för energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i detta direktiv bör inte hindra att fördraget&lt;br&gt;tillämpas fullt ut, särskilt inte bestämmelserna om den inre&lt;br&gt;marknaden och konkurrensreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättandet av den inre marknaden för el är särskilt viktigt för att&lt;br&gt;öka effektiviteten vid produktion, överföring och distribution av&lt;br&gt;denna produkt samtidigt som försörjningstryggheten och den&lt;br&gt;europeiska ekonomins konkurrensförmåga stärks och miljöskyddet&lt;br&gt;respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den inre marknaden för el måste upprättas gradvis för att industrin&lt;br&gt;på ett flexibelt och planerat sätt skall kunna anpassa sig till sin nya&lt;br&gt;miljö för att ta hänsyn till de olika sätt på vilka elsystemen för&lt;br&gt;närvarande är organiserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättandet av den inre marknaden för el måste främja systemens&lt;br&gt;sammanlänkning och driftkompatibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rådets direktiv 90/547/EEG av den 29 oktober 1990 om transitering&lt;br&gt;av elektricitet genom kraftledningsnät (4) och rådets direktiv&lt;br&gt;90/377/EEG av den 29 juni 1990 om ett gemenskapsförfarande för&lt;br&gt;att främja öppenhet beträffande prissättningen på gas och el&lt;br&gt;levererad till industriella slutanvändare (5), skapar förutsättningar&lt;br&gt;för en första fas i fullbordandet av den inre marknaden för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det är nu nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att upprätta Bilaga 1&lt;br&gt;den inre marknaden för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;På den inre marknaden måste elföretag kunna verka, utan menlig&lt;br&gt;inverkan på allmännyttiga tjänster så att en konkurrensutsatt&lt;br&gt;elmarknad uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;På grund av strukturella skillnader i medlemsstaterna har de för&lt;br&gt;närvarande olika system för reglering av elsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;I enlighet med subsidiaritetsprincipen måste allmänna principer som&lt;br&gt;anger en ram fastställas på gemenskapsnivå, men det närmare&lt;br&gt;genomförandet av dem bör överlåtas på medlemsstaterna, vilket ger&lt;br&gt;varje medlemsstat möjlighet att välja det sätt som bäst motsvarar&lt;br&gt;dess speciella situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;Hur den nuvarande marknaden än är organiserad måste tillträde till&lt;br&gt;systemet vara öppet i enlighet med detta direktiv och leda till&lt;br&gt;likvärdiga ekonomiska resultat i medlemsstaterna och därigenom till&lt;br&gt;en direkt jämförbar öppningsnivå för marknaderna och till en direkt&lt;br&gt;jämförbar grad av tillträde till elmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Det kan i vissa medlemsstater vara nödvändigt att införa&lt;br&gt;allmännyttiga tjänster för att garantera försörjningstrygghet och&lt;br&gt;konsument- och miljöskydd vilket, enligt deras uppfattning, den fria&lt;br&gt;konkurrensen på egen hand inte nödvändigtvis kan garantera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;Långsiktig planering kan vara ett sätt att genomföra dessa&lt;br&gt;allmännyttiga tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;I fördraget finns särskilda regler beträffande begränsningar av den&lt;br&gt;fria rörligheten för varor och beträffande konkurrensbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;I artikel 90.1 i fördraget åläggs medlemsstaterna särskilt att följa&lt;br&gt;dessa regler när det gäller offentliga företag och företag som har&lt;br&gt;beviljats särskilda eller exklusiva rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;Artikel 90.2 i fördraget avser företag som anförtrotts att tillhanda-&lt;br&gt;hålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och underkastar dem&lt;br&gt;dessa regler, under särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Genomförandet av detta direktiv kommer att ha betydelse för sådana&lt;br&gt;företags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;Medlemsstater som ålägger företag inom elsektorn att tillhandahålla&lt;br&gt;allmännyttiga tjänster måste därför följa de tillämpliga regler i&lt;br&gt;fördraget i enlighet med domstolens tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Vid upprättandet av den inre marknaden för el bör gemenskapens&lt;br&gt;mål om ekonomisk och social sammanhållning beaktas fullt ut,&lt;br&gt;särskilt inom sådana sektorer som infrastruktur för överföring av el&lt;br&gt;på nationell nivå eller inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Europaparlamentets och rådets beslut nr 1254/96/EG av den 5 juni&lt;br&gt;1996 om en serie riktlinjer för transeuropeiska nät inom energi-&lt;br&gt;sektorn (6) har bidragit till utveckling av integrerade infrastrukturer&lt;br&gt;för överföring av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Det är därför nödvändigt att fastställa gemensamma regler för el-&lt;br&gt;produktion och drift av överförings- och distributionssystem för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Det finns två system som kan tillämpas för att öppna marknaden för&lt;br&gt;produktion, ett tillståndsförfarande och ett anbudsförfarande, och&lt;br&gt;dessa måste genomföras enligt objektiva, klara, tydliga och icke-&lt;br&gt;diskriminerande kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Egenproducenters och oberoende producenters ställning måste&lt;br&gt;beaktas inom detta huvudvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Varje överföringssystem måste vara föremål för central styrning och&lt;br&gt;kontroll för att garantera systemets säkerhet, tillförlitlighet och&lt;br&gt;effektivitet i producenters och deras kunders intresse. En system-&lt;br&gt;ansvarig för överföringssystemet bör därför utses och anförtros&lt;br&gt;drift, underhåll och, om nödvändigt, utveckling av systemet. Den&lt;br&gt;systemansvarige för överföringssystemet måste uppträda på ett&lt;br&gt;objektivt, klart, tydligt och icke-diskriminerande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. De tekniska reglema för drift av överföringssystem och direkta&lt;br&gt;ledningar måste medge öppenhet och insyn och säkerställa&lt;br&gt;driftkompatibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;Objektiva och icke-diskriminerande kriterier måste fastställas för&lt;br&gt;inmatningsordningen för elkraftstationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Med hänsyn till miljöskyddet far elproduktion från fömybara källor&lt;br&gt;prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;På distributionsnivån får kunder inom ett visst område beviljas rätt&lt;br&gt;till leverans och en ansvarig måste utses för att styra, underhålla&lt;br&gt;och, om nödvändigt, utveckla varje distributionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;För att säkerställa insyn och icke-diskriminering bör elöverförings-&lt;br&gt;funktionen i vertikalt integrerade företag drivas oberoende av annan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. En ensamköpare måste verka avskilt från verksamhet för produktion&lt;br&gt;och distribution i vertikalt integrerade företag och informations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flödet mellan ensamköparens verksamhet och verksamheten for Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;produktion och distribution måste begränsas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;Bokföringen för alla integrerade elföretag bör ge möjlighet till&lt;br&gt;maximal insyn, i synnerhet för att identifiera eventuellt missbruk av&lt;br&gt;dominerande ställning, som till exempel består av abnormt höga&lt;br&gt;eller låga tariffer eller diskriminerande förfaranden beträffande&lt;br&gt;likvärdiga transaktioner. Bokföringen måste därför vara separat för&lt;br&gt;varje verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;Det är också nödvändigt att ge de behöriga myndigheterna tillgång&lt;br&gt;till företagens interna bokföring med vederbörlig hänsyn till&lt;br&gt;sekretessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;Till följd av de strukturella olikheterna och systemens speciella&lt;br&gt;egenskaper i medlemsstaterna bör det finnas olika ordningar för&lt;br&gt;nättillträde vilka verkar på ett objektivt, klart, tydligt och icke-&lt;br&gt;diskriminerande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. &amp;nbsp;Det bör finnas möjlighet att tillåta att direktledningar uppförs och&lt;br&gt;används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. &amp;nbsp;Bestämmelser måste antas om skydd och förfaranden för att lösa&lt;br&gt;tvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. &amp;nbsp;Allt missbruk av dominerande ställning eller underprissättning bör&lt;br&gt;undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. &amp;nbsp;Eftersom vissa medlemsstater riskerar särskilda svårigheter vid&lt;br&gt;anpassning av sina system, bör övergångssystem eller avvikelse&lt;br&gt;kunna tillgripas, särskilt för drift av små isolerade system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. &amp;nbsp;Detta direktiv utgör en ytterligare liberaliseringsfas. När det en gång&lt;br&gt;trätt i kraft kommer trots dessa vissa hinder för handel med el&lt;br&gt;mellan medlemsstaterna att bestå. På grundval av gjorda&lt;br&gt;erfarenheter kan därför förslag till förbättringar av den inre&lt;br&gt;elmarknadens funktion behöva göras. Kommissionen bör därför&lt;br&gt;avlägga rapport till rådet och Europaparlamentet om tillämpningen&lt;br&gt;av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL I&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Omfattning och definitioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv fastställs gemensamma regler för produktion, överföring&lt;br&gt;och distribution av el. Häri fastställs regler för elsektorns organisation&lt;br&gt;och funktion, tillträde till marknaden, kriterier och förfaranden som skall&lt;br&gt;tillämpas för anbud och för beviljande av tillstånd och för driften av&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta direktiv avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) &amp;nbsp;&amp;nbsp;produktion-, framställning av el,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;&amp;nbsp;producent-, en fysisk eller juridisk person som framställer el,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) &amp;nbsp;&amp;nbsp;egenproducent: en fysisk eller juridisk person som framställer el&lt;br&gt;huvudsakligen för eget bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) &amp;nbsp;&amp;nbsp;oberoende producent:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) en producent som inte bedriver överföring eller distribution av el&lt;br&gt;inom det område som täcks av det system där han är etablerad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) i medlemsstater i vilka vertikalt integrerade företag inte före-&lt;br&gt;kommer och där anbudsförfarande tillämpas, är en producent enligt&lt;br&gt;definitionen i a inte uteslutande underkastade den ekonomiska&lt;br&gt;företrädesrätten i det sammanlänkade systemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) &amp;nbsp;&amp;nbsp;överföring: transport av el i sammanlänkade högspännings-&lt;br&gt;nätsystem för leverans till slutförbrukare eller distributörer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) &amp;nbsp;&amp;nbsp;distribution: transport av el i mellanspänningsnät och lågspännings-&lt;br&gt;nätsystem för leverans till kunder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) &amp;nbsp;&amp;nbsp;kunder: grossist eller slutförbrukare av el samt distributionsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8) &amp;nbsp;&amp;nbsp;grossist: en fysisk eller juridisk person, om medlemsstater tillåter&lt;br&gt;sådana, som köper eller säljer el och som inte bedriver överföring,&lt;br&gt;produktion eller distribution inom eller utanför det system där han&lt;br&gt;är etablerad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9) &amp;nbsp;&amp;nbsp;slutförbrukare: kund som köper el för eget bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10) &amp;nbsp;länkar: utrustning som används för sammankoppling av elsystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11) &amp;nbsp;sammanlänkat system: ett antal överförings- och distributions-&lt;br&gt;system som kopplas samman med hjälp av en eller flera länkar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12) &amp;nbsp;direktledning: elledning som kompletterar det sammanlänkade&lt;br&gt;systemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13) &amp;nbsp;ekonomisk företrädesrätt: rangordning av källor för elleverans&lt;br&gt;enligt ekonomiska kriterier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14) &amp;nbsp;stödverksamhet: all verksamhet som behövs för drift av ett över-&lt;br&gt;förings- eller distributionssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15) &amp;nbsp;systemanvändare: varje fysisk eller juridisk person som levererar&lt;br&gt;till eller far leverans från ett överförings- eller distributionssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16) försörjning: leverans och/eller försäljning av el till kunder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17) &amp;nbsp;integrerat elföretag: ett vertikalt eller horisontellt integrerat företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18) &amp;nbsp;vertikalt integrerat företag: ett företag som bedriver verksamhet&lt;br&gt;inom två eller fler av följande områden: produktion, överföring och&lt;br&gt;distribution av el,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19) &amp;nbsp;horisontellt integrerat företag-, ett företag som bedriver verksamhet Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;inom minst ett av områdena produktion för försäljning, överföring Bilaga 1&lt;br&gt;eller distribution av el samt annan verksamhet utanför elsektorn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20) &amp;nbsp;anbudsförfarande-, förfarande genom vilket planerade ytterligare&lt;br&gt;behov och ersättningskapacitet täcks genom försörjning från ny&lt;br&gt;eller befintlig produktionskapacitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21) &amp;nbsp;långtidsplanering: planering av investeringsbehovet i fråga om&lt;br&gt;produktions- och överföringskapacitet på lång sikt för att kunna&lt;br&gt;möta systemets efterfrågan på el och säkra försörjningen till&lt;br&gt;kunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22) &amp;nbsp;ensamköpare: en juridisk person som, inom det system där han är&lt;br&gt;etablerad, är ansvaring för handhavandet av hela överförings-&lt;br&gt;systemet och/eller för alla inköp och all försäljning av el,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23) &amp;nbsp;litet isolerat system: varje system med en konsumtion om mindre&lt;br&gt;än 2 500 GWh under 1996. där mindre än 5 % av årskonsumtionen&lt;br&gt;erhålls genom sammanlänkning med andra system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL II&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna regler for organisationen av sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2,&lt;br&gt;på grundval av sin institutionella organisation och med vederbörlig&lt;br&gt;hänsyn till subsidiaritetsprincipen, säkerställa att elföretag drivs enligt&lt;br&gt;principerna i detta direktiv för att uppnå en konkurrensutsatt elmarknad&lt;br&gt;och de får inte diskriminera dessa företag i fråga om rättigheter eller&lt;br&gt;skyldigheter. De två systemen för nättillträde enligt artiklarna 17 och 18&lt;br&gt;skall leda till likvärdiga ekonomiska resultat och därigenom till en direkt&lt;br&gt;jämförbar nivå för marknadsöppningen och till en direkt jämförbar grad&lt;br&gt;av tillträde till elmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna far med fullt beaktande av tillämpliga bestämmelser i&lt;br&gt;fördraget, särskilt artikel 90, i det allmänna ekonomiska intresset ålägga&lt;br&gt;företag som bedriver verksamhet inom elsektorn att tillhandahålla&lt;br&gt;allmännyttiga tjänster, vilka kan avse tillförlighet, inbegripet&lt;br&gt;försörjningstrygghet, regelbundenhet, kvalitet och pris på leveranser samt&lt;br&gt;miljöskydd. Sådana tjänster skall vara klart definierade, öppna, icke-&lt;br&gt;diskriminerande och kontrollerbara; de och varje revidering av dem skall&lt;br&gt;utan dröjsmål offentliggöras och anmälas till kommissionen av&lt;br&gt;medlemsstaterna. För att genomföra ovan nämnda allmännyttiga tjänster&lt;br&gt;kan de medlemsstater som så önskar införa långtidsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna far besluta att inte tillämpa bestämmelserna i&lt;br&gt;artiklarna 5, 6, 17, 18 och 21 i den utsträckning som tillämpningen av&lt;br&gt;dessa bestämmelser rättsligt eller i praktiken skulle hindra elföretagen&lt;br&gt;från att fullgöra de tjänster som ålagts dem av allmänt ekonomiskt&lt;br&gt;intresse och i den mån handelns utveckling inte påverkas i en sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsträckning att det strider mot gemenskapens intressen. Gemenskapens Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;intressen omfattar bland annat konkurrens när det gäller berättigade Bilaga 1&lt;br&gt;kunder enligt detta direktiv och artikel 90 i fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL III&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Produktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna kan välja mellan tillstånds- och/eller anbudsförfarande&lt;br&gt;när ny produktionskapacitet anläggs. Tillstånds- och anbudsförfarandena&lt;br&gt;skall genomföras enligt objektiva, klara, tydliga och icke-&lt;br&gt;diskriminerande kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om medlemsstaterna väljer att tillämpa tillståndsförfarandet skall de&lt;br&gt;fastställa kriterier för att bevilja tillstånd att anlägga produktionskapacitet&lt;br&gt;inom sitt territorium. Dessa kriterier kan avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) skydd av och säkerhet för elsystemet, installationer och tillhörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrustning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) miljöskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) markanvänding och lokalisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) användning av allmän mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) energieffektivitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) primärkällomas natur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) sökandens egenskaper såsom teknisk, ekonomisk och finansiell&lt;br&gt;förmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) bestämmelserna i artikel 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De närmare kriterierna och förfarandena skall offentliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De sökande skall informeras om skälen för avslag på ansökan om&lt;br&gt;tillstånd, vilka skäl skall vara objektiva och icke-diskriminerande; skälen&lt;br&gt;skall vara väl grundade; de skall tillställas kommissionen för&lt;br&gt;information. Den sökande skall ha möjlighet att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om medlemsstaterna väljer att tillämpa anbudsförfarandet skall de&lt;br&gt;eller behörigt organ som utsetts av den berörda medlemsstaten göra en&lt;br&gt;sammanställning av behovet av ny produktionskapacitet, inklusive&lt;br&gt;ersättningskapacitet, på grundval av den regelbundna uppskattningen i&lt;br&gt;punkt 2. I sammanställning skall hänsyn tas till behovet av&lt;br&gt;sammanlänkning av system. Den erforderliga kapaciteten skall&lt;br&gt;åstadkommas genom ett anbudsförfarande enligt det förfarande som&lt;br&gt;fastställs i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den systemansvarige för överföringssystemet eller någon annan&lt;br&gt;behörig myndighet som utsetts av den berörda medlemsstaten skall&lt;br&gt;åtminstone vartannat år under statligt överinseende utarbeta och&lt;br&gt;offentliggöra en regelbunden uppskattning av den kapacitet för&lt;br&gt;produktion och överföring av el som kan komma att anslutas till&lt;br&gt;systemet, av behovet av länkar till andra system, av potentiell&lt;br&gt;överföringskapacitet och av behovet av el. Uppskattningen skall omfatta&lt;br&gt;en period som varje medlemsstat själv bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Detaljerna i anbudsförfarandet för produktionskapacitet skall&lt;br&gt;offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning senast sex&lt;br&gt;månader före den sista dagen för inlämnande av anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsspecifikationema skall göras tillgängliga för alla intresserade&lt;br&gt;företag som är etablerade inom en medlemsstats territorium så att de har&lt;br&gt;tillräcklig tid att inkomma med anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anbudsspecifikationema skall innehålla en detaljerad beskrivning av&lt;br&gt;kontraktsspecifikationema och det förfarande som skall följas av alla&lt;br&gt;anbudsgivare samt en uttömmande förteckning över de kriterier som&lt;br&gt;skall styra urvalet av anbudsgivare och tilldelningen av kontrakt. Dessa&lt;br&gt;specifikationer kan också avse de områden som anges i artikel 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;I anbudsinfordringama avseende den erforderliga produktions-&lt;br&gt;kapaciteten skall hänsyn också tas till anbud om elleverans med&lt;br&gt;långtidsgarantier från befintliga produktionsanläggningar, under&lt;br&gt;förutsättning att tillkommande behov kan tillgodoses på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Medlemsstaterna skall utse en myndighet, ett offentligt organ eller ett&lt;br&gt;enskilt organ som är oberoende i förhållande till verksamheter avseende&lt;br&gt;produktion, överföring och distribution av el, att vara ansvarigt för&lt;br&gt;organisering, övervakning och kontroll av anbudsförfarandet. Denna&lt;br&gt;myndighet eller detta organ skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga&lt;br&gt;för att säkerställa sekretess för de uppgifter som anbuden innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 de medlemsstater som har valt anbudsförfarandet skall det dock vara&lt;br&gt;möjligt för egenproducenter och oberoende producenter att få tillstånd på&lt;br&gt;grundval av objektiva, klara, tydliga och icke-diskriminerande kriterier&lt;br&gt;såsom de anges i artiklarna 4 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL IV&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Drift av överföringssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall, för en tid som de själva bestämmer med&lt;br&gt;beaktande av effektivitet och ekonomisk balans, utse eller ålägga de&lt;br&gt;företag som äger överföringssystem att utse en systemansvarig som skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvara för drift och underhåll och, om det är nödvändigt, utveckling av Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;överföringssystemet inom ett visst område och dess länkar till andra Bilaga 1&lt;br&gt;system för att garantera försörjningstrygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall säkerställa att tekniska regler utarbetas och&lt;br&gt;offentliggörs, som anger lägsta tekniska konstruktions-och driftkrav för&lt;br&gt;anslutning till systemet av produktionsanläggningar, distributionssystem,&lt;br&gt;direktanslutna konsumenters utrustning, länkutrustning och&lt;br&gt;direktledningar. Dessa krav, som skall säkerställa att systemen är&lt;br&gt;driftkompatibla, skall vara objektiva och icke-diskriminerande. De skall&lt;br&gt;anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 8 i direktiv 83/189/EEG&lt;br&gt;av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska&lt;br&gt;standarder och föreskrifter (7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den systemansvarige skall ansvara för styrningen av energiflödena i&lt;br&gt;systemet, med beaktande av utbyten med andra sammanlänkade system.&lt;br&gt;Den systemansvarige skall därför vara ansvarig för ett säkert, tillförlitligt&lt;br&gt;och effektivt elsystem och. i det sammanhanget, säkerställa tillträde till&lt;br&gt;all stödverksamhet som är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den systemansvarige skall förse den ansvarige för alla andra system,&lt;br&gt;med vilka hans system är sammanlänkat, med tillräcklig information för&lt;br&gt;att garantera säker och effektiv drift, samordnad utveckling och&lt;br&gt;driftkompatibilitet i det sammanlänkade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den systemansvarige far inte diskriminera användare av systemet eller&lt;br&gt;kategorier av användare av systemet, i synnerhet inte till förmån för sina&lt;br&gt;dotterbolag eller aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om överföringssystemet inte redan är oberoende av produktions- eller&lt;br&gt;distributionsverksamhet skall den systemansvarige vara oberoende,&lt;br&gt;åtminstone i fråga om ledningsuppgifter, från andra verksamheter som&lt;br&gt;inte har samband med överföringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den systemansvarige för överföringssystemet skall vara ansvarig för&lt;br&gt;produktionsanläggningamas inmatningsordning inom sitt område och för&lt;br&gt;att bestämma hur länkar till andra system utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta inverkar på elleveranser som grundas på&lt;br&gt;från&lt;br&gt;mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inklusive&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem som härrör&lt;br&gt;inmatningsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utan att&lt;br&gt;kontraktssky ldi gheter,&lt;br&gt;anbudsspecifikationema,&lt;br&gt;produktionsanläggningar och utnyttjandet av länkar bestämmas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundval av kriterier vilka kan godkännas av medlemsstaten och som&lt;br&gt;måste vara objektiva, offentliggjorda och tillämpade på ett icke-&lt;br&gt;diskriminerande sätt, vilket garanterar att den inre marknaden för el&lt;br&gt;fungerar väl. Kriterierna skall beakta det ekonomiska företrädet hos el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från tillgängliga installationer för elproduktion eller från överföring Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom länkar samt de tekniska begränsningarna i systemet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En medlemsstat kan ålägga den systemansvarige att, då denne avgör&lt;br&gt;inmatningsordningen mellan produktionsanläggningar, prioritera&lt;br&gt;anläggningar som använder fömybara energikällor eller avfall eller&lt;br&gt;producerar el i anläggningar för kombinerad el- och värmeproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En medlemsstat kan, av försörjningstrygghetsskäl bestämma att, vid&lt;br&gt;avgörande av inmatningsordningen, prioritet skall ges åt&lt;br&gt;produktionsanläggningar som använder inhemskt bränsle i en&lt;br&gt;utsträckning som inte något kalenderår överstiger 15 % av den totala&lt;br&gt;mängd primärenergi som behövs för att producera den el som&lt;br&gt;konsumeras i den berörda medlemsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systemansvarige för överföringssystemet skall bevara sekretessen&lt;br&gt;för kommersiellt känsliga uppgifter, vilka erhållits i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL V&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Drift av distributionssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna far ålägga distributionsföretag en leveransskyldighet&lt;br&gt;gentemot kunder inom ett visst område. Tariffen för sådana leveranser&lt;br&gt;får regleras, till exempel för att garantera likvärdig behandling av berörda&lt;br&gt;kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall utse eller ålägga företag, som äger eller är&lt;br&gt;ansvariga för distributionssystem, att utse en systemansvarig som skall&lt;br&gt;ansvara för drift och underhåll och, om det är nödvändigt, utveckling av&lt;br&gt;distributionssystemet inom ett visst område och dess länkar till andra&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna skall se till att den systemansvarige handlar i&lt;br&gt;överensstämmelse med artiklarna 11 och 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den systemansvarige för distributionssystemet skall vidmakthålla en&lt;br&gt;säker, tillförlitlig och effektiv eldistribution inom sitt område med&lt;br&gt;vederbörlig hänsyn till miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den systemansvarige far inte i något fall diskriminera användare av&lt;br&gt;systemet eller kategorier av användare av systemet, i synnerhet inte till&lt;br&gt;förmån för sina dotterbolag eller aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En medlemsstat kan ålägga den systemansvarige for distributions- Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;systemet att, då denne avgör inmatningsordningen mellan Bilaga 1&lt;br&gt;produktionsanläggningar, prioritera anläggningar som använder&lt;br&gt;fömybara energikällor eller avfall eller producerar el i anläggningar för&lt;br&gt;kombinerad el- och värmeproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den systemansvarige för distributionssystemet skall bevara sekretessen&lt;br&gt;för kommersiellt känsliga uppgifter, vilka erhållits i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL VI&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särredovisning samt insyn och öppenhet i bokföringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna eller den behöriga myndighet de utser liksom de&lt;br&gt;myndigheter för lösande av tvister som anges i artikel 20.3 skall ha&lt;br&gt;tillgång till den bokföring hos företag för produktion, överföring eller&lt;br&gt;distribution som de behöver för att kunna utföra sina kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att&lt;br&gt;bokföringen hos elföretag sker i enlighet med punkt 2-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Elföretag skall, oberoende av ägartyp eller juridisk form, upprätta, låta&lt;br&gt;revidera och offentliggöra sina årsredovisningar enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;nationella författningar som avser årsredovisning för aktiebolag och som&lt;br&gt;har fastställts till följd av rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25&lt;br&gt;juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer&lt;br&gt;av bolag (8). Företag som inte är skyldiga att offentliggöra sin&lt;br&gt;årsredovisning skall behålla en kopia av den allmänt tillgänglig på sitt&lt;br&gt;huvudkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Integrerade elföretag skall i sin interna bokföring, för att undvika&lt;br&gt;diskriminering, korssubventionering och snedvridning av konkurrensen,&lt;br&gt;särredovisa verksamhetsgrenarna produktion, överföring och distribution&lt;br&gt;och, där så är lämpligt, upprätta en samlad redovisning för annan&lt;br&gt;verksamhet, utanför elsektorn, så som de skulle behöva göra om&lt;br&gt;verksamheten i fråga bedrevs i separata företag. De skall inkludera en&lt;br&gt;balansräkning och en resultaträkning för varje verksamhet i noter till&lt;br&gt;redovisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Företag skall i noter till årsredovisningarna ange de regler för&lt;br&gt;fördelningen av tillgångar och skulder samt utgifter och inkomster som&lt;br&gt;de tillämpar vid upprättandet av den särredovisning som anges i punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa regler far ändras endast i undantagsfall. Sådana ändringar skall Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;anges i noterna och vara väl underbyggda. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Årsredovisningarna skall i noter ange alla transaktioner av en viss&lt;br&gt;storlek som företagits med anknutna företag i den mening som avses i&lt;br&gt;artikel 41 i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983&lt;br&gt;grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (9)&lt;br&gt;eller med intresseföretag i den mening som avses i artikel 33.1 i samma&lt;br&gt;direktiv eller med företag vilka tillhör samma aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstater vilka som ensamköpare utser ett vertikalt integrerat&lt;br&gt;elföretag eller del av ett vertikalt integrerat elföretag skall fastställa&lt;br&gt;föreskrifter som ålägger ensamköparen att verka avskilt från&lt;br&gt;produktions- och distributionsverksamhet i det integrerade företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall säkerställa att ingen information överförs&lt;br&gt;mellan ensamköparens verksamhet i vertikalt integrerade elföretag och&lt;br&gt;företagets produktions- och distributionsverksamhet, utom den&lt;br&gt;information som är nödvändig för att ensamköparen skall kunna fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL VII&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Organisation av tillträde till systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid organisation av tillträde till systemet kan medlemsstaterna välja&lt;br&gt;mellan de förfaranden som avses i artikel 17 och/eller i artikel 18. Båda&lt;br&gt;förfarandena skall genomföras i enlighet med objektiva, klara, tydliga&lt;br&gt;och icke-diskriminerande kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vid förhandlat tillträde till systemet skall medlemsstaterna vidta&lt;br&gt;nödvändiga åtgärder för att elproducenter och återförsäljare, om&lt;br&gt;medlemsstaterna tillåter sådana, och berättigade kunder, antingen inom&lt;br&gt;eller utanför det område som täcks av systemet, skall kunna förhandla om&lt;br&gt;tillträde till systemet med avsikt att ingå leveransavtal med varandra på&lt;br&gt;grundval av frivilliga kommersiella överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När en berättigad kund är ansluten till distributionssystemet skall&lt;br&gt;tillträde till systemet förhandlas med berörd systemansvarig för&lt;br&gt;distributionssystemet, och om nödvändigt med berörd systemansvarig för&lt;br&gt;överföringsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För att främja insyn och öppenhet och underlätta förhandlingar om&lt;br&gt;tillträde till systemet skall de systemansvariga offentliggöra vägledande&lt;br&gt;prisnivåer för utnyttjande av överförings- och distributionssystemen&lt;br&gt;under det första året efter genomförandet av detta direktiv. Så långt&lt;br&gt;möjligt skall de vägledande prisnivåerna som offentliggörs följande år&lt;br&gt;baseras på det genomsnittliga pris som har överenskommits vid&lt;br&gt;förhandlingar under den föregående tolvmånadersperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Medlemsstaterna kan också välja ett förfarande med reglerat&lt;br&gt;nättillträde som ger de berättigade kunderna rätt till tillgång på grundval&lt;br&gt;av offentliggjorda tariffer för utnyttjande av överförings- och&lt;br&gt;distributionssystem, vilka i fråga om tillträde till systemet är åtminstone&lt;br&gt;likvärdiga med de andra förfaranden för tillträde som avses i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den systemansvarige för det berörda överförings- eller distributions-&lt;br&gt;systemet kan vägra tillträde om han saknar nödvändig kapacitet. Väl&lt;br&gt;grundade skäl måste anföras för en sådan vägran, särskilt när det gäller&lt;br&gt;artikel 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. När förfarandet för ensamköpare tillämpas skall medlemsstaterna utse&lt;br&gt;en juridisk person att vara ensamköpare inom det område som täcks av&lt;br&gt;den systemansvarige. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder&lt;br&gt;för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;offentliggöra en icke-diskriminerande tariff för utnyttjande av&lt;br&gt;överförings- och distributionssystem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;berättigade kunder skall för att täcka sina egna behov kunna ingå&lt;br&gt;leveransavtal med producenter och, då medlemsstaterna tillåter&lt;br&gt;sådana, med återförsäljare utanför det område om omfattas av&lt;br&gt;systemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iii) &amp;nbsp;berättigade kunder skall för att täcka sina egna behov kunna ingå&lt;br&gt;leveransavtal med producenter inom det område som täcks av&lt;br&gt;systemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iv) &amp;nbsp;oberoende producenter skall kunna förhandla med de&lt;br&gt;systemansvariga för överförings- och distributionssystemen om&lt;br&gt;tillträde till systemet med avsikt att ingå leveransavtal med&lt;br&gt;berättigade kunder utanför systemet, på grundval av en frivillig&lt;br&gt;kommersiell överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ensamköparen kan åläggas att köpa den el som har kontrakterats av en&lt;br&gt;berättigad kund med en producent inom eller utanför det område som&lt;br&gt;täcks av systemet till ett pris som är lika med det försäljningspris som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erbjuds av ensamköparen till berättigade kunder med avdrag för priset Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;enligt den offentliggjorda tariff som avses i punkt 1 i. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om skyldigheten att köpa enligt punkt 2 inte åläggs ensamköparen&lt;br&gt;skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de&lt;br&gt;leveransavtal som avses i punkt 1 ii och iii fullgörs antingen via tillträde&lt;br&gt;till systemet på grundval av den offentliggjorda tariff som avses i punkt 1&lt;br&gt;i eller via förhandlat tillträde till systemet i enlighet med villkoren i&lt;br&gt;artikel 17. I det senare fallet är ensamköparen inte skyldig att&lt;br&gt;offentliggöra någon icke-diskriminerande tariff för utnyttjande av&lt;br&gt;överförings- och distributionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ensamköparen kan vägra tillträde till systemet och kan vägra att köpa&lt;br&gt;el från berättigade kunder om han saknar nödvändig kapacitet för&lt;br&gt;överföring eller distribution. Väl grundade skäl måste anföras för en&lt;br&gt;sådan vägran, särskilt när det gäller artikel 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att&lt;br&gt;deras elmarknader öppnas så att avtal kan ingås på de villkor som anges i&lt;br&gt;artiklarna 17 och 18 åtminstone upp till en betydande nivå som skall&lt;br&gt;anmälas till kommissionen på årsbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen av den nationella marknaden skall beräknas på grundval av&lt;br&gt;gemenskapens andel av el som konsumeras av slutförbrukare som&lt;br&gt;förbrukar mer än 40 GWh per år (per förbrukningsställe och inklusive&lt;br&gt;egenproduktion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga gemenskapsandelen skall beräknas av kommissionen&lt;br&gt;på grundval av information som medlemsstaterna regelbundet lämnar till&lt;br&gt;den. Kommissionen skall offentliggöra denna genomsnittliga&lt;br&gt;gemenskapsandel som anger graden av marknadsöppning i Europeiska&lt;br&gt;gemenskapernas officiella tidning före den 1 november varje år&lt;br&gt;tillsammans med all lämplig information som klargör beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Andelen av den nationella marknaden som avses i punkt 1, skall öka&lt;br&gt;fortlöpande under en period av sex år. Denna ökning skall beräknas&lt;br&gt;genom att det tröskelvärde för gemenskapens konsumtion om 40 GWh&lt;br&gt;som avses i punkt 1 sänks från 40 GWh till en nivå om 20 GWh årlig&lt;br&gt;elkonsumtion tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft och till en&lt;br&gt;nivå om 9 GWh årlig elkonsumtion sex år efter det att detta direktiv har&lt;br&gt;trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna skall ange de kunder inom sitt territorium som&lt;br&gt;representerar de andelar som anges i punkterna 1 och 2, och som har&lt;br&gt;laglig rätt att ingå avtal om el enligt artiklarna 17 och 18, under&lt;br&gt;förutsättning att alla slutförbrukare som förbrukar mer än 100 GWh per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år (per förbrukningsställe och inklusive egenproduktion) ingår i Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;ovannämnda kategori. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distributörer skall, om de inte redan är angivna som berättigade kunder&lt;br&gt;enligt denna punkt, ha laglig rätt att ingå avtal enligt villkoren i artiklarna&lt;br&gt;17 och 18 om den mängd el som konsumeras av dem bland deras kunder&lt;br&gt;som har angivits som berättigade inom deras distributionssystem i syfte&lt;br&gt;att försörja dessa kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Medlemsstaterna skall senast den 31 januari varje år offentliggöra&lt;br&gt;kriterierna för definitionen av berättigade kunder, vilka är i stånd att ingå&lt;br&gt;avtal på de villkor som anges i artiklarna 17 och 18. Denna information,&lt;br&gt;tillsammans med all övrig lämplig information för att motivera&lt;br&gt;genomförandet av öppningen av marknaden enligt punkt 1, skall skickas&lt;br&gt;till kommissionen för att offentliggöras i Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;officiella tidning. Kommissionen kan begära att en medlemsstat ändrar&lt;br&gt;sina specifikationer, som nämns i punkt 3, om de skapar hinder för en&lt;br&gt;riktig tillämpning av detta direktiv när det gäller en väl fungerande inre&lt;br&gt;marknad för el. Om den berörda medlemsstaten inte rättar sig efter denna&lt;br&gt;begäran inom tre månader skall kommissionen fatta ett slutligt beslut i&lt;br&gt;enlighet med förfarandet i artikel 2 i rådets beslut 87/373/EEG av den 13&lt;br&gt;juli 1987 om närmare villkor för utövandet av kommissionens&lt;br&gt;genomförandebefogenheter (10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. För att undvika bristande jämvikt i öppnandet av elmarknaderna under&lt;br&gt;den period som avses i artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;får leveransavtal om el enligt bestämmelserna i artiklarna 17 och 18&lt;br&gt;med en berättigad kund inom en annan medlemsstats system inte&lt;br&gt;förbjudas om kunden av medlemsstaterna anses som berättigad i&lt;br&gt;båda de berörda systemen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;kan kommissionen, med beaktande av marknadsläget och det&lt;br&gt;gemensamma intresset, i de fall där transaktioner som beskrivs i a&lt;br&gt;vägras på grund av att kunden anses som berättigad endast i det ena&lt;br&gt;av de två systemen, ålägga den vägrande parten att verkställa den&lt;br&gt;begärda leveransen på begäran av den medlemsstat där den&lt;br&gt;berättigade kunden befinner sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det att det förfarande och det tidsschema som anges i artikel 26&lt;br&gt;pågår, och senast efter halva den tid som anges i den artikeln, skall&lt;br&gt;kommissionen se över tillämpningen av första stycket b på grundval av&lt;br&gt;marknadens utveckling och med beaktande av det gemensamma intresset.&lt;br&gt;Mot bakgrund av gjorda erfarenheter skall kommissionen göra en&lt;br&gt;utvärdering av läget och rapportera om eventuell bristande jämvikt i&lt;br&gt;öppnandet av elmarknaderna såvitt avser denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;&amp;nbsp;oberoende producenter och egenproducenter att förhandla om&lt;br&gt;tillträde till systemet för försörjning av sina egna fastigheter och&lt;br&gt;dotterbolag i samma medlemsstat eller i en annan medlemsstat&lt;br&gt;genom det sammanlänkade systemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) &amp;nbsp;producenter etablerade utanför det område som täcks av systemet att&lt;br&gt;ingå ett leveransavtal som är följden av en anbudsinfordran om ny&lt;br&gt;produktionskapacitet och att få tillträde till systemet för att fullgöra&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall säkerställa att parterna förhandlar i god anda&lt;br&gt;och att ingen av dem missbrukar sin förhandlingsposition till att&lt;br&gt;förhindra ett positivt resultat av förhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstaterna skall utse en behörig myndighet, som skall vara&lt;br&gt;oberoende av parterna, som skall avgöra tvister rörande avtalen och&lt;br&gt;förhandlingarna i fråga. Myndigheten skall särskilt avgöra tvister som rör&lt;br&gt;avtal, förhandlingar och vägrat tillträde eller vägrat köp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I händelse av gränsöverskridande tvister skall den tvistlösande&lt;br&gt;myndigheten vara den tvistlösande myndighet som omfattar&lt;br&gt;ensamköparens system eller systemet för den systemansvarige, som&lt;br&gt;vägrar utnyttjande av eller tillträde till systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Att inleda ett förfarande inför denna myndighet skall inte påverka&lt;br&gt;rätten att överklaga enligt gemenskapslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall vidta åtgärder i enlighet med de förfaranden&lt;br&gt;och rättigheter som anges i artiklarna 17 och 18 för att möjliggöra för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- alla elproducenter och återförsäljare, då medlemsstaterna tillåter&lt;br&gt;sådana, som är etablerade inom deras territorium att försörja sina egna&lt;br&gt;fastigheter, dotterbolag och berättigade kunder genom en&lt;br&gt;direktledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- alla berättigade kunder inom deras territorium att bli försörjda via en&lt;br&gt;direktledning från en producent och återförsäljare, om dessa försäljare&lt;br&gt;är tillåtna av medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Medlemsstaterna skall fastställa kriterier för meddelande av tillstånd&lt;br&gt;till uppförande av direktledningar inom sitt territorium. Dessa kriterier&lt;br&gt;skall vara objektiva och icke-diskriminerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Möjligheten att leverera el genom en direktledning som avses i punkt 1 Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;skall inte påverka möjligheten att ingå avtal om el i enlighet med Bilaga 1&lt;br&gt;artiklarna 17 och 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Medlemsstaterna far göra meddelandet av tillstånd till uppförande av&lt;br&gt;en direktledning avhängigt av antingen ett vägrat tillträde till systemet på&lt;br&gt;grundval av artikel 17.5 eller artikel 18.4 eller påbörjandet av ett&lt;br&gt;förfarande för lösande av tvister enligt artikel 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Medlemsstaterna får vägra att meddela tillstånd till en direktledning&lt;br&gt;om ett sådant tillstånd strider mot bestämmelserna enligt artikel 3. Väl&lt;br&gt;grundade skäl skall anges för en sådan vägran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna skall skapa lämpliga och effektiva instrument för&lt;br&gt;reglering, kontroll och öppenhet för att undvika allt missbruk av en&lt;br&gt;dominerande ställning, i synnerhet till konsumenternas nackdel, och all&lt;br&gt;underprissättning. Dessa instrument skall beakta bestämmelserna i&lt;br&gt;fördraget och i synnerhet artikel 86 i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAPITEL VIII&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Slutbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I händelse av en plötslig kris på energimarknaden och om personers,&lt;br&gt;anordningars eller anläggningars fysiska skydd eller säkerhet hotas eller&lt;br&gt;om systemets tillstånd hotas får en medlemsstat tillfälligt vidta&lt;br&gt;nödvändiga skyddsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana åtgärder far endast orsaka minsta möjliga störning i den inre&lt;br&gt;marknadens funktion och far inte vara mer omfattande än vad som är&lt;br&gt;absolut nödvändigt för att avhjälpa de plötsliga svårigheter som har&lt;br&gt;uppstått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den berörda medlemsstaten skall utan dröjsmål anmäla dessa åtgärder till&lt;br&gt;övriga medlemsstater och till kommissionen, vilken får besluta att den&lt;br&gt;berörda medlemsstaten skall ändra eller upphäva sådana åtgärder, i den&lt;br&gt;utsträckning som de snedvrider konkurrensen och menligt påverkar&lt;br&gt;handeln på ett sätt som står i strid med det gemensamma intresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. De medlemsstater, i vilka driftåtaganden eller driftgarantier som getts&lt;br&gt;före ikraftträdandet av detta direktiv inte kan uppfyllas till följd av&lt;br&gt;bestämmelserna i detta direktiv, kan ansöka om en övergångsordning,&lt;br&gt;vilken kan beviljas av kommissionen, med beaktande av bl.a. storleken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på systemet i fråga, systemets grad av sammanlänkning och elbranschens Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;struktur. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om dessa Bilaga 1&lt;br&gt;ansökningar innan den fattar beslut, med beaktande av respekten för&lt;br&gt;sekretess. Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas&lt;br&gt;officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övergångsordningen skall ha begränsad varaktighet och skall kopplas&lt;br&gt;till att åtagandena och garantierna som avses i punkt 1 löper ut.&lt;br&gt;Övergångsordningen får omfatta undantag från kapitlen IV, VI och VII i&lt;br&gt;detta direktiv. Ansökningar om en övergångsordning skall ges in till&lt;br&gt;kommissionen inom ett år efter ikraftträdandet av detta direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Medlemsstater som, efter det att direktivet har trätt i kraft, kan visa att&lt;br&gt;det finns påtagliga problem för driften av deras små isolerade system,&lt;br&gt;kan ansöka om undantag från tillämpliga bestämmelser i kapitlen IV, V,&lt;br&gt;VI och VII, vilka kan beviljas av kommissionen. Kommissionen skall&lt;br&gt;underrätta medlemsstaterna om dessa ansökningar innan den fattar&lt;br&gt;beslut, med beaktande av respekten för sekretess. Detta beslut skall&lt;br&gt;offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Denna&lt;br&gt;punkt skall också vara tillämplig på Luxemburg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Före utgången av det första året efter ikraftträdandet av detta direktiv&lt;br&gt;skall kommissionen till rådet och Europaparlamentet överlämna en&lt;br&gt;rapport om behov av harmonisering som inte följer av bestämmelserna i&lt;br&gt;detta direktiv. Om det är nödvändigt skall kommissionen till rapporten&lt;br&gt;bifoga alla harmoniseringsförslag som är erforderliga för en fungerande&lt;br&gt;inre marknad för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Rådet och Europaparlament skall yttra sig över dessa förslag inom två&lt;br&gt;år efter överlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen skall utvärdera tillämpningen av detta direktiv och&lt;br&gt;framlägga en rapport om de erfarenheter som gjorts avseende det sätt på&lt;br&gt;vilket den inre marknaden för el fungerar och genomförandet av de&lt;br&gt;allmänna reglema som nämns i artikel 3, så att Europaparlamentet och&lt;br&gt;rådet mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts i lämplig tid kan&lt;br&gt;överväga möjligheterna till en ytterligare öppning av marknaden som&lt;br&gt;skulle få verkan nio år efter direktivets ikraftträdande. Därvid skall&lt;br&gt;hänsyn tas till möjligheten till samexistens mellan de system som avses i&lt;br&gt;artiklarna 17 och 18.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar&lt;br&gt;som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 19 februari 1999.&lt;br&gt;De skall genast underrätta kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Belgien, Grekland och Irland kan, med hänsyn till den särskilda&lt;br&gt;tekniska särarten av sina elsystem, uppskjuta införandet av de&lt;br&gt;förpliktelser som följer av detta direktiv med ett, två respektive ett år.&lt;br&gt;Om dessa medlemsstater utnyttjar denna möjlighet skall de underrätta&lt;br&gt;kommissionen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en&lt;br&gt;hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de&lt;br&gt;offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall&lt;br&gt;varje medlemsstat själv utfärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har&lt;br&gt;offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdat i Bryssel den 19 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Europaparlamentets vägnar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;På rådets vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K. HÄNSCH&lt;br&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S. BARRETT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1) EGT nr C 65, 14.3.1992, s. 4 och EGT nr C 123.4.5.1994, s. 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2) EGT nr C 73, 15.3.1993, s. 31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3) Europaparlamentets yttrande av den 17 november 1993 (EGT nr C&lt;br&gt;329, 6.12.1993, s. 150), rådets gemensamma ståndpunkt av den 25 juli&lt;br&gt;1996 (EGT nr C 315, 24.10.1996, s. 18) och Europaparlamentets beslut&lt;br&gt;av den 11 december 1996 (ännu inte offentliggjort i EGT). Rådets beslut&lt;br&gt;av den 19 december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4) EGT nr L 313, 13.11.1990, s. 30. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;kommissionens beslut 95/162/EG (EGT nr L 107, 12.5.1995, s. 53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5) EGT nr L 185, 17.7.1990, s. 16. Direktivet senast ändrat genom&lt;br&gt;kommissionens direktiv 93/87/EEG (EGT nr L 277, 10.11.1993, s. 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6) EGT nr L 161,29.6.1996, s. 147.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7) EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8. Direktivet senast ändrat genom 1994&lt;br&gt;års anslutningsakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8) EGT nr L 222, 14.8.1978, s. 11. Direktivet senast ändrat genom 1994&lt;br&gt;års anslutningsakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(9) EGT nr L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktivet senast ändrat genom 1994 Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;års anslutningsakt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(10) EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verkets rapport Utvecklingen på elmarknaden 1997&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;22 månader med den avreglerade elmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog år 1995 åt NUTEK att i samråd med&lt;br&gt;Konkurrensverket, Konsumentverket, Affärsverket Svenska kraftnät och&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket följa utvecklingen på elmarknaden och årligen&lt;br&gt;rapportera resultaten. Nätmyndigheten, som är en självständig avdelning&lt;br&gt;inom NUTEK med lagstadgade myndighetsuppgifter på elmarknaden,&lt;br&gt;har ansvarat för uppföljningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående rapport om utvecklingen på elmarknaden, oktober 1996,&lt;br&gt;bedömde Nätmyndigheten att omställningen, med hänsyn bland annat till&lt;br&gt;den korta förberedelsetiden, i stort sett fungerat tillfredsställande. Det&lt;br&gt;saknades dock inte problem och omställningssvårigheter. Den&lt;br&gt;organisatoriska uppdelningen i nätföretag och elhandelsföretag hade inte&lt;br&gt;skett på ett fullt tillfredsställande sätt. Svårigheter förelåg vid beräkning&lt;br&gt;av tariffer för nät och el. Kunder med liten förbrukning var utestängda&lt;br&gt;från den fria marknaden för el. Rapporteringen av mätvärden till Svenska&lt;br&gt;Kraftnät fungerade dåligt, varför en korrekt avräkning inte kunde ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten anser att utvecklingen gått i en klart positiv riktning&lt;br&gt;under den tid som förflutit sedan föregående rapporteringstillfälle. De&lt;br&gt;problem som tidigare noterats föreligger dock ännu i olika utsträckning,&lt;br&gt;men de har minskat i omfattning. Framför allt har de små konsumenterna&lt;br&gt;under år 1997 börjat söka sig ut på den fria elmarknaden i en större&lt;br&gt;utsträckningen än Nätmyndigheten förväntat. Elhandelsbranschen har&lt;br&gt;under den senare delen av 1997 präglats av stor dynamik. Nya aktörer&lt;br&gt;marknadsför el till grupper som förut saknat tillgång till elhandel i&lt;br&gt;konkurrens. Priskonkurrensen har ökat och hårdnat. Leverans-&lt;br&gt;koncessionärer sänker sina eltariffer för att möta den nya konkurrensen.&lt;br&gt;Detta kan på goda grunder antas påverka den allmänna prisutvecklingen&lt;br&gt;på el under den kommande tiden, på ett mer påtagligt sätt än som hittills&lt;br&gt;kunnat verifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmarknadens funktionsätt kan dock förbättras. Nätmyndigheten&lt;br&gt;föreslår därför i slutet av detta avsnitt ett antal åtgärder i syfte att nå en&lt;br&gt;snabbare anpassning till en väl fungerande konkurrens på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Branschstrukturen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Strukturförändringen i elbranschen fortsätter. Ett betydande antal&lt;br&gt;företagsöverlåtelser har skett under 1996 och 1997. Företag med&lt;br&gt;elproduktion och elhandel förefaller omsättas i större utsträckning än&lt;br&gt;nätföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vertikala integrationen framåt ökar och bedöms under innevarande&lt;br&gt;år uppgå till ca 39 - 42 procent, vilket är en ökning med 1 - 2 procent-&lt;br&gt;enheter sedan föregående år. Detta innebär ett fler företag i konsument-&lt;br&gt;ledet ägs av företag i bakre led, t ex produktionsledet, än förra året. Även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den horisontella integrationen dvs koncentrationen av företag i ett visst&lt;br&gt;marknadsled har ökat. Färre foretag står för en något större andel av den&lt;br&gt;totala elproduktionen i år än 1996. Utbytet på den samnordiska&lt;br&gt;marknaden har utvecklats. Omsättningen på den norsk-svenska elbörsen&lt;br&gt;har ökat under år 1997. En ytterligare ökning av den nordiska elhandeln&lt;br&gt;är önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nätavgifter och effektiviteten i nätverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nätavgifterna har inte förändrats nämnvärt mellan åren 1996 och 1997.&lt;br&gt;Om hänsyn tas till kostnadsutvecklingen i nätverksamhet, har&lt;br&gt;nätavgifterna i själva verket minskat med i genomsnitt 1,5 procent.&lt;br&gt;Tariffernas struktur och den inbördes fördelningen mellan nätavgift,&lt;br&gt;elkostnad och energiskatter är i allt väsentligt oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en betydande potential att förbättra effektiviteten i de&lt;br&gt;svenska nätföretagen. I genomsnitt bedöms nätföretagen kunna minska&lt;br&gt;sina totala driftkostnader med omkring en femtedel. Nätmyndigheten har&lt;br&gt;sedan föregående rapporteringstillfälle avgjort ett antal ärenden om&lt;br&gt;skäliga nätavgifter, varvid berörda företag förelagts att sänka sina&lt;br&gt;nätavgifter med sammantaget knappt 200 miljoner kronor. Merparten av&lt;br&gt;besluten har dock ännu inte vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Elpriserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Elpriserna steg för de flesta kundkategorier vid årsskiftet 1996/97 med 2&lt;br&gt;- 7 procent beroende på kundtyp. Prishöjningen beror i första hand på att&lt;br&gt;produktionsskatten för el höjdes den 1 september 1996, vilket gav utslag&lt;br&gt;i 1997 års eltariffer. Även bristen på vattenkraft under senare delen av&lt;br&gt;1996 bedöms ha verkat i prishöjande riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisspridningen bland leveranskoncessionärer minskar i förhållande till&lt;br&gt;föregående år. Denna effekt bedöms i första hand bero på&lt;br&gt;konkurrensutsättningen och får enligt Nätmyndigheten tolkas som en&lt;br&gt;effekt av att andelen el som omsätts på den fria marknaden, liksom&lt;br&gt;rörligheten på elmarknaden, ökar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;På väg mot en marknad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föregående år såldes totalt ca 20 - 25 procent av den omsatta elen på den&lt;br&gt;fria marknaden. I år har omkring 30 procent av den el som säljs i&lt;br&gt;slutförbrukarledet omsatts utanför leveranskoncession. Härtill kommer&lt;br&gt;omsättning på den fria marknaden i bakre sälj led. Omsättningen på den&lt;br&gt;norsksvenska elbörsen, NordPool, har under år 1997 ökat med 16-20&lt;br&gt;procent beroende på typ av handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första året med elmarknadsreformen bytte knappt 1 000&lt;br&gt;höspänningskunder och drygt 17 000 lågspänningskunder elleverantör.&lt;br&gt;Bland dessa fanns knappast något enskilt hushåll eller annan kund med&lt;br&gt;motsvarande elförbrukning. Nätmyndighetens beräkningar visade också&lt;br&gt;att ett byte av elleverantör skulle vara klart olönsamt för ett normalt&lt;br&gt;villahushåll med elvärme, på grund av kostnaderna för timvis elmätning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det underlag som nu föreligger tyder på att, lågt räknat, mellan 5 OOO och Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;10 000 hushållskunder, av allt att döma främst villakunder med elvärme. Bilaga 2&lt;br&gt;har bytt eller står i begrepp att byta elleverantör. Bland övriga mindre&lt;br&gt;kunder, jordbrukare småföretagare m fl, bedöms ytterligare minst lika&lt;br&gt;många ha tagit steget ut på den fria elmarknaden. Denna utveckling beror&lt;br&gt;enligt Nätmyndighetens bedömning uteslutande på att regeln om takpris&lt;br&gt;på timvis elmätning infördes den 1 juli 1997. Det förtjänar också&lt;br&gt;framhållas att i Norge, där avräkning mot typkurvor infördes för små&lt;br&gt;elkunder år 1995, antalet byten av elleverantör i målgruppen var betydligt&lt;br&gt;färre under det första året med typkurvor, än vad som noterats i Sverige&lt;br&gt;under de fyra första månaderna med takpris på mätutrustning. Skillnaden&lt;br&gt;är större än vad som kan förklaras med storleksskillnader mellan&lt;br&gt;marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionärer erbjuder bindning av elpriset och olika typer&lt;br&gt;av rabatter och förmånserbjudanden, för att möta konkurrensen från nya&lt;br&gt;aktörer, bensinbolag m fl, som tidigare inte funnits på elmarknaden.&lt;br&gt;Marknadsföringsaktiviteten bland elhandelsföretag med leverans-&lt;br&gt;koncession ökar av allt att döma. Den marknadsföring, framför allt av&lt;br&gt;möjligheter att binda elpriset, som blivit vanlig under året, har hållit en&lt;br&gt;påtagligt låg kvalitet. Informationsinnehållet är, enligt Konsumentverkets&lt;br&gt;bedömning, överlag osakligt, ofullständigt och vilseledande.&lt;br&gt;Skrämselargument har förekommit i syfte att motverka leverantörsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Mätning, rapportering och avräkning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1997 avräknar affärsverket Svenska kraftnät 29 balansansvariga&lt;br&gt;företag. För avräkning rapporterar nu ca 175 nätföretag eller mätvärdes-&lt;br&gt;operatörer avseende 479 geografiska nätområden. Rapporteringen av&lt;br&gt;mätvärden har förbättrats avsevärt i förhållande till föregående år.&lt;br&gt;Fortfarande förekommer dock förseningar liksom vissa tekniska problem&lt;br&gt;i samband med insamling av mätvärden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den småskaliga elproduktionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i olika omgångar beslutat om investeringsstöd till&lt;br&gt;småskalig vattenkraft och vindkraft, senast våren 1997. Detta har lett till&lt;br&gt;att en stor andel småskalig elproduktion i vissa områden, och högre nät-&lt;br&gt;och elkostnader för kunderna i dessa områden. Exempel på sådana&lt;br&gt;områden är Gotland och vissa delar av västkusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för nyinvesteringar, drift och underhåll av ledningsnät, som&lt;br&gt;den småskaliga elproduktionen ger upphov till, måste bäras av det lokala&lt;br&gt;kundkollektivet i form av högre nätavgifter. Nätmyndigheten bedömer att&lt;br&gt;leveranskoncessionäremas skyldighet att köpa el från småskaliga&lt;br&gt;produktionsanläggningar minskar deras möjligheter att köpa el på den&lt;br&gt;fria marknaden. Detta kan också bidra till högre elpriser inom vissa&lt;br&gt;koncessionsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den snabba tekniska utvecklingen finns nu möjlighet att bygga&lt;br&gt;betydligt större vindkraftverk än tidigare. Det är därför av betydelse att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ellagens särskilda regler om småskalig elproduktion ses över så att den Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;fortsatta teknikutvecklingen inte hämmas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fjärrvärmens konkurrenskraft&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den reformerade elmarknaden utgör inte för närvarande eller under&lt;br&gt;överskådlig framtid något reellt hot mot fjärrvärmeverksamheten. Det är&lt;br&gt;klart billigare med fjärrvärme än med elvärme. Endast ett fåtal&lt;br&gt;kommuner har ansökt om skydd för fjärrvärmeverksamheten med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna härom. Tvärtom finns ett beaktansvärt utrymme att höja&lt;br&gt;fjärrvärmeprisema. Dessutom föreligger en risk att ljärrvärmekundema&lt;br&gt;tvingas subventionera elhandelsföretag på den fria elmarknaden,&lt;br&gt;eftersom dessa verksamheter vanligen bedrivs i samma koncern. Här&lt;br&gt;skall också beaktas att fjärrvärmeföretagen i praktiken verkar i form av&lt;br&gt;ett naturligt monopol och att någon kontroll av prissättningen inte sker&lt;br&gt;från det allmännas sida.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningen av elmarknaden ger vid handen att vissa åtgärder kan&lt;br&gt;behöva övervägas i syfte att nå en ännu snabbare anpassning till en&lt;br&gt;effektiv elmarknad i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning mot typkurvor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått är elkonsumenter med liten förbrukning alltjämt utestängda&lt;br&gt;från den fria elmarknaden, trots att regeln om takpris på mätutrustning&lt;br&gt;inneburit en omfördelning av kostnaderna från enskilda kunder till&lt;br&gt;kundkollektivet. Nätmyndigheten anser att samtliga svenska&lt;br&gt;elkonsumenter på sikt bör ges möjlighet att handla el i konkurrens,&lt;br&gt;genom att metoden med avräkning mot typkurvor införs. Innan så sker är&lt;br&gt;det av vikt att eventuella kvarstående tekniska och administrativa hinder&lt;br&gt;härför undanröjts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att rörligheten på elmarknaden nu ökar betydligt, inte&lt;br&gt;minst bland de mindre elkonsumentema, bedöms att mer omfattande&lt;br&gt;insatser för att förbättra marknadsinformationen är nödvändiga än som&lt;br&gt;hittills genomförts. Nätmyndigheten avser att i samråd med berörda&lt;br&gt;myndigheter och organisationer verka för att tillgången på relevant och&lt;br&gt;aktuell marknadsinformation ökar under 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samnordiska elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten anser att handeln på den gemensamma nordiska&lt;br&gt;elmarknaden behöver underlättas ytterligare. Det är betydelsefullt att&lt;br&gt;även Finland kommer att omfattas av handeln på den hittills&lt;br&gt;svensknorska elbörsen och att den särskilda gränstariff som tillämpas vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 159&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföring mellan Finland och övriga Norden slopas. Eventuellt kan en&lt;br&gt;utbyggnad av överföringskapaciteten mellan de nordiska länderna behöva&lt;br&gt;övervägas utöver vad som redan genomförts och planerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korssubventionering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten pekade i sin rapport ”Korssubventionering på&lt;br&gt;elmarknaden” (oktober 1997) på att det finns en klar risk för&lt;br&gt;korssubventionering mellan nätverksamhet och elhandel. Sådana&lt;br&gt;fenomen kan behöva motverkas genom att en ny sanktion, riktad mot&lt;br&gt;klara fall av korssubventionering, införs. I samma syfte föreslår&lt;br&gt;Nätmyndigheten bl a ett förbud mot direktupphandling från&lt;br&gt;elhandelsbolag i den egna koncernen av el, som behövs för att ersätta&lt;br&gt;energiförluster i näten, samt att nätföretagens möjligheter att ställa&lt;br&gt;säkerheter för det konkurrensutsatta elhandelsföretagets ekonomiska&lt;br&gt;förpliktelser begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationella områden för nätkoncessioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten utredde under hösten 1997 vilka krav som bör ställas på&lt;br&gt;ett koncessionsområde för att det skall anses utgöra en lämplig&lt;br&gt;koncessionsenhet. I en rapport till regeringen i oktober 1997 sådana&lt;br&gt;avseende kriterier föreslogs följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kundunderlaget måste vara tillräckligt stort för att kunna anses omfatta&lt;br&gt;kunder med såväl höga som låga kostnader för nättjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• anslutningsskyldigheten måste kunna bäras av ett tillräckligt stort&lt;br&gt;kundunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kundunderlaget måste vara tillräckligt stort så att sammanlagrings-&lt;br&gt;effekter kan utnyttjas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• området får inte vara alltför beroende av några få stora kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör, enligt Nätmyndigheten, restriktionen om geografisk&lt;br&gt;närhet inte längre vara bindande vid beslut om sammanläggning av&lt;br&gt;koncessionsområden, om de beskrivna kriterierna är uppfyllda. För att&lt;br&gt;åstadkomma en utjämning mellan tätorts- och glesbygdskunder och&lt;br&gt;härtill nödvändiga prisjusteringar mellan berörda kundkollektiv, krävs att&lt;br&gt;en legal grund ges för en successiv avgiftsutjämning när områden läggs&lt;br&gt;samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsning av stamnätverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät bedriver såväl nätverksamhet i sin egenskap av ägare&lt;br&gt;till och operatör av stamnätet, som annan typ av verksamhet, exempelvis&lt;br&gt;förbunden med systemansvaret. I den praktiska tillämpningen av ellagen&lt;br&gt;har, enligt Nätmyndighetens uppfattning, oklarheter uppstått på grund av&lt;br&gt;Svenska kraftnäts olika uppgifter. Nätmyndigheten och Svenska kraftnät&lt;br&gt;anser mot denna bakgrund att ellagen bör modifieras, så att Svenska&lt;br&gt;kraftnäts roll och särskilda uppgifter förtydligas. Därvid bör också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktas att Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk, som är föremål for&lt;br&gt;särskild insyn och reglering från regering och riksdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärrvärmefrågor behöver utredas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten anser att fjärrvärmens konkurrenskraft bör analyseras&lt;br&gt;närmare och att frågorna om risk för korssubventionering mellan&lt;br&gt;fjärrvärme verksamhet och nät- eller elverksamhet samt skyddet för&lt;br&gt;konsumenterna mot oskäliga priser och andra oskäliga villkor för&lt;br&gt;leverans av fjärrvärme behöver utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser vid&lt;br&gt;remissbehandling av rapporten Utvecklingen på&lt;br&gt;elmarknaden 1997&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverkets rapport Utvecklingen på&lt;br&gt;elmarknaden 1997 har tillställts totalt 18 remissinstanser. Efter remiss&lt;br&gt;har yttranden avgetts av följande remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret. Riksrevisionsverket, Konkurrensverket. Affärsverket&lt;br&gt;svenska kraftnät. Konsumentverket, Svenska Kommunförbundet, Svensk&lt;br&gt;Handel och Tjänsteföretagen. Sveriges Industriförbund, Företagarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund. Svenska Kraftverksföreningen,&lt;br&gt;Svenska Fjärrvärmeföreningen, Tjänstemännens Centralorganisation,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Konsumentråd, Sveriges&lt;br&gt;Elleverantörer, Svensk Elbrukarförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksförbund och Sveriges Akademikers Central-&lt;br&gt;organisation har avstått från att yttra sig över rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Närings-och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verkets rapport Rationella nätkoncessioner för&lt;br&gt;område - kriterier för lämplig enhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten har i regleringsbrevet for år 1997 fatt i uppdrag att&lt;br&gt;formulera kriterier för bedömning av vad som utgör 'lämpligt enhet' i&lt;br&gt;samband med beslut om nätkoncessioner för områden. Vidare skall de&lt;br&gt;strukturförändringar som behöver ske för att få en rimlig fördelning av&lt;br&gt;kostnader mellan tätort och glesbygd belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns två skäl bakom önskemålen att lägga samman företag som&lt;br&gt;sysslar med nätverksamhet. Dels önskemålet att få till stånd en mer&lt;br&gt;rationell företagsstruktur genom att realisera förekomsten av stordrifts-&lt;br&gt;fördelar, dels att lägga samman områden med olika kundtäthet för att få&lt;br&gt;till stånd en avgiftsutjämning. En utjämning mellan områden är ett mål&lt;br&gt;som kan uppnås direkt vid exempelvis en företagsfusion, medan realiser-&lt;br&gt;andet av stordriftsfördelar tar längre tid beroende på hur snabbt de olika&lt;br&gt;funktionerna kan samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den företagsstruktur som finns idag är historiskt betingad, där&lt;br&gt;företrädes-vis kommunalt ägda företag kommit att betjäna tätorter,&lt;br&gt;medan andra företag tagit hand om mer glest befolkade områden. Mot&lt;br&gt;bakgrund av att möjligheten att samredovisa koncessionsområden inom&lt;br&gt;enskilda företag i princip är uttömd, förutsätter en utjämning av&lt;br&gt;avgiftsnivåerna mellan tätorts- och glesbygdskunder att företag går&lt;br&gt;samman. Utvecklingen mot större och förre nätföretag eftersträvas inte&lt;br&gt;enbart i Sverige, utan även i grannländerna Norge och Finland.&lt;br&gt;Gemensamt för de tre nordiska länderna är att den eftersträvade&lt;br&gt;horisontella integrationen är svår att åstadkomma lagstiftningsvägen.&lt;br&gt;Istället försöker man få till stånd strukturförändringar genom att ställa&lt;br&gt;krav på effektiviseringar. Det finns dock skäl att som ett komplement till&lt;br&gt;detta utnyttja de möjligheter som ges vid koncessionsgivning och därför&lt;br&gt;vidareutveckla kriterier för lämplig enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar att koncessionsgivningen inte har använts som&lt;br&gt;tvingande medel för att åstadkomma lämpliga fusioner av nätområden.&lt;br&gt;Att avslå en koncessionsförlängning medför att kunderna inte får de&lt;br&gt;rättigheter som är kopplade till tillståndet. Koncessionsinstitutet verkar&lt;br&gt;dessutom långsamt eftersom tillstånden gäller får lång tid. Frågan är hur&lt;br&gt;de legala instrumenten i den svenska ellagen kan förfinas eller vidare-&lt;br&gt;utvecklas för att driva på strukturomvandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få till stånd utjämning mellan tätorts- och glesbygdskunder&lt;br&gt;krävs strukturförändringar som innebär att tätortskunder generellt tvingas&lt;br&gt;godta avgiftshöjningar och därmed en subvention av glesbygdskundema.&lt;br&gt;Särskilt kännbara blir höjningarna om tätorten är liten i förhållande till&lt;br&gt;den omgivande glesbygden. Ett sätt att hantera detta problem är att en&lt;br&gt;legal grund ges för en successiv avgiftsutjämning när områden läggs&lt;br&gt;samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar av nätföretagens kostnadseffektivitet visar på potentialer i&lt;br&gt;intervallet 20-30%. Det innebär att ovan nämda utjämning mer än väl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle kunna realiseras inom ramen för den effektiviseringspotential som Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;har mätts upp i olika studier. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att med ledning av gjorda studier över nätföretagens effektivitet&lt;br&gt;närmare ange vad som är optimal storlek eller minsta acceptabla storlek&lt;br&gt;är svårt. Det kan dock konstateras att de minsta företagen och deras&lt;br&gt;områden med allt för fa eller för ensidigt kundunderlag är olämpliga av&lt;br&gt;flera skäl. Hur många företag härutöver som på sikt bör integrera sin&lt;br&gt;verksamhet med andra företag är däremot betydligt svårare att fastställa.&lt;br&gt;Antalet företag med färre än 10 000 kunder är 119, vilket motsvarar&lt;br&gt;nästan hälften av alla företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av uppdragets formulering fokuseras analysen på&lt;br&gt;ellagens regler för koncession som ett direkt verkande medel med syfte&lt;br&gt;att nå fram till konkreta förslag till kriterier för lämplig enhet. En&lt;br&gt;diskussion förs även kring indirekt verkande styrmedel, som t ex att ange&lt;br&gt;pris- eller intäktstak som normgivning eller att använda sig av beslut i&lt;br&gt;tillsyns- och prövnings-ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysen utmynnar i den övergripande slutsatsen att Nätmyndigheten&lt;br&gt;behöver kompletterande regler för att kunna tillämpa&lt;br&gt;koncessionsreglema mer kraftfullt för att kunna ta bort direkt olämpliga&lt;br&gt;enheter, men låta företagen sjävla avgöra hur befintliga skal- och&lt;br&gt;samdriftsfördelar bäst kan realiseras. Pådrivande faktorer för det senare&lt;br&gt;är Nätmyndighetens tillsyn och allmänna råd om effektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till kriterier som företag måste klara för att ett område skall&lt;br&gt;bedömas som lämpligt är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kundunderlaget måste vara tillräckligt stort för att kunna anses omfatta&lt;br&gt;kunder med såväl höga som låga kostnader för nättjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• anslutningsskyldigheten måste kunna bäras av ett tillräckligt stort&lt;br&gt;kundunderlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• kundunderlaget måste vara tillräckligt stort så att sammanlagrings-&lt;br&gt;effekter kan utnyttjas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• området får inte vara alltför beroende av några få stora kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att de ekonomiska och tekniska förutsättningarna&lt;br&gt;ändras över tiden är det inte lämpligt att kvantifiera dessa kriterier, utan&lt;br&gt;utgångspunkten är att de bör tillämpas från fall till fall. En avgörande&lt;br&gt;förutsättning för en implementering av dessa bedömningsgrunder är&lt;br&gt;emellertid att frågan om tvångsförvaltning av nätområden som bedömts&lt;br&gt;som olämpliga utreds i särskild ordning i enlighet med intentionerna i&lt;br&gt;propositionen (1996/97:136) Ny ellag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om koncession som innebär möjliga förändringar mellan&lt;br&gt;företag kan följande kriterier användas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• om det kan göras troligt att nättjänsten sköts minst lika ekonomiskt&lt;br&gt;rationellt vid en sammanläggning med annan koncession i annat&lt;br&gt;företag bör ansökan om fortsatt koncession bifallas för en kortare tid&lt;br&gt;än normalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• om utjämningen av nätavgifter mellan koncessionerna innebär att&lt;br&gt;minskningen av avgiftsnivån för de som bor i område med lägre kund-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;täthet blir väsentlig, medan höjningen för kunderna i tätorten inte Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattas som oskäligt hög bör sammanläggning ske. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om utjämning av avgifter mellan områden bör restrik-&lt;br&gt;tionen om geografisk närhet inte vara bindande vid beslut om samman-&lt;br&gt;läggning av koncessionsormåden, givet att ovanstående kriterier är upp-&lt;br&gt;fyllda. De kommunalägda företagens ställning bör dock utredas i särskild&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten vill ånyo understryka att det är viktigt att det ges en&lt;br&gt;legal grund för differentiering av nätavgifter under en övergångsperiod&lt;br&gt;vid sammanläggning av områden som tillsammans är att betrakta som en&lt;br&gt;lämplig enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan utredningen konstatera att Nätmyndigheten&lt;br&gt;behöver koncessionsreglema för att kunna hantera beslut om det företag&lt;br&gt;som är klart olämpliga genom att de är alltför små. För att realisera&lt;br&gt;stordriftsfördelar och fa till stånd den önskade utjämningen mellan låg-&lt;br&gt;och högkostnadskunder är det bättre att utnyttja indirekta medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser vid&lt;br&gt;remissbehandling av rapporten Rationella&lt;br&gt;nätkoncessioner för område - kriterier för lämplig&lt;br&gt;enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverkets rapport Rationella nätkonces-&lt;br&gt;sioner för område - kriterier för lämplig enhet har tillställts totalt 11&lt;br&gt;remissinstanser. Efter remiss har yttranden avgetts av följande&lt;br&gt;remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post och Telestyrelsen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Affärs-&lt;br&gt;verket svenska kraftnät, Konkurrensverket, Glesbygdsverket, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Svenska Kraftverksföreningen, Sveriges Elleveran-&lt;br&gt;törer, Svenska Fjärrvärmeföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har beretts tillfälle att yttra sig över rapporten.&lt;br&gt;Härutöver har synpunkter även inkommit från Gullspång Nät AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Affärsverket svenska kraftnäts&lt;br&gt;skrivelse angående modifieringar av reglema for&lt;br&gt;mätning, rapportering m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Två månaders anmälningsfrist for byte av leverantör/balansansvarig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Elkonsumenten åläggs en skyldighet att till nätägaren anmäla byte av&lt;br&gt;leverantör/balansansvarig senast två månader före det att det reella bytet&lt;br&gt;sker. Nätägaren å sin sida åläggs en skyldighet att omedelbart efter att ha&lt;br&gt;erhållit sådan anmälan från elkonsumenten informera Svenska Kraftnät&lt;br&gt;om det förestående bytet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nätägarens uppgift om behörig leverantör eller balansansvarig äger&lt;br&gt;företräde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid tvist om vem som är att anse som leverantör/balansansvarig skall i&lt;br&gt;balansavräkningen nätägarens uppfattning gälla tills annat bestäms av&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Brister i avräkning och rapportering påverkar bedömningen av&lt;br&gt;nättariffen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En nätägares oförmåga att följa de uppställda kraven på mätning och&lt;br&gt;rapportering bör vara en omständighet som påverkar bedömningen av&lt;br&gt;dennes nättariff. Beroende på bristerna skulle kostnaderna för mätningen&lt;br&gt;och rapporteringen inte i sin helhet få omfattas av nättariffen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Leveranskoncessionär alternativt nätägare ekonomiskt ansvarig för&lt;br&gt;uttag av el av elkonsument som saknar balansansvarig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionärer!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska ansvaret för el som tas ut av konsument som saknar&lt;br&gt;balansansvarig bärs av elkonsumentens tidigare leveranskoncessionär.&lt;br&gt;Konsumenten är gentemot leveranskoncessionären ekonomiskt ansvarig&lt;br&gt;för uttagen el som ”saknar” balansansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncessionsinnehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat tänkbart alternativ skulle vara att låta uttagen el som ”saknar”&lt;br&gt;balansansvarig ingå i nätägarens nätförluster. Denne skulle då kunna&lt;br&gt;bedriva elhandel avseende denna förbrukning inom ramen för&lt;br&gt;nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser vid&lt;br&gt;remissbehandling av skrivelse om modifiering av&lt;br&gt;reglema för mätning, rapportering, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket svenska kraftnäts skrivelse om modifiering av reglema för&lt;br&gt;mätning, rapportering, m.m. har tillställts totalt sju remissinstanser. Efter&lt;br&gt;remiss har yttranden avgetts av följande remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, Konkurrensverket, Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket, Konsumentverket, Svenska Kommunförbundet, Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Elleverantörer har beretts tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har yttrande inkommit från Svenska Elverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Närings- och teknikutvecklings-&lt;br&gt;verkets rapport Korssubventionering på elmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med elmarknadens regelverk är att motverka korssub-&lt;br&gt;ventionering. Trots detta finns många möjligheter att subventionera den&lt;br&gt;konkurrensutsatta elhandeln på bekostnad av nätmonopolet eller dess&lt;br&gt;kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korssubventionering medför i allt väsentligt två komplikationer. Dels&lt;br&gt;medför den en oskälig avgiftsnivå hos det subventionerande nätföretaget&lt;br&gt;om den tillåts påverka nätavgifterna, dels riskerar subventioner av här&lt;br&gt;avsett slag att snedvrida förutsättningarna for aktörerna på den&lt;br&gt;konkurrensutsatta delen av elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten har genomfört en brett upplagd intervjuundersökning&lt;br&gt;med ledande personer i nät- och elhandelsföretag. Syftet med undersök-&lt;br&gt;ningen är att kartlägga branschstrukturen på elmarknaden i syfte att&lt;br&gt;identifiera risker för korssubventionering. Av undersökningsresultaten&lt;br&gt;framgår att de flesta nätföretag ingår i en koncern med ett elhandels-&lt;br&gt;företag, att den el som behövs för att ersätta energiförluster i näten - så&lt;br&gt;kallad förlustel - oftast köps från ett elhandelsföretag i den egna&lt;br&gt;koncernen, att hälften av elhandelsforetagen inte har egen personal utan&lt;br&gt;utgör så kallade brevlådebolag, att mer än hälften av elhandelsbolagen&lt;br&gt;upphandlar merparten av de tjänster som förbrukas i företaget från ett&lt;br&gt;närstående nätföretag samt att en dryg fjärdedel av nätföretagen ställt&lt;br&gt;säkerheter av olika slag för det konkurrensutsatta elhandelsföretagets&lt;br&gt;ekonomiska förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av korssubventionering från Nätmyndighetens aktiva&lt;br&gt;tillsyn under elmarknadsreformens första tid, som tidigare bland annat&lt;br&gt;redovisats i rapporten ”Utvecklingen på elmarknaden” (oktober 1996),&lt;br&gt;stöds av undersökningsresultaten. Dessutom har konstaterats att att det&lt;br&gt;finns stor brister i nätföretagens årsrapportering, det vill säga bland annat&lt;br&gt;de räkenkapshandlingar som skall inges till Nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således många kopplingar och transaktioner mellan&lt;br&gt;nätföretag och elhandelsföretag, som möjliggör eller underlättar&lt;br&gt;subventioner av elhandeln på bekostnad av nätmonopolen eller dess&lt;br&gt;kunder. Det har inom ramen för detta arbete inte varit möjligt att utreda i&lt;br&gt;vilken utsträckning korssubventionering sker, det vill säga vilka belopp&lt;br&gt;som nätföretagen tillför elhandeln. Endast beträffande förlustel kan dras&lt;br&gt;slutsatsen att elhandelsforetagen under år 1996 subventionerades med&lt;br&gt;mellan 150 och 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den beskrivna bakgrunden är det viktigt att kravet på boskillnad&lt;br&gt;mellan å ena sidan nätverksamhet och å andra sidan handel med el och&lt;br&gt;produktion av el bibehålls. Erfarenheter från Norge och Finland ger&lt;br&gt;också stöd för uppfattningen att nätverksamhet bör bedrivas åtskild från&lt;br&gt;elhandel och elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa skärpningar av regelverket i syfte att på ett mer effektivt sätt&lt;br&gt;motverka och undanröja risker för korssubventionering mellan&lt;br&gt;nätverksamhet och elhandel kan i framtiden behöva övervägas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten bedömer dock att tiden ännu inte är mogen for en Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;ändring av lagstiftningen. Elmarknadsreformen har ännu inte fatt fullt Bilaga 8&lt;br&gt;genomslag i branschen. Årsrapporter skall exempelvis inges för första&lt;br&gt;gången år 1997. Nätmyndigheten bedömer därför att det är informations-&lt;br&gt;och utbildningsinsatser mot branschen som i första hand är påkallade,&lt;br&gt;inte minst för att uppnå en bättre efterlevnad av reglema om redovisning&lt;br&gt;av nätverksamhet i förordningen härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riskerna för korssubventionering inte minskar under år 1998,&lt;br&gt;genom strukturrationalisering eller på annat sätt, bör dock regelskärp-&lt;br&gt;ningar övervägas. Nätmyndigheten förslår i sådant fall att bättre&lt;br&gt;sanktioner, direkt riktade mot klara fall av korssubventionering införs.&lt;br&gt;Eventuellt bör även en regel om straffavgift vid försenade eller&lt;br&gt;ofullständiga årsrapporter övervägas liknande bestämmelserna i 8&lt;br&gt;kapitlet Årsredovisningslagen. Dessutom föreslås att särskilda regler om&lt;br&gt;upphandling av förlustel utreds närmare samt att möjligheten för&lt;br&gt;nätföretagen att täcka förluster i elhandelsforetagen begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagens bedöms medföra ringa eller obetydliga&lt;br&gt;kostnadskonsekvenser för branschen och för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser vid&lt;br&gt;remissbehandling av rapporten Korssubventionering&lt;br&gt;på elmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverkets rapport Korssubventionering på&lt;br&gt;elmarknaden har tillställts totalt 16 remissinstanser. Efter remiss har&lt;br&gt;yttranden avgetts av följande remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Göteborg, Post och&lt;br&gt;telestyrelsen, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Affärsverket svenska&lt;br&gt;kraftnät, Konkurrensverket, Konsumentverket, Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, Sveriges Industriförbund, Svenska Kraftverksföreningen,&lt;br&gt;Sveriges Elleverantörer, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svensk&lt;br&gt;Elbrukarförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer har beretts tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;över rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Affärsverket svenska kraftnäts skrivelse angående&lt;br&gt;forändring av ellagstiftningen rörande Svenska&lt;br&gt;Kraftnät&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De ändringar i 1902 års ellag som trädde i kraft den 1 januari 1996&lt;br&gt;undanröjde de kvarvarande juridiska hindren för en öppen elmarknad i&lt;br&gt;Sverige. Erfarenheten hittills av det nya regelverket visar att det i stort&lt;br&gt;sett har fungerat väl och medfört att en ny och mer effektivt verkande&lt;br&gt;elmarknad vuxit fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock anledning att närmare belysa vissa frågeställningar&lt;br&gt;med särskild betydelse för Svenska kraftnäts verksamhet där det nu -&lt;br&gt;sedan några års erfarenhet vunnits och Svenska kraftnäts roll och&lt;br&gt;uppgifter klarnat - finns ett behov av att justera lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller främst regleringen av nättariffrågor. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;bör erhålla en utformning som beaktar Svenska kraftnäts särskilda&lt;br&gt;ställning på elmarknaden samt utlandsförbindelsernas betydelse för en&lt;br&gt;öppen nordisk elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänt om regleringen av nättariffer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det förslag till ny ellag som avses träda i kraft den 1 januari 1998&lt;br&gt;stadgas i 4 kap 1 § första stycket att nättariffer skall vara skäliga och&lt;br&gt;utformade på sakliga grunder. Enligt bestämmelsens andra stycke skall&lt;br&gt;vid bedömning av en nättariffs skälighet konsumentintresset särskilt&lt;br&gt;beaktas samt hänsyn dessutom tas till kravet på en rimlig avkastning i&lt;br&gt;nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya ellagens 4 kap 9 § skall vid skälighetsbedömningen&lt;br&gt;av nättariffen för en högspänningsledning (220 kilovolt eller däröver)&lt;br&gt;alla kostnader för nätkoncessionshavarens samtliga ledningar i landet&lt;br&gt;med undantag för utlandsförbindelserna bedömas samlat. Tariffen far&lt;br&gt;dock utformas med hänsyn till var på nätkoncessionshavarens&lt;br&gt;ledningsnät en anslutningspunkt är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till den nya ellagen (prop. 1996/97:136) finns en&lt;br&gt;knapphändig vägledning för hur nättariffer far och bör utformas. Vid&lt;br&gt;bedömningen av om nättariffer är skäliga skall bl.a. kundernas intresse&lt;br&gt;av låga och stabila priser beaktas. Skälighetsbedömningen skall beakta&lt;br&gt;aspekter som att förhindra monopolvinster, möjliggöra nyinvesteringar&lt;br&gt;och ge incitament till effektiviseringar. Att tariffen skall vara saklig&lt;br&gt;innebär att den skall vara objektiv och icke-diskriminerande. Kunder&lt;br&gt;bör indelas i grupper efter kostnadsbild. Nättariffen bör så långt det är&lt;br&gt;praktiskt möjligt spegla de fysiska flödena på nätet för att kunna ge&lt;br&gt;korrekta samhällsekonomiska styrsignaler till aktörerna. Nättariffen&lt;br&gt;bör vidare utformas så att den som orsakar en kostnad också får betala&lt;br&gt;den dvs så att tariffen är kostnadsriktig för varje kundkategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som låg till grund för omregleringen av&lt;br&gt;elmarknaden förut-sattes att de kostnader som är förknippade med&lt;br&gt;systemansvaret m.m. skulle bäras av dem som utnyttjar eller påverkar&lt;br&gt;elsystemet och därmed orsakar kostnaderna, dvs. kunna tas ut via&lt;br&gt;nättariffen (prop. 1993/94:162 s 88 m).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Svenska kraftnäts särskilda ställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät har, dels ett affärsmässigt ansvar för överföring av kraft&lt;br&gt;på storkraftnätet, dels det övergripande ansvaret för att elektriska&lt;br&gt;anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av&lt;br&gt;landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av&lt;br&gt;ström (det s.k. systemansvaret för elektrisk ström). I detta far också anses&lt;br&gt;ligga att genom avtal säkra tillgången till stömingsreserv på längre sikt.&lt;br&gt;Det åligger vidare Svenska kraftnät att främja konkurrensen på&lt;br&gt;elmarknaden. Svenska kraftnät skall också medverka till att det nordiska&lt;br&gt;samarbetet inom nämnda område utvecklas i enlighet med&lt;br&gt;överenskommelsen från det nordiska energi-ministermötet i Helsingör i&lt;br&gt;juni 1995. Svenska kraftnät är också ansvarig myndighet för Sveriges&lt;br&gt;elberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att Svenska kraftnät förutom att vara förvaltare av&lt;br&gt;det statligt ägda storkraftsnätet (dvs. nätägare) även har ett flertal&lt;br&gt;andra uppgifter medför att Svenska kraftnät i ett flertal hänseenden&lt;br&gt;inte kan jämställas med landets övriga nätägare. Därtill kommer att&lt;br&gt;Svenska kraftnät inte bara har att tillgodose sina direkta kunders behov&lt;br&gt;utan har att beakta alla kunder/konsumenter/aktörer på den öppna&lt;br&gt;elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med Svenska kraftnäts nätverksamhet är i motsats till andra&lt;br&gt;nätägares verksamhet inte i första hand att generera vinst utan avsikten&lt;br&gt;med dess nätverksamhet är främst att tillse att det finns en nationell&lt;br&gt;infrastruktur i form av ett väl fungerande stamnät. En sådan&lt;br&gt;infrastruktur är i sin tur en absolut nödvändighet för en väl fungerande&lt;br&gt;elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på en annan verksamhet som Svenska kraftnät driver&lt;br&gt;för att ge möjlighet till en fungerande elmarknad kan nämnas att&lt;br&gt;verket i enlighet med riksdagens och regeringens intentioner har&lt;br&gt;utvecklat den s.k. balanstjänsten för att kunna erbjuda&lt;br&gt;reglerkrafttjänster till de kunder som behöver köpa dessa tjänster. Ett&lt;br&gt;annat exempel är deltagandet i Nord Pool, den nordiska elbörsen, som&lt;br&gt;också är att betrakta som en del av infrastrukturen på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna Svenska kraftnäts mångsidiga roll, som alltså inte är&lt;br&gt;jämförbar med andra nätföretags, måste rimligen återspeglas i ellagen&lt;br&gt;- såväl när det gäller beskrivning av nättarifferna som när det gäller&lt;br&gt;möjligheten att täcka de kostnader som uppstår till följd härav. Enligt&lt;br&gt;Svenska kraftnäts mening bör alla dessa kostnader framgent kunna&lt;br&gt;täckas genom stamnätstariffens effekt- och energiavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden hör också att Svenska kraftnäts verksamhet och&lt;br&gt;avkastning regleras av regering och riksdag och att Svenska kraftnäts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning som affärsverk garanterar insyn i och kontroll av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen härav är att det i ellagen bör klargöras att den system-&lt;br&gt;ansvariga myndigheten och förvaltaren av storkraftnätet, Svenska&lt;br&gt;kraftnät, har vidare uppgifter än nätägare i allmänhet och att&lt;br&gt;finansiering, insyn och kontroll av verksamheten bör utformas&lt;br&gt;härefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan lösning skulle också undanröja det statsrättsligt tvek-&lt;br&gt;samma i att ge en regeringen underställd myndighet (NUTEK)&lt;br&gt;möjlighet att överpröva ett av regeringen fastställt avkastningskrav för&lt;br&gt;Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utlandsförbindelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den ovan redovisade bestämmelsen i 4 kap 9 § nya ellagen (som&lt;br&gt;motsvaras av bestämmelsen i 2 § 7 mom. sjätte stycket 1902 års ellag)&lt;br&gt;anger hur skälighets-bedömningen av nättariffen för en ledning med en&lt;br&gt;spänning om 220 kilovolt och däröver skall göras. Regleringen rör alltså&lt;br&gt;enbart det av Svenska kraftnät förvaltade storkraftnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skulle kunna tolkas som att alla kostnader på&lt;br&gt;samtliga ledningar bedöms samlat vid skälighetsbedömningen; dock&lt;br&gt;med undantag för utlands-förbindelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det undantag för utlandsförbindelserna som anges i bestämmelsen&lt;br&gt;skulle vid en sådan tolkning kunna utgöra ett hinder mot den fortsatta&lt;br&gt;utvecklingen av det nordiska samarbetet på detta område. Det framstår&lt;br&gt;nämligen som befogat med ett sådant undantag endast då fråga är om&lt;br&gt;en förbindelse till ett land som inte infört en öppen elmarknad&lt;br&gt;motsvarande den reformerade svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde vara mindre lämpligt att direkt i lagtexten ange de utlands-&lt;br&gt;förbindelser vars kostnader kan bedömas samlat med övriga kostnader&lt;br&gt;för storkraftnätet. Ett alternativ kunde vara att regeringen erhöll&lt;br&gt;riksdagens bemyndigande att i en särskild förordning ange de länder&lt;br&gt;som regeringen anser har en elmarknad motsvarande den svenska.&lt;br&gt;Kostnaderna för utlands-förbindelser till dessa särskilt angivna länder&lt;br&gt;skulle sedan bedömas samlat med övriga ledningar. En annan&lt;br&gt;möjlighet vore att regeringen erhåller ett bemyndigande av riksdagen&lt;br&gt;att till den systemansvariga myndigheten delegera denna möjlighet att&lt;br&gt;ange &amp;quot;kompatibla” länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlig lagteknisk lösning skulle kunna vara att komplettera 4&lt;br&gt;kap. 9 § ellagen med ett andra stycke med förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i första stycket kan regeringen, eller&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, den systemansvariga myndigheten,&lt;br&gt;besluta att kostnader för utlandsförbindelser till ett land vars&lt;br&gt;lagstiftning tillåter en ömsesidighet i handeln med el med Sverige,&lt;br&gt;skall bedömas samlat med kostnaderna för ledningar i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser vid&lt;br&gt;remissbehandling av skrivelse om förändringar i&lt;br&gt;ellagstiftningen rörande Affärsverket svenska kraftnät&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket svenska kraftnäts skrivelse om förändringar i&lt;br&gt;ellagstiftningen rörande Affärsverket svenska kraftnät har tillställts totalt&lt;br&gt;nio remissinstanser. Efter remiss har yttranden avgetts av följande&lt;br&gt;remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium, Riksrevisionsverket, Konkurrensverket, Statens&lt;br&gt;energimyndighet, Svenska Kommunförbundet, Svenska Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Fjärrvärmeföreningen, Sveriges Elleverantörer,&lt;br&gt;Svensk Elbrukarförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag om ändring i ellagen (1997:857) i&lt;br&gt;arbetspromemorian Genomförandet av&lt;br&gt;elmarknadsdirektivet, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 10 och 18 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 2, 3, 9 och 11 §§. 8 kap.&lt;br&gt;4 § samt 13 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 12 kap. 7-13 §§.&lt;br&gt;samt närmast före 12 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får beviljas endast&lt;br&gt;den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet.&lt;br&gt;Nätkoncession för område far&lt;br&gt;beviljas endast den som dessutom&lt;br&gt;är lämplig att bedriva&lt;br&gt;nätverksamhet inom det begärda&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse far beviljas&lt;br&gt;endast den som innehar&lt;br&gt;nätkoncession för stamnätet eller&lt;br&gt;största delen därav. Nätkoncession&lt;br&gt;far dock beviljas även andra om&lt;br&gt;ledningen är av mindre betydelse&lt;br&gt;för det samlade överföringsnätet&lt;br&gt;till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får beviljas endast&lt;br&gt;den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet.&lt;br&gt;Nätkoncession för område far&lt;br&gt;beviljas endast den som dessutom&lt;br&gt;är lämplig att bedriva&lt;br&gt;nätverksamhet inom det begärda&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse får beviljas och&lt;br&gt;innehas av endast den som innehar&lt;br&gt;nätkoncession för stamnätet eller&lt;br&gt;största delen därav eller en&lt;br&gt;juridisk person i vilken denne har&lt;br&gt;ett bestämmande inflytande.&lt;br&gt;Nätkoncession far dock beviljas&lt;br&gt;även andra om ledningen är av&lt;br&gt;mindre betydelse för det samlade&lt;br&gt;överföringsnätet till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession får återkallas&lt;br&gt;helt eller delvis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om en ledning eller ett&lt;br&gt;ledningsnät inte längre behövs för&lt;br&gt;en säker elförsörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om koncessionshavaren i&lt;br&gt;väsentlig mån inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag,&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession får återkallas&lt;br&gt;helt eller delvis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om en ledning eller ett&lt;br&gt;ledningsnät inte längre behövs för&lt;br&gt;en säker elförsörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om koncessionshavaren i&lt;br&gt;väsentlig mån inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag,&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;enligt villkor i nätkoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse av&lt;br&gt;nätkoncession prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätkoncessionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsförbindelse, prövas dock&lt;br&gt;frågan om återkallelse av&lt;br&gt;regeringen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;enligt villkor i nätkoncessionen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om koncessionshavaren inte&lt;br&gt;längre uppfyller villkoren enligt 10&lt;br&gt;§ andra stycket för att inneha&lt;br&gt;nätkoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse av&lt;br&gt;nätkoncession prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätkoncessionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsförbindelse, prövas dock&lt;br&gt;frågan om återkallelse av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning av nätverksamhet&lt;br&gt;som grundas på nätkoncession för&lt;br&gt;område skall varje område&lt;br&gt;redovisas for sig, om inte&lt;br&gt;nätmyndigheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncessionshavarens begäran&lt;br&gt;beviljar undantag. Sådant undan-&lt;br&gt;tag skall beviljas, om de berörda&lt;br&gt;områdena ligger geografiskt nära&lt;br&gt;varandra och sammantagna utgör&lt;br&gt;en för nätverksamhet lämplig&lt;br&gt;enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beviljat undantag är for sin&lt;br&gt;giltighet beroende av att en enhet-&lt;br&gt;lig nättariff tillämpas för samtliga&lt;br&gt;områden som omfattas av undanta-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När koncessionstiden for något&lt;br&gt;av de områden som omfattas av&lt;br&gt;undantaget löper ut, skall&lt;br&gt;nätmyndigheten pröva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område skall&lt;br&gt;redovisas skilt från nätkoncession&lt;br&gt;for linje. Regeringen får föreskriva&lt;br&gt;undantag beträffande ledningar&lt;br&gt;som omfattas av nätkoncession for&lt;br&gt;linje och som organisatoriskt och&lt;br&gt;tekniskt ingår i ett nät som&lt;br&gt;omfattas av nätkoncession for&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning av nätverksamhet&lt;br&gt;som grundas på nätkoncession for&lt;br&gt;område skall varje område&lt;br&gt;redovisas för sig, om inte&lt;br&gt;nätmyndigheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncessionshavarens begäran&lt;br&gt;beviljar undantag. Sådant undan-&lt;br&gt;tag skall beviljas, om de berörda&lt;br&gt;områdena ligger geografiskt nära&lt;br&gt;varandra och sammantagna utgör&lt;br&gt;en for nätverksamhet lämplig&lt;br&gt;enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beviljat undantag är for sin&lt;br&gt;giltighet beroende av att en enhet-&lt;br&gt;lig nättariff tillämpas för samtliga&lt;br&gt;områden som omfattas av undanta-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get senast tre år efter&lt;br&gt;nätmyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När koncessionstiden for något&lt;br&gt;av de områden som omfattas av&lt;br&gt;undantaget löper ut, skall&lt;br&gt;nätmyndigheten pröva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession for område skall&lt;br&gt;redovisas skilt från nätkoncession&lt;br&gt;för linje. Regeringen får föreskriva&lt;br&gt;undantag beträffande ledningar&lt;br&gt;som omfattas av nätkoncession for&lt;br&gt;linje och som organisatoriskt och&lt;br&gt;tekniskt ingår i ett nät som&lt;br&gt;omfattas av nätkoncession for&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för överföring av el&lt;br&gt;skall utformas så, att betald avgift&lt;br&gt;för att vara ansluten ger rätt att&lt;br&gt;använda det elektriska nätet inom&lt;br&gt;landet, med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för överföring av el&lt;br&gt;skall utformas så, att betald avgift&lt;br&gt;för att vara ansluten ger rätt att&lt;br&gt;använda det elektriska nätet inom&lt;br&gt;landet, med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;betald avgift för att vara ansluten&lt;br&gt;ger rätt att använda jämväl&lt;br&gt;utlandsförbindelserna till ett eller&lt;br&gt;flera länder. En sådan föreskrift&lt;br&gt;får också avse utlandsförbindel-&lt;br&gt;serna till en del av ett land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter enligt andra stycket&lt;br&gt;får meddelas beträffande ett land&lt;br&gt;eller del av ett land vars&lt;br&gt;elmarknad kan anses utgöra en&lt;br&gt;gemensam marknad med den&lt;br&gt;svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för område, utom&lt;br&gt;engångsavgift för anslutning, far&lt;br&gt;inte utformas med hänsyn till var&lt;br&gt;inom området en anslutning är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för område, utom&lt;br&gt;engångsavgift för anslutning, får&lt;br&gt;inte utformas med hänsyn till var&lt;br&gt;inom området en anslutning är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett eller flera områden slås&lt;br&gt;samman helt eller delvis skall en&lt;br&gt;för det nya området enhetlig&lt;br&gt;nättariff tillämpas senast tre år&lt;br&gt;efter sammanslagningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av&lt;br&gt;nättariffen för en ledning med en&lt;br&gt;spänning om 220 kilovolt eller&lt;br&gt;däröver (stamledning) skall alla&lt;br&gt;kostnader för nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens samtliga ledningar i&lt;br&gt;landet med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna bedömas&lt;br&gt;samlat. Tariffen far dock utformas&lt;br&gt;med hänsyn till var på&lt;br&gt;nätkoncessionshavarens&lt;br&gt;ledningsnät en anslutningspunkt är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nätkoncessionshavaren har&lt;br&gt;systemansvaret för el enligt 8 kap.&lt;br&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första stycket skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätkoncessionshavarens kostnader&lt;br&gt;till följd av detta ansvar anses&lt;br&gt;utgöra en kostnad i nätverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan föreskrift som&lt;br&gt;nämns i 2 § andra stycket har&lt;br&gt;meddelats skall kostnaderna för de&lt;br&gt;av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nätkoncessionshavarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsförbindelser som berörs av&lt;br&gt;föreskriften bedömas samlat med&lt;br&gt;kostnaderna för nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens samtliga ledningar i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;br&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om sin nättariff.&lt;br&gt;Uppgiften skall innehålla en&lt;br&gt;upplysning om möjligheten att hos&lt;br&gt;nätmyndigheten begära prövning&lt;br&gt;enligt sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid begäran om ny anslutning&lt;br&gt;skall uppgifter enligt första stycket&lt;br&gt;lämnas inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens skyldigheter enligt första&lt;br&gt;och andra styckena prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;br&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om sin nättariff.&lt;br&gt;Uppgiften skall innehålla en&lt;br&gt;upplysning om möjligheten att hos&lt;br&gt;nätmyndigheten begära prövning&lt;br&gt;enligt sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid begäran om ny anslutning&lt;br&gt;skall uppgifter enligt första stycket&lt;br&gt;lämnas inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession&lt;br&gt;skall årligen på lämpligt sätt&lt;br&gt;offentliggöra sin nättariff till den&lt;br&gt;del den avser avgifter och övriga&lt;br&gt;villkor för överföring av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens skyldigheter enligt första&lt;br&gt;och andra styckena prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare är skyldig att se&lt;br&gt;till att det finns någon som har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret&lt;br&gt;för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;tillförs lika mycket el som tas ut i&lt;br&gt;elanvändarens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uttagspunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(balansansvar). Ett sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare är skyldig att se&lt;br&gt;till att det finns någon som har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret&lt;br&gt;för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;tillförs lika mycket el som tas ut i&lt;br&gt;elanvändarens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uttagspunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(balansansvar). Ett sådant&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtagande skall göras genom ett&lt;br&gt;avtal med den myndighet som&lt;br&gt;enligt 1 § skall ha systemansvaret&lt;br&gt;för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som är ansluten&lt;br&gt;till en ledning eller ett ledningsnät&lt;br&gt;skall hålla innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession underrättad om vem&lt;br&gt;som har åtagit sig balansansvaret i&lt;br&gt;hans uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;inte de elanvändare som köper sin&lt;br&gt;el från innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncession enligt 5 kap.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtagande skall göras genom ett&lt;br&gt;avtal med den myndighet som&lt;br&gt;enligt 1 § skall ha systemansvaret&lt;br&gt;för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som är ansluten&lt;br&gt;till en ledning eller ett ledningsnät&lt;br&gt;skall hålla innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession underrättad om vem&lt;br&gt;som har åtagit sig balansansvaret i&lt;br&gt;hans uttagspunkt. Ett övertagande&lt;br&gt;av balansansvaret i en uttagspunkt&lt;br&gt;blir gällande tidigast en månad&lt;br&gt;efter det att innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession har mottagit en&lt;br&gt;underrättelse om detta från&lt;br&gt;elanvändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;inte de elanvändare som köper sin&lt;br&gt;el från innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncession enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet inte ger in&lt;br&gt;bestyrkta kopior av sådan&lt;br&gt;årsrapport och revisionsberättelse&lt;br&gt;som anges i förordningen&lt;br&gt;(1995:1145) om redovisning av&lt;br&gt;nätverksamhet, skall bolaget&lt;br&gt;betala förseningsavgift till staten&lt;br&gt;enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förseningsavgift fattas&lt;br&gt;av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet skall betala en&lt;br&gt;förseningsavgift om de handlingar&lt;br&gt;som anges i 7 § inte har kommit in&lt;br&gt;till nätmyndigheten inom sju&lt;br&gt;månader från räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång. Om företaget inom denna&lt;br&gt;tid har gjort anmälan enligt 9 kap.&lt;br&gt;5 § fjärde stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), skall dock företaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala förseningsavgift om Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;handlingarna inte har kommit in Bilaga 12&lt;br&gt;inom nio månader från&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång. Avgiften&lt;br&gt;skall uppgå till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de handlingar som anges i 7&lt;br&gt;f inte har kommit in inom två&lt;br&gt;månader från det att underrättelse&lt;br&gt;avsändes till företaget om ett&lt;br&gt;beslut om förseningsavgift enligt&lt;br&gt;första stycket, skall företaget&lt;br&gt;betala en ny förseningsavgift. Den&lt;br&gt;nya avgiften skall uppgå till 10&lt;br&gt;000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de handlingar som anges i 7&lt;br&gt;J&amp;gt;' inte har kommit in inom två&lt;br&gt;månader från det att underrättelse&lt;br&gt;avsändes till företaget om ett&lt;br&gt;beslut om förseningsavgift enligt&lt;br&gt;andra stycket, skall företaget&lt;br&gt;betala en ny förseningsavgift. Den&lt;br&gt;nya avgiften skall uppgå till 20&lt;br&gt;000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registrering har skett av ett&lt;br&gt;beslut om att företaget försatts i&lt;br&gt;konkurs eller trätt i likvidation, får&lt;br&gt;beslut om förseningsavgift inte&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företaget inom föreskriven tid&lt;br&gt;gett in kopior av de handlingar&lt;br&gt;som anges i 7 § men är kopiorna&lt;br&gt;inte bestyrkta eller har&lt;br&gt;handlingarna på annat sätt någon&lt;br&gt;brist som lätt kan avhjälpas, får&lt;br&gt;nätmyndigheten meddela beslut&lt;br&gt;om förseningsavgift endast om&lt;br&gt;företaget har underrättats om&lt;br&gt;bristen och fått tillfälle att&lt;br&gt;avhjälpa den men inte gjort det&lt;br&gt;inom den tid som angetts i&lt;br&gt;underrättelsen. En sådan&lt;br&gt;underrättelse får sändas med&lt;br&gt;posten till den postadress som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget senast har anmält hos Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätmyndigheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förseningsavgift skall efterges,&lt;br&gt;om underlåtenheten att ge in&lt;br&gt;handlingen framstår som ursäktlig&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheter&lt;br&gt;som företaget inte har kunnat råda&lt;br&gt;över. Avgiften skall också efterges&lt;br&gt;om det framstår som uppenbart&lt;br&gt;oskäligt att ta ut den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift&lt;br&gt;skall beaktas även om något&lt;br&gt;yrkande om detta inte har&lt;br&gt;framställts, om det föranleds av&lt;br&gt;vad som har förekommit i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förseningsavgift inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalats&lt;br&gt;betalningsuppmaning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiften lämnas för indrivning.&lt;br&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;indrivning inte behöver begäras&lt;br&gt;för ringa belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om indrivning&lt;br&gt;finns i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. Vid indrivning får&lt;br&gt;verkställighet enligt utsöknings-&lt;br&gt;balken ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om förseningsavgift får&lt;br&gt;verkställas även om det inte har&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har rätt att få&lt;br&gt;tillbaka betalad förseningsavgift&lt;br&gt;på grund av en domstols beslut,&lt;br&gt;skall ränta betalas på den&lt;br&gt;återbetalade förseningsavgiften&lt;br&gt;från och med månaden efter den&lt;br&gt;då förseningsavgiften betalades in&lt;br&gt;till och med den månad då&lt;br&gt;återbetalning görs. I fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntans storlek tillämpas 19 kap. Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ skattebetalningslagen Bilaga 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7997.-4S3/&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,&lt;br&gt;11. 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7&lt;br&gt;och 10 §§ samt 5 kap. 7, 10 och&lt;br&gt;11 §§, beslut av en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet enligt 12 kap.&lt;br&gt;2-4 §§ samt beslut av den syste-&lt;br&gt;mansvariga myndigheten om&lt;br&gt;ersättning till den som enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 § beordrats öka eller&lt;br&gt;minska produktionen av el far&lt;br&gt;överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om överklagande av&lt;br&gt;andra beslut enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,&lt;br&gt;11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7&lt;br&gt;och 10 §§, 5 kap. 7, 10 och 11 §§&lt;br&gt;samt 12 kap. 8 och 11 §§, beslut&lt;br&gt;av en tillsynsmyndighet enligt 12&lt;br&gt;kap. 2-4 §§ samt beslut av den&lt;br&gt;systemansvariga myndigheten om&lt;br&gt;ersättning till den som enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 § beordrats öka eller&lt;br&gt;minska produktionen av el får&lt;br&gt;överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om överklagande av&lt;br&gt;andra beslut enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om någon annan än den som innehar nätkoncession för stamnätet eller&lt;br&gt;största delen därav har beviljats nätkoncession för en utlandsförbindelse&lt;br&gt;före den 1 januari 1998 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 10 § andra stycket i dess&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 18 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över deltagare vid remissmötet om&lt;br&gt;arbetspromemorian Genomförandet av&lt;br&gt;elmarknadsdirektivet, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissmöte om arbetspromemorian Genomförandet av&lt;br&gt;elmarknadsdirektivet, m.m.. som genomfördes den 24 april 1998, deltog&lt;br&gt;företrädare för följande organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Statskontoret. Konkurrensverket, Affärs-&lt;br&gt;verket svenska kraftnät, Statens Energimyndighet, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Fjärr-&lt;br&gt;värmeföreningen, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund, Sveriges Elleverantörer, Svensk Elbrukar-&lt;br&gt;förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter och organisationer som blivit inbjudna till mötet men&lt;br&gt;som inte deltog var Justitiekanslem, Kommerskollegium, Bokförings-&lt;br&gt;nämnden, Riksrevisionsverket, Elsäkerhetsverket, Konsumentverket.&lt;br&gt;Svensk Handel och Tjänsteföretagen, Lantbrukarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorgani-&lt;br&gt;sationen i Sverige (LO) och Sveriges Konsumentråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, Konkurrensverket, Svenska kraftnät, Sveriges Ellever-&lt;br&gt;antörerna och Svensk Elbrukarförening har dessutom jämte&lt;br&gt;Bokföringsnämnden och Konsumentverket inkommit med skrivelser&lt;br&gt;rörande promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har enligt tjänsteanteckning i ärendets akt vid telefonsamtal den 23&lt;br&gt;april 1998 med handläggare vid Närings- och handelsdepartementets&lt;br&gt;energienhet muntligen framfört synpunkter på förslagen i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 10 och 18 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 2, 3. 9 och 11 §§, 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § samt 13 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 12 kap. 7-13 §§,&lt;br&gt;samt närmast före 12 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får beviljas endast&lt;br&gt;den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet.&lt;br&gt;Nätkoncession för område far&lt;br&gt;beviljas endast den som dessutom&lt;br&gt;är lämplig att bedriva&lt;br&gt;nätverksamhet inom det begärda&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse får beviljas&lt;br&gt;endast den som innehar&lt;br&gt;nätkoncession för stamnätet eller&lt;br&gt;största delen därav. Nätkoncession&lt;br&gt;får dock beviljas även andra om&lt;br&gt;ledningen är av mindre betydelse&lt;br&gt;för det samlade överföringsnätet&lt;br&gt;till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession får återkallas&lt;br&gt;helt eller delvis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om en ledning eller ett&lt;br&gt;ledningsnät inte längre behövs för&lt;br&gt;en säker elförsörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om koncessionshavaren i&lt;br&gt;väsentlig mån inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag,&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;enligt villkor i nätkoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får beviljas endast&lt;br&gt;den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet.&lt;br&gt;Nätkoncession för område far&lt;br&gt;beviljas endast den som dessutom&lt;br&gt;är lämplig att bedriva&lt;br&gt;nätverksamhet inom det begärda&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse får beviljas och&lt;br&gt;innehas av endast den som innehar&lt;br&gt;nätkoncession för stamnätet eller&lt;br&gt;största delen därav eller en&lt;br&gt;juridisk person där denne har ett&lt;br&gt;bestämmande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får dock beviljas&lt;br&gt;även andra om ledningen är av&lt;br&gt;mindre betydelse för det samlade&lt;br&gt;överföringsnätet till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession skall återkallas&lt;br&gt;helt eller delvis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om en ledning eller ett&lt;br&gt;ledningsnät inte längre behövs för&lt;br&gt;en säker elförsörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;om koncessionshavaren i&lt;br&gt;väsentlig mån inte fullgör sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag,&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;enligt villkor i nätkoncessionen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse av&lt;br&gt;nätkoncession prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten. Avser nätkonces-&lt;br&gt;sionen en utlandsförbindelse,&lt;br&gt;prövas dock frågan om återkallelse&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om koncessionshavaren inte&lt;br&gt;längre uppfyller villkoren enligt 10&lt;br&gt;§ andra stycket för att inneha&lt;br&gt;nätkoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse av&lt;br&gt;nätkoncession prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten. Avser nätkonces-&lt;br&gt;sionen en utlandsförbindelse,&lt;br&gt;prövas dock frågan om återkallelse&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning av nätverksamhet&lt;br&gt;som grundas på nätkoncession för&lt;br&gt;område skall varje område&lt;br&gt;redovisas för sig, om inte&lt;br&gt;nätmyndigheten på koncessions-&lt;br&gt;havarens begäran beviljar&lt;br&gt;undantag. Sådant undantag skall&lt;br&gt;beviljas, om de berörda områdena&lt;br&gt;ligger geografiskt nära varandra&lt;br&gt;och sammantagna utgör en för&lt;br&gt;nätverksamhet lämplig enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beviljat undantag är för sin&lt;br&gt;giltighet beroende av att en enhet-&lt;br&gt;lig nättariff tillämpas för samtliga&lt;br&gt;områden som omfattas av undanta-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När koncessionstiden för något&lt;br&gt;av de områden som omfattas av&lt;br&gt;undantaget löper ut, skall&lt;br&gt;nätmyndigheten pröva &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område skall&lt;br&gt;redovisas skilt från nätkoncession&lt;br&gt;för linje. Regeringen får föreskriva&lt;br&gt;undantag beträffande ledningar&lt;br&gt;som omfattas av nätkoncession för&lt;br&gt;linje och som organisatoriskt och&lt;br&gt;tekniskt ingår i ett nät som&lt;br&gt;omfattas av nätkoncession för&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning av nätverksamhet&lt;br&gt;som grundas på nätkoncession för&lt;br&gt;område skall varje område&lt;br&gt;redovisas för sig, om inte&lt;br&gt;nätmyndigheten på koncessions-&lt;br&gt;havarens begäran beviljar&lt;br&gt;undantag. Sådant undantag skall&lt;br&gt;beviljas, om de berörda områdena&lt;br&gt;ligger geografiskt nära varandra&lt;br&gt;och sammantagna utgör en för&lt;br&gt;nätverksamhet lämplig enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beviljat undantag är för sin&lt;br&gt;giltighet beroende av att en enhet-&lt;br&gt;lig nättariff tillämpas för samtliga&lt;br&gt;områden som omfattas av undanta-&lt;br&gt;get senast tre år efter&lt;br&gt;nätmyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När koncessionstiden för något&lt;br&gt;av de områden som omfattas av&lt;br&gt;undantaget löper ut, skall&lt;br&gt;nätmyndigheten pröva om&lt;br&gt;undantaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område skall&lt;br&gt;redovisas skilt från nätkoncession&lt;br&gt;för linje. Regeringen får föreskriva&lt;br&gt;undantag beträffande ledningar&lt;br&gt;som omfattas av nätkoncession för&lt;br&gt;linje och som organisatoriskt och&lt;br&gt;tekniskt ingår i ett nät som&lt;br&gt;omfattas av nätkoncession för&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för överföring av el&lt;br&gt;skall utformas så, att betald avgift&lt;br&gt;för att vara ansluten ger rätt att&lt;br&gt;använda det elektriska nätet inom&lt;br&gt;landet, med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för område, utom&lt;br&gt;engångsavgift för anslutning, far&lt;br&gt;inte utformas med hänsyn till var&lt;br&gt;inom området en anslutning är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av&lt;br&gt;nättariffen för en ledning med en&lt;br&gt;spänning om 220 kilovolt eller&lt;br&gt;däröver (stamledning) skall alla&lt;br&gt;kostnader för nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens samtliga ledningar i&lt;br&gt;landet med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna bedömas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för överföring av el&lt;br&gt;skall utformas så, att betald&lt;br&gt;anslutningsavgift ger rätt att&lt;br&gt;använda det elektriska nätet inom&lt;br&gt;landet, med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;betald anslutningsavgift ger rätt&lt;br&gt;att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;använda&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsförbindelserna till ett eller&lt;br&gt;flera länder. En sådan föreskrift&lt;br&gt;får &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;också&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlandsförbindelserna till en del av&lt;br&gt;ett land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter enligt andra stycket&lt;br&gt;får meddelas i fråga om ett land&lt;br&gt;eller del av ett land vars&lt;br&gt;elmarknad kan anses utgöra en&lt;br&gt;gemensam marknad med den&lt;br&gt;svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som avser tillträde till en&lt;br&gt;utlandsförbindelse och som har&lt;br&gt;ingåtts innan regeringen meddelar&lt;br&gt;föreskrifter enligt andra stycket&lt;br&gt;skall fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för område, utom&lt;br&gt;engångsavgift för anslutning, far&lt;br&gt;inte utformas med hänsyn till var&lt;br&gt;inom området en anslutning är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett eller flera områden slås&lt;br&gt;samman helt eller delvis skall en&lt;br&gt;enhetlig nättariff för det nya&lt;br&gt;området börja tillämpas senast tre&lt;br&gt;år efter sammanslagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen av&lt;br&gt;nättariffen för en ledning med en&lt;br&gt;spänning om 220 kilovolt eller&lt;br&gt;däröver (stamledning) skall alla&lt;br&gt;kostnader för nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens samtliga ledningar i&lt;br&gt;landet med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna bedömas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samlat. Tariffen far dock utformas&lt;br&gt;med hänsyn till var på&lt;br&gt;nätkoncessionshavarens&lt;br&gt;ledningsnät en anslutningspunkt är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samlat. Tariffen far dock utformas Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;med hänsyn till var på Bilaga 14&lt;br&gt;nätkoncessionshavarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledningsnät en anslutningspunkt är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nätkoncessionshavaren har&lt;br&gt;systemansvaret för el enligt 8 kap.&lt;br&gt;1 &amp;nbsp;§ första stycket skall de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader som följer av detta&lt;br&gt;ansvar och som inte kan hänföras&lt;br&gt;till en viss kund eller kundkategori&lt;br&gt;anses utgöra en kostnad i&lt;br&gt;nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan föreskrift som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket har&lt;br&gt;meddelats &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätkoncessionshavarens kostnader&lt;br&gt;för de utlandsförbindelser som&lt;br&gt;berörs av föreskriften bedömas&lt;br&gt;samlat med kostnaderna för&lt;br&gt;nätkoncessionshavarens samtliga&lt;br&gt;ledningar i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;br&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om sin nättariff.&lt;br&gt;Uppgiften skall innehålla en&lt;br&gt;upplysning om möjligheten att hos&lt;br&gt;nätmyndigheten begära prövning&lt;br&gt;enligt sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid begäran om ny anslutning&lt;br&gt;skall uppgifter enligt första stycket&lt;br&gt;lämnas inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;br&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om sin nättariff.&lt;br&gt;Uppgiften skall innehålla en&lt;br&gt;upplysning om möjligheten att hos&lt;br&gt;nätmyndigheten begära prövning&lt;br&gt;enligt sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid begäran om ny anslutning&lt;br&gt;skall uppgifter enligt första stycket&lt;br&gt;lämnas inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessions-&lt;br&gt;havarens skyldigheter enligt första&lt;br&gt;och andra styckena prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall offentliggöra sin nättariff till&lt;br&gt;den del den avser avgifter och&lt;br&gt;övriga villkor för överföring av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;br&gt;regeringens&lt;br&gt;nätmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, efter&lt;br&gt;bemyndigande,&lt;br&gt;får meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare föreskrifter om&lt;br&gt;offentliggörande av nättariff enligt&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om nätkoncessions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havarens skyldigheter enligt första&lt;br&gt;och andra styckena prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare är skyldig att se&lt;br&gt;till att det finns någon som har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret&lt;br&gt;för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;tillförs lika mycket el som tas ut i&lt;br&gt;elanvändarens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uttagspunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(balansansvar). Ett sådant&lt;br&gt;åtagande skall göras genom ett&lt;br&gt;avtal med den myndighet som&lt;br&gt;enligt 1 § skall ha systemansvaret&lt;br&gt;för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som är ansluten&lt;br&gt;till en ledning eller ett ledningsnät&lt;br&gt;skall hålla innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession underrättad om vem&lt;br&gt;som har åtagit sig balansansvaret i&lt;br&gt;hans uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;inte de elanvändare som köper sin&lt;br&gt;el från innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncession enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare är skyldig att se&lt;br&gt;till att det finns någon som har&lt;br&gt;åtagit sig det ekonomiska ansvaret&lt;br&gt;för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;tillförs lika mycket el som tas ut i&lt;br&gt;elanvändarens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uttagspunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(balansansvar). Ett sådant&lt;br&gt;åtagande skall göras genom ett&lt;br&gt;avtal med den myndighet som&lt;br&gt;enligt 1 § skall ha systemansvaret&lt;br&gt;för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elanvändare som är ansluten&lt;br&gt;till en ledning eller ett ledningsnät&lt;br&gt;skall hålla innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncession underrättad om vem&lt;br&gt;som har åtagit sig balansansvaret i&lt;br&gt;hans uttagspunkt. Ett övertagande&lt;br&gt;av balansansvaret i en uttagspunkt&lt;br&gt;skall börja gälla den dag som&lt;br&gt;elanvändaren anger i sin&lt;br&gt;underrättelse om övertagandet,&lt;br&gt;dock tidigast en månad efter det&lt;br&gt;att innehavaren av nätkoncession&lt;br&gt;har mottagit underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som enligt 1 §&lt;br&gt;har systemansvaret för el får, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, i det&lt;br&gt;enskilda fallet medge att&lt;br&gt;övertagande av balansansvaret i&lt;br&gt;en uttagspunkt skall börja gälla&lt;br&gt;tidigare än vad som följer av&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller&lt;br&gt;inte de elanvändare som köper sin&lt;br&gt;el från innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncession enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet inte ger in&lt;br&gt;bestyrkta kopior av sådan&lt;br&gt;årsrapport och revisionsberättelse&lt;br&gt;som anges i förordningen&lt;br&gt;(1995:1145) om redovisning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätverksamhet, skall företaget Prop. 1997/98:159&lt;br&gt;betala förseningsavgift till staten Bilaga 14&lt;br&gt;enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förseningsavgift fattas&lt;br&gt;av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet skall betala en&lt;br&gt;förseningsavgift om de handlingar&lt;br&gt;som anges i 7 § inte har kommit in&lt;br&gt;till nätmyndigheten inom sju&lt;br&gt;månader från räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång. Om företaget har beslutat&lt;br&gt;om fortsatt bolagsstämma enligt 9&lt;br&gt;kap. 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller om fortsatt föreningsstämma&lt;br&gt;enligt 7 kap. 4 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, skall dock företaget&lt;br&gt;betala förseningsavgift först om&lt;br&gt;handlingarna inte har kommit in&lt;br&gt;inom nio månader från&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång. Avgiften&lt;br&gt;skall uppgå till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de handlingar som anges i 7&lt;br&gt;§ inte har kommit in inom två&lt;br&gt;månader från det att underrättelse&lt;br&gt;avsändes till företaget om ett&lt;br&gt;beslut om förseningsavgift enligt&lt;br&gt;första stycket, skall företaget&lt;br&gt;betala en ny förseningsavgift. Den&lt;br&gt;nya avgiften skall uppgå till 10&lt;br&gt;000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de handlingar som anges i 7&lt;br&gt;§ inte har kommit in inom två&lt;br&gt;månader från det att underrättelse&lt;br&gt;avsändes till företaget om ett&lt;br&gt;beslut om förseningsavgift enligt&lt;br&gt;andra stycket, skall företaget&lt;br&gt;betala en ny förseningsavgift. Den&lt;br&gt;nya avgiften skall uppgå till 20&lt;br&gt;000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registrering har skett av ett&lt;br&gt;beslut om att företaget försatts i&lt;br&gt;konkurs eller trätt i likvidation, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om förseningsavgift inte&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företaget inom föreskriven tid&lt;br&gt;gett in kopior av de handlingar&lt;br&gt;som anges i 7 § men är kopiorna&lt;br&gt;inte bestyrkta eller har&lt;br&gt;handlingarna på annat sätt någon&lt;br&gt;brist som lätt kan avhjälpas, får&lt;br&gt;nätmyndigheten meddela beslut&lt;br&gt;om förseningsavgift endast om&lt;br&gt;företaget har underrättats om&lt;br&gt;bristen och fått tillfälle att&lt;br&gt;avhjälpa den men inte gjort det&lt;br&gt;inom den tid som angetts i&lt;br&gt;underrättelsen. En sådan&lt;br&gt;underrättelse får sändas med&lt;br&gt;posten till den postadress som&lt;br&gt;företaget senast har anmält hos&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förseningsavgift skall efterges,&lt;br&gt;om underlåtenheten att ge in&lt;br&gt;handlingen framstår som ursäktlig&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheter&lt;br&gt;som företaget inte har kunnat råda&lt;br&gt;över. Avgiften skall också efterges&lt;br&gt;om det framstår som uppenbart&lt;br&gt;oskäligt att ta ut den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift&lt;br&gt;skall beaktas även om något&lt;br&gt;yrkande om detta inte har&lt;br&gt;framställts, om det föranleds av&lt;br&gt;vad som har förekommit i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förseningsavgift inte har&lt;br&gt;betalats &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningsuppmaning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiften lämnas för indrivning.&lt;br&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;indrivning inte behöver begäras&lt;br&gt;för ringa belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om indrivning&lt;br&gt;finns i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. Vid indrivning får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställighet&lt;br&gt;utsökningsbalken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om förseningsavgift far&lt;br&gt;verkställas även om det inte har&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag har rätt att få&lt;br&gt;tillbaka betalad förseningsavgift&lt;br&gt;på grund av en domstols beslut,&lt;br&gt;skall ränta betalas på den&lt;br&gt;återbetalade förseningsavgiften&lt;br&gt;från och med månaden efter den&lt;br&gt;då förseningsavgiften betalades in&lt;br&gt;till och med den månad då&lt;br&gt;återbetalning görs. I fråga om&lt;br&gt;räntans storlek tillämpas 19 kap.&lt;br&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,&lt;br&gt;11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7&lt;br&gt;och 10 §§ samt 5 kap. 7, 10 och&lt;br&gt;11 §§, beslut av en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet enligt 12 kap.&lt;br&gt;2-4 §§ samt beslut av den syste-&lt;br&gt;mansvariga myndigheten om&lt;br&gt;ersättning till den som enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 § beordrats öka eller&lt;br&gt;minska produktionen av el far&lt;br&gt;överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela&lt;br&gt;föreskrifter om överklagande av&lt;br&gt;andra beslut enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2&lt;br&gt;kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §, 6-8 §§,&lt;br&gt;11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7&lt;br&gt;och 10 §§, 5 kap. 7, 10 och 11 §§&lt;br&gt;samt 12 kap. 8 och 11 §§, beslut&lt;br&gt;av en tillsynsmyndighet enligt 12&lt;br&gt;kap. 2-4 §§ samt beslut av den&lt;br&gt;systemansvariga myndigheten om&lt;br&gt;ersättning till den som enligt&lt;br&gt;8 kap. 2 § beordrats öka eller&lt;br&gt;minska produktionen av el far&lt;br&gt;överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela&lt;br&gt;föreskrifter om överklagande av&lt;br&gt;andra beslut enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om någon annan än den som innehar nätkoncession för stamnätet&lt;br&gt;eller största delen därav har beviljats nätkoncession för en&lt;br&gt;utlandsförbindelse före den 1 januari 1998 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 10 § andra stycket i dess&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. På en sådan nätkoncession tillämpas 2 kap. 18 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om nätmyndigheten före ikraftträdandet av denna lag har beviljat ett&lt;br&gt;undantag enligt 3 kap. 3 § första stycket skall 3 kap. 3 § andra stycket i&lt;br&gt;sin äldre lydelse tillämpas på de berörda koncessionsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om ett eller flera koncessionsområden har slagits samman helt eller&lt;br&gt;delvis före ikraftträdandet av denna lag skall 4 kap. 3 § i sin äldre lydelse&lt;br&gt;tillämpas på de berörda koncessionsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Föreskrifterna i 12 kap. 7 och 8 §§ tillämpas beträffande&lt;br&gt;årsrapporter och revisionsberättelser för räkenskapsår som avslutas den&lt;br&gt;31 december 1998 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-05-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Kjestin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådsremiss den 7 maj 1998 (Närings- och handels-&lt;br&gt;departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Bengt Agartz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Närings- och handelsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 maj 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Östros,&lt;br&gt;Messing, Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:159 Genomförande av&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den&lt;br&gt;inre marknaden för el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagen (1997:857)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §, 4 kap. 2 §, 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;396L0092&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 11 §, 12 kap. 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56431, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i>1997/98:NU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-05-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-05-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:52:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03159</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:52:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:NU16</uppgift>
<ref_dok_id>GL01NU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av förslag om bemyndiganden till regeringen avseende kreditgarantier, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1998/99:NU4</uppgift>
<ref_dok_id>GM01NU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa elmarknadsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av  Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den  inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02N22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av  Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den  inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02N23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av  Europaparlamentets och rådets dirketiv om gemensamma regler för den  inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Goës  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02N23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av  Europaparlamentets och rådets dirketiv om gemensamma regler för den  inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Goës  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Björkman  och Christer Skoog  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Björkman  och Christer Skoog  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Beijer  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Beijer  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Berglind  och Björn Kaaling  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av  Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den  inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Berglind  och Björn Kaaling  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Matz Hammarström  och Birger Schlaug  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GM02N3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1998/99</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Matz Hammarström  och Birger Schlaug  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mikael Odenberg  m.fl. (M, FP, KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:159&lt;br/&gt;
Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma  regler för den inre marknaden för el, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02N22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:159 Genomförande av  Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den  inre marknaden för el, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Odenberg  m.fl. (M, FP, KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>