<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2232887</hangar_id>
 <dok_id>GL03153</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>153</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:153</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Inrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>153</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-04-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:40</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa kommunala frågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03153/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03153</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03153</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:153&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa kommunala frågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03153/prop_199798__153-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 april 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörgen Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Inrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1995:1518) om mervär-&lt;br&gt;desskattekonton för kommuner och landsting och mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200). Ändringarna syftar dels till att förtydliga i vilka fall rätt till&lt;br&gt;ersättning föreligger när det gäller olika typer av s.k. omsorgsboende,&lt;br&gt;dels att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan verksamhet som be-&lt;br&gt;drivs i kommunal regi och verksamhet som upphandlas. Ändringarna&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att det genom en ny lag införs vissa&lt;br&gt;möjligheter för landstinget och kommunerna i Skåne respektive Västra&lt;br&gt;Götalands län att i utjämningssyfte lämna bidrag till en annan kommun.&lt;br&gt;Bestämmelserna syftar till att möjliggöra en utjämning av de relativt sto-&lt;br&gt;ra skillnader som finns mellan de nuvarande landstingen i respektive län&lt;br&gt;så att indelningsändringama inte skall föranleda några väsentliga ökning-&lt;br&gt;ar i det kommunala skatteuttaget eller väsentliga minskningar av verk-&lt;br&gt;samheten för invånarna i dessa län. Lagen föreslås träda i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.........4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200)...........................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om rätt för landstinget och kommunerna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag till&lt;br&gt;annan kommun....................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i det kommunala systemet för ersättning för viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskatt...................................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.............................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning för ingående mervärdesskatt som avser vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boendeformer......................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till särskild ersättning vid hyra av omsorgsbostä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der.....................................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Slopad uttagsbeskattning i vissa fall.................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag i utjämningssyfte i Skåne och Västra Götalands län...........16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till möjlighet för landstinget och kommunerna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag till&lt;br&gt;annan kommun..................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekterna på utjämningssystemet med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indelningsändringama i Skåne län och Västra Götalands&lt;br&gt;län......................................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1518) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.......22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).........................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om rätt för landstinget och kommuner-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na i Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag&lt;br&gt;till annan kommun............................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Ersättning för viss&lt;br&gt;mervärdesskatt till kommuner och landsting. Ds 1997:74....24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Betänkandets lagförslag........................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna......................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1998 ...........32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för&lt;br&gt;kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om rätt för landstinget och kommunerna i Skåne län och Västra&lt;br&gt;Götalands län att lämna bidrag till annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om&lt;br&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 och 7 §§ lagen (1995:1518) om mervärdes-&lt;br&gt;skattekonton för kommuner och landsting skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av ersättning en- Vid utbetalning av ersättning en-&lt;br&gt;ligt 5 § tillämpas bestämmelserna i ligt 5 § tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§ mervär- 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§ mervär-&lt;br&gt;desskattelagen (1994:200). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;desskattelagen (1994:200). Bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melsen i 8 kap. 9 § första stycket 1&lt;br&gt;mervärdesskattelagen skall dock&lt;br&gt;inte tillämpas i fråga om sådana&lt;br&gt;boendeformer som anges i 20 §&lt;br&gt;andra stycket och 21 § tredje styck-&lt;br&gt;et socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;samt 9 § 8 och 9 lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har ef-&lt;br&gt;ter ansökan rätt till ersättning från&lt;br&gt;kontona för de ökade kostnader&lt;br&gt;som till följd av bestämmelserna&lt;br&gt;om mervärdesskatt uppkommer vid&lt;br&gt;upphandling avseende verksamhet&lt;br&gt;inom sjukvård, tandvård, social&lt;br&gt;omsorg och utbildning. Rätt till&lt;br&gt;ersättning föreligger också när&lt;br&gt;kommunen och landstinget lämnar&lt;br&gt;bidrag till näringsidkare för dennes&lt;br&gt;verksamhet inom nämnda områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har ef-&lt;br&gt;ter ansökan rätt till ersättning från&lt;br&gt;kontona för de ökade kostnader&lt;br&gt;som till följd av bestämmelserna&lt;br&gt;om mervärdesskatt uppkommer vid&lt;br&gt;upphandling av verksamhet inom&lt;br&gt;sjukvård, tandvård, social omsorg&lt;br&gt;och utbildning samt vid hyra av&lt;br&gt;lokal för sådana boendeformer som&lt;br&gt;avses i 6 §. Rätt till ersättning före-&lt;br&gt;ligger också när kommunen och&lt;br&gt;landstinget lämnar bidrag till nä-&lt;br&gt;ringsidkare för dennes verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:1256.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom nämnda områden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt första stycket utgår även till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant beställarförbund som bedriver försöksverksamhet enligt la-&lt;br&gt;gen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning&lt;br&gt;mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådant regionförbund som avses i lagen (1996:1415) om försöks-&lt;br&gt;verksamhet med regionförbund i Kalmar län och Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av ersättningar som avses i denna paragraf beräknas enligt&lt;br&gt;schablon. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar föreskrifter om schablonberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 29 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas kom-&lt;br&gt;munernas uttag av varor och tjäns-&lt;br&gt;ter för eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar inte en&lt;br&gt;kommuns uttag av tjänster när det&lt;br&gt;gäller arbeten på stadigvarande bo-&lt;br&gt;stad i sådana fall som avses i 2 kap.&lt;br&gt;8§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas kom-&lt;br&gt;munernas uttag av varor och tjäns-&lt;br&gt;ter för eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar inte en&lt;br&gt;kommuns uttag av tjänster när det&lt;br&gt;gäller arbeten på stadigvarande bo-&lt;br&gt;stad i sådana fall som avses i 2 kap.&lt;br&gt;8 §. Undantaget gäller dock för&lt;br&gt;kommunernas uttag av tjänster i&lt;br&gt;fråga om sådana boendeformer&lt;br&gt;som avses i 6 § lagen (1995:1518)&lt;br&gt;om mervärdesskattekonton för kom-&lt;br&gt;muner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om rätt för landstinget och kommu-&lt;br&gt;nerna i Skåne län och Västra Götalands län att lämna&lt;br&gt;bidrag till annan kommun&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av bildandet av Skåne läns landsting och Västra Göta-&lt;br&gt;lands läns landsting far&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skåne läns landsting lämna bidrag till en eller flera kommuner i&lt;br&gt;Skåne län och Västra Götalands läns landsting lämna bidrag till Göte-&lt;br&gt;borgs kommun, om det behövs för att främja skatteutjämning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommunerna i Skåne län respektive kommunerna i Västra Götalands&lt;br&gt;län lämna bidrag till varandra, om det behövs för kostnadsutjämning&lt;br&gt;mellan kommunerna till följd av överlåtelse av uppgifter mellan lands-&lt;br&gt;tinget och kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Inrikesdepartementet beslutade den 19 juni 1997 att tillsätta&lt;br&gt;en arbetsgrupp med uppdrag att analysera behovet av förändringar i sys-&lt;br&gt;temet för ersättning av viss mervärdesskatt till kommuner och landsting, i&lt;br&gt;fortsättningen benämnt kommunkontosystemet. Bakgrunden till uppdra-&lt;br&gt;get var bl.a. effekterna i kommunkontosystemet av mervärdesskattela-&lt;br&gt;gens avdragsförbud för stadigvarande bostad. Arbetsgruppen skulle om&lt;br&gt;det behövdes redovisa tänkbara förslag till förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1997 redovisade arbetsgruppen i promemorian Ersättning för&lt;br&gt;viss mervärdesskatt till kommuner och landsting (Ds 1997:74) olika al-&lt;br&gt;ternativ till förändringar för att förenkla tillämpningen av systemet. Pro-&lt;br&gt;memorian har remissbehandlats. En sammanfattning av promemorian&lt;br&gt;finns i bilaga 1 och dess lagförslag i bilaga 2. En förteckning över re-&lt;br&gt;missinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrande-&lt;br&gt;na finns tillgänglig i Inrikesdepartementet (dnr In 97/2853).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningar har gjorts till regeringen med begäran om att möjlig-&lt;br&gt;heter skapas för att övergångsvis göra vissa omfördelningar av skatteme-&lt;br&gt;del i Skåne län och Västra Götalands län med anledning av den nya&lt;br&gt;landstingsindelningen. Sådana framställningar har kommit in till rege-&lt;br&gt;ringen från sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting och&lt;br&gt;Västra Götalands läns landsting samt Kommunförbundet Skåne, Kom-&lt;br&gt;munförbundet Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs Kommunförbund&lt;br&gt;och Kommunförbundet Skaraborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Regeringskansliet har utarbetats ett förslag till lag om rätt för&lt;br&gt;landstinget och kommunerna i Skåne län och Västra Götalands län att&lt;br&gt;lämna bidrag till annan kommun mot bakgrund av de framställningar&lt;br&gt;som har gjorts. Förslaget har beretts med representanter för samman-&lt;br&gt;läggningsdelegerade för Skåne läns landsting och Västra Götalands läns&lt;br&gt;landsting samt Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om remiss till Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) tillhör det område&lt;br&gt;som normalt bör granskas av Lagrådet. Den ändring som föreslås i denna&lt;br&gt;lag följer som en konsekvens av ändringarna i lagen (1995:1518) om&lt;br&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting och är av så enkel&lt;br&gt;beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från&lt;br&gt;Lagrådet har därför inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar&amp;nbsp;i det kommunala systemet för&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop 1997/98:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;ersättning för viss mervärdesskatt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För kommuner och landsting finns sedan år 1996 ett särskilt system för&lt;br&gt;ersättning för viss mervärdesskatt, kommunkontosystemet, (lag&lt;br&gt;[1995:1518] om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting och&lt;br&gt;förordning [1995:1647] om ersättning för mervärdesskatt enligt lagen&lt;br&gt;[1995:1518] om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,&lt;br&gt;prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116). Syftet med&lt;br&gt;systemet är att ur mervärdesskattesynpunkt åstadkomma konkurrensneut-&lt;br&gt;ralitet mellan verksamhet som drivs i kommunal regi och sådan som&lt;br&gt;upphandlas från externa näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen får från ett särskilt konto för respektive&lt;br&gt;kollektiv ansöka om ersättning för mervärdesskatt som inte har dragits av&lt;br&gt;enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Ersättning medges dock&lt;br&gt;inte för bl.a. sådana kostnader som omfattas av avdragsförbudet i 8 kap.&lt;br&gt;9 § första stycket 1 ML avseende ingående mervärdesskatt hänförlig till&lt;br&gt;stadigvarande bostad. Motivet till detta är att det är fråga om privata lev-&lt;br&gt;nadsomkostnader som inte bör undantas från beskattning. Tolkningen av&lt;br&gt;begreppet stadigvarande bostad har inneburit problem beträffande rätten&lt;br&gt;till ersättning när det gäller sådana boendeformer som innefattar ett visst&lt;br&gt;mått av omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till ersättning från kontona föreligger även i de fall kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget upphandlar verksamhet inom sjukvård, tandvård,&lt;br&gt;social omsorg och utbildning. Denna ersättning skall kompensera för de&lt;br&gt;ökade kostnader som till följd av bestämmelserna om mervärdesskatt&lt;br&gt;uppkommer vid sådan upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Ersättning för ingående mervärdesskatt som avser&lt;br&gt;vissa boendeformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Från och med den 1 juli 1998 far kommuner&lt;br&gt;och landsting rätt till ersättning från kommunkontosystemet för ingå-&lt;br&gt;ende mervärdesskatt som avser sådana boendeformer som regleras i&lt;br&gt;20 och 21 §§ socialtjänstlagen samt 9 § 8 och 9 lagen om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;förutom att arbetsgruppen föreslår ikraftträdande den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna anser att det finns&lt;br&gt;ett behov av att förändra regelverket när det gäller kommunernas möjlig-&lt;br&gt;het att fa ersättning från kommunkontosystemet. Merparten av remissin-&lt;br&gt;stanserna förordar att reglerna ändras så att det i kommunkontosystemet&lt;br&gt;finns en hänvisning till de särskilda boendeformer som regleras i social-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 153&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstlagen (1980:620), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service Prop 1997/98:153&lt;br&gt;till vissa funktionshindrade, LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser att arbetsgruppens argument mot alternativet med en&lt;br&gt;koppling till regelverket kring de statliga bostadsbyggnadssubventioner-&lt;br&gt;na inte har någon avgörande betydelse. Å andra sidan har Boverket funnit&lt;br&gt;två andra problem med detta alternativ, nämligen att det i enstaka fall kan&lt;br&gt;förekomma långa handläggningstider på framfor allt länsstyrelsernas&lt;br&gt;bostadsenheter och det faktum att det inte finns någon tidsgräns för när&lt;br&gt;bidragsansökan kan lämnas in. Ett annat problem som berörs av Boverket&lt;br&gt;och Byggentreprenörerna är att en sorts jävsituation kan uppstå eftersom&lt;br&gt;det är kommunerna själva som prövar om det är fråga om s.k. omsorgs-&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet och några enskilda kommuner understry-&lt;br&gt;ker vikten av att de nya bestämmelserna blir tillämpliga på i vart fall&lt;br&gt;kommunala investeringar som görs under år 1998 även om de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna träder i kraft först den 1 januari 1999.1 annat fall är risken&lt;br&gt;stor att planerade investeringar i olika omsorgsboenden inte kommer till&lt;br&gt;stånd under år 1998 utan genomförs först år 1999 eller att andra oönska-&lt;br&gt;de effekter i form av anpassningar uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm väcker i sitt remissvar frågan om arbets-&lt;br&gt;gruppen anser att hem för vård eller boende (s.k. HVB-hem) inte är sta-&lt;br&gt;digvarande bostad och därmed inte berörs av den aktuella diskussionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Hänvisningen i lagen om mervärdes-&lt;br&gt;skattekonton för kommuner och landsting till avdragsförbudet i mervär-&lt;br&gt;desskattelagen (ML) för ingående mervärdesskatt avseende stadigvaran-&lt;br&gt;de bostad innebär att ersättning för ingående mervärdesskatt inte medges&lt;br&gt;i de fall den avser stadigvarande bostad. Kommunens kostnader för lo-&lt;br&gt;kaler för vård och omsorg berättigar däremot till ersättning för ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt från kommunkontosystemet. Det har därför stor betydelse&lt;br&gt;för kommunerna om en lokal är att hänföra till stadigvarande bostad eller&lt;br&gt;till vård och omsorg. Vad som ryms i begreppet stadigvarande bostad har&lt;br&gt;visat sig vara svårtolkat när det gäller kommunens tillhandahållande av&lt;br&gt;bostäder som innefattar ett visst mått av omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ansvar för att tillhandahålla olika boendeformer för äld-&lt;br&gt;re och funktionshindrade regleras i SoL och LSS. I dessa lagar regleras&lt;br&gt;särskilda boendeformer och bostäder med särskild service. Det kan ex-&lt;br&gt;empelvis röra sig om servicehus, gruppbostäder, ålderdomshem och&lt;br&gt;sjukhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av avdragsförbudet för ingående mervärdesskatt för&lt;br&gt;stadigvarande bostad skapar också problem när det gäller uppdelningen&lt;br&gt;av den ingående mervärdesskatten mellan ersättningsberättigade delar&lt;br&gt;och icke ersättningsberättigade delar avseende gemensamma ytor, exem-&lt;br&gt;pelvis dagrum, korridorer, trapphus, hissar m.m. och gemensamma kost-&lt;br&gt;nader för el, vatten och avlopp, renhållning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att reglerna för kommun-&lt;br&gt;kontosystemet är entydiga och att det klart framgår i vilka fall som rätt&lt;br&gt;till ersättning för mervärdesskatt föreligger. Gränsdragningen mellan&lt;br&gt;lokaler för stadigvarande bostad och lokaler för vård och omsorg är ofta&lt;br&gt;svår att göra och det är vidare komplicerat för kommunerna att göra kor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekta uppskattningar av hur stora ytor för t.ex. äldreboende som används Prop 1997/98:153&lt;br&gt;för vård och omsorg och hur stora ytor som används för stadigvarande&lt;br&gt;boende. Det bör därför i dessa fall komma till klarare uttryck när rätt till&lt;br&gt;ersättning från kommunkontosystemet föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtydligandet bör ske genom att det i reglerna för i vilka fall mervär-&lt;br&gt;desskatt ersätts från kommunkontosystemet införs en bestämmelse som&lt;br&gt;anger vilka boendeformer som skall berättiga till ersättning för ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt. En sådan regel är ändamålsenlig och enkel att tillämpa.&lt;br&gt;Regeringens förslag innebär att en koppling görs till de boendeformer&lt;br&gt;som regleras i 20 och 21 §§ SoL och 9 § 8 och 9 LSS. För dessa boende-&lt;br&gt;former bör rätt till ersättning från kommunkontosystemet föreligga oav-&lt;br&gt;sett om de är att betrakta som social omsorg eller som stadigvarande bo-&lt;br&gt;stad. Någon prövning av om det är fråga om stadigvarande boende eller&lt;br&gt;inte behöver således inte göras i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De oklarheter som i dag finns beträffande gränsdragningen mellan sta-&lt;br&gt;digvarande bostad och vård eller omsorg för servicehus, gruppbostäder,&lt;br&gt;ålderdomshem och sjukhem som regleras i SoL skulle därmed försvinna i&lt;br&gt;kommunkontosystemet. I samtliga nämnda boendeformer finns ett visst&lt;br&gt;inslag av vård eller omsorg och det är inte fruktbart att försöka precisera&lt;br&gt;en viss andel som skall berättiga till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter i sitt remissvar om de s.k.&lt;br&gt;HVB-hemmen berörs av den aktuella diskussionen. De s.k. HVB-&lt;br&gt;hemmen har hittills av skattemyndigheterna inte ansetts utgöra stadigva-&lt;br&gt;rande bostad utan har hänförts till institutionsvård och därmed har åter-&lt;br&gt;betalning av ingående mervärdesskatt medgivits. Kommunernas kort-&lt;br&gt;tidsinsatser enligt SoL, s.k. korttidshem och hem för öppen verksamhet,&lt;br&gt;har inte heller föranlett några gränsdragningsproblem utan har hänförts&lt;br&gt;till vårdverksamhet. Såvitt framkommit har inga tolkningsproblem upp-&lt;br&gt;stått beträffande dessa boendeformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i de boendeformer som kommunen är skyldig att tillhandahålla&lt;br&gt;enligt LSS ingår vård och omsorg och de bör därför också berättiga till&lt;br&gt;ersättning för ingående mervärdesskatt. Det boende för vilket kommunen&lt;br&gt;kan ha kostnader för ingående mervärdesskatt enligt LSS är dels bostad&lt;br&gt;med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför&lt;br&gt;föräldrahemmet, dels bostad med särskild service för vuxna eller annan&lt;br&gt;särskilt anpassad bostad för vuxna. Det bör noteras att i 9 § 8 LSS anges&lt;br&gt;även boende i familjehem. Några kostnader för ingående mervärdesskatt&lt;br&gt;för kommunen kan dock inte uppkomma för sådant boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga punkter i 9 § LSS anges också andra insatser, exempelvis&lt;br&gt;korttidsvistelser utanför det egna hemmet. Dessa insatser har liksom&lt;br&gt;korttidsinsatsema enligt SoL inte heller gett upphov till tolkningsproblem&lt;br&gt;utan har hänförts till vårdinsatser och därmed berättigat till ersättning för&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en klar åtskillnad görs gentemot hyreslägenheter&lt;br&gt;som inte är inrättade enligt SoL eller LSS. I flera kommuner finns s.k.&lt;br&gt;äldreköer där lägenheter förmedlas till äldre bostadssökande. De lägen-&lt;br&gt;heter som förmedlas på detta sätt är inte inrättade som särskilda boende-&lt;br&gt;former. Det gäller även om det ingår en viss service, t.ex. trygghetslarm,&lt;br&gt;i kontrakten eller om den boende har beviljats hemtjänst. Dessa lägenhe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter bör inte omfattas av den föreslagna förändringen eftersom det inte&lt;br&gt;finns något åliggande för kommunen att tillhandahålla dessa tillsammans&lt;br&gt;med en viss grad av omsorg eller vård på det sätt som det gör när det&lt;br&gt;gäller lägenheter som är inrättade enligt SoL eller LSS. För de lägenheter&lt;br&gt;som inte är inrättade som särskilda boendeformer kvarstår skälet till av-&lt;br&gt;dragsförbudet för stadigvarande bostad, dvs. att det är fråga om privata&lt;br&gt;levnadsomkostnader som inte bör undantas från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande för rätten till återbetalning är enligt förslaget om mer-&lt;br&gt;värdesskatten avser ett sådant boende som anges i SoL eller LSS. Kom-&lt;br&gt;munen bör vid behov kunna styrka detta genom att uppvisa ett beslut att&lt;br&gt;inrätta en sådan särskild boendeform som anges i någon av lagarna eller&lt;br&gt;ett beslut om att tillhandahålla en sådan boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppens rapport redovisas tre andra alternativa sätt att hantera&lt;br&gt;ersättningen för ingående mervärdesskatt från kommunkontosystemet.&lt;br&gt;Det första alternativet är att rätten till ersättning knyts till möjligheten för&lt;br&gt;pensionärer att söka bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer. Med en sådan koppling skulle dock nya gräns-&lt;br&gt;dragningsproblem riskera att uppstå för s.k. gemensamma ytor i sjukhem.&lt;br&gt;Vidare skulle rätten till ersättning komma att bli beroende av antalet bäd-&lt;br&gt;dar i rummen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet innebär att rätten till ersättning kopplas till möj-&lt;br&gt;ligheterna för fastighetsägaren att erhålla statlig bostadsbyggnadssub-&lt;br&gt;vention i form av periodiskt bidrag för ny- eller ombyggnad av bostäder&lt;br&gt;enligt förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention.&lt;br&gt;Enligt Boverkets remissynpunkter skulle det vara möjligt att genomföra&lt;br&gt;detta alternativ, dock skulle det eventuellt kunna uppstå problem med&lt;br&gt;långa handläggningstider på länsstyrelserna eller Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje alternativet i utredningen är att reglerna för ersättning knyts&lt;br&gt;till fastighetstaxeringslagens (1979:1152) bostadsbegrepp. Detta alterna-&lt;br&gt;tiv skulle leda till att olika regler tillämpas för sjukhem och ålderdoms-&lt;br&gt;hem respektive servicehus och gruppbostäder och därmed medföra en&lt;br&gt;risk att kommunerna av mervärdesskatteskäl underlåter att renovera och&lt;br&gt;rusta upp ålderdomshem och sjukhem till servicelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att inget av de nu redovisade alternativen&lt;br&gt;leder till att gränsdragningsproblematiken blir lättare att hantera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att alternativet med en koppling&lt;br&gt;till SoL och LSS är att föredra. Ett sådant regelverk är jämförelsevis en-&lt;br&gt;kelt att hantera och man undviker de nuvarande gränsdragningsproble-&lt;br&gt;men mellan stadigvarande bostad och lokaler för vård eller omsorg när&lt;br&gt;det gäller rätten till ersättning från kommunkontosystemet. Detta stöds&lt;br&gt;också av en majoritet av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har viss förståelse för synpunkten att kommunfullmäktige&lt;br&gt;eller socialnämnden själva avgör upplåtelseformema och att kommuner-&lt;br&gt;na därmed kan påverka ersättningsmöjlighetema. Risken för att kommu-&lt;br&gt;nerna skulle missbruka systemet måste dock anses vara obetydlig. För&lt;br&gt;det första har kommunerna inte möjlighet att klassificera en institution&lt;br&gt;som omsorgsboende utan att det finns beslut om inrättande av eller till-&lt;br&gt;handahållande av omsorgsboende. För det andra medför ett sådant beslut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett visst hälso- och sjukvårdsansvar samt att särskilda regler för om- och&lt;br&gt;tillbyggnad av fastigheterna blir tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1998. Ikraftträdandetid-&lt;br&gt;punkten innebär ett tidigareläggande i förhållande till arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag. Skälet är den risk som kan finnas för att kommunerna av mer-&lt;br&gt;värdesskatteskäl avvaktar med t.ex. nybyggnationer till år 1999. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet liksom ett antal kommuner framför i sina remissvar&lt;br&gt;att det är angeläget med en retroaktiv tillämpning så att ingående mervär-&lt;br&gt;desskatt avseende investeringar under år 1998 kan tas med i kommuner-&lt;br&gt;nas ansökningar under år 1999. En sådan bestämmelse skulle dock inne-&lt;br&gt;bära vissa problem bl.a. vid gränsdragningen av vilka investeringar som&lt;br&gt;skall omfattas av retroaktiviteten. Det skulle vidare vad avser uttagsbe-&lt;br&gt;skattningen kunna innebära att tidigare beslut om mervärdesskatt för år&lt;br&gt;1998 omprövas. Bortsett från de administrativa problem som kan upp-&lt;br&gt;komma kan också ifrågasättas varför retroaktiviteten skall avse just år&lt;br&gt;1998. Vid en avvägning av risken för fördröjning av nybyggnationer,&lt;br&gt;gränsdragningsproblem samt en hantering med omprövning av skattebe-&lt;br&gt;slut och ersättningsbeslut för år 1998 föreslår regeringen i stället att reg-&lt;br&gt;lerna träder i kraft så tidigt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Rätt till särskild ersättning vid hyra av omsorgs-&lt;br&gt;bostäder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En rätt till särskild ersättning vid hyra av såda-&lt;br&gt;na bostäder som anges i 20 och 21 §§ socialtjänstlagen och 9 § 8 och&lt;br&gt;9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade införs i kom-&lt;br&gt;munkontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Ett av arbetsgruppens två alternativa förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens förslag. Det andra alternativet innebär&lt;br&gt;att fastighetsägare som hyr ut omsorgsbostäder till kommuner ges en rätt&lt;br&gt;att begära frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning av&lt;br&gt;fastighet och därmed far avdragsrätt för ingående mervärdesskatt avseen-&lt;br&gt;de kostnader för lokalerna. Den mervärdesskatt som fastighetsägaren i så&lt;br&gt;fall debiterar på hyran kan kommunen fa ersättning för från kommun-&lt;br&gt;kontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Industri-&lt;br&gt;förbundet, Sveriges Fastighetsägareförbund, Byggentreprenörerna,&lt;br&gt;SABO och ca en femtedel av kommunerna är positiva till att uthyrning av&lt;br&gt;omsorgsbostäder till en kommun medför rätt att ansöka om frivillig&lt;br&gt;skattskyldighet. Vissa av de kommuner som är positiva är dock tvek-&lt;br&gt;samma till att det i nuläget läggs fram ett sådant förslag, eftersom arbets-&lt;br&gt;gruppen inte redovisar hur den ekonomiska regleringen gentemot kom-&lt;br&gt;muner och landsting skulle göras och att en särskild utredare har tillsatts&lt;br&gt;för att se över regelverket för frivillig skattskyldighet. Även Konkur-&lt;br&gt;rensverket anser att ett ställningstagande till att införa förslaget bör anstå&lt;br&gt;tills dess att utredningen är klar. Sveriges Fastighetsägarförbund anser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den tillsatta utredningen bör fa i uppdrag att pröva arbetsgruppens Prop 1997/98:153&lt;br&gt;förslag så att det kan anpassas till utredningens egna överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Konkurrensverket och drygt hälften av de kommuner som uttalat sig om&lt;br&gt;denna frågeställning tillstyrker alternativet med en särskild ersättning vid&lt;br&gt;hyra av omsorgsbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Enligt nuvarande bestämmelser i&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (ML) kan en fastighetsägare i vissa fall bli frivilligt&lt;br&gt;skattskyldig. Detta gäller bl.a. om hyresgästen bedriver verksamhet som&lt;br&gt;medför skattskyldighet i fastigheten eller om uthyrningen sker till stat&lt;br&gt;eller kommun. Uthyrningen far dock inte avse stadigvarande bostad och&lt;br&gt;inte heller vidareuthyming till en hyresgäst som bedriver en verksamhet&lt;br&gt;som inte medför skattskyldighet. Det görs således också i detta fall en&lt;br&gt;bedömning av om det är fråga om stadigvarande bostad eller lokaler för&lt;br&gt;vård och omsorg. Om en kommun hyr lokaler hänförliga till vård eller&lt;br&gt;omsorg kan fastighetsägaren begära frivillig skattskyldighet, vilket inne-&lt;br&gt;bär att fastighetsägaren får avdragsrätt för ingående mervärdesskatt och&lt;br&gt;att utgående mervärdesskatt skall debiteras på hyran. Kommunen kan&lt;br&gt;ansöka om ersättning för den mervärdesskatt som har debiterats på hyran&lt;br&gt;från kommunkontosystemet. I detta fall uppstår inga problem med kon-&lt;br&gt;kurrenssnedvridning mellan att äga eller att hyra lokalerna eftersom&lt;br&gt;kommunen har rätt att ansöka om ersättning för mervärdesskatten från&lt;br&gt;kommunkontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen i stället hyr lokaler som enligt ML hänförs till stadig-&lt;br&gt;varande bostad kan fastighetsägaren inte begära frivillig skattskyldighet&lt;br&gt;och därmed debiteras inte någon mervärdesskatt på hyran. I hyran ingår&lt;br&gt;dock i detta fall en kostnad för s.k. dold mervärdesskatt som uppkommer&lt;br&gt;till följd av att uthyraren har kostnader för ingående mervärdesskatt som&lt;br&gt;han inte far dra av utan som i stället måste täckas av hyran. Efter att de&lt;br&gt;förändringar som redogjorts för i avsnitt 4.2 införts, skulle det i dessa fall&lt;br&gt;uppstå en konkurrenssnedvridning eftersom det vore mer ekonomiskt&lt;br&gt;fördelaktigt för kommunen att äga fastigheten än att hyra den från en&lt;br&gt;extern fastighetsägare. Redan i dag finns det möjlighet för kommuner&lt;br&gt;och landsting att ansöka om ersättning från kommunkontosystemet med&lt;br&gt;anledning av de högre kostnader som uppstår vid upphandling av tjänster&lt;br&gt;inom områdena sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning till&lt;br&gt;följd av bestämmelserna om mervärdesskatt. Denna rätt till ersättning&lt;br&gt;avser dock endast upphandling av tjänster. Rätt till ersättning föreligger&lt;br&gt;inte om det endast är en lokal som tillhandahålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att en rätt till en särskild ersättning vid hyra&lt;br&gt;av sådana bostäder som anges i avsnitt 4.2, s.k. omsorgsbostäder, införs i&lt;br&gt;lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting. Syftet är&lt;br&gt;att täcka den s.k. dolda mervärdesskatt som ingår i hyran i de fall där&lt;br&gt;fastighetsägaren inte har kunnat erhålla frivillig skattskyldighet vid ut-&lt;br&gt;hyrningen av de aktuella omsorgsbostädema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vissa fördelar med alternativet där en fastighetsägare ges&lt;br&gt;möjlighet att begära frivillig skattskyldighet vid uthyrning av omsorgs-&lt;br&gt;bostäder till kommuner. Enligt regeringens mening bör dock inte någon&lt;br&gt;förändring av reglerna i ML om frivillig skattskyldighet göras för närva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande eftersom en särskild översyn pågår av mervärdesskattereglema vid&lt;br&gt;uthyrning av verksamhetslokaler (dir. 1997:127). Redovisning av upp-&lt;br&gt;draget skall ske senast den 31 december 1998. En förändring av reglerna&lt;br&gt;för den frivilliga skattskyldigheten på detta sätt skulle vidare innebära en&lt;br&gt;ekonomisk överföring av medel från kommunerna till fastighetsägarna&lt;br&gt;och därmed behov av en ekonomisk reglering för att kompensera kom-&lt;br&gt;munsektorn. Finansieringen av en sådan reglering blir komplicerad efter-&lt;br&gt;som kommunernas ökade inkomster inte motsvaras av ökade statliga in-&lt;br&gt;komster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu sagts är det regeringens sammantagna&lt;br&gt;bedömning att frågan om konkurrensneutralitet i fallet då kommuner hyr&lt;br&gt;s.k. omsorgsbostäder bör lösas genom att en särskild ersättning för hy-&lt;br&gt;reskostnader vid hyra av omsorgsbostäder införs i kommunkontosyste-&lt;br&gt;met. Nivån på ersättningen avses regleras genom en ändring i förord-&lt;br&gt;ningen (1995:1647) om ersättning för mervärdesskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Slopad uttagsbeskattning i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uttagsbeskattningen enligt 3 kap. 29 § mervär-&lt;br&gt;desskattelagen slopas för de boendeformer som medger rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning i kommunkontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Jönköpings kommun och Stockholms läns lands-&lt;br&gt;ting anser att uttagsbeskattningen bör tas bort. Ingen av de övriga re-&lt;br&gt;missinstanserna har yttrat sig i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid skattereformen år 1991 blev&lt;br&gt;skötsel av fastighet en skattepliktig tjänst. Av konkurrensneutralitetsskäl&lt;br&gt;infördes en uttagsbeskattning för vissa arbeten, bl.a. fastighetsskötsel, när&lt;br&gt;fastighetsägaren själv eller med egen personal utför arbeten för skötsel av&lt;br&gt;fastigheter som ingår i en skattefri verksamhet. För kommuner avser ut-&lt;br&gt;tagsbeskattningen bara stadigvarande bostad (3 kap. 29 § ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken innebär uttagsbeskattningen att fastighetsägaren betalar&lt;br&gt;mervärdesskatt till staten på arbetskostnaden för skötsel av en fastighet.&lt;br&gt;Denna är inte avdragsgill utan belastar fastighetsägaren som en kostnad.&lt;br&gt;Avsikten är att det skall bli kostnadsneutralt oavsett om tjänsterna utförs i&lt;br&gt;egen regi (med uttagsbeskattning) eller upphandlas externt (varvid debi-&lt;br&gt;terad mervärdesskatt inte kan dras av).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag i avsnitt 4.2 skall kommunen kunna få er-&lt;br&gt;sättning för ingående mervärdesskatt som är hänförlig till s.k. omsorgs-&lt;br&gt;bostäder. Genom detta förslag försvinner behovet av att ha kvar uttagsbe-&lt;br&gt;skattningen för dessa. Om kommunen köper en tjänst utgår mervärdes-&lt;br&gt;skatt på tjänsten som kommunen kan få ersättning för från kommunkon-&lt;br&gt;tosystemet. Någon kostnad för mervärdesskatt uppkommer därmed inte.&lt;br&gt;Det blir därför inte dyrare ur mervärdesskattesynpunkt att köpa tjänsterna&lt;br&gt;än att utföra arbetet i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är därför att uttagsbeskattningen bör avskaffas&lt;br&gt;för de boendeformer som föreslås foras in i reglerna för kommunkonto-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Omslutningen i kommunkontosystemet beräknas, till följd av förslagen&lt;br&gt;om ersättning för vissa boendeformer, öka med ca 720 miljoner kronor&lt;br&gt;per helår. Eftersom förslaget föreslås genomföras fr.o.m. den 1 juli 1998&lt;br&gt;beräknas omslutningen i systemet öka med ca 360 miljoner kronor år&lt;br&gt;1998. Systemet är självfinansierat och påverkar inte det statliga budget-&lt;br&gt;saldot. Den ökade omslutningen under år 1998 kommer däremot att med-&lt;br&gt;föra ett behov av höjda tillskott till kontona inför år 1999. Dessa avgifter&lt;br&gt;fastställs under hösten 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om den slopade uttagsbeskattningen innebär att statens in-&lt;br&gt;komster beräknas minska med ca 30 miljoner kronor per helår och 15&lt;br&gt;miljoner kronor under år 1998. Av samma skäl bedöms förslaget leda till&lt;br&gt;att kommunernas utgifter netto minskar med samma belopp. Den ekono-&lt;br&gt;miska regleringen mellan staten och kommunerna bör ske genom att det&lt;br&gt;generella statsbidraget sänks med 15 miljoner kronor för år 1998 och&lt;br&gt;ytterligare 15 miljoner kronor år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidrag i utjämningssyfite i Skåne och Västra&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Götalands län&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat att Kristianstads läns landsting och Malmöhus&lt;br&gt;läns landsting den 1 januari 1999 skall läggas samman till Skåne läns&lt;br&gt;landsting. Samma dag skall Malmö kommun träda in i Skåne läns lands-&lt;br&gt;ting. Regeringen har även beslutat att Göteborgs och Bohus läns lands-&lt;br&gt;ting. Älvsborgs läns landsting och Skaraborgs läns landsting den 1 janua-&lt;br&gt;ri 1999 skall läggas samman till Västra Götalands läns landsting. Samma&lt;br&gt;dag skall Göteborgs kommun träda in i Västra Götalands läns landsting&lt;br&gt;samt Habo och Mullsjö kommuner träda in i Jönköpings läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berörda landstingen och Malmö respektive Göteborgs kommun har&lt;br&gt;till regeringen gett in förslag till preliminära ekonomiska regleringar,&lt;br&gt;vilka regeringen har fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en utgångspunkt för den ekonomiska regleringen inför bildandet&lt;br&gt;av Skåne läns landsting anges att den (sett ur skattebetalarnas perspektiv)&lt;br&gt;så långt det är möjligt skall vara neutral för invånarna i Skåne län oavsett&lt;br&gt;kommuntillhörighet. De olika delarna av den ekonomiska regleringen&lt;br&gt;skall således ses som en helhet, allt syftande till att Skåne läns landsting&lt;br&gt;och Malmö kommun efter indelningsändringen skall ha ekonomiska för-&lt;br&gt;utsättningar som är likvärdiga med vad som gäller för andra landsting&lt;br&gt;och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en utgångspunkt för den ekonomiska regleringen inför bildandet Prop 1997/98:153&lt;br&gt;av Västra Götalands läns landsting anges att den ekonomiska regleringen&lt;br&gt;i sig inte skall leda till några väsentliga ökningar av skatteuttag eller av-&lt;br&gt;gifter eller väsentliga minskningar av verksamheten för invånarna vare&lt;br&gt;sig i det nya landstinget eller i kommunerna i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förslag till möjlighet för landstinget och kommuner-&lt;br&gt;na i Skåne län och Västra Götalands län att lämna bi-&lt;br&gt;drag till annan kommun&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Med anledning av bildandet av de nya landstingen&lt;br&gt;tillåts Skåne läns landsting att lämna bidrag till en eller flera kommuner i&lt;br&gt;Skåne län och Västra Götalands läns landsting att lämna bidrag till Göte-&lt;br&gt;borgs kommun, om det behövs för att främja skatteutjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna i Skåne län respektive Västra Götalands län tillåts även&lt;br&gt;lämna bidrag till varandra, om det behövs för kostnadsutjämning mellan&lt;br&gt;kommunerna till följd av att kommunerna vid verksamhetsöverföringar&lt;br&gt;mellan kommunerna och landstinget har olika kostnader för den verk-&lt;br&gt;samhet som har överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att lämna bidrag regleras genom en särskild lag. Lagen är inte&lt;br&gt;tidsbegränsad men det fortsatta behovet av bidragsmöjligheten skall ut-&lt;br&gt;värderas före utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för arbetet med de ekonomiska regleringarna till följd&lt;br&gt;av indelningsändringama i Skåne län och Västra Götalands län är att&lt;br&gt;landstingen respektive kommunerna skall ta ut skatt av sina invånare så&lt;br&gt;att de kan svara för den verksamhet som ålagts dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de ekonomiska regleringarna har angetts som mål att effekterna av&lt;br&gt;bildandet av de nya landstingen så långt det är möjligt skall vara neutrala&lt;br&gt;för invånarna i Skåne län respektive inte skall medföra några väsentliga&lt;br&gt;ökningar i utdebitering eller väsentliga minskningar av verksamheten för&lt;br&gt;invånarna i Västra Götalands län. Det har visat sig att dessa mål inte kan&lt;br&gt;uppnås utan någon form av inomregional utjämning. Problemen beskrivs&lt;br&gt;i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från landstinget till en kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med den ekonomiska regleringen i respektive län har bl.a. inne-&lt;br&gt;burit att man har gjort en för hela landstinget enhetlig gränsdragning&lt;br&gt;mellan verksamheter som landstinget respektive kommunerna skall svara&lt;br&gt;för. Med ett sådant enhetligt gränssnitt skapas förutsättningar utifrån ett&lt;br&gt;verksamhetsperspektiv för de nya landstingen att kunna ha en enhetlig&lt;br&gt;skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att verksamhetsöverföringar och regleringar till följd av dessa har&lt;br&gt;gjorts för att uppnå ett enhetligt gränssnitt mellan landstinget och kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munema kommer det fortfarande att finnas betydande skillnader i skatte- Prop 1997/98:153&lt;br&gt;satser (se figur 1 nedan). När en enhetlig sammanvägd skattesats skall&lt;br&gt;bestämmas för de nya landstingen kommer den att ligga över den nivå&lt;br&gt;som faktiskt skulle ha behövt tas ut för Malmö respektive Göteborgs&lt;br&gt;kommuns landstingsdel varigenom skatteutrymmet för kommundelen&lt;br&gt;minskar. Om inga åtgärder vidtas innebär detta antingen att den kommu-&lt;br&gt;nala verksamheten i dessa kommuner skulle behöva minska drastiskt&lt;br&gt;eller att skatten för invånarna i Malmö respektive Göteborgs kommun&lt;br&gt;skulle behöva höjas betydligt. Detta förhållande har påtalats i framställ-&lt;br&gt;ningarna från sammanläggningsdelegerade för Skåne respektive Västra&lt;br&gt;Götalands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framställningen från sammanläggningsdelegerade för Skåne läns&lt;br&gt;landsting anförs dessutom att en enhetlig landstingsskattesats också med-&lt;br&gt;för att invånarna i ett av de tidigare landstingen i Skåne län får en skatte-&lt;br&gt;höjning medan andra far en sänkning utan att verksamheten, i vart fall till&lt;br&gt;en början, vare sig ökat eller minskat. För att landstinget och kommuner-&lt;br&gt;na successivt skall kunna anpassa skattesatsen till den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs utan att detta far för stora effekter för invånarna i länet behövs&lt;br&gt;någon form av utjämning även i förhållande till andra kommuner än&lt;br&gt;Malmö. Om invånarna i det nya landstinget skall fa oförändrad skatt&lt;br&gt;måste vissa kommuner således sänka sin skatt när landstingsskatten i det&lt;br&gt;nya landstinget hamnar på en högre nivå än i ett av de tidigare landsting-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan beskrivna förhållandena vid bildandet av de nya landstingen i&lt;br&gt;Skåne län och Västra Götalands län kräver under en övergångsperiod&lt;br&gt;särskilda möjligheter till omfördelning av skattemedel. Om de nya lands-&lt;br&gt;tingen bestämmer sin skattesats så att den ligger över den nivå som fak-&lt;br&gt;tiskt skulle ha behövt tas ut för att klara den landstingskommunala verk-&lt;br&gt;samheten på motsvarande nivå som före sammanslagningen, så finns ett&lt;br&gt;visst utrymme för omfördelning av skattemedel till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan omfördelning syftar till att utjämna de relativt stora skillna-&lt;br&gt;der som kommer att uppstå mellan Malmö respektive Göteborgs kom-&lt;br&gt;muns skattesatser avseende överförd landstingsverksamhet och skattesat-&lt;br&gt;serna i de nya landstingen (se bidrag a i figur 1 nedan). Beträffande Skå-&lt;br&gt;ne län är syftet att även kompensera för de skattehöjningar respektive&lt;br&gt;skattesänkningar som skulle kunna bli effekten av en enhetlig landstings-&lt;br&gt;skattesats för invånarna i andra kommuner i länet (se bidrag b i figur 1&lt;br&gt;nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att frågan löses på så sätt att Skåne läns landsting&lt;br&gt;tillåts lämna bidrag till en eller flera kommuner i Skåne län och Västra&lt;br&gt;Götalands läns landsting tillåts lämna bidrag till Göteborgs kommun.&lt;br&gt;Förslaget innebär inte någon skyldighet för landstingen att lämna bidrag&lt;br&gt;till kommunerna. Avsikten är att bidrag skall lämnas under en övergångs-&lt;br&gt;period. Hur lång denna period bör vara är svårt att nu avgöra. Avsikten är&lt;br&gt;dock inte att införa ett system där kommuner på längre sikt är beroende&lt;br&gt;av bidrag från landstinget. Parterna bör därför redan nu planera för hur&lt;br&gt;man skall kunna uppnå målsättningen att landstingen respektive kommu-&lt;br&gt;nerna skall ta ut skatt av sina invånare så att de kan svara för den verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som ålagts dem. Det fortsatta behovet av bidragsmöjligheten skall Prop 1997/98:153&lt;br&gt;utvärderas före utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1. Principskiss över regleringar mellan kommuner och landsting vid&lt;br&gt;bildandet av ett gemensamt landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrymme för omfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Län ”1&amp;quot;&lt;br&gt;landstings&lt;br&gt;skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Län ”2’'&lt;br&gt;landstings&lt;br&gt;skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”3” stads&lt;br&gt;”lands-&lt;br&gt;tingsdels”&lt;br&gt;skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny gemensam landstingsskatt&lt;br&gt;i ”123’' län&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03153/prop_199798__153-2.png" style="width:135pt;height:88pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från det&lt;br&gt;nya lands-&lt;br&gt;tinget&lt;br&gt;till enskilda&lt;br&gt;kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag från en kommun till en annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska regleringar som görs mellan landstinget och kommuner-&lt;br&gt;na i länet i samband med de verksamhetsöverföringar som genomförs för&lt;br&gt;att skapa ett enhetligt gränssnitt innebär att den part som lämnar ifrån sig&lt;br&gt;ansvaret för en viss verksamhet kan sänka sin skattesats så mycket som&lt;br&gt;motsvarar de minskade kostnaderna. Utrymme finns då för den part som&lt;br&gt;tar över ansvaret att höja sin skattesats lika mycket. En sådan skatteväx-&lt;br&gt;ling måste ske med en för hela länet enhetlig skattesats. För kommunerna&lt;br&gt;kan dock de ökade eller minskade kostnaderna vara större eller mindre än&lt;br&gt;den förändring av skatten som överföringen föranleder för landstinget.&lt;br&gt;Kommunerna behöver därför kunna utjämna dessa kostnadsskillnader sig&lt;br&gt;emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ätt kunna utjämna kostnadsskillnader mellan kommunerna föreslår&lt;br&gt;regeringen att kommunerna far en befogenhet att lämna bidrag till var-&lt;br&gt;andra om det behövs för att jämna ut kostnader mellan dem. Förslaget&lt;br&gt;innebär inte någon skyldighet för en kommun att lämna bidrag utan är&lt;br&gt;helt frivilligt. Systemet med kostnadsutjämning mellan kommunerna för-&lt;br&gt;utsätter därför att kommunerna är överens om detta. Avsikten är att även&lt;br&gt;dessa bidrag skall lämnas under en övergångsperiod så att kommunerna&lt;br&gt;successivt skall kunna anpassa sig till den nya indelningen och verksam-&lt;br&gt;hetsavgränsningen samt de nya ekonomiska förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 7 § andra stycket regeringsformen far kommuner och&lt;br&gt;landsting ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Kommunernas all-&lt;br&gt;männa befogenheter regleras i kommunallagen (1991:900). Enligt 2 kap.&lt;br&gt;1 § kommunallagen far kommuner och landsting själva ha hand om så-&lt;br&gt;dana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommu-&lt;br&gt;nens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall&lt;br&gt;handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller nå-&lt;br&gt;gon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa bestämmelser följer att ett landsting eller en kommun inte får&lt;br&gt;ta ut skatt för skötseln av en uppgift som ankommer på en annan kom-&lt;br&gt;mun. När ett landsting lämnar bidrag till en kommun i utjämningssyfte&lt;br&gt;bidrar landstinget till kostnaderna för skötseln av kommunala angelägen-&lt;br&gt;heter. Detsamma gäller när en kommun lämnar bidrag till en annan för&lt;br&gt;kostnadsutjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna genomföra förslaget bör därför Skåne läns och Västra&lt;br&gt;Götalands läns landstings kompetens vidgas så att landstingen ges befo-&lt;br&gt;genheten att lämna bidrag till en kommun i länet i utjämningssyfte. Även&lt;br&gt;kommunernas kompetens bör utvidgas så att de kan lämna bidrag till&lt;br&gt;varandra för kostnadsutjämning till följd verksamhetsöverföringar. Detta&lt;br&gt;kräver lagstöd eftersom en sådan ordning annars skulle strida mot den&lt;br&gt;allmänna kompetensregeln i 2 kap. 1 § kommunallagen. En liknande ut-&lt;br&gt;vidgning av ett landstings kompetens att lämna bidrag till kommuner har&lt;br&gt;skett tidigare genom lagen (1982:1070) om skatteutjämning i Stockholms&lt;br&gt;läns landstingskommun och en utvidgning motsvarande den nu föreslag-&lt;br&gt;na av kommunernas kompetens har skett i samband med överföring av&lt;br&gt;omsorgsverksamhet från landstingen till kommunerna (jfr 17 § lagen&lt;br&gt;[1993:387] om stöd och service till vissa funktionshindrade).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utnyttja den vidgade kompetensen inom respektive landsting eller&lt;br&gt;kommun är frivilligt och således inte någon skyldighet. De nya lands-&lt;br&gt;tingen och kommunerna i länen bör på egen hand få bestämma hur bidra-&lt;br&gt;gen skall utformas. En förutsättning är således att samtliga inblandade&lt;br&gt;parter är överens. Enligt regeringens mening saknas det anledning att i&lt;br&gt;lagen närmare reglera förutsättningarna för när bidrag kan lämnas. Är&lt;br&gt;parterna överens bör en utjämning få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att bestämmelserna bör tas in i en särskild lag. Lagen&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Effekterna på utjämningssystemet med anledning av&lt;br&gt;indelningsändringama i Skåne län och Västra Göta-&lt;br&gt;lands län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några särskilda övergångsregler i utjämnings-&lt;br&gt;systemet med anledning av indelningsändringama i Skåne län och Västra&lt;br&gt;Götalands län behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågans behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om speciella övergångsregler med anledning av indelningsänd-&lt;br&gt;ringama i Skåne och Västra Götalands län har påtalats i en motion&lt;br&gt;(Bo305) som behandlades av finansutskottet i bet. 1997/98:FiU3 (s. 19).&lt;br&gt;De delar i utjämningssystemet som förts fram där behov av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser kan finnas är de länsvisa skattesatserna i inkomstutjämningen&lt;br&gt;och kollektivtrafiken i kostnadsutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsvisa skattesatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av tillägg och avdrag i inkomstutjämningssystemet tilläm-&lt;br&gt;pas reglerade, dvs. centralt fastställda, länsvisa skattesatser. Dessa är&lt;br&gt;opåverkbara för den enskilda kommunen eller landstinget och fastställs&lt;br&gt;av regeringen för varje län utifrån de för kommunerna respektive lands-&lt;br&gt;tingen genomsnittliga skattesatserna. Beräkningssättet framgår av prop.&lt;br&gt;1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen med enhetliga och opåverkbara skattesatser för varje län in-&lt;br&gt;nebär att en genomsnittlig länsvis skattesats även skall bestämmas för&lt;br&gt;kommunerna och landstingen i Skåne och Västra Götalands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att principen med enhetliga länsvisa skattesatser bör&lt;br&gt;tillämpas även i den nya läns- och landstingsindelningen i Skåne och&lt;br&gt;Västra Götaland genom en sammanvägning av de nu gällande länsvisa&lt;br&gt;skattesatserna för de tidigare länen i Skåne och Västra Götaland. Detta&lt;br&gt;medför mycket begränsade effekter på inkomsterna för kommunerna i&lt;br&gt;tidigare Kristianstads och Malmöhus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att särskilda övergångsregler&lt;br&gt;avseende de länsvisa skattesatserna inte behövs och att de föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelserna som medger möjlighet till utjämning får anses tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga delar i kostnadsutjämningen är föremål för översyn av Kom-&lt;br&gt;munala utjämningsutredningen (dir. 1995:118). Utredningen har i upp-&lt;br&gt;drag att bl.a. se över utjämningsmodellen för kollektivtrafik och skall&lt;br&gt;presentera förslag i sådan tid att de kan föreläggas riksdagen och träda i&lt;br&gt;kraft år 2000. De förändringar som skett i länsindelningen förutsätts bli&lt;br&gt;beaktade i detta arbete och regeringen anser det därför inte motiverat med&lt;br&gt;några särskilda övergångsbestämmelser i modellen för kollektivtrafik för&lt;br&gt;år 1999. Hur beräkningen av standardkostnaden för de nya landstingen&lt;br&gt;och kommunerna för år 1999 skall ske kommer att lösas i samråd med&lt;br&gt;berörda parter och regleras genom en förordningsändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1518) om&lt;br&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har behandlats i avsnitt 4.2 och 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tillägget i paragrafen tillämpas inte avdragsförbudet i 8 kap. 9 §&lt;br&gt;första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller sådana&lt;br&gt;boendeformer som regleras i 20 § andra stycket och 21 § tredje stycket&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) samt 9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktionshindrade. I fråga om dessa boendeformer&lt;br&gt;medges således ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning medges om kommunen har utgifter för ingående mervärdes-&lt;br&gt;skatt för en boendeform som avses i de angivna lagrummen. Det kan vara&lt;br&gt;fråga om kostnader som uppkommit under byggnation, om kommunen&lt;br&gt;bygger själv, eller kostnader som uppkommit vid driften av en sådan bo-&lt;br&gt;endeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen bör vid behov utöver en faktura där mervärdesskatten&lt;br&gt;framgår kunna visa att mervärdesskatten avser en sådan boendeform som&lt;br&gt;anges i lagrummet. Det kan göras t.ex. genom att uppvisa ett beslut om&lt;br&gt;att inrätta en sådan särskild boendeform, vilket kan vara ett beslut om de&lt;br&gt;allmänna planerna och budgeten där sådana boendeformer finns upptag-&lt;br&gt;na, eller ett beslut om att tillhandahålla en sådan boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att rätt till ersättning för den s.k. dolda mervärdesskatt&lt;br&gt;som kommunerna far betala medges inte bara vid upphandling utan även&lt;br&gt;vid hyra av sådana boendeformer som avses i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen i paragrafen till 6 § lagen (1995:1518) om mervär-&lt;br&gt;desskattekonton för kommuner och landsting omfattar undantaget i första&lt;br&gt;stycket kommunernas uttag av tjänster som hänför sig till sådana boende-&lt;br&gt;former som regleras i 20 § andra stycket och 21 § tredje stycket social-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstlagen (1980:620) samt 9 § 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och Prop 1997/98:153&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade. Uttag av sådana tjänster beskattas&lt;br&gt;således inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Förslaget till lag om rätt för landstinget och kommu-&lt;br&gt;nerna i Skåne län och Västra Götalands län att lämna&lt;br&gt;bidrag till annan kommun&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Ersättning för viss&lt;br&gt;mervärdesskatt till kommuner och landsting,&lt;br&gt;Ds 1997:74&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommuner har rätt till ersättning för ingående mervärdesskatt som inte&lt;br&gt;dragits av enligt mervärdesskattelagen (1994:200), ML, från ett särskilt&lt;br&gt;egenfinansierat kommunalt system. De har också rätt att erhålla en 6-&lt;br&gt;procentig ersättning vid upphandling eller bidragsgivning avseende sjuk-&lt;br&gt;vård, tandvård, social omsorg eller utbildning. Syftet med ersättningen är&lt;br&gt;att täcka de merkostnader som följer av att en entreprenör inom dessa&lt;br&gt;områden inte har samma rätt till återbetalning av ingående mervärdes-&lt;br&gt;skatt som kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättningen för ingående mervärdesskatt medges inte&lt;br&gt;rätt till ersättning för ingående mervärdesskatt i de fall den avser stadig-&lt;br&gt;varande bostad. Skattemyndigheterna och kommunerna har i ett antal fall&lt;br&gt;haft olika syn på hur begreppet stadigvarande bostad skall tolkas och f.n.&lt;br&gt;finns ett flertal fall för prövning hos skattemyndigheterna rörande denna&lt;br&gt;tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem uppstår då en entreprenör skall genomföra en in-&lt;br&gt;vestering för att exempelvis bygga ett daghem. Vid en extern upphand-&lt;br&gt;ling från en entreprenör som både tillhandahåller lokal och barnomsorg&lt;br&gt;erhåller kommunen en 6-procentig ersättning på det bidrag man lämnar. I&lt;br&gt;de fall då lokalkostnaden är hög jämfört med kostnaden för tjäns-&lt;br&gt;ten/omsorgen blir denna ersättning inte tillräcklig för att åstadkomma&lt;br&gt;konkurrensneutralitet. I genomsnittsfallet är dock ersättningen inte för&lt;br&gt;låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens uppdrag har främst varit att analysera de ovan nämnda&lt;br&gt;frågeställningarna och om den bedömer det lämpligt presentera förslag&lt;br&gt;till hantering av dem. I samband med detta arbete har även andra fråge-&lt;br&gt;ställningar uppmärksammats. Bl.a. har kontrollen i kommunkontosyste-&lt;br&gt;met diskuterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om tolkningen av begreppet stadigvarande bostad&lt;br&gt;redovisar arbetsgruppen ett förslag om att en koppling till de boendefor-&lt;br&gt;mer som anges i socialtjänstlagen (1980:620), SoL, samt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, förs in&lt;br&gt;i kommunkontosystemet. På detta sätt anges de fall då kommunerna har&lt;br&gt;rätt till ersättning för den ingående mervärdesskatten från kommunkonto-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen redovisar vidare två alternativa lösningar till hur denna&lt;br&gt;avgränsning kan reglera kommunernas rätt till ersättning för ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt från systemet. Om kommunerna äger de aktuella bostä-&lt;br&gt;derna har de i båda fallen rätt till ersättning från kommunkontosystemet.&lt;br&gt;Skillnaden mellan de båda alternativen avser det fall då kommunen hyr&lt;br&gt;bostäderna och vidareuthyr dessa till omsorgstagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det första alternativet föreslås fastighetsägarna kunna begära att&lt;br&gt;bli s.k. frivilligt skattskyldiga vid uthyrning av omsorgsbostäder till en&lt;br&gt;kommun, vilket innebär att utgående mervärdesskatt kan tas ut på hyran&lt;br&gt;och att avdragsrätt medges för ingående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordel med detta alternativ är att lagstiftningen om frivilligt inträde&lt;br&gt;är känd och kan hanteras av såväl fastighetsägare som kommuner och&lt;br&gt;skattemyndigheter. En annan fordel är att kommunerna far en öppet de-&lt;br&gt;biterad mervärdesskatt på hyran som utgör underlag för ansökan om er-&lt;br&gt;sättning för mervärdesskatt från kommunkontosystemet. En nackdel med&lt;br&gt;alternativet är att det leder till en utökning av det redan omfattande regel-&lt;br&gt;verket i mervärdesskattelagen (1994:200), ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra alternativet behålls reglerna för frivillig skattskyldighet&lt;br&gt;oförändrade. I stället föreslås att hyreskostnader berättigar till ersättning&lt;br&gt;från kommunkontosystemet och en ny ersättningsnivå om 18 procent&lt;br&gt;införs på kommunens hyreskostnad för omsorgsbostäder. Detta medför&lt;br&gt;att det blir färre ändringar i ML jämfört med det första alternativet. Ris-&lt;br&gt;kerna för felredovisning av mervärdesskatt minskar och skattemyndig-&lt;br&gt;heternas kontrollverksamhet påverkas inte av dessa regler. Förslaget in-&lt;br&gt;nebär att det behöver införas ytterligare en ersättningsnivå i kommun-&lt;br&gt;kontosystemet, vilket i sin tur kan ställa krav på att kontrollfunktionen i&lt;br&gt;systemet behöver stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska konsekvenserna av det första alternativet är att omsätt-&lt;br&gt;ningen i kommunkontosystemet beräknas öka med ca 850 miljoner kro-&lt;br&gt;nor och kommunernas utgifter förväntas öka med ca 350 miljoner kronor.&lt;br&gt;Statens inkomster bedöms minska med ca 50 miljoner kronor under det&lt;br&gt;första året och därefter öka med ca 250 miljoner kronor per år. En eko-&lt;br&gt;nomisk reglering mellan staten och kommunerna blir inte neutral efter-&lt;br&gt;som statens inkomster inte ökar i samma omfattning som kommunernas&lt;br&gt;utgifter ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet beräknas innebära att omsättningen i kommun-&lt;br&gt;kontosystemet ökar med ca 720 miljoner kronor. Kommunernas utgifter&lt;br&gt;bedöms minska med ca 30 miljoner kronor och statens inkomster mins-&lt;br&gt;kar i samma omfattning. En ekonomisk reglering skulle kunna ske ge-&lt;br&gt;nom att det generella statsbidraget till kommunerna sänks med 30 miljo-&lt;br&gt;ner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om konkurrensneutralitet och 6-procentsbidraget&lt;br&gt;kan en lösning övervägas där kommunen i det fall den handlar upp vård&lt;br&gt;eller omsorgsverksamhet från en entreprenör som tillhandahåller verk-&lt;br&gt;samheten i egen eller förhyrd lokal ges möjlighet att ansöka om särskild&lt;br&gt;ersättning från kommunkontosystemet. På lokaldelen skulle kommunen&lt;br&gt;kunna söka särskild ersättning med 18 procent på kostnaden och på&lt;br&gt;vård/omsorgsdelen ersättning med 5 procent av kostnaden. I det fall ent-&lt;br&gt;reprenören inte delar upp sin kostnad/ersättning skulle kommunen kunna&lt;br&gt;få ersättning med 6 procent enligt nuvarande regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag innebär att konkurrensneutraliteten mellan privata ent-&lt;br&gt;reprenörer och kommunal verksamhet inom de skattefria områdena för-&lt;br&gt;bättras. En nackdel är att det kommer att finnas tre olika ersättningsnivå-&lt;br&gt;er i kommunkontosystemet, vilket som nämndes ovan kan behöva kom-&lt;br&gt;bineras med en ökad kontroll av ansökningarna. Enligt arbetsgruppen bör&lt;br&gt;frågan om en stärkt kontroll i systemet övervägas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisar arbetsgruppen förslag om att regelverket kompletteras&lt;br&gt;med formella regler så att möjlighet ges att rätta felaktiga rekvisitioner&lt;br&gt;från systemet. Dessutom presenteras två alternativa förslag till hur åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/8:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning av mervärdesskatt till systemet kan ske vid avyttring av fastig- Prop 1997/8:153&lt;br&gt;het. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Betänkandets lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervär-&lt;br&gt;desskattekonton för kommuner och landsting;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1995:1518) om mervärdesskatte-&lt;br&gt;konton för kommuner och landsting skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av ersättning&lt;br&gt;enligt 5 § tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av ersättning&lt;br&gt;enligt 5 § tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;br&gt;Ersättning medges dock för ingå-&lt;br&gt;ende mervärdesskatt som är hän-&lt;br&gt;förlig till sådana boendeformer&lt;br&gt;som regleras i 20 § andra stycket&lt;br&gt;och 21 § tredje stycket social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) samt 9 § 8&lt;br&gt;och 9 lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade och tillhandahålls enligt&lt;br&gt;6 § socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;eller 7 § lagen (1993:387) om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funk-&lt;br&gt;tionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/8:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200);&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 och 29 §§ samt 8 kap. 10 § mervär-&lt;br&gt;desskattelagen (1994:200) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt 2 § omfattar inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör utom i fall som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan sam-&lt;br&gt;band med överlåtelse av marken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverk-&lt;br&gt;ningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra&lt;br&gt;naturprodukter samt rätt till jakt, fiske eller bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplå-&lt;br&gt;telse av campingsplatser och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upplåtelse av förvaringsboxar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. upplåtelse för djur av byggnader eller mark, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. upplåtelse för trafik av väg,&lt;br&gt;spåranläggning för järnvägstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt 2 § gäller inte&lt;br&gt;heller när en fastighetsägare för&lt;br&gt;stadigvarande användning i en&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyl-&lt;br&gt;dighet eller som medför rätt till&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 9, 11&lt;br&gt;eller 12 § helt eller delvis hyr ut en&lt;br&gt;sådan byggnad eller annan anlägg-&lt;br&gt;ning, som utgör fastighet. Uthyr-&lt;br&gt;ning till staten eller en kommun är&lt;br&gt;skattepliktig även om uthyrningen&lt;br&gt;sker för en verksamhet som inte&lt;br&gt;medför sådan skyldighet eller rätt.&lt;br&gt;Skatteplikt föreligger dock inte för&lt;br&gt;uthyrning till en kommun, om fas-&lt;br&gt;tigheten vidareuthyrs av kommu-&lt;br&gt;nen för användning i en verksam-&lt;br&gt;het som inte medför skattskyldig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bro eller tunnel samt upplåtelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt 2 § gäller inte&lt;br&gt;heller när en fastighetsägare för&lt;br&gt;stadigvarande användning i en&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyl-&lt;br&gt;dighet eller som medför rätt till&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 9, 11&lt;br&gt;eller 12 § helt eller delvis hyr ut en&lt;br&gt;sådan byggnad eller annan anlägg-&lt;br&gt;ning, som utgör fastighet. Uthyr-&lt;br&gt;ning till staten eller en kommun är&lt;br&gt;skattepliktig även om uthyrningen&lt;br&gt;sker för en verksamhet som inte&lt;br&gt;medför sådan skyldighet eller rätt.&lt;br&gt;Skatteplikt föreligger dock inte för&lt;br&gt;uthyrning till en kommun, om fas-&lt;br&gt;tigheten vidareuthyrs av kommu-&lt;br&gt;nen för användning i en verksam-&lt;br&gt;het som inte medför skattskyldig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het eller rätt till återbetalning en-&lt;br&gt;ligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § eller&lt;br&gt;om uthyrningen avser stadigva-&lt;br&gt;rande bostad. Vad som har sagts&lt;br&gt;om uthyrning gäller även för upp-&lt;br&gt;låtelse av bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het eller rätt till återbetalning en-&lt;br&gt;ligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § eller&lt;br&gt;om uthyrningen avser stadigva-&lt;br&gt;rande bostad. Till stadigvarande&lt;br&gt;bostad hänförs inte sådana bo-&lt;br&gt;endeformer som anges i 6 § lagen&lt;br&gt;(1995:1518) om mervärdesskatte-&lt;br&gt;konton för kommuner och lands-&lt;br&gt;ting. Vad som har sagts om uthyr-&lt;br&gt;ning gäller även för upplåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/8:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också vid uthyrning i andra hand och vid bo-&lt;br&gt;stadsrättsinnehavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som inne-&lt;br&gt;has med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan ut-&lt;br&gt;hyrning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt som anges&lt;br&gt;i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas kom-&lt;br&gt;munernas uttag av varor och&lt;br&gt;tjänster för eget behov. Undantaget&lt;br&gt;omfattar inte en kommuns uttag av&lt;br&gt;tjänster när det gäller arbeten på&lt;br&gt;stadigvarande bostad i sådana fall&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas kom-&lt;br&gt;munernas uttag av varor och&lt;br&gt;tjänster för eget behov. Undantaget&lt;br&gt;omfattar inte en kommuns uttag av&lt;br&gt;tjänster när det gäller arbeten på&lt;br&gt;stadigvarande bostad i sådana fall&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 8 §. Till stadig-&lt;br&gt;varande bostad hänförs inte såda-&lt;br&gt;na boendeformer som anges i 6 §&lt;br&gt;lagen (1995:1518) om mervärdes-&lt;br&gt;skattekonton för kommuner och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsförbudet i 9 § 1 gäller&lt;br&gt;inte om den ingående skatten hän-&lt;br&gt;för sig till förvärv eller import för&lt;br&gt;utförande av sådana tjänster som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 7 eller 8 § och för&lt;br&gt;vilka uttagsbeskattning skall ske&lt;br&gt;med stöd av bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. Avdrag får också göras för&lt;br&gt;ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;ett jordbruksarrende även till den&lt;br&gt;del arrendet omfattar bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsförbudet i 9 § 1 gäller&lt;br&gt;inte om den ingående skatten hän-&lt;br&gt;för sig till förvärv eller import för&lt;br&gt;utförande av sådana tjänster som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 7 eller 8 § och för&lt;br&gt;vilka uttagsbeskattning skall ske&lt;br&gt;med stöd av bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. Avdrag far också göras för&lt;br&gt;ingående skatt som hänför sig till&lt;br&gt;ett jordbruksarrende även till den&lt;br&gt;del arrendet omfattar bostad. Fas-&lt;br&gt;tighetsägare som är skattskyldig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1798.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uthyrning av sådana boende- Prop 1997/8:153&lt;br&gt;former som anges i 6 § lagen Bilaga 2&lt;br&gt;(1995:1518) om mervärdesskatte-&lt;br&gt;konton för kommuner och lands-&lt;br&gt;ting har avdragsrätt för ingående&lt;br&gt;skatt avseende dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § och 16 § första stycket 2 finns särskilda begränsningar av rätten&lt;br&gt;till avdrag för ingående skatt som hänför sig till förvärv eller hyra av per-&lt;br&gt;sonbilar eller motorcyklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm, Socialstyrelsen, Statskontoret, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Riksskatteverket, Skattemyndigheten i Dalarnas län, Statens&lt;br&gt;skolverk, Konkurrensverket, Boverket, Kommittén för uppföljning av&lt;br&gt;resursfördelning till fristående skolor (U 1997:10), Askersunds kommun,&lt;br&gt;Bergs kommun, Bodens kommun, Bollnäs kommun, Borlänge kommun,&lt;br&gt;Gotlands kommun, Gällivare kommun, Göteborgs kommun, Helsing-&lt;br&gt;borgs kommun, Höganäs kommun, Jönköpings kommun, Kalmar kom-&lt;br&gt;mun, Karlshamns kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Kungs-&lt;br&gt;backa kommun, Linköpings kommun, Luleå kommun, Malmö kommun,&lt;br&gt;Markaryds kommun, Mora kommun, Nacka kommun, Nyköpings kom-&lt;br&gt;mun, Skellefteå kommun, Skövde kommun, Stockholms kommun,&lt;br&gt;Sundsvalls kommun, Svenljunga kommun, Uddevalla kommun, Valde-&lt;br&gt;marsviks kommun, Vellinge kommun, Västerås kommun, Östersunds&lt;br&gt;kommun, Östra Göinge kommun, Bohuslandstinget, Malmöhus läns&lt;br&gt;landsting, Stockholms läns landsting, Södermanlands läns landsting,&lt;br&gt;Jönköpings läns landsting, Byggentreprenörerna, Sveriges Fastighetsäga-&lt;br&gt;reförbund, Friskolomas riksförbund, HSB Riksförbund, Sveriges Indust-&lt;br&gt;riförbund, Landstingsförbundet, Riksbyggen, Riksförbundet för enskild&lt;br&gt;vård, SABO, Sveriges Arbetsgivareförening, Företagarnas Riksorganisa-&lt;br&gt;tion, Svenska Kommunförbundet, Tjänsteförbundet, Föreningen Auktori-&lt;br&gt;serade Revisorer (FAR), Svenska Revisorsamfundet (SRS), Komrev,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, Sveriges Tandläkarförbund&lt;br&gt;och Sveriges Privattandläkarförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inrikesdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Andersson, Winberg, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Jörgen Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/8:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:153 Vissa kommunala frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56180, Stockholm 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt för landstinget och kommunerna i Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag till annan kommun.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt för landstinget och kommunerna i Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag till annan kommun.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Kristdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:26:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03153</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:26:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FiU28</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FiU28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:153&lt;br/&gt;
Vissa kommunala frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Fi63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:153 Vissa kommunala frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:153&lt;br/&gt;
Vissa kommunala frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Fi62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:153 Vissa kommunala frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Holger Gustafsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:153&lt;br/&gt;
Vissa kommunala frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Fi62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:153 Vissa kommunala frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Holger Gustafsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Tobisson  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:153&lt;br/&gt;
Vissa kommunala frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Fi63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:153 Vissa kommunala frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Tobisson  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>