2226912 GL03152 1997/98 152 prop prop prop Proposition 1997/98:152 Proposition Proposition Socialdepartementet 152 0 1998-04-02 00:00:00 2025-12-19 14:03:40 1998-01-01 00:00:00 Garantipension, m.m. Prop. 1997/98:152 digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GL03152/text https://data.riksdagen.se/dokument/GL03152 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03152 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1997/98:152</h1> <h2>Garantipension, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03152/prop_199798__152-1.png" style="width:36pt;height:39pt;"/> <p>Prop.</p> <p>1997/98:152</p> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 2 april 1998</p> <p>Göran Persson</p> <p>Maj-Inger Klingvall<br>(Socialdepartementet)</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>I propositionen lämnas förslag till hur grundskyddet inom det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet skall utformas. Grundskyddet skall utgöras<br>av garantipension, som kan utges fr.o.m. 65 års ålder till personer som<br>inte har tjänat in rätt till inkomstgrundad ålderspension eller endast har<br>tjänat in en låg sådan. Berättigade till garantipension skall vara personer<br>födda år 1938 eller senare, dvs. de årsklasser som omfattas av det refor-<br>merade ålderspensionssystemets intjänanderegler.</p> <p>Förslaget till lagstiftning om garantipension m.m. avses träda i kraft<br>den 1 januari 2001. Reglerna om att grundskydd inom ålders-<br>pensioneringen skall kunna utges först fr.o.m. 65 års ålder för personer<br>födda år 1938 eller senare föreslås dock träda i kraft den 1 januari 1999.<br>Vissa ändringar föreslås också ske den 1 januari 1999 vad gäller särskilt<br>pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller<br>handikappat barn.</p> <p>1 Riksdagen 1997/98 1 saml. Nrl52</p> <h2>Innehållsförteckning</h2> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5</p> <p>2 &nbsp;&nbsp;Lagtext...............................................................................................5</p> <p>2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om garantipension.......................................5</p> <p>2.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om handikappersättning och vårdbidrag... 12</p> <p>2.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p> <p>allmän försäkring...............................................................17</p> <p>2.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om</p> <p>pensionstillskott.................................................................22</p> <p>2.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p> <p>(1928:370).........................................................................23</p> <p>2.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om<br>särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig</p> <p>vård av sjukt eller handikappat barn ................................26</p> <p>2.7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om<br>särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig</p> <p>vård av sjukt eller handikappat barn ................................27</p> <p>2.8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:309)</p> <p>om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär<br>folkpension........................................................................31</p> <p>2.9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om</p> <p>ändring i sekretesslagen (1980:100)..................................32</p> <p>3 &nbsp;&nbsp;Ärendet och dess beredning.............................................................34</p> <p>4 &nbsp;&nbsp;Bakgrund..........................................................................................35</p> <p>5 &nbsp;&nbsp;Allmänna överväganden..................................................................39</p> <p>5.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning...........................................................................39</p> <p>5.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Garantipension..................................................................40</p> <p>5.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Lagreglering......................................................................46</p> <p>6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Rätt till garantipension.....................................................................47</p> <p>6.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Försäkringstid....................................................................47</p> <p>6.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Krav på tre års försäkringstid............................................56</p> <p>6.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Tidsperiod som försäkringstid kan avse............................58</p> <p>7 &nbsp;&nbsp;Beräkning av garantipension...........................................................62</p> <p>7.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning...........................................................................62</p> <p>7.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Konstruktion av garantipension........................................63</p> <p>7.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Pensionsinkomster som medför reducering av</p> <p>garantipensionen...............................................................70</p> <p>7.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Beräkning av garantipension vid kortare försäkringstid</p> <p>än 40 år..............................................................................74</p> <p>7.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Beräkning av garantipension vid uttag av inkomst-</p> <p>grundad ålderspension före eller efter 65 års ålder...........75</p> <p>7.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Beräkning av garantipension vid partiellt uttag av</p> <p>inkomstgrundad ålderspension..........................................78</p> <p>8 &nbsp;&nbsp;Utbetalning av garantipension.........................................................79</p> <p>8.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Uttag av garantipension.....................................................79</p> <p>8.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ansökan om garantipension..............................................81</p> <p>8.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Månadsvisa utbetalningar med möjlighet till undantag ....88</p> <p>8.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad</p> <p>pensionsrätt.......................................................................91</p> <p>9 &nbsp;&nbsp;Ålderspension i internationella förhållanden...................................94</p> <p>9.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning...........................................................................94</p> <p>9.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Nuvarande regler...............................................................94</p> <p>9.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Garantipension i internationella förhållanden..................95</p> <p>10 &nbsp;Processregler....................................................................................99</p> <p>10.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning...........................................................................99</p> <p>10.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Ärendehantering och beslut.............................................100</p> <p>10.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Ändring av beslut............................................................102</p> <p>10.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Omprövning ...................................................................103</p> <p>10.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Överklagande av beslut...................................................106</p> <p>10.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Preskription m.m.............................................................108</p> <p>10.7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Sekretessfrågor................................................................109</p> <p>11 &nbsp;Samordning mellan ålderspension och andra förmåner.................110</p> <p>11.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning.........................................................................110</p> <p>11.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Y rkesskadelivräntor........................................................111</p> <p>11.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Övrig samordning...........................................................117</p> <p>12 &nbsp;Reduktion av pensionsförmån i vissa fall......................................118</p> <p>12.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Nuvarande regler.............................................................118</p> <p>12.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Regler i det reformerade pensionssystemet.....................124</p> <p>13 &nbsp;Särskilda folkpensionsförmåner....................................................128</p> <p>13.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning.........................................................................128</p> <p>13.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Handikappersättning och vårdbidrag..............................129</p> <p>13.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Särskilt pensionstillägg...................................................131</p> <p>13.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Hustrutillägg....................................................................134</p> <p>13.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Bamtillägg.......................................................................137</p> <p>14 &nbsp;Förändringar inom ramen för nuvarande regelsystem...................138</p> <p>15 &nbsp;Ikraftträdande.................................................................................140</p> <p>16 &nbsp;Omfattning och utveckling av garantipensionssystemet...............141</p> <p>17 &nbsp;Författningskommentar..................................................................143</p> <p>17.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om garantipension................................143</p> <p>17.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om handikappersättning och</p> <p>vårdbidrag ......................................................................162</p> <p>17.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p> <p>allmän försäkring.............................................................168</p> <p>17.4 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om</p> <p>pensionstillskott...............................................................173</p> <p>17.5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen</p> <p>(1928:370).......................................................................173</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>17.6 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1997/98:152</p> <p>särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig</p> <p>vård av sjukt eller handikappat barn ..............................174</p> <p>17.7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om<br>särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig</p> <p>vård av sjukt eller handikappat barn ..............................175</p> <p>17.8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:309)</p> <p>om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär<br>folkpension......................................................................177</p> <p>17.9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000)</p> <p>om ändring i sekretesslagen (1980:100)..........................179</p> <p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>departementspromemorian Garantipension och sam-<br>ordningsfrågor m.m. (Ds 1997:66)..................................181</p> <p>Bilaga 2 Ordlista............................................................................182</p> <p>Bilaga 3 Lagförslag i lagrådsremiss den 19 februari 1998<br>Garantipension m.m........................................................188</p> <p>Bilaga 4 Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss<br>den 19 februari 1998 Garantipension m.m......................219</p> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1998..........223</p> <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> <p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p> <p>1. lag om garantipension</p> <p>2. lag om handikappersättning och vårdbidrag</p> <p>3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</p> <p>4. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott</p> <p>5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</p> <p>6. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till<br>folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn</p> <p>7. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till<br>folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn</p> <p>8. lag om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa<br>fall då make uppbär folkpension</p> <p>9. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i sekretesslagen<br>(1980:100)</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <h2>2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Lagtext</h2> <h3>2.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslag till lag om garantipension</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <h4>1 kap. Allmänna bestämmelser</h4> <p>1 § Garantipension utges till den som saknar inkomstgrundad ålderspen-<br>sion eller vars inkomstgrundade ålderspension inte överstiger ett visst<br>högsta belopp. Garantipensionen är beroende av försäkringstid.</p> <p>Bestämmelserna i lagen gäller dem som är födda år 1938 eller senare.</p> <p>2 § Garantipension och kostnaderna för administrationen av sådan pen-<br>sion skall finansieras av statsmedel.</p> <p>3 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.</p> <p>4 § En pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon<br>med vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft barn skall<br>vid tillämpning av denna lag likställas med gift pensionsberättigad.</p> <p>En pensionsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild från<br>sin make skall vid tillämpning av denna lag likställas med ogift pensions-<br>berättigad, om inte särskilda skäl föranleder annat.</p> <h4>2 kap. Försäkringstid</h4> <p>1 § Som försäkringstid för garantipension skall tillgodoräknas tid under<br>vilken en person har varit folkbokförd i Sverige enligt folkbokförings-</p> <p>lagen (1991:481). Vid flyttning till utlandet skall hänsyn dock inte tas till<br>tid efter utresan om personen enligt nämnda lag då skall avregistreras<br>som utflyttad.</p> <p>2 § Den som före tidpunkten för folkbokföringen oavbrutet har vistats i<br>Sverige efter att ha ansökt om uppehållstillstånd, skall som försäkringstid<br>för garantipension även tillgodoräknas tiden från ansökan om<br>uppehållstillstånd till tidpunkten för folkbokföringen.</p> <p>3 § Den som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. 2 eller</p> <p>3 § utlänningslagen (1989:529) skall som försäkringstid för garantipen-<br>sion även tillgodoräknas tid under vilken han eller hon har varit bosatt i<br>sitt tidigare hemland från och med det kalenderår då den pensionssökan-<br>de fyllde 25 år till tidpunkten då han eller hon först ankom till Sverige.<br>Därvid skall en så stor andel av tiden i hemlandet tillgodoräknas som sva-<br>rar mot förhållandet mellan den tid under vilken den pensionssökande har<br>varit bosatt i Sverige från den första ankomsten till landet till och med det<br>kalenderår då han eller hon fyllde 64 år och hela tidsrymden från det att<br>den pensionssökande första gången kom till landet till och med det<br>kalenderår då han eller hon fyllde 64 år. Vid beräkningen skall bortses<br>från tid för vilken personen, vid bosättning i Sverige, har rätt till pension<br>från hemlandet.</p> <p>Med tid i hemlandet skall likställas tid då den pensionssökande före<br>den första ankomsten till Sverige har befunnit sig i ett annat land där han<br>eller hon har beretts en tillfällig fristad.</p> <p>4 § En svensk medborgare som av Svenska kyrkan har varit sänd till ett<br>annat land för arbete för arbetsgivarens räkning skall som försäkringstid<br>för garantipension även tillgodoräknas denna tid, dock längst tre år i<br>följd. Detsamma gäller för en svensk medborgare som har varit utsänd av<br>ett annat svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant<br>samfund eller en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverk-<br>samhet. Vid beräkningen skall bortses från tid för vilken den utsände, vid<br>bosättning i Sverige, har rätt till sådan pension från det andra landet som<br>inte enligt 3 kap. 3 § skall ligga till grund för beräkning av garantipen-<br>sion.</p> <p>Bestämmelsen i första stycket gäller även medföljande make och den<br>som enligt 1 kap. 4 § under utsändningstiden var att likställa med make.</p> <p>5 § Vid beräkning av försäkringstid skall bortses från tid före det kalen-<br>derår då den pensionssökande har uppnått 16 års ålder och från tid efter<br>det kalenderår då han eller hon har fyllt 64 år.</p> <p>Tid från och med det kalenderår då den pensionssökande har uppnått<br>16 års ålder till och med det kalenderår då han eller hon har fyllt 24 år<br>skall tillgodoräknas som försäkringstid endast om det för den pensions-<br>sökande för samma tid har fastställts pensionsgrundande inkomst eller<br>pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension som per kalenderår uppgår till lägst ett<br>inkomstbasbelopp enligt 1 kap. 6 § nämnda lag.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>6 § Den som omedelbart före den kalendermånad då han eller hon fyllde Prop. 1997/98:152<br>65 år uppbar hel förtidspension eller hel särskild efterlevandepension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall, om det är förmån-<br>ligare än en beräkning enligt 1-5 §§, som försäkringstid för garantipen-<br>sion tillgodoräknas den bosättningstid som legat till grund för beräkning<br>av förtidspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.</p> <p>7 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas ned<br>till närmaste hela antal år.</p> <h4>3 kap. Uttag och beräkning av garantipension</h4> <p>1 § Garantipension utges endast till den som kan tillgodoräknas försäk-<br>ringstid om minst tre år. Garantipension får tas ut tidigast från och med<br>den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år.</p> <p>2 § Garantipension till den som har rätt till inkomstpension eller tilläggs-<br>pension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension utges<br>endast om och till den del han eller hon gör uttag av sådan pension för<br>samma tid. I annat fall får garantipension inte tas ut i andelar.</p> <p>3 § Till grund för beräkning av garantipension enligt 4-6 §§ skall, om<br>inte annat anges i 7 §, ligga den inkomstgrundade ålderspension som den<br>pensionssökande har rätt till för samma år. Med inkomstgrundad ålders-<br>pension avses ålderspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension före reducering enligt 12 kap. 9 § samma lag, och allmän<br>obligatorisk ålderspension enligt utländsk lagstiftning som inte är att lik-<br>ställa med garantipension enligt denna lag. Inkomstpension och premie-<br>pension skall därvid beräknas som om den pensionssökande endast hade<br>tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pen-<br>sionsrätt, före reducering enligt 4 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension, hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.</p> <p>Vid tillämpning av första stycket skall, då pensionsrätt eller pensions-<br>poäng till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har till-<br>godoräknats eller har reducerats för den pensionssökande, hänsyn tas till<br>den inkomstpension eller tilläggspension som skulle ha utgetts om full<br>avgift hade erlagts.</p> <p>Vid beräkning av garantipension enligt 4-6 §§ skall med inkomstgrun-<br>dad ålderspension likställas tilläggspension i form av änkepension som<br>uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om<br>ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring samt efterlevandepen-<br>sion och förtidspension enligt utländsk lagstiftning.</p> <p>4 § För den som är ogift och helt saknar inkomstgrundad ålderspension<br>enligt 3 § eller vars årliga inkomstgrundade ålderspension inte överstiger<br>1,26 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garantipensionen motsvara<br>2,13 gånger prisbasbeloppet (basnivån för ogifta) minskat med ett belopp<br>som motsvarar den inkomstgrundade ålderspensionen enligt 3 §.</p> <p>För den som är gift och helt saknar inkomstgrundad ålderspension en-<br>ligt 3 § eller vars årliga inkomstgrundade ålderspension inte överstiger</p> <p>1,14 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garantipensionen motsvara Prop. 1997/98:152</p> <p>1,9 gånger prisbasbeloppet (basnivån för gifta) minskat med ett belopp<br>som motsvarar den inkomstgrundade ålderspensionen enligt 3 §.</p> <p>5 § För den som är ogift och vars årliga inkomstgrundade ålderspension<br>enligt 3 § överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garan-<br>tipensionen motsvara skillnaden mellan 0,87 gånger prisbasbeloppet och<br>ett belopp som motsvarar 48 procent av den del av den inkomstgrundade<br>ålderspensionen enligt 3 § som överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>För den som är gift och vars årliga inkomstgrundade ålderspension en-<br>ligt 3 § överstiger 1,14 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garanti-<br>pensionen motsvara skillnaden mellan 0,76 gånger prisbasbeloppet och<br>ett belopp som motsvarar 48 procent av den del av den inkomstgrundade<br>ålderspensionen enligt 3 § som överstiger 1,14 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>6 § För den som inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garanti-<br>pension skall garantipensionens basnivåer avkortas till så stor andel av<br>2,13 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,9 gånger prisbas-<br>beloppet för den som är gift, som svarar mot förhållandet mellan det antal<br>år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas den pensionsberättigade och<br>talet 40. Nivåerna 1,26 respektive 1,14 gånger prisbasbeloppet samt be-<br>loppen 0,87 respektive 0,76 gånger prisbasbeloppet, för beräkning av<br>garantipension enligt 4 och 5 §§, skall avkortas på motsvarande sätt.</p> <p>7 § Har den garantipensionsberättigade rätt till inkomstpension eller<br>tilläggspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion skall garantipensionen alltid beräknas som om inkomstpensionen<br>och tilläggspensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den pen-<br>sionsberättigade fyller 65 år.</p> <p>Om sådant tillägg utges som avses i 6 kap. 9 § lagen om inkomstgrun-<br>dad ålderspension och om inkomstpension eller tilläggspension har tagits<br>ut före den kalendermånad då den pensionssökande fyllde 65 år skall, vid<br>beräkning av garantipension, detta tillägg ökas på motsvarande sätt som<br>hel årlig tilläggspension har minskats enligt 6 kap. 10 § samma lag.</p> <p>8 § Partiell garantipension skall utgöra en så stor andel av garantipension<br>beräknad enligt 4-7 §§ vid helt uttag som svarar mot den andel med<br>vilken uttag görs.</p> <h4>4 kap. Utbetalning av pension m.m.</h4> <p>1 § För garantipension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i</p> <p>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension:</p> <p>- 12 kap. 1 och 2 §§ om ansökan,</p> <p>- 12 kap. 3 § första stycket samt andra stycket första och andra meningen<br>om återkallelse och minskning,</p> <p>- 12 kap. 5 § första och andra styckena samt 6-8 §§ om utbetalning,</p> <p>- 14 kap. 1 § första och tredje styckena om återbetalning, och</p> <p>- 14 kap. 7 och 8 §§ om avdrag på pension.</p> <p>Vid samtidig utbetalning av garantipension och pension enligt lagen Prop. 1997/98:152<br>om inkomstgrundad ålderspension skall avrundning enligt 12 kap. 5 §<br>andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension ske på garantipen-<br>sionen.</p> <p>2 § Garantipension skall betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige.<br>Vid flyttning till utlandet skall garantipension betalas ut till och med den<br>månad då den pensionsberättigade enligt folkbokföringslagen (1991:481)<br>skall avregistreras som utflyttad.</p> <p>3 § Den som har böijat uppbära garantipension men som till följd av bo-<br>sättning utomlands inte längre har rätt att få garantipension utbetald till<br>sig, kan även i fortsättningen få garantipension om det med hänsyn till<br>omständigheterna är uppenbart oskäligt att inte betala ut garantipensio-<br>nen.</p> <p>4 § För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obli-<br>gatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i<br>arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller<br>lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag<br>eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till<br>annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket,<br>skall garantipensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Mot-<br>svarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om<br>yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av liv-<br>ränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan liv-<br>ränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför en skada för<br>vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjuk-<br>penning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden.<br>Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett en-<br>gångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om<br>livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett be-<br>lopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade<br>försäkringstekniska grunderna.</p> <p>Summan av garantipension, inkomstpension enligt lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension enligt samma lag<br>skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en<br>sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade uppbär som<br>skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på garantipensionen<br>och därefter på tilläggspensionen. Garantipension skall på motsvarande<br>sätt minskas med den livränta som den pensionsberättigade uppbär som<br>efterlevande.</p> <p>Garantipension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna<br>paragraf, tillsammans med utgiven pension enligt lagen om inkomstgrun-<br>dad ålderspension, för månad räknat understiga 13 procent av prisbasbe-<br>loppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbeloppet för den<br>som är gift.</p> <p>5 § Om en pensionsberättigad sedan minst trettio dagar i följd är intagen i<br>kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall, från och med den trettioförsta</p> <p>dagen, garantipension utges med högst ett belopp som innebär att garan-<br>tipensionen tillsammans med utgiven pension enligt lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension uppgår till för månad räknat 4,5 procent<br>av prisbasbeloppet. Såsom intagen skall räknas även den som olovligen<br>avvikit från anstalt eller vistas utom anstalt med anledning av permission.<br>Skall garantipensionen dras in för del av en kalendermånad, beräknas<br>garantipensionen för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet och<br>avrundas till närmaste krontal.</p> <p>Den allmänna försäkringskassan får medge en nära anhörig, som för<br>sitt uppehälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller<br>delvis uppbära sådan del av garantipensionen, som enligt vad som sägs i<br>första stycket annars inte skall utges.</p> <h4>5 kap. Övriga bestämmelser</h4> <p>1 § För beslut om garantipension gäller i tillämpliga delar följande be-<br>stämmelser om beslut om pension i lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension:</p> <p>- 13 kap. 4-6 §§ om beslut,</p> <p>- 13 kap. 9 § första stycket, 11 § första stycket, 12 §, 13 § första och<br>andra styckena samt 15 och 16 §§ om omprövning, och</p> <p>- 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§,<br>22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.</p> <p>2 § Ett beslut om garantipension för viss tid skall ändras av allmän för-<br>säkringskassa, om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den<br>ålderspension, efterlevandepension eller förtidspension för samma tid<br>som legat till grund för beräkning av garantipensionen.</p> <p>3 § För garantipension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension:</p> <p>- 15 kap. 1 § om Riksförsäkringsverkets åliggande,</p> <p>- 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om<br>underrättelse till en enskild,</p> <p>- 15 kap. 10, 11, 13 och 14 §§ om anmälan och om uppgiftsskyldighet,</p> <p>- 15 kap. 15 § om undantag från sekretess,</p> <p>- 15 kap. 16 § första stycket andra meningen om förbud mot pantsätt-<br>ning och överlåtelse, och</p> <p>- 15 kap. 17 § om preskription.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p> <p>2. Med försäkringstid för garantipension skall för tid före år 2001 avses<br>bosättningstid enligt 5 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring i<br>kapitlets lydelse före den 1 januari 2001.</p> <p>3. För den som har rätt att enligt 2 kap. 3 § som försäkringstid för<br>garantipension tillgodoräknas viss bosättningstid från sitt tidigare hem-<br>land och som har beviljats uppehållstillstånd före den 1 januari 2001 skall<br>beräkningen av försäkringstid ske enligt bestämmelserna om bosätt-<br></p> <p>10</p> <p>ningstid i 5 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse Prop. 1997/98:152<br>före den 1 januari 2001.</p> <p>4. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § skall gälla även i fråga om beräkning<br>av försäkringstid för garantipension för en kvinna som är född år 1944<br>eller tidigare och som med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring uppburit<br>folkpension i form av änkepension. Detsamma skall gälla för en efter-<br>levande kvinna som är född år 1944 eller tidigare och som är 65 år eller<br>äldre när maken avlider samt då skulle ha haft rätt till folkpension i form<br>av änkepension med stöd av nämnda övergångsbestämmelser till lagen<br>om ändring i lagen om allmän försäkring, om hon vid tidpunkten för<br>dödsfallet inte hade uppnått 65 års ålder.</p> <p>11</p> <h3>2.2 Förslag till lag om handikappersättning och<br>vårdbidrag</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <h4>Allmänna bestämmelser</h4> <p>1 § Den som är bosatt i Sverige eller som enligt 1 kap. 3 § första och<br>fjärde styckena lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses bosatt<br>här, har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till handikappersättning<br>och vårdbidrag.</p> <p>2 § Frågor om handikappersättning och vårdbidrag enligt denna lag<br>handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.</p> <p>3 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.</p> <p>4 § Med en förälder enligt denna lag skall likställas den, med vilken en<br>förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadig-<br>varande sammanbor, samt den som med socialnämndens tillstånd har<br>tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.</p> <h4>Handikappersättning</h4> <p>5 § Rätt till handikappersättning har den som har fyllt sexton år och som<br>innan han eller hon har fyllt 65 år för avsevärd tid har fått sin funk-<br>tionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller hon</p> <p>1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,</p> <p>2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan,<br>eller</p> <p>3. i annat fall har betydande merutgifter.</p> <p>Om den funktionshindrade behöver hjälp antingen i den dagliga livs-<br>föringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i något av dessa båda av-<br>seenden, och dessutom har merutgifter i anledning av funktionshindret,<br>grundas bedömningen av rätten till handikappersättning på det samman-<br>lagda behovet av stöd.</p> <p>Vid tillämpning av denna paragraf skall med en person som förvärvs-<br>arbetar likställas en studerande som får studiestöd enligt studiestödslagen<br>(1973:349) eller som endast på grund av bestämmelser om behovspröv-<br>ning är utesluten från sådan förmån.</p> <p>Handikappersättning utges alltid till den som är blind, döv eller gravt<br>hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt före<br>65 års ålder.</p> <p>6 § Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgiftemas storlek utgör<br>handikappersättning för år räknat 69, 53 eller 36 procent av prisbasbe-<br>loppet.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>12</p> <p>Handikappersättning kan begränsas till viss tid. Behovet av handikapp-<br>ersättning skall omprövas i samband med beslut om förtidspension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring och när den som uppbär handi-<br>kappersättning beviljas ålderspension enligt lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension eller garantipension enligt lagen (1998:000)<br>om garantipension. Omprövning skall också ske när förhållanden som<br>påverkar behovet av handikappersättning har ändrats.</p> <p>För tid före den månad, då hel förtidspension eller hel ålderspension<br>böljar utges, utgör handikappersättningen till den som är blind, för år<br>räknat, 69 procent av prisbasbeloppet. För tid därefter utgör ersättningen<br>till den som är blind 36 procent av prisbasbeloppet om inte stödbehovet<br>ger anledning till högre ersättning.</p> <p>Handikappersättning till den som är döv eller gravt hörselskadad utgör<br>36 procent av prisbasbeloppet om inte stödbehovet ger anledning till<br>högre ersättning.</p> <p>7 § Vid tillämpning av 6 och 7 §§ skall den anses blind vars synförmåga,<br>sedan ljusbrytningsfel har rättats, är så nedsatt att han eller hon saknar<br>ledsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den som med hörapparat saknar<br>möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal.</p> <h4>Vårdbidrag</h4> <p>8 § En förälder har rätt till vårdbidrag för barn som inte har fyllt 16 år om</p> <p>1. barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funk-<br>tionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader,<br>eller</p> <p>2. det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer<br>merkostnader.</p> <p>Har föräldern flera funktionshindrade barn som inte har fyllt 16 år<br>grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda be-<br>hovet av tillsyn och vård samt på hur stora merkostnaderna är.</p> <p>9 § Vårdbidrag utges allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och<br>merkostnadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels<br>förmån. Hel förmån utgör, utom i fall som avses i tredje stycket, 250 pro-<br>cent av prisbasbeloppet och partiell förmån tillämplig andel därav.<br>Vårdbidrag som utges med beaktande enbart av merkostnader får be-<br>stämmas till 62,5 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår<br>till minst detta belopp eller till 36 procent av prisbasbeloppet om mer-<br>kostnaderna uppgår till minst detta belopp.</p> <p>Av vårdbidrag som utges med beaktande av såväl tillsyns- och vårdbe-<br>hovets omfattning som merkostnadernas storlek kan en viss angiven del<br>bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna ersättning bestäms<br>till:</p> <p>1. 18 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 18<br>men inte 36 procent av prisbasbeloppet;</p> <p>2. 36 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 36<br>men inte 53 procent av prisbasbeloppet;</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>13</p> <p>3. 53 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 53<br>men inte 69 procent av prisbasbeloppet, och</p> <p>4. 69 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till<br>69 procent av prisbasbeloppet eller mer.</p> <p>Om behovet av särskild tillsyn och vård för ett barn grundar rätt till hel<br>förmån utan att merkostnaderna beaktas och merkostnaderna uppgår till<br>minst 18 procent av prisbasbeloppet, skall beloppet av hel förmån enligt<br>första stycket höjas med merkostnadsersättning som, allt efter merkost-<br>nadernas storlek, bestäms till 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbe-<br>loppet med tillämpning av andra stycket.</p> <p>10 § Vårdbidraget får begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall om-<br>prövas minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med<br>längre mellanrum. Vårdbidraget skall alltid omprövas när förhållanden<br>som påverkar behovet av vårdbidrag har ändrats.</p> <p>Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet utges vårdbidrag<br>under avbrott som varar högst sex månader. Om det finns särskilda skäl<br>kan vårdbidrag utges även under ett avbrott som varar ytterligare sex<br>månader.</p> <h4>Gemensamma bestämmelser</h4> <p>11 § Den som vill få handikappersättning eller vårdbidrag skall ansöka<br>om detta hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen för-<br>ordnar.</p> <p>Om handikappersättning eller vårdbidrag har beviljats för begränsad<br>tid får den tid för vilken förmånen skall utges förlängas utan att ansökan<br>om det har gjorts.</p> <p>För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan<br>om handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning lämnas i enlig-<br>het med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksför-<br>säkringsverket föreskriver.</p> <p>12 § Som villkor för rätt till handikappersättning får det föreskrivas att<br>den sökande skall vara intagen på ett visst sjukhus under högst 30 dagar<br>eller undersökas av en viss läkare. Motsvarande gäller i fråga om rätt till<br>vårdbidrag. För kostnader som uppstår med anledning av en sådan före-<br>skrift skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen förordnar.</p> <p>13 § Handikappersättning och vårdbidrag utges från och med den månad<br>då rätt till förmånen har inträtt.</p> <p>Vårdbidrag får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader och<br>handikappersättning för två år före ansökningsmånaden.</p> <p>14 § Handikappersättning utges till och med den månad då den ersätt-<br>ningsberättigade har avlidit eller rätten till förmånen annars har upphört.<br>Motsvarande gäller för vårdbidrag, som dock utges längst till och med<br>månaden före den då barnet fyller 16 år.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>14</p> <p>15 § Avlider ett barn, för vilket vårdbidrag enligt 9 och 10 §§ utges så-<br>som hel, tre fjärdedels eller halv förmån, utges vårdbidrag till och med<br>den åttonde månaden efter dödsfallet, dock längst till och med den månad<br>då vårdbidraget annars skulle ha upphört.</p> <p>Vårdbidrag enligt första stycket utges som halv förmån, om bidraget<br>vid tiden för dödsfallet lämnades såsom hel eller tre fjärdedels förmån,<br>och i annat fall som en fjärdedels förmån.</p> <p>Om det vårdbidrag som utgick vid dödsfallet till viss del hade bestämts<br>som merkostnadsersättning skall motsvarande del av vårdbidraget enligt<br>denna paragraf anses utgöra sådan ersättning.</p> <p>16 § För den som vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift<br>det betalas ut bidrag från staten, en kommun eller ett landsting, utges<br>handikappersättning eller vårdbidrag endast om vården kan beräknas<br>pågå högst sex månader. Detsamma gäller om han eller hon vårdas utan-<br>för institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför en<br>sådan institution och staten, kommunen eller landstinget är huvudman för<br>vården. Om den beräknade vårdtiden är längre än sex månader kan dock<br>vårdbidrag utges för ett svårt sjukt barn under högst tolv månader om en<br>förälder i betydande omfattning regelbundet behöver vara närvarande på<br>institutionen som en del av behandlingen av barnet.</p> <p>Om någon som vårdas på institution som avses i första stycket, och till<br>följd härav inte har rätt till handikappersättning eller vars förälder av<br>sådan anledning inte har rätt till vårdbidrag, tillfälligt inte vårdas genom<br>huvudmannens försorg, utges ersättning för sådan tid om denna uppgår<br>till minst tio dagar per kvartal eller till minst tio dagar i följd. Skall i<br>sådant fall ersättning utges för del av en kalendermånad, utges ersätt-<br>ningen för varje dag med en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas<br>till närmaste krontal.</p> <p>17 § Handikappersättning och vårdbidrag skall betalas ut månadsvis. När<br>ersättningsbeloppet beräknas för månad skall den ersättning för år räknat<br>från vilken beräkningen utgår avrundas till närmaste krontal som är jämnt<br>delbart med tolv. Om den ersättningsberättigade förutom handikapper-<br>sättningen eller vårdbidraget även uppbär förtidspension eller efter-<br>levandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, ålderspen-<br>sion enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension eller<br>garantipension enligt lagen (1998:000) om garantipension skall samtliga<br>dessa ersättningar anses som en ersättning vid avrundningen. Avrundning<br>skall i första hand göras på garantipensionen, därefter på folkpensionen<br>och sedan på handikappersättningen eller vårdbidraget.</p> <p>18 § Om båda föräldrarna till ett barn, för vilket de har rätt till vård-<br>bidrag, är berättigade till sådant bidrag utges bidraget till den förälder<br>som står för den huvudsakliga tillsynen och vården av barnet. Om båda<br>föräldrarna begär att bidraget delas upp, skall dock hälften av vård-<br>bidraget betalas till var och en av dem om båda tar del i vården om barnet<br>eller, i fall som avses i 15 §, om båda vid tiden för dödsfallet tog del i<br>vården.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>15</p> <p>För uppdelning av vårdbidrag enligt första stycket krävs att båda för- Prop. 1997/98:152<br>äldrama har eller vid tiden för dödsfallet hade gemensam vårdnad om<br>barnet.</p> <p>19 § Den som uppbär handikappersättning eller vårdbidrag är skyldig att<br>utan oskäligt dröjsmål anmäla till den allmänna försäkringskassan om<br>förhållandena ändras så att rätten till förmånen påverkas. För den som är<br>omyndig är det förmyndaren som är anmälningsskyldig. God man eller<br>förvaltare enligt föräldrabalken till en ersättningsberättigad har mot-<br>svarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.</p> <p>Om en anmälan som avses i första stycket inte görs får förmånen dras</p> <p>in för viss tid eller tills vidare.</p> <p>20 § Ändring av handikappersättning och vårdbidrag skall gälla från och<br>med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändring upp-<br>kom.</p> <p>Vad som föreskrivs i 11 § första och andra styckena samt 12 § gäller<br>även i fråga om ökning av handikappersättning eller vårdbidrag. Om<br>ökningen kräver ansökan av den förmånsberättigade tillämpas 13 § andra<br>stycket.</p> <p>Vad som sägs i denna paragraf skall inte tillämpas i fråga om ändring<br>av handikappersättning eller vårdbidrag med anledning av förändring av<br>prisbasbeloppet.</p> <h4>Övriga bestämmelser</h4> <p>21 § En socialförsäkringsnämnd skall avgöra ärenden om rätt till handi-<br>kappersättning eller vårdbidrag. Vad som föreskrivs om socialförsäk-<br>ringsnämnd i 18 kap. 17 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall<br>då gälla.</p> <p>22 § För handikappersättning och vårdbidrag gäller i tillämpliga delar<br>följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p> <p>- 20 kap. 2 a-4 §§ om utbetalning, indragning och återbetalning,</p> <p>- 20 kap. 5-7 §§ om preskription, utmätning och skadestånd m.m.,</p> <p>- 20 kap. 8-9 a §§ om uppgiftsskyldighet m.m.,</p> <p>- 20 kap. 10 och 10 a §§ om omprövning och ändring, och</p> <p>- 20 kap. 11-13 §§ om överklagande.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p> <p>2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om handikappersätt-<br>ning och vårdbidrag för tid före ikraftträdandet.</p> <p>3. För ersättningsberättigad som före den 1 januari 2001 uppbar inva-<br>liditetstillägg eller invaliditetsersättning som beviljats före den 1 juli<br>1975 på grundval av då gällande regler, får förmånen inte minskas eller<br>upphöra i annat fall än om så skulle ha skett om de äldre bestämmelserna<br>alltjämt hade varit tillämpliga.</p> <p>16</p> <h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring¹</p> <p>dels att 5 kap. 8 § skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att 5 kap. 1, 3, 4, 7 och 13 §§ skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att punkten 11 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)<br>om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,</p> <p>dels att punkten 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277)<br>om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>En försäkrad som är bosatt i<br>Sverige har rätt till folkpension i<br>form av ålderspension, förtidspen-<br>sion, efterlevandepension och han-<br>dikappersättning som utgör tillägg<br>till pension</p> <p>5 kap.<br>1§</p> <p>2</p> <p>En försäkrad som är bosatt i<br>Sverige har rätt till folkpension i<br>form av förtidspension, efterlevan-<br>depension och handikappersätt-<br>ning som utgör tillägg till pension</p> <p>a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng för tilläggspension, eller</p> <p>b) enligt 5-11 §§ i förhållande<br>till det antal år som tillgodoräknats<br>som bosättningstid i Sverige.</p> <p>b) enligt 5-7 och 9-11 §§ i för-<br>hållande till det antal år som till-<br>godoräknats som bosättningstid i<br>Sverige.</p> <p>En försäkrad som är bosatt i<br>Sverige har rätt till folkpension i<br>form av ålderspension enligt 3 § i<br>förhållande till det antal år för<br>vilka tillgodoräknats pensions-<br>poäng för tilläggspension.</p> <p>En svensk medborgare som är bosatt utomlands har rätt till folkpension<br>enligt första stycket a.</p> <p>Folkpension enligt 1 § första<br>stycket a beräknas i förhållande till<br>det antal år för vilka den pensions-<br>berättigade eller, när fråga är om</p> <h4>3 §³</h4> <p>Folkpension enligt 1 § första<br>stycket a eller andra stycket be-<br>räknas i förhållande till det antal år<br>för vilka den pensionsberättigade</p> <p>Lagen omtryckt 1982:120.</p> <p>Senaste lydelse av 8 § 1992:1277.</p> <p>² Senaste lydelse 1992:1277.</p> <p>³ Senaste lydelse 1992:1277.</p> <p>17</p> <p>efterlevandepension, den avlidne<br>vid tilläggspensionens beräkning<br>tillgodoräknats pensionspoäng.</p> <p>eller, när fråga är om efterlevande-<br>pension, den avlidne vid tilläggs<br>pensionens beräkning tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, utges folkpension<br>med oavkortat belopp. I annat fall utges folkpension med så stor andel därav<br>som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng<br>tillgodoräknats och talet 30.</p> <p>Om rätt till tilläggspension inte<br>föreligger krävs att antalet år för<br>vilka pensionspoäng tillgodoräknats<br>och därmed jämställda år uppgår till<br>minst tre.</p> <p>Med år för vilka tillgodoräknats<br>pensionspoäng jämställs</p> <p>1. år, för vilket pensionspoäng<br>inte tillgodoräknats till följd av be-<br>stämmelserna i 11 kap. 6 § första<br>stycket eller 11 kap. 7 §, i detta<br>lagrums lydelse före den 1 januari<br>1982,</p> <p>Om rätt till tilläggspension inte<br>föreligger krävs att antalet år för<br>vilka pensionspoäng tillgodoräk-<br>nats uppgår till minst tre.</p> <h4>4 §⁴</h4> <p>Med år för vilket har tillgodo-<br>räknats pensionspoäng likställs vid<br>beräkning av förtidspension och<br>efterlevandepension</p> <p>1. år, för vilket pensionspoäng<br>inte har tillgodoräknats till följd av<br>bestämmelserna i 11 kap. 6 § första<br>stycket, z detta lagrums lydelse före<br>den 1 januari 1999, eller 4 kap.<br>8 § andra stycket lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension<br>om tillgodoräknande av pensions-<br>poäng vid bristande eller under-<br>låten avgiftsbetalning eller bestäm-<br>melserna i 11 kap. 7 § denna lag, i<br>detta lagrums lydelse före den<br>1 januari 1982,</p> <p>2. år före år 1960, för vilket beräknats till statlig inkomstskatt taxerad<br>inkomst,</p> <p>3. såvitt gäller svensk medborgare, år före år 1960 eller, såvitt gäller<br>utländsk medborgare, år före år 1974, för vilket erlagts sjömansskatt,<br>samt</p> <p>4. såvitt gäller person som upp-<br>burit ersättning som avses i 11 kap.<br>2 § jjärde stycket, år före år 1963,<br>för vilket skulle ha beräknats till<br>statlig inkomstskatt taxerad inkomst<br>om skattskyldighet hade förelegat<br>för ersättningen.</p> <p>4. såvitt gäller person som upp-<br>burit ersättning som avses i 2 kap.<br>12 § lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension, år före år<br>1963, för vilket skulle ha beräknats<br>till statlig inkomstskatt taxerad in-<br>komst om skattskyldighet hade<br>förelegat för ersättningen.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1992:1277.</p> <p>18</p> <p>Om den försäkrade har beviljats<br>uppehållstillstånd i Sverige med<br>stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlän-<br>ningslagen (1989:529) skall som<br>bosättningstid även tillgodoräknas<br>tid då han varit bosatt i sitt tidigare<br>hemland från och med det år då<br>han uppnått 16 års ålder till och<br>med året före det då han först an-<br>kom till Sverige. Som bosättnings-<br>tid tillgodoräknas så stor andel av<br>tiden i hemlandet som motsvarar<br>förhållandet mellan den tid den<br>försäkrade varit bosatt i Sverige<br>från och med det år då han först<br>ankom hit till landet till och med<br>det år då han fyllt 64 år och hela<br>sistnämnda tidsperiod. I fråga om<br>förtidspension eller efterlevande-<br>pension skall i stället för året då<br>den försäkrade skulle fylla 64 år<br>som utgångspunkt tas året före<br>pensionsfallet. Vid beräkningen<br>enligt detta stycke bortses från tid<br>då den försäkrade varit bosatt i sitt<br>hemland och för vilken rätt till<br>pension från hemlandet föreligger<br>vid bosättning i Sverige.</p> <p>Med tid för bosättning i hemlan-<br>det jämställs tid då den försäkrade<br>före den första ankomsten till<br>Sverige befunnit sig i annat land<br>där han beretts en tillfällig fristad.</p> <h4>7§⁵</h4> <p>Om den försäkrade har beviljats<br>uppehållstillstånd i Sverige med<br>stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlän-<br>ningslagen (1989:529) skall som<br>bosättningstid även tillgodoräknas<br>tid då han eller hon har varit bo-<br>satt i sitt tidigare hemland från och<br>med det år då den försäkrade<br>fyllde 16 år till tidpunkten då han<br>eller hon först ankom till Sverige.<br>Därvid skall en så stor andel av<br>tiden i hemlandet tillgodoräknas<br>som svarar mot förhållandet<br>mellan den tid under vilken den<br>försäkrade har varit bosatt i<br>Sverige från den första ankomsten<br>till landet till och med det år då<br>han eller hon fyllde 64 år och hela<br>tidsrymden från det att den försäk-<br>rade första gången kom till landet<br>till och med det år då han eller<br>hon fyllde 64 år. I fråga om för-<br>tidspension eller efterlevandepen-<br>sion skall i stället för året då den<br>försäkrade skulle fylla 64 år som<br>utgångspunkt tas året före pen-<br>sionsfallet. Vid beräkningen enligt<br>detta stycke bortses från tid för<br>vilken den försäkrade, vid bosätt-<br>ning i Sverige, har rätt till pension<br>från hemlandet.</p> <p>Med tid för bosättning i hemlan-<br>det likställs tid då den försäkrade<br>före den första ankomsten till<br>Sverige befunnit sig i annat land<br>där han eller hon beretts en till-<br>fällig fristad.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Vad som i första stycket sägs om den som beviljats uppehållstillstånd<br>med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529) skall gälla även<br>en försäkrad som</p> <p>a) annars beviljats uppehållstill-<br>stånd på grund av att han ansetts<br>som flykting enligt konventionen<br>d. 28 juli 1951 angående flyk-<br>tingars rättsliga ställning, eller</p> <p>a) annars beviljats uppehållstill-<br>stånd på grund av att han eller hon<br>ansetts som flykting enligt kon-<br>ventionen d. 28 juli 1951 angående<br>flyktingars rättsliga ställning, eller</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1996:1380.</p> <p>19</p> <p>b) beviljats uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. 1 § 2 eller 3 utlän- Prop. 1997/98:152<br>ningslagen i paragrafens lydelse före den 1 januari 1997 eller enligt mot-<br>svarande äldre bestämmelser.</p> <p>I de fall då folkpension i form av<br>ålderspension har börjat utges före<br>det år då den försäkrade fyller<br>65 år, skall omräkning av pen-<br>sionen med hänsyn till till-<br>kommande bosättningstid eller år<br>för vilka tillgodoräknats pensions-<br>poäng inte göras förrän från och<br>med den månad varunder den<br>försäkrade fyller 65 år.</p> <p>13 §⁶</p> <p>I de fall då folkpension i form av<br>ålderspension har börjat utges före<br>det år då den försäkrade fyller<br>65 år, skall omräkning av pen-<br>sionen med hänsyn till till-<br>kommande år för vilka tillgodo-<br>räknats pensionspoäng inte göras<br>förrän från och med den månad<br>varunder den försäkrade fyller<br>65 år.</p> <p>11.⁷ I fall då rätt till bamtillägg<br>föreligger för december månad<br>1989 gäller fortfarande äldre be-<br>stämmelser om denna förmån.<br>Dock skall bamtillägg som utges<br>till sådan pension som anges i<br>6 kap. 1 § andra stycket och 7 kap.<br>2 § andra- fjärde styckena utgöra<br>motsvarande andel av bamtillägg<br>till hel pension.</p> <p>11. I fall då rätt till bamtillägg<br>föreligger för december månad<br>1989 gäller fortfarande äldre be-<br>stämmelser om denna förmån. Vad<br>som därvid föreskrivits om ålders-<br>pension och tilläggspension i form<br>av ålderspension skall i stället<br>gälla inkomstpension eller tilläggs-<br>pension enligt lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension<br>eller garantipension enligt lagen<br>(1998:000) om garantipension.<br>Minskning av barntillägget till den<br>som uppbär ålderspension skall<br>ske endast i den utsträckning<br>summan av hel pension enligt<br>lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension och hel garantipension<br>enligt lagen om garantipension<br>överstiger 2,13 gånger prisbas-<br>beloppet. Bamtillägg som utges till<br>pension som tagits ut till viss andel<br>skall utgöra motsvarande andel av<br>bamtillägg till hel pension. Därvid<br>skall vad som föreskrivs i tredje<br>meningen om minskning gälla<br>motsvarande andel av 2,13 gånger<br>prisbasbeloppet.</p> <p>⁶ Senaste lydelse 1992:1277.</p> <p>⁷ Senaste lydelse 1992:1702.</p> <p>20</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>8. Rätt till bamtillägg som utges med stöd av övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring tillkommer försäkrad som är bosatt i Sverige. I fråga om en<br>svensk medborgare, som hade rätt till bamtillägg för december 1989 och<br>som är bosatt utomlands, gäller fortfarande äldre bestämmelser i 5 kap.<br>2 §, i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989.</p> <p>Bamtillägg till ålderspension<br>eller förtidspension utges på<br>grundval av samma antal år med<br>pensionspoäng eller samma bosätt-<br>ningstid som ligger till grund för<br>beräkningen av folkpensionen.</p> <p>Bamtillägg till förtidspension<br>utges på grundval av samma antal<br>år med pensionspoäng eller samma<br>bosättningstid som ligger till grund<br>för beräkningen av folkpensionen.</p> <p>Bamtillägg till ålderspension<br>utges på grundval av samma antal<br>försäkringsår som ligger till grund<br>för beräkningen av garantipension<br>enligt lagen (1998:000) om garanti-<br>pension, eller skulle ha legat till<br>grund för beräkning av garanti-<br>pension om rätt till sådan pension<br>förelegat.</p> <p>Om bamtillägg med tillämpning av andra stycket skall utges med viss<br>andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till<br>tilläggspension som den försäkrade uppbär beräknas på ett oavkortat<br>bamtillägg och andelsberäkning enligt andra stycket göras på det belopp<br>som framkommer efter denna minskning.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 1, 3, 4, 7, 8 och 13 §§ den<br>1 januari 1999 och i övrigt den 1 januari 2001.</p> <p>2. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för tid före ikraftträdan-<br>det. För tid därefter skall äldre bestämmelser av 5 kap. 1, 3, 8 och 13 §§<br>fortsätta att gälla för personer som är födda år 1937 eller tidigare.</p> <p>3. För personer som är födda år 1937 eller tidigare skall vid beräkning<br>av förtidspension och efterlevandepension, med år för vilket tillgodo-<br>räknats pensionspoäng, likställas år för vilket pensionspoäng inte har till-<br>godoräknats till följd av bestämmelserna i 15 § lagen (1998:000) om<br>införande av lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Detta,<br>samt vad som föreskrivs i 5 kap. 4 § skall också gälla vid beräkning av<br>ålderspension för personer som är född år 1937 eller tidigare.</p> <p>4. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla vid beräkning av bosätt-<br>ningstid enligt 5 kap. 7 § för den som har beviljats uppehållstillstånd före<br>den 1 januari 1999.</p> <p>21</p> <p>2.4</p> <h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om<br>pensionstillskott</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1969:205) om pensionstillskott<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Till folkpension i form av<br>ålderspension, förtidspension, om-<br>ställningspension eller särskild<br>efterlevandepension utgår pen-<br>sionstillskott enligt denna lag.<br>Sådant tillskott utgår också till<br>folkpension i form av änkepen-<br>sion, som uppbärs med stöd av<br>övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p> <h3>1§'</h3> <p>Till folkpension i form av för-<br>tidspension, omställningspension<br>eller särskild efterlevandepension<br>utges pensionstillskott enligt denna<br>lag. Sådant tillskott utges också till<br>folkpension i form av änkepen-<br>sion, som uppbärs med stöd av<br>övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>Pensionstillskott utges endast till den som är bosatt i Sverige.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p> <p>2. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för tid före ikraftträdan-<br>det. För tid därefter skall äldre bestämmelser fortsätta att gälla för perso-<br>ner som är födda år 1937 eller tidigare.</p> <p>Senaste lydelse 1992:1278.</p> <p>22</p> <p>2.5</p> <h3>Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1997/98:152<br>(1928:370)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 48 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <h4>Anvisningar</h4> <p>till 48 §</p> <p>l.¹ Vid tillämpningen av 48 §<br>4 mom. och denna anvisnings-<br>punkt iakttas följande. Som folk-<br>pension räknas inte barnpension<br>eller vårdbidrag. Folkpension skall<br>anses utgöra en inte obetydlig del<br>av den skattskyldiges inkomst, om<br>den uppgått till minst 6 000 kronor<br>eller minst en femtedel av den<br>sammanräknade inkomsten. Som<br>folkpension behandlas även tilläggs-<br>pension i den mån den enligt lagen<br>(1969:205) om pensionstillskott<br>föranlett avräkning av pensions-<br>tillskott. Ålders-, förtids- eller<br>efterlevandepension, som betalas<br>ut enligt utländsk lagstiftning om<br>social trygghet och utgår enligt<br>grunder som är jämförbara med<br>vad som gäller för folkpension,<br>skall behandlas som folkpension<br>om skattskyldighet för utbetal-<br>ningen föreligger i Sverige. Har<br>folkpension enligt bestämmelserna<br>i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samordnats med<br>yrkesskadelivränta eller annan i<br>nämnda lagrum angiven livränta<br>skall vid tillämpning av första,<br>andra respektive tredje stycket<br>första meningen b det särskilda<br>grundavdraget beräknas med led-<br>ning av den folkpension som<br>skulle ha utgått om sådan sam-<br>ordning inte skett.</p> <p>För gift skattskyldig uppgår det<br>särskilda grundavdraget till<br>134,0 procent av basbeloppet enligt</p> <p>Senaste lydelse 1997:935.</p> <p>1. Vid tillämpningen av 48 §<br>4 mom. och denna anvisnings-<br>punkt iakttas följande. Som folk-<br>pension räknas inte ålderspension,<br>barnpension eller vårdbidrag.<br>Folkpension skall anses utgöra en<br>inte obetydlig del av den skatt-<br>skyldiges inkomst, om den uppgått<br>till minst 6 000 kronor eller minst<br>en femtedel av den sammanräk-<br>nade inkomsten. Som folkpension<br>behandlas även tilläggspension i<br>den mån den enligt lagen (1969:205)<br>om pensionstillskott föranlett<br>avräkning av pensionstillskott.<br>Förtids- eller efterlevandepension,<br>som betalas ut enligt utländsk lag-<br>stiftning om social trygghet och<br>utgår enligt grunder som är jäm-<br>förbara med vad som gäller för<br>folkpension, skall behandlas som<br>folkpension om skattskyldighet för<br>utbetalningen föreligger i Sverige.<br>Har folkpension enligt bestäm-<br>melserna i 17 kap. 2 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>samordnats med yrkesskadeliv-<br>ränta eller annan i nämnda lagrum<br>angiven livränta skall vid tillämp-<br>ning av första, andra respektive<br>tredje stycket första meningen b<br>det särskilda grundavdraget beräk-<br>nas med ledning av den folk-<br>pension som skulle ha utgått om<br>sådan samordning inte skett.</p> <p>För gift skattskyldig uppgår det<br>särskilda grundavdraget till<br>134,0 procent av prisbasbeloppet<br></p> <p>23</p> <p>1 kap. 6 § lagen om allmän försäk-<br>ring, minskat enligt tredje stycket<br>samma lagrum. För övriga skatt-<br>skyldiga uppgår avdraget till<br>151,5 procent av sistnämnda<br>belopp. Avdrag med 151,5 procent<br>av sistnämnda belopp tillkommer<br>också gift skattskyldig, som under<br>någon del av beskattningsåret<br>uppburit folkpension som till-<br>kommer ogift.</p> <p>enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän<br>försäkring, minskat enligt tredje<br>stycket samma lagrum. För övriga<br>skattskyldiga uppgår avdraget till<br>151,5 procent av sistnämnda<br>belopp. Avdrag med 151,5 procent<br>av sistnämnda belopp tillkommer<br>också gift skattskyldig, som under<br>någon del av beskattningsåret<br>uppburit folkpension som till-<br>kommer ogift.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga</p> <p>a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och<br>utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela be-<br>skattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som<br>enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt</p> <p>b) för skattskyldig som inte av-<br>ses i a eller som under beskatt-<br>ningsåret uppburit folkpension i<br>form av förtidspension, tre fjärde-<br>dels, halv eller en fjärdedels<br>ålderspension enligt lagen om all-<br>män försäkring eller som avlidit:<br>uppburen folkpension och pen-<br>sionstillskott som uppburits enligt<br>2 § eller 2 a § lagen om pensions-<br>tillskott. För skattskyldig som har<br>livränta som avses i första stycket<br>sista meningen tillämpas i stället<br>för bestämmelsen i föregående me-<br>ning a bestämmelsen i föregående<br>meningen b om det är till fördel<br>för den skattskyldige.</p> <p>b) för skattskyldig som inte av-<br>ses i a eller som under beskatt-<br>ningsåret uppburit folkpension i<br>form av förtidspension enligt lagen<br>om allmän försäkring eller som av-<br>lidit: uppburen folkpension och pen-<br>sionstillskott som uppburits enligt<br>2 § eller 2 a § lagen om pensions-<br>tillskott. För skattskyldig som har<br>livränta som avses i första stycket<br>sista meningen tillämpas i stället<br>för bestämmelsen i föregående me-<br>ning a bestämmelsen i föregående<br>meningen b om det är till fördel<br>för den skattskyldige.</p> <p>Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av<br>uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra<br>stycket gällande avdragsbeloppet. För skattskyldig som förutom folk-<br>pension i form av förtidspension uppburit livränta enligt 4 kap. lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall erhållen sådan livränta<br>likställas med pension. Pension som utgår på grund av annan pensions-<br>försäkring än tjänstepensionsförsäkring eller från pensionssparkonto re-<br>ducerar inte det särskilda grundavdraget.</p> <p>För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar<br>folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 pro-<br>cent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skatt-<br>skyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Oavsett vad som<br>i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt<br>grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i<br></p> <p>24</p> <p>grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället Prop. 1997/98:152<br>hade tillämpats.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1998 och tillämpas första<br>gången vid 2000 års taxering.</p> <p>2. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för personer som är<br>födda år 1937 eller tidigare.</p> <p>25</p> <h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om<br>särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig<br>vård av sjukt eller handikappat barn</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1990:773) om särskilt pen-<br>sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat<br>barn skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Till folkpension i form av<br>ålderspension, som tillkommer den<br>som är bosatt i Sverige, utges ett<br>särskilt pensionstillägg för år räk-<br>nat enligt vad som sägs i denna<br>lag.</p> <p>Med ett vårdår avses ett<br>kalenderår under vilket</p> <p>1. föräldern under större delen<br>av året har vårdat sjukt eller handi-<br>kappat barn och</p> <p>2. barnet under större delen av<br>året har fått hel förtidspension eller<br>helt sjukbidrag jämte han-<br>dikappersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>Föreslagen lydelsen</p> <h4>1 §'</h4> <p>Till folkpension i form av<br>ålderspension, som tillkommer den<br>som är bosatt i Sverige och som är<br>född år 1953 eller tidigare, utges<br>ett särskilt pensionstillägg för år<br>räknat enligt vad som sägs i denna<br>lag.</p> <h4>3 §²</h4> <p>Med ett vårdår avses ett<br>kalenderår före den 1 januari 1999<br>under vilket</p> <p>1. föräldern under större delen<br>av året har vårdat ett sjukt eller<br>handikappat barn och</p> <p>2. barnet under större delen av<br>året har fått hel förtidspension eller<br>helt sjukbidrag tillsammans med<br>handikappersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>Förälderns rätt att tillgodoräknas vårdår påverkas inte av avbrott i<br>vården under den del av dygnet då barnet vistas i förskola, skola, dag-<br>center eller liknande, eller av kortare avbrott i övrigt i vården som varit<br>utan väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårduppgiften.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1992:1279.</p> <p>² Senaste lydelse 1992:276.</p> <p>26</p> <p>2.7</p> <h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om Prop. 1997/98:152<br>särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig</h3> <h3>vård av sjukt eller handikappat barn</h3> <p>Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1990:773) om särskilt<br>pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handi-<br>kappat barn samt 1 och 3-6 §§ lagen skall ha följande lydelse.</p> <h4>Lag om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av<br>sjukt eller handikappat barn</h4> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>Till folkpension i form av<br>ålderspension, som tillkommer<br>den som är bosatt i Sverige och<br>som är född år 1953 eller tidigare,<br>utges ett särskilt pensionstillägg<br>för år räknat enligt vad som sägs i<br>denna lag.</p> <h4>1 §'</h4> <p>Till inkomstpension och<br>tilläggspension enligt lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension eller garantipension<br>enligt lagen (1998:000) om ga-<br>rantipension, som tillkommer den<br>som är bosatt i Sverige och som är<br>född år 1953 eller tidigare, utges<br>ett särskilt pensionstillägg för år<br>räknat enligt vad som sägs i denna<br>lag.</p> <h4>3 §²</h4> <p>Med ett vårdår avses ett kalenderår före den 1 januari 1999 under<br>vilket</p> <p>1. föräldern under större delen av året har vårdat ett sjukt eller handi-<br>kappat barn och</p> <p>2. barnet under större delen av<br>året har fått hel förtidspension eller<br>helt sjukbidrag tillsammans med<br>handikappersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>2. barnet under större delen av<br>året har fått hel förtidspension eller<br>helt sjukbidrag tillsammans med<br>handikappersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring i<br>dess lydelse före den 1 januari<br>2001.</p> <p>Förälderns rätt att tillgodoräknas vårdår påverkas inte av avbrott i<br>vården under den del av dygnet då barnet vistas i förskola, skola, dag-<br>center eller liknande, eller av kortare avbrott i övrigt i vården som varit<br>utan väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårduppgiften.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1998:000.</p> <p>² Senaste lydelse 1998:000.</p> <p>27</p> <p>Storleken på det särskilda pen-<br>sionstillägget beräknas på grund-<br>val av det antal vårdår som för-<br>äldern räknas till godo. Till grund<br>för beräkningen av pensions-<br>tillägget får läggas högst femton<br>vårdår. Vid beräkningen bortses<br>från år för vilket föräldern enligt<br>lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring</p> <p>1. har fått förtidspension eller<br>sjukbidrag under större delen av<br>kalenderåret,</p> <p>2. har tillgodoräknats pensions-<br>poäng,</p> <p>3. inte har tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng på grund av bristande<br>eller underlåten avgiftsbetalning,</p> <p>4. skulle ha tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng om undantagande från<br>försäkringen för tilläggspension<br>enligt 11 kap. 7 § i lagrummets<br>lydelse före den 1 januari 1982<br>inte hade gällt för honom.</p> <p>För år efter det då föräldern fyllt<br>64 år får vårdår inte tillgodoräknas<br>honom. Detsamma gäller för år då<br>föräldern enligt 6 kap. 1 § tredje<br>stycket samma lag har tagit ut<br>ålderspension före den månad<br>under vilken han fyllt 65 år.</p> <p>För sex tillgodoräknade vårdår<br>är det särskilda pensionstillägget<br>per kalenderår fem procent av<br>basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen</p> <h3>§³</h3> <p>Storleken på det särskilda pen-<br>sionstillägget beräknas på grund-<br>val av det antal vårdår som för-<br>äldern räknas till godo. Till grund<br>för beräkningen av pensions-<br>tillägget får läggas högst femton<br>vårdår. Vid beräkningen bortses<br>från år för vilket föräldern</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>1. under större delen av kalen-<br>deråret har fått förtidspension eller<br>sjukbidrag enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring,</p> <p>2. har tillgodoräknats pensions-<br>poäng enligt lagen om allmän för-<br>säkring i dess lydelse före den<br>1 januari 1999 eller pensionsrätt<br>enligt lagen (1998:000) om in-<br>förande av lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension,</p> <p>3. inte har tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng på grund av bristande<br>eller underlåten avgiftsbetalning,</p> <p>4. skulle ha tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng om undantagande från<br>försäkringen för tilläggspension<br>enligt 11 kap. 7 § lagen om allmän<br>försäkring i dess lydelse före den<br>1 januari 1982 inte hade gällt för<br>honom eller henne.</p> <p>För år efter det då föräldern har<br>fyllt 64 år får vårdår inte tillgo-<br>doräknas honom eller henne. Det-<br>samma gäller för år då föräldern<br>före den månad under vilken han<br>eller hon har fyllt 65 år har tagit ut<br>ålderspension enligt 6 kap. lagen<br>om allmän försäkring i dess<br>lydelse före den 1 januari 2001.</p> <h3>§⁴</h3> <p>För sex tillgodoräknade vårdår<br>är det särskilda pensionstillägget<br>per kalenderår fem procent av<br>prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 §</p> <p>³ Senaste lydelse 1997:1045.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1993:1345.</p> <p>28</p> <p>(1962:381) om allmän försäkring.<br>För vaije vårdår som tillgodoräk-<br>nas därutöver ökar tillägget med<br>fem procent av basbeloppet.</p> <p>För den som har börjat ta ut sin<br>ålderspension tidigare eller senare<br>än den månad under vilken han<br>fyller 65 år minskas respektive<br>ökas det särskilda pensions-<br>tillägget i motsvarande mån som<br>pensionen skall minskas eller ökas<br>vid förtida och uppskjutet uttag<br>enligt 6 kap. nämnda lag. Minsk-<br>ning skall dock endast göras i den<br>mån det förtida uttaget av pen-<br>sionen avser tid för vilken särskilt<br>pensiontillägg utges.</p> <p>Särskilt pensionstillägg till<br>ålderspension, som enligt be-<br>stämmelserna i 5 kap. lagen om<br>allmän försäkring utges med viss<br>andel av oavkortad sådan pension,<br>utgör motsvarande andel av det<br>särskilda pensionstillägg som<br>beräknats enligt första och andra<br>styckena.</p> <p>Om inte annat följer av denna<br>lag skall vad som föreskrivs om<br>folkpension i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring eller i annan<br>författning tillämpas på särskilt<br>pensionstillägg. Detta skall dock<br></p> <p>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring. För vaije vårdår som till-<br>godoräknas därutöver ökar till-<br>lägget med fem procent av pris-<br>basbeloppet.</p> <p>För den som har börjat uppbära<br>särskilt pensionstillägg före den<br>månad då han eller hon fyller<br>65 år minskas tillägget med<br>0,5 procent för varje månad som,<br>då tillägget börjar utges, återstår<br>till den månad då han eller hon<br>fyller 65 år.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>För den som har börjat att upp-<br>bära särskilt pensionstillägg efter<br>den månad då han eller hon har<br>fyllt 65 år ökas tillägget med<br>0,7 procent för varje månad som,<br>då tillägget börjar utges, förflutit<br>från den månad när han eller hon<br>fyllt 65 år, dock längst till och med<br>den månad när han eller hon fyllt<br>70 år.</p> <p>För den som inte kan tillgodo-<br>räknas 40 års försäkringstid för<br>garantipension enligt lagen<br>(1998:000) om garantipension<br>utgör särskilt pensionstillägg till<br>ålderspension samma andel av det<br>särskilda pensionstillägget, beräk-<br>nat enligt första-tredje styckena,<br>som garantipension enligt 3 kap.<br>6 § lagen om garantipension utgör<br>eller, om förutsättningarna för rätt<br>till garantipension förelegat,<br>skulle utgöra av oavkortad sådan<br>pension.</p> <h4>6§</h4> <p>Om inte annat följer av denna<br>lag skall vad som föreskrivs om<br>garantipension i lagen (1998:000)<br>om garantipension eller i annan<br>författning tillämpas på särskilt<br>pensionstillägg. Detta skall dock<br></p> <p>29</p> <p>inte gälla i fråga om samordning med<br>livränta enligt lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring eller sådan<br>livränta som avses i 17 kap. 2 §<br>lagen om allmän försäkring.</p> <p>inte gälla i fråga om samordning<br>med sådan livränta som avses i<br>4 kap. 4 § lagen om garantipen-<br>sion.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p> <p>2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om särskilt pensionstillägg<br>som avser tid före ikraftträdandet.</p> <p>30</p> <h3>2.8 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:309)<br>om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär<br>folkpension</h3> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall<br>då make uppbär folkpension skall upphöra att gälla.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser<br>gäller dock fortfarande för hustrutillägg som avser tid före upphörandet<br>av lagen.</p> <p>2. Övergångsbestämmelsen i punkten 4 till den upphävda lagen gäller<br>också efter ingången av år 2001 för kvinnor som är födda år 1936 eller<br>senare.</p> <p>3. Vid tillämpning av lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommu-<br>nalt bostadstillägg till folkpension för hustrutillägg till kvinna vars make<br>uppbär ålderspension skall</p> <p>a) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 1 §<br>första stycket och 5 § första stycket femte meningen i stället gälla ålders-<br>pension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension eller<br>garantipension enligt lagen (1998:000) om garantipension,</p> <p>b) hustrutillägg enligt 1 § andra stycket, för år räknat motsvara<br>1,67 gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, om inte annat följer av vad som föreskrivs i 1 § tredje<br>stycket eller 4 §,</p> <p>c) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 1 §<br>tredje stycket i stället gälla den andel av oavkortad garantipension som<br>mannen enligt 3 kap. 6 § lagen (1998:000) om garantipension är berät-<br>tigad till eller skulle vara berättigad till om förutsättningarna för rätt till<br>garantipension hade förelegat,</p> <p>d) vad som gäller för folkpension och tilläggspension enligt 5 § första<br>stycket andra meningen i stället gälla pension enligt lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension och garantipension enligt lagen om garantipension<br>till den del sådan pension sammanlagt inte uppgår till 1,9 gånger prisbas-<br>beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring eller om dessa pen-<br>sionsförmåner utges med viss andel, motsvarande andel av 1,9 gånger<br>samma prisbasbelopp,</p> <p>e) vad som gäller för tilläggspension enligt 6 § andra stycket i stället<br>gälla pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension eller garan-<br>tipension enligt lagen om garantipension, samt</p> <p>f) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 13 § i<br>stället gälla garantipension enligt lagen om garantipension.</p> <p>31</p> <p>2.9</p> <h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om<br>ändring i sekretesslagen (1980:100)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)’ skall ha<br>följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>7 kap.</p> <p>Sekretess gäller hos allmän<br>försäkringskassa, Premiepensions-<br>myndigheten, Riksförsäkringsver-<br>ket och domstol i ärende enligt<br>lagstiftningen om allmän för-<br>säkring, inkomstgrundad ålders-<br>pension eller arbetsskadeförsäk-<br>ring eller om annan jämförbar<br>ekonomisk förmån för enskild,<br>eller om läkarvårdsersättning eller<br>ersättning för sjukgymnastik, för<br>uppgift om någons hälsotillstånd<br>eller andra personliga förhållan-<br>den, om det kan antas att den som<br>uppgiften rör eller någon honom<br>närstående lider men om uppgiften<br>röjs. Samma sekretess gäller hos<br>annan myndighet på vilken det an-<br>kommer att handlägga ärende<br>enligt lagstiftning som nu har<br>nämnts. I fråga om myndighet som<br>anges i 8 § gäller dock bestämmel-<br>serna där.</p> <p>7§</p> <p>Sekretess gäller hos allmän<br>försäkringskassa, Premiepensions-<br>myndigheten, Riksförsäkringsver-<br>ket och domstol i ärende enligt<br>lagstiftningen om allmän försäk-<br>ring, allmän ålderspension, arbets-<br>skadeförsäkring eller handikapp-<br>ersättning och vårdbidrag eller om<br>annan jämförbar ekonomisk för-<br>mån för enskild, eller om läkar-<br>vårdsersättning eller ersättning för<br>sjukgymnastik, för uppgift om<br>någons hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden, om det<br>kan antas att den som uppgiften rör<br>eller någon honom närstående<br>lider men om uppgiften röjs.<br>Samma sekretess gäller hos annan<br>myndighet på vilken det ankom-<br>mer att handlägga ärende enligt<br>lagstiftning som nu har nämnts. I<br>fråga om myndighet som anges i<br>8 § gäller dock bestämmelserna<br>där.</p> <p>Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård-<br>eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotill-<br>stånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen<br>är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.</p> <p>Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan<br>eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra per-<br>sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den<br>som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstå-<br>ende utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.</p> <p>Utan hinder av sekretessen får Utan hinder av sekretessen får<br>uppgift lämnas till enskild enligt &nbsp;&nbsp;uppgift lämnas till enskild enligt</p> <p>Lagen omtryckt 1992:1474.</p> <p>2</p> <p>Lydelse enligt prop. 1997/98:151, Inkomstgrundad ålderspension,m.m.</p> <p>32</p> <p>vad som föreskrivs i lagstiftningen<br>om allmän försäkring, lagstift-<br>ningen om inkomstgrundad ål-<br>derspension och lagstiftningen om<br>sjuklön.</p> <p>vad som föreskrivs i lagstiftningen Prop. 1997/98:152<br>om allmän försäkring, lagstift-<br>ningen om allmän ålderspension,<br>lagstiftningen om handikapper-<br>sättning och vårdbidrag och lag-<br>stiftningen om sjuklön.</p> <p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år<br>eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p> <p>33</p> <p>2 Riksdagen 1997/98 1 saml. Nr 152</p> <h2>3 Ärendet och dess beredning</h2> <p>Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 om principerna för en genomgri-<br>pande reformering av det allmänna ålderspensionssystemet (bet.<br>1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) på grundval av propositionen<br>1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet. Propositio-<br>nen byggde på förslag av den parlamentariskt sammansatta Pensions-<br>arbetsgruppen och en överenskommelse som träffats inom denna mellan<br>företrädare för de fyra dåvarande regeringspartierna (m, c, fp och kd) och<br>socialdemokraterna (betänkandet Reformerat pensionssystem SOU 1994:20).</p> <p>Regeringens proposition (i fortsättningen benämnd princippropositio-<br>nen) innehöll riktlinjer för en reformering av det allmänna ålderspen-<br>sionssystemet och ett principförslag till hur ett sådant pensionssystem<br>med övergångsreglering skulle utformas. Däremot innehöll den inga för-<br>fattningsförslag. I propositionen lämnades vissa frågor öppna för att lösas<br>under det fortsatta beredningsarbetet. Regeringen beslutade därför den<br>23 juni 1994 att inom Socialdepartementet tillsätta en arbetsgrupp,<br>Arbetsgruppen (S 1994:9) för genomförandet av reformeringen av det<br>allmänna ålderspensionssystemet (kallad Genomförandegruppen), med<br>företrädare för de partier som ställt sig bakom överenskommelsen.<br>Genomförandegruppen fick i uppdrag att medverka i det fortsatta<br>beredningsarbetet och att vårda överenskommelsen.</p> <p>Ledamöter i Genomförandegruppen är f.n. statsrådet Maj-Inger<br>Klingvall (s), ordförande, statssekreteraren Hans Svensson (s), vice ord-<br>förande, riksdagsledamöterna Maud Bjömemalm (s), Margit Gennser<br>(m), Arne Kjömsberg (s) och Bo Könberg (fp), partisekreteraren Åke<br>Pettersson (c ) och f.d. riksdagsledamoten Pontus Wiklund (kd). Stats-<br>sekreteraren i Finansdepartementet Knut Rexed är förordnad som sak-<br>kunnig i Genomförandegruppen. Som experter deltar f.n. hovrättslag-<br>mannen Lars Göran Abelson, f.d. byråchefen Einar Edvardsson, finans-<br>rådet Ingemar Hansson, byråchefen Hans Olsson, avdelningschefen Stig<br>Orustfjord, enhetschefen Edward Palmer och departementsrådet Mona<br>Wildig.</p> <p>Enligt de av riksdagen beslutade riktlinjerna skall det allmänna ål-<br>derspensionssystemet även fortsättningsvis omfatta såväl en ersättning<br>för inkomstbortfall (inkomstgrundad ålderspension) som ett grundskydd<br>(garantipension). Förslag till regler rörande den inkomstgrundade ål-<br>derspensionen redovisas i regeringens proposition 1997/98:151<br>Inkomstgrundad ålderspension, m.m. Föreliggande proposition innehåller<br>förslag till lagstiftning gällande garantipensionen. Förslagen har<br>utarbetats i samråd med Genomförandegruppen på grundval av de av<br>riksdagen antagna riktlinjerna och departementspromemorian Ds 1997:66<br>Garantipension och samordningsfrågor m.m. Promemorian har<br>remissbehandlats. I bilaga 1 finns en förteckning över inkomna<br>remissvar. Remissinstansernas synpunkter redovisas i följande avsnitt. En<br>sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i ärendet<br>(dnr S97/7571/F) och kommer att publiceras i Ds-serien tillsammans med<br>remissammanställningarna avseende de departementspromemorior m.m.<br>som ligger till grund för prop. 1997/98:151. I bilaga 2 finns en ordlista</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>34</p> <p>innehållande de termer som ingår i den föreslagna lagstiftningen eller Prop. 1997/98:152<br>som i övrigt används i texten.</p> <p>Lagrådet</p> <p>Regeringen beslutade den 19 februari 1998 att inhämta Lagrådets ytt-<br>rande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i<br>bilaga 4. Vi har i propositionens lagförslag i allt väsentligt följt Lagrå-<br>dets förslag till justeringar. Lagrådets synpunkter behandlas i berörda<br>delar i författningskommentaren.</p> <h2>4 Bakgrund</h2> <p>Grundskyddet inom dagens ålderspensionssystem</p> <p>Grundskyddet i dagens pensionssystem utgörs av folkpension inklusive<br>de särskilda folkpensionsförmånema, som garanterar den som haft låga<br>inkomster en skälig ekonomisk standard som pensionär. Av betydelse för<br>många pensionärer är även skatteförmånen i form av särskilt grund-<br>avdrag.</p> <p>Folkpensionen beräknas enligt två alternativa regler, antingen i förhål-<br>lande till det antal år den försäkrade har varit bosatt i Sverige<br>(bosättningsregeln) eller i förhållande till det antal år den försäkrade har<br>tillgodoräknats pensionspoäng (ATP-regeln). För rätt till oavkortad folk-<br>pension krävs antingen 40 bosättningsår mellan 16 och 64 års ålder eller<br>30 år med pensionspoäng. Om antalet år är färre reduceras folkpensionen<br>med 1/40 respektive 1/30 för vaije år som saknas. Pensionen beräknas<br>enligt det för den försäkrade förmånligaste alternativet. För personer<br>födda år 1937 eller tidigare gäller särskilda övergångsregler.</p> <p>Folkpension som tas ut vid 65 års ålder motsvarar för ensamstående<br>96 % av basbeloppet och för gift pensionär 78,5 % av basbeloppet. Till<br>ålderspensionär som helt saknar eller har låg ATP-pension utbetalas även<br>pensionstillskott. Maximalt pensionstillskott motsvarar 55,5 % av<br>basbeloppet. Pensionstillskottet är inkomstprövat och avräknas krona för<br>krona mot tilläggspension och pension enligt utländsk lagstiftning. Den<br>garanterade minimipensionen för en ensamstående ålderspensionär utgör<br>därmed 151,5 % och för en gift ålderspensionär 134 % av basbeloppet.</p> <p>Sedan år 1993 har vid beräkning av utgående ålderspension i form av<br>folkpension och ATP används ett s.k. minskat basbelopp, nämligen bas-<br>beloppet reducerat med två procent. Enligt regeringens förslag i 1998 års<br>ekonomiska vårproposition skall emellertid det minskade basbeloppet<br>successivt avvecklas. För beräkning av utgående förmåner år 1999 före-<br>slås att basbeloppet skall reduceras med endast en procent. Fr.o.m. år<br>2000 skall enligt förslaget det fastställda basbeloppet användas vid<br>nämnda beräkning.</p> <p>De särskilda skattereglerna för folkpensionärer innebär att den garante-<br>rade minimipensionen är befriad från inkomstskatt. Det maximala sär-<br>skilda grundavdraget motsvarar beloppet för folkpension och maximalt</p> <p>35</p> <p>pensionstillskott till ålderspensionär och minskas med 65 % av inkomst i<br>form av allmän pension och tjänstepension som ligger över denna nivå.</p> <p>Folkpension i form av ålderspension kan tas ut som hel eller partiell<br>förmån. Vid pensionsuttag före den månad som personen fyller 65 år<br>reduceras folkpensionen och pensionstillskottet med 0,5 % per månad<br>som uttaget tidigarelagts. Vid uttag efter den månad som personen fyllt<br>65 år sker på motsvarande sätt en uppräkning med 0,7 % per månad.</p> <p>Allmänt om det reformerade ålderspensionssystemet</p> <p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall det reformerade ål-<br>derspensionssystemet vara ett allmänt obligatoriskt system omfattande<br>inkomstgrundad pension, som kan tjänas in från 16 års ålder, respektive<br>garantipension för dem som inte tjänat in någon inkomstgrundad pension<br>alls eller endast en låg sådan. Huvuddelen av det inkomstgrundade ål-<br>derspensionssystemet skall vara uppbyggt som ett fördelningssystem men<br>en del av det skall utformas som ett renodlat premiereservsystem.</p> <p>Enligt riktlinjerna skall vidare ålderspensionen beskattas enligt samma<br>regler som gäller för förvärvsinkomster. Detta skall gälla även för de<br>grupper som i och för sig inte berörs av det reformerade pensionssyste-<br>mets regler. För dessa äldre åldersgrupper skall således införas ett nytt<br>grundskydd, kallat övergångsvis garantipension, liknande den garanti-<br>pension som skall gälla för yngre åldersgrupper.</p> <p>I regeringens propositionen 1997/98:151 Inkomstgrundad ålders-<br>pension, m.m. redovisas regeringens förslag rörande den<br>inkomstgrundade delen av den reformerade ålderspensionen. Enligt<br>förslaget skall hela livsinkomsten ligga till grund för den inkomstgrun-<br>dade pensionen. Tillgodoräknad pensionsrätt för visst år skall motsvara<br>en viss andel av den pensionsgrundande inkomsten. Förtidspension, vård<br>av små barn och plikttjänstgöring kan grunda pensionsrätt beräknad en-<br>ligt särskilda regler. Pensionsrätten skall motsvara 18,5 % av pensions-<br>underlaget, dvs. av den pensionsgrundande inkomsten och andra pen-<br>sionsgrundande belopp. Fr.o.m. år 1999 skall 2,5 procentenheter därav<br>avse premiepensionssystemet. För åren 1995-1998 skall tillgodoräknad<br>pensionsrätt i premiepensionssystemet motsvara 2 % av den pen-<br>sionsgrundande inkomsten.</p> <p>Makar skall ges möjlighet att fortlöpande överföra pensionsrätt för<br>premiepension sig emellan. Sådan överföring skall inte påverka den<br>framtida garantipensionens storlek.</p> <p>De nya reglerna för beräkning av inkomstgrundad ålderspension skall<br>enligt de godkända riktlinjerna införas successivt. De årskullar som be-<br>rörs av övergångsreglerna, mellangenerationen, skulle enligt princip-<br>propositionen omfatta personer födda åren 1935-1953, men skall enligt<br>regeringens förslag i den tidigare nämnda propositionen avse personer<br>födda åren 1938-1953. Personer i mellangenerationen skall enligt<br>förslaget få en viss del av sin inkomstgrundade pension beräknad enligt<br>reformerade regler och resterande del beräknad enligt nuvarande regler.<br>De garanteras en pensionsnivå lägst motsvarande den ålderspension de<br>hade tjänat in enligt nuvarande regler t.o.m. år 1994.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>36</p> <p>De föreslagna övergångsreglerna innebär att den inkomstgrundade<br>pensionen skall beräknas i tjugondelar enligt både reformerade och nuva-<br>rande regler (fr.o.m. år 1960 och framåt). Personer födda år 1938 erhåller<br>4/20 av pensionen beräknad enligt reformerade regler och 16/20 av pen-<br>sionen beräknad enligt nuvarande regler. För personer födda 1939 blir<br>fördelningen 5/20 respektive 15/20 osv. fram till 1953 års födda för vilka<br>fördelningen blir 19/20 respektive 1/20. Med inkomstgrundad ålderspen-<br>sion enligt nuvarande regler menas då ATP med tillägg för folkpensio-<br>nens grundbelopp beräknat i trettiondelar efter antal år med tillgodoräk-<br>nade pensionspoäng. Därtill kan, som nyss nämnts, komma tillägg enligt<br>garantiregeln, som garanterar personer i mellangenerationen en inkomst-<br>grundad pension lägst motsvarande den ålderspension från ATP-syste-<br>met, inklusive folkpension i trettiondelar, som tjänats in t.o.m. år 1994.</p> <p>Riksdagen beslutade i december 1996 att de reformerade reglerna av-<br>seende inkomstgrundad ålderspension skall träda i kraft år 1999, medan<br>pensioner beräknade enligt reformerade regler av administrativa skäl<br>skall betalas ut först fr.o.m. år 2001 (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:SfUl,<br>rskr. 1996/97:126).</p> <p>Garantipension</p> <p>I det reformerade ålderspensionssystemet skall det, som tidigare nämnts,<br>enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna finnas garantipension för<br>personer som inte tjänat in rätt till inkomstgrundad pension eller endast<br>en låg sådan. Samtidigt skall den nuvarande konstruktionen av grund-<br>skyddet med pensionstillskott och särskilt grundavdrag för folkpensionä-<br>rer tas bort. Pensionsinkomster kommer därmed att bli beskattade enligt<br>samma regler som förvärvsinkomster.</p> <p>Garantipensionens nivå uttrycks i basbelopp. Regeringen föreslår i<br>proposition 1997/98:151 att basbeloppen enligt 1 kap. 6 § AFL skall be-<br>nämnas prisbasbelopp respektive förhöjt prisbasbelopp. Samma termi-<br>nologi användes i Ds 1997:66. Också i denna proposition används i det<br>följande benämningen prisbasbelopp.</p> <p>Enligt princippropositionens förslag skulle en ensamstående pensionär<br>garanteras en lägsta pensionsnivå om 2,1 gånger prisbasbeloppet<br>(76 440 kr med 1998 års prisbasbelopp). För gift pensionär föreslogs<br>lägsta garantinivån till 1,87 gånger prisbasbeloppet (68 068 kr med<br>1998 års prisbasbelopp). För pensionärer med låg inkomstgrundad<br>pension skulle garantipensionen ge en utfyllnad, dvs. garantipensionens<br>basnivå skulle trappas av på visst sätt i förhållande till den<br>inkomstgrundade pensionen. Den basnivå från vilken avräkning skulle<br>ske var i detta förslag något lägre än garantipensionens maximala belopp<br>(dvs. än lägsta garantinivån). För en ensamstående pensionär skulle<br>basnivån 2,0 gånger prisbasbeloppet reduceras med ett belopp<br>motsvarande 75 % av den inkomstgrundade pensionen upp till 2,0 gånger<br>prisbasbeloppet och med ett belopp motsvarande 50 % av pensionsdelar<br>överstigande denna nivå. För gift pensionär avräknades på motsvarande<br>sätt basnivån 1,77 gånger prisbasbeloppet med ett belopp motsvarande<br>75 % respektive 50 % av den inkomstgrundade pensionen upp till<br>respektive överstigande nivån 1,77 gånger prisbasbeloppet. Garanti-</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>37</p> <p>pensionen skulle därmed vara helt bortreducerad för en ensamstående<br>pensionär vid en inkomstgrundad pension på 3,0 gånger prisbasbeloppet<br>(109 200 kr) och för en gift pensionär vid 2,655 gånger prisbasbeloppet<br>(96 642 kr).</p> <p>I Ds 1997:66 föreslogs en något annorlunda konstruktion av garanti-<br>pensionen för de pensionärer som omfattas av det reformerade regel-<br>systemet för inkomstgrundad ålderspension, dvs. för personer födda år<br>1938 eller senare. Motivet till det nya förslaget var att öka möjligheterna<br>för personer med starkare anknytning till arbetsmarknaden att förbättra<br>sin pension genom ökad livsinkomst. De lägre marginaleffekterna i den<br>modifierade garantipensionsmodellen beräknades gynna bl.a. personer<br>som varit deltidsarbetande.</p> <p>Förslaget i Ds 1997:66 avvek från det i princippropositionen både vad<br>gäller maximal garantipensionsnivå och avräkningsprocent. Den basnivå<br>från vilken avräkning av garantipensionen skulle göras motsvarade i<br>Ds 1997:66 den maximala garantipensionsnivån (fortsättningsvis används<br>uttrycket basnivå). Basnivån föreslogs vara 2,13 gånger prisbasbeloppet<br>för en ensamstående och 1,90 gånger prisbasbeloppet för en gift pensio-<br>när (77 532 kr respektive 69 160 kr med 1998 års prisbasbelopp). Bas-<br>nivån skulle trappas av med ett belopp motsvarande 100 %, dvs. krona<br>för krona, av inkomstgrundad pension upp till 1,45 gånger prisbasbelop-<br>pet för en ensamstående och 1,28 gånger prisbasbeloppet för en gift pen-<br>sionär. För inkomstdelar därutöver skulle avtrappning ske med 42 %.</p> <p>I det förslag till garantipensionsmodell som regeringen nu lämnar i av-<br>snitt 7 har ytterligare modifieringar gjorts. Förslaget har utarbetats i sam-<br>råd med Genomförandegruppen.</p> <p>Den övergångsvisa garantipensionen</p> <p>Vid samma tidpunkt som garantipension införs för mellangenerationen<br>och senare födelseårgångar skall enligt princippropositionen en särskild<br>övergångsvis garantipension införas för äldre årgångar. Syftet härmed är<br>att alla pensionärer i beskattningshänseende skall likabehandlas med<br>löntagare. Den övergångsvisa garantipensionen skall konstrueras på ett<br>sådant sätt att i princip ingen pensionär får ett lägre nettoutfall än med<br>nuvarande regler.</p> <p>Den fortsatta beredningen har visat att ytterligare utredningsarbete<br>krävs vad gäller utformningen av den övergångsvisa garantipensionen.<br>Regeringen beslutade därför den 18 december 1997 att tillkalla en sär-<br>skild utredare med uppdrag att lämna förslag till konstruktion av över-<br>gångsvis garantipension (dir. 1997:149). Utredningen skall vara slutförd<br>senast den 31 januari 1999.</p> <p>Bostadstillägg</p> <p>I grundskyddet ingår också bostadstillägg till pensionärer, som är en in-<br>komstprövad förmån. Reglerna för inkomstprövningen måste anpassas<br>till det nya grundskyddssystemet. En särskild utredare har i uppdrag att<br>göra en översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>38</p> <p>pensionärer m.m., vari bl.a. ingår att anpassa reglerna till det reformerade Prop. 1997/98:152<br>ålderspensionssystemet (dir. 1997:150). Utredaren skall redovisa sitt upp-<br>drag senast den 1 mars 1999.</p> <h2>5 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Allmänna överväganden</h2> <h3>5.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h3> <p>Grunden för den enskildes pensionsskydd skall, såsom uttalats i princip-<br>propositionen, även i framtiden vara ett obligatoriskt offentligt system.<br>Det allmänna pensionssystemet skall även fortsättningsvis omfatta såväl<br>ett grundskydd, dvs. ett ekonomiskt skydd för dem som haft inga eller<br>låga förvärvsinkomster, som ett standardskydd som ger förmåner som<br>baseras på hur stora förvärvsinkomsterna varit under yrkeslivet. Genom<br>att en motsvarighet till folkpensioneringen bibehålls erhåller personer<br>som av olika skäl inte har tjänat in någon eller bara en begränsad in-<br>komstgrundad pension en garanterad lägsta pensionsnivå som är obero-<br>ende av förvärvsarbete och avgiftsbetalning. Det är angeläget att alla<br>garanteras en rimlig ålderspensionsnivå.</p> <p>De utgångspunkter som Pensionsarbetsgruppen hade vid utformningen<br>av sitt förslag till ett nytt grundtrygghetssystem har varit vägledande även<br>under den fortsatta beredningen. En av dessa utgångspunkter har varit att<br>pensionerna även fortsatt skall ge alla en god grundtrygghet på<br>åtminstone samma nivå som i dag. En annan strävan har varit att bygga in<br>drivkrafter till förvärvsarbete genom att begränsa marginaleffekterna för<br>det stora flertalet personer med en längre anknytning till arbetsmark-<br>naden. Ytterligare en utgångspunkt har varit att pensionärer fortsätt-<br>ningsvis inte bör särbehandlas i skattehänseende. Samtidigt måste kost-<br>naderna för grundskyddet hållas inom samhällsekonomiskt rimliga ramar.</p> <p>Ambitionen vid utformningen av den i denna proposition föreslagna<br>garantipensionsmodellen har varit att öka möjligheterna för personer med<br>något starkare anknytning till arbetsmarknaden att förbättra sin pension<br>genom ökad livsinkomst, trots att de har rätt till viss garantipension. De<br>som varit deltidsarbetande kommer, med här föreslagen garantipen-<br>sionsmodell, i stor utsträckning att gynnas av de lägre marginaleffek-<br>terna. Därtill är den föreslagna modifierade modellen i stort sett generö-<br>sare än det nuvarande pensionssystemets grundskydd vad beträffar den<br>faktiska pensionens nivå. Den modifierade modellen är, för dem utan<br>annan inkomst än garantipension, även generösare än den garantipen-<br>sionsmodell som föreslogs i princippropositionen.</p> <p>39</p> <h3>5.2 Garantipension</h3> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Regeringens förslag: Garantipension skall kunna erhållas av personer<br>födda år 1938 eller senare. Garantipensionen skall för dem ersätta nu-<br>varande grundskydd när det gäller folkpension i form av ålderspension<br>till den del denna inte beräknats med anledning av arbete. Garan-<br>tipensionen skall också ersätta pensionstillskott och särskilt grundav-<br>drag med anledning av ålderspension. Garantipension skall kunna er-<br>hållas fr.o.m. 65 års ålder. Pensionen skall administreras av Riksför-<br>säkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Garantipensio-<br>nen och kostnaderna för administration av denna skall finansieras av<br>statsmedel.</p> <p>Promemorians förslag: Förslagen i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Många remissinstanser tillstyrker förslaget eller<br>har inget att invända mot det. Sveriges Pensionärers Riksförbund anser<br>att det från allmän välfärdssynpunkt är angeläget att det finns ett grund-<br>skydd för alla ålderspensionärer i linje med förslaget om garantipension<br>och tillstyrker i princip de förslag som framförs i Ds 1997:66.</p> <p>Några remissinstanser är kritiska till förslaget att garantipension skall<br>kunna erhållas först fr.o.m. 65 års ålder. Landsorganisationen i Sverige<br>(LO) och Sveriges Pensionärsförbund menar att det jämfört med nuva-<br>rande regler om uttag av folkpension och pensionstillskott är en klar för-<br>sämring att garantipension skall kunna erhållas först fr.o.m. 65 års ålder.<br>Sveriges akademikers centralorganisation och Privattjänstemannakar-<br>tellen (PTK) hävdar att individen själv bör få avgöra tidpunkten för<br>uttaget av garantipensionen. PTK bedömer att utvecklingen mot en rörli-<br>gare pensionsålder kommer att fortsätta och anser därför att begräns-<br>ningen att garantipensionen inte skall utges före 65 års ålder bör tas bort.<br>Eftersom pensionsreformen i övrigt ger den enskilde möjlighet att dispo-<br>nera sin pension fr.o.m. 61 års ålder är det enligt PTK:s mening rimligt<br>att även garantipensionen utges från denna tidpunkt. Detsamma anför<br>Sveriges Pensionärsförbund som, liksom Tjänstemännens Centralorgani-<br>sation (TCO) och Ofjentliganställdas Förhandlingsråd, föreslår att<br>garantipensionen, vid tidigt uttag, skall minskas med 0,5 % för varje<br>månad som återstår till den månad då den pensionsberättigade fyller<br>65 år. Sveriges Pensionärsförbund förordar vidare att utgångspunkten vid<br>bedömning av bostadstillägg och andra ersättningar, vid tidigt uttag av<br>garantipension, bör vara en oreducerad sådan pension. TCO och Offent-<br>liganställdas Förhandlingsråd anför att förslaget att garantipension skall<br>kunna erhållas först fr.o.m. 65 års ålder innebär en förmyndarmentalitet<br>som inte borde finnas i ett nytt pensionssystem och att det minskar flexi-<br>biliteten i systemet. Sammantaget med den omständigheten att det med<br>nuvarande förslag inte längre är möjligt att göra tidsbegränsade uttag av<br>pension från premiepensionssystemet innebär förslaget enligt TCO och<br>Offentliganställdas Förhandlingsråd en stor inskränkning i den enskildes<br>möjlighet att själv välja pensionsålder, vilket gör det nödvändigt att<br>behålla dagens delpensionssystem. Vidare vänder sig TCO och Offent-</p> <p>40</p> <p>liganställdas Förhandlingsråd mot ett av de motiv som anförs i promemo-<br>rian för att begränsa uttaget av garantipensionen till 65 års ålder - att<br>denna tidpunkt sammanfaller med tidpunkten för övergång från förtids-<br>pension till ålderspension - och menar att en generell regel i det allmänna<br>pensionssystemet inte skall styras av regler i förtidspensionssystemet,<br>utan den kopplingen måste redas ut i förtidspensionssystemet. Försäk-<br>ringskassan i Lycksele anser det olyckligt att personer som har ingen eller<br>låg inkomstgrundad pension saknar reella möjligheter att ta ut sin<br>ålderspension före 65 års ålder och anför att enhetliga regler om rörlig<br>pensionsålder bör gälla inom det reformerade ålderspensionssystemet.<br>Västmanlands läns allmänna försäkringskassa framhåller att förslaget i<br>realiteten innebär att pensionsåldern inte är rörlig för en stor del av de<br>blivande pensionärerna.</p> <p>Sveriges Pensionärsförbund anför att det inte framgår av Ds 1997:66<br>vilka regler som skall gälla om den som är berättigad till garantipension<br>väntar med uttag av denna pension till efter 65 års ålder.</p> <p>Riksförsäkringsverket anför att verket i och för sig är positivt till pro-<br>memorians förslag till utformning av garantipensionen men påpekar att<br>den modell till tudelad garantipension som skisseras i promemorian har<br>väsentliga fördelar i förhållande till huvudalternativet. Verket förordar<br>därför att en analys av de ekonomiska konsekvenserna av den tudelade<br>garantipensionen görs. Malmöhus läns allmänna försäkringskassa föror-<br>dar den tudelade garantipensionsmodellen framför det i promemorian<br>föreslagna huvudalternativet. Kristianstads läns allmänna försäkrings-<br>kassa betonar vikten av en fortsatt diskussion om tudelad garantipension.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I det nuvarande allmänna ålderspen-<br>sionssystemet utgörs grundskyddet av folkpensioneringen inklusive de<br>särskilda folkpensionsförmånema samt pensionstillskottet och det sär-<br>skilda grundavdraget medan pensionsförmåner grundade på förvärvsin-<br>komster erhålls genom tilläggspensioneringen (ATP). Pensionsgrundande<br>för tilläggspension i form av ålderspension är inkomsten till den del den<br>överstiger det förhöjda basbeloppet för året och uppgår till högst<br>7,5 gånger detta basbelopp. Ålderspension från ATP-systemet ger således<br>inte något pensionsskydd för inkomster under ett basbelopp utan detta<br>skydd utgörs i stället av folkpensionen.</p> <p>I den samtidigt med denna proposition avlämnade propositionen<br>1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. föreslår vi att hela<br>livsinkomsten skall ligga till grund för den inkomstgrundade<br>ålderspensionen. En konsekvens av denna livsinkomstprincip är att<br>inkomstgrundad pension kommer att tjänas in från i princip den första<br>kronan av varje års inkomst. Innebörden härav kan i en viss mening sägas<br>vara att dagens folk- och ATP-pensionering med det reformerade<br>ålderspensionssystemet slås ihop. I ett sådant system bör grundskyddet<br>inte utformas med en folkpension i botten som ger i princip alla ett fullt<br>pensionsskydd för inkomster under en viss nivå. En sådan konstruktion<br>skulle få till följd att dessa inkomster skulle kompenseras dubbelt i pen-<br>sionshänseende och är därför av kostnadsskäl utesluten. Folkpensione-<br>ringen i nuvarande utformning kan på grund av det anförda inte följa med<br>in i det reformerade pensionssystemet för att där utgöra ett grundskydd<br>för dem som fått sin pension beräknad helt eller delvis enligt reformerade<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>41</p> <p>regler. Det reformerade systemet för inkomstgrundad pension får således Prop. 1997/98:152<br>till följd att också folkpensioneringen måste förändras.</p> <p>För att samspelet mellan grundskyddet och systemet för inkomstrelate-<br>rad pension skall få rimliga konsekvenser, bör grundskyddet framöver<br>konstrueras så att det ger en utfyllnad över den inkomstrelaterade pensio-<br>nen till en viss garanterad nivå, dvs. att grundskyddet bör ge mer ju lägre<br>inkomster i övrigt som en person har. Grundskyddet skulle därmed i viss<br>mån utformas enligt principerna för dagens pensionstillskott.</p> <p>Vi menar alltså att grundtryggheten bör utgöras av en grundpension,<br>tekniskt utformad som en garantipension, som ger en utfyllnad till de<br>pensionärer som har låga inkomster i övrigt. Denna grundpension i form<br>av en garanterad pensionsnivå skall således trappas av mot vissa andra<br>pensionsinkomster. Eftersom en av utgångspunkterna vid utformningen<br>av grundskyddet inom det reformerade ålderspensionssystemet varit att<br>pensionärer fortsättningsvis inte skall särbehandlas i skattehänseende bör<br>garantipensionen vara skattepliktig enligt samma regler som för för-<br>värvsinkomster, liksom inkomstrelaterad pension.</p> <p>Regeringen föreslår således att dagens grundskydd - folkpension till<br>den del denna grundas enbart på bosättning, pensionstillskott och särskilt<br>grundavdrag - i det reformerade ålderspensionssystemet ersätts av<br>garantipension. Pensionsinkomster kommer därmed att bli beskattade<br>enligt samma regler som förvärvsinkomster. Folkpension som grundas på<br>arbete kommer att för framtiden ersättas av inkomstgrundad ålders-<br>pension som skall räknas på inkomsten från första kronan.</p> <p>Folkpension utges till samtliga ålderspensionärer medan garantipen-<br>sion kommer att utges till pensionärer som helt saknar inkomstgrundad<br>pension eller har låg sådan. Garantipensionen liksom administrationen av<br>denna föreslås finansieras av enbart statsmedel.</p> <p>Enligt riksdagens beslut om principerna för en reformering av det all-<br>männa ålderspensionssystemet skulle reglerna om garantipension avse<br>personer födda år 1935 eller senare medan en särskild övergångsvis ga-<br>rantipension skulle införas för personer som är födda år 1934 eller tidi-<br>gare. De antagna riktlinjerna innebar vidare att personer födda år 1934<br>och tidigare inte skulle omfattas av det reformerade pensionssystemets<br>intjänanderegler avseende inkomstgrundad ålderspension, utan dessa<br>skulle gälla endast för födda år 1935 och senare.</p> <p>I förhållande till vad som gällde vid tidpunkten för riksdagens beslut<br>om principerna för det reformerade pensionssystemet har därefter ikraft-<br>trädandet av de reformerade pensionsreglema senarelagts. I den ovan<br>nämnda propositionen angående inkomstgrundad ålderspension föreslår<br>vi att årsklasserna 1935-1937 inte längre skall omfattas av de refor-<br>merade intjänandereglema. Mot bakgrund härav bör årsklasserna 1935—<br>1937 inte heller omfattas av garantipensionen utan även dessa årsklasser<br>bör erhålla övergångsvis garantipension. Vi föreslår således att<br>garantipensionen skall omfatta personer födda år 1938 eller senare.</p> <p>42</p> <p>Med hänsyn till att det reformerade pensionssystemet skall inrymma Prop. 1997/98:152<br>stor flexibilitet skall i detta inte finnas någon allmän pensionsålder vad<br>gäller inkomstgrundad ålderspension. Dock skall för reformerad in-<br>komstgrundad ålderspension finnas en nedre åldersgräns, vilket innebär<br>att sådan pension inte skall få tas ut före 61 års ålder. Med anledning av<br>det sätt på vilket den inkomstgrundade ålderspensionens årsbelopp från<br>fördelningssystemet beräknas blir det årliga pensionsbeloppet livsvarigt<br>lägre ju tidigare pensionen tas ut. Motsvarande gäller även pension från<br>premiepensionssystemet. Som närmare redovisas i avsnitt 7.5 skall<br>garantipensionen emellertid alltid trappas av mot det belopp som den<br>inkomstgrundade pensionen hade uppgått till om den hade tagits ut vid<br>65 års ålder, varför ett uttag av inkomstgrundad ålderspension före 65 års<br>ålder kan medföra att denna pension tillsammans med garantipensionen<br>reduceras till en nivå under den lägsta nivån för garantipensionen. Om<br>även garantipensionen fick tas ut före 65 års ålder borde också denna<br>reduceras, vilket skulle innebära en än större risk för att den samman-<br>lagda pensionen hamnar på en mycket låg nivå. För att förhindra att en<br>pensionär livsvarigt blir hänvisad till att leva på en pension långt under<br>grundskyddets lägsta nivå bör således även för erhållande av garanti-<br>pension finnas en nedre åldersgräns. I likhet med vad som uttalats i de<br>antagna riktlinjerna och vad som föreslagits i Ds 1997:66 anser<br>regeringen att åldersgränsen bör bestämmas till 65 år, eftersom den<br>enskilde får anses tillhöra kategorin yrkesverksamma till dess han eller<br>hon uppnått den nämnda åldern. En person som av någon anledning inte<br>har möjlighet att arbeta till 65 års ålder bör få sin försörjning tryggad på<br>annat sätt än genom garantipension, t.ex. genom förtidspension om han<br>eller hon har långvarigt nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom eller<br>genom någon form av arbetslöshetsersättning om han eller hon är<br>arbetslös. Vi anser att 65 år är en lämplig gräns för erhållande av<br>garantipension även av det skälet att denna tidpunkt sammanfaller med<br>tidpunkten för övergång från förtidspension till ålderspension.</p> <p>Regeringen medger att 65-årsgränsen för erhållande av garantipension<br>innebär att ålderspensionssystemet i denna del blir mindre flexibelt.<br>Emellertid skall garantipensionen och kostnaderna för administrationen<br>av denna inte såsom den inkomstgrundade pensionen finansieras med<br>avgifter som tas ut på inkomster som ligger till grund för pensionsförmå-<br>nerna, utan av statsmedel. Garantipensionen är således inte kopplad till<br>den pensionsberättigades inkomster respektive till avgiftsinbetalning och<br>är inte försäkringsmässig, utan skall ses endast som en utfyllnad till den<br>inkomstrelaterade ålderspensionen för att garantera en viss lägsta nivå.<br>Med hänsyn härtill är det inte självklart att den enskilde utan inskränk-<br>ningar skall få förfoga över den garantipension han eller hon är berättigad<br>till och själv bestämma från vilken tidpunkt han eller hon vill disponera<br>garantipensionen. Garantipensionen är ett rent grundskydd, till skillnad<br>från folkpension som förutom att den är en del av dagens grundskydd<br>också till stor del är att betrakta som en kompensation för att inkomst av<br>förvärvsarbete inte är pensionsgrundande för ATP i den mån den inte<br>överstiger det förhöjda basbeloppet. Övervägande skäl talar därför för att<br>det bör finnas en nedre åldersgräns för erhållande av garantipension vil-<br>ken, av skäl som angetts ovan, bör bestämmas till 65 år.</p> <p>43</p> <p>Eftersom garantipensionen är avsedd endast som en utfyllnad till<br>inkomstrelaterad ålderspension saknas skäl att kompensera den som<br>väntar med att ta ut garantipension till efter 65 års ålder. Några regler<br>som innebär att garantipensionen ökar vid uttag efter 65 års ålder föreslår<br>vi därför inte.</p> <p>Garantipensionen bör, liksom inkomstgrundad ålderspension från för-<br>delningssystemet, handläggas av Riksförsäkringsverket och de allmänna<br>försäkringskassorna. För den som har rätt till båda dessa typer av pension<br>skall de vid uttag behandlas som en enhet (se avsnitt 8.1 och 8.2).</p> <p>Som framgår av avsnitt 6 föreslår vi i denna proposition att det, i likhet<br>med vad som idag gäller för folkpensionen, skall krävas 40 års försäk-<br>ringstid för rätt till oavkortad garantipension. Eftersom försäkringstid<br>huvudsakligen avser tid då den enskilde är bosatt i Sverige innebär kravet<br>emellertid att personer som har flyttat till Sverige i högre ålder inte om-<br>fattas av ett grundskydd motsvarande de föreslagna basnivåerna (se av-<br>snitt 7.2). Mot bakgrund härav redovisades i Ds 1997:66 en skiss till en<br>alternativ konstruktion av garantipensionen, innebärande en tudelning av<br>denna pension. Den alternativa garantipensionsmodellen har diskuterats<br>under beredningen som en möjlighet att tillgodose ett önskemål om att<br>även personer med endast kort anknytningstid till Sverige skall få sin<br>försörjning tryggad genom det allmänna ålderspensionsystemets försorg<br>samtidigt som totalkostnaderna för garantipensionsystemets hålls inom<br>uppställda ramar.</p> <p>Tudelningen av garantipensionen skulle innebära uppdelning i en del<br>som tillgodoser önskemålet om att ge utbyte i form av högre pension<br>även för den som har tjänat in förhållandevis låg inkomstgrundad pension<br>och i en del som tillgodoser kravet på att pensionärer bosatta i Sverige<br>skall ha rätt till en viss minsta pension. Den först nämnda delen, i fort-<br>sättningen kallad allmänt pensionstillägg, skulle beräknas utifrån intjänad<br>inkomstgrundad pension som ett tillägg till denna pension i de intervall<br>där det finns anledning till sådan förstärkning. Detta tillägg skulle kunna<br>kvotdelsberäknas, förslagsvis med utgångspunkt från antal år med pen-<br>sionsgrundande inkomst. Därtill skulle kunna finnas en kvalifikations-<br>regel för att överhuvudtaget vara berättigad till sådant tillägg, exempelvis<br>ett krav på minst 25 år med pensionsgrundande inkomst. Den andra delen<br>av garantipensionen, &quot;minstapensionen&quot;, skulle innebära en utfyllnad till<br>samtliga personer över en viss ålder som är bosatta i Sverige och som inte<br>i Sverige eller i annat land hade tjänat in en sammanlagd inkomstgrundad<br>pension uppgående till en viss minsta nivå. Denna utfyllnad som, såvitt<br>avser dem med låg eller ingen inkomstgrundad pension, skulle utgöra en<br>relativt stor del av garantipensionen enligt antagna riktlinjer, skulle<br>betalas ut endast till pensionärer bosatta i Sverige. Utfyllnaden skulle<br>utges även till pensionärer med kort anknytningstid till Sverige.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>44</p> <p>Av beredningstekniska skäl lämnades i Ds 1997:66 inget förslag rö-<br>rande en tudelad garantipension. Den redovisade modellen är tilltalande<br>av flera skäl, bl.a. ur den aspekten att många äldre invandrare, som idag<br>är hänvisade till socialtjänsten på grund av att deras sammanlagda pen-<br>sionsförmåner inte räcker till en godtagbar försöijning, genom en tudelad<br>garantipension skulle bli garanterade en ålderspension som ger en för-<br>sörjning på en basnivå. De ekonomiska effekter som en tudelad garanti-<br>pension skulle få är emellertid svåra att överblicka, särskilt i ett<br>internationellt perspektiv. Den beskrivna modellen skulle innebära delvis<br>minskade kostnader såvitt avser den del som förs över till ”minsta-<br>pensionen”, eftersom dels avräkning skulle få ske mot såväl svensk som<br>utländsk pension, dels export inte skulle behöva ske. Å andra sidan skulle<br>oavkortad förmån utges till den som är bosatt i Sverige vilket skulle<br>innebära att även den med förhållandevis kort anknytningstid till Sverige<br>skulle få ett oavkortat tillägg. Det senare skulle innebära en<br>kostnadsökning. Beträffande det allmänna pensionstillägget skulle gälla<br>samma villkor som för icke tudelad garantipension.</p> <p>Osäkerheten i fråga om konsekvenserna av en tudelad garantipension<br>av ovan presenterad modell gör att regeringen vid en samlad bedömning<br>finner att en sådan garantipension för närvarande inte bör införas. Vi<br>lämnar därför inte i denna proposition något förslag rörande en sådan<br>utformning av garantipensionen. Enligt regeringens uppfattning är det<br>dock viktigt att hitta en lösning som innebär att den grupp äldre invand-<br>rare som har kort anknytningstid till Sverige inte blir hänvisade till<br>socialtjänsten för sin försörjning. En särskild utredare har fått i uppdrag<br>att göra en översyn av vissa frågor rörande socialtjänstlagen (1980:620)<br>och socialtjänstens uppgifter (dir. 1997:109). Utredaren skall bl.a.<br>analysera sambandet mellan socialbidraget och övriga trygghetssystem<br>utifrån de olika övergripande förändringar som skett i samhället under<br>1990-talet, särskilt när det gäller de statliga transfereringssystemen.<br>Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 1999. Såsom anges i<br>propositionen 1997/98:113 om nationell handlingsplan för äldrepolitiken<br>bör i utredarens uppdrag också ingå att utreda frågan om ekonomisk<br>trygghet för vissa äldre invandrare.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>45</p> <h3>5.3</h3> <h3>Lagreglering</h3> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Regeringens förslag: Bestämmelserna om garantipension skall tas in<br>i en särskild lag.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser uttalar sig inte i frågan.<br>Statens löne- och pensionsverk ställer sig bakom förslaget.</p> <p>Försäkringskasseför bundet anser att reglerna för garantipension bör<br>inordnas i det totala regelsystemet och inte utformas som en särskild lag.<br>Samordning av bestämmelserna bör enligt förbundet ske enligt den mo-<br>dell som föreslagits i betänkandet En lag om socialförsäkringar (SOU<br>1997:72). Västmanlands läns allmänna försäkringskassa framhåller att<br>tendensen är att lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) är på väg<br>att utarmas och ersättas med ett komplicerat nätverk av lagar inom pen-<br>sionsområdet, eftersom det i Ds 1997:66 föreslås att garantipensionen<br>skall regleras i en särskild lag och det tidigare föreslagits flera nya lagar<br>för det nya pensionssystemet. Försäkringskassan uttrycker farhågor för<br>att detta medför att det blir svårare att överblicka regelverket för de för-<br>säkrade men också för försäkringskassans handläggare.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Pensionsrätt avseende inkomstgrun-<br>dad ålderspension enligt reformerade regler skall tillgodoräknas den en-<br>skilde på grundval av de inkomster och pensionsgrundande belopp han<br>eller hon har haft under sitt förvärvsverksamma liv medan, som kommer<br>att redovisas i det följande, rätt till garantipension grundas på försäk-<br>ringstid. Den inkomstgrundade ålderpensionen skall i sin helhet finansie-<br>ras med de avgifter som tas ut på inkomster och pensionsgrundande be-<br>lopp som ligger till grund för pensionsförmånerna. Garantipensionen och<br>kostnaderna för administrationen av denna skall finansieras av statsme-<br>del. Med hänsyn till bl.a. olikheterna mellan de två typerna av ålderspen-<br>sion vad gäller såväl intjänande som finansiering föreslår vi att bestäm-<br>melserna om garantipension tas in i en särskild lag.</p> <p>Den lag som föreslås i denna proposition bör dock framöver, då ut-<br>formningen av den särskilda övergångsvisa garantipensionen utretts, avse<br>även den pensionen.</p> <p>46</p> <h2>Rätt till garantipension</h2> <p>Prop. 1997/98:152</p> <h3>6.1</h3> <h3>Försäkringstid</h3> <p>Regeringens förslag: Garantipension skall vara beroende av försäk-<br>ringstid. För rätt till oreducerad garantipension skall krävas 40 års för-<br>säkringstid. Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen reduce-<br>ras proportionellt.</p> <p>Som försäkringstid för garantipension skall tillgodoräknas</p> <p>- tid då en person har varit folkbokförd i Sverige enligt folkbok-<br>föringslagen (1991:481), dock inte tid efter utflyttning,</p> <p>- tid före folkbokföring när den som senare folkbokförs här oav-<br>brutet har vistats i Sverige efter att ha sökt uppehållstillstånd här,</p> <p>- beträffande flyktingar och andra skyddsbehövande som har be-<br>viljats uppehållstillstånd i Sverige, viss andelsberäknad tid av bosätt-<br>ningstid i tidigare hemland (dock inte tid som berättigar till pension<br>från hemlandet),</p> <p>- tid när en svensk medborgare har arbetat utomlands för Svenska<br>kyrkan, annat svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett<br>sådant samfund, eller en svensk biståndsorganisation, dock längst för<br>en tid om tre år i följd och endast under förutsättning att den enskilde<br>inte för samma tid tjänat in viss pension enligt det andra landets lag-<br>stiftning. Även för medföljande make, eller den som i detta avseende<br>likställs med make, skall motsvarande tid tillgodoräknas som försäk-<br>ringstid för garantipension.</p> <p>För tid före ikraftträdandet av lagen om garantipension skall som<br>försäkringstid för garantipension tillgodoräknas sådan tid som fått<br>tillgodoräknas som bosättningstid för folkpension.</p> <p>Den som omedelbart före den månad då han eller hon fyllde 65 år<br>har haft hel förtidspension eller hel särskild efterlevandepension får, i<br>stället för den tid som han eller hon skall tillgodoräknas för ålderspen-<br>sionsändamål, tillgodoräkna sig samma tid som legat till grund för be-<br>räkning av förtidspensionen respektive efterlevandepensionen om<br>detta är förmånligare. Änkor skall under vissa förutsättningar vid be-<br>räkning av försäkringstid för garantipension ha möjlighet att utgå från<br>makens försäkringstid om det är mer fördelaktigt.</p> <p>En justering görs i lagen (1962:381) om allmän försäkring i fråga<br>om tillgodoräknande av bosättningstid i tidigare hemland för flyk-<br>tingar och andra skyddsbehövande med verkan fr.o.m. år 1999.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser, bl.a. Pensionärernas</p> <p>Riksorganisation tillstyrker förslaget. Riksskatteverket (RSV) påpekar<br>att folkbokföringsregistren inte har de uppgifter som i vissa fall behövs<br>vid beräkning av försäkringstid i samband med inflyttning till och ut-<br>flyttning från Sverige.</p> <p>47</p> <p>Svenska Missionsrådet bedömer det som positivt att missionärer och<br>biståndsarbetare anges som en egen grupp med egen särbestämmelse.<br>Missionsrådet är emellertid kritiskt till tidsgränsen om tre år och hänvisar<br>till betänkandet (SOU 1997:72) En lag om socialförsäkringar och försla-<br>get däri till en ny socialförsäkringslag, i vilket just en sådan tidsgräns<br>frångås. Remissinstansen bedömer det som angeläget att samma villkor i<br>det här avseendet gäller för olika delar av socialförsäkringssystemet.<br>Forum Syd anför liknande synpunkter och framhåller att det i ovan<br>nämnda betänkande föreslås att de bosättningsbaserade förmånerna skall<br>vara kopplade till ett begrepp om ”väsentlig anknytning till Sverige” och<br>att den nuvarande treårsgränsen skall slopas. Forum Syd påpekar också<br>att det är oerhört betydelsefullt för biståndsarbetare och missionärer att få<br>del av garantipensionen och att denna rätt följer individens kontraktstid.<br>Även Riksförbundet PensionärsGemenskap förespråkar att den ifråga-<br>varande treårsgränsen utsträcks till fyra-sex år för att bättre stämma<br>överens med kontrakts- eller arbetsperioderna hos de flesta organisatio-<br>ner.</p> <p>Sveriges Pensionärsförbund anser det orättvist att bara missionärer och<br>biståndsarbetare men inte de som är anställda i svenska företag och ar-<br>betar utomlands får tillgodoräkna sig tid utomlands som försäkringstid.<br>Förbundet menar att det inte finns någon rimlig förklaring till varför inte<br>sistnämnda grupp skulle få samma förmån. Föreningen svenskar i värl-<br>den framför liknande synpunkter.</p> <p>Bohusläns allmänna försäkringskassa är positivt inställd till att enkla<br>och tydliga regler beträffande vad som räknas som försäkringstid efter-<br>strävas och att vissa nu gällande udda regler slopas i det nya pensions-<br>systemet. Försäkringskassan förespråkar emellertid att reglerna om till-<br>godoräknande av försäkringstid renodlas ytterligare. Enligt försäkrings-<br>kassan bör som försäkringstid räknas endast tid då en person varit folk-<br>bokförd i Sverige, med undantag vid utflyttning till utlandet för tid efter<br>utresan om personen i fråga skall avregistreras som utflyttad från Sverige.<br>Dessutom bör, enligt försäkringskassan, flyktingar som beviljas asyl i<br>Sverige som idag få tillgodoräkna sig tid i sitt tidigare hemland.</p> <p>Malmöhus läns allmänna försäkringskassa påpekar att den nuvarande<br>bestämmelsen som ger bl.a. flyktingar rätt att tillgodoräkna sig viss tid i<br>hemlandet som bosättningstid för folkpension är otydlig i vissa avseen-<br>den. Försäkringskassan anser därför att, eftersom bestämmelsen föreslås<br>överföras i princip oförändrad till lagen om garantipension, de oklarheter<br>som råder bör undanröjas.</p> <p>Skälen För regeringens Förslag: Som angetts i avsnitt 4 beräknas<br>folkpension antingen i förhållande till tid för bosättning i Sverige eller i<br>relation till antalet år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng. Den regel<br>som ger det för den pensionsberättigade mest förmånliga resultatet skall<br>tillämpas. Dessa regler gäller på samma villkor för svenska och utländska<br>medborgare.</p> <p>De nuvarande reglerna trädde i kraft den 1 januari 1993, sedan det in-<br>för ikraftträdandet av avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbete,<br>EES-avtalet, och anpassningen till regelverket inom EG konstaterats att<br>de svenska reglerna för folkpension, såsom de då var utformade, stod i<br>strid med principerna bakom EG-förordningen (EEG) nr 1408/71 om</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>48</p> <p>tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföreta-<br>gare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förord-<br>ningen presenteras närmare i avsnitt 9.3).</p> <p>Ett närmande av de före år 1993 gällande reglerna för den svenska<br>folkpensioneringen till regelverket inom EG skulle ha betytt att de då<br>gällande kvalifikationsreglerna om viss tids bosättning i Sverige för ut-<br>länningar hade fått avskaffas i fråga om personer som omfattas av för-<br>ordningen (EEG) nr 1408/71. Dessa skulle alltså ha fått rätt till oreduce-<br>rad folkpension direkt fr.o.m. bosättning här, om andra förutsättningar för<br>pensionsrätt då varit uppfyllda. Vidare skulle en anpassning av angivet<br>slag ha inneburit att de dåvarande begränsningarna beträffande möj-<br>ligheterna till export av folkpension skulle ha fått upphävas. Detta skulle<br>ha lett till att den som en gång beviljats folkpension skulle haft rätt att<br>exportera hela pensionen vid flyttning till annat EU-land. Dessutom<br>skulle alla som är medborgare i något EES-land och bosatta inom EES-<br>området ha varit berättigade till oreducerad svensk folkpension under<br>förutsättning att de någon gång under livet varit bosatta i Sverige.</p> <p>Av det ovan anförda framgår att en tillämpning av EG-förordningen<br>(EEG) nr 1408/71 skulle, om reglerna för folkpensioneringen inte änd-<br>rats, ha lett till mycket långtgående åtaganden för Sveriges räkning och<br>till resultat som knappast kan anses som acceptabla. De intjänanderegler<br>som idag gäller för folkpensioneringen tillkom således i syfte att undvika<br>dessa konsekvenser samtidigt som en anpassning till principerna bakom<br>EG:s regelsystem kom till stånd.</p> <p>Vad gäller hur reglerna om rätt till garantipension bör vara utformade<br>är det av vikt att systemet är anpassat till att många människor numera<br>förvärvar rätt till pension i mer än ett land. Detta är påkallat i en tid med<br>ökad rörlighet över nationsgränserna för att undvika dubbelförsäkring<br>och allt fler fall av sammanfallande pensionsförmåner från flera länder.<br>Vi anser mot bakgrund härav att det även för garantipensionen bör gälla<br>särskilda regler för rätt till oreducerad sådan pension. Med hänsyn till att<br>dessa regler måste stämma överens med EG:s regelsystem, och i syfte att<br>undvika sådana konsekvenser och oacceptabla resultat som redogjorts för<br>ovan, bör reglerna för garantipensionen i huvudsak motsvara de regler<br>som nu gäller för folkpension.</p> <p>Vi föreslår med hänsyn till det anförda att rätt till garantipension skall<br>grundas på bosättning i Sverige. Men detta skall utgöra den enda meto-<br>den för beräkning av rätt till garantipension. Någon motsvarighet till nu-<br>varande 30-delsberäkning i relation till år med pensionspoäng föreslår vi<br>inte skall finnas inom ramen för det reformerade pensionssystemet, efter-<br>som inkomstgrundad pension skall kunna intjänas från första kronans<br>inkomst varje år och pensionsrätten inte på samma sätt som dagens<br>tilläggspension blir knuten till vissa bestämda år.</p> <p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för det reformerade pen-<br>sionssystemet skall det för rätt till oreducerad garantipension i princip<br>krävas 40 års bosättning i Sverige mellan 16 och 65 års ålder. Regeringen<br>är av samma uppfattning såvitt gäller kravet på 40 års bosättning i Sve-<br>rige. Det bör krävas en lång tids anknytning till Sverige för att få rätt till<br>oreducerad garantipension och 40 år är enligt vår uppfattning en rimlig<br>avvägning i fråga om hur lång tids anknytning som bör krävas. Vid kor-</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>49</p> <p>tare tid för bosättning i Sverige bör garantipensionen reduceras propor-<br>tionellt. Vi föreslår alltså att det för rätt till oreducerad garantipension<br>skall krävas 40 års bosättning i Sverige och att garantipensionen vid<br>kortare tids anknytning skall reduceras proportionellt.</p> <p>Bestämmelser om tid som enligt nuvarande regler får tillgodoräknas<br>som bosättningstid för folkpension återfinns i 5 kap. 6 och 7 §§ lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (AFL). Dessa regler redovisas till viss<br>del nedan.</p> <p>Det är inte enbart år då den pensionsberättigade faktiskt har bott i Sve-<br>rige som enligt nuvarande regler får tillgodoräknas som bosättningstid.<br>Begreppet bosättningstid kan därför i viss utsträckning sägas vara miss-<br>visande. Till stora delar föreslår vi att de nuvarande reglerna för tillgodo-<br>räknande av bosättningstid förs över till en lag om garantipension. För<br>framtiden har det emellertid övervägts om begreppet bosättningstid inte<br>borde ersättas av exempelvis försäkringstid, anknytningstid, tillgodoräk-<br>nandetid för garantipension eller garantipensionstid för att bättre avspegla<br>att garantipension endast skall utges till den som haft viss anknytning till<br>Sverige. Begreppet försäkringstid torde bäst stämma överens med de<br>internationella reglerna på området, varför vi föreslår att det begrepp som<br>enligt nuvarande regler benämns bosättningstid såvitt gäller<br>garantipension skall ersättas av benämningen försäkringstid.</p> <p>Huvudregeln om vad som idag skall räknas som bosättningstid åter-<br>finns i 5 kap. 6 § första stycket a) AFL och innebär att som bosättningstid<br>räknas tid då en person har varit folkbokförd i Sverige enligt folkbokfö-<br>ringslagen. Regeln tar sikte på dem som faktiskt är bosatta i Sverige. Ett<br>undantag gäller för diplomatisk personal om de inte är svenska medbor-<br>gare eller var bosatta i Sverige innan de anställdes vid den utländska be-<br>skickningen. Vad som gäller bosättningstid i denna del bör även gälla<br>försäkringstid för garantipension. Som sådan tid bör sålunda i huvudsak<br>tillgodoräknas endast tid under vilken en person har varit folkbokförd i<br>Sverige enligt folkbokföringslagen. Undantag bör, liksom enligt nuva-<br>rande regler, göras vid flyttning till utlandet, för tid efter utresan om per-<br>sonen i fråga skall vara avregistrerad som utflyttad från Sverige. Detta<br>undantag är motiverat av att folkbokföringen upphör först den dag då<br>anmälan om flyttning kom in till en skattemyndighet eller en allmän för-<br>säkringskassa. Undantagsbestämmelsen syftar således till att undvika att<br>personer som flyttar ut från Sverige får tillgodoräkna sig försäkringstid<br>därför att de underlåtit att göra anmälan om flyttningen före utresedagen.<br>RSV har i detta sammanhang påpekat att folkbokföringens register inte<br>kan ge upplysning om faktisk utflyttningsdag beträffande dem som inte<br>anmält utflyttning i tid. När skattemyndigheten får kännedom om att per-<br>sonen inte längre bor i Sverige avregistreras personen som utflyttad och<br>dagen för beslut om avregistrering anges som utflyttningsdag. Den fak-<br>tiska utflyttningsdagen registreras emellertid inte i efterhand. Det<br>problem som RSV har påpekat existerar således redan idag. Även om<br>någon åtgärd idag inte har vidtagits för att rätta till detta bör, enligt rege-<br>ringens uppfattning, utgångspunkten för garantipensionen i denna del<br>vara densamma som enligt nuvarande regler. Försäkringstid för garanti-<br>pension skall följaktligen inte tillgodoräknas för tid efter det att avre-<br>gistrering skulle ha skett.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>50</p> <p>Enligt nuvarande regler finns även vissa kompletterande regler som tar Prop. 1997/98:152<br>sikte på personer som av statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för<br>arbete för arbetsgivarens räkning. Sådana personer anses bosatta i Sve-<br>rige under hela utsändningstiden. Regeringen har emellertid bemyndigats<br>att undanta vissa utsända från denna regel. Bemyndigandet tillkom sedan<br>Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Sida framfört önske-<br>mål om att fältpersonal kontraktsanställd för arbete i biståndsland inte<br>skulle omfattas av den aktuella bestämmelsen om bosättning. Kort där-<br>efter utfärdade regeringen en förordning enligt vilken Sida-anställda<br>undantogs från bosättningsregeln och således, trots att de under utsänd-<br>ningstiden kvarstod som folkbokförda i Sverige, inte ansågs bosatta här,<br>till följd varav de inte heller tillgodoräknades bosättningstid för folkpen-<br>sion. Förordningen avseende Sida-anställda upphörde att gälla år 1994 då<br>det inte längre förelåg något behov av att kunna undanta denna grupp<br>från bosättningsregeln. I det ovan nämnda betänkandet (SOU 1997:72)<br>En lag om socialförsäkringar föreslås att möjligheten för regeringen att<br>föreskriva undantag från bosättningsregeln tas bort eftersom den inte<br>längre används. Lagrådet förutsätter att frågan aktualiseras i samband<br>med det fortsatta arbetet med bestämmelserna om vilka som skall vara<br>försäkrade.</p> <p>Möjligheten till undantag har med hänsyn till det ovan redovisade inte<br>någon nämnvärd praktisk betydelse. På grund härav föreslår vi i proposi-<br>tionen 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. att den nuva-<br>rande bestämmelsen i AFL härom tas bort och att någon motsvarighet till<br>bemyndigandet inte införs i lagen om inkomstgrundad ålderspension.<br>Förslaget innebär att regeringen inte längre kommer att kunna förordna<br>om undantag från regeln att de som av en statlig arbetsgivare sänds till ett<br>annat land för arbete för arbetsgivarens räkning - och deras familje-<br>medlemmar - skall anses bosatta i Sverige under hela utsändningstiden.<br>Denna tid kommer således alltid att tillgodoräknas som försäkringstid för<br>garantipension.</p> <p>Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) påpekar i sitt yttrande över departe-<br>mentspromemorian Reformerat pensionssystem - lag om inkomstgrundad<br>ålderspension, m.m. (Ds 1995:41) att medföljande makar till UD-<br>tjänstemän, till följd av regeln att de som av en statlig arbetsgivare sänds<br>till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning - och deras<br>familjemedlemmar - anses bosatta i Sverige under hela utsändningstiden,<br>kommer att anses som bosatta i Sverige under utlandsvistelsen men att<br>motsvarande inte gäller för medföljande till internationellt anställda FN-<br>tjänstemän, vilket gör att de sistnämndas pensionsrätt är kraftigt<br>beskuren. AMS anser att denna fråga bör beredas ytterligare med<br>inriktning att bestämmelsen utökas till att omfatta även medföljande till<br>FN-tjänstemän.</p> <p>I propositionen om inkomstgrundad ålderspension föreslår vi, av skäl<br>som utvecklas i den propositionen, att i stort sett alla regler om vilka per-<br>soner som är försäkrade och vilka som anses bosatta i Sverige - i avvak-<br>tan på resultatet av det vidare beredningsarbetet med Utredningens om<br>socialförsäkringens personkrets (USP) betänkande En lag om socialför-<br>säkringar (SOU 1997:72) - överförs i princip oförändrade till det refor-<br>merade ålderspensionssystemet. Inom ramen för den nyss nämnda bered-<br></p> <p>51</p> <p>ningen får övervägas huruvida vad AMS anfört om medföljande makar<br>till FN-tjänstemän bör föranleda någon ändring av bestämmelserna om<br>vem som anses bosatt i Sverige.</p> <p>När det gäller den som sökt uppehållstillstånd skall idag, utöver vad<br>som följer av tidigare nämnda huvudregel, som bosättningstid i Sverige<br>tillgodoräknas även tid före folkbokföring när den som senare folkbok-<br>förs här oavbrutet har vistats i Sverige efter att ha sökt uppehållstillstånd<br>här. RSV har även här erinrat om att denna tid inte kan utläsas av folk-<br>bokföringens register. Så torde dock vara fallet även idag. Möjligheterna<br>för de grupper som bestämmelsen avser att skydda att tjäna in pensions-<br>rätt förändras inte genom det reformerade pensionssystemet, varför vi<br>föreslår att även denna bestämmelse förs över till reglerna om försäk-<br>ringstid för garantipension.</p> <p>En annan kompletterande regel som nu regleras i 5 kap. 7 § AFL, tar<br>sikte på grupper som har haft mycket starka skäl att lämna sitt hemland<br>och som kan antas genom flykten ha gått miste om intjänade pensions-<br>rättigheter. Även denna regel bör enligt vår uppfattning gälla försäk-<br>ringstid för garantipension. Som sådan tid bör därför, för flyktingar och<br>andra skyddsbehövande som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige,<br>räknas viss andelsberäknad tid av bosättningstid i tidigare hemland, dock<br>inte tid som berättigar till pension från hemlandet. Med bosättningstiden i<br>hemlandet bör likställas tillfällig fristad i annat land.</p> <p>Vi föreslår att den tid i det tidigare hemlandet som i angiven situation<br>får tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension är tiden fr.o.m.<br>det kalenderår då personen i fråga fyllt 25 år till den tidpunkt då personen<br>första gången kom till Sverige. Om den enskilde varit bosatt i Sverige<br>under hela tiden från första ankomsten till Sverige t.o.m. det år då han<br>eller hon fyllt 64 år bör hela bosättningstiden i hemlandet fr.o.m. 25 års<br>ålder till ankomsten till Sverige tillgodoräknas som försäkringstid för<br>garantipension. I annat fall bör göras en andelsberäkning innebärande att<br>som försäkringstid för garantipension får en så stor andel av bosättnings-<br>tiden i det tidigare hemlandet tillgodoräknas som svarar mot förhållandet<br>mellan å ena sidan den tid den enskilde har varit bosatt i Sverige från<br>första ankomsten till Sverige t.o.m. det år då han eller hon fyller 64 år<br>och å andra sidan den totala tidsrymden mellan dessa två händelser.</p> <p>En viss justering har därvid gjorts i förhållande till motsvarande regel i<br>AFL så tillvida att tillgodoräknandet för tiden i hemlandet får avse tid till<br>tidpunkten för ankomsten till Sverige och inte året närmast före. Vidare<br>görs också beräkningen av tiden i Sverige med utgångspunkt från dagen<br>för den första ankomsten till landet och inte från och med ankomståret.<br>Denna justering bör göras även i AFL. Vi föreslår därför att regeln i AFL<br>ändras på så sätt att tillgodoräknandet för tiden i hemlandet får avse tid<br>till tidpunkten för ankomsten till Sverige och att beräkningen av tiden i<br>Sverige görs med utgångspunkt från dagen för den första ankomsten till<br>landet.</p> <p>Andelsberäkningen kan åskådliggöras på följande sätt. En man som<br>omfattas av den föreslagna bestämmelsen är 35 år vid ankomsten till<br>Sverige från hemlandet. Om han har varit bosatt i sitt hemland under hela<br>tidsperioden fr.o.m. det år då han fyllde 25 år till den tidpunkt då han<br>ankom till Sverige uppgår den bosättningstid i hemlandet som han högst<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>52</p> <p>får tillgodoräkna sig till tio år. För det fall han är bosatt i Sverige under<br>hela tidsperioden från ankomsten till Sverige t.o.m. det kalenderår då han<br>fyller 64 år - 30 år - får han som försäkringstid i Sverige tillgodoräkna<br>sig hela bosättningstiden i hemlandet, dvs. tio år. Om han däremot under<br>den nyss nämnda 30-årsperioden - från ankomsten till Sverige t.o.m. det<br>kalenderår då han fyller 64 år - är bosatt i ett annat land än Sverige, t.ex.<br>Kanada, under sex år gäller följande. De nyss nämnda sex år som han<br>varit bosatt i Kanada utgör 1/5 av de 30 år som utgör tiden från den första<br>ankomsten till Sverige t.o.m. det år då han fyllde 64 år. Han har således<br>varit bosatt i Sverige under 4/5 av de 30 år som gått från det att han först<br>ankom till Sverige t.o.m. det år han fyllde 64 år. Därmed uppgår den del<br>av bosättningstiden i hemlandet som han får tillgodoräkna sig som<br>försäkringstid i Sverige till 4/5 av bosättningstiden i hemlandet fr.o.m.<br>det år han fyllde 25 år till tidpunkten för hans första ankomst till Sverige,<br>dvs. till 4/5 av tio år. Han får följaktligen tillgodoräkna sig åtta år av<br>bosättningstiden i hemlandet som försäkringstid i Sverige.</p> <p>För att den enskilde skall få tillgodoräkna sig försäkringstid enligt den<br>föreslagna bestämmelsen krävs att han eller hon har en viss minsta för-<br>säkringstid i Sverige före det kalenderår då han eller hon fyller 65 år.<br>Denna minsta tid kan emellertid vara så kort som en dag. Däremot kan<br>någon tid i hemlandet inte tillgodoräknas den enskilde med stöd av<br>ifrågavarande regel om han eller hon kommer till Sverige första gången<br>sedan det kalenderår då han eller hon fyller 65 år har inträtt.</p> <p>En svensk medborgare som har arbetat utomlands för Svenska kyrkan,<br>annat svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant<br>samfund, eller en svensk biståndsorganisation tillgodoräknas enligt AFL<br>också bosättningstid, utöver vad som följer av huvudregeln om folkbok-<br>föring, för den tid han eller hon varit utsänd. För tid efter år 1992 är den<br>utsändningstid som dessa grupper får tillgodoräkna sig som bosättnings-<br>tid begränsad till tre år i taget. Någon motsvarande begränsning finns inte<br>för tid före år 1993 beroende på att anställningsförhållandena för de ifrå-<br>gavarande grupperna då ansågs vara sådana att de skulle drabbas oskäligt<br>om inte all tid fick tillgodoräknas. En regel motsvarande den som idag<br>gäller för tid efter år 1992 bör gälla för tillgodoräknande av försäkrings-<br>tid för garantipension. Liksom för bosättningstid bör alltså en begräns-<br>ning göras till tre år i följd. Vi anser att det finns visst fog för remiss-<br>instansernas kritik mot treårsgränsen och uppfattningen att regeln bör<br>anpassas till de kontraktsperioder som vanligen gäller för ifrågavarande<br>yrkeskategorier. Vi instämmer också i att reglerna bör vara enhetliga<br>inom socialförsäkringens olika delar. Just med hänsyn till önskemålet om<br>enhetlighet finner vi dock ingen anledning att nu föreslå någon ändring<br>av regeln i detta avseende. Frågan bör i stället övervägas i samband med<br>beredningen av förslaget till en ny socialförsäkringslag (En lag om<br>socialförsäkringar SOU 1997:72) då en samlad översyn av reglerna för<br>rätt till olika socialförsäkringsförmåner också får göras. Härvid får<br>ställning tas även till frågan om missionärer och biståndsarbetare på detta<br>sätt bör särbehandlas i förhållande till andra svenska medborgare som<br>arbetar utomlands för svenska företag.</p> <p>Det kan emellertid inte uteslutas att de ifrågavarande yrkesgrupperna<br>under utsändningstiden tjänar in pension enligt lagstiftningen i det land<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>53</p> <p>där de arbetar och att denna utländska pension utbetalas även vid bosätt- Prop. 1997/98:152<br>ning i Sverige. Om denna pension såsom garantipensionen är av utfyll-<br>nadskaraktär kommer den enligt vad som föreslås i avsnitt 7.3 inte att<br>reducera garantipensionen. De yrkesgrupper det är fråga om kommer i<br>sådana situationer att överkompenseras. För att undvika detta bör försäk-<br>ringstid enligt den aktuella bestämmelsen få tillgodoräknas endast under<br>förutsättning att den enskilde inte för samma tid tjänat in sådan pension,<br>av utfyllnadskaraktär, enligt det andra landets lagstiftning som betalas ut<br>vid bosättning i Sverige. Vi föreslår därför att vid beräkning av försäk-<br>ringstid skall bortses från tid för vilken den utsände, vid bosättning i Sve-<br>rige, har rätt till sådan pension från det andra landet som inte reducerar<br>garantipensionen.</p> <p>Vi föreslår vidare att den aktuella bestämmelsen skall omfatta även<br>medföljande make och den som utan att vara gift med den utsände har<br>levt samman med denne under utsändningstiden, om de tidigare har varit<br>gifta eller gemensamt har eller har haft barn. Däremot skall enligt vårt<br>förslag bestämmelsen inte, till skillnad mot nu gällande bestämmelse,<br>omfatta medföljande barn under 18 år. Anledningen till att bestämmelsen<br>inte bör gälla medföljande barn under 18 år är följande. Försäkringstid<br>för garantipension kan enligt förslag i denna proposition (avsnitt 6.3)<br>endast i undantagsfall tillgodoräknas för tid före 25 års ålder, nämligen<br>om det för samma tid har fastställts pensionsgrundande inkomst eller<br>pensionsgrundande belopp för förtidspension. Sådan inkomst eller sådant<br>belopp torde inte kunna komma ifråga för denna grupp av personer. Även<br>om ett medföljande barn över 16 år men under 18 år skulle vara förtids-<br>pensionär så krävs för pensionsgrundande belopp för förtidspension att<br>denna pension avser tilläggspension och är antagandepoängsberäknad,<br>dvs. beräknad under antagande att den enskilde för vaije år fr.o.m. för-<br>tidspensionsfallet t.o.m. det år då han eller hon uppnår 64 års ålder har<br>tillgodoräknats viss pensionspoäng, s.k. antagandepoäng.</p> <p>De äldsta som kommer att omfattas av här föreslagen garantipension<br>kommer vid lagstiftningens ikraftträdande år 2001 (se avsnitt 15) att vara<br>63 år. Större delen av den försäkringstid som dessa personer kan till-<br>godoräknas är således hänförlig till tid före lagens om garantipension<br>ikraftträdande. Även för många yngre personer kommer en stor del av<br>försäkringstiden att ha infallit före år 2001. Med anledning härav föreslår<br>vi att övergångsbestämmelser införs, av innebörd att som försäkringstid<br>för tid före ikraftträdandet av lagen om garantipension får tillgodoräknas<br>sådan tid som enligt nuvarande regler fått tillgodoräknas som<br>bosättningstid för folkpension.</p> <p>Rätt till folkpension kan som tidigare nämnts förvärvas dels genom bo-<br>sättning med maximalt 40 år, dels genom år för vilka pensionspoäng för<br>tilläggspension har tillgodoräknats, maximalt 30 år. Rätt till garantipen-<br>sion kommer emellertid endast att kunna förvärvas genom bosättning och<br>vissa andra särskilt angivna förhållanden varvid det för rätt till oavkortad<br>pension krävs en försäkringstid om 40 år. De som när lagen om garanti-<br>pension träder i kraft har bättre kvot i 30-delar än i 40-delar får därför en<br>större avkodning i sitt grundskydd än enligt dagens system, och de kan<br>därmed komma att få ett sämre grundskydd än de hade fått i dagens sys-<br>tem med 30-delsberäknad folkpension. Mot denna bakgrund har under<br></p> <p>54</p> <p>beredningen övervägts om det finns skäl för ett särskilt skydd för dem<br>som kommer sämre ut vid ”ett 40-delsberäknat grundskydd” än vid ”ett<br>3O-delsberäknat grundskydd”. Vid en samlad bedömning har regeringen<br>emellertid funnit att behovet av en övergångsregel inte är så stort att det<br>uppväger de problem, framför allt administrativa sådana, som skulle vara<br>förenade med en sådan regel. Vi föreslår därför inte någon särskild över-<br>gångsregel.</p> <p>Enligt nuvarande regler för folkpension i form av ålderspension finns<br>vissa särbestämmelser för beräkning av bosättningstid för dem som ome-<br>delbart före den månad då de fyllde 65 år har haft hel förtidspension eller<br>hel särskild efterlevandepension. Såväl folkpension i form av förtidspen-<br>sion som folkpension i form av efterlevandepension beräknas liksom<br>folkpension i form av ålderspension i förhållande till det bästa av antalet<br>tillgodoräknade bosättningsår eller antalet tillgodoräknade år med pen-<br>sionspoäng. Bosättningstid för förtidspension tillgodoräknas dels för<br>tiden från och med det år då den pensionsberättigade fyllde 16 år till och<br>med året före pensionsfallet, dels för tiden därefter fram till och med det<br>år då den pensionsberättigade uppnår 64 års ålder. Den senare perioden<br>(den framtida bosättningstiden) beräknas endast under vissa förutsätt-<br>ningar och då enligt särskilda regler. Motsvarande gäller för efter-<br>levandepension, dock att det är den avlidnes bosättningstid som beräknas.<br>Särbestämmelserna vid tillgodoräknande av bosättningstid för den som<br>ersätter förtidspension eller efterlevandepension med ålderspension, in-<br>nebär att denne som bosättningstid, i stället för den tid som han eller hon<br>skall tillgodoräknas för ålderspensionsändamål, får tillgodoräkna sig<br>samma tid som legat till grund för beräkning av förtidspensionen respek-<br>tive efterlevandepensionen om detta är förmånligare. Syftet med be-<br>stämmelserna är att den utgående pensionen inte skall minskas på grund<br>av ändrad andelsberäkning. En motsvarande regel bör gälla för garanti-<br>pension, åtminstone tills vidare. Förtidspensionssystemet har nyligen<br>varit föremål för utredning. Utredningens betänkanden Ohälsoförsäk-<br>ringen Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) och Ohälsoförsäkringen<br>Övergångsbestämmelser (SOU 1997:189) överlämnades till regeringen i<br>slutet av år 1997 och bereds för närvarande, efter remissbehandling, inom<br>Socialdepartementet. I mars i år överlämnade regeringen till riksdagen<br>propositionen 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m., som bl.a.<br>innehåller förslag till riktlinjer för en reformering av reglerna om<br>ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga och en<br>beskrivning av den planerade fortsatta beredningen av frågan om en<br>reformering av hela systemet för sådan ersättning. Systemet för efter-<br>levandepension är för närvarande föremål för en särskild översyn<br>(dir. 1996:51). Behovet av den nu föreslagna regeln får eventuellt<br>övervägas på nytt när det står klart vilka regler som skall gälla i<br>framtiden för förtidspension och efterlevandepension.</p> <p>Kvinnor som är födda år 1944 eller tidigare och som är berättigade till<br>änkepension enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om<br>ändring i AFL eller som skulle ha varit berättigade till änkepension från<br>folkpensioneringen enligt nämnda övergångsregler om de inte hade upp-<br>nått 65 års ålder när maken avled, bör vid beräkning av försäkringstid för<br>garantipension få möjlighet att utgå från makens försäkringstid om så är<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>55</p> <p>mer fördelaktigt. En motsvarighet till en sådan övergångsbestämmelse<br>finns i dag. Det finns skäl för en sådan bestämmelse även i framtiden. Vi<br>föreslår således att en övergångsbestämmelse med denna innebörd införs<br>i det reformerade ålderspensionssystemet.</p> <p>I AFL finns idag ytterligare ett par kompletterande regler om tillgodo-<br>räknande av bosättningstid som vi inte föreslår skall få någon motsvarig-<br>het när det gäller försäkringstid för garantipension. Detta gäller bl.a.<br>bestämmelsen i 5 kap. 6 § första stycket d) AFL, som ger ett skydd för<br>vissa kategorier svenska medborgare, främst sådana med låga inkomster,<br>som arbetar utomlands för svenska arbetsgivare och under tiden utom-<br>lands inte tillgodoräknas bosättningstid i Sverige på grund av att de inte<br>kvarstår som folkbokförda under utlandsvistelsen. Genom bestämmelsen<br>tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige all tid under vilken en försäk-<br>rad haft inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete, även om års-<br>inkomsten understiger ett basbelopp. En annan sådan regel som återfinns<br>i 5 kap. 6 § första stycket f) syftar främst till att utgöra ett skydd för unga<br>förtidspensionärer som studerar utomlands. Därutöver finns en bestäm-<br>melse som avser endast tid före år 1993. För garantipensionen anser re-<br>geringen att det inte föreligger behov av någon motsvarighet till nämnda<br>bestämmelser.</p> <p>Vad som nu sagts om tillgodoräknande av försäkringstid för garanti-<br>pension kommer inte att fullt ut kunna tillämpas vad avser EU/EES-<br>medborgare som arbetar i Sverige. Enligt förordning (EEG) nr 1408/71<br>om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenfö-<br>retagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (inne-<br>börden av förordningen redovisas närmare i avsnitt 9.3) omfattas dessa<br>personer av reglerna om svensk social trygghet även om de inte är bosatta<br>här. Den tid de arbetar i Sverige kommer de följaktligen att få<br>tillgodoräkna sig som försäkringstid, oavsett vad de svenska reglerna<br>föreskriver i detta avseende. Motsatta situationen gäller också, dvs. den<br>som visserligen bor i Sverige men som enligt nämnda förordning på<br>grund av arbete omfattas av den sociala tryggheten i ett annat land, får<br>inte samtidigt tillgodoräkna sig försäkringstid i Sverige. Motsvarande<br>förhållande gäller även i förhållande till vissa andra länder på grund av<br>konventionsförpliktelser.</p> <h3>6.2 Krav på tre års försäkringstid</h3> <p>Regeringens förslag: Garantipension skall utges endast till den som<br>har tillgodoräknats en försäkringstid för garantipension om minst tre<br>år.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Få remissinstanser har berört förslaget.</p> <p>Pensionärernas Riksorganisation tillstyrker förslaget. Sveriges Industri-<br>förbund förordar att den försäkringstid som en person skall ha till-<br>godoräknats för att vara berättigad till garantipension skall vara sex år i</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>56</p> <p>stället för tre. Industriförbundet befarar att riskerna för att personer som<br>redan gått i pension i ett annat land kan komma att upparbeta rätt till<br>ytterligare pension i Sverige trots att han eller hon inte har varit<br>yrkesverksam under tiden i Sverige kan förväntas bli större i takt med<br>den ökade internationella rörligheten, och framhåller att ett sätt att<br>minska dessa risker är att uppställa ett hårdare krav på minsta<br>försäkringstid för att få garantipension.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: För rätt till folkpension krävs att den<br>försäkrade antingen tillgodoräknats pensionspoäng för ATP i minst tre år<br>eller varit bosatt i Sverige i minst tre år. Pensionsarbetsgruppen föreslog i<br>sitt betänkande Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20) att en mot-<br>svarighet till den senare bestämmelsen skulle införas för rätt till<br>garantipension. I princippropositionen angavs endast att den närmare<br>utformingen av reglerna såvitt avser försäkringstid skulle beredas vidare i<br>linje med Pensionsarbetsgruppens förlag.</p> <p>En minimiregel är nödvändig för att inte obetydlig anknytning till Sve-<br>rige skall ge rätt till garantipension. En beloppsregel är därvid olämplig<br>eftersom en sådan skulle innebära att den som har relativt hög inkomst-<br>grundad pension men mindre än 3,073 gånger prisbasbeloppet (den nivå<br>då garantipensionen - för en ogift person - är bortreducerad med den ut-<br>formning av garantipensionen som föreslås i denna proposition) inte<br>skulle få någon garantipension. Garantipensionen skulle nämligen i ett<br>sådant fall kunna bli så liten att den inte skulle betalas ut om en belopps-<br>regel infördes. Den angivna gränsen om 3,073 gånger prisbasbeloppet för<br>när garantipension skall kunna utges skulle då i praktiken bli lägre.</p> <p>Någon beloppsregel bör med hänsyn till det anförda alltså inte införas,<br>utan som kvalifikationsregel bör gälla att garantipension utges endast till<br>den som kan tillgodoräknas en viss minsta försäkringstid för garantipen-<br>sion. Regeringen anser att denna tid i likhet med vad som gäller för folk-<br>pension och i enlighet med vad som föreslogs av Pensionsarbetsgruppen<br>bör bestämmas till tre år. Vi anser att det finns visst fog för de farhågor<br>som Industriförbundet gett uttryck för. En längre försäkringstid än tre år<br>skulle emellertid inte få någon effekt inom EU/EES-området, eftersom de<br>som omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71 till följd av den s.k.<br>sammanläggningsprincipen i nämnda förordning kommer att som kvali-<br>fikationstid få tillgodoräkna sig även försäkringstider som har fullgjorts i<br>andra EU/EES-länder. För att sammanläggning skall kunna ske krävs<br>dock i vart fall en försäkringstid om ett år i Sverige. I samband med be-<br>redningen av förslaget till ny socialförsäkringslag (SOU 1997:72 En lag<br>om socialförsäkringar) kan dock komma att övervägas huruvida kravet på<br>en viss minsta försäkringstid bör sättas högre än tre år.</p> <p>Mot bakgrund av det ovanstående föreslår vi att det för rätt till garanti-<br>pension införs en regel om att sådan pension skall utges endast till den<br>som har tillgodoräknats en försäkringstid om minst tre år.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>57</p> <h3>6.3</h3> <h3>Tidsperiod som försäkringstid kan avse</h3> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Regeringens förslag: Den tid som försäkringstid kan avse förläggs i<br>intervallet 25-64 år. Som intjänandetid skall dock få räknas även tid<br>mellan 16 och 24 års ålder om pensionsgrundad inkomst eller pen-<br>sionsgrundande belopp för förtidspension då har tillgodoräknats med<br>minst ett inkomstbasbelopp per år. Den sammanlagda försäkringstiden<br>för garantipension skall sättas ned till närmaste hela antal år.</p> <p>Promemorians förslag: Förslagen i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över för-<br>slagen.</p> <p>Bohusläns allmänna försäkringskassa, Göteborgs allmänna försäk-<br>ringskassa och Pensionärernas Riksorganisation tillstyrker förslagen.</p> <p>Sveriges Pensionärsförbund anser att det tidsintervall som nu gäller vid<br>beräkning av bosättningstid - att därvid bortses från tid före det år då den<br>pensionsberättigade uppnått 16 års ålder och tid efter det år då han eller<br>hon fyllt 64 år - är relevant och att det bör tillämpas även för garan-<br>tipension. Förbundet framhåller att promemorians förslag innebär att man<br>inte får tappa ett enda år mellan 25 och 64 års ålder såvitt man inte tjänat<br>in pensionsgrundande inkomst under tidigare år.</p> <p>Med hänvisning till uttalandena i riktlinjerna att det nya pensionssys-<br>temet skall inrymma stor flexibilitet vad gäller valet av pensionsålder och<br>ge drivkrafter till förvärvsarbete betonar Riksrevisionsverket (RRV) att<br>det bör övervägas om arbete efter 65 år skall ge rätt till försäkringstid,<br>eftersom garantipensionen har konstruerats för att ge större drivkraft till<br>arbete än vad som finns i det nuvarande pensionssystemet. RRV fram-<br>håller att en person som förvärvsarbetar efter fyllda 65 år i så fall kan<br>tjäna in försäkringstid så att han eller hon kan erhålla oreducerad garanti-<br>pension.</p> <p>Vad gäller kravet på att pensionsgrundad inkomst eller pensionsgrun-<br>dande belopp för förtidspension skall ha tillgodoräknats med minst ett<br>inkomstbasbelopp per år för att även tid mellan 16 och 24 års ålder skall<br>få tillgodoräknas som intjänandetid förespråkär Industriförbundet att<br>kravet redan från början, av statsfinansiella skäl och för att säkra lång-<br>siktig stabilitet, bör skärpas till att omfatta minst två inkomstbasbelopp<br>per år. Uppsala läns allmänna försäkringskassa anser att vid bedömning<br>av om tid mellan 16 och 24 års skall få tillgodoräknas som intjänandetid<br>bör hänsyn tas även till år då pensionsrätt tillgodoräknats på grundval av<br>andra fiktiva inkomster än pensionsgrundande belopp för förtidspension,<br>t.ex. pensionsgrundande belopp för bamår.</p> <p>Östergötlands läns allmänna försäkringskassa anser att, om förslaget<br>att begränsa intjänandetiden för garantipension till intervallet 25-64 år<br>genomförs, bör samma intjänandeperiod gälla även i fråga om förtids-<br>och efterlevandepension.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts angavs i de av<br>riksdagen antagna riktlinjerna för det reformerade pensionssystemet att<br>det för rätt till oavkortad garantipension i princip skall krävas 40 års bo-</p> <p>58</p> <p>sättning i Sverige mellan 16 och 65 års ålder. Vi har i avsnitt 6.1, i likhet<br>med vad som angavs i riktlinjerna, föreslagit att det för rätt till oreduce-<br>rad garantipension skall krävas 40 års försäkringstid. Av skäl som anges i<br>det följande finns det anledning att ånyo överväga om den tidsperiod<br>denna försäkringstid kan avse skall vara den som angetts i de antagna<br>riktlinjerna eller om en annan tidsperiod skall väljas.</p> <p>Den huvudsakliga tanken bakom garantipensionssystemet är att tillför-<br>säkra äldre personer bosatta i Sverige en form av minimipension under<br>förutsättning att de före pensioneringen haft en rimlig anknytning till<br>Sverige. Utan ett sådant system skulle många äldre hänvisas till social-<br>tjänsten för sin försörjning på äldre dagar.</p> <p>Som närmare kommer att beskrivas i avsnitt 9.3 kan garantipensionen<br>genom EG-rätten inte begränsas till personer som är bosatta i Sverige<br>utan måste betalas ut till alla personer som har förvärvat rätt till sådan<br>pension, är bosatta inom EU/EES-området och omfattas av förordningen<br>(EEG) nr 1408/71. Tills vidare gäller denna skyldighet endast personer<br>som någon gång under sitt liv varit förvärvsverksamma i något land inom<br>EU/EES-området. Begränsningen till förvärvsverksamma kan emellertid<br>väntas bli avskaffad inom en inte alltför avlägsen framtid.</p> <p>Viktiga inslag i garantipensionssystemet kommer således eventuellt<br>inte att fungera inom EU/EES på det sätt som varit tänkt. Mot denna<br>bakgrund finns det anledning att överväga om det genom en delvis annan<br>konstruktion av reglerna för intjänande av garantipension än den som<br>skisserats i princippropositionen är möjligt att komma närmare den<br>huvudsakliga avsikten bakom systemet med garantipensionen.</p> <p>En begränsning av den tid inom vilken garantipension kan tjänas in är<br>ett sätt att undvika att framför allt de grupper som lever och är för-<br>värvsverksamma utomlands och där tjänar in full pension kommer i åt-<br>njutande av garantipension. Beroende av längden på intjänandetiden för<br>rätt till oavkortad garantipension och vilken tidsperiod som väljs blir<br>effekterna något olika. En kort intjänandeperiod har fördelen att den kan<br>knytas till den förvärvsverksamma tiden i Sverige men nackdelen att<br>även få tillgodoräknandeår ger förhållandevis hög garantipension. Mot-<br>satta förhållandet gäller för en lång intjänandetid. För det fall den möjliga<br>intjänandetiden enligt de förslag som presenteras i det följande inte är<br>längre än den intjänandetid som krävs för rätt till oavkortad garantipen-<br>sion kan det också finnas anledning att vara förhållandevis generös vid<br>angivandet av vilka tider som skall räknas som försäkringstid.</p> <p>En möjlighet att undvika ovan angivna problem som övervägts är att<br>utesluta år under ungdomstiden från de år som berättigar till garantipen-<br>sion. Om försäkringstid för garantipension börjar räknas först vid exem-<br>pelvis 25 års ålder kan det förhindras att en sådan exportabel pension kan<br>tjänas in genom enbart studier i Sverige under ungdomsåren. Den främsta<br>anledningen till den i princippropositionen föreslagna regeln om intjä-<br>nande från 16 års ålder torde vara att motsvarande regel i dag gäller för<br>intjänande av folkpension. Skillnaden mellan garantipension som endast<br>är en ålderspension och folkpension som även omfattar förtids- och efter-<br>levandepensioner är dock betydande. Om ungdomsåren inte gav rätt till<br>folkpension skulle underlag för beräkning av förtidspension saknas vid<br>invaliditet som inträffar under dessa år. Försäkringstid för garantipension<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>59</p> <p>påverkar dock varken rätten till förtidspension eller rätten till Prop. 1997/98:152<br>efterlevandepension. Ju senare i livet den försäkringstid som skall grunda<br>rätt till garantipension förläggs desto större torde möjligheten vara att<br>träffa i första hand den kategori som är den huvudsakliga målgruppen för<br>denna pension, nämligen personer som har varit bosatta i Sverige under<br>normalt förvärvsaktiv tid. Det kan i detta sammanhang erinras om de<br>regler som före införandet av rätten till folkpension på grundval av<br>bosättningstid mellan 16 och 64 års ålder gällde för utländska medbor-<br>gare bosatta i Sverige. Dessa fick rätt till full svensk folkpension i form<br>av ålderspension under förutsättning att de varit bosatta i Sverige minst<br>tio år från 16 års ålder varav minst fem omedelbart före ansökan om<br>ålderspension.</p> <p>En nackdel med att begränsa möjlig tid för tillgodoräknande av försäk-<br>ringstid för garantipension till åldrama 25-64 år, när intjänandetiden för<br>den inkomstgrundade ålderspensionen inleds vid 16 års ålder, är emeller-<br>tid att den som mellan 16 och 24 års ålder har tjänat in inkomstgrundad<br>ålderspension kommer att få sin garantipension avtrappad mot denna<br>pension även om tidsperioden inte kan utgöra försäkringstid för garanti-<br>pensionen. Särskilt påtaglig blir effekten för den som endast får tillgodo-<br>räkna sig ett mindre antal år som försäkringstid för garantipension men<br>som har en inkomstgrundad ålderspension intjänad under såväl dessa år<br>som under de nio åren mellan 16 och 24 års ålder. Den tid som tillgodo-<br>räknas för garantipension kommer vid en sådan begränsning inte alltid att<br>fullt ut korrespondera med tid under vilken den inkomstgrundade pension<br>som trappar av garantipensionen har tjänats in. Detta gäller dock även i<br>övrigt i relationen mellan garantipensionen och den inkomstgrundade<br>ålderspensionen, eftersom garantipension är knuten till tillgodoräknande<br>av försäkringstid och inte till intjänandet av inkomstgrundad ålderspen-<br>sion. Med ett intervall på mellan 25 och 64 år då försäkringstid kan till-<br>godoräknas är effekten emellertid mer uttalad för tidsperioden 16-24 år<br>eftersom försäkringstid för garantipension då inte kan tillgodoräknas. För<br>övriga år finns ändå möjligheten till en korrespondens mellan år då för-<br>säkringstid för garantipension tillgodoräknas och år med pensionsgrun-<br>dad inkomst.</p> <p>För att undvika den skevhet som en begränsning till tid mellan 25 och<br>64 år för tillgodoräknande av försäkringstid följaktligen kan ge föreslår vi<br>att förutom dessa år som försäkringstid även år mellan 16 och 24 år skall<br>få räknas med under förutsättning att den pensionsberättigade, förutom<br>att han eller hon uppfyllt villkoren beträffande försäkringstid i övrigt,<br>även har haft en viss minsta inkomst. Härmed bör avses pensions-<br>grundande inkomst och även pensionsgrundande belopp för förtidspen-<br>sion, eftersom förtidspension är att jämställa med sjukpenning som enligt<br>såväl nuvarande som föreslagna regler räknas som pensionsgrundande<br>inkomst. Så är emellertid inte fallet vad gäller sådana fiktiva inkomster<br>som pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och bamår. Rege-<br>ringen anser därför inte, till skillnad från Uppsala läns allmänna försäk-<br>ringskassa, att hänsyn i detta sammanhang skall tas till sådana pensions-<br>grundande belopp.</p> <p>Den minimiinkomst som den pensionsberättigade skall ha haft för att få<br>räkna år mellan 16 och 24 år som försäkringstid för garantipension bör<br></p> <p>60</p> <p>uppgå till i vart fall ett inkomstbasbelopp för att inte omintetgöra syftet Prop. 1997/98:152<br>med en begränsning till 25-64 år. Med inkomstbasbelopp avses det nya<br>basbelopp som, enligt förslag i propositionen om reformerade regler för<br>inkomstgrundad ålderspension, skall fastställas för första gången år 2001,<br>och som årligen skall omräknas med inkomstutvecklingen i stället för,<br>som prisbasbeloppet, med prisutvecklingen. Det hade varit tänkbart att<br>välja två inkomstbasbelopp som minimigräns för att få en överensstäm-<br>melse med den inkomstgräns som har föreslagits beträffande för-<br>värvsvillkoret för rätt till pensionsgrundande belopp för bamår och<br>plikttjänstgöring. Det kan vara en pedagogisk vinst med att ha lika in-<br>komstgränser. Någon avsevärd administrativ vinst torde dock inte före-<br>ligga eftersom uppgifter om förvärvsinkomsten för varje år ändå måste<br>bevaras för eventuell senare omtaxering. Uppgifter om inkomsterna för<br>intjänande av garantipension måste också bevaras fram till dess garanti-<br>pension lyfts medan registreringen av inkomster för att uppfylla för-<br>värvsvillkoret i och för sig kan raderas efter det att villkoret är uppfyllt.<br>Mot Industriförbundets argument för att bestämma minimiinkomsten till<br>två inkomstbasbelopp bör ställas det faktum att med inkomstgränsen ett<br>inkomstbasbelopp ges den grupp som garantipensionen i första hand är<br>avsedd för, deltidsarbetande låginkomsttagare, möjlighet att tillgodoräk-<br>nas försäkringstid mellan 16 och 24 års ålder.</p> <p>En annan lösning på de aktuella problemen skulle kunna vara att, för-<br>utom åren mellan 16 och 24 år, låta även åren mellan 60 och 64 år vara<br>beroende av intjänande av pensionsgrundande inkomst eller pensions-<br>grundande belopp för förtidspension. Härigenom skulle kunna undvikas<br>att en person som redan i ett annat land än Sverige, i vilket gäller en lägre<br>pensionsålder än här i riket, tjänat in rätt till oavkortad pension, pensio-<br>neras i det andra landet vid 60 års ålder och därefter flyttar till Sverige<br>och här under några år tillgodoräknas försäkringstid för garantipension.<br>Med denna lösning tillgodoräknas den som flyttar till Sverige som 60-<br>åring inte någon försäkringstid om han eller hon inte samtidigt arbetar i<br>viss omfattning. En sådan regel skulle dock innebära att den som inte<br>under minst fem år mellan 16-24 års ålder och 60-64 års ålder tjänar in<br>en pensionsgrundande inkomst eller ett pensionsgrundande belopp för<br>förtidspension om minst ett inkomstbasbelopp per år, inte har möjlighet<br>att tjäna in rätt till oavkortad garantipension.</p> <p>Med hänsyn till det sistnämnda framstår den senare lösningen som<br>mindre tilltalande. På grund härav och mot bakgrund av vad som i övrigt<br>redovisats ovan föreslår vi sammanfattningsvis följande.</p> <p>Den tid under vilken försäkringstid för garantipension kan tillgodoräk-<br>nas begränsas till 40 år. Eftersom den möjliga tiden för sådant tillgodo-<br>räknande så långt är möjligt bör förläggas till den tid som normalt utgör<br>förvärvstid föreslår vi att den förstnämnda tiden förläggs till intervallet<br>25-64 år. Därutöver bör införas en särregel som innebär att som försäk-<br>ringstid får räknas även tid mellan 16 och 24 års ålder om den pensions-<br>berättigade då haft en viss minsta inkomst. Med hänsyn till vad som an-<br>förts ovan finner vi att övervägande skäl talar för att inkomstgränsen bör<br>bestämmas till ett inkomstbasbelopp per år. Vi föreslår således att även<br>tid mellan 16 och 24 års ålder får tillgodoräknas som försäkringstid om<br>pensionsgrundad inkomst eller pensionsgrundande belopp för förtidspen-<br></p> <p>61</p> <p>sion då har tjänats in med minst ett inkomstbasbelopp per år. Kravet på<br>viss minimiinkomst måste vara uppfyllt för vaije år som på detta sätt<br>skall tillgodoräknas som försäkringstid. För det fall studiemedlen i fram-<br>tiden blir beskattade, vilket diskuterats, och på grund därav höjs, bör<br>övervägas en höjning av inkomstgränsen till två inkomstbasbelopp. I lik-<br>het med vad som nu gäller i fråga om bosättningstid skall, sedan samtliga<br>tillgodoräknade försäkringstider för garantipension har lagts samman, en<br>avrundning ske nedåt till helt antal år.</p> <p>Vi har övervägt om, såsom Riksrevisionsverket förslagit, även tid efter<br>det att den enskilde uppnått 65 års ålder skall kunna tillgodoräknas som<br>försäkringstid för garantipension om den enskilde då tjänat in pensions-<br>grundande inkomst. Även om garantipension skall kunna tas ut efter<br>65 års ålder får för sådan pension anses gälla en fast pensionsålder vid<br>65 år. På grund härav bör, enligt vår uppfattning, den anknytningstid till<br>Sverige som garantipensionen grundas på förläggas till tiden före 65 års<br>ålder. Vi menar att det mått av flexibilitet som det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet skall präglas av såvitt gäller tidpunkten för pensioneringen<br>uppfylls bl.a. genom att det inte finns någon övre åldersgräns för intjä-<br>nande av inkomstgrundad ålderspension. Med hänsyn till det anförda och<br>då en möjlighet att få tillgodoräkna även tid efter 65 års ålder som för-<br>säkringstid för garantipension skulle innebära ökad administration för<br>garantipensionen lämnar vi inte något sådant förslag.</p> <p>Huruvida den i detta avsnitt föreslagna intjänandeperioden, som Öster-<br>götlands läns allmänna försäkringskassa förordat, bör gälla även i fråga<br>om förtidspension och efterlevandepension får behandlas i samband med<br>beredningen av frågan om framtidens system för ekonomisk ersättning<br>vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga respektive beredningen av det<br>kommande förslaget till ny konstruktion av efterlevandepensioneringen.</p> <h2>7 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Beräkning av garantipension</h2> <h3>7.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h3> <p>I avsnitt 4 har lämnats en redogörelse för de beräkningsregler vad gäller<br>garantipensionen som föreslogs i princippropositionen respektive i<br>Ds 1997:66. Den ändrade garantipensionsmodell som föreslogs i<br>Ds 1997:66 motiverades med att den i större utsträckning skulle stimulera<br>arbetsutbudet bland förvärvsarbetande med låga inkomster. Regeringen<br>ansluter sig till de motiv för en, jämfört med de av riksdagen antagna<br>riktlinjerna, ändrad konstruktion av garantipensionen som fördes fram i<br>promemorian. Vårt förslag till konstruktion av garantipensionen utgår<br>från förslaget i Ds 1997:66, men har modifierats i vissa delar.</p> <p>Närmast i detta avsnitt beskrivs den konstruktion av garantipensionen<br>som regeringen föreslår skall gälla för personer födda år 1938 eller se-<br>nare. Därefter följer en redogörelse för vilka inkomster som vi föreslår<br>skall medföra reducering av garantipensionen samt hur garantipensionen<br>föreslås beräknas då den pensionsberättigade har kortare försäkringstid<br>än 40 år. I avsnitt 7.5 redogör vi för vårt förslag till hur garantipensionen<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>62</p> <p>skall beräknas i fall då inkomstgrundad ålderspension tas ut vid annan Prop. 1997/98:152<br>tidpunkt än under 65-årsmånaden. Slutligen beskrivs vad som enligt vårt<br>förslag skall gälla vid partiellt uttag av ålderspension.</p> <h3>7.2 Konstruktion av garantipensionen</h3> <p>Regeringens förslag: Garantipensionen skall för en ensamstående<br>pensionär, född år 1938 eller senare, beräknas med utgångspunkt från<br>en basnivå om 2,13 gånger prisbasbeloppet. Denna basnivå skall trap-<br>pas av med ett belopp som motsvarar 100 % av den inkomstgrundade<br>ålderspensionen till den del denna inte överstiger 1,26 gånger prisbas-<br>beloppet. För inkomstgrundad pension därutöver skall en avtrappning<br>göras med ett belopp motsvarande 48 %.</p> <p>För en gift pensionär, född år 1938 eller senare, skall basnivån vara<br>1,90 gånger prisbasbeloppet. På motsvarande sätt som för ensamstå-<br>ende görs en avtrappning från basnivån med ett belopp som motsvarar<br>100 % av den inkomstgrundade ålderspensionen upp till 1,14 gånger<br>prisbasbeloppet och med ett belopp som motsvarar 48 % av den<br>inkomstgrundade pensionen till den del denna pension överstiger<br>1,14 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>Med inkomstgrundad ålderspension skall jämställas vissa andra typer<br>av pension.</p> <p>Med gift likställs den som sammanbor med någon med vilken han<br>eller hon har varit gift eller har eller har haft barn.</p> <p>Med ogift likställs den som är gift men stadigvarande lever åtskild<br>från sin make, om inte särskilda skäl föranleder annat.</p> <p>Rätten till garantipension och storleken av denna skall prövas lö-<br>pande.</p> <p>Promemorians förslag: I Ds 1997:66 föreslogs en garantipensionsmo-<br>dell med något annorlunda avtrappningsprocent - 100% upp till 1,45<br>respektive 1,28 gånger prisbasbeloppet och därefter 42 % avtrappning.</p> <p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser är positiva till den garanti-<br>pensionsmodell som föreslogs i departementspromemorian och anser<br>bl.a. att den ger ett bättre utfall vad gäller marginaleffekter än<br>princippropositionens förslag. Andra remissinstanser förordar i stället den<br>modell som föreslogs i princippropsitionen.</p> <p>Pensionärernas Riksorganisation (PRO) tillstyrker promemorians för-<br>slag om beräkning av garantipension. PRO konstaterar med tillfredsstäl-<br>lelse att basnivåerna i förslaget till garantipension har satts på en sådan<br>nivå att troligtvis ingen kommer att få sämre nettopension efter skatt än<br>med folkpension och pensionstillskott. Också Sveriges Pensionärers<br>Riksförbund (SPRF) tillstyrker i princip förslagen i departementsprome-<br>morian, men framför ett antal synpunkter på förslagen. SPRF anser bl.a.<br>att den årliga omräkningen av garantipensionen bör vara utformad på ett<br>sådant sätt att garantinivån tid efter annan inte behöver höjas för följsam-<br>het mot standardutvecklingen på motsvarande sätt som skett i nuvarande<br>folkpensionssystem genom införande av och återkommande höjningar av<br></p> <p>63</p> <p>pensionstillskott. Att omräkna garantinivån med prisbasbelopp synes,<br>enligt SPRF, inte utgöra någon garanti mot detta. Vidare framhåller SPRF<br>att det är viktigt att den stimulans till ökad arbetsinsats som det nya<br>ålderspensionssystemet är tänkt att medföra också resulterar i en ökning<br>av den utbetalda pensionen. SPRF anser att själva basnivån för<br>garantipension skall vara densamma för ensamstående som för<br>gift/sammanboende.</p> <p>Arbetsgivarverket är positivt till promemorians förslag till garantipen-<br>sion och framhåller att de marginaleffekter som ofrånkomligen uppstår<br>bör koncentreras till så låga inkomstnivåer som möjligt. Landstingsför-<br>bundet förordar promemorians modell till garantipension, då den bättre<br>svarar mot ett försäkringsmässigt samband mellan avgifter och pension, i<br>vart fall för flertalet av de försäkrade. Också Svenska kommunförbundet<br>och Länsrätten i Göteborgs och Bohus län tillstyrker det aktuella försla-<br>get till modifierade regler för garantipension. Även Tjänstemännens<br>Centralorganisation (TCO) och Offentliganställdas Förhandlingsråd<br>(OFR) tillstyrker promemorians förslag, om än med en viss tvekan. TCO<br>och OFR anser å ena sidan att den nya modellen ger bättre utbyte för fler<br>och menar att i framtiden är det få som kommer att ha en riktig låg<br>inkomstgrundad ålderspension. Å andra sidan, menar TCO och OFR,<br>innebär förslaget att principen om att arbete alltid lönar sig är bruten.<br>Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) är kritisk till förslaget<br>att nivån för grundtryggheten nu sätts högre än i nuvarande system.<br>SACO anser vidare att målsättningen att begränsa marginaleffekterna är<br>viktig, framför allt för att betona att det även ur pensionssynpunkt alltid<br>skall löna sig att arbeta. Enligt SACO kan förslaget kritiseras för att det<br>uppsatta målet inte nås. Socialdemokratiska kvinnoförbundet ansluter sig<br>i princip till den i promemorian föreslagna utformningen av garanti-<br>pensionen. Förbundet konstaterar att förändringarna jämfört med<br>princippropositionens förslag bl.a. innebär att nivån har höjts för dem<br>utan inkomstgrundad pension och vill i det sammanhanget påpeka att<br>pensionssystemet måste byggas upp på ett sådant sätt att lönearbete alltid<br>premieras.</p> <p>Industriförbundet konstaterar att de föreslagna förändringarna i garan-<br>tipensionen innebär att marginaleffekterna höjs för låga nivåer på den<br>inkomstrelaterade pensionen och minskas för något högre nivåer. För-<br>bundet tillstyrker i princip denna omfördelning, men anser att nivåerna<br>bör anpassas nedåt. Förbundet framhåller att det är viktigt att grundskyd-<br>det är begränsat till sin omfattning för att inte undergräva pensionssyste-<br>mets karaktär av inkomstrelaterat och avgiftsbestämt system. För höga<br>nivåer i garantipensionema gör det mindre lönsamt för vissa låginkomst-<br>grupper att arbeta och betala in avgifter under sin förvärvsaktiva tid. För-<br>bundet påpekar vidare att för höga nivåer i garantipensionema utgör en<br>direkt belastning på statsfinanserna.</p> <p>Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) avstyrker höjningen av den fö-<br>reslagna garantipensionen eftersom garantipensionen härigenom kommer<br>att få en för stor tyngd inom det reformerade pensionssystemet. En höj-<br>ning av garantipensionen leder till att det reformerade pensionssystemet<br>får en icke önskvärd minskning av försäkringsmässigheten och motsva-<br>rande ökning av fördelningsinslaget. SAF påpekar också att om förslaget</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>64</p> <p>genomförs kommer den via statsbudgeten finansierade garantipensionen<br>att omfatta fler människor och därmed bli dyrare.</p> <p>Landsorganisationen i Sverige (LO) är negativ till promemorians<br>förslag till garantipension och kräver en återgång till den ursprungliga<br>modellen. LO framför att marginaleffekten vid låga inkomster höjs från<br>75 till 100 %, vilket innebär att en stor del av LO:s medlemmar, framför<br>allt deltidsarbetande kvinnor, inte får ut någonting av sina intjänade pen-<br>sionsrätter. Även Riksrevisionsverket (RRV) är negativt till avtrappnings-<br>graden i det aktuella förslaget till garantipension. RRV anser att förslaget<br>att höja avtrappningsgraden till 100 % av inkomstgrundad pension upp<br>till 1,45 prisbasbelopp, inte är förenligt med riktlinjerna för reformen och<br>att avtrappningen bör vara partiell för samtliga inkomstnivåer. För övrigt<br>tillstyrker RRV promemorians förslag att sänka marginaleffekterna för<br>inkomster över 1,45 prisbasbelopp. Försäkringsförbundet är negativt till<br>promemorians förslag till garantipension, med motivet att den föreslagna<br>höjningen av nivån innebär en förskjutning bort från det<br>försäkringsmässigt uppbyggda systemet.</p> <p>Försäkringskasseförbundet påpekar att det i promemorian finns regler<br>som avviker från dagens lagstiftning inom socialförsäkringsområdet bl.a.<br>beträffande vem som skall likställas med gift pensionsberättigad. För-<br>bundet, liksom Uppsala läns allmänna försäkringskassa, anför att samma<br>makebegrepp bör gälla inom hela socialförsäkringssystemet och att<br>reglerna att sammanboende betraktas som makar om de är folkbokförda<br>på samma adress, som fr.o.m. den 1 april 1998 gäller i fråga om bostads-<br>tillägg till pensionärer, bör gälla även i fråga om garantipension.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I Ds 1997:66 föreslogs en garanti-<br>pensionsmodell som jämfört med princippropositionens förslag bl.a.<br>innebar en annorlunda avtrappning mot den inkomstgrundade pensionen.<br>För låga inkomster skärptes avräkningen och föreslogs ske krona för<br>krona, medan avräkningen mildrades i högre inkomstlägen. Syftet med<br>den annorlunda avtrappningen var att öka möjligheterna för personer med<br>något starkare anknytning till arbetsmarknaden att förbättra sin pension.<br>De lägre marginaleffekterna beräknades gynna bl.a. personer som varit<br>deltidsarbetande. Emellertid har förslaget under remissbehandlingen fått<br>kritik på just denna punkt. LO hävdar att framför allt många deltids-<br>arbetande kvinnor återfinns i sådana inkomstlägen att för dem har av-<br>trappningen av garantipensionen höjts från ett belopp motsvarande 75 %<br>till 100 % av den framtida inkomstgrundade ålderspensionen, vilket in-<br>nebär att de inte skulle få något som helst utbyte av sitt förvärvsarbete i<br>pensionshänseende.</p> <p>Regeringen anser det angeläget att en ökad arbetsinsats skall få utslag<br>på den framtida ålderspensionen även i lägre inkomstlägen och att det<br>därför är viktigt att i möjligaste mån nedbringa de marginaleffekter som<br>oundvikligen uppstår. Strävandena att på så sätt stärka drivkraften till<br>ökat förvärvsarbete bör enligt regeringens mening främst koncentreras till<br>de inkomstnivåer där det kan förväntas att personer med en fastare<br>anknytning till arbetsmarknaden återfinns. I princip anser vi således att<br>den garantipensionsmodell som föreslogs i Ds 1997:66 har en mer ända<br>målsenlig konstruktion än den modell som föreslogs i princippropositio-<br>nen. Med hänsyn till de remissynpunkter som LO framfört vill vi dock</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>65</p> <p>3 Riksdagen 1997/98 1 samt. Nrl52</p> <p>föreslå en något förändrad avtrappningsmodell jämfört med förslaget i Ds<br>1997:66. Genom att övergå från 100 % avräkning till en lägre avräk-<br>ningsprocent vid en lägre inkomst undviks att deltidsarbetande med en<br>stadig anknytning till arbetsmarknaden får hela sin intjänade pension av-<br>räknad mot garantipensionen. I den garantipensionsmodell som vi före-<br>slår skall därför avräkning krona för krona endast göras så länge den in-<br>komstgrundade pensionen understiger för ogifta 1,26 och för gifta pen-<br>sionärer 1,14 gånger prisbasbeloppet. En inkomstgrundad ålderspension<br>på den nivån motsvarar vad en person som förvärvsarbetat större delen av<br>livet med en månadsinkomst motsvarande ca 5 000 kr kan förväntas<br>erhålla. Ålderspensionärer med lång tids förvärvsarbete bakom sig torde<br>därmed i de flesta fall komma att ha en inkomstgrundad pension som<br>ligger över dessa nivåer. Bland blivande ålderspensionärer beräknas de<br>flesta vara berättigade till en högre inkomstgrundad pension. Det framgår<br>av figur 7.1, som visar en förväntad inkomstfördelning år 2010 för<br>ålderspensionärer som omfattas av det reformerade systemet.</p> <p>Figur 7.1 Ålderspensionärer i åldersgruppen 65-72 år fördelade efter<br>storleken på den inkomstgrundade pensionen. Beräknad fördelning år<br>2010</p> <p>Prop. 1997/98:152</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03152/prop_199798__152-2.png" style="width:273pt;height:161pt;"/> <p>Inom det nuvarande pensionssystemet är grundskyddet i form av pen-<br>sionstillskott och särskilt grundavdrag vid beskattning helt bortreducerat<br>vid en pensionsinkomst (allmän pension och eventuell tjänstepension) på<br>ca 3 gånger prisbasbeloppet för en ogift ålderspensionär och ca<br>2,7 gånger prisbasbeloppet för en gift ålderspensionär år 1998. Detsamma<br>har gällt för garantipensionen enligt de modeller som föreslogs i prin-<br>cippropositionen respektive Ds 1997:66. Vi anser att dessa inkomstnivåer<br>inte bör höjas. Det innebär att för en ogift ålderspensionär skall<br>garantipensionen avräknas mot en så stor andel av pensionen som över-<br>stiger 1, 26 gånger prisbasbeloppet att garantipensionen är helt bortredu-<br>cerad vid en pensionsinkomst på ca 3 gånger prisbasbeloppet.<br>Motsvarande skall gälla för en gift pensionär avseende de belopp som<br>nämnts tidigare för gifta. För att uppnå detta måste avtrappnings-</p> <p>66</p> <p>procenten i högre inkomstlägen skärpas till 48 % jämfört med 42 %<br>enligt förslaget i Ds 1997:66.</p> <p>Jämfört med den garantipensionsmodell som föreslogs i princippropsi-<br>tionen har således basnivån höjts med 0,03 gånger prisbasbeloppet i den<br>modell som vi föreslår. Den avräkning krona för krona som vi föreslår<br>för låga inkomster medför en lägre sammanlagd pensionsnivå för pensio-<br>närer med låg inkomstgrundad pension än enligt princippropositionens<br>förslag. För pensionärer som tjänat in en något högre pension<br>(överstigande ca 1,9 för en ogift pensionär respektive ca 1,7 gånger pris-<br>basbeloppet för en gift pensionär) ger vårt förslag däremot en högre<br>sammanlagd pension.</p> <p>Den garantipension som vi föreslår har således följande konstruktion.<br>Basnivån för en ogift pensionär motsvarar 2,13 gånger prisbasbeloppet.<br>Basnivån avräknas krona för krona mot inkomstgrundad ålderspension<br>upp till 1,26 gånger prisbasbeloppet. För inkomstdelar över 1,26 gånger<br>prisbasbeloppet sker avräkning med ett belopp motsvarande 48 % av<br>dessa. För en gift pensionär är basnivån 1,90 gånger prisbasbeloppet. För<br>inkomstgrundad pension upp till 1,14 gånger prisbasbeloppet avtrappas<br>basnivån med 100 %. Inkomstdelar över denna nivå beaktas till 48 % vid<br>avräkningen. Vid beräkning av garantipension bör med inkomstgrundad<br>ålderspension jämställas vissa andra typer av pension. I avsnitt 7.3 redo-<br>gör vi för vårt förslag i detta hänseende.</p> <p>Förslaget innebär exempelvis att för en ogift pensionär som har tjänat<br>in en inkomstgrundad ålderspension om 1,0 gånger prisbasbeloppet<br>kommer basnivån för garantipensionen att reduceras med hela detta<br>belopp. Den totala pensionen motsvara för denna pensionär 2,13 gånger<br>prisbasbeloppet, varav 1,0 gånger prisbasbeloppet i inkomstgrundad pen-<br>sion och ett tillskott genom garantipensionssystemet med 1,13 gånger<br>prisbasbeloppet.</p> <p>En annan pensionär som har tjänat in en pension på 2,5 gånger pris-<br>basbeloppet får en reduktion av basnivån med 100 % av pensionen upp<br>till 1,26 gånger prisbasbeloppet. Resterande del av garantipensionen<br>(0,87 gånger prisbasbeloppet) skall minskas med 48 % av den del av den<br>inkomstgrundade pensionen som överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet,<br>dvs. med 48 % av 1,24 gånger prisbasbeloppet. För denna pensionär blir<br>därmed den totala pensionen 2,7748 gånger prisbasbeloppet, bestående<br>av 2,5 gånger prisbasbeloppet i inkomstgrundad pension och ett tillskott<br>från garantipensionssystemet med 0,2748 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>Den garantipension som vi nu föreslår avser pensionärer som omfattas<br>av det reformerade ålderspensionssystemets intjänanderegler, dvs. perso-<br>ner födda år 1938 eller senare. Frågan om en garantipension, s.k. över-<br>gångsvis garantipension, för äldre årsklasser är föremål för utredning.</p> <p>I likhet med vad som gäller i nuvarande regelsystem och i enlighet med<br>de av riksdagen antagna riktlinjerna föreslår vi således att en högre<br>basnivå skall gälla för ogifta pensionärer än för gifta. Vad gäller frågan<br>vem som skall likställas med gift pensionsberättigad har bl.a. Försäk-<br>ringskasseförbundet påpekat att samma makebegrepp bör gälla inom hela<br>socialförsäkringen. Fr.o.m. 1 april 1998 gäller ett annat makebegrepp i<br>fråga om bostadstillägg för pensionärer än vad som gäller för folk-<br>pensionen. I fråga om garantipension finner vi emellertid inget skäl att nu</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>67</p> <p>föreslå en annan definition än vad som i dag gäller för folkpensionen och<br>som också föreslagits gälla inom det reformerade systemet (6 kap. 17 §<br>lagen [1998:000] om inkomstgrundad ålderspension ). Vid tillämpning av<br>reglerna om garantipension föreslår vi således att en pensionsberättigad<br>som stadigvarande sammanbor med någon med vilken han eller hon har<br>varit gift eller har eller har haft barn skall likställas med en gift<br>pensionsberättigad. En gift pensionsberättigad som inte sammanbor med<br>sin make skall likställas med ogift, om inte särskilda skäl föranleder<br>annat.</p> <p>Grundskyddets basnivå, som uppgår till 2,13 gånger prisbasbeloppet<br>för en ogift och 1,90 gånger prisbasbeloppet för en gift pensionär, motsvarar i<br>1998 års prisläge 77 532 kr respektive 69 160 kr per år (6 461 kr respektive<br>5 763 kr per månad). I det reformerade pensionssystemet kommer en<br>pensionär således att alltid få minst detta belopp i årspension, som<br>beskattas som vanlig förvärvsinkomst. Framöver kommer således<br>pensionärer inte att som nu särbehandlas i skattehänseende, utan för dem<br>skall gälla samma inkomstskatteregler som för icke pensionärer.</p> <p>Vid jämförelse med grundskyddet i nuvarande regelsystem bör beaktas<br>att regeringen i 1998 års ekonomiska vårproposition föreslår att fr.o.m. år<br>2000 skall det fastställda prisbasbeloppet användas vid beräkning av pen-<br>sionsförmånernas storlek. År 2003, då de första garantipensionema<br>kommer att betalas ut, skall således det fastställda prisbasbeloppet, i<br>stället för ett med 2 % minskat prisbasbelopp, användas vid beräkning av<br>folkpension och ATP. Med beaktande härav kan konstateras att garanti-<br>pensionens basnivåer netto efter skatt ger ett något högre grundskydd än<br>dagens folkpension och pensionstillskott för pensionärer bosatta i kom-<br>mun med en kommunalskatt understigande 33,5 %. För en pensionär bo-<br>satt i kommun med genomsnittlig kommunalskatt, 31,66 %, innebär bas-<br>nivån en nettopension som är ca 1 200 kr högre per år än det grundskydd<br>som gäller för ålderspensionärer enligt nuvarande regelsystem men<br>beräknat med det fastställda prisbasbeloppet.</p> <p>I figur 7.2 visas skillnaden i pensionsnivå efter skatt mellan reformerat<br>och nuvarande regelsystem för en ålderspensionär som är berättigad till<br>garantipension med den konstruktion som vi föreslår. Jämförelsen förut-<br>sätter att den inkomstgrundade pensionen är lika stor i de två systemen.<br>Vidare förutsätts att pensionären inte har några andra inkomster utöver<br>den allmänna pensionen. Figurerna avser en ogift respektive en gift ål-<br>derspensionär bosatt i kommun med en skattesats på 31,66 %, vilket<br>motsvarar ett genomsnitt för riket.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>68</p> <p>Figur 7.2 Skillnad efter skatt mellan reformerat och nuvarande system Prop. 1997/98:152<br>om den inkomstgrundade pensionen är densamma i båda systemen. Det<br>fastställda prisbasbeloppet har tillämpats. Kommunalskatt 31,66%</p> <p>Ogift pensionär</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03152/prop_199798__152-3.png" style="width:207pt;height:149pt;"/> <p>Gift pensionär</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03152/prop_199798__152-4.png" style="width:207pt;height:149pt;"/> <p>Jämförelsen ovan gäller som nämnts för pensionärer med enbart allmän<br>pension. De allra flesta löntagare har, utöver inkomstgrundad pension<br>från det allmänna systemet, även rätt till viss tjänstepension. Tjänste-<br>pensionen reducerar grundskyddet i form av det särskilda grundavdraget<br>vid beskattning i dagens system men påverkar inte garantipensionen i det<br>reformerade systemet. Om pensionären samtidigt uppbär tjänstepension<br>blir således (för given storlek på den allmänna inkomstgrundade<br>ålderspensionen) skillnaden i pensionsinkomst efter skatt större än vad<br>figur 7.2 visar.</p> <p>Grundskyddet syftar bl.a. till att garantera alla pensionärer en lägsta<br>standard, som ger en rimlig levnadsnivå. Det finns därför enligt vår me-<br>ning inte skäl att räkna upp garantipensionsnivåema eller de föreslagna<br>avtrappningsintervallen med ett index som mäter standardutvecklingen<br>eller utgör ett följsamhetsindex på det sätt som föreslagits skall gälla för<br></p> <p>69</p> <p>de inkomstgrundade ålderspensionerna från fördelningssystemet inom det<br>reformerade pensionssystemet. I stället föreslår regeringen att garanti-<br>pensionsnivåema och avtrappningsintervallen knyts till prisbasbeloppet,<br>dvs. räknas upp år från år med prisindex.</p> <p>Detta kommer att innebära att den inkomstgrundade pensionen och ga-<br>rantipensionen kommer att utvecklas på olika sätt och att därför garanti-<br>pensionsbeloppet i vart fall vid ingången av nytt kalenderår kan föränd-<br>ras. En konsekvens av att uppräkningen av de olika pensionsförmånerna<br>sker på skilda sätt kan vid hög tillväxt bli att det ett år utges ett visst till-<br>skott från garantipensionssystemet men att detta faller bort året efter där-<br>för att den inkomstgrundade pensionen blivit högre och överstiger den<br>nivå där tillskott i form av garantipension kan utges. Även den omvända<br>situationen kan naturligtvis inträffa.</p> <h3>7.3 Pensionsinkomster som medför reducering av<br>garantipensionen</h3> <p>Regeringens förslag: Garantipensionen skall räknas av mot den in-<br>komstgrundade ålderspensionen. Avräkning skall vidare göras mot<br>efterlevandepension i form av övergångsvis utgiven änkepension från<br>ATP och viss utländsk pension.</p> <p>Vid uttag av inkomstgrundad pension vid 65 års ålder reduceras ga-<br>rantipensionen med hänsyn till faktiskt utgående inkomstgrundad ål-<br>derspension. Dock skall faktisk premiepension inte beaktas. I stället<br>skall beräknas en inkomstgrundad pension som om pensionsrätten i<br>sin helhet tillgodoräknats inom fördelningssystemet och utan beak-<br>tande av att överföring av pensionsrätt kan ha skett.</p> <p>I fall då den inkomstgrundade pensionen betalas ut med ett lägre<br>belopp på grund av att ålderspensionsavgift (tidigare tilläggspen-<br>sionsavgift) och allmän pensionsavgift inte fullt ut betalats för in-<br>komst av annat förvärvsarbete räknas garantipensionen av mot den<br>inkomstgrundade pension som skulle ha utgetts om samtliga avgifter<br>hade betalats.</p> <p>Tjänstepensioner skall inte beaktas vid beräkning av garantipension.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland LO, TCO, SAF,<br>Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Arbetsgivarverket och Statens<br>löne- och pensionsverk, är uttalat positiva till att tjänstepensionerna inte<br>skall beaktas vid beräkning av garantipension.</p> <p>Också Försäkringsförbundet välkomnar förslaget att tjänstepensioner<br>inte skall beaktas vid beräkning av garantipension. Däremot är förbundet<br>negativt till att det faktiska utfallet för premiepension inte skall beaktas<br>vid beräkning av garantipension. Förbundet menar att det därmed krävs<br>en god tillväxt i ekonomin om inte pensionssystemets försäkringsmäs-<br>sighet helt skall urholkas. Förbundet framför vidare att detta får som<br>konsekvens att vid låg tillväxt en växande andel av pensionärskollektivet<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>70</p> <p>kommer att erhålla garantipension, fastän de har omfattande premiepen- Prop. 1997/98:152<br>sioner. Därmed förtar, enligt förbundet, en garantipension av detta slag<br>mycket av grundtankarna i hela pensionsreformen.</p> <p>Riksskatteverket konstaterar att garantipensionen blir enklare att be-<br>räkna och mer förutsägbar om tjänstepensioner och faktisk premiepen-<br>sion inte skall beaktas. Verket anser vidare att det bör klargöras vilka slag<br>av utländska pensioner som skall beaktas i beräkningen av garanti-<br>pensionen. Östergötlands läns allmänna försäkringskassa påpekar i detta<br>sammanhang att utländsk förtidspension utbetalas efter 64 års ålder i de<br>fall pensionsåldern i landet i fråga är högre än 65 år. Försäkringskassan<br>anser vidare att det bör övervägas om inte utländsk änkepension skall<br>samordnas med garantipension när svensk änkepension från ATP föreslås<br>samordnas.</p> <p>Sveriges Pensionärers Riksförbund avstyrker samordning av änkepen-<br>sion från ATP med garantipension med motiveringen att änkepension är<br>en av maken intjänad pensionsrätt som bör vara oantastlig.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt princippropositionens förslag<br>skall garantipensionen avräknas mot allmän pension i form av inkomst-<br>grundad ålderspension och övergångsvis utgiven änkepension från ATP<br>samt viss utländsk pension.</p> <p>Enligt förslaget i princippropositionen skall vidare garantipensionen<br>räknas av mot tjänstepensioner på samma sätt som mot inkomstgrundad<br>ålderspension. Förslaget hade kritiserats under den föregående remiss-<br>behandlingen. En slopad samordning mellan garantipensioner och<br>tjänstepensioner skulle emellertid bli mycket kostnadskrävande och<br>regeringen såg då inga ekonomiska möjligheter att lämna ett sådant för-<br>slag. Det aviserades dock att frågan skulle bli föremål för särskilda över-<br>väganden i den fortsatta beredningen av reformen. De fortsatta övervä-<br>gandena har resulterat i bedömningen att garantipensioner inte bör av-<br>räknas mot tjänstepensioner. I proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad<br>ålderspension, m.m. föreslår regeringen vissa besparingar inom den<br>inkomstgrundade ålderspensionen för att finansiera en slopad samordning<br>mellan garantipension och tjänstepensioner. Enligt det förslag som<br>regeringen nu lägger fram skall därför garantipension inte avräknas mot<br>tjänstepensioner.</p> <p>Enligt regeringens förslag skall inkomstgrundad ålderspension redu-<br>cera garantipensionen. För personer i mellangenerationen, dvs. de som är<br>födda åren 1938-1953, består den inkomstgrundade ålderspensionen av<br>en viss andel pension enligt det reformerade systemets regler och reste-<br>rande andel i princip beräknad enligt dagens folkpensions- och ATP-<br>regler. Beträffande pensionärer i dessa åldersgrupper behandlas alltså<br>också folkpensionsdelen som inkomstrelaterad pension. Vidare tillförsäk-<br>ras personer i mellangenerationen, genom en särskild garantiregel, rätt att<br>alltid få en inkomstgrundad pension som storleksmässigt motsvarar den<br>folkpension (beräknad i trettiondelar) och tilläggspension som de skulle<br>ha erhållit om de vid ingången av år 1995 hade varit 65 år och pensionen<br>hade beräknats helt enligt nuvarande regelsystem och på grundval av de<br>pensionsrättigheter som tjänats in fram t.o.m. år 1994.1 den mån en pen-<br>sionär i mellangenerationen får sin inkomstgrundade pension höjd till</p> <p>71</p> <p>följd av den särskilda garantiregeln betraktas även detta garantitillägg<br>som inkomstgrundad pension vid avtrappningen av garantipensionen.</p> <p>Garantipensionen skall avräknas mot inkomstgrundad ålderspension<br>såväl från fördelningssystemet som från premiepensionssystemet. Emel-<br>lertid medför beräkning av den premiepension som skall reducera ga-<br>rantipensionen vissa problem, bl.a. på grund av att en fiktiv beräkning av<br>premiepensionen måste göras i vissa fall. Detta gäller bl.a. i de fall<br>premiepensionen tas ut tidigare eller senare än pensionen från fördel-<br>ningssystemet eller då den pensionsberättigade valt efterlevandeskydd.<br>Om i stället den faktiskt utgående premiepensionen skulle reducera ga-<br>rantipension i dessa fall skulle exempelvis den som har valt efterlevande-<br>skydd och därför får en lägre premiepension erhålla en högre garanti-<br>pension än den som inte har valt efterlevandeskydd. Vidare skall enligt<br>vårt förslag överföring av pensionsrätt för premiepension inte påverka<br>beräkningen av garantipensionen. En fiktiv beräkning skulle således<br>krävas även i sådana fall. Ett sätt att undvika problem av det här slaget är<br>att inte alls ta hänsyn till premiepensionen som sådan utan i stället be-<br>räkna den inkomstgrundade pensionen från fördelningssystemet, in-<br>komstpensionen, efter avgiftssatsen 18,5 %. Det innebär således att<br>premiepensionen beräknas med samma delningstal och i övrigt enligt<br>samma regler som gäller för inkomstpensionen. Ingen hänsyn kommer då<br>att tas till faktisk avkastning hos respektive förvaltare. En särskilt hög<br>avkastning kommer inte att reducera garantipensionen, utan innebära ett<br>extra tillskott för den enskilde. Inte heller kommer ett ovanligt dåligt ut-<br>fall för den enskilde att täckas av en högre garantipension. Att alltid<br>beräkna den inkomstgrundade pensionen som en inkomstpension med<br>avgiftssatsen 18,5 % framstår som förhållandevis enkelt och torde ur ad-<br>ministrativ synvinkel vara det lämpligaste sättet att hantera en fiktiv pre-<br>miepensionsberäkning.</p> <p>Regeringen föreslår därför att vid beräkning av garantipensionen skall<br>den faktiska premiepensionen inte beaktas, utan i stället skall inkomst-<br>pensionen räknas upp så att den motsvarar vad som skulle ha utgetts om<br>hela pensionsrätten om 18,5 % av pensionsunderlaget (för mellangene-<br>rationen aktuellt antal tjugondelar därav) hade utgjort grund för denna<br>pension.</p> <p>Metoden får anses godtagbar så länge premiepensionen på grund av<br>övergångsbestämmelserna och den s.k. tjugondelsinfasningen är en<br>mycket liten del av den sammanlagda ålderspensionen. Den innebär som<br>ovan nämnts klara förenklingar. Den har emellertid nackdelar bl.a. ge-<br>nom att den enskilde kan uppfatta det som oskäligt att garantipensionen<br>reduceras med hänsyn till en högre pension än den faktiska, vilket inträf-<br>far om avkastningen inom premepensionssystemet är lägre än de index-<br>uppräkningar som görs inom fördelningsystemet. En annan konsekvens<br>är att en pensionär som har lägre faktisk inkomstgrundad pension än en<br>annan pensionär kan få lägre garantipension än denne, vilket kan uppfat-<br>tas som orättvist. I det korta perspektivet har vi dock ansett förenk-<br>lingsskälen väga tyngre. På längre sikt är dock denna metod mindre<br>lämplig. Inriktningen bör vara att uppnå en så nära koppling som möjligt<br>mellan faktiskt utgående pension och det pensionsbelopp som reducerar<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>72</p> <p>garantipensionen. Utvecklingen framöver bör därför följas och när pre- Prop. 1997/98:152<br>miepensionema nått en större omfattning bör metoden omprövas.</p> <p>Vidare skall, enligt regeringens förslag, garantipensionen avräknas mot<br>efterlevandepension i form av övergångsvis utgiven änkepension från<br>ATP. Däremot bör det efterlevandeskydd från premiepensionssystemet<br>som frivilligt skall kunna väljas med make eller barn som förmånstagare<br>inte påverka garantipensionen till den efterlevandes ålderspension. Skä-<br>len för vårt ställningstagande i denna fråga är att premiepension till ef-<br>terlevande har stora likheter med förmåner från en privat pensionsförsäk-<br>ring, vilka inte skall reducera garantipensionen, samt att om det frivilliga<br>efterlevandeskyddet skulle beaktas skulle det kunna styra pensions-<br>tagaren att sätta in sina barn som förmånstagare i stället för sin make.</p> <p>För att fullgöra garantipensionens funktion av utfyllnad föreslår rege-<br>ringen att även utländska pensioner skall reducera garantipensionen. Ut-<br>ländska lagstadgade ålderspensioner som inte är av utfyllnadskaraktär<br>skall således beaktas i garantipensionshänseende. Det innebär att även<br>utländska pensioner motsvarande den nuvarande svenska folkpensionen<br>kommer att reducera garantipensionen. Däremot bör, som nyss nämnts,<br>pensionsbelopp som utgör utfyllnad till en låg inkomstrelaterad pension<br>inte beaktas, eftersom det skulle kunna medföra ett sämre utfall för en<br>individ som delvis bott och arbetat utomlands jämfört med om han eller<br>hon endast har vistats i Sverige.</p> <p>Som Östergötlands läns allmänna försäkringskassa påpekat i sitt re-<br>missyttrande kan, i de fall pensionsåldern är högre än 65 år i landet i<br>fråga, utländsk förtidspension uppbäras efter 64 års ålder. Det innebär<br>således att en person som fyllt 65 år och är berättigad till garantipension<br>kan uppbära utländsk förtidspension, förutom svensk inkomstgrundad<br>ålderspension som samordnas med garantipensionen. I sådana fall bör<br>den utländska förtidspensionen behandlas på samma sätt som en ålders-<br>pensionsförmån i förhållande till garantipensionen. Vi föreslår därför att<br>utländsk lagstadgad förtidspension likställs med ålderspension vid<br>beräkning av garantipension.</p> <p>Med samma utgångspunkt, att utländska förmåner skall behandlas på<br>samma sätt som likartade svenska förmåner vid beräkning av garantipen-<br>sion, föreslår regeringen att också utländsk inkomstgrundad efterlevande-<br>pension skall samordnas med garantipension.</p> <p>För den som tar ut sin pension vid 65 års ålder och som har betalt av-<br>gifter för samtliga inkomster skall garantipensionen således reduceras<br>med faktiskt utgående pension, med det förbehållet att pensionen beräk-<br>nas som om den i sin helhet har intjänats inom fördelningssystemet. I fall<br>då en person som uppburit inkomst av annat förvärvsarbete inte fullt ut<br>erlagt de skatter och avgifter han eller hon är betalningsansvarig för följer<br>av såväl nuvarande som före den 1 januari 1998 gällande regler att<br>pensionspoäng respektive pensionsrätt inte kommer att tillgodoräknas för<br>all pensionsgrundande inkomst. Den pensionsberättigade kommer således<br>att erhålla en lägre inkomstgrundad pension än vad som skulle varit fallet<br>om samtliga skatter/avgifter hade betalats. Om den faktiska in-<br>komstgrundade pensionen i sådana fall skulle utgöra beräkningsunderlag<br>för garantipensionen skulle det innebära att den pensionsberättigade<br>åtminstone delvis kompenserades med garantipension för den uteblivna<br></p> <p>73</p> <p>inkomstgrundade pensionen. För att undvika att så sker föreslår rege- Prop. 1997/98:152<br>ringen att garantipensionen skall avräknas mot den inkomstgrundade<br>pension som skulle ha utgetts om samtliga avgifter hade betalats.</p> <p>I detta sammanhang åsyftas således inte tilläggspensionsavgifter som<br>inte erlagts till följd av att den enskilde begärt s.k. undantagande från<br>försäkringen för tilläggspension. Från den 1 juli 1990 beaktas inte ett<br>tidigare undantagande vid beräkning av pensionstillskott. Vad som i det<br>nuvarande pensionssystemet sedan den 1 juli 1990 gällt för<br>undantagandepensionärer i fråga om avräkning av pensionstillskott mot<br>tilläggspension bör gälla även i det reformerade pensionssystemet vid<br>beräkning av garantipension. Enligt regeringens mening bör därför inte<br>göras någon fiktiv beräkning med anledning av undantagandet vid be-<br>stämning av garantipensionens storlek. I stället bör garantipensionen av-<br>räknas mot den faktiskt utbetalade, på grund av undantagandet lägre, in-<br>komstgrundade pensionen.</p> <p>På grund av taxeringsarbetet är de senaste årens intjänade pensions-<br>rätter inte kända vid pensioneringstidpunkten. För en person som slutar<br>att arbeta och tar ut sin pension från och med 65 års ålder kommer pen-<br>sionen att vara slutligt känd först det år personen fyller 67 år. Den in-<br>komstgrundade pensionen kommer således att höjas i januari månad de<br>två åren närmast efter pensioneringen. Det innebär att den garantipension<br>som beräknats vid 65 års ålder kommer att sänkas fr.o.m. januari månad<br>de närmaste två åren, eftersom den inkomstgrundade ålderspensionen<br>som reducerar garantipensionen då är högre. Det tillkommande ATP-<br>pensionsbeloppet skall även betalas ut retroaktivt, vilket medför en retro-<br>aktiv omräkning och retroaktiv sänkning av garantipensionens storlek.<br>För mycket utbetald garantipension kommer därmed att avräknas mot den<br>retroaktiva utbetalningen av ATP-pension. Om personen fortsätter att<br>förvärvsarbeta efter 65 års ålder och därmed tjänar in ytterligare pen-<br>sionsrätt skall dessa pensionsrätter omräknas till en pensionsförmån och<br>utbetalas till individen utan att han eller hon ansökt om detta. De så<br>tillkommande pensionsbeloppen skall också reducera garantipensionen,<br>som därmed kommer att sänkas.</p> <p>Hur garantipensionen föreslås beräknas vid uttag av pension före eller<br>efter 65 års ålder redovisas i avsnitt 7.5.</p> <h3>7.4 Beräkning av garantipension vid kortare<br>försäkringstid än 40 år</h3> <p>Regeringens förslag: Om den enskildes försäkringstid i Sverige är<br>kortare än 40 år skall garantipensionens basnivå och avtrappningsin-<br>tervall reduceras med hänsyn till antalet svenska försäkringsår innan<br>avräkning mot den inkomstgrundade pensionen görs.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>74</p> <p>Remissinstanserna: Inga synpunkter har framförts på detta förslag.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: För rätt till oavkortad garantipension<br>krävs en försäkringstid om minst 40 år i Sverige. Under beredningen har<br>övervägts hur beräkningen av garantipensionen skall ske i de fall den en-<br>skilde endast är berättigad till viss del av oavkortad garantipension.<br>Härvid har fastslagits att garantipensionen bör betraktas som något man<br>erhåller i anledning av en fast anknytning till Sverige, huvudsakligen<br>genom långvarigt boende här. Med denna utgångspunkt föreslår vi att<br>garantipensionen då den enskildes försäkringstid är kortare än 40 år skall<br>beräknas på följande sätt.</p> <p>Först reduceras rätten till garantipension på så sätt att garantipensio-<br>nens basnivå och avtrappningsintervall bestäms med hänsyn till försäk-<br>ringstiden i Sverige. Därefter görs avräkning mot den inkomstgrundade<br>pensionen. För en ogift pensionär med 20 års försäkringstid betyder det<br>att basnivån skall motsvara 20/40 av 2,13 gånger prisbasbeloppet, dvs.<br>1,065 gånger prisbasbeloppet. Den reducerade basnivån avräknas med ett<br>belopp motsvarande 100 % av den inkomstgrundade pensionen upp till<br>20/40 av 1,26 gånger prisbasbeloppet, dvs 0,63 gånger prisbasbeloppet,<br>och med ett belopp motsvarande 48 % av inkomstdelar därutöver.</p> <p>På grund av EG-förordningens (EEG) nr 1408/71 regler om prorata-<br>beräkning är metoden, av skäl som redovisas närmare i avsnitt 9, inte<br>fullt genomförbar i förhållande till personer inom EU/EES-området.</p> <h3>7.5 Beräkning av garantipension vid uttag av<br>inkomstgrundad ålderspension före eller<br>efter 65 års ålder</h3> <p>Regeringens förslag: Om den enskilde tagit ut hel eller del av in-<br>komstgrundad ålderspension före eller efter 65 års ålder skall alltid,<br>vid beräkning av garantipension, utgångspunkten vara den inkomst-<br>grundade pension som skulle ha betalats ut om sådan pension hade<br>börjat tas ut vid 65 års ålder.</p> <p>Om den enskilde tagit ut inkomstgrundad pension före 65 års ålder<br>skall det vid beräkning av garantipension göras en schablonmässig be-<br>räkning av garantitillägget som om den inkomstgrundade pensionen<br>hade tagits ut vid 65 års ålder. Vid uttag av inkomstgrundad pension<br>efter 65 års ålder skall det faktiskt utgående garantitillägget användas<br>vid avtrappning av garantipensionen.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: LO är kritisk till förslaget och framför att den som<br>går i pension före 65 års ålder får en lägre pension jämfört med om<br>faktisk pension skulle ligga till grund för beräkningen av garantipensio-<br>nen. De som drabbas av detta är enligt LO lågavlönade, främst kvinnor.<br>LO anser därför att garantipensionen skall beräknas på grundval av fak-<br>tisk, inte fiktiv, pension. TCO är kritisk till att garantitillägget inte<br>schablonmässigt räknas upp vid fortsatt arbete efter 65 år. TCO menar att<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>75</p> <p>detta innebär att arbete efter 65 inte lönar sig för denna grupp. Vidare<br>anser TCO att garantiregeln om intjänad pensionsrätt, på grund av<br>senareläggningen av pensionssystemet, bör beräknas med utgångspunkt<br>från utgången av år 1997 i stället för år 1994. Socialdemokratiska<br>kvinnoförbundet menar att för många människor, speciellt för dem som<br>känner sig utslitna men är för friska för förtidspension, är i dag ett<br>alternativ att välja att gå i pension före 65 års ålder. Det är därför viktigt<br>att garantipensionen utformas på ett flexibelt sätt, så att människor från<br>60 år och uppåt kan välja att ta ut pension tidigt utan att för stor eko-<br>nomisk förlust uppstår när garantipensionen faller ut vid 65 års ålder.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Inkomstgrundad ålderspension kan<br>tas ut från 61 års ålder. Ju tidigare pensionen lyfts, desto lägre blir pen-<br>sionens årsbelopp, eftersom pensionen då kan förväntas utbetalas under<br>fler år. Om den inkomstgrundade ålderspensionen tas ut före garanti-<br>pensionsåldern 65 år blir därför det årliga pensionsbeloppet livsvarigt<br>lägre än om pensionsuttaget skett först vid 65 års ålder. På motsvarande<br>sätt blir det årliga pensionsbeloppet högre om pensionsuttaget skjuts upp<br>till efter 65 års ålder. Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall<br>dock, vid pensionsuttag före 65 års ålder, garantipensionen alltid avräk-<br>nas mot en inkomstgrundad pension, beräknad som om uttaget gjorts vid<br>65 års ålder.</p> <p>För det fall att storleken på den faktiska inkomstgrundade ålderspen-<br>sionen vid den tidpunkt då den tas ut före 65 års ålder skulle vara avgö-<br>rande för beräkning av garantipensionen, innebär detta att sådant uttag<br>skulle subventioneras genom garantipensionen. En sådan ordning kan<br>enligt regeringens mening inte godtas.</p> <p>Regeringen föreslår därför, i enlighet med riktlinjerna, att vid beräk-<br>ning av garantipension skall den inkomstgrundade ålderspension som<br>tagits ut före 65 års ålder omräknas till ett belopp som om pensionen hade<br>böljat att uppbäras först vid 65 års ålder. Detta pensionsbelopp, som<br>alltså är högre än det som faktiskt utges, skall avtrappa garantipensionen.</p> <p>Som angetts i avsnitt 7.3 skall, vid avtrappningen av garantipensionen,<br>även det s.k. garantitillägget betraktas som inkomstgrundad pension.<br>Även beräkningen av garantitillägget påverkas av det förhållandet att<br>inkomstgrundad pension tagits ut före 65 års ålder. Vid sådant tidigt uttag<br>av inkomstgrundad ålderspension skall den garanterade nivån minskas<br>med 0,5 % per månad som pensionen har lyfts före 65-årsmånaden.<br>Garantitillägget utgör mellanskillnaden mellan den garanterade nivån och<br>den beräknade inkomstgrundade pensionen. Vid beräkning av den ATP-<br>baserade pensionen har hänsyn tagits till det tidiga uttaget, dvs.<br>pensionen har reducerats med 0,5 % per månad. När det gäller inkomst-<br>pensionen ligger reduceringen i beräkningen av delningstalet. Garanti-<br>tillägget kommer följaktligen vid tidigt uttag att vara reducerat. Beroende<br>på hur stor andel av den inkomstgrundade pensionen som utgörs av in-<br>komstpension och hur stor reduceringen är på denna del kommer reduce-<br>ringen av garantitillägget att variera.</p> <p>Av samma skäl som gäller för att den inkomstgrundade pensionen skall<br>beräknas som om uttag hade gjorts vid 65 års ålder bör även det<br>garantitillägg som avräknar garantipensionen vara beräknat utan redu-<br>cering. Av förenklingsskäl bör, enligt vår mening, en uppräkning av det<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>76</p> <p>reducerade garantitillägget till ”65-årsnivå” kunna göras schablonmässigt<br>för att användas vid beräkning av garantipensionen. Utgångspunkten bör<br>då vara att en reducering har skett med 0,5 % per månad även för in-<br>komstgrundad pension enligt reformerade regler. En sådan schablonregel<br>torde ge en tillfredsställande överensstämmelse med ett mer precist be-<br>räkningssätt.</p> <p>Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen således att då den<br>pensionsberättigade gjort tidigt uttag av inkomstgrundad pension, skall<br>vid beräkning av garantipensionen göras en uppräkning av det faktiskt<br>utgående garantitillägget så att det uppräknade beloppet i princip motsva-<br>rar det som skulle ha utgetts vid pensionsuttag vid 65 års ålder. Uppräk-<br>ningen skall göras med utgångspunkt från att det faktiskt utgående ga-<br>rantitillägget har reducerats med 0,5 % för vaije månad som pensionen<br>lyfts före den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år.</p> <p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall för den person som<br>väntar med att ta ut sin pension till efter 65 års ålder, garantipensionen<br>avräknas mot faktiskt utgående inkomstpension. En sådan lösning skulle<br>emellertid innebära att fortsatt arbete efter 65 års ålder ter sig mindre<br>lönsamt. I anledning härav föreslår regeringen att vid pensionsuttag efter<br>65 års ålder skall den inkomstgrundade ålderspension som garantipen-<br>sionen skall avtrappas mot beräknas som om pensionsuttaget faktiskt<br>skett vid 65 års ålder. Det betyder således att varken tidigt eller sent uttag<br>av den inkomstgrundade pensionen påverkar garantipensionens storlek.<br>Garantipensionen beräknas alltid som om pensionen lyfts vid 65 års ål-<br>der. Dock finns ett undantag från denna generella regel vad avser garan-<br>titilläggets storlek vid sent uttag av pension.</p> <p>I likhet med vad som gäller vid tidigt uttag av inkomstgrundad pension<br>påverkas storleken av garantitillägget av det förhållandet att den<br>pensionsberättigade tar ut inkomstgrundad ålderspension efter 65 års ål-<br>der. Vid sådant sent uttag beräknas den garanterade nivån utan uppjus-<br>tering, dvs. med utgångspunkt från att den pensionsberättigade var 65 år<br>vid uttaget. Från denna nivå avräknas faktisk utgående inkomstgrundad<br>pension, dvs. med uppjustering för det sena uttaget. Garantitillägget<br>kommer följaktligen att bli mindre på grund av det sena uttaget än vad<br>det annars skulle ha varit.</p> <p>Vid sent uttag kommer således garantitillägget att vara lägre än annars<br>eftersom den garanterade nivån inte anpassas till det sena uttaget men<br>avräkning sker med den faktiskt utgående inkomstgrundade pensionen.<br>Vi föreslår att detta faktiska utgående garantitillägg används vid beräk-<br>ningen av garantipensionen.</p> <p>Sammanfattningsvis innebär vårt förslag följande. Vid beräkning av<br>garantipension skall alltid beräknas en inkomstgrundad pension som om<br>pensionsuttaget skett fr.o.m. den månad den pensionsberättigade fyller<br>65 år. Den enskildes faktiska pensionsålder kommer att vara utan bety-<br>delse när det gäller behandlingen av inkomstgrundad ålderspension i<br>förhållande till avräkningen av garantipensionen. Motsvarande gäller för<br>garantitillägget vid tidigt pensionsuttag. Om pensionen tagits ut före<br>65 års ålder skall schablonmässigt beräknas ett garantitillägg som om<br>pensionsuttaget skett fr.o.m. den månad personen fyller 65 år. Vid uttag<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>77</p> <p>efter den månad personen fyllt 65 år skall däremot det faktiskt utgående Prop. 1997/98:152<br>garantitillägget beaktas vid beräkningen av garantipensionen.</p> <h3>7.6 Beräkning av garantipension vid partiellt uttag av<br>inkomstgrundad ålderspension</h3> <p>Regeringens förslag: Partiellt uttag av inkomstgrundad ålderspension<br>berättigar till motsvarande andel av hel garantipension. Partiell garan-<br>tipension beräknas på så sätt att först beräknas vad hel garantipension<br>blir om den pensionsberättigade tar ut hel inkomstgrundad ålderspen-<br>sion och därefter görs andelsberäkningen.</p> <p>Om en pensionsberättigad som har kortare försäkringstid än 40 år<br>gör partiellt uttag skall andelsberäkningen med anledning av det par-<br>tiella uttaget göras efter det att garantipensionen reducerats i förhål-<br>lande till den pensionsberättigades försäkringstid i Sverige.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Länsrätten i Göteborgs och Bohus län framhåller<br>att om endast rätt till garantipension föreligger, framgår inte av lagförsla-<br>get enligt vilka nivåer den partiella garantipensionen kan utgå. Länsrätten<br>förutsätter att avsikten är att garantipension - liksom nuvarande folkpen-<br>sion - även som ensam förmån skall kunna utgå som partiell förmån, var-<br>för länsrätten anser att det i lagen bör anges enligt vilka nivåer pensionen<br>kan utgå.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Om den pensionsberättigade gör par-<br>tiellt uttag av inkomstgrundad ålderspension skall eventuell garantipen-<br>sion utges med samma andel som den inkomstgrundade pensionen. En<br>person som tar ut 3/4 av den inkomstgrundade ålderspension han eller<br>hon är berättigad till skall enligt regeringens mening få ut även 3/4 av<br>den garantipension han eller hon kan ha rätt till. Beräkningen av den<br>partiella garantipensionen kan ske genom att först beräkna vad hel ga-<br>rantipension skulle motsvara och därefter andelsberäkna detta belopp.<br>Alternativt kan beräkningen göras på motsvarande sätt som vi föreslagit<br>skall tillämpas vid kortare försäkringstid än 40 år. Det innebär således att<br>garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall andelsberäknas och<br>därefter sker avräkning mot den partiella inkomstgrundade pensionen och<br>eventuella andra pensioner som skall reducera garantipensionen. Om den<br>pensionsberättigade uppbär enbart den partiella inkomstgrundade ål-<br>derspensionen ger de två beräkningssätten samma resultat. Om personen<br>dessutom uppbär t.ex. änkepension från tilläggspensioneringen ger de<br>däremot olika resultat. För att uppnå att den pensionsberättigade får ut<br>samma andel av hel garantipension som uttagen del av den inkomsgrun-<br>dade ålderspensionen motsvarar bör det första beräkningssättet användas.</p> <p>Regeringen föreslår därför att den partiella garantipensionen beräknas<br>på följande sätt. Först beräknas vad hel garantipension blir om den pen-<br>sionsberättigade tar ut hel inkomstgrundad pension och därefter sker<br>andelsberäkningen.</p> <p>78</p> <p>I fall då garantipensionen, till följd av att den pensionsberättigade inte Prop. 1997/98:152<br>kan tillgodoräkna sig 40 års försäkringstid för garantipension, skall re-<br>duceras i förhållande till försäkringstiden i Sverige på sätt som beskrivits<br>i avsnitt 7.4 skall sådan reducering ske först och andelsberäkningen i<br>anledning av partiellt uttag därefter.</p> <p>Vad som nu sagts avser person som har rätt till inkomstgrundad ålders-<br>pension, dvs. i sådana fall då garantipensionen utgör utfyllnad till en låg<br>inkomstgrundad ålderspension. Personer som är berättigade enbart till<br>garantipension kan endast göra helt uttag av garantipension enligt vad vi<br>föreslår i avsnitt 8.</p> <h2>8 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Utbetalning av garantipension</h2> <h3>8.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Uttag av garantipension</h3> <p>Regeringens förslag: I lagen om garantipension införs en regel om att<br>garantipension skall betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige.<br>Garantipension skall i undantagsfall kunna betalas ut till en person<br>som bosatt sig utomlands om det med hänsyn till omständigheterna är<br>uppenbart oskäligt att inte betala ut pensionen. En pensionsberättigad<br>som har tjänat in rätt till inkomstpension eller tilläggspension får ta ut<br>garantipension endast om och till den del han eller hon gör uttag av<br>förstnämnd pension för samma tid. Den som inte har tjänat in rätt till<br>inkomstgrundad ålderspension får inte göra partiellt uttag av<br>garantipension. Ett uttag av garantipension får återkallas.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna<br>del förutom att, som angetts i föregående avsnitt, Länsrätten i Göteborgs<br>och Bohus län påpekat att det inte framgår av lagförslaget enligt vilka<br>nivåer den partiella garantipensionen kan utges. Länsrätten förutsätter<br>därvid att avsikten är att garantipension även som ensam förmån skall<br>kunna utges som partiell förmån.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Det grundläggande syftet med garan-<br>tipensionssystemet är att tillförsäkra äldre personer bosatta i Sverige en<br>form av minimipension under förutsättning att de före pensioneringen har<br>haft en rimlig anknytning till Sverige. Vi föreslår därför att garantipen-<br>sion skall betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige. Frågan om när<br>en person skall anses som bosatt i Sverige behandlas närmare i författ-<br>ningskommentaren. På grund av den exporträtt som följer av förord-<br>ningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social<br>trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar<br>flyttar inom gemenskapen och av konventionsförpliktelser kommer emel-<br>lertid garantipension att i stor utsträckning få betalas ut även till personer<br>som inte är bosatta i Sverige (se avsnitt 9.3). Idag finns en viss möjlighet<br>att i särskilt ömmande fall kunna betala ut 40-delsberäknad folkpension</p> <p>79<br></p> <p>även utanför EU/EES-området. En situation då sådan utbetalning är Prop. 1997/98:152<br>möjlig är då en pensionsberättigad på grund av hälsoskäl har behov av att<br>vistas utomlands. Utbetalning kan då ske till en person som inte längre<br>har någon anknytning till Sverige, har familj i det andra landet och för sitt<br>uppehälle är beroende av folkpensionen. Regeringen anser att en<br>motsvarande möjlighet bör finnas beträffande garantipension.<br>Möjligheten till sådan utbetalning bör dock inskränkas något jämfört med<br>idag. Vi föreslår därför att en person, som har börjat uppbära garantipen-<br>sion men som till följd av bosättning utomlands inte längre har rätt att få<br>garantipension utbetald till sig, även i fortsättningen skall kunna få<br>garantipension om det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart<br>oskäligt att inte betala ut garantipension.</p> <p>Enligt nuvarande regelsystem kan ålderspensionen, såväl tilläggspen-<br>sion som folkpension, tas ut som hel eller partiell - dvs. ³A, halv eller !4 -<br>pension. Uttag av ålderspension kan enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring återkallas vid vilken tidpunkt som helst. Återkallelse och änd-<br>ring kan göras obegränsat antal gånger. Om både folkpension och<br>tilläggspension betalas ut måste dock återkallelsen eller ändringen avse<br>bägge delarna.</p> <p>I propositionen om inkomstgrundad ålderspension föreslår vi att mot-<br>svarande regler skall gälla för såväl inkomstpension som premiepension,<br>dock med den begränsningen att ett uttag av ålderspension skall kunna<br>återkallas helt eller delvis högst en gång per sexmånadersperiod. Någon<br>motsvarande begränsning för ökning av ålderspensionsuttag föreslås där-<br>emot inte.</p> <p>Garantipension skall enligt vad vi föreslår i avsnitt 5 kunna tas ut tidi-<br>gast fr.o.m. 65 års ålder. Vi anser att den pensionsberättigade i första<br>hand skall ha sin försörjning från den inkomstgrundade pensionen. En-<br>dast i de fall denna pension är låg skall garantipension utges, som en ut-<br>fyllnad till den inkomstgrundade pensionen. Mot bakgrund härav föreslår<br>vi att utbetalning av garantipension till en person som är berättigad till<br>inkomstpension inte skall göras annat än om och till den del han eller hon<br>för samma tid tar ut inkomstpension och eventuell tilläggspension. Denna<br>regel är avsedd bl.a. att förhindra att någon, i syfte att få högre inkomst-<br>grundad ålderspension, skjuter upp sitt uttag av sådan pension och lever<br>enbart på garantipension. Något krav på uttag av premiepension för att<br>utbetalning av garantipension skall kunna ske föreslår vi däremot inte.<br>Inkomstpension och premiepension skall enligt förslag i den nämnda<br>propositionen kunna tas ut var för sig till olika andelar och för olika tids-<br>perioder. Avsikten härmed är att öka flexibiliteten i uttag av ålderspen-<br>sion. Ett krav på uttag inte bara av eventuell inkomstpension utan även på<br>uttag av premiepension för utbetalning av garantipension skulle minska<br>denna flexibilitet.</p> <p>Om garantipension tas ut måste detta göras med samma andel som in-<br>komstpensionen tas ut. En enskild som inte har tjänat in någon rätt till<br>inkomstgrundad ålderspension och således endast är berättigad till<br>garantipension torde, mot bakgrund av sistnämnda pensions karaktär av<br>grundtrygghet för dem med inga eller låga inkomster i övrigt, ha ett täm-<br>ligen begränsat intresse av att ta ut endast del av garantipensionen. Vi</p> <p>80<br></p> <p>föreslår därför ingen möjlighet till partiellt uttag av garantipension när<br>rätt till inkomstgrundad ålderspension inte föreligger.</p> <p>Återkallelse av uttag av garantipension när rätt till inkomstgrundad ål-<br>derspension inte föreligger torde komma att bli mycket ovanligt. Det<br>saknas därför skäl att för garantipension införa någon begränsning av<br>möjligheterna att återkalla uttag av sådan pension. Regeringen föreslår<br>alltså att garantipension får återkallas utan begränsning.</p> <p>En person som uppbär garantipension och som är berättigad till in-<br>komstpension omfattas av den ovan nämnda begränsningsregeln - att<br>återkallelse och minskning av inkomstpension medges endast en gång per<br>sexmånadersperiod - eftersom han måste ta ut inkomstpension för att få<br>garantipension och garantipensionen då utges med samma andel som<br>inkomstpensionen.</p> <h3>8.2 Ansökan om garantipension</h3> <p>Regeringens förslag: Garantipension skall betalas ut först efter ansö-<br>kan. Utbetalning skall ske tidigast fr.o.m. månaden efter det att ansö-<br>kan kommit in till den allmänna försäkringskassan. Om ansökan om<br>pension inte gjorts senast tre månader före den månad då en pensions-<br>berättigad fyller 70 år, skall försäkringskassan utreda om den pen-<br>sionsberättigade vill senarelägga sitt pensionsuttag ytterligare eller<br>inte.</p> <p>Försäkringskassans utredningsskyldighet beträffande den som till<br>någon del uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepension<br>skall inträda redan om ansökan om ålderspension inte kommit in se-<br>nast den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. I dessa fall<br>skall ålderspension kunna beviljas även för tid före det att ansökan<br>kom in till försäkringskassan, dock inte för längre tid tillbaka än tre<br>månader före ansökningsmånaden och tidigast fr.o.m. den månad då<br>den pensionsberättigade fyllde 65 år.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag med undantag för vad som nedan anges. Rege-<br>ringen föreslår till skillnad från vad som föreslogs i departementsprome-<br>morian att även ålderspension som avlöser hel förtidspension eller hel<br>särskild efterlevandepension grundad på 40 års bosättning skall betalas ut<br>först efter ansökan. Vidare föreslår regeringen att försäkringskassans<br>utredningsskyldighet skall inträda senast den månad då den pensions-<br>berättigade fyller 65 år även såvitt avser den som till någon del uppbär<br>särskild efterlevandepension, och att ålderspension också i dessa fall skall<br>kunna beviljas för en tid om tre månader före ansökningsmånaden, dock<br>tidigast fr.o.m. den månad då den pensionsberättigade fyllde 65 år. Vi<br>föreslår också att uppgifter som den enskilde skall lämna om faktiska<br>förhållanden skall lämnas på heder och samvete.</p> <p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Pensionärernas<br>Riksorganisation (PRO), tillstyrker förslaget även om ett flertal försäk-<br>ringskassor påtalar att ett obligatoriskt ansökningsförfarande innebär<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>81</p> <p>ökade administrationskostnader och ett behov av särskilda informations-<br>insatser.</p> <p>Bohusläns allmänna försäkringskassa anser det befogat att det krävs<br>ansökan från den enskilde för att pension skall betalas ut eftersom det<br>behövs allt fler uppgifter från den enskilde för att kunna bestämma stor-<br>leken av garantipensionen. Svenska Kommunförbundet understryker att<br>man noga bör följa utvecklingen av den ändrade ordningen utan automa-<br>tiska utbetalningar så att följden inte blir en oavsiktlig kostnadsökning för<br>kommunerna, t.ex. i form av socialbidrag.</p> <p>Göteborgs allmänna försäkringskassa påpekar att det bland förtids-<br>pensionärer kan finnas personer som inte haft rätt till utländsk invalid-<br>pension men som får rätt till en utländsk ålderspension som påverkar<br>storleken av eventuell garantipension. Mot denna bakgrund anser försäk-<br>ringskassan att även förtidspensionärer bör ansöka om ålderspension.<br>Vidare anmärker försäkringskassan att försäkringskassans utrednings-<br>skyldighet i de fall den enskilde är bosatt utomlands bör begränsas till att<br>den enskilde endast skriftligen informeras om sin rätt till ålderspension.</p> <p>Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anser att det klart bör framgå att<br>en ansökan om garantipension gäller även eventuell framtida inkomst-<br>grundad ålderspension, eftersom en person som tidigare inte tjänat in<br>någon inkomstgrundad ålderspension kan tänkas böija förvärvsarbeta<br>först efter 65 års ålder och då tjäna in pensionsrätt för inkomstgrundad<br>pension. Statens löne- och pensionsverk (SPV) anser att möjligheten till<br>automatisk utbetalning av pension, utan ansökan från den pensionsberät-<br>tigade, bör finnas kvar för det fall statligt eller kommunalt personalpen-<br>sionsorgan begär utbetalning av pensionen.</p> <p>Vad gäller förslaget om att garantipension skall betalas ut tidigast<br>fr.o.m. månaden efter ansökningsmånaden betonar Uppsala läns all-<br>männa försäkringskassa att samma regelsystem bör gälla för alla för-<br>månsslag. Försäkringskassan förordar att den första utbetalningen görs<br>samma månad som eller månaden efter ansökningsmånaden och nämner<br>att bostadsbidrag kan beviljas fr.o.m. den månad då ansökan om sådant<br>bidrag kom in. Försäkringskasseförbundet anser att även i fråga om pen-<br>sioner enligt det nuvarande systemet bör gälla att pension enligt huvud-<br>regeln inte skall kunna betalas ut retroaktivt. Västernorrlands läns all-<br>männa försäkringskassa anser att en generell tremånadersregel för retro-<br>aktiv utbetalning bör införas.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler skall den som<br>önskar ta ut ålderspension ansöka om detta hos allmän försäkringskassa.<br>Ansökan skall enligt huvudregeln göras hos den försäkringskassa där den<br>pensionssökande är inskriven. För att bli inskriven hos en försäk-<br>ringskassa krävs att man är bosatt i Sverige. För vissa utomlands bosatta<br>finns särskilda regler.</p> <p>Om ansökan om ålderspension gjorts skall pensionen betalas ut fr.o.m.<br>den månad under vilken den pensionsberättigade fyller 65 år, om inget<br>annat anges i ansökan. Den pensionsberättigade kan således i sin ansökan<br>ange en annan tidpunkt - tidigare eller senare - då han eller hon önskar<br>att utbetalningarna skall böija. Möjligheten att få pension utbetald för tid<br>före ansökan är dock begränsad på så sätt att pension inte får utges för<br>längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. En person<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>82</p> <p>som ansöker om pension exempelvis i juli månad och begär att pension<br>skall utges även för tid före ansökan lämnats in, kan sålunda få pension<br>utbetald tidigast fr.o.m. april månad.</p> <p>Enligt de nuvarande reglerna kan försäkringskassan också i många fall<br>besluta om hel ålderspension för en hos försäkringskassan inskriven pen-<br>sionsberättigad fr.o.m. den månad han eller hon fyller 65 år utan att den<br>pensionsberättigade har ansökt om det. Sådan automatisk utbetalning av<br>pension sker i fall då den pensionsberättigade har tillgodoräknats minst<br>30 år med pensionspoäng för allmän tilläggspension. Detta innebär näm-<br>ligen att såväl tilläggspension som folkpension skall utges med oavkortat<br>belopp. Automatisk utbetalning av ålderspension vid 65 års ålder sker<br>också till en försäkrad som har uppburit förtidspension, om denne<br>omedelbart före den månad han eller hon fyller 65 år har haft hel förtids-<br>pension på grundval av 40 års bosättningstid. Likaså betalas hel<br>ålderspension ut automatiskt till en pensionsberättigad som omedelbart<br>före den månad han eller hon fyller 65 år har uppburit hel särskild<br>efterlevandepension, om den avlidne har tillgodoräknats 40 års<br>bosättningstid. För samtliga nu angivna situationer gäller att<br>försäkringskassan inte beslutar om ålderspension utan ansökan om den<br>pensionsberättigade har begärt annat. Automatisk utbetalning får enligt<br>nuvarande regler göras även under förutsättning att statligt eller<br>kommunalt personalpensionsorgan gjort framställan om det. Sådan<br>framställan görs emellertid sällan i praktiken, utan det är brukligt att även<br>personer med rätt till statlig eller kommunal tjänstepension ansöker om<br>allmän ålderspension.</p> <p>Det reformerade pensionssystemet skall inrymma stor flexibilitet när<br>det gäller uttag av ålderspension och ge människor möjlighet att inom<br>vida gränser välja tidpunkt för pensioneringen, samtidigt som det inte<br>skall finnas någon övre åldersgräns för intjänande av pensionsrätt. Någon<br>allmän pensionsålder kommer därför inte att finnas. Regler motsvarande<br>de som i dag gäller, och som innebär att ålderspension i stor utsträckning<br>betalas ut automatiskt vid 65 års ålder, bör därför inte införas i det refor-<br>merade pensionssystemet.</p> <p>Enligt förslag i propositionen om inkomstgrundad ålderspension enligt<br>reformerade reformerade regler skall utbetalning av sådan pension som<br>huvudregel ske först efter ansökan från den enskilde. Detsamma bör gälla<br>beträffande garantipension. Regeringen föreslår därför att också utbetal-<br>ning av garantipension skall ske först efter ansökan från den enskilde.<br>Ansökan om garantipension skall inges till försäkringskassan, som har en<br>väl utbyggd administration för att handlägga pensionsärenden. Ansökan<br>skall göras hos den försäkringskassa där den enskilde är inskriven. An-<br>sökningshandlingar för uttag av inkomstpension och garantipension bör<br>vara gemensamma och utformas på ett sådant sätt att de omfattar även<br>eventuell framtida inkomstpension.</p> <p>Som närmare utvecklas i avsnitt 10 föreslår vi i denna proposition att<br>de uppgifter som den enskilde lämnar i sin ansökan om ålderspension<br>skall lämnas på heder och samvete.</p> <p>Frågan om det även i framtiden skall finnas möjlighet att besluta om<br>utbetalning av pension för tid före det att ansökan härom kommit in till<br>försäkringskassan berördes varken i Pensionsarbetsgruppens betänkande<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>83</p> <p>eller i princippropositionen. Om en sådan möjlighet skall införas i det<br>reformerade ålderspensionssystemet har övervägts i det fortsatta bered-<br>ningsarbetet. Behovet av en sådan regel kan starkt ifrågasättas, bl.a. med<br>hänsyn till att den inkomstgrundade pensionen i det reformerade systemet<br>är försäkringsmässigt beräknad på så sätt att ett senare pensionsuttag ger<br>högre årspension och därmed, i genomsnitt, samma livspension som vid<br>ett tidigarelagt uttag. En möjlighet att ta ut pension även för tid före<br>ansökningen fyller med hänsyn härtill inte någon väsentlig funktion. Mot<br>bakgrund härav föreslår vi i propositionen om inkomstgrundad ålders-<br>pension att det i det reformerade ålderspensionssystemet inte skall införas<br>någon möjlighet till utbetalning av pension för tid före det att ansökan<br>kommit in till försäkringskassan. Det är regeringens uppfattning att för<br>inkomstgrundad pension och garantipension bör även i detta avseende<br>gälla samma regler. Vi föreslår därför, i likhet med vad som föreslogs i<br>Ds 1997:66, att det som huvudregel inte införs någon möjlighet till<br>utbetalning av garantipension för tid före det att ansökan kommit in till<br>försäkringskassan. En ansökan om garantipension kommer därmed att<br>medföra att pension betalas ut tidigast fr.o.m ingången av månaden efter<br>den månad då ansökan kommit in till försäkringskassan, men alltså inte -<br>även om önskemål därom framställs - för tid dessförinnan.</p> <p>De antagna riktlinjerna innebär också att hel ålderspension oavsett an-<br>sökan skall betalas ut fr.o.m. den tidpunkt då den pensionsberättigade<br>fyller 70 år, om han eller hon inte angett något annat önskemål.</p> <p>Under det fortsatta beredningsarbetet har övervägts på nytt huruvida<br>det i det reformerade systemet skall ges möjlighet att vid en viss ålder<br>betala ut pension utan ansökan från den enskilde och hur en sådan regel i<br>så fall skall vara utformad.</p> <p>En regel om automatisk utbetalning av pension vid 70 års ålder, som<br>utformats strikt enligt de antagna riktlinjerna, skulle innebära att utbe-<br>talning då skulle ske till alla pensionsberättigade som inte angett någon<br>annan önskad utbetalningstidpunkt. En sådan utbetalning skulle alltså ske<br>även om den pensionsberättigade t.ex. tjänat in rätt till endast en<br>obetydlig pension i Sverige och sedan länge är bosatt utomlands. Att<br>lokalisera sådana personer - som kommer att utgöra ett inte obetydligt<br>antal - och att ta reda på om de fortfarande är i livet skulle kunna vara<br>förenat med betydande svårigheter. Av administrativa skäl vore det<br>därför lämpligt att en regel om utbetalning av pension utan ansökan<br>skulle begränsas till att gälla endast dem som är inskrivna hos försäk-<br>ringskassa vid den tidpunkt då frågan om utbetalning av pension blir<br>aktuell, dvs. i princip dem som är eller skall anses vara bosatta i Sverige.<br>För utbetalning av pension till en pensionsberättigad som inte är<br>inskriven i försäkringskassa skulle det således alltid få krävas ansökan.</p> <p>Emellertid kommer det i praktiken inte att vara möjligt för försäk-<br>ringskassan att i samtliga fall besluta om utbetalning av pension utan an-<br>sökan från den enskilde. Ett beslut om automatisk utbetalning av pension<br>förutsätter att försäkringskassan med hjälp av uppgifter i tillgängliga<br>register entydigt kan avgöra hur stor pension den enskilde har rätt till.<br>Detta kan, på sätt som närmare kommer att beskrivas nedan, vara förenat<br>med svårigheter i de fall då den försäkrade är berättigad till garantipen-<br>sion.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>84</p> <p>Garantipensionen skall avräknas mot inkomstrelaterad pension. Samti-<br>digt skall rätt till garantipension vara beroende av den tid den enskilde<br>varit bosatt i Sverige (försäkringstid). Som vi föreslagit i avsnitt 6 skall<br>det för rätt till oreducerad garantipension krävas 40 års försäkringstid.<br>Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen reduceras proportio-<br>nellt. Vid t.ex. 35 års försäkringstid kommer således 35/40 av hel<br>garantipension att betalas ut.</p> <p>För att avgöra hur stor garantipension den enskilde är berättigad till<br>behövs uppgifter för att bedöma i vad mån kravet på 40 års försäkringstid<br>är uppfyllt. Försäkringskassan har i regel tillgång till uppgifterna i folk-<br>bokföringsregister men dessa är inte alltid tillräckliga för att avgöra hur<br>lång försäkringstid som garantipensionen skall grundas på. Även annan<br>tid än sådan då den enskilde varit folkbokförd i Sverige skall nämligen,<br>enligt vårt förslag i denna proposition, räknas som försäkringstid. Exem-<br>pelvis får tid under vilken den enskilde utfört visst biståndsarbete eller tid<br>under vilken en enskild, som senare erhåller uppehållstillstånd, före<br>folkbokföringen vistats i Sverige, räknas in. Det är sannolikt att försäk-<br>ringskassan på samma sätt som i dag kommer att bli beroende av upp-<br>gifter från den enskilde för att kunna bestämma hur stor garantipension<br>denne är berättigad till.</p> <p>Enligt vad vi föreslår i denna proposition skall vidare gälla att garanti-<br>pensionen skall beräknas med hänsyn till bl.a. utländska pensionsin-<br>komster. Uppgifter om huruvida en enskild har sådana inkomster finns<br>inte automatiskt tillgängliga för försäkringskassan utan måste lämnas av<br>den enskilde själv. Även i detta hänseende fordras alltså uppgifter från<br>den enskilde.</p> <p>Uppgifter om den inkomstgrundade pensionens storlek finns givetvis<br>tillgängliga för försäkringskassan. En ordning där utbetalning av in-<br>komstgrundad pension skulle ske utan ansökan, medan utbetalning av<br>garantipension alltid fordrar ansökan från den enskilde kan emellertid<br>inte betraktas som rimlig. För det fall försäkringskassan inte utan den<br>enskildes medverkan kan få tillgång till de uppgifter som krävs för att<br>bestämma hur stor total ålderspension från det allmänna ålderspensions-<br>systemet som den enskilde har rätt till, bör pensionen inte till någon del<br>utbetalas utan ansökan. Därmed skulle automatisk utbetalning av pension<br>inte kunna komma i fråga i de fall där den försäkrade är berättigad till<br>garanti pension.</p> <p>Det har således under det fortsatta beredningsarbetet visat sig att en re-<br>gel om automatisk utbetalning av pension vid 70 års ålder, utformad i<br>enlighet med de antagna riktlinjerna, skulle kunna tillämpas endast i<br>mycket begränsad utsträckning, nämligen i fall då den pensionsberätti-<br>gade inte har rätt till garantipension. Regeln skulle därför endast till liten<br>del fylla den funktion som var avsedd, dvs. att förhindra att en pensions-<br>berättigad av bristande kunskap eller av annan orsak går miste om sina<br>pensionsrättigheter. En regel om utbetalning av pension vid 70 års ålder<br>bör därför utformas på ett annat sätt än vad som tidigare föreslagits.</p> <p>Mot denna bakgrund föreslår vi i den samtidigt härmed avlämnade<br>propositionen om inkomstgrundad ålderspension att som huvudregel<br>skall gälla att pension skall betalas ut senast fr.o.m. 70 års ålder, om den<br>försäkrade då är inskriven hos försäkringskassa och inte begär annat. Ut-<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>85</p> <p>betalning av pension skall emellertid alltid grundas på en ansökan från<br>den enskilde. På grund härav föreslår vi i den nämnda propositionen att<br>försäkringskassan alltid, i de fall en pensionsberättigad som är inskriven<br>hos försäkringskassa inte tre månader före den månad då han eller hon<br>fyller 70 år ansökt om uttag av inkomstpension, skall utreda om den pen-<br>sionsberättigade vill senarelägga sitt pensionsuttag ytterligare eller inte.<br>Vi föreslår här, i likhet med vad som föreslogs i Ds 1997:66, att det-<br>samma skall gälla i fråga om garantipension.</p> <p>I utredningsskyldigheten bör ligga en skyldighet för personal vid för-<br>säkringskassan att ta kontakt med den pensionsberättigade för att utreda<br>dennes önskemål. Detta kan naturligtvis ske genom att den pensions-<br>berättigade tillställs blanketter jämte information för ansökan om pen-<br>sion. För det fall den pensionsberättigade inte lämnar något besked i an-<br>ledning av en sådan kontakt bör detta emellertid inte kunna anses som ett<br>tillräckligt underlag för slutsatsen att den pensionsberättigade önskar<br>skjuta upp sitt pensionsuttag. Det bör då krävas att personal vid försäk-<br>ringskassan tar ytterligare kontakt med den pensionsberättigade - t.ex.<br>genom brev eller personlig kontakt - för att utröna vad den pensionsbe-<br>rättigade har för önskemål. I fall då den pensionsberättigade är bosatt<br>utomlands, men ändå är inskriven hos någon allmän försäkringskassa<br>(vilket kan inträffa med hänsyn till EG-rätten), kommer emellertid denna<br>utredningsskyldighet av praktiska skäl inte att vara lika omfattande som<br>då den pensionsberättigade är bosatt i Sverige. Det kan t.ex. inte krävas<br>att personal vid försäkringskassan i sådana situationer skall göra hem-<br>besök hos den enskilde för att utröna dennes vilja.</p> <p>Förtidspension och särskild efterlevandepension avlöses inom det nu-<br>varande systemet av ålderspension då den pensionsberättigade fyller 65<br>år. Regeringen uppdrog den 16 januari 1997 åt en särskild utredare att<br>utforma förslag till ett nytt system för ekonomisk ersättning vid långvarig<br>nedsättning av arbetsförmåga, som skall ersätta dagens system med för-<br>tidspension och sjukbidrag. Utredaren skulle bl.a. bedöma vilken tid-<br>punkt för övergång till ålderspension som är lämplig. Utredningens be-<br>tänkanden Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166)<br>och Ohälsoförsäkringen Övergångsbestämmelser (SOU 1997:189)<br>överlämnades till regeringen i slutet av år 1997 och bereds för när-<br>varande, efter remissbehandling, inom Socialdepartementet. I mars i år<br>överlämnade regeringen till riksdagen propositionen 1997/98:111<br>Reformerad förtidspension, m.m., som bl.a. innehåller förslag till<br>riktlinjer för en reformering av reglerna om ersättning vid varaktig<br>medicinskt grundad arbetsoförmåga och en beskrivning av den planerade<br>fortsatta beredningen av frågan om en reformering av hela systemet för<br>sådan ersättning. Vidare uppdrog regeringen den 1 augusti 1996 åt en<br>särskild utredare att bl.a. utforma förslag till en anpassning av<br>efterlevandepensioneringen till det reformerade systemet. I Ds 1995:41<br>och Ds 1997:66 föreslogs att reglerna om automatisk utbetalning av<br>ålderspension när denna avlöser hel förtidspension grundad på 40 års<br>bosättning skulle fortsätta att tillämpas i avvaktan på förslag härom av<br>först nämnda utredning. I Ds 1997:66 föreslogs också att motsvarande<br>regel för den som uppbär hel särskild efterlevandepension grundad på<br>40 års bosättning skulle fortsätta att tillämpas i avvaktan på förslag härom<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>86</p> <p>av Utredningen om efterlevandepension. Under remissbehandlingen av<br>Ds 1997:66 har synpunkter framförts, av bl.a. Göteborgs allmänna för-<br>säkringskassa, om att det även i dessa situationer bör krävas en ansökan<br>av den enskilde för att garantipension skall betalas ut. Bland andra skäl<br>har därvid framförts att det bland förtidspensionärer kan finnas personer<br>som inte haft rätt till utländsk invalidpension men som får rätt till<br>utländsk ålderspension. Detta skulle innebära att även personer med hel<br>förtidspension eller hel särskild efterlevandepension grundad på 40 års<br>bosättning borde ansöka om ålderspension.</p> <p>Med beaktande av remissynpunkterna har frågan om en automatisk ut-<br>betalning av ålderspension som avlöser hel förtidspension och hel sär-<br>skild efterlevandepension grundad på 40 års bosättning ånyo övervägts.<br>Regeringen har funnit att det även i nu redovisade fall kan uppstå sådana<br>situationer att försäkringskassan inte enbart med hjälp av uppgifter i till-<br>gängliga register kan avgöra hur stor garantipension den enskilde even-<br>tuellt är berättigad till. Det är sannolikt att försäkringskassan även i dessa<br>situationer kommer att bli beroende av uppgifter från den enskilde för att<br>bestämma storleken av den pension denne är berättigad till. Regeringen<br>föreslår med hänsyn härtill att garantipension även i nu nämnda situatio-<br>ner skall betalas ut först efter ansökan.</p> <p>Beträffande de situationer då den pensionsberättigade till någon del<br>uppbär förtidspension föreslår vi, i likhet med vad som föreslogs i Ds<br>1997:66, en särregel såvitt avser försäkringskassans utredningsskyldighet<br>i fråga om den pensionsberättigade vill senarelägga sitt pensionsuttag<br>eller inte. Förtidspension utges längst t.o.m. den månad som föregår den<br>månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. Normalt bör förtidspen-<br>sionen då avlösas med ålderspension. Med hänsyn härtill bör försäk-<br>ringskassans utredningsskyldighet för den som uppbär förtidspension<br>inträda redan om ansökan om ålderspension inte inkommit senast den<br>månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. Eftersom föreslagna reg-<br>ler om från vilken tidpunkt en ansökan får verkan innebär att pension inte<br>kan beviljas för tid före månaden efter det att ansökan kom in till försäk-<br>ringskassan skulle emellertid nu föreslagen regel, om utredningsskyldig-<br>het vad avser den som uppburit förtidspension omedelbart före det att han<br>eller hon fyller 65 år, kunna innebära att denne inte erhåller någon<br>pension alls under en eller ett par månader. För att undvika detta föreslår<br>regeringen att pension, i nu nämnda fall, skall kunna beviljas även för tid<br>före det att ansökan kom in till försäkringskassan, dock inte för längre tid<br>tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Detta utgör således ett<br>undantag från huvudregeln att pension betalas ut tidigast fr.o.m. månaden<br>efter den månad då ansökan inkom.</p> <p>Med utgångspunkt från de överväganden som nu har gjorts beträffande<br>automatisk utbetalning av pension bör motsvarande regler gälla även för<br>den som före 65 års ålder till någon del uppbär särskild efterlevandepen-<br>sion. Vi föreslår således att försäkringskassans utredningsskyldighet för<br>de pensionsberättigade som till någon del uppbär förtidspension eller<br>särskild efterlevandepension skall inledas då den pensionsberättigade<br>fyller 65 år. Vidare skall den i Ds 1997:66 föreslagna regeln om retroak-<br>tiv utbetalning av ålderspension gälla såväl för den som uppburit förtids-<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>87</p> <p>pension som för den som uppburit särskild efterlevandepension omedel- Prop. 1997/98:152<br>bart före 65 års ålder.</p> <p>Ökning och minskning av garantipension bör som tidigare anförts an-<br>sluta till motsvarande uttag av inkomstpension. Samma regler om ansö-<br>kan och anmälan som gäller vid ökning och minskning av<br>inkomstpension bör därför gälla för garantipension. Detta innebär att vi<br>föreslår att ökning av partiell garantipension skall kräva skriftlig ansökan<br>till försäkringskassan och att den begärda ökningen kommer att betalas ut<br>tidigast månaden efter det att ansökan kommit in. När den pensionsbe-<br>rättigade vill återkalla eller begära minskning av tidigare begärt uttag kan<br>detta ske genom att den pensionsberättigade tillställer försäkringskassan<br>en anmälan om det, senast månaden före den månad återkallelsen eller<br>minskningen avses börja.</p> <p>Enligt nuvarande regler får försäkringskassan betala ut pension utan<br>ansökan från den pensionsberättigade om statligt eller kommunalt perso-<br>nalpensionsorgan begär det. Utbetalning av allmän pension och statlig<br>eller kommunal avtalspension sker då genom samma utbetalnings-<br>transaktion. Som ovan redovisats skall utbetalning av ålderspension i det<br>reformerade systemet som huvudregel ske efter ansökan. För att så långt<br>som möjligt åstadkomma enhetliga regler för uttag av pension bör, i det<br>reformerade ålderspensionssystemet, samma regler gälla oavsett typ av<br>pensionsrättighet. Regeringen föreslår därför att någon regel om att för-<br>säkringskassan får betala ut garantipension utan ansökan från den pen-<br>sionsberättigade om statligt eller kommunalt personalpensionsorgan be-<br>gär det inte införs i det reformerade ålderspensionssystemet.</p> <h3>8.3 Månadsvisa utbetalningar med möjlighet till</h3> <h3>undantag</h3> <p>Regeringens förslag: Garantipension skall enligt huvudregeln betalas<br>ut månadsvis t.o.m. den månad då den pensionsberättigade avlider<br>eller rätten till garantipension annars upphör.För det fall den pensions-<br>berättigade flyttar utomlands skall garantipension betalas ut till och<br>med utflyttningsmånaden Utbetalning skall endast ske till den<br>pensionsberättigade.</p> <p>Garantipension skall även, oavsett den pensionsberättigades sam-<br>tycke, kunna betalas ut för andra perioder än månadsvis. Detta skall<br>gälla såväl utbetalningar i Sverige som till utomlands bosatta.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: PRO tillstyrker förslaget.</p> <p>RFV och Östergötlands läns allmänna försäkringskassa tillstyrker för-<br>slaget att pension inte skall kunna betalas ut till annan än den pensions-<br>berättigade. Västernorrlands läns allmänna försäkringskassa anser att<br>garantipension bör kunna betalas ut till annan än den pensionsberättigade<br>om denne p.g.a. ålderdomssvaghet, sjukdom, drogmissbruk eller annat<br>inte själv kan ta hand om sin pension.</p> <p>88</p> <p>Göteborgs allmänna försäkringskassa tillstyrker förslaget att garanti-<br>pension skall kunna betalas ut för andra perioder än månadsvis. SPV an-<br>ser att verket bör få betala ut garantipension månadsvis tillsammans med<br>tjänstepension.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I det nuvarande systemet betalas<br>ålderspension enligt huvudregeln ut genom månadsvisa utbetalningar.<br>Pensionsförmånen utges om inte annat är föreskrivet t.o.m. den månad då<br>den pensionsberättigade avlider eller rätten till förmånen annars upphör.<br>Pensionen betalas som huvudregel ut direkt till den pensionsberättigade. I<br>vissa fall kan emellertid försäkringskassan besluta att pensionen helt eller<br>delvis skall betalas ut till annan. Förutsättningarna härför är att den pen-<br>sionsberättigade till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet, långvarigt<br>missbruk av beroendeframkallande medel eller därmed jämförlig orsak är<br>ur stånd att själv ta hand om sin pension. Pensionen får då betalas ut till<br>en kommunal myndighet eller den pensionsberättigades make eller annan<br>person för att användas till den pensionsberättigades eller hans eller hen-<br>nes familjs nytta.</p> <p>Även garantipension skall, enligt regeringens förslag, som huvudregel<br>betalas ut månadsvis och bör på samma sätt som i det nuvarande syste-<br>met utges t.o.m. den månad då den pensionsberättigade avlider. Om rät-<br>ten till garantipension upphör innan pensionstagaren avlider - t.ex. på<br>grund av att pensiontagaren inte längre uppfyller kravet på bosättning i<br>Sverige - skall naturligtvis pension inte utges för tid efter det att rätten<br>till pension upphört. Vi föreslår att garantipension för det fall den en-<br>skilde flyttar utomlands skall betalas ut till och med utflyttningsmånaden.</p> <p>Regeringen föreslår vidare att garantipensionen som huvudregel beta-<br>las ut direkt till den pensionsberättigade. Frågan om det även i det refor-<br>merade ålderspensionssystemet skall finnas en möjlighet för försäkrings-<br>kassan att betala ut pensionen till annan än den pensionsberättigade be-<br>rördes varken av Pensionsarbetsgruppen eller i princippropositionen. I Ds<br>1995:41 föreslogs för den inkomstgrundade pensionen att försäkrings-<br>kassan under de förutsättningar som anges i nuvarande regler i AFL skall<br>få betala ut pension till annan än den pensionsberättigade. Under det fort-<br>satta beredningsarbetet har det visat sig att regeln om utbetalning av pen-<br>sion till annan sällan tillämpas. 1997 års premiereservutredning ifråga-<br>satte i sitt betänkande behovet av en sådan utbetalningsregel och ansåg<br>att regeln återspeglar en äldre tids förhållanden och värderingar. Utred-<br>ningen ansåg vidare att regeln inte fyller någon nyttig funktion vid sidan<br>av allmänna bestämmelser om förvaltarskap och godmanskap som finns i<br>den familjerättsliga lagstiftningen. Med beaktande härav föreslog utred-<br>ningen att någon motsvarande regel inte bör införas för utbetalning av<br>premiepension. Även regeringen ifrågasätter, på grund av i huvudsak<br>samma skäl som angetts i utredningens förslag till premiepension, om det<br>i framtiden finns behov av en sådan regel. Vi menar att den som inte kan<br>ta hand om sin pension själv sannolikt behöver hjälp med att förvalta sin<br>egendom eller bevaka sin rätt även i andra avseenden. Det kan t.o.m. vara<br>så att utbetalning enligt nuvarande bestämmelse av pensionen till någon<br>av den pensionsberättigades anhöriga medför att godmanskap eller för-<br>valtarskap inte kommer till stånd trots att det vore sakligt påkallat. Med</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>89</p> <p>hänsyn till vad som nu anförts föreslår regeringen att en regel motsva-<br>rande den i 16 kap. 12 § AFL inte införs i lagen om garantipension.</p> <p>I det nuvarande systemet betalas alltså ålderspension enligt huvud-<br>regeln ut månadsvis. Om den pensionsberättigade är bosatt utomlands<br>kan dock Riksförsäkringsverket med den pensionsberättigades samtycke<br>förordna att pensionen skall betalas ut på annat sätt. Enligt den praxis<br>som har utvecklats sker utbetalningar i princip årsvis i stället för må-<br>nadsvis om den månadsvisa pensionsutbetalningen skulle ha understigit<br>1 % av basbeloppet (364 kr år 1998).</p> <p>Huvudregeln i det reformerade pensionssystemet bör på samma sätt<br>som i det nuvarande systemet vara att garantipension, liksom inkomst-<br>grundad pension, skall betalas ut månadsvis. Det bör emellertid i vissa<br>fall också finnas möjlighet att betala ut pension för andra tidsperioder.</p> <p>Riksdagen har beslutat (budgetproposition 1997/98:1 utg.omr. 11,<br>bet. 1997/98:SfUl, rskr. 1997/98:111) om ändring i 16 kap. 4 § AFL på<br>så sätt att om årspensionen uppgår till högst 2 400 kr, skall undantag från<br>den månadsvisa utbetalningen kunna göras om det inte finns särskilda<br>skäl däremot. Utbetalning skall ske i efterskott en eller två gånger per år.<br>Denna begränsning skall gälla utan samtycke från den pensionsberät-<br>tigade och för pensionsberättigade bosatta såväl utomlands som i Sverige.<br>Vidare har beslutats att utbetalning även i annat fall, efter överens-<br>kommelse med den pensionsberättigade, får ske en eller två gånger per<br>år. Regeln skall träda i kraft den 1 januari 1999. Regeringen konstaterade<br>i budgetpropositionen att utbetalningar till utlandet kan medföra förhål-<br>landevis stora kostnader såväl för den enskilde som för staten. Vidare<br>anfördes att proportionerna mellan administrationskostnaderna och det<br>utbetalade beloppet blir orimliga när det är fråga om små belopp, samt att<br>utbetalning av små belopp kan upplevas som stötande. Mot bakgrund av<br>detta och hittills gjorda bedömningar i arbetet med det reformerade pen-<br>sionssystemet anförde regeringen att det i det nuvarande pensionssyste-<br>met bör göras en ändring så att små pensionsbelopp skall kunna betalas ut<br>för annan tidsperiod än månadsvis. Månatlig utbetalning bör enligt<br>riksdagens beslut i anledning av förslaget i budgetpropositionen ske när<br>pensionen överstiger 200 kr per månad medan belopp därunder skall<br>kunna utges en eller två gånger per år. Det anfördes i propositionen att<br>det normalt inte torde innebära några nackdelar för pensionstagaren att<br>sammanföra pensionsbelopp understigande 200 kr per månad till utbetal-<br>ningar en eller två gånger per år. I enstaka fall kan emellertid även sådana<br>belopp ha avgörande betydelse för pensionstagare. Enligt riksdags-<br>beslutet får därför utbetalning ske månadsvis även av små belopp om det<br>finns särskilda skäl. Med tanke på beloppets storlek torde sådana sär-<br>skilda skäl aktualiseras endast i yttersta undantagsfall.</p> <p>Motsvarande bestämmelse har föreslagits gälla inkomstgrundad ålders-<br>pension. Regeringen föreslår nu att motsvarande regel också skall gälla<br>garantipension.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>90</p> <h3>8.4 Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1997/98:152</h3> <h3>ändrad pensionsrätt</h3> <p>Regeringens förslag: En person skall vara skyldig att återbetala<br>garantipension, om han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter<br>eller genom att inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet<br>har förorsakat att pension betalats ut felaktigt eller med för högt be-<br>lopp. En person skall vidare vara återbetalningsskyldig, om pension i<br>annat fall betalats ut felaktigt eller med för högt belopp och han eller<br>hon borde ha insett detta. Beslut om återbetalningsskyldighet fattas av<br>försäkringskassan. Försäkringskassan bör om det finns särskild anled-<br>ning kunna helt eller delvis efterge ett krav på sådan återbetalning.</p> <p>Om en pensionsberättigad till följd av ändrad taxering retroaktivt<br>erhåller höjd inkomstgrundad ålderspension och detta påverkar storle-<br>ken av den garantipension han eller hon har erhållit skall den pen-<br>sionsberättigade vara skyldig att återbetala för mycket uppburen<br>garantipension. Detta får göras genom avräkning på retroaktivt utbe-<br>tald inkomstgrundad ålderspension.</p> <p>Garantipension skall beviljas för förfluten tid för en pensionsberät-<br>tigad som retroaktivt fått sin pensionsrätt sänkt i fråga om den in-<br>komstgrundade pensionen.</p> <p>Om en enskild tidigare, för samma tid som garantipension beviljats<br>retroaktivt, uppburit ersättning enligt en annan författning skall avdrag<br>göras på den retroaktiva garantipensionen.</p> <p>För det fall en enskild, för samma tid som garantipension beviljats<br>retroaktivt, i väsentligt fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd<br>enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan villkor om återbetalning, skall<br>den retroaktivt beviljade garantipensionen få betalas ut till social-<br>nämnden.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: PRO och Göteborgs allmänna försäkringskassa<br>tillstyrker förslaget. Uppsala läns allmänna försäkringskassa hävdar att<br>samma återbetalningsregler bör gälla för alla förmåner och förordar att<br>återbetalningsreglema avseende garantipension utformas i enlighet med<br>reglerna för utbildningsbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd, för<br>vilka förmåner gäller att återbetalningsskyldighet föreligger oavsett om<br>den försäkrade förorsakat felutbetalningen eller ej.</p> <p>Länsrätten i Göteborgs och Bohus län instämmer i promemorians för-<br>slag att försäkringskassans skall samordna pensionsbetalningama på så<br>sätt att det belopp som den pensionsberättigade är skyldig att återbetala<br>skall räknas av på den retroaktivt höjda pensionsförmånen. Riksskatte-<br>verket (RSV) har framfört vissa lagtekniska synpunkter.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I 20 kap. 4 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (AFL) upptas regler om återbetalningsskyldighet för<br>ersättning som någon uppburit obehörigen genom att ha lämnat oriktiga<br>uppgifter e.d. Dessa regler tar sikte på såväl utbetald pension som andra<br>ersättningar inom ramen för AFL. Innebörden av reglerna är att åter-<br></p> <p>91</p> <p>betalningsskyldighet för uppburen ersättning föreligger i två fall. I det<br>första krävs att någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåten-<br>het att fullgöra henne eller honom åvilande uppgifts- eller anmälnings-<br>skyldighet eller på annat sätt förorsakat att ersättning har utgått obehöri-<br>gen eller med för högt belopp. I det andra fallet krävs att någon eljest<br>obehörigen eller med för högt belopp har uppburit ersättning, vilket han<br>eller hon skäligen bort inse. I det första fallet krävs således inte att<br>vederbörande varit medveten om felaktigheten. I det andra fallet är han<br>eller hon skyddad av god tro. I båda fallen är följden återbetalningsskyl-<br>dighet av vad som utbetalats för mycket, om inte i särskilt fall anledning<br>föreligger att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten.</p> <p>Reglerna om återbetalningsskyldighet i 20 kap. 4 § AFL har utökats<br>med bestämmelser om återbetalning vid underlåten eller bristfällig betal-<br>ning av tilläggspensionsavgift.</p> <p>Även i det reformerade ålderspensionssystemet bör, under samma för-<br>utsättningar som enligt AFL, den pensionsberättigade åläggas åter-<br>betalningsskyldighet för pension som betalats ut med för högt belopp<br>beroende på att den enskilde lämnat oriktiga uppgifter e.d. Den enskilde<br>bör också på samma sätt som gäller i dag bli återbetalningsskyldig om<br>pension uppburits felaktigt eller med för högt belopp och den enskilde<br>skäligen bort inse detta.</p> <p>Fråga är emellertid om den nuvarande regeln i AFL bör överföras helt<br>oförändrad till det nya ålderspensionssystemet. Lagrådet finner det svårt<br>att hitta exempel på något fall då den enskilde kan bli återbetalningsskyl-<br>dig för att han eller hon ”på annat sätt” än genom att lämna oriktiga upp-<br>gifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälnings-<br>skyldighet orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för<br>högt belopp. Exempelvis täcks felaktiga uppgifter i inkomstdeklarationer<br>av ”oriktiga uppgifter”. Med hänsyn härtill och då den angivna förutsätt-<br>ningen för återbetalningsskyldighet inte kommit till användning i förvalt-<br>ningsdomstolarnas praxis förordar Lagrådet att orden ”eller på annat sätt”<br>får utgå ur det aktuella lagrummet i den nya lagstiftningen.</p> <p>Regeringen finner fog för vad Lagrådet anfört i denna fråga och menar<br>därför att orden ”eller på annat sätt” bör utgå ur den regel motsvarande<br>20 kap. 4 § AFL som vi föreslår skall införas i den nya lagstiftningen.</p> <p>Skyldighet att betala tillbaka utbetald pension skall inträda endast om<br>beslut om återbetalning meddelats. Sådant beslut bör fattas av försäk-<br>ringskassan. Återbetalningen bör, liksom i dag, kunna ske antingen ge-<br>nom avdrag på senare utbetalningar av pension eller genom att den en-<br>skilde åläggs att återbetala för mycket erhållen pension eller i sista hand<br>genom sedvanlig indrivning. Såsom gäller idag skall försäkringskassan<br>om det finns särskilda skäl ha möjlighet att helt eller delvis efterge krav<br>på återbetalning.</p> <p>Vad som nu har sagts föreslås i propositionen om inkomstgrundad<br>ålderspension gälla för sådan pension och föreslås nu gälla för garanti-<br>pension.</p> <p>Ändringar i den försäkrades taxering kan under vissa förutsättningar<br>innebära att beslut om pensionsgrundande inkomst och pensionsrätt<br>måste ändras. Under tiden från det att pensionsrätt fastställts till dess att<br>beslutet ändras kan den enskilde redan hunnit att ta ut pension. Pensionen<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>92</p> <p>kommer då naturligtvis att räknas om för framtiden. Frågan är vad som<br>skall gälla för pension som betalats ut för förfluten tid.</p> <p>För det fall den ändrade taxeringen innebär en höjning av den pen-<br>sionsgrundande inkomsten och av pensionsrätten skall den högre pensio-<br>nen enligt förslag i propositionen om inkomstgrundad ålderspension be-<br>talas ut även för förfluten tid. De tillkommande pensionsbeloppen skall<br>därvid betalas ut i ett sammanhang. För det fall den ändrade taxeringen<br>leder till en sänkning av den pensionsgrundande inkomsten och som en<br>följd härav en sänkning av pensionsrätten kommer detta enligt förslaget i<br>den nyss nämnda propositionen som huvudregel inte leda till att den en-<br>skilde blir återbetalningsskyldig för den för mycket uppburna inkomst-<br>grundade ålderspensionen. Återbetalningsskyldighet av inkomstgrundad<br>pension kommer alltså i detta läge att kunna bli aktuell endast då<br>ändringsbeslutet, som lett till en lägre pensionsgrundande inkomst och<br>därmed lägre inkomstgrundad pension, har sin grund i att den enskilde<br>tidigare lämnat oriktig uppgift eller liknande.</p> <p>En pensionsberättigad som till följd av ändrad taxering erhåller en<br>högre inkomstgrundad pension för förfluten tid än vad han eller hon re-<br>dan uppburit kan under samma tid även ha uppburit garantipension. Den<br>retroaktiva höjningen av den inkomstgrundade pensionen kan innebära<br>att garantipension borde ha utgetts med ett lägre belopp eller inte alls.<br>Enligt vad som anges i avsnitt 10.3 föreslår vi att beslutet om<br>garantipension då automatiskt skall ändras. Den pensionsberättigade skall<br>då även i sådana situationer skall vara skyldig att återbetala för mycket<br>uppburen garantipension. Försäkringskassan bör härvid samordna<br>pensionsbetalningama på så sätt att det belopp avseende garantipension<br>som den pensionsberättigade är skyldig att återbetala skall räknas av på<br>den retroaktivt höjda inkomstgrundade pensionen innan denna betalas ut.</p> <p>Då den ändrade taxeringen medför en sänkning av pensionsrätten för<br>förfluten tid skall den pensionsberättigade, som angetts ovan, i regel inte<br>åläggas återbetalningsskyldighet av för mycket uppburen inkomstgrun-<br>dad pension. I sådant fall påverkas således inte den garantipension som<br>den pensionsberättigade kan ha erhållit av den ändrade taxeringen.</p> <p>Däremot kan en retroaktiv sänkning av pensionsrätt avseende inkomst-<br>grundad pension som har sin grund i att den pensionsberättigade lämnat<br>oriktiga uppgifter eller liknande medföra att den inkomstgrundande<br>ålderspensionen skall betalas tillbaka och att garantipension för förfluten<br>tid borde ha utgetts med högre belopp än vad som faktiskt betalats ut. Vi<br>föreslår att försäkringskassan också i sådana situationer skall ändra sitt<br>tidigare beslut om garantipension och bevilja sådan pension retroaktivt.<br>Härvid bör försäkringskassan samordna pensionsbetalningama på så sätt<br>att det belopp avseende inkomstgrundad pension som den<br>pensionsberättigade är skyldig att återbetala skall räknas av på den<br>retroaktivt beviljade garantipensionen innan denna betalas ut. En enskild<br>som tidigare inte varit berättigad till garantipension, t.ex. på grund av att<br>han eller hon haft för hög inkomstgrundad pension, och som retroaktivt<br>får sänkt inkomstgrundad pension kan, till följd av henne eller honom<br>eventuellt ålagd återbetalningsskyldighet av för mycket utbetald sådan<br>pension, i efterhand uppfylla förutsättningarna för rätt till garantipension.<br>Regeringen föreslår att försäkringskassan i en sådan situation skall kunna</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>93</p> <p>bevilja den pensionsberättigade garantipension för förfluten tid utan ny<br>ansökan från den pensionsberättigade. Även i detta fall bör samordning<br>av pensionsbetalningama ske.</p> <p>Om garantipension beviljas retroaktivt och den enskilde tidigare, för<br>samma tid som garantipension beviljats, efter beslut av en allmän försäk-<br>ringskassa eller en arbetslöshetskassa uppburit ersättning enligt en annan<br>författning, föreslår vi att avdrag skall göras på den retroaktiva garanti-<br>pensionen. Avdraget skall motsvara det belopp som överstiger vad som<br>skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade<br>fattats samtidigt.</p> <p>För det fall en enskild som retroaktivt beviljas garantipension tidigare,<br>för samma tid som garantipension beviljats retroaktivt, i väsentlig om-<br>fattning fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt social-<br>tjänstlagen (1980:620) utan villkor om återbetalning, föreslår regeringen<br>att den retroaktivt beviljade garantipensionen skall få betalas ut till<br>socialnämnden till den del den motsvarar vad socialnämnden sammanlagt<br>betalat ut till den pensionsberättigade och dennes familjs försöijning för<br>den tid som den retroaktiva pensionen avser.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>o</p> <h2>9 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ålderspension i internationella förhållanden</h2> <h3>9.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h3> <p>I utformningen av såväl det nuvarande regelsystem som gäller för ålders-<br>pension i form av folkpension som de regler för garantipension som före-<br>slås gälla inom det reformerade systemet har hänsyn tagits till att den<br>försäkrade kan ha varit bosatt utomlands under den förvärvsverksamma<br>tiden eller bor utomlands under tiden som pensionär. Både enligt nuva-<br>rande regelsystem och det reformerade systemet föreskrivs en försäk-<br>ringstid om ett visst antal år för rätt till oavkortat grundskydd. Vidare<br>finns regler för vad som skall gälla för utbetalning av grundskyddet till<br>personer bosatta utomlands.</p> <p>Med hänsyn till internationella förpliktelser får emellertid de nationella<br>reglerna inte alltid fullt genomslag. I detta avsnitt behandlas avsteg från<br>de nationella reglerna som EG-rätten kan medföra. Motsvarande avvikel-<br>ser kan gälla även för medborgare i länder med vilka Sverige har träffat<br>överenskommelse om socialförsäkringskonvention.</p> <h3>9.2 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Nuvarande regler</h3> <p>Folkpension och pensionstillskott utges i förhållande till antingen antalet<br>bosättningsår i Sverige eller antalet år med pensionspoäng inom ATP-<br>systemet. För rätt till folkpension krävs enligt nationella regler antingen<br>minst tre bosättningsår eller minst tre år med pensionspoäng. Enligt för-<br>ordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social<br>trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar<br>flyttar inom gemenskapen (förordningen beskrivs kortfattat i avsnitt 9.3)</p> <p>94</p> <p>kan kravet på minsta försäkringstid uppfyllas genom sammanläggning<br>med försäkringstid härrörande från annat land inom EU/EES-området.<br>Minst ett år måste dock avse Sverige.</p> <p>Förordningens regler innebär en avvikelse även vad gäller pensionstill-<br>skottets avräkning mot utländsk pension, dvs. pensionstillskottet samord-<br>nas i regel inte med pension från annat EU/EES-land.</p> <p>Enligt den nationella lagstiftningen utges folkpension till svensk med-<br>borgare bosatt utomlands endast tillsammans med ålderspension från<br>ATP-systemet och då i förhållande till antalet intjänade år med pensions-<br>poäng. Svensk medborgare som inte är berättigad till ålderspension från<br>ATP-systemet eller utländsk medborgare har således inte rätt till svensk<br>folkpension vid utflyttning från Sverige. Pensionstillskottet utges enbart<br>vid bosättning i Sverige. För personer som omfattas av förordningen<br>(EEG) nr 1408/71 gäller dock samma regler för rätt till utbetalning av<br>folkpension och pensionstillskott vid bosättning i annat land inom<br>EU/EES-området som vid bosättning i Sverige.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <h3>9.3 Garantipension i internationella förhållanden</h3> <p>Regeringens bedömning: Garantipensionen kommer att betalas ut<br>inom EU/EES-området. Garantipension till en person som även varit<br>försäkrad i ett annat EU/EES-land beräknas enligt principerna om an-<br>delsberäkning i förordningen (EEG) nr 1408/71. Därvid skall garanti-<br>pensionen trappas av även mot utländsk pension.</p> <p>Bedömning i promemorian: Bedömningen i promemorian stämmer i<br>huvudsak överens med regeringens bedömning.</p> <p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) påpekar att tolk-<br>ningen i promemorian av EG-rättens regler om minskning av garantipen-<br>sionen med hänsyn till utländska förmåner inte är självklar, vilket innebär<br>att det eventuellt skulle kunna visa sig att en sådan minskning inte är<br>tillåten. Västmanlands läns allmänna försäkringskassa påpekar att tolk-<br>ningen i promemorian av samordningsreglerna i artikel 46 i förordningen<br>(EEG) nr 1408/71 inte stämmer överens med nuvarande tillämpning en-<br>ligt RFV:s allmänna råd om socialförsäkringen och EU.</p> <p>Skälen för regeringens bedömning: Garantipensionen skall dels ut-<br>göra ett grundskydd för pensionärer som helt saknar rätt till inkomst-<br>relaterad pension, dels ge en viss utfyllnad till dem med låg<br>inkomstrelaterad pension. Garantipensionens maximala nivå skall därför,<br>på sätt som närmare beskrivs i avsnitt 7, avräknas mot den<br>inkomstgrundade ålderspension som individen tjänat in. Vidare föreslås<br>avräkning ske mot bl.a. motsvarande pension enligt utländsk lagstiftning.<br>För rätt till oavkortad garantipension skall krävas en försäkringstid i<br>Sverige om 40 år enligt förslaget i avsnitt 6. Garantipensionen föreslås<br>enligt den svenska lagstiftningen kunna betalas ut enbart till personer<br>som är bosatta i landet (avsnitt 8).</p> <p>95</p> <p>I avsnitten 6-8 har således redogjorts för vad som föreslås gälla beträf-<br>fande beräkning av garantipension för personer som under del av sin för-<br>värvsaktiva tid har varit bosatta utomlands samt beträffande garantipen-<br>sion till utomlands bosatta pensionärer. För pensionärer som är eller tidi-<br>gare har varit bosatta inom EU/EES-området och omfattas av reglerna i<br>förordningen (EEG) nr 1408/71 kan emellertid komma att gälla andra<br>regler om garantipensionen kan anses falla inom ramen för förordningens<br>tillämpningsområde.</p> <p>Förordning (EEG) nr 1408/71 innehåller regler som syftar till att ge-<br>nom samordning av medlemsstaternas lagstiftning säkerställa den sociala<br>tryggheten för personer som flyttar inom gemenskapen. Den omfattar i<br>huvudsak socialförsäkringsförmåner och s.k. familjeförmåner.</p> <p>Förordningen vilar på fem huvudprinciper; principen om en tillämplig<br>lagstiftning, likabehandlingsprincipen, sammanläggningsprincipen, ex-<br>portabilitetsprincipen och proratatemporis-principen.</p> <p>Principen om en tillämplig lagstiftning innebär att en person endast<br>skall omfattas av lagstiftningen i ett medlemsland och som huvudregel<br>det land där arbete vid en viss tidpunkt utförs.</p> <p>Likabehandlingsprincipen innebär att medborgare i en medlemsstat<br>som är bosatta inom en annan medlemsstats område och som omfattas av<br>förordningen har samma rättigheter och skyldigheter i fråga om förmåner<br>för social trygghet och avgifter till sådana system som bosättningsstatens<br>egna medborgare.</p> <p>Sammanläggningsprincipen innebär att anställda eller egenföretagare<br>som flyttar till en annan medlemsstat eller får arbete där har rätt att lägga<br>samman försäkrings- eller bosättningsperioder i syfte att uppfylla natio-<br>nella krav på minsta tid för rätt till förmåner.</p> <p>Exportabilitetsprincipen innebär att kontantförmåner som utges vid<br>bl.a. invaliditet eller ålderdom eller till efterlevande inte får minskas,<br>ändras, innehållas, dras in eller konfiskeras med anledning av att den be-<br>rättigade är bosatt i eller flyttar till ett annat medlemsland än det land som<br>utger förmånen.</p> <p>Proratatemporis-principen innebär att den som på grund av flyttning<br>till ett annat land inte har tjänat in rätt till oavkortad förmån i ett visst<br>land skall ha rätt att erhålla en så stor andel av förmånen som svarar mot<br>intjänandetiden.</p> <p>Det torde vara klart att garantipensionen skall betraktas som en trygg-<br>hetsförmån och därmed falla under förordningens tillämpningsområde<br>snarare än att betraktas som en socialhjälpsförmån. Det gäller garantipen-<br>sion såväl till personer med som till personer utan rätt till inkomstgrun-<br>dad ålderspension. Skäl som talar härför är att garantipensionen är en<br>lagfäst rättighet som utges enligt klart avgränsade villkor och inte är be-<br>roende av en uppskattning av individuella behov.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>96</p> <p>Export av garantipensionen</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Av det ovan sagda följer att, enligt exportabilitetsprincipen, garantipen-<br>sionen skall betalas ut vid bosättning inom EU/EES-området.</p> <p>I sammanhanget bör nämnas att vissa icke-avgiftsfinansierade förmå-<br>ner är undantagna från exporträtt. Det gäller bostadstillägg och särskilt<br>bostadstillägg för pensionärer, handikappersättning som inte utgör tillägg<br>till pension och vårdbidrag. Garantipensionen, som skall ersätta folkpen-<br>sionen, torde dock inte kunna hänföras till den kategori av förmåner som<br>kan undantas från export.</p> <p>Samordning av garantipension och utländsk pension</p> <p>Eftersom garantipensionen är en utfyllnadsförmån skall den reduceras om<br>den pensionsberättigade uppbär inkomstgrundad ålderspension. Vid<br>beräkningen av garantipensionen skall, enligt vårt förslag, med inkomst-<br>grundad ålderspension likställas vissa andra pensionsförmåner, bl.a. ut-<br>ländsk pension. I det följande behandlas frågan huruvida reglerna i för-<br>ordningen (EEG) nr 1408/71 uppställer något hinder mot att garantipen-<br>sionen reduceras med hänsyn till utländsk pension.</p> <p>En grundläggande princip bakom regelsystemet i förordning (EEG) nr<br>1408/71 är att det ankommer på den nationella lagstiftningen att, om så är<br>önskvärt, uppställa regler om minskning av pensionsförmåner med<br>hänsyn till annan pension eller social förmån. I den mån sådana regler<br>medger reduktion av nationell pension kan, inom vissa gränser,<br>motsvarande regler uppställas med avseende på förmåner som förvärvats<br>enligt en annan medlemsstats lagstiftning.</p> <p>I förordningens artikel 12.2, under rubriken &quot;Förhindrande av sam-<br>manträffande av förmåner&quot;, föreskrivs som huvudregel att minsknings-<br>regler i den nationella lagstiftningen får åberopas även gentemot förmå-<br>ner som har förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning. Detta<br>gäller dock inte om annat är föreskrivet i förordningen. Beträffande pen-<br>sioner finns det sådana föreskrifter i artiklarna 46 a-c.</p> <p>I artiklarna finns dels allmänna, dels särskilda bestämmelser om<br>minskning, innehållande eller indragning av förmåner. I artikel 46 b reg-<br>leras i vilka fall minskning, innehållande och indragning av en förmån får<br>ske när denna sammanträffar med förmåner av samma slag enligt två<br>eller flera medlemsstaters lagstiftning. Här anges bl.a. att nationella<br>minskningsregler inte får användas på en förmån som har prorataberäk-<br>nats enligt artikel 46.2. Med förmåner av samma slag avses förmåner vid<br>invaliditet, ålderdom eller till efterlevande som beräknas eller utges på<br>grundval av försäkrings- och/eller bosättningsperioder som har fullgjorts<br>av en och samma person.</p> <p>97</p> <p>4 Riksdagen 1997/98 1 saml. Nr 152</p> <p>I artikel 46 regleras frågor om beviljande av förmåner. Av artikeln Prop. 1997/98:152<br>följer att den förmånsberättigade skall ha rätt till den högsta av den enligt<br>nationella regler beräknade förmånen och förmånen beräknad efter pro-<br>ratatemporis-principen. Artikel 46 är uppdelad i tre punkter. I första<br>punkten anges villkoren för beräkning av en förmån enligt nationella<br>regler och i andra punkten regleras den s.k. prorata-beräkningen. Den<br>sistnämnda beräkningen innebär att den behöriga institutionen först skall<br>beräkna hur stor pension den pensionsberättigade skulle ha fått enligt det<br>aktuella landets lagstiftning om samtliga försäkrings- och/eller bosätt-<br>ningsperioder hade fullgjorts i det landet. Detta belopp kallas det teore-<br>tiska beloppet. Med utångspunkt från detta beräknas sedan den faktiska<br>pensionen som en andelspension (prorata-pension) utifrån förhållandet<br>mellan den pensionsberättigades försäkrings- eller bosättningstid i det<br>aktuella landet och den totala tid som ligger till grund för beräkning av<br>det teoretiska beloppet. I artikelns tredje punkt, som fick sin nuvarande<br>lydelse år 1992, anges att det är den högsta av förmånerna beräknade<br>enligt första respektive andra punkten som skall utges &quot;utan att det på-<br>verkar tillämpningen av bestämmelserna om minskning, innehållande<br>eller indragning, som gäller enligt den lagstiftning enligt vilken förmånen<br>skall utbetalas.&quot; Vidare sägs att i förekommande fall skall den jämförelse<br>som skall göras stå i relation till de belopp som har fastställts efter till-<br>lämpningen av nämnda bestämmelser.</p> <p>De nu beskrivna reglerna anger alltså i vilka fall som nationella minsk-<br>ningsregler får användas på förmåner som sammanträffar. Som tidigare<br>har anförts föreslås att garantipensionen skall avräknas mot andra<br>pensionsförmåner, i förekommande fall även mot utländska sådana.<br>Frågan är nu om detta sätt att beräkna garantipensionen är att anse som<br>en nationell minskningsregel av det slag som anges i artikel 46 a-c.</p> <p>Den svenska regeringen anser att så inte är fallet av följande skäl. Av<br>artikel 46 b torde följa att eventuella minskningsregler i den nationella<br>lagstiftningen blir aktuella först efter det att en förmån har beräknats<br>enligt artikel 46.1-2. Frågan är då när en förmån har beräknats.</p> <p>När det är fråga om en utfyllnadsförmån såsom garantipension är stor-<br>leken av denna i sig beroende av storleken på andra förmåner. En utfyll-<br>nadsförmån kan med andra ord inte beräknas självständigt utan hänsyns-<br>tagande till vissa angivna andra förmåner. Hänsynstagandet till dessa<br>andra förmåner, vilkas storlek påverkar storleken på utfyllnadsförmånen<br>är därför ett led i beräkningen av utfyllnadsfömånen och inte någon<br>minskning på grund av att förmånerna sammanträffar. Det går således<br>inte att beräkna förmånens storlek fristående. Den beräknade förmånen<br>kan sedan eventuellt bli föremål för reducering enligt regler om sam-<br>manträffande av förmåner om det finns någon sådan regel i den nationella<br>lagstiftningen. I sådant fall blir eventuella föreskrifter i förordningen som<br>begränsar sådana nationella minskningsregler tillämpliga.</p> <p>98</p> <p>Det är därför den svenska regeringens uppfattning att garantipension<br>skall få avräknas mot allmän obligatorisk pension - såväl ren inkomst-<br>grundad pension som annan allmän pension som inte är av utfyllnadska-<br>raktär - intjänad i annat EU/EES-land och att en sådan tolkning är fören-<br>lig med reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71. Ytterligare ett argument<br>för att utländsk pension bör få beaktas är att det teoretiska beloppet skall<br>återspegla den pension som skulle ha utgetts om all försäkringstid hade<br>fullgjorts i Sverige. I beräkningen bör då även beaktas den utländska<br>pension som skulle ha tjänats in under hela denna tid oavsett var den<br>fullgjorts.</p> <p>Enligt reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 skall, som tidigare an-<br>förts, en förvärvsarbetande uppbära pension från vart och ett av de länder<br>där han eller hon tjänat in pension. Beräkningen av pensionen sker i så-<br>dana fall enligt proratatemporis-principen. Tillämpat på garantipensionen<br>får detta anses innebära följande. Först beräknas det garantipensionsbe-<br>lopp som skulle ha utgetts om försäkringstid inom EU/EES-området lik-<br>ställs med försäkringstid i Sverige. Därvid likställs med svensk inkomst-<br>relaterad ålderspension motsvarande pension från annat land. Detta pen-<br>sionsbelopp utgör det teoretiska beloppet. Med utgångspunkt från det<br>teoretiska beloppet beräknas sedan den faktiska pensionen som en andels-<br>pension (prorata-pension) utifrån förhållandet mellan försäkringstiden i<br>Sverige och den totala försäkringstiden inom EU/EES-området.</p> <p>För att förtydliga beräkningsgången kan tas ett exempel med en person<br>som under sin förvärvsaktiva tid varit försäkrad 20 år i Sverige, 10 år i<br>Tyskland och resten av tiden utanför Europa. Först beräknas ett garanti-<br>pensionsbelopp enligt beskrivningen i avsnitt 7 med tillgodoräknande av<br>en försäkringstid om 30 år av 40 erforderliga - detta är det teoretiska<br>beloppet. Det faktiska garantipensionsbelopp, som personen skall erhålla,<br>utgör 20/30 av det teoretiska beloppet.</p> <h2>10 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Processregler</h2> <h3>10.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h3> <p>I detta kapitel behandlas frågor som rör det processuella förfarandet så-<br>som förslag till regler angående ändring, omprövning och överklagande<br>av beslut enligt den här föreslagna lagen om garantipension. Vidare be-<br>handlas frågor om utrednings- och uppgiftsskyldighet, preskription och<br>utmätning m.m.</p> <p>Dessa frågor behandlades inte närmare i princippropositionen. För den<br>inkomstgrundade ålderspensionen lämnades däremot detaljerade förslag i<br>Ds 1995:41. Med anledning av vissa synpunkter från remissinstanserna<br>på förslagen i den promemorian presenterades i Ds 1997:66 processuella<br>regler som utformats på ett delvis annorlunda sätt. De förslag som därvid<br>presenterades avsåg i tillämpliga delar såväl den inkomstgrundade ålders-<br>pensionen som garantipensionen. Regeringen lämnar i propositionen<br>angående inkomstgrundad ålderspension förslag till hur de processuella<br>reglerna för den pensionen skall se ut. Dessa förslag överensstämmer till<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>99</p> <p>stor del med de förslag som lämnades i Ds 1997:66. Som angavs i den<br>promemorian är avsikten att de båda systemen skall kopplas samman på<br>så sätt att samma processuella regler, så långt möjligt, skall gälla för<br>såväl den inkomstgrundade ålderspensionen som för garantipensionen. Vi<br>föreslår här att detta lagtekniskt sker genom hänvisningar i lagen om<br>garantipension till lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p> <h3>10.2 Ärendehantering och beslut</h3> <p>Regeringens förslag: Förvaltningslagens regler om handläggning av<br>ärenden skall gälla för samtliga ärenden om garantipension enligt<br>denna lag. Enskilda, statliga och kommunala myndigheter, arbetsgi-<br>vare m.fl. skall, precis som enligt nuvarande regler, vara skyldiga att<br>efter föreläggande komma in med de uppgifter som behövs för till-<br>lämpning av den nya lagen. Uppgifter som den enskilde skall lämna<br>om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete.</p> <p>Beslut om garantipension skall fattas av den försäkringskassa där<br>den pensionssökande är eller skulle vara inskriven vid tidpunkten för<br>beslutet. Beslut om garantipension får fattas med stöd av automatisk<br>databehandling av Riksförsäkringsverket för de allmänna försäkrings-<br>kassornas räkning.</p> <p>Ändring och omprövning av beslut skall göras av samma försäk-<br>ringskassa som fattat beslutet eller den försäkringskassa för vilkens<br>räkning Riksförsäkringsverket har fattat beslutet med stöd av automa-<br>tisk databehandling.</p> <p>Promemorians förslag: Det lagförslag som presenterades i promemo-<br>rian stämmer överens med regeringens förslag såvitt gäller vilken försäk-<br>ringskassa som skall fatta beslut enligt lagen om garantipension. I pro-<br>memorian föreslogs också att den enskilde normalt skulle underrättas i<br>pensionsärenden om försäkringskassan tänkte avvika från uppgifter som<br>lämnats av den pensionssökande själv. Regeringen lämnar här inte något<br>motsvarande förslag. Förslagen i övrigt har inte behandlats i promemo-<br>rian.</p> <p>Remissinstanserna: Med hänvisning till diskussionen i proposition<br>1996/97:121 Systembrister och missbruk inom socialförsäkringssyste-<br>men, föreslår Riksförsäkringsverket (RFV) att lagen om garantipension<br>kompletteras med en bestämmelse om att uppgifter som den enskilde<br>lämnar för försäkringskassans bedömning av rätten till olika förmåner<br>skall, när det gäller faktiska förhållanden, lämnas på heder och samvete<br>om särskilda skäl inte talar emot det.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt förvaltningslagen gäller att<br>myndigheter skall handlägga ärenden enkelt, snabbt och billigt utan att<br>säkerheten eftersätts. Myndigheten skall beakta möjligheten att själv in-<br>hämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter om det be-<br>hövs. Ett ärende får inte avgöras innan den enskilde fått tillfälle att yttra<br>sig över uppgifter som tillförts ärendet genom någon annan än den en-<br>skilde själv.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>100</p> <p>Utgångspunkten i propositionen angående inkomstgrundad ålderspen- Prop. 1997/98:152<br>sion är att samma handläggningsregler, så långt möjligt, skall gälla inom<br>pensionssystemet oavsett om det är skattemyndigheten, den allmänna<br>försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten som handlägger en<br>fråga. Regeringen föreslår därför i nämnda proposition att förvaltnings-<br>lagens regler i så stor utsträckning som möjligt skall vara tillämpliga vid<br>handläggning av ärenden enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension.<br>Motsvarande bör enligt regeringens uppfattning gälla vid handläggningen<br>av ärenden om garantipension. Detta innebär bl.a. att den allmänna servi-<br>ceskyldighet och utredningsskyldighet som gäller enligt förvaltnings-<br>lagen skall gälla även för ärenden enligt den här föreslagna lagen om ga-<br>rantipension.</p> <p>Som nämnts ovan skall den enskilde enligt förvaltningslagen under-<br>rättas om uppgifter som tillförts ärendet genom någon annan än henne<br>eller honom själv. I Ds 1997:66 föreslogs att denna kommunikations-<br>skyldighet i pensionsärenden skulle utvidgas till att även gälla uppgifter<br>som tillförts ärendet av den enskilde om myndigheten tänker avvika från<br>denna uppgift. I det fortsatta beredningsarbetet har en sådan utvidgad<br>kommunikationsskyldighet bedömts som onödig. I de fall försäkrings-<br>kassan avviker från uppgifter lämnade av den enskilde torde det ofta vara<br>fråga om att motstridiga uppgifter har lämnats av någon annan. Dessa<br>uppgifter skall då, enligt förvaltningslagens regler, kommuniceras med<br>den enskilde. Om i annat fall försäkringskassan avviker från uppgifter<br>som lämnats av den enskilde torde det inte göra någon skillnad om upp-<br>gifterna kommuniceras eller inte. Den enskilde som inte är nöjd med be-<br>slutet har då i stället att begära omprövning och därefter eventuellt över-<br>klaga försäkringskassans beslut.</p> <p>För att handlägga ärenden om garantipension är den allmänna försäk-<br>ringskassan i första hand beroende uppgifter från den enskilde och upp-<br>gifter som försäkringskassan själv förfogar över. Våren 1997 föreslog<br>regeringen ett antal lagändringar för att förbättra försäkringskassornas<br>utrednings- och kontrollmöjligheter. Bl.a. föreslogs en generell regel om<br>att uppgifter som den försäkrade lämnar om faktiska förhållanden skulle<br>lämnas på heder och samvete (prop. 1996/96:121). Förslaget har antagits<br>av riksdagen (bet. 1996/97:SfU 10, rskr. 1996/97:231). Motsvarande bör<br>gälla även för uppgifter som en enskild skall lämna enligt lagen om ga-<br>rantipension. Som närmare utvecklats i avsnitt 8.2, kräver garantipension<br>ansökan av den enskilde. I sådan ansökan skall det således åligga den<br>enskilde att på heder och samvete lämna fullständiga uppgifter om de<br>förhållanden som är av betydelse för att bedöma rätten till garantipension<br>och storleken av denna. Även i andra sammanhang än i en ansökan kan<br>den enskilde komma att lämna uppgifter om faktiska förhållande. Dessa<br>uppgifter skall då också lämnas på heder och samvete.</p> <p>Eftersom uttag av garantipension kräver samtidigt uttag av eventuell<br>inkomstgrundad ålderspension bör ansökan om båda dessa pensioner<br>göras i ett sammanhang och förslagsvis i en och samma ansökan. Upp-<br>giften om den inkomstgrundade ålderspensionen, som krävs för bestäm-<br>mande av garantipensionen, kommer försäkringskassan därmed att själv<br>förfoga över.</p> <p>101</p> <p>För fastställande av hur många försäkringsår för garantipension som Prop. 1997/98:152<br>den enskilde skall få tillgodoräkna sig kan det i vissa fall finnas behov av<br>att inhämta uppgifter från andra än den enskilde själv. För detta och<br>eventuella övriga uppgifter som kan behövas för fastställande av garanti-<br>pensionen, bör statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare<br>vara skyldiga att, efter föreläggande inkomma med de uppgifter som kan<br>behövas för tillämpning av reglerna om garantipension.</p> <p>Av samma skäl som att ansökan om garantipension och inkomstgrun-<br>dad ålderspension bör göras i en och samma ansökan bör också en och<br>samma försäkringskassa besluta om såväl inkomstpension och tilläggs-<br>pension som garantipension. I propositionen angående inkomstgrundad<br>ålderspension föreslår regeringen att beslut om inkomstpension och<br>tilläggspension skall fattas av den allmänna försäkringskassa där den<br>pensionssökande är eller skall vara inskriven enligt AFL vid tidpunkten<br>för beslutet. För personer som inte är eller skall vara inskrivna vid någon<br>försäkringskassa skall beslutet i stället fattas av Stockholms läns all-<br>männa försäkringskassa. Vi föreslår att samma beslutsordning skall gälla<br>för beslut om garantipension.</p> <p>I propositionen angående inkomstgrundad ålderspension föreslår vi<br>också att beslut om bl.a. pension skall få fattas genom automatisk data-<br>behandling för att det reformerade pensionssystemet inte skall bli alltför<br>svåradministrerat. Detta gäller dock endast när enligt 20 § första stycket 1<br>förvaltningslagen skäl för beslutet inte måste anges. Flertalet beslut om<br>garantipension torde komma att vara sådana beslut där skäl inte behöver<br>anges. Det är enligt vår uppfattning därför lämpligt att även beslut om<br>garantipension skall få fattas genom ADB. I likhet med vad vi föreslår för<br>den inkomstgrundade ålderspensionen skall det i sådana fall fortfarande<br>vara försäkringskassan som är beslutande organ och som avgör om beslut<br>skall fattas genom ADB. Det är också försäkringskassan som beslutar om<br>ändring eller omprövning av det fattade beslutet.</p> <h3>10.3 Ändring av beslut</h3> <p>Regeringens förslag: Ändringar beträffande ålderspension, efter-<br>levandepension eller förtidspension som ligger till grund för ett beslut<br>enligt denna lag skall automatiskt medföra följdändringar av beslutet<br>om detta påverkas av ändringen.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört denna fråga.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Eftersom garantipensionen skall be-<br>stämmas med ledning av den pensionsberättigades inkomstgrundade ål-<br>derspension, eventuell tilläggspension i form av änkepension, viss ut-<br>ländsk ålderspension samt utländsk förtidspension och efterlevandepen-<br>sion kommer ändringar av dessa pensioner att medföra att också garanti-<br>pensionen behöver ändras. Regeringen föreslår att sådana ändringar av ett<br>tidigare beslut om garantipension skall kunna göras genom det änd-<br></p> <p>102</p> <p>ringsinstitut som har föreslagits gälla för den inkomstgrundade ålders- Prop. 1997/98:152<br>pensionen vid ändringar i det beräkningsunderlag som använts vid be-<br>stämmande av pensionen.</p> <p>För garantipensionen finns inte skäl till någon beloppsbegränsning när<br>ändring skall ske eftersom garantipensionen utgör en utfyllnad till den<br>inkomstgrundade ålderspensionen och förändras i förhållande till hur<br>denna pension ändras.</p> <p>Förutom de föreslagna bestämmelserna som nu beskrivits om när ett<br>beslut skall ändras gäller förvaltningslagens regler om ändring av ett be-<br>slut på grund av att det har blivit uppenbart oriktigt eller liknande (26 §<br>förvaltningslagen).</p> <h3>10.4 Omprövning</h3> <p>Regeringens förslag: Beslut om garantipension skall omprövas om<br>den enskilde begär det eller om det finns andra skäl. Begäran om om-<br>prövning skall ske skriftligen och komma in till försäkringskassan<br>inom två månader från det att den pensionssökande fått del av beslu-<br>tet. Riksförsäkringsverket skall inte kunna begära omprövning av be-<br>slut. Försäkringskassan skall under vissa förutsättningar på eget initia-<br>tiv kunna ompröva sina beslut. Beslut får omprövas till fördel för den<br>enskilde inom två månader från det att beslutet meddelades. Om ett<br>beslut har blivit felaktigt på grund av att den enskilde har lämnat<br>oriktiga uppgifter eller har brustit i sin uppgiftsskyldighet eller om be-<br>slutet har fattats på uppenbart oriktigt eller ofullständigt underlag eller<br>liknande får omprövning ske utan tidsbegränsning.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag. I promemorian föreslogs dock att för-<br>säkringskassan skulle kunna ompröva beslut om garantipension både till<br>fördel och till nackdel för den enskilde inom två månader från det att be-<br>slutet meddelades.</p> <p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anser att det bör finnas<br>gemensamma omprövnings- och ändringsregler för hela socialförsäk-<br>ringsområdet. I avvaktan på en översyn av dessa regler bör bestämmel-<br>serna i den nya lagen motsvara vad som gäller enligt 20 kap. 10 och<br>10 a §§. Detsamma anser Kammarrätten i Stockholm och Länsrätten i<br>Göteborgs och Bohus län. Länsrätten framhåller vidare att det är<br>otillfredställande att försäkringskassan kan ompröva sina beslut även till<br>nackdel för den enskilde och att en omprövning inom två månader från<br>det att beslutet meddelades dessutom är för kort tid för att hinna med<br>kommunicering, utredning m.m. Göteborgs allmänna försäkringskassa<br>förklarar att kassan inte har några synpunkter på förslaget</p> <p>103</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I 20 kap. 10 § AFL finns bestämmel-<br>ser om omprövning såvitt gäller beslut av allmän försäkringskassa. För-<br>säkringskassan får enbart ompröva beslut som har fattats av tjänsteman<br>och endast på begäran av den försäkrade. Riksförsäkringsverket får inte<br>begära omprövning av försäkringskassans beslut. Vid omprövningen får<br>beslutet inte ändras till den enskildes nackdel. Förutom denna bestäm-<br>melse finns också regler om ändring av beslut i 20 kap. 10 a § AFL. En-<br>ligt denna bestämmelse skall försäkringskassan i vissa särskilt angivna<br>fall självmant ändra sitt beslut. Denna regel har dock i praktiken kommit<br>att tillämpas på ett sätt som inte helt överensstämmer med lagtextens ly-<br>delse.</p> <p>Som anförts inledningsvis anser regeringen att förvaltningslagens be-<br>stämmelser bör tillämpas i så stor utsträckning som möjligt på beslut en-<br>ligt den föreslagna lagen. Enligt förvaltningslagen skall omprövning ske<br>om myndigheten finner att ett beslut är uppenbart oriktigt på grund av<br>nya omständigheter eller någon annan anledning. I likhet med vad som<br>föreslås för den inkomstgrundade ålderspensionen bör dock beslut som<br>meddelas enligt den här föreslagna lagen omprövas även i andra situatio-<br>ner än då beslutet är uppenbart oriktigt.</p> <p>Frågan är då hur en sådan bestämmelse bör vara utformad. Bestämmel-<br>sen om omprövning i AFL har som sagt fått ett mer vidsträckt tillämp-<br>ningsområde än vad som direkt följer av lagtexten. I propositionen angå-<br>ende inkomstgrundad ålderspension föreslår regeringen därför en helt ny<br>regel för omprövning av beslut. Som anförts i inledningen till detta kapi-<br>tel är det vår mening att de processuella reglerna så långt möjligt skall<br>vara desamma för garantipensionen som för den inkomstgrundade ålders-<br>pensionen. Vi föreslår därför att omprövningsbestämmelsen i den<br>föreslagna lagen om inkomstgrundad ålderspension görs tillämplig även<br>på beslut enligt den här föreslagna lagen.</p> <p>Den föreslagna omprövningsbestämmelsen innebär att beslut skall<br>kunna omprövas på begäran av den som beslutet avser eller annars om<br>det finns andra skäl för en omprövning. En omprövning måste således<br>alltid ske när en enskild begär detta och då oavsett av vilken anledning<br>detta begärs. En begäran om omprövning måste dock, som framgår<br>nedan, göras inom en viss tid efter det att beslutet meddelades. Försäk-<br>ringskassan skall därutöver i vissa fall självmant kunna ompröva ett be-<br>slut om det t.ex. framkommit nya uppgifter som ger anledning att om-<br>pröva beslutet. Omprövning i sistnämnda situationer får ske antingen till<br>den enskildes fördel eller i annat fall om omprövningen föranleds av att<br>den pensionssökande har lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att<br>fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet, eller om beslutet fattats<br>på uppenbart felaktig eller ofullständig grund eller slutligen om det finns<br>andra synnerliga skäl.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>104</p> <p>Som nämnts ovan får Riksförsäkringsverket inte begära omprövning av<br>beslut som försäkringskassan meddelar enligt AFL. Att Riksförsäk-<br>ringsverket inte kan begära omprövning av försäkringskassans beslut<br>motiverades i proposition 1977/78:20 med förslag till ändrad organisation<br>för besvärsprövning inom socialförsäkringen m.m. (s. 98) med att det<br>ansågs onödigt. Om Riksförsäkringsverket vill att ett beslut av för-<br>säkringskassan skall ändras, kan verket i stället överklaga beslutet. Efter-<br>som det också får anses olämpligt att en tillsynsmyndighet kan begära<br>omprövning av beslut som har fattats av den som myndigheten har att<br>utöva tillsynen över, föreslår vi här att Riksförsäkringsverket inte heller<br>skall ha möjlighet att begära omprövning av beslut som försäkringskas-<br>san meddelat enligt den föreslagna lagen. Riksförsäkringsverkets uppgift<br>bör i stället vara att främja enhetlig tillämpning av lagstiftningen och där-<br>för bör verket ingripa endast då det gäller frågor som är av betydelse till<br>ledning för rättstillämpningen. Det rättsmedel som då bör användas är<br>överklagande. Om den enskilde begärt omprövning av ett beslut och<br>Riksförsäkringsverket därefter överklagar samma beslut bör hela ärendet<br>i stället överlämnas till förvaltningsdomstol för prövning.</p> <p>Vad gäller tiden för att begära omprövning skall olika överväganden<br>göras. För garantipensionen gäller att denna pension kan komma att be-<br>höva ändras för förfluten tid om den inkomstgrundade ålderspensionen<br>för samma period ändras. I sådant fall är dock försäkringskassan enligt<br>vad som redovisats i föregående avsnitt skyldig att självmant ändra ga-<br>rantipensionsbeloppet. Någon möjlighet till omprövning behövs därför<br>inte i detta fall. I förslaget till lag om inkomstgrundad ålderspension fö-<br>reslår regeringen för andra beslut än beslut om pensionsrätt, pensions-<br>poäng och vårdår att tiden för begäran om omprövning som huvudregel,<br>liksom enligt AFL, skall vara två månader från delfåendet av beslutet.<br>Samma tid bör lämpligen gälla även för beslut om garantipension.</p> <p>Beträffande omprövning på initiativ av försäkringskassan bör sådan<br>omprövning till den enskildes fördel få göras inom två månader från det<br>att beslutet meddelades. När det gäller omprövning som är föranlett av att<br>beslutet blivit felaktigt därför att den pensionssökande har lämnat orik-<br>tiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälnings-<br>skyldighet bör det vara möjligt att ompröva beslutet även efter två måna-<br>ders tiden. Detsamma bör gälla om det framkommer att beslutet har fat-<br>tats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det<br>föreligger synnerliga skäl. Omprövningar av de anledningar som angetts<br>här bör få ske både till fördel och till nackdel för den enskilde. Vad vi här<br>föreslagit angående beslut om garantipension överensstämmer med vad<br>som vi föreslår skall gälla för beslut om inkomstgrundad ålderspension.</p> <p>Enligt 20 kap. 10 § AFL gäller att omprövning av en fråga angående<br>för mycket utbetald ersättning skall göras av socialförsäkringsnämnd om<br>det belopp som har utbetalts för mycket överstiger 10 procent av prisbas-<br>beloppet. En motsvarande regel föreslogs för garantipensionen i Ds<br>1997:66. Riksdagen har emellertid därefter beslutat att, med verkan från<br>den 1 juli 1998, ta bort denna bestämmelse i 20 kap. 10 § AFL<br>(prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153). Vi föreslår där-<br>för inte här någon motsvarighet till denna bestämmelse.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>105</p> <h3>10.5 Överklagande av beslut</h3> <p>Regeringens förslag: Beslut enligt lagen om garantipension skall<br>överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Både den enskilde och<br>Riksförsäkringsverket skall kunna överklaga besluten. Den enskilde<br>får dock bara överklaga beslut som först har omprövats och beslut om<br>avvisning. Överklagande av en enskild skall har kommit in inom två<br>månader från det att denne fick del av beslutet om omprövning. Över-<br>klagande av Riksförsäkringsverket skall ha kommit in inom två må-<br>nader från den dag beslutet meddelades.</p> <p>Den begränsningen i rätten att överklaga vissa avvisningsbeslut som<br>har föreslagits skall införas i förvaltningsprocesslagen skall inte gälla<br>avvisningsbeslut enligt lagen om garantipension som har fattats av<br>försäkringskassan.</p> <p>Beslut av allmän förvaltningsdomstol får överklagas av den en-<br>skilde inom två månader från det att denne fick del av beslutet och av<br>Riksförsäkringsverket inom två månader från det att beslutet medde-<br>lades. Beslutet kan dessutom i vissa fall överklagas av försäkringskas-<br>san, varvid samma tid skall gälla som gäller för Riksförsäkringsverket.<br>I Regeringsrätten skall Riksförsäkringsverket alltid föra det allmännas<br>talan.</p> <p>För prövning i kammarrätten krävs prövningstillstånd. Nämndemän<br>skall ingå i kammarrätten vid prövning av mål om garantipension om<br>sådana ingått vid prövning i länsrätten.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: &nbsp;&nbsp;Kammarrätten i Stockholm framhåller att</p> <p>nämndemän bara ingår i kammarrätten om målet beviljas prövnings-<br>tillstånd och prövas i sak. Riksförsäkringsverket anför att verket bör un-<br>dantas från kravet på prövningstillstånd i kammarrätten.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler gäller att för-<br>säkringskassans beslut i olika ärenden enligt AFL får överklagas till all-<br>män förvaltningsdomstol av den enskilde eller av Riksförsäkringsverket.<br>Beslut som har fattats av en tjänsteman hos kassan måste dock omprövas<br>innan det kan överklagas av den enskilde.</p> <p>Beslut som försäkringskassan har meddelat enligt den här föreslagna<br>lagen bör enligt regeringens uppfattning vara överklagbara på motsva-<br>rande sätt som i dag gäller för beslut om pension. Detta överensstämmer<br>också med vad som föreslås för den inkomstgrundade ålderspensionen i<br>propositionen angående sådan pension. Beslut om garantipension skall<br>kunna överklagas både av den enskilde och av Riksförsäkringsverket.</p> <p>Enligt den här föreslagna lagen kommer inga beslut att fattas av<br>socialförsäkringsnämnd. På motsvarande sätt som gäller för beslut enligt<br>AFL bör därför ett beslut enligt denna lag först omprövas innan det får<br>överklagas av den enskilde.</p> <p>När en enskild överklagar ett beslut föreslår vi, i likhet med vad vi fö-<br>reslår skall gälla den inkomstgrundade ålderspensionen, att överklagandet<br>skall ha inkommit inom två månader från det att klaganden fick del av<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>106</p> <p>beslutet. Överklagande av Riksförsäkringsverket skall inkomma inom två Prop. 1997/98:152<br>månader från det att beslutet meddelades. Samma tider föreslår vi också<br>skall gälla för överklagande av förvaltningsdomstols beslut.</p> <p>Regeringen har i den nyligen till riksdagen överlämnade propositionen<br>prop. 1997/98:101 Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om<br>domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m. bl.a. föreslagit att det i<br>förvaltningsprocesslagen skall införas en bestämmelse som innebär att<br>om en förvaltningsdomstol har överprövat ett beslut om avvisning på<br>grund av att ett överklagande har kommit in för sent, skall domstolens<br>beslut inte få överklagas. I prop.l997/98:101 föreslås dock att detta inte<br>skall gälla avvisningsbeslut som har fattats av försäkringskassa eller<br>arbetslöshetskassa. Bakgrunden till detta undantag är att i annat fall<br>begränsningen i rätten att överklaga skulle gälla för avvisning av ett för<br>sent inkommet överklagande men inte för en för sent inkommen begäran<br>om omprövning. För den inkomstgrundade ålderspensionen har därför i<br>propositionen angående inkomstgrundad ålderspension föreslagits en<br>undantagsbestämmelse av motsvarande slag som den som i<br>prop. 1997/98:101 har föreslagits för beslut av försäkringskassan i ären-<br>den enligt AFL. Undantaget föreslås dock, på samma sätt som enligt<br>förslaget i prop,1997/98:101 begränsas till att gälla avvisningsbeslut av<br>den instans som också skulle kunna fatta omprövningsbeslut dvs. försäk-<br>ringskassan, skattemyndigheten och Premiepensionsmyndigheten. Enligt<br>regeringens uppfattning bör även här gälla samma regler för garanti-<br>pension som för inkomstgrundad ålderspension. Undantagsbestämmelsen<br>i LIP skall därför också gälla för avvisningsbeslut som försäkringskassan<br>fattar i ärenden enligt lagen om garantipension.</p> <p>I december månad 1995 beslutade riksdagen med ikraftträdande den<br>1 maj 1996 att införa en obligatorisk tvåpartsprocess i förvaltningspro-<br>cessen, där det allmänna skall företrädas av den myndighet som först<br>beslutade i saken. En särskild bestämmelse om detta har därför införts i<br>7 a § förvaltningsprocesslagen, som dock endast gäller i den mån det inte<br>finns avvikande bestämmelser i annan lag eller författning. Riksförsäk-<br>ringsverket har enligt 20 kap. 12 § andra stycket AFL möjlighet att överta<br>den allmänna försäkringskassans uppgift att föra talan. I Regeringsrätten<br>för alltid Riksförsäkringsverket det allmännas talan i mål enligt AFL. En<br>motsvarighet till dessa nuvarande bestämmelser föreslås för den<br>inkomstgrundade ålderspensionen och bör enligt regeringen gälla även<br>för garantipensionen. Vi föreslår därför att tvåpartsprocessen skall gälla<br>även i mål om garantipension och att Riksförsäkringsverket också i dessa<br>mål skall få möjlighet att föra det allmännas talan samt att Riksför-<br>säkringsverket alltid skall föra sådan talan i Regeringsrätten. När och hur<br>försäkringskassan bör underrätta Riksförsäkringsverket om mål som kan<br>vara av intresse att bevaka eller överta talan i, får verket reglera särskilt.</p> <p>Den 1 oktober 1994 infördes en möjlighet att kräva prövningstillstånd<br>vid överklagande till kammarrätt. I en senare proposition, 1994/95:27 om<br>fortsatt reformering av instansordningen m.m. i de allmänna förvalt-<br>ningsdomstolarna föreslog regeringen att sådant prövningstillstånd skulle<br>införas för ett stort antal måltyper, bl.a. socialförsäkringsmål. Riksdagen<br>godkände även detta förslag (bet. 1994/95:JuU6, rskr. 1994/95:165). I<br>enlighet därmed föreslogs i Ds 1997:66 att motsvarande regler skulle<br></p> <p>107</p> <p>gälla för mål om garantipension. I propositionen angående inkomstgrun-<br>dad ålderspension föreslår vi också en sådan regel. Som anges i den pro-<br>positionen bör frågan huruvida Riksförsäkringsverket skall undantas från<br>kravet på prövningstillstånd behandlas enhetligt för hela socialförsäk-<br>ringsområdet och får därför övervägas i samband med översynen av de<br>processuella bestämmelserna i AFL.</p> <p>Vid prövning av mål i kammarrätten skall nämndemän ingå i rätten när<br>så är särskilt föreskrivet. Beträffande den inkomstgrundade ålderspensio-<br>nen föreslår regeringen att nämndemän skall medverka i samtliga mål när<br>nämndemän ingått i prövningen i länsrätt utom såvitt avser mål om pen-<br>sionsrätt. Detta överensstämmer med de regler som i dag gäller, där<br>nämndemän medverkar i mål enligt AFL om nämndemän ingått i läns-<br>rätten medan däremot kammarrätten avgör mål enligt lagen (1959:551)<br>om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring utan medverkan av nämndemän. För målen om garanti-<br>pension bör enligt regeringens uppfattning gälla samma regler som enligt<br>huvudregeln gäller för mål om inkomstgrundad ålderspension. Vi anser<br>här inte att det föreligger någon undantagssituation motsvarande den som<br>bedömts gälla för mål om pensionsrätt.</p> <h3>10.6 Preskription m.m.</h3> <p>Regeringens förslag: Ett garantipensionsbelopp som inte har lyfts<br>före utgången av andra året efter det år det förfallit till betalning är<br>preskriberat. Rätt till garantipension får inte överlåtas eller pantsättas<br>till annan innan pensionen är tillgänglig för lyftning.</p> <p>Promemorians förslag: Förslagen i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna<br>del.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I preskriptionslagen (1981:130) finns<br>regler om preskription av fordringar på bl.a. pension. I 2 § pre-<br>skriptionslagen stadgas att en fordran preskriberas tio år efter tillkomsten<br>om inte preskriptionen avbryts dessförinnan och att för fordran på pen-<br>sion räknas preskriptionstiden från den dag då fordringen tidigast kan<br>göras gällande. Preskriptionslagens bestämmelser om preskription gäller<br>såvitt inget annat är föreskrivet i någon annan författning. I anledning av<br>detta föreslår vi i propositionen angående inkomstgrundad ålderspension<br>en särskild lagbestämmelse av innebörd att preskriptionslagen inte är<br>tillämplig på den enskildes fordringar på pension enligt lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension. För garantipensionen, där fordran på sådan<br>pension uppstår först när pensionen är tillgänglig för utbetalning, finns<br>inte motsvarande behov av undantag från preskriptionslagens regler.</p> <p>För förfallen garantipension kan det däremot finnas anledning till en<br>särskild preskriptionsbestämmelse. Enligt 20 kap. 5 § AFL skall ett be-<br>lopp som inte har lyfts före utgången av andra året efter det år då belop-<br>pet förfallit till betalning vara förverkat. I likhet med vad vi föreslår för</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>108</p> <p>den inkomstgrundade ålderspensionen föreslår vi här att en motsvarande<br>bestämmelse införs för garantipensionen. Som anges i propositionen an-<br>gående inkomstgrundad ålderspension innebär detta att en fordran på<br>pension är preskriberad efter utgången av den angivna tiden och att pre-<br>skriptionslagens regler om t.ex. preskriptionsavbrott är tillämpliga.</p> <p>I 20 kap. 6 § AFL finns i dag en bestämmelse om att innestående ford-<br>ran på ersättning enligt lagen inte får tas i mät och inte heller överlåtas<br>innan ersättningen är tillgänglig för lyftning. Emellertid finns i utsök-<br>ningsbalken en möjlighet att utmäta även belopp som utges i form av<br>pension enligt de regler som gäller för utmätning av lön. Enligt dessa<br>regler får lön som innestår hos arbetsgivaren utmätas. Enligt en tidigare<br>bestämmelse i utsökningslagen, som föregick utsökningsbalken, fick ut-<br>mätning inte ske förrän gäldenären kunde lyfta lönen eller pensionen.<br>Ändringen innebar att utmätning skulle kunna ske genom anvisning till<br>arbetsgivaren eller pensionsutbetalaren att innehålla viss del av de utgå-<br>ende beloppen, dvs. utmätning skulle kunna ske innan lönen eller pensio-<br>nen var tillgänglig för lyftning. I förtydligande syfte infördes samtidigt ett<br>nytt andra stycke i 20 kap. 6 § AFL av innebörd att förbudet i första<br>stycket mot utmätning av innestående belopp inte hindrade utmätning<br>enligt reglerna om utmätning av lön.</p> <p>För garantipensionens del gäller, som angetts ovan, att fordran på så-<br>dan pension inträder först vid ansökan om pension. Någon intjänad pen-<br>sionsrättighet finns således inte beträffande garantipensionen till skillnad<br>från den inkomstgrundade ålderspensionen. Utsökningsbalkens regler om<br>utmätning gäller därför fordran på garantipension fullt ut och någon sär-<br>skild bestämmelse om utmätning motsvarande den som idag finns i<br>20 kap. 6 § AFL behövs inte. Däremot bör det enligt regeringens uppfatt-<br>ning införas en regel, motsvarande den som gäller i dag, om förbud mot<br>att pantsätta eller överlåta garantipension innan denna är tillgänglig för<br>lyftning.</p> <h3>10.7 Sekretessfrågor</h3> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Regeringens förslag: 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) komplet-<br>teras så att den omfattar även ärenden enligt lagen om garantipension<br>och enligt lagen om handikappersättning och vårdbidrag.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag såvitt avser ärenden enligt lagen om garantipen-<br>sion. Däremot föreslogs i promemorian inte att 7 kap. 7 § sekretesslagen<br>skulle omfatta även ärenden enligt lagen om handikappersättning och<br>vårdbidrag.</p> <p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm påpekar att uppräk-<br>ningen av olika ärendetyper i 7 kap. 7 § sekretesslagen bör kompletteras<br>även med handikappersättning och vårdbidrag om dessa förmåner bryts<br>ut ur den allmänna försäkringen till en självständig lag.</p> <p>109</p> <p>Skälen för regeringens förslag: I 7 kap. 7 § sekretesslagen regleras<br>frågor om sekretess i ärenden som rör AFL hos försäkringskassan, Riks-<br>försäkringsverket och domstol. Där regleras också möjligheten att i annan<br>lagstiftning göra undantag från sekretessen i vissa fall. Motsvarigheten<br>till en del av de bestämmelser om pension som i dag finns i AFL kommer<br>i framtiden att finnas i lagen om garantipension. Bestämmelsen i<br>sekretesslagen bör därför kompletteras så att den uttryckligen omfattar<br>även ärenden enligt den föreslagna lagen om garantipension. Som påpe-<br>kats av Kammarrätten i Stockholm bör sekretessbestämmelsen också<br>kompletteras på så sätt att den omfattar även ärenden enligt den före-<br>slagna lagen om handikappersättning och vårdbidrag.</p> <p>Av 7 kap. 7 § fjärde stycket sekretesslagen framgår att det är möjligt att<br>i lagar som omfattas av bestämmelsen föreskriva undantag från sek-<br>retessen i vissa fall. För garantipensionen skulle detta t.ex. kunna gälla<br>uppgifter om pension som i vissa fall får lämnas ut till försäkringsbolag,<br>utländska socialförsäkringsorgan m.m. Sådant undantag kommer att för<br>garantipensionen gälla genom att vad som föreskrivs i 15 kap. 15 § lagen<br>om inkomstgrundad ålderspension görs tillämplig även på garantipensio-<br>nen och för handikappersättningen och vårdbidraget på motsvarande sätt<br>genom en hänvisning till 20 kap. 9a § AFL.</p> <h2>11 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Samordning mellan ålderspension och andra</h2> <h2>förmåner</h2> <h3>11.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h3> <p>I dagens pensionssystem är storleken på de allmänna ålderspensionerna<br>huvudsakligen beroende av intjänandetider och tillgodoräknade pen-<br>sionspoäng men även i viss mån av varandra. Sålunda är pensionstill-<br>skottet, hustrutillägget och bamtillägget beroende av den pensionsberät-<br>tigades och, för hustrutillägget, makens tilläggspension. Det som här be-<br>skrivits är den samordning som sker mellan de allmänna pensionerna.<br>Därtill kommer den samordning som sker mellan allmänna pensioner och<br>andra förmåner och som kan innebära antingen att storleken på pensions-<br>förmånen påverkas eller att storleken på den andra förmånen påverkas. I<br>avsnitt 11.2 beskrivs det förstnämnda fallet nämligen den situationen att<br>pensionen minskas på grund av att en annan förmån utgår samtidigt. För<br>detta fall lämnar regeringen här förslag till hur samordning skall ske med<br>garantipensionen. En motsvarande bestämmelse föreslås också för den<br>inkomstgrundade ålderspensionen i propositionen angående sådan pen-<br>sion. Bestämmelsen om samordning för garantipensionen respektive den<br>inkomstgrundade ålderspensionen är i stort sett identisk. För tydlighetens<br>och fullständighetens skull lämnas emellertid även här en fullständig re-<br>dovisning av bakgrunden till förslaget och motivet för detta. I avsnitt<br>11.3 redogörs översiktligt för förmåner som i dag i stället påverkas av<br>utgående pensioner. Här lämnar vi inte några förslag till hur anpass-<br>ningen skall ske när nuvarande pensioner byts ut mot reformerad ålders-<br>pension.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>110</p> <h3>11.2</h3> <h3>Y rkesskadelivräntor</h3> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Regeringens förslag: Ålderspension i form av inkomstpension,<br>tilläggspension och garantipension för pensionsberättigad som jämte<br>pensionen även uppbär yrkesskadelivränta i form av egenlivränta eller<br>motsvarande ersättningar enligt äldre lagstiftning, skall minskas med<br>ett belopp som motsvarar tre fjärdedelar av den yrkesskadelivränta<br>som överstiger en sjättedels basbelopp. Om den enskilde har rätt till<br>flera livräntor skall sådan minskning avse var livränta för sig. Minsk-<br>ningen skall i första hand göras på garantipensionen och därefter på<br>tilläggspensionen. Minskningen får dock inte leda till att sammanlagd<br>ålderspension och premiepension till efterlevande kommer att under-<br>stiga, för den som är ogift, 13 % av prisbasbeloppet per månad och,<br>för den som är gift, 11,5 % av prisbasbeloppet per månad.</p> <p>Motsvarande samordning skall ske mellan ålderspension och yrkes-<br>skadelivränta i form av efterlevandelivränta. I sådant fall skall dock<br>endast garantipensionen minskas. Det belopp som alltid skall återstå<br>efter samordning skall dock innefatta såväl garantipension som in-<br>komstgrundad ålderspension och premiepension till efterlevände.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Riksrevisionsverket hävdar att det ”golvbelopp”<br>som har föreslagits för samordning mellan yrkesskadelivräntor och<br>ålderspension är lägre satt än i dagens system och att tanken om att en<br>person skall få behålla minst tre fjärdedelar av vad som annars skulle ha<br>utgått därmed frångås. Bohusläns allmänna försäkringskassa anför mot<br>bakgrund av att det blir allt färre som beviljas yrkesskadelivränta att det<br>vore bra om samordning kunde undvikas i det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet. Göteborgs allmänna försäkringskassa har inte något att<br>erinra mot förslaget men anmärker att samordningsbestämmelsema yt-<br>terligare ökar komplexiteten i regelverket, vilket minskar överskådlighe-<br>ten för den enskilde och kräver att kompetens beträffande yrkesskadeför-<br>säkringen bibehålls inom administrationen. Sveriges Pensionärers Riks-<br>förbund framför att frågan om samordning av yrkesskadelivränta med<br>ålderspension bör anstå för att lösas i samband med frågan om det fram-<br>tida systemet för förtidspension.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Alltsedan införandet av det offentliga<br>pensionssystemet har det vid sidan av detta förekommit författningar om<br>obligatorisk försäkring för dem som i yrkesutövning m.m. riskerar att<br>drabbas av olycksfall som leder till bestående förlust eller nedsättning av<br>arbetsförmågan eller till dödsfall. Ersättning på grund av sådan försäkring<br>är således avsedd att täcka bl.a. bortfall av arbetsinkomst och ersätt-<br>ningen utbetalas i sådant fall i form av livränta eller engångsbelopp. Det<br>har regelmässigt ansetts att en överkompensation uppstår om en pen-<br>sionsberättigad jämte en sådan ersättning får uppbära pensionen ograve-<br>rad. Pension och livränta har därför på olika sätt samordnats, dvs. före-<br>komsten av en livränta har föranlett reducering av pension eller tvärtom.<br>Även i det reformerade ålderspensionssystemet föreligger ett behov av</p> <p>111</p> <p>regler om samordning mellan arbets- eller yrkesskadelivräntor och pen-<br>sion.</p> <p>Den centrala lagstiftningen vad beträffar ersättning för arbetsskador<br>eller därmed jämförliga skador utgörs idag av lagen (1976:380) om ar-<br>betsskadeförsäkring (LAF) och lagen (1977:265) om statligt<br>personskadeskydd, vilka båda trädde i kraft den 1 juli 1977. Vad beträffar<br>ersättning för sådana skador har emellertid som en allmän princip gällt att<br>ersättning för skador som inträffat under en äldre författnings<br>giltighetstid alltjämt regleras enligt bestämmelserna i den författningen.<br>Till följd härav utbetalas alltjämt eller kan framdeles komma att utbetalas<br>ersättning enligt ett stort antal äldre, i de flesta fall upphävda, författ-<br>ningar om obligatorisk försäkring för yrkesskador eller motsvarande. Det<br>är i dessa fall fråga om ersättning för skador som inträffat under åren<br>1903-1977. Huvuddelen av dessa livräntor utges enligt 1954 års lag om<br>yrkesskadeförsäkring. Samlingsbegreppet för de aktuella livräntorna har<br>därför kommit att bli yrkesskadelivräntor.</p> <p>Enligt nuvarande regler uppgår det maximala årsbeloppet för en yrkes-<br>skadelivränta till 3,78 gånger basbeloppet dvs. för år 1998, 137 592 kr.<br>Beroende på skadeår reduceras dock yrkesskadelivräntor vid antingen 65<br>eller 67 års ålder till tre fjärdedelar av tidigare utgående belopp. Maximi-<br>beloppet blir alltså för de flesta ålderspensionärer 2,84 gånger basbelop-<br>pet eller för år 1998, 103 376 kr.</p> <p>117 kap. 2 § AFL finns den nu gällande regeln om samordning mellan<br>yrkesskadelivräntor, folkpension och ATP. De äldre författningarna om<br>yrkesskadeersättning innefattar dessutom, som ovan berörts, en bestäm-<br>melse som kan sägas vara avsedd att innebära viss samordning mellan<br>livränta och pension; nämligen att livräntan skall reduceras till tre fjärde-<br>delar av sitt belopp fr.o.m. den månad under vilken den skadade fyllt<br>67 år eller, beträffande skador som inträffat den 1 juli 1976 eller senare,<br>fr.o.m. den månad under vilken den skadade fyllt 65 år.</p> <p>Vid införandet av AFL ansågs att reduktion av yrkesskadeersätt-<br>ningarna, såvitt avsåg äldre skadefall, inte lagligen kunde ske genom ret-<br>roaktiv ändring av den vid skadans inträffande gällande yrkesskade-<br>försäkringslagstiftningen. Samordningsbestämmelsen i AFL bygger där-<br>för på reduktion av pensionen.</p> <p>Yrkesskadelivräntoma utgör till skillnad från livräntor enligt LAF eller<br>motsvarande livräntor som bestäms med tillämpning av den lagen,<br>inte pensionsgrundande inkomst. Enligt 23 § i promulgationslagen till<br>AFL kan tilläggspension i form av förtidspension inte heller utges i<br>anledning av pensionsfall som inträffat före den 1 januari 1962. Personer<br>som har skadats före detta datum har således inte kunnat kompenseras i<br>ålderspensionshänseende av en kontinuerlig omvandling av antagande-<br>poäng till ATP-poäng.</p> <p>Utformningen av regleringen om samordning mellan pension och<br>yrkesskadelivräntor m.m. bestämdes i huvudsak av å ena sidan intresset<br>av att undvika överkompensation till pensionsberättigade som uppbär<br>livräntor och å andra sidan ett hänsynstagande till att de som drabbats av<br>yrkesskador eller motsvarande ofta därigenom helt eller delvis betagits<br>möjligheten att tjäna in tilläggspension.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>112</p> <p>Såvitt avser ålderspension innebär samordningsbestämmelsen att folk-<br>pensionen, dvs. såväl folkpensionens huvudförmån som pensionstillskott,<br>och tilläggspensionen skall minskas med tre fjärdedelar av egenlivräntan.<br>Efterlevandelivränta, med undantag för livränta som någon fått i egen-<br>skap av förälder till den avlidne, samordnas såvitt avser ålderspension<br>endast med folkpension, men i övrigt på motsvarande sätt. Minskningen<br>skall i första hand göras på tilläggspensionen, i andra hand på pen-<br>sionstillskottet och i sista hand på folkpensionens huvudförmån. Avdrag<br>på tilläggspension får dock inte ske om yrkesskadan inträffat innan den<br>skadade har tillgodoräknats pensionspoäng för ett år.</p> <p>Den pensionsberättigade har vidare enligt samordningsreglerna alltid<br>rätt att behålla tre fjärdedelar av den folkpension som ”annars skulle ha<br>utgått”. Denna regel och bestämmelserna om pensionstillskott har i praxis<br>tillämpats så att pensionstillskott beräknats utifrån den tilläggspension<br>som faktiskt betalas ut. Detta innebär att pensionstillskottet beräknas<br>utifrån det belopp tilläggspensionen uppgår till efter det att den<br>samordnats med yrkesskadelivräntan.</p> <p>Minskning av pension skall även ske då skada för vilken egenlivränta<br>börjat utges åter medför sjukdomsfall som berättigar till sjukpenning en-<br>ligt yrkesskadelagstiftningen och som då ersätter livräntan liksom i de<br>fall livränta helt eller delvis bytts ut mot engångsbelopp.</p> <p>I Ds 1997:66 föreslogs att det även i det reformerade pensionssystemet<br>skall finnas samordningsregler vid sammanträffande mellan pension och<br>yrkesskadelivränta motsvarande de samordningsregler som finns i dag.<br>Bohusläns allmänna försäkringskassa ifrågasätter om en sådan samord-<br>ning är nödvändig och Sveriges Pensionärers Riksförbund menar att<br>frågan bör anstå och lösas i samband med utformningen av det framtida<br>förtidspensionssystemet. Det är dock regeringens uppfattning att det,<br>även om det innebär ytterligare komplexitet i regelverket, i det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet bör finnas samordningsregler vid samman-<br>träffande mellan pension och yrkesskadelivränta för att undvika den<br>överkompensation som annars skulle uppstå om den pensionsberättigade<br>jämte livräntan även fick uppbära pensionen ograverad. Visserligen<br>kommer på sikt utbetalning av yrkesskadelivräntor att upphöra men fort-<br>farande nybeviljas sådana förmåner och det är först långt in på 2000-talet<br>som de helt kommer att ha upphört. Vi anser det inte rimligt att under en<br>lång övergångstid tillåta en överkompensation av det slag som det skulle<br>bli fråga om ifall samordning inte skulle ske.</p> <p>Som anges i propositionen angående inkomstgrundad ålderspension<br>och som föreslogs i Ds 1997:66 bör utgångspunkten för samordningen,<br>liksom enligt dagens regler, vara att det är pensionen som reduceras. En<br>annan lösning skulle förutsätta ett mycket stort antal retroaktiva<br>ändringar av tidigare gällande lagstiftning eftersom yrkesskadelivrän-<br>toma bestäms med tillämpning av den lag som gällde vid skadetillfället<br>och lagstiftningen om ersättning vid yrkesskada har ändrats vid åtskilliga<br>tillfällen från år 1901 och framåt. Därtill kommer att ett flertal yrkesska-<br>deersättningar i viss mån kan sägas ha civilrättslig karaktär, eftersom de<br>ursprungligen utgick från en försäkring som tecknades av arbetsgivaren -<br>i vissa fall hos privata försäkringsinrättningar. Det skulle därför kunna<br>ifrågasättas om ändringar av tidigare meddelade beslut om ersättning för<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>113</p> <p>yrkesskador är förenliga med skyddet för egendom i den europeiska kon- Prop. 1997/98:152<br>ventionen om skydd för mänskliga rättigheter. Ytterligare en omständig-<br>het som talar för att minskning bör ske av pensionsförmånen är de sär-<br>skilda reglerna för beskattning av yrkesskadelivräntor, som i princip in-<br>nebär att en viss del av livräntebeloppet är skattefritt. Det ter sig ogörligt<br>att vid utformningen av en samordningsregel som bygger på reduktion av<br>livräntor kompensera för de skattekonsekvenser en sådan ändring skulle<br>innebära. Sammantaget föreslår vi därför att samordning mellan yrkes-<br>skadelivränta och ålderspension i det reformerade ålderspensionssystemet<br>skall ske genom reduktion av pensionen.</p> <p>Vid samordning i det reformerade ålderspensionssystemet uppkommer<br>därefter frågan om samordning skall ske med såväl garantipension som<br>inkomstpension och premiepension. I dag sker samordning med såväl<br>folkpension som tilläggspension. I det reformerade ålderspensionssyste-<br>met skall garantipensionen utgöra en grundskyddsförmån och utges som<br>utfyllnad till den som endast har tjänat in låg inkomstgrundad ålderspen-<br>sion och som enda pension till den som inte har tjänat in någon pension<br>alls. Den som uppbär yrkesskadelivränta har inte samma behov av grund-<br>skydd i form av garantipension som den som inte har rätt till yrkesskade-<br>livränta och regeringen anser därför att samordning bör ske mellan yr-<br>kesskadelivränta och garantipension på så sätt att garantipensionen mins-<br>kas för den som uppbär yrkesskadelivränta.</p> <p>När det gäller den inkomstgrundade ålderspension föreslår regeringen i<br>propositionen angående inkomstgrundad ålderspension att inkomstpen-<br>sionen liksom tilläggspensionen, men inte premiepensionen, skall bli<br>föremål för samordning med yrkesskadelivränta i form av egenlivränta.</p> <p>Regeringens förslag innebär således att samordning vid egenlivränta<br>skall ske med såväl garantipension som inkomstpension och tilläggspen-<br>sion. Garantipensionen utgör till skillnad från dagens folkpension inte<br>någon baspension utan är en utfyllnadspension. Mot denna bakgrund och<br>med beaktande av att garantipensionen, till skillnad från den inkomst-<br>grundade pensionen, enligt antagna riktlinjer skall finansieras över stats-<br>budgeten, är det enligt vår uppfattning rimligt att samordningen med yr-<br>kesskadelivräntor sker på så sätt att minskningen i första hand görs på<br>garantipensionen. För den som uppbär både tilläggspension och inkomst-<br>pension uppkommer därefter frågan i vilken turordning en sådan reduce-<br>ring skall ske alternativt, om både pensionerna skall reduceras parallellt,<br>om det i sådant fall skall ske en lika eller en proportionell reducering.<br>Såväl tilläggspensionen som inkomstpensionen har drag av intjänad rät-<br>tighet. På grund av reglerna för intjänandeunderlag och förändring av<br>utgiftstaket har dock kopplingen mellan avgift och förmån försvagats för<br>tilläggspensionen. I jämförelse med inkomstpensionen kan därför karak-<br>tären av intjänad rättighet för tilläggspension sägas vara något svagare.<br>Mot denna bakgrund och med beaktande av att tilläggspensionen i dag<br>reduceras vid sammanträffande med yrkesskadelivränta föreslår vi i pro-<br>positionen angående inkomstgrundad ålderspension att reducering av<br>tilläggspension skall föregå reducering av inkomstpension.</p> <p>Vid efterlevandelivränta sker i dag ingen samordning med tilläggspen-<br>sionen. Enligt regeringens uppfattning bör därför samordningen med re-<br>formerad pension begränsas till att gälla garantipensionen. Denna sam-<br></p> <p>114</p> <p>ordning bör i övrigt ske på samma sätt som vid samordning med egenliv- Prop. 1997/98:152<br>ränta.</p> <p>I beredningsarbetet har utgångspunkten vid utformningen av samord-<br>ningsreglerna i det reformerade pensionssystemet varit att dessa så långt<br>möjligt skall överensstämma med dagens samordningsregler och ge i<br>stort sett samma utfall.</p> <p>I likhet med vad som gällde vid införandet av AFL och samordnings-<br>reglerna i den lagen anser regeringen det motiverat att vissa livräntetaga-<br>res minskade möjligheter att tjäna in ATP skall påverka samordningens<br>omfattning. Som angetts ovan är yrkesskadelivräntoma inte pensions-<br>grundande enligt AFL. Den som på grund av skada betagits möjligheten<br>att genom arbete tjäna in inkomstgrundad ålderspension och som inte<br>kvalificerat sig för s.k. antagandepoängsberäkning kommer att kunna få en<br>ganska låg ålderspension. Detta talar för att samordningen mellan yrkes-<br>skadelivräntor och pension enligt det reformerade ålderspensionssystemet<br>inte bör ske fullt ut, dvs. en del av livräntan bör undantas från sam-<br>ordning med pensionen. Regeringen finner här skäligt att samordning<br>sker med beaktande av samma andel, tre fjärdedelar, av livräntan som i<br>dagens system.</p> <p>Livränta enligt LAF bestäms med utgångspunkt i ett ekonomiskt inva-<br>liditetsbegrepp och utgående livräntor innefattar ingen ersättning för lyte<br>och men. Dock kan ersättning för lyte och men utges enligt avtalsförsäk-<br>ringar på arbetsmarknaden eller enligt lagen (1977:266) om statlig ersätt-<br>ning vid ideell skada m.m. Sådan ersättning samordnas inte med den all-<br>männa pensionen. Livränta enligt yrkesskadeförsäkringen innehåller i<br>formell mening inte heller någon ersättning för lyte och men. Vid till-<br>lämpning av dessa författningar används emellertid ett medicinskt invali-<br>ditetsbegrepp vilket innebär att det vid bedömningen fästs större avse-<br>ende vid skadans beskaffenhet, dvs. den medicinska faktorn, än vid ska-<br>dans betydelse i det enskilda fallet för den skadades arbetsförmåga. En<br>sådan metod för bestämning av ersättning för invaliditet kan sägas inne-<br>bära att den fastställda livräntan till viss del innefattar ersättning för vad<br>som, enligt de principer för bestämning av ersättning som vann insteg<br>genom införandet av skadeståndslagen, är att beteckna som lyte och men.</p> <p>Enligt regeringens uppfattning ter det sig rimligt att, i likhet med vad<br>som gäller för ersättning för arbetsskador, undanta från samordning med<br>pensionen den del av yrkesskadeersättningen som utifrån ett modernt<br>synsätt kan anses hänförlig till lyte och men. Ovan har föreslagits att det<br>förhållandet att den ersättningsberättigade skadan för många pensionsbe-<br>rättigade har inneburit begränsningar i möjligheterna att tjäna in ålders-<br>pensionsrätt i sin tur bör innebära en begränsning i samordningen på så<br>sätt att endast tre fjärdedelar av livräntans belopp samordnas med pen-<br>sionen. Om även inslaget av ersättning för lyte och men skall beaktas i<br>denna del borde detta leda till att en än mindre andel av livräntebeloppet<br>samordnades. Eftersom den del av yrkesskadelivräntan som kan anses<br>hänförlig till lyte och men varierar kraftigt mellan de olika livränteersätt-<br>ningama skulle en sådan utformning av regeln emellertid inte te sig sär-<br>skilt ändamålsenligt. Vid lägre ersättningsnivåer, då skadorna ofta inte<br>har föranlett någon inkomstförlust av betydelse, kan det anses att hela<br>ersättningen är hänförlig till lyte och men medan det ofta förhåller sig<br></p> <p>115</p> <p>tvärtom med äldre allvarligare skador. I stället för att bestämma fribelop- Prop. 1997/98:152<br>pet till en viss andel av livräntebeloppet kan det således finnas skäl att<br>bestämma det till ett fast belopp. Vi föreslår därför en regel som innebär<br>att pensionen endast samordnas med yrkesskadelivräntor som överstiger<br>en sjättedels basbelopp.</p> <p>Nuvarande system innehåller dessutom en regel som innebär att den<br>pensionsberättigade alltid är berättigad att behålla minst tre fjärdedelar av<br>den folkpension ”som annars skulle ha utgått”. Med utgångspunkt från att<br>samordningsreglerna i det reformerade pensionssystemet så nära som<br>möjligt skall ansluta till nuvarande regler anser regeringen att en motsva-<br>rande förbehållsregel bör införas även här. Detta är också nödvändigt för<br>att undvika situationer där pensionen annars i stort sett helt skulle reduce-<br>ras bort och då det för den pensionsberättigade skulle framstå som för-<br>delaktigare att vänta med uttag av ålderspension varvid den inkomst-<br>grundade pensionen vid ett senare uttag skulle komma att bli högre. En-<br>ligt dagens regler undantas från samordning som mest tre fjärdedelar av<br>hel folkpension och helt pensionstillskott, pensionsförmåner som utgör<br>grundskyddsförmåner. Dagens grundskydd i form av 40-delsberäknad<br>folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag ersätts i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet av garantipensionen. Även i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet bör en förbehållsregel enligt ovan<br>gälla ett grundskyddsbelopp. Eftersom garantipension endast utges till<br>den som har låg inkomstgrundad ålderspension och inte som en baspen-<br>sion är en regel om visst förbehållsbelopp av motsvarande slag som gäller<br>enligt dagens regler inte möjlig att knyta till garantipensionen. Däremot<br>är det möjligt att anknyta till den lägsta garanterade nivån för ga-<br>rantipensionen. Detta föreslogs också i Ds 1997:66. Riksrevisionsverket<br>har hävdat att detta innebär att tanken om att en person skall få behålla<br>minst tre fjärdedelar av vad som annars skulle ha utgetts frångås och att<br>förbehållsbeloppet sätts lägre än enligt dagens regler. Regeringen delar<br>här inte Riksrevisionsverkets uppfattning. Såväl enligt nuvarande regler<br>som enligt de här föreslagna är utgångspunkten att den enskilde skall få<br>behålla en viss nivå av sin pension och denna nivå anknyts i båda fallen<br>till nivåer i grundskyddssystemet. Det förhållandet att förbehållsregeln i<br>det reformerade systemet inte kan anknytas direkt till garantipensionen,<br>på grund av konstruktionen av denna, innebär endast att en sådan förbe-<br>hållsregel, som enligt vad vi föreslår anknyts till den lägsta garanterade<br>nivån, då får bestämmas att gälla för såväl garantipension som inkomst-<br>grundad ålderspension inklusive premiepension. Detta var också vad som<br>föreslogs i Ds 1997:66.1 propositionen angående inkomstgrundad ålders-<br>pension föreslår regeringen att ett efterlevandeskydd skall kunna tecknas<br>för premiepensionen. Detta innebär att en efterlevande förutom egen ål-<br>derspension kan komma att bli berättigad till även premiepension till<br>efterlevande. Denna pension utgör en del av ålderspensionssystemet och<br>bör därför enligt regeringens uppfattning, jämte den förmånsberättigades<br>egna intjänade ålderspension, räknas in i förbehållsbeloppet.</p> <p>I Ds 1997:66 föreslogs ett förbehållsbelopp angivet på årsbasis. Den<br>reformerade ålderspensionen kommer emellertid i likhet med vad som<br>gäller enligt dagens system att utges månadsvis. Med en regel om förbe-<br>hållsbelopp enligt förslaget i Ds 1997:66 skulle den som under pågående<br></p> <p>116</p> <p>kalenderår beviljas yrkesskadelivränta därefter kunna komma att för res-<br>ten av året få hela sin ålderspension reducerad på grund av att han eller<br>hon under året redan har erhållit pension upp till nivån för förbehållsbe-<br>loppet. Regeringen föreslår därför här att förbehållsbeloppet i stället be-<br>stäms till ett belopp per månad. Med utgångspunkt från att årsbeloppen<br>skall utgöra cirka tre fjärdedelar av den lägsta garanterade nivån för ga-<br>rantipensionen bör därvid månadsbeloppen bestämmas till 13 % av pris-<br>basbeloppet för den som ogift och 11,5 % av prisbasbeloppet för den som<br>är gift.</p> <p>I dag sker i viss utsträckning även samordning mellan yrkesskadeliv-<br>ränta och förtidspension respektive efterlevandepension. Regeringen har i<br>proposition 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m. föreslagit rikt-<br>linjer för en reformering av reglerna om ersättning vid varaktig<br>medicinskt grundad arbetsoförmåga dvs. det som i dag är förtidspension.<br>I propositionen gör regeringen den bedömningen såvitt avser frågan om<br>samordning mellan förtidspension och yrkesskadelivräntor att de övervä-<br>ganden som lagts till grund för de här föreslagna reglerna om samordning<br>mellan yrkesskadelivräntor och ålderspension i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet också bör gälla för samordning med förtidspension,<br>dock med beaktande av de skillnader som i dag gäller vid samordning en-<br>ligt AFL. Efterlevandepensionssystemet är för närvarande föremål för<br>utredning. I utredningens uppdrag ingår bl.a. att utforma regler för sam-<br>ordning mellan yrkesskadelivräntor och reformerad efterlevandepension.</p> <p>Någon form av samordning mellan förtidspension respektive efterle-<br>vandepension och yrkesskadelivräntoma torde således komma att gälla<br>även för framtiden. För den som uppbär såväl ålderspension som förtids-<br>pension eller efterlevandepension uppstår därvid frågan i vilken ordning<br>samordning skall ske. Denna fråga torde slutligen få lösas när utform-<br>ningen av de framtida systemen för förtidspension och efterlevandepen-<br>sion skall beredas. Regeringens utgångspunkt är dock att i situationer<br>med yrkesskadelivräntor skall samordning i första hand ske med förtids-<br>pension och efterlevandepension. Endast eventuell återstående samord-<br>ningsbar yrkesskadelivränta skall därefter samordnas med utgiven ålders-<br>pension.</p> <h3>11.3 Övrig samordning</h3> <p>I föregående avsnitt har redovisats hur ålderspensionen i dag påverkas av<br>utgående yrkesskadelivränta. I flera fall är emellertid situationen den<br>omvända, dvs. ålderspensionen påverkar rätten till eller storleken av<br>andra förmåner. När det gäller förmåner som till sin storlek påverkas av<br>utgående ålderspension kan här urskiljas dels de fall där själva före-<br>komsten av ålderspension eller rätten till sådan pension, och inte pensio-<br>nens storlek, är avgörande för rätten till eller storleken av den andra för-<br>månen, dels de fall där storleken av ålderspensionen direkt påverkar<br>storleken av den andra förmånen. De senare fallen skulle kunna ses som<br>rena samordningssituationer och i dessa fall kan komma att krävas ställ-<br>ningstagande till hur samordning skall ske när utbetalningsreglema för<br>det reformerade ålderspensionssystemet träder i kraft. Detsamma gäller<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>117</p> <p>de fall där förekomsten av antingen enbart folkpension eller enbart<br>tilläggspension påverkar förmånens storlek.</p> <p>Förmåner som idag samordnas med ålderspension på sådant sätt att det<br>i förhållande till garantipensionen kommer att krävas annat än rena<br>namnändringar eller liknande återfinns i kungörelsen (1959:290) med<br>bestämmelser om vissa pensionsförmåner enligt föreskrifter meddelade<br>före utfärdandet av statens allmänna tjänstepensionsreglemente och i<br>förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.</p> <p>Därutöver finns liknande samordningsregler i avtal och i äldre upp-<br>hävda men fortfarande tillämpade författningar.</p> <p>Regeringen lämnar här inte några förslag till hur de ovan nämnda sam-<br>ordningsreglerna bör förändras i samband med införandet av reformerade<br>ålderspensionsregler. Eftersom samordning kommer att bli aktuell först år<br>2001 och de förmåner som i dag samordnas med ålderspension då kan<br>komma att ha upphävts eller i vart fall förändrats kommer förslag i denna<br>del att lämnas senare i samband med övrigt författningsarbete föranlett<br>av de reformerade ålderspensionsreglema. Detsamma gäller för de för-<br>ändringar som mer har karaktären av följdändringar.</p> <p>Det finns även regler i författningar och avtal som innebär att en för-<br>mån eller en avgift är inkomstprövad och där pension kan utgöra en så-<br>dan inkomst. Som exempel kan här nämnas bostadstillägget till pensionä-<br>rer. Detta tillägg skall emellertid utredas särskilt varvid denna fråga får<br>övervägas. Även i övriga fall där sådan inkomstprövning sker får i varje<br>enskilt fall ställning tas till hur reformerad pension skall bedömas.</p> <h2>12 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Reduktion av pensionsförmån i vissa fall</h2> <h3>12.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Nuvarande regler</h3> <p>För dem som är berättigade till ålderspension och som vistas på krimi-<br>nalvårdsanstalt, vårdinstitutioner m.m. som drivs eller finansieras av stat<br>eller kommun gäller enligt nuvarande regler att vistelsen kan medföra att<br>folkpensionen i olika utsträckning och på olika sätt reduceras. Ifrågava-<br>rande regler om avdrag på ålderspension tillämpas i dag med avseeende<br>på häktade, intagna på kriminalvårdsanstalter samt boende på vårdhem<br>som avses i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt ut-<br>vecklingsstörda.</p> <p>Alltsedan införandet av det allmänna pensionssystemet genom 1913 års<br>lag om allmän pensionsförsäkring har det förekommit bestämmelser om<br>reducering av allmän pension till personer som tvångsvis eller frivilligt<br>vistas på olika slag av statliga eller kommunala institutioner och i<br>anledning av detta får sin huvudsakliga försörjning tryggad av stat eller<br>kommun.</p> <p>Genomgående gällde att pension som är helt avgiftsfinansierad lämna-<br>des orörd. I fråga om vistelse på de kommunala eller kommunfinansie-<br>rade institutionerna var det kommunen som fick uppbära grundskydds-<br>pensionen och därav tillgodogöra sig kostnaderna för vården eller för-<br>sörjningen. När systemet med särskilda anstalter för missbrukare av alko-<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>118</p> <p>hol tillkom omfattades även dessa anstalter av reglerna om reduktion av<br>pension på motsvarande sätt.</p> <p>Under de första decennierna från det allmänna pensionssystemets till-<br>komst innebar reglerna att en intagen endast fick behålla eventuell av-<br>giftsfinansierad pension och att eventuell grundskyddspension reducera-<br>des i dess helhet. Så småningom fick emellertid de pensionsberättigade<br>genom 1946 års lag om folkpension rätt att för egen del behålla vissa<br>belopp av sådan icke avgiftsfmansierad pension. I och med denna lag<br>blev dessutom de intagna inom den allmänna sjukvården undantagna från<br>reglerna om reduktion av pension.</p> <p>Reglerna för reduktion av pensionsförmån vid intagning på institution<br>återfinns i dag i 10 kap. 2 och 3 §§ AFL. Beträffande häktade och intagna<br>på kriminalvårdsanstalt innehåller 10 kap. 2 § bestämmelser om avdrag<br>på folkpension. För pensionsberättigad som i annat fall är intagen på an-<br>nan anstalt än sjukhus finns bestämmelser i 10 kap. 3 § AFL om att den<br>som driver anstalten eller kommun eller landsting som genom avgifter<br>finansierar vården, i den mån regeringen förordnar, får uppbära så stor<br>del av vårdtagarens folkpension som svarar mot kostnaderna för vården<br>eller försöijningen, varvid den pensionsberättigade dock alltid är berätti-<br>gad att för egen del behålla ett visst belopp.</p> <p>I fråga om huvuddelen av de kategorier som är berättigade till ålders-<br>pension och som vistas på kommunala eller kommunfinansierade institu-<br>tioner har utvecklingen därefter inneburit att de inte längre omfattas av<br>reglerna om reduktion av pension. I stället har en övergång skett till olika<br>system som innebär att de intagna debiteras viss ersättning per dag som<br>de vistas på institution.</p> <p>Regeringen och Riksförsäkringsverket har i kungörelsen (1971:831)<br>om pensionsbelopp enligt 10 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, Riksförsäkringsverkets kungörelse (RFFS 1977:4) om<br>allmän pension vid viss anstaltsvård och kungörelsen (1962:393) om rätt<br>i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folkpension utfärdat före-<br>skrifter om tillämpningen av 10 kap. 2-3 §§ AFL.</p> <p>De ovan berörda reglernas innehåll kan, vad avser huvuddelen av dem<br>som uppbär ålderspension och beträffande vilka 10 kap. 2 eller 3 § AFL<br>tillämpas, sammanfattas så att de pensionsberättigade av sin folkpension<br>får behålla ett belopp motsvarande 30 % av folkpensionen, inklusive<br>pensionstillskott, för en ogift ålderspensionär, dvs. för närvarande drygt 1<br>300 kr per månad. Vid tillämpning av 10 kap. 3 § innebär detta att det<br>innehållna beloppet i stället skall utges till den som driver anstalten eller<br>till kommun eller landsting som betalar vården. Vid reduktion av pension<br>enligt 10 kap. 2 § gäller vidare att Riksförsäkringsverket får, om den<br>pensionsberättigade på grund av sitt tillstånd uppenbarligen inte kan<br>tillgodogöra sig det ovan angivna beloppet på 1 300 kr per månad, sätta<br>ned detta till lägst 500 kr per år. Vid utbetalning av pensionen till annan<br>enligt 10 kap. 3 § gäller på motsvarande sätt att, om den pensionsberätti-<br>gade på grund av sitt tillstånd inte kan begagna sig av kontanta medel,<br>beloppet i stället skall användas för hans eller hennes personliga nytta.</p> <p>För att pensionen skall kunna reduceras enligt 10 kap. 2 § eller uppbä-<br>ras av annan enligt 10 kap. 3 § krävs att den pensionsberättigade vistats<br>på anstalt eller annan institution under en hel kalendermånad (den s.k.<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>119</p> <p>helmånadsregeln), dvs. från och med den första till och med den sista<br>dagen i en kalendermånad.</p> <p>Även under tid då en pensionsberättigad som är intagen och vars pen-<br>sion reducerats enligt 10 kap. 2 § i anledning av anstaltsvistelsen, lovli-<br>gen vistas utanför anstalt, t.ex. vid permission, och denna vistelse är be-<br>gränsad till högst 30 dagar samt vid olovlig avvikelse skall, enligt Riks-<br>försäkringsverkets kungörelse om allmän pension vid viss anstaltsvård,<br>pensionen alltjämt reduceras. Vid permission eller försöksutskrivning<br>som inte är tidsbegränsad eller överstiger 30 dagar skall dock pensionen<br>enligt samma kungörelse inte längre reduceras enligt bestämmelserna i<br>10 kap. 2 § AFL. Försöksutskrivning eller permissioner som är obegrän-<br>sade till tiden kan inte förekomma inom ramen för nuvarande regelverk<br>inom kriminalvården. Permissioner som överstiger 30 dagar kan teore-<br>tiskt sett medges med stöd av reglerna om frigivningspermission i 33 §<br>lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. I praktiken torde emellertid<br>frigivningspermission inte längre förekomma inom kriminalvården.<br>Straffsystemkommittén har i sitt betänkande Ett reformerat straffsystem<br>(SOU 1995:91) redovisat att frigivningspermission under tiden den 1 juli<br>1993 -1 januari 1995 inte medgetts i något fall. Kommittén föreslår i<br>betänkandet att nuvarande regler om frigivningspermission slopas.</p> <p>Försäkringskassan får enligt 10 kap. 2 § andra stycket AFL medge nära<br>anhörig som för sitt uppehälle är ekonomiskt beroende av den häktade<br>respektive intagne att helt eller delvis uppbära den pension som innehålls<br>enligt första stycket. Riksförsäkringsverket rekommenderar att utbetal-<br>ning sker till den anhörige när dennes inkomster understiger ett belopp<br>motsvarande vad som förbehålls en bidragsskyldig för eget underhåll,<br>dvs. skälig bostadskostnad jämte 120 % av prisbasbeloppet för år räknat.</p> <p>Som framgått av framställningen ovan tar de aktuella bestämmelserna<br>om reduktion av pension vid anstaltsvistelse endast sikte på folkpen-<br>sionsförmånema. Tilläggspensionen påverkas således inte i något fall.<br>Eftersom folkpensionens huvudförmån och eventuellt pensionstillskott i<br>regel sätts ned till ett och samma belopp för häktade eller intagna pensio-<br>närer kan således det belopp som faktiskt undandras de pensionsberätti-<br>gade variera starkt alltefter storleken av ifrågavarandes folkpensions-<br>förmåner. En pensionär som har tilläggspension, och till följd därav<br>minskat pensionstillskott eller inget pensionstillskott alls, förlorar alltså<br>en förhållandevis mindre andel av sin pension än en pensionsberättigad<br>med fullt pensionstillskott.</p> <p>Som angetts ovan har utvecklingen inneburit att huvuddelen av dem<br>som är berättigade till ålderspension och som vistas på kommunala eller<br>kommunfinansierade institutioner inte längre omfattas av de ovan be-<br>skrivna reglerna om reduktion i 10 kap. 3 § AFL.</p> <p>Enligt 34 § första stycket andra meningen socialtjänstlagen och 42 a §<br>socialtjänstförordningen (1981:750) får en kommun, utom beträffande<br>underårig, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av miss-<br>bruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel frivilligt eller<br>på grund av tvång får vård eller behandling i hem för vård eller boende<br>eller i ett familjehem, med för närvarande högst 80 kr per dag. För andra<br>stöd- och hjälpinsatser än som angetts nu, t.ex. boende på inackorde-<br>ringshem som i stort sett enbart tillhandahåller ett skyddat boende i före-<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>120</p> <p>ning med viss omvårdnad, får vidare kommunen enligt 34 § första stycket<br>fjärde meningen socialtjänstlagen ta ut skälig ersättning. Den som skall<br>betala ersättning enligt 34 § första stycket socialtjänstlagen kommer<br>enligt 10 kap. 3 § AFL inte i fråga för reduktion av pension. Ordalydel-<br>sen i 10 kap. 3 § AFL jämförd med 1 § kungörelsen om rätt i vissa fall<br>för kommun eller annan att uppbära folkpension och 34 § första stycket<br>socialtjänstlagen, enligt vilken kommun ”får” ta ut ersättning , kan synas<br>medge en frihet för kommunen att bestämma huruvida den pensions-<br>berättigade skall komma i fråga för reduktion av pension eller debiteras<br>ersättning enligt 34 § socialtjänstlagen. Enligt förarbetsuttalanden har<br>emellertid avsikten varit att en kommuns rätt att uppbära en del av folk-<br>pensionen för vård eller försöijning på kommunens bekostnad skall ha<br>upphört beträffande såväl de pensionsberättigade som omfattas av be-<br>stämmelsen om ersättning för uppehälle vid behandling för missbruk som<br>övriga pensionsberättigade som enligt 34 § första stycket socialtjänst-<br>lagen är skyldiga att betala kommunen för stöd- och hjälpinsatser (prop.<br>1986/87:129, bet. 1986/87:SoU 32, rskr 1986/87:324).</p> <p>Inte heller huvuddelen av dem som vistas inom olika boendeformer<br>inom äldre- eller handikappomsorgen kommer i fråga för någon reduce-<br>ring av pensionen. Pensionsberättigade som är helinackorderade i av<br>kommun enligt 20 § andra stycket socialtjänstlagen inrättad boendeform<br>för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt<br>stöd eller bor i bostad med särskild service som avses i lagen (1993:387)<br>om stöd och service till vissa funktionshindrade omfattas sålunda inte av<br>reglerna om avdrag på pension. För dessa kategorier gäller i stället att de<br>i mån av förmåga debiteras avgifter av kommunen för sitt boende.</p> <p>Som ovan berörts är emellertid bestämmelserna i 10 kap. 3 § AFL<br>alltjämt tillämpliga beträffande vissa av de personer som bor på vårdhem<br>som avses i lagen angående omsorger för vissa psykiskt utvecklings-<br>störda. Detsamma gällde t.o.m. år 1997 för intagna på specialsjukhus.<br>Riksdagen har emellertid beslutat att specialsjukhusen skall vara av-<br>vecklade senast den 31 december 1997 och att vårdhemmen skall vara<br>avvecklade senast den 31 december 1999 (prop.1996/97:156,<br>bet. 1997/98:SoU5, rskr. 1997/98:6)</p> <p>Bestämmelsen i 10 kap. 3 § är således alltjämt tillämplig på den som är<br>intagen på nyssnämnda vårdhem för utvecklingsstörda på bekostnad av<br>landsting eller kommun och innebär att den som driver inrättningen eller<br>annars svarar för kostnaden, såsom ersättning för denna kostnad, skall<br>uppbära den pensionsberättigades folkpension för månaden. Dock gäller<br>en rätt för den pensionsberättigade att förbehålla sig visst belopp för sina<br>personliga behov enligt vad som beskrivits ovan.</p> <p>Det framstår i och för sig som önskvärt att såväl pensionsberättigade<br>som de som är berättigade till andra socialförsäkringsförmåner och som<br>vistas på olika slag av institutioner och i anledning därav har sin försöij-<br>ning tryggad av stat eller kommun så långt möjligt behandlas på ett en-<br>hetligt sätt i fråga om vilken verkan vistelsen får för deras ekonomiska<br>förhållanden. Vad som komplicerar bilden är dock bl.a. att två olika mo-<br>deller, dvs. reduktion av pension respektive debitering av avgifter för<br>uppehälle, tillämpas parallellt. Den ena modellen, avgiftsdebitering, an-<br>vänds företrädesvis vid vistelse inom missbruksvården och vården av de</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>121</p> <p>psykiskt störda medan den andra, reduktion av pension, används vid vis-<br>telse på kriminalvårdsanstalt. Systemet med påföljder i anledning av brott<br>har emellertid utvecklats så att en tilltalad kan dömas till antingen fängel-<br>se eller påföljder som innebär att han vårdas i de nyss nämnda vård-<br>formerna och att en tilltalad som dömts till fängelse delvis kan avtjäna<br>detta straff i en sådan vårdform.</p> <p>Såsom intagna i kriminalvårdsanstalt anses i aktuellt hänseende även<br>personer som med stöd av 34 § lagen om kriminalvård i anstalt vistas<br>utanför anstalten på t.ex. ett hem för vård eller boende inom socialtjäns-<br>ten eller personer som under avtjänande av fängelsestraff ges rättspsy-<br>kiatrisk vård. De som verkställer fängelsestraff utanför anstalt under<br>elektronisk övervakning enligt lagen (1994:451) om försöksverksamhet<br>med intensivövervakning med elektronisk kontroll skall dock, enligt ett<br>uttalande i förarbetena till nämnda lag, i fråga om sociala förmåner inte<br>anses som intagna utan i stället jämställas med fri vårdsklienter (jfr.<br>prop 1993/94:184 s. 30 f). Det torde inte heller vara förenligt med den<br>nuvarande ordalydelsen i 10 kap. 2 § AFL att reducera pension för den<br>som verkställer ett straff utanför anstalt. Regeringen har i proposition<br>1997/98:96 Vissa reformer i påföljdssystemet föreslagit att systemet med<br>intensivövervakning med elektronisk kontroll permanentas.</p> <p>Sedan den 1 januari 1988 kan brottspåföljden skyddstillsyn under vissa<br>förutsättningar förenas med föreskrift om kontraktsvård. En sådan före-<br>skrift innebär att den dömde åläggs att genomgå behandling enligt en för<br>honom uppgjord behandlingsplan. Kontraktsvård skall i huvudsak vara<br>ett alternativ till fängelse och är framför allt avsedd för lagöverträdare<br>som har uttalade alkohol- eller narkotikaproblem. I fråga om behand-<br>lingen har i förarbetena (prop. 1986/87:106 s. 47 f) anförts att en form av<br>behandling skall kunna bestå av institutionsvård vid ett behandlingshem.</p> <p>Den vanligast förekommande vårdformen har också varit behandlings-<br>hem. I 52 % av fallen under budgetåret 1993/94 skedde således placering<br>på hem för vård eller boende eller på annat behandlingshem. Vårdtiderna<br>har varierat mellan en månad och två år. Korta behandlingstider på fyra -<br>fem veckor är vanliga.</p> <p>Om den planerade behandlingen är av avgörande betydelse för att på-<br>följden skall kunna bestämmas till skyddstillsyn med föreskrift om kon-<br>traktsvård, skall rätten i domslutet ange hur långt fängelsestraff som<br>skulle ha dömts ut, om fängelse i stället hade valts som påföljd. Detta<br>alternativa fängelsestraff, vars längd i praxis varierat från en månad till<br>två år och sex månader, har betydelse för vem som skall bära kostnaderna<br>för behandlingen. De vårdkostnader som uppkommer vid kontraktsvård<br>betalas, i enlighet med de principer för kostnadsfördelning vid<br>vårdplacering utanför anstalt med stöd av 34 § lagen om kriminalvård i<br>anstalt som år 1974 överenskommits mellan Kriminalvårdsstyrelsen och<br>Svenska kommunförbundet, av kriminalvården till den del de belöper på<br>tiden från och med första behandlingsdag på institution fram till tid-<br>punkten för en tänkt villkorlig frigivning alternativt frigivning vid straff<br>upp t.o.m. två månader, beräknad med utgångspunkt i det alternativa<br>fängelsestraff som angetts i domen. Tiden skall beräknas utan avräkning<br>för häktning eller anhållande. För kostnader som belöper på tiden därefter</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>122</p> <p>svarar den kommun där den dömde vistas. Har något alternativt straff inte<br>satts ut skall hemkommunen betala hela kostnaden.</p> <p>Till skillnad från vad som gäller i fråga om sjukpenning, som reduceras<br>vid vistelse på behandlingshem, påverkas inte pensionen i sig för den<br>som i anledning av en dom på kontraktsvård vistas på behandlingshem.<br>Om den dömde uppbär pension kan han dock få svara för egna levnads-<br>kostnader - såsom pengar till kläder, fickpengar resor m.m. - i högre<br>utsträckning än om han saknar inkomster.</p> <p>I de fall kommunen i anledning av en dom på kontraktsvård betalar<br>kostnaden för en vistelse på ett hem för vård eller boende eller ett famil-<br>jehem torde kommunen kunna ta ut ersättning av den intagne enligt 34 §<br>socialtjänstlagen för dennes uppehälle.</p> <p>En pensionsberättigad som dömts till rättspsykiatrisk vård anses vårdad<br>på sjukhus. Före den 1 januari 1998 debiterades den som uppbar hel<br>ålderspension eller hel förtidspension patientavgift för sådan vård enligt 2<br>kap. 12 § AFL motsvarande en tredjedel av summan av bl.a. folkpension<br>i form av ålderspension eller förtidspension enligt AFL och pen-<br>sionstillskott, dock högst 80 kr per dag. Den 1 januari 1998 fördes admi-<br>nistrationen av avgifter för pensionärer vid sjukhusvård över från försäk-<br>ringskassorna och Riksförsäkringsverket till sjukvårdshuvudmännen.<br>Från och med detta datum är det således sjukvårdshuvudmännen som<br>debiterar även pensionärer avgift för sjukhusvård. Enligt en i mars 1997<br>träffad överenskommelse mellan företrädare för Socialdepartementet och<br>Landstingsförbundet, gäller för år 1998 och tills vidare att de högsta<br>belopp som får tas ut är 80 kr per vårddag.</p> <p>Tvångspsykiatrikommittén (S 1995:11) har enligt direktiven<br>(dir. 1995:140) haft i uppdrag att beskriva och analysera principer och<br>regler för patientens betalningsansvar vid rättspsykiatrisk vård. I del-<br>betänkandet Vårdavgifter vid rättspsykiatrisk vård, m.m.<br>(SOU 1996:141) föreslog kommittén att en ny bestämmelse skulle införas<br>i AFL. Denna bestämmelse skulle innebära att för vaije dag då en<br>försäkrad bereds rättspsykiatrisk vård i form av påföljd i anledning av<br>brott skulle sjukpenningen minskas med 80 kr, dock högst med en tredje-<br>del av sjukpenningens belopp. Detta motsvarar den möjlighet som redan<br>finns att minska sjukpenningen när en missbrukare vårdas på t.ex. ett<br>behandlingshem. Därtill föreslogs att den dåvarande ordning med debite-<br>ring enligt 2 kap. 12 § AFL för pensionsberättigade personer som dömts<br>till rättspsykiatrisk vård skulle bibehållas. Kommittén föreslog vidare att<br>avgift för sjukhusvård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård skulle få tas<br>ut endast genom avdrag från utgående pension, sjukbidrag eller sjukpen-<br>ning.</p> <p>Till det anförda kommer att domstol, vid lagföring på grund av brott, i<br>vissa angivna fall enligt 31 kap. brottsbalken såsom påföljd kan<br>överlämna åt socialnämnden eller styrelse för hem där vård enligt lagen<br>(1988:870) om vård om missbrukare meddelas, att föranstalta om vården.<br>I sådana fall torde 34 § socialtjänstlagen vara tillämplig och skälig ersätt-<br>ning få tas ut av den dömde för dennes uppehälle.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>123</p> <h3>12.2 Regler i det reformerade pensionssystemet</h3> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Regeringens förslag: För den som är intagen i kriminalvårdsanstalt<br>eller är häktad skall garantipensionen, fr.o.m. den trettioförsta dagen<br>av ett sammanhängande frihetsberövande, reduceras. Garantipension<br>skall därvid utges med högst ett belopp som innebär att denna pension<br>tillsammans med utbetalad pension enligt lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension uppgår till 4,5 % av prisbasbeloppet per<br>månad. Även den som olovligen avvikit från anstalt anses i detta<br>sammanhang som intagen. Försäkringskassan skall kunna medge en<br>nära anhörig till den pensionsberättigade rätt att uppbära hela eller del<br>av den pension som har reducerats.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer i sak öve-<br>rens med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Försäkringskassan Västernorrland instämmer i<br>att det bör skapas enhetliga regler om minskning av pension för dem som<br>vistas på statliga institutioner men anser att sådan minskning bör ske<br>fr.o.m. första dagen. Göteborgs Allmänna försäkringskassa anser att ett<br>erläggande av avgift vore ett bättre alternativ men avvaktar med ytterli-<br>gare synpunkter till dess resultatet av den planerade översynen föreligger.<br>Uppsala läns allmänna försäkringskassa anser att förslaget visserligen<br>innebär en viss förbättring i förhållande till nuvarande regler men menar<br>att debitering av kostnader bör lösas på annat sätt av dels rättviseskäl,<br>dels administrativa skäl. Östergötlands läns allmänna försäkringskassa<br>tillstyrker förslaget att nedsättning av garantipensionen skall ske först<br>fr.o.m. den 31:a dagen. Samma försäkringskassa påpekar också att de<br>manuella underrättelserna om häktning i dag fungerar mycket dåligt och<br>efterlyser därför maskinella underrättelser alternativt samköming av kri-<br>minalvårdsregister och socialförsäkringsregister.</p> <p>Svenska Kommunförbundet avstyrker förslaget att göra åtskillnad mel-<br>lan statliga och kommunala institutioner.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som redovisats ovan är i dag reglerna<br>för avdrag på och bortfall av olika socialförsäkringsförmåner mycket<br>olika för dem som är föremål för vård eller av annan anledning försörjs<br>på det allmännas bekostnad. Regeringen delar den uppfattning som fram-<br>förts av några remissinstanser att det vore önskvärt att åstadkomma en<br>större enhetlighet på detta område. Frågan om en övergång till debitering<br>av avgifter för uppehälle för intagna på kriminalvårdsanstalter och häkten<br>innefattar emellertid starkt principiella ställningstaganden till huruvida<br>människor som är föremål för tvångsåtgärder från samhällets sida samti-<br>digt bör drabbas av en sådan debitering. Vi gör därför bedömningen att<br>frågan om ett system med avgiftsdebitering skall införas för pensions-<br>berättigade inom kriminalvården bör beredas i samband med en mer all-<br>män översyn av hur institutionsvistelse bör påverka socialförsäkrings-<br>förmåner. En sådan översyn planeras för närvarande inom Socialdeparte-<br>mentet. Mot den bakgrunden föreslår vi inte här någon regel om debite-<br>ring vid vistelse på kriminalvårdsanstalt m.m.</p> <p>124</p> <p>Även i det reformerade pensionssystemet bör det dock, enligt rege- Prop. 1997/98:152<br>ringens uppfattning, finnas regler om reduktion av pension för pensions-<br>berättigade som är häktade och intagna på kriminalvårdsanstalt.</p> <p>Reglerna om reduktion av pension vid vistelse på offentliga anstalter<br>eller institutioner har som redovisats ovan i avsnitt 12.1 hittills endast<br>omfattat folkpensionsförmåner och inte tilläggspension. Anledningen till<br>detta är att tilläggspensionen, till skillnad från det grundtrygghetssystem<br>som folkpensionen utgör, har karaktären av intjänad rättighet, vilken den<br>pensionsberättigade har ansetts i princip fritt bör få disponera över. In-<br>komstgrundad ålderspension i det reformerade pensionssystemet kommer<br>att grundas på livsinkomstprincipen och i förhållande till dagens system<br>kommer det att föreligga ett mer direkt samband mellan avgifter och<br>förmåner. Intjänad pensionsrätt i det reformerade pensionssystemet kan i<br>linje med detta sägas ha en än starkare karaktär av individuell rättighet.<br>Enligt regeringens uppfattning bör det därför inte heller i det reformerade<br>systemet finnas någon regel om reduktion av inkomstgrundad ålderspen-<br>sion.</p> <p>Beträffande garantipensionen som är avsedd att utgöra ett rent grund-<br>skydd är emellertid förhållandet annorlunda. Det kan te sig orimligt att<br>intagna skulle kunna uppbära ograverad garantipension samtidigt som de<br>får grundläggande behov av mat, kläder, sjukvård etc. täckta genom kri-<br>minalvårdens försorg. Detta gäller särskilt vid en jämförelse med exem-<br>pelvis löntagare, som under anstaltsvistelse i regel helt saknar inkomster.<br>Å andra sidan innebär en ordning som bygger på reducering av garanti-<br>pension att det belopp en intagen faktiskt undandras under vistelse på<br>anstalt kan variera mycket starkt beroende på förekomsten av sådan pen-<br>sion. Detta är i och för sig inte helt tillfredsställande vilket också påpe-<br>kats av Uppsala läns allmänna försäkringskassa. I mindre mån finns dock<br>även beträffande dagens reduceringsregler motsvarande effekt på sätt<br>som beskrivits ovan i detta avsnitt. I avvaktan på den ovan beskrivna<br>översynen av ett system med debitering föreslår vi att en regel om redu-<br>cering av garantipensionen införs i lagen om garantipension.</p> <p>I likhet med vad som i dag gäller enligt Riksförsäkringsverkets kungö-<br>relse om allmän pension vid viss anstaltsvård föreslår vi att det i be-<br>stämmelsen om reduktion av pension i lagen om garantipension före-<br>skrivs att pensionsberättigad vid olovlig avvikelse från anstalt alltjämt<br>skall anses som intagen vid bedömningen av om reducering av pension<br>skall ske. Som framgått av redogörelsen i avsnitt 12.1 torde det dock inte<br>längre föreligga något behov av en bestämmelse om uppräkning av pen-<br>sionen vid längre eller tidsobegränsad vistelse utanför anstalt eftersom<br>sådana vistelser i praktiken inte längre förekommer.</p> <p>Vi anser vidare att en intagen, liksom enligt nuvarande regler, bör få<br>behålla pension upp till ett visst belopp, det s.k. förbehållsbeloppet. Nu<br>gällande nivå, cirka 1 300 kr per månad, bör med viss justering för be-<br>skattningen av garantipensionen då tjäna som riktmärke. Med denna ut-<br>gångspunkt föreslår vid att förbehållsbeloppet bestäms till 4,5 % av pris-<br>basbeloppet per månad vilket för år 1998 före skatt motsvarar 1 638 kr.<br>Med hänsyn till garantipensionens karaktär av grundskydd bör den in-<br>tagne få behålla garantipension upp till förbehållsbeloppet endast i den<br>mån han eller hon inte är berättigad till inkomstgrundad ålderspension.</p> <p>125</p> <p>Detta innebär att inkomstgrundad ålderspension till skillnad från i dag, Prop. 1997/98:152<br>skall räknas in i förbehållsbeloppet. Om den inkomstgrundade ålderspen-<br>sionen överstiger förbehållsbeloppet reduceras alltså eventuell garanti-<br>pension ned till 0 kr.</p> <p>I det nuvarande systemet finns i andra stycket kungörelsen om pen-<br>sionsbelopp enligt 10 kap. 2 § första stycket AFL en regel om att Riks-<br>försäkringsverket, om den pensionsberättigade på grund av sitt tillstånd<br>inte kan tillgodogöra sig det förbehållsbelopp som normalt utges, får be-<br>sluta att sätta ned beloppet till lägst 500 kr per år. Beslut med tillämpning<br>av denna regel torde dock vara ytterligt ovanliga och det har, såvitt fram-<br>kommit, inte fattas några sådana beslut under senare år. Mot denna bak-<br>grund föreslår vi inte här någon motsvarande regel i det reformerade pen-<br>sionssystemet.</p> <p>Enligt nuvarande regel om reduktion av pension vid anstaltsvistelse<br>sker avdrag på pension först när en intagen under en hel kalendermånad,<br>dvs. fr.o.m. den första t.o.m. den sista dagen i en månad, vistats på an-<br>stalt. Denna regel har varit föremål för åtskillig kritik eftersom den med-<br>för att den som den första dagen i en månad påbörjar avtjänandet av ett<br>straff på en månad eller däröver drabbas av reducering för tiden fr.o.m.<br>första avtjänandedagen medan den som påböljar avtjänande den andra<br>dagen i en månad får pensionen reducerad, i fall då straffet är minst två<br>månader långt, först för tiden fr.o.m. den andra avtjänandemånaden.<br>Några mer beaktansvärda skäl för att i det reformerade systemet bibehålla<br>villkoret med kalendermånad föreligger inte och vi föreslår därför att det<br>inte införs någon sådan regel i det reformerade ålderspensionssystemet.<br>En konsekvens av detta är att även frihetsberövande som sträcker sig<br>över en del av en kalendermånad kan föranleda reducering av pension.</p> <p>Försäkringskassan Västernorrland har framfört att reducering av pen-<br>sion bör ske redan fr.o.m. första dagen för frihetsberövandet. Av inte<br>minst rent administrativa skäl anser regeringen det dock motiverat att en<br>viss tid löper innan pensionen börjar reduceras. Vi föreslår därför att re-<br>ducering skall påbörjas först efter 30 dagars sammanhängande frihetsbe-<br>rövande, varvid dock liksom i dag sammanräkning skall ske av, i före-<br>kommande fall, antalet dagar som den intagne varit häktad respektive<br>intagen i kriminalvårdsanstalt.</p> <p>För närvarande underrättas försäkringskassorna manuellt om häktning<br>av en pensionsberättigad och automatiskt via ADB beträffande intag-<br>ningar i kriminalvårdsanstalt. Östergötlands läns allmänna försäkrings-<br>kassa har påpekat att de manuella underrättelserna om häktning i dag<br>fungerar mycket dåligt och efterlyser därför maskinella underrättelser<br>alternativt samköming av kriminalvårdsregister och socialförsäkrings-<br>register. Frågor av detta slag bör emellertid, enligt regeringens uppfatt-<br>ning, övervägas i annat sammanhang, eventuellt i samband med den ovan<br>nämnda översynen. Vi lämnar därför här inte något förslag i denna del. I<br>vart fall vid kortare frihetsberövanden torde den föreslagna ordningen<br>med reducering avseende del av kalendermånad ställa krav på att reduce-<br>ringen kan ske i efterskott, dvs. reduceringen av pensionen verkställs<br>genom kvittning månaden efter den månad reduceringen avser. Detta bör<br>dock endast ske i den mån så kan ske enligt reglerna om återbetalning av<br>garantipension. Dessa regler är närmare beskrivna i avsnitt 8.4.</p> <p>126</p> <p>I det reformerade pensionssystemet torde vidare finnas behov av en re-<br>gel, motsvarande vad som i dag gäller enligt 10 kap. 2 § andra stycket<br>AFL, om att försäkringskassan skall kunna medge en nära anhörig till<br>den pensionsberättigade rätt att uppbära hela eller del av den pension som<br>reducerats i anledning av vistelsen på anstalt. Regeringen föreslår därför<br>att en sådan regel införs i lagen om garantipension. Liksom i dag bör<br>förutsättningen för ett sådant medgivande vara att den anhörige är<br>beroende av den pensionsberättigade för sin försörjning.</p> <p>Som redovisats i avsnitt 12.1 har systemet med reduktion av pension<br>för de grupper som vistas på hem för vård eller boende eller i familjehem<br>inom socialtjänsten i praktiken ersatts med ett system med avgiftsdebite-<br>ring för uppehälle enligt 34 § socialtjänstlagen. Den återstående grupp<br>beträffande vilken 10 kap. 3 § AFL är tillämplig och till vilken ålders-<br>pension kan komma att utges utgörs numera endast av dem som bor på<br>vårdhem som avses i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psy-<br>kiskt utvecklingsstörda. Som angetts i avsnitt 12.1 skall dessa vårdhem<br>vara avvecklade senast den 31 december 1999. Avveckling skall således<br>ha skett när de reformerade reglerna angående garantipension träder i<br>kraft år 2001. Mot bakgrund av detta saknas anledning att i lagen om<br>garantipension föra in någon bestämmelse motsvarande 10 kap. 3 § AFL.<br>Svenska Kommunförbundet har häremot invänt att någon åtskillnad inte<br>bör göras mellan statliga och kommunala institutioner. Denna skillnad<br>finns emellertid redan i dag enligt vad som redovisats ovan genom<br>möjligheten till avgiftsdebitering enligt 34 § socialtjänstlagen. I praktiken<br>innebär därför inte vårt förslag någon ändring i förhållande till nuvarande<br>regler.</p> <p>För försäkrade enligt AFL som på grund av brott dömts till kontrakts-<br>vård reduceras enligt 3 kap. 15 § andra stycket AFL, på begäran av den<br>som svarar för vårdkostnaderna, eventuell sjukpenning för vaije dag som<br>den försäkrade bereds vård på institution. Det belopp som sjukpenningen<br>minskas med betalas ut till den som har bekostat vården, dvs. antingen till<br>kriminalvården eller till en kommun. Avdraget på sjukpenning sker med<br>80 kr per dag, dock högst en tredjedel av sjukpenningens belopp. Enligt<br>nuvarande regler berörs däremot inte pension i sig vid institutionsvistelse<br>i anledning av en dom på kontraktsvård. Riksrevisionsverket har i sin<br>granskningsrapport 1995 beträffande Justitiedepartementets område<br>(RRV:s dnr 29-95-3231) anfört att en översyn av regelverket bör vidtas<br>för att få till stånd en mer enhetlig reglering vad beträffar hur vistelse på<br>behandlingshem i anledning av kontraktsvård skall inverka på<br>sjukpenning respektive pension. Kriminalvårdsstyrelsen har i ett yttrande<br>över granskningsrapporten biträtt verkets uppfattning.</p> <p>Som redovisats ovan i avsnitt 12.1 föreligger en möjlighet för kommu-<br>nerna att med stöd av 34 § socialtjänstlagen debitera en kontraktsvårds-<br>dömd viss ersättning, för närvarande 80 kr per dag, för kostnaderna för<br>den del av behandlingstiden som kommunen är betalningsansvarig för.</p> <p>Möjligheterna att på detta sätt debitera ersättning för uppehället enligt<br>34 § socialtjänstlagen har bl.a. motiverats med att det ur rehabiliterings-<br>synpunkt finns skäl för att en viss ersättning skall betalas. Vården av den<br>intagne inriktas på att han skall kunna leva ett självständigt liv och ta<br>ansvar för sin egen ekonomi. Att i mån av förmåga betala för sitt uppe-</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>127</p> <p>hälle har ansetts vara ett centralt inslag i en normal tillvaro. Detta intresse<br>gör sig naturligtvis i lika stor utsträckning gällande beträffande en pen-<br>sionsberättigad som i anledning av en dom på kontraktsvård på kriminal-<br>vårdens bekostnad vistas på behandlingshem.</p> <p>Liksom beträffande häktade och intagna på kriminalvårdsanstalt kan<br>det också te sig orimligt att en intagen på behandlingshem uppbär ogra-<br>verad grundskyddspension samtidigt som han eller hon tillhandahålls en<br>betydande del av normala förnödenheter på kriminalvårdens bekostnad.<br>Till detta kommer intresset av att personer som på grund av missbruk<br>vistas på behandlingshem i ekonomiskt avseende behandlas på ett mer<br>enhetligt sätt.</p> <p>Det framstår mot bakgrund härav som väl motiverat att införa en regel<br>som innebär en rätt för kriminalvården att, under tid då kriminalvården<br>står för kostnaden för vården, debitera en pensionsberättigad som vistas<br>på behandlingshem i anledning av en dom på kontraktsvård ersättning för<br>uppehället motsvarande vad som i dag gäller den som är sjukskriven un-<br>der sådan vistelse.</p> <p>En sådan regel om avgiftsdebitering vid vistelse på behandlingshem<br>bör dock vara aktuell för såväl olika former av ålderspension, som för<br>efterlevandepension och förtidspension. Systemet för efterlevande-<br>pension är för närvarande föremål för utredning och utredarens förslag<br>skall redovisas för regeringen senast den 30 juni 1998. Beträffande för-<br>tidspensionen har regeringen i den nyligen överlämnade propositionen<br>1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m., med riktlinjer för en re-<br>formering av dagens förtidspension, inte lämnat några förslag på området<br>med hänvisning till den planerade översynen av hur institutionsvistelser<br>bör påverka socialförsäkringsförmåner.</p> <p>Eftersom debitering för vistelse på behandlingshem kan komma att ske<br>vid pension enligt ett flertal lagar är det regeringens uppfattning att en<br>sådan regel i stället bör tas in i en särskild lag. Därtill kommer att det för<br>närvarande inte finns någon motsvarande debiteringsregel varför övervä-<br>gande i denna del lämpligen bör ske i den ovan nämnda översynen. Vi<br>lämnar därför inte heller här förslag till någon sådan bestämmelse.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <h2>13 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Särskilda folkpensionsförmåner</h2> <h3>13.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Inledning</h3> <p>I dagens grundskyddssystem kompletteras folkpensionen, pensionstill-<br>skottet och det särskilda grundavdraget med vissa särskilda folkpen-<br>sionsförmåner som utges som tillägg till folkpensionen. Dessutom ingår i<br>regelsystemet för folkpensioneringen några förmåner som utges som<br>självständiga förmåner.</p> <p>I det reformerade pensionssystemet skall grundskyddet i form av folk-<br>pension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag ersättas av garanti-<br>pensionen. Frågan är hur det skall förfaras med dessa särskilda folkpen-<br>sionsförmåner vid övergången till det reformerade pensionssystemet. De</p> <p>128</p> <p>förmåner som vi skall behandla i detta avsnitt är handikappersättning, Prop. 1997/98:152<br>vårdbidrag, särskilt pensionstillägg, hustrutillägg och bamtillägg.</p> <h3>13.2 Handikappersättning och vårdbidrag</h3> <p>Regeringens förslag: Handikappersättningen och vårdbidraget be-<br>hålls enligt nuvarande regler och görs om till självständiga förmåner.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer i överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anser att<br>det i den föreslagna lagen bör införas en bestämmelse som klart uttalar att<br>handikappersättningen och vårdbidraget kan omprövas och helt eller<br>delvis dras in vid ändrade förhållande. Länsrätten påpekar att, såvitt avser<br>handikappersättningen, detta redan i dag anses följa av vad som uttalats i<br>förarbeten angående handikappersättningens nivå. Handikappförbundens<br>Samarbetsorgan och Pensionärernas Riksorganisation har inget att<br>erinra mot förslaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Handikappersättning utges idag dels<br>som en självständig förmån, dels som tillägg till pension. Handikapper-<br>sättningen har sitt ursprung i bestämmelserna om invaliditetsersättning<br>och invaliditetstillägg som infördes vid tillkomsten av lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring, AFL. Ersättningarna motiverades av de särskilda<br>behov som de som är svårt invalidiserade har på grund av höjda levnads-<br>kostnader och försämrade möjligheter till normal livsföring och att dessa<br>behov inte tillgodosågs genom de generella pensionsförmånerna. Han-<br>dikappersättning enligt nuvarande regler utges till den som för avsevärd<br>tid har fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller<br>hon i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,<br>för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan eller i<br>övrigt har betydande merutgifter på grund av sin nedsatta funktionsför-<br>måga. Ersättningen uppgår, beroende på hjälpbehovets omfattning, till<br>69, 53 eller 36 % av prisbasbeloppet. Ersättningen är inte skattepliktig.</p> <p>Handikappersättning kan utges även efter 65 års ålder under förutsätt-<br>ning att den försäkrade har fått funktionsförmågan nedsatt före denna<br>tidpunkt och behovet av ersättning alltjämt kvarstår. Behovet av handi-<br>kappersättning skall omprövas när den försäkrade tillerkänns förtids-<br>eller ålderspension. De samordningsregler som idag gäller innebär att<br>handikappersättningen anpassas till att förtids- eller ålderspension utges.<br>När ålderspensionen börjar utges skall handikappersättningen utges på<br>grundval av samma antal år med pensionspoäng eller samma bosätt-<br>ningstid som ligger till grund för beräkningen av folkpensionen. Förutom<br>att en omprövning av behovet av handikappersättning alltid skall göras<br>när den försäkrade tillerkänns förtids- eller ålderspension sker dessutom<br>en automatisk förändring av storleken på ersättningen till den som är<br>blind. Sådan ersättning uppgår för tid före förtids- eller ålderspension till<br>69 % av prisbasbeloppet och för tid därefter till 36 % av prisbasbeloppet.</p> <p>129</p> <p>5 Riksdagen 1997/98 1 saml. Nrl52</p> <p>Som påpekats av länsrätten i Göteborgs och Bohuslän kan förutsätt-<br>ningarna för en försäkrads rätt till handikappersättning även skifta till<br>följd av andra omständigheter. I förarbetena till den aktuella bestämmel-<br>sen betonas också att den försäkrade enligt 16 kap. 8 § ålagts en skyldig-<br>het att anmäla ändrade förhållanden till försäkringskassan (prop. 1974:129<br>s. 110).</p> <p>Den 1 juli 1964 infördes en rätt till vårdbidrag i form av invaliditets-<br>ersättning för dem som var under 16 år och som på grund av sjukdom,<br>psykisk efterblivenhet, vanförhet eller annat lyte för avsevärd tid och i<br>avsevärd omfattning var i behov av särskild tillsyn och vård. Bakgrunden<br>till att ersättningsformen infördes var oron för att föräldrar av ekono-<br>miska skäl skulle kunna känna sig tvingade att lämna sitt handikappade<br>barn till vård på institution. Generellt ansågs det kunna förutsättas att<br>familjer med handikappade barn förorsakades merkostnader och hade en<br>större arbetsbörda än familjer med friska barn. Ersättningen var avsedd<br>att i någon mån kompensera föräldrarna för den ökade belastningen och<br>att underlätta för dem att i materiellt avseende bättre sörja för barnen.<br>Från och med den 1 januari 1974 särskildes vårdbidraget från<br>invaliditetsersättningen till ett fristående bidrag som skulle tillkomma den<br>förälder som vårdade barnet i stället för som tidigare, barnet självt.<br>Vårdbidraget blev därmed också pensionsgrundande för den förmåns-<br>berättigade.</p> <p>Idag utges vårdbidrag som en självständig ersättning till försäkrad för-<br>älder för vård av barn under 16 år om barnet på grund av sjukdom, psy-<br>kisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader<br>är i behov av särskild tillsyn eller vård. Vid bedömningen av om rätt till<br>vårdbidrag föreligger skall även beaktas sådana merkostnader som upp-<br>kommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Sedan den 1 janu-<br>ari 1998 gäller att vårdbidrag skall kunna beviljas även i fall då det enbart<br>är fråga om merkostnader. Helt vårdbidrag uppgår till 250 % av<br>prisbasbeloppet men kan, om enbart behovet av särskild tillsyn och vård<br>grundar rätt till hel förmån, höjas med maximalt 69 % av prisbasbeloppet<br>som ersättning för merkostnader. Om bidrag skall utges endast för<br>merkostnader skall bidraget bestämmas till 62,5 % eller 36 % av prisbas-<br>beloppet beroende på merkostnadernas storlek. Bidraget utges ograverat<br>utan hinder av om den berättigade samtidigt uppbär pension. Behovet av<br>bidrag skall dock omprövas minst vartannat år, om det inte finns skäl för<br>omprövning med längre mellanrum.</p> <p>Handikappersättningen utges i dag till dem som på grund av sitt funk-<br>tionshinder har betydande merutgifter och vårdbidraget utges för att i viss<br>mån täcka de ökade kostnader föräldrar till handikappade barn har på<br>grund av det särskilda tillsynsbehovet och merkostnaderna i övrigt. De<br>behov som dessa förmåner är avsedda att tillgodose täcks inte av någon<br>förmån i det reformerade ålderspensionssystemet. Behovet av dessa sär-<br>skilda förmåner kvarstår således. Det finns därför enligt regeringens upp-<br>fattning inte skäl att förändra dessa förmåner vid övergången till det re-<br>formerade ålderspensionssystemet. Inte heller finns skäl att minska ål-<br>derspensionen på grund av att handikappersättning eller vårdbidrag utges.<br>Den samordning som idag finns såvitt gäller handikappersättningen och<br>som innebär dels att en omprövning skall ske när den förmånsberättigade</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>130</p> <p>beviljas förtids- eller ålderspension, dels att handikappersättningen i vissa<br>fall automatiskt skall minskas bör dock kvarstå. Som angetts ovan finns i<br>dag en bestämmelse i 16 kap. 8 § AFL som gäller även för de här aktuella<br>förmånerna och som innebär att den försäkrade är skyldig att anmäla<br>sådana ändrade förhållanden som innebär att rätten till förmånen<br>påverkas. Vi föreslår att en motsvarande bestämmelse införs i en ny lag<br>om handikappersättning och vårdbidrag. Som ett förtydligande föreslår vi<br>också att det därtill införs en särskild bestämmelse om att handikapper-<br>sättningen eller vårdbidraget kan omprövas om förutsättningarna ändrats<br>i sådan omfattning att rätten till förmånen har påverkats. Som redovisats<br>ovan anses detta redan i dag följa som en effekt av anmälningsskyldig-<br>heten i 16 kap. 8 § AFL och förslaget utgör därför ingen avvikelse i för-<br>hållande till vad som i praktiken redan gäller. Den åtgärd som vi sam-<br>mantaget föreslår beträffande handikappersättningen och vårdbidraget är<br>då endast att dessa förmåner lagtekniskt görs om från särskilda folkpen-<br>sionsförmåner till fristående förmåner.</p> <h3>13.3 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;S ärskilt pensionstillägg</h3> <p>Regeringens förslag: Det särskilda pensionstillägget behålls enligt<br>nuvarande regler som en tilläggsförmån till ålderspension. Förmånen<br>begränsas dock fr.o.m. den 1 januari 1999 till att endast gälla för dem<br>som är födda år 1953 eller tidigare. Möjligheten att tillgodoräknas<br>vårdår för särskilt pensionstillägg avskaffas för tid efter den 1 januari<br>1999. Som vårdår skall inte tillgodoräknas år när föräldern har tillgo-<br>doräknats pensionspoäng eller pensionsrätt för ålderspension.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Bohusläns allmänna försäkringskassa anser att<br>förslaget om begränsningar från år 1999 i rätten till särskilt pen-<br>sionstillägg och rätten att tillgodoräknas vårdår är bra med tanke på att<br>samhällsstödet för dessa grupper har förbättrats. Handikappförbundens<br>Samarbetsorgan och Pensionärernas Riksorganisation har inget att<br>erinra mot förslaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Särskilt pensionstillägg utges enligt<br>nuvarande regler som ett tillägg till folkpension i form av ålderspension<br>till förälder som under minst sex år har vårdat sjukt eller handikappat<br>barn och som därvid har avstått från förvärvsarbete. Förutom till förälder<br>kan särskilt pensionstillägg utges till särskilt förordnad vårdnadshavare,<br>styvförälder eller den som med socialnämndens medgivande har haft<br>hand om barnet i syfte att adoptera det.</p> <p>Förmånen, som infördes den 1 januari 1991, tillkom för att ge en viss<br>kompensation för uteblivna förvärvsinkomster och ingen eller låg<br>tilläggspension till föräldrar som långvarigt lagt ner en betydande ar-<br>betsinsats för att vårda ett sjukt eller handikappat bam och därmed avstått<br>från pensionsgrundande förvärvsarbete. Redan när förmånen infördes<br>angavs att denna var att betrakta som en övergångslösning för dem som<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>131</p> <p>inte hade kommit i åtnjutande av vårdarlön vid vård av sjukt eller Prop. 1997/98:152<br>handikappat bam. Som angetts ovan i avsnitt 13.2 infördes den 1 januari<br>1974 ett skattepliktigt och pensionsgrundande vårdbidrag att utges till<br>föräldrar som vårdar sjukt eller handikappat bam. I motiven till reglerna<br>om särskilt pensionstillägg angavs därför att vårdbidrag eller vårdarlön<br>som är pensionsgrundande borde utges till föräldrar som vårdar sjukt<br>eller handikappat bam. Det särskilda pensionstillägget var således redan<br>när det infördes avsett framför allt för föräldrar vars huvudsakliga för-<br>värvsaktiva tid redan hade passerat.</p> <p>Som vårdår för särskilt pensionstillägg räknas kalenderår under vilket<br>föräldern eller annan berättigad större delen av året vårdat sjukt eller<br>handikappat bam och dessutom barnet under större delen av året fått hel<br>förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning. Normala<br>avbrott såsom vistelse i skola påverkar inte rätten att tillgodoräkna vård-<br>år. Som vårdår räknas inte år då föräldern eller annan berättigad har haft<br>förtidspension eller sjukbidrag under större delen av året, har tillgodo-<br>räknats pensionspoäng eller skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om<br>tilläggspensionsavgift hade betalts respektive om undantagande från för-<br>säkringen för tilläggspension inte hade förelegat.</p> <p>Någon övre åldersgräns ligger inte i uttrycket bam. Däremot finns en<br>undre åldersgräns genom att barnet under större delen av vårdåret skall<br>ha fått hel förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning.<br>Dessa förmåner kan endast utges från och med den tidpunkt då bamet<br>fyllt 16 år. Enligt särskilda övergångsregler till lagstiftningen skall dock<br>med vårdår likställas varje kalenderår fr.o.m. år 1964 t.o.m. år 1973,<br>under vilket föräldern har vårdat ett sjukt eller handikappat bam som inte<br>uppnått 16 års ålder om bamet då har fått vårdbidrag i form av<br>invaliditetsersättning. Motivet för dessa särskilda regler är att invalidi-<br>tetsersättningen, till skillnad från det nu gällande vårdbidrag, inte var<br>pensionsgrundande. För vård av handikappat eller sjukt bam över 16 år<br>angavs vidare i motiven till det särskilda pensionstillägget att en pen-<br>sionsgrundande vårdarlön borde utges men att, då så inte skett i förfluten<br>tid, det var rimligt att ge en viss kompensation till dessa föräldrar för<br>mistad eller låg tilläggspension. Sedan den 1 januari 1994 finns regler om<br>ersättning till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig<br>assistans, assistansersättning. Dessa regler innebär att det finns möjlighet<br>att med allmänna medel bekosta den hjälp som den funktionshindrade<br>behöver. Ersättningen betalas ut som en pensionsgrundande lön till den<br>personliga assistenten.</p> <p>Storleken på det särskilda pensionstillägget är beroende av antalet<br>vårdår som föräldern kan tillgodoräkna sig mellan sex och femton år. För<br>sex tillgodoräknade vårdår är ersättningen fem procent av prisbas-<br>beloppet per år och för varje ytterligare tillgodoräknat vårdår ökas ersätt-<br>ningen med fem procent av prisbasbeloppet. Den maximala ersättning<br>som kan utges är således 50 procent av prisbasbeloppet.</p> <p>132</p> <p>I december månad 1997 uppbars särskilt pensionstillägg av 1 126 folk- Prop. 1997/98:152<br>pensionärer. Utgiften för det särskilda pensionstillägget beräknas för år<br>1998 uppgå till 14 miljoner kr. Riksförsäkringsverket har beräknat att<br>antalet personer med särskilt pensionstillägg kommer att stabiliseras på<br>en nivå mellan 1 100 och 1 200 personer.</p> <p>I det reformerade pensionssystemet ges inte någon särskild kompen-<br>sation för sådan vårdtid som det särskilda pensionstillägget är avsett att<br>täcka. Frågan är då om det finns skäl att behålla förmånen vid över-<br>gången till det reformerade ålderspensionssystemet för att kompensera<br>föräldrar som i förfluten tid avstått från pensionsgrundande förvärvs-<br>arbete för att vårda sitt sjuka eller handikappade bam.</p> <p>Det särskilda pensionstillägget var redan när det infördes tänkt som en<br>övergångslösning för att i pensionshänseende kompensera föräldrar som<br>under en längre tid avstått från förvärvsarbete för att vårda sina bam utan<br>att erhålla någon pensionsgrundande kompensation för detta arbete. Ut-<br>gångpunkten var att dessa föräldrar i framtiden skulle erhålla pensions-<br>grundande vårdbidrag eller vårdarlön för sitt arbete. Därefter har dess-<br>utom tillkommit möjligheten att i många av de här avsedda fallen erhålla<br>assistansersättning.</p> <p>Även om möjligheten till kompensation idag finns genom olika former<br>av samhällsstöd är det regeringens uppfattning att för förfluten tid de skäl<br>som utgjorde motiven för införandet av det särskilda pensionstillägget,<br>alltjämt är gällande. Det är sålunda fortfarande angeläget att kompensera<br>föräldrar som har gått miste om pensionsrättigheter därför att de under en<br>längre tid har avstått från förvärvsarbete för att vårda sitt sjuka eller han-<br>dikappade bam. För yngre personer som har en stor del av sin för-<br>värvsaktiva tid framför sig menar vi däremot att det kan ifrågasättas om<br>det finns skäl att behålla förmånen. För att i möjligaste mån begränsa den<br>tid under vilken förmånen kommer att bestå anser vi det därför rimligt att<br>endast bibehålla förmånen för dem som är födda år 1953 eller tidigare.</p> <p>Enligt nuvarande regler tillgodoräknas som vårdår för beräkning av<br>särskilt pensionstillägg endast år när föräldern inte har tillgodoräknats<br>pensionspoäng. Överfört på det reformerade pensionssystemet skall på<br>motsvarande sätt uteslutas år när föräldern har tillgodoräknats pensions-<br>grundande inkomst eller pensionsgrundande belopp. Härigenom kan inte<br>samma år tillgodoräknas en och samme förälder både som bamår och<br>som vårdår för särskilt pensionstillägg. För tiden efter den 1 januari 1994,<br>när möjligheten till assistansersättning infördes, torde i princip behovet<br>av tillgodoräknande av vårdår för särskilt pensionstillägg ha upphört.<br>Redan vid denna tidpunkt kunde det därför ha funnits skäl att avskaffa<br>möjligheten att för tid framåt tillgodoräkna vårdår för särskilt<br>pensionstillägg. När så inte skett bör enligt regeringens uppfattning möj-<br>ligheten att i framtiden tillgodoräkna vårdår för särskilt pensionstillägg<br>avskaffas i vart fall vid införandet av de reformerade pensionsreglema<br>den 1 januari 1999.</p> <p>133</p> <h3>13.4 Hustrutillägg</h3> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Regeringens förslag: Hustrutillägget behålls enligt gällande över-<br>gångsregler. Nivån för hustrutillägget till kvinnor vars make uppbär<br>ålderspension och som kan tillgodoräkna sig en försäkringstid om<br>minst 40 år för garantipension, skall vara skillnaden mellan å ena si-<br>dan två gånger garantipensionens basnivå för gifta och å andra sidan<br>garantipensionens basnivå för ogift. Summan av hel garantipension<br>och hel pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension upp<br>till 1,9 gånger prisbasbeloppet skall inte räknas med vid inkomstpröv-<br>ningen av hustrutillägget.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Bohusläns allmänna försäkringskassa uttrycker<br>en förhoppning om att Riksförsäkringsverkets översyn av hustrutilläggen<br>skall leda till att förmånen inte behöver överföras till det reformerade<br>pensionssystemet. Göteborgs allmänna försäkringskassa framhåller att<br>en överflyttning av reglerna om de nuvarande tilläggsförmånema till det<br>nya ålderspensionssystemet medför att detta system kompliceras<br>ytterligare och därmed blir mer svårtillgängligt för den enskilde<br>individen. Försäkringskassan anser därför att frågan om en avlösning<br>med t.ex. en livränta bör prövas främst för hustrutillägg och bamtillägg.<br>Handikappförbundens Samarbetsorgan och Pensionärernas Riks-<br>organisation har inget att erinra mot förslaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Hustrutillägg är en inkomstprövad<br>förmån som kan utges till kvinnor vars make uppbär folkpension i form<br>av förtidspension eller ålderspension. Förmånen i dess nuvarande form<br>infördes vid tillkomsten av AFL i en separat lag (1962:392) om hustru-<br>tillägg och bostadstillägg. En motsvarande förmån hade dock funnits se-<br>dan slutet av 1940-talet. När tillägget infördes i lagstiftningen var det<br>naturligt att tillskapa speciella förmåner som tog sikte på den situationen<br>att hustrun var hemmafru och mannen förvärvsarbetande. När mannens<br>inkomster minskade genom att han gick i pension och familjen hänvisa-<br>des att leva på bara hans folkpension, ansågs det därför som rimligt att<br>pensionen höjdes med ett särskilt tillägg om hustrun nått en relativt hög<br>ålder men ännu inte själv var berättigad till folkpension. Med den sam-<br>hällsutveckling som därefter ägt rum och då framför allt de förändringar<br>som har skett beträffande makars ekonomiska situation har tillägget<br>alltmer kommit att stå i mindre god överensstämmelse med samhällsut-<br>vecklingen. Förmånen är därför numera under avveckling.</p> <p>Sedan den 1 januari 1990 nybeviljas hustrutillägg endast till kvinnor<br>som är födda år 1934 eller tidigare och som har fyllt 60 år och längst till<br>dess de har fyllt 65 år. Reglerna återfinns numera i lagen (1994:309) om<br>hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension. Några hustrutillägg<br>kommer enligt bestämmelserna i den lagen inte att utges efter år 1999<br>eftersom de kvinnor som är födda år 1934 eller tidigare då kommer att ha<br>fyllt 65 år. Enligt övergångsreglerna till lagen skall emellertid för kvinnor<br>som är födda år 1935 eller senare och som hade rätt till hustrutillägg i<br></p> <p>134</p> <p>december 1989 och som vid utgången av år 1994 alltjämt uppbar sådant Prop. 1997/98:152<br>tillägg, bestämmelserna i den tidigare lagen (1962:392) om hustrutillägg<br>och kommunalt bostadstillägg tillämpas. Enligt denna tidigare lag skulle<br>hustrutillägg som huvudregel utges endast till kvinnor mellan 60 och<br>65 år. Om det förelåg särskilda skäl kunde dock hustrutillägg även be-<br>viljas en hustru som inte hade fyllt 60. Eftersom de som är födda år 1935<br>eller senare inte hade fyllt 60 år i december 1989 måste de som kan<br>omfattas av övergångsreglerna ha beviljats hustrutillägg av särskilda skäl.</p> <p>Sådana särskilda skäl har i praxis ansetts vara</p> <p>- att mannen vårdas i hemmet och hans tillstånd är sådant att han inte</p> <p>kan lämnas utan tillsyn och hjälp,</p> <p>- att hustrun med hänsyn till att det finns små bam i hemmet inte kan<br>utföra förvärvsarbete av betydenhet,</p> <p>- att hustrun på grund av egen sjuklighet inte kan utföra förvärvsar-<br>bete av någon betydenhet, eller att hustrun har fyllt 55 år och på<br>grund av arbetsmarknadsförhållandena på bostadsorten är förhind-<br>rad att utföra förvärvsarbete av någon betydenhet.</p> <p>För närvarande är det 52 kvinnor som uppbär hustrutillägg på grund av<br>särskilda skäl. Dessa kvinnor är födda mellan åren 1936 och 1958. De<br>utbetalade beloppen varierade i januari 1998 mellan 2 228 kr och<br>41 558 kr per år. Enligt en översyn som Riksförsäkringsverket har gjort<br>på uppdrag av regeringen kommer antalet hustrutillägg år 2001 att vara<br>mellan 35 och 40 stycken. De beräknade kostnaderna kommer då att<br>uppgå till 700 000-800 000 kr. Antalet hustrutillägg och kostnaden här-<br>för kommer därefter att successivt sjunka. Det dröjer dock ytterligare<br>cirka 20 år innan förmånen är helt avvecklad.</p> <p>Hustrutillägg enligt bestämmelserna i lagen om hustrutillägg och<br>kommunalt bostadstillägg motsvarar skillnaden mellan å ena sidan det<br>sammanlagda beloppet av folkpension i form av ålderspension och pen-<br>sionstillskott till sådan pension för två makar samt å andra sidan folkpen-<br>sion i form av ålderspension och pensionstillskott till sådan pension för<br>en ogift ålderspensionär. Oreducerat utges hustrutillägget därför med<br>1,165 minskade prisbasbelopp. Hustrutillägget är dock inkomstprövat<br>och reduceras med 60 % av den pensionsberättigades årsinkomst som<br>överstiger 750 kr. Vid inkomstberäkningen skall i fråga om makar, års-<br>inkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras samman-<br>lagda årsinkomst. Som inkomst räknas inte bl.a. folkpension och ATP i<br>den mån denna pension har föranlett minskning av pensionstillskottet.<br>För en kvinna som uppbär hustrutillägg och som själv inte har någon<br>inkomst innebär detta att tillägget minskas med 60 % av hälften av man-<br>nens ålderspension som överstiger 750 kr + 1,34 minskade prisbasbelopp.<br>I den mån bostadstillägg också utges skall dock avräkning i första hand<br>ske på detta tillägg och eventuell återstående icke samordnad inkomst<br>minskar hustrutillägget. Hustrutillägg berättigar till särskilt grundavdrag.<br>Det angivna beloppet är därför för kvinnor utan andra inkomster ett<br>nettobelopp.</p> <p>135</p> <p>Någon motsvarighet till hustrutillägget är inte avsett att finnas i det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Om de nuvarande reglerna behålls<br>kommer som angetts ovan tillägget att finns kvar under relativt lång tid<br>även om det är en mycket begränsad grupp som kommer att uppbära<br>sådant tillägg. Regeringens delar i och för sig den uppfattning som<br>framförts av Göteborgs allmänna försäkringskassa att det skulle vara<br>önskvärt att så långt möjligt undvika att överföra sådana förmåner till det<br>reformerade pensionssystemet som inte för framtiden skall finnas i detta<br>system. Å andra sidan kan de skäl som har föranlett att förmånen<br>övergångsvis har behållits alltjämt föreligga. Beträffande hustrutillägget<br>kommer detta endast att finnas kvar efter år 1999 för kvinnor som redan<br>hade beviljats sådant tillägg i december 1989 och därefter utan avbrott<br>har fortfarit att uppbära förmånen. Det ansågs när en successiv<br>avveckling av hustrutillägget förslogs att lagstiftningen i detta avseende<br>inte borde ges tillbakaverkande kraft utan att de kvinnor som redan<br>uppbar hustrutillägg även i fortsättningen borde få sin rätt till sådant<br>tillägg prövad enligt de tidigare reglerna. Den av Riksförsäkringsverket<br>vidtagna översynen av förmånen har visat att av de redovisade 52 nu<br>utgående förmånerna kommer försäkringskassan att i 14 av fallen pröva<br>om rätten till förmån alltjämt föreligger. Riksförsäkringsverket har av de<br>insända handlingarna dragit slutsatsen att indragning kan komma i fråga i<br>mer än hälften av dessa fall. Därutöver noterar Riksförsäkringsverket att<br>statistiskt sett bör 6 av de återstående personerna beviljas förtidspension.<br>Kvar blir då 35-40 personer, vilket också enligt vad som angetts ovan är<br>Riksförsäkringsverkets uppskattning av antalet kvinnor med hustrutillägg<br>år 2001. Resultatet av Riksförsäkringsverkets genomgång är således att<br>det vid ingången av år 2001 med stor sannolikhet alltjämt kommer att<br>finnas kvinnor som är berättigade till hustrutillägg. Göteborgs allmänna<br>försäkringskassa har i ett sådant perspektiv uttryckt att frågan om en<br>avlösning med t.ex. livränta borde prövas. Även Riksförsäkringsverket<br>har i sin redovisning över regeringsuppdraget angett som en lösning att<br>de berörda kvinnorna skulle kunna kompenseras med ett engångsbelopp.</p> <p>Regeringen delar inte denna uppfattning. Att genom en engångsutbe-<br>talning lösa ut personer som annars skulle göra en ekonomisk förlust vid<br>borttagande av en socialförsäkringsförmån är enligt vår bedömning yt-<br>terst tveksamt. Inte sällan skyddas vissa grupper vid förändringar i för-<br>månssystemen genom generösa övergångsregler vilket också är vad som<br>har gjorts beträffande hustrutillägget. I den mån det finns önskemål om<br>att en förmån i stället helt skall tas bort sker detta då utan övergångsreg-<br>ler varvid personer som uppbär förmånen för framtiden går miste om<br>denna. Som angetts ovan är regeringen inte beredd att låta hustrutillägget<br>upphöra enligt nu gällande övergångsbestämmelser vid övergången till<br>det reformerade pensionssystemet. Den enda godtagbara lösningen är då<br>enligt vår mening att låta dessa övergångsbestämmelser gälla även efter<br>år 2001 med en anpassning till de reformerade ålderspensionsreglema.</p> <p>För att i ett fullt beskattat system motsvara nuvarande nivå föreslår vi<br>att hustrutillägget till kvinnor vars make uppbär ålderspension skall ut-<br>göra skillnaden mellan å ena sidan två gånger garantipensionens basnivå<br>för gifta och å andra sidan garantipensionens basnivå för ogift, dvs.<br>1,67 gånger prisbasbeloppet. Om mannen uppbär andelsberäknad<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>136</p> <p>garantipension enligt 3 kap. 6 § lagen om garantipension eller skulle ha Prop. 1997/98:152<br>uppburit sådan andelsberäknad pension om rätt till garantipension<br>förelegat, skall hustrutillägget utges med motsvarande andel av helt<br>tillägg.</p> <p>Hustrutillägget är som angetts ovan idag inkomstprövat varvid som<br>hustruns årsinkomst anses hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst.<br>Som inkomst räknas inte bl.a. folkpension och ATP-pension i den mån<br>denna pension har föranlett minskning av pensionstillskottet. För att<br>uppnå motsvarande resultat i det reformerade ålderspensionssystemet<br>bör, för en kvinna vars make uppbär hel ålderspension, som inkomst inte<br>räknas garantipension och pension enligt lagen om inkomstgrundad ål-<br>derspension upp till garantipensionens basnivå för gifta, 1,9 prisbas-<br>belopp.</p> <h3>13.5 Bamtillägg</h3> <p>Regeringens förslag: Bamtillägget behålls enligt gällande övergångs-<br>regler. För en försäkrad förälder som uppbär ålderspension och som<br>kan tillgodoräknas en försäkringstid om minst 40 år för garantipen-<br>sion, skall hel pension som uppgår till högst 2,13 gånger prisbasbe-<br>loppet inte reducera bamtillägget.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Bohusläns allmänna försäkringskassa anser att<br>det finns skäl att behålla bamtillägget då detta kommer att vara avvecklat<br>vid utgången av år 2005. Göteborgs allmänna försäkringskassa hävdar<br>dock att frågan om avlösning med t.ex. livränta bör prövas för<br>bamtillägget. Handikappförbundens Samarbetsorgan och Pensionä-<br>rernas Riksorganisation har inget att erinra mot förslaget.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Bamtillägg utges för vaije bam under<br>16 år till en försäkrad förälder som uppbär ålderspension eller för-<br>tidspension. Helt bamtillägg utges med 26 % av det minskade prisbas-<br>beloppet eller, om bamet är berättigat till barnpension, med 10 % av det<br>minskade prisbasbeloppet. Bamtillägget reduceras med hänsyn till den<br>försäkrades eventuella tilläggspension genom att tillägget minskas med<br>hälften av tilläggspensionen i den mån denna för år räknat överstiger ett<br>halvt prisbasbelopp.</p> <p>Syftet med bamtillägget är att det skall bidra till den pensionerade för-<br>älderns kostnader för bamet. Förmånen i dess nuvarande utformning till-<br>kom i samband med införandet av AFL och ersatte då de särskilda in-<br>komstprövade barnbidrag som dessförinnan kunde utges till pensions-<br>tagare med bam. Motivet för införandet av tillägget var främst att folk-<br>pensionsförmånerna då inte ansågs tillräckliga för att täcka kostnaderna<br>för bam till pensionstagaren. Behovet av tillägg har, liksom tanken var,<br>successivt minskat i takt med tilläggspensioneringens utbyggnad. Därtill<br>har det förhållandet att grundnivån inom folkpensioneringen har<br>förstärkts betydligt inneburit att bamtilläggets betydelse har minskat. Mot<br></p> <p>137</p> <p>denna bakgrund ansågs bamtillägget ha spelat ut sin roll och avskaffades<br>i princip år 1990. Det ansågs dock inte att avskaffandet av bamtillägget<br>borde medföra försämrade pensionsförmåner för försäkrade som vid<br>tidpunkten för avskaffandet av förmånen redan hade rätt till bamtillägg.<br>Enligt övergångsbestämmelser utbetalas därför bamtillägg även för tid<br>efter den 1 januari 1990 till dem som hade rätt till bamtillägg i december<br>månad 1989. Detta innebär att tillägget kommer att upphöra vid utgången<br>av år 2005 när de yngsta barnen som tillägget avser har fyllt 16 år.</p> <p>Bamtillägget är framför allt en förmån som utges till förtidspensionärer<br>eftersom antalet ålderspensionärer med bam under 16 år är begränsat. I<br>december månad 1997 uppbar 83 ålderspensionärer bamtillägg. Utgiften<br>för bamtillägg uppgick samma år till cirka en miljon kronor och beräknas<br>för de kommande åren understiga detta belopp.</p> <p>Någon motsvarighet till bamtillägget kommer inte att finnas i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet. Bamtillägget är under avveckling och<br>kommer helt att ha upphört vid utgången av år 2005. Det skulle onek-<br>ligen medföra administrativa vinster att redan vid övergången till det re-<br>formerade ålderspensionssystemet helt avskaffa bamtillägget. På samma<br>sätt som när det gäller hustrutillägget kan det emellertid enligt vår upp-<br>fattning ifrågasättas om det finns skäl att ompröva de motiv som funnits<br>för de övergångsregler som nu gäller. För bamtilläggets del är det dess-<br>utom en förhållandevis kort övergångstid det gäller. Regeringen anser<br>därför att bamtillägget bör behållas med i sak oförändrade regler.</p> <p>Idag reduceras bamtillägget med hälften av den försäkrades tilläggs-<br>pension i den mån denna för år räknat överstiger halva prisbasbeloppet.<br>Fritt från samordning är således folkpensionsbeloppet jämte ett halvt<br>prisbasbelopp. Överfört till det reformerade pensionssystemet anser vi det<br>rimligt att bestämma fribeloppet för den som uppbär hel ålderspension till<br>ett belopp motsvarande garantipensionens basnivå för ogifta, 2,13 pris-<br>basbelopp.</p> <h2>14 Förändringar inom ramen för nuvarande<br>regelsystem</h2> <p>Regeringens förslag: Reglerna om att gmndskydd inom ålderspen-<br>sioneringen inte skall kunna utges före 65 års ålder skall, för personer<br>födda år 1938 eller senare, börja gälla år 1999.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Statens löne- och pensionsverk tillstyrker försla-<br>get.</p> <p>Riksskatteverket har inte något att erinra mot förslaget och anmärker att<br>detta kan ses som ett led i avvecklingen av det särskilda grundavdraget.</p> <p>Östergötlands läns allmänna försäkringskassa påpekar att de föränd-<br>ringar som föreslås kräver särskilda informationsinsatser. Bohusläns all-<br>männa försäkringskassa menar att de åldersgrupper som berörs av för-<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>138</p> <p>slaget kommer i kläm, och att försäkringskassorna därför måste kunna Prop. 1997/98:152<br>förklara vad ett tidigt uttag (hittills benämnt förtida uttag) innebär och<br>hur det kommer att slå vid omräkningen år 2001. Även Göteborgs all-<br>männa försäkringskassa poängterar att förslaget initialt medför problem<br>för individerna i de aktuella årsklasserna att överblicka effekterna av ett<br>tidigt uttag av ålderspension enligt nuvarande regler. Eftersom försäk-<br>ringskassan inte kommer att ha tillgång till relevanta uppgifter förrän i<br>slutet av år 1999 kan försäkringskassan inte dessförinnan lämna den re-<br>dan nu efterfrågade informationen om de mera långsiktiga effekterna av<br>ett tidigt uttag.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Personer födda år 1938 eller senare<br>skall, enligt förslag i avsnitt 5.2, omfattas av reglerna för garantipension<br>medan äldre personer skall omfattas av reglerna för övergångsvis garan-<br>tipension. För att uttag av ålderspension inte skall kunna göras av perso-<br>ner som skall omfattas av reformerade regler innan dessa regler är kända<br>har den nedre gränsen för uttag av ålderspension höjts från 60 år till 61 år<br>fr.o.m. den 1 januari 1998. Detta innebär att den som är född år 1938 kan<br>ta ut ålderspension tidigast under år 1999 och att den som är född år 1939<br>kan ta ut ålderspension tidigast under år 2000. Ålderspension enligt re-<br>formerade regler kan dock utges först fr.o.m. januari 2001 då pensionen<br>för dem som dessförinnan tagit ut ålderspension får räknas om. Därvid<br>skall, enligt förslag i den samtidigt härmed avlämnade propositionen an-<br>gående inkomstgrundad ålderspension, den pensionsbehållning som lig-<br>ger till grund för beräkning av inkomstpension minskas med 0,5 % per<br>månad som den pensionsberättigade uppburit ålderspension från ATP-<br>systemet (jfr. reglerna i 12 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring om minskning av ålderspension från ATP-systemet vid<br>uttag före 65 års ålder).</p> <p>I avsnitt 5.2 föreslår vi vidare att garantipension skall kunna lyftas först<br>fr.o.m. 65 års ålder. Denna pension ersätter nuvarande grundskydd till<br>ålderspensionärer i form av folkpension till den del denna beräknats<br>enbart utifrån bosättning, pensionstillskott och särskilt grundavdrag i<br>anledning av ålderspension. Skulle ingen förändring göras inom nuva-<br>rande regelsystem skulle personer som är födda åren 1938 och 1939<br>kunna erhålla folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag<br>under åren 1999 och 2000 respektive under år 2000. Garantipension<br>skulle däremot kunna utges först vid fyllda 65 år, dvs. år 2003 respektive<br>år 2004. Konsekvensen skulle då bli att en person som tagit ut ålders-<br>pension och erhållit grundskydd skulle stå utan sådant skydd under några<br>år.</p> <p>Mot bakgrund härav föreslår regeringen att reglerna om att grundskydd<br>inom ålderspensioneringen inte skall kunna utges före 65 års ålder skall<br>ges verkan fr.o.m. år 1999. För att eventuella beslut om jämkning av skatt<br>skall kunna fattas före årsskiftet 1998/99 skall dock de ifrågavarande<br>lagändringarna i kommunalskattelagen (1928:370) träda i kraft redan den<br>1 november 1998. Vi anser att dessa förändringar bör gälla för dem som<br>skall omfattas av reformerade regler för inkomstgrundad ålderspension<br>och av reglerna för garantipension, dvs. födda år 1938 eller senare.<br>Förslaget innebär att personer födda år 1938 eller senare vid uttag av<br>ålderspension före år 2001 kan erhålla ålderspension från ATP-systemet<br></p> <p>139</p> <p>och folkpension beräknad efter år med pensionspoäng (30-delad Prop. 1997/98:152<br>folkpension) men inte folkpension beräknad efter bosättningstid (40-<br>delad folkpension), pensionstillskott eller särskilt grundavdrag i<br>anledning av ålderspension. Vidare följer av förslaget att de berörda<br>årsklasserna måste ha tillgodoräknats minst tre år med pensionspoäng för<br>att ha rätt till folkpension. Det är således inte tillräckligt att den enskilde<br>tillgodoräknats bosättningstid i Sverige med tre år. Fr.o.m. år 2001 till<br>den tidpunkt en pensionsberättigad i aktuell åldersgrupp fyller 65 år kan<br>uttag göras av kvotdelsberäknad inkomst- och tilläggspension samt<br>premiepension men inte garantipension. I tilläggspensionen ingår då ett<br>tillägg för den 30-delade folkpensionen, dvs. en kompensation för det<br>första prisbasbeloppet. Vid 65 års ålder kan garantipension böija utges.</p> <p>Den nu föreslagna ändringen i fråga om möjligheterna att göra tidigt<br>uttag av ålderspension enligt nuvarande regler kommer, som några för-<br>säkringskassor påpekat, att kräva särskilda informationsinsatser. Om<br>någon ändring inte skulle göras skulle emellertid, enligt regeringens upp-<br>fattning, de berörda årsklassernas behov av information om konsekven-<br>serna av ett sådant uttag bli större än vad som torde bli fallet med nu<br>föreslagen begränsning. Vi menar alltså att vårt förslag innebär att de<br>ifrågavarande åldersgruppernas problem att överblicka effekterna av ett<br>tidigt uttag minskar snarare än ökar.</p> <p>Bostadstillägg utges inte till den som före 65 års ålder uppbär pension<br>om denna pension endast består av ålderspension. Vid beräkning av bo-<br>stadstillägg för den som samtidigt uppbär annan pension än ålderspension<br>skall dock som inkomst anses bl.a. tilläggspension i form av ålders-<br>pension till den del sistnämnda pension inte föranlett minskning av pen-<br>sionstillskott. Eftersom personer som är födda år 1938 eller senare enligt<br>förslaget ovan fr.o.m. år 1999 inte skall kunna uppbära pensionstillskott<br>till ålderspension kommer för dem hela tilläggspensionen i form av ål-<br>derspension att räknas som inkomst vid prövningen av bostadstillägg.<br>Om den 30-delsberäknade folkpension som personer födda år 1938 eller<br>senare enligt förslaget tills vidare skall kunna uppbära, skall beaktas vid<br>prövning av rätt till bostadstillägg får utredas i samband med utredningen<br>om hur systemet för beräkning av inkomst vid prövning av rätt till bo-<br>stadstillägg till pensionärer bör anpassas till bl.a. det reformerade ålders-<br>pensionssystemet.</p> <h2>15 Ikraftträdande</h2> <p>Regeringens förslag: Lagen om garantipension skall träda i kraft den<br>1 januari 2001.</p> <p>Promemorians förslag: Förslaget i promemorian stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p> <p>Remissinstanserna: Den enda remissinstans som yttrat sig särskilt i<br>denna del, Bohusläns allmänna försäkringskassa, har inte något att erinra<br>mot tidpunkten för ikraftträdandet.</p> <p>140</p> <p>Skälen for regeringens förslag: Enligt de av riksdagen antagna rikt-<br>linjerna skulle lagstiftning om det inkomstrelaterade pensionssystemet<br>träda i kraft den 1 januari 1996 medan de nya reglerna för grundtrygghet<br>skulle träda i kraft den 1 januari 2000. Avsikten var att utbetalning av<br>pension intjänad och beräknad enligt reformerade regler skulle inledas i<br>januari år 2000. Ikraftträdandet av det reformerade systemets intjänande-<br>regler har därefter, genom av riksdagen godkända förslag i regeringens<br>budgetpropositioner för åren 1995 och 1997, flyttats fram vid två tillfäl-<br>len, först till den 1 januari 1997 och senast till den 1 januari 1999.1 1997<br>års budgetproposition föreslogs också att de första utbetalningarna av<br>ålderspension enligt reformerade regler skulle senareläggas ett år till den<br>1 januari 2001 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 11). Även detta förslag god-<br>kändes av riksdagen (bet. 1996/97:SfUl, rskr. 1996/97:126).</p> <p>Anledningen till att de nya grundtrygghetsreglema, enligt det ur-<br>sprungliga och fortfarande gällande förslaget i princippropositionen,<br>skulle träda i kraft den 1 januari 2000 var att de första utbetalningarna av<br>pension intjänad och beräknad enligt reformerade regler skulle ske i ja-<br>nuari samma år. Då tidpunkten för de första utbetalningarna nu flyttats<br>fram till januari 2001 bör även ikraftträdandet av lagstiftningen avseende<br>garantipension flyttas fram.</p> <p>Lagen om garantipension i dess föreslagna lydelse gäller endast perso-<br>ner födda år 1938 eller senare. Garantipension kommer enligt föreslagna<br>bestämmelser att kunna tas ut först från och med den månad den pen-<br>sionsberättigade fyller 65 år. Den som är född år 1938 kommer att fylla<br>65 år först år 2003. Detta innebär att garantipension enligt den föreslagna<br>lagen kommer att kunna betalas ut först år 2003. Avsikten är dock att<br>lagen skall omfatta även personer födda år 1937 eller tidigare, sedan de<br>särskilda regler som behövs för dessa åldersgrupper har utretts särskilt.<br>Lagen bör därför träda i kraft från och med den 1 januari 2001 när refor-<br>merad inkomstgrundad ålderspension första gången utges även om det<br>innebär att garantipension enligt lagens nuvarande utformning skall utges<br>först år 2003. Regeringen föreslår därför att lagen om garantipension<br>skall träda i kraft den 1 januari 2001. Samtidigt bör de regeländringar i<br>AFL och anknytande lagstiftning som föranleds av att folkpension samt<br>pensionstillskott och särskilt grundavdrag i anledning av ålderspension<br>inte längre skall utges träda i kraft. Regeringen avser att senare åter-<br>komma med proposition i den delen.</p> <p>Vi föreslår också vissa förändringar vad avser nuvarande folkpensions-<br>system med ikraftträdande dels den 1 november 1998, dels den 1 januari<br>1999 (se avsnitt 6.1, 13.3 och 14).</p> <h2>16 Omfattning och utveckling av<br>garantipensionssystemet</h2> <p>Garantipension, såsom den föreslås utformas för personer födda år 1938<br>eller senare, kommer att utbetalas tidigast från 65 års ålder. De första<br>utbetalningarna från garantipensionssystemet kommer således att göras år<br>2003, då födelseårgången 1938 fyller 65 år. Av de personer som nybe-</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>141</p> <p>viljas ålderspension efter sekelskiftet kommer de flesta att vara berätti-<br>gade till inkomstpension. Inledningsvis beräknas drygt 40 % av dessa<br>pensionärer vara berättigade till garantipension. Knappt 2 % av ålders-<br>pensionärerna födda år 1938 eller senare beräknas uppbära enbart<br>garantipension.</p> <p>Enligt riktlinjerna för pensionsreformen skall för äldre pensionärer<br>(födda före år 1938) dagens grundskydd omvandlas till en s.k. över-<br>gångsvis garantipension, som skall beskattas enligt samma regler som för<br>yngre pensionärer. Den övergångsvisa garantipensionen har föreslagits<br>införas år 2001. I princippropositionen redovisades ett förslag till ut-<br>formning av en sådan pension. Detta förslag kan komma att omprövas i<br>den pågående särskilda utredningen om den övergångsvisa garantipen-<br>sionen (se avsnitt 4). I den följande redovisningen av garantipensionens<br>omfattning i hela pensionärskollektivet har för äldre pensionärer tilläm-<br>pats den utformning som redovisades i princippropositionen.</p> <p>Bland de äldre pensionärerna är en betydligt större andel personer<br>berättigade till en högre garantipension. År 2001 beräknas omkring 55 %<br>av pensionärerna födda före år 1938 vara berättigade till övergångsvis<br>garantipension, varav ca 15 % kommer att ha enbart övergångsvis<br>garantipension. Under den första femtonårsperioden kommer garanti-<br>pensionsutbetalningama till övervägande del avse övergångsvis garanti-<br>pension.</p> <p>Inledningsvis beräknas således sammanlagt 40-45 % av pensionärerna<br>med inkomstgrundad ålderspension även vara berättigade till garantipen-<br>sion. Hur denna procentandel kan förväntas utvecklas beror på vilka anta-<br>gande som görs om den ekonomiska tillväxten.</p> <p>Vid hög realinkomsttillväxt blir de framtida inkomstpensionema högre<br>och färre pensionärer kommer att få utfyllnad med garantipension.</p> <p>Vid låg realinkomsttillväxt kommer utfyllnaden från garantipensions-<br>systemet att avvecklas i betydligt långsammare takt. Det är inte bara<br>nivån på de framtida nybeviljade pensionerna som påverkas av<br>realinkomstutvecklingen framöver utan också pensionernas utveckling<br>under pensionsåren. Enligt förslag skall de utgående inkomstgrundade<br>pensionerna följsamhetsindexeras kring en norm på 1,6 %. I korthet inne-<br>bär det att om den årliga realtillväxten (mätt med inkomstindex)<br>överstiger normen sker en real uppskrivning av de utgående pensionerna.<br>Om den årliga realtillväxten i stället understiger normen skrivs<br>pensionerna ned i motsvarande grad. Vid låg tillväxt kommer de<br>inkomstgrundade pensionerna således att skrivas ned successivt och fler<br>pensionärer blir berättigade till en utfyllnad från garantipensionssystemet.</p> <p>Kalkyler om den framtida utvecklingen har gjorts i två olika scenarier<br>vad avser den reala utvecklingen av pensionsgrundande inkomster: en<br>årlig tillväxt på 2 % resp. 0,5 %. I det högre tillväxtaltemativet kan ande-<br>len pensionärer som får en utfyllnad från garantipensionssystemet för-<br>väntas minska år för år, medan i det lägre tillväxtaltemativet det i stället<br>beräknas ske en viss ökning. Likaså kan det genomsnittligt utbetalade<br>garantipensionsbeloppet förväntas vara högre i alternativet med 0,5 %<br>årlig tillväxt.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>142</p> <p>Utgifterna för garantipensionen följer naturligtvis samma trend som Prop. 1997/98:152<br>antalet berättigade pensionärer. Inledningsvis år 2001 beräknas utbetal-<br>ningarna av den övergångsvisa garantipensionen (annan garantipension<br>utbetalas först från år 2003) uppgå till 20 miljarder kronor. I både<br>alternativet med 2 % och 0,5 % tillväxt beräknas utbetalningarna minska<br>de första tio åren för att år 2010 uppgå till 12 resp. 14 miljarder kronor. I<br>det högre tillväxtaltemativet avtar utbetalningarnas storlek även fortsätt-<br>ningsvis; år 2025 beräknas de till 10 miljarder kronor. I det lägre<br>tillväxtaltemativet däremot beräknas utbetalningarna öka efter år 2015.</p> <p>I figur 16.1 visas hur garantipensionsutbetalningama, uttryckta som<br>procentandel av avgiftsunderlaget för inkomstgrundad pension, beräknas<br>utvecklas framöver. Avgiftsunderlaget utgörs av samtliga inkomster och<br>belopp för vilka pensionsrätt tillgodoräknas.</p> <p>Figur 16.1 Utgifter för garantipension och övergångsvis garantipension i<br>procent av avgiftsunderlaget för inkomstgrundad pension. Årlig real-<br>tillväxt 2 % resp. 0,5 %. 1997 års befolkningsprognos</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03152/prop_199798__152-5.png" style="width:194pt;height:127pt;"/> <p>Som framgår i avsnitt 5 skall garantipensionen och kostnaderna för<br>administrationen av denna finansieras av statsmedel. Ålderspensions-<br>systemets utgifter behandlas närmare i regeringens proposition<br>1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.</p> <h2>17 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Författningskommentar</h2> <h3>17.1 &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Förslaget till lag om garantipension</h3> <p>I denna lag finns bestämmelser angående grundskyddet i det reformerade<br>ålderspensionssystemet såvitt avser personer födda år 1938 eller senare.<br>Grundskyddet skall i det reformerade ålderspensionssystemet utgöras av<br>en garantipension.</p> <p>I lagens första kapitel finns vissa allmänna bestämmelser samt några<br>definitioner av betydelse för lagen i övrigt. I förhållande till förslaget i<br>lagrådsremissen har på förslag av Lagrådet 1 och 2 §§ tagits bort och 4 §<br></p> <p>143</p> <p>lyfts fram till en ny 1 §. Rätten till garantipension och garantipensionens<br>storlek är beroende bl.a. av tillgodoräknad försäkringstid. I lagens andra<br>kapitel finns regler om försäkringstid och om vad som skall räknas som<br>sådan tid.</p> <p>Garantipensionens storlek är också beroende av den inkomstgrundade<br>ålderspension och den eventuella tilläggspension i form av änkepension<br>som den enskilde uppbär. I lagens tredje kapitel finns regler om hur ga-<br>rantipensionen skall beräknas och då även i vissa särskilda situationer<br>som exempelvis vid partiellt uttag. I samma kapitel finns även de be-<br>stämmelser som gäller uttag av garantipension. I lagens fjärde kapitel<br>regleras vad som gäller för utbetalning av garantipension. Till viss del<br>hänvisas till här utbetalningsbestämmelsema i lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension (LIP) som på så sätt kommer att gälla även<br>för garantipensionen.</p> <p>I lagens femte kapitel hänvisas till bestämmelser i LIP om överkla-<br>gande m.m. samt vissa övriga bestämmelser. Slutligen innehåller lagen<br>vissa övergångsbestämmelser.</p> <h4>1 kap. Allmänna bestämmelser</h4> <p>1 § Garantipension utges till den som saknar inkomstgrundad ålderspen-<br>sion eller vars inkomstgrundade ålderspension inte överstiger ett visst<br>högsta belopp. Garantipensionen är beroende av försäkringstid.</p> <p>Bestämmelserna i lagen gäller dem som är födda år 1938 eller senare.</p> <p>Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p> <p>Som inledningsvis sagts regleras i lagen rätten till grundskydd för<br>personer födda år 1938 eller senare.</p> <p>Rätt till folkpension i form av ålderspension enligt nuvarande regler<br>kan förvärvas i förhållande till antingen bosättningstid eller år för vilka<br>ATP-poäng har tillgodoräknats. Rätt till garantipension är däremot endast<br>beroende av försäkringstid enligt vad som anges i 2 kap. En förutsättning<br>för rätt till garantipension är, i likhet med vad som idag gäller för rätten<br>till folkpension, att försäkringstid kan tillgodoräknas för minst tre år (se<br>3 kap. 1 §). Som framgår av 3 kap. 6 § är garantipensionens storlek också<br>beroende av hur lång försäkringstid som kan tillgodoräknas den enskilde.<br>Av beräkningsreglema i 3 kap. följer vidare att endast den som saknar<br>inkomstgrundad ålderspension eller vars inkomstgrundade ålderspension<br>inte överstiger ett visst högsta belopp är berättigad till garantipension.<br>Den som i och för sig är berättigad till garantipension kommer dock inte<br>alltid att få sådan pension utbetald till sig. Förutsättningarna för utbetal-<br>ning av garantipension anges i 4 kap.</p> <p>2 § Garantipension och kostnaderna för administrationen av sådan pen-<br>sion skall finansieras av statsmedel</p> <p>I paragrafen anges hur garantipensionen skall finansieras. Motsvarande<br>regler för folkpension i form av ålderspension finns för närvarande i<br>19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Folkpension i<br>form av ålderspension finansieras dels genom en folkpensionsavgift en-<br>ligt lagen (1981:691) om socialavgifter, dels av statsmedel. Garantipen-<br>sionen skall finansieras av enbart statsmedel.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>144</p> <p>3 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen p_rOp. 1997/98:152<br>(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.</p> <p>Garantipensionens nivå och utgångspunkten för beräkning av garantipen-<br>sion enligt reglerna i 3 kap. skall följa den allmänna prisutvecklingen.<br>Den skall därvid beräknas utifrån prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § AFL.<br>Därmed avses det basbelopp som i dag regleras i nämnda paragraf och<br>som i propositionen angående inkomstgrundad ålderspension föreslås<br>skall benämnas prisbasbelopp för att särskilja detta från det basbelopp<br>som skall omräknas med inkomstutvecklingen, inkomstbasbeloppet. Se-<br>dan den 1 januari 1995 omräknas prisbasbeloppet inte fullt ut med för-<br>ändringen i det allmänna prisläget. Begränsning i uppräkningen skall<br>gälla så länge underskottet i statsbudgeten överstiger ett visst belopp. Vid<br>beräkning av pensionsgrundande inkomst och tillgodoräknande av pen-<br>sionspoäng används ett annat basbelopp som fullt ut har räknats upp med<br>prisutvecklingen, det förhöjda prisbasbeloppet. Därutöver sker sedan den</p> <p>1 januari 1993 en tvåprocentig nedjustering av basbeloppet vid beräkning<br>av pensionsförmåner. I 1998 års ekonomiska vårproposition föreslår re-<br>geringen dels att förändringar i det allmänna prisläget fr.o.m. år 1999<br>fullt ut skall beaktas vid beräkningen av basbeloppet, dels att det fr.o.m.<br>år 2000 inte längre skall tillämpas något minskat prisbasbelopp. Fr.o.m.<br>år 2000 kommer det alltså att finnas dels ett prisbasbelopp, dels ett för-<br>höjt prisbasbelopp. Garantipensionen skall beräknas utifrån prisbas-<br>beloppet utan förhöjning.</p> <p>I ett fall som regleras i 2 kap. 5 § används i stället för prisbasbeloppet<br>enligt 1 kap. 6 § AFL det enligt LIP fastställda inkomstbasbeloppet.</p> <p>4 § En pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon<br>med vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft bam skall<br>vid tillämpning av denna lag likställas med gift pensionsberättigad.</p> <p>En pensionsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild<br>från sin make skall vid tillämpning av denna lag likställas med ogift<br>pensionsberättigad, om inte särskilda skäl föranleder annat.</p> <p>Denna paragraf överensstämmer till sitt innehåll med 10 kap. 1 § AFL.</p> <h4>2 kap. Försäkringstid</h4> <p>1 § Som försäkringstid för garantipension skall tillgodoräknas tid under<br>vilken en person har varit folkbokförd i Sverige enligt folkbokförings-<br>lagen (1991:481). Vid flyttning till utlandet skall hänsyn dock inte tas till<br>tid efter utresan om personen enligt nämnda lag då skall avregistreras<br>som utflyttad.</p> <p>Rätt till garantipension är beroende av att försäkringstid för garantipen-<br>sion kan tillgodoräknas den enskilde. Kapitlet innehållet bestämmelser<br>om vad som utgör sådan försäkringstid. Bestämmelserna motsvarar i stor<br>utsträckning vad som för närvarande gäller beträffande bosättningstid<br>enligt 5 kap. 6 och 7 §§ AFL.</p> <p>Försäkringstid för garantipension är liksom bosättningstid för folkpen-<br>sion i första hand sådan tid som den pensionsberättigade har varit bosatt i<br>Sverige. Eftersom det emellertid finns situationer då bosättningsbegrep-</p> <p>145<br></p> <p>pet inte är helt relevant, vilket närmare redogjorts för i avsnitt 6.1, har för<br>garantipension valts begreppet försäkringstid i stället för bosättningstid.</p> <p>I paragrafen, som överensstämmer med nuvarande bestämmelse i<br>5 kap. 6 § första stycket a AFL, regleras den situationen att en person har<br>varit folkbokförd i Sverige. Sådan tid skall, med de begränsningar som<br>anges i 5 §, tillgodoräknas från det att en person har blivit folkbokförd i<br>landet till dess att han eller hon avregistreras från folkbokföringen.<br>Innebörden av att det är folkbokföringen som avgör om viss tid får<br>tillgodoräknas som försäkringstid är bl.a. att den som tillfälligt vistas<br>utomlands, men som enligt reglerna för folkbokföringen skall kvarstå<br>som folkbokförd i Sverige, skall tillgodoräknas försäkringstid även för<br>tiden i utlandet.</p> <p>Den som avser att flytta till utlandet skall enligt folkbokföringslagen<br>anmäla detta senast en vecka före utresan. Om anmälan görs senare än<br>utresedagen, upphör själva folkbokföringen den dag sådan anmälan<br>kommer in till skattemyndigheten eller en allmän försäkringskassa. För<br>att undvika att personer som flyttar ut från Sverige får tillgodoräkna sig<br>försäkringstid därför att de underlåtit att göra anmälan om flyttningen<br>före utresedagen, föreskrivs i första stycket att tid efter utflyttningen inte<br>skall tillgodoräknas som försäkringstid för den som enligt<br>folkbokföringslagens regler skall avregistreras som utflyttad från Sverige.</p> <p>I lagrådsremissen föreslogs i ett andra stycke att tid då någon enligt<br>förordnande av regeringen med stöd av 1 kap. 3 § fjärde stycket AFL inte<br>skall anses bosatt i Sverige inte heller skulle få tillgodoräknas som<br>bosättningstid. I propositionen angående inkomstgrundad ålderspension<br>föreslås emellertid, sedan bestämmelsen i 1 kap. 3 § ljärde stycket AFL<br>ifrågasatts av Lagrådet, att denna bestämmelse skall tas bort. Det tidigare<br>föreslagna andra stycket till förevarande paragraf saknar då innebörd och<br>har därför här tagits bort.</p> <p>2 § Den som före tidpunkten för folkbokföringen oavbrutet har vistats i<br>Sverige efter att ha ansökt om uppehållstillstånd, skall som försäkringstid<br>för garantipension även tillgodoräknas tiden från ansökan om uppehålls-<br>tillstånd till tidpunkten för folkbokföringen.</p> <p>Paragrafen motsvarar i sak nuvarande 5 kap. 6 § första stycket b AFL. I<br>enlighet med Lagrådets påpekande har hänvisningen till utlänningslagen<br>tagits bort eftersom en sådan hänvisning får anses obehövlig. Bakgrunden<br>till bestämmelsen är att en utländsk medborgare, som enligt utlän-<br>ningslagen är skyldig att ha uppehållstillstånd för vistelse i Sverige, inte<br>blir folkbokförd här i landet innan han eller hon har erhållit sådant till-<br>stånd. Den som senare beviljas uppehållstillstånd och folkbokförs i Sve-<br>rige kommer med den aktuella bestämmelsen att som försäkringstid för<br>garantipension få räkna även tiden mellan ansökan om uppehållstillstånd<br>och folkbokföringen.</p> <p>3 § Den som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. 2 eller<br>3 § utlänningslagen (1989:529) skall som försäkringstid för garantipen-<br>sion även tillgodoräknas tid under vilken han eller hon har varit bosatt i<br>sitt tidigare hemland från och med det kalenderår då den pensions-<br>sökande fyllde 25 år till tidpunkten då han eller hon först ankom till Sve-<br>rige. Därvid skall en så stor andel av tiden i hemlandet tillgodoräknas<br>som svarar mot förhållandet mellan den tid under vilken den pensionssö-<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>146</p> <p>kande har varit bosatt i Sverige från den första ankomsten till landet till Prop. 1997/98:152<br>och med det kalenderår då han eller hon fyllde 64 år och hela tidsrymden<br>från det att den pensionssökande första gången kom till landet tdl och<br>med det kalenderår då han eller hon fyllde 64 år. Vid beräkningen skall<br>bortses från tid för vilken personen, vid bosättning i Sverige, har rätt till<br>pension från hemlandet.</p> <p>Med tid i hemlandet skall likställas tid då den pensionssökande före<br>den första ankomsten till Sverige har befunnit sig i ett annat land där han<br>eller hon har beretts en tillfällig fristad.</p> <p>Denna paragraf motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelse i 5 kap.</p> <p>7 § första och andra stycket AFL.</p> <p>I första stycket regleras en möjlighet för den som beviljas uppehållstill-<br>stånd i Sverige som flykting eller skyddsbehövande i övrigt, att som för-<br>säkringstid för garantipensionen få tillgodoräknas även del av tid från det<br>tidigare hemlandet. Med bestämmelsen ges den som haft mycket starka<br>skäl att lämna sitt hemland och som kan antas genom flykten ha gått<br>miste om förvärvade pensionsrättigheter en möjlighet att kompensera<br>detta genom tillgodoräknande av försäkringstid för garantipension. I för-<br>hållande till bestämmelserna i 5 kap. 7 § AFL begränsas dock här den tid<br>som kan få tillgodoräknas från det tidigare hemlandet till att gälla tid från<br>och med 25 års ålder. Som framgår av den föreslagna bestämmelsen i 5 §<br>skall som försäkringstid för garantipension endast under vissa förhållan-<br>den få tillgodoräknas tid mellan 16 och 24 års ålder. Eftersom en ut-<br>ländsk medborgare som är bosatt och sysselsatt utomlands inte i något<br>fall kan tillgodoräknas svensk pensionsgrundande inkomst torde inte för-<br>utsättningarna för att få räkna tid före 25 års ålder under några förhållan-<br>den föreligga för den som senare beviljas uppehållstillstånd i Sverige.</p> <p>För den som har varit bosatt i Sverige under hela tiden från den första<br>ankomsten t.o.m. det år han eller hon fyllt 64 år tillgodoräknas hela bo-<br>sättningstiden från hemlandet fr.o.m. 25 års ålder till ankomsten till Sve-<br>rige. För den som efter ankomsten under viss tid inte har varit bosatt i<br>Sverige görs en andelsberäkning. Den del av bosättningstiden från det<br>tidigare hemlandet som får tillgodoräknas som försäkringstid för garanti-<br>pension bestäms då av förhållandet mellan å ena sidan den tid den pen-<br>sionssökande har varit bosatt i Sverige från den tidpunkt då han eller hon<br>kom hit första gången t.o.m. det år han eller hon fyller 64 år och å andra<br>sidan den totala tidsrymden mellan dessa två händelser. Den som t.ex. har<br>varit bosatt i Sverige två tredjedelar av den angivna tiden får som<br>försäkringstid för garantipension tillgodoräknas två tredjedelar av bosätt-<br>ningstiden från det tidigare hemlandet.</p> <p>För den som är berättigad till pension från sitt hemland och också har<br>rätt att få denna pension utbetald i Sverige gäller att den tid på vilken<br>denna pension från hemlandet grundas inte skall medräknas som försäk-<br>ringstid för garantipension.</p> <p>Andra stycket tar sikte på den situationen att den pensionssökande har<br>vistats viss tid i flyktingläger i ett annat land än hemlandet innan han el-<br>ler hon kom till Sverige. Sådan tid skall likställas med bosättningstid från<br>hemlandet och enligt de regler som gäller i första stycket berättiga till<br>tillgodoräknande av försäkringstid för garantipension.</p> <p>147</p> <p>I denna och vissa andra paragrafer i lagen används begreppet pensions- Prop. 1997/98:152<br>sökande när det i och för sig inte är klart att den berörda personen faktiskt<br>är berättigad till garantipension.</p> <p>4 § En svensk medborgare som av Svenska kyrkan har varit sänd till ett<br>annat land för arbete för arbetsgivarens räkning skall som försäkringstid<br>för garantipension även tillgodoräknas denna tid, dock längst tre år i<br>följd. Detsamma gäller för en svensk medborgare som har varit utsänd av<br>ett annat svenskt trossamfund, ett organ som ar knutet till ett sådant sam-<br>fund eller en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.<br>Vid beräkningen skall bortses från tid för vilken den utsände, vid<br>bosättning i Sverige, har rätt till sådan pension från det andra landet som<br>inte enligt 3 kap. 3 § skall ligga till grund för beräkning av garantipen-<br>sion.</p> <p>Bestämmelsen i första stycket gäller även medföljande make och den<br>som enligt 1 kap. 4 § under utsändningstiden var att likställa med make.</p> <p>Paragrafens bestämmelser överensstämmer i huvudsak med bestämmel-<br>serna i nuvarande 5 kap. 6 § första stycket c, sjätte och sjunde styckena<br>AFL. Bestämmelsen tar sikte på vissa av privat arbetsgivare utsända per-<br>songrupper som, till skillnad från statligt utsända arbetstagare i allmän-<br>het, inte kvarstår som folkbokförda i Sverige under utsändningstiden.<br>Enligt bestämmelsen får dessa grupper för tre år i taget tillgodoräknas<br>utsändningstiden som försäkringstid för garantipension. Efter tre år krävs<br>således att den utsände återvänder till Sverige och blir folkbokförd här på<br>nytt innan han eller hon kan få ytterligare utsändningstid tillgodoräknad<br>som försäkringstid för garantipension. Någon begränsning i det totala<br>antalet år som på detta sätt kan komma att tillgodoräknas finns däremot<br>inte. Det förhållandet att en förutsättning för folkbokföring är att den in-<br>flyttade kan antas regelmässigt tillbringa dygnsvilan i landet under minst<br>ett år innebär dock att vistelsen i Sverige mellan utsändningsperiodema<br>måste vara av viss längd. I paragrafen har intagits en begränsning såvitt<br>avser tillgodoräknande av försäkringstid i det fall den utsände under ut-<br>sändningstiden har tjänat in pension enligt det andra landets lagstiftning.<br>Om denna pension utbetalas vid bosättning i Sverige och är av sådant<br>slag att den inte skall reducera garantipensionen får tid under vilken<br>denna pension har tjänats in inte tillgodoräknas som försäkringstid.</p> <p>Även för medföljande make eller den som under utsändningstid var att<br>likställa med make, skall motsvarande tid tillgodoräknas som försäk-<br>ringstid för garantipension.</p> <p>I nuvarande bestämmelser för folkpensionen får dessutom medföljande<br>bam under 18 år tillgodoräkna sig bosättningstid. Någon motsvarande<br>bestämmelse föreslås inte här.</p> <p>5 § Vid beräkning av försäkringstid skall bortses från tid före det ka-<br>lenderår då den pensionssökande har uppnått 16 års ålder och från tid<br>efter det kalenderar då han eller hon har fyllt 64 år.</p> <p>Tid från och med det kalenderår då den pensionssökande har uppnått<br>16 års ålder till och med det kalenderår då nan eller hon har fyllt 24 år<br>skall tillgodoräknas som försäkringstid endast om det för den pensions-<br>sökande för samma tid har fastställts pensionsgrundande inkomst eller<br>pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension som per kalenderår uppgår till lägst ett<br>inkomstbasbelopp enligt 1 kap. 6 § nämnda lag.</p> <p>148</p> <p>I paragrafen avgränsas den tid som får tillgodoräknas som försäkrings- Prop. 1997/98:152<br>tid för garantipension. Sålunda utesluts i första stycket helt tid före det<br>kalenderår då den pensionssökande fyller 16 år och tid efter det kalen-<br>derår då han eller hon fyller 64 år.</p> <p>I andra stycket begränsas ytterligare möjligheten att tillgodoräkna för-<br>säkringstid för garantipension. Tid före det kalenderår då den pensionssö-<br>kande fyller 25 år får inte tillgodoräknas om det inte för den pensions-<br>sökande för samma tid har fastställts pensionsgrundande inkomst eller<br>pensionsgrundande belopp för förtidspension som uppgår till minst ett<br>inkomstbasbelopp per kalenderår. De angivna förutsättningarna skall vara<br>uppfyllda för varje kalenderår som på detta sätt skall tillgodoräknas som<br>försäkringstid. Tillgodoräknande sker dock för vaije kalenderår för sig.<br>Den som under endast ett kalenderår under den angivna perioden mellan<br>16 och 24 års ålder har haft en pensionsgrundande inkomst på minst ett<br>inkomstbasbelopp eller för vilken det har fastställts pensionsgrundande<br>belopp för förtidspension om minst ett inkomstbasbelopp, kommer<br>således att tillgodoräknas detta år som försäkringstid för garantipension.<br>Inkomstbasbelopp har här valts för att överensstämma med det basbelopp<br>som används i lagen om inkomstgrundad ålderspension (LIP) för det s.k.<br>förvärvsvillkoret för rätt till pensionsrätt för bamår och plikttjänstgöring.</p> <p>6 § Den som omedelbart före den kalendermånad då han eller hon fyllde<br>65 år uppbar hel förtidspension eller hel särskild efterlevandepension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall, om det är förmån-<br>ligare än en beräkning enligt 1-5 §§, som försäkringstid för garantipen-<br>sion tillgodoräknas den bosättningstid som legat till grund för beräkning<br>av förtidspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.</p> <p>Bestämmelsen har sin motsvarighet i nuvarande 5 kap. 8 § andra och<br>tredje styckena AFL.</p> <p>Folkpension i form av förtidspension och särskild efterlevandepension<br>utges på grundval av den bosättningstid som har tillgodoräknats den pen-<br>sionsberättigade respektive den avlidne till och med året före pensions-<br>fallet respektive dödsfallet. Därtill tillgodoräknas under vissa förutsätt-<br>ningar på visst sätt även framtida bosättningstid för tiden därefter till och<br>med det år den pensionsberättigade respektive den avlidne skulle ha upp-<br>nått 64 års ålder. En förtidspensionär och i viss utsträckning även en<br>efterlevande som enligt dessa regler har erhållit pension kan sedan under<br>de år som återstår till egen ålderspension exempelvis ha vistats utomlands<br>och där fortsatt att uppbära pensionen. Enligt huvudregeln för till-<br>godoräknande av bosättningstid skulle han eller hon då inte få tillgodo-<br>räkna sig försäkringstid för garantipension och skulle således få ett be-<br>tydligt sämre grundskydd som ålderspensionär än som förtidspensionär<br>respektive som efterlevande under tiden med särskild efterlevandepen-<br>sion. För att undvika detta får, om det är förmånligare, som försäkringstid<br>för garantipensionen, i stället för vad som gäller enligt 1-5 §§, tillgo-<br>doräknas hela den tid som har tillgodoräknats som bosättningstid för för-<br>tidspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen. Detta gäller<br>dock endast den som uppburit hel förtidspension respektive hel särskild<br>efterlevandepension.</p> <p>149</p> <p>Den här föreslagna bestämmelsen kan komma att omprövas när refor- Prop. 1997/98:152<br>meringen av förtidspensionssystemet och anpassningen av efterlevande-<br>pensionssystemet till de reformerade ålderspensionsreglema är klar.</p> <p>7 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas ned<br>till närmaste hela antal år.</p> <p>Paragrafen innehåller en avrundningsregel som innebär att det, sedan<br>samtliga tillgodoräknade försäkringstider för garantipension har lagts<br>samman, skall ske en avrundning nedåt till helt antal år. Bestämmelsen<br>motsvarar nuvarande bestämmelse i 5 kap. 5 § femte stycket AFL.</p> <h4>3 kap. Uttag och beräkning av garantipension</h4> <p>1 § Garantipension utges endast till den som kan tillgodoräknas försäk-<br>ringstid om minst tre ar. Garantipension får tas ut tidigast från och med<br>den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år.</p> <p>Paragrafen innehåller, såsom Lagrådet påpekat två bestämmelser av lika<br>vikt om förutsättningarna för när garantipension får utges. På inrådan av<br>Lagrådet har paragrafen därför delats upp i två meningar. I första me-<br>ningen finns sålunda en kvalifikationsregel som innebär att en förutsätt-<br>ning för att överhuvudtaget vara berättigad till garantipension är att per-<br>sonen i fråga har tillgodoräknats försäkringstid för garantipension med<br>minst tre år. Till följd av samordningsregeln i artikel 45 i rådets förord-<br>ning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet<br>när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom<br>gemenskapen, kommer emellertid den som har försäkringstid från andra<br>länder inom EU/EES-området att få räkna med den tiden för att uppnå de<br>tre kvalifikationsåren. I paragrafen anges också den tidpunkt vid vilken<br>garantipension tidigast kan lyftas. Till skillnad från inkomstpensionen<br>enligt LIP, som kommer att kunna lyftas från 61 års ålder, kan garanti-<br>pensionen lyftas först från och med 65 års ålder. Inkomstpensionens<br>storlek är beroende av när den börjar lyftas. Vad som händer med garan-<br>tipensionen när inkomstpensionen lyfts vid annan tidpunkt än den månad<br>när den pensionsberättigade fyller 65 år och därför blir lägre eller högre<br>än om den hade lyfts först nämnda månad regleras i 7 §.</p> <p>2 § Garantipension till den som har rätt till inkomstpension eller tilläggs-<br>pension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension utges<br>endast om och till den del han eller hon gör uttag av sådan pension för<br>samma tid. I annat fall får garantipension inte tas ut i andelar.</p> <p>För den som har rätt till låg inkomstgrundad ålderspension är garanti-<br>pensionen avsedd att utgöra en utfyllnad. Avsikten är att den pen-<br>sionsberättigade i första hand skall ha sin försörjning från den inkomst-<br>grundade pensionen och endast i de fall denna pension är låg skall garan-<br>tipension utges. Avsikten är således inte att någon skall kunna leva enbart<br>på garantipension och samtidigt skjuta upp uttaget av sin inkomstgrun-<br>dade ålderspension som därigenom blir högre. Undantag görs dock för<br>uttag av premiepension. På så sätt tillförsäkras den pensionsberättigade<br>ett visst mått av flexibilitet vid uttag av ålderspension även när rätt till</p> <p>150<br></p> <p>garantipension föreligger. I paragrafen föreskrivs alltså att garantipension Prop. 1997/98:152<br>endast får utges till den som är berättigad till inkomstpension eller<br>tilläggspension om han eller hon samtidigt gör motsvarande uttag av så-<br>dan pension. Det är endast med tillämpning av denna bestämmelse som<br>partiell garantipension kan utges. Någon möjlighet att uppbära partiell<br>garantipension för den som inte är berättigad till inkomstgrundad ålders-<br>pension enligt LIP finns således inte. I enlighet med Lagrådets förslag<br>har detta också kommit till uttryck i lagtexten.</p> <p>3 § Till grund för beräkning av garantipension enligt 4-6 §§ skall, om<br>inte annat anges i 7 §, ligga den inkomstgrundade ålderspension som den<br>pensionssökande har rätt till för samma ar. Med inkomstgrundad ålders-<br>pension avses ålderspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension före reducering enligt 12 kap. 9 § samma lag, och allmän<br>obligatorisk ålderspension enligt utländsk lagstiftning som inte är att lik-<br>ställa med garantipension enligt denna lag. Inkomstpension och premie-<br>pension skall därvid beräknas som om den pensionssökande endast hade<br>tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pen-<br>sionsrätt, före reducering enligt 4 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension, hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.</p> <p>Vid tillämpning av första stycket skall, då pensionsrätt eller pensions-<br>poäng till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har till-<br>godoräknats eller har reducerats för den pensionssökande, hänsyn tas till<br>den inkomstpension eller tilläggspension som skulle ha utgetts om full<br>avgift hade erlagts.</p> <p>Vid beräkning av garantipension enligt 4-6 §§ skall med inkomstgrun-<br>dad ålderspension likställas tilläggspension i form av änkepension som<br>uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om<br>ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring samt efterlevandepen-<br>sion och förtidspension enligt utländsk lagstiftning.</p> <p>I paragrafen anges utgångspunkten för den beräkning av garantipension<br>som skall ske enligt 4-6 §§. Om garantipension skall utges och i så fall<br>med vilket belopp är beroende av den pensionssökandes inkomst-<br>grundade ålderspension. Med inkomstgrundad ålderspension avses dels<br>inkomstgrundad ålderspension enligt LIP, dels motsvarande pension<br>enligt utländsk lagstiftning. Den inkomstgrundade ålderspensionen enligt<br>LIP kan i vissa fall enligt 12 kap. 9 § LIP komma att reduceras med<br>hänsyn till samtidigt utgiven yrkesskadelivränta. Denna reduktion skall<br>dock bortses från vid beräkning av garantipension. Garantipensionen<br>skall således beräknas utifrån den inkomstgrundade ålderspensionen före<br>sådan reducering. Med pension enligt utländsk lagstiftning avses inte<br>pension som på motsvarande sätt som garantipensionen utges som en<br>utfyllnad till annan pension. Däremot avses såväl ren inkomstgrundad<br>pension som annan allmän obligatorisk pension.</p> <p>Den inkomstgrundade ålderspensionen enligt LIP består dels av re-<br>formerad pension i form av inkomstpension och premiepension, dels av<br>tilläggspension. Premiepensionens storlek kan variera beroende på hur<br>den lyfts och om efterlevandeskydd har valts eller inte. Om hänsyn togs<br>till utgående premiepension vid beräkning av garantipension skulle därför<br>exempelvis den som har valt efterlevandeskydd och därför får en lägre<br>premiepension erhålla en högre garantipension än den som inte har valt<br>efterlevandeskydd. Premiepensionen skall därför inte beaktas vid<br>beräkning av garantipension utan i stället skall inkomstpensionen räknas<br>upp så att den motsvarar vad som skulle utgetts om hela pensionsrätten<br></p> <p>151</p> <p>om 18,5 % av pensionsunderlaget hade utgjort grund för denna pension. I Prop. 1997/98:152<br>paragrafens tredje mening anges därför att inkomstpension och<br>premiepension skall beräknas som om den pensionssökande tillgodoräk-<br>nats endast pensionsrätt för inkomstpension och som om denna utgjort<br>18,5 % av pensionsunderlaget.</p> <p>För dem som är födda under något av åren 1938-1953 skall pensions-<br>rätten för inkomstpension enligt vad som föreskrivs i 4 kap. 6 § LIP<br>minskas med en tjugondei för vaije år fr.o.m. födelseåret till utgången av<br>år 1954. Den pensionsrätt som enligt den här föreslagna bestämmelsen<br>skall utgöra 18,5 % av pensionsunderlaget är pensionsrätten före sådan<br>reducering. Reducering enligt vad som föreskrivs i 4 kap. 6 § LIP sker<br>först därefter och detta senare, reducerade belopp utgör underlag för<br>beräkning av garantipension.</p> <p>Utgångspunkten är att det är den utgående pensionen som skall ligga<br>till grund för beräkning av garantipension. När den pensionsberättigade<br>böljar lyfta inkomst- och tilläggspension före eller efter 65 års ålder gäl-<br>ler dock andra regler. Hur beräkningen av garantipension då skall ske<br>regleras i 7 §.</p> <p>Den som har haft pensionsgrundande inkomster av annat förvärvs-<br>arbete utan att i tid betala tilläggspensionsavgift kommer till och med år<br>1997 inte att ha tillgodoräknats pensionspoäng för sådan inkomst. Fr.o.m.<br>år 1998 gäller regler om proportionering som innebär att pensionspoäng<br>kommer att tillgodoräknas med en andel som motsvarar andelen betalda<br>avgifter. Motsvarande föreslås i propositionen om inkomstgrundad<br>ålderspension gälla fr.o.m. år 1999 för pensionsrätt och pensionspoäng<br>om inte allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pen-<br>sionsavgift och ålderspensionsavgift enligt lagen (1981:691) om social-<br>avgifter har betalats inom föreskriven tid. Enligt båda dessa regelsystem<br>är effekten att en enskild som inte erlagt fulla avgifter inte kommer att<br>erhålla inkomstgrundad ålderspension enligt LIP för hela sin pensions-<br>grundande inkomst. För att den enskilde inte skall kompenseras genom<br>höjd garantipension på grund av detta bortfall av inkomstgrundad ålders-<br>pension enligt LIP har i andra stycket införts en bestämmelse av innebörd<br>att garantipensionen skall beräknas som om fulla avgifter hade erlagts i<br>rätt tid.</p> <p>Reglerna om efterlevandepension enligt AFL ändrades den 1 januari<br>1990. Enligt övergångsbestämmelser skall i vissa fall kvinnor alltjämt ha<br>rätt till tilläggspension i form änkepension enligt tidigare regler. Sådan<br>änkepension utges även efter det att kvinnan har uppnått 65 års ålder och<br>kan således utges samtidigt med egen ålderspension. Garantipensionens<br>belopp, som är avsett att utgöra en utfyllnad upp till en skälig pensions-<br>nivå, skall vara avhängig av inte enbart den inkomstgrundade ålders-<br>pensionen beräknad enligt första och andra styckena utan även av sådan<br>tilläggspension i form av änkepension. Genom att änkepensionen vid<br>beräkning av garantipensionen likställs med inkomstgrundad ålders-<br>pension kommer det extra tillägg som följer av reglerna i 5 § att även<br>gälla änkepensionen. Även utländsk efterlevandepension som utges efter<br>65 års ålder skall likställas med inkomstgrundad ålderspension vid be-<br>räkning av garantipension. Slutligen skall också utländsk lagstadgad för-<br>tidspension likställas med inkomstgrundad ålderspension vid beräkning<br></p> <p>152</p> <p>av garantipension för att, som närmare utvecklats i avsnitt 7.3, en pen- Prop. 1997/98:152<br>sionsberättigad inte samtidigt för samma andel skall kunna uppbära både<br>garantipension och förtidspension.</p> <p>4 § För den som är ogift och helt saknar inkomstgrundad ålderspension<br>enligt 3 § eller vars årliga inkomstgrundade ålderspension inte överstiger<br>1,2o gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garantipensionen motsvara</p> <p>2.13 gånger prisbasbeloppet (basnivån för ogifta) minskat med ett belopp<br>som motsvarar den inkomstgrundade ålderspensionen enligt 3 §.</p> <p>För den som är gift och helt saknar inkomstgrundad ålderspension en-<br>ligt 3 § eller vars årliga inkomstgrundade ålderspension inte överstiger</p> <p>1.14 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garantipensionen motsvara<br>1,9 gånger prisbasbeloppet (basnivån för gifta) minskat med ett belopp<br>som motsvarar den inkomstgrundade ålderspensionen enligt 3 §.</p> <p>Garantipensionen är ingen grundpension som utges till alla pensionärer<br>utan är avsedd att täcka grundtrygghetsbehovet för dem som inte får detta<br>behov täckt genom en inkomstgrundad ålderspension. För dem som inte<br>har tjänat in någon inkomstgrundad ålderspension utgör garantipensionen<br>på detta sätt den enda pensionen och för dem som har tjänat in viss men<br>låg inkomstgrundad ålderspension utges garantipensionen som en utfyll-<br>nad upp till grundtrygghetsnivån. I paragrafens första stycke anges vad<br>som skall gälla för den som är ogift och inte har tjänat in någon inkomst-<br>grundad ålderspension eller som tjänat in en sådan pension som inte<br>överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet. I sådant fall kommer den totala<br>pensionen, bestående av inkomstgrundad pension och garantipension, att<br>vara 2,13 gånger prisbasbeloppet varvid garantipensionen utges som ut-<br>fyllnad upp till denna nivå. Med inkomstgrundad ålderspension avses i<br>detta sammanhang sådan pension som definieras som inkomstgrundad<br>ålderspension i 3 § första stycket samt tilläggspension i form av änkepen-<br>sion, utländsk efterlevandepension och utländsk lagstadgad förtids-<br>pension.</p> <p>I paragrafens andra stycket regleras vad som i motsvarande situation<br>skall gälla för den som är gift.</p> <p>5 § För den som är ogift och vars årliga inkomstgrundade ålderspension<br>enligt 3 § överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garanti-<br>pensionen motsvara skillnaden mellan 0,87 gånger prisbasbeloppet och<br>ett belopp som motsvarar 48 procent av den ael av den inkomstgrundade<br>ålderspensionen enligt 3 § som överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>För den som är gift och vars årliga inkomstgrundade ålderspension en-<br>ligt 3 § överstiger 1,14 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garanti-<br>pensionen motsvara skillnaden mellan 0,76 gånger prisbasbeloppet och<br>ett belopp som motsvarar 48 procent av den del av den inkomstgrundade<br>ålderspensionen enligt 3 § som överstiger 1,14 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>I paragrafens första stycke regleras vad som gäller för den som är ogift<br>och har en inkomstgrundad ålderspension som överstiger 1,26 gånger<br>prisbasbeloppet. Garantipensionen skall då beräknas utifrån 0,87 gånger<br>prisbasbeloppet och sedan minskas med ett belopp som motsvarar<br>48 procent av den del av den inkomstgrundade ålderspension som<br>överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet. Reglerna i 5 § innebär att den<br>totala pensionen vid en inkomstgrundad ålderspension över 1,26 gånger<br>prisbasbeloppet blir högre än 2,13 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>153</p> <p>Garantipension kommer att för den som är ogift att utges upp till en in-<br>komstgrundad ålderspension på cirka 3,07 prisbasbelopp.</p> <p>I andra stycket regleras på motsvarande sätt vad som gäller för en gift<br>pensionsberättigad som har en inkomstgrundad ålderspension som över-<br>stiger 1,14 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>6 § För den som inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garanti-<br>pension skall garantipensionens basnivåer avkortas till så stor andel av<br>2,13 gånger pnsbasbeloppet för den som är ogift och 1,9 gånger prisbas-<br>beloppet för den som är gift, som svarar mot forhållandet mellan det antal<br>år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas den pensionsberättigade och<br>talet 40. Nivåerna 1,26 respektive 1,14 gånger prisbasbeloppet samt<br>beloppen 0,87 respektive 0,76 gånger prisbasbeloppet, för beräkning av<br>garantipension enligt 4 och 5 §§, skall avkortas på motsvarande sätt.</p> <p>Garantipension är beroende av tillgodoräknad försäkringstid enligt be-<br>stämmelserna i 2 kap. För rätt till oavkortad garantipension krävs<br>tillgodoräknande av 40 år. För den som inte kan tillgodoräknas 40 år<br>skall garantipensionen avkortas på visst sätt. Detta skall ske genom att<br>basnivån 2,13 gånger prisbasbeloppet respektive 1,9 gånger prisbas-<br>beloppet först avkortas till den andel av 40 år som den tillgodoräknade<br>försäkringstiden utgör. Den avkortade basnivån skall sedan trappas av<br>mot den inkomstgrundade ålderspensionen. Nivåerna 1,26 gånger pris-<br>basbeloppet respektive 1,14 gånger prisbasbeloppet samt beloppen<br>0,87 gånger prisbasbeloppet respektive 0,76 gånger prisbasbeloppet skall<br>också avkortas på motsvarande sätt. Genom detta beräkningssätt kommer<br>den inkomstgrundade ålderspensionen att trappa av garantipensionen på<br>en lägre nivå än om i stället först reducering hade skett av oavkortad<br>garantipension och därefter avkortning hade skett med hänsyn till för-<br>säkringstiden.</p> <p>Den föreslagna beräkningsmetoden innebär att det i stort sett kommer<br>att finnas en korrespondens mellan de år då inkomstgrundad ålderspen-<br>sion har tjänats in och de år som har tillgodoräknats som försäkringsår för<br>garantipension. En beräkningsmetod som innebär att avtrappningen av<br>garantipensionen på grund av den inkomstgrundade ålderspensionen sker<br>före avkortningen på grund av färre än 40 försäkringsår, skulle i<br>praktiken leda till att endast en motsvarande andel av den inkomstgrun-<br>dade ålderspensionen avtrappade garantipensionen.</p> <p>Den föreslagna avkortningsmodellen kommer inte att kunna fullt ut<br>tillämpas inom EU/EES-området. Reglerna om s.k. prorataberäkning i<br>artikel 46.2 i förordning (EEG) nr 1408/71 innebär att det, vid faststäl-<br>landet av den garantipension som skall utges, först skall beräknas vilken<br>garantipension som skulle ha utgetts om den pensionsberättigades<br>samtliga försäkringstider inom EU/EES-området hade fullgjorts i Sve-<br>rige. I de fall den pensionsberättigade kan tillgodoräkna sig en försäk-<br>ringstid om 40 försäkringsår inom EU/EES-området innebär detta att bas-<br>nivån inte avkortas. För den som inte kan tillgodoräkna sig en för-<br>säkringstid om 40 år inom EU/EES-området kommer däremot beräk-<br>ningen att ge en något lägre garantipension eftersom basnivån i en sådan<br>situation kan avkortas till motsvarande andel som det totala antalet års<br>försäkringstid utgör av 40. Efter denna beräkning av det s.k. teoretiska<br>beloppet skall en proportionering ske på så sätt att garantipension skall<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>154</p> <p>utges med den andel av det erhållna beloppet som motsvarar förhållandet<br>mellan den i Sverige tillgodoräknade försäkringstiden och all inom<br>EU/EES-området tillgodoräknad försäkringstid.</p> <p>7 § Har den garantipensionsberättigade rätt till inkomstpension eller<br>tilläggspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion skall garantipensionen alltid beräknas som om inkomstpensionen<br>och tilläggspensionen hade börjat lyftas den kalendermånad da den pen-<br>sionsberättigade fyller 65 år.</p> <p>Om sådant tillägg utges som avses i 6 kap. 9 § lagen om inkomstgrun-<br>dad ålderspension och om inkomstpension eller tilläggspension har tagits<br>ut före den kalendermånad då den pensionssökande fyllde 65 år skall, vid<br>beräkning av garantipension, detta tillägg ökas på motsvarande sätt som<br>hel årlig tilläggspension har minskats enligt 6 kap. 10 § samma lag.</p> <p>Utgångspunkten för beräkning av garantipensionen är den inkomstgrun-<br>dade ålderspension, såsom den definieras i 3 § första stycket, som den<br>pensionsberättigade erhåller för det år som garantipension skall utges.<br>Till skillnad från garantipensionen kan inkomstpensionen och tilläggs-<br>pensionen börja lyftas redan från 61 års ålder. Inkomstpensionen och<br>tilläggspensionen blir vid ett sådant tidigt uttag lägre än vad den skulle ha<br>varit om uttag skett först vid 65 års ålder. Om utgångspunkten då vore att<br>garantipensionen skulle beräknas med utgångspunkt från den utgående<br>inkomstgrundade pensionen skulle den lägre inkomstpensionen och<br>tilläggspensionen till viss del kompenseras genom en högre garantipen-<br>sion. Vid uttag av inkomstpension och tilläggspension före 65 års ålder<br>skall därför garantipensionen inte trappas av mot den utgående pensionen<br>utan mot den pension som skulle ha utgetts om inkomstpensionen och<br>tilläggspensionen hade lyfts först vid 65 års ålder. Garantipensionen av-<br>räknas således mot ett högre pensionsbelopp än det som faktiskt betalas<br>ut. Den totala pensionen kommer genom denna beräkningsmetod att<br>kunna bli lägre än 2,13 respektive 1,9 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>På motsvarande sätt skall garantipensionen räknas av mot den pension<br>som skulle ha utgetts om den pensionsberättigade hade börjar lyfta in-<br>komstpension och tilläggspension vid 65 års ålder även om han eller hon<br>faktiskt har böijat lyfta sådan pension efter denna tidpunkt. I det fallet<br>kommer den faktiska inkomstgrundade ålderspensionen att bli högre än<br>65-årspensionen men av skäl som närmare har redogjorts för i avsnitt 7.5<br>skall detta inte påverka garantipensionen.</p> <p>Den som är född år 1953 eller tidigare har i vissa fall rätt till ett tillägg<br>till sin tilläggspension, det s.k. garantitillägget. Detta tillägg motsvarar<br>skillnaden mellan hel årlig tilläggspension för den pensionsberättigade<br>vid ingången av år 1995 om han eller hon då hade uppnått 65 års ålder<br>(den garanterade nivån) och summan av den pensionsberättigades in-<br>komstpension och tilläggspension beräknad för ett år. Vid uttag av in-<br>komstgrundad ålderspension före den månad då den pensionsberättigade<br>fyller 65 år reduceras den garanterade nivån med 0,5 procent för varje<br>månad som pensionen har lyfts före 65-årsmånaden. Även den beräknade<br>inkomstpensionen och tilläggspensionen kommer då att vara reducerade<br>till följd varav garanti ti 11 ägget också reduceras. Vid beräkning av garan-<br>tipension beaktas även garantitillägget som utgör en del av tilläggspen-<br>sionen och som därför omfattas av regleringen i första stycket. För att<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>155</p> <p>inte en reduktion av garantitillägget skall kompenseras av en högre ga- Prop. 1997/98:152<br>rantipension skall även garantitillägget beräknas som om pension hade<br>böijat lyftas vid 65 års ålder. Detta sker på så sätt att det faktiska garan-<br>titillägget, vid beräkning av garantipension, räknas upp med vad som<br>motsvarar reduceringen av den garanterade nivån om 0,5 procent per må-<br>nad.</p> <p>8 § Partiell garantipension skall utgöra en så stor andel av garantipension<br>beräknad enligt 4-7 §§ vid helt uttag som svarar mot den andel med vil-<br>ken uttag görs.</p> <p>1 paragrafen anges beräkningsmetoden för garantipension vid uttag av<br>partiell inkomstpension vilket också förutsätter motsvarande uttag av<br>eventuell tilläggspension. Garantipension kan då bara utges med samma<br>andel som inkomstpensionen. Beräkningen skall ske så att det först be-<br>räknas vad hel garantipension skulle ha blivit vid uttag av hel inkomst-<br>grundad ålderspension och änkepension. Därefter sker andelsberäk-<br>ningen. Om den pensionsberättigade inte kan tillgodoräkna sig en försäk-<br>ringstid om 40 år för garantipension och garantipensionen därför enligt<br>6 § skall avkortas i förhållande till antalet 40-delar, skall sådan<br>avkortning ske först och andelsberäkningen därefter. Som anges i 3 kap.</p> <p>2 § och som närmare redovisats i avsnitt 8.1 har i lagen inte införts någon<br>möjlighet till uttag av partiell garantipension för dem som inte samtidigt<br>är berättigade till inkomstgrundad ålderspension.</p> <h4>4 kap. Utbetalning av pension m.m.</h4> <p>1 § För garantipension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i</p> <p>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension:</p> <p>- 12 kap. 1 och 2 §§ om ansökan,</p> <p>- 12 kap. 3 § första stycket samt andra stycket första och andra me-</p> <p>ningen om återkallelse ocn minskning,</p> <p>- 12 kap. 5 § första och andra styckena samt 6-8 §§ om utbetalning,</p> <p>- 14 kap. 1 § första och tredie styckena om återbetalning, och</p> <p>- 14 kap. 7 och 8 §§ om avdrag på pension</p> <p>Vid samtidig utbetalning av garantipension och pension enligt lagen om<br>inkomstgrundaa ålderspension skall avrundning enligt 12 kap. 5 § andra<br>stycket Tagen om inkomstgrundad ålderspension ske på garantipensionen.</p> <p>Detta kapitel innehåller allmänna bestämmelser om utbetalning av ga-<br>rantipension samt bestämmelser om återbetalning av sådan pension. Be-<br>stämmelserna är i huvudsak desamma som de som gäller för utbetalning<br>av inkomstpension. Garantipension är som angetts i 3 kap. avhängig<br>storleken av den inkomstgrundade ålderspensionen och tilläggspension i<br>form av änkepension samt utbetalas endast om samtidigt uttag görs av<br>inkomstpension och eventuell tilläggspension. Inkomstpensionen, tilläggs-<br>pensionen och garantipensionen bör därför utbetalas samtidigt varför<br>också utbetalningsreglema så långt möjligt bör vara desamma.</p> <p>112 kap. 5 § andra stycket LIP regleras att årspensionen skall avrundas<br>till närmaste krontal som är jämnt delbart med tolv. I andra stycket anges<br>hur avrundningen skall ske i de fall när jämte garantipension även utbe-<br>talas pension enligt LIP. Avrundningen skall då ske på garantipensionen.</p> <p>156</p> <p>2 § Garantipension skall betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige.<br>Vid flyttning till utlandet skall garantipension betalas ut till och med den<br>månad då den pensionsberättigade enligt folkbokföringslagen (1991:481)<br>skall avregistreras som utflyttad.</p> <p>För utbetalning av garantipension, liksom för närvarande för folkpension<br>enligt 5 kap. 1 § AFL, gäller som villkor att den pensionsberättigade är<br>bosatt i Sverige. Till följd av exporträtten enligt förordning (EEG) nr<br>1408/71 kommer garantipension dock att i stor utsträckning även betalas<br>ut till personer som inte är bosatta i Sverige. För den som inte bosätter sig<br>i ett EU/EES-land kommer dock exportförbudet att gälla och garanti-<br>pension skall endast betalas ut till och med den månad då den pensions-<br>berättigade enligt folkbokföringslagen skall avregistreras som utflyttad.<br>Det senare är en avvikelse från huvudregeln i 12 kap. 6 § LIP enligt vil-<br>ken bestämmelse pension skall utges till den månad rätten till pension<br>upphör.</p> <p>Som bosatt i Sverige anses enligt dagens regler den som har sin egent-<br>liga hemvist här i landet. För den som flyttar till Sverige gäller att han<br>eller hon skall anses bosatt i landet om han eller hon kommer hit med<br>avsikt att vistas här stadigvarande. Även den som har för avsikt att vistas<br>i landet endast under begränsad tid anses bosatt här under förutsättning<br>att han eller hon kommer hit för förvärvsarbete eller studier och vistelsen<br>är avsedd att vara mer än ett år. Detsamma gäller för medföljande make<br>och bam under 18 år. För garantipensionen avses begreppet bosättning ha<br>motsvarande betydelse.</p> <p>3 § Den som har böljat uppbära garantipension men som till följd av bo-<br>sättning utomlands inte längre har rätt att få garantipension utbetald till<br>sig, kan även i fortsättningen få garantipension om det med hänsyn till<br>omständigheterna är uppenbart oskäligt att inte betala ut garantipensio-<br>nen.</p> <p>Paragrafen har sin motsvarighet i 5 kap. 16 § första meningen AFL men<br>har ett något mer begränsat tillämpningsområde. Enligt bestämmelsen i<br>AFL kan utbetalning av folkpension utanför Sverige även ske i sådana<br>fall som regeringen särskilt har förordnat att sådan utbetalning skall få<br>ske. Genom ett sådant förordnande har det varit möjligt för pensions-<br>berättigade, som av hälsoskäl har behövt vistas utomlands, att få sin<br>folkpension utbetald i ett annat land än Sverige. Bestämmelsen tillkom<br>emellertid före Sveriges anslutning till EES-avtalet och medlemskap i<br>EU. Enligt gällande förordning (EEG) nr 1408/71 skall folkpension be-<br>talas ut även vid bosättning i länderna inom EU/EES-området, vilket i<br>fortsättningen också kommer att gälla för garantipensionen. De angivna<br>reglerna om hälsoskäl har därför inte längre samma betydelse.</p> <p>En viss möjlighet att i särskilt ömmande fall kunna betala ut garanti-<br>pensionen även utanför EU/EES-området skall dock finnas. Den här fö-<br>reslagna bestämmelsen ger en sådan begränsad möjlighet. Den undan-<br>tagssituation som åsyftas kan exempelvis gälla den som inte längre har<br>någon anknytning till Sverige, har familj i det andra landet och för sitt<br>uppehälle är beroende av garantipensionen. En restriktiv tillämpning bör<br>dock ske av möjligheten att betala ut garantipension utanför Sverige när<br>utbetalningen inte är föranledd av internationella åtaganden.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>157</p> <p>4 § För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obli-<br>gatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring ror olycksfall i<br>arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller<br>lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag<br>eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till<br>annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket,<br>skall garantipensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Mot-<br>svarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om<br>yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av liv-<br>ränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan liv-<br>ränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför en skada för<br>vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjuk-<br>penning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden.<br>Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett en-<br>gångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om<br>livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett be-<br>lopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade<br>försäkringstekniska grunderna.</p> <p>Summan av garantipension, inkomstpension enligt lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension enligt samma lag<br>skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en<br>sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade uppbär som<br>skadad. Minskning skall därvid i första nand göras på garantipensionen<br>och därefter på tilläggspensionen. Garantipension skall på motsvarande<br>sätt minskas med den livränta som den pensionsberättigade uppbär som<br>efterlevande.</p> <p>Garantipension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna<br>paragraf, tillsammans med utgiven pension enligt lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension, för månad räknat understiga 13 procent av pris-<br>basbeloppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbeloppet för<br>den som är gift.</p> <p>Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande samordningsbestäm-<br>melse i 17 kap. 2 § AFL om allmän försäkring i de situationer när ålders-<br>pension och så kallad yrkesskadelivränta utges samtidigt.</p> <p>Samordning skall ske på så sätt att pensionsbeloppet minskas med tre<br>fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp.<br>Såväl garantipension som inkomstgrundad ålderspension, dock ej premie-<br>pension, skall minskas med hänsyn till livränta som den pen-<br>sionsberättigade uppbär som skadad. Reduceringen skall i första hand ske<br>på garantipensionen. För pensionsberättigad som uppbär livränta i form<br>av efterlevandelivränta skall minskning endast ske av garantipensionen.<br>Minskningen skall därvid ske på samma sätt som vid egenlivränta dvs. tre<br>fjärdedelar av den livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet<br>skall minska garantipensionen.</p> <p>I likhet med nuvarande regler finns en regel om att den pensionsberät-<br>tigade alltid skall ha rätt till ett visst minsta pensionsbelopp som skulle ha<br>utgetts om reducering enligt denna bestämmelse inte hade skett. Detta<br>belopp är för månad räknat för en ogift person 13 procent av prisbasbe-<br>loppet och för en gift person 11,5 procent av prisbasbeloppet. I nuva-<br>rande pensionssystem avser det minsta pensionsbeloppet endast folkpen-<br>sionen. Garantipensionen är dock till skillnad från folkpensionen inte<br>någon baspension som utges till alla. En bestämmelse om ett minsta pen-<br>sionsbelopp som skall förbehållas den pensionsberättigade vid samord-<br>ning kan därför inte enbart ta sikte på garantipensionen. Den föreslagna<br>regeln om ett minsta pensionsbelopp fritt från samordning avser därför<br>totalpensionen bestående av såväl garantipension som inkomstgrundad</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>158</p> <p>ålderspension inklusive premiepension och premiepension till efterle- Prop. 1997/98:152<br>vande.</p> <p>5 § Om en pensionsberättigad sedan minst trettio dagar i följd är intagen i<br>kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall, från och med den trettioförsta<br>dagen, garantipension utges med högst ett belopp som innebär att<br>garantipensionen tillsammans med utgiven pension enligt lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension uppgår till för manad räk-<br>nat 4,5 procent av prisbasbeloppet. Såsom intagen skall räknas även den<br>som olovligen avvikit från anstalt eller vistas utom anstalt med anledning<br>av permission. Skall garantipensionen dras in för del av en kalender-<br>månad, beräknas garantipensionen för vaije dag till en trettiondel av må-<br>nadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.</p> <p>Den allmänna försäkringskassan får medge en nära anhörig, som för<br>sitt uppehälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller<br>delvis uppbära sådan del av garantipensionen, som enligt vad som sägs i<br>första stycket annars inte skall utges.</p> <p>Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande bestämmelse i 10 kap.<br>2 § AFL. Den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad får i<br>dag sin ålderspension i form av folkpension minskad på visst sätt. Som<br>närmare redogjorts för i avsnitt 12.2 bör en motsvarande regel för fram-<br>tiden gälla för den som är intagen i anstalt och uppbär garantipension.<br>Till skillnad från dagens regler skall indragningen av del av garantipen-<br>sionen ske från och med trettioförsta dagen även om den pensionsberätti-<br>gade då inte har varit intagen på anstalt en hel kalendermånad. Reduce-<br>ringen skall även ske för tid när den pensionsberättigade har permission<br>eller olovligt har avvikit från anstalten. I paragrafen anges det belopp,<br>4,5 % av prisbasbeloppet per månad som skall förbehållas den intagne.<br>Detta förbehållsbelopp inkluderar även eventuell inkomstgrundad<br>ålderspension vilket innebär att hela garantipensionen skall reduceras för<br>den som har en sådan inkomstgrundad ålderspension och premiepension<br>till efterlevande som per månad uppgår till 4,5 % av prisbasbeloppet eller<br>mer. Första stycket innehåller också en beräkning sregel i de fall<br>indragning av garantipension skall ske för del av kalendermånad.<br>Garantipensionsbeloppet skall då för dag räknat anses utgöra en<br>trettiondel av månadsbeloppet avrundat till närmaste krontal.</p> <p>I andra stycket anges att försäkringskassan under vissa förutsättningar<br>till en nära anhörig får betala ut den del av garantipensionen som har<br>hållits inne. Bestämmelsen motsvarar 10 kap. 2 § andra stycket AFL.</p> <h4>5 kap. Övriga bestämmelser</h4> <p>1 § För beslut om garantipension gäller i tillämpliga delar följande be-<br>stämmelser om beslut om pension i lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension:</p> <p>- 13 kap. 4-6 § § om beslut,</p> <p>- 13 kap. 9 § första stycket, 11 § första stycket, 12 §, 13 § första och<br>andra styckena samt 15 och 16 §§ om omprövning, och</p> <p>- 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra ocn tredje styckena, 20 och 21 §§,<br>22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.</p> <p>113 kap. LIP regleras vad som skall gälla för överklagande m.m. såvitt<br>avser bl.a. inkomstpension. Kapitlet innehåller bestämmelser om vem<br>som skall fatta beslut samt bestämmelser om ändring, omprövning och</p> <p>159</p> <p>överklagande av beslut. Utom såvitt avser ändring av beslut, skall i<br>huvudsak samma regler gälla för garantipensionen, varför en hänvisning<br>här har skett till tillämpliga regler i LIP.</p> <p>2 § Ett beslut om garantipension för viss tid skall ändras av allmän för-<br>säkringskassa, om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den<br>ålderspension, efterlevandepension eller förtidspension för samma tid<br>som legat till grund för beräkning av garantipensionen.</p> <p>I paragrafen regleras den situationen att en ändring för förfluten tid har<br>skett av den pensionsberättigades inkomstgrundade ålderspension eller<br>tilläggspension i form av änkepension eller av utländsk ålderspension,<br>efterlevandepension eller förtidspension. Eftersom storleken av garanti-<br>pensionen för samma tid är beroende av de nämnda pensionerna skall<br>garantipensionen också ändras. Det åligger här den allmänna försäk-<br>ringskassan att ex officio ändra sitt tidigare beslut om garantipension.<br>Följdändringen skall göras oavsett av vilken anledning beslutet om in-<br>komstgrundad ålderspension eller änkepension m.fl. pensioner har änd-<br>rats. I de fall garantipension har utgetts oreducerad på grund av att den<br>pensionsberättigade inte har haft rätt till någon svensk pension och det<br>senare visar sig att vederbörande är berättigad till utländsk pension som<br>skall reducera garantipensionen skall det tidigare beslutet om garantipen-<br>sion omprövas enligt reglerna i 13 kap. 9 och 13 § LIP till vilka 1 § detta<br>kapitel hänvisar.</p> <p>3 § För garantipension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension:</p> <p>- 15 kap. 1 § om Riksförsäkringsverkets åliggande,</p> <p>- 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om un-<br>derrättelse till en enskild,</p> <p>- 15 kap. 10, 11, 13 och 14 §§ om anmälan och om uppgiftsskyldighet,</p> <p>- 15 kap. 15 § om undantag från sekretess,</p> <p>- 15 kap. 16 § första stycket andra meningen om förbud mot pantsätt-<br>ning och överlåtelse, och</p> <p>- 15 kap. 17 § om preskription.</p> <p>Inkomstpension, tilläggspension och garantipension bör enligt vad som<br>angetts i kommentaren till 4 kap. 1 § betalas ut samtidigt. Reglerna skall<br>därför även vara desamma såvitt avser exempelvis försäkringskassans<br>utredningsskyldighet. Även i övrigt skall de administrativa bestämmel-<br>serna så långt möjligt vara desamma och aktuella regler i 15 kap. LIP har<br>därför i denna paragraf gjorts tillämpliga även på garantipensionen. På<br>Lagrådets inrådan har hänvisningen till 16 § preciserats.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p> <p>I denna bestämmelse anges tiden för ikraftträdande av lagen. Som<br>närmare utvecklats i avsnitt 15 gäller lagen i dess föreslagna lydelse en-<br>dast personer födda år 1938 eller senare och utbetalningar av garantipen-<br>sion enligt den föreslagna lagen kommer därför att utbetalas först år<br>2003.</p> <p>160</p> <p>2. Med försäkringstid för garantipension skall för tid före år 2001 avses<br>bosättningstid enligt 5 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring i<br>kapitlets lydelse före den 1 januari 2001.</p> <p>Bestämmelsen innebär att tid före den 1 januari 2001 som har tillgodo-<br>räknats en pensionssökanden som bosättningstid för folkpension enligt<br>5 kap. AFL i dess lydelse före den 1 januari 2001 skall gälla som försäk-<br>ringstid för garantipensionen. Detta gäller även bosättningstid som har<br>tillgodoräknats före det kalenderår då den pensionssökande fyllt 25 år.</p> <p>3. För den som har rätt att enligt 2 kap. 3 § som försäkringstid för ga-<br>rantipension tillgodoräknas viss bosättningstid från sitt tidigare hemland<br>och som har beviljats uppehållstillstånd före den 1 januari 2001 skall be-<br>räkningen av försäkringstid ske enligt bestämmelserna om bosättningstid<br>i 5 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den<br>1 januari 2001.</p> <p>Enligt 2 kap. 3 § får den som har beviljats uppehållstillstånd som flykting<br>eller skyddsbehövande i övrigt, under vissa förutsättningar, som för-<br>säkringstid även räkna bosättningstid från det tidigare hemlandet. Be-<br>stämmelsen motsvarar bestämmelsen i 5 kap. 7 § AFL. Hur stor del av<br>denna bosättningstid som skall beräknas som försäkringstid för garanti-<br>pension är beroende av den tid som den pensionssökande från tidpunkten<br>för första ankomsten till Sverige t.o.m. det kalenderår då han eller hon<br>fyller 64 år, har varit bosatt i Sverige. Det är således först vid 65 års ålder<br>som det kan avgöras hur stor andel av tiden från det tidigare hemlandet<br>som får tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension och det är<br>bosättningsförhållandena under hela tiden fram till det år då den person<br>som avses fyller 65 år som är avgörande för detta. En förutsättning är<br>således att hela den aktuella tiden får utgöra underlag vid beräkning av<br>försäkringstid. Härav följer att samma regler därför måste tillämpas vid<br>beräkningen av hela den försäkringstid som skall gälla. För tid före den<br>1 januari 2001 har i andra punkten av övergångsbestämmelserna före-<br>skrivits att tidigare regler skall gälla vid tillgodoräknande av bosätt-<br>ningstid före den 1 januari 2001. För den som har beviljats uppe-<br>hållstillstånd före den 1 januari 2001 skall därför de tidigare reglerna<br>enligt 5 kap. AFL alltjämt gälla vid beräkning av hela försäkringstiden.</p> <p>4. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § skall gälla även i fråga om beräkning av<br>försäkringstid för garantipension för en kvinna som är födda år 1944 eller<br>tidigare och som med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring uppburit<br>folkpension i form av änkepension. Detsamma skall gälla för en efterle-<br>vande kvinna som är född ar 1944 eller tidigare och som är 65 år eller<br>äldre när maken avlider samt då skulle ha haft rätt till folkpension i form<br>av änkepension med stöd av nämnda övergångsbestämmelser till lagen<br>om ändring i lagen om allmän försäkring, om hon vid tidpunkten för<br>dödsfallet mte hade uppnått 65 års ålder.</p> <p>Bestämmelsen motsvarar övergångsbestämmelserna sjunde punkten till<br>lagen (1992:1277) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>161</p> <p>6 Riksdagen 1997/98 1 saml. Nrl52</p> <h3>17.2 Förslaget till lag om handikappersättning och&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1997/98:152</h3> <h3>vårdbidrag</h3> <p>Allmänna bestämmelser</p> <p>1 § Den som är bosatt i Sverige eller som enligt 1 kap. 3 § första och<br>fjärde styckena lagen (1962:381) om allmän försäkring skall anses bosatt<br>här, har enligt bestämmelserna i denna lag rätt till handikappersättning<br>och vårdbidrag.</p> <p>På förslag av Lagrådet har på motsvarande sätt som i lagen om garanti-<br>pension, 1 § i förslaget i lagrådsremissen utgått och ersatts av 3 § i lag-<br>rådsremissen. I lagen regleras förmånerna handikappersättning och<br>vårdbidrag som för närvarande regleras i 9 kap. 2-5 §§ lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring (AFL). Rätt till handikappersättning eller<br>vårdbidrag enligt dagens regler har den som är försäkrad enligt AFL och<br>är bosatt i Sverige. Relevant försäkringsbestämmelse är här 1 kap. 3 §<br>första och fjärde styckena AFL såvitt här anges att försäkrad är den som<br>är bosatt eller skall anses bosatt i Sverige. Motsvarande regler skall gälla<br>även för framtiden. Som Lagrådet påpekar är bosättningen det centrala<br>och i paragrafen hänvisas därför, enligt Lagrådets förslag, till begreppet<br>bosatt i 1 kap. 3 § första och fjärde styckena AFL och inte till begreppet<br>försäkrad.</p> <p>Till följd av bestämmelser i EG-förordningen nr 1408/71 skall i de<br>flesta fall folkpensionsförmåner ändå utbetalas till den som är bosatt<br>utanför Sverige om vederbörande skulle ha haft rätt till förmånen som<br>bosatt i Sverige. Detta gäller dock inte för handikappersättning som inte<br>utgör tillägg till pension och inte heller för vårdbidrag. Dessa förmåner är<br>upptagna i förordningens bilaga 2a som förmåner som endast skall utges<br>inom medlemsstatens territorium.</p> <p>2 § Frågor om handikappersättning och vårdbidrag enligt denna lag<br>handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.</p> <p>I paragrafen anges att ersättningarna som regleras i lagen handhas av<br>Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.</p> <p>3 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.</p> <p>Storleken av handikappersättningen och vårdbidrag är i dag anknutna<br>till prisbasbeloppet vilket även föreslås i denna lag. Det prisbasbelopp<br>som här avses är det enligt andra stycket i 1 kap. 6 § AFL framräknade<br>prisbasbeloppet, inte det förhöjda prisbasbeloppet enligt femte stycket<br>samma paragraf.</p> <p>4 § Med en förälder enligt denna lag skall likställas den, med vilken en<br>förälder är eller har varit gift eller har eller har haft bam, om de stadig-<br>varande sammanbor, samt den som med socialnämndens tillstånd har<br>tagit emot ett utländskt bam för vård och fostran i syfte att adoptera det.</p> <p>Bestämmelsen i denna paragraf motsvarar med vissa redaktionella änd-<br>ringar bestämmelserna i 20 kap. 2 § andra och tredje styckena AFL.</p> <p>162</p> <h4>Handikappersättning</h4> <p>5 § Rätt till handikappersättning har den som har fyllt sexton år och som<br>innan han eller hon har fyllt sextiofem år för avsevärd tid har fått sin<br>funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller hon</p> <p>1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,</p> <p>2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan, el-<br>ler</p> <p>3. i annat fall har betydande merutgifter.</p> <p>Om den funktionshindrade behöver hjälp antingen i den dagliga livsfö-<br>ringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i något av dessa båda<br>avseenden, och dessutom har merutgifter i anledning av funktionshindret,<br>grundas bedömningen av rätten till handikappersättning på det sam-<br>manlagda behovet av stöd.</p> <p>Vid tillämpning av denna paragraf skall med en person som förvärvs-<br>arbetar likställas en studerande som får studiestöd enligt studiestödslagen<br>(1973:349) eller som endast på grund av bestämmelser om behovspröv-<br>ning är utesluten från sådan förman.</p> <p>Handikappersättning utges alltid till den som är blind, döv eller gravt<br>hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt före<br>sextiofem års ålder.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bestämmelsen i denna paragraf stämmer i sak överens med bestämmel-<br>serna i 9 kap. 2 § AFL.</p> <p>6 § Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgiftemas storlek utgör<br>handikappersättning för år räknat 69, 53 eller 36 procent av prisbasbe-<br>loppet.</p> <p>Handikappersättning kan begränsas till viss tid. Behovet av handikapp-<br>ersättning skall omprövas i samband med beslut om förtidspension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring och när den som uppbär handi-<br>kappersättning beviljas ålderspension enligt lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension eller garantipension enligt lagen (1998:000)<br>om garantipension. Omprövning skall också ske när förhållanden som<br>påverkar behovet av handikappersättning har ändrats.</p> <p>För tid före den månad, aa hel förtidspension eller hel ålderspension<br>börjar utges, utgör handikappersättningen till den som är blind, för år<br>räknat, 69 procent av prisbasbeloppet. För tid därefter utgör ersättningen<br>till den som är blind 36 procent av prisbasbeloppet om inte stödbehovet<br>ger anledning till högre ersättning.</p> <p>Handikappersättning till den som är döv eller gravt hörselskadad utgör<br>36 procent av prisbasbeloppet om inte stödbehovet ger anledning till<br>högre ersättning.</p> <p>Bestämmelserna i denna paragraf stämmer i huvudsak överens med<br>9 kap. 3 § AFL. I paragrafen har lagts till att omprövning skall ske när<br>förhållanden som påverkar behovet av handikappersättning har ändrats.<br>Detta anses redan i dag följa av bestämmelserna om att den förmåns-<br>berättigade är skyldig att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rät-<br>ten till förmånen. Tillägget innebär därför i sak ingen förändring i för-<br>hållande till hur reglerna tillämpas i dag.</p> <p>Omprövning skall liksom i dag också ske när den som uppbär handi-<br>kappersättning tillerkänns förtidspension eller ålderspension. Vad som<br>avses med ålderspension har anpassats till de reformerade ålderspen-<br>sionsreglema.</p> <p>7 § Vid tillämpning av 6 och 7 §§ skall den anses blind vars synförmåga,<br>sedan ljusbrytningsfel har rättats, är så nedsatt att han eller hon saknar<br>ledsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den som med hörapparat saknar<br>möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal.</p> <p>163</p> <p>Paragrafen motsvarar med en mindre redaktionell ändring 9 kap. 5 § Prop. 1997/98:152<br>första stycket AFL.</p> <h4>Vårdbidrag</h4> <p>8 § En förälder har rätt till vårdbidrag för bam som inte har fyllt sexton år<br>om</p> <p>1. bamet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funk-<br>tionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader,<br>eller</p> <p>2. det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer<br>merkostnader.</p> <p>Har föräldern flera funktionshindrade bam som inte har fyllt sexton år<br>grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda be-<br>hovet av tillsyn och vård samt på hur stora merkostnaderna är.</p> <p>Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar med viss redaktionell änd-<br>ring bestämmelserna i 9 kap. 4 § första och andra styckena AFL.</p> <p>9 § Vårdbidrag utges allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och<br>merkostnadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels<br>förmån. Hel förmån utgör, utom i fall som avses i tredje stycket,<br>250 procent av prisbasbeloppet och partiell förmån tillämplig andel<br>därav. Vårdbidrag som utges med beaktande enbart av merkostnader får<br>bestämmas till 62,5 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna<br>uppgår till minst detta belopp eller till 36 procent av prisbasbeloppet om<br>merkostnaderna uppgår till minst detta belopp.</p> <p>Av vårdbidrag som utges med beaktande av såväl tillsyns- och vårdbe-<br>hovets omfattning som merkostnadernas storlek kan en viss angiven del<br>bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna ersättning bestäms<br>till:</p> <p>1. 18 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 18<br>men inte 36 procent av prisbasbeloppet;</p> <p>2. 36 procent av pnsbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 36<br>men inte 53 procent av prisbasbeloppet;</p> <p>3. 53 procent av pnsbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 53<br>men inte 69 procent av prisbasbeloppet, och</p> <p>4. 69 procent av pnsbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 69<br>procent av pnsbasbeloppet eller mer.</p> <p>Om behovet av särskild tillsyn och vård för ett barn grundar rätt till hel<br>förmån utan att merkostnaderna beaktas och merkostnaderna uppgår till<br>minst 18 procent av prisbasbeloppet, skall beloppet av hel förman enligt<br>första stycket höjas med merkostnadsersättning som, allt efter merkost-<br>nadernas storlek, bestäms till 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbelop-<br>pet med tillämpning av andra stycket.</p> <p>Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar med vissa redaktionella änd-<br>ringar bestämmelserna i 9 kap. 4 § tredje-femte styckena AFL.</p> <p>10 § Vårdbidraget får begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall om-<br>prövas minst vartannat ar, om det inte finns skäl för omprövning med<br>längre mellanrum. Vårdbidraget skall alltid omprövas när förhållanden<br>som påverkar behovet av vårdbidrag har ändrats.</p> <p>Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet utges vårdbidrag<br>under avbrott som varar högst sex månader. Om det finns särskilda skäl<br>kan vårdbidrag utges även under ett avbrott som varar ytterligare sex<br>månader.</p> <p>Denna paragrafen motsvarar i huvudsak 9 kap. 4 § sjätte och sjunde<br>styckena AFL. På motsvarande sätt som beträffande handikappersätt-<br>ningen har dock här införts en bestämmelse om att vårdbidraget alltid<br></p> <p>164</p> <p>skall omprövas när förhållanden som påverkar behovet av bidraget har<br>ändrats. Även här är det fråga om att lagreglera ett förhållande som redan<br>i dag anses föreligga.</p> <h4>Gemensamma bestämmelser</h4> <p>11 § Den som vill få handikappersättning eller vårdbidrag skall ansöka<br>om detta hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen för-<br>ordnar.</p> <p>Om handikappersättning eller vårdbidrag har beviljats för begränsad<br>tid får den tid för vilken formånen skall utges förlängas utan att ansökan<br>om det har gjorts.</p> <p>För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan<br>om handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning lämnas i enlig-<br>het med vaa regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksför-<br>säkringsverket föreskriver.</p> <p>I paragrafen anges att utfående av handikappersättning och vårdbidrag<br>som huvudregel förutsätter ansökan av den som önskar sådan ersättning. I<br>de fall ersättning har tillerkänts för en begränsad tid kan dock ersättning<br>tillerkännas utan ny ansökan. Sökanden som har haft kostnader för läkar-<br>undersökning och läkarutlåtande i anledning av ansökan om handikapp-<br>ersättning eller vårdbidrag har rätt till ersättning för dessa kostnader.<br>Reglerna i denna paragraf överensstämmer i sak med nuvarande be-<br>stämmelser i 16 kap. 1 § första, tredje och femte styckena AFL.</p> <p>12 § Som villkor för rätt till handikappersättning får det föreskrivas att<br>den sökande skall vara intagen på ett visst sjukhus under högst 30 dagar<br>eller undersökas av en viss läkare. Motsvarande gäller i fråga om rätt till<br>vårdbidrag. För kostnader som uppstår med anledning av en sådan före-<br>skrift skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen förordnar.</p> <p>Denna paragraf motsvarar med viss redaktionell ändring bestämmelserna<br>16 kap. 2 § AFL.</p> <p>13 § Handikappersättning och vårdbidrag utges från och med den månad<br>då rätt till förmanen har inträtt.</p> <p>Vårdbidrag får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader och<br>handikappersättning för två år före ansökningsmånaden.</p> <p>Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar i sak bestämmelserna i<br>16 kap. 5 § andra och femte styckena AFL.</p> <p>14 § Handikappersättning utges till och med den månad då den ersätt-<br>ningsberättigade har avlidit eller rätten till förmånen annars har upphört.<br>Motsvarande gäller för vårdbidrag, som dock utges längst till ocn med<br>månaden före den då bamet fyller 16 år.</p> <p>Denna paragraf motsvarar i sak bestämmelserna i 16 kap. 9 § AFL.</p> <p>För vårdbidrag regleras här vad som allmänt gäller beträffande den<br>tidpunkt vid vilken utbetalning skall upphöra. I de fall bamet avlidit finns<br>i detta avseende särskilda bestämmelser i 16 §.</p> <p>15 § Avlider ett bam, för vilket vårdbidrag enligt 9 och 10 §§ utges så-<br>som hel, tre fjärdedels eller halv förmån, utges vårdbidrag till och med<br>den åttonde månaden efter dödsfallet, dock längst till och med den månad<br>då vårdbidraget annars skulle ha upphört.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>165</p> <p>Vårdbidrag enligt första stycket utges som halv förmån, om bidraget<br>vid tiden för dödsfallet lämnades såsom hel eller tre fjärdedels förman,<br>och i annat fall som en fjärdedels förmån.</p> <p>Om det vårdbidrag som utgick vid dödsfallet till viss del hade bestämts<br>som merkostnadsersättning skall motsvarande del av vårdbidraget enligt<br>denna paragraf anses utgöra sådan ersättning.</p> <p>Denna paragraf motsvarar med viss språklig justering 9 kap. 4 a § AFL.</p> <p>16 § För den som vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift<br>det betalas ut bidrag från staten, en kommun eller ett landsting, utges<br>handikappersättning eller vårdbidrag endast om vården kan beräknas<br>pågå högst sex månader. Detsamma gäller om han eller hon vårdas utan-<br>för institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför en<br>sådan institution och staten, kommunen eller landstinget är huvudman för<br>vården. Om den beräknade vårdtiden är längre än sex månader kan dock<br>vårdbidrag utges för ett svårt sjukt bam under högst tolv månader om en<br>förälder i betydande omfattning regelbundet behöver vara närvarande på<br>institutionen som en del av behandlingen av bamet.</p> <p>Om någon som vårdas på institution som avses i första stycket, och till<br>följd härav inte har rätt till handikappersättning eller vars förälder av så-<br>dan anledning inte har rätt till vårdbidrag, tillfälligt inte vårdas genom<br>huvudmannens försorg, utges ersättning for sådan tid om denna uppgår<br>till minst tio dagar per kvartal eller till minst tio dagar i följd. Skall i så-<br>dant fall ersättning utges för del av en kalendermånad, utges ersättningen<br>för varje dag med en trettiondel av månadsbeloppet och avmndas till<br>närmaste krontal.</p> <p>Bestämmelserna motsvarar med redaktionella förändringar bestämmel-<br>serna i 9 kap. 5 § andra och tredje styckena.</p> <p>17 § Handikappersättning och vårdbidrag skall betalas ut månadsvis. När<br>ersättningsbeloppet beräknas för månad skall den ersättning för år räknat<br>från vilken beräkningen utgår avmndas till närmaste krontal som är jämnt<br>delbart med tolv. Om den ersättningsberättigade förutom handikapper-<br>sättningen eller vårdbidraget även uppbär förtidspension eller efterle-<br>vandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, ålderspen-<br>sion enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension eller ga-<br>rantipension enligt lagen (1998:000) om garantipension skall samtliga<br>dessa ersättningar anses som en ersättning vid avrundningen. Avrundning<br>skall i första hand göras på garantipensionen, därefter på folkpensionen<br>och sedan på handikappersättningen eller vårdbidraget.</p> <p>Bestämmelserna stämmer i huvudsak överens med reglerna om utbetal-<br>ning i 16 kap. 4 § AFL. Handikappersättning och vårdbidrag skall betalas<br>ut månadsvis. Avrundning skall ske så att månadsbeloppet blir ett helt<br>krontal. För den som samtidigt med handikappersättning eller vårdbidrag<br>uppbär förtidspension, efterlevandepension eller ålderspension skall<br>dessa förmåner läggas samman innan avrundning sker. Eventuell av-<br>rundning skall sedan ske i ordningen garantipension, folkpension och<br>därefter handikappersättning eller vårdbidrag.</p> <p>18 § Om båda föräldrarna till ett bam, för vilket de har rätt till vård-<br>bidrag, är berättigade till sådant bidrag utges bidraget till den förälder<br>som står för den huvudsakliga tillsynen och vården av bamet. Om båda<br>föräldrarna begär att bidraget delas upp, skall dock hälften av vårdbidra-<br>get betalas till var och en av dem om båda tar del i vården om bamet el-<br>ler, i fall som avses i 15 §, om båda vid tiden för dödsfallet tog del i vår-<br>den.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>166</p> <p>För uppdelning av vårdbidrag enligt första stycket krävs att båda prop. 1997/98:152<br>föräldrarna har eller vid tiden för dödsfallet hade gemensam vårdnad om<br>bamet.</p> <p>Såvitt avser uppdelning av vårdbidraget mellan föräldrarna motsvarar<br>denna paragraf med vissa språkliga justeringar 9 kap. 4 b § AFL. I para-<br>grafen regleras också till vem av föräldrarna bidraget skall utges om båda<br>föräldrarna i och för sig är berättigad till sådant bidrag och inte gemen-<br>samt begär att det skall delas upp mellan dem. I enlighet med vad som<br>redan i dag gäller för vårdbidraget skall enligt motivuttalande till aktuell<br>bestämmelse i nuvarande lagstiftning i en sådan situation den förälder<br>som till huvudsaklig del ombesörjer den särskilda tillsynen och vården av<br>bamet erhålla bidraget.</p> <p>19 § Den som uppbär handikappersättning eller vårdbidrag är skyldig att<br>utan oskäligt dröjsmål anmäla till den allmänna försäkringskassan om<br>förhållandena ändras så att rätten till förmånen påverkas. För den som är<br>omyndig är det förmyndaren som är anmälningsskyldig. God man eller<br>förvaltare enligt föräldrabalken till en ersättningsberättigad har motsva-<br>rande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.</p> <p>Om en anmälan som avses i första stycket inte görs, får formånen dras<br>in för viss tid eller tills vidare.</p> <p>Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar med vissa språkliga juste-<br>ringar bestämmelserna i 16 kap. 8 § AFL.</p> <p>20 § Ändring av handikappersättning och vårdbidrag skall gälla från och<br>med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändring upp-<br>kom.</p> <p>Vad som föreskrivs i 11 § första och andra styckena samt 12 § gäller<br>även i fråga om ökning av handikappersättning eller vårdbidrag. Om<br>ökningen kräver ansökan av den förmansberättigade tillämpas 13 § andra<br>stycket.</p> <p>Vad som sägs i denna paragraf skall inte tillämpas i fråga om ändring<br>av handikappersättning eller vårdbidrag med anledning av förändring av<br>prisbasbeloppet.</p> <p>Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar i sak bestämmelserna i<br>16 kap. 6 § AFL. Eventuell ändring av ett ersättningsbelopp skall gälla<br>från och med kalendermånaden närmast efter den månad när anledningen<br>till ändringen uppkommit. För ökning av ersättningsbeloppet gäller<br>reglerna om ansökning enligt 11 § första och andra styckena och 12 §.<br>Vid ökning gäller begränsningarna om retroaktiv utbetalning enligt 13 §<br>andra stycket.</p> <h4>Övriga bestämmelser</h4> <p>21 § En socialförsäkringsnämnd skall avgöra ärenden om rätt till han-<br>dikappersättning eller vårdbidrag. Vad som föreskrivs om socialförsäk-<br>ringsnämnd i 18 kap. 17 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall<br>då gälla.</p> <p>Bestämmelsens första mening har sin motsvarighet i 18 kap. 17 § AFL<br>såvitt avser handikappersättning och vårdbidrag.</p> <p>167</p> <p>22 § För handikappersättning och vårdbidrag gäller i tillämpliga delar p_rop. 1997/98:152<br>följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p> <p>- 20 kap. 2 a-4 §§ om utbetalning, indragning och återbetalning,</p> <p>- 20 kap. 5-7 §§ om preskription, utmätning och skadestånd m.m.,</p> <p>- 20 kap. 8-9 a §§ om uppgiftsskyldighet m.m.,</p> <p>- 20 kap. 10 och 10 a §§ om omprövning och ändring, och</p> <p>- 20 kap. 11-13 §§ om överklagande.</p> <p>I 20 kap. AFL finns bestämmelser om a conto-utbetalning, indragning<br>och nedsättning av ersättning, preskriptionsbestämmelser, uppgiftsskyl-<br>dighet i vissa fall, sekretess, omprövning, ändring samt överklagande.<br>Reglerna gäller för ersättningar enligt AFL och för närvarande därmed<br>även vårdbidrag och handikappersättning. Genom en hänvisning till de<br>tillämpliga reglerna i 20 kap. AFL kommer reglerna att gälla oföränd-<br>rade.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p> <p>2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om handikappersättning<br>och vårdbidrag för tid före ikraftträdandet.</p> <p>3. För ersättningsberättigad som före den 1 januari 2001 uppbar invali-<br>ditetstillägg eller invalimtetsersättning som beviljats före den 1 juli 1975<br>på grundval av då gällande regler, far förmånen inte minskas eller upp-<br>höra i annat fall än om så skulle ha skett om de äldre bestämmelserna<br>alltjämt hade varit tillämpliga.</p> <p>Punkterna 2 och 3. Vid införandet av handikappersättningen och föränd-<br>ringen av vårdbidraget den 1 juli 1975 föreskrevs i övergångsbe-<br>stämmelser att förmåner som beslutats enligt tidigare gällande regler för<br>tid efter den 1 juli 1975 inte fick minskas eller upphöra i annat fall än om<br>så skulle ha skett om de äldre reglerna alltjämt varit tillämpliga. I de be-<br>stämmelser som gällde före den 1 juli 1975 fanns vad avsåg vårdbidraget<br>en bestämmelse om att detta bidrag skulle omprövas minst vart tredje år.<br>Beträffande invaliditetstil lägget och invaliditetsersättningen fanns där-<br>emot endast en bestämmelse om att ersättningen fick begränsas i tiden.<br>För det fall så inte skett kan således alltjämt ersättning utges enligt äldre<br>bestämmelser. Den tidigare övergångsbestämmelsen skall därför, när det<br>gäller invaliditetstillägg och invaliditetsersättning, gälla även efter infö-<br>randet av den nu föreslagna lagen.</p> <h3>17.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3> <h4>5 kap.</h4> <p>1 § En försäkrad som är bosatt i Sverige har rätt till folkpension i form av<br>förtidspension, efterlevandepension och handikappersättning som utgör<br>tillägg till pension</p> <p>a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng för tilläggspension, eller</p> <p>b) enligt 5-7 och 9-11 §§ i förhållande till det antal år som tillgodo-<br>räknats som bosättningstid i Sverige.</p> <p>168</p> <p>En försäkrad som är bosatt i Sverige har rätt till folkpension i form av<br>ålderspension enligt 3 § i förhållande till det antal år för vilka tillgodo-<br>räknats pensionspoäng för tilläggspension.</p> <p>En svensk medborgare som är bosatt utomlands har rätt till folkpension<br>enligt första stycket a.</p> <p>Från och med den 1 januari 1999 skall, enligt vad som närmare beskrivits<br>i avsnitt 14 en person som är född år 1938 eller senare inte kunna ta ut<br>ålderspensionens grundskydd före 65 års ålder. Grundskyddet i ålders-<br>pensionssystemet utgörs bl.a. av sådan folkpension, som enligt 5 kap. 1 §<br>första stycket b, har beräknats med utgångspunkt från den bosättningstid<br>som har tillgodoräknats den försäkrade, s.k. 40-delsberäknad folkpen-<br>sion. Däremot utgör sådan folkpension som enligt 5 kap. 1 § första<br>stycket a har beräknats med utgångspunkt från antalet tillgodoräknade år<br>med pensionspoäng, sk. 30-delsberäknad folkpension, inte en del av<br>grundskyddet. Personer som är födda år 1938 eller senare skall inte<br>kunna lyfta 40-dels beräknad folkpension före 65 års ålder. Däremot skall<br>de kunna ta ut 30-delsberäknad folkpension. Ändringen innebär att<br>möjligheten att beräkna folkpension i form av ålderspension i förhållande<br>till år som har tillgodoräknats som bosättningstid tas bort. Möjligheten att<br>med år med pensionspoäng likställa vissa andra år enligt 5 kap. 4 § före-<br>slås också tas bort vid beräkning av ålderspension. Till följd härav sker<br>endast hänvisning till beräkning enligt 5 kap. 3 §. Enligt den föreslagna<br>övergångsbestämmelsen gäller ändringarna inte för personer födda år<br>1937 eller tidigare.</p> <p>3 § Folkpension enligt 1 § första stycket a eller andra stycket beräknas i<br>förhållande till det antal år för vilka den pensionsberättigade eller, när<br>fråga är om efterlevandepension, den avlidne vid tilläggspensionens be-<br>räkning tillgodoräknats pensionspoäng.</p> <p>Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, utges folkpension<br>med oavkortat belopp. I annat fall utges folkpension med så stor andel<br>därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensions-<br>poäng tillgodoräknats och talet 30.</p> <p>Om rätt till tilläggspension inte föreligger krävs att antalet år för vilka<br>pensionspoäng tillgodoräknats uppgår till minst tre.</p> <p>I paragrafen görs en följdändring och en redaktionell ändring.</p> <p>4 § Med år för vilket har tillgodoräknats pensionspoäng likställs vid be-<br>räkning av förtidspension och efterlevandepension</p> <p>1. år, för vilket pensionspoäng inte har tillgodoräknats till följd av be-<br>stämmelserna i 11 lcap. 6 § första stycket, z detta lagrums lydelse före den</p> <p>I januari 1999, eller 4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension om tillgodoräknande av pensionspoäng vid<br>bristande eller underlåten avgiftsbetalning eller bestämmelserna z</p> <p>II kap. 7 § denna lag, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1982,</p> <p>2. ar före år 1960, för vilket beräknats till statlig inkomstskatt taxerad<br>inkomst,</p> <p>3. såvitt gäller svensk medborgare, år före år 1960 eller, såvitt gäller<br>utländsk medborgare, år före år 1974, för vilket erlagts sjömansskatt,<br>samt</p> <p>4. såvitt gäller person som uppburit ersättning som avses i 2 kap. 12 §<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension, år före år 1963, för<br>vilket skulle ha beräknats tilT statlig inkomstskatt taxerad inkomst om<br>skattskyldighet hade förelegat för ersättningen.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>169</p> <p>I det reformerade ålderspensionssystemet kommer folkpension grundad Prop. 1997/98:152<br>på år för vilka har tillgodoräknats pensionspoäng, s.k. 30-delsberäknad<br>folkpension att fr.o.m. år 2001 motsvaras av ett särskilt tillägg som utges<br>till tilläggspensionen. Även detta tillägg är tänkt att vara 30-delsberäknat<br>dock endast med utgångspunkt från år för vilka har tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng. I denna paragraf likställs med sådana år även vissa andra år.</p> <p>Någon motsvarande likställighetsregel skall inte gälla för det 30-delsbe-<br>räknade tillägget till tilläggspensionen. För att personer som omfattas av<br>de reformerade ålderspensionsreglema men som kan börja uppbära pen-<br>sion innan de reformerade utbetalningsreglema har trätt i kraft skall få<br>folkpension enligt samma regler som senare skall gälla för det tillägg som<br>motsvarar folkpension har här föreskrivits att bestämmelsen att vissa år<br>skall likställas med år med pensionspoäng endast skall gälla vid be-<br>räkning av förtids- och efterlevandepension. Enligt den föreslagna över-<br>gångsbestämmelsen skall dock tidigare regler alltjämt gälla för personer<br>födda år 1937 eller senare. Regeringen föreslår vidare i propositionen<br>angående inkomstgrundad ålderspension vissa ändringar i 11 kap. AFL.<br>På grund härav behöver också punkt 1 och 4 i denna paragraf ändras. I<br>punkt 1 har därför hänvisningen till 11 kap. 6 § första stycket preciserats<br>till att avse bestämmelserna om tillgodoräknande av pensionspoäng vid<br>bristande avgiftsbetalning. År för vilka pensionspoäng inte har tillgodo-<br>räknats på grund av att den försäkrade är över 64 år skall alltså inte be-<br>aktas vid beräkning av folkpension enligt 30-årsregeln. För personer som<br>är födda år 1937 eller tidigare skall enligt 15 § lagen (1998:000) om in-<br>förande av LIP (införandelagen) för tid fr.o.m. år 1999 gälla särskilda<br>bestämmelser för när pensionspoäng inte får tillgodoräknas enligt 11 kap.</p> <p>6 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1999. Enligt tredje punkten i<br>övergångsbestämmelserna skall därför för personer som är födda år 1937<br>eller tidigare med år för vilket har tillgodoräknats pensionspoäng<br>likställas år för vilket pensionspoäng inte har tillgodoräknats till följd av<br>bestämmelserna i 15 § införandelagen. Ändringen i punkt 4 är föranledd<br>av att bestämmelserna i 11 kap. om vad som är pensionsgrundande<br>inkomst har upphävts samtidigt som motsvarande bestämmelser förs in i<br>LIP. Dessa ändringar i punkterna 1 och 2 har granskats av Lagrådet i<br>ärendet angående reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension<br>(jfr. bilaga 4 till prop. 1997/98:151).</p> <p>7 § Om den försäkrade har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med stöd<br>av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529) skall som bosättningstid<br>även tillgodoräknas tid då° han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare<br>hemland från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till tidpunkten<br>då han eller hon först ankom till Sverige. Därvid skall en så stor andel av<br>tiden i hemlandet tillgodoräknas som svarar mot förhållandet mellan den<br>tid under vilken den försäkrade har varit bosatt i Sverige från den första<br>ankomsten till landet till och med det år då han eller hon fyllde 64 ar och<br>hela tidsrymden från det att den försäkrade första gången kom till landet<br>till och med det år då han eller hon fyllde 64 år. I fråga om<br>förtidspension eller efterlevandepension skall i stället för året då den för-<br>säkrade skulle fylla 64 år som utgångspunkt tas året före pensionsfallet.<br>Vid beräkningen enligt detta stycke bortses från tid för vilken den försäk-<br>rade, vid bosättning i Sverige, har rätt till pension från hemlandet.</p> <p>Med tid för bosättning i hemlandet likställs tid då den försäkrade före<br>den första ankomsten till Sverige befunnit sig i annat land där han eller<br>hon beretts en tillfällig fristad.</p> <p>170</p> <p>Vad som i första stycket sägs om den som beviljats uppehållstillstånd Prop. 1997/98:152<br>med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529) skall gälla även<br>en försäkrad som</p> <p>a) annars beviljats uppehållstillstånd på grund av att han eller hon an-<br>setts som flykting enligt konventionen d. 28 juli 1951 angående flyk-<br>tingars rättsliga ställning, eller</p> <p>b) beviljats uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. 1 § 2 eller 3 utlän-<br>ningslagen i paragrafens lydelse före den 1 januari 1997 eller enligt mot-<br>svarande äldre bestämmelser.</p> <p>Den som har beviljats uppehållstillstånd enligt de i paragrafen angivna<br>bestämmelserna kan som bosättningstid vid beräkning av folkpension på<br>visst sätt få tillgodoräkna sig tid från sitt tidigare hemland. Enligt nuva-<br>rande bestämmelse får sådan tid räknas till och med året före ankomsten<br>till Sverige. Ändringen innebär att som bosättningstid får beräknas tid till<br>tidpunkten för ankomsten samt att andelsberäkningen görs med utgångs-<br>punkt från bosättningstiden i Sverige från tidpunkten för ankomsten. Här-<br>igenom kommer det inte att uppstå någon tid för vilken bosättningstid<br>inte kan tillgodoräknas. Därtill har vissa redaktionella och språkliga änd-<br>ringar gjorts.</p> <p>13 § I de fall då folkpension i form av ålderspension har böljat utges före<br>det år då den försäkrade fyller 65 år, skall omräkning av pensionen med<br>hänsyn till tillkommande ar för vilka tillgodoräknats pensionspoäng inte<br>göras förrän från och med den månad varunder den försäkrade fyller<br>65 år.</p> <p>Bosättningstid och pensionspoäng tillgodoräknas en person t.o.m. det år<br>han eller hon fyller 64 år. För den som tar ut folkpension i form av<br>ålderspension före det år han eller hon fyller 65 år och då inte har rätt till<br>oavkortad pension innebär detta att senare tillkommande bosättningstid<br>eller år för vilka har tillgodoräknats pensionspoäng påverkar storleken av<br>pensionen för framtiden. I paragrafen anges att omräkning i sådant fall<br>inte får göras förrän fr.o.m. den månad när den försäkrade fyller 65 år.<br>Ändringen innebär att bestämmelsen om omräkning med hänsyn till till-<br>kommande bosättningstid tas bort eftersom enligt föreslagen ändring i<br>5 kap.l §, ålderspension inte skall kunna beräknas i förhållande till tillgo-<br>doräknad bosättningstid.</p> <p>11. I fall då rätt till bamtillägg föreligger för december månad 1989 gäl-<br>ler fortfarande äldre bestämmelser om denna förmån. Vad som därvid<br>föreskrivits om ålderspension och tilläggspension i förm av ålderspen-<br>sion skall i stället gälla inkomstpension eller tilläggspension enligt lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundadålderspension eller garantipension enligt<br>lagen (1998:000) om garantipension. Minskning av oarntillägget till den<br>som uppbär ålderspension skall ske endast i den utsträckning summan av<br>hel pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension och hel<br>garantipension enligt lagen om garantipension överstiger 2,13 gånger<br>prisbasbeloppet. Bamtillägg som utges till pension som tagits ut till viss<br>andel skall utgöra motsvarande andel av bamtillägg till hel pension.<br>Därvid skall vad som föreskrivs i tredje meningen om minskning gälla<br>motsvarande andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>Tidigare upphävda bestämmelser om bamtillägg gäller alltjämt för dem<br>som hade rätt till bamtillägg i december månad 1989. Bamtillägget är en<br>sk. särskild folkpensionsförmån som utges som tillägg till folkpensionen.</p> <p>Folkpensionen i form av ålderspension avskaffas den 1 januari 2001 när<br>de reformerade ålderspensionsreglema träder i kraft fullt ut. Ändringen i<br>övergångsbestämmelserna innebär att bamtillägget anpassas till detta och<br>därför framöver kommer att utges som ett tillägg till ålderspension i form<br>av inkomstpension, tilläggspension eller garantipension. För bamtillägg<br>som utges som tillägg till förtidspension sker ingen ändring.</p> <p>För den som uppbär tilläggspension skall bamtillägget enligt nuva-<br>rande bestämmelser minskas med hälften av tilläggspensionen som över-<br>stiger ett halvt basbelopp. Detta innebär att fritt från samordning är folk-<br>pensionsbeloppet jämte ett halvt prisbasbelopp. Ändringen innebär för att<br>bamtillägget skall minskas med hälften av summan av den pension enligt<br>LIP och garantipension enligt lagen om garantipension som överstiger ett<br>visst fribelopp. Det belopp som på detta sätt fritas från samordning be-<br>stäms för den som uppbär hel ålderspension till 2,13 prisbasbelopp, vilket<br>motsvarar garantipensionens basnivå för ogifta. För den som uppbär<br>partiell ålderspension fritas från samordning motsvarande andel av<br>2,13 prisbasbelopp.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>8. Rätt till bamtillägg som utges med stöd av övergångsbestämmelserna<br>till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring tillkommer försäkrad som är bosatt i Sverige. I fråga om en svensk<br>medborgare, som hade rätt till bamtillägg för december 1989 och som är<br>bosatt utomlands, gäller fortfarande äldre bestämmelser i 5 kap. 2 §, i<br>detta lagroms lydelse vid utgången av år 1989.</p> <p>Bamtillägg till förtidspension utges på grundval av samma antal år med<br>pensionspoäng eller samma bosättningstid som ligger till grund för<br>beräkningen av folkpensionen.</p> <p>Bamtillägg till ålderspension utges på grundval av samma antal<br>försäkringsår som ligger till grund för beräkningen av garantipension<br>enligt lagen (1998:000) om garantipension, eller skulle ha legat till<br>grund for beräkning av garantipension om rätt till sådan pension<br>förelegat.</p> <p>Om bamtillägg med tillämpning av andra stycket skall utges med viss<br>andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till<br>tilläggspension som den försäkrade uppbär beräknas på ett oavkortat<br>bamtillägg och andelsberäkning enligt andra stycket göras på det belopp<br>som framkommer efter denna minskning.</p> <p>Folkpension i form av förtidspension eller ålderspension utges på grund-<br>val av antingen antalet år av 30 med pensionspoäng eller antalet<br>bosättningsår av 40. I övergångsbestämmelsen anges att bamtillägget<br>skall utges på grundval av samma antal år med pensionspoäng eller<br>samma bosättningstid som ligger till grund för beräkningen av folkpen-<br>sionen. Ändringen innebär att bamtillägg som utges som tillägg till<br>ålderspension i stället kopplas till garantipensionen sådan den utges eller<br>skulle ha utgetts om rätt till sådan pension förelegat. För garantipensio-<br>nen gäller att denna utges på grundval av antalet tillgodoräknade försäk-<br>ringsår av 40.</p> <p>172</p> <h3>17.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om<br>pensionstillskott</h3> <p>1 § Till folkpension i form av förtidspension, omställningspension eller<br>särskild efterlevandepension utges pensionstillskott enligt denna lag.<br>Sådant tillskott utges också till folkpension i form av änkepension, som<br>uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om<br>ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>Pensionstillskott utges endast till den som är bosatt i Sverige.</p> <p>Från och med den 1 januari 1999 skall, enligt vad som närmare beskrivits<br>i avsnitt 14 möjligheten inte längre föreligga att ta ut ålderspensionens<br>grundskydd före 65 års ålder. Detta skall dock endast gälla personer<br>födda år 1938 eller senare. Pensionstillskottet utgör en del av ålderspen-<br>sionens grundskydd. Ändringen i denna paragraf innebär att pensionstill-<br>skott från och med den 1 januari 1999, som ett tillägg till ålderspension,<br>endast kan utges till personer födda år 1937 eller tidigare. När reglerna<br>om garantipension och övergångsvis garantipension träder i kraft den<br>1 januari 2001 skall pensionstillskottet som ett tillägg till ålderspension<br>helt upphöra. Lagtekniskt har därför tillägget här endast behållits som ett<br>tillägg till ålderspension genom övergångsregler för personer födda år<br>1937 eller tidigare.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <h3>17.5 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3> <p>Anvisningar till</p> <h4>48 §</h4> <p>1. Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt iakttas<br>följande. Som folkpension räknas inte ålderspension, barnpension eller<br>vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetvdlig del av den<br>skattskylaiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller<br>minst en femtedel av den sammanraknade inkomsten. Som folkpension<br>behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om<br>pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Förtids- eller<br>efterlevandepension, som betalas ut enligt utländsk lagstiftning om social<br>trygghet och utgår enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller<br>för folkpension, skall behandlas som folkpension om skattskyldighet för<br>utbetalningen föreligger i Sverige. Har folkpension enligt bestämmelser-<br>na i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samordnats med<br>yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta skall<br>vid tillämpning av första, andra respektive tredje stycket första meningen<br>b det särskilda grundavdraget beräknas med ledning av den folkpension<br>som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.</p> <p>För gift skattskyldig uppgår det särskilda grundavdraget till<br>134,0 procent av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän för-<br>säkring, minskat enligt tredje stycket samma lagrum. För övriga skatt-<br>skyldiga uppgår avdraget till 151,5 procent av sistnämnda belopp. Av-<br>drag med 151,5 procent av sistnämnda belopp tillkommer också gift<br>skattskyldig, som under någon del av beskattningsåret uppburit folkpen-<br>sion som tillkommer ogift.</p> <p>Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga</p> <p>a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och<br>utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela be-<br>skattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som<br>enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt</p> <p>b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret<br>uppburit folkpension i form av förtidspension enligt lagen om allmän</p> <p>173</p> <p>försäkring eller som avlidit: uppburen folkpension och pensionstillskott<br>som uppburits enligt 2 § eller 2 a § lagen om pensionstillskott. För skatt-<br>skyldig som har livränta som avses i första stycket sista meningen tilläm-<br>pas i stället för bestämmelsen i föregående mening a bestämmelsen i<br>föregående meningen b om det är till fordel för den skattskyldige.</p> <p>Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av<br>uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra<br>stycket gällande avdragsbeloppet. För skattskyldig som förutom folk-<br>pension i form av förtidspension uppburit livränta enligt 4 kap. lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall erhållen sådan livränta<br>likställas med pension. Pension som utgår på grund av annan pensions-<br>försäkring än tjänstepensionsförsäkring eller från pensionssparkonto re-<br>ducerar inte det särskilda grundavdraget.</p> <p>För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar<br>folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med<br>65 procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den<br>skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Oavsett vad<br>som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt<br>grundavdrag med så stort belopp som aen skattskyldige skulle ha fått i<br>grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället<br>nade tillämpats.</p> <p>Från och med den 1 januari 1999 skall, enligt vad som närmare beskrivits<br>i avsnitt 13, det inte längre vara möjligt att ta ut ålderspensionens grund-<br>skydd före 65 års ålder för personer födda år 1938 eller senare. Det sär-<br>skilda grundavdraget utgör i dag en del av grundskyddet i ålderspen-<br>sionssystemet. Den person vars inkomst till inte oväsentlig del har ut-<br>gjorts av folkpension har rätt till särskilt grundavdrag. Ändringen i denna<br>punkt innebär att folkpension i form av ålderspension, beträffande perso-<br>ner födda år 1938 eller senare, fr.o.m. den 1 november 1998, inte längre<br>skall räknas som folkpension vid bedömningen av om rätt till särskilt<br>grundavdrag föreligger. I praktiken innebär det att de nya reglerna får<br>verkan först fr.o.m. den 1 januari 1999, men av skäl som närmare ut-<br>vecklats i avsnitt 14 träder bestämmelsen i kraft den 1 november 1998.<br>Ändringen medför att den som är född år 1938 eller senare och som en-<br>dast uppbär folkpension i form av ålderspension inte har rätt till särskilt<br>grundavdrag. Pensionstillskott och tilläggspension som har medfört re-<br>ducering av pensionstillskottet räknas också som folkpension vid be-<br>dömningen av om rätt till särskilt grundavdrag föreligger. Rätten till pen-<br>sionstillskott till ålderspension för personer som är födda år 1938 eller<br>senare föreslås emellertid också upphöra varför den bestämmelsen<br>kommer att sakna betydelse vad gäller ålderspension. Det särskilda<br>grundavdrag till ålderspension är avsett att helt avskaffas i och med att<br>reglerna om garantipension och övergångsvis garantipension träder i kraft<br>den 1 januari 2001. Lagtekniskt tas därför här det särskilda grund-<br>avdraget kopplat till ålderspension bort men kvarstår genom övergångs-<br>regler tills vidare för dem som är födda år 1937 eller tidigare.</p> <h3>17.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om<br>särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig<br>vård av sjukt eller handikappat bam</h3> <p>1 § Till folkpension i form av ålderspension, som tillkommer den som är<br>bosatt i Sverige och som är född år 1953 eller tidigare, utges ett särskilt<br>pensionstillägg för år räknat enligt vad som sägs i denna lag.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>174</p> <p>Ändringen innebär att det särskilda pensionstillägget begränsas till att Prop. 1997/98:152<br>gälla för personer födda är 1953 eller tidigare.</p> <p>3 § Med ett vårdår avses ett kalenderår före den 1 januari 1999 under<br>vilket</p> <p>1. föräldern under större delen av året har vårdat ett sjukt eller<br>handikappat bam och</p> <p>2. bamet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt<br>sjukbidrag tillsammans med handikappersättning enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p> <p>Förälderns rätt att tillgodoräknas vårdår påverkas inte av avbrott i vården<br>under den del av dygnet då bamet vistas i förskola^ skola, dagcenter eller<br>liknande, eller av kortare avbrott i övrigt i värden som varit utan<br>väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårduppgiften.</p> <p>Ändringen innebär att tid fr.o.m. år 1999 inte får tillgodoräknas som<br>vårdår för särskilt pensionstillägg.</p> <h3>17.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om<br>särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig<br>vård av sjukt eller handikappat bam</h3> <p>1 § Till inkomstpension och tilläggspension enligt lagen (1998:0001 om<br>inkomstgrundad ålderspension eller garantipension enligt lagen<br>(1998:000) om garantipension, som tillkommer den som är bosatt i<br>Sverige och som är född år 1953 eller tidigare, utges ett särskilt pen-<br>sionstillägg för år räknat enligt vad som sägs i denna Tag.</p> <p>Den 1 januari 2001 avses reglerna om folkpension i form av ålderspen-</p> <p>sion i lagen (1962:381) om allmän försäkring upphöra att gälla. Det sär-<br>skilda pensionstillägget ändras därför från att vara en tilläggsförmån till<br>folkpension till att i stället bli en tilläggsförmån till ålderspension i form<br>av såväl inkomstpension, tilläggspension som garantipension.</p> <p>3 § Med ett vårdår avses ett kalenderår före den 1 januari 1999 under<br>vilket</p> <p>1. föräldern under större delen av året har vårdat ett sjukt eller handi-<br>kappat bam och</p> <p>2. bamet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt<br>sjukbidrag tillsammans med handikappersättning enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2001.</p> <p>Förälderns rätt att tillgodoräknas vårdår påverkas inte av avbrott i<br>vården under den del av dygnet då bamet vistas i förskola, skola, dag-<br>center eller liknande, eller av kortare avbrott i övrigt i vården som vant<br>utan väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårduppgiften.</p> <p>I första stycket andra punkten har gjorts en följdändring med anledning<br>av att reglerna om handikappersättning fr.o.m. år 2001 har reglerats i en<br>särskild lag.</p> <p>4 § Storleken på det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval av<br>det antal vårdar som föräldern räknas till godo. Till grana för beräk-<br>ningen av pensionstillägget får läggas högst femton vardår. Vid beräk-<br>ningen bortses från år för vilket föräldern</p> <p>175</p> <p>1. under större delen av kalenderåret har fått förtidspension eller sjuk-<br>bidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p> <p>2. har tillgodoräknats pensionspoäng enligt lagen om allmän försäkring<br>i dess lydelse före den 1 januari 1999 eller pensionsrätt enligt lagen<br>(1998:000) om införande av lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension,</p> <p>3. inte har tillgodoräknats pensionspoäng på grund av bristande eller<br>underlåten avgiftsbetalning,</p> <p>4. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från för-<br>säkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § lagen om allmän försäk-<br>ring i aess lydelse före den 1 januari 1982 inte hade gällt för honom eller<br>henne.</p> <p>För år efter det då föräldern har fyllt 64 år får vårdår inte tillgodoräk-<br>nas honom eller henne. Detsamma gäller för år då föräldern före den<br>månad under vilken han eller hon har fyllt 65 år har tagit ut ålderspen-<br>sion enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring i dess lydelse före den<br>1 januari 2001.</p> <p>Vårdår kan endast tillgodoräknas till och med år 1998. I paragrafens<br>första stycke andra punkt anges att som vårdår inte skall beaktas år för<br>vilka pensionspoäng har tillgodoräknats. För tid före år 1999 kommer<br>pensionspoäng endast att tillgodoräknas enligt AFL. För denna tid kan<br>emellertid en förälder även tillgodoräknas pensionsrätt enligt LIP grundat<br>på bl.a. pensionsgrundande belopp för bamår. Inte heller för sådana år<br>skall vårdår få tillgodoräknas. Ändringarna i övrigt i denna paragraf är en<br>konsekvens av att reglerna om ålderspension i lagen om allmän försäk-<br>ring upphävs och flyttas över till lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p> <p>5 § För sex tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillägget per<br>kalenderår fem procent av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring. För vaije vårdar som tillgodoräknas<br>därutöver ökar tillägget med fem procent av prisbasbeloppet.</p> <p>För den som har börjat uppbära särskilt pensionstillägg före den må-<br>nad då han eller hon fyller 65 år minskas tillägget med 0,5 procent for<br>varje månad som, då tillägget börjar utges, återstår till den månaa då<br>han eller hon fyller 65 år.</p> <p>För den som har börjat att uppbära särskilt pensionstillägg efter den<br>månad då han eller hon har fyllt 65 år ökas tillägget med 0,7procent för<br>varje månad som, då tillägget börjar utges, förflutit från den månad när<br>han eller hon fyllt 65 år, dock längst till och med den månad när han<br>eller hon fyllt 70 år.</p> <p>För den som inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garanti-<br>pension enligt lagen (1998:000) om garantipension utgör särskilt pen-<br>sionstillägg till ålderspension samma andel av det särskilda pen-<br>sionstillägget, beräknat enligt första-tredje styckena, som garantipension<br>enligt 3 kap. 6 § lagen om garantipension utgör eller, om förutsätt-<br>ningarna för rätt till garantipension förelegat, skulle utgöra av oavkortad<br>såaan pension.</p> <p>Vid uttag av ålderspension före eller efter 65 års ålder skall det särskilda<br>pensionstillägget enligt nuvarande regler minskas respektive ökas på<br>motsvarande sätt som gäller för folkpension enligt 6 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring. Motsvarande regler skall gälla även<br>fortsättningsvis. Pension enligt reformerade regler ökas respektive mins-<br>kas dock inte med någon fast procentsats. Den hänvisning till beräk-<br>ningsregler för pension som finns i paragrafens nuvarande lydelse är där-<br>för inte möjlig i det reformerade pensionssystemet. Justeringsbestämmel-<br>sema har därför tagits in i sin helhet i paragrafen. I enlighet med Lagrå-<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>176</p> <p>dets förslag har minskningen respektive ökningen därvid anknutits direkt<br>till tid då det särskilda pensionstillägget har tagits ut och inte till uttag av<br>ålderspension.</p> <p>Enligt nuvarande bestämmelser krävs för rätt till oavkortad folkpension<br>tillgodoräknande av minst 30 år med ATP-poäng eller 40 bosättningsår.<br>För den som inte kan tillgodoräkna sig dessa år avkortas folk-<br>pensionsbeloppet proportionellt i förhållande till antalet tillgodoräknade<br>år. Det särskilda pensionstillägget avkortas i sådant fall på motsvarande<br>sätt. För garantipensionen skall på motsvarande sätt för rätt till oavkortad<br>förmån krävas tillgodoräknande av 40 försäkringsår, varmed i huvudsak<br>avses detsamma som bosättningsår enligt nuvarande folkpensionsregler.<br>Ändringen i det föreslagna fjärde stycket innebär att det särskilda pen-<br>sionstillägget, på motsvarande sätt som gäller i dag, skall andelsberäknas<br>så att den förmånsberättigade erhåller särskilt pensionstillägg med samma<br>andel av helt sådant tillägg som den andel med vilken han eller hon<br>erhåller garantipension, eller skulle ha erhållit garantipension om rätt till<br>sådan pension förelegat.</p> <p>6 § Om inte annat följer av denna lag skall vad som föreskrivs om ga-<br>rantipension i lagen (1998:000) om garantipension eller i annan för-<br>fattning tillämpas på särskilt pensionstillägg. Detta skall dock inte gälla i<br>fråga om samordning med såaan livränta som avses i 4 kap. 4 § lagen om<br>garantipension.</p> <p>I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.</p> <p>Enligt nuvarande bestämmelser gäller för det särskilda pensionstillägget<br>reglerna om folkpension i den mån inte annat följer av denna lag. Detta<br>innebär bl.a. att utbetalningsregler, processregler m.m. som gäller för<br>folkpensionen även i tillämpliga delar gäller för det särskilda pen-<br>sionstillägget. När folkpensionen ersätts av andra pensionsförmåner skall<br>i stället för det särskilda pensionstillägget i tillämpliga delar gälla be-<br>stämmelserna för garantipensionen, om inte annat följer av denna lag.</p> <h3>17.8 Förslaget till lag om upphävande av lagen<br>(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make<br>uppbär folkpension</h3> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser<br>gäller dock fortfarande för hustrutillägg som avser tid före upphörandet<br>av lagen.</p> <p>2. Övergångsbestämmelsen i punkten 4 till den upphävda^ lagen gäller<br>också efter ingången av år 2001 för kvinnor som är födda år 193o eller<br>senare.</p> <p>3. Vid tillämpning av lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommu-<br>nalt bostadstillägg till folkpension för hustrutillägg till kvinna vars make<br>uppbär ålderspension skall</p> <p>a) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 1 §<br>första stycket och 5 § första stycket femte meningen i stället gälla ålders-<br>pension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension eller<br>garantipension enligt lagen (1998:000) om garantipension,</p> <p>b) hustrutillägg enligt 1 § andra stycket, för år räknat motsvara<br>1,67 gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, om inte annat följer av vad som föreskrivs i 1 § tredje<br>stycket eller 4 §,</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>177</p> <p>c) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 1 §<br>tredje stycket i stället gälla den andel av oavkortad garantipension som<br>mannen enligt 3 kap. 6 § lagen (1998:000) om garantipension är berätti-<br>gad till eller skulle vara berättigad till om förutsättningarna för rätt till<br>garantipension hade förelegat,</p> <p>d) vad som gäller för folkpension och tilläggspension enligt 5 § första<br>stycket andra meningen i stallet gälla pension enligt lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension och garantipension enligt lagen om garantipension<br>till den del sådan pension sammanlagt inte uppgår till 1,9 gånger prisbas-<br>beloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring eller om dessa pen-<br>sionsförmåner utges med viss andel, motsvarande andel av 1,9 gånger<br>samma prisbasbelopp,</p> <p>e) vad som gäller för tilläggspension enligt 6 § andra stycket i stället<br>gälla pension enligt lagen om mKomstgrundad ålderspension eller garan-<br>tipension enligt lagen om garantipension, samt °</p> <p>f) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 13 § i<br>stället gälla garantipension enligt lagen om garantipension.</p> <p>Enligt den nuvarande lagen om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär<br>folkpension kan hustrutillägg utges till en kvinna som är född år 1934<br>eller tidigare för tiden före den månad då hon fyller 65 år. Kvinnor som<br>är födda år 1934 eller tidigare kommer senast år 1999 att ha fyllt 65 år.<br>Efter denna tidpunkt kan följaktligen hustrutillägg inte utges enligt lagens<br>huvudbestämmelser. Lagen innehåller emellertid övergångsbestämmelser<br>som innebär att även kvinnor som är födda år 1935 eller senare under<br>vissa förutsättningar kan erhålla hustrutillägg. Därvid skall tillämpas den<br>tidigare, numera upphävda lagen (1962:392) om hustrutillägg och<br>kommunalt bostadstillägg till folkpension. För dessa kvinnor kan rätt till<br>hustrutillägg föreligga även efter år 1999. Fr.o.m. den 1 januari 2001<br>gäller detta endast kvinnor som är födda år 1936 eller senare eftersom de<br>som är födda år 1935 då har fyllt 65 år. Som närmare beskrivits i avsnitt<br>13.4 skall hustrutillägg kunna utges även efter införandet av de<br>reformerade ålderspensionsreglema till de kvinnor som då uppbär sådant<br>tillägg. Eftersom folkpensionen i form av ålderspension den 1 januari<br>2001 avses ersättas av reformerade ålderspensionsförmåner krävs en<br>anpassning av hustrutillägget till dessa nya regler.</p> <p>Hustrutillägg kan som angetts ovan enligt huvudreglerna i lagen om<br>hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension inte längre utges.<br>Denna lag upphävs därför. De övergångsbestämmelser till nämnda lag<br>som innebär att hustrutillägg alltjämt skall utges i vissa fall enligt äldre<br>bestämmelser skall dock kvarstå.</p> <p>Enligt punkten 1 i övergångsbestämmelserna skall den föreslagna lagen<br>träda i kraft den 1 januari 2001 vilket är samma tidpunkt som de re-<br>formerade ålderspensionsreglema träder i kraft fullt ut. I punkten 2 anges<br>att övergångsbestämmelserna punkten 4 i den upphävda lagen alltjämt<br>skall gälla för kvinnor födda år 1936 eller senare. Enligt punkten 4 i<br>övergångsbestämmelserna till den här upphävda lagen skall för det fall<br>hustrutillägg upphört att utges efter den 1 januari 1995, någon rätt till<br>sådant tillägg inte längre föreligga. Någon möjlighet att nybevilja hustru-<br>tillägg har således inte funnits enligt de tidigare övergångsbestämmel-<br>serna och kommer inte heller att finnas framöver. Innebörden av punkt 2<br>i övergångsbestämmelserna är att reglerna om hustrutillägg i den tidigare<br>upphävda lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg alltjämt<br>skall tillämpas.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>178</p> <p>Enligt lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk- Prop. 1997/98:152<br>pension är hustrutillägget en tilläggsförmån till kvinnor vars make uppbär<br>folkpension i form av ålderspension eller förtidspension. Eftersom<br>reglerna om folkpension i form av ålderspension upphör att gälla fr.o.m.<br>den 1 januari 2001 krävs vissa ändringar av vad som gäller enligt lagen<br>om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg. I punkten 3 anges därför<br>vad som i vissa fall skall gälla vid tillämpning av denna lag när det gäller<br>hustrutillägg till kvinna vars make uppbär ålderspension. Enligt punkten<br>3 a skall således vad som sägs om folkpension i angivna bestämmelser i<br>lagen i stället gälla för ålderspension enligt lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension och garantipension enligt lagen om garantipension. Denna<br>övergångsbestämmelse är att se som en följdändring.</p> <p>I punkten 3 b regleras hustrutilläggets nivå som idag är knuten till<br>folkpensionsbeloppen. Här knyts nivån i stället till basnivåerna för ga-<br>rantipensionen enligt vad som närmare redovisats i avsnitt 13.4.</p> <p>Hustrutillägg till den vars make uppbär andelsberäknad folkpension<br>enligt 5 kap. AFL utges med motsvarande andel. I punkten 3 c, anges att<br>hustrutillägget i stället skall anknytas till andelen garantipension som<br>mannen erhåller eller skulle ha erhållit om rätt till sådan pension förele-<br>gat.</p> <p>Hustrutillägget är inkomstprövat. Som inkomst räknas dock inte bl.a.<br>folkpension och inte heller tilläggspension i den mån den pensionen har<br>föranlett minskning av pensionstillskottet. I punkten 3 d anges att i stället<br>pension enligt LIP och garantipension enligt lagen om garantipension till<br>ett belopp motsvarande 1,9 gånger prisbasbeloppet, vilket motsvarar ga-<br>rantipensionens basnivå för gifta, på detta sätt skall vara fritt från in-<br>komstprövningen. Detta gäller för en kvinna vars make uppbär hel<br>ålderspension. Uppbär han partiell ålderspension utgörs detta fribelopp i<br>stället av motsvarande andel av 1,9 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>I punkten 3 e görs en följdändring av innebörd att vad som i 6 § andra<br>stycket lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpen-<br>sion föreskrivs om tilläggspension i stället skall gälla reformerad ålders-<br>pension.</p> <p>Innebörden av punkten 3 f är att de processuella regler och liknande<br>som gäller för garantipension enligt lagen om garantipension också skall<br>gälla för hustrutillägg som utges som tillägg till ålderspension om inte<br>annat följer av bestämmelserna i lagen om hustrutillägg och kommunalt<br>bostadstillägg.</p> <h3>17.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om<br>ändring i sekretesslagen (1980:100)</h3> <h4>7 kap.</h4> <p>7 § Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyn-<br>digheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstift-<br>ningen om allmän försäkring, allmän ålderspension, arbetsskadeförsäk-<br>ring eller handikappersättning och vårdbidrag eller om annan jämförbar<br>ekonomisk förmån för enskild, eller om läkarvårdsersättning eller ersätt-<br>ning för sjukgymnastik, för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller<br>någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess</p> <p>179</p> <p>gäller hos annan myndighet på vilken det ankommer att handlägga ärende<br>enligt lagstiftning som nu har nämnts. I fråga om myndighet som anges i<br>8 § gäller dock bestämmelserna där.</p> <p>Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård-<br>eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotill-<br>stånd, om det med hänsyn till ändamålet med värden eller behandlingen<br>är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.</p> <p>Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan<br>eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra per-<br>sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den<br>som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstå-<br>ende utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.</p> <p>Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad<br>som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, lagstiftningen om<br>allmän ålderspension, lagstiftningen om handikappersättning och vård-<br>bidrag och lagstiftningen om sjuklön.</p> <p>I fraga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år<br>eller, i fall som avses i tredje stycket, i nögst femtio år.</p> <p>Ändringen innebär att bestämmelsen uttryckligen omfattar även dels<br>ärenden enligt lagen om garantipension genom att den avser all lagstift-<br>ning om allmän ålderspension dels ärenden enligt lagen om handikapper-<br>sättning och vårdbidrag. Bestämmelsen kommenteras närmare i avsnitt<br>10.7.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>180</p> <h2>Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>departementspromemorian Garantipension och<br>samordningsfrågor m.m. (Ds 1997:66)</h2> <p>Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Garantipension<br>och samordningsfrågor m.m. (Ds 1997:66) avgetts av Göta hovrätt,<br>Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län,<br>Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, Statistiska central-<br>byrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Konjunkturinstitutet, Ar-<br>betsgivarverket, Statens löne- och pensionsverk (SPV Lön &amp; Pension),<br>ILO-kommittén, Föreningen för svenskar i världen, Pensionärernas riks-<br>organisation, Sveriges pensionärsförbund, Svenska kommunförbundet.<br>Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund, Sveriges försäkringsför-<br>bund, Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige,<br>Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges pensionärers riksförbund<br>(SPRF), Riksförbundet för pensionärsgemenskap, Forum Syd, Svenska<br>missionsrådet, Privattjänstemannakartellen, Offentliganställdas För-<br>handlingsråd (OFR), Ensamståendes intresseorganisation, Husmoders-<br>förbundet hem och samhälle, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund<br>(S-kvinnor) och gemensamt yttrande har inkommit från Svenska<br>teaterförbundet och Teatrarnas riksförbud.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 1</p> <p>181</p> <h2>Ordlista</h2> <p>I ordlistan redovisas inledningsvis termer för de olika delar som i och<br>med reformeringen kommer att utgöra det allmänna systemet för ålders-<br>pension. Därefter anges de termer som i denna framställning används för<br>att tydliggöra hur basbeloppet enligt AFL tillämpas i olika sammanhang<br>respektive tillkomsten av ett inkomstbasbelopp inom ramen för det re-<br>formerade pensionssystemet. Slutligen redovisas vissa andra termer som<br>används dels i lagtexten, dels i den allmänna framställningen.</p> <p>Det reformerade ålderspensionssystemet</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 2</p> <p>allmän ålderspension</p> <p>inkomstgrundad ålderspension</p> <p>inkomstpension</p> <p>premiepension</p> <p>premiepension till efterlevande</p> <p>kvotdelsberäknad pension</p> <p>tilläggspension</p> <p>Inkomstgrundad ålderspension och<br>garantipension. Inkluderar tilläggs-<br>pension (tidigare tilläggspension i<br>form av ålderspension) och över-<br>gångsvis garantipension till per-<br>soner födda år 1937 eller tidigare.<br>Den inkomstgrundade ålderspen-<br>sion som skall utges fr.o.m. år<br>2001. Inkluderar tilläggspension<br>(tidigare tilläggspension i form av<br>ålderspension).</p> <p>Inkomstgrundad ålderspension base-<br>rad på pensionsrätt enligt reforme-<br>rade regler som utges från fördel-<br>ningssystemet.</p> <p>Inkomstgrundad ålderspension base-<br>rad på pensionsrätt enligt reforme-<br>rade regler som utges från premie-<br>pensionssystemet.</p> <p>Pension som utges från premie-<br>pensionssystemet på grund av fri-<br>villigt efterlevandeskydd.</p> <p>Inkomstgrundad ålderspension be-<br>räknad enligt reglerna för tjugon-<br>delsinfasningen som utges till<br>personer i mellangenerationen ba-<br>serad på dels pensionsrätt tillgodo-<br>räknad enligt reformerade regler,<br>dels pensionspoäng.</p> <p>Tilläggspension (tidigare tilläggs-<br>pension i form av ålderspension)<br>som utges till personer födda år<br>1937 eller tidigare samt den ATP-<br>baserade delen av den kvotdelsbe-<br>räknade inkomstgrundade ålders-<br>pension som utges till personer i<br>mellangenerationen.</p> <p>182</p> <p>garantipension</p> <p>övergångsvis garantipension</p> <p>Grundskydd i det reformerade Prop. 1997/98:152<br>pensionssystemet i form av dels en Bilaga 2<br>på visst sätt beräknad utfyllnad till<br>inkomstgrundad ålderspension, dels<br>en lägsta garantinivå för dem som<br>inte tjänat in rätt till inkomst-<br>grundad ålderspension. Utges till per-<br>soner födda år 1938 eller senare.</p> <p>Den motsvarighet till garantipen-<br>sion för personer födda år 1937<br>eller tidigare som skall ersätta det<br>nuvarande grundsskyddet i form<br>av folkpension inkl, pensionstill-<br>skott och särskilda skatteregler.</p> <p>Basbeloppet</p> <p>basbelopp</p> <p>förhöjt basbelopp</p> <p>minskat basbelopp</p> <p>prisbasbelopp/förhöjt prisbasbelopp/<br>minskat prisbasbelopp</p> <p>inkomstbasbelopp</p> <p>Basbeloppet enligt AFL (36 400 kr<br>år 1998).</p> <p>Det förhöjda basbeloppet enligt<br>AFL (37 100 kr år 1998). (För<br>åren 1995 och 1996 avses det fast-<br>ställda basbeloppet enligt AFL<br>ökat med det belopp som följer av<br>1 kap. 6 § sista stycket i den lagen.)<br>Basbelopp som fr.o.m. år 1993<br>bl.a. används vid beräkning av<br>ålderspension enligt folkpensions-<br>och ATP-reglema. Motsvarar bas-<br>beloppet reducerat med två pro-<br>cent (35 672 kr för år 1998).</p> <p>Basbeloppen enligt 1 kap. 6 § AFL<br>skall fr.o.m. den 1 januari år 1999<br>benämnas prisbasbelopp och för-<br>höjt prisbasbelopp. Minskat bas-<br>belopp kallas minskat prisbasbe-<br>lopp.</p> <p>Belopp som bl.a. skall användas i<br>det reformerade pensionssystemet<br>vad avser uppräkningen av in-<br>tjänandetaket, förvärvsvillkoret och<br>det enhetliga beloppet vid beräk-<br>ning av pensionsgrundande belopp<br>för bamår. Motsvarar år 2001 det<br>förhöjda prisbasbeloppet. För år<br>därefter skall detta belopp räknas<br>om med hänsyn till förändring i<br>inkomstindex. För år före år 2001<br>skall användas det förhöjda pris-<br>basbeloppet för respektive år.</p> <p>183</p> <table border="1"> <tr><td colspan="2"> <p>Andra termer avseende det reformerade pensionssystemet</p></td><td> <p>Prop. 1997/98:152</p></td></tr> <tr><td> <p>antagandeinkomst</p></td><td> <p>Fiktiv inkomst som läggs till grund<br>för pensionsgrundande belopp för<br>förtidspensionärer vars förtidspen-<br>sion beräknas utifrån s.k. antagan-<br>depoäng.</p></td><td> <p>Bilaga 2</p></td></tr> <tr><td> <p>arvsvinster</p></td><td> <p>Pensionsbehållningar som har till-<br>godoräknats personer som avlider<br>och som skall tillgodoräknas kvar-<br>levande i samma ålder.</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>arvsvinstfaktor</p></td><td> <p>Faktor för uppräkning av indivi-<br>dens pensionsbehållning med av-<br>seende på tilldelad arvsvinst.</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>bamår</p></td><td> <p>År då förälder till bam som är tre<br>år eller yngre alternativt ett-fyra år<br>skall kunna tillgodoräknas ett sär-<br>skilt pensionsgrundande belopp.</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>delningstal</p></td><td> <p>Tal som avspeglar bl.a. den ge-<br>nomsnittliga återstående livsläng-<br>den vid pensioneringstidpunkten<br>och med vilket individens pensions-<br>behållning divideras vid beräkning<br>av den årliga inkomstpensionen.</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>fastställelseår</p></td><td> <p>Det år pensionsrätt enligt de re-<br>formerade reglerna tidigast kan<br>fastställas (dvs. året efter intjänan-<br>deåret).</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>följ samhetsindexering</p></td><td> <p>Den årliga omräkning som skall<br>ske av inkomstgrundad ålderspen-<br>sion från fördelningssystemet med<br>hänsyn tagen till förändring i in-<br>komstindex och till den s.k. nor-</p></td><td></td></tr> <tr><td></td><td> <p>men.</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>fördelningssystemet</p></td><td> <p>Den del av ålderspensionssystemet<br>där pensionsutgifter löpande finan-<br>sieras med avgiftsintäkter.</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>förval tningskostnadsfaktor</p></td><td> <p>Faktor för beräkning av det belopp<br>till vilket individens pensionsbe-<br>hållning skall minskas med hänsyn<br>till fördelningssystemets förvalt-<br>ningskostnad.</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>förvärvsvillkor</p></td><td> <p>Villkor som enligt de reformerade<br>reglerna för intjänande av pensions-<br>rätt skall vara uppfyllt för att pen-<br>sionsrätt baserad på bamår respek-<br>tive plikttjänstgöring skall leda till<br>faktisk utbetalning av pension.</p></td><td></td></tr> <tr><td> <p>garantiregel</p></td><td> <p>Regel som innebär att den inkomst-<br>grundade ålderspensionen för per-<br>soner i mellangenerationen minst</p></td><td> <p>184</p></td></tr> </table> <p>garantitillägg</p> <p>generell jämförelseinkomst</p> <p>individuell jämförelseinkomst</p> <p>inkomstindex</p> <p>intjänandetak</p> <p>intjänandeår</p> <p>latent pensionsrätt</p> <p>mellangenerationen</p> <p>skall motsvara den ålderspension Prop. 1997/98:152<br>från ATP-systemet, inklusive viss Bilaga 2<br>kompensation för folkpensionen,<br>som tjänats in före år 1995.</p> <p>Tillägg enligt garantiregeln, ingår i<br>tilläggspensionen.</p> <p>75 % av genomsnittet av samtliga<br>fastställda pensionsgrundande in-<br>komster för personer i åldrama<br>upp t.o.m. 64 år. Används vid be-<br>räkning av pensionsgrundande be-<br>lopp för bamår. Pensionsgrundan-<br>de belopp för plikttjänstgöring be-<br>räknas som 50 % av samma ge-<br>nomsnittsinkomst.</p> <p>En förälders fastställda pensions-<br>grundande inkomst (samt i före-<br>kommande fall pensionsgrundande<br>belopp för förtidspensionärs an-<br>tagandeinkomst) året före barnets<br>födelse. Används vid beräkning av<br>pensionsgrundande belopp för<br>bamår. Inkomst av annat förvärvs-<br>arbete för vilken avgifter till ålders-<br>pensionssystemet inte har betalats<br>räknas inte med.</p> <p>Index som mäter den allmänna<br>inkomstutvecklingen. Används vid<br>omräkning av inkomstbasbeloppet<br>och av pensionsbehållning för in-<br>komstgrundad ålderspension från<br>fördelningssystemets respektive<br>ingår i följsamhetsindexeringen.</p> <p>Tak motsvarande 7,5 inkomstbas-<br>belopp som det årliga pensions-<br>underlaget m.m. högst kan uppgå<br>till. T.o.m. år 2001 tilllämpas det<br>nuvarande taket inom ATP-syste-<br>met, dvs. 7,5 förhöjda prisbasbe-<br>lopp.</p> <p>Det år som den pensionsgrundande<br>inkomsten tjänas in respektive det<br>år som pensionsgrundande belopp<br>avser.</p> <p>Tillgodoräknad pensionsrätt för bam-<br>år och plikttjänstgöring så länge<br>förvärvsvillkoret inte är uppfyllt.<br>Personer födda åren 1938-1953.</p> <p>185</p> <p>norm</p> <p>pensionsbehållning</p> <p>pensionsgrundande belopp</p> <p>pensionsgrundande inkomst</p> <p>pensionsrätt<br>pensionsunderlag</p> <p>premiepensionssystemet</p> <p>princippropositionen</p> <p>tjugondelsinfasning</p> <p>ålderspensionsavgift</p> <p>Tal motsvarande 1,6 % som an-<br>vänds vid beräkning av delningstal<br>och vid följsamhetsindexering.</p> <p>Summan av årligen fastställda<br>pensionsrätter som successivt om-<br>räknats med hänsyn till inkomstin-<br>dex, arvsvinster och förvaltnings-<br>kostnadsfaktor.</p> <p>Fiktiv inkomst som grundar pen-<br>sionsrätt bl.a. för föräldrar till små<br>bam. Kan tillsammans med pen-<br>sionsgrundande inkomst högst<br>uppgå till 7,5 inkomstbasbelopp.<br>Faktiska förvärvsinkomster m.m.<br>som grundar pensionsrätt. Kan<br>högst uppgå till 7,5 inkomstbas-<br>belopp.</p> <p>18,5 % av pensionsunderlaget.</p> <p>Summan av fastställd pensions-<br>grundande inkomst och andra fast-<br>ställda pensionsgrundande belopp.<br>Kan högst uppgå till 7,5 inkomst-<br>basbelopp.</p> <p>Den del av det reformerade ålders-<br>pensionssystemet dit medel mot-<br>svarande en del av den årliga pen-<br>sionsrätten avsätts och förräntas på<br>ett individuellt konto hos en kapi-<br>talförvaltare för att senare utges<br>som en årlig premiepension.</p> <p>Proposition 1993/94:250 Refor-<br>mering av det allmänna pensions-<br>systemet.</p> <p>Metod för övergångsreglering av-<br>seende personer i mellangenera-<br>tionen. Innebär att inkomstgrundad<br>ålderspension skall beräknas på<br>grundval av dels pensionsrätt till-<br>godoräknad enligt reformerade<br>regler, dels pensionspoäng efter en<br>glidande skala beroende på indivi-<br>dens ålder.</p> <p>Tilläggspensionsavgift enligt lagen<br>om socialavgifter benämns fr.o.m.<br>år 1999 ålderspensionsavgift. Ålders-<br>pensionsavgift och allmän pen-<br>sionsavgift skall tillsammans mot-<br>svara 18,5 % av pensionsunder-<br>laget.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 2</p> <p>186</p> <p>överföring av<br>premiepension</p> <p>pensionsrätt för Rätt för make att till den andra Prop. 1997/98:152<br>maken kunna föra över intjänad Bilaga 2<br>pensionsrätt för premiepension.</p> <p>187</p> <h2>Lagförslag i lagrådsremiss den 19 februari 1998<br>Garantipension m.m.</h2> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <h3>2.1 Förslag till lag om garantipension</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <h4>1 kap. Allmänna bestämmelser</h4> <p>1 § I denna lag finns bestämmelser om garantipension.</p> <p>2 § Garantipension skall handhas av Riksförsäkringsverket och de all-<br>männa försäkringskassorna.</p> <p>3 § Garantipension och kostnaderna för administrationen av sådan pen-<br>sion skall finansieras av statsmedel.</p> <p>4 § Garantipension utges till den som är född år 1938 eller senare och<br>som saknar inkomstgrundad ålderspension eller vars inkomstgrundade<br>ålderspension inte överstiger ett visst högsta belopp. Garantipensionen är<br>beroende av försäkringstid.</p> <p>Definitioner m.m.</p> <p>5 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.</p> <p>6 § En pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med någon<br>med vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft bam skall<br>vid tillämpning av denna lag likställas med gift pensionsberättigad.</p> <p>En pensionsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild från<br>sin make skall vid tillämpning av denna lag likställas med ogift pensions-<br>berättigad, om inte särskilda skäl föranleder annat.</p> <h4>2 kap. Försäkringstid</h4> <p>1 § Som försäkringstid för garantipension skall tillgodoräknas tid under<br>vilken en person har varit folkbokförd i Sverige enligt folkbokförings-<br>lagen (1991:481). Vid flyttning till utlandet skall hänsyn dock inte tas till<br>tid efter utresan om personen enligt nämnda lag då skall avregistreras<br>som utflyttad.</p> <p>Som försäkringstid enligt första stycket tillgodoräknas inte tid då<br>någon enligt förordnande av regeringen med stöd av I kap. 3 § fjärde<br>stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring inte skall anses vara bo-<br>satt i Sverige.</p> <p>188</p> <p>2 § Den som före tidpunkten för folkbokföringen oavbrutet har vistats i<br>Sverige efter att ha ansökt om uppehållstillstånd enligt 1 kap. 4 § utlän-<br>ningslagen (1989:529), skall som försäkringstid för garantipension även<br>tillgodoräknas tiden från ansökan om uppehållstillstånd till tidpunkten för<br>folkbokföringen.</p> <p>3 § Den som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. 2 eller</p> <p>3 § utlänningslagen (1989:529) skall som försäkringstid för garantipen-<br>sion även tillgodoräknas tid under vilken han eller hon har varit bosatt i<br>sitt tidigare hemland från och med det kalenderår då den pensionssökan-<br>de fyllde 25 år till tidpunkten då han eller hon först ankom till Sverige.<br>Därvid skall en så stor andel av tiden i hemlandet tillgodoräknas som<br>svarar mot förhållandet mellan den tid under vilken den pensionssökande<br>har varit bosatt i Sverige från och med den första ankomsten till landet<br>till och med det kalenderår då han eller hon fyllde 64 år och hela tids-<br>rymden från det att den pensionssökande första gången kom till landet till<br>och med det kalenderår då han eller hon fyllde 64 år. Vid beräkningen<br>skall det bortses från tid för vilken personen, vid bosättning i Sverige, har<br>rätt till pension från hemlandet.</p> <p>Med tid i hemlandet skall likställas tid då den pensionssökande före<br>den första ankomsten till Sverige har befunnit sig i ett annat land där han<br>eller hon har beretts en tillfällig fristad.</p> <p>4 § En svensk medborgare som av Svenska kyrkan har varit sänd till ett<br>annat land för arbete för arbetsgivarens räkning skall som försäkringstid<br>för garantipension även tillgodoräknas denna tid, dock längst tre år i<br>följd. Det samma gäller för en svensk medborgare som har varit utsänd<br>av ett annat svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant<br>samfund eller en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverk-<br>samhet. Vid beräkningen skall bortses från tid för vilken den utsände, vid<br>bosättning i Sverige, har rätt till sådan pension från det andra landet som<br>inte enligt 3 kap. 3 § skall ligga till grund för beräkning av garantipen-<br>sion.</p> <p>Bestämmelsen i första stycket gäller även medföljande make och den<br>som enligt 1 kap. 6 § under utsändningstiden var att likställa med make.</p> <p>5 § Vid beräkning av försäkringstid skall det bortses från tid före det ka-<br>lenderår då den pensionssökande har uppnått 16 års ålder och från tid<br>efter det kalenderår då han eller hon har fyllt 64 år.</p> <p>Tid från och med det kalenderår då den pensionssökande har uppnått<br>16 års ålder till och med det kalenderår då han eller hon har fyllt 24 år<br>skall tillgodoräknas som försäkringstid endast om det för den pensions-<br>sökande för samma tid har fastställts pensionsgrundande inkomst eller<br>pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension som per kalenderår uppgår till lägst ett<br>inkomstbasbelopp enligt 1 kap. 6 § nämnda lag.</p> <p>6 § Den som omedelbart före den kalendermånad då han eller hon fyllde<br>65 år uppbar hel förtidspension eller hel särskild efterlevandepension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall, om det är förmån-<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>189</p> <p>ligare än en beräkning enligt 1-5 §§, som försäkringstid för garantipen-<br>sion tillgodoräknas den bosättningstid som legat till grund för beräkning<br>av förtidspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.</p> <p>7 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas ned<br>till närmaste hela antal år.</p> <h4>3 kap. Uttag och beräkning av garantipension</h4> <p>1 § Garantipension får tas ut tidigast från och med den kalendermånad då<br>den pensionsberättigade fyller 65 år om denne då kan tillgodoräknas för-<br>säkringstid om minst tre år.</p> <p>2 § Garantipension till den som har rätt till inkomstpension eller tilläggs-<br>pension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension utges<br>endast om och till den del han eller hon gör uttag av sådan pension för<br>samma tid.</p> <p>3 § Till grund för beräkning av garantipension enligt 4-6 §§ skall, om<br>inte annat anges i 7 §, ligga den inkomstgrundade ålderspension som den<br>pensionssökande har rätt till för samma år. Med inkomstgrundad ålders-<br>pension avses pension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension före reducering enligt 12 kap. 9 § samma lag, och allmän<br>obligatorisk ålderspension enligt utländsk lagstiftning som inte är att lik-<br>ställa med garantipension enligt denna lag. Inkomstpension och premie-<br>pension skall därvid beräknas som om den pensionssökande endast hade<br>tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pen-<br>sionsrätt, före reducering enligt 4 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension, hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.</p> <p>Vid tillämpning av första stycket skall, då pensionsrätt eller pensions-<br>poäng till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har till-<br>godoräknats eller har reducerats för den pensionssökande, hänsyn tas till<br>den inkomstpension eller tilläggspension som skulle ha utgetts om full<br>avgift hade erlagts.</p> <p>Vid beräkning av garantipension enligt 4—6 §§ skall med inkomstgrun-<br>dad ålderspension likställas tilläggspension i form av änkepension som<br>uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om<br>ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring samt efterlevandepen-<br>sion och förtidspension enligt utländsk lagstiftning.</p> <p>4 § För den som är ogift och helt saknar inkomstgrundad ålderspension<br>enligt 3 § eller vars årliga inkomstgrundade ålderspension inte överstiger<br>1,26 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garantipensionen motsvara</p> <p>2.13 gånger prisbasbeloppet (basnivån för ogifta) minskat med ett belopp<br>som motsvarar den inkomstgrundade ålderspensionen.</p> <p>För den som är gift och helt saknar inkomstgrundad ålderspension en-<br>ligt 3 § eller vars årliga inkomstgrundade ålderspension inte överstiger</p> <p>1.14 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garantipensionen motsvara</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>190</p> <p>1,9 gånger prisbasbeloppet (basnivån för gifta) minskat med ett belopp<br>som motsvarar den inkomstgrundade ålderspensionen.</p> <p>5 § För den som är ogift och vars årliga inkomstgrundade ålderspension<br>enligt 3 § överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garan-<br>tipensionen motsvara skillnaden mellan 0,87 gånger prisbasbeloppet och<br>ett belopp som motsvarar 48 procent av den inkomstgrundade ålderspen-<br>sion enligt 3 § som överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>För den som är gift och vars årliga inkomstgrundade ålderspension en-<br>ligt 3 § överstiger 1,14 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garanti-<br>pensionen motsvara skillnaden mellan 0,76 gånger prisbasbeloppet och<br>ett belopp som motsvarar 48 procent av den inkomstgrundade ålderspen-<br>sion enligt 3 § som överstiger 1,14 gånger prisbasbeloppet.</p> <p>6 § För den som inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garanti-<br>pension skall garantipensionens basnivåer avkortas till så stor andel av<br>2,13 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,9 gånger prisbas-<br>beloppet för den som är gift, som svarar mot förhållandet mellan det antal<br>år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas den pensionsberättigade och<br>talet 40. Nivåerna 1,26 respektive 1,14 gånger prisbasbeloppet samt be-<br>loppen 0,87 respektive 0,76 gånger prisbasbeloppet, för beräkning av<br>garantipension enligt 4 och 5 §§, skall avkortas på motsvarande sätt.</p> <p>7 § Har den garantipensionsberättigade rätt till inkomstpension eller<br>tilläggspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion skall garantipensionen alltid beräknas som om inkomstpensionen<br>och tilläggspensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den pen-<br>sionsberättigade fyller 65 år.</p> <p>Om sådant tillägg utges som avses i 6 kap. 9 § lagen om inkomstgrun-<br>dad ålderspension och om inkomstpension eller tilläggspension har tagits<br>ut före den kalendermånad då den pensionssökande fyllde 65 år skall, vid<br>beräkning av garantipension, detta tillägg ökas på motsvarande sätt som<br>hel årlig tilläggspension har minskats enligt 6 kap. 10 § samma lag.</p> <p>8 § Partiell garantipension skall utgöra en så stor andel av garantipension<br>beräknad enligt 4-7 §§ vid helt uttag som svarar mot den andel med<br>vilken uttag görs.</p> <h4>4 kap. Utbetalning av pension m.m.</h4> <p>1 § För garantipension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser</p> <p>i lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension:</p> <p>- 12 kap. 1 och 2 §§ om ansökan,</p> <p>- 12 kap. 3 § första stycket samt andra stycket första och andra<br>meningen om återkallelse och minskning,</p> <p>- 12 kap. 5 § första och andra styckena samt 6-8 §§ om utbetalning,</p> <p>- 14 kap. 1 § första och tredje styckena om återbetalning, och</p> <p>- 14 kap. 7 och 8 §§ om avdrag på pension.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>191</p> <p>Vid samtidig utbetalning av garantipension och pension enligt lagen Prop. 1997/98:152<br>om inkomstgrundad ålderspension skall avrundning enligt 12 kap. 5 § Bilaga 3<br>andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension ske på garantipen-<br>sionen.</p> <p>2 § Garantipension skall betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige.<br>Vid flyttning till utlandet skall garantipension betalas ut till och med den<br>månad då den pensionsberättigade enligt folkbokföringslagen (1991:481)<br>skall avregistreras som utflyttad.</p> <p>3 § Den som har börjat uppbära garantipension men som till följd av bo-<br>sättning utomlands inte längre har rätt att få garantipension utbetald till<br>sig, kan även i fortsättningen få garantipension om det med hänsyn till<br>omständigheterna är uppenbart oskäligt att inte betala ut garantipensio-<br>nen.</p> <p>4 § För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obli-<br>gatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i<br>arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller<br>lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag<br>eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till<br>annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket,<br>skall garantipensionen minskas enligt vad som sägs i andra stycket. Mot-<br>svarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om<br>yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av liv-<br>ränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller annan liv-<br>ränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Medför en skada för<br>vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom som berättigar till sjuk-<br>penning, skall det anses som om livränta utgavs under sjukdomstiden.<br>Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts ut mot ett en-<br>gångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra stycket anses som om<br>livränta utges eller som om den livräntan som utges har höjts med ett be-<br>lopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid utbytet tillämpade<br>försäkringstekniska grunderna.</p> <p>Summan av garantipension, inkomstpension enligt lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension enligt samma lag<br>skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en<br>sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade uppbär som<br>skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på garantipensionen<br>och därefter på tilläggspensionen. Garantipension skall på motsvarande<br>sätt minskas med den livränta som den pensionsberättigade uppbär som<br>efterlevande.</p> <p>Garantipension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna<br>paragraf, tillsammans med utgiven pension enligt lagen om inkomstgrun-<br>dad ålderspension, för månad räknat understiga 13 procent av prisbasbe-<br>loppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbeloppet för den<br>som är gift.</p> <p>5 § Om en pensionsberättigad sedan minst trettio dagar i följd är intagen i<br>kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall, från och och med den trettio-</p> <p>192</p> <p>första dagen, garantipension utges med högst ett belopp som innebär att Prop. 1997/98:152<br>garantipensionen tillsammans med utgiven pension enligt lagen Bilaga 3<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension uppgår till 4,5 procent av<br>prisbasbeloppet per månad. Såsom intagen skall räknas även den som<br>olovligen avvikit från anstalt eller vistas utom anstalt med anledning av<br>permission. Skall garantipensionen dras in för del av en kalendermånad,<br>beräknas garantipensionen för vaije dag till en trettiondel av månadsbe-<br>loppet och avrundas till närmaste krontal.</p> <p>Den allmänna försäkringskassan får medge en nära anhörig, som för<br>sitt uppehälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller<br>delvis uppbära sådan del av garantipensionen, som enligt vad som sägs i<br>första stycket annars inte skall utges.</p> <h4>5 kap. Överklagande m.m.</h4> <p>1 § För beslut om garantipension gäller i tillämpliga delar följande be-<br>stämmelser om beslut om pension i lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension:</p> <p>- 13 kap. 4-6 §§ om beslut,</p> <p>- 13 kap. 9 § första stycket, 11 § första stycket, 12 §, 13 § första och</p> <p>andra styckena samt 15 och 16 §§ om omprövning, och</p> <p>- 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§,</p> <p>22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.</p> <p>2 § Ett beslut om garantipension för viss tid skall ändras av allmän för-<br>säkringskassa, om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den<br>ålderspension, efterlevandepension eller förtidspension för samma tid<br>som legat till grund för beräkning av garantipensionen.</p> <p>3 § För garantipension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension</p> <p>- 15 kap. 1 § om Riksförsäkringsverkets åliggande,</p> <p>- 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om<br>underrättelse till en enskild,</p> <p>- 15 kap. 10,11,13 och 14 §§ om anmälan och om uppgiftsskyldighet,</p> <p>- 15 kap. 15 § om undantag från sekretess,</p> <p>- 15 kap. 16 § om förbud mot pantsättning och överlåtelse,</p> <p>- 15 kap. 17 § om preskription, och</p> <p>- 15 kap. 18 § första stycket om överenskommelse med främmande<br>makt.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p> <p>2. Med försäkringstid för garantipension skall för tid före år 2001 avses<br>bosättningstid enligt 5 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring i ka-<br>pitlets lydelse före den 1 januari 2001.</p> <p>3. För den som har rätt att enligt 2 kap. 3 § som försäkringstid för<br>garantipension tillgodoräknas viss bosättningstid från sitt tidigare hem-<br>land och som har beviljats uppehållstillstånd före den 1 januari 2001 skall</p> <p>193</p> <p>7 Riksdagen 1997/98 1 saml. Nr 152</p> <p>beräkningen av försäkringstid ske enligt bestämmelserna om bosätt-<br>ningstid i 5 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse<br>före den 1 januari 2001.</p> <p>4. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § skall gälla även i fråga om beräkning av<br>försäkringstid för garantipension för en kvinna som är född år 1944 eller<br>tidigare och som med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring uppburit<br>folkpension i form av änkepension. Detsamma skall gälla för en efter-<br>levande kvinna som är född år 1944 eller tidigare och som är 65 år eller<br>äldre när maken avlider samt då skulle ha haft rätt till folkpension i form<br>av änkepension med stöd av nämnda övergångsbestämmelser till lagen<br>om ändring i lagen om allmän försäkring, om hon vid tidpunkten för<br>dödsfallet inte hade uppnått 65 års ålder.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>194</p> <h3>2.2 Förslag till lag om handikappersättning och<br>vårdbidrag</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <h4>Allmänna bestämmelser</h4> <p>1 § I denna lag finns bestämmelser om handikappersättning och vård-<br>bidrag.</p> <p>2 § Frågor om handikappersättning och vårdbidrag enligt denna lag<br>handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.</p> <p>3 § Den som är försäkrad enligt 1 kap. 3 § första stycket lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring och är bosatt i Sverige har enligt be-<br>stämmelserna i denna lag rätt till handikappersättning och vårdbidrag.</p> <p>4 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.</p> <p>5 § Med en förälder enligt denna lag skall likställas den, med vilken en<br>förälder är eller har varit gift eller har eller har haft bam, om de stadig-<br>varande sammanbor, samt den som med socialnämndens tillstånd har<br>tagit emot ett utländskt bam för vård och fostran i syfte att adoptera det.</p> <h4>Handikappersättning</h4> <p>6 § Rätt till handikappersättning har den som har fyllt sexton år och som<br>innan han eller hon har fyllt sextiofem år för avsevärd tid har fått sin<br>funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller hon</p> <p>1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,</p> <p>2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan,<br>eller</p> <p>3. i annat fall har betydande merutgifter.</p> <p>Om den funktionshindrade behöver hjälp antingen i den dagliga livs-<br>föringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i något av dessa båda av-<br>seenden, och dessutom har merutgifter i anledning av funktionshindret,<br>grundas bedömningen av rätten till handikappersättning på det samman-<br>lagda behovet av stöd.</p> <p>Vid tillämpning av denna paragraf skall med en person som förvärvs-<br>arbetar likställas en studerande som får studiestöd enligt studiestödslagen<br>(1973:349) eller som endast på grund av bestämmelser om behovspröv-<br>ning är utesluten från sådan förmån.</p> <p>Handikappersättning utges alltid till den som är blind, döv eller gravt<br>hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt före<br>sextiofem års ålder.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>195</p> <p>7 § Alltefter hjälpbehovets omfattning eller merutgiftemas storlek utgör Prop. 1997/98:152<br>handikappersättning för år räknat 69, 53 eller 36 procent av prisbasbe- Bilaga 3</p> <p>loppet.</p> <p>Handikappersättning kan begränsas till viss tid. Behovet av handikapp-<br>ersättning skall omprövas i samband med beslut om förtidspension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring och när den som uppbär handi-<br>kappersättning beviljas ålderspension enligt lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension eller garantipension enligt lagen (1998:000)<br>om garantipension. Omprövning skall också ske när förhållanden som<br>påverkar behovet av handikappersättning har ändrats.</p> <p>För tid före den månad, då hel förtidspension eller hel ålderspension<br>böijar utges, utgör handikappersättningen till den som är blind, för år<br>räknat, 69 procent av prisbasbeloppet. För tid därefter utgör ersättningen<br>till den som är blind 36 procent av prisbasbeloppet om inte stödbehovet<br>ger anledning till högre ersättning.</p> <p>Handikappersättning till den som är döv eller gravt hörselskadad utgör</p> <p>36 procent av prisbasbeloppet om inte stödbehovet ger anledning till<br>högre ersättning.</p> <p>8 § Vid tillämpning av 6 och 7 §§ skall den anses blind vars synförmåga,<br>sedan ljusbrytningsfel har rättats, är så nedsatt att han eller hon saknar<br>ledsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den som med hörapparat saknar<br>möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal.</p> <h4>Vårdbidrag</h4> <p>9 § En förälder har rätt till vårdbidrag för barn som inte har fyllt sexton år<br>om</p> <p>1. bamet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funk-<br>tionshinder behöver särskild tillsyn eller vård under minst sex månader,<br>eller</p> <p>2. det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer<br>merkostnader.</p> <p>Har föräldern flera funktionshindrade bam som inte har fyllt sexton år<br>grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda be-<br>hovet av tillsyn och vård samt på hur stora merkostnaderna är.</p> <p>10 § Vårdbidrag utges allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning<br>och merkostnadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärde-<br>dels förmån. Hel förmån utgör, utom i fall som avses i tredje stycket, 250<br>procent av prisbasbeloppet och partiell förmån tillämplig andel därav.<br>Vårdbidrag som utges med beaktande enbart av merkostnader får be-<br>stämmas till 62,5 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår<br>till minst detta belopp eller till 36 procent av prisbasbeloppet om mer-<br>kostnaderna uppgår till minst detta belopp.</p> <p>Av vårdbidrag som utges med beaktande av såväl tillsyns- och vårdbe-<br>hovets omfattning som merkostnaderna storlek kan en viss angiven del<br>bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna ersättning bestäms<br>till:</p> <p>196</p> <p>18 procent av prisbasbeloppet om<br>inte 36 procent av prisbasbeloppet;</p> <p>36 procent av prisbasbeloppet om<br>inte 53 procent av prisbasbeloppet;</p> <p>53 procent av prisbasbeloppet om</p> <p>inte 69 procent av prisbasbeloppet, och</p> <p>69 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår</p> <p>merkostnaderna</p> <p>merkostnaderna</p> <p>merkostnaderna</p> <p>uppgår</p> <p>uppgår</p> <p>uppgår</p> <p>till</p> <p>till</p> <p>till</p> <p>till</p> <p>18</p> <p>36</p> <p>53</p> <p>69</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>1.</p> <p>men</p> <p>2.</p> <p>men</p> <p>3.</p> <p>men</p> <p>4.</p> <p>procent eller mer.</p> <p>Om behovet av särskild tillsyn och vård för ett bam grundar rätt till hel<br>förmån utan att merkostnaderna beaktas och merkostnaderna uppgår till<br>minst 18 procent av prisbasbeloppet, skall beloppet av hel förmån enligt<br>första stycket höjas med merkostnadsersättning som, allt efter merkost-<br>nadernas storlek, bestäms till 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbe-<br>loppet med tillämpning av andra stycket.</p> <p>11 § Vårdbidraget får begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall om-<br>prövas minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med<br>längre mellanrum. Vårdbidraget skall alltid omprövas när förhållanden<br>som påverkar behovet av vårdbidrag har ändrats.</p> <p>Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda bamet utges vårdbidrag<br>under avbrott som varar högst sex månader. Om det finns särskilda skäl<br>kan vårdbidrag utges även under ett avbrott som varar ytterligare sex<br>månader.</p> <h4>Gemensamma bestämmelser</h4> <p>12 § Den som vill få handikappersättning eller vårdbidrag skall ansöka<br>om detta hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen för-<br>ordnar.</p> <p>Om handikappersättning eller vårdbidrag har beviljats för begränsad<br>tid får den tid för vilken förmånen skall utges förlängas utan att ansökan<br>om det har gjorts.</p> <p>För kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan<br>om handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning lämnas i enlig-<br>het med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksför-<br>säkringsverket föreskriver.</p> <p>13 § Som villkor för rätt till handikappersättning får det föreskrivas att<br>den sökande skall vara intagen på ett visst sjukhus under högst 30 dagar<br>eller undersökas av en viss läkare. Motsvarande gäller i fråga om rätt till<br>vårdbidrag. För kostnader som uppstår med anledning av en sådan före-<br>skrift skall ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen förordnar.</p> <p>14 § Handikappersättning och vårdbidrag utges från och med den månad<br>då rätt till förmånen har inträtt.</p> <p>Vårdbidrag får inte utges för längre tid tillbaka än tre månader och<br>handikappersättning för två år före ansökningsmånaden.</p> <p>197</p> <p>15 § Handikappersättning utges till och med den månad då den ersätt-<br>ningsberättigade har avlidit eller rätten till förmånen annars har upphört.<br>Motsvarande gäller för vårdbidrag, som dock utges längst till och med<br>månaden före den då bamet fyller 16 år.</p> <p>16 § Avlider ett bam, för vilket vårdbidrag enligt 9 och 10 §§ utges så-<br>som hel, tre fjärdedels eller halv förmån, utges vårdbidrag till och med<br>den åttonde månaden efter dödsfallet, dock längst till och med den månad<br>då vårdbidraget annars skulle ha upphört.</p> <p>Vårdbidrag enligt första stycket utges som halv förmån, om bidraget<br>vid tiden för dödsfallet lämnades såsom hel eller tre fjärdedels förmån,<br>och i annat fall som en fjärdedels förmån.</p> <p>Om det vårdbidrag som utgick vid dödsfallet till viss del hade bestämts<br>som merkostnadsersättning skall motsvarande del av vårdbidraget enligt<br>denna paragraf anses utgöra sådan ersättning.</p> <p>17 § För den som vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift<br>det betalas ut bidrag från staten, en kommun eller ett landsting, utges<br>handikappersättning eller vårdbidrag endast om vården kan beräknas<br>pågå högst sex månader. Detsamma gäller om han eller hon vårdas utan-<br>för institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför en<br>sådan institution och staten, kommunen eller landstinget är huvudman för<br>vården. Om den beräknade vårdtiden är längre än sex månader kan dock<br>vårdbidrag utges för ett svårt sjukt bam under högst tolv månader om en<br>förälder i betydande omfattning regelbundet behöver vara närvarande på<br>institutionen som en del av behandlingen av bamet.</p> <p>Om någon som vårdas på institution som avses i första stycket, och till<br>följd härav inte har rätt till handikappersättning eller vars förälder av<br>sådan anledning inte har rätt till vårdbidrag, tillfälligt inte vårdas genom<br>huvudmannens försorg, utges ersättning för sådan tid om denna uppgår<br>till minst tio dagar per kvartal eller till minst tio dagar i följd. Skall i<br>sådant fall ersättning utges för del av en kalendermånad, utges ersätt-<br>ningen för varje dag med en trettiondel av månadsbeloppet och avmndas<br>till närmaste hela krontal.</p> <p>18 § Handikappersättning och vårdbidrag skall betalas ut månadsvis. När<br>ersättningsbeloppet beräknas för månad skall den ersättning för år räknat<br>från vilken beräkningen utgår avmndas till närmaste krontal som är jämnt<br>delbart med tolv. Om den ersättningsberättigade fömtom handikapper-<br>sättningen eller vårdbidraget även uppbär förtidspension eller efter-<br>levandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, ålderspen-<br>sion enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension eller ga-<br>rantipension enligt lagen (1998:000) om garantipension skall samtliga<br>dessa ersättningar anses som en ersättning vid avrundningen. Avmndning<br>skall i första hand göras på garantipensionen, därefter på folkpensionen<br>och sedan på handikappersättningen eller vårdbidraget.</p> <p>19 § Om båda föräldrarna till ett bam, för vilket de har rätt till vård-<br>bidrag, är berättigade till sådant bidrag utges bidraget till den förälder<br>som står för den huvudsakliga tillsynen och vården av bamet. Om båda<br></p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>198</p> <p>föräldrarna begär att bidraget delas upp, skall dock hälften av vårdbi- Prop. 1997/98:152<br>draget betalas till var och en av dem om båda tar del i vården om bamet Bilaga 3<br>eller, i fall som avses i 16 §, om båda vid tiden för dödsfallet tog del i<br>vården.</p> <p>För uppdelning av vårdbidrag enligt första stycket krävs att båda för-<br>äldrarna har eller vid tiden för dödsfallet hade gemensam vårdnad om<br>bamet.</p> <p>20 § Den som uppbär handikappersättning eller vårdbidrag är skyldig att<br>utan oskäligt dröjsmål anmäla till den allmänna försäkringskassan om<br>förhållandena ändras så att rätten till förmånen påverkas. För den som är<br>omyndig är det förmyndaren som är anmälningsskyldig. God man eller<br>förvaltare enligt föräldrabalken till en ersättningsberättigad har motsva-<br>rande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget.</p> <p>Om en anmälan som avses i första stycket inte görs får förmånen dras<br>in för viss tid eller tills vidare.</p> <p>21 § Ändring av handikappersättning och vårdbidrag skall gälla från och<br>med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändring upp-<br>kom.</p> <p>Vad som föreskrivs i 12 § första och andra stycket samt 13 § gäller<br>även i fråga om ökning av handikappersättning eller vårdbidrag. Om<br>ökningen kräver ansökan av den förmånsberättigade tillämpas 14 § andra<br>stycket.</p> <p>Vad som sägs i denna paragraf skall inte tillämpas i fråga om ändring<br>av handikappersättning eller vårdbidrag med anledning av förändring av<br>prisbasbeloppet.</p> <h4>Övriga bestämmelser</h4> <p>22 § En socialförsäkringsnämnd skall avgöra ärenden om rätt till handi-<br>kappersättning eller vårdbidrag. Vad som föreskrivs om socialförsäk-<br>ringsnämnd i 18 kap. 21 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall<br>då gälla.</p> <p>23 § För handikappersättning och vårdbidrag gäller i tillämpliga delar<br>följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring:</p> <p>- 20 kap. 2 a-4 §§ om utbetalning, indragning och återbetalning,</p> <p>- 20 kap. 5-7 §§ om preskription, utmätning och skadestånd m.m.,</p> <p>- 20 kap. 8-9 a §§ om uppgiftsskyldighet m.m.,</p> <p>- 20 kap. 10 och 10 a §§ om omprövning och ändring, och</p> <p>- 20 kap.l 1-13 §§ om överklagande.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p> <p>2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om handikappersätt-<br>ning och vårdbidrag för tid före ikraftträdandet.</p> <p>3. För ersättningsberättigad som före den 1 januari 2001 uppbar inva-<br>liditetstillägg eller invaliditetsersättning som beviljats före den 1 juli</p> <p>199</p> <p>1975 på grundval av då gällande regler, får förmånen inte minskas eller Prop. 1997/98:152<br>upphöra i annat fall än om så skulle ha skett om de äldre bestämmelserna Bilaga 3<br>alltjämt hade varit tillämpliga.</p> <p>200</p> <h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän Prop. 1997/98:152<br>försäkring &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 3</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-</p> <p>ring¹</p> <p>dels att 5 kap. 8 §² skall upphöra att gälla,</p> <p>dels att 5 kap. 1, 3, 7 och 13 §§ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>En försäkrad som är bosatt i<br>Sverige har rätt till folkpension i<br>form av ålderspension, förtidspen-<br>sion, efterlevandepension och handi-<br>kappersättning som utgör tillägg till<br>pension</p> <p>5 kap.</p> <p>1§³</p> <p>En försäkrad som är bosatt i<br>Sverige har rätt till folkpension i<br>form av förtidspension, efterlevan-<br>depension och handikappersätt-<br>ning som utgör tillägg till pension</p> <p>a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng för tilläggspension, eller</p> <p>b) enligt 5-11 §§ i förhållande till det antal år som tillgodoräknats som<br>bosättningstid i Sverige.</p> <p>En försäkrad som är bosatt i<br>Sverige har rätt till folkpension i<br>form av ålderspension enligt 3 § i<br>förhållande till det antal år för<br>vilka tillgodoräknats pensions-<br>poäng för tilläggspension.</p> <p>En svensk medborgare som är bosatt utomlands har rätt till folkpension<br>enligt första stycket a.</p> <h4>3 §⁴</h4> <p>Folkpension enligt 1 § första stycket a beräknas i förhållande till det<br>antal år för vilka den pensionsberättigade eller, när fråga är om efter-<br>levandepension, den avlidne vid tilläggspensionens beräkning tillgodo-<br>räknats pensionspoäng.</p> <p>Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, utges folkpension<br>med oavkortat belopp. I annat fall utges folkpension med så stor andel<br>därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensions-<br>poäng tillgodoräknats och talet 30.</p> <p>Om rätt till tilläggspension inte Om rätt till tilläggspension inte</p> <p>Lagen omtryckt 1982:120.</p> <p>² Senaste lydelse av 8 § 1992:1277.</p> <p>³ Senaste lydelse 1992:1277</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1992:1277.</p> <p>201</p> <p>föreligger krävs att antalet år för<br>vilka pensionspoäng tillgodoräk-<br>nats och därmed jämställda år<br>uppgår till minst tre.</p> <p>föreligger krävs att antalet år för Prop. 1997/98:152<br>vilka pensionspoäng tillgodoräk- Bilaga 3<br>nats uppgår till minst tre.</p> <p>Om den försäkrade har beviljats<br>uppehållstillstånd i Sverige med<br>stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlän-<br>ningslagen (1989:529) skall som<br>bosättningstid även tillgodoräknas<br>tid då han varit bosatt i sitt tidigare<br>hemland från och med det år då<br>han uppnått 16 års ålder till och<br>med året före det då han först an-<br>kom till Sverige. Som bosättnings-<br>tid tillgodoräknas så stor andel av<br>tiden i hemlandet som motsvarar<br>förhållandet mellan den tid den<br>försäkrade varit bosatt i Sverige<br>från och med det år då han först<br>ankom hit till landet till och med<br>det år då han fyllt 64 år och hela<br>sistnämnda tidsperiod. I fråga om<br>förtidspension eller efterlevande-<br>pension skall i stället för året då<br>den försäkrade skulle fylla 64 år<br>som utgångspunkt tas året före<br>pensionsfallet. Vid beräkningen<br>enligt detta stycke bortses från tid<br>då den försäkrade varit bosatt i sitt<br>hemland och för vilken rätt till<br>pension från hemlandet föreligger<br>vid bosättning i Sverige.</p> <p>Med tid för bosättning i hem-<br>landet jämställs tid då den försäk-<br>rade före den första ankomsten till<br>Sverige befunnit sig i annat land<br>där han beretts en tillfällig fristad.</p> <h4>7 §⁵</h4> <p>Om den försäkrade har beviljats<br>uppehållstillstånd i Sverige med<br>stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlän-<br>ningslagen (1989:529) skall som<br>bosättningstid även tillgodoräknas<br>tid då han eller hon har varit bo-<br>satt i sitt tidigare hemland från och<br>med det år då den försäkrade<br>fyllde 16 år till tidpunkten då han<br>eller hon först ankom till Sverige.<br>Därvid skall en så stor andel av<br>tiden i hemlandet tillgodoräknas<br>som svarar mot förhållandet<br>mellan den tid under vilken den<br>försäkrade har varit bosatt i<br>Sverige från och med den första<br>ankomsten till landet till och med<br>det år då han eller hon fyllde 64 år<br>och hela tidsrymden från det att<br>den försäkrade första gången kom<br>till landet till och med det år då<br>han eller hon fyllde 64 år. I fråga<br>om förtidspension eller efterlevan-<br>depension skall i stället för året då<br>den försäkrade skulle fylla 64 år<br>som utgångspunkt tas året före<br>pensionsfallet. Vid beräkningen<br>enligt detta stycke bortses från tid<br>för vilken den försäkrade, vid bo-<br>sättning i Sverige, har rätt till pen-<br>sion från hemlandet.</p> <p>Med tid för bosättning i hem-<br>landet jämställs tid då den försäk-<br>rade före den första ankomsten till<br>Sverige befunnit sig i annat land<br>där han eller hon beretts en till-<br>fällig fristad.</p> <p>Vad som i första stycket sägs om den som beviljats uppehållstillstånd<br>med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529) skall gälla även<br>en försäkrad som</p> <p>⁵ Senaste lydelse 1996:1380.</p> <p>202</p> <p>a) annars beviljats uppehållstill-<br>stånd på grund av att han ansetts<br>som flykting enligt konventionen<br>d. 28 juli 1951 angående flyk-<br>tingars rättsliga ställning, eller</p> <p>a) annars beviljats uppehållstid- Prop. 1997/98:152<br>stånd på grund av att han eller hon Bilaga 3<br>ansetts som flykting enligt kon-<br>ventionen d. 28 juli 1951 angående<br>flyktingars rättsliga ställning, eller</p> <p>b) beviljats uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. 1 § 2 eller 3 utlän-<br>ningslagen i paragrafens lydelse före den 1 januari 1997 eller enligt mot-<br>svarande äldre bestämmelser.</p> <p>I de fall då folkpension i form av<br>ålderspension har börjat utges före<br>det år då den försäkrade fyller 65<br>år, skall omräkning av pensionen<br>med hänsyn till tillkommande bo-<br>sättningstid eller år för vilka till-<br>godoräknats pensionspoäng inte<br>göras förrän från och med den<br>månad varunder den försäkrade<br>fyller 65 år.</p> <p>13 §⁶</p> <p>I de fall då folkpension i form av<br>ålderspension har börjat utges före<br>det år då den försäkrade fyller 65<br>år, skall omräkning av pensionen<br>med hänsyn till tillkommande år<br>för vilka tillgodoräknats pensions-<br>poäng inte göras förrän från och<br>med den månad varunder den för-<br>säkrade fyller 65 år.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p> <p>2. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för tid före ikraftträdan-<br>det. För tid därefter skall äldre bestämmelser fortsätta att gälla för perso-<br>ner som är födda år 1937 eller tidigare.</p> <p>3. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla vid beräkning av bosätt-<br>ningstid enligt 5 kap.7 § för den som har beviljats uppehållstillstånd före<br>den 1 januari 1999.</p> <p>⁶ Senaste lydelse 1992:1277.</p> <p>203</p> <h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om<br>ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Med år för vilka tillgodoräknats Med år för vilka tillgodoräknats<br>pensionspoängyd&gt;n.rfä//s &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;pensionspoäng likställs vid beräk-</p> <p>ning av förtidspension och efter-<br>levandepension</p> <p>1. år, för vilket pensionspoäng inte tillgodoräknats till följd av be-<br>stämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket, i detta lagrums lydelse före den<br>1 januari 1999, eller 4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension om tillgodoräknande av pensionspoäng vid<br>bristande eller underlåten avgiftsbetalning eller bestämmelserna i 11 kap.<br>7 §, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1982,</p> <p>2. år före år 1960, för vilket beräknats till statlig inkomstskatt taxerad<br>inkomst,</p> <p>3. såvitt gäller svensk medborgare, år före år 1960 eller, såvitt gäller<br>utländsk medborgare, år före år 1974, för vilket erlagts sjömansskatt,<br>samt</p> <p>4. såvitt gäller person som uppburit ersättning som avses i 2 kap. 12 §<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension, år före år 1963, för<br>vilket skulle ha beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst om<br>skattskyldighet hade förelegat för ersättningen.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p> <p>2. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för tid före ikraftträdan-<br>det. För tid därefter skall äldre bestämmelser fortsätta att gälla för perso-<br>ner som är födda år 1937 eller tidigare.</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1982:120.</p> <p>2</p> <p>Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p> <p>204</p> <h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om Prop. 1997/98:152<br>pensionstillskott &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 3</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1969:205) om pensionstillskott<br>skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Till folkpension i form av<br>ålderspension, förtidspension, om-<br>ställningspension eller särskild<br>efterlevandepension utgår pen-<br>sionstillskott enligt denna lag.<br>Sådant tillskott utgår också till<br>folkpension i form av änkepen-<br>sion, som uppbärs med stöd av<br>övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1988:881) om ändring i<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p> <h3>1§‘</h3> <p>Till folkpension i form av för-<br>tidspension, omställningspension<br>eller särskild efterlevandepension<br>utges pensionstillskott enligt denna<br>lag. Sådant tillskott utges också till<br>folkpension i form av änkepen-<br>sion, som uppbärs med stöd av<br>övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1988:881) om ändring i<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p> <p>Pensionstillskott utges endast till den som är bosatt i Sverige.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p> <p>2. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för tid före ikraftträdan-<br>det. För tid därefter skall äldre bestämmelser fortsätta att gälla för perso-<br>ner som är födda år 1937 eller tidigare.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1992:1278.</p> <p>205</p> <p>2.6</p> <h3>Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1997/98:152<br>(1928:370) &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 3</h3> <p>Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 48 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>till</p> <p>l.¹ Vid tillämpningen av 48 § 4<br>mom. och denna anvisningspunkt<br>iakttas följande. Som folkpension<br>räknas inte barnpension eller vård-<br>bidrag. Folkpension skall anses<br>utgöra en inte obetydlig del av den<br>skattskyldiges inkomst, om den<br>uppgått till minst 6 000 kronor<br>eller minst en femtedel av den<br>sammanräknade inkomsten. Som<br>folkpension behandlas även<br>tilläggspension i den mån den en-<br>ligt lagen (1969:205) om pen-<br>sionstillskott föranlett avräkning<br>av pensionstillskott. Ålders-,<br>förtids- eller efterlevandepension,<br>som betalas ut enligt utländsk lag-<br>stiftning om social trygghet och<br>utgår enligt grunder som är jäm-<br>förbara med vad som gäller för<br>folkpension, skall behandlas som<br>folkpension om skattskyldighet för<br>utbetalningen föreligger i Sverige.<br>Har folkpension enligt bestämmel-<br>serna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring samordnats<br>med yrkesskadelivränta eller<br>annan i nämnda lagrum angiven<br>livränta skall vid tillämpning av<br>första, andra respektive tredje<br>stycket första meningen b det<br>särskilda grundavdraget beräknas<br>med ledning av den folkpension<br>som skulle ha utgått om sådan<br>samordning inte skett.</p> <p>För gift skattskyldig uppgår det<br>särskilda grundavdraget till 134,0<br>procent av basbeloppet enligt 1 kap.<br>6 § lagen om allmän försäkring,</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>48 §</p> <p>1. Vid tillämpningen av 48 § 4<br>mom. och denna anvisningspunkt<br>iakttas följande. Som folkpension<br>räknas inte ålderspension, barn-<br>pension eller vårdbidrag. Folkpen-<br>sion skall anses utgöra en inte obe-<br>tydlig del av den skattskyldiges<br>inkomst, om den uppgått till minst<br>6 000 kronor eller minst en femte-<br>del av den sammanräknade in-<br>komsten. Som folkpension be-<br>handlas även tilläggspension i den<br>mån den enligt lagen (1969:205)<br>om pensionstillskott föranlett av-<br>räkning av pensionstillskott. För-<br>tids- eller efterlevandepension,<br>som betalas ut enligt utländsk lag-<br>stiftning om social trygghet och<br>utgår enligt grunder som är jäm-<br>förbara med vad som gäller för<br>folkpension, skall behandlas som<br>folkpension om skattskyldighet för<br>utbetalningen föreligger i Sverige.<br>Har folkpension enligt bestämmel-<br>serna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring samordnats<br>med yrkesskadelivränta eller annan<br>i nämnda lagrum angiven livränta<br>skall vid tillämpning av första,<br>andra respektive tredje stycket<br>första meningen b det särskilda<br>grundavdraget beräknas med led-<br>ning av den folkpension som<br>skulle ha utgått om sådan sam-<br>ordning inte skett.</p> <p>För gift skattskyldig uppgår det<br>särskilda grundavdraget till 134,0<br>procent av prisbasbeloppet enligt<br>1 kap. 6 § lagen om allmän försäk-</p> <p>Senaste lydelse 1997:935.</p> <p>206</p> <p>minskat enligt tredje stycket<br>samma lagrum. För övriga skatt-<br>skyldiga uppgår avdraget till 151,5<br>procent av sistnämnda belopp.<br>Avdrag med 151,5 procent av sist-<br>nämnda belopp tillkommer också<br>gift skattskyldig, som under någon<br>del av beskattningsåret uppburit<br>folkpension som tillkommer ogift.</p> <p>ring, minskat enligt tredje stycket<br>samma lagrum. För övriga skatt-<br>skyldiga uppgår avdraget till 151,5<br>procent av sistnämnda belopp.<br>Avdrag med 151,5 procent av sist-<br>nämnda belopp tillkommer också<br>gift skattskyldig, som under någon<br>del av beskattningsåret uppburit<br>folkpension som tillkommer ogift.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga</p> <p>a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och<br>utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela be-<br>skattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som<br>enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt</p> <p>b) för skattskyldig som inte av-<br>ses i a eller som under beskatt-<br>ningsåret uppburit folkpension i<br>form av förtidspension, tre fjärde-<br>dels, halv eller en fjärdedels<br>ålderspension enligt lagen om all-<br>män försäkring eller som avlidit:<br>uppburen folkpension och pen-<br>sionstillskott som uppburits enligt<br>2 § eller 2 a § lagen om pen-<br>sionstillskott. För skattskyldig som<br>har livränta som avses i första<br>stycket sista meningen tillämpas i<br>stället för bestämmelsen i föregå-<br>ende mening a bestämmelsen i<br>föregående meningen b om det är<br>till fördel för den skattskyldige.</p> <p>b) för skattskyldig som inte av-<br>ses i a eller som under beskatt-<br>ningsåret uppburit folkpension i<br>form av förtidspension enligt lagen<br>om allmän försäkring eller som<br>avlidit: uppburen folkpension och<br>pensionstillskott som uppburits<br>enligt 2 § eller 2 a § lagen om pen-<br>sionstillskott. För skattskyldig som<br>har livränta som avses i första<br>stycket sista meningen tillämpas i<br>stället för bestämmelsen i föregå-<br>ende mening a bestämmelsen i<br>föregående meningen b om det är<br>till fördel för den skattskyldige.</p> <p>Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av<br>uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra<br>stycket gällande avdragsbeloppet. För skattskyldig som förutom folk-<br>pension i form av förtidspension uppburit livränta enligt 4 kap. lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall erhållen sådan livränta<br>likställas med pension. Pension som utgår på grund av annan pensions-<br>försäkring än tjänstepensionsförsäkring eller från pensionssparkonto re-<br>ducerar inte det särskilda grundavdraget.</p> <p>För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar<br>folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65<br>procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skatt-<br>skyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Oavsett vad som<br>i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt<br>grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i<br>grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället<br>hade tillämpats.</p> <p>207</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1998 och tillämpas första<br>gången vid 2000 års taxering.</p> <p>2. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för personer som är<br>födda år 1937 eller tidigare.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>208</p> <h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om Prop. 1997/98:152<br>särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig Bilaga 3<br>vård av sjukt eller handikappat bam</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1990:773) om särskilt pen-<br>sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat<br>bam skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>Föreslagen lydelsen</p> <p>Till folkpension i form av<br>ålderspension, som tillkommer den<br>som är bosatt i Sverige, utges ett<br>särskilt pensionstillägg för år<br>räknat enligt vad som sägs i denna<br>lag.</p> <p>Med ett vårdår avses ett<br>kalenderår under vilket</p> <p>1. föräldern under större delen<br>av året har vårdat sjukt eller handi-<br>kappat bam och</p> <p>2. bamet under större delen av<br>året har fått hel förtidspension eller<br>helt sjukbidrag jämte han-<br>dikappersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p> <h4>1§‘</h4> <p>Till folkpension i form av<br>ålderspension, som tillkommer den<br>som är bosatt i Sverige och som är<br>född år 1953 eller tidigare, utges<br>ett särskilt pensionstillägg för år<br>räknat enligt vad som sägs i denna<br>lag.</p> <h4>3§²</h4> <p>Med ett vårdår avses ett<br>kalenderår före den 1 januari 1999<br>under vilket</p> <p>1. föräldern under större delen<br>av året har vårdat ett sjukt eller<br>handikappat bam och</p> <p>2. bamet under större delen av<br>året har fått hel förtidspension eller<br>helt sjukbidrag tillsammans med<br>handikappersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>Förälderns rätt att tillgodoräknas vårdår påverkas inte av avbrott i<br>vården under den del av dygnet då bamet vistas i förskola, skola, dag-<br>center eller liknande, eller av kortare avbrott i övrigt i vården som varit<br>utan väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårduppgiften.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1992:1279.</p> <p>² Senaste lydelse 1992:276.</p> <p>209</p> <h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om<br>särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig<br>vård av sjukt eller handikappat bam</h3> <p>Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1990:773) om särskilt<br>pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handi-<br>kappat bam samt 1 och 3-6 §§ lagen skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <h4>Lag om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård<br>av sjukt eller handikappat barn</h4> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Till folkpension i form av<br>ålderspension, som tillkommer<br>den som är bosatt i Sverige och<br>som är född år 1953 eller tidigare,<br>utges ett särskilt pensionstillägg<br>för år räknat enligt vad som sägs i<br>denna lag.</p> <h4>1§‘</h4> <p>Till inkomstpension och<br>tilläggspension enligt lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension eller garantipension<br>enligt lagen (1998:000) om ga-<br>rantipension, som tillkommer den<br>som är bosatt i Sverige och som är<br>född år 1953 eller tidigare, utges<br>ett särskilt pensionstillägg för år<br>räknat enligt vad som sägs i denna<br>lag.</p> <h4>3§²</h4> <p>Med ett vårdår avses ett kalenderår före den 1 januari 1999 under<br>vilket</p> <p>1. föräldern under större delen av året har vårdat ett sjukt eller handi-<br>kappat bam och</p> <p>2. bamet under större delen av<br>året har fått hel förtidspension eller<br>helt sjukbidrag tillsammans med<br>handikappersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p> <p>2. bamet under större delen av<br>året har fått hel förtidspension eller<br>helt sjukbidrag tillsammans med<br>handikappersättning enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring i<br>dess lydelse före den 1 januari<br>2001.</p> <p>Förälderns rätt att tillgodoräknas vårdår påverkas inte av avbrott i vår-<br>den under den del av dygnet då bamet vistas i förskola, skola, dagcenter<br>eller liknande, eller av kortare avbrott i övrigt i vården som varit utan<br>väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårduppgiften.</p> <p>¹ Senaste lydelse 1998:000.</p> <p>² Senaste lydelse 1998:000.</p> <p>210</p> <p>Storleken pä det särskilda pen-<br>sionstillägget beräknas på grund-<br>val av det antal vårdår som för-<br>äldern räknas till godo. Till grund<br>för beräkningen av pensions-<br>tillägget får läggas högst femton<br>vårdår. Vid beräkningen bortses<br>från år för vilket föräldern enligt<br>lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring</p> <p>1. har fått förtidspension eller<br>sjukbidrag under större delen av<br>kalenderåret,</p> <p>2. har tillgodoräknats pensions-<br>poäng,</p> <p>3. inte har tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng på grund av bristande<br>eller underlåten avgiftsbetalning,</p> <p>4. skulle ha tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng om undantagande från<br>försäkringen för tilläggspension<br>enligt 11 kap. 7 § i lagrummets<br>lydelse före den 1 januari 1982<br>inte hade gällt för honom.</p> <p>För år efter det då föräldern fyllt<br>64 år får vårdår inte tillgodoräknas<br>honom. Detsamma gäller för år då<br>föräldern enligt 6 kap. 1 § tredje<br>stycket samma lag har tagit ut<br>ålderspension före den månad<br>under vilken han fyllt 65 år.</p> <p>För sex tillgodoräknade vårdår<br>är det särskilda pensionstillägget<br>per kalenderår fem procent av<br>basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen</p> <h3>4 §³</h3> <p>Storleken på det särskilda pen-<br>sionstillägget beräknas på grund-<br>val av det antal vårdår som för-<br>äldern räknas till godo. Till grund<br>för beräkningen av pensions-<br>tillägget får läggas högst femton<br>vårdår. Vid beräkningen bortses<br>från år för vilket föräldern</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>1. under större delen av kalen-<br>deråret har fått förtidspension eller<br>sjukbidrag enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring,</p> <p>2. har tillgodoräknats pensions-<br>poäng enligt lagen om allmän för-<br>säkring i dess lydelse före den 1<br>januari 1999 eller pensionsrätt<br>enligt lagen (1998:000) om in-<br>förande av lagen (1998:000) in-<br>komstgrundad ålderspension,</p> <p>3. inte har tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng på grund av bristande<br>eller underlåten avgiftsbetalning,</p> <p>4. skulle ha tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng om undantagande från<br>försäkringen för tilläggspension<br>enligt 11 kap. 7 § lagen om allmän<br>försäkring i dess lydelse före den 1<br>januari 1982 inte hade gällt för<br>honom eller henne.</p> <p>För år efter det då föräldern har<br>fyllt 64 år får vårdår inte tillgo-<br>doräknas honom eller henne. Det-<br>samma gäller för år då föräldern<br>före den månad under vilken han<br>eller hon har fyllt 65 år har tagit ut<br>ålderspension enligt 6 kap. lagen<br>om allmän försäkring i dess<br>lydelse före den 1 januari 2001.</p> <h3>5§⁴</h3> <p>För sex tillgodoräknade vårdår<br>är det särskilda pensionstillägget<br>per kalenderår fem procent av<br>prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 §</p> <p>³ Senaste lydelse 1997:1045.</p> <p>⁴ Senaste lydelse 1993:1345.</p> <p>211</p> <p>(1962:381) om allmän försäkring.<br>För varje vårdår som tillgodoräk-<br>nas därutöver ökar tillägget med<br>fem procent av basbeloppet.</p> <p>För den som har börjat ta ut sin<br>ålderspension tidigare eller senare<br>än den månad under vilken han<br>fyller 65 år minskas respektive<br>ökas det särskilda pensions-<br>tillägget z motsvarande mån som<br>pensionen skall minskas eller ökas<br>vid förtida och uppskjutet uttag<br>enligt 6 kap. nämnda lag. Minsk-<br>ning skall dock endast göras i den<br>mån det förtida uttaget av pen-<br>sionen avser tid för vilken särskilt<br>pensiontillägg utges.</p> <p>Särskilt pensionstillägg till<br>ålderspension, som enligt be-<br>stämmelserna i 5 kap. lagen om<br>allmän försäkring utges med viss<br>andel av oavkortad sådan pension,<br>utgör motsvarande andel av det<br>särskilda pensionstillägg som<br>beräknats enligt första och andra<br>styckena.</p> <p>lagen (1962:381) om allmän för- Prop. 1997/98:152<br>säkring. För varje vårdår som till- Bilaga 3<br>godoräknas därutöver ökar<br>tillägget med fem procent av pris-<br>basbeloppet.</p> <p>För den som har börjat ta ut sin<br>ålderspension före den månad då<br>han eller hon fyller 65 år minskas<br>det särskilda pensionstillägget<br>med 0,5 procent för varje månad<br>som, då pensionen börjar utges,<br>återstår till den månad då han<br>eller hon fyller 65 år. Minskning<br>skall dock endast göras i den mån<br>det förtida uttaget av pensionen<br>avser tid för vilken särskilt pen-<br>sionstillägg utges.</p> <p>För den som har börjat att ta ut<br>sin ålderspension efter den månad<br>då han eller hon har fyllt 65 år<br>ökas det särskilda pensions-<br>tillägget med 0,7 procent for varje<br>månad som, då pensionen börjar<br>utges, förflutit från den månad när<br>han eller hon fyllt 65 år, dock<br>längst till och med den månad när<br>han eller hon fyllt 70 år.</p> <p>För den som inte kan tillgodo-<br>räknas 40 års försäkringstid för<br>garantipension enligt lagen<br>(1998:000) om garantipension<br>utgör särskilt pensionstillägg till<br>ålderspension motsvarande andel<br>av det särskilda pensionstillägget,<br>beräknat enligt forsta-tredje<br>styckena, som garantipension en-<br>ligt 3 kap. 6 § lagen om garanti-<br>pension utgör eller skulle utgöra<br>av oavkortad sådan pension.</p> <p>Om inte annat följer av denna<br>lag skall vad som föreskrivs om<br>folkpension i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring eller i annan<br>författning tillämpas på särskilt<br>pensionstillägg. Detta skall dock<br>inte gälla i fråga om samordning<br>med livränta enligt lagen</p> <h4>6§</h4> <p>Om inte annat följer av denna<br>lag skall vad som föreskrivs om<br>garantipension i lagen (1998:000)<br>om garantipension eller i annan<br>författning tillämpas på särskilt<br>pensionstillägg. Detta skall dock<br>inte gälla i fråga om samordning<br>med sådan livränta som avses i 4</p> <p>212</p> <p>(1976:380) om arbetsskadeför- kap. 4 § lagen om garantipension. Prop. 1997/98:152</p> <p>säkring eller sådan livränta som &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 3</p> <p>avses i 17 kap. 2 § lagen om all-</p> <p>män försäkring.</p> <p>I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p> <p>2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om särskilt pensions-<br>tillägg som avser tid före ikraftträdandet.</p> <p>213</p> <h3>2.9 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:309) Prop. 1997/98:152<br>om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 3</h3> <h3>folkpension</h3> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall</p> <p>då make uppbär folkpension skall upphöra att gälla.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser<br>gäller dock fortfarande för hustrutillägg som avser tid före upphörandet<br>av lagen.</p> <p>2. Övergångsbestämmelsen i punkten 4 till den upphävda lagen gäller<br>också efter ingången av år 2001 för kvinnor som är födda år 1936 eller<br>senare.</p> <p>3. Vid tillämpning av lagen (1962:392) om hustru tillägg och kommu-<br>nalt bostadstillägg till folkpension för hustrutillägg till kvinna vars make<br>uppbär ålderspension skall</p> <p>a) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 1 §<br>första stycket och 5 § första stycket femte meningen i stället gälla ålders-<br>pension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension eller<br>garantipension enligt lagen (1998:000) om garantipension,</p> <p>b) hustrutillägg enligt 1 § andra stycket, om inte annat följer av vad<br>som föreskrivs i 1 § tredje stycket eller 4 §, för år räknat motsvara 1,67<br>gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring,</p> <p>c) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 1 §<br>tredje stycket i stället gälla den andel av oavkortad garantipension som<br>mannen enligt 3 kap. 6 § lagen (1998:000) om garantipension är berät-<br>tigad till eller skulle vara berättigad till om förutsättningarna för rätt till<br>garantipension hade förelegat,</p> <p>d) vad som undantas som inkomst enligt 5 § i stället för folkpension<br>och tilläggspension gälla pension enligt lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension och garantipension enligt lagen om garantipension till den<br>del sådan pension sammanlagt inte uppgår till 1,9 gånger prisbasbeloppet<br>enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring eller om dessa pensionsför-<br>måner utges med viss andel, motsvarande andel av 1,9 gånger samma<br>prisbasbelopp,</p> <p>e) vad som gäller för tilläggspension enligt 6 § andra stycket i stället<br>gälla pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension eller garan-<br>tipension enligt lagen om garantipension, samt</p> <p>f) vad som gäller för folkpension i form av ålderspension enligt 13 § i<br>stället gälla garantipension enligt lagen om garantipension.</p> <p>214</p> <h3>2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring¹ att punkten 11 till övergångsbestämmelserna i lagen (1988:881) om<br>ändring i nämnda lag och punkten 8 i övergångsbestämmelserna i lagen<br>(1992:1277) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>II.²1 fall då rätt till bamtillägg<br>föreligger för december månad<br>1989 gäller fortfarande äldre be-<br>stämmelser om denna förmån.<br>Dock skall bamtillägg som utges<br>till sådan pension som anges i<br>6 kap. 1 § andra stycket och 7 kap.<br>2 § andra- fjärde styckena utgöra<br>motsvarande andel av bamtillägg<br>till hel pension.</p> <p>11. I fall då rätt till bamtillägg<br>föreligger för december månad<br>1989 gäller fortfarande äldre be-<br>stämmelser om denna förmån. Vad<br>som därvid föreskrivits om ålders-<br>pension och tilläggspension i form<br>av ålderspension skall i stället<br>gälla inkomstpension eller<br>tilläggspension enligt lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension eller garantipension<br>enligt lagen (1998:000) om<br>garantipension. Minskning av<br>barntillägget till den som uppbär<br>ålderspension skall ske endast i<br>den utsträckning summan av hel<br>pension enligt lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension och hel<br>garantipension enligt lagen om<br>garantipension överstiger 2,13<br>gånger prisbasbeloppet. Bam-<br>tillägg som utges till pension som<br>tagits ut till viss andel skall utgöra<br>motsvarande andel av bamtillägg<br>till hel pension. Därvid skall vad<br>som föreskrivs i tredje meningen<br>om minskning gälla motsvarande<br>andel av 2,13 gånger prisbas-<br>beloppet.</p> <p>8. Rätt till bamtillägg som utges med stöd av övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring tillkommer försäkrad som är bosatt i Sverige. I fråga om en<br>svensk medborgare, som hade rätt till bamtillägg för december 1989 och<br>som är bosatt utomlands, gäller fortfarande äldre bestämmelser i 5 kap.<br>2 §, i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989.</p> <p>Bamtillägg till ålderspension Bamtillägg till förtidspension<br>eller förtidspension utges på utges på grundval av samma antal</p> <p>¹ Lagen omtryckt 1982:120.</p> <p>² Senaste lydelse 1992:1702.</p> <p>215</p> <p>grundval av samma antal år med<br>pensionspoäng eller samma bosätt-<br>ningstid som ligger till grund för<br>beräkningen av folkpensionen.</p> <p>år med pensionspoäng eller samma<br>bosättningstid som ligger till grund<br>för beräkningen av folkpensionen.<br>grundval av samma antal försäk-<br>ringsår som ligger till grund för<br>beräkningen av garantipension<br>enligt lagen (1998:000) om garanti-<br>pension, eller skulle ha legat till<br>grund för beräkning av garanti-<br>pension om rätt till sådan pension<br>förelegat.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>Om bamtillägg med tillämpning av andra stycket skall utges med viss<br>andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till<br>tilläggspension som den försäkrade uppbär beräknas på ett oavkortat<br>bamtillägg och andelsberäkning enligt andra stycket göras på det belopp<br>som framkommer efter denna minskning.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande för bamtillägg som avser tid före ikraftträdandet.</p> <p>216</p> <p>2.11</p> <h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om<br>ändring i sekretesslagen (1980:100)</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha<br>följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <h4>7 kap.</h4> <p>Sekretess gäller hos allmän för-<br>säkringskassa, Premiepensionsmyn-<br>digheten, Riksförsäkringsverket och<br>domstol i ärende enligt lagstift-<br>ningen om allmän försäkring, in-<br>komstgrundad ålderspension eller<br>arbetsskadeförsäkring eller om<br>annan jämförbar ekonomisk för-<br>mån för enskild, eller om läkar-<br>vårdsersättning eller ersättning för<br>sjukgymnastik, för uppgift om<br>någons hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden, om det<br>kan antas att den som uppgiften rör<br>eller någon honom närstående<br>lider men om uppgiften röjs.<br>Samma sekretess gäller hos annan<br>myndighet på vilken det ankom-<br>mer att handlägga ärende enligt<br>lagstiftning som nu har nämnts. I<br>fråga om myndighet som anges i<br>8 § gäller dock bestämmelserna<br>där.</p> <h4>7§</h4> <p>Sekretess gäller hos allmän för-<br>säkringskassa, Premiepensionsmyn-<br>digheten, Riksförsäkringsverket och<br>domstol i ärende enligt lagstift-<br>ningen om allmän försäkring, all-<br>män ålderspension, arbetsskade-<br>försäkring eller handikappersätt-<br>ning och vårdbidrag eller om<br>annan jämförbar ekonomisk för-<br>mån för enskild, eller om läkar-<br>vårdsersättning eller ersättning för<br>sjukgymnastik, för uppgift om<br>någons hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden, om det<br>kan antas att den som uppgiften rör<br>eller någon honom närstående<br>lider men om uppgiften röjs.<br>Samma sekretess gäller hos annan<br>myndighet på vilken det ankom-<br>mer att handlägga ärende enligt<br>lagstiftning som nu har nämnts. I<br>fråga om myndighet som anges i<br>8 § gäller dock bestämmelserna<br>där.</p> <p>Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård-<br>eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotill-<br>stånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen<br>är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.</p> <p>Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan<br>eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra per-<br>sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den<br>som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närståen-<br>de utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.</p> <p>Lagen omtryckt 1992:1474.</p> <p>² Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p> <p>217</p> <p>Utan hinder av sekretessen får<br>uppgift lämnas till enskild enligt<br>vad som föreskrivs i lagstiftningen<br>om allmän försäkring, lagstift-<br>ningen om inkomstgrundad ålders-<br>pension och lagstiftningen om<br>sjuklön.</p> <p>Utan hinder av sekretessen får<br>uppgift lämnas till enskild enligt<br>vad som föreskrivs i lagstiftningen<br>om allmän försäkring, lagstift-<br>ningen om allmän ålderspension,<br>lagstiftningen om handikapper-<br>sättning och vårdbidrag och lag-<br>stiftningen om sjuklön.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 3</p> <p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år<br>eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p> <p>218</p> <h2>Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss<br>den 19 februari 1998 Garantipension m.m.</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-16</p> <p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet<br>Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.</p> <p>Enligt en lagrådsremiss den 19 februari 1998 (Socialdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p> <p>1. lag om garantipension,</p> <p>2. lag om handikappersättning och vårdbidrag</p> <p>3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p> <p>4. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring,</p> <p>5. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,</p> <p>6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p> <p>7. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till<br>folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,</p> <p>8. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till<br>folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,</p> <p>9. lag om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall<br>då make uppbär folkpension,</p> <p>10. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p> <p>11. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i sekretesslagen<br>(1980:100).</p> <p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marianne Jenryd.</p> <p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p> <p>Genom förslagen till lag om garantipension och lag om handikappersätt-<br>ning och vårdbidrag har ytterligare områden inom socialförsäkringen<br>brutits ut ur lagen (1962:381) om allmän försäkring. Som Lagrådet har<br>pekat på i yttrande över förslaget till inkomstgrundad ålderspension ak-<br>tualiseras härmed en översyn av regelsystemet, något som med de nu<br>föreliggande förslagen ter sig än mer angeläget. Inte minst gör den stora<br>mängden hänvisningar till lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension och till lagen om allmän försäkring att det torde bli svårt för den<br>enskilde - och kanske också för tillämpande myndigheter - att utan en<br>samlad uppsättning av olika lagar få reda på vad som gäller.</p> <p>Liksom var fallet i fråga om förslaget till lag om inkomstgrundad<br>ålderspension har en rad bestämmelser mer eller mindre ograverade förts<br>över från lagen om allmän försäkring till de nya lagarna, ofta i avvaktan<br>på resultatet av olika utrednings- och beredningsarbeten. En mängd änd-<br>ringar kan därmed förutses komma att införas i lagarna redan innan<br>ikraftträdandet den 1 januari 2001. Förutom nu olösta frågor om bl.a.<br>försäkringstid, förtids- och efterlevandepension vore det en fördel om<br>också bestämmelserna om omprövning och överklagande inom socialför-</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 4</p> <p>219</p> <p>säkringssystemet fick en samlad lösning före det tilltänkta ikraftträdan-<br>det.</p> <p>Att även övergångsbestämmelserna kan behöva ändras framgår t.ex. av<br>förslaget till lag om handikappersättning och vårdbidrag, där man - med<br>frångående av traditionell lagstiftningsteknik - inte nu föreslår att de be-<br>stämmelser i lagen om allmän försäkring som förts över till den nya lagen<br>skall upphävas.</p> <h4>Förslaget till lag om garantipension</h4> <p>1 kap. 1 och 4 §§</p> <p>Lagförslaget reglerar på ett i huvudsak begripligt och överskådligt sätt ett<br>svårt ämne. Dispositionen gör ett logiskt och välordnat intryck. Endast<br>inledningen till lagen ger anledning till erinringar i det hänseendet.</p> <p>S.k. portalparagrafer har under senare år blivit allt vanligare i lagstift-<br>ningen. De saknar ofta konkret innehåll men kan inte desto mindre ha<br>värde från pedagogisk synpunkt. De kan ange lagstiftarens syfte med<br>lagen eller innehålla ett register över olika frågor som regleras i lagen.</p> <p>Att som i 1 § endast ange att i lagen finns bestämmelser om garanti-<br>pension förefaller däremot överflödigt, eftersom detta framgår redan av<br>lagens rubrik. Paragrafen bör därför utgå.</p> <p>Den kan lämpligen ersättas av nuvarande 4 §, som innehåller grund-<br>läggande upplysningar om garantipensionssystemets uppbyggnad. Inne-<br>hållet i 2 § framgår av hänvisningen i 5 kap. 1 § till 13 kap. 4-6 §§ lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension och i 5 kap. 3 § till 15 kap.<br>1 § samma lag. Paragrafen bör därför utgå. Den föreslagna 3 § kan lämp-<br>ligen följa efter nuvarande 4 §.</p> <p>Enligt 4§ utges garantipension till den som är född år 1938 eller<br>senare. En naturlig plats för en sådan föreskrift förefaller vara över-<br>gångsbestämmelserna. Emellertid har det blivit upplyst att arbete pågår<br>på en &quot;övergångsvis &quot; garantipension för dem som är födda år 1937 eller<br>tidigare och att förhoppningen är att regleringen skall bli så lik den nu<br>föreslagna att det skall gå att ha bestämmelserna i samma lag. I så fall blir<br>värdet av 4 § som portalparagraf än större, eftersom då i paragrafen kan<br>klargöras att lagen reglerar två olika system.</p> <p>Med hänsyn till det sist anförda kan det vara rimligt att bestämningen<br>&quot;född år 1938 eller senare&quot; behålls i paragrafen. Den nuvarande place-<br>ringen av denna bestämning blir dock alltför framskjuten om paragrafen<br>skall bilda en portalparagraf och bör därför flyttas närmare slutet av<br>paragrafen. Särskilt gäller detta om det senare kommer bestämmelser för<br>dem som är födda år 1937 eller tidigare. Paragrafen kan därför ges<br>följande lydelse:</p> <p>&quot;1 § Garantipension utges till den som saknar inkomstgrundad ålders-<br>pension eller vars inkomstgrundade ålderspension inte överstiger ett visst<br>högsta belopp. Garantipensionen är beroende av försäkringstid.</p> <p>Bestämmelserna i lagen gäller dem som är födda år 1938 eller senare.&quot;</p> <p>Förs bestämmelser om övergångsvis garantipension för dem som är<br>födda år 1937 eller tidigare in i lagen så kan andra stycket i stället ange<br>uppdelningen av lagens bestämmelser på de båda kategorierna.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 4</p> <p>220</p> <p>Prop. 1997/98:152<br>Rubriken före 1 kap. 5 § &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Bilaga 4</p> <p>Denna underrubrik, &quot;Definitioner m.m.&quot;, är den enda som föreslås i hela<br>lagen. Den har inte någon nämnvärd funktion att fylla och bör därför<br>utgå.</p> <p>2 kap. 1 §</p> <p>Lagrådet erinrar om vad som anförts beträffande motsvarande bestäm-<br>melse i dess yttrande över förslaget till lag om inkomstgrundad ålders-<br>pension (1 kap. 7 §).</p> <p>2 kap. 2 §</p> <p>Hänvisningen till en paragraf i utlänningslagen har övertagits från lagen<br>om allmän försäkring, där den synes föranledd av hänvisning också till<br>motsvarande äldre lagstiftning. Ordet &quot;uppehållstillstånd&quot; synes numera<br>så otvetydigt att ytterligare bestämningar kan avvaras. Lagrådet förordar<br>därför att orden &quot;enligt 1 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529)&quot; får utgå.</p> <p>3 kap. 1 §</p> <p>Paragrafen innehåller två skilda bestämmelser av lika vikt som inte bör<br>kopplas ihop som huvudsats och bisats. Lagrådet förordar att paragrafen<br>ges följande lydelse: &quot;Garantipension utges endast till den som kan till-<br>godoräknas försäkringstid om minst tre år. Garantipension får tas ut<br>tidigast från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år.&quot;</p> <p>3 kap. 2 §</p> <p>Av paragrafen framgår att partiell garantipension kan utgå till den som<br>gör partiellt uttag av inkomstgrundad ålderspension. Av pedagogiska skäl<br>bör även motsatsen komma till uttryck i lagtexten, förslagsvis som en<br>andra mening i förevarande paragraf av följande lydelse: &quot;I annat fall får<br>garantipension inte tas ut i andelar.&quot;</p> <p>5 kap.3 §</p> <p>I motiveringen anges att någon hänvisning inte behövs till bestämmelsen<br>om förbud mot utmätning i 15 kap. 16 § lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension. Av lagtexten framgår detta endast genom att hän-<br>visningen anges avse förbud mot pantsättning och överlåtelse men däre-<br>mot inte mot utmätning, ehuru alla dessa institut behandlas i 15 kap. 16 §.<br>Andra hänvisningar har fått en mer obestämd utformning. Det är också<br>naturligt att beskrivningarna av vad hänvisningarna avser måste bli all-<br>mänt hållna. Vad som mera exakt avses med hänvisningarna bör framgå<br>av hur lagrummen anges. I nu förevarande hänseende bör därför hänvisas<br>till &quot;15 kap. 16 § första stycket andra meningen om förbud mot pantsätt-<br>ning och överlåtelse,&quot;.</p> <p>Lagrådet erinrar om att Lagrådet i sitt yttrande över förslaget till lag<br>om inkomstgrundad ålderspension har förordat att 15 kap. 18 § första<br>stycket bör utgå.</p> <p>221</p> <h4>Förslaget till lag om handikappersättning och vårdbidrag</h4> <p>1 och 3 §§</p> <p>Av skäl som angetts beträffande 1 kap. 1 § förslaget till lag om garanti-<br>pension bör även 1 § i förevarande lag utgå och ersättas av 3 §.</p> <p>Enligt 3 § skall den som är försäkrad enligt 1 kap. 3 § första stycket<br>lagen om allmän försäkring och är bosatt i Sverige ha rätt till handikapp-<br>ersättning och vårdbidrag. Bosättningen är alltså det centrala. Enligt<br>nämnda bestämmelse i lagen om allmän försäkring är också svenska<br>medborgare försäkrade, men den bestämmelsen avses inte med hänvis-<br>ningen. Det är i och för sig tillräckligt att i förevarande paragraf ange<br>endast bosättning som förutsättning för att någon skall vara försäkrad.<br>Däremot innehåller såväl första som fjärde stycket i 1 kap. 3 § lagen om<br>allmän försäkring bestämmelser om vissa personer som skall anses vara<br>bosatta här. Hänvisningen bör därför snarare avse begreppet bosatt än<br>begreppet försäkrad enligt nämnda lagrum.</p> <p>23 §</p> <p>Såvitt angår hänvisningen till 20 kap. 4 § lagen om allmän försäkring vill<br>Lagrådet endast påminna om att Lagrådet i sitt yttrande haft vissa syn-<br>punkter på motsvarande bestämmelser i förslaget till lag om inkomst-<br>grundad ålderspension.</p> <p>Andra förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt<br>pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller<br>handikappat barn</p> <p>5§</p> <p>Bestämmelserna i andra och tredje styckena angående minskning eller<br>ökning av det särskilda pensionstillägget synes lämpligen kunna knytas<br>direkt till tid, då tillägg tagits ut respektive inte tagits ut, i stället för att<br>man som nu föreslås i det remitterade förslaget går omvägen över den<br>omständigheten att ålderspension tagits ut eller inte tagits ut; särskilt pen-<br>sionstillskott kan endast uppbäras i förening med ålderspension.</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Bilaga 4</p> <p>222</p> <h2>Socialdepartementet</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1998</p> <p>Prop. 1997/98:152</p> <p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden<br>Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson,<br>Winberg, Uusmann, Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall,<br>Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Engqvist</p> <p>Föredragande: statsrådet Klingvall</p> <p>Regeringen beslutar proposition Garantipension, m.m.</p> <p>223</p> 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till bifall =utskottet 1997/98:SfU13 ? 1 1 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till ? B Bordläggning 1998-04-14 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1998-04-14 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1998-04-15 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1998-04-29 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Socialdepartementet 2014-11-23 19:05:50 statustext statustext Ärendet är avslutat GL03152 2019-05-22 17:21:11 tilldelat Tilldelat Socialförsäkringsutskottet 2014-11-23 19:05:50 behandlas_i 1997/98:SfU13 GL01SfU13 bet 1997/98 SfU13 Det nya pensionssystemet Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 1997/98:152<br/> Garantipension, m.m. GL02Sf39 mot 1997/98 Sf39 med anledning av prop. 1997/98:152 Garantipension, m.m. Motion följdmotion <br/> med anledning av prop. 1997/98:152<br/> Garantipension, m.m. GL02Sf40 mot 1997/98 Sf40 med anledning av prop. 1997/98:152 Garantipension, m.m. Motion följdmotion av Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/> med anledning av prop. 1997/98:152<br/> Garantipension, m.m. GL02Sf40 mot 1997/98 Sf40 med anledning av prop. 1997/98:152 Garantipension, m.m. av Gudrun Schyman m.fl. (V) Motion följdmotion av Marianne Samuelsson m.fl. (MP)<br/> med anledning av prop. 1997/98:152<br/> Garantipension, m.m. GL02Sf39 mot 1997/98 Sf39 med anledning av prop. 1997/98:152 Garantipension, m.m. av Marianne Samuelsson m.fl. (MP) Motion