2223658GL031511997/98151propproppropProposition 1997/98:151PropositionPropositionSocialdepartementet15101998-04-02 00:00:002025-12-19 14:03:401998-01-01 00:00:00Inkomstgrundad ålderspension, m.m. Prop. 1997/98:151digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GL03151/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GL03151https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03151
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1997/98:151</h1>
<h2>Inkomstgrundad ålderspension, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-1.png" style="width:38pt;height:67pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1997/98:151</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 2 april 1998</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Maj-Inger Klingvall<br>(Socialdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen lämnas förslag till en genomgripande förändring av det<br>allmänna ålderspensionssystemet. Utgångspunkt för förslagen är de rikt-<br>linjer för en reform som riksdagen beslutade den 8 juni 1994 på grundval<br>av propositionen 1993/94:250 Reformering av det allmänna pensions-<br>systemet (bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439).</p>
<p>Ålderspensionsreformens syfte är att skapa ett system som är följsamt<br>mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det re-<br>formerade ålderspensionssystemet skall omfatta såväl ett standardskydd<br>enligt inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft<br>inga eller låga förvärvsinkomster. Den inkomstgrundade ålderspensionen<br>föreslås utgöra ett från andra socialförsäkringsgrenar avskilt system som<br>finansieras med särskilda avgifter. Pensionsrätten skall utgöra 18,5 % av<br>de inkomster och belopp som grundar pensionsrätt, pensionsunderlaget.<br>Därav skall 16 procentenheter tillgodoräknas inom ett fördelningssystem<br>och resterande 2,5 tillgodoräknas inom ett premiereservsystem.</p>
<p>Det föreslagna pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, dvs.<br>pensionen baseras på inkomsten under hela förvärvslivet. Tillgodoräknad<br>pensionsrätt grundas huvudsakligen på den pensionsgrundande inkoms-<br>ten. Förtidspension, vård av små barn, plikttjänstgöring och studier med<br>studiemedel kan grunda pensionsrätt enligt särskilda regler. Ålders-<br>pensionens årsbelopp från fördelningssystemet beräknas på grundval av<br>summa tillgodoräknade pensionsrätter, pensionsbehållningen, delad med<br>ett delningstal som grundas på återstående medellivslängd vid pensione-<br>ringen. Såväl utvecklingen av pensionsbehållningen som den utgående<br>pensionen knyts till ett index som följer den allmänna inkomst-</p>
<p>utvecklingen. Beräkningen av pensioner från premiepensionssystemet<br>skall ske med tillämpning av principer som är allmänt vedertagna inom<br>privat livförsäkring.</p>
<p>Det reformerade systemet föreslås införas successivt. Personer födda<br>åren 1938-1953 föreslås få sin ålderspension beräknad med ett ökande<br>antal tjugondelar enligt reformerade regler och resterande del enligt nu-<br>varande regler. Personer födda år 1954 eller senare kommer enligt för-<br>slaget att få hela sin ålderspension enligt reformerade regler.</p>
<p>De nya reglerna redovisas i förslag till lag om inkomstgrundad ålders-<br>pension, lag om införande av den lagen och lag med vissa bestämmelser<br>om Premiepensionsmyndigheten. Lagstiftningen rörande intjänande av<br>inkomstgrundad ålderspension avses träda i kraft den 1 januari 1999. De<br>första utbetalningarna föreslås ske i januari 2001.</p>
<p>Vidare lämnas förslag till lag om statliga ålderpensionsavgifter samt<br>föreslås en ny finansieringsordning för de allmänna pensionerna och en<br>förändrad struktur på socialavgifterna. Propositionen innehåller också<br>förslag till överföring av medel från AP-fonden till statsbudgeten såvitt<br>avser åren 1999 och år 2000.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut................................................................10</p>
<p>2 Lagtext.............................................................................................12</p>
<p>2.1 Förslag till lag om inkomstgrundad ålderspension........12</p>
<p>2.2 Förslag till lag om införande av lagen (1998:000) om</p>
<p>inkomstgrundad ålderspension.......................................55</p>
<p>2.3 Förslag till lag med vissa bestämmelser om</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten..........................................66</p>
<p>2.4 Förslag till lag om statlig ålderspensionsavgift..............69</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p>
<p>allmän försäkring............................................................72</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om</p>
<p>arbetsskadeförsäkring.....................................................88</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om</p>
<p>socialavgifter..................................................................91</p>
<p>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om</p>
<p>allmän pensionsavgift...................................................104</p>
<p>2.9 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen</p>
<p>(1997:483)....................................................................107</p>
<p>2.10 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370)....................................................................109</p>
<p>2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om</p>
<p>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..............118</p>
<p>2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med</p>
<p>reglemente för Allmänna pensionsfonden....................122</p>
<p>2.13 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen</p>
<p>(1980:100)....................................................................129</p>
<p>2.14 Förslag till lag om ändring i socialförsäkrings-</p>
<p>registerlagen (1997:934)...............................................131</p>
<p>2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om</p>
<p>försäkringsavtal............................................................135</p>
<p>2.16 Förslag till lag om ändring i reglementet (1961:265)</p>
<p>angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets<br>fonder............................................................................136</p>
<p>2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om</p>
<p>pensionstillskott............................................................137</p>
<p>2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om</p>
<p>delpensionsförsäkring...................................................138</p>
<p>2.19 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen</p>
<p>(1980:343)....................................................................140</p>
<p>2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om</p>
<p>självdeklaration och kontrolluppgifter.........................143</p>
<p>2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om</p>
<p>återföring av obeskattade reserver................................145</p>
<p>2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om</p>
<p>nedsättning av socialavgifter........................................146</p>
<p>2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om<br>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta</p>
<p>artister m.fl...................................................................147</p>
<p>2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om</p>
<p>särskild löneskatt på pensionskostnader.......................148</p>
<p>2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om</p>
<p>tillämplig lag för vissa försäkringsavtal.......................150</p>
<p>2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om</p>
<p>ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter..............151</p>
<p>2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om</p>
<p>allmän löneavgift..........................................................152</p>
<p>2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:304) om</p>
<p>arvode m.m. till Sveriges företrädare i<br>Europaparlamentet........................................................153</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning...........................................................154</p>
<p>4 Bakgrund........................................................................................157</p>
<p>4.1 Nuvarande regler för ålderspension..............................157</p>
<p>4.2 Pensionsarbetsgruppen.................................................160</p>
<p>4.3 Beslutade riktlinjer för reformen..................................161</p>
<p>5 Den fortsatta beredningen..............................................................166</p>
<p>6 Allmänna överväganden................................................................171</p>
<p>6.1 Inledning.......................................................................171</p>
<p>6.2 Förändringar jämfört med antagna riktlinjer................171</p>
<p>6.3 Lagförslagen.................................................................179</p>
<p>6.4 Inkomstbasbelopp.........................................................183</p>
<p>6.5 Namnbyten...................................................................183</p>
<p>7 Försäkrad för inkomstgrundad ålderspension................................184</p>
<p>8 Pensionsgrundande inkomst..........................................................191</p>
<p>8.1 Pensionsgrundande inkomster och beräkning av</p>
<p>pensionsgrundande inkomst.........................................191</p>
<p>8.2 Avdrag för den allmänna pensionsavgiften vid</p>
<p>beräkning av pensionsgrundande inkomst....................196</p>
<p>8.3 Vissa gränser för intjänande av pensionsrätt...............201</p>
<p>9 Ålderspensionsrätt för förtidspensionärer......................................203</p>
<p>9.1 Inledning.......................................................................203</p>
<p>9.2 Villkor för tillgodoräknande av pensionsgrundande</p>
<p>belopp för antagandeinkomst.......................................206</p>
<p>9.3 Beräkning av antagandeinkomst och pensions-<br>grundande belopp för sådan inkomst............................209</p>
<p>9.4 Samordning mellan förtidspension och</p>
<p>arbetsskadelivränta m.m...............................................212</p>
<p>9.4.1 Samordnad förtidspension och arbetsskadelivränta.....212</p>
<p>9.4.2 Pensionsrätt för pensionsgrundande ersättning som</p>
<p>utbetalas för förfluten tid..............................................216</p>
<p>9.5 Förtidspensionärers rätt till pensionsrätt för bamår......218</p>
<p>10 Pensionsrätt för plikttj änstgöring...................................................220</p>
<p>10.1 Pensionsgrundande plikttjänstgöring............................220</p>
<p>10.2 Viss minsta tjänstgöringstid.........................................223</p>
<p>10.3 Beräkning av pensionsgrundande belopp för</p>
<p>plikttjänstgöring m.m...................................................226</p>
<p>11 Pensionsrätt för bamår...................................................................229</p>
<p>11.1 Inledning.......................................................................229</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>11.2 År för vilka pensionsgrundande belopp för bamår Prop. 1997/98:151</p>
<p>skall tillgodoräknas.......................................................231</p>
<p>11.3 Villkor för tillgodoräknande av pensionsgrundande</p>
<p>belopp för bamår, m.m.................................................232</p>
<p>11.4 Överlåtelse av rätten att tillgodoräknas pensions-</p>
<p>grundande belopp för bamår........................................252</p>
<p>11.5 Beräkning av pensionsgmndande belopp för bamår.... 256</p>
<p>11.6 Förvärvsvillkoret..........................................................264</p>
<p>11.7 Administration..............................................................270</p>
<p>12 Pensionsrätt för studier..................................................................271</p>
<p>13 Årlig pensionsrätt, m.m.................................................................275</p>
<p>13.1 Fastställande av pensionsgmndande inkomst och</p>
<p>pensionsgmndande belopp...........................................275</p>
<p>13.2 Fastställande av pensionsrätt........................................282</p>
<p>13.3 Beslutsordning..............................................................285</p>
<p>13.4 Administrationen av beslut om pensionsgrundande</p>
<p>belopp, pensionsrätt, m.m.............................................289</p>
<p>13.5 Pensionsrätt i situationer med obetalda avgifter...........292</p>
<p>14 Överföring av pensionsrätt för premiepension..............................296</p>
<p>14.1 Inledning och bakgrand................................................296</p>
<p>14.2 Huvudprinciperna i en ordning med överföring av</p>
<p>pensionsrätt för premiepension ..................................301</p>
<p>14.3 Anslutning och utträde.................................................306</p>
<p>14.4 Villkor för verkställande av överföring........................310</p>
<p>14.5 Teknik för överföring av pensionsrätt för</p>
<p>premiepension...............................................................313</p>
<p>14.6 Ändring av verkställd överföring i vissa fall................316</p>
<p>14.7 Vissa konsekvenser av överföring av pensionsrätt</p>
<p>för premiepension.........................................................317</p>
<p>15 Pensionsrätt för förfluten tid..........................................................320</p>
<p>15.1 Allmänt om tillgodoräknande av pensionsrätt för</p>
<p>förfluten tid...................................................................320</p>
<p>15.2 Pensionsgrundande inkomst samt ålderspensionsrätt</p>
<p>för förtidspensionärer...................................................326</p>
<p>15.3 Pensionsrätt för plikttjänstgöring ................................329</p>
<p>15.4 Pensionrätt för bamår ..................................................331</p>
<p>15.4.1 Inledning......................................................................331</p>
<p>15.4.2 Villkor för tillgodoräknande av pensionsgrundande</p>
<p>belopp för bamår för förfluten tid................................332</p>
<p>15.4.3 Beräkning av pensionsgrundande belopp för bamår</p>
<p>för förfluten tid ............................................................340</p>
<p>15.5 Fastställande av pensionsrätt för förfluten tid..............342</p>
<p>16 Inkomstindex.................................................................................345</p>
<p>16.1 Inledning.......................................................................345</p>
<p>16.2 Huvudsakligt inkomstmått och benämning av index... 346</p>
<p>16.3 Inkomstindex för år 1999 och därefter.........................353</p>
<p>16.4 Beräkning av inkomstindex för år 1960 t.o.m.</p>
<p>år 1998..........................................................................360</p>
<p>16.5 Justering för förändrat inkomstmått mellan år 1998</p>
<p>och år 1999...................................................................364</p>
<p>17 Omräkning av pensionsrätt för inkomstpension............................365</p>
<p>17.1 Inledning.......................................................................365</p>
<p>17.2 Tilldelning av arvsvinster under förvärvsaktiv tid ......366</p>
<p>17.3 Årlig omräkning av pensionsbehållning med</p>
<p>inkomstindex................................................................372</p>
<p>17.4 Finansiering av pensionssystemets</p>
<p>förvaltningskostnader...................................................373</p>
<p>17.5 Omräkning av pensionsbehållning per årsskiften.........377</p>
<p>18 Uttag och beräkning av inkomstpension........................................378</p>
<p>18.1 Villkor för uttag av inkomstpension.............................378</p>
<p>18.2 Beräkning av årlig pension...........................................381</p>
<p>18.3 Följsamhetsindexering..................................................389</p>
<p>18.4 Övergångslösning för följsamhetsindexering vid</p>
<p>årsskiftet 2001/2002.....................................................395</p>
<p>18.5 Omräkning av pensionsbehållning för år då pension</p>
<p>lyfts eller återkallats.....................................................398</p>
<p>19 Försäkringsfunktionen för premiepension.....................................400</p>
<p>19.1 Försäkringsförhållandets rättsliga karaktär..................400</p>
<p>19.2 Myndighet eller bolag?.................................................403</p>
<p>19.3 Premiepensionskonton..................................................405</p>
<p>20 Förvaltningen av premiepensionskapital.......................................405</p>
<p>20.1 Den tillfälliga förvaltningen.........................................405</p>
<p>20.2 Fondförvaltare i premiepensionssystemet....................408</p>
<p>20.3 Val och byte av fond.....................................................417</p>
<p>20.4 Förvaltningen för dem som inte gör ett aktivt val........419</p>
<p>21 Uttag och beräkning av premiepension.........................................424</p>
<p>22 Efterlevandeskydd.........................................................................428</p>
<p>22.1 Inledning.......................................................................428</p>
<p>22.2 Efterlevandeskydd före pensionstiden..........................429</p>
<p>22.3 Efterlevandeskydd under pensionstiden.......................431</p>
<p>23 Premiepensionsmyndighetens verksamhet....................................433</p>
<p>23.1 Regler för försäkringsrörelsen......................................433</p>
<p>23.2 Redovisning..................................................................439</p>
<p>23.3 Premiepensionsmyndighetens kostnader......................441</p>
<p>23.4 Premiepensionsmyndighetens organisation m.m..........443</p>
<p>23.5 Tillsyn...........................................................................444</p>
<p>24 Den nuvarande förvaltningen hos Riksgäldskontoret...................446</p>
<p>24.1 Inledning.......................................................................446</p>
<p>24.2 Förvaltningen av medlen hos Riksgäldskontoret</p>
<p>år 1998 .........................................................................447</p>
<p>24.3 Fördelningen av medlen mellan de försäkrade.............447</p>
<p>Del II</p>
<p>25 Utbetalning av pension..................................................................452</p>
<p>25.1 Ansökan om pension....................................................452</p>
<p>25.2 Månadsvisa utbetalningar med möjlighet till</p>
<p>undantag.......................................................................463</p>
<p>25.3 Samordning med arbetsskadelivränta m.m...................468</p>
<p>25.4 Samordning med yrkesskadelivräntor..........................472</p>
<p>25.5 Annan samordning med ålderspension.........................479</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>26 Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad</p>
<p>pensionsrätt m.m............................................................................481</p>
<p>26.1 Fördelningssystemet.....................................................481</p>
<p>26.2 Premiepensionssystemet...............................................484</p>
<p>27 Processuella frågor........................................................................487</p>
<p>27.1 Inledning.......................................................................487</p>
<p>27.2 Ärendehantering...........................................................488</p>
<p>27.3 Ändring av beslut ........................................................490</p>
<p>27.4 Omprövning av beslut..................................................493</p>
<p>27.5 Överklagande av beslut................................................499</p>
<p>27.6 Beslut avseende åren 1960-1998..................................504</p>
<p>27.7 Preskription..................................................................506</p>
<p>27.8 Utmätning m.m.............................................................508</p>
<p>27.9 Sekretessfrågor.............................................................509</p>
<p>27.10 Registerfrågor...............................................................511</p>
<p>28 Mellangenerationen.......................................................................514</p>
<p>28.1 Intjänande av pensionsrätt............................................514</p>
<p>28.2 Beräkning av årlig pension...........................................524</p>
<p>28.3 Garantiregeln................................................................530</p>
<p>28.4 Uttag av ålderspension m.m.........................................533</p>
<p>29 Förändringar inom ramen för nuvarande pensionssystem ...........536</p>
<p>29.1 Inledning.......................................................................536</p>
<p>29.2 Pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng för</p>
<p>tilläggspension..............................................................537</p>
<p>29.2.1 Pensionsgrundande inkomst.........................................537</p>
<p>29.2.2 Pensionspoäng..............................................................540</p>
<p>29.3 Beräkning av tilläggspension i form av</p>
<p>ålderspension................................................................544</p>
<p>29.4 Uttag och utbetalningar av tilläggspension i form</p>
<p>av ålderspension...........................................................550</p>
<p>29.5 Följsamhetsindexering av tilläggspension i form av</p>
<p>ålderspension................................................................551</p>
<p>29.6 Avveckling av delpensionssystemet............................556</p>
<p>30 Principer för ålderspensionssystemets finansiering m.m..............558</p>
<p>30.1 Ansvarsfördelning........................................................558</p>
<p>30.2 Ålderspensionsavgifter för pensionsgrundande</p>
<p>sociala förmåner ..........................................................561</p>
<p>30.3 Avgiftsskyldighet och den särskilda löneskatten..........562</p>
<p>30.4 Avsättning av medel till premiepensionssystemet........564</p>
<p>30.5 Överföring till statsbudgeten av ålderspensions-</p>
<p>avgifter..........................................................................568</p>
<p>31. Statliga ålderspensionsavgifter........................................................570</p>
<p>31.1 Inledning.......................................................................570</p>
<p>31.2 Underlag för statlig ålderspensionsavgift.....................570</p>
<p>31.3 Betalning och fördelning av statlig ålderspensions-</p>
<p>avgift.............................................................................577</p>
<p>31.4 Finansiering och utgifter...............................................581</p>
<p>32 Förändrad struktur på socialavgifterna och förändrade</p>
<p>avgiftsnivåer m.m.........................................................................589</p>
<p>33 Finansiell infasning av det reformerade ålderspensionssystemet ...605</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>34 Effekter för individer.....................................................................610</p>
<p>34.1 Inledning.......................................................................610</p>
<p>34.2 Vad påverkar pensionens storlek?................................611</p>
<p>34.3 Pensionssystemet ur ett jämställdhetsperspektiv..........624</p>
<p>34.4 Generationsaspekter på det reformerade pensions-</p>
<p>systemet........................................................................627</p>
<p>34.5 Individexempel.............................................................631</p>
<p>35 Information om rätten till ålderspension........................................634</p>
<p>35.1 Inledning.......................................................................634</p>
<p>35.2 Allmän information......................................................634</p>
<p>35.3 Årlig information..........................................................637</p>
<p>35.4 Skadeståndsansvar........................................................640</p>
<p>36 Kostnader m.m...............................................................................642</p>
<p>36.1 Administration av det nya pensionssystemet................642</p>
<p>36.2 Framtida pensionsutgifter............................................643</p>
<p>37 Författningskommentar.................................................................648</p>
<p>37.1 Förslaget till lag om inkomstgrundad ålderspension ...648</p>
<p>37.2 Förslaget till lag om införande av lagen (1998:000)</p>
<p>om inkomstgrundad ålderspension...............................774</p>
<p>37.3 Förslaget till lag med vissa bestämmelser om</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten........................................806</p>
<p>37.4 Förslaget till lag om statlig ålderspensionsavgift.........814</p>
<p>37.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p>
<p>allmän försäkring..........................................................819</p>
<p>37.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om</p>
<p>arbetsskadeförsäkring...................................................828</p>
<p>37.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om</p>
<p>socialavgifter................................................................830</p>
<p>37.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om</p>
<p>allmän pensionsavgift...................................................839</p>
<p>37.9 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen</p>
<p>(1997:483)....................................................................840</p>
<p>37.10 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370)....................................................................841</p>
<p>37.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om</p>
<p>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..............846</p>
<p>37.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med</p>
<p>reglemente för Allmänna pensionsfonden....................847</p>
<p>37.13 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen</p>
<p>(1980:100)....................................................................856</p>
<p>37.14 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkrings-</p>
<p>registerlagen (1997:934)...............................................857</p>
<p>37.15-28 Förslagen till övriga lagändringar ...............................557</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1998..........858</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h4>Del III</h4>
<p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>betänkanden och departementspromemorior</p>
<p>Bilaga 2 Ordlista</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över tidigare publikationer</p>
<p>Bilaga 4 Granskade lagförslag i lagrådsremiss den 19 januari 1998<br>Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension</p>
<p>Bilaga 5 Lagförslag i lagrådsremiss den 19 februari 1998 Statlig<br>ålderspensionsavgift m.m.</p>
<p>Bilaga 6 Lagförslag i lagrådsremiss den 19 mars 1998 Reformering av<br>ålderspensionssystemet - vissa finansiella frågor</p>
<p>Bilaga 7 Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss den</p>
<p>19 januari 1998 Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension</p>
<p>Bilaga 8 Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss den</p>
<p>19 februari 1998 Statlig ålderspensionsavgift m.m.</p>
<p>Bilaga 9 Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss den</p>
<p>19 mars 1998 Reformering av ålderspensionssystemet - vissa<br>finansiella frågor</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om inkomstgrundad ålders-<br>pension,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension,</p>
<p>3. antar regeringens förslag till lag med vissa bestämmelser om Pre-<br>miepensionsmyndigheten,</p>
<p>4. antar regeringens förslag till lag om statlig ålderspensionsavgift,</p>
<p>5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring,</p>
<p>6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring,</p>
<p>7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:691)<br>om socialavgifter,</p>
<p>8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744)<br>om allmän pensionsavgift,</p>
<p>9. antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalnings-<br>lagen (1997:483),</p>
<p>10. antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskatte-<br>lagen (1928:370),</p>
<p>11. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659)<br>om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,</p>
<p>12. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092)<br>med reglemente för Allmänna pensionsfonden,</p>
<p>13. antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen<br>(1980:100),</p>
<p>14. antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkrings-<br>registerlagen (1997:934),</p>
<p>15. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om<br>försäkringsavtal,</p>
<p>16. antar regeringens förslag till lag om ändring i reglementet<br>(1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets<br>fonder,</p>
<p>17. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1969:205)<br>om pensionstillskott,</p>
<p>18. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om<br>delpensionsförsäkring,</p>
<p>19. antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen<br>(1980:343),</p>
<p>20. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontrolluppgifter,</p>
<p>21. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:655)<br>om återföring av obeskattade reserver,</p>
<p>22. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:912)<br>om nedsättning av socialavgifter,</p>
<p>23. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:591)<br>om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>10</p>
<p>24. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:687)<br>om särskild löneskatt på pensionskostnader,</p>
<p>25. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:645)<br>om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal,</p>
<p>26. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065)<br>om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,</p>
<p>27. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920)<br>om allmän löneavgift,</p>
<p>28. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:304)<br>om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet,</p>
<p>29. godkänner de riktlinjer regeringen föreslår om avsteg från omräk-<br>ning av pensionsbehållningar och utgående pensioner med föränd-<br>ringen i inkomstindex (avsnitt 16.2),</p>
<p>30. godkänner att en premiepensionsmyndighet med de uppgifter som<br>angetts i propositionen inrättas den 1 juli 1998 (avsnitt 19.2), och</p>
<p>31. bemyndigar regeringen att bilda ett statligt fondbolag (avsnitt<br>20.2).</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>11</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<h3>2.1 Förslag till lag om inkomstgrundad ålderspension</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Första avdelningen. Försäkringens omfattning och intjänande av<br>pensionsrätt m.m.</p>
<p>1 kap. Allmänna bestämmelser</p>
<h4>Försäkringens omfattning m.m.</h4>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försäkring för inkomstgrun-<br>dad ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premie-<br>pension samt om premiepension till efterlevande.</p>
<p>2 § Försäkringen och kostnaderna för förvaltningen av den skall finansie-<br>ras genom ålderspensionsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter, allmänna pensionsavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmän<br>pensionsavgift och statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:000)<br>om statlig ålderspensionsavgift samt genom avkastning på avgiftsmedel.</p>
<p>3 § Inkomstpension och premiepension skall beräknas utifrån de pen-<br>sionsrätter för respektive pension som fastställts för en försäkrad.<br>Tilläggspension skall beräknas utifrån de pensionspoäng som tjänats in<br>av en försäkrad. Pensionsrätt och pensionspoäng skall fastställas årligen<br>och grundas på de inkomster och andra belopp som är pensionsgrundande<br>enligt denna lag. Inkomstpensionens storlek är också beroende av den<br>allmänna inkomstutvecklingen och storleken av premiepensionen är be-<br>roende av värdeutvecklingen på de medel som fonderats. Tilläggspensio-<br>nens storlek är vidare genom följsamhetsindexering beroende av den<br>allmänna inkomstutvecklingen.</p>
<p>4 § Försäkrade för inkomstgrundad ålderspension är dels svenska med-<br>borgare, dels personer som utan att vara svenska medborgare är bosatta i<br>Sverige.</p>
<p>Utländska sjömän på svenska handelsfartyg är försäkrade för inkomst-<br>grundad ålderspension även om de inte är bosatta i landet.</p>
<p>En person som uppbär förtidspension som har beräknats enligt 13 kap.<br>2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring är alltid försäkrad för in-<br>komstgrundad ålderspension beräknad på denna förtidspension.</p>
<h4>Indexering</h4>
<p>5 § Vissa beräkningar enligt denna lag skall göras med ledning av ett in-<br>komstindex. Detta index skall visa den relativa förändringen av genom-<br>snittet av de försäkrades årliga pensionsgrundande inkomster utan den<br>begränsning som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, efter avdrag för allmän<br>pensionsavgift, och de försäkrades årliga inkomster i form av förtidspen-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>12</p>
<p>sion, vilka har uppburits av dem som under inkomståret har fyllt minst Prop. 1997/98:151<br>16 år och högst 64 år.</p>
<p>Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år skall<br>motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de inkomster som<br>anges i första stycket under en period av tre år före det år inkomstindexet<br>avser. Vid beräkningen av inkomsterna skall den årliga förändringen i det<br>allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma<br>period frånräknas. Det framräknade värdet skall därefter omräknas med<br>förändringen i det allmänna prisläget i juni månad två år före det år in-<br>dexet avser och det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det<br>året.</p>
<p>Regeringen skall för varje år fastställa inkomstindexet efter det att det<br>har beräknats av Riksförsäkringsverket. För år 1999 skall inkomstindexet<br>vara lika med 100,00.</p>
<p>6 § Regeringen skall för varje år fastställa ett inkomstbasbelopp. In-<br>komstbasbeloppet skall för år 2001 motsvara det för det året fastställda<br>förhöjda prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.<br>För år därefter skall inkomstbasbeloppet räknas om med förändringen av<br>inkomstindex för det år inkomstbasbeloppet skall avse i förhållande till<br>inkomstindex för året dessförinnan. Det omräknade beloppet skall avrun-<br>das till närmaste hundratal kronor.</p>
<h4>Definitioner m.m.</h4>
<p>7 § En försäkrad som lämnar Sverige skall vid tillämpningen av denna<br>lag fortfarande anses vara bosatt i landet om utlandsvistelsen är avsedd<br>att vara längst ett år.</p>
<p>Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete<br>för arbetsgivarens räkning anses också bosatt i Sverige under hela ut-<br>sändningstiden även om den är avsedd att vara längre än ett år. Detta<br>gäller även medföljande make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make<br>likställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans<br>med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har<br>haft barn.</p>
<p>8 § I denna lag avses, där inte annat föreskrivs, med</p>
<p>1. år: kalenderår,</p>
<p>2. månad: kalendermånad,</p>
<p>3. intjänandeår: det kalenderår en inkomst som är pensionsgrundande<br>har uppburits respektive det kalenderår för vilket ett annat pensions-<br>grundande belopp än pensionsgrundande inkomst skall fastställas, och</p>
<p>4. fastställelseår: kalenderåret efter intjänandeåret.</p>
<p>Om en inkomst som är pensionsgrundande har uppburits under ett be-<br>skattningsår som inte sammanfaller med kalenderår skall den inkomsten<br>anses ha uppburits under kalenderåret närmast före taxeringsåret.</p>
<p>9 § Med sjöman avses i denna lag en arbetstagare som enligt sjömans-<br>lagen (1973:282) anses som sjöman.</p>
<p>13</p>
<p>Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs anställning på ett<br>utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat,<br>om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbets-<br>givare. Hyrs ett svenskt handelsfartyg ut till en utländsk redare i huvud-<br>sak obemannat, skall bestämmelserna om sjömän på svenska handelsfar-<br>tyg i denna lag tillämpas endast om anställningen sker hos fartygets ägare<br>eller någon av denne anlitad arbetsgivare.</p>
<p>10 § Vad som i denna lag föreskrivs om förtidspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring skall också gälla sjukbidrag enligt<br>samma lag.</p>
<h4>2 kap. Pensionsgrundande inkomst</h4>
<p>1 § Inkomster av anställning enligt 3-5 §§ samt inkomster av annat för-<br>värvsarbete enligt 6-8 §§ är pensionsgrundande om inte annat föreskrivs</p>
<p>1 9-17 §§. Sådana inkomster skall beräknas enligt 18-22 §§ och var för<br>sig avrundas till närmaste lägre hundratal kronor. Summan av en för-<br>säkrads inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete<br>under ett år utgör den försäkrades pensionsgrundande inkomst det året.</p>
<p>Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomst skall det<br>bortses från inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvs-<br>arbete till den del summan av dessa överstiger sju och en halv gånger det<br>för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Sådana belopp som det<br>skall bortses ifrån skall i första hand räknas av från den försäkrades in-<br>komster av annat förvärvsarbete.</p>
<p>2 § För varje år som en person har varit försäkrad enligt 1 kap. 4 § första<br>eller andra stycket och har haft inkomster som är pensionsgrundande,<br>skall hans eller hennes pensionsgrundande inkomst fastställas. Detta<br>gäller dock endast om summan av de inkomster som är pensionsgrun-<br>dande uppgått till minst 24 procent av det för intjänandeåret gällande<br>prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då<br>den försäkrade fyllt 16 år. För det år då den försäkrade har avlidit skall<br>pensionsgrundande inkomst inte fastställas i annat fall än om överföring<br>av pensionsrätt för premiepension till den avlidnes make skall göras för<br>det året. För den som är född år 1937 eller tidigare skall pensions-<br>grundande inkomst inte heller fastställas för år efter det då den försäkrade<br>har fyllt 64 år eller för tidigare år under vilket han eller hon hela året har<br>uppburit hel ålderspension enligt denna lag eller enligt lagen om allmän<br>försäkring.</p>
<h4>Inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete</h4>
<p>Inkomster av anställning</p>
<p>3 § Lön eller annan ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån<br>som en försäkrad har fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, är<br>pensionsgrundande som inkomst av anställning. Med lön likställs kost-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>14</p>
<p>nadsersättning som inte undantas vid beräkning av skatteavdrag enligt<br>8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483). Sådan skattepliktig<br>intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som har utgetts på grund<br>av kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställ-<br>ning, om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund<br>för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.</p>
<p>Ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån för utfört arbete,<br>dock inte pension, samt tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte<br>bedrivits självständigt är pensionsgrundande som inkomst av anställning,<br>även om mottagaren inte har varit anställd hos den som betalat ut<br>ersättningen. Den som har utfört arbetet likställs i sådana fall med en<br>arbetstagare och den som betalat ut ersättningen med en arbetsgivare.</p>
<p>I 6 § andra stycket, 7 §, 8 § och 10 § andra stycket finns bestämmelser<br>om att ersättning för utfört arbete som avses i första och andra styckena i<br>vissa fall inte skall anses som inkomst av anställning.</p>
<p>4 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas även stipen-<br>dium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av tjänst, om sti-<br>pendiet har betalats ut av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en<br>svensk juridisk person. Den som har betalat ut ett sådant stipendium an-<br>ses som arbetsgivare.</p>
<p>5 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan<br>författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i<br>allmän eller enskild tjänst,</p>
<p>2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård,</p>
<p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa har utgett enligt 20 §<br>lagen (1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva-<br>rande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p>
<p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i<br>den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,</p>
<p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de<br>startar egen näringsverksamhet,</p>
<p>10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-<br>bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-<br>tionsväxling,</p>
<p>11. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>12. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>15</p>
<p>13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxen- Prop. 1997/98:151<br>studiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux),</p>
<p>15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning en-<br>ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt</p>
<p>16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-<br>sträckning som regeringen så föreskriver.</p>
<p>Inkomster av annat förvärvsarbete</p>
<p>6 § Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är</p>
<p>1. inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade<br>har arbetat i inte oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet),</p>
<p>2. tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet,</p>
<p>3. ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra<br>skattepliktiga förmåner,</p>
<p>4. ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande<br>förelegat, har betalats ut av en fysisk person som är bosatt utomlands<br>eller av en utländsk juridisk person,</p>
<p>5. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som har utgetts enligt annan<br>författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i 1-4,</p>
<p>6. stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till</p>
<p>32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst.</p>
<p>Första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte skall<br>räknas som inkomst av anställning, såvida inte inkomsten utgör ersätt-<br>ning för utfört arbete från ett handelsbolag eller en europeisk ekonomisk<br>intressegruppering till en delägare i handelsbolaget respektive en medlem<br>i intressegrupperingen.</p>
<p>Bedömningen i första stycket 1 skall göras för varje förvärvskälla en-<br>ligt kommunalskattelagen för sig.</p>
<p>7 § Ersättning för utfört arbete som avses i 3 § räknas, i annat fall än om<br>den har betalats ut från semesterkassa, som pensionsgrundande inkomst<br>av annat förvärvsarbete om den har betalats ut till en mottagare som hade<br>en F-skattsedel antingen när ersättningen bestämdes eller när den betala-<br>des ut. Om mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 §<br>skattebetalningslagen (1997:483) räknas ersättningen som inkomst av<br>annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln har åberopats skriftligen.</p>
<p>Den som har lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en an-<br>budshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som<br>även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens<br>namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt<br>uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisations-<br>nummer skall anses ha haft en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av<br>en F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skatt-<br></p>
<p>16</p>
<p>sedel som avses i första stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den<br>som har betalat ut ersättningen känt till att uppgiften om innehav av F-<br>skattsedel var oriktig.</p>
<p>8 § Som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete räknas<br>också ersättning för utfört arbete som avses i 3 § om</p>
<p>1. utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,</p>
<p>2. den ersättning som har betalats ut inte har utgjort utgift i en närings-<br>verksamhet som utbetalaren har bedrivit, och</p>
<p>3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från<br>samma utbetalare under inkomståret har understigit 10 000 kronor.</p>
<p>Övriga bestämmelser</p>
<p>9 § Som pensionsgrundande inkomst skall inte räknas</p>
<p>1. ersättning som avses i 3 §, om ersättningen härrör från en och<br>samma arbetsgivare och under ett år inte har uppgått till sammanlagt<br>1 000 kronor,</p>
<p>2. inkomst som avses i 6 § första stycket 1 eller 2 om denna under ett<br>år inte har uppgått till 1 000 kronor,</p>
<p>3. ersättning som avses i 6 § första stycket 3 eller 4 eller i 7 eller 8 §,<br>om ersättningen från den för vilken arbetet utförts under ett år inte har<br>uppgått till 1 000 kronor, eller</p>
<p>4. stipendium som avses i 4 § eller 6 § första stycket 6 om stipendiet<br>under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor.</p>
<p>10 § Lön eller annan ersättning som den försäkrade har fått från en ar-<br>betsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person och<br>som saknar fast driftställe i Sverige är, om inte annat följer av 11 §, pen-<br>sionsgrundande som inkomst av anställning endast om den försäkrade</p>
<p>1. har sysselsatts här i landet, eller</p>
<p>2. har tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg.</p>
<p>Ersättning som avses i första stycket 1 skall räknas som inkomst av an-<br>nat förvärvsarbete om arbetsgivaren och arbetstagaren har träffat över-<br>enskommelse om detta.</p>
<p>11 § Lön eller annan ersättning som en svensk medborgare har fått för<br>arbete utfört utomlands från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller<br>är en utländsk juridisk person, är pensionsgrundande som inkomst av<br>anställning om svenska staten i en förbindelse som har godtagits av Riks-<br>försäkringsverket har åtagit sig att svara för ålderspensionsavgift. Om<br>sådan ersättning härrör från en utländsk juridisk person skall motsvaran-<br>de gälla, om en svensk juridisk person som har ett bestämmande infly-<br>tande över den utländska juridiska personen har avgett förbindelsen.</p>
<p>Den som enligt första stycket har åtagit sig betalningsansvaret skall an-<br>ses som arbetsgivare.</p>
<p>12 § Lön eller annan ersättning från en främmande makts beskickning<br>eller lönade konsulat här i landet eller från en arbetsgivare som tillhör en<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>17</p>
<p>sådan beskickning eller ett sådant konsulat och som inte är svensk med-<br>borgare, är pensionsgrundande som inkomst av anställning endast om</p>
<p>1. den har utgetts till en svensk medborgare eller till någon som utan<br>att vara svensk medborgare var bosatt i landet, och</p>
<p>2. en utländsk beskickning här i landet i en förbindelse som har god-<br>tagits av Riksförsäkringsverket har åtagit sig att svara för ålderspen-<br>sionsavgift.</p>
<p>Den som enligt första stycket har åtagit sig betalningsansvaret skall an-<br>ses som arbetsgivare.</p>
<p>13 § Ersättning som en idrottsutövare har fått från en sådan ideell före-<br>ning som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, är<br>inte pensionsgrundande som inkomst av anställning om ersättningen från<br>föreningen under ett år har understigit hälften av det för det året gällande<br>prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>14 § Ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgo-<br>dose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en<br>arbetsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse)<br>eller från en annan juridisk person med motsvarande ändamål, är inte<br>pensionsgrundande om ersättningen avser en sådan anställd och inte har<br>utgjort ersättning för arbete för den juridiska personens räkning. Detta<br>gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren har lämnat till den juri-<br>diska personen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår<br>och att på likartade villkor tillkomma en betydande del av de anställda.</p>
<p>Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag<br>gäller första stycket inte ersättning som den juridiska personen har lämnat<br>till sådan företagsledare eller delägare i företaget eller denne närstående<br>person som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskatte-<br>lagen (1928:370).</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall alltid bortses från<br>sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som<br>arbetsgivaren har lämnat under åren 1988-1991.</p>
<p>15 § Ersättning som anges i 1 § första stycket 1-5 och fjärde stycket<br>lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och<br>ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbets-<br>skada enligt 2 § första stycket samma lag är inte pensionsgrundande i den<br>utsträckning ersättningen utgör underlag för särskild löneskatt.</p>
<p>16 § Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370) är inte pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst är inte heller sådana lönetillägg som, vid<br>arbete som har utförts utomlands, har betingats av ökade levnadskostna-<br>der och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.</p>
<p>17 § Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken det<br>skall beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § eller pen-<br>sionspoäng enligt 4 kap. 9 §, har betalats ut av en allmän försäkrings-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>18</p>
<p>kassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade Prop. 1997/98:151<br>senare för samma månad har beviljats annan ersättning som är pensions-<br>grundande och samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är<br>den senare beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den del den<br>avser tid före utbetalningsmånaden.</p>
<p>Beviljas vid samma tidpunkt förtidspension för vilken det skall beräk-<br>nas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § denna lag och arbets-<br>skadelivränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbets skadeförsäkring<br>eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,<br>skall det vid tillämpning av första stycket anses som om förtidspensionen<br>har betalats ut före arbetsskadelivräntan.</p>
<h4>Beräkning av pensionsgrundande inkomst</h4>
<p>18 § Till grund för beräkning av en försäkrads pensionsgrundande in-<br>komst ett visst intjänandeår skall, då det gäller andra inkomster än som<br>avses i 19 §, läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt för<br>det året.</p>
<p>19 § Pensionsgrundande inkomst av anställning för vilken en försäkrad<br>inte är skattskyldig i Sverige enligt kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall bestämmas med ledning av en särskild kontrolluppgift från arbets-<br>givaren.</p>
<p>20 § Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i<br>enlighet med 8 kap. 14-17 §§ skattebetalningslagen (1997:483). Om det<br>finns skäl till detta får avvikelse ske från det förmånsvärde som skatte-<br>myndigheten bestämt enligt 9 kap. 2 § andra stycket samma lag.</p>
<p>21 § Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster av<br>anställning skall avdrag göras för kostnader som denne har haft i arbetet,<br>i den utsträckning kostnaderna, minskade med kostnadsersättning som<br>den försäkrade har fått, överstiger 1 000 kronor. Avdrag skall också göras<br>för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade skall betala för<br>dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.<br>Avdraget för den allmänna pensionsavgiften skall i första hand göras från<br>inkomst enligt 5 §.</p>
<p>22 § Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster av<br>annat förvärvsarbete skall avdrag göras för debiterad allmän pensionsav-<br>gift som den försäkrade skall betala för dessa inkomster enligt lagen<br>(1994:1744) om allmän pensionsavgift. Avdraget skall i första hand göras<br>från inkomst enligt 6 § första stycket 5.</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsar-<br>bete får underskott i en förvärvskälla inte dras av från inkomst av en an-<br>nan förvärvskälla.</p>
<p>19</p>
<h4>3 kap. Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande<br>inkomst</h4>
<p>1 § Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst är<br>belopp som beräknats på visst sätt för en försäkrad som har uppburit för-<br>tidspension, för en försäkrad som har fullgjort plikttjänstgöring samt för<br>en försäkrad förälder till små barn.</p>
<p>2 § Belopp som avses i 1 § skall fastställas för vaije år för vilket en per-<br>son som då var försäkrad enligt denna lag uppfyller förutsättningarna för<br>att tillgodoräknas sådana belopp. Varje pensionsgrundande belopp skall<br>avrundas till närmaste lägre hundratal kronor om inte annat följer av be-<br>stämmelsen i andra stycket.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp skall fastställas enligt första stycket endast i<br>den utsträckning dessa belopp tillsammans med den försäkrades pen-<br>sionsgrundande inkomst inte överstiger sju och en halv gånger det för<br>intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då<br>den försäkrade fyllt 16 år eller för det år då den försäkrade har avlidit.<br>Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst skall<br>inte heller fastställas för den som är född år 1937 eller tidigare.</p>
<p>3 § Vid tillämpning av 2 § andra stycket skall det bortses från pensions-<br>grundande belopp i följande ordning:</p>
<p>1. pensionsgrundande belopp enligt 10 §,</p>
<p>2. pensionsgrundande belopp enligt 8 §, och</p>
<p>3. pensionsgrundande belopp enligt 4 §.</p>
<h4>Förtidspension</h4>
<p>4 § En försäkrad som för någon del av ett år har uppburit förtidspension<br>som har beräknats enligt 13 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring, skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för det året, om<br>inte annat följer av 6 eller 7 §. Detta gäller dock endast för försäkrade<br>som under det året har fyllt högst 64 år.</p>
<p>5 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 4 § skall, för vaije månad för<br>vilken förtidspensionen har uppburits, motsvara en tolftedel av summan<br>av det för året gällande förhöjda prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring och produkten av detta basbelopp och det poäng-<br>medeltal som avses i 13 kap. 2 § den lagen.</p>
<p>Har den försäkrade för en månad uppburit en fjärdedels, halv, två<br>tredjedels eller tre fjärdedels förtidspension skall det pensionsgrundande<br>beloppet enligt 4 § för den månaden avse motsvarande andel av det be-<br>lopp som anges i första stycket i denna paragraf.</p>
<p>6 § Om förtidspensionen med tillämpning av 6 kap. 1 § lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring har varit samordnad med pensionsgrundande<br>livränta skall följande gälla.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>20</p>
<p>Det pensionsgrundande belopp som avses i 5 § eller, om endast en del<br>av pensionen har varit samordnad med livräntan, en andel av det beloppet<br>som svarar mot den samordnade delen av pensionen, skall tillgodoräknas<br>den försäkrade endast om och i den utsträckning det överstiger den för-<br>säkrades livränta före samordning.</p>
<p>7 § Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av en allmän för-<br>säkringskassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den för-<br>säkrade senare för samma månad har beviljats förtidspension som är<br>samordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, skall pensionsgrun-<br>dande belopp med anledning av förtidspensionen inte tillgodoräknas till<br>den del förtidspensionen avser tid före den månad då den har betalats ut.</p>
<h4>Plikttjänstgöring</h4>
<p>8 § En försäkrad som under någon del av ett år har genomgått grundut-<br>bildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall tillgodoräk-<br>nas ett pensionsgrundande belopp för det året. Ett sådant belopp skall<br>dock tillgodoräknas endast om tjänstgöringen har pågått sammanlagt<br>minst 120 dagar utan att grundutbildningen avbrutits. Därvid skall hänsyn<br>tas enbart till dagar för vilka den försäkrade har erhållit dagersättning<br>enligt lagen om totalförsvarsplikt.</p>
<p>9 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 8 § skall, för varje dag under<br>året som tjänstgöringen har pågått och för vilken den försäkrade har er-<br>hållit dagersättning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, mot-<br>svara hälften av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda<br>pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året har fyllt<br>högst 64 år, delat med 365.</p>
<p>Beräkning enligt första stycket skall avse de pensionsgrundande in-<br>komsterna såsom de var bestämda den 1 december fastställelseåret.</p>
<h4>Föräldrar till små barn</h4>
<p>10 § En försäkrad förälder skall under de förutsättningar som anges i 11<br>och 12 §§ tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för år då han eller<br>hon har haft små barn. För samma år och barn skall dock endast en av<br>barnets föräldrar tillgodoräknas sådant pensionsgrundande belopp. Det-<br>samma skall gälla om två föräldrar har eller har haft fler än ett gemen-<br>samt barn för vilka pensionsgrundande belopp för samma år kan tillgo-<br>doräknas någon av föräldrarna. En förälder skall inte heller för samma år<br>tillgodoräknas mer än ett pensionsgrundande belopp enligt denna para-<br>graf.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp enligt första stycket får överlåtas enligt be-<br>stämmelserna i 14-15 §§.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>21</p>
<p>Förutsättningar för att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp<br>enligt 10 §</p>
<p>11 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall tillgodoräknas för år<br>då barnet</p>
<p>1. inte har uppnått fyra års ålder, om barnet är fött under månaderna<br>januari-juni, eller</p>
<p>2. har uppnått ett men inte fem års ålder, om barnet är fött under måna-<br>derna juli-december.</p>
<p>12 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall tillgodoräknas en-<br>dast om</p>
<p>1. föräldern hela året har varit försäkrad enligt denna lag och bosatt i<br>Sverige,</p>
<p>2. barnet har varit bosatt i Sverige hela året eller, om barnet inte har<br>levt hela året, den del av året barnet levt,</p>
<p>3. föräldern under året har fyllt högst 64 år,</p>
<p>4. föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva året, samt</p>
<p>5. föräldern under minst halva året har bott tillsammans med barnet.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall, om barnet har avlidit under året<br>och föräldern då hade vårdnaden om och bodde tillsammans med barnet,<br>det anses som om föräldern även under resterande del av året har haft<br>vårdnaden om och bott tillsammans med barnet. Om ett barn har avlidit<br>under samma år som det fötts och föräldern då hade vårdnaden om och<br>var bosatt tillsammans med barnet, skall ett pensionsgrundande belopp<br>enligt 10 § tillgodoräknas föräldern för det året även om bestämmelserna<br>i första stycket 4 och 5 inte är uppfyllda och oavsett vad som har<br>föreskrivits i 11 §.</p>
<p>Överlåtelse m.m.</p>
<p>13 § Om föräldrarna enligt 11 och 12 §§ var för sig kan tillgodoräknas ett<br>pensionsgrundande belopp enligt 10 § får de, genom anmälan hos allmän<br>försäkringskassa, ange vem av dem som skall tillgodoräknas ett sådant<br>belopp.</p>
<p>Görs inte anmälan enligt första stycket skall beloppet tillgodoräknas<br>den av föräldrarna som, för det år beloppet hänför sig till, har lägst pen-<br>sionsunderlag enligt 4 kap. 2 §. Har ingen av föräldrarna något pensions-<br>underlag för det året eller har de lika högt underlag, skall det pensions-<br>grundande beloppet tillgodoräknas modem.</p>
<p>Vid beräkning enligt andra stycket av pensionsunderlaget skall bortses<br>från pensionsgrundande belopp enligt 10 §. Vidare skall vid sådan beräk-<br>ning med pensionsgrundande inkomst likställas inkomster som avses i<br>18 §.</p>
<p>14 § Om enligt 11 och 12 §§ endast en av föräldrarna för ett år kan till-<br>godoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn, får<br>denna förälder, genom anmälan till allmän försäkringskassa, överlåta<br>rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det barnet till<br>den andra föräldern om det enda skälet till att den andra föräldern inte</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>22</p>
<p>kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans<br>med barnet under minst halva året. Detta gäller dock endast om sist-<br>nämnda förälder</p>
<p>1. under året har bott tillsammans med barnet i inte obetydlig omfatt-<br>ning, och</p>
<p>2. inte enligt 11 och 12 §§ själv för samma år kan tillgodoräknas ett<br>pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett annat barn.</p>
<p>15 § En förälder som enligt 11 och 12 §§ för ett år ensam kan tillgodo-<br>räknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett barn får också,<br>om den andra föräldern har avlidit under det året eller tidigare, genom<br>anmälan till allmän försäkringskassa överlåta rätten att för det året till-<br>godoräknas ett sådant belopp för det barnet till en annan försäkrad som<br>föräldern under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn<br>med och stadigvarande sammanbodde med.</p>
<p>Överlåtelse enligt första stycket får ske endast om den försäkrade till<br>vilken överlåtelse avses ske uppfyller de förutsättningar som anges i 12 §<br>första stycket 1, 3 och 5 och denne inte heller enligt 11 och 12 §§ för<br>samma år själv kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt<br>10 § för ett annat barn.</p>
<p>16 § Görs överlåtelse enligt 14 eller 15 § får den som har gjort överlåtel-<br>sen inte för samma år tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt<br>10 § för helsyskon till det barn som överlåtelsen av rätt till pensionsgrun-<br>dande belopp avser.</p>
<p>Beräkning av ett pensionsgrundande belopp enligt 10 §</p>
<p>17 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall motsvara det högsta<br>av</p>
<p>1. det belopp varmed summan av den pensionsgrundande inkomsten<br>och pensionsgrundande belopp enligt 4 och 8 §§ för den försäkrade under<br>intjänandeåret understiger summan av dennes fastställda pensionsgrun-<br>dande inkomst och pensionsgrundande belopp enligt 4 § under året före<br>barnets födelse,</p>
<p>2. det belopp varmed summan av den pensionsgrundande inkomsten<br>och pensionsgrundande belopp enligt 4 och 8 §§ för den försäkrade under<br>intjänandeåret understiger 75 procent av genomsnittet av samtliga för<br>intjänandeåret fastställda pensionsgrundande inkomster för försäkrade<br>som under det året har fyllt högst 64 år,.eller</p>
<p>3. det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Uppfyller den försäkrade villkoren för att tillgodoräknas ett pensions-<br>grundande belopp enligt 10 § för fler än ett barn, skall beräkning enligt<br>första stycket 1 göras med utgångspunkt i det alternativ som är förmån-<br>ligast för den försäkrade.</p>
<p>18 § Vid tillämpning av 17 § skall med pensionsgrundande inkomst<br>under intjänandeåret likställas ersättning, i annan form än pension, som<br>inte är pensionsgrundande enligt bestämmelserna i denna lag och som en<br>försäkrad under det året har erhållit</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>23</p>
<p>1. för arbete utfört utomlands, eller Prop. 1997/98:151</p>
<p>2. för arbete vid främmande makts beskickning eller lönade konsulat<br>här i landet eller hos en arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller<br>sådant konsulat.</p>
<p>19 § Vid beräkning enligt 17 § första stycket 1 skall summan av den pen-<br>sionsgrundande inkomst och det pensionsgrundande belopp för förtids-<br>pension enligt 4 § som avser året före barnets födelse räknas om med<br>hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring. Den omräknade summan skall rundas av till närmaste<br>lägre hundratal kronor.</p>
<p>Om den försäkrade inte inom föreskriven tid till fullo har betalat<br>ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för inkomster av annat<br>förvärvsarbete som hänför sig till året före barnets födelse, skall det, vid<br>sådan beräkning som avses i första stycket, bortses från pensionsgrun-<br>dande inkomster av annat förvärvsarbete för det året till den del avgifter-<br>na inte har betalats för inkomsterna.</p>
<p>20 § Beräkning av genomsnittet av de fastställda pensionsgrundande in-<br>komsterna enligt 17 § första stycket 2 skall avse de pensionsgrundande<br>inkomsterna såsom de var bestämda den 1 december fastställelseåret.</p>
<p>21 § För en försäkrad som under intjänandeåret har erhållit sådan ersätt-<br>ning som avses i 18 § skall det belopp som anges i 17 § första stycket 3<br>minskas med det belopp som summan av den försäkrades pensionsgrun-<br>dande inkomst och pensionsgrundande belopp enligt 4 och 8 §§ samt de i<br>18 § omnämnda inkomsterna och det belopp som avses i 17 § första<br>stycket 3 överstiger sju och en halv gånger det för intjänandeåret gällande<br>inkomstbasbeloppet. Sådan minskning skall också göras om det pen-<br>sionsgrundande belopp som beräknas enligt 17 § första stycket 1 till-<br>sammans med summan av den försäkrades pensionsgrundande inkomst<br>och pensionsgrundande belopp enligt 4 och 8 §§ samt de i 18 § angivna<br>inkomsterna överstiger sju och en halv gånger det för intjänandeåret<br>gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Övriga bestämmelser</p>
<p>22 § Med förälder likställs vid tillämpningen av 10-16 §§</p>
<p>1. särskilt förordnad vårdnadshavare, och</p>
<p>2. den som med socialnämnds medgivande har tagit emot ett utländskt<br>barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.</p>
<p>Den tid under vilken en försäkrad med socialnämnds medgivande har<br>tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att<br>adoptera det, skall likställas med tid under vilken en försäkrad har haft<br>vårdnaden om ett barn. För ett sådant utländskt barn skall vidare vad som<br>föreskrivs i 12 § första stycket 2 om bosättning i Sverige endast gälla från<br>och med den tidpunkt då barnet först har anlänt till Sverige.</p>
<p>Vad som sägs i 13 § om modem skall också gälla en kvinnlig vård-<br>nadshavare respektive en kvinna som med socialnämnds medgivande har</p>
<p>24<br></p>
<p>tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att Prop. 1997/98:151<br>adoptera det.</p>
<p>23 § För den som enligt 1 kap. föräldrabalken har ansetts vara far till ett<br>barn eller vars faderskap har fastställts genom bekräftelse eller dom men<br>som genom en senare dom som har vunnit laga kraft har förklarats inte<br>vara far till barnet skall, när det gäller tiden innan den sistnämnda domen<br>har vunnit laga kraft, bestämmelserna i 10-16 §§ tillämpas som om han<br>vore far till barnet.</p>
<h4>4 kap. Fastställande av pensionsrätt och pensionspoäng m.m.</h4>
<p>1 § För varje år för vilket det för en försäkrad har fastställts pensions-<br>grundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp, skall, om inte<br>annat följer av 4 §, pensionsrätt fastställas för den försäkrade. För det år<br>då den försäkrade har avlidit skall endast pensionsrätt för premiepension<br>fastställas. Pensionsrätt skall inte fastställas för den som är född år 1937<br>eller tidigare.</p>
<p>För vaije år för vilket pensionsgrundande inkomst har fastställts eller<br>för vilket en försäkrad har uppburit förtidspension enligt 13 kap. 2 §<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring skall också, om inte annat följer<br>av 8 och 9 §§, pensionspoäng fastställas för den försäkrade. Pensions-<br>poäng skall dock inte fastställas för det år då den försäkrade har avlidit<br>eller för år efter det då en försäkrad har fyllt 64 år.</p>
<p>Vårdår skall tillgodoräknas en försäkrad under de förutsättningar som<br>anges i 12 §. Vårdår skall dock inte tillgodoräknas för år före det då den<br>försäkrade fyllt 16 år och inte heller för det år då han eller hon har avlidit<br>eller för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år. Vårdår skall inte<br>heller tillgodoräknas om den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng för<br>samma år eller om pensionspoäng för det året enligt 8 § andra stycket inte<br>tillgodoräknats den försäkrade på grund av bristande eller underlåten av-<br>giftsbetalning.</p>
<h4>Beräkning av pensionsrätt</h4>
<p>2 § Pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension<br>för ett år skall beräknas var för sig på summan av den försäkrades pen-<br>sionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp för det året<br>(pensionsunderlag). Vid beräkning av sådan pensionsrätt skall avrund-<br>ning göras till närmaste lägre hela krontal.</p>
<p>3 § Om inte annat följer av 4—6 §§ utgör den försäkrades pensionsrätt för<br>inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget och pensionsrätt för<br>premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget.</p>
<p>4 § Pensionsrätt skall beräknas på pensionsgrundande inkomst som här-<br>rör från inkomster av annat förvärvsarbete endast på den andel av den<br>inkomsten som motsvarar den andel av till året hänförlig ålderspen-<br>sionsavgift och allmän pensionsavgift för sådan inkomst som enligt<br></p>
<p>25</p>
<p>16 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483) skall anses ha betalats Prop. 1997/98:151<br>inom föreskriven tid.</p>
<p>5 § På den del av pensionsunderlaget för en försäkrad som avser pen-<br>sionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § eller pen-<br>sionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 §, skall<br>pensionsrätt för premiepension beräknas endast om den försäkrade senast<br>vid den tidpunkt då dessa belopp har fastställts har tillgodoräknats<br>pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp enligt vad<br>som anges i 5 kap. 13 §. Om den försäkrade då ännu inte har tillgodoräk-<br>nats pensionsgrundande inkomster och belopp i sådan omfattning skall<br>den försäkrades pensionsrätt för inkomstpension utgöra 18,5 procent av<br>den delen av pensionsunderlaget. Detsamma gäller om pensionsgrundan-<br>de inkomster och belopp senare ändras så att villkoret enligt 5 kap. 13 §<br>inte är uppfyllt.</p>
<p>6 § För en försäkrad som är född under något av åren 1938-1953 skall<br>pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension<br>minskas med en tjugondei för varje helt år som har förflutit från och med<br>året efter födelseåret till utgången av år 1954. Detta gäller dock inte pen-<br>sionsrätt för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år.</p>
<h4>Överföring av pensionsrätt</h4>
<p>7 § Hela den pensionsrätt för premiepension som för ett år har fastställts<br>för en försäkrad skall överföras till dennes make om anmälan om detta<br>har gjorts enligt 15 kap. 8 §. Sådan pensionsrätt får dock endast överföras<br>till make som antingen var försäkrad enligt denna lag under intjänande-<br>året eller tidigare har tillgodoräknats pensionsrätt för premiepension.</p>
<h4>Beräkning av pensionspoäng</h4>
<p>8 § Om inte annat följer av andra stycket eller av 9 eller 10 § utgör den<br>försäkrades pensionspoäng kvoten mellan den pensionsgrundande in-<br>komsten, sedan det för intjänandeåret gällande förhöjda prisbasbeloppet<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring dragits av, och detta bas-<br>belopp. Det förhöjda prisbasbeloppet skall i första hand räknas av mot<br>inkomster av anställning. Pensionspoäng beräknas med två decimaler,<br>lägst till en hundradels poäng.</p>
<p>Vad som i 4 § föreskrivs om beräkning av pensionsrätt på pensions-<br>grundande inkomst som härrör från inkomster av annat förvärvsarbete<br>skall även gälla beräkning av pensionspoäng. Den andelsberäkning som<br>därvid skall ske skall göras på den pensionsgrundande inkomsten innan<br>det förhöjda prisbasbeloppet dras av.</p>
<p>9 § En försäkrad som för någon del av året har uppburit förtidspension<br>enligt 13 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall, utöver<br>pensionspoäng enligt 8 §, för vaije månad för vilken han eller hon har<br>uppburit sådan pension tillgodoräknas en tolftedel av det poängmedeltal<br></p>
<p>26</p>
<p>som avses i 13 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring. Har<br>den försäkrade uppburit en fjärdedels, halv, två tredjedels eller tre fjärde-<br>dels förtidspension skall han eller hon tillgodoräknas motsvarande andel<br>av detta poängmedeltal. Om pensionen har varit samordnad med livränta<br>med tillämpning av 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring skall vad som föreskrivs i 3 kap. 6 § denna lag på motsvarande<br>sätt tillämpas på pensionspoäng enligt denna paragraf. Även 3 kap. 7 §<br>denna lag skall på motsvarande sätt tillämpas vid bestämmande av<br>pensionspoäng.</p>
<p>10 § Den pensionspoäng som tillgodoräknas en försäkrad för ett år får<br>sammanlagt inte överstiga den högsta pensionspoäng som någon för det<br>året kan tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst.</p>
<h4>Vårdår</h4>
<p>11 § Vid tillämpningen av denna lag skall vårdår likställas med år för<br>vilka pensionspoäng har tillgodoräknats. Vårdår skall dock inte beaktas<br>vid beräkning av det medeltal av pensionspoäng som anges i 6 kap. 2 §<br>eller vid tillämpningen av 6 kap. 1 § första stycket.</p>
<p>12 § Vårdår skall efter ansökan hos allmän försäkringskassa tillgodoräk-<br>nas en förälder som är bosatt här i landet och som under större delen av<br>ett kalenderår har vårdat ett barn som inte har fyllt tre år och som är bo-<br>satt här. För samma barn och år får dock vårdår tillgodoräknas endast en<br>förälder.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket skall med barn likställas fosterbarn<br>och med en förälder likställas den, med vilken en förälder är eller har<br>varit gift eller har eller har haft barn om de stadigvarande sammanbor.</p>
<p>Andra avdelningen. Fördelningssystemet</p>
<p>5 kap. Inkomstpension</p>
<h4>Uttag av inkomstpension</h4>
<p>1 § Inkomstpension får tas ut tidigast från och med den månad då den<br>pensionsberättigade fyller 61 år. Uttaget får begränsas till att avse tre<br>fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.</p>
<p>Uttag av inkomstpension får ändras och återkallas enligt vad som före-<br>skrivs i 12 kap. om inte annat framgår av tredje stycket.</p>
<p>Inkomstpension får tas ut av den som är född under något av åren<br>1938-1953 och som har rätt till tilläggspension enligt denna lag endast<br>om han eller hon gör motsvarande uttag av sistnämnda pension. Åter-<br>kallar eller minskar en sådan person sitt uttag av inkomstpension gäller<br>återkallelsen respektive minskningen endast om den pensionsberättigade<br>återkallar eller minskar uttaget av tilläggspension i motsvarande utsträck-<br>ning.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>27</p>
<p>2 § Till grund för beräkning av inkomstpension skall läggas den pen-<br>sionsberättigades pensionsbehållning. Med pensionsbehållning avses<br>summan av de pensionsrätter för inkomstpension som har fastställts för<br>den pensionsberättigade, omräknade enligt bestämmelserna i 4, 6, 7 och<br>9 §§. Om den pensionsberättigade uppbär inkomstpension skall i<br>pensionsbehållningen inte räknas in belopp som legat till grund för<br>beräkning av den pensionen.</p>
<p>3 § Om en pensionsberättigad har återkallat eller minskat sitt uttag av<br>inkomstpension skall hans eller hennes pensionsbehållning ökas med<br>produkten av</p>
<p>1. det delningstal som skulle ha använts om den pensionsberättigade<br>från och med den månad då pensionsuttaget upphört eller minskat, hade<br>gjort nytt uttag av inkomstpension, och</p>
<p>2. den årliga inkomstpension som skulle ha utgetts om återkallelse inte<br>hade skett, respektive den andel därav med vilken pensionen minskats.</p>
<h4>Omräkning av pensionsbehållning</h4>
<p>4 § Pensionsbehållningar för personer som har avlidit skall fördelas till<br>kvarlevande födda samma år som de avlidna genom årlig omräkning av<br>de kvarlevandes pensionsbehållningar. Fördelningen skall göras med<br>hjälp av arvsvinstfaktorer.</p>
<p>Fördelning av pensionsbehållningar enligt första stycket skall avse, när<br>det gäller fördelning efter personer som har avlidit före det år då de<br>skulle fylla 60 år, året efter dödsfallen och, när det gäller fördelning efter<br>andra avlidna, året för dödsfallen. Vid fördelningen skall det bortses från<br>pensionsbehållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen<br>och därefter. Fördelning efter personer som har avlidit det år de fyllt eller<br>skulle fylla 60 år eller senare skall göras sedan fördelning som avser pen-<br>sionsbehållningar för personer som har avlidit tidigare har gjorts och<br>sedan pensionsrätt för året före det år fördelningen avser har fastställts.</p>
<p>5 § Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter<br>personer som har avlidit före det år då de skulle fylla 60 år skall grundas<br>på förhållandet mellan summan av pensionsbehållningama för personer<br>som har avlidit under året före det år omräkningen avser och summan av<br>pensionsbehållningama för de personer i samma ålder som levde vid ut-<br>gången av samma år. Vid bestämmande av dessa pensionsbehållningar<br>skall bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen<br>avser.</p>
<p>Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter<br>personer som har avlidit det år då de har fyllt eller skulle fylla 60 år eller<br>senare skall grundas på förhållandet mellan det beräknade antalet perso-<br>ner som har avlidit det år då de uppnått eller skulle ha uppnått samma<br>ålder som den person för vilken beräkningen skall göras och det beräk-<br>nade antalet kvarlevande personer i samma ålder. Förhållandet skall, för<br>en person som inte har uppnått 65 års ålder, beräknas med ledning av<br>officiell statistik avseende livslängden hos befolkningen i Sverige under<br>den femårsperiod som närmast har föregått det år då han eller hon upp-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>28</p>
<p>nådde 60 års ålder. Från och med det år nämnda person fyller 65 år skall Prop. 1997/98:151<br>beräkningen göras med ledning av officiell statistik för den femårsperiod<br>som närmast har föregått det år då han eller hon uppnådde 64 års ålder.</p>
<p>Arvsvinstfaktorema skall vara lika för kvinnor och män. De skall år-<br>ligen fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen be-<br>stämmer.</p>
<p>6 § Om inkomstindex förändras mellan det år omräkningen enligt 4 §<br>avser eller, om sådan omräkning inte skall göras, fastställelseåret och året<br>därefter, skall pensionsbehållningen räknas om med hänsyn till denna<br>förändring. Detta skall göras sedan pensionsrätt för närmast föregående<br>år har fastställts och sedan omräkning har gjorts enligt 4 §.</p>
<p>Om inkomstpension har tagits ut under det i första stycket först<br>nämnda året eller om uttaget det året har förändrats, skall den del av pen-<br>sionsbehållningen som inte utgörs av ökning på grund av omräkning en-<br>ligt 4 § för det året eller härrör från fastställd pensionsrätt för närmast<br>föregående år, räknas om med beaktande av</p>
<p>1. att den pensionsbehållning som är att hänföra till pensionsrätt som<br>har tillgodoräknats den pensionsberättigade för åren till och med det<br>andra året före det år omräkningen enligt 4 § avser respektive det fast-<br>ställelseår som avses i första stycket och som har omräknats på det sätt<br>som anges i denna paragraf och i 4, 7 och 9 §§ för åren till och med det<br>närmast föregående året har uppgått till skilda belopp under året, och</p>
<p>2. den omräkning som skall göras enligt 14 §.</p>
<p>7 § Pensionsbehållningen skall minskas med hänsyn till kostnaderna för<br>förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension.</p>
<p>Avdrag från pensionsbehållningen skall därvid göras genom att denna,<br>sedan pensionsrätt för närmast föregående år har fastställts och sedan<br>omräkning har gjorts enligt 4 och 6 §§, multipliceras med den förvalt-<br>ningskostnadsfaktor som bestämts för det år omräkningen enligt 4 §<br>avser.</p>
<p>8 § Den förvaltningskostnadsfaktor som avses i 7 § skall årligen<br>fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen be-<br>stämmer. Den skall grundas på förhållandet mellan kostnaderna för<br>förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension det<br>år faktorn avser och summan av alla pensionsbehållningar. Hänsyn skall<br>också tas till skillnaden mellan det belopp varmed pensionsbehåll-<br>ningama minskats genom föregående års omräkning enligt 7 § och de<br>faktiska kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomst-<br>pension och tilläggspension för det året.</p>
<p>När förvaltningskostnadsfaktom för år 2001 bestäms skall vad som<br>föreskrivs i första stycket avse 60 procent av kostnaderna för förvalt-<br>ningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension. För tid<br>därefter till och med år 2021 skall denna andel öka med två procenten-<br>heter per år.</p>
<p>9 § Sedan omräkning för ett år gjorts enligt 4, 6 och 7 §§ skall pensions-<br>behållningen avrundas till närmaste lägre hela krontal.</p>
<p>29</p>
<p>10 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om<br>omräkning enligt 4-9 §§ och om bestämmande av arvsvinstfaktorer och<br>förvaltningskostnadsfaktorer meddelas av regeringen.</p>
<h4>Beräkning av årlig inkomstpension</h4>
<p>11 § Årlig inkomstpension skall beräknas med hjälp av delningstal. Hel<br>sådan pension skall för år räknat utgöra kvoten mellan den pensionsbe-<br>rättigades pensionsbehållning vid den tidpunkt från vilken pensionen<br>skall beräknas och det delningstal som gäller för den pensionsberättigade<br>vid det tillfället.</p>
<p>Pensionsbehållning som avses i första stycket skall beräknas på pen-<br>sionsrätt som har tillgodoräknats den pensionsberättigade för åren till och<br>med det andra året före det år då uttaget av pensionen görs och som har<br>omräknats enligt 4, 6, 7 och 9 §§ för åren till och med det år som närmast<br>har föregått pensionsuttaget. För den som har uppburit folk- eller<br>tilläggspension i form av ålderpension enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring för tid före den 1 januari 2001, skall pensionsbehållningen<br>därvid minskas med 0,5 procent för varje månad före år 2001 för vilken<br>sådan pension har betalats ut. Om den pension som har tagits ut be-<br>gränsats till viss andel, skall minskning av pensionsbehållningen be-<br>gränsas till motsvarande andel.</p>
<p>Tre fjärdedelar, hälften och en fjärdedel av årlig inkomstpension skall<br>beräknas på en motsvarande andel av den pensionsbehållning som följer<br>av bestämmelserna i andra stycket.</p>
<p>Minskning enligt andra stycket andra och tredje meningarna skall inte<br>göras beträffande belopp med vilket pensionsbehållningen har ökats<br>enligt 3 §.</p>
<p>12 § Delningstal för beräkning av inkomstpension enligt 11 § skall fast-<br>ställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>Delningstal skall beräknas med utgångspunkt i att värdet av pensions-<br>utbetalningama under genomsnittlig återstående livslängd för personer i<br>den pensionsberättigades ålder från den tidpunkt då pension skall börja<br>utges skall motsvara pensionsbehållningen. En kommande månadsutbe-<br>talning skall därvid antas ha ett värde som motsvarar värdet av en<br>månadsutbetalning vid den tidpunkt då inkomstpension skall börja utges,<br>delat med en årlig räntefaktor om 1,016 fram till tiden för den kommande<br>pensionsutbetalningen. Antalet kommande pensionsutbetalningar skall<br>beräknas med ledning av den officiella statistik som anges i 5 § andra<br>stycket. Delningstalen skall vara lika för kvinnor och män.</p>
<p>Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om<br>beräkning och fastställande av delningstal meddelas av regeringen.</p>
<p>13 § Vid beräkning av inkomstpension skall hänsyn tas till pensionsbe-<br>hållning som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring<br>enligt 3 kap. 8 § och pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn<br>enligt 3 kap. 10 § endast om det för den pensionsberättigade, senast det år<br>han eller hon fyller 70 år, har fastställts pensionsgrundande inkomster<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>30</p>
<p>som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för<br>respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Pension på den pensionsbehållning som avses i första stycket skall inte<br>utges för tid före året efter fastställelseåret för pensionsgrundande in-<br>komst det sista år som avses i första stycket.</p>
<p>Vid bedömning enligt första och andra styckena skall bortses från pen-<br>sionsgrundande inkomst som enligt bestämmelserna om bristande eller<br>underlåten avgiftsbetalning i 4 kap. 4 § inte legat till grund för beräkning<br>av pensionsrätt. Vidare skall vid bedömning enligt första och andra<br>styckena med pensionsgrundande inkomst likställas pensionsgrundande<br>belopp för förtidspension enligt 3 kap. 4 §.</p>
<h4>Omräkning av inkomstpension</h4>
<p>14 § Den inkomstpension som en pensionsberättigad uppbär vid ett års-<br>skifte skall räknas om (följsamhetsindexeras) genom att multipliceras<br>med det tal som anger kvoten mellan inkomstindex efter årsskiftet och<br>inkomstindex före årsskiftet sedan denna kvot har dividerats med talet<br>1,016.</p>
<p>15 § För den som har tagit ut inkomstpension före det år då han eller hon<br>fyller 65 år skall pensionen räknas om från och med det år då den<br>pensionsberättigade uppnår denna ålder om ändrat delningstal föranleder<br>det. Pensionen skall räknas om genom att multipliceras med kvoten<br>mellan det delningstal som den pension som utges har beräknats efter och<br>det delningstal som med ledning av den officiella statistik som avses i 5 §<br>andra stycket tredje meningen har fastställts för pensionsberättigade i<br>samma ålder som den pensionsberättigades ålder vid den tidpunkt den<br>utgivna pensionen beräknades.</p>
<p>16 § Den inkomstpension som en person uppbär vid ett årsskifte skall<br>också, efter omräkning enligt 14 och 15 §§, räknas om som om uttaget av<br>pension har återkallats från och med januari månad året efter årsskiftet<br>samtidigt som nytt uttag av inkomstpension har gjorts från och med den<br>månaden. Detta gäller dock inte om den pensionsberättigade har uppburit<br>hel inkomstpension hela året före nämnda årsskifte och han eller hon inte<br>heller har tillgodoräknats pensionsrätt för andra året före det årsskiftet.</p>
<p>Ökar eller minskar den som uppbär inkomstpension sitt uttag av sådan<br>pension skall motsvarande omräkning göras för tid från och med måna-<br>den för det ändrade uttaget. Det skall därvid anses som om återkallelse<br>och nytt uttag har gjorts den nämnda månaden.</p>
<p>6 kap. Tilläggspension</p>
<h4>Uttag av tilläggspension</h4>
<p>1 § Den som är född år 1953 eller tidigare och som har tillgodoräknats<br>pensionspoäng för minst tre år får ta ut tilläggspension tidigast från och<br>med den månad då han eller hon fyller 61 år. Uttaget får begränsas till att<br>avse tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>31</p>
<p>Uttag av tilläggspension får ändras och återkallas enligt vad som före-<br>skrivs i 12 kap. om inte annat framgår av tredje stycket.</p>
<p>Tilläggspension får tas ut av den som är född under något av åren<br>1938-1953 endast om han eller hon gör motsvarande uttag av inkomst-<br>pension. Återkallar eller minskar en sådan person sitt uttag av tilläggs-<br>pension gäller återkallelsen respektive minskningen endast om den pen-<br>sionsberättigade återkallar eller minskar uttaget av inkomstpension i mot-<br>svarande utsträckning.</p>
<h4>Beräkning av årlig tilläggspension</h4>
<p>2 § Tilläggspension utgör, om inte annat följer av bestämmelserna i<br>3-7 §§, för år räknat summan av</p>
<p>1. 60 procent av produkten av det för året gällande prisbasbeloppet en-<br>ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och medeltalet av de pen-<br>sionspoäng som tjänats in av den pensionsberättigade, eller, om pen-<br>sionspoäng tjänats in för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta<br>poängtalen, och</p>
<p>2. 96 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen om<br>allmän försäkring eller, för den som är gift, 78,5 procent av detta basbe-<br>lopp.</p>
<p>3 § Om en pensionsberättigad har tjänat in pensionspoäng för färre än<br>30 år, skall hänsyn tas endast till så stor del av den produkt som anges i<br>2 § 1 och till det belopp som avses i 2 § 2 som svarar mot förhållandet<br>mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tjänats in och talet 30.</p>
<p>4 § Vid beräkning av tilläggspension för år efter det år då den pensions-<br>berättigade har fyllt 65 år skall det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring användas som gällde sistnämnda år. För tid från<br>och med årsskiftet efter det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år<br>skall följsamhetsindexering göras enligt bestämmelserna i 5 kap. 14 §.</p>
<p>5 § Om tilläggspension tas ut tidigare än från och med den månad då den<br>pensionsberättigade fyller 65 år, skall pensionen minskas med 0,5 procent<br>för varje månad som, från och med den månad från vilken pensionen tas<br>ut, återstår till den månad då han eller hon fyller 65 år.</p>
<p>Tas pensionen ut senare än från och med den månad då den pensions-<br>berättigade fyller 65 år, skall pensionen, sedan omräkning gjorts enligt<br>4 §, ökas med 0,7 procent för vaije månad som har förflutit från ingången<br>av den månad då han eller hon uppnådde nämnda ålder till och med<br>månaden före den som pensionen börjar tas ut. Därvid skall det bortses<br>från tid efter ingången av den månad då den pensionsberättigade har fyllt<br>70 år.</p>
<p>6 § Skall tilläggspension börja utges efter återkallelse eller ökas uttag av<br>sådan pension efter tidigare minskning, skall det vid beräkning av pen-<br>sionen bortses från den minskning respektive ökning som tidigare har<br>gjorts enligt 5 §. I stället skall, sedan pensionen har beräknats på nytt en-<br>ligt 2-5 §§, avdrag göras för varje månad för vilken pensionen tidigare</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>32</p>
<p>har utgetts. Avdraget skall, för tid före den månad då den pensionsberätti-<br>gade har fyllt 65 år, motsvara 0,5 procent och, för annan tid, 0,7 procent<br>av pensionen beräknad enligt 2-4 §§.</p>
<p>7 § Då uttag avser tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av tilläggs-<br>pension skall 2-6 §§ gälla motsvarande del av pensionen.</p>
<h4>Särskilda bestämmelser för personer födda under åren 1938-1953</h4>
<p>8 § För den som är född under något av åren 1938-1953 skall tilläggs-<br>pensionen minskas med en tjugondei för vaije helt år som har förflutit<br>från och med år 1935 till utgången av födelseåret.</p>
<p>9 § En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938-1953<br>har rätt till ett tillägg till tilläggspensionen från och med den månad då<br>han eller hon fyller 65 år om så följer av andra stycket och av 10 och<br>H §§•</p>
<p>Tillägget skall för år räknat motsvara skillnaden mellan</p>
<p>1. hel årlig tilläggspension för den pensionsberättigade vid ingången av<br>år 1995 beräknad enligt 2 och 3 §§ men med beaktande av hans eller<br>hennes civilstånd vid ingången av den månad tillägget avser samt omräk-<br>nad enligt 4 §, och</p>
<p>2. summan av den pensionsberättigades inkomstpension och tilläggs-<br>pension beräknad för ett år.</p>
<p>10 § Har den pensionsberättigade tagit ut inkomstpension eller tilläggs-<br>pension före den månad han eller hon fyller 65 år skall hel årlig tilläggs-<br>pension enligt 9 § andra stycket 1 minskas med 0,5 procent för varje<br>sådan månad för vilken pensionen utgetts.</p>
<p>Om uttag av tilläggspension och inkomstpension avser tre fjärdedelar,<br>hälften eller en fjärdedel av hel pensionsförmån skall det belopp som av-<br>ses i 9 § andra stycket 1 gälla motsvarande andel av det beloppet.</p>
<p>11 § Vid beräkning enligt 9 § andra stycket 2 skall den pensionsberät-<br>tigades inkomstpension beräknas som om pensionsrätt för denna pension<br>har utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget före reducering enligt<br>4 kap. 6 §.</p>
<h4>Särskilda bestämmelser för personer födda år 1937 eller tidigare</h4>
<p>12 § För den som är född år 1935 eller tidigare skall vad som sägs i 4 §<br>om det år då den pensionsberättigade fyller 65 år i stället avse år 2001.</p>
<p>13 § Vad som föreskrivs i 5 § andra stycket om att bortse från viss tid<br>skall, för den som är född år 1937 eller tidigare, också gälla tid under<br>vilken den pensionsberättigade har uppburit folkpension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>33</p>
<p>14 § Om den pensionsberättigade är svensk medborgare och född under<br>något av åren 1896-1914 skall, vid tillämpning av 3 §, talen 30 bytas ut<br>mot talen 20. Om den pensionsberättigade är svensk medborgare och<br>född under något av åren 1915-1923 skall, vid tillämpning av 3 §, talen<br>30 bytas ut mot talen 20 ökat med ett för vaije helt år som förflutit från<br>och med år 1915 till utgången av den pensionsberättigades födelseår.</p>
<p>15 § Om en pensionsberättigad som inte är svensk medborgare är född<br>under år 1923 eller tidigare, skall vid tillämpning av 3 § från talen 30<br>räknas av det antal år före år 1960, för vilka till statlig inkomstskatt taxe-<br>rad inkomst beräknats för honom eller henne.</p>
<p>Högst tio år får räknas av enligt första stycket. Är den pensionsberät-<br>tigade född under något av åren 1915-1923, skall dock det högsta antal<br>år som får räknas av minskas med ett för varje helt år som förflutit från<br>och med år 1915 till utgången av hans eller hennes födelseår.</p>
<p>16 § För en pensionsberättigad som är född under något av åren 1911—<br>1927 skall tilläggspension beräknas som om pensionspoäng kunnat till-<br>godoräknas om han eller hon hade fått rätt till förtidspension enligt<br>13 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring från och med januari<br>månad det år han eller hon uppnått 65 års ålder. Detta gäller dock endast<br>om pensionen därigenom blir större.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>17 § Vid tillämpning av 2 § 2 och 9 § andra stycket 1 skall med gift pen-<br>sionsberättigad likställas den som stadigvarande sammanbor med annan,<br>med vilken den pensionsberättigade har varit gift eller har eller har haft<br>barn. Med ogift pensionsberättigad skall likställas den som är gift men<br>stadigvarande lever åtskild från sin make, om inte särskilda skäl föran-<br>leder annat.</p>
<p>Tredje avdelningen. Premiepensionssystemet</p>
<h4>7 kap. Allmänna bestämmelser om premiepensionssystemet</h4>
<p>1 § Premiepensionssystemet innebär att</p>
<p>- medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepension fon-<br>deras,</p>
<p>- de enskilda har möjlighet att själva bestämma om förvaltningen av de<br>medel som fonderas för deras räkning, och</p>
<p>- pensionernas storlek är beroende av värdeutvecklingen på de fonde-<br>rade medlen.</p>
<p>2 § Premiepensionsmyndigheten är försäkringsgivare för premiepension.<br>Myndighetens verksamhet skall bedrivas enligt försäkringsmässiga prin-<br>ciper.</p>
<p>3 § Med pensionssparare avses var och en, för vilken det har fastställts<br>pensionsrätt för premiepension och förts över medel till förvaltning enligt</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>34</p>
<p>8 kap. 2 §. Med fastställd pensionsrätt likställs pensionsrätt som mottagits Prop. 1997/98:151<br>frän make enligt 4 kap. 7 §.</p>
<h4>Premiepensionskonton</h4>
<p>4 § Premiepensionsmyndigheten skall för varje pensionssparare föra ett<br>premiepensionskonto som visar utvecklingen av pensionsspararens till-<br>godohavande i premiepensionssystemet.</p>
<p>8 kap. Kapitalförvaltning m.m.</p>
<h4>Den tillfälliga förvaltningen</h4>
<p>1 § Premiepensionsmyndigheten skall ansvara för förvaltningen av de<br>avgiftsmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter<br>skall placeras på konto hos Riksgäldskontoret till dess att de förs över<br>enligt 2 § till annan förvaltning. Myndigheten skall träffa avtal med kon-<br>toret om förräntning och andra villkor för placeringen av medlen. Myn-<br>digheten skall sträva efter att med ett lågt risktagande och med hänsyn till<br>kravet på betalningsberedskap uppnå så god avkastning på medlen som<br>möjligt.</p>
<p>Avkastningen för ett kalenderår skall tillföras sådana pensionssparare,<br>för vilka pensionsrätt för premiepension för det föregående året har fast-<br>ställts. Avkastningen skall fördelas mellan pensionsspararna i förhållande<br>till storleken av vars och ens fastställda pensionsrätt.</p>
<h4>Placering hos fondförvaltare</h4>
<p>2 § När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fast-<br>ställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar<br>pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket från Riksgälds-<br>kontoret till förvaltning i</p>
<p>1. värdepappersfonder eller utländska fondföretag som avses i 3 §, eller</p>
<p>2. Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta en-<br>ligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyn-<br>dighetens livränteverksamhet.</p>
<p>3 § Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras till fonder som har<br>anmälts för registrering hos Premiepensionsmyndigheten och som för-<br>valtas av fondförvaltare som</p>
<p>1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om<br>värdepappersfonder,</p>
<p>2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,</p>
<p>3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar<br>som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensions-<br>sparare som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens<br>fonder i premiepensionssystemet,</p>
<p>4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar,</p>
<p>35</p>
<p>5. har åtagit sig att, med eller utan särskild prisnedsättning, inte ta ut<br>avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och</p>
<p>6. har åtagit sig att för varje år till myndigheten rapportera alla kostna-<br>der som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag.</p>
<p>Medlen får inte placeras i sådana fonder som avses i 3 § lagen om<br>värdepappersfonder i andra fall än som anges i tredje stycket.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från<br>Finansinspektionen, medge att medlen placeras i fonder vars värdeut-<br>veckling är beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god<br>riskspridning uppnås i fonden.</p>
<h4>Val och byte av fond</h4>
<p>4 § Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spara-<br>rens räkning skall föras över enligt 2 § första stycket skall placeras. Pre-<br>miepensionsmyndigheten får dock bestämma ett högsta antal fonder som<br>samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto. När pensionsrätt för<br>premiepension för ett år har fastställts, skall Premiepensionsmyndigheten<br>upplysa pensionsspararen om rätten att välja placering.</p>
<p>Om pensionsspararen inte anmäler något annat val inom den tid som<br>Premiepensionsmyndigheten bestämmer, skall medlen föras över till<br>Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Om pensionsspararen tidigare har anmält val av fond eller flyttat hela<br>eller en del av innehavet i en fond till en annan fond, skall, om spararen<br>inte begär annat, medlen i stället föras över till den eller de fonder i vilka<br>medel senast har placerats för spararens räkning. När flera fonder mot-<br>tagit medel vid det senaste placeringstillfället, skall medlen fördelas<br>mellan dessa fonder i förhållande till värdet av innehavet i varje fond.</p>
<p>5 § På begäran av pensionsspararen skall Premiepensionsmyndigheten<br>flytta hela eller del av innehavet i en fond till en annan fond.</p>
<p>6 § Närmare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om<br>val och byte av fond meddelas av regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer.</p>
<h4>Skadestånd</h4>
<p>7 § Om någon är skadeståndsskyldig för att ha orsakat att fondandelar<br>som Premiepensionsmyndigheten har förvärvat för en eller flera pen-<br>sionssparares räkning gått ned i värde, skall skadeståndet betalas till<br>myndigheten. Om myndigheten har förklarat att den inte avser att föra<br>talan om skadestånd och inte heller har träffat någon uppgörelse om<br>skadeståndsskyldigheten, har en pensionssparare för vars räkning sådana<br>fondandelar har förvärvats rätt att föra talan om skadestånd till myndig-<br>heten. Om en sådan talan väcks, får någon uppgörelse om skadestånds-<br>skyldigheten inte träffas utan pensionsspararens samtycke.</p>
<p>En pensionssparare som för talan om skadestånd till myndigheten sva-<br>rar själv för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning för dessa av<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>36</p>
<p>myndigheten, i den utsträckning de täcks av vad som har kommit myn-<br>digheten till godo genom rättegången. Sådan ersättning skall dras av från<br>skadeståndsbeloppet innan fördelning enligt tredje stycket görs.</p>
<p>När ett skadeständsbelopp har betalats till myndigheten, skall myndig-<br>heten, för varje pensionssparare för vars räkning andelar förvärvats i den<br>berörda fonden, beräkna hur mycket av skadeståndsbeloppet som belöper<br>på spararen och öka tillgodohavandet på hans premiepensionskonto med<br>detta belopp. Om pensionsspararen har börjat ta ut pension, skall den del<br>av beloppet som beräknas belöpa på förfluten tid betalas ut till spararen.<br>Om inte pensionsspararen har tagit ut pension i form av livränta enligt<br>9 kap. 2 §, skall resten av medlen tillföras den eller de fonder i vilka<br>medel har placerats för spararens räkning. Beloppet skall fördelas mellan<br>fondema i förhållande till värdet av innehavet i varje fond.</p>
<h4>9 kap. Uttag av premiepension</h4>
<p>1 § Premiepension får tidigast tas ut från och med den månad då pen-<br>sionsspararen fyller 61 år. Pensionen är livsvarig och skall beräknas med<br>utgångspunkt i tillgodohavandet vid varje tid på pensionsspararens pre-<br>miepensionskonto. Premiepension skall beräknas lika för kvinnor och<br>män.</p>
<p>2 § Pensionsspararen har rätt att på begäran få ut sin premiepension i<br>form av en livränta med garanterade belopp. Den finansiella risken för de<br>tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på pensionsspararens premie-<br>pensionskonto övergår då på Premiepensionsmyndigheten. Pensionen<br>skall bestämmas med utgångspunkt i tillgångarnas värde tre dagar efter<br>det att begäran kom in till myndigheten.</p>
<p>En övergång enligt första stycket får göras tidigast när pensionsspara-<br>ren börjar ta ut premiepension. När en begäran om övergång har kommit<br>in till myndigheten, kan begäran inte återkallas. Övergången måste avse<br>hela tillgodohavandet på premiepensionskontot och gäller även för medel<br>som senare tillförs kontot.</p>
<p>3 § Uttaget av premiepension får begränsas till att avse tre fjärdedelar,<br>hälften eller en fjärdedel av pensionen.</p>
<p>Pensionsspararen får återkalla uttaget av premiepension och ändra den<br>andel av pensionen som tas ut enligt vad som föreskrivs i 12 kap.</p>
<p>10 kap. Efterlevandeskydd</p>
<h4>Efterlevandeskydd före pensionstiden</h4>
<p>1 § Efter ansökan av en pensionssparare skall Premiepensionsmyndig-<br>heten meddela efterlevandeskydd för pensionsspararen, om</p>
<p>1. pensionsspararen ännu inte har tagit ut någon del av sin premiepen-<br>sion,</p>
<p>2. myndigheten bedömer att skyddet under minst ett år skall kunna be-<br>kostas på det sätt som anges i fjärde stycket, och</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>37</p>
<p>3. pensionsspararen har barn under 20 år eller är gift eller är ogift och Prop. 1997/98:151<br>stadigvarande sammanbor med någon som är ogift och som spararen tidi-<br>gare varit gift med eller har eller har haft bam tillsammans med.</p>
<p>Om en ansökan kommer in till myndigheten när pensionsspararen har<br>fyllt 50 år får efterlevandeskydd meddelas endast efter en sådan familje-<br>händelse som avses i 2 § andra stycket.</p>
<p>Skyddet innebär att det vid pensionsspararens död betalas ut premie-<br>pension till efterlevande under fem år från dödsfallet. Pensionsspararen<br>får välja om premiepensionen till efterlevande, räknat per år, skall mot-<br>svara ett eller två inkomstbasbelopp. Det inkomstbasbelopp som gällde<br>det år då pensionsspararen avled skall tillämpas under hela utbetalnings-<br>perioden.</p>
<p>Efterlevandeskyddet bekostas av pensionsspararen genom att kostna-<br>den för skyddet löpande dras av från tillgodohavandet på spararens pre-<br>miepensionskonto.</p>
<p>2 § Efterlevandeskyddet böljar gälla vid det första månadsskiftet ett år<br>efter det att ansökan kom in till Premiepensionsmyndigheten eller vid det<br>senare månadsskifte som har angetts i ansökan.</p>
<p>Till den del efterlevandeskyddet avser risken att pensionsspararen<br>avlider som en direkt följd av olycksfall böljar skyddet dock gälla vid<br>utgången av den månad då ansökan kom in till myndigheten eller vid det<br>senare månadsskifte som har angetts i ansökan. Detsamma gäller om<br>ansökan kommer in till myndigheten innan pensionsspararen har fyllt<br>50 år och om pensionsspararen högst tre månader innan ansökan kom in<br>har ingått äktenskap eller fått ett bam. Om ett faderskap har blivit<br>fastställt genom dom eller genom bekräftelse efter barnets födelse, räknas<br>fristen från det att domen vann laga kraft eller bekräftelsen godkändes<br>enligt 1 kap. 4 § föräldrabalken. Vid adoption räknas fristen från det att<br>rättens beslut om tillstånd till adoptionen vann laga kraft.</p>
<p>3 § För att efterlevandeskyddet skall gälla när pensionsspararen avlider<br>måste någon av förutsättningarna i 1 § första stycket 3 vara uppfylld.</p>
<p>Om pensionsspararen begär att få ut premiepension, upphör efterlevan-<br>deskyddet vid ingången av den första månad för vilken premiepension<br>skall betalas ut. Skyddet upphör också att gälla om tillgodohavandet på<br>premiepensionskontot inte längre är tillräckligt stort för att bekosta<br>skyddet, dock tidigast 30 dagar från det att Premiepensionsmyndigheten<br>har sänt ett meddelande till pensionsspararen om att skyddet kommer att<br>upphöra.</p>
<p>4 § Pensionsspararen får när som helst avstå från efterlevandeskyddet<br>genom anmälan till Premiepensionsmyndigheten. I så fall upphör skyddet<br>att gälla vid utgången av den månad då anmälan kom in till myndigheten<br>eller vid det senare månadsskifte som har angetts i anmälan.</p>
<p>5 § Premiepension till efterlevande enligt 1 § får endast betalas ut till<br>personer inom den krets som avses i 1 § första stycket 3. Pensionsspara-<br>rens bam har rätt att få pensionsbelopp under hela utbetalningsperioden,<br></p>
<p>om de är under 20 år vid pensionsspararens död. Om ett pensionsbelopp Prop. 1997/98:151<br>skall betalas ut till flera bam, skall det delas lika mellan dem.</p>
<p>Pensionsspararen kan genom ett skriftligt meddelande till Premiepen-<br>sionsmyndigheten bestämma vilken eller vilka av de personer som avses i<br>1 § första stycket 3 som skall ha pensionen. Om det inte har gjorts eller<br>om det pensionsspararen har bestämt inte kan verkställas, skall pensionen<br>betalas ut till spararens make eller sammanboende. Finns inte make eller<br>sammanboende, skall pensionen betalas ut till pensionsspararens bam.</p>
<p>Genom ett nytt skriftligt meddelande till myndigheten får pensionsspa-<br>raren ändra det som har bestämts enligt andra stycket. Om den som är<br>berättigad till pensionen avlider under utbetalningsperioden, övergår<br>rätten till pensionen till den som då har den bästa rätten enligt andra<br>stycket.</p>
<p>6 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 1 §<br>gäller de bestämmelser som avser pensionsspararen i</p>
<p>- 7 kap. 4 § om premiepensionskonto,</p>
<p>- 4§ lagen (1998:000) med vissa bestämmelser om Premiepensions-<br>myndigheten om återbäring, och</p>
<p>- 7 § lagen med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten<br>om information till pensionssparama.</p>
<h4>Efterlevandeskydd under pensionstiden</h4>
<p>7 § Efter ansökan av pensionsspararen skall Premiepensionsmyndigheten<br>meddela efterlevandeskydd under pensionstiden för en pensionssparare<br>som är gift eller som är ogift och stadigvarande sammanbor med någon<br>som är ogift och som spararen tidigare varit gift med eller har eller har<br>haft bam tillsammans med. Skyddet innebär att det vid pensionsspararens<br>död till spararens efterlevande make eller sammanboende betalas ut livs-<br>varig pension till efterlevande.</p>
<p>Omfattningen av efterlevandeskyddet skall beräknas med utgångspunkt<br>i tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto, varvid<br>pensionsspararens egen premiepension skall räknas om. Beräkningarna<br>skall göras så att pensionsspararens egen premiepension och premiepen-<br>sionen till efterlevande blir lika stora när samma andel av pensionen tas<br>ut.</p>
<p>Efterlevandeskyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin död var<br>gift med eller stadigvarande sammanbodde med den person med vilken<br>han var gift eller sammanboende vid ansökan om skyddet. I fråga om<br>sammanboende som inte är gifta med varandra krävs också att inte någon<br>av dem var gift med någon annan vid dödsfallet.</p>
<p>8 § En ansökan om efterlevandeskydd enligt 7 § skall göras samtidigt<br>med att pensionsspararen första gången begär att få ut premiepension.<br>Skyddet böijar då gälla vid ingången av den första månad för vilken pre-<br>miepension skall betalas ut till pensionsspararen.</p>
<p>Om pensionsspararen senare ingår äktenskap eller inleder ett sådant<br>sammanboende som avses i 7 § första stycket, får ansökan göras inom tre<br>månader från det att äktenskapet ingicks eller sammanboendet inleddes.</p>
<p>39</p>
<p>Detta gäller dock inte om pensionsspararen var gift eller sammanboende<br>med samma person när spararen första gången begärde att få ut premie-<br>pension.</p>
<p>I fall som avses i andra stycket första meningen inträder skyddet vid<br>det första månadsskiftet ett år efter det att ansökan kom in till Premie-<br>pensionsmyndigheten.</p>
<p>9 § Om äktenskapet eller sammanboendet upplöses på annat sätt än<br>genom dödsfall, skall Premiepensionsmyndigheten på begäran av pen-<br>sionsspararen räkna om försäkringen till att gälla bara på spararens liv.</p>
<p>10 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt<br>7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser i denna avdel-<br>ning som avser pensionsspararen med undantag för 9 kap. 1 § första<br>meningen om tidigaste tidpunkt för uttag av pension, och 10 kap. 1-9 och</p>
<p>11 §§ om efterlevandeskydd.</p>
<h4>Gemensamma bestämmelser</h4>
<p>11 § Om någon inom den krets som avses i I § första stycket 3 har begått<br>ett brott som anges i 100 a § lagen (1927:77) om försäkringsavtal mot<br>pensionsspararen eller mot någon annan inom samma krets eller har<br>medverkat till ett sådant brott på det sätt som sägs i 100 a § lagen om<br>försäkringsavtal, skall det som där föreskrivs om förlust av rätt till för-<br>säkringsersättning gälla rätt till premiepension till efterlevande enligt 1 §.</p>
<p>Detsamma gäller om den som skulle ha haft rätt till premiepension till<br>efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som anges i 100 a § lagen om<br>försäkringsavtal mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant<br>brott på det sätt som sägs där.</p>
<p>12 § Närmare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om<br>efterlevandeskydd meddelas av regeringen eller den myndighet rege-<br>ringen bestämmer.</p>
<h4>11 kap. Premiepensionsmyndighetens kostnader</h4>
<p>1 § De kostnader för Premiepensionsmyndighetens skötsel av premiepen-<br>sionssystemet som inte täcks på annat sätt skall täckas genom årliga<br>avgifter som dras av från tillgodohavandena på pensionssparamas pre-<br>miepensionskonton.</p>
<p>Myndigheten bestämmer när avgifterna skall tas ut. Avgifterna dispo-<br>neras av myndigheten.</p>
<p>Avgifterna skall bestämmas så att de beräknas täcka det aktuella årets<br>kostnader med skälig fördelning mellan pensionssparama. Härvid skall<br>hänsyn tas till under- eller överskott från det föregående året.</p>
<p>Avgifterna skall helt eller delvis anges som en procentsats av tillgodo-<br>havandet på varje pensionssparares premiepensionskonto vid ingången av<br>det år som avgifterna avser. De belopp som tillförs pensionssparamas<br>premiepensionskonton när pensionsrätt för premiepension för det närmast<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>40</p>
<p>föregående året har fastställts skall räknas med i underlaget för avgifter-<br>na, även om pensionsrätten fastställs efter årsskiftet. När procentsatsen<br>fastställs får myndigheten utgå från en uppskattning av det sammanlagda<br>värdet av tillgodohavandena på pensionssparamas premiepensionskon-<br>ton.</p>
<p>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uttaget av avgifter för<br>Premiepensionsmyndighetens kostnader.</p>
<p>2 § Återkallelse av uttag av premiepension, nytt uttag av pension efter<br>återkallelse samt ändring av den andel av pensionen som tas ut skall be-<br>kostas av pensionsspararen genom att kostnaden för åtgärden dras av från<br>tillgodohavandet på spararens premiepensionskonto.</p>
<p>På samma sätt skall en pensionssparare som tagit emot överförd pen-<br>sionsrätt från make enligt 4 kap. 7 § svara för minskad arvsvinst och<br>övriga kostnader på grund av överföringen efter skälig fördelning av<br>dessa kostnader. Ett sådant avdrag från premiepensionskontot skall be-<br>räknas lika för män och kvinnor.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Fjärde avdelningen. Utbetalning och överklagande m.m.</p>
<p>12 kap. Utbetalning av pension m.m.</p>
<p>Ansökan om uttag och återkallelse m.m.</p>
<p>1 § Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan an-<br>sökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. En<br>pensionsberättigad som är född under något av åren 1938-1953 och som<br>uppbär inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall dock,<br>utan särskild ansökan, erhålla tilläggspension från och med den månad då<br>han eller hon fått rätt till sistnämnda pension.</p>
<p>Om en person som har rätt till ålderspension enligt denna lag och är in-<br>skriven hos en allmän försäkringskassa inte tre månader före ingången av<br>den månad då han eller hon fyller 70 år har ansökt om uttag av inkomst-<br>eller tilläggspension, skall den allmänna försäkringskassan utreda om den<br>pensionsberättigade vill ta ut ålderspension. För den som månaden före<br>den då han eller hon fyller 65 år har uppburit förtidspension eller särskild<br>efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall<br>motsvarande gälla, om ansökan om inkomst- eller tilläggspension enligt<br>denna lag inte har gjorts senast förstnämnda månad.</p>
<p>2 § Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i an-<br>sökan, dock tidigast från och med månaden efter det att ansökan kom in<br>till den allmänna försäkringskassan.</p>
<p>Har den pensionsberättigade uppburit förtidspension eller särskild<br>efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>omedelbart före 65 års ålder får inkomst- och tilläggspension beviljas för<br>högst tre månader före ansökningsmånaden, dock tidigast från och med<br>den månad då den pensionsberättigade fyllde 65 år.</p>
<p>41</p>
<p>3 § Vad som föreskrivs i 1 § första stycket och 2 § första stycket gäller Prop. 1997/98:151<br>också i fråga om ökat uttag av ålderspension enligt denna lag.</p>
<p>Återkallelse eller minskning av uttag av ålderspension enligt denna lag<br>får göras genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan.<br>Ändringen skall göras från och med den månad som anges i anmälan,<br>dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in<br>till den allmänna försäkringskassan. Har uttag av ålderspension enligt<br>denna lag tidigare återkallats eller minskats får dock ny återkallelse eller<br>minskning av sådant uttag inte avse tid före sex månader efter det att den<br>tidigare återkallelsen eller minskningen började gälla.</p>
<p>4 § Premiepension till efterlevande utges utan ansökan från och med<br>månaden efter den då pensionsspararen eller den som tidigare hade rätt<br>till pensionen har avlidit. Den som har fått rätt till premiepension till<br>efterlevande enligt 10 kap. 7 § får återkalla uttaget av sådan pension och<br>ändra den andel av pensionen som tas ut. I sådana fall gäller 3 § andra<br>stycket. Vid nytt uttag efter återkallelse och vid ökat uttag gäller 1 §<br>första stycket första och andra meningarna och 2 § första stycket.</p>
<h4>Utbetalning av pension</h4>
<p>5 § Pension enligt denna lag skall betalas ut månadsvis. Årspension som<br>beräknas komma att uppgå till högst 2 400 kronor skall dock, om det inte<br>finns särskilda skäl, betalas ut i efterskott en eller två gånger per år. Efter<br>överenskommelse med den pensionsberättigade får utbetalning även i<br>annat fall ske en eller två gånger per år.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst- och tilläggspension för månad skall den<br>årspension från vilken beräkningen utgår avrundas till närmaste hela<br>krontal som är jämnt delbart med tolv. Vid denna beräkning skall nämnda<br>pensioner som skall betalas ut samtidigt anses som en pension.</p>
<p>Premiepension och premiepension till efterlevande avrundas månadsvis<br>till närmaste hela krontal.</p>
<p>6 § Pension enligt denna lag skall utges till och med den månad då den<br>pensionsberättigade har avlidit eller till och med månaden före den<br>månad då rätten till pensionen annars har upphört. I 10 kap. finns be-<br>stämmelser om att rätt till premiepension till efterlevande i vissa fall skall<br>övergå till annan om den som har haft rätt till pensionen har avlidit.</p>
<p>7 § För utbetalning av pension enligt denna lag till någon som är bosatt<br>utomlands får den som beslutar om sådan pension kräva bevis för att rätt<br>till pensionen fortfarande föreligger.</p>
<p>8 § Om en person som är berättigad till pension enligt denna lag i väsent-<br>lig omfattning har fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt<br>socialtjänstlagen (1980:620) utan villkor om återbetalning, får retroaktivt<br>beviljad sådan pension betalas ut till socialnämnden till den del den mot-<br>svarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den pensionsbe-<br>rättigades och dennes familjs försöijning för den tid som den retroaktiva</p>
<p>pensionen avser. 42</p>
<h4>Samordning med livränta</h4>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>9 § För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av ob-<br>ligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall<br>i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller<br>lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag<br>eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till<br>annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket,<br>skall inkomstpensionen och tilläggspensionen minskas enligt vad som<br>sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt<br>utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot<br>inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag.<br>Medför en skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom<br>som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs<br>under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid<br>bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra<br>stycket anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges<br>har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid<br>utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.</p>
<p>Summan av inkomstpension, tilläggspension och garantipension enligt<br>lagen (1998:000) om garantipension skall minskas med tre fjärdedelar av<br>varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet enligt 1 kap.<br>6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och som den pensionsberät-<br>tigade uppbär som skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på<br>garantipensionen och därefter på tilläggspensionen.</p>
<p>Sammanlagd pension enligt denna lag skall dock aldrig, på grund av<br>bestämmelserna i denna paragraf, för månad räknat understiga 13 procent<br>av prisbasbeloppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbe-<br>loppet för den som är gift.</p>
<p>13 kap. Överklagande m.m.</p>
<h4>Beslut m.m.</h4>
<p>1 § Beslut i ärende om pensionsgrundande inkomst skall fattas av den<br>skattemyndighet som är behörig att fatta beslut enligt 2 kap. 1, 3 och 5 §§<br>skattebetalningslagen (1997:483).</p>
<p>2 § Beslut enligt 7-11 kap. och beslut enligt 14 kap. som avser premie-<br>pension skall fattas av Premiepensionsmyndigheten. Premiepensions-<br>myndigheten skall även i övrigt handlägga ärenden som rör premie-<br>pension.</p>
<p>3 § Beslut som avses i 1 och 2 §§ får fattas genom automatisk databe-<br>handling när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1<br>förvaltningslagen (1986:223).</p>
<p>Beslut får även sättas upp i form av elektroniska dokument. Med ett<br>elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av<br>automatisk databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras<br>genom ett visst tekniskt förfarande.</p>
<p>43</p>
<p>4 § Andra beslut enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§ skall<br>fattas av den allmänna försäkringskassa där den försäkrade är eller skall<br>vara inskriven enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vid tid-<br>punkten för beslutet. För personer som inte är eller skall vara inskrivna<br>vid någon försäkringskassa skall sådana beslut fattas av Stockholms läns<br>allmänna försäkringskassa.</p>
<p>Den försäkringskassa som avses i första stycket skall även handlägga<br>andra ärenden enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§.</p>
<p>Ändring och omprövning av beslut enligt denna lag som har meddelats<br>av en allmän försäkringskassa skall göras av samma försäkringskassa.</p>
<p>5 § Beslut enligt 3 och 4 kap. samt beslut om inkomst- och tilläggspen-<br>sion får fattas genom automatisk databehandling av Riksförsäkrings-<br>verket för en allmän försäkringskassas räkning när skälen för beslutet får<br>utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).</p>
<p>För sådana beslut som avses i första stycket skall ändring och ompröv-<br>ning, liksom andra åtgärder som enligt denna lag eller annan författning<br>skall vidtas med avseende på beslutet, i stället vidtas av den försäkrings-<br>kassa som enligt 4 § är behörig vid tidpunkten för åtgärden.</p>
<p>6 § Vad som sägs i 1, 2 och 4 §§ gäller inte om något annat följer av an-<br>nan bestämmelse i denna lag eller av annan författning.</p>
<h4>Ändring av beslut</h4>
<p>7 § Ett beslut enligt denna lag skall ändras om det föranleds av en änd-<br>ring som gjorts i beräkningsunderlaget för beslutet eller av en ändring av<br>ett beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som avser egenavgift.<br>Detsamma gäller om det efter en ändring av taxeringen står klart att pen-<br>sionsrätt för premiepension, till följd av bestämmelserna i 4 kap. 5 §, inte<br>skulle ha tillgodoräknats.</p>
<p>Ett beslut om pensionsrätt och pensionspoäng skall också ändras när<br>det följer av bestämmelserna i 4 kap. 4 § eller 8 § andra stycket om obe-<br>talda avgifter.</p>
<p>Ändring enligt första stycket första meningen av ett beslut om pen-<br>sionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp skall<br>göras endast om storleken av inkomsten eller beloppet skulle öka eller<br>minska med minst 1 000 kronor. Den som beslutet avser skall skriftligen<br>underrättas om ändringen och om hur man begär omprövning av beslutet.</p>
<p>8 § Överförd pensionsrätt för premiepension skall ändras om ett beslut<br>för den som överfört pensionsrätten har ändrats och detta föranleder en<br>ändring av den överförda pensionsrätten.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>44</p>
<h4>Omprövning av beslut</h4>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>9 § Ett beslut enligt denna lag skall omprövas om den som beslutet avser<br>begär det eller om det finns andra skäl. Omprövning skall dock inte göras<br>av beslut som meddelats.enligt 11 eller 13 §.</p>
<p>Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrun-<br>dande belopp får omprövas på begäran av den enskilde bara i samband<br>med att beslutet om pensionsrätt eller pensionspoäng omprövas. Ett be-<br>slut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande be-<br>lopp får dock omprövas även om inte pensionsrätt eller pensionspoäng<br>påverkas, om det är av betydelse för den enskilde. Härvid skall samma<br>bestämmelser gälla som för omprövning av beslut om pensionsrätt och<br>vad som då sägs om allmän försäkringskassa skall, när det gäller om-<br>prövning av beslut om pensionsgrundande inkomst, i stället avse skatte-<br>myndighet.</p>
<p>Om, vid omprövning av ett beslut om pensionsrätt eller pensionspoäng,<br>prövning skall göras av den pensionsgrundande inkomst som legat till<br>grund för beslutet, skall försäkringskassan överlämna ärendet i den delen<br>till skattemyndigheten för omprövning av beslutet om denna inkomst.</p>
<p>10 § Om den som ett beslut avser har avlidit får även annan som är be-<br>rörd av beslutet begära omprövning av detta.</p>
<p>11 § Den som vill begära omprövning enligt 9 eller 10 § skall göra detta<br>skriftligen. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 4 kap. skall ha<br>kommit in till allmän försäkringskassa före utgången av året efter det<br>fastställelseår som beslutet avser. I fråga om annat beslut skall begäran<br>om omprövning ha kommit in inom två månader från det att den som be-<br>gär omprövningen fick del av beslutet.</p>
<p>Gör den som begär omprövning sannolikt att han eller hon inte inom<br>två månader före utgången av den tid som anges i första stycket andra<br>meningen har fått kännedom om ett beslut eller annan handling med upp-<br>gift om vad som har beslutats, skall begäran om omprövning i stället ha<br>kommit in inom två månader från den dag då den som begär ompröv-<br>ningen fick sådan kännedom.</p>
<p>12 § Om en begäran om omprövning har kommit in till Premiepensions-<br>myndigheten eller till en skattemyndighet, en allmän försäkringskassa<br>eller en allmän förvaltningsdomstol, som inte har fattat det överklagade<br>beslutet, skall begäran om omprövning sändas till den som har meddelat<br>beslutet. Har begäran kommit in till någon av de först nämnda myndig-<br>heterna eller en försäkringskassa inom den tid som anges i 11 §, skall den<br>anses som inkommen i rätt tid.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller också om en begäran om om-<br>prövning har kommit in till Riksförsäkringsverket inom den tid som an-<br>ges i 11 §.</p>
<p>13 § Om ett beslut enligt 2^1 kap. omprövas utan att den enskilde har<br>begärt detta, skall omprövningsbeslutet meddelas inom ett år efter fast-<br>ställelseåret. Ett annat beslut enligt denna lag får omprövas, utan att den</p>
<p>45</p>
<p>enskilde har begärt detta, inom två månader från det att beslutet medde-<br>lades, om omprövningen är till hans eller hennes fördel. En omprövning<br>till den enskildes nackdel av ett annat beslut än ett beslut enligt 2-4 kap.<br>får ske bara när det finns anledning till omprövning enligt andra eller<br>tredje stycket.</p>
<p>Om ett beslut har blivit felaktigt på grund av att den som beslutet avser<br>har lämnat oriktiga uppgifter eller har underlåtit att fullgöra en uppgifts-<br>eller anmälningsskyldighet enligt denna eller annan lag, får omprövning<br>ske också efter de tidpunkter som anges i första stycket. Detsamma skall i<br>fråga om premiepension till efterlevande gälla om pensionsspararen eller<br>den som tidigare hade rätt till sådan pension lämnat oriktiga uppgifter<br>eller underlåtit att lämna uppgifter enligt vad som nu sagts. Omprövning<br>efter nämnda tidpunkter får också göras om det först därefter har visat sig<br>att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag<br>eller om det finns andra synnerliga skäl eller om beslutet påverkas av en<br>ändring av ett beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) angående<br>arbetsgivaravgift.</p>
<p>Om ett beslut omprövas på grund av att det påverkas av en ändring<br>som har gjorts beträffande ett beslut om pensionsgrundande belopp eller<br>pensionsrätt som avser en annan person än den försäkrade, får ompröv-<br>ning ske också efter de tidpunkter som anges i första stycket.</p>
<p>14 § Ett beslut om pensionsgrundande inkomst skall omprövas av<br>skattemyndighet om en allmän försäkringskassa enligt 9 § tredje stycket<br>har överlämnat ett ärende för omprövning.</p>
<p>15 § Har omprövning begärts av ett beslut och överklagar Riksförsäk-<br>ringsverket samma beslut, skall beslutet inte omprövas utan ärendet i<br>stället överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. Den enskildes begäran<br>om omprövning skall då anses som ett överklagande.</p>
<p>16 § En fråga enligt denna lag som redan har avgjorts av en allmän för-<br>valtningsdomstol får inte omprövas av en skattemyndighet, en allmän<br>försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten.</p>
<h4>Överklagande av beslut</h4>
<p>17 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltnings-<br>domstol av den som beslutet avser eller, om denne har avlidit, av annan<br>som är berörd av beslutet samt av Riksförsäkringsverket. En enskild får<br>dock endast överklaga sådana beslut som har tillkommit genom ompröv-<br>ning. Även beslut som innebär att en begäran om omprövning har av-<br>visats får överklagas av den enskilde. En enskilds överklagande av ett<br>annat beslut skall anses som en begäran om omprövning.</p>
<p>Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen</p>
<p>(1971:291) gäller inte avvisningsbeslut enligt denna lag som har<br>meddelats av en försäkringskassa, en skattemyndighet eller Premie-<br>pensionsmyndigheten.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>46</p>
<p>Överklagande av enskild Prop. 1997/98:151</p>
<p>18 § Ett överklagande från en enskild skall ha kommit in till den myn-<br>dighet eller den allmänna försäkringskassa som gjort omprövningen inom<br>två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet om ompröv-<br>ning eller avvisning.</p>
<p>Bestämmelserna i 12 § om begäran om omprövning skall tillämpas i<br>fråga om överklagande av en enskild.</p>
<p>Överklagande av Riksförsäkringsverket</p>
<p>19 § Om Riksförsäkringsverket överklagar ett beslut enligt 2-4 kap. skall<br>överklagandet ha kommit in före utgången av året efter fastställelseåret.<br>Om beslutet har meddelats efter den 31 oktober året efter det fastställelseår<br>som beslutet avser, får överklagandet dock komma in inom två månader<br>från den dag då det överklagade beslutet meddelades.</p>
<p>Överklagar Riksförsäkringsverket ett annat beslut som meddelats enligt<br>denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den<br>dag då beslutet meddelades.</p>
<p>För överklagande enligt första och andra styckena gäller bestämmel-<br>serna i 12 § första stycket.</p>
<p>Överklagande av allmän förvaltningsdomstols beslut m.m.</p>
<p>20 § Om en enskild överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut<br>enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från<br>den dag då den enskilde fick del av det överklagade beslutet.</p>
<p>Om Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten eller en all-<br>män försäkringskassa överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut<br>enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från<br>den dag då beslutet meddelades.</p>
<p>21 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål enligt denna<br>lag skall nämndemän ingå i kammarrätten om nämndemän deltagit i läns-<br>rätten. Detta gäller dock inte i mål enligt 2-A kap.</p>
<p>22 § Bestämmelsen i 7 a § första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)<br>om förvaltningsmyndighets partsställning gäller inte i fråga om mål enligt<br>2^1 kap. Om en enskild överklagar ett beslut enligt 2-4 kap. hos en all-<br>män förvaltningsdomstol, bestämmer Riksförsäkringsverket om verket<br>skall vara part i målet. Om en enskild klagar till kammarrätten och verket<br>har varit part i länsrätten, är verket alltid motpart i kammarrätten. Även<br>om Riksförsäkringsverket har beslutat att inte vara part, får domstolen<br>förelägga verket att svara i målet. Riksförsäkringsverket får överklaga ett<br>avgörande av en allmän förvaltningsdomstol även om verket inte har<br>varit part där.</p>
<p>Om en enskild överklagar ett annat beslut enligt denna lag, får Riksför-<br>säkringsverket överta Premiepensionsmyndighetens eller en allmän för-<br></p>
<p>47<br></p>
<p>säkringskassas uppgift att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmän- Prop. 1997/98:151<br>nas talan.</p>
<p>Riksförsäkringsverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.</p>
<p>23 § Ett beslut enligt denna lag skall gälla även om beslutet har över-<br>klagats om inte annat har föreskrivits i beslutet eller har bestämts av den<br>domstol som har att pröva beslutet.</p>
<p>14 kap. Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad<br>pensionsrätt</p>
<p>Inkomst- och tilläggspension</p>
<p>1 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av<br>inkomst- eller tilläggspension, om den som uppburit pensionen genom att<br>lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en upp-<br>gifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen har lämnats<br>felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om inkomst-<br>eller tilläggspension i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för<br>högt belopp och den som uppburit pensionen har insett eller skäligen<br>borde ha insett detta.</p>
<p>Har inkomst- eller tilläggspension betalats ut och minskas därefter pen-<br>sionsrätt eller pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten av-<br>giftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för<br>mycket utbetald pension.</p>
<p>Den som uppburit för mycket inkomst- eller tilläggspension enligt<br>denna lag är skyldig att betala tillbaka utbetald sådan pension endast om<br>beslut om återbetalning har meddelats enligt första eller andra stycket.<br>Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis efterge<br>krav på återbetalning.</p>
<h4>Premiepension och premiepension till efterlevande</h4>
<p>2 § När ett beslut om pensionsrätt för premiepension har ändrats, skall<br>det belopp med vilket pensionsrätten har ändrats ökas med den avkast-<br>ning som enligt 8 kap. 1 § andra stycket har tillförts eller skulle ha till-<br>förts pensionsspararen för detta belopp. Det ökade beloppet skall därefter<br>räknas upp med basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen<br>(1997:483) för tiden från och med den 1 april året efter fastställelseåret<br>till och med dagen för beslutet om ändring av pensionsrätten.</p>
<p>Det uppräknade beloppet skall vid höjning av pensionsrätt för premie-<br>pension läggas till och vid sänkning av sådan pensionsrätt dras av från<br>pensionsspararens premiepensionskonto. Om pensionsrätten har höjts och<br>pensionsspararen skall påföras avgifter enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter och lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, skall<br>tillägg till pensionsspararens konto göras först när avgiften anses betald<br>enligt 16 kap. 12 § skattebetalningslagen.</p>
<p>När tillägg eller avdrag enligt andra stycket har gjorts, tillämpas be-<br>stämmelserna i 3 eller 4 §.</p>
<p>48</p>
<p>3 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har<br>höjts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar<br>det uppräknade beloppet enligt 2 § från den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret till den eller de fonder i vilka medel har placerats för<br>pensionsspararens räkning. Beloppet skall fördelas mellan fondema i för-<br>hållande till värdet av innehavet i varje fond.</p>
<p>Om pensionsspararen har börjat ta ut premiepension, skall det belopp<br>som beräknas belöpa på förfluten tid i stället betalas ut till spararen. Har<br>pensionsspararen tagit ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap.<br>2 §, skall det belopp som inte betalas ut föras över till Premiepensions-<br>myndighetens livränteverksamhet.</p>
<p>4 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har<br>sänkts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar<br>det uppräknade beloppet enligt 2 § till den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret från den eller de fonder i vilka medel har placerats för<br>pensionsspararens räkning. Fondema skall tas i anspråk i förhållande till<br>värdet av innehavet i varje fond. Har pensionsspararen tagit ut premie-<br>pension i form av livränta enligt 9 kap. 2 §, skall beloppet i stället betalas<br>av Premiepensionsmyndigheten med omräkning av fastställda livränte-<br>belopp.</p>
<p>Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på pensionsspararens<br>premiepensionskonto, skall det resterande beloppet återkrävas av<br>spararen om sänkningen av pensionsrätten beror på att den<br>pensionsgmndande inkomsten av annat förvärvsarbete har sänkts eller på<br>att pensionsrätt inte borde ha tillgodoräknats till följd av bestämmelserna<br>i 4 kap. 4 § om bristande eller underlåten avgiftsbetalning. I andra fall<br>skall det resterande beloppet återkrävas endast om pensionsspararen<br>genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra<br>en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionsrätt för<br>premiepension har fastställts felaktigt eller med ett för högt belopp.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl får Premiepensionsmyndigheten helt eller<br>delvis efterge krav på återbetalning enligt andra stycket.</p>
<p>5 § Om pensionsspararen i annat fall än som avses i 4 §, genom att lämna<br>oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller<br>anmälningsskyldighet, har orsakat att premiepension har lämnats felaktigt<br>eller med ett för högt belopp, skall Premiepensionsmyndigheten dra av<br>det felaktigt utbetalda beloppet, ökat med basränta enligt 19 kap. 3 §<br>skattebetalningslagen (1997:483) från utbetalningsdagen till och med<br>dagen för beslutet om avdrag, från pensionsspararens premiepensions-<br>konto och föra över motsvarande medel till Riksgäldskontoret på det sätt<br>som anges i 4 § första stycket. Detsamma gäller om pension i annat fall<br>har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som har upp-<br>burit pensionen insett eller skäligen borde ha insett detta.</p>
<p>Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på pensionsspararens pre-<br>miepensionskonto, skall resterande belopp återkrävas av spararen. Om<br>det finns särskilda skäl får Premiepensionsmyndigheten helt eller delvis<br>efterge krav på återbetalning.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>49</p>
<p>6 § Bestämmelserna i 2-4 §§ gäller också för den som har fått rätt till<br>premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 7 §.</p>
<p>Bestämmelserna i 5 § gäller också för den som har fått rätt till premie-<br>pension till efterlevande och, i det fall som avses i första stycket första<br>meningen i paragrafen, oavsett om det är pensionsspararen eller den som<br>har eller har haft rätt till premiepension till efterlevande som har orsakat<br>den felaktiga utbetalningen.</p>
<h4>Avdrag på pension</h4>
<p>7 § Avdrag på pension enligt denna lag får göras med skäligt belopp om<br>den pensionsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa eller<br>Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning<br>som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning.</p>
<p>8 § Om en ersättning enligt en annan författning har betalats ut efter be-<br>slut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa och beviljas<br>senare pension retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den<br>tidigare utbetalade ersättningen avser, skall avdrag göras på den retroak-<br>tiva pensionen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som överstiger<br>vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersätt-<br>ningarna hade fattats samtidigt.</p>
<p>15 kap. Övriga bestämmelser</p>
<h4>Tillsyn m.m.</h4>
<p>1 § Riksförsäkringsverket skall verka för att bestämmelserna om denna<br>försäkring tillämpas likformigt och rättvist.</p>
<p>2 § Premiepensionsmyndigheten skall stå under tillsyn av Finansinspek-<br>tionen. Ytterligare bestämmelser om tillsynen finns i 10 § lagen<br>(1998:000) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten.</p>
<h4>Underrättelse till en enskild</h4>
<p>3 § I fråga om en enskilds rätt att få del av uppgifter som har tillförts ett<br>ärende genom någon annan än honom eller henne själv och att få tillfälle<br>att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen<br>(1986:223). Beslut enligt 2-A kap. får dock fattas utan att den enskilde<br>har underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över uppgifter som skall<br>lämnas utan föreläggande i enlighet med bestämmelserna i denna lag<br>eller annan författning.</p>
<p>Beslut om omprövning enligt 13 kap. 13 § får inte fattas utan att den<br>enskilde fått tillfälle att yttra sig.</p>
<p>4 § Den försäkrade skall skriftligen underrättas om beslut enligt 2-4 kap.<br>senast den 31 mars året efter fastställelseåret. Av underrättelsen skall<br>framgå hur man begär omprövning av och överklagar beslutet. Sådan</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>50</p>
<p>underrättelse behöver dock inte sändas till en försäkrad som avses i<br>1 kap. 4 § andra stycket.</p>
<h4>Anmälan och uppgiftsskyldighet m.m.</h4>
<p>5 § Särskild kontrolluppgift som avses i 2 kap. 19 § skall senast den<br>31 januari fastställelseåret lämnas till den myndighet som avses i 3 kap.<br>58 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.</p>
<p>Uppgiften skall innehålla den försäkrades fullständiga namn, med-<br>borgarskap, personnummer eller motsvarande och adress samt storleken<br>på den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna<br>avser. Vidare skall det i uppgiften anges om den försäkrade fått andra<br>skattepliktiga förmåner. Arbetsgivaren skall, inom den tid som anges i<br>första stycket, sända ett exemplar av uppgiften till den försäkrade.</p>
<p>6 § Anmälan enligt 3 kap. 13-15 §§ skall vara skriftlig och skall ha<br>kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari fast-<br>ställelseåret. Anmälan enligt 3 kap. 13 § skall göras gemensamt av för-<br>äldrarna. Anmälan enligt 3 kap. 14 och 15 §§ skall göras gemensamt av<br>den förälder som enligt 3 kap. 11 och 12 §§ ensam kan tillgodoräknas ett<br>pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § och den till vilken över-<br>låtelse skall ske. Med en förälder skall därvid likställas en särskilt förord-<br>nad vårdnadshavare och den som med socialnämndens medgivande tagit<br>emot ett utländskt bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att<br>adoptera det.</p>
<p>Återkallelse av en anmälan som avses i första stycket får inte göras<br>efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den allmänna för-<br>säkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.</p>
<p>Om någon som enligt en anmälan som avses i första stycket skall till-<br>godoräknas ett pensionsgmndande belopp inte enligt 3 kap. 12 § kan till-<br>godoräknas ett sådant belopp, skall den allmänna försäkringskassan<br>bortse från anmälan.</p>
<p>7 § En försäkrad som under intjänandeåret har haft sådan ersättning som<br>avses i 3 kap. 18 § och som för det året skall tillgodoräknas ett pensions-<br>gmndande belopp enligt 3 kap. 10 § är skyldig att upplysa den allmänna<br>försäkringskassan om ersättningen.</p>
<p>8 § Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § skall vara<br>skriftlig och skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan<br>senast den 31 januari det första år till vilket den pensionsrätt som skall<br>överföras är hänförlig. Anmälan skall göras gemensamt av makarna och<br>gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan.</p>
<p>Om en make vill att en överföring som gäller tills vidare skall upphöra<br>måste han eller hon skriftligen anmäla detta till den allmänna försäk-<br>ringskassan senast den 31 januari det år från och med vilket överföringen<br>skall upphöra. Om makarnas äktenskap har upplösts skall överföringen<br>upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes. Har äktenskapet<br>upplösts genom att den make från vilken överföringen skall ske har av-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>51</p>
<p>lidit, skall dock överföringen även gälla det år då äktenskapet upplöstes, Prop. 1997/98:151<br>om inte också den andra maken avled samma år.</p>
<p>Återkallelse av anmälan som avses i första och andra styckena får inte<br>göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den all-<br>männa försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.</p>
<p>9 § En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 4 kap. 12 § skall<br>hos den allmänna försäkringskassan göra en skriftlig ansökan om detta<br>senast den 31 januari andra året efter utgången av det år för vilket vårdår<br>skall tillgodoräknas.</p>
<p>10 § Om en ansökan, anmälan eller liknande, som enligt denna lag skall<br>göras till den allmänna försäkringskassan, i stället har kommit in till<br>Premiepensionsmyndigheten skall den anses inkommen till försäkrings-<br>kassan samma dag. Detsamma skall gälla om ansökan, anmälan eller lik-<br>nande skall göras till Premiepensionsmyndigheten och den i stället har<br>kommit in till en allmän försäkringskassa.</p>
<p>11 § Efter föreläggande av en skattemyndighet, en allmän försäkrings-<br>kassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket eller en all-<br>män förvaltningsdomstol skall en enskild, i den omfattning och inom den<br>tid som har angetts i föreläggandet, meddela de upplysningar som är av<br>betydelse för tillämpningen av denna lag.</p>
<p>12 § Den som är ansvarig för grundutbildning av en totalförsvarspliktig<br>enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall underrätta Totalför-<br>svarets pliktverk om utbetald dagersättning samt i förekommande fall om<br>utbildningen har avbrutits.</p>
<p>13 § Statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare, försäk-<br>ringsinrättningar och arbetslöshetskassor skall på begäran lämna en<br>skattemyndighet, en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndig-<br>heten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltningsdomstol uppgift<br>som avser namngiven person när det gäller förhållande som är av be-<br>tydelse för tillämpningen av denna lag.</p>
<p>Arbetsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt<br>första stycket döms till penningböter.</p>
<p>14 § För den som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt<br>föräldrabalken åligger uppgiftsskyldighet enligt denna lag i stället för-<br>myndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, den gode mannen<br>eller förvaltaren.</p>
<p>Uppgifter som en enskild skall lämna om faktiska förhållanden skall<br>lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar mot det.</p>
<h4>Undantag från sekretess</h4>
<p>15 § En skattemyndighet, en allmän försäkringskassa, Premiepen-<br>sionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltnings-<br></p>
<p>domstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om Prop. 1997/98:151<br>pension enligt denna lag till</p>
<p>1. en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag, en arbetslöshetskassa<br>eller en arbetsgivare, om uppgiften behövs för samordning med ersätt-<br>ning därifrån, och till</p>
<p>2. ett utländskt socialförsäkringsorgan, om uppgiften behövs vid till-<br>lämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har an-<br>slutit sig till.</p>
<h4>Utmätning och överlåtelse</h4>
<p>16 § Innestående fordran på pension enligt denna lag får inte utmätas.<br>Fordran på pension enligt denna lag får inte heller pantsättas eller över-<br>låtas, innan pensionen är tillgänglig för lyftning. Bestämmelserna i första<br>och andra meningarna gäller även för tillgodohavande på premie-<br>pensionskonto.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket hindrar inte utmätning enligt vad som<br>föreskrivs i 7 kap. utsökningsbalken.</p>
<h4>Preskription</h4>
<p>17 § Om ett pensionsbelopp inte har lyfts före utgången av andra året<br>efter det då beloppet blev tillgängligt för lyftning, är fordran på beloppet<br>preskriberad.</p>
<p>Preskriptionslagen (1981:130) skall inte gälla för en enskilds ford-<br>ringar på pension enligt denna lag om inte annat följer av första stycket.</p>
<h4>Överenskommelse med främmande makt</h4>
<p>18 § Om en svensk medborgare, som sysselsätts utomlands av en arbets-<br>givare som är bosatt i Sverige eller är svensk juridisk person, på grund av<br>en överenskommelse med främmande makt om undantag från vad som<br>skall gälla enligt denna lag inte skall vara försäkrad enligt lagen, skall<br>pensionsgrundande inkomst av anställning ändå tillgodoräknas honom<br>om arbetsgivaren i en förbindelse som godtas av Riksförsäkringsverket<br>åtar sig att svara för ålderspensionsavgift. Motsvarande skall gälla för en<br>svensk medborgare som är anställd hos en utländsk juridisk person, om<br>en svensk juridisk person som har ett bestämmande inflytande över den<br>utländska personen avger en sådan förbindelse.</p>
<p>19 § Om förtidspension enligt överenskommelse med främmande makt<br>skall beräknas med proportionering av antalet framtida försäkringsperio-<br>der, skall, vid beräkning av pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 §,</p>
<p>53<br></p>
<p>motsvarande proportionering göras av den summa som anges i 3 kap. 5 § Prop. 1997/98:151<br>första stycket.</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen<br>(1998:000) om införande av lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>54</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om införande av lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ikraftträdande m.m. av lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension och upphörande av viss<br>annan lagstiftning samt vissa övergångsbestämmelser med anledning<br>därav. Vidare ges bestämmelser om tillgodoräknande av pensionsrätt och<br>av andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst,<br>omräkning av pensionsbehållning samt fördelning av avgiftsmedel och<br>avkastning inom premiepensionssystemet för tid före år 1999.</p>
<p>2 § Vad som föreskrivs i 1 kap. 8-10 §§ lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension skall gälla också denna lag.</p>
<h4>Ikraftträdande m.m.</h4>
<p>3 § Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Detsamma gäller be-<br>stämmelserna i 1-4 kap., 5 kap. 2 och 4-10 §§, 7 och 8 kap., 10 kap. 1-6,<br>11 och 12 §§, 11 kap., 12 kap. 4-8 §§ såvitt angår premiepension till<br>efterlevande enligt 10 kap. 1 §, 13 kap., 14 kap. 2-6 §§ och 15 kap. lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Övriga bestämmelser i<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fast-<br>ställande av pensionsgrundande inkomst, andra pensionsgrundande be-<br>lopp, pensionsrätt och pensionspoäng samt tillgodoräknande av vårdår<br>skall tillämpas första gången för år 1999.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fast-<br>ställande av</p>
<p>1. inkomstbasbelopp skall tillämpas första gången för år 2002,</p>
<p>2. arvsvinstfaktorer för fördelning av arvsvinster enligt 5 kap. 5 §<br>första stycket nämnda lag skall tillämpas första gången för år 2000, och</p>
<p>3. förvaltningskostnadsfaktorer skall tillämpas första gången för år<br>2001.</p>
<p>4 § Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst en-<br>ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall upphöra att gälla vid<br>utgången av år 1998. Bestämmelserna i den lagen skall dock fortsätta att<br>gälla vid beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om<br>allmän försäkring avseende år 1998 och tidigare. Vid tillämpningen av<br>1 § lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring skall dock län i stället avse region och<br>Skattemyndigheten i Stockholms län avse Skattemyndigheten i<br>Stockholm.</p>
<p>För den som är född år 1937 eller tidigare skall, när det gäller fast-<br>ställande av pensionsgrundande inkomst, i stället för vad som föreskrivs i</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>55</p>
<p>13 kap. 9-16 §§, 17 § första stycket och 18-20 §§ samt 15 kap. 4 § lagen Prop. 1997/98:151<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension, 8-9 och 11 §§ lagen om<br>beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän<br>försäkring fortsätta att gälla.</p>
<p>5 § Lagen (1994:1748) om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter<br>skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Bestämmelserna i 3 §<br>den upphävda lagen skall fortfarande tillämpas i fråga om redovisning år<br>1999.</p>
<p>6 § Lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall upphöra att gälla vid<br>utgången av år 2000. Den upphävda lagen skall dock fortfarande gälla i<br>fråga om dels redan beviljade delpensioner, dels delpension som söks<br>före upphävandet och skall beviljas för tid med början före den 1 januari<br>2001.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i 5 § andra stycket i den upphävda<br>lagen skall med ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring likställas ålderspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<h4>Övergångsbestämmelser</h4>
<p>7 § Regeringen skall för varje år avseende åren 1960-1998 fastställa ett<br>inkomstindex.</p>
<p>Detta index skall visa den relativa förändringen av de inkomster som<br>uppburits av personer som har fyllt högst 64 år och som ligger till grund<br>för beräkning av pensionspoäng enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring räknat per person med sådana inkomster. Inkomsterna skall<br>beräknas på så sätt att de tillgodoräknade pensionspoängen, med tillägg<br>av en poäng, multipliceras med det basbelopp som för vaije år anges i 9 §<br>1-3. Uppgifter om de angivna inkomsterna skall hämtas från<br>Riksförsäkringsverkets pensionspoängstatistikregister vid utgången av år<br>1999.</p>
<p>Förändringen av indextalet mellan de på varandra följande åren 1960-1962<br>skall motsvara förändringen av de inkomster som anges i första stycket<br>mellan år 1960 och år 1961. Förändringen av indextalet mellan år 1962<br>och år 1963 skall motsvara den genomsnittliga årliga relativa föränd-<br>ringen av dessa inkomster mellan åren 1960-1962.</p>
<p>Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år skall för<br>åren 1964—1999 motsvara den beräknade genomsnittliga årliga relativa<br>förändringen av de inkomster som anges i första stycket under en period<br>av tre år före det år inkomstindexet avser. Vid beräkningen av inkomster-<br>na skall den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från juni<br>månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade<br>värdet skall därefter omräknas med förändringen i det allmänna prisläget<br>i juni månad två år före det år indexet avser och det allmänna prisläget i<br>juni månad året närmast före det året.</p>
<p>Inkomstindexet anges för varje år med ett tal, bestämt med beaktande<br>av att inkomstindexet för år 1999 enligt 1 kap. 5 § tredje stycket lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension skall vara 100,00.</p>
<p>56</p>
<p>8 § Förändringen av det inkomstmått som används vid beräkningen av de<br>försäkrades årliga inkomster från år 1998 till år 1999 skall när det gäller<br>inkomstindexet för åren 2000-2002 beaktas på följande sätt. Beräkningen<br>av genomsnittsinkomsten år 1999 skall göras såväl i enlighet med vad<br>som anges i 1 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, utan av-<br>drag för allmän pensionsavgift, som i enlighet med vad som anges i 7 §<br>denna lag. Kvoten mellan genomsnittsinkomsterna beräknade i den an-<br>givna ordningen skall sedan räknas fram. Det framräknade talet skall vid<br>beräkningen av inkomstindexet därefter multipliceras med den genom-<br>snittliga inkomsten som beräknats för det fjärde året före det år som in-<br>komstindexet avser.</p>
<p>9 § För år före år 2001 skall vid tillämpning av lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension med ett inkomstbasbelopp likställas</p>
<p>1. för åren 1960-1994 det vid respektive års ingång gällande basbe-<br>loppet enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän tilläggspension<br>och lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>2. för åren 1995 och 1996 det för respektive år gällande basbeloppet<br>enligt lagen om allmän försäkring sedan detta ökats med det belopp som<br>följer av 1 kap. 6 § sista stycket den lagen i dess lydelse före den 1 juli<br>1996,</p>
<p>3. för åren 1997 och 1998 det för respektive år gällande förhöjda bas-<br>beloppet enligt lagen om allmän försäkring, och</p>
<p>4. för åren 1999 och 2000 det för respektive år gällande förhöjda pris-<br>basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.</p>
<p>10 § För tid före år 1999 skall, vid tillämpning av lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension, med en persons pensionsgrundande in-<br>komst respektive pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § den lagen<br>avses de pensionspoäng som personen med anledning av sin pensions-<br>grundande inkomst respektive förtidspension tillgodoräknats för det be-<br>rörda året enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän tilläggspen-<br>sion eller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring multiplicerat med<br>det basbelopp för respektive år som anges i 9 § 1-3 och avrundat till<br>närmaste hundratal kronor. Om det framräknade beloppet slutar på<br>50 kronor skall avrundning ske till närmast högre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning enligt första stycket skall pensionspoängen som avser<br>pensionsgrundande inkomst ökas med talet ett. Om den som tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng med anledning av förtidspension inte för samma år<br>tillgodoräknats pensionspoäng för pensionsgrundande inkomst skall i<br>stället pensionspoängen med anledning av förtidspensionen ökas med<br>talet ett.</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgrundande belopp enligt första och andra<br>styckena skall, om sådant förhållande som avses i 15 kap. 19 § lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension gällt för en pensionsberättigad, bestäm-<br>melserna om proportionering i den paragrafen tillämpas beträffande<br>nämnda belopp.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>57</p>
<p>11 § För den som är född år 1937 eller tidigare skall, vid beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst för åren 1999-2001, hänsyn endast tas till<br>summan av inkomster av anställning och inkomster av annat<br>förvärvsarbete till den del denna överstiger ett förhöjt prisbasbelopp<br>enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Prisbasbeloppet<br>skall i första hand avräknas mot inkomster av anställning.</p>
<p>12 § Förbindelser som före den 1 januari 1999 ingåtts enligt 11 kap. 2 §<br>respektive 20 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall<br>gälla även vid tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst enligt<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension på grund av be-<br>stämmelserna i 2 kap. 11 och 12 §§ respektive 15 kap. 18 § sistnämnda<br>lag.</p>
<p>13 § Vid tillämpning av bestämmelserna om avdrag för allmän pen-<br>sionsavgift i 2 kap. 22 § första stycket lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för<br>år 1999 skall, om beskattningsåret omfattar tid såväl före som efter ut-<br>gången av år 1998 och den skattskyldige inte visar annat, så stor del av<br>beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år<br>1998 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som<br>infaller under denna tid och hela beskattningsåret.</p>
<p>14 § Vid beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng för år 1999 skall,<br>vid bristande eller underlåten avgiftsbetalning, bestämmelserna i 4 kap. 4<br>och 8 §§ lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension tillämpas<br>beträffande sådana inkomster som avses i 2 kap. 6 § första stycket 5<br>samma lag endast i den utsträckning de med tillämpning av 13 § skall<br>anses hänförliga till tid efter utgången av år 1998.</p>
<p>15 § För den som är född år 1937 eller tidigare skall, i stället för bestäm-<br>melserna om tillgodoräknande och fastställande av pensionspoäng i<br>4 kap. lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension, gälla vad<br>som föreskrivs om tillgodoräknande av sådan pensionspoäng i 11 kap.<br>6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i paragrafens lydelse före den</p>
<p>I januari 1999. Därvid skall</p>
<p>1. vad som sägs om tilläggspensionsavgift i stället avse ålderspen-<br>sionsavgift och allmän pensionsavgift,</p>
<p>2. vad som sägs om inkomst som avses i 11 kap. 3 § första stycket d<br>lagen om allmän försäkring i stället gälla inkomst som avses i 2 kap. 6 §<br>första stycket 5 lagen om inkomstgrundad ålderspension, och</p>
<p>3. med basbelopp avses det förhöjda prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 §<br>lagen om allmän försäkring.</p>
<p>För den som har beviljats förtidspension för tid med början efter ut-<br>gången av år 1998 och som inte har uppburit sådan pension till någon del<br>dessförinnan skall dock för tillgodoräknande av pensionspoäng med<br>anledning av förtidspension gälla de nya bestämmelserna i 4 kap. 9 §<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension. Vidare skall vad som sägs i</p>
<p>II kap. 6 § första stycket lagen om allmän försäkring i styckets lydelse<br>före den 1 januari 1999 om inkomster som avses i punkt 2 i första stycket<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>58</p>
<p>i denna paragraf tillämpas endast beträffande inkomster som, med till-<br>lämpning av bestämmelserna i 13 § denna lag, skall anses hänförliga till<br>tiden före utgången av år 1998.</p>
<p>Pensionspoäng skall inte tillgodoräknas enligt första och andra<br>styckena för det år under vilket den försäkrade har avlidit.</p>
<p>16 § Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension som görs under år 1999<br>får, om makarna begär det, verkan avseende pensionsrätt som tillgodo-<br>räknas för det året.</p>
<p>17 § Vid omräkning av inkomstpension enligt 5 kap. 14 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension och av tilläggspension<br>enligt 6 kap. 4 § samma lag vid årsskiftet 2001/2002 skall talet 1,016 er-<br>sättas med talet 0,996.</p>
<p>18 § Med pensionspoäng enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension skall för tid före den 1 januari 1999 likställas pensions-<br>poäng enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med tilläggspen-<br>sion enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension skall för tid före den<br>1 januari 2001 likställas tilläggspension i form av ålderspension enligt<br>lagen om allmän försäkring.</p>
<p>19 § Har på grund av underlåten avgiftsbetalning pensionspoäng inte till-<br>godoräknats en pensionsberättigad för tid före år 1998, skall vid beräk-<br>ning av tilläggspension enligt 6 kap. 3 § lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension hänsyn tas till så stor del av den produkt som an-<br>ges i 6 kap. 2 § första stycket 1 samma lag och det belopp som anges i<br>punkt 2 i samma stycke, som svarar mot förhållandet mellan det antal år,<br>dock högst 30, för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats den pensions-<br>berättigade och talet 30 ökat med ett för varje år före år 1998 för vilket<br>han eller hon till följd av underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodo-<br>räknats pensionspoäng. Nämnda tal får därvid inte ökas till mer än 50.</p>
<p>20 § För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och född år<br>1914 eller tidigare skall inte 19 § gälla.</p>
<p>För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och född under<br>något av åren 1915-1923 skall vid tillämpning av 19 § talen 30 bytas ut<br>mot talen 20 ökat med ett för varje helt år som har förflutit från och med<br>år 1915 till utgången av det år då den pensionsberättigade är född. Dess-<br>utom skall för varje sådant år, den ökning enligt 19 § som föranleds av<br>underlåten avgiftsbetalning göras med en tiondel av det antal år för vilket<br>han eller hon av sådan anledning inte har tillgodoräknats pensionspoäng.</p>
<p>21 § För en pensionsberättigad som är född år 1923 eller tidigare och för<br>vilken undantagande enligt 11 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring i dess lydelse före den 1 januari 1982 gällt, skall vid beräkning av<br>tilläggspension bestämmelserna i 19 § tillämpas på motsvarande sätt för<br>år för vilket den försäkrade till följd av undantagandet fått pensions-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>59</p>
<p>poängen minskad med mer än en poäng eller inte tillgodoräknats någon<br>pensionspoäng.</p>
<p>Första stycket skall dock inte gälla en svensk medborgare född år 1914<br>eller tidigare. För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och<br>född något av åren 1915-1923 skall 20 § andra stycket tillämpas på mot-<br>svarande sätt för år för vilket den försäkrade till följd av undantagandet<br>fått pensionspoängen minskad med mer än en poäng eller inte tillgodo-<br>räknats någon pensionspoäng.</p>
<p>22 § För en pensionsberättigad som är född år 1927 eller tidigare skall<br>vid beräkning av tilläggspension enligt 6 kap. 2 § lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension, bestämmelserna i 15 kap. 2 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 1974<br>tillämpas på motsvarande sätt för tid före nämnda datum.</p>
<p>23 § Punkterna 3 och 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1974:784)<br>om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall fortfarande<br>gälla när det gäller beräkning av tilläggspension för de pensionsberät-<br>tigade som avses där.</p>
<p>Vid beräkning av tilläggspension skall i sådana fall som avses i punk-<br>ten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1974:784) om ändring i lagen<br>om allmän försäkring reduktionsfaktom 0,5 gälla.</p>
<p>24 § Vid beräkning av ökning av tilläggspensionen enligt 6 kap. 5 §<br>andra stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension<br>respektive avdrag från pensionen enligt 6 kap. 6 § samma lag skall fak-<br>torn 0,7 procent ersättas av faktorn 0,6 procent för månad före den 1 juli<br>1990.</p>
<p>25 § Bestämmelserna i 10 kap. 1 § andra stycket lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension skall inte tillämpas år 1999 under den tid<br>när pensionsspararen första gången får välja placering av premiepen-<br>sionsmedlen.</p>
<p>26 § Inkomstpension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension skall betalas ut utan ansökan från och med januari år 2001 till<br>den som vid utgången av år 2000 uppbär ålderspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>27 § Överenskommelser som regeringen före utgången av år 1998 har<br>ingått med främmande makt angående utsträckt tillämpning av lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring eller om undantag i vissa fall från vad i<br>den lagen är stadgat och som skall tillämpas vid tillgodoräknande av pen-<br>sionsgrundande inkomst, pensionspoäng eller vårdår enligt 11 kap. lagen<br>om allmän försäkring, skall för tid efter utgången av år 1998 i stället till-<br>lämpas vid tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst, pensions-<br>poäng eller vårdår enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension. Vidare skall vad som av en sådan överenskommelse följer om<br>försäkring för tilläggspension och om bosättning i Sverige, också vid till-<br>lämpning av bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>60</p>
<p>om tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. och pen-<br>sionsrätt enligt 4 kap. anses gälla försäkring för inkomstgrundad<br>ålderspension och bosättning här.</p>
<h4>Pensionsrätt m.m. for åren 1960-1998</h4>
<p>Beräkning och fastställande av pensionsrätt och av andra<br>pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst</p>
<p>28 § Pensionsrätt enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion skall fastställas för åren 1960-1998 för den som var försäkrad<br>respektive år. Detsamma gäller pensionsgrundande belopp för föräldrar<br>till små bam enligt 3 kap. 10 § och, för åren 1995-1998, pensionsgmn-<br>dande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § samma lag.</p>
<p>Pensionsrätt enligt första stycket första meningen beräknas, utom på<br>pensionsgrundande inkomster beräknade enligt 10 §, på pensionsgmn-<br>dande belopp som avses i 10 § och i första stycket andra meningen.</p>
<p>Första stycket gäller inte personer som avlidit före den 1 januari 1999.</p>
<p>29 § Vid beräkning och fastställande av pensionsrätt och pensionsgmn-<br>dande belopp enligt 28 § gäller, med de ändringar som anges i andra och<br>tredje styckena samt 30-35 §§, i tillämpliga delar följande bestämmelser i<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension:</p>
<p>- 3 kap. 2 och 3 §§ om fastställande av andra pensionsgrundande be-<br>lopp än pensionsgrundande inkomst,</p>
<p>- 3 kap. 8 § och 9 § första stycket om pensionsgmndande belopp för<br>plikttjänstgöring,</p>
<p>- 3 kap. 10-12, 17 och 19 §§, 22 § andra stycket andra meningen samt<br>23 § om pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam, och</p>
<p>- 4 kap. 1 § första stycket och 2 § om fastställande av pensionsrätt.</p>
<p>När pensionsgrundande belopp enligt 28 § fastställs skall, om pen-<br>sionspoäng på grund av underlåten eller bristande avgiftsbetalning inte<br>har tillgodoräknats till fullo, 3 kap. 2 § andra stycket lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension tillämpas som om full avgift betalats inom före-<br>skriven tid. Då inkomst undantagits från försäkringen för tilläggspension<br>enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän tilläggspension eller<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring skall sistnämnda bestämmelse i<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension tillämpas som om inkomsten<br>inte undantagits från försäkringen för tilläggspension. Vid beräkning en-<br>ligt 3 kap. 9 § första stycket och 17 § första stycket 2 lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension av genomsnittet av samtliga fastställda pensions-<br>grundande inkomster för försäkrade under 65 år skall de inkomster an-<br>vändas som ligger till grund för bestämmande av inkomstindex enligt 7 §<br>denna lag.</p>
<p>Bestämmelserna i 3 kap. 23 § lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>skall tillämpas endast i fråga om faderskapsdom som vunnit laga kraft<br>efter utgången av år 1998.</p>
<p>30 § Vid tillämpning av 28 § skall den anses försäkrad som respektive år<br>var försäkrad för tilläggspension enligt lagen (1959:291) om försäkring</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>61</p>
<p>för allmän tilläggspension respektive lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring. Detta gäller dock inte den som var försäkrad för tilläggspension<br>endast på grund av att han eller hon tillgodoräknats pensionspoäng för<br>tidigare år. Som bosatt i Sverige skall vidare den anses vara som respek-<br>tive år skulle anses som bosatt här enligt de lagar som anges i detta<br>stycke.</p>
<p>För en person som tillgodoräknats pensionspoäng för något av åren<br>1960-1998 skall, utan hinder av första stycket, pensionsrätt alltid fast-<br>ställas på de belopp som följer av 10 §.</p>
<p>31 § För åren 1960-1994 skall pensionsrätt för inkomstpension utgöra</p>
<p>18.5 procent av pensionsunderlaget. Någon pensionsrätt för premiepen-<br>sion skall inte fastställas för de åren.</p>
<p>För åren 1995-1998 skall pensionsrätt för inkomstpension utgöra</p>
<p>16.5 procent av pensionsunderlaget och pensionsrätt för premiepension<br>skall utgöra 2 procent av samma underlag. När pensionsrätt för<br>premiepension fastställs för de åren skall vidare bortses från den del av<br>pensionsunderlaget som hänför sig till andra pensionsgrundande belopp<br>än pensionsgrundande inkomst. Den försäkrades pensionsrätt för<br>inkomstpension skall för de åren utgöra 18,5 procent av den delen av<br>pensionsunderlaget.</p>
<p>Vid bestämmande av pensionsrätt för åren 1960-1998 för personer<br>födda under åren 1938-1953 skall bestämmelserna i 4 kap. 6 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension tillämpas.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring</p>
<p>32 § För år 1995 skall pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring<br>enligt 3 kap. 8 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension<br>även tillgodoräknas en försäkrad som under det året genomgått grundut-<br>bildning enligt vämpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri<br>tjänst eller lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor<br>eller repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning<br>enligt vämpliktslagen. Detsamma gäller för åren 1996-1998 för den som<br>genomgått grundutbildning enligt lagen om militär grundutbildning för<br>kvinnor.</p>
<p>Sådan utbildning som avses i första stycket skall därvid likställas med<br>grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Vidare<br>skall dagersättning för sådan utbildning som avses i första stycket lik-<br>ställas med dagersättning enligt samma lag.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn</p>
<p>33 § En försäkrad skall för åren 1960-1998 tillgodoräknas pensions-<br>grundande belopp för föräldrar till små bam enligt 3 kap. 10 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension även om han eller hon inte<br>varit bosatt tillsammans med barnet.</p>
<p>Kan båda föräldrarna enligt 3 kap. 11 och 12 §§ lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för för-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>62</p>
<p>äldrar till små bam, skall beloppet tillgodoräknas den av dem som, för det<br>år det pensionsgrundande beloppet hänför sig till, tillgodoräknats lägst<br>pensionspoäng enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Har ingen<br>av föräldrarna tillgodoräknats pensionspoäng för det året eller har de till-<br>godoräknats lika hög pensionspoäng, skall det pensionsgrundande be-<br>loppet tillgodoräknas modem.</p>
<p>34 § För åren 1960-1998 skall, om pensionspoäng på grund av under-<br>låten eller bristande avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats till fullo, vid<br>tillämpning av 3 kap. 17 § första stycket 1 och 2 lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension och vid tillämpning av 33 § andra stycket<br>denna lag, pensionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande<br>belopp under intjänandeåret beräknas som om full avgift har betalats<br>inom föreskriven tid. Då inkomst undantagits från försäkringen för<br>tilläggspension enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän<br>tilläggspension eller lagen (1962:381) om allmän försäkring skall beräk-<br>ningen göras som om inkomsten inte undantagits från försäkringen för<br>tilläggspension.</p>
<p>35 § Vid omräkning enligt 3 kap. 19 § första stycket lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension skall för åren 1960-1981 med prisbasbe-<br>lopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring avses det vid in-<br>gången av respektive år gällande basbeloppet enligt lagen (1959:291) om<br>försäkring för allmän tilläggspension eller lagen om allmän försäkring.</p>
<p>Omräkning av pensionsbehållning</p>
<p>36 § Bestämmelserna i 5 kap. 6 § första stycket och 9 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension skall i tillämpliga delar gälla för åren<br>1961-1998.</p>
<p>Fördelning av premiepensionsmedel</p>
<p>37 § Avgiftsmedel som hänför sig till intjänandeåren 1995-1998 skall<br>tillföras dem för vilka pensionsrätt för premiepension har fastställts för<br>nämnda år. Medlen skall tillföras var och en med ett belopp som motsva-<br>rar hans eller hennes fastställda pensionsrätt för premiepension för<br>respektive år.</p>
<p>Om summan av fastställda pensionsrätter överstiger de inbetalda av-<br>giftsmedlen, skall underskottet täckas av de avgiftsmedel som hänför sig<br>till intjänandeåret 1999. Om summan av fastställda pensionsrätter under-<br>stiger de inbetalda avgiftsmedlen, skall överskottet föras över till den<br>tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret enligt 8 kap. 1 § första<br>stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>38 § Den samlade avkastningen på avgiftsmedel som uppkommit under<br>åren 1995-1998 skall tillföras dem för vilka pensionsrätt för premiepen-<br>sion har fastställts för intjänandeåren 1995-1997. Detsamma gäller den<br>avkastning som efter utgången av år 1998 uppkommer dels på</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>63</p>
<p>avgiftsmedel som hänför sig till intjänandeåren 1995-1997, dels på den<br>samlade avkastning som uppkommit under åren 1995-1998 som inte<br>avser avgiftsmedel hänförliga till intjänandeåret 1998. Avkastningen<br>skall fördelas mellan summan av fastställda pensionsrätter för respektive<br>år i förhållande till hur länge avgiftsmedlen för det året stått inne på<br>kontot. Den avkastning som belöper på summan av fastställda pensions-<br>rätter för ett visst intjänandeår skall därefter fördelas i förhållande till<br>vars och ens fastställda pensionsrätt för premiepension för det året. Övrig<br>avkastning på avgiftsmedel hänförliga till tiden före år 1999 skall för-<br>delas enligt bestämmelserna i 8 kap. 1 § andra stycket lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>39 § De medel som vid utgången av år 1998 finns på det konto hos<br>Riksgäldskontoret som avses i lagen (1994:1748) om förvaltning av vissa<br>tilläggspensionsavgifter skall den 1 januari 1999 föras över till för-<br>valtning enligt 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension.</p>
<p>De kostnader för Premiepensionsmyndigheten år 1999 som inte täcks<br>på annat sätt, får, efter regeringens medgivande, dras av från av-<br>kastningen på medel som förvaltas enligt 8 kap. 1 § första stycket samma<br>lag.</p>
<p>40 § När pensionsrätt för premiepension har fastställts enligt 28 § skall<br>bestämmelserna i 8 kap. 2-4 §§ lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension om överföring till förvaltare m.m. tillämpas i fråga om de<br>medel och den avkastning som avses i 37 och 38 §§ denna lag.<br>Överföringen till förvaltare skall genomföras före utgången av år 1999.</p>
<p>Beslut m.m.</p>
<p>41 § En far som för något av åren 1960-1998 vill tillgodoräknas ett pen-<br>sionsgrundande belopp för föräldrar till små bam enligt 3 kap. 10 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension skall skriftligen ansöka om<br>detta hos den allmänna försäkringskassan och visa att han uppfyller<br>villkoren för att tillgodoräknas ett sådant belopp. Om modern till det eller<br>de bam det pensionsgrundande beloppet avser lever den 1 januari 1999,<br>skall sådan ansökan ha kommit in till försäkringskassan senast den<br>31 augusti 1999.</p>
<p>42 § För beslut enligt 28 § gäller bestämmelserna i 13 kap. 4-6 §§ lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>43 § Den allmänna försäkringskassan skall skriftligen underrätta den som<br>beslut enligt 28 § avser om pensionsgmndande belopp eller pensionsrätt<br>för åren 1960-1998 som fastställts för honom eller henne. Underrättelsen<br>skall skickas till den som beslutet avser, när det gäller pensionsrätt för<br>premiepension för åren 1995-1997, senast den 31 maj 1999 och, när det<br>gäller beslut om pensionsgrundande belopp och pensionsrätt i övrigt,<br>senast den 31 mars 2000. Av underrättelsen skall det framgå hur man<br>begär omprövning och överklagar beslutet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>64</p>
<p>Underrättelse behöver dock inte sändas till personer som vid tidpunk-<br>ten för beslutet inte är inskrivna hos någon försäkringskassa.</p>
<p>44 § För beslut enligt 28 § gäller, om inte annat framgår av andra stycket<br>eller 45 §, i tillämpliga delar följande bestämmelser i lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension:</p>
<p>- 13 kap. 7 § om ändring av beslut,</p>
<p>- 13 kap. 9 § första och andra styckena, 10 §, 12 §, 13 § andra och<br>tredje styckena samt 15 och 16 §§ om omprövning av beslut,</p>
<p>- 13 kap. 17, 18, 20 och 21 §§, 22 § första och tredje styckena samt<br>23 § om överklagande av beslut,</p>
<p>- 15 kap. 3 § om underrättelse till enskild, samt</p>
<p>- 15 kap. 10, 11, 13 och 14 §§ om uppgiftsskyldighet m.m.</p>
<p>Vid tillämpning av 13 kap. 12 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion skall hänvisningen till 13 kap. 11 § samma lag i stället avse 45 §<br>denna lag.</p>
<p>45 § Den som vill begära omprövning av beslut enligt 28 § skall göra<br>detta skriftligen senast den 31 augusti 2000 i fråga om beslut som skall<br>meddelas senast den 31 maj 1999 och senast den 30 juni 2001 i fråga om<br>beslut som skall meddelas senast den 31 mars 2000. Om den som begär<br>omprövning gör sannolikt att han eller hon inte inom två månader före<br>utgången av nämnda tid fått kännedom om beslutet, skall begäran i stället<br>ha kommit in inom två månader från den dag då den som begär ompröv-<br>ningen fick sådan kännedom.</p>
<p>Om ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § har ändrats för en<br>förälder eller därmed likställd på grund av att förutsättningarna för att<br>tillgodoräknas beloppet inte är uppfyllda, får omprövning ske på begäran<br>av den som då kan tillgodoräknas beloppet även om ingen anmälan enligt<br>41 § har gjorts. Vad som föreskrivs i första stycket andra mening skall då<br>också gälla, om den som i så fall kan tillgodoräknas ett sådant belopp gör<br>sannolikt att han eller hon först efter utgången av den tid som anges i<br>första stycket första meningen har fått kännedom om att det pensions-<br>grundande belopp som har bestämts för den andre har ändrats.</p>
<p>Omprövar allmän försäkringskassa självmant beslut enligt 28 § skall<br>omprövningsbeslutet, om inte annat följer av 44 §, meddelas senast den<br>31 augusti 2000 i fråga om beslut som meddelas senast den 31 maj 1999<br>och senast den 30 juni 2001 i fråga om beslut som skall meddelas senast<br>den 31 mars 2000.</p>
<p>46 § Beslut enligt 28 § får överklagas av Riksförsäkringsverket senast<br>den 31 augusti 2000 beträffande beslut som meddelas senast den 31 maj</p>
<p>1999 och senast den 30 juni 2001 beträffande beslut som skall meddelas<br>senast den 31 mars 2000. Om beslutet har meddelats efter den 30 juni</p>
<p>2000 respektive efter den 30 april 2001 får dock överklagandet komma in<br>inom två månader från den dag då beslutet meddelades.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>65</p>
<p>3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1</p>
<h3>2.3 Förslag till lag med vissa bestämmelser om<br>Premiepensionsmyndigheten</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § I denna lag finns vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndig-<br>hetens tillämpning av försäkringsrörelse- och redovisningsregler. I lagen<br>finns också bestämmelser om det närmare innehållet i Finansinspektio-<br>nens tillsyn över myndigheten. De grundläggande bestämmelserna om<br>Premiepensionsmyndighetens uppgifter finns i lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<h4>Regler för forsäkringsverksamheten</h4>
<p>2§ Följande bestämmelser i 7 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713),<br>och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser, skall<br>gälla för Premiepensionsmyndighetens försäkringsverksamhet:</p>
<p>- 1 § om storleken av ett försäkringsbolags försäkringstekniska avsätt-<br>ningar,</p>
<p>- 2 § om beräkning av premiereserv,</p>
<p>- 3-8 a §§ om försäkringstekniska grunder,</p>
<p>- 9-11 §§ om placering av tillgångar som motsvarar försäkringstek-<br>niska avsättningar, och</p>
<p>- 17 b § om användning av optioner och liknande finansiella instru-<br>ment.</p>
<p>Bestämmelserna i 7 kap. 10 b, 10 c och 10 e §§ försäkringsrörelselagen<br>gäller dock bara för den del av verksamheten som avser tillhandahållande<br>av livräntor enligt 9 kap. 2 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension eller efterlevandeskydd enligt 10 kap. 1 § samma lag.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall myndigheten anses som ett livförsäkringsbolag. Vad<br>som sägs om dotterföretag i 7 kap. 10 a § försäkringsrörelselagen skall<br>avse företag i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 9 §<br>första, andra eller tredje stycket samma lag, om myndigheten företräder<br>staten som ägare.</p>
<p>3 § Premiepensionsmyndigheten får inte förvärva så många aktier i ett<br>svenskt aktiebolag, vars aktier är noterade, att röstetalet för dem tillsam-<br>mans med myndighetens övriga aktier i samma bolag överstiger fem pro-<br>cent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Med notering avses note-<br>ring vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats<br>eller någon annan reglerad marknad.</p>
<p>4 § Överskott som uppstår i Premiepensionsmyndighetens verksamhet<br>skall tillföras pensionssparama i form av återbäring. Överskottsmedlen<br>får tas i anspråk endast om det kan ske utan att det äventyrar myndig-<br>hetens förmåga att betala ut de pensioner som pensionssparama har rätt<br>till. Överskottsmedlen skall tas i anspråk i en takt som främjar en jämn<br>utveckling av pensionerna över tiden.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>66</p>
<p>Fördelningen av återbäringen mellan pensionssparama skall göras med<br>hänsyn tagen till i vilken utsträckning de medel som förvaltas för varje<br>pensionssparares räkning har bidragit till uppkomsten av överskottet.</p>
<h4>Redovisning</h4>
<p>5 § Premiepensionsmyndigheten skall för vaije kalenderår upprätta en<br>årsredovisning enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-<br>ringsföretag. För denna redovisning skall följande bestämmelser i den<br>lagen, och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmel-<br>ser, tillämpas:</p>
<p>- 1 kap. 2 § om hänvisningar till årsredovisningslagen (1995:1554),</p>
<p>- 1 kap. 3 § om vissa definitioner,</p>
<p>- 2 kap. 1 § andra stycket om skyldighet att ta in en resultatanalys i års-<br>redovisningen,</p>
<p>- 2 kap. 2 § om årsredovisningens delar m.m.,</p>
<p>- 3 kap. om balans- och resultaträkning,</p>
<p>- 4 kap. om värderingsregler,</p>
<p>- 5 kap. om tilläggsupplysningar,</p>
<p>- 6 kap. om förvaltningsberättelse och resultatanalys, och</p>
<p>- 9 kap. 2 § om överklagande av Finansinspektionens beslut.</p>
<p>Om myndigheten företräder staten som ägare för ett eller flera företag,<br>i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 9 § första, andra<br>eller tredje stycket försäkringsrörelselagen (1982:713), skall myndig-<br>heten även upprätta en koncernredovisning med tillämpning av bestäm-<br>melserna om sådan redovisning i 7 kap. 2-4 §§ lagen om årsredovisning i<br>försäkringsföretag samt av föreskrifter som har meddelats med stöd av<br>dessa bestämmelser.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första och andra styckena skall myndigheten anses som ett livförsäk-<br>ringsföretag. Vad som sägs om intresseföretag skall avse företag i vilka<br>staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 5 § årsredovisnings-<br>lagen, om myndigheten företräder staten som ägare. Vad som sägs om<br>företagets verkställande direktör skall avse myndighetens chef.</p>
<p>6 § Årsredovisningen skall ges in till Finansinspektionen så snart det kan<br>ske och senast inom sex månader från kalenderårets utgång.</p>
<h4>Information</h4>
<p>7 § Premiepensionsmyndigheten skall se till att pensionssparama får till-<br>gång till den information de behöver för att ta till vara sin rätt i premie-<br>pensionssystemet.</p>
<p>Informationen enligt första stycket skall samordnas med Riksförsäk-<br>ringsverkets och de allmänna försäkringskassornas information till de<br>enskilda enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>67</p>
<h4>Aktuarie</h4>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>8 § Bestämmelserna i 8 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (1982:713) om<br>aktuarie i försäkringsbolag som meddelar livförsäkring, och föreskrifter<br>som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser, skall gälla för Pre-<br>miepensionsmyndigheten .</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall vad som sägs om verkställande direktören avse myn-<br>dighetens chef.</p>
<h4>Revisorer</h4>
<p>9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall<br>årligen utse två auktoriserade revisorer att granska Premiepensions-<br>myndighetens årsredovisning enligt 5 § jämte räkenskaperna samt<br>ledningens förvaltning. Revisorerna skall avge en revisionsrapport till<br>regeringen.</p>
<h4>Innehållet i Finansinspektionens tillsyn m.m.</h4>
<p>10 § Följande bestämmelser i försäkringsrörelselagen (1982:713), och<br>föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser, skall<br>gälla för Finansinspektionens tillsyn över Premiepensionsmyndigheten<br>enligt 15 kap. 2 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension:</p>
<p>- 19 kap. 3 § om skyldighet för styrelsen och vissa befattningshavare<br>att lämna upplysningar till inspektionen,</p>
<p>- 19 kap. 8 § om rätt för inspektionen att sammankalla ett försäkrings-<br>bolags styrelse,</p>
<p>- 19 kap. 9 § om skyldighet för styrelsen och verkställande direktören<br>att hålla försäkringsbolagets räkenskapsmaterial m.m. tillgängligt för<br>granskning,</p>
<p>- 19 kap. 10 § om skyldighet för vissa andra personer att lämna upp-<br>lysningar m.m. till inspektionen,</p>
<p>- 19 kap. 11 § första, andra och femte styckena om rätt för inspek-<br>tionen att meddela erinringar och förelägganden att vidta rättelser,</p>
<p>- 19 kap. 13 § om överklagande av inspektionens beslut, och</p>
<p>- 19 kap. 15 § om avgifter för att bekosta inspektionens verksamhet.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall myndigheten anses som ett försäkringsbolag. Vad som<br>sägs om försäkringsbolagets verkställande direktör skall avse myndig-<br>hetens chef.</p>
<p>11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får<br>medge undantag från de bestämmelser som anges i 2 § första stycket samt<br>5 § första och andra styckena. Ett beslut enligt denna paragraf som<br>meddelats av en annan myndighet än regeringen, får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande<br>till kammarrätten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>68</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om statlig ålderspensionsavgift</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Statlig ålderspensionsavgift skall för vaije år betalas av staten enligt<br>denna lag.</p>
<p>Avgift betalas endast för försäkrade enligt lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension som uppfyller förutsättningarna för tillgodo-<br>räknande av pensionsrätt för inkomstpension eller av pensionspoäng.</p>
<p>2 § Avgiften utgör 6,40 procent av ersättning i form av</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan<br>författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt</p>
<p>2 kap. 3 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension eller in-<br>komst av annat förvärvsarbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1^1 nämnda<br>lag,</p>
<p>2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård,</p>
<p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen<br>(1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva-<br>rande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p>
<p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i<br>den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,</p>
<p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de<br>startar egen näringsverksamhet,</p>
<p>10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-<br>bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-<br>tionsväxling,</p>
<p>11. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>12. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxen-<br>studiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux),</p>
<p>15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning en-<br>ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt</p>
<p>16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-<br>sträckning som regeringen så föreskriver.</p>
<p>3 § Avgift beräknas inte på ersättning enligt 2 § om ersättningen tillsam-<br>mans med annan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvs-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>69</p>
<p>arbete understiger 24 procent av det för året gällande prisbasbeloppet Prop. 1997/98:151<br>enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>4 § Vid beräkning av avgift på ersättning enligt 2 § skall det bortses från<br>en försäkrads inkomster som överstiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp en-<br>ligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i följande ordning:</p>
<p>1. ersättningar enligt 2 § 1 som utgör inkomst av annat förvärvsarbete,</p>
<p>2. annan inkomst av annat förvärvsarbete,</p>
<p>3. ersättningar enligt 2 § som utgör inkomst av anställning,</p>
<p>4. annan inkomst av anställning.</p>
<p>5 § Avgiften utgör 18,5 procent av sådana pensionsgrundande belopp<br>som fastställs enligt 3 kap. lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p>
<p>6 § Om sådan livränta som avses i 2 § 5 med tillämpning av 6 kap. 1 §<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring har varit samordnad med<br>förtidspension eller efterlevandepension utgör avgiften 18,5 procent av<br>det belopp som på grund av samordningen inte betalas ut.</p>
<p>7 § Avgift skall för vaije år betalas preliminärt med belopp som så nära<br>som möjligt beräknas motsvara den slutliga avgiften. Den preliminära<br>avgiften betalas vaije månad. Regeringen skall bestämma storleken på de<br>belopp som skall betalas.</p>
<p>8 § Fördelningen av avgiften skall göras enligt följande. Den andel som<br>beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år förs till<br>Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning enligt 8 kap. 1 § första stycket<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Återstoden förs till<br>Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Regeringen skall för vaije år fastställa andelarna efter förslag från<br>Riksförsäkringsverket.</p>
<p>9 § Slutlig avstämning av avgifterna skall göras året efter fastställelseåret.<br>Den skillnad som framkommer mellan beräknade belopp och de belopp<br>som slutligt framräknas för det aktuella året skall regleras i samband med<br>att storleken på de preliminära avgifterna bestäms. Det belopp som skall<br>regleras gentemot Riksgäldskontoret beräknas med sådan avkastning som<br>anges i 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension och det belopp som skall regleras gentemot Allmänna pen-<br>sionsfonden med sådan ränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalnings-<br>lagen (1997:483).</p>
<p>Med fastställelseår avses detsamma som enligt 1 kap. 8 § första stycket<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>70</p>
<p>10 § Avgiften används till finansiering av försäkringen för inkomstgrun- Prop. 1997/98:151<br>dad ålderspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 och tillämpas första<br>gången på ersättningar och pensionsgrundande belopp som beräknas för<br>år 1999.</p>
<p>2. Under åren 1999 och 2000 skall utöver vad som sägs i 10 § avgiften<br>även finansiera försäkringen för tilläggspension i form av ålderspension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och folkpension i form av<br>ålderspension enligt samma lag för personer med rätt till sådan tilläggs-<br>pension.</p>
<p>71</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring<sup>1</sup></p>
<p>dels att 11 kap. 2-6 a §§ och 20 kap. 14 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 1 kap. 3 och 6 §§, 3 kap. 2 och 2 a §§, 5 kap. 6 §, 6 kap. 3 §,<br>11 kap. 1 §, 12 kap. 3 §, 13 kap. 2 och 4 §§, 15 kap. 2 §, 16 kap. 5 §,<br>19 kap. 1 och 4 §§, 20 kap. 2 och 15 §§ samt punkt 8 i övergångsbe-<br>stämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i nämnda lag skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<h4>3 §<sup>2</sup></h4>
<p>Försäkrade enligt denna lag är dels svenska medborgare, dels personer<br>som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. En försäkrad som<br>lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt i riket, om utlands-<br>vistelsen är avsedd att vara längst ett år.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Utländsk sjöman på svenskt<br>handelsfartyg är försäkrad för<br>tilläggspension även om han ej är<br>bosatt i riket.</p>
<p>Såvitt angår försäkringen för<br>tilläggspension är den som enligt<br>11 kap. 6 § tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng försäkrad, även om<br>han ej längre uppfyller förutsätt-<br>ningarna enligt första eller andra<br>stycket.</p>
<p>Om regeringen inte föreskriver<br>annat, skall den som av en statlig<br>arbetsgivare sänds till ett annat<br>land för arbete för arbetsgivarens<br>räkning anses bosatt i riket under</p>
<p>Utländsk sjöman på svenskt<br>handelsfartyg är försäkrad för<br>tilläggspension även om han eller<br>hon inte är bosatt i riket.</p>
<p>Såvitt angår försäkringen för<br>tilläggspension är den som enligt<br>4 kap. 1 § lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension m.m.<br>eller 11 kap. 6 § denna lag, i detta<br>lagrums lydelse före den 1 januari<br>1999, tillgodoräknats pensions-<br>poäng försäkrad, även om han<br>eller hon inte längre uppfyller för-<br>utsättningarna enligt första eller<br>andra stycket.</p>
<p>Den som av en statlig arbets-<br>givare sänds till ett annat land för<br>arbete för arbetsgivarens räkning<br>skall anses bosatt i riket under hela<br>utsändningstiden även om denna är</p>
<p>Lagen omtryckt 1982:120.</p>
<p>Senaste lydelse av</p>
<p>11 kap. 2 § 1997:1273</p>
<p>11 kap. 3 § 1997:1274</p>
<p>11 kap. 4 § 1996:1336</p>
<p>11 kap. 6 § 1997:485</p>
<p>11 kap. 6a § 1997:485</p>
<p>20 kap. 14 § 1981:692.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1984:1104.</p>
<p>72</p>
<p>hela utsändningstiden även om<br>denna är avsedd att vara längre än<br>ett år. Detta gäller även med-<br>följande make samt bam som inte<br>fyllt 18 år. Med make likställs den<br>som utan att vara gift med den ut-<br>sände lever tillsammans med<br>denne, om de tidigare har varit<br>gifta eller gemensamt har eller har<br>haft bam.</p>
<p>Inom den allmänna försäkringen<br>skall de beräkningar, som anges i<br>denna lag, göras med anknytning<br>till ett basbelopp. Vissa be-<br>räkningar skall dock göras enligt<br>vad som anges i tredje och femte<br>styckena.</p>
<p>Basbeloppet räknas fram genom<br>att bastalet 36 273 multipliceras<br>med ett jämförelsetal som minskats<br>med talet 1 och därefter multi-<br>plicerats med 0,80, varefter ett ett<br>tillägg gjorts med talet 1.<br>Jämförelsetalet anger förhållandet<br>mellan det allmänna prisläget i<br>juni året före det som basbeloppet<br>avser och prisläget i juni 1996. Det<br>framräknade basbeloppet avrandas<br>till närmaste hundratal kronor och<br>fastställs för varje år av rege-<br>ringen.<br></p>
<p>avsedd att vara längre än ett år.<br>Detta gäller även medföljande<br>make samt bam som inte fyllt<br>18 år. Med make likställs den som<br>utan att vara gift med den utsände<br>lever tillsammans med denne, om<br>de tidigare har varit gifta eller ge-<br>mensamt har eller har haft bam.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>Inom den allmänna försäkringen<br>skall de beräkningar, som anges i<br>denna lag, göras med anknytning<br>till ett prisbasbelopp. Detta<br>belopp skall fastställas för varje år<br>av regeringen. Vissa beräkningar<br>skall dock göras enligt vad som<br>anges i tredje stycket. Regeringen<br>skall också för varje år fastställa<br>ett förhöjt prisbasbelopp<br>enligt femte stycket.</p>
<p>Prisbasbeloppet räknas fram<br>genom att bastalet 36 273 multi-<br>pliceras med ett jämförelsetal som<br>minskats med talet 1 och därefter<br>multiplicerats med 0,80, varefter<br>ett tillägg gjorts med talet 1. Jäm-<br>förelsetalet anger förhållandet<br>mellan det allmänna prisläget i<br>juni året före det som prisbasbe-<br>loppet avser och prisläget i juni<br>1996. Det framräknade prisbas-<br>beloppet avrundas till närmaste<br>hundratal kronor.</p>
<p>Det enligt andra stycket fastställda beloppet skall minskas med två pro-<br>cent vid beräkning av</p>
<p>a) folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevan-<br>depension enligt 6-8 kap. samt änkepension, barnpension och bamtillägg<br>som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)<br>om ändring i denna lag,</p>
<p>b) allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och<br>efterlevandepension enligt 12-14 kap. samt änkepension och barnpension<br>som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)<br>om ändring i denna lag.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:565.</p>
<p>73</p>
<p>I fråga om efterlevandepension som utgörs av barnpension skall någon Prop. 1997/98:151<br>minskning enligt tredje stycket inte göras när det gäller den beloppsgräns<br>som anges i 8 kap. 3 § andra meningen.</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgrun-<br>dande inkomst och tillgodoräk-<br>nande av pensionspoäng enligt<br>11 kap. 5 och 6 §§ skall det z<br>andra stycket angivna bastalet<br>höjas till 36 992 och multipliceras<br>med ett jämförelsetal som inte<br>minskats. Det framräknade be-<br>loppet (förhöjt basbelopp)<br>avrundas till närmaste hundratal<br>kronor och fastställs for varje år<br>av regeringen.</p>
<p>Det förhöjda prisbasbeloppet<br>räknas fram och avrundas på<br>samma sätt som prisbasbeloppet<br>enligt andra stycket. Därvid skall<br>dock det där angivna bastalet höjas<br>till 36 992 och multipliceras med<br>ett jämförelsetal som inte minskats.</p>
<p>Om det i lag eller annan författ-<br>ning eller på annat sätt hänvisas<br>till basbelopp eller förhöjt basbe-<br>lopp enligt detta lagrum skall där-<br>med avses prisbasbelopp respek-<br>tive förhöjt prisbasbelopp.</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>Sjukpenninggrundande inkomst<br>är den årliga inkomst i pengar som<br>en försäkrad kan antas komma att<br>tills vidare få för eget arbete, an-<br>tingen såsom arbetstagare i allmän<br>eller enskild tjänst (inkomst av<br>anställning) eller på annan<br>grund (inkomst av annat<br>förvärvsarbete). Som inkomst<br>av anställning räknas dock inte<br>ersättning från en arbetsgivare som<br>är bosatt utomlands eller en ut-<br>ländsk juridisk person, om arbetet<br>har utförts i arbetsgivarens verk-<br>samhet utom riket. I fråga om ar-<br>bete som utförs utomlands av den<br>som av en statlig arbetsgivare<br>sänts till ett annat land för arbete<br>för arbetsgivarens räkning bortses<br>vid beräkningen av sjukpenning-<br>grundande inkomst från sådana<br>lönetillägg som betingas av ökade<br>levnadskostnader och andra sär-</p>
<h4>2§</h4>
<p>Sjukpenninggrundande inkomst<br>är den årliga inkomst i pengar som<br>en försäkrad kan antas komma att<br>tills vidare få för eget arbete, an-<br>tingen såsom arbetstagare i allmän<br>eller enskild tjänst (inkomst av<br>anställning) eller på annan<br>grund (inkomst av annat<br>förvärvsarbete). Som inkomst<br>av anställning räknas dock inte<br>ersättning från en arbetsgivare som<br>är bosatt utomlands eller en ut-<br>ländsk juridisk person, om arbetet<br>har utförts i arbetsgivarens verk-<br>samhet utom riket. I fråga om ar-<br>bete som utförs utomlands av den<br>som av en statlig arbetsgivare<br>sänts till ett annat land för arbete<br>för arbetsgivarens räkning bortses<br>vid beräkningen av sjukpenning-<br>grundande inkomst från sådana<br>lönetillägg som betingas av ökade<br>levnadskostnader och andra sär-</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1996:1217.</p>
<p>74</p>
<p>skilda förhållanden i sysselsätt-<br>ningslandet. Som inkomst av an-<br>ställning eller inkomst av annat<br>förvärvsarbete räknas inte heller<br>intäkt som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller sådan<br>ersättning som anges i 1 § första<br>stycket 2-6 och fjärde stycket<br>lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsin-<br>komster. Som inkomst av annat<br>förvärvsarbete räknas inte sådan<br>ersättning enligt gruppsjukförsäk-<br>ring eller trygghetsförsäkring vid<br>arbetsskada som enligt 2 § första<br>stycket lagen om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster utgör<br>underlag för nämnda skatt. Den<br>sjukpenninggrundande inkomsten<br>fastställs av försäkringskassan.<br>Inkomst av anställning och in-<br>komst av annat förvärvsarbete<br>skall därvid var för sig avrundas<br>till närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst bortses från<br>sådan inkomst av anställning och<br>annat förvärvsarbete som över-<br>stiger sju och en halv gånger bas-<br>beloppet. Det belopp som sålunda<br>skall undantas skall i första hand<br>räknas av från inkomst av annat<br>förvärvsarbete. Ersättning för ut-<br>fört arbete i annan form än pension<br>räknas som inkomst av anställning,<br>såvida ersättningen under ett år<br>uppgår till minst 1 000 kronor,<br>även om mottagaren inte är an-<br>ställd hos den som utger ersätt-<br>ningen. I nu angivna fall skall den<br>som utför arbetet anses såsom ar-<br>betstagare och den som utger er-<br>sättningen såsom arbetsgivare.<br>Kan ersättning för arbete för någon<br>annans räkning under året inte an-<br>tas uppgå till minst 1 000 kronor,<br>skall ersättningen från denne inte<br>tas med vid beräkningen av den<br>sjukpenninggrundande inkomsten i</p>
<p>skilda förhållanden i sysselsätt- Prop. 1997/98:151<br>ningslandet. Som inkomst av an-<br>ställning eller inkomst av annat<br>förvärvsarbete räknas inte heller<br>intäkt som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller sådan<br>ersättning som anges i 1 § första<br>stycket 7-5 och fjärde stycket<br>lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsin-<br>komster. Som inkomst av annat<br>förvärvsarbete räknas inte sådan<br>ersättning enligt gruppsjukförsäk-<br>ring eller trygghetsförsäkring vid<br>arbetsskada som enligt 2 § första<br>stycket lagen om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster utgör<br>underlag för nämnda skatt. Den<br>sjukpenninggrundande inkomsten<br>fastställs av försäkringskassan.<br>Inkomst av anställning och in-<br>komst av annat förvärvsarbete<br>skall därvid var för sig avrundas<br>till närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst bortses från<br>sådan inkomst av anställning och<br>annat förvärvsarbete som över-<br>stiger sju och en halv gånger pris-<br>basbeloppet. Det belopp som så-<br>lunda skall undantas skall i första<br>hand räknas av från inkomst av<br>annat förvärvsarbete. Ersättning<br>för utfört arbete i annan form än<br>pension räknas som inkomst av an-<br>ställning, såvida ersättningen under<br>ett år uppgår till minst 1 000 kronor,<br>även om mottagaren inte är an-<br>ställd hos den som utger ersätt-<br>ningen. I nu angivna fall skall den<br>som utför arbetet anses såsom ar-<br>betstagare och den som utger er-<br>sättningen såsom arbetsgivare.<br>Kan ersättning för arbete för någon<br>annans räkning under året inte an-<br>tas uppgå till minst 1 000 kronor,<br>skall ersättningen från denne inte<br>tas med vid beräkningen av den<br>sjukpenninggrundande inkomsten i</p>
<p>annat fall än då den utgör inkomst<br>av näringsverksamhet. Vid beräk-<br>ning av sjukpenninggrundande in-<br>komst av anställning skall bortses<br>från ersättning som enligt 2 a §<br>skall anses som inkomst av annat<br>förvärvsarbete samt ersättning som<br>idrottsutövare får från sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte kan an-<br>tas uppgå till minst ett halvt basbe-<br>lopp. Vid beräkning av sjukpen-<br>ninggrundande inkomst av anställ-<br>ning bortses även från ersättning<br>från en stiftelse som har till väsent-<br>ligt ändamål att tillgodose ekono-<br>miska intressen hos dem som är<br>eller har varit anställda hos en<br>arbetsgivare som lämnat bidrag till<br>stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller<br>från en annan juridisk person med<br>motsvarande ändamål, om ersätt-<br>ningen avser en sådan anställd och<br>inte utgör ersättning för arbete för<br>den juridiska personens räkning.<br>Detta gäller dock endast om de<br>bidrag arbetsgivaren lämnat till<br>den juridiska personen varit av-<br>sedda att vara bundna under minst<br>tre kalenderår och att på likartade<br>villkor tillkomma en betydande del<br>av de anställda. Om arbetsgivaren<br>är ett fåmansföretag eller ett få-<br>mansägt handelsbolag skall vid be-<br>räkningen inte bortses från ersätt-<br>ning som den juridiska personen<br>lämnar till sådan företagsledare<br>eller delägare i företaget eller<br>denne närstående person som av-<br>ses i punkt 14 av anvisningarna till<br>32 § kommunalskattelagen. Vid<br>beräkning av sjukpenninggrundan-<br>de inkomst av anställning skall all-<br>tid bortses från ersättning från en</p>
<p>annat fall än då den utgör inkomst<br>av näringsverksamhet. Vid beräk-<br>ning av sjukpenninggrundande in-<br>komst av anställning skall bortses<br>från ersättning som enligt 2 a §<br>skall anses som inkomst av annat<br>förvärvsarbete samt ersättning som<br>idrottsutövare får från sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte kan an-<br>tas uppgå till minst ett halvt pris-<br>basbelopp. Vid beräkning av sjuk-<br>penninggrundande inkomst av an-<br>ställning bortses även från ersätt-<br>ning från en stiftelse som har till<br>väsentligt ändamål att tillgodose<br>ekonomiska intressen hos dem<br>som är eller har varit anställda hos<br>en arbetsgivare som lämnat bidrag<br>till stiftelsen (vinstandelsstiftelse)<br>eller från en annan juridisk person<br>med motsvarande ändamål, om<br>ersättningen avser en sådan an-<br>ställd och inte utgör ersättning för<br>arbete för den juridiska personens<br>räkning. Detta gäller dock endast<br>om de bidrag arbetsgivaren lämnat<br>till den juridiska personen varit<br>avsedda att vara bundna under<br>minst tre kalenderår och att på lik-<br>artade villkor tillkomma en be-<br>tydande del av de anställda. Om<br>arbetsgivaren är ett fåmansföretag<br>eller ett fåmansägt handelsbolag<br>skall vid beräkningen inte bortses<br>från ersättning som den juridiska<br>personen lämnar till sådan före-<br>tagsledare eller delägare i företaget<br>eller denne närstående person som<br>avses i punkt 14 av anvisningarna<br>till 32 § kommunalskattelagen.<br>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst av anställning<br>skall alltid bortses från ersättning</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>76</p>
<p>vinstandelsstiftelse som härrör från från en vinstandelsstiftelse som<br>bidrag som arbetsgivaren lämnat härrör från bidrag som arbetsgiva-<br>under åren 1988-1991. ren lämnat under åren 1988-1991.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för-<br>hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplys-<br>ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets-<br>givare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts<br>av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpen-<br>ninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits<br>i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning<br>skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får ej<br>beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för<br>annans räkning.</p>
<h4>2a§<sup>5</sup></h4>
<p>Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från<br>en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk per-<br>son anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser<br>arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat<br>överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst skall som in-<br>komst av annat förvärvsarbete<br>också anses ersättning som utgör<br>skattepliktig inkomst av tjänst en-<br>ligt kommunalskattelagen (1928:370)<br>och som, utan att anställnings-<br>förhållande förelegat, utbetalas av<br>fysisk person bosatt utomlands<br>eller utländsk juridisk person.<br>Detta gäller dock inte i fråga om<br>sådan skattepliktig intäkt som<br>avses i 11 kap. 2 § första stycket<br>tredje meningen.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst skall som in-<br>komst av annat förvärvsarbete<br>också anses ersättning som utgör<br>skattepliktig inkomst av tjänst en-<br>ligt kommunalskattelagen (1928:370)<br>och som, utan att anställnings-<br>förhållande förelegat, betalas ut av<br>en fysisk person som är bosatt<br>utomlands eller av en utländsk<br>juridisk person. Detta gäller dock<br>inte i fråga om sådan skattepliktig<br>intäkt som avses i 2 kap. 3 § första<br>stycket tredje meningen lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för<br>arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut</p>
<p>1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen be-<br>stäms eller när den betalas ut,</p>
<p>2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med vill-<br>kor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som saknar<br>skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med annan<br>ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas<br>komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1997:1040.<br></p>
<p>77</p>
<p>eller ett dödsbo samt vad som utbetalts inte utgör utgift i en av utbetala- Prop. 1997/98:151<br>ren bedriven näringsverksamhet,</p>
<p>3. till delägare i handelsbolag av bolaget,</p>
<p>4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-<br>ringen.</p>
<p>Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har en F-skattsedel<br>med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen<br>som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen<br>åberopas.</p>
<p>5 kap.</p>
<h4>6§<sup>6</sup></h4>
<p>Som bosättningstid i Sverige tillgodoräknas</p>
<p>a) tid under vilken en person varit folkbokförd i Sverige enligt folk-<br>bokföringslagen (1991:481); vid flyttning till utlandet skall hänsyn dock<br>inte tas till tid efter utresan om personen enligt nämnda lag skall avregist-<br>reras som utflyttad,</p>
<p>b) tid under vilken en här folkbokförd person före tidpunkten för folk-<br>bokföringen oavbrutet vistats i Sverige efter att ha ansökt om uppehålls-<br>tillstånd enligt 1 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529) eller motsvarande<br>föreskrift enligt äldre lag,</p>
<p>c) tid under vilken en svensk medborgare av svenska kyrkan, ett<br>svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller<br>en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet varit sänd<br>till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning; för tid efter år<br>1992 skall vad som nu sägs gälla endast om utlandsvistelsen varat längst<br>tre år i följd,</p>
<p>d) tid under vilken en försäkrad<br>haft inkomst av anställning eller<br>inkomst av annat förvärvsarbete<br>som avses i 11 kap.,</p>
<p>d) tid under vilken en försäkrad<br>haft inkomst av anställning eller<br>inkomst av annat förvärvsarbete<br>som avses i 2 kap. lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension,</p>
<p>e) tid före år 1993 under vilken en svensk medborgare haft anställning<br>i ett annat land som grundat rätt till svensk statligt reglerad pension, dock<br>inte tid för vilken rätt till pension grundad på bosättning i det andra<br>landet föreligger om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i<br>Sverige,</p>
<p>f) i den mån regeringen så förordnar tid under vilken en person som<br>inte fyllt 26 år bedriver studier i annat land.</p>
<p>Som bosättningstid i Sverige tillgodoräknas även tid som avses i 7 och<br>9 §§.</p>
<p>Som bosättningstid i Sverige enligt första stycket a) tillgodoräknas inte<br>tid då någon enligt förordnande av regeringen med stöd av 1 kap. 3 §<br>fjärde stycket inte skall anses bosatt i Sverige.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1992:1277.</p>
<p>78</p>
<p>Vad som i första stycket sägs om folkbokföring enligt folkbokförings-<br>lagen skall gälla också i fråga om kyrkobokföring enligt lag som ersatts<br>av folkbokföringslagen eller enligt motsvarande äldre författning.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket c) gäller även medföljande make samt<br>bam under 18 år till person som där avses.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>d), såvitt gäller tid före år 1993 för<br>vilken den försäkrade tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng enligt 11 kap.,<br>och första stycket e) gäller även<br>medföljande make samt bam under<br>18 år till person som där avses.<br>Som bosättningstid tillgodoräknas<br>dock inte tid för vilken maken<br>eller bamet har rätt till pension<br>gmndad på bosättningstid i det<br>andra landet om sådan pension kan<br>utbetalas till den som är bosatt i<br>Sverige.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>d), såvitt gäller tid före år 1993 för<br>vilken den försäkrade tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng enligt 11 kap. i<br>kapitlets lydelse före den 1 januari<br>1999, och första stycket e) gäller<br>även medföljande make samt bam<br>under 18 år till person som där<br>avses. Som bosättningstid tillgodo-<br>räknas dock inte tid för vilken<br>maken eller bamet har rätt till pen-<br>sion grundad på bosättningstid i<br>det andra landet om sådan pension<br>kan utbetalas till den som är bosatt<br>i Sverige.</p>
<p>Vid tillämpningen av bestämmelserna i femte och sjätte styckena skall<br>med make likställas den som, utan att vara gift med den person som avses<br>i första stycket c), d) eller e) levt tillsammans med denne, om de tidigare<br>har varit gifta eller gemensamt har eller har haft bam.</p>
<h4>6 kap.</h4>
<p>Uttag av ålderspension må åter-<br>kallas med verkan från nästa<br>månadsskifte. Sådan återkallelse<br>gäller ej för försäkrad, som åtnjuter<br>tilläggspension enligt 12 kap., med<br>mindre han tillika gör motsvarande<br>återkallelse enligt 12 kap. 3 §.</p>
<p>Skall ålderspension ånyo börja<br>utgå efter återkallelse som avses i<br>första stycket, beräknas pensionens<br>storlek med tillämpning av be-<br>stämmelserna i 2 § på grundval av<br>den försäkrades ålder då pensionen<br>ånyo börjar utgå. För vaije månad,</p>
<h4>3§</h4>
<p>Uttag av ålderspension får helt<br>eller delvis återkallas med verkan<br>från nästa månadsskifte. Har<br>ålderspension återkallats tidigare<br>får dock ny återkallelse inte avse<br>tid före sex månader efter det att<br>den tidigare återkallelsen började<br>gälla. Sådan återkallelse gäller inte<br>heller för försäkrad, som uppbär<br>tilläggspension enligt 12 kap., om<br>inte han eller hon gör motsvarande<br>återkallelse enligt 12 kap. 3 §.</p>
<p>Skall ålderspension efter åter-<br>kallelse av pensionsuttag börja<br>betalas ut på nytt, beräknas pen-<br>sionens storlek med tillämpning av<br>bestämmelserna i 2 § på gmndval<br>av den försäkrades ålder då pen-<br>sionen på nytt börjar utges. För</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1990:743.</p>
<p>79</p>
<p>varunder ålderspension tidigare<br>utgått göres vid beräkningen av-<br>drag med fem tiondels procent så-<br>vitt avser tid före den månad, var-<br>under den försäkrade fyllt sextio-<br>fem år, och sju tiondels procent<br>såvitt avser annan tid.</p>
<p>varje månad, varunder ålderspen- Prop. 1997/98:151<br>sion tidigare har betalats ut, skall<br>vid beräkningen göras avdrag med</p>
<p>0,5 procent för tid före den månad,</p>
<p>varunder den försäkrade har fyllt</p>
<p>65 år, och 0,7 procent för annan</p>
<p>tid. /</p>
<p>11 kap.</p>
<h4>1§<sup>8</sup></h4>
<p>Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete.</p>
<p>För varje år, varunder någon<br>varit försäkrad enligt 1 kap. 3 §<br>första eller andra stycket, skall for<br>honom enligt vad nedan sägs be-<br>räknas pensionsgrundande in-<br>komst på grundval av hans in-<br>komst av anställning och inkomst<br>av annat förvärvsarbete under<br>året. Sådan beräkning skall icke<br>göras för år före det då den för-<br>säkrade uppnår sexton års ålder,<br>ej heller för år då den försäkrade<br>avlidit eller för år efter det då han<br>fyllt sextiofyra år eller för tidigare<br>år, varunder han för hela året åt-<br>njutit hel ålderspension enligt<br>denna lag.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst och<br>pensionspoäng beräknas och fast-<br>ställs enligt lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<h4>12 kap.</h4>
<p>Uttag av ålderspension må åter-<br>kallas med verkan från nästa<br>månadsskifte. Sådan återkallelse<br>gäller ej för försäkrad, som åt-<br>njuter folkpension enligt 6 kap.<br>med mindre han tillika gör mot-<br>svarande återkallelse enligt 6 kap.<br>3 §.</p>
<p>Skall ålderspension ånyo börja<br>utgå efter återkallelse som avses i<br>första stycket, beräknas pensionens</p>
<h4>3§</h4>
<p>Uttag av ålderspension får helt<br>eller delvis återkallas med verkan<br>från nästa månadsskifte. Har<br>ålderspension återkallats tidigare<br>får dock ny återkallelse inte avse<br>tid före sex månader efter det att<br>den tidigare återkallelsen började<br>gälla. Sådan återkallelse gäller inte<br>heller för försäkrad, som uppbär<br>folkpension enligt 6 kap., om inte<br>han eller hon gör motsvarande<br>återkallelse enligt 6 kap. 3 §.</p>
<p>Skall ålderspension efter åter-<br>kallelse av pensionsuttag börja<br>betalas ut på nytt, beräknas pen-</p>
<p>Senaste lydelse 1979:127.</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1990:743.</p>
<p>80</p>
<p>storlek med tillämpning av be-<br>stämmelserna i 2 § på grundval av<br>den försäkrades ålder då pensionen<br>ånyo börjar utgå. För vaije månad,<br>varunder ålderspension tidigare<br>utgått göres vid beräkningen av-<br>drag med fem tiondels procent så-<br>vitt avser tid före den månad, var-<br>under den försäkrade fyllt sextio-<br>fem år, och sju tiondels procent<br>såvitt avser annan tid.</p>
<p>sionens storlek med tillämpning av Prop. 1997/98:151<br>bestämmelserna i 2 § på grundval<br>av den försäkrades ålder då pen-<br>sionen på nytt böljar utges. För<br>varje månad, varunder ålderspen-<br>sion tidigare har betalats ut, skall<br>vid beräkningen göras avdrag med<br>0,5 procent for tid före den månad,<br>varunder den försäkrade har fyllt<br>65 år, och 0,7 procent för annan<br>tid.</p>
<p>Har pensionspoäng tillgodoräk-<br>nats den försäkrade för minst två<br>år av de fyra år som närmast före-<br>gått det år då pensionsfallet in-<br>träffar, skall förtidspension utges<br>med tillämpning av bestämmel-<br>serna i andra stycket. Detsamma<br>skall gälla då vid tidpunkten för<br>pensionsfallet den försäkrades<br>sjukpenninggrundande inkomst<br>eller den inkomst som då skulle ha<br>utgjort hans sjukpenninggrundan-<br>de inkomst om försäkringskassan<br>hade känt till samtliga förhållan-<br>den, uppgår till lägst ett belopp<br>som motsvarar det vid årets ingång<br>gällande basbeloppet.</p>
<p>Hel förtidspension motsvarar<br>den tilläggspension i form av<br>ålderspension, som skulle till-<br>komma den försäkrade, om sådan<br>pension skulle börja utgå från och<br>med den månad varunder han<br>fyller sextiofem år. Härvid skall<br>ålderspensionen beräknas under<br>antagande att den försäkrade för<br>vaije år från och med det då för-<br>tidspensionen börjar utgå till och<br>med det då han uppnår sextiofyra<br>års ålder tillgodoräknats pensions-<br>poäng motsvarande medeltalet av</p>
<p>13 kap.</p>
<p>2§</p>
<p>10</p>
<p>Har pensionspoäng tillgodoräk-<br>nats den försäkrade för minst två<br>år av de fyra år som närmast före-<br>gått det år då pensionsfallet in-<br>träffar, skall förtidspension utges<br>med tillämpning av bestämmel-<br>serna i andra stycket. Härvid<br>gäller inte bestämmelsen i 20 kap.<br>2 § första stycket. Bestämmelserna<br>i andra stycket skall även till-<br>lämpas då vid tidpunkten för pen-<br>sionsfallet den försäkrades sjuk-<br>penninggrundande inkomst eller<br>den inkomst som då skulle ha ut-<br>gjort hans eller hennes sjukpen-<br>ninggrundande inkomst om försäk-<br>ringskassan hade känt till samtliga<br>förhållanden, uppgår till lägst ett<br>belopp som motsvarar det vid årets<br>ingång gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>Hel förtidspension motsvarar<br>den tilläggspension i form av<br>ålderspension, som skulle till-<br>komma den försäkrade, om sådan<br>pension skulle böija utgå från och<br>med den månad varunder han eller<br>hon fyller 65 år. Härvid skall<br>ålderspensionen beräknas under<br>antagande att den försäkrade för<br>vaije år från och med det då för-<br>tidspensionen böijar utgå till och<br>med det då han eller hon uppnår<br>64 års ålder tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng motsvarande medel-</p>
<p>10</p>
<p>Senaste lydelse 1994:46.</p>
<p>81</p>
<p>de pensionspoängtal, vilka tillgo-<br>doräknats honom under de fyra år<br>som närmast föregått det år då<br>pensionsfallet inträffade eller, om<br>pensionen därigenom blir större,<br>under samtliga år från och med det<br>då han fyllt sexton år till och med<br>det som närmast föregått pen-<br>sionsfallet. Vid beräkningen av<br>nämnda medeltal bortses från de år<br>intill ett antal av hälften, för vilka<br>pensionspoäng ej tillgodoräknats<br>den försäkrade eller för vilka po-<br>ängtalet är lägst.</p>
<p>Pension enligt denna paragraf<br>får ej utgå, om den försäkrade vid<br>sextiofem års ålder inte kan bli<br>berättigad till ålderspension enligt<br>12 kap.<br></p>
<p>talet av de pensionspoängtal, vilka<br>tillgodoräknats honom eller henne<br>under de fyra år som närmast före-<br>gått det år då pensionsfallet in-<br>träffade eller, om pensionen däri-<br>genom blir större, under samtliga<br>år från och med det då han eller<br>hon fyllt 16 år till och med det som<br>närmast föregått pensionsfallet.<br>Vid beräkningen av nämnda<br>medeltal bortses från de år intill ett<br>antal av hälften, för vilka pen-<br>sionspoäng ej tillgodoräknats den<br>försäkrade eller för vilka poäng-<br>talet är lägst.</p>
<p>Pension enligt denna paragraf<br>får ej utgå, om den försäkrade vid<br>65 års ålder inte kan bli berättigad<br>till ålderspension enligt 12 kap.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h4>4§“</h4>
<p>Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av<br>12 kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med mot-<br>svarande tillämpning av 12 kap. 3 och 4 §§.</p>
<p>Vid beräkning av förtidspension<br>skall hänsyn inte tas till pensions-<br>poäng som enligt 11 kap. 6 § första<br>och tredje styckena tillgodoräknats<br>den försäkrade för tid då förtids-<br>pension enligt denna lag utgått<br>med anledning av samma in-<br>komstförlust. Vårdår som enligt<br>11 kap. 6 a § tillgodoräknats en<br>försäkrad som under året uppburit<br>förtidspension enligt denna lag får<br>inte åberopas för höjning av för-<br>tidspensionen.</p>
<p>Vid beräkning av förtidspension<br>skall hänsyn inte tas till pensions-<br>poäng som enligt 11 kap. 6 § första<br>och tredje styckena, i dessa lag-<br>rums lydelse före den 1 januari<br>1999, eller 4 kap. 1 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension tillgodoräknats den<br>försäkrade för tid då förtidspension<br>enligt denna lag utgått med anled-<br>ning av samma inkomstförlust.<br>Vårdår som enligt 11 kap. 6 a §, i<br>detta lagrums lydelse före den<br>1 januari 1999, eller 4 kap. 1 §<br>lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension tillgodoräknats en försäk-<br>rad som under året uppburit för-<br>tidspension enligt denna lag får<br>inte åberopas för höjning av för-<br>tidspensionen.</p>
<p>Senaste lydelse 1981:1038.</p>
<p>82</p>
<p>15 kap.</p>
<h4>2§‘</h4>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>För försäkrad, som är född<br>under något av åren 1911-1927,<br>skall vid tillämpning av 11 kap.<br>1 § andra stycket pensions-<br>grundande inkomst beräknas även<br>för det år varunder han fyllt<br>sextiofem år, dock ej for det fall<br>han under hela nämnda år åtnjutit<br>hel ålderspension enligt denna lag.</p>
<p>Beräkning av fortidspension<br>skall under förutsättningar som<br>angivas i 13 kap. 2 § för försäkrad<br>som avses i denna paragraf ske<br>under antagande att den försäk-<br>rade tillgodoräknats pensions-<br>poäng även för det år då han upp-<br>når sextiofem års ålder.</p>
<p>Vid beräkning av ålderspension<br>som avses i 12 kap. 1 § första<br>stycket skall, om pensionen däri-<br>genom blir större, försäkrad som<br>avses i denna paragraf tillgodo-<br>räknas pensionspoäng som om han<br>blivit berättigad till förtidspension<br>enligt 13 kap. 1 § från och med<br>januari månad det år han uppnår<br>sextiofem års ålder.</p>
<p>För en pensionsberättigad som<br>är född under något av åren 1911-<br>1927 skall tilläggspension beräk-<br>nas som om pensionspoäng kunnat<br>tillgodoräknas om han eller hon<br>hade fått rätt till förtidspension<br>enligt 13 kap. 1 § från och med<br>januari månad det år han eller hon<br>uppnått 65 års ålder. Detta gäller<br>dock endast om pensionen däri-<br>genom blir större.</p>
<h4>16 kap.</h4>
<p>Ålderspension utgår från och<br>med den månad varunder den för-<br>säkrade fyller sextiofem år eller,<br>om han önskar att pensionen skall<br>börja utgå tidigare eller senare,<br>från och med den månad som an-<br>gives i pensionsansökningen.</p>
<h4>5§</h4>
<p>Ålderspension utges från och<br>med den månad varunder den för-<br>säkrade fyller 65 år eller, om han<br>eller hon önskar att pensionen<br>skall börja utges tidigare eller<br>senare, från och med den månad<br>som anges i pensionsansökningen.</p>
<p>Förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag utgår från och<br>med den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 § andra<br>stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den då<br>beslutet om pension meddelats.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1979:127. Ändringen innebär bl.a. att första och andra styckena upphävs.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:1478.</p>
<p>83</p>
<p>Efterlevandepension utgår från<br>och med den månad då den försäk-<br>rade avlidit eller, om han vid sin<br>död uppbar ålderspension eller<br>förtidspension, från och med<br>månaden näst efter den då döds-<br>fallet inträffat.</p>
<p>Inträder rätt till ålderspension<br>eller efterlevandepension vid annan<br>tidpunkt än som åsyftas i första<br>och tredje styckena, utgår pen-<br>sionen från och med den månad då<br>rätten inträtt.</p>
<p>Pension får inte utgå för längre<br>tid tillbaka än tre månader eller, i<br>fråga om barnpension eller handi-<br>kappersättning, två år före ansök-<br>ningsmånaden.</p>
<p>Efterlevandepension utges från<br>och med den månad då den försäk-<br>rade avlidit eller, om han eller hon<br>vid sin död uppbar ålderspension<br>eller förtidspension, från och med<br>månaden näst efter den då döds-<br>fallet inträffat.</p>
<p>Inträder rätt till ålderspension<br>eller efterlevandepension vid an-<br>nan tidpunkt än som åsyftas i<br>första och tredje styckena, skall<br>pensionen betalas ut för tid från<br>och med den månad då rätten in-<br>trätt.</p>
<p>Annan pension än ålderspension<br>får inte betalas ut för längre tid<br>tillbaka än tre månader eller, i<br>fråga om barnpension eller handi-<br>kappersättning, två år före ansök-<br>ningsmånaden. Ålderspension får<br>betalas ut tidigast för månaden<br>närmast efter ansökningsmånaden.<br>Har den försäkrade uppburit för-<br>tidspension eller särskild efter-<br>levandepension omedelbart före<br>65 års ålder får dock ålderspen-<br>sion betalas ut för högst tre måna-<br>der före ansökningsmånaden.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om barnpension<br>enligt 14 kap. 2 § skall minskas med vad som utbetalats i omställ-<br>ningspension enligt 14 kap. 4 § eller särskild efterlevandepension enligt<br>14 kap. 5 § för den tid som bampensionsbeloppet avser utöver vad som<br>skulle ha utgetts om beslutet om barnpension förelegat vid utbetalningen<br>av omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.</p>
<h4>19 kap.</h4>
<p>Om avgifter för finansiering av<br>sjukförsäkringen, folkpensioneringen<br>och försäkringen för tilläggspension<br>föreskrivs i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter. Om avgift för<br>finansiering av försäkringen för<br>tilläggspension föreskrivs även i<br>lagen (1994:1744) om allmän pen-<br>sionsavgift.</p>
<h4>1§<sup>3</sup></h4>
<p>Om avgifter för finansiering av<br>sjukförsäkringen m.m., föräldraför-<br>säkringen och efterlevandepensio-<br>ner föreskrivs i lagen (1981:691)<br>om socialavgifter.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:946.</p>
<p>84</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Avgiftsuttaget till försäkringen<br>för tilläggspension skall vara så<br>avvägt att avgifterna, i den mån de<br>inte skall föras till staten, i före-<br>ning med andra tillgängliga medel<br>finansierar pensionsutbetalningar,<br>förvaltningskostnader och andra<br>utgifter för försäkringen samt den<br>fondering som behövs.</p>
<p>Vid tillämpningen av bestäm-<br>melserna i 11 kap. 6 a § om för-<br>säkrad, som vårdar barn, skall<br>med barn som där sägs likställas<br>fosterbarn.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämp-<br>ningen av bestämmelserna i 9 kap.<br>4 § och 11 kap. 6 a § likställas<br>den, med vilken förälder är eller<br>varit gift eller har eller har haft<br>bam, om de stadigvarande sam-<br>manbor.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämp-<br>ningen av bestämmelserna i 9 kap.<br>4 § likställas den som med social-<br>nämndens tillstånd har tagit emot<br>ett utländskt bam för vård och<br>fostran i syfte att adoptera det.</p>
<p>Har någon med socialnämndens<br>medgivande tagit emot ett ut-<br>ländskt bam i sitt hem här i landet<br>för vård och fostran i adoptions-<br>syfte, skall vid tillämpning av be-<br>stämmelserna i 8 och 14 kap. om<br>rätt till barnpension bamet anses<br>som bam till denne. I sådana fall<br>anses bamet bosatt i Sverige, om<br>den blivande adoptivföräldern var<br>bosatt här i landet vid den tidpunkt<br>då han avled.</p>
<p>För finansieringen av tilläggs-<br>pension i form av ålderspension<br>enligt denna lag skall bestämmelser-<br>na i 1 kap. 2 § i lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension<br>gälla.</p>
<p>20 kap.</p>
<h4>2§<sup>5</sup></h4>
<p>Vid tillämpningen av denna lag<br>skall, om inte annat sägs i lagen,<br>vårdår som tillgodoräknats enligt<br>11 kap. 6 a §, i detta lagrums<br>lydelse före den 1 januari 1999,<br>eller 4 kap. 12 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension<br>likställas med år för vilka pen-<br>sionspoäng tillgodoräknats.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämp-<br>ningen av bestämmelserna i 9 kap.<br>4 § likställas den, med vilken för-<br>älder är eller varit gift eller har<br>eller har haft bam, om de stadig-<br>varande sammanbor.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämp-<br>ningen av bestämmelserna i 9 kap.<br>4 § också likställas den som med<br>socialnämndens tillstånd har tagit<br>emot ett utländskt bam för vård<br>och fostran i syfte att adoptera det.</p>
<p>Har någon med socialnämndens<br>medgivande tagit emot ett ut-<br>ländskt bam i sitt hem här i landet<br>för vård och fostran i adoptions-<br>syfte, skall vid tillämpning av be-<br>stämmelserna i 8 och 14 kap. om<br>rätt till barnpension bamet anses<br>som bam till denne. I sådana fall<br>anses bamet bosatt i Sverige, om<br>den blivande adoptivföräldern var<br>bosatt här i landet vid den tidpunkt<br>då han eller hon avled.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1994:1746.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1997:485.</p>
<p>85</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 2 a § tredje stycket skall<br>den som lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en anbuds-<br>handling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även<br>innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn<br>och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift<br>om betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer<br>anses ha en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av en F-skattsedel<br>gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skattsedeln som avses i<br>3 kap. 2 a § fjärde stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den som<br>betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en<br>F-skattsedel är oriktig. Bestämmelser om påföljd för den som lämnar<br>oriktig uppgift finns i skattebrottslagen (1971:69).</p>
<h4>15</h4>
<p>Regeringen äger träffa överens-<br>kommelse med främmande makt<br>angående utsträckt tillämpning av<br>denna lag eller om undantag i vissa<br>fall från vad i lagen är stadgat.</p>
<p>Om en svensk medborgare, som<br>sysselsätts utomlands av en ar-<br>betsgivare som är bosatt i Sverige<br>eller är svensk juridisk person, på<br>grund av en överenskommelse en-<br>ligt första stycket inte skall vara<br>försäkrad enligt denna lag, skall<br>pensionsgrundande inkomst av<br>anställning enligt 11 kap. 2 § ändå<br>tillgodoräknas honom, om arbets-<br>givaren i en förbindelse, som<br>godtas av Riksförsäkringsverket,<br>åtar sig att svara för tilläggspen-<br>sionsavgiften. Motsvarande skall<br>gälla för en svensk medborgare<br>som är anställd hos en utländsk<br>juridisk person, om en svensk juri-<br>disk person, som har ett bestäm-<br>mande inflytande över den ut-<br>ländska juridiska personen, avger<br>en sådan förbindelse.</p>
<p>Regeringen får träffa överens-<br>kommelse med främmande makt<br>om utsträckt tillämpning av denna<br>lag eller om undantag i vissa fall<br>från vad i lagen är stadgat.</p>
<p>8.<sup>7</sup> Om en kvinna, som avses i punkt 5 och är född under något av åren<br>1930-1944 samt har rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt<br>äldre bestämmelser, för samma månad får tilläggspension i form av<br>ålderspension, utges änkepensionen endast i den mån den överstiger</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1984:1104. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1997:1040.</p>
<p>86</p>
<p>ålderspensionen. Kvinnan har dock alltid rätt till änkepension med sådant<br>belopp att denna, tillsammans med tilläggspensionen i form av ålderspen-<br>sion, motsvarar viss andel av summan av kvinnans tilläggspension i form<br>av ålderspension och den tilläggspension för mannen som avses i 14 kap.<br>3 § i dess äldre lydelse. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är<br>född år 1930, 58 procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om<br>kvinnan är född år 1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 pro-<br>cent om kvinnan är född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född<br>under något av åren 1935-1944. Med stöd av denna regel får emellertid<br>inte utbetalas tilläggspension i form av änkepension med högre belopp än<br>vad som följer av 14 kap. 3 § i dess äldre lydelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmel-<br>serna i första stycket skall, om<br>kvinnan uppskjuter uttaget av<br>ålderspension till en senare tid-<br>punkt än från och med den månad<br>då hon fyller 65 år, hänsyn tas till<br>den tilläggspension i form av<br>ålderspension som skulle ha utgått<br>om rätt därtill hade inträtt från och<br>med nämnda månad. Vidare skall,<br>då kvinnan gjort undantagande<br>från försäkringen för tilläggspen-<br>sion, hänsyn tas till den tilläggs-<br>pension i form av ålderspension<br>som skulle ha utgått om undan-<br>tagande inte skett. Motsvarande<br>skall gälla om bestämmelserna i<br>11 kap. 6 § första stycket om<br>tillgodoräknande av pensions-<br>poäng vid underlåten eller bristan-<br>de avgiftsbetalning har tillämpats.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmel-<br>serna i första stycket skall, om<br>kvinnan uppskjuter uttaget av<br>ålderspension till en senare tid-<br>punkt än från och med den månad<br>då hon fyller 65 år, hänsyn tas till<br>den tilläggspension i form av<br>ålderspension som skulle ha utgått<br>om rätt därtill hade inträtt från och<br>med nämnda månad. Vidare skall,<br>då kvinnan gjort undantagande<br>från försäkringen för tilläggspen-<br>sion, hänsyn tas till den tilläggs-<br>pension i form av ålderspension<br>som skulle ha utgetts om undan-<br>tagande inte skett. Motsvarande<br>skall gälla om bestämmelserna om<br>tillgodoräknande av pensionspoäng<br>vid underlåten eller bristande av-<br>giftsbetalning i 11 kap. 6 § första<br>stycket, i detta lagrums lydelse<br>före den 1 januari 1999, eller 4 kap.<br>8 § andra stycket lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension<br>har tillämpats.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande för år 1998 och tidigare år.</p>
<p>87</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 och 5 §§, 6 kap. 1 § och 7 kap. 2 §<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>4 kap.</h4>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Livränta utgår längst till den<br>månad under vilken den försäkrade<br>fyller 65 år, om ej annat följer av<br>andra stycket.</p>
<p>Från och med den månad som<br>avses i första stycket utgår livränta<br>endast i den mån den försäkrade ej<br>har rätt till ålderspension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring med belopp som uppgår<br>till minst 65 procent av livränte-<br>beloppet.</p>
<p>Börjar ålderspension utgå tidi-<br>gare eller senare än från och med<br>den månad under vilken den för-<br>säkrade fyller 65 år, skall livränta<br>enligt andra stycket utgå med det<br>belopp som skulle ha utgivits, om<br>hel ålderspension hade börjat<br>uppbäras från och med nämnda<br>månad.</p>
<p>Andra stycket har motsvarande<br>tilllämpning i fråga om ålderspen-<br>sion enligt utländskt system för<br>social trygghet.</p>
<p>För den som är sjukpenningför-<br>säkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring utgörs liv-<br>ränteunderlaget av hans sjukpen-<br>ninggrundande inkomst enligt 3 kap.<br>2 § nämnda lag vid den tidpunkt<br>från vilken livräntan skall utges<br>eller den inkomst som då skulle ha<br>utgjort hans sjukpenninggrundan-</p>
<p>Livränta utges längst till den<br>månad under vilken den försäkrade<br>fyller 65 år.</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>För den som är sjukpenningför-<br>säkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring utgörs liv-<br>ränteunderlaget av hans eller hennes<br>sjukpenninggrundande inkomst enligt<br>3 kap. 2 § nämnda lag vid den<br>tidpunkt från vilken livräntan skall<br>utges eller den inkomst som då<br>skulle ha utgjort hans eller hennes</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1993:357.</p>
<p>2 ••</p>
<p>Andringen innebär bl.a. att andra-fjärde styckena upphävs.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:1042.</p>
<p>88</p>
<p>de inkomst, om försäkringskassan<br>hade känt till samtliga förhållan-<br>den.</p>
<p>Vid tillämpningen av första<br>stycket gäller följande avvikelser<br>från bestämmelserna i 3 kap. 2 §<br>lagen om allmän försäkring. Vid<br>beräkningen skall också andra<br>skattepliktiga förmåner än pengar<br>beaktas. Med inkomst av anställ-<br>ning likställs kostnadsersättning<br>som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>undantas vid beräkning av skatte-<br>avdrag. Semesterlön och semester-<br>ersättning skall medräknas utan<br>den begränsning som anges i<br>3 kap. 2 § tredje stycket lagen om<br>allmän försäkring. Inkomst i form<br>av skattepliktiga förmåner skall<br>värderas på det sätt som är före-<br>skrivet för beräkning av pensions-<br>grundande inkomst enligt lagen<br>om allmän försäkring.<br></p>
<p>sjukpenninggrundande inkomst,<br>om försäkringskassan hade känt<br>till samtliga förhållanden.</p>
<p>Vid tillämpningen av första<br>stycket gäller följande avvikelser<br>från bestämmelserna i 3 kap. 2 §<br>lagen om allmän försäkring. Vid<br>beräkningen skall också andra<br>skattepliktiga förmåner än pengar<br>beaktas. Med inkomst av anställ-<br>ning likställs kostnadsersättning<br>som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>undantas vid beräkning av skatte-<br>avdrag. Semesterlön och semester-<br>ersättning skall medräknas utan<br>den begränsning som anges i<br>3 kap. 2 § tredje stycket lagen om<br>allmän försäkring. Inkomst i form<br>av skattepliktiga förmåner skall<br>värderas på det sätt som är före-<br>skrivet för beräkning av pensions-<br>grundande inkomst enligt lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>6 kap.</p>
<h4>1§<sup>4</sup></h4>
<p>Är någon som har rätt till livränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt berät-<br>tigad till folkpension eller tilläggspension i form av förtidspension eller<br>efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring med<br>anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan, utgår liv-<br>räntan endast i den mån den överstiger pensionen.</p>
<p>Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 kap.<br>och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får livränta<br>för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension<br>som utgått för samma tid.</p>
<p>Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt<br>system för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.</p>
<p>Om bestämmelserna i 11 kap.<br>6 § första stycket lagen om allmän<br>försäkring om tillgodoräknande av<br>pensionspoäng vid underlåten<br>eller bristande avgiftsbetalning har<br>tillämpats för år efter det då ar-<br>betsskadan har inträffat, skall vid<br>tillämpning av denna paragraf och</p>
<p>Om bestämmelserna om beräk-<br>ning av pensionspoäng vid under-<br>låten eller bristande avgiftsbetal-<br>ning i 11 kap. 6 § första stycket<br>lagen om allmän försäkring, z detta<br>lagrums lydelse före den 1 januari<br>1999, eller 4 kap. 8 § andra<br>stycket lagen (1998:000) om in-</p>
<p>Senaste lydelse 1997:1042.</p>
<p>89</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>4 kap. 4 § hänsyn tas till den<br>tilläggspension som skulle ha ut-<br>givits om full avgift hade erlagts.</p></td><td>
<p>komstgrundad ålderspension har Prop. 1997/98:151<br>tillämpats för år efter det då ar-<br>betsskadan har inträffat, skall vid<br>tillämpning av denna paragraf hän-<br>syn tas till den tilläggspension som<br>skulle ha utgivits om full avgift<br>hade erlagts.</p></td></tr>
</table>
<p>7 kap.</p>
<h4>2§<sup>5</sup></h4>
<p>Avgiften till arbetsskadeförsäkringen skall utgå efter en procentsats<br>som skall vara så avvägd att avgifterna tillsammans med andra<br>tillgängliga medel täcker</p>
<p>1. ersättningar enligt denna lag samt ersättningar på grund av<br>obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycks-<br>fall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar<br>och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,</p>
<p>2. kostnader som föranleds av lagen (1955:469) angående omreglering<br>av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring<br>för olycksfall i arbete m.m., lagen (1962:303) om förhöjning av vissa er-<br>sättningar i anledning av yrkesskada m.m., lagen (1967:919) om värde-<br>säkring av yrkesskadelivräntor m.m. och lagen (1977:268) om upp-<br>räkning av yrkesskadelivräntor m.m.,</p>
<p>3. förvaltningskostnader, 3. förvaltningskostnader.</p>
<p>4. behövlig fondbildning.</p>
<p>Med förvaltningskostnader enligt första stycket 3 avses omkostnader<br>för Riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas verk-<br>samhet beträffande arbetsskadeförsäkringen.</p>
<p>Beslut om procentsats för ett visst år skall fattas senast under året<br>dessförinnan.</p>
<p>Riksförsäkringsverket skall vart femte år föreslå procentsats för de sju<br>följande åren, i den mån beslut inte redan har fattats.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser i</p>
<p>4 kap. 4 § gäller fortfarande för personer som är födda år 1937 eller tidi-<br>gare.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1994:241.</p>
<p>90</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om socialavgifter<sup>1<br></sup>dels att 4 kap. 8 och 10 §§ samt 5 kap. 4 § skall upphöra att gälla,<br>dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1-5 §§, 3 kap. 1 och 3-5 a §§ samt<br>4 kap. 1-4, 6 och 7 §§ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>I denna lag ges bestämmelser<br>om avgifter för finansiering av den<br>allmänna försäkringen och vissa<br>andra sociala ändamål.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>I denna lag ges bestämmelser<br>om avgifter för finansiering av den<br>allmänna försäkringen, ålderspen-<br>sioneringen och vissa andra<br>sociala ändamål.</p>
<p>Att denna lag tillämpas även i fråga om särskild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster framgår av lagen (1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</p>
<p>Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns sär-<br>skilda bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid beräkning av arbets-<br>givaravgifter finns i lagen (1995:287) om anställningsstöd och i lagen<br>(1995:411) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter.</p>
<p>Avgifterna utgörs av arbets-<br>givaravgifter och egenavgifter.<br>Arbetsgivaravgifter skall betalas<br>av den som är arbetsgivare och<br>egenavgifter av den som är försäk-<br>rad enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och har inkomst<br>av annat förvärvsarbete som avses<br>i 3 kap. 2 eller 2 a § eller 11 kap.<br>3 § nämnda lag. Med inkomst av<br>annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 £<br>och 2 a § lagen om allmän försäk-<br>ring skall även likställas inkomst<br>för eget arbete i form av andra<br>skattepliktiga förmåner än pengar.</p>
<h4>2§<sup>3</sup></h4>
<p>Avgifterna utgörs av arbets-<br>givaravgifter och egenavgifter.<br>Arbetsgivaravgifter skall betalas<br>av den som är arbetsgivare. Egen-<br>avgifter skall betalas av den som<br>är försäkrad enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>eller enligt lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension och<br>som har inkomst av annat för-<br>värvsarbete som avses i 3 kap. 2<br>eller 2 a § lagen om allmän för-<br>säkring eller 2 kap. lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension. Med<br>inkomst av annat förvärvsarbete</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtrycktl989:633.<br>Senaste lydelse av</p>
<p>4 kap. 8 § 1995:658<br>4 kap. 10 § 1995:852.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:414.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:526.</p>
<p>91</p>
<p>Vid tillämpning av denna lag<br>skall, även om ett anställningsför-<br>hållande inte föreligger, den som<br>har utgett sådan ersättning som<br>enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §<br>andra stycket eller 11 kap. 2 §<br>första stycket m, andra stycket och<br>femte stycket lagen om allmän för-<br>säkring är att hänföra till inkomst<br>av anställning anses som arbets-<br>givare. Med inkomst av anställ-<br>ning enligt 3 kap. 2 § lagen om<br>allmän försäkring skall i denna lag<br>likställas inkomst i form av andra<br>skattepliktiga förmåner än pengar<br>samt kostnadsersättning som inte<br>enligt 8 kap. 19 eller 20 § skatte-<br>betalningslagen (1997:483) undan-<br>tas vid beräkning av skatteavdrag.<br>I fråga om skattepliktig intäkt av<br>tjänst enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370) i form av rabatt, bonus<br>eller annan förmån som ges ut på<br>grund av kundtrohet eller liknande,<br>skall den som slutligt har stått för<br>de kostnader som ligger till grund<br>för förmånen, anses som arbets-<br>givare, om denne är någon annan<br>än den som är skattskyldig för<br>förmånen.<br></p>
<p>enligt 3 kap. 2 och 2 a lagen om<br>allmän försäkring skall även lik-<br>ställas inkomst för eget arbete i<br>form av andra skattepliktiga för-<br>måner än pengar.</p>
<p>Vid tillämpning av denna lag<br>skall, även om ett anställningsför-<br>hållande inte föreligger, den som<br>har utgett sådan ersättning som<br>enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §<br>andra stycket lagen om allmän<br>försäkring eller enligt bestämmel-<br>serna i 2 kap. 10 § första stycket,<br>11 eller 12 § lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension är att hän-<br>föra till inkomst av anställning<br>anses som arbetsgivare. Med in-<br>komst av anställning enligt 3 kap.<br>2 § lagen om allmän försäkring<br>skall i denna lag likställas inkomst<br>i form av andra skattepliktiga för-<br>måner än pengar samt kostnadser-<br>sättning som inte enligt 8 kap. 19<br>eller 20 § skattebetalningslagen<br>(1997:483) undantas vid beräkning<br>av skatteavdrag. I fråga om skatte-<br>pliktig intäkt av tjänst enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370) i<br>form av rabatt, bonus eller annan<br>förmån som ges ut på grund av<br>kundtrohet eller liknande, skall<br>den som slutligt har stått för de<br>kostnader som ligger till grund för<br>förmånen, anses som arbetsgivare,<br>om denne är någon annan än den<br>som är skattskyldig för förmånen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>2 kap.</p>
<h4>1§<sup>4</sup></h4>
<p>En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för<br>varje år betala</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med</p>
<p>7,93 procent,</p>
<p>2. folkpensionsavgift med 6,83 pro-<br>cent,</p>
<p>3. tilläggspensionsavgift med</p>
<p>6,40 procent,</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med</p>
<p>7,50 procent,</p>
<p>2. efterlevandepensionsavgift med</p>
<p>1,70 procent,</p>
<p>3. ålderspensionsavgift med</p>
<p>6,40 procent,</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:938.</p>
<p>92</p>
<p>4. delpensionsavgift med 0,20 pro- 4. föräldraförsäkringsavgift med<br>cent, 2,20 procent,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med<br>5,42 procent,</p>
<p>7. arbetarskyddsavgift med</p>
<p>0,17 procent,</p>
<p>8. lönegarantiavgift med 0,25 pro-<br>cent.</p>
<p>Arbetsgivare som avses i 1 kap.<br>2 § andra stycket skall dock be-<br>träffande ersättning som avses i<br>11 kap. 2 § första stycket m och<br>femte stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring betala endast<br>tilläggspensionsavgift.</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med</p>
<p>5,84 procent.</p>
<p>Arbetsgivare som avses i 1 kap.<br>2 § andra stycket skall dock be-<br>träffande ersättning som avses i<br>2 kap. 11 eller 12 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension<br>betala endast ålderspensionsavgift.</p>
<h4>2§<sup>5</sup></h4>
<p>En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som<br>utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med<br>1,20 procent.</p>
<p>I fråga om sjömän skall sjukför-<br>säkringsavgift och folkpensionsav-<br>gift beräknas efter de procentsatser<br>som regeringen eller, efter rege-<br>ringens bemyndigande, Riksför-<br>säkringsverket årligen fastställer.<br>Procentsatserna skall utgöra den<br>andel av de i 1 § första stycket 1<br>och 2 angivna procentsatserna som<br>svarar mot förhållandet mellan<br>antalet svenska sjömän och hela<br>antalet sjömän på svenska<br>handelsfartyg i medeltal för den<br>30 september de tre år som när-<br>mast föregått det år då procent-<br>satserna fastställs. Hänsyn skall<br>därvid inte tas till fartyg med en<br>bruttodräktighet understigande 300.<br>Procentsatserna beräknas med två<br>decimaler.</p>
<p>I fråga om sjömän skall sjukför-<br>säkringsavgift och arbetsmarknads-<br>avgift beräknas efter de procent-<br>satser som regeringen eller, efter<br>regeringens bemyndigande, Riks-<br>försäkringsverket årligen fast-<br>ställer. Procentsatserna skall ut-<br>göra den andel av de i 1 § första<br>stycket 1 och 6 angivna procent-<br>satserna som svarar mot förhållan-<br>det mellan antalet svenska sjömän<br>och hela antalet sjömän på svenska<br>handelsfartyg i medeltal för den<br>30 september de tre år som när-<br>mast föregått det år då procent-<br>satserna fastställs. Hänsyn skall<br>därvid inte tas till fartyg med en<br>bruttodräktighet understigande 300.<br>Procentsatserna beräknas med två<br>decimaler.</p>
<p>Med sjöman avses i denna lag arbetstagare som avses i punkt 1 av an-<br>visningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1996:1335.</p>
<p>93</p>
<p>Underlag för beräkning av av-<br>gifterna är summan av vad arbets-<br>givaren under året har utgett som<br>lön i pengar eller annan ersättning<br>för utfört arbete eller eljest med<br>anledning av tjänsten, dock inte<br>pension, eller andra skattepliktiga<br>förmåner eller, i fall som avses i<br>3 kap. 2 § andra stycket lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>annan ersättning för utfört arbete.<br>Bidrag som avses i 11 kap. 2 §<br>första stycket m) lagen om allmän<br>försäkring likställs med lön.<br>Vidare likställs med lön garanti-<br>belopp enligt lönegarantilagen<br>(1992:497). Med lön likställs även<br>kostnadsersättning som inte enligt<br>8 kap. 19 eller 20 § skattebetal-<br>ningslagen (1997:483) undantas<br>vid beräkning av skatteavdrag.</p>
<p>Med lön likställs också ersätt-<br>ning som en arbetsgivare utger till<br>en allmän försäkringskassa som<br>följd av bestämmelsen i 24 § första<br>stycket lagen (1991:1047) om<br>sjuklön.</p>
<p>Ersättning som avses i andra<br>stycket skall anses som ersättning<br>till arbetstagare vid tillämpning av<br>4 och 5 §§.</p>
<h4>3§<sup>6</sup></h4>
<p>Underlag för beräkning av av-<br>gifterna är summan av vad arbets-<br>givaren under året har utgett som<br>lön i pengar eller annan ersättning<br>för utfört arbete eller eljest med<br>anledning av tjänsten, dock inte<br>pension, eller andra skattepliktiga<br>förmåner. 1 underlaget skall även<br>ingå sådan annan ersättning för<br>utfört arbete som avses i 3 kap. 2 §<br>andra stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Med lön likställs</p>
<p>1. garantibelopp enligt löne-<br>garantilagen (1992:497),</p>
<p>2. kostnadsersättning som inte<br>enligt 8 kap. 19 eller 20 § skatte-<br>betalningslagen (1997:483) undantas<br>vid beräkning av skatteavdrag,</p>
<p>3. ersättning som en<br>arbetsgivare utger till en allmän<br>försäkringskassa som följd av<br>bestämmelsen i 24 § första stycket<br>lagen (1991:1047) om sjuklön.</p>
<p>Ersättning som avses i andra<br>stycket 3 skall anses som ersätt-<br>ning till arbetstagare vid tillämp-<br>ning av 4 och 5 §§.</p>
<h4>4§<sup>7</sup></h4>
<p>Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från</p>
<p>1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte<br>uppgått till 1 000 kronor,</p>
<p>2. ersättning till arbetstagare</p>
<p>som vid årets ingång fyllt 65 år,</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1997:526.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1996:1218.</p>
<p>94</p>
<p>3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av<br>bam eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen mot-<br>svarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som<br>arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 §<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen<br>(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,</p>
<p>5. ersättning som en arbetsgivare utgett till bam för arbete som utförts i<br>hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras<br>vid inkomsttaxeringen,</p>
<p>6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som ar-<br>betstagare haft att täcka med ersättningen,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>8. ersättning för arbete som har<br>utförts utomlands, till den del<br>denna inte räknas som lön enligt<br>11 kap. 2 § första stycket lagen om<br>allmän försäkring,</p>
<p>8. ersättning för arbete som har<br>utförts utomlands, till den del<br>denna inte räknas som lön enligt<br>2 kap. 3 § första stycket lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension eller enligt 2 kap.<br>16 § andra stycket samma lag inte<br>är pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där partema i skiljeförfaran-<br>det är av utländsk nationalitet,</p>
<p>10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)<br>om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte<br>utgör skattepliktig intäkt,</p>
<p>11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,</p>
<p>12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p>
<p>13. sådan ersättning som enligt<br>1 § första stycket 2-6 lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster utgör<br>underlag för nämnda skatt,</p>
<p>14. ersättning till en och samme<br>idrottsutövare från en sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt basbelopp enligt lagen<br>om allmän försäkring,</p>
<p>13. sådan ersättning som enligt<br>1 § första stycket 7-5 lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster utgör<br>underlag för nämnda skatt,</p>
<p>14. ersättning till en och samme<br>idrottsutövare från en sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt prisbasbelopp enligt<br>lagen om allmän försäkring,</p>
<p>15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinst-<br>andelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän för-</p>
<p>95</p>
<p>säkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens räk-<br>ning,</p>
<p>16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk<br>person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista me-<br>ningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall bort-<br>ses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,</p>
<p>17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993<br>om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighetsför-<br>säkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal<br>mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,</p>
<p>18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992<br>om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni<br>1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring<br>som anges i 17,</p>
<p>19. ersättning enligt 11 kap. 2 § 19. ersättning enligt 2 kap. 5 §</p>
<p>första stycket a-l, n, p och r lagen lagen om inkomstgrundad ålders-<br>om allmän försäkring. pension.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna<br>kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från<br>arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som re-<br>geringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares<br>kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda yrkes-<br>grupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom respektive<br>grupp.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>17 och 18 gäller endast ersättning<br>som inte avser de första 180 dagar-<br>na efter skadetillfället och som för<br>en och samme arbetstagare beräk-<br>nas på lönedelar som inte över-<br>stiger sju och en halv gånger bas-<br>beloppet enligt lagen om allmän<br>försäkring.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>17 och 18 gäller endast ersättning<br>som inte avser de första 180 dagar-<br>na efter skadetillfället och som för<br>en och samme arbetstagare beräk-<br>nas på lönedelar som inte över-<br>stiger sju och en halv gånger pris-<br>basbeloppet enligt lagen om all-<br>män försäkring.</p>
<p>I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag<br>skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.</p>
<p>Vid bestämmande av underlaget<br>för beräkning av tilläggspen-<br>sionsavgift skall bortses från er-<br>sättningar som inte räknas som<br>inkomst av anställning enligt<br>11 kap. 2 § tredje eller fjärde</p>
<h4>5§<sup>8</sup></h4>
<p>Vid bestämmande av underlaget<br>för beräkning av ålderspen-<br>sionsavgift skall även medräknas<br>ersättningar som utgör inkomst av<br>anställning enligt 2 kap. 10 §<br>första stycket, 11 § första stycket</p>
<p>Senaste lydelse 1990:658.</p>
<p>96</p>
<p>stycket lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring. Vidare skall bort-<br>ses från ersättningar till arbets-<br>tagare som inte är svenska med-<br>borgare och som inte heller är bo-<br>satta här, då ersättningarna avser<br>arbete utom riket.</p>
<p>Vid bestämmande av underlaget<br>för beräkning av annan avgift än<br>tilläggspensionsavgift skall bortses<br>från ersättningar till arbetstagare<br>som inte varit försäkrade enligt<br>lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring. I fråga om arbete<br>som har utförts for annans räkning<br>utan att anställning förelegat skall<br>vid beräkningen bortses från er-<br>sättningar till personer som varit<br>bosatta utomlands och utfört ar-<br>betet utom riket.<br></p>
<p>eller 12 § första stycket lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension. Ersättningar for<br>arbete utanför Sverige till arbets-<br>tagare som inte är svenska med-<br>borgare och som inte heller är bo-<br>satta här, skall inte medräknas.</p>
<p>Vid bestämmande av underlaget<br>för beräkning av annan avgift än<br>ålderspensionsavgift skall bortses<br>från ersättningar till arbetstagare<br>som vid årets ingång fyllt 65 år.<br>Detsamma gäller ersättningar till<br>arbetstagare som inte varit försäk-<br>rade enligt lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>3 kap.</p>
<h4>1§<sup>9</sup></h4>
<p>En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som<br>anges i 3-5 §§ för varje år betala</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med</p>
<p>8,66 procent,</p>
<p>2. folkpensionsavgift med 6,83 pro-<br>cent,</p>
<p>3. tilläggspensionsavgift med</p>
<p>6,40 procent,</p>
<p>4. delpensionsavgift med 0,20pro-<br>cent,</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med<br>8,23 procent,</p>
<p>2. efterlevandepensionsavgift med</p>
<p>1,70 procent,</p>
<p>3. ålderspensionsavgift med</p>
<p>6,40 procent,</p>
<p>4. föräldraförsäkringsavgift med</p>
<p>2,20 procent,</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.</p>
<p>Egenavgifter beräknas inte för år<br>efter det då den försäkrade fyllt 65<br>år.</p>
<p>Andra avgifter än tilläggspen-<br>sionsavgift betalas inte av den som<br>vid utgången av inkomståret inte<br>var inskriven hos allmän försäk-</p>
<h4>3 §<sup>10</sup></h4>
<p>Egenavgifter i annan form än<br>ålderspensionsavgift beräknas inte<br>för år efter det då den försäkrade<br>fyllt 65 år.</p>
<p>Andra avgifter än ålderspen-<br>sionsavgift betalas inte av den som<br>vid utgången av inkomståret inte<br>var inskriven hos allmän försäk-</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1997:938.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1990:658.</p>
<p>97</p>
<p>4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1</p>
<p>ringskassa, utom för det fall att<br>detta berott på att den försäkrade<br>inte uppnått den ålder som enligt<br>1 kap. 4 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring krävs för<br>inskrivning hos allmän försäk-<br>ringskassa. Sådana avgifter betalas<br>inte heller av den som för någon<br>del av samma år uppburit hel<br>förtidspension enligt lagen om<br>allmän försäkring eller för hela<br>året uppburit hel ålderspension<br>enligt nämnda lag.</p>
<p>Tilläggspensionsavgift betalas<br>inte för det år då den försäkrade<br>avlidit. Sådan avgift betalas inte<br>heller då den försäkrade for hela<br>året uppburit hel ålderspension<br>enligt lagen om allmän försäkring.<br></p>
<p>ringskassa, utom för det fall att<br>detta berott på att den försäkrade<br>inte uppnått den ålder som enligt<br>1 kap. 4 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring krävs för<br>inskrivning hos allmän försäk-<br>ringskassa. Sådana avgifter betalas<br>inte heller av den som för någon<br>del av samma år uppburit hel<br>förtidspension enligt lagen om<br>allmän försäkring eller för hela<br>året uppburit hel ålderspension<br>enligt nämnda lag.</p>
<p>Ålderspensionsavgift betalas inte<br>för det år då den försäkrade avlidit.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Avgift betalas inte då avgiftsunderlaget understiger 1 000 kronor.</p>
<p>Grunden för beräkning av avgift<br>enligt 1 § 1, 5 och 6 utgörs av in-<br>komst av annat förvärvsarbete som<br>avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.<br>Med inkomst av annat förvärvs-<br>arbete enligt 3 kap. 2 £ och 2 a §<br>lagen om allmän försäkring skall<br>även likställas andra skattepliktiga<br>förmåner än pengar.</p>
<p>Grunden för beräkning av avgift<br>enligt 1 § 2-4 utgörs av inkomst<br>av annat förvärvsarbete som avses<br>i 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring.</p>
<p>Grunden för beräkning av avgift<br>enligt 1 § 1 och 4-6 utgörs av in-<br>komst av annat förvärvsarbete som<br>avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.<br>Med inkomst av annat förvärvs-<br>arbete enligt 3 kap. 2 och 2 a<br>lagen om allmän försäkring skall<br>även likställas andra skattepliktiga<br>förmåner än pengar.</p>
<p>Grunden för beräkning av avgift<br>enligt 1 § 2 och 3 utgörs av in-<br>komst av annat förvärvsarbete som<br>avses i 2 kap. 6 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<h4>5 §<sup>12</sup></h4>
<p>Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning för<br>arbete för någon annans räkning, om ersättningen från denne under året<br>inte uppgått till 1 000 kronor. Vad nu sagts gäller dock inte om ersätt-<br>ningen utgör inkomst av näringsverksamhet.</p>
<p><sup>11</sup> Senaste lydelse 1996:1066.</p>
<p><sup>12</sup> Senaste lydelse 1990:658.</p>
<p>98</p>
<p>Vid bestämmande av avgifts-<br>underlaget skall vidare bortses från<br>inkomst som avses i 11 kap. 3 §<br>första stycket d) lagen om allmän<br>försäkring.</p>
<p>Vid beräkningen av inkomst av<br>annat förvärvsarbete gäller i till-<br>lämpliga delar bestämmelserna i<br>11 kap. 4 § lagen om allmän för-<br>säkring.</p>
<p>Vid bestämmande av avgifts-<br>underlaget skall vidare bortses från<br>inkomst som avses i 2 kap. 6 §<br>första stycket 4 lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Vid beräkningen av inkomst av<br>annat förvärvsarbete gäller i till-<br>lämpliga delar bestämmelserna i 2,<br>13 och 15 kap. lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h4>5a§*</h4>
<p>Vid beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 procent av av-<br>giftsunderlaget beräknat enligt 4 § första stycket, dock högst med<br>9 000 kronor per år. Om den försäkrade under året även betalat ut lön<br>eller annan förmån till arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag<br>från arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap. 5 a §, får dock avdrag från<br>egenavgiftema medges högst med ett så stort belopp att det sammanlagda<br>avdraget från egenavgiftema och arbetsgivaravgifterna inte överstiger<br>42 600 kronor per år.</p>
<p>Om den försäkrade är delägare i ett handelsbolag får det sammanlagda<br>avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till handelsbolagets in-<br>komster för samtliga delägare i handelsbolaget inte överstiga<br>42 600 kronor per år. Avdraget fördelas mellan delägarna i proportion till<br>hur den skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan<br>dem. Kan en eller flera av delägarna helt eller delvis inte utnyttja av-<br>draget får resterande avdrag fördelas mellan övriga delägare på mot-<br>svarande sätt. Om handelsbolaget under året även betalat ut lön eller an-<br>nan förmån till arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag från ar-<br>betsgivaravgifterna enligt 2 kap. 5 a §, skall delägarna medges avdrag<br>från egenavgiftema högst med så stort belopp att delägarnas samman-<br>lagda avdrag från de egenavgifter som är hänförliga till inkomsten från<br>handelsbolaget och handelsbolagets avdrag från arbetsgivaravgifterna<br>inte överstiger 42 600 kronor per år.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket<br>skall i angiven ordning avse ar-<br>betsmarknadsavgiften, sjukförsäk-<br>ringsavgiften, arbetsskadeavgiften,<br>folkpensionsavgiften, delpensions-<br>avgiften och tilläggspensionsav-<br>giften.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket<br>skall i angiven ordning avse ar-<br>betsmarknadsavgiften, sjukförsäk-<br>ringsavgiften, arbetsskadeavgiften,<br>efterlevandepensionsavgiften och<br>föräldraförsäkringsavgiften.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:437.</p>
<p>99</p>
<p>4 kap.</p>
<h4>1 §'</h4>
<p>Sjukförsäkringsavgifter förs till staten för finansiering av</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>1. kostnader för ersättning för<br>sjukvård m.m. enligt 2 kap., sjuk-<br>penning m.m. enligt 3 kwp.,föräld-<br>rapenningförmåner enligt 4 kap.,<br>folkpension i form av förtidspen-<br>sion enligt 7 kap. och rehabilite-<br>ringsersättning m.m. enligt 22 kap.<br>lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring samt pensionstillskott till för-<br>tidspension enligt lagen (1969:205)<br>om pensionstillskott,</p>
<p>2. kostnader enligt lagen<br>(1974:525) om ersättning för viss<br>födelsekontrollerande verksamhet<br>m.m.,</p>
<p>3. kostnader för förmåner enligt<br>lagen (1996:1150) om högkost-<br>nadsskydd vid köp av läkemedel<br>m.m.,</p>
<p>4. Centrala studiestödsnämndens<br>kostnader med anledning av att<br>sådana studielån som belöper på<br>en studerandes sjukperiod enligt<br>studiestödslagen (1973:349) inte<br>skall återbetalas,</p>
<p>5. vissa av de allmänna försäk-<br>ringskassornas förvaltningskostna-<br>der,</p>
<p>6. kostnader enligt lagen<br>(1988:1465) om ersättning och<br>ledighet för närståendevård,</p>
<p>7. den allmänna försäkringens<br>kostnader enligt lagen (1991:1047)<br>om sjuklön.</p>
<p>1. kostnader för sjukpenning<br>m.m. enligt 3 kap., folkpension i<br>form av förtidspension enligt<br>7 kap. för personer som har rätt<br>till tilläggspension i form av för-<br>tidspension enligt 13 kap., tilläggs-<br>pension i form av förtidspension<br>enligt 13 kap. och rehabilite-<br>ringsersättning m.m. enligt 22 kap.,<br>allt enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring,</p>
<p>2. Centrala studiestödsnämndens<br>kostnader med anledning av att<br>sådana studielån som belöper på<br>en studerandes sjukperiod enligt<br>studiestödslagen (1973:349) inte<br>skall återbetalas,</p>
<p>3. vissa av de allmänna försäk-<br>ringskassornas förvaltningskostna-<br>der,</p>
<p>4. kostnader enligt lagen<br>(1988:1465) om ersättning och<br>ledighet för närståendevård,</p>
<p>5. den allmänna försäkringens<br>kostnader enligt lagen (1991:1047)<br>om sjuklön och</p>
<p>6. statliga ålderspensionsav-<br>gifter enligt lagen (1998:000) om<br>statlig ålderspensionsavgift som<br>belöper på förmåner som finansie-<br>ras med sjukförsäkringsavgiften.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Folkpensionsavgifter förs till Efterlevandepensionsavgifter förs<br>staten som bidrag till finansie- till staten för finansiering av<br>ringen av folkpensioneringen enligt folkpension i form av efterlevan-</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:938.</p>
<p>100</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p></td><td>
<p>depension enligt 8 kap. lagen Prop. 1997/98:151<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>och tilläggspension i form av<br>efterlevandepension enligt 14 kap.<br>samma lag, änkepension enligt<br>övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen om<br>allmän försäkring samt kostnader<br>för förvaltning av efterlevande-<br>pension och änkepension.</p></td></tr>
</table>
<p>3 §<sup>2</sup></p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Av influtna tilläggspensionsav-<br>gifter förs 7 procent till staten och<br>22,4 procent placeras på konto hos<br>Riksgäldskontoret. Återstoden förs<br>till en fond, benämnd Allmänna<br>P ensionsfonden med vars<br>tillgångar kostnaderna för försäk-<br>ringen för tilläggspension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring skall täckas. Fonden för-<br>valtas enligt grunder som riks-<br>dagen fastställer särskilt.</p></td><td>
<p>Fördelningen av influtna</p>
<p>ålderspensionsavgifter skall göras<br>enligt följande. Den andel som<br>beräknas utgöra avgifter för in-<br>komster som överstiger 8,06 för-<br>höjda prisbasbelopp enligt 1 kap.<br>6 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring förs till staten. Den an-<br>del som beräknas motsvara pen-<br>sionsrätt för premiepension för<br>samma år förs till Riksgäldskon-<br>toret för tillfällig förvaltning. Åter-<br>stoden förs till A limänna pen-<br>sionsfonden med vars till-<br>gångar kostnaderna för försäk-<br>ringen för inkomstpension och<br>tilläggspension enligt lagen</p>
<p>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension och tilläggspension<br>i form av ålderspension enligt<br>lagen om allmän försäkring skall<br>täckas.</p>
<p>Regeringen skall för varje år<br>fastställa de andelar som anges i<br>första stycket efter förslag från<br>Riksförsäkringsverket. Skillnaden<br>mellan beräknade belopp och de<br>belopp som slutligt framräknas för<br>det aktuella året skall regleras vid<br>en kommande överföring.</p>
<p>Medel som regleras gentemot<br>staten skall beräknas med sådan<br>ränta som anges i 19 kap. 3 §<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>och medel som regleras gentemot<br>Riksgäldskontoret med sådan av-</p></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:938.</p>
<p>101</p>
<p>kastning som anges i 8 kap. 1 § Prop. 1997/98:151<br>första stycket lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Delpensionsavgifter förs till en<br>fond, benämnd delpensionsfonden,<br>med vars tillgångar kostnaderna<br>för pensioner enligt lagen (1979:84)<br>om delpensionsförsäkring och<br>motsvarande äldre bestämmelser<br>skall täckas. Fonden förvaltas<br>enligt grunder som riksdagen<br>fastställer särskilt.</p>
<p>Arbetsskadeavgifter förs till en<br>fond, benämnd Arbetsskadefonden,<br>med vars tillgångar kostnaderna<br>för ersättningar enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring och motsvarande äldre be-<br>stämmelser samt förvaltningskost-<br>nader skall täckas. Fonden för-<br>valtas enligt grunder som riks-<br>dagen fastställer särskilt.</p>
<h4>§</h4>
<p>Föräldraförsäkringsavgifter förs<br>till staten för finansiering av för-<br>äldrapenningförmåner enligt 4 kap.<br>lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring, kostnader för förvalt-<br>ning av föräldrapenningförmåner<br>och för finansiering av statliga<br>ålderspensionsavgifter enligt lagen<br>(1998:000) om statlig ålders-<br>pensionsavgift som belöper på<br>sådana förmåner.</p>
<h4>§<sup>3</sup></h4>
<p>Arbetsskadeavgifter förs till<br>staten för finansiering av ersätt-<br>ningar enligt lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring och mot-<br>svarande äldre bestämmelser, kost-<br>nader för förvaltning av sådana<br>ersättningar och för finansiering<br>av statliga ålderspensionsavgifter<br>enligt lagen (1998:000) om statlig<br>ålderspensionsavgift som belöper<br>på ersättningar som finansieras<br>med arbetsskadeavgifter.</p>
<h4>7§<sup>4</sup></h4>
<p>Arbetsmarknadsavgifter förs till staten för finansiering av</p>
<p>1. arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsför-<br>säkring,</p>
<p>2. kostnader för tillsyn av ar-<br>betslöshetskassornas utbetalning av<br>arbetslöshetsersättning enligt lagen<br>(1997:239) om arbetslöshetskassor,<br>och</p>
<p>3. utbildningsbidrag till sådan<br>deltagare i arbetsmarknadsutbild-<br>ning enligt förordningen (1987:406)<br>om arbetsmarknadsutbildning eller<br>yrkesinriktad rehabilitering enligt<br>förordningen (1987:405) om den</p>
<p>2. kostnader för tillsyn av ar-<br>betslöshetskassornas utbetalning av<br>arbetslöshetsersättning enligt lagen<br>(1997:239) om arbetslöshetskassor,</p>
<p>3. utbildningsbidrag i form av<br>dagpenning till deltagare i arbets-<br>marknadsutbildning, yrkesinriktad<br>rehabilitering eller sådan verk-<br>samhet för ungdomar mellan 20<br>och 24 år som anordnas av en</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:240.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:249.</p>
<p>102</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>arbetsmarknadspolitiska verksam-<br>heten som uppfyller villkoren för<br>inkomstrelaterad ersättning enligt<br>lagen om arbetslöshetsförsäkring.</p></td><td>
<p>kommun, under förutsättning att Prop. 1997/98:151<br>deltagarna uppfyller villkoren för<br>inkomstrelaterad ersättning enligt<br>lagen om arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>4. kostnader enligt lönegaranti-<br>lagen (1992:497) och</p>
<p>5. statliga ålderspensionsavgifter<br>enligt lagen (1998:000) om statlig<br>ålderspensionsavgift som belöper<br>på förmåner som finansieras med<br>arbetsmarknadsavgifter.</p></td></tr>
</table>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 1, 4 och 5 §§ tillämpas i fråga om<br>avgiftspliktig ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 1999.</p>
<p>3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 1 och 3 §§ tillämpas på inkomster<br>som uppbärs från och med den 1 januari 1999. Omfattar beskattningsåret<br>tid såväl före som efter utgången av år 1998 skall, om den försäkrade inte<br>visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till<br>tiden efter utgången av år 1998 som svarar mot förhållandet mellan den<br>del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskatt-<br>ningsåret.</p>
<p>4. Äldre bestämmelser i 2 kap. 4 § första stycket 2 och 5 § andra<br>stycket samt i 3 kap. 3 § första stycket gäller fortfarande för personer som<br>är födda 1937 eller tidigare.</p>
<p>5. Under år 1999 skall influtna ålderspensionsavgifter enligt 4 kap. 3 §<br>fördelas på så sätt att 7 procent förs till staten och 32 procent placeras på<br>konto hos Riksgäldskontoret. Återstoden förs till Allmänna pen-<br>sionsfonden.</p>
<p>6. Riksförsäkringsverket skall för åren 1995-1997 beräkna framkomna<br>skillnader mellan gjorda överföringar och ett belopp som motsvarar<br>summan av fastställda pensionsrätter för premiepension för dessa år.<br>Reglering av framkomna skillnader skall göras senast i juni 1999. Sådan<br>reglering avseende år 1998 skall göras senast i april 2000.</p>
<p>7. Under åren 1999 och 2000 skall vad som i 4 kap. 3 § sägs om vilka<br>kostnader tillgångarna i den Allmänna pensionsfonden skall täcka också<br>avse folkpension i form av ålderspension enligt 6 kap. lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring till personer som har rätt till tilläggspension i form<br>av ålderspension enligt 12 kap. samma lag samt kostnader för förvaltning<br>av sådan folkpension.</p>
<p>8. Har regeringen före utgången av år 1998 ingått överenskommelse<br>med främmande makt avseende folk- och tilläggspension utgör vid<br>tillämpningen av överenskommelsen från och med den 1 januari 1999<br>fem procentenheter av sjukförsäkringsavgiften finansiering av sådan<br>pension.</p>
<p>103</p>
<p>2.8</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om<br>allmän pensionsavgift</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2-4 och 6 §§ lagen (1994:1744) om allmän<br>pensionsavgift<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Den som uppbär sådan inkomst<br>som avses i 3 § skall på avgifts-<br>underlaget för varje år betala all-<br>män pensionsavgift med 6,95 pro-<br>cent</p>
<p>Avgiften avrundas till närmast<br>hela hundratal kronor. Avgift som<br>slutar på 50 kronor avrundas till<br>närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Avgiften beräknas på sådan in-<br>komst av anställning som avses i<br>11 kap. 2 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och sådan in-<br>komst av annat förvärvsarbete som<br>avses i 11 kap. 3 § nämnda lag om<br>den enskilde är skattskyldig för<br>inkomsten enligt kommunal-<br>skattelagen (1928:370). Inkomst<br>av anställning och inkomst av an-<br>nat förvärvsarbete skall därvid var<br>för sig avrundas till närmast lägre<br>hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av an-<br>ställning skall avdrag göras för<br>kostnader som arbetstagaren haft<br>att bestrida i innehavd anställning,<br>i den mån kostnaderna, minskade<br>med erhållen kostnadsersättning,<br>överstiger ettusen kronor.</p>
<p>Avgiften beräknas på summan<br>av inkomsterna till den del sum-<br>man inte överstiger sju och en halv<br>gånger det förhöjda basbeloppet<br>som anges i 1 kap. 6 § lagen om<br>allmän försäkring.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Den som uppbär sådan inkomst<br>som avses i 3 § skall på avgifts-<br>underlaget för vaije år betala all-<br>män pensionsavgift med 6,95 pro-<br>cent.</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>Avgiften beräknas dels på sådan<br>inkomst av anställning som avses i<br>2 kap. lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension, dels<br>på sådan inkomst av annat för-<br>värvsarbete som avses i 2 kap.<br>nämnda lag om den enskilde är<br>skattskyldig för inkomsten enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370).<br>Inkomst av anställning och in-<br>komst av annat förvärvsarbete<br>skall därvid var för sig avrundas<br>till närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av an-<br>ställning skall avdrag göras för<br>kostnader som arbetstagaren har<br>haft i arbetet i den utsträckning<br>kostnaderna, minskade med er-<br>hållen kostnadsersättning, över-<br>stiger ettusen kronor.</p>
<p>Vid beräkning av avgiften bort-<br>ses från inkomst av anställning<br>och inkomst av annat förvärvs-<br>arbete till den del summan av in-<br>komsterna överstiger 8,06 gånger<br>det förhöjda prisbasbeloppet som</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.</p>
<p>2</p>
<p>Senaste lydelse 1997:936. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:936.<br></p>
<p>104</p>
<p>anges i 1 kap. 6§ (1962:381) Prop. 1997/98:151<br>lagen om allmän försäkring. Där-<br>vid skall i första hand bortses från<br>inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Avgiften avrundas till närmast</p>
<p>hela hundratal kronor. Avgift som</p>
<p>slutar på 50 kronor avrundas till<br>närmast lägre hundratal kronor.</p>
<h4>4 §<sup>4</sup></h4>
<p>Avgift skall inte betalas av den<br>som vid årets ingång har fyllt<br>65 år.</p>
<p>Avgift skall inte heller betalas<br>av den som har sådana inkomster<br>som avses i 3 §, om inkomsterna<br>understiger 24 procent av det vid<br>årets ingång gällande basbeloppet<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>Avgift skall inte betalas av den<br>som har sådana inkomster som<br>avses i 3 §, om inkomsterna under-<br>stiger 24 procent av det för året<br>gällande prisbasbeloppet enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p>
<p>Avgiften används till finansie-<br>ring av försäkringen för tilläggs-<br>pension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p>
<h4>6§<sup>5</sup></h4>
<p>Avgiften används till finansie-<br>ring av försäkringen för inkomst-<br>pension och tilläggspension enligt<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension och tilläggs-<br>pension z form av ålderspension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>Avgiften förs till Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången vid 2000 års taxering.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna tillämpas på avgiftspliktig inkomst som<br>uppbärs från och med den 1 januari 1999.</p>
<p>3. Den äldre bestämmelsen i 4 § första stycket gäller fortfarande för<br>avgiftspliktiga som är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>4. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år<br>1998 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskatt-<br>ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1998<br>som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som in-<br>faller under denna tid och hela beskattningsåret.</p>
<p>5. Under åren 1999 och 2000 används avgiften även för finansiering av<br>folkpension i form av ålderspension enligt 6 kap. lagen (1962:381) om</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:936. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1997:936.</p>
<p>105</p>
<p>allmän försäkring till personer som har rätt till tilläggspension i form av Prop. 1997/98:151<br>ålderspension enligt 12 kap. samma lag samt kostnader för förvaltning av<br>sådan folkpension.</p>
<p>106</p>
<p>2.9</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen Prop. 1997/98:151<br>(1997:483)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 16 kap. 12 §, 22 kap. 1 och 12 §§ samt ru-<br>briken närmast före 16 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>16 kap.</h4>
<p>Tilläggspensionsavgift Ålderspensionsavgift och</p>
<p>allmän pensionsavgift</p>
<p>Vid tillgodoräkning av pen-<br>sionspoäng enligt 11 kap. 6 §<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring skall beräkningen av hur<br>stor del av tilläggspensionsav-<br>giften som den skattskyldige har<br>betalat göras enligt följande.</p>
<p>Om betald preliminär skatt är<br>minst lika stor som den slutliga<br>skatten anses hela avgiften vara<br>betald. Om betald preliminär skatt<br>understiger den slutliga skatten<br>anses så stor del av det betalda<br>beloppet avse avgift som mot-<br>svarar hela avgiftens andel av den<br>slutliga skatten. Samtliga betal-<br>ningar som görs under inkomståret<br>och fram till tidpunkten för debite-<br>ring av slutlig skatt enligt det<br>grundläggande beslutet om sådan<br>skatt skall beaktas.</p>
<p>Belopp som betalas efter den<br>debitering som avses i andra<br>stycket men före utgången av juni<br>månad året efter taxeringsåret an-<br>ses som betalning av obetald avgift<br>till samma kvotdel som obetald<br>avgift utgör av den skattskyldiges<br>sammanlagda skuld vid den tid-<br>punkt då betalningen görs. Det-<br>samma gäller om avgiften debite-<br>rats på ett annat sätt än genom ett<br>grundläggande beslut om slutlig<br>skatt i fråga om belopp som be-<br></p>
<p>12 §</p>
<p>Vid beräkning av pensionsrätt<br>och pensionspoäng enligt 4 kap.<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension skall be-<br>räkningen av hur stor del av<br>ålderspensionsavgiften och den<br>allmänna pensionsavgiften som<br>den skattskyldige har betalat göras<br>enligt följande.</p>
<p>Om betald preliminär skatt är<br>minst lika stor som den slutliga<br>skatten anses avgifterna vara till<br>fullo betalda. Om betald prelimi-<br>när skatt understiger den slutliga<br>skatten anses så stor del av det<br>betalda beloppet avse avgifter som<br>motsvarar avgifternas andel av den<br>slutliga skatten. Samtliga betal-<br>ningar som görs under inkomståret<br>och fram till tidpunkten för debite-<br>ring av slutlig skatt enligt det<br>grundläggande beslutet om sådan<br>skatt skall beaktas.</p>
<p>Belopp som betalas efter den<br>debitering som avses i andra<br>stycket men före utgången av juni<br>månad året efter taxeringsåret an-<br>ses som betalning av obetalda av-<br>gifter till samma kvotdel som de<br>obetalda avgifterna utgör av den<br>skattskyldiges sammanlagda skuld<br>vid den tidpunkt då betalningen<br>görs. Detsamma gäller om av-<br>gifterna debiterats på ett annat sätt<br>än genom ett grundläggande beslut<br>om slutlig skatt i fråga om belopp</p>
<p>107</p>
<p>talas före utgången av fjärde<br>månaden efter den månad då<br>skatten debiterades.</p>
<p>Om avgiften för visst inkomstår<br>sätts ned anses det belopp som har<br>betalats ändå vara det som räknats<br>fram enligt andra och tredje<br>styckena.</p>
<p>Avgift som inte har betalats en-<br>ligt tredje stycket tas inte ut.<br></p>
<p>som betalas före utgången av<br>ljärde månaden efter den månad då<br>skatten debiterades.</p>
<p>Om avgifterna för visst in-<br>komstår sätts ned anses det belopp<br>som har betalats ändå vara det som<br>räknats fram enligt andra och<br>tredje styckena.</p>
<p>Avgifter som inte har betalats<br>enligt tredje stycket tas inte ut.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h4>22 kap.</h4>
<p>Beslut av skattemyndigheten<br>eller Riksskatteverket får, utom i<br>de fall som avses i 2 §, överklagas<br>hos allmän förvaltningsdomstol av<br>den skattskyldige. Beslut som<br>myndighet fattat enligt 13 kap. 1 §<br>överklagas hos regeringen. Skatte-<br>myndighetens beslut får över-<br>klagas också av Riksskatteverket.</p>
<p>Vid överklagande av beslut om<br>avgiftsunderlag för egenavgifter<br>gäller 11—13 §§ lagen (1959:551)<br>om beräkning av pensionsgrun-<br>dande inkomst enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<h4>1§</h4>
<p>Beslut av skattemyndigheten<br>eller Riksskatteverket får, utom i<br>de fall som avses i 2 §, överklagas<br>hos allmän förvaltningsdomstol av<br>den skattskyldige. Beslut som<br>myndighet fattat enligt 13 kap. 1 §<br>överklagas hos regeringen. Skatte-<br>myndighetens beslut får, utom i de<br>fall som avses i andra stycket,<br>överklagas också av Riksskatte-<br>verket.</p>
<p>Skattemyndighetens beslut om<br>avgiftsunderlag för egenavgifter<br>får överklagas också av Riksför-<br>säkringsverket. Vad som sägs i<br>denna lag om överklagande av<br>Riksskatteverket skall då i stället<br>gälla Riksförsäkringsverket. Vid<br>sådant överklagande gäller dess-<br>utom 13 kap. 22 § första och tredje<br>styckena lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<p>I fråga om överklagande av läns-<br>rättens eller kammarrättens beslut<br>om avgiftsunderlag för egenav-<br>gifter gäller 12 och 13 §§ lagen<br>(1959:551) om beräkning av pen-<br>sionsgrundande inkomst enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p>
<p>12 §</p>
<p>I fråga om överklagande av läns-<br>rättens eller kammarrättens beslut<br>om avgiftsunderlag för egenav-<br>gifter gäller 13 kap. 22 § första och<br>tredje styckena lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>108</p>
<p>2.10</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen Prop. 1997/98:151<br>(1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 46 § 1 mom., 48 § 2 mom., punkt 19 av an-<br>visningarna till 23 §, punkt 7 av anvisningarna till 33 § och punkt 6 av<br>anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 mom.<sup>1</sup> Avdrag får efter yrkan-<br>de av den skattskyldige och med<br>de begränsningar som anges i<br>andra-fjärde styckena, göras för<br>underskott av förvärvskälla som är<br>hänförlig till aktiv näringsverk-<br>samhet enligt 11 kap. 3 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<h4>46 §</h4>
<p>1 mom. Avdrag får efter yrkande<br>av den skattskyldige och med de<br>begränsningar som anges i andra-<br>fjärde styckena, göras för under-<br>skott av förvärvskälla som är hän-<br>förlig till aktiv näringsverksamhet<br>enligt 2 kap. 6 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Avdrag får göras med högst 100 000 kronor för underskott avseende<br>det beskattningsår då den skattskyldige började bedriva förvärvskällan<br>(startåret) och för vart och ett av de fyra närmast följande beskatt-<br>ningsåren. För underskott som ett visst år överstiger 100 000 kr medges<br>inte avdrag enligt denna lag. Om förvärvskällan övergått till den skatt-<br>skyldige från någon sådan närstående som avses i punkt 14 av anvisning-<br>arna till 32 §, får avdrag göras endast om den närstående hade varit be-<br>rättigad till avdrag om han fortsatt att driva verksamheten. Sistnämnda<br>begränsning gäller dock inte om övergången skett genom köp, byte eller<br>därmed jämförligt förvärv från förälder eller far- eller morförälder.</p>
<p>Avdrag medges inte</p>
<p>1. skattskyldig som någon gång under de fem beskattningsår som när-<br>mast föregått startåret direkt eller indirekt bedrivit likartad verksamhet,</p>
<p>2. för underskott som belöper på kommanditdelägare eller sådan del-<br>ägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget för-<br>behållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser i vidare mån än<br>vad som anges i 18 § tredje stycket eller</p>
<p>3. i den mån avdrag för underskottet medgetts enligt 3 § 13 mom., 25 §<br>10 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>eller</p>
<p>4. för underskott i förvärvskälla i vilken ingår fastighet som på ägarens<br>begäran räknas som näringsfastighet enligt 5 § sjunde stycket.</p>
<p>I fråga om förvärvskälla som uteslutande eller så gott som uteslutande<br>avser litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet får avdrag<br>göras utan beloppsbegränsning och även efter den i andra stycket angivna<br>tiden. Härvid gäller följande. Avdrag får med iakttagande av föreskrifter-<br>na i tredje stycket 2 och 3 göras i den mån underskottet överstiger avdrag<br>för underskott från närmast föregående beskattningsår. Ett villkor för</p>
<p>Senaste lydelse 1995:1624.<br></p>
<p>109</p>
<p>avdrag är dock att den skattskyldige under den period som omfattas av<br>beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattningsåren redo-<br>visat intäkter från verksamheten av någon betydenhet. Härvid beaktas<br>även intäkter som hänförs till inkomstslaget tjänst.</p>
<h4>48 §</h4>
<p>2 mom.<sup>2</sup> Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under<br>hela beskattningsåret, har rätt till kommunalt grundavdrag enligt följande.</p>
<p>Grundavdraget uppgår till 0,24 bas-<br>belopp för taxerad inkomst som<br>inte överstiger 1,86 basbelopp. För<br>taxerad inkomst som överstiger<br>1,86 men inte 3,04 basbelopp upp-<br>går grundavdraget till 0,24 basbe-<br>lopp ökat med 25 procent av det<br>belopp varmed den taxerade in-<br>komsten överstiger 1,86 men inte<br>2,89 basbelopp. För taxerad inkomst<br>som överstiger 3,04 basbelopp<br>uppgår grundavdraget till det belopp<br>som enligt föregående mening ut-<br>går vid en taxerad inkomst på 3,04<br>basbelopp minskat med 10 procent<br>av det belopp varmed den taxerade<br>inkomsten överstiger 3,04 bas-<br>belopp, dock lägst till 0,24 bas-<br>belopp.</p>
<p>Med basbelopp avses basbelop-<br>pet enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring för året före<br>taxeringsåret.</p>
<p>Grundavdraget får inte överstiga<br>den skattskyldiges inkomst av nä-<br>ringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 11 kap.<br>3 § lagen om allmän försäkring<br>och tjänst minskad med avdrag<br>som avses i 46 §. I inkomst av<br>tjänst inräknas därvid inte intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i. Som avdrag enligt<br>46 § räknas därvid inte avdrag som<br>på grund av dispens enligt punkt 6<br>ljärde stycket av anvisningarna till<br>46 § grundas på inkomst av passiv<br>näringsverksamhet eller intäkt som</p>
<p>Grundavdraget uppgår till 0,24 pris-<br>basbelopp för taxerad inkomst som<br>inte överstiger 1,86 prisbasbelopp.<br>För taxerad inkomst som över-<br>stiger 1,86 men inte 3,04 pris-<br>basbelopp uppgår grundavdraget<br>till 0,24 prisbasbelopp ökat med<br>25 procent av det belopp varmed<br>den taxerade inkomsten överstiger<br>1,86 men inte 2,89 prisbasbelopp.<br>För taxerad inkomst som över-<br>stiger 3,04 prisbasbelopp uppgår<br>grundavdraget till det belopp som<br>enligt föregående mening utgår vid<br>en taxerad inkomst på 3,04 pris-<br>basbelopp minskat med 10 procent<br>av det belopp varmed den taxerade<br>inkomsten överstiger 3,04 prisbas-<br>belopp, dock lägst till 0,24 pris-<br>basbelopp.</p>
<p>Med prisbasbelopp avses pris-<br>basbeloppet enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring för året före<br>taxeringsåret.</p>
<p>Grundavdraget får inte överstiga<br>den skattskyldiges inkomst av nä-<br>ringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 2 kap.<br>6 § lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension och tjänst<br>minskad med avdrag som avses i<br>46 §. I inkomst av tjänst inräknas<br>därvid inte intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i. Som<br>avdrag enligt 46 § räknas därvid<br>inte avdrag som på grund av<br>dispens enligt punkt 6 fjärde<br>stycket av anvisningarna till 46 §<br>grundas på inkomst av passiv nä-</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1331.</p>
<p>110</p>
<p>avses i 32 § 1 mom. första stycket ringsverksamhet eller intäkt som Prop. 1997/98:151<br>h. avses i 32 § 1 mom. första stycket</p>
<p>h.</p>
<p>Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>Anvisningar<br>till 23 §</p>
<p>19.<sup>3</sup> Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till näringsverksamhet.</p>
<p>Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att<br>täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverk-<br>samhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jord-<br>bruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall<br>ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskatt-<br>ningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljande<br>beskattningsår.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar<br>den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med</p>
<p>1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av anvis-<br>ningarna till 22 §,</p>
<p>2) intäkt som är att hänföra till<br>inkomst av anställning enligt 11 kap.<br>2 § första stycket lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket får<br>uppgå till högst 25 procent av<br>underlaget, beräknat enligt tredje<br>stycket. I fråga om sådana in-<br>komster som avses i 2 § lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster får<br>dock avdraget uppgå till högst<br>20 procent.</p>
<p>2) intäkt som är att hänföra till<br>inkomst av anställning enligt<br>2 kap. 3—5, 15 och 16 §§ lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket får<br>uppgå till högst 25 procent av<br>underlaget, beräknat enligt tredje<br>stycket. I fråga om sådana in-<br>komster eller skattskyldiga som<br>avses i 2 § lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster får dock avdraget<br>uppgå till högst 20 procent.</p>
<p>Vad som har sagts i första-ljärde styckena gäller också för en fysisk<br>person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget<br>har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt första<br>och andra styckena skall därvid göras av delägaren.</p>
<p>Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en med-<br>hjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den<br>andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt<br>för envar av makarna.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:950.</p>
<p>111</p>
<p>Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid själv- Prop. 1997/98:151<br>deklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna skall<br>lämnas på blankett enligt fastställt formulär.</p>
<p>till</p>
<p>7.<sup>4</sup> Avdrag medges för påförda<br>egenavgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter i den mån av-<br>gifterna hänför sig till sådan intäkt<br>av tjänst som enligt 11 kap. 3 §<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring utgör inkomst av annat<br>förvärvsarbete.</p>
<p>33 §</p>
<p>7. Avdrag medges för påförda<br>egenavgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter i den mån av-<br>gifterna hänför sig till sådan intäkt<br>av tjänst som enligt 2 kap. 6 §<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension utgör in-<br>komst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Fran sådan intäkt av tjänst medges dessutom avdrag med 25 procent<br>eller, om den skattskyldige vid ingången av året före taxeringsåret fyllt<br>65 år eller inte fyllt 65 år men under hela året uppburit hel ålderspension<br>eller avlidit under året före taxeringsåret, med 20 procent av ett underlag<br>beräknat enligt nästa stycke. Medgivet avdrag skall återföras till beskatt-</p>
<p>ning nästföljande beskattningsår.</p>
<p>Underlaget utgörs av sådan in-<br>täkt av tjänst som avses i första<br>stycket minskad med andra från<br>intäkten avdragsgilla kostnader än<br>som avses i föregående stycke och<br>med inkomst som avses i 11 kap.<br>3 f första stycket d lagen om all-<br>män försäkring.</p>
<p>Underlaget utgörs av sådan in-<br>täkt av tjänst som avses i första<br>stycket minskad med andra från<br>intäkten avdragsgilla kostnader än<br>som avses i föregående stycke och<br>med inkomst som avses i 2 kap.<br>6 § första stycket 5 lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<p>till 46 §</p>
<p>6.<sup>5</sup> Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk-<br>ringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen<br>förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äkten-<br>skapsskillnad pågått.</p>
<p>Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pen-</p>
<p>sionssparkonto som avses i punkt 7,</p>
<p>1. den skattskyldiges inkomst av<br>näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 11 kap.<br>3§ lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring före avdrag enligt punkt<br>21 av anvisningarna till 23 §, före<br>avdrag för särskild löneskatt på<br>pensionskostnader enligt punkt 23<br>av anvisningarna till 23 § på sådan<br></p>
<p>inte överstiga summan av</p>
<p>1. den skattskyldiges inkomst av<br>näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 2 kap.<br>6 § lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension före avdrag<br>enligt punkt 21 av anvisningarna<br>till 23 §, före avdrag för särskild<br>löneskatt på pensionskostnader<br>enligt punkt 23 av anvisningarna</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:950.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1996:1331.</p>
<p>112</p>
<p>pensionsförsäkring som avses i<br>denna anvisningspunkt och på<br>sådan inbetalning på pensions-<br>sparkonto som avses i punkt 7 och<br>före avdrag för avsättning för<br>egenavgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter och</p>
<p>till 23 § på sådan pensionsförsäk- Prop. 1997/98:151<br>ring som avses i denna anvis-<br>ningspunkt och på sådan inbetal-<br>ning på pensionssparkonto som<br>avses i punkt 7 och före avdrag för<br>avsättning för egenavgifter enligt<br>lagen (1981:691) om socialavgifter<br>och</p>
<p>2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i.</p>
<p>Avdraget beräknas med hänsyn<br>till storleken av sådan inkomst<br>som avses i 1 och 2 och får uppgå<br>till högst ett belopp som motsvarar<br>hälften av det basbelopp som en-<br>ligt lagen om allmän försäkring<br>bestämts för året närmast före<br>taxeringsåret och dessutom i fråga<br>om</p>
<p>a. inkomst av aktiv näringsverk-<br>samhet till sammanlagt högst<br>25 procent av inkomsten före<br>avdrag enligt punkt 21 av anvis-<br>ningarna till 23 §, före avdrag för<br>särskild löneskatt på pensions-<br>kostnader enligt punkt 23 av<br>anvisningarna till 23 § på sådan<br>pensionsförsäkring som avses i<br>denna anvisningspunkt och på<br>sådan inbetalning på pensions-<br>sparkonto som avses i punkt 7 och<br>före avdrag för avsättning för<br>egenavgifter enligt lagen om<br>socialavgifter till den del den inte<br>överstiger tjugo gånger nämnda<br>basbelopp samt högst 20 procent<br>av den del av nyss nämnda<br>inkomst som överstiger tjugo men<br>inte fyrtio gånger nämnda basbe-<br>lopp,</p>
<p>b. inkomst av anställning om<br>den skattskyldige helt saknar pen-<br>sionsrätt i anställning och inte är<br>anställd i ett aktiebolag eller en<br>ekonomisk förening vari han har<br>sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte<br>stycket av anvisningarna till 23 §</p>
<p>Avdraget beräknas med hänsyn<br>till storleken av sådan inkomst<br>som avses i 1 och 2 och får uppgå<br>till högst ett belopp som motsvarar<br>hälften av det prisbasbelopp som<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring bestämts för året när-<br>mast före taxeringsåret och dess-<br>utom i fråga om</p>
<p>a. inkomst av aktiv näringsverk-<br>samhet till sammanlagt högst<br>25 procent av inkomsten före<br>avdrag enligt punkt 21 av<br>anvisningarna till 23 §, före avdrag<br>för särskild löneskatt på pensions-<br>kostnader enligt punkt 23 av<br>anvisningarna till 23 § på sådan<br>pensionsförsäkring som avses i<br>denna anvisningspunkt och på<br>sådan inbetalning på pensions-<br>sparkonto som avses i punkt 7 och<br>före avdrag för avsättning för<br>egenavgifter enligt lagen om<br>socialavgifter till den del den inte<br>överstiger tjugo gånger nämnda<br>prisbasbelopp samt högst 20 pro-<br>cent av den del av nyss nämnda<br>inkomst som överstiger tjugo men<br>inte fyrtio gånger nämnda pris-<br>basbelopp,</p>
<p>b. inkomst av anställning om<br>den skattskyldige helt saknar pen-<br>sionsrätt i anställning och inte är<br>anställd i ett aktiebolag eller en<br>ekonomisk förening vari han har<br>sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte<br>stycket av anvisningarna till 23 §<br></p>
<p>113</p>
<p>till sammanlagt högst 35 procent<br>av inkomsten till den del den inte<br>överstiger tjugo gånger nämnda<br>basbelopp samt högst 25 procent<br>av den del av inkomsten som över-<br>stiger tjugo men inte trettio gånger<br>nämnda basbelopp eller</p>
<p>c. annan inkomst av tjänst, med<br>bortseende från sådan intäkt som<br>avses i 32 § 1 mom. första stycket<br>h och i, till högst 5 procent av den<br>del av inkomsten som överstiger<br>tio men inte tjugo gånger samma<br>basbelopp. - Avdrag enligt detta<br>stycke beräknas i sin helhet an-<br>tingen på inkomst som skall tas<br>upp till beskattning under beskatt-<br>ningsåret eller på inkomst året<br>närmast dessförinnan. Om den<br>skattskyldige har inkomst av aktiv<br>näringsverksamhet från mer än en<br>förvärvskälla får avdrag beräknat<br>enligt detta stycke inte överstiga<br>det avdrag som kunnat göras om<br>inkomsten varit hänförlig till en<br>och samma förvärvskälla. Har den<br>skattskyldige inkomster som kan<br>grunda rätt till avdrag enligt detta<br>stycke både i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet och som allmänt<br>avdrag skall den del av avdraget<br>som beräknas på ett halvt basbe-<br>lopp fördelas efter respektive av-<br>dragsgrundande inkomsts andel av<br>de sammanlagda avdragsgrundan-<br>de inkomsterna.</p>
<p>Om särskilda skäl föreligger får<br>skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att avdrag för avgift för<br>pensionsförsäkring respektive in-<br>betalning på pensionssparkonto får<br>medges med högre belopp än som<br>följer av bestämmelserna i föregå-<br>ende stycke. Därvid skall dock<br>följande gälla. För skattskyldig,<br>som redovisar inkomst som är att<br>anse som inkomst endast av tjänst<br>med bortseende från sådan intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i men som i huvud-<br></p>
<p>till sammanlagt högst 35 procent<br>av inkomsten till den del den inte<br>överstiger tjugo gånger nämnda<br>prisbasbelopp samt högst 25 pro-<br>cent av den del av inkomsten som<br>överstiger tjugo men inte trettio<br>gånger nämnda prisbasbelopp eller</p>
<p>c. annan inkomst av tjänst, med<br>bortseende från sådan intäkt som<br>avses i 32 § 1 mom. första stycket<br>h och i, till högst 5 procent av den<br>del av inkomsten som överstiger<br>tio men inte tjugo gånger samma<br>prisbasbelopp. - Avdrag enligt<br>detta stycke beräknas i sin helhet<br>antingen på inkomst som skall tas<br>upp till beskattning under beskatt-<br>ningsåret eller på inkomst året<br>närmast dessförinnan. Om den<br>skattskyldige har inkomst av aktiv<br>näringsverksamhet från mer än en<br>förvärvskälla får avdrag beräknat<br>enligt detta stycke inte överstiga<br>det avdrag som kunnat göras om<br>inkomsten varit hänförlig till en<br>och samma förvärvskälla. Har den<br>skattskyldige inkomster som kan<br>grunda rätt till avdrag enligt detta<br>stycke både i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet och som allmänt<br>avdrag skall den del av avdraget<br>som beräknas på ett halvt prisbas-<br>belopp fördelas efter respektive<br>avdragsgrundande inkomsts andel<br>av de sammanlagda avdragsgrun-<br>dande inkomsterna.</p>
<p>Om särskilda skäl föreligger får<br>skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att avdrag för avgift för<br>pensionsförsäkring respektive in-<br>betalning på pensionssparkonto får<br>medges med högre belopp än som<br>följer av bestämmelserna i föregå-<br>ende stycke. Därvid skall dock<br>följande gälla. För skattskyldig,<br>som redovisar inkomst som är att<br>anse som inkomst endast av tjänst<br>med bortseende från sådan intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i men som i huvud-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>114</p>
<p>sak saknar pensionsrätt i anställ-<br>ning, får avdrag medges högst med<br>belopp, beräknat som för skatt-<br>skyldig som avses i andra stycket<br>b. Har sådan skattskyldig erhållit<br>särskild ersättning i samband med<br>att anställning upphört och har han<br>ej skaffat sig ett betryggande pen-<br>sionsskydd, får dock avdrag med-<br>ges med högre belopp. Avdrag<br>som avses i de två närmast före-<br>gående meningarna får dock inte<br>beräknas för inkomst som härrör<br>från aktiebolag eller ekonomisk<br>förening vari den skattskyldige har<br>sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte<br>stycket av anvisningarna till 23 §.<br>Har skattskyldig, som - själv eller<br>genom förmedling av juridisk per-<br>son - bedrivit näringsverksamhet,<br>upphört med driften i förvärvs-<br>källan och har han under verksam-<br>hetstiden ej skaffat sig ett be-<br>tryggande pensionsskydd, får av-<br>drag beräknas även på inkomst av<br>kapital som är hänförlig till för-<br>säljning av förvärvskällan före<br>avdraget, på inkomst av passiv<br>näringsverksamhet enligt lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster före<br>avdraget samt på sådan intäkt av<br>tjänst som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h. Avdraget får i<br>detta fall beräknas med beaktande<br>av det antal år den skattskyldige<br>drivit näringsverksamheten, dock<br>högst för tio år. Hänsyn skall vid<br>bedömningen av avdragets storlek<br>tas till den skattskyldiges övriga<br>pensionsskydd och andra möjlig-<br>heter till avdrag för avgift och in-<br>betalning som avses i 46 § 2 mom.<br>första stycket 6 och 7. Avdraget<br>får dock inte överstiga ett belopp<br>som för varje år som driften pågått<br>motsvarar tio gånger det basbe-<br>lopp som enligt lagen om allmän<br>försäkring bestämts för det år</p>
<p>sak saknar pensionsrätt i anställ-<br>ning, får avdrag medges högst med<br>belopp, beräknat som för skatt-<br>skyldig som avses i andra stycket<br>b. Har sådan skattskyldig erhållit<br>särskild ersättning i samband med<br>att anställning upphört och har han<br>ej skaffat sig ett betryggande pen-<br>sionsskydd, får dock avdrag med-<br>ges med högre belopp. Avdrag<br>som avses i de två närmast föregå-<br>ende meningarna får dock inte be-<br>räknas för inkomst som härrör från<br>aktiebolag eller ekonomisk före-<br>ning vari den skattskyldige har<br>sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte<br>stycket av anvisningarna till 23 §.<br>Har skattskyldig, som - själv eller<br>genom förmedling av juridisk per-<br>son - bedrivit näringsverksamhet,<br>upphört med driften i förvärvs-<br>källan och har han under verksam-<br>hetstiden ej skaffat sig ett be-<br>tryggande pensionsskydd, får av-<br>drag beräknas även på inkomst av<br>kapital som är hänförlig till för-<br>säljning av förvärvskällan före<br>avdraget, på inkomst av passiv<br>näringsverksamhet enligt lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster före<br>avdraget samt på sådan intäkt av<br>tjänst som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h. Avdraget får i<br>detta fall beräknas med beaktande<br>av det antal år den skattskyldige<br>drivit näringsverksamheten, dock<br>högst för tio år. Hänsyn skall vid<br>bedömningen av avdragets storlek<br>tas till den skattskyldiges övriga<br>pensionsskydd och andra möjlig-<br>heter till avdrag för avgift och in-<br>betalning som avses i 46 § 2 mom.<br>första stycket 6 och 7. Avdraget<br>får dock inte överstiga ett belopp<br>som för vaije år som driften pågått<br>motsvarar tio gånger det prisbas-<br>belopp som enligt lagen om allmän<br>försäkring bestämts för det år<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>115</p>
<p>driften i förvärvskällan upphört<br>och ej heller summan av de belopp<br>som under beskattningsåret redo-<br>visats som inkomst av förvärvs-<br>källan i förekommande fall före<br>avdraget, före avdrag för särskild<br>löneskatt på pensionskostnader<br>enligt punkt 23 av anvisningarna<br>till 23 § på sådan pensionsförsäk-<br>ring som avses i denna anvis-<br>ningspunkt och på sådan inbetal-<br>ning på pensionssparkonto som<br>avses i punkt 7 och före avdrag för<br>avsättning för egenavgifter enligt<br>lagen om socialavgifter och sådan<br>inkomst av kapital som är att hän-<br>föra till vinst med anledning av<br>överlåtelse av förvärvskällan. Har<br>skattemyndigheten enligt punkt 1<br>tredje stycket av anvisningarna till<br>31 § medgivit att dödsbo tar pen-<br>sionsförsäkring, anger skattemyn-<br>digheten det högsta belopp varmed<br>avdrag för avgift för försäkringen<br>får medges. Härvid iakttas i till-<br>lämpliga delar bestämmelserna i<br>detta stycke om avdrag för skatt-<br>skyldig som upphört med driften i<br>en förvärvskälla. Skattemyndig-<br>hetens beslut i fråga som avses i<br>detta stycke får överklagas hos<br>Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p>
<p>driften i förvärvskällan upphört<br>och ej heller summan av de belopp<br>som under beskattningsåret redo-<br>visats som inkomst av förvärvs-<br>källan i förekommande fall före<br>avdraget, före avdrag för särskild<br>löneskatt på pensionskostnader<br>enligt punkt 23 av anvisningarna<br>till 23 § på sådan pensionsförsäk-<br>ring som avses i denna anvis-<br>ningspunkt och på sådan inbetal-<br>ning på pensionssparkonto som<br>avses i punkt 7 och före avdrag för<br>avsättning för egenavgifter enligt<br>lagen om socialavgifter och sådan<br>inkomst av kapital som är att hän-<br>föra till vinst med anledning av<br>överlåtelse av förvärvskällan. Har<br>skattemyndigheten enligt punkt 1<br>tredje stycket av anvisningarna till<br>31 § medgivit att dödsbo tar pen-<br>sionsförsäkring, anger skattemyn-<br>digheten det högsta belopp varmed<br>avdrag för avgift för försäkringen<br>får medges. Härvid iakttas i till-<br>lämpliga delar bestämmelserna i<br>detta stycke om avdrag för skatt-<br>skyldig som upphört med driften i<br>en förvärvskälla. Skattemyndig-<br>hetens beslut i fråga som avses i<br>detta stycke får överklagas hos<br>Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 §<br>2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal-<br>ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i<br>andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det<br>påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp<br>som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år<br>överstiger vad som anges i andra stycket.</p>
<p>Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för av-<br>gift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte<br>med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av in-<br>komster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag,<br>som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det<br>beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får ut-<br>nyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betal-<br>ningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som<br>återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.</p>
<p>116</p>
<p>Om avdrag medges enligt fjärde stycket sjätte meningen på grund av Prop. 1997/98:151<br>att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första<br>hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp mot-<br>svarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp som<br>intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del av-<br>draget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i in-<br>komstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i<br>fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget<br>kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången vid 2000 års taxering.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser i fjärde stycket punkt 19 av anvisningarna till<br>23 § och i andra stycket punkt 7 av anvisningarna till 33 § gäller fort-<br>farande för personer som är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>117</p>
<h3>2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsinkomster<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Särskild löneskatt skall för vaije<br>år betalas till staten med 24,26 pro-<br>cent på</p>
<p>1. lön eller annan ersättning till<br>arbetstagare som vid årets ingång<br>är 65 år eller äldre,</p>
<p>2. ersättning som utfaller enligt<br>kollektivavtalsgrundad avgångs-<br>bidragsförsäkring som tecknas av<br>arbetsgivare till förmån för ar-<br>betstagare,</p>
<p>3. avgångsersättning som an-<br>norledes än på grund av kollektiv-<br>avtalsgrundad avgångsbidragsför-<br>säkring utbetalas av staten, kom-<br>mun eller kommunalförbund som<br>arbetsgivare eller av Svenska<br>Kommunförbundet, Landstings-<br>förbundet, Svenska kyrkans för-<br>samlings- och pastoratsförbund,<br>det för kommunerna och lands-<br>tingen gemensamma organet för<br>administration av personalpension<br>eller Sjukvårdens och social-<br>vårdens planerings- och rationa-<br>liseringsinstitut, under förutsätt-<br>ning att arbetsgivaren tillämpar<br>kommunalt pensionsavtal eller av<br>annan arbetsgivare, under förut-<br>sättning att arbetsgivaren tillämpar<br>kommunalt pensionsavtal och att<br>borgen tecknats i enlighet med vad<br>som anges i punkt 20 e första<br>stycket b av anvisningarna till 23 §<br>kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>4. avgångsersättning som om-<br>fattas av s.k. trygghetsavtal,</p>
<p>5. ersättning som utgår enligt</p>
<h4>1§<sup>2</sup></h4>
<p>Särskild löneskatt skall för vaije<br>år betalas till staten med 18,09 pro-<br>cent på lön eller annan ersättning<br>till arbetstagare som vid årets<br>ingång är 65 år eller äldre och i<br>övrigt med 24,26 procent på</p>
<p>1. ersättning som utfaller enligt<br>kollektivavtalsgrundad avgångs-<br>bidragsförsäkring som tecknas av<br>arbetsgivare till förmån för ar-<br>betstagare,</p>
<p>2. avgångsersättning som an-<br>norledes än på grund av kollektiv-<br>avtalsgrundad avgångsbidragsför-<br>säkring utbetalas av staten, kom-<br>mun eller kommunalförbund som<br>arbetsgivare eller av Svenska<br>Kommunförbundet, Landstings-<br>förbundet, Svenska kyrkans för-<br>samlings- och pastoratsförbund,<br>det för kommunerna och lands-<br>tingen gemensamma organet för<br>administration av personalpension<br>eller Sjukvårdens och social-<br>vårdens planerings- och rationa-<br>liseringsinstitut, under förutsätt-<br>ning att arbetsgivaren tillämpar<br>kommunalt pensionsavtal eller av<br>annan arbetsgivare, under förut-<br>sättning att arbetsgivaren tillämpar<br>kommunalt pensionsavtal och att<br>borgen tecknats i enlighet med vad<br>som anges i punkt 20 e första<br>stycket b av anvisningarna till 23 §<br>kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>3. avgångsersättning som om-<br>fattas av s.k. trygghetsavtal,</p>
<p>4. ersättning som utges enligt</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:940.</p>
<p>118</p>
<p>gruppsjukförsäkring som åtnjuts<br>enligt grunder som fastställts i<br>kollektivavtal mellan arbetsmark-<br>nadens huvudorganisationer till<br>den del ersättningen utgör komp-<br>lement till förtidspension eller till<br>sjukbidrag,</p>
<p>6. ersättning som utgår på grund<br>av ansvarighetsförsäkring som<br>åtnjuts enligt grunder som fast-<br>ställts i kollektivavtal mellan ar-<br>betsmarknadens huvudorganisa-<br>tioner till den del ersättningen ut-<br>går i form av engångsbelopp som<br>inte utgör kompensation för mistad<br>inkomst,</p>
<p>7. bidrag som en arbetsgivare<br>lämnar till en sådan vinstan-<br>delsstiftelse som avses i 3 kap. 2 §<br>andra stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring eller en annan<br>juridisk person med motsvarande<br>ändamål med undantag för bidrag<br>som lämnas till en pensions- eller<br>personalstiftelse enligt lagen<br>(1967:531) om tryggande av pen-<br>sionsutfästelse m.m.<br></p>
<p>gruppsjukförsäkring som åtnjuts<br>enligt grunder som fastställts i<br>kollektivavtal mellan arbetsmark-<br>nadens huvudorganisationer till<br>den del ersättningen utgör komp-<br>lement till förtidspension eller till<br>sjukbidrag,</p>
<p>5. ersättning som utges på<br>grund av ansvarighetsförsäkring<br>som åtnjuts enligt grunder som<br>fastställts i kollektivavtal mellan<br>arbetsmarknadens huvudorganisa-<br>tioner till den del ersättningen ut-<br>ges i form av engångsbelopp som<br>inte utgör kompensation för mistad<br>inkomst,</p>
<p>6. bidrag som en arbetsgivare<br>lämnar till en sådan vinstan-<br>delsstiftelse som avses i 3 kap. 2 §<br>andra stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring eller en annan<br>juridisk person med motsvarande<br>ändamål med undantag för bidrag<br>som lämnas till en pensions- eller<br>personalstiftelse enligt lagen<br>(1967:531) om tryggande av pen-<br>sionsutfästelse m.m.</p>
<p>Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som<br>avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt<br>av tjänst i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund<br>av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de kost-<br>nader som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig enligt<br>denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomstskatt för<br>förmånen.</p>
<p>Vid bestämmande av skatte-<br>underlaget tillämpas bestämmel-<br>serna i 2 kap. 3-5 §§ lagen<br>(1981:691) om socialavgifter med<br>undantag av 4 § första stycket 2<br>och 13.</p>
<p>Vid bestämmande av skatte-<br>underlaget enligt första stycket 6<br>skall bortses från ersättning för<br>arbetsskada som inträffat före ut-<br>gången av juni 1993 om ersätt-<br>ningen avser tid därefter samt från<br>ersättning för arbetsskada som</p>
<p>Vid bestämmande av skatte-<br>underlaget tillämpas bestämmel-<br>serna i 2 kap. 3-5 §§ lagen<br>(1981:691) om socialavgifter med<br>undantag av 4 § första stycket 13<br>och 5 / andra stycket första<br>meningen.</p>
<p>Vid bestämmande av skatte-<br>underlaget enligt första stycket 5<br>skall bortses från ersättning för<br>arbetsskada som inträffat före ut-<br>gången av juni 1993 om ersätt-<br>ningen avser tid därefter samt från<br>ersättning för arbetsskada som<br></p>
<p>119</p>
<p>inträffat före utgången av år 1992<br>om skadan anmälts till allmän för-<br>säkringskassa efter utgången av<br>juni 1993. Detta gäller dock endast<br>ersättning som för en och samme<br>arbetstagare beräknas på lönedelar<br>som inte överstiger sju och en halv<br>gånger basbeloppet enligt 1 kap.<br>6 § lagen om allmän försäkring.</p>
<p>En enskild person eller ett döds-<br>bo skall för varje år till staten be-<br>tala särskild löneskatt med 24,26 pro-<br>cent på inkomst enligt kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) av an-<br>nan näringsverksamhet här i landet<br>än sådan aktiv näringsverksamhet<br>som avses i 11 kap. 3 § första<br>stycket lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring (passiv närings-<br>verksamhet) samt, om den skatt-<br>skyldige före årets början fyllt<br>65 år eller inte fyllt 65 år men<br>under hela året uppburit hel<br>ålderspension eller avlidit under<br>året, på inkomst som avses i 3 kap.<br>4 § andra stycket lagen (1981:691)<br>om socialavgifter samt vidare på<br>ersättning som utgår enligt sådan<br>avtalsgruppsjukförsäkring som<br>avses i punkt 12 av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen<br>eller enligt sådan trygghetsförsäk-<br>ring som avses i nämnda anvis-<br>ningspunkt till den del ersätt-<br>ningen utgår i form av engångs-<br>belopp som inte utgör kompensa-<br>tion för mistad inkomst. Skatt be-<br>räknas inte på sådana inkomster<br>för vilka den skattskyldige skall<br>betala egenavgifter enligt 3 kap.<br>4 § lagen om socialavgifter. Be-<br>dömningen om näringsverksamhet<br>är aktiv eller passiv görs för en<br>förvärvskälla enligt kommunal-<br>skattelagen.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:940.<br></p>
<p>inträffat före utgången av år 1992<br>om skadan anmälts till allmän för-<br>säkringskassa efter utgången av<br>juni 1993. Detta gäller dock endast<br>ersättning som för en och samme<br>arbetstagare beräknas på lönedelar<br>som inte överstiger sju och en halv<br>gånger prisbasbeloppet enligt<br>1 kap. 6 § lagen om allmän försäk-<br>ring.</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>En enskild person eller ett döds-<br>bo skall för vaije år till staten be-<br>tala särskild löneskatt med 24,26 pro-<br>cent på inkomst enligt kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) av an-<br>nan näringsverksamhet här i landet<br>än sådan aktiv näringsverksamhet<br>som avses i 2 kap. 6 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension (passiv näringsverk-<br>samhet) samt på ersättning som<br>utges enligt sådan avtalsgrupp-<br>sjukförsäkring som avses i punkt<br>12 av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen eller enligt<br>sådan trygghetsförsäkring som<br>avses i nämnda anvisningspunkt<br>till den del ersättningen utges i<br>form av engångsbelopp som inte<br>utgör kompensation för mistad<br>inkomst. Om en skattskyldig före<br>årets början har fyllt 65 år eller<br>inte har fyllt 65 år men under hela<br>året uppburit hel ålderspension<br>skall särskild löneskatt betalas<br>med 18,09 procent eller, om en<br>skattskyldig avlidit under året,<br>med 24,26 procent på inkomst som<br>avses i 3 kap. 4 § andra stycket<br>lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter. Bedömningen om närings-<br>verksamhet är aktiv eller passiv<br>görs för en förvärvskälla enligt<br>kommunalskattelagen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>120</p>
<p>Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-<br>serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.</p>
<p>Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. Den nya bestämmelsen i 1 § tillämpas på lön eller annan ersättning<br>som betalas ut från och med den 1 januari 1999.</p>
<p>3. Den nya bestämmelsen i 2 § tillämpas på inkomst som uppbärs från<br>och med den 1 januari 1999. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som<br>efter utgången av år 1998 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så<br>stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter ut-<br>gången av år 1998 som svarar mot förhållandet mellan den del av be-<br>skattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.</p>
<p>4. Äldre bestämmelser i 1 och 2 §§ gäller fortfarande för personer som<br>är födda 1937 eller tidigare.</p>
<p>121</p>
<h3>2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med Prop. 1997/98:151<br>reglemente för Allmänna pensionsfonden</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente<br>för Allmänna pensionsfonden<sup>1</sup></p>
<p>dels att 1-4 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att rubriken närmast före 44 § skall lyda ”V Anmälningsskyldig-<br>het” och att rubriken närmast före 45 § skall lyda ”VI Sammanställning<br>och redovisning”,</p>
<p>dels att det i lagen skall föras in nio nya paragrafer, 43 a-43 i §§, samt<br>närmast före 43 a § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>1§<sup>2</sup></h4>
<p>De penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall föras till<br>Allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av första-sjätte fondstyrelserna.</p>
<p>Bestämmelser om första-tredje<br>fondstyrelserna finns i 2-16, 21-<br>25, 44 och 45 §§ samt om fjärde-<br>sjätte fondstyrelserna i 26, 28-37,<br>39 och 43^15 §§.</p>
<p>Riksförsäkringsverket skall vaije<br>år överföra</p>
<p>1. till första fondstyrelsens för-<br>valtning tilläggspensionsavgifter<br>som erläggs av staten, kommuner<br>och därmed jämförliga samfällig-<br>heter samt av bolag, föreningar<br>och stiftelser, i vilka staten, kom-<br>muner eller därmed jämförliga<br>samfälligheter har ett bestäm-<br>mande inflytande,</p>
<p>2. till andra fondstyrelsens för-</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1991:1857.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:952.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:1034.</p>
<p>De medel som enligt 8 kap. 2 §<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension förs till<br>Premiesparfonden inom Allmänna<br>pensionsfonden skall förvaltas av<br>sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>Bestämmelser finns om första-<br>tredje fondstyrelserna i 2-16, 21-<br>25, 44 och 45 §§, om fjärde-sjätte<br>fondstyrelserna i 26, 28-37, 39,<br>43, 44 och 45 §§ samt om sjunde<br>fondstyrelsen i 43 a-45 §§.</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>Av de medel som avses i 1 §<br>första stycket skall Riksförsäk-<br>ringsverket vaije år överföra till</p>
<p>1. första fondstyrelsens förvalt-<br>ning ålderspensionsavgifter som<br>erläggs av staten, kommuner och<br>därmed jämförliga samfälligheter<br>samt av bolag, föreningar och<br>stiftelser, i vilka staten, kommuner<br>eller därmed jämförliga samfällig-<br>heter har ett bestämmande in-<br>flytande,</p>
<p>2. andra fondstyrelsens förvalt-<br></p>
<p>122</p>
<p>valtning tilläggspensionsavgifter<br>som erläggs av andra arbetsgivare<br>än som har nämnts under 1, såvitt<br>de avser ett avgiftsunderlag som<br>per år överstiger 240 gånger det<br>basbelopp som gäller enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>samt</p>
<p>3. till tredje fondstyrelsens för-<br>valtning övriga tilläggspensions-<br>avgifter,</p>
<p>4. till första-tredje fondstyrel-<br>sernas förvaltning pensionsavgifter<br>enligt lagen (1994:1744) om all-<br>män pensionsavgift fördelade på<br>respektive fondstyrelse med en<br>andel som motsvarar den andel av<br>tilläggspensionsavgiftema som förs<br>till var och en av fondstyrelserna.<br></p>
<p>ning ålderspensionsavgifter som<br>erläggs av andra arbetsgivare än de<br>som har nämnts under 1, om av-<br>giftsunderlaget per år överstiger<br>240 gånger det prisbasbelopp som<br>gäller enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring,</p>
<p>3. tredje fondstyrelsens förvalt-<br>ning övriga ålderspensionsavgif-<br>ter,</p>
<p>4. första-tredje fondstyrelsernas<br>förvaltning pensionsavgifter enligt<br>lagen (1994:1744) om allmän pen-<br>sionsavgift fördelade på respektive<br>fondstyrelse med en andel som<br>motsvarar den andel av ålderspen-<br>sionsavgifterna som förs till var<br>och en av fondstyrelserna.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 1-4 gäller med den begränsning som<br>följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsernas rätt<br>att rekvirera medel hos Riksförsäkringsverket.</p>
<p>Till vaije fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen<br>av de medel som styrelsen förvaltar.</p>
<p>Pensionsutbetalningar, förvalt-<br>ningskostnader och andra utgifter<br>avseende försäkringen för tilläggs-<br>pension skall, i den mån andra<br>medel inte står till förfogande,<br>betalas genom tillskott som riks-<br>försäkringsverket erhåller från<br>fondstyrelserna. De medel som<br>behövs för ett kalenderår skall till-<br>skjutas av varje fondstyrelse i för-<br>hållande till de avgifter som under<br>det närmast föregående året har<br>överförts till dess förvaltning.</p>
<h4>3§</h4>
<p>Pensionsutbetalningar, förvalt-<br>ningskostnader och andra utgifter<br>avseende försäkring för inkomst-<br>pension och tilläggspension enligt<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension samt för-<br>säkring för tilläggspension i form<br>av ålderspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>skall, i den mån andra medel inte<br>står till förfogande, betalas genom<br>tillskott som Riksförsäkringsverket<br>erhåller från fondstyrelserna. De<br>medel som behövs för ett kalen-<br>derår skall tillskjutas av varje<br>fondstyrelse i förhållande till de<br>avgifter som under det närmast<br>föregående året har överförts till<br>dess förvaltning.</p>
<p>Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala kostna-<br>derna för dess verksamhet och för revision av dess förvaltning.</p>
<p>123</p>
<h4>4 §<sup>4</sup></h4>
<p>Vaije fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av rege-<br>ringen. Av ledamöterna utses</p>
<p>i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som före-<br>träder kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av<br>rikssammanslutningar av arbetstagare,</p>
<p>i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar-<br>betsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder kon-<br>sumentkooperationen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av<br>arbetstagare samt</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>i tredje fondstyrelsen två efter<br>förslag av rikssammanslutningar<br>av arbetsgivare, fyra efter förslag<br>av rikssammanslutningar av ar-<br>betstagare och två efter förslag av<br>sammanslutningar som företräder<br>personer vilka erlägger egenav-<br>gifter för tilläggspension.</p>
<p>i tredje fondstyrelsen två efter<br>förslag av rikssammanslutningar<br>av arbetsgivare, fyra efter förslag<br>av rikssammanslutningar av ar-<br>betstagare och två efter förslag av<br>sammanslutningar som företräder<br>personer vilka erlägger egenav-<br>gifter för ålderspension.</p>
<p>Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.<br>För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.</p>
<p>Ledamöter och suppleanter skall<br>vara bosatta i Sverige och får inte<br>vara underåriga eller ha förvaltare<br>enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</p>
<p>Ledamöter och suppleanter skall<br>vara bosatta i Sverige och får inte<br>vara underåriga, i konkurs, under-<br>kastade näringsförbud eller ha<br>förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräld-<br>rabalken.</p>
<p>IV Sjunde fondstyrelsen</p>
<p>43a§</p>
<p>Sjunde fondstyrelsen skall för-<br>valta en särskild fond inom All-<br>männa pensionsfonden, Premie-<br>sparfonden.</p>
<p>Fonden skall förvaltas för de<br>ändamål som framgår av bestäm-<br>melserna om premiepension z<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension. Fond-<br>styrelsen skall i sin förvaltning<br>handla uteslutande i pensionsspa-<br>rarnas intresse.</p>
<p>Fondstyrelsen skall ta emot<br>medel till och betala ut medel från<br>fonden enligt de anvisningar som</p>
<p>Senaste lydelse 1988:1301.</p>
<p>124</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten läm- Prop. 1997/98:151<br>nar.</p>
<p>Premiesparfonden skall vara in-<br>delad i fondandelar. Alla fond-<br>andelar skall vara lika stora.</p>
<p>Värdet av en fondandel är<br>fondens värde delat med antalet<br>fondandelar. Fondens tillgångar<br>skall värderas med ledning av<br>gällande marknadsvärde. Fond-<br>styrelsen skall dagligen beräkna<br>fondandelsvärdet och underrätta<br>Premiepensionsmyndigheten om<br>värdet.</p>
<p>När medel tillförs fonden, skall<br>fondstyrelsen utfärda fondandelar<br>till Premiepensionsmyndigheten.<br>När medel betalas ur fonden, skall<br>det ske genom inlösen av fond-<br>andelar.</p>
<p>43 c §</p>
<p>Fondstyrelsen skall förvalta<br>fondmedlen så att den totala risk-<br>nivån är låg, samtidigt som med-<br>len ger så god avkastning som<br>möjligt.</p>
<p>Fondstyrelsen får inte förvärva<br>så många aktier i ett svenskt aktie-<br>bolag att röstetalet för dem till-<br>sammans med fondstyrelsens<br>övriga aktier i samma bolag över-<br>stiger fem procent av röstetalet för<br>samtliga aktier i bolaget.</p>
<p>43 d§</p>
<p>Fondstyrelsen får rösta för ak-<br>tier som den förvärvat till Premie-<br>sparfonden endast när kravet på<br>avkastning enligt 43 c § första<br>stycket eller behovet att trygga<br>placeringarnas säkerhet inte kan<br>tillgodoses på annat sätt.</p>
<p>43 e§</p>
<p>Följande bestämmelser i lagen<br>(1990:1114) om värdepappers-<br>fonder, och föreskrifter som har<br></p>
<p>125</p>
<p>meddelats med stöd av dessa be-<br>stämmelser, skall gälla för förvalt-<br>ningen av Premiesparfonden:</p>
<p>- 6 a § om skyldighet för revisor<br>att anmäla vissa förhållanden till<br>Finansinspektionen,</p>
<p>- 7 § om förbud för vissa perso-<br>ner med insynsställning att handla<br>med en värdepappersfond,</p>
<p>- 9 och 10 §§ om upprättande<br>och godkännande av fondbestäm-<br>melser,</p>
<p>- 12 § om företrädare för an-<br>delsägarna i en värdepappersfond<br>m.m.,</p>
<p>- 13 § första stycket 2-4 och<br>andra stycket om förbud mot att ta<br>upp lån m.m.,</p>
<p>- 17—22 §§, 23 § första stycket 2<br>och 3 samt 24-25 §§ om placering<br>av medel i en värdepappersfond,</p>
<p>- 26-29 §§ om information om<br>en värdepappersfond,</p>
<p>- 32 § första stycket om inlösen<br>av fondandelar, och</p>
<p>-47 § om skadestånd.</p>
<p>Vid tillämpningen av de be-<br>stämmelser och föreskrifter som<br>anges i första stycket skall Premie-<br>sparfonden anses som en värde-<br>pappersfond och Premiepensions-<br>myndigheten som fondandelsägare.<br>Vad som sägs om fondbolag skall<br>avse sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet<br>som regeringen bestämmer får,<br>utom såvitt avser 47 § om skade-<br>stånd, medge undantag från de<br>bestämmelser som anges i första<br>stycket. Ett beslut enligt detta<br>stycke som meddelats av en annan<br>myndighet än regeringen, får<br>överklagas hos allmän förvalt-<br>ningsdomstol. Prövningstillstånd<br>krävs vid överklagande till kam-<br>marrätten.</p>
<p>43f§</p>
<p>Fondstyrelsen skall bestå av sju<br>ledamöter, som förordnas av</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>126</p>
<p>regeringen. Av ledamöterna för-<br>ordnas en till ordförande och en<br>till vice ordförande.</p>
<p>Om en ledamot entledigas eller<br>avlider eller om hans uppdrag av<br>annat skäl upphör under den tid<br>för vilken han blivit förordnad,<br>skall en ny ledamot förordnas i<br>hans ställe för den återstående<br>tiden.</p>
<p>43g§</p>
<p>Fondstyrelsen skall ingå samar-<br>betsavtal enligt 8 kap. 3 § första<br>stycket 2 lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension med<br>Premiepensionsmyndigheten samt<br>göra de åtaganden som anges i<br>samma stycke 3, 4 och 6.</p>
<p>43 h §</p>
<p>Fondstyrelsen skall stå under<br>tillsyn av Finansinspektionen. För<br>tillsynen gäller bestämmelserna i<br>39-42 och 46 §§ lagen (1990:1114)<br>om värdepappersfonder och de<br>föreskrifter som har meddelats i<br>anslutning till dessa bestämmelser.</p>
<p>Vid tillämpningen av de be-<br>stämmelser och föreskrifter som<br>anges i första stycket skall vad som<br>sägs om fondbolag avse sjunde<br>fondstyrelsen.</p>
<p>43 i §</p>
<p>Bestämmelserna i 3 § andra<br>stycket, 4 § fjärde stycket, 5 §<br>första och andra styckena, 7-10 §§,<br>11 § tredje och fjärde styckena, 16<br>och 16 a samt 21-25 §§ gäller<br>också i fråga om sjunde fond-<br>styrelsen.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. Under åren 1999 och 2000 skall pensionsutbetalningar, förvaltnings-<br>kostnader och andra utgifter avseende också folkpension i form av ålders-<br>pension enligt 6 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring till personer<br>som har rätt till tilläggspension i form av ålderspension enligt 12 kap.<br>samma lag, i den mån andra medel inte står till förfogande, betalas genom<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>127</p>
<p>tillskott som Riksförsäkringsverket erhåller från första-tredje Prop. 1997/98:151<br>fondstyrelserna. De medel som behövs för ett kalenderår skall tillskjutas<br>av varje fondstyrelse i förhållande till de avgifter som under det närmast<br>föregående året har överförts till dess förvaltning.</p>
<p>3. Första-tredje fondstyrelserna skall till Riksgäldskontoret överföra</p>
<p>45 miljarder kronor under år 1999 och 45 miljarder kronor under år 2000.<br>Beloppen skall överföras med lika stora andelar den 31 mars, den 30 juni,<br>den 30 september och den 31 december respektive år. Varje fondstyrelse<br>skall bidra till överföringarna i förhållande till det totala marknadsvärdet<br>vid utgången av närmast föregående räkenskapsår av de tillgångar som<br>styrelsen förvaltar.</p>
<p>128</p>
<h3>2.13 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen<br>(1980:100)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)’<br>dels att 7 kap. 7 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 9 kap. 25 §, av<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>Sekretess gäller hos allmän för-<br>säkringskassa, Riksförsäkringsverket<br>och domstol i ärende enligt lag-<br>stiftningen om allmän försäkring<br>eller arbetsskadeförsäkring eller<br>om annan jämförbar ekonomisk<br>förmån för enskild, eller om<br>läkarvårdsersättning eller ersätt-<br>ning för sjukgymnastik, för uppgift<br>om någons hälsotillstånd eller<br>andra personliga förhållanden, om<br>det kan antas att den som upp-<br>giften rör eller någon honom när-<br>stående lider men om uppgiften<br>röjs. Samma sekretess gäller hos<br>annan myndighet på vilken det<br>ankommer att handlägga ärende<br>enligt lagstiftning som nu har<br>nämnts. I fråga om myndighet som<br>anges i 8 § gäller dock bestämmel-<br>serna där.</p>
<h4>7§</h4>
<p>Sekretess gäller hos allmän för-<br>säkringskassa, Premiepensionsmyn-<br>digheten, Riksförsäkringsverket<br>och domstol i ärende enligt lag-<br>stiftningen om allmän försäkring,<br>inkomstgrundad ålderspension<br>eller arbetsskadeförsäkring eller<br>om annan jämförbar ekonomisk<br>förmån för enskild, eller om<br>läkarvårdsersättning eller ersätt-<br>ning för sjukgymnastik, för uppgift<br>om någons hälsotillstånd eller<br>andra personliga förhållanden, om<br>det kan antas att den som upp-<br>giften rör eller någon honom när-<br>stående lider men om uppgiften<br>röjs. Samma sekretess gäller hos<br>annan myndighet på vilken det<br>ankommer att handlägga ärende<br>enligt lagstiftning som nu har<br>nämnts. I fråga om myndighet som<br>anges i 8 § gäller dock bestämmel-<br>serna där.</p>
<p>Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård-<br>eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotill-<br>stånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen<br>är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.</p>
<p>Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan<br>eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra per-<br>sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den<br>som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstå-<br>ende utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.</p>
<p>Lagen omtryckt 1992:1474.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:1661.</p>
<p>129</p>
<p>5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1</p>
<p>Utan hinder av sekretessen får<br>uppgift lämnas till enskild enligt<br>vad som föreskrivs i lagstiftningen<br>om allmän försäkring och lagstift-<br>ningen om sjuklön.</p>
<p>Utan hinder av sekretessen får<br>uppgift lämnas till enskild enligt<br>vad som föreskrivs i lagstiftningen<br>om allmän försäkring, lagstift-<br>ningen om inkomstgrundad ålders-<br>pension och lagstiftningen om<br>sjuklön.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år<br>eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.</p>
<p>9 kap.</p>
<p>25 §</p>
<p>Sekretess gäller hos en allmän<br>försäkringskassa, Premiepensions-<br>myndigheten, Riksförsäkringsverket<br>och domstol i ärende enligt<br>lagstiftningen om inkomstgrundad<br>ålderspension för uppgift om</p>
<p>1. hur premiepensionsmedel har<br>placerats för en enskilds räkning,<br>om det inte står klart att uppgiften<br>kan röjas utan att han eller hon<br>lider men, och</p>
<p>2. vad en pensionssparare har<br>bestämt om efterlevandeskydd en-<br>ligt 10 kap. lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Utan hinder av sekretess får<br>uppgift lämnas till enskild enligt<br>vad som föreskrivs i lagstiftningen<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Sekretess enligt första stycket 2<br>gäller inte sedan pensionsspararen<br>har avlidit.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän<br>handling gäller sekretessen i högst<br>sjuttio år.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>130</p>
<p>2.14</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i<br>socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1-3, 9 och 11-15 §§ socialförsäkrings-<br>registerlagen (1997:934) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Denna lag gäller personregister<br>för sådan verksamhet i fråga om<br>socialförsäkringsförmåner samt<br>andra förmåner och ersättningar<br>som enligt lag eller förordning<br>eller särskilt beslut av regeringen<br>ankommer på de allmänna försäk-<br>ringskassorna eller Riksförsäkrings-<br>verket (socialförsäkringsregister).</p>
<h4>1§</h4>
<p>Denna lag gäller personregister<br>för sådan verksamhet i fråga om<br>socialförsäkringsförmåner samt andra<br>förmåner och ersättningar som<br>enligt lag eller förordning eller<br>särskilt beslut av regeringen an-<br>kommer på de allmänna försäk-<br>ringskassorna, Premiepensionsmyn-<br>digheten eller Riksförsäkringsverket<br>(socialförsäkringsregister).</p>
<p>Med personregister förstås detsamma som i datalagen (1973:289).</p>
<p>De allmänna försäkringskassorna<br>och Riksförsäkringsverket får föra<br>socialförsäkringsregister enligt<br>denna lag för de ändamål som<br>anges i 3 §.</p>
<p>De allmänna försäkrings-<br>kassorna och Riksförsäkringsver-<br>ket får använda socialförsäkrings-<br>register för</p>
<p>1. handläggning av ärenden som omfattas av 1 § första stycket,</p>
<p>2. förberedande åtgärder för handläggning enligt 1, samt</p>
<p>3. uppföljning, utvärdering, tillsyn och framställning av statistik<br>avseende verksamhet enligt 1 och 2.</p>
<p>Utan hinder av de begränsningar<br>som följer av 7 och 8 §§ får<br>följande uppgifter registreras i<br>fråga om avgöranden av domstol,<br>Riksförsäkringsverket eller allmän<br>försäkringskassa i ärenden som<br>omfattas av 1 § första stycket:</p>
<h4>2§</h4>
<p>De allmänna försäkringskassorna,<br>Premiepensionsmyndigheten och<br>Riksförsäkringsverket lar föra social-<br>försäkringsregister enligt denna lag<br>för de ändamål som anges i 3 §.</p>
<h4>3§</h4>
<p>De allmänna försäkringskass-<br>orna, Premiepensionsmyndigheten<br>och Riksförsäkringsverket får<br>använda socialförsäkringsregister<br>för</p>
<h4>9§</h4>
<p>Utan hinder av de begränsningar<br>som följer av 7 och 8 §§ får<br>följande uppgifter registreras i<br>fråga om avgöranden av domstol,<br>Riksförsäkringsverket, Premiepen-<br>sionsmyndigheten eller allmän för-<br>säkringskassa i ärenden som om-<br>fattas av 1 § första stycket:</p>
<p>131</p>
<p>1. utgången,</p>
<p>2. de bestämmelser som har tillämpats, och</p>
<p>3. huruvida avgörandet har överklagats.</p>
<h4>11 §</h4>
<p>Socialförsäkringsregister som Socialförsäkringsregister som<br>förs särskilt för en allmän försäk- förs särskilt för en allmän försäk-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>ringskassa eller ett lokalt organ<br>inom denna eller för Riksförsäk-<br>ringsverket för handläggning av<br>ärenden får innehålla handlingar<br>som har kommit in eller framställts<br>i ett ärende. För uppgifter i sådana<br>handlingar gäller inte de begräns-<br>ningar som följer av 7-10 §§, om<br>uppgifterna har lämnats i ärendet<br>eller behövs för handläggningen<br>av detta.<br></p>
<p>ringskassa eller ett lokalt organ<br>inom denna, för Premiepen-<br>sionsmyndigheten eller för Riks-<br>försäkringsverket för handlägg-<br>ning av ärenden får innehålla<br>handlingar som har kommit in<br>eller framställts i ett ärende. För<br>uppgifter i sådana handlingar<br>gäller inte de begränsningar som<br>följer av 7-10 §§, om uppgifterna<br>har lämnats i ärendet eller behövs<br>för handläggningen av detta.</p>
<h4>12 §</h4>
<p>Socialförsäkringsregister får genom sambearbetning tillföras</p>
<p>1. uppgifter från andra socialförsäkringsregister, och</p>
<p>2. uppgifter som lämnas till en<br>allmän försäkringskassa eller<br>Riksförsäkringsverket med stöd av<br>en särskild bestämmelse i lag eller<br>förordning om lämnande av upp-<br>gifter.</p>
<p>2. uppgifter som lämnas till en<br>allmän försäkringskassa, Premie-<br>pensionsmyndigheten eller Riks-<br>försäkringsverket med stöd av en<br>särskild bestämmelse i lag eller<br>förordning om lämnande av upp-<br>gifter.</p>
<p>Av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspektio-<br>nen kan följa att socialförsäkringsregister genom sambearbetning får<br>tillföras uppgifter utöver vad som anges i första stycket.</p>
<p>Registeransvariga för socialför-<br>säkringsregister som förs gemen-<br>samt för Riksförsäkringsverket och<br>de allmänna försäkringskassorna<br>är verket samt varje för-<br>säkringskassa när det gäller be-<br>handling av uppgifter hos den för-<br>säkringskassan. För register som<br>förs särskilt för en allmän försäk-<br>ringskassa eller ett lokalt organ<br>inom denna är försäkringskassan<br>registeransvarig. Riksförsäkrings-<br>verket är registeransvarigt för</p>
<h4>13 §</h4>
<p>Registeransvariga för socialför-<br>säkringsregister som förs gemen-<br>samt för Riksförsäkringsverket och<br>de allmänna försäkringskassorna<br>är verket samt vaije för-<br>säkringskassa när det gäller be-<br>handling av uppgifter hos den för-<br>säkringskassan. För register som<br>förs särskilt för en allmän försäk-<br>ringskassa eller ett lokalt organ<br>inom denna är försäkringskassan<br>registeransvarig. Premiepensions-<br>myndigheten är registeransvarig</p>
<p>132</p>
<p>socialförsäkringsregister som förs för socialförsäkringsregister som<br>särskilt för verket. förs särskilt för myndigheten.</p>
<p>Riksförsäkringsverket är register-<br>ansvarigt för socialförsäkrings-<br>register som förs särskilt för<br>verket.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Riksförsäkringsverket och de<br>allmänna försäkringskassorna får<br>ha direkt åtkomst till uppgifter i<br>socialförsäkringsregister som förs<br>gemensamt för verket och för-<br>säkringskassorna.</p>
<h4>14 §</h4>
<p>Riksförsäkringsverket och de<br>allmänna försäkringskassorna får<br>ha direkt åtkomst till uppgifter i<br>socialförsäkringsregister som förs<br>gemensamt för verket och för-<br>säkringskassorna. Om det behövs<br>för ändamål som avses i 3 § 1 eller<br>2 får även Premiepensionsmyndig-<br>heten ha direkt åtkomst till ett<br>sådant register med undantag för<br>sådana handlingar som avses i<br>11 §■</p>
<p>Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs sär-<br>skilt för en allmän försäkringskassa får endast den försäkringskassan ha.<br>Om ett register förs särskilt för ett lokalt organs verksamhetsområde<br>inom försäkringskassan får dock endast det lokala organet ha direkt åt-<br>komst till uppgifterna.</p>
<p>Direkt åtkomst till uppgifter i<br>socialförsäkringsregister som förs<br>särskilt för Riksförsäkringsverket<br>får endast verket ha. Om det<br>behövs för ändamål som avses i<br>3 § 1 eller 2 får dock även en<br>allmän försäkringskassa ha direkt<br>åtkomst till ett sådant register med<br>undantag för sådana handlingar<br>som avses i 11 §.</p>
<p>Direkt åtkomst till uppgifter i<br>socialförsäkringsregister som förs<br>särskilt för Premiepensionsmyn-<br>digheten för endast myndigheten<br>ha. Om det behövs för ändamål<br>som avses i 3 § 1 eller 2 får dock<br>även en allmän försäkringskassa<br>och Riksförsäkringsverket ha<br>direkt åtkomst till ett sådant<br>register med undantag för sådana<br>handlingar som avses i 11 §.</p>
<p>Direkt åtkomst till uppgifter i<br>socialförsäkringsregister som förs<br>särskilt för Riksförsäkringsverket<br>får endast verket ha. Om det<br>behövs för ändamål som avses i<br>3 § 1 eller 2 får dock även en<br>allmän försäkringskassa och<br>Premiepensionsmyndigheten ha<br>direkt åtkomst till ett sådant<br>register med undantag för sådana<br>handlingar som avses i 11 §.</p>
<p>133</p>
<p>Behörighet för direkt åtkomst<br>till uppgifter i socialförsäkrings-<br>register enligt första-trecjfe styckena<br>får endast ges till den som behöver<br>ha tillgång till uppgifterna för att<br>kunna utföra sitt arbete.</p>
<p>Behörighet för direkt åtkomst Prop. 1997/98:151<br>till uppgifter i socialförsäkrings-<br>register enligt första-ffärde styckena<br>får endast ges till den som behöver<br>ha tillgång till uppgifterna för att<br>kunna utföra sitt arbete.</p>
<p>Statens löne- och pensionsverk<br>och det för kommunerna och<br>landstingen gemensamma organet<br>för administration av personalpen-<br>sioner får, i den utsträckning som<br>föreskrivs av regeringen eller den<br>myndighet regeringen bestämmer,<br>ha direkt åtkomst till uppgifter i<br>socialförsäkringsregister för de<br>ändamål som anges i 4 §. Bestäm-<br>melserna i 14 § fjärde stycket<br>gäller också för pensionsverket<br>och det gemensamma organet.</p>
<h4>15 §</h4>
<p>Statens löne- och pensionsverk<br>och det för kommunerna och<br>landstingen gemensamma organet<br>för administration av personalpen-<br>sioner får, i den utsträckning som<br>föreskrivs av regeringen eller den<br>myndighet regeringen bestämmer,<br>ha direkt åtkomst till uppgifter i<br>socialförsäkringsregister för de<br>ändamål som anges i 4 §. Bestäm-<br>melserna i 14 § femte stycket<br>gäller också för pensionsverket<br>och det gemensamma organet.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.</p>
<p>134</p>
<h3>2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om Prop. 1997/98:151<br>försäkringsavtal</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall</p>
<p>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Denna lag äger tillämpning på avtal, varigenom försäkring meddelas av<br>någon som driver försäkringsrörelse.</p>
<p>Lagen gäller inte återförsäkring<br>eller försäkring som avses i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>lagen (1997:238) om arbetslös-<br>hetsförsäkring, lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring, lagen<br>(1979:84) om delpensionsförsäk-<br>ring, lagen (1991:1047) om sjuk-<br>lön eller lagen (1993:16) om för-<br>säkring mot vissa semesterlöne-<br>kostnader.</p>
<p>Lagen gäller inte återförsäkring<br>eller försäkring som avses i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension, lagen<br>(1997:238) om arbetslöshetsför-<br>säkring, lagen (1976:380) om ar-<br>betsskadeförsäkring, lagen (1979:84)<br>om delpensionsförsäkring, lagen<br>(1991:1047) om sjuklön eller<br>lagen (1993:16) om försäkring mot<br>vissa semesterlönekostnader.</p>
<p>Lagen tillämpas inte på försäkringar som avses i konsumentförsäk-<br>ringslagen (1980:38). I förhållande till annan än försäkringstagaren till-<br>lämpas dock 25, 54—58, 86-88, 95 och 96 samt 122 och 123 §§ även i<br>fråga om sådana försäkringar. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser<br>gäller även 3 § första stycket.</p>
<p>Lagen tillämpas inte heller på trafikförsäkringar i den mån annat följer<br>av trafikskadelagen (1975:1410) eller på patientförsäkringar i den mån<br>annat följer av patientskadelagen (1996:799).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:243.</p>
<p>135</p>
<h3>2.16 Förslag till lag om ändring i reglementet (1961:265) Prop. 1997/98:151<br>angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets</h3>
<h3>fonder</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om reglementet (1961:265) angående<br>förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder</p>
<p>dels att 2 §' skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att rubriken till reglementet (1961:265) angående förvaltningen av<br>Riksförsäkringsverkets fonder skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Reglemente angående förvalt-<br>ningen av Riksförsäkringsverkets<br>fonder</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Lag med reglemente för förvalt-<br>ningen av Riksförsäkringsverkets<br>fonder</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1981:698.</p>
<p>136</p>
<p>2A1</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om<br>pensionstillskott</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1969:205) om pensionstillskott<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Vid tillämpning av 3 § skall, då<br>pensionspoäng enligt 11 kap. 6 §<br>första stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring på grund av under-<br>låten eller bristande avgiftsbetal-<br>ning inte tillgodoräknats den för-<br>säkrade till fullo, hänsyn tas till<br>den tilläggspension, som skulle ha<br>utgetts om full avgift erlagts. Där-<br>vid skall inte beaktas sådan tilläggs-<br>pension i form av änkepension,<br>omställningspension eller särskild<br>efterlevandepension som skulle ha<br>utgetts om full avgift erlagts.</p>
<p>4§‘</p>
<p>Vid tillämpning av 3 § skall, då<br>pensionspoäng enligt 4 kap. 8 §<br>lagen (1998:000) om inkomstgrun-<br>dad ålderspension på grund av<br>underlåten eller bristande avgifts-<br>betalning inte tillgodoräknats den<br>försäkrade till fullo, hänsyn tas till<br>den tilläggspension, som skulle ha<br>utgetts om full avgift betalats. Där-<br>vid skall inte beaktas sådan tilläggs-<br>pension i form av änkepension,<br>omställningspension eller särskild<br>efterlevandepension som skulle ha<br>utgetts om full avgift betalats.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser gäller i<br>fråga om pensionspoäng som tillgodoräknats före år 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:1041.</p>
<p>137</p>
<h3>2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om<br>delpensionsförsäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1979:84) om delpen-<br>sionsförsäkring skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>För att någon skall vara försäk-<br>rad för delpension fordras vidare<br>att han från och med det år då han<br>fyllde 45 år har varit förvärvsverk-<br>sam i sådan utsträckning att han<br>för minst tio år har tillgodoräknats<br>pensionsgrundande inkomst för<br>tilläggspension enligt 11 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§'</p>
<p>För att någon skall vara försäk-<br>rad för delpension fordras vidare<br>att den försäkrade från och med<br>det år då han eller hon fyllde 45 år<br>har varit förvärvsverksam i sådan<br>utsträckning att han eller hon för<br>minst tio år har tillgodoräknats<br>pensionspoäng enligt 4 kap. 1 §<br>lagen (1998:000) om inkomstgrun-<br>dad ålderspension.</p>
<p>För en försäkrad som avses i 6 §<br>utgörs pensionsunderlaget av skill-<br>naden mellan hans genomsnittliga<br>förvärvsinkomst före arbetstids-<br>minskningen och den förvärvsin-<br>komst som han efter arbetstids-<br>minskningen kan antas ha tills<br>vidare. Därvid tillämpas 8 § och<br>9 § andra stycket. Vid denna be-<br>räkning skall dock bortses från en<br>minskning av arbetstiden som över-<br>stiger 10 timmar per arbetsvecka i<br>förhållande till den försäkrades<br>arbetstid innan delpension först<br>beviljats.</p>
<p>Den försäkrades genomsnittliga<br>förvärvsinkomst före arbetstids-<br>minskningen beräknas med led-<br>ning av dels de pensionspoäng för<br>tilläggspension som han har till-<br>godoräknats för de närmaste fem<br>åren före arbetstidsminskningen,<br>dels det basbelopp som gällde vid<br>arbetstidsminskningen. Därvid skall<br>tilläggas en pensionspoäng för varje<br>år. Har inkomsten något år under-</p>
<h4>12 §<sup>2</sup></h4>
<p>För en försäkrad som avses i 6 §<br>utgörs pensionsunderlaget av skill-<br>naden mellan hans eller hennes<br>genomsnittliga förvärvsinkomst<br>före arbetstidsminskningen och den<br>förvärvsinkomst som han eller hon<br>efter arbetstidsminskningen kan<br>antas ha tills vidare. Därvid till-<br>lämpas 8 § och 9 § andra stycket.<br>Vid denna beräkning skall dock<br>bortses från en minskning av ar-<br>betstiden som överstiger 10 tim-<br>mar per arbetsvecka i förhållande<br>till den försäkrades arbetstid innan<br>delpension först beviljats.</p>
<p>Den försäkrades genomsnittliga<br>förvärvsinkomst före arbetstids-<br>minskningen beräknas med led-<br>ning av dels de pensionspoäng för<br>tilläggspension som han eller hon<br>har tillgodoräknats för de närmaste<br>fem åren före arbetstidsminskning-<br>en, dels det basbelopp som gällde vid<br>arbetstidsminskningen. Därvid skall<br>tilläggas en pensionspoäng för vaije<br>år. Har inkomsten något år</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:1043.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:1043.</p>
<p>138</p>
<p>stigit vad som motsvarar en pen-<br>sionspoäng för det året, skall den<br>försäkrade i stället tillgodoräknas<br>motsvarande del av en pensions-<br>poäng. I förekommande fall skall<br>hänsyn tas även till pensionspoäng<br>som den försäkrade skulle ha<br>tillgodoräknats om han till fullo<br>erlagt tilläggspensionsavgift. Vid<br>beräkningen av den genomsnittliga<br>förvärvsinkomsten bortses från de<br>två år för vilka pensionspoängen är<br>lägst.</p>
<p>understigit vad som motsvarar en Prop. 1997/98:151<br>pensionspoäng för det året, skall<br>den försäkrade i stället tillgodo-<br>räknas motsvarande del av pen-<br>sionspoäng. I förekommande fall<br>skall hänsyn tas även till pensions-<br>poäng som den försäkrade skulle<br>ha tillgodoräknats om han eller<br>hon till fullo betalat ålderspen-<br>sionsavgift. Vid beräkningen av<br>den genomsnittliga förvärvsin-<br>komsten bortses från de två år för<br>vilka pensionspoängen är lägst.</p>
<p>Avviker försäkrads inkomst efter arbetstidsminskningen väsentligt från<br>vad som kan anses vanligt för arbetet i fråga eller från vad som kan moti-<br>veras med hänsyn till minskningen av arbetstiden, särskilda arbetsför-<br>hållanden eller förändrade arbetsuppgifter, skall vid beräkning av denna<br>inkomst bortses från sådana avvikelser.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>139</p>
<h3>2.19 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen<br>(1980:343)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>7§<sup>2</sup></h4>
<p>För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5<br>och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.</p>
<p>1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som<br>enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och<br>dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklara-<br>tion och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa företag samt<br>uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.</p>
<p>2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat<br>sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller<br>14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För vaije sådan åtgärd får<br>anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om be-<br>loppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av<br>åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.</p>
<p>3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om in-<br>nehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om åter-<br>kallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet, uppgifter<br>som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen, lagen<br>(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen<br>(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen<br>(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på<br>ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och<br>återbetalning av sådana skatter eller avgifter.</p>
<p>4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.</p>
<p>5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift<br>om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,<br>dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga<br>förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.</p>
<p>6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.</p>
<p>7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild<br>självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra<br>stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter<br>som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-<br>trolluppgifter.</p>
<p>8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och<br>uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.</p>
<p>9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-<br>myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1983:143.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1997/98:134.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>140</p>
<p>ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för<br>en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvida-<br>tion eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.</p>
<p>10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.</p>
<p>11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsför-<br>sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>12. Uppgift från kontrolluppgift<br>som enligt 3 kap. lagen om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter<br>skall lämnas utan föreläggande<br>samt från sådan särskild uppgift<br>som avses i 3 lagen (1959:551)<br>om beräkning av pensionsgrundan-<br>de inkomst enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p>
<p>12. Uppgift från kontrolluppgift<br>som enligt 3 kap. lagen om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter<br>skall lämnas utan föreläggande<br>samt från sådan särskild uppgift<br>som avses i 2 kap. 19 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxe-<br>ringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tid-<br>punkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens<br>storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs<br>för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för vär-<br>dering av bostad på fastighet.</p>
<p>14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt<br>beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid<br>för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxe-<br>ringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.</p>
<p>15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är nä-<br>ringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot<br>skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots<br>nummer och typ.</p>
<p>16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöin-<br>komst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p>
<p>17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.</p>
<p>18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-<br>ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp<br>som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.</p>
<p>19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om<br>fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd<br>enligt yrkestrafiklagen (1988:000) och lagen (1998:000) om biluthyrning.</p>
<p>20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,<br>uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om<br>skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter<br>enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinveste-<br>ringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725)<br>om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för be-<br>stämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om be-<br>slut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skatte-<br>reduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt</p>
<p>141</p>
<p>1 vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan<br>skattereduktion.</p>
<p>21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-<br>land.</p>
<p>22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i</p>
<p>2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,<br>totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-<br>ning för koncemmoderföretag.</p>
<p>23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen<br>(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets<br>storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnads-<br>beloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §<br>andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisations-<br>nummer och namn.</p>
<p>24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och<br>andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.</p>
<p>25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verk-<br>ställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är<br>fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsre-<br>konstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregist-<br>ret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.</p>
<p>26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohol-<br>lagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.</p>
<p>27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder samt utbetalat belopp och datum för utbetalningen.</p>
<p>28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt<br>vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de tids-<br>perioder som uppgifterna avser samt uppgifter från tullmyndigheter som<br>behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskatte-<br>lagen.</p>
<p>29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader<br>för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnum-<br>mer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum<br>för förändring av lönesumma samt om sjukpenninggrundande inkomst av<br>annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och<br>datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter<br>från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>142</p>
<p>2.20</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kontrolluppgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1990:325) om självdekla-<br>ration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 kap.</p>
<h4>10 §’</h4>
<p>En självdeklaration skall innehålla uppgifter om</p>
<p>1. den skattskyldiges namn, personnummer eller organisationsnummer,<br>postadress och hemortskommun, beträffande utländsk juridisk person det<br>land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig som bara<br>under någon del av beskattningsåret varit bosatt i Sverige, uppgift om den<br>tid som han haft bostad här,</p>
<p>2. de intäkter och avdrag som är att hänföra till varje inkomstslag,</p>
<p>3. de allmänna avdrag som den skattskyldige yrkar få vid taxeringen,</p>
<p>4. den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskatt-<br>ningsåret, om beskattningsbar förmögenhet uppkommer, dock i fall som<br>avses i 7 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt endast i den<br>utsträckning skattskyldighet för förmögenhet föreligger.</p>
<p>En självdeklaration skall dessutom<br>innehålla de uppgifter som för<br>särskilda fall föreskrivs i 16-24 §§<br>eller som behövs för beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring, fastighetsskatt enligt lagen<br>(1984:1052) om statlig fastighets-<br>skatt, avkastningsskatt enligt lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, särskild löneskatt<br>enligt lagen (1991:687) om sär-<br>skild löneskatt på pensionskost-<br>nader eller expansionsmedelsskatt<br>enligt lagen (1993:1537) om<br>expansionsmedel.</p>
<p>En självdeklaration skall dessutom<br>innehålla de uppgifter som för<br>särskilda fall föreskrivs i 16-24 §§<br>eller som behövs för beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst enligt<br>lagen (1998:000) om inkomstgrun-<br>dad ålderspension, fastighetsskatt<br>enligt lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt, avkast-<br>ningsskatt enligt lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på pensions-<br>medel, särskild löneskatt enligt<br>lagen (1991:687) om särskild löne-<br>skatt på pensionskostnader eller<br>expansionsmedelsskatt enligt lagen<br>(1993:1537) om expanionsmedel.</p>
<p>Senaste lydelse 1997:329.</p>
<p>143</p>
<p>Om en skattskyldig skall räkna in ett hemmavarande underårigt barns<br>tillgångar och skulder i sin förmögenhet enligt lagen om statlig för-<br>mögenhetsskatt, skall uppgift lämnas även om dessa.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången<br>vid 2000 års taxering.</p>
<p>144</p>
<h3>2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:655) om<br>återföring av obeskattade reserver</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1990:655) om återföring av obe-<br>skattade reserver skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Även om en inkomst som avses i<br>denna lag är att hänföra till aktiv<br>näringsverksamhet, skall den vid<br>tillämpning av 11 kap. 3 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>3 kap. 4 § lagen (1981:691) om<br>socialavgifter samt 2 § lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster be-<br>handlas som inkomst av passiv<br>näringsverksamhet om den skatt-<br>skyldige inte yrkar annat.</p>
<p><sup>7§</sup></p>
<p>Även om en inkomst som avses i<br>denna lag är att hänföra till aktiv<br>näringsverksamhet, skall den vid<br>tillämpning av 2 kap. 6 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension, 3 kap. 4 § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter samt<br>2 § lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsin-<br>komster behandlas som inkomst av<br>passiv näringsverksamhet om den<br>skattskyldige inte yrkar annat.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1991:691.</p>
<p>145</p>
<h3>2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om Prop. 1997/98:151<br>nedsättning av socialavgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1990:912) om nedsättning av<br>socialavgifter<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>14 §<sup>2</sup></p>
<p>Nedsättning av avgifter enligt denna lag skall i första hand avse</p>
<p>1. i fråga om arbetsgivaravgifter:<br>folkpensionsavgiften och därefter<br>sjukförsäkringsavgiften, eller</p>
<p>2. i fråga om egenavgifter: folk-<br>pensionsavgiften och därefter i<br>angiven ordning sjukförsäkrings-<br>avgiften, delpensionsavgiften, ar-<br>betsskadeavgiften och tilläggspen-<br>sionsavgiften.</p>
<p>1. i fråga om arbetsgivaravgifter:<br>sjukförsäkringsavgiften och där-<br>efter föräldraförsäkringsavgiften,<br>eller</p>
<p>2. i fråga om egenavgifter:<br>sjukförsäkringsavgiften och där-<br>efter i angiven ordning föräldra-<br>fbrsäkringsavgiften, arbetsskade-<br>avgiften och efterlevandepen-<br>sionsavgiften.</p>
<p>I fråga om förfarandet för nedsättningen av avgifter gäller skattebetal-<br>ningslagen (1997:483).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första gången<br>i fråga om arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 1999 och i fråga om<br>egenavgifter som beräknas med ledning av 2000 års taxering.</p>
<p>Lagen omtryckt 1994:548.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:594.</p>
<p>146</p>
<h3>2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om<br>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister<br>m.fl.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1991:591) om särskild inkomst-<br>skatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>23 §'</h4>
<p>I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs<br>om ansvar för skatt i 12 kap., om utredning i skatteärenden i 14 kap., om<br>skattetillägg och förseningsavgift i 15 kap., om anstånd med inbetalning<br>av skatt i 17 kap., om indrivning i 20 kap., om omprövning i 21 kap., om<br>överklagande i 22 kap. och om övriga bestämmelser i 23 kap. skattebe-<br>talningslagen (1997:483). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då<br>gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag och vad som<br>där sägs om skattemyndighet skall gälla Skattemyndigheten i Gävle. Med<br>skattedeklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 §.</p>
<p>13^ lagen (1959:551) om be-<br>räkning av pensionsgrundande<br>inkomst enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring finns be-<br>stämmelser om skyldighet för ar-<br>betsgivare att lämna särskild kon-<br>trolluppgift för beräkning av pen-<br>sionsgrundande inkomst.</p>
<p>I 15 kap. 5 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension<br>finns bestämmelser om skyldighet<br>för arbetsgivare att lämna särskild<br>kontrolluppgift för beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Om särskild inkomstskatt inte betalas inom den tid som anges i 14 §,<br>skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt prop. 1997/98:134.</p>
<p>147</p>
<h3>2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h4>2§‘</h4>
<p>Beskattningsunderlaget skall beräknas som den under beskattningsåret<br>uppkomna skillnaden mellan å ena sidan summan av följande poster:</p>
<p>a) avgift för tjänstepensionsförsäkring,</p>
<p>b) avsättning till pensionsstiftelse,</p>
<p>c) ökning av konto Avsatt till pensioner,</p>
<p>d) utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller på grund av<br>tj änstepensionsförsäkring,</p>
<p>e) utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse, å andra<br>sidan summan av följande poster:</p>
<p>f) gottgörelse från pensionsstiftelse,</p>
<p>g) minskning av konto Avsatt till pensioner,</p>
<p>h) 85 procent av bokförd skuld på konto Avsatt till pensioner vid be-<br>skattningsårets ingång multiplicerad med den genomsnittliga statslåne-<br>räntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret,</p>
<p>i) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse,</p>
<p>j) negativt belopp som föregående beskattningsår uppkommit vid till-<br>lämpning av denna paragraf.</p>
<p>I posten a i första stycket skall<br>inte räknas med avgift för sådan<br>gruppsjukförsäkring som omfattas<br>av 1 § första stycket 5 lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster.</p>
<p>I posten a i första stycket skall<br>inte räknas med avgift för sådan<br>gruppsjukförsäkring som omfattas<br>av 1 § första stycket 4 lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster.</p>
<p>I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader skall<br>posten h i första stycket jämkas i motsvarande mån. Detsamma skall gälla<br>om pensionsskuld som avses i posten h helt upplöses under beskatt-<br>ningsåret.</p>
<p>Om den som övertar en pensionsutfästelse inte är skattskyldig enligt<br>denna lag skall den som tidigare utfäst pensionen under posten e i första<br>stycket ta upp det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om detta<br>är högre än den utgivna ersättningen. Om den som befrias från en ut-<br>fästelse inte är skattskyldig enligt denna lag skall den som övertar ut-<br>fästelsen under posten i i första stycket ta upp det verkliga värdet av den<br>övertagna utfästelsen om detta är lägre än den erhållna ersättningen.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:1926.</p>
<p>148</p>
<p>Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall bokföringsmässiga Prop. 1997/98:151<br>grunder tillämpas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>149</p>
<h3>2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om<br>tillämplig lag för vissa försäkringsavtal</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:645) om tillämplig lag för<br>vissa försäkringsavtal skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Lagen gäller inte återförsäkring<br>eller försäkring som avses i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>lagen (1997:238) om arbetslös-<br>hetsförsäkring, lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring, lagen<br>(1979:84) om delpensionsförsäk-<br>ring, lagen (1991:1047) om sjuk-<br>lön eller lagen (1993:16) om för-<br>säkring mot vissa semesterlöne-<br>kostnader.</p>
<p>4 §'</p>
<p>Lagen gäller inte återförsäkring<br>eller försäkring som avses i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension, lagen<br>(1997:238) om arbetslöshetsför-<br>säkring, lagen (1976:380) om ar-<br>betsskadeförsäkring, lagen (1979:84)<br>om delpensionsförsäkring, lagen<br>(1991:1047) om sjuklön eller<br>lagen (1993:16) om försäkring mot<br>vissa semesterlönekostnader.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:252.</p>
<p>150</p>
<h3>2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om Prop. 1997/98:151<br>ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs 13 kap. 10 § lagen (1994:1065) om ekonomiska</p>
<p>villkor för riksdagens ledamöter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>13 kap.</p>
<h4>10 §</h4>
<p>Inkomstgarantin minskas också, på sätt som framgår av 11 §, med<br>följande inkomster.</p>
<p>1. inkomst som är pensions-<br>grundande enligt 11 kap. 2 och<br>3 §§ i lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring,</p>
<p>1. inkomst som är pensions-<br>grundande enligt 2 kap. lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension,</p>
<p>2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte be-<br>skattas i Sverige,</p>
<p>3. kompletterande delpension,</p>
<p>4. pension och livränta i andra fall än som avses i 9 §.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>151</p>
<h3>2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om<br>allmän löneavgift</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1-3 §§<br>avgift skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Arbetsgivare skall för vaije år<br>betala allmän löneavgift. Löne-<br>avgiften beräknas på det underlag<br>som gäller för arbetsgivaravgift till<br>folkpensioneringen enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>Den som enligt 1 kap. 2 § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter skall<br>betala egenavgifter skall för varje<br>år betala allmän löneavgift. Löne-<br>avgiften beräknas på det underlag<br>som gäller för egenavgift till folk-<br>pensioneringen enligt nämnda lag.</p>
<p>Allmän löneavgift tas ut med<br>4,48 procent av underlaget och<br>tillfaller staten.</p>
<p>lagen (1994:1920) om allmän löne-</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1§</p>
<p>Arbetsgivare skall för varje år<br>betala allmän löneavgift. Löne-<br>avgiften beräknas på det underlag<br>som gäller för arbetsgivaravgift till<br>efterlevandepensioneringen enligt<br>lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter.</p>
<p>§</p>
<p>Den som enligt 1 kap. 2 § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter skall<br>betala egenavgifter skall för varje<br>år betala allmän löneavgift. Löne-<br>avgiften beräknas på det underlag<br>som gäller för egenavgift till<br>efterlevandepensioneringen enligt<br>nämnda lag.</p>
<p>§'</p>
<p>Allmän löneavgift tas ut med<br>8,04 procent av underlaget och<br>tillfaller staten.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt<br>1 § som betalas ut från och med den 1 januari 1999.</p>
<p>3. De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som<br>uppbärs från och med den 1 januari 1999. Omfattar beskattningsåret tid<br>såväl före som efter utgången av år 1998 skall, om den avgiftsskyldige<br>inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig<br>till tiden efter utgången av år 1998 som svarar mot förhållandet mellan<br>den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela be-<br>skattningsåret.</p>
<p>Senaste lydelse 1997:939.</p>
<p>152</p>
<h3>2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:304) om<br>arvode m.m. till Sveriges företrädare i<br>Europaparlamentet</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10 § lagen (1996:304) om arvode m.m.<br>till Sveriges företrädare i Europaparlamentet skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>9 kap.</p>
<h4>10 §</h4>
<p>Inkomstgarantin minskas också, på sätt som framgår av 11 §, med<br>följande inkomster,</p>
<p>1. inkomst som är pensions-<br>grundande enligt 11 kap. 2 och 3 §§<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring,</p>
<p>1. inkomst som är pensions-<br>grundande enligt 2 kap. lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension,</p>
<p>2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte be-<br>skattas i Sverige,</p>
<p>3. kompletterande delpension och</p>
<p>4. pension och livränta i andra fall än som avses i 9 §.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>153</p>
<h2>Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Pensionssystemet i sin nuvarande utformning är inte tillräckligt robust<br>mot framtida ekonomiska och demografiska förändringar. En orsak till<br>den finansiella instabiliteten är prisindexeringen inom nuvarande system,<br>dvs. att intjänade pensionsrätter och utgående pensioner skrivs upp med<br>prisutvecklingen och inte med löneutvecklingen. Det innebär att<br>pensionernas storlek anpassar sig först med lång eftersläpning till<br>förändringar i den ekonomiska tillväxten. Det skapar en instabilitet i<br>inkomstfördelningen mellan yrkesaktiva och pensionärer. Pensionsutgif-<br>tema uttryckta som procentandel av avgiftsunderlaget kommer därför att<br>variera kraftigt beroende på tillväxttakten i samhällsekonomin. Vidare<br>kommer pensionssystemet framöver utsättas för stora demografiska på-<br>frestningar. Efter sekelskiftet kommer antalet pensionärer öka kraftigt<br>och med en ökad medellivslängd kommer den genomsnittliga tiden som<br>ålderspensionär att förlängas.</p>
<p>Mot denna bakgrund framhålls i regeringens proposition 1993/94:250<br>Reformering av det allmänna pensionssystemet vikten av att nu genom-<br>föra en genomgripande reform av ålderspensionssystemet för att därmed<br>skapa ett system som är mer följsamt mot den samhällsekonomiska och<br>demografiska utvecklingen och där sambandet mellan avgift och förmån<br>är starkare för den enskilde.</p>
<p>Den proposition som nu läggs fram innehåller lagförslag för en genom-<br>gripande reformering av det allmänna ålderspensionssystemet. De nya<br>reglerna redovisas i förslag till ny lagstiftning om inkomstgrundad ål-<br>derspension. Vidare lämnas förslag till lagstiftning om statliga ålders-<br>pensionsavgifter. I propositionen föreslås vidare en ny finansieringsord-<br>ning för de allmänna pensionerna och en förändrad struktur på socialav-<br>gifterna. I samband därmed lämnas förslag till överföring av medel från<br>AP-fonden till statsbudgeten under åren 1999 och 2000 i avvaktan på den<br>slutliga utformningen av den finansiella infasningen av det reformerade<br>ålderspensionssystemet. Dessutom föreslås vissa ändringar i annan<br>lagstiftning.</p>
<p>Utgångspunkt för förslagen är de riktlinjer för en reform som riksdagen<br>beslutade den 8 juni 1994 på grundval av den nyss nämnda propositionen<br>1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet (bet.<br>1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). De riktlinjer som föreslogs i den<br>propositionen byggde på förslag av den parlamentariskt sammansatta<br>Pensionsarbetsgruppen och den överenskommelse som träffats inom<br>denna mellan företrädare för de fyra dåvarande regeringspartierna (m, c,<br>fp och kd) och socialdemokraterna (betänkandet Reformerat pensions-<br>system SOU 1994:20).</p>
<p>Regeringen beslutade den 23 juni 1994 att inom Socialdepartementet<br>tillsätta en arbetsgrupp, Arbetsgruppen (S 1994:9) för genomförandet av<br>reformeringen av det allmänna ålderspensionssystemet (kallad Genom-<br>förandegruppen) med företrädare för de partier som ställt sig bakom<br>överenskommelsen. Genomförandegruppen fick i uppdrag att medverka i<br>det fortsatta beredningsarbetet och att vårda överenskommelsen.</p>
<p>Ledamöter i Genomförandegruppen är f.n. statsrådet Maj-Inger<br>Klingvall (s), ordförande, statssekreteraren Hans Svensson (s), vice ord-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>154</p>
<p>förande, riksdagsledamöterna Maud Bjömemalm (s), Margit Gennser Prop. 1997/98:151<br>(m), Arne Kjömsberg (s) och Bo Könberg (fp), partisekreteraren Åke<br>Pettersson (c ) och f.d. riksdagsledamoten Pontus Wiklund (kd). Stats-<br>sekreteraren i Finansdepartementet Knut Rexed är förordnad som sak-<br>kunnig i Genomförandegruppen. Som experter deltar f.n. hovrättslag-<br>mannen Lars Göran Abelson, f.d. byråchefen Einar Edvardsson, finans-<br>rådet Ingemar Hansson, byråchefen Hans Olsson, avdelningschefen Stig<br>Orustfjord, enhetschefen Edward Palmer och departementsrådet Mona</p>
<p>Wildig.</p>
<p>De förslag till lagstiftning som nu läggs fram baseras på förslag redo-<br>visade i departementspromemoriorna Ds 1995:41 Reformerat pensions-<br>system - lag om inkomstgrundad ålderspension, m.m. och Ds 1997:67 In-<br>komstgrundad ålderspension - finansiella frågor m.m., vilka i huvudsak<br>rör den pension som skall utges inom fördelningssystemet, samt Ds<br>1995:29 Vissa frågor avseende allmänna egenavgifter, Ds 1995:55 Ut-<br>vidgad avgiftsskyldighet vad avser ålderspension, m.m, Ds 1998:7 AP-<br>fonden och det reformerade ålderspensionssystemet och till viss del Ds<br>1997:66 Garantipension och samordningsfrågor m.m. Ytterligare un-<br>derlag för beredningen av frågan om ny finansieringsordningen för de<br>allmänna pensionerna har varit Förtidspensionsutredningens betänkande<br>SOU 1997:166 Ohälsoförsäkringen - Trygghet och aktivitet. Den andra<br>delen av det reformerade inkomstgrundade pensionssystemet, premie-<br>pensionssystemet, har behandlats i två olika utredningsbetänkanden,<br>Allmänt pensionssparande (SOU 1996:83) och Lag om premiepension<br>(SOU 1997:131). De förslag om premiepensionssystemets utformning<br>som lämnas nu bygger på det senare betänkandet. I vissa frågor lämnas<br>förslag som inte har lagts fram i nämnda promemorior eller betänkanden.<br>Dessa frågor har beretts under hand med berörda myndigheter. Depar-<br>tementspromemoriorna och utredningsbetänkandena har remissbehand-<br>lats. Förteckningar över remissinstanser finns i bilaga 1. Remissam-<br>manställningarna avseende departementspromemoriorna och utrednings-<br>betänkandet SOU 1997:131 kommer att publiceras i Ds-serien under<br>våren 1998. Remissammanställning avseende SOU 1997:166 finns<br>tillgänglig i ärendet (dnr S97/7977/F).</p>
<p>En förteckning över vissa termer som ingår i den föreslagna lagstift-<br>ningen eller som i övrigt används i texten redovisas i bilaga 2. Namnen<br>på de departementspromemorior m.m., som hänvisas till i texten med<br>enbart nummer, återfinns i bilaga 3.</p>
<p>Förslagen i denna proposition har utarbetats i samråd med Genom-<br>förandegruppen. Ändringarna i lagen (1994:1065) om ekonomiska vill-<br>kor för riksdagens ledamöter och lagen (1996:304) om arvode m.m. till<br>Sveriges företrädare i Europaparlamentet (lag 25 och 27) föreslås efter<br>samråd med konstitutionsutskottet.</p>
<p>Beredningen av pensionsfrågorna redovisas närmare i de följande av-<br>snitten 4 och 5.</p>
<p>155</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringen beslutade den 19 januari, den 19 februari respektive den<br>19 mars 1998 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns<br>i bilagorna 4-6.</p>
<p>Lagrådets yttranden finns i bilagorna 7-9.</p>
<p>Lagförslagen 2:15-20, 2:22-25 och 2:27, som i huvudsak innehåller<br>följdändringar till de nya lagarna, har inte alls granskats av Lagrådet. I<br>några fall har sakliga ändringar gjorts i vissa paragrafer och vissa para-<br>grafer lagts till i de lagar som har granskats av Lagrådet. Dessa ändringar<br>är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.<br>Bl.a. har i de lagförslag som remitterats till Lagrådet i vissa fall angetts<br>att ett minskat prisbasbelopp skall tillämpas, nämligen prisbasbeloppet<br>minskat med två procent. I 1998 års ekonomiska vårproposition kommer<br>regeringen att föreslå att fr.o.m. år 2000 skall ett sådant minskat<br>prisbasbelopp inte längre tillämpas, utan i stället skall det fastställda<br>prisbasbeloppet användas. Lagförslagen i föreliggande proposition har i<br>dessa delar anpassats till vårpropositionens förslag. Övriga sådana<br>ändringar anges i kommentaren till berörda pargrafer. Även smärre<br>språkliga och redaktionella ändringar har gjorts.</p>
<p>Inledningsvis kommenterar Lagrådet vårt förslag att ta in bestämmel-<br>serna om ålderspensioneringen i en särskild lag i stället för att föra in<br>dessa i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Bland nackdelarna<br>nämner Lagrådet att en väsentlig del av socialförsäkringssystemet nu inte<br>längre ingår i den lag som sedan länge innehållit de grundläggande be-<br>stämmelserna om socialförsäkringsförmånerna. Å andra sidan anförs att<br>regleringen i AFL i stora delar framstår som oöverskådlig och att det vore<br>mindre välbetänkt att nu införliva ytterligare ett komplext regelsystem i<br>den lagen. Lagrådet anför vidare att den nu förslagna lagstiftningen<br>kanske kan utgöra ett incitament för en översyn av AFL.</p>
<p>I enlighet med Lagrådets förslag har vissa bestämmelser om Premie-<br>pensionsmyndighetens verksamhet lyfts ur lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension och föreslås i stället införas i en särskild lag. Dessa regler<br>hänvisar i stor utsträckning till olika försäkringsrörelse- och redo-<br>visningsregler. Vidare har vi följt Lagrådets rekommendation vad avser<br>terminologin och infört begreppen premiepensionssystem respektive<br>premiepensionsmedel i stället för premiereservsystem respektive premie-<br>reservmedel, vilka användes i lagrådsremissen.</p>
<p>Vi har även i övrigt i propositionens lagförslag väsentligen följt Lag-<br>rådets förslag till ändringar och justeringar. När det gäller bestämmel-<br>serna om barnår har vi emellertid endast delvis följt Lagrådets synpunk-<br>ter, se avsnitt 11. I fråga om Riksförsäkringsverkets möjligheter att ge-<br>nom automatisk databehandling fatta beslut för en allmän försäkrings-<br>kassas räkning har vi, trots Lagrådets synpunkter, vidhållit tidigare för-<br>slag, se avsnitt 13. Lagrådets synpunkter behandlas i berörda avsnitt och i<br>författningskommentaren.</p>
<p>På grund av det omfattande utredningsarbete som krävs har vissa frå-<br>gor ännu inte fått sin slutgiltiga lösning, vilket kommer att medföra se-<br>nare ändringar i den nu föreslagna lagstiftningen. Vi instämmer i Lag-<br>rådets mening att detta är beklagligt. Vi har emellertid bedömt det som en</p>
<p>156</p>
<p>större olägenhet att ytterligare tvingas senarelägga ålderspensions- Prop. 1997/98:151<br>reformens ikraftträdande.</p>
<h2>4 Bakgrund</h2>
<h3>4.1 Nuvarande regler för ålderspension</h3>
<p>Det samlade pensionsskyddet vid ålderspensionering består för när-<br>varande av tre delar. Det allmänna pensionssystemet innefattar folkpen-<br>sioneringen och tilläggspensioneringen (ATP). Dessa är obligatoriska<br>och omfattar i princip alla som bor eller arbetar här i landet. Vid sidan av<br>den allmänna pensioneringen finns olika tjänstepensionssystem som<br>grundar sig på kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och som<br>omfattar i stort sett alla löntagare i Sverige. Därutöver finns möjlighet att<br>teckna individuella pensionsförsäkringar i privata försäkringsbolag.</p>
<p>Inom ramen för den allmänna pensioneringen faller också delpensions-<br>försäkringen som ger rätt till ATP-grundande ersättning för de personer<br>som haft en längre tids anknytning till förvärvslivet och som från fyllda<br>61 år vill trappa ner sitt förvärvsarbete inför övergången till ålderspen-<br>sion.</p>
<p>Vid beräkning av förmåner i form av folkpension och ATP är basbe-<br>loppet grundläggande. Detta fastställs för varje år av regeringen och<br>grundas på förändringen i det allmänna prisläget. Ålderspension från<br>folkpensioneringen utges med vissa andelar av basbeloppet. Inom ATP<br>beräknas såväl utgående pensionsförmåner som de intjänade pensions-<br>rätterna med hjälp av basbeloppet. Syftet med anknytningen till basbe-<br>loppet är att värdesäkra pensionsförmånerna i förhållande till den all-<br>männa prisutvecklingen.</p>
<p>Vid några tillfällen har dock riksdagen fattat beslut om justering av<br>basbeloppet så att pensionerna vissa år inte fullt ut följt förändringarna i<br>konsumentprisindex (KPI). På grund av statliga finansiella restriktioner<br>beslutades att basbeloppet fr.o.m år 1981 inte skulle beakta inverkan av<br>skatter, tullar, energiprisförändringar och vissa avgifter m.m. Följsam-<br>heten i förhållande till KPI återställdes vid fastställandet av basbeloppet<br>för år 1984 samtidigt som det därvid bortsågs från effekterna av deval-<br>veringen i oktober 1982. Under åren 1988 och 1989 gavs viss kompensa-<br>tion för 1982 års devalvering genom extra höjningar av basbeloppsnivån.<br>Som en följd av skattereformen åren 1990 och 1991 justerades<br>beräkningen av basbeloppet med syfte att basbeloppet inte skulle påver-<br>kas av de prisförändringar som följde av de ändringar av statlig fastig-<br>hetsskatt, indirekta skatter och räntebidrag inom bostadsbidragssystemet<br>som vidtogs för att finansiera sänkningen av den statliga inkomstskatten<br>de nämnda åren. Vidare gäller att det vid fastställande av basbeloppet för<br>åren 1994 och 1995 bortsågs från effekterna av deprecieringen av den<br>svenska kronan hösten 1992.</p>
<p>Fr.o.m. år 1993 skall basbeloppet vid beräkning av utgående ålderspen-<br>sion i form av folkpension och ATP reduceras med två procent. I detta<br>sammanhang tillämpas alltså vad som i den fortsatta framställningen här<br></p>
<p>157</p>
<p>kallas det minskade basbeloppet. Enligt regeringens förslag i 1998 års<br>ekonomiska vårproposition skall emellertid det minskade basbeloppet<br>succesivt avvecklas. För beräkning av utgående förmåner år 1999<br>föreslås att basbeloppet skall minskas med endast en procent. Fr.o.m. år<br>2000 skall enligt förslaget det fastställda basbeloppet användas vid<br>nämnda beräkning.</p>
<p>Mot bakgrund av det allvarliga statsfinansiella läget beslutade riksda-<br>gen på grundval av regeringens proposition 1994/95:25 Vissa ekono-<br>misk-politiska åtgärder, m.m. (bet. 1994/95 :FiUl, rskr. 1994/95:145) att<br>uppräkningen av basbeloppet skall begränsas så länge det statliga bud-<br>getunderskottet överstiger 50 miljarder kr. Uppräkningen av basbeloppet<br>skall ske med 80 % av förändringen i prisnivån i det fall underskottet<br>ligger inom intervallet 50-100 miljarder kr och med 60 % om det över-<br>stiger 100 miljarder kronor. När budgetunderskottet understiger<br>50 miljarder kr, skall återgång till uppräkning med hela prisförändringen<br>ske. Samtidigt beslutades att beräkningen av pensionsgrundande inkomst<br>och fastställande av pensionspoäng för ATP inte skall göras på grundval<br>av det fastställda basbeloppet utan i stället utifrån ett förhöjt basbelopp,<br>vilket har framräknats med beaktande av hela förändringen i KPI.<br>Uppräkningen av basbeloppen för åren 1995-1997 har begränsats till<br>60 % och basbeloppet för år 1998 till 80 % av KPI-förändringen. För år<br>1998 uppgår det fastställda basbeloppet till 36 400 kr och det förhöjda<br>basbeloppet till 37 100 kr.</p>
<p>Genom folkpensioneringen ges en grundtrygghet med i princip enhet-<br>liga belopp för alla försäkrade oberoende av tidigare inkomster eller av-<br>giftsbetalning. Fr.o.m. år 1993 krävs bosättning i Sverige under minst<br>40 år mellan 16 och 64 års ålder eller minst 30 år med pensionsgrun-<br>dande inkomst eller s.k. vårdår för rätt till oavkortad folkpension. Vid<br>kortare tids bosättning respektive kortare tids förvärvsarbete här i landet<br>reduceras folkpensionen proportionellt.</p>
<p>En ålderspension från folkpensioneringen som tas ut från 65 års ålder<br>motsvarar för ensamstående pensionär för år räknat 96 % och för gift<br>pensionär 78,5 % av det minskade basbeloppet. Till ålderspensionärer<br>som saknar eller har låg ATP-pension utbetalas pensionstillskott<br>med maximalt 55,5 % av det minskade basbeloppet. Den garanterade<br>minimipensionen för en ensamstående ålderspensionär blir därmed<br>151,5 % av det minskade basbeloppet. Pensionärer med låga inkomster<br>kan dessutom ha rätt till bostadstillägg och i vissa fall särskilt bostads-<br>tillägg för pensionärer.</p>
<p>Vid pensionsuttag före 65 års ålder reduceras pensionsbeloppet med<br>0,5 % för vaije månad som uttaget har tidigarelagts. På motsvarande sätt<br>görs vid sent uttag en uppräkning av pensionsbeloppet med 0,7 % för<br>vaije månad som förflutit från 65 år fram till pensionsuttaget vid högst 70<br>år, dvs. uttag efter 70 års ålder ger ingen ytterligare uppskrivning av<br>pensionen. Fr.o.m. år 1998 har den nedre åldersgränsen för uttag av ål-<br>derspension höjts från 60 till 61 år. Detta gäller dock inte personer födda<br>år 1937.</p>
<p>Av betydelse för många pensionärer är de särskilda skatteförmånerna i<br>form av särskilt grundavdrag vid beskattningen. Dessa innebär att en ål-<br>derspensionär som har enbart folkpension och pensionstillskott inte er-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>158</p>
<p>lägger någon inkomstskatt. Det särskilda grundavdraget minskas med<br>65 % av inkomst i form av allmän pension, egenlivränta enligt arbets-<br>skadeförsäkringen och tjänstepension som ligger över denna nivå.</p>
<p>ATP-systemet är uppbyggt enligt den s. k. inkomstbortfallsprincipen,<br>som innebär att pensionsförmånen i princip bestäms av de inkomster som<br>den försäkrade haft under den yrkesverksamma delen av livet och av det<br>antal år under vilka han eller hon har förvärvsarbetat. Pensionsgrundande<br>för ATP är inkomsten till den del den överstiger det förhöjda basbeloppet<br>för året och uppgår till högst 7,5 gånger detta belopp. Tillgodoräknad<br>pensionspoäng är den pensionsgrundande inkomsten delad med det för-<br>höjda basbeloppet vid årets ingång.</p>
<p>Vid uttag från 65 års ålder utgör ATP-pensionen 60 % av medeltalet av<br>de 15 högsta pensionspoängen (15-årsregeln) multiplicerat med det<br>minskade basbeloppet. Det krävs i princip 30 år med pensionspoäng för<br>att rätt skall föreligga till oavkortad ATP (30-årsregeln).Vid färre år med<br>pensionspoäng reduceras pensionen proportionellt. Vid pensionsuttag vid<br>annan ålder än 65 år gäller samma regler för reducering respektive upp-<br>räkning av ATP-pensionen som för folkpensionen.</p>
<p>Pensionsgrundande för ATP är i första hand inkomster av förvärvsar-<br>bete. Med inkomst av förvärvsarbete likställs i pensionshänseende olika<br>förmåner som kan utges i stället för sådan inkomst, t.ex. sjukpenning,<br>föräldrapenning, arbetsskadelivränta, arbetslöshetsersättning, utbild-<br>ningsbidrag, vuxenstudiebidrag och delpension. För att uppfylla 30-års-<br>regeln får dessutom fr.o.m. år 1982 föräldrar räkna år då de vårdat bam<br>som är yngre än tre år, s.k. vårdår.</p>
<p>Det allmänna pensionsystemet är i princip uppbyggt som ett s.k. fördel-<br>ningssystem. Med fördelningssystem avses att ett års löpande pensionsut-<br>betalningar skall finansieras med de avgifter som inbetalas under samma<br>år. Folkpensionsavgiften var år 1997 5,86 % för arbetsgivare och 6,03 %<br>för egenföretagare. De influtna avgifterna beräknas motsvara 62 % av<br>kostnaderna för folkpensioneringen (exklusive bostadstillägg för<br>pensionärer). Detta betyder att 38 % av kostnaderna för år 1997 fi-<br>nansieras med allmänna skattemedel. Fr.o.m. år 1998 motsvarar folkpen-<br>sionsavgiften 6,83 % för både arbetsgivare och egenföretagare. ATP-<br>systemet är skilt från statsbudgeten och finansieras av avgiftsintäkter och<br>med avkastningen från AP-fonden. Tilläggspensionsavgiften uppgick år<br>1997 till 13 %. Av avgiftsintäkterna fördes 82 % till AP-fonden. Den<br>allmänna pensionsavgiften uppgick till 1%. Till AP-fonden influtna<br>avgifter beräknas täcka 71 % av ATP-utgiftema. Resten, 29 %,<br>finansieras med AP-fondens avkastning. År 1998 uppgår tilläggspen-<br>sionsavgiften till 6,40 % (70,6 % av dessa avgiftsintäkter skall föras till<br>AP-fonden) och den allmänna pensionsavgiften till 6,95 %.</p>
<p>Även delpensionsförsäkringen är utformad som ett fördelningsystem.<br>År 1997 täcktes utgifterna i sin helhet av delpensionsavgiften, vilken<br>uppgår till 0,2 %.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>159</p>
<h3>4.2 Pensionsarbetsgruppen</h3>
<p>I november 1991 bemyndigades dåvarande statsrådet Bo Könberg att till-<br>kalla en parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp (dir. 1991:102) med<br>uppgift att mot bakgrund av Pensionsberedningens slutbetänkande All-<br>män pension (SOU 1990:76) och de inkomna remissvaren utarbeta för-<br>slag till ett nytt system för den allmänna pensioneringen. Denna arbets-<br>grupp - Pensionsarbetsgruppen - bestod av representanter för samtliga<br>dåvarande riksdagspartier.</p>
<p>En väsentlig utgångspunkt enligt direktiven var att beslut rörande pen-<br>sionssystemet skall vara långsiktiga och präglas av stabilitet. Vidare be-<br>tonades behovet av att åstadkomma ett högre långsiktigt sparande och att<br>systemet i högre grad än hittillsvarande ordning borde stimulera till för-<br>värvsarbete, bl.a. genom ett stärkt samband mellan avgifter och förmåner.<br>Inför det kommande arbetet i gruppen förelåg en bred politisk enighet om<br>att en reformering av pensionssystemet var nödvändig av främst<br>samhällsekonomiska skäl.</p>
<p>Pensionsarbetsgruppen presenterade i augusti 1992 promemorian Ett<br>reformerat pensionssystem - bakgrund, principer och skiss (Ds 1992:89).<br>I denna promemoria gjordes ett antal principiella ställningstaganden och<br>redovisades huvuddragen för hur ett reformerat pensionssystem skulle<br>kunna utformas.</p>
<p>I februari 1994 avlämnade Pensionsarbetsgruppen sitt betänkande Re-<br>formerat pensionssystem (SOU 1994:20). Till betänkandet fogades en<br>bilaga om kostnader och individeffekter (SOU 1994:21) och en bilaga om<br>kvinnors ATP och avtalspension (SOU 1994:22). I betänkandet<br>presenterades förslag till ett nytt reformerat ålderspensionssystem och<br>regler för övergång till detta. Betänkandet anslöt i huvudsak till vad som<br>anförts i den tidigare publicerade promemorian. Förslagen byggde på en<br>överenskommelse mellan representanterna i arbetsgruppen för de fyra<br>dåvarande regeringspartierna och socialdemokraterna.</p>
<p>Pensionarbetsgruppens betänkande remissbehandlades under våren<br>1994. Flertalet av remissinstanserna var i huvudsak positiva till den<br>omfattande reformering av pensionssystemet som föreslogs i betänkan-<br>det.</p>
<p>Den 28 april 1994 överlämnade regeringen propositionen 1993/94:250<br>Reformering av det allmänna pensionssystemet till riksdagen. Proposi-<br>tionen innehöll förslag till riktlinjer för en reformering av det allmänna<br>ålderspensionssystemet och för hur ett reformerat pensionssystem och<br>övergångsreglering skall utformas. De föreslagna riktlinjerna byggde på<br>den överenskommelse som träffats i Pensionsarbetsgruppen samtidigt<br>som förslagen i vissa delar var reviderade med hänsyn till de synpunkter<br>som framkommit under remissbehandlingen av gruppens betänkande. I<br>beredningen av propositionen deltog företrädarna i Pensionsarbetsgrup-<br>pen för de dåvarande regeringspartierna och socialdemokraterna, som<br>samtliga ställde sig bakom propositionen och därmed också de revide-<br>ringar som gjordes i förhållande till betänkandet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>160</p>
<p>4.3</p>
<h3>Beslutade riktlinjer för reformen</h3>
<p>Regeringens proposition 1993/94:250 (här benämnd princippropositio-<br>nen) innehöll riktlinjer för en reformering av det allmänna ålderspen-<br>sionssystemet och ett principförslag till hur ett sådant pensionssystem<br>med övergångsreglering skall utformas. Däremot innehöll den inga för-<br>fattningsförslag. Propositionen innebar också att vissa frågor lämnades<br>öppna för att lösas under det fortsatta beredningsarbetet. Under den fort-<br>satta beredningen har således princippropositionens förslag bearbetats<br>vidare. Därvid har föreslagits vissa förändringar eller avsteg från de<br>antagna riktlinjerna, vilka kommer att redovisas i avsnitt 6.2 och efter-<br>följande avsnitt.</p>
<p>Riksdagen godkände genom beslut den 8 juni 1994 de i principproposi-<br>tionen föreslagna riktlinjerna för en reformering av ålderspensions-<br>systemet i enlighet med det betänkande som framlagts av socialförsäk-<br>ringsutskottet (bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). I utskottsbetän-<br>kandet tillstyrktes med vissa förtydliganden regeringens proposition<br>samtidigt som utskottet på två punkter föreslog tillkännagivanden. Den<br>ena avsåg den inskränkning av möjligheterna till uttag av inkomstgrun-<br>dad pension före 65 års ålder som föreslagits i propositionen. I den<br>proposition som nu läggs fram föreslås inga sådana inskränkningar. Den<br>andra punkten avsåg vikten av att medföljande makar till UD-tjänstemän<br>får acceptabla ekonomiska villkor bl.a. i pensionshänseende. En översyn<br>av dessa villkor har genomförts av utrikesförvaltningen. Översynen har<br>redovisats till riksdagen i en skrivelse (skr. 1994/95:221).</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skall ett offentligt och obligatoriskt pen-<br>sionssystem även fortsättningsvis utgöra grunden för den enskildes pen-<br>sionsskydd. Ett syfte med den föreslagna reformen är att skapa ett från<br>andra socialförsäkringsgrenar avskilt inkomstrelaterat ålderspensionssys-<br>tem. Det skall i högre grad än det nuvarande vara försäkringsmässigt<br>uppbyggt i den meningen att förmånerna skall motsvara de avgifter som<br>betalas in. Systemet skall i sin helhet finansieras med avgifter som tas ut<br>på samtliga inkomster m.m. som ger pensionsrätt.</p>
<p>Den pensionsrätt avseende inkomstgrundad ålderspension som för ett<br>visst år tillgodoräknas den enskilde skall huvudsakligen baseras på<br>dennes pensionsgrundande inkomster samma år. Värdet av pensionsrätten<br>skall överensstämma med den avgift som tas ut. Tillgodoräknad<br>pensionsrätt och avgiften till ålderspension skall utgöra 18,5% av den<br>pensionsgrundande inkomsten och vissa andra s.k. pensionsgrundande<br>belopp som enligt de reformerade reglerna skall läggas till grund för pen-<br>sionsrätt.</p>
<p>Nivån på avgiften till ålderspension är fastlagd med utgångspunkt i den<br>kompensationsnivå i förhållande till den försäkrades förvärvsinkomster<br>under livet som systemet är avsett att ge. Dessutom tas även hänsyn till<br>den försäkringsmässiga risk som beror av den förväntade livslängden<br>bland de försäkrade. Genom att pensionsavgiften fastställs på dessa<br>grunder får den i ökad utsträckning karaktär av försäkringspremie. Den<br>avgift som nu lagts fast i samband med beslutet att reformera ålderspen-<br>sionssystemet skall gälla även på lång sikt och skall inte behöva höjas då<br>de demografiska påfrestningarna ökar efter sekelskiftet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>161</p>
<p>6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1</p>
<p>Beräkning av inkomstgrundad ålderspension enligt de reformerade reg-<br>lerna skall bygga på den s.k. livsinkomstprincipen, som innebär att i<br>princip alla pensionsgrundande inkomster under livet har betydelse för<br>pensionsnivån och väger lika tungt oberoende av när under livet de tjänas<br>in. På detta sätt erhålls inom det allmänna pensionssystemet ett nära<br>samband mellan förvärvsinkomster och den framtida ålderspensionen,<br>vilket i sin tur bidrar till att stärka de ekonomiska drivkrafterna för för-<br>värvsarbete. Någon motsvarighet till den övre åldersgräns på 64 år för<br>intjänande av pensionsrätt som finns i det nuvarande ATP-systemet skall<br>inte finnas. Även den som är 65 år eller äldre skall kunna tjäna in ytterli-<br>gare pensionsrätt i det reformerade systemet. Den nedre åldersgränsen -<br>16 år - skall dock kvarstå av bl.a administrativa skäl. Vidare skall enligt<br>de antagna riktlinjerna den lagstadgade rätten att kvarstå i arbete till 67<br>års ålder skärpas så att den inte annat än undantagsvis kan avtalas bort.</p>
<p>Värdet av intjänade ålderspensionsförmåner och utgående ålderspen-<br>sioner skall inte som i dag vara enbart inflationsskyddade utan skall även<br>vara kopplade till den allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Den<br>årliga ålderspensionens storlek skall också påverkas av förändringar av<br>den genomsnittliga livslängden. På detta sätt kommer det framtida pen-<br>sionssystemet i finansiellt hänseende att vara robust i förhållande till va-<br>riationer i de samhällsekonomiska förutsättningarna och till den för-<br>väntade fortsatta ökningen av medellivslängden.</p>
<p>De förvärvsinkomster och sociala ersättningar vid sjukdom, arbetslös-<br>het, föräldraledighet m.m. som enligt dagens regler är pensionsgrundande<br>skall vara det också i det reformerade systemet. I det reformerade<br>systemet skall därutöver i vissa fall fiktiva inkomster vara pensionsgrun-<br>dande, s.k. andra pensionsgrundande belopp. Detta innebär bl.a. att för-<br>äldrar med små bam under ett antal år och under vissa förutsättningar<br>kommer att kunna få pensionsrätt tillgodoräknad på ett enligt särskilda<br>regler bestämt belopp utöver den inkomst som faktiskt uppburits. Mot-<br>svarande skall enligt riktlinjerna gälla vid plikttjänstgöring. Enligt an-<br>tagna riktlinjerna skall vidare den som uppbär sjukpenning, arbetslös-<br>hetsersättning m.m. tillgodoräknas pensionsrätt för viss del av den bak-<br>omliggande inkomsten. Förtidspensionärer med s.k. antagandepoäng<br>inom ATP-systemet skall enligt riktlinjerna tillgodoräknas ålderspen-<br>sionsrätt i huvudsak enligt regler som motsvarar de som gäller i dag.</p>
<p>Vad beträffar pensionsrätt för studier var det förslag som lagts fram av<br>Pensionsarbetsgruppen, nämligen att studiebidraget inom studiemedels-<br>systemet skall göras skattepliktigt och pensionsgrundande, utgångs-<br>punkten för regeringens bedömning i princippropositionen. Den tekniska<br>utformningen av en ordning för sådan pensionsrätt borde dock enligt re-<br>geringens bedömning beredas vidare. Socialförsäkringsutskottet menade<br>att storleken av den pensionsrätt som följer av Pensionsarbetsgruppens<br>förslag är väl avvägd och instämde i regeringens bedömning att denna<br>nivå bör ligga till grund vid den närmare utformningen av reglerna för<br>tillgodoräknande av pensionsrätt för studier.</p>
<p>Den pensionsrätt som under ett år tillgodoräknas den enskilde skall ba-<br>seras på summan av pensionsgrundande förvärvsinkomster och sociala<br>ersättningar samt eventuella andra pensionsgrundande belopp upp till ett<br>tak. Enligt princippropositionen skall fr.o.m. årsskiftet 2000/2001 in-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>162</p>
<p>tjänandetaket räknas upp årligen i takt med den allmänna inkomstutveck-<br>ligen. Dessförinnan skall det, i likhet med vad som gäller i dag, motsvara<br>7,5 förhöjda basbelopp.</p>
<p>Makar skall enligt riktlinjerna för det reformerade pensionssystemet<br>kunna dela pensionsrätt i princip lika sig emellan. Delning skall vara fri-<br>villig och ske löpande år för år. Reglerna för delning skall konstrueras så<br>att den sammantagna kostnaden för pensionssystemet, trots skillnader i<br>genomsnittlig livslängd mellan män och kvinnor, i princip förblir den-<br>samma.</p>
<p>Den pensionsrätt som för ett år tillgodoräknas i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet skall som nämnts ovan utgöra 18,5 % av summan av<br>pensionsgrundande faktiska och fiktiva inkomster under året i den ut-<br>sträckning summan inte överstiger intjänandetaket. Motsvarande belopp<br>skall betalas in till pensionssystemet i form av avgift till ålderspension.<br>Samtliga inkomstslag som ger pensionsrätt skall, till skillnad från vad<br>som gäller idag, vara avgiftsgrundande. Det innebär att även sociala er-<br>sättningar vid sjukdom, arbetslöshet m.m. skall beläggas med avgift till<br>pensionssystemet. Ålderspensionsavgift skall betalas också för fiktiva<br>inkomster.</p>
<p>Avgift till ålderspension skall tas ut enbart på inkomster som är för-<br>enade med pensionsrätt. Detta innebär att sådan avgift inte skall tas ut på<br>inkomstdelar som överstiger taket. I princippropositionen anfördes därför<br>att det på sådana inkomstdelar i stället skall tas ut en särskild avgift som<br>endast skall uppgå till hälften av avgiften till ålderspension, dvs. 9,25 %.<br>Intäkterna från denna avgift skall föras till statsbudgeten.</p>
<p>Huvuddelen av de inbetalda avgifterna - enligt princippropositionens<br>förslag 16,5 procentenheter - skall användas för att finansiera utgående<br>pensioner inom ett fördelningssystem av i princip samma karaktär som<br>nuvarande ATP-system. Motsvarande andel av de pensionsgrundande in-<br>komsterna och andra pensionsgrundande belopp skall årligen fastställas<br>som reformerad pensionsrätt för den enskilde. Den försäkrades<br>ackumulerade pensionsrätt i fördelningssystemet skall sedan vaije år<br>räknas upp med ett index som följer den allmänna inkomstutvecklingen i<br>samhället. De uppräknade pensionsrättema skall ligga till grund för be-<br>räkningen av den ålderspension som sedermera skall utges.</p>
<p>Den årliga ålderspensionen skall beräknas genom att summan av de<br>uppräknade pensionsrättema divideras med ett delningstal. Detta skall<br>bestämmas med hänsyn till bl.a. den genomsnittliga förväntade livsläng-<br>den vid tidpunkten för pensionsuttaget och en fastslagen norm<br>(tillväxtnorm).</p>
<p>De pensioner som betalas ut från fördelningssystemet skall följsam-<br>hetsindexeras. Detta innebär att ålderspensionen skall räknas upp fullt ut<br>med prisutvecklingen under förutsättning att den reala tillväxten av in-<br>komsterna i samhället uppgår till en viss norm. Om den faktiska real-<br>inkomsttillväxten avviker från normen görs vid indexeringen ett avdrag<br>eller ett påslag med vad som motsvarar avvikelsen. Normen skall vara<br>lika med den tillväxtnorm som ligger till grund för beräkningen av del-<br>ningstalet. I princippropositionen angav regeringen att ett slutligt ställ-<br>ningstagande till normens nivå skall ske under den fortsatta beredningen<br>efter riksdagens beslut i anledning av propositionen. Utgångspunkten för</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>163</p>
<p>denna fortsatta beredning skall enligt riktlinjerna vara en norm på 1,5 %<br>per år.</p>
<p>Den återstående delen av den totala pensionsavgiften på 18,5% skall<br>sättas av till ett premiereservsystem. I detta system skall inbetalda medel<br>fonderas i individuella premiereserver. Detta innebär ett faktiskt pen-<br>sionssparande som är knutet till den enskilde individen. Medlen skall<br>förvaltas av den kapitalförvaltare som den enskilde utser eller, om denne<br>avstår från att göra ett aktivt val, av någon statlig förvaltare. Behåll-<br>ningen skall växa med avkastningen på de förvaltade medlen. Inom pre-<br>miereservsystemet skall det finnas möjlighet för den enskilde att välja ett<br>efterlevandeskydd.</p>
<p>Vid pensioneringen skall ett årligt pensionsbelopp från premiereserv-<br>systemet bestämmas på försäkringsmässiga grunder utifrån behållningen<br>på den enskildes premiereservkonto. Enligt riktlinjerna skall den pen-<br>sionsberättigade ha möjlighet att välja att ta ut den delen av pensionen<br>livsvarigt eller under en period av fem eller tio år.</p>
<p>Den inkomstgrundade pensionen skall kompletteras med ett grund-<br>skydd i form av en garantipension för den som har haft låga inkomster<br>under förvärvslivet. Grundskyddet skall finansieras med allmänna skatte-<br>medel. Garantipensionen skall vara skattepliktig. För rätt till oavkortad<br>garantipension skall enligt riktlinjerna i princip krävas 40 års bosättning i<br>Sverige mellan 16 och 65 års ålder.</p>
<p>För den som inte har rätt till någon inkomstgrundad pension alls utges<br>garantipensionen som ett fast belopp. För övriga pensionsberättigade<br>skall garantipensionen utgöra en viss utfyllnad till den inkomstgrundade<br>pension som de har tjänat in. Utfyllnaden skall beräknas med utgångs-<br>punkt från en basnivå för garantipensionen. Basnivån skall trappas av<br>med en viss andel av den inkomstgrundade pensionen. Avtrappningen<br>skall emellertid inte göras krona för krona utan med ett lägre procenttal<br>för att därmed säkerställa att den totala pensionen blir högre ju högre<br>inkomstgrundad pension den pensionsberättigade har tjänat in.</p>
<p>Garantipensionen skall avräknas inte bara mot inkomstgrundad ål-<br>derspension från det allmänna pensionssystemet utan också mot vissa<br>andra pensionsinkomster såsom änkepension från ATP och inkomst-<br>relaterad utländsk pension. Vidare skall enligt förslaget i princippropo-<br>sitionen den tjänstepension som en pensionsberättigad uppbär beaktas.<br>Under remissbehandlingen av Pensionsarbetsgruppens betänkande fram-<br>fördes invändningar mot detta förslag av bl.a flertalet av arbetsmark-<br>nadens parter. Av kostnadsskäl ställde sig regeringen emellertid bakom<br>förslaget att tjänstepensioner skall reducera garantipensionen på samma<br>sätt som inkomstgrundad ålderspension från det allmänna systemet.<br>Samtidigt aviserades att regeringen avsåg att ta upp frågan till ny<br>prövning i särskild ordning. Med hänvisning bl.a. till detta ställde sig<br>socialförsäkringsutskottet bakom förslaget till riktlinje på denna punkt.</p>
<p>Inkomstgrundad ålderspension i fördelningssystemet skall kunna tas ut<br>som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension tidigast från<br>61 års ålder. Vid uttag från en senare tidpunkt växer pensionen enligt<br>försäkringsmässiga principer för vaije månad den lämnas outtagen.</p>
<p>Rätt till garantipension skall inträda först vid 65 års ålder. För att inte<br>ett tidigt uttag av inkomstgrundad pension skall subventioneras av ga-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>164</p>
<p>rantipensionssystemet skall garantipensionen alltid beräknas utifrån den<br>inkomstgrundade pension som den pensionsberättigade skulle ha upp-<br>burit om uttaget skulle ha gjorts vid uppnådd garantipensionsålder, dvs.<br>vid 65 års ålder. En sådan regel kan emellertid medföra att den inkomst-<br>grundade pensionen tillsammans med garantipensionen blir lägre efter 65<br>års ålder än vad som motsvarar den lägsta nivån för grundskyddet. I<br>princippropositionen föreslogs därför en spärregel, nämligen att tidigt<br>uttag av inkomstgrundad pension inte skulle få göras om den inkomst-<br>grundade ålderspensionen skulle understiga en viss nivå. Socialförsäk-<br>ringsutskottet ifrågasatte som nämnts om denna spärregel i olika av-<br>seenden var rätt avvägd och ansåg att frågan borde beredas ytterligare.</p>
<p>Enligt princippropositionens förslag skulle det reformerade inkomst-<br>grundade ålderspensionssystemet träda i kraft den 1 januari 1996 och de<br>nya reglerna för grundtryggheten den 1 januari 2000. De första pensio-<br>nerna från det reformerade systemet skulle utbetalas år 2000.</p>
<p>Övergången till det reformerade systemet skall ske gradvis genom att<br>vissa åldersgrupper även fortsättningsvis får sin ålderspension beräknad<br>helt eller delvis enligt nuvarande regler. Pensionsberättigade som är<br>födda år 1954 eller senare skall omfattas fullt ut av det reformerade pen-<br>sionssystemet.</p>
<p>Enligt princippropositionen skall pensionsberättigade som är födda<br>åren 1935-1953 få sin ålderspension beräknad med ett successivt ökande<br>antal tjugondelar enligt det reformerade systemets regler och resterande<br>delar enligt det nuvarande systemet. Avsättning till premiereservsystemet<br>skall enligt princippropositionen göras enbart för personer födda år 1939<br>eller senare. För personer födda åren 1939-1953 skall avsättningen vara<br>kvoterad beroende på individens födelseår.</p>
<p>För alla som skall omfattas av de reformerade reglerna för inkomst-<br>grundad ålderspension skall även förvärvsinkomster m.m. i förfluten tid,<br>dvs. för år före det formella ikraftträdandet av reformerade regler, be-<br>aktas vid beräkningen av pensionsrätt inom det reformerade systemet.<br>Pensionsrätt för pensionsgrundande inkomst för förfluten tid skall till-<br>godoräknas på grundval av den pensionspoäng för ATP - med tillägg för<br>en pensionspoäng - som registrerats i ATP-registret fr.o.m år 1960.<br>Vidare skall pensionsrätt för den fiktiva inkomst som skall tillgodoräknas<br>föräldrar till små bam tillgodoräknas fr.o.m. år 1960. Reglerna för<br>tillgodoräknande av pensionsrätt för plikttjänstgöring och studier skall i<br>princip inte gälla för förfluten tid, men bör enligt princippropositionen<br>kunna få verkan fr.o.m. år 1995.</p>
<p>Personer födda år 1934 eller tidigare skall enligt riktlinjerna även fort-<br>sättningsvis få sin pension beräknad enligt nuvarande regler. Ålderspen-<br>sion skall i framtiden beskattas enligt samma regler som gäller för för-<br>värvsinkomster. Detta skall gälla även för de grupper som i och för sig<br>inte berörs av det reformerade pensionssystemets regler. Det nuvarande<br>grundskyddet i form av folkpension och pensionstillskott skall därför för<br>personer födda år 1934 eller tidigare ersättas med en ordning med en<br>beskattad övergångsvis garantipension, som skall konstrueras så att i<br>princip ingen pensionär får ett lägre nettoutfall än med nuvarande regler.<br>Inkomstgrundad ålderspension från fördelningssystemet - även pension<br>utbetald enligt dagens regler - skall följsamhetsindexeras i enlighet med</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>165</p>
<p>vad som skall gälla för pensioner som skall utges enligt det reformerade<br>systemets regler.</p>
<p>Vad gäller införandet av ålderspensionsavgift på 18,5 % av pensions-<br>grundande inkomster och andra pensionsgrundande belopp föreslogs i<br>princippropositionen att denna skall införas genom att nuvarande folk-<br>pensions- och tilläggspensionsavgifter enligt lagen om socialavgifter förs<br>samman samt att en allmän egenavgift i form av pensionsavgift på 1 %<br>införs. Avgiften skall finansiera enbart inkomstgrundad ålderspension.<br>Till dem som uppbär ATP skall även folkpensionen räknas som inkomst-<br>grundad pension. Förtids- och efterlevandepensionerna inom ATP skall<br>finansiellt särskiljas från den inkomstgrundade ålderspensionen.</p>
<p>Införandet av ett i finansiellt hänseende fristående ålderspensionssys-<br>tem, dvs. den finansiella infasningen av systemet, medför således omför-<br>delningar av avgiftsintäkter och utgifter mellan statsbudgeten och AP-<br>fonden, vilka får till effekt att statsbudgeten försvagas medan pensions-<br>systemets finansiella ställning stärks. Under infasningsperioden bör där-<br>för ske en finansiell nettoöverföring från pensionssystemet till statsbud-<br>geten. Storleken på denna skall avpassas så att det uppnås en betryggande<br>fondstyrka inom fördelningssystemet.</p>
<p>I Pensionsarbetsgruppens betänkande föreslogs att avgiften till ålders-<br>pension till lika delar skall tas ut som arbetsgivaravgift (respektive som<br>egenavgift vad avser inkomster av annat förvärvsarbete) och som allmän<br>egenavgift. Detta förslag förutsätter, enligt Pensionsarbetsgruppen, att det<br>sker en växling så att arbetsgivaravgiftens nuvarande nivå sänks och att<br>den allmänna egenavgiften höjs med motsvarande belopp. Om denna<br>avgiftsväxling skall ske utan förlust för den enskilde löntagaren måste det<br>kostnadsutrymme som arbetsgivaravgiftssänkningen skapar användas till<br>en höjning av bruttolönen. I remissbehandlingen av gruppens betänkande<br>pekade flera remissinstanser på de problem som är förknippade med en<br>sådan växling. I princippropositionen anförde regeringen att om det<br>under den fortsatta beredningen bedöms att komplikationerna är för stora<br>och enighet uppnås därom mellan de partier som står bakom<br>överenskommelsen skall växling inte genomföras. Ett system med ett<br>tudelat uttag av arbetsgivaravgift skall då i stället övervägas. Om enighet<br>inte kan nås om en annan lösning skall Pensionsarbetsgruppens förslag<br>till växling mellan arbetsgivaravgifter och allmänna egenavgifter ligga<br>till grund för kommande beslut.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h2>5 Den fortsatta beredningen</h2>
<p>Inkomstgrundad ålderspension</p>
<p>I princippropositionen föreslogs av bl.a. administrativa skäl att det refor-<br>merade inkomstgrundade ålderspensionssystemet skulle träda i kraft den<br>1 januari 1996, dvs. ett år senare än vad Pensionsarbetsgruppen före-<br>slagit. Efter samråd med Genomförandegruppen lade regeringen fram<br>vissa förslag i propositionen 1994/95:41 om förändringar i finansieringen<br>av det allmänna pensionssystemet m.m. som bedömdes borde träda i kraft<br>redan den 1 januari 1995. Förslagen, som godkändes av riksdagen (bet.<br></p>
<p>166</p>
<p>1994/95:SfU6, rskr.l994/95:81), innebär följande. En allmän egenavgift<br>på 1 % har införts som en finansiell förstärkning av pensionssystemet.<br>Med hänsyn till att avgifter till det reformerade ålderspensionssystemet<br>inte skall tas ut på inkomster som överstiger förmånstaket delas intäkter<br>från tilläggspensionsavgiftema upp på ett sådant sätt att den del av<br>avgiftsintäkterna som kan beräknas vara hänförlig till inkomster över<br>förmånstaket förs till statsbudgeten. Dessutom förs löpande en avsättning<br>av influtna intäkter från tilläggspensionsavgiftema till en särskild<br>förvaltning hos Riksgäldskontoret för att det kommande premie-<br>pensionssystemet senare skall kunna tillföras medel motsvarande pen-<br>sionsrätter tillgodoräknade fr.o.m. inkomståret 1995.</p>
<p>Bestämmelser om statliga ålderspensionsavgifter har redovisats i<br>departementspromemorian Utvidgad avgiftsskyldighet vad avser<br>ålderspension, m.m. (Ds 1995:55). I promemorian tas också upp förslag<br>till nya benämningar inom avgiftssystemet.</p>
<p>I princippropostionen anfördes att det finns principiella skäl som talar<br>för att de allmänna egenavgiftema som debiteras den försäkrade bör dras<br>ifrån vid beräkning av den pensionsgmndande inkomsten. Skälet härför<br>är att nivån på den förmånsgrundande inkomsten skall vara oberoende av<br>om offentliga åtaganden finansieras med allmän egenavgift eller arbets-<br>givaravgift. Mot denna bakgrund har departementspromemorian Vissa<br>frågor avseende allmänna egenavgifter (Ds 1995:29) utarbetats. Den in-<br>nehåller förslag till ändringar i beräkningen av pensionsgmndande in-<br>komst avseende såväl nuvarande ålderspensionssystem som det reforme-<br>rade systemet.</p>
<p>Förslag till lagstiftning vad avser intjänande och beräkning av inkomst-<br>grundad ålderspension från fördelningssystemet har redovisats i departe-<br>mentspromemorian Reformerat pensionssystem - lag om inkomstgrundad<br>ålderspension, m.m. (Ds 1995:41). I promemorian redovisades också<br>övergångsbestämmelser samt förslag till vissa ytterligare ändringar i<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och i andra lagar. Arbetet<br>med att genomföra och vidareutveckla de riktlinjer som riksdagen be-<br>slutat på grundval av princippropositionen har varit mycket omfattande.<br>Det var därför inte möjligt att i Ds 1995:41 presentera ett i alla delar<br>fullständigt förslag till lagstiftning. Vissa kompletteringar redovisas i<br>departementspromemorian Inkomstgrundad ålderspension - finansiella<br>frågor m.m. (Ds 1997:67). Mot bakgrund av bl.a. remissinstansernas<br>synpunkter har under den fortsatta beredningen vissa tidigare ställnings-<br>taganden övervägts på nytt. I de fall dessa överväganden har lett till<br>större ändringar har detta redovisats i Ds 1997:67. Vidare har redovisats<br>justeringar i övergångsreglerna, som har föranletts av en senareläggning<br>av reformens ikraftträdande. Riksdagen beslutade i december 1996 att<br>lagstiftningen rörande de reformerade intjänandereglema skall träda i<br>kraft den 1 januari 1999 och att de första utbetalningarna av reformerad<br>ålderspension skall ske i januari 2001 (prop. 1996/97:1, bet.<br>1996/97:SfUl, rskr. 1996/97:126). Som ett led i utformningen av över-<br>gångsregleringen har riksdagen i december 1997 beslutat att den nedre<br>åldersgränsen för förtida pensionsuttag skall höjas från 60 till 61 år med<br>verkan fr.o.m. den 1 januari 1998 (bet. 1997/98:SfUl, rskr. 1997/98:111).</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>167</p>
<p>Remissinstansernas synpunkter på de förslag i ovannämnda prome-<br>morior som legat till grund för de lagförslag som presenteras här redo-<br>visas i efterföljande avsnitt.</p>
<p>Med utgångspunkt från vad regeringen angett i princippropositionen<br>beslutade regeringen den 1 september 1994 att tillkalla en särskild ut-<br>redare med uppdrag att utreda frågor rörande ett premiereservsystem<br>inom den allmänna pensioneringens ram och lämna förslag till hur detta<br>system tekniskt borde utformas. Direktiven till utredningen baserades i<br>huvudsak på de av riksdagen antagna riktlinjerna för premiereservsyste-<br>met. Utredningen, som antog namnet Premiereservutredningen, fann att<br>vissa frågor var av mer principiellt slag och behövde bli föremål för<br>debatt innan de mer tekniska detaljerna och författningsförslag utforma-<br>des. Utredningen beslutade därför att redovisa arbetet i etapper. I juni<br>1996 överlämnade utredningen betänkandet Allmänt pensionssparande<br>(SOU 1996:83).</p>
<p>Utredningen föreslog att premiereservsystemet skulle utformas som ett<br>renodlat sparande under förvärvsaktiv ålder. Fram till dess att den en-<br>skilde gick i pension skulle kapitalet förvaltas i värdepappersfonder som<br>valdes av den enskilde. Vid pensioneringstidpunkten skulle sparkapitalet<br>användas för att teckna pensionsförsäkring hos ett statligt försäkrings-<br>bolag. Utredningen föreslog att premiereservsystemet skulle få benäm-<br>ningen Allmänt pensionssparande (APS) med hänsyn till den upplägg-<br>ning som förslaget hade.</p>
<p>Vid beredningen av betänkandet fann regeringen i samråd med de<br>andra partier som står bakom pensionsöverenskommelsen att premie-<br>reservsystemet borde ha en annan inriktning än den som utredningen<br>hade föreslagit och bl.a. vara uppbyggt enligt försäkringsmässiga prin-<br>ciper även under intjänandetiden. Regeringen beslutade därför den<br>13 mars 1997 att tillkalla en ny särskild utredare med uppdrag att lägga<br>fram förslag om teknisk utformning av premiereservsystemet. Enligt<br>utredningsdirektiven skall premiereservsystemet vara utformat som ett<br>fondförsäkringssystem, där försäkringsfunktionen är knuten till staten<br>och kapitalförvaltningen sker i värdepappersfonder som administreras av<br>fristående bolag.</p>
<p>Utredningen, som antog namnet 1997 års premiereservutredning, över-<br>lämnade i oktober 1997 betänkandet Lag om premiepension (SOU<br>1997:131). Betänkandet innehåller förslag till en särskild lag om premie-<br>pension med fullständiga regler om premiepensionen med undantag för<br>regler om intjänande av premiepensionrätt. Sådana regler finns i den tidi-<br>gare nämnda lagen om inkomstgrundad ålderspension. Enligt förslaget<br>skall försäkringen för premiepension vara en socialförsäkring inom ra-<br>men för den allmänna ålderspensioneringen men i den tekniska utform-<br>ningen nära ansluta till vad som gäller inom privat försäkring. Försäk-<br>ringen skall hanteras av en ny myndighet, Premiepensionsmyndigheten,<br>inom socialförsäkringsadministrationen och stå under tillsyn av Riksför-<br>säkringsverket. Beräkningen av pensionsförmåner m.m. skall ske med<br>tillämpning av principer som är allmänt vedertagna inom privat livför-<br>säkring. Verksamheten skall också stå under tillsyn av Finansinspek-<br>tionen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>168</p>
<p>Betänkandet SOU 1997:131 har remissbehandlats. Remissinstansernas<br>synpunkter redovisas i det följande.</p>
<p>Den finansiella infasningen av det reformerade ålderspensionssystemet</p>
<p>Som nämnts i avsnitt 4.3 innebär införandet av ett i finansiellt hänseende<br>fristående ålderspensionssystem, dvs. den finansiella infasningen av sys-<br>temet, omfördelningar av avgiftsintäkter och utgifter mellan statsbud-<br>geten och AP-fonden, vilka får till effekt att statsbudgeten försvagas me-<br>dan pensionssystemets finansiella ställning stärks. Enligt de antagna<br>riktlinjerna för reformen bör därför under infasningsperioden ske en<br>finansiell nettoöverföring från pensionssystemet till statsbudgeten. Stor-<br>leken på denna skall avpassas så att det uppnås en betryggande fond-<br>styrka inom fördelningssystemet. Förslag till hur en direkt överföring<br>från AP-fonden till statsbudgeten kan ske har redovisats i departe-<br>mentspromemorian AP-fonden och det reformerade ålderspensionssys-<br>temet (Ds 1998:7).</p>
<p>Grundskyddet</p>
<p>I departementspromemorian garantipension och samordningsfrågor m.m.<br>(Ds 1997:66) redovisade Socialdepartementet i november 1997 i samråd<br>med Genomförandegruppen förslag till lagstiftning vad gäller utformning<br>av garantipension m.m. Efter remissbehandling har förslagen legat till<br>grund för en lagrådsremiss avseende garantipension m.m. En proposition<br>om utfomningen av garantipensionssystemet överlämnas till riksdagen<br>samtidigt med föreliggande proposition.</p>
<p>Den fortsatta beredningen har visat att ytterligare utredningsarbete<br>krävs vad gäller utformningen av den övergångsvisa garantipensionen.<br>Denna skall enligt antagna riktlinjer införas för dem som inte omfattas av<br>reglerna för den reformerade ålderspensionen, vilket enligt nu förelig-<br>gande förslag avser personer födda före år 1938 (jfr avsnitt 28). Rege-<br>ringen beslutade därför den 18 december 1997 att tillkalla en särskild<br>utredare med uppdrag att lämna förslag till konstruktion av övergångsvis<br>garantipension (dir. 1997:149). Utredningen skall vara slutförd senast<br>den 31 januari 1999.</p>
<p>I grundskyddet ingår också bostadstillägg till pensionärer, som är en<br>inkomstprövad förmån. Reglerna för inkomstprövningen måste anpassas<br>till den nya garantipensionen. En särskild utredare har i uppdrag att att<br>göra en översyn av systemet för inkomstprövning av bostadstillägg till<br>pensionärer m.m., vari bl.a. ingår att anpassa reglerna till det reformerade<br>ålderspensionssystemet (dir. 1997:150). Utredaren skall redovisa sitt<br>uppdrag senast den 1 mars 1999.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd har en arbetstagare rätt att<br>stanna kvar i sin anställning till fyllda 67 år med bibehållet skydd mot<br>uppsägning utan saklig grund. Regeln är dock dispositiv och flertalet<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>169</p>
<p>arbetstagare pä den svenska arbetsmarknaden är i dag på grund av be- Prop. 1997/98:151<br>stämmelser i kollektivavtal avgångsskyldiga före 67 års ålder, i regel vid<br>65 år. Pensionsarbetsgruppen föreslog att åldersgränsen 67 år i princip<br>skulle bli tvingande. I princippropositionen uttalade regeringen att ål-<br>dersgränserna i och för sig borde bestämmas enligt förslaget, men att<br>detta i första hand borde ske genom avtal mellan arbetsmarknadens par-<br>ter. Under det arbete som i detta avseende pågår inom Socialdeparte-<br>mentet har kontakter tagits med representanter för arbetsmarknadens<br>parter i syfte att hos dem tydliggöra angelägenheten av kollektivavtals-<br>förhandlingar i frågan. Frågan är under fortsatt beredning.</p>
<p>Utredningen om socialförsäkringens personkrets avlämnade sitt be-<br>tänkande En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72) i maj 1997. Be-<br>tänkandet har varit föremål för remissbehandling och bereds för när-<br>varande inom regeringskansliet. Nuvarande regler i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring om vilka som skall vara försäkrade för ATP och i vilka<br>fall inkomster i annat land skall vara pensionsgrundande i Sverige<br>föreslås därför tills vidare överföras i huvudsak oförändrade till det re-<br>formerade systemet.</p>
<p>I syfte att anpassa äktenskapsbalkens regler om bodelning av pensions-<br>rättigheter till principerna för det reformerade ålderspensionssystemet -<br>möjligheten för makar att dela pensionsrätt - har i betänkandet Pensions-<br>rättigheter och bodelning (SOU 1995:8) lämnats förslag till regler som<br>syftar till att utjämna en uppkommen snedfördelning av makars pensions-<br>skydd. Betänkandet har varit föremål för remissbehandling. En propo-<br>sition har överlämnats till riksdagen i mars 1998.</p>
<p>Regeringen gav i januari 1997 en särskild utredare i uppdrag att ut-<br>forma förslag till ett system för ekonomisk ersättning vid långvarigt ned-<br>satt arbetsförmåga, som skall ersätta dagens system med förtidspension<br>och sjukbidrag. I uppdraget ingick också att ta ställning till hur ersätt-<br>ningen skall ansluta till reglerna i det reformerade ålderspensionssyste-<br>met. Utredningen har överlämnat betänkandena Ohälsoförsäkringen -<br>trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) och Ohälsoförsäkringen - över-<br>gångsbestämmelser (SOU 1997:189). Utredningens betänkanden har re-<br>missbehandlats. Regeringen har i mars 1998 lämnat en proposition till<br>riksdagen med förslag till vilka principer och riktlinjer som bör ligga till<br>grund för en reformering av dagens system med förtidspension och sjuk-<br>bidrag och hur pensionsrätt för ålderspension framgent skall beräknas för<br>förtidspensionärer. De nya reglerna planeras träda i kraft den 1 januari<br>2001.</p>
<p>Vidare är systemet för efterlevandepension föremål för en särskild<br>översyn (dir. 1996:51). Vägledande för de förslag till ändrade regler som<br>därvid kommer att lämnas skall vara bl.a. en anpassning till det re-<br>formerade ålderspensionssystemet. Utredarens förslag skall redovisas<br>senast den 30 juni 1998.</p>
<p>170</p>
<h2>6 Allmänna överväganden</h2>
<h3>6.1 Inledning</h3>
<p>ATP-systemet, inklusive folkpensionssystemet, är i sin nuvarande ut-<br>formning inte tillräckligt robust mot framtida ekonomiska och demo-<br>grafiska påfrestningar. Ålderspensionsreformens syfte är att skapa ett<br>system som är följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska<br>utvecklingen. Grunden för den enskildes pensionsskydd skall även i<br>framtiden vara ett obligatoriskt offentligt system. Det reformerade ål-<br>derspensionssystemet skall omfatta såväl ett standardskydd enligt in-<br>komstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft inga eller<br>låga förvärvsinkomster. Grundskyddet skall finansieras med allmänna<br>skattemedel medan den inkomstgrundade pensionen skall vara avgifts-<br>finansierad. Huvuddelen av det allmänna pensionssystemet skall även<br>fortsättningsvis vara uppbyggt som ett fördelningssystem men en del av<br>det skall utformas som ett renodlat premiereservsystem.</p>
<p>Princippropositionen om denna genomgripande reform innehöll inte ett<br>fullständigt och färdigbearbetat förslag till systemutformning. På flera<br>punkter hänvisades till behov av ytterligare utredning innan ett slutligt<br>ställningstagande kunde göras. Detta gällde bl.a. den närmare utform-<br>ningen av premiereservsystemet där riktlinjerna i propositionen skulle<br>ligga till grund för ett uppdrag till en särskild utredare.</p>
<p>De lagförslag som läggs fram i denna proposition har utarbetats på<br>grundval av de antagna riktlinjerna. Under den fortsatta beredningen har<br>princippropositionens förslag bearbetats vidare och i vissa delar preci-<br>serats eller justerats. Föreslagna ändringar och motiven till dessa framgår<br>av redovisningen i efterföljande avsnitt. I detta avsnitt redogörs inled-<br>ningsvis för större förändringar eller avsteg från de antagna riktlinjerna.<br>Därefter presenteras huvuddragen i de lagförslag som nu läggs fram.<br>Samtidigt redovisas centrala termer som föreslås användas i och med att<br>reformerade regler för inkomstgrundad ålderspension träder i kraft. Det<br>föreslås också namnbyten för vissa termer i nuvarande lagstiftning. En<br>mer fullständig förteckning över de termer som ingår i den föreslagna<br>lagstiftningen eller som i övrigt används i texten redovisas i bilaga 2.</p>
<h3>6.2 Förändringar jämfört med antagna riktlinjer</h3>
<p>Regeringens förslag: Pensionsrätt för bakomliggande inkomst vid<br>sjukdom, arbetslöshet m.m. skall inte tillgodoräknas, arvsvinster skall<br>inte tilldelas för tid före år 1999 och pensionsrätt skall inte räknas om<br>med inkomstindex under intjänandeåret.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1997: 67 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några in-<br>vändningar mot förslagen, vilka föranletts av besparingsskäl. Försäk-<br>ringskasseförbundet tillstyrker förslaget om besparingar i dess helhet och</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>171</p>
<p>anför att förbundet under nuvarande omständigheter och utifrån de motiv<br>som anges frångår sitt tidigare ställningstagande vad gäller pensionsrätt<br>för bakomliggande inkomst. Förbundet markerar sin tillfredsställelse över<br>att utgångspunkten för justeringarna varit att dessa skall leda till<br>administrativa besparingar och förenklingar. Sveriges Pensionärsförbund<br>anger i sitt yttrande att de föreslagna justeringarna kan accepteras och<br>tillstyrker den slopade samordningen mellan tjänstepensioner och<br>garantipensioner. Pensionärernas riksorganisation (PRO) har inga<br>invändningar mot de föreslagna justeringarna. Vad gäller arvsvinster<br>fr.o.m. år 1999 anser PRO att dessa ur rättvisesynpunkt bör fördelas till<br>hela kollektivet och inte enbart till dem som är i samma ålder som den<br>avlidne. Svenska kommunalpensionärers förbund delar PRO:s<br>uppfattning både vad gäller förslaget om justeringar och vad gäller<br>arvsvinster för åren fr.o.m. 1999.</p>
<p>Centrala studiestödsnämnden (CSN), Riksgäldskontoret, Arbetsgivar-<br>verket och Sveriges Industriförbund tillstyrker uttryckligen att pensions-<br>rätt för bakomliggande inkomst vid sjukdom och arbetslöshet inte skall<br>införas. Vad gäller de övriga delarna av förslaget avlämnar dessa re-<br>missinstanser inte något yttrande. CSN konstaterar att förslaget om pen-<br>sionsrätt för bakomliggande inkomst vid sjukdom och arbetslöshet skulle<br>- så som det påpekas i promemorian och som tidigare påpekats av CSN -<br>missgynna den som under sin arbetslöshet är aktiv till exempel genom att<br>studera. Arbetsgivarverket anför att mot bakgrund av livsinkomstprinci-<br>pen bör pensionsrätt för annat än faktisk inkomst så långt som möjligt<br>undvikas. För att ytterligare förstärka livsinkomstprincipen menar Ar-<br>betsgivarverket att pensionsrätt för bakomliggande inkomst inte heller<br>skall tillgodoräknas vid föräldraledighet och värnpliktstjänstgöring. In-<br>dustriförbundet anför att genom att pensionsrätt för bakomliggande in-<br>komst vid sjukdom och arbetslöshet inte beräknas uppnås både en bespa-<br>ring och en administrativ förenkling.</p>
<p>Statens löne- och pensionsverk (SPV) konstaterar att förslaget för den<br>del som avser bakomliggande inkomst vid arbetslöshet och sjukdom<br>medför administrativa lättnader. SPV påpekar dock att den föreslagna<br>justeringen medför minskad pension, vilket för en viss enskild individ<br>kan vara av betydelse. SPV konstaterar att de minskningar av ålderspen-<br>sionen som exemplifieras i promemorian är beräknad på endast ett år med<br>sjukpenning respektive arbetslöshet.</p>
<p>Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker förslaget att arvsvinster för ret-<br>roaktivitetstiden slopas. Med hänsyn till de, enligt RFV, obetydliga be-<br>lopp, som pensionsrätt för bakomliggande inkomst vid arbetslöshet och<br>sjukdom skulle innebära även under långvarig sjukdom eller arbetslöshet,<br>tillstyrker RFV även förslaget att pensionsrätt för bakomliggande in-<br>komst vid sjukdom och arbetslöshet inte beräknas. Däremot invänder<br>RFV mot att halvårsomräkning för intjänandeåret inte införs och menar<br>att överskott därigenom genereras i AP-fonden.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>172</p>
<p>Sveriges försäkringsförbund välkomnar förslaget att garantipension<br>inte skall avräknas mot tjänstepensioner. Försäkringsförbundet anför att<br>förslaget att inte tilldela arvsvinster för retroaktiv tid löser visserligen<br>administrativa och andra problem men innebär samtidigt att avsteg görs<br>från försäkringsmässighet mot ett större inslag av fördelningspolitik.<br>Försäkringsförbundet menar att ju större utrymme som de fördelnings-<br>politiska inslagen i systemet ges, desto mindre blir regelverkets förutsäg-<br>barhet.</p>
<p>Landsorganisationen i Sverige (LO) avvisar förslaget om besparingar<br>och menar att de argument som anges i promemorian inte är tillräckligt<br>starka för att försämra pensionerna enligt förslaget. Konjunkturinstitutet<br>anser att besparingsförslagen har en dålig tidsmässig anpassning till de<br>faktiska besparingsbehoven. Vidare anför institutet att slopandet av arvs-<br>vinster före år 1999 innebär ett avsteg från den för det övriga reform-<br>arbetet gällande principen att så långt möjligt behandla historiska och<br>framtida intjänade pensionsrätter på samma sätt. Förslaget att inte index-<br>uppräkna intjänade pensionsrätter under intjänandeåret utgör vidare ett<br>avsteg från principen att systemet skall efterlikna ett förräntat premie-<br>reservsystem. Båda förslagen är till sina praktiska konsekvenser svåra för<br>allmänheten att förstå och genomskåda. Enligt institutets mening hade ur<br>principiell synvinkel renare förslag, t.ex. ett lägre procentuellt avgiftsut-<br>tag till systemet och ett motsvarande högre avgiftsuttag till statsbudgeten,<br>varit att föredra.</p>
<p>Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) anser att förslaget<br>till den del som avser att slopa halvårsuppräkningen av intjänad pen-<br>sionsrätt är ett beklagligt avsteg från försäkringsmässiga principer. Om<br>alternativet tudelad arbetsgivaravgift införs är förslaget enligt SACO helt<br>oacceptabelt. Vidare avvisar SACO förslaget att inte tillgodoräkna pen-<br>sionsrätt för bakomliggande inkomst vid sjukdom och arbetslöshet och<br>menar därvid att åtgärden slår hårt mot grupper i samhället som redan<br>tidigare är drabbade. SACO anför även att kompensationsgraden för<br>grupper med inkomster intill förmånstaket bara blir ca 55 % i det refor-<br>merade pensionssystemet och att det för dessa grupper är av stor vikt att<br>pensionsgrundande belopp beräknas på bakomliggande inkomst.</p>
<p>Tjänstemännens centralorganisation (TCO) ställer sig starkt kritisk<br>både till förslaget och till motiveringen bakom det. TCO ifrågasätter<br>promemorians beräkningar av ökade kostnader till följd av slopad sam-<br>ordning mellan garantipension och tjänstepension. TCO menar att par-<br>tema skulle ha agerat för att förhindra samordningen genom förändringar<br>i tjänstepensionssystemet. Att inte tillgodoräkna pensionsrätt för bakom-<br>liggande inkomst är enligt TCO fördelningspolitiskt fel. TCO påpekar<br>bl.a. att det finns exempel på personer som varit sjukskrivna i upp till 15<br>år och att pensionen i ett sådant fall skulle reduceras med 400 kronor.<br>TCO:s invändning mot förslaget att inte tillgodoräkna arvsvinster för<br>åren före år 1999 är att det drabbar olika beroende på hur stor andel av<br>intjänande tiden som kan hänföras till åren före år 1999. Vidare anser<br>TCO att de tekniska problem som enligt promemorian är förknippade<br>med införandet av arvsvinster för retroaktiv tid skulle kunna lösas om<br>princippropositionens förslag tillämpades. Vad gäller slopad halvårsupp-<br>räkning framför TCO att motiveringen vad gäller eftersläpningar av</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>173</p>
<p>inbetalning av egenavgifter är tunn. Emellertid påpekar TCO att denna<br>del av förslaget är en generell åtgärd som drabbar alla lika mycket och<br>därför är mer acceptabel än de övriga två förslagen. TCO ställer sig även<br>undrande till att basnivån höjs i garantipensionen, att den överkompensa-<br>tion som ligger i bamårsrätten finns kvar och att pensionsrätt vid militär-<br>tjänstgöringen finns kvar. Som ett alternativ till promemorians sparför-<br>slag hänvisar TCO till sitt tidigare förslag att avgifter som tas ut över<br>förmånstaket skall tillfalla pensionssystemet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Under det fortsatta beredningsarbetet<br>har aktualiserats ett behov av besparingar inom reformen, som hänför sig<br>till de utgiftsökningar som reformens grundskydd innebär jämfört med<br>grundtryggheten i nuvarande pensionssystem. Garantipensionen och den<br>övergångsvisa garantipensionen inom det reformerade regelsystemet<br>skall bl.a. ersätta de särskilda skattereglerna för pensionärer inom<br>nuvarande regelsystem. Dessa skall utformas på sådant sätt att<br>pensionärer med låg eller ingen inkomstgrundad ålderspension får en<br>jämfört med nuvarande regler i princip oförändrad pension efter skatt vid<br>de högsta kommunalskattesatsema. Vid lägre kommunalskattesatser<br>resulterar detta i en motsvarande högre nettopension än enligt dagens<br>regler. Detta innebär att kostnaderna för garantipension är högre än<br>kostnaderna för grundtryggheten enligt nuvarande regler.</p>
<p>Vidare innebär de beslutade riktlinjerna att garantipensionen skall av-<br>räknas mot tjänstepensioner på samma sätt som mot inkomstgrundad ål-<br>derspension. Däremot skall garantipensionen inte påverkas av kapitalin-<br>komster eller av pensioner från frivillig individuell pensionsförsäkring. I<br>princippropositionen anfördes emellertid att principiella invändningar<br>kan riktas mot att kollektiva och privata pensionslösningar behandlas<br>olika vid avräkningen av garantipensionen. En möjlighet som nämndes<br>var att avstå från att beakta tjänstepensioner vid beräkning av garantipen-<br>sioner. Det påpekades emellertid att slopad samordning mellan garanti-<br>pensioner och tjänstepensioner skulle bli mycket kostnadskrävande. Det<br>aviserades därvid att frågan skulle bli föremål för särskilda överväganden</p>
<p>1 den fortsatta beredningen av reformen. De fortsatta övervägandena har<br>resulterat i bedömningen att garantipensioner inte bör avräknas mot<br>tjänstepensioner.</p>
<p>Införandet av garantipension beräknas därför medföra att de årliga ut-<br>betalningarna av ålderspension ökar med mellan 2 och 2,5 miljarder kro-<br>nor under perioden fram till år 2010 enligt redovisningen i Ds 1997:67.<br>Av den sammanlagda kostnadshöjningen kan huvuddelen, uppemot</p>
<p>2 miljarder kronor, hänföras till att garantipensionen inte samordnas med<br>tjänstepensioner. I övrigt beror den på att nettopensionen vid genom-<br>snittlig kommunalskatt ökar för personer berättigade till garantipension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>174</p>
<p>Enligt regeringens bedömning bör därför besparingar genomföras inom Prop. 1997/98:151<br>reformen för att minska utgifterna för ålderspensioner och bidra till<br>finansieringen av det nya garantipensionssystemet. Utgångspunkten för<br>våra besparingsförslag har varit att de, jämfört med riktlinjerna, före-<br>slagna regeländringarna även skall leda till administrativa förenklingar<br>inom reformen. Mot bakgrund härav föreslår vi att pensionsgrundande<br>belopp inte skall beräknas för bakomliggande inkomst vid arbetslöshet<br>och sjukdom, att arvsvinster inte skall tilldelas för åren före år 1999 och<br>att intjänade pensionsrätter inte skall räknas om med inkomstindex under<br>intjänandeåret. Däremot skall sjukpenning, arbetslöshetsersättning m.m.<br>fortfarande vara pensionsgrundande.</p>
<p>Det tidigare förslaget om pensionsrätt för bakomliggande inkomst vid<br>sjukdom och arbetslöshet skulle medföra vissa gränsdragningsproblem.<br>Exempelvis skulle pensionsrätt för bakomliggande inkomst tillgodoräk-<br>nas personer som uppbär arbetslöshetsersättning men inte dem som upp-<br>bär utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller som deltar i<br>yrkesinriktad rehabilitering. Förmånen har relativt liten betydelse för den<br>enskilde men berör många i yrkesaktiv ålder. Förslaget att slopa pen-<br>sionsrätt för bakomliggande inkomst innebär därför såväl en besparing<br>som en betydande administrativ förenkling.</p>
<p>De beräkningar av pensionsrätt m.m. som skall göras för retroaktiv tid<br>är ett annat inslag i reformen som medför administrativa kostnader.<br>Arvsvinsttilldelningen för förfluten tid kan inte göras helt korrekt, efter-<br>som det saknas uppgifter om pensionsbehållning för avlidna för åren före<br>år 1976. För dessa år föreslogs i Ds 1995:41 att tilldelningen av arvs-<br>vinster skulle beräknas med utgångspunkt från registeruppgifter för åren<br>1976-1980. Även när det gäller åren 1976-1998, som innefattas av<br>RFV:s pensionspoängsregister, innebär beräkning av arvsvinster bety-<br>dande administrativa insatser. Slopandet av arvsvinster för åren före år<br>1999 innebär såldedes en administrativ förenkling.</p>
<p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall den för inkomstpen-<br>sion registrerade pensionsbehållningen, som i princip skall motsvara de<br>samlade inbetalda pensionsavgifterna, årligen räknas om med föränd-<br>ringen i inkomstindex. Under den fortsatta beredningen har olika alter-<br>nativ vad gäller omräkning av pensionsrätt för intjänandeåret diskuterats.<br>I Ds 1995:41 föreslogs att pensionsrätt för intjänandeåret skulle räknas<br>om med en faktor motsvarande ett halvt års indexomräkning innan den<br>läggs till pensionsbehållningen. Därvid skulle användas den indexomräk-<br>ning som sker vid intjänandeårets slut. Förslaget om halvårsuppräkning<br>tog fasta på de försäkringsmässiga principerna i reformen. Slopandet av<br>halvårsuppräkningen innebär att den intjänade pensionsrätten läggs till<br>pensionsbehållningen utan omräkning. Omräkning med inkomstindexets<br>förändring görs i stället första gången året efter intjänandeåret (vid slutet<br>av fastställelseåret).</p>
<p>För år 2010 har beräknats att slopandet av pensionsrätt för bakom-<br>liggande inkomst vid sjukdom och arbetslöshet, arvsvinsttilldelning för<br>förfluten tid och indexomräkning för intjänandeåret innebär en besparing<br>på ca 2 miljarder kronor. De föreslagna besparingarna innebär minskade<br>förmåner i form av inkomstgrundad ålderspension. Emellertid innebär<br>den slopade samordningen mellan garantipension och tjänstepensioner,</p>
<p>175</p>
<p>vilken besparingarna är avsedda att finansiera, en kompensation i form av<br>högre garantipension för de grupper för vilka de föreslagna besparingarna<br>torde vara mest kännbara.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Nedan redogörs översiktligt för andra större förändringar. Dessa och<br>övriga förändringar i förhållande till de antagna riktlinjerna behandlas<br>närmare i efterföljande avsnitt.</p>
<p>Till följd av det omfattande utredningsarbetet har ikraftträdandetid-<br>punkten för reformerade regler måst senareläggas. Som redan nämnts<br>skall enligt beslut av riksdagen i december 1996 lagstiftningen rörande<br>intjänandereglema träda i kraft den 1 januari 1999 och de första utbetal-<br>ningarna ske år 2001. På grund av senareläggningen föreslår vi i avsnitt<br>28 att övergångsreglerna justeras så att årsklasserna 1935-1937 inte<br>längre skall omfattas av mellangenerationen. Vidare föreslås att start-<br>tidpunkten för inkomstindexeringen av intjänandetaket för pensions-<br>grundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp skjuts upp ett år<br>till årsskiftet 2001/2002.</p>
<p>Det sammanlagda uttaget av avgifter till det inkomstgrundade<br>ålderspensionssystemet skall enligt antagna riktlinjer motsvara 18,5 % av<br>pensionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp, varav<br>16,5 procentenheter skall tillföras fördelningssystemet och resterande 2<br>procentenheter premiepensionssystemet. Enligt vårt förslag i avsnitt 13<br>skall i stället 2,5 procentenheter föras till premiepensionssystemet fr.o.m.<br>år 1999. Den del som skall tillföras fördelningssystemet minskas i<br>motsvarande mån. Höjningen av den andel av den sammanlagda avgiften<br>respektive pensionsrätten som fr.o.m. år 1999 skall tillgodoräknas inom<br>premiepensionssystemet ingår som en del av pensionsuppgörelsen mellan<br>de partier som är representerade i Genomförandegruppen.</p>
<p>Den sammanlagda avgiften på 18,5 % av pensionsgrundande inkomster<br>skall delvis - till högst hälften - tas ut i form av allmän pensionsavgift,<br>delvis som arbetsgivaravgift (respektive egenavgift). Enligt riktlinjerna<br>skall den del av arbetsgivaravgiften som överstiger 9,25 % av<br>pensionsgrundande inkomster tas ut enbart på inkomster upp till den nivå<br>som grundar pensionsrätt. Fr.o.m. år 1998 uppgår den allmänna pensions-<br>avgiften till 6,95 % av inkomster upp till 7,5 förhöjda prisbasbelopp.<br>Arbetsgivaravgiften till tilläggspension uppgår till 6,40 %.</p>
<p>Frågan hur avgiftsuttaget skall göras är under fortsatt beredning i sam-<br>råd med Genomförandegruppen. Regeringen lägger därför inte nu något<br>slutligt förslag rörande avgiftsuttaget. I avvaktan på att frågan skall få sin<br>slutliga lösning föreslår vi nu ingen ändring av den allmänna pensionsav-<br>giften. Den skall således även fortsättningsvis uppgå till 6,95 procenten-<br>heter. Däremot skall, enligt vad vi föreslår i avsnitt 32, inkomsttaket för<br>uttag av avgiften höjas från 7,5 till 8,06 förhöjda prisbasbelopp.<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>176</p>
<p>Ålderspensionsavgiften skall fr.o.m. år 1999 ersätta tilläggspensions- Prop. 1997/98:151<br>avgiften (se avsnitt 6.5). Inte heller i detta fall föreslår vi någon ändring<br>av avgiftssatsen, utan den skall även för år 1999 vara 6,40 %.</p>
<p>Ålderspensionsavgiften och den allmänna pensionsavgiften kommer<br>därmed att tillsammans uppgå till 14,35 % av den pensionsgrundande<br>inkomsten (dvs. efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften, se av-<br>snitt 8.2). Det sammanlagda avgiftsuttaget på 18,5 % av pensionsgrun-<br>dande inkomster och belopp kommer således inte att införas fr.o.m. år<br>1999 utan först från en senare tidpunkt då en slutlig lösning finnes.<br>Däremot skall den avgift som tas ut på pensionsgrundande belopp uppgå<br>till 18,5 % redan fr.o.m. år 1999, se vidare avsnitt 31.</p>
<p>Inom det reformerade ålderspensionssystemet motsvarar individens<br>ålderspension i princip summan av de pensionsavgifter som betalts in<br>under livet delat med ett delningstal. Vid bestämmande av delningstalet<br>beaktas bl.a. återstående medellivslängd vid pensioneringstillfället. Enligt<br>princippropositionens förslag skulle även befolkningsdödligheten under<br>förvärvsåren beaktas, dvs. s.k. arvsvinster uppkomna under fövärvsåren<br>skulle schablonmässigt räknas in i delningstalet. Här föreslås att sådana<br>arvsvinster i stället tillgodoräknas löpande som ett procentuellt påslag på<br>pensionsbehållningen (se avsnitt 17). Som nyss nämnts föreslås nu av<br>besparingsskäl att ingen sådan tilldelning av arvsvinster skall göras<br>avseende förfluten tid.</p>
<p>Någon begränsning av pensionsuttag före 65 års ålder motsvarande den<br>i princippropositionen föreslagna spärregeln föreslås inte gälla.</p>
<p>I det reformerade systemet skall finnas en möjlighet för makar att dela<br>pensionsrätt. Enligt princippropositionens förslag skall delning ske så att<br>makarnas pensionsrätt fortlöpande, år för år, delas i princip lika mellan<br>dem. I Ds 1995:41 redovisades ett preciserat förslag till ett sådant system<br>för delning. Många remissinstanser var kritiska till förslaget, bl.a med<br>hänvisning till att samspelet med garantipensionssystemet gjorde det<br>svårt för makarna att överblicka vad delningen faktiskt skulle betyda för<br>deras framtida ålderspensioner. Regeringen lägger därför fram det alter-<br>nativa förslag som presenterades i Ds 1997:67, vilket innebär att makar i<br>stället ges möjlighet att fortlöpande överföra pensionrätt för premie-<br>pension sig emellan. Sådan överföring skall enligt förslaget inte påverka<br>den framtida garantipensionens storlek.</p>
<p>Riksdagens riktlinjer för premiepensionssystemet skiljer sig på några<br>punkter från det förslag som föreligger nu.</p>
<p>De medel som avsätts inom premiepensionssystemet skall enligt rikt-<br>linjerna förvaltas av särskilda kapitalförvaltare, privata eller statliga, som<br>väljs av den försäkrade. Inledningsvis kan slås fast att ett sådant system<br>också föreslås nu.</p>
<p>I riksdagens riktlinjer anges att en eller flera statliga kapitalförvaltare<br>skall inrättas för förvaltning av medel från personer som vill välja en<br>sådan lösning. För dem som inte själva väljer någon kapitalförvaltare<br>skall det enligt riktlinjerna finnas flera andra statliga kapitalförvaltare.<br>Mellan dessa kapitalförvaltare skall en utjämning av skillnader i avkast-<br>ning göras. Kapitalförvaltaren skall årligen fastställa behållningen och<br>avkastningen på respektive pensionskonto samt underrätta Riksförsäk-<br>ringsverket om detta.</p>
<p>177</p>
<p>Försäkringsfunktionen skall enligt princippropositionen primärt hand-<br>has centralt av Riksförsäkringsverket. Vid riksdagsbehandlingen anförde<br>Socialförsäkringsutskottet att det var en rimlig utgångspunkt att Riks-<br>försäkringsverket handhar försäkringsfunktionen. Skulle det emellertid i<br>det fortsatta utredningsarbetet visa sig att funktionen med större fördel<br>kan läggas på ett annat statligt organ, såg utskottet inget hinder mot en<br>förnyad diskussion i frågan. Utskottet ansåg också att det av administra-<br>tiva skäl fanns anledning att överväga en lägsta gräns för det årliga<br>belopp som får avsättas till förvaltning inom premiepensionssystemet.<br>Avslutningsvis anförde utskottet att det på grund av frågornas komp-<br>lexitet bör finnas utrymme för de partier som stod bakom förslaget att, i<br>de delar som ytterligare skulle utredas eller som annars kunde komma att<br>beröras av resultatet av utredningsarbetet, utforma de kommande<br>bestämmelserna på det sätt som visade sig mest ändamålsenligt.</p>
<p>I det förslag som nu lämnas finns vid sidan av de olika privata fondför-<br>valtama två statliga kapitalförvaltare: ett statligt fondbolag som alterna-<br>tivt val till de privata fondförvaltama och en ny AP-fondsstyrelse för dem<br>som avstår från att välja förvaltare. Dessutom förvaltas också försäk-<br>ringskapital i premiepensionssystemet av en ny statlig myndighet och<br>försäkringsgivare kallad Premiepensionsmyndigheten. Försäkringsfunk-<br>tionen i det nya systemet har således lagts på en ny myndighet som skall<br>arbeta i nära samarbete med övriga socialförsäkringsorgan. Informa-<br>tionsflödet om kapitalförvaltningen skall enligt förslaget primärt ske från<br>Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Det nya premiepensionssystemet innebär i försäkringstekniskt hän-<br>seende vissa omfördelningar mellan de försäkrade. Det hänger främst<br>samman med skillnader i livslängd mellan kvinnor och män. Utöver detta<br>finns i förslaget inte någon utjämning av avkastning mellan olika kapi-<br>talförvaltare.</p>
<p>Placeringar i tillgångar i utlandet skall begränsas enligt riktlinjerna, i<br>den mån det är förenligt med EES-avtalets regler. Denna princip upprätt-<br>hålls dock inte i det föreliggande förslaget.</p>
<p>Avsikten enligt riktlinjerna är att pensionen skall kunna tas ut som par-<br>tiell pension utan knytning till bestämda kvotdelar. Den försäkrade skall<br>inte kunna återkalla ett uttag av ålderspension från premiepensionssyste-<br>met. Pensionen skall vara antingen livsvarig eller temporär under en be-<br>gränsad tidsperiod om fem eller tio år. I det förslag som nu redovisas<br>finns, på samma sätt som för pensionen från fördelningssystemet, be-<br>stämda kvotdelar anvisade som alternativ för pensionsuttaget. Särskilda<br>regler har tagits in i förslaget om återkallelse av uttaget. Förslaget medger<br>inte något temporärt uttag av ålderspension från premiepensionssystemet.<br>Denna ålderspension är således alltid livsvarig. Även efterlevandeskyddet<br>är i förslaget utformat på ett sätt som avviker från riktlinjerna.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>178</p>
<h3>6.3 Lagförslagen</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Den samlade beteckningen för allmän in-<br>komstrelaterad ålderspension skall vara inkomstgrundad ålderspen-<br>sion. Ålderspension utgiven från det reformerade fördelningssystemet<br>respektive från premiepensionssystemet skall kallas inkomstpension<br>respektive premiepension. Efterlevandepension utgiven från premie-<br>pensionssystemet skall kallas premiepension till efterlevande.</p>
<p>Regler om inkomstgrundad ålderspension skall tas in i en ny lag be-<br>nämnd lag om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Nuvarande regler<br>i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och i lagen<br>(1959.551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring om pensionsgrundande inkomst,<br>pensionspoäng, vårdår och beräkning av tilläggspension i form av ål-<br>derspension skall föras över till LIP. Även bestämmelserna i lagen<br>(1994:1748) om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter skall er-<br>sättas med bestämmelser i den nya lagen.</p>
<p>Reglerna om intjänande av pensionsrätt skall träda i kraft den<br>1 januari 1999. Reglerna om beräkning av förmånernas storlek och ut-<br>betalning av dessa skall träda i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Bestämmelser om fastställande av reformerad pensionsrätt m.m. för<br>tid före ikraftträdandet av LIP, dvs. den 1 januari 1999, skall tillsam-<br>mans med bestämmelser om ikraftträdande och vissa övergångsbe-<br>stämmelser m.m. tas in i en särskild lag om införande av lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension (införandelagen). De närmare reglerna<br>om Premiepensionsmyndighetens försäkringsverksamhet m.m. skall<br>tas in i en särskild ny lag.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 överensstämmer i stort<br>med regeringens förslag.</p>
<p>Utredningens förslag: 1997 års premiereservutredning föreslog en<br>särskild lag om premiepension innehållande bestämmelser om förvaltning<br>av premiepensionskapital, bestämmande av premiepension och<br>efterlevandeskydd samt bestämmelser för den nya myndigheten, Pre-<br>miepensionsmyndigheten, som utredningen föreslog skulle vara för-<br>säkringsgivare inom premiepensionssystemet. Utredningen föreslog dock<br>inte att den särskilda lagen skulle innehålla regler om intjänande av<br>premiepension. Samtidigt anförde utredningen att det från en synpunkt<br>vore bäst om samtliga regler om den nya ålderspensioneringen kunde<br>samlas i en lag uppdelad i olika avdelningar.</p>
<p>Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig om den<br>övergripande lagstrukturen i förslaget i Ds 1995:41. Kammarrätten i<br>Stockholm har inget att invända mot den lagtekniska lösning som valts<br>och har heller inga invändningar mot den terminologi som föreslås i de<br>nya lagarna. Kammarrätten anger vidare att lagtexten förefaller väl ge-<br>nomarbetad och mestadels harmonierande med motiven. Liksom flera<br>andra remissinstanser påpekar kammarrätten att vissa bestämmelser av<br>skilda skäl blivit komplicerade och svårgenomträngliga. Detta förhål-<br>lande anses dock av flera av dem som påtalat reglernas komplexitet vara<br></p>
<p>179</p>
<p>en oundgänglig följd av de principer som ställts upp för det reformerade Prop. 1997/98:151<br>pensionssystemet.</p>
<p>Länsrätten i Stockholm finner att det är väl i linje med reformens syfte<br>att skapa ett från andra socialförsäkringsgrenar avskilt system att samla<br>bestämmelserna i en lag. Länsrätten är också positiv till att övergångsbe-<br>stämmelserna finns i en särskild lag. Rätten anför att överflyttning av be-<br>stämmelser från lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och lagen<br>(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt AFL i<br>avvaktan på vidare utredning av vissa frågor, torde vara den mest<br>ändamålsenliga lösningen. Också Svenska arbetsgivareföreningen och<br>Sveriges Industriförbund tillstyrker en separat lag för pensionssystemet<br>bl.a. eftersom det förstärker intrycket av ett från övriga socialförsäkringar<br>separat system.</p>
<p>Statskontoret anser att det kan finnas behov av en framtida översyn av<br>lagstiftningens konstruktion syftande till förenkling och ökad tydlighet.<br>Statskontoret menar vidare att flera svagheter i den existerande lagstift-<br>ningen förs in i den föreslagna i och med att delar av den existerande lag-<br>stiftningen lyfts in i den nya.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt antagna riktlinjer skall den in-<br>komstgrundade ålderspensionen särskiljas som en fristående försäkrings-<br>gren. Regeringen anser det därför naturligt att bestämmelser för den in-<br>komstgrundade ålderspensionen tas in i en särskild lag, i stället för att<br>föras in i lagen om allmän försäkring (AFL). Detta synsätt överens-<br>stämmer också med det som framförts i Ds 1995:41 och av de remiss-<br>instanser som yttrat sig i frågan om lagförslagets uppläggning. Lagrådet<br>pekar på både för- och nackdelar med den valda lösningen. En nackdel<br>som nämns är att en väsentlig del av socialförsäkringssystemet inte längre<br>kommer att omfattas av AFL. I likhet med flera remissinstanser finner<br>Lagrådet det föreslagna regelsystemet mycket komplext. Av det skälet<br>kan det enligt Lagrådets mening vara en fördel att ta in bestämmelserna i<br>en särskild lag i stället för att införliva dem i AFL, som i stora delar anses<br>oöverskådlig och i behov av en genomgripande översyn.</p>
<p>Den inkomstgrundade ålderspensionen kan sägas bestå av tre olika<br>delar: nuvarande ATP samt pension baserad på pensionsrätt enligt re-<br>formerade regler från fördelningssystemet respektive från premiepen-<br>sionssystemet. Vissa bestämmelser är gemensamma för alla tre delarna,<br>andra gäller gemensamt för de reformerade delarna. Enligt regeringens<br>mening är det en fördel om de regler som bestämmer en viss förmån kan<br>samlas i en lag. Därmed blir systemet lättare att överblicka. Vi föreslår<br>därför att regler för pension från premiepensionssystemet skall finnas i<br>samma lag som regler för pension från fördelningssystemet. Även 1997<br>års premiereservutredning har framfört att detta ur en synpunkt är den<br>bästa lösningen. I enlighet med Lagrådets förslag föreslår vi dock att den<br>närmare regleringen av Premiepensionsmyndighetens försäkrings-<br>verksamhet, med hänvisningar till försäkringsrörelse- och redovisnings-<br>regler, tas in i en särskild lag.</p>
<p>Vårt förslag innebär vidare att bestämmelser om tilläggspension i form<br>av ålderspension skall infogas i samma lag. Regler rörande beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst, pensionspoäng, vårdår och om ålderspen-<br>sion föreslås således flyttas från AFL till den nya lagen. I Ds 1995:41</p>
<p>180</p>
<p>föreslogs dessa regler i stället bli upptagna i en särskild lag om införande<br>av lagen om inkomstgrundad ålderspension (i den fortsatta framställ-<br>ningen benämnd införandelagen). Detsamma föreslogs gälla bestämmel-<br>ser om den gradvisa övergången till ålderspension beräknad enligt refor-<br>merade regler genom en tjugondelsinfasning. Tjugondelsinfansningen<br>innebär att ålderspensionen för årsklasserna 1938-1953 skall kvotdelsbe-<br>räknas och utges såväl enligt reformerade regler som enligt nuvarande<br>ATP-regler. Fr.o.m. år 2001 kommer ålderspension i form av tilläggspen-<br>sion (inkl, den del av folkpensionen som kan sägas vara inkomst-<br>relaterad) successivt att ersättas av inkomstpension och premiepension<br>intjänad enligt reformerade regler i takt med att de årsklasser som är<br>födda år 1938 eller senare tar ut ålderspension. De årsklasser som är<br>födda före år 1938 skall även fortsättningsvis få sin inkomstrelaterade<br>ålderspension beräknad med utgångspunkt i hittillsvarande regler för<br>tilläggspension och folkpension. Med hänsyn till att nämnda bestäm-<br>melser kommer att vara tillämpliga under en mycket lång<br>övergångsperiod anser regeringen att dessa regler bör ingå i samma lag<br>som övriga regler om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>För personer födda åren 1938-1953 skall alltså en del av den inkomst-<br>grundade ålderspensionen baseras på pensionsrätt intjänad enligt ATP-<br>systemets regler. Eftersom det i nuvarande ålderspensionssystem är<br>folkpensionen och inte tilläggspension som kompenserar för det första<br>basbeloppets inkomster, krävs särskilda regler för att översätta folkpen-<br>sionen till inkomstgrundad pension för dessa årsklasser. Dessutom skall<br>det för dessa enligt de antagna riktlinjerna finnas en garantiregel av in-<br>nebörd att den inkomstgrundade ålderspensionen alltid skall motsvara<br>minst den ålderspension enligt nuvarande regler som den pensionsbe-<br>rättigade har tjänat in t.o.m. år 1994. Även sådana regler föreslås bli in-<br>förda i den nya lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Huvuddelen av de nya bestämmelserna föreslås således ingå i en ny lag<br>om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Den föreslagna nya lagen kom-<br>mer att innehålla regler för såväl intjänande av pensionsrätt som<br>beräkning av inkomstgrundad ålderspension. Däremot föreslås en sär-<br>skild införandelag för regler med anledning av ikraftträdandet av lagen<br>om inkomstgrundad ålderspension och för bestämmelser som skall gälla<br>för fastställande av pensionsrätt m.m. enligt reformerade regler för tid<br>före ikraftträdandet av lagstiftningen, dvs. för åren 1960-1998 (se avsnitt<br>15).</p>
<p>Som framgår av det föreslagna namnet på den nya lagen föreslås att<br>den samlade beteckningen för allmän inkomstrelaterad ålderspension<br>skall vara inkomstgrundad ålderspension. Vidare föreslås att den del av<br>den inkomstgrundade ålderspensionen som kommer att finansieras inom<br>ramen för fördelningssystemet skall heta inkomstpension och den del som<br>kommer att härröra från premiepensionssystemet skall heta premie-<br>pension. Förutom ålderspension rymmer premiepensionssystemet två<br>former av pension till efterlevande som föreslås kallas premiepension till<br>efterlevande.</p>
<p>Lagen om inkomstgrundad ålderspension föreslås vara indelad i fyra<br>avdelningar och 15 kapitel enligt följande.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>181</p>
<p>AVD I Försäkringens omfattning, intjänande av pensionsrätt m.m.</p>
<p>- 1 kap. Allmänna bestämmelser</p>
<p>- 2 kap. Pensionsgrundande inkomst</p>
<p>- 3 kap. Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande<br>inkomst</p>
<p>- 4 kap. Fastställande av pensionsrätt och pensionspoäng m.m.</p>
<p>AVD II Fördelningssystemet</p>
<p>- 5 kap. Inkomstpension</p>
<p>- 6 kap. Tilläggspension</p>
<p>AVD III Premiepensionssystemet</p>
<p>- 7 kap. Allmänna bestämmelser om premiepensionssystemet</p>
<p>- 8 kap. Kapitalförvaltning m.m.</p>
<p>- 9 kap. Uttag av premiepension</p>
<p>- 10 kap. Efterlevandeskydd</p>
<p>- 11 kap. Premiepensionsmyndighetens kostnader</p>
<p>AVD IV Utbetalning och överklagande m.m.</p>
<p>- 12 kap. Utbetalning av pension m.m.</p>
<p>- 13 kap. Överklagande m.m.</p>
<p>- 14 kap. Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad<br>pensionsrätt</p>
<p>- 15 kap. Övriga bestämmelser</p>
<p>Merparten av bestämmelserna i denna lag avseende intjänande av pen-<br>sionsrätt och om vem som är försäkrad föreslås träda i kraft den 1 januari<br>1999. Detsamma gäller de regler om pensionspoäng och vårdår m.m. som<br>föreslås flyttas över från AFL. Enligt riksdagens beslut skall utbetalning<br>av ålderspensioner baserade på reformerad pensionsrätt ske fr.o.m. år<br>2001. Med hänsyn härtill föreslås bestämmelserna om beräkning och<br>utbetalning av inkomstgrundad ålderspension i lagen träda i kraft först<br>den 1 januari 2001. Förslaget innebär således att bestämmelserna om<br>tillgodoräknande av pensionspoäng och vårdår fr.o.m. den 1 januari 1999<br>respektive om hur ålderspension enligt ATP-systemets regler beräknas<br>fr.o.m. den 1 januari 2001 inte längre skall ingå i AFL.</p>
<p>Vidare föreslås vissa ändringar i AFL och i viss annan lagstiftning.<br>Dessa är bl.a. föranledda av att de bestämmelser som för närvarande finns<br>i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring föreslås överföras till LIP.<br>Förslaget innebär att den förstnämnda lagen skall upphöra vid utgången<br>av år 1998. Vissa regler i den lagen skall dock fortsätta att gälla för per-<br>soner födda år 1937 eller tidigare. Även lagen (1994:1748) om förvalt-<br>ning av vissa tilläggspensionsavgifter föreslås upphöra vid utgången av<br>år 1998. Den ersätts då av regler om tillfällig förvaltning av premiepen-<br>sionsmedel i den föreslagna nya lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>I propositionen redovisas också i enlighet med de antagna riktlinjerna<br>för reformen lagförslag avseende slopandet av delpensionsförsäkringen<br>samtidigt som de nya reglerna om utbetalning av inkomstgrundad ål-<br>derspension träder i kraft den 1 januari 2001. De följdändringar i övrigt<br>som behöver göras i AFL och i annan lagstiftning med ikraftträdande den<br>1 januari 2001 har däremot inte tagits med i denna proposition.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>182</p>
<h3>6.4 Inkomstbasbelopp</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: År 2001 skall det införas ett basbelopp som år-<br>ligen skall räknas om med den relativa förändringen i inkomstindex.<br>Detta basbelopp skall benämnas inkomstbasbelopp och skall för år<br>2001 motsvara det förhöjda basbeloppet enligt 1 kap. 6 § AFL. In-<br>komstbasbeloppet skall årligen fastställas av regeringen.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat införandet<br>av ett nytt basbelopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I nuvarande ATP-system är det s.k.<br>intjänandetaket knutet till basbeloppet, närmare bestämt det förhöjda<br>basbeloppet. Som framgår av avsnitt 13 nedan föreslår regeringen att<br>intjänandetaket fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 skall räknas om med hänsyn<br>till den allmänna inkomstutvecklingen såsom denna bestäms av in-<br>komstindex (se avsnitt 16). Även andra begrepp i det reformerade ål-<br>derspensionssystemet, som förvärvsvillkoret och kompensation för<br>bamår, är fram till nämnda årsskifte storleksmässigt knutna till det för-<br>höjda basbeloppet för att därefter i stället knytas till förändringen i in-<br>komstindex.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att ett nytt basbelopp benämnt inkomstbas-<br>belopp införs from år 2001. Inkomstbasbeloppet föreslås för år 2001 mot-<br>svara det förhöjda basbeloppet enligt 1 kap. 6 § AFL. För därefter<br>följande år skall inkomstbasbeloppet räknas om med hänsyn till den rela-<br>tiva förändringen i inkomstindex. Principer för utformning och tillämp-<br>ning av inkomstindex behandlas i avsnitt 16.</p>
<p>Vi föreslår att inkomstbasbeloppet för varje år för varje år fastställs av<br>regeringen.</p>
<h3>6.5 Namnbyten</h3>
<p>Regeringens förslag: Basbeloppen enligt 1 kap. 6 § AFL skall be-<br>nämnas prisbasbelopp respektive förhöjt prisbasbelopp.</p>
<p>Tilläggspensionsavgift enligt lagen om socialavgifter skall benäm-<br>nas ålderspensionsavgift. De föreslagna ändringarna skall gälla fr.o.m.<br>år 1999.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med förslag i Ds 1995:41<br>föreslås i avsnitt 6.4 att ett nytt basbelopp, ett inkomstbasbelopp, skall<br>användas i det reformerade systemet. Inkomstbasbeloppet skall räknas<br>om med inkomstutvecklingen i stället för, som basbeloppen enligt 1 kap.<br>6 § AFL, med prisutvecklingen. För att lättare kunna särskilja inkomst-<br>basbeloppet från basbeloppet enligt nyss angivna lagrum föreslår rege-<br>ringen att de sistnämnda basbeloppen skall benämnas prisbasbelopp<br>respektive förhöjt prisbasbelopp.</p>
<p>183</p>
<p>Enligt antagna riktlinjer skall avgifter till ålderspension på sammanlagt<br>18,5 % av pensionsgrundande inkomster och andra pensionsgrundande<br>belopp införas. Dessa avgifter skall ersätta bl.a. nuvarande tilläggspen-<br>sionsavgift. Regeringen föreslår därför att nuvarande tilläggs-<br>pensionsavgift enligt lagen om socialavgifter skall benämnas ålders-<br>pensionsavgift.</p>
<p>De föreslagna namnbytena bör träda i kraft samtidigt med de reforme-<br>rade intjänandereglema. De föranleder följdändringar i ett flertal lagar<br>och andra författningar, vilka dock inte namnges här.</p>
<p>I denna proposition används fortsättningsvis huvudsakligen benäm-<br>ningen prisbasbelopp även för tid före år 1999. I vissa situationer<br>används dock nuvarande benämningar synonymt.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h2>7 Försäkrad för inkomstgrundad ålderspension</h2>
<p>Regeringens förslag: Nuvarande regler i lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring (AFL) om vilka personer som skall vara försäkrade för in-<br>komstgrundad ålderspension och i vilka fall inkomster i annat land<br>skall vara pensionsgrundande i Sverige skall tills vidare i princip oför-<br>ändrade överföras till det reformerade ålderspensionssystemet.</p>
<p>En motsvarighet till nuvarande s.k. ATP-förbindelser skall tills<br>vidare införas i det reformerade pensionssystemet. Dessa och redan<br>tecknade ATP-förbindelser skall ges giltighet såväl för ATP som<br>reformerad ålderspension.</p>
<p>Tidigare ingångna konventioner om intjänande av ATP skall äga<br>tillämpning även fortsättningsvis samt också såvitt avser pensionsrätt i<br>det reformerade ålderspensionssystemet.</p>
<p>Bemyndigandet i lagen (1981:691) om socialavgifter om ingående<br>av konventioner avseende avgifter upphävs.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) tar med hänvisning<br>till pågående utredning inte upp frågan om försäkringsbegreppets ut-<br>formning. RFV pekar däremot på att det inte torde vara möjligt att inom<br>en överskådlig framtid införa en ADB-mässig rapportering mellan EU-<br>medlemsstatemas försäkringssystem och att verket därför inte kommer att<br>ha tillförlitliga uppgifter om försäkrade som på grund av arbete i annan<br>medlemstat inte skall tillhöra den svenska försäkringen och inte heller<br>alltid om personer som skall tillhöra den svenska försäkringen. RFV<br>föreslår därför en lagreglerad anmälningsskyldighet för den som inte är<br>inskriven i en försäkringskassa men gör anspråk på ersättning eller annan<br>rättighet från den svenska försäkringen. Verket menar att sådan<br>skyldighet också bör åläggas svenska arbetsgivare och den som på grund<br>av arbete utomlands inte skall omfattas av den svenska försäkringen.<br>RFV anser också att folkbokföringen bör vara avgörande för var en per-<br>son skall anses bosatt men att det bör utredas om ett beslut beträffande</p>
<p>184</p>
<p>försäkringstillhörighet på grundval av förvärvsarbete skall kunna fattas<br>av en myndighet med bindande verkan för andra myndigheter. Kammar-<br>rätten i Stockholm och Pensionärernas Riksorganisation (PRO) har inga<br>invändningar mot förslaget men anser det angeläget att en samlad över-<br>syn av försäkringsbegreppet kommer till stånd snarast möjligt. Göta<br>Hovrätt påpekar att det är olyckligt att ny lagstiftning inte från böljan<br>utformas i enlighet med internationella regler som är överordnade den<br>nationella lagstiftningen. Domstolen anser att det inte borde vara omöjligt<br>att - oaktat översynen av försäkringsreglema som nu sker - finna en<br>lösning som står i överensstämmelse med bindande internationella regler.</p>
<p>Forum Syd och Svenska Missionsrådet efterlyser ett förtydligande av<br>om förslaget innebär några förändringar för gruppen biståndsarbetare och<br>missionärer i förhållande till vad som gäller idag. Forum Syd och<br>Svenska Missionsrådet påpekar här att biståndsarbetare/missionärer inte<br>omfattas av de situationer när s.k. ATP-förbindelser kan tecknas.<br>Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) påpekar att medföljande makar till UD-<br>tjänstemän till följd av den föreslagna regeln i 1 kap. 7 § lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension kommer att anses som bosatta i Sverige<br>under utlandsvistelsen men att motsvarande inte gäller för medföljande<br>till internationellt anställda FN-tjänstemän. AMS anser att denna fråga<br>bör beredas ytterligare med inriktning att bestämmelsen utökas till att<br>omfatta även medföljande till FN-tjänstemän.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Försäkringsbegreppet i det nuvarande<br>pensionssystemet regleras i 1 kap. 3 § AFL och innebär att försäkrade för<br>folkpension och ATP är dels svenska medborgare, oberoende av var de är<br>bosatta, dels utländska medborgare och statslösa som är bosatta i Sverige.<br>Utländska sjömän på svenska handelsfartyg är försäkrade för ATP även<br>om de inte är bosatta i Sverige. Dessutom gäller att den som någon gång<br>tillgodoräknats pensionspoäng är försäkrad för ATP även om han eller<br>hon inte uppfyller andra krav för att vara försäkrad.</p>
<p>En försäkrad som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt i<br>riket om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Den som av en<br>statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens<br>räkning anses som bosatt i Sverige under hela utsändningstiden även om<br>denna är avsedd att vara längre än ett år. Detta gäller också medföljande<br>make (eller motsvarande) samt bam som inte fyllt 18 år. Vidare skall vid<br>tillämpningen av AFL en person som kommer till Sverige med avsikt att<br>vistas här stadigvarande anses bosatt i Sverige. Detsamma gäller om han<br>eller hon har för avsikt att stanna endast under en begränsad tid, förutsatt<br>att anledningen till vistelsen är förvärvsarbete eller studier och att vistel-<br>sen är avsedd att vara längre tid än ett år.</p>
<p>Genom Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen (EU) gäller vissa<br>avvikande regler. Dessa regler - som finns i EU-rådets förordning (EEG)<br>nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när<br>anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom<br>gemenskapen - omfattar personer som är medborgare i ett medlemsland<br>inom EU eller är statslösa eller flyktingar i ett sådant land. Reglerna har<br>gällt i Sverige sedan den 1 januari 1994, då EES-avtalet trädde i kraft,<br>och gäller även i förhållande till länder inom EES som inte är</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>185</p>
<p>medlemmar i EU. När det fortsättningsvis talas om länder inom EU avses<br>även de länder inom EES som inte är medlemmar i EU.</p>
<p>Enligt förordning nr 1408/71 (art. 13.2 a) gäller som huvudregel att en<br>förvärvsarbetande i fråga om social trygghet - vilket omfattar bl.a.<br>intjänande av rätt till ålderspension - skall omfattas av lagstiftningen<br>endast i det land där han eller hon är verksam som anställd eller egen-<br>företagare, oberoende av i vilket land han eller hon är bosatt. Den som<br>t.ex. arbetar i Tyskland ett halvår, skall under hela den tiden omfattas av<br>lagstiftningen endast i Tyskland, oavsett om han eller hon flyttar till<br>Tyskland eller behåller sin bosättning i Sverige. Omvänt gäller att en<br>medborgare i ett EU-land som arbetar i Sverige skall vara omfattad av<br>lagstiftningen här, oberoende av var han eller hon är bosatt och oavsett<br>anställningstidens längd. Den som är utsänd av en arbetsgivare i ett EU-<br>land till ett annat sådant land för ett arbete där som är avsett att vara<br>högst ett år skall dock omfattas av lagstiftningen i det utsändande landet.<br>Att en person på detta sätt skall omfattas av lagstiftningen i ett visst land,<br>innebär att såväl villkoren för att kunna tjäna in pensionsrätt som skyldig-<br>heten att erlägga avgifter till bl.a. ålderspensionssystemet bestäms av den<br>nationella lagstiftningen.</p>
<p>I förordning nr 1408/71 finns vissa kompletteringar till och undantag<br>från huvudregeln om att en förvärvsarbetande skall vara omfattad av lag-<br>stiftningen endast i sysselsättningsstaten.</p>
<p>Reglerna i förordning nr 1408/71 är överordnade nationell lagstiftning<br>och har således företräde framför avvikande regler i AFL eller annan<br>nationell lagstiftning.</p>
<p>Sverige har vidare ingått konventioner om social trygghet med flera<br>länder, såväl inom som utom EU. Konventionerna med EU-ländema och<br>övriga EES-länder har till stor del förlorat sin betydelse i och med EES-<br>avtalets ikraftträdande, utom i den mån de rör personkategorier som inte<br>omfattas av reglerna i förordning nr 1408/71. Grundtanken i de flesta<br>konventionerna är att tillförsäkra den som är medborgare i en av staterna<br>rätt till sociala förmåner i den andra staten om han eller hon är anställd<br>eller bosatt där. Konventionerna innehåller inte några fullständiga system<br>för lag valsregler av det slag som finns i förordning nr 1408/71. De<br>förhindrar därför inte alltid att en person kan vara omfattad av lagstift-<br>ningen i två länder samtidigt.</p>
<p>När det gäller försäkringsbegreppet i det reformerade pensionssyste-<br>met, dvs. den personkrets som skall kunna tillgodoräknas rätt till in-<br>komstgrundad ålderspension, föreslogs i Ds 1995:41 att nuvarande regler<br>tills vidare skall kvarstå i huvudsak oförändrade.</p>
<p>Försäkringsbegreppet i AFL är föremål för en generell översyn, bl.a.<br>mot bakgrund av de utvidgningar och inskränkningar som följde med<br>EES-avtalet såvitt avser tillhörigheten till svensk socialförsäkring men<br>också med beaktande av önskemålet om ett stärkt samband mellan av-<br>gifter och förmåner. En sådan översyn har skett inom Utredningen om<br>socialförsäkringens personkrets och har presenterats i utredningens<br>betänkande En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72). I korthet<br>innebär utredningens förslag att socialförsäkringarna skall indelas i en<br>bosättningsbaserad försäkring - avsedd för olika kostnadsersättningar,<br>bidrag och förmåner av garantinivåkaraktär - och en arbetsbaserad<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>186</p>
<p>försäkring, avsedd att täcka inkomstförluster. Betänkandet har Prop. 1997/98:151<br>remissbehandlats och avsikten är att efter ytterligare beredning skapa ett<br>enhetligt försäkringsbegrepp för hela socialförsäkringsområdet.</p>
<p>Att försäkringsbegreppet enligt AFL nu är föremål för en generell<br>översyn innebär, som Göta Hovrätt anför i sitt remissyttrande, inte att<br>försäkringsbegreppet i den lag om inkomstgrundad ålderspension som vi<br>här föreslår inte kan utformas annorlunda än i AFL. Det finns emellertid<br>flera omständigheter som talar mot att så sker. Utredningens om<br>socialförsäkringens personkrets betänkande är för närvarande föremål för<br>beredning. De nuvarande reglerna kommer troligtvis därför endast att<br>gälla under begränsad tid i det reformerade pensionssystemet. Det är<br>vidare önskvärt att en förändring av försäkringsbegreppet inom<br>socialförsäkringen sker i ett sammanhang. Det finns därför skäl att<br>avvakta resultatet av det vidare beredningsarbetet med det betänkandet.<br>Under sådana förhållanden framstår det som mindre lämpligt att göra<br>förändringar beträffande försäkringsbegreppet som kan förväntas bli<br>enbart tillfälliga. En sådan förändring skulle också innebära att olika<br>regler skulle gälla samtidigt i fråga om möjligheterna att tillgodoräknas<br>ålderspensionsrätt inom ATP-systemet respektive inom det reformerade<br>pensionssystemet. Detta vore olämpligt dels ur administrativ synpunkt,<br>dels med hänsyn till att personer som är födda under något av åren 1938-1953<br>(mellangenerationen) skall tillgodoräknas pensionsrätt inom båda<br>systemen.</p>
<p>Regeringen anser, mot bakgrund av det anförda, att det därför är lämp-<br>ligast att nuvarande regler om vilka personer som skall vara försäkrade<br>och i vilka fall inkomster i annat land skall vara pensionsgrundande här i<br>landet tills vidare överförs i princip oförändrade till det reformerade<br>pensionssystemet. I det lagförslag som vi nu lägger fram återfinns därför<br>nuvarande definition av vilka som är försäkrade och har möjlighet att<br>tjäna in rätt till inkomstgrundad ålderspension. Regeringen tar därför nu<br>inte heller ställning till om de tillägg och förändringar som föreslås av<br>RFV och AMS skall införas. Frågorna får i stället behandlas inom ramen<br>för beredningen av det tidigare nämnda betänkandet.</p>
<p>I två avseenden skiljer sig dock regeringens förslag från vad som för<br>närvarande gäller enligt AFL. Vi förslår nämligen inte några motsvarig-<br>heter till reglerna i 1 kap. 3 § tredje och fjärde styckena AFL. I det först-<br>nämnda lagrummet anges att den som någon gång tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng är försäkrad för ATP även om han eller hon i övrigt inte<br>uppfyller förutsättningarna för att vara försäkrad. Detta hänger samman<br>med att förslaget, i motsats till vad som är fallet i AFL, är utformat så att<br>den som någon gång tjänat in ålderspensionsrätt i Sverige kommer att<br>kunna få sin ålderspension utbetald även om han eller hon vid pensione-<br>ringstillfället inte längre är försäkrad här. Den nämnda regeln i AFL är<br>emellertid också en förutsättning för att den som uppbär förtidspension<br>grundad på s.k. antagandepoäng skall kunna tjäna in ålderspensionsrätt<br>när övriga villkor för att vara försäkrad inte längre uppfylls. Det är vår<br>uppfattning att denna möjlighet åtminstone tills vidare bör kvarstå, varför<br>det i den här föreslagna lagen särskilt anges att de nämnda<br>förtidspensionärerna är försäkrade för inkomstgrundad ålderspension.<br>Denna avvikelse i förhållande till reglerna i AFL är endast lagteknisk och</p>
<p>187</p>
<p>innebär i praktiken ingen förändring i fråga om möjligheterna att tjäna in<br>ålderspensionsrätt.</p>
<p>Bestämmelsen i 1 kap. 3 § fjärde stycket AFL reglerar vad som gäller<br>beträffande den som en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för<br>arbete för arbetsgivarens räkning. En sådan person anses bosatt i Sverige<br>under hela utsändningstiden även om denna är avsedd att vara längre än<br>ett år. Detta gäller även medföljande make och därmed likställd samt<br>bam som inte fyllt 18 år. Som anges i bestämmelsen har emellertid rege-<br>ringen bemyndigats att undanta vissa utsända från denna regel. Bemyn-<br>digandet tillkom sedan Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete<br>Sida framfört önskemål om att fältpersonal kontraktsanställd för arbete i<br>biståndsland inte skulle omfattas av den aktuella bestämmelsen om bo-<br>sättning. Kort därefter utfärdade regeringen en förordning enligt vilken<br>Sida-anställda undantogs från bosättningsregeln och således, trots att de<br>under utsändningstiden kvarstod som folkbokförda i Sverige, inte ansågs<br>bosatta här, till följd varav de inte heller tillgodoräknades bosättningstid<br>för folkpension. Förordningen avseende Sida-anställda upphörde att gälla<br>år 1994 då det inte längre förelåg något behov av att kunna undanta<br>denna grupp från bosättningsregeln. I det ovan nämnda betänkandet<br>(SOU 1997:72) En lag om socialförsäkringar föreslås att möjligheten för<br>regeringen att föreskriva undantag från bosättningsregeln tas bort efter-<br>som den inte längre används. Lagrådet förutsätter att frågan aktualiseras i<br>samband med det fortsatta arbetet med bestämmelserna om vilka som<br>skall vara försäkrade.</p>
<p>Möjligheten till undantag har med hänsyn till det ovan redovisade inte<br>någon nämnvärd praktisk betydelse. Vi föreslår därför att den nuvarande<br>bestämmelsen i AFL härom tas bort och att något motsvarande bemyndi-<br>gande inte införs i lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Att nuvarande försäkringsbegrepp tills vidare föreslås överfört till det<br>reformerade pensionssystemet innebär inte att regeringen har tagit<br>ställning till hur ett framtida försäkringsbegrepp bör vara utformat. Som<br>vi angett ovan får denna fråga i stället behandlas inom ramen för den<br>fortsatta beredningen av det betänkande som Utredningen om social-<br>försäkringens personkrets lämnat.</p>
<p>I dagens ålderspensionssystem finns möjlighet att i vissa fall genom en<br>s.k. ATP-förbindelse åstadkomma att en inkomst grundar pensionsrätt i<br>Sverige, trots att den enligt huvudreglerna inte skulle göra det. Genom<br>förbindelsen åtar sig arbetsgivaren, utan att vara avgiftsskyldig enligt<br>svensk lag eller konvention, att betala tilläggspensionsavgift på den lön<br>som betalas ut till en arbetstagare. ATP-förbindelser kan tecknas i fyra<br>situationer, nämligen för</p>
<p>1. svenska medborgare som är försäkrade i Sverige och som arbetar<br>utomlands för en utländsk arbetsgivare som är dotterbolag till ett svenskt<br>företag,</p>
<p>2. svenska medborgare eller i Sverige bosatta utländska medborgare<br>som arbetar för en främmande makts beskickning eller lönade konsulat<br>här i landet eller för en utländsk medborgare som tillhör beskickningen<br>eller konsulatet,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>188</p>
<p>3. svenska medborgare som arbetar för en svensk arbetsgivare i ett land<br>med vilket Sverige ingått socialförsäkringskonvention och som enligt<br>konventionen är försäkrade i det landet,</p>
<p>4. svenska medborgare som arbetar i ett konventionsland för en ut-<br>ländsk arbetsgivare som är dotterbolag till ett svenskt företag och som till<br>följd av konventionen är försäkrade i det landet.</p>
<p>I de två första situationerna är arbetstagaren enligt de allmänna reg-<br>lerna i AFL försäkrad för ATP men den lön han eller hon uppbär är inte<br>pensionsgrundande i Sverige. I de två senare fallen är - till följd av<br>konventionsbestämmelser - arbetstagaren inte försäkrad i Sverige och<br>kan då normalt inte tillgodoräknas pensionsrätt i Sverige. Den inkomst<br>som arbetsgivaren genom ATP-förbindelsen åtar sig att betala ålders-<br>pensionsavgift på behandlas dock som pensionsgrundande inkomst av<br>anställning. Som Forum Syd och Svenska Missionsrådet har påpekat om-<br>fattar dessa fyra grupper för vilka ATP-förbindelser kan tecknas inte<br>svenska medborgare som arbetar utomlands i ett icke konventionsland<br>och uppbär lön från svensk juridisk person. Dessa arbetstagare är emel-<br>lertid försäkrade enligt de allmänna reglerna i AFL och den lön de upp-<br>bär är pensionsgrundande i Sverige. Vi föreslår här inte några föränd-<br>ringar. Frågan om vad som är pensionsgrundande inkomst utvecklas<br>närmare under avsnitt 8.</p>
<p>Utredningen om socialförsäkringen och EG tog i sitt betänkande Rätten<br>till folkpension (SOU 1992:26) upp frågan om möjligheten att teckna<br>ATP-förbindelser står i överensstämmelse med reglerna i förordning<br>nr 1408/71. Utredningen fann detta vara tveksamt men uttalade inte<br>någon bestämd mening i frågan och lade inte fram något förslag till<br>ändrad lagstiftning. Frågan borde emellertid enligt utredningen övervägas<br>närmare i annat sammanhang.</p>
<p>Frågan om någon motsvarighet till ATP-förbindelsema skall införas i<br>det reformerade pensionssystemet berördes inte av Pensionsarbets-<br>gruppen eller i princippropositionen. Pensionsarbetsgruppen diskuterade<br>emellertid i sitt betänkande den mer generella frågan om det skall finnas<br>en möjlighet till frivilliga tilläggsbetalningar i det allmänna pensions-<br>systemet, men fann att övervägande skäl talade mot detta och föreslog<br>därför att någon sådan möjlighet inte skulle finnas. I Ds 1995:41 redo-<br>visades samma ståndpunkt och det är även regeringens uppfattning att<br>någon sådan möjlighet inte bör införas. Beträffande ATP-förbindelsema<br>konstaterar regeringen inledningsvis att dessa kan ses som en form av<br>frivillig försäkring, vilket i sig talar mot att någon motsvarighet till dessa<br>införs i det reformerade pensionssystemet. Det bör framhållas att<br>möjligheterna att teckna frivilliga, individuella pensionsförsäkringar står<br>öppen även för denna kategori, liksom för andra.</p>
<p>Det finns således flera skäl som talar för att en motsvarighet till ATP-<br>förbindelsema inte skall införas i det reformerade pensionssystemet. Det<br>kan dock finnas skäl att närmare överväga vilka konsekvenser ett av-<br>skaffande av förbindelserna skulle få, inte minst för dem som redan nu<br>omfattas av en sådan förbindelse. Därvid bör beaktas att förbindelserna<br>har betydelse inte bara för ålderspensioneringen utan också för förtids-<br>pensioneringen och, i viss mån, efterlevandepensioneringen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>189</p>
<p>Regeringen har under den fortsatta beredningen övervägt olika lös-<br>ningar i fråga om ATP-förbindelsemas fortbestånd. Vi har därvid<br>konstaterat att det finns starka skäl som talar för att inte införa någon<br>motsvarighet till dessa förbindelser i det reformerade pensionssystemet<br>och för att avskaffa dem även inom ATP-systemet. Utredningen om<br>socialförsäkringens personkrets har haft i uppdrag att närmare överväga<br>om ATP-förbindelsema bör finnas kvar och därvid särskilt beakta om de<br>är förenliga med EU:s förordning nr 1408/71. Utredningen har i sitt tidi-<br>gare nämnda betänkade redovisat sin syn på vilka konsekvenser ett av-<br>skaffande av ATP-förbindelsema skulle få och har ansett att dessa är re-<br>lativt begränsade, bl.a. beroende på att de flesta av dem som berörs av<br>ATP-förbindelser även omfattas av kollektivavtalsgrundade försäkringar<br>i någon form. Utredningen har vidare bedömt att förbindelserna inte är<br>förenliga med EU:s förordning nr 1408/71, att ett system med frivilliga<br>tilläggsbetalningar inte lämpar sig för en offentlig, obligatorisk försäk-<br>ring samt att förbindelserna i de flesta fall leder till en oönskad dubbel-<br>försäkring, dvs. den anställde omfattas av socialförsäkringen i såväl<br>Sverige som arbetslandet.</p>
<p>Som framgått är frågan om ATP-förbindelsema föremål för beredning.<br>I avvaktan på att denna slutförs föreslår vi att det tills vidare införs en<br>möjlighet att i det reformerade pensionssystemet teckna förbindelser<br>motsvarande dagens ATP-förbindelser. Vi föreslår vidare att redan<br>tecknade förbindelser tills vidare ges giltighet även i det reformerade<br>systemet. Pensionsgmndande inkomst som fastställs på grund av en<br>förbindelse som tecknats efter lagstiftningens ikraftträdande den 1 januari<br>1999 kommer följaktligen att kunna grunda pensionsrätt både inom ATP<br>och det reformerade systemet.</p>
<p>Regeringen vill betona att den nu föreslagna lösningen är provisorisk<br>och att ATP-förbindelsema kommer att tas upp till nya överväganden i<br>samband med den fortsatta beredningen av det ovan nämnda utrednings-<br>betänkandet.</p>
<p>I lagrådsremissens förslag till lag om inkomstgrundad ålderspension<br>fanns ett bemyndigande för regeringen att träffa överenskommelse med<br>främmande makt om utsträckt tillämpning av nämnda lag eller om un-<br>dantag i vissa fall från vad som skall gälla enligt lagen. En motsvarande<br>bestämmelse finns nu i AFL och, såvitt gäller avgifter, i lagen (1981:691)<br>om socialavgifter (SAL). Eftersom sådana internationella överenskom-<br>melser som det är fråga om, trots bemyndigandet i AFL, brukar under-<br>ställas riksdagen för godkännande har bemyndigandet ingen stor praktisk<br>betydelse. Med hänsyn härtill bör ett sådant bemyndigande, som<br>Lagrådet förordar, inte tas in i lagen om inkomstgrundad ålderspension.<br>Av samma skäl bör bemyndigandet i SAL tas bort. Detta innebär att<br>sådana internationella överenskommelser varom fråga är fortsättningsvis<br>får underställas riksdagen för prövning och utfärdas som lag.</p>
<p>De internationella överenskommelser som redan träffats, med stöd av<br>det nuvarande bemyndigandet i AFL, bör gälla även fortsättningsvis och<br>tillämpas vid tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst, pensions-<br>poäng eller vårdår enligt den nya lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension. Vidare bör den utsträckta tillämpning av reglerna i AFL<br>om försäkring och bosättning i Sverige och de undantag från dessa regler<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>190</p>
<p>som gäller på grund av sådana tidigare överenskommelser, vid tillämp- Prop. 1997/98:151<br>ning av bestämmelserna om tillgodoräknande av pensionsgrundande<br>belopp enligt 3 kap. och pensionsrätt enligt 4 kap. lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension, gälla försäkring för inkomstgrundad ålders-<br>pension och bosättning här. Vi föreslår därför att bestämmelser med nu<br>angiven innebörd infös i det reformerade ålderspensionssystemet.</p>
<h2>8 Pensionsgrundande inkomst</h2>
<h3>8.1 Pensionsgrundande inkomster och beräkning av</h3>
<h3>pensionsgrundande inkomst</h3>
<p>Regeringens förslag: De regler i nuvarande pensionssystem som be-<br>stämmer vilka inkomster och förmåner som är pensionsgrundande för<br>ATP skall överföras med i princip oförändrad innebörd till det refor-<br>merade pensionssystemet.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i allt<br>väsentligt överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Centrala Studiestödsnämnden (CSN) anser att<br>även vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu-<br>diestöd för arbetslösa bör ingå bland de ersättningar som utgör pensions-<br>grundande inkomst av anställning. Riksskatteverket (RSV) och Skatte-<br>myndigheten i Göteborgs och Bohus län noterar att någon ändring av<br>gällande regler för belopp som avsätts till eller tas ut från vinstan-<br>delsstiftelser inte har föreslagits under hänvisning till att frågan är under<br>beredning. Remissinstanserna hänvisar här till intentionerna bakom<br>skattereformen 1990 och påpekar att det är fråga om stora belopp som nu<br>inte blir föremål för avgifts- eller skatteuttag. RSV efterlyser vidare en<br>klarare beskrivning av skillnaden mellan aktiv och passiv inkomst av<br>näringsverksamhet. RSV ifrågasätter också om inte inkomst från utom-<br>lands bedriven självständig näringsverksamhet antingen bör göras helt<br>förmånsgrundande och beläggas med alla avgifter eller inte alls förmåns-<br>grundande. Skattemyndigheten i Stockholms län påpekar att regeln om att<br>den som från en fysisk person uppbär en anställningsinkomst<br>understigande 10 000 kr för inkomståret själv skall betala egenavgifter<br>för ersättningen innebär att arbetstagaren kan komma att<br>överkompenseras i vissa fall. Kammarrätten i Stockholm och<br>Pensionärernas Riksorganisation (PRO) har inga invändingar mot de<br>föreslagna bestämmelserna. Forum Syd och Svenska Missionsrådet anser<br>att det bör vara möjligt att utarbeta ett system för beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst där fler faktorer än den faktiska utbetalade<br>nettolönen ingår i underlaget. På liknande sätt pekar Tjänstemännens<br>Centralorganisation (TCO) på problemen för bl.a. de yrkesgrupper som<br>har en betydligt lägre pensionsålder än 65 år.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I de av riksdagen antagna riktlinjerna<br>har lagts fast att pensionsrätt i det reformerade systemet skall tjänas in på<br></p>
<p>191</p>
<p>grundval av inkomster av anställning, varmed likställs uppdrag, och an-<br>nat förvärvsarbete (aktiv näringsverksamhet m.m.) enligt samma prin-<br>ciper som i dag. En utgångspunkt för pensionsreformen är sålunda att<br>förvärvsinkomster och därmed likställda ersättningar som nu är pen-<br>sionsgrundande enligt reglerna i 11 kap. 2 och 3 §§ AFL skall vara så<br>även i det reformerade pensionssystemet. Sedan den 1 juli 1997 omfattar<br>den förstnämnda bestämmelsen även det av CSN påtalade vuxenstudie-<br>bidraget enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-<br>betslösa.</p>
<p>I princippropositionen föreslogs att även studier som omfattas av stu-<br>diemedelssystemet skall vara pensionsgrundande. Frågan har sedan be-<br>rörts i såväl Ds 1995:41 som Ds 1997:67, där det föreslagits att pensions-<br>rätt för studier skall kunna tillgodoräknas inom ramen för det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet från och med år 1995. Vad gäller den tek-<br>niska utformningen av en sådan pensionsrätt angav regeringen i princip-<br>propositionen att detta får avgöras under den fortsatta beredningen. I de<br>båda departementspromemoriorna angavs att frågan om den närmare<br>utformningen av pensionsrätt för studier bör behandlas i samband med<br>beredningen av ett reformerat studiestödssystem. Regeringen gör även nu<br>denna bedömning, se avsnitt 12.</p>
<p>Eftersom de inkomster och förmåner som nu är pensionsgrundande<br>enligt reglerna i AFL skall grunda pensionsrätt också i det reformerade<br>systemet, föreslås här att dessa regler i princip oförändrade överförs till<br>den nya lagen om försäkring för inkomstgrundad ålderspension. Vissa<br>remissinstanser har i denna fråga haft synpunkter rörande avsättning och<br>uttag av medel från vinstandelsstiftelser och andra juridiska personer med<br>motsvarande ändamål. Frågan har beretts inom Regeringskansliet och<br>riksdagen har nyligen beslutat att särskild löneskatt skall tas ut på bidrag<br>som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse eller liknande<br>(prop. 1996/97:21; 1996/97:FiUl; 1996/97:SfU13 och rskr 1996/97:53).<br>Till följd härav skall socialavgifter inte tas ut på nyss nämnda medel och<br>någon rätt till sociala förmåner skall inte uppkomma. Regeringen föreslår<br>därför att även i fråga om medel från vinstandelsstiftelser eller liknande<br>skall nuvarande regler föras över till den nya lagen utan ändringar.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att nuvarande regler i AFL om pensions-<br>grundande inkomst upphävs och ersätts med en hänvisning till den nya<br>lagen. I detta sammanhang har några förändringar av i huvudsak lagtek-<br>nisk karaktär gjorts. Förändringarnas närmare innebörd framgår av för-<br>fattningskommentaren. Någon ändring i den nuvarande uppdelningen av<br>pensionsgrundande inkomster i inkomst av anställning och inkomst av<br>annat förvärvsarbete föreslås dock inte.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst av anställning är framför allt lön, annan<br>ersättning i pengar och nettovärdet av andra utgivna skattepliktiga för-<br>måner (t.ex. fri kost, bostadsförmån eller bilförmån) till en arbetstagare i<br>allmän eller enskild tjänst. Som inkomst av anställning räknas också er-<br>sättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för arbete som en<br>försäkrad utfört för annans räkning utan att vara anställd, s.k. uppdrags-<br>inkomst.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är främst inkomst<br>av aktiv näringsverksamhet, dvs. näringsverksamhet i vilken den försäk-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>192</p>
<p>rade arbetat i inte oväsentlig omfattning. Kravet på aktivitet innebär i Prop. 1997/98:151<br>normalfallet att den försäkrades arbetsinsats i verksamheten skall mot-<br>svara minst en tredjedel av arbetstiden i en heltidsanställning. Vissa<br>jämkningsmöjligheter finns dock (jfr prop. 1989/90:110 s. 646). Verk-<br>samhet som inte är aktiv näringsverksamhet är passiv sådan.</p>
<p>Näringsverksamhet delas in i förvärvskällor. Indelningen sker så att all<br>näringsverksamhet som en fysisk person bedriver utgör en förvärvskälla.<br>Om det i denna förvärvskälla ingår verksamhet i vilken den försäkrade<br>arbetar i inte oväsentlig omfattning blir hela förvärvskällan aktiv nä-<br>ringsverksamhet. Verksamheter som bedrivs i handelsbolag bildar var för<br>sig egna förvärvskällor och kan inte slås samman med verksamhet som<br>en bolagsman bedriver som enskild näringsidkare. Bedömningen av om<br>verksamheten skall anses aktiv eller passiv görs på delägamivå bolag för<br>bolag.</p>
<p>Näringsverksamhet i utlandet såväl i handelsbolagsform som sådan<br>bedriven av enskild näringsidkare hänförs alltid till passiv näringsverk-<br>samhet även om den i och för sig bedrivs självständigt. RSV har pekat på<br>att detta kan innebära att inkomst av sådan verksamhet - om näringsidka-<br>ren omfattas av svensk socialförsäkring och arbetar i verksamheten - ger<br>rätt till sjukpenning, men inte till pension. Grunderna för social-<br>försäkringssystemet har, som tidigare nämnts, utretts av utredningen om<br>socialförsäkringens personkrets och betänkandet är för närvarande<br>föremål för beredning. De förhållanden RSV pekat på bör därför<br>behandlas inom ramen för denna översyn och regeringen anser inte att det<br>för närvarande finns skäl att föreslå någon förändring i denna fråga.</p>
<p>Avgörande för bedömningen av om en inkomst är att hänföra till in-<br>komst av aktiv näringsverksamhet, och därmed skall anses som en pen-<br>sionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är det ställningstagande<br>som görs vid taxeringen. Någon särskild bedömning behöver således inte<br>göras vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten.</p>
<p>Enligt huvudregeln i 11 kap. 2 § AFL skall ersättning för utfört arbete<br>räknas som pensionsgrundande inkomst av anställning även om mottaga-<br>ren inte är anställd hos den som utger ersättningen. Detta skall dock inte<br>göras om mottagaren av ersättningen har gällande F-skattsedel. Med en<br>F-skattsedel följer skyldighet för innehavaren av skattsedeln att själv be-<br>tala socialavgifter i form av egenavgifter på ersättning för utfört arbete.<br>Ersättningen utgör i sådant fall pensionsgrundande inkomst av annat för-<br>värvsarbete.</p>
<p>Till inkomst av annat förvärvsarbete räknas också ersättning för utfört<br>arbete om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo, ersättningen<br>understiger 10 000 kr och inte utgör en utgift i näringsverksamhet.<br>Skattemyndigheten i Stockholms län har pekat på de problem som<br>uppstår när en ersättning som skall utges överstiger 8 000 kr men inte<br>uppgår till 10 000 kr. Om uppdragstagaren därutöver kompenseras för<br>egenavgifter blir den sammanlagda ersättningen mer än 10 000 kr och<br>avgiftsskyldigheten övergår till utbetalaren. Uppdragstagaren blir<br>härigenom överkompenserad. Myndigheten har föreslagit att en möjlighet<br>införs för parterna att komma överens om att ersättningen skall utgöra<br>inkomst av anställning även om ersättningen understiger 10 000 kr.</p>
<p>193</p>
<p>7 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 151. Del 1</p>
<p>Undantagsregeln för ersättningar understigande 10 000 kr infördes vid<br>tillkomsten av reglerna om F-skattsedel m.m. och tar sikte på transaktio-<br>ner mellan enskilda personer (jfr prop. 1991/92:112, Skatteutskottets<br>betänkande 1991/92:SkU29 och rskr. 1991/92:292). En eventuell föränd-<br>ring av den skatterättsliga systematiken bör inte ske utan att konsekven-<br>serna härav först har utretts närmare. En sådan utredning bör inte i första<br>hand ske inom ramen för pensionslagstiftningen. Regeringen föreslår<br>därför inte här några förändringar i detta avseende.</p>
<p>Även ersättning från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är<br>utländsk juridisk person betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete<br>om arbetet utförts i Sverige samt arbetsgivaren och arbetstagaren har<br>träffat överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan in-<br>komst (s.k. omvänt likställighetsavtal). Utomlands självständigt bedriven<br>näringsverksamhet hänförs alltid till passiv verksamhet och är inte pen-<br>sionsgrundande. Som framgått av avsnitt 7 är dock vissa slag av in-<br>komster som förvärvats i utlandet pensionsgrundande för ATP om ar-<br>betsgivaren i särskilt avtal med Riksförsäkringsverket, s.k. ATP-förbin-<br>delse, förbundit sig att erlägga avgift för allmän tilläggspension.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är vidare tillfällig<br>förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet. Rör det sig om<br>tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivs självständigt är<br>den pensionsgrundande som inkomst av anställning. Tillfälliga för-<br>värvsinkomster kan avse priser från fiske- eller kunskapstävlingar eller<br>vinster från deltagande i reklamtävlingar. Hit hör även olika inkomster av<br>hobbyverksamhet, även om dessa är mer varaktiga. Alla dessa avser er-<br>sättningar för utfört arbete, antingen i egen regi eller inom ramen för an-<br>nans verksamhet. I många fall kan det inte anses vara fråga om arbete för<br>någon annans räkning. Avgörande för om sådana tillfälliga förvärvsin-<br>komster skall räknas som inkomst av anställning eller som inkomst av<br>annat förvärvsarbete är om de kan härledas ur ett uppdragsförhållande<br>eller inte. När ett anställnings- eller uppdragsförhållande kan anses före-<br>ligga skall ersättningarna behandlas som anställningsinkomster. Om den<br>prestation som utgör grund för ersättningen inte kan anses ha skett inom<br>ramen för någon annans verksamhet utan är självständigt bedriven, skall<br>ersättningen behandlas som inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Enligt de nuvarande reglerna i 11 kap. 2 § AFL är en rad olika social-<br>försäkringsersättningar m.m. pensionsgrundande som inkomst av anställ-<br>ning. På motsvarande sätt förekommer, enligt 11 kap. 3 § AFL, även<br>vissa sådana ersättningar som är pensionsgrundande som inkomst av an-<br>nat förvärvsarbete.</p>
<p>I enlighet med de antagna riktlinjerna föreslår vi att de generella reg-<br>lerna för vilka inkomster som är pensionsgrundande för ATP överförs till<br>det reformerade pensionssystemet. Därmed kommer bl.a. sjukpenning,<br>rehabiliteringspenning, föräldrapenningförmåner, vårdbidrag, arbets-<br>löshetsersättning, vissa former av utbildningsbidrag och vuxenstudiestöd<br>samt livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring att vara pensions-<br>grundande även inom det reformerade pensionssystemet.</p>
<p>I samband med skattereformen beslutades vissa förändringar i AFL och<br>lagen (1981:691) om socialavgifter som medförde att bl.a. vissa ersätt-<br>ningar från s.k. avtalsförsäkringar skall utgöra pensionsgrundande in-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>194</p>
<p>komst samt underlag för uttag av socialavgifter (prop. 1989/90:110 s. 333 Prop. 1997/98:151<br>ff.). De avtalsförsäkringar som avsågs är avtalsgruppsjukförsäkring<br>(AGS) och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). I en senare<br>proposition (prop. 1990/91:54 om kvarvarande frågor i reformeringen av<br>inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.) har preciserats vilka ut-<br>fallande belopp från avtalsförsäkringarna som skall utgöra underlag för<br>särskild löneskatt och därmed inte förmånsgrundande för ATP.</p>
<p>Regeringen föreslår att de nämnda social- och avtalsförsäkringsersätt-<br>ningama skall - i enlighet med vad som gäller i dag och i överensstäm-<br>melse med vad som är fallet beträffande förvärvsinkomster - vara pen-<br>sionsgrundande i princip till sitt faktiska belopp.</p>
<p>Forum Syd och Svenska Missionsrådet har ansett att biståndsarbetare<br>och missionärer bör kompenseras i pensionshänseende för de låga in-<br>komster de uppbär under utlandstjänstgöringen genom ett tillägg av ett<br>pensionsgrundande belopp. Frågan om särskilda kompletteringar i pen-<br>sionssystemet för vissa grupper behandlades av Pensionsarbetsgruppen,<br>som kom till slutsatsen att någon särreglering utöver vad som har före-<br>slagits för bamår, studier och plikttjänstgöring inte borde införas. I prin-<br>cippropositionen anförde den dåvarande regeringen bl.a. att vaije särreg-<br>lering av innebörd att någon grupp får en särskild kompensation för<br>minskad pensionsrätt innebär ett avsteg från livsinkomstprincipen. Med<br>allt för många sådana avsteg förlorar principen i innehåll och får till följd<br>att grundtanken bakom det reformerade pensionssystemet rubbas. Vidare<br>måste varje särreglering finansieras särskilt, med avgifter från staten,<br>andra försäkringssystem eller med allmänna skattemedel. Det är inte<br>heller troligt att en särreglering av det slag som föreslagits av Forum Syd<br>och Svenska Missionsrådet skulle kunna begränsas till grupperna bi-<br>ståndsarbetare och missionärer. Som TCO har framhållit finns det även<br>andra grupper som av olika anledningar riskerar att få ett sämre utfall i<br>det reformerade systemet. Enligt regeringens uppfattning talar därför<br>övervägande skäl för att inte i reglerna för pensionsgmndande inkomst<br>införa någon särreglering för grupperna biståndsarbetare och missionärer.<br>Som tidigare anförts i avsnitt 7 bör inte heller någon möjlighet till<br>frivilliga inbetalningar öppnas. Närmast till hands ligger i stället att<br>ålderspensionsskyddet för de nyss nämnda grupperna kompletteras ge-<br>nom överenskommelser med arbetsgivarna om tecknande av privata pen-<br>sionsförsäkringar eller andra icke offentliga lösningar.</p>
<p>En försäkrad kan för samma tid vara berättigad till olika former av so-<br>cialförsäkringsersättningar. Frågan om hur pensionsrätt föreslås beräknas<br>då sjukpenning, förtidspension, arbetsskadelivränta eller annan pensions-<br>gmndande ersättning utges för samma tid och avser samma sjukdom eller<br>skada behandlas i avsnitt 9.4.</p>
<p>195</p>
<h3>8.2 Avdrag för den allmänna pensionsavgiften vid<br>beräkning av pensionsgrundande inkomst</h3>
<p>Regeringens förslag: Vid fastställande av pensionsgrundande in-<br>komst skall ett belopp avräknas som motsvarar den allmänna pen-<br>sionsavgiften som fastställts med ledning av den årliga taxeringen till<br>statlig inkomstskatt.</p>
<p>Promemoriornas förslag stämmer i huvudsak överens med rege-<br>ringens förslag. I Ds 1995:29 omfattade dock förslaget också avdrag för<br>den allmänna sjukförsäkringsavgiften som då togs ut.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrar sig över Ds<br>1995:29 har flertalet invändningar mot förslaget. Av de remissinstanser<br>som yttrar sig över Ds 1997:67 är det ett fåtal som berör ovan nämnda<br>förslag. Av detta fåtal har flertalet invändningar mot eller avvisar<br>förslaget.</p>
<p>Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Företagarnas Riksorgani-<br>sation tillstyrker förslaget i sin helhet. Riksrevisionsverket (RR V), Arbets-<br>givarverket, Landstingsförbundet och Sveriges akademikers central-<br>organisation har alla förståelse för resonemanget bakom förslaget men<br>har olika synpunkter på detsamma. Landsorganisationen (LO),<br>Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Privattjänstemannakartellen<br>(PTK) och Statspensionärernas Riksförbund avvisar förslaget.<br>Riksförsäkringsverket (RFV), Kammarrätten i Stockholms län och<br>Svenska kommunförbundet med flera har invändningar mot förslaget.</p>
<p>RFV anser att förslagets konsekvenser inte är tillfredsställande<br>analyserade och redovisade. RFV menar vidare att förändringar som<br>påverkar det materiella innehållet i pensionssystemet inte bör göras i ett<br>sammanhang som tar sikte på tekniska justeringar. Enligt RFV bör det<br>förhållandet att allmän pensionsavgift inte tas ut på pensionsinkomster,<br>vilket är ett motiv för att de skall dras ifrån vid beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst, redan ha beaktats vid fastställandet av<br>pensionsnivån.</p>
<p>Enligt verkets mening drabbas yngre generationer hårdare än äldre ef-<br>tersom deras pension i högre grad tjänas in efter det att förslaget skall<br>träda i kraft. RFV påpekar också, i likhet med flera andra remissinstanser,<br>att personer med inkomster som frånräknat allmän pensionsavgift<br>överstiger 7,5 basbelopp inte berörs av förslaget eftersom de även fort-<br>sättningsvis får en pensionsgrundande inkomst på 7,5 basbelopp. RFV<br>hävdar vidare att förslaget leder till att sambandet mellan avgifter och<br>förmåner i pensionssystemet tunnas ut genom att avgiftsunderlag och<br>förmånsunderlag inte längre skulle sammanfalla. Vidare skapas en osä-<br>kerhet om försäkringsvillkoren genom att förändringar i reglerna för all-<br>männa egenavgifter påverkar pensionsförmånerna även om dessa föränd-<br>ringar inte har något samband med pensionssystemet.</p>
<p>RSV har inga principiella invändningar mot förslaget. RSV påpekar<br>dock att allmän pensionsavgift kan debiteras endast om inkomsttagaren är<br>skattskyldig. I vissa fall kan förekomma att pensionsgrundande inkomst<br>beräknas trots att skattskyldighet inte föreligger. Den pensionsgrundande<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>196</p>
<p>inkomsten skulle i sådana fall inte påverkas av förslaget. RRV framför att<br>förslaget innebär ett avsteg från riktlinjerna och vad som framfördes av<br>Pensionsarbetsgruppen om förutsägbarhet och trovärdighet i det<br>reformerade pensionssystemet och menar att förslaget innebär att den<br>pensionsgrundande inkomsten och följaktligen pensionen direkt kan<br>påverkas genom politiska beslut. Samtidigt har RRV en viss förståelse för<br>det förda resonemanget att allmän pensionsavgift inte betalas på<br>pensionen.</p>
<p>LO avvisar förslaget och påpekar att förslaget inte är neutralt i<br>förhållande till den nuvarande ordningen genom att den<br>pensionsgrundande inkomsten blir lägre. Enligt LO beaktas inte att<br>statsinkomsterna påverkas positivt vid ett borttagande av arbetsgivarav-<br>gift till ATP. TCO tolkar förslaget så ått allmän pensionsavgift till<br>pensionssystemet skulle komma att tas ut på inkomster som inte ger<br>pensionsrätt. TCO menar att avgifts- och förmånsunderlag bör beräknas<br>på samma sätt och motsätter sig den sänkning av pensionsförmånerna<br>som förslaget innebär. Vidare påpekar TCO att om fler avgifter av<br>samma slag som den allmänna pensionsavgiften införs kommer<br>pensionen att reduceras ytterligare. TCO är även kritisk till motiveringen<br>till förslaget och anför bl.a. att den allmänna pensionsavgiften är<br>avdragsgill, vilket inte tagits hänsyn till. SACO förklarar sig ha förståelse<br>för att det vid en avgiftsväxling bör ske ett avdrag för allmän<br>pensionsavgift men kan dock under inga omständigheter acceptera<br>avdrag för redan införda avgifter. PTK motsätter sig förslaget och menar<br>att eventuell höjning av de allmänna egenavgiftema skulle, om dessa dras<br>av vid fastställande av PGI, leda till en lägre pensionsnivå.</p>
<p>Svenska kommunförbundet hävdar att förslaget vilar på grunden att en<br>avgiftsväxling från arbetsgivaravgift till allmän egenavgift genomförs. En<br>sådan växling kommer enligt förbundet att medföra ökade kostnader för<br>landets kommuner. Landstingsförbundet påpekar att det kommunala<br>pensionsavtalet (PA-KL) är konstruerat som ett bruttopensionssystem.<br>Detta får till följd att avtalet kompenserar för den minskning av<br>pensionsunderlaget som förslaget innebär. Förbundet tillstyrker därför<br>förslaget endast under förutsättning att det inte leder till en<br>kostnadsövervältring på det kommunala pensionsavtalet. Arbetsgivar-<br>verket finner den föreslagna förändringen rimlig men pekar på att det kan<br>vara mindre lämpligt att därigenom införa ett nytt inkomstbegrepp.<br>Därigenom blir beräkningsgrunden för pensionen otydligare för<br>arbetstagaren. Enligt Arbetsgivarverket vore det på sikt lämpligt att<br>övergå till ett bruttolönesystem som utgår från hela arbetskraftskostnaden<br>och där skatter och avgifter räknas av från denna.</p>
<p>Enligt Kammarrätten i Stockholm är det mer konsekvent att räkna in<br>arbetsgivaravgiften vid beräkning av pensionsgrundande inkomst än att<br>göra avdrag för allmän pensionsavgift. Kammarrätten konstaterar även att<br>premier till privata pensionsförsäkringar inte påverkar bruttolönen och<br>därmed inte heller pensionsgrundande inkomst. Kammarrätten, liksom<br>RFV, påpekar att den föreslagna åtgärden på sikt kommer att minska ut-<br>gående pensioner och därmed kommer att öka efterfrågan på andra stöd-<br>former som bostadstillägg till pensionärer m.m., liksom belastningen på<br>det framtida garantipensionssystemet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>197</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 11 kap. 5 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring utgörs den pensionsgrundande inkomsten för all-<br>män tilläggspension av summan av inkomst av anställning och inkomst<br>av annat förvärvsarbete i den mån denna summa överstiger det vid årets<br>ingång gällande förhöjda basbeloppet. Vid beräkningen av pensionsgrun-<br>dande inkomst bortses från inkomster av anställning och av annat för-<br>värvarbete i den mån summan av dessa överstiger sju och en halv gånger<br>det förhöjda basbeloppet. Enligt 11 kap. 4 § samma lag skall den för-<br>säkrades taxering till statlig inkomstskatt läggas till grund för beräkning<br>av pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>De arbetsgivaravgifter och egenavgifter som skall betalas enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter räknas inte in i den pensionsgrundande in-<br>komsten. Detta följer av att det är den taxerade inkomsten som ligger till<br>grund för beräkningen.</p>
<p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för det reformerade ålders-<br>pensionssystemet skall pensionsrätt intjänas på grundval av inkomster av<br>anställning och annat förvärvsarbete, varvid dessa inkomstslag skall<br>avgränsas på samma sätt som enligt dagens regler. Därtill kommer pen-<br>sionsrätt att tillgodoräknas enligt vissa regler för andra pensions-<br>grundande belopp. Det gäller bl.a. pensionsrätt för föräldrar med små<br>bam, i samband med plikttjänstgöring och för den som uppbär för-<br>tidspension.</p>
<p>Enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall den som<br>uppbär inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete under år 1998<br>betala allmän pensionsavgift med 6,95 % av avgiftsunderlaget. Avgifts-<br>underlaget utgörs av summan av inkomster av anställning, efter vissa<br>kostnadsavdrag, och inkomster av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 2<br>och 3 §§ lagen om allmän försäkring till den del summan understiger 7,5<br>förhöjda basbelopp. Allmän pensionsavgift betalas inte av den som vid<br>årets ingång har fyllt 65 år och inte heller av en försäkrad vars inkomster<br>för året understiger 24 % av nyss nämnda basbelopp.</p>
<p>Reglerna för beräkning av pensionsgrundande inkomst har inte an-<br>passats med hänsyn till att det införts en allmän pensionsavgift, och<br>dessförinnan allmänna egenavgifter. Därigenom har en skillnad uppstått<br>mellan hur avgifter enligt lagen om socialavgifter respektive lagen om<br>allmän pensionsavgift påverkar beräkningen av sådan inkomst.</p>
<p>I princippropositionen lämnades frågan om en eventuell avgiftsväxling<br>öppen för att beredas vidare bl.a. efter samråd med parterna på<br>arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill lämnades inte heller något förslag<br>om de allmänna egenavgiftemas behandling vid beräkning av pensions-<br>rätt. Samtidigt anfördes i propositionen att det även finns principiella<br>argument för att allmänna egenavgifter generellt bör dras ifrån vid beräk-<br>ning av pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Som en allmän utgångspunkt bör gälla att den pensionsgrundande<br>inkomsten och därmed den pensionsrätt som tillgodoräknas skall vara<br>oberoende av i vilken form olika offentliga åtaganden finansieras. Valet<br>mellan finansiering med arbetsgivaravgift eller med allmän<br>pensionsavgift bör sålunda inte påverka den pensionsförmån som tjänas<br>in.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>198</p>
<p>Arbetsgivaravgifterna är en del av de totala lönekostnaderna. Sett över<br>en längre tidsperiod begränsas lönekostnadsutrymmet generellt sett av<br>ekonomiska faktorer, såsom produktivitetsutvecklingen, varför det kan<br>antas att arbetsgivaravgifter reducerar löneutrymmet. Detta innebär i sin<br>tur att arbetsgivaravgifter på sikt reducerar bruttolönerna och därmed de<br>pensionsgrundande inkomsterna. Motsvarande gäller däremot inte den<br>allmänna pensionsavgiften, eftersom denna debiteras den enskilde indivi-<br>den på samma sätt som inkomstskatten. Den påverkar därför inte brutto-<br>lönen. I motsats till inkomstskatten påverkar den allmänna pensionsav-<br>giften inte heller värdet av pensionsförmånen när den faller ut, eftersom<br>pensionsinkomster inte påförs någon allmän pensionsavgift.</p>
<p>Med nuvarande regler för fastställande av pensionsgrundande inkomst<br>får en viss förändring av avgiftsuttaget olika effekt på den intjänade pen-<br>sionsrätten beroende på om den tar formen av en sådan avgift som den<br>allmänna pensionsavgiften eller av arbetsgivaravgift. De höjningar av<br>den dåvarande allmänna sjukförsäkringsavgiften, numera överförd till<br>den allmänna pensionsavgiften, som skett åren 1996, 1997 och 1998 har<br>hittills inte reducerat de pensionsgrundande inkomsterna. Om det i stället<br>hade varit arbetsgivaravgiften inom sjukförsäkringen som hade höjts<br>skulle de pensionsgrundande inkomsterna, om än med en viss för-<br>dröjning, ha reducerats i motsvarande grad. Neutralitet mellan finansie-<br>ring med arbetsgivar- respektive allmän pensionsavgift kräver därför att<br>den allmänna pensionsavgiften dras ifrån vid beräkning av pensions-<br>grundande inkomst.</p>
<p>Med nu gällande ordning gäller således att pensionsförmånerna påver-<br>kas av nivån på arbetsgivaravgifterna, men inte av nivån på den allmänna<br>pensionsavgiften, oavsett för vilket syfte avgifterna tas ut. Det är uppen-<br>bart att utan den höjning av arbetsgivaravgiftsuttaget som ägt rum genom<br>åren skulle bruttolönerna och därmed pensionsförmånerna ha varit högre.<br>Den syn som RFV ger uttryck för i sitt remissvar - att pensionsför-<br>månerna skall vara oberoende av avgiftsförändringar i andra förmåns-<br>system - har aldrig ägt giltighet.</p>
<p>En möjlig väg att åstadkomma ett sådant oberoende vore, som Kam-<br>marrätten i Stockholm påpekar, att beräkna pensionsförmånerna på den<br>totala lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter snarare än att dra av<br>den allmänna pensionsavgiften. Det finns emellertid principiella skäl för<br>att varken avgifter som den allmänna pensionsavgiften eller arbets-<br>givaravgifter bör inkluderas i den inkomst som grundar pensionsrätt. Det<br>allmänna inkomstrelaterade pensionssystemet utgör en försäkring av in-<br>komsten, i den meningen att ålderspensionen avser att till viss del ersätta<br>den förvärvsinkomst som faller bort vid pensioneringen. Allmän pen-<br>sionsavgift tas ut på förvärvsinkomster, men inte på pensionsinkomster.<br>Ett rimligt betraktelsesätt är därför att den inkomstnivå som försäkras i<br>det allmänna pensionssystemet inte skall inbegripa vare sig allmän<br>pensionsavgift eller arbetsgivaravgifter.</p>
<p>Regeringen delar inte RFV:s uppfattning att kompensationsnivån i<br>pensionssystemet har lagts fast med hänsyn till att allmän pensionsavgift<br>inte tas ut på pensionerna. Ett sådant synsätt är uppenbarligen inte rimligt<br>vad gäller ATP vars nivåer fastställdes långt innan denna eller liknande<br>avgifter infördes. För det reformerade systemet gäller att förmånsnivån<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>199</p>
<p>har prövats tillsammans med frågan om avgifternas behandling vid Prop. 1997/98:151<br>beräkning av pensionsgrundande inkomst. Regeringen finner det för sin<br>del rimligt att den förmånsnivå som är avsedd i det reformerade<br>pensionssystemet - 18,5 % av pensionsgrundande inkomst - bör gälla för<br>inkomsten exklusive allmän pensionsavgift.</p>
<p>Enligt regeringens mening är det inte relevant att, som Kammarrätten i<br>Stockholm anför, jämställa premiema till en privat pensionsförsäkring<br>med allmän pensionsavgift. En sådan försäkring utgör ett frivilligt spa-<br>rande. Det kan inte vara rimligt att uppfatta inkomsten efter sådana pre-<br>mier som den inkomst som bör försäkras i det obligatoriska allmänna<br>ålderspensionssystemet.</p>
<p>Regeringen föreslår således att det vid beräkning av pensions-<br>grundande inkomst skall ske en avräkning av allmän pensionsavgift som<br>debiteras de inkomster som ligger till grund för beräkningen. Till grund<br>för avräkningen skall ligga den slutligt debiterade allmänna pensions-<br>avgiften, oavsett om denna betalas eller ej. I annat fall skulle avgifts-<br>uppbörden inverka på den pensionsrätt som tillgodoräknas. Den före-<br>slagna ordningen kommer att tillämpas för första gången i samband med<br>beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng avseende intjänandeåret<br>1999 i slutet av år 2000 eller i början av året därefter.</p>
<p>Regeringens skäl för förslaget förutsätter eller betingas inte av en<br>eventuell avgiftsväxling inom ramen för ålderspensionssystemet. De in-<br>vändningar som bl.a. Svenska kommunförbundet och LO anför är kopp-<br>lade till de effekter en sådan växling kan föra med sig.</p>
<p>Genom den nu föreslagna förändringen kommer den pensionsgrun-<br>dande inkomsten att skilja sig från bruttoinkomsten. Regeringen gör be-<br>dömningen att det inte är förenat med några större problem vare sig för<br>den enskilde eller ur administrativ synvinkel att inkomsten i pensions-<br>hänseende skiljer sig från bruttoinkomsten. Det kan för övrigt noteras att<br>redan i dagens system skiljer sig den pensionsgrundande inkomsten från<br>bruttoinkomsten genom att det endast är den del av inkomsterna som<br>överstiger ett förhöjt basbelopp och understiger sju och ett halv gånger<br>nämnda basbelopp som utgör den pensionsgrundande inkomsten.</p>
<p>Förslaget medför, som flera remissinstanser pekar på, att den pen-<br>sionsgrundande inkomsten för den vars inkomster av anställning och an-<br>nat förvärvsarbete är lägre än eller något överstiger förmånstaket reduce-<br>ras jämfört med om dagens regler bibehålls. Därmed blir också de fram-<br>tida pensionerna lägre än om man inte gjort avdraget för allmän pen-<br>sionsavgift.</p>
<p>Enligt regeringens mening är dock en sådan jämförelse missvisande.<br>En anpassning av reglerna för beräkning av pensionsgrundande inkomst<br>borde ha gjorts redan i samband med införandet av den allmänna sjukför-<br>säkringsavgiften år 1993. En avräkning av den allmänna pensionsavgif-<br>ten innebär att pensionen hamnar på den nivå i förhållande till de dispo-<br>nibla inkomsterna under yrkeslivet som är avsedd. Utan sådan avräkning<br>skulle kompensationsnivån i pensionssystemet bli beroende av om uttaget<br>av socialavgifter sker i form av arbetsgivaravgifter eller egenavgifter.</p>
<p>RFV har framhållit att effekten av förslaget blir större för yngre<br>generationer än för äldre. Om höjningen av den allmänna sjukförsäk-<br>ringsavgiften hade tagit formen av arbetsgivaravgift hade effekten för</p>
<p>200</p>
<p>olika generationer blivit densamma. Varje avgiftshöjning, vare sig det är<br>arbetsgivaravgift eller allmän egenavgift, bör påverka den pensions-<br>grundande inkomsten på ett så likartat sätt som möjligt. Att en viss<br>negativ effekt på pensionsförmånerna uppkommer, som påverkar yngre<br>generationer mer än äldre, beror på behovet av att höja det samlade<br>avgiftsuttaget, inte på vilka former detta tar.</p>
<p>Flera remissinstanser pekar på att förslaget inte reducerar pensions-<br>grundande inkomster och pensionsförmåner för dem som har höga in-<br>komster. Detta är en effekt av intjänandetaket för pensionsgrundande<br>inkomst. Samma fördelningsmässiga effekt gäller emellertid även för<br>arbetsgivaravgifter. Dessa reducerar bruttolönen, men om denna ligger<br>över förmånstaket påverkas inte pensionsförmånen.</p>
<p>En grundprincip i det reformerade ålderspensionssystemet är att de in-<br>komster på vilka avgifter till pensionssystemet debiteras skall samman-<br>falla med de inkomster som ger pensionsförmåner. Denna princip skall<br>upprätthållas även med en ordning där allmän pensionsavgift dras ifrån<br>vid beräkning av den pensionsgrundande inkomsten. Avsikten är att den<br>ålderspensionsavgift som framöver skall finansiera det reformerade ål-<br>derspensionssystemet skall avpassas så att debiterade avgifter samman-<br>faller med den pensionsrätt som tjänas in. RFV:s farhågor att sambandet<br>mellan avgift och förmån skulle tunnas ut är därför obefogade.</p>
<h3>8.3 Vissa gränser för intjänande av pensionsrätt</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Nuvarande regler i AFL om minsta belopp för<br>att en viss inkomst skall betraktas som pensionsgrundande skall över-<br>föras i princip oförändrade till det reformerade ålderspensionssyste-<br>met.</p>
<p>Tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-<br>ständigt och vissa forskarstipendier (s.k. Marie Curie-stipendier) skall<br>inte vara pensionsgrundande om de under ett år inte har uppgått till<br>1 000 kronor.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket (RSV) ifrågasätter om särregeln<br>rörande ersättning till idrottsutövare bör överföras till det reformerade<br>pensionssystemet. När ålderspensionen beräknas på livsinkomsten kan ett<br>inkomstbortfall på ett halvt basbelopp under ett antal år få en icke<br>obetydlig effekt på pensionsutfallet. RSV påpekar att det för vissa id-<br>rottsutövare kan bli fråga om flera ”halva basbelopp” under samma år.<br>Verket menar också att regeln vållar problem vid tillämpningen eftersom<br>begreppen ”idrottsman” och ”idrottslig verksamhet” inte är entydiga.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En väsentlig princip för det reforme-<br>rade pensionssystemet är att pensionsrätt kan intjänas från första kronans<br>inkomst varje år. Vissa avsteg från denna princip är emellertid nöd-<br>vändiga.</p>
<p>201</p>
<p>Enligt nuvarande regler i AFL finns den begränsningen att anställ-<br>ningsinkomster under 1 000 kr från en och samma arbetsgivare under ett<br>år inte är pensionsgrundande och att den sammanlagda inkomsten av ak-<br>tiv näringsverksamhet ett år måste uppgå till minst detta belopp för att<br>vara pensionsgrundande. Denna begränsning har införts av administrativa<br>skäl.</p>
<p>Också i det reformerade pensionssystemet skall det, enligt de antagna<br>riktlinjerna för pensionsreformen, finnas en motsvarande beloppsgräns.<br>Den föreslås sammanfalla med vad som gäller enligt bestämmelserna i<br>AFL. Förvärvsinkomster skall således vara pensionsgrundande i det re-<br>formerade pensionssystemet som inkomst av anställning endast om så-<br>dana inkomster från en och samma utbetalare uppgår till minst 1 000 kr. I<br>den mån ersättningen från en utbetalare uppgår till minst 1 000 kr skall<br>den vara pensionsgrundande från första kronan. Inkomst av aktiv nä-<br>ringsverksamhet måste uppgå till sammanlagt minst 1 000 kr för att vara<br>pensionsgrundande.</p>
<p>De förändringar som föreslås i och med att bestämmelserna i 11 kap.<br>2 § AFL överförs till lagen om försäkring för inkomstgrundad ålderspen-<br>sion medför bl.a. att 1 000-kronorsgränsen kommer att gälla även för<br>sådana tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs<br>självständigt. Dessa inkomster kommer att hänföras till den allmänna<br>kategorin av pensionsgrundande inkomster av anställning. Dessa<br>inkomster återfinns för närvarande i 11 kap. 2 § AFL bland de ersätt-<br>ningar som inte har någon nedre beloppsgräns. Skälet till förändringen är<br>att arbetsgivaravgifter - till skillnad från vad som skall gälla för ersätt-<br>ningar enligt de övriga punkterna i 11 kap. 2 § AFL - inom det re-<br>formerade pensionssystemet skall betalas på sådana inkomster.</p>
<p>Även vad gäller forskarstipendier som utges av de Europeiska<br>gemenskaperna, s.k. Marie Curie-stipendier, föreslår vi att regleringen i<br>11 kap. 2 § första stycket o AFL skall föras över till det reformerade<br>systemet. Dessa stipendier skiljer sig dock från de övriga ersättningar<br>som anges i de övriga punkterna i samma bestämmelse i AFL genom att<br>den som betalar ut sådana stipendier skall betala fulla arbetsgivaravgifter<br>på dem, medan det för de övriga ersättningarna skall betalas statliga<br>ålderspensionsavgifter. Därtill kommer att stipendier normalt sett inte<br>anses utgöra inkomst av anställning. Med hänsyn härtill föreslår vi att<br>bestämmelsen i AFL om att Marie Curie-stipendium skall räknas som<br>pensionsgrundande inkomst av anställning om det betalas ut av en fysisk<br>person som är bosatt i Sverige eller av en svensk juridisk person skall<br>föras över till en separat paragraf i lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p>
<p>I enlighet med vad som gäller i dag föreslås någon motsvarande be-<br>loppsgräns inte gälla för socialförsäkringsersättningar m.m. Som kommer<br>att framgå av avsnitt 13 föreslås det inte heller beträffande andra pen-<br>sionsgrundande belopp finnas något villkor att de ska uppgå till minst ett<br>visst belopp för att tillgodoräknas den försäkrade.</p>
<p>Ersättning i pengar eller annan skattepliktig ersättning till en idrotts-<br>utövare från en ideell förening med huvudsakligt syfte att främja idrotts-<br>lig verksamhet är enligt reglerna i AFL pensionsgrundande endast om</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>202</p>
<p>ersättningen uppgår till minst ett halvt basbelopp (18 200 kr år 1998). Prop. 1997/98:151<br>Om så är fallet är hela beloppet pensionsgrundande.</p>
<p>I ATP-systemet kunde denna särregel införas utan att det uppstod nå-<br>gon mer påtaglig risk för att idrottsutövamas framtida ålderspension<br>skulle påverkas. ATP grundas i princip på inkomster överstigande ett<br>basbelopp under ett år samtidigt som det i normalfallet är långt ifrån alla<br>år som blir avgörande för ålderspensionens storlek. I det reformerade<br>pensionssystemet, där i princip varje kronas inkomst under hela livet<br>skall få betydelse för det framtida pensionsutfallet, kan regeln ifråga-<br>sättas. Det föreslås dock inte här att särregeln beträffande ersättning till<br>idrottsutövare skall avskaffas. En sådan åtgärd skulle kräva särskilda<br>överväganden när det gäller idrottsföreningarnas ekonomiska situation<br>och därutöver ställningstaganden till rimligheten av eventuella kompen-<br>serande stödformer. Frågan bör därför, i den mån så bedöms lämpligt, tas<br>upp i annat sammanhang. Regeringen föreslår således att även särregeln<br>rörande ersättning till idrottsutövare överförs till det reformerade regel-<br>systemet.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skall vissa beloppsgränser gälla vid fast-<br>ställandet av pensionsgrundande inkomst för året. Pensionsgrundande<br>inkomst skall fastställas endast under förutsättning att den försäkrades<br>inkomster av anställning och annat förvärsarbete sammanlagt uppgått till<br>minst ett belopp som motsvarar gränsen för skyldighet att avge själv-<br>deklaration, dvs. 24 % av prisbasbeloppet. Det skall också finnas ett in-<br>tjänandetak, dvs. en gräns för hur höga inkomster som skall beaktas vid<br>fastställandet av pensionsgrundande inkomst. Dessa frågor kommer att<br>behandlas närmare i avsnitt 13.</p>
<h2>9 Ålderspensionsrätt för förtidspensionärer</h2>
<h3>9.1 Inledning</h3>
<p>I princippropositionen gjorde den dåvarande regeringen bedömningen att<br>förtidspensioneringen måste förändras som en följd av den föreslagna<br>ålderspensionsreformen. Några förslag rörande förtidspensioneringens<br>framtida utformning eller om dess administration och finansiering lades<br>emellertid inte fram med hänvisning till att frågan om utformningen av<br>det framtida förtidspensionssystemet skulle bli föremål för ytterligare<br>beredning. Därför lämnades inte heller förslag om ålderspensionsrätt för<br>förtidspensionärer. Utformingen av den framtida förtidspensionen har<br>behandlats av Förtidspensionsutredningen i betänkandena Ohälsoförsäk-<br>ringen - Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) och Ohälsoförsäkringen<br>- Övergångsbestämmelser (SOU 1997:189). Utredningen har lämnat för-<br>slag till hur de nya ersättningsreglerna skall anpassas till det reformerade<br>ålderspensionssystemet och vilken ålderspensionsrätt som förtidspensio-<br>närer skall tillgodoräknas i detta system. Utredningen fortsätter sitt arbete<br>med att se över vissa återstående frågor. I en till riksdagen den 12 mars<br>överlämnad proposition 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</p>
<p>203<br></p>
<p>behandlas frågan om ett reformerat system för ersättning vid långvarig,<br>medicinskt grundad arbetsoförmåga.</p>
<p>Av de av riksdagen antagna riktlinjerna för det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet framgår det att personer med sjukbidrag eller förtidspen-<br>sion skall ges ålderspensionsrätt inom det reformerade ålderspensions-<br>systemet. Detta skall gälla både för personer som vid lagstiftningens<br>ikraftträdande - som numera är satt till den 1 januari 1999 - redan har<br>beviljats sjukbidrag eller förtidspension och för personer som efter denna<br>tidpunkt nybeviljas sjukbidrag eller förtidspension.</p>
<p>I detta avsnitt redovisas de regler som föreslås gälla för tillgodoräk-<br>nande av ålderspensionsrätt för förtidspensionärer för tid från lagstift-<br>ningens ikraftträdande och fram till dess att ett reformerat förtidspen-<br>sionssystem träder i kraft, vilket i proposition 1997/98:111 anges till den<br>1 januari 2001. Frågan om hur ålderspensionsrätt skall tillgodoräknas för<br>förtidspensionärer från och med år 2001 ingår i den fortsatta beredningen<br>av vilka regler som bör gälla för ersättning vid långvarig sjukdom eller<br>funktionshinder.</p>
<p>Regler om tillgodoräknande av ålderspensionsrätt för förtidspensio-<br>närer för förfluten tid behandlas i avsnitt 15.2. Vad som sägs i detta<br>avsnitt om förtidspension skall gälla även i fråga om sjukbidrag.</p>
<p>Reformerad förtidspension</p>
<p>Reformeringen av ålderspensionssystemet medför med nödvändighet att<br>reglerna för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga - det som i<br>dag är förtidspension - måste förändras för i vart fall de förtidspensio-<br>närer som kommer att omfattas av det reformerade ålderspensionssyste-<br>met. Som tidigare nämnts lämnas i propositionen 1997/98:111 Reforme-<br>rad förtidspension, m.m. bl.a. förslag till riktlinjer för en reformering av<br>reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsförmåga.<br>Några lagförslag i denna del lämnas inte i propositionen. I fråga om den<br>del av det blivande systemet som gäller förtidspension begär regeringen<br>riksdagens godkännande av föreslagna riktlinjer.</p>
<p>Enligt regeringens förslag till allmänna principer skall det liksom i dag<br>finnas en särskild form av ersättning för dem som drabbas av en medi-<br>cinskt orsakad varaktig nedsättning av arbetsförmågan med minst en<br>fjärdedel och ersättning skall även i fortsättningen kunna utges som en<br>fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel förtidspension. Utformningen av<br>reglerna om beräkning av ersättning föreslås bygga på principen om er-<br>sättning för inkomstbortfall och vidare föreslås att den inkomstrelaterade<br>ersättningen skall kompletteras med ett garantibelopp som utfyllnad upp<br>till en garanterad nivå. Om den försäkrade saknar inkomstrelaterad er-<br>sättning föreslår regeringen att ersättning skall utges med ett belopp som<br>motsvarar garantinivån. Förtidspension föreslås vidare längst kunna utges<br>fram till dess den försäkrade fyller 65 år.</p>
<p>I propositionen föreslås att den inkomstrelaterade ersättningen skall<br>baseras på en uppskattning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft<br>om inte nedsättningen av arbetsförmågan inträffat. Till grund för denna<br>uppskattning skall inkomsterna åren närmast före pensionsfallet använ-<br>das. Regeringen lämnar i den nämnda propositionen inte förslag till vilket<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>204</p>
<p>inkomstunderlag som skall användas vid beräkning av den in-<br>komstrelaterade förtidspensionen men gör den bedömningen att den in-<br>komstrelaterade ersättningen vid hel förtidspension bör utgöra 65 procent<br>av den uppskattade inkomsten upp till ett visst tak.</p>
<p>Det garantibelopp som föreslås komplettera den inkomstrelaterade<br>ersättningen för dem som under tiden före pensionsfallet haft låga eller<br>inga förvärvsinkomster föreslås utformas med utgångspunkt i en ålders-<br>beroende garantinivå. Ersättningen föreslås i sin helhet bli skattepliktig<br>på samma sätt som förvärvsinkomster och inkomstrelaterad förtids-<br>pension. Enligt regeringens förslag skall för rätt till ersättning med<br>garantibelopp krävas aktuell bosättning i Sverige, och för gifta respektive<br>ogifta föreslås att skilda garantinivåer skall gälla.</p>
<p>Regeringen föreslår i propositionen att den förtidspension som täcker<br>inkomstbortfall vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av medi-<br>cinska orsaker skall grunda rätt till ålderspension. Något närmare förslag<br>om hur ett sådant tillgodoräknande skall ske lämnas emellertid inte då<br>regeringen bedömer att ytterligare beredning krävs innan slutliga förslag<br>kan läggas fram. Vid den närmare utformningen av ålderspensionsrätten<br>vid inkomstrelaterad förtidspension skall också frågan om ålderspen-<br>sionsrätten för förtidspensionärer med garantibelopp behandlas.</p>
<p>Ett reformerat system för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsför-<br>måga skall enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 januari 2001. I<br>förslag till övergångsbestämmelser anges att personer som är födda år<br>1938 eller senare som vid ikraftträdandet av det nya förtidspensionssys-<br>temet har förtidspension skall få denna omvandlad till förtidspension i det<br>reformerade systemet. Den omräknade förtidspensionen föreslås därefter<br>behandlas på samma sätt som de förtidspensioner som beviljas efter<br>ikraftträdandet. Omvandlingen bör enligt regeringen göras så att en indi-<br>vids ersättning i möjligaste mån behålls oförändrad. För en förtidspen-<br>sionär som har ATP skall summan av folkpensionens huvudförmån och<br>ATP omvandlas till inkomstrelaterad förtidspension och till den vars er-<br>sättning efter omräkning inte når upp till garantinivån skall mellanskill-<br>naden utges som garantibelopp.</p>
<p>För personer födda åren 1936 och 1937 som har beviljats förtidspen-<br>sion före ikraftträdandet eller beviljas sådan förmån därefter bör enligt<br>regeringens bedömning i proposition 1997/98:111 inte beröras av det<br>reformerade förtidspensionssystemet. Regeringen föreslår därför att nu-<br>varande folkpensions- och ATP-regler i princip skall gälla även fort-<br>sättningsvis för dessa åldersgrupper och gör också den bedömningen att<br>ålderspensionsrätt för dessa personer bör tillgodoräknas enligt i princip<br>nuvarande regler.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>205</p>
<p>9.2</p>
<h3>Villkor för tillgodoräknande av pensionsgrundande Prop. 1997/98:151<br>belopp för antagandeinkomst</h3>
<p>Regeringens forslag: Försäkrade, som enligt reglerna i lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (AFL) uppbär tilläggspension i form<br>av förtidspension beräknad på grundval av antagandepoäng, skall<br>tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande belopp baserat på en<br>fiktiv, antagen inkomst (antagandeinkomst) fram till och med 64 års<br>ålder.</p>
<p>Regeringens bedömning: De föreslagna reglerna bör endast avse<br>tiden fram till dess reformerade regler om förtidspension träder i kraft<br>år 2001. Förslag om närmare utformning av långsiktiga regler för<br>ålderspensionsrätt för förtidspension skall lämnas i samband med<br>förslag om reformerade förtidspensionsregler. Vid utformningen av<br>dessa regler om pensionsrätt kommer olika lösningar att prövas.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag med undantag för till vilken ålder pensionsgrundande<br>belopp för antagandeinkomst skall kunna beräknas.</p>
<p>Remissinstanserna: De Handikappades Riksförbund - som tillsam-<br>mans med Försäkringskassan i Södermanlands län och Sveriges social-<br>demokratiska kvinnoförbund anser att ett ställningstagande till de förslag<br>som framförs på detta område försvåras av den osäkerhet som råder om<br>den framtida utformningen av förtidspensionen - stöder förslaget att en<br>antagandeinkomst ersätter ATP-systemets antagandepoäng under förut-<br>sättning att det inte innebär en försämring av rätten till ålderspension för<br>dem som uppbär förtidspension. Kammarrätten i Stockholm ställer sig<br>positiv till att möjligheten att tillgodoräknas pensionsrätt grundad på an-<br>tagandeinkomsten skall kunna ske fram till månaden före den då den för-<br>säkrade fyller 65 år. Pensionärernas Riksorganisation tillstyrker för-<br>slaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Lagstiftningen<br>rörande det reformerade pensionssystemet avses träda i kraft den 1<br>januari 1999. Efter detta datum skall det för försäkrade som är födda efter<br>år 1937 fastställas ålderspensionsrätt enligt reglerna i det reformerade<br>ålderspensionssystemet. Som nämnts i inledningen och som framgår av<br>prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m. är förtidspensions-<br>systemet föremål för beredning inom regeringskansliet. Nya regler om<br>förtidspension planeras träda i kraft den 1 januari år 2001. Reglerna<br>rörande förtidspensionärers rätt till ålderspension i det reformerade<br>pensionssystemet måste därför fram tills dess grunda sig på de nuvarande<br>reglerna i AFL om rätt till och beräkning av förtidspension.</p>
<p>En person kan enligt nuvarande regler i AFL vara berättigad till såväl<br>folk- som tilläggspension i form av förtidspension. Har förtidspensionä-<br>ren före förtidspensionstillfället tillgodoräknats pensionspoäng för ATP<br>har han eller hon rätt till tilläggspension i form av förtidspension som<br>motsvarar ålderspension beräknad på grundval av dessa pensionspoäng<br>och som om han eller hon varit 65 år vid tidpunkten för förtidspensione-<br>ringen.</p>
<p>206</p>
<p>Under vissa förutsättningar har emellertid förtidspensionären rätt till en Prop. 1997/98:151<br>tilläggspension som beräknas med beaktande av s.k. antagandepoäng. Det<br>fordras då att den försäkrade antingen har tillgodoräknats pensionspoäng<br>för minst två av de fyra åren närmast före året för förtidspensionsfallet<br>eller också att han eller hon vid tidpunkten för förtidspensioneringen har<br>en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till lägst ett belopp som<br>motsvarar det vid årets ingång gällande basbeloppet.</p>
<p>I 13 kap. 2 § andra stycket AFL regleras hur förtidspension med led-<br>ning av antagandepoäng skall beräknas. Utgångspunkten för dessa regler<br>är att storleken av hel förtidspension i princip skall motsvara den ål-<br>derspension som den försäkrade skulle ha varit berättigad till vid 65 års<br>ålder om han eller hon fortsatt att arbeta i oförminskad omfattning fram<br>till ålderspensioneringen. Så snart förutsättningarna för antagande-<br>poängberäkning är uppfyllda, beräknas förtidspensionen under antagande<br>att den försäkrade för vaije år fr.o.m. förtidspensionsfallet t.o.m. det år då<br>han eller hon uppnår 64 års ålder har tillgodoräknats viss pensionspoäng,<br>antagandepoäng.</p>
<p>Antagandepoängen beräknas enligt den av två alternativa metoder som<br>ger det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden<br>innebär att antagandepoängen skall motsvara medeltalet av de två högsta<br>pensionspoängtalen som tillgodoräknats den försäkrade under de fyra<br>åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att an-<br>tagandepoängen beräknas på grundval av de pensionspoäng som tillgodo-<br>räknats fr.o.m. det år då den försäkrade fyllde 16 år t.o.m. året närmast<br>före förtidspensionsfallet. Antagandepoängen skall därvid motsvara<br>medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats under halva antalet<br>av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn skall tas till de år<br>som har de högsta poängtalen.</p>
<p>Den på så sätt bestämda antagandepoängen tillgodoräknas den försäk-<br>rade för varje år fr.o.m. året för förtidspensionsfallet t.o.m. det år då han<br>eller hon uppnår 64 års ålder. Antagandepoängen jämte de pensionspoäng<br>som tillgodoräknats för år före förtidspensionsfallet läggs därefter till<br>grund för att beräkna förtidpensionens storlek enligt de regler som gäller<br>för beräkning av tilläggspension i form av ålderspension.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna för ålderspensionsreformen skall förtids-<br>pensionärer, som enligt de nuvarande reglerna uppbär förtidspension be-<br>räknad på grundval av antagandepoäng, tillgodoräknas pensionsrätt i det<br>reformerade ålderspensionssystemet enligt en särskild ordning som är<br>avsedd att ge en kompensation i ålderspensionshänseende enligt i huvud-<br>sak samma principer som tillämpas i dag.</p>
<p>207</p>
<p>Regeringen har i lagrådsremissen Reformerade regler om inkomst-<br>grundad ålderspension begränsat regleringen av ålderspensionsrätt för<br>förtidspension till endast år 1999. Då emellertid - som framgår av<br>inledningen till detta avsnitt - ett reformerat förtidspensionssystem avses<br>träda i kraft först år 2001, bör som Lagrådet påpekat ingen tids-<br>begränsning göras av lagstiftningen rörande regler för tillgodoräknande<br>av pensionsrätt för förtidspensionärer. Regeringen avser i stället att åter-<br>komma i den frågan i samband med förslag om närmare utformning av<br>reformerade förtidspensionsregler.</p>
<p>Regeringen föreslår alltså att försäkrade som uppbär tilläggspension i<br>form av förtidspension beräknad på s.k. antagandeinkomst tills vidare<br>skall tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande belopp baserat på den<br>inkomsten. Regeringens utgångspunkt är dock att den nu valda lösningen<br>är temporär för åren 1999 och 2000 och inte styrande för den fortsatta<br>beredningen av det framtida förtidspensionssystemet.</p>
<p>För förtidspensionärer utan antagandepoäng bör ålderspensionsrätten<br>beräknas på samma sätt som för andra försäkrade, dvs. på grundval av de<br>pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp som<br>fastställs såväl före som efter förtidspensionsfallet. De föreslås således<br>inte särskilt kompenseras inom ålderspensioneringen. Detta över-<br>ensstämmer med den nu gällande ordningen.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skall den särskilda pensionsrätt som inom<br>det reformerade ålderspensionsystemet skall tillgodoräknas förtids-<br>pensionärer med antagandepoäng baseras på en fiktivt antagen inkomst<br>som bör beräknas med utgångspunkt från den fastställda antagande-<br>poängen.</p>
<p>Enligt nuvarande regler i AFL kan förtidspension som längst uppbäras<br>fram t.o.m. månaden före den då den försäkrade uppnår 65 års ålder.<br>Möjligheten att vid tillgodoräknandet av pensionspoäng beakta även<br>antagandepoäng består endast så länge förtidspension utges och längst<br>t.o.m. 64-årsåret, dvs. det sista år då pensionspoäng kan tillgodoräknas i<br>dagens ATP-system. Enligt de antagna riktlinjerna för pensionsreformen<br>skulle även i det reformerade systemet möjligheten att tillgodoräknas<br>pensionsrätt grundad på antagandeinkomst bestå endast t.o.m. det år då<br>förtidspensionären uppnår 64 års ålder. I Ds 1995:41 föreslogs att<br>pensionsrätt grundad på antagandeinkomst skulle kunna tillgodoräknas<br>fram t.o.m. månaden före den då den försäkrade fyller 65 år. Vi föreslår<br>emellertid inte nu att pensionsrätt för förtidspension i det reformerade<br>systemet skall kunna tillgodoräknas för längre tid än som gäller för an-<br>tagandepoäng för tilläggspension inom ATP-systemet. Om denna be-<br>gränsning skall bestå eller om pensionsrätt skall kunna tillgodoräknas<br>även för det året då förtidspensionären fyller 65 år får beredas vidare vid<br>den närmare utformningen av ålderspensionsrätten för reformerad förtids-<br>pension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>208</p>
<p>9.3</p>
<h3>Beräkning av antagandeinkomst och<br>pensionsgrundande belopp för sådan inkomst</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Antagandeinkomsten beräknas genom att an-<br>tagandepoängen enligt 13 kap. 2 § AFL, med tillägg för en poäng,<br>multipliceras med det för det året gällande förhöjda prisbasbeloppet.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för antagandeinkomst skall tillgodoräk-<br>nas för varje månad fram till och med det år då den försäkrade fyller<br>64 år och som han eller hon uppbär förtidspension beräknad med<br>ledning av antagandepoäng.</p>
<p>För en försäkrad som för en viss månad uppburit hel förtidspension<br>skall det pensionsgrundande beloppet utgöra en tolftedel av antagan-<br>deinkomsten. För en försäkrad som under en månad uppburit partiell<br>förtidspension skall pensionsgrundande belopp tillgodoräknas med<br>motsvarande andel av en tolftedel av antagandeinkomsten.</p>
<p>När förtidspension enligt bestämmelserna i den nordiska konven-<br>tionen om social trygghet skall beräknas med proportionering av<br>antalet framtida försäkringsperioder (år med antagandepoäng) skall<br>vid beräkning av pensionsgrundande belopp motsvarande propor-<br>tionering i stället göras av antagandeinkomsten.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag dock att promemorians förslag inte<br>innehåller någon regel om beräkning av pensionsgrundande belopp när<br>den nordiska konventionen är tillämplig.</p>
<p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm tillstyrker prome-<br>morians förslag om att inte överföra garantiregeln i AFL utan att ålders-<br>pensionsrätt grundad på antagandeinkomst endast skall tillgodoräknas för<br>den tid förtidspension utgetts och bara på så stor andel av antagande-<br>inkomsten som svarar mot förtidspensionsgraden. Riksförsäkringsverket<br>(RFV) påpekar att förslaget inte utformats med beaktande av att det -<br>med stöd av äldre övergångsbestämmelser till AFL - fortfarande kan<br>finnas personer som uppbär två tredjedels förtidspension.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de antagna riktlinjerna för<br>pensionsreformen skall antagandepoängen inom ATP tas som utgångs-<br>punkt för beräkningen av den särskilda pensionsrätt som i det reforme-<br>rade pensionssystemet skall tillgodoräknas förtidspensionärer som enligt<br>nuvarande regler i AFL beviljats förtidspension grundad på antagande-<br>poäng. Den fastställda antagandepoängen skall, med hänsyn till att<br>inkomster understigande ett prisbasbelopp inte är pensionsgrundande för<br>ATP, kompletteras med ett tillägg av en poäng. Den sammanlagda pen-<br>sionspoängen skall därefter multipliceras med det förhöjda prisbasbe-<br>loppet för det aktuella året, varigenom en fiktiv, antagen inkomst - an-<br>tagandeinkomsten - erhålls. Beräkningsmetoden innebär - genom<br>kopplingen till prisbasbeloppet - att antagandeinkomsten från ett år till<br>ett annat räknas om på grundval av förändringen i det allmänna prisläget,<br>dvs. den kommer att prisindexeras.</p>
<p>En pensionspoäng för ATP motsvarar i princip ett prisbasbelopp.<br>Sedan den 1 januari 1995 gäller emellertid regler som innebär att föränd-</p>
<p>209</p>
<p>ringarna i det allmänna prisläget från ett år till ett annat endast beaktas till<br>viss del vid beräkningen av basbeloppet. Vid beräkningen av basbeloppet<br>för åren 1995-1997 beaktades endast 60 % av prisförändringen och vid<br>beräkningen av basbeloppet för år 1998 beaktades 80 % av denna<br>förändring. I 1998 års ekonomiska vårproposition föreslås att vid beräk-<br>ning av basbeloppet för år 1999 skall någon begränsning av uppräk-<br>ningen av basbeloppet med anledning av prisförändringar inte längre ske.<br>Pensionspoäng fastställs dock med ledning av basbeloppet sedan detta<br>ökats på så sätt att - liksom skett vid fastställandet av basbeloppet före år<br>1995 - förändringarna i det allmänna prisläget beaktas fullt ut, dvs. med<br>ledning av det förhöjda basbeloppet. Basbeloppet för år 1998 är<br>36 400 kr medan det förhöjda basbeloppet och därmed en pensionspoäng<br>för samma år motsvarar ett belopp om 37 100 kr. Eftersom antagande-<br>inkomsten skall beräknas på ett sådant sätt att antagandepoängen räknas<br>om till den inkomst som legat till grund för beräkningen av poängen och<br>poängen fastställts med ledning av det förhöjda prisbasbeloppet måste det<br>belopp med vilket multiplikation skall ske vara det förhöjda<br>prisbasbeloppet, om man vill uppnå det avsedda syftet med reglerna.<br>Regeringen föreslår därför att antagandeinkomsten beräknas genom att<br>antagandepoängen med tillägg av en poäng multipliceras med det<br>förhöjda prisbasbeloppet för det aktuella året</p>
<p>Enligt nuvarande regler skall en försäkrad som uppbär hel förtidspen-<br>sion grundad på antagandepoäng år för år tillgodoräknas denna antagan-<br>depoäng som pensionspoäng. Den som under minst halva året uppbär en<br>fjärdedels, halv eller tre fjärdedels förtidspension tillgodoräknas som<br>pensionspoäng - utöver pensionspoäng på grundval av förvärvsarbete -<br>motsvarande andel av antagandepoängen. (På grund av äldre övergångs-<br>bestämmelser rörande 7 kap. 2 § AFL kan även två tredjedels förtidspen-<br>sion förekomma. Vad som i det följande sägs om partiell förtidspension<br>omfattar även denna grupp). Högre pensionspoäng än 6,50 får dock inte<br>tillgodoräknas för ett år. Dessutom finns en garantiregel innebärande att<br>en försäkrad, som någon gång under ett år uppburit - hel eller partiell -<br>förtidspension grundad på antagandepoäng, alltid skall tillgodoräknas<br>lägst pensionspoäng motsvarande antagandepoängen. Ålderspensionen<br>för en förtidspensionär beräknas sedan på de pensionspoäng som på<br>grundval av förvärvsinkomster m.m. tillgodoräknats före - och i<br>förkommande fall även efter - förtidspensionsfallet och de antagande-<br>poäng som år för år tillgodoräknats som ålderspensionspoäng.</p>
<p>Sedan antagandeinkomsten, beräknad enligt de regler som beskrivits i<br>det föregående, har fastställts skall den försäkrade tillgodoräknas pen-<br>sionsgrundande belopp baserad på denna. Enligt de antagna riktlinjerna<br>för pensionsreformen skall den särskilda pensionsrätten för personer som<br>uppbär hel förtidspension beräknas på hela antagandeinkomsten. Med<br>den terminologi som används här skall således det pensionsgrundande<br>beloppet för den som under ett helt år uppburit hel förtidspension<br>motsvara hela antagandeinkomsten. Något skäl att avvika från detta<br>föreligger inte.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för antagandeinkomst är avsett att kom-<br>pensera den försäkrade för bortfall av förvärvsinkomster som förtids-<br>pensionsfallet innebär. Antagandeinkomsten skall i princip motsvara hela<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>210</p>
<p>den årsinkomst som han eller hon skulle ha erhållit om förtidspensions-<br>fallet inte hade inträffat. Det ter sig därför rimligt att det i ett pensions-<br>system, som skall bygga på livsinkomstprincipen och i vilket det skall<br>föreligga överensstämmelse mellan avgifter och förmåner, tillgodoräknas<br>ålderspensionsrätt grundad på denna antagandeinkomst endast för tid<br>under vilken förtidspension faktiskt utgetts och bara på så stor andel av<br>antagandeinkomsten som svarar mot förtidspensioneringsgraden.</p>
<p>För att den som uppbär partiell förtidspension beräknad med ledning<br>av antagandepoäng skall kunna tillgodoräknas pensionspoäng för ATP på<br>grundval av antagandepoängen samtidigt som han tillgodoräknas pen-<br>sionspoäng för förvärvsinkomster, krävs enligt nuvarande regler i AFL<br>att sådan pension uppburits under minst halva året. Detta krav bör inte<br>överföras till det reformerade pensionssystemet.</p>
<p>I AFL finns, som tidigare nämnts, en garantiregel av innebörd att en<br>försäkrad, som någon gång under ett år uppburit - hel eller partiell - för-<br>tidspension beräknad med ledning av antagandepoäng, för det året alltid<br>skall tillgodoräknas pensionspoäng som lägst motsvarar antagandepoäng-<br>en. Denna garantiregel ger i vissa fall upphov till en överkompensation i<br>pensionsrättshänseende. I den mån en förtidspensionär exempelvis inte<br>har en förvärvsförmåga som korresponderar mot pensioneringsgraden bör<br>detta i stället korrigeras inom förtidspensionssystemet och ge upphov till<br>en högre förtidspension, vilket i sin tur ger ett större pensionsgrundande<br>belopp för antagandeinkomst. Garantiregeln bör därför inte få sin<br>motsvarighet i det reformerade ålderspensionssystemet.</p>
<p>Med de nu angivna utgångspunkterna föreslår regeringen att pensions-<br>grundande belopp för antagandeinkomst skall beräknas per månad. Det<br>pensionsgrundande beloppet kommer därmed att spegla bortfallet av<br>förvärvsinkomster på grund av förtidspensionsfallet även i de fall<br>pensioneringsgraden växlar under året. Under år då ett förtidspensionsfall<br>inträffar eller förtidspensionering upphör föreslår vi att pensions-<br>grundande belopp beräknas endast för tid för vilken förtidspension har<br>utgetts. Beräkningen av pensionsgrundande belopp skall ske för den tid<br>för vilken förtidspension har utgetts, oavsett när den faktiskt har<br>utbetalats.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att det pensionsgrundande beloppet, för en<br>försäkrad som för en viss månad uppburit hel förtidspension, för den<br>månaden utgör en tolftedel av antagandeinkomsten. För en försäkrad som<br>uppburit partiell förtidspension föreslår vi att, för vaije månad som sådan<br>pension uppburits, pensionsgrundande belopp tillgodoräknas med mot-<br>svarande andel av en tolftedel av antagandeinkomsten. Den som t.ex.<br>under en månad erhållit en fjärdedels förtidspension skall således enligt<br>förslaget för den månaden tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp<br>som motsvarar en fjärdedel av en tolftedel av antagandeinkomsten.</p>
<p>I den mån förtidspensionären vid sidan av förtidspensionen uppbär<br>pensionsgrundande förvärvsinkomster m.m. bör han eller hon tillgodo-<br>räknas pensionsrätt även på dessa inkomster enligt de regler som gäller<br>för andra försäkrade.</p>
<p>Som kommer att framgå av avsnitt 29.2.2 nedan föreslås också att de<br>nuvarande reglerna i AFL om tillgodoräknande av pensionspoäng för</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>211</p>
<p>förtidspensionärer anpassas till vad som föreslås gälla inom det reforme-<br>rade systemet.</p>
<p>I den nordiska konventionen om social trygghet (SFS 1993:1529) finns<br>bestämmelser i artikel 15 om beräkning av tilläggspension i form av för-<br>tidspension när den försäkrade har rätt till förtidspension beräknad utifrån<br>framtida försäkringsperioder (år med antagandepoäng) från mer än ett<br>nordiskt land. Bestämmelserna innebär att endast en del av de framtida<br>försäkringsperiodema skall medräknas. Denna del bestäms efter för-<br>hållandet mellan den faktiska försäkring sperioden i landet och den sam-<br>manlagda faktiska försäkringsperioden i länderna. Frågan har uppkommit<br>hur denna regel skall påverka det pensionsgrundande beloppet för för-<br>tidspension som skall tillgodoräknas en förtidspensionär i det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet.</p>
<p>Ett alternativ att beräkna pensionsgrundande belopp för förtidspension<br>är att proportionera den beräknade antagandeinkomsten på motsvarande<br>sätt som år med antagandepoäng proportioneras i ATP-systemet vilket<br>ger en lägre antagandeinkomst för vaije år med förtidspension. Ett annat<br>alternativ är att förtidspensionären tillgodoräknas pensionsgrundande<br>belopp för ett reducerat antal år men med hela antagandeinkomsten.<br>Eftersom det föreslås att pensionsgrundande belopp för förtidspension<br>skall tillgodoräknas med en tolftedel av antagandeinkomsten för vaije<br>månad som sådan pension har uppburits anser vi att det första alternativet<br>ger ett riktigare resultat. Regeringen föreslår därför att den beräknade<br>antagandeinkomsten skall proportioneras vid beräkning av pensionsgrun-<br>dande belopp för en förtidspensionär som får sin förtidspension beräknad<br>med tillämpning av bestämmelserna i den nordiska konventionen om<br>proportionering av framtida försäkringsperioder.</p>
<h3>9.4 Samordning mellan förtidspension och</h3>
<h3>arbetsskadelivränta m.m.</h3>
<h4>9.4.1 Samordnad förtidspension och arbetsskadelivränta</h4>
<p>Regeringens förslag: I fall då förtidspensionen är samordnad med ar-<br>betsskadelivränta skall livräntan - liksom annars - vara pensionsgrun-<br>dande till sitt bruttobelopp. Om förtidspensionen är helt samordnad<br>med livräntan och den s.k. antagandeinkomsten är högre än livräntan,<br>skall den försäkrade tillgodoräknas den överskjutande delen som<br>pensionsgrundande belopp. Är förtidspensionen endast delvis<br>samordnad med livräntan skall vad som nu sagts gälla den<br>samordnade delen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har lämnat synpunkter<br>i denna del.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En försäkrad vars arbetsförmåga är<br>nedsatt på grund av en arbetsskada kan under vissa förutsättningar vara<br>berättigad till ersättning i form av livränta enligt lagen (1976:380) om</p>
<p>212</p>
<p>arbetsskadeförsäkring (LAF) för den inkomstförlust som uppkommer.<br>För det fall den försäkrade samtidigt är berättigad till förtidspension och<br>denna avser att kompensera samma inkomstbortfall som livräntan, sam-<br>ordnas förmånerna på så sätt att livränta utbetalas endast i den mån den<br>överstiger förtidspensionen (6 kap. 1 § LAF).</p>
<p>Livräntan är enligt reglerna i AFL pensionsgrundande för ålderspen-<br>sion och det är livräntans bruttobelopp, dvs. före samordningen enligt<br>6 kap. 1 § LAF, som bildar utgångspunkten för beräkning av pensions-<br>poäng. Den som uppbär förtidspension enbart från folkpensioneringen<br>eller från tilläggspensioneringen utan antagandepoängberäkning tillgodo-<br>räknas således pensionspoäng på bruttonivån av livräntan. Har förtids-<br>pensionären förvärvsinkomster läggs dessa till livräntan och pensions-<br>poäng beräknas för det sammanlagda beloppet.</p>
<p>Pensionspoäng beräknas på livräntans bruttobelopp också i fall där den<br>försäkrade uppbär förtidspension beräknad på grundval av antagande-<br>poäng och denna är helt samordnad med livräntan. Eftersom den försäk-<br>rade enligt den i avsnitt 9.3 redovisade garantiregeln alltid är berättigad<br>till pensionspoäng för ålderspension motsvarande minst hela antagande-<br>poängen, kommer pensionspoäng på livräntan i praktiken ha betydelse<br>enbart i de fall där detta leder till en högre pensionspoäng än den<br>fastställda antagandepoängen.</p>
<p>Om den försäkrade uppbär partiell förtidspension under minst halva<br>året kan, såsom redovisats i avsnitt 9.2. den försäkrade enligt nuvarande<br>regler - utöver pensionspoäng på grundval av förvärvsinkomster - till-<br>godoräknas motsvarande andel av antagandepoängen. Detta gäller emel-<br>lertid inte om den partiella förtidspensionen är helt samordnad med liv-<br>ränta. Pensionspoäng tillgodoräknas i sådant fall antingen på livräntans<br>bruttobelopp eller på hel antagandepoäng. Är förmånerna endast delvis<br>samordnade gäller det sistnämnda till den del som förmånerna är sam-<br>ordnade. Ålderspensionspoäng för den icke samordnade delen kan<br>beräknas på vanligt sätt, dvs. på grundval av förvärvsinkomster med till-<br>lägg av den andel av antagandepoängen som motsvarar graden av för-<br>tidspensionering och med hänsyn tagen till hur stor andel av förtidspen-<br>sionen som inte är samordnad med livräntan. Den försäkrade har emel-<br>lertid, som tidigare framgått, alltid rätt till pensionspoäng för ålderspen-<br>sion motsvarande minst den fastställda antagandepoängen.</p>
<p>Tidigare i detta avsnitt har redovisats förslag till hur pensionsgrun-<br>dande belopp för antagandeinkomst skall beräknas i det reformerade<br>systemet. Förslaget innebär att pensionsgrundande belopp för antagan-<br>deinkomst tillgodoräknas för varje månad som förtidspension beräknad<br>med ledning av antagandepoäng har uppburits. För en försäkrad som för<br>en viss månad har uppburit hel förtidspension utgör det<br>pensionsgrundande beloppet således en tolftedel av antagandeinkomsten.<br>För en försäkrad som uppburit en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller<br>övergångsvis två tredjedels förtidspension skall, för varje månad som<br>sådan pension uppburits, pensionsgrundande belopp tillgodoräknas med<br>motsvarande andel av antagandeinkomsten. I den mån förtidspensionären<br>vid sidan av förtidspensionen uppbär pensionsgrundande<br>förvärvsinkomster m.m. tillgodoräknas pensionsrätt även på dessa<br>inkomster enligt de regler som gäller för andra försäkrade. I enlighet med<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>213</p>
<p>vad som närmare kommer att utvecklas i avsnitt 29.2.2 föreslår Prop. 1997/98:151<br>regeringen att de nuvarande reglerna i AFL anpassas härtill.</p>
<p>I det följande skall behandlas hur beräkningen av pensionsgrundande<br>belopp för antagandeinkomst inom den reformerade ålderspensioneringen<br>föreslås ske då förtidspensionen är samordnad med livränta. Om inte<br>någon särskild regel införs skulle pensionsrätt i det reformerade systemet<br>alltid tillgodoräknas på livräntans bruttobelopp och pensionsrätt<br>dessutom ges på pensionsgrundande belopp för antagandeinkomst samt<br>därutöver på eventuella förvärvsinkomster. Under beredningsarbetet har<br>olika lösningar övervägts.</p>
<p>Enligt nuvarande regler för tillgodoräknande av ålderspensionsrätt till-<br>godoräknas en förtidspensionär i praktiken pensionspoäng antingen på<br>livräntan eller, om antagandepoängen är högre, på denna. Under bered-<br>ningen har den bedömningen gjorts att denna ordning bör få sin<br>motsvarighet i det reformerade systemet. Regeringen föreslår därför att<br>det belopp som är högst - bruttolivräntan eller antagandeinkomsten -<br>skall vara pensionsgrundande. Detta kan ske på olika sätt men vi anser att<br>en beräkning som utgår från att livräntan alltid är pensionsgrundande till<br>sitt bruttobelopp är att föredra. I den mån det därefter visar sig att<br>antagandeinkomsten är högre än bruttolivräntan bör ett pensionsgrundan-<br>de belopp på grundval av antagandeinkomsten också fastställas såvitt<br>avser den överskjutande delen. Med denna metod erhålls en tydlig<br>inkomstordning med bruttolivräntan, som utgör pensionsgrundande in-<br>komst, i botten. Metoden är vidare att föredra ur administrativ synvinkel<br>eftersom den skulle innebära att bruttolivräntan alltid är pensions-<br>grundande fullt ut och att uppgift om densamma därför alltid kan läggas<br>till grund för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Beträffande<br>pensionsrätt för pensionsgrundande ersättning som betalas ut för förfluten<br>tid se avsnitt 9.4.2.</p>
<p>Med hänvisning till vad som nyss sagts föreslår regeringen att den<br>redovisade metoden väljs. Detta innebär således att arbetsskadelivräntan<br>alltid är pensionsgrundande till sitt bruttobelopp och att den försäkrade,<br>för det fall att antagandeinkomsten är högre än livräntan, tillgodoräknas<br>också den överskjutande delen som pensionsgrundande belopp. Såvitt<br>avser skyldigheten att betala avgifter till pensionssystemet får, med den<br>nu föreslagna lösningen, detta ansvar delas mellan förtidspensions-<br>systemet och arbetsskadeförsäkringen. Arbetsskadeförsäkringen kommer<br>dock att stå för huvuddelen av ålderspensionsavgiften.</p>
<p>För ATP-systemets del föreslår vi, som framgår av avsnitt 29.2.2, att<br>en lösning med samma innebörd införs, dvs. att pensionspoäng beräknas<br>enligt principen om bästa utfall antingen på endast bruttolivräntan eller,<br>om antagandepoängen är högre, på både bruttolivräntan och den del av<br>antagandepoängen som överstiger pensionspoängen för livräntan. Detta<br>föreslås gälla för alla försäkrade utom för dem som är födda år 1937 eller<br>tidigare och som beviljats förtidspension för tid med början före den<br>1 januari 1999.</p>
<p>214</p>
<p>En fråga som också har varit föremål för övervägande är vilka konsek-<br>venser den nu föreslagna lösningen kan få för en icke-EES medborgare<br>som flyttar tillbaka till sitt hemland under tid då han uppbär både arbets-<br>skadelivränta och med denna samordnad förtidspension. Såsom försäk-<br>ringsbegreppet för närvarande är utformat är i det läget arbetsskadeliv-<br>räntan inte längre pensionsgrundande (11 kap. 1 § andra stycket jämfört<br>med 1 kap. 3 § första och andra stycket AFL), medan den eventuella an-<br>tagandepoäng som förtidspensionen beräknas på kan tillgodoräknas som<br>pensionspoäng inom ålderspensioneringen på grund av bestämmelsen i 1<br>kap. 3 § tredje stycket AFL. Försäkringsbegreppet föreslås tills vidare,<br>enligt vad som utvecklats i avsnitt 7, få i princip samma utformning i det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Konsekvenserna av den nu föreslag-<br>na lösningen skulle - om ingen särskild regel införs - bli att den<br>utomlands bosatte tillgodoräknas hela antagandeinkomsten som pen-<br>sionsgrundande belopp, eftersom bruttolivräntan, som skall ligga i botten<br>på inkomststapeln, inte är pensionsgrundande. Detta överensstämmer<br>också principiellt sett med vad som gäller i dag eftersom den försäkrade<br>enligt garantiregeln i 11 kap. 6 § sista stycket AFL alltid skall<br>tillgodoräknas pensionspoäng för ålderspension motsvarande minst hela<br>antagandepoängen.</p>
<p>De konsekvenser som den föreslagna lösningen, enligt vad som ovan<br>redovisats, får för en icke-EES-medborgare utgör, enligt vår uppfattning,<br>inte skäl att i detta sammanhang lämna förslag om en särskild regel i<br>detta avseende.</p>
<p>Frågan om den framtida utformningen av arbetsskadeförsäkringen har<br>behandlats av Arbetsskadeutredningen 1997 i betänkandet Den framtida<br>arbetsskadeförsäkringen (SOU 1998:37). Motsvarande spörsmål rörande<br>förtidspensionering tas upp i Förtidspensionsutredningens betänkande<br>Ohälsoförsäkringen - Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166). Båda<br>dessa betänkanden är föremål för vidare beredning inom Socialdeparte-<br>mentet och resultatet härav kan komma att påverka de nu aktuella<br>reglerna för samordning av de båda förmånerna.</p>
<p>Även den tidigare berörda frågan om hur reglerna skall tillämpas för<br>vissa utomlands bosatta personer är beroende av vilka förslag rörande<br>försäkringsbegreppet inom socialförsäkringsområdet som kan komma att<br>lämnas till följd av den pågående beredningen av Utredningens om<br>socialförsäkringens personkrets betänkande, En lag om socialförsäkringar<br>(SOU 1997:72). De i detta sammanhang lämnade förslagen om<br>samordningen mellan förtidspension och arbetsskadelivränta får även mot<br>denna bakgrund därför ses som temporära.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>215</p>
<p>9.4.2</p>
<h4>Pensionsrätt för pensiongrundande ersättning som<br>utbetalas för förfluten tid</h4>
<p>Regeringens förslag: Har en ersättning som är pensionsgrundande<br>eller för vilken pensionsgrundande belopp för antagandeinkomst skall<br>beräknas betalats ut till den försäkrade och beviljas denne senare för<br>samma tid annan ersättning som är pensionsgrundande och samordnad<br>med den tidigare utbetalda ersättningen, skall den senare beviljade<br>ersättningen vara pensionsgrundande endast fr.o.m. den månad den<br>böijar betalas ut löpande. Motsvarande skall gälla om den försäkrade<br>beviljas förtidspension för tid för vilken annan pensionsgrundande<br>ersättning som är samordnad med förtidspensionen redan har betalats<br>ut.</p>
<p>Om förtidspension och arbetsskadelivränta eller annan motsvarande<br>livränta beviljas samtidigt skall, vid tillämpning av ovanstående, för-<br>tidspensionen anses ha betalats ut först.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag dock att promemorians förslag inte inne-<br>höll någon regel för det fall att förtidspension och arbetsskadelivränta<br>beviljas samtidigt.</p>
<p>Remissinstanserna: Några remissinstanser, bl.a Riksförsäkringsverket<br>(RFV), Kammarrätten i Stockholm och TCO ifrågasätter om antagande-<br>inkomsten, vid samordning med tidigare utbetalda förmåner, endast skall<br>vara pensionsgrundande fr.o.m. den månad då förtidspensionen böijar<br>betalas ut och menar att detta i vissa fall kan få negativa följder för den<br>enskilde.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En annan fråga än den som behand-<br>lats i föregående avsnitt är vad som ur pensionsrättssynpunkt skall ske då<br>förtidspension beviljas retroaktivt för tid då t.ex. samordnad arbets-<br>skadelivränta eller sjukpenning redan har utgetts. Situationen kan också<br>vara den omvända, dvs. att arbetsskadelivränta beviljas retroaktivt för tid<br>då samordnad förtidspension eller sjukpenning redan har utgetts. En<br>ytterligare möjlighet är att sjukpenning har utbetalats under viss tid, att<br>sedan förtidspension beviljas för samma tid och, efter ytterligare tid, att<br>även arbetsskadelivränta beviljas för den tidsperioden. Slutligen kan det<br>förekomma att förtidspension och arbetsskadelivränta beviljas samtidigt<br>för förfluten tid.</p>
<p>Såvitt avser utbetalningarna i sig sker en avräkning mot redan utbe-<br>talda belopp avseende samma inkomstförlust. Om den försäkrade t.ex.<br>uppburit sjukpenning under viss tid och tillgodoräknas pensionsrätt på<br>grundval härav, är frågan emellertid vad som i pensionsrättshänseende<br>skall gälla om den försäkrade sedan för samma tid beviljas förtidspension<br>och/eller arbetsskadelivränta (eller annan sådan pensionsgrundande<br>ersättning).</p>
<p>Under det fortsatta beredningsarbetet har olika möjligheter övervägts.<br>Ett sätt vore att inte konstruera någon särskild regel för hur samordningen<br>skall ske retroaktivt. Detta skulle innebära att det när en förmån fastställs<br>retroaktivt skulle kunna behöva göras en omräkning av pensionsrätt som<br>redan kan vara fastställd för en annan förmån avseende samma<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>216</p>
<p>inkomstbortfall. Om t.ex förtidspension utgetts för viss tid och Prop. 1997/98:151<br>arbetsskadelivränta därefter beviljas för samma tid skulle resultatet bli att<br>den på grund av antagandeinkomsten redan fastställda pensionsrätten får<br>räknas om eftersom, enligt den ovan föreslagna regeln, i första hand<br>arbetsskadelivräntan skall vara pensionsgrundande. Om den försäkrade i<br>stället för viss tid uppburit sjukpenning och tillgodoräknats pensionsrätt<br>för denna och senare beviljas förtidspension för samma tid, skulle det<br>däremot krävas en särskild regel för att inte den försäkrade i denna situa-<br>tion fullt ut skulle tillgodoräknas pensionsrätt för antagandeinkomst<br>utöver den tidigare tillgodoräknade pensionsrätten. Om en särskild regel<br>konstrueras med innebörd att den redan fastställda pensionsrätten i stället<br>skulle räknas om, skulle det emellertid uppstå administrativa problem<br>bl.a. eftersom det i beslutet om pensionsgrundande inkomst från<br>skattemyndigheten inte sker någon särredovisning av hur stor del av in-<br>komsten som avser sjukpenning.</p>
<p>En annan lösning är att i stället konstruera en regel som innebär att ar-<br>betsskadelivräntan, till den del denna är samordnad med sjukpenning<br>eller förtidspension, endast är pensionsgrundande fr.o.m. den månad då<br>arbetsskadelivräntan börjar utbetalas löpande. Motsvarande skulle gälla<br>för förtidspensionärers antagandeinkomst. Om en försäkrad sålunda först<br>har beviljats förtidspension för vilken har tillgodoräknats pensionsrätt<br>och därefter retroaktivt beviljas arbetsskadelivränta som är samordnad<br>med förtidspensionen skulle arbetsskadelivräntan inte vara pensions-<br>grundande för tid före den månad då arbetsskadelivräntan böijar utbetalas<br>löpande. På motsvarande sätt skulle förtidspensionärers antagan-<br>deinkomst inte vara pensionsgrundande för tid före utbetalningsmånaden,<br>om förtidspensionen är samordnad med tidigare utgiven arbetsskadeliv-<br>ränta. Någon konflikt mellan pensionsrätt för sjukpenning å ena sidan<br>och senare, för samma tid retroaktivt beviljad förtidspension eller<br>arbetsskadelivränta å andra sidan, skulle med denna lösning inte behöva<br>uppkomma. Lösningen förutsätter dock att det vid rapporteringen till<br>skattemyndigheten av hur stor arbetsskadelivränta som har beviljats<br>framgår hur mycket som är pensionsgrundande, t.ex. genom att det anges<br>vilken tid denna avsett och till vilken del annan samordnad ersättning<br>utgetts för samma tid.</p>
<p>En invändning som skulle kunna resas mot lösningen är att exempelvis<br>sjukpenningen i många fall kan vara lägre än arbetsskadelivräntan eller<br>antagandeinkomsten för samma tid. Den försäkrade skulle alltså kunna<br>hävda att pensionsrätt för förfluten tid bör tillgodoräknas även på den del<br>av antagandeinkomsten som överstiger sjukpenningen. Mot detta kan<br>anföras att sjukpenning endast utges för akut sjukdomstid och att den<br>försäkrade för tid därefter, om nedsättningen i arbetsförmåga består,<br>kommer att beviljas sjukbidrag eller annan motsvarande ersättning.<br>Vidare är det - till följd av kollektivavtal m.m. - vanligt förekommande<br>att den försäkrade därutöver ges pensionsgrundande kompensation för det<br>inkomstbortfall han eller hon drabbats av. Detta leder till att de skillnader<br>i ersättningsnivå som kan förekomma inte får någon större betydelse för<br>ålderspensionens storlek.</p>
<p>Det skulle också kunna hävdas att den nu diskuterade lösningen kan få<br>icke önskvärda effekter genom att ett dröjsmål i handläggningen kan<br></p>
<p>217</p>
<p>medföra att särskilt arbetsskadeförsäkringen för viss tid skulle kunna Prop. 1997/98:151<br>undandra sig ansvaret att betala ålderspensionsavgift för en arbetsskade-<br>livränta och att avgiften i sådant fall i stället får betalas av sjukförsäk-<br>ringen eller förtidspensionsförsäkringen. Mot bakgrund av att de förslag<br>som här läggs fram är temporära i avvaktan på den fortsatta beredningen<br>av Förtidspensionsutredningens betänkande bör denna eventuella kon-<br>sekvens inte heller anses utgöra hinder för att den nu diskuterade lös-<br>ningen väljs. Lösningen torde vidare ur administrativ synvinkel vara för-<br>enad med betydande fördelar. Enligt regeringens uppfattning talar det<br>anförda till övervägande del för den föreslagna lösningen.</p>
<p>Regeringen föreslår således att antagandeinkomsten - i den del och till<br>den tid förtidspensionen är samordnad med tidigare utbetalda förmåner -<br>skall vara pensionsgrundande endast fr.o.m den månad då förtidspen-<br>sionen börjar utbetalas löpande. Detta innebär att om annan pensions-<br>grundande ersättning, t.ex. sjukpenning, har betalats ut för samma månad<br>och den är samordnad med förtidspensionen så skall antagandeinkomsten<br>inte vara pensionsgrundande för den månaden. Vidare föreslår vi att mot-<br>svarande skall gälla såvitt avser arbetsskadelivränta och andra pensions-<br>grundande ersättningar som beviljas för tid för vilken samordnad för-<br>tidspension eller annan samordnad pensionsgrundande ersättning redan<br>har betalats ut. För det fall att förtidspension och arbetsskadelivränta eller<br>annan motsvarande livränta beviljas samtidigt föreslår vi, vid tillämpning<br>av ovanstående, att förtidspensionen skall anses ha betalats ut först.</p>
<p>Den pensionsgrundande inkomst som beräknas enligt de nu föreslagna<br>reglerna kommer att ligga till grund för fastställande av både pensionsrätt<br>i det reformerade systemet och pensionspoäng i ATP-systemet. Såvitt<br>avser förtidspension beräknas, enligt de här lämnade förslagen,<br>pensionspoäng för ATP på grundval av antagandepoäng efter samma<br>principer som pensionsgrundande belopp enligt det reformerade syste-<br>mets regler. Det sagda innebär således att retroaktiva ersättningar som är<br>samordnade med annan pensionsgrundande ersättning eller med förtids-<br>pension inte heller kommer att ge pensionsrätt för retroaktiv tid inom<br>ATP-systemet. Vidare föreslås att antagandepoäng skall ge upphov till<br>pensionsrätt inom ATP-systemet först fr.o.m. den månad då förtids-<br>pensionen - då denna är samordnad med annan pensionsgrundande<br>ersättning - löpande börjar betalas ut. Några särskilda problem torde<br>således - med förslagen här - inte uppstå såvitt gäller samordningen för<br>retroaktiv tid i ATP-systemet.</p>
<h3>9.5 Förtidspensionärers rätt till pensionsrätt för bamår</h3>
<p>Regeringens förslag: Förtidspensionärer skall tillgodoräknas pen-<br>sionsrätt för bamår enligt samma regler som gäller för andra försäk-<br>rade.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>218</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig över<br>denna del av förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En fråga som övervägdes av Pen-<br>sionsarbetsgruppen och i princippropositionen var i vad mån förtidspen-<br>sionärer skall kunna tillgodoräknas pensionsrätt för bamår. Pensionsar-<br>betsgruppen gjorde den bedömningen att förtidspensionärer bör kunna<br>tillgodoräknas pensionsrätt för bamår enligt i huvudsak samma principer<br>som förvärvsaktiva. I princippropositionen instämde regeringen i den<br>bedömningen. Något förslag lades emellertid inte fram, med motive-<br>ringen att ställning inte togs till förtidspensioneringens framtida ut-<br>formning och till regler för intjänande av ålderspensionsrätt för personer<br>som beviljas förtidspension i ett reformerat förtidspensionssystem.</p>
<p>Frågan om utformningen av förtidspensioneringen i framtiden är, som<br>tidigare nämnts, föremål för fortsatt beredning. Något förslag om pen-<br>sionsrätt för bamår för den som kommer att beviljas förtidspension enligt<br>reformerade regler därom kan därför inte läggas fram nu.</p>
<p>Med den utformning reglerna för tillgodoräknande av pensionsrätt för<br>bamår och för förtidspensionärers antagandeinkomst har i det förslag som<br>nu läggs fram, föreligger inget administrativt hinder mot att förtids-<br>pensionärer tillgodoräknas pensionsrätt för bamår enligt de regler som<br>skall gälla för förvärvsaktiva och detta oavsett om förtidspensionen be-<br>räknas på antagandepoängen eller inte.</p>
<p>Som en mera principiell invändning skulle dock kunna ifrågasättas om<br>även den som uppbär hel förtidspension skall kunna tillgodoräknas pen-<br>sionsrätt för bamår. Ålderspensionsrätten för förtidspensionärer påverkas<br>nämligen inte av förekomsten av bam. Det skall emellertid generellt sett<br>inte finnas något krav på att den som skall kunna tillgodoräknas pen-<br>sionsrätt för bamår faktiskt måste ha avstått från förvärvsarbete och däri-<br>genom fått lägre inkomster och minskad ålderspensionsrätt. Något bäran-<br>de skäl att undanta dem som uppbär hel förtidspension från rätten att<br>tillgodoräknas pensionsrätt för bamår eller för att föreslå särregler för<br>personer med hel eller partiell förtidspension torde därför inte föreligga.</p>
<p>Regeringen föreslår således att personer, som redan har förtidspension<br>eller som framöver kommer att nybeviljas förtidspension enligt nu-<br>varande regler i AFL, skall kunna tillgodoräknas pensionsrätt för bamår<br>på samma villkor som skall gälla för andra försäkrade. Det pensions-<br>gmndande beloppet för bamår kan därvid beräknas på samma sätt för<br>förtidspensionärer som för andra försäkrade. Samtliga beräknings-<br>modeller kan således tillämpas.</p>
<p>Enligt vad som framgår av förslagen i avsnitten 11.5 och 11.6 kan ett<br>pensionsgmndande belopp för antagandeinkomst få betydelse i flera<br>hänseenden. För det första skall i utfyllnadsinkomsten för det aktuella<br>året räknas in såväl det pensionsgmndande beloppet för antagande-<br>inkomst som eventuella övriga pensionsgmndande inkomster och belopp.<br>För det andra skall i den individuella jämförelseinkomsten, dvs.<br>inkomsten året före barnets födelse, räknas in den försäkrades pensions-<br>gmndande inkomst det året samt det pensionsgmndande belopp för<br>antagandeinkomst som kan ha tillgodoräknats den försäkrade för samma<br>år. Vidare skall pensionsgmndande belopp för antagandeinkomst lik-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>219</p>
<p>ställas med pensionsgrundande inkomst vid bedömningen av om för- Prop. 1997/98:151<br>värvsvillkoret är uppfyllt.</p>
<h2>10 Pensionsrätt för plikttjänstgöring</h2>
<h3>10.1 Pensionsgrundande plikttjänstgöring</h3>
<p>Regeringens förslag: Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring<br>skall - under vissa förutsättningar i övrigt - tillgodoräknas en försäk-<br>rad som genomgår grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om total-<br>försvarsplikt.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte kommen-<br>terat denna del av förslaget. Pensionärernas Riksorganisation och Kam-<br>marrätten i Stockholm har inga erinringar mot förslaget. Svenska Arbets-<br>givareföreningen och Sveriges Industriförbund har ansett att kostnads-<br>nivån i pensionssystemet är alltför hög och har därför avvisat förslaget<br>om pensionsrätt för plikttjänstgöring.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de antagna riktlinjerna för ål-<br>derspensionsreformen skall pensionsrätt för värnpliktstjänstgöring till-<br>godoräknas i särskild ordning. I princippropositionen angavs att pen-<br>sionsrätt skall tillgodoräknas i form av ett pensionsgrundande belopp för<br>grundutbildning i samband med värnplikt eller vapenfri tjänst samt för<br>militär grundutbildning för kvinnor.</p>
<p>Skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret och att i samband därmed<br>genomgå grundutbildning regleras sedan den 1 juli 1995 i lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt. Därutöver kan kvinnor frivilligt ge-<br>nomgå militär grundutbildning, vilket sedan den 1 juli 1995 regleras i<br>lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller<br>civilplikt med längre grundutbildning.</p>
<p>Enligt lagen om totalförsvarsplikt gäller totalförsvarsplikt för vaije<br>svensk medborgare samt för utländsk medborgare som är bosatt i<br>Sverige. Totalförsvarsplikt kan fullgöras som värnplikt, civilplikt eller<br>allmän tjänsteplikt. Värnplikt fullgörs inom det militära försvaret.<br>Civilplikt kan fullgöras såväl inom det militära som inom det civila för-<br>svaret. En totalförsvarspliktig kan efter ansökan få rätt att vara vapenfri<br>och får då inte skrivas in för utbildning till en befattning som är förenad<br>med bruk av vapen eller mot sin vilja skrivas in för tjänstgöring i För-<br>svarsmakten. Allmän tjänsteplikt innebär en skyldighet att under perioder<br>med höjd beredskap antingen tjänstgöra i en ordinarie anställning eller att<br>efter anvisning av en myndighet utföra vissa arbetsuppgifter.</p>
<p>Såväl värnplikt som civilplikt omfattar grundutbildning, repetitionsut-<br>bildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Den allmänna<br>tjänsteplikten innebär däremot enbart en skyldighet att tjänstgöra under<br>perioder med höjd beredskap.</p>
<p>220</p>
<p>Skyldighet att fullgöra värnplikt och sådan civilplikt som förutsätter en Prop. 1997/98:151<br>grundutbildning längre än 60 dagar gäller för män som är svenska<br>medborgare och som är mellan 19 och 47 år. Under normala förhållanden<br>upphör dock skyldigheten att fullgöra grundutbildning om den totalför-<br>svarspliktige inte har kallats in till sådan utbildning före utgången av det<br>år då han fyller 24 år.</p>
<p>Inskrivning för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning<br>skall ske i samband med mönstring. Jämfört med vad som gällde enligt<br>tidigare regler ger den nya lagen om totalförsvarsplikt större möjligheter<br>att ta ut personer till tjänstgöring inom annan del av totalförsvaret än<br>inom Försvarsmakten.</p>
<p>Kvinnor är liksom enligt tidigare gällande lagstiftning inte skyldiga att<br>genomgå mönstring. En kvinna kan dock, enligt lagen om totalför-<br>svarsplikt, efter en särskild utredning bli inskriven för civilplikt om-<br>fattande bl.a. en grundutbildning på högst 60 dagar. Vidare kan en<br>kvinna, enligt lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller<br>civilplikt med längre grundutbildning, frivilligt genomgå en antagnings-<br>prövning som motsvarar den mönstring som män genomgår. Som ett re-<br>sultat av en sådan antagningsprövning kan kvinnan skrivas in för värn-<br>plikt eller civilplikt som är förenad med en grundutbildning överstigande<br>60 dagar.</p>
<p>Pensionsarbetsgruppen föreslog i sitt betänkande att värnpliktig och<br>vapenfri grundutbildning enligt då gällande regler samt militär grundut-<br>bildning för kvinnor skulle grunda pensionsrätt i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet. Under remissbehandlingen av arbetsgruppens be-<br>tänkande framfördes, mot bakgrund av den då aviserade nya lagstift-<br>ningen, synpunkten att all typ av grundutbildning för totalförsvarspliktiga<br>borde göras pensionsgrundande, dvs. oavsett om det rör sig om värnplikt<br>eller civilplikt. Enligt princippropositionen skulle detta övervägas under<br>den fortsatta beredningen.</p>
<p>Något skäl att frångå ställningstagandet att grundutbildning inom<br>ramen för värnplikt skall grunda rätt till ålderspension har inte fram-<br>kommit. Grundutbildning för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt<br>omfattar i huvudsak samma typer av utbildningar som tidigare fanns<br>inom ramen för den vapenfria grundutbildning, som enligt antagna rikt-<br>linjer skall vara pensionsgrundande. Även grundutbildning för dessa<br>totalförsvarspliktiga bör därför enligt vår uppfattning grunda pensions-<br>rätt.</p>
<p>Regeringen föreslår således att pensionsgrundande belopp enligt en<br>särskild nedan beskriven ordning skall tillgodoräknas dem som genomgår<br>grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt. Som kommer att<br>framgå av nästföljande avsnitt kommer emellertid endast längre grundut-<br>bildning att få betydelse i pensionsrättshänseende.</p>
<p>En kvinna som enligt lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värn-<br>plikt eller civilplikt med längre grundutbildning skrivits in för värnplikt<br>eller civilplikt skall anses genomgå utbildning enligt lagen om totalför-<br>svarsplikt (jfr bet. 1994/95:FöUl s. 32 f). När det i det följande hänvisas<br>till totalförsvarspliktiga som genomgår utbildning enligt lagen om total-<br>försvarsplikt avses därför även kvinnor, som skrivits in i ovannämnda<br>ordning.</p>
<p>Endast de som genomgår grundutbildning kommer enligt förslaget att<br>kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp. Det innebär att t.ex.<br>yrkes- eller reservofficersutbildning inte kommer att vara pensionsrätts-<br>grundande. Regeringens förslag överensstämmer i denna del med de an-<br>tagna riktlinjerna för ålderspensionsreformen.</p>
<p>Av övergångsbestämmelserna till lagen om totalförsvarsplikt framgår<br>att den som efter lagens ikraftträdande påbörjar grundutbildning skall<br>anses genomgå grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt även<br>om inkallelse till utbildning har skett före ikraftträdandet. Har utbildning<br>enligt den tidigare vämpliktslagen eller lagen om vapenfri tjänst redan<br>påböqats gäller dock alltjämt de äldre bestämmelserna om tjänstgöring. I<br>övergångsbestämmelserna till lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra<br>värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning anges att för den<br>som före ikraftträdandet antagits till grundutbildning enligt den äldre<br>lagen om militär grundutbildning för kvinnor gäller den äldre lagen.</p>
<p>Vid tidpunkten för ikraftträdande av det reformerade ålderspensions-<br>systemets regler år 1999 kommer samtliga som har påbörjat tjänstgöring<br>enligt vämpliktslagen eller lagen om vapenfri tjänst också att ha avslutat<br>utbildningen. Detsamma torde gälla de kvinnor som påbörjat grundut-<br>bildning enligt lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller<br>civilplikt med längre grundutbildning. Några särskilda övergångsbe-<br>stämmelser för tillgodoräknande av pensionsgmndande belopp för<br>plikttjänstgöring enligt denna lagstiftning behövs därför inte för fram-<br>tiden. Enligt de antagna riktlinjerna skall emellertid pensionsgmndande<br>belopp för värnplikt m.m. kunna tillgodoräknas fr.o.m. år 1995. Frågan<br>om tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för tid före ikraft-<br>trädandet av det reformerade ålderspensionssystemet behandlas i avsnitt<br>15.</p>
<p>I princippropositionen benämndes den pensionsrätt som här avses pen-<br>sionsgmndande belopp för värnplikt. Med hänsyn till att andra tjänst-<br>göringsformer än värnplikt - med den innebörd som anges i den nya lag-<br>stiftningen - skall kunna ge upphov till pensionsrätt föreslår vi i stället<br>begreppet pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring.</p>
<p>Regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt utredning för att<br>göra en översyn av tillämpningen av systemet med totalförsvarsplikt (dir.<br>1997:106). Utredningen, som skall överlämna sitt slutbetänkande senast<br>den 1 februari 2000, har att behandla en rad övergripande frågor, bl.a.<br>angående olika tjänstgöringars omfattning. För det fall utredningens för-<br>slag skulle leda till lagstiftning som innebär att villkoren för plikttjänst-<br>göring påverkas, kan uppstå behov av att även frågan om villkoren för<br>pensionsrätt för framtida plikttjänstgöring ses över.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>222</p>
<h3>10.2</h3>
<h3>Viss minsta tjänstgöringstid</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: För att pensionsgrundande belopp för plikt-<br>tjänstgöring skall tillgodoräknas skall tjänstgöring under grund-<br>utbildning ha pågått under minst 120 dagar utan att mellankommande<br>beslut som innebär att utbildningen avbryts har meddelats. Vid<br>bedömningen om villkoret om minst 120 dagars tjänstgöring är<br>uppfyllt skall hänsyn tas endast till dagar för vilka dagersättning enligt<br>lagen om totalförsvarsplikt betalats ut.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Totalförsvarets pliktverk (Pliktverket) föreslår att<br>pensionsgrundande belopp skall tillgodoräknas den som genomgår längre<br>grundutbildning än 60 dagar och för vilka dagar dagersättning har utbe-<br>talats samt att inga regler om avbrott skall införas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de antagna riktlinjerna skall en<br>försäkrad tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för värnplikt endast<br>under förutsättning att tjänstgöring under grundutbildning fullgjorts<br>under viss minsta tid. I princippropositionen angavs denna minimiperiod<br>till fyra månader.</p>
<p>Enligt lagen om totalförsvarsplikt är den längsta perioden för grundut-<br>bildning 615 dagar för den som skrivits in för värnplikt och 320 dagar för<br>den som skrivits in för civilplikt. Även i den tidigare lagstiftning som<br>reglerade tjänstgöringsskyldighet inom totalförsvaret angavs grundut-<br>bildningens längd i termer av dagar. Det är därför ändamålsenligt att<br>också villkoret i pensionslagstiftningen om grundutbildningens längd<br>anges som ett visst minsta antal dagar. I Ds 1995:41 förslogs därför att<br>pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring skall tillgodoräknas om<br>grundutbildningen har pågått under minst 120 dagar motsvarande den av<br>riksdagen fastlagda tidsgränsen på fyra månader. Pliktverket har invänt<br>mot denna tidsgräns och framfört att man i lagen om totalförsvarsplikt<br>skiljer mellan grundutbildning längre än 60 dagar och annan utbildning<br>och att tidsgränsen 120 dagar således inte har någon motsvarighet i den<br>lagstiftningen. Vidare har Pliktverket påpekat att pensionsgrundande<br>dagpenning betalas ut för repetitionsutbildning och grundutbildning som<br>är kortare än 60 dagar samt att en nedre gräns om 120 dagar för pen-<br>sionsgrundande belopp för plikttjänstgöring skulle leda till den enligt<br>verket orimliga konsekvensen att utbildning kortare än 60 dagar är kvali-<br>ficerande för pensionsrätt samtidigt som grundutbildning längre än 60<br>dagar men kortare än 120 dagar inte är det. Pliktverket föreslår således att<br>tidsgränsen bestäms till 60 dagar. Regeringen delar inte denna upp-<br>fattning. Avsikten med införandet av pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring är att kompensera främst dem som genomgår en icke<br>frivillig grundutbildning inom totalförsvaret för att de under utbildnings-<br>tiden inte kan tjäna in pensionsrätt genom arbete. Korta tjänstgöringstider<br>medför inte något i pensionshänseende betydande inkomstbortfall särskilt<br>mot bakgrund av att de som är aktuella för grundutbildning inom<br>totalförsvaret i många fall inte har hunnit skaffa sig några större för-</p>
<p>223</p>
<p>värvsinkomster. Det är först vid längre frånvaro från förvärvslivet -<br>exempelvis sex månader eller mer - som den uteblivna möjligheten att<br>förvärvsarbeta som plikttjänstgöringen innebär kan antas få betydelse ur<br>pensionshänseende. Mot denna bakgrund bör pensionsgrundande belopp<br>för plikttjänstgöring endast få tillgodoräknas om tjänstgöringen omfattar<br>en viss, längre tid. Någon ändring i jämförelse med tidigare presenterade<br>förslag är emellertid för närvarande inte motiverad. Regeringen föreslår<br>alltså, i enlighet med de antagna riktlinjerna, att den minsta tjänst-<br>göringstiden skall bestämmas till 120 dagar.</p>
<p>Regeln om viss minsta tjänstgöringstid innebär att pensionsgrundande<br>belopp inte tillgodoräknas så länge antalet tjänstgöringsdagar i en<br>grundutbildning inte nått upp till 120. Så snart antalet dagar överstiger<br>120, skall däremot i princip alla dagar - dvs. även tjänstgöringsdagar<br>dessförinnan - beaktas som underlag vid tillgodoräknandet av pensions-<br>grundande belopp.</p>
<p>En grundutbildning som i sig uppgår till minst 120 dagar kan vara för-<br>lagd så att tjänstgöringsdagama fördelar sig på olika sidor av ett årsskifte.<br>I en sådan situation anser vi att pensionsgrundande belopp skall tillgodo-<br>räknas för vart och ett av åren i förhållande till det antal dagar som full-<br>gjorts respektive år. Eftersom pensionsgrundande belopp för plikt-<br>tjänstgöring enligt vad som föreslås i avsnitt 15.3 skall kunna<br>tillgodoräknas även för åren 1995-1998, gäller vad som nu sagts också i<br>fråga om den som genomgår grundutbildning som sträcker sig över års-<br>skiftet 1998/1999 då det reformerade pensionssystemets intjänanderegler<br>träder i kraft. Vad som föreslås i fråga om utbildning som pågår över<br>årsskiftet 1994/1995 redovisas i avsnitt 15.3.</p>
<p>Det kan förekomma att den som genomgår grundutbildning antingen<br>avbryter utbildningen eller gör ett tillfälligt uppehåll i denna. Den som<br>avbryter sin grundutbildning kan med vissa undantag kallas in på nytt till<br>sådan utbildning.</p>
<p>Enligt lagen om totalförsvarsplikt kan beslut om avbrott i grundutbild-<br>ning fattas i fyra olika situationer. Den första situationen är när den total-<br>försvarspliktige varit frånvarande från tjänsten under så lång tid att målet<br>med utbildningen inte kommer att uppnås. Frånvaron kan antingen vara<br>olovlig eller bero på sjukdom eller skada som personen ådragit sig i<br>tjänsten eller på fritiden. Den som drabbats av skada eller sjukdom i<br>tjänsten kommer regelmässigt att kompenseras genom förmåner från<br>sjukförsäkringssystemet eller genom förmåner som utgår enligt lagen<br>(1977:265) om statligt personskadeskydd, vilka förmåner är pensions-<br>grundande. En annan situation är när den som fullgör tjänstgöringen på<br>grund av tillfällig nedsättning av den fysiska eller psykiska prestations-<br>förmågan kan antas komma att vara frånvarande från tjänsten så länge att<br>målet med utbildningen inte kommer att nås. Beslut om avbrott kan även<br>fattas om den som fullgör tjänstgöringen har ansökt om rätt att vara<br>vapenfri. En ljärde situation då beslut om avbrott kan fattas är om den<br>som fullgör tjänstgöringen vägrar eller underlåter att fullgöra sina skyl-<br>digheter under tjänstgöringen och det kan antas att skyldigheterna inte<br>heller fortsättningsvis kommer att fullgöras. Härutöver kan Pliktverket<br>eller annan myndighet under vissa förutsättningar besluta att ändra ett<br>inskrivningsbeslut med den verkan att utbildningen avbryts. Något beslut</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>224</p>
<p>om avbrott enligt lagen om totalförsvarsplikt fattas dock inte i en sådan<br>situation, men beslutet innebär att utbildningen avbryts. En totalför-<br>svarspliktig kan även vara borta från tjänstgöringen mera tillfälligt, t.ex.<br>under en kortare sjukledighet. Något beslut som innebär att utbildningen<br>avbryts fattas då inte utan frånvaron ses som ett tillfälligt uppehåll i ut-<br>bildningen.</p>
<p>Frågan om pensionsgrundande belopp i fall av tillfälligt uppehåll i en<br>grundutbildning respektive avbrott i förening med senare inkallelse till ny<br>grundutbildning berördes inte i de antagna riktlinjerna. I Ds 1995:41<br>föreslogs mot bakgrund av vad som anförts ovan att om en grundutbild-<br>ning återupptas efter ett avbrott eller en ny grundutbildning påbörjas skall<br>tjänstgöringsdagar före respektive efter avbrottet inte kunna läggas<br>samman för uppfyllande av minimivillkoret om 120 dagars tjänstgöring.<br>Däremot föreslogs i promemorian att dagar före och efter tillfälliga<br>uppehåll under en och samma grundutbildning skall få läggas samman.<br>Pliktverket har föreslagit att reglerna om avbrott utgår. Som anförts ovan<br>är det bakomliggande syftet med pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring att en längre tids frånvaro från arbetsmarknaden skall<br>kompenseras i pensionshänseende. Mot denna bakgrund bör utgångs-<br>punkten vara att minimivillkoret om 120 dagars tjänstgöring avser en<br>sammanhängande tid. Regeringen instämmer därför i departementspro-<br>memorians förslag i denna del. Med beslut om avbrott enligt lagen om<br>totalförsvarsplikt bör även jämställas annat beslut som innebär att utbild-<br>ningen avbryts.</p>
<p>Regeringen föreslår således att pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring skall tillgodoräknas en försäkrad endast om tjänst-<br>göringen pågått under minst 120 dagar utan mellankommande beslut som<br>innebär att utbildningen avbryts.</p>
<p>Under den fortsatta beredningen av reglerna för plikttjänstgöring har<br>det framkommit att praxis hittills har varierat när det gäller i vilka situa-<br>tioner beslut fattas om avbrott av en grundutbildning på grund av att den<br>tjänstgöringsskyldige varit frånvarande under så lång tid att han eller hon<br>inte kommer att uppfylla utbildningsmålet. En huvudprincip har<br>emellertid varit att en person skall ha varit frånvarande åtminstone under<br>en tid motsvarande en tiondel av den uppställda grundutbildningstiden.<br>Vidare har framkommit att det inte finns någon enhetlig rutin för att<br>löpande under grundutbildningen registrera frånvarodagar som hänför sig<br>till tiden före ett beslut om att avbryta en grundutbildning.</p>
<p>Den bristande enhetligheten i hittillsvarande praxis medför i kombina-<br>tion med de varierande rutinerna för registrering av antalet frånvarodagar<br>att en person skulle kunna tillgodoräknas ett stort antal frånvarodagar<br>som fullgjorda tjänstgöringsdagar. Detta skulle i sin tur kunna innebära<br>att frånvarodagar skulle kunna läggas till grund för uppfyllandet av<br>kravet på att ha fullgjort 120 dagars tjänstgöring. I de fall en totalför-<br>svarspliktig har legitima skäl för sin frånvaro får det visserligen bedömas<br>som rimligt att frånvarodagar kan läggas till grund för uppfyllandet av<br>det nämnda kravet. Samma bedömning kan dock inte göras när någon<br>olovligen avviker eller håller sig undan från en grundutbildning.</p>
<p>Till undvikande av icke önskvärda konsekvenser i detta avseende före-<br>slår vi att som fullgjorda tjänstgöringsdagar skall räknas endast dagar för</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>225</p>
<p>8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1</p>
<p>vilka det utbetalats dagersättning enligt lagen om totalförsvarsplikt.<br>Någon dagersättning utbetalas nämligen inte för dagar då någon olov-<br>ligen avvikit eller hållit sig undan. Med en bestämmelse av denna inne-<br>börd kommer sålunda dagar med olovlig frånvaro inte att kunna läggas<br>till grund för uppfyllandet av kravet på 120 fullgjorda tjänstgöringsdagar.</p>
<h3>10.3 Beräkning av pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring m.m.</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Under förutsättning att den totalförsvarspliktige<br>har uppfyllt kravet på minst 120 dagars tjänstgöring skall han eller<br>hon tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp som, för varje dag<br>som grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt har fullgjorts<br>och för vilken dagersättning har uppburits, motsvarar 50 % av den<br>genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för samtliga försäkrade<br>under 65 års ålder för vilka det fastställts sådan inkomst, delad med<br>365.</p>
<p>Den som ansvarar för utbildningen av den totalförsvarspliktige skall<br>till Pliktverket lämna uppgifter om utbetalda dagersättningar och om<br>beslut som innebär att utbildningen avbryts.</p>
<p>För att tillgodoräknat pensionsgrundande belopp för plikttjänst-<br>göring skall påverka storleken på den pension som faktiskt skall be-<br>talas ut, skall krävas att det s.k. förvärvsvillkoret är uppfyllt.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag med de undantagen att det i departementsprome-<br>morian inte fanns någon bestämmelse om rapporteringsskyldighet från de<br>utbildningsansvariga till Pliktverket samt att det s.k. förvärvsvillkoret har<br>skärpts i förhållande till vad som föreslogs i departementspromemorian.</p>
<p>Remissinstanserna: Pliktverket föreslår att den som svarar för utbild-<br>ningen av totalförsvarspliktiga skall ansvara för att försäkringskassorna<br>får det underlag de behöver för beräkning av pensionsgrundande belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt antagna riktlinjer skall den<br>som är berättigad till pensionsgrundande belopp för värnplikt tillgodo-<br>räknas ett månatligt belopp motsvarande en tolftedel av 50 % av genom-<br>snittsinkomsten för alla försäkrade. Beloppets storlek skall vara enhetligt<br>för alla och oberoende av den försäkrades inkomstförhållanden i övrigt.</p>
<p>Även i det lagförslag som regeringen nu lägger fram baseras beräk-<br>ningen av det pensionsgrundande beloppet för plikttjänstgöring på en<br>genomsnittsinkomst. Vid beräkningen av denna genomsnittsinkomst<br>föreslår vi - liksom vi föreslår beträffande beräkningen av pensions-<br>grundande belopp för bamår - att hänsyn skall tas endast till inkomster<br>understigande intjänandetaket och att endast inkomster som uppburits av<br>försäkrade som under året uppnått 16 men inte 65 års ålder skall medräk-<br>nas. Samtliga pensionsgmndande inkomster som för ett visst år fastställts<br>för personer som då inte uppnått 65 års ålder skall läggas samman. Detta<br>belopp skall därefter divideras med antalet försäkrade som under året inte<br>uppnått 65 års ålder för vilka det fastställts pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>226</p>
<p>(För försäkrade som under det aktuella året inte fyllt 16 år fastställs ingen<br>pensionsgrundande inkomst). Av den på detta sätt beräknade genom-<br>snittsinkomsten skall 50 % utgöra utgångspunkt vid beräkningen av det<br>pensionsgrundande beloppet för plikttjänstgöring.</p>
<p>Grundutbildningens längd fastställs inte till ett visst antal månader utan<br>till ett visst antal dagar. Med hänsyn härtill skulle det vara förenat med<br>administrativa svårigheter att beräkna det pensionsgrundande beloppet i<br>förhållande till antalet fullgjorda kalendermånader. Regeringen föreslår<br>därför att en försäkrad skall tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring per fullgjord tjänstgöringsdag.</p>
<p>Enligt de bestämmelser som reglerar tjänstgöringsskyldigheten i total-<br>försvaret räknas även lördagar, söndagar och övriga helgdagar som<br>tjänstgöringsdagar. Under ett kalenderår kan således det maximala antalet<br>tjänstgöringsdagar uppgå till 365. Mot denna bakgrund bör förslaget<br>utformas så att den försäkrade skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande<br>belopp som för vaije tjänstgöringsdag motsvarar 50 % av den för det året<br>genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för alla försäkrade under<br>65 års ålder för vilka det fastställts sådan inkomst, delad med 365.</p>
<p>Som framgått av framställningen ovan i avsnitt 10.2 skall sådana dagar<br>under vilken en person olovligen avvikit eller undanhållit sig från en<br>grundutbildning inte räknas in vid bedömningen av om kravet på minst<br>120 dagars tjänstgöring har uppfyllts. För sådana dagar bör inte heller<br>pensionsgrundande belopp tillgodoräknas. Vi föreslår därför att sådant<br>belopp skall tillgodoräknas endast för dagar för vilka det utbetalats dag-<br>ersättning enligt lagen om totalförsvarsplikt.</p>
<p>Pliktverket ansvarar vad gäller de totalförsvarspliktiga i de flesta fall<br>för mönstring, inskrivning, krigsplacering, inkallelser, uppskov, avbrott<br>m.m. Däremot finns det inte hos Pliktverket registrerat uppgifter om ut-<br>betald dagersättning till de totalförsvarspliktiga eller för vilka dagar så-<br>dan ersättning har utbetalats. Pliktverket har anmärkt att dagersättning<br>beslutas och betalas ut av den myndighet, den kommun, det landsting<br>eller den kyrkliga kommun där den totalförsvarspliktige tjänstgör. Be-<br>träffande de totalförsvarspliktiga som tjänstgör hos bolag, föreningar,<br>samfälligheter, stiftelser eller annan enskild är det dock den myndighet<br>som enligt beredskapsförordningen (1993:242) är ansvarig för funktionen<br>som beslutar om och betalar ut ersättningen. Pliktverket har därför<br>föreslagit att den som svarar för utbildningen av totalförsvarspliktiga<br>skall åläggas att underrätta den allmänna försäkringskassan om utbetald<br>ersättning för beräkning av pensionsgrundande belopp. Det är dock rege-<br>ringens uppfattning att en sådan ordning, som skulle innebära<br>inrapportering från en mängd olika instanser till de allmänna försäk-<br>ringskassorna, inte är önskvärd. Försäkringskassan kommer inom det<br>reformerade pensionssystemet att få ta emot en mängd information från<br>ett flertal olika uppgiftslämnare. Det är därför av värde att i möjligaste<br>mån begränsa antalet uppgiftslämnare. Regeringen föreslår att de som<br>ansvarar för utbildningen av totalförsvarspliktiga åläggs att till Plikt-<br>verket lämna uppgift om för vilka dagar dagersättning har utbetalats samt<br>om beslut som innebär att tjänstgöringen avbryts i den mån sådant beslut<br>inte har fattats av Pliktverket. Regeringen avser därefter att i förordning<br>besluta om utlämnande från Pliktverket till den allmänna försäk-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>227</p>
<p>ringskassan av sådana uppgifter som behövs för beräkning av pensions-<br>grundande belopp.</p>
<p>För att pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring de facto skall<br>påverka storleken av den utgående ålderspensionen skall, enligt de an-<br>tagna riktlinjerna, krävas att den försäkrade tillgodoräknats såväl pen-<br>sionsgrundande inkomst som pensionsrätt under viss tid och av viss om-<br>fattning. Villkoret - här benämnt förvärvsvillkoret - avses vara det-<br>samma för pensionsrätt för plikttjänstgöring som för pensionsrätt för<br>bamår. I Ds 1995:41 föreslogs vissa förändringar av villkoret i för-<br>hållande till de antagna riktlinjerna. Enligt regeringens uppfattning bör<br>villkoret skärpas i förhållande till vad som föreslogs i departements-<br>promemorian. I avsnitt 11.6 kommer närmare att redogöras för villkoret<br>och vårt förslag till sådan förändring.</p>
<p>Regeringen föreslår att pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring<br>skall påverka den utgående pensionens storlek bara om förvärvsvillkoret,<br>sådant det bestämts i det lagförslag som vi nu lägger fram, är uppfyllt.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skulle det för samma år inte vara möjligt<br>för en försäkrad att kombinera pensionsgrundande belopp för bamår med<br>pensionsgmndande belopp för värnpliktstjänstgöring. Detta motiverades<br>med att pensionsgmndande belopp för bamår kan beräknas endast för<br>helt kalenderår medan pensionsgmndande belopp för värnplikt skulle<br>beräknas månadsvis.</p>
<p>Under den fortsatta beredningen har frågan prövats på nytt. Mot bak-<br>grund av den nu förslagna utformningen av reglerna för tillgodoräknande<br>av respektive slag av pensionsgrundande belopp, föreligger inget<br>administrativt hinder mot att en försäkrad under ett och samma år får<br>tillgodoräkna sig sådana belopp för såväl bamår som plikttjänstgöring.<br>Något principiellt skäl som talar emot detta torde inte heller föreligga.<br>Till skillnad mot vad som anfördes i princippropositionen gör regeringen,<br>i likhet med vad som angavs i departementspromemorian, nu den be-<br>dömningen att det bör vara möjligt att för ett och samma år tillgodoräkna<br>en försäkrad pensionsgmndande belopp för såväl bamår som plikttjänst-<br>göring. I det förslag som regeringen nu lägger fram finns därför inte<br>någon spärr mot att så sker.</p>
<p>Humvida den försäkrade i praktiken kommer att tillgodoräknas något<br>pensionsgmndande belopp för plikttjänstgöring eller bamår kan dock i<br>vissa fall vara beroende av den försäkrades inkomstförhållanden i övrigt.<br>Har den försäkrade under samma år uppburit t.ex. förvärvsinkomster i<br>viss omfattning kan nämligen intjänandetaket bli av betydelse. Pensions-<br>gmndande belopp för plikttjänstgöring eller bamår kommer därvid att<br>tillgodoräknas endast i den mån dessa inte tillsammans med den pen-<br>sionsgmndande förvärvsinkomsten överstiger intjänandetaket, dvs. 7,5<br>inkomstbasbelopp, eller för tid före införandet av ett inkomstbasbelopp<br>7,5 förhöjda prisbasbelopp. Om den försäkrade för ett och samma år<br>uppfyller villkoren för att kunna tillgodoräknas såväl pensionsgmndande<br>belopp för bamår som pensionsgmndande belopp för plikttjänstgöring<br>och det finns utrymme under intjänandetaket, skall han eller hon i<br>enlighet med vad som föreslås i avsnitt 13.1 först tillgodoräknas<br>pensionsgmndande belopp för plikttjänstgöring och därefter pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>228</p>
<h2>11</h2>
<h2>Pensionsrätt för bamår</h2>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h3>11.1 Inledning</h3>
<p>Med ett livsinkomstbaserat ålderspensionssystem uppstår ett behov av<br>särskild kompensation i pensionshänseende för sådan frånvaro från ar-<br>betsmarknaden som inte rimligen bör slå igenom som minskad pensions-<br>rätt. Föräldrar med små bam avstår ofta helt eller delvis från att förvärvs-<br>arbeta och får därvid vidkännas inkomstförluster. Även om föräldrapen-<br>ningförmånen kommer att utgöra pensionsgrundande inkomst i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet, kommer i ett livsinkomstbaserat pen-<br>sionssystem varje inkomstbortfall att påverka pensionsutfallet och det är<br>inte önskvärt att föräldrar med små bam generellt sett drabbas i pen-<br>sionshänseende.</p>
<p>Mot denna bakgmnd slog riksdagen i de antagna riktlinjerna för pen-<br>sionsreformen fast att föräldrar med små bam - utöver den pensionsrätt<br>de kan ha tjänat in på grand av förvärvsarbete m.m. - skall kunna till-<br>godoräknas pensionsrätt enligt en särskild ordning i form av pensions-<br>grundande belopp, här kallat pensionsgrundande belopp för bamår.</p>
<p>Förslaget i princippropositionen, som antogs av riksdagen, grundade<br>sig på Pensionsarbetsgruppens förslag som det presenterats i betänkandet<br>Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20). Efter fortsatt beredning pre-<br>senterades förslaget på nytt i Ds 1995:41, varvid vissa preciseringar av<br>reglerna föreslogs. Utgångspunkten under den fortsatta beredningsarbetet<br>har varit att söka en rimlig avvägning mellan å ena sidan regler som är<br>administrativt hanterbara och ger en möjlighet för individen att över-<br>blicka systemet och å andra sidan regler som ger individerna valfrihet och<br>förhindrar att tillämpningen ger resultat som framstår som orättvisa. Lag-<br>rådet har anfört att bestämmelserna om bamår har blivit osedvanligt<br>svårtillgängliga och ifrågasätter om de föreslagna reglerna står i rimlig<br>proportion till vad man uppnår i fråga om resultat för den försäkrade.<br>Lagrådet menar därför att det bör övervägas om bestämmelserna kan för-<br>enklas. Regeringen instämmer i Lagrådets synpunkt att regleringen om<br>pensionsgrundande belopp för bamår är komplex och i vissa delar svår-<br>överskådlig, något som även framförts av flera remissinstanser. Förslaget<br>är emellertid resultatet av en ingående politisk process och de olika alter-<br>nativ systemet tar sikte på personer i olika livssituationer med olika<br>förvärvsmönster. Mot denna bakgrund anser regeringen inte att några mer<br>genomgripande förändringar av förslaget bör genomföras. Det förslag<br>regeringen nu presenterar innehåller dock vissa förenklingar av<br>regelverket.</p>
<p>Lagrådet har även förordat vissa konkreta förändringar jämfört med<br>tidigare förslag bl.a. vad avser situationen då föräldrarna inte kan komma<br>överens om vem som skall tillgodoräknas bamårsrätten. Som framgår av<br>förslagen i avsnitt 11.3 och 15.4 föreslår regeringen vissa ändringar i för-<br>hållande till förslaget i lagrådsremissen, innebärande att Lagrådets syn-<br>punkt, att ensidig anmälan om pensionsgrundande belopp för bamår skall<br>tas bort, på visst sätt tillgodoses. Även Lagrådets synpunkter avseende<br>retroaktiv tid tillgodoses, se avsnitt 15.4.</p>
<p>229</p>
<p>Det sagda innebär att det återstår endast en situation då en delning av<br>det enhetliga beloppet skulle kunna komma i fråga, nämligen då makar<br>väljer att så skall ske. Av förenklingsskäl samt med hänsyn till att det vid<br>en tillämpning av sagda regler kan uppkomma svårförutsedda och för<br>individen oönskade effekter föreslås nu, vilket redovisas i avsnitt 11.3<br>nedan, ingen sådan möjlighet att välja att dela det enhetliga beloppet.</p>
<p>Syftet med ett system med pensionsgrundande belopp för bamår kan<br>sägas vara att i viss mån utjämna den hittillsvarande strukturella skillna-<br>den mellan kvinnors och mäns livsinkomster. I praktiken torde detta för<br>närvarande, på grund av skillnader mellan mäns och kvinnors för-<br>värvsmönster, huvudsakligen leda till att kvinnor kompenseras för det<br>inkomstbortfall och den extra arbetsinsats som åren med små bam ger<br>upphov till. Det är emellertid angeläget att regleringen uppfattas som<br>jämställd och objektiv. Bestämmelser som grundar sig på andra omstän-<br>digheter än makarnas kön är därför att föredra. Mot denna bakgmnd före-<br>slår regeringen nu, vilket utvecklas i avsnitt 11.3, att modem inte skall ha<br>företräde i situationen då två berättigade föräldrar inte anmäler vem av<br>dem som skall tillgodoräknas det pensionsgmndande beloppet. Rege-<br>ringen föreslår i stället att pensionsrätten då tillgodoräknas den förälder<br>som har lägst pensionsunderlag, se avsnitt 11.3.</p>
<p>För att en förälder skall kunna tillgodoräknas pensionsgmndande be-<br>lopp för bamår bör vissa allmänna villkor vara uppfyllda. I avsnitt 11.2<br>och 11.3 redovisas förslag avseende vilka år pensionsgmndande belopp<br>för bamår skall kunna tillgodoräknas samt vilka villkor som skall vara<br>uppfyllda. I avsnitt 11.4 föreslås att pensionsgmndande belopp för bamår<br>under vissa förutsättningar skall kunna överlåtas till en annan försäkrad.</p>
<p>För den som skall tillgodoräknas pensionsrätt för bamår skall enligt<br>antagna riktlinjer en fiktiv inkomst beräknas. I avsnitt 11.5 redovisas för-<br>slag till teknik för beräkning av pensionsgmndande belopp för bamår i<br>olika situationer.</p>
<p>Med hänsyn till att de pensionsgrundande beloppen för bamår skall<br>finansieras med allmänna skattemedel skall enligt de antagna riktlinjerna<br>särskilda regler gälla för att detta belopp skall påverka den faktiska pen-<br>sionsutbetalningen. Anledningen till detta är att möjligheterna för en<br>person att under tämligen många år dra nytta av pensionsgmndande be-<br>lopp som finansieras av allmänna skattemedel bör begränsas i den situa-<br>tionen då denna person aldrig eller i bara mycket liten omfattning har<br>förvärvsarbetat här i landet. För att pensionsgmndande belopp för bamår<br>de facto skall ge upphov till utbetalning av ålderspension bör därför<br>krävas att det under viss tid och i viss omfattning fastställts pensions-<br>grundande inkomst för den försäkrade. Den närmare utformningen av<br>detta villkor, det s.k. förvärvsvillkoret, behandlas i avsnitt 11.6.</p>
<p>I avsnitt 11.7 behandlas vissa administrativa synpunkter.</p>
<p>Pensionsgmndande belopp för bamår skall enligt de antagna rikt-<br>linjerna kunna tillgodoräknas fr.o.m. år 1960 och framåt. Framställ-<br>ningen i detta avsnitt avser dock endast de regler som skall gälla från<br>den föreslagna lagstiftningens ikraftträdande den 1 januari 1999. Regler<br>om beräkning av pensionsgrundande belopp för bamår avseende åren<br>1960-1998 behandlas i avsnitt 15.4.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>230</p>
<h3>11.2 År för vilka pensionsgrundande belopp för bamår<br>skall tillgodoräknas</h3>
<p>Regeringens förslag: Pensionsgrundande belopp för bamår skall<br>kunna tillgodoräknas fr.o.m. det år bamet föds och t.o.m. det år då<br>bamet fyller tre år eller, om bamet är fött under någon av månaderna<br>juli-december, fr.o.m. det år då bamet uppnår ett års ålder t.o.m. det<br>år då bamet fyller fyra år.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslagen i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Adoptionscentrum menar att tidpunkten då föräld-<br>rarna fått bamet i sin vård bör likställas med tidpunkten för ett barns<br>födelse så att pensionsgmndande belopp för bamår skulle - oavsett<br>barnets ålder - erhållas för de fyra år efter det att adoptivföräldrarna fått<br>bamet i sin vård. Kammarrätten i Stockholm anser att föräldrar med bam<br>födda under andra halvåret borde ges möjlighet att välja om de pensions-<br>gmndande beloppen för bamår skall tillgodoräknas fr.o.m. födelseåret<br>eller fr.o.m. året då bamet har uppnått ett års ålder.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I de av riksdagen antagna riktlinjerna<br>för ålderspensionsreformen har slagits fast att pensionsgmndande belopp<br>för bamår i princip skall kunna tillgodoräknas under barnets fyra första<br>levnadsår. Med levnadsår avses kalenderår. Pensionsgmndande belopp<br>för bamår skall således kunna tillgodoräknas för barnets födelseår och de<br>därpå följande tre kalenderåren. För föräldrar till bam födda sent på året<br>torde emellertid bortfallet av förvärvsinkomster under det år då bamet<br>föds vara förhållandevis litet. Om bamet är fött under någon av måna-<br>derna juli-december skall därför enligt de antagna riktlinjerna pensions-<br>gmndande belopp för bamår inte tillgodoräknas under barnets födelseår<br>utan under de fyra därpå följande kalenderåren.</p>
<p>Det förslag som lämnats i Ds 1995:41 överensstämmer med dessa rikt-<br>linjer. Under remissbehandlingen har framförts den synpunkten att för-<br>äldrar till bam som är födda under andra halvåret borde ha möjlighet att<br>välja om de vill att pensionsgmndande belopp för bamår skall tillgodo-<br>räknas fr.o.m. födelseåret i stället för fr.o.m. året då bamet fyller ett år.<br>Ett skäl som anförts för en sådan valfrihet är att inkomstbortfallet under<br>det andra halvåret i vissa fall kan vara betydande. Regeringen anser<br>emellertid inte att det utan mycket goda skäl bör införas ytterligare en<br>valmöjlighet som ökar komplexiteten i regelsystemet för tillgodoräk-<br>nande av pensionsgmndande belopp för bamår. Mot bakgmnd härav och<br>då inkomstbortfallet typiskt sett torde vara större för en förälder till ett<br>bam fött tidigt på året än för en förälder till ett bam som är fött sent på<br>året, anser regeringen inte att det bör införas någon särskild regel om<br>valfrihet på det sätt som föreslagits under remissbehandlingen. Rege-<br>ringen föreslår således att pensionsgrundande belopp för bamår skall, i<br>nu diskuterat avseende, tillgodoräknas i enlighet med de antagna rikt-<br>linjerna.</p>
<p>Vårt förslag innebär att det är barnets faktiska ålder som är avgörande<br>för om föräldern skall kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>231</p>
<p>för bamår. När det gäller adoptivbarn kan konsekvensen därför i vissa Prop. 1997/98:151<br>fall bli att pensionsgrundande belopp för bamår tillgodoräknas under ett<br>färre antal år än vad som är fallet beträffande biologiska bam, nämligen i<br>sådana fall då adoptionen äger mm först sedan bamet uppnått något eller<br>några års ålder. Frågan om en särordning för adoptivbarn - innebärande<br>t.ex. att pensionsgmndande belopp för bamår alltid skulle kunna<br>tillgodoräknas under fyra kalenderår - diskuterades redan inför princip-<br>propositionen. Den gmndläggande inställningen är emellertid nu liksom<br>då att pensionsgmndande belopp för bamår skall tillgodoräknas bara för<br>små bam, dvs. bam som inte har uppnått fyra alternativt fem års ålder.<br>Det förefaller främmande att ett bam som kommer till Sverige vid tio års<br>ålder skulle ge adoptivföräldrarna kompensation i pensionsrättshänseende<br>under de fyra därpå följande åren. Vid adoption av ett svenskt bam skulle<br>sådana regler dessutom kunna medföra att pensionsgmndande belopp för<br>bamår tillgodoräknas de biologiska föräldrarna och adoptivföräldrarna<br>under sammanlagt mer än fyra år. Regeringen föreslår mot denna bak-<br>gmnd inte någon särordning för adoptivbarn. Som kommer att framgå av<br>nästföljande avsnitt föreslås dock att den som med socialnämnds med-<br>givande har tagit emot ett utländskt bam i syfte att adoptera det skall<br>kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår redan från<br>den tidpunkt då han eller hon har tagit emot bamet.</p>
<h3>11.3 Villkor för tillgodoräknande av pensionsgrundande<br>belopp för barnår, m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Pensionsgmndande belopp för bamår skall<br>kunna tillgodoräknas föräldrar till bam i de aktuella åldrama. Med<br>föräldrar skall likställas särskilt förordnade vårdnadshavare och per-<br>soner som med socialnämnds tillstånd har tagit emot ett utländskt bam<br>i syfte att adoptera det.</p>
<p>Den som skall tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår<br>måste under det aktuella året ha uppnått 16 års ålder men får inte ha<br>fyllt 65 år.</p>
<p>Som villkor för att en förälder skall kunna tillgodoräknas pensions-<br>grundande belopp för bamår skall gälla att en förälder under hela det<br>aktuella året har varit bosatt i Sverige och har varit försäkrad för in-<br>komstgrundad ålderspension här. Även bamet skall ha varit bosatt i<br>Sverige hela året. För barnets födelseår eller, om bamet har avlidit<br>under ett aktuellt år, skall krävas att bamet varit bosatt i landet under<br>den del av året som bamet har levt. Utländska adoptivbarn skall för<br>ankomståret anses uppfylla kravet på bostättning hela året om de har<br>varit bosatta i Sverige från ankomsten och resten av året.</p>
<p>Vidare skall föräldern under minst halva året ha haft den rättsliga<br>vårdnaden om och ha bott tillsammans med bamet.</p>
<p>Den som genom lagakraftvunnen dom har förklarats inte vara<br>barnets far skall anses vara barnets far fram till lagakrafttidpunkten.</p>
<p>Om bamet har avlidit under året och föräldern då hade vårdnad om<br>bamet och var bosatt tillsammans med bamet skall det anses som om<br>föräldern även under resterande del av året har haft vårdnaden om och<br></p>
<p>232</p>
<p>varit bosatt tillsammans med bamet. Om ett bam avlider under<br>födelseåret skall en förälder som vid dödsfallet har vårdnaden om<br>bamet och bor att tillsammans med det vara berättigad till pensions-<br>gmndande belopp för bamår för födelseåret. Detta skall gälla oavsett<br>när under året bamet är fött.</p>
<p>För ett och samma år skall endast en av föräldrarna kunna<br>tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår. Det skall även<br>gälla om föräldrarna har flera gemensamma bam.</p>
<p>Om båda föräldrarna uppfyller villkoren för att kunna tillgodoräk-<br>nas pensionsgmndande belopp för bamår, skall de gemensamt kunna<br>välja vem av dem som skall tillgodoräknas detta. Görs ingen anmälan<br>om sådant val, skall den förälder tillgodoräknas beloppet som för det<br>aktuella året har lägst pensionsunderlag, exklusive bamårsrätten. Om<br>båda föräldrarna för ett visst år har lika högt pensionsunderlag - eller<br>inget pensionsunderlag alls - skall det pensionsgmndande beloppet<br>tillgodoräknas modem. Vid beräkning av pensionsunderlaget skall<br>vissa icke pensionsgmndande inkomster räknas med.</p>
<p>Om en anmälan görs och denna inte kan ligga till gmnd för beslutet<br>om tillgodoräknande av pensionsgmndande belopp för bamår skall<br>försäkringskassan bortse från anmälan och det pensionsgmndande<br>beloppet skall i stället tillgodoräknas den förälder som uppfyller vill-<br>koren för ett sådant tillgodoräknande.</p>
<p>Anmälan om vem av föräldrarna som skall tillgodoräknas pensions-<br>grundande belopp för bamår skall vara skriftlig och göras gemensamt<br>av föräldrarna eller med den som likställs med förälder.</p>
<p>Anmälan skall ha kommit in till allmän försäkringskassa senast den<br>31 januari fastställelseåret. Återkallelse av anmälan skall vara skriftlig<br>och får inte göras efter den dag då anmälan senast skulle ha kommit in<br>till allmän försäkringskassa.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer delvis över-<br>ens med regeringens förslag. I promemorian föreslogs emellertid att om<br>föräldrarna inte anmäler vem av dem som skall tillgodoräknas bamårs-<br>rätten, skulle denna tillgodoräknas modem. Vidare innebar förslaget i<br>promemorian att föräldrarna kunde välja att för ett visst år dela det pen-<br>sionsgmndande beloppet samt att fadern hade möjlighet att ensidigt be-<br>gära tillgodoräknande av pensionsgmndande belopp för bamår. Prome-<br>morians förslag innehöll inte heller någon särregel för utländska adoptiv-<br>barn. I Ds 1995:41 föreslogs även, som villkor för att pensionsgmndande<br>belopp för bamår skulle kunna tillgodoräknas en förälder, att bamet<br>måste ha uppnått minst en månads ålder. Något villkor att föräldern, om<br>ett bam föds och avlider samma år, skall ha vårdnaden om och vara bo-<br>satt tillsammans med bamet vid dödsfallet, föreslogs inte.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Riksförsäkringsverket<br>(RFV) och Försäkringskasseförbundet, anser att regeln om bosättning i<br>Sverige hela året missgynnar adoptivföräldrar eftersom detta krav inte<br>kan vara uppfyllt för det år ett blivande adoptivbarn kommer till Sverige.<br>Ett adoptivbarn bör därför anses som bosatt i Sverige hela det år då<br>bamet kommer hit. Uppsala läns försäkringskassa anser vidare att det<br></p>
<p>233</p>
<p>beträffande adoptivbarn som kommer till Sverige under andra halvåret Prop. 1997/98:151<br>bör finnas en särregel innebärande att en adoptivförälder skall ha haft<br>rättslig vårdnad och bott tillsammans med adoptivbarnet från ankomsten<br>och resten av året.</p>
<p>Länsrätten i Malmöhus län anför kritik mot den föreslagna regeln om<br>modems företräde då anmälan om vem som skall tillgodoräknas pen-<br>sionsgrundande belopp för bamår inte har gjorts. Länsrätten anser att det<br>borde övervägas om inte fadem i vissa fall skall kunna göra anspråk på<br>pensionsgmndande belopp för bamår oberoende av modems agerande.<br>Kammarrätten i Stockholm anser att regeln om modems företrädesrätt är<br>rimlig om föräldrarna lever tillsammans. Särlevande föräldrar borde<br>emellertid i vissa fall kunna dela på det för intjänandeåret gällande in-<br>komstbasbeloppet om en av dem begär det.</p>
<p>Försäkringskasseförbundet anför vidare att pensionsgmndande belopp<br>för bamår endast bör kunna tillgodoräknas den som har haft faktisk vård<br>om bamet. Fredrika Bremer-förbundet menar att icke sammanlevande<br>föräldrar med var sitt gemensamt bam boende hos sig bör båda kunna<br>tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår.</p>
<p>RFV påtalar att sista dag för anmälan om vem av föräldrarna som skall<br>tillgodoräknas pensionsgmndande beloppen infaller under en period då<br>arbetsbelastningen hos försäkringskassorna är hög. Det vore vidare enligt<br>verket en fördel om tidpunkten sammanfaller med deklarationstidpunkten<br>då föräldrarna har överblick över sin ekonomi. Liknande synpunkter<br>framförs av flera andra remissinstanser, bl.a. Försäkringskasseförbundet<br>och många försäkringskassor. Länsrätten i Malmöhus län anser att för-<br>äldrarna bör få möjlighet att ta del av skattemyndighetens beslut angåen-<br>de pensionsgmndande inkomst innan de måste ta ställning till vem som<br>skall tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår. Länsrätten<br>anser också att en anmälan bör kunna återkallas fram tills beslut om pen-<br>sionsrätten har fattats. Kammarrätten i Stockholm anser att en anmälan<br>om vem som skall tillgodoräknas pensionsgmndande beloppen bör kunna<br>gälla tills vidare.</p>
<p>RFV ifrågasätter regeln om att pensionsgmndande belopp för bamår<br>inte skall kunna tillgodoräknas för ett bam som har levt kortare tid än en<br>månad. Verket menar att det borde vara tillräckligt att bamet är levande<br>fött.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag:</h4>
<p>Försäkring och bosättning i Sverige</p>
<p>För att någon skulle kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för<br>bamår föreslog Pensionsarbetsgmppen att personen i fråga för det aktu-<br>ella året skulle uppfylla kraven för att vara försäkrad för inkomstgmndad<br>ålderspension. Vidare skulle krävas att han eller hon var att anse som<br>bosatt i Sverige.</p>
<p>Det torde vara ett ganska självklart krav att den som skall kunna till-<br>godoräknas pensionsgmndande belopp för bamår måste uppfylla villko-<br>ren för att vara försäkrad för inkomstgrundad ålderspension. Hur försäk-<br>ringsbegreppet skall vara utformat har redovisats i avsnitt 7. Med hänsyn<br></p>
<p>234</p>
<p>främst till att pensionsgrundande belopp för bamår skall finansieras med<br>allmänna skattemedel bör också uppställas ett krav på att personen i fråga<br>är bosatt i Sverige.</p>
<p>Pensionsgmndande belopp för bamår skall beräknas för hela kalender-<br>år. En fråga som uppkommer är därför om kraven på försäkring och<br>bosättning i Sverige måste vara uppfyllda under hela det år för vilket be-<br>räkning skall ske (intjänandeåret) eller om det skall vara tillräckligt att så<br>varit fallet under endast en del av året.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för bamår skall enligt vad vi föreslår nedan<br>beräknas på ett sådant sätt att det för de flesta kommer att utgöra en ut-<br>fyllnad av den pensionsrätt som har tjänats in på förvärvsinkomster m.m.<br>Om den försäkrade inte har haft några andra pensionsgmndande<br>inkomster i Sverige, blir det emellertid fråga om utfyllnad från noll. Med<br>hänsyn härtill och då pensionsgmndande belopp för bamår skall finansie-<br>ras av skattemedel bör så långt som möjligt undvikas att den som uppbär<br>förvärvsinkomster som inte är pensionsgmndande i Sverige samtidigt<br>tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår i Sverige utan be-<br>aktande av sådana inkomster.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att endast den som under hela intjänandeåret<br>har varit bosatt i Sverige skall kunna tillgodoräknas pensionsgmndande<br>belopp för bamår. Ett sådant villkor begränsar i stor utsträckning möjlig-<br>heterna att tillgodoräknande sker på ett icke önskvärt sätt. Vid bedöm-<br>ningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt kan emellertid även vissa ut-<br>ländska förvärvsinkomster beaktas trots att de inte är pensionsgmndande<br>i Sverige, se nedan under avsnitt 11.6.</p>
<p>I likhet med vad som gäller t.ex. i fråga om rätten till barnbidrag, före-<br>slår regeringen också att ett krav på bosättning i Sverige under hela in-<br>tjänandeåret skall gälla även för bamet. I vissa situationer är det dock<br>motiverat med ett undantag från ovannämnda regel. Om villkoret att<br>bamet under hela året skall ha varit bosatt i Sverige skulle detta innebära<br>att en förälder till ett bam som avlider under året inte skulle kunna tillgo-<br>doräknas pensionsgmndande belopp för bamår för det året. I denna situ-<br>ation bör villkoret anses uppfyllt om bamet har varit bosatt i Sverige fram<br>till dödsfallet. Motsvarande bosättningskrav bör gälla under barnets<br>födelseår.</p>
<p>Regeringen föreslår således att för barnets födelseår, eller om bamet<br>har avlidit under ett aktuellt år, skall krävas att bamet har varit bosatt i<br>Sverige under den del av året som bamet har levt.</p>
<p>I Ds 1995:41 föreslogs i detta avseende inte heller någon särskild regel<br>för adoptivbarn, vilket, som flera remissinstanser har påpekat, innebär att<br>pensionsgmndande belopp för bamår inte skulle kunna tillgodoräknas<br>adoptivföräldrarna för det år då bamet kommer till Sverige. Regeringen<br>anser emellertid att det finns skäl att modifiera kravet på bosättning i<br>Sverige hela året på så sätt att utländska bam som med socialnämnds<br>medgivande tas emot i adoptionssyfte - och utländska adoptivbarn - skall<br>anses uppfylla kravet om de är bosatta här från ankomsten och resten av<br>året.</p>
<p>Utgångspunkt för denna bedömning bör vara folkbokföringen, dvs. den<br>skall anses bosatt i Sverige som är - eller borde vara - folkbokförd här. I<br>praktiken torde den faktiska folkbokföringen komma att läggas till gmnd<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>235</p>
<p>för bedömningen. Endast i fall då en person som vill tillgodoräkna sig<br>pensionsgrundande belopp för bamår kan visa - t.ex. i samband med ett<br>överklagande - att folkbokföringen varit felaktig, bör det finnas skäl att<br>frångå denna.</p>
<p>Nästa fråga är om det på samma sätt som beträffande bosättning i<br>landet bör uppställas ett krav på att den som skall tillgodoräknas pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår skall ha varit försäkrad för inkomst-<br>grundad ålderspension under hela intjänandeåret. Med hänsyn till att<br>endast personer som är bosatta i Sverige skall kunna tillgodoräknas pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår och att alla som är bosatta i Sverige<br>också skall vara försäkrade för inkomstgrundad ålderspension, kan det<br>tyckas som om ett uttryckligt krav på försäkring under hela året inte<br>fyller någon egentlig funktion. Detta har emellertid sin förklaring i de<br>EG-regler om social trygghet - vilka omfattar bl.a. intjänande av ålders-<br>pensionsrätt - som gäller på gmnd av Sveriges medlemskap i Europeiska<br>unionen (och som blev gällande i Sverige redan genom EES-avtalet).<br>Enligt dessa regler - som finns i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om<br>tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföre-<br>tagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen - skall en<br>förvärvsarbetande som är medborgare i ett medlemsland (eller är statslös<br>eller flykting i ett sådant land) som regel vara omfattad av lagstiftningen<br>endast i det land där han eller hon arbetar, oavsett i vilket land han eller<br>hon bor.</p>
<p>Att en person enligt förordning nr 1408/71 skall vara omfattad av lag-<br>stiftningen i ett visst land innebär i och för sig inte automatiskt att han<br>eller hon också blir försäkrad i det landet. Det står i princip varje land<br>fritt att bestämma de villkor som skall gälla för att en person skall bli för-<br>säkrad. Dessa villkor får emellertid inte verka diskriminerande gentemot<br>medborgare i andra medlemsländer, varken direkt eller indirekt. Ett krav<br>på medborgarskap i landet kan således inte upprätthållas. När det gäller<br>krav på bosättning i landet som allmänt villkor för att en person skall<br>vara försäkrad har EG-domstolen (mål 2/89 Kits van Heijningen) slagit<br>fast att ett sådant krav inte heller kan upprätthållas gentemot en person<br>som på grund av anställning i ett land skall omfattas av det landets lag-<br>stiftning. Domstolen uttalade att effekten av den relevanta bestämmelsen<br>(art. 13.2 a) i förordning nr 1408/71 är att bosättningsvillkoret ersätts av<br>ett villkor om anställning i landet.</p>
<p>Det torde således stå tämligen klart att ett krav på bosättning i Sverige<br>inte kan upprätthållas gentemot en person som omfattas av förordning nr<br>1408/71 och som arbetar i Sverige. En sådan person skall anses försäkrad<br>för inkomstgrundad ålderspension och skall behandlas på samma sätt som<br>personer som är försäkrade på grund av att de är bosatta i Sverige. För att<br>undvika att en person som kommer hit från ett EU/EES-land för att arbeta<br>under endast en kortare tid och sedan återvänder till sitt hemland får till-<br>godoräkna sig pensionsgrundande belopp för bamår - och således får en<br>mycket stor utfyllnad av sin begränsade inkomst i Sverige - föreslår<br>regeringen att endast den som under hela intjänandeåret varit försäkrad<br>för inkomstgrundad ålderspension skall vara berättigad till pensions-<br>gmndande belopp för bamår. Det innebär att en person som arbetar i<br>Sverige men som bor i t.ex. Danmark kommer att kunna tillgodoräknas<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>236</p>
<p>pensionsgrundande belopp för bamår om han eller hon har arbetat i<br>Sverige under hela det aktuella intjänandeåret men inte om han eller hon<br>har arbetat här kortare tid. Det innebär också att den som är bosatt i<br>Sverige men som under hela eller del av intjänandeåret arbetar i ett annat<br>EU/EES-land inte är berättigad till pensionsgrundande belopp för bamår<br>för det året.</p>
<p>I avsnitt 7 har redovisats att försäkringsbegreppet i AFL har varit<br>föremål för en generell översyn av Utredningen om socialförsäkringens<br>personkrets. I utredningens huvudbetänkande Utredningen om socialför-<br>säkringens personkrets (SOU 1997:72) har som huvudregel föreslagits att<br>endast den som arbetar i Sverige skall vara försäkrad för inkomstrelaterad<br>ålderspension och andra arbetsbaserade förmåner. Detta skulle kunna<br>innebära att en förälder som inte har förvärvsarbetat innan han eller hon<br>får bam inte skulle vara försäkrad för inkomstgrundad ålderspension och<br>därmed inte heller vara berättigad till pensionsgmndande belopp för<br>bamår. Detta är emellertid en fråga som måste behandlas och lösas under<br>den fortsatta beredningen av utredningens förslag. Intentionen i det arbe-<br>tet bör vara att även denna grupp skall kunna tillgodoräknas pensions-<br>gmndande belopp för bamår.</p>
<p>Som framgått av samma avsnitt gäller som huvudregel inom den<br>svenska socialförsäkringen att den som lämnar Sverige för längst ett år<br>fortfarande skall anses bosatt och därigenom försäkrad i Sverige. (Den<br>som arbetar i ett annat EU/EES-land är dock som regel försäkrad endast i<br>det landet). Om en sådan person under utlandsvistelsen arbetar för en<br>utländsk arbetsgivare, är arbetsinkomsterna som regel inte skattepliktiga<br>eller pensionsgmndande i Sverige. Pensionsgmndande belopp för bamår<br>skall i princip tillgodoräknas genom att ett på visst sätt beräknat belopp<br>läggs till övriga pensionsgmndande inkomster. I fall av nu diskuterat slag<br>kan den försäkrade därför komma att tillgodoräknas ett alltför högt<br>pensionsgrundande belopp för bamår. Eftersom en sådan konsekvens av<br>systemet inte kan anses vara rimlig, har övervägts olika sätt att begränsa<br>denna. Det har därvid inte befunnits vara möjligt att genom förändringar<br>av villkoren för vem som kan tillgodoräknas pensionsgmndande belopp<br>för bamår uppnå en sådan begränsning. Att t.ex. snäva in villkoret om<br>bosättning i Sverige, så att det därmed skulle avses faktisk vistelse här i<br>landet, torde från kontrollsynpunkt inte vara en realistisk lösning på<br>problemet. Den lösning som regeringen i stället föreslår, vilket framgår<br>av avsnitt 11.5 nedan, är att utländska förvärvsinkomster som inte är<br>pensionsgmndande i Sverige bör räknas in i den inkomst som skall fyllas<br>ut vid beräkningen av pensionsgmndande belopp för bamår.</p>
<p>Motsvarande situation som beskrivits i föregående stycke kan upp-<br>komma även för personer som bor i Sverige och som är anställda vid ut-<br>ländska ambassader och konsulat här i landet (gäller inte den diploma-<br>tiska personalen) eller hos arbetsgivare som tillhör sådan beskickning<br>eller sådant konsulat. Inkomst av sådan anställning är nämligen - om inte<br>ATP-förbindelse tecknats - enligt AFL inte pensionsgmndande i Sverige<br>och kommer enligt vad vi föreslår inte heller att gmnda pensionsrätt i det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Även sådan inkomst skall, enligt<br>vad vi föreslår i avsnitt 11.5, räknas in i den inkomst som skall fyllas ut<br>vid beräkning av pensionsgmndande belopp för bamår.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>237</p>
<p>I det reformerade ålderspensionssystemet skall ålderspensionsrätt - lik-<br>som är fallet i dagens ATP-system - inte kunna tillgodoräknas för år före<br>det år då den försäkrade fyller 16 år. Något skäl att bestämma den undre<br>gränsen för möjligheten att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för<br>bamår annorlunda än för tillgodoräknande av ålderspensionsrätt i all-<br>mänhet finns inte. Beträffande den övre gränsen så har den som uppnått<br>65 års ålder i allmänhet inte rätt att uppbära olika former av socialför-<br>säkringsersättningar och bör därför inte heller kunna tillgodoräknas pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår.</p>
<p>Regeringen föreslår således att pensionsgmndande belopp för bamår<br>skall kunna tillgodoräknas fr.o.m. det år då den försäkrade fyller 16 år<br>t.o.m. det år då den försäkrade fyller 64 år.</p>
<p>Anknytning mellan förälder och barn</p>
<p>Utgångspunkten för att en förälder skall kunna tillgodoräknas pensions-<br>gmndande belopp för bamår bör vara att det finns en nära anknytning<br>mellan föräldern och bamet. Generellt sett påverkas förvärvsbeteendet<br>mer hos föräldrar som lever tillsammans med sina små bam än hos för-<br>äldrar som har en begränsad kontakt med sina bam. Denna princip tillgo-<br>doses enligt regeringens uppfattning bäst genom att krav på rättslig vård-<br>nad om och sammanboende med bamet uppställs.</p>
<p>Pensionsarbetsgruppens förslag innebar att den som skall tillgodoräk-<br>nas pensionsgmndande belopp för bamår måste uppfylla kraven på vård-<br>nad om och sammanboende med bamet. Under arbetet med Ds 1995:41<br>övervägdes alternativ till detta förslag. De olika alternativa lösningar som<br>övervägdes skulle emellertid kunna få mindre önskvärda konsekvenser,<br>som t.ex. att pensionsgmndande belopp för bamår skulle kunna tillgodo-<br>räknas en förälder som endast har haft begränsad kontakt med bamet.<br>Regeringen föreslår därför inte någon ändring i detta avseende, vilket<br>innebär att endast den som har haft vårdnaden om och bott tillsammans<br>med bamet skall vara berättigad till pensionsgmndande belopp för<br>bamår.</p>
<p>Enligt Pensionsarbetsgmppens förslag skulle den kunna tillgodoräknas<br>pensionsgmndande belopp för bamår som under större delen av året varit<br>vårdnadshavare för bamet och då stadigvarande sammanbott med bamet.<br>Någon närmare precisering härav gavs inte. Regeringen anser emellertid<br>att det på samma sätt som föreslogs i Ds 1995:41 inte bör ställas högre<br>krav än att dessa villkor skall vara uppfyllda under minst halva det<br>aktuella året. Därigenom uppnås en rimlig avvägning mellan kravet på att<br>föräldern under mer stadigvarande förhållanden bor tillsammans med<br>bamet och ett önskemål om att ett kortare avbrott i sammanlevnaden inte<br>skall innebära att rätten till pensionsgmndande belopp för ett bamår går<br>förlorad. Vidare kommer särlevande föräldrar, som bott tillsammans med<br>bamet lika länge, båda att vara berättigade till pensionsgmndande belopp<br>för bamår och ha möjlighet att välja vem av dem som skall tillgodoräknas<br>beloppet.</p>
<p>Riksförsäkringsverket har påtalat den inkongmens som föreligger<br>mellan kravet för rätten att tillgodoräknas vårdår enligt 11 kap. 6 § AFL<br>- nämligen att förälder under större delen av ett kalenderår vårdat ett här<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>238</p>
<p>bosatt bam - och kravet för att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp Prop. 1997/98:151<br>för bamår - att förälder haft den rättsliga vårdnaden om och bott tillsam-<br>mans med bamet minst halva året. Enligt RFV bör tidskravet utformas på<br>samma sätt.</p>
<p>Tillgodoräknandet av vårdår enligt AFL innebär att en förälder, som<br>under ett år inte haft en pensionsgrundande inkomst överstigande ett bas-<br>belopp, ändå får tillgodoräkna sig det året som ett poängår i förhållande<br>till den s.k. 30-årsregeln, som har förklarats närmare i avsnitt 4.1. Att en<br>förälder i mellangenerationen (se avsnitt 28) för ett visst år tillgodoräknas<br>pensionsgmndande belopp för bamår betyder långt ifrån alltid att också<br>vårdår skall tillgodoräknas. Det kan, enligt regeringens uppfattning, så-<br>ledes inte anses nödvändigt att tidskraven - eller andra villkor - överens-<br>stämmer, särskilt med hänsyn till att det också i övrigt föreligger in-<br>kongmens mellan de båda pensionssystemen. Med dessa överväganden<br>instämmer regeringen med det i Ds 1995:41 föreslagna tidskravet om<br>minst halva året.</p>
<p>I Ds 1995:41 föreslogs såvitt avser sammanboendekravet inte någon<br>särregel för adoptivbarn (utländskt eller svenskt). Några remissinstanser<br>har ansett att det finns behov av en sådan regel, innebärande att vårdnads-<br>och sammanboendekravet skall anses uppfyllda för det år ett utländskt<br>adoptivbarnet kommer till Sverige om föräldrarna har den rättsliga vård-<br>naden och bor tillsammans med bamet från ankomsten och resten av året.<br>Regeringen har emellertid efter övervägande av de synpunkter som förts<br>fram i detta avseende, vilka redovisats inledningsvis i detta avsnitt,<br>kommit till slutsatsen att någon särregel av nu diskuterat slag inte bör<br>införas. Kravet på anknytning mellan förälder och bam bör vara i princip<br>detsamma oavsett om det är fråga om biologiska bam eller adoptivbarn.</p>
<p>En särskild fråga är om perioden med vårdnad om bamet respektive<br>sammanboende med bamet måste sammanfalla i tiden. Villkoren skulle<br>med andra ord inte vara uppfyllda om den som skall tillgodoräknas det<br>pensionsgmndande beloppet inte under minst halva året samtidigt haft<br>vårdnaden om och sammanbott med bamet. Situationer då en person<br>såväl haft vårdnaden om ett bam under minst sex månader och samman-<br>bott med bamet under en lika lång period men ändå inte samtidigt har<br>haft vårdnaden om bamet och sammanbott med det under minst halva<br>året torde dock vara mycket ovanliga.. Ett sådant krav skulle därför nor-<br>malt medföra ett onödigt administrativt moment. Något skäl att upprät-<br>thålla ett krav på samtidighet anser vi alltså inte finnas.</p>
<p>Regeringen föreslår således att den som dels haft den rättsliga vårdna-<br>den om ett bam i de aktuella ål drama under minst halva intjänandeåret,<br>dels sammanbott med bamet under minst halva intjänandeåret skall<br>kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår.</p>
<p>Vem som har vårdnaden om ett bam följer av föräldrabalkens regler<br>härom. Kravet på att den som skall tillgodoräknas pensionsgmndande<br>belopp för bamår skall ha haft vårdnaden om bamet innebär inte att per-<br>sonen i fråga måste ha haft vårdnaden ensam utan kravet är uppfyllt även<br>då - vilket för övrigt är den vanligast förekommande situationen - denne<br>har vårdnaden om bamet gemensamt med den andra föräldern.</p>
<p>Kravet på sammanboende med bamet får inte tolkas alltför snävt. En<br>förälder bör anses sammanbo med bamet även om bamet under kortare</p>
<p>239</p>
<p>eller längre perioder vistas på sjukhus eller på vårdinrättning av liknande<br>slag. Ett barns tillfälliga vistelser hos släktingar eller i andra enskilda<br>hem bör inte heller påverka bedömningen av om kravet på sammanboen-<br>de är uppfyllt. Ett bam bör däremot inte anses sammanbo med en förälder<br>under tid då det är placerat exempelvis i fosterhem eller har omhänder-<br>tagits av sociala myndigheter för vård och fostran.</p>
<p>I praktiken kommer bedömningen av om föräldern bott tillsammans<br>med bamet i första hand att göras med utgångspunkt från de uppgifter<br>som finns antecknade i folkbokföringsregistren. Skäl att bortse från dessa<br>kan dock finnas om en förälder, t.ex. i samband med ett överklagande,<br>kan visa att folkbokföringsuppgiftema inte avspeglar de rätta<br>förhållandena eller om försäkringskassan har kännedom om att bamet är<br>placerat i fosterhem eller har omhändertagits av sociala myndigheter för<br>vård och fostran.</p>
<p>Trots vad som nu sagts kan det finnas fall där en förälder, som inte till<br>fullo uppfyller villkoren om vårdnad och sammanboende med bamet,<br>ändå bör ha en möjlighet att tillgodoräkna sig pensionsgmndande belopp<br>för bamår. I fall då föräldrarna lever åtskilda men bamet i stor utsträck-<br>ning vistas även hos den förälder där bamet inte har sitt huvudsakliga<br>boende, bör inte denna förälder helt stängas ute från möjligheten att till-<br>godoräknas pensionsgmndande belopp för bamår. För dessa fall föreslås<br>att den förälder som enligt den ovan föreslagna regeln är berättigad till<br>pensionsgmndande belopp för bamår under vissa förutsättningar skall<br>kunna överlåta rätten att tillgodoräknas pensionsgmndande beloppen till<br>den andra föräldern. Denna fråga behandlas mer utförligt i avsnitt 11.4 i<br>samband med att regler för sådan överlåtelse redovisas.</p>
<p>I det följande analyseras vad som bör gälla i några olika situationer<br>som kan uppkomma när pensionsgrundande belopp för bamår skall för-<br>delas. Dessa situationer är då båda föräldrarna är berättigade till pen-<br>sionsgrundande belopp för bamår, när ingen av föräldrarna är berättigad<br>till sådant belopp, då det finns fler bam i ”rätt” ålder samt vilka som skall<br>likställas med föräldrar vid tillgodoräknande av sådant belopp. Dämtöver<br>behandlas mot slutet av avsnittet några mindre frågor.</p>
<p>Båda föräldrarna är berättigade</p>
<p>I de flesta fall kommer båda föräldrarna att uppfylla villkoren för att<br>kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår på gmnd av<br>att de bor tillsammans med bamet och har gemensam vårdnad om det.<br>För samma år skall dock enligt de antagna riktlinjerna i princip endast en<br>av föräldrarna för varje bamår tillgodoräknas sådant belopp.</p>
<p>Systemet med pensionsgmndande belopp för bamår bör naturligtvis stå<br>öppet för både kvinnor och män. Föräldrar som båda uppfyller villkoren<br>för att kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår bör<br>därför få välja vem av dem som skall tillgodoräknas beloppet. I praktiken<br>kommer denna valrätt att kunna utnyttjas främst av sammanlevande<br>föräldrar, eftersom det knappast torde förekomma att båda föräldrarna<br>uppfyller villkoren om minst sex månaders sammanboende med bamet<br>om föräldrarna inte levt tillsammans under åtminstone en del av året.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>240</p>
<p>Det måste emellertid också finnas regler för de fall då båda föräldrarna<br>uppfyller villkoren för att kunna tillgodoräknas pensionsgrundande be-<br>lopp för bamår men de inte gör något aktivt val i detta hänseende respek-<br>tive då de inte är ense om vem som skall tillgodoräknas pensionsrätten.<br>Det kan knappast komma i fråga att försäkringskassorna - som enligt vad<br>som föreslås i avsnitt 13.3 skall fatta beslut om tillgodoräknande av<br>pensionsgmndande belopp för bamår - genom någon form av skälighets-<br>bedömning i vissa fall skulle kunna fördela det pensionsgmndande be-<br>loppet för bamår makarna emellan. De regler för ovannämnda situatio-<br>ner som väljs måste ge ett acceptabelt resultat men måste också vara en-<br>tydiga och möjliga att tillämpa utan en stor administrativ omgång.</p>
<p>I situationen då föräldrarna inte gör ett aktivt val föreslog Pensions-<br>arbetsgruppen att pensionsgrundande belopp för bamår skall tillgodo-<br>räknas barnets mor. Regeln är enkel att tillämpa och den kan även sägas<br>överensstämma med syftet att de pensionsgrundande beloppen för bamår<br>i viss mån skall utjämna den strukturella skillnad mellan kvinnors och<br>mäns livsinkomster som har sin orsak i att kvinnor allmänt sett lägger ner<br>mer tid och större ansträngning på att ta hand om bamen.</p>
<p>Redan under remissbehandlingen av Pensionsarbetsgruppens betänkan-<br>de riktades kritik mot den nu diskuterade regeln, eftersom det befarades<br>att den skulle leda till att ett traditionellt förvärvsmönster permanentades.<br>För att i viss mån tillmötesgå remissynpunkterna föreslogs i Ds 1995:41<br>att makarna skulle kunna välja att dela det enhetliga beloppet.</p>
<p>Under remissbehandlingen av Ds 1995:41 riktades emellertid ånyo<br>kritik mot regeln om modems företrädesrätt. Regeln skulle enligt vissa<br>remissinstanser kunna få negativa effekter efter familjesplittringar och<br>nya familjebildningar. Modem kan i vissa situationer genom sitt agerande<br>förhindra att fadem tillgodoräknas ett pensionsgmndande belopp för<br>bamår, som hon ändå inte själv utnyttjar eftersom hon tillsammans med<br>en annan man har ett bam som berättigar henne till sådant belopp. Andra<br>remissynpunkter som framförts är att pensionsgmndande belopp för bam-<br>år endast bör vara möjlig för den vårdnadshavare som haft faktisk vård-<br>nad om bamet. Det har också lämnats kritik om att regeln om modems<br>företräde är diskriminerande.</p>
<p>För att ytterligare mjuka upp regeln om modems företrädesrätt föreslog<br>regeringen i lagrådsremissen till detta ärende att fadem ensam skulle<br>kunna begära att det enhetliga beloppet delades.</p>
<p>Lagrådet anser i sitt yttrande att denna bestämmelse, som alltså innebär<br>att en förälder genom ensidig anmälan skall kunna få till stånd att vardera<br>föräldern tillgodoräknas ett belopp som motsvarar hälften av det för in-<br>tjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet, dvs. halva det enhetliga be-<br>loppet, uppenbart kan ställa den förälder som främst har hämmats i sin<br>förvärvsförmåga i ett mycket sämre läge än vad som skulle följa enligt<br>beräkningsaltemativen 1 eller 2, dvs. en utfyllnad till den enskildes pen-<br>sionsgrundande inkomst året före barnets födelse respektive en utfyllnad<br>till 75 % av genomsnittsinkomsten för alla försäkrade. Lagrådet påpekar<br>även att regeln kan användas i trakasseringssyfte och förordar i första<br>hand att möjligheten till ensidig anmälan utgår. I andra hand förordar<br>Lagrådet att bestämmelserna vid ensidig anmälan modifieras så att de<br>kommer att överensstämma med vad som föreslås gälla för förfluten tid,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>241</p>
<p>dvs. att i princip den förälder med det lägsta pensionsunderlaget skall<br>tillgodoräknas det pensionsgrundande beloppet (förslaget för förfluten tid<br>redovisas utförligt i avsnitt 15.4).</p>
<p>Ordningen med tillgodoräknande av pensionsrätt för bamår bygger på<br>att föräldrar som är berättigade till pensionsgmndande belopp för bamår<br>själva skall få välja vem av dem som skall tillgodoräknas sådant belopp.</p>
<p>I situationer då föräldrarna inte gör ett aktivt val krävs, som nämnts<br>ovan, en enkel och enhetlig regel. Bestämmelsen att modem i en sådan<br>situation skall få företräde till bamårsrätten stämmer i och för sig överens<br>med ett av bamårsrättens syften, nämligen att i viss mån utjämna den hit-<br>tillsvarande strukturella skillnad mellan kvinnors och mäns livsinkomster<br>som har sin orsak i att kvinnor allmänt sett lägger ner mer tid och större<br>ansträngning på att ta hand om barnen. Som ovan redovisats har regeln<br>dock kritiserats ur jämställdhetssynpunkt och det har även ifrågasatts om<br>den står i överensstämmelse med EG-rättsliga jämställdhetsåtaganden.<br>Detta har lett till att en viss uppmjukning - i form av förslagen om<br>delning respektive tvångsdelning av det enhetliga beloppet - har<br>föreslagits, med följd att regelverket har komplicerats ytterligare.</p>
<p>Under den fortsatta beredningen har - mot bakgmnd av bl.a. Lagrådets<br>synpunkter - övervägts om inte det ovan angivna syftet med bamårs-<br>rätten i lika hög grad kan uppnås med en annan regel för de situationer då<br>makarna inte aktivt väljer vem som skall tillgodoräknas bamårsrätten.<br>Den regel som då ligger närmast till hands är att den förälder med det<br>lägsta pensionsunderlaget, exklusive bamårsrätten, skall tillgodoräknas<br>det pensionsgmndande beloppet. Normalt torde det vara den föräldern<br>som har hämmats mest i sin förvärvsförmåga på grund av bamet eller<br>barnen.</p>
<p>En sådan regel skulle innebära att ordningen för tillgodoräknande av<br>pensionsrätt för bamår blir könsneutral. Det skulle inte längre krävas att<br>fadem för att komma i fråga för tillgodoräknande av bamårsrätt måste<br>anmäla detta - gemensamt eller ensidigt - utan i en situation då föräld-<br>rarna inte själva väljer vem som skall tillgodoräknas pensionsrätten<br>skulle det vara lika naturligt att tillgodoräkna fadem som modem, bero-<br>ende på vem som har det för året lägsta pensionsunderlaget.</p>
<p>En sådan företrädesregel torde även vara förenlig med syftet med pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår till den del detta kan sägas vara att ut-<br>jämna skillnader i inkomster mellan könen. Som Pensionsarbetsgruppen<br>slog fast är det för övrigt fortfarande rent faktiskt vanligare kvinnor som<br>avstår från förvärvsarbete till förmån för vård av bam och det är troligt<br>att detta mönster kommer att bestå under en tid framöver. Det är således<br>troligt att det även med den nu föreslagna regeln kommer att vara kvinnor<br>som, i en ickeväljarsituation, blir berättigade till pensionsgmndande be-<br>lopp för bamår.</p>
<p>En könsneutral företrädesregel skulle dock leda till att det inte längre<br>finns samma behov av de på gmnd av jämställdhetsskäl föreslagna mot-<br>vikterna i form av regler om delning av det enhetliga beloppet. Före-<br>trädesregeln skulle innebära en förenkling av systemet, vilket såväl Lag-<br>rådet som ett flertal remissinstanser har efterlyst. Regelverket skulle vara<br>lättare att överblicka för den enskilde och troligen uppfattas som mer<br>rättvist.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>242</p>
<p>En sådan regel torde även leda till minskad administration. Effekten av<br>att inte agera blir ju att den förälder som har lägst inkomst tillgodoräknas<br>pensionsrätten. Eftersom det är mindre troligt att föräldrarna aktivt väljer<br>att låta den med högst inkomst tillgodoräknas bamårsrätten, kan antalet<br>aktiva val förväntas minska något med en mindre administration som<br>följd.</p>
<p>Mot bakgrund av det ovan sagda talar enligt regeringens uppfattning<br>övervägande skäl för en könsneutral företrädesregel. Regeringen föreslår<br>således att föräldrar som båda uppfyller villkoren för att kunna tillgodo-<br>räknas pensionsgmndande belopp för bamår gemensamt skall kunna an-<br>mäla vem av dem som skall tillgodoräknas detta. Görs ingen sådan an-<br>mälan skall den förälder som har det lägsta pensionsunderlaget, exklusive<br>bamårsrätten, tillgodoräknas beloppet.</p>
<p>Det har tidigare påpekats att regeln om modems företrädesrätt kan visa<br>sig strida mot EG-rättens jämställdhetsregler. En ordning för tillgodoräk-<br>nande av bamårsrätt med en sådan regel som den nu föreslagna torde<br>dock vara förenlig med dessa bestämmelser.</p>
<p>Behovet av att av jämställdhetsskäl införa en särskild ordning för del-<br>ning har således minskat eller i det närmaste bortfallit. Som Lagrådet<br>påpekar innebär den hittills föreslagna ordningen - med tillgodoräknande<br>i dessa situationer av ett halvt enhetligt belopp - även att det finns risk<br>för slumpmässiga och oförutsebara effekter samt att den som främst har<br>hämmats i sin förvärvsförmåga med denna modell riskerar att få ett be-<br>tydligt sämre utfall än enligt övriga beräkningsaltemativ. Detta kan även<br>totalt sett bli effekten om makarna frivilligt väljer att dela på det enhet-<br>liga beloppet.</p>
<p>Eftersom behovet av särskilda regler i dessa situationer med den nu<br>föreslagna företrädesregeln har bortfallit - eller i vart fall minskat avse-<br>värt - samt med hänsyn till de effekter som Lagrådet påpekar i sitt ytt-<br>rande anser regeringen att något förslag, som innebär en möjlighet för<br>makar att dela det pensionsgrundande beloppet för bamår, inte heller bör<br>läggas fram. Inte heller bör, av samma skäl, det föreslås någon möjlighet<br>för fadem att ensidigt begära tillgodoräknande av bamårsrätten. I sist-<br>nämnda avseende har regeringen samma ståndpunkt som den Lagrådet<br>redovisar i sitt yttrande.</p>
<p>Med en företrädesregel som den här föreslagna krävs av administrativa<br>skäl att en bestämmelse införs för situationen då makarna har lika eller<br>inget pensionsunderlag. Med hänsyn till de låga belopp som krävs för att<br>kvalificera sig för pensionsgrundande inkomst samt med vilken nog-<br>grannhet den pensionsgmndande inkomsten bestäms, rör det sig här om<br>rena undantagsfall. För en sådan situation föreslår regeringen, i likhet<br>med vad som i avsnitt 15.4 föreslås gälla för förfluten tid, att modem får<br>företrädesrätt.</p>
<p>Pensionsgmndande belopp för bamår kommer inte att kunna beräknas<br>och fastställas förrän efter det att skattemyndigheten fastställt den försäk-<br>rades pensionsgmndande inkomst, dvs. först under senare delen av året<br>efter det aktuella intjänandeåret. Det torde därför knappast finnas skäl att<br>kräva att föräldrarna redan under bamåret i fråga måste bestämma vem av<br>dem som skall tillgodoräknas det pensionsgmndande beloppet för bamår.<br>I Ds 1995:41 föreslogs att föräldrarna genom en gemensam anmälan till</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>243</p>
<p>försäkringskassan senast den 31 januari året efter det aktuella bamåret<br>skulle kunna ange vem av dem som skall tillgodoräknas pensionsgrun-<br>dande belopp eller begära att båda skall tillgodoräknas sådant. Flera<br>remissinstanser har haft synpunkter på denna tidpunkt och menat att den i<br>stället bör sammanfalla med deklarationstidpunkten då makarna har<br>bättre överblick över sin ekonomi. Pensionsgrundande belopp för bamår<br>bör emellertid inte i första hand tillgodoräknas den som för ett visst år får<br>det största ekonomiska utbytet därav. Föräldrarnas beslut bör i stället<br>fattas på andra grunder, t.ex. med beaktande av vem som tagit hand om<br>bamet och som därför på gmnd av livsinkomstprincipen behöver kom-<br>penseras härför. Att samordna anmälningstidpunkten med deklarations-<br>tidpunkten skulle därmed enligt regeringens uppfattning kunna ge felak-<br>tiga signaler. Vid bedömningen av vilken tidpunkt som skall väljas som<br>sista anmälningsdag bör också beaktas att denna tidpunkt rimligen bör<br>sammanfalla med sista tidpunkt för återkallelse av en anmälan. En åter-<br>kallelse bör rimligen kunna ske även efter intjänandeårets utgång; frågan<br>om återkallelse behandlas vidare nedan. Detta är ett skäl till varför an-<br>mälningstidpunkten inte har förlagts till slutet av intjänandeåret - något<br>som delvis skulle lösa den arbetsanhopning som också anförts som ett<br>argument för att anmälningstidpunkten skulle förläggas till en annan tid<br>än den 31 januari. Det bör i detta sammanhang framhållas att den<br>31 januari är den tidpunkt då anmälan senast skall ha gjorts och RFV<br>eller försäkringskassorna har därför möjlighet att genom att lämna in-<br>formation i god tid till viss del styra bort arbetsanhopningen från<br>årsskiftena.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslår regeringen att anmälan om vem av föräld-<br>rarna som skall tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår skall<br>få ske senast den 31 januari året efter intjänandeåret.</p>
<p>En synpunkt som framförts under remissbehandlingen av Ds 1995:41<br>är att en anmälan som den nu ifrågavarande skulle kunna gälla tills vidare<br>och alltså inte behöva göras på nytt vaije år. En grundläggande princip<br>vid utformningen av reglerna för tillgodoräknande av pensionsgrundande<br>belopp för bamår har varit att föräldrarna själva skall ges möjlighet att<br>välja vem av dem som skall tillgodoräknas detta. Pensionsgmndande be-<br>lopp för bamår kommer visserligen bara att vara aktuellt under ett be-<br>gränsat antal år, men under denna tid kan det ske många förändringar i<br>familjesituationen som kan påverka rätten till pensionsrätt i detta avse-<br>ende. För att bidra till att föräldrarna verkligen gör ett aktivt val be-<br>träffande fördelningen av de pensionsgmndande beloppen anser rege-<br>ringen att det - i vart fall tills större erfarenheter har vunnits om hur sys-<br>temet fungerar i praktiken - är lämpligast om föräldrarna vaije år på nytt<br>tar ställning till hur det pensionsgmndande beloppet skall fördelas. Det<br>kan dock inte uteslutas att man vid en senare tidpunkt, då man fått en<br>bättre uppfattning om vilket beteende som blir vanligast hos de pensions-<br>berättigade och var eventuella administrativa vinster kan göras, kan<br>övergå till att låta anmälningar gälla tills vidare eller på annat sätt för-<br>enkla hanteringen.</p>
<p>Om föräldrarna gör en gemensam anmälan om att det pensionsgrun-<br>dande beloppet för bamår skall tillgodoräknas en av dem men denna för-<br>älder inte uppfyller villkoren för att kunna tillgodoräknas sådant belopp,<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>244</p>
<p>t.ex. på grund av att föräldern inte har den rättsliga vårdnaden om bamet, Prop. 1997/98:151<br>bör den andra föräldern inte därigenom anses ha förlorat möjligheten att<br>tillgodoräknas pensionsgmndande beloppen för bamår.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att om en anmälan görs som inte kan ligga<br>till gmnd för beslutet om tillgodoräknande av pensionsgmndande belopp<br>för bamår skall försäkringskassan bortse från anmälan och det pensions-<br>gmndande beloppet skall i stället tillgodoräknas den förälder som upp-<br>fyller villkoren för ett sådant tillgodoräknande. Försäkringskassan bör<br>dock underrätta föräldrarna om att förutsättningarna för att följa den<br>aktuella anmälan inte föreligger.</p>
<p>Vad som nu sagts avser fall då en av föräldrarna inte uppfyller villko-<br>ren för att kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår.<br>Om det däremot förhåller sig på det sättet att den förälder som enligt an-<br>mälan skall tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår inte får<br>någon eller endast en begränsad nytta av detta belopp på gmnd av att han<br>eller hon har höga andra inkomster som överstiger eller nästan når upp<br>till intjänandetaket, bör detta inte innebära att anmälan förlorar sin<br>giltighet. Pensionsgmndande belopp för bamår föreslås beräknas på ett<br>sådant sätt att utfallet blir olika beroende på vem som skall tillgodoräknas<br>rätten och det bör inte finnas något generellt åliggande för försäkrings-<br>kassorna att se till att föräldrarna väljer den lösning som bäst skulle<br>tillgodose de intressen de kan ha.</p>
<p>Det nyss sagda väcker en annan fråga som delvis berörts ovan i sam-<br>band med resonemangen kring tidpunkt för anmälan, nämligen om en<br>anmälan om vem som skall tillgodoräknas pensionsgmndande beloppen<br>för bamår skall kunna återkallas och, i så fall, när en sådan återkallelse<br>senast skall få ske samt av vem den skall få göras. I Ds 1995:41 föreslogs<br>att återkallelse skulle kunna ske fram t.o.m. den tidpunkt då en anmälan<br>senast kan ges in, dvs. enligt förslaget senast den 31 januari året efter det<br>aktuella bamåret. En sådan återkallelse skulle kunna göras ensidigt av<br>endera föräldern, eftersom den enighet som är en förutsättning för att en<br>anmälan skall kunna göras då inte längre föreligger.</p>
<p>Under remissbehandlingen av Ds 1995:41 har framförts den synpunk-<br>ten att en återkallelse bör kunna ske ända tills beslut om pensionsgmn-<br>dande belopp för bamår fattas. Ett skäl som anförts till stöd för denna<br>uppfattning är att det inom förvaltningsrätten som regel är möjligt att<br>återkalla en hos myndighet anhängig anmälan ända tills beslut har färdig-<br>ställts för expediering. En ordning där en anmälan av nu ifrågavarande<br>slag skulle kunna återkallas ända tills pensionsgmndande beloppen har<br>fastställts skulle emellertid vara administrativt ohanterlig eftersom detta i<br>de flesta fall skulle innebära att den andra föräldern skall tillgodoräknas<br>det pensionsgmndande beloppet i stället. Regeringens förslag i denna del<br>är därför detsamma som förslaget i promemorian, dvs. att en återkallelse<br>för att få verkan skall ske senast den 31 januari året efter det år som pen-<br>sionsgmndande beloppen avser. Återkallelsen kan göras ensidigt av den<br>ena föräldern.</p>
<p>En annan fråga som uppkommer i detta sammanhang är vem som skall<br>tilldelas det pensionsgrundande beloppet för bamår om båda föräldrarna<br>uppfyller kraven för sådant tillgodoräknande för ett visst intjänandeår<br>men den förälder med lägst pensionsunderlag dör innan anmälan om vem<br></p>
<p>245</p>
<p>som skall tillgodoräknas beloppet har gjorts. Om t.ex. föräldrarna och<br>bamet har bott tillsammans hela året och föräldrarna har haft gemensam<br>vårdnad om bamet men den förälder med lägst pensionsunderlag dör<br>under januari utan att anmälan om vem av föräldrarna som skall tillgodo-<br>räknas pensionsgmndande belopp för bamår har getts in till försäkrings-<br>kassa, kan fråga uppkomma vem som skall tillgodoräknas detta belopp.<br>Enligt vad som framgått ovan föreslår vi att anmälan om vem av föräld-<br>rarna som skall tilldelas det pensionsgrundande beloppet för bamår skall<br>göras gemensamt av föräldrarna och före den 31 januari året efter in-<br>tjänandeåret. Om den förälder med lägst pensionsunderlag dör efter det<br>aktuella bamåret men före den 31 januari nästföljande år och någon an-<br>mälan inte gjorts kommer enligt vårt ovan redovisade förslag han eller<br>hon ändå att tillgodoräknas det pensionsgmndande beloppet. I denna si-<br>tuation skulle det kunna hävdas att det är rimligt att den andre föräldern<br>skulle kunna göra anmälan om att han eller hon skall tillgodoräknas det<br>pensionsgmndande beloppet för bamår. Emellertid grundas i nu gällande<br>ATP-system efterlevandepension i form av barnpension, omställ-<br>ningspension och särskild efterlevandepension på den avlidnes fastställda<br>pensionspoäng. Vid beviljande av efterlevandepensioner tas i beaktande<br>även pensionspoäng för tilläggspension som intjänats under året närmast<br>före dödsfallsåret. Poängen för tilläggspension i form av ålderspension<br>för det året kan vara av stor betydelse även för beviljande av s.k. an-<br>tagandepoäng för åren fr.o.m. dödsfallet t.o.m. året för fyllda 64 år. Rege-<br>ringen har den 1 augusti 1996 uppdragit åt en särskild utredare att bl.a.<br>utforma förslag till en anpassning av efterlevandepensioneringen till det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Det torde kunna förutsättas att<br>efterlevandepension även efter den pågående anpassningen kommer att<br>beräknas på gmndval av den avlidnes pensionsrätt i det reformerade<br>ålderspensionssystemet. Detta innebär att det pensionsgmndande be-<br>loppet för bamår kan komma att påverka den inkomstgmndade efter-<br>levandepensionen i höjande riktning. Med beaktande härav är det inte<br>rimligt att den efterlevande föräldern skulle kunna påverka storleken av<br>hans egen och barnens efterlevandepension. Någon särregel för denna<br>situation föreslås således inte.</p>
<p>Ingen av föräldrarna är berättigad</p>
<p>Pensionsarbetsgruppen pekade på att det kan förekomma situationer där<br>pensionsgmndande belopp för ett visst bamår inte kan tillgodoräknas<br>någon av föräldrarna trots att båda, gemensamt eller var och en för sig,<br>under året varit vårdnadshavare för bamet och båda under viss tid har<br>haft bamet boende hos sig. I skeden av förändringar är det inte säkert att<br>den rättsliga vårdnaden hinner följa den faktiska vården. Den som haft<br>bamet boende hos sig under större delen av året kanske inte har haft den<br>rättsliga vårdnaden under så lång tid att vårdnadsvillkoret är uppfyllt.<br>Pensionsarbetsgmppen ansåg därför att en kompletterande regel borde<br>finnas för dessa fall. Pensionsgmndande belopp för bamår skulle då<br>kunna ges åtminstone i de fall då bamet under hela året bott hos någon av<br>sina föräldrar och någon av föräldrarna under hela året varit vårdnadsha-<br>vare. Pensionsarbetsgruppen utvecklade dock inte diskussionen rörande<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>246</p>
<p>sådana situationer; exempelvis angavs inte vem av föräldrarna som skulle<br>tillgodoräknas pensionsrätten i dessa fall.</p>
<p>Det kan i och för sig finnas skäl för en kompletterande regel av det slag<br>som Pensionsarbetsgruppen diskuterade. Det kan emellertid också sägas<br>att situationer av nu diskuterat slag skulle kunna uppkomma enbart under<br>ett enda år - i samband med separation etc. - men knappast under flera<br>år. Ett problem är också att det inte är alldeles givet vem av föräldrarna<br>som med en kompletterande regel för dessa slags situationer i så fall skall<br>tillgodoräknas beloppet. Den administrativa hanteringen av pensions-<br>grundande beloppen för bamår skulle också komma att kompliceras.<br>Regeringen lägger därför inte fram något förslag om en kompletterande<br>regel av det slag som Pensionsarbetsgmppen diskuterade.</p>
<p>Flera barn i "rätt" ålder</p>
<p>För samma bam och år skall, som nyss redovisats, pensionsgmndande<br>belopp för bamår enligt förslaget tillgodoräknas endast en av föräldrarna,<br>oavsett om föräldrarna lever tillsammans eller inte. Inte heller föreslås en<br>och samma person med flera bam för samma tid kunna tillgodoräknas<br>pensionsgmndande belopp för bamår dubbelt eller flerfaldigt.</p>
<p>Om föräldrarna lever tillsammans och de har mer än ett gemensamt<br>bam som berättigar till pensionsgmndande belopp för bamår, skulle en-<br>ligt Pensionsarbetsgruppens förslag ändå bara en av föräldrarna till-<br>godoräknas pensionsgmndande belopp för ett och samma bamår. Något<br>principiellt hinder mot att i dessa situationer låta föräldrarna få pen-<br>sionsgmndande belopp för ett bam vardera föreligger inte, men en sådan<br>lösning skulle komma att medföra en icke oväsentlig ökning av statens<br>kostnader. Regeringen föreslår därför, i likhet med vad som föreslogs i<br>Ds 1995:41, att principen att endast en av föräldrarna skall tillgodoräknas<br>pensionsgmndande belopp för ett och samma bamår skall gälla även i fall<br>då föräldrarna har mer än ett bam i "rätt" ålder.</p>
<p>Om föräldrarna lever åtskilda och de har mer än ett gemensamt bam<br>som berättigar till pensionsgmndande belopp för bamår och som de har<br>gemensam vårdnad om men som samtliga bor hos samma förälder, bör<br>naturligtvis inte heller pensionsgmndande belopp tillgodoräknas dubbelt<br>eller flerfaldigt. Detta blir i de allra flesta fall en självklarhet eftersom det<br>i dessa situationer endast undantagsvis kommer att förekomma att båda<br>föräldrarna uppfyller villkoren för att kunna tillgodoräknas pensions-<br>gmndande belopp för bamår.</p>
<p>Om föräldrarna lever åtskilda och de har mer än ett gemensamt bam i<br>rätt ålder och dessa inte bor hos samma förälder, skulle kunna tänkas att<br>båda föräldrarna - under fömtsättning att de var för sig uppfyller villko-<br>ren för att kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår -<br>fick tillgodoräkna sig pensionsgmndande belopp för bamår, eftersom det<br>i sådana fall är mera sannolikt än annars att båda föräldrarnas förvärvsbe-<br>teende påverkas av förekomsten av bam. En sådan ståndpunkt har också<br>hävdats under remissbehandlingen av Ds 1995:41. Eventuellt skulle en<br>sådan möjlighet kunna begränsas till fall då föräldrarna inte har<br>gemensam vårdnad om barnen. Reglerna för vilka som kan tillgodoräk-<br>nas pensionsgmndande belopp för bamår bör emellertid enligt rege-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>247</p>
<p>ringens uppfattning vara neutrala och inte mer eller mindre fördelaktiga<br>beroende på vem som har vårdnaden om barnen eller var barnen är bo-<br>satta. Vidare skulle även en sådan ordning medföra en icke oväsentlig<br>ökning av statens kostnader. Regeringen föreslår därför även för nu<br>diskuterade fall att endast en förälder för samma tid skall tillgodoräknas<br>pensionsgrundande belopp för bamår.</p>
<p>Annorlunda uttryckt innebär vad som nu föreslagits att för ett föräld-<br>rapars samtliga gemensamma bam i "rätt" ålder skall för ett och samma<br>år endast en av föräldrarna tillgodoräknas ett pensionsgmndande belopp.<br>Föräldrarna kan - om de var för sig uppfyller villkoren för att kunna<br>tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår för något av barnen<br>- själva välja vem av dem som skall tillgodoräknas detta. Görs ingen<br>sådan anmälan tillgodoräknas den av föräldrarna som för året har lägst<br>pensionsunderlag, exklusive det pensionsgmndande beloppet för bamår.</p>
<p>Den föreslagna regeln kan tillämpas även i fall då en kvinna har flera<br>bam men med olika män eller då en man har flera bam men med olika<br>kvinnor. Konsekvensen av regeln blir i sådana fall att bedömningen av<br>vem som kan tillgodoräknas det pensionsgrundande beloppet för bamår<br>skall göras för varje "biologisk" familj. Om exempelvis en kvinna har ett<br>bam med en man och ett bam med en annan man skall för ettvart av<br>bamen avgöras vem som skall tillgodoräknas pensionsgmndande belopp<br>för bamår. Uppfyller kvinnan och de båda männen var för sig villkoren<br>för att kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår för<br>något av bamen, kan respektive föräldrapar själva avgöra vem av dem<br>som skall tillgodoräknas sådant belopp för sitt gemensamma bam. Ingen<br>av dem kan dock tillgodoräknas mer än ett belopp.</p>
<p>Med föräldrar likställda</p>
<p>Pensionsarbetsgmppens förslag innebar att även särskilt förordnade för-<br>myndare och personer som med socialnämnds medgivande hade tagit<br>emot ett utländskt bam i syfte att adoptera det, skulle kunna tillgodoräk-<br>nas pensionsgmndande belopp för bamår på samma sätt som föräldrar till<br>bam (med föräldrar avses såväl biologiska föräldrar som adoptivföräld-<br>rar). Frågan om vem som i en sådan situation skulle kunna tillgodoräknas<br>pensionsgrundande belopp för bamår lämnades delvis öppen i princip-<br>propositionen.</p>
<p>Regeringen föreslår att med föräldrar skall vid tillämpningen av reg-<br>lerna om pensionsgmndande belopp för bamår likställas särskilt förord-<br>nad vårdnadshavare och den som med socialnämnds medgivande tagit<br>emot ett utländskt bam i syfte att adoptera det. Begreppet särskilt förord-<br>nad vårdnadshavare knyter an till förändringar i föräldrabalken som<br>trädde i kraft den 1 juli 1995. Med sådan vårdnadshavare kommer enligt<br>övergångsbestämmelser till de ändringarna att avses också tidigare<br>särskilt förordnad förmyndare i vars uppdrag vårdnad ingår.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>248</p>
<p>Normalt får den som avser att adoptera ett bam inte vårdnaden om Prop. 1997/98:151<br>bamet förrän adoptionen har genomförts. Den tid under vilken en försäk-<br>rad med socialnämnds tillstånd tagit vård om ett utländskt bam i syfte att<br>adoptera det bör därför anses som tid under vilken den försäkrade haft<br>vårdnaden om bamet.</p>
<p>Vi föreslår vidare att en kvinnlig särskild förordnad vårdnadshavare<br>eller blivande adoptivförälder vid tillämpning av reglerna om pensions-<br>gmndande belopp för bamår skall likställas med en moder.</p>
<p>Några särskilda frågor</p>
<p>En särskild fråga är vad som skall gälla om ett bam som kan berättiga en<br>förälder till pensionsgmndande belopp för bamår avlider. Enligt vad vi<br>föreslagit ovan skall villkoret att bamet under hela det året skall ha varit<br>bosatt i Sverige anses uppfyllt om bamet är bosatt i Sverige under den<br>del av året som bamet har levt. Om bamet inte levt minst sex månader<br>under det år då det avlider kommer emellertid inte heller kraven på vård-<br>nad och sammanboende med bamet - dvs. att den försäkrade under minst<br>halva året skall ha haft vårdnaden om och bott tillsammans med bamet -<br>att kunna uppfyllas. För att undvika konsekvenser som kan upplevas som<br>stötande föreslår regeringen att följande särregler skall gälla för fall av<br>detta slag. Om bamet avlider under året och bamet då är bosatt till-<br>sammans med den försäkrade och den försäkrade då också har vårdnaden<br>om bamet, skall det anses som om detta förhållande bestått även under<br>resten av det året.</p>
<p>Om bamet avlider redan under födelseåret är olika alternativ tänkbara i<br>fråga om i vilka situationer pensionsgmndande belopp för bamår skall<br>kunna tillgodoräknas föräldrarna. I Ds 1995:41 föreslogs som villkor för<br>att pensionsgrundande belopp för bamår skulle kunna tillgodoräknas en<br>förälder, att bamet måste ha uppnått minst en månads ålder. Bam som<br>avlidit under den första månaden efter födelsen skulle således inte i något<br>fall kunna berättiga till pensionsgmndande belopp för bamår. Om bamet<br>emellertid uppnått en månads ålder skulle pensionsgmndande belopp för<br>bamår kunna tillgodoräknas föräldern oberoende av om bamet är fött<br>tidigt eller sent på året, fömtsatt att föräldern fram till dödsfallet haft<br>vårdnaden om bamet och då bott tillsammans med bamet i Sverige.<br>Syftet med denna bestämmelse var att undvika de gränsdragningsproblem<br>som skulle kunna uppstå då rätten till pensionsgrundande belopp skulle<br>kunna bli beroende av svåra medicinska gränsdragningar om vad som är<br>levande fött bam och ett dödfött bam.</p>
<p>Under remissbehandlingen har synpunkten framförts att en tidsgräns av<br>nu diskuterat slag kan upplevas som stötande och att det i stället borde<br>räcka med att bamet är levande fött för att pensionsgrundande belopp för<br>bamår under ovan angivna förutsättningar skall kunna tillgodoräknas.</p>
<p>249</p>
<p>Oavsett vilken lösning som väljs kan det uppstå gränsdragningssitua-<br>tioner där resultatet för den enskilde pensionsberättigade kan komma att<br>upplevas som stötande. Regeringen anser mot denna bakgrund inte att det<br>finns skäl att införa en särskild tidsgräns på det sätt som föreslagits i<br>promemorian.</p>
<p>En annan fråga är om kravet på sex månaders vårdnad och bosättning<br>tillsammans med bamet skall upprätthållas. Ett sådant villkor skulle<br>innebära att en förälder till ett bam som föds under månaderna juli-<br>december och dör samma år aldrig skulle kunna tillgodoräknas pensions-<br>gmndande belopp för bamår. En sådan ordning skulle kunna få stötande<br>konsekvenser. Det är inte heller befogat att upprätthålla olika krav be-<br>träffande bam som är födda tidigt eller sent på året. Mot bakgmnd av det<br>sagda anser regeringen att kravet på sex månaders vårdnad och bosätt-<br>ning tillsammans med bamet inte skall upprätthållas. Det skall i stället<br>krävas att föräldern är vårdnadshavare och är bosatt med bamet vid tid-<br>punkten för dödsfallet.</p>
<p>Regeringens föreslår alltså att om ett bam, som är levande fött, avlider<br>under födelseåret och föräldrarna vid dödsfallet har vårdnaden om bamet<br>och bor tillsammans med det, skall villkoren för tillgodoräknande av<br>pensionsgrundande belopp för det året i dessa avseenden anses uppfyllda.<br>Detta skall gälla oavsett när under året bamet är fött, således även om<br>bamet är fött under någon av månaderna juli-december och bamårsrätt<br>annars skulle ha tillgodoräknats först för året därpå.</p>
<p>En annan fråga är vad som skall gälla om faderskapet till ett bam som<br>kan berättiga till bamår ändras genom en dom. Att en man som i en dom<br>fastställs som barnets far skall anses vara far till bamet när det gäller<br>framtida rätt till pensionsgmndande belopp för bamår är självklart, lik-<br>som att sådan rätt framöver inte skall kunna tillgodoräknas den som<br>dessförinnan felaktigt har antagits vara barnets far. Vad som skall gälla<br>för tid före det att en lagakraftvunnen dom i faderskapsfrågan föreligger<br>är dock inte givet.</p>
<p>En fråga som inställer sig är om de beslut om pensionsgrundande be-<br>lopp för tidigare bamår som vid lagakrafttidpunkten redan har fattats<br>skall omprövas mot bakgmnd av innehållet i domen, på så sätt att den<br>tidigare berättigade går förlustig rätten till pensionsgrundande belopp för<br>bamår. Beslut om pensionsgmndande belopp för bamår kommer att fattas<br>först under slutet av året efter ett intjänandeår eller i början av året där-<br>efter. En annan fråga är därför hur en situation där en dom i ett fader-<br>skapsmål vinner laga kraft efter intjänandeåret men före det att beslutet<br>fattas skall hanteras. Vid tidpunkten för beslutet är således det riktiga<br>förhållandet känt och det skulle kunna finnas skäl att lägga det till grand<br>för beslutet.</p>
<p>Regeringen föreslår att den som genom en lagakraftvunnen dom har<br>förklarats inte vara far i detta sammanhang skall anses vara barnets far<br>fram till lagakrafttidpunkten. Den föreslagna regeln avser exempelvis s.k.<br>negativ bördstalan, dvs. situationen då den man som vid barnets födelse<br>var gift med barnets mor och som enligt reglerna i föräldrabalken därmed<br>varit att anse som far till barnet sedermera förklaras inte vara far.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>250</p>
<p>Omprövning av tidigare fattade beslut skall således enligt förslaget inte Prop. 1997/98:151<br>ske. Skälen till detta är dels att den som tidigare har antagits vara barnets<br>far i många fall faktiskt har haft vårdnaden om och bott tillsammans med<br>bamet, dels att en omprövning skulle medföra en viss administrativ om-<br>gång med åtföljande kostnader. Även i de fall den aktuella domen vinner<br>laga kraft efter bamåret men före beslutstidpunkten bör faderskapsför-<br>hållandet så som det formellt sett såg ut under intjänandeåret ligga till<br>gmnd för beslutet och inte vad som har blivit känt om de verkliga för-<br>hållandet först därefter.</p>
<p>Vid positivt fastställande av faderskap genom dom eller faderskaps-<br>erkännande uppstår inte behov av några särskilda regler såvitt avser redan<br>fattade beslut om pensionsgrundande belopp för bamår. Faderskapet i sig<br>avser naturligtvis också tid före det att domen har vunnit laga kraft.<br>Däremot kan vårdnadskravet inte uppfyllas för tid dessförinnan. Orsaken<br>till detta är att endast en förälder (och en särskilt förordnad vårdnads-<br>havare) kan ha vårdnaden om ett bam. Fadem kan därför inte ha haft<br>vårdnaden om bamet före den tidpunkt då faderskapet fastställdes genom<br>dom eller genom faderskapserkännande. Pensionsgmndande belopp för<br>bamår kan därför i praktiken inte tillgodoräknas för år som redan blivit<br>föremål för beslut i pensionsrättshänseende eller för år för vilket beslut<br>skall fattas under året för lagakraftvinnande av faderskapsdomen.</p>
<p>Hittills har endast behandlats faderskapsdomars inverkan på beslut om<br>pensionsgmndande belopp för bamår för år före och år efter det att<br>domen vinner laga kraft. För det år domen vinner laga kraft kommer kon-<br>sekvensen av de föreslagna reglerna att bli att den man som domen avser<br>och som har haft vårdnaden om - och har sammanbott med - bamet<br>under minst sex månader kommer att kunna tillgodoräknas pensions-<br>gmndande belopp för bamår, om villkoren i övrigt härför är uppfyllda. I<br>enlighet med vad som nyss nämnts kommer en man som förklaras vara<br>far till ett bam genom en dom som vinner laga kraft i slutet av året inte<br>att kunna uppfylla vårdnadskravet, vilket däremot kan vara fallet om<br>domen vinner laga kraft i början av året. När det gäller en dom vari-<br>genom en man förklaras inte vara far till ett bam blir förhållandena de<br>motsatta. Om en sådan dom vinner laga kraft under böljan av året, kom-<br>mer pensionsgmndande belopp för bamår således inte att kunna tillgodo-<br>räknas på gmnd av att vårdnadskravet inte kan uppfyllas. Däremot kom-<br>mer detta - åtminstone teoretiskt - att kunna ske om domen i stället vin-<br>ner laga kraft i slutet av året.</p>
<p>Ytterligare en fråga är möjligheten att tillgodoräkna förtidspensionärer<br>pensionsgmndande belopp för bamår. Det föreslås att förtidspensionärer<br>skall kunna tillgodoräknas sådan pensionsgmndande belopp på samma<br>sätt som övriga försäkrade. Denna fråga har behandlats närmare i avsnitt<br>9.5 om förtidspensionärers rätt till pensionsrätt för bamår.</p>
<p>251</p>
<p>11.4</p>
<h3>Överlåtelse av rätten att tillgodoräknas<br>pensionsgrundande belopp för bamår</h3>
<p>Regeringens forslag: En försäkrad som för ett visst bam är ensam be-<br>rättigad till pensionsgrundande belopp för bamår skall under vissa<br>förutsättningar kunna överlåta rätten att tillgodoräknas detta pensions-<br>gmndande belopp till annan försäkrad. Sådan överlåtelse skall kunna<br>ske till barnets andra förälder eller, om denne är avliden, till en styv-<br>förälder.</p>
<p>Om en anmälan om överlåtelse görs till en person som inte upp-<br>fyller förutsättningarna för att tillgodoräknas pensionsgmndande be-<br>lopp för bamår skall försäkringskassan bortse från anmälan och i<br>stället skall den som uppfyller villkoren härför tillgodoräknas det<br>pensionsgrundande beloppet för bamår.</p>
<p>Anmälan om överlåtelse av rätten att tillgodoräknas pensionsgmn-<br>dande belopp för bamår skall vara skriftlig och göras gemensamt av<br>föräldrarna eller med den som likställs med förälder. Anmälan skall ha<br>kommit in till allmän försäkringskassa senast den 31 januari fast-<br>ställelseåret. Återkallelse av anmälan skall vara skriftlig och får inte<br>göras efter den dag då anmälan senast skulle ha kommit in till allmän<br>försäkringskassa.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: RFV anser att villkoret att den förälder till vilken<br>överlåtelse skall ske skall ha bott tillsammans med bamet i inte obetydlig<br>omfattning innebär bedömningar som inte kan göras med stöd av det<br>centrala registret. Regeln är enligt verket besvärlig ur informationssyn-<br>punkt eftersom den ökar komplexiteten i systemet. RFV ifrågasätter vida-<br>re om inte möjligheterna till överlåtelse av de pensionsgmndande be-<br>loppen, såväl till biologisk förälder som till styvförälder, är av så begrän-<br>sad betydelse att de bör tas bort. Enligt Försäkringskasseförbundet bör<br>grundprincipen vara att vaije person själv skall tjäna in till sina pen-<br>sionsgmndande belopp, varför pensionsgmndande belopp för bamår inte<br>bör kunna tillgodoräknas på gmnd av överlåtelse. Kammarrätten i<br>Stockholm menar att möjligheten till överlåtelse av pensionsgmndande<br>belopp för bamår bör kunna gälla även i det fall att den andre föräldern<br>uppfyller alla villkoren fömtom att denna inte haft den rättsliga vårdna-<br>den minst halva året. Kammarrätten ifrågasätter vidare om inte hindret<br>för att överlåta pensionsgrundande beloppen skall gälla enbart då mot-<br>tagaren faktiskt har tillgodoräknats bamår för ett annat bam. Flera för-<br>säkringskassor menar att möjligheten att överlåta pensionsgmndande<br>belopp till styvförälder helt bör utgå.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I föregående avsnitt har vi föreslagit<br>att endast den som själv har haft den rättsliga vårdnaden om och sam-<br>manbott med bamet under minst halva det aktuella året (intjänandeåret)<br>skall vara berättigad till pensionsgmndande belopp för bamår för det året.<br>I fall då barnets föräldrar inte bor tillsammans med varandra kommer<br>därför mycket sällan mer än en av föräldrarna att uppfylla villkoren för<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>252</p>
<p>att kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår. Det inne-<br>bär t.ex. att en förälder, hos vilken bamet inte har sitt huvudsakliga bo-<br>ende men hos vilken bamet ändå vistas i relativt stor utsträckning, inte<br>kan tillgodoräknas sådant belopp. Sådana situationer kan förekomma när<br>föräldrarna permanent lever åtskilda men också då särlevnaden är till-<br>fällig men ändå med en längre varaktighet. En förälder som befinner sig i<br>en sådan situation - och som således inte till fullo uppfyller villkoren för<br>att kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår - bör ändå<br>inte helt stängas ute från möjligheten att tillgodoräknas detta. I Ds<br>1995:41 föreslogs därför att den förälder som själv uppfyller villkoren för<br>att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår under vissa förut-<br>sättningar skall kunna överlåta rätten att tillgodoräknas sådant belopp till<br>den förälder som inte uppfyller villkoren. Under remissbehandlingen har<br>framförts kritik mot en sådan regel, bl.a. med motiveringen att en möjlig-<br>het att överlåta pensionsgmndande belopp skulle få begränsad betydelse.<br>Regeringen anser emellertid att skälen för den i promemorian föreslagna<br>möjligheten överväger de olägenheter som vissa remissinstanser befarar<br>att regeln skulle innebära.</p>
<p>Regeringen föreslår således att en förälder som själv uppfyller kraven<br>för att kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår, under<br>vissa fömtsättningar skall kunna överlåta denna rätt till en förälder som<br>inte uppfyller villkoren. Det fömtsätts att föräldrarna är ense om ett<br>sådant förfarande. Överlåtelsen föreslås kunna ske genom en skriftlig<br>anmälan - undertecknad av båda föräldrarna - till försäkringskassan.</p>
<p>Det bör betonas att det är rätten att tillgodoräknas pensionsgmndande<br>belopp för bamår som föreslås kunna överlåtas, inte det pensionsgmn-<br>dande beloppet som den överlåtande föräldern skulle ha erhållit om<br>överlåtelse inte skett. Utfallet i pensionsrättshänseende för mottagaren är<br>således inte till någon del beroende av den överlåtande förälderns in-<br>komstförhållanden.</p>
<p>För att överlåtelse av rätten att tillgodoräknas pensionsgmndande be-<br>lopp för bamår skall få ske i de angivna situationerna bör det enligt för-<br>slaget i Ds 1995:41 krävas att även mottagaren av rätten har haft rättslig<br>vårdnad om bamet eller bamen under minst halva det aktuella året samt<br>att denne bott tillsammans med bamet eller bamen i viss, inte obetydlig,<br>utsträckning under det året. Under remissbehandlingen har hävdats att<br>villkoret "sammanbott med bamet i inte obetydlig utsträckning" är be-<br>svärligt ur informationssynpunkt och att möjlighet saknas att kontrollera<br>om föräldrarna försöker missbmka rätten att överlåta pensionsgmndande<br>belopp för bamår. Det har vidare hävdats att överlåtelse av bamårsrätten<br>borde kunna ske även i fall där den mottagande föräldern inte uppfyller<br>kravet på rättslig vårdnad.</p>
<p>Genom att uppställa ett villkor om att den mottagande föräldern måste<br>ha bott tillsammans med bamet i inte obetydlig utsträckning, varvid en<br>förälder som knappt haft någon kontakt med bamet därigenom inte blir<br>berättigad att ta emot rätten till pensionsgmndande belopp, minskas i viss<br>mån möjligheten till spekulation. Vem som skall tillgodoräknas pen-<br>sionsgrundande belopp för bamår skall ju, som nämnts ovan, inte i första<br>hand styras av vilken av föräldrarna som får bäst utfall. Mottagaren måste<br>naturligtvis också uppfylla de i föregående avsnitt angivna kraven på<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>253</p>
<p>försäkring och bosättning i Sverige. Såvitt avser kravet på att den<br>mottagande maken även måste ha haft den rättsliga vårdnaden anser rege-<br>ringen att detta krav bör upprätthållas för att få en formell ram kring<br>möjligheten att överlåta rätten till pensionsgrundande belopp. Det kan<br>vidare noteras att föräldrar som inte redan har gemensam vårdnad kan -<br>om de är överens - genom ett anmälningsförfarande få gemensam vård-<br>nad till stånd. Om de inte är överens om detta eller av andra skäl inte gör<br>någon anmälan bör inte heller överlåtelse av rätten till pensionsgrun-<br>dande beloppen för barnår kunna ske.</p>
<p>Överlåtelse bör enligt regeringens uppfattning inte heller få ske i fall då<br>mottagaren själv kan tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår<br>för något annat bam, dvs. för bam som denne har tillsammans med någon<br>annan person. Det skulle i och för sig kunna ifrågasättas om det inte vore<br>tillräckligt att en förälder skulle vara förhindrad att ta emot rätt till<br>pensionsgmndande belopp genom överlåtelse i en situation där föräldern<br>rent faktiskt redan har tillgodoräknats pensionsgmndande belopp för<br>bamår för ett annat bam. Av bl.a. administrativa skäl och för att undvika<br>spekulationer och s.k. kedjeöverlåtelser, dvs. att överlåtelse sker till en<br>person som i sin tur överlåtit sin rätt till en annan person, anser regering-<br>en emellertid att en sådan regel är rimlig.</p>
<p>Regeringen föreslår således att regeln utformas så, att en förälder, som<br>ensam uppfyller villkoren för att tillgodoräknas pensionsgmndande be-<br>lopp för bamår, skall kunna överlåta rätten att tillgodoräknas detta till<br>den andra föräldern om det enda skälet till att den föräldern inte uppfyller<br>villkoren är att han eller hon inte bott tillsammans med bamet minst<br>halva året samt under fömtsättning att den mottagande föräldern under<br>året bott tillsammans med bamet i inte obetydlig omfattning och inte<br>heller uppfyller villkoren för att tillgodoräknas pensionsgmndande be-<br>lopp för bamår för något annat bam. Föräldern bör anses ha bott tillsam-<br>mans med bamet i inte obetydlig omfattning om föräldern har haft bamet<br>hos sig t.ex. varannan helg och under några veckor på sommaren. I<br>praktiken bör försäkringskassan i de allra flesta fall kunna godta ett på-<br>stående från föräldrarna att den mottagande föräldern bott tillsammans<br>med bamet i inte obetydlig omfattning.</p>
<p>De regler om vem som kan tillgodoräknas pensionsgmndande belopp<br>för bamår som föreslås gälla utestänger styvföräldrar från möjligheten att<br>tillgodoräknas sådan rätt, eftersom de inte är vårdnadshavare i rättslig<br>bemärkelse för sitt styvbarn. Även Pensionsarbetsgruppens förslag gav en<br>sådan effekt. Arbetsgruppen fann att detta inte var tillfredsställande och<br>ansåg att det även inom en styvfamilj borde finnas en viss valfrihet när<br>det gällde tillgodoräknandet av pensionsgmndande beloppen för bamår.<br>Styvföräldem skulle dock inte få konkurrera med de biologiska för-<br>äldrarna. Pensionsarbetsgmppen föreslog därför att en förälder, som<br>enligt huvudregeln är den som för ett givet kalenderår är berättigad till<br>pensionsgmndande belopp för bamår, genom en anmälan skulle kunna<br>lämna över sin rätt till styvföräldem, under fömtsättning att han eller hon<br>är gift med eller har eller har haft ett annat bam med styvföräldem.</p>
<p>I princippropositionen togs inte ställning till frågan om överlåtelse av<br>pensionsgmndande belopp för bamår till en styvförälder skulle kunna<br>ske.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>254</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för bamår bör i första hand vara förbehållen<br>barnets biologiska föräldrar (därmed likställs adoptivföräldrar). Det bör<br>inte under några förhållanden komma i fråga att en styvförälder tillåts<br>konkurrera med en biologisk förälder vad gäller rätten till pensionsgrun-<br>dande belopp för bamår, oavsett om den biologiska föräldern själv upp-<br>fyller villkoren för att kunna tillgodoräknas sådant pensionsgmndande<br>belopp eller inte.</p>
<p>Till skillnad mot vad Pensionsarbetsgmppen föreslog bör det därför<br>inte generellt vara möjligt att överlåta rätten att tillgodoräknas pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår till en styvförälder. I fall då den andra<br>biologiska föräldern är avliden finns det dock skäl att se annorlunda på<br>saken. I sådana situationer uppstår ingen konkurrens mellan styvföräldem<br>och den andra biologiska föräldern. I många fall blir styvföräldems<br>relation till bamet också mera föräldralik än vad som är fallet om den<br>andra biologiska föräldern är i livet. Regeringen föreslår därför, i likhet<br>med förslaget i Ds 1995:41, att en förälder som själv uppfyller villkoren<br>för att kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår skall<br>kunna överlåta rätten att tillgodoräknas detta till styvföräldem om barnets<br>andra biologiska förälder har avlidit senast under det aktuella in-<br>tjänandeåret.</p>
<p>Begreppet styvförälder har ingen legal definition utan måste preciseras.<br>En överlåtelse av nu aktuellt slag bör enligt regeringens uppfattning<br>kunna ske endast till en försäkrad som under det aktuella året bott till-<br>sammans med bamet minst halva året och som någon gång under det året<br>sammanbott med och varit gift med eller haft gemensamt bam med den<br>överlåtande föräldern. Förslaget knyter an till bestämmelsen i 7 kap. 5 §<br>föräldrabalken, där det anges att den som varaktigt bor tillsammans med<br>annans bam och med förälder som har vårdnaden om bamet är under-<br>hållsskyldig mot bamet, om han eller hon är gift med föräldern eller har<br>eget bam tillsammans med föräldern.</p>
<p>Under remissbehandlingen har framförts synpunkten att samboende-<br>kravet, bl.a. av administrativa skäl, bör ersättas av ett krav på att för-<br>äldern och styvföräldem varit folkbokförda samma adress under hela in-<br>tjänandeåret. Vid bedömningen av om sammanboende förelegat eller inte<br>kommer emellertid folkbokföringen att ha avgörande betydelse i prak-<br>tiken. För det fall folkbokföringen inte överensstämmer med de faktiska<br>förutsättningarna bör det dock finnas fömtsättningar att göra detta<br>gällande.</p>
<p>Ytterligare fömtsättningar för att överlåtelse skall kunna ske bör vara<br>att styvföräldem, på samma sätt som krävs för biologiska föräldrar,<br>uppfyller villkoren om försäkring och bosättning i Sverige och inte har<br>uppnått 65 års ålder. Uppfyller styvföräldem själv villkoren för att till-<br>godoräknas pensionsgmndande belopp för bamår för ett annat bam, bör<br>överlåtelse av nu aktuellt slag inte kunna ske.</p>
<p>En anmälan om överlåtelse av rätten att tillgodoräknas pensionsgmn-<br>dande belopp för bamår bör enligt regeringens uppfattning ges in till<br>försäkringskassan senast den 31 januari året efter det aktuella bamåret.</p>
<p>Om någon som själv uppfyller villkoren för att tillgodoräknas pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår anmäler att han eller hon vill överlåta<br>rätten att tillgodoräknas detta pensionsgmndande belopp till någon som</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>255</p>
<p>inte uppfyller förutsättningarna för att ta emot rätten, bör överlåtaren inte<br>därigenom anses ha definitivt förlorat rätten att själv tillgodoräknas<br>denna.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att om en anmälan om överlåtelse görs till<br>en person som inte uppfyller förutsättningarna för att tillgodoräknas pen-<br>sionsgrundande belopp för bamår skall försäkringskassan bortse från an-<br>mälan och i stället skall den som uppfyller villkoren härför tillgodoräknas<br>det pensionsgrundande beloppet för bamår. Att mottagaren i vissa fall<br>inte får någon eller endast begränsad nytta av de pensionsgmndande<br>beloppen för bamår på gmnd av att han eller hon haft andra inkomster<br>och redan nått upp till intjänandetaket, skall däremot inte innebära att<br>anmälan förlorar sin giltighet. Dessa regler är desamma som föreslagits<br>beträffande två berättigade föräldrars gemensamma anmälan om vem av<br>dem som skall tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår.</p>
<p>Vidare föreslår vi att en anmälan om överlåtelse av rätt att tillgodoräk-<br>nas pensionsgmndande belopp för bamår - på samma sätt som föreslagits<br>i fråga om föräldrars gemensamma anmälan om vem av dem som skall<br>tillgodoräknas sådan pensionsgmndande belopp - skall kunna återkallas<br>av den som överlåter rätten senast den 31 januari året efter det aktuella<br>bamåret.</p>
<h3>11.5 Beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: För den som skall tillgodoräknas pensionsgmn-<br>dande belopp för bamår skall en fiktiv inkomst beräknas enligt det av<br>tre alternativa beräkningssätt som i det enskilda fallet ger det mest<br>förmånliga utfallet. Alternativen är</p>
<p>1. en utfyllnad till den enskildes pensionsgmndande inkomst året före<br>barnets födelse</p>
<p>2. en utfyllnad till 75 % av den genomsnittliga pensionsgmndande<br>inkomsten för alla försäkrade under 65 års ålder för vilka det fast-<br>ställts sådan inkomst</p>
<p>3. ett för alla försäkrade enhetligt belopp.</p>
<p>Med pensionsgmndande inkomst enligt alternativ 1 skall likställas<br>pensionsgmndande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst.</p>
<p>I den inkomst som skall fyllas ut enligt alternativ 1 och 2 skall räk-<br>nas in såväl pensionsgmndande inkomst som pensionsgmndande be-<br>lopp. Dessutom skall räknas in vissa förvärvsinkomster som inte är<br>pensionsgmndande i Sverige. Den som har haft inkomster av det<br>senare slaget skall vara skyldig att anmäla dessa till försäkringskassan.</p>
<p>Jämförelseinkomsten enligt alternativ 1 skall för ettvart av de<br>följande bamåren räknas om med hänsyn till förändringar i prisbas-<br>beloppet.</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgmndande belopp för bamår enligt<br>alternativ 1 skall bortses från pensionsgrundande inkomster av annat<br>förvärvsarbete för året före barnets födelse till den del den försäkrade<br>inte inom föreskriven tid har betalat de till året hänförliga ålders-<br>pensionsavgiftema och allmän pensionsavgift för de inkomsterna.</p>
<p>256</p>
<p>Det enhetliga belopp som avses i alternativ 3 skall motsvara det in-<br>komstbasbelopp som föreslås infört fr.o.m. år 2001. För åren 1999 och<br>2000 skall det motsvara det förhöjda prisbasbeloppet. Om den försäk-<br>rade under det aktuella året har uppburit förvärvsinkomster som inte<br>är pensionsgrundande i Sverige skall beloppet i vissa fall minskas.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Många remissinstanser har, som nämnts inled-<br>ningsvis, ansett att reglerna om pensionsgrundande belopp för bamår är<br>onödigt komplicerade. Försäkringskasseförbundet har påtalat att alterna-<br>tiv 3, och även alternativ 2, kan leda till överkompensation och menat att<br>dessa effekter bör undanröjas. Flera försäkringskassor har haft liknande<br>synpunkter såvitt gäller alternativ 3. Försäkringsanställdas Förbund har<br>förordat att alternativ 3 bör utgå av administrativa skäl. Centerkvinnorna<br>har förordat en höjning av nivån för alternativ 2. SAF och Industriför-<br>bundet anser att beräkningsaltemativ 3 bör begränsas så att alternativet<br>inte bli tillämpligt i de fall det ger ett högre pensionsgrundande belopp än<br>alternativ 1.</p>
<p>Risken för manipulativt beteende genom att den pensionsberättigade<br>medvetet höjer sin inkomst året före barnets födelse har påtalats av Kon-<br>junkturinstitutet, Försäkringsanställdas förbund och Skattemyndigheten i<br>Malmöhus län. Konjunkturinstitutet föreslår, för att motverka denna risk,<br>att alternativ 1 bör innebära en utfyllnad till ett medeltal av inkomsterna<br>under exempelvis de tre åren närmast före barnets födelse. Skattemyn-<br>digheten föreslår två metoder. Enligt den ena metoden sker utfyllnad in-<br>till inkomsten året före det år som föregick barnets födelse. Enligt den<br>andra metoden sker utfyllnad intill inkomsten året före barnets födelse,<br>men dock högst intill 120 % av inkomsten året dessförinnan. Myndig-<br>heten har vidare föreslagit en omvänd spärregel vid beräkning enligt<br>alternativ 1 till skydd för dem som har ojämna inkomstförhållanden.</p>
<p>TCO anser att inkomstmåttet vid beräkning enligt alternativ 2 bör vara<br>förvärvsinkomsten och inte den pensionsgrundande inkomsten. Försäk-<br>ringskassan i Ålvsborgs län har å andra sidan på grund av reglernas<br>komplexitet, förordat att man i stället för att beräkna tre alternativ för<br>varje bamår inför ett enhetligt belopp på ett prisbasbelopp som modem<br>kan dela eller överlåta. RFV anser att det från informationssynpunkt bör<br>vara samma basbelopp som används i de tre olika beräkningsaltemativen.</p>
<p>RFV avstyrker förslaget om att utländska förvärvsinkomster skall re-<br>ducera de pensionsgrundande beloppet för bamår. Verket instämmer<br>visserligen i den uppfattning som ligger bakom förslaget, men pekar på<br>det olämpliga i att ha en formell regel som inte kan tillämpas i praktiken<br>eftersom kontrollmöjlighet saknas. Även andra remissinstanser, bl.a.<br>Länsrätten i Värmlands län och Försäkringsanställdas förbund ifråga-<br>sätter om inte regeln borde tas bort med hänsyn till kontrollsvårighetema.<br>Försäkringskassan i Stockholms län liksom Kammarrätten i Stockholm<br>delar visserligen uppfattningen att det är lämpligt att hänsyn tas till ut-<br>ländska inkomster vid beräkning av det pensionsgrundande beloppet för<br>bamår, men framhåller att det bör finnas en obegränsad möjlighet i tiden</p>
<p>257</p>
<p>9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1</p>
<p>att korrigera det pensionsgrundande belopp för bamår som felaktigt be- Prop. 1997/98:151<br>räknats utan hänsyn till utländska inkomster.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sedan det enligt föreslagna regler<br>som beskrivits i de föregående avsnitten fastställts vem eller vilka perso-<br>ner som för ett visst år faktiskt skall tillgodoräknas pensionsgrundande<br>belopp för bamår, måste det för varje sådan person beräknas ett särskilt<br>belopp. Detta belopp skall läggas till den försäkrades pensionsgmndande<br>inkomst och eventuella övriga pensionsgmndande belopp under det<br>aktuella året. Beloppet bör samtidigt utgöra underlag för statens betalning<br>av statlig ålderspensionsavgift.</p>
<p>Även i det reformerade pensionssystemet skall det enligt förslaget i<br>avsnitt 13 finnas ett intjänandetak. För ett och samma år kommer endast<br>inkomster upp till en viss nivå att grunda pensionsrätt. För den som redan<br>på gmnd av andra inkomster har nått upp till intjänandetaket kommer<br>pensionsgmndande belopp för bamår därför att vara utan betydelse, efter-<br>som detta pensionsgmndande belopp inte skulle kunna höja den totala<br>pensionsrätten för året. Enligt vårt föreslag i avsnitt 13.1 bör det i sådana<br>fall inte fastställas något pensionsgrundande belopp för bamår. Staten<br>skall då inte heller betala någon statlig ålderspensionsavgift. Enligt de av<br>riksdagen antagna riktlinjerna för pensionsreformen skall pensions-<br>grundande belopp för bamår beräknas enligt en kombinationsmodell be-<br>stående av tre alternativa beräkningssätt, varvid det av de tre beräknings-<br>sätten som i det enskilda fallet ger det för den försäkrade mest förmånliga<br>utfallet för ett givet år skall tillämpas. Olika beräkningssätt kan således<br>tillämpas för olika år. Två av beräkningssätten (alternativ 1 och 2)<br>innebär att den försäkrades inkomster för ett visst år fylls ut till en viss<br>nivå. Det tredje beräkningsaltemativet innebär att till den försäkrades<br>övriga inkomster under ett visst år läggs ett för alla försäkrade enhetligt<br>pensionsgmndande belopp. Beräkningen av det pensionsgmndande<br>beloppet för bamår sker för hela kalenderår.</p>
<p>Ett av beräkningsaltemativen som följer av de antagna riktlinjerna<br>innebär att utfyllnad skall ske till den enskildes pensionsgrundande<br>inkomst året före barnets födelse, fortsättningsvis kallat den individuella<br>jämförelseinkomsten. Denna inkomst skall därvid för ettvart av de<br>följande bamåren räknas om med hänsyn till förändringar i pris-<br>basbeloppet, dvs. prisindexeras. Enligt ett annat beräkningsaltemativ<br>skall utfyllnad ske till 75 % av genomsnittsinkomsten för alla försäkrade,<br>fortsättningsvis kallat den generella jämförelseinkomsten. Det tredje<br>beräkningsaltemativet är i huvudsak avsett att ge ett tillskott till den som<br>inte alls eller i mindre utsträckning ändrar sitt förvärvsbeteende på gmnd<br>av förekomsten av bam och som under bamåret haft en inkomst<br>överstigande 75 % av genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade<br>under 65 år eller strax därunder.</p>
<p>Under remissbehandlingen av Ds 1995:41 har vissa remissinstanser<br>framfört synpunkten att beräkningsaltemativ 3 inte borde vara tillämpligt<br>i de fall det leder till ett högre pensionsgmndande belopp än alternativ 1.<br>Vidare har vissa remissinstanser förslagit att beräkningsaltemativ 3 bör<br>utelämnas för att åstadkomma en förenkling av systemet. Som nämnts<br>inledningsvis förordar regeringen inte att antalet beräkningsmöjligheter<br>begränsas. Beräkningsaltemativ 3 ger dessutom en signal om att det även<br></p>
<p>258</p>
<p>i pensionshänseende lönar sig att förvärvsarbeta. Andra remissinstanser<br>har påtalat risken för spekulation vid utfyllnad till den individuella jäm-<br>förelseinkomsten. Genom den möjlighet som t.ex. en egenföretagare har<br>att höja sin pensionsgrundande inkomst för ett visst år genom exempelvis<br>återföring av periodiseringsfond skulle, om detta görs året före ett barns<br>födelse, utfallet enligt detta alternativ förbättras. Några remissinstanser<br>har föreslagit olika metoder för att minska risken för sådana spe-<br>kulationer. Metoderna går i huvudsak ut på att göra utfyllnadsinkomsten<br>beroende av inkomsten under fler år än året före barnets födelse. Den<br>föreslagna metoderna skulle visserligen till viss del begränsa möjligheten<br>till manipulativa beteenden. Incitament till sådana beteenden skulle<br>emellertid trots det finnas kvar i föräldraförsäkringen. Förändringar i<br>syfte att minska risken för spekulation i nu beskrivna avseende bör därför<br>i första hand avse reglerna för hur sådan ersättning skall beräknas för<br>bl.a. egenföretagare. Det är vidare av vikt att inte ytterligare komplicera<br>reglerna för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för bamår,<br>vilket en lösning för att komma till rätta med spekulationsmöjligheten<br>skulle innebära. Mot bakgrund av vad som nu sagts och efter över-<br>vägande av övriga remissynpunkter beträffande beräkningsaltemativen<br>anser regeringen inte att de olika alternativen för beräkning av pensions-<br>gmndande belopp för bamår bör utformas på annat sätt än vad som fast-<br>slagits i de antagna riktlinjerna och som också föreslagits i Ds 1995:41.</p>
<p>Som ovan nämnts skall, enligt antagna riktlinjer, den individuella<br>jämförelseinkomsten prisindexeras, dvs. för ettvart av de följande in-<br>tjänandeåren räknas om med hänsyn till förändringar i prisbasbeloppet.<br>Lagrådet påpekar att detta är den enda situation i den permanenta regle-<br>ringen, dvs. den som avses gälla fr.o.m. år 2001, där prisbasbeloppet och<br>inte inkomstbasbeloppet skall användas vid omräkning. Lagrådet förordar<br>därför att omräkning i stället sker med inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Som Lagrådet påpekat sker de flesta omräkningarna i det reformerade<br>ålderspensionssystemet för framtiden med inkomstbasbeloppet. Att även<br>räkna om jämförelseinkomsten med inkomstbasbeloppet riskerar emeller-<br>tid att medföra en icke oväsentlig ökning av statens kostnader. Rege-<br>ringen föreslår därför ingen förändring i detta hänseende jämfört med de<br>antagna riktlinjerna.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skall det enhetliga belopp som enligt al-<br>ternativ 3 skall tillgodoräknas den försäkrade från och med de reforme-<br>rade intjänandereglemas ikraftträdande motsvara ett basbelopp som räk-<br>nas upp i paritet med den allmänna inkomstutvecklingen. Enligt vad vi<br>föreslår i avsnitt 6.4 skall ett sådant basbelopp - inkomstbasbeloppet -<br>införas fr.o.m. år 2001, dock att det för år 2001 skall motsvara det för-<br>höjda prisbasbeloppet och att det skall räknas upp i takt med den all-<br>männa inkomstutvecklingen först fr.o.m. årsskiftet 2001/2002. Under en<br>övergångstid, åren 1999 och 2000, kan således det enhetliga beloppet inte<br>motsvaras av ett inkomstbasbelopp. För dessa år bör det enhetliga<br>beloppet i stället motsvara det förhöjda prisbasbeloppet.</p>
<p>Regeringen föreslår således att det belopp som avses i beräkningsalter-<br>nativ 3 skall motsvara det inkomstbasbelopp som föreslås infört fr.o.m. år<br>2001. Under en övergångstid - åren 1999 och 2000 - föreslår vi att be-<br>loppet skall motsvara det förhöjda prisbasbeloppet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>259</p>
<p>Såvitt avser utfyllnad till individuell respektive generell jämföreslein- Prop. 1997/98:151<br>komst har i de antagna riktlinjerna inte närmare preciserats hur den in-<br>komst som skall fyllas ut - utfyllnadsinkomsten - skall beräknas.</p>
<p>Regeringen föreslår, i likhet med förslaget i Ds 1995:41, att i utfyll-<br>nadsinkomsten skall ingå inte bara de faktiska pensionsgrundande in-<br>komster som den försäkrade kan ha uppburit det aktuella bamåret, utan<br>också de eventuella pensionsgmndande belopp som den försäkrade för<br>samma år har fått tillgodoräkna sig. Skälet är att den försäkrade i många<br>fall närmast skulle bli överkompenserad i pensionshänseende om inte<br>också övriga pensionsgmndande belopp räknades in i utfyllnadsinkom-<br>sten.</p>
<p>Hänsynstagande till vissa inkomster som inte är pensionsgrundande<br>i Sverige</p>
<p>Som framgått av avsnitt 7 skall den som lämnar Sverige för längst ett år<br>fortfarande anses bosatt i Sverige och därigenom fortsatt försäkrad för in-<br>komstgrundad ålderspension här. (Den som arbetar i ett annat EU- eller<br>EES-land omfattas dock som regel endast av försäkringen i det landet).<br>Den som befinner sig i en sådan situation och har vårdnad om och bor<br>tillsammans med bam under fyra års ålder kan således tillgodoräknas<br>pensionsgmndande belopp för bamår i Sverige. Om en sådan person<br>under utlandsvistelsen arbetar för en utländsk arbetsgivare är emellertid<br>arbetsinkomsterna som regel inte skattepliktiga eller pensionsgmndande i<br>Sverige. Det innebär att den försäkrade skulle kunna komma att till-<br>godoräknas ett alltför högt pensionsgrundande belopp för bamår. Även<br>om det långt ifrån alltid är så att utlandsinkomsten grundar pensionsrätt i<br>det aktuella landet, kan det inte anses rimligt att personen tillgodoräknas<br>pensionsgmndande belopp för bamår utan beaktande av utlandsin-<br>komsten.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att även ersättning, i annan form än pension,<br>på gmnd av arbete (anställning, uppdrag eller verksamhet som egenföre-<br>tagare) utomlands som inte är pensionsgmndande i Sverige skall räknas<br>in i utfyllnadsinkomsten vid beräkning av pensionsgmndande belopp för<br>bamår. Regeringen föreslår också att det pensionsgmndande beloppet<br>enligt beräkningsaltemativen 1 och 3, för den som haft inkomst av detta<br>slag, skall minskas eller bortfalla helt i den mån beloppet helt eller delvis<br>skulle ha hamnat ovanför intjänandetaket om utlandsinkomsten varit<br>pensionsgmndande i Sverige. (Såvitt gäller beräkningsaltemativ 1 kan<br>denna situation uppkomma endast om prisbasbeloppet ökar snabbare än<br>inkomstbasbeloppet.)</p>
<p>Pensionsgmndande belopp för bamår bör - som utvecklas närmare i<br>det följande - i allt väsentligt tillgodoräknas med automatik och det bör<br>således inte krävas någon form av ansökan från den enskilde. En fråga i<br>sammanhanget är därför hur försäkringskassan - som enligt vad som<br>föreslås i avsnitt 13.3 är den beslutsfattande myndigheten - skall kunna<br>få kännedom om utlandsinkomster av nu diskuterat slag. Det skall därvid<br>hållas i minnet att det regelmässigt kan antas att det inte ligger i den en-<br>skildes intresse att inkomsten beaktas vid beräkningen av det pensions-<br>gmndande beloppet för bamår.</p>
<p>260</p>
<p>Inkomst som förvärvats vid arbete utomlands för en utländsk arbets- Prop. 1997/98:151<br>givare är som regel inte skattepliktig i Sverige. Den enskilde är i vissa<br>fall ändå skyldig att, som en upplysning, ange inkomsten i sin själv-<br>deklaration men så är inte alltid fallet. Någon kontrolluppgift från ar-<br>betsgivare eller liknande som gör det möjligt för skattemyndigheten att<br>kontrollera att uppgift lämnas i deklarationen finns inte heller i dessa fall.</p>
<p>Det kan från kostnadssynpunkt knappast komma i fråga att införa en<br>rutin där skattemyndigheten aviserar de utlandsinkomster som myndig-<br>heten fått kännedom om. I samma riktning talar den omständigheten att<br>endast ett fåtal av de personer som har sådana inkomster kommer att vara<br>aktuella för pensionsgrundande belopp för bamår. Regeringen föreslår i<br>stället att en försäkrad, som för det aktuella året själva uppfyller villkoren<br>för att kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår - eller<br>som skall tillgodoräknas sådan rätt på gmnd av överlåtelse från annan<br>försäkrad - skall vara skyldig att anmäla utlandsinkomster direkt till<br>försäkringskassan.</p>
<p>Från remissinstanserna har framförts kritik mot förslaget att utländska<br>inkomster skall beaktas just med hänsyn till de kontrollsvårigheter som<br>berörts ovan. Även om det kan uppstå svårigheter såvitt avser möjlig-<br>heten att kontrollera att bestämmelsen efterlevs, anser regeringen att de<br>principiella skälen för att även utländska inkomster skall beaktas väger<br>tyngre. De framförda remissynpunkterna bör därför inte leda till något<br>annat förslag än det som lämnades i Ds 1995:41.1 enlighet med vad bl.a.<br>Kammarrätten i Stockholm föreslagit föreslår vi att om ett pensionsgmn-<br>dande belopp för bamår för ett visst år felaktigt fastställts utan hänsyn till<br>utländska inkomster skall detta kunna korrigeras utan begränsning i tiden<br>(se avsnitt 27). Om förhållandena klarläggs först t.ex. vid pensioneringen<br>eller senare kan den tidigare fastställda pensionsrätten för det aktuella<br>året alltså korrigeras. En erinran om skyldigheten att anmäla sådana in-<br>komster bör finnas på underrättelsen avseende beslut om pensionsgmn-<br>dande belopp för bamår.</p>
<p>Motsvarande situation som den som nu behandlats kan uppkomma för<br>en försäkrad som är bosatt i Sverige och som är anställd vid utländsk be-<br>skickning eller lönat konsulat här i landet eller hos arbetsgivare som är<br>knuten till sådan beskickning eller sådant konsulat (gäller inte den diplo-<br>matiska personalen). De inkomster som den anställde uppbär för sådant<br>arbete kommer nämligen - såvida inte en förbindelse motsvarande<br>dagens ATP-förbindelse tecknats - inte att vara pensionsgmndande i<br>Sverige. Regeringen föreslår därför att nu nämnda inkomster vid beräk-<br>ningen av det pensionsgrundande beloppet för bamår skall behandlas på<br>samma sätt som ovan redovisade inkomster av förvärvsarbete i utlandet<br>samt att den försäkrade skall vara skyldig att anmäla inkomsterna till för-<br>säkringskassan.</p>
<p>Närmare om beräkningen av jämförelseinkomsterna</p>
<p>Det har i de antagna riktlinjerna för pensionsreformen inte närmare pre-<br>ciserats hur den nivå till vilken den försäkrades pensionsgmndande in-<br>komst och pensionsgrundande belopp skall fyllas ut (jämförelse-<br>inkomsterna) skall beräknas. Det gäller såväl alternativet med utfyllnad<br></p>
<p>261</p>
<p>till den egna pensionsgrundande inkomsten året före barnets födelse (den Prop. 1997/98:151<br>individuella jämförelseinkomsten) som alternativet med utfyllnad till 75<br>% av genomsnittsinkomsten (den generella jämförelseinkomsten).</p>
<p>Det kan härvid anläggas två synsätt. Å ena sidan kan hävdas att jäm-<br>förelseinkomstema skall beräknas på ett sådant sätt att de avspeglar<br>värdet av samtliga faktiska och fiktiva inkomster som kommer att grunda<br>pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet. Å andra sidan kan<br>göras gällande att jämförelseinkomstema skall beräknas så att de<br>avspeglar endast värdet av faktiska pensionsgrundande förvärvsinkom-<br>ster.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för bamår skall främst ha till syfte att kom-<br>pensera de grupper som har lägre förvärvsinkomster på gmnd av att de<br>ändrar sitt arbetsutbud under sina barns första levnadsår. Det finns ett<br>direkt samband mellan en försäkrads arbetsutbud och nivån på dennes<br>faktiska förvärvsinkomster. Däremot finns det inte något motsvarande<br>samband mellan arbetsutbud och eventuella fiktiva inkomster. Mot bak-<br>grund härav ter det sig mest rimligt att utgå från att pensionsgmndande<br>belopp för bamår bör kompensera för de lägre faktiska förvärvsinkomster<br>som blir följden av ett lägre arbetsutbud under de år då bamen är små.<br>Regeringen anser inte, som någon remissinstans föreslagit, att om den<br>generella jämförelseinkomsten enbart grundas på de pensionsgmndande<br>förvärvsinkomsterna alltså exkluderat socialförsäkringsersättningama<br>skulle kompensationen vara jämnare och mer anpassad till svängningarna<br>på arbetsmarknaden. Det torde dessutom inte finnas något administrativt<br>acceptabelt sätt att särskilja inkomstslagen. Detta innebär att såväl den<br>generella som den individuella jämförelseinkomsten bör beräknas på ett<br>sådant sätt att den avspeglar värdet av samtliga pensionsgrundande<br>inkomster men inte av övriga pensionsgmndande belopp.</p>
<p>Vid beräkningen av den individuella jämförelseinkomsten bör dock<br>göras ett undantag från den föreslagna regeln. För att försäkrade som<br>uppbär förtidspension enligt 13 kap. 2 § AFL (förtidspension beräknad på<br>grandval av s.k. antagandepoäng) inte skall behandlas på annat sätt än<br>förvärvsaktiva i detta hänseende bör även det särskilda pensionsgmn-<br>dande belopp för antagandeinkomst som, enligt vad som föreslås i av-<br>snitt 9, skall beräknas för sådana förtidspensionärer räknas in i den<br>individuella jämförelseinkomsten. I avsnitt 9 behandlas frågan om be-<br>räkning av pensionsgmndande belopp för bamår för förtidspensionärer<br>mera utförligt.</p>
<p>Som kommer att framgå av avsnitt 13.5 föreslår vi att i det reformerade<br>ålderspensionssystemet skall inkomst av annat förvärvsarbete i princip<br>grunda pensionsrätt endast till den del som till året hänförliga avgifter till<br>ålderspensionssystemet för sådan inkomst betalats inom föreskriven tid.<br>Om en försäkrad tillgodoräknats pensionsrätt på grundval av inkomst av<br>annat förvärvsarbete men det senare visar sig att han eller hon inte betalat<br>delar av avgifterna, måste pensionsrätten för det aktuella året räknas om.<br>Utebliven avgiftsbetalning påverkar således storleken på den pensionsrätt<br>som för året skall tillgodoräknas en försäkrad som har haft inkomst av<br>annat förvärvsarbete. Däremot kommer den pensionsgmndande inkomst<br>som fastställts för den försäkrade för det året inte att sättas ned på grand<br>av den uteblivna avgiftsbetalningen.</p>
<p>262</p>
<p>Detta innebär att den individuella jämförelseinkomsten för en försäkrad Prop. 1997/98:151<br>som året före barnets födelse haft inkomst av annat förvärvsarbete skulle<br>kunna komma att beräknas som om avgifterna för det året till fullo be-<br>talats, vilket i sin tur skulle medföra att det pensionsgrundande beloppet<br>för bamår beräknat enligt alternativ 1 för de följande åren skulle kunna<br>komma att bli högre än om hänsyn skulle tas till i vilken omfattning av-<br>gifterna betalats. En sådan konsekvens kan, mot bakgrund av att det är<br>staten som skall betala avgifter på pensionsgrundande belopp för bamår,<br>inte anses acceptabel.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att det, vid beräkning av den individuella<br>jämföresleinkomsten skall bortses från pensionsgmndande inkomster av<br>annat förvärvsarbete för året före barnets födelse till den del den försäk-<br>rade inte inom föreskriven tid betalat den till det året hänförliga ålders-<br>pensionsavgiften och den allmänna pensionsavgiften för de inkomsterna.</p>
<p>Regeringen föreslår således att det vid utfyllnad till den individuella<br>jämförelseinkomsten skall ske en utfyllnad till en nivå som motsvarar<br>summan av den fastställda pensionsgrundande inkomsten för den försäk-<br>rade året före barnets födelse och, i förekommande fall, det pensions-<br>gmndande belopp för antagandeinkomst som för samma år kan ha fast-<br>ställts för den försäkrade. I enligt med vad som ovan föreslagits, skall<br>därvid i vissa fall bortses från delar av pensionsgmndande inkomster av<br>annat förvärvsarbete. Genom detta beräkningsaltemativ garanteras den<br>försäkrade en pensionsrätt i princip motsvarande den som beräknats på<br>hans eller hennes faktiska inkomster året före barnets födelse.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att det vid fastställandet av den generella<br>jämförelseinkomsten, dvs. genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade,<br>skall tas hänsyn endast till pensionsgmndande inkomster - och således<br>inte till andra pensionsgmndande belopp - som tillgodoräknats de<br>försäkrade under ett aktuellt år. Vidare föreslås att endast försäkrade som<br>under det aktuella året inte uppnått 65 års ålder därvid skall medräknas.<br>Om även försäkrade högre upp i åldrama skulle räknas med, torde den<br>generella jämförelseinkomsten bli lägre än med den här föreslagna<br>ordningen. Vid bestämmandet av den generella jämförelseinkomsten<br>skall sålunda totalsumman av de pensionsgmndande inkomsterna som för<br>ett visst år fastställts för försäkrade som under året inte uppnått 65 års<br>ålder divideras med det totala antalet personer i dessa åldrar som under<br>samma år haft sådana inkomster. Det pensionsgmndande beloppet enligt<br>detta beräkningsaltemativ utgörs av skillnaden mellan 75 % av den<br>sålunda erhållna kvoten och den försäkrades utfyllnadsinkomst. Med<br>detta alternativ garanteras den försäkrade en pensionsrätt som bygger på<br>det faktiska inkomstläget bland samtliga försäkrade under 65 års ålder<br>som förvärvsarbetar.</p>
<p>Såväl beträffande utfyllnad till individuell som generell jämförelsein-<br>komst skall utfyllnad ske till upp till en viss pensionsgmndande inkomst.<br>En följd härav är att endast inkomster upp till intjänandetaket beaktas i<br>jämförelserna.</p>
<p>263</p>
<p>Mer än ett barn i "rätt" ålder</p>
<p>Som redovisats ovan förslås att en försäkrad som har två eller flera bam<br>under fyra års ålder (i vissa fall fem års ålder) skall tillgodoräknas pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår till och med det år då det yngsta bamet<br>fyller tre (eller fyra) år. Den försäkrade skall dock aldrig för samma tid<br>tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår dubbelt eller flerfal-<br>digt. Vid utfyllnad till den individuella jämförelseinkomsten föreslår vi<br>att följande skall gälla, vilket är i enlighet med de av riksdagen antagna<br>riktlinjerna.</p>
<p>Om ytterligare ett bam föds efter det att pensionsgrundande belopp för<br>det första bamet tillgodoräknats för fyra år, bestäms den individuella<br>jämförelseinkomsten för det andra bamet på nytt enligt de angivna prin-<br>ciperna. Detta bör i princip också gälla för det fall att det andra bamet<br>föds under ett år då det första bamet alltjämt ger rätt till pensionsgrun-<br>dande belopp för bamår. Föräldern bör emellertid i det sistnämnda fallet<br>under de sammanfallande bamåren få pensionsgrundande belopp för<br>bamår beräknad på basis av antingen den individuella jämförelsein-<br>komsten året före det första barnets födelse eller, om det är förmånligare,<br>på grundval av den individuella jämförelseinkomsten året före det andra<br>barnets födelse. När pensionsgmndande belopp för bamår har tillgodo-<br>räknats under fyra år, bör dock det pensionsgrundande beloppet enligt<br>alternativ 1 för de därpå följande bamåren beräknas endast genom ut-<br>fyllnad upp till den individuella jämförelseinkomsten året före det andra<br>barnets födelse, eftersom det första bamet då inte längre berättigar för-<br>äldern till pensionsgmndande belopp för bamår.</p>
<h3>11.6 Förvärvsvillkoret</h3>
<p>Regeringens förslag: För att pensionsgrundande belopp för bamår<br>slutligt skall ge upphov till utbetalning av ålderspension skall krävas<br>att det för den försäkrade under viss tid och i viss omfattning har fast-<br>ställts pensionsgmndande inkomst. Med pensionsgmndande inkomst<br>skall likställas pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers an-<br>tagandeinkomst.</p>
<p>Det angivna villkoret - förvärvsvillkoret - skall vara uppfyllt<br>genom att det för den försäkrade har fastställts en pensionsgmndande<br>inkomst som för ettvart av fem år uppgår till minst två gånger ett visst<br>belopp. Beloppet skall motsvara inkomstbasbeloppet. För år före år<br>2001 skall det dock motsvara det förhöjda prisbasbeloppet.</p>
<p>Vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt skall beaktas<br>endast sådan pensionsgrundande inkomst som har legat till gmnd för<br>pensionsrätt.</p>
<p>Vidare skall beaktas endast sådan pensionsgmndande inkomst som<br>fastställs senast det år då den försäkrade fyllt 70 år.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslagen i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag. I promemorian föreslogs dock att för-<br>värvsvillkoret skulle anses uppfyllt om det för den försäkrade fastställs en<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>264</p>
<p>pensionsgrundande inkomst som för ettvart av fem år uppgår till ett visst<br>belopp eller som för ettvart av tre år uppgår till två gånger detta belopp.<br>Något undantag för pensionsgrundande inkomst som inte legat till grund<br>för pensionsrätt gjordes inte i Ds 1995:41.</p>
<p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm har ifrågasatt om för-<br>värvsvillkoret är utformat så att den försäkrade genom att uppfylla de<br>krav som uppställs kan anses ha tillräcklig anknytning till arbetslivet.<br>SAF och Industriförbundet har ansett att förvärvsvillkoret bör skärpas<br>betydligt genom att man exempelvis kräver en inkomst på två förhöjda<br>prisbasbelopp under tio år. En möjlighet att genom relativt kort yrkes-<br>verksamhet i landet få åtnjuta pension som till stor del är subventionerad<br>av staten skulle annars med en ökad internationalisering successivt öka<br>trycket på systemet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som nämnts inledningsvis skall enligt<br>de antagna riktlinjerna för ålderspensionsreformen särskilda regler gälla<br>för att pensionsgrundande belopp för bamår skall påverka den pension<br>som faktiskt skall betalas ut till en försäkrad. Motsvarande skall gälla<br>beträffande pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring.</p>
<p>Innebörden av de antagna riktlinjerna är att det för att pensionsgrun-<br>dande belopp för bamår och plikttjänstgöring slutligt skall ge upphov till<br>utbetalning av ålderspension skall krävas bl.a. att pensionsrätt motsvaran-<br>de lägst ett visst belopp - i princippropositionen benämnt lönebasbelopp</p>
<p>- har tillgodoräknats den försäkrade under åtminstone tre år. I Ds<br>1995:41 föreslås i stället att villkoret knyts endast till storleken av den<br>pensionsgmndande inkomsten. Vidare används inte termen lönebasbe-<br>lopp. Där föreslås i stället att ett inkomstbasbelopp - som i sak motsvarar<br>vad som tidigare benämnts lönebasbeloppet - skall tillskapas. Som<br>framgår av avsnitt 6.4 föreslår regeringen också att ett inkomstbelopp<br>skall tillskapas för det reformerade ålderspensionssystemet fr.o.m. år<br>2001.</p>
<p>För uppfyllandet av det angivna villkoret - förvärvsvillkoret - skall<br>enligt de antagna riktlinjerna tas i beaktande pensionsgmndande för-<br>värvsinkomster, socialförsäkringsersättningar m.m. samt den ålderspen-<br>sionsrätt som tillgodoräknas förtidspensionärer på grundval av an-<br>tagandeinkomst. Pensionsgrundande belopp för bakomliggande inkomst,<br>bamår och plikttjänstgöring samt pensionsrätt som förvärvats genom<br>delning mellan makar skall däremot inte kunna påverka bedömningen av<br>om förvärvsvillkoret har uppfyllts eller inte. Villkoret skall kunna<br>uppfyllas före eller efter den tid för vilken pensionsgrundande belopp för<br>bamår har tillgodoräknats. I det senare fallet blir pensionsrättema latenta<br>till dess villkoret har uppfyllts.</p>
<p>Med den i princippropositionen angivna utformningen av förvärvs-<br>villkoret var det således av betydelse hur stor sammanlagd pensionsrätt<br>som den pensionsberättigade hade tjänat in. Eftersom inte all pensionsrätt</p>
<p>- utan endast pensionsrätt gmndad på pensionsgrundande förvärvs-<br>inkomster m.m. - skulle tas med i bedömningen skulle i sådant fall<br>krävas särregistrering av ett antal olika pensionsrätter.</p>
<p>Syftet med förvärvsvillkoret är att ställa krav på viss anknytning till<br>arbetslivet för att pensionsgrundande belopp för bamår och plikttjänst-<br>göring, som finansieras av allmänna skattemedel, skall ge upphov till<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>265</p>
<p>faktisk utbetalning av pension. Detta syfte kan i lika hög grad uppnås<br>genom att, i stället för att låta förvärvsvillkoret vara beroende av att<br>pensionsrätt till ett visst belopp intjänats, kräva endast att den pensions-<br>grundande inkomsten och i förekommande fall pensionsgrundande<br>belopp för antagandeinkomst har uppgått till ett visst lägsta belopp under<br>ett visst antal år. Mot denna bakgrund förslogs i Ds 1995:41 att<br>förvärvsvillkoret skulle utformas efter den nu nämnda principen. Genom<br>att uppfyllandet av förvärvsvillkoret knöts enbart till storleken av de pen-<br>sionsgrundande inkomsterna och eventuella pensionsgrundande belopp<br>för antagandeinkomst, men inte till pensionsrätten, skulle inte heller<br>arvsvinster som tilldelats den enskilde - och som således inneburit en<br>ökning av pensionsrätten - komma att inverka på bedömningen. Även<br>detta var en önskvärd konsekvens, eftersom arvsvinstemas storlek inte<br>utgör något mått på en persons anknytning till förvärvslivet.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör förvärvsvillkoret utformas enligt<br>den princip som angetts i departementspromemorian, innebärande att<br>villkoret knyts enbart till storleken av den försäkrades pensionsgrundande<br>inkomster och pensionsgrundande belopp för antagandeinkomster. Prin-<br>cipen som sådan har heller inte mött någon kritik bland remissinstan-<br>serna.</p>
<p>Lagrådet konstaterar i sitt yttrande att underlåten avgiftsbetalning en-<br>ligt förslaget kan påverka beräkningen av pensionsrätten och pensions-<br>grundande belopp för bamår. För att uppnå det s.k. förvärvsvillkoret<br>räcker det emellertid att pensionsgrundande inkomst har fastställts för<br>vart och ett av minst fem år med inkomster som uppgått till lägst två in-<br>komstbasbelopp. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst tas inte<br>hänsyn till om avgifter för inkomsten har betalats eller inte. Lagrådet på-<br>pekar att följden kan bli att en person får pensionsgrundande inkomst<br>fastställd trots att han eller hon inte har betalat sina avgifter och att denna<br>pensionsgrundande inkomst sedan kan användas för att uppfylla för-<br>värvsvillkoret.</p>
<p>Den konsekvens som Lagrådet påpekar kan inte anses önskvärd. För att<br>situationen inte skall inträffa bör förvärvsvillkoret modifieras. Rege-<br>ringen föreslår därför att endast sådan pensionsgrundande inkomst som<br>har legat till grund för pensionsrätt skall beaktas vid bedömningen huru-<br>vida förvärvsvillkoret är uppfyllt.</p>
<p>En annan fråga är om de inkomstgränser som föreslagits i Ds 1995:41<br>innebär att kravet på anknytning till arbetslivet kan anses tillfreds-<br>ställande uppfyllt. Enligt förslaget där skulle det för den pensionsberät-<br>tigade ha fastställts pensionsgmndande inkomst - varmed likställs pen-<br>sionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst - som<br>för ettvart av fem år uppgår till minst ett förhöjt prisbasbelopp eller som<br>för ettvart av tre år uppgår till minst två gånger detta belopp.</p>
<p>Förslaget i Ds 1995:41 innebar alltså att det fanns två olika möjligheter<br>för den enskilde att uppfylla förvärvsvillkoret. Det skulle kunna ske<br>antingen genom intjänande av högre pensionsgmndande inkomster under<br>en kortare tid eller genom en längre tids anknytning till förvärvslivet men<br>med lägre inkomster. Den bedömning som årligen skulle göras av<br>huruvida förvärvsvillkoret var uppfyllt eller inte skulle utgå från det för<br>den enskilde mest förmånliga alternativet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>266</p>
<p>Under remissbehandlingen har framförts krav på att förvärvsvillkoret Prop. 1997/98:151<br>skulle skärpas väsentligt. Med det nuvarande förslaget skulle även perso-<br>ner som endast i mycket begränsad omfattning har varit yrkesverksamma<br>i landet kunna vara berättigade till pensionsgrundande belopp för bamår.<br>Enligt regeringens uppfattning bör målet vara att finna en rimligt avväg-<br>ning mellan de försäkrades intresse av att få ett faktiskt pensionsutfall<br>från pensionsgrundande belopp för bamår och statens intresse av att inte<br>åsamkas kostnader som inte kan anses motiverade. Även administrativa<br>hänsyn och informationshänsyn bör beaktas. Mot denna bakgmnd anser<br>regeringen att ett förvärvsvillkor som innebär krav på pensionsgmndande<br>inkomster (samt pensionsgmndande belopp för antagandeinkomster) om<br>två inkomstbasbelopp under minst fem år utgör en lämplig avvägning<br>mellan de olika intressen som nu nämnts. Samtidigt innebär detta i viss<br>mån en förenkling i förhållande till det tidigare föreslaget enligt vilket<br>förvärvsvillkoret kunde uppfyllas på två olika sätt.</p>
<p>Regeringen föreslår således att förvärvsvillkoret skall anses uppfyllt<br>om det för den försäkrade har fastställts en pensionsgrundande inkomst -<br>eller pensionsgmndande belopp för antagandeinkomst - motsvarande två<br>inkomstbasbelopp under minst vart och ett av fem år. (För år före år 2001<br>avses två förhöjda prisbasbelopp).</p>
<p>För att uppfylla förvärvsvillkoret bör således krävas att det för den för-<br>säkrade har fastställts en pensionsgmndande inkomst i en viss omfattning<br>och under viss tid. Även sådana pensionsgrundande inkomster som<br>fastställts för förfluten tid bör därvid beaktas. Som redovisats ovan i<br>avsnitt 7 är det endast den som är försäkrad för ålderspension som skall<br>kunna tjäna in pensionsgmndande inkomst. I princip skall endast<br>inkomster som tjänats in i Sverige kunna fastställas som pensions-<br>gmndande inkomst och ligga till gmnd för uppfyllandet av förvärvs-<br>villkoret. Genom Sveriges medlemskap EU och genom ikraftträdandet av<br>EES-avtalet den 1 januari 1994 är Sverige emellertid bunden av vissa<br>regler som avviker från vad som ovan anförts. Dessa andra regler finns,<br>förutom i Romfördraget, bl.a. i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om<br>tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egen-<br>företagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. I<br>artikel 3 i förordningen behandlas den s.k. likabehandlingsprincipen<br>innebärande att all diskriminering på gmnd av nationalitet är förbjuden.<br>Således torde det inte kunna krävas viss tids vistelse i ett land innan rätt<br>till en förmån inträder. I artikel 45 behandlas den s.k. samman-<br>läggningsprincipen, innebärande bl.a. att en viss tids försäkring, arbete<br>eller bosättning i en medlemsstat skall anses som om den ägt mm i en<br>annan medlemsstat, om sådan kvalifikationstid är en fömtsättning för rätt<br>att erhålla en viss förmån i den sistnämnda staten. En grundläggande<br>fömtsättning för sammanläggningsprincipens tillämpning är att det finns i<br>vart fall någon försäkringstid eller dylikt i landet att lägga samman med<br>tid i ett annat medlemsland.</p>
<p>Till följd av dessa bestämmelser torde ett krav att en person, som om-<br>fattas av förordningen 1408/71 och som tillgodoräknats pensionsgrun-<br>dande belopp för bamår eller plikttjänstgöring, skall ha en fastställd pen-<br>sionsgmndande inkomst motsvarande två förhöjda prisbasbelopp<br>(inkomstbasbelopp) under i vart fall fem år inte kunna upprätthållas. För<br></p>
<p>267</p>
<p>en person som omfattas av förordningen 1408/71 torde även fä godtas att Prop. 1997/98:151<br>förvärvsvillkoret uppfylls genom försäkring som anställd eller egen<br>företagare i ett annat EU- eller EES-land. För att klargöra hur för-<br>värvsvillkoret bör tillämpas beträffande arbetstagare som omfattas av<br>förordningen 1408/71 avser regeringen att föreslå att kommissionen<br>lägger fram ett förslag till rådet att ett tillägg görs till bilaga VI till för-<br>ordningen. Av detta tillägg bör framgå att förvärvsvillkoret är en beräk-<br>ningsregel för att tillgodoräknad pensionsrätt för bamår och plikttjänstgö-<br>ring skall ge rätt till pension.</p>
<p>Detta innebär att för en person som i övrigt uppfyller kraven för att<br>vara berättigad till pensionsgmndande belopp för bamår, skall för-<br>värvsvillkoret anses uppfyllt genom arbete i andra EU- eller EES-länder.<br>En fömtsättning härför bör emellertid vara att det för den pensionsberät-<br>tigade för i vart fall ett år fastställts en pensionsgrundande inkomst i<br>Sverige som uppgått till minst två inkomstbasbelopp.</p>
<p>Som ovan föreslagits bör det, för att förvärvsvillkoret skall vara upp-<br>fyllt, krävas att det för den försäkrade fastställts en pensionsgmndande<br>inkomst om minst två inkomstbasbelopp under minst fem år. Även för<br>den som hävdar sammanläggning med i utlandet intjänad inkomst skulle<br>kunna ställas samma krav. Emellertid är den inkomst som förvärvats<br>utomlands av utländsk arbetsgivare i regel inte skattepliktig i Sverige och<br>därför saknas kontrolluppgift eller liknande som gör det möjligt för<br>skattemyndigheten att kontrollera uppgiften. Av samma skäl som anförts<br>i avsnitt 11.5 är det inte heller möjligt att skattemyndigheten aviserar de<br>utländska inkomster som myndigheten får kännedom om. I stället skulle<br>kunna krävas att den som begär sammanläggning också skall anmäla<br>detta till försäkringskassan och visa att han haft sådan inkomst som be-<br>rättigar honom till sammanläggning för att på så sätt uppfylla för-<br>värvsvillkoret. Emellertid finns inte i alla EU- eller EES-länder några<br>centrala register med uppgifter om intjänad förvärvsinkomst utan i regel<br>registreras endast att personen är eller har varit försäkrad i landets ålders-<br>pensionssystem. Regeringen anser därför att om den pensionsberättigade<br>visar att han eller hon är eller har varit försäkrad i ett obligatoriskt<br>ålderspensionssystem på grund av arbete i annat EU- eller EES-land bör<br>det vara tillräckligt för att en sammanläggning med den i Sverige fast-<br>ställda pensionsgrundande inkomsten skall få ske. Om personen i fråga<br>har minst ett år med pensionsgrundande inkomst motsvarande två in-<br>komstbasbelopp och minst fyra års försäkringstid i annat EU- eller EES-<br>land skall förvärvsvillkoret anses uppfyllt. Den pensionsberättigade skall<br>då fullt ut vara berättigad till pension för pensionsgrundande belopp för<br>bamår.</p>
<p>Sammanfattningsvis anser regeringen att den som i Sverige fått fast-<br>ställt en pensionsgrundande inkomst om ett visst lägsta belopp för minst<br>ett år före det att bamet föddes och är eller har varit försäkrad som an-<br>ställd eller egenföretagare i ett obligatoriskt ålderspensionssystem i ett<br>EU/EES-land under minst fyra år skall var berättigad till pension på<br>pensionsgmndande belopp för bamår. Regeringen avser att verka för att<br>denna lösning accepteras av övriga länder och förs in i bilaga VI till<br>förordningen (EEG) 1408/71.</p>
<p>268</p>
<p>Som angetts ovan föreslås att förvärvsvillkoret skall kunna uppfyllas Prop. 1997/98:151<br>såväl före som efter det år för vilket pensionsgrundande belopp för bamår<br>har tillgodoräknats. Därvid bör beaktas även pensionsgmndande inkomst<br>som fastställts för år före lagstiftningens ikraftträdande år 1999. I det<br>reformerade pensionssystemet skall enligt förslaget pensionsgmndande<br>inkomst beräknas fr.o.m. år 1960. Beräkningen föreslås ske utifrån de<br>pensionspoäng för tilläggspension som finns registrerade. Därmed inne-<br>fattas i förekommande fall pensionspoäng som härrör från en förtids-<br>pensionärs antagandepoäng. Hur pensionsgmndande inkomst för år före<br>år 1999 skall beräknas kommer att utvecklas i avsnitt 15.5.</p>
<p>I de antagna riktlinjerna för ålderspensionsreformen har inte uppställts<br>någon gräns, relaterad till den försäkrades ålder eller till tidpunkten för<br>uttag av ålderspension, när förvärvsvillkoret senast måste vara uppfyllt.<br>Villkoret skulle därmed - eftersom pensionsgmndande inkomst kan<br>fastställas hur högt upp i åren som helst - kunna bli uppfyllt ända fram<br>till dess den försäkrade avlider. Uttryckt på annat sätt kan en person<br>följas av latenta pensionsgrundande belopp för bamår (eller plikttjänst-<br>göring) under en mycket lång tid och även efter ålderspensioneringen.</p>
<p>Då det inte kan anses vara en rimlig ordning att latenta pensionsgmn-<br>dande belopp på detta sätt skall kunna följa den försäkrade långt efter<br>pensioneringstillfället, bör en övre åldersgräns för uppfyllandet av för-<br>värvsvillkoret uppställas.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att det vid bedömningen av om förvärvsvill-<br>koret är uppfyllt eller inte, skall beaktas endast sådan pensionsgmndande<br>inkomst som fastställts senast det år då den försäkrade fyller 70 år.<br>Pensionsgmndande inkomst som fastställs senare skall inte i något fall<br>medräknas, vare sig den är hänförlig till tid före eller efter det året.<br>Uppgifter om den latenta pensionsrätten behöver därför inte längre sparas<br>efter det året då den försäkrade har fyllt 70 år.</p>
<p>Innebörden av förslaget blir således att villkoret aldrig kan uppfyllas<br>senare än det år då den försäkrade fyller 70 år (genom förvärvsarbete det<br>år personen i fråga fyller 69 år). Däremot bör en sänkning av den pen-<br>sionsgmndande inkomsten - exempelvis efter ett överklagande - för år<br>före det år den pensionsberättigade fyller 70 som sker senare kunna<br>medföra att den som tidigare ansetts ha uppfyllt förvärvsvillkoret inte<br>längre skall anses ha uppfyllt detta.</p>
<p>Av skäl som kommer att utvecklas närmare i avsnitt 13.2 föreslås nu<br>att pensionsgrundande belopp för bamår och plikttjänstgöring skall till-<br>godoräknas uteslutande i fördelningssystemet fram till dess att för-<br>värvsvillkoret är uppfyllt. Även om villkoret uppfylls senare bör inte den<br>pensionsrätt som tillgodoräknats i fördelningssystemet överföras till pre-<br>miepensionssystemet.</p>
<p>Att förvärvsvillkoret uppfylls kan sägas innebära att pensionsrätt som<br>tillgodoräknats på gmndval av pensionsgrundande belopp för bamår eller<br>plikttjänstgöring blir en del av den pensionsbehållning på vilken pension<br>skall till fullo beräknas. Om villkoret uppfylls först sedan pension böijat<br>uppbäras uppkommer frågan om detta skall föranleda retroaktiv höjning<br>av pensionen. Som framgår av avsnitt 18.1 föreslår regeringen att så inte<br>skall ske.</p>
<p>269</p>
<h3>11.7</h3>
<h3>Administration</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>I avsnitt 13 lämnas en översiktlig redogörelse för hur pensionsgrundande<br>inkomster och pensionsgrundande belopp bör beräknas och hur pensions-<br>rätt bör fastställas i det reformerade ålderspensionssystemet. Där föreslås<br>att beslut om tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för bamår<br>skall fattas sedan skattemyndigheten fattat beslut om pensionsgrundande<br>inkomst. Besluten om pensionsgmndande belopp för bamår kommer att<br>kunna fattas tidigast under slutet av året efter intjänandeåret. I samma<br>avsnitt föreslås att dessa beslut skall fattas av den allmänna för-<br>säkringskassan.</p>
<p>Tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för bamår bör inte<br>förutsätta någon ansökan från den försäkrade utan detta bör i de allra<br>flesta fall ske med ledning av tillgängliga folkbokföringsuppgifter m.m.<br>som finns registrerade. Beslut torde i stor utsträckning ske genom auto-<br>matisk databehandling. Den försäkrade bör dock genom en anmälan eller<br>en ansökan kunna påverka innehållet i besluten på olika sätt. T.ex. bör,<br>som beskrivits i det föregående, två föräldrar själva kunna avgöra vem av<br>dem som skall tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår.</p>
<p>Som framgått tidigare kan personer som förvärvsarbetar i Sverige till<br>följd av reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 vara berättigade till pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår trots att de inte är bosatta här. Eftersom<br>dessa personer inte är folkbokförda här i landet kommer de inte att kunna<br>tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår med automatik. I fall<br>av detta slag får därför krävas att de hos den försäkringskassa där de skall<br>vara inskrivna begär att sådant pensionsgmndande belopp tillgodoräknas<br>dem. Till ledning för bedömningen av om rätt till pensionsgmndande<br>belopp för bamår föreligger torde det vara lämpligt att försäkringskassan<br>i dessa fall begär att den försäkrade företer bevis om att han eller hon är<br>vårdnadshavare för och bor tillsammans med bam i aktuell ålder, t.ex. i<br>form av intyg från hemlandets folkbokförings- eller socialförsäkrings-<br>myndighet. Därvid bör den anses vara vårdnadshavare för ett bam som<br>enligt hemlandets lagstiftning anses som vårdnadshavare (eller mot-<br>svarande) för bamet.</p>
<p>Det generella förfaringssättet för tillgodoräknande av pensionsgrun-<br>dande belopp för bamår kommer i princip att ske i tre steg. Först konsta-<br>teras vilka personer som i och för sig uppfyller villkoren för att kunna<br>tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår. Eftersom endast en<br>av två föräldrar skall tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår<br>för samma tid, måste därefter fastställas vilka personer som faktiskt skall<br>tillgodoräknas sådan rätt. Därvid skall beaktas eventuella anmälningar<br>om vem av två berättigade föräldrar som skall tillgodoräknas pensions-<br>gmndande belopp för bamår samt eventuell överlåtelse av rätten att till-<br>godoräknas pensionsgmndande belopp. Slutligen beräknas det pensions-<br>gmndande beloppet för dem som faktiskt skall tillgodoräknas beloppet<br>för det aktuella året.</p>
<p>Försäkringskassornas beslutsunderlag kommer - med undantag för de<br>fall då den som skall tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår<br>inte är folkbokförd i Sverige - i allt väsentligt att kunna sammanställas<br>genom ADB-bearbetningar. Hos Riksförsäkringsverket kommer att in-</p>
<p>270</p>
<p>rättas nya register (se även avsnitt 27.9) för bl.a. de uppgifter som behövs<br>för besluten om tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för bam-<br>år. Från folkbokföringsregistren aviseras nödvändiga folkbokföringsupp-<br>gifter. Uppgifterna bearbetas i Riksförsäkringsverkets register i syfte att<br>fastställa vilka personer som faktiskt skall tillgodoräknas pensions-<br>grundande belopp för bamår. Från skattemyndigheten inhämtas därefter<br>uppgift om den pensionsgmndande inkomst som fastställts för varje<br>berättigad person. Den person för vilken hänsyn skall tas till utländsk<br>inkomst såväl vid bestämmandet av vilken inkomst som skall räknas in i<br>utfyllnadsinkomsten enligt beräkningsaltemativ 1 och 2 (se avsnitt 11.5)<br>som vid bedömningen av vilken av föräldrarna som har lägst pensions-<br>underlag (se avsnitt 11.3), skall anmäla detta till försäkringskassan. Där-<br>efter beräknas de olika pensionsgrundande beloppen, bl.a. det pensions-<br>gmndande beloppet för bamår.</p>
<h2>12 Pensionsrätt för studier</h2>
<p>Regeringens bedömning: Pensionsrätt för studier med studiemedel<br>skall kunna tillgodoräknas inom ramen för det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet fr.o.m. år 1995. Frågan om den närmare utformningen<br>av pensionsrätt för studier med studiemedel bör dock behandlas i<br>samband med beredningen av reformeringen av studiestödssystemet.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Regeringens bedömning överensstämmer<br>med förslagen i Ds 1995:41 och Ds 1997:67.</p>
<p>Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet har ingen erinran mot<br>bedömningen. Riksgäldskontoret anför att pensionsrätt för studier måste<br>finansieras inom det generella studiestödssystemet och att kostnaderna<br>bör täckas genom i första hand en sänkning av studiebidraget. Svenska<br>Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har ansett att kost-<br>nadsnivån i pensionssystemet är alltför hög och har därför avvisat försla-<br>get om pensionsrätt för studier. Högskoleverket har inga synpunkter på<br>systemets tekniska utformning så länge hänsyn tas till de högskole-<br>studerandes villkor samt avvägningen mellan de resurser som satsas på<br>själva högskolestudierna och pensionsrätt för studier sker med hänsyns-<br>tagande till effekterna på rekryteringen till högskolestudier och till vikten<br>av att motverka en social snedrekrytering till högre utbildning.</p>
<p>Ungdomsstyrelsen delar det principiella ställningstagandet beträffande<br>pensionsrätt för studier men understryker att det är viktigt att pensionsrätt<br>för studier utgör ett reellt tillskott för den enskilde. Centrala<br>studiestödsnämnden accepterar att pensionsrätt för studier skall grundas<br>på utbetalt studiebidrag men anför att bidraget inte skall vara beskattat<br>samt att pensionsrätt - i enlighet med Studiestödsutredningens förslag -<br>bör tillgodoräknas genom att pensionsavgift tas ut på ett obeskattat<br>studiebidrag. Flera remissinstanser anser att de föreslagna nivåerna för<br>pensionsrätt för studier är för låga. Sveriges akademikers central-<br>organisation (SACO) anser att högskolestudier, inklusive doktorand-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>271</p>
<p>studier och stipendiefinansierad forskningstid, i pensionshänseende skall Prop. 1997/98:151<br>likställas med utfört arbete och kompenseras med 75 % av<br>genomsnittsinkomsten för alla försäkrade. Enligt SACO skall detta även<br>gälla retroaktivt från år 1960. Även Uppsala studentkår förespråkar att<br>pensionsrätt för studier tillgodoräknas på denna nivå samt avstyrker att<br>pensionsrätten sammankopplas med studiemedelssystemet. Tjänste-<br>männens centralorganisation (TCO) anser att pensionsrätt för studier bör<br>motsvara minst 50 % av genomsnittsinkomsten och ges även för studier<br>före år 1995. TCO ifrågasätter vidare kopplingen till bidragsdelen i<br>studiemedelssystemet och förordar i stället ett fiktivt belopp som<br>tillgodoräknas vid sådan utbildning som är studiemedelsberättigande.</p>
<p>Sveriges förenade studentkårer anser att studier skall i pen-<br>sionshänseende likställas med plikttjänstgöring och således grunda pen-<br>sionsrätt med ett pensionsgrundande belopp motsvarande 50 % av<br>genomsnittsinkomsten samt att även deltidsstudier skall ge pensionsrätt.<br>Stockholms universitets studentkår anser att pensionsrätt för studier skall<br>tillgodoräknas med motsvarande konstruktion som vid pensionsrätt för<br>bamår samt att pensionsrätt skall tillgodoräknas åtminstone från år 1964,<br>då studiemedelssystemet infördes. Även Civilekonomerna anser att pen-<br>sionsrätt för studier skall tillgodoräknas med motsvarande konstruktion<br>som vid pensionsrätt för bamår även för förfluten tid. Sveriges pensionä-<br>rers riksförbund anser att de regler som föreslås för bamår i tillämpliga<br>delar skall gälla även för studier och för plikttjänstgöring. För förfluten<br>tid skall lika lång tid beräknas för alla.</p>
<p>Flertalet av ovan redovisade remissinstanser har yttrat sig såväl när<br>förslaget presenterades i Ds 1995:41 som när det presenterades i Ds<br>1997:67.1 sådana fall har de senaste remissynpunkterna redovisats här.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Pensionsarbetsgruppen föreslog i<br>sitt betänkande att pensionsrätt för studier skulle kunna tillgodoräknas<br>vid studier på högskolenivå eller liknande. Arbetsgruppen fann att en<br>lösning borde sökas inom ramen för studiemedelssystemet. Den tekniska<br>konstruktion som presenterades var att studiebidraget inom studiemedels-<br>systemet skulle bli pensionsgmndande. För att åstadkomma detta skulle<br>studiebidraget göras skattepliktigt samt höjas och avpassas så att den<br>studerandes disponibla inkomst inte skulle sänkas på gmnd av den be-<br>skattning eller det uttag av egenavgifter som skulle ske. Ålders-<br>pensionsavgift skulle erläggas till hälften i form av egenavgift och till<br>hälften i form av avgiftsbetalning av staten.</p>
<p>I de riktlinjer som föreslogs och antogs av riksdagen slogs fast att pen-<br>sionsrätt för framtiden skall kunna tillgodoräknas för studier med stu-<br>diemedel fr.o.m. år 1995 samt att ett beskattat studiebidrag innebar en<br>rimlig nivå för tillgodoräknande av pensionsrätt för studier. Det instäm-<br>des vidare i arbetsgruppens bedömning att omläggningen av studie-<br>medelssystemet skulle ske på ett sådant sätt att det genomsnittligt sett inte<br>uppkommer vare sig ökade eller minskade skatteintäkter på de stude-<br>randes si doinkomster, men man fann å andra sidan att det kunde vara<br>förenat med betydande praktiska svårigheter att utforma studiemedels-<br>systemet så att sådana konsekvenser undviks. Med hänsyn härtill ansågs<br>att den närmare tekniska utformningen av pensionsrätt för studier borde<br>beredas vidare.</p>
<p>Regeringen tillsatte därefter en utredning för översyn av studiestöds-<br>systemet. Utredningen, som antog namnet Studiestödsutredningen, hade<br>enligt direktiven (dir. 1994:148) till uppgift att bl.a. med utgångspunkten<br>att studiebidrag inom studiemedelssystemet skulle skattläggas, föreslå en<br>procentsats för uppräkning av bidraget.</p>
<p>Under den fortsatta beredningen av pensionsreformen övervägdes en<br>annan utformning av pensionsrätt för studier än det förslag Pensions-<br>arbetsgruppen presenterade. I Ds 1995:41 omnämndes en lösning som<br>tekniskt liknade det föreslagna systemet för pensionsrätt för plikttjänst-<br>göring. En fiktiv inkomst, ett pensionsgrundande belopp, skulle beräknas<br>för studerande med studiebidrag och därefter skulle pensionsrätt till-<br>godoräknas med ett belopp som motsvarar 18,5 % av det pensionsgrun-<br>dande beloppet. Detta skulle beräknas med utgångspunkt i varje enskilt<br>utbetalat obeskattat studiebidrag, och skulle räknas upp schablonmässigt<br>med en procentsats som beaktade uttag av kommunalskatt och eventuellt<br>även ökande skatteuttag på inkomster vid sidan av studiebidraget. Staten<br>skulle erlägga hela ålderspensionsavgiften. I avvaktan på resultatet av<br>Studiestödsutredningens arbete lämnades dock inget förslag till teknisk<br>lösning av pensionsrätt för studier med studiemedel i Ds 1995:41.</p>
<p>Studiestödsutredningen överlämnade i juni 1996 sitt betänkande Sam-<br>manhållet studiestöd (SOU 1996:90). Enligt utredningens förslag skall<br>bl.a. nuvarande studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt<br>vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) ersättas av ett nytt, sammanhållet<br>studiestöd med olika bidragsnivåer för olika studerandegrupper. Utred-<br>ningen uttalade sig för att bidragen i det nya systemet skulle vara obe-<br>skattade men att en pensionsavgift skulle tas ut på det obeskattade<br>studiebidraget. I enlighet med direktiven redovisade utredningen också<br>nivåer för beskattat studiebidrag.</p>
<p>Utredningens förslag har ännu inte blivit föremål för lagstiftning.<br>Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1997/98:1, utg. omr. 15)<br>redovisat avsikter att återkomma med förslag till förändrade regler om<br>studiestöd för genomförande år 2000.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skall pensionsrätt för studier med<br>studiemedel vara knuten till faktiskt utgående studiebidrag. Kopplingen<br>mellan å ena sidan studiestödssystemet och å andra sidan den tekniska<br>konstruktionen av pensionsrätt för studier är således stark. Det har även<br>ansetts angeläget att beslut om eventuella förändringar av nivån för pen-<br>sionsrätt för studier inte kan fattas isolerat från beslut om studiebidragets<br>nivå. Det förefaller därför mindre lämpligt att nu lägga fram ett förslag<br>om den tekniska konstruktionen av pensionsrätt för studier med<br>studiemedel innan den planerade reformeringen av studiestödssystemet<br>har kunnat genomföras.</p>
<p>Mot bakgrund av att regeringen avser att återkomma med ett förslag<br>om förändrade regler för studiestöd med ikraftträdande år 2000, dvs. en-<br>dast ett år efter det att det reformerade pensionssystemets regler träder i<br>kraft, samt på grund av det nära samband som finns mellan studiestöds-<br>regleringen och den tekniska konstruktionen för pensionsrätt för studier<br>med studiemedel, lägger regeringen således nu inga konkreta förslag om<br>den tekniska utformningen av sådan pensionsrätt. Denna fråga bör i stäl-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>273</p>
<p>let övervägas vidare under den fortsatta beredningen av Studiestödsutred-<br>ningens förslag.</p>
<p>Det kan i detta sammanhang påpekas att regeringen föreslår att vissa<br>former av utbildningsbidrag och vuxenstudiestöd - i likhet med vad som<br>gäller inom nuvarande pensionssystem - skall vara pensionsgrundande i<br>det reformerade ålderspensionssystemet (jfr avsnitt 8.1).</p>
<p>Att konkreta regler om pensionsrätt för studier som omfattas av<br>studiemedelssystemet inte läggs fram här innebär emellertid att pensions-<br>rätt för framtida sådana studier inte kan tillgodoräknas förrän fr.o.m. år<br>2000. Enligt de antagna riktlinjerna skall pensionsrätt för studier med<br>studiemedel kunna tillgodoräknas fr.o.m. år 1995. Ett tillgodoräknande<br>av pensionsrätt för sådana studier för tid innan Studiestödsutredningens<br>förslag blivit föremål för lagstiftning, dvs. år 2000, måste grunda sig på<br>en metod med en fiktiv inkomst, ett pensionsgrundande belopp. Som<br>ovan nämnts skall pensionsrätt för studier med studiemedel vara knuten<br>till faktiskt utgående studiebidrag och tillgodoräknas på en nivå<br>motsvarande det under respektive år erhållna studiebidraget med<br>justeringar för effekterna av en tänkt skattläggning. Det schablonbelopp<br>som skulle behöva bestämmas för tillgodoräknande av pensionsrätt för<br>förfluten tid bör beräknas på motsvarande sätt. Ett sådant belopp har<br>utgångspunkt i det till den studerande för vaije år faktiskt utbetalda<br>studiebidraget. Denna modell förutsätter att Centrala studiestödsnämnden<br>bevarar erforderliga uppgifter.</p>
<p>Vid bestämmandet av schablonbeloppets storlek måste en hypotetisk<br>jämförelse göras med ett skattepliktigt studiebidrag och hänsyn härvid tas<br>till kommunalskattesatsema. Vidare måste beaktas att sidoinkomster<br>skulle ha blivit skattepliktiga i större utsträckning än med nuvarande<br>system, vilket i sin tur beror på det skattepliktiga studiebidragets samspel<br>med det allmänna grundavdraget vid taxeringen.</p>
<p>Inom Regeringskansliet har gjorts vissa beräkningar av vilken upp-<br>räkning sfaktor som borde användas. Beräkningarna har grundats på 1997<br>års uppgifter hämtade ur hushålls- och inkomstundersökningen för stude-<br>rande med studiebidrag. Beräkningarna ger vid handen en uppräkning av<br>utgående studiebidrag med hänsyn till gällande skatteregler skulle behöva<br>ske med 38,5 %.</p>
<p>Av ovan nämnda skäl lägger vi emellertid inte heller för förfluten tid<br>nu något förslag om den tekniska konstruktionen av pensionsrätt för stu-<br>dier med studiemedel. Även denna fråga bör beredas ytterligare i sam-<br>band med Studiestödsutredningens förslag. Vid utformningen av ett<br>sådant förslag bör även närmare övervägas vilka villkor som i före-<br>kommande fall skall gälla för att ett pensionsgrundande belopp för<br>studier skall kunna tillgodoräknas och senare ge upphov till faktiskt<br>pensionsutfall.</p>
<p>Att konkreta förslag till regler för tillgodoräknande av pensionsrätt för<br>studier som omfattas av studiemedelssystemet inte lämnas här kommer<br>inte att få några praktiska konsekvenser. Pensionsrätt kommer ändå att<br>kunna tillgodoräknas i enlighet med de av riksdagen antagna riktlinjerna.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>274</p>
<h2>13</h2>
<h2>Årlig pensionsrätt, m.m.</h2>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h3>13.1 Fastställande av pensionsgrundande inkomst och<br>pensionsgrundande belopp</h3>
<p>Regeringens förslag: Pensionsgrundande inkomst och pensions-<br>grundande belopp skall fastställas tidigast fr.o.m. det år då den försäk-<br>rade fyller 16 år. Någon övre åldersgräns för fastställande av<br>pensionsgrundande inkomst skall inte finnas. I formellt avseende skall<br>det inte heller finnas någon övre åldersgräns för fastställande av<br>pensionsgrundande belopp om inget annat följer av förutsättningarna<br>för tillgodoräknande av beloppet.</p>
<p>För det år då den försäkrade avlider skall pensionsgrundande<br>inkomst eller pensionsgrundande belopp inte fastställas. Om makar<br>har anmält anslutning till ordningen för överföring av pensionsrätt för<br>premiepension skall dock pensionsgrundande inkomst fastställas för<br>den överförande maken även för det år då han eller hon - men inte<br>maken eller makan - avlider.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst skall fastställas endast under förutsätt-<br>ning att den försäkrades inkomster av anställning och annat förvärvs-<br>arbete före avdrag för allmän pensionsavgift sammanlagt uppgår till<br>minst 24 % av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring (AFL). Någon motsvarande begränsning skall inte finnas för<br>fastställande av pensionsgrundande belopp.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst respektive pensionsgrundande belopp<br>skall fastställas endast i den mån dessa sammanlagt under året inte<br>överstiger en viss nivå, det s.k. intjänandetaket. Intjänandetaket skall<br>motsvara 7,5 inkomstbasbelopp. För åren 1999 och 2000 skall det<br>dock motsvara 7,5 förhöjda prisbasbelopp. Om pensionsgrundande<br>belopp tillsammans med den fastställda pensionsgrundande inkomsten<br>skulle komma att överstiga intjänandetaket skall belopp från vilka det<br>skall bortses avräknas i följande ordning:</p>
<p>1. pensionsgrundande belopp för barnår,</p>
<p>2. pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring,</p>
<p>3. pensionsgrundande belopp för antagandeinkomst,</p>
<p>4. inkomst av annat förvärvsarbete,</p>
<p>5. inkomst av anställning.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslagen i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att den nedre gränsen för<br>pensionsgrundande inkomst bör avse inkomsten före avdrag för de<br>allmänna egenavgiftema. Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län<br>menar att den för visst år överskjutande delen av inkomst över 7,5<br>basbelopp bör kunna tillgodoräknas de år inkomsten understiger 7,5 bas-<br>belopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i avsnitt 8 redovisat<br>förslag om vilka slag av inkomster som skall vara pensionsgmndande och<br>om de särskilda villkor som skall gälla för att en försäkrad skall kunna<br></p>
<p>275</p>
<p>tillgodoräknas pensionsgrundande belopp. För att pensionsgrundande Prop. 1997/98:151<br>inkomst eller pensionsgrundande belopp skall fastställas för den<br>försäkrade föreslås därutöver, i enlighet med de antagna riktlinjerna för<br>pensionsreformen, gälla vissa allmänna villkor. Det rör sig dels om<br>åldersgränser, dels om beloppsgränser.</p>
<p>Regeringen föreslår i avsnitt 6.5 att basbeloppet fr.o.m. år 1999 skall<br>benämnas prisbasbelopp respektive förhöjt prisbasbelopp. Som tidigare<br>har påpekats används de föreslagna benämningarna ibland även avseende<br>tid före år 1999.</p>
<p>Åldersgränser m.m.</p>
<p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för pensionsreformen skall<br>rätt till pension i det reformerade systemet inte kunna tjänas in före det år<br>då den försäkrade fyller 16 år. Med hänsyn härtill saknas anledning att<br>för tid dessförinnan fastställa pensionsgrundande inkomst eller pensions-<br>grundande belopp för den försäkrade. I det lagförslag som nu läggs fram<br>föreslås därför att varken pensionsgrundande inkomst eller pensions-<br>grundande belopp skall fastställas för år före det år då den försäkrade<br>fyller 16 år. Detta stämmer överens med de regler för beräkning av pen-<br>sionsgrundande inkomst som gäller i dagens ATP-system.</p>
<p>Förslaget till reformerat pensionssystem präglas av ett stort mått av<br>flexibilitet när det gäller tidpunkten för pensionering. 1 enlighet med de<br>antagna riktlinjerna föreslår vi att det - till skillnad från vad som gäller<br>inom ATP-systemet - inte skall finnas någon övre åldersgräns för intjä-<br>nande av pensionsrätt på grundval av förvärvsarbete. Enligt det förslag<br>som nu läggs fram kan därför pensionsgrundande inkomst fastställas för<br>en försäkrad även efter 64 års ålder och i princip hur högt upp i åldrarna<br>som helst.</p>
<p>Eftersom vårt förslag innebär att någon övre åldersgräns för fast-<br>ställande av pensionsgrundande inkomst inte skall finnas, kan i princip<br>även socialförsäkringsförmåner grunda pensionsrätt efter 64 års ålder.<br>Denna möjlighet begränsas dock i praktiken av att dessa förmåner van-<br>ligtvis inte kan utges efter det att den försäkrade uppnått en viss ålder.</p>
<p>För det år då den försäkrade avlider föreslogs i Ds 1995:41, i likhet<br>med vad som gäller inom ATP-systemet, att pensionsgrundande inkomst<br>inte skall fastställas. Under den fortsatta beredningen har frågan upp-<br>kommit om det finns skäl att, i en situation då makarna omfattas av den i<br>avsnitt 14 föreslagna ordningen för överföring av pensionsrätt för<br>premiepension, ompröva tidigare gjorda överväganden att pensionsrätt<br>inte skall fastställas för det år då den försäkrade avlider.</p>
<p>Bakgrunden till att pensionsgrundande inkomst, pensionsgrundande<br>belopp eller pensionsrätt hittills inte har föreslagits bli fastställda för det<br>år då den försäkrade avlider är bl.a. att ett fastställande av pensionsrätt<br>för dödsfallsåret inte har någon betydelse för individen. Inte heller för en<br>efterlevande make har ett sådant fastställande någon nämnvärd betydelse<br>i pensionshänseende. Omständigheterna är emellertid annorlunda när två<br>makar är anslutna till ordningen om överföring av pensionsrätt för<br>premiepension och den överförande maken avlider. I en sådan situation<br>skall, som beskrivits ovan, hela den pensionsrätt för premiepension som</p>
<p>276</p>
<p>den överförande maken tjänar in under ett år föras över till den mot-<br>tagande maken på grund av en bindande överenskommelse makarna<br>emellan. Pensionsrätten för premiepension skall alltså tillgodoräknas<br>någon annan än den som faktiskt har tjänat in den, nämligen den efter-<br>levande maken. Till skillnad från vad som normalt gäller beträffande<br>sådan pensionsrätt som tjänas in under dödsfallsåret har således den<br>överförande makens pensionsrätt för premiepension i denna situation en<br>faktisk betydelse för den efterlevande, mottagande, makens pensionsrätt<br>och i förlängningen utgående pension. Det kan härvid röra sig om icke<br>obetydliga belopp, särskilt om den överförande maken har haft relativt<br>höga inkomster och avlider sent under året.</p>
<p>Med hänsyn härtill får det i denna speciella situation anses lämpligt att<br>den mottagande maken skall kunna tillgodoräknas även den pensionsrätt<br>som den överförande maken har tjänat in under dödsfallsåret. Ytterligare<br>ett skäl för denna ståndpunkt är att överföringen grundar sig på en mellan<br>makarna bindande överenskommelse som inte kan brytas - vare sig ensi-<br>digt eller av makarna gemensamt - med omedelbar verkan och som båda<br>makarna har haft anledning att kunna inrätta sig efter.</p>
<p>Eftersom pensionsrätt för premiepension först fastställs för den över-<br>förande maken för att därefter överföras till den mottagande maken,<br>måste pensionsrätt för premiepension fastställas för den överförande<br>maken även för dödsfallsåret.</p>
<p>Mot denna bakgrund bör, om makar har anmält anslutning till ord-<br>ningen för överföring av pensionsrätt för premiepension, pensionsrätt för<br>premiepension fastställas för den överförande maken även för det år då<br>denne avlider, vilket regeringen också föreslår i avsnitt 13.2. Det sagda<br>innebär att det även för det år då den överförande maken avlider måste<br>fastställas en pensionsgrundande inkomst för honom eller henne i nu<br>angiven situation.</p>
<p>Regeringen föreslår alltså att det för den överförande maken skall fast-<br>ställas pensionsgrundande inkomst även för det år då denne avlider, om<br>makarna då omfattas av ordningen för överföring av pensionsrätt för<br>premiepension samt under förutsättning att den mottagande maken inte<br>har avlidit under samma år.</p>
<p>En särskild fråga är om även pensionsgrundande belopp för bamår,<br>plikttjänstgöring och förtidspension skall fastställas i den här beskrivna<br>situationen.</p>
<p>För att en försäkrad skall få tillgodoräknas pensionsgrundande be-<br>lopp krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. För tillgodoräknande av<br>pensionsgrundande belopp för bamår krävs enligt vad som föreslås i<br>avsnitt 11 bl.a. att en förälder under hela det aktuella året har varit bosatt<br>i Sverige och har varit försäkrad för inkomstpension här. Av detta följer<br>att en förälder som avlider under året aldrig kan uppfylla villkoren för<br>tillgodoräknande av pensionsgmndande belopp för bamår. Att ändra vill-<br>koren endast på gmnd av att vissa makar som omfattas av reglerna om<br>överföring av pensionsrätt för premiepension skall få pensionsrätt fast-<br>ställd även för dödsfallsåret kan inte anses motiverat. Ofta är dessutom<br>den efterlevande maken också förälder och kan som sådan själv tillgodo-<br>räknas pensionsgmndande belopp för bamår.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>277</p>
<p>Det får anses vara en fördel att pensionsgrundande belopp i pensions-<br>rättshänseende under dödsfallsåret behandlas på ett enhetligt sätt. Efter-<br>som pensionsgrundande belopp för bamår enligt vad som beskrivits ovan<br>inte kan tillgodoräknas i denna situation bör således inte heller andra<br>pensionsgrundande belopp kunna grunda pensionsrätt. Beträffande<br>pensionsgmndande belopp för plikttjänstgöring kan det dessutom för-<br>väntas röra sig endast om sällsynta undantagsfall då en gift total-<br>försvarspliktig, som omfattas av ordningen för överföring av pensionsrätt<br>för premiepension och som överför sådan pensionsrätt, avlider under<br>samma år som han eller hon har uppfyllt villkoren för tillgodoräknande<br>av pensionsgmndande belopp. Härtill kommer att det för pensions-<br>gmndande belopp skall betalas statlig ålderspensionsavgift men inte<br>någon allmän pensionsavgift av den enskilde. Även på grund härav kan<br>ifrågasättas om pensionsgmndande belopp skall grunda pensionsrätt<br>under dödsfallsåret. Slutligen kan det inte helt uteslutas att det kan finnas<br>en viss drivkraft för sådana personer som är berättigade till pensions-<br>gmndande belopp för antagandeinkomst att se till att omfattas av ord-<br>ningen för överföring av pensionsrätt för premiepension för att däri-<br>genom komma i åtnjutande av möjligheten att även för dödsfallsåret<br>kunna överföra pensionsrätt.</p>
<p>Sammanfattningsvis talar övervägande skäl för att pensionsgmndande<br>belopp för den överförande maken under dödsfallsåret inte bör fastställas<br>och pensionsrätten således grundas endast på den pensionsgmndande<br>inkomsten, vilket regeringen således föreslår.</p>
<p>Inte heller när det gäller fastställande av pensionsgmndande belopp har<br>i de antagna riktlinjerna ställts upp någon generell övre åldersgräns.<br>Pensionsgmndande belopp för bamår skall dock, av skäl som angetts i<br>avsnitt 11, inte kunna tillgodoräknas för år efter det år då den försäkrade<br>fyller 64 år. I realiteten kommer det även i fråga om övriga pensions-<br>grundande belopp att finnas en övre åldersgräns, eftersom de förmåner<br>som ligger till gmnd för beräkningen av dessa belopp inte kan utges efter<br>viss ålder.</p>
<p>Inom ATP-systemet gäller att pensionsgmndande inkomst inte skall<br>beräknas för år då den försäkrade under hela året har uppburit hel ålders-<br>pension. I princippropositionen uttalades det att någon sådan begränsning<br>inte borde finnas i det reformerade pensionssystemet. En sådan begräns-<br>ning skulle strida mot livsinkomstprincipen och motverka tanken att den<br>enskilde i princip skall kunna fortsätta att arbeta och tjäna in pensionsrätt<br>så länge han eller hon önskar. Regeringen instämmer i den tidigare gjorda<br>bedömningen och anser att någon motsvarande regel inte bör finnas i det<br>reformerade systemet.</p>
<p>Beloppsgränser</p>
<p>Inom dagens ATP-system gäller att inkomster av anställning och<br>inkomster av annat förvärvsarbete är pensionsgmndande endast i den<br>mån dessa under ett år sammanlagt överstiger ett förhöjt prisbasbelopp.<br>Vid fastställande av pensionsgmndande inkomst görs således ett avdrag<br>med ett förhöjt prisbasbelopp från den taxerade inkomsten för året.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>278</p>
<p>Någon motsvarighet till det redovisade basbeloppsavdraget föreslås Prop. 1997/98:151<br>inte finnas i det reformerade pensionssystemet, utan pensionsrätt skall i<br>princip kunna tjänas in från den första kronans inkomst vaije år. Enligt de<br>antagna riktlinjerna för pensionsreformen skulle det emellertid inte<br>beräknas någon pensionsgrundande inkomst för den försäkrade, om<br>summan av pensionsgrundande förvärvsinkomster och socialför-<br>säkringsersättningar m.m. inte uppgick till minst 25 % av pris-<br>basbeloppet. Skälet till detta var att den som hade inkomster under-<br>stigande denna nivå inte var skyldig att avge självdeklaration och att det<br>inte borde komma i fråga att inrätta ett särskilt taxeringsförfarande för att<br>på grundval av kontrolluppgifter kunna fastställa pensionsgrundande<br>inkomst såvitt gällde sådana begränsade inkomster.</p>
<p>Riksdagen har därefter beslutat (bet. 1994/95:SkU20, rskr. 1994/95:320)<br>att sätta ned det allmänna grundavdraget från 25 % till 24 % av<br>prisbasbeloppet. Som en följd härav har skyldigheten att avge själv-<br>deklaration ändrats till att avse den som har haft inkomster uppgående till<br>minst 24 % av det för året fastställda prisbasbeloppet. I Ds 1995:41<br>föreslogs därför att den nivå under vilken pensionsgrundande inkomst<br>inte skall fastställas skulle bestämmas till 24 % av basbeloppet.<br>Regeringen instämmer i departementspromemorians förslag och föreslår<br>alltså att pensionsgrundande inkomst skall fastställas endast om den för-<br>säkrades inkomst av anställning och annat förvärvsarbete sammanlagt<br>uppgår till minst 24 % av prisbasbeloppet.</p>
<p>I avsnitt 8.2 har regeringen föreslagit att en allmän pensionsavgift som<br>debiteras den försäkrades inkomster skall dras ifrån vid beräkningen av<br>den pensionsgrundande inkomsten. Som RSV har anfört bör den nedre<br>gränsen för fastställande av pensionsgrundande inkomst avse inkomst-<br>erna före detta avdrag. I annat fall skulle allmän pensionsavgift kunna<br>komma att påföras trots att pensionsgrundande inkomst inte har fast-<br>ställts. Regeringen föreslår därför att pensionsgrundande inkomst skall<br>fastställas endast om summan av de inkomster som är pensionsgrundande<br>före avdrag för allmän pensionsavgift uppgår till minst 24 % av prisbas-<br>beloppet enligt AFL, vilket motsvarar 8 736 kr år 1998.</p>
<p>Den föreslagna lösningen innebär således att den pensionsgrundande<br>inkomsten kan understiga 24 % av prisbasbeloppet. Motsvarande situa-<br>tion kan uppkomma vid bristande avgiftsbetalning.</p>
<p>Den föreslagna regeln innebär inte heller att inkomster som ligger<br>under 24 % av prisbasbeloppet aldrig kan bli pensionsgrundande utan att<br>en tröskel måste passeras. Om detta väl sker, skall pensionsrätt tillgodo-<br>räknas för hela inkomsten, dvs. inkomsten är i sådant fall i sin helhet<br>pensionsgrundande.</p>
<p>Det här behandlade gränsbeloppet, 24 % av prisbasbeloppet, gäller<br>bara för fastställande av pensionsgrundande inkomst, dvs. inkomst här-<br>rörande från förvärvsarbete eller socialförsäkringsersättningar m.m.<br>Något förslag om en motsvarande nedre beloppsgräns för pensions-<br>grundande belopp lämnar vi däremot inte.</p>
<p>279</p>
<p>Tak för intjänande av pensionsrätt</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Inom dagens ATP-system gäller vid beräkning av pensionsgrundande<br>inkomst att inkomster överstigande det s.k. förmånstaket om 7,5 prisbas-<br>belopp enligt AFL inte skall beaktas. Inkomster som under ett år<br>överstiger den nivån ger således inte något tillskott i pensionsrättshän-<br>seende.</p>
<p>Vid fastställandet av prisbasbeloppet fr.o.m. år 1995 gäller regler som<br>innebär att förändringarna i det allmänna prisläget från ett år till ett annat<br>beaktas endast till viss del. I 1998 års ekonomiska vårproposition föreslår<br>regeringen emellertid förändringar med innebörden att basbeloppet skall<br>återställas fullt ut fr.o.m. år 2000. Förmånstaket inom ATP fastställs dock<br>för samtliga år med ledning av prisbasbeloppet sedan detta ökats på så<br>sätt att förändringarna i det allmänna prisläget beaktas fullt ut, dvs. med<br>ett förhöjt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för år 1998 är 36 400 kr medan<br>det på det angivna sättet förhöjda prisbasbeloppet för samma år<br>motsvarar ett belopp om 37 100 kr. Förmånstaket motsvaras således för<br>år 1998 av ett belopp om 278 250 kr.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna för pensionsreformen skall det även i det<br>reformerade ålderspensionssystemet finnas ett tak, ovanför vilket<br>pensionsrätt inte skall kunna tjänas in. Detta tak, i det följande benämnt<br>intjänandetak, kommer enligt riktlinjerna initialt att sammanfalla med<br>förmånstaket inom ATP-systemet, dvs. summan av den enskildes<br>pensionsgrundande inkomster skall högst kunna uppgå till 7,5 förhöjda<br>prisbasbelopp. För följande år skall intjänandetaket emellertid inte längre<br>följa prisutvecklingen utan i stället följa den allmänna inkomstutveck-<br>lingen. Som kommer att framgå av avsnitt 29 föreslår vi att motsvarande<br>ändring skall ske inom ATP-systemet.</p>
<p>Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län har föreslagit att<br>inkomster som överstiger taket, dvs. 7,5 prisbasbelopp, skall kunna<br>tillgodoräknas för år då inkomsten understiger taket och att begräns-<br>ningsregeln i stället bör utformas så att livsinkomsten högst får uppgå till<br>7,5 prisbasbelopp multiplicerat med antalet intjänandeår. Enligt regering-<br>ens uppfattning skulle en sådan regel strida mot de ovan redovisade<br>intentionerna med reformen eftersom mycket höga inkomster under visst<br>år skulle ge pensionsrätt i det allmänna systemet om de kunde fördelas ut<br>över år med lägre inkomster. Vidare kommer den pensionsrätt som upp-<br>kommer på detta sätt inte att motsvaras av inbetalda avgifter till ålders-<br>pensionssystemet, eftersom sådana avgifter skall begränsas för inkomster<br>överstigande 7,5 prisbasbelopp och den del som betalas däröver dessutom<br>skall föras till statsbudgeten i stället för till ålderspensionssystemet.<br>Förslaget strider därför även mot tanken att det reformerade pensions-<br>systemet skall vara avgiftsdefinierat.</p>
<p>Som tidigare framgått i avsnitt 6.4. föreslår vi - för bl.a. det angivna<br>ändamålet - att regeringen varje år skall fastställa ett inkomstbasbelopp.<br>Inkomstbasbeloppet föreslås för år 2001 motsvara det för det året för-<br>höjda prisbasbeloppet. För därefter följande år föreslås inkomstbas-<br>beloppet räknas om med hänsyn till förändringar i ett inkomstindex.<br>Principer för utformning och tillämpning av detta inkomstindex behand-<br>las i avsnitt 16.</p>
<p>280</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skall detta inkomstindex även ligga till<br>grund för en omräkning av intjänandetaket. Vi föreslår att en sådan<br>omräkning skall ske fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 (jfr avsnitt 18).</p>
<p>Vid tillämpning av takregeln skall enligt de antagna riktlinjerna beak-<br>tas såväl faktiska som fiktiva inkomster. Tillämpningen av takregeln<br>aktualiserar därför frågan om i vilken ordning de olika typerna av<br>pensionsgrundande inkomster och belopp skall avräknas. Enligt de nuva-<br>rande reglerna i AFL är det inkomst av annat förvärvsarbete som avräk-<br>nas först, om den försäkrade haft sådan inkomst och denna tillsammans<br>med inkomst av anställning uppgår till ett belopp överstigande taket.<br>Något skäl att frångå den avräkningsordningen finns inte. Vi föreslår där-<br>för att inkomster av annat förvärvsarbete även i det reformerade<br>pensionssystemet skall avräknas före inkomster av anställning vid fast-<br>ställandet av den försäkrades pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>I det reformerade pensionssystemet kommer förutom dessa faktiska<br>slag av inkomster att finnas de olika typer av pensionsgrundande belopp,<br>som har behandlats i de föregående avsnitten. Det måste därför finnas<br>regler för i vilken ordning dessa inkomster och belopp skall avräknas till<br>den del de överstiger intjänandetaket. Detta har betydelse för bl.a. uttaget<br>av pensionsavgifter.</p>
<p>Mot bakgrund av att de pensionsgrundande beloppen inte är faktiska<br>utan beräknas fiktivt, ter det sig rimligt att de pensionsgrundande belop-<br>pen avräknas före inkomster av anställning och annat förvärvsarbete. För<br>detta talar också den omständigheten att pensionsrätt på grundval av vissa<br>typer av pensionsgrundande belopp inte kommer att påverka storleken av<br>den faktiska pensionen förrän det s.k. förvärvsvillkoret är uppfyllt (se<br>avsnitt 11.6).</p>
<p>Regeringen föreslår därför att pensionsgrundande belopp inte skall<br>fastställas i den mån - dvs. till den del - de tillsammans med inkomst av<br>anställning eller annat förvärvsarbete överstiger intjänandetaket.</p>
<p>När det gäller frågan i vilken ordning de olika pensionsgrundande<br>beloppen inbördes skall avräknas har regeringen gjort den bedömningen<br>att de belopp som är kopplade till förvärvsvillkoret, nämligen pensions-<br>grundande belopp för bamår och plikttjänstgöring, bör avräknas först.<br>Med hänsyn till att såväl pensionsgrundande inkomst som övriga<br>pensionsgmndande belopp skall ingå i den inkomst som skall fyllas ut vid<br>beräkningen av pensionsgmndande belopp för bamår enligt två av<br>beräkningsaltemativen, bör pensionsgmndande belopp för bamår avräk-<br>nas före pensionsgmndande belopp för plikttjänstgöring.</p>
<p>Därefter bör följaktligen avräknas pensionsgmndande belopp för<br>antagandeinkomst, som är den typ av fiktiv inkomst som mest är att lik-<br>ställa med förvärvsinkomst.</p>
<p>Regeringen föreslår således att det vid tillämpning av intjänandetaket<br>skall bortses från pensionsgmndande belopp i följande ordning:</p>
<p>1. pensionsgmndande belopp för bamår</p>
<p>2. pensionsgmndande belopp för plikttjänstgöring</p>
<p>3. pensionsgrundande belopp för antagandeinkomst.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>281</p>
<h3>13.2</h3>
<h3>Fastställande av pensionsrätt</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Pensionsrätt skall fastställas ärligen på grundval<br>av pensionsunderlaget, dvs. summan av den fastställda pensions-<br>grundande inkomsten och de fastställda pensionsgrundande beloppen.<br>Pensionsrätten skall bestämmas till 18,5 % av pensionsunderlaget.</p>
<p>Av den för året fastställda pensionsrätten skall 16 procentenheter<br>utgöra pensionsrätt för inkomstpension och 2,5 procentenheter<br>pensionsrätt för premiepension. För det fall att förvärvsvillkoret inte<br>är uppfyllt skall pensionsrätt baserad på pensionsgrundande belopp för<br>bamår eller plikttjänstgöring dock tillgodoräknas endast i fördel-<br>ningssystemet och där med 18,5 % av dessa pensionsgrundande<br>belopp.</p>
<p>För det år den försäkrade avlider skall pensionsrätt inte fastställas.<br>Om makar har anmält anslutning till ordningen för överföring av<br>pensionsrätt för premiepension skall dock pensionsrätt för premie-<br>pension - beräknad på grundval av den pensionsgrundande inkomsten<br>- fastställas för den överförande maken även för det år då han eller<br>hon - men inte maken eller makan - avlider.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet ifrågasätter om<br>pensionsrätten, som bestäms till 18,5 % av pensionsunderlaget, är rätt<br>nivå då det kan antas att ca 2/3 av pensionärerna kommer att beröras av<br>garantipensionssystemet. Pensionärernas Riksorganisation anser att hela<br>avgiften om 18,5 % skall användas i fördelningssystemet för löpande<br>utbetalningar och att det överskott som uppstår skall tillföras AP-fonden.<br>Sveriges Pensionärsförbund menar å sin sida att mer än två procent av<br>avgiften bör avsättas till premiepensionssystemet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För varje år som det för en försäkrad<br>fastställts pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp<br>skall också pensionsrätt fastställas. Pensionsrätten skall - i överens-<br>stämmelse med de antagna riktlinjerna för pensionsreformen och enligt<br>förslagen här - baseras på pensionsunderlaget, dvs. summan av den fast-<br>ställda pensionsgrundande inkomsten och de fastställda pensions-<br>grundande beloppen. Eftersom hänsyn till intjänandetaket, i enlighet med<br>vad som redovisats i föregående avsnitt, skall tas redan vid fastställandet<br>av pensionsgrundande inkomst respektive pensionsgrundande belopp,<br>kommer pensionsunderlaget för en individ aldrig att överstiga det taket.<br>Däremot kan pensionsrätt räknad på mer än det beloppet komma att<br>tillgodoräknas en person om pensionsrätt för premiepension förs över<br>från dennes make (se avsnitt 14).</p>
<p>Pensionsrätt tillgodoräknas oberoende av om debiterade pensions-<br>avgifter har betalats eller inte. Fastställd pensionsrätt som hänför sig till<br>inkomst av annat förvärvsarbete kan dock senare komma att bortfalla om<br>egenavgift i form av ålderspensionsavgift eller allmän pensionsavgift inte<br>erläggs inom föreskriven tid. Denna fråga behandlas närmare i avsnitt<br>13.5.</p>
<p>282</p>
<p>Pensionsrätten i det reformerade systemet skall inte, såsom är fallet<br>inom ATP-systemet, uttryckas i form av en via prisbasbeloppet framräk-<br>nad poäng eller på annat liknande sätt. Den skall i stället bestämmas<br>i krontal. För den vars pensionsunderlag under ett år uppgår till exempel-<br>vis 200 000 kr, skall pensionsrätten för det året fastställas till 37 000 kr,<br>varav 32 000 kr utgör pensionsrätt för inkomstpension och 5 000 kr<br>pensionsrätt för premiepension. Emellertid kommer endast pensionsrätt<br>inom premiepensionssystemet att motsvaras av faktiskt fonderade medel.<br>När det gäller pensionsrätt för inkomstpension är krontalsberäkningen i<br>princip endast ett sätt att mäta pensionsrättens storlek.</p>
<p>Pensionsrätten skall, enligt de antagna riktlinjerna, utgöra 18,5 % av<br>pensionsunderlaget och delas upp mellan fördelningssystemet och<br>premiepensionssystemet. Enligt samma riktlinjer skulle 16,5 procent-<br>enheter tillgodoräknas som pensionsrätt inom fördelningssystemet och<br>resterande två procentenheter inom premiepensionssystemet. Som en del<br>i pensionsuppgörelsen mellan de partier som är representerade i Genom-<br>förandegruppen ingår att fr.o.m. år 1999 skall 16 procentenheter i stället<br>för 16,5 procentenheter tillgodoräknas som pensionsrätt i fördelnings-<br>systemet och resterande del upp till 18,5 procentenheter i premie-<br>pensionssystemet. Regeringen föreslår alltså att av den för året fastställda<br>pensionsrätten skall 16 procentenheter utgöra pensionsrätt för inkomst-<br>pension och 2,5 procentenheter pensionsrätt för premiepension. För de år<br>i förfluten tid då pensionsrätt enligt vårt förslag kan tillgodoräknas i såväl<br>fördelningssystemet som i premiepensionssystemet, dvs åren 1995-1998,<br>föreslås emellertid ingen ändring jämfört med de antagna riktlinjerna, se<br>avsnitt 15.</p>
<p>För att pensionsrätt som tillgodoräknats för bamår eller plikttjänst-<br>göring slutligt skall påverka ålderspensionens storlek skall det, enligt de<br>antagna riktlinjerna, krävas att det under viss tid och i viss omfattning har<br>fastställts pensionsgrundande inkomst för den försäkrade. Detta villkor -<br>förvärvsvillkoret - skall gälla i såväl fördelnings- som premie-<br>pensionssystemet. Hur förvärvsvillkoret föreslås vara utformat har<br>tidigare redovisats i avsnitt 11.6.</p>
<p>Medel som avsätts till premiepensionssystemet omfattas av regerings-<br>formens regler om egendomsskydd. Som Lagrådet påpekar utesluter<br>detta i och för sig inte att en överföring av medel motsvarande fastställd<br>pensionsrätt på grundval av pensionsgrundande belopp för bamår eller<br>plikttjänstgöring görs förrän förvärvsvillkoret har uppfyllts. Emellertid<br>framstår en sådan ordning från praktiska synpunkter som mindre lämplig,<br>vilket Lagrådet även framhåller i sitt yttrande. Någon överföring av<br>sådana medel till premiepensionssystemet bör således inte ske förrän<br>förvärvsvillkoret har uppfyllts.</p>
<p>I princippropositionen angavs att de för premiepensionssystemet<br>avsedda medel som är hänförliga till pensionsrätt för bamår eller<br>plikttjänstgöring fram till dess förvärvsvillkoret var uppfyllt skulle<br>förvaltas inom fördelningssystemet. När villkoret väl uppfyllts, skulle<br>medlen, tillsammans med en på visst sätt beräknad avkastning därpå,<br>överföras till premiepensionssystemet. Riksdagen hade inget att erinra<br>mot förslaget i denna del.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>283</p>
<p>Den i princippropositionen föreslagna ordningen med interimistisk<br>förvaltning av premiepensionsmedel inom fördelningsystemet i avvaktan<br>på att förvärvsvillkoret uppfylls torde emellertid bli administrativt svår<br>att hantera. Det har därför under den fortsatta beredningen gjorts den<br>bedömningen att en annan ordning bör väljas.</p>
<p>Vi föreslår här i stället att, på den del av pensionsunderlaget som hän-<br>för sig till pensionsgrundande belopp för bamår eller plikttjänstgöring,<br>pensionsrätt skall fastställas till 18,5 % inom fördelningssystemet fram<br>till dess att förvärvsvillkoret har uppfyllts samt att den pensionsrätt som<br>sålunda har tillgodoräknats inte till någon del skall överföras till<br>premiepensionssystemet om villkoret senare uppfylls.</p>
<p>En fråga som också övervägts under den vidare beredningen är om<br>pensionsrätt skall kunna tillgodoräknas i premiepensionssystemet även<br>sedan den försäkrade har börjat ta ut premiepension. Så som framgår av<br>avsnitt 21 föreslår regeringen att det i premiepensionssystemet - liksom i<br>fördelningssystemet - skall vara möjligt att tjäna in pensionsrätt även<br>efter att hel eller partiell pension böijat tas ut.</p>
<p>För försäkrade som är födda under något av åren 1938-1953<br>(mellangenerationen) föreslås att pensionsrätt enligt de reformerade<br>reglerna inte skall fastställas fullt ut. Orsaken härtill är att dessa personer<br>föreslås omfattas av den s.k. tjugondelsinfasningen, som innebär att de<br>skall få sin pension beräknad till viss kvotdel enligt nuvarande regler och<br>till resterande del enligt reformerade regler. Den närmare utformningen<br>av reglerna för infasning av det reformerade systemet behandlas i avsnitt<br>28. Enligt förslagen där skall pensionsrätt i det reformerade systemet för<br>personer tillhörande mellangenerationen fastställas i relevant antal<br>tjugondelar av 18,5 % av pensionsunderlaget.</p>
<p>Som tidigare angetts skall makar under vissa förutsättningar kunna<br>överföra pensionsrätt för premiepension mellan sig. Hur pensionsrätt i<br>sådant fall skall tillgodoräknas och fastställas för respektive make<br>kommer att redovisas i avsnitt 14.</p>
<p>I Ds 1995:41 föreslogs att pensionsrätt inte skall fastställas för det år<br>den försäkrade avlider. Som ovan anmärkts i avsnitt 13.1 bör emellertid,<br>om makar har anmält anslutning till ordningen för överföring av<br>pensionsrätt för premiepension, en efterlevande, mottagande, make kunna<br>tillgodoräknas den pensionsrätt för premiepension som den överförande<br>maken har tjänat in under dödsfallsåret. För att ett sådant till-<br>godoräknande skall kunna ske krävs att pensionsrätt för premiepension<br>fastställs för den överförande maken även för det år då denne - men inte<br>den mottagande maken - avlider, vilket regeringen således föreslår.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>284</p>
<h3>13.3 Beslutsordning</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Pensionsgrundande inkomst skall fastställas av<br>skattemyndighet. Underrättelse om den fastställda pensionsgrundande<br>inkomsten skall överlämnas till allmän försäkringskassa, som därefter<br>skall fastställa pensionsgrundande belopp för den försäkrade samt<br>fastställa den ärliga pensionsrätten. Skattemyndighetens beslut om<br>pensionsgrundande inkomst skall därvid vara bindande för försäk-<br>ringskassan.</p>
<p>Den skattemyndighet som är behörig att fatta beslut enligt<br>bestämmelserna i skattebetalningslagen (1997:483) skall även besluta<br>om den pensionsgrundande inkomsten.</p>
<p>Den allmänna försäkringskassa där den försäkrade enligt reglerna i<br>AFL är eller skall vara inskriven vid tidpunkten för beslutet skall<br>besluta om pensionsgrundande belopp, pensionsrätt, pensionspoäng,<br>vårdår och pension. För den som inte är eller skall vara inskriven vid<br>någon försäkringskassa skall beslutet fattas av Stockholms läns<br>allmänna försäkringskassa.</p>
<p>Vad som ovan föreslås beträffande behörig skattemyndighet eller<br>allmän försäkringskassa skall gälla om inget annat föreskrivs särskilt.</p>
<p>Underrättelse om beslut om pensionsgrundande inkomst, pensions-<br>grundande belopp och fastställd pensionsrätt skall sändas till den som<br>berörs av beslutet. Den försäkringskassa som har fattat beslutet skall<br>sända sådan underrättelse till den försäkrade senast den 31 mars andra<br>året efter det år beslutet avser. Sådan underrättelse skall dock inte<br>sändas till utländsk sjöman som arbetat på svenskt handelsfartyg men<br>som inte är bosatt i Sverige.</p>
<p>Beslut om premiepension m.m. skall fattas av Premiepensions-<br>myndigheten.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket och Skattemyndigheten i<br>Göteborgs och Bohus län tillstyrker den föreslagna beslutsordningen men<br>menar att det är olämpligt att ett av skattemyndighet fattat beslut inte<br>tillställs den enskilde genom den beslutande myndighetens försorg.<br>Länsrätten i Värmlands län framhåller å andra sidan den föreslagna ord-<br>ningen för underrättelse om beslut som rationell.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ålderspension i det reformerade<br>pensionssystemet skall, förutom på pensionsgrundande inkomst, grundas<br>på pensionsgrundande belopp. Detta innebär att vissa överväganden<br>måste göras i fråga om kompetensfördelningen mellan skattemyndig-<br>heterna och de allmänna försäkringskassorna när det gäller de olika<br>beslut som skall fattas.</p>
<p>För närvarande är det skattemyndigheten som fastställer pensions-<br>grundande inkomst för ett visst år. Detta sker i samband med att myndig-<br>heten beslutar om taxeringen. Dessutom fastställer skattemyndigheten<br>pensionsgrundande inkomst för personer som inte taxeras i Sverige men<br>som ändå är försäkrade för tilläggspension. Det gäller t.ex. vissa sjömän</p>
<p>285</p>
<p>och utländska artister. Beslut om pensionsgrundande inkomst redovisas<br>pä det grundläggande beslutet om slutlig skatt samt överlämnas till<br>Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna som beräknar pensions-<br>poängen.</p>
<p>Rutinerna för att beräkna pensionsgrundande inkomst är sedan länge<br>samordnade med taxeringsförfarandet. Genom den skyldighet att lämna<br>uppgifter till skattemyndigheten som följer av reglerna i lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontrolluppgifter får skattemyndigheten tillgång<br>till i stort sett all information som är nödvändig för såväl taxeringen som<br>beräkningen av pensionsgrundande inkomst. Avsikten är att den<br>pensionsgrundande inkomsten inom det reformerade pensionssystemet<br>skall fastställas på i princip samma sätt som enligt nuvarande regler.<br>Framför allt arbetsekonomiska skäl talar därför för att skattemyndigheten<br>även i fortsättningen beräknar och därmed också beslutar om<br>pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Att fastställa pensionsgrundande belopp är något helt nytt som inte<br>förekommer inom ATP-systemet. Beräkningen av de pensionsgrundande<br>beloppen kommer, som framgår av avsnitt 13.4, att kräva att särskilda<br>register härför inrättas. I princippropositionen uttalades att Riksförsäk-<br>ringsverket tillsammans med de allmänna försäkringskassorna skall ha<br>det huvudsakliga ansvaret för pensionerna. Detta innebär dock inte med<br>nödvändighet att det är dessa myndigheter som skall fatta beslut om<br>pensionsgrundande belopp.</p>
<p>Frågan om arbets- och kompetensfördelning mellan skattemyndig-<br>heterna och försäkringskassorna vad gäller de olika besluten avseende<br>intjänande av pensionsrätt i det reformerade pensionssystemet har<br>diskuterats med representanter för Riksskatteverket och Riksförsäkrings-<br>verket. Olika lösningar har därvid övervägts.</p>
<p>Av processuella skäl vore det att föredra att en myndighet beslutar om<br>allt som rör intjänande av pension. Samtidigt skulle stora praktiska<br>svårigheter uppkomma såväl om enbart skattemyndigheterna som om<br>enbart försäkringskassorna skulle fatta samtliga beslut. Som nämnts<br>tidigare är det av arbetsekonomiska skäl lämpligt att skattemyndigheterna<br>beräknar och fastställer den pensionsgrundande inkomsten. Att låta<br>skattemyndigheterna överta även administration och beslutsfattande<br>rörande de olika pensionsgrundande beloppen skulle dock medföra behov<br>av en väsentlig utökning av skattemyndigheternas administration. Det<br>skulle dessutom vara föga ändamålsenligt med hänsyn till att det är de<br>allmänna försäkringskassorna som administrerar det allmänna pensions-<br>systemet i övrigt och att försäkringskassorna tillsammans med<br>Riksförsäkringsverket redan i dag har rutiner för att hantera en stor del av<br>den information som skall ligga till grund för beslut om pensions-<br>grundande belopp och om pensionsrätt.</p>
<p>Med hänvisning till det nu anförda föreslår vi en beslutsordning som<br>innebär att skattemyndigheterna beslutar om pensionsgrundande inkomst<br>och att försäkringskassorna beslutar om pensionsgrundande belopp och<br>om pensionsrätt. Administrationen av försäkringskassans beslut och<br>ansvarsfördelningen mellan Riksförsäkringsverket och försäkringskassan<br>behandlas i nästa delavsnitt.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>286</p>
<p>Som närmare redovisas i kapitel 27 föreslår regeringen att beslut om Prop. 1997/98:151<br>pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp som huvud-<br>regel bara skall få överklagas i samband med ett eventuellt överklagande<br>av försäkringskassans beslut angående den försäkrades pensionsrätt. Om<br>ett beslut om pensionsrätt överklagas, kan den försäkrade därvid angripa<br>beslutet om pensionsgrundande inkomst och yrka att detta skall ändras på<br>visst sätt. Någon möjlighet för försäkringskassan att självmant - i sam-<br>band med att försäkringskassan fattar beslut om pensionsgrundande<br>belopp och pensionsrätt - ompröva skattemyndighetens beslut om<br>pensionsgrundande inkomst bör dock inte finnas. En sådan omprövning<br>får i stället överlämnas till skattemyndigheten.</p>
<p>I det nuvarande systemet har skattemyndighetens beslut om pensions-<br>grundande inkomst redovisats på det grundläggande beslutet om slutlig<br>skatt. Vi föreslår i stället att underrättelse om beslutet om pensions-<br>grundande inkomst skall ske av den allmänna försäkringskassan sam-<br>tidigt med underrättelse om besluten om pensionsgrundande belopp och<br>fastställd pensionsrätt för året, (se nedan)</p>
<p>För personer födda under något av åren 1938-1953 skall fastställas<br>både ATP-poäng och reformerad pensionsrätt. Med hänsyn till att<br>utformningen av reglerna för den framtida förtids- respektive efter-<br>levandepensioneringen ännu inte är slutförd kommer detsamma att tills<br>vidare gälla för personer födda också efter år 1953. ATP-poäng skall<br>därvid beräknas med utgångspunkt från samma inkomster som den<br>reformerade pensionsrätten. Vid beräkning av ATP-poäng skall dock<br>beaktas endast inkomster som överstiger ett prisbasbelopp. Det vore<br>olämpligt att meddela två olika beslut om pensionsgrundande inkomst. I<br>avsnitt 29 föreslås därför att den pensionsgrundande inkomsten skall<br>beräknas helt enligt reglerna i det reformerade pensionssystemet och att<br>"basbeloppsavdraget", som i dag görs vid fastställandet av den pensions-<br>grundande inkomsten, i stället skall göras vid bestämmande av den för-<br>säkrades ATP-poäng.</p>
<p>Som framgår av avsnitt 29.2 föreslås att nuvarande ordning för fast-<br>ställande av pensionsgrundande inkomst i princip skall behållas för för-<br>säkrade som är födda år 1937 eller tidigare. De kommer då också fort-<br>sättningsvis att få underrättelse om den fastställda pensionsgrundande<br>inkomsten på det grundläggande beslutet om slutlig skatt.</p>
<p>Som föreslagits i avsnitt 13.1 och 13.2 skall i en viss situation<br>pensionsgrundande inkomst och pensionsrätt fastställas för den försäk-<br>rade för dödsfallsåret. Eftersom pensionsgrundande inkomst för ett sådant<br>år skall fastställas endast för de makar som överför pensionsrätt för<br>premiepension och då skattemyndigheterna inte har tillgång till all<br>erforderlig information, måste socialförsäkringsadministrationen förse<br>skattemyndigheterna med uppgifter om vilka personer det gäller.</p>
<p>Vi föreslår vidare att skattemyndigheten till försäkringskassan skall<br>lämna en underrättelse om beslutet angående pensionsgrundande inkomst<br>samt redovisa hur stor del av den pensionsgrundande inkomsten som här-<br>rör från inkomst av anställning respektive från inkomst av annat för-<br>värvsarbete. Dessa uppgifter behövs bl.a. för att försäkringskassan skall<br>kunna bestämma pensionsgrundande belopp och besluta om pensionsrätt.</p>
<p>287</p>
<p>När det gäller frågan om vilken skattemyndighet som skall fatta beslut Prop. 1997/98:151<br>om pensionsgrundande inkomst föreslår vi att den ordning som gäller<br>enligt skattebetalningslagen (1997:483) skall tillämpas även vid<br>fastställande av pensionsgrundande inkomst. Det innebär att det är den<br>skattemyndighet där den försäkrade taxerats till statlig inkomstskatt, eller<br>skulle ha taxerats till sådan skatt om han eller hon hade haft skattepliktiga<br>inkomster i Sverige, som skall besluta om dennes pensionsgrundande<br>inkomst. Vilken skattemyndighet som skall besluta om taxeringen avgörs<br>som regel av folkbokföringen den 1 november inkomståret. För personer<br>som inte är folkbokförda eller bosatta i landet gäller att det är<br>Skattemyndigheten i Stockholm som skall besluta om taxeringen. Vad<br>som avgör vilken skattemyndighet som är behörig utvecklas närmare i<br>författningskommentaren till 13 kap. 1 § LIP.</p>
<p>Vi föreslår vidare att beslut om pensionsgrundande belopp,<br>pensionsrätt, pensionspoäng, vårdår och pension skall meddelas av den<br>allmänna försäkringskassa där den försäkrade enligt reglerna i AFL är<br>eller skall vara inskriven vid tidpunkten för beslutet. Vilken<br>försäkringskassa en försäkrad skall vara inskriven hos avgörs av<br>folkbokföringen den 1 november året före inskrivningen när det gäller<br>försäkrade som då var folkbokförda i Sverige. Den som därefter flyttar<br>till Sverige skall vara inskriven hos den försäkringskassa inom vars<br>verksamhetsområde bosättningen äger rum. Personer som arbetar i<br>Sverige och som omfattas av EU-rådets förordning (EEG) nr 1408/71<br>skall, om de inte anses bosatta här, skrivas in hos den försäkringskassa<br>inom vars verksamhetsområde de regelbundet tillbringar dygnsvilan (jfr<br>3§ Riksförsäkringsverkets föreskrift 1985:16, omtryckt 1994:39). För<br>personer som inte är eller skall vara inskrivna hos någon försäkringskassa<br>föreslår vi att Stockholms läns allmänna försäkringskassa skall vara<br>beslutsmyndighet.</p>
<p>När pensionsrätten fastställts för en försäkrad kan försäkringskassan<br>behöva ta hänsyn till en eventuell begäran om överföring av pensionsrätt<br>mellan makar i enlighet med vad som föreslagits i kapitel 14. Om pen-<br>sionsrätt skall överföras mellan makar som är inskrivna hos två olika<br>försäkringskassor, bör de berörda försäkringskassorna informera<br>varandra om saken. Den överförda pensionsrätten för premiepension skall<br>nämligen framgå av båda försäkringskassornas beslut. Detsamma gäller<br>om rätten till pensionsgrundande belopp för bamår är föremål för<br>överlåtelse till någon som är inskriven hos en annan allmän försäkrings-<br>kassa.</p>
<p>Underrättelse om beslut om pensionsgrundande inkomst, pensions-<br>grundande belopp och fastställd pensionsrätt skall sändas till den som<br>berörs av beslutet. Det bör ligga på den försäkringskassa som har fattat<br>beslutet att sända sådan underrättelse till den försäkrade senast den 31<br>mars andra året efter det år beslutet avser, dvs. den 31 mars året efter<br>fastställelseåret. Något undantag för underrättelse till dödsboet efter en<br>försäkrad som avlidit efter intjänandeåret bör inte göras, eftersom<br>besluten i fråga kan ha betydelse för efterlevandepensionen. Däremot bör<br>- i enlighet med vad som för närvarande gäller om beslut om pensions-<br>grundande inkomst - underrättelse inte sändas till utländsk sjöman som<br>arbetat på svenskt handelsfartyg men som inte är bosatt i Sverige. Frågan</p>
<p>288</p>
<p>om årlig information till den försäkrade kommer att behandlas i avsnitt<br>35.3.</p>
<p>Regeringen föreslår alltså att underrättelse om beslut om pensions-<br>grundande inkomst, pensionsgrundande belopp och fastställd pensionsrätt<br>skall sändas till den som berörs av beslutet av den försäkringskassa som<br>har fattat beslutet senast den 31 mars andra året efter det år beslutet avser,<br>dock att någon underättelse inte skall sändas till utländsk sjöman som<br>arbetat på svenskt handelsfartyg men som inte är bosatt i Sverige.</p>
<p>Ovan redovisade förslag om vilken myndighet eller försäkringskassa<br>som är behörig att fatta beslut eller handlägga ärenden bör inte gälla om<br>annat föreskrivs i annan lag eller annan författning. EU:s regelverk inne-<br>håller exempelvis särskilda bestämmelser om ansökan om pension. Det<br>kan i framtiden i speciella situationer även uppkomma behov av att<br>utfärda bestämmelser i förordning eller föreskrifter som skiljer sig från de<br>ovan föreslagna reglerna, t.ex. med innebörden att en särskild för-<br>säkringskassa är behörig att besluta om pension för en viss grupp<br>personer. Vi föreslår således att ovan redovisade förslag om vilken<br>myndighet eller försäkringskassa som är behörig att fatta beslut eller<br>handlägga ärenden skall gälla om inte något annat följer någon annan<br>bestämmelse i denna lag eller av annan författning.</p>
<p>Beslut angående premiepension m.m. skall fattas av Premiepensions-<br>myndigheten. Det gäller t.ex. beslut i samband med utbetalning av sådan<br>pension samt även angående förvaltningen, efterlevandepension m.m.<br>Beslut om premiepension skall dock fattas av försäkringskassan.</p>
<h3>13.4 Administrationen av beslut om pensionsgrundande<br>belopp, pensionsrätt, m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Beslut om pensionsgrundande belopp, vårdår,<br>pensionsrätt, pensionspoäng och pension skall få fattas genom auto-<br>matisk databehandling av Riksförsäkringsverket för de allmänna<br>försäkringskassornas räkning. Eventuell ändring eller omprövning av<br>sådana beslut skall göras av annars behörig försäkringskassa.</p>
<p>De beslut om premiepension och om hanteringen av premie-<br>pensionsmedel som skall fattas av Premiepensionsmyndigheten skall<br>få fattas genom automatisk databehandling.</p>
<p>Nuvarande reglering beträffande automatisk databehandling av<br>beslut om pensionsgrundande inkomst skall överföras till lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslagen i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag såvitt gäller beslut om pensionsgrundande inkomst.<br>Förslagen i övrigt har inte behandlats i promemorian.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) har bl.a. anfört<br>följande. En förutsättning för att det reformerade pensionssystemet skall<br>kunna genomföras är att beslut om pensionsgrundande belopp, pensions-<br>rätt och pension helt kan fattas genom ADB. Eftersom det blir fråga om<br>ett mycket stort och komplext datasystem är det nödvändigt med en</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>289</p>
<p>10 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1<br></p>
<p>reglering som förhindrar att oklarheter om befogenheter, ansvar och den<br>närmare hanteringen uppstår. Verket föreslår därför att den ADB-<br>baserade beslutskompetensen författningsregleras. Riksrevisionsverket<br>(RRV) instämmer i att beslut om pensionsrätt m.m. bör kunna fattas<br>maskinellt. RRV vill dock framhålla att erfarenheterna av handlägg-<br>ningen av ATP-systemet har gett upphov till ett antal frågor rörande<br>effektivitet, beslutskompetens m.m. mot bakgrund av att handläggningen<br>sker på försäkringskassan samtidigt som RFV har ett ägar- och förvalt-<br>ningsansvar för de administrativa systemen.</p>
<p>Skälen för regeringens Förslag: Som nyss redovisats har RFV och<br>RRV i sina remissvar ansett det vara nödvändigt att flertalet beslut inom<br>ramen för det reformerade pensionssystemet fattas genom ADB för att<br>systemet inte skall bli för svåradministrerat. Regeringen instämmer i<br>detta och delar också RFV:s uppfattning att det är lämpligt att ett sådant<br>förfarande regleras i lag.</p>
<p>Det finns redan i dag flera exempel på lagreglering av myndigheters<br>möjligheter att fatta beslut genom ADB, se t.ex. 4 kap. 2 a § taxerings-<br>lagen (1990:324), la§ lagen (1959:551) om beräkning av pensions-<br>grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt<br>36 § fordonsskattelagen (1988:327) och 9 § lagen (1978:69) om försälj-<br>ningsskatt på motorfordon. Vi menar att en motsvarande lösning skulle<br>vara lämplig även vad gäller beslut inom ramen för det refomerade<br>pensionssystemet. Vi föreslår därför att beslut om pensionsgrundande<br>belopp, pensionsrätt, pensionspoäng och pension får fattas genom ADB.</p>
<p>I de två sistnämnda lagarna föreskrivs att beskattningsbesluten fattas på<br>grundval av uppgifter i en registerförande myndighets register, i dessa<br>fall Vägverket. Besluten fattas av registermyndigheten (Vägverket) för<br>beskattningsmyndighetens räkning, med möjlighet för den senare att<br>ompröva eller ändra beslutet (för närmare jämförelse se 36-39 §§<br>fordonsskattelagen, 5 § fordonsskatteförordningen [1993:1028], prop.<br>1987/88:159 s 40, 9§ lag om försäljningsskatt på motorfordon, 2§<br>förordning [1978:86] om försäljningsskatt på motorfordon samt prop.<br>1994/95:55 s 22 och 30).</p>
<p>Vad sedan gäller beslutskompetensen har RFV anfört att denna bör<br>läggas på RFV i fråga om beslut om pensionsgrundande belopp,<br>pensionsrätt och pension enligt den föreslagna lagstiftningen. Till stöd<br>härför har verket anfört följande. Den helt övervägande delen av fakta-<br>underlaget för beslut om pensionsgrundande belopp, pensionsrätt och<br>beräkningen av pensionen kommer att tillföras socialförsäkrings-<br>administrationen från externa källor. Endast en mindre del av underlaget<br>kommer från försäkringskassorna (t.ex. överlåtelse av bamårsrätt). I<br>flertalet fall kommer underlaget inte till någon del från försäkrings-<br>kassorna och dessa varken initierar ärendet, har kännedom om fakta-<br>underlaget eller kontroll över den juridiska bedömning som ligger till<br>grund för beslutet. Det är inte heller avsett att försäkringskassorna skall<br>bryta ut ärenden för "manuellt beslut" på den enskilda försäkringskassan<br>enligt andra grunder än de som utgör bas för ADB-programmet. En sådan<br>beslutsordning innebär i realiteten ett delat ansvar mellan RFV och<br>försäkringskassan där RFV i praktiken har huvuddelen av ansvaret. Det<br>är därför inte möjligt att stadga att en viss försäkringskassa skall besluta<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>290</p>
<p>om pensionsrätt så länge som RFV har huvudansvaret för den automa-<br>tiska databehandlingen.</p>
<p>Regeringen gör beträffande denna fråga följande bedömning. RFV och<br>de allmänna försäkringskassorna har ett gemensamt registeransvar för de<br>register som förs gemensamt för försäkringskassorna och RFV (se 13 §<br>socialförsäkringsregisterlagen [1997:934]). De skäl som RFV anför<br>motiverar enligt regeringens bedömning inte att beslut som fattas genom<br>ADB skall anses ha verket som beslutsmyndighet. Beslut som fattas<br>genom ADB kan i stället beslutas av RFV för försäkringskassans räkning,<br>vilket innebär att det fortfarande är försäkringskassan som är besluts-<br>myndighet. En sådan ordning skulle innebära att det är försäkringskassan<br>som bedömer om ett ärende inte lämpar sig för beslut genom ADB och<br>som beslutar om eventuella ändringar eller omprövning samt vidtar andra<br>åtgärder i anledning av beslutet som t.ex. rättidsprövning och avvisning<br>av för sent inkomna överklaganden.</p>
<p>Lagrådet anser att det inte bör komma i fråga att lämna utrymme för<br>någon oklarhet rörande vem som fattar beslutet när det gäller så väsent-<br>liga lagstiftningsområden som de här aktuella. Även om man kan ha<br>förståelse för de motiv av praktisk och administrativ art som ligger<br>bakom förslaget, förordar Lagrådet att bestämmelsen om att RFV:s rätt<br>att fatta beslut för försäkringskassans räkning utgår.</p>
<p>Regeringen instämmer i Lagrådets uppfattning att det inte skall råda<br>någon oklarhet om vem som fattar beslut i ett ärende. Som redovisats<br>ovan har de allmänna försäkringskassorna inte tillgång till de uppgifter<br>och det datastöd som krävs för en så omfattande beslutshantering som här<br>är i fråga utan denna uppgift måste skötas av RFV. Det är å andra sidan<br>enligt regeringens uppfattning mindre lämpligt att samma myndighet<br>fattar beslut i enskilda ärenden, omprövar dessa ärenden samt utövar<br>tillsyn över samma verksamhet, vilket skulle bli följden om RFV var<br>beslutsmyndighet. De allmänna försäkringskassorna har även en större<br>möjlighet att bedöma om ett ärende inte lämpar sig för beslut genom<br>ADB. Den eventuella risk för oklarhet som den föreslagna ordningen<br>skulle kunna innebära, torde minimeras dels genom att förfarandet reg-<br>leras i författning, dels genom att det på besluten tydligt anges besluts-<br>myndighet samt anvisningar om omprövning och ändring.</p>
<p>Regeringen vidhåller således förslaget att beslut om pensions-<br>grundande belopp, vårdår, pensionsrätt, pensionspoäng och pension skall<br>få fattas genom automatisk databehandling av RFV för de allmänna<br>försäkringskassornas räkning</p>
<p>Inom skatteförvaltningen finns i dag en möjlighet att i vissa situationer<br>fatta beslut genom automatisk databehandling. Denna reglering bör i nu<br>aktuella delar föras över till det reformerade ålderspensionssystemet. Vi<br>föreslår alltså att nuvarande reglering beträffande automatisk data-<br>behandling av beslut om pensionsgrundande inkomst skall överföras till<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Möjligheten att genom automatisk databehandling fatta beslut i vissa<br>situationer bör på motsvarande sätt finnas även för Premiepensions-<br>myndigheten. Regeringen föreslår att de beslut om premiepension och<br>hanteringen av premiepensionsmedel som skall fattas av Premiepensions-<br>myndigheten får fattas genom automatisk databehandling.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>291</p>
<h3>13.5</h3>
<h3>Pensionsrätt i situationer med obetalda avgifter</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Pensionsrätt som grundar sig på inkomst av<br>anställning skall inte vara beroende av att avgifter belöpande på<br>inkomsten betalas.</p>
<p>Pensionsrätt som grundar sig på inkomst av annat förvärvsarbete skall<br>tillgodoräknas endast på den andel av den pensionsgrundande<br>inkomsten upp till 7,5 inkomstbasbelopp - för åren 1999 och 2000 7,5<br>förhöjda prisbasbelopp - som motsvarar andelen inom föreskriven tid<br>betald ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för samtliga<br>inkomster.</p>
<p>Promemorians förslag: Regeringens förslag stämmer överens med för-<br>slaget i Ds 1995:41 samt i huvudsak med vad som gäller enligt nuvarande<br>regler.</p>
<p>Remissinstanserna: Pensionärernas Riksorganisation, Landstings-<br>förbundet och Företagarnas riksorganisation tillstyrker förslaget. Göta<br>hovrätt anför att någon form av skälighetsbedömning bör införas. Svenska<br>Arbetsgivareföreningen instämmer i att det inte är rimligt att behandla<br>egenavgifter och allmänna pensionsavgifter olika. Sveriges<br>Pensionärsförbund anser att förslaget i denna del i alltför hög grad har<br>karaktär av bestraffning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Avgifterna till ålderspensionssystemet<br>skall enligt principerna för det reformerade pensionssystemet vara försäk-<br>ringsmässigt beräknade i den meningen att de avgifter som betalas in under<br>förvärvstiden skall motsvara de pensionsförmåner som den försäkrade med<br>hänsyn till den genomsnittliga livslängden i befolkningen kan förväntas<br>uppbära som ålderspensionär. Den intjänade pensionsrätten skall därför i<br>princip alltid överensstämma med de avgifter som betalas in. I likhet med<br>vad som gäller i nuvarande ATP-system skall det dock vara den pensions-<br>grundande inkomsten och inte avgiften som läggs till grund för bestäm-<br>mande av pensionsrätten. I de fall avgifter inte erlagts för inkomster som<br>tillgodoräknats som inkomst av anställning skall pensionsrätt inte bortfalla.</p>
<p>Det reformerade pensionssystemet skall, i likhet med vad som i dag<br>gäller för ATP-systemet, finansieras med tre typer av avgifter: arbetsgivar-<br>avgift, egenavgift i form av ålderspensionsavgift och allmän pensions-<br>avgift. Vidare skall statliga avgifter för sociala ersättningar vid sjukdom,<br>arbetslöshet m.m. betalas till ålderspensionssystemet.</p>
<p>Det finns skillnader när det gäller erläggandet av och formerna för upp-<br>börden av socialavgifter (arbetsgivaravgifter och egenavgifter) och<br>allmänna pensionsavgifter. Skillnaden beror på om avgiftsskyldigheten<br>avser inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete.<br>Arbetsgivaravgifter tas endast ut på lön och andra ersättningar som hos<br>mottagaren utgör inkomst av anställning och det är då arbetsgivaren som är<br>avgiftsskyldig. Egenavgifter tas ut på inkomst av annat förvärvsarbete och<br>avgiftsskyldigheten åligger då den som har haft denna inkomst. Allmän<br>pensionsavgift tas ut både på inkomst av anställning och inkomst av annat<br>förvärvsarbete. Vad gäller lön och andra ersättningar som utgör inkomst av<br>anställning ansvarar arbetsgivaren för att preliminär inbetalning görs av de<br>allmänna pensionsavgifterna. När det gäller inkomst av annat förvärvs-</p>
<p>292</p>
<p>arbete svarar den som har inkomsten för att inbetalning görs, såväl preli-<br>minärt som slutligt, av de allmänna pensionsavgifter som belöper på sådan<br>inkomst.</p>
<p>Enligt nuvarande regler är, som nämnts ovan, pensionspoäng i ATP-<br>systemet som grundar sig på inkomst av anställning oberoende av om<br>arbetsgivaren har betalat arbetsgivaravgifter och av för arbetstagaren inne-<br>hållna allmänna pensionsavgifter. Inte heller är pensionspoängen beroende<br>av att efter taxeringen eventuellt kvarstående allmänna pensionsavgifter<br>betalas. Pensionspoäng för inkomst av anställning är således fristående från<br>avgiftsbetalningen.</p>
<p>Utgångspunkten bör, vad gäller pensionsrätt i situationer med obetalda<br>avgifter, vara att nuvarande principer skall överföras till det reformerade<br>pensionssystemet. Regeringen föreslår därför att pensionsrätt som grundar<br>sig på inkomst av anställning även i fortsättningen skall vara oberoende av<br>om arbetsgivaravgift till ålderspensioneringen och allmän pensionsavgift<br>betalas eller inte.</p>
<p>Bestämmelserna om betalning av egenavgifter till försäkringen för<br>tilläggspension har i och med införandet av skattebetalningslagen<br>(1997:483) fr.o.m. den 1 november 1997, samt i och med vissa följdänd-<br>ringar i 11 kap. 6 § AFL fr.o.m. den 1 januari 1998, undergått en genom-<br>gripande förändring. Enligt tidigare regler skulle pensionsrätt inte tillgodo-<br>räknas för inkomst av annat förvärvsarbete om inte tilläggspensions-<br>avgiften var till fullo betald inom föreskriven tid. Enligt 29 § uppbörds-<br>lagen (1953:272) skulle tilläggspensionsavgift dock anses vara betald före<br>skatt.</p>
<p>Införandet av skattebetalningslagen innebär att det numera för vaije<br>skatt- eller avgiftsskyldig skall finnas ett skattekonto. För egenföretagare,<br>dvs. den som har F-skatt, skall samtliga redovisningar och betalningar bok-<br>föras löpande på skattekontot. Den s.k. likafördelningsmetoden skall<br>tillämpas. Detta innebär att vaije betalning av en skatt eller en avgift skall<br>behandlas lika, dvs. om endast en viss andel av det sammanlagt debiterade<br>skatte- eller avgiftsbeloppet har betalats anses vaije debiterat delbelopp<br>betalt efter den kvotdel som betalningen utgör av det sammanlagda skatte-<br>eller avgiftsbeloppet. Beträffande ålderspensionsavgiften innebär denna<br>metod att om en viss andel skatter och avgifter har betalats anses en mot-<br>svarande andel av avgiften ha betalats.</p>
<p>Någon särbehandling av ålderspensionsavgiften sker således inte längre.<br>Ett upprätthållande av det tidigare kravet på att samtliga avgifter till<br>ålderspensionssystemet skall betalas för att någon pensionspoäng alls skall<br>tillgodoräknas för inkomst av annat förvärvsarbete, skulle då innebära att<br>minsta brist i betalningen av skatter och avgifter skulle medföra att ingen<br>pensionspoäng tillgodoräknas. Eftersom en sådan ordning har ansetts<br>oskälig har reglerna om tillgodoräknande av pensionspoäng för inkomster<br>av annat förvärvsarbete i situationer med bristande avgiftsbetalning fr.o.m.<br>år 1998 anpassats till de ändrade reglerna vad gäller bedömningen i vilken<br>utsträckning en avgift skall anses betald när full betalning inte har erlagts.<br>Enligt dessa regler är utgångspunkten för tillgodoräknande av pensions-<br>poäng avseende inkomst av annat förvärvsarbete att sådant tillgodo-<br>räknande skall ske för den del av inkomsten för vilken ålderspensionsavgift<br>anses vara betald. Beräkningen hur stor andel av ålderspensionsavgiften<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>293</p>
<p>som har betalts via den preliminära skatten skall göras vid den slutliga Prop. 1997/98:151<br>avstämningen av slutlig skatt för inkomståret. För egenföretagare gäller att<br>en sådan avstämning skall ske under taxeringsåret någon gång under tiden<br>från augusti månad fram till den 15 december. Vid denna tidpunkt är de<br>betalningar som med hjälp av likafördelningsmetoden skall beaktas vid<br>bedömningen av om hela den preliminära skatten har betalats kända.<br>Samtliga betalningar som görs under inkomståret och fram till tidpunkten<br>för debitering av slutlig skatt enligt det grundläggande beslutet om sådan<br>skatt skall beaktas. Om den betalda preliminära skatten stämmer överens<br>med eller är större än den slutliga skatten skall ålderspensionsavgift anses<br>vara till fullo betald. Senare förändringar på skattekontot påverkar inte<br>detta förhållande. Är den preliminära skatten lägre än den slutliga skatten<br>anses så stor del av det betalda beloppet avse avgift som motsvarar hela<br>avgiftens andel av den slutliga skatten. Inte heller i denna situation kan den<br>del av ålderspensionsavgiften som vid avstämningen anses vara betald<br>därefter reduceras på grund av framtida förändringar på skattekontot.</p>
<p>Den skattskyldige har dock, på samma sätt som enligt tidigare regler, en<br>möjlighet att inom viss tid fullgöra betalningen av sådan ålderspensions-<br>avgift som anses som obetald vid den slutliga avstämningen av den slutliga<br>skatten. Sålunda skall belopp som betalats in - eller på annat sätt tillgodo-<br>räknats den skattskyldige - efter beslutet om slutlig skatt enligt det grund-<br>läggande beslutet men före utgången av juni månad året efter taxeringsåret<br>tillgodoräknas honom eller henne med samma kvotdel som obetald ålders-<br>pensionsavgift utgör av dennes sammanlagda skuld vid den tidpunkt då<br>beloppet skall tillgodoräknas kontot. Avgift som inte har betalats inom de<br>ovan angivna tiderna tas inte ut.</p>
<p>Om ålderspensionsavgiften för ett visst inkomstår efter omprövnings-<br>beslut eller domstolsbeslut sätts ned men fortfarande överstiger redan<br>betald avgift anses avgiften betald med det belopp som fastställts sedan<br>tidigare. Skulle avgifter) sättas ned till ett belopp som är lägre än det redan<br>betalda beloppet skall överskjutande del betalas tillbaka eller tillgodoföras<br>kontot.</p>
<p>Vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst beräknas inkomst av<br>anställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig. Summan av<br>dessa inkomster till den del de överstiger ett förhöjt prisbasbelopp och inte<br>överstiger sju och en halv gånger samma basbelopp utgör den försäkrades<br>pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>För vaije år för vilket en pensionsgrundande inkomst fastställs för en<br>försäkrad skall pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade. Beräkningen<br>av pensionspoäng görs normalt i direkt anslutning till att den pensions-<br>grundande inkomsten bestäms av skattemyndigheten. En bristande avgifts-<br>betalning kan därför - i likhet med vad som gällde tidigare - konstateras<br>och tillgodoräknad pensionspoäng korrigeras först andra året efter<br>inkomståret.</p>
<p>Som ovan nämnts bör vad gäller pensionsrätt i situationer med obetalda<br>avgifter vara att nuvarande principer skall överföras till det reformerade<br>pensionssystemet. Regeringen föreslår därför att nu gällande regler i prin-<br>cip överförs att gälla även för det reformerade ålderspensionssystemet.</p>
<p>I Ds 1995:29 föreslås att motsvarande bestämmelser som gäller för<br>tillgodoräknande av pensionsrätt för inkomster av annat förvärvsarbete i en<br></p>
<p>294</p>
<p>situation med obetald egenavgift i form av ålderspensionsavgift skall gälla Prop. 1997/98:151<br>även vid utebliven betalning av allmän pensionsavgift. Vi delar denna upp-<br>fattning. Det kan inte anses rimligt att egenavgifter och allmänna pensions-<br>avgifter hanteras olika i dessa avseenden. Regeringen föreslår därför att nu<br>gällande regler för tillgodoräknande av pensionsrätt avseende annat<br>förvärvsarbete skall omfatta även situationen med obetalda allmänna<br>pensionsavgifter. Vi föreslår även att motsvarande regel skall gälla<br>beträffande pensionsrätt från ATP-systemet (jfr avsnitt 29.2). För år 1999<br>finns särskilda regler.</p>
<p>Att nu gällande regler för tillgodoräknande av pensionsrätt avseende<br>inkomst av annat förvärvsarbete föreslås gälla även i det reformerade<br>ålderspensionssystemet innebär att samma andel av skatter och avgifter<br>som har betalats för hela inkomsten bör användas vid tillgodoräknandet av<br>pensionspoäng och pensionsrätt på den pensionsgrundande inkomsten. Den<br>som har en inkomst om 15 förhöjda prisbasbelopp och betalar 50 % av sina<br>skatter och avgifter skall således tillgodoräknas pensionsrätt med 50 % på<br>sin pensionsgrundande inkomst. Det nya systemet innebär således att den<br>som har haft höga inkomster inte kan få full pensionsrätt genom att endast<br>i kronor räknat betala de avgifter som belöper på inkomster upp till 7,5<br>förhöjda prisbasbelopp. En proportionering skall med andra ord ske upp till<br>intjänandetaket och någon möjlighet att kunna tillgodoräkna sig skatter och<br>avgifter belöpande på inkomster över intjänandetaket skall inte föreligga.<br>Vidare skall det inte finnas någon möjlighet att ersätta obetalda avgifter<br>avseende inkomster av annat förvärvsarbete med pensionsrätt för andra<br>inkomster eller pensionsgrundande belopp, som avräknats över intjä-<br>nandetaket.</p>
<p>Enligt vad regeringen föreslagit i avsnitt 8.2 skall vid fastställandet av<br>pensionsgrundande inkomst för inkomståret 1999 och senare avräknas ett<br>belopp motsvarande den debiterade allmänna pensionsavgiften som fast-<br>ställts med ledning av den årliga taxeringen. Som utvecklats i avsnittet<br>skall avdrag ske med den debiterade allmänna pensionsavgiften och inte<br>med den avgift som faktiskt har erlagts. I en situation med omdebitering<br>ändras inte den sedan tidigare fastställda pensionsgrundande inkomsten.</p>
<p>Enligt nuvarande regler skall pensionspoäng alltid tillgodoräknas för<br>pensionsgrundande inkomst som härrör från sjukpenning, rehabili-<br>teringspenning m.m. Som ovan angetts föreslår regeringen nu att inte<br>endast ålderspensionsavgiften utan även den allmänna pensionsavgiften<br>skall beaktas vid bedömningen om full avgift erlagts avseende inkomster<br>av annat förvärvsarbete. Allmän pensionsavgift tas ut även på ersättningar<br>av ovannämnt slag. Någon anledning att undanta dessa ersättningar före-<br>ligger därför inte längre. Pensionsrätten skall således även i en sådan situa-<br>tion tillgodoräknas proportionellt mot den andel skatter och avgifter som<br>egenföretagaren betalt och egenföretagaren kan i detta avseende inte<br>tillgodoräknas att staten fullt ut erlagt statlig ålderspensionsavgift på<br>exempelvis sjukpenningen.</p>
<p>Även i vissa andra situationer skall staten erlägga ålderspensionsavgifter,<br>nämligen vid tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp. I enlighet<br>med vad som sagts ovan skall den omständigheten att dessa avgifter har<br>erlagts fullt ut inte tillgodoräknas den försäkrade vid proportioneringen,<br>utan pensionsrätten skall beräknas utifrån den del av skatter och avgifter<br></p>
<p>295</p>
<p>som den försäkrade har erlagt avseende inkomsterna av annat Prop. 1997/98:151<br>förvärvsarbete.</p>
<p>Vid intjänande av pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet<br>skall något basbeloppsavdrag inte ske, utan inkomster skall i princip vara<br>pensionsgrundande från första kronan. Som utvecklats i avsnitt 13.1 skall<br>dock, av administrativa skäl, inkomster grunda pensionsrätt först om de<br>överstiger 0,24 prisbasbelopp årligen. De här beskrivna reglerna om till-<br>godoräknande av pensionsrätt i en situation med obetalda avgifter får till<br>konsekvens att pensionsrätt kan tillgodoräknas i det reformerade systemet<br>med ännu lägre belopp. Om en person exempelvis haft inkomster av annat<br>förvärvsarbete med 0,24 prisbasbelopp och har betalat påförda skatter och<br>avgifter med 50 % skall denne tillgodoräknas pensionsrätt med 50 % av<br>0,24 prisbasbelopp (i exemplet bortses från avdraget för allmän<br>pensionsavgift).</p>
<h2>14 Överföring av pensionsrätt för</h2>
<h2>premiepension</h2>
<h3>14.1 Inledning och bakgrund</h3>
<p>Frågan om en möjlighet för makar att dela pensionsrätt har varit föremål<br>för diskussion alltsedan de första åren efter införandet av det nuvarande<br>ATP-systemet. Diskussionen har främst föranletts av en önskan att skapa<br>regler till skydd för kvinnor som vid pensioneringen drabbas hårt ekono-<br>miskt på grund av att ett tidigare äktenskap då är upplöst. Detta gäller<br>kvinnor som enligt den hittills traditionella arbetsfördelningen i hemmet<br>har avstått från förvärvsarbete under längre tid och därmed får lägre pen-<br>sionsrätt. Det har inom det nuvarande systemet inte funnits någon möj-<br>lighet att dela pensionsrätt makar emellan. Pensionsrättigheter har inte<br>heller betraktats som tillgång i makarnas gemensamma bo enligt äkten-<br>skapsbalkens regler och har inte ingått i bodelning efter äktenskapsskill-<br>nad eller dödsfall.</p>
<p>Skälen till varför en ordning för delning av pensionsrätt inte föreslagits<br>inom ATP-systemet har varit såväl principiella som betydande tekniska<br>problem med hänsyn till ATP-systemets 15- och 30-årsregler. Dessa<br>regler innebär att det inte går att fastställa värdet av den under ett eller<br>några års tid intjänade pensionsrätten förrän vid pensioneringen. Nu<br>nämnda problem föreligger inte med det reformerade pensionssystemet<br>och efter övervägande av olika argument för och emot en ordning för<br>delning föreslog Pensionsarbetsgruppen i sitt betänkande att en sådan<br>möjlighet skulle införas. Regeringen gav i princippropositionen uttryck<br>för samma uppfattning. Denna godtogs även av riksdagen.</p>
<p>Under det fortsatta beredningsarbetet med pensionsreformen utarbeta-<br>des ett detaljerat förslag till en ordning för delning av pensionsrätt mellan<br>makar, födda år 1954 eller senare. Förslaget presenterades i Ds 1995:41.<br>Förslaget innebar sammanfattningsvis att makar som båda är födda år<br>1954 eller senare under vissa förutsättningar skulle kunna dela pensions-<br>rätt mellan sig. Möjligheten skulle bygga på frivillighet och förutsätta en<br></p>
<p>296</p>
<p>gemensam anmälan. Efter en sådan anmälan skulle makarnas pensionsrätt<br>framöver delas fortlöpande år för år, i princip på så sätt att vardera maken<br>skulle tillgodoföras hälften av makarnas sammanlagda pensionsrätt.<br>Möjligheten att dela pensionsrätt skulle förbehållas makar och endast<br>pensionsrätt som intjänats under äktenskapets bestånd skulle kunna delas.<br>Med hänsyn till reglerna i lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap<br>jämställdes registrerade partner med makar.</p>
<p>All pensionsrätt som makarna har tjänat in under ett aktuellt år skulle<br>enligt förslaget ingå i delningen. Således skulle pensionsrätt hänförlig<br>såväl till pensionsgrundande inkomst som till pensionsgrundande belopp<br>i form av t.ex. bamår, plikttjänstgöring och förtidspensionärers s.k. an-<br>tagandeinkomst komma att bli föremål för delning. Delningen skulle<br>vidare omfatta såväl fördelningssystemet som premiepensionssystemet.</p>
<p>Reglerna om anslutning till ordningen för delning byggde enligt för-<br>slaget på att makarna på förhand gemensamt anmäler att de vill dela pen-<br>sionsrätt. Anmälningen skulle få till följd att delning äger rum fr.o.m. året<br>efter det att anmälan gjorts. För att också makar som gift sig sent under<br>året skall ha en rimlig möjlighet att hinna göra en anmälan som kan bli<br>gällande redan för året efter giftermålet föreslogs dock att en anmälan<br>som gjorts före den 31 januari ett år skall få verkan redan fr.o.m. anmäl-<br>ningsåret, om makarna inte begärt annat.</p>
<p>När makarna anslutit sig till ordningen för delning skulle delning ske<br>löpande år för år. Detta skulle ske i efterhand i samband med att pen-<br>sionsrätt för året fastställs. Det förhållandet att makarna har anslutit sig<br>till ordningen för delning var dock enligt förslaget inte tillräckligt för att<br>delning faktiskt skall verkställas. Vissa ytterligare förutsättningar skulle<br>därutöver vara uppfyllda.</p>
<p>För det första skulle makarna under hela det aktuella året ha varit för-<br>säkrade och bosatta i Sverige. För det andra uppställdes ett krav på att<br>delning inte får verkställas för år då någon av makarna tillgodoräknas<br>latent pensionsrätt för bamår eller plikttjänstgöring på grund av att<br>maken inte har uppfyllt det s.k. förvärvsvillkoret. Först sedan för-<br>värvsvillkoret har uppfyllts kan pensionsrätt för bamår och plikttjänst-<br>göring ge upphov till ett faktiskt pensionsutfall. Ett tredje villkor för att<br>delning av pensionsrätt skulle verkställas var enligt förslaget att ingen av<br>makarna uppbär ålderspension från fördelningssystemet. Ett fortsatt<br>verkställande av delning då någon av makarna har gått i pension skulle<br>kunna innebära t.ex. att en kvinna, som under tiden då mannen förvärvs-<br>arbetade var pensionsrättsmottagare, då mannen går i pension i stället blir<br>pensionsrättsgivare.</p>
<p>Delningen av pensionsrätt skulle enligt förslaget i princip ske på det<br>sättet att den ålderspensionsrätt som makarna var för sig har tjänat in<br>under året läggs samman och delas i två lika stora delar. För att den pen-<br>sionsrätt som överförs från man till kvinna skulle ge upphov till samma<br>livspension hos kvinnan som den skulle ha gjort hos mannen skulle<br>värdet på pensionsrätten räknas ned med en på visst sätt fastställd juste-<br>ringsfaktor. På motsvarande sätt skulle pensionsrätt som överförs från<br>kvinna till man räknas upp. Enligt förslaget skulle justeringsfaktom be-<br>räknas utifrån förhållandet att mannen vid delningstillfället är 60 år och<br>kvinnan är 57 år. Detta skulle alltså gälla oavsett makamas faktiska ålder<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>297</p>
<p>och den faktiska åldersskillnaden mellan dem. Vidare föreslogs beräk-<br>ningen utgå från den vid delningstillfallet senast kända livslängdsstatis-<br>tiken och inte beräknas på en prognos över framtida förändringar. Pen-<br>sionsrätt som överförs mellan makarna skulle med denna teknik komma<br>att räknas upp respektive ned med ungefär 20 %.</p>
<p>En verkställd delning skulle enligt förslaget inte kunna återgå på grund<br>av att makarna ångrat sig t.ex. för att en efterföljande taxering visat att<br>deras inkomster fördelat sig annorlunda än de trott vid anmälningstill-<br>fallet. Däremot föreslogs att en redan verkställd delning kan komma att<br>ändras t.ex. efter ändrad taxering hos någon av dem eller om fastställd<br>pensionsrätt för en eller båda makarna ändras på grund av underlåten<br>avgiftsbetalning.</p>
<p>Makar som anmält inträde i ordningen för delning förblev enligt för-<br>slaget anslutna tills utträde begärs eller äktenskapet upplöses. Utträde<br>skulle ske genom att en av makarna eller makarna gemensamt gör en an-<br>mälan till försäkringskassan. En sådan anmälan fick enligt förslaget<br>verkan fr.o.m. samma år om den gjorts av makarna gemensamt, medan en<br>ensidig anmälan fick verkan fr.o.m. året därpå. Exempelvis vid oförut-<br>sedda ändringar i inkomstförhållandena skulle makarna således omgå-<br>ende kunna förhindra att delning verkställs. Ett omedelbart utträde skulle<br>dock kräva att makarna var överens om detta och kunde inte avse tid före<br>det år anmälan om utträde gjordes.</p>
<p>Delningen skulle vidare upphöra när äktenskapet upplöses genom<br>dödsfall eller äktenskapsskillnad. Därvid skulle delning ske t.o.m. året<br>före dödsfallsåret eller året före det år då äktenskapsskillnadsdomen vin-<br>ner laga kraft. ,<sub>B7</sub></p>
<p>Förslaget om delning av pensionsrätt ledde till vissa konsekvenser. Be-<br>räkningen av garantipension skulle enligt förslaget ske utifrån den fak-<br>tiska pensionsbehållningen, även i de fall delning skett. I situationer då<br>en pensionsrättsgivare slutligen får en högre inkomstgrundad pension än<br>mottagaren innebär samspelet med garantipensionssystemet att den<br>överförda pensionsrätten - bortsett från effekterna av justeringsfaktorema<br>- kan komma att ge mindre utbyte för mottagaren än vad den skulle ha<br>gett för givaren. Hur stor denna effekt blir beror på inkomsterna för giva-<br>ren respektive mottagaren. I de fall där pensionsrättsgivaren slutligen blir<br>berättigad till lägre inkomstgrundad pension än pensionsrättsmottagaren<br>kan effekten komma att bli den motsatta. Makar som står inför ett beslut<br>att dela pensionsrätt kan oftast inte förutse hur hög deras inkomst<br>kommer att bli eller om den ena makens inkomstgrundade pension kom-<br>mer att bli större än den andras. Möjligheten att förutse effekterna av en<br>delning av pensionsrätt är därför i detta avseende begränsade.</p>
<p>Tabell 14.1 visar vilken effekt delningen, inklusive garantipensions-<br>utfall, skulle kunna få dels för makarnas samlade ekonomi, dels för kvin-<br>nan i händelse av skilsmässa eller mannens död (i tabellen kallad kvinna,<br>ogift). I exemplet har mannen haft maximal pensionsgrundande inkomst<br>från 25 års ålder medan kvinnan inte har haft någon egen pensionsgrun-<br>dande inkomst. Makarna har delat pensionsrätt fr.o.m. 25 års ålder och<br>pensionsåldern är 65 år. Pensionsrätten som överförs till kvinnan reduce-<br>ras med 17 %, indexökningen är 1,6 % per år och prisbasbeloppet 36 400<br>kr.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>298</p>
<p>Tabell 14.1</p>
<p>Delning av pensionsrätt</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utan delning</p></td><td>
<p>Med delning</p></td><td>
<p>Förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Man</p>
<p>Kvinna, gift</p>
<p>Summa</p>
<p>Kvinna, ogift</p></td><td>
<p>256 000 kr</p>
<p>69 200 kr</p>
<p>325 200 kr</p>
<p>77 500 kr</p></td><td>
<p>128 000 kr</p>
<p>106 300 kr</p>
<p>234 300 kr</p>
<p>108 500 kr</p></td><td>
<p>-128 000 kr</p>
<p>+ 37 100 kr</p>
<p>- 90 900 kr</p>
<p>+ 31 000 kr</p></td></tr>
</table>
<p>Ett sätt att motverka de nu redovisade konsekvenserna, som diskuterades<br>inför förslaget i Ds 1995:41, skulle kunna vara att beräkna garanti-<br>pensionen på den inkomstgrundade ålderspension som maken haft del-<br>ningen förutan. Detta skulle emellertid kunna få andra mindre önskvärda<br>effekter, såsom t.ex. att ålderspensionen för en make som lämnat ifrån sig<br>pensionsrättigheter markant skulle kunna understiga basnivån inom ga-<br>rantipensionssystemet.</p>
<p>Mot bakgrund av de skäl som ansågs föreligga för att införa en möj-<br>lighet för makar att dela pensionsrätt och eftersom denna disposition är<br>frivillig gjordes inför förslaget i Ds 1995:41 den bedömningen att de re-<br>dovisade konsekvenserna av samspelet mellan delning av pensionsrätt<br>och garantipensionssystemet fick godtas.</p>
<p>I de fall makarna lever tillsammans när en av makarna - men inte båda<br>- går i pension kan en delning i vissa fall, oavsett samspelet med övriga<br>förmåner och oberoende av effekten av justeringsfaktorema, komma att<br>påverka familjeekonomin i negativ riktning. Detta inträffar om den make<br>som haft högst förvärvsinkomst går i pension först. Då ersätts denna<br>makes inkomster med en pension som är lägre än den skulle ha varit del-<br>ningen förutan. Samtidigt har makarna inte nytta av motsvarande pension<br>hos den mottagande maken, eftersom han eller hon ännu inte uppbär<br>pension. Dessa konsekvenser upphör emellertid så snart också den andra<br>maken går i pension. Vidare kan den omvända situationen - att maken<br>som varit pensionsrättsmottagare går i pension först - på motsvarande<br>sätt innebära en tillfällig förstärkning av familjeekonomin.</p>
<p>Delning skulle enligt förslaget i Ds 1995:41 komma i fråga enbart be-<br>träffande pensionsrätt som har intjänats inom det reformerade pensions-<br>systemet. Eftersom delning inte kan ske inom det nuvarande ATP-syste-<br>met, kan delning omöjligen äga rum i situationer där en av makarna inte<br>omfattas av de reformerade intjänandereglema. Detta innebär att möjlig-<br>heten att dela pensionsrätt enligt förslaget stod öppen endast för makar<br>där båda är födda år 1954 eller senare och därför kommer att få sin pen-<br>sion beräknad helt enligt reformerade regler.</p>
<p>Under den efterföljande remissbehandlingen anförde flera remiss-<br>instanser kritik mot den föreslagna ordningen för delning av pensionsrätt.<br>Flera remissinstanser uttalade sig starkt negativt om förslaget i stort och<br>hade synpunkter bl.a. på hur en ordning för delning av pensionsrätt skulle<br>samspela med garantipensionssystemet. Många menade att den<br>föreslagna ordningen för delning gör det mycket svårt för makarna att<br>med hänsyn till samspelet med garantipensionssystemet överblicka kon-<br>sekvenserna av delning. Kritik framfördes vidare mot att delning i vissa<br>fall kan innebära att makarnas gemensamma inkomster blir lägre än del-<br>ningen förutan under den tid då endast den ena maken - den som delat<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>299</p>
<p>ifrån sig pensionsrätt - har gått i pension. Möjligheten för makarna att<br>spekulera i marginalskatteeffekter genom att dela pensionsrätt framhölls<br>också som negativt.</p>
<p>Till följd av kritiken har beredningsarbetet därefter inriktats på att för-<br>söka finna en lösning som i huvudsak kan fylla syftet med delningen och<br>som samtidigt gör det möjligt att i tillfredsställande utsträckning undvika<br>de nackdelar som påtalats under remissbehandlingen.</p>
<p>Det förslag om delning av pensionsrätt som lades fram i Ds 1995:41<br>innebar att all pensionsrätt som makarna tjänat in under ett år, dvs. såväl<br>pensionsrätt i fördelningssystemet som i premiepensionssystemet, läggs<br>samman och delas i princip på hälften. Det är vidare makarnas faktiska<br>pensionsrätt efter delningen som läggs till grund för beräkningen av ga-<br>rantipension. Under de fortsatta diskussionerna har åter övervägts om det<br>finns någon lösning där beräkningen av garantipensionen skulle kunna<br>göras utan hänsyn till den utjämning av inkomstgrundad pension som<br>delningen inneburit, dvs. beräkningen av garantipension skulle göras<br>utifrån respektive makes pensionsrättsförhållanden delningen förutan.<br>Skälet till att en sådan lösning inte kunnat väljas i förslaget om delning<br>är, som nämnts tidigare, att all makarnas pensionsrätt ingår i delningen.<br>En beräkning av garantipensionen utan hänsyn till delningen skulle där-<br>för kunna ge orimliga effekter genom att den sammanlagda pension som<br>den givande maken slutligen blir berättigad till skulle kunna hamna långt<br>under den lägstagarantinivå som uppställts för grundskyddet inom<br>garantipensionen. Med en ordning där endast en mindre del av pensions-<br>rätten ingår i delningen skulle emellertid dessa effekter i förhållande till<br>lägstagarantinivån tonas ned betydligt. Det är samtidigt viktigt att utjäm-<br>ningstanken inte endast blir en illusion. Dessa faktorer får vägas mot<br>varandra vid bedömningen av hur stor del av pensionsrätten som skulle<br>kunna ingå i en lösning med nu diskuterat innehåll.</p>
<p>Av den totala pensionsrätten kommer, för personer födda år 1954 eller<br>senare, enligt vad regeringen nu föreslår 16 procentenheter att tillgodo-<br>räknas i fördelningssystemet och 2,5 i premiepensionssystemet. Under<br>den fortsatta beredningen har prövats tanken att makarna - i stället för att<br>dela pensionsrätt i egentlig mening - skulle få rätt att överföra pensions-<br>rätt för premiepension mellan sig utan att överföring påverkar utfallet<br>från garantipensionssystemet. En sådan lösning skulle ge ett mer förut-<br>sägbart resultat för makarna. Det skulle inte finnas risk för att överför-<br>ingen på grund av samspelet med garantipensionssystemet sammantaget<br>skulle innebära en förlust i pensionsrätt. Makarna skulle ha bättre kon-<br>troll över hur mycket pensionsrätt som överförs till den andra maken och<br>hur mycket pensionsrätten kommer att bli värd hos denna make. Även<br>om överföringsmöjligheten endast rör pensionsrätt i premiepensionssys-<br>temet visar beräkningar att metoden kan ge en avsevärd pensionsutjäm-<br>ning som såvitt avser nettoeffekten för den mottagande maken inte ligger<br>långt ifrån det resultat som en delning skulle ha gett. Lösningen skulle<br>också kunna bli enklare, vilket kommer att framgå av den fortsatta fram-<br>ställningen.</p>
<p>Tabell 14.2 illustrerar vilket utfall överföring av pensionsrätt för<br>premiepension skulle kunna ge och visar också hur resultatet förhåller sig<br>till en delning av pensionsrätten i sin helhet. Förutsättningarna är de-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>300</p>
<p>samma som redovisades i tabell 14.1. Ytterligare exempel finns redo- Prop. 1997/98:151<br>visade i Ds 1997:67.</p>
<p>Tabell 14.2</p>
<p>Delning av pensionsrätt</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utan delning</p></td><td>
<p>Med delning</p></td><td>
<p>Förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Man</p>
<p>Kvinna, gift<br>Summa</p>
<p>Kvinna, ogift</p></td><td>
<p>256 000 kr</p>
<p>69 200 kr</p>
<p>325 200 kr</p>
<p>77 500 kr</p></td><td>
<p>128 000 kr</p>
<p>106 300 kr</p>
<p>234 300 kr</p>
<p>108 500 kr</p></td><td>
<p>-128 000 kr<br>+ 37 100 kr</p>
<p>- 90 900 kr</p>
<p>+ 31 000 kr</p></td></tr>
</table>
<p>Överföring av premiepension</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utan överföring</p></td><td>
<p>Med överföring</p></td><td>
<p>Förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Man</p>
<p>Kvinna, gift<br>Summa</p>
<p>Kvinna, ogift</p></td><td>
<p>256 000 kr</p>
<p>69 200 kr</p>
<p>325 200 kr</p>
<p>77 500 kr</p></td><td>
<p>221 400 kr</p>
<p>97 900 kr</p>
<p>319 300 kr</p>
<p>106 200 kr</p></td><td>
<p>-34 600 kr</p>
<p>+28 700 kr</p>
<p>-5 900 kr<br>+ 28 700 kr</p></td></tr>
</table>
<p>De överväganden som gjorts har resulterat i ett förslag, som presente-<br>rades i Ds 1997:67 och som innebär att makar ges möjlighet att - i stället<br>för att dela pensionsrätt - löpande överföra pensionsrätt inom premiepen-<br>sionssystemet från den ena maken till den andra. Som närmare kommer<br>att framgå nedan skulle i en sådan ordning för frivillig utjämning av<br>makars pensionsrättsförhållanden kunna ingå att makarnas eventuella rätt<br>till garantipension skall bedömas utan att hänsyn tas till att överföring<br>skett. Konsekvenserna av en överföring skulle därmed bli lättare att<br>förutse. En annan fördel är att det inte skulle föreligga hinder förmakar i<br>mellangenerationen att överföra pensionsrätt för premiepension sig<br>emellan. Lösningen har också i flera avseenden visat sig vara administra-<br>tivt enklare att hantera.</p>
<h3>14.2 Huvudprinciperna i en ordning med överföring av<br>pensionsrätt för premiepension</h3>
<p>Regeringens förslag: En make skall till den andra maken kunna föra<br>över pensionsrätt som tjänats in i premiepensionssystemet. Endast<br>pensionsrätt för premiepension som tjänats in under äktenskapet skall<br>kunna bli föremål för överföring. Med äktenskap skall likställas<br>registrerat partnerskap. Överföringen skall vara frivillig, ske fort-<br>löpande år från år och omfatta hela den pensionsrätt för premiepension<br>som tjänats in för året. Överföring av rätt till premiepension skall inte<br>påverka rätt till garantipension.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1997:67 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte kommenterat<br>denna del av förslaget. Pensionärernas Riksorganisation, Statens löne-<br>och pensionsverk, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och<br>Svenska kommunalpensionärers förbund tillstyrker att förslaget ersätter<br></p>
<p>301</p>
<p>tidigare förslag om delning av pensionsrätt mellan makar. TCO påpekar Prop. 1997/98:151<br>dock att den som väljer efterlevandeskydd i premiepensionssystemet och<br>samtidigt har överfört pensionsrätt för premiepension, måste uppmärk-<br>sammas på att det måste finnas pengar på premiepensionskontot för att<br>efterlevandeskyddet skall gälla. Riksförsäkringsverket och Kammarrätten<br>i Sundsvall har inga invändningar mot förslaget. Kristianstads läns all-<br>männa försäkringskassa har anfört att även sambor bör komma i fråga för<br>överföring. Försäkringskassan i Örebro län anför att den, med hänsyn till<br>förmodade administrativa problem, är tveksam till om delning eller<br>överföring av pensionsrätt skall tillåtas. Sveriges akademikers centralor-<br>ganisation anför att rätt till delning även borde omfatta inkomstpensio-<br>nen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I den ordning som regeringen här<br>föreslår skall make ges möjlighet att till den andra maken överföra pen-<br>sionsrätt som tillgodoräknas maken i premiepensionssystemet. Över-<br>föringen är, som närmare kommer att utvecklas nedan, helt oberoende av<br>den andre makens pensionsrättsförhållanden, dvs. det saknar betydelse<br>om den make som vill överföra pensionsrätt för premiepension har större<br>eller mindre pensionsgrundande inkomst än den mottagande maken.</p>
<p>Reglerna om överföring bör huvudsakligen följa de principer som låg<br>bakom förslaget om delning. Överföringen bör således vara förbehållen<br>makar och registrerade partner samt bygga på frivillighet genom att<br>makarna på förhand anmäler att de vill överföra pensionsrätt för premie-<br>pension. Kristianstads läns allmänna försäkringskassa har anfört att även<br>sambor bör komma i fråga för överföring. Systemet med överföring av<br>pensionsrätt för premiepension är emellertid som ovan nämnts en ersätt-<br>ning för den tidigare föreslagna ordningen med delning av pensionsrätt.<br>Samma principiella utgångspunkter som ansågs gälla för delning av pen-<br>sionsrätt bör därför även gälla för överföring av pensionsrätt för premie-<br>pension. I likhet med vad som uttalats i de antagna riktlinjerna anser re-<br>geringen att möjligheten till såväl delning som överföring har ett sam-<br>band med äktenskapsbalkens regler om likadelning av makars egendom<br>vid äktenskapets upplösning. Att möjliggöra för sambor att dela eller<br>överföra pensionsrätt skulle därför stämma mindre bra överens med den<br>familjerättsliga lagstiftningens intentioner.</p>
<p>Endast pensionsrätt för premiepension som intjänas under äktenskapet<br>bör kunna bli föremål för överföring. Överföringen bör vidare ske<br>löpande år för år och avse sådan pensionsrätt som tjänats in efter de<br>reformerade reglernas ikraftträdande. Skälen till att regeringen nu<br>föreslår denna metod i stället för en ordning där överföring utlöses endast<br>vid en viss bestämd händelse, t.ex. vid skilsmässa eller dödsfall<br>(momentan överföring) är huvudsakligen desamma som skälen bakom<br>förslaget med löpande delning. Således skulle med momentan överföring<br>utrymmet för spekulation, bl.a. med hänsyn till makarnas skattesituation,<br>öka.</p>
<p>Sedan makarna har gjort en anmälan bör överföringen, på samma sätt<br>som enligt förslaget om delning, som huvudregel verkställas år för år tills<br>någon av makarna anmäler att överföringen skall upphöra. Det bör dock<br>finnas en möjlighet att i samband med anmälan välja att överföringen<br>endast skall ske det år anmälan avser, dvs. inte tills vidare. Med en ord-<br></p>
<p>302</p>
<p>ning för överföring av pensionsrätt för premiepension behöver det<br>emellertid inte i samma utsträckning som beträffande förslaget om del-<br>ning av pensionsrätt ställas upp villkor för att en överföring faktiskt skall<br>verkställas sedan makarna anslutit sig. Bakgrunden härtill kommer när-<br>mare att utvecklas nedan.</p>
<p>En väsentlig skillnad i detta förslag jämfört med förslaget om delning<br>är att regeringen nu föreslår att överföring av pensionsrätt för premie-<br>pension inte skall påverka beräkningen av eventuell garantipension. Båda<br>makarna får alltså sin eventuella garantipension beräknad som om någon<br>överföring inte hade skett. Detta innebär att den mottagande maken får<br>högre garantipension än vad den faktiska inkomstgrundade pensionen<br>inklusive överförd pensionsrätt berättigar till. Den överförande maken får<br>på motsvarande sätt lägre garantipension än vad den faktiska inkomst-<br>grundade pensionen efter överföringen berättigar till, eftersom han eller<br>hon får sin garantipension reducerad med en högre inkomstgrundad<br>pension än den som uppbärs. En lösning enligt den nu beskrivna ansågs,<br>som nämnts ovan, inte rimlig med förslaget om delning av pensionsrätt,<br>eftersom den givande maken därmed skulle kunna få en pension som<br>långt understeg basnivån inom garantipensionssystemet. Överföring av<br>pensionsrätt för premiepension berör emellertid inte hela pensionsrätten<br>(vilket var fallet enligt förslaget om delning av pensionsrätt), utan endast<br>en mindre del av den totala inkomstgrundade ålderspensionen. Den totala<br>pensionen kommer visserligen med detta förslag om överföring av<br>pensionsrätt för premiepension att kunna hamna under den basnivå om<br>2,13 prisbasbelopp som regeringen föreslår i propositionen Garanti-<br>pension, m.m. Eftersom pensionsrätt från premiepensionssystemet utgör<br>en så relativt låg andel av den totala inkomstgrundade ålderspensionen,<br>kan emellertid den totala pensionen aldrig reduceras i samma höga grad<br>som enligt förslaget om delning av pensionsrätt. Den individ som överför<br>sin pensionsrätt för premiepension kommer fortfarande att ha en<br>garantipension om ca två prisbasbelopp. En beräkning av garantipension<br>oberoende av överförd pensionsrätt skulle således i detta avseende inte<br>kunna ge samma oacceptabla konsekvenser som om metoden hade<br>använts vid delning av pensionsrätt enligt förslaget i Ds 1995:41.</p>
<p>Det kan i detta sammanhang pekas på att garantipensionen, enligt vad<br>regeringen föreslår i propositionen om Garantipension, m.m, även i andra<br>avseenden skall avräknas mot en inkomstgrundad pension som inte är<br>identisk med den som faktiskt utbetalas. Vid beräkningen av garantipen-<br>sionen skall man, oavsett vid vilken tidpunkt pension tas ut, utgå från att<br>uttaget görs eller har gjorts vid 65 års ålder. Vidare skall garantipensio-<br>nen beräknas som om hela den inkomstgrundade pensionsrätten hade<br>tillgodoräknats med 18,5 % i fördelningssystemet. Den faktiska avkast-<br>ningen från premiepensionssparandet skall således inte inverka på be-<br>räkningen i detta avseende.</p>
<p>Effekten av överförd premiepension vid beräkning av garantipension<br>illustreras i tabell 14.3. Personen i exemplet har tjänat in maximal pen-<br>sionsrätt för premiepension, vilket antas vara ca 13,5 % av sammanlagd<br>inkomstgrundad ålderspension. Vidare antas att all pensionsrätt för pre-<br>miepension har överförts till den andre maken. Den första kolumnen an-<br>ger den inkomstgrundade ålderspension, räknat i prisbasbelopp, mot<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>303</p>
<p>vilken garantipensionen avräknas, dvs. intjänad pension före överföring. 1<br>den andra kolumnen anges den pension, inklusive eventuell garantipen-<br>sion, som utbetalas till personen. Det utbetalade beloppet är, på grund av<br>det sätt på vilket garantipensionen beräknas, lägre än vad som skulle ha<br>utbetalts om man i beräkningen tagit hänsyn till att överföring skett. Hur<br>mycket lägre garantipensionsbeloppet blir per månad framgår av<br>tabellens sista kolumn.</p>
<p>Tabell 14.3</p>
<p>Intjänad Totalt utbetald pension, Garantipensionsbelopp som inte</p>
<p>inkomst- inklusive ev. garantipen- utges pga överföring</p>
<p>grundad sion</p>
<p>pension</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3 Pbb</p></td><td>
<p>2,79 Pbb<br>(8 470 kr/mån)</p></td><td>
<p>600 kr/mån</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Pbb</p></td><td>
<p>2,29 Pbb<br>(6 950 kr/mån)</p></td><td>
<p>340 kr/mån</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Pbb</p></td><td>
<p>2,13 Pbb<br>(6 460 kr/mån)</p></td><td>
<p>410 kr/mån</p></td></tr>
</table>
<p>En annan väsentlig skillnad i förhållande till förslaget om delning är att<br>en möjlighet att överföra pensionsrätt för premiepension kan ges även till<br>de åldersgrupper som ingår i mellangenerationen. Den i Ds 1995:41 för-<br>slagna ordningen med löpande delning skulle av tekniska och informa-<br>tionsmässiga skäl stå öppen endast för makar som båda är födda år 1954<br>och senare. Makar som tillhör mellangenerationen och kommer att få sin<br>pensionsrätt beräknad med vissa kvotdelar från det nuvarande och andra<br>från det reformerade systemet skulle däremot enligt förslaget inte beredas<br>samma möjlighet. Det huvudsakliga skälet till detta är de problem som<br>skulle uppstå när makarna är olika gamla och således får olika stora an-<br>delar pension från det reformerade systemet. Den tekniska lösning som<br>övervägdes för att ge möjlighet även för dessa makar att dela pensionsrätt<br>var komplicerad och svår att genomskåda för de inblandade. Den ordning<br>för överföring av pensionsrätt för premiepension som vi nu föreslår<br>innebär emellertid inte att olika andelar måste slås samman och delas.<br>Överföringen är en ensidig transaktion där pensionsrätten för premie-<br>pension överförs till den andre maken. De tekniska problem som utgjorde<br>skäl mot mellangenerationens deltagande i ordningen för delning finns<br>därmed inte. Även makar i mellangenerationen bör således enligt vår<br>uppfattning beredas tillfälle att överföra pensionsrätt för premiepension.</p>
<p>En förutsättning för att kunna överföra pensionsrätt för premiepension<br>är naturligtvis att den överförande maken har tillgodoräknats sådan pen-<br>sionsrätt. Den make som skall överföra pensionsrätt måste således, enligt<br>föreliggande förslag, vara född år 1938 eller senare. Det är rimligt att<br>även den make som skall ta emot överförd pensionsrätt själv har möjlig-<br>het att tjäna in sådan rätt.</p>
<p>Förslaget om delning av pensionsrätt innebär, som nämnts ovan, att<br>hela pensionsrätten alltid skall ingå i delningen. Under beredningen av<br>förslaget med överföring av pensionsrätt för premiepension har övervägts<br>om det bör finnas en möjlighet för makarna att välja om de vill överföra<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>304</p>
<p>hela eller enbart en viss del av pensionsrätten. En möjlighet är härvid att<br>tillåta såväl överföring av vissa belopp som viss andel av pensionsrätten.<br>Det skulle också kunna hävdas att en viss minsta beloppsgräns för över-<br>föring borde införas.</p>
<p>Eftersom överföring, enligt vad vi föreslår nedan, skall verkställas först<br>fr.o.m. året efter det att anmälan om inträde har gjorts kommer makarna<br>vid anmälningstillfället inte att ha vetskap om hur stor pensionsrätt för<br>premiepension de kommer att tjäna in framöver. Mot denna bakgrund bör<br>en eventuell möjlighet att överföra viss del av den intjänade pen-<br>sionsrätten för premiepension inte avse visst belopp.</p>
<p>Som framgått ovan innebär förslaget att även makar i mellangenera-<br>tionen skall ges möjlighet att överföra pensionsrätt. Det enda som krävs<br>är alltså i princip att man har tjänat in pensionsrätt för premiepension.<br>Det belopp som en make kan överföra kan därför komma att vara litet,<br>särskilt med hänsyn till att äldre personer i mellangenerationen tillgodo-<br>räknas endast en relativt liten kvotdel av sin totala pensionsrätt i det<br>reformerade systemet. En make som är född år 1938 kommer således<br>enligt reglerna för tjugondelsinfasningen att få 4/20 av sin pension be-<br>räknad enligt det reformerade systemets regler, vilket innebär att pen-<br>sionsrätt från premiepensionssystemet kommer att tillgodoräknas med<br>4/20 av 2,5 procentenheter. För en individ född år 1939 blir motsvarande<br>förhållande 5/20 av 2,5 procentenheter osv. Det bör dock i detta samman-<br>hang också pekas på att personer i mellangenerationen fr.o.m. det år de<br>fyller 65 år kommer att kunna tjäna in pensionsrätt fullt ut i det re-<br>formerade systemet och därmed har möjlighet att åtminstone under viss<br>tid utnyttja möjligheten till överföring fullt ut. All pensionsrätt för pre-<br>miepension som för ett år tillgodoräknas en individ bör kunna överföras<br>till en make eller maka, även om den årliga pensionsrätten motsvarar ett<br>lågt belopp.</p>
<p>Under beredningen har vidare övervägts om endast hela pensionsrätten<br>för premiepension för ett år skall kunna överföras eller om även över-<br>föring av viss andel av pensionsrätten skall tillåtas.</p>
<p>För en möjlighet att överföra viss andel av pensionsrätten för premie-<br>pension talar att ett sådant system erbjuder en stor frihet för individerna<br>att förfoga över sin intjänade pensionsrätt. Av administrativa skäl torde<br>dock möjligheten att överföra viss andel få begränsas, exempelvis till att<br>få överföra 1/2 eller 1/4 av den intjänade pensionsrätten.</p>
<p>Ett system med endast hel överföring skulle kunna anses innebära<br>mindre valfrihet för individen än en ordning där andelsöverföring tillåts.<br>Att löpande överföra en fjärdedel av pensionsrätten för premiepension<br>torde dock normalt ge i stort sett samma effekt som att vart fjärde år<br>överföra hela den under året intjänade pensionsrätten. Genom anslutning<br>och utträde ur ordningen för överföring av hel pensionsrätt för premie-<br>pension kan således de individer som så önskar uppnå samma effekt som<br>vid en löpande överföring av viss andel av pensionsrätten. Behovet att<br>kunna överföra viss andel skulle även kunna ifrågasättas mot bakgrund<br>av att premiepensionen endast utgör en mindre del av individens pen-<br>sionsrätt. Att endast tillåta överföring av hela den under året intjänade<br>pensionsrätten för premiepension ger också allmänt sett ett mindre<br>komplicerat regelsystem.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>305</p>
<p>Sammanfattningsvis talar övervägande skäl mot att tillåta en överföring<br>av viss andel av pensionsrätten. Regeringen föreslår således att över-<br>föring endast skall kunna ske av hela den för året intjänade pen-<br>sionsrätten för premiepension. Emellertid föreslår vi inte att överföringen<br>skall avse ett visst minsta belopp för att överföringen skall kunna verk-<br>ställas.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h3>14.3 Anslutning och utträde</h3>
<p>Regeringens förslag: Anmälan om anslutning till ordningen för<br>överföring av pensionsrätt för premiepension skall göras av makarna<br>gemensamt och får till följd att överföring, under vissa förutsättningar<br>i övrigt, äger rum fr.o.m. året efter anmälan. Anmälan skall gälla tills<br>vidare om inte makarna bestämmer annat.</p>
<p>Överföringen av pensionsrätt för premiepension skall upphöra<br>fr.o.m. året efter det att en make - eller makarna gemensamt - lämnat<br>in anmälan om utträde.</p>
<p>En anmälan om anslutning eller utträde som görs senast den<br>31 januari ett år skall emellertid, om makarna inte begär annat, få<br>verkan fr.o.m. samma år. För år 1999 skall gälla särskilda regler.</p>
<p>Återkallelse av anmälan skall vara skriftlig och får inte göras efter<br>den dag då anmälan senast skulle ha kommit in till allmän försäkrings-<br>kassa.</p>
<p>Vid äktenskapsskillnad skall överföring kunna ske t.o.m. året före<br>det år då äktenskapsskillnaden vinner laga kraft.</p>
<p>Vid den överförande makens dödsfall skall överföring kunna ske<br>t.o.m. dödsfallsåret, under förutsättning att den mottagande maken då<br>är vid liv.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1997:67 överensstämmer i<br>huvudsak med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall anser att överföringen<br>är en ensidig handling av gåvokaraktär och har ifrågasatt att anmälan om<br>inträde skall vara gemensam. Försäkringskasseförbundet (FKF) påpekar<br>att försäkringskassans handläggare kan få frågor om utfall, som kan vara<br>i det närmaste omöjliga att besvara. Med hänsyn till att människor<br>erfarenhetsmässigt så lång tid som möjligt vill kunna förutse effekterna<br>av sina ekonomiska val, föreslår FKF vidare att tidpunkten för anmälan<br>för överföring bör utsträckas till hösten efter intjänandeåret när<br>taxeringarna är fastställda</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Liksom beträffande delning av pen-<br>sionsrätt bör överföring av pensionsrätt för premiepension kunna verk-<br>ställas först efter en anmälan av makarna. På samma sätt som för delning<br>av pensionsrätt bör det krävas att makarna är överens för att överföringen<br>skall ske. Anmälan bör således vara gemensam. Det kan i sammanhanget<br>påpekas att, som utvecklats i avsnitt 19.1, överföringen inte är att betrakta<br>som en gåva i civilrättslig mening.</p>
<p>306</p>
<p>Enligt förslaget om delning skulle anmälan göras i förväg. Som huvud- Prop. 1997/98:151<br>regel skulle därför gälla att delning skulle verkställas först fr.o.m. året<br>efter det att anmälan gjorts. Skälen för denna ståndpunkt var bl.a. admi-<br>nistrativa. Även önskemålet att förhindra spekulation låg i viss mån<br>bakom konstruktionen av förslaget. Samma synsätt skulle kunna an-<br>vändas när det gäller överföring av pensionsrätt för premiepension. Det<br>skulle emellertid också kunna hävdas att den givande maken bör kunna<br>veta hur stor den intjänade pensionsrätten för premiepension är innan han<br>eller hon kan bestämma om överföring skall ske.</p>
<p>Syftet med överföring av pensionsrätt för premiepension är detsamma<br>som med förslaget om delning av pensionsrätt, dvs. att i ett större pers-<br>pektiv åstadkomma en utjämning av makarnas pensionsrättsförhållanden.<br>Det är således inte meningen att en överföring vid vaije tillfälle skall<br>föregås av beräkningar av vad som är mest fördelaktigt för dem med hän-<br>syn till hur inkomsterna under ett visst år har fördelat sig. Mot denna<br>bakgrund bör även anslutningen till en ordning för överföring av pen-<br>sionsrätt i premiepensionssystemet ske i förväg.</p>
<p>Försäkringskasseförbundet har anfört att tidpunkten för anmälan om<br>överföring borde sammanfalla med deklarationstidpunkten, eftersom<br>makarna först då hade överblick över sin ekonomiska situation. I enlighet<br>med vad som sagts ovan bör emellertid beslutet att överföra pensionsrätt<br>för premiepension grunda sig på andra överväganden än sådana som<br>fordrar ett närmast fullständigt deklarationsunderlag. En ordning där<br>makarna i efterhand skulle kunna göra överföringar skulle i princip inne-<br>bära en momentan överföring och skulle kräva ett nytt beslut för vaije år.<br>Detta är som nämnts inte syftet med den nu föreslagna ordningen. Rege-<br>ringen föreslår därför att anmälan om överföring av pensionsrätt som<br>huvudregel skall göras året före det år överföringen avser.</p>
<p>En följd av den nu föreslagna regeln är - på samma sätt som med för-<br>slaget om delning - att makar som gift sig sent på året skulle få mycket<br>svårt att i tid hinna ge in en anmälan som får verkan fr.o.m. året efter.<br>Därför föreslogs i Ds 1995:41 att en anmälan som görs senast den 31<br>januari ett år skall få verkan fr.o.m. samma år om inte makarna begärt<br>annat. Denna regel bör gälla även i en ordning för överföring av pen-<br>sionsrätt i premiepensionssystemet. Därmed får även godtas att makar<br>som gift sig i januari månad får möjlighet att överföra pensionsrätt för<br>premiepension som till en liten del kan hänföra sig till tid före äkten-<br>skapets ingående.</p>
<p>Under år 1999, som är det första år under vilket överföring av<br>pensionsrätt för premiepension kan ske, bör en generösare tidsfrist gälla.<br>Vi föreslår att om makarna begär det skall en anmälan om överföring av<br>pensionsrätt för premiepension som görs under år 1999 få verkan fr.o.m.<br>det året oavsett när under året anmälan sker.</p>
<p>När makarna har anmält anslutning till ordningen för överföring av<br>pensionsrätt för premiepension skall de som huvudregel förbli anslutna<br>till dess utträde begärs eller makarnas äktenskap upplöses. Det bör<br>emellertid även finnas en möjlighet att vid anmälan om anslutning ange<br>att överföring endast skall äga rum under ett år och således inte gälla tills<br>vidare.</p>
<p>307</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skulle en utträdesanmälan inte få verkan<br>förrän fr.o.m. året efter anmälningen. I Ds 1995:41 konstaterades<br>emellertid att ett strikt upprätthållande av en sådan ordning skulle kunna<br>få mindre önskvärda konsekvenser t.ex. i situationer där makarna plöts-<br>ligt får ändrade inkomstförhållanden. En situation som angavs som<br>exempel var då den ena maken börjar arbeta utomlands och uppbär in-<br>komst som inte är pensionsgrundande i Sverige. En fortsatt delning skulle<br>då kunna få till följd att den make vars pensionsrätt tidigare ökat genom<br>delning i stället på grund av den nya inkomstsituationen blir pen-<br>sionsrättsgivare. För att förhindra en sådan situation föreslogs i Ds<br>1995:41 att makar gemensamt skulle kunna bestämma att de med<br>omedelbar verkan skulle utträda ur ordningen för delning. En ensidig<br>anmälan föreslogs emellertid få verkan först fr.o.m. året därpå.</p>
<p>Anledningen till att det skulle finnas ett behov av omedelbart utträde ur<br>ordningen för delning sammanhänger med att delning är beroende av<br>båda makarnas pensionsrättsförhållanden. Överföringen av pensionsrätt<br>för premiepension skulle däremot vara en ensidig åtgärd, varför de pro-<br>blem som legat bakom behovet av särskilda regler för omedelbart utträde<br>inte uppstår. Resultatet kan inte bli att den make som var tänkt att vara<br>mottagare av pensionsrätt i stället får ge ifrån sig sådan rätt. Det enda<br>som kan hända i situationer som de ovan beskrivna är att det inte finns<br>någon pensionsrätt för premiepension - eller endast finns en mindre<br>sådan - att överföra.</p>
<p>Grundtanken bör i enlighet med vad som sagts beträffande anslutning<br>vara att makarna i förväg skall avgöra om de vill att någon överföring<br>skall fortsätta. Detta får till följd att en utträdesanmälan bör få verkan<br>först fr.o.m. året efter det att anmälan gjorts. Regeringen föreslår således<br>att överföringen av pensionsrätt för premiepension som huvudregel skall<br>upphöra fr.o.m. året efter det att en av makarna - eller båda gemensamt -<br>har lämnat in en anmälan om utträde till försäkringskassan. Några sär-<br>regler för omedelbart utträde förslås således inte. Lagrådet påpekar i sitt<br>yttrande att det skulle underlätta information och förebygga rättsförluster<br>till följd av förväxlingar om sluttidpunkten för olika anmälningar från<br>enskilda koncentreras till en viss dag och förordar därför att samtliga<br>tidsangivelser som avser enskilda anmälningar ändras till den 31 januari<br>om inte särskilda skäl talar däremot. Regeringen instämmer i lagrådets<br>uppfattning. Några skäl att inte utsträcka sluttidpunkten för utträdes-<br>anmälan till den 31 januari samma år har inte framkommit.</p>
<p>I likhet med vad som föreslås gälla beträffande anmälan om anslutning<br>till ordningen för överföring av pensionsrätt för premiepension föreslår<br>regeringen således att en anmälan om utträde som görs senast den<br>31 januari ett år skall få verkan fr.o.m. samma år, om makarna inte begär<br>annat.</p>
<p>En annan fråga är om en anmälan anslutning till respektive utträde ut<br>ordningen för överföring av pensionsrätt för premiepension skall kunna<br>återkallas och, i så fall, när en sådan återkallelse senast skall få ske.</p>
<p>Som utvecklats ovan är grundtanken med anmälningsreglema att makar-<br>na i förväg och mot bakgrund av mer långsiktiga överväganden skall av-<br>göra om någon överföring skall ske eller inte. Anmälan om överföring av<br>pensionsrätt för premiepension är vidare att betrakta som en bindande</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>308</p>
<p>överenskommelse makarna emellan som båda makarna skall kunna inrätta<br>sig efter. Regeringens förslag ovan att såväl anmälan om anslutning till<br>som utträde ur ordningen för överföring av premiepensionsrätt i princip<br>skall ske med verkan fr.o.m. följande år skall ses mot denna bakgrund.</p>
<p>Det skulle kunna hävdas att det inom förvaltningsrätten som regel är<br>möjligt att återkalla en hos myndighet anhängig anmälan ända tills dess ett<br>beslut har färdigställts för expediering. Med hänsyn till att själva beslutet<br>om överföring av pensionsrätt för premiepension emellertid inte fattas<br>förrän långt efter det år anmälan avser, skulle emellertid en sådan vid-<br>sträckt möjlighet till återkallelse av anmälan beröva anmälningsreglema<br>dess syfte. Möjligheten att återkalla en anmälan måste därför begränsas.</p>
<p>Regeringen föreslår att en återkallelse av anmälan skall kunna ske fram<br>t.o.m. den tidpunkt då en anmälan senast kan ges in, dvs. den 31 januari<br>samma år anmälan avser. Förslaget överensstämmer tidsmässigt med vad<br>som föreslås gälla beträffande pensionsgrundande belopp för bamår. En<br>återkallelse kan, i likhet med en anmälan om utträde, ske ensidigt.</p>
<p>Enligt förslaget i Ds 1997:67 skulle vid dödsfall överföring av pen-<br>sionsrätt för premiepension kunna ske t.o.m. året före dödsfallsåret. För-<br>slaget skall ses mot bakgrund att pensionsgmndande inkomst respektive<br>pensionsgmndande belopp inte föreslogs fastställas för dödsfallsåret. Om<br>makarna har anmält anslutning till ordningen om överföring av rätt till<br>premiepension föreslår regeringen nu, som ovan redovisats i avsnitt 13<br>och av där angivna skäl, att pensionsgrundande inkomst och pensionsrätt<br>för premiepension skall fastställas för den överförande maken även för<br>dödsfallsåret. En konsekvens av detta förslag är att överföring av sådan<br>pensionsrätt för premiepension som tjänats in under dödsfallsåret måste<br>kunna ske till en efterlevande make eller maka. Regeringen föreslår så-<br>ledes såvitt avser utträde på gmnd av att äktenskapet upplöses på gmnd<br>av den överförande makens dödsfall att överföring skall kunna ske t.o.m.<br>dödsfallsåret.</p>
<p>Om den mottagande maken avlider finns emellertid inte skäl att frångå<br>den i Ds 1997:67 föreslagna regeln att överföring av pensionsrätt för<br>premiepension skall kunna ske t.o.m. året före dödsfallsåret. Överföring<br>av pensionsrätt för premiepension bör med andra ord inte kunna ske till<br>en avliden make eller maka. Inte heller om båda makarna avlider under<br>samma år bör således någon överföring av pensionsrätt för premiepen-<br>sion, som tjänats in av den överförande maken under dödsfallsåret, äga<br>mm. I dessa situationer föreslår vi alltså ingen ändring jämfört med för-<br>slaget i Ds 1997:67.</p>
<p>Såvitt avser utträde på gmnd av att äktenskapet upplöses genom äk-<br>tenskapsskillnad bör gälla samma regler som föreslogs beträffande del-<br>ning av pensionsrätt. Således föreslår vi att överföring skall ske t.o.m.<br>året före det år då äktenskapsskillnaden vinner laga kraft.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>309</p>
<h3>14.4</h3>
<h3>Villkor för verkställande av överföring</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: För att överföring av pensionsrätt för premie-<br>pension skall verkställas skall det krävas att den överförande maken<br>under någon del av året har varit försäkrad för inkomstgrundad<br>ålderspension i Sverige och har fått pensionsrätt för premiepension<br>fastställd. Den mottagande maken skall däremot inte behöva ha varit<br>försäkrad i Sverige under året, om han eller hon tidigare har till-<br>godoförts pensionsrätt för premiepension. Make som under viss del av<br>året har varit bosatt i Sverige skall alltid - under förutsättning att<br>försäkringsbegreppet ändras enligt vad som beskrivs nedan - ha<br>möjlighet att ta emot pensionsrätt. Pensionsrätt skall kunna överföras<br>och tas emot utan begränsning beroende på ålder eller genomfört<br>pensionsuttag.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1997:67 överensstämmer med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för-<br>slaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt förslaget om delning av pen-<br>sionsrätt i Ds 1995:41 var anslutning till ordningen inte tillräcklig för att<br>delning avseende ett visst år faktiskt skulle verkställas. Härför krävdes<br>också att vissa ytterligare förutsättningar var uppfyllda. Frågan är om<br>samma eller andra krav måste uppställas för att överföring av pensions-<br>rätt för premiepension faktiskt skall verkställas efter anslutning.</p>
<p>För det första uppställdes i Ds 1995:41 krav på att makarna skall ha<br>varit försäkrade för inkomstgrundad ålderspension och bosatta i Sverige<br>hela det år som delningen avser. Såvitt avser försäkringskravet torde det<br>inte vara nödvändigt att uppställa krav på försäkring hela året för att<br>överföring av pensionsrätt för premiepension skall få verkställas. Den<br>givande maken måste dock tillgodoräknas pensionsrätt för premiepension<br>under året och få sådan rätt fastställd för att få den överförd och måste<br>därför under någon del av året ha varit försäkrad i Sverige. För den mot-<br>tagande maken bör det emellertid som huvudregel räcka att maken tidi-<br>gare själv har fått pensionsrätt för premiepension fastställd på grund av<br>eget intjänande eller överföring från tidigare make så att ett konto finns<br>upprättat. Det torde i den situationen inte vara nödvändigt att dessutom<br>ställa upp ett krav på försäkring i Sverige. För det fall maken inte har<br>någon pensionsrätt för premiepension sedan tidigare bör det emellertid<br>ställas krav på försäkring under viss del av året för att maken skall få ta<br>emot överförd pensionsrätt för premiepension.</p>
<p>Frågan är om det i detta sammanhang även bör ställas krav på bosätt-<br>ning i Sverige under viss tid. Ett sådant krav uppställdes enligt förslaget i<br>Ds 1995:41 och grundades då på att svenska medborgare - med den nu-<br>varande utformningen av försäkringsbegreppet - är försäkrade i Sverige<br>oavsett bosättning. En make skulle således kunna vara försäkrad för in-<br>komstgrundad pension i landet trots att inkomsterna inte är pensions-<br>grundande här. Detta skulle vid en delning av pensionsrätt kunna få oför-<br>utsedda effekter för makarna (jfr vad som sagts ovan om utträde). Med en</p>
<p>310</p>
<p>ordning där pensionsrätt för premiepension kan överföras från den ena<br>maken till den andra kan - med den nuvarande utformningen av försäk-<br>ringsbegreppet - sådana konsekvenser emellertid inte uppstå. Överföring<br>blir bara aktuell i de fall där maken faktiskt har tillgodoräknats pen-<br>sionsrätt i premiepensionssystemet, dvs. då maken har haft pensions-<br>grundande inkomst i Sverige.</p>
<p>En översyn av försäkringsbegreppet har emellertid genomförts av Ut-<br>redningen om socialförsäkringens personkrets. Utredningen har i sitt<br>huvudbetänkande En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72) föreslagit<br>en lösning som innebär att försäkringen för inkomstgrundad<br>ålderspension kopplas till förvärvsarbete och inte till medborgarskapet<br>som sådant eller till bosättning. Detta skulle såvitt avser villkoren för<br>överföring av pensionsrätt för premiepension kunna få till följd att en<br>make som är bosatt här men som inte har tjänat in någon pensionsrätt<br>(och således inte har något premiepensionskonto upprättat) inte skulle<br>kunna vara mottagare av pensionsrätt för premiepension. Detta är inte en<br>önskvärd konsekvens. Om utredningens förslag angående försäkrings-<br>begreppet blir föremål för lagstiftning bör därför överföring av pen-<br>sionsrätt för premiepension göras möjlig även i situationer där den mot-<br>tagande maken - oavsett försäkring - varit bosatt i Sverige någon gång<br>under året.</p>
<p>Ett annat villkor som enligt förslaget i Ds 1995:41 uppställdes för att<br>delning av pensionsrätt skulle verkställas var att ingen av makarna för det<br>år delningen avser får ha tillgodoräknats pensionsrätt för bamår eller<br>plikttjänstgöring som är latent på gmnd av att maken inte har uppfyllt det<br>s.k. förvärvsvillkoret. Bakgrunden till detta var de administrativa<br>komplikationer som skulle uppstå om latent pensionsrätt skulle kunna<br>föras från den ena maken till den andra. Vi föreslår emellertid nu - i<br>likhet med förslaget Ds 1995:41 - att pensionsrätt som är latent till-<br>godoräknas endast i fördelningssystemet och då med 18,5 procentenheter,<br>se avsnitt 13. Pensionsrätten föreslås således inte till någon del i<br>efterhand överföras till premiepensionssystemet när förvärvsvillkoret väl<br>har uppfyllts. Eftersom pensionsrätt som tillgodoräknats i premie-<br>pensionssystemet således aldrig kan vara latent, kräver en ordning med<br>överföring av pensionsrätt för premiepension inte något särskilt villkor i<br>detta avseende.</p>
<p>Ett tredje villkor som uppställdes i Ds 1995:41 för att en delning skulle<br>verkställas innebar att delning inte får verkställas för år då någon av<br>makarna uppbär ålderspension från fördelningssystemet. Ett uttag av<br>premiepension skulle emellertid inte utgöra hinder för delning. Villkoret<br>tillkom mot den bakgrunden att en delning då ena maken hade tagit ut<br>ålderspension skulle kunna få ett annat resultat än vad makarna hade räk-<br>nat med. Problemet uppkommer emellertid inte med en ordning för<br>överföring av pensionsrätt för premiepension. Det torde inte heller vara<br>något hinder att en make som gått i pension men fortsätter att arbeta och<br>tjäna in pensionsrätt för premiepension kan överföra pensionsrätt till den<br>andre maken på samma sätt som före pensioneringen. Samma regler före-<br>slås gälla inom premiepensionssystemet som inom fördelningssystemet,<br>dvs. att möjligheten att tjäna in pensionsrätt inte skall upphöra vid en viss<br>ålder eller vid uttag av hel eller partiell pension (jfr avsnitt 13.1). En<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>311</p>
<p>annan fråga är om en make skall kunna ta emot överförd pensionsrätt hur Prop. 1997/98:151<br>länge som helst. En rimlig utgångspunkt är att make ges möjlighet att ta<br>emot pensionsrätt lika länge som maken själv kan tjäna in sådan rätt i<br>premiepensionssystemet.</p>
<p>En ordning med överföring av pensionsrätt för premiepension skulle<br>således, enligt vad som framgått ovan, inte behöva vara förenad med<br>samma villkor för att överföringen faktiskt skall verkställas som ett sys-<br>tem för delning av pensionsrätt. En fråga som bör ställas är emellertid om<br>rätten att överföra pensionsrätt för premiepension bör begränsas på något<br>annat sätt, t.ex. så att överföring endast får ske till den make som har<br>lägst pensionsgrundande inkomst eller att överföring inte får ske om den<br>mottagande maken genom överföringen, tillsammans med den pensions-<br>rätt som maken själv har tjänat in, får en högre total pensionsrätt än vad<br>denne med hänsyn till intjänandetaket själv skulle kunna ha tjänat in.<br>Några avgörande skäl för att införa dylika begränsningar har emellertid<br>inte framkommit. En fördel med att ge utrymme för överföringar mellan<br>makarna oberoende av makarnas inbördes inkomstförhållanden eller<br>storleken på den mottagande makens pensionsgrundande inkomst är t.ex.<br>att en kvinna som under några år har haft låg eller ingen inkomst men<br>därefter har lika hög eller högre inkomst än mannen skulle kunna få en<br>pensionsrätt överförd till sig även sedan hon åter har ökat sin inkomst.<br>Makarna kan då i större utsträckning utjämna pensionsrätten än de skulle<br>kunna om mannen hade varit förhindrad att överföra pensionsrätt för<br>premiepension under år då kvinnan har högre pensionsgrundande in-<br>komst eller då kvinnans sammanlagda pensionsrätt för året genom<br>överföringen kommer att bli högre än vad hon med hänsyn till intjänan-<br>detaket själv hade kunnat tjäna in.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslår regeringen att det för att överföring av<br>pensionsrätt för premiepension skall verkställas skall krävas att den<br>överförande maken under någon del av året skall ha varit försäkrad för<br>inkomstgrundad ålderspension i Sverige samt tjänat in och fått pensions-<br>rätt för premiepension fastställd. Den mottagande maken behöver däre-<br>mot inte ha varit försäkrad i Sverige under året, om han eller hon sedan<br>tidigare har pensionsrätt för premiepension (genom eget intjänande eller<br>genom tidigare överföring). Möjlighet att ta emot pensionsrätt skall också<br>alltid - under förutsättning att försäkringsbegreppet ändras enligt vad<br>som tidigare beskrivits - ges make som under viss del av året varit bosatt<br>i Sverige. Makarna bör kunna överföra och ta emot överförd pensionsrätt<br>lika länge som de själva har möjlighet att tjäna in rätt till pensionsrätt för<br>premiepension dvs. utan någon begränsning beroende på ålder eller<br>genomfört pensionsutttag.</p>
<p>312</p>
<p>14.5</p>
<h3>Teknik för överföring av pensionsrätt för<br>premiepension</h3>
<p>Regeringens förslag: Den årliga premiepension som härrör från<br>överförd pensionsrätt skall beräknas med beaktande av de kostnader<br>som överföringarna generellt kan antas ge upphov till. Samtliga fakto-<br>rer som påverkar kostnaderna skall beaktas. Beräkningen skall vara<br>lika för kvinnor och män.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1997:67 överensstämmer i<br>huvudsak med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Finansinspektionen anför att den föreslagna<br>överföringen av premiepension är lättare att hantera än delning av pen-<br>sionsrätt. Beträffande tekniken för överföring framhåller Finansinspek-<br>tionen att den så långt som möjligt bör ansluta till principerna för pre-<br>miepension.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt förslaget om delning av pen-<br>sionsrätt skulle den pensionsrätt som överfördes från en man till en<br>kvinna reduceras på visst sätt för att ge upphov till samma livspension<br>hos kvinnan som den skulle ha gjort hos mannen. På motsvarande sätt<br>skulle pensionsrätten räknas upp om den överfördes från en kvinna till en<br>man. I Ds 1995:41 angavs vilka faktorer som - med utgångspunkt i för-<br>delningssystemet - skulle styra hur mycket överförd pensionsrätt skulle<br>justeras. Avgörande var dels hur lång tid mannen respektive kvinnan för-<br>väntades uppbära pension, dels skillnaden i risk för att mannen respektive<br>kvinnan skulle avlida före pensioneringen. Detta var beroende av både<br>makarnas ålder vid överföringstillfället och skillnaden i ålder mellan<br>dem.</p>
<p>Syftet med justeringen var att den merkostnad som kunde vara för-<br>knippad med delning av pensionsrätt skulle bäras av dem som utnyttjar<br>möjligheterna till delning och inte belasta hela kollektivet av försäkrade.<br>Även överföring av pensionsrätt för premiepension kan förväntas leda till<br>en merkostnad för försäkringskollektivet. Denna kan beräknas vara unge-<br>fär i samma storleksordning som vid delning av pensionsrätt. Det får<br>anses rimligt att samma överväganden gör sig gällande vid överföring av<br>pensionsrätt för premiepension som vid delning av pensionsrätt och att<br>också en sådan lösning skall vara kostnadsneutral. I synnerhet som pre-<br>miepensionssystemet är en del i ett obligatoriskt pensionssystem bör inte<br>en frivillig möjlighet att överföra sådan pensionsrätt få medföra kostnader<br>för dem som inte väljer detta. Även vid överföring av pensionsrätt för<br>premiepension finns således ett behov av att justera värdet av den över-<br>förda pensionsrätten.</p>
<p>En sådan justering med de justeringsfaktorer som föreslogs i Ds<br>1995:41 får emellertid av flera skäl anses mindre lämplig. Den föreslagna<br>justeringen innebar nämligen att i princip endast en faktor, kön, var<br>avgörande för hur en omräkning skulle ske, medan andra faktorer som<br>också kan ha betydelse för kostnaderna inte skulle beaktas. Denna<br>konstruktion avviker från Sveriges jämställdhetspolitik, såväl nationellt<br>som internationellt, och ett sådant inslag i ett nytt och reformerat pen-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>313</p>
<p>sionssystem bör därför undvikas. Det kan också ifrågasättas om en sådan<br>konstruktion är i överensstämmelse med EG:s jämställdhetsdirektiv<br>79/7/EEG om successivt genomförande av principen om likabehandling<br>av kvinnor och män i fråga om social trygghet - vilket är tillämpligt på<br>lagstadgade system som lämnar skydd vid bl.a. ålderdom.</p>
<p>Den justeringsmetod som bör väljas bör därför behandla kvinnor och<br>män lika samtidigt som kostnaderna som är förknippade med överföring<br>av pensionsrätt för premiepension bärs av dem som använder sig av möj-<br>ligheten till överföring, så att de som inte använder sig av denna möjlig-<br>het inte förlorar på att överföring får ske.</p>
<p>Regeringen föreslår att en justering skall göras på premiepensions-<br>kontot för den som mottagit överförd pensionsrätt för premiepension.<br>Justeringen bör då som ovan nämnts behandla kvinnor och män lika samt<br>bestämmas med beaktande av de merkostnader för kollektivet som möj-<br>ligheten att överföra pensionsrätt för premiepension har medfört. Detta<br>innebär att pension från överförd pensionsrätt måste beräknas separat<br>men att beräkningen skall vara densamma oavsett om den mottagande<br>maken är kvinna eller man.</p>
<p>En justering av premiepensionen bör således ske med beaktande av alla<br>faktorer som är av betydelse i detta sammanhang. Den viktigaste faktorn<br>är den sammantagna åldersskillnaden mellan de som överför respektive<br>tar emot pensionsrätt för premiepension. Eftersom kvinnor genomsnittligt<br>sett lever längre än män kommer kostnaderna för premiepensions-<br>systemet att öka vid överföringar från män till kvinnor. De arvsvinster<br>som tillförs systemet kommer då att minska och premiepensionema blir<br>generellt sett lägre. På motsvarande sätt kommer systemet typiskt sett att<br>tillföras medel vid överföringar från kvinnor till män. I vilken utsträck-<br>ning överföringarna av pensionsrätt för premiepension går från man till<br>kvinna respektive från kvinna till man har således betydelse i<br>sammanhanget. Det har också de försäkrades genomsnittliga livslängd<br>och förvärvsinkomster liksom en hel del andra faktorer. Exempelvis kan<br>personer med stor sannolikhet att avlida i förtid i något högre grad<br>förväntas överföra pensionsrätt till maken. Effekterna av ett sådant s.k.<br>moturval begränsas emellertid av att det enligt vad som föreslagits endast<br>skall vara möjligt att överföra den för året intjänade pensionsrätten. Även<br>de administrativa kostnader som uppkommer bör beaktas.</p>
<p>Så långt det är möjligt bör justeringen med anledning av överföring ba-<br>seras på vad som faktiskt är känt om kostnaderna för sådana överföringar.<br>Beräkningarna i samband med överföringen bör därför grunda sig på<br>senast kända livslängdsstatistik, kända förhållanden om vilka som överför<br>pensionsrätt etc.</p>
<p>Om det skulle visa sig att möjligheten att överföra pensionsrätt mellan<br>makar endast skulle utnyttjas av män för överföring av pensionsrätt för<br>premiepension till kvinnor skulle endast kvinnornas pension - till den del<br>den härrör från överförd pensionsrätt - justeras ned. Det skulle då i och<br>för sig kunna hävdas att det föreligger s.k. indirekt diskriminering, dvs.<br>att en regel som är neutralt utformad missgynnar en mycket större andel<br>kvinnor än män. En sådan regel kan dock godtas om den rättfärdigas av<br>objektiva faktorer som helt saknar samband med diskriminering på grund<br>av kön. I detta fall motiveras reglerna om beräkningen av pension som<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>314</p>
<p>härrör från överförd pensionsrätt för premiepension av att premie-<br>pensionssystemet skall vara ett fonderat system, vilket ställer stora krav<br>på försäkringsmässiga och exakta beräkningar. Något tillskott till sys-<br>temet från staten eller från det övriga försäkringskollektivet skall inte<br>förekomma samtidigt som den merkostnad som kan vara förknippad med<br>överföring av pensionsrätt för premiepension endast skall belasta dem<br>som utnyttjar möjligheten till överföring. Dessa skäl bör anses god-<br>tagbara.</p>
<p>I Ds 1997:67 föreslogs att justeringen skulle ske i samband med att<br>pensionerna betalas ut. Under den fortsatta beredningen har frågan om<br>tidpunkten för justeringen övervägts på nytt. Det har under dessa över-<br>väganden ansetts angeläget att de makar som önskar använda sig av möj-<br>liheten till överföring av pensionsrätt för premiepension i så stor ut-<br>sträckning som möjligt känner till konsekvenserna av överföringen vid<br>tidpunkten för sitt beslut. Den i Ds 1997:67 föreslagna lösningen innebar<br>att det kan gå lång tid från det att överföringen äger rum tills dess juste-<br>ringen sker. Det torde vara en fördel om justeringen i stället sker i när-<br>mare anslutning till tidpunkten för överföringen. Det är vidare en fördel<br>om denna justering sker vid samma tillfälle som övriga justeringar som<br>Premiepensionsmyndigheten har att genomföra på de försäkrades pre-<br>miepensionskonton. Kontojusteringen för överföring skall göras med stöd<br>av uppgifter om livslängdsstatistik, åldersskillnader, överföringsflöde,<br>moturval och övriga kostnader för ett visst år. En i flera avseenden lik-<br>artad försäkringsmässig bedömning skall göras i premiepensionssystemet<br>för efterlevandeskyddet under pensionstiden. Sedan pensionsrätten för<br>premiepension har fastställts och i samband med att överföring sker till<br>förvaltare i värdepappersfond eller AP-fond skall nyss nämnda justering<br>göras. Även vissa andra justeringar, t.ex. uttag för Premiepensionsmyn-<br>dighetens kostnader, skall ske vid samma tillfälle.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att kontojusteringen i första<br>hand bör göras löpande och försäkringsmässigt sedan pensionsrätten för<br>premiepension har fastställts och i samband med att överföring sker till<br>förvaltare i värdepappersfond eller AP-fond. En sådan omräkningsmodell<br>är lämplig särskilt om den ger utrymme för viss återbäring. Systemet kan<br>också sägas svara mot en försäkringsmässig skälighetsprincip tillämpad<br>för varje kalenderår. Det bör dock ankomma på Premiepensionsmyndig-<br>heten att mot bakgrund av de angivna principerna och i enlighet med vad<br>som gäller om betryggande antaganden om dödlighet och andra riskmått<br>enligt försäkringsrörelselagen (1982:713), slutligen välja vilken teknisk<br>lösning som skall tillämpas.</p>
<p>Hur stor justering som behöver ske är bl.a. beroende av hur stora totala<br>belopp som överförs till kvinnor respektive till män. Om så gott som all<br>överföring skulle ske från män till kvinnor skulle den årliga pensionen<br>behöva räknas ned med ca 17 % för det fall enbart nu aktuell livslängds-<br>statistik beaktades. Om överföringen skulle bli lika vanlig i båda rikt-<br>ningarna skulle pensionen å andra sidan räknas upp med 1,5 %. Till detta<br>kommer dock att även effekterna av moturval, administrationskostnader<br>m.m. skall beaktas, vilka inte kan beräknas närmare här.</p>
<p>Det är, som ovan nämnts viktigt att konsekvenserna av överföringen är<br>förutsägbara vid tidpunkten för anmälan om överföring. Med den här</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>315</p>
<p>förordade lösningen för justering av överförd pension kan en god förut-<br>sägbarhet uppnås vid överföringstillfället. Det bör vara möjligt att under<br>vissa antaganden lämna besked om vilken ungefärlig justering som skall<br>ske på mottagarens premiepensionskonto till följd av den överförda pen-<br>sionsrätten. En sådan prognos bör såväl de allmänna försäkringskassorna<br>som premiepensionsmyndigheten kunna lämna. Sistnämnda myndighet<br>bör därför regelbundet lämna information om detta till försäkringskassor-<br>na.</p>
<h3>14.6 Ändring av verkställd överföring i vissa fall</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Om, efter verkställd överföring av rätt till pre-<br>miepension, denna pensionsrätt ändras på grund av underlåten av-<br>giftsbetalning, ändrad taxering eller annan liknande åtgärd, skall<br>överföringen justeras med de nya pensionsrättsförhållandena som<br>grund.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1997:67 överensstämmer med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har kommenterat för-<br>slaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten bör, precis som en-<br>ligt förslaget om delning av pensionsrätt, vara att en verkställd överföring<br>av pensionsrätt för premiepension inte bör kunna bringas att återgå för att<br>en av makarna eller båda önskar det.</p>
<p>Det kan däremot på samma sätt som efter delning hända att t.ex. den<br>pensionsgrundande inkomsten för den överförande maken förändras efter<br>överklagande av ett taxeringsbeslut eller efter annan liknande åtgärd. Det<br>kan också vara så att maken har haft inkomster av annat förvärvsarbete<br>(egenföretagarinkomster) men inte erlagt pensionsavgifter i föreskriven<br>ordning, varför pensionsrätten efter justering blir lägre än den antogs vara<br>då överföringen verkställdes.</p>
<p>Överföringen av pensionsrätt för premiepension bör på samma sätt som<br>enligt förslaget om delning av pensionsrätt verkställas i samband med att<br>pensionsrätt för det aktuella intjänandeåret fastställs. Det är då inte alltid<br>klarlagt om pensionsavgifter avseende egenföretagarinkomster för det år<br>överföringen avser har erlagts eller inte, eftersom detta kan ske fram till<br>den 1 juli året efter fastställelseåret. Efter överväganden förordades i Ds<br>1995:41 den lösningen att i denna situation skulle en ny delning verk-<br>ställas med makamas nya pensionsrättsförhållanden som grund.</p>
<p>En verkställd överföring av pensionsrätt för premiepension bör i detta<br>avseende behandlas i huvudsak på samma sätt som en verkställd delning<br>enligt förslaget i Ds 1995:41. Överföringen bör således inte gå åter utan i<br>stället justeras efter den givande makens nya pensionsrättsförhållanden.<br>Det kan härvid noteras att det torde bli fråga om färre justeringar än med<br>en ordning för delning, eftersom endast ändringar i den överförande<br>makens pensionsrättsförhållanden är av intresse i detta sammanhang.</p>
<p>316</p>
<p>Enligt förslaget i Ds 1995:41 skulle en delning upphävas i de fall där Prop. 1997/98:151<br>pensionsgrundande inkomst i efterhand ändrats så att förvärvsvillkoret<br>inte längre var uppfyllt. Bakgrunden härtill var att delning inte skulle<br>verkställas för år då någon av makarna tillgodoräknats pensionsrätt för<br>bamår eller plikttjänstgöring som var latent på grund av att förvärvs-<br>villkoret inte uppfyllts. Motsvarande problem kommer inte att uppstå vid<br>överföring av pensionsrätt för premiepension, eftersom pensionsrätt för<br>bamår och plikttjänstgöring tillgodoräknas i sin helhet inom fördelnings-<br>systemet fram till dess förvärvsvillkoret uppfyllts.</p>
<p>Det kan emellertid förhålla sig så att en make har tillgodoräknas pen-<br>sionsrätt för bamår inom premiepensionssystemet, eftersom maken enligt<br>vad som framgick vid fastställelsetidpunkten hade uppfyllt förvärvs-<br>villkoret. Maken har vidare överfört hela den under året intjänade pen-<br>sionsrätten för premiepension till sin make. Efter ändring av den pen-<br>sionsgmndande inkomsten visar det sig emellertid att maken i realiteten<br>inte hade uppfyllt förvärvsvillkoret. Även i en sådan situation bör den<br>verkställda överföringen göras om på grundval av de nya förutsätt-<br>ningarna.</p>
<h3>14.7 Vissa konsekvenser av överföring av pensionsrätt för<br>premiepension</h3>
<p>En verkställd överföring av pensionsrätt för premiepension medför på<br>samma sätt som delning att makarna får en annan faktisk pensionsbehåll-<br>ning än överföringen förutan. Detta förhållande skall emellertid enligt det<br>förslag som läggs fram här inte påverka makamas eventuella garantipen-<br>sion. Överföringen av pensionsrätt för premiepension skall, enligt vad<br>som nämnts ovan, inte påverka varken den överförande eller den mot-<br>tagande makens rätt till garantipension. Därigenom uppstår inte de svår-<br>förutsedda konsekvenser som var ett av de starkaste skälen till att för-<br>slaget om delning ifrågasattes av remissinstanserna.</p>
<p>Garantipensionen skall alltså enligt förslaget här beräknas som om<br>någon överföring inte hade ägt mm. Detta innebär att den överförande<br>makens eventuella garantipension beräknas på grundval av en högre in-<br>komstgrundad pension än maken faktiskt uppbär, medan den mottagande<br>maken får sin eventuella garantipension beräknad på en lägre<br>inkomstpension än den verkliga. Makarna får på detta sätt en betydligt<br>större möjlighet att förutse resultatet av en överföring än de skulle ha fått<br>om överföringen hade påverkat storleken på garantipensionen. Eftersom<br>premiepensionen utgör endast en mindre del av den totala inkomst-<br>grundade ålderspensionen, bör det förhållandet att en make som överfört<br>pensionsrätt för premiepension blir berättigad till en lägre garantipension<br>än vad den faktiska inkomstgrundade ålderspensionen berättigar till<br>kunna accepteras. Förslaget om överföring av pensionsrätt för premie-<br>pension har således i detta avseende stora fördelar jämfört med förslaget<br>om delning. Detta framgår också av de beräkningar som redovisats tidi-<br>gare i detta avsnitt och som visar vilken effekt i garantipensionshänse-<br>ende som delning respektive överföring av pensionsrätt för premiepen-<br>sion får för makarnas totala gemensamma pensionsinkomster.</p>
<p>317</p>
<p>En annan fördel med förslaget om överföring av pensionsrätt för pre-<br>miepension är, som tidigare nämnts, att också makar som tillhör mellan-<br>generationen kan beredas möjlighet att överföra pensionsrätt för pre-<br>miepension. En konsekvens som är ofrånkomlig i sammanhanget är dock<br>att möjligheten att överföra pensionsrätt kommer att få relativt liten<br>betydelse för de första årsklasserna som kan överföra pensionsrätt, vilket<br>hänger samman med att de på grund av kvotdelsberäkningen kommer att<br>tillgodoräknas endast små belopp i premiepensionssystemet och att<br>överföring typiskt sett kommer att ske under relativt få år. Makarna i<br>dessa åldersklasser kan emellertid fortsätta att tjäna in pensionsrätt för<br>premiepension efter det år de fyller 64 år och fr.o.m. det år de fyller 65 år<br>utnyttja möjligheten till överföring i sin helhet, eftersom de då - om de<br>väljer att fortsätta förvärvsarbeta - kommer att tjäna in pensionsrätt fullt<br>ut i det reformerade systemet.</p>
<p>Något som påpekades i Ds 1995:41 och som av vissa remissinstanser<br>framhållits som negativt med delning, är att makarnas familjeekonomi<br>under vissa förutsättningar under en övergångsperiod kan komma att på-<br>verkas av att de delat pensionsrätt. Om den make som haft högst för-<br>värvsinkomster går i pension först, ersätts denne makes förvärvsin-<br>komster med en pension som är lägre än den skulle ha varit delningen<br>förutan. Inte förrän den andre maken går i pension får makarna glädje av<br>att denne make i gengäld har högre pension. Motsvarande situation kan<br>uppstå även med den nu förslagna lösningen men i mindre omfattning,<br>eftersom överföringen endast kan avse en begränsad del av den totala<br>pensionsrätten. I viss mån kan emellertid makarnas familjeekonomi under<br>övergångstiden också påverkas av reglernas samspel med garantipensions-<br>systemet, eftersom den givande makens eventuella garantipension<br>kommer att beräknas som om överföringen inte ägt rum, dvs. reduceras<br>med en högre inkomstgrundad ålderspension än den maken faktiskt uppbär.</p>
<p>Några remissinstanser har hävdat att förslaget om en ordning för<br>löpande delning skulle kunna användas som ett skatteplaneringsinstru-<br>ment på så sätt att makarna genom att dela pensionsrätt skulle kunna göra<br>marginalskattevinster. Med en överföringsmöjlighet som endast gäller<br>premiepensionsdelen kan dock endast mer begränsade skattevinster upp-<br>komma.</p>
<p>En fråga som aktualiseras vid överföring av pensionsrätt för premie-<br>pension är hur denna möjlighet skall samspela med beräkningen av bo-<br>stadstillägg till pensionärer. Bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om<br>bostadstillägg till pensionärer utbetalas bl.a. till den som är bosatt i<br>Sverige och uppbär ålderspension enligt lagen om allmän försäkring. Vid<br>beräkningen av bostadstillägget är utgångspunkten att bostadstillägg ges<br>med en viss andel av den sökandes bostadskostnad inom ett visst kost-<br>nadsintervall. Tillägget minskas därefter med hänsyn till storleken av<br>pensionärens årsinkomst. Som årsinkomst räknas inte t.ex. folkpension<br>och ATP i den mån den har inneburit en reducering av pensionstill-<br>skottet. Vid beräkningen undantas också olika bidragsformer, såsom<br>socialbidrag, familjebidrag och studiehjälp i olika former. Årsinkomsten<br>påverkas dock av avkastningen av pensionärens förmögenhet enligt en<br>viss schablon. Före den 1 juli 1995 påverkades inte beräkningen av den<br>inkomst av anställning eller intäkt av aktiv förvärvsverksamhet som en<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>318</p>
<p>ålderspensionär hade trots att ålderspension uppbars. Regeln hade över- Prop. 1997/98:151<br>förts från den tidigare lagen om kommunalt bostadstillägg till pensionärer<br>och tillkom den 1 juli 1989 för att minska marginaleffekterna för<br>arbetsinkomster och därmed stimulera ålderspensionärerna att arbeta i en<br>tid då arbetskraftsbrist rådde. I 1995 års budgetproposition fann rege-<br>ringen emellertid att det i det rådande statsfinansiella läget inte var rim-<br>ligt att betala ut bostadstillägg utifrån en lägre inkomst än den faktiska<br>och på så sätt betala ut bostadstillägg till personer som har ekonomisk<br>förmåga att själv betala sin bostadskostnad. Mot denna bakgrund skall<br>numera alla arbetsinkomster påverka bostadstilläggets storlek.</p>
<p>De nuvarande reglerna om bostadstillägg till pensionärer är utformade<br>med utgångspunkt från det nuvarande systemet med folkpension/<br>pensionstillskott och ATP. Reglerna om hur bostadstillägget skall<br>beräknas och hur inkomstprövningen skall ske måste därför anpassas till<br>reglerna i det reformerade pensionssystemet. Dessa frågor är för när-<br>varande föremål för beredning. Redan här kan emellertid finnas anled-<br>ning att överväga hur den pensionsrätt för premiepension som överförts<br>från en make till en annan skall behandlas såvitt avser beräkningen av<br>storleken på bostadstillägget. Frågan är om bostadstillägget skall beräk-<br>nas på samma sätt som garantipensionen, dvs. som om någon överföring<br>inte har skett, eller om bostadstillägget skall beräknas efter den faktiska<br>pension som makarna har efter överföringen.</p>
<p>Inkomstprövningen vid beräkning av bostadstillägget har gjorts alltmer<br>fullständig och är nu beroende av alla arbetsinkomster, ATP som<br>överstiger pensionstillskottet samt kapitalinkomster. Det kan finnas an-<br>ledning att utgå från att rätten till bostadstillägg även efter anpassningen<br>till det reformerade systemet kommer att vara beroende av en inkomst-<br>prövning i samma utsträckning som i dag. Rätten till garantipension<br>kommer däremot, enligt förslaget i propositionen om Garantipension,<br>m.m, inte att vara beroende av motsvarande inkomstprövning. Mot bak-<br>grund av vad som nu sagts kan det anföras skäl för att överförd pensions-<br>rätt på samma sätt som övrig intjänad pensionsrätt för premiepension<br>skall påverka inkomstprövningen av bostadstillägget genom att detta<br>beräknas på grundval av bl.a. makarnas faktiska pension från premiepen-<br>sionssystemet. Ett annat skäl för en sådan lösning kan anses vara att<br>bostadstillägget skall täcka en faktisk kostnad, varför det skulle kunna<br>upplevas som stötande att betala ut bostadstillägg till någon som har<br>förmåga att själv stå för denna kostnad, samtidigt som ett sådant tillägg<br>inte betalas ut till den som har större behov av det.</p>
<p>Att beräkna bostadstillägget med hänsyn till makarnas faktiska pre-<br>miepension efter överföring kommer emellertid att innebära att den make<br>som har överfört pensionsrätt för premiepension kan bli berättigad till ett<br>större tillägg än han eller hon annars skulle ha varit, dvs. att bostads-<br>tillägget i viss mån kompenserar den inkomstförlust som överföringen<br>har medfört. Samtidigt blir dock den mottagande maken berättigad till ett<br>lägre tillägg än eljest. I själva verket är det kanske så att möjligheten till<br>överföring av pensionsrätt för premiepension i många fall kommer att<br>utnyttjas av makar där den givande maken ligger i ett sådant inkomst-<br>intervall att bostadstillägg, oavsett om överföring sker eller inte, aldrig<br>blir aktuellt. En lösning där bostadstillägget beräknas efter den faktiska<br></p>
<p>319</p>
<p>pensionen torde därför inte innebära en ökad kostnad för staten. Som<br>ovan nämnts har regeringen emellertid för avsikt att utreda bl.a. de här<br>redovisade frågeställningarna i särskild ordning.</p>
<p>Ordningen med delning av pensionsrätt skulle också enligt vad som<br>diskuterats i Ds 1995:41 kunna innebära särskilda problem såvitt avser<br>samordningen med tjänstepensioneringen. I de fall tjänstepensionssyste-<br>men bruttosamordnas med den allmänna pensioneringen skulle det kunna<br>inträffa att den vinst den ena maken gör genom delning inte motsvaras av<br>en förlust för den andre maken. I stället skulle förlusten falla på tjänste-<br>pensionssystemet. Detta problem uppstår även med den nu förslagna<br>ordningen för överföring av pensionsrätt för premiepension. Problemet<br>blir dock mindre accentuerat i och med att överföring av pensionsrätt för<br>premiepension rör enbart en mindre den av den totala pensionsrätten. På<br>samma sätt som beträffande delning av pensionsrätt torde det vara möj-<br>ligt att komma till rätta med effekter av detta slag inom ramen för<br>konstruktionen av tjänstepensioneringen.</p>
<h2>15 Pensionsrätt för förfluten tid</h2>
<h3>15.1 Allmänt om tillgodoräknande av pensionsrätt för<br>förfluten tid</h3>
<p>Regeringens förslag: I det reformerade ålderspensionssystemet skall<br>pensionsrätt tillgodoräknas även för tid före lagstiftningens ikraftträ-<br>dande den 1 januari 1999. Därvid skall pensionsrätt på grundval av<br>förvärvsinkomster och pensionsgrundande socialförsäkringsersätt-<br>ningar m.m. fastställas fr.o.m. år 1960. Även pensionsrätt för förtids-<br>pensionärer med s.k. antagandeinkomst och pensionsgrundande be-<br>lopp för bamår skall tillgodoräknas fr.o.m. det året. Pensionsgrundan-<br>de belopp för plikttjänstgöring skall tillgodoräknas fr.o.m. år 1995.<br>Pensionsrätt för förfluten tid skall fastställas endast för den som lever<br>den 1 januari 1999 och som är född år 1938 eller senare.</p>
<p>För tid före år 1999 skall den anses försäkrad för inkomstgrundad<br>ålderspension som respektive år har varit försäkrad för tilläggspension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) eller dessförin-<br>nan enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän tilläggspension.</p>
<p>Pensionsrätt för år i förfluten tid skall inte fastställas till den del<br>summan av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande be-<br>lopp överstiger 7,5 gånger det vid ingången av varje år gällande bas-<br>beloppet enligt AFL (för åren 1995-1998 det förhöjda basbeloppet).</p>
<p>Pensionsrätt för förfluten tid skall i princip tillgodoräknas endast<br>inom ramen för fördelningssystemet. För åren 1995-1998 skall dock<br>pensionsrätt på grandval av förvärvsinkomster och pensionsgrundande<br>socialförsäkringsersättningar m.m. tillgodoräknas även inom premie-<br>pensionssystemet. Därvid skall 16,5 procentenheter av pensionsunder-<br>laget tillgodoräknas som pensionsrätt inom fördelningssystemet och<br>två procentenheter av pensionsunderlaget tillgodoräknas som pen-<br>sionsrätt för premiepension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>320</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Pensionärernas Riksorganisation invänder mot<br>att avsättning till någon del skall göras till premiepensionssystemet efter-<br>som organisationen anser att något premiepensionssystem inte bör in-<br>föras. Konjunkturinstitutet (Kl) påpekar att vid beräkningen av pensions-<br>rätter i det reformerade ålderspensionssystemet för förfluten tid sker<br>ingen successiv real nedräkning av intjänandetaket bakåt i tiden och att<br>det därför föreligger asymmetri i behandlingen av framtid och förfluten<br>tid. Kl anför att det borde vara möjligt att intjänandetaket räknas bakåt i<br>tiden med det inkomstindex som fastställs för historisk tid. Som underlag<br>för det slutliga ställningstagandet i denna fråga anser Kl att effekter på<br>individnivå av en nedräkning bakåt i tiden borde beräknas.</p>
<p>Flera andra remissinstanser bl.a. Riksskatteverket, Försäkringskasse-<br>förbundet, Försäkringsanställdas förbund, Tjänstemännens centralor-<br>ganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Centrala studie-<br>stödsnämnden, Civilekonomerna och Kammarrätten i Stockholm yttrar<br>sig över delar av förslaget om pensionsrätt för förfluten tid. Deras<br>synpunkter redogörs närmare för i respektive underavsnitt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En ålderspensionsreform av så<br>genomgripande karaktär som den som nu föreslås kan omöjligt få fullt<br>genomslag från den ena dagen till den andra. Å ena sidan är det från<br>samhällsekonomisk synpunkt och med hänsyn till kommande genera-<br>tioner angeläget att reformen inte bara träder i kraft så fort som möjligt<br>utan också att den får ett visst genomslag redan inom den närmaste fram-<br>tiden. Å andra sidan är det väsentligt för de personer som har ett långt<br>förvärvsliv bakom sig att det pensionsåtagande som ligger inom det hit-<br>tillsvarande ålderspensionssystemet uppfylls i så stor utsträckning som<br>möjligt. Det finns därför behov av en omfattande övergångsreglering.</p>
<p>Personer som är födda 1937 eller tidigare skall, enligt förslaget i av-<br>snitt 29, även fortsättningsvis uppbära inkomstgrundad ålderspension<br>enligt det nuvarande pensionssystemets regler. De som redan är pensio-<br>nerade eller har få år kvar till ålderspensionering kommer därför inte att<br>omfattas av de reformerade ålderspensionssystemets principer för in-<br>tjänande av pensionsrätt. Personer som är födda år 1938 eller senare<br>kommer däremot enligt förslaget att omfattas av det reformerade ålders-<br>pensionssystemet. I avsnitt 28 föreslås att personer som är födda under<br>något av åren 1938-1953 (mellangenerationen) skall få sin pensionsrätt<br>beräknad såväl enligt nuvarande regler som enligt de reformerade.<br>Övergången till det reformerade ålderspensionssystemet föreslås ske<br>gradvis genom en s.k. tjugondelsinfasning. Med hänsyn till personens<br>födelseår beräknas ålderspensionen med successivt ökande andel enligt<br>det reformerade ålderspensionssystemet. De personer som är födda år<br>1954 eller senare skall enligt förslaget omfattas fullt ut av det<br>reformerade ålderspensionssystemets regler.</p>
<p>En konsekvens av den föreslagna ordningen blir att en stor andel av de<br>personer som, när reformen träder i kraft, redan har tjänat in pensionsrätt<br>inom det nuvarande ATP-systemet - ofta under ganska många år - kom-<br>mer att omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet. Det gäller</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>321</p>
<p>11 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1<br></p>
<p>såväl personer i mellangenerationen som personer som omfattas fullt ut<br>av de reformerade reglerna. Det måste därför finnas bestämmelser som<br>gör det möjligt att inom ramen för det reformerade pensionssystemet ta<br>hänsyn till förvärvsinkomster, pensionsgrundande socialförsäkrings-<br>ersättningar m.m. under tid före reformens ikraftträdande, dvs. regler för<br>tillgodoräknande av pensionsrätt för förfluten tid.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna för pensionsreformen skall pensions-<br>grundande inkomst inom det reformerade ålderspensionssystemet beräk-<br>nas fr.o.m. år 1960. Detta skall -vilket utvecklas närmare i nästföljande<br>avsnitt - ske genom en bearbetning av de pensionspoäng för ATP som<br>för de olika åren finns registrerade hos Riksförsäkringsverket. Det inne-<br>bär att inte bara förvärvsinkomster i förfluten tid kommer att grunda pen-<br>sionsrätt utan även socialförsäkringsersättningar m.m. i den mån dessa<br>har varit pensionsgrundande enligt vid vaije tidpunkt gällande regler.<br>Förtidspensionärer med s.k. antagandepoäng kommer också att tillgodo-<br>räknas ålderspensionsrätt grundad på de för ålderspension registrerade<br>pensionspoängen.</p>
<p>Även pensionsgrundande belopp för bamår skall enligt de antagna<br>riktlinjerna tillgodoräknas fr.o.m. år 1960. Pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring skall tillgodoräknas fr.o.m. år 1995. Pensionsrätt som i<br>det reformerade ålderspensionssystemet tillgodoräknas för olika år i<br>förfluten tid skall vidare enligt riktlinjerna räknas upp med ett index<br>fr.o.m. respektive år. Principer för utformningen av regler rörande index-<br>omräkning för förfluten tid redovisas i avsnitt 16.1 Ds 1995:41 föreslogs<br>att vid tillgodoräknande av pensionsrätt för tid före lagstiftningens<br>ikraftträdande skall även arvsvinster tilldelas. Såsom redovisats i avsnitt<br>6.2 föreslår regeringen nu inte någon sådan tilldelning för förfluten tid.</p>
<p>Eftersom det inte kan komma i fråga att faktiskt fondera medel som<br>motsvarar den pensionsrätt som fastställs för förfluten tid som om pre-<br>miepensionssystemet hela tiden hade funnits, skall enligt riktlinjerna för<br>pensionsreformen pensionsrätt avseende denna tid i princip tillgodorä-<br>knas endast inom ramen för fördelningssystemet. Regeringen föreslår att<br>pensionsrätt för vaije år skall fastställas till 18,5 % av summan av<br>pensionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp som<br>tillgodoräknas den försäkrade för året.</p>
<p>I likhet med vad som föreslås i Ds 1995:41 bör dock pensionsrätt på<br>grundval av förvärvsinkomster och socialförsäkringsersättningar m.m.<br>fr.o.m. år 1995 tillgodoräknas även i premiepensionssystemet, eftersom<br>avsättningar till premiepensionssystemet har skett och sker för dessa år.<br>Som redovisats i avsnitt 13 kommer fr.o.m. år 1999 pensionsrätt att<br>tillgodoräknas med 16 procentenheter av pensionsunderlaget i för-<br>delningssystemet respektive med 2,5 procentenheter i premiepensions-<br>systemet. För förfluten tid bör emellertid pensionsrätt tillgodoräknas i<br>enlighet med de antagna riktlinjerna. Vi föreslår således att för åren<br>1995-1998 skall pensionsrätt på grundval av förvärvsinkomster och pen-<br>sionsgrundande socialförsäkringar m.m. tillgodoräknas med två<br>procentenheter av pensionsunderlaget inom premiepensionssystemet och<br>med resterande del, 16,5 procentenheter, inom fördelningssystemet.</p>
<p>En särskild fråga är om pensionsrätt inom premiepensionssystemet för<br>denna tid skall tillgodoräknas för pensionsgrundande belopp.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>322</p>
<p>I Ds 1995:41 föreslogs att för åren 1995 och 1996 skulle särskilda<br>regler gälla med innebörd att pensionsrätt för premiepension för dessa år<br>skulle beräknas med hänsyn endast till pensionsgrundande inkomst.<br>Bakgrunden till dessa särskilda regler var att den avsättning som, sedan<br>ingången av år 1995 på grundval av förvärvsinkomster och social-<br>försäkringsersättningar m.m. (prop. 1994/95:41; bet. 1994/95:SfU6; rskr.<br>1994/95:81), sker till premiepensionssystemet är schablonmässigt<br>beräknad utifrån hittillsvarande regler om pensionsgrundande inkomst.<br>Någon avsättning görs således inte för pensionsgrundande belopp,<br>exempelvis för bamår. Från och med ikraftträdandet av reformerade in-<br>tjänanderegler föreslås pensionsrätt för premiepension beräknas inte bara<br>på pensionsgrundande inkomster utan även på pensionsgmndande<br>belopp, (jfr avsnitt 13)</p>
<p>En försäkrads pensionsrätt för premiepension bör motsvara den av-<br>sättning som successivt görs till premiepensionssystemet. Mot bakgmnd<br>av det numera senarelagda ikraftträdandet till år 1999 och med hänsyn till<br>att det före ikraftträdandet saknas tillräckligt underlag för att ens schab-<br>lonmässigt beräkna hur stor avsättning som skulle behövas för att täcka<br>också pensionsrätt för pensionsgmndande belopp, föreslår vi att de i Ds<br>1995:41 föreslagna särskilda reglerna för åren 1995 och 1996 utsträcks<br>att gälla även för åren 1997 och 1998. Pensionsrätt på pensionsgrundande<br>belopp för bamår och plikttjänstgöring skall således, även för åren 1995—<br>1998, tillgodoräknas enbart i fördelningssystemet och där med 18,5 % av<br>respektive pensionsgrundande belopp. Detsamma skall gälla för<br>pensionsrätt som tillgodoräknas en förtidspensionär på grundval av s.k.<br>antagandepoäng.</p>
<p>Även för förfluten tid skall enligt de antagna riktlinjerna finnas ett in-<br>tjänandetak, dvs. endast pensionsgmndande inkomster och belopp upp till<br>en viss nivå skall grunda pensionsrätt. Intjänandetaket för den pensions-<br>gmndande inkomsten har alltsedan år 1960 motsvarat 7,5 basbelopp<br>(fr.o.m. år 1995 7,5 förhöjda basbelopp). Från år 2001 föreslås taket<br>istället knytas till inkomstbasbeloppet (se avsnitt 13). Intjänandetaket<br>kommer således att räknas om inte bara med prisförändringarna utan<br>också med förändringen i realinkomsten, enligt beskrivningen i avsnitt<br>16. Första gången omräkning av intjänandetaket sker med förändringen i<br>inkomstindex föreslås vara vid årsskiftet 2001/2002. Fömtsatt en positiv<br>reallönetillväxt kommer således såväl pensionspoäng som reformerade<br>pensionsrätter framöver att tillgodoräknas för högre inkomster än vad<br>som skulle ha varit fallet med ett fortsatt prisindexerat tak.</p>
<p>Efter år 2001 kommer således intjänandetaket att indexeras på i princip<br>samma sätt som pensionsrätt i det reformerade systemet. Det enda<br>undantaget är när inbromsning respektive accelerering av inkomstindex<br>sker för att ekonomiskt balansera systemet. I sådana situationer kommer<br>intjänandetaket att omräknas med inkomstindex utan avdrag från eller<br>tillägg till indexomräkningen. Intjänandetaket kommer, i och med att det<br>skall inkomstindexeras, i princip att vara ett tak såväl för den pensions-<br>grundande inkomsten aktuellt år som för storleken av tidigare års med in-<br>komstindex omräknade pensionsrätter. Detta gäller dock inte för pen-<br>sionsrätter som har tjänats in i förfluten tid då intjänandetaket var prisin-<br>dexerat. En konsekvens av de föreslagna reglerna blir att det i äldre<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>323</p>
<p>generationer finns personer med tillgodoräknad reformerad pensionsrätt,<br>som, efter framskrivning med inkomstindex till visst år, är högre än<br>maximalt intjänad pensionsrätt för samma år.</p>
<p>Kl påpekar att det föreligger en asymmetri vad avser intjänandetaket i<br>förfluten tid och i framtiden och menar att intjänandetaket i det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet borde räknas ned retroaktivt på motsvarande<br>sätt som det kommer att räknas upp i framtiden. Taket skulle således<br>sänkas till en nivå år 1960 så att det efter årlig inkomstindexering uppgår<br>till 7,5 förhöjda basbelopp år 1999. På så sätt skulle det nämnda<br>förhållandet kunna undvikas.</p>
<p>Det är emellertid inte möjligt att i efterhand sänka den fastställda pen-<br>sionsgrundande inkomsten, vilket ett retroaktivt sänkt tak skulle innebära.<br>En möjlighet som medför en liknande effekt skulle kunna vara att ha en<br>regel om begränsad inkomstindexering av pensionsrätter för förfluten tid.<br>Båda åtgärderna skulle dock innebära ett avsteg från principen att i det<br>livsinkomstbaserade systemet skall alla pensionsgrundande inkomster<br>väga lika tungt i pensionshänseende oavsett när under livet de har tjänats<br>in.</p>
<p>Enligt de beräkningar som har genomförts skulle sådana åtgärder,<br>genomsnittligt sett, endast ha marginell effekt på de framtida pensioner-<br>nas storlek. Beräkningar visar att om intjänandetaket räknas ned med in-<br>komstindex bakåt i tiden skulle de framtida årliga pensionsut-<br>betalningama minska med ca 0,1-0,3 miljarder kronor. Å andra sidan<br>skulle en åtgärd avsedd att justera för intjänandetakets indexering kunna<br>leda till följdändringar avseende beräkningen av inkomstindex. Det<br>skulle nämligen kunna övervägas huruvida en anpassning till det ned-<br>justerade intjänandetaket bör göras av indexutvecklingen i förfluten tid.<br>En sådan anpassning skulle i sin tur leda till totalt sett ökade pensions-<br>utgifter, vilket skulle kräva motsvarande finansiering inom systemet.</p>
<p>För de grupper som skulle beröras mest av ett nedräknat intjänandetak,<br>dvs. personer i mellangenerationen som har haft förhållandevis hög<br>inkomst, skulle pensionen genomsnittligt sett sänkas med högst ca 0,5 %.<br>Att effekten inte skulle bli större beror delvis på att endast en viss andel<br>av pensionen härrör från det reformerade ålderspensionssystemet. En<br>annan orsak är troligen att det är förhållandevis få personer som har haft<br>tillräckligt höga inkomster under en lång följd av år. För enskilda<br>personer skulle effekten naturligtvis kunna bli större. Det har beräknats<br>vad en begränsad inkomstindexering skulle innebära för tre personer som<br>alla arbetar från 25 års ålder och tjänar in maximal pensionsrätt varje år.<br>Person 1, som är född 1938, får pension enligt garantiregeln och skulle<br>därför inte påverkas alls. Person 2 är född 1944 och får, enligt reglerna<br>för tjugondelsinfasningen, lika andelar pension från de två systemen. En<br>begränsad indexuppräkning skulle betyda att pensionen sänks med ca<br>250 kr per månad eller med ca 1,7 %. Även för person 3, född år 1954,<br>skulle effekten bli ungefär densamma i storleksordning. Det skall här<br>betonas att alla personer i exemplet har från 25 till 64 års ålder haft en<br>inkomst motsvarande intjänandetaket i pensionssystemet.</p>
<p>Enligt redovisningen ovan skulle införandet av ett retroaktivt sänkt in-<br>tjänandetak eller motsvarande åtgärd ha marginell inverkan på reformens<br>utfall för olika födelseårs- och inkomstgrupper och på pensionsutgiftema<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>324</p>
<p>som helhet. Det kan därför inte anses föreligga tillräckliga skäl att frångå<br>den allmänna principen att det inom det reformerade ålderssystemet i<br>möjligaste mån skall gälla samma regler för förfluten tid som för fram-<br>tiden. Vi föreslår därför inga särregler för intjänandetaket i förfluten tid.</p>
<p>Beträffande inkomster och belopp, från vilka det skall bortses när de<br>pensionsgrundande inkomsterna och beloppen överstiger intjänandetaket,<br>föreslår regeringen att dessa skall avräknas i samma ordning som<br>föreslagits gälla för framtiden (se avsnitt 13).</p>
<p>För att pensionsrätt som fastställts på grundval av pensionsgrundande<br>belopp för bamår eller plikttjänstgöring slutligt skall påverka storleken på<br>den pension som senare skall betalas ut skall, enligt de antagna rikt-<br>linjerna, ett s.k. förvärvsvillkor vara uppfyllt. Vi har lämnat förslag till<br>utformning av detta villkor i avsnitt 11.6. Villkoret innebär i korthet att<br>det för den försäkrade under viss tid och i viss utsträckning måste ha fast-<br>ställts pensionsgmndande inkomst eller pensiongrundande belopp för<br>förtidspensionärer. Vid bedömningen av om detta villkor är uppfyllt bör<br>även pensionsgmndande inkomst som fastställts för år i förfluten tid<br>medräknas.</p>
<p>Personer som skall tillgodoräknas pensionsrätt inom ramen för det re-<br>formerade pensionssystemet skall ha varit försäkrade för inkomstgrundad<br>ålderspension under den tid för vilken pensionsrätt skall tillgodoräknas<br>dem. Detta bör gälla även för förfluten tid. I avsnitt 7 har vi föreslagit att<br>nuvarande regler i AFL om vilka persongrupper som skall anses försäk-<br>rade för tilläggspension tills vidare bör överföras i princip oförändrade<br>till det reformerade pensionssystemet. Försäkringsbegreppet enligt AFL<br>respektive den tidigare lagen (1959:291) om försäkring för allmän<br>tilläggspension har i grunden varit detsamma sedan år 1960. Av admini-<br>strativa skäl föreslår vi därför att för förfluten tid skall den anses försäk-<br>rad för inkomstgmndad ålderspension som respektive år varit försäkrad<br>för ATP enligt någon av de nämnda lagarna. Som utvecklas i författ-<br>ningskommentaren, skall dock personer som varit försäkrade enbart på<br>den grunden att de tidigare tillgodoräknats pensionspoäng undantas.</p>
<p>Något skäl att fastställa pensionsrätt för förfluten tid för personer som<br>är avlidna när pensionsreformen träder i kraft finns inte. Vi föreslår<br>därför att sådan pensionsrätt skall fastställas endast för personer som<br>fortfarande lever den 1 januari 1999. Eftersom personer som är födda år<br>1937 eller tidigare enligt föreslaget inte skall omfattas av det reformerade<br>ålderspensionssystemet, skall inte heller pensionsrätt för förfluten tid<br>fastställas för dessa personer.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>325</p>
<h3>15.2 Pensionsgrundande inkomst samt ålderspensionsrätt<br>för förtidspensionärer</h3>
<p>Regeringens förslag: Pensionsgrundande inkomst skall för<br>förfluten tid i det reformerade pensionssystemet beräknas för åren<br>1960-1998. Till grund för denna inkomst skall ligga den<br>pensionspoäng för ATP som har registrerats i Riksförsäkringsverkets<br>register för pensionspoäng. Den pensionsgrundande inkomsten skall<br>beräknas genom att den för ATP tillgodoräknade pensionspoängen -<br>med tillägg för en poäng - multipliceras med det vid ingången av<br>varje år gällande basbeloppet, för åren 1995-1998 dock det förhöjda<br>basbeloppet. Inkomster som under ett år i förfluten tid inte har<br>överstigit ett basbelopp skall inte läggas till grund för pensionsrätt i<br>det reformerade systemet.</p>
<p>Förtidspensionärer med s.k. antagandepoäng skall tillgodoräknas<br>ålderspensionsrätt på grundval av den pensionspoäng för ATP som har<br>registrerats för dem.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anför<br>att det borde finnas en möjlighet att tillgodoräknas pensionsrätt även för<br>den som för visst år inte haft inkomster som uppgår till ett basbelopp men<br>som ändå kan visa att han haft vissa inkomster under det året.<br>Pensionärernas Riksorganisation accepterar förslagen.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag:</h4>
<p>Pensionsgrundande inkomst för förfluten tid</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna för pensionsreformen skall pensions-<br>grundande inkomst för tid före ikraftträdandet av de reformerade<br>intjänandereglema beräknas på grundval av de pensionspoäng för ATP<br>som för varje försäkrad år för år har registrerats i RFV:s<br>pensionspoängsregister. Därvid skall till pensionspoängen göras ett<br>tillägg med en poäng som kompensation för att inkomster upp till ett<br>basbelopp inte grundar rätt till ATP. Summan skall därefter multipliceras<br>med det för vaije år gällande basbeloppet enligt AFL. Före år 1982<br>justerades basbeloppet ibland enligt dåvarande regler flera gånger om<br>året. Vi föreslår därför att pensionspoängen för respektive år skall<br>multipliceras med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Eftersom<br>pensionspoäng för åren 1995-1998 beräknas med ledning av ett förhöjt<br>basbelopp, föreslås att pensionspoängen för de åren multipliceras med det<br>förhöjda basbeloppet för respektive år.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst skall, enligt vad vi nu föreslår, beräknas<br>fr.o.m. år 1960. Inkomster under 1950-talet kommer således inte att<br>grunda pensionsrätt i det reformerade pensionssystemet. Bakgrunden till<br>detta är att RFV:s poängregister började föras först år 1960 i samband<br>med att ATP-systemet infördes och att det således inte är möjligt att den<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>326</p>
<p>vägen få kännedom om inkomster under tid dessförinnan. Det har inte Prop. 1997/98:151<br>heller bedömts möjligt att på annat sätt få kännedom om sådana inkom-<br>ster på ett administrativt hanterbart sätt. Betydelsen av dessa inkomster<br>för pensionsutfallet från det reformerade systemet torde dessutom vara<br>begränsat. Eftersom pensionsrätt inte kan tjänas in före 16 års ålder,<br>skulle det endast för personer födda år 1943 eller tidigare vara möjligt att<br>få något utbyte i pensionshänseende av inkomster under 1950-talet. Av<br>dessa personer är det bara de som är födda år 1938 eller senare som<br>berörs av de reformerade reglerna. Inkomster under 1950-talet skulle<br>således ha betydelse för pensionsutfallet enbart för dem som är födda<br>under åren 1938-1943. Tjugondelsinfasningen innebär dessutom att<br>ålderspensionen för dessa årsklasser till stor del kommer att beräknas<br>enligt de hittillsvarande reglerna, där avsaknaden av uppgifter om 1950-<br>talsinkomstema har ännu mindre betydelse. Vi föreslår alltså att<br>pensionsgrundande inkomst för förfluten tid skall beräknas för åren<br>1960-1998.</p>
<p>På grund av att endast inkomster överstigande ett basbelopp är pen-<br>sionsgrundande inom ATP-systemet finns i poängregistret inga in-<br>komstuppgifter beträffande personer som under ett år har haft inkomster<br>om högst ett basbelopp. Om sådana mycket låga årsinkomster i förfluten<br>tid skulle grunda pensionsrätt inom det reformerade pensionssystemet,<br>skulle det bli nödvändigt att uppgifter härom införskaffades från andra<br>register eller från den enskilde själv, vilket TCO anser borde vara möj-<br>ligt. I Ds 1995:41 gjordes dock bedömningen att detta var praktiskt<br>ogenomförbart, varför det föreslogs att inkomster som under ett år i för-<br>fluten tid inte överstigit ett basbelopp inte skall grunda pensionsrätt i det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Regeringen gör samma bedömning<br>och föreslår att inkomster som under ett år i förfluten tid inte överstigit<br>ett basbelopp inte skall läggas till grund för pensionsrätt i det<br>reformerade pensionssystemet.</p>
<p>En följd av den angivna ordningen blir således i praktiken att den som<br>under ett år i förfluten tid haft inkomster som endast obetydligt överstigit<br>ett basbelopp kommer att tillgodoräknas pensionsrätt i det reformerade<br>systemet beräknad på hela inkomsten medan den som haft inkomster om<br>högst ett basbelopp för det året inte kommer att tillgodoräknas någon<br>pensionsrätt alls på grundval av inkomsten. För de allra flesta som haft<br>inkomster under ett visst år torde dock inkomsten ha överstigit ett bas-<br>belopp. Sannolikt är det få som haft så låga inkomster som det här är<br>fråga om under mer än enstaka år. Tjugondelsinfasningen medför också<br>att ett eventuellt bortfall av pensionsrätt får ett begränsat genomslag för<br>dem som är födda under något av åren 1938-1953. Till detta kommer att<br>personer med låg inkomstrelaterad pension kommer att kompenseras<br>genom det garantipensionssystem som föreslås ersätta nuvarande pen-<br>sionssystems grundskydd.</p>
<p>En annan konsekvens av att poängregistret används som bas vid fast-<br>ställandet av pensionsrätt för förfluten tid blir att inkomster överstigande<br>förmånstaket i ATP-systemet - 7,5 basbelopp - inte kommer att beaktas<br>vid beräkningen av sådan pensionsrätt i det reformerade systemet,<br>eftersom dessa inkomster inte ger upphov till pensionspoäng för ATP.<br>Enligt de antagna riktlinjerna skall det dock finnas ett intjänandetak även</p>
<p>327</p>
<p>i det reformerade systemet. För förfluten tid föreslås det taket motsvara<br>ATP-taket (se föregående avsnitt), varför den nu angivna begränsningen<br>blir utan betydelse.</p>
<p>Det är således den registrerade pensionspoängen för vaije år som före-<br>slås utgöra utgångspunkten för den pensionsgrundande inkomst som för<br>år i förfluten tid skall beräknas för den enskilde i det reformerade<br>ålderspensionsystemet. Den enskilde kommer därmed inte, genom att<br>hänvisa till sin självdeklaration eller annat underlag, att kunna få till<br>stånd en beräkning av pensionsgmndande inkomst för tid före år 1960<br>eller en högre pensionsgmndande inkomst för år i förfluten tid än vad<br>som följer av en omräkning av pensionspoängen. Det senare gäller såväl i<br>de fall då det har registrerats pensionspoäng för den berörde som då<br>någon sådan poäng inte registrerats på grund av att inkomsterna inte har<br>överstigit ett basbelopp. Om däremot den enskilde kan visa att han för<br>något år har tillgodoräknats pensionspoäng som inte är korrekt beräknad i<br>förhållande till den pensionsgmndande inkomst som för det året har fast-<br>ställts av skattemyndigheten, bör beräkningen göras utifrån rätt pen-<br>sionspoäng. I sådant fall bör naturligtvis även registreringen av pensions-<br>poängen korrigeras. Detsamma gäller om den pensionsgmndande in-<br>komsten för senare år exempelvis ändras på gmnd av ändrad taxering<br>eller om det i efterhand visar sig att pensionspoäng på grund av under-<br>låten avgiftsbetalning inte borde ha tillgodoräknats.</p>
<p>Den metod som föreslås för beräkning av pensionsgmndande inkomst i<br>förfluten tid innebär att förvärvsinkomster och socialförsäkringsersätt-<br>ningar grundar pensionsrätt i det reformerade pensionssystemet under<br>fömtsättning att de har varit pensionsgmndande inom ramen för ATP-<br>systemet. Socialförsäkringsersättningar m.m. som har utgetts under för-<br>fluten tid skall således medföra rätt till pension i det reformerade syste-<br>met i den mån de under ett aktuellt år varit pensionsgmndande för ATP<br>enligt då gällande regler. De socialförsäkringsersättningar m.m. som i<br>dag är pensionsgrundande har - i den mån de alls har existerat - inte alla<br>gmndat pensionsrätt ända sedan år 1960 utan regler härför har införts<br>successivt under årens lopp. Sålunda blev exempelvis sjukpenning, ar-<br>betslöshetsersättning och många andra ersättningsformer pensions-<br>gmndande först vid mitten av 1970-talet. Andra ersättningsformer har<br>tillkommit eller har blivit pensionsgmndande vid senare tidpunkter.</p>
<p>Ålderspensionsrätt för förtidspensionärer för förfluten tid</p>
<p>Omräkningen av pensionspoängen medför vidare att förtidspensionärers<br>antagandepoäng, i den utsträckning dessa har gett upphov till ålderspen-<br>sionspoäng i förfluten tid, grandar ålderspensionsrätt inom det reformera-<br>de systemet. Som beskrivits i avsnitt 9 kan en förtidspensionär med<br>antagandepoäng ha tillgodoräknats denna poäng i ålderspensions-<br>hänseende helt eller delvis. Möjlighet att tillgodoräknas pensionspoäng<br>på grandval av förvärvsinkomster vid sidan av förtidspension fanns dock<br>inte före år 1980. Dessförinnan tillgodoräknades en förtidspensionär med<br>antagandepoäng i princip alltid - oberoende av pensioneringsgrad - hela<br>denna poäng som ålderspensionspoäng.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>328</p>
<p>För personer som har uppburit förtidspension som beräknats med<br>tillämpning av den nordiska konventionen om social trygghet skall<br>ålderspensionsrätt för förfluten tid beräknas på samma sätt som beskrivits<br>i avsnitt 9.3.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h3>15.3 Pensionsrätt för plikttjänstgöring</h3>
<p>Regeringens förslag: Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring<br>skall för åren 1995-1998 kunna tillgodoräknas den som genomgått<br>grundutbildning enligt</p>
<p>1. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,</p>
<p>2. vämpliktslagen (1941:967),</p>
<p>3. lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, eller</p>
<p>4. lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor.</p>
<p>Tillgodoräknande av pensionsgmndande belopp för plikttjänst-<br>göring för år 1995-1998 skall ske enligt i huvudsak samma regler som<br>skall gälla för tid efter den 1 januari 1999.</p>
<p>Pensionsrätt för plikttjänstgöring skall för den angivna tiden kunna<br>tillgodoräknas även den som enligt vämpliktslagen har fullgjort<br>repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anför<br>att det för att inte sätta den nu förvärvsaktiva generationen i ett oför-<br>månligt läge är nödvändigt att medge pensionsrätt för plikttjänstgöring<br>även för tid före år 1995.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de antagna riktlinjerna för pen-<br>sionsreformen skall pensionsgmndande belopp för plikttjänstgöring<br>tillgodoräknas fr.o.m. år 1995. TCO ifrågasätter detta och anför att om<br>inte den nu förvärvsaktiva generationen skall missgynnas, bör pensions-<br>gmndande belopp för plikttjänstgöring medges även för tid före år 1995.<br>I likhet med vad som uttalades i de allmänna riktlinjerna är det emellertid<br>regeringens uppfattning att effekterna av en vidgad retroaktiv pensions-<br>rätt för plikttjänstgöring inte står i rimlig proportion till de administrativa<br>insatser en sådan ordning skulle kräva. Den senareläggning av ikraft-<br>trädandet av det reformerade pensionssystemets intjänanderegler som<br>numera har skett bör dock inte innebära någon förändring vad avser<br>möjligheten att tjäna in pensionsrätt för plikttjänstgöring. Vi föreslår<br>därför att pensionsgmndande belopp för plikttjänstgöring skall få<br>tillgodoräknas fr.o.m. år 1995. Nedan behandlas de regler som föreslås<br>gälla för tillgodoräknande av sådant belopp för tid före lagstiftningens<br>ikraftträdande den 1 januari 1999, dvs. för åren 1995-1998. De regler<br>som föreslås gälla för tid därefter redovisas i avsnitt 10.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring skall, enligt det förslag<br>regeringen här lägger fram, kunna tillgodoräknas en försäkrad som<br>genomgår grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt. Även en<br>kvinna som skrivits in för värnplikt eller civilplikt enligt lagen om möj-</p>
<p>329</p>
<p>lighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre<br>grundutbildning skall anses genomgå grundutbildning enligt lagen om<br>totalförsvarsplikt.</p>
<p>Lagen om totalförsvarsplikt och lagen om möjlighet för kvinnor att<br>fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning trädde i<br>kraft den 1 juli 1995. För den som under åren 1995-1998 kommer att ha<br>genomgått grundutbildning enligt dessa lagar, kan de regler som före-<br>slagits gälla för framtiden i princip tillämpas fullt ut. Den som uppfyller<br>villkoren i övrigt kommer därigenom att tillgodoräknas ett pensionsgrun-<br>dande belopp, som beräknas på det antal tjänstgöringsdagar för vilka<br>dagersättning betalats ut.</p>
<p>Under den period som föreslås kunna grunda pensionsrätt för<br>plikttjänst för förfluten tid, åren 1995-1998, kommer emellertid många<br>att ha fullgjort sin grundutbildning enligt äldre lagstiftning, nämligen<br>enligt vämpliktslagen, lagen om vapenfri tjänst eller lagen om militär<br>grundutbildning för kvinnor. I enlighet med de antagna riktlinjerna för<br>pensionsreformen skall även den som fullgör grundutbildning enligt<br>någon av dessa lagar kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring. Av det förslag till övergångsbestämmelser för införande<br>av de reformerade intjänandereglema för ålderspension som regeringen<br>nu lägger fram framgår därför att grundutbildning enligt någon av dessa<br>lagar i detta sammanhang skall likställas med grundutbildning enligt<br>lagen om totalförsvarsplikt.</p>
<p>De regler som föreslagits gälla för tillgodoräknande av pensionsrätt för<br>plikttjänstgöring för tid efter den 1 januari 1999 skall i princip tillämpas<br>även för den som genomgår grundutbildning enligt någon av de ovan<br>nämnda äldre lagarna. I det följande redovisar vi de avvikelser tillsam-<br>mans med några förtydliganden som föreslås gälla vid tillgodoräknande<br>av pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring för förfluten tid.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skall endast grundutbildning kunna ligga<br>till grund för tillgodoräknande av pensionsrätt för plikttjänstgöring. Till<br>skillnad mot vad som gäller enligt lagen om totalförsvarsplikt kan<br>emellertid en värnpliktig enligt vämpliktslagen i vissa fall ha fullgjort<br>repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till en avslutad grundut-<br>bildning. För sådan tjänstgöring utgavs endast dagersättning motsvarande<br>den som utbetalats till den värnpliktige under grundutbildningen och inte,<br>som vid annan repetitionsutbildning, dagpenning som är pensionsgrun-<br>dande. Under den fortsatta beredningen av pensionsreformen har därför<br>gjorts den bedömningen att även repetitionsutbildning som på detta sätt<br>fullgjorts i omedelbar anslutning till en avslutad grundutbildning bör<br>kunna grunda pensionsrätt. Det förslag som regeringen nu lägger fram<br>har utformats i enlighet härmed.</p>
<p>Pensionsgmndande belopp för plikttjänstgöring skall, enligt det förslag<br>som lagts fram i avsnitt 10, tillgodoräknas en försäkrad under fömtsätt-<br>ning att gmndutbildningen pågått under minst 120 dagar utan mellan-<br>kommande beslut som innebär att grandutbildningen avbryts. Därvid<br>skall hänsyn tas endast till dagar för vilka dagersättning enligt lagen om<br>totalförsvarsplikt har utbetalats. För åren 1995-1998 bör dagersättning<br>som utges enligt någon av de äldre lagarna i detta sammanhang likställas<br>med dagersättning enligt lagen om totalförsvarsplikt.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>330</p>
<p>De 120 tjänstgöringsdagar med dagersättning som krävs för att den för-<br>säkrade skall kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring behöver inte ha fullgjorts under samma kalenderår. I fall<br>då tjänstgöringen sträcker sig över ett årsskifte, kan sådan pensionsrätt<br>tillgodoräknas under båda kalenderåren. Pensionsgrundande belopp<br>tillgodoräknas för antalet fullgjorda tjänstgöringsdagar under respektive<br>år.</p>
<p>Det nyss sagda aktualiserar frågan om den, som under år 1995 genom-<br>gick en grundutbildning som påböljats redan under år 1994 eller tidigare,<br>skall få tillgodoräkna sig tjänstgöringsdagar före den 1 januari 1995 för<br>uppfyllandet av kravet på minst 120 tjänstgöringsdagar. De antagna rikt-<br>linjerna för pensionsreformen ger ingen ledning på denna punkt. Den<br>mest rimliga lösningen - som också är den som regeringen föreslår skall<br>gälla - får anses vara att även tjänstgöringsdagar före den 1 januari 1995<br>medräknas vid bedömningen om kvalifikationstiden skall anses vara<br>uppfylld. Däremot skall pensionsrätt inte kunna tillgodoräknas för de<br>dagar som fullgjorts före denna tidpunkt.</p>
<p>Förslaget innebär således att en försäkrad, som avslutar en grundut-<br>bildning som uppgått till minst 120 dagar i exempelvis februari månad<br>1995, kan tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring<br>för de dagar som fullgjorts under år 1995 och för vilka dagersättning ut-<br>betalats. För dagar dessförinnan tillgodoräknas inte pensionsrätt.</p>
<p>Under förutsättning att den totalförsvarspliktige har uppfyllt kravet på<br>minst 120 dagars tjänstgöring skall, enligt förslaget i avsnitt 10, han eller<br>hon tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp som för varje dag under<br>ett år som grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt fullgjorts<br>och för vilken dagersättning uppburits motsvarar 50 % av den genom-<br>snittliga pensionsgrundande inkomsten för samtliga försäkrade under 65<br>års ålder för vilka det fastställts sådan inkomst, delad med 365.</p>
<p>Som utvecklats i avsnitt 16.4 föreslår vi att beräkningen av det genom-<br>snitt som ligger till grund för inkomstindex för åren 1960-1998 skall<br>grunda sig på Riksförsäkringsverkets pensionspoängstatistikregister,<br>vilket omfattar alla försäkrade födda den 5:e, 15:e eller 25:e i varje<br>månad. Bakgrunden är bl.a. att vissa inkomstuppgifter har rensats bort ur<br>Riksförsäkringsverkets pensionspoängsregister. Enligt vår uppfattning<br>bör samma underlag som ligger till grund för beräkning av inkomstindex<br>för förfluten tid även ligga till grund för den pensionsgrundande inkomst<br>som för förfluten tid skall grunda pensionsgrundande belopp. Under åren<br>1995-1998 bör således procentsatsen 50 % beräknas på den genomsnitt-<br>liga pensionsgrundande inkomsten för respektive år enligt Riksförsäk-<br>ringsverkets pensionspoängstatistikregister.</p>
<h3>15.4 Pensionsrätt för bamår</h3>
<h4>15.4.1 Inledning</h4>
<p>Som redovisas i avsnitt 28 föreslås det att personer födda år 1938 eller<br>senare i successivt ökande utsträckning skall få sin ålderspension be-<br>stämd enligt reformerade regler. För att undvika att personer som före<br>ikraftträdandet av reformen har tagit hand om bam skall drabbas negativt<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>331</p>
<p>i pensionshänseende, skall enligt de antagna riktlinjerna pensionsrätt för Prop. 1997/98:151<br>bamår kunna tillgodoräknas även för tid före ikraftträdandet av den nya<br>lagstiftningen. Pensionsrätt för bamår skall sålunda - i likhet med vad<br>som skall gälla i fråga om pensionsrätt på förvärvsinkomster m.m. - till-<br>godoräknas fr.o.m. år 1960 men inte för tid dessförinnan.</p>
<p>I princippropositionen konstaterades att det föreligger praktiska och<br>tekniska problem när det gäller möjligheten att tillgodoräkna pensionsrätt<br>för bamår för förfluten tid. Det överlämnades därför åt den fortsatta be-<br>redningen att överväga vilka närmare villkor som skulle gälla för att<br>någon skall kunna tillgodoräknas sådan pensionsrätt. Vad som föreslogs<br>och godtogs av riksdagen var den grundläggande principen att pensions-<br>rätt för bamår skall kunna tillgodoräknas även för förfluten tid.</p>
<p>I Ds 1995:41 förslogs att pensionsgrundande belopp för bamår för för-<br>fluten tid skulle tillgodoräknas föräldrar med små bam enligt i huvudsak<br>samma principer som skulle gälla för framtiden. Av administrativa skäl<br>uppställdes dock inte något krav på rättslig vårdnad om bamet eller att<br>föräldern skulle ha bott tillsammans med bamet. Avgörande för rätten till<br>pensionsgmndande belopp för bamår för förfluten tid var i stället själva<br>föräldraskapet. Huvudregeln var vidare att pensionsgmndande belopp för<br>bamår skulle tilldelas modem. Fadem skulle dock kunna tillgodoräknas<br>rätten om han visade att han ensam haft den rättsliga vårdnaden om<br>bamet under hela det aktuella året. Fr.o.m. år 1995 skulle föräldrarna<br>dessutom kunna välja vem av dem som skulle tillgodoräknas rätten.</p>
<p>Under den fortsatta beredningen har dock vissa nya överväganden<br>gjorts vilket medförde att vissa ändringar föreslogs i Ds 1997:67. Rege-<br>ringens förslag grundar sig huvudsakligen på förslagen i den promemo-<br>rian.</p>
<h4>15.4.2 Villkor för tillgodoräknande av pensionsgrundande<br>belopp för barnår för förfluten tid</h4>
<p>Regeringens förslag: Pensionsgmndande belopp för bamår för åren<br>1960-1998 skall tillgodoräknas fr.o.m. det år bamet föddes t.o.m. det<br>år då bamet fyllde tre år eller, om bamet föddes under månaderna juli<br>- december, fr.o.m. det år då bamet uppnådde ett års ålder t.o.m. det<br>år då bamet fyllde fyra år. Beloppet skall tillgodoräknas den förälder<br>som har fyllt 16 men inte 65 år, som under hela det aktuella året har<br>varit bosatt och försäkrad i Sverige samt som under minst sex<br>månader av året har varit vårdnadshavare för bamet. Bamet måste<br>också ha varit bosatt i Sverige under hela året. Undantag från sist-<br>nämnda krav skall gälla för det år bamet föds samt vid dödsfall.</p>
<p>Om båda föräldrarna uppfyller kraven för att tillgodoräknas pen-<br>sionsgmndande belopp skall den tillgodoräknas beloppet som för det<br>året hade den lägsta pensionspoängen.</p>
<p>Om båda föräldrarna för ett visst år skulle ha haft lika hög pen-<br>sionspoäng - eller ingen pensionspoäng alls - skall det pensionsgmn-<br>dande beloppet tillgodoräknas modem.</p>
<p>Har en förälder avlidit efter det aktuella bamåret skall den andre<br>föräldern tillgodoräknas det pensionsgrundande beloppet.</p>
<p>För att fadem skall tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för<br>bamår skall dock krävas att han ansöker om detta. Motsvarande krav<br>uppställs inte när det gäller modem. För att fadem skall tillgodoräknas<br>beloppet skall han också visa att han har haft den rättsliga vårdnaden<br>om bamet i tillräcklig omfattning. Ansökan skall ha kommit in till den<br>allmänna försäkringskassan senast den 31 augusti 1999 om modem<br>lever den 1 januari 1999.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget i Ds 1997:67 stämmer huvud-<br>sakligen överens med regeringens förslag. Förslaget i Ds 1995:41 har<br>redovisats i inledningen.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV), Försäkringskasse-<br>förbundet m.fl. tillstyrker förslaget. Riksskatteverket (RSV) påpekar att<br>det torde behövas betydande resurser för att skapa ett söksystem som gör<br>det möjligt att ta fram de uppgifter som behövs för tillgodoräknandet av<br>bamår.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Under åren 1960-1998 kommer det<br>uppskattningsvis att ha fötts drygt fyra miljoner bam i Sverige. Med hän-<br>syn till det synnerligen stora antalet ärenden avseende pensionsgmndande<br>belopp för bamår i förfluten tid som således skall hanteras är det - som<br>också Pensionsarbetsgmppen konstaterade - av största vikt att tillgodo-<br>räknandet av pensionsgmndande belopp för bamår för förfluten tid kan<br>ske med så stort mått av automatik som möjligt. Utgångspunkten under<br>den fortsatta beredningen har därför varit att pensionsgmndande belopp<br>för bamår för förfluten tid - liksom i framtiden - så långt som möjligt bör<br>tillgodoräknas med automatik.</p>
<p>Huvudregeln bör således vara att det inte fömtsätts någon ansökan från<br>den enskilde. Samtidigt har ambitionen varit att reglerna om bamår i för-<br>fluten tid i möjligaste mån skall överensstämma med de regler som före-<br>slås gälla för framtiden. Detta är också något som det framförts önskemål<br>om i remissvaren till Ds 1995:41.</p>
<p>För att ta ställning till vilka villkor som bör gälla för att någon skall<br>kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår för förfluten<br>tid är det nödvändigt att beakta vilka folkbokföringsuppgifter m.m. som<br>finns tillgängliga i olika former av register och hur dessa kan samman-<br>ställas på lämpligt sätt. Under beredningens gång har därför synpunkter<br>inhämtats från RSV och RFV. Det har därvid visat sig vara möjligt att<br>med automatik tillgodoräkna pensionsgrundande belopp för bamår i<br>förfluten tid enligt i stort sett samma regler som föreslås gälla för<br>framtiden. Vissa modifieringar är dock nödvändiga av administrativa<br>skäl.</p>
<p>Föräldrar till små bam bör således kunna tillgodoräknas pensionsgmn-<br>dande belopp för bamår för åren 1960-1998 enligt i huvudsak samma<br>regler som de som föreslås gälla för tid efter ikraftträdandet av det refor-<br>merade ålderspensionssystemet den 1 januari 1999. Således skall sådant<br>belopp kunna därmed tillgodoräknas fr.o.m. det år bamet föddes t.o.m.<br>det år då bamet fyllde tre år eller, om bamet föddes under månaderna juli<br>- december, fr.o.m. det år då bamet har uppnått ett års ålder t.o.m. det år<br>då bamet fyllde fyra år. Vissa avvikelser i förhållande till de regler för<br></p>
<p>333</p>
<p>pensionsgrundande belopp för bamår som föreslås gälla fr.o.m. ikraft- Prop. 1997/98:151<br>trädandet föreslås dock nedan.</p>
<p>Försäkrad och bosatt i Sverige</p>
<p>För att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår för tid fr.o.m.<br>år 1999 föreslås, som redovisats i avsnitt 11, att föräldern i fråga skall ha<br>varit försäkrad och bosatt i Sverige under hela det aktuella året. Vidare<br>skall även bamet ha varit bosatt i Sverige under hela året, dock med<br>undantag för barnets födelseår och vid dödsfall. Motsvarande krav bör<br>gälla för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för bamår för<br>tiden dessförinnan. Som försäkrad föreslås, enligt vad som redovisats i<br>avsnitt 7, att den skall anses vara som respektive år har varit försäkrad för<br>tilläggspension enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän<br>tilläggspension respektive enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>(AFL), dock inte den som var försäkrad för tilläggspension enbart på<br>gmnd av att han eller hon tidigare tillgodoräknats pensionspoäng. Det<br>register som kan användas för att kontrollera att någon varit försäkrad<br>under ett visst år i förfluten tid är pensionspoängsregistret. I poängregist-<br>ret finns registrerade dels alla som fr.o.m. år 1960 varit 16 år eller äldre<br>och samtidigt bosatta i Sverige oavsett om de tillgodoräknats några pen-<br>sionspoäng eller ej, dels andra försäkrade som tjänat in pensionspoäng. I<br>poängregistret finns således inte alla registrerade som för ett visst år varit<br>försäkrade för allmän tilläggspension (ATP) i Sverige. De som inte finns<br>med är personer som varit försäkrade utan att ha varit bosatta här och<br>som inte heller har tillgodoräknats pensionspoäng. Denna brist saknar<br>emellertid normalt betydelse, eftersom endast sådana försäkrade som<br>varit bosatta i landet enligt förslaget skall kunna tillgodoräknas pensions-<br>gmndande belopp för bamår.</p>
<p>När det gäller kravet på att såväl förälder som bam skall ha varit bo-<br>satta i landet hela året finns i de ADB-baserade folkbokföringsregistren<br>uppgifter om vilka personer som under någon period i förfluten tid har<br>varit folkbokförda i Sverige. Det gäller således även personer som<br>numera inte är folkbokförda här. Uppgifter om tidpunkter för in- och ut-<br>vandring finns också. Ett undantag gäller dock för bam som utvandrat<br>från Sverige och därefter avlidit i utlandet före den 1 juli 1991. För dessa<br>saknas ofta information om dödsdagen. Det är således i huvudsak möj-<br>ligt, om än förenat med omfattande ADB-arbete, vilket också påpekats av<br>RSV, att även för förfluten tid upprätthålla ett krav på att förälder och<br>bam under hela det aktuella året skall ha varit bosatta i Sverige.</p>
<p>I det fall att bamår skall tillgodoräknas en förälder till ett bam som av-<br>lidit i utlandet före den 1 juli 1991 bör försäkringskassan, utan att behöva<br>företa någon närmare utredning härom, kunna fömtsätta att även bamet<br>var bosatt i Sverige det aktuella året om föräldern var bosatt här. Endast<br>om något skulle framkomma i ärendet som tyder på att så inte var fallet<br>bör försäkringskassan begära att föräldern klargör hur det förhöll sig.</p>
<p>Utgångspunkt för bedömningen av frågan om någon under ett visst år i<br>förfluten tid har varit bosatt i Sverige bör - liksom för framtiden - vara<br>folkbokföringen, dvs. den skall anses ha varit bosatt i Sverige som varit<br>eller bort vara folkbokförd här. I praktiken blir det den faktiska folkbok-<br></p>
<p>334</p>
<p>föringen som får läggas till grund för bedömningen. Endast i fall då en Prop. 1997/98:151<br>person som vill tillgodoräkna sig pensionsgrundande belopp för bamår<br>kan visa att folkbokföringen varit felaktig, bör det finnas skäl att frångå<br>denna.</p>
<p>Till följd av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 om till-<br>lämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare<br>eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, som varit<br>gällande i Sverige sedan EES-avtalets ikraftträdande den 1 januari 1994,<br>blir även den som är medborgare i ett land inom EU eller EES (eller<br>statslös eller flykting i ett sådant land) och som förvärvsarbetar i Sverige<br>fr.o.m. år 1994 berättigad till pensionsgrundande belopp för bamår, även<br>om han eller hon inte var bosatt i Sverige. Kravet på bosättning i Sverige<br>kan nämligen inte upprätthållas mot en sådan person. Personen i fråga<br>måste dock ha omfattats av den svenska försäkringen under hela det år<br>för vilket beräkning skall ske. Eftersom nu nämnda personer inte varit<br>folkbokförda i Sverige, kommer de emellertid inte att kunna tillgodoräk-<br>nas pensionsgmndande belopp för bamår med automatik utan de får<br>själva begära detta hos den allmänna försäkringskassan.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslår regeringen - i likhet med förslaget i av-<br>snitt 11 - att det som villkor för att en förälder skall kunna tillgodoräknas<br>pensionsrätt för bamår för förfluten tid skall krävas att föräldern under<br>hela det aktuella året har varit försäkrad och bosatt i Sverige samt att<br>även bamet skall ha varit bosatt i Sverige under hela året. För det år<br>bamet föds eller avlider skall dock kravet avses uppfyllt om bamet har<br>varit bosatt i Sverige under den del av året han eller hon har levt.</p>
<p>Anknytning mellan förälder och barn</p>
<p>När det gäller anknytningen mellan förälder och barn uppställs för tid<br>fr.o.m. år 1999 krav på såväl vårdnad om som bosättning tillsammans<br>med bamet det aktuella året. För tiden dessförinnan inställer sig emeller-<br>tid särskilda administrativa problem när det gäller dessa krav. Medan det<br>på ett relativt okomplicerat sätt går att via ADB-baserade register få fram<br>uppgifter om vilka som är föräldrar till ett bam, finns för tiden före 1980-<br>talet över huvud taget inte något register över vem som i rättslig mening<br>är vårdnadshavare för ett bam. För tiden efter den 1 juli 1991 är det möj-<br>ligt att via ADB få fram uppgift även om vårdnadshavare. Dock kan<br>endast uppgift om den senaste vårdnadshavaren erhållas på detta sätt.<br>Som nyss nämnts finns uppgifter om vilka personer som i förfluten tid<br>varit bosatta i Sverige. Däremot finns inte några uppgifter om deras folk-<br>bokföringsadresser - varken för föräldrar eller bam - för tid före den 1<br>juli 1991.</p>
<p>För att det inte skall uppstå situationer där tillgodoräknande av pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår skall uppfattas som godtyckligt eller<br>stötande anser regeringen att i vart fall kravet på rättslig vårdnad under<br>minst halva året bör upprätthållas i möjligaste mån även för tiden 1960-<br>1998. Med tanke på den synnerligen stora mängd ärenden som skall<br>hanteras får det dock betraktas som uteslutet att låta systemet för tillgodo-<br>räknande av bamår för förfluten tid i sin helhet bygga på ett ansöknings-<br>förfarande. Eftersom det i flertalet fall sannolikt också förhållit sig på det<br></p>
<p>335</p>
<p>sättet att den som är förälder till ett bam också har haft vårdnaden om Prop. 1997/98:151<br>bamet bör man, när det gäller pensionsgmndande belopp för bamår i för-<br>fluten tid, kunna utgå från ett antagande om att flertalet föräldrar också<br>hade den rättsliga vårdnaden om bamet. Skulle det under handläggningen<br>av ett ärende framkomma något som tyder på att så inte var fallet måste<br>detta givetvis utredas närmare av försäkringskassan.</p>
<p>Det föreslagna kravet på att föräldrar och bam skall ha varit bosatta<br>tillsammans bör däremot inte upprätthållas för förfluten tid eftersom detta<br>i praktiken är omöjligt att utreda.</p>
<p>Regeringen föreslår således att den förälder som skall tillgodoräknas<br>pensionsgmndande belopp för bamår för förfluten tid även under det ak-<br>tuella året skall ha varit barnets vårdnadshavare under minst sex måna-<br>der.</p>
<p>I de flesta fall kommer båda föräldrarna att uppfylla de föreslagna<br>villkoren för att kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för<br>bamår för förfluten tid. Liksom i fråga om pensionsgmndande belopp för<br>bamår i framtiden bör emellertid för samma år i förfluten tid endast en av<br>föräldrarna tillgodoräknas sådant belopp. Detta bör gälla även om föräld-<br>rarna har mer än ett bam i de aktuella åldrama.</p>
<p>Villkoren för tillgodoräknande av pensionsgmndande belopp för<br>bamår för förfluten tid bör av administrativa skäl vara så enkla som möj-<br>ligt. Anmälnings- eller ansökningsförfaranden bör, som tidigare anförts,<br>så långt som möjligt undvikas. Med hänsyn härtill och till att behovet av<br>kompensation i pensionsrättshänseende torde vara som störst just för<br>kvinnor som haft små bam under 1960- och 1970-talen anfördes det i Ds<br>1995:41 att mycket talade för att pensionsgmndande belopp för bamår<br>för förfluten tid som huvudregel borde tillgodoräknas endast modem. En<br>sådan regeln kan dock, mot bakgmnd av att försäkringskassan inte auto-<br>matiskt kan fastställa vem som har haft vårdnaden om eller sammanbott<br>med bamet, i vissa fall få oacceptabla konsekvenser. I departementspro-<br>memorian föreslogs därför att, om fadem visade att han under hela det<br>aktuella året hade haft vårdnaden om bamet och att modem inte haft<br>vårdnaden om bamet någon del av året, skulle fadem kunna tillgodoräk-<br>nas beloppet. Detta förslag kritiserades av flera remissinstanser. Dess-<br>utom måste också den här föreslagna lagstiftningen vara förenligt med<br>rådets jämställdhetsdirektiv 79/7/EEG om successivt genomförande av<br>principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygg-<br>het.</p>
<p>Direktiv 79/7/EEG syftar till att successivt genomföra principen om<br>likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet. Artikel 7 i<br>direktivet tillåter visserligen att medlemsstaterna utesluter vissa områden<br>från dess tillämpningsområde - däribland fördelar till personer som fost-<br>rat bam - men medlemsstaterna skall också, enligt samma artikel, med<br>jämna mellanrum följa upp frågor som undantagits från direktivet för att<br>kunna avgöra om det mot bakgmnd av den sociala utvecklingen på detta<br>område är berättigat att bibehålla undantagen i fråga. Artikel 7(1 )(a) i<br>direktiv 79/7/EEG har tolkats mycket strikt av EG-domstolen och dom-<br>stolen har också vid flera tillfällen förklarat att avsikten med undantaget<br>är att tillåta medlemsstaterna att tillfälligt upprätthålla vissa fördelar för<br>kvinnor så att systemet kan modifieras successivt. Detta synsätt skulle</p>
<p>336</p>
<p>kunna innebära att medlemsstaterna inte får införa nya former av särbe-<br>handling. Denna tolkning stöds också av titeln på direktivet. Det kan<br>därför ifrågasättas om de villkor som föreslogs i Ds 1995:41 för att er-<br>hålla pensionsgrundande belopp för bamår för förfluten tid står i fullstän-<br>dig överensstämmelse med direktiv 79/7/EEG, eftersom kvinnan alltid<br>skulle ha rätt till det pensionsgrundande beloppet (såvida hon uppfyller<br>villkoren om bosättning m.m.) oavsett om det var hon som har tagit hand<br>om bamet eller ej.</p>
<p>Med anledning av vad som nu anförts föreslogs i Ds 1997:67 att förut-<br>sättningarna för att fadem skulle kunna tillgodoräknas pensionsgrunda-<br>nde belopp för bamår borde utformas på ett något annorlunda sätt samti-<br>digt som reglerna inte fick innebära en alltför omfattande administration.<br>Förslaget innebar att kravet på vårdnad minst halva året skulle upprätt-<br>hållas men att försäkringskassan inte skulle behöva utreda vem som var<br>rättslig vårdnadshavare om det inte fanns särskild anledning till det och<br>att något krav på bosättning tillsammans med bamet inte skulle ställas<br>upp. Fadem skulle i stället tillgodoräknas det pensionsgrundande be-<br>loppet om han ansökte om och visade, t.ex. genom utdrag ur barnets per-<br>sonakt, domstols dom e.d., att han uppfyllde kraven på vårdnad. Om han<br>då kunde visa att han ensam har haft vårdnaden om bamet (eller bamen,<br>om det fanns flera bam i aktuell ålder) under mer än halva det aktuella<br>intjänandeåret kunde modem inte uppfylla kravet på vårdnad under minst<br>halva intjänandeåret och då skulle fadem tillgodoräknas rätten om han<br>även uppfyllde kraven på försäkring och bosättning m.m. det aktuella<br>året. Om han inte uppfyllde kraven på försäkring, bosättning m.m. skulle<br>i den aktuella situationen ingen av föräldrarna tillgodoräknas beloppet<br>eftersom ingen av dem i så fall uppfyller förutsättningarna för att tillgo-<br>doräknas detta. Om fadem inte kunde visa att han ensam hade haft vård-<br>naden om bamet eller bamen under större delen av året men visade att<br>han haft vårdnaden om bamet eller bamen tillsammans med annan under<br>minst halva året, skulle utgångspunkten för bedömningen av rätten till<br>pensionsrätt för bamår vara att båda föräldrarna uppfyller förutsätt-<br>ningarna härför. I denna situation föreslogs att den tillgodoräknade pen-<br>sionspoängen för ATP skulle utgöra en lämplig urvalsmetod. En presum-<br>tion skulle då föreligga för att den som hade den lägsta pensionspoängen<br>var den som avstått mest från förvärvsarbete för att ta hand om barnet.</p>
<p>Regeringen anser att förslaget i Ds 1997:67 innebär en rimlig avväg-<br>ning mellan behovet av att ge framför allt kvinnor som varit hemma med<br>bam under 1960- och 1970-talen ett extra tillskott till pensionsrätten i det<br>reformerade pensionssystemet å ena sidan och en rimlig jämställdhetsav-<br>vägning å andra sidan. Således bör den förälder som har haft vårdnaden<br>om bamet eller något av bamen under halva intjänandeåret och som -<br>uppfyller villkoren i övrigt - kunna tillgodoräknas pensionsgrundande<br>belopp för bamår. Därvid föreslår vi att den förälder som hr den lägsta<br>pensionspoängen skall tillgodoräknas det pensionsgmndande belooppet.<br>Bedömningen av vem som hade den lägsta pensionspoängen bör göras<br>oberoende av omdebiteringar på grund av obetalda avgifter eller en sådan<br>begäran om undantagande enligt 11 kap. 7 § AFL som, förutom vissa<br>övergångsbestämmelser, upphörde att gälla den 1 januari 1982 - dvs. den</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>337</p>
<p>pensionspoäng man skulle ha haft om inte omdebitering eller undan-<br>tagande hade förekommit bör ligga till grund för bedömningen.</p>
<p>Skulle föräldrarna ha lika poängtal eller helt sakna pensionspoäng före-<br>slogs i Ds 1997:67 att de i stället skulle få dela på det s.k. enhetliga be-<br>loppet. Lagrådet anför i sitt yttrande att resultatet av en sådan regel är<br>slumpartat och marginaleffekterna stötande, eftersom den kan beröva<br>endera föräldern ett betydligt högre pensionsgrundande belopp. Lagrådet<br>förordar i stället att det pensionsgrundande beloppet i detta mycket spe-<br>ciella fall tillfaller modem.</p>
<p>Som Lagrådet påpekar kan effekten av den i Ds 1997:67 föreslagna<br>regeln bli slumpartad. Det är nämligen först när fadem genom ansökan<br>visar att han är berättigad till pensionsrätt för bamår som bestämmelsen<br>aktualiseras. En ansökan från fadem kan således få helt annan effekt än<br>den avsedda och, som Lagrådet anför, beröva endera föräldern ett betyd-<br>ligt högre pensionsgmndande belopp. Mot bakgmnd av den här före-<br>slagna huvudregeln, att den berättigade förälder med lägst pensionspoäng<br>skall tillgodoräknas pensionsrätt för bamår, kvarstår emellertid av bl.a.<br>administrativa skäl behovet av en särregel för situationen då båda föräld-<br>rarna har lika eller ingen pensionspoäng. Med den av Lagrådet förordade<br>regeln undviks stötande marginaleffekter. Mot bakgmnd av att bestäm-<br>melsen kan förväntas tillämpas endast i undantagsfall samt då den är be-<br>tingad av administrativa skäl torde den även stå i överensstämmelse med<br>EG-rättens jämställdhetsregler.</p>
<p>Regeringen föreslår alltså - i likhet med vad Lagrådet förordar - att om<br>båda föräldrarna för ett visst år skulle ha haft lika hög pensionspoäng -<br>eller ingen pensionspoäng alls - skall det pensionsgmndande beloppet<br>tillgodoräknas modem. Någon särregel beträffande beräkningen av det<br>pensionsgmndande beloppets storlek föreslås inte i denna situation.</p>
<p>För att förenkla administrationen bör, enligt vad som anförts ovan, en<br>moder som är berättigad till pensionsgrundande belopp för bamår för<br>förfluten tid i regel inte behöva vara aktiv utan pensionsrätten bör tillgo-<br>doräknas med automatik. Från denna huvudregel måste dock ett undantag<br>göras och det gäller för moder till bam som avlidit före 1 juli 1991. Bam<br>som avlidit före den 1 juli 1980 finns nämligen inte med i folkbok-<br>föringsregistret över huvud taget och för tiden från den 1 juli 1980 till<br>den 1 juli 1991 är registreringen inte helt tillförlitlig. Föräldrar till dessa<br>bam bör därför uppmanas att själva kontakta försäkringskassan för att<br>inte riskera att gå miste om pensionsgmndande belopp för bamår. Detta<br>behöver framgå av den allmänna information om det nya pensionssyste-<br>met som kommer att lämnas i samband med införandet av reformen. Det<br>bör också anges i anslutning till de beslut som skall meddelas för för-<br>fluten tid. Något formellt krav på att föräldern måste ansöka om bamår i<br>dessa fall bör dock inte uppställas utan skulle försäkringskassan ändå få<br>information om en förälder till ett avlidet bam, bör bamår tillgodoräknas<br>för föräldern. Om fadem vill tillgodoräknas pensionsgmndande belopp<br>för bamår föreslår vi emellertid, i samtliga fall, att det krävs att han ger in<br>en skriftlig ansökan härom till försäkringskassan samt att han visar att<br>han är berättigad till pensionsgrundande belopp för bamår. Detta bör<br>gälla oavsett om det finns någon moder som uppfyller villkoren för att<br>tillgodoräknas pensionsrätt eller ej.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>338</p>
<p>Ett särskilt problem uppstår om modem skulle ha avlidit efter det aktu-<br>ella bamåret. Det är nämligen inte alltid som uppgifter om en avliden<br>persons pensionspoäng finns kvar. Det kan således bli omöjligt att fast-<br>ställa om fadem hade den lägsta pensionspoängen det aktuella året. Efter-<br>som det då å andra sidan inte heller finns någon annan som är berättigad<br>till beloppet bör fadem i sådana fall alltid vara berättigad till pensions-<br>gmndande belopp för bamår om han kan visa att han haft vårdnaden om<br>bamet eller, vid flera bam i aktuell ålder, någon av bamen i minst sex<br>månader under året. Även i denna situation bör dock erfordras att fadem<br>ansöker om beloppet. Han behöver naturligtvis också uppfylla de tidigare<br>nämnda kraven på försäkring och bosättning m.m. Vad gäller kravet på<br>att fadem skall visa att han var vårdnadshavare för bamet bör man i detta<br>fall t.ex. kunna godta bevis om att föräldrarna i fråga var gifta med var-<br>andra det aktuella året.</p>
<p>Adoptivföräldrar, särskilt förordnade vårdnadshavare, m.fl.</p>
<p>För att i någon mån begränsa administrationen bör endast föräldrar<br>(därmed avses såväl biologiska föräldrar som adoptivföräldrar) kunna<br>tillgodoräknas pensionsrätt för bamår i förfluten tid. Den möjlighet att<br>tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår som för framtiden<br>föreslagits finnas för särskilt förordnad vårdnadshavare och den som med<br>socialnämnds medgivande tagit emot ett utländskt bam i syfte att adop-<br>tera det bör således endast avse år fr.o.m. lagstiftningens ikraftträdande.<br>Detsamma bör gälla i fråga om möjlighet för den som är ensam berättigad<br>till pensionsgrundande belopp för bamår att under vissa fömtsättningar<br>överlåta rätten att tillgodoräknas detta belopp till annan försäkrad. Pen-<br>sionsgmndande belopp för bamår för förfluten tid bör således endast<br>kunna tillgodoräknas en förälder som själv uppfyller samtliga villkor för<br>att kunna tillgodoräknas detta.</p>
<p>Vid tillämpningen av de nu föreslagna reglerna bör den anses vara för-<br>älder till bamet som under det aktuella bamåret var registrerad som för-<br>älder. Om bamet adopterats skulle således olika föräldrar kunna bli be-<br>rättigade till pensionsgmndande belopp för bamår för olika år. Beträffan-<br>de själva adoptionsåret föreslogs i Ds 1995:41 att endast adoptivföräldern<br>skulle tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår det året.<br>Eftersom det här föreslås att bara den förälder som haft vårdnaden om<br>bamet under minst halva året är berättigad till beloppet bör detta krav<br>gälla även för dessa fall. Någon särskild regel förslås därför inte för<br>adoptionsåret utan den förälder (biologisk- eller adoptivförälder) som har<br>haft vårdnaden om bamet under minst halva året blir berättigad till be-<br>loppet även för det året.</p>
<p>En komplikation i detta sammanhang är att det i folkbokföringsregist-<br>ret för tiden före den 1 juli 1991 inte finns angivet när ett bam adoptera-<br>des. Adoptivföräldrar som vill tillgodoräknas pensionsgrundande belopp<br>för bamår bör därför föreläggas att till försäkringskassan ange när de<br>adopterade bamet. I den allmänna information som kommer att lämnas<br>om det nya pensionssystemet bör det också framhållas att en biologisk<br>förälder som har adopterat bort sitt bam före den 1 juli 1991 och som vill<br>tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår för tiden före adop-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>339</p>
<p>tionen bör kontakta försäkringskassan. Det bör också anges i anslutning Prop. 1997/98:151<br>till de beslut som kommer att meddelas för förfluten tid.</p>
<p>Vad slutligen gäller den föreslagna bestämmelsen i 3 kap. 24 § lagen<br>om inkomstgrundad ålderspension om att den som efter en fader-<br>skapsdom fastställts inte vara fader till ett bam ändå bör vara berättigad<br>till pensionsgrundande belopp för bamår för tid före domen, kan denna<br>regel inte tillämpas för förfluten tid på grund av att sådana ändringar inte<br>framgår av folkbokföringsregistren. Endast den som är aktuell vårdnads-<br>havare framgår av registret. Denna regel föreslås därför inte gälla i fråga<br>om domar som vunnit laga kraft före den 1 januari 1999.</p>
<p>Ansökan från fadern</p>
<p>Avsikten är att den försäkrade skall underrättas om beslut om pensions-<br>gmndande belopp för förfluten tid senast den 31 mars 2000. För att<br>förenkla administrationen skall som ovan sagts en moder som uppfyller<br>villkoren för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för bamår<br>tillgodoräknas sådan pensionsrätt med automatik, medan det för att<br>fadem skall tillgodoräknas beloppet krävs en ansökan härom. En fråga är<br>vid vilken tidpunkt en sådan ansökan, som gäller något år före år 1999,<br>senast bör ges in. Om senast möjliga tidpunkt läggs alltför kort tid efter<br>lagstiftningens ikraftträdande, finns en risk att fäder som i och för sig<br>skulle kunna få pensionsgmndande belopp för bamår för förfluten tid<br>kommer att gå miste om denna rätt på gmnd av att de inte ansöker i tid.<br>Det kan exempelvis röra sig om personer som vid ikraftträdandet vistas<br>utomlands för kortare eller längre tid och som därför inte uppmärk-<br>sammar reformen. Det kan också antas att det tar viss tid innan alla delar<br>av reformen blir kända hos allmänheten. Här föreslås därför att en<br>ansökan från en fader, som vill att pensionsgmndande belopp för bamår<br>för ett visst år i förfluten tid skall tillgodoräknas honom, skall ha kommit<br>in till försäkringskassan senast den 31 augusti 1999 i fall då barnets mor<br>levde den 1 januari 1999. Är moder avliden den 1 januari 1999 bör dock<br>ansökan kunna ges in även senare. Någon yttersta tidsgräns bör inte gälla<br>för sådana fall.</p>
<p>Även i situationen då modem efter omprövning fråntas bamårsrätten<br>bör, som föreslås i avsnitt 27, fadem kunna begära omprövning av sin<br>pensionsrätt utan hinder av att ansökan om pensionsgmndande belopp för<br>bamår inte har skett inom den föreslagna tidsfristen.</p>
<h4>15.4.3 Beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår för<br>förfluten tid</h4>
<p>Regeringens förslag: Beräkningen skall i princip göras på samma sätt<br>som i fråga om pensionsgmndande belopp för bamår för framtiden.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget överensstämmer med förslagen i<br>Ds 1995:41 och Ds 1997:67.</p>
<p>340</p>
<p>Remissinstanserna: Inga remissinstanser har haft några invändningar<br>mot förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Med vissa modifieringar är det möj-<br>ligt att beräkna pensionsgrundande belopp för bamår för förfluten tid på i<br>allt väsentligt samma sätt som föreslagits i avsnitt 11 för bamår i fram-<br>tiden. Beräkningarna kommer att kunna ske med ledning av de uppgifter<br>om tillgodoräknade pensionspoäng inom nuvarande ATP-system som<br>finns i register hos RFV. Beräkningen av pensionsgrundande belopp för<br>bamår under åren fr.o.m. 1960 t.o.m. 1998 bör således beräknas enligt<br>det av de tre alternativa beräkningssätt som i det enskilda fallet ger det<br>mest förmånliga utfallet. De tre alternativen är:</p>
<p>1. en utfyllnad upp till summan av den enskildes pensionsgmndande in-<br>komst och eventuellt pensionsgrundande belopp för förtidspension året<br>före barnets födelse,</p>
<p>2. en utfyllnad upp till 75 % av den genomsnittliga pensionsgmndande<br>inkomsten under intjänandeåret för alla försäkrade med sådana in-<br>komster,</p>
<p>3. det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet</p>
<p>Som framgår av avsnitt 15.3 föreslås att den genomsnittliga pensions-<br>gmndande inkomsten för förfluten tid skall beräknas på ett något annor-<br>lunda sätt än för framtiden.</p>
<p>Det för alla försäkrade enhetliga beloppet enligt beräkningsaltemativ 3<br>för förfluten tid bör då motsvaras av det vid respektive års ingång gällan-<br>de basbeloppet enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension eller<br>enligt AFL (fr.o.m. år 1995 det förhöjda basbeloppet).</p>
<p>Den anmälningsskyldighet för inkomster som förvärvats vid arbete<br>utomlands m.m. som har föreslagits gälla för framtiden bör däremot inte<br>gälla för förfluten tid. Eftersom pensionsgmndande belopp för bamår<br>skall tillgodoräknas så långt tillbaka i tiden som fr.o.m. år 1960 och efter-<br>som ett mycket litet antal personer i realiteten kan komma att beröras av<br>en sådan regel, är det inte rimligt att ålägga de försäkrade någon sådan<br>anmälningsskyldighet för förfluten tid.</p>
<p>Förutom de avvikelser från de föreslagna reglerna för tillgodoräknande<br>av pensionsgmndande belopp för framtiden som redovisats ovan följer<br>vissa mindre modifieringar av närmast teknisk natur av att vissa beräk-<br>ningar saknas för förfluten tid. Det första år för vilket pensionsgmndande<br>belopp för bamår skall tillgodoräknas skall, som tidigare föreslagits, vara<br>år 1960. Pensionsgmndande belopp för bamår föreslås kunna tillgodo-<br>räknas för barnets fyra första levnadsår eller, om bamet är fött under<br>någon av månaderna juli - december, för dess andra till femte levnadsår.<br>Med levnadsår avses här kalenderår. Bam för vilka pensionsgmndande<br>belopp för bamår kan tillgodoräknas kan därför vara födda redan på<br>hösten år 1956. Vid beräkningen av det pensionsgrundande beloppet för<br>bamår enligt beräkningsaltemativ 1 skall summan av den försäkrades<br>pensionsgmndande inkomst och övriga pensionsgrundande belopp under<br>det aktuella bamåret (utfyllnadsinkomsten) fyllas ut till dennes pensions-<br>gmndande inkomst året före barnets födelse (den individuella jämförel-<br>seinkomsten). Pensionsgmndande inkomst för år i förfluten tid kommer<br>att beräknas på gmndval av de pensionspoäng för ATP som registrerats<br>för den försäkrade. Det första år för vilket pensionspoäng tillgodoräkna-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>341</p>
<p>des och registrerades var år 1960. En konsekvens av förslaget blir därför Prop. 1997/98:151<br>att en beräkning enligt alternativ 1 inte alltid är möjlig. Pensionsgrun-<br>dande belopp för bamår som skall tillgodoräknas föräldrar till bam som<br>är födda under år 1960 eller tidigare får därför fastställas till det högsta<br>av de belopp som erhålls genom en beräkning enligt alternativ 2 och 3 i<br>dessa fall. Beloppet kommer då att erhållas antingen genom en utfyllnad<br>till 75 % av genomsnittsinkomsten för alla försäkrade under 65 års ålder<br>det aktuella året (den generella jämförelseinkomsten) eller genom ett till-<br>lägg med ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbe-<br>loppet.</p>
<p>Det krav på att det s.k. förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt, som före-<br>slagits i avsnitt 11.6, bör givetvis gälla även för att pensionsgmndande<br>belopp för bamår för förfluten tid skall påverka storleken av den pension<br>som skall betalas ut.</p>
<h3>15.5 Fastställande av pensionsrätt för förfluten tid</h3>
<p>Regeringens förslag: Pensionsrätt för förfluten tid skall fastställas i<br>anslutning till lagstiftningens ikraftträdande den 1 januari 1999. De<br>allmänna försäkringskassorna skall beräkna pensionsgmndande in-<br>komst samt fatta beslut om pensionsgmndande belopp och pensions-<br>rätt för varje år i förfluten tid.</p>
<p>Beslut om pensionsrätt för förfluten tid skall fattas av den försäk-<br>ringskassa där den försäkrade är eller skall vara inskriven när beslutet<br>fattas. För försäkrade som inte skall vara inskrivna hos försäkrings-<br>kassa skall beslutet fattas av Stockholms läns allmänna försäkrings-<br>kassa. Beslut skall få fattas genom automatisk databehandling av<br>Riksförsäkringsverket för den allmänna försäkringskassans räkning.</p>
<p>Senast den 31 maj 1999 skall försäkringskassan skriftligen ha<br>underrättat den enskilde om beslut om den pensionsrätt för premie-<br>pension som tillgodoräknats henne eller honom för åren 1995-1997.</p>
<p>Senast den 31 mars 2000 skall försäkringskassan skriftligen ha<br>underrättat den enskilde om beslut om pensionsgmndande belopp och<br>pensionsrätt för inkomstpension som tillgodoräknats honom eller<br>henne för tid före den 1 januari 1999 och om den pensionsrätt för<br>premiepension som tillgodoräknats honom eller henne för intjänande-<br>året 1998. Beslutsunderrättelse behöver inte sändas till personer som<br>vid tidpunkten för beslutet inte är inskrivna i någon försäkringskassa.</p>
<p>För beslut om pensionsrätt för premiepension för åren 1995-1997<br>skall enligt huvudregeln en begäran om omprövning från den enskilde<br>ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 30 juni<br>2000. För beslut om pensionsrätt i övrigt och om pensionsgmndande<br>belopp för åren 1960-1998 skall enligt huvudregeln begäran från den<br>enskilde om omprövning ha kommit in till den allmänna försäkrings-<br>kassan senast den 30 juni 2001. Motsvarande tidpunkter skall gälla för<br>överklagande av Riksförsäkringsverket.</p>
<p>342</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag med undantag för att regeringen nu<br>föreslår att pensionsrätt för förfluten tid skall fastställas vid två tillfällen<br>och att underrättelse om pensionsrätt för förfluten tid endast skall behöva<br>lämnas till den som vid beslutstillfället är inskriven hos någon<br>försäkringskassa.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anser att underrättelse i<br>fråga om pensionsrätt för förfluten tid bör få underlåtas i de fall personer<br>inte är inskrivna hos någon försäkringskassa. Pensionärernas Riksorga-<br>nisation tillstyrker förslagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Pensionsrätt för förfluten tid skall,<br>enligt de antagna riktlinjerna, tillgodoräknas år för år fr.o.m år 1960.1 Ds<br>1995:41 föreslogs att fastställande av pensionsrätt för respektive år skulle<br>komma att ske vid ett enda tillfälle. Enligt de antagna riktlinjerna för<br>pensionsreformen skall detta ske i anslutning till ikraftträdandet av de<br>reformerade reglerna för intjänande av pensionsrätt. Eftersom den<br>pensionsgrundande inkomsten för år 1998 - som är det sista året som<br>omfattas av de föreslagna reglerna om pensionsrätt för förfluten tid - inte<br>fastställs förrän under hösten år 1999, kommer dock beslut om tillgodo-<br>räknande av pensionsrätt för förfluten tid att kunna ske tidigast under<br>slutet av år 1999 och underrättelse om sådant beslut skulle då ske tidigast<br>i början av år 2000.</p>
<p>Under den fortsatta beredningen har det emellertid ifrågasatts om inte<br>den försäkrade dessförinnan borde få beslut om den pensionsrätt som<br>tillgodoräknats i premiepensionssystemet under åren 1995-1997. Det<br>torde vara angeläget för den försäkrade att så tidigt som möjligt få besked<br>om sin tillgodoräknade pensionsrätt för premiepension för att därigenom<br>få möjlighet att välja den fond som skall förvalta premiepensionsmedlen.<br>För åren 1995-1998 skall, som nämnts ovan, pensionsrätt för premiepen-<br>sion grundas endast på pensionsgrundande inkomst. Sådan inkomst är<br>känd ungefär ett år efter intjänandeåret. Den pensionsgrundande in-<br>komsten för åren 1995-1997 är alltså känd i slutet av år 1998. Av admi-<br>nistrativa skäl bör ett sådant beslut kunna meddelas några månader in på<br>år 1999. Regeringen föreslår därför att beslut om fastställande av pen-<br>sionsrätt i premiepensionssystemet för åren 1995-1997 skall fattas senast<br>den 31 maj 1999.</p>
<p>Beslut om fastställd pensionsrätt för förfluten tid i fördelningssystemet<br>skall däremot inte grundas endast på pensionsgrundande inkomst utan<br>även på bl.a. pensionsgrundande belopp för bamår. Sådana beslut bör<br>därför den enskilde underrättas om samtidigt som underrättelse sker om<br>beslut om pensionsrätt i båda systemen och om pensionsgrundande be-<br>lopp för år 1998. Beslut för det året kan meddelas först i böljan av år<br>2000 då den pensionsgrundande inkomsten för år 1998 är känd. Rege-<br>ringen föreslår således att underrättelse om fastställd pensionsrätt för för-<br>fluten tid, inkluderat den pensionsrätt som för år 1998 tillgodoräknats i<br>premiepensionssystemet, liksom pensionsgrundande belopp före år 1999<br>skall lämnas senast den 31 mars 2000.</p>
<p>Frågan om vilken myndighet som skall fatta beslut om pensionsrätt för<br>förfluten tid behandlades varken i Pensionsarbetsgruppens betänkande<br>eller i princippropositionen. Vad gäller tid efter lagstiftningens ikraftträ-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>343</p>
<p>dande den 1 januari 1999 har ovan i avsnitt 13 föreslagits att skattemyn-<br>digheten skall fastställa den pensionsgrundande inkomsten och att allmän<br>försäkringskassa skall fastställa andra pensionsgrundande belopp samt<br>pensionsrätt för året. Eftersom tillgodoräknandet av pensionsrätt för<br>pensionsgrundande inkomst för förfluten tid föreslås grunda sig på de<br>pensionspoäng för ATP som finns registrerade hos RFV, finns det<br>emellertid inga skäl att skattemyndigheten skall fatta något av de erfor-<br>derliga besluten.</p>
<p>Regeringen föreslår att pensionsgrundande belopp och pensionsrätt för<br>förfluten tid skall fastställas av den allmänna försäkringskassan. Vi före-<br>slår vidare att besluten bör fattas av den försäkringskassa där den försäk-<br>rade är eller skall vara inskriven när beslutet fattas. För försäkrade som<br>inte för det året skall vara inskrivna hos någon försäkringskassa föreslår<br>vi att besluten fattas av Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Re-<br>geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör dock få<br>meddela kompletterande regler angående vilken försäkringskassa som<br>skall meddela beslut. Regeringen föreslår vidare, av skäl som redovisats i<br>avsnitt 13 ovan, att beslut som fattas med hjälp av automatisk databe-<br>handling skall få fattas av Riksförsäkringsverket för försäkringskassans<br>räkning. Lagrådet invänder i sitt yttrande mot den av regeringen före-<br>slagna beslutsordningen. Av skäl som redovisats i avsnitt 13 vidhåller vi<br>emellertid förslaget i denna del.</p>
<p>Beräkning av pensionsrätt för pensionsgrundande inkomst kommer<br>som tidigare redovisats att ske genom en bearbetning av den registrerade<br>pensionspoängen för ATP. Detsamma gäller för pensionsrätt i anledning<br>av förtidspension. Uppgifter som behövs för den beräkningen har försäk-<br>ringskassan redan tillgång till. För att kunna tillgodoräkna pensionsgrun-<br>dande belopp för bamår och plikttjänstgöring för förfluten tid måste<br>försäkringskassan få tillgång till uppgifter från andra myndigheter. Hur<br>detta bör gå till i fråga om pensionsgrundande belopp för bamår redo-<br>visas i avsnitt 15.4. När det gäller pensionsgmndande belopp för plikt-<br>tjänstgöring bör det åligga Totalförsvarets pliktverk att lämna erforderli-<br>ga uppgifter.</p>
<p>Som utvecklats i avsnitt 13 bör en försäkrad årligen underrättas om<br>bl.a. den pensionsrätt och de pensionsgmndande belopp som har tillgodo-<br>räknats honom eller henne inom det reformerade pensionssystemet samt<br>om fastställda pensionspoäng. Sådan underrättelse bör givetvis lämnas<br>även i fråga om pensionsrätt och pensionsgmndande belopp för förfluten<br>tid som år för år tillgodoräknas den försäkrade. Regeringen föreslår som<br>nämnts ovan att försäkringskassan skall lämna denna information<br>skriftligen vid två tillfällen, dels senast den 31 maj 1999, dels senast den<br>31 mars 2000. I Ds 1995:41 föreslogs att underrättelse inte skall behöva<br>lämnas till personer som inte är inskrivna hos allmän försäkringskassa<br>om adressen är okänd. RFV har mot detta invänt att sökningar efter<br>eventuella adresser medför ett administrativt merarbete och har därför<br>föreslagit att underrättelser för förfluten tid skall kunna underlåtas såvitt<br>gäller personer som inte är inskrivna hos försäkringskassan. Regeringen<br>delar denna uppfattning och föreslår därför att underrättelse inte behöver<br>sändas till personer som inte är inskrivna hos någon allmän försäk-<br>ringskassa. Det får dock ändå anses åligga den försäkringskassa som har<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>344</p>
<p>kännedom om adressen till en icke inskriven person att sända en under- Prop. 1997/98:151<br>rättelse om beslutad pensionsrätt till denne. Som framgår av avsnitt 27<br>föreslås det att en person som inte har fått kännedom om ett beslut om<br>bl.a. pensionsrätt skall få begära omprövning av beslutet inom två måna-<br>der från det att han eller hon fick kännedom om beslutet. Därigenom<br>kommer en person som inte var inskriven hos någon försäkringskassa och<br>därför inte har fått del av beslutet inom föreskriven tid, ändå inte att gå<br>miste om den möjligheten att begära omprövning av beslutet om han eller<br>hon anser att detta är felaktigt.</p>
<p>Pensionspoängen för ATP för något av åren 1960-1998 kan i vissa fall</p>
<p>- t.ex. på grund av omtaxering - komma att ändras efter det att beslut om<br>pensionsrätt för förfluten tid inom det reformerade ålderspensions-<br>systemet redan har fattats. I sådana fall bör försäkringskassan ex officio<br>ändra beslutet om pensionsrätt för förfluten tid. Förslag till regler i övrigt<br>rörande omprövning och överklagande av beslut om tillgodoräknande av<br>pensionsgrundande belopp och pensionsrätt för förfluten tid redovisas i<br>avsnitt 27.</p>
<h2>16 Inkomstindex</h2>
<h3>16.1 Inledning</h3>
<p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för det reformerade ålders-<br>pensionssystemet skall detta system vara avgiftsbestämt. Värdet av in-<br>tjänade pensionsrätter i fördelningssystemet skall räknas om på ett sådant<br>sätt att avgiftsnivån i ålderspensionssystemet kan ligga fast utan att det<br>uppkommer varaktig obalans mellan avgiftsintäkter och pensions-<br>utbetalningar. Tillfälliga under- eller överskott kan dock uppkomma och<br>skall regleras med en buffertfond. Vidare skall systemet bygga på<br>livsinkomstprincipen, vilket bl.a. innebär att samtliga års pensions-<br>grundande inkomster under förvärvslivet skall ligga till grund för beräk-<br>ning av inkomstpension. I ett sådant system bör varje års pensions-<br>grundande inkomst väga lika tungt i beräkningen av inkomstpensionen<br>oavsett när under förvärvslivet de tjänas in. Dessa principer förutsätter att<br>värdet av intjänad pensionsrätt avseende inkomstpension räknas om med<br>hänsyn till inkomstutvecklingen i samhället. Därigenom kopplas dessa<br>pensionsförmåners värde till utvecklingen av de inkomster ur vilka de<br>utgående inkomstpensionema finansieras. Vidare medför en sådan<br>omräkning att intjänad pensionsrätt behåller sitt värde relativt den<br>allmänna inkomstnivån. Denna omräkning av pensionsförmånerna kan<br>betraktas som en avkastning på pensionsförmögenheten och fyller<br>därmed i viss mån samma funktion som avkastningen i ett premie-<br>reservsystem eller som räntan för vanligt banksparande. Omräkningen<br>skall ske genom att pensionsförmånerna räknas om med den årliga<br>förändringen i ett index.</p>
<p>I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till benämning av det index<br>som föreslås användas för omräkning av pensionsförmåner i<br>fördelningssystemet. Vidare lämnar vi förslag till inkomstmått för detta</p>
<p>345</p>
<p>index åren 1960-1998 och fr.o.m. år 1999 och år därefter. Dessutom<br>lämnas ett förslag till hur korrigering skall göras vid beräkningen av<br>index de år indexet påverkas av den föreslagna förändringen av<br>inkomstmåttet mellan åren 1998 och 1999.</p>
<h3>16.2 Huvudsakligt inkomstmått och benämning av index</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Pensionsbehållning och utgående pension i<br>fördelningssystemet skall årligen räknas om med förändringen i ett<br>index benämnt inkomstindex. Inkomstindex skall i huvudsak spegla<br>förändringen i genomsnittlig pensionsgrundande inkomst per person<br>med sådan inkomst.</p>
<p>Avsteg från omräkning av pensionsbehållning och utgående pension<br>med förändringen i inkomstindex skall göras om detta är nödvändigt<br>för att säkerställa den ekonomiska balansen i ålderspensionssystemets<br>fördelningsdel.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget i Ds 1997:67 stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p>
<p>I Ds 1995:41 lämnades inget preciserat förslag till definition av det in-<br>komstmått som skall ligga till grund för indexet i det reformerade<br>ålderspensionssystemet. Däremot lämnades en fördjupad analys av olika<br>mått och en redovisning av de för- och nackdelar dessa mått har ur de tre<br>olika stabilitetsaspekter som bl.a. Pensionsarbetsgruppen tagit upp. I<br>promemorians lagförslag ingick dock ett förslag till inkomstdefinition<br>och indexutformning som utgick från Pensionsarbetsgruppens förslag och<br>riksdagens principbeslut men som i förhållande till dessa innehöll vissa<br>justeringar och kompletteringar. Liksom Pensionsarbetsgruppens förslag<br>var inkomstmåttet i Ds 1995:41 :s lagförslag ett genomsnittsmått.</p>
<p>Promemorians redogörelse för olika inkomstmått hade sin utgångs-<br>punkt i de antagna riktlinjerna, där det bl.a. anfördes att underlaget för<br>det mått på den allmänna inkomstnivån utifrån vilket inkomstindex skall<br>beräknas bör hämtas från ålderspensionssystemets register över de<br>försäkrades pensionsunderlag enligt de reformerade reglerna. Motivet för<br>denna avgränsning var att detta register omfattar den relevanta popula-<br>tionen och att uppgifterna endast i mycket begränsad omfattning blir<br>föremål för revideringar. Vidare finns även andra fördelar med att<br>underlaget för indexberäkningen hämtas inom pensionssystemet och<br>därmed blir oberoende av uppgifter från andra statistikkällor.</p>
<p>Mot bakgrund av den beskrivning som lämnades i promemorian kon-<br>staterades - i likhet med Pensionsarbetsgruppens betänkande - att valet<br>av inkomstmått är en avvägning mellan följsamhet gentemot den sam-<br>hällsekonomiska utvecklingen, finansiell stabilitet i pensionssystemet<br>respektive följsamhet till standardutvecklingen för de yrkesverksamma.</p>
<p>346</p>
<h4>Remissinstanserna:</h4>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Ds 1995:41</p>
<p>Följande organisationer har i samband med remissyttrandena avseende<br>Ds 1995:41 lämnat synpunkter på omräkning av ålderspensionsförmån i<br>fördelningssystemet: Allmänna pensionsfonden (1-3 Fondstyrelserna,<br>nedan AP-fonden), Finansinspektionen, Försäkringsförbundet, Kon-<br>junkturinstitutet (Kl), Kommunernas pensionsanstalt, Landsorga-<br>nisationen i Sverige (LO), Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Riks-<br>försäkringsverket (RFV), Riksgäldskontoret, Tjänstemännens central-<br>organisation (TCO), Svenska kommunförbundet.</p>
<p>Endast ett fåtal remissinstanser har antagit promemorians uppmaning<br>att komma med synpunkter på olika mått för den allmänna in-<br>komstutvecklingen. Flera instanser, t.ex. Riksbanken, är inte beredda att<br>ta ställning, innan det i promemorian omnämnda djupare analysmaterialet<br>föreligger. Ingen organisation har ingående analyserat följderna av olika<br>val av indexmått. De flesta av de organisationer som berör inkomst-<br>måttfrågan anger att de vill beredas tillfälle att yttra sig i frågan, när ett<br>underlag tagits fram av Socialdepartementet.</p>
<p>AP-fonden förordar ett index kopplat till summan av de pensions-<br>grundande inkomsterna, eftersom det skapar en följsamhet mellan ut-<br>vecklingen av pensionsutgifter och avgiftsinkomster. AP-fonden menar<br>att möjligheten för fonden att fungera som buffert kan omintetgöras om<br>större avgiftsunderskott uppstår under längre tidsperioder, t.ex. till följd<br>av demografiska förändringar. SAF/IF anser att ett index baserat på<br>pensionsgrundande inkomst per försäkrad kan bli en instabilitets skapande<br>faktor i pensionssystemet. Att basera ett index på den totala lönesumman<br>är enligt organisationerna inte heller bra. Det skulle kunna leda till att<br>pensionsrättigheterna skrivs upp utan att genomsnittslönen ökar t.ex. till<br>följd av att förvärvsfrekvensen ökar. Enligt SAF/IF är ett alternativ att<br>tillämpa ett index så att pensionsrättigheterna skrivs upp med den<br>genomsnittliga ökningen av lönen men ej med mer än med ökningen av<br>den totala lönesumman.</p>
<p>Riksgäldskontoret anser att det förefaller lämpligast att skriva fram<br>pensionsbehållningama med ett inkomstmått som speglar det ekonomiska<br>utrymmet och att man därför bör använda förvärvsinkomster som grund<br>för inkomstindex. Övriga pensionsgrundande ersättningar bör inte ingå i<br>ett inkomstindex, eftersom dessa enligt Riksgäldskontoret inte mäter den<br>ekonomiska utvecklingen. TCO framför synpunkten att ett inkomstmått<br>bör återspegla den faktiska inkomstutvecklingen för de förvärvs-<br>arbetande. PRO anser att inkomstindex skall bygga på ett mått som<br>medför följsamhet till standardutvecklingen för de yrkesverksamma. Kl<br>betonar betydelsen av valet av inkomstmått för det reformerade systemets<br>stabilitet och för storleken på individernas pensioner. Institutet menar att<br>det ännu inte finns underlag för att göra en bedömning i denna fråga.</p>
<p>Ds 1997:67</p>
<p>Allmänna pensionsfonden, 1-3 fondstyrelserna konstaterar att finansiell<br>stabilitet bäst uppnås genom ett summaindex och skulle således vara att</p>
<p>347</p>
<p>föredra ur AP-fondens synvinkel. Fondstyrelserna konstaterar att mer<br>preciserade beräkningar över belastningen på AP-fonden ännu inte har<br>redovisats. Fondstyrelserna har därför inte möjlighet att bedöma risken<br>att ett genomsnittsindex leder till allt för stor finansiell obalans inom<br>systemet. Styrelserna menar vidare att de principer för en balanserings-<br>teknik som förespråkas i promemorian torde kunna utgöra grunden för ett<br>förslag. Fondstyrelserna menar att den beskrivna tekniken saknar en<br>direkt koppling till AP-fondens storlek och föreslår att skulden definieras<br>netto, dvs som summan av intjänade pensionsrätter för förvärvsaktiva och<br>pensionsbehållningar för de pensionerade minus tillgångarna i AP-<br>fonden. En sådan koppling skulle skapa en länk mellan fondens<br>avkastning och pensionerna. Riksförsäkringsverket (RFV) anser att en<br>balanseringsprocess som inte är autonom och förutsätter särskilda beslut i<br>det speciella fallet inte ger den förutsägbarhet och stabilitet som är<br>önskvärd. Mot den bakgrunden är det en betydande svaghet att en<br>autonom balanseringsfaktor ännu inte kunnat konstrueras. RFV bedömer<br>dock att en sådan metod kan tas fram och anser därför att en modell som<br>bygger på snittindex men kompletterad med en justeringsfaktor byggd på<br>en skuldkvot kan ligga till grund för regleringen. Riksrevisionsverket<br>(RRV) menar att eftersom indexet inte tar hänsyn till de<br>förvärvsarbetandes samlade lönesumma finns det en risk för att<br>indexuppräkningen leder till finansiell instabilitet. RRV anser att det är<br>av stor vikt med en fortsatt beredning av indexeringens konstruktion och<br>tillskapandet av en ”broms”. Riksgäldskontoret har i tidigare yttranden<br>poängterat vikten av att skriva fram pensionsbehållningama och därmed<br>pensionsutbetalningama med ett inkomstmått som speglar det reala<br>ekonomiska utrymmet. Kontoret förordar därför förvärvsinkomster som<br>grund för inkomstindex. Arbetsgivarverket konstaterar att en alltför<br>generös uppräkning riskerar att ge upphov till finansiell instabilitet i<br>systemet. Verket menar att det i det fortsatta beredningsarbetet är av vikt<br>att systemets finansiella och samhällsekonomiska stabilitet betonas<br>ytterligare. Samtidigt vill Arbetsgivarverket understryka att de inbetalda<br>avgifterna är att betrakta som en fordran på staten och att det därför är<br>rimligt att avgifterna ges en skälig avkastning. Tjänstemännens central-<br>organisation (TCO) har inget att erinra mot den ”broms ” som föreslås.<br>Privattjänstemannakartellen (PTK) stöder principförslaget att inkomst-<br>indexeringen skall följa tillväxten och löneutvecklingen. Sveriges<br>akademikers centralorganisation (SACO) ställer sig bakom förslaget till<br>inkomstmått och val av inkomstindex även om det förefaller onödigt<br>komplicerat. Landsorganisationens (LO) principiella syn är att inkomst-<br>index bör grundas på utvecklingen av genomsnittlig inkomst. För<br>Försäkringskasseförbundet (FKF) har en viktig utgångspunkt varit att<br>systemet skall vara finansiellt stabilt. FKF tillstyrker därför förslaget med<br>en broms för indexeringen. Industriförbundet vidhåller sitt tidigare<br>förslag om att inkomstindex bör vara ett sammansatt index. Det<br>sammansatta indexet bör räknas upp med den genomsnittliga lönen men<br>ej mer än den totala lönesumman. SAF hänvisar till sitt remissvar på<br>Pensionsarbetsgruppens betänkande. Statistiska centralbyrån (SCB)<br>konstaterar att någon närmare analys inte givits av förutsättningarna att<br>uppnå de tre stabilitetsmålen, nämligen samhällsekonomisk, finansiell</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>348</p>
<p>och standardstabilitet. Möjligheterna att i behövlig grad uppnå dessa tre<br>stabilitetsmål framstår, enligt SCB, som något oklara. SCB anser det<br>angeläget att göra relativt ingående kvantitativa analyser.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag; När det gäller valet av det inkomst-<br>mått som skall ligga till grund för inkomstindexet finns i huvudsak två<br>principiellt skilda alternativ:</p>
<p>- ett mått på genomsnittsinkomst per person för de förvärvsarbetande</p>
<p>- ett mått på de förvärvsarbetandes samlade inkomstsumma.</p>
<p>Dessa två alternativ kallas nedan, liksom i Ds 1997:67, genom-<br>snittsindex och summaindex.</p>
<p>I beredningsarbetet har vid flera tillfällen redogjorts för att valet av<br>inkomstmått har stor betydelse för pensionssystemets förmåga att<br>uppfylla vissa av de mål som har satts upp för systemet. Huvudmålet har<br>ansetts vara att de intjänade pensionsrättema och de utgående pen-<br>sionerna, efter avräkning av normen som tillgodoräknats vid beräkningen<br>av pensionen, skall följa utvecklingen av genomsnittsinkomsterna för<br>dem som är i förvärvsaktiv ålder. Indexeringen skall alltså utformas så att<br>man så långt som möjligt undviker stora skillnader i inkomstutvecklingen<br>mellan förvärvsverksamma och pensionärer. Härutöver skall en viss<br>relativinkomst (inkomst i förhållande till rådande genomsnittsinkomst),<br>intjänad i ett visst allmänt realinkomstläge, så långt möjligt ha samma<br>betydelse i pensionshänseende som samma relativinkomst, intjänad i ett<br>annat allmänt realinkomstläge. Det skall med andra ord inte spela någon<br>roll om individens bästa realinkomstår ligger tidigt eller sent i den<br>förvärvsaktiva karriären. Målet, standardstabilitet, uppnås bäst genom<br>indexering med genomsnittsindex.</p>
<p>Vid sidan av huvudmålet om standardstabilitet finns ytterligare mål,<br>eller restriktioner. Ett sådant mål är att pensionsutgiftema på sikt skall<br>följa avgiftsinkomsterna, finansiell stabilitet. Ett annat är att utvecklingen<br>av pensionsutgiftema på sikt skall följa utvecklingen av det totala<br>samhällsekonomiska utrymmet, samhällsekonomisk stabilitet. Ett finan-<br>siellt stabilt system kännetecknas av att systemets avgifter och utgifter<br>över tiden balanserar. Ett samhällsekonomiskt stabilt system känne-<br>tecknas av att pensionsutgiftemas andel av lönesumman är stabil över<br>tiden. Båda dessa stabilitetsrestriktioner uppnås bäst, om än inte<br>fullständigt, genom indexering med summaindex.</p>
<p>Målkonflikter</p>
<p>Om genomsnittsindex och summaindex utvecklas likadant uppkommer<br>ingen målkonflikt mellan standardstabilitet och finansiell stabilitet. Det<br>kan emellertid inträffa att summaindex under längre perioder ökar<br>långsammare än genomsnittsindex, t.ex. om utvandringen ökar eller om<br>nativiteten sjunker. Även vissa förändringar i förvärvsmönster kan med-<br>föra att summaindex ökar långsammare än genomsnittsindex, t.ex. om<br>andelen icke förvärvsaktiva av befolkningen i yrkesaktiv ålder ökar och<br>de som faller ur den förvärvsaktiva kategorin inte uppbär någon<br>pensionsgrundande social förmån. Används genomsnittsindex i systemet<br>kommer i sådana fall både pensioner och intjänade pensionsrätter riskera</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>349</p>
<p>att växa snabbare än avgiftsunderlaget. Den buffertfond som finns i<br>systemet riskerar då att tömmas, på lång sikt därför att de intjänade<br>pensionsrättema blir förhållandevis stora, på kortare sikt därför att de<br>utbetalda pensionerna blir stora i förhållande till avgiftsinkomsterna.</p>
<p>Den sammanvägda målformulering som valts för indexeringen är att<br>systemet så långt som möjligt skall indexeras med genomsnittsindex, men<br>att avvikelser härifrån skall göras om systemets finansiella stabilitet<br>hotas. Avvikelser i indexeringen skall inte göras större, eller ske under<br>längre tid, än vad som är nödvändigt för att återställa den finansiella<br>stabiliteten.</p>
<p>Broms för indexeringen</p>
<p>I situationer när systemets finansiella stabilitet hotas bör index-<br>uppräkningen kunna bromsas. En sådan spärr eller broms för index-<br>uppräkningen skulle kunna utformas på olika sätt. Ett alternativ skulle<br>kunna vara att bromsen knyts till buffertfondens storlek i relation an-<br>tingen till pensionsutbetalningama (den s.k. fondstyrkan) eller till av-<br>giftsunderlaget. Analyser av sådana konstruktioner har emellertid visat<br>att en broms som kopplas till fondstyrkan tenderar att utlösas så pass sent<br>i en finansiell försvagningsprocess att indexuppräkningen riskerar att<br>behöva reduceras orimligt snabbt och kraftigt. Buffertfonden är så liten i<br>förhållande till pensionssystemets samlade åtagande att en fond-<br>minskning, när den väl kommit igång, kan vara svår att hejda. Det rör sig<br>härvidlag om något som liknar en ”snöbollseffekt”.</p>
<p>För att undvika bl.a. denna svaghet med en koppling mellan buffert-<br>fondens storlek och inkomstindex bör i stället väljas en annan lösning,<br>nämligen att knyta bromsen för indexeringen till kvoten mellan systemets<br>underförstådda (implicita) pensionsskuld och avgiftsunderlaget.</p>
<p>Ordet implicit används här för att tydliggöra att inkomstpensionen i det<br>reformerade ålderspensionssystemet utgår från ett fördelningssystem. I ett<br>fördelningssystem är systemets samlade pensionsskuld inte fonderad.<br>Buffertfonden i det reformerade systemet utgör i huvudsak en likviditets-<br>buffert och motsvarar endast en liten del av det samlade ekonomiska<br>åtagandet inom systemet.</p>
<p>Fördelningssystemets implicita pensionsskuld är i princip väldefinie-<br>rad. Den kan anses bestå av två delar: skulden till dem som ännu är<br>förvärvsaktiva och i färd med att intjäna pensionsrätt och skulden till<br>pensionärerna vilka är i färd med att förbruka sin pensionsförmögenhet.<br>För de förvärvsaktiva består den implicita pensionsskulden vid en viss<br>tidpunkt av de pensionsrätter, omräknade med inkomstindex, som fram<br>till tidpunkten i fråga intjänats av de förvärvsaktiva. I denna del utgörs<br>pensionsskulden av summan av de pensionsbehållningar vilka årligen<br>skall redovisas till var och en av de enskilda försäkrade.</p>
<p>För de pensionerade består pensionsskulden av individernas pen-<br>sionsbehållningar vid pensionstidpunkten, omräknad med följsam-<br>hetsindex och reducerad med de pensionsuttag som gjorts fram till den<br>aktuella tidpunkten. Därutöver skall pensionsskulden i denna del justeras<br>med hänsyn till den förändring som kan ha skett i den återstående medel-<br>livslängden vid respektive ålder efter pensionstidpunkten. Förändringar i<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>350</p>
<p>medellivslängden skall dock inte direkt påverka en beviljad pensions Prop. 1997/98:151<br>storlek efter det år den försäkrade fyllt 64 år. Fr.o.m. 65 årsålder ligger<br>det s.k. delningstalet fast för årskullen. Däremot är det naturligtvis så att<br>systemets implicita pensionsskuld till de pensionerade ökar om<br>medellivslängden senare konstateras öka. Om medellivslängden i stället<br>skulle minska, minskar även den implicita pensionsskulden. När systemet<br>är i full funktion består, vid nu rådande relation mellan förvärvsaktiv tid<br>och tid som pensionär, den totala implicita pensionsskulden till ungefär<br>två tredjedelar av skulden till de ännu förvärvsaktiva och till ungefär en<br>tredjedel av skulden till de redan pensionerade.</p>
<p>Minskas den implicita pensionsskulden med behållningen i<br>buffertfonden erhålls fördelningssystemets nettopensionsskuld. Kvoten<br>mellan fördelningssystemets implicita nettopensionsskuld och av-<br>giftsunderlaget kallas här nettoskuldskvoten. Vid perfekt finansiell<br>stabilitet i systemet antar denna kvot ett jämviktsvärde. Detta värde ut-<br>görs av den kvot som skulle ha registrerats om summaindex använts för<br>systemet (istället för genomsnittsindex som här föreslås), om<br>buffertfondens avkastning följt summaindexets utveckling och om<br>dödsriskema inte ändrats sedan den äldsta individen pensionerades. Det<br>sistnämnda skulle innebära att de kohortvisa delningstal som tidigare<br>fastställts korrekt återspeglar de faktiskt uppnådda medellivslängder som<br>fram till den aktuella tidpunkten har kunnat registreras. En negativ<br>avvikelse av en viss storlek mellan jämviktskvoten och den faktiskt<br>registrerade pensionsskuldkvoten skall föranleda en bromsning av<br>indexomräkningen. Bromsningen bör utformas så att den uppkomna<br>avvikelsen elimineras inom ett visst antal år, rimligen mellan 3 till 7 år.<br>Om indexeringen på detta sätt bromsats, och en positiv avvikelse mellan<br>jämviktskvoten och den faktiskt registrerade pensionsskuldkvoten senare<br>uppstår, bör indexomräkningen på motsvarande sätt accelereras, fram till<br>dess inkomstindexet återgått till den nivå inkomstindex skulle ha<br>motsvarat om det varken bromsats eller accelererats.</p>
<p>Inkomstbasbeloppet, som bl.a. styr intjänande- och avgiftstaket i<br>försäkringen, bör dock alltid omräknas med ett inkomstindex som aldrig<br>inbromsats eller accelererats. Skälet härför är att andelen av<br>inkomstsumman som skall försäkras i det allmänna ålderspensions-<br>systemet inte skall påverkas av eventuell finansiell obalans i systemet.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att avsteg från omräkning av<br>pensionsbehållning och utgående pensioner med förändringen i<br>inkomstindex skall göras om detta är nödvändigt för att säkerställa den<br>ekonomiska balansen i ålderspensionsystemets fördelningsdel. Något<br>lagförslag till automatisk balansering av fördelningssystemets<br>ekonomiska ställning lämnas dock inte här. Den exakta utformningen av<br>den här översiktligt beskrivna balanseringsmekanismen skall ytterligare<br>utredas innan ett förslag härom kan lämnas. Det fortsatta beredningarbe-<br>tet har dock som utgångspunkt att regler om automatisk balansering av<br>fördelningssystemets ekonomiska ställning skall införas. Ett sådant<br>förslag bedöms kunna föreläggas riksdagen i början av år 1999.</p>
<p>I det fall det i den fortsatta beredningen skulle visa sig att den här<br>översiktligt beskrivna metoden för en automatisk balansering av<br>ålderspensionssystemets fördelningsdel inte kan införas bör</p>
<p>351</p>
<p>Riksförsäkringsverket ges i uppdrag att övervaka systemets finansiella<br>stabilitet. De partier som står bakom pensionsreformen har<br>överenskommit att bestämmelser om automatisk balansering av fördel-<br>ningssystemet skall införas om det vid den fortsatta beredningen av<br>frågan visar sig vara möjligt. För det fall den fortsatta beredningen skulle<br>visa att det inte går att lagreglera en automatisk balansering av<br>fördelningssystemet så att pensionssystemets finansiella stabilitet<br>därigenom säkras har överenskommits att Riksförsäkringsverket skall ges<br>ett uppdrag att bevaka systemets finansiella stabilitet. I det fall<br>Riksförsäkringsverket beräknar att omräkningen av pensionsförmåner<br>inte kan ske med inkomstindex, utan att systemets finansiella balans<br>hotas, skall ett avdrag från inkomstindexeringen göras. Ett tillägg till<br>inkomstindex skall göras om den finansiella restriktionen för systemet<br>beräknas klara en sådan ökning. Tillägget får dock aldrig medföra att<br>inkomstindexet når över nivån på ett inkomstindex som aldrig vare sig<br>minskats eller ökats genom avdrag eller tillägg.</p>
<p>Målet för den fortsatta beredningen av ett slutligt förslag till<br>inkomstindex är att en metod, i enlighet med vad som redovisats i detta<br>avsnitt, för s.k. automatisk balansering av fördelningssystemets<br>ekonomiska ställning skall ingå i bestämmelserna för in-<br>komstindexeringen. Ett genomsnittsindex med ett inkomstmått som<br>huvudsakligen utgörs av pensionsgrundande inkomst per person med<br>sådan inkomst kompletterat med en metod för automatisk balansering av<br>systemets ekonomiska ställning har flera goda egenskaper. Ett sådant<br>index har genomsnittsindexets positiva egenskap att omräkna<br>pensionsförmånernas värde så att dessa följer inkomststandarden för de i<br>yrkesaktivålder. Denna följsamhet upprätthålls så länge och i den<br>utsträckning som det är möjligt för ett autonomt ålderspensionsystem<br>med fast avgiftssats. Indexet är vidare mer finansiellt stabilt än ett<br>summaindex. Bl.a. kan den automatiska balanseringen utformas så att den<br>beaktar förändringar i medellivslängd. Som ovan beskrivits föreslås detta<br>ske genom att pensionsskulden årligen beräknas med aktuell statistik för<br>överlevnadssannolikheter. Vidare beaktas i nettopensionsskulden den<br>avkastning buffertfonden erhåller. Även buffertfondens eventuella<br>kapitalvinster och kapitalförluster beaktas. Om avkastningen överstiger<br>inkomstindexets utveckling stärks systemets ekonomiska ställning<br>(fonden växer, nettoskulden sjunker och nettopensionsskuldkvoten<br>sjunker). Om buffertfondens avkastning är lägre försvagas systemets<br>ekonomiska ställning. Med ett genomsnittsindex ackumuleras mer medel<br>i buffertfonden under perioder då avgiftsunderlaget växer snabbare än<br>genomsnittsinkomsterna än vad som skulle vara fallet med ett<br>summaindex. En förstärkning av systemets ekonomiska ställning sker vid<br>en sådan utveckling samtidigt som pensionsförmånernas värde följer<br>inkomstutvecklingen för de i yrkesaktiv ålder. Därmed skapas<br>ekonomiska förutsättningar för att indexera pensionsförmånerna med<br>förändringen i genomsnittsinkomsten för de i yrkesaktiv ålder under<br>senare perioder när avgiftsunderlaget kan komma att växa långsammare<br>än genomsnittsinkomsten.</p>
<p>Även utan särskilda regler för balansering av systemets ekonomiska<br>ställning skulle, med det genomsnittsindex som nedan föreslås, det</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>352</p>
<p>reformerade ålderspensionssystemet vara ett system med goda finansiella<br>stabilitetsegenskaper. Det här översiktligt beskrivna tillvägagångssättet<br>för att genom bromsning av indexeringen balansera systemet torde<br>huvudsakligen endast behöva tillämpas i vad som historiskt sett får<br>betraktas som ovanliga situationer. När det reformerade systemet trätt i<br>full funktion är det som nämnts ovan bl.a. efter längre perioder med<br>nettoutvandring eller låg nativitet som indexeringen skulle behöva<br>bromsas för att upprätthålla finansiell stabilitet. Vidare finns vissa andra<br>faktorer som påverkar den finansiella stabiliteten. Exempel på sådana är<br>systematiska förändringar av medellivslängden och systematiska<br>samband mellan livsinkomst och livslängd. I och med den gradvisa<br>utfasningen av ATP-beräknade ålderspensionsförmåner skulle även en<br>låg ekonomisk tillväxt under utfasningen av dessa förmåner kunna<br>medföra att indexeringen skulle behöva bromsas. Detta som en följd av<br>att ATP-beräknade ålderspensionsförmåner även under utfasningen har<br>en viss bristande följsamhet till den ekonomiska utvecklingen. Som<br>nämnts ovan innebär genomsnittsindexet att fördelningssystemets<br>ekonomiska styrka kommer att tendera att växa under perioder med<br>befolkningstillväxt. Med ett växande befolkningsantal är därmed risken<br>för att indexeringen skulle behöva bromsas liten. Ett slutet system sådant<br>som det reformerade ålderspensionssystemet bör dock kunna hantera i<br>princip varje finansiell påfrestning oavsett hur liten risken för sådan<br>påfrestning bedöms vara. Förslaget att införa en balanseringsmekanism är<br>ett uttryck för en hög ambitionsnivå när det gäller att skapa ett slutet,<br>finansiellt stabilt ålderspensionssystem.</p>
<h3>16.3 Inkomstindex för år 1999 och därefter</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Inkomstindex skall mäta den relativa föränd-<br>ringen i ett inkomstmått. Inkomstmåttet skall fr.o.m. år 1999 utgöras<br>av en kvot där summan av vissa inkomster som tjänats in av personer<br>mellan 16-64 år delas med antalet personer som under året uppburit<br>sådan inkomst. Inkomsterna som här avses är inkomster som i sig är<br>pensionsgrundande efter avdrag för allmänna pensionsavgifter, samt<br>inkomster i form av förtidspension. Inkomstindex skall fastställas för<br>varje kalenderår och skall för år 1999 vara 100,00. Inkomstindex för<br>år t beräknas så att den procentuella förändringen i indextalet mellan<br>två på varandra följande år, år t-1 och år t, motsvarar den<br>genomsnittliga relativa förändringen per år i inkomstmåttet mellan<br>åren t-4 och t-1 frånräknat förändringen i det allmänna prisläget från<br>juni månad år t-4 till juni månad år t-1 och därefter omräknat med<br>förändringen i det allmänna prisläget mellan juni månad år t-2 och<br>juni månad år t-1.</p>
<p>Riksförsäkringsverket skall beräkna inkomstindexet som skall<br>fastställas av regeringen vaije år. Riksförsäkringsverket skall därvid<br>från Konjunkturinstitutet inhämta underlag för en prognos avseende<br>inkomstutvecklingen år t-2 och t-1 året före det år indextalet avser<br>(år t).</p>
<p>353</p>
<p>12 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget i Ds 1997:67 stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p>
<p>I Ds 1995:41 lämnades ett förslag till utformning av inkomstindex,<br>som avsågs gälla oavsett definitionen av det inkomstmått som skall ligga<br>till grund för indexet. Vidare föreslogs att oavsett inkomstdefinitionen i<br>övrigt skulle endast inkomster till personer yngre än 65 år ingå i<br>inkomstmåttet. I enlighet med vad regeringen uttalat i princip-<br>propositionen (s. 107) föreslogs i Ds 1995:41 att inkomstindexet skulle<br>utformas så att förändringar i inflationstakten skall få ett snabbare<br>genomslag på utgående pensioner än vad som skulle vara fallet med ett<br>rent nominellt index, beräknat som ett treårigt glidande medeltal. För att<br>ge inkomstindex denna egenskap, utan att överge det treåriga glidande<br>medeltalet, föreslogs att inkomstindex räknas om dels med en real faktor<br>som utgör den genomsnittliga reala inkomstförändringen under en<br>treårsperiod, dels med en prisfaktor som utgör det senaste årets prisför-<br>ändring. En förändring i förhållande till såväl Pensionsarbetsgruppens<br>som princippropositionens förslag var att det sista året i treårsperioden<br>skulle utgöras av en prognos, detta för att undvika en alltför lång<br>tidseftersläpning för den reala faktorn i inkomstindexet. Därmed skulle år<br>t-4 bortfalla ur inkomstindexet och beräkningen för ett visst år (t)<br>fastställas i slutet av år t-1, utgående från en prognos för inkomsterna år<br>t-1 och från fastställda inkomster avseende åren t-2 och t-3.<br>Konjunkturinstitutet föreslogs ges i uppdrag att mot slutet av vaije år, på<br>grundval av preliminära uppgifter och prognoser över hushållens in-<br>komster respektive prisutvecklingen, lämna underlag avseende år t-1 för<br>beräkningen av inkomstindex. Avvikelser mellan prognos och utfall<br>föreslogs korrigeras vid indexberäkningen påföljande år.</p>
<p>I promemorians lagförslag föreskrevs hur indexet skulle beräknas med<br>utgångspunkt från att indexet skall visa förändringen av genomsnittet av<br>samtliga pensionsunderlag för försäkrade som under det år<br>pensionsunderlaget avser inte fyllt 65 år eller mer. Detta innebär att ut-<br>över pensionsgrundande inkomster skulle även s.k. pensionsgrundande<br>belopp för bamår, bakomliggande inkomst vid sjukdom och arbetslöshet,<br>plikttjänst och studier ingå i underlaget för inkomstindex. Vidare innebär<br>promemorians lagförslag att inkomster som till sin natur är<br>pensionsgrundande, men som ligger över intjänandetaket i försäkringen,<br>inte skulle ingå i underlaget för beräkningen av inkomstindex. I dessa<br>avseenden skiljer sig lagförslaget i Ds 1995:41 från Pensions-<br>arbetsgruppens och princippropositionens förslag.</p>
<h4>Remissinstanserna:</h4>
<p>Ds 1995:41</p>
<p>Konjunkturinstitutet påpekar att tidsförläggningen av institutets ordinarie<br>prognosverksamhet kommer att ändras i och med att det statliga<br>budgetåret läggs om till kalenderår. Institutet önskar därför samråda med<br>regeringen och Riksförsäkringsverket innan en proposition föreläggs<br>riksdagen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>354</p>
<p>Svenska kommunförbundet önskar att inkomstindex skall fastställas<br>tidigare än vad som föreslagits. Förbundet anser att det bör övervägas om<br>inte inkomstindex skulle kunna beräknas med ett års förskjutning, dvs.<br>med promemorian terminologi för åren t-5 till t-2. De fördelar som<br>därmed skulle vinnas är att sista året i inkomstmåttet inte utgörs av en<br>prognos och att fastställandet skulle kunna ske i böijan av år t-1.</p>
<p>Kommunernas Pensionsanstalt menar att det skulle vara av stort värde<br>om tidpunkten för fastställande av inkomstindex kunde tidigareläggas så<br>att det fastställdes i december näst föregående år. En sådan ordning skulle<br>förbättra underlaget för kommunernas och landstingens pensions-<br>kostnadsprognoser, dvs. prognoser för skuld- och utbetalningsföränd-<br>ringar.</p>
<p>Ds 1997:67</p>
<p>Riksgäldskontoret anser att det förefaller lämpligast att skriva fram<br>pensionsbehållningama med ett inkomstmått som speglar det ekonomiska<br>utrymmet och att man därför bör använda förvärvsinkomster som grund<br>för inkomstindex. Övriga pensionsgmndande ersättningar bör inte ingå i<br>ett inkomstindex, eftersom dessa enligt Riksgäldskontoret inte visar den<br>ekonomiska potentialen. Kontoret noterar därför med tillfredsställelse att<br>utredningen valt att exkludera pensionsgmndande belopp från<br>inkomstmåttet. Att pensionsgrundande socialförsäkringsersättningar m.m.<br>fortfarande ingår menar kontoret innebär en överskattning av det<br>tillgängliga utrymmet. Däremot anser kontoret att det är relevant att<br>inkludera inkomstandelar över 7,5 basbelopp i inkomst måttet även om<br>dessa inte ger någon pensionsrätt. De bidrar till tillväxten och ingår i det<br>utrymme som indikerar vilken utgiftsnivå ekonomin tål.</p>
<p>TCO framför synpunkten att ett inkomstmått bör återspegla den<br>faktiska inkomstutvecklingen för de förvärvsarbetande. Därför bör även<br>inkomster över intjänandetaket i försäkringen medräknas. Förändringar i<br>den andel av inkomstsumman som hamnar över respektive under<br>inkomsttaket bör enligt TCO inte påverka inkomstindex. Samma<br>uppfattning redovisas av Statens Pensionsverk som ifrågasätter dock det<br>rimliga i att andelen deltidsarbetande och andelen unga personer med<br>låga inkomster skall påverka beräkningen av inkomstindex.</p>
<p>Konjunkturinstitutet berör förslaget till preliminär kompensation för<br>det senaste årets inflation som indexkonstruktionen kan sägas innebära<br>Institutet menar att det vore en fördel ur stabiliseringspolitisk synpunkt<br>om den preliminärt beräknade inflationskompensationen så långt som<br>möjligt kunde undvikas.</p>
<p>Försäkringskassan i Göteborg tar upp frågan om dubblering av<br>inkomster i inkomstmåttet i de fall förtidspensionen är samordnad med<br>arbetsskadelivränta. Eftersom uppgifter om både livränta, förtidspension<br>och samordningsprocent finns tillgängliga i Riksförsäkringsverkets<br>register föreslår kassan att möjligheterna att ta fram korrekta uppgifter<br>borde utredas. I likhet med utredningen anser Försäkringskassan,<br>dubbleringen vara marginell.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkten för regeringens<br>förslag är att inkomstindex, inom vissa begränsande ramar, bör avspegla</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>355</p>
<p>utvecklingen av inkomststandarden för personer som är 16-64 år och för<br>vilka det fastställs PGI. En utgångspunkt för förslaget är liksom tidigare<br>att underlaget för att beräkna inkomstindex skall vara möjligt att i<br>huvudsak ta fram från Riksförsäkringsverkets register över<br>pensionsunderlag. Frågan är då vilka avvikelser från avgiftsunderlaget<br>som lämpligen bör göras för att ett inkomstindex som avspeglar<br>inkomststandarden skall erhållas. Därvid kan det konstateras att det finns<br>ett stort antal faktorer som påverkar inkomststandarden för personer som<br>är 16-64 år och för vilka det kan ha fastställts PGI som inte avspeglas i<br>avgiftsunderlaget. Som exempel kan nämnas:</p>
<p>- inkomster utöver taket på 7,5 inkomstbasbelopp</p>
<p>- förtidspensioner</p>
<p>- förtida uttag av ålderspension</p>
<p>- pensioner från tidigare arbetsgivare t.ex. vid lägre pensionsålder än 65<br>år</p>
<p>- änkepension, barnpension</p>
<p>- kapitalinkomster</p>
<p>- stipendier och liknande i Sverige skattefria inkomster</p>
<p>- barnbidrag, bostadsbidrag och socialbidrag.</p>
<p>Eftersom de pensionsgrundande beloppen ingår i avgiftsunderlaget,<br>utan att utgöra en motsvarande inkomst för hushållen, kan avvikelser<br>mellan utvecklingen av avgiftsunderlaget och inkomststandarden även<br>uppkomma genom att pensionsgrundande belopp utvecklas i annan takt<br>än inkomsterna.</p>
<p>Till skillnad från lagförslaget i Ds 1995:41 föreslog Pensionsarbets-<br>gruppen i sitt betänkande Reformerat pensionssystem SOU 1994:20,<br>liksom regeringen i prop. 1993/94:250, att även inkomstdelar över in-<br>tjänandetaket skulle ligga till grund för beräkningen av inkomstindex.<br>Den första av ovan nämnda faktorer, inkomster över förmånstaket, skulle<br>således beaktas i indexet. Ett skäl för förslaget i Ds 1995:41 är att en nära<br>koppling mellan index och avgiftsunderlag befrämjar systemets<br>finansiella stabilitet. Om den finansiella stabiliteten säkerställs på annat<br>sätt, med automatiskt verkande regler eller genom justeringar av<br>inkomstindex föreslagna av Riksförsäkringsverket, minskar behovet av<br>att koppla inkomstindexet till avgiftsunderlaget.</p>
<p>Det nu föreslagna inkomstmåttet kan preciseras enligt följande:</p>
<p>PGI 16-64 åringar + ”PGI” över 7,5 inkomstbasbelopp 16-64 åringar + utbet. förtidspension<br>Antal personer som uppburit inkomst som anges i tälj aren</p>
<p>Innebörden av ovanstående kvot, inkomstmått, är att man vid indexbe-<br>räkningen beaktar de två första av faktorerna på listan ovan samt ute-<br>sluter pensionsgrundande belopp. Förslaget innebär således avvikelser<br>från de faktorer som styr avgiftsunderlaget i tre avseenden. Som framgår<br>av listan ovan utgör de valda avstegen från att enbart beakta ersättningar<br>som ingår i avgiftsunderlaget ett urval av alla de ersättningar och andra<br>faktorer som påverkar ekonomisk standard för personer i förvärvsaktiv<br>ålder. Urvalet har bl.a. gjorts utifrån att man i första hand skall lägga till<br>kvantitativt betydelsefulla inkomster som direkt eller indirekt kan sägas<br>vara pensionsgrundande, dvs. utgöra någon typ av arbetsinkomst, inkl.<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>356</p>
<p>ersättning för förlorad arbetsinkomst, som till sin karaktär är Prop. 1997/98:151<br>pensionsgrundande. Därtill skall antalet avvikelser i inkomstmåttet från<br>de ersättningar som utgör avgiftsunderlag vara förhållandevis begränsat.<br>De administrativa förutsättningarna för att på ett säkert sätt fånga<br>uppgifterna i inkomstmåttet är ytterligare en faktor som beaktats. I de fall<br>det föreslagna inkomstmåttet innehåller uppgifter som hittills inte ingått i<br>Riksförsäkringsverkets pensionsregister så skall sådana avsteg inte te sig<br>omotiverat administrativt betungande.</p>
<p>Inkomster som till sin natur är pensionsgrundande, oavsett om de<br>ligger under eller över intjänandetaket, kan sägas vara i sig pensions-<br>grundande inkomster. Vidare kan utbetald förtidspension sägas vara<br>indirekt pensionsgrundande inkomster eftersom personer som uppbär för-<br>tidspension tillgodoräknas en pensionsgrundande inkomst. Den pensions-<br>grundande inkomst som tillgodoräknas förtidspensionärer beräknas dock<br>inte utgående från den uppburna förtidspensionen utan med utgångspunkt<br>från en s.k. antagandeinkomst. Med denna terminologi fångar det<br>föreslagna indexmåttet alla typer av i sig, direkt eller indirekt<br>pensionsgrundande inkomster. Enligt förslaget skall allmänna pensions-<br>avgifter dras av från de pensionsgrundande inkomster som sådana<br>avgifter beräknats på, se avsnitt 8.2.</p>
<p>Effekten av den föreslagna inkomstdefinitionen jämfört med förslaget i<br>Ds 1995:41, dvs. att ta med inkomstdelar över taket och faktiska<br>förtidspensioner samt att ta bort pensionsgrundande belopp, beror på hur<br>inkomster över taket, förtidspensioner och pensionsgrundande belopp<br>utvecklas. Om inkomster över taket utvecklas långsammare än inkomster<br>under taket, leder det här föreslagna inkomstmåttet till en något mindre<br>indexomräkning av pensionsförmånerna än vad som skulle ha blivit fallet<br>med förslaget i Ds 1995:41. Effekten förstärks om pensionsgrundande<br>belopp utvecklas snabbare än pensionsgrundande inkomster. Vid motsatt<br>utveckling, inkomster över taket utvecklas snabbare än övriga inkomster<br>och de pensionsgrundande beloppen utvecklas långsammare, leder det<br>föreslagna inkomstmåttet till en något större indexomräkning av pen-<br>sionsförmånerna än med förslaget i Ds 1995:41.</p>
<p>I och med att inkomster i form av förtidspension föreslås ingå i<br>inkomstmåttet kommer måttet att ytterligare något bättre spegla inkomst-<br>utvecklingen för personer i yrkesaktiv ålder. Dessutom blir inkomstmåttet<br>mer robust för eventuella framtida förändrade gränsdragningar mellan<br>sjukförsäkrings- och förtidspensionssystemen. Inkomster i form av<br>sjukpenning och förtidspension kommer i och med förslaget att behandlas<br>på samma sätt i inkomstmåttet.</p>
<p>Förslaget att inkomster i form av förtidspension skall ingå i in-<br>komstdefinitionen kommer att medföra vissa, i sammanhanget ytterst<br>marginella, dubbleringar av inkomst i inkomstmåttet. Detta gäller t.ex.<br>när arbetsskadelivränta och förtidspension uppbärs av en och samma<br>person och avser samma inkomstförlust eftersom livräntan då minskas<br>med förtidspensionsbeloppet vid utbetalning samtidigt som livräntan före<br>sådan samordning ingår i den pensionsgrundande inkomsten. Regeringen<br>finner dock inte att det finns anledning att nu söka eliminera denna<br>dubblering. Nackdelarna med den ökade komplexitet ett principiellt</p>
<p>357<br></p>
<p>korrekt förfarande i detta avseende skulle medföra, får anses överväga Prop. 1997/98:151<br>fördelarna med den ordning som i och för sig vore önskvärd.</p>
<p>Regeringen delar de avvägningar som tidigare gjorts att endast in-<br>komster för personer som är mellan 16 och 64 år skall ligga till grund för<br>beräkningen av inkomstindex. Pensionsgrundande inkomster fastställs<br>inte för personer yngre än 16 år, inte heller kan förtidspension vara<br>aktuell för sådana personer. Pensionsgrundande inkomster kommer som<br>förslaget till reformerade regler utformats kunna intjänas och till-<br>godoräknas personer som är 65 år eller äldre. Dessa inkomster bör dock<br>inte finnas med i inkomstmåttet. Motivet härför är att borttagandet av 65-<br>årsgränsen för möjligheten att intjäna pensionsgrundande inkomster inte<br>skall påverka det inkomstmått som ligger till grund för indexeringen.<br>Regeringen föreslår därför att varken personer yngre än 16 år eller äldre<br>än 64 år skall ingå i inkomstmåttets nämnare. Pensionsgrundande<br>inkomster intjänade av sådana personer skall därmed inte ingå i<br>inkomstmåttets täljare.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomster utgörs av inkomster av tjänst och in-<br>komster av annat förvärvsarbete (11 kap. 2 och 3 §§ AFL). I inkomst-<br>definitionen ingår social- och arbetslöshetsförsäkringsersättningar m.m.<br>Inkomstdelar över 7,5 förhöjda prisbasbelopp ingår inte i definitionen. I<br>dag ingår inte heller inkomstdelar under ett prisbasbelopp. I det framtida<br>systemet kommer gränsen om ett prisbasbelopp, motsvarande<br>folkpensionsdelen i nuvarande ålderspensionssystem, att slopas. Vad som<br>däremot kommer att uteslutas är inkomster som under ett år totalt sett<br>understiger 24 % av prisbasbeloppet, motsvarande grundavdraget i<br>inkomstbeskattningen. Följaktligen kommer inte heller personer som<br>uppburit inkomster understigande 24 % av prisbasbeloppet att ingå i<br>inkomstmåttet.</p>
<p>Inkomstindexets konstruktion</p>
<p>Inkomstindex för år 1999 skall enligt föreslaget vara 100,00. Den<br>föreslagna indexkonstruktionen innebär att förändringen i inkomstmåttet<br>skall beräknas som ett treårigt glidande geometriskt medelvärde. Därmed<br>skall inkomstuppgifter avseende åren 1996 t.o.m. 1999 användas vid<br>beräkningen av inkomstindex avseende år 2000. Inkomstindex som skall<br>beräknas för åren 1960 - 1998 föreslås beräknas med ett delvis annat<br>inkomstmått än det som skall gälla fr.o.m. år 1999.1 avsnitt 16.5 föreslås<br>att inkomstindex för åren 2000, 2001 och 2002 skall justeras för effekten<br>av det förändrade inkomstmåttet mellan åren 1998 och 1999.</p>
<p>Enligt förslaget i Ds 1995:41 skulle inkomstindex fastställas i<br>december året före det år indexet avser, år t med promemorians termi-<br>nologi. Beräkningen skulle enligt det förslaget ske med fastställda upp-<br>gifter för år t-4 med prognos för år t-1. Avvikelse mellan prognosen och<br>utfallet avseende prognosåret skulle löpande justeras för påföljande år vid<br>beräkningen av inkomstindex.</p>
<p>Flera remissinstanser lämnade synpunkter på förslaget i Ds 1995:41 i<br>detta avseende och framförde kritik mot att inkomstindex med de<br>föreslagna inkomsterna och tidpunkterna kommer att kunna fastställas<br>först i december året före det år inkomstindexet avser. Bl.a. de av<br></p>
<p>358</p>
<p>remissinstanserna framförda synpunkterna föranledde att det i Ds<br>1997:67 föreslogs att inkomstindex skulle fastställas senast i september<br>året före det år indexet avser. Därmed skall två år i indexberäkning<br>utgöras av en prognos. Regeringen delar i dessa avseenden bedömningen<br>i Ds 1997:67.</p>
<p>1 och med att de flesta taxeringar för år t-2 är klara i augusti år t-1 kan<br>precisionen i en prognos för inkomsterna år t-2 i september år t-1 antas<br>vara så god att en tidigareläggning av fastställandet av inkomstindex till<br>september år t-1 endast marginellt försämrar kvaliteten i inkomstindexet.<br>Tidigareläggningen av fastställandetidpunkten medför att två i stället för<br>ett av de år som ligger till grund för indexberäkningen kommer att<br>utgöras av prognoser. I och med att avvikelser mellan prognos och utfall<br>på sikt kommer att beaktas är den marginella kvalitetsförsämring som<br>denna tidigareläggning medför endast temporär. I likhet med förslagen i<br>departementspromemoriorna föreslås att ett fastställt indextal aldrig<br>ändras. Detta oavsett om det framkommer en avvikelse mellan prognos<br>och utfall. Korrigeringen för avvikelse mellan prognos och utfall för åren<br>t-2 och t-1 påverkar däremot indexberäkningen som avser indextalet år<br>t+1. Korrigeringen mellan utfall och prognos avseende inkomsterna år t-2<br>blir slutgiltig i indextalet som avser år t+1. Justeringen för år t-1 blir<br>slutgiltig först vid beräkningen av indextalet som avser år t+2. Eventuella<br>omtaxeringar som föranleder förändringar i inkomstmåttet för de<br>fastställda pensionsrättema m.m. år t-3 skall inte beaktas vid beräkningen<br>av inkomstindex. Regeringen föreslår, i likhet med vad som föreslagits i<br>departementspromemoriorna, att Konjunkturinstitutet skall ges i uppdrag<br>att årligen göra en prognos av de för inkomstindex aktuella uppgifterna.</p>
<p>Med hänsyn till att inkomstindex skall användas även för utgående<br>pensioner bör det undvikas att det tar flera år innan variationer i infla-<br>tionstakten får genomslag på pensionsförmånerna. Av detta skäl bör det<br>senaste årets prisförändringar påverka indexomräkningen fullt ut. Detta<br>kan beskrivas som att det utgår en preliminär kompensation för det<br>senaste årets prisförändring som sedan, genom indexets konstruktion,<br>avräknas vid beräkningen av den reala inkomstförändringen. Den metod<br>som föreslogs i Ds 1995:41 för att hålla isär den del av inkomst-<br>förändringen som svarar mot förändringar i den allmänna prisnivån och<br>den del som utgör en real, inflationsjusterad inkomstförändring bibehölls<br>i princip i Ds 1997:67. Den reala inkomstförändringen föreslås beräknas<br>genom att kvoten mellan inkomsterna i löpande priser respektive år<br>divideras med kvoten mellan genomsnittligt konsumentprisindex i juni<br>respektive inkomstår. Prisfaktom beräknas som kvoten mellan<br>konsumentprisindex för juni månad jämfört med konsumentprisindex för<br>juni månad ett år tidigare.</p>
<p>Konjunkturinstitutet har i sitt remissyttrande över Ds 1997:67 anfört att<br>det vore en fördel ur stabiliseringspolitisk synpunkt om den preliminärt<br>beräknade inflationskompensationen så långt som möjligt kunde<br>undvikas. De stabiliseringspolitiska fördelama med att låta förändringar i<br>inflationstakten få genomslag på pensionsförmånerna först efter flera år<br>måste ställas mot de nackdelar en sådan fördröjning skulle medföra för<br>pensionärerna. Utöver de stabiliseringspolitiska nackdelarna med att<br>inkomstindexet speglar en genomsnittlig årlig utveckling under en<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>359</p>
<p>treårsperiod medför konstruktionen att effekterna av förändringar i Prop. 1997/98:151<br>inkomstindexets förändringstakt får ett något förstärkt genomslag vid<br>omräkningen av pensionsbehållningama. Vid avvägning mellan de för<br>och nackdelar som den föreslagna konstruktionen innebär har regeringen<br>funnit att övervägande skäl talar för att den i Ds 1997:67 föreslagna<br>metoden för preliminär kompensation för det senaste årets prisförändring<br>skall användas.</p>
<p>Tablå 16.2 Formel for beräkning av inkomstindex</p>
<p>I. = [(U<sub>t</sub>.<sub>1</sub>/KPI<sub>t</sub>.<sub>1</sub>)/(U<sub>l</sub>.<sub>4</sub>/KPI<sub>t</sub>.4)]<sup><,/3)</sup>*(KPI<sub>t</sub>.i/KPI<sub>t</sub>.<sub>2</sub>)*k<sub>1</sub>* k<sub>2</sub> * I,.!</p>
<p>Inkomstmåttet (U) = rPGI 16-64 år + ”PGI” över 7,5 inkomstbasbelopp 16-64 år + utbet. förtidspension 1<br>Antal personer som uppburit inkomst som anges i täljaren</p>
<p>I,, In = inkomstindextal för år t respektive år t-1</p>
<p>U<sub>t</sub>.|= prognos för inkomstmåttet för år t-1</p>
<p>U,.4= inkomstmåttet för år t-4</p>
<p>KPI,.], KPIt.<sub>2</sub>, KPI<sub>t4</sub> = konsumentprisindex för juni månad år t-1, år t-2, respektive år t-4</p>
<p>k, = korrigeringsfaktor för senare (mer exakt) prognos avseende inkomsterna år t-2<br>k<sub>2</sub> = korrigeringsfaktor för avvikelse mellan utfall och prognos avseende inkomsterna år t-3.</p>
<h3>16.4 Beräkning av inkomstindex för år 1960 t.o.m. år<br>1998</h3>
<p>Regeringens förslag: I beräkningen av inkomstindex för åren 1960-1998<br>skall inkomstmåttet avse de inkomster som legat till grund för pensions-<br>poäng, med tillägg av inkomster motsvarande ett prisbasbelopp, per person<br>för vilken pensionsgrundande inkomst har fastställts. Därvid skall<br>beräkningen begränsas till personer som fyllt högst 64 år. Uppgifterna skall<br>hämtas från Riksförsäkringsverkets pensionspoängstatistikregister.</p>
<p>Den relativa förändringen i inkomstindex mellan de på varandra<br>följande åren 1960-1962 skall motsvara den relativa förändringen i<br>inkomstmåttet mellan år 1960 och år 1961. Den relativa förändringen i<br>inkomstindex mellan år 1962 och år 1963 skall motsvara den<br>genomsnittliga relativa förändringen per år i inkomstmåttet mellan<br>åren 1960-1962. För år 1964 t.o.m. år 1998 skall inkomstindex<br>beräknas så att den procentuella förändringen i indextalet mellan två<br>på varandra följande år, år t-1 och år t, motsvarar den genomsnittliga<br>relativa förändringen per år i inkomstmåttet mellan åren t-4 och t-1<br>frånräknat förändringen i det allmänna prisläget från juni månad år t-4<br>till juni månad år t-1 och därefter omräknat med förändringen i det<br>allmänna prisläget mellan juni månad år t-2 och juni månad år t-1.</p>
<p>Inkomstindex för vart och ett av åren 1960 t.o.m. 1998 skall fast-<br>ställas av regeringen.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget i Ds 1997:67 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag. I Ds 1995:41 lämnades inget förslag till<br>särskild definition av inkomstmåttet för inkomstindex för förfluten tid.</p>
<p>360</p>
<p>En utgångspunkt var dock att inkomstmåttet även för dessa år skulle vara<br>ett genomsnittsmått.</p>
<h4>Remissinstanserna:</h4>
<p>Ds 1995:41</p>
<p>När det gäller beräkningen av pensionsrätter i det reformerade systemet<br>för förfluten tid konstaterar Konjunkturinstitutet (Kl) att det föreligger en<br>asymmetri i behandlingen av intjänandetaket i framtid och förfluten tid.<br>Detta är beroende på att det inte föreslagits ske någon successiv real<br>nedräkning av taket bakåt i tiden. Som underlag för ett slutligt<br>ställningstagande i frågan om hur intjänandetaket i förfluten tid skall<br>betraktas efterfrågar Kl beräkningar på individnivå.</p>
<p>Ds 1997:67</p>
<p>Enligt Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) bör den<br>retroaktiva uppräkningen kunna hanteras på ett enklare sätt. Även<br>Statspensionärernas Riksförbund anser att inkomstindex bör hanteras på<br>ett enklare och mer likformigt sätt för förfluten tid och framtiden.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Syftet med omräkning av<br>pensionsförmåner är detsamma för åren 1960-1998 som för tid därefter.<br>Genom att vissa uppgifter i det inkomstmåttet som föreslås gälla för<br>inkomstindex fr.o.m. år 1999 nu inte är tillgängliga eller möjliga att<br>inhämta för hela perioden 1960-1998 är det dock nödvändigt med vissa<br>avvikelser vad gäller inkomstmåttet för åren före år 1999. Bl.a. finns inte<br>uppgifter om inkomster över förmånstaket i ATP-systemet. Uppgifter om<br>utbetald förtidspension finns inte i det pensionspoängstatistikregister som<br>föreslås användas vid beräkningen av inkomstindex för åren 1960 t.o.m.</p>
<p>1998. Vidare finns inte uppgifter om årsinkomster lägre än ett pris-<br>basbelopp i pensionspoängstatistikregistret. Fr.o.m. år 1999 kommer års-<br>inkomster från 24 % av basbeloppet att ingå i inkomstmåttet. I dessa av-<br>seenden kommer med regeringens förslag inkomstmåttet att avvika från<br>det som föreslås gälla fr.o.m. år 1999.</p>
<p>Hur inkomstmåttet skall definieras för beräkningen av inkomstindex i<br>förfluten tid berör i flera avseenden frågan om hur förändringar i regler<br>som gör att inkomsterna i inkomstmåttet inte är direkt jämförbara skall<br>tillåtas slå igenom i inkomstindex. I framtiden bör inkomstindex justeras<br>för sådana förändringar som innebär att inkomsterna i inkomstmåttet inte<br>blir direkt jämförbara. Hur justeringen för det förändrade inkomstmåttet<br>mellan år 1998 och år 1999 föreslås ske beskrivs i avsnitt 16.5.</p>
<p>En förändring av institutionella förhållanden som påverkat storleken av<br>pensionsgrundande inkomst är att flera sociala förmåner blev skatte-<br>pliktiga år 1974 varvid dessa förmåner även blev pensionsgrundande. Vid<br>denna förändring ökade den pensionsgrundande inkomstsumman genom<br>en administrativ åtgärd. Den pensionsgrundande inkomstsumman ökade<br>procentuellt sett mer än vad antalet personer som uppbar pensions-<br>grundande inkomst ökade. Därmed ökade den pensionsgrundande<br>snittinkomsten genom förändringen av regelsystemet. Beräkningen av<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>361</p>
<p>inkomstindex bör i allmänhet justeras när regelförändringar medför att<br>inkomsterna i inkomstmåttet inte är jämförbara. Enligt denna princip<br>borde inkomstindex justeras för de regelförändringar som påverkat<br>inkomstmåttet under perioden 1960-1998. I det s.k. tredagarsregistret<br>som föreslås användas för beräkningen av inkomstindex i förfluten tid, är<br>dock inte olika typer av pensionsgrundande inkomster specificerade. En<br>rensning för t.ex. den förändring som skedde år 1974 skulle därför<br>behöva göras relativt schablonmässigt. Vidare har som nämnts flera<br>förändringar skett utöver den som skedde år 1974 och som inkomstindex<br>skulle kunna behöva justeras för. Av bl.a. förenklingsskäl föreslår<br>regeringen att det inte skall göras någon justering av inkomstindex för att<br>söka eliminera effekter av olika regelförändringars påverkan på<br>inkomstmåttet åren 1960-1998. Underlaget för beräkningen av<br>inkomstindex för denna period blir härigenom entydigt.</p>
<p>Fram till den 1 juli 1976 var den allmänna pensionsåldern 67 år. PGI<br>beräknades då även för det år inkomsttagaren var 65 år. Vidare har<br>personer födda år 1927 eller tidigare enligt övergångsbestämmelser<br>kunnat intjäna pensionsrätt under 65-årsåret även efter den 1 juli 1976.<br>Det sista år som pensionsrätt har kunnat fastställas avseende inkomster<br>intjänade av personer som är 65 år var år 1992 då de som är födda år<br>1927 blev 65 år. Frågan uppkommer därmed om inkomster som tjänats in<br>av personer under det år de fyllt 65 år skall vara med i beräkningen av<br>indexserien under åren 1960-1998. Effekten på inkomstindex av att ta<br>med inkomster uppburna av sådana personer under perioden 1960-1998<br>är mycket liten, uppskattningsvis 2 promille. I lagrådsremissen föreslogs<br>av förenklingsskäl att den pensionsgrundande inkomst som finns<br>registrerad skall ligga till grund för beräkningen av inkomstindextal<br>1960-1998. Regeringen angav dock att frågan om att inkludera pen-<br>sionsgrundande inkomster som tjänats in av personer som fyllt 65 år i<br>inkomstmåttet åren 1960-1998 skulle kunna komma att omprövas inför<br>fastställandet av inkomstindex åren 1960-1998. I den fortsatta bered-<br>ningen har regeringen bedömt att övervägande skäl talar för att inkomster<br>som tjänats in av personer det år de fyllde 65 år skall uteslutas ur<br>inkomstmåttet vid beräkningen av inkomstindex för åren 1960-1998.<br>Regeringen föreslår därför att endast personer mellan 16-64 år skall ingå<br>i inkomstmåttet nämnda period. Det huvudsakliga skälet härför är att<br>förändringen medför en större överensstämmelse mellan inkomstmåttets<br>definition i de två olika perioderna. Vidare har det visat sig administrativt<br>enkelt att utesluta dessa inkomster och personer ur inkomstmåttet.</p>
<p>Regeringen föreslår att de angivna inkomsterna beräknas på så sätt att<br>de tillgodoräknade pensionspoängen, med tillägg av en poäng, multi-<br>pliceras med det vid årets ingång gällande basbeloppet. Genom tillägget<br>av ett basbelopp återförs det avdrag som gjorts då pensionspoängen<br>fastställdes.</p>
<p>I Riksförsäkringsverkets pensionspoängregister har inkomstuppgifter<br>för personer som avlidit före år 1976 och personer som har avlidit och<br>som var födda före år 1910 rensats bort. Riksförsäkringsverkets har dock<br>ett pensionspoängstatistikregister, som omfattar alla försäkrade födda den<br>5:e, 15:e eller 25:e i vaije månad. I detta register finns inkomstuppgifter<br>som avser avlidna personer kvar. Av bl.a. denna anledning föreslår<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>362</p>
<p>regeringen att inkomstindex för förfluten tid skall grunda sig på Prop. 1997/98:151<br>pensionspoänstatistikregistret. Registret omfattar ca 10 % av den aktuella<br>populationen och utgör därmed ett tillräckligt stort urval för att ge en<br>statistiskt säker återspegling av utvecklingen av det valda inkomstmåttet.</p>
<p>Så som vissa remissinstanser påpekat är det möjligt att förenkla<br>beräkning av inkomstindex för åren 1960-1998. T.ex. skulle upp-<br>delningen i en realkomponent och en priskomponent kunna undvaras<br>utan någon negativ effekt för omräkningen av utgående pensioner. Det<br>finns inte heller någon direkt anledning till att inkomstindex skall<br>utformas som ett treårigt glidande medelvärde för de år när inkomstindex<br>inte kommer att användas för omräkning av utgående pensioner. Syftet<br>med att genomgående använda samma huvudsakliga konstruktion för<br>beräkning av inkomstindex är istället att minimera de justeringar som<br>behöver göras vid övergången från förfluten tid till löpande beräkning av<br>inkomstindex. Det är enligt regeringens bedömning av betydligt större<br>vikt att så långt det är möjlig minska behovet av sådana justeringar än att<br>förenkla indexet för perioden 1960-1998.</p>
<p>Förslaget att inkomstindex skall beräknas som ett treårigt glidande<br>medelvärde även för förfluten tid innebär att särskilda regler måste<br>skapas för att starta beräkningen eftersom början av serien inte kan be-<br>räknas som ett treårsgenomsnitt. Detta är en följd av att det saknas<br>uppgifter om pensionsgrundande inkomster före år 1960, det år ATP-<br>systemet trädde i funktion. Inkomstindex för år 1960 utgör startåret för<br>indexserien. Inkomstindex för åren 1960-1998 skall beräknas med<br>beaktande av att inkomstindexför år 1999 föreslås vara 100,00.<br>Inkomstindex för år 1961 föreslås beräknas genom att inkomstindex för<br>1960 multipliceras med den procentuella förändringen i inkomstmåttet<br>mellan år 1960 och år 1961. Inkomstindex för år 1962 föreslås beräknas<br>genom att multiplicera inkomstindex för år 1961 med förändringen i<br>inkomstmåttet mellan år 1960 och år 1961, dvs. samma förändring som<br>används för att beräkna inkomstindex för år 1961. Inkomstindex för år<br>1963 föreslås beräknas genom att inkomstindex för år 1962 multipliceras<br>med den genomsnittliga förändringen i inkomstmåttet mellan år 1960 och<br>1962. Vid beräkningen av inkomstindex för åren 1960-1963 föreslås att<br>någon särskild hänsyn till inflationen inte tas. Inkomstindex för dessa år<br>föreslås beräknas som rent nominella förändringar i inkomstmåttet. På<br>grund av att det saknas relevanta inkomstuppgifter för år före år 1960 och<br>eftersom inkomstindexet skall spegla medelvärdet av den treåriga<br>glidande procentuella förändringen i inkomstmåttet kommer vissa år i<br>böljan av indexserien att väga särskilt tungt, eftersom inkomstindex då<br>naturligen inte kan spegla en treårig period. Genom att starta beräkningen<br>av det treåriga glidande medelvärdet åren 1960 till 1963, när<br>pensionsbehållningen i det reformerade systemet är som minst, mini-<br>meras de ekonomiska effekterna av att vissa år i böljan av indexserien<br>kommer att väga särskilt tungt.</p>
<p>Inkomstindex för år 1964 är det första som beräknas som den<br>genomsnittliga förändringen i inkomstmåttet under tre år, nämligen åren<br>1960-1963. Fr.o.m. inkomstindex för år 1964 föreslås även förändringar<br>i det allmänna prisläget beaktas på samma sätt som föreslås ske för<br>inkomstindex avseende år fr.o.m. år 1999.</p>
<p>363</p>
<h3>16.5 Justering för förändrat inkomstmått mellan år 1998<br>och år 1999</h3>
<p>Regeringens förslag: Den föreslagna förändringen av inkomstmåttet<br>från år 1998 till år 1999 skall beaktas vid beräkningen av<br>inkomstindex. Detta skall ske genom att genomsnittsinkomsten för<br>jämförelseåren 1996, 1997 respektive 1998 vid beräkningen av<br>inkomstindex för åren 2000, 2001 och 2002 multipliceras med kvoten<br>mellan genomsnittsinkomsten år 1999 beräknad enligt det inkomst-<br>mått som gäller fr.o.m. år 1999, dock utan avdrag för allmän<br>pensionsavgift, och genomsnittsinkomsten år 1999 beräknad enligt det<br>inkomstmått som gäller åren 1960 - 1998.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1997:67 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig över förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Inkomstmåttet för tiden t.o.m. år 1998<br>skiljer sig från det inkomstmått som skall gälla fr.o.m. år 1999. Fr.o.m. år<br>1999 skall, till skillnad från år dessförinnan, inkomster över intjänan-<br>detaket om 7,5 förhöjda prisbasbelopp (från år 2001 inkomstbasbelopp)<br>och förtidspensioner ingå i inkomstmåttet. Vidare ingår inte inkomster<br>under ett prisbasbelopp i inkomstmåttet för inkomstindex åren 1960-</p>
<p>1998, fr.o.m. inkomstindex för år 1999 kommer även inkomster från<br>24 % upp till ett prisbasbelopp att ingå i inkomstmåttet. Dessa tre<br>förändringar medför att inkomstmåttet för år före år 1999 inte är<br>jämförbart med inkomstmåttet fr.o.m. år 1999. Detta bör beaktas vid<br>beräkningen av inkomstindexet för åren 2000, 2001 och 2002.</p>
<p>Genom att beräkna inkomstmåttet år 1999 enligt både den definition<br>som föreslagits för år fr.o.m. 1999 och för åren 1960 - 1998 kan effekten<br>av den förändrade inkomstdefinitionen fastställas. Genom att dela det<br>inkomstmått som erhålls med den definition som föreslås gälla fr.o.m. år</p>
<p>1999, dock utan avdrag för allmän pensionsavgift, med det inkomstmått<br>som föreslås gälla under åren 1960-1998 erhålls en kvot, en juste-<br>ringskvot. Att inkomster över intjänandetaket och att förtidspensions-<br>inkomster tillkommer i inkomstdefinitionen innebär att genomsnitts-<br>inkomsten enligt definitionen som föreslås gälla för inkomstindex fr.o.m<br>år 1999 kommer att tendera till att överstiga genomsnittsinkomsten enligt<br>den tidigare definitionen. Att inkomster från 24 % av prisbasbeloppet upp<br>till ett prisbasbelopp tillkommer i inkomstmåttet innebär att fler personer<br>med mycket låga inkomster kommer att ingå i inkomstmåttet. Detta<br>medför att den ”nya” genomsnittsinkomsten kommer att tendera till att<br>understiga genomsnittsinkomsten enligt definitionen för inkomstindex<br>åren 1960-1998. Huruvida justeringskvoten blir större eller mindre än ett<br>beror på vilken av dessa två motverkande faktorer som har störst effekt.<br>För att genomsnittsinkomsterna skall vara jämförbara skall, vid<br>beräkningen av inkomstindex för år 2000, genomsnittsinkomsten år 1996<br>i beräkningen ökas eller minskas genom att multipliceras med<br>justeringskvoten. Genom att multiplicera genomsnittsinkomsten år 1996<br>med justeringskvoten blir genomsnittsinkomsten år 1996 jämförbar med<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>364</p>
<p>genomsnittsinkomsten år 1999 (som beräknas med det nya Prop. 1997/98:151<br>inkomstmåttet). Genom att på detta sätt justera genomsnittsinkomsten<br>(jämförelseinkomsten) kan inkomstindexet sedan beräknas på det sätt<br>som angivits i avsnitt 16.3 Genom att vid beräkningen av inkomstindex<br>för åren 2001 och 2002 på samma sätt justera den beräknade<br>genomsnittsinkomsten för jämförelseåren 1997 respektive 1998 erhålls<br>ett korrekt inkomstindex även för dessa år. Förändringen av inkomst-<br>måttet mellan år 1998 och år 1999 påverkar inte inkomstindex för år<br>2003 och därefter. Detta beror på att i beräkningen av inkomstindex för<br>år 2003 utgörs jämförelseåret (år t-4) av genomsnittsinkomsten år 1999,<br>som beräknats enligt det nya inkomstmåttet.</p>
<p>Den här beskrivna metoden bör även användas vid framtida tillfällen<br>då regelförändringar medför att inkomstmåtten mellan två år inte är<br>jämförbara. Sådana eventuella framtida justeringar av inkomstindex bör<br>beslutas av riksdagen.</p>
<h2>17 Omräkning av pensionsrätt för</h2>
<h2>inkomstpension</h2>
<h3>17.1 Inledning</h3>
<p>Som föreslagits i tidigare avsnitt skall normalt individens intjänade pen-<br>sionsrätt för inkomstpension motsvara 16 % av pensionsunderlaget och<br>pensionsrätt för premiepension 2,5 % av samma underlag. På grund av<br>tjugondelsinfasningen kommer att gälla andra procentsatser för mellan-<br>generationen. I vissa fall, när det s.k. förvärvsvillkoret inte är uppfyllt,<br>skall enbart pensionsrätt för inkomstpension tillgodoräknas, vilket i<br>sådana fall skall ske med 18,5 % av pensionsunderlaget. För tid före år<br>1999 tillgodoräknas pensionsrätt i princip på grundval av registrerad<br>ATP-poäng. Pensionsrätt för inkomstpension tillgodoräknas därvid<br>fr.o.m. år 1960 och pensionsrätt för premiepension, motsvarande 2 pro-<br>centenheter av sammanlagda 18,5 %, fr.o.m. år 1995.</p>
<p>Den ackumulerade pensionsrätten för inkomstpension utgör individens<br>pensionsbehållning. I regel förflyter lång tid från det att pensionsrätt<br>tjänas in fram till dess pensionen faller ut. Värdet av intjänad pensionsrätt<br>behöver därför räknas om för att hänsyn skall kunna tas till förändringar i<br>den allmänna pris- och inkomstnivån. Årlig omräkning av pen-<br>sionsbehållningen föreslås göras med förändringen i inkomstindex, vars<br>konstruktion beskrivits i avsnitt 16.</p>
<p>Som ett skäl för reformen angavs i princippropositionen att ålders-<br>pensionssystemet bör ges en mer försäkringsmässig karaktär och utgöra<br>ett från andra socialförsäkringar avskilt system. Detta innebär bl.a. att<br>pensionsbehållningen för inkomstpension registrerad för personer som<br>avlider (s.k. arvsvinster) bör fördelas på övriga i försäkringskollektivet<br>och läggas till deras pensionsbehållning. Vidare bör i ett avskilt ålders-<br>pensionssystem kostnaderna för att administrera detta reducera värdet av<br>förmånerna.</p>
<p>365</p>
<p>I avsnitten 17.2 och 17.3 beskrivs principen för tilldelning av arvs- Prop. 1997/98:151<br>vinster under förvärvsaktiv tid respektive omräkning av pensionsbehåll-<br>ningen med inkomstindex. Finansieringen av pensionssystemets förvalt-<br>ningskostnader behandlas i avsnitt 17.4</p>
<p>I avsnitt 17.5 beskrivs sammanfattningsvis principerna och ordnings-<br>följden för de omräkningar av den enskildes pensionsbehållning som<br>enligt regeringens förslag skall ske per varje årsskifte. I de fall individen<br>har tagit ut pension eller återkallat ett pensionsuttag under kalenderåret<br>måste i de flesta fall tilldelningen av arvsvinster och indexomräkningen<br>vid årskiftet ske enligt särskilda rutiner. Dessa beskrivs i avsnitt 18.5.</p>
<h3>17.2 Tilldelning av arvsvinster under förvärvsaktiv tid</h3>
<p>Regeringens förslag: Pensionsbehållningar efter personer som har<br>avlidit (arvsvinster) skall fördelas bland kvarlevande i samma ålder<br>som de avlidna. Vad beträffar pensionsberättigad som inte har tagit ut<br>hel ålderspension skall arvsvinsttilldelning ske genom årlig upp-<br>räkning av pensionsbehållningen med en arvsvinstfaktor.</p>
<p>För personer som avlidit före det år de skulle ha fyllt 60 år skall<br>arvsvinstfaktorema bestämmas av de avlidnas faktiska pensions-<br>behållningar. Vad gäller personer som avlidit senare skall beräkningen<br>av arvsvinstfaktorema baseras på livslängdsstatistik för befolkningen.</p>
<p>Arvsvinsttilldelning skall göras efter personer som avlider år 1999<br>och senare.</p>
<p>Arvsvinstfaktorema skall fastställas av regeringen eller den myn-<br>dighet regeringen bestämmer. De skall vara lika för kvinnor och män.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens<br>med regeringens förslag vad gäller principen för arvsvinsttilldelning.<br>Beträffande arvsvinster efter personer som avlidit före 60 års ålder<br>föreslogs dock att tilldelningen skulle göras genom att ett belopp lades<br>till pensionsbehållningen i stället för att denna räknades upp med en<br>arvsvinstfaktor. Enligt Ds 1995:41 skulle vidare arvsvinster tilldelas även<br>avseende tid före år 1999. I Ds 1997:67 föreslogs att arvsvinster för<br>sådan tid skulle slopas.</p>
<p>Remissinstanserna: Pensionärernas riksorganisation (PRO) har inget<br>att erinra mot förslaget. I sitt yttrande över Ds 1997:67 anför dock PRO, i<br>likhet med Svenska Kommunalpensionärers förbund, att arvsvinster för<br>tid fr.o.m. år 1999 ur rättvisesynpunkt bör fördelas till hela kollektivet<br>och inte enbart till dem som är i samma ålder som den avlidne. Sveriges<br>akademikers centralorganisation (SACO) och Landsorganisationen i<br>Sverige (LO) tillstyrker förslaget. LO ser det som en fördel att den<br>föreslagna metoden i förhållande till princippropositionens förslag, enligt<br>vilket arvsvinstema skulle ingå i beräkningen av delningstalet, gynnar<br>den som böljat förvärvsarbeta tidigt i livet.</p>
<p>Försäkringskasseförbundet och Riksförsäkringsverket (RFV) förordar<br>det som förslagits i princippropositionen med all arvsvinstberäkning in-<br>kluderad i beräkningen av delningstalet. Skillnaden mellan löpande<br></p>
<p>366</p>
<p>fördelning och fördelning genom schablon anser RFV vara begränsad<br>och de eventuella fördelar förslaget har överväger inte dess nackdelar i<br>form av ökade administrationskostnader och informationsproblem. Även<br>Länsrätten i Stockholms län ifrågasätter reglernas komplicerade utform-<br>ning. Vänsterpartiets kvinnopolitiska utskott och Jämställdhetsarbetares<br>förening anser att den jämfört med princippropositionen ändrade princi-<br>pen för arvsvinsttilldelning missgynnar kvinnor. Konjunkturinstitutet<br>saknar kalkyler över hur mycket den föreslagna ändringen av arvsvinst-<br>beräkningen under förvärvsaktiv tid betyder för olika individer. Institutet<br>ifrågasätter också det principiellt riktiga i att fördela arvsvinstema på<br>föreslaget vis.</p>
<p>Finansinspektionen förordar, bl.a. av administrativa skäl, att arvsvinst-<br>faktorema för dem som är yngre än 60 år skall bestämmas på samma sätt<br>som för äldre personer, dvs. baseras på livslängdsstatistik. Sveriges<br>Försäkringsförbund anser att arvsvinster skall behandlas på samma sätt<br>under förvärvsaktiv tid och utbetalningstid och menar att den föreslagna<br>tilldelningen av faktiska arvsvinster per kohort under förvärvsaktiv tid<br>skall tillämpas även under tid då pension uppbärs. Problemet med efter-<br>släpning i rapporteringen kan enligt förbundet lösas genom att beakta<br>inträffade dödsfall per år räknat per halvårsskifte i stället för per årsskifte.<br>Försäkringsanställdas Förbund menar att förslaget är bra, men att det<br>inte skall göras någon proportionell fördelning av arvsvinster i för-<br>hållande till pensionsbehållningen utan att arvsvinsten bör fördelas lika<br>mellan de försäkrade i respektive årskull.</p>
<p>Remissinstansernas synpunkter beträffande förslaget i Ds 1997:67 har<br>behandlats i avsnitt 6.2.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de av riksdagen antagna rikt-<br>linjerna för pensionsreformen skall den inkomstgrundade ålderspen-<br>sionen utgöra ett självständigt system. De intäkter av ålderspensions-<br>avgiften som förs till fördelningssystemet används för att finansiera<br>löpande utbetalningar av inkomstgrundad ålderspension. Tillfälliga över-<br>och underskott inom fördelningssystemet skall balanseras med en buf-<br>fertfond. För dem som avlider före pensioneringen kommer emellertid<br>intjänade pensionsrätter aldrig att ge upphov till någon utgående pension.<br>Om motsvarande pensionsavgifter skulle tillfalla buffertfonden utan<br>någon ytterligare åtgärd skulle på sikt, om de demografiska förhållandena<br>är stabila, ett överskott så småningom uppstå inom ålderspensions-<br>systemet allteftersom avlidnas pensionsavgifter ackumuleras inom sys-<br>temet. För att ett sådant förhållande inte skall uppstå bör de avlidnas pen-<br>sionsbehållningar tillfalla resten av försäkringskollektivet. Pen-<br>sionsbehållningar efter avlidna i förvärvsaktiva åldrar som tilldelas de<br>kvarlevande benämns här arvsvinster. Inom fördelningssystemet skall<br>således normalt sett ske en tilldelning av arvsvinster under den för-<br>värvsaktiva tiden.</p>
<p>Som kommer att beskrivas mer i detalj i avsnitt 18 föreslås att den<br>årliga inkomstpensionen, dvs. ålderspension från fördelningssystemet,<br>skall beräknas på så sätt att pensionsbehållningen delas med ett visst tal,<br>delningstalet. Delningstalet skall bestämmas bl.a. med hänsyn till återstå-<br>ende medellivslängd vid pensioneringen, dvs. genomsnittligt antal år som<br>ålderspension kan förväntas utgå. Enligt princippropositionen var vidare<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>367</p>
<p>tanken att även dödligheten under förvärvsåren skulle beaktas i Prop. 1997/98:151<br>delningstalet så att arvsvinster uppkomna under individens förvärvsaktiva<br>tid (dvs. pensionsbehållningar efter avlidna i samma årsklass)<br>schablonmässigt skulle inkluderas i delningstalet.</p>
<p>Om arvsvinstema läggs in i delningstalet, kommer alla inom en födel-<br>seårgång att tillgodoräknas samma procentuella uppräkning av sin pen-<br>sionsbehållning vid pensioneringstidpunkten oberoende av livsin-<br>komstmönster. En arvsvinsttilldelning som inkluderas i delningstalet tar<br>således ingen hänsyn till när under livet individen har förvärvat sina<br>inkomster, eftersom en sådan tilldelning bygger på ett schablonantagande<br>att inkomsterna för alla är jämnt fördelade över den förvärvsaktiva tiden.</p>
<p>Vid en löpande årlig tilldelning av arvsvinster får däremot individens<br>livsinkomstmönster genomslag och påverkar storleken av de samlade<br>arvsvinster som successivt fram till pensioneringstidpunkten kommer att<br>räknas individen till godo. Den som böljat förvärvsarbeta tidigt i livet<br>kommer sammantaget att få en större procentuell uppräkning av sin pen-<br>sionsbehållning än den som börjar arbeta senare i livet. En årlig tilldel-<br>ning av arvsvinster tar således hänsyn till individernas livsinkomst-<br>mönster till skillnad från vad som blir fallet med en schablonmässig<br>arvsvinsttilldelning inkluderad i delningstalet. En metod med löpande<br>arvsvinsttilldelning under förvärvsaktiv ålder kan därför sägas ligga<br>närmare principerna för ett avgiftsbestämt system baserat på livsin-<br>komstprincipen. Regeringen föreslår därför att denna metod skall<br>tillämpas inom den reformerade ålderspensioneringens fördelnings-<br>system. Däremot bör enligt regeringens mening en sådan metod inte<br>användas för tid efter pensioneringen, dvs. beträffande den utgående pen-<br>sionen. Arvsvinster uppkomna efter pensioneringen bör såvitt avser utgå-<br>ende pensionsförmån i stället inkluderas i ett delningstal, som inte om-<br>räknas efter 65-årsåret. Därmed har individen vid pensioneringstid-<br>punkten större möjlighet att överblicka sin framtida ekonomiska situa-<br>tion. Vid partiellt pensionsuttag skall individens kvarvarande pensions-<br>behållning (dvs. den del som inte motsvaras av en utgående förmån) även<br>fortsättningsvis räknas om med såväl inkomstindex som arvsvinstfaktor.</p>
<p>Det finns flera tekniker att utforma en löpande tilldelning av arvsvins-<br>ter till pensionsbehållningen. En teknik är att beräkna förhållandet mellan<br>avlidnas och kvarlevandes pensionsbehållning i olika åldrar med<br>utgångspunkt i officiell livslängdsstatistik för befolkningen. Beräkningen<br>av arvsvinster under förvärvsaktiv tid skulle därmed baseras på samma<br>statistiska underlag som delningstalet. En annan teknik är att fördela den<br>sammanlagda faktiska pensionsbehållning, som ackumulerats för de<br>personer som avlider ett visst år, mellan de kvarlevande i samma ålders-<br>grupp. Med en sådan teknik kommer arvsvinstema av administrativa skäl<br>att tilldelas med viss tidseftersläpning. En sådan eftersläpning saknar<br>dock praktisk betydelse när det gäller yngre personer som inte har rätt att<br>lyfta ålderspension.</p>
<p>Generellt sett ger metoder som bygger på faktiska, i stället för beräk-<br>nade, uppgifter större säkerhet. Regeringen föreslår därför att det sist-<br>nämnda tillvägagångssättet tillämpas som huvudregel vad gäller tilldel-<br>ning av arvsvinster under den förvärvsaktiva tiden.</p>
<p>368</p>
<p>Dock föreslår vi att den förstnämnda metoden väljs vad gäller arvs-<br>vinster uppkomna fr.o.m. det år då den pensionsberättigade får rätt att<br>begära uttag av ålderpension, dvs. enligt de antagna riktlinjerna fr.o.m.<br>61 års ålder. I åldersgrupperna över 60 år finns både pensionsberättigade<br>som inte alls tagit ut ålderspension och sådana som helt eller delvis upp-<br>bär ålderspension. För dem som redan uppbär pension skall, enligt vad vi<br>föreslår i avsnitt 18, arvsvinstema beaktas i delningstalet och på basis av<br>livslängdsstatistik för befolkningen. Om personer i åldrama över 60 år<br>som inte uppbär pension skulle tilldelas faktisk pensionsbehållning efter<br>avlidna i samma ålder, skulle arvsvinsttilldelningen ske efter olika prin-<br>ciper inom samma födelseårgång beroende på om pension uppbärs eller<br>inte respektive till den del sådan pension uppbärs respektive inte uppbärs.<br>För att undvika att så sker, bör den tidigare nämnda alternativa tekniken<br>för löpande tilldelning av arvsvinster under förvärvsaktiv tid väljas i<br>högre åldrar, dvs. att pensionsbehållningen för kvarlevande räknas upp<br>med utgångspunkt i livslängdsstatistik i stället för faktiska pensions-<br>behållningar bland dem som avlidit inom födelseårgången. Det betyder<br>att samma princip för arvsvinsttilldelning kommer att tillämpas oavsett<br>om personen i fråga uppbär pension eller inte.</p>
<p>Eftersom de arvsvinster som faktiskt uppstått ett visst år är kända först<br>en tid efter dödsfallsårets slut, är det vidare en fördel att växla metod<br>redan för det år då en individ fyller 60 år. Vid ingången av det år då<br>individen skall fylla 61 år och har rätt att lyfta pension har därmed<br>pensionsbehållningen såväl indexomräknats som tillgodoräknats<br>arvsvinster. För dem som lyfter pension från 61 år undviks sålunda en<br>eftersläpning avseende den del av pensionsutbetalningama som<br>motsvarar tillgodoräknade arvsvinster för året före pensionsuttaget.</p>
<p>Arvsvinsttilldelningen före uttag av pension föreslås således ske efter<br>två olika metoder beroende på individens ålder vid dödsfall sårets slut.<br>Efter personer som avlidit före 60 års ålder tilldelas faktiskt uppkomna<br>arvsvinster, dvs. ackumulerad pensionsbehållning för dem som avlidit ett<br>visst år. I högre åldrar tillgodoräknas de kvarlevande som arvsvinst ett<br>beräknat belopp, dvs. pensionsbehållning för dem som statistiskt sett<br>beräknas ha avlidit ett visst år. Regeringen föreslår att arvsvinsttilldelning<br>såväl i yngre som i högre åldrar görs genom att räkna upp<br>pensionsbehållningen med en faktor, arvsvinstfaktor. Detta skiljer sig<br>från förslaget i Ds 1995:41, som i stället innebar att tilldelning i yngre<br>åldrar skulle ske genom att ett belopp lades till pensionsbehållningen.<br>Detta arvsvinstbelopp var i princip fast även om pensionsunderlaget i<br>efterhand skulle ändras på grund av t.ex. omtaxering. Då enligt regering-<br>ens förslag tilldelning i stället skall ske med användande av en uppräk-<br>ningsfaktor, innebär det att individens arvsvinsttilldelning kommer att<br>räknas om i sådana situationer.</p>
<p>De olika tillvägagångssätten för arvsvinsttilldelning beskrivs närmare i<br>det följande. På grund av eftersläpningen vad gäller den första metoden<br>kommer tilldelning enligt båda metoderna att göras i slutet av det år<br>individen fyller 60 år, eftersom fr.o.m. samma år arvsvinsttilldelning<br>skall ske enligt den alternativa, på livslängdsstatistik baserade, metoden.</p>
<p>Som behandlats i avsnitt 6.2 föreslår vi att arvsvinster av besparings-<br>skäl inte tilldelas efter personer som avlidit före år 1999. Det innebär att<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>369</p>
<p>första gången som pensionsbehållningar skall omräknas med arvsvinst- Prop. 1997/98:151<br>faktorer är i slutet av år 1999. Vid detta tillfälle skall tilldelas arvsvinster<br>efter personer som avlidit det år de fyllt eller skulle fylla 60 år eller mer.<br>Pensionsbehållningar för personer som under året fyllt minst 60 år<br>omräknas med arvsvinstfaktorer, som innebär tilldelning av arvsvinster<br>efter avlidna i samma åldrar (arvsvinstfaktorer baserad på livslängds-<br>statistik). Arvsvinster efter personer i yngre åldrar som avlidit under år</p>
<p>1999 kommer enligt förslaget tilldelas i slutet av år 2000. I slutet av år</p>
<p>2000 kommer således alla registrerade pensionsbehållningar att omräknas<br>med arvsvinstfaktorer.</p>
<p>Vi föreslår att arvsvinstfaktorema fastställs av regeringen eller den<br>myndighet regeringen bestämmer.</p>
<p>Teknik för tilldelning av arvsvinster efter personer som avlidit före det år då<br>de skulle ha fyllt 60 år</p>
<p>För tid före det kalenderår som individen fyller 60 år skall enligt rege-<br>ringens förslag de faktiskt uppkomna arvsvinstema, dvs. pensions-<br>behållningama för dem i en viss åldersgrupp som avlidit under året,<br>fördelas mellan de kvarlevande i samma åldersgrupp i förhållande till<br>vars och ens pensionsbehållning. Den enskilde skall således tillgodo-<br>räknas så stor andel av de avlidnas pensionsbehållning som hans eller<br>hennes pensionsbehållning utgör av samtliga kvarlevandes behållning.</p>
<p>Det betyder att arvsvinstfaktom skall beräknas som summan av talet ett<br>och kvoten mellan summan av avlidnas pensionsbehållningar och<br>summan av kvarlevandes pensionsbehållningar. För tillgodoräknande av<br>arvsvinst skall den enskildes pensionsbehållning multipliceras med fak-<br>torn 1 + (summa avlidnas behållning) / (summa kvarlevandes behåll-<br>ning). Vidare bör följande gälla för beräkning av arvsvinstfaktom.</p>
<p>Arvsvinstfaktom avser avlidna i en viss födelseårgång under ett visst<br>år. Med kvarlevande avses de personer i samma födelseårgång som levde<br>vid utgången av det aktuella året (dödsfallsåret). I avlidnas pensions-<br>behållningar kan endast ingå pensionsrätter intjänade t.o.m. året före det<br>aktuella dödsfallsåret, eftersom pensionsrätt inte tillgodoräknas för döds-<br>fallsåret. Latenta pensionsrätter skall medräknas. Även kvarlevandes<br>pensionsbehållningar skall inkludera pensionsrätter intjänade t.o.m. året<br>före dödsfallsåret och latenta pensionsrätter. Avlidnas och kvarlevandes<br>behållningar skall ha räknats om med inkomstindex och arvsvinstfaktorer<br>t.o.m. samma tidpunkt.</p>
<p>Arvsvinstfaktorema kan beräknas och fastställas först efter utgången av<br>aktuellt dödsfallsår då uppgifter om avlidna finns tillgängliga. Enligt vårt<br>förslag skall senare omtaxeringar m.m. inte påverka fastställda arvsvinst-<br>faktorer.</p>
<p>Eftersom pensionsrätt för inkomstpension inte skall fastställas för det<br>år då en person avlidit finns inga registrerade arvsvinster efter dem som<br>har avlidit före det år de skulle ha fyllt 17 år. Förslaget om arvsvinst-<br>fördelning enligt ovan berör således pensionsbehållning efter personer<br>som skulle ha varit lägst 17 och högst 59 år vid dödsfallsårets slut.</p>
<p>370</p>
<p>Teknik för tilldelning av arvsvinster efter personer som avlidit det år då de<br>fyllt eller skulle ha fyllt 60 år eller mer</p>
<p>Arvsvinster som uppkommer fr.o.m. det kalenderår individen fyller 60 år<br>skall enligt regeringens förslag beräknas på ett annat sätt än arvsvinster<br>under tidigare år. Den procentuella uppräkningen av individens pensions-<br>behållning, dvs. storleken av de avlidnas behållning i förhållande till de<br>kvarlevandes, bestäms i detta fall inte av faktiska uppgifter utan med<br>ledning av beräknade uppgifter. Beräkningen av arvsvinstfaktorema skall<br>baseras på den officiella livslängdsstatistiken för befolkningen.</p>
<p>Med utgångspunkt i livslängdsstatistiken skall det således uppskattas<br>hur stor andel av personer i en viss födelseårgång som avlider under det<br>år då de fyllt eller skulle ha fyllt 60 år, 61 år etc. De avlidna förutsätts<br>därvid ha pensionsbehållningar av genomsnittlig storlek. De avlidnas<br>pensionsbehållningar kommer då att utgöra samma andel av<br>födelseårgångens sammanlagda pensionsbehållning som antalet avlidna<br>personer utgör av samtliga i födelseårgången. Arvsvinstfaktom utgör<br>förhållandet mellan totala antalet personer i en viss ålder och antalet<br>kvarlevande som är ett år äldre, dvs. antalet personer som fortfarande är i<br>livet ett år senare. Denna arvsvinstfaktor motsvarar den tidigare<br>beskrivna uppräkningsfaktom för dem som är 59 år och yngre.</p>
<p>Arvsvinstfaktoms beräkning föreslås grundas på livslängdstabeller<br>avseende en femårsperiod enligt officiell statistik. Sådana livslängd-<br>stabeller framställs årligen av Statistiska centralbyrån. För det år då<br>individen fyller 60 år baseras arvsvinstfaktom på senast kända<br>livslängdstabeller, dvs. livslängdstabeller för den femårsperiod under<br>vars sista år individen fyllde 59 år. Även arvsvinsttilldelning för de år<br>personen fyller 61-64 år baseras på samma tabell. Fr.o.m. det år då<br>personen fyller 65 år skall arvsvinstfaktom grundas på livslängdstabeller<br>under vars sista år personen fyllde 63 år. Detta innebär tex. att<br>livslängdstabeller för åren 1995-1999 tas som utgångspunkt för beräkning av<br>arvsvinster under åren 2000-2004 för 1940 års födda (som fyller 59 år<br>1999) och för arvsvinstberäkning fr.o.m. år 2001 för 1936 års födda (som<br>fyller 63 år 1999).</p>
<p>Livslängdsstatistik tas fram separat för män och kvinnor. Enligt sta-<br>tistiken lever kvinnor längre än män. Liksom inom nuvarande regel-<br>system skall emellertid ålderspension beräknas på lika villkor för män<br>och kvinnor. Samma arvsvinstfaktor skall därför enligt vårt förslag<br>tillämpas för män och kvinnor. För beräkning av arvsvinstfaktorer bör<br>således tas fram en för män och kvinnor gemensam livslängdstabell ur<br>vilken kan utläsas antalet kvarlevande personer i olika åldrar av 100 000<br>födda. Detta kan ske genom "hopviktning" av antal kvarlevande män och<br>kvinnor, där andelen födda pojkar respektive flickor används som vikter.<br>Det avsedda tillvägagångssättet beskrivs i tablå 17.1.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>371</p>
<p>Tablå 17.1 Framtagning av en gemensam livslängdstabell för män och<br>kvinnor</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>l<sub>m</sub>(x) - antalet kvarlevande män i ålder x av 100 000 födda enligt den officiella<br>statistikens livslängdstabeller för en femårsperiod</p>
<p>lk(x) = motsvarande uppgift för kvinnor</p>
<p>fm = andel födda pojkar</p>
<p>fk <sup>=</sup> l'fm , dvs. andel födda flickor</p>
<p>L<sub>x</sub> = andel kvarlevande män och kvinnor av 100 000 födda bam</p>
<p>L<sub>x</sub> = bn* W<sup>x</sup>)<sup>+</sup>Vk(<sup>x</sup>) • där x = 0,1,2, osv.</p>
<p>L<sub>x</sub> där x är t.ex. 60,5 år beräknas som medelvärdet av Lgg och Lgj,</p>
<p><sup>l</sup>60,5 = (<sup>L</sup>60 + <sup>l</sup>61 )<sup>/2</sup></p>
<p>Personer som t.ex. fyller 60 år under ett visst kalenderår bör antas vara<br>i genomsnitt 59,5 år vid årets början och 60,5 år vid årets slut.<br>Arvsvinstfaktom för dem som fyllde 60 år under kalenderåret motsvarar<br>då kvoten mellan antalet 59,5-åringar och 60,5-åringar. Om med L595<br>betecknas antalet kvarlevande i åldern 59,5 år (beräknat enligt beskriv-<br>ningen i tablå 17.1) blir arvsvinstfaktom för dem som fyllde 60 år under<br>året kvoten L59 5/L60 5. Produkten av arvsvinstfaktom och pensionsbe-<br>hållningen intjänad vid årets början utgör pensionsbehållningen inkl,<br>arvsvinster uppkomna under det år då den pensionsberättigade fyllde 60<br>år.</p>
<p>För vart år bör fastställas arvsvinstfaktorer beräknade utifrån senast<br>tillgängliga livslängdsstatistik.</p>
<p>Om pensionsbehållningen förändrats under året föreslås tilldelningen<br>av arvsvinster ske efter särskilda rutiner, vilka beskrivs i avsnitt 18.5.</p>
<h3>17.3 Årlig omräkning av pensionsbehållning med<br>inkomstindex</h3>
<p>Regeringens förslag: Den för inkomstpension registrerade pensions-<br>behållningen skall årligen räknas om med den relativa förändringen i<br>inkomstindex. Sådan omräkning skall göras även för tid före år 1999.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget i Ds 1995: 41 stämmer överens<br>med regeringens förslag. Dämtöver föreslogs i Ds 1995:41 att fastställd<br>pensionsrätt för intjänandeåret skulle räknas om med en faktor<br>motsvarande ett halvt års indexomräkning. I Ds 1997: 67 föreslogs att<br>hal vårsomräkningen skulle slopas.</p>
<p>Remissinstanserna: Vad gäller förslaget i Ds 1995:41 har synpunkter<br>framförts på utformningen av index, vilka redovisats i avsnitt 16, men<br>inte på indexomräkningen som sådan. Remissinstansernas synpunkter på<br>förslaget att slopa indexomräkningen för intjänandeåret har redovisats i<br>avsnitt 6.2.</p>
<p>372</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt antagna riktlinjer skall indexe- Prop. 1997/98:151<br>ringen av pensionsrättema i det reformerade systemet kopplas till den<br>allmänna inkomstutvecklingen i stället för till prisutvecklingen. Härmed<br>uppnås större följsamhet till samhällsekonomin och intjänade pensions-<br>rätter behåller sitt värde relativt den allmänna inkomstnivån. En sådan<br>koppling uppnås genom att utvecklingen av fastställda pensionsrätter<br>knyts till utvecklingen av inkomstindex. Hur inkomstindex föreslås kon-<br>strueras har redovisats i avsnitt 16.</p>
<p>Omräkning av pensionsbehållningen med förändringen i inkomstindex<br>föreslår vi skall ske per varje årsskifte. I Ds 1995:41 föreslogs att<br>omräkning skulle göras även för intjänandeåret med en faktor<br>motsvarande ett halvt års indexomräkning. Som föreslagits i avsnitt 6<br>skall dock ingen sådan indexomräkning göras för intjänandeåret. Värdet<br>av pensionsrätt intjänad år t skall därmed enligt vårt förslag omräknas<br>med index första gången i slutet av år t+1.</p>
<p>Exempel: Pensionsbehållningen vid årsskiftet 2000-2001 innefattar<br>pensionsrätter intjänade t.o.m. år 1999 (eftersom pensionsrätt intjänad<br>under år 2000 ännu inte är känd). Denna pensionsbehållning multipli-<br>ceras med kvoten mellan inkomstindex för år 2001 och inkomstindex för<br>år 2000.</p>
<p>Omräkning med inkomstindex för förfluten tid, dvs. för tid före år<br>1999, skall göras på motsvarande sätt. Det innebär att pensionsrätter<br>intjänade år 1960 multipliceras med kvoten mellan inkomstindex för år<br>1962 och år 1961, pensionsrätter intjänade år 1960 och år 1961<br>multipliceras med kvoten mellan inkomstindex för år 1963 och år 1962,<br>osv. I pensionsbehållningen, som omräknas per ett årsskifte, skall även<br>inräknas de arvsvinster som tilldelats t.o.m. samma årsskifte.</p>
<p>Om pensionsbehållningen förändrats under året, genom t.ex. uttag av<br>inkomstpension, bör omräkningen per efterföljande årsskifte göras<br>månadsvis. Detta behandlas i avsnitt 18.5.</p>
<h3>17.4 Finansiering av pensionssystemets<br>förvaltningskostnader</h3>
<p>Regeringens förslag: Kostnaderna för förvaltningen av ålderspen-<br>sionssystemets fördelningsdel skall täckas inom ramen för de avgifter<br>som tas ut för att finansiera systemet. Förvaltningskostnaderna skall<br>belasta AP-fonden och skall för år 2001 till 60 % täckas genom en<br>minskning av pensionsbehållningama. Andelen som skall täckas<br>genom en sådan minskning skall efter år 2001 öka med 2 procent-<br>enheter per år fram till år 2021.</p>
<p>En s.k. förvaltningskostnadsfaktor skall ligga till grund för den<br>nedjustering av pensionsbehållningama som görs för att täcka förvalt-<br>ningskostnader. Förvaltningskostnadsfaktom skall årligen fastställas<br>av regeringen eller av den myndighet regeringen bestämmer.</p>
<p>Promemorians förslag: I Ds 1995:41 föreslogs att kostnaderna för att<br>administrera ATP och reformerad inkomstgrundad ålderspension från<br></p>
<p>373</p>
<p>fördelningssystemet skulle finansieras genom att det samlade Prop. 1997/98:151<br>pensionsåtagandet i det reformerade systemet årligen minskas med dessa<br>kostnader. Detta föreslogs ske genom att pensionsbehållningama, vid den<br>årliga omräkningen med hänsyn till förändringar i inkomstindex och<br>arvsvinster, även räknades om med hänsyn till förvaltningskostnaderna.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna kommenterar direkt<br>förslaget till finansiering av administrationskostnaderna i Ds 1995:41.<br>Pensionärernas riksorganisation (PRO) har dock inget att erinra mot<br>förslaget. 1-3 Fondstyrelserna (AP-fonden) anför att det finns skäl att se<br>över nuvarande beräkningsmetoder för förvaltningskostnaderna, innan de<br>nya reglerna börjar användas eftersom kostnaderna direkt kommer att<br>påverka pensionerna. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) note-<br>rar som en nackdel att det reformerade pensionssystemet synes bli dyrare<br>och krångligare att administrera än ATP-systemet, något som på sikt<br>reducerar pensionsnivån. Riksskatteverket (RSV) framhåller att en rimlig<br>kostnadsnivå avseende administrationen av avgiftsuttaget bl.a. förutsätter<br>att arbetsgivaravgifterna även fortsättningsvis kan inkasseras inom ramen<br>för den samlade skatte- och avgiftsuppbörden. Skulle mer komplicerade<br>system för uppbörd av arbetsgivaravgifterna komma att införas kan enligt<br>RSV betydande kostnadsökningar uppkomma. RSV förutsätter vidare att<br>den föreslagna registreringen av pensionsrätt som inte motsvaras av<br>avgiftsinkomster inte ankommer på skatteförvaltningen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt reglerna för ATP-systemet<br>skall tilläggspensionsavgiften vara så avvägd att den i förening med<br>andra tillgängliga medel finansierar bl.a. förvaltningskostnader.<br>Kostnaderna för förvaltningen av det reformerade inkomstrelaterade<br>ålderspensionssystemet bör i likhet med dagens system täckas av de av-<br>gifter som tas ut för att finansiera systemet varför regeringen föreslår att<br>förvaltningskostnaderna årligen skall finansieras med medel ur AP-<br>fonden.</p>
<p>I Ds 1995:41 föreslogs att förvaltningskostnaderna i sin helhet redan år<br>2000 skulle täckas av en minskning av pensionsbehållningama. Detta<br>skulle ha inneburit att vissa kohorter i mellangenerationen och senare<br>födda årskullar skulle ha fått betala en större andel av förvaltningskost-<br>naderna än äldre personer i mellangenerationen. Denna effekt av försla-<br>get i Ds 1995:41 beror bl.a. på att summan av pensionsbehållningar för<br>inkomstpension under infasningen av systemet kommer att vara betydligt<br>lägre än i fullfunktionsstadiet. Att pensionsbehållningen i inlednings-<br>skedet av systemet är lägre än i fullfunktion är i huvudsak en följd av att<br>mellangenerationen, dvs. årskullar födda 1938-1953, föreslås tjäna in<br>reformerad pensionsrätt med tjugondelar, se avsnitt 28.1. Den lägre totala<br>pensionsbehållningen i systemet medför att kvoten mellan förvaltnings-<br>kostnaderna och pensionsbehållningen inledningsvis kommer att vara<br>förhållandevis stor. Detta skulle i sin tur inledningsvis kräva, relativt sett,<br>stora justeringar av pensionsbehållningama för att täcka förvaltnings-<br>kostnader på det sätt som föreslogs i promemorian. Den genom avdraget<br>för förvaltningskostnader relativt sett stora procentuella minskningen av<br>pensionsbehållningama de första åren efter systemets ikraftträdande<br>skulle dessutom göras på underlag som vanligen skulle vara större för<br>yngre personer än äldre. Även detta beroende på att äldre personer genom<br></p>
<p>374</p>
<p>föreslagen tjugondelsberäkning tjänar in en mindre andel av sin Prop. 1997/98:151<br>pensionsrätt enligt de reformerade reglerna än vad yngre gör.</p>
<p>Det är av flera skäl svårt att fastställa storleken av den kostnadsöver-<br>vältring som skulle bli följden med förslaget i Ds 1995:41. Över-<br>vältringens storlek är bl.a. beroende på hur stora kostnaderna för att<br>administrera ATP-beräknad ålderspension kommer att vara. Denna kost-<br>nad är svår att särskilja från kostnaderna för att förvalta inkomstpensio-<br>nen och kommer dessutom att år från år sjunka allteftersom det reforme-<br>rade systemets fasas in.</p>
<p>För att minska övervältring av kostnader från äldre årsgrupper till<br>yngre föreslår regeringen att förvaltningskostnaderna skall täckas genom<br>en minskning av pensionsbehållningama på det sätt som föreslogs i Ds<br>1995:41 men att detta, år 2001, endast skall avse 60 % av nämnda<br>kostnader. Resterande 40 % föreslås inte påverka pensionsbehåll-<br>ningama. Regeringen föreslår att denna del av kostnaderna på samma sätt<br>som förvaltningskostnaderna inom ATP-systemet finansieras över<br>buffertfonden (AP-fonden) utan något motsvarande avdrag från pen-<br>sionsbehållningama. Andelen av förvaltningskostnaderna som skall<br>täckas genom en nedjustering av pensionsbehållningama föreslås efter år<br>2001 öka med två procentenheter per år. Med förslaget kommer 100 % av<br>förvaltningskostnaden fr.o.m. år 2021 att täckas genom att pensions-<br>behållningama nedjusteras. Detta anser vi ger en rimlig infasning av den<br>kostnad som omräkningen av pensionsbehållningama med hänsyn till<br>förvaltningskostnader innebär för de försäkrade. Regeringen föreslår<br>vidare att förvaltningskostnaderna, i enlighet med vad som idag gäller för<br>ATP-systemet, beräknas av Riksförsäkringsverket. Dessa kostnadsberäk-<br>ningar skall även i fortsättningen granskas och godkännas av Riks-<br>revisionsverket.</p>
<p>Minskningen av pensionsbehållningama till följd av förvaltningskost-<br>nader, föreslås ske genom att pensionsbehållningama räknas om med en<br>s.k. förvaltningskostnadsfaktor. Denna faktor bör i princip beräknas som<br>talet ett minskat med kvoten av fördelningssystemets budgeterade för-<br>valtningskostnader det år faktorn avser och summan av alla pensions-<br>behållningar. Faktorn kommer därmed alltid att vara ett tal mindre än ett.<br>Vid beräkningen av förvaltningskostnadsfaktom bör den budgeterade<br>förvaltningskostnaden justeras med hänsyn till eventuella avvikelser<br>mellan avsättningen för den budgeterade förvaltningskostnaden och den<br>faktiska förvaltningskostnaden året före det år faktorn avser. Den försäk-<br>rades pensionsbehållning multipliceras med förvaltningskostnadsfaktom<br>enligt vad som framgår av tablå 17.2. Metoden innebär att för-<br>valtningskostnaderna tas ut årligen av de försäkrade så länge de deltar<br>som förvärvsaktiva i systemet. Den försäkrades betalning av förvaltnings-<br>kostnaden verkställs, genom minskningen av pensionsbehållningen, först<br>i samband med att pensionen börjar utbetalas. Som nämns i avsnitt 31.2<br>bör den justering som görs med hänsyn till förvaltningskostnader<br>redovisas i det årliga pensionsbeskedet.</p>
<p>Enligt preliminära och osäkra bedömningar av förvaltningskostnader<br>m.m. kan det i fullfunktionsstadiet bli fråga om en årlig nedjustering av<br>pensionsbehållningama med knappt 0,02 %. Enligt dessa preliminära<br>beräkningar kan justeringen av pensionsbehållningama i fullfunktions-<br></p>
<p>375</p>
<p>stadiet innebära en minskning av pensionen med omkring 0,7 % i för- Prop. 1997/98:151<br>hållande till en situation utan justering.</p>
<p>Tablå. 17.2 Justering av pensionsbehållningen med förvaltningskostnads-<br>faktorn</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>AF<sub>t<br></sub>där<br>B<sub>t</sub></p>
<p>C<sub>t</sub>-1</p></td><td>
<p>= 1- [(B<sub>t</sub>-C<sub>t</sub>_! + F<sub>t</sub>.<sub>1</sub>)/E PB<sub>t</sub>_<sub>2</sub></p>
<p>= budgeterade förvaltningsskostnader år t</p>
<p>= E PB<sub>t</sub>_2 * l-AF<sub>t</sub>_i) det belopp varmed pensionsbehållningen<br>minskats vid omräkningen år t-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ft-1</p></td><td>
<p>= faktiska förvaltningskostnader år t-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E PB<sub>t</sub>_<sub>2</sub></p></td><td>
<p>= summa pensionsbehållningar intjänade t.o.m. år t-2</p></td></tr>
</table>
<p>Vid omräkning inför år t+1, justeras pensionsbehållningama enligt följande:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>FBjust<br>där,<br>PBj.i</p></td><td>
<p>= PB<sub>t</sub>.<sub>1</sub>*AF<sub>t</sub></p>
<p>= individens utgående pensionsbehållning år t vad avser pensionsrätt<br>intjänad t.o.m. år t-1</p></td></tr>
<tr><td>
<p><sup>p</sup>Bj<sub>U</sub>st</p></td><td>
<p>= individens ingående pensionsbehållning år t + 1 vad avser<br>pensionsrätt intjänad t.o.m. år t-1</p></td></tr>
</table>
<p>I tablån har bortsetts från arvsvinsttilldelning och indexering för år t.</p>
<p>I Ds 1995:41 föreslogs att eventuella skillnader som av olika orsaker<br>kan uppkomma mellan de ålderspensionsavgifter som inflyter och den<br>pensionsrätt som fastställs bör registreras i särskild ordning. I det fall<br>saldot av dessa avvikelser skulle tendera till ett stort underskott eller ett<br>stort överskott angavs att detta borde tillgodoräknas, respektive belasta,<br>kollektivet av försäkrade. Detta ansågs lämpligen kunna ske genom att<br>det från fördelningssystemets förvaltningskostnad ett givet år görs ett<br>avdrag för ett uppkommet överskott respektive görs ett tillägg till för-<br>valtningskostnaden i det fall saldot är negativt. Några sådana bestäm-<br>melser föreslår regeringen inte. Eventuella avvikelser mellan fastställd<br>pensionsrätt och influtna avgiftsmedel bör i och för sig bevakas av<br>berörda myndigheter så att en uppfattning om avvikelserna omfattning<br>erhålls. Innebörden av vårt förslag överensstämmer dock med förslaget i<br>Ds 1995:41 såtillvida att såväl positiva som negativa avvikelser mellan<br>influtna avgifter och fastställd pensionsrätt kommer att tillföras, respek-<br>tive belasta, fördelningssystemet. Sådana avvikelser kommer därmed som<br>förslaget till reformerade regler utformats att påverka buffertfondens<br>storlek och beaktas vid beräkningen av fördelningssystemets ekonomiska<br>ställning. Principer för en sådan beräkning har översiktligt beskrivits i<br>avsnitt 16.</p>
<p>376</p>
<p>I och med att vårt förslag vad gäller förvaltningskostnaderna för<br>fördelningssystemet innebär att det under perioden fr.o.m. 2001 t.o.m.<br>2020 skall göras uttag ur buffertfonden (AP-fonden) utan att motsvarande<br>minskning av pensionsåtagandet görs fullt ut, försvagas fördel-<br>ningssystemets ekonomiska ställning något. Därmed sker en marginell<br>ökning av risken för att den s.k. bromsen, som beskrivits i avsnitt 16,<br>skall utlösas.</p>
<h3>17.5 Omräkning av pensionsbehållning per årsskiften</h3>
<p>Den enskildes pensionsbehållning skall enligt förslagen ovan för varje år<br>tilldelas arvsvinster och räknas om med förändringen i inkomstindex.<br>Vidare skall ett avdrag för förvaltningskostnader göras och nyintjänad<br>pensionsrätt läggas till behållningen. Pensionsbehållningen skall således<br>multipliceras med en arvsvinstfaktor, en faktor som visar förändringen i<br>inkomstindex och en förvaltningskostnadsfaktor.</p>
<p>För att beskriva tillvägagångssättet kan tas som exempel en person som<br>fyller 60 år år 2005. Pensionsbehållningen per årsskiftet 2005/2006 skall<br>i det fallet omräknas med två arvsvinstfaktorer. Den ena arvsvinstfaktom<br>avser personer avlidna det år då de fyllt eller skulle ha fyllt 59 år dvs.<br>under år 2004, den andra avser personer avlidna det år då de fyllt eller<br>skulle ha fyllt 60 år dvs. år 2005. Vid omräkning med den förstnämnda<br>faktorn (arvsvinstfaktom avseende personer avlidna det år de fyllt eller<br>skulle ha fyllt 59 år) skall pensionsrätt intjänad under år 2004 inte tas<br>med i pensionsbehållningen. Det innebär således att pensions-<br>behållningen omfattande pensionsrätter intjänade t.o.m. år 2003, inklu-<br>sive de omräkningar som skall göras per årsskiftet 2004/2005, multi-<br>pliceras med arvsvinstfaktom ifråga. Därefter läggs pensionsrätt intjänad<br>under år 2004 till behållningen. Behållningen multipliceras med arvs-<br>vinstfaktom avseende personer avlidna det år de fyllt eller skulle ha fyllt<br>60 år, därefter med förändringen i inkomstindex mellan åren 2005 och<br>2006 och slutligen med förvaltningskostnadsfaktom för år 2005.</p>
<p>Vad som nu sagts skall gälla även om pensionsbehållningen senare<br>ändras på grand av t.ex. omtaxering. Den omräkning som i det angivna<br>exemplet gjorts per årsskiftet 2005/2006 får då göras om.</p>
<p>Med pensionsbehållning avses här pensionsbehållning inklusive latenta<br>pensionsrätter. Pensionsbehållning som härrör från latenta pensionsrätter<br>måste dock registreras särskilt tills dess personen uppfyllt förvärvs-<br>villkoret.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>377</p>
<h2>18 Uttag och beräkning av inkomstpension</h2>
<h3>18.1 Villkor för uttag av inkomstpension</h3>
<p>Regeringens förslag: Inkomstpension skall kunna tas ut fr.o.m. 61 års<br>ålder oberoende av pensionens storlek. Uttag av inkomstpension skall<br>kunna ske som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Ett<br>uttag av inkomstpension skall kunna återkallas helt eller delvis högst<br>en gång per sexmånadersperiod.</p>
<p>I de fall förvärvsvillkoret uppfylls efter det att inkomstpension har<br>tagits ut skall tidigare latent pensionsrätt räknas om till förmån fr.o.m.<br>januari månad året efter det år som förvärvsvillkoret blir uppfyllt<br>genom fastställelse av pensionsgrundande inkomst i erforderlig<br>omfattning. Det vid tidpunkten för omräkningen aktuella delningstalet<br>skall då användas.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Sveriges Akademikers Centralorganisation<br>(SACO) och Pensionärernas Riksorganisation (PRO) tillstyrker förslaget.<br>Riksrevisionsverket delar i huvudsak det förslag till lagstiftning som före-<br>slås reglera uttag och beräkning av inkomstpension. Riksskatteverket<br>konstaterar att förslaget angående begränsade möjligheter till att ändra<br>pensionsuttaget bör förbättra förutsättningarna för en korrekt beräkning<br>av preliminär skatt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med de antagna riktlinjerna<br>för pensionsreformen föreslår regeringen att uttag av inkomstpension<br>skall få ske tidigast från 61 års ålder. Detsamma föreslås i fråga om pre-<br>miepensionen, se avsnitt 21, och gäller redan i dag för ålderspension<br>enligt nuvarande regler (prop. 1997/98:1 utg.omr. 11, SfUl,<br>rskr. 1997/98:111).</p>
<p>Rätt till garantipension skall däremot enligt riktlinjerna inträda först<br>vid 65 års ålder. Åldergränsen för utbetalning av garantipension skall<br>avse såväl personer utan rätt till inkomstgrundad pension, dvs. personer<br>som är berättigade till enbart garantipension, som personer med inkomst-<br>grundad pension och med rätt till utfyllnad från garantipensionssystemet.</p>
<p>I princippropositionen föreslogs en spärregel med innebörd att in-<br>komstgrundad ålderspension från fördelningssystemet inte skulle få lyftas<br>före 65 års ålder om den inkomstgrundade pensionen tillsammans med<br>från 65 års ålder tillkommande garantipension skulle komma att under-<br>stiga grundskyddets lägsta nivå. I sitt betänkande (bet. 1993/94: SfU24)<br>ifrågasatte dock socialförsäkringsutskottet denna spärregel bl.a. därför att<br>den skulle minska flexibiliteten i pensionssystemet. Den skulle inte heller<br>ta hänsyn till eventuella andra inkomster, som tjänstepension. Utskottet<br>ansåg därför att frågan om en spärregel borde beredas ytterligare. Riks-<br>dagen delade utskottets bedömning (rskr. 1993/94:439).</p>
<p>I den fortsatta beredningen har behovet av en spärregel övervägts på<br>nytt varvid det framkommit att någon sådan regel inte är motiverad. I<br>princippropositionen och i propositionen om garantipension har två olika<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>378</p>
<p>modeller för garantipension föreslagits, med olika avräkningsregler och Prop. 1997/98:151<br>något olika maximinivå. I den garantipensionsmodell som föreslogs i<br>princippropositionen uppgick garantipensionens högsta nivå för en ogift<br>pensionär till 2,1 prisbasbelopp, medan den högsta nivån i den garanti-<br>pensionsmodell som föreslås i propositionen om garantipension uppgår<br>till 2,13 prisbasbelopp för en ogift pensionär. Det kan konstateras att<br>uttag av inkomstpension vid 61 års ålder, i kombination med de<br>avräkningsregler som gäller för endera modellen, innebär att den totala<br>pensionen skulle komma att understiga respektive modells maximala nivå<br>med 0,1 alternativt 0,3 prisbasbelopp. Den lägsta nivån som kan uppbäras<br>vid tidigt uttag för en ensamstående pensionär, räknat med en<br>genomsnittlig kommunalskattenivå, motsvarar en nettoinkomst på i det<br>närmaste samma nivå som nuvarande folkpension och pensionstillskott<br>ger för en ensamstående pensionär.</p>
<p>En kombination av tidigt uttag och tidsbegränsad premiepension kunde<br>dock, enligt vad som föreslogs i Ds 1995:41, komma att medföra ett lägre<br>årsbelopp när individens pensionsinkomst sänks i och med att premiepen-<br>sionen upphör. I enlighet med vad som nu föreslås i avsnitt 21 skall dock<br>premiepension endast kunna tas ut livsvarigt, vilket innebär att detta mo-<br>tiv för spärregeln inte längre är aktuellt. Den livsvariga ålderspensionen<br>kan vidare även i fall då den lyfts vid 65 års ålder bli lägre än den nivå<br>som annars är den lägsta för garantipensionen, nämligen för personer<br>med låg inkomstrelaterad pension och som till följd av regeln om<br>försäkringstid har rätt till endast ett begränsat antal 40-delar av<br>garantipension. I det sammanhanget bör dock beaktas utländsk pension,<br>som en sådan försäkrad i flertalet fall torde vara berättigad till, samt<br>tjänstepension.</p>
<p>Mot bakgrund av vad det anförda föreslår regeringen att inkomst-<br>grundad pension från fördelningssystemet skall få tas ut fr.o.m. 61 års<br>ålder oberoende av pensionens storlek. Regeringen har därvid också vägt<br>in betydelsen av att värna om flexibiliteten i pensionssystemet. Någon<br>begränsning av uttag av premiepension före 65 års ålder föreslås i<br>enlighet med antagna riktlinjer inte heller, se avsnitt 21. Är ålderspensio-<br>nen för en person mycket låg föreslås dock att utbetalning av denna skall<br>få ske en eller två gånger per år i stället för månadsvis, se avsnitt 25.2.</p>
<p>För rätt till inkomstpension är det tillräckligt att pensionsrätt grundad<br>på faktiskt uppburen ersättning har fastställts för ett år. För att pensions-<br>rätt som tillgodoräknats för bamår och plikttjänstgöring skall ge upphov<br>till utbetalning av ålderspension krävs däremot att det förvärvsvillkor<br>som beskrivits i avsnitt 11.6 är uppfyllt. I sådana fall erfordras att pen-<br>sionsgmndande inkomst, eller pensionsgmndande belopp för förtidspen-<br>sionärers antagandeinkomst, motsvarande lägst två inkomstbasbelopp har<br>fastställts för individen för ettvart av minst fem år. Inkomstbasbeloppet<br>införs, enligt vårt förslag, först fr.o.m. år 2001 och uppräknas fr.o.m. år<br>2002 med förändringen i inkomstindex. Fram till dess föreslår vi att det<br>förhöjda prisbasbeloppet används. Förvärvsvillkoret skall, enligt förslaget<br>uppfyllas senast genom den pensionsrätt som fastställs det år då individen<br>fyller 70 år. Det innebär att förvärvsarbete efter det år då individen fyller<br>69 år inte bidrar till att förvärvsvillkoret kan uppfyllas. Innan<br>förvärvsvillkoret är uppfyllt, utgör pensionsrätt som tillgodoräknats på<br></p>
<p>pensionsgrundande belopp för bamår och plikttjänstgöring latenta pen-<br>sionsrätter.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna föreslås vidare att inkomstpension skall<br>kunna tas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension. Den<br>årliga pensionen beräknas till ett belopp som motsvarar så stor del av in-<br>dividens pensionsbehållning (exkl. behållning som härrör från latenta<br>pensionsrätter) som uttaget skall omfatta delad med ett visst delningstal.<br>Med pensionsbehållning avses summan av årligen fastställda pensions-<br>rätter som successivt omräknats med hänsyn till inkomstindex, arvs-<br>vinster och förvaltningkostnader. Vid uttag av t.ex. halv inkomstpension<br>återstår således hälften av individens pensionsbehållning. Denna del av<br>behållningen räknas även fortsättningsvis om årligen med hänsyn till<br>inkomstindex , arvsvinster och förvaltningskostnader. Som kommer att<br>redovisas mer i detalj i avsnitt 18.2 skall delningstalet bestämmas med<br>utgångspunkt från bl.a. återstående medellivslängd i befolkningen vid<br>pensioneringstidpunkten, dvs. det antal år som den pensionsberättigade<br>kan förväntas uppbära ålderspension. Tas pensionen ut vid en högre ålder<br>blir således delningstalet lägre och den årliga pensionen livsvarigt högre.</p>
<p>Till en person som ansöker om inkomstpension vid t.ex. 61 års ålder<br>och då har pensionsrätt grundad på såväl faktiskt uppburen ersättning<br>som bamår eller plikttjänstgöring men som ännu inte uppfyllt förvärvs-<br>villkoret, utges pension baserad enbart på pensionsrätten tillgodoräknad<br>för den faktiska ersättningen. Antag att personen därefter fortsätter att<br>förvärvsarbeta och därmed uppfyller förvärvsvillkoret genom den<br>inkomst som uppbärs det år personen fyller 64 år. Motsvarande<br>pensionsgrundande inkomst kommer således att fastställas det år per-<br>sonen fyller 65 år eller i böljan av året därefter. Frågan uppkommer då<br>om den omständigheten att de latenta pensionsrättema blivit definitiva<br>skall föranleda retroaktiv utbetalning av pension. Här föreslås att så inte<br>skall ske. Den tidigare latenta pensionsrätten föreslås i stället omräknas<br>till en förmån fr.o.m. januari månad året efter fastställelseåret (dvs. för<br>personen i exemplet fr.o.m. januari det år han eller hon skall fylla 66 år)<br>med det då aktuella delningstalet. Om förvärvsvillkoret uppfylls till följd<br>av en ändrad taxering eller liknande, bör det emellertid bli fråga om<br>retroaktiv utbetalning.</p>
<p>Inom nuvarande regelsystem finns möjlighet att när som helst återkalla<br>uttaget av ålderspension eller ändra andelen med vilket uttag görs. Enligt<br>de antagna riktlinjerna skall detta i princip gälla även fortsättningsvis<br>inom fördelningssystemet. Av administrativa skäl föreslår regeringen<br>emellertid att möjligheterna att återkalla uttag av ålderspension begrän-<br>sas. Upprepade återkallanden och förnyade uttag av pension medför att<br>administrationen inom systemet ökar. Bl.a. måste särskilda rutiner för<br>uppräkning av individens återstående pensionsbehållning då tillämpas, se<br>avsnitt 18.5. En viss begränsning av möjligheterna att återkalla pension<br>kan inte anses minska flexibiliteten inom systemet, eftersom den pen-<br>sionsberättigade har rätt att förvärvsarbeta samtidigt som han eller hon<br>uppbär pension. Förvärvsarbete utgör således inget tvingande skäl att<br>återkalla en utgående pension. Den enskilde kan dock av andra orsaker<br>vilja minska eller för en period helt återkalla uttaget av en pension. Be-<br>hovet av upprepade ändringar av pensionsuttaget torde emellertid vara<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>380</p>
<p>tämligen begränsat. Det föreslås därför att möjligheterna att återkalla Prop. 1997/98:151<br>pensionsuttag begränsas på så sätt att återkallande eller minskning av<br>pension medges endast en gång per sex-månadersperiod. Samma regler<br>föreslås vad gäller premiepension och tilläggspension, se avsnitt 21 och<br>avsnitt 29.4. Det innebär att efter det att en persons inkomstpension<br>minskats eller upphört att utges på grund av anmälan om minskning eller<br>återkallelse skall det förflyta sex månader innan en ny anmälan om<br>minskning av pensionsuttag kan få verkan.</p>
<h3>18.2 Beräkning av årlig pension</h3>
<p>Regeringens förslag: Inom fördelningssystemet skall inkomstpensio-<br>nens årsbelopp beräknas genom att pensionsbehållningen vid pensio-<br>neringstidpunkten divideras med ett visst tal, det s.k. delningstalet. I<br>delningstalet skall beaktas återstående medellivslängd vid pensione-<br>ringstillfället och normen för följsamhetsindexering.</p>
<p>Vid pensionsuttag före det år då den pensionsberättigade fyller 65 år<br>skall preliminärt delningstal fastställas. Delningstalet skall därvid ba-<br>seras på livslängdsstatistik för den femårsperiod under vars sista år<br>den pensionsberättigade fyllde 59 år.</p>
<p>Definitivt delningstal skall fastställas för vaije årsklass vid ingången<br>av det år då den pensionsberättigade uppnår 65 års ålder. Delningstalet<br>skall baseras på livslängdsstatistik för den femårsperiod under vars<br>sista år de pensionsberättigade fyllde 63 år.</p>
<p>Delningstalet skall vara lika för kvinnor och män. Det skall fast-<br>ställas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslag i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Sveriges Akademikers Centralorganisation<br>(SACO) och Arbetsgivarverket tillstyrker förslaget. Riksförsäkringsverket<br>(RFV) och Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrker att hänsyn inte<br>tas till inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor vid beräkningen av<br>delningstalet. Detta påverkar, enligt RFV, delningstalet med 0,3 enheter,<br>vilket i sin tur leder till en minskning av pensionen med ca 2%.<br>Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att delningstalet skall<br>vara lika för män och kvinnor men att effekten av männens högre<br>genomsnittsinkomst och genomsnittligt kortare livslängd bör beaktas.</p>
<p>Konjunkturinstitutet har förståelse för argumenten bakom behandlingen<br>av inkomstskillnader mellan män och kvinnor vid fastställande av del-<br>ningstalet, men anser att man tydligt bör påpeka att systemets genom-<br>snittliga kompensationsgrad blir lägre. Försäkringsanställdas Förbund<br>konstaterar att om inkomstskillnader mellan män och kvinnor inte beak-<br>tas vid fastställande av delningstalet leder det till minskad utbetald pen-<br>sion. Förbundet anser att de pengar som då frigörs bör användas till för-<br>bundets förslag om att inte reducera garantipensionen i de fall kollektiv<br>pensionsförsäkring finns. Fredrika Bremer-förbundet anser att utbetal-<br>ning av intjänad pension bör ske fördelat på för män och kvinnor lika<br></p>
<p>381</p>
<p>antal statistiskt sett återstående livsår. Finansinspektionen och Stats-<br>kontoret anser att prognosdödligheten i stället för aktuell observerad död-<br>lighet är det lämpliga måttet. Den verkliga framtida dödligheten kommer<br>enligt Finansinspektionen med rätt stor sannolikhet vara lägre än aktuell<br>observerad dödlighet vilket innebär en kostnad för systemet.</p>
<p>Försäkringsförbundet anser inte att delningstalet skall fixeras vid 65<br>års ålder utan bör bestämmas för varje nytt år efter 65 för att undvika<br>brist i systemet på grund av ökad medellivslängd.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Med pensionsbehållning avses indi-<br>videns sammanlagda intjänade pensionsrätter inom fördelningssystemet,<br>vilka inte motsvaras av en utgående förmån. I tidigare avsnitt har be-<br>skrivits hur pensionsbehållningen årligen räknas om med hänsyn till s.k.<br>arvsvinster, förändringar i den allmänna inkomstnivån i samhället, och<br>med hänsyn till förvaltningskostnader. Med arvsvinst avses avlidnas pen-<br>sionsbehållning som tilldelas övriga pensionsberättigade i samma ålder<br>genom att den läggs till deras pensionsbehållning.</p>
<p>Regeringen föreslår att den årliga inkomstpensionen skall bestämmas<br>på så sätt att individens pensionsbehållning (exkl. den del som hänförs till<br>eventuella latenta pensionsrätter) delas med ett tal, det s.k. delningstalet.<br>Delningstalet skall återspegla den genomsnittliga återstående livslängden<br>vid den ålder pensionen börjar lyftas enligt aktuell befolkningsstatistik.<br>Principerna redogörs närmare för nedan.</p>
<p>Delningstalet motsvarar i princip det antal år som individen genom-<br>snittligt sett kommer att uppbära pension. Till en pensionär som lever<br>kortare tid än genomsnittet kommer således inte hela dennes pensionsbe-<br>hållning att ha utgetts som inkomstpension. Å andra sidan kommer den<br>sammanlagda livspensionen för den pensionär som lever längre än ge-<br>nomsnittet att överstiga pensionsbehållningen. Att pensionsbehållningen<br>fördelas på ett genomsnittligt antal pensionärsår innebär således att arvs-<br>vinster omfördelas mellan de pensionärer som avlider tidigt och de som<br>lever länge. När det gäller arvsvinster efter personer som avlider före<br>pensioneringen föreslår vi att de skall tillgodoräknas pensionsbehåll-<br>ningen löpande i proportion till varje individs faktiskt intjänade pensions-<br>behållning (se avsnitt 17.3).</p>
<p>Vi föreslår vidare att delningstalets beräkning skall baseras på officiell<br>livslängdsstatistik för män och kvinnor avseende en femårsperiod.<br>Genomsnittligt sett lever kvinnor längre än män. Samma delningstal<br>föreslås emellertid gälla för män och kvinnor, så att lika stora avgifts-<br>inbetalningar till fördelningssystemet ger samma årliga pensionsbelopp<br>oberoende av kön. Delningstalet skall därför baseras på en genomsnittlig<br>livslängd beräknad för män och kvinnor sammantaget.</p>
<p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skulle, å ena sidan, vid<br>beräkning av delningstalet hänsyn tas till inkomstskillnader mellan män<br>och kvinnor. Detta motiverades med att män, som har högre inkomster,<br>också har kortare medellivslängd än kvinnor. Männens högre pensions-<br>belopp utbetalas således i genomsnitt under kortare tid än kvinnornas<br>lägre belopp. Det betyder att de arvsvinster som uppkommer generellt<br>sett utgörs av pensionsbehållningar som är större än den genomsnittliga<br>pensionsbehållningen för årsklassen som helhet. Om detta förhållande<br>inte beaktas i beräkningarna, skulle i princip ett överskott uppstå inom<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>382</p>
<p>systemet. Ä andra sidan skulle enligt riktlinjerna individens delningstal Prop. 1997/98:151<br>ligga fast efter 65 års ålder, även om medellivslängden i befolkningen<br>fortsätter att öka. Detta torde i sin tur ge upphov till ett underskott inom<br>systemet.</p>
<p>I den fortsatta beredningen av de regler som skall gälla för delnings-<br>talet vid pensionsberäkningen har närmare övervägts de över- och under-<br>skott inom systemet som olika regelutformningar kan ge upphov till. De<br>nämnda tendenserna till över- och underskott skulle helt eller delvis<br>kunna uppvägas i en regelutformning med fast delningstal som inte be-<br>aktar inkomstskillnader mellan könen eller alternativt med årlig ompröv-<br>ning av ett delningstal där inkomstskillnaderna beaktas. Några remissin-<br>stanser avstyrker att hänsyn inte skall tas till inkomstskillnader mellan<br>män och kvinnor vid beräkningen av delningstalet, medan andra anser att<br>delningstalet bör omprövas årligen. Ur individens synvinkel anser rege-<br>ringen att det måste betraktas som angeläget att delningstalet är oföränd-<br>rat efter 65 års ålder och pensionen således inte kan komma att sänkas<br>successivt på grund av ökad medellivslängd i befolkningen. Den enskilde<br>har små möjligheter att påverka sin ekonomiska situation efter pensione-<br>ringen. I ett val mellan de två alternativa utformningarna av delningstalet<br>är den förra således att föredra. Regeringen föreslår därför att delnings-<br>talet beräknas utan att inkomstskillnader mellan män och kvinnor beaktas<br>och att delningstalet för individen efter 65 års ålder inte påverkas av för-<br>ändringar i befolkningens medellivslängd.</p>
<p>Vidare föreslår vi att vid beräkning av delningstal skall hänsyn tas till<br>att följsamhetsindexeringen av utgående inkomstpensioner föreslås göras<br>kring normen 1,6 (se avsnitt 18.3). Detta innebär att pensionären får en<br>högre begynnelsepension än om pensionen i stället successivt skulle<br>räknas om med den reala tillväxten år för år.</p>
<p>Regeringen föreslår således att delningstalets beräkning grundas på<br>medellivslängden för män och kvinnor sammantaget och på normen för<br>följ samhetsindexeringen.</p>
<p>Som nämnts ovan skall delningstalet enligt förslaget grundas på offi-<br>ciell livslängdsstatistik för en femårsperiod. Beräkningen baseras således<br>på livslängden i befolkningen som helhet, vilken torde överensstämma<br>tämligen väl med livslängden för det aktuella försäkringskollektivet. En-<br>ligt aktuell statistik är nämligen ca 93 % av de nyblivna ålderspensionä-<br>rerna berättigade till ATP. Över 90 % av befolkningen skulle således<br>vara försäkrade för inkomstpension och ingå i det aktuella försäk-<br>ringskollektivet.</p>
<p>383</p>
<p>Medellivslängden i befolkningen har ökat successivt och kan förväntas Prop. 1997/98:151<br>fortsätta att öka framöver. Delningstalets storlek kommer därför att bero<br>på vilken tidsperiod beräkningsunderlaget avser. Det betyder att<br>delningstalet för pensionsuttag vid en viss ålder kan antas bli olika för<br>olika födelseårgångar. Som regeringen nu föreslagit skall dock delnings-<br>talen ligga fast fr.o.m. det år individen fyller 65 år. Senare observerade<br>livslängdsförändringar skall således enligt förslaget inte påverka<br>individens inkomstpension. Däremot anser vi att delningstalen för yngre<br>årsklasser skall påverkas av livslängdsförändringar. För dem bör pensio-<br>nernas nivå anpassas till förändringar i medellivslängden.</p>
<p>Vid pensionsuttag före det år den försäkrade fyller 65 år föreslår rege-<br>ringen därför att det årliga pensionsbeloppet skall bestämmas med ett<br>preliminärt delningstal och att pensionen vid ingången av det år då<br>personen fyller 65 år skall räknas om med det definitiva delningstalet.</p>
<p>För en person som tar ut pension från 61 års ålder bör delningstalets<br>beräkning baseras på senast kända livslängdsstatistik som då föreligger,<br>dvs. livslängdsstatistik för den femårsperiod under vars sista år den pen-<br>sionsberättigade fyllde 59 år. Samma underlag föreslås användas för be-<br>räkning av delningstal om personen börjar lyfta pension vid någon senare<br>tidpunkt före det kalenderår då han eller hon fyller 65 år. Enligt de an-<br>tagna riktlinjerna skulle i stället det senast kända underlaget användas<br>även vid beräkning av delningstal för åldrarna 62 - 64 år. Detta innebar<br>att pensionen skulle omräknas varje år, om det nya statistikunderlaget<br>medförde att delningstalet för individens pensionsålder ändrades. Genom<br>att beräkningsunderlaget avseende varje födelseårgång läggs fast vid 61<br>års ålder, behövs ingen sådan omräkning av pensionen före 65 års ålder,<br>vilket är en administrativ förenkling. Vid pensionsuttag fr.o.m. januari<br>månad det år personen fyller 65 år eller från någon senare tidpunkt<br>baseras delningstalet på livslängdstabeller för den femårsperiod under<br>vars sista år personen fyllde 63 år.</p>
<p>Det föreslås att preliminära och definitiva delningstal för varje årsklass<br>beräknas och fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen<br>bestämmer. Preliminära respektive definitiva delningstal måste fastställas<br>före ingången av det år de pensionsberättigade fyller 61 respektive 65 år.<br>Delningstal bör således fastställas för varje ålder, räknad i månader, från<br>61 år till förslagsvis 79 år och 11 månader. Det kan förmodas att pension<br>endast i enstaka fall kommer att lyftas vid 80 års ålder eller senare. Skulle<br>detta ändå ske får delningstal då beräknas och fastställas avseende den<br>ålder från vilket pensionsuttaget skall göras och för den födelseårgång<br>som den pensionsberättigade tillhör.</p>
<p>Föreslagna regler vid helt uttag av inkomstpension kan illustreras med<br>en person, som är född i juli 1939 och tar ut pension i oktober år 2003.<br>Han eller hon är således 64 år och 3 månader vid pensionsuttaget.<br>Preliminärt delningstal för denna ålder, beräknat från livslängdsstatistik<br>för åren 1994 - 1998, antas vara 15,00. Det årliga pensionsbeloppet<br>motsvarar pensionsbehållningen delad med talet 15,00. År 2004 fyller<br>personen 65 år. De definitiva delningstalen för 1939 års födda skall då ha<br>beräknats utifrån livslängdstabeller 1998 - 2002. Antag att det definitiva<br>delningstalet för åldern 64 år och 3 månader blir 15,20, dvs. något högre<br>än det preliminära delningstalet. Personens pension skall då räknas om</p>
<p>384</p>
<p>med det nya delningstalet 15,20 fr.o.m. januari åt 2004. Omräkningen Prop. 1997/98:151<br>innebär att pensionsbeloppet multipliceras med faktorn 15,0/15,2. En<br>annan person, som är född samma år men i december månad, lyfter<br>pension vid samma ålder, 64 år och 3 månader. Det innebär att han eller<br>hon börjar lyfta sin pension i mars år 2004. Pensionen beräknas i detta<br>fall redan fr.o.m. uttaget vid åldern 64 år och 3 månader med det<br>definitiva delningstalet 15,20.</p>
<p>Vid partiellt pensionsuttag skall, som framgår nedan, omräkning av<br>pensionen ske per varje årsskifte.</p>
<p>Formel för beräkning av delningstal</p>
<p>I det följande beskrivs mer i detalj hur delningstalet avses vara beräknat.<br>En utgångspunkt vid bestämning av det årliga pensionsbeloppets storlek<br>är att beloppet i fasta priser skall vara lika stort varje år om den årliga<br>reala inkomsttillväxten (dvs. real förändring i inkomstindex) uppgår till<br>1,6 %, dvs. är densamma som normen vid följsamhetsindexering. Vid<br>pensioneringstidpunkten skall nuvärdet av de sammanlagda månatliga<br>pensionsutbetalningar som förväntas utges vara lika stort som individens<br>pensionsbehållning.</p>
<p>Nuvärdet beräknas genom att varje månadsbelopp diskonteras till pen-<br>sioneringsmånaden med årsräntan 1,6 %. Sannolikheten för att en person<br>som är 65 år fortfarande är i livet vid 66 år beräknas som förhållandet<br>mellan antal kvarlevande i åldern 66 år och antal kvarlevande i åldern 65<br>år. Antal kvarlevande i viss ålder bestäms med utgångspunkt från den<br>officiella livslängdsstatistiken. I avsnitt 17.2 och tablå 17.1 har redogjorts<br>för hur antalet kvarlevande män och kvinnor av 100 000 födda bör be-<br>stämmas. Med de beteckningar som används i tablå 17.1 skrivs för-<br>hållandet således som L<sub>66</sub>/L<sub>65</sub> Antal kvarlevande i t.ex. ålder 66 år och 2<br>månader beräknas som L<sub>66</sub>+(L<sub>67</sub>-L<sub>66</sub>)*2/12.</p>
<p>Det månatliga pensionsbeloppet P<sub>m</sub> skall vara lika stort varje månad (i<br>fasta priser och vid 1,6 % årlig realtillväxt). Nuvärdet av den förväntade<br>livspensionen blir då P<sub>m</sub> multiplicerat med summan av sannolikheterna<br>att uppnå viss ålder, i månader räknat, diskonterade till pensionerings-<br>månaden med faktorn 1,016. Nuvärdet av den förväntade livspensionen<br>skall vara lika stort som individens pensionsbehållning. Delningstalet, det<br>tal pensionsbehållningen skall delas med för att få det årliga<br>pensionsbeloppet, motsvarar då denna summa multiplicerad med 1/12.</p>
<p>Den avsedda beräkningsformeln för bestämning av delningstalet för<br>helt antal år, dvs. vid pensionsuttag fr.o.m. den månad individen fyller år,<br>redovisas i tablå. Där redovisas också hur delningstalet föreslås bestäm-<br>mas vid uttag vid annan ålder. Delningstalet bör avrundas till två<br>decimaler.</p>
<p>385</p>
<p>13 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1</p>
<p>Tablå 18.1 Formel för delningstalet</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Formel för delningstalet vid uttag vid viss ålder (n) den månad personen uppnår<br>denna ålder</p>
<p>D<sub>n</sub> = l/12*l/L<sub>n</sub>X<sub>k</sub>Zx(l,016)-<sup>(k</sup>-<sup>n)</sup>*{ L<sub>k</sub>+(L<sub>k+1</sub>-L<sub>k</sub>)*x/12}*(l,016)-<sup>x/2</sup></p>
<p>där</p>
<p>D<sub>n</sub> = delningstal vid uttag vid n års ålder</p>
<p>n = 61, 62, 63 etc.</p>
<p>k = n, n+1, n+2, etc.</p>
<p>x =0,1,2, 11</p>
<p>Formel för delningstal vid uttag vid en viss ålder om pensionen börjar lyftas en<br>eller flera månader efter födelsemånaden</p>
<p>D„/<sub>m</sub> = D<sub>n</sub>+( D<sub>n+)</sub> - D<sub>n</sub>) * m/12</p>
<p>där</p>
<p>m =antal månader efter födelsemånaden</p>
<p>Om pensionen t.ex. börjar lyftas fr.o.m. den tredje månaden efter den månad indi-<br>viden fyllde 65 år, beräknas delningstalet enligt följande</p>
<p>Pé5/3 - P65+C På6 ~ Pö5) * 3/12</p>
<p>Beräkning av inkomstpension</p>
<p>Som framgått av avsnitt 18.1 föreslår vi att uttag av ålderspension skall få<br>göras som hel eller partiell förmån. Då pension skall börja utges beaktas<br>vid beräkningen av det årliga pensionsbeloppet så stor del av individens<br>pensionsbehållning som pensionsuttaget skall motsvara. Om hel pension<br>skall utges beaktas således hela pensionsbehållningen, om halv pension<br>skall utges beaktas hälften av behållningen vid pensionsberäkningen, osv.<br>Pensionsbehållning som härrör från latenta pensionsrätter skall emellertid<br>inte till någon del ingå i pensionsberäkningen. Den delen behöver därför<br>registreras särskilt.</p>
<p>Det årliga pensionsbeloppet motsvarar enligt förslaget pensionsbehåll-<br>ningen (hela eller del därav, exkl. behållning som härrör från latenta<br>pensionsrätter) delad med delningstalet för individens ålder den månad<br>inkomstpensionen tas ut. Ju högre pensionsålder individen väljer, desto<br>lägre blir delningstalet. Individens pensionsbehållning kommer således<br>att motsvaras av ett högre årligt pensionsbelopp om pensionsuttaget<br>skjuts upp än om inkomstpensionen lyfts vid en tidigare ålder. Denna<br>försäkringsmässiga höjning av pensionsbeloppet föreslås inte som i<br>dagens regelsystem vara begränsad till en högsta pensionsålder på 70 år.<br>Inom det reformerade systemet kommer därför uttag vid t.ex. 75 års ålder<br>att ge högre årlig pension än uttag vid 70 års ålder.</p>
<p>Den del av behållningen som inte tas i anspråk vid pensionsberäk-<br>ningen skall även fortsättningsvis räknas upp med arvsvinster och föränd-<br>ringen i inkomstindex vid varje årsskifte på samma sätt som innan pen-<br>sion började lyftas. Årsskiftesrutinen måste emellertid bli något<br>annorlunda det år pensionen tas ut om uttaget påbörjats i februari eller<br>senare under kalenderåret. Detta beskrivs i avsnitt 18.5.</p>
<p>386</p>
<p>Pensionsrätter fastställda efter pensioneringstidpunkten</p>
<p>Pensionsrätter som fastställs efter det att individen tagit ut hel ålderspen-<br>sion skall omräknas till en pensionsförmån och utbetalas till individen<br>utan att han eller hon ansökt om detta. Om pensionären är berättigad till<br>garantipension skulle i annat fall utges garantipension som inte<br>reducerats med hela inkomstpensionen, utan enbart med den uttagna<br>delen av individens intjänade inkomstpension. Om nyintjänade<br>pensionsrätter inte utges som förmån uppbär den individ som gjort helt<br>uttag av inkomstpension i praktiken inte längre hel sådan pension. Om<br>individen uppbär partiell, t.ex. halv, pension skall på motsvarande sätt<br>hälften av den senare fastställda pensionsrätten automatiskt omvandlas<br>till en utgående förmån. Denna tillkommande pensionsförmån beräknas<br>med delningstalet för individens ålder då utbetalningen av det till-<br>kommande beloppet påböijas.</p>
<p>De tillkommande pensionsrättema skall läggas till den utgående för-<br>månen fr.o.m. januari månad året efter fastställelseåret även om de fak-<br>tiskt fastställs senare. Det nya, högre årsbeloppet föreslås beräknas på<br>följande sätt. Den utgående förmånen räknas om till en pensionsbehåll-<br>ning på samma sätt som sker då individen återkallar sin pension (se<br>nedan under robriken Ändring avpensionsuttag). Den utgående förmånen<br>multipliceras alltså med delningstalet för individens ålder i januari och<br>den så framräknade behållningen läggs till den övriga pensions-<br>behållningen. Det nya årsbeloppet beräknas genom att så stor del av<br>pensionsbehållningen som uttaget skall omfatta delas med delningstalet<br>för individens ålder i januari.</p>
<p>En sådan omräkning av pensionen vid årsskiftet som beskrivits ovan<br>föreslås ske också i de fall individens pensionsbehållning har ökats på<br>grund av arvsvinsttilldelning eller omräkning med inkomstindex. Det<br>betyder att vid partiellt pensionsuttag skall en sådan omräkning göras vid<br>varje årsskifte.</p>
<p>Innan denna omräkning görs skall i förekommande fall den enskildes<br>pension ha omräknats med det för årsklassen definitiva delningstalet.<br>Som tidigare har beskrivits föreslås att pensionsbeloppet vid pensionsut-<br>tag före det år då personen fyller 65 år skall beräknas med ett preliminärt<br>delningstal. Vid ingången av det år då en pensionär uppnår 65 års ålder<br>skall dennes pension räknas om med det definitiva delningstalet. En<br>sådan omräkning skall göras före det att den här beskrivna omräkning<br>sker till följd av att ny pensionsrätt har tillgodoräknats m.m.</p>
<p>I så gott som samtliga fall kommer nya pensionsrätter att fastställas<br>efter det att individen har börjat lyfta sin pension. Då pensionen börjar tas<br>ut i februari månad eller senare under året skall vid nästföljande årsskifte<br>pensionsbehållningen omräknas med avseende på arvsvinst och indexför-<br>ändring för den del av kalenderåret som förflutit före pensionsuttaget (se<br>även avsnitt 18.5). Denna tillgodoräknade uppräkning av pensionsbehåll-<br>ningen skall läggas till den utgående förmånen från januari månad året<br>efter pensionsuttaget. Vid tidpunkten för pensionsuttaget har den pen-<br>sionsberättigade också i de flesta fall intjänat pensionsrätt som ännu inte<br>har hunnit fastställas. Motsvarande pensionsförmåner kommer därför att<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>387</p>
<p>utbetalas först fr.o.m. en senare tidpunkt: från januari månad året efter<br>respektive fastställelseår.</p>
<p>Den nybeviljade inkomstpensionen kommer således i de flesta fall att<br>ökas vid de två nästföljande årsskiftena med ett belopp motsvarande till-<br>godoräknad arvsvinst och indexförändringen och pensionsrätt intjänad<br>året före pensioneringsåret respektive med pensionsrätt intjänad under<br>pensioneringsåret.</p>
<p>Det skulle naturligtvis vara möjligt att till viss del undvika den succes-<br>siva höjningen av pensionen till följd av eftersläpningen i registreringen<br>genom att den nybeviljade pensionen bestämdes till ett preliminärt belopp<br>baserat på en uppskattning av intjänade men ännu inte fastställda pen-<br>sionsrätter. Exempelvis skulle intjänad pensionsrätt året före pensione-<br>ringsåret kunna preliminärt beräknas som ett generellt procentuellt tillägg<br>till pensionen. Alternativt skulle den pensionsberättigade i pensions-<br>ansökningen kunna åläggas att lämna uppgift om det senaste årets<br>inkomster. Då pensionsrätten fastställts skulle pensionsbeloppet räknas<br>om med det nya underlaget och med beaktande av den preliminärt<br>beräknade pension som utgetts. Om det preliminärt beräknade beloppet<br>var för lågt, skulle retroaktivutbetalning göras. Om det i stället var högre<br>än det definitiva beloppet, skulle det överskjutande pensionsbeloppet<br>återkrävas. Emellertid kan inte den successiva höjningen av pensionsbe-<br>loppet som eftersläpningen innebär anses vara till någon avgörande<br>nackdel för den enskilde och något egentligt behov av en sådan prelimi-<br>när pensionsberäkning kan därför inte anses föreligga. Däremot kan ett<br>återkrav av för mycket utbetald pension innebära en olägenhet för den<br>enskilde. Med hänsyn härtill och till den ökade administration det skulle<br>medföra föreslår regeringen inte att någon sådan preliminär beräkning av<br>pensionen skall ske. Däremot bör konsekvenserna av eftersläpningen i<br>registreringen framgå av det pensionsbesked, med uppgift om intjänad<br>pensionsrätt och beräkning av den framtida pensionen, som årligen skall<br>sändas till de pensionsberättigade.</p>
<p>Ändring avpensionsuttag</p>
<p>Den pensionsberättigade kan enligt vårt förslag ändra sitt pensionsuttag,<br>dvs. öka eller minska uttagets omfattning. Den försäkrade har rätt att<br>minska, dvs. återkalla, hela eller del av uttaget av pensionen. Den åter-<br>kallade förmånen skall då omräknas till en pensionsbehållning som till-<br>godoräknas individen. Eftersom inkomstpension har utbetalts under en<br>viss tid är den behållning som skall registreras i samband med återkallan-<br>det mindre än vid den tidpunkt då pensionsförmånen beviljades.</p>
<p>Den pensionsbehållning som tillgodoräknas individen i samband med<br>återkallandet skall vara av den storleken att behållningen delad med del-<br>ningstalet för den pensionsberättigades ålder ger just samma belopp som<br>den återkallade förmånen uppgick till. Den pensionsbehållning som till-<br>godoräknas vid återkallandet motsvarar därför den utgående förmånens<br>årsbelopp multiplicerad med delningstalet för individens ålder vid åter-<br>kallandet. Pensionsbehållningen uppräknas därefter vid varje årsskifte<br>med förändringen i inkomstindex och arvsvinster. Som beskrivs i avsnitt</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>388</p>
<p>18.5 bör en särskild årsskiftesrutin tillämpas det år då pensionsförmånen<br>återkallats, om förmånen upphörde fr.o.m. februari månad eller senare.</p>
<p>En person som har partiell pension kommer normalt sett att förr eller<br>senare öka sitt pensionsuttag. Tag som exempel att en person med halv<br>pension vill öka sitt uttag till att omfatta tre fjärdedels pension. Omräk-<br>ningen av pensionen får då ske på så sätt som beskrivits ovan. Det pen-<br>sionsbelopp som redan utges räknas om till en pensionsbehållning och<br>läggs till den övriga behållningen (på samma sätt som då en förmån åter-<br>kallas). För beräkning av det nya årsbeloppet delas tre fjärdedelar av den<br>sammanlagda pensionsbehållningen med aktuellt delningstal för den pen-<br>sionsberättigade.</p>
<h3>18.3 Följsamhetsindexering</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Utgående inkomstpension skall årligen räknas<br>om med inkomstindexets procentuella förändring reducerad med nor-<br>men 1,6. Indexeringsmetoden kallas följsamhetsindexering. Följsam-<br>hetsindexering av inkomstpension skall ske fr.o.m. årsskiftet<br>2001/2002.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslag i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag vad gäller principerna för följsamhetsindexeringen<br>med undantag för att regeringen nu föreslår att den årliga omräkningen<br>av inkomstpension med inkomstindexets förändring först skall börja gälla<br>per årsskiftet 2001/2002. Vad gäller nivån på normen presenterades i Ds<br>1997:67 två alternativ till följsamhetsindexering. Det ena alternativet<br>innebar följsamhetsindexering kring normen 1,75, det andra att inkomst-<br>pensionen prisindexeras om den reala tillväxten är inom intervallet 1,5<br>till 2,0 %. Är den reala tillväxten lägre än 1,5 % räknas pensionerna om<br>med inkomstindexets förändring reducerat med 1,5. Om tillväxten är<br>högre än 2,0 % räknas pensionerna om med inkomstindexets förändring<br>reducerat med 2,0.</p>
<h4>Remissinstanserna:</h4>
<p>Ds 1995:41</p>
<p>Riksrevisionsverket menar att ett antal "tekniska komponenter", exempel-<br>vis delningstal och följsamhetsindex, är av central betydelse för systemets<br>långsiktiga förmåga att överleva. Av den anledningen kommer verket att<br>under de närmaste åren rikta särskild uppmärksamhet mot det nya<br>pensionssystemet. Riksgäldskontoret föreslår en regel som innebär att<br>pensionsuppräkningen inte får bli högre än realräntan för att undvika att<br>fondens behållning töms för snabbt. Tjänstemännens Centralorganisation<br>(TCO) anför att det ligger ett egenvärde i att tillämpa samma inkomstmått<br>vid indexering av utgående pensioner och vid indexering av intjänad<br>pensionsrätt. TCO är kritisk till att en utfyllnad till garantinivå indexeras<br>annorlunda än inkomstpensionen. TCO menar att det möjligen kan vara<br>berättigat för de rena garantipensionärema för att hålla dessa opåverkade</p>
<p>389</p>
<p>av en tillfällig reallönesänkning. Ungdomsstyrelsen menar att ur ett<br>generationsperspektiv betyder följsamhetsindexeringen tillsammans med<br>ett antal andra faktorer att systemet blir möjligt att genomskåda och att<br>den långsiktiga hållfastheten sannolikt väsentligt förbättras i förhållande<br>till nuvarande system. PRO har ingen erinran mot följsamhetsindexering<br>av inkomstpensionen. Sveriges Pensionärsförbund anser att en för-<br>utsättning för att acceptera normen på 1,5 - som föreslogs av pensions-<br>arbetsgruppen och som har varit utgångspunkten för den fortsatta<br>beredningen - är att man före följsamhetsindexeringen har fått full<br>kompensation för prisstegring genom en 100-procentig uppräkning av<br>konsumentprisindex. Förbundet anser vidare att man vid beräkning av<br>reallöneutvecklingen skall utgå från en nolltillväxt där påverkan av bas-<br>beloppet sker först om tillväxtens plus eller minus uppgår till minst 1 %.</p>
<p>Ds 1997:67</p>
<p>Allmänna Pensionsfonden Första, Andra och Tredje Fondstyrelserna<br>(AP-fonden), Riksgäldskontoret, Industriförbundet, Försäkringskasse-<br>förbundet, Riksrevisionsverket och Rikförsäkringsverket (RFV) förordar<br>alternativet fast norm på 1,75 vid följsamhetsindexering. AP-fonden<br>uppger att alternativet fast norm ur stabiliseringssynpunkt är att föredra.<br>Försäkringskasseförbundet tillstyrker också att följsamhetsindexeringen<br>tillämpas första gången fr.o.m. årsskiftet 2001/2002. Industriförbundet<br>motsätter sig alternativet följsamhetsindexering kring ett intervall då<br>detta alternativ skulle innebära en alltför stor belastning för AP-fonden<br>vid låg tillväxt. Försäkringskasseförbundet anger att fast norm ur<br>administrativ synpunkt torde vara att föredra. Förbundet gör bedöm-<br>ningen att övervägande skäl talar emot alternativet följsamhetsindexering<br>kring intervallet 1,5 - 2,0. Därtill påpekar Försäkringskasseförbundet att<br>alternativet intervall torde medföra informationsproblem. Riksrevisions-<br>verket anser att normen 1,75 ger en bättre förutsebarhet och finansiell<br>stabilitet än altemativförslaget. Däremot anser verket att normen bör ses<br>över efter en viss tid eftersom ATP:s andel av de totala pensionsutgifter-<br>na successivt kommer att minska efter år 2010. RFV anför att följsam-<br>hetsindexering av reformerade pensioner kring ett intervall innebär att<br>vid förändringar inom intervallet utgifterna och avgiftsinkomsterna inte<br>kommer att överensstämma. En längre period med sådana differenser kan<br>skapa stora under- och överskott, vilket, enligt RFV, inte är önskvärt i ett<br>autonomt system.</p>
<p>Sveriges Kommunalpensionärernas Förbund (SKPF), Pensionärernas<br>Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärers riksförbund (SPRF),<br>Landsorganisationen i Sverige (LO), TCO, Sveriges Akademikers<br>Centralorganisation (SA CO), Sveriges riksbank, Konjunkturinstitutet och<br>Svenska Kommunförbundet tillstyrker alternativet fast norm vad gäller de<br>reformerade pensionerna med den invändningen att normen bör vara<br>lägre än 1,75. Både SKPF och PRO påpekar att pensionsarbetsgruppen<br>föreslog normen 1,5 och att det inte finns någon anledning till att frångå<br>detta förslag. Även LO och SACO anför att normen bör sättas till 1,5.<br>SPRF ifrågasätter normhöjden 1,75 till följd av att denna norm skulle<br>medföra risker för successivt lägre ålderspensioner. SPRF framför att</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>390</p>
<p>utgifterna för medicin, sjukvård och andra liknade tjänster ökar med<br>tilltagande ålder. SPRF menar att pensionsbeloppen därför snarare bör<br>öka än minska. Mot bakgrund av detta föreslår SPRF normen 1,0 för<br>följsamhetsindexeringen av de reformerade pensionerna. TCO anger att<br>normvalet inte får styras av den tillväxt som behövs för ATP-systemet.</p>
<p>Konjunkturinstitutet menar att normen 1,75 framstår som hög mot bak-<br>grund av att inkomsttillväxten under de senaste 20 åren uppgått till<br>knappt 0,5 % per år. Vidare anför institutet att endast i ett fåtal länder i<br>det övriga Västeuropa har motsvarande ökningstal överstigit 1,75 %<br>under samma period och att ökningen i USA varit obefintlig. Institutet<br>påpekar att det är en omöjlig uppgift att prognostisera inkomsttillväxten<br>flera decennier framåt i tiden men att normen 1,75 likväl framstår som<br>vald i överkant. Konjunkturinstitutet anför även att en hög norm innebär<br>ett stort förskott till pensionärerna och därför, till följd av högre ränteut-<br>gifter, svagare offentliga finanser, i det fall att den procentuella reala av-<br>kastningen i AP-fonden överstiger den reala tillväxten i ekonomin. Riks-<br>banken anför likartade synpunkter.</p>
<p>Vidare påpekar Konjunkturinstitutet och Riksbanken att normen 1,75<br>med relativt hög sannolikhet ger upphov till frekventa reala sänkningar<br>av de utgående pensionerna. Resultatet kan, enligt dessa remissinstanser-<br>na, bli dels kompensationskrav som kan bli svåra för statsmakterna att<br>motstå, dels att fler pensionärer med stigande ålder blir berättigade till<br>garantipension. Konjunkturinstitutet konstaterar att ett intervall för nor-<br>men i någon mån skulle reducera de nämnda problemen men att nack-<br>delen med intervallet är att systemet blir mindre stabilt och förutsebart.</p>
<p>Även Svenska Kommunförbundet menar att normen 1,75 framstår som<br>hög mot bakgrund av löneutvecklingen i Sverige och i omvärlden under<br>perioden 1975-1995. Kommunförbundet anför att en för högt satt norm<br>leder inte bara till en kontinuerlig urholkning av pensionernas reala värde<br>över tiden utan även till en oavsiktlig omfördelning mellan kvinnor och<br>män.</p>
<p>Sveriges Pensionärsförbund förordar alternativet följsamhetsindexe-<br>ring kring intervallet 1,5 - 2,0.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med de av riksdagen an-<br>tagna riktlinjerna för pensionsreformen skall de inkomstgrundade ålders-<br>pensionerna utgöra en egen försäkringsgren och finansieras med en avgift<br>på 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten och andra pensions-<br>grundande belopp. Intjänad pensionsrätt och utgående pensioner skall<br>räknas om på sådant sätt att avgiftsnivån i ålderspensionssystemet kan<br>ligga fast utan att det uppkommer varaktiga obalanser mellan avgifts-<br>intäkter och pensionsutbetalningar.</p>
<p>Regeringen anser att den nödvändiga balansen mellan avgiftsinkomster<br>och pensionsutgifter uppnås i det reformerade fördelningssystemet<br>genom att intjänade pensionsförmåner och pensionerna knyts till in-<br>komstindexets utveckling. Inkomstindexets konstruktion beskrivs när-<br>mare i avsnitt 16.</p>
<p>Om den utgående pensionen skulle knytas direkt till förändringen i in-<br>komstindex, skulle pensionärens standardnivå på sikt stiga och bli högre<br>ju äldre han eller hon blir, förutsatt att den reala inkomsttillväxten i sam-<br>hället är positiv. Den sammanlagda livspensionen skall enligt vad som i</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>391</p>
<p>tidigare avsnitt föreslagits samtidigt bero av individens pensionsbehåll-<br>ning och förväntat antal år som pensionär. Om den utgående inkomstpen-<br>sionen skall öka med den allmänna inkomsttillväxten måste begynnelse-<br>pensionen sättas förhållandevis lågt.</p>
<p>Enligt de fastlagda riktlinjerna är det dock motiverat att utforma sättet<br>att beräkna den utgående inkomstpensionen så att begynnelsepensionen<br>från det reformerade fördelningssystemet sätts högre bl.a. för att mildra<br>den sänkning av inkomsten som övergång från förvärvsarbete till pension<br>i de flesta fall innebär för den enskilde. Med en högre begynnelsepension,<br>och den sammanlagda livspensionen bestämd av pensionsbehållningens<br>storlek, kommer det utgående pensionsbeloppet således inte att öka lika<br>kraftigt år från år. Enligt riktlinjerna skall ålderspensionsreformen utfor-<br>mas på ett sådant sätt att utbetalningsprofilen blir jämn, dvs. att det reala<br>värdet av utgående pensioner blir stabilt. En relativt sett högre begynnel-<br>sepension och jämn utbetalningsprofil uppnås genom att delningstalet vid<br>beräkning av begynnelsepension från fördelningssystemet beräknas med<br>hänsyn till en viss norm och genom att den utbetalda inkomstpensionen<br>följer inkomstindexets utveckling genom följsamhetsindexering kring<br>denna norm.</p>
<p>Regeringen har under den fortsatta beredningen inte funnit skäl att av-<br>vika från de fastlagda riktlinjerna och föreslår således att inkomstpensio-<br>nen skall följsamhetsindexeras i enlighet med riktlinjerna. Följsamhetsin-<br>dexeringen innebär att inkomstpensionen inte skall räknas om med hela<br>förändringen i inkomstindex utan med denna förändring minskad med<br>den uppräkning som redan tillgodoräknats i delningstalet. Det innebär att<br>om den årliga reala tillväxten framöver uppgår till samma nivå som nor-<br>men skall inkomstpensionen räknas om med inflationen. Om den reala<br>tillväxten blir högre får pensionären, utöver priskompensation, ett visst<br>påslag på inkomstpensionen. Vid lägre tillväxt än normen justeras in-<br>komstpensionen ned realt sett, vilket innebär att pensionären inte kom-<br>penseras fullt ut för prisutvecklingen.</p>
<p>De första utbetalningarna av inkomstpension föreslås enligt vad som<br>framgår av avsnitt 6.2 senareläggas till den 1 januari 2001. Som en kon-<br>sekvens av detta föreslår regeringen att följsamhetsindexering av in-<br>komstpension skall ske först fr.o.m. årsskiftet 2001/2002.</p>
<p>Valet av norm för följsamhetsindexeringen kommer genomsnittligt sett<br>inte att påverka den sammanlagda inkomstpension som förväntas ut-<br>betalas till dem som helt kommer att omfattas av de reformerade reglerna<br>för intjänande av ålderspension, dvs. till dem som är födda efter år 1953.<br>Detta beror på att normen också ingår i delningstalet. Däremot påverkas<br>pensionsutbetalningamas fördelning under pensionsperioden. En hög<br>norm ger ett lägre delningstal och därmed en högre begynnelsepension än<br>om normen sätts lågt, vilket talar för en hög norm. Å andra sidan kommer<br>då den utgående pensionen att ha en realt sett svagare utveckling.<br>Dessutom ökar sannolikheten för återkommande reala nedskrivningar av<br>pensionerna. Det talar för en norm som ger pensionärerna en liten real<br>uppräkning i takt med den allmänna standarduppräkningen. Riksdagen<br>tog inte ställning till normens storlek i princippropositionen. Emellertid<br>gjordes bedömningen att utgångspunkten för den fortsatta beredningen<br>skulle vara en norm på 1,5.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>392</p>
<p>Under en lång övergångsperiod kommer utbetalningarna från pensions-<br>systemet att domineras av ATP-baserade ålderspensioner. För att ålders-<br>pensionssystemet skall vara stabilt även under övergångsperioden förut-<br>sätts att också utgående ålderspensioner beräknade enligt reglerna för<br>ATP knyts till den allmänna inkomstutvecklingen. Detta skall ske enligt<br>de av riksdagen antagna riktlinjerna genom att de ATP-baserade ålders-<br>pensionerna följsamhetsindexeras på samma sätt som inkomstpensio-<br>nema. Regeringen finner inte skäl att avvika från denna ståndpunkt. I<br>avsnitt 29.5 föreslås således följsamhetsindexering av ATP-baserade<br>ålderspensioner.</p>
<p>ATP-systemet i dess nuvarande utformning beräknas vara i balans om<br>den framtida reala tillväxten uppgår till 2 %. Med denna tillväxt kommer<br>även ATP-systemets utgifter i ett mer långsiktigt perspektiv att utvecklas<br>i samma takt som avgiftsinkomsterna. Vid lägre tillväxt än 2 % kommer<br>de ATP-baserade ålderspensionerna att ta i anspråk en allt större del av<br>avgiftsunderlaget. En sådan utveckling undviks om de ATP-baserade<br>ålderspensionerna följsamhetsindexeras kring normen 2,0. Risken för<br>årligen realt sjunkande pensioner ökar dock påtagligt med denna norm.<br>Enligt riktlinjerna bör en sådan utveckling undvikas vad gäller det refor-<br>merade ålderspensionssystemet.</p>
<p>Ett alternativ som har övervägts under den fortsatta beredningen är att<br>inkomstpension följsamhetsindexeras kring normen 1,5 och de ATP-ba-<br>serade ålderspensionerna följsamhetsindexeras kring normen 2. Nack-<br>delarna med en sådan lösning anser regeringen emellertid som över-<br>vägande. Olika normer i följsamhetsindexeringen av ATP-baserade<br>ålderspensioner och de reformerade pensionerna skulle innebära att äldre<br>pensionärer alltid fick en sämre inkomstutveckling jämfört med yngre.<br>För individerna födda under åren 1938-1953 skulle detta innebära att den<br>årliga ökningen av de individuella pensionerna blev beroende av det antal<br>tjugondelar pensionären har. Således skulle en pensionär med få tjugon-<br>delar från det reformerade ålderspensionssystemet få en sämre inkomst-<br>utveckling än en pensionär med större del av sin pension beräknad enligt<br>reformerade regler.</p>
<p>Den fortsatta beredningen har således inriktats mot att finna en lösning<br>som innebär samma följsamhetsindexering för ATP-baserad ålderspen-<br>sion som för inkomstpension. Detta kräver en kompromiss mellan be-<br>hovet av att skapa ett stabilt ålderspensionssystem och den jämna utbe-<br>talningsprofil som enligt riktlinjerna skall gälla för de reformerade in-<br>komstpensionema. Normer mellan 1,5 och 2,0 har övervägts under be-<br>redningen. I Ds 1997:67 presenterades två alternativ till följsamhets-<br>indexering. Det ena alternativet innebär att inkomstpensionen följsam-<br>hetsindexeras kring normen 1,75. Det andra alternativet innebär att in-<br>komstpensionen prisindexeras om den reala tillväxten ligger inom inter-<br>vallet 1,5 till 2,0 %. Skulle den reala tillväxten vara lägre än 1,5 % räknas<br>pensionerna om med inkomstindexets förändring reducerat med 1,5.<br>Skulle tillväxten vara högre än 2,0 % räknas pensionerna om med in-<br>komstindexets förändring reducerat med 2,0.</p>
<p>Under den efterföljande remissbehandlingen har övervägande delen av<br>remissinstanserna anfört att en fast norm är att föredra framför alterna-<br>tivet följsamhetsindexering kring ett intervall. Emellertid anser många av<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>393</p>
<p>remissinstanserna att normen 1,75 framstår som för hög, bl.a. mot bak- Prop. 1997/98:151<br>grund av den låga tillväxten sedan år 1975.</p>
<p>I den fortsatta beredningen har remissinstansernas synpunkter beaktats.<br>Argumentet för att fastställa nivån för normen i följsamhetsindexeringen<br>till 1,75 är att denna norm kan anses ge i huvudsak tillfredsställande<br>finansiell stabilitet även vad gäller ATP-systemet. Denna aspekt måste<br>emellertid vägas mot de andra aspekter som framförts av remissinstan-<br>serna. Ett argument mot normen 1,75 som av flera av remissinstanserna<br>bedöms som övervägande, är att med denna norm ökar risken för åter-<br>kommande nedjusteringar av de framtida pensionerna. Några remiss-<br>instanser påpekar att en sådan utveckling skulle kunna medföra kompen-<br>sationskrav som skulle kunna bli svåra för statsmakterna att motstå.</p>
<p>Regeringen har tagit fasta på den kritik som framförts av remissinstan-<br>serna och konstaterar att mot bakgrund av den stora osäkerhet som råder<br>om den framtida tillväxten är det viktigt att pensionssystemet utformas så<br>att det fungerar även i en situation med långvarigt låg tillväxt. Detta talar<br>för en fast norm i det reformerade systemet men även för en viss försik-<br>tighet vid valet av normhöjd. Följsamhetsindexeringen innebär att vid en<br>viss tillväxt som är lägre än normen kommer pensionernas reala värde att<br>reduceras samtidigt som löntagare erhåller en viss standardförbättring. En<br>sådan utveckling under en längre tidsperiod skulle, så som vissa remiss-<br>instanser har påpekat, sannolikt väcka kompensationskrav som på sikt<br>skulle kunna äventyra såväl pensionssystemets finansiella stabilitet som<br>dess autonomitet. Med lägre norm mildras de nämnda effekterna. Sam-<br>tidigt innebär lägre norm att även begynnelsepensionen blir lägre vilket<br>kan försvåra den enskildes övergång från yrkesverksamhet till pension.<br>Remissinstanserna nämner såväl normen 1,0 som 1,5. Regeringens be-<br>dömning är att normen 1,5 visserligen skulle innebära en godtagbar kom-<br>bination av ovan nämnda faktorer. Emellertid kan inte helt bortses från<br>att denna norm medför en betydande utgiftsökning för ATP-baserade<br>ålderspensioner. I bedömningen har hänsyn tagits till att utgiftsökningen<br>till viss del skulle balanseras av lägre utgifter för garantipensioner vid<br>långvarigt låg tillväxt.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som framförts föreslår regeringen att normen för<br>följsamhetsindexeringen av inkomstpensioner bör sättas till 1,6. Detta<br>skall gälla såväl inkomstpension som utges till personer födda efter år<br>1953 som inkomstpension enligt reglerna för tjugondelsinfasningen som<br>utges till personer i mellangenerationen. Så som tidigare redogjorts be-<br>döms det som rimligt att även ATP-baserade ålderspensioner följsam-<br>hetsindexeras kring normen 1,6. Förslag till utformningen av följsam-<br>hetsindexeringen för ATP-baserade ålderspensioner och remissinstanser-<br>nas synpunkter redovisas närmare i avsnitt 29.5.</p>
<p>Regeringen föreslår således att den utgående inkomstpensionen årligen<br>räknas om genom att den följsamhetsindexeras. Inkomstpensionen skall<br>då multipliceras med ett tal som beror dels av förändringen i inkomst-<br>index mellan åren, dels på normen för följsamhetsindexeringen. Exem-<br>pelvis per årsskiftet 2002/2003 skall omräkning göras med en faktor som<br>motsvarar förhållandet mellan inkomstindex år 2003 och år 2002<br>dividerat med 1,016. Pensionens årsbelopp år 2003 motsvarar årsbeloppet</p>
<p>394<br></p>
<p>år 2002 multiplicerat med denna faktor. Hur denna beräkning skall göras Prop. 1997/98:151<br>framgår också av tablå 18.2.</p>
<p>Tablå 18.2 Följsamhetsindexering av inkomstpension år t</p>
<p>P<sub>t</sub> = inkomstpension år t</p>
<p>I, = inkomstindex år t</p>
<p>1,6 = normen för följ samhetsindexering i procent (1,6%)</p>
<p>P,= P<sub>tl</sub> * I,/!,., * 1/1,016</p>
<p>Innebörden av detta kan illustreras med följande exempel. Om in-<br>komstindex ett visst år har förändrats med 2,5 % skall pensionerna mul-<br>tipliceras med faktorn 1,025/1,016=1,0089, dvs. räknas upp med 0,89 %.<br>Detta kan också uttryckas så att omräkningen av pensionerna motsvarar<br>ungefär förändringen i index 2,5 % med avdrag för normen 1,6. Om in-<br>komstindex ett visst år inte förändras alls skall således pensionerna det<br>året minskas med ca 1,6% eller mer exakt med 1,57 % (1/1,016=0,9843).</p>
<h3>18.4 Övergångslösning för följsamhetsindexering vid<br>årsskiftet 2001/2002</h3>
<p>Regeringens förslag: Vid följsamhetsindexering årsskiftet 2001/2002<br>skall normen vara -0,4. Det tal som skall användas vid följsamhets-<br>indexeringen skall vara 0,996.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslag i Ds 1997:67 stämmer i princip<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat denna<br>del av förslaget.</p>
<p>Skälen för förslaget: Enligt avsnitt 8.2 föreslås att fr.o.m. år 1999<br>skall avdrag göras för allmän pensionsavgift vid fastställande av pen-<br>sionsgrundande inkomst. Ett sådant avdrag år 1999 får effekter för det<br>första året med följsamhetsindexering av utgående pensioner vid års-<br>skiftet 2001/2002.</p>
<p>Den allmänna pensionsavgiften uppgår år 1998 till 6,95 %. Den före-<br>slagna konstruktionen av inkomstindex innebär i princip att indexet för<br>respektive år skall beräknas som ett genomsnitt av den reala<br>inkomstutvecklingen de tre föregående åren med ett tillägg för pris-<br>ökningen föregående år. Inkomstindexets utveckling år 2002 beror så-<br>ledes på genomsnittet av den reala årliga inkomstförändringen åren 1999,<br>2000 och 2001 med tillägg för årsförändringen i konsumentprisindex<br>mellan juni år 2000 och juni år 2001. Konstruktionen av inkomstindex<br>innebär således att ca en tredjedel av avdraget för den allmänna pen-<br>sionsavgiften på 6,95 % år 1999, dvs. ca 2,3%, kommer att reducera in-<br>komstindexets utveckling åren 2000, 2001 respektive 2002.</p>
<p>Avdraget för allmän pensionsavgift slår dock inte igenom fullt ut på<br>pensionsgrundande inkomst. Detta beror på att allmän pensionsavgift inte<br>tas ut på inkomster över avgiftstaket. I de fall avdrag för sådan avgift</p>
<p>395</p>
<p>görs för personer med inkomster över avgiftstaket påverkas inte den pen-<br>sionsgrundande inkomsten. Eftersom avdragets effekt på pensionsgrun-<br>dande inkomst inte kan beräknas exakt förrän uppgifter om inkomstför-<br>delningen för år 1999 finns tillgängliga måste en uppskattning göras i<br>förväg. Med ledning av senast kända inkomstfördelning, som avser in-<br>komståret 1995, uppskattas pensionsgrundande inkomst år 1999<br>reduceras med 6,0 % till följd av avdraget för allmän pensionsavgift år<br>1999. Inkomstindex skulle därigenom reduceras med ca en tredjedel av<br>6,0 %, dvs. ca 2 %.</p>
<p>Vid årsskiftet 2001/2002 kommer ATP-baserade ålderspensioner, för<br>personer födda år 1936 eller tidigare, liksom inkomstpension för personer<br>födda åren 1938 till 1940 som gjort tidigt uttag av ålderspension, att räk-<br>nas om med hänsyn till inkomstindexets förändring år 2002. Avdraget för<br>allmän pensionsavgift år 1999 skulle därmed påverka de utgående pen-<br>sionernas storlek det första året med följsamhetsindexering.</p>
<p>Med utgångspunkt från antaganden om den ekonomiska utvecklingen<br>under de närmaste åren som presenterats i 1998 års ekonomiska vår-<br>proposition, kan inkomstindex och därmed följsamhetsindexeringen års-<br>skiftet 2001/2002 beräknas, då avdrag för allmän pensionsavgift sker år<br>1999. Av tabell 18.1 framgår, med de antaganden som ligger till grund<br>för beräkningarna samt med en följsamhetsindexering kring normen 1,6,<br>att pensionerna skulle räknas upp med ca 0,3 % nominellt vid årsskiftet<br>2001/2002, varav effekten av avdraget för allmän pensionsavgift uppgår<br>till ca 2 %. För en pensionär med en pension på 100 000 kr per år, skulle<br>detta innebära en ökning av den nominella årspensionen med ca<br>300 kronor.</p>
<p>Om den allmänna pensionsavgiften (vilken före år 1998 benämndes<br>allmän egenavgift) som infördes redan fr. o. m. år 1993, och som sedan<br>successivt har höjts för att år 1998 uppgå till 6,95 %, istället hade dragits<br>av vid fastställande av pensionsgrundande inkomst under dessa år, skulle<br>följsamhetsindexering årsskiftet 2001/2002 inte ha påverkats alls. Detta<br>hänger samman med att det är utvecklingen i pensionsgrundande in-<br>komster under åren 1999, 2000 och 2001 som påverkar inkomstindexet år<br>2002. Därmed skulle inte de höjningar av avgifterna som skedde åren<br>1993 - 1998 få genomslag på inkomstindexet år 2002.</p>
<p>Om avdrag för allmän pensionsavgift hade skett redan fr.o.m. år 1993<br>skulle, med utgångspunkt från angivna antaganden om den ekonomiska<br>utvecklingen, samt vid en följsamhetsindexering kring normen 1,6, pen-<br>sionerna komma att skrivas upp med ca 2,3 % nominellt vid årsskiftet<br>2001/2002. Se tabell 18.1. För en pensionär med 100 000 kronor i årlig<br>pension skulle ökningen av den nominella pensionen då ha blivit ca<br>2 300 kronor.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>396</p>
<p>Tablå 18.1 Följsamhetsindexering årsskiftet 2001/2002</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Avdrag för allmän pensionsavgift sker år 1999</p>
<p>Procent</p>
<p>Nominell förändring av inkomstindex efter avdrag för allmän<br>pensionsavgift (prognos) 1,9</p>
<p>Nominell omräkning av pension med norm 1,6 (prognos) 0,3</p>
<p>Om avdrag för allmän pensionsavgift hade skett successivt<br>åren 1993-1998</p>
<p>Nominell förändring av inkomstindex (prognos) 3,9</p>
<p>Nominell omräkning av pension med norm 1,6 (prognos) 2,3</p>
<p>Anm. Vid beräkning av nominell pensionsförändring har antaganden om ekonomisk till-<br>växt och inflation, presenterade i 1998 års ekonomiska vårproposition använts som ut-<br>gångspunkt.</p>
<p>Till följd av att avdraget för allmän pensionsavgift införs först år 1999,<br>kommer omräkningen av pensionerna vid årsskiftet 2001/2002 att bli ca<br>2 % lägre än om avdraget hade införts redan år 1993. Regeringen anser<br>inte detta vara rimligt. Motivet till följsamhetsindexering är att pen-<br>sionerna skall följa den allmänna standardutvecklingen för de förvärvs-<br>aktiva. Den standardsänkning som införandet av allmänna egenavgifter<br>inneburit för löntagare har visserligen inte drabbat ATP-pensionärema, i<br>stället har dessa pensionärers förmåner reducerats av andra åtgärder. För<br>att dessa pensionärer inte skall drabbas ytterligare av nedskrivningar av<br>pensionen, föreslås att normen för följsamhetsindexeringen årsskiftet<br>2001/2002 justeras. Syftet med en sådan justering av normen är att den i<br>möjligaste utsträckning skall kompensera för den effekt avdraget för<br>allmän pensionsavgift år 1999 har på inkomstindex år 2002.</p>
<p>En beräkning av justeringens storlek redovisas i tabell 18.2. Där fram-<br>går att normen bör justeras ned med ca 2 procentenheter så att den istället<br>för 1,6 kommer att uppgå till -0,4 vid följsamhetsindexeringen årsskiftet<br>2001/2002. Det tal som skall användas vid följsamhetsindexering års-<br>skiftet 2001/2002 skall därför istället för 1,016 uppgå till 0,996.<br>Innebörden av detta kan illustreras med följande exempel. Om inkomst-<br>index år 2002 förändras med 1,9 % skall pensionerna multipliceras med<br>faktorn 1,019/0,996 = 1,023, dvs. räknas upp med 2,3 %.</p>
<p>Tablå 18.2 Justering av normen 1,6 vid följsamhetsindexering årsskiftet<br>2001/2002</p>
<p>Avdragets effekt på inkomstindexets förändring årsskiftet 2001/2002:</p>
<p>-2 %-enheter</p>
<p>Ny norm vid följsamhetsindexering årssskiftet 2001/2002:</p>
<p>1,6-2= -0,4</p>
<p>Tal som skall användas vid följsamhetsindexering årsskiftet 2001/2002:</p>
<p>1,016 x (!-<-(—2,0/100)) = 0,996</p>
<p>397</p>
<p>Någon övergångslösning motsvarande den som nu föreslås beträffande<br>följsamhetsindexering av utgående pensioner föreslås däremot inte såvitt<br>avser indexering av pensionsbehållningen eller omräkning av intjänan-<br>detaket. Intjänandet av pensionsrätter och nivån för den högsta inkomst<br>för vilken pensionsrätt tjänas in skall således räknas om med det fast-<br>ställda inkomstindexet, dvs. det index som beräknats då den allmänna<br>pensionsavgiften dragits av fr.o.m. år 1999.</p>
<p>Om den allmänna pensionsavgiften, som ett led i den slutgiltiga ut-<br>formningen av pensionsreformens finansiering, höjs år 2000 kommer en<br>sådan höjning att påverka följsamhetsindexeringen både årsskiftet<br>2001/2002 och årsskiftet 2002/2003. En sådan eventuell framtida höjning<br>av den allmänna pensionsavgiften föranleder att den ovan beskrivna jus-<br>teringen av normen vid årsskiftet 2001/2002 skall räknas om. Därtill<br>kommer en sådan eventuell höjning av den allmänna pensionsavgiften år<br>2000 även att kräva en justering av normen vid årsskiftet 2002/2003 så<br>att omräkningen av pensionerna inte heller detta årsskifte påverkas av<br>höjningen.</p>
<h3>18.5 Omräkning av pensionsbehållning för år då pension<br>lyfts eller återkallats</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: För år då pension har lyfts eller återkallats skall<br>individens pensionsbehållning räknas om inför det efterföljande års-<br>skiftet enligt särskilda rutiner. Vad avser indexuppräkningen skall<br>pensionsbehållningen för varje månad räknas upp med en tolftedel av<br>det procenttal som utgör normen för följsamhetsindexering. Därefter<br>skall pensionsbehållningen följsamhetsindexeras vid årets slut. Likaså<br>skall arvsvinster efter personer som har avlidit det år de skulle ha fyllt<br>60 år eller senare tillgodoräknas månad för månad.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslagen i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte kommenterat denna<br>del av förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som beskrivits tidigare skall pen-<br>sionsbehållningen räknas om per varje årsskifte med dels arvsvinster,<br>dels förändringen i inkomstindex avseende det gångna året. Omräkningen<br>innebär således att indexförändring och arvsvinster för det innevarande<br>året tillgodoräknas den pensionsbehållning som inte omräknats till en<br>utgående förmån i slutet av året. Om pension börjar lyftas under kalen-<br>deråret, t.ex. i juli, bör emellertid pensionsbehållningen tillgodoräknas<br>viss uppräkning för första halvåret. I annat fall går den pensionsberät-<br>tigade miste om en del av uppräkningen av sin behållning. Detta skulle<br>bli särskilt markant vid jämförelse av pensionsuttag som påbörjas före<br>respektive efter ett årskifte. I stället för att ta ut pension i december skulle<br>det då löna sig att skjuta upp pensionsuttaget till efter årsskiftet, då pen-<br>sionsbehållningen har räknats upp med förändringen i inkomstindex och</p>
<p>398</p>
<p>arvsvinster för ytterligare en tolvmånadersperiod. Genom att göra en<br>månadsvis i stället för årsvis uppräkning av behållningen undviks sådana<br>språngvisa förändringar kring årsskiften.</p>
<p>Med enbart årsvisa uppräkningar skulle en pensionsberättigad som<br>böijar lyfta pension i juli månad gå miste om dels arvsvinsttilldelning,<br>dels uppräkning med en årsränta motsvarande normen för följsamhets-<br>indexeringen avseende första halvåret. Framtida arvsvinster har inklude-<br>rats i delningstalet; därför sker ingen årsvis uppräkning av utgående pen-<br>sion med avseende på arvsvinst. På motsvarande sätt som sker med pen-<br>sionsbehållningen, omräknas den utgående pensionen vid årsskiftet med<br>förändringen i inkomstindex men justerad för den uppräkning som redan<br>har tillgodoräknats i delningstalet (normen för följsamhetsindexeringen).<br>Den pensionsberättigade går därför även miste om en uppräkning för<br>första halvåret, som för år räknat motsvarar normen för följsamhets-<br>indexeringen.</p>
<p>Om pensionen i stället återkallas kommer den återkallade förmånen att<br>på nytt att förvandlas till en pensionsbehållning. Hur detta bör göras be-<br>skrivs närmare i avsnitt 18.2 under rubriken Ändring av pensionsuttag.<br>Om återkallandet sker fr.o.m. t.ex. juli månad skulle, med en årsvis upp-<br>räkning av pensionsbehållningen i slutet av året, till viss del utges dubbel<br>kompensation för första halvåret. I delningstalet har tillgodoräknats<br>framtida arvsvinster och en tillväxt motsvarande normen för följsam-<br>hetsindexeringen. Den behållning som registreras för individen i juli<br>månad har således redan tillgodoräknats arvsvinster och en viss ränta för<br>första halvåret. I detta fall bör således, vid omräkningen vid slutet av året,<br>pensionsbehållningen tillgodoräknas arvsvinster och ränta endast för<br>andra halvåret, dvs. för de månader som behållningen inte motsvarats av<br>en utgående förmån.</p>
<p>För år då pension har börjat tas ut eller uttag av pension har återkallats<br>bör därför göras en månadsvis uppräkning av pensionbehållningen. Den<br>månadsvisa beräkningen behöver bara omfatta pensionsrätter som kan ha<br>lyfts eller återkallats under kalenderåret, dvs. pensionsrätt intjänad t.o.m.<br>år dessförinnan. Exempelvis har pensionsrätt intjänad under året före det<br>aktuella kalenderåret inte ingått i den behållning som lyfts/återkallats<br>under året och den kan därför räknas upp med avseende på arvsvinster<br>och förändring i inkomstindex på helårsbasis.</p>
<p>Utgångspunkten för månadsvis beräknade arvsvinster bör vara det be-<br>lopp som motsvarar tillgodoräknad arvsvinst för helår, dvs. arvs-<br>vinstfaktom minskad med talet ett multiplicerad med pensionsbehåll-<br>ningen. Arvsvinst för en månad motsvarar då en tolftedel av detta belopp.<br>T.ex. beräknas arvsvinst för januari månad som behållningen för måna-<br>den multiplicerad med en tolftedel av arvsvinstfaktom minskad med ett<br>{[(LtB 1/Lt)-1J/12}. Summan av de så beräknade tolv arvsvinstbeloppen<br>utgör arvsvinstema för kalenderåret. Arvsvinstema har inte ingått i den<br>behållning som rörts under året. Beloppet kan därför omräknas med för-<br>ändringen i inkomstindex för helåret.</p>
<p>För omräkning med förändringen i inkomstindex bör pensionsbehåll-<br>ningen för vaije månad multipliceras med en tolftedel av det procenttal<br>som motsvarar normen för följsamhetsindexeringen. Summan av dessa<br>belopp och pensionsbehållningen i slutet av året (decemberbeloppet</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>399</p>
<p>exklusive pensionsrätt intjänad föregående år) bör därefter följsamhetsin-<br>dexeras på samma sätt som den utgående pensionsförmånen. Pensionsbe-<br>hållningen och den utgående pensionen har därmed tillgodoräknats hela<br>förändringen i inkomstindex. För behållningen har gjorts en månadsvis<br>uppräkning med en ränta motsvarande normen för följsamhetsindexe-<br>ringen och för pensionen har motsvarande tillväxt tillgodoräknats i del-<br>ningstalet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h2>19 Försäkringsfunktionen för premiepension</h2>
<h3>19.1 Försäkringsförhållandets rättsliga karaktär</h3>
<p>Regeringens förslag och bedömning: Förhållandet mellan försäk-<br>ringsgivaren och de försäkrade skall bygga på en förvaltningsrättslig<br>reglering. Fastställd pensionsrätt för premiepension omfattas av egen-<br>domsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen. Civilrättsliga regler om<br>bl. a. bodelning och gåva är inte tillämpliga för premiepensionsrätten.</p>
<p>Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med rege-<br>ringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Samtliga domstols- och fakultetsinstanser som<br>yttrat sig biträder utredningens förslag om att bestämmelser om försäk-<br>ringsförhållandet skall regleras i lag och utredningens bedömning att<br>rätten till premiepension omfattas av egendomsskyddet i regerings-<br>formen. Hovrätten över Skåne och Blekinge har särskilt uttalat att man<br>bör kunna undvara en uttrycklig regel om att premiepensionsrätten om-<br>fattas av egendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen. Sveriges Pen-<br>sionärsförbund och Sveriges Pensionärers Riksförbund anser dock att ett<br>lagreglerat försäkringsförhållande inom premiepensionssystemet förut-<br>sätter att 2 kap. 18 § regeringsformen förtydligas så att det framgår att<br>premiepensionsrätten omfattas av egendomsskyddet där. Några remiss-<br>instanser har tagit upp frågor om bodelning, gåva o.d.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Premiepensions-<br>systemet skall vara försäkringsmässigt uppbyggt, och försäkringsfunk-<br>tionen skall vara knuten till staten. Enligt de av riksdagen antagna rikt-<br>linjerna skall avsättningarna till premiepensionssystemet vara knutna till<br>enskilda individer och innefatta civilrättsligt bindande åtaganden.</p>
<p>Riksdagens riktlinje att den enskilde skall få en bindande fordran på<br>premiepension kan uppnås på olika sätt.</p>
<p>Ett system där förhållandet mellan försäkringsgivare och försäkrad<br>reglerades i avtal skulle föra med sig en del principiella och pedagogiska<br>svagheter. I den mån avtalets innehåll skulle vara bestämt av lagstift-<br>ningen utan något egentligt avtalsutrymme skulle avtalet närmast framstå<br>som en fiktion. Liknande svårigheter skulle uppstå beträffande sådana<br>enskilda som inte kunde eller ville medverka utan kanske rent av ut-<br>tryckligen förklarade att de av något skäl inte ville ingå något avtal. En<br>annan omständighet som medför att avtalsformen inte framstår som na-</p>
<p>400</p>
<p>turlig är att den enskilde knappast gör något egentligt åtagande; avtal om Prop. 1997/98:151<br>försäkring eller liknande innebär ju vanligen att båda parter gör åtagan-<br>den. En förvaltningsrättslig reglering, med bestämmelser om försäkrings-<br>förhållandet i lag eller annan författning, ger en enklare och mer naturlig<br>samordning mellan pensionssystemets båda delar - fördelningssystemet<br>och premiepensionssystemet.</p>
<p>En förvaltningsrättslig reglering får dock inte medföra att intjänad<br>premiepensionsrätt kan påverkas av politiska beslut som får retroaktiv<br>verkan.</p>
<p>I grundlagen anges att den enskilde inte kan tvingas att avstå från<br>egendom genom expropriation eller annat sådant förfogande utom när det<br>krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen (2 kap. 18 § rege-<br>ringsformen). Om det finns allmänna intressen av sådant slag för ett in-<br>trång i den enskildes rätt är den enskilde berättigad till ersättning för<br>förlusten enligt grunder som anges i lag.</p>
<p>Lagrådet har avstått från att göra en bedömning i fråga om egendoms-<br>skyddet mot bakgrund av att inga förslag till ändringar i grundlagen re-<br>dovisats nu. Regeringen kan i likhet med Lagrådet konstatera att motiv-<br>uttalanden i detta lagstiftningsärende inte förändrar omfattningen av<br>egendomsskyddet som sådant. Regeringen vill dock tydligt redovisa de<br>bedömningar som gjorts om egendomsskyddet i arbetet med en ny ål-<br>derspension kopplad till individuella tillgångskonton. Det bör också<br>understrykas att premiepensionssystemet utformats på ett individualiserat<br>sätt bl.a. i syfte att nå ett egendomsskydd.</p>
<p>Begreppet egendom är inte definierat men det är helt klart att det om-<br>fattar fordringsrätter likaväl som andra tillgångar. Premiepensionssyste-<br>mets uppbyggnad talar starkt för att rätten till premiepension i förhållan-<br>det mellan staten och den enskilde måste likställas med en vanlig civil-<br>rättslig fordran och åtnjuta samma skydd enligt grundlagen.</p>
<p>I premiepensionssystemet skall inbetalade avgifter, som direkt härrör<br>från den försäkrades arbete, förvaltas på liknande sätt som medel inbeta-<br>lade enligt avtal om privat pensionsförsäkring. Vidare har den enskilde<br>möjlighet att själv bestämma hur de sparade medlen och deras avkastning<br>skall placeras, och kan också förfoga över en del av tillgodohavandet för<br>ett frivilligt efterlevandeskydd. Att en myndighet - såsom föreslås i det<br>följande - har hand om försäkringsfunktionen kan under sådana för-<br>hållanden inte få någon betydelse. Grundlagsskyddet torde inträda när<br>pensionsrätten för ett visst år har fastställts. Samma skydd gäller för en<br>rätt till premiepension till efterlevande. Det sagda hindrar inte ändringar<br>som t.ex. innebär att efterlevandeskyddet slopas förutsatt att ålderspen-<br>sionsrätten ökas i motsvarande mån. En ändring utanför försäkringsgiva-<br>rens försäkringsmässiga hantering som innebär att rätten till premiepen-<br>sion minskas till förmån för den statliga försäkringsgivaren eller annan<br>utomstående kommer däremot i direkt konflikt med grundlagens egen-<br>domsskydd.</p>
<p>1 fråga om det rättsliga skyddet för premiepensionsrätter har regering-<br>ens bedömning starkt stöd i ett utlåtande från professorn och f.d. justitie-<br>rådet Bertil Bengtsson (fogat till utredningens betänkande som bilaga 2).<br>Regeringen kan också konstatera att denna bedömning stöds av en en-<br>hällig remissopinion bland de juridiskt sakkunniga instanserna.</p>
<p>401</p>
<p>Regeringens avsikt pä denna punkt är entydig; genom systemets ut-<br>formning skall 2 kap. 18 § regeringsformen vara tillämplig för rätten till<br>premiepension.</p>
<p>Med den bedömning som nu gjorts finns det inte skäl för regeringen att<br>föreslå särskilda åtgärder för att rätten till fastställd pensionsrätt skall<br>vara skyddad mot beslut med retroaktiv verkan. Försäkringsgivaren bör<br>dock, åtminstone i samband med att en enskild första gången får premie-<br>pensionsrätt fastställd, i ett besked till den enskilde markera att hans<br>premiepensionsrätt anses skyddad enligt grundlagen.</p>
<p>Den omständigheten att fastställd pensionsrätt för premiepension om-<br>fattas av egendomsskyddet i regeringsformen innebär alltså att den en-<br>skilde endast kan tvingas avstå från sin premiepensionsrätt om det krävs<br>för att tillgodose ”angelägna allmänna intressen” och att han vid ett så-<br>dant avstående skall ha ersättning för förlusten.</p>
<p>Egendomsskyddet för fastställd pensionsrätt för premiepension väcker<br>även andra frågor om egendomens närmare karaktär och om den all-<br>männa civilrättens tillämplighet i förhållandet mellan rättighetens inne-<br>havare och andra enskilda. Till civilrätten är också olika skatterättsliga<br>regler kopplade.</p>
<p>Flera remissinstanser har efterlyst olika justeringar som tar sikte på<br>rättsförhållandet mellan innehavaren av premiepensionskontot och andra<br>enskilda. Det har bl.a. gällt frågor om bodelning, gåva och avstående från<br>efterlevandeskydd. Dessa frågor bör ses i ljuset av att premiepensions-<br>rätten ingår i en förvaltningsrättslig reglering av allmän pension.</p>
<p>Följande kan noteras när det gäller premiepensionsrättens närmare in-<br>nehåll och möjligheterna att förfoga över den.</p>
<p>Ett tillgodohavande på ett premiepensionskonto får inte utmätas. Det<br>får inte heller pantsättas eller överlåtas, innan pensionen är tillgänglig för<br>lyftning. Bestämmelserna om utmätnings- och överlåtelseförbud hindrar<br>dock inte utmätning enligt bestämmelserna om utmätning av lön m.m. i<br>7 kap. utsökningsbalken (se 15 kap. 16 § i den föreslagna lagen, jfr<br>20 kap. 6 § lagen om allmän försäkring). Preskriptionslagen (1981:130)<br>är inte tillämplig på en enskilds fordran på pension (15 kap. 17 § i den<br>föreslagna lagen).</p>
<p>Enligt 4 kap. 7 § i den föreslagna lagen skall hela den pensionsrätt för<br>premiepension som fastställts för en försäkrad överföras till dennes make<br>om anmälan gjorts enligt bestämmelserna i 15 kap. 8 §. En överföring av<br>sådan pensionsrätt får dock endast ske till make som antingen var försäk-<br>rad enligt lagen under intjändeåret eller tidigare har tillgodoräknats pen-<br>sionsrätt för premiepension.</p>
<p>Enligt 15 kap. 8 § första stycket skall en anmälan om överföring av<br>pensionsrätt för premiepension vara skriftlig och ha kommit in till den<br>allmänna försäkringskassan senast den 31 januari det första år till vilket<br>pensionsrätt som skall överföras är hänförlig. Anmälan skall göras ge-<br>mensamt av makarna. Enligt andra stycket samma paragraf måste en<br>make som vill att en tillsvidareöverföring skall upphöra skriftligen an-<br>mäla detta, varefter överföringen upphör från och med året efter det då en<br>sådan anmälan inkom till försäkringskassan.</p>
<p>Efter ansökan av den enskilde skall Premiepensionsmyndigheten under<br>vissa i lagen närmare angiva förutsättningar meddela efterlevandeskydd<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>402</p>
<p>för pensionstiden för en eller flera av den enskildes nära anförvanter. Den<br>enskilde får när som helst anmäla till Premiepensionsmyndigheten att han<br>avstår från efterlevandeskyddet. (Se 10 kap. i den föreslagna lagen.)</p>
<p>Den enskilde har en subsidiär talerätt avseende skadeståndskrav mot en<br>fondförvaltare (8 kap. 7 § i den föreslagna lagen).</p>
<p>Till en början kan konstateras att ett tillgodohavande på ett premiepen-<br>sionskonto inte kan överlåtas. Det skulle också strida mot vad som gäller<br>för rättigheten att låta den ingå i en bodelning mellan makar. Enligt<br>10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken skall rättigheter som inte kan<br>överlåtas eller som i annat fall är av personlig art inte ingå i bodelning<br>om det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten. Tillgodohavandet<br>är sålunda att bedöma som en sådan rättighet som avses i 10 kap. 3 §<br>första stycket äktenskapsbalken och den skall därmed inte ingå i bodel-<br>ning. Det förhållande att makarna löpande kan överföra rätten till<br>premiepension från en make till den andre bör inte föranleda en annan<br>bedömning. En sådan överföring inom ramen för den förvaltningsrätts-<br>liga reglering som uppställs i lagen kan enligt regeringens mening inte<br>bedömas som en civilrättslig gåva mellan makarna. Bestämmelserna om<br>formkrav och skydd mot överlåtarens borgenärer m.m. i gåvolagen samt i<br>8 och 16 kap. äktenskapsbalken är följaktligen inte heller tillämpliga på<br>en överföring av premiepensionsrätt mellan makar. Detsamma gäller be-<br>stämmelser om återvinning och gåvoskatt. På motsvarande sätt bör också<br>utbetalningar till nära anförvanter på grund av ett efterlevandeskydd inte<br>vara arvsskattepliktigt enligt nuvarande regler.</p>
<p>Det kan emellertid inte uteslutas att andra bestämmelser på förmögen-<br>hetsrättens område kan få betydelse. Den föreslagna lagen innehåller inte<br>några bestämmelser om ogiltighet av en anmälan om överföring av pen-<br>sionsrätt. Det är sålunda inte omöjligt att det skulle kunna bli aktuellt att<br>tillämpa bestämmelserna i 3 kap. avtalslagen om rättshandlingars ogiltig-<br>het - eller grunderna för dessa bestämmelser - i fall där en make vill ha<br>till stånd en ogiltigförklaring eller jämkning av en tidigare gemensam<br>anmälan under påstående om t.ex. svek eller oskälighet. Dessa frågor,<br>liksom frågor om hur berörda myndigheter praktiskt skall hantera en tvist<br>av nu aktuellt slag, lämpar sig inte för en reglering i den nya lagen utan<br>får överlämnas till rättstillämpningen.</p>
<h3>19.2 Myndighet eller bolag?</h3>
<p>Regeringens förslag: Försäkringsfunktionen skall handhas av en ny-<br>inrättad statlig myndighet - Premiepensionsmyndigheten. Myndig-<br>heten inrättas den 1 juli 1998.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan bi-<br>träder flertalet utredningens förslag. Vissa tillägger att Premiepen-<br>sionsmyndigheten dock bör begränsa sin verksamhet till<br>”kärnverksamhet” såsom beräkning av pensionsrätt och information till<br>de försäkrade och att andra delar av verksamheten bör upphandlas. Krist-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>403</p>
<p>demokratiska Ungdomsförbundet pekar på att bildandet av en ny, särskild Prop. 1997/98:151<br>myndighet kommer att ge de försäkrade onödiga uppbyggnads- och<br>driftskostnader. Finansinspektionen hävdar att en myndighet som an-<br>svarig för försäkringsfunktionen kan skapa förväntningar om en statlig<br>garanti för pensionsåtagandena. Inspektionen pekar också på den poten-<br>tiella risk som förluster i verksamheten kan ha för statsbudgeten, med<br>hänsyn till de stora belopp som premiepensionssystemet omfattar. In-<br>spektionen pekar på möjligheten att i stället bilda ett statligt ägt försäk-<br>ringsbolag, för vilket skulle gälla vanliga krav på initialkapital, solvens<br>m.m. enligt försäkringsrörelselagstiftningen. Även Sveriges Advokat-<br>samfund pekar på att den föreslagna tillämpningen av försäkringsrörel-<br>selagens regler talar för att försäkringsfunktionen läggs hos ett statligt<br>bolag. Landsorganisationen i Sverige (LO) avvisar utredningens förslag<br>om en helt ny myndighet och föreslår i stället att en och samma myndig-<br>het - Riksförsäkringsverket (RFV) - skall svara för såväl fördelnings-<br>som premiereservdelen i det nya pensionssystemet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: De av riksdagen antagna riktlinjerna<br>innebär att försäkringsfunktionen i premiepensionssystemet skall handhas<br>av ett statligt organ. Utredningen har med hänsyn till detta och till att det<br>föreslås att försäkringsvillkoren skall regleras i lag förordat att för-<br>säkringsfrågoma sköts av en myndighet.</p>
<p>Finansinspektionen m.fl. har ifrågasatt om inte ett bolag är att föredra<br>framför en myndighet. Regeringen delar bedömningen att ett statligt för-<br>säkringsbolag skulle underlätta en jämförelse med verksamheten i privata<br>försäkringsbolag. Å andra sidan finns det svagheter med ett bolag, som<br>inte utsätts för konkurrens. Det är också, som utredningen angett, natur-<br>ligt med en myndighet när försäkringsvillkoren är reglerade i lag. Vidare<br>ökar möjligheterna till insyn i försäkringsverksamheten om den bedrivs<br>av en myndighet. Regeringen anser inte att tillämpningen av vissa försäk-<br>ringsrörelseregler omöjliggörs genom myndighetskontruktionen.</p>
<p>Om man ser till nuvarande organisationsstruktur, kompetens och ar-<br>betsuppgifter, är inte någon nu befintlig myndighet given som försäk-<br>ringsgivare. Den nya myndigheten bör organisatoriskt ingå i socialför-<br>säkringsadministrationen. Att lägga försäkringsfunktionen på de all-<br>männa försäkringskassorna är inte lämpligt från praktisk synpunkt, efter-<br>som försäkringsgivaren skall ha täta kontakter med ett stort antal fri-<br>stående fondförvaltare. Premiepensionssystemet kommer i relativt stor<br>utsträckning att ställa krav som är nya för den statliga förvaltningen.<br>Detta talar för att försäkringsfunktionen bör handhas av en myndighet på<br>central nivå. Mot att lägga denna uppgift på RFV talar bl.a. att en sådan<br>verksamhet skulle vara svårförenlig med verkets roll som central led-<br>nings- och tillsynsmyndighet inom socialförsäkringsadministrationen. I<br>stället bör den nya verksamheten stå under tillsyn av RFV (se vidare i<br>avsnitt 23.5). Mot denna bakgrund bör försäkringsfunktionen i<br>premiepensionssystemet handhas av en nyinrättad statlig myndighet,<br>kallad Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>För att underlätta uppbyggnaden av myndigheten bör den inrättas for-<br>mellt redan den 1 juli i år.</p>
<p>404</p>
<h3>19.3 Premiepensionskonton</h3>
<p>Regeringens förslag: Premiepensionsmyndigheten skall för varje<br>pensionssparare föra ett premiepensionskonto som visar utvecklingen<br>av pensionsspararens tillgodohavande i premiepensionssystemet.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några invändningar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de av riksdagen godkända<br>riktlinjerna skall avsättningarna till premiepensionssystemet registreras<br>på individuella konton. Detta ger underlag för en individualiserad ålders-<br>pension som grundas på det sparande och den avkastning som finns på<br>kontot. Premiepensionsmyndigheten skall för varje pensionssparare föra<br>ett premiepensionskonto som visar utvecklingen av hans tillgodohavande<br>i premiepensionssystemet. I avsnitt 21 föreslås att premiepensionen skall<br>beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandet vid varje tid på pensions-<br>spararens premiepensionskonto. Alla händelser som påverkar tillgodo-<br>havandets storlek skall därför registreras på kontot. Konto skall också<br>föras för efterlevande som har fått rätt till premiepension i denna egen-<br>skap.</p>
<h2>20 Förvaltningen av premiepensionskapital</h2>
<h3>20.1 Den tillfälliga förvaltningen</h3>
<p>Regeringens förslag: Premiepensionsmyndigheten skall ansvara för<br>den tillfälliga förvaltningen av avgiftsmedlen. Medlen skall placeras<br>på konto hos Riksgäldskontoret. Premiepensionsmyndigheten skall<br>träffa avtal med Riksgäldskontoret om förräntning och andra villkor<br>rörande placeringen av medlen. Förvaltningen skall med ett lågt risk-<br>tagande och med hänsynstagande till kravet på betalningsberedskap ge<br>så god avkastning på medlen som möjligt. Avkastningen skall fördelas<br>på de enskilda som ett procentuellt påslag på pensionsrätten i samband<br>med att avgiftsmedlen förs över till fondförvaltare.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Riksgäldskonto-<br>ret, Första, Andra och Tredje fondstyrelserna och Sjätte fondsstyrelsen<br>för Allmänna pensionsfonden samt Sveriges Advokatsamfund tillstyrker<br>utredningens förslag att medlen placeras på konto hos Riksgäldskontoret.<br>Försäkringstjänstemannaförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)<br>och Sveriges Pensionärsförbund anser att den genomsnittliga tid under<br>vilken den tillfälliga förvaltningen skall ske - 18 månader - är för lång.<br>LRF föreslår att överföring till kapitalförvaltare sker fortlöpande, så snart<br>deklarationerna är godkända. Riksbanken och Tjänstemännens Central-<br>organisation (TCO) poängterar att frågan om vem som skall handha den<br>tillfälliga förvaltningen bör avgöras av vem som kan erbjuda det billi-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>405</p>
<p>gaste alternativet. Finansinspektionen och Riksbanken hävdar att utred-<br>ningens förslag reser krav på en reglering av hur eventuella tvistefrågor<br>mellan Premiepensionsmyndigheten som kontohavare och Riksgälds-<br>kontoret som dess motpart bör lösas. Riksbanken pekar också på att sta-<br>tens ”dubbla roll” kan drabba de enskilda i form av sämre avkastning och<br>högre förvaltningskostnader. Riksförsäkringsverket (RFV) föreslår att<br>medlen förvaltas av verket och poängterar i sammanhanget vikten av hög<br>avkastning och låga administrationskostnader. Sveriges Pensionärsför-<br>bund förklarar att avgiftsmedlen borde kunna betalas in direkt till olika<br>fondförvaltare. Flertalet remissinstanser poängterar kravet på lågt risk-<br>tagande och vikten av att medlen placeras tryggt. Riksbanken anser att<br>inriktningen på den tillfälliga förvaltningen borde vara att maximera av-<br>kastningen vid den risknivå som fastställs av uppdragstagaren. Sveriges<br>Pensionärers Riksförbund menar att avgiftsmedlen i den tillfälliga för-<br>valtningen skall ges god avkastning, i princip vad blivande pensionärer<br>skulle fått om de själva placerat medlen och under inga förhållanden<br>lägre avkastning än statens alternativa räntekostnad för upplåning på<br>marknaden för samma tidsrymd. Pensionärernas Riksorganisation (PRO)<br>föreslår att en sjunde AP-fondstyrelse anförtros den tillfälliga<br>förvaltningen. PRO anser att den tillfälliga förvaltningen skall ge en re-<br>lativt god avkastning och att en mindre del av medlen bör kunna placeras<br>i aktier.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sedan år 1995 avsätts en viss andel<br>av influtna tilläggspensionsavgifter till ett framtida premiereservsystem<br>(11 % t.o.m. år 1997 och 22,4 % fr.o.m. den 1 januari 1998, 4 kap. 3 §<br>lagen [1981:691] om socialavgifter). I avvaktan på att premiepensions-<br>systemet kommer på plats är medlen placerade på räntebärande konto hos<br>Riksgäldskontoret enligt lagen (1994:1748) om förvaltning av vissa<br>tilläggspensionsavgifter.</p>
<p>En liknande tillfällig förvaltning måste finnas även när premiepen-<br>sionssystemet är i full drift. Ålderspensionsavgiftema kommer att betalas<br>in successivt under intjänandeåret men kan inte föras över till fondför-<br>valtare förrän pensionsrätten har fastställts, vilket kan ske tidigast i slutet<br>av året därpå. Avgiftsmedlen kommer alltså att ligga i någon form av<br>tillfällig förvaltning under i genomsnitt minst 18 månader. Det är denna<br>löpande tillfälliga förvaltning som behandlas i detta avsnitt. Den fortsatta<br>hanteringen av de avgiftsmedel som ackumuleras under åren 1995-1998,<br>innan det reformerade ålderspensionssystemet träder i kraft, tas upp i<br>avsnitt 24.</p>
<p>Det är självfallet önskvärt med en god avkastning på avgiftsmedlen<br>under den tillfälliga förvaltningen. Ett lågt risktagande och en trygghet i<br>placeringarna är emellertid av större vikt. De enskildas förtroende för<br>premiepensionssystemet skulle kunna skadas allvarligt om den tillfälliga<br>förvaltningen skulle visa negativt resultat och de enskilda därför skulle ha<br>ett lägre belopp att disponera för överföring till förvaltare än som hade<br>fastställts som pensionsrätt för det aktuella året. Till bilden hör också att<br>avkastningen från den tillfälliga förvaltningen har bara en relativt be-<br>gränsad betydelse för storleken av utgående pensioner.</p>
<p>Den förvaltning som väljs bör alltså inte kunna ge negativt resultat ens<br>för enskilda år annat än under mycket speciella förhållanden. För att<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>406</p>
<p>uppnå detta bör medlen placeras i räntebärande tillgångar med låg kredit- Prop. 1997/98:151<br>risk. Samtidigt bör dock de möjligheter som finns att effektivisera för-<br>valtningen tas till vara. Det föreslås därför att medlen skall placeras på<br>konto hos Riksgäldskontoret. Premiepensionsmyndigheten bör vara<br>kontohavare och Riksgäldskontorets motpart när det gäller att träffa avtal<br>om förräntning av avgiftsmedlen m.m. Myndigheten skall sträva efter att<br>få en så god avkastning på medlen som möjligt med de begränsningar<br>som följer av ett krav på lågt risktagande och av den korta placerings-<br>horisonten.</p>
<p>Avkastningen skall fördelas på de enskilda som ett procentuellt påslag<br>på pensionsrätten i samband med att avgiftsmedlen förs över till fond-<br>förvaltare. Varje års pensionsrätter skall då i princip få avkastningen från<br>förvaltningen under i genomsnitt 18 månader. Av praktiska skäl förordar<br>regeringen det av utredningen föreslagna förenklade systemet, där vaije<br>”årskull” får bara ett års avkastning men räknat på ett högre belopp. De-<br>taljerna i förslaget beskrivs i författningskommentaren.</p>
<p>Ett särskilt problem är de skillnader i avkastning som kan uppkomma<br>genom att överföringen från den tillfälliga förvaltningen till fondförvalt-<br>ning sker vid olika tidpunkter för pensionssparama. Förutsättningarna för<br>att jämna ut ränteeffektema av denna tidsfaktor bör undersökas<br>ytterligare. Förslag om en justering kan lämnas senare i år.</p>
<p>De avgifter som löpande betalas in till Riksgäldskontoret för ett visst<br>intjänandeår kommer inte att helt motsvara de pensionsrätter som fast-<br>ställs för intjänandeåret. Detta har bl.a. att göra med att den andel av av-<br>gifterna som betalas till premiepensionssystemet utgör en schablon. Det<br>finns också vissa avvikelser från den grundläggande principen i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet att tillgodoräknad pensionsrätt alltid<br>har sin motsvarighet i att avgifter har betalats. Som exempel på sådana<br>avvikelser kan nämnas dels att en anställd alltid tillgodoräknas pensions-<br>rätt även om arbetsgivaren inte har betalat avgifter, dels att pensionsrätt<br>normalt inte fastställs för det år en person avlidit även om det har betalats<br>avgifter på lön som han tjänat in det året. Det innebär att det kommer att<br>bli nödvändigt med en fortlöpande utjämning av tillgodohavandet hos<br>Riksgäldskontoret. Detta bör ske genom en minskning respektive en<br>ökning av tillförseln av avgiftsmedel vid kommande tillfällen. Rent<br>praktiskt sker justeringen genom en anpassning av schablonen för<br>andelen av avgiften till premiepensionssystemet (jfr avsnitt 30.2).<br>Skillnaden mellan de preliminärt överförda avgifterna och de belopp som<br>skulle ha överförts för att motsvara fastställd pensionsrätt för premie-<br>pension skall dessutom ränteberäknas med samma avkastningsnorm som<br>gäller för den tillfälliga förvaltningen. Genom korrigeringen tillförs den<br>tillfälliga förvaltningen alltid ”rätt” belopp.</p>
<p>407</p>
<h3>20.2</h3>
<h3>Fondförvaltare i premiepensionssystemet</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Premiereservmedlen får placeras i värdepap-<br>persfonder och utländska fondföretag som förvaltas av fondförvaltare<br>som har rätt att utöva fondverksamhet i Sverige enligt lagen om vär-<br>depappersfonder. Medlen får också placeras i värdepappersfonder som<br>förvaltas av ett statligt fondbolag som skall inrättas för detta ändamål.<br>Regeringen bemyndigas att bilda ett sådant statligt fondbolag.</p>
<p>Fondförvaltama skall</p>
<p>- anmäla sina fonder för registrering hos Premiepensionsmyndigheten<br>och sluta avtal med myndigheten om det praktiska samarbetet och om<br>priset för förvaltartjänsten,</p>
<p>- åta sig att på begäran lämna ut informationsmaterial till de enskilda,<br>trots att dessa formellt sett inte är fondandelsägare,</p>
<p>- åta sig att inte ha några uttagsavgifter, och</p>
<p>- åta sig att varje år till myndigheten rapportera alla kostnader som<br>tagits ut ur fonden.</p>
<p>Om den enskilde inte gör något aktivt val av förvaltning placeras<br>medlen i en särskild fond inom Allmänna pensionsfonden (se avsnitt<br>20.4).</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>såvitt avser behandlingen av dem som gör ett aktivt val av fond. Enligt<br>utredningens huvudförslag skulle placeringen för dem som inte gör något<br>val ske i ett nybildat statligt fondbolag. Regeringens förslag överens-<br>stämmer med ett av utredningen redovisat alternativ, där placeringen or-<br>ganisatoriskt görs inom AP-fondssystemet. Förslaget att Premiepen-<br>sionsmyndigheten skall få träffa överenskommelser med fondförvaltama<br>om priset på förvaltartjänster saknades i utredningens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att<br>invända mot utredningens förslag i fråga om vilka krav som skall ställas<br>på de förvaltare som tillåts ta emot medel för förvaltning inom premie-<br>pensionssystemet. Landsorganisationen i Sverige (LO) tillägger att det är<br>viktigt med en fortlöpande tillsyn över förvaltarnas verksamhet. Sveriges<br>Försäkringsförbund och Svenska Aktuarieföreningen anser att också tra-<br>ditionella livförsäkringsbolag och fondförsäkringsbolag bör få agera som<br>kapitalförvaltare inom systemet. Sveriges Aktiesparares Riksförbund an-<br>ser att särskilt höga krav bör ställas på de som förvaltar medel inom pre-<br>miepensionssystemet. Statens löne- och pensionsverk (SPV) anser att det<br>möjligen också kan komma ifråga med ytterligare krav som sållar bort<br>förvaltare med särskilt högt risktagande. Flera remissinstanser förklarar<br>att frågan om den information som förvaltarna skall lämna till de försäk-<br>rade behöver regleras närmare, särskilt ifråga om avgifterna för förvalt-<br>ningen. Många remissinstanser menar att Premiepensionsmyndigheten<br>bör övervaka att avgifterna inte blir oskäligt höga. Bl.a. Tjänstemännens<br>Centralorganisation (TCO), SPV, Försäkringstjänstemannaförbundet<br>och Pensionärernas Riksorganisation (PRO) föreslår att Premiepen-<br>sionsmyndigheten bereds möjlighet att förhandla med förvaltarna om s.k.<br>returprovisioner. Fondbolagens Förening förklarar att den inte är av-<br></p>
<p>408</p>
<p>visande till en sådan modell. Bl.a. Svenska Bankföreningen menar emel- Prop. 1997/98:151<br>lertid att förvaltarnas avgifter inte bör regleras utan att konkurrensen och<br>medias bevakning medför att avgifterna inte blir oskäliga. Riksförsäk-<br>ringsverket (RFV) anser att risken för oskäliga avgifter inte försvinner<br>genom returprovisioner eftersom en sådan ordning förutsätter en reell<br>förhandlingssituation mellan fondförvaltama och Premiepensionsmyn-<br>digheten. RFV och Finansinspektionen pekar på behovet av ytterligare<br>kapitalkrav för förvaltarna med tanke på bl.a. risken för ekonomisk<br>brottslighet och därmed sammanhängande skadeståndskrav. Finans-<br>inspektionen poängterar också att fondförvaltningen bör utövas av fond-<br>bolaget och inte läggas ut till någon annan. Fondbolagens Förening anser<br>att det bör övervägas att genom ett dispensförfarande öppna för vissa s.k.<br>indexfonder, som inte bildas inom ramen för regelverket för "vanliga"<br>värdepappersfonder, att ta emot medel för förvaltning inom premiepen-<br>sionssystemet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Premiepensionssystemet skall vara<br>utformat som ett fondförsäkringssystem, där kapitalförvaltningen sker i<br>värdepappersfonder som sköts av fristående fondförvaltare. Fondförsäk-<br>ringsmodellen innebär bl.a. att Premiepensionsmyndigheten skall vara<br>andelsägare i de värdepappersfonder där medel placeras. Det är emeller-<br>tid de enskilda som skall bestämma hos vilka förvaltare medlen skall pla-<br>ceras och som skall bära den finansiella risken för placeringen.</p>
<p>För att trygga att fondförvaltningen i premiepensionssystemet kommer<br>att bedrivas i sunda former bör endast förvaltare som har tillstånd att ut-<br>öva sådan verksamhet och som står under tillsyn få medverka i premie-<br>pensionssystemet.</p>
<p>Regeringen har övervägt att också kräva att medelsförvaltningen skall<br>ske i särskilda fonder som sköts av särskilda fondförvaltare. En sådan<br>ordning skulle dock inte ge tillräckliga kostnadsfördelar för att motivera<br>begränsningarna av mångfalden i kapitalförvaltningen.</p>
<p>Vanliga värdepappersfonder skall alltså få ta emot medel för förvalt-<br>ning inom premiepensionssystemet. Därmed bör också fondföretag från<br>andra EES-länder, som driver verksamhet som omfattas av EG:s direktiv<br>om kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (det s.k. UCITS-<br>direktivet, 85/611/EEG) ha rätt att med stöd av tillstånd från hemlandet<br>driva fondverksamhet inom ramen för premiepensionssystemet. Likaså<br>bör fondföretag från länder utanför EES, som har fått tillstånd av Fi-<br>nansinspektionen att driva fondverksamhet i Sverige, ha rätt att medverka<br>i systemet. Härigenom skapas ytterligare förutsättningar för ett brett<br>utbud av fonder. De utländska fondföretagen kommer att stå under tillsyn<br>från hemlandet och kan bedriva verksamheten från filial eller genom<br>gränsöverskridande verksamhet.</p>
<p>Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna skall en eller flera statliga<br>kapitalförvaltare inrättas för att ta emot medel för förvaltning från per-<br>soner som vill välja en sådan lösning. Mot denna bakgrund föreslås att<br>placering också får väljas i värdepappersfonder som förvaltas av ett<br>fondbolag som ägs av staten. Ägaransvaret för bolaget skall ligga på re-<br>geringen. Bolaget skall arbeta under marknadsmässiga förhållanden och<br>uppfylla samma krav för deltagande i premiepensionssystemet som ställs<br>på de privata fondförvaltama. Ett avkastningskrav skall ställas på det<br></p>
<p>409</p>
<p>statliga fondbolaget så att neutralitet uppkommer i förhållande till de pri-<br>vata bolagen (jfr vad som sägs om förvaltningen av ickeväljamas medel i<br>avsnitt 20. 4).</p>
<p>Det statliga fondbolaget skall verka i konkurrens med övriga aktörer på<br>marknaden. Bolaget skall ha en lämpligt avvägd kapitalbas. Regeringen<br>bör bemyndigas att bilda ett sådant fondbolag. Regeringen avser att under<br>våren som en extra utdelning från Förvaltningsaktiebolaget Venantius ta<br>emot ett bolag med ett eget kapital på 10 miljoner kronor. Bolaget får till<br>uppgift att bedriva fondverksamhet, dvs. förvalta värdepappersfonder,<br>samt bedriva försäljning och inlösen av andelar i fondema. Nödvändiga<br>förberedelser kommer att vidtas för att bolaget skall kunna verka enligt<br>riksdagens beslut.</p>
<p>Som föreslås i avsnitt 20.4 skall medlen för dem som inte anmäler<br>något val av fond placeras i en särskild fond inom Allmänna pensions-<br>fonden. Fonden skall förvaltas av en nyinrättad sjunde fondstyrelse.</p>
<p>Fondbolagens Förening har i sitt remissyttrande väckt frågan om inte<br>premiereservmedlen bör få placeras i fonder vars värdeutveckling är be-<br>roende av index, s.k. indexfonder.</p>
<p>Lagen (1990:1114) om värdepappersfonder omfattar i första hand vär-<br>depappersfonder som uppfyller kraven i UCITS-direktivet. Enligt direk-<br>tivet får dock varje enskilt medlemsland från direktivets tillämpnings-<br>område undanta fonder som har en särskild placeringsinriktning och<br>ställa upp särskilda regler för dessa fonders verksamhet i det egna med-<br>lemslandet. Dessa fonder brokar kallas nationella fonder. I lagen om vär-<br>depappersfonder har öppnats en möjlighet för Finansinspektionen att ge<br>tillstånd till nationella fonder (3 §).</p>
<p>I Sverige och andra länder med en likartad marknad utgör vissa före-<br>tags värde en relativt stor del av det sammanlagda börsvärdet. Indexfon-<br>der som är kopplade till Stockholms fondbörs index uppfyller därför i<br>allmänhet inte det särskilda krav på riskspridning som ställs upp i<br>UCITS-direktivet och i lagen om värdepappersfonder. För att få förvalta<br>en sådan fond fordras alltså Finansinspektionens tillstånd.</p>
<p>Mot bakgrund av att en placering i indexfonder ofta innefattar ett be-<br>gränsat risktagande till en relativt låg kostnad bör Premiepensionsmyn-<br>digheten tillåtas medge att premiereservmedel får placeras i sådana fon-<br>der. Innan ett sådant medgivande lämnas skall yttrande ha inhämtats från<br>Finansinspektionen. Ett medgivande får lämnas bara om värdeutveck-<br>lingen för fonden är kopplad till ett eller flera index för en börs eller<br>auktoriserad marknadsplats eller liknande marknad som ger en tillfreds-<br>ställande riskspridning.</p>
<p>Ett par remissinstanser har föreslagit att också konventionella livför-<br>säkringsbolag och fondförsäkringsbolag skall få ta emot medel för för-<br>valtning i premiepensionssystemet. Enligt lagen om värdepappersfonder<br>utövas förvaltningen av en värdepappersfond av fondbolag. Ett försäk-<br>ringsbolag kan därför inte i denna egenskap komma i fråga som förval-<br>tare av en värdepappersfond. En annan sak är att ett försäkringsbolag kan<br>äga ett fondbolag som får ta emot medel för förvaltning i premiepen-<br>sionssystemet.</p>
<p>Som nyss har angetts skall samtliga fondförvaltare som har rätt att ut-<br>öva fondverksamhet i Sverige få ta emot medel för förvaltning i premie-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>410</p>
<p>pensionssystemet. Det hindrar dock inte att det i lagstiftningen om pre- Prop. 1997/98:151<br>miepensionssystemet ställs upp särskilda krav på dem som får förvalta<br>medel inom systemet, t.ex. när det gäller avgiftsstruktur och information,<br>så länge dessa krav är generellt tillämpliga och inte endast riktade mot<br>utländska fondföretag. Även med hänsyn till EG:s regler står det näm-<br>ligen varje land fritt att i ett allmänt socialförsäkringssystem ställa sådana<br>krav i olika hänseenden som är påkallade av försäkringssystemets sär-<br>skilda natur.</p>
<p>För medverkan i premiepensionssystemet skall det krävas att fondför-<br>valtaren</p>
<p>1) har anmält sina fonder för registrering hos Premiepensionsmyndig-<br>heten och slutit ett avtal om det praktiska samarbetet med myndigheten<br>m.m.,</p>
<p>2) har åtagit sig att på begäran lämna ut informationsmaterial till pen-<br>sionssparama, trots att dessa formellt sett inte är fondandelsägare,</p>
<p>3) har åtagit sig att inte ha några uttagsavgifter,</p>
<p>4) har åtagit sig att, med eller utan prisnedsättning, inte ta ut avgifter i<br>övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och</p>
<p>5) har åtagit sig att vaije år till myndigheten rapportera alla kostnader<br>som tagits ut ur fonden.</p>
<p>Kravet att fondförvaltaren har anmält sina fonder för registrering hos<br>Premiepensionsmyndigheten är nödvändigt för att både myndigheten och<br>de enskilda skall veta vilka aktörer som deltar i systemet.</p>
<p>Det behövs också rutiner för överföring av information och medel<br>mellan Premiepensionsmyndigheten och fondförvaltama. Enligt rege-<br>ringens mening löses dessa frågor bäst genom avtal mellan myndigheten<br>och fondförvaltama. Det ligger i sakens natur att förvaltarna i stor ut-<br>sträckning måste anpassa sig till de tekniska lösningar som myndigheten<br>valt.</p>
<p>Vidare skall fondförvaltaren ha åtagit sig att lämna ut informations-<br>material till de enskilda. Den information som avses är fondens informa-<br>tionsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse. Pensionsspararen<br>skall ha rätt att få detta material vid det tillfälle när han begär det, men<br>han skall också kunna ”prenumerera” på årsberättelserna och halvårs-<br>redogörelserna. Förvaltarens åtagande bör gälla både i förhållande till<br>sådana enskilda som har valt den aktuella fonden och sådana enskilda<br>som överväger att välja fonden. Den föreslagna regeln ansluter nära till<br>vad som i detta avseende gäller enligt lagen om värdepappersfonder.</p>
<p>När det gäller fondförvaltares avgifter finns det varken i UCITS-direk-<br>tivet eller i lagen om värdepappersfonder någon närmare reglering av<br>avgiftsuttaget. Däremot föreskrivs i lagen om värdepappersfonder att det<br>i fondbestämmelsema skall anges grunderna för beräkning av fondbo-<br>lagets och förvaringsinstitutets ersättning från fonden. Fondbestämmel-<br>sema skall även innehålla uppgifter om fondbolagets avgifter för för-<br>säljning, förvaltning och inlösen av andelar. Finansinpektionen har med-<br>delat föreskrifter om vilka uppgifter om avgifter m.m. som skall finnas i<br>fondbestämmelsema och fondens informationsbroschyr (FFFS 1997:11).</p>
<p>De avgifter som fondbolagen tar ut kan delas in i två huvudgrupper,<br>transaktionsavgifter och förvaltningsavgifter. Transaktionsavgifter tas ut<br>av fondandel sägaren vid försäljning och inlösen av fondandelar (inträdes-</p>
<p>411</p>
<p>respektive uttagsavgifter). Förvaltningsavgifter tas ut ur fonden och utgör<br>ersättning till fondbolaget för dess förvaltning av fonden. Transak-<br>tionsavgifter redovisas i procent av fondandelsvärdet medan förvalt-<br>ningsavgifter redovisas i procent av fondens värde.</p>
<p>Fondbolagets uttag av ersättning ur fonden minskar fondens värde och<br>därmed värdet av vaije fondandel. Det fondandelsvärde som redovisas till<br>fondandelsägama utgör alltid ett nettovärde (fondens värde minus<br>förvaltningsavgiften). Det innebär att den som har många fondandelar får<br>stå för en större andel av fondbolagets förvaltningsavgift än den som har<br>få andelar.</p>
<p>På några punkter finns det skäl för särskilda regler om fondförvaltamas<br>avgiftsuttag i premiepensionssystemet.</p>
<p>Under senare år har transaktionsavgifter tenderat att falla bort till för-<br>mån för förvaltningsavgifter. Det finns likafullt skäl att förbjuda ut-<br>tagsavgifter i premiepensionssystemet i situationer som den enskilde inte<br>så lätt kan överblicka när han gör sitt val av förvaltare.</p>
<p>För det första bör det inte vara tillåtet med uttagsavgifter när fondan-<br>delar säljs i samband med uttag av pension. Om pensionsspararen väljer<br>att ha kvar sitt tillgodohavande i fonder under pensionstiden och uttag<br>alltså skall göras en gång i månaden, skulle sådana avgifter kunna bli<br>besvärande. Det gäller särskilt om det finns ett visst minsta belopp för<br>uttagsavgiften. Uttagsavgifter bör inte heller kunna förekomma när uttag<br>ur fonden skall göras i samband med någon administrativ åtgärd som<br>pensionsspararen inte har begärt. Ett sådant exempel är när Premiepen-<br>sionsmyndigheten skall sälja fondandelar för att bekosta sina administra-<br>tionskostnader. Ett annat sådant fall uppkommer när den enskildes pen-<br>sionsrätt har sänkts och ett belopp skall återföras till den tillfälliga<br>förvaltningen hos Riksgäldskontoret.</p>
<p>Systemet skulle i och för sig kunna rymma uttagsavgifter i samband<br>med att en pensionssparare byter fond. En sådan uppdelning i tillåtna och<br>icke tillåtna uttagsavgifter skulle dock sannolikt inte vara praktiskt ge-<br>nomförbar. Premiepensionsmyndigheten har fortlöpande en mängd trans-<br>aktioner med varje fond. Det är då naturligt att myndigheten gentemot<br>fonden bara redovisar den nettoförändring av myndighetens innehav som<br>skall ske vid vaije tillfälle. Följaktligen skulle det inte gå att urskilja vilka<br>uttag som skulle belastas med avgift och vilka som skulle vara fria.</p>
<p>Slutsatsen av det som nu har sagts blir att det över huvud taget inte bör<br>vara tillåtet för fondförvaltama i premiepensionssystemet att ha ut-<br>tagsavgifter.</p>
<p>Under remissbehandlingen har frågan väckts om inte Premiepen-<br>sionsmyndigheten bör förhandla med de fondförvaltare som vill delta i<br>premiepensionssystemet om priset på förvaltartjänsten.</p>
<p>Inom privat fondförsäkring är det vanligt att fondförvaltare som erbju-<br>der sina tjänster till försäkringstagarna hos ett fondförsäkringsbolag be-<br>talar tillbaka en del av förvaltningsavgiften till försäkringsbolaget. Pris-<br>nedsättningen är kopplad till försäkringsbolagets möjlighet att placera ett<br>stort kapital för många enskilda i en fond. Det är också försäkringsbo-<br>laget som sköter administrationen och en del av marknadsföringen av<br>detta sparande.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>412</p>
<p>Den förvaltningsavgift som ett fondbolag tar ut skall, förutom att ge Prop. 1997/98:151<br>vinst, täcka kostnader för marknadsföring, försäljningsersättning, handel,<br>analysverksamhet, kundservice, information om fondema och konto-<br>administration.</p>
<p>Inom fondförsäkring bortfaller vissa av dessa kostnader, eftersom ett<br>försäkringsbolag tar över vissa funktioner helt eller delvis. Detta gäller<br>kostnaderna för marknadsföring, försäljningsersättning, kundservice och<br>information om fondema. De kostnader för analysverksamhet, handel<br>samt kontoadministration som tillkommer när försäkringsbolaget placerar<br>i fonden är i sammanhanget obetydliga.</p>
<p>Prisreduktionen uttrycks ofta i procent av förvaltningsavgiften och be-<br>talas regelbundet av fondbolaget, exempelvis varje kvartal. Beloppet ut-<br>gör en intäkt i försäkringsbolagets rörelse och används för att täcka bo-<br>lagets kostnader för administration och marknadsföring. Överskott, om<br>det alls uppkommer, tillfaller fondförsäkringsbolagets ägare som vinst<br>eftersom återbäring till försäkringstagarna normalt inte förekommer inom<br>fondförsäkring.</p>
<p>Inrättandet av premiepensionssystemet kommer att innebära att fond-<br>marknaden tillförs ett betydande kapital. När premiepensionssystemet<br>träder i kraft år 1999 kommer fondmarknaden att tillföras ca 34 miljarder<br>kronor under det året. Därefter kommer de årliga avsättningarna att<br>uppgå till ca 14 miljarder kronor med en successiv ökning på en och en<br>kvarts miljard kronor per år.</p>
<p>Eftersom förvaltningsavgiften reducerar fondandelsvärdet kommer<br>fondförvaltamas avgifter i premiepensionssystemet att påverka storleken<br>på pensionssparamas tillgodohavande på premiepensionskontot. Till följd<br>av att pensionsförmånerna skall beräknas med utgångspunkt i till-<br>godohavandet på respektive pensionssparares premiepensionskonto,<br>kommer fondförvaltamas avgifter att påverka den utgående pensionens<br>storlek.</p>
<p>Mot denna bakgmnd är det angeläget att Premiepensionsmyndigheten<br>ges möjlighet att avtala om en prisreduktion med de fondförvaltare som<br>vill delta i premiepensionssystemet. Överenskommelsen bör tas in i det<br>avtal som skall slutas mellan myndigheten och respektive fondförvaltare.</p>
<p>Det är av stor vikt att de enskilda får god information om fondema i<br>premiepensionssystemet så att de får ett tillräckligt underlag för sitt ställ-<br>ningstagande såvitt avser placeringen av medlen. Denna genomlysning är<br>så väsentlig att det bör råda öppenhet kring överenskommelsen om pris-<br>reduktion. Uppgift om fondernas avgifter, inklusive uppgift om pris-<br>reduktionen, bör därför ingå i de sammanställningar över fondema som<br>Premiepensionsmyndigheten skall ge ut (se nedan och avsnitt 35).</p>
<p>Det får överlåtas till Premiepensionsmyndigheten att bestämma krav i<br>fråga om prisreduktionen. Om inte kraven uppfylls skall förvaltaren väg-<br>ras tillträde till systemet. Utgångspunkten för myndigheten skall vara att<br>reduktionen skall bestämmas på marknadsmässiga gmnder. Prisreduktio-<br>nen bör uttryckas i procent av fondbolagets förvaltningsavgift. Det bör<br>godtas att olika procentsatser kan gälla för fondförvaltama. Variationerna<br>i procentsatser skall dock enbart bero på objektiva skillnader som tillskott<br>av kapital o.d. Myndigheten får inte agera på ett sådant sätt att dess<br>objektivitet kan ifrågasättas. Några misstankar om godtycke eller makt-<br></p>
<p>413</p>
<p>missbruk från myndighetens sida får inte uppkomma. Prisreduktionen får<br>inte bestämmas så att konkurrensen mellan fondförvaltama snedvrids.<br>Vidare måste de enskildas önskemål om ett brett fondutbud tillgodoses.<br>En mångfald i kapitalförvaltningen skall således upprätthållas.</p>
<p>En prisreduktion innebär självfallet inte att de fondandelar som myn-<br>digheten äger åsätts ett högre värde än övriga fondandelar. En sådan ord-<br>ning skulle stå i strid med lagen om värdepappersfonder. Prisreduktionen<br>skall betalas av fondbolaget och inte tas ur fonden.</p>
<p>Prisreduktionen skall komma de enskilda till del. När det gäller den<br>närmare fördelningen av prisreduktionen är olika lösningar tänkbara.<br>Man skulle kunna tänka sig att prisreduktionen i första hand används till<br>att täcka myndighetens kostnader och att endast ett eventuellt överskott<br>skulle fördelas mellan de enskilda, t.ex. i förhållande till respektive en-<br>skilds tillgodohavande på premiepensionskontot. En svaghet med denna<br>modell är att den kan leda till att myndighetens verksamhet blir mindre<br>kostnadseffektiv. Modellen är inte heller lämplig från rättvisesynpunkt.<br>Prisreduktionen för en viss fond bör i stället komma dem till del för vil-<br>kas räkning medel under den tid som prisreduktionen avser har varit pla-<br>cerade i den aktuella fonden. Prisreduktionen bör fördelas mellan dessa i<br>förhållande till värdet av de fondandelar som Premiepensionsmyndig-<br>heten förvärvat i fonden för deras räkning. Med en sådan lösning får pris-<br>reduktionen i stort sett samma effekt på den enskildes tillgodohavande på<br>premiepensionskontot som om fondförvaltarens avgifter från böijan hade<br>varit lika låga som efter prisreduktionen. Lösningen bidrar också till att<br>skärpa konkurrensen mellan förvaltarna när det gäller avgifterna. Prisre-<br>duktionen måste självfallet genomföras på ett kostnadseffekti vt och<br>ADB-mässigt sätt. En möjlighet kan vara att hantera reduktionen på ett<br>sätt som liknar den metod som tillämpas för s.k. reinvesterande utdelning.<br>En sådan utdelning lämnas numera i många fonder. Den innebär att<br>utdelningen ”automatiskt” förs om till nya andelar i fonden. I vissa fall<br>görs detta enbart för de andelsägare som inte önskar en traditionell utdel-<br>ning. I det nu aktuella systemet berörs självfallet endast Premiepen-<br>sionsmyndighetens fondandelar och inte övriga andelsägare i fonden.</p>
<p>Uttag och insättningar sker kontinuerligt i en värdepappersfond i en<br>takt som kanske inte överensstämmer med de tidsintervall som utnyttjas<br>för prisreduktionen. Detta måste dock godtas i den praktiska tillämp-<br>ningen.</p>
<p>Det bör också ställas upp ett särskilt krav på redovisning av fondernas<br>kostnader. Praxis för hur kostnaderna för förvaltningen av en fond redo-<br>visas kan variera förhållandevis mycket mellan olika länder. I vissa län-<br>der betalar fondförvaltaren praktiskt taget alla kostnader som gäller fon-<br>den och tar sedan ut ett förvaltningsarvode som täcker både kostnaderna<br>och förvaltarens eget arbete. I andra länder förekommer det att förvalt-<br>ningsarvodet bara täcker förvaltarens eget arbete, medan många kostna-<br>der som rör fonden tas direkt ur fonden utan någon redovisning till an-<br>delsägarna. Det kan gälla kostnader för revision, tillsynsavgifter och<br>marknadsföring.</p>
<p>Det kan naturligtvis sägas att dessa olikheter inte har någon saklig be-<br>tydelse. Fondvärdet blir i slutändan detsamma. Den som inför sitt val av<br>fond vill göra en jämförelse mellan olika förvaltares kostnadsuttag ställs<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>414</p>
<p>dock inför stora svårigheter. Dessa svårigheter förstärks om det är fråga Prop. 1997/98:151<br>om sparare som inte tidigare har kommit i kontakt med fondsparande och<br>som kanske aldrig själva skulle ha tagit initiativ till ett sådant sparande.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslås att fondförvaltama skall vara tvungna att<br>årligen till Premiepensionsmyndigheten lämna en rapport om alla kost-<br>nader som har tagits ut ur fonden, fördelade på olika kostnadsslag. Dessa<br>uppgifter kan sedan användas i sådana sammanställningar över fondema,<br>deras inriktning och förvaltningsresultat m.m. som myndigheten skall<br>framställa och tillhandahålla de enskilda (se avsnitt 35). En sådan regel<br>överensstämmer i allt väsentligt med en rekommendation som har utfär-<br>dats av Fondbolagens Förening.</p>
<p>Varje fondförvaltare bör ha rätt att, inom ramen för placeringsreglema<br>i lagen om värdepappersfonder, själv välja placeringsinriktning för sina<br>fonder. Det finns inget belägg för att det skulle behöva ställas upp<br>strängare placeringsregler för premiepensionssparandet än för annat<br>fondsparande. Det finns goda möjligheter att genom val av fond och ge-<br>nom spridning av sparandet i fonder med olika placeringsinriktning<br>minska de risker som finns i all placeringsverksamhet. Den långa spar-<br>tiden ökar avsevärt sannolikheten för att sparandet som helhet skall ge ett<br>positivt resultat.</p>
<p>Naturligtvis kan utvecklingen för enskilda fonder under kortare eller<br>längre tid bli negativ, men det finns stora möjligheter att genom valet av<br>fonder undvika att sådana nedgångar får någon avgörande inverkan på<br>premiepensionens storlek. Information till de enskilda om de risker som<br>kan vara förenade med olika placeringsinriktningar m.m. framstår därför<br>som en mer ändamålsenlig väg att komma till rätta med farhågor för spa-<br>rarnas trygghet än ett förbud mot placering i vissa typer av fonder.</p>
<p>Även risker av andra slag kan förekomma, även om de är sällsynta.<br>Under de senaste sju åren har det förekommit två kända fall i Europa då<br>fondbolag råkat i svårigheter på grund av att fondförvaltama inte följt<br>gällande lagar och regler. I båda fallen har ägarna tillskjutit kapital så att<br>andelsägarna inte lidit någon skada; fondbolagens egna kapital är ofta för<br>litet för att bolaget skall kunna fullt ut möta sitt skadeståndsansvar om en<br>omfattande skada inträffar.</p>
<p>Det kan, som Finansinspektionen påpekat, finnas skäl att överväga en<br>förstärkning av skyddet för de enskilda i situationer av nämnda slag, t.ex.<br>genom ökade kapitalkrav på fondförvaltama eller genom att dessa ålades<br>att ha en ansvarsförsäkring. Sådana krav bör emellertid helst vara<br>generella och inte bara gälla premiepensionssystemet. Inom Finansin-<br>spektionen överväger man för närvarande frågor av detta slag. Rege-<br>ringen vill avvakta resultatet av inspektionens överväganden och är där-<br>för inte beredd att i detta sammanhang lägga något förslag om ansvars-<br>försäkring e.d.</p>
<p>Det förekommer ibland att det lämnas en garanti för att en fond skall<br>ge en viss minsta avkastning. Garantin lämnas som regel inte av fondbo-<br>laget utan av något annat företag i samma koncern. Det finns inte någon<br>anledning att utestänga fonder med sådana garantier från premiepen-<br>sionssystemet. Även om man inte kan räkna med att de skall tillhöra de<br>mest högavkastande, kan sådana fonder för vissa pensionssparare vara ett<br>attraktivt alternativ. Däremot bör inte Premiepensionsmyndigheten lämna<br></p>
<p>415</p>
<p>garantier av detta slag (jfr avsnitt 21 om livräntor med garanterade be- Prop. 1997/98:151<br>lopp).</p>
<p>En särskild fråga är andelsägarinflytandet. Med detta menas här en<br>möjlighet för de enskilda spararna att utse ledamöter i fondbolagets sty-<br>relse och dessa ledamöters rätt att besluta i frågor om utövande av rösträtt<br>för fondens aktier. I lagen om värdepappersfonder saknas regler om<br>andelsägarnas inflytande i fondema. Däremot finns det i lagen<br>(1983:890) om allemanssparande bestämmelser om andelsägarinflytande<br>i allemansfonder. I en tidigare i vår beslutad proposition föreslås att de<br>särskilda lagbestämmelserna om andelsägarinflytande i allemansfonderna<br>tas bort (prop. 1997/98:50). Det finns mot denna bakgrund inte något skäl<br>att införa ett lagreglerat andelsägarinflytande i premiepensionssystemet.<br>Ett fondbolag kan emellertid frivilligt ta in sådana regler i bolagsord-<br>ningen och fondbestämmelsema. Om en fondförvaltare väljer att införa<br>ett andelsägarinflytande, förutsätter regeringen att andelsägarinflytandet<br>utövas av de pensionssparare på vilkas uppdrag fondandelarna har för-<br>värvats och inte av Premiepensionsmyndigheten, som formellt är an-<br>delsägare i fondema. Detta gäller självfallet även det statliga fondbolaget.</p>
<p>Som redan angetts bör det krävas att fondförvaltaren har anmält sina<br>fonder för registrering hos Premiepensionsmyndigheten. Frågan är då vad<br>som skall gälla om en förvaltare vill avanmäla en viss fond. Anledningen<br>kan vara att fonden inte har lockat ett tillräckligt antal sparare eller att<br>förvaltaren helt skall upphöra med sin verksamhet.</p>
<p>En sådan åtgärd kan naturligtvis vara negativ för de pensionssparare<br>som har valt den aktuella fonden och den kan också medföra en hel del<br>praktiskt besvär för myndigheten. Det kan emellertid inte komma i fråga<br>att tvinga förvaltama att tillhandahålla en viss fond under obegränsad tid.<br>En sådan regel skulle bl.a. kunna ge negativa effekter i form av att för-<br>valtarna inte tillhandahöll mer än ett mycket begränsat sortiment av fon-<br>der. Sådana frågor får i stället i första hand lösas enligt reglerna i 33-<br>34 §§ lagen om värdepappersfonder, dvs. genom att förvaltningen av<br>fonden överlåts till någon annan eller genom att fonden slås ihop med<br>någon annan fond. Det kan vara lämpligt att sådana frågor tas upp i det<br>avtal som skall slutas mellan myndigheten och förvaltarna. Om en lös-<br>ning inte kan uppnås på något av dessa sätt, måste Premiepensionsmyn-<br>digheten lösa in samtliga sina andelar i den aktuella fonden och ge de<br>berörda pensionssparama möjlighet att välja nya fonder.</p>
<p>Som tidigare nämnts skall Premiepensionsmyndigheten formellt vara<br>andelsägare i de värdepappersfonder där medel placeras. Placeringen sker<br>dock för pensionssparamas räkning och dessa står den finansiella risken<br>för placeringen. I ett avseende skulle denna konstruktion kunna vålla<br>tillämpningssvårigheter, nämligen om det blir fråga om att rikta<br>skadeståndskrav mot någon på gmnd av en åtgärd eller underlåtenhet<br>som har medfört att andelama i en fond har minskat i värde.</p>
<p>I 47 § lagen om värdepappersfonder finns en bestämmelse om strikt<br>skadeståndsansvar, dvs. ansvar oavsett uppsåt eller oaktsamhet. Det<br>strikta ansvaret gäller om en fondandelsägare har tillfogats skada genom<br>att fondbolaget eller förvaringsinstitutet har överträtt lagen om värde-<br>pappersfonder eller fondbestämmelsema. I andra fall kan det bli fråga om</p>
<p>416</p>
<p>att rikta skadeståndskrav mot fondbolaget eller någon annan enligt all- Prop. 1997/98:151<br>männa skadeståndsrättsliga regler.</p>
<p>Om det skulle bli aktuellt för Premiepensionsmyndigheten att rikta ett<br>skadeståndskrav mot ett fondbolag - med stöd av 47 § eller t.ex. på grund<br>av oaktsamhet vid förvaltningen av fondens medel - skulle bolaget<br>kanske kunna invända att myndigheten inte hade lidit någon skada, efter-<br>som den finansiella risken bärs av pensionssparama. Mot ett krav från en<br>pensionssparare skulle bolaget kunna invända att 47 § gäller bara till<br>förmån för fondandelsägama och att bolaget inte heller står i något av-<br>talsförhållande till pensionsspararen. Det är inte självklart att dom-<br>stolarna skulle godta sådana invändningar, men också andra frågor in-<br>ställer sig. Det gäller både vem som skall ha rätt att föra skadeståndstalan<br>vid domstol och till vem ett skadeståndsbelopp skall betalas.</p>
<p>Oavsett vem som för talan står det klart att det inte kan godtas att ska-<br>deståndsbelopp betalas direkt till pensionsspararen. Beloppet måste be-<br>talas till myndigheten för att så småningom läggas till grund för pen-<br>sionsspararens pension. Om pensionsspararen redan har börjat ta ut sin<br>pension, bör myndigheten dock betala ut det belopp som kan beräknas<br>belöpa på förfluten tid till honom.</p>
<p>Vad sedan gäller talerätten kan först faststlås att en talan av detta slag<br>rimligen måste avse hela den skada som drabbat pensionssparama, alltså<br>inte bara den skada som drabbat en enskild pensionssparare. Det är därför<br>naturligt att talan i första hand skall föras av Premiepensionsmyndig-<br>heten. Om myndigheten inte vill föra någon talan, bör dock en pensions-<br>sparare ha rätt att föra talan om skadestånd till myndigheten. Något till-<br>lägg i bestämmelsen att den enskilde skall anses som fondandelsägare,<br>såsom Finansinspektionen föreslagit, behövs inte. Även i det fall spararen<br>för talan bör den avse hela den skada som har drabbat pensionssparama.<br>Regler av detta slag finns i 4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen, 15 kap. 5 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) och 5 kap. 5 § bankrörelselagen (1987:617).</p>
<h3>20.3 Val och byte av fond</h3>
<p>Regeringens förslag: När premiepensionsrätt har fastställts för ett<br>visst år skall pensionsspararen kunna välja fond. Om pensionsspararen<br>inte anmäler något val av fond men tidigare har anmält val av fond<br>eller bytt fond, skall medlen placeras i den eller de fonder i vilka me-<br>del senast har placerats för hans räkning. Pensionsspararen får när som<br>helst byta fond.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.<br>Utredningen föreslog dock att den enskilde skulle göra ett nytt aktivt val<br>av fond varje år.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksbanken och Statens löne- och pensionsverk<br>(SPV) är positivt inställda till utredningens förslag. Statskontoret, Aktua-<br>rieföreningen, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bank-<br>föreningen, Fondbolagens Förening, Landsorganisationen i Sverige<br>(LO) och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) motsätter sig förslaget om</p>
<p>417</p>
<p>14 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 1<br></p>
<p>att den försäkrade varje år, när pensionsrätten fastställts, skall välja fond. Prop. 1997/98:151<br>Remissinstanserna anser att en sådan ordning i realiteten riskerar att öka<br>andelen s.k. ickeväljare och gör premiepensionssparandet svårt att över-<br>blicka. De förespråkar i stället att en enskilds val av fond bör gälla till<br>vidare, vilket också skulle medföra lägre administrationskostnader.<br>Samtliga som yttat sig i frågan har förklarat sig vara positivt inställda till<br>att den enskilde får betala Premiepensionsmyndighetens kostnader vid<br>byte av fond.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: När premiepensionsrätt har fastställts<br>för ett visst år skall pensionsspararen kunna välja fond. En blankett för<br>val av fond bör därför tillställas honom i samband med underrättelsen om<br>fastställd pensionsrätt. Det får överlåtas till Premiepensionsmyndigheten<br>att bestämma hur lång tid pensionssparama bör ha på sig att välja fond. I<br>lagen bör tas in ett särskilt bemyndigande som gör det möjligt för myn-<br>digheten att meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid val och byte<br>av fond.</p>
<p>När valet har gjorts, skickar den enskilde tillbaka blanketten till Pre-<br>miepensionsmyndigheten, som ombesörjer att medlen förs över från den<br>tillfälliga förvaltningen till den valda fonden. Medlen förs inte över se-<br>parat för varje individ utan som en klumpsumma för pensionssparare som<br>valt den aktuella fonden. Det innebär bl.a. att fondförvaltama inte får<br>kännedom om vilka personers sparande de förvaltar.</p>
<p>Under remissbehandlingen har från flera håll framförts kritik mot ut-<br>redningens förslag att pensionsspararen måste göra ett nytt val av fond<br>varje år. Enligt remissinstanserna bör en enskilds val av fond gälla tills<br>vidare. Regeringen instämmer i vad remissinstanserna anfört. Många<br>pensionssparare kommer att vilja ha de nya medlen placerade i fonder<br>som redan tillförts medel för deras räkning. En ordning där de enskilda<br>måste göra ett nytt val av fond varje år ter sig mot den bakgrunden<br>opraktisk.</p>
<p>Pensionssparamas önskemål kan emellertid antas vara av skiftande<br>karaktär. Vissa kan vilja ha de nya medlen placerade i den eller de fonder<br>som senast tillförts medel för deras räkning medan andra kan vilja ha<br>dessa medel placerade i samtliga fonder som tillförts medel för deras<br>räkning, antingen i proportion till innehavet i respektive fond eller med<br>en viss andel av medlen. Att täcka in samtliga dessa varianter i lagstift-<br>ningen låter sig inte göras. Enligt regeringens mening får det anses vara<br>mest förenligt med den genomsnittlige pensionsspararens intressen att de<br>nya medlen placeras i den eller de fonder som senast tillförts medel för<br>hans räkning. Om fler än en fond senast har tillförts medel samtidigt för<br>pensionsspararens räkning, bör medlen fördelas mellan fondema i för-<br>hållande till värdet av innehavet i varje fond (jfr avsnitt 26.2).</p>
<p>För de s.k. ickeväljama som inte pekar ut en placering och som inte<br>heller tidigare valt eller bytt till värdepappersfond ansvarar en nyinrättad<br>sjunde fondstyrelse inom Allmänna pensionsfonden för förvaltningen av<br>premiereservmedlen (se nästa avsnitt).</p>
<p>Med hänsyn till den stora betydelse som valet av fond har för den<br>framtida pensionens storlek måste pensionsspararen kunna flytta sitt spa-<br>rande mellan olika fonder. Ett sådant byte kan avse hela tillgodohavandet<br>i en viss fond eller en del av detta. Pensionsspararen skall då underrätta<br></p>
<p>418</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten om sitt önskemål, varvid myndigheten säljer Prop. 1997/98:151<br>andelar i den fond som skall lämnas och köper andelar i den nya fonden.</p>
<p>Inom privat fondförsäkring är det vanligt med en begränsning av an-<br>talet fonder som försäkringstagaren får ha medlen placerade i. Erfaren-<br>heterna från privat fondförsäkring visar dock att de flesta försäkrings-<br>tagare har medlen placerade i endast ett fåtal fonder.</p>
<p>Av systemtekniska skäl bör antalet fonder begränsas som pensions-<br>spararen samtidigt får ha medlen placerade i. Det finns emellertid skäl att<br>överlåta denna åtgärd till Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Det kan också ifrågasättas om bytesrätten av kostnadsskäl bör begrän-<br>sas på något sätt, t.ex. så att byte får ske högst en eller två gånger om<br>året. En sådan begränsning skulle emellertid i ett känsligt marknadsläge<br>kunna få mycket negativa konsekvenser för den enskilde. I stället bör det<br>övervägas om den som vill byta fond själv skall betala de kostnader som<br>är förknippade med bytet. En sådan ordning kan dock hämma konkurren-<br>sen mellan förvaltarna och tynga det datatekniska systemet. Av avsnittet<br>om myndighetens kostnader framgår att det generellt finns skäl att ytter-<br>ligare överväga reglerna för kostnadsuttaget. Det finns bl.a. skäl att un-<br>dersöka möjligheterna till en större flexibilitet i uttaget (jfr avsnitt 23.3).<br>Även frågan om avgift vid byte bör undersökas närmre för att senare<br>regleras i regeringsförordning.</p>
<h3>20.4 Förvaltningen för dem som inte gör ett aktivt val</h3>
<p>Regeringens förslag: En ny sjunde fondstyrelse inom AP-fonden<br>skall inrättas för förvaltningen av medlen för dem som inte gör något<br>val av fond. Medlen skall förvaltas i en särskild fond inom AP-fonden,<br>benämnd Premiesparfonden. Förvaltningen skall ha en inriktning på<br>trygghet.</p>
<p>Utredningens förslag: Regeringens förslag överensstämmer med ut-<br>redningens alternativt redovisade förvaltningsmodell. I övrigt föreslår<br>utredningen att ett statligt fondbolag inrättas för förvaltningen av medlen<br>för dem som inte gör ett aktivt val av fond.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksgäldskontoret, Statens löne- och pensionsverk<br>(SPV) och Konkurrensverket instämmer med utredningens förslag om att<br>det bör inrättas ett statligt fondbolag för förvaltningen av ickeväljamas<br>medel. SPV finner det vara synnerligen angeläget att de som inte gör ett<br>aktivt val får tydlig information om vilken placeringsinriktning som<br>gäller för förvaltningen av deras medel och vad den innebär i<br>riskhänseende för avkastningen på kort och lång sikt. Kammarkollegiet<br>föreslår att kollegiet anförtros förvaltningen av ickeväljamas medel<br>eftersom det har en väl fungerande organisation och ett ändamålsenligt<br>system för kapitalförvaltning av aktuellt slag. Riksbanken, Statskontoret,<br>Försäkringsförbundet, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens<br>Förening, Aktiefrämjandet och Aktiespararna är av skilda anledningar<br>negativt inställda till bildandet av ett statligt fondbolag. De pekar bl.a. på<br>risken för extra kostnader och snedvriden konkurrens på fondmarknaden<br></p>
<p>419</p>
<p>samt att det skapas en monopolsituation för staten. Dessa remissinstanser Prop. 1997/98:151<br>förespråkar i stället att Premiepensionsmyndigheten skall upphandla<br>kapitalförvaltningstjänsten på marknaden. I det sammanhanget<br>poängterar vissa remissinstanser att placeringsinriktningen inte torde<br>behöva vara så försiktig som den av utredningen föreslagna. I syfte att<br>undvika alltför stora skillnader i behållningen för dem som gör respektive<br>inte gör ett aktivt val av fond föreslår Riksbanken att riktlinjerna för<br>förvaltningen av de sistnämndas medel bör innebära långsiktigt hög<br>avkastning med god riskspridning. Riksförsäkringsverket (RFV), Sjätte<br>fondstyrelsen för Allmänna pensionsfonden,, Landsorganisationen i<br>Sverige (LO) och Pensionärernas Riksorganisation (PRO) föreslår att<br>förvaltningen sker inom AP-fonden. Sjätte fondstyrelsen föreslår att för-<br>valtningen samordnas med den styrelsens övriga förvaltning medan PRO<br>föreslår att det inrättas en ny fondstyrelse. LO framhåller att AP-fonden<br>som förvaltare skapar förutsättningar för att kapitalet används för ut-<br>veckling och tillväxt av svenskt näringsliv, att kapitalplaceringar utom-<br>lands kan begränsas och att det kan ställas krav på långsiktighet i förvalt-<br>ningen. LO menar vidare att nuvarande inflytande för arbetsmarknadens<br>parter bör behållas om AP-fonden skall förvalta premiepensionsmedel,<br>men att dess reglemente måste ändras för att möjliggöra en större andel<br>reala placeringar. RFV pekar på att hos AP-fonden finns den kompetens<br>och erfarenhet som krävs för att förvalta ickeväljamas medel till så hög<br>avkastning som möjligt i förhållande till en acceptabel risk. RFV fram-<br>håller att det är oacceptabelt med regler som medför att de som inte gör<br>ett aktivt val systematiskt får lägre pension än de övriga och att tidspers-<br>pektivet för placeringarna inom den aktuella AP-fonden därför totalt sett<br>inte bör skilja sig från det som gäller för dem som gör ett aktivt place-<br>ringsval. RFV föreslår att kapitalet förvaltas av ett antal AP-fonder med<br>samma riskprofil för aktier som hos fjärde-sjätte AP-fondstyrelsema och<br>samma för räntebärande andelar som hos första-tredje AP-fondstyrel-<br>sema. RFV pekar också på att AP-fondsaltemativet borde innebära att<br>avgifterna blir låga. Sjätte fondstyrelsen föreslår att AP-fonden får driva<br>ett statligt fondbolag. Riksbanken förordar en existerande statlig struktur,,<br>t.ex. AP-fonden, som möjlig och, i förhållande till alternativet med ett<br>statligt fondbolag, likvärdig förvaltare för dem som inte gör ett aktivt val<br>av fond. Riksgäldskontoret, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kon-<br>kurrensverket, Statskontoret, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),<br>Aktiespararna och Svenska Bankföreningen är negativt inställda till AP-<br>fondsaltemativet för dem som inte gör ett aktivt val. Till stöd för den<br>inställningen åberopas bl. a. att det skulle innebära en icke önskvärd<br>maktkoncentration, risk för korsvisa subventioner och sämre värdetillväxt<br>än om förvaltningstjänsten upphandlades på marknaden.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Premiepensionssystemet skall som<br>nämnts vara uppbyggt som ett fondförsäkringssystem. Detta innebär att<br>den enskildes tillgodohavande i premiepensionssystemet före pensione-<br>ringen skall vara uttryckt i fondandelar. Detsamma gäller enligt huvud-<br>regeln också premiepensionen. Vidare skall de enskilda när som helst<br>kunna byta fond. För att handel skall kunna ske dagligen med andelarna i<br>en fond måste fondbolaget fortlöpande marknadsvärdera tillgångarna i<br>fonden och beräkna fondandelsvärdet. Inom premiepensionssystemet blir<br></p>
<p>420</p>
<p>det aktuellt att köpa eller sälja fondandelar så snart någon åtgärd skall Prop. 1997/98:151<br>vidtas som påverkar den enskildes tillgodohavande på premiepensions-<br>kontot. Som exempel kan nämnas val och byte av fond samt utbetalning<br>av premiepension.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör förvaltningen för de s.k. ickeväljama<br>ske i ett fristående organ. Ett antal remissinstanser m.fl. har fört fram AP-<br>fonden som en lämplig förvaltare. AP-fonden är till sin rättsliga karaktär<br>en särskild statlig institution vars organisation och verksamhet är<br>exklusivt reglerad i lag. Denna är utformad så att fonden intar en fri och<br>självständig ställning i förhållande till regeringen. Fondens tillgångar är<br>dessutom avsatta till sådan särskild förvaltning så som det anges i 9 kap.<br>8 § regeringsformen. AP-fonden måste därför anses uppfylla de krav på<br>oberoende som bör ställas på det organ som skall förvalta ickeväljamas<br>medel.</p>
<p>En förvaltning inom ramen för AP-fonden förordas också mot bak-<br>grund av att ett annat alternativ erbjuds för statlig förvaltning av premie-<br>reservmedel (se avsnitt 20.2). Sistnämnda alternativ med fondförvaltning<br>i ett statligt fondbolag är dock endast tillgängligt för dem som aktivt väl-<br>jer en sådan placering.</p>
<p>Flera skäl talar för att den medelsförvaltning som inom ramen för pre-<br>miepensionssystemet skall ske i AP-fonden bör skötas av en ny fond-<br>styrelse och äga rum i en ny fond inom AP-fonden avskild från fonden i<br>övrigt. Huvudskälet är att förvaltningen skall ske för ett annat syfte än de<br>befintliga fondstyrelsernas förvaltning. Som nämnts tidigare innebär det<br>förhållandet att premiepensionssystemet skall vara uppbyggt som ett<br>fondförsäkringssystem att de enskildas tillgodohavande i premiepen-<br>sionssystemet skall vara uttryckt i fondandelar. Det medför i sin tur att<br>förvaltningen av premiepensionsmedel måste vara organiserad på ett an-<br>nat sätt än förvaltningen av övriga pensionsmedel i AP-fonden.</p>
<p>Regeringen delar utredningens bedömning i redovisningen av AP-<br>fondsaltemativet att det bör inrättas en ny fondstyrelse inom AP-fonden<br>för denna förvaltning inom premiepensionssystemet. Den nya fondstyrel-<br>sen, en sjunde fondstyrelse inom AP-fonden, skall i likhet med övriga<br>AP-fondsstyrelser vara en egen myndighet.</p>
<p>För att förvaltningen inom AP-fonden skall vara jämförbar och lik-<br>värdig med de andra premiereservaltemativen bör det så långt som möj-<br>ligt gälla samma regler för de olika alternativen.</p>
<p>Det nu sagda leder fram till att det bör tillskapas ett ”syntetiskt fond-<br>bolag” och en ”syntetisk värdepappersfond” inom AP-fonden. Sjunde<br>fondstyrelsen bildar ”fondbolaget”, och de medel som styrelsen förvaltar<br>utgör ”värdepappersfonden”. De medel som sjunde fondstyrelsen skall<br>förvalta skall - för att tydliggöra separationen från övriga medel inom<br>AP-fonden - betecknas som en särskild fond inom AP-fonden. Denna<br>fond kan som utredningen föreslagit benämnas ”Premiesparfonden” .</p>
<p>För att uppnå likvärdiga regler för förvaltningen av premiereservmedel<br>bör reglerna i lagen om värdepappersfonder göras tillämpliga för sjunde<br>fondstyrelsen och dess verksamhet. Fondstyrelsen bör också stå under<br>tillsyn av Finansinspektionen. Detta innebär bl.a. att fondstyrelsen är<br>skyldig att upprätta fondbestämmelser som skall godkännas av inspek-<br>tionen, att fondstyrelsen skall upprätta de informationshandlingar som ett<br></p>
<p>421</p>
<p>fondbolag skall upprätta, nämligen informationsbroschyr, årsberättelse<br>och halvårsredogörelse. Dessutom skall placeringsbestämmelsema i<br>lagen om värdepappersfonder gälla. Sjunde fondstyrelsen skall också<br>uppfylla de särskilda krav som skall ställas på fondbolagen i premiepen-<br>sionssystemet (jfr avsnitt 20.2 och 8 kap. 3 § i den föreslagna lagen).</p>
<p>Av praktiska skäl kan eller behöver vissa av bestämmelserna i lagen<br>om värdepappersfonder inte tillämpas på sjunde fondstyrelsen. Det gäller<br>t.ex. bestämmelserna om tillstånd till fondverksamhet och om för-<br>varingsinstitut. Vidare bör regeringen eller den myndighet som rege-<br>ringen bestämmer bemyndigas att medge undantag från lagens bestäm-<br>melser för sådana fall där det visar sig att bestämmelserna inte kan till-<br>lämpas på ett ändamålsenligt sätt.</p>
<p>På samma sätt som i vanlig fondverksamhet bör samtliga kostnader för<br>förvaltningen i Premiesparfonden tas ur de förvaltade medlen. Lagstift-<br>ningen om värdepappersfonder bygger på att fonden är en särskild för-<br>mögenhetsmassa som skall hållas avskild från fondbolagets förmögenhet,<br>vilket innebär att fondförmögenheten minskar när fondbolaget tar ut<br>kostnadsersättning. Detta förhållande får rent praktiskt åstadkommas med<br>hjälp av särredovisning av premiepensionskapitalet i sjunde fond-<br>styrelsens verksamhet.</p>
<p>En belastning motsvarande det avkastningskrav som ställs på det stat-<br>liga fondbolaget enligt vad som tidigare sagts (avsnitt 20.2) bör av neut-<br>ralitetsskäl uppkomma hos den sjunde AP-fondstyrelsen. Regleringen av<br>denna fråga kräver emellertid ytterligare överväganden.</p>
<p>Vid sidan av lagen om värdepappersfonder bör vissa av de gemen-<br>samma bestämmelserna i lagen (1983:1092) med reglemente för All-<br>männa pensionsfonden gälla även för sjunde fondstyrelsen. Dessutom<br>krävs vissa särregler för den nya fondstyrelsen i syfte att nå större likhet<br>med övrig förvaltning inom premiepensionssystemet.</p>
<p>Följande ordning bör gälla. Bestämmelserna i AP-fondsreglementet om<br>styrelsearbete, delegation m.m. samt redovisning och revision bör även<br>gälla för den nya styrelsen.</p>
<p>Även ansvaret för uppföljning och utvärdering av verksamheten bör ut-<br>formas på samma sätt som för övriga fondstyrelser. Regeringen bör så-<br>ledes fastställa fondstyrelsens balansräkning, utvärdera medelsförvalt-<br>ningen samt överlämna årsredovisningen och utvärderingen till riks-<br>dagen.</p>
<p>Sjunde fondstyrelsen skall, som framgått, dessutom stå under tillsyn av<br>Finansinspektionen på samma sätt som skall gälla för det statliga fond-<br>bolaget. Regeringen skall i sin utvärdering undersöka om fondstyrelsen<br>uppfyller de riktlinjer som ställts upp för verksamheten och om verksam-<br>heten bedrivs effektivt. Finansinspektionens tillsyn skall således endast<br>avse förhållanden som rör reglerna i lagen om värdepappersfonder.</p>
<p>Flera remissinstanser har kritiserat utredningens förslag till placerings-<br>riktlinjer för kapitalförvaltningen för de s.k. ickeväljama. Dessa instanser<br>har ansett att riktlinjerna är alltför restriktiva och kan leda till för stora<br>skillnader i avkastning i förhållande till övrig fondförvaltning i premie-<br>pensionssystemet.</p>
<p>För dem som gör ett aktivt val av förvaltare kan formerna för kapital-<br>placeringarna och avkastningen variera starkt. Förvaltningen i den nya<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>422</p>
<p>sjunde AP-fondstyrelsen kommer däremot att vara enhetlig för alla pen- Prop. 1997/98:151<br>sionssparare med pensionskapital i fonden.</p>
<p>Vid val av placeringar måste bl.a. beaktas att den som har sitt sparande<br>i Premiesparfonden när som helst kan välja att byta till en annan fond.<br>Det finns dock också anledning att ta hänsyn till att många sannolikt<br>kommer att ha kvar sitt sparande i Premiesparfonden under en längre<br>period.</p>
<p>Sjunde fondstyrelsens placeringar bör därför omfatta såväl ränte-<br>bärande placeringar som svenska och utländska aktier med god risk-<br>spridning; att även utländska aktier ingår är viktigt bl.a. från risksprid-<br>ningssynpunkt. Beträffande placeringsinriktningen för förvaltningen av<br>ickeväljamas medel pekade utredningen på att fördelningen exempelvis<br>skulle kunna vara 70 % räntebärande placeringar, 20 % svenska aktier<br>och 10 % utländska aktier. Regeringen kan konstatera att en sådan för-<br>delning ger uttryck för en trygg placeringspolitik. Placeringarna får dock<br>självfallet justeras i takt med utvecklingen på värdepappersmarknadema.</p>
<p>Den exakta utformningen av Premiesparfonden bör inte låsas fast i lag-<br>stiftningen utan bör i stället anges i fondbestämmelsema på samma sätt<br>som gäller för vanliga värdepappersfonder. På så sätt kan placeringarna<br>anpassas efter utvecklingen. Fondbestämmelsema bör dock styras av en<br>målsättning för kapitalförvaltningen.</p>
<p>Frågor om minsta andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och<br>likviditetsrisk bör således bestämmas i de särskilda placeringsbestäm-<br>melsema och inte i lag. Detsamma gäller eventuella begränsningar av<br>stora exponeringar mot en enskild emittent eller en grupp av emittenter<br>med inbördes anknytning som går längre än kraven i lagen om värde-<br>pappersfonder.</p>
<p>Den grundläggande målsättningen för förvaltningen bör anges i AP-<br>fondsreglementet. Förvaltningen skall enligt denna målsättning ha en klar<br>inriktning på trygghet med en totalt sett låg risknivå i placeringarna.<br>Medlen skall således fördelas mellan olika inhemska och utländska<br>marknader, mellan olika tillgångsslag samt inom tillgångsslag så att god<br>riskspridning uppnås. Det bör dock understrykas att precis som för de<br>övriga fondema inom premiepensionssystemet står de enskilda den fi-<br>nansiella risken för förvaltningen och det är marknadsutvecklingen och<br>skickligheten i förvaltningen som blir avgörande för värdeutvecklingen i<br>fonden. Det förhållandet att förvaltningen sköts inom AP-fonden innebär<br>inte någon garanti för fondandelarnas värde.</p>
<p>I riksdagens riktlinjer för ett reformerat ålderspensionssystem anges att<br>en statlig förvaltare av ickeväljamas medel inte får äga aktier på annat<br>sätt än som delägare i aktiefonder. På så sätt skulle förvaltaren få tillgång<br>till aktiemarknaden utan direkt ägarinflytande.</p>
<p>I det förslag som nu föreligger placeras ickeväljamas medel i Premie-<br>sparfonden som har utformats som en syntetisk värdepappersfond. Det<br>löser dock inte frågan om ägarinflytande. För att uppnå samma effekt i<br>fråga om inflytande som åsyftades i riktlinjepropositionen krävs särskilda<br>lagregler i reglementet för AP-fonden.</p>
<p>Den ena punkten gäller begränsningar i ägandet i ett enskilt företag. I<br>det avseendet bör samma regler tillämpas som gäller för värdepappers-<br>fonder. För dessa liksom för banker och de flesta övriga finansiella före-<br></p>
<p>423</p>
<p>tag gäller sedan länge en begränsning av ägandet till 5 % av rösterna i ett Prop. 1997/98:151<br>enskilt bolag. Den regeln är föremål för översyn och prövas dessutom,<br>såvitt gäller försäkringsbolag, i EG-domstolen. Även om skäl förts fram<br>för ett slopande av begränsningen för det s.k. institutionella ägandet hos<br>de privata finansiella företagen finns det också fortsättningsvis skäl att<br>tillämpa denna regel för den nya AP-fondstyrelsen. Regeln skall stå fast<br>även om bestämmelserna senare ändras på motsvarande punkt för de<br>finansiella företagen.</p>
<p>I tidigare avsnitt har angetts att för det fall ett andelsägarinflytande in-<br>förts skall detta utövas av de enskilda och att det inte behövs några lag-<br>regler om detta.</p>
<p>Enligt 1 § andra stycket lagen om värdepappersfonder skall ett fond-<br>bolag handla uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse. Det som<br>sägs i paragrafen bör gälla de enskilda spararna även i ett fondförsäk-<br>ringssystem. Samma regel bör av tydlighetsskäl tas in i AP-fondsregle-<br>mentet i fråga om Premiesparfonden. Det skall alltså inte vara möjligt för<br>vare sig den nya fondstyrelsen, det statliga fondbolaget eller Premie-<br>pensionsmyndigheten att agera för att främja några allmänna intressen<br>eller specifika statliga intressen, om agerandet inte samtidigt är i pen-<br>sionssparamas bästa intresse.</p>
<p>Dessutom bör det särskilt föreskrivas i AP-fondsreglementet att ett<br>ägarinflytande med stöd av placeringsaktier endast får utövas när andra<br>möjligheter att tillgodose pensionssparamas intresse av en god och trygg<br>avkastning eller att trygga placeringarnas säkerhet inte står till buds.</p>
<p>Vid utövandet av en sådan rösträtt skall fondstyrelsen agera självstän-<br>digt i förhållande till andra aktieägare med pensionssparamas bästa som<br>enda ledstjärna.</p>
<h2>21 Uttag och beräkning av premiepension</h2>
<p>Regeringens förslag: Premiepension får tas ut fr.o.m. den månad då<br>pensionsspararen fyller 61 år. Pensionsspararen skall ha rätt att få ut<br>sin premiepension i form av en livränta med garanterade belopp. Pen-<br>sionen skall vara hela livstiden, men pensionsuttaget får begränsas till<br>att avse tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen. Pen-<br>sionsspararen skall ha rätt att återkalla ett påbörjat uttag och att ändra<br>den andel av pensionen som tas ut. Ett uttag får dock återkallas helt<br>eller delvis högst en gång per sexmånadersperiod. Pensionsspararen<br>skall betala kostnaderna för sådana åtgärder, liksom kostnaden för att<br>på nytt påbörja utbetalning efter det att ett uttag har återkallats. Pen-<br>sionen skall beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandet på<br>pensionsspararens premiepensionskonto. Premiepensionen skall<br>beräknas lika för kvinnor och män.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I<br>utredningens förslag finns dock inte någon begränsning i rätten att åter-<br>kalla uttag av premiepension.</p>
<p>424</p>
<p>Remissinstanserna: Statskontoret avstyrker utredningens förslag om<br>att Premiepensionsmyndigheten skall tillhandahålla en traditionell liv-<br>ränteförsäkring med hänvisning till att det är oklart hur Premiepen-<br>sionsmyndigheten skall finansiera ett eventuellt underskott och risken för<br>tvister om överskott vid en extremt gynnsam utveckling. Statskontoret<br>ifrågasätter också rätten att tjäna in ytterligare pensionsrätt efter uttag av<br>pension. Riksrevisionsverket (RRV), Statens löne- och pensionsverk<br>(SPV), Försäkringsförbundet, Svenska Aktuarieföreningen, Svenska<br>Bankföreningen, Aktiefrämjandet, Aktiespararna, Sveriges Advokat-<br>samfund och Kristdemokratiska Ungdomsförbundet ifrågasätter varför<br>endast Premiepensionsmyndigheten och inte också vanliga försäkrings-<br>bolag skall kunna tillhandahålla livränteförsäkringar. SPV, Skatteförvalt-<br>ningen i i Göteborgs och Bohus län och Landsorganisationen i Sverige<br>(LO) menar att grundaltemativet för den försäkrade borde vara en liv-<br>ränteförsäkring. Syftet med en sådan ordning skulle vara att säkerställa<br>den försäkrades pension. SPV anser också att möjligheten att välja par-<br>tiellt uttag bör begränsas. Försäkringsförbundet påpekar också att det bör<br>övervägas att minska kapitalrisken vid övergång från fondförsäkring till<br>livränteförsäkring genom successiv överföring av medlen. Tjänstemän-<br>nens Centralorganisation (TCO) och Sveriges Akademikers Central-<br>organisation (SACO) finner det angeläget att det blir möjligt också att ta<br>ut tidsbegränsad premiepension.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med de av riksdagen an-<br>tagna riktlinjerna skall även premiepension kunna tas ut tidigast från 61<br>år (jfr avsnitt 18.1). Premiepensionen behöver emellertid inte tas ut sam-<br>tidigt med inkomstpensionen och någon tidpunkt när pensionen senast<br>måste tas ut skall inte finnas (angående frågan om preskription av rätten<br>till pension, se avsnitt 27.7). Eftersom det reformerade ålderspensions-<br>systemet skall bygga på livsinkomstprincipen, dvs. att vaije intjänad<br>krona skall ha betydelse för den framtida pensionens storlek, skall uttag<br>av premiepension inte påverka möjligheten att tjäna in ny pensionsrätt i<br>premiepensionssystemet (se avsnitt 13.2).</p>
<p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall premiepensionen vara<br>livsvarig eller begränsad till fem eller tio år. Övervägande skäl talar<br>emellertid för att premiepension skall vara enbart livsvarig. Det allmänna<br>ålderspensionssystemets funktion är generellt sett att ge ett livsvarigt<br>skydd. Det finns också en risk för att tidsbegränsad pension i första hand<br>efterfrågas av sådana enskilda vars förväntade livslängd ligger under ge-<br>nomsnittet. Ett sådant moturval måste hanteras på det sättet att pensions-<br>förmånerna för dem som väljer livsvarig pension beräknas mer försiktigt.</p>
<p>De riktlinjer som riksdagen godkänt innebär att avsättningarna till<br>premiepensionssystemet skall registreras på individuella konton för en<br>ålderspension som grundas på det sparande och den avkastning som finns<br>på kontot och som beräknas enligt i huvudsak samma principer som för<br>frivilliga pensionsförsäkringar. I enlighet med detta föreslås att pensions-<br>förmånerna från premiepensionssystemet skall beräknas med utgångs-<br>punkt i tillgodohavandet vid varje tid på pensionsspararens premiepen-<br>sionskonto. Att beräkningarna skall ske enligt försäkringsmässiga prin-<br>ciper följer av att Premiepensionsmyndigheten skall bedriva sin verk-<br>samhet enligt sådana principer (se 7 kap. 2 § i den föreslagna lagen).<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>425</p>
<p>Vidare föreslås, också i enlighet med riktlinjerna, att premiepensionen<br>skall beräknas lika för kvinnor och män.</p>
<p>Eftersom försäkringen för premiepension skall vara uppbyggd som en<br>fondförsäkring gäller som grundaltemativ att tillgodohavandet på pen-<br>sionsspararens premiepensionskonto skall vara placerat i värdepappers-<br>fonder även under pensionstiden. Det månatliga pensionsbeloppet kom-<br>mer då att vara uttryckt som värdet av ett visst antal fondandelar. När<br>Premiepensionsmyndigheten beviljar pension fastställs det (minsta) antal<br>fondandelar som skall ligga till grund för vaije månatligt pensionsbelopp.</p>
<p>De månatliga utbetalningarna kommer att variera i storlek med föränd-<br>ringarna i fondandelarnas värde. Detta kan innebära en otrygghet för<br>många försäkrade. Det bör därför - på samma sätt som regelmässigt<br>förekommer vid privat fondförsäkring - införas en möjlighet för den en-<br>skilde att gå över till traditionell livränteförsäkring.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten skall alltså tillhandahålla en traditionell<br>livränteförsäkring som garanterar pensionsspararen livslång utbetalning<br>av ett fast månadsbelopp. Vid övergången till livränteförsäkringen över-<br>tar myndigheten den finansiella risken för de tillgångar som motsvarar<br>tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto. Pensions-<br>beloppet beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandets storlek vid<br>övergången på samma sätt som vid betalning av en engångspremie till ett<br>försäkringsbolag. Till detta kan, t.ex. vid en gynnsam utveckling av<br>myndighetens kapitalförvaltning, komma återbäring. - Bortsett från att<br>myndigheten i livräntealtemativet garanterar storleken av pensionsbe-<br>loppen skall det gälla samma regler om uttag av pension m.m. som när<br>tillgodohavandet ligger kvar i värdepappersfonder.</p>
<p>Detta alternativ bör tills vidare stå öppet bara för den som vill gå över<br>helt till traditionell försäkring. Under förutsättning att en hantering kan<br>ske enkelt och utan större merkostnader bör också mellanformer prövas<br>där en del av tillgodohavandet används för traditionell försäkring, medan<br>återstoden placeras i en fondförsäkring. Denna fråga bör dock vila i av-<br>vaktan på att erfarenhet nås från den praktiska uppbyggnaden av syste-<br>met. Av liknande skäl anser regeringen att en sådan successiv övergång<br>till traditionell försäkring som föreslås av Försäkringsförbundet inte bör<br>införas nu.</p>
<p>Inte heller bör det vara möjligt för en försäkrad att få sina fondandelar<br>inlösta och medlen överförda till den traditionella försäkringsrörelsen<br>före den tidpunkt då han önskar ta ut sin pension. En sådan åtgärd skulle<br>kunna syfta till att ”låsa in” uppnådda värdestegringar i fondsparandet<br>genom att fondandelarna löses in vid en från marknadssynpunkt lämplig<br>tidpunkt. Önskemålet om stabil värdeutveckling under en period kan<br>emellertid tillgodoses lika bra genom att pensionsspararen vid den stra-<br>tegiska tidpunkten flyttar sitt tillgodohavande till räntefonder eller andra<br>fonder med låg risk.</p>
<p>Däremot bör det inte finnas något hinder mot att övergången till tradi-<br>tionell försäkring sker vid en senare tidpunkt än vid första pensionsuttag.<br>Den som har böijat ta ut sin premiepension i fondförsäkringssystemet bör<br>alltså vid en senare tidpunkt kunna använda det som då finns kvar av<br>hans tillgodohavande till att teckna en traditionell livränteförsäkring hos<br>Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>426</p>
<p>Flera remissinstanser har ifrågasatt varför endast myndigheten och inte Prop. 1997/98:151<br>också privata försäkringsbolag skall få tillhandahålla livränteförsäkring.<br>Denna fråga hänger dock samman med frågan i vilken utsträckning myn-<br>digheten skall anlita utomstående för skötseln av livränteförsäkringen.<br>Sistnämnda frågeställning tas upp i avsnitt 23.4. Regeringen förordar där<br>en utläggning av det praktiska hanterandet av livräntor till utomstående<br>uppdragstagare.</p>
<p>Pensionsspararen skall kunna göra ett partiellt uttag av premiepension.<br>När det gäller fördelningssystemet föreslås att uttag skall kunna göras<br>bara med jämna fjärdedelar (25, 50, 75 eller 100 % av full pension). En-<br>ligt de godkända riktlinjerna skall emellertid någon sådan begränsning<br>inte gälla för premiepensionssystemet utan uttag skall kunna göras helt<br>fritt enligt pensionsspararens eget val.</p>
<p>Det har emellertid ett visst egenvärde att samma gränser gäller i de<br>båda delarna av ålderspensionssystemet, och det har inte minst från in-<br>formationssynpunkt ett allmänt värde att antalet variationer inte är alltför<br>stort. Det kan knappast heller finnas något praktiskt behov av att dela upp<br>uttaget på fler sätt än i fjärdedelar. En begränsning till uttag i fjärdedelar<br>bör därför gälla även i premiepensionssystemet.</p>
<p>Som angetts i avsnitt 8.1 skall de nu gällande reglerna om möjlighet att<br>helt eller delvis återkalla ett uttag av ålderspension även fortsättningsvis<br>gälla inom fördelningssystemet. Det skulle däremot enligt riktlinjerna<br>inte vara möjligt att avbryta ett påbörjat uttag av premiepension.</p>
<p>Mot bakgrund av att det nu föreslås att premiepensionen inte skall<br>kunna begränsas till ett visst antal år utan enbart vara livsvarig, finns det<br>inte något skäl att begränsa valfriheten på detta sätt i premiepensions-<br>systemet. Den som av någon anledning har tagit ut sin pension tidigt kan<br>få sina förhållanden ändrade och då ha ett berättigat önskemål om att<br>kunna avbryta pensionsuttaget och t.ex. återgå till arbetslivet för några år.<br>En sådan ändring leder inte till några tekniska svårigheter för Premie-<br>pensionsmyndigheten. Inte heller finns det några risker för moturval eller<br>liknande. Ett avbrytande av pensionsuttaget medför inte någon risk för att<br>pensionsspararen i slutet av sin levnad skall stå utan försörjning. Tvärtom<br>kommer månadsbeloppen med stor sannolikhet att vara högre när<br>pensionsuttaget påbörjas igen, dels därför att tillgodohavandet på<br>premiepensionskontot normalt skall ha vuxit, dels därför att tillgodo-<br>havandet då skall fördelas på en kortare återstående livslängd. I princip<br>bör pensionsspararen därför själv kunna bestämma att tills vidare skjuta<br>upp pensionsuttaget. På motsvarande sätt bör den som har begärt partiellt<br>uttag av pensionen ha rätt att ändra uttagsgraden inom de ramar som nyss<br>har angetts.</p>
<p>Frågan är då om det behövs gränser för hur ofta det skall vara möjligt<br>att begära åtgärder av dessa slag. För fördelningssystemet skall möjlig-<br>heten att återkalla pensionsuttag begränsas så att återkallelse eller minsk-<br>ning får ske endast en gång per sexmånadersperiod. För enhetlighetens<br>skull bör detta gälla också i premiepensionssystemet. Vidare bör den som<br>vill ändra vad han tidigare har bestämt om uttag av premiepensionen<br>själv bära kostnaderna för Premiepensionsmyndighetens administration<br>av ändringen. Enligt en tidigare intagen ståndpunkt skall pensionsspara-<br>ren normalt själv bära kostnader som han råder över.</p>
<p>427</p>
<p>Det bör i detta sammanhang påpekas att pensionsspararen, om han är<br>gift eller motsvarande, inför uttaget av premiepension även måste över-<br>väga om han skall utnyttja möjligheten till efterlevandeskydd. Denna<br>fråga behandlas i avsnitt 22.3.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h2>22 Efterlevandeskydd</h2>
<h3>22.1 Inledning</h3>
<p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall det inom premiepen-<br>sionssystemet finnas möjlighet att välja ett efterlevandeskydd.</p>
<p>Eftersom efterlevandeskyddet skall vara frivilligt, måste kostnaden för<br>skyddet bäras av de individer som väljer skyddet. Finansieringen kan ske<br>på två olika sätt: genom att den enskilde själv betalar en premie och ge-<br>nom att kostnaden för skyddet dras från tillgodohavandet på hans pre-<br>miepensionskonto. Ett system med betalning av premier medför en för-<br>hållandevis omfattande administration. Pensionsarbetsgruppen intog<br>också den ståndpunkten att det inte skulle vara möjligt att göra frivilliga<br>inbetalningar till pensionssystemet (se SOU 1994:20 s. 194 f.). Mot<br>denna bakgrund bör det frivilliga efterlevandeskyddet finansieras genom<br>att kostnaden för skyddet dras från den enskildes premiepensionskonto<br>och därmed sänker värdet av den pension som kan utgå till honom själv.</p>
<p>För dem som utnyttjar ett efterlevandeskydd blir kostnaden skälig om<br>risken för moturval kan hanteras.</p>
<p>Med moturval menas att efterlevandeskyddet i första hand skulle efter-<br>frågas av sådana enskilda som löper stor risk att dö i förtid och alltså ut-<br>lösa skyddet. Det negativa urvalet blir en kostnadsbelastning för kollek-<br>tivet.</p>
<p>En korrekt uppskattning av hur negativt urvalet blir är viktigt. Det är<br>också viktigt att kostnaderna för moturvalet fördelas på ett sådant sätt att<br>de stannar hos dem som utnyttjar det aktuella skyddet.</p>
<p>Det är inte realistiskt att räkna med att en enskild som vill välja efter-<br>levandeskydd i premiepensionssystemet skall gå igenom en hälsopröv-<br>ning. Ett annat sätt att komma till rätta med riskerna för moturval är att<br>skyddet inte böijar gälla förrän efter en viss karenstid. Ytterligare en<br>möjlighet är att begränsa antalet tillfällen när efterlevandeskydd kan väl-<br>jas. Tänkbara tidpunkter för sådana val skulle kunna vara när pensions-<br>spararen gifter sig, när han får bam och när han böijar ta ut sin pension.</p>
<p>Mot bakgrund av att premiepensionssystemet är en del i en allmän so-<br>cialförsäkring och att den enskildes beslut att välja efterlevandeskydd<br>innebär att han reducerar sin egen ålderspension, bör den enskilde kunna<br>välja ett efterlevandeskydd bara för situationer där det typiskt sett före-<br>ligger ett behov av sådant skydd.</p>
<p>428</p>
<h3>22.2 Efterlevandeskydd före pensionstiden</h3>
<p>Regeringens förslag: En pensionssparare som har barn under 20 år<br>eller som är gift, registrerad partner eller sammanboende skall under<br>förvärvsaktiv tid kunna teckna en temporär premiepension till efter-<br>levande på ett eller två inkomstbasbelopp under fem år. Kostnaden för<br>skyddet dras fortlöpande från tillgodohavandet på pensionsspararens<br>premiepensionskonto.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera remissinstanser ställer sig i huvudsak posi-<br>tiva till utredningens förslag om efterlevandeskydd. Vissa menar emel-<br>lertid att det kan ifrågasättas om inte den av utredningen valda begräns-<br>ningen av de sambor som kan omfattas av skyddet borde vidgas till att<br>omfatta fler sammanlevande personer. Vad gäller utredningens förslag<br>om efterlevandeskydd under aktivtiden hävdar Svenska Aktuarieför-<br>eningen att förslaget kan resultera i moturval som leder till kraftiga pre-<br>miehöjningar. Föreningen avviker från utredningens förslag genom att<br>förorda dels en övre åldersgräns på 50 år i stället för 60 år i fråga om<br>karenstid, dels att efterlevandeskydd skall få tecknas av den som fyllt 50<br>år endast i samband med äktenskap, partnerskap eller barns födelse och<br>då med full karenstid. Riksförsäkringsverket (RFV) pekar på risken att<br>efterlevandeskyddet blir dyrt för de enskilda som väljer det, vilket medför<br>att bara de som är i störst behov av skyddet väljer det. RFV föreslår<br>därför att gränsen för de olika efterlevandeskydden knyter an inte till<br>pensionsuttaget i sig utan till den försäkrades ålder; fr.o.m. den månad<br>den försäkrade fyller 61 år bör efterlevandeskyddet endast omfatta make<br>(vissa sambor) och utformas som en försäkring på båda makarnas liv.<br>Vissa remissinstanser anser att möjligheten att använda en enhetspremie<br>för efterlevandeskyddet bör utredas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Efterlevandeskyddet under tiden före<br>pensioneringen är avsett att fungera som en övergångslösning för de<br>efterlevande. Kostnaden för skyddet dras fortlöpande från tillgodohavan-<br>det på pensionsspararens premiepensionskonto. Pensionsspararen kan<br>teckna sig för efterlevandeskyddet och behålla det så länge han tycker att<br>det behövs och sedan återgå till att enbart bygga vidare på sitt tillgodo-<br>havande.</p>
<p>Skyddet är utformat som en ren riskförsäkring utan sparmoment, vilket<br>ger en billig och okomplicerad konstruktion. För att hänsyn skall kunna<br>tas till den enskildes familjesituation m.m. skall det finnas två försäk-<br>ringsbelopp att välja mellan; ett basbelopp om året under fem år<br>(motsvarande ca 3 000 kr per månad) och två basbelopp om året under<br>samma tid (motsvarande ca 6 000 kr per månad).</p>
<p>Beräkningar som utredningen har gjort visar att kostnaderna för ett så-<br>dant skydd inte är högre än att tillgodohavandet på premiepensionskontot<br>även vid relativt måttliga inkomster räcker till både ett efterlevandeskydd<br>och en påbyggnad av den egna ålderspensionen. Utrymmet för skyddet är<br>självfallet begränsat för många i den s.k. mellangenerationen som endast<br>får en mindre del av pensionen från det nya systemet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>429</p>
<p>Som angetts i föregående avsnitt bör efterlevandeskyddet kunna teck- Prop. 1997/98:151<br>nas bara i situationer där det typiskt sett föreligger behov av ett sådant<br>skydd. Skyddet bör i första hand kunna tecknas av den som har bam un-<br>der 20 år och den som är gift eller registrerad partner enligt lagen<br>(1994:1117) om registrerat partnerskap. När det gäller frågan om efter-<br>levandeskydd för andra sammanlevande än gifta och registrerade partner<br>bör - främst med hänsyn till risken för moturval och utredningssvårig-<br>heter - ett sammanlevandebegrepp som ligger nära det som annars an-<br>vänds inom socialförsäkringen väljas. Ett sådant begrepp blir också<br>lättast att hantera i ADB-hänseende. Det skall vara fråga om ogifta per-<br>soner som stadigvarande sammanbor och som tidigare har varit gifta med<br>varandra (eller registrerade partner) eller som har eller har haft bam till-<br>sammans. Det skall alltså inte kunna förekomma att pensionsspararen har<br>både en make och en sammanboende som berättigar till efterlevande-<br>skydd.</p>
<p>Redan i föregående avsnitt har angetts att ett system av det nu angivna<br>slaget förutsätter att risken för moturval kan hållas under kontroll samt att<br>det inte är realistiskt att tänka sig att de pensionssparare som önskar<br>teckna efterlevandeskyddet skall genomgå hälsokontroll. Utredningen har<br>därför som huvudregel föreslagit en karenstid av ett år från ansökan in-<br>nan efterlevandeskyddet börjar gälla. Från denna huvudregel föreslås<br>emellertid det viktiga undantaget att skyddet skall kunna börja gälla re-<br>dan vid månadsskiftet efter ansökan, om ansökan görs inom tre månader<br>från det att pensionsspararen ingick äktenskap eller partnerskap eller fick<br>bam. Eftersom risken för moturval har större praktisk betydelse för kol-<br>lektivet ju äldre pensionsspararen är, föreslås dock att det alltid skall<br>gälla en karenstid av ett år om pensionsspararen är över 60 år när han<br>begär att få ansluta sig till efterlevandeskyddet.</p>
<p>Aktuarieföreningen har riktat kritik mot villkoren och anfört att de bör<br>skärpas för att inte leda till ett alltför stort moturval. Föreningen har, som<br>nämnts, förordat bl.a. att efterlevandeskydd skall få tecknas av den som<br>fyllt 50 år endast i samband med äktenskap, partnerskap eller barns<br>födelse och då med ett års karenstid.</p>
<p>Enligt regeringens mening kan man inte bortse från föreningens kritik.<br>Ett alltför stort moturval kan leda till att skyddet blir påtagligt dyrare för<br>de enskilda i förhållande till de skydd som erbjuds på försäkrings-<br>marknaden. Dessa problem kan förvärras efterhand.</p>
<p>Föreningens förslag bör därför i huvudsak följas. I den del skyddet<br>gäller risken för dödsfall orsakat av en olycka bör det dock inte krävas<br>karenstid. När spararen fyllt 50 år bör det för efterlevandeskydd krävas<br>en sådan familjehändelse som nyss beskrivits. För den som fyllt 50 år och<br>som kan åberopa en familjehändelse finns det således möjlighet till döds-<br>fallsskydd men med ett års karens för den del av skyddet som inte avser<br>olycksfallsrisken.</p>
<p>En särskild ordning bör dock gälla under år 1999 när systemet startar.<br>Under den tid då den enskilde första gången får välja fond bör även de<br>som fyllt 50 år och som inte kan åberopa en familjehändelse ges möjlig-<br>het att förvärva efterlevandeskydd. Även i detta fall gäller regeln om ett<br>års karens för skydd som inte avser olycksfallsrisken. Denna ”extra”<br>möjlighet att gå in i efterlevandeskyddet bör lyftas fram i den information<br></p>
<p>430</p>
<p>som lämnas inför fondvalet. Det bör slutligen påpekas att ett efterlevan-<br>deskydd som tecknats innan spararen fyllt 50 år inte upphör att gälla en-<br>bart på grund av att spararen passerar åldersgränsen.</p>
<p>Om ett alltför stort moturval uppkommer och efterlevandeskyddet före<br>pensionstiden inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning får villkoren senare<br>omprövas.</p>
<p>Nyss har angetts vilka typer av anhöriga pensionsspararen måste ha för<br>att få ansluta sig till efterlevandeskyddet. En naturlig konsekvens av detta<br>resonemang är att premiepensionen till efterlevande också skall betalas ut<br>till en sådan person och inte kunna styras bort till någon utomstående.<br>Om det vid pensionsspararens död visar sig att han inte längre har någon<br>sådan anhörig, skall någon premiepension till efterlevande alltså inte be-<br>talas. Inom kretsen av tänkbara mottagare bör pensionsspararen däremot<br>kunna bestämma fritt om fördelningen av försäkringsersättningen. De-<br>taljerna behandlas i författningskommentaren.</p>
<p>Som redan sagts skall pensionsspararen fritt kunna avsäga sig efter-<br>levandeskyddet när han inte längre anser att det behövs. Och under alla<br>förhållanden skall det skydd som nu diskuteras upphöra att gälla när pen-<br>sionsspararen börjar ta ut sin premiepension. Han har i det sammanhanget<br>ofta möjlighet att gå över till det efterlevandeskydd under pensionstiden<br>som föreslås i nästa avsnitt.</p>
<h3>22.3 Efterlevandeskydd under pensionstiden</h3>
<p>Regeringens förslag: En pensionssparare som är gift, registrerad<br>partner eller sammanboende skall i samband med att han börjar ta ut<br>sin premiepension kunna teckna en livsvarig premiepension till<br>efterlevande. Skyddet innebär att pensionsspararens pension räknas<br>om till att gälla på både hans eget och hans makes (eller motsvarande)<br>liv. Pensionsspararens egen ålderspension sänks så mycket som<br>behövs för att tillgodohavandet på premiepensionskontot skall räcka<br>under båda makarnas (eller motsvarande) livstid.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissopinionen är i huvudsak positiv till utred-<br>ningens förslag om efterlevandeskydd. På samma sätt som för efter-<br>levandeskyddet under aktivtiden begär vissa instanser ett utvidgat sam-<br>bobegrepp. Riksförsäkringsverket (RFV) pekar på risken att efterlevan-<br>deskyddet blir dyrt för de enskilda som väljer det, vilket medför att bara<br>de som är i störst behov av skyddet väljer det. RFV föreslår därför att<br>gränsen för de olika efterlevandeskydden knyter an inte till pensionsut-<br>taget i sig utan till den försäkrades ålder; fr.o.m. den månad den försäk-<br>rade fyller 61 år bör efterlevandeskyddet endast omfatta make (vissa<br>sambor) och utformas som en försäkring på båda makarnas liv. Bl.a.<br>Statskontoret och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) menar att<br>efterlevandeskydd under pensionstiden borde meddelas automatiskt av<br>Premiepensionsmyndigheten ifråga om de försäkrade som tecknat efter-<br>levandeskydd under aktivtiden. Vissa remissinstanser anser att möjlig-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>431</p>
<p>heten att använda en enhetspremie för teckande av efterlevandeskyddet<br>bör utredas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Hos de svenska livförsäkringsbolagen<br>har utvecklats en praxis som innebär att bolagen utan hälsoprövning och<br>utan ytterligare premie acepterar att en livränteförsäkring som gäller på<br>en makes liv räknas om till en försäkring på båda makarnas liv; en<br>livränta utgår alltså så länge någon av makarna lever. Omräkningen kan<br>bara göras i samband med att livräntan skall börja betalas ut, och<br>omräkningen måste göras så att samma belopp utgår under hela utbetal-<br>ningstiden (bortsett från eventuell återbäring). För att minska effekterna<br>av moturval tillåts alltså inte att den försäkrade gör om hela sin egen ål-<br>derspensionsrätt till efterlevandepension för den andra maken.</p>
<p>En sådan ordning bör införas också i premiepensionssystemet. Makar,<br>registrerade partner och sammanboende av det slag som angavs i före-<br>gående avsnitt skall alltså kunna skapa ett efterlevandeskydd för varandra<br>genom att minska sin egen pension. Något stort praktiskt behov av att<br>kunna ta med bam i detta skydd torde knappast finnas. En sådan möjlig-<br>het skulle dessutom göra det nödvändigt att införa regler om tidsbegrän-<br>sade livräntor för dessa. Det skulle göra systemet onödigt komplicerat.<br>Med en begränsning till makar och motsvarande kan vanliga regler få<br>gälla för den efterlevande när det gäller uttag av pension m.m.</p>
<p>När det gäller det efterlevandeskydd som föreslås för aktivtiden är det<br>inte nödvändigt att låta försäkringsskyddet förfalla bara för att kretsen av<br>anhöriga växlar. Detta beror på att försäkringsbeloppet är fast och alltså<br>inte är beroende av vilka mottagare av beloppet som finns.</p>
<p>När det gäller efterlevandeskyddet för pensionstiden ställer sig saken<br>helt annorlunda. Här beror kostnaden för efterlevandeskyddet till allra<br>största delen av den andra makens ålder. Ju yngre maken är i förhållande<br>till pensionsspararen (och därmed ju längre maken kan väntas överleva<br>pensionsspararen), desto mer reduceras pensionsspararens egen pension.</p>
<p>Det efterlevandeskydd som nu diskuteras kan alltså inte flyttas över på<br>en ny make eller motsvarande. Därför måste den regeln införas att efter-<br>levandeskyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin död är gift eller<br>sammanboende med samma person som när efterlevandeskyddet teckna-<br>des. Vid skilsmässa o.d. kan pensionsspararens egen pension på nytt räk-<br>nas om till ett högre belopp. Vid nytt äktenskap o.d. kan samma slag av<br>efterlevandeskydd gälla igen efter ansökan. Detta kräver dock en ny om-<br>räkning. Pensionsspararen kan däremot inte av andra skäl upphöra med<br>efterlevandeskyddet under pensionstiden.</p>
<p>På samma sätt som gäller i försäkringsbolagens praxis föreslås att ef-<br>terlevandeskyddet för pensionstiden i princip bara skall kunna tecknas i<br>samband med att pensionsspararen för första gången börjar ta ut premie-<br>pension. Om äktenskapet o.d inleds senare, bör det visserligen finnas en<br>möjlighet att då välja efterlevandeskyddet, men för den situationen före-<br>slås en ettårig karenstid för att minska riskerna för moturval.</p>
<p>Också efterlevandeskyddet under pensionstiden skall bygga på köns-<br>neutrala dödlighetsantaganden och vara utformat så att kostnaden för<br>skyddet inte belastar dem som avstår från skyddet. Detta innebär att man<br>vid beräkningarna måste beakta risken för moturval i form av högre ge-<br>nomsnittlig dödlighet bland dem som tecknar skyddet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>432</p>
<p>För båda de föreslagna formerna av premiepension till efterlevande bör<br>kostnaden för moturval stanna inom det kollektiv som utnyttjar den ak-<br>tuella formen av efterlevandeskydd. Om en förlust uppkommer ett visst<br>år får den normalt rullas över på nästa års premieuttag för försäkrings-<br>skyddet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h2>23 Premiepensionsmyndighetens verksamhet</h2>
<h3>23.1 Regler för försäkringsrörelsen</h3>
<p>Regeringens förslag: De viktigaste rörelsereglema i försäkringsrörel-<br>selagen skall gälla för Premiepensionsmyndighetens verksamhet. Re-<br>geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge<br>undantag från dessa bestämmelser.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Det fåtal remissinstanser som yttrat sig i denna<br>del har i huvudsak inte haft något att invända mot utredningens förslag.<br>Finansinspektionen anser dock att Premiepensionsmyndighetens verk-<br>samhet bör regleras av en särskild lagstiftning som bör vara uttömmande.<br>Den reglering som gäller för AP-fonden skulle kunna tjäna som förebild.<br>Inspektionen anser att de näringsrättsliga reglerna i flera fall är svåra att<br>tillämpa på premiepensionsområdet. Bl.a. Finansinspektionen framhåller<br>att de regler om särskild kapitalbas som gäller för försäkringsbolag bör<br>gälla för verksamheten. Försäkringsförbundet poängterar att kravet på<br>försäkringsmässighet förutsätter att man tillämpar principerna i 7 kap.<br>försäkringsrörelselagen (1982:713), FRL.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bortsett från den tillfälliga förvalt-<br>ningen skall premiepensionssystemet ekonomiskt vara ett slutet system i<br>samma bemärkelse som ett ömsesidigt försäkringsbolag är det. Några<br>tillskott av statliga medel skall inte vara möjliga, och inga medel skall tas<br>ut annat än för ändamål som hänger samman med försäkringsverksam-<br>heten. Detta medför att beräkningen av utgående förmåner m.m. måste<br>ske med samma precision som i ett försäkringsbolag och att verksam-<br>heten allmänt sett måste bedrivas enligt vedertagna försäkringsmässiga<br>principer. Det framstår därför som naturligt att stora delar av det re-<br>gelverk som enligt FRL gäller för försäkringsbolagens verksamhet också<br>skall gälla för försäkringsverksamheten i premiepensionssystemet.</p>
<p>Regeringen föreslår alltså att delar av FRL görs tillämpliga på Pre-<br>miepensionsmyndighetens verksamhet. Det är främst reglerna i 7 kap.<br>FRL som är av intresse. Regeringen tar i det följande kortfattat upp några<br>av de försäkringstekniska huvudfrågorna. På några punkter föranleder<br>remissinstansernas synpunkter förtydliganden om tillämpningen av<br>FRL:s regler.</p>
<p>I 7 kap. 1 och 2 §§ FRL finns bestämmelser om beräkning av ett för-<br>säkringsbolags försäkringstekniska avsättningar. Avsättningarna skall<br></p>
<p>433</p>
<p>motsvara det belopp som behövs för att bolaget vid varje tidpunkt skall<br>kunna uppfylla sina åtaganden mot de försäkrade, däribland bolagets<br>ansvarighet för löpande försäkringar (premiereserven). Om premiepen-<br>sionssystemet skall kunna vara ett slutet ekonomiskt system på det sätt<br>som angetts tidigare, måste försäkringstekniska avsättningar av detta slag<br>göras också i myndighetens verksamhet. Dessa bestämmelser för för-<br>säkringsbolag bör alltså göras tillämpliga även för Premiepensionsmyn-<br>digheten.</p>
<p>Reglerna i FRL om dessa avsättningar och sättet att täcka avsätt-<br>ningarna med tillgångar är centrala för det skydd som försäkringsrörel-<br>sereglema ger en försäkringstagare. För försäkringsbolagen finns också<br>regler om en särskild kapitalbuffert i bolagets kapitalbas. Flera remiss-<br>instanser har efterlyst motsvarande solvensregler för Premiepen-<br>sionsmyndigheten. De har pekat på att premiepensionssystemet skall vara<br>ett slutet system utan tillskott från staten.</p>
<p>Regeringen delar utredningens bedömning att reglerna om livför-<br>säkringsbolagens kapitalbas inte skall vara tillämpliga för Premiepen-<br>sionsmyndigheten. På samma sätt som de privata livförsäkringsbolagen<br>kommer myndigheten efter en period att ha byggt upp ett överskott som<br>fungerar som kapitalbuffert. Det hänger samman med att de försäkrings-<br>tekniska beräkningarna görs med försiktighet. Om ett underskott likafullt<br>skulle uppstå skall myndigheten täcka detta med kredit hos Riks-<br>gäldskontoret. En sådan kredit undanröjer behovet av de solvensregler<br>som gäller för livförsäkringsbolagen.</p>
<p>Bestämmelserna i 3-8 a §§ samma lag om försäkringstekniska grunder<br>bör gälla för myndighetens verksamhet. Enligt 4 § skall grunderna avse<br>att trygga bolagets förmåga att fullgöra sina förpliktelser enligt ingångna<br>försäkringsavtal och att meddela försäkringar till en kostnad som är<br>skälig med hänsyn till försäkringens art. Grunderna innehåller an-<br>taganden om dödlighet och andra riskmått, om räntefot och om drifts-<br>kostnader. Enligt 5 § gäller att dessa antaganden skall väljas så att de vart<br>för sig kan anses betryggande. En sådan princip måste gälla också för<br>premiepensionssystemet.</p>
<p>De viktigaste grunderna är de som avser beräkning av försäkrings-<br>premier och premiereserv. Grunder i dessa ämnen kommer att behövas<br>också i Premiepensionsmyndighetens verksamhet. Det blir visserligen<br>inte aktuellt att beräkna premier, eftersom dessa - sett ur myndighetens<br>synvinkel - är givna och inte går att påverka. De formler som ingår i<br>premiegrunder kan emellertid lika väl användas för att beräkna hur stora<br>pensionsförmåner en viss premie skall berättiga till. Att premiereserv-<br>grunder, som används för att bestämma försäkringsgivarens beräknade<br>skulder till de försäkrade, också behövs är uppenbart.</p>
<p>Regeln i 4 § att grunderna skall ”avse att trygga bolagets förmåga ... att<br>meddela försäkringar till en kostnad som är skälig med hänsyn till för-<br>säkringens art” är ett uttryck för den s.k. skälighetsprincipen, en av de<br>mest betydelsefulla principerna i försäkringsrörelselagstiftningen. När<br>principen infördes, innebar den ett krav på att kostnaden för en försäkring<br>skall vara skälig i förhållande till de tjänster som försäkringen innebär för<br>försäkringstagaren (premie- och kostnadsskälighet). Kostnaden för för-<br>säkringen skall bl.a. motsvara den övertagna risken, och omkostnader<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>434</p>
<p>skall fördelas på ett rimligt sätt mellan försäkringstagarna. Vidare skall Prop. 1997/98:151<br>verksamheten bedrivas effektivt och försäkringsbolaget hålla nere<br>administrationskostnaderna. Kravet på premie- och kostnadsskälighet har<br>också ansetts avse relationen mellan olika försäkringstagare och<br>försäkringstagargrupper inom ett kollektiv; bl.a. skall fördelningen av<br>återbäringen i största möjliga utsträckning grundas på de enskilda för-<br>säkringarnas bidrag till bolagets samlade överskott (den s.k. kontribu-<br>tionsmetoden). Skälighetsprincipen har också ansetts ställa krav på andra<br>villkor än premien (villkorsskälighef) och på skaderegleringen<br>(skaderegleringsskälighef).</p>
<p>Försäkringsutredningen, vars förslag till en reformering av för-<br>säkringsrörelselagstiftningen för närvarande bereds inom Regerings-<br>kansliet, har föreslagit att skälighetsprincipen skall utmönstras ur FRL<br>(betänkandet Försäkringsrörelse i förändring 3, SOU 1995:87). Såvitt<br>gäller premie- och kostnadsskäligheten anför utredningen att principen i<br>grunden innebär en prisreglering samt att önskemålen om att försäkrings-<br>skydd skall tillhandahållas till rimliga priser och försäkringsbolagens<br>verksamhet bedrivas kostnadseffektivt tillgodoses bättre genom en väl<br>fungerande konkurrens och höga informationskrav i kombination med<br>större frihet i fråga om produktutformning och prissättning. Frågor om<br>villkorsskälighet och skaderegleringsskälighet bör enligt Försäkrings-<br>utredningens mening lösas i den civilrättsliga lagstiftningen, inte i rörel-<br>selagstiftningen.</p>
<p>Principen om premie- och kostnadsskälighet har under lång tid haft ett<br>avgörande inflytande på utformningen av regler om framför allt livför-<br>säkring. Det gäller både lagstiftningen och försäkringsbolagens interna<br>regler. Man torde kunna räkna med att principen i långa stycken uttrycker<br>en i försäkringsbolagen fast etablerad uppfattning om hur verksamheten<br>bör bedrivas.</p>
<p>Premie- och kostnadskäligheten utgör alltså en betydelsefull del av det<br>som kallas försäkringsmässiga principer. Detta förhållande skulle inte<br>ändras av att skälighetsprincipen togs bort ur FRL, bl.a. därför att de skäl<br>som kan motivera borttagandet inte har någon relevans när det gäller<br>Premiepensionsmyndighetens verksamhet; myndigheten kommer att ha<br>monopol på verksamheten, och produktutformningen är i allt väsentligt<br>bestämd i lag. Principen om premie- och kostnadsskälighet bör alltså vara<br>vägledande för myndighetens verksamhet, även om Försäkrings-<br>utredningens förslag genomförs. Försäkringsförbundet har pekat på att en<br>motsättning kan uppkomma mellan de försäkringstekniska grunderna och<br>de särskilda reglerna om avgiftsuttag för Premiepensionsmyndighetens<br>kostnader. Med anledning av denna frågeställning vill regeringen<br>framhålla att särskilda bestämmelser om avgiftsuttag o.d. i pre-<br>miepensionsregleringen tar över den allmänna försäkringsrörelsereg-<br>leringen som således endast gäller i tillämpliga delar. Nivå och metodik<br>för uttag av myndighetens kostnader regleras således även utanför de<br>försäkringstekniska grunderna.</p>
<p>I 7 kap. 9-11 §§ FRL finns regler om vilka slag av tillgångar ett för-<br>säkringsbolag får använda för att täcka sina försäkringstekniska<br>avsättningar (s.k. skuldtäckning); det är alltså fråga om den praktiska<br>fortsättningen av bestämmelserna i 1 §. Enligt den centrala bestämmelsen</p>
<p>435</p>
<p>i 9 § gäller att tillgångarna skall placeras på sådant sätt att en lämplig<br>riskspridning uppnås samt så att bolagets betalningsberedskap är till-<br>fredsställande och den förväntade avkastningen tillräcklig. Som ett kom-<br>plement till de allmänna reglerna ställs det upp relativt detaljerade<br>bestämmelser om hur stora andelar av det belopp som skall skuldtäckas<br>som får vara placerade i olika slag av tillgångar och hur mycket av be-<br>loppet som får vara placerat i t.ex. värdepapper från en och samma emit-<br>tent. Placeringsregler av detta slag måste finnas också för Premiepen-<br>sionsmyndighetens verksamhet. Frågan avser i första hand de medel som<br>överförs till myndighetens förvaltning när pensionssparare väljer att gå<br>över till traditionell livränteförsäkring. För tillgodohavanden i värde-<br>pappersfonder skall den enskilde stå den finansiella risken på samma sätt<br>som gäller för privat fondförsäkring. Skuldtäckning hos Premiepen-<br>sionsmyndigheten blir därför inte aktuell i denna del.</p>
<p>Det framstår som ändamålsenligt att de allmänna principer som anges i<br>7 kap. 9 § FRL och de mer tekniska detaljreglema följs. Hela detta re-<br>gelkomplex bör därför göras tillämpligt för myndighetens verksamhet.<br>Detsamma gäller bestämmelserna i 17 b § FRL som begränsar an-<br>vändningen av optioner och terminer och liknande finansiella instrument.</p>
<p>I 7 kap. 17 § FRL finns bestämmelser som begränsar ett försäk-<br>ringsbolags ägande i andra svenska eller utländska aktiebolag än<br>försäkringsbolag m.m. till högst 5 % av röstetalet för samtliga aktier.<br>Bestämmelserna har setts som ett komplement till förbudet i 1 kap. 3 §<br>FRL för försäkringsbolag att driva annan rörelse, och de har också avsetts<br>fylla funktionen att förhindra att försäkringsbolagen blir en alltför<br>dominerande maktfaktor i den svenska ekonomin; bestämmelserna har<br>alltså en annan karaktär än övriga placeringsbestämmelser i kapitlet.<br>Bestämmelserna är också omstridda; det har bl.a. hävdats att de strider<br>mot EG-rätten, och Försäkringsutredningen har föreslagit att de skall<br>upphävas.</p>
<p>Något förbud för Premiepensionsmyndigheten att driva annan rörelse,<br>eller bestämmelser som indirekt har det syftet, behövs inte.</p>
<p>För andra finansiella företag finns också tak för förvärv av aktier i ett<br>enskilt bolag. Liknande gränser finns för de fondstyrelser inom Allmänna<br>pensionsfonden (AP-fonden) som förvaltar aktier. Enligt 37 § lagen<br>(1983:1092) med reglemente för AP-fonden gäller för var och en av<br>fjärde och femte fondstyrelserna att de inte får förvärva så många vid en<br>svensk eller utländsk börs eller liknande marknadsplats noterade aktier i<br>ett svenskt aktiebolag att dessa uppgår till mer än 10 % av samtliga aktier<br>i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna<br>uppgår till mer än 10 % av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.</p>
<p>Restriktionerna för en investering i ett och samma bolag skall bl.a. ses<br>mot bakgrund av att Premiepensionsmyndigheten kommer att förvalta ett<br>mycket stort kapital. Omfattningen av denna investeringsbegränsning kan<br>diskuteras. Övervägande skäl talar för att utnyttja samma procentgräns<br>som gäller för privata försäkringsbolag och andra finansiella företag. Det<br>innebär att Premiepensionsmyndigheten inte får äga större andel av ak-<br>tierna i ett noterat svenskt aktiebolag än som svarar mot ett röstetal om<br>högst 5 % av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>436</p>
<p>Som nyss angetts skall enligt FRL antagandena om dödlighet m.m.<br>väljas så att de vart och ett för sig kan anses betryggande. Under normala<br>förhållanden medför detta att det fortlöpande uppstår överskott i verk-<br>samheten, genom att utgående förmåner bestäms till lägre belopp än som<br>hade varit möjligt med fullständig kunskap om framtiden. Precis som i ett<br>livförsäkringsbolag bör detta överskott i premiepensionssystemet tillföras<br>de enskilda. Detta är särskilt viktigt för dem som har valt livränta med<br>garanterade belopp, eftersom det i dessa fall är myndigheten som har<br>hand om kapitalförvaltningen som normalt är den viktigaste källan till<br>återbäring. På denna punkt krävs det en uttrycklig bestämmelse i den<br>föreslagna lagen om inkomstgrundad ålderspension. För försäkrings-<br>bolagens del framgår nämligen den s.k. ömsesidighetsprincipen bara av<br>det nuvarande förbudet i 12 kap. 2 § FRL för livförsäkringsbolag att dela<br>ut vinst till aktieägare eller garanter.</p>
<p>Försäkringsutredningen har föreslagit att också utdelningsförbudet vid<br>livförsäkring skall upphävas. Något förenklat kan sägas att skälen är i<br>huvudsak desamma som när det gäller skälighetsprincipen. En sådan<br>lagändring skulle emellertid inte ha någon betydelse för Premiepensions-<br>myndighetens verksamhet, som närmast kan jämställas med den som<br>bedrivs av ömsesidiga försäkringsbolag. Någon ”vinstutdelning” från<br>premiepensionssystemet skall alltså inte förekomma.</p>
<p>De överskott som kan uppkomma bör alltså tillföras de enskilda. Man<br>kan dock inte räkna med att några större överskott skall kunna delas ut<br>under de första verksamhetsåren.</p>
<p>När utdelningsbara överskottsmedel, efter en tid av konsolidering,<br>finns tillgängliga bör dessa fördelas i form av återbäring enligt sedvanliga<br>aktuariella principer. Som nyss angetts innebär det att överskottet så långt<br>som möjligt fördelas mellan de enskilda i förhållande till i vilken<br>utsträckning de medel som har betalats in för deras räkning har bidragit<br>till att skapa överskottet. För dem som har avlidit och vilkas pensions-<br>anspråk redan har slutreglerats sker inte någon tilldelning av återbäring.</p>
<p>Beräkning av återbäring bör ske på ett sätt som förenklar administra-<br>tion och information. En årlig beräkning kan, som försäkringsbranschen<br>framhållit, vara lämplig.</p>
<p>En särskild fråga är i vilken takt de utdelningsbara medlen skall tas i<br>anspråk. Om alla utdelningsbara medel delas ut varje år, kommer åter-<br>bäringen att variera från år till år. Därmed varierar även pensionernas<br>totalbelopp, även i de fall det finns ett garanterat belopp i botten. Inom<br>privat försäkring strävar bolagen efter att med hjälp av s.k. prognos-<br>grunder i så stor utsträckning som möjligt fördela återbäringen jämnt<br>över tiden, så att pensionernas belopp normalt inte behöver sänkas sådana<br>år då återbäringskapaciteten är lägre än vanligt. Regeringen föreslår att<br>en sådan ordning skall gälla även i premiepensionssystemet.</p>
<p>Regeringen går härefter över till frågan om det behövs några riktlinjer<br>för hanteringen av arvsvinster. Med arvsvinster avses de värden som<br>frigörs när en försäkrad avlider medan det ännu finns medel kvar på hans<br>premiepensionskonto. Försäkring är riskutjämning, och det ligger i för-<br>säkringens natur att de medel som frigörs på detta sätt tillförs övriga för-<br>säkrade i samma kollektiv och, i fråga om ålderspension, används för att<br>finansiera utbetalningarna till dem som lever länge.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>437</p>
<p>Som regel beräknas och beaktas arvsvinsten redan när en försäkring Prop. 1997/98:151<br>tecknas, dvs. grundat på prognoser om hur dödligheten i kollektivet<br>kommer att utveckla sig under försäkringsperioden. Det som beräknas är,<br>tekniskt sett, värdet för övriga försäkrade av möjligheten att en viss en-<br>skild avlider. Samma värde tilldelas den personen i teknisk mening som<br>prognosticerad arvsvinst; härigenom uppnås balans mellan det värde den<br>enskilde får och det värde han tillför kollektivet. Den vars död skulle in-<br>nebära att ett stort belopp tillfördes övriga försäkrade får alltså en stor<br>tilldelning av arvsvinst. På samma sätt får den som på grund av hög ålder<br>löper stor statistisk risk att avlida under perioden en högre tilldelning av<br>arvs vinst än den som är ung.</p>
<p>I ett fondförsäkringssystem används arvsvinstema för inköp av fond-<br>andelar åt den försäkrade. Om det i efterhand visar sig att arvsvinsten<br>blivit större än som antagits i prognoserna, sker ytterligare tilldelning<br>som används på samma sätt. Det blir här dock oftast fråga om relativt<br>blygsamma belopp, som normalt ingår i det överskott som ligger till<br>grund för beräkningen av återbäring.</p>
<p>Som framgår av denna beskrivning är arvsvinsthanteringen en viktig<br>del i livförsäkringstekniken, och enligt regeringens mening bör arvsvin-<br>stema hanteras på samma sätt i premiepensionssystemet som i annan<br>livförsäkring. Om arvsvinstema skall fördelas delvis i förskott eller helt<br>och hållet i efterskott är närmast en teknisk fråga och beror främst av hur<br>pass säkra prognoserna bedöms vara. Eftersom premiepensionssystemet<br>skall omfatta ett mycket stort kollektiv, bör det vara möjligt att redan från<br>början fördela arvsvinstema i förskott. Några särbestämmelser om<br>hanteringen av arvsvinster behövs alltså inte vid sidan av den allmänna<br>regeln att myndighetens verksamhet skall drivas enligt försäkrings-<br>mässiga principer.</p>
<p>I Premiepensionsmyndighetens verksamhet skall komplicerade för-<br>säkringstekniska beräkningar göras. Myndigheten bör därför ha en an-<br>svarig aktuarie som uppfyller de behörighetskrav som gäller för aktuarien<br>i ett livförsäkringsbolag. Regeringen föreslår att bestämmelserna i 8 kap.<br>18 § FRL, som behandlar dessa frågor, görs tillämpliga för myndigheten.</p>
<p>I övrigt bör inte frågor om ledningen i Premiepensionsmyndigheten re-<br>gleras med stöd av FRL. I stället skall på vanligt sätt en instruktion be-<br>slutas för myndigheten. Där kan t.ex. anges att beslut om antagande och<br>ändring av försäkringstekniska grunder skall fattas av myndighetens<br>styrelse.</p>
<p>Regeringen föreslår alltså att stora delar av rörelsereglema i FRL skall<br>tillämpas i premiepensionssystemet. Med tanke på sådana fall där det kan<br>vara svårbedömt om eller hur en viss bestämmelse bör tillämpas för<br>myndigheten eller där det visar sig att någon bestämmelse är opraktisk<br>eller olämplig bör det införas en möjlighet för regeringen eller den myn-<br>dighet som regeringen bestämmer att ge dispens från bestämmelserna.</p>
<p>438</p>
<h3>23.2 Redovisning</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Premiepensionsmyndigheten skall upprätta års-<br>redovisning enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Re-<br>geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge<br>undantag från dessa bestämmelser. Den närmare omfattningen av den<br>statliga redovisningen och revisionen övervägs ytterligare.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens såvitt gäller<br>krav på årsredovisning enligt de regler som tillämpas av försäkrings-<br>bolag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksrevisionsverket (RRV) finner det förvånande<br>att utredningen föreslår en begränsad revision av Premiepensionsmyn-<br>digheten och ser inga skäl till en sådan ordning. RRV anser att redovis-<br>ningsplanen för Premiepensionsmyndigheten bör ordnas så att myndig-<br>heten kan uppfylla de krav som är nödvändiga utifrån statens koncern-<br>intresse och samtidigt möjliggör kontroll utifrån försäkringsrörelsepers-<br>pektivet. Enligt RRV är en fortlöpande revision av myndighetens kost-<br>nadsutveckling i form av en s.k. effektivitetsrevision att se som ett sär-<br>skilt uppdrag från regeringen som skall finansieras i särskild ordning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Premiepensionsmyndigheten kommer<br>att förvalta ett betydande kapital. Myndighetens verksamhet skall inte<br>finansieras genom anslag beslutade av riksdagen. I stället skall kostna-<br>derna för verksamheten tas ut genom avgifter inom ramen för premie-<br>pensionssystemet. Dessa förhållanden ställer stora krav på en genom-<br>lysning och kostnadskontroll av verksamheten. En viktig förutsättning för<br>denna kontroll ges genom att verksamheten drivs i myndighetsform med<br>krav på offentlighet.</p>
<p>Vid sidan av statlig redovisning aktualiseras även de redovisnings-<br>regler som gäller för försäkringsföretag.</p>
<p>Regeringen har föreslagit att de viktigaste rörelsereglema i FRL skall<br>gälla för Premiepensionsmyndighetens verksamhet. En av förutsättning-<br>arna för att tillämpningen av dessa regler skall bli meningsfull är att<br>myndighetens redovisning utformas på ett sådant sätt att följsamheten till<br>rörelsereglema kan kontrolleras. Myndigheten bör därför åläggas att upp-<br>rätta årsredovisning enligt de särskilda regler som gäller för livförsäk-<br>ringsbolag enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings-<br>företag. Genom att den lagen till stor del består av hänvisningar till den<br>allmänna årsredovisningslagen (1995:1554), blir också sistnämnda lag i<br>stor utsträckning tillämplig för Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>En sådan redovisning är till stor del nödvändig för att myndighetens<br>ledning skall kunna bedöma verksamhetens resultat och ställning. Redo-<br>visningen behövs också för tillsynen och, inte minst, för att statsmakterna<br>och de enskilda skall kunna bilda sig en uppfattning om hur verksam-<br>heten sköts.</p>
<p>Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag behöver endast delvis<br>göras tillämplig för myndigheten. Det är, som utredningen anfört, inte<br>ändamålsenligt att i lagtext avgränsa hänvisningen till bara det som är<br>direkt tillämpligt. Det skulle bara göra lagtexten svåröverskådlig. I stället</p>
<p>439</p>
<p>bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kunna<br>föreskriva undantag även från bestämmelserna i årsredovisningslagen.<br>Bl.a. kan det behöva göras anpassningar i fråga om bestämmelser som<br>förutsätter att förhållandet mellan försäkringsföretaget och de enskilda<br>vilar på ett försäkringsavtal.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall utse<br>två revisorer som skall granska årsredovisningen m.m. och förvaltningen<br>av försäkringsrörelsen. Revisorerna skall rapportera sina iakttagelser till<br>regeringen.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten är också skyldig att följa det statliga<br>regelsystemet för redovisning och kapitalförvaltning.</p>
<p>De grundläggande principerna för statens redovisning finns i lagen<br>(1996:1059) om statsbudgeten. För myndigheter under regeringen finns<br>bestämmelser om löpande bokföring och årsbokslut m.m. i bokförings-<br>förordningen (1979:1212). Bestämmelser om årsredovisning, delårsrap-<br>porter och budgetunderlag m.m. finns i förordningen (1996:882) om<br>myndigheters årsredovisning m.m. Myndigheters ekonomiska förvaltning<br>regleras dessutom av bl.a. avgiftsförordningen (1992:191) och kapitalför-<br>sörjningsförordningen (1996:1188).</p>
<p>Den statliga redovisningen för myndigheter skiljer sig på flera punkter<br>från redovisningen för försäkringsföretag. Det innebär att Premiepen-<br>sionsmyndigheten kommer att omfattas av två delvis parallella regel-<br>system för redovisning och ekonomisk förvaltning. Det kan samtidigt<br>konstateras att det finns ett behov av revision utförd med hänsyn till sta-<br>tens behov av kostnadskontroll o.d. samt behov av rapportering för den<br>samlade statliga redovisningen.</p>
<p>Mot denna bakgrund gav regeringen den 13 november 1997 RRV i<br>uppdrag att undersöka och redovisa vilka bestämmelser i det statliga re-<br>gelsystemet för redovisning och ekonomisk förvaltning som är nödvän-<br>diga i fråga om Premiepensionsmyndigheten och som därför inte kan bli<br>föremål för undantag. Uppdraget har redovisats den 24 februari 1998<br>(RRV:15).</p>
<p>Det står klart att det i hög grad är angeläget med en kontroll av myn-<br>dighetens kostnader. Effektiva verktyg för kontroll av kostnadsutveck-<br>lingen hos myndigheten måste skapas. Myndighetens verksamhet skall<br>inte finansieras med anslag och blir därför inte föremål för den prövning<br>av regering och riksdag som budgetprocessen annars innebär. Eftersom<br>försäkringen för premiepension är obligatorisk för de enskilda, kan inte<br>heller dessa reagera effektivt mot ett alltför högt kostnadsläge. På samma<br>sätt som gäller för annan statlig verksamhet som helt finansieras med<br>avgifter utanför statsbudgeten skall regeringen kontrollera Premie-<br>pensionsmyndighetens budget och följa upp verksamheten genom åter-<br>rapporteringskrav m.m. Jämförelser skall göras med liknande<br>verksamheter i fråga om kostnader o.d. Föreskrifter om myndighetens<br>avgiftsuttag bör lämnas av regeringen (se nästa avsnitt).</p>
<p>Det är också angeläget att RRV fortlöpande granskar utvecklingen av<br>myndighetens organisation och verksamhet. En sådan granskning kan ske<br>genom s.k. effektivitetsrevision. Även de externa revisorerna för försäk-<br>ringsverksamheten skall uppmärksamma dessa frågor, men tyngdpunkten<br>i deras arbete kommer naturligen att ligga mer på redovisningssidan.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>440</p>
<p>De närmare formerna för den statliga redovisningen och revisionen bör Prop. 1997/98:151<br>övervägas ytterligare med sikte på en effektiv kostnadskontroll.</p>
<p>Kostnadsfrågorna behandlas närmare i nästa avsnitt.</p>
<h3>23.3 Premiepensionsmyndighetens kostnader</h3>
<p>Regeringens förslag: Kostnaderna för Premiepensionsmyndighetens<br>verksamhet skall finansieras genom avgifter från de försäkrade.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag i<br>fråga om självfinansieringen.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig om kost-<br>naderna för myndigheten anser vissa - bl. a. Riksrevisionsverket (RRV),<br>Svenska Aktuarieföreningen och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)<br>- att avgifterna för de försäkrade borde vara fasta i stället för i form av ett<br>procentuellt avdrag. Svenska Aktuarieföreningen tillägger emellertid att<br>omsorgen om personer med lågt intjänande gör att kostnaderna i stället<br>bör tas ut dels som en procentuell del av kapitalet, dels som en<br>procentuell del av premien (nyteckningen). Statskontoret anser att det<br>behövs en minimiavgift. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att en<br>anslagsfinansiering av myndighetens kostnader borde studeras närmare<br>eftersom en sådan finansiering skulle betyda att kostnaderna fördelas<br>jämnare över alla befolkningsgrupper. Flera remissinstanser påpekar att<br>myndighetens initialkostnader för uppbyggnad av organisation och sys-<br>temuppbyggnad blir höga och att dessa kostnader måste spridas över flera<br>år för att inte drabba första generationen försäkrade inom pre-<br>miepensionssystemet alltför hårt. Vidare påpekar många att den upp-<br>skattade kostnaden för myndighetens verksamhet är så betydande att den<br>borde föranleda närmare analys av omfattningen av myndighetens verk-<br>samhet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Premiepensionssystemet bör, som<br>utredningen föreslagit, vara självfinansierat på samma sätt som ett för-<br>säkringsbolags verksamhet är det. Premiepensionsmyndighetens kost-<br>nader för verksamheten bör alltså finansieras genom avgifter från de för-<br>säkrade. Eftersom Premiepensionsmyndighetens kostnader för verksam-<br>heten skall finansieras genom avgifter från de enskilda, skall verksam-<br>heten inte redovisas i statsbudgeten.</p>
<p>Enligt utredningens förslag skall kostnaderna fördelas mellan pen-<br>sionssparama genom ett procentuellt avdrag, som beräknas på behåll-<br>ningen på varje pensionssparares premiepensionskonto efter tillägg av det<br>aktuella årets pensionsrätt jämte avkastningen från den tillfälliga förvalt-<br>ningen. Förslaget innebär alltså att myndighetens kostnader tas ut i sär-<br>skild ordning och därmed inte påverkar beräkningen av återbäring.<br>Utredningen föreslår också att Premiepensionsmyndigheten själv skall<br>bestämma tidpunkt för avgiftsuttaget och avgifternas storlek.</p>
<p>Kostnaderna bärs enligt utredningens modell av pensionssparama ge-<br>mensamt. Utredningen gör dock undantag för den som byter fond och<br>den som har börjat ta ut sin pension och sedan vill återkalla uttaget eller</p>
<p>441</p>
<p>ändra den andel av pensionen som tas ut. Den enskilde bör själv bära<br>kostnaderna för dessa åtgärder.</p>
<p>Från remissinstansernas sida har olika förslag till modifieringar i<br>utredningens avgiftsmodell lagts fram. Regeringen kan för sin del kon-<br>statera att ett avgiftsuttag på det sätt utredningen anger är en enkel och<br>lättfattlig modell. Å andra sidan kan det som några remissinstanser fram-<br>hållit finnas skäl att pröva mer flexibla former för avgiftsuttag som också<br>i högre grad tar fasta på de åtgärder som förorsakar kostnader för myn-<br>digheten. Största flexibilitet uppnås självfallet om det helt överlämnas åt<br>myndigheten själv att bestämma avgifternas storlek och fördelning.<br>Intresset av kostnadskontroll talar dock starkt mot en sådan lösning.<br>Önskemålet om kostnadskontroll tillgodoses bäst med en ordning där<br>regeringen i förordning fastställer normer för avgiftsuttaget. Det ger<br>också utrymme för en ytterligare analys kring en förfining av avgifterna.<br>Regeringen föreslår därför en reglering som anger att regeringen skall<br>besluta om föreskrifter för avgiftsuttaget.</p>
<p>Även i övrigt bör regeringen ägna kostnadskontrollen stor uppmärk-<br>samhet i direktiven för verksamheten och uppföljningen av den. I närmast<br>föregående avsnitt har också anmärkts att RRV bör utnyttjas i kontrollen.</p>
<p>Stor vikt skall läggas vid en utjämning över tiden av de kostnader som<br>uppkommer i början när myndigheten och systemet byggs upp.</p>
<p>I samband med att Premiepensionsmyndigheten inrättas kommer myn-<br>digheten att behöva göra investeringar av olika slag. Regeringen får be-<br>sluta att dessa investeringar skall finansieras med lån och krediter hos<br>Riksgäldskontoret (se 20 och 21 §§ lagen [1996:1059] om statsbudgeten).<br>Övervältringen på de enskildas premiepensionskonton kan på så sätt ske<br>gradvis. Det kan också finnas ett behov av krediter hos Riksgäldskontoret<br>under den löpande verksamheten. En sådan kredit kan t.ex. behövas för<br>att myndigheten skall kunna hålla ett ”handelslager” med värdepapper.</p>
<p>Myndigheten bör, efter regeringens medgivande, även ges tillfälle att<br>under år 1999 dra av sina kostnader från avkastningen på äldre avgifts-<br>medel.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning är risken mycket liten för att Pre-<br>miepensionsmyndighetens tillgångar vid någon tidpunkt inte skall räcka<br>för att tillgodose de enskildas pensionskrav. Myndighetens antaganden<br>om dödlighet m.m. skall väljas så att de vart för sig kan anses be-<br>tryggande. Risken för snabba och svårkontrollerade svängningar i rörel-<br>seresultatet är också väsentligt mycket mindre för en rörelse som avser<br>livsfallsförsäkring än för andra typer av försäkringsrörelse. I den mån det<br>över huvud taget föreligger en risk för att myndigheten inte skall kunna<br>betala ut de pensionsförmåner som de enskilda har rätt till, får den antas<br>vara störst i början, innan erforderliga buffertfonder byggts upp. I en<br>sådan situation har regeringen, som tidigare sagts, möjlighet att besluta<br>om kredit hos Riksgäldskontoret.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>442</p>
<h3>23.4 Premiepensionsmyndighetens organisation m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Premiepensionsmyndigheten skall ledas av en<br>styrelse med fullt ansvar inför regeringen. Det praktiska hanterandet<br>av livräntor får läggas ut på utomstående uppdragstagare.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig instämmer i<br>utredningens förslag. Statskontoret framhåller att stor hänsyn bör tas till<br>eventuella mål- och intressekonflikter mellan Premiepensionsmyn-<br>dighetens olika uppgifter vid utformningen av myndighetens inre organi-<br>sation. Finansinspektionen biträder förslaget att myndigheten där så är<br>möjligt anlitar utomstående för skötseln av vissa funktioner. Inspektionen<br>erinrar om att detta inte får innebära att styrelsens ansvar för kontroll och<br>ledning försvagas eller att styrelsens ansvar inför de försäkrade blir<br>mindre tydligt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som framgår av beskrivningen av<br>försäkringsverksamheten i premiepensionssystemet kommer Premiepen-<br>sionsmyndigheten att bedriva en verksamhet som liknar den som bedrivs<br>av privata försäkringsbolag. Tillhandahållandet av den traditionella<br>livränteförsäkringen innebär ett stort finansiellt ansvar för myndigheten.<br>Mot denna bakgrund anser regeringen att den ledningsform som bör väl-<br>jas för myndigheten är styrelse med fullt ansvar för verksamheten inför<br>regeringen (jfr bet. I995/96:KU1). I styrelsen bör ingå personer med god<br>kunskap om och bred erfarenhet av socialförsäkring, privat livförsäkring<br>och de finansiella marknaderna. I styrelsen bör också finnas företrädare<br>för allmänintresset.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör Premiepensionsmyndigheten vara en<br>liten organisation med hög kompetens. Det bör inte krävas att myndig-<br>heten bygger upp egna resurser på alla verksamhetsområden. Premiepen-<br>sionsmyndigheten bör ha möjlighet att i stället anlita organ utanför myn-<br>digheten för skötseln av olika funktioner, när myndigheten bedömer att<br>detta blir billigare och effektivare. På grund av regeringsformen gäller<br>dock den begränsningen att myndigheten inte utan stöd av lag kan över-<br>lämna en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning till<br>utomstående (se 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen). Såvitt re-<br>geringen kan bedöma innefattar de uppgifter där överlämnade kan bli<br>aktuellt inte myndighetsutövning. På en punkt vill regeringen direkt<br>förorda att verksamheten läggs ut på utomstående uppdragstagare.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten skall tillhandahålla en livränteförsäkring<br>av traditionellt slag till dem som har blivit pensionärer. Denna funktion<br>skall finnas klar redan år 2001.</p>
<p>För att minska kostnaderna i premiepensionssystemet och inte minst<br>för att underlätta myndighetens uppbyggnad är det lämpligt att Premie-<br>pensionsmyndigheten i vart fall under ett initialskede anlitar utomstående<br>för skötseln av livränteförsäkringen. Även med en sådan ordning är<br>myndigheten i formell mening försäkringsgivare.</p>
<p>Skötseln av försäkringsfunktionen och den kapitalförvaltning som hör<br>till denna funktion bör läggas ut på uppdragstagare efter en upphandling<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>443</p>
<p>under konkurrens. Syftet med utläggningen av verksamheten är att er- Prop. 1997/98:151<br>hålla kostnadsbesparingar för premiepensionssystemet. En sådan verk-<br>samhet hos utomstående kräver dock att följande förutsättningar är upp-<br>fyllda.</p>
<p>Även med en utläggning av funktioner till utomstående uppdragstagare<br>skall myndigheten ha egen expertis som kan bedöma om uppdragstagaren<br>eller uppdragstagarna sköter sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt.<br>Uppdraget skall regleras i avtal som kan avslutas från Premiepen-<br>sionsmyndighetens sida utan längre uppsägningstid. Myndigheten be-<br>stämmer omfattningen av uppdraget och innehållet i avtalet kan därför<br>variera. Det skall säkerställas att inte kostnader av betydelse eller stör-<br>ningar i försäkringsverksamheten uppstår om uppdraget upphör. Upp-<br>draget får inte försvåra Finansinspektionens tillsyn. Detsamma gäller<br>självfallet Riksförsäkringsverkets tillsyn.</p>
<p>En sådan uppdragsverksamhet kan också bli aktuell i andra fall t.ex.<br>när det gäller utarbetandet av information och i fråga om ADB-driften.<br>De förutsättningar för uppdragslämnandet som angetts i fråga om liv-<br>räntan gäller också i dessa fall. Ett nära samråd med Finansinspektionen<br>och Riksförsäkringsverket är alltså nödvändigt.</p>
<p>Närmare föreskrifter om Premiepensionsmyndighetens verksamhet<br>skall fastställas i instruktionen för myndigheten.</p>
<h3>23.5 Tillsyn</h3>
<p>Regeringens förslag: Premiepensionsmyndigheten skall stå under<br>tillsyn av Riksförsäkringsverket och Finansinspektionen.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) föreslår att verket<br>blir chefsmyndighet över Premiepensionsmyndigheten och ges ett samlat<br>ansvar för information om hela det allmänna pensionssystemet, för ut-<br>betalning av premiepension och för IT-stöd. RFV delar utredningens<br>mening om delad tillsyn mellan verket och Finansinspektionen, varvid<br>inspektionen skall ha tillsyn över den försäkringsmässiga delen av myn-<br>dighetens verksamhet. RFV anser att eftersom premiepensionen är en del<br>av den allmänna pensionen och därmed en del av socialförsäkringen bör<br>IT-stödet för premiepensionen ingå i socialförsäkringssystemets gemen-<br>samma IT-system. Premiepensionsmyndigheten skulle alltså använda IT-<br>systemet på motsvarande sätt som en försäkringskassa, dvs. med RFV<br>som systemägare. Finansinspektionen avstyrker att Premiepensionsmyn-<br>digheten ställs under inspektionens tillsyn. Som skäl för detta anförs<br>främst att det tänkta regelverket inte kan fungera på samma vis när det<br>gäller en statlig myndighet som ifråga om försäkringsbolag. Delad tillsyn<br>förutsätter, enligt inspektionens och Statskontorets mening, i vart fall att<br>det uttryckligen slås fast, i lagtext eller förarbeten, vad RFV:s respektive<br>inspektionens tillsyn skall omfatta. Riksrevisionsverket (RRV) menar att<br>lagtextens uttryck ”verka för att bestämmelserna ... tillämpas likformigt<br>och rättvist” är för vagt för att kunna anses som ett tillsynsmandat.</p>
<p>444</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Premiepensionsmyndigheten blir en<br>del av socialförsäkringsadministrationen och det är naturligt att dess<br>verksamhet står under tillsyn av RFV. Tillsynen bör avse att bestäm-<br>melserna om premiepension tillämpas på ett likformigt och rättvist sätt i<br>förhållande till de enskilda. Motsvarande uppgift har RFV också gente-<br>mot de allmänna försäkringskassorna. Regeringen anser inte att det i lag-<br>form krävs ytterligare förtydligande av tillsynsansvaret för RFV.</p>
<p>RFV:s tillsyn över Premiepensionsmyndigheten omfattar de delar som<br>ligger vid sidan av kapitalförvaltningen och den försäkringstekniska<br>verksamheten. Som nämns i avsnitt 35 om information skall RFV dess-<br>utom ha huvudansvaret för samordningen av informationen till de en-<br>skilda.</p>
<p>RFV ansvarar för ekonomistyrningen av hela den nuvarande socialför-<br>säkringsadministrationen och ansvarar som systemägare för de centrala<br>ADB-systemen, vilket innebär att verket skall ställa krav på och utveckla<br>dessa system så att de överensstämmer med regelverket. RFV har också, i<br>egenskap av ansvarig systemägare, fått ett särskilt ansvar för det om-<br>fattande vidareutvecklingsarbetet beträffande socialförsäkringens IT-<br>verksamhet (prop. 1997/98:41 s. 98 f.).</p>
<p>Under våren 1997 uppdrog regeringen åt Statskontoret att bidra med<br>underlag inför regeringens överväganden i de angivna frågorna. Upp-<br>draget redovisas i promemorian 1997-09-23 Organisation och styrning av<br>IT-verksamheten inom socialförsäkringsområdet (dnr 242/97-5).</p>
<p>Det är inte möjligt att nu avgöra hur ADB-verksamheten i premiepen-<br>sionssystemet skall vara organiserad. Premiepensionsmyndigheten har<br>ansvaret för ADB-systemet inom sitt område. Uppbyggnaden av ett<br>sådant system kräver ett långtgående samarbete mellan Premiepen-<br>sionsmyndigheten och RFV. Vid arbetsfördelningen dem emellan skall<br>stor vikt läggas vid en effektiv samverkan mellan de olika socialför-<br>säkringsorganen. Självfallet bör möjligheten att utnyttja befintliga ad-<br>ministrativa resurser och rutiner inom socialförsäkringsområdet beaktas<br>när Premiepensionsmyndigheten byggs upp. Denna myndighet och<br>övriga socialförsäkringsorgan skall samarbeta på ett sådant sätt att sys-<br>temet för den inkomstgrundade ålderspensionen fungerar effektivt och till<br>en låg kostnad samtidigt som en hög kvalitet på informationen till de<br>enskilda upprätthålls.</p>
<p>Bl.a. när det gäller information och utbetalning av pension från de<br>olika delarna i det reformerade ålderspensionssystemet kan det komma<br>att behövas verkställighetsföreskrifter som närmare reglerar samord-<br>ningen mellan olika organ. Regeringen kan i instruktionen för RFV<br>överlåta åt verket att meddela sådana föreskrifter för Premiepen-<br>sionsmyndigheten. I de delar sådana föreskrifter lämnas kan RFV sägas<br>få en funktion som chefsmyndighet för Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>RFV bör vidare ha rätt att - på motsvarande sätt som gäller i verkets<br>förhållande till försäkringskassorna - överklaga Premiepensionsmyn-<br>dighetens beslut och att överta rollen som företrädare för staten om en<br>enskild överklagar myndighetens beslut till allmän förvaltningsdomstol.<br>Dessförinnan är Premiepensionsmyndigheten part i ärenden om pre-<br>miepension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>445</p>
<p>När det gäller de mer försäkringstekniska sidorna av Premiepensions- Prop. 1997/98:151<br>myndighetens verksamhet har regeringen, som framgått, föreslagit att<br>verksamheten skall drivas enligt försäkringsmässiga principer och att<br>huvuddelen av de rörelseregler som gäller för försäkringsbolag också<br>skall gälla för myndigheten. I den utsträckning de enskilda låter sina till-<br>godohavanden ligga kvar i värdepappersfonder efter pensioneringen,<br>kommer myndigheten att driva samma verksamhet som ett fondför-<br>säkringsbolag. I den mån de enskilda väljer att ta ut sin pension i form av<br>livränta med garanterade belopp och överlåta den finansiella risken för<br>placeringarna på myndigheten, kommer verksamheten i stället att<br>överensstämma med verksamheten i ett traditionellt livförsäkringsbolag.</p>
<p>Regeringen delar därför utredningens bedömning att Premiepen-<br>sionsmyndigheten skall ställas under tillsyn av Finansinspektionen i de<br>delar av verksamheten som rör kapitalförvaltningen och tillämpningen av<br>näringsrättsliga regler. Även om inte det näringsrättsliga sanktionssyste-<br>met för försäkringsbolag kan utnyttjas när det gäller en statlig myndighet<br>är det angeläget att inspektionens försäkringstekniska kompetens kan tas<br>till vara i verksamheten. Också i fråga om myndighetens roll som aktör<br>på finansmarknaden är inspektionens tillsyn betydelsefull.</p>
<h2>24 Den nuvarande förvaltningen hos</h2>
<h2>Riksgäldskontoret</h2>
<h3>24.1 Inledning</h3>
<p>Riksdagen beslutade under hösten 1996 att det reformerade pensionssys-<br>temets intjänanderegler skall träda i kraft den 1 januari 1999 och att ut-<br>betalningarna av pension enligt de reformerade reglerna skall påböijas<br>den 1 januari 2001 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 11 avsnitt 5.1, bet.<br>1996/96:SfUl, rskr. 1996/97:124). Under mellantiden skall pensions-<br>rätter för förfluten tid fastställas, såvitt avser premiepension fr.o.m. år<br>1995 (jfr 31 § lagen [1998:000] om införande av lagen [1998:000] om<br>inkomstgrundad ålderspension [införandelagen]).</p>
<p>Enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter placeras sedan år<br>1995 en viss andel av influtna tilläggspensionsavgifter på konto hos<br>Riksgäldskontoret (11 % t.o.m. år 1997 och 22,4 % fr.o.m. den 1 januari<br>1998). Enligt lagen (1994:1748) om förvaltning av vissa tilläggspen-<br>sionsavgifter gäller att medlen skall placeras på räntebärande konto samt<br>att räntan skall vara marknadsmässig och läggas till kapitalet. Riksgälds-<br>kontoret bestämmer de närmare villkoren för placeringen. I lagen anges<br>också att förvaltade medel skall finansiera framtida pensioner. Avsikten<br>är att dessa medel skall täcka de pensionsrätter för premiepension som<br>enligt det ovanstående skall fastställas för förfluten tid när pensions-<br>reformen träder i kraft (jfr prop. 1994/95:41 s. 46 f.). När dessa pensions-<br>rätter har fastställts, skall de förvaltade medlen jämte avkastning föras<br>över till förvaltning inom premiepensionssystemet (en motsvarande över-<br>föring skall fortsättningsvis göras enligt 8 kap. 2 § lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension, LIP).</p>
<p>446</p>
<h3>24.2 Förvaltningen av medlen hos Riksgäldskontoret år<br>1998</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Den nuvarande förvaltningen hos Riksgälds-<br>kontoret skall bestå fram till den 1 januari 1999. Lagen om förvaltning<br>av vissa tilläggspensionsavgifter skall upphöra att gälla vid utgången<br>av år 1998.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Utred-<br>ningen har dock inte uttryckligen föreslagit att lagen om vissa tilläggs-<br>pensionsavgifter skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget har inte mött någon erinran.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I det föregående har föreslagits att<br>den tillfälliga förvaltningen i premiepensionssystemet skall ligga på<br>Riksgäldskontoret. Det är därför naturligt att den nuvarande förvalt-<br>ningen hos kontoret skall bestå till dess överföring till kapitalförvaltare<br>sker (se avsnitt 20.1). Till det kommer den korta tid som återstår till<br>ikraftträdandet den 1 januari 1999 och den tidpunkt då huvuddelen av de<br>förvaltade medlen kan beräknas bli överförda till fondförvaltare i det re-<br>formerade systemet. Mycket litet skulle alltså stå att vinna på en föränd-<br>ring av förvaltningen.</p>
<p>Den nuvarande förvaltningen skall därför bestå fram till ikraftträdandet<br>den 1 januari 1999 då lagen om förvaltningen av vissa tilläggspen-<br>sionsavgifter skall upphöra att gälla. De medel som kan återstå när medel<br>motsvarande pensionsrätter för intjänandeåren 1995-1997 har förts över<br>till fondförvaltare (se nästa avsnitt) bör ingå i den tillfälliga förvaltningen<br>enligt LIP. I denna förvaltning är Premiepensionsmyndigheten Riks-<br>gäldskontorets motpart i avtal om villkoren för placeringen.</p>
<h3>24.3 Fördelningen av medlen mellan de försäkrade</h3>
<p>Regeringens förslag: Den samlade avkastningen från förvaltningen<br>hos Riksgäldskontoret under åren 1995-1998 skall tillföras sådana<br>försäkrade för vilka premiepensionsrätt för åren 1995-1997 har fast-<br>ställts. Avkastningen skall fördelas mellan de olika intjänandeårens<br>pensionsrätter i förhållande till hur länge avgiftsmedlen för respektive<br>år stått inne på kontot. Avkastningen på ett visst års pensionsrätter<br>skall fördelas mellan de försäkrade i proportion till den intjänade<br>pensionsrätten.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslagen har godtagits utan kritik.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Efter ikraftträdandet den 1 januari<br>1999 kommer det under år 1999 att vara möjligt att fastställa de pen-<br>sionsrätter som hänför sig till åren 1995-1997. En underrättelse om fast-<br>ställd pensionsrätt för premiepension skall lämnas till den enskilde senast<br>den 31 mars vaije år. Med hänsyn till den korta tid som står till buds för<br></p>
<p>447</p>
<p>uppbyggnad av det nya systemet har denna tid förskjutits för år 1999 till Prop. 1997/98:151<br>utgången av maj månad. När fastställelsen skett kan med samma fördel-<br>ningsprincip som föreslås för den nya tillfälliga förvaltningen (enligt</p>
<p>8 kap. 1 § andra stycket LIP) till de tre nämnda årens pensionsrätter då<br>läggas avkastningen från förvaltningen hos Riksgäldskontoret under åren<br>1995-1998.</p>
<p>Enligt preliminära beräkningar som Riksgäldskontoret gjort för utred-<br>ningen kommer behållningen hos kontoret i detta skede att uppgå till ca<br>34 miljarder kronor, varav ca 4 miljarder utgör avkastning.</p>
<p>När gäller fördelningen mellan de tre avgiftsåren finns det två faktorer<br>som kan beaktas; hur länge avgiftsmedlen har stått inne på kontot och<br>vilken den faktiska avkastningen har varit för de olika årens avgifts-<br>medel.</p>
<p>Någon hänsyn bör inte tas till vilken den faktiska avkastningen har<br>varit för de avgiftsmedel som har betalats in de olika åren. Skälet för<br>detta är främst att placeringen av medel för olika perioder har varierat. En<br>ordning som inte tar hänsyn till vilken ränta eller annan avkastning ett<br>visst års avgifter har genererat är också enklare att hantera. Avkastningen<br>för de tre avgiftsåren bör alltså ses som ett enda belopp.</p>
<p>Däremot är det rimligt att tidsfaktorn, som har väsentligt mycket större<br>betydelse än räntesatsen för enskilda år, beaktas. Ju längre avgiftsmedlen<br>har stått inne på kontot, desto större andel av den totala avkastningen bör<br>läggas till pensionsrätten.</p>
<p>Avgiftsmedlen avseende år 1995 betalades till största delen in succes-<br>sivt under det året. Omräknat till tid kan det uttryckas som att avgifts-<br>medlen stod inne på kontot halva året. Det innebär att medlen avseende<br>år 1995 vid utgången av år 1998 kan sägas ha stått inne ca 3,5 år. På mot-<br>svarande sätt kan medlen avseende år 1996 sägas ha stått inne ca 2,5 år<br>och medlen avseende år 1997 ca 1,5 år.</p>
<p>Den avkastning som belöper på ett visst års pensionsrätter skall sedan<br>fördelas mellan de försäkrade. Det bör göras proportionellt i förhållande<br>till den intjänade pensionsrätten. Det innebär att varje försäkrads pen-<br>sionsrätt för ett visst år räknas upp med den procentsats som det årets<br>andel av den totala avkastningen utgör av det aktuella årets sammanlagda<br>pensionsrätter.</p>
<p>Eftersom bestämmelsen i 8 kap. 1 § andra stycket LIP om fördelning<br>av avkastningen från den tillfälliga förvaltningen skall gälla i fråga om<br>pensionsrätter som fastställs för år 1998, skall en särskild bestämmelse<br>om detta tas in i införandelagen. Den ränta som kan uppkomma på de<br>medel som enligt det föregående skall föras till dem som tjänat in<br>pensionsrätt för premiepension för åren 1995-1997, bör tillfalla dessa<br>försäkrade.</p>
<p>Mot bakgrund av den omfattande system- och organisationsuppbygg-<br>nad som skall genomföras innan en överföring till fondförvaltare blir<br>möjlig år 1999 får det antas att överföringen kommer till stånd relativt<br>sent detta första år.</p>
<p>448</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h4>Del II</h4>
<p>25 Utbetalning av pension.................................................................452</p>
<p>25.1 Ansökan om pension.....................................................452</p>
<p>25.2 Månadsvisa utbetalningar med möjlighet till</p>
<p>undantag.......................................................................463</p>
<p>25.3 Samordning med arbetsskadelivränta m.m...................468</p>
<p>25.4 Samordning med yrkesskadelivräntor...........................472</p>
<p>25.5 Annan samordning med ålderspension.........................479</p>
<p>26 Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad</p>
<p>pensionsrätt m.m...........................................................................481</p>
<p>26.1 Fördelningssystemet.....................................................481</p>
<p>26.2 Premiepensionssystemet...............................................484</p>
<p>27 Processuella frågor........................................................................487</p>
<p>27.1 Inledning.......................................................................487</p>
<p>27.2 Ärendehantering............................................................488</p>
<p>27.3 Ändring av beslut.........................................................490</p>
<p>27.4 Omprövning av beslut...................................................493</p>
<p>27.5 Överklagande av beslut.................................................499</p>
<p>27.6 Beslut avseende åren 1960-1998..................................504</p>
<p>27.7 Preskription...................................................................506</p>
<p>27.8 Utmätning m.m.............................................................508</p>
<p>27.9 Sekretessfrågor..............................................................509</p>
<p>27.10 Registerfrågor...............................................................511</p>
<p>28 Mellangenerationen.......................................................................514</p>
<p>28.1 Intjänande av pensionsrätt.............................................514</p>
<p>28.2 Beräkning av årlig pension...........................................524</p>
<p>28.3 Garantiregeln................................................................530</p>
<p>28.4 Uttag av ålderspension m.m..........................................533</p>
<p>29 Förändringar inom ramen för nuvarande pensionssystem ...........536</p>
<p>29.1 Inledning.......................................................................536</p>
<p>29.2 Pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng för</p>
<p>tilläggspension..............................................................537</p>
<p>29.2.1 Pensionsgrundande inkomst..........................................537</p>
<p>29.2.2 Pensionspoäng...............................................................540</p>
<p>29.3 Beräkning av tilläggspension i form av ålders-</p>
<p>pension..........................................................................544</p>
<p>29.4 Uttag och utbetalningar av tilläggspension i form av</p>
<p>ålderspension................................................................550</p>
<p>29.5 Följsamhetsindexering av tilläggspension i form av</p>
<p>ålderspension................................................................551</p>
<p>29.6 Avveckling av delpensionssystemet............................556</p>
<p>30 Principer för ålderspensionssystemets finansiering m.m..............558</p>
<p>30.1 Ansvarsfördelning.........................................................558</p>
<p>30.2 Ålderspensionsavgifter för pensionsgrundande</p>
<p>sociala förmåner ..........................................................561</p>
<p>449</p>
<p>1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2</p>
<p>30.3 Avgiftsskyldighet och den särskilda löneskatten..........562 Prop. 1997/98:151</p>
<p>30.4 Avsättning av medel till premiepensionssystemet........564</p>
<p>30.5 Överföring till statsbudgeten av ålderspensions-<br>avgifter..........................................................................568</p>
<p>31. Statliga ålderspensionsavgifter........................................................570</p>
<p>31.1 Inledning.......................................................................570</p>
<p>31.2 Underlag för statlig ålderspensionsavgift.....................570</p>
<p>31.3 Betalning och fördelning av statlig ålderspensions-<br>avgift.............................................................................577</p>
<p>31.4 Finansiering och utgifter...............................................581</p>
<p>32 Förändrad struktur på socialavgifterna och förändrade</p>
<p>avgiftsnivåer m.m........................................................................589</p>
<p>33 Finansiell infasning av det reformerade ålderspensionssystemet .605</p>
<p>34 Effekter för individer.....................................................................610</p>
<p>34.1 Inledning.......................................................................610</p>
<p>34.2 Vad påverkar pensionens storlek?................................611</p>
<p>34.3 Pensionssystemet ur ett jämställdhetsperspektiv..........624</p>
<p>34.4 Generationsaspekter på det reformerade pensions-<br>systemet........................................................................627</p>
<p>34.5 Individexempel.............................................................631</p>
<p>35 Information om rätten till ålderspension........................................634</p>
<p>35.1 Inledning.......................................................................634</p>
<p>35.2 Allmän information.......................................................634</p>
<p>35.3 Årlig information..........................................................637</p>
<p>35.4 Skadeståndsansvar........................................................640</p>
<p>36 Kostnader m.m...............................................................................642</p>
<p>36.1 Administration av det nya pensionssystemet................642</p>
<p>36.2 Framtida pensionsutgifter ............................................643</p>
<p>37 Författningskommentar.................................................................648</p>
<p>37.1 Förslaget till lag om inkomstgrundad ålderspension ...648</p>
<p>37.2 Förslaget till lag om införande av lagen (1998:000)</p>
<p>om inkomstgrundad ålderspension...............................774</p>
<p>37.3 Förslaget till lag med vissa bestämmelser om</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten........................................806</p>
<p>37.4 Förslaget till lag om statlig ålderspensionsavgift..........814</p>
<p>37.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p>
<p>allmän försäkring..........................................................819</p>
<p>37.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om</p>
<p>arbetsskadeförsäkring...................................................828</p>
<p>37.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om</p>
<p>socialavgifter................................................................830</p>
<p>37.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om</p>
<p>allmän pensionsavgift...................................................839</p>
<p>37.9 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen</p>
<p>(1997:483)....................................................................840</p>
<p>37.10 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370)....................................................................841</p>
<p>450</p>
<p>37.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om</p>
<p>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..............846</p>
<p>37.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med</p>
<p>reglemente för Allmänna pensionsfonden....................847</p>
<p>37.13 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen</p>
<p>(1980:100)....................................................................856</p>
<p>37.14 Förslaget till lag om ändring i</p>
<p>socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)...................857</p>
<p>37.15-28 Förslagen till övriga lagändringar................................857</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1998..........858</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>451</p>
<h2>25</h2>
<h3>25.1</h3>
<h2>Utbetalning av pension</h2>
<h3>Ansökan om pension</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Pension skall enligt huvudregeln betalas ut först<br>efter ansökan. Pension skall utges fr.o.m. månaden efter det att ansök-<br>ningen kommit in till allmän försäkringskassa eller fr.o.m. den månad<br>som anges i ansökan, om detta är ett senare datum. För personer som<br>till någon del har förtidspension eller särskild efterlevandepension<br>skall ålderspension emellertid kunna betalas ut för tid före det att an-<br>sökan kommit in till allmän försäkringskassa, dock längst för en tid<br>om tre månader före ansökningsmånaden och inte för den månad som<br>föregår den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. Premie-<br>pension skall dock inte betalas ut för tid före det att ansökan kommit<br>in till försäkringskassan. Premiepension till efterlevande skall utan<br>särskild ansökan betalas ut fr.o.m månaden efter den då pensions-<br>spararen eller den som tidigare varit berättigad till pensionen avled.<br>Pension skall betalas ut senast fr.o.m. den månad då den pensionsbe-<br>rättigade fyller 70 år om denne inte begärt annat. Utbetalning av pen-<br>sion skall emellertid grundas på ansökan från den enskilde och försäk-<br>ringskassan skall i förekommande fall senast tre månader före den<br>månad då den pensionsberättigade fyller 70 år utreda om den pen-<br>sionsberättigade vill skjuta upp pensionsuttaget ytterligare eller inte.<br>Om den pensionsberättigade redan uppbär inkomstpension behöver<br>försäkringskassan inte utreda om den pensionsberättigade vill skjuta<br>upp sitt uttag av premiepension ytterligare. Den pensionsberättigade<br>skall emellertid fram till dess att han eller hon begär utbetalning av<br>premiepensionen årligen av Premiepensionsmyndigheten tillställas ett<br>besked avseende sitt tillgodohavande på premiepensionskontot samt<br>en prognos över framtida premiepension. För den som till någon del<br>uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepension skall försäk-<br>ringskassans utredningsskyldighet inträda senast den månad då den<br>pensionsberättigade fyller 65 år. Det reformerade systemets regler om<br>utbetalning av ålderspension skall gälla för alla pensionsberättigade<br>oavsett vilket år de är födda. Reglerna skall träda i kraft den 1 januari<br>2001 med undantag för reglerna om premiepension till efterlevande<br>som skall träda i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslagen i Ds 1995:41 och Ds 1997:66<br>stämmer överens med regeringens förslag med undantag för vad som<br>nedan anges. Regeringen föreslår till skillnad från departementsprome-<br>moriornas förslag att även ålderspension som avlöser hel förtidspension<br>eller hel särskild efterlevandepension grundad på 40 års bosättning, skall<br>betalas ut först efter ansökan. Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i övrigt<br>överens med regeringens förslag med undantag för att regeringen föreslår<br>att försäkringskassans utredningsskyldighet beträffande den som till<br>någon del uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepension skall<br>inträda senast den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. I dessa<br>fall skall pension kunna beviljas för en tid om tre månader före det att</p>
<p>452</p>
<p>ansökan kommit in till allmän försäkringskassa. Denna förändring stäm-<br>mer, såvitt avser förtidspensionärer, överens med förslaget i Ds 1997:66.</p>
<p>Utredningens förslag: Förslagen i SOU 1997:131 stämmer överens<br>med regeringens förslag med undantag för att utredningen föreslog att<br>ansökan om premiepension skulle inges till Premiepensionsmyndigheten<br>och att även Premiepensionsmyndigheten skulle vidtaga utredning om<br>den som fyllt 70 år ännu inte tagit ut någon premiepension. Vidare före-<br>slog utredningen att det inte skulle finnas någon regel om begränsning av<br>hur ofta en begäran om återkallelse eller ändrat uttag av premiepension<br>fick medges.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget även<br>om ett flertal försäkringskassor påtalar att ett obligatoriskt ansöknings-<br>förfarande innebär ökade administrationskostnader och ett behov av sär-<br>skilda informationsinsatser.</p>
<p>Svenska Kommunförbundet anser att man noga bör följa utvecklingen<br>av den ändrade ordningen utan automatiska utbetalningar så att följden<br>inte blir en oavsiktlig kostnadsökning för kommunen, t.ex. i form av<br>socialbidrag. Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län anser att<br>utbetalning av premiepension bör ske utan ansökan när den pensions-<br>berättigade uppnått 70 års ålder, om han eller hon inte begärt annat.<br>Skattemyndigheten framhåller vidare att ansökan om utbetalning av<br>premiepension bör vara egenhändigt undertecknad. Skattemyndigheten i<br>Göteborgs och Bohus län och Sveriges pensionärsförbund anser att det<br>utredningsförfarande som enligt Ds 1995:41 skall ske om den<br>pensionsberättigade inte före 70 års ålder ansökt om inkomstpension bör<br>ske redan vid 65 års ålder. Skattemyndigheten anför som skäl att det<br>föreslagna förfarandet inte är acceptabelt med hänsyn till den, enligt<br>tillgänglig statistik, förväntade återstående livslängden för en försäkrad<br>från 65 års ålder. Vidare befrämjar ett uppskjutet pensionsuttag inte<br>ungdomens möjlighet till sysselsättning inom snar framtid. Sveriges<br>Pensionärsförbund påtalar att det inte är tillfredsställande att en försäk-<br>rad, som på grund av bristande information underlåter att begära sin pen-<br>sion, får vänta till hög ålder innan han eller hon får den. Bohusläns<br>allmänna försäkringskassa anser det befogat att kräva att ansökan av<br>pension görs med hänsyn till att det behövs allt fler uppgifter från den<br>försäkrade för att kunna bestämma storleken av garantipensionen. Göte-<br>borgs allmänna försäkringskassa påpekar att det bland förtidspensionärer<br>kan finnas personer som inte haft rätt till utländsk invalidpension men<br>som får rätt till en utländsk ålderspension som påverkar storleken av<br>eventuell garantipension. Mot denna bakgrund anser försäkringskassan<br>att även förtidspensionärer bör ansöka om ålderspension. Jönköpings läns<br>allmänna försäkringskassa anser att ett borttagande av rätten till<br>retroaktiv utbetalning står i strid med målsättningen att det reformerade<br>ålderspensionssystemet skall präglas av flexibilitet. Västernorrlands läns<br>allmänna försäkringskassa anser att en generell tremånadersregel för<br>retroaktiv utbetalning bör införas.</p>
<p>Kommunsektorns Pension AB (KPA) anför i sitt remissyttrande av-<br>seende Ds 1995:41 att det av nämnda promemoria inte klart framgår att<br>KPA även fortsättningsvis skall betala ut allmän pension. Dock förut-<br>sätter KPA, liksom Svenska Kommunförbundet, att KPA skall göra det<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>453</p>
<p>och att bolaget, liksom hittills, kommer att ersättas för sina kostnader för<br>administrationen av dessa förmåner. Svenska Kommunförbundet betonar<br>vidare i sitt remissvar avseende Ds 1997:66 att utvecklingen vad avser<br>kravet på ansökan och regeln om att utbetalning alltid skall göras till den<br>pensionsberättigade, bör följas noga så att följden inte blir en oavsiktlig<br>kostnadsökning för kommunerna. Statens löne- och pensionsverk (SPV)<br>menar att det av Ds 1995:41 framgår att SPV och KPA även i det<br>reformerade ålderspensionssystemet skall betala ut både tjänstepensioner<br>och allmänna pensioner till pensionstagare med kommunal eller statlig<br>tjänstepension. I sitt remissvar avseende Ds 1997:66 betonar SPV att<br>möjligheten till automatisk utbetalning av pension, utan ansökan av den<br>pensionsberättigade, bör finnas kvar för det fall statligt eller kommunalt<br>pensionsorgan begär utbetalning av pensionen. Gävleborgs läns all-<br>männa försäkringskassa anser å sin sida att den allmänna ålders-<br>pensionen bör betalas ut direkt till den pensionsberättigade och inte via<br>SPV eller KPA, även om den pensionsberättigade är berättigad till statlig<br>eller kommunal tjänstepension.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler skall den som<br>önskar pension ansöka om detta hos allmän försäkringskassa. Ansökan<br>skall enligt huvudregeln göras hos den försäkringskassa där den pen-<br>sionsberättigade är inskriven. För att bli inskriven hos försäkringskassa<br>krävs att man är bosatt i Sverige. För vissa utomlands bosatta finns sär-<br>skilda regler.</p>
<p>Om den pensionsberättigade ansökt om ålderspension skall denna utges<br>fr.o.m. den månad varunder den pensionsberättigade fyller 65 år, om<br>inget annat anges i ansökningen. Den pensionsberättigade kan således i<br>ansökningen ange en annan tidpunkt - tidigare eller senare - då han eller<br>hon önskar att utbetalningarna skall börja. Möjligheten att få pension för<br>tid före ansökan är dock begränsad på så sätt att pension inte får utges för<br>längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. En person<br>som ansöker om pension exempelvis i juli månad och begär att pension<br>skall utges även för tid före ansökningen kan således få pension tidigast<br>fr.o.m. april månad.</p>
<p>Enligt de nuvarande reglerna kan försäkringskassan också, utan att den<br>pensionsberättigade har ansökt om det, besluta om hel ålderspension för<br>en hos försäkringskassan inskriven pensionsberättigad fr.o.m. den månad<br>han eller hon fyller 65 år. En förutsättning härför är att den pensionsbe-<br>rättigade har tillgodoräknats minst 30 år med pensionspoäng för tilläggs-<br>pension. Detta innebär nämligen att folkpension skall utges med oavkor-<br>tat belopp. Oavkortad folkpension skall även utges om den pensionsbe-<br>rättigade tillgodoräknats bosättningstid i Sverige under minst 40 år<br>mellan 16 och 65 års ålder. Emellertid har försäkringskassan inte alltid<br>tillgång till de uppgifter som behövs för att kunna bedöma om en pen-<br>sionsberättigad har uppfyllt detta bosättningskrav. Möjligheten till utbe-<br>talning av pension utan ansökan, till en försäkrad som inte redan uppbär<br>någon annan pensionsförmån, t.ex. förtidspension eller efterlevandepen-<br>sion, är därför begränsad till den situation då den pensionsberättigade har<br>tillgodoräknats minst 30 år med ATP-poäng. Automatisk utbetalning av<br>pension sker dock inte om den pensionsberättigade har begärt annat.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>454</p>
<p>För pensionsberättigade som har förtidspension avlöses denna av<br>ålderspension då den pensionsberättigade fyller 65 år. Enligt nuvarande<br>bestämmelser skall försäkringskassan utan ansökan besluta om hel<br>ålderspension till en pensionsberättigad som omedelbart före den månad<br>han eller hon fyller 65 år har hel förtidspension grundad på 40 års bosätt-<br>ningstid. Detta gäller under förutsättning att den pensionsberättigade inte<br>begärt annat. Likaså betalas hel ålderspension automatiskt ut till en pen-<br>sionsberättigad som omedelbart före den månad han eller hon fyller 65 år<br>uppburit hel särskild efterlevandepension, om den avlidne har tillgodo-<br>räknats 40 års bosättningstid.</p>
<p>Allmän försäkringskassa får enligt nuvarande regler även besluta om<br>utbetalning av pension utan att den pensionsberättigade ansökt om det<br>under förutsättning att statligt eller kommunalt personalpensionsorgan<br>gjort framställan härom.</p>
<p>Det reformerade pensionssystemet skall inrymma stor flexibilitet när<br>det gäller uttag av ålderspension och ge den pensionsberättigade möjlig-<br>het att inom vida gränser välja tidpunkt för pensioneringen samtidigt som<br>det inte skall finnas någon övre åldersgräns för intjänande av pensions-<br>rätt. Någon allmän pensionsålder kommer därför, som framgått av den<br>tidigare framställningen, inte att finnas. Regler motsvarande de som i dag<br>gäller och som innebär att ålderspension i stor utsträckning betalas ut<br>automatiskt vid 65 års ålder bör därför inte införas i det reformerade pen-<br>sionssystemet.</p>
<p>De av riksdagen antagna riktlinjerna innebär att ålderspension skall<br>kunna uppbäras fr.o.m. 61 års ålder och att utbetalning enligt huvud-<br>regeln skall ske först efter ansökan av den pensionsberättigade. Detta<br>gäller såväl för inkomstpension som premiepension. Den nedre gränsen<br>för uttag av ålderspension i ATP-systemet har fr.o.m. den 1 januari 1998<br>(budgetproposition 1997/98:1 utg.omr. 11, bet. 1997/98:SfUl, rskr.<br>1997/98:111) höjts från 60 till 61 år. Regeringen föreslår att denna nedre<br>åldersgräns för uttag av ålderspension skall gälla också i det reformerade<br>systemet. Vidare föreslår vi att utbetalning enligt huvudregeln skall ske<br>först efter ansökan från den pensionsberättigade. Ansökan skall kunna<br>avse hel eller partiell pension och avse antingen inkomstpension eller<br>premiepension, eller båda. Vi föreslår emellertid att premiepension till<br>efterlevande skall betalas ut utan särskild ansökan från och med månaden<br>efter den då pensionsspararen eller den som tidigare varit berättigad till<br>pensionen avled (se vidare i avsnitt 22).</p>
<p>Som nyss redovisats föreslår regeringen att utbetalning av pension<br>skall föregås av ansökan. I Ds 1995:41 förslogs att ansökan om ålders-<br>pension skulle inges till försäkringskassan. 1997 års premiereservutred-<br>ning föreslog i sitt betänkande att ansökan om premiepension skulle inges<br>till Premiepensionsmyndigheten. Under det fortsatta beredningsarbetet<br>har denna ordning ifrågasatts. Ansvaret för tillämpningen av det<br>reformerade ålderspensionssystemet bör delas mellan Riksförsäkrings-<br>verket, Premiepensionsmyndigheten och de allmänna försäkringskas-<br>sorna. Vid ansvars- och arbetsfördelningen mellan dessa bör stor vikt<br>läggas vid en effektiv samverkan mellan Premiepensionsmyndigheten<br>och övriga delar av socialförsäkringsadministrationen så att bl.a. de pen-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>455</p>
<p>sionsberättigades kontakt i pensionsfrågor underlättas liksom informa- Prop. 1997/98:151<br>tionsverksamheten i övrigt.</p>
<p>Ansökan om ålderspension inges i dag till försäkringskassan. Försäk-<br>ringskassorna har en väl utbyggd administration för att handlägga pen-<br>sionsärenden. Vidare finns där personella resurser för att ge den pen-<br>sionsberättigade information om dennes pension. Med hänsyn härtill och<br>då det bör eftersträvas att reglerna om ansökan och utbetalning av ålders-<br>pension utformas så enhetligt som möjligt föreslår regeringen att ansökan<br>om såväl inkomstpension som premiepension skall inges till försäkrings-<br>kassan. Ansökningsblanketterna för utbetalning av pension bör utformas<br>på ett sådant sätt att den/de omfattar ansökan om såväl inkomstpension<br>som premiepension, dvs. den pensionsberättigade skall samtidigt kunna<br>ansöka om pension ur båda systemen.</p>
<p>Även om vårt förslag innebär att även ansökan om premiepension skall<br>inges till försäkringskassan bör, oavsett om ansökan kommit in till för-<br>säkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten, den tid från vilken<br>pension kan betalas ut räknas utifrån när ansökan kom in. Om ansökan<br>om pension kommit in till Premiepensionsmyndigheten i stället för till<br>försäkringskassan skall den således anses ha inkommit vid den tidpunkt<br>den kom in till Premiepensionsmyndigheten. Beslut om premiepension<br>bör dock fattas av Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Frågan om det även i framtiden skall finnas möjlighet att besluta om<br>utbetalning av pension för tid före det att ansökan härom kommit in till<br>försäkringskassan berördes varken i Pensionsarbetsgruppens betänkande<br>eller i princippropositionen. Om denna möjlighet skall införas i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet har övervägts i det fortsatta bered-<br>ningsarbetet. Behovet av en sådan regel kan starkt ifrågasättas. Pensionen<br>i det reformerade ålderspensionssystemet är försäkringsmässigt beräknad<br>på så sätt att ett senare pensionsuttag ger högre årspension och därmed, i<br>genomsnitt, samma livspension som vid ett tidigarelagt uttag. En möjlig-<br>het att ta ut pension även för tid före ansökningen skulle därmed inte fylla<br>någon väsentlig funktion.</p>
<p>Regeringen föreslår därför, i likhet med vad som föreslogs i departe-<br>mentspromemoriorna och av 1997 års premiereservutredning, att det i det<br>reformerade systemet som huvudregel inte införs någon möjlighet till<br>utbetalning av pension för tid före det att ansökan kommit in till försäk-<br>ringskassan. En ansökan om pension kommer därmed att medföra att<br>pension betalas ut tidigast fr.o.m ingången av månaden efter den månad<br>då ansökningen kommit in till försäkringskassan, men alltså inte - även<br>om önskemål därom framställs - för tid dessförinnan. För dem som till<br>någon del har förtidspension eller särskild efterlevandepension föreslår vi<br>dock, som närmare beskrivs nedan, att utbetalning skall kunna ske även<br>för viss tid före ansökan. Såsom närmare framgår i avsnitt 29.4 föreslås<br>att möjligheten till utbetalning av ålderspension för retroaktiv tid avskaf-<br>fas även inom det nuvarande systemet med verkan fr.o.m. den 1 januari<br>1999.</p>
<p>De beslutade riktlinjerna innebär också att hel ålderspension skall, oav-<br>sett ansökan, betalas ut fr.o.m. den tidpunkt då den pensionsberättigade<br>fyller 70 år, om han eller hon inte angett något annat önskemål.</p>
<p>456</p>
<p>Under det fortsatta beredningsarbetet har på nytt övervägts om det i det Prop. 1997/98:151<br>reformerade systemet skall ges möjlighet att vid en viss ålder betala ut<br>pension utan ansökan från den enskilde och hur en sådan regel i så fall<br>skall vara utformad.</p>
<p>En regel om automatisk utbetalning av pension vid 70 års ålder, som<br>utformats strikt enligt de antagna riktlinjerna, skulle innebära att utbetal-<br>ning då skulle ske till alla pensionsberättigade som inte angett någon an-<br>nan önskad utbetalningstidpunkt. En sådan utbetalning skulle alltså ske<br>även om den pensionsberättigade t.ex. tjänat in rätt till endast en obetyd-<br>lig pension i Sverige och sedan länge är bosatt utomlands. Att lokalisera<br>sådana personer - som kommer att utgöra ett inte obetydligt antal - och<br>att ta reda på om de fortfarande är i livet skulle kunna vara förenat med<br>betydande svårigheter. Av administrativa skäl vore det därför lämpligt att<br>en regel om utbetalning av pension utan ansökan begränsades till att gälla<br>endast dem som är inskrivna hos försäkringskassan vid den tidpunkt då<br>frågan om utbetalning av pension blir aktuell, dvs. i princip dem som är<br>eller skall anses vara bosatta i Sverige. För utbetalning av pension till en<br>pensionsberättigad som inte är inskriven i försäkringskassa skulle det<br>således alltid få krävas ansökan.</p>
<p>Emellertid kommer det i praktiken inte att vara möjligt för försäk-<br>ringskassan att i samtliga fall besluta om utbetalning av pension utan an-<br>sökan från den enskilde. Ett beslut om automatisk utbetalning av pension<br>förutsätter att försäkringskassan med hjälp av uppgifter i tillgängliga re-<br>gister entydigt kan avgöra hur stor pension den enskilde har rätt till. Detta<br>kan, på sätt som närmare kommer att beskrivas nedan, vara förenat med<br>svårigheter i de fall då den försäkrade har rätt till garantipension.</p>
<p>Garantipensionen skall enligt vad vi föreslår i proposition 1997/98:152<br>avräknas mot inkomstrelaterad pension. Samtidigt skall rätt till garanti-<br>pension vara beroende av den tid den enskilde varit bosatt i Sverige<br>(försäkringstid). Som vi föreslår i den nyss nämnda propositionen skall<br>det för rätt till oreducerad garantipension krävas 40 års försäkringstid.<br>Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen reduceras proportio-<br>nellt. Vid t.ex. 35 års försäkringstid kommer således 35/40 av hel garan-<br>tipension att betalas ut.</p>
<p>För att avgöra hur stor garantipension den enskilde är berättigad till<br>behövs uppgifter för att bedöma i vad mån kravet på 40 års försäkringstid<br>är uppfyllt. Försäkringskassan har i regel tillgång till uppgifterna i folk-<br>bokföringsregister men dessa är inte alltid tillräckliga för att avgöra hur<br>lång försäkringstid som garantipensionen skall grundas på. Även annan<br>tid än sådan då den enskilde varit folkbokförd i Sverige skall nämligen,<br>enligt vårt förslag i propositionen om garantipension räknas som försäk-<br>ringstid. Exempelvis får tid under vilken den enskilde utfört visst bi-<br>ståndsarbete eller tid under vilken en enskild, som senare erhåller uppe-<br>hållstillstånd, före folkbokföringen vistats i Sverige, räknas in. Det är<br>därför sannolikt att försäkringskassan på samma sätt som i dag kommer<br>att bli beroende av uppgifter från den enskilde för att kunna bestämma<br>hur stor garantipension denne är berättigad till.</p>
<p>Enligt vårt förslag i propositionen om garantipension skall vidare gälla<br>att garantipensionen skall beräknas med hänsyn till bl.a. utländska pen-<br>sionsinkomster. Uppgifter om huruvida en försäkrad har sådana inkoms-<br></p>
<p>457</p>
<p>ter finns inte automatiskt tillgängliga för försäkringskassan utan måste Prop. 1997/98:151<br>lämnas av den pensionssökande själv. Även i detta hänseende fordras<br>alltså uppgifter från den pensionssökande.</p>
<p>Uppgifter om den inkomstgrundade pensionens storlek finns givetvis<br>tillgängliga för försäkringskassan. En ordning där utbetalning av in-<br>komstgrundad pension skulle ske utan ansökan, medan utbetalning av<br>garantipension alltid skulle kräva ansökan från den enskilde kan emeller-<br>tid inte betraktas som rimlig. För det fall försäkringskassan inte utan den<br>enskildes medverkan kan få tillgång till de uppgifter som krävs för att<br>bestämma hur stor total ålderspension från det allmänna systemet som<br>den enskilde har rätt till, bör pensionen inte till någon del betalas ut utan<br>ansökan. Därmed skulle automatisk utbetalning av pension inte kunna<br>komma i fråga i de fall där den pensionsberättigade är berättigad till<br>garantipension.</p>
<p>Det har således under det fortsatta beredningsarbetet visat sig att en re-<br>gel om automatisk utbetalning av pension vid 70 års ålder, utformad i<br>enlighet med de antagna riktlinjerna, skulle kunna tillämpas endast i<br>mycket begränsad utsträckning, nämligen i fall då den pensionsberätti-<br>gade inte har rätt till garantipension. Regeln skulle därför endast till liten<br>del fylla den funktion som var avsedd, dvs. att förhindra att en pensions-<br>berättigad av bristande kunskap eller av annan orsak går miste om sina<br>pensionsrättigheter. En regel om utbetalning av pension vid en viss ålder<br>bör därför utformas på ett annat sätt än vad som tidigare föreslagits.</p>
<p>Under remissbehandlingen av Ds 1995:41 har synpunkter framförts om<br>att den ålder vid vilken pension bör betalas ut, bör sättas till 65 år. Att<br>välja åldersgränsen 70 år torde emellertid anses rimligt med hänsyn bl.a.<br>till livsinkomstprincipen och den flexibilitet som skall finnas för uttag av<br>pension i det reformerade pensionssystemet. Som ovan redovisats skall<br>en försäkrad också ha rätt att ansöka om pension redan fr.o.m. 61 års<br>ålder. Den pensionsberättigade bör få information om vid vilken ålder<br>ålderspension kan utges i samband med att reformen träder i kraft och<br>försäkringskassan bör också få möjlighet att informera den pensionsbe-<br>rättigade under hand. Även 1997 års premiereservutredning föreslog att<br>denna övre åldersgräns skall sättas vid 70 års ålder. Mot bakgrund av vad<br>som nu sagts och efter övervägande av övriga remissynpunkter anser<br>regeringen att åldersgränsen inte bör sättas annorlunda än vad som fast-<br>slagits i de antagna riktlinjerna och som också föreslagits i promemorian<br>Ds 1995:41.</p>
<p>Vi föreslår att som huvudregel skall gälla att pension skall betalas ut<br>senast fr.o.m. 70 års ålder om den försäkrade då är inskriven hos försäk-<br>ringskassa och inte begär annat. Utbetalning av pension skall emellertid,<br>som ovan föreslagits, alltid grundas på en ansökan av den enskilde. På<br>grund härav föreslår vi att försäkringskassan alltid, i de fall en pensions-<br>berättigad som är inskriven hos försäkringskassa inte tre månader före<br>ingången av den månad då han eller hon fyller 70 år har ansökt om uttag<br>av inkomstpension, skall utreda om den pensionsberättigade vill senare-<br>lägga sitt pensionsuttag ytterligare eller inte. 1997 års premiereservutred-<br>ning föreslog att Premiepensionsmyndigheten skall göra en sådan utred-<br>ning om den enskilde inte tre månader före ingången av den månad då<br>han eller hon fyller 70 år ansökt om uttag av premiepension. I utred-<br></p>
<p>458</p>
<p>ningsbetänkandet antecknades emellertid att utredningsarbetet bör sam- Prop. 1997/98:151<br>ordnas i de situationer då även försäkringskassan skall göra sådan utred-<br>ning på grund av att den pensionsberättigade inte heller begärt uttag av<br>inkomstpensionen. Regeringen instämmer i att det inte kan vara rimligt<br>att både försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten skall göra<br>samma utredning. I dessa situationer bör utredningsarbetet samordnas. I<br>de fall ingen ålderspension tagits ut bör utredningen ombesörjas av för-<br>säkringskassan. Under det fortsatta beredningsarbetet har också ifråga-<br>satts om Premiepensionsmyndigheten överhuvudtaget skall ha någon ut-<br>redningsskyldighet.</p>
<p>Det skall i detta sammanhang särskilt noteras att den pension som ut-<br>ges från fördelningssystemet utgör huvuddelen av ålderspensionen. Syftet<br>med nu föreslaget utredningsförfarande är att den som inte känner till att<br>han eller hon måste ansöka om ålderspension inte skall gå miste om sin<br>rätt därtill. Vidare kan, som nämns nedan, den nu föreslagna utredningen<br>kräva stora personalinsatser, varvid även personliga besök kan bli<br>erforderliga. Försäkringskassan har i dag en lokal förankring, dvs. på de<br>flesta orter i landet finns ett eller flera lokalkontor och de pensionsbe-<br>rättigade har möjlighet att personligen besöka försäkringskassan för råd-<br>frågan m.m. Hos försäkringskassan finns också de personella resurser<br>som kan komma att krävas för att göra undersökningen. Hur Premiepen-<br>sionsmyndigheten skall organiseras är ännu inte känt. Med beaktande<br>härav ter det sig naturligt att försäkringskassan skall ombesörja den nu<br>föreslagna utredningen. Regeringen föreslår därför att Premiepen-<br>sionsmyndigheten inte åläggs någon utredningsskyldighet.</p>
<p>Om den pensionsberättigade redan har tagit ut hela eller del av sin in-<br>komstpension kan det ifrågasättas om utredningsskyldighet skall före-<br>ligga beträffande utbetalning av premiepension. Eftersom inkomstpen-<br>sion och premiepension skall kunna sökas samtidigt och i ett samman-<br>hang, bör en begäran om utbetalning av endast inkomstpension kunna<br>tolkas som att den pensionsberättigade önskar senarelägga sitt premie-<br>pensionsuttag. Vidare utgör premiepensionen den mindre delen av ålders-<br>pensionen. Som nyss föreslagits skall Premiepensionsmyndigheten inte<br>heller ha någon utredningsskyldighet. Mot denna bakgrund föreslår rege-<br>ringen att någon utredningsskyldighet inte skall föreligga om den pen-<br>sionsberättigade vid 70 års ålder inte begärt utbetalning av premiepen-<br>sion, men redan uppbär pension ur fördelningssystemet. För att den pen-<br>sionsberättigade inte skall gå miste om sin premiepension bör emellertid<br>Premiepensionsmyndigheten årligen tillställa den pensionsberättigade ett<br>besked om hans eller hennes tillgodohavande på premiepensionskontot<br>och en prognos över framtida pension.</p>
<p>Motsvarande kan gälla då den pensionsberättigade endast begärt utbe-<br>talning av premiepension. Som nämnts ovan utgör emellertid inkomst-<br>pensionen den huvudsakliga delen av ålderspensionen. Med beaktande<br>härav och av syftet med utredningsförfarandet bör det i denna situation<br>åligga försäkringskassan att göra en fullständig utredning.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslår regeringen att försäkringskassan skall an-<br>svara för den utredning som skall företas om den pensionsberättigade<br>före 70 års ålder inte har ansökt om uttag av ålderspension. Har den pen-<br>sionsberättigade inte tagit ut någon ålderspension skall utredningen avse<br></p>
<p>459</p>
<p>såväl inkomstpension som premiepension. Om uttag har begärts endast Prop. 1997/98:151<br>av premiepension skall motsvarande utredning göras beträffande in-<br>komstpensionen, men någon utredningsskyldighet skall inte föreligga om<br>uttag endast har begärts av inkomstpension men inte av premiepension.<br>Den pensionsberättigade bör dock fram till dess att premiepension börjar<br>betalas ut, av Premiepensionsmyndigheten årligen tillställas ett besked<br>om sitt tillgodohavande på premiepensionskontot och en prognos över<br>sin framtida pension.</p>
<p>I utredningsskyldigheten bör ligga en skyldighet för personal vid för-<br>säkringskassan att ta kontakt med den pensionsberättigade för att utreda<br>dennes önskemål. Detta kan naturligtvis ske genom att den pensionsbe-<br>rättigade tillställs blanketter jämte information för ansökan om pension.<br>För det fall den pensionsberättigade inte lämnar något besked i anledning<br>av en sådan kontakt bör detta emellertid inte kunna anses som ett till-<br>räckligt underlag för slutsatsen att den pensionsberättigade önskar skjuta<br>upp sitt pensionsuttag. Det bör då krävas att personal vid försäkrings-<br>kassan tar ytterligare kontakt med den pensionsberättigade - t.ex. genom<br>brev eller personlig kontakt - för att utröna vad den pensionsberättigade<br>har för önskemål. I fall där den pensionsberättigade är bosatt utomlands,<br>men ändå är inskriven hos försäkringskassa (vilket kan inträffa med hän-<br>syn till EES-reglema) bör emellertid denna utredningsskyldighet av ad-<br>ministrativa skäl inte vara lika omfattande.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att det reformerade systemets utbetalnings-<br>regler skall gälla för alla pensionsberättigade oavsett födelseår. Skälet för<br>detta är främst att det ur administrativ synvinkel är en fördel att alla<br>ålderspensioner betalas ut enligt samma regler. Utbetalningsreglema<br>föreslås träda i kraft den 1 januari 2001 (med undantag för reglerna om<br>premiepension till efterlevande som föreslås träda i kraft den 1 januari år<br>1999). Vid denna tidpunkt kan pensionsberättigade i mellangenerationen<br>redan ha ansökt om och beviljats förtida uttag och kan därför vid ikraft-<br>trädandet redan uppbära pension. Någon ny ansökan skall i dessa fall inte<br>krävas. Även den som uppbär inkomstpension utan att vara berättigad till<br>tilläggspension skall utan ansökan få den senare pensionen utbetalad till<br>sig om han eller hon senare blir berättigad till tilläggspension.</p>
<p>Förtidspension och särskild efterlevandepension avlöses inom det nu-<br>varande systemet av ålderspension då den pensionsberättigade fyller 65<br>år. Regeringen uppdrog den 16 januari 1997 åt en särskild utredare att<br>utforma förslag till ett system för ekonomisk ersättning vid långvarig<br>nedsättning av arbetsförmåga, som skall ersätta dagens system med för-<br>tidspension och sjukbidrag. Utredaren skulle bl.a. bedöma vilken tid-<br>punkt för övergång till ålderspension som är lämplig. Utredningens be-<br>tänkanden Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166)<br>och Ohälsoförsäkringen Övergångsregler (SOU 1997:189) överlämnades<br>till regeringen i slutet av år 1997 och bereds för närvarande, efter<br>remissbehandling, inom Socialdepartementet. I mars i år överlämnade<br>regeringen till riksdagen propositionen 1997/98:111 Reformerad förtids-<br>pension, m.m., som bl.a. innehåller förslag till riktlinjer för en reforme-<br>ring av reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbets-<br>oförmåga och en beskrivning av den planerade fortsatta beredningen av<br>frågan om en reformering av hela systemet för sådan ersättning. Den<br></p>
<p>460</p>
<p>1 augusti 1996 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att bl.a. ut- Prop. 1997/98:151<br>forma förslag till en anpassning av efterlevandepensioneringen till det<br>reformerade systemet. I Ds 1995:41 och Ds 1997:66 föreslogs att reg-<br>lerna om automatisk utbetalning av ålderspension när denna avlöser hel<br>förtidspension grundad på 40 års bosättning skulle fortsätta att tillämpas i<br>avvaktan på förslag härom av först nämnda utredning. I Ds 1997:66 före-<br>slogs vidare att motsvarande regel för den som har hel särskild efterle-<br>vandepension grundad på 40 års bosättning skulle fortsätta att tillämpas i<br>avvaktan på förslag härom av Utredningen om efterlevandepension.<br>Under remissbehandlingen av Ds 1997:66 har synpunkter framförts, av<br>bl.a. Göteborgs allmänna försäkringskassa, om att det även i dessa<br>situationer bör krävas en ansökan av den enskilde för att garantipension<br>skall betalas ut. Bland andra skäl har därvid framförts att det bland<br>förtidspensionärer kan finnas personer som inte haft rätt till utländsk<br>invalidpension men som får rätt till utländsk ålderspension. Detta skulle<br>innebära att även personer med hel förtidspension eller hel särskild<br>efterlevandepension grundad på 40 års bosättning borde ansöka om<br>ålderspension. Remissbehandlingen av Ds 1997:66 redovisas särskilt i<br>vårt samtidigt härmed lämnade förslag till lag om garantipension.</p>
<p>Med beaktande av de remissynpunkter som lämnats vid remissbehand-<br>lingen av Ds 1997:66 har frågan om en automatisk utbetalning av ålders-<br>pension som avlöser hel förtidspension och hel särskild efterlevandepen-<br>sion grundad på 40 års bosättning ånyo övervägts. Regeringen har funnit<br>att det även i nu redovisade fall kan uppstå sådana situationer att försäk-<br>ringskassan inte enbart med hjälp av uppgifter i tillgängliga register kan<br>avgöra hur stor garantipension den pensionssökande eventuellt är berätti-<br>gad till. Det är sannolikt att försäkringskassan även i dessa situationer<br>kommer att bli beroende av uppgifter från den enskilde för att bestämma<br>storleken av den pension den pensionssökande är berättigad till. Med<br>hänsyn härtill föreslår vi i propositionen 1997/98:152 Garantipension,<br>m.m. att garantipension även i nu nämnda situationer skall betalas ut först<br>efter ansökan.</p>
<p>Reglerna för utbetalning av garantipension och inkomstgrundad ålders-<br>pension bör i möjligaste mån vara desamma. Regeringen föreslår därför<br>att utbetalning av inkomstgrundad ålderspension som avlöser hel förtids-<br>pension eller hel särskild efterlevandepension grundad på 40 års bosätt-<br>ning skall ske först efter ansökan.</p>
<p>I Ds 1997:66 föreslogs en särregel beträffande de situationer då den<br>pensionsberättigade till någon del uppbär förtidspension. Förslaget inne-<br>bar att försäkringskassans utredningsskyldighet i frågan om den pen-<br>sionsberättigade som till någon del uppbär förtidspension vill senarelägga<br>sitt ålderspensionsuttag eller inte, bör inträda före 70 års ålder. Eftersom<br>förtidspension utges t.o.m. den månad som föregår den månad då den<br>pensionsberättigade fyller 65 år, bör försäkringskassans utrednings-<br>skyldighet inträda senast den månad då den pensionsberättigade fyller 65<br>år. Med tillämpning av föreslagen regel om att utbetalning av ålderspen-<br>sion inte kan ske för tid före det att ansökan kommit in till försäkrings-<br>kassan, finns då risk för att en pensionsberättigad som till någon del upp-<br>burit förtidspension under någon månad står helt utan pension. För att<br>undvika detta föreslogs i Ds 1997:66 att ålderspension, i nu nämnda fall,<br></p>
<p>461</p>
<p>skall kunna beviljas även för tid före det att ansökan kom in till försäk- Prop. 1997/98:151<br>ringskassan, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansök-<br>ningsmånaden. Vad som nu redovisats föreslås även i vår nu avlämnade<br>proposition om garantipension.</p>
<p>Som ovan nämnts bör reglerna för utbetalning av ålderspension i det<br>reformerade systemet i möjligaste mån vara desamma. Regeringen före-<br>slår därför att den nu redovisade särregeln skall gälla även i fråga om<br>utbetalning av inkomstgrundad pension.</p>
<p>Med utgångspunkt från de överväganden som nu har gjorts beträffande<br>automatisk utbetalning av pension bör motsvarande regler gälla även för<br>den som före 65 års ålder till någon del uppbär särskild efterlevandepen-<br>sion. Vi föreslår därför att försäkringskassans utredningsskyldighet för de<br>pensionsberättigade som till någon del uppbär förtidspension eller sär-<br>skild efterlevandepension skall inledas då den försäkrade fyller 65 år.<br>Vidare skall den i Ds 1997:66 och prop. 1997/98:152 föreslagna regeln<br>om retroaktiv utbetalning av ålderspension gälla såväl för den som upp-<br>burit förtidspension som för den som uppburit särskild efterlevandepen-<br>sion omedelbart före 65 års ålder. Emellertid bör detta endast gälla ut-<br>betalning av inkomstpension. Premiepensionen är konstruerad på det<br>sättet att pensionen, oavsett om den uttrycks i fondandelar eller i kronor<br>efter övergång till livränta, är beroende av det värde som de fondandelar<br>som förvärvats för den enskildes räkning har vid tidpunkten för pen-<br>sionsuttaget. Värdet på dessa fondandelar kan variera från månad till<br>månad. Det går därför inte att utan svårighet, beräkna premiepensionen<br>för förfluten tid. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att den nu före-<br>slagna möjligheten till retroaktiv utbetalning inte skall avse premiepen-<br>sion.</p>
<p>De i detta avsnitt behandlade frågorna om ansökan bör gälla även i<br>fråga om ökning av ålderspension. Vid begäran om ökning av partiell<br>pension skall således skriftlig ansökan ges in till försäkringskassan och<br>den begärda ökningen kommer att betalas ut tidigast månaden efter det att<br>ansökan kommit in. När den pensionsberättigade vill återkalla eller be-<br>gära minskning av tidigare begärt uttag kan detta ske genom att den pen-<br>sionsberättigade tillställer försäkringskassan en anmälan härom, senast<br>månaden före den månad återkallelsen eller minskningen avses börja.<br>Regeringen har i avsnitt 18.1 föreslagit att möjligheterna att återkalla och<br>minska pensionsuttag av inkomstpension begränsas på så sätt att<br>återkallelse och minskning av ålderspension medges endast en gång per<br>sexmånadersperiod. Regeringen har vidare i avsnitt 21 föreslagit att<br>samma begränsning skall gälla för uttag av premiepension. Någon mot-<br>svarande begränsning för ökning av ålderspensionsuttag föreslår vi där-<br>emot inte.</p>
<p>Enligt nuvarande regler får försäkringskassan betala ut pension utan<br>ansökan från den pensionsberättigade om statligt eller kommunalt per-<br>sonalpensionsorgan begär det. Utbetalning av allmän pension och statlig<br>eller kommunal avtalspension sker då genom samma utbetalningstrans-<br>aktion. Som ovan redovisats skall utbetalning av ålderspension i det re-<br>formerade systemet som huvudregel ske efter ansökan. För att så långt<br>som möjligt åstadkomma enhetliga regler för uttag av pension bör, i det<br>reformerade ålderspensionssystemet, samma regler gälla oavsett typ av<br></p>
<p>462</p>
<p>pensionsrättighet. Regeringen föreslår därför att en motsvarande regel<br>inte införs i det reformerade systemet.</p>
<h3>25.2 Månadsvisa utbetalningar med möjlighet till<br>undantag</h3>
<p>Regeringens förslag: Pension skall i det reformerade systemet enligt<br>huvudregeln betalas ut månadsvis t.o.m. den månad då den pensions-<br>berättigade avlider eller rätten till pension annars upphör. Utbetalning<br>skall endast ske till den pensionsberättigade. Utbetalning av pension<br>skall även, oavsett den pensionsberättigades samtycke, kunna ske för<br>andra perioder än månadsvis.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslagen i Ds 1997:66 stämmer överens<br>med regeringens förslag, vilket även förslagen i Ds 1995:41 gör, med<br>undantag för att regeringen föreslår att pension skall kunna betalas ut<br>endast till den pensionsberättigade.</p>
<p>Utredningens förslag: Förslagen i SOU 1997:131 stämmer överens<br>med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförbundet PensionärsGemenskap tillstyrker<br>förslaget i Ds 1995:41 om möjligheten för försäkringskassan att under<br>vissa förhållanden betala ut pensionen till annan än den pensionsberätti-<br>gade och uppger att även om regeln är integritetskränkande uppväger<br>fördelama av en sådan regel den kränkningen. Skatteförvaltningen i<br>Göteborgs och Bohus län anser att premiepension och Västernorrlands<br>läns allmänna försäkringskassa anser att all allmän pension bör kunna<br>betalas ut till annan än den pensionsberättigade om denne p.g.a. ålder-<br>domssvaghet, sjukdom, drogmissbruk eller annat inte själv kan ta hand<br>om sin pension. Riksförsäkringsverket och Östergötlands läns allmänna<br>försäkringskassa tillstyrker förslaget i Ds 1997:66 att pension inte skall<br>kunna betalas ut till annan än den pensionsberättigade.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I det nuvarande systemet betalas<br>ålderspension enligt huvudregeln ut genom månadsvisa utbetalningar.<br>Pensionsförmånen utges om inte annat är föreskrivet t.o.m. den månad då<br>den pensionsberättigade avlider eller rätten till förmånen annars upphör.<br>Pensionen betalas som huvudregel ut direkt till den pensionsberättigade. I<br>vissa fall kan försäkringskassan emellertid besluta att pensionen helt eller<br>delvis skall betalas ut till annan. Förutsättningarna härför är att den pen-<br>sionsberättigade till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet, långvarigt<br>missbruk av beroendeframkallande medel eller därmed jämförlig orsak är<br>ur stånd att själv ta hand om sin pension. Pensionen får då betalas ut till<br>en kommunal myndighet eller den pensionsberättigades make eller annan<br>person för att användas till den pensionsberättigades eller hans eller hen-<br>nes familjs nytta.</p>
<p>Pension skall, enligt regeringens förslag, även i det reformerade sys-<br>temet som huvudregel betalas ut månadsvis och bör på samma sätt som i<br>det nuvarande systemet utges t.o.m. den månad då den pensionsberätti-<br>gade avlider eller rätten till pension annars upphör.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>463</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att pensionen som huvudregel skall betalas Prop. 1997/98:151<br>ut direkt till den pensionsberättigade. Frågan om det även i det reforme-<br>rade systemet skall finnas en möjlighet för försäkringskassan att betala ut<br>pensionen till annan än den pensionsberättigade berördes varken av Pen-<br>sionsarbetsgruppen eller i princippropositionen. I Ds 1995:41 föreslogs<br>att försäkringskassan under de förutsättningar som anges i nuvarande<br>regler i AFL skall få betala ut pensionen till annan än den pensionsbe-<br>rättigade. Under det fortsatta beredningsarbetet har det visat sig att regeln<br>om utbetalning av pension till annan sällan tillämpas. 1997 års premie-<br>reservutredning ifrågasatte i sitt betänkande behovet av en sådan utbetal-<br>ningsregel och ansåg att regeln återspeglar en äldre tids förhållanden och<br>värderingar. Utredningen ansåg vidare att regeln inte fyller någon nyttig<br>funktion vid sidan av allmänna bestämmelser om förvaltarskap och god-<br>manskap som finns i den familjerättsliga lagstiftningen. Med beaktande<br>härav föreslog utredningen att någon motsvarande regel inte införs för<br>utbetalning av premiepension. Även i Ds 1997:66 ifrågasattes, på grund<br>av i huvudsak samma skäl som angetts i utredningens förslag till premie-<br>pension, om det i framtiden finns behov av en sådan regel. Därvid anför-<br>des att den som inte kan ta hand om sin pension själv sannolikt behöver<br>hjälp med att förvalta sin egendom eller bevaka sin rätt även i andra av-<br>seenden, och att det t.o.m. kan vara så att utbetalning enligt nuvarande<br>bestämmelse av pensionen till någon av den pensionsberättigades an-<br>höriga medför att godmanskap eller förvaltarskap inte kommer till stånd<br>trots att det vore sakligt påkallat. Med hänsyn till det nu anförda före-<br>slogs i promemorian, och föreslås i propositionen om garantipension, att<br>en motsvarande regel inte införs för utbetalning av garantipension. Rege-<br>ringen instämmer i de nu redovisade ställningstagandena och anser att<br>reglerna i detta avseende bör vara desamma för de olika delarna av det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Vi föreslår således att en regel mot-<br>svarande den i 16 kap. 12 § AFL inte införs i lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>I det nuvarande systemet betalas alltså ålderspension enligt huvud-<br>regeln ut månadsvis. Om den pensionsberättigade är bosatt utomlands<br>kan dock Riksförsäkringsverket med den pensionsberättigades samtycke<br>förordna att pensionen skall betalas ut på annat sätt. Enligt den praxis<br>som har utvecklats hos utlandsavdelningen vid Stockholms läns allmänna<br>försäkringskassa sker utbetalningar i princip årsvis i stället för månadsvis<br>om den månadsvisa pensionsutbetalningen skulle ha understigit 1 % av<br>prisbasbeloppet (364 kr år 1998).</p>
<p>Regeringen lämnade genom beslut den 18 augusti 1994 ett uppdrag till<br>Riksförsäkringsverket att lämna förslag till en mer rationell handläggning<br>av utbetalningar av pension till utlandet. Bakgrunden till beslutet var en<br>beställning från riksdagen med anledning av de stora kostnader som ut-<br>betalningar av pension till utlandet innebär för de pensionsberättigade<br>och för samhället. Riksförsäkringsverket överlämnade den 2 februari<br>1995 promemorian ”Utbetalningar av pensioner till utlandet m.m.” till<br>regeringen.</p>
<p>Enligt Riksförsäkringsverkets promemoria kan den enskildes kostnad<br>för att kvittera ut ett pensionsbelopp uppgå till mellan 60 och 140 kr.<br>Härtill kommer kostnaden hos den utbetalande myndigheten dels för<br></p>
<p>464</p>
<p>själva utbetalningen, dels för den administration som det innebär att ta<br>reda pä var den pensionsberättigade befinner sig och förvissa sig om att<br>han eller hon fortfarande är i livet. Resultatet kan i många fall bli att den<br>totala kostnaden för pensionsutbetalningen överstiger det utbetalda be-<br>loppets storlek. Riksförsäkringsverket föreslog i promemorian att pen-<br>sionsbelopp som understiger 25 kr i månaden (300 kr per år) inte skall<br>betalas ut. Som motiv för en sådan begränsning angav verket bl.a. att<br>dessa utbetalningar medför orimligt höga utbetalningskostnader i för-<br>hållande till pensionsbeloppets storlek samt att pensionsbelopp i denna<br>storleksordning saknar betydelse för den enskildes försörjning.</p>
<p>Regeringen anser emellertid inte att det finns behov av en sådan be-<br>gränsning av utbetalning av ålderspension. Den torde medföra admini-<br>strativa problem bl.a. när en pensionsberättigad uppbär flera förmåner<br>samtidigt, såväl i form av pension som livränta. Om han eller hon under<br>en period återkallar en av förmånerna kan det medföra att pensionsbe-<br>loppet under en tid understiger det lägsta beloppet för utbetalning för att<br>efter en kortare tid åter överstiga nämnda belopp. Vidare torde en sådan<br>regel vara svår att förstå eftersom den innehåller såväl beräkningsregler<br>som uttagsregler. Regeringen föreslår således att någon nu nämnd uttags-<br>regel, dvs. att pensionsbelopp som understiger ett visst minsta belopp (i<br>verkets promemoria 300 kr per år) inte skall betalas ut till pensionstaga-<br>ren, inte införs i det reformerade systemet.</p>
<p>I verkets promemoria föreslogs vidare att utbetalning till utomlands<br>bosatta av pensionsbelopp som är lägre än 200 kr i månaden (2 400 kr per<br>år) skall betalas ut två gånger per kalenderår med utbetalningar i juni och<br>december. Därutöver föreslogs att försäkringskassan och pensionsberät-<br>tigad som bor utomlands även i andra fall skall kunna träffa frivilliga<br>överenskommelser om utbetalning av pension enbart i juni och december.</p>
<p>Behov av att kunna betala ut pension på annat sätt än månadsvis kom-<br>mer att finnas också i det reformerade pensionssystemet. Som anges i<br>avsnitt 13.1 måste de pensionsgrundande inkomsterna under ett år uppgå<br>till minst 24 % av prisbasbeloppet för att grunda pensionsrätt. Detta<br>medför i och för sig att pensionen inte kan bli hur liten som helst. I de fall<br>pensionsrätt tillgodoräknas under enbart ett eller ett fåtal år kan de<br>månatliga pensionsutbetalningama ändå bli mycket små, såväl vad gäller<br>inkomstrelaterad pension som garantipension. Förslaget vad avser garan-<br>tipensionssystemet innebär att det för rätt till oreducerad garantipension<br>kommer att krävas 40 års försäkringstid (bosättningstid) i Sverige. För att<br>garantipension över huvud taget skall betalas ut kommer att krävas att<br>den pensionsberättigade har tillgodoräknats en försäkringstid för garanti-<br>pension om minst tre år. Enligt EU/EESreglema och bestämmelser i vissa<br>socialförsäkringskonventioner skall,vid ställningstagande till om treårs-<br>regeln är uppfylld, kvalifikationstid från annat medlemsland likställas<br>med försäkringstid för garantipension. För rätt till sammanläggning enligt<br>sammanläggningsprincipen i förordningen EEG nr 1408/71 krävs dock i<br>vart fall en försäkringstid om ett år i Sverige. Garantipension beräknas<br>emellertid endast i förhållande till den tid den pensionsberättigade<br>faktiskt bott i Sverige. Detta får till följd att garantipension kan komma<br>att utges med endast 1/40 av oreducerad garantipension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>465</p>
<p>Huvudregeln i det reformerade pensionssystemet bör på samma sätt<br>som i det nuvarande systemet vara att pension skall betalas ut månadsvis.<br>Det bör emellertid i vissa fall också finnas möjlighet att betala ut pension<br>för andra tidsperioder.</p>
<p>Riksdagen har beslutat (budgetproposition 1997/98:1 utg. omr. 11, bet.<br>1997/98:SfUl, rskr 1997/98:111) om ändring i 16 kap. 4 § AFL på så sätt<br>att om årspensionen uppgår till högst 2 400 kr, skall undantag från den<br>månadsvisa utbetalningen kunna göras om det inte finns särskilda skäl<br>däremot. Utbetalning skall ske i efterskott en eller två gånger per år.<br>Denna begränsning skall gälla utan samtycke från den pensionsberätti-<br>gade och för försäkringstagare bosatta såväl utomlands som i Sverige.<br>Vidare har beslutats att utbetalning även i annat fall, efter överenskom-<br>melse med den pensionsberättigade, får ske en eller två gånger per år.<br>Regeln skall träda i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>Motsvarande bestämmelse bör finnas i det reformerade systemet. Re-<br>geringen föreslår därför att motsvarande regel i princip överförs oföränd-<br>rad till det reformerade ålderspensionssystemet. Eftersom premiepen-<br>sionen, om den är uttryckt i fondandelar, i kronor mätt kan variera från<br>månad till månad, kan emellertid inte ett exakt belopp anges för när, vid<br>beräkningen av de sammanlagda förmånernas värde, undantag från<br>månatliga utbetalningar får göras. Det blir därför nödvändigt att vid be-<br>räkningen av de sammanlagda förmånernas värde avrunda premiepen-<br>sionen för sig och månadsvis. Det beräknade beloppet föreslås avse de<br>sammanlagda ålderspensionerna. När pension skall betalas ut måste såle-<br>des försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten samordna sina<br>uppgifter om respektive pensions storlek.</p>
<p>Som antytts ovan kan såväl intjänad pensionsrätt inom fördelnings- och<br>premiereservsystemet som rätten till garantipension vara begränsad och<br>få till följd att pensionen, även om den betalas ut årligen, blir mycket låg.<br>Enligt de antagna riktlinjerna skulle ålderspensionen av administrativa<br>skäl kunna betalas ut med ett engångsbelopp om den inkomstgrundade<br>pensionen tillsammans med garantipensionen understeg ett visst fastställt<br>belopp.</p>
<p>115 kap. 3 § AFL i dess lydelse före den 1 juli 1979 fanns en bestäm-<br>melse av innebörd att Riksförsäkringsverket efter överenskommelse med<br>en pensionsberättigad, som inte var bosatt i Sverige, kunde byta ut<br>tilläggspensionen mot ett engångsbelopp som motsvarade minst 40 % av<br>pensionens kapitalvärde. Denna bestämmelse upphävdes emellertid med<br>hänvisning till att den ansågs strida mot den av Sverige ratificerade ILO-<br>konventionen nr 128 (se nedan). Någon regel som medger att periodiska<br>utbetalningar av pension ersätts med en engångsutbetalning finns således<br>inte i det nuvarande systemet.</p>
<p>I den ovan nämnda promemorian lämnade Riksförsäkringsverket -<br>med hänvisning till bl.a. de förslag som lämnades om att utbetalning av<br>låga pensionsbelopp skall kunna ske två gånger om året till utomlands<br>bosatta - inte något förslag om att pension skall få betalas ut med ett en-<br>gångsbelopp.</p>
<p>Under den fortsatta beredningen av pensionsreformen har frågan om<br>engångsutbetalningar av inkomstrelaterad ålderspension i det reforme-<br>rade systemet ytterligare övervägts. Därvid har framkommit att möjlig-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>466</p>
<p>heten till engångsutbetalningar av flera skäl sannolikt måste bli relativt Prop. 1997/98:151<br>begränsad.</p>
<p>Sverige ratificerade den 28 juni 1968 ILO-konventionen nr 128 om in-<br>validitets-, ålders- och efterlevandeförmåner. Enligt artikel 17 i denna<br>konvention skall åldersförmåner utgöras av periodiska utbetalningar. En<br>strikt tolkning av denna bestämmelse skulle innebära att en ordning med<br>engångsutbetalningar av pension skulle stå i strid med konventionen.<br>Syftet med bestämmelsen torde vara att förhindra att belopp som är av-<br>sedda att användas för en persons löpande försörjning förlorar denna<br>funktion om de betalas ut på en gång. Utbetalningar av mycket små<br>månatliga belopp torde emellertid utgöra ett mycket marginellt bidrag till<br>en persons löpande försöijning. Om möjligheten till engångsutbetalningar<br>begränsas till situationer där den månadsvisa pensionen skulle varit<br>mycket liten, kan den redovisade bestämmelsen i konventionen inte anses<br>utgöra ett hinder mot utbetalning av pension på detta sätt.</p>
<p>Vid utbetalning av inkomstgrundad pension i det reformerade pen-<br>sionssystemet med ett engångsbelopp föreligger det inte några svårig-<br>heter att utifrån den registrerade pensionsbehållningen bedöma vilket<br>belopp det är som skall betalas ut. Vid utformningen av en regel om en-<br>gångsutbetalning av inkomstgrundad ålderspension i det reformerade<br>pensionssystemet måste emellertid också beaktas förutsättningarna för att<br>på samma sätt kunna betala ut garantipension, eftersom hela den pension<br>som den enskilde är berättigad till rimligen bör betalas ut på samma sätt.<br>Som nämnts ovan kan en pensionsberättigad till följd av en kort försäk-<br>ringstid i Sverige före pensioneringen vara berättigad till endast en be-<br>gränsad garantipension. Om garantipensionen skulle betalas ut med ett<br>engångsbelopp, skulle krävas att det fastställs en särskild metod för om-<br>vandling av årlig garantipension till ett engångsbelopp.</p>
<p>Situationen kan också vara den att den pensionsberättigade bor i ett<br>annat land då pensionsutbetalningen blir aktuell. I vissa fall kan detta<br>innebära att garantipension inte betalas ut, eftersom en förutsättning för<br>en sådan utbetalning, enligt vårt förslag i proposition 1997/98:152<br>Garantipension, m.m., som huvudregel kommer att vara att den pensions-<br>berättigade är bosatt i Sverige. Om den pensionsberättigade senare skulle<br>flytta till Sverige skulle emellertid utbetalning av garantipension kunna<br>bli aktuell. Om engångsutbetalning av inkomstrelaterad pension redan<br>skett under tid då den pensionsberättigade fortfarande bodde utomlands,<br>skulle det krävas särskilda regler för hur garantipensionen i detta läge<br>skulle beräknas. Vidare skulle det krävas att uppgifter om engångsut-<br>betalningen under lång tid var tillgängliga i olika register. En ordning där<br>garantipension kan betalas ut som ett engångsbelopp skulle också kunna<br>sägas strida mot syftet med garantipensionssystemet. Det belopp som<br>utges som garantipension är dessutom i de flesta fall så stort, mätt i<br>kronor, att det inte kan bli aktuellt med en engångsutbetalning.</p>
<p>Med hänsyn till det anförda skulle en möjlighet till engångsutbetal-<br>ningar i det reformerade systemet sannolikt förutsätta att den pensions-<br>berättigade varken är eller kan bli berättigad till garantipension.</p>
<p>Ytterligare ett faktum som bör vägas in i bedömningen är att pensions-<br>rätt i det reformerade systemet kommer att kunna tjänas in även under tid<br>då den pensionsberättigade uppbär ålderspension. Bedömningen av om<br></p>
<p>467</p>
<p>engångsutbetalning skall ske skulle rimligen få göras då den pensions-<br>berättigade ansöker om pension. Det skulle således kunna inträffa att den<br>pensionsberättigade, efter det att han eller hon tagit ut pension och fått<br>denna utbetald i form av ett engångsbelopp, fortsätter att arbeta och tjäna<br>in ytterligare pensionsrätt. En sådan situation är, även om den i och för<br>sig skulle kunna hanteras, inte önskvärd.</p>
<p>Slutligen skulle särskilt få beaktas det förhållandet att pensionsberätti-<br>gade i mellangenerationen uppbär pension som härrör från både det nu-<br>varande och det reformerade systemet. För att av bl.a. administrativa skäl<br>så långt som möjligt åstadkomma enhetliga regler för utbetalning av pen-<br>sion bör de reformerade reglerna i detta avseende gälla även för pen-<br>sionsberättigade som tillhör mellangenerationen. Eftersom viss del av<br>pensionen hos dessa pensionsberättigade utgörs av ATP-pension, skulle<br>det för att pension skulle kunna betalas ut engångsvis behöva utformas<br>regler för hur ATP-pensionen skall kapitaliseras.</p>
<p>Med beaktande av vad som ovan anförts torde den administrativa nyt-<br>tan av engångsutbetalningar inte överväga de nackdelar en sådan regel<br>kan medföra. Regeringen förslår därför att en bestämmelse om utbetal-<br>ning av inkomstgrundad pension med ett engångsbelopp inte införs i det<br>reformerade systemet.</p>
<h3>25.3 Samordning med arbetsskadelivränta m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Den särskilda garantin i 4 kap. 4 § lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring samt i 10 § lagen (1977:265) om<br>statligt personskadeskydd avskaffas. Rätt till livränta av detta slag<br>upphör fr.o.m. den månad då livräntetagaren fyller 65 år. Regeländ-<br>ringen träder i kraft den 1 januari 1999 men skall inte omfatta perso-<br>ner som är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslagen i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Landsorganisationen i Sverige (LO) motsätter sig<br>borttagandet av 65 %-garantin i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring och lagen (1972:265) om statligt personskadeskydd. LO anser att<br>föreslagna förändring strider mot ILO-konventionen (nr 121). Riksför-<br>säkringsverket hävdar att avskaffandet av garantiregeln inte kan anses stå<br>i strid med ILO-konventionen. ILO-kommittén påtalar att det inte är till-<br>fredsställande om Sverige, som angetts i departementspromemorian,<br>anser att ILO-konventionens krav endast huvudsakligen uppfylls genom<br>rätten till garantipension vid 65 års ålder. ILO-kommittén anför vidare,<br>med hänvisning till Riksförsäkringsverkets remissyttrande, att avskaffan-<br>det av 65 %-regeln inte torde strida mot ILO-konventionens minimikrav<br>och att borttagandet av regeln torde avse annat riskfall än det som nämnts<br>i Ds 1995:41.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det förhållandet att en person tar ut<br>ålderspension inverkar enligt gällande regler på rätten till socialförsäk-<br>ringsersättningar av skilda slag. I vissa fall innebär reglerna att rätten till<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>468</p>
<p>en viss ersättning helt upphör eller begränsas då den pensionsberättigade<br>fyller 65 år. I andra fall kan pensioneringen påverka rätten till ersättning<br>genom att särskilda regler för samordning av förmånerna blir tillämpliga.<br>Detta gäller i vissa fall rätten till livränta enligt lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring (LAF) och enligt lagen (1977:265) om statligt per-<br>sonskadeskydd (LSP). Särskilda regler för samordning av pension och<br>livränta gäller också för den som uppbär livränta enligt någon av de för-<br>fattningar som föregick LAF. Detta redovisas i följande avsnitt.</p>
<p>Livränta enligt LAF och LSP utges enligt gällande huvudregler längst<br>till den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. Livränta kan<br>emellertid utges även efter denna tidpunkt i den mån ålderspensionen<br>från folk- och tilläggspensioneringen inte uppgår till minst 65 % av liv-<br>räntans bruttobelopp. Livräntan betalas då ut med ett belopp som mot-<br>svarar skillnaden mellan ålderspensionen och 65 % av livräntans brutto-<br>belopp. Förtida eller uppskjutet uttag av ålderspension innebär att liv-<br>räntan skall betalas ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan<br>livräntan och den ålderspension som skulle ha betalats ut om hel ålders-<br>pension hade tagits ut fr.o.m. 65 års ålder.</p>
<p>Frågan om en samordning mellan livränta enligt de nu redovisade be-<br>stämmelserna och pension från det reformerade pensionssystemet berör-<br>des inte av Pensionsarbetsgruppen eller i princippropositionen. Under det<br>fortsatta beredningsarbetet har dessa frågor emellertid varit föremål för<br>närmare överväganden. Därvid har beträffande samordningen mellan<br>pension och livränta enligt LAF och LSP ifrågasatts om den särskilda<br>garanti som det innebär att livränta alltid skall utges i den mån ålderspen-<br>sionen inte uppgår till 65 % av livräntebeloppet skall tillämpas även inom<br>ramen för det reformerade ålderspensionssystemet. Det förefaller, med ett<br>livsinkomstbaserat pensionssystem, främmande att vid samordningen av<br>utbetalningarna tillämpa en förmånsbaserad bestämmelse innebärande att<br>den pensionsberättigade alltid är garanterad ett visst belopp. Vidare<br>skulle det förhållandet att livräntan är pensionsgrundande till sitt brutto-<br>belopp innebära bl.a. administrativa olägenheter i och med att pensions-<br>rätt i det reformerade ålderspensionssystemet kan tjänas in även efter 65<br>års ålder.</p>
<p>Vid bedömningen av om 65 %-garantin skall tillämpas även i det re-<br>formerade ålderspensionssystemet har också övervägts huruvida ett av-<br>skaffande av regeln skulle strida mot ILO-konventionen (nr 121) an-<br>gående förmåner vid yrkesskada. Artikel 9 punkten 3 i denna konvention<br>föreskriver nämligen att förmånerna vid yrkesskada skall utges ”så länge<br>följderna av det inträffade riskfallet består”. Bestämmelsen beaktades i<br>förarbetena till lagen om arbetsskadeförsäkring och utgjorde grund för<br>den nu diskuterade 65 %-garantin.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>469</p>
<p>Bestämmelsen i konventionen ansågs i förarbetena till lagen om arbets-<br>skadeförsäkring innebära att yrkesskadeförmånen inte bör kunna upphöra<br>vid den allmänna pensionsåldern om den inte samtidigt ersätts av annan<br>livsvarig förmån. Avgörande torde således vara om de ålderspensions-<br>förmåner som ersätter livränteutbetalningen uppfyller de minimikrav som<br>konventionen uppställer. I Ds 1995:41 angavs att detta, med hänsyn till<br>de fastlagda nivåerna för garantipensionssystemet, nästan alltid torde vara<br>fallet. I departementspromemorian uttalades vidare att det emellertid kan<br>förekomma personer som t.ex. har tjänat in rätt till endast en låg in-<br>komstgrundad pension och samtidigt har flyttat till Sverige så sent att de<br>endast har rätt till reducerad garantipension. Dessa riskerar - om garanti-<br>regeln i LAF tas bort - att bli berättigade till en ålderspension som under-<br>stiger konventionens minimiregler. Detsamma gäller för utländska med-<br>borgare i land utanför EU/EES-området som arbetat i Sverige och därvid<br>skadat sig och fått rätt till arbetsskadelivränta, varefter de flyttat tillbaka<br>till sitt hemland men som samtidigt endast tjänat in rätt till låg inkomst-<br>grundad ålderspension. Garantipension skall då inte betalas ut eftersom<br>personen inte är bosatt i Sverige.</p>
<p>Om en garantiregel skall införas även vid samordningen med pension<br>från det reformerade ålderspensionssystemet måste avgöras hur en sådan<br>skall konstrueras. Vidare måste övervägas huruvida livräntan skall vara<br>pensionsgrundande fullt ut även efter 65 års ålder. I det nuvarande ålders-<br>pensionssystemet kan pensionsrätt inte tjänas in efter 64 års ålder. Det<br>förefaller knappast rimligt att - om nu livränta på grund av 65 %-garantin<br>skall kunna utges även efter 65 års ålder - livräntan då skall vara pen-<br>sionsgrundande. En beräkning av livränta enligt en garantiregel mot-<br>svarande den i 4 kap. 4 § LAF skulle vidare innebära att det fr.o.m.<br>65-årsmånaden - oavsett om livräntetagaren då rent faktiskt tar ut pen-<br>sion eller inte - måste räknas fram en ålderspension som skall jämföras<br>med livräntebeloppet. Livränta bör nämligen, enligt vad som föreslås<br>nedan, på samma sätt som i dag utges ograverad till den månad då liv-<br>räntetagaren fyller 65 år och således inte påverkas av ett tidigt uttag av<br>pension. Beräkningarna skulle därefter få göras om varje år och utfallet<br>från garantiregeln i LAF skulle t.ex. på grund av nyintjänad pensionsrätt<br>efter fortsatt förvärvsarbete eller ändrat civilstånd komma att bli olika<br>från år till år, vilket för mellangenerationen skulle påverka kompensatio-<br>nen för folkpensionsdelen i den kvotdel som härrör från ATP-systemet<br>(se härom i avsnitt 28).</p>
<p>I Ds 1995:41 angavs att ILO-konventionens krav huvudsakligen kom-<br>mer att vara uppfyllda genom de fastlagda nivåerna för rätten till garanti-<br>pension. Vid detta ställningstagande torde motsvarande tolkning av ILO-<br>konventionen nr 121 gjorts, som gjordes vid tillkomsten av LAF. Den ak-<br>tuella konventionsbestämmelsen kan emellertid, som RFV anför i sitt<br>remissvar, ges en annan tolkning än den som kom till uttryck i förarbe-<br>tena till LAF. Mot bakgrund av att försäkringsersättningens karaktär år<br>1977 - då yrkesskadeförsäkringen ersattes med arbetsskadeförsäkringen<br>- kom att ändras på så sätt att livränta enligt LAF endast avser att täcka<br>inkomstförlust, inte lyte och men eller annan olägenhet m.m., kan näm-<br>ligen det i konventionen använda uttrycket ”så länge följderna av risk-<br>fallet består” tolkas som att det enbart bör avse ersättning för bortfallet av<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>470</p>
<p>förvärvsinkomster, dvs. arbetskadelivräntan. När denna situation inte Prop. 1997/98:151<br>längre föreligger, dvs. när någon som genom arbetskadelivränta fullt ut<br>kompenserats för ett inkomstbortfall uppnår pensionsålder, är ”riskfallet”<br>inte längre förlusten av förvärvsinkomst på grund av arbetsskada, utan i<br>stället åldern. Försäkringen övergår alltså i och med pensionsålderns in-<br>träde till att täcka en annan risksituation, åldern, med annorlunda kvalifi-<br>kationsregler. En viss parallell kan dras med ILO-konventionen nr 128<br>om invaliditet-, ålderdoms- och efterlevandepensioner. I denna konven-<br>tion finns en motsvarande regel beträffande invaliditetsförmåner i artikel<br>12, enligt vilken ”förmånen skall utges under hela den tid riskfallet om-<br>fattar eller till dess rätt till förmånen vid ålderdom inträder”.</p>
<p>Med den nu redovisade tolkningen, som till synes även ILO-kommittén<br>instämmer i, anser regeringen att förslaget att avskaffa garantiregeln inte<br>står i strid med ILO-konventionen nr 121. När personen når pensions-<br>ålder utges förmån i form av ålderspension. Det skall också noteras att<br>livräntan är pensionsgrundande inkomst. Med hänsyn härtill och till de<br>skäl som såväl praktiskt som principiellt talar emot en garantiregel i LAF<br>vid samordningen mellan livränta och ålderspension enligt det reforme-<br>rade pensionssystemet, förordas här att utbetalning av livränta enligt<br>4 kap. 4 § LAF och 10 § LSP alltid skall upphöra helt vid en viss tid-<br>punkt. Denna tidpunkt kan vara antingen uppnående av 65 års ålder eller<br>den tidpunkt då livräntetagaren böijar uppbära ålderspension om det sker<br>dessförinnan.</p>
<p>För att ett förtida eller uppskjutet uttag inte skall påverka tillämpningen<br>av garantiregeln i 4 kap. 4 § LAF gäller i dag att livränta enligt<br>garantiregeln skall utges som om pension hade börjat uppbäras från 65<br>års ålder. I fall då pension har börjat uppbäras före 65 års ålder, dvs.<br>innan garantiregeln är tillämplig sker ingen samordning. Någon grund för<br>att under denna tid inte utge livräntan ograverad finns inte.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att livränta, även vid samordning med pen-<br>sion från det reformerade systemet, skall utges ograverad fram till den<br>månad då livräntetagaren fyller 65 år och att den således inte skall påver-<br>kas av att livräntetagaren väljer att helt eller delvis ta ut ålderspension<br>före 65 års ålder.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslår vi således att livränta enligt 4 kap. 4 §<br>LAF och 10 § LSP skall utges längst t.o.m. månaden före den månad<br>under vilken den pensionsberättigade fyller 65 år. Reglerna om rätt till<br>livränta även för tid efter 65 års ålder i den mån ålderspensionen inte<br>uppgår till 65 % av livräntebeloppet (4 kap. 4 § andra-fjärde styckena<br>LAF) bör upphävas fr.o.m den 1 januari 1999. Ändringarna bör emeller-<br>tid gälla endast de åldersgrupper som berörs av det reformerade pen-<br>sionssystemet. I de föreslagna övergångsreglerna till den nu aktuella änd-<br>ringen bör därför anges att ändringen inte gäller för pensionsberättigade<br>som är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>471</p>
<h3>25.4 Samordning med yrkesskadelivräntor</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Ålderspension i form av inkomstpension,<br>tilläggspension och garantipension för pensionsberättigad som jämte<br>pensionen även uppbär yrkesskadelivränta i form av egenlivränta eller<br>motsvarande ersättningar enligt äldre lagstiftning, skall minskas med<br>ett belopp som motsvarar tre fjärdedelar av vaije yrkesskadelivränta<br>som överstiger en sjättedels basbelopp. Minskningen skall i första<br>hand göras på garantipensionen och därefter på tilläggspensionen.<br>Minskningen får dock inte leda till att sammanlagd ålderspension och<br>premiepension till efterlevande kommer att understiga, för den som är<br>ogift, 13 % av prisbasbeloppet per månad och, för den som är gift,<br>11,5 % av prisbasbeloppet per månad.</p>
<p>Promemoriornas förslag: I Ds 1995:41 lämnades inget utformat för-<br>slag till hur samordning mellan ålderspension och yrkesskadelivräntor<br>skulle ske i det reformerade ålderspensionssystemet utan angavs endast<br>riktlinjer för hur en sådan samordning borde se ut. Dessa riktlinjer stäm-<br>mer överens med det av regeringen lämnade förslaget. Det i Ds 1997:66<br>lämnade förslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksrevisionsverket hävdar att det ”golvbelopp”<br>som har föreslagits för samordning mellan yrkesskadelivräntor och<br>ålderspension är lägre satt än i dagens system och att tanken om att en<br>person skall få behålla minst tre fjärdedelar av vad som annars skulle ha<br>utgått därmed frångås. Bohusläns allmänna försäkringskassa anför mot<br>bakgrund av att det blir allt färre som beviljas yrkesskadelivränta att det<br>vore bra om samordning kunde undvikas i det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet. Göteborgs allmänna försäkringskassa har inte något att<br>erinra mot förslaget men anmärker att samordningsbestämmelsema ytter-<br>ligare ökar komplexiteten i regelverket, vilket minskar överskådligheten<br>för den enskilde och kräver att kompetens beträffande yrkesskadeförsäk-<br>ringen bibehålls inom administrationen. Sveriges Pensionärers Riksför-<br>bund framför att frågan om samordning av yrkesskadelivränta med<br>ålderspension bör anstå för att lösas i samband med frågan om det fram-<br>tida systemet för förtidspension.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 25.3 har lämnats förslag till<br>vad som skall ske när den som uppbär livränta enligt lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring (LAF) eller lagen (1977:265) om statligt per-<br>sonskadeskydd (LSP) uppnår 65 års ålder och blir berättigad till ålders-<br>pension. Dessa lagar, som båda trädde i kraft den 1 juli 1977, utgör i dag<br>den centrala lagstiftningen vad beträffar ersättning för arbetsskador eller<br>därmed jämförliga skador. Skador som har inträffat under en äldre för-<br>fattnings giltighetstid regleras emellertid enligt bestämmelserna i den<br>författningen. Således utbetalas alltjämt och kommer även i framtiden att<br>utbetalas ersättning enligt ett stort antal äldre, i de flesta fall upphävda,<br>författningar om obligatorisk försäkring för yrkesskador eller motsva-<br>rande. Det är i dessa fall fråga om ersättning för skador som inträffat<br>under åren 1903-1977. Huvuddelen av dessa livräntor utges enligt 1954</p>
<p>472</p>
<p>års lag om yrkesskadeförsäkring. Samlingsbegreppet för de aktuella liv-<br>räntorna har därför kommit att bli yrkesskadelivräntor.</p>
<p>Enligt nuvarande regler uppgår det maximala årsbeloppet för en yrkes-<br>skadelivränta till 3,78 basbelopp enligt 1 kap. 6 § andra stycket AFL, dvs.<br>137 592 kr för år 1998. Beroende på skadeår reduceras dock yrkes-<br>skadelivräntor vid antingen 65 eller 67 års ålder till tre fjärdedelar av<br>tidigare utgivet belopp. Maximibeloppet blir alltså för de flesta ålders-<br>pensionärer 2,84 basbelopp eller för år 1998, 103 376 kr.</p>
<p>I 17 kap. 2 § AFL återfinns den nu gällande regeln om samordning<br>mellan yrkesskadelivräntor, folkpension och tilläggspension i form av<br>ålderspension. De äldre författningarna om yrkesskadeersättning inne-<br>fattar dessutom den ovan nämnda bestämmelsen som kan sägas vara av-<br>sedd att innebära viss samordning mellan livränta och pension; nämligen<br>att livränta skall reduceras till tre fjärdedelar av sitt belopp fr.o.m. den<br>månad under vilken den skadade fyller 67 år eller, beträffande skador<br>som inträffat den 1 juli 1976 eller senare, fr.o.m. den månad under vilken<br>den skadade fyller 65 år.</p>
<p>Vid införande av AFL ansågs att reduktion av yrkesskadeersättningar-<br>na, såvitt avsåg äldre skadefall, inte lagligen kunde ske genom retroaktiv<br>ändring av den vid skadans inträffande gällande yrkesskadeförsäkrings-<br>lagstiftningen. Samordningsbestämmelsen i 17 kap. 2 § AFL bygger<br>därför på reduktion av pensionen.</p>
<p>Yrkesskadelivräntoma utgör till skillnad från livräntor enligt LAF eller<br>motsvarande livräntor som bestäms med tillämpning av den lagen, inte<br>pensionsgrundande inkomst. Enligt 23 § i promulgationslagen till AFL<br>kan tilläggspension i form av förtidspension inte heller utges i anledning<br>av pensionsfall som inträffat före den 1 januari 1962. Personer som har<br>skadats före detta datum har således inte kunnat kompenseras i ålders-<br>pensionshänseende av en kontinuerlig omvandling av antagandepoäng till<br>ATP-poäng.</p>
<p>Utformningen av regleringen om samordning mellan pension och<br>yrkesskadelivräntor m.m. bestämdes i huvudsak av å ena sidan intresset<br>av att undvika överkompensation till pensionsberättigade som uppbär liv-<br>räntor och å andra sidan ett hänsynstagande till att de som drabbats av<br>yrkesskador eller motsvarande ofta därigenom helt eller delvis betagits<br>möjligheten att tjäna in tilläggspension.</p>
<p>Såvitt avser ålderspension innebär samordningsbestämmelsen att folk-<br>pensionen, dvs. såväl folkpensionens huvudförmån som pensionstillskott,<br>och tilläggspensionen skall minskas med tre fjärdedelar av egenlivräntan.<br>Efterlevandelivränta, med undantag för livränta som någon fått i egen-<br>skap av förälder till den avlidne, samordnas såvitt avser ålderspension<br>endast med folkpension, men i övrigt på motsvarande sätt. Minskningen<br>skall i första hand göras på tilläggspensionen i form av ålderspension, i<br>andra hand på pensionstillskottet och i sista hand på folkpensionens<br>huvudförmån. Avdrag på tilläggspension får dock inte ske om yrkes-<br>skadan inträffat innan den skadade har tillgodoräknats pensionspoäng för<br>ett år.</p>
<p>Den pensionsberättigade har vidare enligt samordningsreglerna alltid<br>rätt att behålla tre fjärdedelar av den folkpension som ”annars skulle ha<br>utgått”. Denna regel och bestämmelserna om pensionstillskott har i praxis</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>473</p>
<p>tillämpats så att pensionstillskott beräknats utifrån den tilläggspension<br>som faktiskt betalas ut. Detta innebär att pensionstillskottet beräknas<br>utifrån det belopp tilläggspensionen uppgår till efter det att den samord-<br>nats med yrkesskadelivräntan.</p>
<p>Minskning av pension skall ske även dels i de fall den skada för vilken<br>egenlivränta börjat utges åter medför sjukdomsfall som berättigar till<br>sjukpenning enligt yrkesskadelagstiftningen och som då ersätter livrän-<br>tan, dels i de fall livränta helt eller delvis bytts ut mot ett engångsbelopp.</p>
<p>Frågan om en samordning mellan ålderspension och yrkesskadelivränta<br>berördes varken av Pensionsarbetsgruppen eller i princippropositionen. I<br>Ds 1995:41 konstaterades att det finns behov av samordningsregler men<br>att det faktiska utfallet av sådan samordning, med hänsyn till inslaget av<br>lyte och men i livränta, bör bli att det sammanlagda beloppet för pension<br>och livränta kommer att överstiga pensionsbeloppet med viss andel av<br>livräntans belopp. Den tekniska utformningen av samordningsbestäm-<br>melsema överlämnades dock till den fortsatta beredningen. Därefter har<br>frågan beretts vidare och i Ds 1997:66 lämnades förslag till hur en sådan<br>samordning skulle ske med utgångspunkt från att det är pensionen som<br>skall minskas vid en sådan samordning. Bohusläns allmänna försäkrings-<br>kassa ifrågasätter om en sådan samordning är nödvändig och Sveriges<br>Pensionärers Riksförbund menar att frågan bör anstå och lösas i samband<br>med utformningen av det framtida förtidspensionssystemet. Det är dock<br>regeringens uppfattning att det, även om det innebär ytterligare komp-<br>lexitet i regelverket, i det reformerade ålderspensionssystemet bör finnas<br>samordningsregler vid sammanträffande mellan pension och yrkes-<br>skadelivränta för att undvika den överkompensation som annars skulle<br>uppstå om den pensionsberättigade jämte livräntan även fick uppbära<br>pensionen ograverad. Visserligen kommer på sikt utbetalning av yrkes-<br>skadelivräntor att upphöra men fortfarande nybeviljas sådana förmåner<br>och det är först långt in på 2000-talet som de helt kommer att ha upphört.<br>Vi anser det inte rimligt att under en lång övergångstid tillåta en över-<br>kompensation av det slag som det skulle bli fråga om ifall samordning<br>inte skulle ske.</p>
<p>Utgångspunkten för samordningen bör, liksom enligt dagens regler,<br>vara att det är pensionen som reduceras. En annan lösning skulle förut-<br>sätta ett mycket stort antal retroaktiva ändringar av tidigare gällande lag-<br>stiftning eftersom yrkesskadelivräntoma bestäms med tillämpning av den<br>lag som gällde vid skadetillfället och lagstiftningen om ersättning vid<br>yrkesskada har ändrats vid åtskilliga tillfällen från år 1901 och framåt.<br>Därtill kommer att ett flertal yrkesskadeersättningar i viss mån kan sägas<br>ha civilrättslig karaktär, eftersom de ursprungligen utgick från en försäk-<br>ring som tecknades av arbetsgivaren - i vissa fall hos privata försäk-<br>ringsinrättningar. Det skulle därför kunna ifrågasättas om ändringar av<br>tidigare meddelade beslut om ersättning för yrkesskador är förenliga med<br>skyddet för egendom i den europeiska konventionen om skydd för<br>mänskliga rättigheter. Ytterligare en omständighet som talar för att<br>minskning bör ske av pensionsförmånen är de särskilda reglerna för be-<br>skattning av yrkesskadelivräntor, som i princip innebär att en viss del av<br>livräntebeloppet är skattefritt. Det ter sig ogörligt att vid utformningen av<br>en samordningsregel som bygger på reduktion av livräntor kompensera<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>474</p>
<p>för de skattekonsekvenser en sådan ändring skulle innebära. Samman- Prop. 1997/98:151<br>taget föreslår vi därför att samordning mellan yrkesskadelivränta och<br>ålderspension i det reformerade ålderspensionssystemet skall ske genom<br>reduktion av pensionen.</p>
<p>Vid samordning i det reformerade ålderspensionssystemet uppkommer<br>därefter frågan om samordning skall ske med såväl garantipension som<br>inkomstpension och premiepension. I dag sker samordning med såväl<br>folkpension som tilläggspension. I det reformerade ålderspensionssys-<br>temet skall garantipensionen utgöra en grundskyddsförmån och utges<br>som utfyllnad till den som endast har tjänat in låg inkomstgrundad ålders-<br>pension och som enda pension till den som inte har tjänat in någon pen-<br>sion alls. Den som uppbär yrkesskadelivränta har inte samma behov av<br>grundskydd i form av garantipension som den som inte har rätt till yrkes-<br>skadelivränta och regeringen anser därför att samordning bör ske mellan<br>yrkesskadelivränta och garantipension på så sätt att garantipensionen<br>minskas för den som uppbär yrkesskadelivränta.</p>
<p>När det gäller den inkomstgrundade ålderspensionen enligt reforme-<br>rade regler har denna, liksom tilläggspensionen enligt nuvarande regler,<br>drag av intjänad rättighet. På grund av reglerna för intjänandeunderlag<br>och förändring av utgiftstaket har dock kopplingen mellan avgift och<br>förmån försvagats för tilläggspensionen. Såvitt gäller premiepensionen<br>har regeringen i avsnitt 19.1 uttalat att rätten till fastställd pensionsrätt för<br>premiepension omfattas av egendomsskyddet i regeringsformen. Rege-<br>ringen gör mot den bakgrunden bedömningen att premiepensionen bör<br>undantas från samordningen med yrkesskadelivräntan.</p>
<p>Inkomstpensionen har, som angetts ovan, också den viss karaktär av<br>individuellt intjänad rättighet vilket talar mot att samordning skall ske<br>med denna pension. Enligt dagens regler sker emellertid samordning med<br>tilläggspensionen som också den är avgiftsfinansierad, även om den är<br>förmånsbestämd till skillnad från den reformerade inkomstgrundade<br>ålderspensionen som är avgiftsbestämd. Det förhållandet att huvuddelen<br>av de förmånsberättigade som erhåller inkomstpension finns bland de<br>äldre åldersgrupperna, vilka med i vart fall viss kvotdel skall få sin<br>ålderspension beräknad enligt nuvarande regler för tilläggspension, anser<br>regeringen talar för att en samordning, såvitt avser pension enligt<br>reformerade regler, skall göras enligt regler som så nära som möjligt an-<br>sluter till dagens samordningsregler. Utan samordning med reformerad<br>inkomstpension skulle det ändå vara nödvändigt med samordning för<br>personer som omfattas av övergångsregleringen, dvs. individer födda<br>åren 1938-1953, såvitt avser de kvotdelar av pensionen som utgör<br>tilläggspension. En annan ordning skulle leda till kraftiga tröskeleffekter<br>mellan personer födda år 1937 och personer födda år 1938. En sådan<br>samordning avseende vissa kvotdelar för dessa åldersgrupper skulle<br>innebära att pension grundad på i och för sig samma pensionsgrundade<br>inkomst behandlades olika i samordningshänseende därför att den ena<br>pensionen anses ha en starkare karaktär av intjänad rättighet än den<br>andra. Sådana effekter anser regeringen inte är rimliga. Vi är dessutom av<br>uppfattningen att den omständigheten att yrkesskadelivräntoma på sikt<br>kommer att upphöra utgör skäl att göra så små förändringar som möjligt i</p>
<p>475<br></p>
<p>förhållande till dagens samordningsregler, vilket också detta skulle inne- Prop. 1997/98:151<br>bära att samordning bör ske med inkomstpensionen.</p>
<p>För en samordning med inkomstpensionen talar vidare att detta ger ett<br>ur fördelningssynpunkt rimligare resultat eftersom minskningen då berör<br>alla och inte bara dem som inte har någon eller endast låg inkomstgrun-<br>dad pension och därför är berättigade till garantipension. Om inkomst-<br>pensionen undantas från samordningen skulle detta leda till att ett antal<br>individer som uppbär såväl hög livränta som en hög pension skulle få<br>behålla förmånerna ograverade. Förutom att detta skulle ge ett påtagligt<br>högre utfall än med dagens regler skulle det, särskilt i de fall då ålders-<br>pensionen till stor del grundar sig på antagandeinkomster för förtidspen-<br>sion, kunna bli fråga om en kraftig överkompensation, vilket enligt rege-<br>ringens uppfattning inte kan anses rimligt.</p>
<p>Regeringen föreslår således att samordning vid egenlivränta skall ske<br>med såväl garantipension som inkomstpension och tilläggspension.<br>Garantipensionen utgör till skillnad från dagens folkpension inte någon<br>baspension utan är en utfyllnadspension. Mot denna bakgrund och med<br>beaktande av att garantipensionen, till skillnad från den inkomstgrundade<br>pensionen, skall finansieras över statsbudgeten, är det enligt vår uppfatt-<br>ning rimligt att samordningen med yrkesskadelivräntor sker på så sätt att<br>minskningen i första hand görs på garantipensionen. För den som uppbär<br>tilläggspension både i form av ålderspension och inkomstpension upp-<br>kommer därefter frågan i vilken turordning en sådan reducering skall ske<br>alternativt, om båda pensionerna skall reduceras parallellt, om det i så-<br>dant fall skall ske en lika eller en proportionell reducering. Såväl<br>tilläggspensionen i form av ålderspension som inkomstpensionen har<br>drag av intjänad rättighet. Som vi närmare utvecklat ovan har emellertid<br>kopplingen mellan avgift och förmån för tilläggspensionen i någon mån<br>försvagats. I jämförelse med inkomstpensionen kan därför karaktären av<br>intjänad rättighet för tilläggspension sägas vara något svagare. Mot denna<br>bakgrund och med beaktande av att tilläggspensionen i dag reduceras vid<br>sammanträffande med yrkesskadelivränta är det enligt vår uppfattning<br>rimligt att låta reduceringen av tilläggspensionen föregå reducering av<br>inkomstpensionen.</p>
<p>För den som jämte ålderspensionen uppbär yrkesskadelivränta i form<br>av efterlevandelivränta sker, som angetts ovan, i dag endast samordning<br>med folkpension. Vi föreslår därför att samordning i sådant fall endast<br>skall ske med garantipensionen och inte med inkomstgrundad pension.</p>
<p>I beredningsarbetet har utgångspunkten vid utformningen av samord-<br>ningsreglerna i det reformerade pensionssystemet varit att dessa så långt<br>möjligt skall överensstämma med dagens samordningsregler och ge i<br>stort sett samma utfall.</p>
<p>I likhet med vad som gällde vid införandet av AFL och samordnings-<br>reglerna i den lagen anser regeringen det motiverat att vissa livräntetaga-<br>res minskade möjligheter att tjäna in tilläggspension skall påverka sam-<br>ordningens omfattning. Som angetts ovan är yrkesskadelivräntoma inte<br>pensionsgmndande enligt AFL. Den som på grand av skada betagits<br>möjligheten att genom arbete tjäna in inkomstgrundad ålderspension och<br>som inte kvalificerat sig för s.k. antagandepoängsberäkning kommer att<br>kunna få en ganska låg ålderspension. Detta talar för att samordningen<br></p>
<p>476</p>
<p>mellan yrkesskadelivräntor och pension enligt det reformerade ålders- Prop. 1997/98:151<br>pensionssystemet inte bör ske fullt ut, dvs. en del av livräntan bör un-<br>dantas från samordning med pensionen. Regeringen finner här skäligt att<br>samordning sker med beaktande av samma andel, tre fjärdedelar, av liv-<br>räntan som i dagens system.</p>
<p>Livränta enligt LAF bestäms med utgångspunkt i ett ekonomiskt inva-<br>liditetsbegrepp och utgående livräntor innefattar ingen ersättning för lyte<br>och men. Dock kan ersättning för lyte och men utges enligt avtalsförsäk-<br>ringar på arbetsmarknaden eller enligt lagen (1977:266) om statlig ersätt-<br>ning vid ideell skada m.m. Sådan ersättning samordnas inte med den all-<br>männa pensionen. Livränta enligt yrkesskadeförsäkringen innehåller i<br>formell mening inte heller någon ersättning för lyte och men. Vid till-<br>lämpning av dessa författningar används emellertid ett medicinskt inva-<br>liditetsbegrepp vilket innebär att det vid bedömningen fästs större av-<br>seende vid skadans beskaffenhet, dvs. den medicinska faktorn, än vid<br>skadans betydelse i det enskilda fallet för den skadades arbetsförmåga.<br>En sådan metod för bestämning av ersättning för invaliditet kan sägas<br>innebära att den fastställda livräntan till viss del innefattar ersättning för<br>vad som, enligt de principer för bestämning av ersättning som vann in-<br>steg genom införandet av skadeståndslagen, är att beteckna som lyte och<br>men.</p>
<p>I Ds 1995:41 uttalades att det faktiska utfallet för en pensionär som<br>samtidigt uppbär både yrkesskadelivränta och pension även fortsätt-<br>ningsvis bör, med hänsyn till inslaget av lyte och men i livräntan, bli att<br>det sammanlagda beloppet för pension och livränta bör överstiga pen-<br>sionsbeloppet med viss andel av livräntans belopp.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning ter det sig rimligt att, i likhet med vad<br>som gäller för ersättning för arbetsskador, undanta från samordning med<br>pensionen den del av yrkesskadeersättningen som utifrån ett modernt<br>synsätt kan anses hänförlig till lyte och men. Ovan har föreslagits att det<br>förhållandet att den ersättningsberättigade skadan för många pensionsbe-<br>rättigade har inneburit begränsningar i möjligheterna att tjäna in ålders-<br>pensionsrätt i sin tur bör innebära en begränsning i samordningen på så<br>sätt att endast tre fjärdedelar av livräntans belopp samordnas med pen-<br>sionen. Om även inslaget av ersättning för lyte och men skall beaktas i<br>denna del borde detta leda till att en än mindre andel av livräntebeloppet<br>samordnades. Eftersom den del av yrkesskadelivräntan som kan anses<br>hänförlig till lyte och men varierar kraftigt mellan de olika livränteersätt-<br>ningama skulle en sådan utformning av regeln emellertid inte te sig sär-<br>skilt ändamålsenligt. Vid lägre ersättningsnivåer, då skadorna ofta inte<br>har föranlett någon inkomstförlust av betydelse, kan det anses att hela<br>ersättningen är hänförlig till lyte och men, medan det ofta förhåller sig<br>tvärtom med äldre allvarligare skador. I stället för att bestämma fribe-<br>loppet till en viss andel av livräntebeloppet kan det således finnas skäl att<br>bestämma det till ett fast belopp. Vi föreslår därför en regel som innebär<br>att pensionen endast samordnas med yrkesskadelivräntor som överstiger<br>en sjättedels basbelopp.</p>
<p>Nuvarande system innehåller dessutom en regel som innebär att den<br>pensionsberättigade alltid är berättigad att behålla minst tre fjärdedelar av<br>den folkpension ”som annars skulle ha utgått”. Med utgångspunkt från att<br></p>
<p>477</p>
<p>samordningsreglerna i det reformerade pensionssystemet så nära som Prop. 1997/98:151<br>möjligt skall ansluta till nuvarande regler anser regeringen att en mot-<br>svarande ”golvregel” bör införas även här. Detta är också nödvändigt för<br>att undvika situationer där pensionen annars i stort sett helt skulle redu-<br>ceras bort och då det för den pensionsberättigade skulle framstå som för-<br>delaktigare att vänta med uttag av ålderspension varvid den inkomst-<br>grundade pensionen vid ett senare uttag skulle komma att bli högre. En-<br>ligt dagens regler undantas från samordning som mest tre fjärdedelar av<br>hel folkpension och helt pensionstillskott, pensionsförmåner som utgör<br>grundskyddsförmåner. Dagens grundskydd i form av 40-delsberäknad<br>folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag ersätts i det<br>reformerade ålderspensionssystemet av en garantipension. Även i det<br>reformerade ålderspensionssystemet bör en golvregel enligt ovan gälla ett<br>grundskyddsbelopp. Eftersom garantipension utges endast till den som<br>har låg inkomstgrundad ålderspension och inte som en baspension är en<br>golvregel av motsvarande slag som gäller enligt dagens regler inte möjlig<br>att knyta till garantipensionen. Däremot är det möjligt att anknyta till den<br>lägsta garanterade nivån för garantipensionen. Detta föreslogs också i Ds<br>1997:66. Riksrevisionsverket hävdar att detta innebär att tanken om att en<br>person skall få behålla minst tre fjärdedelar av vad som annars skulle ha<br>utgått frångås och att golvet sätts lägre än enligt dagens regler. Rege-<br>ringen delar här inte Riksrevisionsverkets uppfattning. Såväl enligt nu-<br>varande regler som enligt de här föreslagna är utgångspunkten att den<br>enskilde skall få behålla en viss nivå av sin pension och denna nivå an-<br>knyts i båda fallen till nivåer i grundskyddssystemet. Det förhållandet att<br>golvregeln i det reformerade systemet inte kan anknytas direkt till garan-<br>tipensionen, på grund av konstruktionen av denna, innebär endast att en<br>sådan golvregel, som enligt vad vi föreslår anknyts till den lägsta garan-<br>terade nivån, då får bestämmas att gälla för såväl garantipension som in-<br>komstgrundad ålderspension inklusive premiepension. Detta var också<br>vad som föreslogs i Ds 1997:66.1 avsnitt 22 ovan föreslår regeringen att<br>ett efterlevandeskydd skall kunna tecknas för premiepensionen. Detta<br>innebär att en efterlevande förutom egen ålderspension kan komma att bli<br>berättigad till även premiepension till efterlevande. Denna pension utgör<br>en del av ålderspensionssystemet och bör därför enligt regeringens upp-<br>fattning, jämte den förmånsberättigades egna intjänade ålderspension,<br>räknas in i golvbeloppet.</p>
<p>I Ds 1997:66 föreslogs ett golvbelopp angivet på årsbasis. Den refor-<br>merade ålderspensionen kommer emellertid i likhet med vad som gäller<br>enligt dagens system att betalas ut månadsvis. Med en golvregel enligt<br>förslaget i Ds 1997:66 skulle den som under pågående kalenderår beviljas<br>yrkesskadelivränta därefter kunna komma att för resten av året få hela sin<br>ålderspension reducerad på grund av att han eller hon under året redan<br>har erhållit pension upp till golvnivån. Regeringen föreslår därför här att<br>golvbeloppet i stället bestäms till ett belopp per månad. Med ut-<br>gångspunkt från att årsbeloppen skall utgöra cirka tre fjärdedelar av den<br>lägsta garanterade nivån för garantipensionen bör därvid månadsbe-<br>loppen bestämmas till 13 % av prisbasbeloppet för den som ogift och<br>11,5 % av prisbasbeloppet för den som är gift.</p>
<p>478</p>
<p>I dag sker i viss utsträckning även samordning mellan yrkesskadeliv- Prop. 1997/98:151<br>ränta och förtidspension respektive efterlevandepension. Regeringen har i<br>proposition 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m. föreslagit<br>riktlinjer för en reformering av reglerna om ersättning vid varaktig medi-<br>cinskt grundad arbetsoförmåga, dvs. det som idag är förtidspension. I<br>propositionen gör regeringen den bedömningen såvitt avser frågan om<br>samordning mellan förtidspension och yrkesskadelivräntor att de över-<br>väganden som lagts till grund för de här föreslagna reglerna om samord-<br>ning mellan yrkesskadelivräntor och ålderspension i det reformerade<br>ålderspensionssystemet också bör gälla för samordning med förtidspen-<br>sion, dock med beaktande av de skillnader som idag gäller vid samord-<br>ning enligt AFL. Efterlevandepensionssystemet är för närvarande föremål<br>för utredning. I utredningens uppdrag ingår bl.a. att utforma regler för<br>samordning mellan yrkesskadelivräntor och reformerad efterlevande-<br>pension.</p>
<p>Någon form av samordning mellan förtidspension respektive efter-<br>levandepension och yrkesskadelivräntoma torde komma att gälla även för<br>framtiden. För den som uppbär såväl ålderspension som förtidspension<br>eller efterlevandepension uppstår därvid frågan i vilken ordning samord-<br>ning skall ske. Denna fråga torde slutligen få lösas när utformningen av<br>de framtida systemen för förtidspension och efterlevandepension skall<br>beredas. Regeringens utgångspunkt är dock att, i situationer med yrkes-<br>skadelivräntor, samordning i första hand skall ske med förtidspension och<br>efterlevandepension. Endast eventuell återstående samordningsbar yrkes-<br>skadelivränta skall därefter samordnas med utbetalad ålderspension.</p>
<p>De ovan föreslagna reglerna är avsedda att gälla för samtliga ålders-<br>pensionärer dvs. även personer födda år 1937 eller tidigare. Såvitt avser<br>grundskyddet har hittills endast presenterats förslag till en garantipension<br>avseende personer födda år 1938 eller tidigare. De här lämnade förslagen<br>om samordning vid sammanträffande mellan ålderspension och yrkes-<br>skadelivränta har utformats med utgångspunkt från de förslag om garan-<br>tipension för personer födda år 1938 eller senare som regeringen presenterar i<br>propositionen om garantipension m.m. Regeringen har den 18 december 1997<br>beslutat om direktiv för utredning av utformningen av garantipension för<br>ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare. Resultatet av denna<br>utredning kan medföra att de här föreslagna reglerna kan komma att få<br>justeras såvitt avser ålderspensionärer födda år 1937 eller senare.</p>
<h3>25.5 Annan samordning med ålderspension</h3>
<p>I samband med övervägandena kring frågan om rätten att kvarstå i arbete<br>efter 67 års ålder berörde Pensionsarbetsgruppen kortfattat frågan om<br>eventuella följdändringar inom bl.a. andra grenar på socialförsäkrings-<br>området. På detta område finns regler som anger att rätt till vissa social-<br>försäkringsersättningar m.m. upphör vid 65 års ålder. Sålunda utges<br>exempelvis arbetslöshetsersättning och rehabiliteringspenning inte till<br>personer som är över 65 år. Inte heller kan en person över 65 år bli an-<br>visad beredskapsarbete. Även såvitt avser rätten till sjukpenning och<br>handikappersättning föreligger vissa begränsningar som anknyter till en<br></p>
<p>479</p>
<p>åldersgräns på 65 år. Pensionsarbetsgruppen föreslog i sitt betänkande<br>inte några anpassningar av dessa åldersgränser till förslaget att rätten att<br>kvarstå i arbete i framtiden skall utsträckas till 67 års ålder. Detta ställ-<br>ningstagande motiverades med att en arbetstagare som uppnått 65 års<br>ålder och därmed den s.k. garantipensionsåldem inte kan anses ha sådant<br>behov av ekonomiskt stöd genom socialförsäkringar m.m. att det är<br>motiverat att höja de här aktuella åldersgränserna. Den som har uppnått<br>garantipensionsåldem har i generell bemärkelse haft möjlighet att tjäna in<br>pensionsrätt under så många år att en pensionering vid denna ålder skall<br>ge en rimlig ålderspension. Regeringen delade i princippropositionen<br>Pensionsarbetsgruppens uppfattning och ansåg att det inte var motiverat<br>att höja de här angivna åldersgränserna. Förslaget godtogs av riksdagen.<br>Förslagen i Ds 1995:41 följde i detta hänseende de antagna riktlinjerna<br>och några avsteg föreslogs således inte.</p>
<p>Regeringen instämmer i de ställningstaganden som redovisats i pro-<br>memorian och ser inget skäl att ändra de nu gällande övre åldersgrän-<br>serna för rätt till socialförsäkringsersättningar.</p>
<p>Ställningstagandet om en oförändrad åldersgräns för bl.a. utbetalning<br>av socialförsäkringsersättningar innebär översiktligt följande.</p>
<p>Medlemskapet i arbetslöshetskassa och därmed rätten till ersättning<br>upphör då den pensionsberättigade fyller 65 år. Rätten till arbetsmark-<br>nadsutbildning upphör vid 65 års ålder, eftersom det första villkoret för<br>rätt till sådan utbildning är att vederbörande är eller riskerar att bli<br>arbetslös. Även rätten till beredskapsarbete upphör vid denna tidpunkt.</p>
<p>Den som börjar uppbära hel ålderspension eller har fyllt 70 år har rätt<br>till fortsatt sjukpenning under högst 180 dagar efter ingången av den<br>månad varunder han eller hon böljat uppbära pensionen eller den då han<br>eller hon fyllt 70 år. En förutsättning för att sjukpenning över huvud taget<br>skall utges i sådana situationer är att pensionären har inkomst av för-<br>värvsarbete efter pensioneringen. En ålderspensionär som vid pensione-<br>ringen uppburit hel förtidspension (sjukbidrag) kan inte erhålla sjukpen-<br>ning även om han eller hon förvärvsarbetar efter ålderspensioneringen.<br>Rätten till sjuklön begränsas inte av att arbetstagaren uppbär ålderspen-<br>sion eller har fyllt 70 år. Rätten till rehabiliteringsersättning är knuten till<br>deltagande i rehabilitering som syftar till att förkorta sjukdomstiden eller<br>att förebygga eller häva nedsättning av arbetsoförmågan. Sådan ersätt-<br>ning utges längst t.o.m. månaden före den då den pensionsberättigade<br>fyller 65 år.</p>
<p>Handikappersättning kan utges efter 65 års ålder. En förutsättning här-<br>för är dock att den pensionsberättigade fått sin funktionsförmåga nedsatt<br>före denna tidpunkt och att behovet av ersättning kvarstår. Rätt till assi-<br>stansersättning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa<br>funktionshindrade upphör vid 65 års ålder.</p>
<p>Utöver socialförsäkringsersättningama finns det i dag även andra för-<br>måner som påverkas av ålderspensionen antingen genom att själva före-<br>komsten av ålderspension eller rätten till sådan pension är avgörande för<br>den andra förmånens storlek eller genom att storleken på ålderspensionen<br>påverkar storleken på den andra förmånen. I det senare fallet kan det<br>komma att krävas ställningstagande till hur sådan samordning skall ske<br>när utbetalningsreglema för det reformerade ålderspensionssystemet trä-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>480</p>
<p>der i kraft år 2001. Även för de förstnämnda fallen kan sådana ställ- Prop. 1997/98:151<br>ningstaganden vara nödvändiga.</p>
<p>De förmåner som i dag samordnas med ålderspension på sådant sätt att<br>det kommer att krävas annat än rena namnändringar eller liknande, åter-<br>finns huvudsakligen i förordningar, varav flera är upphävda men fort-<br>farande äger tillämpning, samt i avtal. Eftersom samordning kommer att<br>bli aktuell först år 2001 och de förmåner som i dag samordnas med<br>ålderspension då kan ha upphävts eller i vart fall förändrats lämnar<br>regeringen här inget förslag till hur sådan samordning skall ske utan<br>avser att återkomma med detta vid en senare tidpunkt i samband med<br>övrigt författningsarbete föranlett av de reformerade ålderspensions-<br>reglema. Detsamma gäller för de förändringar som mer har karaktären av<br>följdändringar.</p>
<p>Det finns även regler i författningar och avtal som innebär att en förmån eller<br>en avgift är inkomstprövad och där pension kan utgöra en sådan inkomst. Här<br>får i vaije enskilt fall tas ställning till hur reformerad pension skall bedömas<br>och förslag även här lämnas vid en senare tidpunkt.</p>
<h2>26 Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och<br>ändrad pensionsrätt m.m.</h2>
<h3>26.1 Fördelningssystemet</h3>
<p>Regeringens förslag: En pensionsberättigad skall vara skyldig att<br>återbetala pension, om denne genom att lämna oriktiga uppgifter eller<br>genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldig-<br>het har förorsakat att pension betalats ut felaktigt eller med för högt<br>belopp. Den pensionsberättigade skall vidare vara återbetalningsskyl-<br>dig, om pensionen i annat fall betalats ut felaktigt eller med för högt<br>belopp och den försäkrade skäligen borde ha insett detta. Beslut om<br>återbetalningsskyldighet skall fattas av försäkringskassan. Försäk-<br>ringskassan skall om det finns särskild anledning helt eller delvis<br>kunna efterge ett krav på sådan återbetalning.</p>
<p>Om den försäkrade på grund av ett ändrat taxeringsbeslut inte skulle<br>ha varit berättigad till hela den pension som redan har betalats ut för<br>förfluten tid, skall den försäkrade inte vara återbetalningsskyldig för den<br>för mycket utbetalade pensionen, såvida det inte finns något annat skäl<br>för sådan återbetalningsskyldighet. Om den ändrade taxeringen i stället<br>innebär att den försäkrade är berättigad till högre pension för förfluten<br>tid skall den överskjutande pensionen betalas ut med ett samlat belopp.</p>
<p>En pensionsberättigad skall vara skyldig att återbetala pension som<br>uppburits med för högt belopp till följd av att tidigare fastställd pen-<br>sionsrätt, grundad på inkomst av annat förvärvsarbete än anställning,<br>senare helt eller delvis faller bort på grund av att den pensionsberätti-<br>gade inte betalat egenavgift i form av ålderspensionsavgift och allmän<br>pensionsavgift i nödvändig utsträckning.</p>
<p>481</p>
<p>2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt över<br>denna del av förslaget annat än rent lagtekniskt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I 20 kap. 4 § lagen om allmän försäk-<br>ring (AFL) upptas regler om återbetalningsskyldighet för ersättning som<br>någon uppburit obehörigen genom att ha lämnat oriktiga uppgifter e.d.<br>Dessa regler tar sikte på såväl utbetald pension som andra ersättningar<br>inom ramen för AFL. Innebörden av reglerna är att återbetalningsskyldig-<br>het för uppburen ersättning föreligger i två fall. I det första krävs att någon<br>genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att fullgöra honom<br>åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt förorsakat<br>att ersättning har utgått obehörigen eller med för högt belopp. I det andra<br>fallet krävs att någon eljest obehörigen eller med för högt belopp har<br>uppburit ersättning, vilket han eller hon skäligen bort inse. I det första fallet<br>krävs således inte att vederbörande varit medveten om felaktigheten. I det<br>andra fallet är han eller hon skyddad av god tro. I båda fallen är påföljden<br>återbetalningsskyldighet av vad som utbetalats för mycket, om inte i<br>särskilt fall anledning föreligger att helt eller delvis efterge återbetal-<br>ningsskyldigheten.</p>
<p>Reglerna om återbetalningsskyldighet i 20 kap. 4 § AFL har utökats med<br>bestämmelser om återbetalning vid underlåten eller bristfällig betalning av<br>pensionsavgift. Detta behandlas nedan.</p>
<p>Även i det reformerade systemet bör, under samma fömtsättningar som<br>enligt AFL, den pensionsberättigade åläggas återbetalningsskyldighet för<br>pension som betalats ut med för högt belopp beroende på att den pen-<br>sionsberättigade lämnat oriktiga uppgifter e.d. Det kan t.ex. tänkas att den<br>försäkrade lämnat felaktiga uppgifter som lett till att pensionsrätt för bamår<br>tillgodoräknats med för högt belopp. Den pensionsberättigade bör också på<br>samma sätt som gäller i dag bli återbetalningsskyldig om pension uppburits<br>felaktigt eller med för högt belopp och den pensionsberättigade skäligen<br>bort inse detta.</p>
<p>Fråga är emellertid om den nuvarande regeln i AFL bör överföras helt<br>oförändrad till det nya ålderspensionssystemet. Lagrådet finner det svårt<br>att hitta exempel på något fall då den enskilde kan bli återbetalningsskyl-<br>dig för att han eller hon ”på annat sätt” än genom att lämna oriktiga upp-<br>gifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälnings-<br>skyldighet orsakat att pensionen har betalats ut felaktigt eller med ett för<br>högt belopp. Exempelvis täcks felaktiga uppgifter i inkomstdeklarationer<br>av ”oriktiga uppgifter”. Med hänsyn härtill och då den angivna förutsätt-<br>ningen för återbetalningsskyldighet inte kommit till användning i förvalt-<br>ningsdomstolarnas praxis förordar Lagrådet att orden ”eller på annat sätt”<br>får utgå ur det aktuella lagrummet i den nya lagstiftningen.</p>
<p>Regeringen finner fog för vad Lagrådet anfört i denna fråga och menar<br>därför att orden ”eller på annat sätt” bör utgå ur den motsvarighet till<br>20 kap. 4 § AFL som vi föreslår skall införas i lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>Beslut om återbetalning föreslås fattas av försäkringskassan. Åter-<br>betalning bör kunna ske antingen genom avdrag på senare utbetalningar av</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>482</p>
<p>pension eller genom att den pensionsberättigade åläggs återbetala för<br>mycket erhållen pension.</p>
<p>En angränsande fråga är huruvida en ändring i den pensionsberättigades<br>taxering skall kunna leda till återbetalningsskyldighet för den pensionsbe-<br>rättigade av redan uppburen pension. Ett taxeringsbeslut kan överklagas av<br>den skattskyldige fram till utgången av det femte året efter taxeringsåret.<br>Vidare har skattemyndigheten möjlighet att på eget initiativ ompröva taxe-<br>ringsbeslut inom överklagandetiden och i vissa fall därefter. Ändringar i<br>den försäkrades taxering kan, som kommer att framgå i avsnitt 27, under<br>vissa förutsättningar innebära att beslut om pensionsgrundande inkomst<br>och pensionsrätt måste ändras. Det kan emellertid tänkas att den försäkrade<br>under tiden från det att pensionsrätt fastställts till dess att beslutet ändras<br>redan har hunnit ta ut inkomstpension. Frågan är vad som skall gälla i en<br>sådan situation.</p>
<p>För det fall den ändrade taxeringen innebär en höjning av den pensions-<br>grundande inkomsten och av pensionsrätten bör givetvis den högre<br>inkomstpensionen betalas ut även för förfluten tid, dvs. för den tid som<br>påverkas av den ändrade taxeringen. Vi föreslår att de tillkommande<br>pensionsbeloppen därvid skall betalas ut i ett sammanhang. För det fall den<br>ändrade taxeringen leder till en sänkning av den pensionsgmndande in-<br>komsten och som en följd härav en sänkning av pensionsrätten, bör detta<br>som huvudregel inte leda till att den pensionsberättigade blir återbetal-<br>ningsskyldig för den för mycket uppburna inkomstpensionen. Återbetal-<br>ningsskyldighet skall i detta läge endast kunna bli aktuell då<br>ändringsbeslutet, som lett till en lägre pensionsgmndande inkomst och där-<br>med lägre inkomstpension, har sin gmnd i att den försäkrade tidigare<br>lämnat oriktig uppgift eller liknande.</p>
<p>Frågan om återbetalning av för mycket utbetald inkomstpension blir<br>aktuell även i en annan situation som inte har sin gmnd i att den<br>pensionsberättigade lämnat någon form av oriktig uppgift. Såsom närmare<br>utvecklats i avsnitt 13.5 skall det förhållandet att den som uppburit inkomst<br>av annat förvärvsarbete inte inom föreskriven tid har betalat egenavgift i<br>form av ålderspensionsavgift eller allmän pensionsavgift medföra att den<br>pensionsrätt som anses hänförlig till de icke inbetalda avgifterna faller bort.</p>
<p>Till och med utgången av år 1997 gällde att pensionspoäng tillgodoräk-<br>nades den försäkrade endast om tilläggspensionsavgiften för året till fullo<br>betalats inom föreskriven tid. Utan hinder av att hela avgiften inte betalats<br>på föreskrivet sätt skulle emellertid pensionspoäng alltid tillgodoräknas för<br>de två åren närmast före pensioneringen - den s.k. tvåårsregeln. I samband<br>med ikraftträdandet av skattebetalningslagen (SFS 1997:483, prop.<br>1996/97:100) den 1 november 1997 infördes ett system med skattekonton<br>och den s.k. likafördelningsmetoden, innebärande att underskottet på ett<br>skattekonto i regel fördelas proportionellt mellan de skatter och avgifter<br>som påförts kontot under den aktuella perioden. Likabehandlingsmetoden<br>skall tillämpas jämväl vid betalning av pensionsavgift. Det innebär bl.a. att<br>om bara en viss andel av samtliga skatter och avgifter betalats anses bara<br>motsvarande andel av tilläggspensionsavgiften ha betalats. Med anledning<br>av principen om tillgodoräknande av pensionspoäng utifrån betald andel av<br>tilläggspensionsavgiften finns det inte längre skäl till regeln om rätt till till-<br>godoräknande av pensionspoäng för de båda åren närmast före pensione-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>483</p>
<p>ringen. Den försäkrade går ju inte längre miste om hela pensionspoängen<br>om inte hela avgiften betalas inom den föreskrivna tiden. Med anledning<br>härav har beslutats om ändring i reglerna om tillgodoräknande av pension-<br>poäng i 11 kap. 6 § AFL och om återbetalningsskyldighet i 20 kap. 4 §<br>andra stycket AFL. Med ikraftträdande den 1 januari 1998 föreligger, en-<br>ligt 20 kap. 4 § AFL andra stycket, återbetalningsskyldighet av uppburen<br>ersättning då tilläggspension betalats ut och fastställd pensionspoäng änd-<br>ras på grund av underlåten eller bristande avgiftsbetalning. Vidare gäller att<br>det undantag som tidigare gällt för pensionsavgift för de båda år som före-<br>gått det år då pensionen skulle böija utgå enligt 11 kap. 6 § i dess lydelse<br>före den 1 januari 1998, inte längre är tillämpligt. Enligt övergångsbe-<br>stämmelserna till lagändringen följer dock att föreskrifterna härom i<br>11 kap. 6 § första stycket och 20 kap. 4 § andra stycket i deras äldre lydelse<br>fortfarande skall tillämpas såvitt avser pensionspoäng och avgift för åren<br>1996 och 1997.</p>
<p>Vi föreslår alltså att den enskilde skall vara skyldig att återbetala pension<br>som uppburits med för högt belopp till följd av att tidigare fastställd<br>pensionsrätt, grund på inkomst av annat förvärvsarbete än anställning,<br>senare helt eller delvis faller bort på grund av att den enskilde inte betalat<br>ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift i nödvändig utsträckning.</p>
<h3>26.2 Premiepensionssystemet</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Vid ändring av en pensionssparares premiepen-<br>sionsrätt skall ändringsbeloppet ökas med avkastningen från den till-<br>fälliga förvaltningen. Det ökade beloppet skall därefter räknas upp<br>med basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Det<br>uppräknade beloppet skall vid höjning av pensionsrätten läggas till<br>och vid sänkning av pensionsrätten dras av från pensionsspararens<br>premiepensionskonto.</p>
<p>Vid höjning skall medel motsvarande det uppräknade beloppet föras<br>från den tillfälliga förvaltningen till pensionsspararens fonder. Vid<br>sänkning skall medlen föras motsatt väg. Om pensionsspararen har<br>börjat ta ut pension skall vid höjning den del av det uppräknade be-<br>loppet som avser förfluten tid betalas ut som en klumpsumma till pen-<br>sionsspararen. Den del av beloppet som avser framtida pensionstid<br>skall föras till pensionsspararens fonder eller, om pensionsspararen<br>har gått över från fondförsäkring till livränta med garanterade belopp,<br>till Premiepensionsmyndigheten. I båda fallen skall framtida pen-<br>sionsbelopp räknas om. Vid sänkning föranleder avdraget från pen-<br>sionsspararens premiepensionskonto en omräkning av framtida pen-<br>sionsbelopp. Om, vid sänkning av pensionsrätten, tillgodohavandet på<br>pensionsspararens premiepensionskonto inte täcker det belopp som<br>skall dras av från kontot, skall det felande beloppet återkrävas direkt<br>av pensionsspararen om han är egenföretagare. Är han däremot an-<br>ställd blir direktkrav aktuellt bara om han har lämnat oriktiga uppgif-<br>ter. Vad som nu sagts gäller också för den som har fått rätt till pre-<br>miepension till efterlevande enligt bestämmelserna om efterlevande-<br>skydd under pensionstiden.</p>
<p>484</p>
<p>Om pension annars har betalats felaktigt eller med för högt belopp<br>skall pensionsspararen betala tillbaka det för mycket utbetalda be-<br>loppet om han har lämnat felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller<br>om han uppburit pensionen i ond tro. Detsamma gäller för den som<br>har fått rätt till premiepension till efterlevande oavsett om pensions-<br>spararen eller den efterlevande har orsakat den felaktiga utbetal-<br>ningen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Utredningens förslag: Förslagen i SOU 1997:131 överensstämmer<br>med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall har framfört vissa<br>lagtekniska synpunkter. I övrigt har frågorna inte berörts.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I föregående avsnitt har bl.a. be-<br>handlats frågan hur man skall hantera den situationen att fastställd pen-<br>sionsrätt ändras i efterhand. För premiepensionssystemet uppkommer<br>särskilda frågor vid en sådan ändring. Det gäller frågor om vilka kon-<br>sekvenser ett ändringsbeslut bör få för medel som redan är överförda till<br>premiepensionssystemet, hur saken påverkas av avkastning på medlen<br>och vem som skall bära kostnaderna för de åtgärder som vidtas.</p>
<p>I avsnittet berörs också andra situationer, där pensionsutbetalning har<br>skett felaktigt eller med för högt belopp. Dessa situationer motsvarar dem<br>som i dag regleras i 20 kap. 4 § AFL. Som tidigare framgått föreslås att<br>bestämmelser motsvarande nuvarande regler i AFL skall gälla inom för-<br>delningssystemet.</p>
<p>I huvudsak samma regler bör gälla på de aktuella punkterna i fördel-<br>nings- och premiepensionssystemet. Vissa särlösningar blir dock nöd-<br>vändiga därför att pensionsrätten i premiepensionssystemet direkt mot-<br>svaras av verkliga penningtransaktioner och premiepensionssystemet i<br>ekonomiskt hänseende skall vara ett slutet system.</p>
<p>Utgångspunkten bör vara att man vid ändringar av pensionsrätten skall<br>försöka återskapa den situation som hade förelegat om avsättningen till<br>premiepensionssystemet blivit rätt från början. Det betyder att ändrings-<br>beloppet skall läggas till respektive dras av från pensionsspararens pre-<br>miepensionskonto. Vidare bör ändringsbeloppet räknas upp med belopp<br>som skall täcka avkastningen från den tillfälliga förvaltningen och den<br>individuella fondförvaltningen. Vid höjning av pensionsrätten skall det<br>framräknade beloppet föras från den tillfälliga förvaltningen hos Riks-<br>gäldskontoret till pensionsspararens fondförvaltare. Vid sänkning av pen-<br>sionsrätten skall beloppet föras motsatt väg. I stort sett skall samma för-<br>farande tillämpas för både anställda och egenföretagare.</p>
<p>Den uppräkning av ändringsbeloppet som skall täcka avkastningen från<br>den tillfälliga förvaltningen är lätt att göra vid både höjning och sänkning<br>av pensionsrätten, eftersom det är väl känt vilken procentuell avkastning<br>den tillfälliga förvaltningen gav det aktuella året.</p>
<p>När det gäller avkastningen för tiden efter överföring till fondförvaltare<br>är det däremot inte möjligt att utgå från den faktiska avkastning som<br>förekommit. Ett principiellt skäl för detta är att premiepensionssystemet<br>bygger på att den enskilde själv skall bära den finansiella risken för sina<br>placeringsbeslut. Staten skall alltså varken skörda vinstema eller bära</p>
<p>485</p>
<p>förlusterna av de val som den försäkrade har gjort. Också praktiska skäl<br>talar för denna ståndpunkt. Det skulle ofta vara svårt att i det enskilda<br>fallet avgöra med vilken fondförvaltning en jämförelse skulle ske. Sär-<br>skilt skulle det vara fallet om det ursprungliga beslutet innebar att det inte<br>fastställdes någon pensionsrätt alls. En ordning som skulle bygga på en<br>jämförelse med faktiskt uppnådd avkastning skulle alltså kräva ett om-<br>fattande och detaljerat regelsystem för val av jämförelseobjekt.</p>
<p>I stället föreslås att uppräkningen skall göras med den s.k. basräntan<br>enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Eventuella korrige-<br>ringar för arvsvinster, liksom för återbäring, får anses ingå i denna<br>schablonmässiga uppräkning. Eftersom man inte kan säga generellt att<br>det är statens eller den enskildes ”fel” att en ändring i pensionsrätten<br>måste göras, bör samma räntesats gälla vid både höjning och sänkning av<br>pensionsrätten. Av samma skäl föreslås inte någon specialregel om för-<br>delningen av kostnaderna för ändringsåtgärdema. De får ses som sys-<br>temkostnader som skall bäras av kollektivet som helhet.</p>
<p>Som tidigare angetts skall vid höjning av pensionsrätten medel motsva-<br>rande det uppräknade beloppet föras från den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret till pensionsspararens fondförvaltare medan vid sänk-<br>ning av pensionsrätten medlen skall föras motsatt väg.</p>
<p>Om pensionsspararen har börjat ta ut pension när ändringen skall<br>genomföras skall vid höjning av pensionsrätten det uppräknade beloppet<br>fördelas på förfluten respektive framtida pensionstid. Den del av beloppet<br>som avser förfluten tid skall betalas ut som en klumpsumma till pen-<br>sionsspararen. Detta överensstämmer med vad som föreslås gälla i för-<br>delningsystemet (se föregående avsnitt). Den del av beloppet som avser<br>framtiden skall föras till pensionsspararens fonder eller, om pensions-<br>spararen har gått över från fondförsäkring till livränta med garanterade<br>belopp, till Premiepensionsmyndigheten. I båda fallen skall Premiepen-<br>sionsmyndigheten göra en omräkning av framtida pensionsbelopp.</p>
<p>Vid sänkning av pensionsrätten föranleder det avdrag som görs från<br>pensionsspararens premiepensionskonto en omräkning av framtida pen-<br>sionsbelopp eftersom pensionsförmånerna skall beräknas med utgångs-<br>punkt i tillgodohavandet vid varje tid på den försäkrades premiepen-<br>sionskonto (se 9 kap. 1 §). Därmed blir de framtida pensionsbeloppen<br>lägre än vad de skulle ha blivit om avsättningen till premiepensionssys-<br>temet hade blivit rätt från böljan. Detta är en konsekvens av att det tidi-<br>gare har betalats ut högre pensionsbelopp än som skulle ha gjorts om<br>avsättningen till premiepensionssystemet hade blivit rätt från böljan.<br>Denna ordning skiljer sig dock från vad som skall gälla i fördelningssys-<br>temet. Där påverkas inte de framtida pensionsbeloppen av att för hög<br>pension betalats för förfluten tid. Skälet till olikheten är, här som på flera<br>andra håll, att premiepensionssystemet skall vara ett i ekonomiskt hän-<br>seende slutet system.</p>
<p>Vid sänkning av pensionsrätten kan det någon gång inträffa att till-<br>godohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto inte täcker det<br>belopp som skall dras av från kontot. I sådana fall bör det felande be-<br>loppet återkrävas direkt av pensionsspararen om han är egenföretagare.<br>Är han däremot anställd bör direktkrav bli aktuellt bara om han har läm-<br>nat oriktiga uppgifter.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>486</p>
<p>Från de nu diskuterade fallen måste skiljas de situationer där pension<br>har betalats felaktigt eller med för höga belopp därför att den enskilde har<br>lämnat felaktiga eller ofullständiga uppgifter och situationer där pen-<br>sionsutbetalningar har gjorts med för stora belopp på grund av beräk-<br>ningsfel eller tekniska fel hos Premiepensionsmyndigheten. I sådana fall<br>skall den försäkrade på samma sätt som gäller i dag enligt AFL och som<br>också föreslås för fördelningssystemets del, normalt betala tillbaka det för<br>mycket utbetalda beloppet (se vidare i författningskommentaren, avsnitt<br>32).</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h2>27 Processuella frågor</h2>
<h3>27.1 Inledning</h3>
<p>I detta kapitel behandlas frågor som rör det processuella förfarandet så-<br>som förslag till regler angående omprövning och överklagande m.m. av<br>beslut enligt den föreslagna lagen om inkomstgrundad ålderspension.<br>Vidare behandlas frågor om utrednings- och uppgiftsskyldighet, pre-<br>skription och utmätning m.m.</p>
<p>Dessa frågor berördes bara till viss del och mycket översiktligt av Pen-<br>sionsarbetsgruppen. Inte heller i princippropositionen behandlades dessa<br>frågor närmare. I Ds 1995:41 fanns däremot ett förslag till regelverk som<br>i stor utsträckning var utformat i enlighet med vad som gäller enligt nu-<br>varande regler angående beslut om pensionsgrundande inkomst och pen-<br>sion, dvs. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och lagen<br>(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (LBP). Även taxeringslagen (1990:324)<br>och förvaltningslagen (1986:223) hade beaktats.</p>
<p>Med anledning av vissa synpunkter från remissinstanserna på den pro-<br>memorian samt ytterligare överväganden som gjorts under den fortsatta<br>beredningen var det förslag till processuella regler som lämnades i Ds<br>1997:66 utformat på ett något annorlunda sätt. Förslagen i denna remiss<br>är anpassade efter det förslaget och avviker således något från förslaget i<br>Ds 1995:41. Förslagen har också i viss mån anpassats till de förslag an-<br>gående dessa frågor som 1997 års premiereservutredning lämnade i sitt<br>betänkande SOU 1997:131.</p>
<p>De här föreslagna reglerna ersätter bl.a. vad som gäller i dag enligt<br>LBP. Av detta skäl har också föreslagits att denna lag skall upphöra att<br>gälla fr.o.m. den 1 januari 1999. För personer födda år 1937 eller tidigare<br>kommer dock vissa bestämmelser i LBP att fortsätta att tillämpas över-<br>gångsvis såvitt gäller beräkningen av pensionsgrundande inkomst (se<br>avsnitt 29.2).</p>
<p>487</p>
<h3>27.2 Ärendehantering</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Förvaltningslagens regler om handläggning av<br>ärenden skall gälla för samtliga ärenden enligt denna lag. Enskilda,<br>statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare m.fl. skall, precis<br>som enligt nuvarande regler, vara skyldiga att efter föreläggande in-<br>komma med de uppgifter som behövs för tillämpning av den nya<br>lagen. Uppgifter som den enskilde skall lämna om faktiska förhållan-<br>den skall lämnas på heder och samvete. Uppgifter som skall lämnas av<br>vissa myndigheter utan särskilt föreläggande, skall inte behöva kom-<br>municeras med den enskilde.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget i Ds 1995:41 och 1997:66<br>stämmer delvis överens med regeringens förslag. Där föreslogs dock en<br>mer utvidgad utredningsskyldighet, motsvarande den som gäller för<br>taxeringsprocessen.</p>
<p>Utredningens förslag: I SOU 1997:131 fanns inte något uttryckligt<br>förslag angående detta.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket , Kammarrätten i Stockholm,<br>Länsrätten i Värmlands län och Länsrätten i Norrbottens län har framfört<br>vissa lagtekniska synpunkter på de processuella bestämmelserna i Ds<br>1995:41. Datainspektionen anför beträffande kommuniceringsskyldig-<br>heten att den utgår ifrån att den enskilde ändå kommer att få del av<br>uppgifterna i samband med underrättelsen om beslutet om pensionsrätt.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I LBP föreskrivs att skattemyndig-<br>heten är skyldig att se till att alla ärenden om beräkning av pensionsgrun-<br>dande inkomst blir tillräckligt utredda. Denna princip gäller för övrigt<br>även för skattemyndighetens taxeringsarbete. Den försäkrade och dennes<br>arbetsgivare är skyldiga att lämna upplysningar till skattemyndigheten<br>efter anmaning härom. Den försäkrade har alltid rätt att yttra sig innan<br>skattemyndigheten beslutar om hans eller hennes pensionsgrundande in-<br>komst om skattemyndigheten tänker avvika från de uppgifter eller yrkan-<br>den som den försäkrade har lämnat.</p>
<p>Enligt förvaltningslagen gäller att myndigheter skall handlägga ären-<br>den enkelt, snabbt och billigt utan att säkerheten eftersätts. Myndigheten<br>skall beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden<br>från andra myndigheter om det behövs. Ett ärende får inte avgöras innan<br>den enskilde fått tillfälle att yttra sig över uppgifter som tillförts ärendet<br>genom någon annan än den enskilde själv.</p>
<p>Den här föreslagna lagen om inkomstgrundad ålderspension skall gälla<br>för tre olika myndigheter nämligen skattemyndigheten, den allmänna för-<br>säkringskassan och Premiepensionsmyndigheten, med delvis olika myn-<br>dighetskulturer och med ansvar för olika slags frågor och ärenden enligt<br>den nya lagen. Eftersom det inte är rimligt att ha olika regler beroende på<br>vilken myndighet som handlägger frågan eller vilket slags ärende det<br>gäller, föreslår vi nu i stället att vid handläggningen av ärenden enligt den<br>här föreslagna lagen skall förvaltningslagen i så stor utsträckning som<br>möjligt vara tillämplig. Bara när det finns behov av särskilda regler som<br>avviker från förvaltningslagen lämnas därför förslag till sådana bestäm-</p>
<p>488</p>
<p>melser. Den allmänna serviceskyldighet och utredningsskyldighet som<br>gäller enligt förvaltningslagen skall gälla även för ärenden enligt den här<br>föreslagna lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Beträffande uppgiftsskyldigheten gäller redan enligt nuvarande regler<br>att skattemyndigheten i allmänhet har tillgång till de uppgifter som den<br>behöver för att kunna besluta om pensionsgrundande inkomst. Det är<br>framför allt de uppgifter som skall lämnas i kontrolluppgifter och själv-<br>deklarationen i enlighet med bestämmelserna i lagen (1990:325) om all-<br>män självdeklaration och kontrolluppgifter som ligger till grund för<br>skattemyndighetens beslut. Några särskilda regler om uppgiftslämnande<br>för att fastställa pensionsgrundande inkomst behöver därför inte införas i<br>det reformerade pensionssystemet.</p>
<p>För att den allmänna försäkringskassan skall kunna fastställa de s.k.<br>pensionsgrundande beloppen måste kassan få vissa uppgifter från andra<br>myndigheter m.fl. automatiskt. Författningsbestämmelser om uppgifts-<br>skyldighet behöver därför införas för vissa statliga myndigheter i förord-<br>ning. I avsnitt 10.3 föreslås också att den som är ansvarig för grundut-<br>bildningen av totalförsvarspliktiga skall vara skyldig att lämna uppgifter<br>härom till Totalförsvarets pliktverk. Vissa uppgifter som behövs för att<br>besluta om pensionsgrundande belopp kommer dock försäkringskassan<br>själv att förfoga över. Det gäller t.ex. uppgift om att en person blivit för-<br>älder eller tagit emot ett bam för adoption. Sistnämnda förhållande får<br>försäkringskassan kännedom om i samband med att föräldrapenning och<br>barnbidrag skall börja betalas ut. Beträffande bam som genom social-<br>nämndens försorg har placerats hos någon annan än vårdnadshavaren får<br>försäkringskassan ofta besked om detta genom anmälan från socialnämn-<br>den om att barnbidraget skall överföras till den som har hand om bamet.<br>Sådana uppgifter som försäkringskassan förfogar över, bör få användas<br>vid fastställandet av pensionsgmndande belopp.</p>
<p>Förutom de uppgifter som skattemyndigheten och försäkringskassan<br>sålunda får del av utan något särskilt föreläggande, bör den enskilde samt<br>statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare, försäkringsinrätt-<br>ningar och arbetslöshetskassor vara skyldiga att, i enlighet med vad som<br>gäller i dag enligt AFL, efter föreläggande lämna de uppgifter som kan<br>behövas för tillämpningen av reglerna i det reformerade pensionssyste-<br>met. Precis som enligt nuvarande regler i AFL bör denna bestämmelse<br>också omfatta föreläggande av Riksförsäkringsverket och allmän förvalt-<br>ningsdomstol. Detsamma bör gälla föreläggande av Premiepensionsmyn-<br>digheten.</p>
<p>Våren 1997 föreslog regeringen ett antal lagändringar för att förbättra<br>försäkringskassornas utrednings- och kontrollmöjligheter. Bl.a. föreslogs<br>en generell regel om att uppgifter som den försäkrade lämnar om faktiska<br>förhållanden skulle lämnas på heder och samvete (prop. 1996/97:121).<br>Förslaget har antagits av riksdagen (bet. 1996/97:SfU 10, rskr.<br>1996/97:231). Motsvarande bör gälla även för uppgifter som en enskild<br>skall lämna enligt denna lag.</p>
<p>Som nämnts ovan skall den enskilde enligt förvaltningslagen under-<br>rättas om uppgifter som tillförts ärendet genom någon annan än henne<br>eller honom själv. För att inte denna kommuniceringsskyldighet skall bli<br>alltför omfattande, bör dock undantag göras för de uppgifter som skall</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>489</p>
<p>lämnas automatiskt från vissa myndigheter. Sådana uppgifter skall så-<br>ledes inte behöva kommuniceras med den enskilde. Den enskilde torde<br>ändå i flertalet fall få kännedom om dessa uppgifter genom den kontroll-<br>uppgift som erhålles i samband med deklarationen eller genom annan<br>underrättelse från den som lämnat uppgiften.</p>
<h3>27.3 Ändring av beslut</h3>
<p>Regeringens förslag: Ändring i beräkningsunderlaget för ett beslut<br>enligt denna lag skall automatiskt medföra att beslutet ändras. Det-<br>samma gäller om det föranleds av en ändring av beslutad egenavgift.</p>
<p>Vid bristande avgiftsbetalning för en försäkrad som har haft in-<br>komst av annat förvärvsarbete skall fastställd pensionsrätt och tillgo-<br>doräknade pensionspoäng räknas om med hänsyn till hur stor andel av<br>avgifterna som har betalats.</p>
<p>Om en försäkrad har tillgodoräknats pensionsrätt för premiepension<br>avseende plikttjänst eller bamår och därefter på grund av en taxe-<br>ringsändring inte längre uppfyller det s.k. förvärvsvillkoret, skall den<br>beslutade pensionsrätten för premiepension ändras.</p>
<p>Om ändringen av den pensionsgrundande inkomsten eller det pen-<br>sionsgrundande beloppet med anledning av ändringen av beräknings-<br>underlaget skulle understiga 1000 kr skall dock ingen ändring ske.</p>
<p>För makar som har begärt överföring av pensionsrätt för premiepen-<br>sion skall en ändring som berör den överförda pensionsrätten även<br>medföra en ändring hos den make till vilken överföringen skett.</p>
<p>Den enskilde skall alltid underrättas om att ett beslut har ändrats.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget i Ds 1995:41 innehöll mer<br>detaljerade bestämmelser om i vilka situationer en ändring kunde ske. De<br>förslag som redovisades i Ds 1997:66 stämmer överens med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Utredningens förslag: I SOU 1997:131 lämnades förslag på särskilda<br>regler om åtgärder vid bl.a. ändrad pensionsrätt. Dessa förslag har<br>behandlats i avsnitt 26.2.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket har hänvisat till sitt remissvar<br>över Ds 1995:29, vissa frågor avseende allmänna egenavgifter, där man<br>anfört att de processuella frågorna beträffande de olika kopplingar som<br>kan uppkomma mellan taxering, debitering och pensionsgrundande in-<br>komst bör klarläggas. Riksförsäkringsverket anser att det bör framgå av<br>bestämmelsen om följdändringar att denna även omfattar andra ändringar<br>än taxeringsändringar. Regeln om sådan ändring bör vidare justeras så att<br>det är storleken på ändringen av den inkomst/det belopp som ligger till<br>grund för följdändringen som skall uppgå till ett visst belopp för att änd-<br>ring skall behöva företas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Eftersom den pensionsgrundande in-<br>komsten enligt det nuvarande pensionssystemet skall bestämmas med<br>ledning av den försäkrades taxering, kan ändringar i denna medföra att<br>också den pensionsgrundande inkomsten behöver ändras. På grund härav<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>490</p>
<p>finns det i LBP en bestämmelse om att skattemyndigheten skall ändra en Prop. 1997/98:151<br>försäkrads pensionsgrundande inkomst ex officio om skattemyndigheten<br>eller allmän förvaltningsdomstol beslutar om ändrad taxering och änd-<br>ringen föranleder en avvikelse från den beräknade pensionsgrundande<br>inkomsten med minst 1 000 kr. På motsvarande sätt bör även i det refor-<br>merade pensionssystemet ett beslut om pensionsgrundande inkomst änd-<br>ras, om den taxerade inkomsten ändras av skattemyndigheten eller allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>I det reformerade pensionssystemet kan pensionen grundas inte bara på<br>pensionsgrundande inkomst utan även på andra pensionsgrundande be-<br>lopp. Den pensionsgrundande inkomsten kommer t.ex. att i stor utsträck-<br>ning ha betydelse för beräkningen av pensionsgrundande belopp för<br>bamår. På grund härav bör den allmänna försäkringskassan vara skyldig<br>att ändra även ett beslut om pensionsgrundande belopp i de fall då<br>skattemyndigheten har ändrat den pensionsgmndande inkomsten och<br>denna ändring föranleder att även det beslutade pensionsgmndande be-<br>loppet för den försäkrade behöver ändras. Detta bör gälla oavsett av<br>vilken anledning skattemyndigheten har ändrat den pensionsgmndande<br>inkomsten. Även ändringar efter t.ex. en omprövning bör föranleda ett<br>nytt beslut om pensionsgmndande belopp av försäkringskassan.</p>
<p>Föranleder det ändrade beslutet om pensionsgmndande inkomst eller<br>ett ändrat beslut om pensionsgmndande belopp att även beslutad pen-<br>sionsrätt eller pensionspoäng bör ändras, skall försäkringskassan också<br>vara skyldig att meddela ett nytt sådant beslut. Detta gäller oavsett om<br>ändringen av det pensionsgmndande beloppet beror på att den pensions-<br>gmndande inkomsten har ändrats eller om ändringen föranleds av en änd-<br>ring eller omprövning av det pensionsgmndande beloppet. Ett beslut om<br>ändring av pensionsrätt eller pensionspoäng kan i sin tur föranleda att<br>storleken på den pension som skall betalas ut i form av inkomstpension,<br>premiepension eller tilläggspension, måste ändras. Alla förändringar i<br>beräkningsunderlaget för ett beslut enligt denna lag bör således föranleda<br>att de berörda myndigheterna gör de följdändringar som blir nödvändiga<br>med anledning av det ändrade beräkningsunderlaget.</p>
<p>Eftersom det reformerade pensionssystemet skall vara ett avgiftsfinan-<br>sierat system bör beslut enligt denna lag kunna ändras också då det för-<br>anleds av en ändring av ett beslut om egenavgift. Om det t.ex. skulle visa<br>sig att skattemyndigheten vid bestämmandet av avgiftsunderlaget enligt<br>skattebetalningslagen (1997:483) skulle anse att ett belopp som ingår i<br>inkomst av annat förvärvsarbete skall hänföras till inkomst av anställning<br>i stället bör en motsvarande ändring göras av den pensionsgmndande<br>inkomst som avgiften hänför sig till.</p>
<p>För den som har haft inkomst av annat förvärvsarbete skall pensionsrätt<br>och pensionspoäng endast tillgodoräknas i den utsträckning som egenav-<br>gift i form av ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift har be-<br>talats. Detta har närmare redovisats i avsnitt 13.5. Pensionsrätt och pen-<br>sionspoäng kommer dock i allmänhet att ha tillgodoräknats innan det<br>slutligt kan konstateras om de nämnda avgifterna har betalats. På gmnd<br>härav behöver bestämmelsen om ändring även omfatta situationer då<br>egenavgiften eller den allmänna pensionsavgiften inte till fullo har be-<br>talats. Skulle pension beräknad på sådan pensionsrätt redan ha börjat be-<br></p>
<p>491</p>
<p>talas ut, bör den enskilde dessutom vara skyldig att återbetala för mycket Prop. 1997/98:151<br>utbetalad pension (se avsnitt 26.1).</p>
<p>För att pensionsrätt för premiepension skall tillgodoräknas även för<br>pensionsgrundande belopp för plikttjänst eller bamår har det föreslagits<br>att den försäkrade senast då pensionsrätten fastställs måste ha uppfyllt ett<br>s.k. förvärvsvillkor. Detta villkor har beskrivits närmare i avsnitt 11.6.<br>Skälet till detta är att de medel som förvaltas i premiereservsystemet mot-<br>svaras av verkliga penningtransaktioner. Skulle det sedan på grund av<br>ändrad taxering för den enskilde eller på gmnd av obetalda avgifter visa<br>sig att förvärvsvillkoret inte var uppfyllt när pensionsrätten fastställdes<br>bör den beslutade pensionsrätten för premiepension ändras.</p>
<p>För ändring av både pensionsgmndande inkomst och pensionsgmn-<br>dande belopp föreslogs i de olika departementspromemoriorna en be-<br>loppsspärr av innebörd att, om ändringen skulle medföra en avvikelse<br>från vad som beslutats på mindre än 1 000 kr, behöver beloppet inte änd-<br>ras. Riksförsäkringsverket föreslår i stället att storleken på taxeringsänd-<br>ringen respektive ändringen av den pensionsgmndande inkomsten skall<br>vara avgörande för om en ändring skall företas. Detta är emellertid ingen<br>lämplig lösning eftersom en taxeringsändring respektive en ändring av<br>den pensionsgmndande inkomsten inte alltid medför följdändringar. För<br>en försäkrad som har tillgodoräknats pensionsgmndande belopp för<br>bamår innebär en ändring av den pensionsgmndande inkomsten dess-<br>utom att försäkringskassan behöver göra en ny beräkning av vilket av de<br>tre alternativen för beräkning av det pensionsgmndande beloppet som är<br>mest förmånligt. Någon form av beloppsspärr för när ändringar som för-<br>anleds av ändringar i beräkningsunderlaget skall ske, är emellertid nöd-<br>vändig både för att den försäkrade skall slippa få besked om mycket små<br>ändringar och kanske framförallt för att det inom premiereservsystemet<br>inte ständigt skall behöva göras ändringar på premiepensionskontona som<br>avser mycket små belopp. Regeringen anser att denna spärr bör utformas<br>i enlighet med förslagen i departementspromemoriorna.</p>
<p>Som framgår av avsnitt 14 har det föreslagits att två makar skall kunna<br>begära att den ena makens pensionsrätt för premiepension skall överföras<br>till den andra maken. Sedan pensionsrätten för premiepension har fast-<br>ställts och därefter överförts till den andra maken, kan dock beslutet be-<br>träffande den överförda pensionsrätten av olika anledningar komma att<br>ändras. 1 sådana fall bör beslutet om pensionsrätt för båda makarna änd-<br>ras.</p>
<p>Förutom de föreslagna bestämmelser som nu beskrivits om när ett be-<br>slut bör kunna ändras gäller förvaltningslagens regler om ändring av ett<br>beslut på grund av att det har blivit uppenbart oriktigt eller liknande (26 §<br>förvaltningslagen).</p>
<p>När ett beslut har ändrats bör den som berörs av ändringen underrättas<br>om detta. Det gäller även om ett ändrat beslut om t.ex. pensionsgrun-<br>dande inkomst inte föranleder någon ändring av beslutet om pensionsrätt.<br>En sådan ändring kan ändå vara av betydelse för den försäkrade om han<br>eller hon skulle vilja begära omprövning av pensionsrätten på grund av<br>någon annan omständighet vid ett senare tillfälle. Om den företagna änd-<br>ringen är av betydelse för den enskilde, även om beslutet om pensionsrätt<br>inte påverkas, bör det också vara möjligt för denne att begära ompröv-<br></p>
<p>492</p>
<p>ning och överklaga ändringen av pensionsgrundande inkomst eller pen- Prop. 1997/98:151<br>sionsgrundande belopp (se avsnitt 27.4 och 27.5).</p>
<h3>27.4 Omprövning av beslut</h3>
<p>Regeringens förslag: Omprövning skall göras om den enskilde begär<br>det eller om det finns andra skäl. Omprövning av beslut om pensions-<br>grundande inkomst och pensionsgrundande belopp på begäran av den<br>försäkrade skall dock normalt göras bara i samband med att beslutet<br>om pensionsrätt eller pensionspoäng omprövas. Försäkringskassan<br>skall överlämna frågor som gäller den pensionsgrundande inkomsten<br>till skattemyndigheten, som får ompröva sitt beslut och därefter med-<br>dela försäkringskassan om detta har ändrats. Har den som beslutet av-<br>ser avlidit får även annan som är berörd av beslutet begära ompröv-<br>ning av detta.</p>
<p>Den enskilde kan enligt huvudregeln begära omprövning av beslut<br>om pensionsrätt, pensionspoäng och vårdår inom ett år efter fast-<br>ställelseåret och av andra beslut inom två månader från det att han<br>eller hon fick del av eller annars fått kännedom om beslutet. Riksför-<br>säkringsverket skall inte kunna begära omprövning av beslut men så-<br>väl Premiepensionsmyndigheten och försäkringskassan som skatte-<br>myndigheten skall på eget initiativ under vissa förutsättningar kunna<br>ompröva sina beslut och beräkningar. Omprövning av pensionsrätt,<br>pensionspoäng och vårdår får då enligt huvudregeln ske inom ett år<br>efter fastställelseåret. Andra beslut får omprövas till den enskildes<br>fördel inom två månader från det att beslutet meddelades. Om ett be-<br>slut har blivit oriktigt på grund av att en enskild har lämnat oriktiga<br>uppgifter eller har brustit i sin uppgiftsskyldighet eller om beslutet har<br>fattats på ett uppenbart oriktigt eller ofullständigt underlag eller lik-<br>nande får omprövning ske även efter de ovan angivna tidpunkterna.<br>Detsamma gäller om beslutet påverkas av en ändring av ett beslut för<br>en annan försäkrad eller ett beslut angående arbetsgivaravgift.</p>
<p>Den enskilde skall få tillfälle att yttra sig innan myndigheten eller<br>försäkringskassan fattar beslut om omprövning.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget i Ds 1995:41 innehöll flera olika<br>regler beroende på om omprövningen var till fördel eller till nackdel för<br>den enskilde. Där föreslogs dessutom att omprövning av pensionsrätt och<br>därtill hörande beslut skulle ske inom motsvarande tider som gäller enligt<br>taxeringslagen. Förslaget i Ds 1997:66 stämmer i huvudsak överens med<br>regeringens förslag. I denna promemoria föreslogs dock att försäkrings-<br>kassan skulle kunna ompröva även andra beslut än beslut om pensionsrätt<br>m.m. både till fördel och till nackdel för den enskilde inom två månader<br>från det att beslutet meddelades.</p>
<p>Utredningens förslag: I SOU 1997:131 föreslogs att förvalt-<br>ningslagens regler om omprövning av beslut skulle gälla inom premie-<br>reservsystemet.</p>
<p>493</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anser att den föreslagna<br>regleringen i Ds 1995:41 är omotiverat komplicerad. Samma regler bör<br>gälla som för socialförsäkringen i övrigt. Det är inte nödvändigt med<br>samma tidsfrister som gäller för taxeringen om konsekvensändringar får<br>göras oberoende av den tid som förflutit sedan beslutet meddelades. Änd-<br>ringar långt i efterhand är i sig otillfredsställande. Överklagande av beslut<br>bör ha inkommit inom två månader efter delfåendet. I sitt yttrande över<br>Ds 1997:66 anför verket att det bör finnas gemensamma omprövnings-<br>och ändringsregler för hela socialförsäkringsområdet. I avvaktan på en<br>översyn av dessa regler bör bestämmelserna i den nya lagen motsvara vad<br>som gäller enligt 20 kap. 10 och 10 a §§ AFL. Detsamma anser Kammar-<br>rätten i Stockholm. Även Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anser att<br>det bör ske en översyn av hela socialförsäkringens processregler. Läns-<br>rätten anser vidare att det är otillfredsställande att försäkringskassan kan<br>ompröva sina beslut även till nackdel för den enskilde och att en om-<br>prövning inom två månader från det att beslutet meddelades dessutom är<br>för kort tid för att hinna med kommunicering, utredning m.m. Göteborgs<br>allmänna försäkringskassa har inga synpunkter på förslaget.</p>
<p>Försäkringsanställdas förbund påpekar i sitt svar beträffande<br>Ds 1995:41 att i de fall då omprövning skall göras även av skattemyndig-<br>heten så kommer handläggningstiden att bli längre varför föreskriften om<br>maximal omprövningstid på sex veckor bör ändras.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler i LBP kan<br>skattemyndighetens beslut om pensionsgrundande inkomst omprövas på<br>begäran av den enskilde eller Riksförsäkringsverket. Dessutom kan<br>skattemyndigheten ompröva ett beslut på eget initiativ. Regler om om-<br>prövning av skattemyndighets beslut finns också i taxeringslagen. I<br>20 kap. 10 § AFL finns bestämmelser om omprövning såvitt gäller beslut<br>av allmän försäkringskassa. Försäkringskassan får enbart ompröva beslut<br>som har fattats av tjänsteman och endast på begäran av den försäkrade.<br>Riksförsäkringsverket får inte begära omprövning av försäkringskassans<br>beslut. Vid omprövning får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.<br>Förutom denna bestämmelse finns också regler om ändring av beslut i<br>20 kap. 10 a § AFL. Enligt denna bestämmelse skall försäkringskassan i<br>vissa särskilt angivna fall självmant ändra sitt beslut. Denna regel har<br>dock i praktiken kommit att tillämpas på ett sätt som inte helt överens-<br>stämmer med lagtextens lydelse.</p>
<p>Som anförts inledningsvis anser regeringen att förvaltningslagens be-<br>stämmelser bör tillämpas i så stor utsträckning som möjligt på beslut en-<br>ligt den föreslagna lagen. Enligt förvaltningslagen skall omprövning ske<br>om myndigheten finner att ett beslut är uppenbart oriktigt på grund av<br>nya omständigheter eller av någon annan anledning. De beslut som med-<br>delas enligt den här föreslagna lagen bör emellertid kunna omprövas även<br>i andra situationer än då beslutet är uppenbart oriktigt. Regeringen anser<br>därför att det bör införas särskilda bestämmelser om omprövning i den<br>nya lagen.</p>
<p>Frågan är då hur en sådan bestämmelse bör vara utformad. Bestämmel-<br>sen om omprövning i AFL medger bara omprövning på begäran av den<br>enskilde och bestämmelsen om ändring har som sagt fått ett vidsträcktare<br>tillämpningsområde än vad som direkt följer av lagtexten. Den nu före-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>494</p>
<p>slagna lagen skall ligga till grund för ett helt nytt pensionssystem som<br>skall ersätta nuvarande regler om ålderspension i AFL. Lagen skall vida-<br>re tillämpas av tvä olika myndigheter samt försäkringskassan vilka inte<br>har någon gemensam myndighetskultur. Att då föra in en bestämmelse<br>vars lydelse inte helt överensstämmer med dess tillämpningsområde kan<br>inte anses tillfredsställande. Det kan däremot även finnas anledning att se<br>över reglerna i AFL för omprövning m.m.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att det för beslut enligt den här föreslagna<br>lagen införs en helt ny regel om omprövning som skall tillämpas av<br>skattemyndigheten, den allmänna försäkringskassan och Premiepen-<br>sionsmyndigheten. Bestämmelsen innebär att ett beslut skall kunna om-<br>prövas på begäran av den som beslutet avser eller annars om det finns<br>särskilda skäl för en omprövning. En omprövning måste således alltid ske<br>när en enskild begär det och då oavsett av vilken anledning detta begärs.<br>En begäran om omprövning måste dock, som framgår nedan, göras inom<br>en viss tid efter det att beslutet meddelades. För övrigt skall ett beslut<br>omprövas av myndigheten eller försäkringskassan om det t.ex. på grund<br>av att det framkommit nya uppgifter finns anledning att ompröva beslu-<br>tet. För omprövning i den sistnämnda situationen föreslås dock vissa be-<br>gränsningar som framgår nedan.</p>
<p>I det reformerad ålderspensionssystemet kommer vanligtvis både<br>skattemyndigheten och den allmänna försäkringskassan att medverka vid<br>bestämmandet av en persons pensionsrätt. För att undvika att detta beslut<br>berörs av olika omprövningar hos skattemyndighet respektive försäk-<br>ringskassa som företas oberoende av varandra, föreslås det att huvud-<br>regeln bör vara att endast beslutet om pensionsrätt eller pensionspoäng<br>skall kunna omprövas på begäran av den enskilde. Om den pensions-<br>grundande inkomsten berörs av omprövningen, bör försäkringskassan<br>överlämna ärendet i den delen till skattemyndigheten, som själv får om-<br>pröva sitt beslut om den pensionsgrundande inkomsten och därefter med-<br>dela försäkringskassan om beslutet har ändrats. Försäkringskassan får<br>sedan ompröva sitt beslut om pensionsgrundande belopp samt pensions-<br>rätten och pensionspoängen.</p>
<p>I vissa situationer kan det dock finnas anledning att ompröva ett beslut<br>om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp<br>även om inte storleken på själva pensionsrätten eller pensionspoängen<br>skulle påverkas av omprövningen utan enbart fördelningen mellan olika<br>pensionsgrundande poster. Detta kan nämligen ha betydelse för en för-<br>säkrad som t. ex. anser att den pensionsgrundande inkomsten bör vara<br>högre och det pensionsgrundande beloppet för bamår lägre och som ännu<br>inte uppfyllt det s.k. förvärvsvillkoret för att pensionsrätt i anledning av<br>pensionsgmndande belopp skall medföra utbetalning av pension (se av-<br>snitt 11.6). Detsamma gäller om omprövningen avser frågan om en in-<br>komst skall hänföras till inkomst av anställning eller inkomst av annat<br>förvärvsarbete eftersom detta har betydelse för vem som skall betala pen-<br>sionsavgifterna för inkomsten. En särskild bestämmelse föreslås därför<br>om att omprövning i sådana fall får ske av den pensionsgmndande in-<br>komsten eller det pensionsgmndande beloppet och att samma regler som<br>gäller för omprövning av pensionsrätt då skall gälla för omprövning av<br>dessa beslut och att samma regler skall gälla för skattemyndigheten som<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>495</p>
<p>för försäkringskassan. När det i fortsättningen talas om omprövning m.m.<br>av pensionsrätt gäller detta även omprövning av pensionsgrundande in-<br>komst och pensionsgrundande belopp i de fall då dessa beslut får om-<br>prövas särskilt.</p>
<p>Som närmare kommenteras i författningskommentaren till 13 kap. 9 §<br>LIP skall omprövning ske på begäran av den som beslutet avser. För en<br>försäkrad som har avlidit kan dock beslutet om dennes intjänade pen-<br>sionsrätt ha betydelse för den som är berättigad till efterlevandepension.<br>För det fall den som beslutet avser är avliden bör därför ett beslut även<br>kunna omprövas på begäran av annan som är berörd av beslutet.</p>
<p>Vad gäller tiden inom vilken omprövning skall begäras kan olika över-<br>väganden göras. Beträffande beslut om pensionsgrundande inkomst, pen-<br>sionsgrundande belopp, pensionsrätt och pensionspoäng har dessa beslut<br>i allmänhet nära anknytning till beslutet om den försäkrades taxering. För<br>taxeringsbeslut gäller att dessa kan omprövas inom fem år efter taxe-<br>ringsåret. Eftersom det föreslås att beslut enligt den nya lagen skall änd-<br>ras automatiskt om det föranleds av en ändring av den försäkrades taxe-<br>ring finns det ingen anledning att ha samma omprövningstider som för<br>taxeringsbeslut. Ett beslut om pensionsrätt och pensionspoäng får<br>emellertid som regel betydelse för den enskilde först efter lång tid men då<br>kommer det å andra sidan att ha betydelse under lång tid. För ett sådant<br>beslut är det inte tillfredsställande med en alltför kort omprövningstid.<br>Regeringen föreslår därför att för beslut om pensionsrätt och pensions-<br>poäng skall en begäran om omprövning ha kommit in till försäkrings-<br>kassan inom ett år efter fastställelseåret. Eftersom ett år som det tillgodo-<br>räknats pensionspoäng för skall likställas med vårdår, bör beslut om<br>vårdår behandlas på samma sätt som beslut om pensionspoäng och mot-<br>svarande tid för omprövning bör därför gälla även för det beslutet. För<br>övriga beslut enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension bör tiden för<br>begäran om omprövning, liksom enligt AFL, vara två månader från det<br>att den enskilde fick del av beslutet.</p>
<p>Eftersom det rör sig om ett mycket stort antal beslut om pensionsrätt,<br>pensionspoäng m.m. som kommer att meddelas varje år kan det, precis<br>som i fråga om taxeringsbeslut, normalt sett inte komma i fråga att delge<br>dessa. Därför måste också en enskild, som först efter fastställelseåret har<br>fått kännedom om beslutet om pensionsrätt m.m., kunna begära ompröv-<br>ning av detta inom viss tid därefter. Det föreslås därför att en begäran om<br>omprövning skall få göras inom två månader från det att den enskilde<br>fick sådan kännedom.</p>
<p>I lagrådsremissen föreslogs att det dessutom skulle finnas en möjlighet<br>att begära omprövning av beslut om pensionsrätt i den situationen att för-<br>säkringskassan meddelat ett nytt beslut angående tillgodoräknande av<br>bamår för en försäkrad och detta skulle kunna innebära att den andre för-<br>äldern i stället var berättigad att tillgodoräkna sig sådan pensionsrätt.<br>Förslaget byggde på det då lämnade förslaget att pensionsgrundande be-<br>lopp för bamår automatiskt skulle tillgodoräknas modem om båda föräld-<br>rarna visserligen uppfyllde förutsättningarna för tillgodoräknande av så-<br>dant belopp men ingen anmälan gjorts om vem som skulle tillgodoräknas<br>denna rätt. Om modem i ett senare beslut befanns inte uppfylla förutsätt-<br>ningarna för tillgodoräknande av sådant belopp fanns det skäl att ge<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>496</p>
<p>fadem möjlighet att begära omprövning av beslutet om pensionsrätt såvitt Prop. 1997/98:151<br>avsåg honom. I det förslag vi nu lämnar kommer i en sådan situation där<br>föräldrarna inte gör något val, det pensionsgrundande beloppet att tillgo-<br>doräknas den förälder som har lägts pensionsunderlag. Om ingen av för-<br>äldrarna har något pensionsunderlag för det året eller har lika högt<br>underlag tillgodoräknas modem det pensionsgmndande beloppet. De<br>regler som vi nu föreslår innebär således att försäkringskassan måste<br>pröva vem av föräldrarna som skall tillgodoräknas pensionsgrundande<br>belopp för bamår i alla de fall där föräldrarna inte gjort någon anmälan i<br>frågan. Det är då också rimligt att försäkringskassan ex officio gör en<br>omprövning av beslutet om pensionsrätt för den andre föräldern i den<br>situtionen att det senare visar sig att den förälder som har tillgodoräknats<br>det pensionsgmndande beloppet inte uppfyllde förutsättningarna för<br>detta. Vi föreslår därför nu ingen särskild omprövningsrätt för den<br>enskilde i den situationen. För förfluten tid är situationen däremot<br>annorlunda och för denna tid bör därför gälla andra regler, vilket närmare<br>redogörs för i avsnitt 27.6.</p>
<p>Som nämnts i inledningen till detta avsnitt kan Riksförsäkringsverket<br>inte begära omprövning av försäkringskassans beslut men däremot av<br>skattemyndighetens beslut om pensionsgmndande inkomst. Att Riksför-<br>säkringsverket inte kan begära omprövning av försäkringskassans beslut<br>motiverades i propositionen 1977/78:20 med förslag till ändrad organisa-<br>tion för besvärsprövning inom socialförsäkringen m.m. med att det an-<br>sågs onödigt (s.98). Om Riksförsäkringsverket vill att ett beslut av för-<br>säkringskassan skall ändras, kan verket överklaga beslutet i stället. Efter-<br>som det också får anses olämpligt att en tillsynsmyndighet kan begära<br>omprövning av beslut som har fattats av den som myndigheten har att<br>utöva tillsynen över, föreslås här att Riksförsäkringsverket inte skall ha<br>möjlighet att begära omprövning av beslut som skattemyndigheten, för-<br>säkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten meddelat enligt den<br>föreslagna lagen om inkomstgmndad ålderspension. Riksförsäkrings-<br>verkets uppgift bör i stället vara att främja enhetlig tillämpning av lag-<br>stiftningen och verket bör därför ingripa endast när det gäller frågor som<br>är av betydelse till ledning för rättstillämpningen. Det rättsmedel som då<br>bör användas är överklagande. Om den enskilde begärt omprövning av<br>ett beslut och Riksförsäkringsverket överklagar samma beslut bör hela<br>ärendet överlämnas till förvaltningsdomstol för prövning.</p>
<p>Beträffande omprövning på initiativ av skattemyndigheten, försäk-<br>ringskassan eller Premiepensionsmyndigheten finns det anledning att<br>göra olika överväganden beroende på vad beslutet avser. För beslut om<br>pensionsrätt, pensionspoäng och vårdår bör omprövning få göras av<br>skattemyndigheten eller försäkringskassan inom samma tid som den en-<br>skilde kan begära omprövning av dessa beslut, det vill säga inom ett år<br>efter fastställelseåret. Eftersom det inte alltid är alldeles klart om en<br>sådan omprövning är till fördel eller till nackdel för den enskilde bör<br>någon begränsning i detta avseende inte gälla för dessa beslut. För övriga<br>beslut däremot, det vill säga framförallt beslut om pension, bör Premie-<br>pensionsmyndigheten eller försäkringskassan, såsom också länsrätten i<br>Göteborgs och Bohus län har förordat, bara kunna ompröva ett beslut till<br>den enskildes fördel om inte omprövningen föranleds av att det lämnats</p>
<p>497</p>
<p>oriktiga uppgifter eller liknande enligt vad som följer nedan. En ompröv-<br>ning av andra beslut än pensionsrätt m.m. till den enskildes fördel bör få<br>göras inom två månader från det att beslutet meddelades.</p>
<p>Beslut enligt den här föreslagna lagen kommer ofta att fattas utan att<br>den enskilde själv behöver göra någon anmälan eller inkomma med några<br>uppgifter. Det är i princip bara vid uttag av pension som den enskilde<br>behöver ge in en ansökan. Beträffande den som tillgodoräknas pensions-<br>grundande belopp för bamår finns dock en skyldighet att uppge inkoms-<br>ter från arbete i utlandet. Om den som beslutet avser har lämnat oriktiga<br>uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyl-<br>dighet bör det vara möjligt att ompröva ett beslut även efter den tid som<br>nyss angivits. I fråga om premiepension till efterlevande kan en oriktig<br>uppgift ha lämnats såväl av pensionsspararen som en tidigare förmåns-<br>tagare, som sedan har avlidit. I så fall bör även ett beslut om premiepen-<br>sion till den efterlevande få omprövas efter den vanliga omprövnings-<br>tiden. Detsamma bör gälla om det vid en senare tidpunkt framkommer att<br>beslutet har fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag<br>eller om det föreligger andra synnerliga skäl samt om det föranleds av ett<br>beslut om ändrad arbetsgivaravgift, t.ex. om skattemyndigheten vid be-<br>stämmande av avgiftsunderlaget enligt skattebetalningslagen skulle anse<br>att ett belopp som ingår i inkomst av anställning inte skall räknas in i av-<br>giftsunderlaget. Omprövningar av de anledningar som angivits här bör få<br>ske både till fördel och till nackdel för den enskilde.</p>
<p>Beträffande pensionsgrundande belopp för bamår kan det dessutom bli<br>nödvändigt att ompröva ett sådant beslut för en försäkrad om beslutet för<br>den andre föräldern (eller i förekommande fall styvföräldem) ändras och<br>detta bör föranleda en ändring även av den förstnämnde försäkrades pen-<br>sionsrätt. Detta har kommenterats i författningskommentaren till 13 kap.<br>13 §. Även i denna situation bör omprövning få ske vid en senare tid-<br>punkt.</p>
<p>Den enskilde skall alltid få tillfälle att yttra sig innan ett beslut om om-<br>prövning fattas på initiativ av en myndighet eller försäkringskassa.</p>
<p>Enligt 20 kap. 10 § AFL gäller att omprövning av en fråga angående<br>för mycket utbetald ersättning skall göras av socialförsäkringsnämnd om<br>det belopp som har utbetalats för mycket överstiger 10 % av basbeloppet.<br>Riksdagen har emellertid med i kraftträdande den 1 juli 1998 beslutat att<br>denna bestämmelse skall tas bort (prop,1997/98:41, bet,1997/98:SfU8,<br>rskr. 1997/98:153). Någon motsvarighet till denna bestämmelse föreslås<br>därför inte i här.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>498</p>
<h3>27.5 Överklagande av beslut</h3>
<p>Regeringens förslag: Beslut enligt lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Både den en-<br>skilde och Riksförsäkringsverket skall kunna överklaga besluten. Har<br>den som beslutet avser avlidit får även annan som är berörd av be-<br>slutet överklaga detta. Den enskilde får dock bara överklaga beslut<br>som först har omprövats eller ett beslut om avvisning. Överklagande<br>av en enskild skall ha kommit in inom två månader från det att denne<br>fick del av beslutet om omprövning. Riksförsäkringsverket får över-<br>klaga ett beslut om pensionsrätt m.m. inom ett år efter fastställelseåret<br>och andra beslut inom två månader från det att beslutet meddelades.</p>
<p>Den begränsning i rätten att överklaga vissa avvisningsbeslut som<br>har föreslagits i förvaltningsprocesslagen skall inte gälla avvisnings-<br>beslut enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension som har fattats<br>av försäkringskassan, skattemyndigheten eller Premiepensions-<br>myndigheten.</p>
<p>Beslut av allmän förvaltningsdomstol får överklagas av den en-<br>skilde inom två månader från det att denne fick del av beslutet och av<br>Riksförsäkringsverket inom två månader från det att beslutet med-<br>delades. Beslutet kan dessutom i vissa fall överklagas av den som<br>meddelat det överklagade beslutet, varvid samma tid skall gälla som<br>gäller för Riksförsäkringsverket. Bestämmelserna om tvåpartsprocess<br>i 7a§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall dock inte gälla för<br>mål om pensionsrätt m.m.</p>
<p>För prövning i kammarrätten krävs prövningstillstånd. Nämndemän<br>skall inte ingå i kammarrätten vid prövning av mål om pensionsrätt.<br>Vid prövning av övriga mål skall nämndemän ingå i kammarrätten om<br>sådana ingått vid prövning i länsrätten.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslagen i Ds 1995:41 och Ds 1997:66<br>stämmer delvis överens med regeringens förslag. I Ds 1995:41 och<br>1997:66 föreslogs dock att beslut om pensionsgrundande inkomst och<br>andra pensionsgrundande belopp normalt bara skulle få överklagas i<br>samband med överklagande av beslutet om pensionsrätt.</p>
<p>Utredningens förslag: Förslaget i SOU 1997:131 stämmer i princip<br>överens med regeringens förslag angående överklagande av ett beslut om<br>pension.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket och Skattemyndigheten i<br>Stockholms län tillstyrker uttryckligen förslaget i Ds 1995:41. Länsrätten<br>i Stockholms län påpekar att det i Ds 1995:41 föreslås vissa bestämmelser<br>i lagen som har samma materiella innehåll som förvaltningslagen och<br>förvaltningsprocesslagen. Länsrätten anser vidare att det kan medföra<br>olägenheter att tiden för överklagande i vissa fall blir obegränsad på<br>grund av att den görs beroende av delgivning. Länsrätten ställer sig<br>frågande till hur Riksförsäkringsverkets partställning skall behandlas i<br>praktiken. I sina remissvar över Ds 1995:41 anför Skattemyndigheten i<br>Malmöhus län att det bör vara möjligt att korrigera felaktigheter i beräk-<br>ningen av arvsvinstberäkningen, och Länsrätten i Värmlands län anser att<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>499</p>
<p>den allmänna försäkringskassan bör vara part även i mål om pensionsrätt. Prop. 1997/98:151<br>Kammarrätten i Sundsvall menar att det saknas skäl för att nämndemän<br>skall ingå i kammarrätten vid avgörande av socialförsäkringsmål. Kam-<br>marrätten i Stockholm anser beträffande förslagen i Ds 1995:41 att det<br>inte bör uppställas särskilda villkor för att få överklaga beslut om pen-<br>sionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp utan de allmänna<br>förvaltningsrättsliga reglerna bör vara tillräckliga. Vidare påpekar kam-<br>marrätten beträffande förslaget i Ds 1997:66 att nämndemän bara ingår<br>om målet beviljas prövningstillstånd och prövas i sak. Riksförsäkrings-<br>verket anför att verket bör undantas från kravet på prövningstillstånd i<br>kammarrätten.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I det nuvarande pensionssystemet får<br>skattemyndighetens beslut om pensionsgrundande inkomst överklagas till<br>allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller försäkringskassans beslut i<br>olika ärenden enligt AFL. Om försäkringskassans beslut har fattats av en<br>tjänsteman hos kassan måste det först omprövas innan det kan över-<br>klagas. Enligt den här föreslagna lagen kommer inga beslut att fattas av<br>socialförsäkringsnämnd. På motsvarande sätt som gäller för beslut enligt<br>AFL bör därför ett beslut enligt denna lag först omprövas innan det får<br>överklagas av den enskilde. För att få enhetliga regler bör detta, i de fall<br>beslut om pensionsgrundande inkomst får överklagas särskilt, även gälla<br>sådant beslut.</p>
<p>För att förhindra att ett beslut om pensionsrätt påverkas av en ompröv-<br>ning som sker av både skattemyndigheten och försäkringskassan obero-<br>ende av varandra, har det i föregående avsnitt föreslagits att en huvud-<br>regel bör vara att endast försäkringskassans beslut om pensionsrätt skall<br>få omprövas på begäran av den försäkrade. Skattemyndighetens beslut<br>om pensionsgrundande inkomst och försäkringskassans beslut om pen-<br>sionsgrundande belopp bör få omprövas bara i samband med omprövning<br>av beslutet om pensionsrätt. I vissa fall föreslår vi dock att beslut om<br>pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp skall få om-<br>prövas särskilt. Eftersom det föreslagits att endast ett beslut som har om-<br>prövats skall få överklagas av den enskilde behövs ingen motsvarande<br>begränsning för överklagandet. I den mån ett beslut om pensionsgrun-<br>dande inkomst eller pensionsgrundande belopp har omprövats får det<br>också överklagas. Förslaget i denna del innebär också att i de enstaka fall<br>då enbart beslutet om den pensionsgrundande inkomsten överklagas<br>kommer samma regler om överklagande m.m. som gäller för försäkrings-<br>kassan, enligt vad som följer nedan, att gälla också för skattemyndig-<br>heten. När ett beslut om pensionsrätt överklagas kommer det dock i all-<br>mänhet att medföra att domstolen ändå måste överpröva samtliga beräk-<br>ningar som gjorts, eftersom såväl pensionsgrundande inkomst som pen-<br>sionsgrundande belopp kan ligga till grund för beslutet om pensionsrätt.</p>
<p>Även övriga beslut enligt den föreslagna lagen bör givetvis efter<br>omprövning vara överklagbara på samma sätt som i dag. Det gäller t.ex.<br>beslut om utbetalning eller återbetalning av pension. Detsamma gäller<br>beslut varigenom en begäran om omprövning har avvisats. Däremot utgör<br>t.ex. den årliga arvsvinstuppräkningen, indexeringen inom<br>fördelningssystemet av pensionsrätt m.m. inte ett särskilt beslut utan detta<br>är en ren beräkning sprocedur inför beräkningen av pensionens storlek<br></p>
<p>500</p>
<p>som inte bör kunna överklagas särskilt. En sådan beräkning kan givetvis Prop. 1997/98:151<br>göras om, i fall det skulle visa sig att den innehåller felaktigheter av nå-<br>got slag.</p>
<p>Eftersom det föreslås att endast omprövningsbeslut ( och i förekom-<br>mande fall beslut om avvisning) skall få överklagas av den enskilde kan<br>den tid inom vilken han eller hon måste klaga på beslutet vara densamma<br>oavsett om beslutet gäller pensionsrätt eller pension. De olika tidsfrister<br>som föreslås gälla för den enskilde i fråga om de olika besluten behöver<br>då bara beaktas vid omprövningen. När en enskild överklagar ett beslut<br>föreslås det därför att överklagandet skall ha inkommit inom två månader<br>från det att han eller hon fick del av beslutet. Samma tid bör för övrigt<br>också gälla för överklagande av förvaltningsdomstols beslut.</p>
<p>Riksförsäkringsverket bör också ha möjlighet överklaga samtliga be-<br>slut av skattemyndigheten, den allmänna försäkringskassan och Premie-<br>pensionsmyndigheten enligt den här föreslagna lagen. I föregående av-<br>snitt har det emellertid föreslagits att Riksförsäkringsverket inte skall<br>kunna begära omprövning av beslut. Därför bör den tid inom vilken ett<br>överklagande från verket måste ha inkommit vara densamma som gäller<br>för en enskild som vill begära omprövning, dvs. det bör gälla olika frister<br>beroende på vad beslutet gäller. Beslut om pensionsgrundande inkomst<br>och belopp, pensionsrätt, pensionspoäng och vårdår bör således över-<br>klagas före utgången av året efter fastställelseåret eller, om beslutet har<br>meddelats efter den 31 oktober det året, inom två månader från det att<br>beslutet meddelades. Eftersom beslut enligt 4 kap. LIP föreslås skall vara<br>meddelade senast den 31 mars året efter fastställelseåret torde sistnämnda<br>tidsfrist framförallt bli aktuell om Riksförsäkringsverket vill överklaga ett<br>beslut om ändring eller omprövning. För övriga beslut enligt denna lag<br>bör ett överklagande från Riksförsäkringsverket ha inkommit inom två<br>månader från det att beslutet meddelades. Om verket vill överklaga en<br>allmän förvaltningsdomstols beslut bör överklagandet ha inkommit inom<br>två månader från det att detta beslut meddelades.</p>
<p>Regeringen har i den nyligen till riksdagen överlämnade propositionen<br>1997/98:101 Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om<br>domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m. lämnat förslag till vissa<br>ändringar i bl.a. förvaltningsprocesslagen avseende överklagande av av-<br>visningsbeslut. I propositionen föreslås att om en förvaltningsdomstol har<br>överprövat ett beslut om avvisning på grund av att ett överklagande har<br>kommit in för sent, skall domstolens beslut inte få överklagas. Denna<br>regel skall dock enligt förslaget inte gälla när avvisningsbeslutet har<br>fattats av en försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa. Bakgrunden till<br>förslaget om överklagandeförbud är ett önskemål om att effektivisera<br>förvaltningsprocessen och att därför införa ett överklagandeförbud<br>motsvarande det som gäller enligt 30 § förvaltningslagen. I den lagråds-<br>remiss som föregick propositionen lämnades därför ett förslag till<br>begränsningar såvitt avsåg rätten att överklaga beslut om att avvisa ett<br>överklagande på grund av att det har kommit in för sent. I propositionen<br>(s.89) har konstaterats att denna begränsning på socialförsäkringsområdet<br>och när det gäller rätten till arbetslöshetsersättning dock endast skulle<br>omfatta de fall där ett överklagande har kommit in för sent och inte<br>avvisningsbeslut som avser en för sent inkommen begäran om</p>
<p>501</p>
<p>omprövning. I anledning härav har i propositionen föreslagits att ett<br>undantag från överklagandeförbudet skall gälla bl.a. i fråga om beslut<br>enligt AFL som fattats av försäkringskassan. Undantaget gäller däremot<br>inte när länsrätten fattar avvisningsbeslutet eftersom det i dessa fall alltid<br>är fråga om att avvisa ett överklagande. Regeringen anger vidare i<br>propositionen att avsikten är att i ett annat sammanhang återkomma till<br>frågan avseende de fall där det nu görs undantag från överklagande-<br>förbudet.</p>
<p>Också i det reformerade pensionssystemet föreslår vi att det skall<br>finnas regler om omprövning av beslut av försäkringskassan, skatte-<br>myndigheten och Premiepensionsmyndigheten. Om inte undantag görs i<br>förhållande till det i prop. 1997/98:101 lämnade förslaget om över-<br>klagandeförbud kommer detta förbud att gälla för avvisningsbeslut såvitt<br>avser ett för sent inkommet överklagande men inte en för sent inkommen<br>begäran om omprövning. Av samma skäl som anförts för att det tills<br>vidare skall göras undantag för beslut av försäkringskassan i ärenden<br>enligt AFL bör undantag gälla avvisningsbeslut enligt LIP. Detta<br>överensstämmer också med vad som var innebörden av förslaget i<br>lagrådsremissen angående inkomstgrundad ålderspension. Undantaget<br>bör dock på samma sätt som enligt förslaget i prop.1997/98:101 be-<br>gränsas till att gälla avvisningsbeslut av den instans som också skulle<br>kunna fatta omprövningsbeslut. Även om detta innebär en avvikelse från<br>lagrådsremissens förslag saknas skäl att här utvidga undantaget i denna<br>lag till att gälla även avvisningsbeslut av högre instans när något sådant<br>undantag inte har föreslagits i de övriga författningar där det i proposition<br>1997/98:101 har föreslagits att ett undantagande skall införas. Undantag<br>skall således endast gälla avvisningsbeslut enligt LIP som har fattats av<br>försäkringskassan, skattemyndigheten eller Premiepensionsmyndigheten.<br>Undantagsbestämmelsen skall därtill också gälla för personer födda år<br>1937 eller tidigare, för vilka i övrigt processreglema i LBP i stället är<br>tillämpliga.</p>
<p>I december 1995 beslutade riksdagen att det skulle införas en obligato-<br>risk tvåpartsprocess i förvaltningsprocessen, där det allmänna skulle<br>företrädas av den myndighet som först beslutade i saken. En särskild be-<br>stämmelse härom har införts i 7 a § förvaltningsprocesslagen. Riksförsäk-<br>ringsverket har dock enligt 20 kap. 12 § andra stycket AFL möjlighet att<br>överta den allmänna försäkringskassans uppgift att föra talan. Ändringar-<br>na, som bara gäller i den mån det inte finns avvikande bestämmelser i<br>annan lag eller författning, trädde i kraft den 1 maj 1996. Beträffande mål<br>om pensionsrätt innebär emellertid en sådan processordning vissa prak-<br>tiska problem, eftersom den här föreslagna ordningen innebär att såväl<br>skattemyndigheten som försäkringskassan har meddelat beslut som ligger<br>till grund för försäkringskassans beslut om pensionsrätt och pensions-<br>poäng samtidigt som besluten om pensionsgrundande inkomst och belopp<br>normalt skall få överklagas bara i samband med överklagande av beslut<br>om pensionsrätt. Regeringen anser därför att Riksförsäkringsverket en-<br>sam bör vara part i mål som rör pensionsrätt, pensionspoäng och vårdår.<br>Eftersom mål om pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande<br>belopp, i de fall då de överklagas särskilt, skall behandlas som mål om<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>502</p>
<p>pensionsrätt kommer även dessa mål att vara undantagna från 7 a § för- Prop. 1997/98:151<br>valtningsprocesslagen.</p>
<p>Tvåpartsprocessen bör däremot kunna tillämpas vad gäller övriga mål<br>om inkomstgrundad ålderspension, dvs. framför allt i mål om utbetalning<br>och återbetalning av pension. En motsvarighet till den införda bestäm-<br>melsen i AFL om Riksförsäkringsverkets rätt att överta försäkrings-<br>kassans uppgift att föra talan bör införas även i den nu föreslagna lagen<br>om inkomstgrundad ålderspension och detta bör även gälla för mål där<br>Premiepensionsmyndigheten är part. När och hur Premiepensionsmyn-<br>digheten och försäkringskassorna bör underrätta Riksförsäkringsverket<br>om mål som kan vara av intresse att bevaka eller överta talan i, får verket<br>reglera särskilt.</p>
<p>Tvåpartsprocessen innebär också att såväl Premiepensionsmyndigheten<br>som de allmänna försäkringskassorna får överklaga en allmän förvalt-<br>ningsdomstols beslut i de mål där myndigheten eller kassan har varit part,<br>dvs. i detta fall i alla mål utom mål om pensionsgrundande inkomst och<br>belopp, pensionsrätt, pensionspoäng samt vårdår. För överklaganden av<br>Premiepensionsmyndigheten eller en allmän försäkringskassa bör samma<br>tidsfrister gälla som för Riksförsäkringsverket, det vill säga två månader<br>från det att beslutet meddelades.</p>
<p>Enligt det förslag som lämnats i avsnitt 13.3 skall beslut om pensions-<br>grundande inkomst enligt huvudregeln meddelas av den skattemyndighet<br>inom vars verksamhetsområde den försäkrade var bosatt den 1 november<br>intjänandeåret och beslut om pensionsgrundande belopp av den försäk-<br>ringskassa inom vars verksamhetsområde den försäkrade är bosatt när<br>beslutet fattas. Vanligtvis torde detta sakna betydelse för frågan om<br>vilken domstol som skall handlägga ett överklagande av ett sådant beslut,<br>eftersom det föreslås att i normalfallet endast beslutet om pensionsrätt<br>skall kunna överklagas. I de undantagsfall som tidigare redovisats då be-<br>slut om pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp skall<br>kunna överklagas särskilt kan det dock inträffa att besluten som över-<br>klagas har fattats av en skattemyndighet respektive en försäkringskassa i<br>två olika län, varför besluten skall överklagas till två olika länsrätter. I<br>sådana fall bör domstolarna med stöd av bestämmelserna i 14 § lagen<br>(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar se till att målen hand-<br>läggs vid en länsrätt. Inom domstolen bör det vanligen vara mest lämpligt<br>att mål om tillämpningen av lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>handläggas gemensamt om där finns flera mål som antingen berör samma<br>person eller berör flera personer vars pensionsrätt är beroende av var-<br>andra.</p>
<p>Våren 1994 behandlade riksdagen propositionen 1993/94:133 om in-<br>stansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna. I denna pro-<br>position föreslog regeringen bl.a. att det skulle införas en möjlighet att<br>kräva prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätt. Riksdagen<br>godkände regeringens förslag (bet. 1993/94:JuU24, rskr. 1993/94:319). I<br>propositionen 1994/95:27 om fortsatt reformering av instansordningen<br>m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna har regeringen föreslagit att<br>prövningstillstånd skall införas för ett stort antal måltyper, bl.a. socialför-<br>säkringsmål. Riksdagen har godkänt även detta förslag (bet.<br>1994/95:JuU6, rskr. 1994/95:165). I enlighet med den allmänna principen<br></p>
<p>503</p>
<p>bör det även för mål enligt den nu föreslagna lagen fordras prövningstid- Prop. 1997/98:151<br>stånd för prövning i kammarrätten. Huruvida Riksförsäkringsverket bör<br>undantas från detta krav är en fråga som bör behandlas enhetligt för hela<br>socialförsäkringsområdet. Detta får därför övervägas i samband med en<br>översyn av de processuella bestämmelserna i AFL m.fl. författningar<br>inom det området.</p>
<p>Enligt nuvarande bestämmelser skall kammarrätten avgöra mål enligt<br>LBP utan att nämndemän medverkar medan nämndemän skall medverka<br>i mål enligt AFL om nämndemän ingått i länsrätten. Mål om pensionsrätt<br>torde till största delen komma att avse beräkning av pensionsgrundande<br>inkomst och andra pensionsgrundande belopp. De påminner därmed mer<br>om mål enligt LBP än om andra socialförsäkringsmål. Det torde inte<br>heller vara så vanligt med rena skälighetsbedömningar i dessa mål. Mot<br>bakgrund av detta föreslås att nämndemän inte bör medverka i kammar-<br>rätten när det gäller mål angående pensionsrätt m.m. För övriga mål en-<br>ligt den föreslagna lagen bör däremot nämndemän medverka enligt<br>samma regler som gäller i dag för mål enligt AFL. Så som Kammarrätten<br>i Stockholm har påpekat förekommer medverkan av nämndemän i kam-<br>marrätten bara när målet prövas i sak.</p>
<h3>27.6 Beslut avseende åren 1960-1998</h3>
<p>Regeringens förslag: För beslut om pensionsrätt för premiepension<br>avseende åren 1995-1997 skall en begäran om omprövning ha in-<br>kommit till den allmänna försäkringskassan senast den 31 augusti<br>2000. För beslut om pensionsrätt i övrigt och andra pensionsgrundan-<br>de belopp än pensionsgrundande inkomst för åren 1960-1998 skall<br>begäran om omprövning ha kommit in till den allmänna försäkrings-<br>kassan senast den 30 juni 2001. Motsvarande tidpunkter skall gälla för<br>överklagande av Riksförsäkringsverket. Om beslutet har meddelats<br>efter den 30 juni 2000 respektive den 30 april 2001 får Riksförsäk-<br>ringsverket dock komma in med överklagandet inom två månader från<br>den dag då beslutet meddelades.</p>
<p>Särskilda tidsfrister skall gälla för den som inte fått kännedom om<br>beslutet före de ovan nämnda tidpunkterna samt om det pensions-<br>grundande beloppet för bamår för en förälder har omprövats och den<br>andre föräldern av denna anledning vill få sin egen pensionsrätt<br>omprövad.</p>
<p>I övrigt skall i huvudsak samma regler om ändring, omprövning och<br>överklagande gälla som för det årliga beslutet.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer delvis<br>överens med regeringens. I den promemorian föreslogs dock att endast ett<br>retroaktivt beslut skulle meddelas senast den 1 juli 1998 och begäran om<br>omprövning eller överklagande skulle ha inkommit senast den 30 juni<br>1999.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några synpunkter<br>på detta förslag.</p>
<p>504</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Beslut om pensionsrätt och andra Prop. 1997/98:151<br>pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst för åren 1960-<br>1998 skall, enligt det förslag som redovisats i avsnitt 15.5, meddelas vid<br>två olika tillfällen av den allmänna försäkringskassan och den försäkrade<br>skall underrättas om besluten senast den 31 maj 1999 respektive 31 mars<br>2000. Pension enligt det reformerade pensionssystemet skall enligt<br>förslaget börja betalas ut tidigast den 1 januari 2001. Eftersom det i<br>huvudsak är besluten om den retroaktiva pensionsrätten som skall ligga<br>till grund för den utbetalade pensionen, är det angeläget att de retroaktiva<br>besluten i så stor utsträckning som möjligt kan vinna laga kraft före<br>nämnda tidpunkt. Av denna anledning föreslås en särskild tidsregel för<br>omprövning och överklagande av besluten för förfluten tid. För sådana<br>beslut bör en begäran om omprövning ha kommit in till försäkrings-<br>kassan före den 30 augusti 2000 såvitt avser beslutet om pensionsrätt för<br>premiepension för åren 1995-1997 och den 30 juni 2001 såvitt avser öv-<br>riga beslut. Före denna tidpunkt kan även försäkringskassan självmant<br>ompröva sina beslut. Beslut om pensionsgrundande inkomst för tiden<br>1960-1998 berörs inte av dessa regler. För dessa beslut gäller de regler<br>om omprövning och överklagande som finns i LBP.</p>
<p>Den som gör sannolikt att han eller hon inte fått kännedom om ett be-<br>slut avseende tid före 1999 senast två månader före den 31 augusti 1999<br>respektive den 30 juni 2000 får begära omprövning eller överklaga be-<br>slutet inom två månader från det att han eller hon fick kännedom om be-<br>slutet. Detta gäller bl.a. när någon underrättelse om besluten inte sänts till<br>den berörde. Sådan underrättelse skall enligt förslaget i avsnitt 15.5 inte<br>behöva sändas till personer som inte längre är inskrivna hos någon för-<br>säkringskassa. Även för andra personer som av olika skäl, t.ex. utlands-<br>vistelse, inte fått kännedom om försäkringskassans beslut gäller att över-<br>klagandetiden är två månader från det att personen i fråga fick kännedom<br>om beslutet.</p>
<p>Omprövning efter de ovan angivna tiderna bör också kunna ske om den<br>förälder som har tillgodoräknats det pensionsgrundade beloppet för bam<br>efter omprövning inte längre är berättigad till beloppet. Den andre för-<br>äldern bör då kunna begära omprövning av sin pensionsrätt för att själv få<br>tillgodoräkna sig detta belopp. Som framgår av avsnitt 27.4 fanns en<br>sådan bestämmelse i LIP i det förslag som granskades av lagrådet men<br>har nu tagits bort för framtiden. För de retroaktiva besluten bör emellertid<br>en sådan regel finnas eftersom tillgodoräknande av pensionsrätt för<br>bamår till en fader förutsätter att han har ansökt om sådan rätt inom viss<br>tid. En fader som avstår från att inom den föreskrivna tiden göra en sådan<br>ansökan på grund av att föräldrarna vill att modem skall tillgodoräknas<br>pensionsrätten för bamår bör ha möjlighet att begära omprövning av sin<br>egen pensionsrätt om det efter en omprövning av modems pensionsrätt<br>skulle visa sig att modem inte är berättigad att tillgodoräknas beloppet.<br>En sådan begäran bör få göras även efter den ordinarie omprövningstiden<br>om faderns först vid en senare tidpunkt får kännedom om att modems<br>pensionsrätt har omprövats. Begäran om omprövning bör också kunna<br>ske även om inte någon ansökan om att tillgodoräknas bamårsrätten har<br>gjorts.</p>
<p>505</p>
<p>Riksförsäkringsverket bör få överklaga de retroaktiva besluten senast<br>den 31 augusti 1999 respektive den 30 juni 2000. Som Lagrådet påpekat<br>kan i de fall överklagandet avser beslut som har omprövats och ompröv-<br>ningsbeslutet fattats sent, tiden för överklagande bli alltför kort eller till<br>och med ha gått ut vid de angivna tidpunkterna. I enlighet med Lagrådets<br>förslag skall därför Riksförsäkringsverket få komma in med överklagan-<br>det inom två månader från den dag beslutet meddelades om denna dag<br>infaller efter den 30 juni 2000 respektive den 30 april 2001.</p>
<p>Precis som för det årliga beslutet om pensionsrätt måste beslut om pen-<br>sionsgrundande belopp och pensionsrätt för åren 1960-1998 omprövas<br>innan de kan överklagas till domstol av en enskild. Även i övrigt bör i<br>huvudsak samma regler gälla för de retroaktiva besluten som för det år-<br>liga beslutet.</p>
<h3>27.7 Preskription</h3>
<p>Regeringens förslag: Preskriptionslagen (1981:130) skall inte vara<br>tillämplig på en enskilds fordran på pension enligt lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension.</p>
<p>Fordran på pensionsbelopp som inte har lyfts före utgången av<br>andra året efter det då beloppet blev tillgängligt för lyftning skall vara<br>preskriberad.</p>
<p>Promemorians förslag: I Ds 1995:41 föreslogs en särskild regel om<br>preskription av fordringar enligt den nya lagen.</p>
<p>Utredningens förslag: I SOU 1997:131 anfördes däremot att rätten till<br>pension inte borde kunna preskriberas. Förslaget om preskription av<br>pensionsbelopp som blivit tillgängligt för lyftning motsvarar vad som<br>föreslagits i samtliga betänkanden.</p>
<p>Remissinstanserna: Länsrätten i Värmlands län ifrågasätter med an-<br>ledning av förslaget i Ds 1995:41 om det är skäligt att låta en socialför-<br>säkringsersättning preskriberas. Länsrätten anser också att bestämmelsen<br>behöver förtydligas genom att det klargörs att preskriptionslagen är till-<br>lämplig. Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohuslän anser att bestäm-<br>melsen om preskription i Ds 1995:41 är ohemul med tanke på den försäk-<br>rades ålder och eventuella hälsotillstånd. I vart fall bör en ytterligare<br>kommunikationsskyldighet tillkomma för försäkringskassan innan pre-<br>skription sker. Myndigheten anför vidare angående förslaget i SOU<br>1997:131 om förverkande av belopp som inte har lyfts inom två år från<br>det att beloppet blev tillgängligt för lyftning att tiden bör utsträckas till<br>fem eller tio år för att inte en person som t.ex. vistas utomlands skall gå<br>miste om premiepension till efterlevande som utbetalas utan personens<br>vetskap.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I Ds 1995:41 konstaterades det att det<br>framför allt för hanteringen av premiepensionsmedlen kunde finnas ett<br>behov av en särskild preskriptionsregel. 1997 års premiereservutredning<br>har emellertid i sitt betänkande anfört att rätten till pensionsbelopp som<br>inte har förfallit till betalning inte bör kunna preskriberas. Däremot kan</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>506</p>
<p>det enligt utredningen av praktiska skäl behövas bestämmelser om när<br>personer, som myndigheten inte har någon kunskap om och som kan an-<br>tas vara döda, skall utgå ur systemet. En sådan strykning skulle innebära<br>bl.a. att tillgodohavandet på deras premiepensionskonton kan gå in i<br>arvsvinsthanteringen men däremot inte att de mister sin rätt till pension;<br>om en sådan person mot förmodan dyker upp, får hans tillgodohavande<br>rekonstrueras. Enligt utredningen måste frekvensen av sådana händelser<br>antas bli så låg att man utan vidare torde kunna sätta åldersgränsen för<br>strykning vid t.ex. 80 år. Någon särskild regel om preskription föreslogs<br>därför inte av utredningen. En administrativ åtgärd av det slag som före-<br>slagits ovan berör inte de enskildas rätt och behöver därför inte regleras i<br>lag. Regeringen delar utredningens bedömning angående behovet av en<br>särskild regel om preskription. Inte heller för pensionsfordringar från det<br>s.k. fördelningssystemet finns något behov av en preskriptionsbestäm-<br>melse.</p>
<p>I preskriptionslagen finns emellertid även regler om preskription av<br>fordringar på bl.a. pension. I 2 § preskriptionslagen stadgas att en fordran<br>preskriberas tio år efter tillkomsten om inte preskriptionen avbryts dess-<br>förinnan och för fordran på pension räknas preskriptionstiden från den<br>dag då fordringen tidigast kan göras gällande. Preskriptionslagens be-<br>stämmelser om preskription gäller såvitt inget annat är föreskrivet i<br>någon annan författning. En särskild bestämmelse om att preskriptions-<br>lagen inte är tillämplig på den enskildes fordringar på pension enligt den<br>föreslagna lagen om inkomstgrundad ålderspension bör därför införas.</p>
<p>Enligt 20 kap. 5 § AFL skall ett belopp som inte lyfts före utgången av<br>andra året efter det då beloppet förfallit till betalning vara förverkat. En<br>motsvarande regel bör gälla även för utbetalningar enligt denna lag. Lag-<br>rådet har emellertid i samband med behandlingen av en motsvarande be-<br>stämmelse i förslaget till ny lag om underhållsstöd (prop. 1995/96:208)<br>anfört att det inte går att utläsa av bestämmelsen när ett underhållsstöd<br>skall anses ha förfallit till betalning och att lagtexten därför borde ändras.<br>Den nu föreslagna bestämmelse har utformats med beaktande av detta.<br>Lagrådet ifrågasätter dock i samband med granskningen av detta lagför-<br>slag uttrycket förverkat och påpekar att detta leder till frågan huruvida<br>preskriptionslagen överhuvudtaget är tillämplig på de angivna ford-<br>ringarna. För att klargöra att preskriptionslagen är tillämplig på utbetal-<br>ningar av pension används därför i den nu föreslagna lagtexten i stället<br>ordet preskriberad. Detta innebär bl.a. att preskriptionslagens regler om<br>preskriptionsavbrott kommer att vara tillämpliga avseende fordran på<br>pensionsutbetalningar. Även beträffande efterlevandepension så måste<br>någon form av preskriptionsregel finnas för att inte sådana utbetalningar<br>skall finnas kvar hos Premiepensionsmyndigheten för evigt. Det är<br>rimligt att samma tid gäller oberoende av vad som utbetalats.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>507</p>
<h3>27.8 Utmätning m.m.</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Pensionsbelopp som ännu inte har betalats ut<br>får inte utmätas, utom i fall då utmätningen sker i enlighet med reg-<br>lerna i 7 kap. utsökningsbalken angående utmätning av lön m.m.<br>Rätten till pension kan inte heller överlåtas eller pantsättas innan pen-<br>sionen är tillgänglig för lyftning. Detsamma gäller för tillgodohavande<br>på premiepensionskonto.</p>
<p>Promemorians och utredningens förslag: Förslagen i Ds 1995:41<br>och SOU 1997:131 stämmer överens med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Inga remissinstanser har berört denna fråga.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Beträffande utmätning och över-<br>låtelse av rätt till pension har det ända sedan lagen om allmän försäkring<br>infördes funnits en bestämmelse i 20 kap. 6 § om att innestående fordran<br>på ersättning enligt lagen inte får tas i mät och inte heller överlåtas innan<br>ersättningen är tillgänglig för lyftning. Emellertid har i utsökningsbalken<br>införts en möjlighet att utmäta även belopp som utges i form av pension<br>enligt de regler som gäller för utmätning av lön. Enligt dessa regler får<br>lön som innestår hos arbetsgivaren utmätas. Enligt en tidigare bestäm-<br>melse i utsökningslagen, som föregick utsökningsbalken, fick utmätning<br>inte ske förrän gäldenären kunde lyfta lönen eller pensionen. Ändringen<br>innebar att utmätning skulle kunna ske genom anvisning till arbetsgiva-<br>ren eller pensionsutbetalaren att innehålla viss del av de utgående be-<br>loppen, dvs. utmätning skulle kunna ske innan lönen eller pensionen var<br>tillgänglig för lyftning. När de nya reglerna om utmätning av lön infördes<br>ansåg Lagberedningen i sitt betänkande (SOU 1964:57 s. 328 och 330)<br>att det i förtydligande syfte borde göras ett tillägg till bestämmelsen i 20<br>kap. 6 § AFL så att det uttryckligen angavs att förbudet mot utmätning av<br>innestående belopp inte hindrade utmätning enligt reglerna om utmätning<br>av lön. Med anledning härav infördes ett nytt andra stycke i denna para-<br>graf med den angivna innebörden.</p>
<p>Regler, motsvarande dem som gäller enligt nuvarande pensionsregler,<br>bör införas även i det reformerade pensionssystemet. Detta innebär att<br>fram till dess att en pensionsutbetalning görs och beloppet därmed blir<br>tillgängligt för lyftning gäller förbudet mot överlåtelse, pantsättning och<br>utmätning. När pensionsbeloppet har blivit tillgängligt för lyftning kan<br>den försäkrade överlåta eller pantsätta det. Beloppet kan emellertid vid<br>denna tidpunkt utmätas bara enligt bestämmelserna om utmätning av lön<br>m.m. i 7 kap. utsökningsbalken. När pensionsbeloppet har lyfts kan det<br>utmätas också enligt de vanliga reglerna om utmätning.</p>
<p>508</p>
<h3>27.9 Sekretessfrågor</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) komplette-<br>ras så att den omfattar även ärenden enligt lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension samt ärenden hos Premiepensionsmyndigheten. För<br>vissa uppgifter om premiepensionsmedlen skall en mer omfattande<br>sekretess gälla. En sådan bestämmelse förs in i 9 kap. sekretesslagen.</p>
<p>Promemorians och utredningens förslag: Förslagen i Ds 1995:41<br>och SOU 1997:131 motsvarar i princip regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Datainspektionen tillstyrker förslagen i<br>Ds 1995:41 och SOU 1997:131. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Försäk-<br>ringsförbundet, Fondbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och<br>Svenska Arbetsgivarföreningen anser att det ligger i de försäkrades in-<br>tresse att kunna få information om sina tillgodohavanden och de fonder<br>som valts från förvaltaren. Ett medgivande om att sekretessen får brytas<br>borde kunna lämnas på blanketten för val av fond enligt instanserna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I 7 kap. 7 § sekretesslagen regleras<br>frågor om sekretess i ärenden som rör AFL hos försäkringskassan, Riks-<br>försäkringsverket och domstol. Där regleras också möjligheten att i annan<br>lagstiftning göra undantag från sekretessen i vissa fall. Eftersom de<br>väsentligaste reglerna om ålderspensioner i framtiden kommer att finnas i<br>den här föreslagna lagen om inkomstgrundad ålderspension bör bestäm-<br>melsen kompletteras så, att den uttryckligen omfattar även ärenden enligt<br>den föreslagna lagen och även ärenden hos Premiepensionsmyndigheten.<br>Av fjärde stycket i 7 kap. 7 § sekretesslagen framgår att det därigenom<br>också blir möjligt att i den nu föreslagna lagen föreskriva undantag från<br>sekretessen i vissa fall, t.ex. då det gäller uppgifter om pension som i<br>vissa fall får lämnas ut till försäkringsbolag, utländska socialförsäkrings-<br>organ m.m. Ett sådant undantag har föreslagits i 15 kap. 15 § LIP. Data-<br>inspektionen har ifrågasatt att sådana undantag görs och menar att de i<br>vart fall bör motiveras närmare. I författningskommentaren till 15 kap.<br>15 § LIP finns en närmare förklaring till den bestämmelsen.</p>
<p>En annan fråga i detta sammanhang som har övervägts av 1997 års<br>premiereservutredning är om 7 kap. 7 § sekretesslagen ger ett tillräckligt<br>skydd för de uppgifter om pensionsspararens förhållanden som kommer<br>att finnas hos Premiepensionsmyndigheten. Vad som är av intresse här är<br>dels uppgifterna om storleken av tillgodohavandet på premiepensions-<br>kontot och om pensionens storlek, dels uppgifterna om vilka fonder som<br>har valts för de medel som förvaltas för den enskildes räkning. I bägge<br>fall är det fråga om uppgifter om personliga förhållanden.</p>
<p>För de uppgifter i dagens socialförsäkringssystem som närmast<br>motsvarar uppgifterna om den enskildes tillgodohavande i<br>premiereservsystemet och storleken av hans pension gäller sekretess bara<br>om det kan antas att den som uppgiften rör (eller någon närstående) lider<br>men om uppgiften röjs. Den ovan nämnda Premiereservutredningen<br>konstaterar att även om tillgodohavanden på premiepensionskonton så<br>småningom kommer att kunna uppgå till relativt höga belopp och att<br>uppgifterna därmed kan komma att bli av större intresse för t.ex. media</p>
<p>509</p>
<p>på ett sätt som många enskilda skulle kunna uppfatta som obehagligt, kan Prop. 1997/98:151<br>detta inte anses utgöra tillräckliga skäl för att införa en mer omfattande<br>sekretess för dessa uppgifter. Regeringen delar denna uppfattning.</p>
<p>Vad däremot gäller uppgifter om en enskilds fondval och fondbyten<br>kan sådana uppgifter vara mer känsliga. Man måste räkna med att många<br>skulle uppleva det som ett allvarligt intrång i deras personliga integritet<br>om sådana uppgifter skulle lämnas ut. Vissa personer skulle kanske t.o.m.<br>påverkas i sitt val av fonder om de visste att uppgifterna kunde lämnas ut.<br>För dessa uppgifter har därför utredningen föreslagit att det bör gälla<br>sekretess med ett s.k. omvänt skaderekvisit; dvs. uppgifterna skall bara<br>kunna lämnas ut om det står klart att den enskilde inte lider men av att<br>uppgiften röjs.</p>
<p>Även regeringen anser att för uppgifter om fondval och byte bör det<br>gälla en mer omfattande sekretess. Detta innebär att det normalt inte blir<br>möjligt för en fondförvaltare att få ut uppgifter om t.ex. vilka personer<br>som har valt fonder hos en viss förvaltare. Däremot kan den enskilde<br>enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen efterge sekretessen om han eller hon<br>t.ex. vill vända sig till förvaltaren för att få mer information.</p>
<p>1997 års premiereservutredning har vidare föreslagit ett generellt för-<br>bud mot att lämna ut uppgifter om vad pensionsspararen har bestämt an-<br>gående efterlevandeskydd så länge denne själv lever. Regeringen delar<br>utredningens uppfattning om att en sådan bestämmelse bör införas. Som<br>Lagrådet förordat föreslår vi att dessa bestämmelser förs in i 9 kap.<br>sekretesslagen.</p>
<p>I 10 § LBP finns en bestämmelse som reglerar rätten för tjänstemän<br>och ledamöter i skattenämnd och länsrätt att ta del av handlingar som rör<br>beräkningen av pensionsgrundande inkomst, taxeringshandlingar m.m.<br>Bestämmelsen har funnits sedan reglerna om beräkning av pensionsgrun-<br>dande inkomst infördes år 1959. Frågor om vem som har rätt att ta del av<br>handlingar regleras emellertid numera i sekretesslagen. Således följer det<br>av 1 kap. 3 § sekretesslagen att uppgifter i handlingar som upprättats för<br>beräkning av pensionsgrundande inkomst inte får röjas för någon annan<br>myndighet eller för andra inom samma myndighet om det är fråga om två<br>olika verksamhetsgrenar. Såväl taxeringsverksamhet som verksamhet<br>som rör beräkning av pensionsgrundande inkomst utgör en verksamhets-<br>gren för vilken föreskrivs sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen. Där-<br>med får också allt material som rör taxeringen användas vid beräkningen<br>av pensionsgrundande inkomst och tvärtom. Detta gäller givetvis också<br>för verksamheten i skattenämnd och länsrätt. Någon motsvarighet till<br>bestämmelsen i 10 § LBP behöver därför inte införas i den nu föreslagna<br>lagen.</p>
<p>Vidare gäller enligt 14 kap. 2 § 3 att sekretess inte hindrar att en upp-<br>gift lämnas till myndighet som behöver den i sin tillsynsverksamhet.<br>Detta innebär att Riksförsäkringsverket bör kunna få tillgång till allt nöd-<br>vändigt material i samband med att verket vill granska ett visst ärende<br>t.ex. om beräkning av pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>510</p>
<h3>27.10 Registerfrågor</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) skall<br>vara tillämplig även på register som förs av Premiepensionsmyndig-<br>heten.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 innebar att den<br>dåvarande lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister skulle<br>tillämpas på det nya pensionssystemet.</p>
<p>Utredningens förslag: I SOU 1997:131 föreslås att den nyligen<br>antagna socialförsäkringsregisterlagen (1997:934), som fr.o.m. den<br>1 januari 1998 bl.a. ersätter lagen (1994:1517) om socialförsäkrings-<br>register, skall göras tillämplig även på Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Remissinstanserna: Datainspektionen tillstyrker förslaget i</p>
<p>Ds 1995:41 att de personregister som behövs för administrationen för-<br>fattningsregleras enligt lagen (1994:1517) om socialförsäkringsregister.<br>Inspektionen vill dock för närvarande inte utesluta att det nya pensions-<br>systemet kan medföra behov av ändringar i den lagen. Inspektionen till-<br>styrker även det nu aktuella förslaget i SOU 1997:131 om ändring i<br>socialförsäkringsregisterlagen. Inspektionen har också pekat på frågan<br>om socialförsäkringsregisterlagens förhållande till den ”gamla” datalagen<br>respektive den nya personuppgiftslagen. Riksskatteverket påpekar att<br>uppgifter om obetalda tilläggspensionsavgifter numera lämnas på ADB-<br>medium vilket bör beaktas vid regleringen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ålderspensionsförsäkringen skall<br>handhas av Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten och de<br>allmänna försäkringskassorna. För detta måste inrättas nya register med<br>uppgifter om pensionsgrundande inkomst och belopp, fastställd pensions-<br>rätt m.m. För beräkning av pensionsrätt för studier måste det troligen<br>finnas uppgifter om utbetalda studiebidrag inom studiemedelssystemet<br>och för beräkning av pensionsrätt för plikttjänstgöring måste framför allt<br>finnas uppgifter om fullgjorda tjänstgöringsdagar för vilka utbetalats<br>dagersättning. För beräkning av pensionsrätt för bamår måste en relativt<br>omfattande registrering av folkbokföringsuppgifter ske. Även i övrigt<br>måste vissa folkbokföringsuppgifter finnas. Dessa register skall föras av<br>Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna gemensamt.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten kommer att för varje pensionssparare be-<br>höva föra ett premiepensionskonto. Dessa konton kommer att föras med<br>automatisk databehandling och utgöra ett personregister enligt datalagen<br>(1973:289). Hanteringen kommer också att utgöra sådan behandling av<br>personuppgifter som omfattas av den i regeringens proposition<br>1997/98:44 föreslagna personuppgiftslagen, som skall ersätta datalagen<br>fr.o.m. den 24 oktober 1998. Uppgifterna i registret kommer att falla in<br>under tryckfrihetsförordningens handlingsbegrepp, och handlingen kom-<br>mer att anses upprättad och förvarad hos myndigheten (se 2 kap. 3 och<br>7 §§ tryckfrihetsförordningen). Uppgifterna i registret kommer därför att<br>vara allmänna handlingar hos myndigheten. I propositionen om ny per-<br>sonuppgiftslag anvisade regeringen dessutom en generell översyn och<br>anpassning av befintliga registerförfattningar.</p>
<p>511</p>
<p>Regeringen överlämnade våren 1997 till riksdagen ett förslag till en ny Prop. 1997/98:151<br>socialförsäkringsregisterlag (prop. 1996/97:155, Enhetlig registerlagstift-<br>ning på socialförsäkringsområdet, m.m.). Förslaget innebar en generell<br>reglering av personregistren inom socialförsäkringsadministrationen.<br>Inom ramen för de ändamål som anges i lagen skall de allmänna försäk-<br>ringskassorna och Riksförsäkringsverket själva få avgöra vilka socialför-<br>säkringsregister som behövs för verksamheten. Förslaget har antagits av<br>riksdagen (bet. 1997/98:SfU5, rskr. 1997/98:52). Lagen ger ett generellt<br>författningsstöd för försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket att<br>bygga upp de personregister som behövs för ärendehandläggningen.<br>Socialförsäkringsregisterlagen bör göras tillämplig också på Premiepen-<br>sionsmyndighetens register över pensionssparama och deras tillgodo-<br>havanden m.m. Premiepensionsmyndigheten bör vara ensam register-<br>ansvarig för det eller de register som förs särskilt för myndigheten men<br>även försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket bör kunna få direkt-<br>åtkomst till registren om det behövs för ärendehanteringen.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten kommer också att behöva ett register över<br>de fonder som har anmälts för deltagande i premiereservsystemet och de<br>fondbolag som förvaltar dessa fonder. Registret kan sannolikt upprättas<br>utan personuppgifter. Registret kommer då inte att falla in under social-<br>försäkringsregisterlagen, som bara gäller personregister, och inte heller<br>under datalagen eller den föreslagna personuppgiftslagen. Om det skulle<br>visa sig att personuppgifter behövs också i detta register, bör socialför-<br>säkringsregisterlagen tillämpas även i det fallet. Ändamålet med det<br>registret får anses täckt av 3 § 2 socialförsäkringsregisterlagen; eftersom<br>det är fråga om förberedande åtgärder för handläggning av ärenden om<br>val och byte av fond.</p>
<p>Det är angeläget att Premiepensionsmyndighetens register inrättas<br>tidigt. Socialförsäkringsregisterlagen bör därför göras tillämplig på Pre-<br>miepensionsmyndigheten redan från och med den 1 juli 1998 och inled-<br>ningsvis avse även utredningen som organiserar den nya myndigheten.</p>
<p>Många av de uppgifter som skall antecknas i de nya pensionsregistren<br>skall tillföras registret från andra myndigheter, såväl i samband med att<br>registren skapas som löpande. Eftersom utlämnandet av uppgifterna i allt<br>väsentligt kommer att ske på ADB-medium, måste bestämmelserna i<br>datalagen beaktas. Även bestämmelserna i den nyligen föreslagna per-<br>sonuppgiftslagen (prop. 1997/98:44) som föreslås träda i kraft den<br>24 oktober 1998, kan bli tillämpliga. För registerbehandlingar som pågår<br>vid ikraftträdandet av den sistnämnda lagen föreslås dock att den gamla<br>datalagen skall få tillämpas till den 1 oktober 2001. I vissa fall kan dess-<br>utom krävas särskilt författningsstöd för att uppgifterna skall få lämnas ut<br>på ADB-medium. I samband med nyssnämnda översyn av registerförfatt-<br>ningama som föranletts av den föreslagna personuppgiftslagen får de<br>frågor som Datainspektionen fört fram om den framtida regleringen och<br>kopplingen till personuppgiftslagen övervägas.</p>
<p>Flertalet av de uppgifter som behöver inhämtas från andra myndigheter<br>för att fastställa pensionsgrundande belopp och pensionsrätt torde vara<br>offentliga och något generellt hinder mot att lämna ut uppgifterna finns<br>då inte. Med hänsyn till att det ändå kan råda sekretess för vissa uppgifter<br>och i syfte att klargöra och precisera skyldigheten att lämna uppgifter,</p>
<p>512</p>
<p>bör skyldigheten att lämna uppgifter författningsregleras särskilt. Det bör Prop. 1997/98:151<br>ske i form av förordning såvitt gäller andra statliga myndigheter. En sär-<br>skild skyldighet för andra än statliga myndigheter att lämna ut uppgifter<br>om fullgjord plikttjänstgöring har dessutom föreslagits i avsnitt 10. 3.<br>Genom att skyldigheten författningsregleras bryts också den sekretess<br>som eventuellt kan gälla för vissa uppgifter (14 kap. 1 § sekretesslagen).</p>
<p>En huvudregel är att en myndighet som skall lämna ut uppgifter som<br>finns registrerade hos myndigheten själv kan bestämma på vilket sätt de<br>skall lämnas ut. Om uppgifterna finns på ADB-medium eller skall lämnas<br>ut på sådant medium måste naturligtvis datalagens bestämmelser iakttas<br>så att uppgifterna inte lämnas ut eller används annat än i överensstäm-<br>melse med registrets ändamål eller vad som gäller enligt lag eller annan<br>författning. I vissa fall finns dessutom särskilda inskränkningar i rätten att<br>lämna ut uppgifterna på ADB-medium. Sådana inskränkningar finns i<br>dag i fråga om bl.a. uppgifter i folkbokföringsregister och i skatteregister.</p>
<p>I 11 § lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister anges att utläm-<br>nande på ADB-medium av uppgifter i lokalt folkbokföringsregister eller<br>centralt referensregister får ske endast om detta följer av lag eller förord-<br>ning eller om regeringen eller den myndighet som regeringen utser med-<br>ger det. Detta kan bli nödvändigt för att pensionsgrundande belopp för<br>bamår skall kunna fastställas för förfluten tid.</p>
<p>Sedan den 1 juli 1995 gäller lagen (1995:743) om aviseringsregister.<br>Denna innebär att ett centralt register för avisering och annat tillhanda-<br>hållande av folkbokföringsuppgifter har inrättats. Registret innehåller de<br>uppgifter från det centrala referensregistret och de lokala folkbokförings-<br>registren som behövs för aviseringsverksamheten. Vidare får sådana upp-<br>gifter som den mottagande myndigheten har rätt att registrera lämnas ut<br>från aviseringsregistret på ADB-medium. Därmed finns författningsstöd<br>för utlämnande av folkbokföringsuppgifter till Riksförsäkringsverket på<br>ADB-medium.</p>
<p>I fråga om rätten att lämna ut uppgifter från skatteregister på ADB-<br>medium finns en inskränkning i 11 § lagen (1980:343) om skatteregister.<br>I 4 § skatteregisterförordningen (1980:556) finns dock angivet att uppgift<br>om bl.a. pensionsgmndande inkomst får lämnas till Riksförsäkringsverket<br>på ADB-medium för pensionsberäkning. Här kan även nämnas att Riks-<br>skatteverket, enligt 33 § skattebetalningsförordningen (1997:750), skall<br>underrätta Riksförsäkringsverket om tilläggspensionsavgift (dvs. i fort-<br>sättningen ålderspensionsavgift) som vid tillämpningen av 16 kap. 12 §<br>andra stycket skattebetalningslagen inte anses betald och om tilläggspen-<br>sionsavgift som har betalats efter debiteringen av slutlig skatt men före<br>utgången av juni månad året efter taxeringsåret eller i vissa fall före ut-<br>gången av fjärde månaden efter den månad då skatten debiterades.</p>
<p>Uppgifter skall även lämnas från myndigheter vars register inte är för-<br>fattningsreglerade på samma sätt som folkbokföringsregistren och skatte-<br>registren utan har inrättats med stöd av särskilda regeringsbeslut eller<br>efter beslut av Datainspektionen. Det gäller bl.a. register hos Centrala<br>studiestödsnämnden och Totalförsvarets pliktverk. Datainspektionen har i<br>flera fall meddelat närmare föreskrifter om registrens förande.</p>
<p>Vidare kommer uppgifter att behöva hämtas från andra socialförsäk-<br>ringsregister, bl.a. för att bestämma pensionsgrundande belopp för</p>
<p>3 Riksdagen 1997/98. I saml. Nr 151. Del 2</p>
<p>barnår. Enligt 12 § socialförsäkringsregisterlagen får de nya pensions-<br>registren tillföras nödvändiga uppgifter från andra socialförsäkrings-<br>register.</p>
<p>Som framgått finns i vissa fall redan i dag författningsstöd för att upp-<br>gifter skall få lämnas ut på ADB-medium, medan detta i andra fall måste<br>regleras i författning. Det förefaller lämpligast, att det i samband med att<br>skyldigheten att lämna ut uppgifterna regleras för olika myndigheter<br>samtidigt anges, i den utsträckning det är nödvändigt, att utlämnandet får<br>ske på ADB-medium.</p>
<p>Förutom förslaget om ändring i socialförsäkringsregisterlagen och en<br>bestämmelse i LIP om skyldigheten att lämna uppgifter till Totalför-<br>svarets pliktverk angående utbetalad dagersättning för plikttjänst, lämnas<br>inga förslag till författningsreglering här utan det får i stället ske i sam-<br>band med att regeringen senare utfärdar förordningar om skyldigheten för<br>myndigheter att lämna uppgifter till Riksförsäkringsverket samt rätten att<br>lämna ut uppgifter på ADB-medium m.m.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h2>28 Mellangenerationen</h2>
<h3>28.1 Intjänande av pensionsrätt</h3>
<p>Regeringens förslag: Personer födda åren 1938-1953 skall omfattas<br>av de reformerade intjänandereglema enligt den s.k. tjugondelsinfas-<br>ningen.</p>
<p>Personer i mellangenerationen, dvs. födda åren 1938-1953, skall för<br>tiden före det år då de fyller 65 år tillgodoräknas pensionspoäng för<br>tilläggspension även om de under hela året har uppburit hel ålderspen-<br>sion. Fr.o.m. det år då de fyller 65 år skall pensionsrätt tillgodoräknas<br>fullt ut i det reformerade pensionssystemet.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag. Vissa förändringar i förhållande till Ds<br>1995:41, vilka föreslås i Ds 1997:67, omfattas dock av regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte kommenterat<br>denna del av förslaget. Riksskatteverket (RSV) tillstyrker förslaget att per-<br>soner som fortsätter att arbeta fr.o.m. det år de fyller 65 skall tjäna in sin<br>pensionsrätt helt enligt reformerade intjänanderegler. RSV konstaterar att<br>förslaget möjliggör att pensionsavgifterna kan vara lika stora för olika års-<br>kullar, vilket, enligt RSV, är av synnerlig vikt. Beträffande de föreslagna<br>ändringarna av mellangenerationens omfattning har Statens löne- och pen-<br>sionsverk, Pensionärernas Riksorganisation, Försäkringskasseförbundet<br>(FKF) och Sveriges Pensionärsförbund tillstyrkt respektive uttryckt att de<br>inte har haft några erinringar mot förslaget. FKF och vissa allmänna för-<br>säkringskassor påpekar dock att förslaget initialt kan medföra problem,<br>eftersom det för personer födda år 1938-1939 inte går att lämna besked<br>om långsiktiga effekter av eventuella tidiga pensionsuttag. FKF förut-<br></p>
<p>514</p>
<p>sätter därför att dessa årskullar får ett för dem avpassat informationsma- Prop. 1997/98:151<br>terial. Flera allmänna försäkringskassor har även understrukit vikten av<br>att de årsklasser som kan göra förtida uttag före första utbetalningstill-<br>fället år 2001 informeras på ett klart och tydligt sätt om vilka regler som<br>gäller.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ålderspensionsreformen innebär en<br>genomgripande förändring av ålderspensionssystemet och ställer därmed<br>stora krav på utformningen av övergångsregler. Å ena sidan är det från<br>samhällsekonomisk synpunkt samt med hänsyn till kommande generatio-<br>ner angeläget att reformen inte bara träder i kraft så fort som möjligt utan<br>också att den får ett visst genomslag redan inom den närmaste framtiden. Å<br>andra sidan bör de pensionslöften som har ställts i utsikt i det nuvarande<br>pensionssystemet i möjligaste mån uppfyllas, särskilt i förhållande till<br>personer som redan är pensionärer eller som vid ikraftträdandet har en<br>stor del av sitt yrkesverksamma liv bakom sig. Vid utformningen av<br>övergångsregleringen till det reformerade pensionssystemet gör sig så-<br>ledes motstridiga intressen gällande. Övergångslösningar som skulle inne-<br>bära att en årsklass helt omfattas av det nuvarande ålderspensionssystemet<br>medan nästa årsklass omfattas helt av ett reformerat system skulle skapa<br>kraftiga tröskeleffekter, något som inte är önskvärt. Övergången till det<br>reformerade systemet bör därför ske gradvis.</p>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skall personer som är födda år 1934 eller<br>tidigare i princip inte beröras av det reformerade ålderspensionssystemets<br>regler. Personer som är födda åren 1935-1953 skall enligt riktlinjerna fasas<br>in successivt i det reformerade ålderspensionssystemet genom en metod<br>som benämns tjugondelsinfasning. Denna metod innebär att personer som<br>omfattas av tjugondelsinfasningen skall få ett visst antal tjugondelar av sin<br>pension beräknad enligt det reformerade ålderspensionssystemets regler<br>och resterande tjugondelar enligt det nuvarande pensionssystemets regler.<br>Som en sammanfattande beteckning på de årsklasser som skall omfattas av<br>tjugondelsinfasningen används här termen mellangenerationen.</p>
<p>Den numera beslutade tidpunkten för ikraftträdande av reformen - den<br>1 januari 1999 - innebär att det reformerade pensionssystemet kommer<br>att träda i kraft fyra år senare än vad Pensionsarbetsgruppen föreslog och<br>tre år senare än vad som fastslogs i de antagna riktlinjerna. Med hänsyn<br>till denna förskjutning aktualiseras frågan huruvida förändringar behöver<br>göras i övergångsreglerna och då särskilt beträffande omfattningen av<br>mellangenerationen. Alltför stora ändringar av övergångsreglerna bör<br>emellertid inte komma i fråga. En lämplighetsavvägning måste göras<br>mellan å ena sidan vikten av att personer med i det närmaste hela sitt<br>yrkesverksamma liv bakom sig inte skall omfattas av de reformerade in-<br>tjänandereglema och å andra sidan intresset av att det reformerade<br>ålderspensionssystemet skall omfatta så många personer som möjligt till<br>så stor del som möjligt. Under den fortsatta beredningen har olika lös-<br>ningar övervägts. I Ds 1997:67 konstaterades att en möjlig lösning skulle<br>kunna vara att den s.k. tjugondelsinfasningen byts ut mot en kortare in-<br>fasningstid, exempelvis en femtondelsinfasning. I promemorian föreslås<br>dock ingen sådan förändring mot bakgrund av att tjugondelsinfasningen<br>är en av de grundläggande principerna i det reformerade ålderspensions-<br>systemet och att så starka skäl som skulle krävas för att frångå en sådan<br></p>
<p>515</p>
<p>infasningsmodell inte har framkommit. Regeringen delar denna uppfatt- Prop. 1997/98:151<br>ning. Vi föreslår därför att den modell för tjugondelsinfasning som lades<br>fast i de antagna riktlinjerna och som sträcker sig från årsklassen 1935 till<br>årsklassen 1953 skall ligga fast.</p>
<p>De numera senarelagda tidpunkterna för de reformerade reglernas<br>ikraftträdande och för första utbetalning - år 1999 respektive år 2001 -<br>bör emellertid rimligen leda till vissa justeringar i övergångsregleringen.<br>Således innebär de numera beslutade tidpunkterna att personer ur de<br>äldsta årsklasserna i mellangenerationen - med den omfattning som slås<br>fast i de antagna riktlinjerna - kan ha gjort uttag av ålderspension innan<br>de reformerade intjänandereglema träder i kraft år 1999 samt att individer<br>ur ytterligare några årsklasser kan ha gjort pensionsuttag före första ut-<br>betalningstillfället år 2001. Eftersom de omfattas av det reformerade pen-<br>sionssystemets regler, kan den omräkning som kommer att äga rum år<br>2001 innebära såväl nettohöjningar som nettosänkningar av den utgående<br>pensionen. De individer som gör pensionsuttag före ikraftträdandet år<br>1999 kommer emellertid inte att kunna förutse effekterna av ett sådant<br>pensionsuttag.</p>
<p>Mot bakgrund av bl.a. dessa problemställningar har under den fortsatta<br>beredningen övervägts vilka förändringar i övergångsreglerna som lämp-<br>ligen bör genomföras. En teoretiskt möjlig lösning skulle kunna vara att<br>införa en särskild garanti för nu aktuella årsklasser. En sådan särskild<br>garanti skulle emellertid bli komplicerad och svåröverskådlig. En första<br>fråga är vad som skall garanteras: en viss pensionsnivå eller bästa utfall<br>av båda systemen. Det torde i det närmaste vara omöjligt att hitta en kon-<br>struktion för garantin som vid en automatisk omräkning leder till att<br>ingen individ skulle få förändrad nettopension. Jämförelsen försvåras<br>bl.a. av att olika skatteregler avses gälla före respektive efter ikraft-<br>trädandet av det reformerade ålderspensionssystemet, av olika kommu-<br>nalskattesatser samt av särskilda omräkningseffekter som uppstår vid<br>exempelvis partiella uttag. En annan fråga är om endast de som gjort pen-<br>sionsuttag eller samtliga i berörda årsklasser skall omfattas av en sådan<br>garanti. En reglering som omfattar samtliga riskerar att bli kostsam och<br>alltför förmånlig för många medan en garantiregel som omfattar endast<br>vissa kan leda till spekulation. Av angivna skäl kan en särskild garanti<br>inte anses vara en praktiskt möjlig lösning.</p>
<p>Den ur teknisk synvinkel minst komplicerade metoden skulle vara att<br>begränsa mellangenerationen till årsklasserna 1940-1953. Personer födda<br>åren 1935-1939, som kan ha gjort pensionsuttag före omräkningstid-<br>punkten år 2001, skulle då följa samma regler som personer födda år<br>1934 eller tidigare, både såvitt avser inkomstrelaterad pension och grund-<br>skydd. De årsklasser som inte längre skulle tillhöra mellangenerationen<br>skulle få behovet av grundskydd tillgodosett genom den övergångsvisa<br>garantipensionen, som, enligt antagna riktlinjer, skall konstrueras så att i<br>princip ingen pensionär får ett lägre nettoutfall än med nuvarande grund-<br>skyddsregler. Att de äldsta årsklasserna i mellangenerationen inte skulle<br>omfattas av det reformerade pensionssystemet skulle även innebära ett<br>närmande till Pensionsarbetsgruppens avvägning, som den redovisats i<br>betänkandet, att personer som vid ikraftträdandet av det reformerade<br>systemet är 60 år eller äldre inte skulle beröras av det reformerade ålders-<br></p>
<p>516</p>
<p>pensionssystemets intjänanderegler. För att inte göra onödigt stora in-<br>grepp i den fastlagda infasningen skulle återstående årsklasser i mellan-<br>generationen lämpligen behålla den nuvarande fördelningen mellan re-<br>formerad inkomstrelaterad pension och pension enligt nuvarande regler.<br>Personer födda år 1940 skulle således, även om denna årsklass skulle<br>vara den första årsklass som omfattas av mellangenerationen, erhålla 6/20<br>av sin inkomstrelaterade pension från det reformerade systemet.</p>
<p>Att inte låta vissa årsklasser omfattas av mellangenerationen är gene-<br>rellt sett till nackdel för de individer ur dessa årsklasser vilkas reforme-<br>rade inkomstgrundande ålderspension enligt livsinkomstprincipen skulle<br>vara högre än pensionen enligt reglerna för ATP. På motsvarande sätt är<br>det en fördel att inte omfattas av mellangenerationen för de personer<br>vilkas tilläggspension i form av ålderspension skulle vara högre än den<br>inkomstgrundande pensionen enligt livsinkomstprincipen samt dessutom<br>högre än pensionen enligt den allmänna garantiregeln (se avsnitt 28.3).</p>
<p>För de årsklasser som inte längre skulle tillhöra mellangenerationen<br>skulle grundskyddet komma att utgöras av den övergångsvisa garantipen-<br>sionen i stället för av garantipension. Eftersom garantipensionen enligt<br>antagna riktlinjer avses vara mer generös än den övergångsvisa garanti-<br>pensionen kan det antas att garantipensionen genomsnittligt sett ger ett<br>bättre nettoutfall.</p>
<p>En annan effekt av att inte omfattas av reformerade intjänanderegler är<br>att personer i sådana årsklasser inte längre skulle ha möjlighet att fort-<br>sätta att tjäna in pensionsrätt efter det år då de fyller 64 år. De skulle<br>således omfattas av reglerna i nuvarande system om intjänande av<br>pensionsrätt. Detta kan givetvis innebära en nackdel för de individer som<br>vill och kan fortsätta arbeta efter detta år. Under beredningen har därför<br>övervägts möjligheten att skapa en särreglering för dessa årsklasser med<br>innebörden att de - om de inte längre omfattas av mellangenerationen -<br>får motsvarande möjlighet att fortsätta att tjäna in pensionsrätt fr.o.m. det<br>år då de fyller 65 år inom nuvarande system. Detta aktualiserar dock<br>frågan om fortsatt pensionsavgiftsuttag för sådana inkomster och<br>eftersom många vid 65 års ålder redan har fått maximalt utbyte av dagens<br>15- och 30-årsregler skulle det fortsatta intjänandet sällan ge något<br>ekonomiskt utbyte. Att medge möjlighet till undantagande från fortsatt<br>intjänande och därmed avgiftsskyldighet torde vara något som är<br>administrativt ohanterligt. I Ds 1995:41 föreslogs att även personer med<br>så liten del som 1/20 av sin inkomstrelaterade pension från det<br>reformerade systemet får rätt att fullt ut tjäna in pensionsrätt i detta<br>system fr.o.m. det år då de fyller 65 år. Detta innebär en mycket<br>fördelaktig reglering, eftersom den icke-kvoterade pensionsrätt som på så<br>sätt tjänas in i det reformerade systemet ger rätt till pension trots att<br>individen kan ha full pension i ATP-systemet. Det skulle kunna hävdas<br>att denna reglering är för förmånlig och att det borde krävas en större an-<br>del av pensionen i det reformerade systemet för att intjänanderätten efter<br>det år den pensionsberättigade fyller 64 skall aktualiseras. För det stora<br>flertalet torde ett fortsatt yrkesarbete fr.o.m. det år de fyller 65 år<br>dessutom inte vara aktuellt. De nackdelar som kan uppstå för ett mindre<br>antal individer får därför anses uppvägda av de fördelar det skulle<br>innebära att inte längre omfattas av de reformerade intjänandereglema,<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>517</p>
<p>åtminstone vad gäller de äldsta årsklasserna i mellangenerationen såsom Prop. 1997/98:151<br>den fastslagits i riktlinjerna.</p>
<p>Att inte längre låta vissa årsklasser omfattas av mellangenerationen<br>samtidigt som den tidigare fastlagda tjugondelsinfasningen bibehålls med<br>ursprungliga kvotdelar skulle betyda ett avsteg från den successiva<br>infasningen och medföra en tröskeleffekt i infasningssystemet. Med en<br>begränsning såvitt avser samtliga årsklasser som kan ha gjort pensions-<br>uttag före omräkningstillfället år 2001, eller årsklasserna 1935-1939,<br>skulle infasningen starta med årsklassen 1940, vars individer erhåller<br>6/20 av sin inkomstrelaterade pension från det reformerade pensionssys-<br>temet. Skillnaden i pension för individer med likvärdiga livsinkomster<br>födda år 1939 respektive år 1940 skulle således kunna bli avsevärt större<br>än för senare årgångar. Detta gäller särskilt i det fall att det reformerade<br>systemet ger det bästa utfallet. Med det bästa utfallet enligt nuvarande<br>regler kan effekten mildras av att den tidigare nämnda garantiregeln kan<br>vara tillämplig. Regeringen finner att övervägande skäl talar för att ett så<br>litet avsteg som möjligt bör göras från den successiva tjugondels-<br>infasningen.</p>
<p>Vid bedömningen av vilka i den tidigare föreslagna mellangeneratio-<br>nen som bör respektive inte bör omfattas av de reformerade intjänande-<br>reglema intar årsklassen 1935 en särställning, eftersom flertalet personer<br>i denna årsklass torde ha erhållit ålderspension när reformerade ålders-<br>pensioner börjar betalas ut. Det föreligger således en stor risk att ett stort<br>antal individer i denna årsklass skulle få en förändrad nettopension vid<br>omräkningstillfället; en effekt som knappast är rimlig. Det är därför i<br>princip oundvikligt att framflyttningen av omräkningstidpunkten till år<br>2001 får som konsekvens att personer födda år 1935 inte längre skall ingå<br>i mellangenerationen.</p>
<p>Vad därefter gäller frågan om ytterligare årsklasser inte skall omfattas<br>av de reformerade reglerna måste, som ovan sagts, en lämplighetsavväg-<br>ning göras. Det kan härvid starkt ifrågasättas om det kan uppfattas som<br>rimligt att individer som gjort eller kan ha gjort uttag av ålderspension<br>skall påverkas av ett regelsystem som de vid tidpunkten för uttaget inte<br>kunde känna till. Med hänsyn till att det reformerade pensionssystemet<br>enligt vad som numera beslutats skall träda i kraft år 1999 gör sig denna<br>avvägning gällande beträffande årsklasser som kan ha gjort pensionsuttag<br>dessförinnan, eller, mot bakgrund av den numera beslutade ändringen av<br>lägsta åldersgräns för uttag av ålderspension från 60 till 61 års ålder,<br>utöver årsklassen 1935 även årsklasserna 1936 och 1937. Däremot kan<br>denna synpunkt inte göras gällande beträffande årsklasserna 1938 och<br>1939. Personer ur dessa årsklasser kommer enligt föreslagna regler att<br>kunna göra pensionsuttag tidigast vid 61 års ålder och har vid ett sådant<br>uttag - som för årsklassen 1938 kan ske tidigast under år 1999 och för<br>årsklassen 1939 tidigast under år 2000 - en möjlighet att överblicka<br>konsekvenserna av sina åtgärder mot bakgrund av det regelverk som då<br>redan har trätt i kraft. Ett av de starkaste skälen för att dessa årsklasser<br>inte skulle innefattas i mellangenerationen skulle därmed falla. En<br>begränsning som innebär att fem årsklasser undantas skulle dessutom<br>innebära ett mycket kraftigt avsteg från den successiva infasningen. Att<br>personer födda år 1938 står kvar i mellangenerationen och omfattas av<br></p>
<p>518</p>
<p>reformerade intjänanderegler till 4/20 innebär att avsteget från den suc- Prop. 1997/98:151<br>cessiva infasningen skulle minimeras.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att årsklasserna 1935-1937<br>inte längre skall omfattas av mellangenerationen och de reformerade in-<br>tjänandereglema. Med en bibehållen infasningsmodell skulle således års-<br>klassen 1938 som första årsklass tjäna in pensionsrätt i det reformerade<br>pensionssystemet med 4/20 och mellangenerationen komma att omfatta<br>årsklasserna 1938-1953. Kvotdelarna kommer då att fördela sig på sätt<br>som framgår i tablå 28.1.</p>
<p>Tablå 28.1 Övergångsregler för personer födda åren 1938-1953. Andelen<br>pension beräknad enligt reformerat respektive nuvarande pensionssystem</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Personer<br>födda</p></td><td>
<p>Ålder<br>år 1998</p></td><td>
<p>Kvotdelar</p>
<p>Reformerat<br>pensionssystem</p></td><td>
<p>Nuvarande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- 1937</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>20/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1938</p></td><td>
<p>60 år</p></td><td>
<p>4/20</p></td><td>
<p>16/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1939</p></td><td>
<p>59 år</p></td><td>
<p>5/20</p></td><td>
<p>15/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1940</p></td><td>
<p>58 år</p></td><td>
<p>6/20</p></td><td>
<p>14/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1941</p></td><td>
<p>57 år</p></td><td>
<p>7/20</p></td><td>
<p>13/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1942</p></td><td>
<p>56 år</p></td><td>
<p>8/20</p></td><td>
<p>12/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1943</p></td><td>
<p>55 år</p></td><td>
<p>9/20</p></td><td>
<p>11/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1944</p></td><td>
<p>54 år</p></td><td>
<p>10/20</p></td><td>
<p>10/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1945</p></td><td>
<p>53 år</p></td><td>
<p>11/20</p></td><td>
<p>9/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1946</p></td><td>
<p>52 år</p></td><td>
<p>12/20</p></td><td>
<p>8/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1947</p></td><td>
<p>51 år</p></td><td>
<p>13/20</p></td><td>
<p>7/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1948</p></td><td>
<p>50 år</p></td><td>
<p>14/20</p></td><td>
<p>6/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1949</p></td><td>
<p>49 år</p></td><td>
<p>15/20</p></td><td>
<p>5/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1950</p></td><td>
<p>48 år</p></td><td>
<p>16/20</p></td><td>
<p>4/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1951</p></td><td>
<p>47 år</p></td><td>
<p>17/20</p></td><td>
<p>3/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1952</p></td><td>
<p>46 år</p></td><td>
<p>18/20</p></td><td>
<p>2/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1953</p></td><td>
<p>45 år</p></td><td>
<p>19/20</p></td><td>
<p>1/20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1954-</p></td><td></td><td>
<p>20/20</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>Utgångspunkten är att mellangenerationen skall följa samma regler som<br>personer födda år 1954 eller senare såvitt avser intjänande och uppräk-<br>ning av pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet. Även vad<br>gäller regler för uttag och utbetalning av pension samt förfaranderegler är<br>utgångspunkten att det reformerade pensionssystemets regler skall gälla<br>även för mellangenerationen. Detta innebär t.ex. att den begränsning som<br>regeringen föreslår i avsnitt 18.1 beträffande möjligheterna att mer än en<br>gång per sexmånadersperiod återkalla eller minska ett uttag av inkomst-<br>pension från det reformerade systemet kommer att fr.o.m. år 2001 gälla<br>även för mellangenerationens pensionsuttag. Vidare kommer nuvarande<br>regler om automatisk utbetalning av pension vid 65 års ålder huvudsak-<br>ligen inte gälla för mellangenerationen. 1 stället kommer - på samma sätt<br>som för personer födda år 1954 eller senare - enligt vad som nu föreslås<br>utbetalning av pension i princip att ske först efter ansökan. Fr.o.m. den 1<br>januari 1999 kommer det som huvudregel inte heller för personer i mel-<br>langenerationen att finnas möjlighet att få pension utbetald för tid före<br>ansökan härom (se närmare om dessa förslag i avsnitt 25.1 och 29.4).</p>
<p>519</p>
<p>Som redovisats i avsnitt 25.3 föreslår vi vidare att den särskilda garan-<br>tiregeln i 4 kap. 4 § lagen om arbetsskadeförsäkring och 10 § lagen om<br>statligt personskadeskydd, som innebär att livränta kan fortsätta att utges<br>efter 65 års ålder i den mån ålderspensionen inte uppgår till 65 % av liv-<br>räntebeloppet, skall avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1999, vilket även skall<br>gälla för mellangenerationen.</p>
<p>Metoden med tjugondelsinfasning innebär emellertid att det för försäk-<br>rade som omfattas av denna måste fastställas pensionsrätt och beräknas<br>pension enligt såväl nuvarande regler som enligt reformerade regler. Vida-<br>re måste - på samma sätt som gäller för personer som fullt ut omfattas av<br>det reformerade ålderspensionssystemet - inom detta system beaktas in-<br>komster m.m. som avser tid både före och efter det reformerade systemets<br>ikraftträdande. I avsnitt 15 har närmare redogjorts för hur reformerad pen-<br>sionsrätt enligt förslagen här skall tillgodoräknas för förfluten tid, dvs. för<br>tid före år 1999. Förslagen innebär för mellangenerationen bl.a. att pen-<br>sionsrätt enligt nuvarande och reformerade regler kommer att finnas regist-<br>rerade parallellt såvitt avser förfluten tid.</p>
<p>Övergångsregleringen innebär att det för försäkrade som tillhör mellan-<br>generationen även framöver måste parallellt registreras dels pensionspoäng<br>enligt nuvarande system, dels pensionsrätt inom det reformerade pensions-<br>systemet. Pensionspoäng skall därvid beräknas i princip enligt nuvarande<br>regler, medan pensionsrätt enligt det reformerade systemet skall beräknas<br>med tillämpning av reglerna i det reformerade ålderspensionssystemet. Den<br>parallella registerföringen måste sålunda avse både förfluten tid, dvs. tid<br>före år 1999, och tid fr.o.m. år 1999.</p>
<p>Enligt nuvarande regler har hittills gällt att inkomster som tjänats in efter<br>det år då den försäkrade har fyllt 64 år inte resulterar i pensionspoäng. Med<br>hänsyn till de i det reformerade ålderspensionssystemet grundläggande<br>principerna om en livsinkomstbaserad ålderspension och en flexibel pen-<br>sionsålder skall, enligt vad som nu föreslås, någon motsvarande begräns-<br>ning i möjligheten att tjäna in pensionsrätt inte finnas i det reformerade<br>ålderspensionssystemet.</p>
<p>Hur inkomster som personer i mellangenerationen tjänat in efter 64 års<br>ålder skall hanteras mot bakgrund av tjugondelsinfasningen har övervägts<br>under det tidigare beredningsarbetet. Pensionsarbetsgruppen föreslog i sitt<br>betänkande att personer som berörs av tjugondelsinfasningen för år efter<br>det år de har fyllt 64 år skulle tillgodoräknas pensionsrätt enbart inom det<br>reformerade pensionssystemet och att denna pensionsrätt därigenom skulle<br>bli av betydelse enbart såvitt gäller relevant antal tjugondelar. Pensionsav-<br>gifterna skulle anpassas till tjugondelsinfasningen och den pensionsrätt<br>som de facto skulle påverka pensionsutfallet. Pensionsavgifterna skulle<br>därmed bli olika stora för de olika åldersklasserna i mellangenerationen.<br>Regeringen framhöll emellertid i princippropositionen att en sådan ordning<br>skulle innebära att den eftersträvade stimulansen till fortsatt förvärvsarbete<br>efter det att den försäkrade fyllt 65 år skulle bli begränsad fram till dess alla<br>födelseårgångar som omfattas av tjugondelsinfasningen pensionerats. De<br>differentierade pensionsavgifter som förslaget också innebar skulle vidare<br>medföra stora administrativa problem. Regeringen föreslog därför, vilket<br>också godtogs av riksdagen, att inkomster som tjänas in fr.o.m. det år en<br>försäkrad fyller 65 år skall grunda pensionsrätt fullt ut i det reformerade<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>520</p>
<p>systemet. Förslaget upprepades i Ds 1995:41. RSV har i sitt remissvar på Prop. 1997/98:151<br>promemorians förslag understrukit vikten av att pensionsavgiften är lika<br>stor för olika årsklasser. Regeringen delar RSV:s uppfattning och föreslår<br>att pensionsrätt fr.o.m. det år då den försäkrade fyller 65 år alltid<br>tillgodoräknas med 20/20 i det reformerade systemet oavsett när under åren<br>1938 -1953 som den försäkrade är född.</p>
<p>Det förhållandet att personer i mellangenerationen skall tillgodoräknas<br>pensionsrätt fullt ut i det reformerade ålderspensionssystemet fr.o.m. det år<br>då de fyller 65 år aktualiserar frågan om vilken möjlighet som skall finnas<br>att för tid före 65 års ålder, dvs. under tiden 61-64 års ålder, tjäna in<br>pensionsrätt i ATP-systemet samtidigt med uttag av hel ålderspension.<br>Enligt nuvarande regler skall pensionsgrundande inkomst inte beräknas för<br>en person som under hela året har uppburit hel ålderspension. En försäkrad<br>som, samtidigt som hel pension utges, fortsätter att arbeta kan således inte<br>under denna tid tjäna in ytterligare pensionsrätt i ATP-systemet på<br>grundval av sina inkomster. Om denna regel får kvarstå oförändrad, skulle<br>det medföra att en person i mellangenerationen, som tar ut hel<br>ålderspension före 65 års ålder men fortsätter att förvärvsarbeta, skulle<br>tjäna in pensionsrätt i det reformerade systemet till - på sätt som närmare<br>redovisas nedan - för personens ålder relevant kvotdel. Personen skulle<br>däremot inte tillgodoräknas pensionspoäng. Fr.o.m. det år då personen<br>fyller 65 år skulle emellertid pensionsrätt enligt vad som ovan har sagts till-<br>godoräknas fullt ut i det reformerade ålderspensionssystemet. Den nu be-<br>skrivna ordningen kan inte betraktas som rimlig.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att det för personer som är födda år 1938 eller<br>senare, för tid före det år de fyller 65 år, skall tillgodoräknas pensions-<br>poäng, även om de under hela året har uppburit hel ålderspension. Någon<br>bestämmelse motsvarande den i 11 kap. 1 § andra stycket AFL om att pen-<br>sionsgrundande inkomst inte skall beräknas för en försäkrad i denna situa-<br>tion, föreslås därför inte såvitt avser personer födda år 1938 eller senare.<br>En följd av förslaget blir att det i denna situation bör erläggas avgifter till<br>pensionssystemet även för inkomster av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Vad beträffar tekniken för tillgodoräknande av pensionsrätt i det refor-<br>merade ålderspensionssystemet t.o.m. 64 års ålder har under den fortsatta<br>beredningen olika metoder för kvotdelsberäkningen övervägts. I princip-<br>propositionen föreslogs i enlighet med Pensionsarbetsgruppens betänkande<br>att det vaije år skulle fastställas pensionsrätt fullt ut enligt de nuvarande<br>reglerna och fullt ut enligt det reformerade systemets regler. Vid pensione-<br>ringstidpunkten skulle därefter beräknas en oavkortad pension enligt<br>respektive regler, dvs. en oavkortad pension från respektive system. Efter<br>det att årspensionen från respektive system sålunda beräknats skulle som<br>faktisk pension utges summan av relevant antal tjugondelar av pensionen<br>från de båda systemen. Kvotdelsberäkningen skulle således i princip göras<br>först då pensionens storlek skulle bestämmas.</p>
<p>Under det fortsatta beredningsarbetet har övervägts om det inte är lämp-<br>ligare att använda en annan teknik, som innebär att den årliga pensionen i<br>det reformerade systemet fastställs med beaktande av kvotdelningen. Re-<br>formerad pensionsrätt skulle alltså fastställas endast till den andel som en-<br>ligt tjugondelsinfasningen skall utbetalas från systemet. I ATP-registret<br>skulle däremot registreras pensionspoäng på vanligt sätt och beaktande av<br></p>
<p>521</p>
<p>relevant antal tjugondelar skulle sedan ske när den årliga pensionen beräk-<br>nas vid pensioneringstidpunkten.</p>
<p>Såvitt avser fördelningssystemet är det i praktiken i princip betydelselöst<br>vilken teknik som väljs. I förhållande till premiepensionssystemet är situa-<br>tionen emellertid annorlunda. Avsättningen till detta system innebär - i<br>motsats till vad som är fallet inom fördelningssystemet - en faktisk fonde-<br>ring. Som konstaterats i de antagna riktlinjerna kan det inte komma i fråga<br>att för åldersklasserna i mellangenerationen fullt ut avsätta medel som mot-<br>svarar hela premiepensionsrättens andel av de sammanlagda avgifterna till<br>ålderspensionssystemet om 18,5 %, eftersom dessa personer endast delvis<br>omfattas av det reformerade systemet och bara kommer att få vissa kvot-<br>delar av sin ålderspension från detta system. En sådan ordning skulle inne-<br>bära att en del av det faktiskt fonderade kapitalet inte skulle ge upphov till<br>pensionsutbetalningar. Enligt de antagna riktlinjerna skall därför avsätt-<br>ningen för personer i mellangenerationen redan från böijan anpassas till<br>tjugondelsinfasningen och avse endast den för respektive årsklass relevanta<br>kvotdelen av pensionsrätten. Genom att även i fördelningssystemet fast-<br>ställa pensionsrätt efter relevant antal tjugondelar uppnås en likhet mellan<br>fördelnings- och premiepensionssystemet, vilket torde vara en fördel inte<br>minst ur pedagogisk synvinkel.</p>
<p>En konsekvens av den nu beskrivna tekniken är att pensionsrätt som per-<br>soner i mellangenerationen tjänar in efter det år då de fyller 64 år inte be-<br>höver särregistreras. Detta vore däremot nödvändigt om pensionsrätt först<br>skulle fastställas fullt ut i fördelningssystemet för att sedan kvotdelas vid<br>pensioneringstillfället. Förklaringen härtill är att pensionsrätt intjänad för år<br>efter 64 års ålder, som nämnts ovan, inte skall bli föremål för kvotdelsbe-<br>räkning utan i sin helhet ge upphov till ett faktiskt pensionsutfall.</p>
<p>Mot den redovisade bakgrunden förslår regeringen att reformerad pen-<br>sionsrätt i fördelningssystemet skall fastställas enbart till den kvotdel som<br>skall tillämpas för respektive årsklass. Först skall emellertid pensionsgrun-<br>dande inkomst och pensionsgrundande belopp beräknas på vanligt sätt,<br>dvs. fullt ut. Tjugondelskvoteringen skall ske först i samband med att pen-<br>sionsrätten fastställs. För en försäkrad som t.ex. är född år 1945 skall det<br>således årligen fastställas en pensionsrätt som t.o.m. 64 års ålder uppgår till<br>11/20 av den pensionsrätt som skulle ha fastställts om ålderspension skulle<br>ha utgetts fullt ut enligt det reformerade systemet. Det är således endast<br>pensionsrätt motsvarande 11/20 som fastställs som reformerad pensionsrätt<br>i fördelningssystemet. Detsamma skall som tidigare nämnts gälla inom<br>premiepensionssystemet.</p>
<p>Den reformerade pensionsrätt som sålunda tillgodoräknats försäkrade i<br>mellangenerationen skall på samma sätt som gäller för pensionsrätt i det<br>reformerade pensionssystemets fullfunktionsstadium räknas om med hän-<br>syn till bl.a. den allmänna inkomstutvecklingen och arvsvinster. Förslag i<br>dessa delar har redovisats i avsnitten 17 och 18.</p>
<p>Som tidigare nämnts skall det för försäkrade som tillhör mellangenera-<br>tionen, liksom för övriga försäkrade, registreras pensionspoäng parallellt<br>med pensionsrätt från det reformerade pensionssystemet. Såsom framgår av<br>avsnitt 29.2.2 föreslår vi att det basbeloppsavdrag som i dag görs vid<br>beräkningen av pensionsgrundande inkomst i det nuvarande systemet i<br>stället skall göras vid fastställandet av den försäkrades pensionspoäng.<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>522</p>
<p>Detta innebär att endast ett beslut om pensionsgrundande inkomst kommer<br>att fattas, och att beräkningen kommer att ske helt enligt reglerna i det<br>reformerade systemet. Pensionspoäng skall därefter beräknas på den<br>pensionsgrundande inkomst som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp.<br>Någon kvotdelsberäkning skall inte ske i detta sammanhang. Vid pensio-<br>neringstidpunkten skall ålderspensionen från ATP-systemet beräknas som<br>om denna pension skulle ha utgetts i sin helhet från nuvarande system och<br>först därefter skall relevant kvotdel enligt tjugondelsinfasningen beräknas.<br>Kvotdelsberäkningen kommer alltså i denna del, till skillnad från vad som<br>gäller för pensionsrätt som beräknas enligt reformerade regler, att ske först<br>vid pensioneringstidpunkten.</p>
<p>Metoden med tjugondelsinfasning ställer krav på särskilda ställnings-<br>taganden såvitt avser premiepensionssystemet för mellangenerationen.<br>Pensionsarbetsgruppen föreslog i sitt betänkande att premiepensionssys-<br>temet skulle omfatta årsklasserna 1944 och senare samt att övriga som<br>skulle omfattas av mellangenerationens intjänanderegler skulle tjäna in<br>sin reformerade pension fullt ut i fördelningssystemet. Bakgrunden var<br>att premiepensionen ansågs bli för låg för äldre årsklasser med hänsyn till<br>kvotdelen reformerad pension och till den relativt korta intjänandetiden<br>och att administrationskostnaderna riskerade att bli mycket höga i för-<br>hållande till de små belopp som skulle komma att avsättas och förvaltas. I<br>princippropositionen och i de antagna riktlinjerna gjordes övervägandena<br>att avsättningar till premiepensionssystemet borde kunna göras även för<br>dem som är födda åren 1939-1943 utan att pensionssparandet för den<br>enskilde individen blir för litet och utan att en oacceptabel minskning av<br>fördelningssystemets inkomster därigenom skulle uppstå. Enligt de an-<br>tagna riktlinjerna skulle således särskilda intjänanderegler gälla för års-<br>klasserna 1935-1938, som skulle tjäna in sin reformerade pensionsrätt<br>helt i fördelningssystemet. Individer ur årsklassen 1939 skulle tillgodo-<br>räknas relevant kvotdel enligt tjugondelsinfasningen, dvs. 5/20 av 2 % av<br>pensionsunderlaget i premiepensionssystemet samt 5/20 av 16,5 % av<br>pensionsunderlaget i fördelningssystemet.</p>
<p>Enligt ovan redovisade förslag skall årsklasserna 1935-1937 inte<br>längre ingå i mellangenerationen eller omfattas av det reformerade pen-<br>sionssystemets intjänanderegler. Mot bakgrund av detta förslag har det<br>under den fortsatta beredningen ifrågasatts om det är motiverat att fortsatt<br>ha kvar särskilda intjänanderegler för en enda årsklass, nämligen<br>årsklassen 1938.</p>
<p>De överväganden som gjordes i de antagna riktlinjerna gör sig i och för<br>sig alltjämt gällande. Med hänsyn till kvotdelen reformerad pension<br>(4/20) skulle de lägsta årliga belopp som en individ född år 1938 skulle<br>kunna tillgodoräknas bli mycket låga och det kan av administrativa skäl<br>ifrågasättas om så låga avsättningar är godtagbara. Därtill kommer att<br>tiden för intjänande av premiepensionsrätt typiskt sett blir förhållandevis<br>kort, varför summan av de individuella avsättningarna också kan bli<br>mycket låg. 1997 års premiereservutredning övervägde införandet av en<br>lägsta gräns för det årliga belopp som den enskilde får föra över för<br>förvaltning i premiepensionssystemet. Utredningen fann därvid att något<br>behov av att av administrativa kostnadsskäl införa en sådan lägsta gräns<br>inte torde föreligga och regeringen föreslår nu inte heller någon sådan<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>523</p>
<p>begränsning. Det torde således inte innebära någon påvisbar Prop. 1997/98:151<br>administrativ belastning att innefatta även personer födda år 1938 i<br>premiepensionssystemet.</p>
<p>Administrativa skäl talar i stället för en förenkling av regelsystemet<br>och mot att endast årsklassen 1938 skall ha särskilda intjänanderegler.<br>Skillnaden mellan vad en individ ur årsklassen 1938 och en individ med<br>liknande inkomstprofil ur årsklassen 1939 kan avsätta till premiepen-<br>sionssystemet är dessutom mycket liten, varför det skulle vara svårt att<br>motivera behovet av särskilda intjänanderegler enbart för årsklassen<br>1938.</p>
<p>Regeringen föreslår därför ingen särregel för personer födda år 1938<br>utan att samtliga årsklasser som omfattas av mellangenerationen skall, i<br>likhet med övriga som omfattas av reformerade intjänanderegler, tjäna in<br>inkomstgrundad ålderspension i såväl premiepensionssystemet som i<br>fördelningssystemet. Detta innebär att pensionsrätt skall tillgodoräknas<br>med relevant kvotdel av 2,5 % av pensionsunderlaget i premiepensions-<br>systemet och med relevant kvotdel av 16 % av pensionsunderlaget i för-<br>delningssystemet. För åren 1995-1998 föreslås dock vissa särregler gälla<br>för samtliga som omfattas av reformerade intjänanderegler (jfr avsnitt<br>15.1). Fr.o.m. det år personer i mellangenerationen fyller 65 år skall in-<br>tjänad pensionsrätt tillgodoräknas fullt ut inom det reformerade systemet.<br>Någon ändring i detta avseende jämfört med vad som tidigare föreslagits<br>föreslås således inte.</p>
<h3>28.2 Beräkning av årlig pension</h3>
<p>Regeringens förslag: Vid pensionsuttaget skall för personer som till-<br>hör mellangenerationen den årliga ålderspensionen beräknas dels en-<br>ligt reglerna för tilläggspension, dels enligt de reformerade reglerna.<br>Vid beräkningen av tilläggspension skall den försäkrade kompenseras<br>för den folkpension som skulle ha utgetts om pension hade betalats ut<br>enligt nuvarande system för ålderspension. Denna kompensation skall,<br>i likhet med nuvarande regler, beräknas med hänsyn tagen till den<br>pensionsberättigades civilstånd samt utgöra så stor del av oavkortad<br>folkpension som motsvarar den andel oavkortad pension som ålders-<br>pension i form tilläggspension utgör.</p>
<p>Den pensionsberättigades årliga pension skall beräknas genom att<br>tilläggspensionsdelen bestäms till relevant antal tjugondelar, varefter<br>denna del av pensionen läggs ihop med den redan i tillämpligt antal<br>tjugondelar bestämda inkomstgrundade pensionsdelen från det refor-<br>merade ålderspensionssystemet.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Bohusläns allmänna försäkringskassa anmärker<br>att det förhållandet att enbart år med pensionspoäng skall tillgodoräknas<br>vid beräkning av folkpensionsdelen i vissa fall medför lägre pension<br>jämfört med de antagna riktlinjerna.</p>
<p>524</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den föreslagna metoden med tjugon-<br>delsinfasning innebär att det för försäkrade i mellangenerationen löpande<br>kommer att registreras såväl pensionspoäng enligt nuvarande system som<br>pensionsrätt i relevant antal tjugondelar enligt de reformerade reglerna. Då<br>en försäkrad som tillhör mellangenerationen väljer att ta ut ålderspension<br>skall den första årliga pensionen beräknas med utgångspunkt dels i de pen-<br>sionspoäng som registrerats enligt ATP-reglema, dels i den pensionsrätt<br>som tillgodoräknats enligt reformerade intjänanderegler. Den pension som<br>räknas fram enligt reformerade regler är redan bestämd till relevant antal<br>tjugondelar. Den pension som räknas fram enligt ATP-reglema utgör<br>emellertid oavkortad pension och måste således bestämmas till relevant<br>antal tjugondelar innan den kan summeras med den pensionsdel som be-<br>räknats enligt reformerade regler.</p>
<p>Beräkning av tilläggspension i form av ålderspension</p>
<p>Vid beräkningen av den del av pensionen som för personer i mellangene-<br>rationen utges enligt ATP-reglema har mot bakgrund av det nuvarande<br>systemets konstruktion med folkpension och tilläggspension vissa över-<br>väganden blivit nödvändiga. Övervägandena avser frågan hur folkpen-<br>sionen skall behandlas vid beräkningen av tilläggspensionen.</p>
<p>Den årliga tilläggspensionen i form av ålderspension uppgår enligt nu-<br>varande regler till 60 % av det för året fastställda prisbasbeloppet minskat<br>med två procentenheter multiplicerat med medeltalet av de pensionspoäng<br>som tillgodoräknats den försäkrade, eller om pensionspoäng tillgodoräk-<br>nats för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta poängtalen. Detta förut-<br>sätter att pensionspoäng har tillgodoräknats den försäkrade i minst trettio<br>år. I annat fall reduceras tilläggspensionen genom att den multipliceras med<br>kvoten av antalet år med pensionspoäng och talet 30. Om avgifter till<br>ålderspensionssystemet inte har betalats till fullo för inkomst av annat för-<br>värvsarbete för år före år 1998 gäller särskilda regler.</p>
<p>I det nuvarande pensionssystemet tillgodoräknas pensionspoäng endast<br>för inkomster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Lägre inkomster<br>under ett år kompenseras genom folkpensionen. Pensionsrätt enligt det re-<br>formerade ålderspensionssystemet skall däremot grundas i princip på hela<br>inkomsten från första kronan. Grundskyddet i folkpensionen m.m. skall<br>ersättas av en garantipension. För att den inkomstrelaterade pensionen från<br>de olika systemen i detta avseende skall vara jämförbar vid beräkningen av<br>garantipension, måste den försäkrade vid beräkningen av tilläggspensionen<br>kompenseras för den folkpension som skulle ha utgetts om pension hade<br>utbetalats enligt nuvarande regler. Detta är också nödvändigt för att ett<br>eventuellt tillägg enligt den s.k. garantiregeln skall kunna beräknas (se<br>närmare härom i avsnitt 28.3).</p>
<p>Om inkomsterna under ett förhöjt prisbasbelopp kompenserades genom<br>att en poäng adderades till medelpoängen för tilläggspension, skulle detta<br>innebära att utbytet härav inte skulle motsvara folkpensionen i nuvarande<br>system. Denna extra poäng skulle nämligen bli värd endast 0,60 prisbas-<br>belopp medan folkpensionen för gift pensionär uppgår till 0,785<br>prisbasbelopp och för ogift till 0,96 sådana prisbasbelopp. I över-<br>ensstämmelse med de antagna riktlinjerna bör den högre kompensation<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>525</p>
<p>som folkpensionen i dag innebär ges genomslag även vid beräkningen av Prop. 1997/98:151<br>tilläggspension i form av ålderspension för mellangenerationen.</p>
<p>En fråga som har aktualiserats i detta sammanhang är om beräkningen av<br>kompensationen för det första prisbasbeloppet bör göras beroende av de<br>försäkrades civilstånd. En sådan ordning skulle innebära att den in-<br>komstrelaterade pensionens storlek påverkas av om pensionären är gift<br>eller ogift. Hur stor denna skillnad är blir därvid, med hänsyn till tjugon-<br>delsinfasningen, en konsekvens av vilket år den försäkrade är född. Ord-<br>ningen innebär också att den kvotdelsberäknade pensionen måste räknas<br>om för det fall pensionären ändrar civilstånd.</p>
<p>Ett bibehållande av hittillsvarande principer vid beräkningen av folkpen-<br>sionskompensationen i tilläggspensionen skulle alltså medföra en nivå-<br>skillnad i inkomstgrundad ålderspension mellan gifta och ogifta personer i<br>mellangenerationen. Frågan om en sådan ordning är att föredra har under<br>beredningen varit föremål för överväganden. Därvid har frågan väckts om<br>det i stället skulle tillämpas en enhetlig kompensationsnivå för första pris-<br>basbeloppets inkomster, bestämd efter ett vägt genomsnitt med hänsyn<br>tagen till andelarna gifta respektive ogifta i pensionärskollektivet då de<br>reformerade reglerna träder i kraft. Detta belopp skulle enligt tillgänglig<br>statistik motsvara ca 87 % av prisbasbeloppet. En sådan metod skulle<br>emellertid innebära att ogifta pensionärer får lägre pension än vad de skulle<br>ha fått efter en beräkning enligt nuvarande regler, medan pensionerna<br>skulle bli högre för gifta. Särskilt påtagligt skulle detta bli för personer som<br>tillhör de äldre åldersklasserna i mellangenerationen som får en stor andel<br>av sin pension beräknad enligt hittillsvarande regler och som har en så hög<br>inkomstgrundad ålderspension att de inte har rätt till garantipension. Av<br>bl.a. detta skäl bör inte en sådan metod godtas. Beräkningen av<br>kompensationen för det första prisbasbeloppet bör i detta avseende i stället<br>ske enligt hittillsvarande regler. Den administrativa omgång som be-<br>räkningen innebär får därvid accepteras.</p>
<p>Regeringen föreslår således att kompensationen för det första förhöjda<br>prisbasbeloppets inkomster i detta avseende skall ske på den nivå som i dag<br>gäller för beräkning av folkpension. Detta innebär sålunda att den inkomst-<br>relaterade pensionens storlek för mellangenerationen kommer att - om än i<br>successivt avtagande omfattning på grund av tjugondelsinfasningen - bli<br>beroende av den försäkrades civilstånd.</p>
<p>Enligt nuvarande regler för beräkning av folkpension skall oavkortad<br>folkpension utbetalas under förutsättning antingen att den försäkrade har<br>tillgodoräknats 30 år med pensionspoäng för tilläggspension eller har varit<br>bosatt i Sverige i minst 40 år. I nu aktuella sammanhang rör det sig endast<br>om en regel för att som del i en inkomstrelaterad pension kompensera den<br>försäkrade för inkomstdelar under ett förhöjt prisbasbelopp. Behovet av<br>grundskydd i egentlig mening skall tillgodoses av garantipensionen. Det<br>framstår därför som naturligt att vid beräkning av inkomstrelaterad del av<br>folkpensionen för mellangenerationen utgå från det antal år för vilka den<br>försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng. En försäkrad som har varit bo-<br>satt i Sverige i 40 år men som har endast 25 år med intjänade pensions-<br>poäng, blir exempelvis därmed berättigad till 25/30 av det fulla folkpen-<br>sionstillägget och inte - vilket en tillämpning av 40-delsberäkningen hade<br>inneburit - med hela detta tillägg. Enligt de antagna riktlinjerna och enligt<br></p>
<p>526</p>
<p>vad regeringen nu föreslår i propositionen Garantipension, m.m. skall<br>emellertid garantipensionen beräknas i 40-delar i förhållande till bosätt-<br>ningstid. Behovet av ett grundskydd baserat på antalet bosättningsår är<br>därmed tillgodosett.</p>
<p>Vid beräkningen av folkpensionstillägget föreslår vi således att enbart år<br>för vilka har tillgodoräknats pensionspoäng skall beaktas. Med poängår för<br>tilläggspension skall dessutofn enligt 11 kap. 6 a § AFL under vissa förut-<br>sättningar likställas år under vilket en förälder vårdat bam som är under tre<br>år. Detta föreslås gälla också fortsättningsvis vid beräkningen av folkpen-<br>sionstillägget. Vid beräkningen bör hänsyn däremot inte tas till vissa andra<br>år som enligt nuvarande regler om beräkning av folkpension i 5 kap. 4 §<br>AFL skall likställas med poängår, t.ex. år före år 1960, för vilket beräknats<br>till statlig inkomstskatt taxerad inkomst. Det förhållandet att enbart år för<br>vilka pensionspoäng har tillgodoräknats skall beaktas vid beräkningen av<br>folkpensionstillägget medför således att det för personer som inte är<br>berättigade till tilläggspension inte heller kommer att beräknas någon<br>tillägg. Dessa personer skyddas i stället genom garantipensionen.</p>
<p>Reglerna om hur antalet år med pensionspoäng beräknas innebär att en<br>person med 30 år med pensionspoäng i de flesta fall kommer att tillgodo-<br>räknas 30/30 av folkpensionstillägget. Om pensionspoäng inte tillgodoräk-<br>nats den försäkrade på grund av att avgiftsbetalning till ålderspensions-<br>systemet inte har skett till fullo gällde dock, enligt en tidigare bestämmelse<br>i AFL, att talet 30 skulle ökas med ett för vaije år för vilket pensionspoäng<br>inte tillgodoräknats till följd av sådan utebliven betalning, dock att ökning<br>kunde göras högst upp till talet 50. Talet i täljaren kan emellertid aldrig<br>överstiga 30. I samband med införandet av skattebetalningslagen<br>(1997:483) upphävdes denna bestämmelse. Enligt övergångsbestämmel-<br>serna skall den dock fortfarande tillämpas om den underlåtna avgifts-<br>betalningen avser inkomstår före år 1998. Vi föreslår att bestämmelsen<br>skall beaktas vid beräkningen av folkpensionstillägget. Detta innebär att<br>t.ex. en person som har haft 35 år med pensionspoäng men som till följd av<br>bristande avgiftsbetalningar före inkomståret 1998 inte har tillgodoräknats<br>pensionspoäng för tio av dessa år, kommer att få sitt folkpensionstillägg<br>reducerat till 25/40 av oavkortad pension. Regeringen föreslår alltså att<br>folkpensionstillägget skall utgöra så stor del av oavkortad folkpension som<br>ålderspensionen i form av tilläggspension utgör.</p>
<p>Teknik för kvotdelsberäkning m.m.</p>
<p>Den sammanlagda årliga pensionen skall enligt förslaget för mellan-<br>generationen utgöras av en viss kvotdel beräknad enligt reformerade<br>regler och en viss kvotdel tilläggspension i form av ålderspension. Den<br>tilläggspension inklusive folkpensionstillägget som har räknats fram<br>enligt de regler som beskrivits ovan är emellertid den som skulle ha<br>utbetalats om pension utgetts i sin helhet enligt nuvarande regler. Denna<br>pension skall vid pensioneringstillfället beräknas till den enligt<br>tjugondelsinfasningen relevanta kvotdelen. Till den sålunda beräknade<br>andelen tilläggspension skall sedan läggas den redan kvotdelsberäknade<br>reformerade pensionen. Summan härav utgör den årliga ålderspensionen<br>för en person i mellangenerationen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>527</p>
<p>Den sammanlagda inkomstrelaterade ålderspensionen för en person i Prop. 1997/98:151<br>mellangenerationen kommer således i de flesta fall att bestå av tre kompo-<br>nenter, nämligen tilläggspension inklusive kompensation för 30-<br>delsberäknad folkpension, inkomstpension och premiepension.</p>
<p>Reglerna för intjänande av pensionsrätt kommer enligt vad regeringen nu<br>föreslår att i några avseenden skilja sig åt i det nuvarande respektive i det<br>reformerade ålderspensionssystemet. På grund därav kan det undantagsvis<br>inträffa att pensionen enligt tjugondelsinfasningen kan komma att bestå<br>enbart av pension från det reformerade systemet. Fr.o.m. år 1999, då det<br>reformerade pensionssystemet träder i kraft, skall pensionsrätt tillgodoräk-<br>nas i det reformerade systemet om summan av de inkomster som är<br>pensionsgrundande uppgår till minst 24 % av prisbasbeloppet och då från<br>första kronan. I ATP-systemet skall emellertid fortfarande gälla att de pen-<br>sionsgrundande inkomsterna måste överstiga till ett förhöjt prisbasbelopp<br>för att ge pensionspoäng. En försäkrad med inkomster som inte överstiger<br>ett förhöjt prisbasbelopp kan således fr.o.m. år 1999 komma att tillgodorä-<br>knas pensionsrätt i det reformerade systemet utan att samtidigt<br>tillgodoräknas pensionspoäng. Om förhållandena är sådana under samtliga<br>förvärvsår kan pensionen enligt tjugondelsberäkningen komma att bestå<br>endast av reformerad pension till den för ett visst år födda relevant kvotdel.<br>För tid före år 1999 kan emellertid denna situation inte uppstå eftersom<br>även pensionsrätt då tillgodoräknas på grundval av registrerade<br>pensionspoäng för tilläggspension.</p>
<p>Ytterligare en faktor som kan få betydelse i detta sammanhang är att det<br>för rätt till ålderspension från ATP-systemet krävs tre år med registrerade<br>pensionspoäng. Motsvarande begränsning föreslås inte gälla för rätt till<br>ålderspension enligt reformerade regler. Även om inkomsterna under ett<br>eller två år har överstigit till ett förhöjt prisbasbelopp, men under resten av<br>förvärvsåren understigit denna nivå, innebär detta att det inte föreligger<br>någon rätt till ålderspension från ATP-systemet. Den tjugondelsberäknade<br>pensionen kommer således även i denna situation att bestå enbart av refor-<br>merad pension.</p>
<p>En annan följd av skilda regler för intjänande av pensionsrätt enligt hit-<br>tillsvarande och reformerade regler är att den pensionsdel som härrör från<br>det reformerade systemet i vissa fall kan bli förhållandevis mycket större än<br>den del som härrör från ATP-systemet. Så kommer att vara fallet för en<br>pensionsberättigad som har tre år med intjänade pensionspoäng samtidigt<br>som hans årliga inkomster under förvärvslivet ofta har understigit basbe-<br>loppet. Såvitt dessa låga inkomster dock har uppgått till minst 24 % av<br>prisbasbeloppet, kommer för dessa år pensionsrätt att tillgodoräknas i det<br>reformerade pensionssystemet men inte i ATP-systemet. En liknande si-<br>tuation är att den pensionsberättigade tagit hand om små bam och därvid<br>har tillgodoräknats pensionsgrundande belopp för bamår. Detta kan visser-<br>ligen inom ATP-systemet resultera i att vårdår för tilläggspension tillgodo-<br>räknas den försäkrade, men det innebär inte att pensionsrätt tillgodoräknas<br>såsom i det reformerade pensionssystemet. För att pensionsrätt för bamår<br>skall ge upphov till ett faktiskt pensionsutfall i det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet krävs dock att det s.k. förvärvsvillkoret är uppfyllt, dvs. att<br>det för den som tillgodoräknats beloppet senast det år han eller hon fyller<br>70 år har fastställts pensionsgmndande inkomster som för ettvart av fem år<br></p>
<p>528</p>
<p>har uppgått till minst två inkomstbasbelopp (för år före år 2001 två<br>förhöjda prisbasbelopp).</p>
<p>Den pensionsberättigades sammanlagda inkomstrelaterade ålderspension<br>vid pensioneringstillfället kommer således att bestå av summan av den<br>framräknade pensionen från det reformerade systemet - som redan vid fast-<br>ställandet av pensionsrätt för respektive år har anpassats till tjugondels-<br>infasningen - och tilläggspension i form av ålderspension sedan den senare<br>beräknats till den för årsklassen gällande kvotdelen. Den pensions-<br>berättigade kan emellertid vara berättigad till en högre inkomstrelaterad<br>ålderspension eftersom personer i mellangenerationen kan ha rätt till ett<br>tillägg enligt den s.k. garantiregeln. Denna regel behandlas närmare i<br>avsnitt 28.3.</p>
<p>Den sammanlagda pensionen, inklusive ett eventuellt garanti-<br>regelstillägg, kan vidare vara av sådan storlek att den pensionsberättigade<br>dessutom är berättigad till garantipension. Förutsättningarna härför har<br>översiktligt redovisats i avsnitt 5 samt mer fullständigt i propositionen<br>Garantipension, m.m.</p>
<p>Indexering m.m.</p>
<p>Tilläggspensionen i form av ålderspension skall enligt vad som nämnts<br>ovan räknas fram genom att prisbasbeloppet för året multipliceras med<br>medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade, eller<br>om pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år, medeltalet av de 15<br>högsta poängen. Ålderspensionen utgör 60 % av denna produkt. (För år<br>1998 och 1999 skall dock basbeloppet minskas med två respektive en<br>procentenhet.) Det basbelopp som används vid beräkningen -<br>prisbasbeloppet - skall liksom hittills räknas upp på grundval av<br>förändringarna i konsumentprisindex.</p>
<p>Den utgående kvotdelsberäknade pensionen skall enligt de antagna rikt-<br>linjerna följsamhetsindexeras. Såvitt avser inkomstpension enligt reforme-<br>rade intjänanderegler skall följsamhetsindexeringen ske enligt de regler<br>som föreslagits gälla för utgående pensioner i det reformerade systemets<br>fullfunktionsstadium, dvs. uttagen inkomstpension räknas årligen om med<br>det tal som anger kvoten mellan inkomstindex för det nya året och in-<br>komstindex för det år som passerat sedan denna kvot dividerats med ett<br>visst belopp (se avsnitt 18.3). Även den ATP-baserade delen av utgående<br>kvotdelsberäknad pension skall, för tid efter det den pensionsberättigade<br>fyller 65 år, enligt de antagna riktlinjerna och vårt förslag i avsnitt 29.5<br>följsamhetsindexeras enligt samma principer som skall gälla för den<br>reformerade ålderspensionen. Detta innebär att den person i mellan-<br>generationen som uppbär såväl inkomstpension enligt reformerade<br>intjänanderegler som tilläggspension i form av ålderspension och som tar<br>ut pensionen det år han eller hon fyller 65 år eller mer kommer att få hela<br>den utgående pensionen följsamhetsindexerad på samma sätt. Den som<br>däremot tar ut sin pension tidigare kommer, fram till det år vederbörande<br>fyller 66 år, att få sin inkomstpension följsamhetsindexerad medan den<br>ATP-baserade pensionen kommer att räknas om med hänsyn till<br>förändringarna i prisbasbeloppet enligt AFL. Någon följsamhetsindexering<br>kommer emellertid över huvud taget inte att äga rum förrän vid årsskiftet<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>529</p>
<p>2001/2002 (se avsnitt 18.3). Personer som är födda åren 1938 eller 1939 Prop. 1997/98:151<br>och som har gjort uttag av ålderspension före år 2001 kommer att få fyra<br>respektive fem tjugondelar av ålderspensionen, dvs. den andel av<br>ålderspensionen som enligt tjugondelsinfasningen skall härröra från det<br>reformerade ålderspensionssystemet, omräknad enligt reformerade<br>intjänanderegler per den 1 januari 2001 och följsamhetsindexerad per<br>årsskiftet 2001/2002. Till den del ålderspensionen härrör från ATP-<br>systemet, dvs. med 16 respektive med 15 tjugondelar, kommer följ-<br>samhetsindexering emellertid att ske först fr.o.m. det årsskifte som föregår<br>det år de fyller 66 år, dvs. för personer födda år 1938 årsskiftet 2003/2004<br>och för personer födda år 1939 årsskiftet 2004/2005. En person född år<br>1940 som har gjort uttag av ålderspension från fördelningssystemet vid 61<br>års ålder under år 2001 kommer på motsvarande sätt att få sin inkomst-<br>pension följsamhetsindexerad fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 medan den del<br>av ålderspensionen som är hänförlig till ATP-systemet kommer att följsam-<br>hetsindexeras först fr.o.m. årsskiftet 2005/2006.</p>
<p>Det årliga pensionsbeloppet kan också komma att påverkas av att den<br>pensionsberättigade tjänar in ytterligare ålderspensionsrätt efter pensione-<br>ringen. Enligt vad regeringen föreslår ovan i avsnitt 28.1 kommer sådan<br>tillkommande pensionsrätt att t.o.m. det år den försäkrade fyller 64 år på<br>samma sätt som före pensionsuttaget resultera i pensionspoäng för tilläggs-<br>pension och reformerad pensionsrätt till relevant kvotdel. Fr.o.m. 65 års<br>ålder skall emellertid pensionsrätten i sin helhet tillgodoräknas inom det<br>reformerade pensionssystemet. Den ATP-baserade pensionen påverkas<br>genom folkpensionsdelen dessutom av att den pensionsberättigade byter<br>civilstånd.</p>
<h3>28.3 Garantiregeln</h3>
<p>Regeringens förslag: Personer som omfattas av tjugondelsinfas-<br>ningen skall vara berättigade till en inkomstgrundad ålderspension<br>lägst motsvarande den tilläggspension i form av ålderspension, in-<br>klusive en kompensation för folkpensionen, som har tjänats in t.o.m.<br>år 1994. Folkpensionsdelen skall därvid beräknas i enlighet med nu-<br>varande regler vad avser den pensionsberättigades civilstånd och ut-<br>göra så stor del av oavkortad folkpension som motsvarar den andel<br>oavkortad pension som tilläggspension i form av ålderspension hade<br>utgjort vid ingången av år 1995. Denna garanterade pensionsnivå skall<br>vara prisindexerad genom prisbasbeloppet fram till 65 års ålder och<br>följsamhetsindexerad därefter.</p>
<p>Vid tillämpning av garantiregeln skall för individen en inkomstgrun-<br>dad ålderspension beräknas som om pensionsrätten i sin helhet hade till-<br>godoräknats inom fördelningssystemet. I det fall den garanterade nivån<br>enligt garantiregeln överstiger denna pension skall ett tillägg utges. Ett<br>sådant tillägg skall utges tidigast från 65 års ålder och omprövas löpan-<br>de. Aktuellt civilstånd skall påverka tilläggets storlek.</p>
<p>Tillägg enligt garantiregeln skall inte utges vid uttag av enbart pre-<br>miepension.</p>
<p>530</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Lantbrukarnas riksförbund anser att pension som<br>utbetalas enligt garantiregeln skall vara inkomstindexerad och inte, som<br>föreslagits, prisindexerad. Tjänstemännens centralorganisation menar att<br>den garanterade folkpensionsdelen, när det är förmånligare för den en-<br>skilde, bör beräknas med hänsyn till levnadsålder och bosättningstid i<br>Sverige i enlighet med den s.k. bosättningsregeln i folkpensionssystemet.<br>Riksskatteverket anför att det förhållande att pension enligt garantiregeln<br>skall avräknas fullt ut mot pensionsförmåner som tjänas in efter 65 års<br>ålder inte överensstämmer med reformens allmänna inriktning att upp-<br>muntra till förvärvsarbete efter 65 års ålder.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de av riksdagen antagna rikt-<br>linjerna för övergångsreglering på förmånssidan skall för mellangenera-<br>tionen gälla en särskild garantiregel. Garantiregeln innebär att personer i<br>mellangenerationen tillförsäkras en lägsta inkomstgrundad ålderspension<br>motsvarande t.o.m. år 1994 intjänad pensionsrätt i nuvarande system.<br>Effekten av pensionsberäkning enligt tjugondelsinfasningen skall alltså inte<br>kunna bli att individen får en lägre inkomstrelaterad ålderspension än den<br>som faktiskt intjänats före år 1995 då riktlinjerna för reformeringen av pen-<br>sionssystemet antogs av riksdagen. Den garanterade pensionsnivån enligt<br>garantiregeln skall motsvara den andel oavkortad pension som tilläggspen-<br>sion i form av ålderspension hade utgjort vid ingången av år 1995. Med år<br>med pensionspoäng skall härvid avses år för vilka pensionspoäng eller s.k.<br>vårdår enligt 11 kap. 6 a § AFL tillgodoräknats.</p>
<p>Enligt princippropositionen skulle den garanterade pensionsnivån enligt<br>garantiregeln beräknas vid 65 års ålder efter då aktuellt civilstånd och<br>prövas mot den kvotdelsberäknade pensionen. Om denna nivå då visade sig<br>vara högre än den kvotdelsberäknade pensionen skulle differensen utges<br>som ett fast tillägg till den inkomstgrundade ålderspensionen. En civil-<br>ståndsändring efter 65 års ålder avsågs inte påverka tillägget och det skulle<br>inte heller omprövas efter 65 års ålder.</p>
<p>Förslaget i princippropositionen innebar således att en person som fort-<br>sätter att arbeta efter 65 års ålder och t.ex. vid 66 års ålder har tjänat in en<br>pension som överstiger garantiregelns nivå även fortsättningsvis skulle<br>vara berättigad till det tillägg som fastställts vid 65 års ålder.</p>
<p>Under den fortsatta beredningen av garantiregelns närmare utformning<br>har frågan om tillägg enligt garantiregeln skall läggas fast vid 65 års ålder<br>eller löpande omprövas varit föremål för ytterligare överväganden. I<br>Ds 1995:41 föreslogs att garantiregeln inte skulle ses som en garanterad<br>nivå just vid 65 års ålder. Avsikten med regeln kan i stället sägas vara att<br>tillförsäkra individer i mellangenerationen en lägsta inkomstgrundad<br>ålderspension, tidigast från 65 års ålder, som motsvarar t.o.m. år 1994 in-<br>tjänad inkomstrelaterad ålderspension. Om individen, antingen före eller<br>efter 65 års ålder, faktiskt har tjänat in en pension enligt reformerade in-<br>tjänanderegler som överstiger den garanterade nivån bör något tillägg en-<br>ligt garantiregeln inte utges. I den mån senare intjänad pensionsrätt minskar<br>skillnaden mellan den garanterade nivån och den kvotdelsberäknade pen-<br>sionen, bör tillägget minskas. I enlighet med detta synsätt bör pensions-</p>
<p>531</p>
<p>nivån enligt garantiregeln inte heller låsas vid den pensionsberättigades<br>civilstånd vid just 65 års ålder utan i stället omräknas vid civilståndsänd-<br>ring. Detta överensstämmer också med det i avsnitt 28.2 redovisade<br>förslaget till hur den pensionsberättigades civilstånd skall påverka den<br>kvotdelsberäknade pensionen.</p>
<p>Regeringen föreslår således att tillägget enligt garantiregeln skall utgöra<br>skillnaden mellan å ena sidan en pensionsnivå som skall motsvara den rätt<br>till inkomstrelaterad ålderspension som en individ i mellangenerationen<br>hade förvärvat inom ATP-systemet fram t.o.m. år 1994 och å andra sidan<br>en inkomstgrundad pension beräknad enligt reglerna för tjugondelsinfas-<br>ningen. Tillägget skall utges tidigast fr.o.m. den månad då den pensions-<br>berättigade uppnår 65 års ålder och skall omprövas löpande. I det följande<br>redovisas närmare förslaget till utformning av garantiregeln.</p>
<p>Som ett första steg i beräkningen av ett eventuellt tillägg enligt garanti-<br>regeln skall den garanterade nivån beräknas. I enlighet med de antagna<br>riktlinjerna föreslår vi att denna bör utgå från de högst 15 bästa poängåren<br>och antalet intjänade år med pensionspoäng fram t.o.m. år 1994. Eftersom<br>ATP baseras enbart på de inkomster som överstiger ett prisbasbelopp är det<br>emellertid nödvändigt att, på samma sätt som gäller för tilläggspensions-<br>delen i den kvotdelsberäknade ålderspensionen, kompensera för det första<br>prisbasbeloppet av inkomsten. TCO har anfört att den garanterade folkpen-<br>sionsdelen, när det är förmånligare för den enskilde, bör beräknas enligt<br>den s.k. bosättningsregeln i folkpensionssystemet. Av samma skäl som<br>ovan redovisats i avsnitt 28.2 bör emellertid enligt regeringens uppfattning<br>kompensation utgöras av folkpensionens grundbelopp beräknat i förhållan-<br>de till antalet år med pensionspoäng. Folkpensionsdelen skall således i<br>princip beräknas i 30-delar (jfr dock vad som nämnts om obetalda avgifter<br>till ålderspensionssystemet för inkomstår före år 1998).</p>
<p>För en person som har uppburit ålderspension från fördelningssystemet<br>före 65 års ålder skall den enligt garantiregeln beräknade pensionsnivån<br>reduceras för tidigt uttag enligt de regler som gäller för tilläggspension.</p>
<p>Den garanterade nivån skall uttryckas i prisbasbelopp för att vid 65 års<br>ålder omräknas i kronor enligt det för detta år gällande prisbasbeloppet för<br>utgående pensioner. Den skall därefter, dvs. fr.o.m. årsskiftet som föregår<br>det år den försäkrade fyller 66 år, följsamhetsindexeras på samma sätt som<br>en utgående pensionsförmån. Nivån skall inte låsas vid individens civil-<br>stånd vid 65 års ålder utan omräknas vid ändrat civilstånd på motsvarande<br>sätt som den kvotdelsberäknade pensionen.</p>
<p>Det andra steget i tillämpningen av garantiregeln är att beräkna den in-<br>komstgrundade ålderspension enligt tjugondelsinfasningen som skall jäm-<br>föras med den garanterade nivån. Jämförelse skall göras med den faktiska<br>pensionen med ett undantag. Den faktiska inkomstgrundade ålderspensio-<br>nen utgörs för flertalet personer i mellangenerationen av dels inkomst-<br>pension, dels premiepension. Pension från fördelnings- och premie-<br>pensionssystemet får emellertid tas ut oberoende av varandra. Premie-<br>pensionen baseras på olika fondandelar och behållningen kan förväntas<br>variera relativt kraftigt över tiden och från individ till individ. Tillägget<br>enligt garantiregeln bör beräknas utifrån en standardsituation som inte<br>påverkas av hur individen i det enskilda fallet väljer att disponera<br>premiepensionen. Av bl.a. detta skäl skall den ålderspension som skall jäm-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>532</p>
<p>föras med den garanterade nivån beräknas som om individen hade tjänat in<br>pensionsrätt enbart inom fördelningssystemet. Faktisk utgående premie-<br>pension skall således inte beaktas. I stället beräknas en pension som om all<br>reformerad pensionsrätt vaije intjänandeår hade förts till fördelningssyste-<br>met.</p>
<p>För att fastställa rätt till ett tillägg skall således jämförelse göras mellan<br>den garanterade nivån enligt garantiregeln och en tänkt kvotdelsberäknad<br>pension från fördelningssystemet, som, med hänsyn till att premiepensio-<br>nen räknas med, är högre än den faktiskt utgivna pensionen från detta sys-<br>tem. Om den garanterade nivån är högre är personen berättigad till ett till-<br>lägg motsvarande skillnaden mellan denna nivå och den beräknade pensio-<br>nen enligt tjugondelsinfasningen. Tillägg till pensionen enligt garantiregeln<br>skall kunna utges tidigast fr.o.m. den månad den pensionsberättigade fyller<br>65 år, dock tidigast fr.o.m. pensionsuttaget. Vid uttag efter 65 års ålder<br>skall någon uppräkning inte ske av den garanterade nivån i garantiregeln<br>till följd av uppskjutet uttag.</p>
<p>En konsekvens av den föreslagna regeln är att vid uttag av enbart<br>premiepension skall inget tillägg enligt garantiregeln ges ut.</p>
<p>Om en person uppbär partiell pension skall prövning ske mot mot-<br>svarande andel av det enligt garantiregeln beräknade beloppet. Detta skulle<br>vid uttag av halv pension innebära att pensionsnivån skall prövas mot halva<br>det garanterade beloppet och om detta är högre utges skillnaden som tillägg<br>enligt garantiregeln. Om personen ökar sitt uttag till hel pension omprövas<br>tillägget. Det skall då göras en ny jämförelse mellan hela det garanterade<br>beloppet och personens hela kvotdelsberäknade pension och differensen<br>däremellan skall utges som ett tillägg.</p>
<h3>28.4 Uttag av ålderspension m.m.</h3>
<p>Regeringens förslag: Inkomstgrundad ålderspension och premiepen-<br>sion beräknad enligt principerna för tjugondelsinfasningen skall utges<br>tidigast fr.o.m. år 2001. Vid uttag av ålderspension före år 2001 skall<br>pensionen beräknas enligt nuvarande regler.</p>
<p>Kvotdelsberäknad ålderspension skall kunna tas ut, helt eller partiellt,<br>fr.o.m. 61 års ålder. Därvid skall den del som baseras på tilläggspension<br>justeras på samma sätt som i dag vid tidigt respektive uppskjutet uttag<br>av ålderspension.</p>
<p>Vid beräkning av inkomstpension för personer som är födda åren<br>1938-1939 och som har gjort tidigt uttag av ålderspension före år 2001<br>skall pensionsbehållningen från fördelningssystemet reduceras med<br>0,5 % för vaije månad som personen i fråga gjort uttag av ålderspension<br>före år 2001.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Försäkringsanställdasförbund (FF) anser att möj-<br>ligheten till delpension bör finnas kvar.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>533</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Inkomstgrundad ålderspension från Prop. 1997/98:151<br>fördelningssystemet som utges till mellangenerationen fr.o.m. år 2001 ut-<br>görs normalt av två delar, en del grundad på pensionspoäng och en del<br>grundad på reformerad pensionsrätt. De två delarna skall dock behandlas<br>som en enhet vad gäller uttag av pension. För mellangenerationen föreslås<br>därvid gälla samma uttagsregler som för personer födda efter år 1953, vilka<br>är berättigade till enbart reformerad ålderspension. I avsnitten 18 och 21<br>har redogjorts för regler om uttag av reformerad ålderspension. Dessa reg-<br>ler föreslås alltså gälla även för den kvotdelsberäknade pensionen.</p>
<p>Det innebär således att uttag av kvotdelsberäknad pension kan ske tidi-<br>gast fr.o.m. 61 års ålder samt att uttag av inkomstpension och premiepen-<br>sion kan avse hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels pension. I avsnitt<br>18.1 har vidare föreslagits att inkomstpension skall kunna återkallas helt<br>eller delvis högst en gång per sexmånadersperiod. Detsamma föreslås gälla<br>beträffande premiepension och beträffande pension från ATP-systemet (jfr.<br>avsnitt 21 och 29.4). Någon särregel föreslås inte gälla för den kvot-<br>delsberäknade pensionen.</p>
<p>Vid tidigt eller uppskjutet uttag skall ålderspensionen beräknad enligt<br>tjugondelsinfasningen justeras med avseende härtill. Därvid föreslår<br>regeringen att den del som utgörs av inkomstpension och premiepension<br>respektive tilläggspension var för sig justeras i enlighet med de regler som<br>gäller inom respektive system. I avsnitt 18.2 har redogjorts för hur<br>inkomstpensionens storlek justeras med avseende på den pensions-<br>berättigades ålder vid pensioneringstidpunkten genom delningstalet. Om<br>pensionen tas ut före alternativt efter 65 års ålder motsvarar således den del<br>av den kvotdelsberäknade pensionen som utgörs av inkomstpension och<br>premiepension ett mindre alternativt större belopp jämfört med om pensio-<br>nen tas ut vid 65 år, eftersom delningstalet då beräknas till ett högre eller<br>lägre tal. Beträffande tilläggspensionsdelen minskas alternativt ökas denna<br>enligt nu gällande regler med en viss procent (0,5 respektive 0,7) för vaije<br>månads uttag före eller efter 65 års ålder.</p>
<p>Omräkning med hänsyn till pensionsuttag före år 2001</p>
<p>En särskild fråga är hur pension enligt tjugondelsinfasningen skall beräk-<br>nas för personer som uppburit ålderspension före år 2001, dvs. tidpunkten<br>för första utbetalning av pension enligt reformerade intjänanderegler. De<br>två äldsta årsklasserna i den nu föreslagna mellangenerationen, dvs. per-<br>soner födda åren 1938-1939, har nämligen möjlighet att ta ut ålderspen-<br>sion före år 2001, vilken då kommer att utges enligt nuvarande regler.<br>Utgångspunkten för den fortsatta beredningen av denna fråga har varit att<br>i den rätt till ålderspension enligt reformerade regler som inträder per den<br>1 januari 2001 skall ett tidigare uttag av ålderspension beaktas. Därvid<br>bör den inkomstgrundade pensionen reduceras enligt försäkringsmässiga<br>principer med hänsyn till omfattningen av det förtida uttaget.</p>
<p>För de personer i mellangenerationen som uppburit ålderspension före år<br>2001 skall den inkomstrelaterade ålderspensionen räknas om enligt tjugon-<br>delsinfasningen så att ett visst antal kvotdelar av utgående tilläggspension<br>och folkpension byts ut mot motsvarande antal kvotdelar av pension<br>grundad på reformerad pensionsrätt. Regeringen föreslår att reduktionen av<br></p>
<p>534</p>
<p>den del av den kvotdelsberäknade ålderspensionen som grundas på pen-<br>sionsrätt för inkomstpension och premiepension skall ske genom att<br>personens pensionsbehållning reduceras med den procentsats per månad<br>som gäller enligt nuvarande regler för tilläggspension och folkpension vid<br>uttag före 65 års ålder. För den del av den kvotdelsberäknade ålders-<br>pensionen som baseras på tilläggspension skall de nuvarande reducerings-<br>faktorema tillämpas tillsammans med de regler för denna del som<br>beskrivits i avsnitt 29.4.</p>
<p>Vid förtida uttag görs enligt nuvarande regler en försäkringsmässig re-<br>duktion av pensionen. Pensionen reduceras med 0,5 % för vaije månad<br>som, då pensionen böijar utges, återstår till den månad som den pensions-<br>berättigade fyller 65 år. Inom det reformerade ålderspensionssystemet före-<br>slås också att en försäkringsmässig reduktion av inkomstpensionen görs,<br>men denna sker genom att pensionen beräknas med ett högre delningstal i<br>de fall uttaget sker vid en tidigare ålder. I båda systemen blir reduktionen<br>ca sex procentenheter per år. Reduktion av pensionen till följd av tidigt<br>uttag sker således på olika sätt i de två regelsystemen men är i princip av<br>samma storleksordning. Det innebär att för den enskilde ger den föreslagna<br>metoden för omräkning, dvs. att även inkomstpensionen reduceras enligt<br>nuvarande regler med avseende på pensionsuttaget före år 2001, i princip<br>samma utfall som om pensionen redan från första uttagstidpunkten före år<br>2001 skulle ha beräknats och utbetalats enligt reformerade regler.</p>
<p>Vi föreslår således att pensionsbehållningen från fördelningssystemet för<br>en person i mellangenerationen som genom tidigt uttag böljat uppbära<br>ålderspension redan före år 2001 skall reduceras med 0,5 % för vaije<br>månads uttag före den 1 januari år 2001. Därefter beräknas den inkomst-<br>pension som utges från fördelningssystemet fr.o.m. januari månad år 2001<br>genom att den reducerade pensionsbehållningen delas med delningstalet för<br>individens ålder vid denna tidpunkt. Vid reduktion med hänsyn till det<br>tidiga uttaget beaktas således endast antalet månader före år 2001, inte an-<br>talet månader före 65-årsmånaden. Därefter övergår reduktionen för det<br>tidiga uttaget till att beaktas i delningstalet. Om det tidiga uttaget varit par-<br>tiellt, skall endast motsvarande andel av pensionsbehållningen reduceras.</p>
<p>Även i det fall att den pensionsberättigade har återkallat ett förtida pen-<br>sionsuttag före år 2001 och således inte uppbär pension just vid denna tid-<br>punkt, föreslår vi att pensionsbehållningen skall reduceras med avseende<br>på den pension som utbetalats före år 2001. Reduktionens storlek beräknas<br>enligt de regler som gäller i nuvarande pensionssystem, dvs. 0,5 % reduk-<br>tion per månads uttag före år 2001 avseende den andel av pensionen som<br>uttaget omfattade.</p>
<p>Avveckling av delpensionssystemet</p>
<p>I enlighet med de antagna riktlinjerna föreslår regeringen i avsnitt 29.6<br>att delpension inte skall kunna nybeviljas efter utgången av år 2000 samt<br>att någon ökning av redan uttagen delpension inte heller skall kunna ske<br>efter denna tidpunkt. Delpension kommer dock enligt förslaget att utges<br>även fortsättningsvis till dem som vid utgången av år 2000 uppbär sådan<br>pension. Detta innebär att personer i mellangenerationen födda åren<br>1938-1939 kan omfattas av nuvarande delpensionssystem samt att år<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>535</p>
<p>2004, dvs. det år personer födda år 1939 fyller 65 år, blir det sista året Prop. 1997/98:151<br>som utbetalning av delpension kommer att kunna ske.</p>
<h2>29 Förändringar inom ramen för nuvarande</h2>
<h2>pensionssystem</h2>
<h3>29.1 Inledning</h3>
<p>Enligt de antagna riktlinjerna skall personer som inte omfattas av de re-<br>formerade reglerna även fortsättningsvis få den inkomstrelaterade ål-<br>derspensionen beräknad i princip enligt hittillsvarande ATP-regler. I av-<br>snitt 28 föreslås att personer som är födda under något av åren 1938—<br>1953 skall få sin pension beräknad delvis enligt nuvarande regler och<br>delvis enligt reformerade regler. Nuvarande regler om pensionsgrun-<br>dande inkomst och pensionspoäng m.m. i kapitel 11 i lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring (AFL) skall emellertid enligt förslag i avsnitt 6.3<br>flyttas till den nu ■ föreslagna lagen (1998:000) om inkomstgrundad ål-<br>derspension.</p>
<p>Även fortsättningsvis skall således pensionspoäng vaije år tillgodo-<br>räknas på grundval av inkomster av anställning och inkomster av annat<br>förvärvsarbete (den pensionsgrundande inkomsten). Till dess förtids- och<br>efterlevandepensionerna har anpassats till det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet behöver sådana pensionspoäng inte bara tillgodoräknas<br>dem som kan få ATP i form av ålderspension (födda 1953 eller tidigare)<br>utan även för personer födda efter år 1953.</p>
<p>De i avsnitten 10-12 redovisade pensionsgrundande beloppen för<br>plikttjänstgöring, bamår och studier kommer inte att grunda pensionsrätt<br>inom ramen för nuvarande ålderspensionssystem. Däremot skall - liksom<br>tidigare - pensionspoäng beräknas på särskilt sätt för den som uppbär<br>förtidspension (se avsnitt 9). De regler som i dag gäller för tillgodoräk-<br>nande av ålderspensionsrätt i form av pensionspoäng och om beräkning<br>av ålderspension från ATP-systemet kommer i huvudsak att vara oför-<br>ändrade efter ålderspensionsreformens genomförande. I vissa avseenden<br>föreslår regeringen dock förändringar även i de nuvarande reglerna om<br>beräkning och fastställande av pensionsgrundande inkomst samt tillgodo-<br>räknande av pensionspoäng. Några har redovisats redan i tidigare avsnitt<br>såsom att garantiregeln om arbetsskadelivränta, som nu tillämpas från<br>och med den månad den försäkrade fyller 65 år, slopas för personer födda<br>år 1938 eller senare (se avsnitt 25.3). Nedan redovisas ytterligare förslag<br>till förändringar.</p>
<p>I avsnitt 29.2 redovisas förslag till förändringar av reglerna om pen-<br>sionsgrundande inkomst och beräkning av pensionspoäng och i avsnitt<br>29.3 redovisas förslag till förändringar i reglerna om beräkning av<br>tilläggspension i form av ålderspension. I avsnitt 29.4 lämnar vi förslag<br>till vissa förändringar i reglerna rörande uttag och utbetalning av pension<br>från ATP-systemet.</p>
<p>Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet skall efter reformeringen<br>utgöra en egen försäkringsgren och pensionerna från det systemet skall<br></p>
<p>536</p>
<p>finansieras med en avgift som skall motsvara den pensionsrätt som till-<br>godoräknas inom den reformerade delen av systemet. En fast ålderspen-<br>sionsavgift förutsätter emellertid ett samhällsekonomiskt stabilt system.<br>En förutsättning för detta är att även utvecklingen av ålderspensioner<br>beräknade enligt nuvarande regler knyts till utvecklingen av avgiftsun-<br>derlaget. Det har därför i de antagna riktlinjerna föreslagits att vissa för-<br>ändringar skall ske när det gäller indexering av utgående pensioner. Från<br>och med årsskiftet 2001/2002 föreslås således att även de pensioner som<br>utges enligt nuvarande ATP-regler skall följsamhetsindexeras. Det inne-<br>bär att de även fortsättningsvis i princip skall följa prisutvecklingen men<br>med justering - uppåt eller nedåt - för den reala inkomstutvecklingens<br>avvikelse från en viss norm. Följsamhetsindexeringen av pensioner be-<br>räknade enligt hittillsvarande regler kommer att behandlas nedan i avsnitt<br>29.5.</p>
<p>I avsnitt 29.6 föreslås att delpension inte skall kunna nybeviljas eller<br>utökas efter utgången av år 2000.</p>
<h3>29.2 Pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng för<br>tilläggspension</h3>
<h4>29.2.1 Pensionsgrundande inkomst</h4>
<p>Regeringens förslag: Fr.o.m. intjänandeåret 1999 skall den pensions-<br>grundande inkomst som ligger till grund för beräkningen av pensions-<br>rätt för inkomst- och premiepension också ligga till grund för beräk-<br>ningen av pensionspoäng för tilläggspension.</p>
<p>För en person född år 1937 eller tidigare skall dock pensionsgrun-<br>dande inkomst fastställas endast till den del inkomsterna överstiger ett<br>förhöjt prisbasbelopp. Detta basbelopp skall i första hand räknas av mot<br>inkomster av anställning. Vidare skall för en sådan person inte heller<br>fortsättningsvis pensionsgrundande inkomst fastställas för år efter det att<br>han eller hon har fyllt 64 år eller för tidigare år under vilka han eller hon<br>har uppburit hel ålderspension hela året. Bestämmelserna i lagen<br>(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring (LBP) om underrättelse, omprövning<br>och överklagande skall också fortsätta att tillämpas beträffande pen-<br>sionsgrundande inkomst för den som är född år 1937 eller tidigare.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslagen i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över för-<br>slaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i avsnitt 13 anfört att<br>pensionsgrundande inkomst fr.o.m. lagstiftningens ikraftträdande den<br>1 januari 1999 bör beräknas och fastställas på samma sätt i såväl ATP-<br>systemet som i det reformerade ålderspensionssystemet eftersom det skulle<br>innebära administrativa komplikationer och dessutom framstå som<br>svårförståeligt för den enskilde om reglerna är olika. Detta gäller dock<br>framför allt personer som tillhör mellangenerationen. Denna grupp skall få<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>537</p>
<p>sin pension beräknad både enligt nuvarande och reformerade regler. För<br>dem bör därför fastställas endast en pensionsgrundande inkomst. Rege-<br>ringen föreslår alltså att samma pensionsgrundande inkomst skall ligga till<br>grund för beräkningen av pensionspoäng som den som har förslagits ligga<br>till grund för beräkningen av pensionsrätt i det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet. Den pensionsgrundande inkomsten kommer således att be-<br>räknas från första kronan. Det avdrag för det första basbeloppet som i dag<br>görs vid fastställandet av den pensionsgrundande inkomsten inom ATP-<br>systemet föreslås i stället att göras vid fastställandet av pensionspoängen<br>(se avsnitt 29.2.2). Förslaget innebär vidare att beslutet om pensionsgrun-<br>dande inkomst skall redovisas endast på den underrättelse om tillgodoräk-<br>nad pensionsrätt som den försäkrade skall få.</p>
<p>För personer som är födda år 1937 eller tidigare bör emellertid som<br>huvudregel oförändrade regler gälla. De kommer att kunna tjäna in pension<br>under endast ett fåtal år efter ikraftträdandet av de reformerade in-<br>tjänandereglema. Regeringen föreslår därför att den pensionsgrundande<br>inkomsten för personer som är födda år 1937 eller tidigare även fortsätt-<br>ningsvis skall fastställas enligt den nuvarande ordningen, dvs. den skall<br>fastställas av skattemyndigheten på grundval av taxeringen till statlig in-<br>komstskatt och med avdrag för ett förhöjt prisbasbelopp samt - till skillnad<br>från vad som kommer att bli fallet för personer födda år 1938 eller senare -<br>fortfarande redovisas på personens grundläggande beslut om slutlig skatt.<br>Den pensionsgrundande inkomsten skall alltså enligt förslaget för personer<br>födda år 1937 eller tidigare utgöras av summan av inkomster av anställning<br>och inkomster av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger det<br>för året gällande förhöjda prisbasbeloppet.</p>
<p>Som framgår av avsnitten 8 och 13 föreslår vi emellertid vissa föränd-<br>ringar vad avser själva beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten.<br>Vid beräkningen av en försäkrads pensionsgrundande inkomster skall så-<br>ledes, enligt vårt förslag i avsnitt 8.2, fr.o.m. år 1999 avdrag göras för de-<br>biterad allmän pensionsavgift som den försäkrade skall betala för dessa<br>inkomster enligt lagen om allmän pensionsavgift. Motsvarande avdrag bör<br>göras även vid fastställandet av pensionsgrundande inkomst för tilläggs-<br>pension. Vidare föreslås i avsnitt 13 vissa andra förändringar vid beräk-<br>ningen av pensionsgrundande inkomst. Enligt huvudregeln är lön eller an-<br>nan ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån pensionsgrundande<br>inkomst av anställning om ersättningen från en och samma arbetsgivare<br>uppgår till minst 1 000 kr under ett år. Sådana inkomster som nu finns i 11<br>kap. 2 § första stycket a-s AFL är pensionsgrundande som inkomst av<br>anställning även om de inte uppgår till 1 000 kr under ett år. I nuvarande<br>reglering gäller detta bl.a. för sådan tillfällig förvärvsinkomst av<br>verksamhet som inte bedrivits självständigt. Den förändring som nu före-<br>slås är att även sådan tillfällig förvärvsinkomst och vissa stipendier (s.k.<br>Marie Curie-stipendier) inte skall räknas som pensionsgrundande inkomst<br>om de inte under ett år uppgått till 1000 kr. Se mer härom i författnings-<br>kommentaren. Dessa förändringar bör gälla även personer som är födda år<br>1937 eller tidigare. Förslaget innebär alltså att själva beräkningen av in-<br>komster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete skall vara<br>densamma för personer som är födda år 1937 eller tidigare som för de per-<br>soner som omfattas av de reformerade reglerna.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>538</p>
<p>I det reformerade ålderspensionssystemet skall - till skillnad från nu-<br>varande ålderspensionssystem - pensionsrätt kunna tjänas in även efter det<br>år då den försäkrade fyllt 64 år. Någon ändring av reglerna i ATP-systemet<br>föreslås inte i detta avseende. Även fortsättningsvis skall alltså pensionsrätt<br>(pensionspoäng) i det nuvarande systemet kunna tjänas in som längst t.o.m.<br>det år då den försäkrade fyller 64 år. Det saknas då anledning att fastställa<br>pensionsgrundande inkomst för personer som är födda år 1937 eller tidi-<br>gare för år efter det att de har fyllt 64 år. Även i övrigt bör nuvarande regler<br>om när pensionsgrundande inkomst skall fastställas fortsätta att gälla för<br>dem som endast kan tjäna in ålderspensionsrätt i ATP-systemet, vilket<br>innebär att sådan inkomst inte heller skall fastställas för år då en sådan per-<br>son har uppburit hel ålderspension hela året.</p>
<p>Beslut om pensionsgrundande inkomst enligt lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension föreslås i avsnitt 27 som huvudregel kunna omprövas på<br>begäran av enskild endast i samband med att beslut om pensionsrätt och<br>pensionspoäng omprövas och endast sådana beslut som har tillkommit<br>genom omprövning får överklagas. Vi föreslår emellertid att för de per-<br>soner som är födda 1937 eller tidigare skall nuvarande regler fortsätta att<br>gälla. Detta innebär att beslut om den pensionsgrundande inkomsten för<br>dessa personer också framöver skall kunna överklagas särskilt av den en-<br>skilde. Vi föreslår vidare att även de regler som finns i nuvarande ålders-<br>pensionssystem (LBP) om underrättelse och omprövning av beslut om<br>pensionsgrundande inkomst fortsättningsvis skall gälla för de personer som<br>är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>Såsom framgått av avsnitt 13 skall i det reformerade pensionssystemet<br>finnas ett intjänandetak för hur hög årlig inkomst m.m. som skall kunna<br>grunda pensionsrätt. Detta föreslås vid lagstiftningens ikraftträdande mot-<br>svara det intjänandetak om 7,5 förhöjda prisbasbelopp som i det nuvarande<br>systemet begränsar den pensionsgrundande inkomsten. För att även<br>framöver kunna bibehålla ett samband mellan nivån på förvärvsinkoms-<br>terna och den framtida pensionen för flertalet människor, skall intjänan-<br>detaket emellertid framöver höjas i takt med den allmänna inkomstutveck-<br>lingen. Övergången från den nuvarande prisindexeringen av taket till en<br>inkomstindexering skulle enligt de antagna riktlinjerna ske fr.o.m.<br>årsskiftet 2000/2001. Som en konsekvens av riksdagens beslut att senare-<br>lägga det reformerade ålderspensionssystemets ikraftträdande och ikraft-<br>trädandet av utbetalningsreglema i det reformerade ålderspensionssyste-<br>met, dvs. att första utbetalningen av den reformerade ålderspensionen sker<br>först i januari 2001, föreslås att intjänandetaket i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet räknas om med inkomstindex först fr.o.m. årsskiftet<br>2001/2002 (se avsnitt 6.2). Detsamma bör gälla ATP-systemet.</p>
<p>Inkomstindexeringen av intjänandetaket kommer inte att få betydelse för<br>personer födda år 1937 eller tidigare, eftersom de - som nyss nämnts - inte<br>kommer att kunna tjäna in pensionspoäng efter det år de fyller 64 år, dvs.<br>efter år 2001.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>539</p>
<h4>29.2.2 Pensionspoäng</h4>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Det avdrag för ett förhöjt prisbasbelopp som<br>enligt nuvarande regler görs vid beräkning av pensionsgrundande in-<br>komst skall fr.o.m. intjänandeåret 1999 i stället göras vid beräkningen<br>av pensionspoäng. För den som är född år 1937 eller tidigare skall<br>dock äldre bestämmelser om beräkning av pensionspoäng tillämpas<br>även i fortsättningen.</p>
<p>Pensionspoäng för inkomst av annat förvärvsarbete än anställning<br>skall tillgodoräknas endast i den utsträckning ålderspensionsavgift och<br>allmän pensionsavgift har betalats.</p>
<p>Personer som uppbär förtidspension beräknad utifrån s.k. antagan-<br>depoäng skall, utöver pensionspoäng för eventuell pensionsgrundande<br>inkomst, tillgodoräknas pensionspoäng med en tolftedel av det<br>poängmedeltal som avses i 13 kap. 2 § andra stycket AFL för varje<br>månad för vilken han eller hon har uppburit sådan pension. Den som<br>har uppburit partiell förtidspension skall tillgodoräknas motsvarande<br>andel av den antagandepoängen. Om pensionen är samordnad med<br>arbetsskadelivränta eller motsvarande ersättning skall pensionspoäng<br>med anledning av förtidspension endast tillgodoräknas i den utsträck-<br>ning antagandepoängen överstiger pensionspoäng för livräntan eller<br>ersättningen. Är förmånerna samordnade till viss del skall vad som nu<br>sagts endast gälla den samordnade delen.</p>
<p>Pensionspoäng skall inte tillgodoräknas med anledning av förtids-<br>pension för tid före utbetalningsmånaden om förtidspensionen är<br>samordnad med tidigare utbetalad pensionsgrundande ersättning. Om<br>ersättningarna eller ersättningen och förtidspensionen endast är<br>samordnad till viss del skall vad som nu sagts bara gälla den<br>samordnade delen.</p>
<p>Beslut om tillgodoräknande av pensionspoäng för tid fr.o.m. in-<br>tjänandeåret 1999 skall kunna överklagas särskilt.</p>
<p>De nya bestämmelserna om tillgodoräknande av pensionspoäng vid<br>bristande avgiftsbetalning skall också gälla för personer födda år 1937<br>eller tidigare. För den som är född 1937 eller tidigare och som beviljas<br>förtidspension efter utgången av år 1998 och som inte till någon del<br>har uppburit sådan pension omedelbart före nämnda tidpunkt skall<br>även de nya reglerna för beräkning av pensionspoäng med anledning<br>av förtidspension gälla.</p>
<p>Ansökan om tillgodoräknande av vårdår skall göras senast den<br>31 januari andra året efter utgången av det år för vilket vårdår skall<br>tillgodoräknas.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer överens med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig i denna<br>fråga.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I ATP-systemet görs enligt nuvarande<br>regler i 11 kap. 5 § AFL ett avdrag med ett basbelopp vid fastställande av<br>den pensionsgrundande inkomsten. Om denna regel skulle kvarstå<br>oförändrad skulle det få till följd att olika regler för beräkning av</p>
<p>540</p>
<p>pensionsgrundande inkomst skulle gälla inom ATP- systemet och det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Särskilda problem skulle då uppstå<br>för dem som tillhör mellangenerationen eftersom de skall tillgodoräknas<br>pensionsrätt enligt båda systemen. Regeringen föreslår därför att bas-<br>beloppsavdraget i stället skall göras i samband med fastställande av pen-<br>sionspoäng.</p>
<p>Personer som enligt vårt förslag inte skall kunna tjäna in pensionsrätt i<br>det reformerade systemet, dvs. personer födda år 1937 eller tidigare, skall<br>i princip även fortsättningsvis få sin ålderspension beräknad helt enligt de<br>regler som gäller i nuvarande ATP-system. Som angetts i föregående<br>avsnitt (29.2.1) skall pensionsgrundande inkomst för personer födda år<br>1937 eller tidigare därför även fortsättningsvis fastställas endast till den<br>del inkomsterna överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Som en följd härav<br>måste också nuvarande regler om beräkning av pensionspoäng fort-<br>farande gälla för dessa personer. Vissa av de förändringar som vi här<br>föreslår i ATP-systemet bör emellertid även gälla för dem som är födda<br>år 1937 eller tidigare.</p>
<p>I dag gäller enligt 11 kap. 6 § AFL att vid bristande betalning av<br>tilläggspensionsavgift skall den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng<br>endast för den andel av inkomsten som motsvarar den andel av tilläggs-<br>pensionsavgiften som har betalats enligt 16 kap. 12 § skattebetalnings-<br>lagen (1997:483). Någon motsvarande regel för andelsberäkning vid<br>bristande betalning av allmän pensionsavgift finns emellertid inte. Som<br>framgår av avsnitt 13.5. föreslår vi såvitt avser det reformerade ålders-<br>pensionssystemet att bestämmelserna om tillgodoräknande av pensions-<br>rätt vid bristande eller underlåten avgiftsbetalning förs över till lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension - med den justeringen att tilläggspen-<br>sionsavgift i stället föreslås heta ålderspensionsavgift - samt att bestäm-<br>melsen ändras till att även omfatta bristande betalning av allmän pen-<br>sionsavgift. Av de skäl som anförts i det avsnittet föreslår vi att samma<br>regler skall gälla för tillgodoräknande av pensionspoäng.</p>
<p>I avsnitt 9 har beskrivits hur förtidspensionärer tillgodoräknas ålders-<br>pensionsrätt inom det nuvarande pensionssystemet och regeringen före-<br>slår där att en motsvarighet till de nuvarande reglerna om att<br>pensionspoäng alltid tillgodoräknas för hela antagandepoängen inte<br>införs i det reformerade pensionssystemet bl.a. eftersom sådana regler i<br>vissa fall skulle ge upphov till en överkompensation i pensionsrätts-<br>hänseende som inte kan anses rimlig. Inom det reformerade systemet<br>skall enligt förslaget en förtidspensionär med antagandepoäng, för varje<br>månad som han eller hon har uppburit förtidspension, som<br>pensionsgrundande belopp tillgodoräknas en tolftedel av en mot<br>pensioneringsgraden svarande andel av den s.k. antagandeinkomsten.<br>Förtidspensionären skall därutöver tillgodoräknas pensionrätt på<br>grundval av förvärvsinkomster enligt samma regler som skall gälla för<br>andra försäkrade, oberoende av pensioneringsgrad och av hur lång tid<br>under året förtidspensionen har uppburits.</p>
<p>Skälen för att inte införa en motsvarighet till de nuvarande reglerna i<br>det reformerade pensionssystemet har giltighet även i förhållande till nu-<br>varande system. Under den fortsatta beredningen av pensionsreformen<br>har den bedömningen gjorts att de regler som föreslås för det reformerade</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>541</p>
<p>ålderspensionssystemet skall utgöra utgångspunkt för en förändring av de<br>nuvarande reglerna. Regeringen föreslår därför att en förtidspensionär<br>med antagandepoäng fr.o.m. inkomståret 1999 som pensionspoäng skall<br>tillgodoräknas så stor del av antagandepoängen som svarar mot<br>pensioneringsgraden. Pensionspoäng på grundval av antagandepoäng<br>skall därvid beräknas per månad. Därutöver skall förtidspensionären<br>kunna tillgodoräknas pensionspoäng på grundval av förvärvsinkomster<br>enligt samma regler som gäller för andra försäkrade.</p>
<p>Vårt förslag innebär således att förtidspensionären för varje månad som<br>han eller hon har uppburit förtidspension skall tillgodoräknas en mot<br>pensioneringsgraden svarande andel av en tolftedel av antagande-<br>poängen. Hel förtidspension hela året kommer således i princip att med-<br>föra att pensionspoängen för året motsvarar antagandepoängen. Om en<br>förtidspensionär även har haft förvärvsinkomster skall också dessa kunna<br>ge rätt till pensionspoäng. Den som exempelvis har uppburit halv förtids-<br>pension beräknad på antagandepoäng hela året skall, utöver pensions-<br>poäng på förvärvsinkomster, som pensionspoäng tillgodoräknas hälften<br>av antagandepoängen. För den som uppburit förtidspension endast under<br>del av året skall antagandepoängen ge pensionspoäng för relevant antal<br>månader, dvs. den skall tolftedelsberäknas.</p>
<p>Med den här föreslagna ordningen skall inte - vilket är fallet i dag -<br>som villkor gälla att en person som har uppburit partiell förtidspension<br>baserad på antagandepoäng skall ha uppburit sådan pension viss minsta<br>tid under året för att samtidigt kunna tillgodoräknas pensionspoäng för<br>förvärvsinkomster. Någon garanti för förtidspensionärer med antagan-<br>deinkomst att alltid tillgodoräknas minst antagandepoängen skall inte<br>heller finnas i framtiden. I den mån en förtidspensionär på grund av me-<br>dicinska orsaker inte har en förvärvsförmåga som korresponderar mot<br>pensioneringsgraden bör detta korrigeras inom förtidspensionssystemet.</p>
<p>Vad som nu sagts om pensionspoäng för förtidspensionärer bör inte<br>gälla den som är född år 1937 eller tidigare och som till någon del uppbär<br>förtidspension vid ikraftträdandet av de nya intjänandereglema. Rege-<br>ringen föreslår därför att den som är född år 1937 eller tidigare skall om-<br>fattas av de nya reglerna för beräkning av pensionspoäng i anledning av<br>förtidspension endast om han eller hon har beviljats förtidspension efter<br>utgången av år 1998 och inte till någon del har uppburit sådan pension<br>vid utgången av sistnämnda år.</p>
<p>I avsnitt 9.4.1 lämnas förslag om samordning mellan förtidspension<br>och arbetsskadelivränta inom det reformerade ålderspensionssystemet.<br>Förslagen innebär att om förtidspensionen är helt samordnad med en ar-<br>betsskadelivränta skall den försäkrade - om den sk. antagandeinkomsten<br>är högre än livräntan - tillgodoräknas endast den överskjutande delen av<br>antagandeinkomsten som pensionsgrundande belopp. Är förmånerna en-<br>dast delvis samordnade gäller vad som nu har sagts endast den samord-<br>nade delen. Skäl att behandla motsvarande situationer annorlunda vad<br>gäller ATP-pensioner har inte framkommit. Regeringen föreslår därför att<br>om förtidspensionen är samordnad med arbetsskadelivränta eller annan<br>motsvarande ersättning skall pensionspoäng hänförliga till förtids-<br>pensionen endast tillgodoräknas i den mån antagandepoängen överstiger<br>pensionpoäng för livräntan respektive ersättningen. Om förmånerna en-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>542</p>
<p>dast är samordnade till viss del föreslår vi att vad som nu har sagts skall Prop. 1997/98:151<br>gälla för den samordnade delen.</p>
<p>Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken pensions-<br>grundande belopp för antagandeinkomst skall beräknas har betalats ut till<br>den försäkrade och om denne senare för samma månad beviljas annan<br>ersättning som är pensionsgrundande och samordnad med den tidigare<br>utbetalade ersättningen, föreslås det i avsnitt 9.4.2 att den senare be-<br>viljade ersättningen skall vara pensionsgrundande endast fr.o.m. den<br>månad då den böljat betalas ut löpande. Om förmånerna endast är delvis<br>samordnade föreslås att vad som nu sagts skall gälla för den samordnade<br>delen. Av de skäl som angetts i avsnittet i fråga föreslår vi att motsva-<br>rande regler även skall gälla i ATP-systemet, vilket innebär att antagan-<br>depoäng för förtidspension inte skall tillgodoräknas för tid före den<br>månad pensionen böijar utges löpande om en annan pensionsgrundande<br>och med förtidspensionen samordnad ersättning har betalats ut för samma<br>månad. Vad som nu sagts föreslås också gälla för personer som är födda<br>år 1937 eller tidigare och som beviljas förtidspension först efter utgången<br>av år 1998 och då förtidspensionen inte till någon del avser tid före<br>nämnda tidpunkt.</p>
<p>Liksom beträffande det reformerade ålderspensionssystemet föreslår<br>regeringen att även ändringarna avseende intjänandereglema inom ramen<br>för det nuvarande ATP-systemet skall träda i kraft den 1 januari 1999.<br>Detta får till följd att de föreslagna förändringarna för tillgodoräknande<br>av pensionspoäng får verkan för pensionspoäng som avser tiden efter<br>utgången av år 1998. Pensionpoäng för tiden före ikraftträdandet regleras<br>av tidigare bestämmelser i AFL. Detta innebär vad gäller ersättning som<br>betalas ut för förfluten tid att om ersättning betalas ut efter den 1 januari<br>1999 men ersättningen avser tid dessförinnan skall pensionspoängen be-<br>räknas enligt äldre bestämmelser.</p>
<p>Vad gäller beslut om pensiongrundande inkomst i det reformerade ål-<br>derspensionssystemet föreslås i avsnitt 27 att sådant beslut normalt skall<br>få överklagas endast i samband med att beslut om pensionsrätt över-<br>klagas. Motsvarande bör gälla även i ATP-systemet. Vi föreslår därför att<br>också beslut om pensionspoäng - och i samband därmed också beslut om<br>pensionsgrundande inkomst - får överklagas och omprövas i enlighet<br>med vad som gäller i det reformerade ålderspensionssystemet. För per-<br>soner som är födda år 1937 eller tidigare föreslår vi dock att nuvarande<br>regler skall fortsätta att gälla.</p>
<p>Enligt nuvarande regler i 11 kap. 6 a § AFL skall ansökan om att få<br>tillgodoräkna vårdår som år med pensionspoäng göras senast ett år efter<br>utgången av det år som skall tillgodoräknas. Lagrådet påpekar i sitt ytt-<br>rande att det skulle underlätta information och förebygga rättsförluster till<br>följd av förväxlingar om sluttidpunkten för olika anmälningar från<br>enskilda koncentreras till en viss dag och förordar därför att samtliga<br>tidsangivelser som avser enskilda anmälningar ändras till den 31 januari<br>om inte särskilda skäl talar däremot. Regeringen instämmer i Lagrådets<br>uppfattning och föreslår därför att ansökan om tillgodoräknade av vårdår<br>skall göras senast den 31 januari andra året efter utgången av det år för<br>vilket vårdår skall tillgodoräknas.</p>
<p>543</p>
<h3>29.3 Beräkning av tilläggspension i form av ålderspension Prop. 1997/98:151</h3>
<p>Regeringens förslag: Tilläggspension i form av ålderspension skall<br>fr.o.m. år 2001 beräknas uteslutande på fastställda pensionspoäng.</p>
<p>Fr.o.m. år 2001 skall vidare den del av folkpensionen som kan sägas<br>motsvara ersättning för det första förhöjda prisbasbeloppet för vilket<br>tilläggspension inte beräknats, utgöra en del av tilläggspensionen.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 om kompensation för<br>den folkpension som skulle ha utgetts om pension betalats ut enligt AFL<br>stämmer överens med regeringens förslag, dock att förslaget i Ds 1995:41<br>endast avser personer födda 1938-1953.</p>
<p>Remissinstanserna: Se avsnitt 28.2.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag:</h4>
<p>Intjänade men inte fastställda pensionspoäng</p>
<p>Enligt antagna riktlinjer skall, som ovan nämnts, nuvarande regler för<br>tillgodoräknande av ålderspensionsrätt i form av pensionspoäng i huvud-<br>sak fortsätta att gälla. Även fortsättningsvis skall således pensionspoäng<br>tillgodoräknas den försäkrade varje år på grundval av inkomster av an-<br>ställning och inkomster av annat förvärvsarbete, dvs. pensionspoäng skall<br>fastställas på grundval av den pensionsgrundande inkomsten. Också den<br>s.k. 30-årsregeln respektive 15-årsregeln skall alltjämt tillämpas vid<br>beräkning av tilläggspension i form av ålderspension.</p>
<p>Till grund för beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten läggs<br>den försäkrades taxering för statlig inkomstskatt. Den pensionsgrundande<br>inkomsten fastställs först i slutet av fastställelseåret, vilket innebär att<br>även pensionspoängen tillgodoräknas först efter det att den pensions-<br>grundande inkomsten tjänats in. I praktiken får Riksförsäkringsverket i<br>december månad fastställelseåret uppgift från skattemyndigheten om den<br>fastställda pensionsgrundande inkomsten och i samband med detta be-<br>räknas pensionspoängen.</p>
<p>Detta innebär att när ålderspensionen tas ut är pensionspoängen för året<br>före normalt okänd. Detsamma gäller vid beräkning av pension<br>kommande år om den försäkrade fortsätter att arbeta och inte har fyllt 65<br>år. Om den försäkrade vid denna tidpunkt tillgodoräknats pensionspoäng<br>för färre än 30 år och därför skall få sin ATP-baserade ålderspension re-<br>ducerad, är det också okänt med hur många 30-delar pensionen skall<br>minskas. För att pensionen redan från början skall kunna beräknas så<br>korrekt som möjligt kan beräkningen enligt nuvarande regler göras med<br>antagande av att det senaste året var ett år med pensionspoäng. Detta sker<br>med stöd av 20 kap. 2 a § AFL. Fram till dess att det har blivit känt om<br>det för föregående år skall tillgodoräknas pensionspoäng, betalas pensio-<br>nen ut med ett provisoriskt beräknat belopp. När pensionspoängen för det<br>året senare tillgodoräknas, räknas pensionen om och eventuellt för lite<br>utbetald pension för mellantiden betalas ut.</p>
<p>544</p>
<p>20 kap. 2 a § AFL innehåller generella bestämmelser som ger försäk- Prop. 1997/98:151<br>ringskassan möjlighet att fatta provisoriska beslut bl.a. om det står klart<br>att rätt till ersättning föreligger men ersättningens belopp inte kan<br>bestämmas utan betydande dröjsmål. För sådan ersättning får föreskrivas<br>särskilda villkor. Denna bestämmelse trädde i kraft den 1 juli 1983.<br>Bestämmelser om vissa provisoriska beslut i fråga om pension fanns<br>dessförinnan i 16 kap. 3 § AFL.</p>
<p>För att pensionen skall kunna beräknas på detta sätt och därmed med<br>ett högre belopp än som följer av registrerade poängår har Riksförsäk-<br>ringsverket i sina rekommendationer uppställt vissa villkor. När pensio-<br>nen tas ut och pensionspoängen för föregående år inte är känd, räknas<br>detta år med som ett år med pensionspoäng under förutsättning att den<br>sjukpenninggrundande inkomsten uppgick till lägst två basbelopp såväl<br>vid ingången som vid utgången av året före uttagsåret och att pensions-<br>poäng finns för året dessförinnan och för sammanlagt minst 15 år. Det<br>första kravet har uppställts mot bakgrund av att om den försäkrade hade<br>sjukpenninggrundande inkomst både i början och slutet av året före ut-<br>tagsåret, är det sannolikt att han eller hon då också haft en inkomst som<br>ger pensionspoäng. Anledningen till att det för den försäkrade måste<br>finnas registrerat minst 15 år med pensionspoäng är att om poängen för<br>det senaste året är låg påverkar detta inte medelpoängen vid beräkningen<br>av den provisoriska pensionen och inte heller beräkningen av pensionen<br>sedan poängen tillgodoräknats. Försäkringskassan har i dessa situationer<br>att fatta ett provisoriskt beslut om pensionens storlek utan särskild be-<br>gäran från den försäkrade.</p>
<p>När den pensionsgrundande inkomsten senare blir känd och därmed<br>även pensionspoängen, ersätts alltså det tidigare provisoriska beslutet av<br>ett slutligt beslut om ålderspensionens storlek. Om detta senare beslut<br>innebär att pensionen höjs skall skillnaden mellan det senare fastställda<br>beloppet och den beslutade provisoriska pensionen betalas ut till den för-<br>säkrade. Om det slutliga beslutet innebär en sänkning av pensionens<br>storlek, är den försäkrade emellertid inte skyldig att betala tillbaka för<br>mycket utbetalad pension annat än i de fall återbetalningsskyldighet före-<br>ligger på grund av bestämmelserna i 20 kap. 4 § första stycket AFL, t.ex.<br>därför att oriktiga uppgifter lämnats eller i anledning av underlåtelse att<br>fullgöra en uppgiftsskyldighet. Från och med den 1 januari 1998 före-<br>ligger också återbetalningsskyldighet för för mycket utbetald pension i de<br>fall en pensionsberättigad som uppburit inkomst av annat förvärvsarbete<br>underlåtit eller brustit i sin skyldighet att betala avgifter (tilläggs-<br>pensionsavgift) till ålderspensionssystemet.</p>
<p>Fråga har uppkommit om det även i framtiden skall finnas en möjlighet<br>att vid beräkningen av tilläggspension i form av ålderspension betrakta<br>året före uttagsåret som ett år med pensionspoäng.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomster föreslås nu att fr.o.m. inkomståret 1999<br>beräknas och fastställas på samma sätt i det nuvarande ålderspensions-<br>systemet som i det reformerade och pensionspoäng kommer även fort-<br>sättningsvis att tillgodoräknas på grundval av den fastställda pensions-<br>grundande inkomsten. Därför kommer även efter reformeringen en efter-<br>släpning att ske såväl vid tillgodoräknandet av pensionsrätt som vid fast-<br>ställandet av pensionspoäng. Eftersom det inte finns någon övre ålders-</p>
<p>4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2<br></p>
<p>gräns för att tjäna in pensionsrätt i det reformerade livsinkomstbaserade<br>ålderspensionssystemet kommer denna eftersläpning med utbetalning av<br>intjänad pensionsrätt att fortgå under alla de år som den pensionsberätti-<br>gade fortsätter att förvärvsarbeta och tjänar in pensionsrätt. Däremot<br>kommer pensionspoäng för ATP inte att kunna tjänas in efter det år indi-<br>viden har fyllt 64 år.</p>
<p>Pensionsrätten i det reformerade systemet är livsinkomstbaserad, dvs.<br>alla pensionsgrundande inkomster under livet väger lika tungt oberoende<br>av när i livet de tjänats in och det är endast de inkomster som den pen-<br>sionsberättigade tjänat in och de pensionsgrundande belopp som han eller<br>hon är berättigad till som bestämmer storleken på den ålderspension som<br>betalas ut. Någon bestämmelse liknande den nuvarande 15-årsregeln re-<br>spektive 30-årsregeln finns inte i det reformerade systemet. Bl.a. med<br>beaktande härav kan en ovan redovisad regel inte utan svårighet kon-<br>strueras för den livsinkomstbaserade ålderspensionen. Vi föreslår inte<br>heller att någon motsvarighet till 20 kap. 2 a § AFL införs i det reforme-<br>rade inkomstbaserade ålderspensionssystemet.</p>
<p>För ålderspension från ATP-systemet har däremot inte enbart storleken<br>av den samlade pensionsgrundande inkomsten betydelse, utan antalet år<br>som tillgodoräknats med pensionspoäng har också stor betydelse för den<br>utgående pensionens storlek. För individen kan därför ett år med pen-<br>sionspoäng ha större betydelse i ATP-systemet än ett år med pensionsrätt<br>har i det livsinkomstbaserade systemet. I det reformerade ålderspensions-<br>systemet skall vidare den utgående ålderspensionen inom fördelnings-<br>systemet beräknas genom att individens pensionsbehållning delas med ett<br>delningstal. Delningstalet bestäms bl.a. med hänsyn till det antal år som<br>pensionen förväntas utges och kommer därför att variera för olika pen-<br>sionsåldrar och även för olika födelseårgångar beroende på hur medel-<br>livslängden i befolkningen förändras (se avsnitt 18.2). Detta innebär att<br>individen genomsnittligt över livet får lika mycket pension oavsett när<br>den tas ut och inte förlorar på den ovan redovisade eftersläpningen.<br>Någon motsvarande beräkning av ålderspension från ATP-systemet finns<br>inte. Den individ som uppbär ålderspension från ATP-systemet kompen-<br>seras därför inte i samma utsträckning för den eventuella förlust han eller<br>hon gör om beräkningen av pensionen inte sker med beaktande av att året<br>före det år beräkningen av pensionen görs är ett år med pensionspoäng<br>och kommer att påverka pensionen.</p>
<p>Med beaktande av vad som nu redovisats anser regeringen att det även<br>i framtiden bör finnas en möjlighet att vid beräkningen av tilläggspension<br>i form av ålderspension ta hänsyn till vid uttagstillfället intjänad men inte<br>fastställd pensionspoäng. Frågan är då hur denna regel skall konstrueras.</p>
<p>För att den pensionsberättigade skall få sin tilläggspension i form av<br>ålderspension beräknad med beaktande av ett år för vilket pensionspoäng<br>ännu inte tillgodoräknats gäller, som tidigare sagts, enligt nuvarande<br>regler att han eller hon skall ha haft en sjukpenninggrundande inkomst<br>som både i böijan och slutet av året uppgick till lägst två basbelopp. Se-<br>dan den 1 juli 1994 är den hos försäkringskassan anmälda sjukpenning-<br>grundande inkomsten många gånger inaktuell. Detta beror på att anmälan<br>till försäkringskassan om uppgift och ändring av de inkomstförhållanden<br>och andra omständigheter som kan påverka rätten till sjukpenning och<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>546</p>
<p>sjukpenningens storlek normalt görs först i samband med att den<br>försäkrade gör anspråk på sjukpenning. Det kan därför ifrågasättas om<br>denna uppgift bör ligga till grund för bedömningen huruvida det är<br>sannolikt att sådan inkomst som berättigar till pensionspoäng tjänats in<br>under året. Någon annan registrerad uppgift om den försäkrades inkomst-<br>förhållanden under året finns inte att tillgå. Om den sjukpenninggrun-<br>dande inkomsten inte kan användas måste i stället den pensionsberätti-<br>gade själv visa att han eller hon haft inkomst motsvarande ett visst be-<br>lopp. Detta skulle kunna ske genom att den försäkrade uppvisar lönebe-<br>sked, kontrolluppgift e.d. Detta torde vara möjligt för de försäkrade som<br>har inkomst av anställning. En försäkrad som har inkomst av annat för-<br>värvsarbete har dock inte alltid samma möjlighet att visa att han eller hon<br>haft tillräckligt höga inkomster för att pensionspoäng skall tillgodoräk-<br>nas.</p>
<p>Vad som nu sagts om att den enskilde skall göra sannolikt att han eller<br>hon året före det pensionen avser hade en inkomst för vilken pensions-<br>poäng skall tillgodoräknas, kunde ändå möjligtvis vara administrativt<br>hanterbart om det endast avsåg beräkning av pension vid första uttaget.<br>Emellertid kan sådan beräkning bli aktuell varje år fram till det året den<br>pensionsberättigade fyller 65 år för den som t.ex. tar ut halv pension vid<br>61 års ålder och fortsätter att arbeta deltid. Att då vaije år kräva att den<br>enskilde skall komma in med utredning rörande sina inkomstförhållanden<br>året dessförinnan synes ohanterligt.</p>
<p>Ett annat krav som uppställs för att få rätt att tillgodoräkna sig ett år för<br>vilket pensionspoäng ännu inte tillgodoräknats är att den pensionsberätti-<br>gade har fastställda pensionspoäng för minst 15 år. Det kan ifrågasättas<br>om inte detta krav är onödigt hårt eftersom ett år med pensionspoäng har<br>minst lika stor betydelse för den som endast har exempelvis sex år med<br>poäng som för den som har 15 år.</p>
<p>Med hänsyn till vad som nu anförts finner regeringen att det skulle bli<br>administrativt svårt att fortsättningsvis tillämpa en motsvarighet till<br>20 kap. 2 a § AFL såvitt avser inkomstgrundad ålderspension i form av<br>tilläggspension. Det har därför under den fortsatta beredningen gjorts den<br>bedömningen att en annan ordning bör väljas. Vi föreslår i stället att be-<br>räkningen görs endast på fastställd pensionsgrundande inkomst och fast-<br>ställd pensionspoäng. När den intjänade pensionsgrundande inkomsten<br>och poängen för året före uttagsåret har blivit känd (normalt året efter),<br>får den beslutade pensionen ändras med hänsyn till den då fastställda<br>pensionspoängen. Om ändringen innebär att pensionen skall höjas för<br>retroaktiv tid, skall skillnaden betalas ut till den pensionsberättigade. Om<br>en tilläggspension skall ändras på grund av att tillkommande pensions-<br>poäng har fastställts bör omräkning av pensionen göras vid årsskiftet<br>närmast efter fastställelseåret och eventuell utbetalning avse tid fr.o.m.<br>januari året efter intjänandeåret eller fr.o.m. den senare månad då pensio-<br>nen börjat utges. Någon återbetalningsskyldighet på grund av att ett för<br>högt belopp betalats ut med anledning av att för många år med pensions-<br>poäng medräknats kan inte bli aktuell, eftersom beslutet enbart fattats på<br>grundval av fastställda pensionspoäng.</p>
<p>Det nu lämnade förslaget innebär att den pensionsberättigade kommer<br>att få den pension som han eller hon är berättigad till på grund av intjä-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>547</p>
<p>nade pensionspoäng även om en viss del kan komma att betalas ut retro-<br>aktivt. Med denna lösning kommer också beräkningen av den utgående<br>ålderspensionen att grundas på samma underlag oavsett i vilken form<br>pensionen utges, dvs. i båda fallen kommer beräkningen att göras enbart<br>på de fastställda pensionspoängen respektive pensionsrättema. För den<br>eftersläpning som lösningen innebär, kompenseras den pensionsberätti-<br>gade som uppbär pension i form av inkomstpension genom att ett högre<br>belopp betalas ut för framtiden, medan den som uppbär tilläggspension i<br>form av ålderspension kompenseras genom en retroaktiv utbetalning av<br>pension.</p>
<p>De personer som har en låg tilläggspension i form av ålderspension och<br>för vilka det innestående beloppet har betydelse för försörjningen<br>kommer i stor utsträckning att beviljas garantipension. Enligt de antagna<br>riktlinjerna skall denna emellertid inte betalas ut förrän fr.o.m. den<br>månad den pensionberättigade fyller 65 år.</p>
<p>Kompensation för första basbeloppet</p>
<p>Grundskyddet i nuvarande ålderspensionssystem utgörs av folkpension<br>beräknad i 40-delar inklusive de särskilda folkpensionsförmånema samt<br>det särskilda grundavdraget för folkpensionärer. Enligt de antagna<br>riktlinjerna skall grundskyddet i folkpensionen ersättas av garantipension.<br>För de personer som är födda år 1937 eller tidigare skall enligt de<br>antagna riktlinjerna en särskild övergångsvis garantipension införas.<br>Regeringen har utsett en särskild utredare att lämna förslag till<br>konstruktion av en sådan övergångsvis garantipension (dir. 1997:149).</p>
<p>Vid beräkningen av pension som utges enligt ATP-reglema har, mot<br>bakgmnd av det nuvarande systemets konstruktion med folkpension och<br>tilläggspension, vissa överväganden blivit nödvändiga. Övervägandena<br>avser främst frågan hur tilläggspensionen och folkpensionen skall behand-<br>las i förhållande till inkomstpensionen vid en jämförelse med garantipen-<br>sionen.</p>
<p>I det nuvarande pensionssystemet tillgodoräknas pensionspoäng endast<br>för inkomster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Lägre inkomster<br>under ett år kan sägas kompenseras genom folkpensionen. Pensionsrätt<br>enligt det reformerade ålderspensionssystemet skall däremot grundas i<br>princip på hela inkomsten från första kronan. Som tidigare redovisats före-<br>slår regeringen att personer födda år 1953 eller tidigare helt eller delvis<br>kommer att få sin pension beräknad enligt de nuvarande reglerna. För att<br>den inkomstrelaterade pensionen från de olika systemen i detta avseende<br>skall vara jämförbar, måste den försäkrade vid beräkningen av den ATP-<br>baserade pensionen kompenseras för den folkpension som skulle ha utgetts<br>om pension hade utbetalats enligt nuvarande regler.</p>
<p>Enligt princippropositionen skall såväl garantipensionen som den över-<br>gångsvisa garantipensionen avräknas mot bl.a. tilläggspension i form av<br>ålderspension med tillägg för folkpensionens grundbelopp. Som redovisats<br>i avsnitt 28 om mellangenerationen, föreslås att vid beräkningen av den<br>inkomstrelaterade pensionen som baseras på ATP, skall den försäkrade<br>kompenseras för den folkpension som skulle ha utgetts om pension hade<br>utbetalats enligt nuvarande ålderspensionssystem, dock att inkomsterna<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>548</p>
<p>under ett förhöjt prisbasbelopp skall kompenseras med den högre nivå som<br>folkpensionen uppgår till, dvs. 96 % av prisbasbeloppet för den som är<br>ogift och 78,5 % av samma basbelopp för den som är gift. Denna kom-<br>pensation kommer alltså att följa den pensionsberättigades civilstånd och<br>har föreslagits normalt utgöra lika stor del av oavkortad folkpension som<br>motsvarar den andel av oavkortad tilläggspension som skall utges till den<br>pensionsberättigade. Detta innebär i princip att det folkpensionsbelopp som<br>läggs till tilläggspensionen skall räknas i 30-delar efter antal tillgodoräk-<br>nade år med pensionspoäng enligt motsvarande regler som gäller för<br>tilläggspensionen. Detta belopp kommer därefter att utgöra en del av<br>tilläggspensionen.</p>
<p>Även när det gäller personer som är födda år 1937 eller tidigare bör<br>folkpensionens grundbelopp eller en del av denna läggas till som en del av<br>tilläggspensionen för att därvid erhålla vad som faktiskt är den inkomst-<br>grundade ålderspensionen. Regeringen föreslår därför att den kompensa-<br>tion för det första förhöjda prisbasbeloppets inkomster, såsom den redo-<br>visats i avsnitt 28, även skall gälla för personer födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>Emellertid finns, beträffande denna kompensation, vissa skillnader<br>mellan de personer som är födda år 1937 eller tidigare och de som tillhör<br>den s.k. mellangenerationen. Bland de äldre pensionärerna finns personer<br>som redan uppbär folkpension som 40-delsberäknats, dvs. pensionen är<br>beräknad i förhållande till dennes bosättningstid i Sverige. Om inget annars<br>görs skulle sådana pensionärer efter omläggningen till sin ATP få ett folk-<br>pensionsbelopp med 30-delsberäkning enligt de regler som gäller ATP i<br>stället för på den 40-delsberäknade folkpensionen. För personer med hög<br>inkomstgrundad ålderpension som inte är berättigade till övergångsvis ga-<br>rantipension skulle detta innebära att den totala ålderspensionen sänks.</p>
<p>Hur detta skall regleras får lösas i samband med utredningen om över-<br>gångsvis garantipension. I ovan nämnda utredningsdirektiv anges att utre-<br>darens uppdrag är bl.a. att utforma reglerna för en omläggning från<br>folkpension till övergångsvis garantipension så att i princip ingen ålders-<br>pensionär får sänkt disponibel inkomst. Detta skall gälla såväl för de ål-<br>derspensionärer som kommer att få del av den övergångsvisa garantipen-<br>sionen som den grupp av pensionärer som inte kommer få del av den utan<br>berörs av omläggningen enbart avseende den inkomstgrundade ålderspen-<br>sionen.</p>
<p>Särskilda regler vid uttag år 1999</p>
<p>Såsom behandlats i avsnitt 29.2.2 föreslår vi att det även för framtiden<br>skall gälla att den pensionsrätt som vid bristande avgiftsbetalning för<br>inkomst av annat förvärvsarbete anses hänförlig till de icke betalda av-<br>gifterna skall falla bort. Detta gäller även de två åren närmast före pen-<br>sioneringen. Detta är sedan den 1 januari 1998 redan reglerat i 11 kap.<br>6 § AFL (SFS 1997:485).</p>
<p>För de personer som tar ut ålderspension under år 1999 kommer emel-<br>lertid övergångsbestämmelserna till lagen (1997:485) om ändring i AFL att<br>ha betydelse. Enligt dessa skall vissa föreskrifter i 11 kap. 6 § och 20 kap.<br>4 § AFL gälla för åren 1996 och 1997. Detta innebär att den som tar ut<br>tilläggspension i form av ålderspension under år 1999 skall få pensionen<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>549</p>
<p>beräknad som om avgifter för är 1997 betalats till fullo och i rätt tid även<br>om så inte skett. Avdrag för den obetalda avgiften får då göras på pensio-<br>nen.</p>
<h3>29.4 Uttag och utbetalning av tilläggspension i form av<br>ålderspension</h3>
<p>Regeringens förslag: Rätten att återkalla eller minska ett uttag av<br>ålderspension skall fr.o.m. år 1999 begränsas till endast en gång per<br>sexmånadersperiod.</p>
<p>Möjligheten enligt nuvarande regler att få ålderspension utbetald för<br>tid före det att ansökan om pension har getts in avskaffas fr.o.m. år<br>1999. För de personer som till någon del uppbär förtidspension eller<br>särskild efterlevandepension skall dock ålderspension kunna betalas ut<br>för en tid om tre månader före det att ansökan om pension getts in.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslagen i Ds 1995:41 och Ds 1997:66<br>stämmer överens med regeringens förslag, dock att förslaget i Ds 1995:41<br>inte innehöll någon särreglering för utbetalning av ålderspension till<br>förtidspensionärer.</p>
<p>Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över för-<br>slaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ålderspension kan enligt nuvarande<br>regler tas ut såväl utan begränsning som i vissa andelar. Enligt nuvarande<br>regler finns möjlighet att när som helst återkalla eller begränsa pensions-<br>uttaget. I avsnitten 18.1 och 21 har föreslagits att möjligheterna att återkalla<br>eller minska utgående ålderspension från det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet skall begränsas på så sätt att återkallelse eller minskning<br>skall kunna ske endast en gång per sexmånadersperiod. Någon motsva-<br>rande begränsning i möjligheten att öka pensionsuttaget föreslås inte.</p>
<p>Behovet av den nuvarande möjligheten att när som helst återkalla eller<br>minska ett pågående pensionsuttag ur fördelningssystemet kan ifrågasättas.<br>Inom tjänstepensioneringama och inom privat försäkring finns inga eller<br>begränsade möjligheter till återkallande. Om en sådan möjlighet skulle<br>kvarstå vad gäller pension som beräknats enligt ATP-systemets regler<br>skulle en diskrepans mellan det nuvarande och det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet uppkomma, vilket med tanke på att mellangenerationens<br>pensioner skall beräknas enligt båda systemen knappast kan komma i fråga.<br>Därutöver ger nuvarande regler utrymme för spekulation inom ramen för<br>ATP-systemet. Detta har sin orsak i att det vid den försäkringsmässiga<br>justeringen av pensionens storlek vid pensionsuttag vid annan ålder än 65<br>år tillämpas en schablonmetod. Den i det reformerade pensionssystemet<br>föreslagna begränsningen av möjligheterna till återkallande eller minskning<br>av ett pensionsuttag bör även få sin motsvarighet i ATP-systemet.</p>
<p>Regeringen föreslår således att möjligheterna att återkalla eller minska<br>utgående pension enligt nuvarande regler begränsas på så sätt att åter-<br>kallelse eller minskning skall kunna ske endast en gång per sexmåna-<br>dersperiod. Vi föreslår vidare att denna regel skall träda i kraft den</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>550</p>
<p>1 januari 1999 och gälla fullt ut inom ATP-systemet, dvs. även för personer<br>födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>Enligt nuvarande regler kan ålderspension betalas ut för tre månader<br>före ansökningsmånaden. I avsnitt 25 har föreslagits att någon möjlighet<br>till utbetalning av pension för tid före det att en ansökan kommit in till<br>försäkringskassan inte skall finnas i det reformerade ålderspensions-<br>systemet. Behovet av regeln i det nuvarande systemet kan också ifråga-<br>sättas. Även ATP-baserad ålderspension är försäkringsmässigt beräknad<br>- om än schablonmässigt - på så sätt att ett senare uttag ger högre årlig<br>ålderspension och därmed, i genomsnitt, samma livspension som vid ett<br>tidigare uttag. Möjligheten att ta ut ålderspension för tid före ansök-<br>ningstillfället fyller därför ingen egentlig funktion. Med hänsyn härtill<br>föreslår vi att ändring i nuvarande regler i det avseendet skall ske och att<br>de nya reglerna skall gälla redan från den 1 januari 1999. Förslaget inne-<br>bär att ålderspension får betalas ut tidigast för tid fr.o.m. månaden när-<br>mast efter ansökningsmånaden. Liksom när det gäller reformerad ålders-<br>pension från fördelningssystemet bör dock undantag göras för den som<br>uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepension. Regeringen<br>föreslår alltså att den som till någon del uppbär förtidspension eller sär-<br>skild efterlevandepension skall kunna beviljas ålderspension även för tid<br>före det att ansökan inkom till försäkringskassan. Detta gäller dock en-<br>dast tre månader före ansökningsmånaden.</p>
<h3>29.5 Följsamhetsindexering av tilläggspension i form av<br>ålderspension</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Inkomstgrundad ålderspension som utges helt<br>eller delvis enligt nuvarande regler skall från och med det årsskifte<br>som föregår det år då personen fyller 66 år årligen räknas om med in-<br>komstindexets procentuella förändring minskad med 1,6. Detta skall<br>börja gälla fr.o.m. årsskiftet 2001/2002.</p>
<p>Promemoriornas förslag: Förslag i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag vad gäller principerna för följsamhets-<br>indexering med undantag för att regeringen nu föreslår att den årliga<br>omräkningen av ATP-baserad ålderspension med inkomstindexets för-<br>ändring skall börja gälla först fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 och att detta<br>skall först ske fr.o.m. det årsskifte som föregår det år då personen fyller<br>66 år. Vad gäller nivån på normen presenterades i Ds 1997:67 två<br>alternativ till följsamhetsindexering. Det ena alternativet innebar<br>följsamhetsindexering kring normen 1,75, det andra prisindexering om<br>den reala tillväxten är inom intervallet 1,5 till 2,0 %.</p>
<p>551</p>
<h4>Remissinstanserna:</h4>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Ds 1995:41</p>
<p>Pensionärernas Riksorganisation (PRO) framför att organisationen inte<br>kan acceptera en följsamhetsindexering i det nuvarande pensions-<br>systemet. PRO anser också att nuvarande regler rörande förtida och<br>uppskjutet uttag av ålderspension även skall gälla fortsättningsvis.<br>Sveriges Pensionärers riksförbund anser det varken skäligt eller rättvist<br>att den ATP-baserade inkomstpensionen nedräknas enligt normen<br>år 2000. Konjunkturinstitutet konstaterar att det i ATP-systemet inte finns<br>någon koppling mellan normen och höjden på ingångspensionen till<br>skillnad mot vad som är fallet i det reformerade ålderspensionssystemet.<br>En högre norm medför därför en lägre livspension för de ATP-baserade<br>ålderspensionernas del. Av den anledningen anser Konjunkturinstitutet<br>att särregler vad beträffar ATP-baserad ålderspension bör övervägas, i det<br>fall man beslutar sig får en norm som överstiger 1,5.</p>
<h4>Remissinstanserna:</h4>
<p>Ds 1997:67</p>
<p>PRO, Sveriges Kommunalpensionärernas Förbund (SKPF), Sveriges<br>Pensionärers riksförbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)<br>och Landsorganisationen i Sverige (LO) är kritiska till att ATP-baserade<br>ålderspensioner skall omfattas av följsamhetsindexering enligt förslaget.<br>PRO och SKPF anför att ATP-pensionärema inte får tillgodoräkna<br>tillväxtnormen som sänker delningstalet och höjer begynnelsepensionen<br>så som de pensionärer som omfattas av det reformerade pensions-<br>systemet. Enligt PRO kommer ATP-pensionärema därigenom i ett sämre<br>läge. Skall de ATP-baserade ålderspensionerna följsamhetsindexeras<br>måste det, enligt PRO, göras kring normen 1,5. Sveriges Pensionärers<br>Riksförbund anför att ATP-baserad ålderspension inte skall omfattas av<br>följsamhetsindexeringen utan i fortsättningen värdesäkras med ett<br>återställt basbelopp enligt reglerna för år 1990. Även TCO påpekar att<br>ATP-pensionärema inte får del av tillväxtnormen i delningstalet<br>samtidigt som en hög norm medför risker för bestående nedskrivningar.<br>TCO anser att en annan lösning bör väljas för ATP-pensionärema. LO tar<br>avstånd från att de ATP-baserade ålderspensionerna skall omfattas av<br>följsamhetsindexeringen.</p>
<p>Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker alternativet fast norm på 1,75<br>för dem som helt eller delvis omfattas av de reformerade ålderspensions-<br>systemet. När det gäller pensionerna för personer som inte omfattas av<br>reformen, dvs. för dem som är födda före år 1938, föreslår RFV ett bre-<br>dare intervall 1,0-2,0 vid följsamhetsindexeringen. RFV anför därvid att<br>avsteg från den principiella utgångspunkt om prisindexerade pensioner<br>har gjorts både i samband med devalveringarna och till följd av den djupa<br>recessionen i början av 1990-talet. Dessa avsteg har, enligt RFV, sam-<br>mantaget lett till en inte obetydlig genomsnittlig minskning av ålderspen-<br>sionerna. Detta innebär, menar RFV, en avsevärd förväntad besparing av<br>pensionskostnaderna för personer födda år 1937 och tidigare. RFV på-</p>
<p>552</p>
<p>pekar även att promemorians båda alternativ till följsamhetsindexering<br>skulle kunna leda till återkommande nedräkningar av de gamla ålders-<br>pensionerna utan att dessa grupper fått del av den uppräkning av begyn-<br>nelsepensionen som gäller i det reformerade ålderspensionssystemet.<br>RFV beräknar att vid 1,5 % tillväxt skulle det bredare intervallet öka<br>utgifterna med 2,5 %.</p>
<p>Sveriges Riksbank anför att normen för ATP-systemet bör bestämmas<br>så att den tillförsäkrar finansiell stabilitet i systemet. Konjunkturinstitutet<br>framför att det finns starka skäl för att tillämpa olika normer i följsam-<br>hetsindexeringen av ålderspensionssystemets ATP-delar och reformerade<br>delar. Svenska Kommunförbundet menar att normen för ATP-baserade<br>ålderspensioner bör vara 2,0 medan normen i det reformerade systemet<br>bör vara 1,0.</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: Ett syfte med reformeringen av det<br>allmänna ålderspensionssystemet är att uppnå en större följsamhet i för-<br>hållande till den samhällsekonomiska utvecklingen i stort. Enligt regler-<br>nas för ATP-systemet är såväl intjänade pensionsrätter som utgående<br>pensioner prisindexerade. Det innebär i princip att de skrivs upp med den<br>årliga inflationen och inte påverkas alls av den reala tillväxten i sam-<br>hället, vilket betyder att pensionsutgiftema blir relativt sett högre vid låg<br>tillväxt i samhällsekonomin och vice versa.</p>
<p>Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall den inkomstgrundade<br>ålderspensioneringen inom det reformerade systemet utgöra en egen<br>försäkringsgren och finansieras av en avgift på 18,5 %. Avgiften skall<br>ligga fast för framtiden, vilket förutsätter ett system som är robust mot<br>förändringar i avgiftsunderlaget.</p>
<p>Enligt förslaget skall den intjänade pensionsrätten och inkomstpen-<br>sionema indexeras med hänsyn till den allmänna inkomstutvecklingen.<br>Därigenom kommer ålderspensionssystemets utgifter, sett i ett längre<br>perspektiv, att utvecklas i samma takt som avgiftsunderlaget, vilket är en<br>förutsättning för ett stabilt pensionssystem. Den utbetalda inkomstpen-<br>sionen föreslås indexeras på så sätt att den nybeviljade pensionens nivå<br>bestäms med utgångspunkt från en viss norm, varefter den utgående pen-<br>sionen följsamhetsindexeras med denna norm. Principerna för följsam-<br>hetsindexeringen beskrivs i avsnitt 18.3. Av detta avsnitt framgår dess-<br>utom att följsamhetsindexeringen föreslås ske kring normen 1,6.</p>
<p>Under en lång övergångsperiod kommer emellertid utbetalningarna<br>inom ålderspensionssystemet att huvudsakligen avse pensioner intjänade<br>och beräknade enligt nuvarande regelsystem. Personer som är födda år<br>1954 är den första åldersgrupp som kommer att få sin ålderspension<br>beräknad helt enligt de reformerade reglerna. För att ålderspen-<br>sionssystemet skall ges en större stabilitet redan under övergångsperioden<br>föreslår regeringen i enlighet med de antagna riktlinjerna att också<br>utgående ålderspensioner beräknade enligt reglerna för ATP skall knytas<br>till den allmänna inkomstutvecklingen. Detta föreslås ske genom att<br>inkomstgrundad ålderspension beräknad enligt nuvarande regler följ-<br>samhetsindexeras på samma sätt som inkomstpensionen. Följ-<br>samhetsindexeringen skall därvid omfatta både de inkomstrelaterade<br>ålderspensioner som helt beräknas enligt nuvarande regler och de ATP-<br>baserade ålderspensioner som kommer att utges till personer i<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>553</p>
<p>mellangenerationen, dvs. personer födda under åren 1938-1953. Grund- Prop. 1997/98:151<br>skyddets skall dock följa prisutvecklingen.</p>
<p>Vissa remissinstanser har påpekat att följsamhetsindexeringen med en<br>viss norm i det reformerade systemet innebär att begynnelsepensionen<br>blir i motsvarande mån högre. Denna höjning tillgodoräknas inte ATP-<br>pensionärema.</p>
<p>ATP-systemet i dess nuvarande utformning beräknas vara i balans om<br>den framtida reala tillväxten uppgår till 2,0 %. Med denna tillväxt kom-<br>mer även ATP-systemets utgifter i ett mer långsiktigt perspektiv att<br>utvecklas i samma takt som avgiftsinkomsterna. Detta kan även uttryckas<br>som att begynnelsepensionen i ATP-systemet har satts till en nivå som<br>förutsätter en framtida real tillväxttakt på 2,0 %. Den höga be-<br>gynnelsepensionen föranleds av den s.k. 15/30-regeln som gäller för<br>ATP-systemet. En i viss mån motsvarande höjning av begynnelse-<br>pensionen i det reformerade systemet föreslås ske genom att delningstalet<br>beräknas med en viss norm. Vid lägre tillväxt än 2,0 % skulle de ATP-<br>baserade ålderspensionerna, om dessa inte följsamhetsindexerades, ta i<br>anspråk en allt större del av avgiftsunderlaget. Vid långvarigt låg tillväxt<br>skulle detta leda till att avgiften måste höjas eller att de utgående<br>förmånerna måste reduceras. I en situation med högre tillväxt än 2,0 %<br>skulle det motsatta gälla. Pensionärer med hel eller tjugondelsberäknad<br>ATP-baserad ålderspension skulle inte få del av den högre tillväxten. På<br>sikt skulle detta kunna medföra uppjusteringar av förmånerna. Med<br>följsamhetsindexeringen sker de nämnda justeringarna med automatik.</p>
<p>Riksdagen tog inte ställning till normens storlek i sitt beslut med<br>anledning av Princippropositionen. För den fortsatta beredningen har<br>utgångspunkten varit att samma norm skall användas för bade ATP-<br>baserad ålderspension och inkomstpension. Detta kräver en kompromiss<br>mellan behovet av att stabilisera utgiftsnivån för ATP-baserade<br>ålderspensioner och den jämna utbetalningsprofil som enligt riktlinjerna<br>skall gälla för de reformerade inkomstpensionema. Normer mellan 1,5<br>och 2,0 har övervägts. I Ds 1997:67 presenterades två alternativ till följ-<br>samhetsindexering. Det ena alternativet innebär följsamhetsindexering<br>kring normen 1,75. Det andra alternativet innebär att inkomstpensionen<br>skulle prisindexeras om den reala tillväxten ligger inom intervallet 1,5 till<br>2,0 %. Skulle den reala tillväxten vara lägre än 1,5 % skulle pensionerna<br>räknas om med inkomstindexets förändring reducerat med 1,5. Skulle den<br>reala tillväxten vara högre än 2 % skulle pensionerna räknas om med<br>inkomstindexets förändring reducerat med 2.</p>
<p>Under den efterföljande remissbehandlingen har övervägande delen av<br>remissinstanserna anfört att en fast norm är att föredra framför alterna-<br>tivet följsamhetsindexering kring ett intervall. Emellertid anser många av<br>remissinstanserna att normen 1,75 framstår som för hög, bl.a. mot bak-<br>grund av den låga tillväxten sedan år 1975. Remissinstansernas syn-<br>punkter redovisas i avsnitt 18.3. Regeringen har tagit fasta på den kritik<br>som riktats mot de två alternativen till norm för följsamhetsindexering<br>och föreslår att följsamhetsindexeringen av inkomstpensionema skall ske<br>kring normen 1,6. Mot bakgmnd av de argument som redogörs för nedan<br>bedömer regeringen att normen 1,6 även skall gälla vid följsamhets-<br></p>
<p>554</p>
<p>indexeringen av pensioner beräknade helt eller delvis enligt reglerna för<br>ATP-systemet.</p>
<p>Vissa remissinstanser menar att normen för de ATP-baserade ålders-<br>pensionerna bör sättas högre än 1,6, bl.a. har normen 2,0 nämnts, för att<br>därigenom garantera pensionssystemets stabilitet. Regeringen vidhåller<br>emellertid uppfattningen att normen bör vara den samma i ålderspen-<br>sionssystemets båda delar. Skulle inkomstpensionen följsamhetsindexeras<br>kring normen 1,6 och den ATP-baserade ålderspensionen indexeras kring<br>t.ex. normen 2,0 skulle visserligen utgifterna för ATP bli lägre än vad<br>som blir fallet med normen 1,6. Konsekvensen skulle dock vara att äldre<br>pensionärer alltid fick en sämre inkomstutveckling jämfört med yngre.<br>För individer födda åren 1938-1953 skulle den årliga ökningen av de<br>individuella ålderspensionerna bli beroende av det antal tjugondelar<br>pensionären har. Således skulle en pensionär med få tjugondelar från det<br>reformerade systemet få en sämre inkomstutveckling än en pensionär<br>med större del av sin pension beräknad enligt reformerade regler.</p>
<p>Under remissbehandlingen har även olika normer vid följsamhetsin-<br>dexeringen av ålderspensioner för de som är födda före år 1938 och för<br>de som är yngre föreslagits. Därvid har en försiktigare följsamhetsin-<br>dexering i form av intervallet 1,0-2,0 förordats för de äldre med motive-<br>ringen att personer födda före år 1938 redan har berörts av avsteg från<br>prisindexeringen. Regeringen anser att dessa synpunkter tillgodoses med<br>det föreliggande förslaget att fastställa normen till 1,6 vilken är lägre än<br>det alternativ till fast norm som presenterades i Ds 1997:67.</p>
<p>Således föreslår regeringen att inkomstgrundad ålderspension från<br>ATP-systemet årligen skall räknas om med inkomstindexets förändring<br>reducerat med normen 1,6. Det innebär att om tillväxten, mätt som in-<br>komstindexets nominella förändring mellan två år, skulle uppgå till t.ex.<br>2,5 % skulle pensionerna multipliceras med faktorn 1,025/1,016 = 1,089,<br>dvs. räknas upp med 0,89 %. Detta kan också uttryckas så att<br>omräkningen av pensionerna ungefär motsvarar förändringen i index<br>2,5 % med avdrag för normen 1,6 %.</p>
<p>En konsekvens av att utgående ATP-baserade ålderspensioner följsam-<br>hetsindexeras samtidigt som den intjänade ATP-rätten även fortsätt-<br>ningsvis är prisindexerad är att innestående ATP-rätt och utgående för-<br>måner kommer att utvecklas på olika sätt. För en person som t.ex. tagit ut<br>halv ålderspension kommer, vid hög real inkomsttillväxt i förhållande till<br>normen i följsamhetsindexeringen, det utgående pensionsbeloppet att<br>växa snabbare än värdet av den outtagna halvan av pensionen. När den<br>resterande hälften senare tas ut, kommer denna del av pensionen att utges<br>med ett lägre belopp än den först uttagna halva pensionsförmånen (om<br>man bortser från effekterna av uppräkning till följd av uppskjutet uttag).<br>Om den reala inkomsttillväxten i stället skulle ha varit låg skulle det<br>nybeviljade beloppet utges med ett högre belopp.</p>
<p>Med olika indexeringsmetoder för innestående respektive utgående<br>pensionsrätt kan det således ha betydelse för den framtida pensionens<br>storlek vilket kalenderår som individen väljer att lyfta ålderspension. I de<br>fall den reala inkomsttillväxten har varit lägre än normen för följ-<br>samhetsindexeringen skulle det vara mer fördelaktigt att skjuta upp pen-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>555</p>
<p>sionsuttaget över ett årsskifte. Vid hög real tillväxt skulle det omvända<br>gälla, pensionsuttag före ett årsskifte skulle ge en högre ålderspension.</p>
<p>För att undvika att tidpunkten för pensionsuttaget påverkar den fram-<br>tida ålderspensionens storlek på så sätt som beskrivits bör såväl den inne-<br>stående ATP-rätten som den utgående ålderspensionen vara prisindexe-<br>rad fram till årsskiftet efter det år då individen uppnått 65 års ålder. Detta<br>innebär att innestående ATP-rätt omräknas till ett förmånsbelopp uttryckt<br>i kronor det år som individen fyller 65 år och följsamhetsindexeras per<br>det påföljande årsskiftet.</p>
<p>De första utbetalningarna av inkomstpension föreslås enligt vad som<br>framgår av avsnitt 6.3 ske den 1 januari 2001. Som en konsekvens av<br>detta kan följsamhetsindexering av inkomstpension ske först fr.o.m. års-<br>skiftet 2001/2002. Följsamhetsindexeringen av ATP-baserad ålderspen-<br>sion bör påbörjas samtidigt, det vill säga per årsskiftet 2001/2002. Efter-<br>som följsamhetsindexering av ålderspension beräknad enligt reglerna för<br>ATP-systemet föreslås ske först från det årsskifte som föregår det år då<br>personen fyller 66 år kommer en följsamhetsindexering vid årsskiftet<br>2001/2002, såvitt avser ATP, att endast omfatta personer som är födda år<br>1936 eller tidigare. Till följd av att avdrag för allmän pensionsavgift skall<br>göras år 1999 kommer inkomstindexets förändring årsskiftet 2001/2002<br>att reduceras med 2 %. För att inte ATP-baserade ålderspensioner skall<br>påverkas av detta avdrag det första året med följsamhetsindexering<br>föreslår regeringen en övergångslösning som syftar till att kompensera<br>för avdragets effekter vid denna tidpunkt. Se vidare avsnitt 18.4. Personer<br>som är födda år 1937 får hela den inkomstrelaterade ålderspensionen i<br>form av ATP följsamhetsindexerad fr.o.m. årsskiftet 2002/2003 obero-<br>ende av om uttag då har skett.</p>
<h3>29.6 Avveckling av delpensionssystemet</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Efter utgången av år 2000 skall delpension inte<br>kunna nybeviljas eller ökas. Den som vid utgången av år 2000 uppbär<br>sådan pension skall dock ha fortsatt rätt till delpension fram till 65 års<br>ålder eller till dess rätten till delpension på annat sätt upphör. Det-<br>samma skall gälla dem som har sökt delpension före den 1 januari<br>2001 och som har beviljats sådan pension för tid med böljan före<br>denna tidpunkt även om beslut inte meddelats vid tidpunkten för upp-<br>hävandet av lagen om delpensionsförsäkring.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:41 stämmer i huvudsak<br>överens med regeringens förslag, dock föreslogs i Ds 1995:41 att lagen<br>om delpensionsförsäkring skulle upphöra att gälla vid utgången av år<br>1999.</p>
<p>556</p>
<p>Remissinstanserna: Försäkringsanställdas Förbund anser att möjlig-<br>heten till delpensionen bör finnas kvar. Tjänstemännens centralorgani-<br>sation (TCO) anser att det finns starka skäl att bibehålla en delpen-<br>sionsmöjlighet, eftersom det, enligt TCO, inte kommer att vara ekono-<br>miskt möjligt för huvuddelen av framtidens pensionärer att ta ut ålders-<br>pension redan från 61 års ålder.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förvärvsarbetande som minskar sin<br>arbetsinsats kan under vissa förutsättningar erhålla delpension. Delpen-<br>sionen utgör då en viss andel av det inkomstbortfall som följer av arbets-<br>tidsminskningen. För att delpension skall kunna utges krävs bl.a. att den<br>försäkrade har haft pensionsgrundande inkomst under sammanlagt minst<br>tio år fr.o.m. 45 års ålder och att denne under de senaste tolv månaderna<br>före arbetstidsminskningen förvärvsarbetat under minst fyra månader.<br>Enligt de regler som gäller från den 1 juli 1994 utges delpension för<br>högst tio timmars minskning av arbetstiden per vecka. Rätt till delpension<br>föreligger från den månad den försäkrade fyller 61 år och längst t.o.m.<br>månaden före denne fyller 65 år. Kompensationsgraden är 55 % av<br>pensionsunderlaget.</p>
<p>I princippropositionen föreslogs att delpensionsförsäkringen skulle av-<br>vecklas. Som det främsta motivet anfördes att det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet i sig kommer att erbjuda möjligheter till flexibla och indi-<br>viduella lösningar i sådan utsträckning att behovet av en särskild delpen-<br>sion inte längre kan anses vara tillräckligt framträdande.</p>
<p>Det reformerade ålderspensionssystemet som sådant kommer i fram-<br>tiden att ge stort utrymme för uttag av partiell ålderspension i kombina-<br>tion med fortsatt förvärvsarbete, såväl före som efter 65 års ålder. Rege-<br>ringen anser därför att det inte längre finns behov av ett särskilt för-<br>farande för delpension efter det att ålderspension från det reformerade<br>ålderspensionssystemet börjar betalas ut, dvs. fr.o.m. år 2001. Vi föreslår<br>således att delpension inte skall nybeviljas eller ökas efter utgången av år<br>2000. Vid denna tidpunkt kan personer födda åren 1936-1939 omfattas<br>av reglerna om delpension. För dem som vid denna tidpunkt uppbär del-<br>pension samt för dem som då har sökt och sedermera beviljas delpension<br>för tid med böljan före år 2001, bör dock reglerna fortsatt gälla. Detta<br>innebär att år 2004 - när personer födda år 1939 fyller 65 år - blir det<br>sista året som utbetalning av delpension kan komma att ske.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>557</p>
<h2>30 Principer för ålderspensionssystemets</h2>
<h2>finansiering m.m.</h2>
<h3>30.1 Ansvarsfördelning</h3>
<p>Regeringens förslag: Tillgångarna i den Allmänna pensionsfonden<br>(AP-fonden) skall täcka kostnaderna för inkomstpension och tilläggs-<br>pension i form av ålderspension. Även kostnaderna för folkpension i<br>form av ålderspension som uppbärs av personer som också har rätt till<br>tilläggspension i form av ålderspension skall belasta AP-fonden.</p>
<p>Kostnaderna för tilläggspension i form av förtids- och efterlevande-<br>pension skall inte längre belasta AP-fonden utan flyttas över till stats-<br>budgeten. Kostnaderna för dessa pensionsförmåner skall finansieras<br>med socialavgifter. Även folkpension i form av förtidspension för<br>personer som har rätt till tilläggspension liksom folkpension i form av<br>efterlevandepension skall finansieras med socialavgifter.</p>
<p>Övriga folkpensionsförmåner och pensionstillskott skall finansieras<br>med allmänna skattemedel.</p>
<p>Förändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>Utredningens förslag: Regeringens förslag stämmer överens med<br>Pensionsarbetsgruppens förslag i SOU 1994:20 vad gäller den långsiktiga<br>lösningen för hur kostnaderna skall fördelas mellan statsbudgeten och<br>AP-fonden. Pensionsarbetsgruppen föreslog dock att AP-fonden under en<br>övergångsperiod skall belastas med vissa utgifter för allmänna pensioner<br>som på sikt inte skall finansieras med ålderspensionsavgift.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har avstått från att kom-<br>mentera Pensionsarbetsgruppens förslag i denna del.</p>
<p>Skälen till regeringens förslag: I finansieringshänseende och även<br>lagtekniskt görs i dagens pensionssystem en åtskillnad mellan å ena sidan<br>förmåner inom den allmänna tilläggspensioneringen, som finansieras med<br>tilläggspensionsavgift, allmän pensionsavgift och avkastningen från AP-<br>fonden, och å andra sidan folkpensionsförmåner, som belastar statsbud-<br>geten. Från tilläggspensionssystemet utges ålderspensioner liksom för-<br>tids- och efterlevandepensioner. Från folkpensionssystemet utges också<br>ålderspensioner, förtidspensioner och efterlevandepensioner samt sär-<br>skilda folkpensionsförmåner som bostadstillägg till pensionärer, särskilt<br>bostadstillägg till pensionärer, handikappersättning och vårdbidrag.</p>
<p>Ett syfte med pensionsreformen är att skapa ett administrativt och fi-<br>nansiellt avskilt system för de inkomstgrundade ålderspensionerna. All-<br>mänheten ges därigenom möjlighet att följa utvecklingen av inkomster<br>och utgifter för den inkomstgrundade delen av ålderspensioneringen.<br>Förtroendet för ålderspensionssystemet kan därigenom bättre upprätt-<br>hållas. Regeringens bedömning är därför att uppdelningen av finan-<br>sieringen mellan AP-fonden och statsbudgeten bör vara en annan än vad<br>som gäller för dagens pensionssystem.</p>
<p>Pensionsarbetsgruppen föreslog i sitt betänkande att avgifter för ål-<br>derspensioner på sikt enbart skall användas till att finansiera inkomst-<br>grundad ålderspension och att övriga förmåner, dvs. förtidspensioner och<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>558</p>
<p>efterlevandepensioner skall finansieras över statsbudgeten eller över Prop. 1997/98:151<br>respektive försäkringsgren. Den sammantagna effekten av en engångs-<br>lösning för uppdelningen av betalningsansvaret skulle enligt Pensions-<br>arbetsgruppen få betydande negativa konsekvenser för statens finanser.<br>Därför föreslogs en övergångslösning tills dess att reformen skulle vara i<br>full funktion. Den skulle innebära att AP-fonden under en övergångs-<br>period även skulle finansiera vissa av de pensioner som på lång sikt före-<br>slogs belasta statsbudgeten eller andra försäkringssystem. Således skulle<br>under en övergångsperiod tilläggspension i form av förtidspension för<br>vissa åldersgrupper finansieras av medel från AP-fonden. Vidare skulle<br>sådana medel finansiera folkpension och pensionstillskott för dem som<br>inte till någon del omfattas av de reformerade ålderspensionsreglema.<br>AP-fondsmedel skulle enligt Pensionsarbetsgruppens förslag även finan-<br>siera folkpension, pensionstillskott och tilläggspension inom änkepensio-<br>neringen enligt äldre regler.</p>
<p>Riksdagen tog inte ställning till den exakta utformningen av de fram-<br>tida finansieringsformerna utan fastslog att frågan borde utredas vidare.<br>Det anfördes att utgångspunkten för den fortsatta beredningen borde vara<br>att de finansiella effekterna på statsbudgeten respektive AP-fonden skulle<br>vara desamma som skulle erhållas med Pensionsarbetsgruppens förslag<br>till övergångslösning.</p>
<p>Regeringen har inte funnit skäl till en annan bedömning än den som<br>Pensionsarbetsgruppen hade vad gäller den långsiktiga lösningen. Rege-<br>ringen föreslår dock, till skillnad från Pensionsarbetsgruppen, en ome-<br>delbar övergång till den långsiktiga finansieringsordningen. Som redan<br>nämnts anser regeringen det viktigt att förtroendet för ålderspensions-<br>systemet stärks. Skulle AP-fonden även fortsättningsvis belastas med<br>andra utgifter än ålderspensionsbetalningar skulle reformen förlora i tyd-<br>lighet och förutsebarhet. Ålderspensionssystemet skulle bli mindre ro-<br>bust, eftersom det skulle finansiera utgifter som inte anpassats till den<br>samhällsekonomiska utvecklingen. Detta skulle minska allmänhetens<br>tillit för det reformerade ålderspensionssystemets förmåga till finansiell<br>stabilitet. Pensionsarbetsgruppens förslag till infasning av reformen<br>skulle också innebära att en effektiv uppföljning av utgiftsutvecklingen<br>inom förtids- och efterlevandepensioneringen försvårades, till följd av<br>den föreslagna fördelningen av dessa utgifter på AP-fond respektive<br>statsbudget.</p>
<p>Regeringens förslag betyder att kostnaderna för tilläggspension i form<br>av förtids- och efterlevandepensioner flyttas från AP-fonden till stats-<br>budgeten fr.o.m. år 1999. Statsbudgetens utgifter beräknas därmed öka<br>med ca 37 miljarder kronor. Regeringen lämnade inte i principproposi-<br>tionen något exakt förslag till finansiering av förtids- och efterlevande-<br>pensioneringen utan avvaktade det pågående utredningsarbetet. Förtids-<br>pensionsutredningen föreslog i betänkandet Ohälsoförsäkringen - trygg-<br>het och aktivitet (SOU 1997:166) att förtidspensioneringen i sin helhet<br>skall finansieras via statsbudgeten, dels med sjukförsäkringsavgifter vad<br>gäller den inkomstrelaterade förtidspensionen, dels med allmänna<br>skattemedel, vad gäller grundskyddet. Regeringen har tagit fasta på<br>Förtidspensionsutredningens förslag och föreslår således i enlighet med<br>detta att finansieringen av förtidspensioner fr.o.m. år 1999 skall ske med</p>
<p>559</p>
<p>socialavgifter och med allmänna skattemedel enligt samma principer som<br>skall gälla för ålderpension. Det innebär att förutom tilläggspension skall<br>även folkpension till dem som uppbär tilläggspension finansieras med<br>avgifter. I avvaktan på efterlevandepensionsutredningens ställ-<br>ningstagande föreslår regeringen vidare att tilläggspension och folkpen-<br>sion i form av efterlevandepension fr.o.m. år 1999 finansieras med so-<br>cialavgifter. I avsnitt 32 behandlas frågan med vilka socialavgifter<br>finansieringen föreslås ske.</p>
<p>Enligt vad vi föreslår i avsnitten 28 och 29 skall tilläggspension i form<br>av ålderspension fr.o.m år 2001 räknas om till en inkomstgrundad ål-<br>derspension som baseras på hela inkomsten och inte som idag på in-<br>komster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Detta innebär att den<br>del av folkpensionen som motsvarar ersättning för det första förhöjda<br>prisbasbeloppet för vilket tilläggspension enligt nuvarande regler inte<br>beräknas kommer att utgöra en del av tilläggspensionen. Regeringen<br>föreslår att kostnaderna för hela den inkomstgrundade ålderspensionen<br>skall belasta AP-fonden.</p>
<p>En ordning där folkpensionsförmånema för ålderspensionärer fr.o.m.<br>år 1999 i sin helhet skulle finansieras över statsbudgeten skulle tillsam-<br>mans med de övriga förändringarna vad gäller finansieringsordningen<br>innebära en betydande försvagning av statsbudgeten. Mot bakgrund av<br>detta föreslår regeringen att kostnaderna för folkpensionen för ålderspen-<br>sionärer med rätt till tilläggspension åläggs AP-fonden för åren 1999 och<br>2000. Denna del av folkpensionskostnaden kan schablonmässigt anses<br>motsvara den folkpension som fr.o.m. år 2001 räknas in i den in-<br>komstgrundade ålderspensionen. Statsbudgetens utgifter beräknas där-<br>med minska med ca 42 miljarder kronor. Vad gäller övriga folkpensions-<br>förmåner för ålderspensionärer samt pensionstillskottet föreslår vi att de<br>finansieras med allmänna skattemedel. Med denna lösning uppnås en i<br>stort sett enhetlig finansiering av ålderspensioneringen både före år 2001,<br>då utbetalning av ålderspension enligt de reformerade reglerna påbörjas,<br>liksom fortsättningsvis.</p>
<p>AP-fonden tillförs intäkter från ålderspensionsavgiften, statliga ålders-<br>pensionsavgifter och allmän pensionsavgift för finansiering av ovan<br>nämnda pensionsförmåner. Dock skall viss del av dessa avgiftsintäkter<br>tillföras premiepensionssystemet respektive statsbudgeten. Se vidare av-<br>snitten 31.3, 30.4 och 30.5.</p>
<p>För personer födda före år 1938 och som har låg eller ingen in-<br>komstgrundad pension, kommer en övergångsvis garantipension att be-<br>räknas fr.o.m. år 2001, alternativt fr.o.m. år 2003. Såväl den exakta<br>utformningen av som starttidpunkten för utbetalningar av övergångsvis<br>garantipension utreds i särskild ordning. De yngre pensionärerna med<br>motsvarande inkomstförhållanden kommer att bli berättigade till en garanti-<br>pension enligt reformerade regler. Garantipensionen och den övergångsvisa<br>garantipensionen skall enligt vad vi föreslår i prop. 1997/98:152 Ga-<br>rantipension, m.m. finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>560</p>
<h3>30.2 Ålderspensionsavgifter för pensionsgrundande<br>sociala förmåner</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringens förslag: Fr.o.m. inkomståret 1999 skall staten betala av-<br>gifter till ålderspensionssystemet för samtliga pensionsgrundande so-<br>cial- och arbetslöshetsförsäkringsersättningar m.m. och pensionsgrun-<br>dande belopp som det tillgodoräknas pensionsrätt eller pensionspoäng<br>för. Avgiften skall benämnas statlig ålderspensionsavgift. De före-<br>slagna reglerna härom skall tas in i en särskild lag som skall träda i<br>kraft den 1 oktober 1998.</p>
<p>Promemorians förslag: stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flera instanser anger i sina yttranden över för-<br>slaget i Ds 1995:55 bl.a. Arbetsgivarverket, Landsorganisationen i<br>Sverige (LO), och Sveriges Pensionärsförbund att de stödjer principen att<br>ålderspensionsavgifter skall betalas i samtliga fall när pensionsrätt<br>tillgodoräknas. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) tillstyrker<br>förslagen i Ds 1995:55 eftersom det ligger i linje med intentionerna att<br>tydligt visa socialförsäkringssystemets utgifter och att skapa ett stabilt<br>och försäkringsmässigt uppbyggt pensionssystem. Finansinspektionen,<br>Riksrevisionsverket, Försäkringskasseförbundet, Svenska Arbetsgivare-<br>föreningen (SAF), och Pensionärernas Riksorganisation har inget att<br>erinra mot att det införs statlig ålderspensionsavgift.</p>
<p>Skälen till regeringens förslag: Ett av syftena med pensionsreformen<br>är att skapa ett finansiellt autonomt och från övriga socialförsäkrings-<br>grenar skilt system. För att åstadkomma detta fastslogs i principproposi-<br>tionen (s. 57-58) att det är nödvändigt att det för vaije förmån för vilken<br>det tillgodoräknas pensionsrätt också erläggs motsvarande avgifter. Ett<br>förslag härom lämnas nu av regeringen.</p>
<p>Enligt nuvarande regler för intjänande av rätt till allmän tilläggspen-<br>sion (ATP) behandlas, förutom vanliga förvärvsinkomster, en rad social-<br>försäkrings- och arbetsmarknadsersättningar som träder i stället för för-<br>värvsinkomster, samt vissa andra ersättningar som också är pensions-<br>grundande som inkomst av anställning respektive inkomst av annat för-<br>värvsarbete. Därigenom utgör dessa socialförsäkringsersättningar m.m.<br>pensionsgrundande inkomst. Hittills har inte någon motsvarighet till den<br>arbetsgivaravgift i form av tilläggspensionsavgift som tas ut på för-<br>värvsinkomster betalats för dessa ersättningar. Fr.o.m. den 1 januari 1995<br>tas dock en allmän pensionsavgift (tidigare benämnd allmän egenavgift)<br>ut på samtliga dessa ersättningar. Sedan den 1 januari 1998 uppgår den<br>avgiften till 6,95 % och arbetsgivaravgiften i form av tilläggspensions-<br>avgift till 6,40 %.</p>
<p>Det torde främst vara av administrativa skäl som det inte betalats<br>någon tilläggspensionsavgift på pensionsgrundande socialförsäkrings-<br>ersättningar m.m. Eftersom det rör sig om överföringar inom den offent-<br>liga sektorn har det ansetts onödigt att avgiftsbelägga dessa förmåner<br>även om värdet av en erhållen förmån inte bara består av den kontanta<br>ersättningen utan även av värdet av den pensionsrätt som ersättningen är</p>
<p>561</p>
<p>förenad med. Detta innebär att pensionssystemet med nuvarande regler<br>delvis finansierar kostnader som i princip hänför sig till andra förmåns-<br>eller bidragssystem. Åtminstone för sådana pensionsgrundande ersätt-<br>ningar som betalas ut under något av de 15 bästa inkomståren kan det<br>finnas en direkt koppling mellan storleken på de pensionsgrundande<br>socialförsäkringsersättningama m.m. och personens framtida tilläggspen-<br>sion. Annars gäller här som för förvärvsinkomster att sambandet i ATP-<br>systemet är svagt mellan den pensionsgrundande inkomsten och faktisk<br>pension.</p>
<p>Som beskrivits tidigare skall enligt de av riksdagen godkända riktlin-<br>jerna det reformerade ålderspensionssystemet, vad gäller den inkomst-<br>relaterade delen, i sin helhet finansieras med en ålderspensionsavgift som<br>tas ut på samtliga inkomster som ger pensionsrätt. Avgiften skall vara<br>18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten och av andra belopp som<br>ger pensionsrätt. I avsnitt 6.2 redogörs för att den allmänna pensions-<br>avgiften och tilläggspensionsavgiften år 1999 oförändrat föreslås utgå<br>med 6,95 % respektive 6,40 % av bruttoinkomsten (avgiftsunderlaget).<br>Den sammanlagda ålderspensionsavgiften kommer därmed att år 1999<br>endast att uppgå till ca. 14,35 % av den pensionsgrundande inkomsten. I<br>enlighet med riktlinjerna föreslår regeringen att det för pensionsrätt som<br>tillgodoräknas på grundval av socialförsäkringsersättningar m.m. skall<br>betalas avgifter till det inkomstgrundade ålderspensionssystemet. Det-<br>samma föreslår vi när det gäller den pensionsrätt som tillgodoräknas för<br>de belopp som genom pensionsreformen kommer att bli pensions-<br>grundande utöver den pensionsgrundande inkomsten. Vidare föreslås att<br>denna avgift benämns statlig ålderspensionsavgift och att bestämmelser<br>härom tas in i en särskild lag. Regeringen föreslår att statliga ålderspen-<br>sionsavgifter skall betalas för aktuella ersättningar som det tillgodoräknas<br>pensionsrätt för fr.o.m. år 1999. Reglerna om statlig ålderspensionsavgift<br>föreslår vi dock skall träda i kraft redan den 1 okotober 1998.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h3>30.3 Avgiftsskyldighet och den särskilda löneskatten</h3>
<p>Regeringens förslag: Arbetsgivaravgift respektive egenavgift i form<br>av ålderspensionsavgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter<br>skall fr.o.m. den 1 januari 1999 betalas även efter det att arbetstagaren<br>respektive den försäkrade har fyllt 65 år. Fr.o.m. år 1999 skall en<br>försäkrad även betala sådan egenavgift för år då han eller hon har<br>uppburit ålderspension under hela året.</p>
<p>Även allmän pensionsavgift skall fr.o.m. år 1999 betalas av den som<br>fyllt 65 år.</p>
<p>I ovan nämnda situationer skall den särskilda löneskatten utgöra<br>18,09 %.</p>
<p>Vad som nu har sagts skall inte gälla dem som är födda år 1937<br>eller tidigare.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget i Ds 1995:55 stämmer i princip<br>överens med regeringens förslag i den del som berör avgiftsskyldighet för</p>
<p>562</p>
<p>personer som har uppburit ålderspension under hela året. I Ds 1995:55<br>föreslogs dock att ändringen skulle börja gälla fr.o.m. 1 januari 1997. I<br>övriga delar lämnades inga förslag i Ds 1995:55.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan har<br>inga invändningar mot förslaget.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler tas arbets-<br>givaravgifter, egenavgifter eller allmän pensionsavgift inte ut för den som<br>har fyllt 65 år. Enligt riktlinjerna för det reformerade ålderspen-<br>sionssystemet skall ingen övre åldersgräns finnas för intjänande av pen-<br>sionsrätt. Som en konsekvens av detta och för att upprätthålla ett nära<br>samband mellan inbetalda avgifter och utbetalda förmåner bör således<br>arbetsgivaravgift och egenavgift i form av ålderspensionsavgift samt<br>allmän pensionsavgift tas ut även efter det att arbetstagaren respektive<br>den enskilde fyllt 65 år. De som är födda år 1938 är den första årskullen<br>som föreslås ha möjlighet att tjäna in pensionsrätt i det reformerade sys-<br>temet efter 64 års ålder (se avsnitt 28). Regeringen föreslår därför att ar-<br>betsgivaravgift och egenavgift i form av ålderspensionsavgift samt all-<br>män pensionsavgift fr.o.m. 1 januari 1999 skall betalas även efter det att<br>arbetstagaren respektive den försäkrade har fyllt 65 år men att detta inte<br>skall gälla personer som är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>Enligt nuvarande regler för allmän tilläggspension i 11 kap. 1 § andra<br>stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) gäller vidare att<br>pensionsgrundande inkomst inte skall beräknas för en person som under<br>hela året uppburit hel ålderspension. Inkomst av annat förvärvsarbete<br>utgör i dessa situationer inte underlag för uttag av egenavgift. På in-<br>komsten tas i stället ut en särskild löneskatt. Några motsvarande regler<br>finns inte vad gäller arbetsgivaravgift eller allmän pensionsavgift.</p>
<p>Någon bestämmelse motsvarande den i 11 kap. 1 § andra stycket AFL<br>om att pensionsgrundande inkomst inte skall beräknas för en försäkrad<br>som under hela året uppburit hel ålderspension föreslås inte införas i den<br>nya lagen om inkomstgrundad ålderspension. Detta innebär att pensions-<br>grundande inkomst skall fastställas även för sådant år och ligga till grund<br>för beräkning av såväl pensionspoäng (t.o.m. det år den försäkrade fyller<br>64 år) som pensionsrätt. Även egenavgift i form av ålderspensionsavgift<br>bör då betalas för sådan inkomst av annat förvärvsarbete som uppbärs av<br>den som under hela året uppburit hel ålderspension. Personer födda år</p>
<p>1937 eller tidigare bör emellertid undantas från denna regel, eftersom<br>äldre regler om fastställande av pensionsgrundande inkomst i detta hän-<br>seende föreslås fortsätta gälla för dem (se avsnitt 29). Regeringen föreslår<br>alltså att en försäkrad skall betala egenavgift i form av ålderspen-<br>sionsavgift även för år då han eller hon har uppburit ålderspension under<br>hela året men att detta inte skall gälla personer som är födda år 1937 eller<br>tidigare.</p>
<p>De föreslagna förändringarna i avgiftsuttag för dem som är födda år</p>
<p>1938 eller senare föranleder en ändring av den särskilda löneskatten i<br>dessa situationer.</p>
<p>Den särskilda löneskatten enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster skall motsvara skattedelen av socialavgifterna. Denna<br>skatt beräknas för närvarande schablonmässigt, enligt de principer som<br>slogs fast i samband med skattereformen (prop. 1989/90:110), som</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>563</p>
<p>summan av egenföretagamas folkpensionsavgift och allmänna löneavgift<br>plus hälften av övriga egenavgifter och den allmänna sjukförsäkrings-<br>avgiften. Av den allmänna pensionsavgiften, som fr.o.m. den 1 januari<br>1998 uppgår till 6,95 %, inkluderas hälften av avgiftssatsen överstigande<br>1 procentenhet i den särskilda löneskatten fr.o.m. 1998. För år 1998<br>uppgår den särskilda löneskatten till 24,26 %.</p>
<p>Enligt vårt förslag skall ett avgiftsuttag på 6,95 % för den allmänna<br>pensionsavgiften och på 6,40 % för ålderspensionsavgiften bibehållas<br>under år 1999. När den nuvarande beräkningsschablonen tillämpas på<br>dessa avgiftsnivåer erhålls en skattedel på 6,17 procentenheter (6,17 =<br>0,5 x (6,40 + 6,95 -1)) av det sammantagna uttaget på 13,35 % av allmän<br>pensionsavgift och ålderspensionsavgift. Denna skattedel skall inte ingå i<br>den särskilda löneskatt på förvärvsinkomster som skall betalas för per-<br>soner som är födda år 1938 eller senare och som har uppnått 65 års ålder<br>och inte heller för dem med inkomst av annat förvärvsarbete som före 65<br>års ålder har uppburit hel ålderpension hela året. Den särskilda löne-<br>skatten på förvärvsinkomster föreslås därför uppgå till 18,09 % (18,09 =<br>24,26-6,17) för dessa individer fr.o.m. den 1 januari 1999. Schablon-<br>avdraget för särskild löneskatt och ålderspensionsavgift för dessa indivi-<br>der föreslås uppgå till 20 %, vilket också är den nivå som schablonav-<br>draget för särskild löneskatt för närvarande uppgår till.</p>
<h3>30.4 Avsättning av medel till premiepensionssystemet</h3>
<p>Regeringens förslag: Avsättning till premiepensionssystemet skall<br>göras med ett belopp som motsvarar den pensionsrätt för premie-<br>pension som fastställs.</p>
<p>Regeringen skall för vaije år fastställa den andel av influtna ålders-<br>pensionsavgifter som preliminärt skall föras till den tillfälliga förvalt-<br>ningen hos Riksgäldskontoret. Riksförsäkringsverket skall för varje år<br>till regeringen lämna förslag om den preliminära andel av ålderspen-<br>sionsavgiftema som enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall<br>föras till den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret. Riksför-<br>säkringsverket skall också årligen beräkna skillnaden mellan de<br>preliminärt överförda avgifterna för ett visst år och det belopp som<br>skulle ha överförts för att motsvara pensionsrätt för premiepension<br>som fastställts för år fr.o.m. år 1999. Skillnadsbeloppet skall därvid<br>beräknas med sådan avkastning som anges i 8 kap. 1 § första stycket<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Avstämning av<br>den framräknade skillnaden skall göras vid en kommande avsättning.</p>
<p>Riksförsäkringsverket skall även beräkna skillnaden mellan de pre-<br>liminärt överförda avgifterna åren 1995-1998 och det belopp som<br>skulle ha överförts för att motsvara pensionsrätt för premiepension<br>som fastställs för dessa år. Avstämning för framräknade skillnader av-<br>seende perioden 1995-1997 skall ske senast i juni år 1999. Avstäm-<br>ning för framräknad skillnad avseende år 1998 skall ske senast i april<br>år 2000.</p>
<p>För år 1999 höjs avsättningen till premiepensionssystemet till 32 %<br>av de under året influtna ålderspensionsavgiftema.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>564</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Premiepensionssystemet inom det all- Prop. 1997/98:151<br>männa ålderspensionssystemet bör tillföras ett belopp som exakt mot-<br>svarar den för respektive år fastställda pensionsrätten för premiepension.<br>Detta föreslås ske genom att det preliminärt överförda beloppet ett visst<br>år avstäms mot den för samma år fastställda pensionsrätten. Motivet för<br>förslaget är att det belopp som för de försäkrades räkning skall överföras<br>från den tillfälliga förvaltningen till kapitalförvaltama utgår från den<br>fastställda premiepensionsrätten. Därmed bör även det belopp som tillförs<br>den tillfälliga förvaltningen följa den fastställda pensionsrätten för<br>premiepension. I fördelningssystemet är förhållandet annorlunda. Enligt<br>förslag i denna remiss kommer fördelningssystemet att, med avdrag för<br>de belopp som förs till premiepensionssystemet och som enligt förslaget i<br>avsnitt 30.5 förs till statsbudgeten, tillföras de medel som inflyter i form<br>av ålderspensionsavgifter. I vissa situationer fastställs pensionsrätt utan<br>att motsvarande avgiftsinbetalning skett, exempelvis vid uppbördsför-<br>luster på grund av konkurser. Det finns också situationer där det inflyter<br>avgifter utan att det fastställs någon motsvarande pensionsrätt, t.ex. när<br>avgifter betalas för inkomster under gränsen för deklarationsskyldighet<br>och för inkomster som tjänats in samma år som en inkomsttagare avlider.</p>
<p>I fördelningssystemet kan det därmed uppkomma skillnader mellan fast-<br>ställd pensionsrätt och influtna avgifter. Dessa skillnader kommer att<br>påverka buffertfondens storlek. Därmed kommer skillnaderna att beaktas<br>i beräkningen av fördelningssytemets ekonomiska ställning som över-<br>siktligt beskrivits i avsnitt 16.</p>
<p>I prop. 1994/95:41 föreslogs att premiepensionssystemets interimis-<br>tiska förvaltning hos Riksgäldskontoret under år 1995 skulle tillföras</p>
<p>II % av de influtna tilläggspensionsavgiftema, i princip motsvarande<br>1,43 % av avgiftsunderlaget (11 % x 13 % = 1,43 %). I avvaktan på<br>premiepensionssystemets utformning föreslogs det att denna andel skulle<br>föras över till en i propositionen föreslagen särskild förvaltning hos<br>Riksgäldskontoret. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet.<br>1994/95:SfU6, rskr. 1994/95:81). Andelen 11 % angavs i propositionen<br>ha beräknats utifrån de inkomstförhållanden som då förväntades gälla<br>under år 1995 och utifrån att personer födda år 1939 och senare skulle<br>tjäna in pensionsrätt för premiepension. Det anfördes att storleken på<br>avsättningarna borde omprövas inför år 1996 och därefter, bl.a. som en<br>följd av tjugondelsinfasningen.</p>
<p>Enligt förslag i denna remiss skall för åren 1995-1998 pensionsrätt för<br>premiepension kunna tillgodoräknas med 2 % av den pensionsgmndande<br>inkomsten. Fr.o.m. år 1999 skall pensionsrätt för premiepension kunna<br>tillgodoräknas med 2,5 % av den pensionsgmndande inkomsten och<br>andra pensionsgmndande belopp. Pensionsrätt för premiepension föreslås<br>inte tillgodoräknas för pensionsgmndande belopp åren 1995-1998 men<br>väl därefter.</p>
<p>Tjugondelsinfasningen innebär att personer i mellangenerationen tjänar<br>in pensionsrätt i det reformerade systemet i tjugondelar. Vaije årskull,<br>fr.o.m. födda år 1938 t.o.m. födda år 1953 (mellangenerationen), tjänar in<br>pensionsrätt för premiepension i ökande grad. Personer födda år 1938<br>tjänar in fyra tjugondelar av sin pension i det reformerade pensions-<br>systemet. De kommer därmed att för åren 1995-1998 tillgodoräknas en<br></p>
<p>565</p>
<p>årlig pensionsrätt för premiepension med 0,4 % (4/20 x 2 %) av den pen-<br>sionsgrundande inkomsten och fr.o.m. år 1999 med 0,5 % (4/20 x 2,5 %)<br>av den pensionsgrundande inkomsten och andra belopp. Personer födda<br>år 1939 tjänar in fem tjugondelar av sin pension i det reformerade pen-<br>sionssystemet och kommer för åren 1995-1998 tillgodoräknas en årlig<br>pensionsrätt för premiepension med 0,5 % (5/20 x 2 %) av den pensions-<br>grundande inkomsten och fr.o.m. år 1999 med 0,625 % (5/20 x 2,5 %) av<br>den pensionsgrundande inkomsten och andra belopp. Intjänandet ökar<br>således fr.o.m. år 1999 med 0,125 procentenheter (1/20 x 2,5 %= 0,125)<br>för varje årskull i mellangenerationen. Under åren 1995-1998 var ök-<br>ningen 0,1 procentenhet (1/20 x 2 %).</p>
<p>Den preliminära avsättningen till premiepensionssystemet, som andel<br>av den totala pensionsgrundande inkomsten och andra belopp, kan<br>beräknas genom att respektive årskulls procentuella avsättning till<br>premiepensionssystemet multipliceras med årskullens beräknade andel av<br>den beräknade totala pensionsgrundande inkomsten och andra belopp och<br>genom att dessa produkter därefter summeras över samtliga årskullar. För<br>vaije år, fram till år 2018, kommer en allt större andel av de<br>pensionsgrundande inkomsterna tjänas in av personer som till stor del<br>eller i sin helhet tjänar in pensionsrätt enligt reformerade regler. Det sista<br>år den sista årskullen i mellangenerationen kan tjäna in pensionsrätt i det<br>reformerade systemet med tjugondelar (19/20-delar) är år 2017, när<br>personer födda år 1953 fyller 64 år. För inkomster som intjänas efter det<br>år de fyller 64 år tillgodoräknas även personer i mellangenerationen<br>pensionsrätt i det reformerade systemet med 20 tjugondelar.</p>
<p>Arbetsgivaravgiften i form av tilläggspensionsavgift sänktes (prop.<br>1997/98:1 Finansplan m.m. avsnitt 8.3.2-3, bet. 1997/98:FiUl, rskr.<br>1997/98:35) den 1 januari 1998 från sin tidigare nivå om 13 % till<br>6,40 %, samtidigt som den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäk-<br>ringsavgift överfördes till ålderspensionssystemet och en kompenserande<br>överföring av arbetsgivaravgifter till sjukförsäkringen genomfördes.<br>Dessa förändringar föranledde en höjning av andelen av influtna<br>tilläggspensionsavgifter som skall föras till Riksgäldskontoret från 11 till</p>
<p>22,4 %. Detta innebär i princip att premiepensionssystemets tillfälliga<br>förvaltning alltjämt tillförs 1,43 % av avgiftsunderlaget. Inför åren 1996-<br>1998 har sålunda ingen omprövning av storleken på avsättningarna till<br>premiepensionssystemet gjorts. Detta har medfört att en lägre andel av<br>influtna tilläggspensionsavgifter har avsatts till premiepensionssystemet<br>än vad som svarar mot den pensionsrätt för premiepension som kan<br>beräknas ha tjänats in under dessa år. Ytterligare en orsak till att ett för<br>lågt belopp avsatts är att även personer som är födda år 1938 nu föreslås<br>tillgodoräknas pensionsrätt för premiepension och att detta föreslås gälla<br>också för åren 1995-1998. De medel som avsatts enligt lagen<br>(1994:1748) om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgiften har varit<br>placerade på räntebärande konto hos Riksgäldskontoret. Räntan har varit<br>marknadsmässig och lagts till kapitalet.</p>
<p>Regeringen föreslår att skillnaden mellan preliminärt överförda avgif-<br>ter åren 1995-1998 och det belopp som motsvarar fastställd pensionsrätt<br>för premiepension för dessa år skall beräknas av Riksförsäkringsverket.<br>Pensionsrättema intjänade ett år fastställs senast den 31 mars det andra<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>566</p>
<p>året efter intjänandeåret, dvs. senast 15 månader efter utgången av in-<br>tjänandeåret. Premiepensionsrättema avseende åren 1995-1997 kommer<br>dock att vara fastställda först i maj 1999. Korrigeringen för det belopp<br>som framräknas för perioden 1995-1997 bör därför göras senast i juni år<br>1999. Korrigeringen för år 1998 bör göras senast i april år 2000.<br>Framräknade skillnader för dessa perioder bör inte ränteberäknas.<br>Anledningen härför är att en högre avkastning än vad som skulle ha<br>tillgodoräknats i ett fullfunktionsstadium kommer att tillgodoräknas pre-<br>miepensionsrätt som tjänats in under nämnda perioder, vilket ger kom-<br>pensation för att nämnda skillnader inte ränteberäknas.</p>
<p>På liknande sätt som gjordes för år 1995 har en uppskattning nu gjorts<br>av hur underlaget för avsättningar till premiepensionssystemet kommer<br>att fördela sig mellan olika åldersgrupper under år 1999. Enligt dessa<br>beräkningar är den erforderliga avsättningen 32 % av influtna ålders-<br>pensionsavgifter för år 1999. Regeringen föreslår därför att avsättningen<br>till premiepensionssystemet skall höjas till 32 % av influtna ålders-<br>pensionsavgifter.</p>
<p>Regeringen bör på förslag av riksförsäkringsverket för varje år fast-<br>ställa den andel av ålderspensionsavgiftema som preliminärt skall föras<br>till den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret. Vi föreslår därför<br>att Riksförsäkringsverket ges i uppdrag att beräkna den preliminära av-<br>sättningen till premiepensionssystemet för år 2000 och därpå följande år<br>och till regeringen lämna förslag om denna avsättning. Vi föreslår också<br>att Riksförsäkringsverket skall beräkna skillnaden mellan de preliminärt<br>överförda avgifterna och det belopp som skulle ha överförts för att mot-<br>svara pensionsrätten för premiepension som fastställts för respektive år.<br>Det fastställda beloppet beräknas i första hand utifrån den pensionsrätt<br>som fastställs drygt ett år efter den preliminära avsättningen.<br>Omtaxeringar m.m. som påverkar intjänad pensionsrätt i premie-<br>pensionssystemet och därmed det belopp som skall tillföras det systemet<br>skall också beräknas och beaktas löpande vid korrigeringen av det<br>preliminärt avsatta beloppet. Framräknade skillnader bör ränteberäknas<br>med den avkastning som anges i 8 kap. 1 § lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension. Den avkastning som anges i 8 kap. 1 § är den ränta som de<br>enskilda försäkrade och tillgodoräknad pensionsrätt kommer att<br>tillgodoräknas på medel i den tillfälliga förvaltningen. Det är naturligt att<br>skillnader mellan preliminärt överfört belopp till den tillfälliga<br>förvaltningen och slutligt fastställt belopp ränteberäknas med samma<br>avkastning som de försäkrade tillgodoräknas. Förfarandet innebär att<br>exakt det belopp, inklusive avkastning, som de försäkrade tillgodoräknas<br>för ett visst år i efterhand löpande tillförs den tillfälliga förvaltningen.<br>Tillskott till, respektive avdrag från det, till den tillfälliga förvaltningen<br>överförda beloppet som utgör ränta är att betrakta som en del av den<br>tillfälliga förvaltningens avkastning. Vad gäller den närmare regleringen<br>av avsättningen och avstämningen av medel till den tillfälliga<br>förvaltningen avser regeringen att återkomma med bestämmelser därom i<br>förordning.</p>
<p>Förslaget innebär som nämnts att såväl positiva som negativa avvikel-<br>ser mellan influtna ålderspensionsavgifter kommer att tillföras, respektive<br>belasta, ålderspensionssystemets fördelningssystem. Avvikelser kommer<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>567</p>
<p>därmed att påverka buffertfondens storlek som i sin tur ingår som en del i<br>beräkningen av fördelningssystemets ekonomiska styrka, se avsnitt 16. Med<br>beaktande av att avvikelser mellan influtna ålderspensionsavgifter och<br>fastställda ålderspensionsrätter kan påverka utvecklingen av pensions-<br>förmånerna bör Riksförsäkringsverket särskilt bevaka att dessa skillnader<br>inte får en allt för stor omfattning, se även avsnitt 17.4.</p>
<h3>30.5 Överföring till statsbudgeten av<br>ålderspensionsavgifter</h3>
<p>Regeringens förslag: Den andel av arbetsgivaravgifterna och egen-<br>avgiftema som enligt lagen (1981:691) om socialavgifter beräknas<br>utgöra ålderspensionsavgift på inkomstdelar över avgiftstaket om 8,06<br>förhöjda prisbasbelopp i ålderspensionsförsäkringen skall föras till<br>statsbudgeten. Regeringen skall för varje år fastställa den andel av<br>influtna ålderspensionsavgifter som preliminärt skall föras till staten.<br>Riksförsäkringsverket skall för vaije år till regeringen lämna förslag<br>om den andel av ålderspensionsavgiftema som preliminärt skall<br>överföras till staten. Riksförsäkringsverket skall också årligen beräkna<br>skillnaden mellan preliminärt överfört belopp och det belopp som<br>skulle ha överförts för att motsvara den del av influtna ålders-<br>pensionsavgifter som tagits ut på inkomst av anställning och inkomst<br>av annat förvärvsarbete som överstiger avgiftstaket om 8,06 förhöjda<br>prisbasbelopp. Avstämningen av den framräknade skillnaden skall<br>göras vid en kommande överföring.</p>
<p>Avstämning av den framräknade skillnaden jämte ränta mot-<br>svarande den basränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen<br>(1997:483) skall göras senast månaden efter det att beräkningen<br>gjorts.</p>
<p>För år 1999 skall den preliminära överföringen till statsbudgeten<br>vara 7 % av under året influtna ålderspensionsavgifter.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt de av riksdagen antagna rikt-<br>linjerna skall ålderspensionerna finansieras med en ålderspensionsavgift<br>som tas ut på alla inkomster som ligger till grund för beräkningen av<br>pensionsrätt. Vidare skall ålderspensionsavgift tas ut endast på inkomster<br>som ligger till gmnd för tillgodoräknande av pensionsrätt. Underlaget för<br>ålderspensionsavgiften skall därmed i princip sammanfalla med summan<br>av pensionsgmndande inkomster och andra pensionsgmndande belopp.</p>
<p>Den 13 oktober 1994 (prop. 1994/95:41, bet. 1994/95:SfU6, rskr.<br>1994/95:81) beslutade riksdagen att vissa förändringar som föranleddes<br>av reformen skulle ske med verkan redan den 1 januari 1995. Det gällde<br>bl.a. pensionssystemets finansiering och avsättning av medel till det<br>framtida premiepensionssystemet. Beslutet innebar bl.a. att ålders-<br>pensionsavgifter (dåvarande tilläggspensionsavgifter) som betalats på<br>inkomstdelar över den högsta inkomst som ger ålderspensionsrätt skulle<br>föras till statsbudgeten. Ålderspensionsavgifter som tas ut på<br>inkomstdelar över avgiftstaket motsvaras inte av någon pensionsförmån.<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>568</p>
<p>De är därför i ekonomisk bemärkelse en skatt. Av uppbördstekniska och<br>administrativa skäl tas dock denna skatt ut som en arbetsgivaravgift<br>respektive egenavgift i form av ålderspensionsavgift som beräknas på<br>företagets respektive egenföretagarens lönesumma. Den del av de<br>influtna avgifterna som motsvarar avgifter på inkomstdelar över taket i<br>försäkringen förs fr.o.m. år 1995 till statsbudgeten. År 1994 beräknades<br>andelen avgifter på inkomstdelar över intjänandetaket för år 1995 vara 7 %.</p>
<p>Den andel av arbetsgivaravgifterna och egenavgiftema som motsvarar<br>avgifter som kommer att tas ut på inkomstdelar över avgiftstaket år 1999<br>har beräknats alltjämt uppgå till ca 7 %. Regeringen föreslår därför att<br>7 % av ålderspensionsavgiftema som inflyter år 1999 preliminärt skall<br>överföras till statsbudgeten. Vid beräkningen har antagits att pensions-<br>gmndande inkomster i form av sociala transfereringar m.m., för vilka det<br>skall betalas statliga ålderspensionsavgifter, skall avräknas mot intjä-<br>nandetaket närmast före förvärvsinkomster. I detta avseende skiljer sig<br>beräkning från den i prop. 1994/95:41. Genom att avräkna sociala<br>transfereringar före förvärvsinkomster kan de statliga ålderspensions-<br>avgiftema totala belopp hållas nere något. Skulle den i prop. 1994/95 i<br>beräkningen använda avräkningsordningen bibehållas skulle staten i de<br>fall där förvärvsinkomsterna och de sociala transfereringarna öyerstiger<br>avgiftstaket erlägga statliga ålderpensionsavgifter som sedan skulle<br>återföras till statsbudgeten.</p>
<p>Regeringen bör på förslag av riksförsäkringsverket för varje år fast-<br>ställa den andel av ålderspensionsavgiftema som preliminärt skall föras<br>till staten. Vi föreslår därför att Riksförsäkringsverket skall ges i uppdrag<br>att årligen beräkna och för regeringen föreslå preliminär överföring av<br>influtna ålderspensionsavgifter fr.o.m. år 2000.</p>
<p>Riksförsäkringsverket bör vidare årligen beräkna skillnaden mellan<br>preliminärt överfört belopp och det belopp som skulle ha överförts för att<br>motsvarar ålderspensionsavgiftens andel av fastställda i sig pensions-<br>gmndande inkomster överstigande avgiftstaket i ålderspensionsförsäk-<br>ringen. Denna beräkning bör göras för vaije år fr.o.m överfört belopp år<br>1999 och de för detta år taxerade inkomsterna och fastställda pensions-<br>rättema. Inkomstuppgifter, inklusive uppgifter om fastställd pensionsrätt<br>avseende år 1999 kommer att föreligga senast den sista mars år 2001.<br>Riksförsäkringsverket bör även ombesörja avstämningen av den fram-<br>räknade skillnaden mellan preliminärt överfört belopp och det belopp<br>som slutligt framräknas.</p>
<p>Mot bakgmnd av det reformerade ålderspensionssystemets autonoma<br>karaktär och den förhållandevis långa period det tar från det att en av-<br>vikelse uppstår till det att den korrigeras föreslår vi att avvikelserna skall<br>ränteberäknas. Regeringen föreslår att den s.k. basräntan enligt 19 kap.<br>3 § skattebetalningslagen skall användas vid ränteberäkning. Vad gäller<br>den närmare regleringen av avsättningen och avstämningen av medel till<br>staten avser regeringen att återkomma med bestämmelser därom i förordning.</p>
<p>I prop. 1994:95/41 angavs att eventuell skillnad mellan schablon-<br>mässigt överfört belopp och slutligt fastställt belopp skall beaktas vid<br>kommande års fördelning av avgiftsmedel mellan statsbudget och pen-<br>sionssystem. Regeringen lämnar emellertid inte något förslag till juste-<br>ring för eventuella skillnader mellan schablonmässigt överfört belopp och<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>569</p>
<p>slutligt fastställt belopp avseende perioden 1995-1998. Motivet härför är<br>att de avvikelser mellan överfört belopp och det belopp som skulle<br>framkomma vid en beräkning av fastställt belopp indirekt blir korrigerade<br>genom den finansiella infasningen som redogörs för i avsnitt 33. Om ett<br>för stort belopp förts till statsbudgeten, har AP-fonden blivit mindre än<br>vad den skulle ha varit med en exakt överföring. Detta skulle i sin tur<br>medföra att ett lägre belopp kan tillföras statsbudgeten i den finansiella<br>infasningen. I den omvända situationen, det fall då överföringen till<br>statsbudgeten varit för liten, har det medfört att AP-fonden blivit större<br>än vad den skulle ha varit med en exakt omföring. Det skulle medföra att<br>ett högre belopp kan tillföras statsbudgeten i den finansiella infasningen.<br>I samband med den finansiella infasningen av reformen bör eventuella<br>skillnader mellan schablonmässigt överfört belopp och slutligt fastställt<br>belopp för tid fr.o.m. år 1995 t.o.m. år 1998 beaktas.</p>
<h2>31 Statliga ålderspensionsavgifter</h2>
<h3>31.1 Inledning</h3>
<p>I föregående avsnitt har redogjorts för principerna för det reformerade<br>ålderspensionsystemets finansiering. En väsentligt del i dessa finansie-<br>ringsprinciper är att det för vaije ersättning för vilken det tillgodoräknas<br>ålderspensionsförmån skall betalas motsvarande ålderspensionsavgift. I<br>avsnitt 30.2 har regler i enlighet med dessa principer föreslagits avseende<br>pensionsgrundande sociala förmåner. I detta avsnitt lämnas förslag till<br>preciserade regler för den statliga ålderspensionsavgiften.</p>
<h3>31.2 Underlag för statlig ålderspensionsavgift</h3>
<p>Regeringens förslag: Statlig ålderspensionsavgift skall betalas för<br>pensionsgrundande socialförsäkringsersättning m.m. och pensions-<br>grundande belopp till försäkrade som uppfyller förutsättningarna för<br>tillgodoräknande av pensionsrätt för inkomstpension eller av pen-<br>sionspoäng. Vid beräkningen av den statliga ålderspensionsavgiften<br>skall bortses från i sig pensionsgrundande inkomster som överstiger<br>8,06 förhöjda prisbasbelop i följande ordning:</p>
<p>1. socialförsäkringsersättningar m.m. som utgör inkomst av annat<br>förvärvsarbete,</p>
<p>2. andra ersättningar än vad som anges i 1 som utgör inkomst av annat<br>förvärvsarbete,</p>
<p>3. socialförsäkringsersättning m.m. som utgör inkomst av anställning,</p>
<p>4. andra ersättningar än vad som anges i 3 som utgör inkomst av an-<br>ställning.</p>
<p>För sådana socialförsäkringsersättningar m.m. för vilka det tas ut<br>allmän pensionsavgift av den enskilde skall den statliga ålderspen-<br>sionsavgiften utgöra 6,40 % av ersättningen. För andra pensionsgrun-<br>dande sociala förmåner skall den statliga ålderspensionsavgiften vara</p>
<p>18,5 % av det pensionsgrundande beloppet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>570</p>
<p>Promemorians förslag: stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag. I Ds 1995:55 föreslogs bl.a. att statliga ålderspensionsavgifter<br>även skulle betalas för s.k. bakomliggande inkomst vid sjukdom och ar-<br>betslöshet och för vissa ersättningar från s.k. trygghetsförsäkring för ar-<br>betsskada (TFA). Vidare föreslogs att AP-fonden skulle svara för betal-<br>ningen av statliga ålderspensionsavgifter svarande mot den ålderspen-<br>sionsrätt som tillgodoräknas för förtidspension.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att det bör klargöras vad<br>som i fortsättningen skall gälla beträffande ersättning för förlorad arbets-<br>förtjänst och så kallad försäkringslön. Kammarrätten i Stockholm noterar<br>att promemorians förslag att staten skall betala ålderspensionsavgift för<br>vissa TFA-ersättningar är en avvikelse från principen att respektive för-<br>månssystem skall belastas med kostnaden för ålderspensionsavgiften.</p>
<p>Centrala studiestödsnämnden (CSN) begränsar sitt remissvar till att<br>avse pensionsrätt för studier. CSN erinrar om att nämnden i sitt yttrande<br>över Ds 1995:41 Reformerat pensionssystem - lag om inkomstgrundad<br>ålderspension, m.m. uttalat att det bör övervägas om det pensionsgrun-<br>dande beloppet för studier för vilka det enligt nuvarande regler inte utges<br>pensionsgrundande ersättning bör beräknas på faktiskt utbetalat studie-<br>bidrag eller på fiktivt belopp liknande vad som föreslås gälla vid<br>plikttjänstgöring. Om det sistnämnda alternativet, som CSN föredrar,<br>slutgiltigt väljs bör det enligt nämnden medföra att ålderspensionsavgif-<br>ten i sin helhet skall betalas av staten.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med de av riksdagen an-<br>tagna riktlinjerna skall det i princip för varje ersättning eller belopp för<br>vilken det tillgodoräknas pensionsrätt betalas avgifter till ålderspensions-<br>systemet som motsvarar den pensionsrätt som tillgodoräknas för ersätt-<br>ningen eller beloppet. De ersättningar som i det nuvarande och i det re-<br>formerade pensionssystemet skall utgöra pensionsgrundande inkomst och<br>som det enligt nuvarande regler betalas allmän pensionsavgift men inte<br>arbetsgivaravgift eller egenavgift för anges i 2 kap. 5 § och 6 § första<br>stycket 4 i den av regeringen föreslagna lagen om inkomstgrundad ål-<br>derspension (LIP). Dock betalas enligt nuvarande regler tilläggspen-<br>sionsavgift för s.k. konstnärsbidrag som ingår bland de här definierade<br>ersättningarna, se nedan.</p>
<p>Lagen avses träda i kraft den 1 januari 1999 och - såvitt gäller här ak-<br>tuella regler - bli tillämplig även för fastställande av pensionsgrundande<br>inkomst inom det nuvarande ATP-systemet. De i denna proposition fram-<br>lagda förslagen har den föreslagna lagen som utgångspunkt. De där<br>angivna ersättningarna motsvarar i stort sett den uppräkning av pensions-<br>grundande inkomster och ersättningar som nu anges i 11 kap. 2 § första<br>stycket och 3 § första stycket punkt d) lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring (AFL). De ersättningar som anges i 2 kap. 5 § LIP är i huvudsak<br>ersättningar och bidrag som utbetalas av allmän försäkringskassa eller<br>arbetslöshetskassa. Bestämmelserna i 2 kap. 6 § första stycket 4 LIP<br>avser bl.a. sjukpenning som grundar sig på inkomst av annat förvärvsar-<br>bete. Också sådan ersättning betalas ut av allmän försäkringskassa.</p>
<p>Inom det reformerade ålderspensionssystemet skall pensionsrätt till-<br>godoräknas inte bara för pensionsgrundande inkomst utan också för<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>571</p>
<p>andra förhållanden på basis av s.k. pensionsgrundande belopp. De senare Prop. 1997/98:151<br>beloppen skall under vissa förutsättningar tillgodoräknas försäkrade som<br>uppbär förtidspension, föräldrar till små bam och försäkrade som ge-<br>nomgått längre grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalför-<br>svarsplikt. Enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna skall pensionsrätt<br>tillgodoräknas också för s.k. bakomliggande inkomst vid arbetslöshet och<br>sjukdom.</p>
<p>I Ds 1997:67 Inkomstgrundad ålderspension - finansiella frågor före-<br>slogs att pensionsrätt för sådan fiktiv inkomst inte skall tillgodoräknas.<br>Förslaget motiverades av att det medförde besparingar och möjliggjorde<br>förenklingar av systemet. Regeringens förslag i denna proposition över-<br>ensstämmer i denna del med förslaget i Ds 1997:67. Regeringen lämnar<br>därför inte heller något förslag till statlig ålderspensionsavgift för pen-<br>sionsgmndande belopp för s.k. bakomliggande inkomst vid sjukdom och<br>arbetslöshet. I avsnitt 9-12 redovisas utförligt de regler som föreslås<br>gälla för de olika pensionsgmndande beloppen.</p>
<p>Enligt riktlinjerna för pensionsreformen och i överensstämmelse med<br>vad som gäller inom det nuvarande ATP-systemet skall det för pensions-<br>gmndande inkomster tillgodoräknas pensionsrätt endast till den del<br>inkomsten under ett kalenderår inte överstiger en viss nivå. I denna pro-<br>position föreslås att denna nivå såväl inom det reformerade pensionssys-<br>temet som inom nuvarande ATP-system skall vara sju och ett halvt s.k.<br>förhöjda prisbasbelopp t.o.m. år 2001. Efter år 2001 skall intjänandetaket<br>räknas om med ett s.k. inkomstindex och motsvara sju och ett halvt in-<br>komstbasbelopp, se avsnitt 13.1. Detta innebär att taket kommer att följa<br>den allmänna inkomstutvecklingen.</p>
<p>Regeringen föreslår att statlig ålderspensionsavgift skall betalas för so-<br>ciala ersättningar m.m. endast till den del ersättningen ger pensionsrätt.<br>Enligt nuvarande regler skall i det fall den pensionsgmndande inkomsten<br>överstiger intjänandetaket om 7,5 förhöjda prisbasbelopp i första hand<br>bortses från inkomster av annat förvärvsarbete. Först när sådana in-<br>komster helt avräknats, bortses från inkomst av anställning till den del de<br>överstiger intjänandetaket. Dessa regler föreslås i denna proposition<br>överföras till det reformerade systemet (2 kap. 1 § andra stycket LIP).<br>Motivet för denna avräkningsordning är främst att det på inkomst av an-<br>ställning alltid tillgodoräknas pensionsrätt, oavsett om arbetsgivaren full-<br>gör sin avgiftskyldighet eller inte. Pensionsrätt beräknad på inkomst av<br>annat förvärvsarbete kan däremot påverkas av huruvida egenföretagaren<br>fullgör sin avgiftsskyldighet.</p>
<p>I avsnitt 13.1 föreslås att pensionsgmndande belopp inte skall fast-<br>ställas till den del de tillsammans med pensionsgmndande inkomster<br>ligger över intjänandetaket. Där föreslås att om inkomsterna och be-<br>loppen ligger över intjänandetaket skall det bortses från pensionsgmn-<br>dande belopp i följande ordning: pensionsgmndande belopp för bamår,<br>pensionsgmndande belopp för plikttjänst respektive pensionsgmndande<br>belopp i samband med förtidspension. Därmed kommer det aldrig att<br>finnas några fastställda pensionsgmndande belopp som tillsammans med<br>den pensionsgmndande inkomsten ligger över intjänandetaket. Någon<br>särskild avräkningsordning för dessa belopp för beräkning av statliga<br>ålderspensionsavgifter behövs därmed inte.</p>
<p>572</p>
<p>Det är önskvärt att inte öka statsbudgetens omslutning mer än vad som<br>är oundvikligt i och med införandet av den statliga ålderspensionsavgif-<br>ten. Statlig ålderspensionsavgift bör därför betalas endast till den del er-<br>sättningarna ger upphov till pensionsrätt hos mottagaren. Därmed bör inte<br>avgifter betalas för ersättningar till den del de, givet en viss avräk-<br>ningsordning, överstiger avgiftstaket. Att takbegränsningen för pensions-<br>grundande inkomster föreslås uttryckas i form av ett avgiftstak beror på<br>att den allmänna pensionsavgiften föreslås dras av i beräkningen av den<br>pensionsgrundande inkomsten. Något avdrag för allmän pensionsavgift<br>föreslås inte göras vid beräkningen av pensionsgrundande belopp varför<br>begränsningen för sådana belopp uttrycks i termer av intjänandetaket.<br>Förslaget att den allmänna pensionsavgiften skall dras av vid fastställan-<br>det av den pensiongrundande inkomsten innebär att intjänandetaket i för-<br>säkringen kommer att vara lägre än avgiftstaket för den allmänna pen-<br>sionsavgiften. Detta avgiftstak kommer år 1999 att vara 8,06 förhöjda<br>prisbasbelopp, vilket efter avdrag med en allmän pensionsavgift om<br>6,95 % motsvarar 7,5 förhöjda prisbasbelopp.</p>
<p>För att upprätthålla systematiken i ålderspensionsförsäkringen bör den<br>ordning som nu föreslås för fastställande åv pensionsrätt i lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension vara en utgångspunkt för<br>bestämmelserna för avräkning av ‘inkomster ovan intjänandetaket som<br>skall göras vid beräkningen av de statliga ålderspensionsavgiftema. Av<br>bl.a. detta skäl föreslår regeringen"att det vid beräkningen av statlig ål-<br>derspensionsavgift skall bortses från i sig pensionsgmndande inkomster<br>som överstiger avgiftstaket i ålderspensionssystemet i följande ordning:</p>
<p>1. socialförsäkringsersättning m.m. som utgör inkomst av annat för-<br>värvsarbete,</p>
<p>2. andra ersättningar än vad som anges i 1 som utgör inkomst av annat<br>förvärvsarbete,</p>
<p>3. socialförsäkringsersättning m.m. som utgör inkomst av anställning,</p>
<p>4. andra ersättningar än vad som anges i 3 som utgör inkomst av an-<br>ställning.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att en större andel av underlaget för be-<br>räkning av den ålderspensionsavgift arbetsgivare och egenföretagare be-<br>talar kan anses ligga under intjänandetaket än om förvärvsinkomster av-<br>räknats före socialförsäkringsersättningar m.m. Därmed blir också den<br>andel av de totala ålderspensionsavgiftema som kan betraktas som skatt<br>och som skall föras till statsbudgeten mindre.</p>
<p>Vårt förslag innebär att den statliga ålderspensionsavgiften, när<br>avgifterna till systemet sammantaget är 18,5 %, totalt sett beloppsmässigt<br>skall motsvara den pensionsrätt som sammantaget tillgodoräknas på<br>förmåner där staten är avgiftsskyldig. Respektive pensionsgmndande<br>ersättningsslag eller motsvarande som belastas med statlig ålders-<br>pensionsavgift skall däremot inte påföras en statlig ålderspensionsavgift<br>som exakt motsvarar den pensionsrätt som tillgodoräknats för dessa<br>ersättningar. I det fall t.ex. sjukförsäkringsersättning i högre grad än t.ex.<br>arbetslöshetsersättning utbetalas till personer med en pensionsgmndande<br>inkomst som överstiger avgiftstaket i försäkringen kommer sjukförsäk-<br>ringssystemet att påföras en något högre kostnad för statlig ålders-<br>pensionsavgift än vad systemet givit upphov till. För att belasta varje<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>573</p>
<p>ersättningsslag med exakt rätt statlig ålderspensionsavgift skulle Prop. 1997/98:151<br>Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket vara tvungna att identifiera<br>och registrera varje slags pensionsgrundande socialförsäkringsersättning<br>m.m. som det tillgodoräknats pensionsrätt för. Vidare skulle det krävas en<br>betydligt mer detaljerad avräkningsordning än den som här föreslås. Det<br>föreliggande föreslaget innebär att den statliga ålderspensionsavgiften<br>sammantaget kommer att erläggas med ett belopp som i princip exakt<br>motsvarar den totala pensionsrätt som tillgodoräknas de försäkrade på<br>sådana ersättningar och belopp för vilket staten är betalningsansvarig.</p>
<p>Detta får anses utgöra en tillräcklig precision. Det samlade avgiftsuttaget<br>för år 1999 kommer endast att uppgå till 14,35 % av den<br>pensionsgrundande inkomsten. Därmed kommer inte den statliga<br>ålderspensionsavgiften att motsvara den pensionsrätt som tillgodoräknas<br>detta år på ersättningar där staten är avgiftsskyldig. Fr.o.m. år 2000 skall<br>dock avgiftsuttaget totalt sett motsvara tillgodoräknad pensionsrätt, dvs.</p>
<p>18,5 % av pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Ålderspensionsavgift avseende pensionsrätt som tillgodoräknas för studier</p>
<p>Pensionsrätt för studier som finansieras med studiemedel skall, enligt de<br>av riksdagen antagna riktlinjerna, kunna tillgodoräknas inom ramen för<br>det reformerade ålderspensionssystemet. I denna proposition lämnas inte<br>något förslag till hur pensionsrätt för sådana studier skall tillgodoräknas.<br>Regeringen lägger därför inte fram något förslag till statlig ålderspen-<br>sionsavgift med anledning av pensionsrätt som skall tillgodoräknas för<br>studier. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.</p>
<p>Förtidspension och statliga ålderspensionsavgifter</p>
<p>I princippropositionen gjorde regeringen den bedömningen att reglerna<br>för förtidspensioneringen måste förändras som en följd av den föreslagna<br>ålderspensionsreformen. Något förslag rörande förtidspensioneringen<br>lades emellertid inte fram med hänvisning till att frågan om utformningen<br>av det framtida förtidspensionssystemet skulle bli föremål för ytterligare<br>beredning. Därför lämnades inte heller förslag till hur ålderspensions-<br>rätten skall utformas för personer som framöver kommer att beviljas för-<br>tidspension enligt reformerade regler. Riktlinjer för utformningen av den<br>framtida förtidspensioneringen behandlas i regeringens proposition<br>1997/98:111 Reformerad förtidspension. Propositionen behandlas för<br>närvarande i riksdagen.</p>
<p>I förevarande proposition lämnas förslag till regler som föreslås gälla<br>för tillgodoräknande av ålderspensionsrätt för förtidspensionärer från år<br>1999 och dessförinnan. Ett reformerat förtidspensionssystem inklusive<br>regler för tillgodoräknande av ålderspensionsrätt kan träda i kraft tidigast<br>år 2001. I detta avsnitt beskrivs hur den statliga ålderspensionsavgiften<br>skall beräknas för ålderspensionsrätt som tillgodoräknas för förtidspen-<br>sion för år 1999 och tills dess att ett reformerat förtidpensionssystem trätt<br>i kraft.</p>
<p>574</p>
<p>Enligt de i avsnitt 9 föreslagna reglerna kommer pensionsgrundande<br>belopp som tillgodoräknas en försäkrad för förtidspension beräknad på<br>antagandepoäng enligt 13 kap. 2 § AFL - i avvaktan på reformering av<br>förtidspensioneringen - inom det reformerade pensionssystemet beräknas<br>på grundval av en s.k. antagandeinkomst. Antagandeinkomsten skall be-<br>räknas med hjälp av de antagandepoäng som beräknats enligt 13 kap. 2 §<br>andra stycket AFL. Utgångspunkten för dessa regler är att storleken av<br>hel förtidspension i princip skall motsvara den ålderspension som den<br>försäkrade skulle ha varit berättigad till vid 65 års ålder om han eller hon<br>fortsatt att arbeta i oförminskad omfattning fram till pensioneringen.<br>Antagandeinkomsten, som läggs till grund för beräkningen av pensions-<br>rätten i det reformerade ålderspensionssystemet, beräknas genom att an-<br>tagandepoängen enligt 13 kap. 2 § AFL, med tillägg för en poäng för att<br>kompensera för det basbeloppsavdrag som har gjorts vid beräkningen av<br>den pensionsgrundande inkomsten, multipliceras med basbeloppet för det<br>året. Fr.o.m. år 1995 skall det förhöjda basbeloppet användas vid denna<br>beräkning.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att staten skall svara för den<br>statliga ålderspensionsavgift som skall betalas för pensionsrätt till-<br>godoräknad för antagandeinkomst. Bestämmelserna för hur avgiften skall<br>beräknas beskrivs nedan.</p>
<p>Vissa ersättningar från trygghetsförsäkring vid arbetsskada</p>
<p>I Ds 1995:55 föreslogs att statliga ålderspensionsavgifter skulle betalas<br>på vissa ersättningar från trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). De<br>ersättningar som avsågs är sådan TFA-ersättning som undantagits från<br>socialavgifter och särskild löneskatt. De ersättningar som omfattas av<br>dessa bestämmelser är:</p>
<p>a) ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993<br>om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighetsför-<br>säkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal<br>mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,</p>
<p>b) ersättning för arbetskada som inträffat före utgången av år 1992 om<br>skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993<br>och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring som<br>anges i a).</p>
<p>Dessa ersättningar är pensionsgrundande och mottagaren av ersättning<br>betalar allmän pensionsavgift på ersättningen. Därmed borde det, i enlig-<br>het med principerna för det reformerade ålderspensionssystemet, betalas<br>avgift för hela den pensionsgrundande ersättningen. De ersättningar det<br>rör sig om är dock i sammanhanget av begränsad omfattning. År 1998<br>bedöms de uppgå till ca. 100 miljoner kronor. Dessutom minskar be-<br>loppet år från år allt efter att de som uppbär ersättning blir färre. I och<br>med att beloppet är relativt litet skulle den statliga ålderspensionsavgiften<br>uppgå till mindre än 10 miljoner kronor. För att förenkla administra-<br>tionen av den statliga ålderspensionsavgiften föreslår regeringen att det<br>inte skall utgå statlig ålderspensionsavgift på de här aktuella TFA-<br>ersättningama. Förslaget medför en i sammanhanget obetydlig negativ<br>avvikelse mellan erlagda avgifter och tillgodoräknad pensionsrätt. Som<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>575</p>
<p>beskrivits ovan kommer avvikelsen att minska år från år för att i sinom Prop. 1997/98:151<br>tid helt upphöra.</p>
<p>Konstnärsbidrag</p>
<p>Regeringens förslag innebär att statlig ålderspensionsavgift skall betalas<br>även för s.k. konstnärsbidrag. Enligt nuvarande regler betalas tilläggs-<br>pensionsavgift för konstnärsbidragen. I detta avseende skiljer sig konst-<br>närsbidragen från övriga pensionsgrundnade ersättningar som det i denna<br>remiss föreslås att det fr.o.m. år 1999 skall betalas statlig ålderspen-<br>sionsavgift för. I och med att konstnärsbidragen är en statlig pensions-<br>grundande ersättning föreslås i denna remiss att det i stället för tilläggs-<br>pensionsavgift skall betalas statlig ålderspensionsavgift för dessa ersätt-<br>ningar.</p>
<p>Latenta pensionsrätter</p>
<p>Pensionsgrundande belopp kan i vissa fall tillgodoräknas utan att det<br>medför att pensionsrätten som fastställs på beloppen slutligt ligger till<br>grund för beräkning av pension, s.k. latenta pensionsrätter. Det gäller de<br>fall då pensionsgrundande belopp tillgodoräknas utan att förvärvsvillko-<br>ret i försäkringen uppfylls. Därmed kan statliga ålderspensionsavgifter i<br>vissa situationer betalas utan att de kommer att motsvaras av egentlig<br>pensionsrätt. Dessa situationer, som endast får betydelse för den reforme-<br>rade ålderspensioneringens fördelningssystem, kommer att vara för-<br>hållandevis ovanliga och av mycket begränsad ekonomisk betydelse.<br>Något förslag lämnas därför inte om att sådana avgifter skall återbetalas<br>från AP-fonden.</p>
<p>Nivån på den statlig ålderspensionsavgiften</p>
<p>På sådana socialförsäkringsersättningar som t.ex. sjukpenning och för-<br>äldrapenning samt på dagpenning från arbetslöshetskassa m.m. som redan<br>i ATP-systemet är pensionsgrundande tas det som tidigare nämnts ut en<br>allmän pensionsavgift. Den statliga ålderspensionsavgiften för dessa<br>ersättningar skall i princip motsvara den ålderspensionsavgift som<br>arbetsgivare och den som har inkomst av annat förvärvsarbete skall<br>betala. I och med att det inte föreslås någon förändring av det nuvarande<br>avgiftsuttaget till det inkomstrelaterade ålderspensionsystemet för år<br>1999 innebär detta att den statliga ålderspensionsavgiften för år 1999 på<br>nämnda ersättningar föreslås utgå med 6,40 %, se även avsnitt 32.</p>
<p>För belopp som är pensionsgrundande men som inte motsvaras av<br>någon faktisk inkomst, t.ex. den pensionsrätt som kan tillgodoräknas för<br>bamår, skall inte någon allmän pensionsavgift betalas eftersom den en-<br>skilde inte kommer att uppbära någon faktisk ersättning i samband med<br>intjänandet av pensionsrätt. För att pensionsrätt som tillgodoräknas för<br>sådana pensionsgmndande belopp redan fr.o.m. år 1999 skall vara fullt<br>finansierad föreslår regeringen att den statliga ålderspensionsavgiften<br>bestäms till 18,5 % av det pensionsgmndande beloppet.</p>
<p>576</p>
<p>Om livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Prop. 1997/98:151<br>eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,<br>har samordnats med förtidspension eller efterlevandelivränta föreslås att<br>avgiften utgör 18,5 % av den del av livräntan som på grund av samord-<br>ningen inte har betalats ut. För denna del har ingen allmän pensionsavgift<br>betalats. Eftersom det är bruttolivräntan som ligger till grund för beräk-<br>ning av pensionsgrundande inkomst och som ger pensionsrätt är det följ-<br>aktligen på denna som den statliga ålderspensionsavgiften skall betalas.<br>Detta innebär att det skall betalas statlig ålderspensionsavgift med 6,40 %<br>för den del av livräntan som ligger till grund för beräkning av pen-<br>sionsrätt och som mottagaren betalar allmän pensionsavgift för, och</p>
<p>18,5 % i avgift för den del som samordnats med förtidspensionen och<br>som mottagaren inte betalar allmän pensionsavgift för. Ett förslag av-<br>seende finansieringen av den statliga ålderspensionsavgiften kommer att<br>presenteras i avsnitt 31.4.</p>
<h3>31.3 Betalning och fördelning av statlig<br>ålderspensionsavgift</h3>
<p>Regeringens förslag: Ålderspensionsavgiften skall för varje år betalas<br>preliminärt med ett belopp som så nära som möjligt beräknas<br>motsvara den slutligt framräknade avgiften. Den preliminära avgiften<br>skall betalas med lika stora belopp varje månad. Regeringen skall in-<br>för varje år bestämma den preliminära statliga ålderspensionsavgiften<br>och hur beloppen skall fördelas på olika anslag. Den andel som be-<br>räknas motsvara pensionsrätt för premiepension bestäms årligen av<br>regeringen och förs löpande till Riksgäldskontoret. Återstoden förs till<br>Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Avstämning av ålderspensionsavgiftema skall göras året efter fast-<br>ställelseåret. Den skillnad som framkommer mellan den preliminärt<br>beräknade avgiften och den avgift som beräknas utifrån fastställda<br>pensionsrätter för ett år skall beaktas i samband med bestämmandet av<br>den preliminära avgiften som skall betalas året efter fastställelseåret.<br>Det belopp som skall regleras gentemot Riksgäldskontoret skall rän-<br>teberäknas med den avkastning som anges i 8 kap. 1 § första stycket<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Det belopp som<br>skall regleras gentemot Allmänna pensionsfonden skall ränteberäknas<br>med den ränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen<br>(1997:483).</p>
<p>Promemorians förslag: stämmer i huvudsak överens med regeringens<br>förslag. I Ds 1995:55 föreslogs att skillnad mellan preliminär avgift och<br>fastställd avgift skulle ränteberäknas med statslåneräntan.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) anser att förslaget<br>om beräkning och uppbörd av statliga ålderspensionsavgifter bör omar-<br>betas för att uppnå en enklare administrativ hantering. RFV:s förslag är<br>att verket gör avgiftsberäkningen först när pensionsrättema fastställts<br>utan någon föregående preliminär beräkning. Därefter påförs respektive</p>
<p>577</p>
<p>5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2</p>
<p>försäkringsgren kostnaden för avgiften jämte ränta och medlen förs över<br>till Riksgäldskontoret respektive Allmänna pensionsfonden. Om den för-<br>skjutning av avgiftsdebiteringen som verket föreslår inte kan accepteras,<br>vill RFV förorda att avgiftsdebiteringen, på samma sätt som gäller för<br>arbetsgivaravgifter, direkt grundas på de utbetalningar som görs under<br>intjänandeåret.</p>
<p>Riksskatteverket (RSV) anför att för att avstämning av ålderspen-<br>sionsavgiftema året efter fastställelseåret skall bli möjlig kommer det<br>förmodligen krävas att RSV vid avisering av pensionsgrundande in-<br>komster till RFV särredovisar inkomsterna i enlighet med den i prome-<br>morian redovisade inkomststapelns indelning. Detta kommer att innebära<br>att den nuvarande aviseringsrutinen till RFV blir mer omfattande. Detta<br>går, enligt RSV, att lösa om kontrolluppgiften delas upp med olika er-<br>sättningskoder för respektive ersättning eller om deklarationsblanketten<br>får motsvarande indelning. Försäkringskasseförbundet (FKF), Försäk-<br>ringskassan i Malmöhus Län och Arbetslöshetskassornas samorganisa-<br>tion saknar en analys av de administrativa konsekvenserna av lagför-<br>slaget. FKF och Göteborgs allmänna försäkringskassa förutsätter att<br>uppbörd av ålderspensionsavgifter kommer att lösas med en central och<br>enkel datarutin. Arbetslöshetskassornas samorganisation anser att försla-<br>get innebär en onödig rundgång av avgiftsmedlen mellan staten, a-kas-<br>soma och så åter till staten. Organisationen förordar den ordning som<br>gäller idag. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) ställer sig kritisk<br>mot den omfattande och kostsamma administrativa hanteringen av det<br>system som föreslås, särskilt vad gäller fastställande av avgifter i för-<br>hållande till intjänandetaket. TCO anser att de administrativa merkostna-<br>derna som kan komma att uppstå i andra förmånssystem till följd av för-<br>slaget bör redovisas innan beslut fattas i frågan.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det i Ds 1995:55 föreslagna systemet<br>innebar följande. Respektive utbetalare av pensionsgrundnade ersättning<br>för vilka statlig ålderspensionsavgift skall betalas skulle årligen göra en<br>bedömning av påföljande års ersättningar och av de andra förhållanden<br>som behövs för att beräkna avgiftsunderlaget. De myndigheter som skulle<br>vara ansvariga för att inbetala statlig ålderspensionsavgift beräknad på<br>pensionsgrundande belopp skulle vara skyldiga att göra motsvarande<br>bedömning. Dessa bedömningar skulle tillställas Riksförsäkringsverket<br>som på grundval av uppgifterna skulle räkna fram de preliminära<br>ålderspensionsavgiftema. De preliminära avgifterna skulle månatligen<br>debiteras den som skulle svara för avgiftsinbetalningen. Efter att samtliga<br>pensionsrätter fastställts för ett visst år (intjänandeåret) föreslogs att det<br>preliminära belopp som framräknats av Riksförsäkringsverket och som<br>inbetalats av berörd myndighet under intjänandeåret skulle stämmas av<br>mot det avgiftsbelopp som belöper på de fastställda pensionsrättema.<br>Eventuella avvikelser som då framkommer skulle till- eller frånräknas<br>den preliminära debiteringen av statlig ålderspensionsavgift det andra<br>året efter det år pensionsrätten intjänades. Detta skulle innebära att<br>korrigeringen av eventuella avvikelser skulle ske tredje året efter det år<br>de statliga ålderspensionsavgiftema betalades. Avvikelser föreslogs<br>ränteberäknas med statslåneräntan.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>578</p>
<p>Regeringen anser att det är angeläget att försöka begränsa den admi-<br>nistrativa belastning som den statliga ålderspensionsavgiften innebär.<br>Samtidigt är det önskvärt att ansvaret för den statliga ålderspensionsav-<br>giftens administration så långt som möjligt åläggs de myndigheter som<br>direkt eller indirekt ansvarar för den ersättning som ligger till grund för<br>avgiften. Bl.a. mot bakgrund av den kritik som remissinstanserna fram-<br>fört mot förslaget i Ds 1995:55 anser regeringen att ansvaret för admi-<br>nistrationen och betalningen av statlig ålderspensionsavgift bör läggas på<br>central nivå.</p>
<p>Ett skäl för ett system med preliminär debitering av den statliga ål-<br>derspensionsavgiften är att det exakta underlaget för statlig ålderspen-<br>sionsavgift endast går att beräkna efter det att samtliga individers pen-<br>sionsrätt fastställts. Detta beror bl.a. på den i föregående avsnitt före-<br>slagna avräkningsordningen vid beräkningen av den statliga ålderspen-<br>sionsavgiften. En annan orsak är att det för de pensionsgrundande be-<br>loppen inte finns någon utbetald ersättning som den statliga ålderspen-<br>sionsavgiften kan tas ut på. Detta förhållande är också ett skäl till varför<br>regeringen föreslår att den preliminära statliga ålderspensionsavgiften<br>skall avse ett belopp i kronor och inte en procentsats av ett visst underlag.<br>Om avgifterna skulle betalas först efter det att pensionsrättema fastställts<br>skulle den statliga ålderspensionsavgiften betalas med lång tidsförskjut-<br>ning. Det skulle innebära att de statliga ålderspensionsavgiftema, som för<br>år 1999 bedöms uppgå till omkring 20 miljarder kronor, skulle belasta<br>statsbudgeten fel år samt att ålderspensionssystemet löpande skulle ”låna<br>ut” medel till staten. Dessa nackdelar är enligt regeringens bedömning<br>större än nackdelarna med den administrativa belastning som en ordning<br>med preliminär debitering av avgifterna ger upphov till. Enligt<br>regeringens bedömning finns det inte heller anledning att direkt koppla<br>betalningen av den statliga ålderspensionsavgiften till utbetalningen av<br>den pensionsgmndande ersättningen. Ett skäl härför är att ersättningarna<br>inte alltid kommer att ge pensionsrätt. Så som tidigare angivits är inte<br>heller en sådan ordning möjlig vad gäller de pensionsgmndande beloppen<br>varför det inte skulle kunna bli ett generellt system. Vidare skulle sådana<br>regler enligt regeringens bedömning vara mer administrativt betungande<br>än de som här föreslås. Regeringen föreslår därför, i likhet med förslaget<br>i Ds 1995:55, att betalning av statlig ålderspensionsavgift skall ske<br>löpande. Löpande inbetalningar fömtsätter preliminärt bestämda avgifter<br>eller avgiftsbelopp samt avstämning av de preliminära avgifterna mot<br>dem som svarar mot den fastställda pensionsrätten. Efter att samtliga<br>pensionsrätter fastställts för ett visst år (intjänandeåret) bör därför, i<br>enlighet med förslaget i Ds 1995:55, det preliminära belopp som<br>inbetalats under intjänandeåret stämmas av mot det avgiftsbelopp som<br>belöper på de av de allmänna försäkringskassorna fastställda pensions-<br>rättema. De eventuella avvikelser som då framkommer bör läggas till<br>eller dras ifrån den preliminära debiteringen av statliga ålderspensions-<br>avgifter som skall betalas det andra året efter det år då pensionsrätten<br>fastställdes. Förändringar av fastställd pensionsrätt kan inträffa efter<br>fastställelseåret, bl.a. på grund av ändrade taxeringar. Dock föreslår inte<br>regeringen att förändringar av fastställd pensionsrätt skall medföra någon<br>justering av den slutligt framräknade statliga ålderspensionsavgiften.<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>579</p>
<p>Skälet härför är bl.a. att sådana förändringar endast i begränsad om- Prop. 1997/98:151<br>fattning kommer att innebära att skillnader mellan slutligt tillgodoräknad<br>pensionsrätt och erlagd avgift uppkommer när det gäller de nu aktuella<br>ersättningarna. Skillnader uppkommer endast i de fall sådan ersättning<br>som det skall betalas statlig ålderspensionsavgift för berörs av<br>förändringen av den fastställda pensionsrätten. Sådana situationer kan<br>bedömas vara förhållandevis ovanliga och av ringa ekonomisk betydelse.</p>
<p>Avvikelser avseende belopp som skall regleras mot Riksgäldskontoret<br>bör ränteberäknas med den avkastning som anges i 8 kap. 1 § första<br>stycket i den av regeringen föreslagna lagen om inkomstgrundande ål-<br>derspension. Den där angivna avkastningen är den avkastning som an-<br>vänds för att ränteberäkna uppkomna avvikelser mellan det belopp som<br>tillgodoförts en kapitalförvaltare för en försäkrads räkning och det belopp<br>som slutligen skall tillgodoräknas den försäkrade. Avvikelser avseende<br>belopp som skall regleras mot Allmänna pensionsfonden bör ränteberäk-<br>nas med den basränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen. Det<br>är den ränta som i avsnitt 30.5 föreslås användas för ränteberäkning av<br>skillnader mellan preliminärt överfört belopp till staten avseende influtna<br>ålderspensionsavgifter som betalats på inkomster över intjänandetaket<br>och det fastställda belopp som staten skall tillföras.</p>
<p>Vid avstämningen av de preliminära avgifterna mot den avgift som<br>svarar mot fastställd pensionsrätt bör respektive ersättningsslag som be-<br>lastas med statlig ålderspensionsavgift till- eller frånräknas den fram-<br>komna avvikelsen i samma proportion som rådde mellan de preliminära<br>avgifter avstämningen avser. Någon hänsyn tas därigenom inte till i vad<br>mån olika i sig pensionsgrundande ersättningar skiljer sig åt vad beträffar<br>den andel av ersättningarna som överstiger intjänandetaket. Motivet för<br>denna ordning är främst att den föreslagna metoden är enkel att administ-<br>rera.</p>
<p>På samma sätt som gäller för den nuvarande tilläggspensionsavgiften<br>och den föreslagna ålderspensionsavgiften skall en viss andel av de stat-<br>liga ålderspensionsavgiftema föras till Riksgäldskontoret för tillfällig<br>förvaltning. Den andel som skall föras till Riksgäldskontoret bör be-<br>stämmas av regeringen i samband med att de preliminära avgifterna be-<br>stäms. Regeringen kommer i förordning närmare ange hur betalning m.m.<br>av statlig ålderspensionsavgift skall ske.</p>
<p>Regeringen kommer i 1998 års ekonomiska vårproposition att lämna<br>förslag till hur stor den den preliminära statliga ålderspensionsavgiften i<br>kronor skall vara år 1999 och hur avgiften det året skall fördelas.</p>
<p>580</p>
<h3>31.4 Finansiering och utgifter</h3>
<p>Regeringens förslag: Statlig ålderspensionsavgift på pensionsgrun-<br>dande förmåner som finansieras med allmänna skattemedel skall<br>också finansieras med sådana medel.</p>
<p>Statlig ålderspensionsavgift för pensionsgrundande belopp skall fi-<br>nansieras med allmänna skattemedel. Statlig ålderspensionsavgift på<br>pensionsgrundande belopp för förtidspensionärer med tilläggspension<br>skall dock, på den del som motsvarar faktisk ersättning, finansieras<br>med socialavgifter.</p>
<p>Statlig ålderspensionsavgift på övriga pensionsgrundande förmåner<br>som finansieras med socialavgifter skall även finansieras med sådana<br>avgifter.</p>
<p>Promemorians förslag: Regeringens förslag stämmer överens med<br>förslaget i Ds 1995:55 med undantag för att regeringen nu föreslår en<br>annorlunda utformning av finansieringen av statlig ålderspensionsavgift<br>för pensionsgrundande belopp för förtidspensionärer och av sådan avgift<br>för delpension.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte yttrat sig i frå-<br>gan. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) påpekar att förslaget<br>innebär att om respektive förmånssystem skall belastas med de nya kost-<br>naderna som skulle uppstå i och med att statliga ålderspensionsavgifter<br>införs, kan ytterligare allmänna egenavgifter komma att anses nödvän-<br>diga för att finansiera dessa nya kostnader. TCO avstryker att sådana<br>egenavgifter tas ut. Ökade utgifter i arbetslöshetsförsäkringen bör därför<br>enligt TCO finansieras med skattemedel och arbetsgivaravgifter.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 30.2 har regeringen före-<br>slagit införandet av statlig ålderspensionsavgift för de sociala ersättningar<br>m.m. som i dag är pensionsgrundande. Genom att på detta sätt beakta att<br>utgivna ersättningar senare ger upphov till pensionsförmåner ges en mer<br>rättvisande bild av kostnaderna för olika förmånssystem.</p>
<p>Breddningen av avgiftsunderlaget till att omfatta även socialförsäk-<br>ringsersättningar m.m. innebär att utgifterna för dessa förmåner ökar.<br>Den totala ökningen av utgifterna till följd av att statlig ålderspen-<br>sionsavgift införs beräknas vid införandet år 1999 uppgå till ca 19 miljar-<br>der kronor. I detta belopp ingår dock inte statlig ålderspensionsavgift för<br>plikttjänst eftersom villkoren för beräkning av avgiftsunderlaget ännu ej<br>fastställts (se avsnitt 10 och nedan). Regeringen föreslår att det försäk-<br>rings- eller förmånssystem som reglerar en viss förmån får bära kostna-<br>den för den pensionsrätt som förmånen är förenad med. De ökade utgif-<br>terna som följer av att statliga ålderspensionsavgifter införs skall inte,<br>annat än i undantagsfall, leda till en reducering av enskilda förmåner eller<br>till andra besparingar inom berörda anslag.</p>
<p>Regeringen föreslår, i likhet med förslag i departementspromemorian,<br>att för de förmåner som finansieras med allmänna skattemedel skall även<br>den statliga ålderspensionsavgiften finansieras med sådana skattemedel.<br>Vidare föreslår regeringen att för de pensionsgrundande förmåner som<br>finansieras med socialavgifter skall även den statliga ålderspensions-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>581</p>
<p>avgiften finansieras med socialavgifter. Detta leder inte till att det totala<br>avgiftsuttaget höjs. I stället bör de befintliga socialavgifterna struktureras<br>om för att motsvara de nya förhållandena. I avsnitt 32 redogörs för<br>förslag till en ny struktur för uttag av socialavgifter, som förutom<br>finansieringen av den statliga ålderspensionsavgiften, beaktar även övriga<br>förändringar i finansieringen av socialförsäkringens olika delar. Förslaget<br>innebär att nya avgifter införs och andra avskaffas och att en utökad<br>försäkringsmässighet uppnås i sjukförsäkringen.</p>
<p>I Ds 1995:55 föreslogs att den statliga ålderspensionsavgift som betalas<br>för delpensioner skall finansieras med delpensionsavgiften. Förslaget till<br>ändrad struktur för uttaget av socialavgifter i avsnitt 32 innebär att<br>delpensionsavgiften avskaffas år 1999. Regeringen föreslår därför att<br>även statliga ålderspensionsavgift för delpension skall finansieras med<br>allmänna skattemedel.</p>
<p>I vissa fall skall, enligt vad som föreslås i avsnitt 13.1, pensionsrätt<br>tillgodoräknas utan att någon faktisk ersättning erhållits. Under vissa för-<br>utsättningar skall då pensionsgrundande belopp beräknas för föräldrar till<br>små bam och för plikttjänstgöring. I avsnitt 30.2 föreslås att statlig ål-<br>derspensionsavgift även skall betalas för dessa förmåner. Regeringen<br>föreslår, i likhet med vad som föreslogs i Ds 1995:55, att den statliga<br>ålderspensionsavgiften för pensionsgrundande belopp skall finansieras<br>med allmänna skattemedel.</p>
<p>Pensionsgmndande belopp skall även beräknas för vissa förtidspensio-<br>närer med tilläggspension. När det gäller statlig ålderspensionsavgift för<br>sådana pensionsgmndande belopp föreslogs i Ds 1995:55 att den skulle<br>finansieras med medel från AP-fonden. Beräkningsgrunderna för den<br>statliga ålderspensionsavgiften redogörs för i avsnitt 31.2. Den statliga<br>ålderspensionsavgiften skall beräknas på den antagandeinkomst som lig-<br>ger till grund för förtidspensionärer med tilläggspension. Är förtidspen-<br>sionen samordnad med livränta skall dock, som framgår av avsnitt 9.4.1<br>det pensionsgrundande beloppet för förtidspension endast beräknas för<br>antagandeinkomsten till den del den överstiger livräntan före samord-<br>ningen. Statlig ålderspensionsavgift skall endast beräknas på detta över-<br>skjutande belopp. I avsnitt 30.1 föreslår regeringen att kostnaderna för<br>tilläggspension i form av förtidspension fr.o.m. år 1999 skall flyttas från<br>AP-fonden till statsbudgeten. Regeringen föreslår att den del av den stat-<br>liga ålderspensionavgiften som motsvarar den faktiska ersättningen till<br>förtidspensionärer med tilläggspension, skall finansieras med socialav-<br>gifter. Återstoden, dvs. mellanskillnaden mellan antagandeinkomsten och<br>den faktiska ersättningen skall finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>I avsnitt 12 föreslås att pensionsrätt för studier som finansieras med<br>studiemedel skall kunna tillgodoräknas inom ramen för det reformerade<br>pensionssystemet fr.o.m. år 1995. Något förslag till hur detta skall ske<br>lämnas inte. Den närmare utformningen skall i stället behandlas i sam-<br>band med beredningen av reformeringen av studiestödssystemet. Statlig<br>ålderspensionsavgift vid studier finansierade med studiemedel kan be-<br>räknas först i och med att ett färdigt förslag presenteras. Emellertid anser<br>regeringen, mot bakgrund av vad som sagts om övriga skattefinansierade<br>förmåner, att även den statliga ålderspensionsavgift som skall betalas för<br>studiestödet bör finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>582</p>
<p>Statlig ålderspensionsavgift skall fr.o.m. år 1999 uppgå till 6,40 % av<br>den del av den sociala ersättningen som är pensionsgrundande. Den en-<br>skilde betalar allmän pensionsavgift som uppgår till 6,95 % av ersätt-<br>ningen. Detta motsvarar 7,47 % av den pensionsgrundande inkomsten då<br>hänsyn tagits till avdraget för allmän pensionsavgift.</p>
<p>Storleken på den preliminära statliga ålderspensionsavgift som skall<br>betalas för respektive sociala förmån har här beräknats med utgångspunkt<br>från den avräkningsordning som föreslås i avsnitt 31.2 och med uppgifter<br>om den senast tillgängliga inkomstfördelningen (år 1995). Andelen av<br>utbetalda sociala förmåner som överstiger avgiftsstaket kan utifrån denna<br>inkomstfördelning beräknas till ca 2 %. Den statliga ålderspensionsavgift<br>som skall belöpa på respektive förmån har därmed preliminärt beräknats<br>uppgå till 6,27 % av utbetalt belopp.</p>
<p>Den statliga ålderspensionsavgiften på pensionsgrundande belopp skall<br>motsvara 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten'. Enligt förslag i<br>avsnitt 13.1 skall pensionsgrundande belopp endast fastställas i den mån<br>de tillsammans med den pensionsgrundande inkomsten inte överstiger<br>intjänandetaket, dvs. 7,5 förhöjda prisbasbelopp. Därmed kommer det<br>aldrig att finnas några fastställda pensionsgrundande belopp som till-<br>sammans med den pensionsgrundande inkomsten ligger över intjänan-<br>detaket. Allmän pensionsavgift tas inte ut på pensionsgrundande belopp.</p>
<p>Den breddning av avgiftsunderlaget som följer av att statlig ålderspen-<br>sionsavgift skall betalas för sociala förmåner och pensionsgrundande<br>belopp innebär att statens utgifter ökar år 1999. I tabell 31.1 nedan,<br>framgår att utgiftsökningen preliminärt beräknas till totalt ca 19 miljarder<br>kronor. Detta belopp kan komma att ändras vid den slutliga avstäm-<br>ningen (se avsnitt 31.3). Beräkningarna grundas på prognoser för den del<br>av de sociala förmånerna som är pensionsgrundande och som presenteras<br>i 1998 års ekonomiska vårproposition. De ersättningar som det skall be-<br>talas statlig ålderspensionsavgift för samt till vilka utgiftsområden ersätt-<br>ningarna hör beskrivs nedan.</p>
<p>Statlig ålderspensionsavgift för socialförsäkringsförmåner m.m.</p>
<p>Inom statsbudgetens utgiftsområde 6, Totalförsvar (anslag A3), skall<br>statlig ålderspensionsavgift betalas för ersättningar/livräntor enligt lagen<br>(1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP) i de fall skada inträffat<br>under militär verksamhet. Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket<br>Den statliga ålderspensionsavgiften på dessa livräntor beräknas för år<br>1999 uppgå till 2,7 miljoner kronor. Avgiften föreslås finansieras med<br>allmänna skattemedel.</p>
<p>Inom utgiftsområde 6 skall även statlig ålderspensionsavgift betalas för<br>dagpenning till totalförsvarspliktiga vid repetitionsutbildning (anslag<br>Al), och till totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt (anslag B 3 och<br>B 5). Den statliga ålderspensionsavgiften för dessa ersättningar beräknas<br>för år 1999 uppgå till 1,2 miljoner kronor och föreslås finansieras med<br>allmänna skattemedel.</p>
<p>Inom utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg (anslag<br>A3), skall statlig ålderspensionsavgift betalas för smittbärarpenning. Den<br>statliga ålderspensionsavgiften för smittbärarpenning beräknas för år<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>583</p>
<p>1999 uppgå till 0,5 miljoner kronor och föreslås finansieras med Prop. 1997/98:151<br>allmänna skattemedel.</p>
<p>Inom utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-<br>kapp (anslag Al), skall statlig ålderspensionsavgift betalas för sjukpen-<br>ning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, vissa yrkesskade-<br>ersättningar m.m. av vilka merparten beviljats enligt lagen om statlig<br>personskadeskydd (LSP) och sjuklönegarantiersättning. Den statliga<br>ålderspensionsavgiften för dessa ersättningar beräknas för år 1999 uppgå<br>till 3,2 miljarder kronor. Den statliga ålderspensionsavgiften för sjuk-<br>penning, rehabiliteringspenning och närståendepenning föreslås finan-<br>sieras med socialavgifter. Den statliga ålderspensionsavgiften för de<br>ersättningar som belastar posten yrkesskadeersättningar beviljade enligt<br>LSP och sjuklönegarantiersättning föreslås finansieras med allmänna<br>skattemedel.</p>
<p>Inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och bam,<br>skall statlig ålderspensionsavgift betalas för föräldrapenning, tillfällig<br>föräldrapenning och havandeskapspenning (anslag A2) samt för vård-<br>bidrag (anslag A6). Den statliga ålderspensionsavgiften för dessa ersätt-<br>ningar beräknas för år 1999 uppgå till 1 miljard kronor. Utgifterna för<br>statlig ålderspensionsavgift för ersättningar från föräldraförsäkringen<br>föreslås finansieras med socialavgifter. Utgifter för statlig ålderspen-<br>sionsavgift för vårdbidrag föreslås finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>Inom utgiftsområde 13, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet (anslag<br>Al), skall statlig ålderspensionsavgift betalas för arbetslöshetsersättning.<br>Den statliga ålderspensionsavgiften för dessa ersättningar beräknas för år<br>1999 uppgå till 1,9 miljarder kronor. Dessa utgifter föreslås finansieras<br>med socialavgifter förutom statlig ålderspensionsavgift för ersättning vid<br>generationsväxling som föreslås finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>Inom utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv anslag (A2) skall<br>statlig ålderspensionsavgift betalas för utbildningsbidrag till deltagare i<br>arbetsmarknadsutbildning m.m. Den statliga ålderspensionsavgiften för<br>dessa bidrag beräknas för år 1999 uppgå till 0,8 miljarder kronor. För den<br>del av utbildningsbidraget som avser deltagare med inkomstrelaterad A-<br>kasseersättning, föreslås den statliga ålderspensionsavgiften finansieras<br>med socialavgifter. För den del av utbildningsbidraget som avser övriga<br>deltagare föreslås den statliga ålderspensionsavgiften finansieras med<br>allmänna skattemedel.</p>
<p>Inom utgiftsområde 15, Studiestöd, skall statlig ålderspensionsavgift<br>betalas för ersättningar inom anslagen A3, A4, A6 och A7. Dessa anslag<br>bekostar olika former av vuxenstudiestöd samt ersättning till deltagare i<br>föräldrarutbildning i teckenspråk. Statlig ålderspensionsavgift för dessa<br>studiestöd beräknas för år 1999 uppgå till 0,6 miljarder kronor och<br>föreslås finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>Inom utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning (samtliga<br>fakultetsanslag), skall statlig ålderspensionsavgift betalas på utbildnings-<br>bidrag till doktorander. Statlig ålderspensionsavgift för dessa utgifter<br>beräknas för år 1999 uppgå till 28,2 miljoner kronor och föreslås<br>finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>Inom utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid (anslag<br>E2), skall statlig ålderspensionsavgift betalas för ersättningar och bidrag<br></p>
<p>584</p>
<p>till konstnärer. För närvarande betalas tilläggspensionsavgift för den del Prop. 1997/98:151<br>av ersättningarna som är pensionsgrundande. Fr.o.m. år 1999 skall i<br>stället statlig ålderspensionsavgift erläggas för dessa ersättningar. Den<br>statliga ålderspensionsavgiften beräknas uppgå till 18,2 miljoner kronor<br>år 1999. Den statliga ålderspensionsavgiften föreslås finansieras med all-<br>männa skattemedel.</p>
<p>Förutom ovan nämnda utgifter berörs ytterligare sociala förmåner vilka<br>redovisas vid sidan av statsbudgeten. Till dessa hör livräntor enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) som för närvarande belastar<br>Arbetsskadefonden. Riksdagen har tidigare antagit regeringens förslag till<br>riktlinjer för ändringar av redovisningen på statsbudgeten som bl.a.<br>innebär att arbetsskadefonden avvecklas (prop. 1997/98:41, bet.<br>1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153). Under avsnitt 32 i denna proposition<br>föreslås att utgifterna för arbetsskadeförsäkringen i stället skall tas upp<br>under ett nytt anslag (A4) inom utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet<br>vid sjukdom och handikapp. Om rätt till egenlivränta eller<br>efterlevandelivränta föreligger samtidigt med rätt till förtidspension eller<br>efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)<br>skall livräntan betalas endast i den mån den överstiger pensionen om<br>förmånerna täcker samma inkomstförlust. Den statliga ålderspensions-<br>avgiften skall dock betalas på bruttolivräntan, dvs. före samordning med<br>förtidspension eller efterlevandepension. Detta som en följd av att det är<br>bruttolivräntan som ligger till grund för beräkningen av den pensions-<br>grundande inkomsten. Den statliga ålderspensionsavgiften på livräntor<br>enligt LAF beräknas för år 1999 uppgå till 2,1 miljarder kronor och före-<br>slås finansieras med socialavgifter.</p>
<p>Från arbetsskadefonden betalas för närvarande även sjukpenning enligt<br>LAF och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL). Den statliga<br>ålderspensionsavgiften för sådan sjukpenning beräknas år 1999 uppgå till<br>3,7 miljoner kronor och föreslås finansieras med socialavgifter. Ut-<br>gifterna för sjukpenningen föreslås i vårpropositionen fr.o.m. år 1999<br>föras till samma anslag som livräntor enligt LAF under utgiftsområde 10.</p>
<p>Förutom tidigare nämnda livräntor, skall även andra livräntor som be-<br>viljats med tillämpning av LAF, belastas med statlig ålderspensionsav-<br>gift. Affärsverksfonden betalar ut sådana livräntor för skadefall före 1 juli<br>1988 för personal inom dåvarande Banavdelningen inom Statens<br>Järnvägar. Den statliga ålderspensionsavgiften för dessa livräntor<br>beräknas för år 1999 uppgå till 1,1 miljoner kronor och föreslås<br>finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>Därutöver skall livräntor och sjukpenning som betalas av affärsverken<br>och före detta affärsverk, för skador som inträffat före den 1 juli 1995,<br>beläggas med statlig ålderspensionsavgift. Den statliga ålderspensions-<br>avgiften för livräntor betalade av affärsverk m.m. beräknas för år 1999<br>uppgå till 42,5 miljoner kronor och föreslås finansieras med allmänna<br>skattemedel.</p>
<p>Vidare skall livräntor som betalas av Swedint till FN-soldater som<br>skadas i tjänsten beläggas med statlig ålderspensionsavgift. Den statliga<br>ålderspensionsavgiften för dessa livräntor beräknas för år 1999 uppgå till<br>0,5 miljoner kronor och föreslås finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>585</p>
<p>För samtliga ovan nämnda livräntor skall avgiften för den del som<br>samordnas med förtidspension uppgå till 18,5 % medan för den del som<br>inte samordnas skall avgiften uppgå till 6,40 %. Se även avsnitt 31.2.</p>
<p>Utgifter för delpensioner redovisas för närvarande vid sidan av stats-<br>budgeten. Riksdagen har beslutat att Delpensionsfonden avvecklas<br>fr.o.m. år 1999 (prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153).<br>Under avsnitt 32 i denna proposition föreslås att utgifterna för delpension<br>i fortsättningen förs upp som ett nytt anslag under utgiftsområde 11,<br>Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Den statliga ålderspensionsavgiften<br>för delpensioner beräknas för år 1999 uppgå till 12 miljoner kronor och<br>föreslås finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>Statlig ålderspensionsavgiftför pensionsgrundande belopp</p>
<p>De flesta förtidspensionärer tillgodoräknas s.k. antagandepoäng för tiden<br>fr.o.m. det år då förtidspensionen böijar utges t.o.m. det år pensionären<br>fyller 64 år. Dessa antagandepoäng skall omräknas till antagandein-<br>komster och skall ligga till grund för beräkning av pensionsrätt i det re-<br>formerade pensionssystemet. Det innebär att det första basbeloppet med-<br>räknas. Förtidspensionärernas antagandeinkomster för år 1999 beräknas<br>till 43,6 miljarder kronor efter samordning med arbetsskadelivräntor. Den<br>statliga ålderspensionsavgiften för förtidspensionärers antagande-<br>inkomster, efter samordning med livräntor, beräknas för år 1999 uppgå<br>till 8,1 miljarder kronor. Såsom framgår av avsnitt 9.4.1 beräknas<br>pensionsgrundande belopp för förtidspension bara till den del som<br>antagandeinkomsten (inkl, utbetald förtidspension) överstiger livräntan<br>före samordning med förtidspension. Regeringen föreslår att den del av<br>avgifterna på pensionsgrundande belopp för förtidspension som kan<br>beräknas avse den faktiska ersättningen skall finansieras med<br>socialavgifter. Resterande delen av avgifterna skall finansieras med<br>allmänna skattemedel.</p>
<p>Pensionsrätt för bamår beräknas med utgångspunkt från en fiktiv in-<br>komst i det reformerade pensionssystemet. Denna fiktiva inkomst ligger<br>till grund för beräkning av pensionsgrundande belopp och beräknas<br>uppgå till 20,5 miljarder kronor år 1999. Den statliga ålderspensions-<br>avgift på pensionsgrundande belopp för bamår beräknas för år 1999<br>uppgå till 3,8 miljarder kronor och föreslås finansieras med allmänna<br>skattemedel.</p>
<p>För plikttjänstgöring skall pensionsrätt beräknas för pensionsgmn-<br>dande belopp för personer som fullgör grundutbildning inom totalför-<br>svaret. Regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt utredning<br>för att göra en översyn av tillämpningen av systemet med totalför-<br>svarsplikt (dir. 1997:106). Utredningen, som skall överlämna sitt slutbe-<br>tänkande senast den 1 februari 2000, har att behandla en rad övergripande<br>frågor, bl.a. angående olika tjänstgöringars omfattning. För det fall<br>utredningens förslag skulle leda till lagstiftning som innebär att villkoren<br>för plikttjänstgöring påverkas, kan det finnas behov av att även frågan om<br>villkoren för pensionsrätt för plikttjänstgöring ses över. Se avsnitt 10.<br>Beräkning av statlig ålderspensionsavgift kan därför inte göras förrän<br>villkoren för pensionsrätt är fastställd.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>586</p>
<p>Regeringens förslag om att införa statlig ålderspensionsavgift innebär<br>således anslagsramarna för de berörda anslagen inom utgiftsområdena 6,<br>9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, och 16 ökar med ett belopp som motsvarar den<br>statliga ålderspensionsavgiftens storlek. Statliga ålderspensionsavgift vad<br>gäller förtidspensioner respektive pensionsgrundande belopp vid bamår<br>skall ingå i utgiftsområdet 10 respektive 12.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Tabell 31.1 Statlig ålderspensionsavgift på pensionsgrundande ersättningar</p>
<p>Avgifts- Prel. statlig ålders- Finansieras med<br>underlag pensionsavgift</p>
<p>prognos<br>1999</p>
<p>__________________________________________mil j.kr_________% milj .kr</p>
<p>Socialförsäkringsförmåner m.m.;</p>
<p>Utg.omr. 6</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Totalförsvarspliktiga med<br>dagpenning m.m. (Al, B3 rn.fi.)</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättn. kroppsskador (A3)</p></td><td>
<p>15</p></td><td></td><td>
<p>2,7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- del som samordnas med</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>18,5%</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>- del som inte samordnas med</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>34</p></td><td></td><td>
<p>3,8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utg.omr. 9 (A3)</p>
<p>Smittbärarpenning</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utg.omr 10<br>Sjukpenning (Al)</p></td><td>
<p>16149</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>1012,9</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rehabiliteringspenning (Al)</p></td><td>
<p>999</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>62,7</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Närståendepenning (Al)</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjuklönegaranti</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeförsäkring, livränta<br>(A4)</p></td><td>
<p>11800</p></td><td></td><td>
<p>2096,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- del som samordnas med</p></td><td>
<p>11092</p></td><td>
<p>18,5%</p></td><td>
<p>2052,0</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>- del som inte samordnas med</p></td><td>
<p>708</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>44,4</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>Sjukpenning (LAF) (A4)</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vissa andra ersätm.(LSP) (A4)</p></td><td>
<p>6</p></td><td></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- del som samordnas med</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>18,5%</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>- del som inte samordnas med</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>29055</p></td><td></td><td>
<p>3178,7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utg. omr 11</p>
<p>Delpension (nytt anslag)</p></td><td>
<p>191</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utg. omr 12</p>
<p>Föräldraförsäkring (A2)</p></td><td>
<p>13765</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>863,3</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårdbidrag (A6)</p></td><td>
<p>1554</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>97,5</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>15319</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>960,8</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Utg. omr 13 (Al)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>A-kassa, inkomstrelaterad ersättning</p></td><td>
<p>26640</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>1670,9</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A-kassa, grundbelopp</p></td><td>
<p>1083</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>67,9</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillfällig avgångsersättning</p></td><td>
<p>1877</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>117,7</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generationsväxling</p></td><td>
<p>490</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>30,7</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>30090</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>1887,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>587</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>milj.kr</p></td><td>
<p>%</p></td><td colspan="2">
<p>milj.kr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utg.omr. 14 (A2)</p>
<p>Utbildningsbidrag till deltagare i</p></td><td>
<p>13493</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>846,3</p></td><td>
<p>Socialavgifter/</p></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetsmarknadsutbildning</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>Allm. Skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utg. omr. 15</p>
<p>Korttidsstudiestöd (A3)</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilt vuxenstudiestöd (A3)</p></td><td>
<p>872</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>54,7</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilt vuxenstudiestöd för ar-</p></td><td>
<p>1171</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>73,4</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>betslösa (A3)</p>
<p>Särskilt utbildningsbidrag (A3)</p></td><td>
<p>6917</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>433,8</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timersättning vid särvux (A3)</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldrautbildning i teckenspråk<br>(A4)</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilt vuxenstudiestöd i vissa</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>lärarutb. (A6)</p>
<p>Särsk. vuxenstudiestöd i vissa</p></td><td>
<p>497</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>31,2</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>naturvet. utbildningar (A7)</p>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>9571</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>600,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utg. omr 16</p>
<p>Utbildningsbidrag till dokto-<br>rander</p></td><td>
<p>450</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>28,2</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utg. omr 17 (E2)</p>
<p>Konstnärsbidrag</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>18,2</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga sociala förmåner</p>
<p>Livräntor</p>
<p>Affärsverksfondens livräntor</p></td><td>
<p>6</p></td><td></td><td>
<p>1,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- del som samordnas med</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>18,5%</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>- del som inte samordnas med</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>Affärsverk mm, livräntor och<br>sjukpenning</p></td><td>
<p>239</p></td><td></td><td>
<p>42,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- del som samordnas med</p></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>18,5%</p></td><td>
<p>41,6</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>- del som inte samordnas med</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>Swedint, skador i FN-tjänst</p></td><td>
<p>3</p></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- del som samordnas med</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>18,5%</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>- del som inte samordnas med</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>6,27%</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förtidspension</p>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>248</p></td><td></td><td>
<p>44,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>588</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>milj.kr</p>
<p>% milj.kr</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Pensionsgrund transfereringar,<br>totalt</p></td><td>
<p>98749</p></td><td></td><td>
<p>7580</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionsgrundande belopp.-<br>Förtidspensioner (del som inte är<br>samordnad med livräntor)</p></td><td>
<p>43615</p></td><td>
<p>18,5%</p></td><td>
<p>8068,8</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel/<br>socialavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnår</p></td><td>
<p>20452</p></td><td>
<p>18,5%</p></td><td>
<p>3783,6</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pliktjänst</p></td><td>
<p>okänd</p></td><td>
<p>18,5%</p></td><td>
<p>okänd</p></td><td>
<p>Allm. skattemedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionsgrundande belopp,<br>totalt*</p></td><td>
<p>64067</p></td><td></td><td>
<p>11852,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>TOTALT*</p></td><td>
<p>162816</p></td><td></td><td>
<p>19432,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>avgår: belopp motsvarande nuvarande tilläggs-<br>pensionsavgift på konstnärsbidrag</p>
<p>(6,4 % av avgiftsunderlaget år 1999)</p></td><td>
<p>18,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UTGIFTSÖKNING TILL FÖLJD AV ATT STATLIG<br>ÅLDERSPENSIONSAVGIFT</p>
<p>INFÖRS ÅR 1999*</p></td><td>
<p>19413,9</p></td></tr>
</table>
<p>*Plikttjänst är inte inkluderad i totalema.</p>
<h2>32 Förändrad struktur på socialavgifterna och<br>förändrade avgiftsnivåer m.m.</h2>
<p>Regeringens förslag: Den allmänna pensionsavgiften skall tas ut dels<br>på inkomst av anställning, dels på inkomst av annat förvärvsarbete till<br>den del summan av inkomsterna före avdrag för allmän pensionsavgift<br>inte överstiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp, vilket i termer av pen-<br>sionsgrundande inkomst motsvarar 7,5 förhöjda prisbasbelopp.</p>
<p>Tilläggspension i form av efterlevandepension och folkpension i<br>form av efterlevandepension samt administrationskostnader för efter-<br>levandepensioner finansieras med en efterlevandepensionsavgift på<br>1,70%.</p>
<p>Folkpensionsavgiften, delpensionsavgiften, lönegarantiavgiften och<br>arbetarskyddsavgiften tas bort. Finansiering av delpension och arbets-<br>livsmyndigheters verksamhet sker med allmänna skattemedel. Löne-<br>garantiersättningar finansieras med arbetsmarknadsavgiften.</p>
<p>Sjukförsäkringsavgiften skall finansiera, förutom delar av sjukför-<br>säkringen, tilläggspension i form av förtidspension och viss del av<br>kostnaderna för folkpension i form av förtidspension men inte kostna-<br>der för tandvård, läkemedelssubventioner och förmåner från föräldra-<br>försäkringen. Tandvård och läkemedelssubventioner skall finansieras<br>med allmänna skattemedel. Sjukförsäkringsavgiften sänks till 7,50 %<br>för arbetsgivare och till 8,23 % för den som har inkomst av annat för-</p>
<p>589</p>
<p>värvsarbete. En föräldraförsäkringsavgift på 2,20 % införs för finan-<br>siering av föräldraförsäkringen.</p>
<p>Den arbetsmarknadsavgift som betalas av arbetsgivare höjs till<br>5,84 %.</p>
<p>Socialavgifterna skall finansiera de statliga ålderspensionsavgifter<br>som beräknas belöpa på de förmåner som socialavgifterna skall finan-<br>siera.</p>
<p>Det sammantagna uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift<br>hålls oförändrat genom att den allmänna löneavgiften höjs till 8,04 %.</p>
<p>I enlighet med riksdagens tidigare principbeslut avskaffas delpen-<br>sionsfonden och arbetsskadefonden.</p>
<p>Förändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Promemorians förslag: I Ds 1997:67 redovisades tre alternativa<br>möjligheter för att uppnå önskad struktur och nivå på uttaget av avgifter<br>för ålderspensioner. Dessa tre möjligheter är:</p>
<p>— att växla mellan sänkt arbetsgivaravgift och höjd allmän pensionsav-<br>gift, där höjningen av den senare kompenseras genom höjd lön (löne-<br>växling)</p>
<p>— att till en del begränsa uttaget av arbetsgivaravgifter vad gäller in-<br>komster överstigande avgiftstaket (tudelat avgiftsuttag)</p>
<p>— att kompensation för en höjd allmän pensionsavgift ges inom skatte-<br>systemets ram</p>
<p>De två första alternativen omfattar även två underaltemativ benämnda<br>stor löneväxling respektive stor tudelning av arbetsgivaravgiften. I dessa<br>alternativ återinförs den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäk-<br>ringsavgift på 5,95 % och den allmänna pensionsavgiften sänks i<br>motsvarande mån.</p>
<p>Utredningens förslag: Förtidspensionsutredningen föreslår i SOU<br>1997:166 att inkomstrelaterad förtidspension finansieras med social-<br>avgifter. Den inkomstrelaterade försäkringen föreslås kompletteras av ett<br>grundskydd som finansieras med allmänna skattemedel. Sjukförsäk-<br>ringens karaktär av försäkring förstärks genom att de kostnader som<br>sjukförsäkringsavgiften skall finansiera föreslås avse inkomstrelaterad<br>ersättning. Förslaget innebär bl.a. att föräldraförsäkring och ersättning till<br>sjukvård avförs från sjukförsäkringen och finansieras i särskild ordning.<br>Förtidspensionsutredningens förslag stämmer överens med regeringens<br>förslag vad gäller principerna för vad sjukförsäkringsavgiften skall<br>finansiera.</p>
<p>Remissinstanserna: Några remissinstanser förordar alternativet med<br>ett tudelat avgiftsuttag. Enligt Riksförsäkringsverket (RFV) innehåller<br>överenskommelsen om finansieringen tre grundläggande element, näm-<br>ligen att:</p>
<p>— hälften av avgifterna skall betalas av den anställde och hälften av ar-<br>betsgivaren</p>
<p>— avgiftsändringen skall vara neutral med avseende på såväl löntagarens<br>disponibla inkomst som arbetskraftskostnaden</p>
<p>— arbetsgivarens kostnad över taket skall begränsas till 9,25 %</p>
<p>590</p>
<p>RFV konstaterar att en löneväxling innebär betydande problem. Mot<br>bakgrund av att en betydande del av arbetskraftens villkor enbart regleras<br>genom individuella avtal anser RFV att en lagreglering torde vara nöd-<br>vändig. Skattemodellen leder, enligt RFV, till en större belastning på<br>statsinkomsterna än övriga modeller. Verket påpekar att ett överuttag av<br>avgifter på lönedelar över taket i modellen med tudelad arbetsgivaravgift<br>kan neutraliseras genom en justering av det totala uttaget av arbets-<br>givaravgifter. Av de skisserade alternativen är, enligt RFV, alternativet<br>med tudelad arbetsgivaravgift med liten begränsning över taket det som<br>minst avviker från de angivna principerna. Tjänstemännens cen-<br>tralorganisation (TCO) är emot allmänna egenavgifter eftersom de anses<br>slå orättvist. TCO förordar därför alternativet med tudelade arbetsgivar-<br>avgifter. TCO anser att alternativet med en stor begränsning av avgifts-<br>uttaget över taket är bäst eftersom det innebär en lägre nivå på den all-<br>männa pensionsavgiften. Privattjänstemannakartellen (PTK) delar TCO:s<br>uppfattning att några garantier om lönekompensation inte kan ges i<br>alternativet med löneväxling och ser det inte som realistiskt att alla<br>avtalsslutande parter gör utfästelser i enlighet med promemorians<br>önskemål. PTK föredrar istället tudelade arbetsgivaravgifter med stor<br>begränsning över taket.</p>
<p>Några andra remissinstanser förordar i stället löne växlingsal temati vet.<br>Enligt Svenska Arbetsgivareföreningens (SAF) uppfattning bör den s.k.<br>stora löneväxlingen genomföras. Om det inte anses tillräckligt att<br>arbetsgivarna försäkrar att de fullt ut skall medverka till att växlingen<br>genomförs på ett smidigt och rättvist sätt förordar SAF lagstiftning om<br>växlingen. SAF avvisar tanken på en tudelad arbetsgivaravgift. SAF kan<br>inte heller rekommendera alternativet med kompensation inom<br>skattesystemets ram som enligt SAF gör ett komplicerat skattesystem än<br>mer komplicerat samtidigt som intet står att vinna vad gäller garantier för<br>full kompensation. Industriförbundet hänvisar till SAF:s yttrande vad<br>gäller frågan om avgiftsväxling. Länsrätten i Skåne län förordar<br>alternativet med en löneväxling, dels på gmnd av att det förefaller mest<br>rättvist, dels på gmnd av att det inte leder till ökad komplexitet i ålders-<br>pensionssystemet och inte heller till merarbete för skatteförvaltning och<br>försäkringsadministration. Länsrätten konstaterar vidare att partema på<br>den svenska arbetsmarknaden har ett självständigt ansvar för löne-<br>bildningen men att detta inte bör utgöra hinder mot att lagstiftningsvägen<br>säkerställa kostnadsneutralitet på individnivå. Uppsala universitets<br>studentkår uttrycker oro för de problem den stora löneväxlingen kommer<br>att innebära för personer som arbetar i mindre företag med osäkrare<br>anställningsförhållanden. I jämförelse med övriga alternativ och på<br>längre sikt anser dock studentkåren att någon form av löneväxling är att<br>föredra.</p>
<p>Andra remissinstanser förespråkar att en höjning av den allmänna pen-<br>sionsavgiften kompenseras med åtgärder inom skattesystemets ram. Riks-<br>gäldskontoret (RgK) anser att det i princip är omöjligt att få till stånd en<br>löneväxling där samtliga arbetsgivare ingår. Kontoret anser dessutom att<br>det är direkt olämpligt att blanda in lönebildningen i pensionssystemet.<br>Riksgäldskontoret förordar i stället alternativet med en höjd allmän<br>pensionsavgift som kompenseras med åtgärder inom skattesystemets ram.<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>591</p>
<p>RgK konstaterar att de utgående pensionsförånema i detta alternativ blir Prop. 1997/98:151<br>lägre än vid löneväxling. Enligt RgK kan detta ses som en del av<br>finansieringen av de merkostnader som staten drar på sig i och med<br>införandet av det reformerade pensionssystemet. Enligt Sveriges Pensio-<br>närsförbund torde det vara i det närmaste omöjligt att åstadkomma en<br>rättvis löneväxling. Sveriges Pensionärsförbund förslår därför att en höjd<br>allmän pensionsavgift skall kompenseras med åtgärder inom skatte-<br>systemets ram. Arbetsgivarverket (AgV) har i tidigare remissyttranden<br>ställt sig principiellt positiv till löneväxlingen men konstaterar att en<br>växling som kräver höjda bruttolöner är komplicerad att genomföra i<br>praktiken. AgV stöder därför promemorians alternativ med kompensation<br>genom höjt grundavdrag. PRO har i tidigare remissvar tagit avstånd från<br>en växling mellan arbetsgivaravgift och höjd lön. PRO vill särskilt<br>framhålla att en löneväxling aldrig kan ge en rättvis kompensation till<br>löntagarna om det inte sker en lagstiftning om växling. Om det visar sig<br>tekniskt ogenomförbart med ett tudelat uttag av arbetsgivaravgifter så<br>förordar PRO alternativet med kompensation för höjd allmän pensions-<br>avgift inom skattesystemets ram. Domstolsverket (DV) har valt att inte<br>värdera de olika alternativen till avgiftsuttag. DV konstaterar däremot att<br>alternativet med kompensation inom skattesystemets ram är mer<br>förutsägbart och har administrativa fördelar.</p>
<p>Ett antal remissinstanser förespråkar andra alternativ än de som förs<br>fram i departementspromemorian. Landsorganisationen (LO) anser att<br>det inte är möjligt att genomföra en stor löneväxling på ett sätt som ger<br>alla löntagare full kompensation utan att kostnaderna för enskilda företag<br>påverkas. LO konstaterar vidare att tudelade arbetsgivaravgifter är<br>förenade med vissa praktiska problem. Av förslagen i departements-<br>promemorian är enligt LO växling mellan höjd allmän pensionsavgift och<br>sänkt skatt det alternativ som i första hand kan komma i fråga. LO<br>förordar dock ett alternativ som innebär att de allmänna egenavgiftema<br>till sjukförsäkring och pension slås ihop samt att återstående finansiering<br>sker genom arbetsgivaravgifter. Det totala uttaget av arbetsgivaravgifter<br>jämkas dock så att det genomsnittligt sett kompenserar för att<br>avgiftsuttaget på inkomstdelar överstigande 7,5 basbelopp blir högre än i<br>alternativet med tudelad arbetsgivaravgift. Konjunkturinstitutet (Kl) och<br>Svenska Kommunförbundet förordar samma typ av lösning som LO.<br>Statens löne- och pensionsverk (SPV) skriver att huvudsyftet med<br>ålderspensionsavgiften är att tydliggöra avgiftens storlek och därmed<br>kostnaden för pensionssystemet. SPV menar att detta tillgodoses även<br>med en annan uppdelning av avgiften än hälftendelning mellan<br>arbetsgivare och arbetstagare. SPV föreslår att den allmänna<br>pensionsavgiften bestäms till en tredjedel av 18,5 %. Sveriges<br>akademikers centralorganisation (SACO) föreslår att en ny individ-<br>anknuten form av arbetsgivaravgift införs som inte inräknas i det<br>traditionella lönebegreppet och som därigenom inte heller förorsakar<br>störningar i andra system, där dagens lönebegrepp kommer till<br>användning. Statspensionärernas Riksförbund anser att en höjning av den<br>allmänna pensionsavgiften skall kompenseras med en sänkning av<br>mervärdesskatten. Riksskatteverket (RSV) avstyrker att reglerna om<br>grundavdrag kompliceras än mer och konstaterar att det återstår 1,52<br></p>
<p>592</p>
<p>procentenheter för att uppnå den avsedda nivån på den allmänna pen- Prop. 1997/98:151<br>sionsavgiften på 8,47 % av bruttoinkomsten. Mot bakgrund av de<br>höjningar av allmänna egenavgifter som skett de senaste åren menar RSV<br>att det är realistiskt att uppnå denna nivå på den allmänna pen-<br>sionsavgiften utan kompenserande åtgärder. RSV menar vidare att alter-<br>nativet med en liten begränsning över avgiftstaket torde vara admi-<br>nistrativt möjligt, även om det medför icke önskvärda kontrollproblem.</p>
<p>Ett par remissinstanser tar inte ställning till de alternativ som förs fram<br>i departementspromemorian. Riksrevisionsverket (RRV) anser att<br>avgiftsväxlingen bör konstrueras efter principerna om enkelhet,<br>neutralitet och förutsägbarhet men anser att inget av förslagen klarar av<br>att uppfylla alla de nämnda principerna. Landstingsförbundet tar inte<br>ställning till valet av finansieringsform utan anger att huvudfrågan för<br>landstingen är att dessa inte drabbas ekonomiskt av förändringen.</p>
<p>Försäkringsförbundet framhåller att de föreslagna alternativen öppnar<br>vägen för justeringar som kan leda till en ytterligare försämring av det<br>försäkringsmässiga inslaget i det reformerade pensionssystemet. Läns-<br>rätten i Stockholm framför att avgifter och skatter inte bör blandas sam-<br>man. Avgifter över avgiftstaket utgör skatter och som inte bör betunga<br>pensionssystemet.</p>
<p>Remissinstansernas synpunkter på Förtidspensionsutredningens för-<br>slag: Riksförsäkringsverket (RFV) förordar ett alternativ till Förtidspen-<br>sionsutredningens förslag om att kostnaderna för sjukförsäkringen bör<br>finansieras över statsbudgeten. RFV:s alternativ är ett autonomt sjukför-<br>säkringssystem med en buffertfond skapad med medel från de nuvarande<br>AP-fondema. Fördelen med autonoma system är enligt RFV att de ger<br>långsiktig finansiell stabilitet vilket minskar risken för behov av kortsik-<br>tiga politiska ingrepp. Arbetsgivarverket anser att det är önskvärt med en<br>starkare koppling mellan avgiftsuttag och rätten till förmånen. Svenska<br>Arbetsgivareföreningen (SAF) anför att den inkomstrelaterade sjukpen-<br>ningen och förtidspensioneringen bör finansieras med arbetsgivaravgifter<br>och allmänna egenavgifter till hälften vardera. Utfyllnaden upp till den<br>garanterade grundnivån bör finansieras med allmänna skattemedel.<br>Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) utgår ifrån att inga<br>avgifter kommer att tas ut över taket för vad som är förmånsgrundande.<br>Samhall AB menar att utredningen alltför lätt avfärdar möjligheterna att<br>utveckla en differentiering av de arbetsgivaravgifter som finansierar<br>sjukförsäkring och förtidspension.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Socialförsäkringarna finansieras med<br>allmän pensionsavgift, socialavgifter och allmänna skattemedel. Allmän<br>pensionsavgift betalas av den enskilde och beräknas på ett underlag som<br>består dels av inkomst av anställning, dels av inkomst av annat förvärvs-<br>arbete och tas för närvarande ut på den del av ersättningen som inte över-<br>stiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp.</p>
<p>Socialavgifter tas ut enligt lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL).<br>Avgifterna tas ut i form av arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Arbets-<br>givaravgifter betalas av arbetsgivare och beräknas på ett underlag som<br>består av hela lönesumman och andra skattepliktiga förmåner som ar-<br>betsgivare utger. Egenavgifter betalas främst av den som bedriver<br>näringsverksamhet, dvs. egenföretagare, och beräknas på ett underlag</p>
<p>593</p>
<p>som består av inkomst av annat förvärvsarbete. För närvarande finns det<br>åtta olika arbetsgivaravgifter och sex olika egenavgifter. Därtill kommer<br>allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Av-<br>giftssatserna enligt gällande regler år 1999 framgår av tabell 32.1.</p>
<p>Tabell 32.1.</p>
<p>Avgiftssatser 1999 enligt gällande regler</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Arbetsgivaravgift</p></td><td>
<p>Egenavgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tilläggspensionsavgift</p></td><td>
<p>6,40%</p></td><td>
<p>6,40%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkpensionsavgift</p></td><td>
<p>6,83%</p></td><td>
<p>6,83%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>7,93%</p></td><td>
<p>8,66%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeavgift</p></td><td>
<p>1,38%</p></td><td>
<p>1,38%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delpensionsavgift</p></td><td>
<p>0,20%</p></td><td>
<p>0,20%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A rbetarskyddsavgift</p></td><td>
<p>0,17%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönegarantiavgift</p></td><td>
<p>0,25%</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>A rbetsmarknadsavgift</p></td><td>
<p>5,42%</p></td><td>
<p>3,30%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>28,58%</p></td><td>
<p>26,77%</p></td></tr>
</table>
<p>Allmän löneavgift</p>
<p>4,48%</p>
<p>4,48%</p>
<p>Summa</p>
<p>33,06%</p>
<p>31,25%</p>
<p>Reformeringen av ålderspensionssystemet föranleder vissa förändringar<br>av denna avgiftsstruktur. De avgifter som direkt berörs av reformeringen<br>av ålderspensionssystemet är tilläggspensionsavgiften, folkpensionsav-<br>giften och delpensionsavgiften. I avsnitt 6.5 har regeringen föreslagit att<br>den förstnämnda avgiften fortsättningsvis skall heta ålderspensionsavgift.</p>
<p>Ett syfte med den förändrade avgiftsstruktur som riksdagen beslutat<br>med anledning av budgetpropositionen för år 1998 (prop. 1997/98:1, bet.<br>1997/98:FiUl, rskr. 1997/98:35) var att inom ramen för ett i princip oför-<br>ändrat avgiftsuttag skapa bättre samstämmighet mellan inkomster och<br>utgifter i bl.a. sjukförsäkringssystemet. I det förslag till ny avgiftsstruktur<br>som lämnas här vill regeringen gå vidare i denna riktning. Regeringen<br>föreslår också förändringar av vilka förmåner som sjukförsäkringsav-<br>giften skall finansiera för att därigenom förstärka sjukförsäkringsav-<br>giftens försäkringsmässiga karaktär.</p>
<p>Avgiftssatserna bör fastställas till en nivå som innebär att avgiftsintäk-<br>terna även räcker till för att finansiera de statliga ålderspensionsavgifter<br>som enligt förslagen i avsnitt 30 och avsnitt 31 skall införas på en del av<br>de förmåner som socialavgifterna skall finansiera. Någon exakt sam-<br>stämmighet mellan förväntade inkomster och utgifter för olika socialför-<br>säkringar har inte eftersträvats. Smärre och tillfälliga skillnader mellan<br>inkomster och utgifter bör kunna finnas utan att det föranleder justeringar<br>av avgiftsnivån. De arbetsgivaravgifter som enligt aktuella prognoser ger<br>balans mellan inkomster och utgifter bör, med undantag för ålderspen-<br>sionsavgiften, avrundas uppåt till närmaste tiondels procentenhet. För<br>arbetsskadeförsäkringen bör nuvarande avgiftsuttag bibehållas, i avvak-<br>tan på att arbets skadefondens skuld avvecklas. Regeringen anser att syn-<br>sättet att avgiftsintäkter och utgifter skall balansera inte bör tillämpas på</p>
<p>594</p>
<p>arbetsmarknadsavgiften. Utgångspunkten är liksom tidigare att föränd-<br>ringarna skall ske inom ett oförändrat sammantaget uttag av socialav-<br>gifter och allmän löneavgift.</p>
<p>Avgifter för ålderspensioner</p>
<p>I princippropositionen hölls frågan om formerna för det framtida uttaget<br>av ålderspensionsavgift öppen på grund av tveksamhet om en löneväxling<br>kan genomföras på ett för de enskilda löntagarna neutralt sätt. Enligt pro-<br>positionen skulle dock Pensionsarbetsgruppens förslag till växling mellan<br>arbetsgivaravgifter och allmän pensionsavgift ligga fast, om inte de par-<br>tier som står bakom överenskommelsen kunde komma överens om ett<br>annat förslag. Där angavs emellertid också att om en löneväxling skall<br>ske bör denna äga rum vid ett enda tillfälle och vara skild från andra<br>löneförhandlingar. Vid detta tillfälle skulle således den allmänna egenav-<br>giften i form av pensionsavgift, nuvarande allmänna pensionsavgiften,<br>höjas till 9,25 % och arbetsgivaravgiften reduceras, samtidigt som brutto-<br>lönerna skulle höjas i motsvarande grad. I princippropositionen anförde<br>regeringen att om de partier som står bakom överenskommelsen om ett<br>reformerat pensionssystem under den fortsatta beredningen nådde enighet<br>om att komplikationerna med en löneväxling var för stora skulle nivån på<br>den allmänna egenavgiften till ålderspensionssystemet förbli 1 % medan<br>avgiften för ålderspension som tas ut i form av arbetsgivaravgift eller<br>egenavgift skulle höjas till den uppgår till 17,5 % av avgiftsunderlaget. I<br>överenskommelsen ingår också att den särskilda avgiften på inkomstdelar<br>över förmånstaket skall uppgå till endast 9,25, även om löneväxling inte<br>genomförs. I det fall det inte sker någon löneväxling blir således uttaget<br>av arbetsgivaravgift olika på inkomstdelar under respektive över<br>förmånstaket. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag.</p>
<p>I promemorian Ds 1995:41 Reformerat pensionssystem - lag om in-<br>komstgrundad ålderspension m.m., som har utarbetats i samråd med<br>ledamöterna i Genomförandegruppen, konstaterades att olika tekniska<br>lösningar för ett system med tudelat uttag av arbetsgivaravgifter hade<br>prövats och att frågan om löneväxling hade varit föremål för ytterligare<br>beredning. Genomförandegruppens bedömning var att frågan om löne-<br>växling, alternativt ett system med tudelat uttag av arbetsgivaravgifter,<br>borde beredas ytterligare innan ett slutgiltigt ställningstagande kunde<br>göras.</p>
<p>Under den fortsatta beredningen har princippropositionens alternativ<br>till avgiftsuttag analyserats närmare. Det har därvid konstaterats att de<br>båda alternativen har såväl fördelar som nackdelar. Inom Genomförande-<br>gruppen har framförts önskemål om att ytterligare alternativ till avgifts-<br>uttag skall tas fram. I Ds 1997:67 presenterades, utöver de två alternativa<br>tillvägagångssätten från princippropositionen, ett nytt alternativ som in-<br>nebär att kompensation för höjd allmän pensionsavgift skall ges inom<br>skattesystemets ram. I departementspromemorian framhölls att en höj-<br>ning av det befintliga grundavdraget syntes vara den lämpligaste åtgärden<br>på skatteområdet. Pensionärerna skulle också komma att få del av grund-<br>avdragshöjningen. I de alternativa modeller för avgifter för ålderspensio-<br>ner som beskrivs i departementspromemorian, löneväxling och tudelat<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>595</p>
<p>uttag av arbetsgivaravgifter, skulle avdraget för allmän pensionsavgift Prop. 1997/98:151<br>vid beräkning av den pensionsgrundande inkomsten maximalt komma att<br>reducera utgående pensionsförmåner med 6,95 %. Detta beror på att en<br>kompenserande lönehöjning skulle komma till stånd i alternativet med<br>löneväxling och att uttaget av allmänna egenavgifter begränsades till 6,95<br>% i alternativet med tudelat avgiftsuttag. I alternativet med kompensation<br>inom skattesystemets ram skulle emellertid avdraget för allmän pen-<br>sionsavgift vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten med-<br>föra att den inkomstgrundande pensionen skulle komma att minska med<br>upp till 8,47 % till följd av pensionsavgiftsavdraget. Att pensionärerna<br>skulle komma att få del av grundavdragshöjningen sågs därför i<br>departementspromemorian till viss del som en önskad effekt eftersom<br>höjningen skulle bidra till att kompensera pensionärerna för den lägre<br>nivå på utgående pensionsförmåner som erhålls i detta alternativ.</p>
<p>I januari 1998 träffades en uppgörelse mellan ledamöterna i Genom-<br>förandegruppen som innebär att det totala uttaget av avgifter för ålders-<br>pensioner skall uppgå till 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten<br>och att avgifterna för ålderspensioner till hälften skall utgöras av en<br>allmän pensionsavgift och till hälften av en ålderspensionsavgift som tas<br>ut som arbetsgivaravgift eller egenavgift, enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter. Förslaget om att allmän pensionsavgift skall dras av från<br>bruttoinkomsten vid beräkning av den pensionsgrundande inkomsten (se<br>avsnitt 8.2) medför i detta fall att en allmän pensionsavgift och en ålders-<br>pensionsavgift på vardera 8,47 % av bruttoinkomsten motsvarar ett<br>sammantaget avgiftsuttag på 18,5 % av den pensionsgrundande in-<br>komsten. Enligt nu gällande regler skall den allmänna pensionsavgiften<br>uppgå till 6,95 % år 1999. Den mellan ledamöterna i Genomföran-<br>degruppen träffade överenskommelsen innebar därför att den allmänna<br>pensionsavgiften skulle komma att höjas med 1,52 procentenheter på<br>bruttoinkomster under intjänandetaket. Efter att ha tagit del av remissin-<br>stansernas synpunkter enade sig ledamöterna i Genomförandegruppen i<br>den nämnda överenskommelsen också om att höjningen av den allmänna<br>pensionsavgiften skulle kompenseras med åtgärder inom skattesystemets<br>ram.</p>
<p>Effekten på pensionärernas disponibla inkomster av att den inkomst-<br>grundande pensionen minskar med upp till 8,47 % i stället för med upp<br>till 6,95 % kompenseras i princip fullt ut av den i Ds 1997:67 föreslagna<br>höjningen av grundavdraget. För vissa grupper av pensionärer innebär<br>dock höjningen av grundavdraget en överkompensation. Det gäller dels<br>pensionärer med garantipension, dels pensionärer vars pensionsrätter<br>under intjänandeåren på grund av takbegränsningen endast påverkas<br>marginellt eller inte alls av avdraget för allmän pensionsavgift, dels<br>pensionärer som har sidoinkomster i form av t.ex. tjänstepension. För<br>personer födda 1937 eller tidigare och för personer tillhörande<br>mellangenerationen uppkommer också en överkompensation eftersom<br>ATP-baserade kvotdelar som tjänats in före år 1999 inte påverkas av pen-<br>sionsavgiftsavdraget. Den överkompesation som höjningen av grundav-<br>draget ger upphov till för dessa grupper medför en motsvarande försvag-<br>ning av de offentliga finanserna. I den fortsatta beredningen inom rege-<br>ringskansliet har olika alternativ till en höjning av grundavdraget tagits<br></p>
<p>596</p>
<p>fram som åstadkommer bättre neutralitet i dessa avseenden. Efter samråd<br>med ledamöterna i Genomförandegruppen anser regeringen att nuvarande<br>avgiftsuttag för ålderspension i form av allmän pensionsavgift på 6,95 %<br>och ålderspensionsavgift på 6,40 % bör bibehållas under år 1999. Detta<br>innebär att det sammantagna uttaget av avgifter för ålderspensioner under<br>år 1999 endast kommer att uppgå till 14,35 % (=[6,95+6,40]/[ 100-6,95])<br>av den pensionsgrundande inkomsten i stället för den enligt<br>princippropositionen föreslagna nivån på 18,5 %. Förslag om de avgifter<br>för ålderspensioner som skall gälla fr.o.m. år 2000 måste lämnas senast<br>under våren 1999. Inriktningen bör därvid vara att hälften av<br>avgiftsuttaget endast skall tas ut på inkomstdelar upp till avgiftstaket och<br>att den andra hälften av avgiftsuttaget skall avse inkomstdelar såväl under<br>som över avgiftstaket. De yrkesaktiva skall i möjligaste mån<br>kompenseras för en eventuell höjning av den allmänna pensionsavgiften.</p>
<p>En grundläggande princip i det nya pensionssystemet är att det skall<br>finnas ett nära samband mellan avgifter och förmåner. En person som har<br>en högre pensionsgrundande inkomst än en annan skall således betala en<br>högre allmän pensionsavgift. Detta samband gäller enligt nuvarande reg-<br>ler och bör även upprätthållas i framtiden. Förslaget om att den allmänna<br>pensionsavgiften på 6,95 % år 1999 skall dras av vid beräkning av den<br>pensionsgrundande inkomsten innebär att en pensionsgrundande inkomst<br>på 7,5 förhöjda prisbasbelopp (vilket motsvarar det s.k. intjänandetaket)<br>svarar mot en bruttoinkomst 8,06 förhöjda prisbasbelopp (7,5=8,06 x (1-<br>0,0695)). Regeringen anser att uttaget av allmän pensionsavgift även i<br>fortsättningen skall begränsas till pensionsgrundande inkomster som<br>högst kan uppgå till 7,5 förhöjda prisbasbelopp och att taket för uttag av<br>den allmänna pensionsavgiften liksom för närvarande skall uttryckas i<br>termer av bruttoinkomst. Regeringen föreslår därför att inkomsttaket för<br>uttaget av den allmänna pensionsavgiften höjs från 7,5 till 8,06 förhöjda<br>prisbasbelopp fr.o.m. den 1 januari 1999. Därmed upprätthålls sambandet<br>mellan uttaget av allmän pensionsavgift och intjänad pensionsrätt.</p>
<p>Höjningen av avgiftstaket medför att skatte- och avgiftsuttaget kommer<br>att öka med sammantaget upp till 700 kronor per år för individer vars<br>arbetsinkomst överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp och att de offentliga<br>finanserna förstärks med omkring 0,45 miljarder kronor år 1999. Det<br>enklaste sättet att kompensera inkomsttagarna för höjningen av avgifts-<br>taket är en höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. En sådan<br>höjning kommer inte heller att komplicera beslutet om avgifter för ålders-<br>pensioner fr.o.m. år 2000.</p>
<p>En höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt från den nuvarande<br>nivån på 213 100 kronor till 214 900 kronor (i 1998 års priser) eller med<br>1800 kronor medför att effekten på de offentliga finanserna av höjningen<br>av avgiftstaket neutraliseras. Effekten på skatte- och avgiftsuttaget för det<br>kollektiv av inkomsttagare som har beskattningsbara inkomster som<br>överstiger skiktgränsen för statlig inkomstskatt blir därför också neutral.<br>En viss omfördelning av skatte- och avgiftsuttaget kommer emellertid att<br>ske inom denna grupp. Individer med en inkomst som ligger i inkomst-<br>intervallet mellan brytpunkten för statlig skatt och 7,5 förhöjda prisbas-<br>belopp vinner 360 kronor per år. En effekt av denna storlek uppkommer<br>också för pensionärer och andra som inte betalar allmän pensionsavgift<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>597</p>
<p>och som har högre inkomster än 7,5 förhöjda prisbasbelopp. För för- Prop. 1997/98:151<br>värvsarbetande individer med en inkomst på över 7,5 förhöjda prisbas-<br>belopp kan skatte- och avgiftsuttaget emellertid sammantaget komma att<br>höjas med upp till ett par hundra kronor per år. Det faktum att bruttoin-<br>komster på upp till 8,06 förhöjda prisbasbelopp nu kommer att ge pen-<br>sionspoäng och pensionsrätt, i stället för som tidigare bruttoinkomster på<br>upp till 7,5 förhöjda prisbasbelopp, kan dock motivera en viss höjning av<br>skatte- och avgiftsuttaget för denna grupp. Regeringen avser att lämna<br>lagförslag om en höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt med<br>1 800 kronor i 1998 års priser i 1998 års ekonomiska vårproposition.</p>
<p>De allmänna pensionsavgifter och den del av influtna tilläggspen-<br>sionsavgifter som för närvarande förs till AP-fonden används för finan-<br>siering av tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och<br>efterlevandepension. I avsnitt 30 har regeringen föreslagit att kostnads-<br>ansvaret för tilläggspension i form av förtidspension och efterlevande-<br>pension överförs från AP-fonden till statsbudgeten fr.o.m. år 1999. Som<br>där anförs bör enligt regeringens uppfattning inkomstrelaterade försäk-<br>ringar som tilläggspension i form av förtidspension och efterlevandepen-<br>sion även i fortsättningen finansieras med socialavgifter. I avsnitt 30<br>föreslås vidare att AP-fonden skall täcka kostnaderna för inkomstpension<br>och tilläggspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension och, under en övergångstid, tilläggspension i form av ålderspen-<br>sion enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och folkpension i form<br>av ålderspension som uppbärs av personer som även har rätt till tilläggs-<br>pension i form av ålderspension. De allmänna pensionsavgifter och den<br>del av influtna ålderspensionsavgifter som förs till AP-fonden kommer<br>därmed, tillsammans med statliga ålderspensionsavgifter, att användas för<br>att täcka kostnaderna för inkomstpension, tilläggspension i form av<br>ålderspension och folkpension i form av ålderspension för ålderspensio-<br>närer med rätt till tilläggspension.</p>
<p>Efterlevandepensionsavgiften och folkpensionsavgiften</p>
<p>Regeringen föreslår att tilläggspension i form av efterlevandepension<br>(barnpension, änkepension och omställningspension inkl, förlängd om-<br>ställningspension samt särskild efterlevandepension) finansieras med en<br>nyinrättad efterlevandepensionsavgift. Intäkterna från efterlevandepen-<br>sionsavgiften skall föras till staten. Regeringen föreslår också att efter-<br>levandepensionsavgiften skall täcka de allmänna försäkringskassornas<br>förvaltningskostnader för efterlevandepensioner.</p>
<p>Folkpensionsavgiften finansierar för närvarande folkpension i form av<br>ålderspension (inkl, pensionstillskott, bam- och hustrutillägg och särskilt<br>pensionstillägg) och efterlevandepension (inkl, omställningspension, sär-<br>skild efterlevandepension, änkepension, pensionstillskott till dessa för-<br>måner och barnpension). I avsnitt 30 har regeringen föreslagit att ut-<br>gifterna för folkpension i form av ålderspension fr.o.m. år 1999 skall<br>finansieras delvis med medel från AP-fonden och delvis med allmänna<br>skattemedel. Regeringen föreslår nu att folkpension i form av efterlevan-<br>depension finansieras med efterlevandepensionsavgiften. Folkpen-<br>sionsavgiften kan därmed slopas.</p>
<p>598</p>
<p>Arbetsgivare som sysselsätter sjömän betalar för närvarande en lägre Prop. 1997/98:151<br>sjukförsäkringsavgift och en lägre folkpensionsavgift. Riksförsäkrings-<br>verket fastställer årligen nedsättningen (2 kap. 2 § SAL). Med anledning<br>av att folkpensionsavgiften slopas föreslår regeringen att sådana arbets-<br>givare medges nedsättning av, förutom sjukförsäkringsavgiften, arbets-<br>marknadsavgiften.</p>
<p>Kostnaderna för de förmåner och administrationskostnader som efter-<br>levandepensionsavgiften skall finansiera kan totalt beräknas uppgå till<br>13,8 miljarder kronor år 1999, varav tilläggspension 12,9 miljarder<br>kronor och folkpension 0,8 miljarder kronor. Ett avgiftsuttag på 1,70 %<br>för år 1999 kan beräknas ge upphov till balans mellan avgiftsintäkterna<br>och de utgifter som efterlevandepensionsavgiften skall finansiera.<br>Regeringen föreslår därför att efterlevandepensionsavgiften skall uppgå<br>till 1,70 % av avgiftsunderlaget fr.o.m. den 1 januari 1999.</p>
<p>På lång sikt - år 2050 - kommer änkepensionen att försvinna medan<br>utgifterna för efterlevandepension i form av omställningspension kommer<br>att uppgå till ca 3 miljarder kronor i 1998 års prisnivå. I ett system där<br>avgiftssatsen fastställs till en nivå som ger balans mellan de årliga av-<br>giftsintäkterna och utgifterna för efterlevandepension kommer skatte-<br>innehållet i efterlevandepensionsavgiften att bli högt eftersom en stor del<br>av den nuvarande förvärvsarbetande befolkningen inte kommer att få rätt<br>till efterlevandepension i samma utsträckning som de som för närvarande<br>uppbär sådan pension. Enligt ett alternativt synsätt skulle efterlevande-<br>pensionsavgiften i stället kunna bestämmas utifrån vad som i genomsnitt<br>är försäkringsmässigt rättvist för dem som för närvarande förvärvsarbe-<br>tar, vilket i sådana fall skulle innebära en lägre avgift än vad som här<br>föreslås. Reglema för efterlevandepension är för närvarande föremål för<br>översyn inom Utredningen om översyn av systemet för efterlevandepen-<br>sion (S 1996:04). Regeringen avser att se över principerna för beräk-<br>ningen av efterlevandepensionsavgiften efter det att regeringen tagit del<br>av resultaten från denna utredning.</p>
<p>Sjukförsäkringsavgiften och fbräldraförsäkringsavgiften</p>
<p>Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen för år 1998 (prop.<br>1997/98:1, bet. 1997/98:FiUl, rskr. 1997/98:35) beslutat att sjukförsäk-<br>ringsavgiften även skall täcka kostnaderna för folkpension i form av för-<br>tidspension (inkl, pensionstillskott till sådan pension). Skälet var det ar-<br>bete som pågick inom Förtidspensionsutredningen (S 1997:03) angående<br>ersättningar till personer som drabbats av långvarig ohälsa och vars ar-<br>bete syftade till att inrymma såväl sjukpenning som annan ersättning som<br>skall utbetalas till sådana personer i samma försäkringssystem. Förtids-<br>pensionsutredningen har nu överlämnat betänkandet Ohälsoförsäkringen<br>- trygghet och aktivitet (SOU 1997:166). I betänkandet föreslås att en ny<br>inkomstrelaterad försäkring införs för förtidspensionärer fr.o.m. år 2001.<br>Den inkomstrelaterade försäkringen kompletteras av ett grundskydd.<br>Finansieringen av utfyllnaden upp till den garanterade grundnivån före-<br>slås ske med allmänna skattemedel. I betänkandet Ohälsoförsäkringen -<br>övergångsbestämmelser (SOU 1997:189) föreslår Förtidspensionsutred-<br>ningen att förtidspensionärer som fått sin ersättning beviljad innan det<br></p>
<p>599</p>
<p>nya systemet träder i kraft skall få ersättning i form av förtidspension<br>tekniskt sett omvandlad så att folkpension, pensionstillskott och allmän<br>tilläggspension ersätts av en inkomstrelaterad förtidspension och ett ga-<br>rantibelopp. För förtidspensionärer som har allmän tilläggspension skall<br>summan av folkpension och allmän tilläggspension omvandlas till in-<br>komstrelaterad pension.</p>
<p>I propositionen Reformerad förtidspension, m.m. (prop. 1997/98:111)<br>föreslår regeringen att ett reformerat system för ersättning vid långvarigt<br>nedsatt arbetsförmåga, inklusive förtidspension, skall träda i kraft den 1<br>januari 2001. Den reformerade förtidspensionen skall enligt förslaget<br>bestå av en inkomstrelaterad ersättning som skall kompletteras med ett<br>garantibelopp. För den som har inkomstrelaterad ersättning som är lägre<br>än en garantinivå skall enligt förslaget garantibeloppet utges som en ut-<br>fyllnad upp till denna garantinivå. För personer födda år 1938 eller senare<br>och som vid ikraftträdandet av det reformerade förtidspensionssystemet<br>har ersättning i form av förtidspension skall förtidspensionen omvandlas<br>till förtidspension i det reformerade systemet. För en förtidspensionär<br>som har allmän tilläggspension (ATP) skall summan av folkpensionens<br>huvudförmån och ATP omvandlas till inkomstrelaterad förtidspension.<br>Till den vars inkomstrelaterade pension inte når upp till garantinivån<br>skall garantibelopp utges motsvarande mellanskillnaden. Vidare anför<br>regeringen i nämnda proposition att den inkomstrelaterade ersättningen<br>bör finansieras med sjukförsäkringsavgifter och att grundskyddet bör<br>finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>I avvaktan på ett reformerat system för förtidspension och övergångs-<br>regler för förtidspensionärer som fått sin ersättning beviljad innan det<br>reformerade systemet träder i kraft, föreslår regeringen att folkpension i<br>form av förtidspension för förtidspensionärer som också har rätt till<br>tilläggspension i form av förtidspension finansieras med sjukförsäkrings-<br>avgiften. Folkpension i form av förtidspension för förtidspensionärer som<br>inte har tilläggspension i form av förtidspension föreslås finansieras med<br>allmänna skattemedel. Regeringen anser att även tilläggspension i form<br>av förtidspension naturligen hör hemma i sjukförsäkringen. Vi föreslår<br>därför att sjukförsäkringsavgiften skall finansiera även tilläggspension i<br>form av förtidspension.</p>
<p>Förtidspensionsutredningen föreslår vidare att sjukförsäkringens ka-<br>raktär av försäkring förstärks med innebörden att de kostnader som<br>sjukförsäkringsavgiften skall finansiera bör avse inkomstrelaterad ersätt-<br>ning. Regeringen delar denna uppfattning. Sjukförsäkringsavgiften finan-<br>sierar för närvarande kostnader för tandvård, läkemedelssubventioner och<br>viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. Eftersom det i dessa fall helt<br>saknas ett regelstyrt samband mellan förväntade utbetalda förmåner och<br>inbetalda avgifter får sjukförsäkringsavgiften en i ekonomisk mening<br>onödigt stor karaktär av skatt. Regeringen föreslår därför att finansiering<br>av nämnda utgifter bör ske med allmänna skattemedel och att bestämmel-<br>serna i SAL om att sjukförsäkringsavgiften skall användas för att täcka<br>kostnader för ersättning för sjukvård m.m., viss födelsekontrollerande<br>verksamhet m.m. och högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.<br>upphävs. Den nuvarande bestämmelsen i SAL om att sjukförsäkringsav-<br>giften skall täcka en viss del av de allmänna försäkringskassornas för-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>600</p>
<p>valtningskostnader bör dock kvarstå eftersom denna del kan antas mot- Prop. 1997/98:151<br>svara försäkringskassornas förvaltningskostnader för de inkomst-<br>relaterade försäkringar som sjukförsäkringsavgiften skall finansiera.<br>Regeringen föreslår också att sjukförsäkringsavgiften skall finansiera de<br>statliga ålderspensionsavgifter som kan beräknas belöpa på förmåner som<br>skall finansieras med sjukförsäkringsavgiften, dvs. den statliga<br>ålderspensionsavgift på 6,40 % som föreslås tas ut på den del av sjuk-<br>och rehabiliteringspenning för vilken det fastställs pensionsrätt och den<br>statliga ålderspensionsavgift på 18,5 % som kan beräknas belöpa på de<br>förtidspensionsförmåner som sjukförsäkringsavgiften skall finansiera.<br>Resterande del av de statliga ålderspensionsavgifter som tas ut på<br>förtidspensioner bör finansieras med allmänna skattemedel.</p>
<p>För närvarande finansierar sjukförsäkringsavgiften föräldrapenning-<br>förmåner enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).<br>För att renodla sjukförsäkringsavgiften och stärka sjukförsäkringens ka-<br>raktär av försäkring föreslår Förtidspensionsutredningen i sitt betänkande<br>att föräldraförsäkringen och sjukförsäkringsersättningama särskiljs. Re-<br>geringen delar denna uppfattning och föreslår därför att en föräldraför-<br>säkringsavgift införs som förs till staten för finansiering av föräldrapen-<br>ningförmåner enligt 4 kap. AFL, statliga ålderspensionsavgifter på dessa<br>förmåner och de allmänna försäkringskassornas kostnader för administ-<br>ration av föräldraförsäkringen.</p>
<p>Kostnaderna för de förmåner som sjukförsäkringsavgiften skall finan-<br>siera, inklusive de statliga ålderspensionsavgifter som kan anses belöpa<br>på dessa förmåner, kan totalt beräknas uppgå till 60,8 miljarder kronor år<br>1999, varav 1) sjukpenning 17,6 miljarder kronor 2) rehabiliteringspen-<br>ning 1,1 miljarder kronor 3) förtidspension i form av tilläggspension och<br>förtidspensionen i form av folkpension för förtidspensionärer med<br>tilläggspension 40,5 miljarder kronor och 4) försäkringskassornas för-<br>valtningskostnader för sjukpenning, rehabiliteringspenning och förtids-<br>pension 1,6 miljarder kronor. Sjukförsäkringsavgiften är för närvarande<br>olika stor för arbetsgivare och för den som har inkomst av annat för-<br>värvsarbete. Denna differens har sin försäkringsmässiga grund i anställ-<br>das sjuklöneperiod. I budgetpropositionen för 1998 beräknades den för-<br>säkringsmässigt rättvisa skillnaden i avgiftsuttaget till 0,73 procenten-<br>heter. Enligt regeringens uppfattning bör denna skillnad bibehållas. Ett<br>avgiftsuttag på 7,50 % för arbetsgivare och på 8,23 % för den som har<br>inkomst av annat förvärvsarbete kan år 1999 beräknas inbringa 61<br>miljarder kronor, varför balans i princip kan förväntas uppnås vid detta<br>avgiftsuttag mellan avgiftsintäkterna och de utgifter som sjukför-<br>säkringsavgiften skall finansiera. Vi föreslår därför att sjukförsäkrings-<br>avgiften för arbetsgivare sänks till 7,50 % fr.o.m. den 1 januari 1999 och<br>att sjukförsäkringsavgiften för den som har inkomster av annat<br>förvärvsarbete sänks till 8,23 % fr.o.m. detta datum.</p>
<p>De förväntade utgifterna för föräldraförsäkringen (föräldrapenning,<br>tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning), statliga ålderspen-<br>sionsavgifter på dessa förmåner och förvaltningskostnader för föräldra-<br>försäkringen kan totalt beräknas uppgå till 17,0 miljarder kronor år 1999.<br>Ett avgiftsuttag på 2,20 % i form av föräldraförsäkringsavgift kan<br>förväntas inbringa drygt 17 miljarder kronor detta år, varför balans vid<br></p>
<p>601</p>
<p>denna nivå på avgiftsuttaget i princip förväntas uppnås mellan avgiftsin-<br>täkterna och de utgifter som föräldraförsäkringsavgiften skall täcka. Vi<br>föreslår därför att föräldraförsäkringsavgiften bestäms till 2,20 % fr.o.m.<br>den 1 januari 1999 för såväl arbetsgivare som för den som har inkomst av<br>annat förvärvsarbete.</p>
<p>Arbetsskadeavgiften</p>
<p>Arbetsskadeavgifter förs för närvarande till en fond, benämnd arbets-<br>skadefonden, för finansiering av ersättningar enligt lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring och motsvarande äldre bestämmelser samt försäk-<br>ringens förvaltningskostnader. Inkomsterna från arbetsskadeavgiften kan<br>för år 1998 beräknas uppgå till 10,7 miljarder kronor medan utgifterna<br>kan beräknas uppgå till 6,0 miljarder kronor. Arbetsskadefonden uppvisar<br>för närvarande ett ackumulerat underskott som vid utgången av år 1997<br>beräknas uppgå till 11,7 miljarder kronor. Det årliga överskottet, som år<br>1998 kan beräknas uppgå till 4,7 miljarder kronor, medför att skulden<br>kan beräknas uppgå till 7,0 miljarder kronor vid utgången av år 1998.</p>
<p>Riksdagen har tidigare antagit regeringens förslag till riktlinjer för änd-<br>ringar av redovisning på statsbudgeten m.m. som bl.a. innebär att arbets-<br>skadefonden avvecklas (prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr.<br>1997/98:153). Regeringen återkommer nu med förslag till lagändringar<br>innebärande att arbetsskadefonden avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1999.<br>Arbetsskadeavgiften skall mot bakgrund av riksdagens beslut föras till en<br>bruttoredovisad inkomsttitel. Utgifterna för arbetsskadeförsäkringen skall<br>finansieras från ett nytt anslag under utgiftsområde 10. Regeringen<br>redogör också för denna omläggning i 1998 års ekonomiska vår-<br>proposition. Regeringen föreslår nu en ändring i SAL som innebär att<br>arbetsskadeavgiften även skall finansiera kostnader för de statliga<br>ålderspensionsavgifter som kan beräknas belöpa på de förmåner som<br>arbetsskadeavgiften skall finansiera. Kostnaderna för dessa ryms inom<br>det befintliga avgiftsutrymmet. För år 1999 beräknas inkomsterna från<br>arbetsskadeavgiften uppgå till 11,2 miljarder kronor medan utgifterna<br>kan beräknas till 8,0 miljarder kronor, varav 2,1 miljarder kronor utgörs<br>av statliga ålderspensionsavgifter. Detta innebär ett överskott på 3,2<br>miljarder kronor år 1999 och att arbetsskadefondens skuld kan reduceras<br>med detta belopp år 1999.</p>
<p>Mot bakgrund av att riksdagen efter förslag från regeringen beslutat<br>(prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153) att ersätta<br>beteckningen lag i rubriken reglementet (1962:401) angående för-<br>valtningen av den allmänna försäkringskassornas fonder för den obliga-<br>toriska och frivilliga försäkringen föreslås att motsvarande ändring görs i<br>fråga om reglementet angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets<br>fonder.</p>
<p>Delpensionsavgiften</p>
<p>Delpensionsavgifter skall enligt SAL föras till en fond, benämnd delpen-<br>sionsfonden, med vars tillgångar kostnaderna för pensioner enligt lagen<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>602</p>
<p>(1979:84) om delpensionsförsäkring och motsvarande äldre bestämmel- Prop. 1997/98:151<br>ser skall täckas. Delpensionssystemet är under avveckling. Det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet kommer i sig att erbjuda möjligheter till<br>flexibla och individuella lösningar vilket minskar behovet av en särskild<br>delpension. I avsnitt 29.6 har regeringen föreslagit att delpension inte<br>skall kunna nybeviljas eller ökas efter utgången av år 2000.</p>
<p>Riksdagen har vidare antagit regeringens förslag till riktlinjer för änd-<br>ringar av redovisning på statsbudgeten m.m. som bl.a. innebär att delpen-<br>sionsfonden avvecklas (prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr.<br>1997/98:153). Utgifterna för delpensionsförsäkringen skall täckas från ett<br>nytt anslag under utgiftsområde 11. Regeringen redogör för denna om-<br>läggning i 1998 års ekonomiska vårproposition. Regeringen återkommer<br>nu med förslag till lagändringar innebärande att delpensionsfonden<br>avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1999.</p>
<p>Utgifterna för delpension kan förväntas uppgå till knappt 0,2 miljarder<br>kronor år 1999 och kan förväntas minska kraftigt under åren därefter. Om<br>delpensionsavgiften skulle bibehållas skulle det bli nödvändigt att årligen<br>justera nivån på denna för att upprätthålla jämvikt mellan inkomster och<br>utgifter. Dessutom skulle avgiften i ekonomisk mening komma att utgöra<br>en skatt eftersom flertalet personer i förvärvsaktiv ålder - som skulle be-<br>tala avgiften genom en lägre lön - inte kommer att få rätt till delpension i<br>framtiden. Regeringen föreslår därför att delpensionsavgiften slopas och<br>att delpension skattefinansieras fr.o.m. den 1 januari 1999.</p>
<p>Arbetarskyddsavgiften, arbetsmarknadsavgiften och lönegarantiavgiften</p>
<p>Arbetarskyddsavgiften, arbetsmarknadsavgiften och lönegarantiavgiften<br>finansierar utgifter inom Arbetsmarknadsdepartementets verksamhets-<br>område. Arbetarskyddsavgifter betalas av arbetsgivare och förs till staten<br>för finansiering av Arbetarskyddsverkets och övriga arbetslivsmyndig-<br>heters verksamhet. I enlighet med den föreslagna omstruktureringen av<br>socialavgifterna - med innebörden att socialavgifterna renodlas till att<br>avse försäkringar där ersättningarna i viss utsträckning är relaterade till<br>individens inkomst - föreslår regeringen att arbetarskyddsavgiften slopas<br>och att arbetsmarknadsavgiften i form av arbetsgivaravgift höjs i motsva-<br>rande mån. Finansiering av Arbetarskyddsverkets och övriga arbets-<br>livsmyndigheters verksamhet bör i stället ske med allmänna skattemedel.</p>
<p>Det har sedan lång tid tillbaka ansetts rimligt att arbetsgivarna skall<br>bidra till finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen. Av denna anled-<br>ning betalar arbetsgivarna för närvarande en arbetsmarknadsavgift på<br>5,42 % av avgiftsunderlaget. Arbetsmarknadsavgiften för den som har<br>inkomst av annat förvärvsarbete uppgår till 3,30 %. Arbetsmarknads-<br>avgiften förs till staten och finansierar för närvarande arbetslöshets-<br>ersättning, kostnaderna för tillsyn av arbetslöshetskassornas utbetalning<br>av arbetslöshetsersättning samt utbildningsbidrag till sådan deltagare i<br>arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering som uppfyller<br>villkoren för inkomstrelaterad ersättning enligt lagen om arbetslös-<br>hetsförsäkring. Ett tillägg bör här enligt regeringens bedömning göras för<br>utbildningsbidrag som lämnas till ungdomar som deltar i verksamhet<br>anordnad av en kommun enligt lagen (1997:1268) om kommuners ansvar<br></p>
<p>603</p>
<p>för ungdomar mellan 20 och 24 år under förutsättning att deltagarna<br>uppfyller villkoren för inkomstrelaterad ersättning enligt lagen om<br>arbetslöshetsförsäkring. Regeringen föreslår också att arbetsmarknads-<br>avgiften skall finansiera de statliga ålderspensionsavgifter på 6,40 % som<br>enligt regeringens förslag i avsnitt 31 skall betalas på den del av<br>arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för vilken det fastställs<br>pensionsrätt.</p>
<p>Lönegarantiavgifter betalas av arbetsgivare och förs till staten för<br>finansiering av kostnader enligt lönegarantilagen (1992:497). Kostna-<br>derna för lönegaranti ersättningar kan år 1999 förväntas uppgå till om-<br>kring 1,3 miljarder kronor. Därutöver betalas amorteringar till Riksgälds-<br>kontoret på den skuld som kvarstår från lönegarantifonden samt vissa<br>ersättningar för administrationen av lönegarantiersättningama. Anslaget<br>Bidrag till lönegarantiersättning samt anslaget Bidrag till arbetslöshetser-<br>sättning ingår i utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.<br>Regeringen anser att det inte finns något behov av en separat avgift för<br>finansiering av lönegarantiersättningar och att denna i stället bör inordnas<br>i arbetsmarknadsavgiften. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att<br>lönegarantiavgiften tas bort fr.o.m. den 1 januari 1999 och att arbets-<br>marknadsavgiften i form av arbetsgivaravgift höjs i motsvarande mån<br>samt att arbetsmarknadsavgiften fr.o.m. detta datum finansierar ersätt-<br>ningar enligt lönegarantilagen.</p>
<p>Regeringens förslag att lönegarantiavgiften omförs och inordnas i ar-<br>betsmarknadsavgiften innebär en teknisk förändring i syfte att förenkla<br>avgiftssystemet. I avvaktan på att arbetet i Förmånsrättskommittén (JU<br>1996:02) har slutförts samt frågan om den kvarstående skulden från löne-<br>garantifonden fått en lösning skall det i arbetsmarknadsavgiften ingående<br>avgiftsutrymmet för lönegaranti uppgå till oförändrat 0,25 procenten-<br>heter.</p>
<p>Arbetsmarknadsavgiften i form av arbetsgivaravgift föreslås därmed<br>höjd till 5,84 % fr.o.m. den 1 januari 1999.</p>
<p>Allmän löneavgift</p>
<p>Regeringen föreslår att uttaget av allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920)<br>om allmän löneavgift höjs från 4,48 % till 8,04 % fr.o.m. den 1 januari<br>1999. Därmed blir det sammantagna uttaget av socialavgifter och allmän<br>löneavgift år 1999 oförändrat 33,06 % för arbetsgivare och 31,25 % för<br>de som har inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Särskild löneskatt</p>
<p>Riksdagen har med anledning av budgetpropositionen för 1998 (prop.<br>1997/98:1, bet. 1997/98:FiUl, rskr. 1997/98:35) beslutat om höjning av<br>den särskilda löneskatten enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster och den särskilda löneskatten enligt lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader till 24,26 % av<br>avgiftsunderlaget. Den särskilda löneskatten skall enligt propositionen<br>motsvara skattedelen av den allmänna pensionsavgiften, socialavgifterna<br>och den allmänna löneavgiften. Denna skattedel beräknas för närvarande</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>604</p>
<p>schablonmässigt, huvudsakligen enligt de principer som fastslogs i sam-<br>band med skattereformen (prop. 1989/90:110). Regeringen utlovade i<br>budgetpropositionen för år 1998 att med anledning av pensionsreformen<br>och förändringar av socialförsäkringarna inom ohälsoområdet se över<br>beräkningsschablonen för den särskilda löneskatten. Bl.a. mot bakgrund<br>av att förändringar på förmånssidan beträffande förtidspension och efter-<br>levandepension fortfarande är föremål för beredning har denna översyn<br>ännu inte utförts. I avvaktan på att denna översyn görs föreslår regeringen<br>att den nuvarande nivån på den särskilda löneskatten bibehålls med de<br>justeringar som regeringen föreslår i avsnitt 30.3.</p>
<p>Förslagen till ny avgiftsstruktur sammanfattas i tabell 32.2.</p>
<p>Tabell 32.2</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Nya avgiftssatser fr.o.m. 1999</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>Egenavgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>6,40%</p></td><td>
<p>6,40%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepensionsavgift</p></td><td>
<p>1,70%</p></td><td>
<p>1,70%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>7,50%</p></td><td>
<p>8,23%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeavgift</p></td><td>
<p>1,38%</p></td><td>
<p>1,38%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkringsavgift</p></td><td>
<p>2,20%</p></td><td>
<p>2,20%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsavgift</p></td><td>
<p>5,84%</p></td><td>
<p>3,30%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>8,04%</p></td><td>
<p>8,04%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>33,06%</p></td><td>
<p>31,25%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>24,26%</p></td><td>
<p>24,26%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild löneskatt> 65 år *</p></td><td>
<p>18,09%</p></td><td>
<p>18,09%</p></td></tr>
</table>
<p>* Gäller för personer födda 1938 eller senare</p>
<h2>33 Finansiell infasning av det reformerade<br>ålderspensionssystemet</h2>
<p>Regeringens förslag: Som en kompensation för ålderspensionsre-<br>formens finansiella effekter sker en överföring av finansiella tillgångar<br>från Allmänna pensionsfonden till statsbudgeten. Slutligt beslut härom<br>fattas senast under hösten 1999. Inriktningen bör därvid vara att<br>infasningen sker i form av en engångsvis överföring från AP-fonden<br>till Riksgäldskontoret. Övergångsvis överförs under åren 1999 och<br>2000 ett belopp om 45 miljarder kronor per år. Överföringen sker<br>genom att första-tredje fondstyrelserna till Riksgäldskontoret vartdera<br>året gör fyra lika stora kvartalsvisa betalningar i form av likvida me-<br>del.</p>
<p>605</p>
<p>Regeringens bedömning: Den slutliga storleken på den finansiella<br>infasningen av det reformerade ålderspensionssystemet bör inte<br>fastställas innan beslut har fattats om de exakta formerna för<br>värdeuppräkningen av pensionsrätter samt en fördjupad analys av<br>förutsättningarna för den framtida fondutvecklingen, främst vad avser<br>demografiska faktorer.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Promemorians förslag: Den finansiella infasningen förslogs ske<br>endera genom löpande överföringar motsvarande räntan på ett<br>kapitalbelopp på 300-350 miljarder kronor eller genom en engångsvis<br>överföring av detta belopp den 1 januari 1999.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstanser instämmer i att det bör<br>ske en överföring från AP-fonden till staten med anledning av pensions-<br>reformen. Enligt en majoritet av remissinstanserna bör denna ske i form<br>av en engångsvis betalning. Flera remissinstanser pekar dock på att det<br>inte finns tillräckligt underlag för ställningstagande till överföringens<br>storlek och att den exakta utformningen av indexuppräkningen ännu inte<br>fastställts. Några remissinstanser förordar därför en temporär lösning i<br>avvaktan på slutligt ställningstagande.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: AP-fonden skall<br>enligt lagen om socialavgifter (1981:691) användas för att finansiera<br>försäkringen för allmän tilläggspension (ATP). Denna försäkring inne-<br>fattar inte enbart ålderspension, utan även förtids- och efterlevande-<br>pension. Genom pensionsreformen överförs finansieringsansvaret för<br>dessa förmåner till statsbudgeten. Det är därför motiverat att AP-fonden<br>även framgent bidrar till finansieringen av dessa utgifter.</p>
<p>Genomförandet av ålderspensionsreformen kommer att medföra en på-<br>taglig belastning på statsbudgeten och ett ökat statligt lånebehov. Sett<br>över en längre tidsperiod kommer dessa effekter av pensionsreformen att<br>minska mätt i reala termer, men en viss belastning kvarstår även på lång<br>sikt.</p>
<p>Samtidigt förstärks AP-fondens finansiella netto. Det årliga avgifts-<br>underskott som råder för närvarande förbyts i ett överskott mellan av-<br>giftsintäkter och pensionsutbetalningar. Tillsammans med fondens av-<br>kastning innebär detta att AP-fonden får ett betydande finansiellt över-<br>skott och fondens behållning skulle, med rimliga antaganden om in-<br>komsttillväxt och avkastning, växa förhållandevis snabbt.</p>
<p>Pensionsreformens omfördelande effekter mellan staten och AP-fonden<br>skall ses mot bakgrund av att ett bibehållande av nuvarande ordning inte<br>hade varit hållbart. Vid frånvaro av reform hade AP-fondens avgifts-<br>underskott fortsatt växa för att så småningom överstiga fondens avkast-<br>ning och fonden skulle tömmas även vid en god ekonomisk tillväxt. Fi-<br>nansieringen av ATP-systemet skulle således behöva stärkas förr eller<br>senare även utan reform.</p>
<p>Med den behållning AP-fonden har i dag kan den bedömas vara större<br>än vad som är motiverat för att fonden skall fylla sin buffertfunktion i det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Genom att pensionssystemets<br>löpande finanser stärks minskar behovet av en fond. De löpande av-<br>giftsintäkterna kommer initialt att räcka för pensionsutbetalningama.</p>
<p>606</p>
<p>Fondavkastningen behöver således inte tas i anspråk. Tvärtom beräknas Prop. 1997/98:151<br>fonden varje år tillföras medel utöver avkastningen genom ett avgifts-<br>överskott. Om ungefär ett decennium, när antalet ålderspensionärer<br>växer, beräknas det uppkomma ett årligt underskott mellan avgiftsintäk-<br>ter och pensionsutgifter, som måste täckas med fondmedel. Hur stora<br>underskott och över hur långa perioder dessa varar är beroende av bl.a.</p>
<p>den demografiska och den samhällsekonomiska utvecklingen.</p>
<p>Det reformerade ålderspensionssystemet är i finansiellt hänseende be-<br>tydligt mer robust än det nuvarande systemet. Vid en svag tillväxt i av-<br>giftsunderlag och därmed avgiftsintäkter påverkas även värdeuppräk-<br>ningen av pensionsförmåner både vad gäller intjänad pensionsrätt och<br>utgående pension. Vidare är den årliga pensionsnivån vad avser pensio-<br>ner beräknade enligt reformerade regler avhängig förväntad medellivs-<br>längd, varför utgiftsnivån på sikt anpassas även till svängningar i den<br>demografiska utvecklingen som beror på förändrad medellivslängd. Det<br>innebär att påfrestningarna på buffertfonden blir mindre uttalade än med<br>dagens regler. Med rimliga antaganden kan framtida underskott täckas<br>med en fond som i utgångsläget är mindre än dagens. Mot den bakgrun-<br>den bör effekterna på statsbudgeten och statens lånebehov kompenseras<br>genom en överföring från AP-fonden.</p>
<p>En överföring från AP-fonden till statsbudgeten kan ske i olika former.<br>Pensionsarbetsgruppen föreslog i sitt betänkande Reformerat pensions-<br>system (SOU 1994:20) att AP-fonden övergångsvis skulle finansiera<br>vissa pensionsutgifter som inte hör till den inkomstrelaterade ålderspen-<br>sioneringen, nämligen förtidspensioner för vissa årskullar, änkepensioner<br>enligt gamla regler samt övergångsvis garantipension. Förslaget till in-<br>fasning var så utformat att avlastningen av statsbudgeten avtog över<br>tiden, inte bara realt utan även nominellt.</p>
<p>Som framhålls i avsnitt 4 finns det emellertid starka skäl som talar<br>emot en sådan infasning av pensionsreformen. Den innebär bl.a. att ut-<br>gifterna inom förtidspensioneringen splittras upp efter ålderskategorier,<br>vilket försvårar en effektiv kontroll och uppföljning av dessa utgiftsom-<br>råden. Motsvarande kommer att gälla för efterlevandepensionen. Vidare<br>blir ålderspensionssystemet mindre robust, till följd av att det skall<br>finansiera utgifter som inte anpassas till den samhällsekonomiska ut-<br>vecklingen. Det är även principiellt olämpligt att i ett avskilt ålderspen-<br>sionssystem inkludera andra utgiftsslag än ålderspensioner.</p>
<p>Kompensationen av belastningen på statsbudgeten bör därför i stället<br>ske genom en direkt betalning från AP-fonden. Eftersom finansieringen<br>av vissa pensionsförmåner inom ATP förs över till statsbudgeten kan<br>även framgent hävdas att AP-fonden bidrar till att finansiera dessa för-<br>måner, om än indirekt via en överföring till statsbudgeten.</p>
<p>Hur stort belopp som bör överföras från AP-fonden till statsbudgeten<br>är en avvägning mellan två mål. Å ena sidan bör ökningen av statens<br>upplåning och därmed statsskuld i möjligaste mån begränsas. Å andra<br>sidan skall överföringen inte vara större än att AP-fonden, efter överför-<br>ingar, på lång sikt skall kunna fylla sin buffertfunktion inom pensions-<br>systemet. Detta är i sin tur avhängigt hur snabbt indexeringen av förmå-<br>nerna förmår anpassa ålderspensionssystemets utgifter till samhällseko-<br></p>
<p>607</p>
<p>nomiska eller demografiska svängningar som påverkar saldot mellan in-<br>komster och utgifter.</p>
<p>I propositionen om reformerat ålderspensionssystem (prop 1993/94:250)<br>angavs som en riktlinje att fondens behållning aldrig bör understiga ett<br>belopp motsvarande ett halvt års pensionsutbetalningar. Det skulle med<br>dagens förhållanden motsvara ca 75 miljarder kronor. Fonden bör<br>emellertid normalt vara betydligt större än så för att klara de finansiella<br>påfrestningar den kan komma att utsättas för. Det överförda beloppet bör<br>därför sättas så att den s.k. fondstyrkan, fondens behållning dividerad<br>med årliga pensionsutbetalningar, med god marginal hålls högre än */i.</p>
<p>Det reformerade ålderspensionssystemet kommer att innehålla en an-<br>passningsmekanism - den s.k. ”bromsen” - som innebär att uppräkningen<br>av pensionsförmånerna kan komma att reduceras om det föreligger risk<br>för att systemet inte kommer att vara finansiellt hållbart, dvs. att<br>avgiftsinkomster jämte fondens kapital inte förmår finansiera pensions-<br>utgiftema. Buffertfondens storlek kommer därmed att ha en viss be-<br>tydelse för sannolikheten att mekanismen med reducerad indexuppräk-<br>ning skall behöva träda i kraft. Ju större fond desto mindre risk för att<br>bromsen måste användas. Mot detta skall emellertid vägas att statens<br>finanser blir starkare och statsskulden lägre ju större belopp som förs<br>över från AP-fonden till statsbudgeten. Hur stort belopp som bör över-<br>föras är således en avvägning mellan å ena sidan önskemålet att skydda<br>uppräkningen av pensionsrätter och å andra sidan högre utgifter för<br>statsskuldsräntor och därmed högre skatter eller lägre offentliga utgifter<br>för andra ändamål.</p>
<p>En utgångspunkt bör vara att pensionssystemet, utan att uppräkningen<br>av pensionsrätter behöver bromsas, skall klara även längre perioder med<br>svag ekonomisk tillväxt och svag fondavkastning liksom nu förutsebara<br>förändringar i demografin. Men det är samtidigt inte rimligt att ställa<br>kraven så högt att AP-fonden även i extrema fall skall kunna täcka upp-<br>kommande underskott, eftersom det inte skulle medge någon större kom-<br>pensation av statsbudgeten. Det är naturligt att sådana situationer hante-<br>ras med den säkerhetsventil som bromsen i indexuppräkningen är avsedd<br>att utgöra.</p>
<p>Hur bromsmekanismen i indexuppräkningen skall utformas utreds för<br>närvarande. Avsikten är att det till hösten 1998 skall föreligga ett förslag<br>i denna fråga. Riksdagen kan därmed ta ställning under våren 1999. Re-<br>geringen delar den syn som flera remissinstanser ger uttryck för att<br>frågorna om bromsmekanismens utformning och omfattningen på över-<br>föringen från AP-fonden är avhängiga varandra och därför bör övervägas<br>i ett sammanhang.</p>
<p>Under en lång övergångsperiod kommer ålderspensionsutgiftema att<br>domineras av pensioner beräknade enligt nuvarande regler. För dessa<br>pensioner sker ingen anpassning av nivåerna med hänsyn till förändringar<br>i förväntad medellivslängd. En ökad medellivslängd medför därför under<br>de närmaste decennierna högre totala pensionsutgifter. Erfarenheten visar<br>att det kan ske förhållandevis stora förändringar i medellivslängden. Det<br>föreligger därför en osäkerhet om den framtida utgiftsutvecklingen och<br>därmed även vad gäller belastningen på AP-fonden.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>608</p>
<p>Vidare är fondens utveckling, vilket också illustreras av de kalkyler<br>som redovisas i departementspromemorian, starkt beroende av vilken<br>avkastning som uppnås på fondens tillgångar. För närvarande kan AP-<br>fonden uppvisa en förhållandevis hög real avkastning, men det råder en<br>betydande osäkerhet om den framtida utvecklingen.</p>
<p>Med hänsyn till dessa osäkerhetsfaktorer anser regeringen att det bör<br>ske en fördjupad analys av de faktorer som kan ha betydelse för AP-fon-<br>dens framtida utveckling innan ställningstagande kan göras om storleken<br>på en överföring.</p>
<p>Det är, inte minst med hänsyn till effektiviteten i AP-fondens förvalt-<br>ning, angeläget att klargöra fondens långsiktiga villkor. Inriktningen bör<br>därför vara att senast under hösten 1999 slutligen lägga fast storleken på<br>den finansiella infasningen.</p>
<p>Vad avser formerna för den finansiella infasningen kan regeringen<br>konstatera att de flesta remissinstanser förordar att den sker i form av en<br>engångsvis överföring framför en löpande överföring. Motivet är främst<br>att tydliggöra fördelningen av finansieringsansvaret för olika pensions-<br>förmåner. Ålderspensioneringens autonomi gentemot statsbudgeten<br>stärks om den inte belastas med en löpande betalning. AP-fondens resul-<br>tat och behållning blir en mer rättvisande indikator på pensionssystemets<br>finanser. På motsvarande sätt undviks den otydlighet i statsbudgeten det<br>innebär att ha en inkomstpost som kan framstå som relativt godtyckligt<br>bestämd. Det finns en risk att löpande överföringar från AP-fonden kan<br>komma att uppfattas som en allmän finansieringskälla och skapa oklarhet<br>i budgetprocessen. När tillräckligt lång tid förflutit sedan beloppet fast-<br>ställdes kan det i ett ansträngt budgetläge vara svårt att motivera att be-<br>loppet skall ligga fast och inte höjas. Risken är att ålderspensionssyste-<br>mets autonomi går förlorad och att dess långsiktiga hållbarhet gröps ur.</p>
<p>Med en engångsvis överföring undviks den uppblåsning av offentliga<br>sektoms balansräkning som pensionsreformen åstadkommer, dvs. att stat<br>och pensionssystem sammantaget har både stora skulder och tillgångar.<br>En överföring innebär visserligen ingen finansiell förbättring för offent-<br>liga sektom som helhet, dvs. inklusive ålderspensionssystemet, men i<br>flera sammanhang, bl.a. vad avser de s.k. konvergenskriterierna för EU:s<br>ekonomiska och monetära union, spelar bruttoskulden en viktig roll för<br>bedömningen av den offentliga sektoms finanser. En engångsvis över-<br>föring medför en påtaglig reduktion av statsskulden och även den offent-<br>liga sektoms konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastricht-skulden, kan<br>förväntas minska, om än inte i samma omfattning.</p>
<p>Motivet för en löpande överföring är att det betalningsansvar som<br>statsbudgeten övertar inom ramen för ATP medför löpande betalningar.<br>Utgångspunkten att AP-fondens medel inte skall användas till annat än<br>att finansiera ATP-pensioner skulle då tala för att överföringen bör vara<br>löpande och inte överstiga detta belopp. Ett annat skäl för en löpande<br>överföring är hänsynen till trovärdigheten i det allmänna pensionssys-<br>temet. AP-fondens medel betraktas ofta som en garant för pensionsför-<br>månerna, att det är ”pensionärernas pengar”. En stor engångsöverföring<br>kan då komma att uppfattas som att pensionsrättigheterna får ett sämre<br>skydd. I formell mening utgör AP-fonden emellertid vare sig i dagens<br>eller det reformerade systemet någon formell garant för pensionsford-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>609</p>
<p>6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2<br></p>
<p>ringarna, utan ålderspensionssystemet är ett fördelningssystem där de<br>som i dag förvärvsarbetar försörjer dagens pensionärer. Ytterligare ett<br>argument emot en engångsvis överföring är de effekter på de finansiella<br>marknaderna som en sådan engångsöverföring kan få.</p>
<p>Regeringen finner att inriktningen bör vara en engångsvis överföring.</p>
<p>Utan någon kompensation skulle statens lånebehov och därmed<br>statsskulden öka år 1999. Det kan inte uteslutas att detta felaktigt skulle<br>kunna komma att få negativa effekter på hur de offentliga finanserna<br>uppfattas bl.a. av aktörer på de finansiella marknaderna. Av detta skäl bör<br>det under åren 1999 och 2000 övergångsvis ske en överföring som<br>kompenserar för effekterna på statsbudgeten.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör denna temporära överföring vara av<br>samma storleksordning som den förstärkning av AP-fondens löpande<br>finanser som blir effekten av ett fullt genomförande av ålderspensions-<br>reformen, inklusive finansiering. Förstärkningen av nettot mellan AP-<br>fondens avgiftsinkomster och pensionsutgifter jämte en viss ränteeffekt<br>av detta kan beräknas uppgå till ca 45 miljarder kronor. Om frågan om<br>formerna för ålderspensionssystemets finansiering inte kan finna en<br>lösning som kan trädda i kraft fr.o.m. år 1999, ligger nuvarande avgifts-<br>underlag kvar. Det medför att AP-fondens avgiftsintäkter blir mindre än<br>om ålderspensionsreformen genomförts i alla sina delar. Enligt<br>regeringens mening bör även i detta fall 45 miljarder kronor föras över<br>från ATP-fonden till statsbudgeten. En utebliven reglering av avgifts-<br>uttaget under år 1999 skall dock beaktas vid fastställandet av det slutliga<br>beloppet vid en engångsvis överföring.</p>
<p>Fondstyrelserna bör utan väsentliga problem kunna inleverera 45 mil-<br>jarder kronor årligen till Riksgäldskontoret i form av likvida medel. I<br>syfte att eliminera eventuella oönskade marknadseffekter kan det dock<br>vara önskvärt att beloppet uppdelas så att flera mindre överföringar görs<br>varje år. Det föreslås därför att fyra lika stora överföringar vardera görs<br>vid slutet av varje kvartal. Även för Riksgäldskontoret bör en sådan ord-<br>ning med ett jämnare likviditetsflöde vara positivt. Var och en av första-<br>tredje fondstyrelserna skall bidra till överföringen i förhållande till stor-<br>leken på de marknads värderade fondkapitalen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h2>34 Effekter för individer</h2>
<h3>34.1 Inledning</h3>
<p>Det reformerade pensionssystemet skiljer sig från det nuvarande systemet<br>bl.a. genom att det reformerade systemet bygger på livsinkomstprincipen.<br>Det innebär att ålderspensionerna i större utsträckning än i det nuvarande<br>systemet är direkt relaterade till individernas inkomster under livet.<br>Livsinkomstprincipen innebär att varje avgiftsinbetalning till det in-<br>komstrelaterade ålderspensionssystemet påverkar den slutliga pensionens<br>storlek. I det reformerade pensionssystemet kan pensionsrätt dessutom<br>tjänas in för bamår och vid plikttjänstgöring. Pensionsrätten grundas då</p>
<p>610</p>
<p>på en fiktiv inkomst. Dessutom skall även pensionsrätt tjänas in för<br>studier finansierade med studiemedel.</p>
<p>I det nuvarande pensionssystemet är det endast inkomsterna under de<br>15 bästa åren som bestämmer pensionens storlek. För att erhålla oavkor-<br>tad inkomstrelaterad pension krävs det dessutom 30 års arbete medan<br>arbete därutöver inte ger någon ytterligare pensionsrätt. Däremot betalas<br>det in avgifter på alla löneinkomster i nuvarande system, även de som<br>tjänats in under den period som inte ingår i de 15 bästa åren liksom under<br>år utöver 30 års förvärvstid. Avgifter betalas dessutom på inkomster över<br>7,5 basbelopp trots att ingen pensionsrätt ges på sådana inkomster. Där-<br>med är det ett svagt samband mellan vad en enskild individ betalar in till<br>systemet och vad han eller hon får ut i pension.</p>
<p>Syftet med detta avsnitt är främst att belysa systemegenskaper i det re-<br>formerade pensionssystem. Detta sker genom att med olika exempel re-<br>dovisa hur förändringar i förvärvsmönster och inkomstutveckling påver-<br>kar pensionens storlek i det reformerade pensionssystemet. I detta sam-<br>manhang görs även jämförelser med det nuvarande pensionssystemet. Att<br>göra en jämförelse med pensionsnivåer i det nuvarande pensionssystemet<br>är dock egentligen inte möjligt. Eftersom ATP-systemet inte visat sig<br>vara finansiellt hållbart är detta en av anledningarna till att pen-<br>sionssystemet måste reformeras. ATP-systemet är konstruerat för en<br>ekonomi med en real tillväxt omkring 2 %. Det innebär att de tillväxt-<br>antaganden som används i detta sammanhang är 2 %. För att jämförelser<br>skall vara meningsfulla måste nuvarande ATP-systems regler förändras<br>på ett par punkter, vilket i sig är reformer som måste finansieras.</p>
<p>Vidare analyseras det nuvarande och det reformerade pensionssystemet<br>ur ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom diskuteras det reformerade pen-<br>sionssystemet ur ett generationsperspektiv. Avslutningsvis redovisas ett<br>antal individexempel, där pensionsnivåer och kompensationsgrad i de<br>olika systemet kan jämföras. Individexemplen är inte valda så att de skall<br>tolkas som exempel på typiska individer, utan skall endast betraktas som<br>några av flera miljoner tänkbara exempel på pensionsutfall i det nuva-<br>rande och det reformerade pensionssystemet. Exemplen är dock valda så<br>att de illustrerar individer som ”vinner” respektive ”förlorar” på en över-<br>gång till det reformerade pensionssystemet.</p>
<h3>34.2 Vad påverkar pensionens storlek?</h3>
<p>Eftersom det reformerade pensionssystemet bygger på livsinkomstprin-<br>cipen är det av intresse att studera hur förändringar i livsinkomstmönster<br>för en enskild individ påverkar dennes pension. Det reformerade pen-<br>sionssystemet är avgiftsbestämt och konstruerat så att de utgående pen-<br>sionerna automatiskt anpassas till tillväxten. Den exakta förmånen är<br>således inte fastställd i förväg.</p>
<p>Det nuvarande pensionssystemet är förmånsbestämt. Det innebär att<br>förmånsnivån i systemet (60 procent av genomsnittet av de 15 bästa års-<br>inkomsterna) är fastställd i förväg och att avgiftssatsen anpassas till för-<br>månsnivån, så att avgifterna täcker utgifterna. Ett annat sätt att få balans<br>är att i stället anpassa förmånerna. Eftersom tillväxten, och då särskilt</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>611</p>
<p>under de senaste två decennierna, varit betydligt svagare än 2 %<br>(reallönen per anställd ökade med ca 0,3 procent per år i genomsnitt<br>under perioden 1975-1995) har höjningar av avgiftssatserna såväl som<br>försämringar i pensionsförmånerna behövt genomföras. Dessa föränd-<br>ringar har skett genom politiska beslut.</p>
<p>Förutsättningar</p>
<p>Som utgångspunkt för exemplen har valts individer som börjar arbeta<br>vid 23 års ålder och som går i ålderspension vid 65 år. De antas vara<br>ogifta vid pensionstillfället. Individerna antas vidare tjäna in hela pen-<br>sionen efter att det reformerade pensionssystemet trätt i kraft, vilket gör<br>att det reformerade systemets egenskaper kan framhållas. Om inte annat<br>anges, antas den allmänna lönetillväxten och premiereservsystemets<br>avkastning vara 2% realt. I ett av de beskrivna exemplen nedan visas<br>emellertid hur stor pensionen blir vid antaganden om en högre avkastning<br>på premiereserven än 2 %. Vidare antas den enskildes löneutvecklingen<br>stå realt stilla under de sista fem åren av förvärvslivet. En vanlig utveck-<br>ling för de flesta förvärvsarbetande är att den reala löneutvecklingen står<br>still eller t.o.m. faller under slutet av förvärvslivet, bl.a. beroende på att<br>många väljer att minska arbetstiden mot slutet av den förvärvsaktiva ti-<br>den. Samtliga belopp är beräknade i 1998 års prisnivå. Delningstalet lik-<br>som arvsvinstfaktorer utgår från 1997 års medellivslängd. Eftersom av-<br>sikten med exemplen i detta delavsnitt främst är att visa effekterna av de<br>förändrade intjänandereglema (livsinkomstprincipen och 15/30 års re-<br>geln) har vi valt att låta intjänandetaket vara inkomstindexerat istället för<br>prisindexerat i det nuvarande pensionssystemet, vilket i sig är en refor-<br>mering av ATP som måste finansieras. Vi avviker således från att göra en<br>jämförelse med ett ATP-system med helt bibehållna regler. Ett ATP-<br>system med prisindexerat tak skulle i de flesta fall ge lägre pensioner än<br>vad som visas i exemplen nedan. Ett bibehållet ATP-system med<br>prisindexerat tak hade så småningom inneburit att även lågavlönade hade<br>fått inkomster över intjänandetaket och därmed hade pensionerna fått<br>karaktären av grundpension, lika stor för alla. I avsnitt 34.5 har däremot<br>individexemplen beräknats med ett ATP-system där taket är prisindexe-<br>rat, varvid effekten av ett prisindexerat tak framgår.</p>
<p>För enkelhetens skull antas dessutom att premiepensionens storlek vid<br>pensionstillfället beräknas på samma sätt som den del av pensionen som<br>härrör från fördelningssystemet. I verkligheten bestäms begynnelse-<br>pensionens storlek av summan av inkomstpensionen och premiepensio-<br>nen. Dessa fastställs var för sig på olika grunder. Inkomstpensionen i det<br>reformerade fördelningssystemet bestäms av de intjänade pensionsrät-<br>tema, vilka varje år räknas om med hänsyn till inkomstindexets utveck-<br>ling, arvsvinster, förvaltningskostnader och av delningstalet som åter-<br>speglar återstående livslängd samt en viss tillgodoräknad framtida real<br>inkomsttillväxt representerad av normen för följsamhetsindexering.<br>Premiepensionens storlek beräknas med utgångspunkt från tillgodo-<br>havandet på pensionsspararens premiepensionskonto, som beror på den<br>historiska avkastningen på fondandelarna och i likhet med inkomst-<br>pensionen på arvsvinster och förvaltningskostnader. Premiepensionen tas<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>612</p>
<p>ut livsvarigt och kan antingen vara uttryckt som ett visst antal fond- Prop. 1997/98:151<br>andelar, vilka då kommer att variera i storlek med förändringarna i fond-<br>andelarnas värde under pensionsutbetalningstiden, eller omvandlas till en<br>traditionell livränteförsäkring med ett fast månadsbelopp.</p>
<p>Om inte annat anges har i exemplen nedan individernas inkomster valts<br>så att de inte har rätt till garantipensionsutfyllnad. Avdrag för allmän<br>pensionsavgift, vid fastställande av pensionsgrundande inkomst, har i<br>båda systemen gjorts med 6,95 %.</p>
<p>1. Den egna lönetillväxten avviker från den allmänna</p>
<p>I det reformerade systemet är de intjänade pensionsrättigheterna inkomst-<br>indexerade, dvs. de skrivs upp i takt med den allmänna inkomsttillväxten.<br>Genom inkomstindexering av intjänad pensionsrätt har således inte<br>endast den egna lönetillväxten betydelse för storleken av individens pen-<br>sion. ”Räntan” i systemet motsvarar utvecklingen av en genomsnitts-<br>inkomst. Ju högre räntan är, desto mer växer individens fiktiva pen-<br>sionskapital. För en given individuell inkomstutveckling ger det reforme-<br>rade systemet därför en högre kompensationsnivå ju högre den allmänna<br>inkomsttillväxten är. I nuvarande system påverkas pensionen och<br>kompensationsnivån inte alls av den allmänna inkomsttillväxten (men<br>naturligtvis av individens egen inkomstutveckling). Detta framgår av<br>redovisningen i tabell 34.1 nedan.</p>
<p>Tabell 34.1 visar, för en individ som haft en jämn löneutveckling år för<br>år, pensionens storlek i procent av slutlönen i några olika tillväxtal-<br>temativ. Individens begynnelselön antas vara densamma i de olika alter-<br>nativen (13 000 kr per månad vid 23 års ålder). Lönen växer realt med<br>1 % per år respektive 2 % per år. I sistnämnda fall uppgår således slut-<br>lönen till ett högre belopp (26 500 kronor per månad jämfört med 18 600<br>kronor per månad vid 1 % årlig real tillväxt).</p>
<p>Om individens inkomst ökar i långsammare takt än den allmänna, t. ex.<br>med 1 % per år jämfört med en allmän tillväxt på 2 %, kommer indivi-<br>dens pensionsrätter att räknas upp med denna högre ”ränta”. Individen får<br>därför en högre kompensationsnivå än om den allmänna inkomst-<br>tillväxten hade sammanfallit med den egna. Personer med svag inkomst-<br>tillväxt i förhållande till den genomsnittliga gynnas således i det reforme-<br>rade systemet.</p>
<p>Om individens inkomst i stället ökar snabbare än den allmänna blir<br>kompensationsnivån lägre än om den egna inkomsttillväxten hade sam-<br>manfallit med den allmänna. I det nuvarande pensionssystemet har den<br>allmänna inkomsttillväxten ingen betydelse alls för den egna pensionens<br>storlek, vilket framgår av tabell 34.1.</p>
<p>613</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Tabell 34.1 Pension och kompensationsgrad vid olika egen och allmän<br>inkomsttillväxt</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Realinkomstutveckling</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Reformerat<br>pensionssystem</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Nuvarande<br>pensionssystem*</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Egen</p></td><td rowspan="2">
<p>Allmän</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kronor/<br>mån</p></td><td>
<p>% av<br>slutlön</p></td><td>
<p>Kronor/<br>mån</p></td><td>
<p>% av<br>slutlön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1%</p></td><td>
<p>1%</p></td><td>
<p>10 200</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2%</p></td><td>
<p>2%</p></td><td>
<p>14 700</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>14 800</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1%</p></td><td>
<p>2%</p></td><td>
<p>12 200</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2%</p></td><td>
<p>1%</p></td><td>
<p>12 400</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>14 800</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
</table>
<p>* inkomstindexerat intjänandetak, dvs. en ATP-reform som måste finansieras</p>
<p>2. Livsinkomst kontra 15-årsregeln</p>
<p>Vid 2 % tillväxt blir pensionen för en genomsnittlig individ ungefär lika<br>hög i det reformerade systemet som i det nuvarande pensionssystemet,<br>under förutsättning att individen tjänar in pensionsrätt under drygt 40 år.<br>Vilket system som ger högst pension, vid en given egen inkomsttillväxt,<br>varierar emellertid mycket mellan olika individer.</p>
<p>I figur 34.1 visas exempel på livsinkomstbanor för en individ som har<br>en jämn och flack inkomstutveckling och en annan individ som har en<br>ojämn och brantare inkomstutveckling. Individ A , en medelinkomst-<br>tagare, antas ha en inkomstutveckling som följer den allmänna. Individ B,<br>har ett karriäryrke, vilket innebär att inkomstutvecklingen ökar snabbare<br>än den allmänna under en stor del av förvärvslivet.</p>
<p>Figur 34.1 Livsinkomstbanor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-2.png" style="width:260pt;height:141pt;"/>
<p>Alder</p>
<p>I tabell 34.2 framgår att pensionen för individ A, som har en jämn in-<br>komstprofil, blir i det närmaste densamma i de båda pensionssystemen.<br>Däremot kommer individ B att få en lägre pension i det reformerade pen-<br>sionssystemet jämfört med i det nuvarande systemet. Detta illustrerar<br>skillnaden mellan livsinkomstprincipen och 15-års regeln. I det nuva-<br>rande pensionssystemet räknas endast de 15 bästa åren, vilka ofta infaller<br>i slutet av förvärvslivet. Det innebär att de relativt sett låga inkomster</p>
<p>614</p>
<p>som individ B har tidigt i livet inte påverkar dennes pension i det nuva-<br>rande pensionssystemet. I det reformerade pensionssystemet räknas alla<br>inkomster in oavsett när de tjänats in. Individ A:s inkomster är jämnt för-<br>delade över tiden och växer i takt med den allmänna inkomstutveck-<br>lingen. De inkomster som är intjänade tidigt i livet kommer därmed att<br>väga lika tungt som de inkomster som tjänas in i slutet. 15-års regeln och<br>livsinkomstprincipen ger därmed i stort sett samma pension för en person<br>med individ A:s inkomstprofil.</p>
<p>Tabell 34.2 Pension och kompensationsgrad vid olika inkomstprofil. Individ<br>A har en begynnelselön på 13 000 kr/mån och individ B 15 000 kr/mån</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="2">
<p>Reformerat system</p></td><td colspan="2">
<p>Nuvarande system*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pension<br>kronor/mån</p></td><td>
<p>% av<br>slutlön</p></td><td>
<p>Pension<br>kronor/mån</p></td><td>
<p>% av<br>slutlön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Individ A, jämn inkomst-</p></td><td>
<p>14 700</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>14 800</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>profil</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Individ B, brant inkomst-</p></td><td>
<p>22 000</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>27 000</p></td><td>
<p>52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>profil</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>*inkomstindexerat intjänandetak, dvs. en ATP-reform som måste finansieras</p>
<p>3. Olika antal intjänandeår</p>
<p>I det reformerade systemet finns ingen begränsning vad gäller antal år<br>som grundar pensionsrätt. Vaije års inkomst bidrar till att höja den slut-<br>liga pensionen. Omvänt gäller att varje års uppehåll med förvärvsarbete -<br>som inte grundar pensionsrätt på annat sätt, t. ex. bamårsrätt - att den<br>slutliga pensionen blir lägre än vad den annars skulle ha varit.</p>
<p>För en person med en årsinkomst som utvecklas i takt med den all-<br>männa realinkomstutvecklingen förändras den reformerade pensionen<br>proportionellt med förvärvstidens längd. Detta gäller således en individ<br>vars inkomster inte överstiger intjänandetaket. Likaså gäller detta endast<br>för en person som inte är berättigad till garantipension. Om personen<br>arbetar kortare tid bli pensionen lägre. För pensionsutfallet spelar det i<br>princip ingen roll om denne förkortar förvärvslivet genom att börja arbeta<br>senare eller genom att ta en arbetsfri period mitt i livet.</p>
<p>I nuvarande pensionssystem ger förvärvsåren utöver de 30 erforderliga<br>åren för oavkortad pension inte upphov till någon högre pension för indi-<br>viden. I det fall att lönenivån under de 15 bästa inkomståren (vilka ofta<br>sammanfaller med de sista förvärvsåren) inte påverkas av i vilken ut-<br>sträckning individen har arbetat tidigare under den yrkesaktiva tiden, blir<br>således den slutliga pensionen densamma antingen personen börjar för-<br>värvsarbeta omedelbart efter avslutad skolgång eller först några år där-<br>efter eller gör ett upphåll med förvärvsarbete under en period.</p>
<p>I tabell 34.3 nedan visas hur stor den inkomstrelaterade ålderspensio-<br>nen blir i det reformerade systemet med mellan 30 och 45 års förvärvstid<br>och pensionering vid 65 år.</p>
<p>615</p>
<p>Tabell34.3 Pensionens storlek vid olika antal intjänandeår i reformerat och Prop. 1997/98:151<br>nuvarande pensionssystem för en person med jämn inkomstutveckling och en<br>slutlön på ca 28 000 kr/mån.</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Antal intjänande-<br>år</p></td><td colspan="2">
<p>Reformerat system</p></td><td colspan="2">
<p>Nuvarande system*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>pension<br>kr/mån</p></td><td>
<p>% av<br>slutlön</p></td><td>
<p>pension<br>kr/mån</p></td><td>
<p>% av slut-<br>lön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>16 800</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>15 600</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>14 900</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>15 600</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>12 900</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>15 600</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>11 000</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>15 600</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
</table>
<p>* inkomstindexerat intjänandetak, dvs. en ATP-reform som måste finansieras</p>
<p>Det reformerade systemet blir relativt sett förmånligare ju längre den<br>förvärvsverksamma tiden är. Detta är en konsekvens av att sambandet<br>mellan avgifter och förmåner stärkts i det reformerade systemet. Indivi-<br>den får således större möjligheter att själv påverka den slutliga pensio-<br>nens storlek. Vaije utökad arbetsinsats under ett år, t.ex. heltids- i stället<br>för deltidsarbete, bidrar till att höja pensionen. Enligt nuvarande regler<br>påverkas pensionen endast om förvärvsåret i fråga ingår bland de 15<br>bästa inkomståren. Likaså ger vaije extra förvärvsår högre pension i det<br>reformerade systemet. I nuvarande system ger förvärvsår utöver de be-<br>hövliga 30 åren inget ytterligare påslag på pensionen.</p>
<p>Det nuvarande pensionssystemet är mer generöst än det reformerade<br>vad gäller kravet på intjänandetid för att erhålla en pension kring 55 % av<br>slutlönen. Om alla skulle välja att arbeta endast 30 år skulle, men om<br>ATP-systemet inte vara hållbart eftersom systemet förutsätter att avgifter<br>betalas in under en längre period. Samtidigt innebär det nuvarande sys-<br>temets intjänanderegler att det inte lönar sig att arbeta mer än 30 år i pen-<br>sionshänseende, såvida inte dessa ytterligare år skulle ingå i de 15 bästa<br>åren. Därmed är det reformerade pensionssystemet mer rättvist eftersom<br>varje ökning av inbetald avgift resulterar i ökad pension (förutsatt att<br>individen inte har så låga inkomster att han eller hon erhåller garanti-<br>pension).</p>
<p>4. Pensionstidpunkt</p>
<p>I det nuvarande pensionssystemet kan pensionspoäng endast tjänas in<br>t.o.m. 64 års ålder. I det reformerade pensionssystemet finns det däremot<br>inte någon övre åldersgräns för intjänande av pensionsrätt. En individ har<br>med andra ord möjlighet att tjäna in fler pensionsrätter genom att arbeta<br>fler år, höja den totala livsinkomsten och därigenom höja det månatliga<br>pensionsbeloppet.</p>
<p>Om personen går i pension efter 65 år blir det årliga pensionsbeloppet<br>högre enligt både det reformerade och det nuvarande regelsystemet.<br>Tiden som pensionär blir ju då kortare; med samma beräknade livspen-<br>sion men färre år blir därför årsbeloppet högre. Därutöver gäller i det<br>reformerade pensionssystemet att ytterligare pensionsrättigheter tjänas in<br>efter 65 års ålder.</p>
<p>För en individ som går i pension före 65 år blir den årliga pensionen på<br>motsvarande sätt lägre eftersom pensionen då skall utbetalas i fler år. Den</p>
<p>616</p>
<p>reformerade pensionen blir lägre också av den anledningen att individen<br>har mindre intjänad pensionsrätt.</p>
<p>I tabell 34.4 har pensionens storlek i det reformerade respektive det<br>nuvarande systemet beräknats vid olika pensionsålder för en person som<br>börjar arbeta vid 23 års ålder med en årsinkomst som utvecklas i takt med<br>den allmänna reallöneutvecklingen. Vid pensionsuttag före 65 år<br>påverkas den intjänade pensionsrätten i det här exemplet både i det refor-<br>merade och i det nuvarande systemet. Vid pensionering mellan 61 och 65<br>års ålder är den inkomstrelaterade ålderspensionen ungefär lika stor i det<br>två systemen. Fortsatt förvärvsarbete efter fyllda 65 år ger ytterligare<br>pensionsrätter i det reformerade systemet, vilket leder till att pensionen<br>ökar mer än i det nuvarande pensionssystemet.</p>
<p>Tabell 34.4 Pensionens storlek vid olika pensionsålder för en person som<br>börjar arbeta vid 23 års åider. Begynnelselön på 13 000 kr/mån. 2 % egen<br>reallönetillväxt t.o.m. 59 år sedan oförändrad lön. Slutlön 26 500 kr/mån.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Pensions-<br>ålder</p></td><td colspan="2">
<p>Reformerat system</p></td><td colspan="2">
<p>Nuvarande system*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pension<br>kr/mån</p></td><td>
<p>% av slutlön</p></td><td>
<p>Pension<br>kr/mån</p></td><td>
<p>% av slutlön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>61 år</p></td><td>
<p>10 400</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>10 600</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>62 år</p></td><td>
<p>11 400</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>11 700</p></td><td>
<p>44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>63 år</p></td><td>
<p>12 400</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>12 700</p></td><td>
<p>48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>64 år</p></td><td>
<p>13 500</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>13 700</p></td><td>
<p>52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65 år</p></td><td>
<p>14 700</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>14 800</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>66 år</p></td><td>
<p>16 100</p></td><td>
<p>61</p></td><td>
<p>16 000</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>67 år</p></td><td>
<p>17 600</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>17 300</p></td><td>
<p>65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>68 år</p></td><td>
<p>19 300</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>18 500</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>69 år</p></td><td>
<p>21 300</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>19 800</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>70 år</p></td><td>
<p>23 400</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>21 000</p></td><td>
<p>79</p></td></tr>
</table>
<p>* inkomstindexerat intjänandetak, dvs. en ATP-reform som måste finansieras</p>
<p>5. Deltidsarbete</p>
<p>Som en följd av livsinkomstprincipen, reducerar deltidsarbete alltid pen-<br>sionen i det reformerade pensionssystemet. Det har dock ingen betydelse<br>när i livet deltidsarbetet sker.</p>
<p>I det nuvarande pensionssystemet minskar däremot pensionen endast i<br>det fall att deltidsarbetet påverkar lönen under de 15 bästa åren, vilka<br>oftast infaller i slutet av förvärvstiden. Däremot minskar pensionen inte<br>alls i det nuvarande systemet om deltidsarbetet infaller tidigt i livet.<br>Emellertid är deltidsarbete tidigt i livet oftast föranlett av vård av små<br>bam. I det reformerade pensionssystemet kompenseras föräldern genom<br>bamårsrätten, vilket betyder att pensionen i ett sådant fall inte försämras<br>jämfört med om personen hade arbetat heltid. Se vidare under punkt 5.<br>Barnår. För den som arbetar deltid hela eller nästan hela sitt förvärvsliv,<br>vilket är vanligt i vissa yrken, påverkas pensionen förhållandevis lika<br>mycket i båda systemen jämfört med om han eller hon hade arbetat hel-<br>tid.</p>
<p>617</p>
<p>6. Barnår</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>En person som arbetar deltid eller som helt avstår från förvärvsarbete<br>under en period i livet för att vårda små bam kompenseras i pensions-<br>hänseende genom att pensionrätt för bamår tillgodoräknas. Betydelsen av<br>bamårsrätten är väsentlig. Om inte bamårsrätten hade ingått i det refor-<br>merade pensionssystemet hade pensionen för en person som t.ex. fått 2<br>bam och som hade stannat hemma på heltid i sju år varit ca 15 % lägre.</p>
<p>Rätten gäller under vaije barns fyra första levnadsår (till det yngsta<br>bamet har fyllt fyra år om man har fleral små bam). Bamårsrätten räknas<br>fram på tre sätt, och det alternativ som är mest gynnsamt för den enskilde<br>används vid beräkning av pensionsrätt. Eftersom två av de tre alternati-<br>ven t.o.m. kan ge högre pensionsrätt än utan bam blir kompensationen i<br>pensionshänseende också normalt mycket god. Alternativen är:</p>
<p>1. en utfyllnad upp till summan av den enskildes pensionsgmndande<br>inkomst året före barnets födelse.</p>
<p>2. en utfyllnad upp till 75 % av den genomsnittliga pensionsgmndande<br>inkomsten för alla försäkrade mellan 16 och 64 år.</p>
<p>3. det för intjänandeåret gällande ett inkomstbasbelopp plus den egna<br>inkomsten.</p>
<p>Alternativ 1. kan sägas vara mest gynnsam för personer med hög eller<br>ganska hög lön som minsat sin arbetstid kraftigt efter barnets födelse.<br>Alternativ 2. kan sägas vara mest gynnsam för personer med låg lön och<br>personer som saknade arbete innan bamet föddes. Alternativ 3 är mest<br>gynnsam för den som fortsätter att förvärvsarbeta i oförändrad omfattning<br>under bamåren, och som då får tillgodoräkna sig en högre pensions-<br>gmndande inkomst under dessa år.</p>
<p>För att illustrera bamårsrätten har tre kvinnor valts som samtliga arbe-<br>tar heltid och har en jämn lönetillväxt som följer den allmänna.<br>(Exemplen kan likaväl gälla en man.) Vid 28 års ålder får de sina första<br>bam och tre år senare föds det andra bamet. För en kvinna som, i detta<br>exempel, har en begynnelselön på 13 000 kronor per månad och som<br>stannar hemma på heltid i sju år är alternativ 1., dvs. utfyllnad till den<br>inkomst hon hade före barnets födelse, det mest gynnsamma. Av tabell<br>34.5 framgår att hennes pension endast blir marginellt lägre än om hon<br>inte hade haft barn. Att pensionen trots bamårsrätt blir något lägre hänger<br>samman med att den bakomliggande inkomsten inte räknas upp med in-<br>komstindex utan med prisindex under perioden med bamår. I det nuva-<br>rande pensionssystemet påverkas pensionen inte alls. I tabell 34.6 visas<br>ett exempel på en kvinna som tjänar på bamårsrätten. Hon antas ha en<br>begynnelselön på endast 10 000 kronor per månad. För hennes del är<br>alternativet 2. mest gynnsamt. Av tabellen framgår att hon får en högre<br>pension än om hon inte hade fått bam. I tabell 34.5 visas ytterligare en<br>kvinna som tjänar på bamårsrätten. Hon väljer att arbeta heltid under<br>bamåren, förutom de två år hon erhåller föräldrapenning. För henne är<br>alternativ 3. det mest gynnsamma alternativet. Av tabellen framgår att<br>hon även får en högre pension än om hon inte hade fått bam.</p>
<p>618</p>
<p>Tabell 34.5 Pensionsnivå vid barnårsrätt för en person som börjar arbeta vid Prop. 1997/98:151<br>23 års ålder med en begynnelselön på 13 000 kr/mån.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Reformerat<br>pensionssystem</p></td><td>
<p>Nuvarande<br>pensionssystem*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Heltid hela livet, utan bam</p></td><td>
<p>14 700</p></td><td>
<p>14 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hemma på heltid i sju år</p></td><td>
<p>14 600 (Alt. 1)</p></td><td>
<p>14 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hemma ett år med vardera</p></td><td>
<p>15 200 (Alt. 3)</p></td><td>
<p>14 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>bam, annars heltid</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* inkomstindexerat intjänandetak, dvs. en ATP-reform som måste finansieras</p>
<p>Tabell 34.6. Pensionsnivå vid barnårsrätt för en kvinna som börjar arbeta vid<br>20 års ålder med en begynnelselön på 10 000 kr/mån.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Reformerat<br>pensionssystem</p></td><td>
<p>Nuvarande<br>pensionssystem*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbete hela livet, utan</p></td><td>
<p>13 000</p></td><td>
<p>12 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>barn</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hemma på heltid i sju</p></td><td>
<p>13 300 (Alt. 2)</p></td><td>
<p>12 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>år med barn</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>* inkomstindexerat intjänandetak, dvs. en ATP-reform som måste finansieras</p>
<p>7. Premiepensionssystemets avkastning</p>
<p>1 samtliga ovanstående exempel har det antagits att avkastningen i<br>premiepensionssystemet är densamma som den allmänna inkomsttill-<br>växten. Avkastningen i premiepensionssystemet kan avvika från den<br>allmänna inkomsttillväxten. I det fall avkastningen skulle komma att<br>överstiga inkomsttillväxten kommer pensionen i det reformerade syste-<br>met att bli större än vad som redovisats i exemplen ovan. I tabell 34.7<br>visas pensionens storlek vid några alternativa avkastningsantaganden.<br>Exemplen skall inte betraktas som sannolika utfall utan är avsedda att<br>illustrera pensionssystemets känslighet för olika avkastningsantaganden.</p>
<p>I tabell 34.7 framgår att en person med begynnelselön på<br>13 000 kronor per månad, med en avkastning i premiepensionssystemet<br>på i genomsnitt 3 % per år, skulle erhålla en pension som vore ca<br>500 kronor högre per månad jämfört med om avkastningen hade varit</p>
<p>2 % per år. En avkastning på t.ex. 6 % per år skulle ge ytterligare ca<br>1 900 kronor högre pension.</p>
<p>Tabell 34.7 Pension vid olika nivå på avkastningen i premiepensionssystemet<br>för en person som börjar arbeta vid 23 års ålder med en begynnelselön på<br>13 000 kr/mån. Egen och allmän lönetillväxt 2 % realt.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Real avkastning i premiepen-<br>sionssystemet</p></td><td>
<p>Pension<br>kronor/mån</p></td><td>
<p>% av slutlön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2%</p></td><td>
<p>14 700</p></td><td>
<p>56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3%</p></td><td>
<p>15 200</p></td><td>
<p>57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4%</p></td><td>
<p>15 900</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 %</p></td><td>
<p>16 700</p></td><td>
<p>63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6%</p></td><td>
<p>17 800</p></td><td>
<p>67</p></td></tr>
</table>
<p>619</p>
<p>8. Följsamhetsindexering</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Genom delningstalet tillgodoräknas pensionären en form av förskot på en<br>förmodad framtida årlig tillväxt, som motsvarar normen för följsam-<br>hetsindex som är 1,6. Pensionen omräknas sedan varje år från och med<br>det andra pensionsåret med utgångspunkt från inkomstindexets avvikelse<br>från den redan tillgodoräknade normen. Om den faktiska nominella löne-<br>tillväxten, som avspeglas i inkomstindexet, skulle bli högre än normen<br>1,6 kommer pensionen således att öka med mellanskillnaden mellan den<br>faktiska tillväxten och normen. Skulle den faktiska tillväxten bli lägre än<br>normen sker en nedskrivning av pensionen på motsvarande sätt. Det<br>innebär att den nominella inkomsttillväxten i samhället får en betydelse<br>för pensionens storlek även efter pensionstillfället. I det nuvarande<br>pensionssystemet finns ingen sådan mekanism, utan pensionen räknas i<br>princip endast upp med inflationen.</p>
<p>Följsamhetsindexeringens effekt på pensionsutvecklingen kan illustre-<br>ras med ett exempel. Eftersom avsikten med detta exempel är att visa<br>principen för följsamhetsindexering antas för enkelhetens skull här att<br>premiepensionen utvecklas i samma takt som den del av pensionen som<br>härrör från fördelningssystemet. Begynnelsepensionen är i exemplet<br>10 000 kr/mån. Under pensionstiden kommer pensionen varje år att räk-<br>nas om med hänsyn till inkomsttillväxten i det fall den avviker från nor-<br>men. Pensionsförmånens utveckling under olika tillväxtantaganden visas<br>i figur 34.2. Inflationen antas i detta exempel vara noll och tillväxten<br>antas hålla en konstant takt under hela perioden.Om tillväxten överstiger<br>1,6 % ökar pensionen realt över tiden från den initiala nivån på 10 000 kr<br>per månad. Om tillväxten ligger på en konstant nivån under 1,6 % sjun-<br>ker pensionen över tiden. Vid en tillväxt på 1,6% blir pensionen konstant<br>över tiden. I det nuvarande pensionssystemet skulle pensionen vara<br>nominellt oförändrad under hela pensionstiden om inflationen vore noll.<br>Detta innebär således att i det reformerade pensionssystemet kommer<br>pensionen, efter avdrag för normen, följa de förvärvsaktivas standardut-<br>veckling, vilket inte är fallet i det nuvarande systemet.</p>
<p>Figur 34.2. Följsamhetsindexerad pension</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-3.png" style="width:86pt;height:144pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-4.png" style="width:239pt;height:130pt;"/>
<p>10</p>
<p>Antal är i pension</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-5.png" style="width:110pt;height:14pt;"/>
<p>620</p>
<p>9. Förändrad medellivslängd</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>I det reformerade pensionssystemet kan begynnelsepensionen komma att<br>variera för individer tillhörande olika årskullar, trots att pensionsbehåll-<br>ningen är densamma. I det reformerade pensionssystemet beaktas för-<br>ändringen i medellivslängden automatiskt genom att delningstalet speglar<br>sådana förändringar. Definitiva delningstal för respektive årskull fast-<br>ställs det år årskullen ifråga fyller 65 år. Underlaget för delningstalet ut-<br>görs i princip av den senast kända livslängdsstatistiken. Därmed kan<br>olika årskullar få olika delningstal.</p>
<p>Om medellivslängden ökar kommer delningstalet också att öka varvid<br>den årliga pensionen blir lägre. Underlaget för de delningstal som an-<br>vänts i beräkningarna ovan är 1997 års medellivslängd. Skulle medel-<br>livslängden vara t.ex. ett år längre får detta till följd att pensionen<br>minskar med omkring 6 procent jämfört med de beräkningar som redo-<br>visats ovan. Emellertid är det rimligt att anta att en ökad medellivslängd<br>även innebär att folkhälsan förbättras. Om befolkningen blir friskare och<br>lever längre bör den även kunna arbeta längre. Det finns därför anledning<br>att tro att den genomsnittliga pensionsåldern kan komma att stiga i takt<br>med ökad medellivslängd. Om individen väljer en högre pensionsålder<br>blir också pensionen högre.</p>
<p>I det nuvarande pensionssystemet leder en ökning av medellivslängden<br>inte till någon direkt påverkan på pensionsnivån. Däremot krävs en an-<br>passning, antingen via höjda avgifter eller sänkt förmånsnivå, för att<br>systemet skall vara finansiellt hållbart.</p>
<p>10. Garantipension och marginaleffekter</p>
<p>I det reformerade pensionssystemet är grundskyddet utformat så att det<br>ger en garanterad lägsta pension på 2,13 prisbasbelopp för en ogift pen-<br>sionär och 1,9 prisbasbelopp till en gift pensionär. Garantipensionen<br>trappas av med 100 % mot inkomstgrundad pension (IGP) upp till 1,26<br>prisbasbelopp för ogifta och upp till 1,14 prisbasbelopp för gifta och med<br>48 % därutöver. För en ogift person med en IGP över ca 3,1 prisbas-<br>belopp utgår ingen garantipension alls.</p>
<p>Ökade livsinkomster resulterar alltid i en ökad inkomstgrundad pen-<br>sion. Till följd av grundskyddets utformning kommer den utbetalda pen-<br>sionen inte alltid att öka proportionellt mot ökningen av IGP. Föränd-<br>ringar av den totala pensionen i förhållande till förändringar av IGP kan<br>beskrivas i termer av marginaleffekter. Med marginaleffekter menas i<br>detta sammanhang andelen av en ökning av IGP som inte ger upphov till<br>en ökning av den utbetalda pensionen. Den utbetalda pensionen kan<br>vidare beräknas före eller efter skatt. Eftersom bostadsstödets utformning<br>är föremål för ytterligare utredning tas marginaleffekter som kan upp-<br>komma till följd av bostadsstödet inte upp här, trots att bostadsstödet ger<br>betydande marginaleffekter inom nuvarande system och sannolikt också i<br>det reformerade systemet.</p>
<p>I figur 34.3 visas marginaleffekter efter skatt både i det nuvarande och<br>i det reformerade pensionssystemet. I det reformerade pensionssystemet<br>får grundskyddets utformning till följd att, för en ogift pensionär som haft</p>
<p>621</p>
<p>mycket låga inkomster under sin förvärvsaktiva tid och som därmed<br>erhållit en IGP lägre än 1,26 basbelopp, en ökad arbetsinsats inte ger<br>något utbyte alls i högre pension. Marginaleffekten för personer med IGP<br>upp till 1,26 prisbasbelopp är 100 %. Marginaleffekten sjunker sedan vid<br>högre IGP ned till ca 60 % inom ett intervall mellan 1,26 och ca 3,1 bas-<br>belopp (vid en kommunalskatt på 31,66 %). Jämfört med det nuvarande<br>pensionssystemet är marginaleffekterna i det reformerade pensions-<br>systemet något lägre inom intervallet 1,26 till ca 1,5 prisbasbelopp men<br>däremot högre inom intervallet 1,5 till ca 3,1 prisbasbelopp.</p>
<p>Figur 34.3 Marginaleffekter i det reformerade och det nuvarande pensionssyste-<br>met för en gift pensionär vid en kommunalskatt på 31,66 %</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-6.png" style="width:269pt;height:150pt;"/>
<p>Nivån på grundskyddet i det reformerade pensionssystemet är något<br>högre än i det nuvarande pensionssystemet. Skillnaderna åskådliggörs i<br>figur 34.4.</p>
<p>Figur 34.4 Nettopension för en ogift pensionär i det reformerade och det nuva-<br>rande pensionssystemet. Kommunalskatt 31,66 %</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-7.png" style="width:265pt;height:149pt;"/>
<p>622</p>
<p>I det reformerade pensionssystemet innebär garantipensionens utform-<br>ning att den lägsta pensionen för en ogift pensionär uppgår till 4 694 kr<br>per månad efter skatt (räknat efter 1998 års prisbasbelopp och med en<br>kommunalskatt på 31,66 %). I nuvarande system ger grundskyddet i form<br>av folkpension och pensionstillskott en sammanlagd pension på 4 596 kr<br>netto (räknat med 1998 års prisbasbelopp och med en kommunalskatt på<br>31,66%), dvs. 98 kr mindre per månad efter skatt för en person med<br>mycket låg inkomstrelaterad pension.</p>
<p>I tabell 34.8 visas dessutom några exempel på hur en förändrad livs-<br>inkomst förändrar pensionen för individer som har låga inkomster. Indi-<br>viderna antas bölja arbeta vid 23 års ålder och gå i pension vid 65 år.<br>Lönen antas växa år för år med 2 % till och med 59 års ålder varefter<br>lönenivån förblir konstant. Allmän lönetillväxt antas vara 2 % och av-<br>kastning på premiereserven antas uppgå till 3 %.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Tabell 34.8 Lön, inkomstrelaterad pension samt garantipension inom det re<br>formerade pensionssystemet för en ensamstående pensionär. 1998 års pris-<br>basbelopp. 42 intjänandeår. Pension vid 65 år. 31,66 % kommunalskatt.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Begynnelse-<br>lön<br>kr/mån</p></td><td>
<p>Slutlön<br>kr/mån</p></td><td>
<p>IGP</p>
<p>kr/mån</p>
<p>(basbelopp/år)</p></td><td>
<p>Garanti-<br>pension,<br>kr/mån</p></td><td>
<p>Total<br>pension,<br>brutto,<br>kr/mån</p></td><td>
<p>Total pen-<br>sion, netto,<br>kr/mån</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>6 461</p></td><td>
<p>6 461</p></td><td>
<p>4 694</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 300</p></td><td>
<p>6 600</p></td><td>
<p>3 822 (1,26)</p></td><td>
<p>2 639</p></td><td>
<p>6 461</p></td><td>
<p>4 694</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 200</p></td><td>
<p>10 600</p></td><td>
<p>6 067 (2,0)</p></td><td>
<p>1 561</p></td><td>
<p>7 628</p></td><td>
<p>5 584</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 500</p></td><td>
<p>13 200</p></td><td>
<p>7 583 (2,5)</p></td><td>
<p>834</p></td><td>
<p>8 417</p></td><td>
<p>6 186</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 700</p></td><td>
<p>15 800</p></td><td>
<p>9 100 (3,0)</p></td><td>
<p>106</p></td><td>
<p>9 206</p></td><td>
<p>6 752</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>16 200</p></td><td>
<p>9 320 (3,0725)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>9 320</p></td><td>
<p>6 827</p></td></tr>
</table>
<p>Av tabell 34.8 framgår att en person utan några inkomster alls under livet<br>erhåller en total pension på ca 4 700 kronor per månad netto. För perso-<br>ner som tjänat in en inkomstrelaterad pension mindre än 1,26 prisbas-<br>belopp, ger ökade inkomster och pensionsrätt inget utbyte i pension. Vid<br>inkomstnivåer därutöver kommer en inkomstökning alltid att resultera i<br>en ökad total pension, dock ej proportionellt mot inkomstökningen. För<br>personer som tjänat in en inkomstrelaterad pension överstigande ca 3,07<br>prisbasbelopp utgår ingen garantipension alls. Vid inkomstökningar över<br>denna nivå kommer därmed utbytet av en ökad inkomst bli maximalt. I<br>tabellen framgår också exempel på vilka inkomstlägen som kan resultera<br>i de olika nivåerna på den inkomstgrundande pensionen.</p>
<p>De flesta erhåller även pension från sin avtalsförsäkring när de ålders-<br>pensioneras. Tjänstepensionen är inkomstrelaterad och kompensationen<br>beräknas i stort sett lika inom de olika avtalsområdena. Kompensationen<br>uppgår inom de flesta avtalsområden till 10 % av den s.k. pensionslönen<br>så länge den inte överstiger 7,5 basbelopp. Pensionslönen i sig kan be-<br>räknas på något skilda sätt inom olika avtalsområden.</p>
<p>Reglerna för hur tjänstepensioner påverkar grundskyddet är olika i det<br>nuvarande och det reformerade pensionsystemet. I det nuvarande pen-<br>sionssystemet påverkas inte pensionstillskottet av eventuell tjänstepen-</p>
<p>623</p>
<p>sion. Däremot avtrappas det särskilda grundavdraget med hänsyn till<br>både ATP-pension och tjänstepension. I det reformerade pensionsystemet<br>skall garantipensionen inte avräknas mot tjänstepension. Detta får främst<br>betydelse för nettopensionsnivåer och i mindre utsträckning även för<br>marginaleffekter. I figur 34.5 framgår att skillnaden i nettopension i det<br>reformerade pensionssystemet jämfört med det nuvarande pen-<br>sionssytemet som mest uppgår till 600 kronor, då tjänstepension inklude-<br>ras.</p>
<p>Figur 34.5 Skillnader i nettopension i det reformerade pensionssystemet<br>jämfört med det nuvarande pensionssystemet för en ogift pensionär. 1998 års pris -<br>basbelopp. 31,66 % kommunalskatt</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-8.png" style="width:267pt;height:160pt;"/>
<p>Inkomstrelaterad ålderspension i basbelopp</p>
<h3>34.3 Pensionssystemet ur ett jämställdhetsperspektiv</h3>
<p>En principiellt viktig skillnad mellan det reformerade och det nuvarande<br>pensionssystemen är skillnaden i hur pensionen beräknas. I det nuvarande<br>pensionssystemet är pensionen förmånsrelaterad, dvs. den utgår med<br>60 % av medelinkomsten av de 15 bästa årens inkomster. I det reforme-<br>rade pensionssystemet är pensionen avgiftsrelaterad, dvs. den utgår med<br>en viss andel av den inbetalda avgiften. Det reformerade pensionssyste-<br>met är således mer försäkringsmässigt än det nuvarande.</p>
<p>Vidare är det nuvarande pensionssystemet till största delen skatte-<br>finansierat medan det reformerade pensionssystemet i huvudsak är av-<br>giftsfinansierat. Sett ur jämställdhetssynpunkt är det av intresse att stu-<br>dera vad kvinnor respektive män som grupp erhåller i pension jämfört<br>med vad de betalar in till pensionssystemet. Huruvida ålderspensions-<br>systemet systematiskt omfördelar pensionsförmåner mellan män och<br>kvinnor är därför intressant att analysera.</p>
<p>624</p>
<p>Inom ramen för Kvinnomaktsutredningen har Ann-Charlotte Ståhlberg Prop. 1997/98:151<br>& Stig Tegle<sup>1</sup>, i en artikel analyserat det nuvarande och det reformerade<br>pensionssystemets ur ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom har Ståhlberg<br>i en tidigare studie för Pensionsarbetsgruppens räkning studerat kvinnors<br>och mäns ATP<sup>2</sup>. Regeringen ansluter i stora drag till de slutsatser som<br>framkommer i dessa båda studier. Följande beskrivning av jämställdhets-<br>aspekten anknyter därför till den analys och de slutsatser som framförs i<br>de båda studierna.</p>
<p>Nuvarande pensionssystem — omfördelning mellan könen</p>
<p>En analys av pensionens storlek i förhållande till inbetalda avgifter visar<br>att det i det nuvarande pensionssystemet, p.g.a . 15-30 regeln, sker en<br>systematisk omfördelning från personer som har ett långt yrkesliv med<br>svag realinkomstutveckling över tiden till personer som har ett relativt<br>kort yrkesliv, en ojämn inkomstutveckling och en snabb reallönetillväxt.<br>Det betyder således att personer som har en svag reallöneutveckling och<br>som arbetar lång tid av sitt liv får en förhållandevis låg pension i det<br>nuvarande systemet medan personer som avancerar och gör karriär<br>kommer bättre ut i pensionshänseende. Det historiska förvärvsmönstret<br>har varit att det främst är män som har en brant inkomstprofil. Om detta<br>förvärvsmönster skulle kvarstå eller i varje fall inte förändras på ett av-<br>görande sätt skulle det betyda att 15-års regeln skulle gynna främst män<br>som grupp. 15-årsregeln gynnar också kvinnor och män som varvar<br>deltidsarbete med heltidsarbete vilket innebär en ojämn inkomst-<br>utveckling.</p>
<p>I det nuvarande pensionssystemet innebär takregeln, dvs att enbart<br>inkomster under 7,5 basbelopp är pensionsgrundande, medan avgifter<br>även betalas på inkomster över 7,5 basbelopp, en omfördelning mellan<br>höginkomsttagare till låginkomsttagare. Detta skulle gynna kvinnor som<br>grupp i förhållande till män eftersom fler män än kvinnor har inkomster<br>över taket.</p>
<p>Eftersom kvinnor lever i genomsnitt längre än män kommer kvinnor att<br>få större utdelning av inbetald avgift i fler år än män. Det innebär en<br>omfördelning från män till kvinnor.</p>
<p>Den sammantagna effekten av det nuvarande pensionssystemets regler<br>(15-årsregeln, 30-årsregeln, takregeln och att kvinnor i genomsnitt får<br>pension i fler år än män) innebär att reglerna i nuvarande pensionssystem<br>är något fördelaktigare för män än för kvinnor vad gäller ATP, dvs. den<br>inkomstrelaterade pensionen. Kvinnor betalar i genomsnitt något mer för<br>varje krona de får i pension från det nuvarande pensionssystemet än män.</p>
<p>I det nuvarande pensionssystemet ingår även ett fördelningsmässigt<br>inslag i form av folkpension och dessutom pensionsstillskott för personer<br>med låg ATP. När även hänsyn tas till folkpension och pensionstillskott<br>blir fördelningseffekten en annan än vad som redovisats ovan. Eftersom</p>
<p><sup>1</sup> Ståhlberg, Ann-Charlotte & Tegle, Stig. ”Den nuvarande och den nya ålderspensionen -<br>hur omfördelar dessa mellan kvinnor och män?” SOU 1998:3.</p>
<p>2</p>
<p>Ståhlberg, Ann-Charlotte ”Reformerat pensionssystem. Kvinnors ATP och avtalspension”,<br>SOU 1994:22.</p>
<p>625</p>
<p>folkpensionen finansieras genom skatter, som är progressiva, samtidigt<br>som folkpensionen är lika stor, oavsett kön, innebär detta att de som har<br>höga inkomster får betala mer än de som har låga inkomster. Detta miss-<br>gynnar snarare män än kvinnor. Den sammantagna effekten av ATP och<br>folkpension (inklusive pensionstillskott) gynnar enligt Ståhlbergs studie<br>(1994) snarare kvinnorna som grupp.</p>
<p>Det reformerade pensionssystemet - omfördelning mellan könen</p>
<p>I det reformerade pensionssystemet där pensionen är avgiftsbestämd och<br>beräknas utifrån hela livsinkomsten blir i princip kvoten mellan förmåner<br>och avgifter lika med ett för alla i systemet, dvs. det sker inga direkta<br>omfördelningar mellan hög- och låginkomsttagare, mellan män och<br>kvinnor. Det finns dock några undantag. Bamårsrätten i det reformerade<br>systemet innebär att även det reformerade pensionssystemet subventione-<br>rar småbarnsföräldrar. Till skillnad från det nuvarande pensionssystemet,<br>riktas dock stödet enbart till föräldrar med små bam. Därmed kommer<br>den fördelningspolitiska träffsäkerheten att vara högre. De inkomst-<br>skillnader som beror på att kvinnor i större utsträckning än män avstår<br>från lönearbete för att ta hand om bamen när de är små kommer delvis att<br>kompenseras av bamårsrätten.</p>
<p>I det reformerade pensionssystemet tilldelas även pensionsrätt under<br>vämpliktstid och studier finansierade med studiemedel. Vad beträffar<br>värnplikt är pensionsrätten en subvention i allt väsentligt till män, men<br>den är låg jämfört med bamårsrätten. Det inkomstbortfall som pensions-<br>rätten för värnplikt kan beräknas ersätta torde emellertid också vara lägre<br>än vad bamårsrätten avser ersätta. Eventuell pensionsrätt vid studier är en<br>subvention till både män och kvinnor som studerar vidare efter<br>gymnasiet.</p>
<p>I det reformerade pensionssystemet såväl som i det nuvarande pen-<br>sionssystemet erhåller kvinnor och män, som har haft identiskt lika stora<br>förvärvsinkomster, lika stor pension per månad. Eftersom kvinnor i<br>genomsnitt lever längre än män kommer kvinnor att erhålla mer i pension<br>under livet än vad män gör. Det delningstal som används vid beräkning<br>av pensionens storlek är ett genomsnitt av mäns och kvinnors förväntade<br>livslängd inom samma årsklass. Skulle delningstalen istället ha byggt på<br>respektive köns förväntade livslängd skulle pensionen istället ha blivit<br>lägre för kvinnor och högre för män. Därmed sker en omfördelning till<br>kvinnors förmån.</p>
<p>Grundskyddet i det reformerade pensionssystemet utgör ett avsteg från<br>principen om avgiftsfinansierade pensioner. Garantipensionen finansieras<br>med den progressiva inkomstskatten, på samma sätt som folkpensionen<br>och pensionstillskottet finansieras i det nuvarande systemet. Det innebär<br>en omfördelning från män till kvinnor, givet att män har högre inkomster<br>än kvinnor.</p>
<p>Sammantaget konstaterar Ståhlberg & Tegle att i det reformerade<br>pensionssystemet dominerar de regler som gynnar kvinnor relativt män<br>(garantipensionen, bamårsrätten och delningstalet) över de regler som<br>gynnar män relativt kvinnor (vämpliktsrätten).</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>626</p>
<p>I det reformerade pensionssystemet finns även möjligheter till över-<br>föring av premiepensionsrätt mellan makar och registrerade partner.<br>Detta innebär i korthet att överföringen skall vara frivillig, den skall ske i<br>förväg efter anmälan och då ske fortlöpande år från år. Överföringen<br>skall omfatta hela den pensionsrätt för premiepension som tjänats in för<br>året. Syftet med överföringen av pensonsrätt för premiepension är att i ett<br>större perspektiv åstadkomma en utjämning av makars pensionsrätts-<br>förhållanden. Någon möjlighet till delning eller överföring av pensions-<br>rätt finns inte i det nuvarande pensionssystemet. Se vidare avsnitt 14.</p>
<h3>34.4 Generationsaspekter på det reformerade<br>pensionssystemet</h3>
<p>Ett ålderspensionsystem är ett system för att överföra inkomster från de<br>förvärvsaktiva generationerna till de generationer som till följd av hög<br>ålder inte längre förvärvsarbetar. I ett s.k. fördelningssystem är denna<br>överföring direkt och tydlig - huvuddelen av de under ett år utbetalade<br>ålderspensionsförmånema kommer från avgifter som tas ur inkomster<br>som tjänats in av den yrkesverksamma befolkningen samma år. I ett<br>ålderspensionsystem som är organiserat som ett premiereservsystem<br>gäller också att inkomster överförs från den förvärvsaktiva befolkningen<br>till ålderspensionärerna. Överföringsmetoden från de förvärvsaktiva till<br>de pensionerade är dock indirekt i ett premiereservsystem. Överföringen<br>förmedlas i ett premiereservsystem via de pensionerades äganderätt till<br>ett kapital som de pensionerade sparat för sin pension.</p>
<p>Reglerna för intjänande, indexering och beräkning av ålderspensions-<br>förmånen avgör i samspel med den demografiska och samhälls-<br>ekonomiska utvecklingen hur ett visst utformat ålderspensionssystem<br>fördelar avgifter och förmåner mellan förvärvsaktiva och pensionerade.<br>Rättviseaspekter på hur ett ålderspensionssystem fördelar de ekonomiska<br>bördorna mellan förvärvsaktiva och pensionerade kan belysas genom att<br>sätta t.ex. varje årskulls pensionsförmåner i relation till årskullens inbe-<br>talda ålderspensionsavgifter. Ett system med en för alla årskullar gemen-<br>sam förmåns/avgiftskvot representerar ett system där utväxlingen av<br>varje avgiftskrona är identisk för alla årskullar. Kvoter som skiljer sig åt<br>mellan årskullarna skulle kunna indikera orättvisa i den bemärkelsen att<br>värdet av en krona i avgift då är olika stor beroende på vilken årskull det<br>är som betalat avgiften.</p>
<p>I ett fördelningsystem är det tillväxten i avgiftsunderlaget som är<br>avgörande för hur förhållandet mellan förmån och avgift utvecklas efter-<br>som det är ur avgiftsunderlaget som förmånen finansieras. I ett premie-<br>reservsystem är det kapitaltillväxten som avgör hur relationen mellan<br>förmån och avgift utvecklas eftersom pensionen finansieras med detta<br>kapital. Ålderspensionssystem där förmånen är bestämd enligt vissa<br>regler och avgiften anpassas för att finansiera förmånen brukar kallas<br>förmånsdefinierade. Den andra huvudtypen av ålderspensionssystem är<br>de s.k. avgiftsdefinierade systemen. I ett avgiftsdefinierat system är det<br>de ackumulerade avgifterna, tillsammans med någon form av förräntning,<br>som ligger tillgrund för förmånsberäkningen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>627</p>
<p>Beskrivningen nedan är starkt förenklad. Bl.a bortses i princip helt från<br>effekter av den långa period under vilket det reformerade systemet<br>befinner sig i ett uppbyggnadsskede.</p>
<p>Tillväxtens betydelse</p>
<p>En jämförelse av olika årskullars förmåns/avgiftskvot kommer bl.a. att<br>visa vilka årskullar som dragit mest nytta av respektive förlorat mest på<br>variationer i den ekonomiska tillväxten under tiden som förvärvsaktiv<br>och pensionär. I det förmånsdefinierade ATP-systemet skulle en hög<br>reallönetillväxt först med lång tids eftersläpning påverka pensions-<br>utgiftemas storlek. Om avgiftsunderlaget växer medan ålders-<br>pensionsutgiftema inte växer i samma utsträckning kan avgifts-<br>procentsatsen till systemet sänkas utan att förmånen eller den finansiella<br>balansen i systemet påverkas negativt. Som en allmän tumregel kan<br>därför anges att förmånsdefinierade system, såsom ATP-systemet, ger<br>utrymme för relativt höga förmåns/avgiftskvoter för årskullar som betalar<br>avgifter till ålderspensionsystemet och intjänar pensionsrätt under perio-<br>der med hög tillväxt i ekonomin. För årskullar som intjänar sin pensions-<br>rätt under en period med relativt låg tillväxt riskerar förmåns/<br>avgiftskvoten att bli förhållandevis låg.</p>
<p>I det reformerade systemet kommer en relativt hög tillväxt i genom-<br>snittsinkomsten leda till att förräntningen av inkomstpensionsförmånema<br>blir förhållandevis hög. Det kommer att innebära en ”hög” förräntning av<br>såväl de förvärvsaktivas pensionsrätter som de pensionerades<br>inkomstpensioner. Under perioder med låg tillväxt i genomsnitts-<br>inkomsten kommer både de förvärvsaktiva och de pensionerade att ha en<br>förhållandevis svag utveckling av sina pensionsrätter respektive pensio-<br>ner. De förvärvsaktivas och pensionerades inkomster kommer således att<br>följas åt i det reformerade systemet.</p>
<p>De årskullar som under hela sin tid som förvärvsaktiva respektive<br>pensionerade har en genomsnittligt sett förhållandevis hög tillväxt i<br>inkomstindex kommer också att få en förhållandevis hög förmåns/<br>avgiftskvot. De med jämförelsevis låg genomsnittlig tillväxt i inkomst-<br>index under tiden som förvärvsaktiv och pensionär kommer att få en jäm-<br>förelsevis låg förmåns/avgiftskvot. Genom att utvecklingen av utgående<br>pensioner i det reformerade systemet är kopplade till tillväxten förlängs<br>tidsperioden då tillväxten påverkar pensionsförmånens värde med knappt<br>20 år i förhållande till ATP-systemet. Liknande förlängning av den för<br>pensionsförmånens värde relevanta tidsperioden uppkommer genom att<br>vaije årsinkomst läggs till grund för pensionsrätt och indexeras årligen.<br>Detta medför att den period under vilken tillväxten påverkar årskullens<br>förmåns/avgiftskvot kommer att öka ytterligare i förhållande till ATP<br>systemet. Om tillväxten antas variera i vissa tidscykler medför en längre<br>period då tillväxten påverkar förmåns/avgiftskvoten att variationen i<br>denna kvot blir mindre mellan olika årskullar.</p>
<p>Utöver den genomsnittliga tillväxten i inkomstindex är det även<br>betydelsefullt för förmåns/avgiftskvotemas nivå och variation hur olika<br>års förändring i inkomstindex räknar om årskullarnas olika stora<br>pensionsbehållningar. Precis som gäller för vanligt banksparande<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>628</p>
<p>kommer förräntningen av pensionsbehållningen att ge en större Prop. 1997/98:151<br>avkastning i kronor om behållningen är stor de år tillväxten i inkomst-<br>index är jämförelsevis hög. För olika årskullar är därför inte enbart den<br>genomsnittliga inkomstindexförändringen av betydelse utan också hur<br>indexeringen fördelar sig i tiden. Hög tillväxt kommer att vara särskilt<br>förmånlig för årskullar som befinner sig nära pensionsålder och som<br>därför har en stor pensionsbehållning att omräkna. Låg tillväxt kommer<br>att vara särskilt oförmånlig för sådana årskullar.</p>
<p>Demografiska faktorer</p>
<p>Principiellt fungerar i flera avseenden fördelningssystemet på samma sätt<br>som premiepensionssystemet, båda är t.ex. avgiftsdefinierade. Som ovan<br>nämnts är en viktig skillnad mellan ett fördelningsystem och ett<br>premiereservsystem att det är tillväxten i avgiftsunderlaget eller i<br>summan avförvärvsinkomster som är avgörande för fördelningssystemets<br>maximala ”förräntning” och att det är kapitaltillväxten som utgör<br>förräntningen i premiepensionssystemet. Tillväxten i lönesumman är på<br>ett ganska tydligt sätt kopplat till den demografiska utvecklingen - större<br>befolkningstillväxt ger normalt en större lönesumma. En större<br>lönesumma innebär att pensionsrättigheterna i fördelningssystemet kan<br>”förräntas” med en högre ränta än vid låg befolkningstillväxt. Förenklat<br>kan därmed slutsatsen dras att årskullar som intjänar och uppbär pension<br>under en period med genomsnittligt sett hög befolkningstillväxt skulle<br>gynnas i ett sådant system. Även årskullar som har en relativt stor del av<br>sin pensionsfordran intjänad vid en tidpunkt när befolkningen växer<br>skulle gynnas av hur pensionssystemet reagerar på ”tillväxt”. Årskullar<br>som lever under en period med låg befolkningstillväxt skulle missgynnas.</p>
<p>Det reformerade ålderspensionssystemets fördelningsdel skiljer sig<br>dock i ett väsentligt avseende från det här beskrivna typfallet av fördel-<br>ningssystem som antagits indexera pensionsförmånerna med tillväxten i<br>lönesumman eller avgiftsunderlaget. Som redogörs för i avsnitt 16<br>föreslås pensionsförmånerna i huvudsak indexeras med ett inkomstindex<br>som mäter förändringen i en genomsnittsinkomst. Därmed kommer<br>förändringar i befolkningsantal som inte påverkar genomsnittsinkomsten<br>inte heller att direkt påverka indexeringen av pensionsförmånerna. Vid en<br>utveckling där avgiftsunderlaget växer snabbare än genomsnitts-<br>inkomsten, och därmed snabbare än indexeringen av pensionsför-<br>månerna, kommer fördelningssystemet att stärkas finansiellt. Den ökade<br>finansiella styrka som fördelningssystemet får del av vid en sådan<br>utveckling innebär att en motståndskraft byggs upp inom systemet mot<br>den omvända utvecklingen, nämligen den att genomsnittsinkomsten<br>växer snabbare än lönesumman eller avgiftsunderlaget. En orsak till att<br>genomsittsinkomsten kan växa snabbare än lönesumman är en svag<br>befolkningstillväxt. Endast i det fall ålderspensionssystemets ekonomiska<br>balans hotas kommer genomsnittsindexeringen att överges genom att den<br>s.k. ”bromsen” reducerar inkomstindexeringen, se avsnitt 16. Genom att<br>inkomstindexet föreslås mäta den genomsnittliga inkomstförändringen,<br>inom ramen för vad som är möjligt i ett finansiellt stabilt system, minskar</p>
<p>629<br></p>
<p>risken avsevärt för stora variationer i olika årskullars förmåns/avgiftskvot Prop. 1997/98:151<br>jämfört med de alternativa utformningar av index som studerats.</p>
<p>Ytterligare en faktor som bidrar till att förmåns/avgiftskvotema för<br>olika årskullar i det reformerade ålderspensionssystemet med stor sanno-<br>likt kommer att ha en mindre spridning än vad ett bibehållet ATP-system<br>skulle ha medfört är det rörliga delningstalet. I det reformerade systemet<br>påverkas de nybeviljade pensionerna av förändringar i medellivslängden.<br>Delningstalet föreslås anpassas så att pensionsbehållningen fördelas över<br>det antal år årskullen antas leva. Eftersom den sammanlagt utbetalade<br>imkomstpensionen därmed i princip inte påverkas av förändringar i<br>medellivslängden påverkas inte heller förmåns/avgiftskvoten i det<br>reformerade systemet av förändringar i medellivslängden. I ATP-<br>systemet följer livspensionen utvecklingen av medellivslängden. Om<br>livslängden ökar, ökar också den sammanlagt utbetalade ATP-pensionen.<br>Förmåns/avgiftskvoten blir därmed beroende av medellivslängdens<br>utveckling. I det reformerade systemet kommer dock inte förändringar i<br>medellivslängden som inträffar efter att delningstalet fastställts påverka<br>av den årliga inkomstpensionen. Därmed är inte heller i det reformerade<br>systemet förmåns/avgiftskvoten helt stabil i förhållande till förändringar i<br>medellivslängden.</p>
<p>Premiepensionen</p>
<p>Premiepensionens storlek för olika årskullar kommer att vara beroende<br>av den avkastning årskullen erhållit på sina fonderade medel. På i princip<br>samma sätt som för inkomstpensionen gäller här att de årskullar som har<br>en genomsnittligt sett hög avkastning och/eller har ett relativt stort<br>premiepensionskapital under år då avkastningen är god kommer att vara<br>gynnade i bemärkelsen att de får en relativt hög förmåns/avgiftskvot.<br>Eventuellt samband mellan avkastning och demografiska variationer är i<br>premiepensionssystemet mer indirekt än vad det är för fördelnings-<br>systemet. Dessutom finns möjligheter att investera i andra ekonomier än<br>den svenska varvid premiepensionens utveckling i praktiken helt<br>frikopplas från den demografiska utvecklingen i Sverige. Det<br>förhållandet att det reformerade ålderspensionssystemet innehåller två<br>delar med olika omräkning kan medföra en stabilare total ”förräntning”<br>av pensionsförmånerna. Riskspridning uppkommer såvida inte<br>avkastningen på premiepensionsmedlen samvarierar med inkomstindex. I<br>det fall avkastningen på premiepensionsmedlen systematiskt överstiger<br>tillväxten i inkomstindex kan årskullar som intjänar full premie-<br>pensionsrätt komma att få högre förmåns/avgiftskvoter än årskullarna i<br>mellangenerationen som endast intjänar premiepension med visst antal<br>tjugondelar.</p>
<p>630</p>
<h3>34.5 Individexempel</h3>
<p>Pensionsnivåer och kompensationsgrader i det reformerade<br>pensionssystemet</p>
<p>1 tabell 34.9 redovisas ett antal individexempel där pension och kompen-<br>sationsgrader beräknats. Det bör poängteras att exemplen inte gör<br>anspråk på att vara "typiska" eller representativa i något avseende. De<br>skall i stället ses som ett antal exempel med varierande livs-<br>inkomstprofiler - 12 exempel bland de miljontals olika som finns i<br>verkligheten. Pensionerna redovisas brutto, dvs. före skatt. Förutom<br>reformerade pensioner visas också hur stor pensionen skulle blivit om det<br>nuvarande pensionssystemet hade bibehållts. Det är dock viktigt att i<br>detta sammanhang poängtera att om en jämförelse med det nuvarande<br>pensionssystemet skall vara meningsfull krävs, som tidigare påpekats, att<br>vissa förutsättningar är uppfyllda dvs. förändringar i ATP-systemet som<br>måste finansieras. Det gäller främst den reala tillväxten som, för att det<br>nuvarande pensionssystemet skall vara finansiellt hållbart, på sikt måste<br>uppgå till 2 %.</p>
<p>I exemplen har därför förutsatts att den framtida tillväxten uppgår till</p>
<p>2 % per år. Delningstalets storlek är direkt knuten till den förväntade<br>medellivslängden som pensionär. I individexemplen har för alla<br>födelseårgångar använts det delningstal som beräknas gälla då de första<br>utbetalningarna av de reformerade pensionen kommer att ske, dvs. det<br>beräknade delningstalet för 1938 års födda enligt SCB:s befolknings-<br>prognos år 1997 (15,6 vid pensionsålder 65 år). Därmed underlättas en<br>meningsfull jämförelse mellan de två regelsystemen. Med en låg real till-<br>växt framöver och därtill en kraftigt ökad medellivslängd skulle inte<br>nuvarande regelsystem kunna bibehållas oförändrat.</p>
<p>Nedan finns en beskrivning av individernas livsinkomstprofil samt de<br>antaganden som ligger till grund för beräkningarna.</p>
<p>Antaganden</p>
<p>- Tillväxten i fördelningssystemet har antagits vara 2%.</p>
<p>- Premiepensionsystemets avkastning har antagits vara 3 resp 5%.</p>
<p>- Samma delningstal har använts för samtliga födelseårgångar och för<br>beräkning av både inkomstpension och premiepension.</p>
<p>- Förvaltningskostnaderna är ej medräknade.</p>
<p>- För basnivå och avtrappningsnivåer i garantipensionen har bas-<br>beloppet 36 400 använts.</p>
<p>- Vid beräkning av pensioner i nuvarande system är taket prisindexerat.</p>
<p>- Vid beräkning av ATP och folkpension i nuvarande system har bas-<br>beloppet 36 400 använts.</p>
<p>- Kompensation för särskilda skatteregler för att få jämförbara brutto-<br>belopp har gjorts i förekommande fall (SGA).</p>
<p>- Avdrag för allmän pensionsavgift med 6,95 % har gjorts i båda<br>systemen.</p>
<p>- Pensionsuttag antas ske vid 65 års ålder.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>631</p>
<p>- Årsbelopp och månadsbelopp redovisas som bruttobelopp och i 1998<br>års penningvärde.</p>
<p>Personernas livsinkomstprofiler</p>
<p>Svea, är född 1945 och gift. Hon har två bam födda år 1967 och år 1971.<br>Hon var hemma hos bamen några år och arbetade därefter heltid med en<br>relativt jämn inkomstprofil under åren fram till 1998. Fr.o.m. 1999 är<br>lönen beräknad på en framtida tillväxt på 2 % för varje år.</p>
<p>Beata, är född 1941 och gift, slutade skolan vid 20 års ålder och böljade<br>att arbeta direkt efter skolan. Hon fick bam 1965 och 1972. Hon arbetade<br>deltid fram till 1984, därefter heltid med en sporadisk bisyssla vilket har<br>gjort att inkomsterna har varierat. Strax efter 50 års ålder började Beata<br>sin karriär med hög lön som överstiger taket.</p>
<p>Robert, är född 1980 och ogift, slutade skolan vid 19 års ålder och<br>gjorde därefter militärtjänst under 1 år. Sedan följde 10 år med växelvis<br>resor till andra länder och arbetslöshet. Vid 31 års ålder är Robert tillbaka<br>i Sverige och lyckas få ett tillfälligt arbete med 13 000 kronor i lön per<br>månad. Detta arbete har han i två år och får sedan ett fast arbete med<br>15 000 kr/månad. Fram till 59 års ålder har han en jämn inkomstprofil<br>motsvarande en framtida tillväxt på 2 %, därefter står löneutvecklingen<br>still.</p>
<p>Anders, är född 1942 och ogift, böljade arbeta 1960 och har därefter<br>arbetat heltid med en medelinkomst.</p>
<p>Milo, är född 1975 och gift, han kom till Sverige 1991 från foma<br>Jugoslavien. Han har studerat på högskola, gjort militärtjänstgöring och<br>”luffat runt i världen” innan han började arbeta vid 30 års ålder med en<br>månadslön på 13 000 kronor. Efter 5 år avancerar han och månadslönen<br>ökar till 16 000 kronor. Efter ytterligare 15 år stiger månadslönen till<br>21 000 kronor per månad.</p>
<p>Helmer är född 1939 och gift, började arbeta 1960 efter skolan och gjord<br>militärtjänst. Efter några år blev han chef på ett medelstort företag med<br>en inkomst motsvarande max pensionspoäng (6,50). Han är företaget<br>troget fram till pensioneringen och har en jämn inkomstutveckling.</p>
<p>Alice, är född 1947 och gift, har varit hemmafru i många år. Hon har<br>tidigare bara haft sporadiska inkomster, men arbetar numera halvtid.<br>Dessutom har hon tidigare bott utomlands varför hon endast kommer upp<br>i 30 bosättnings- och försäkringsår i Sverige. Inkomstutveckling är jämn<br>fram till pensioneringen.</p>
<p>Lisa, är född 1947 och gift, började arbeta vid 20 års ålder. 1970 får Lisa<br>sitt första bam och det andra föds 1974. Under åren 1970-1976 är hon</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>632</p>
<p>hemmafru och därefter fram till pensioneringen arbetar hon deltid med en Prop. 1997/98:151<br>jämn inkomstutveckling.</p>
<p>José, är född 1938 och ogift, kom till Sverige som invandrare 1984. De<br>första två åren var han arbetslös. Därefter har han arbete inom restau-<br>rangbranchen med en jämn inkomstutveckling fram till pensioneringen.</p>
<p>Ingrid, är född 1940 och gift utan barn, har endast några få år med låg<br>inkomst i böljan av 60-talet. Har därefter och fram till pensioneringen<br>varit hemmafru.</p>
<p>Manuel, är född 1955 och gift, kom till Sverige 1995. De första 10 åren<br>är han arbetslös och studerande. Han arbetar heltid fram till pensio-<br>neringen 15 år senare med en jämn inkomstutveckling.</p>
<p>Johan, är född 1965 och gift, slutade skolan vid 20 års ålder. Han gjorde<br>därefter militärtjänsten för att sedan börja på ett statligt företag vid 22 års<br>ålder. Vid 30 års ålder byter han arbetsuppgifter inom företaget och får<br>en lön som överstiger intjänandetaket för maximal intjänandepoäng. Han<br>arbetar heltid med en jämn inkomstutveckling fram till pensioneringen.</p>
<p>Tabell 34.9</p>
<p>Namn Född Lön Slutlön Reformerat pensionssystem Nuvarande</p>
<p>år kr/månad kr/månad Real avkastning på premiepensionen pensionssystem<br>1998 års kr/månad</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2"></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>lönenivå</p></td><td colspan="2">
<p>3%</p></td><td colspan="4">
<p>5 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kr/mån</p></td><td>
<p>%<br>slutlön</p></td><td>
<p>kr/mån</p></td><td colspan="3">
<p>%<br>slutlön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svea</p></td><td>
<p>1945</p></td><td>
<p>18 300</p></td><td>
<p>22 800</p></td><td>
<p>13 190</p></td><td>
<p>(58%)</p></td><td>
<p>13 230</p></td><td>
<p>(58%)</p></td><td>
<p>12 030</p></td><td>
<p>(53%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beata</p></td><td>
<p>1941</p></td><td>
<p>26 400</p></td><td>
<p>28 000</p></td><td>
<p>13 670</p></td><td>
<p>(49%)</p></td><td>
<p>13 690</p></td><td>
<p>(49%)</p></td><td>
<p>13 780</p></td><td>
<p>(49%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Robert</p></td><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>11 100</p></td><td>
<p>33 800</p></td><td>
<p>15 500</p></td><td>
<p>(46%)</p></td><td>
<p>16 550</p></td><td>
<p>(49%)</p></td><td>
<p>14 740</p></td><td>
<p>(44%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anders</p></td><td>
<p>1942</p></td><td>
<p>17000</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td>
<p>12 160</p></td><td>
<p>(67%)</p></td><td>
<p>12 170</p></td><td>
<p>(67%)</p></td><td>
<p>11 120</p></td><td>
<p>(62%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Milo</p></td><td>
<p>1975</p></td><td>
<p>13 000</p></td><td>
<p>47 300</p></td><td>
<p>17 490</p></td><td>
<p>(37%)</p></td><td>
<p>18 590</p></td><td>
<p>(39%)</p></td><td>
<p>14 210</p></td><td>
<p>(30%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Helmer</p></td><td>
<p>1939</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>27 600</p></td><td>
<p>15 460</p></td><td>
<p>(56%)</p></td><td>
<p>15 460</p></td><td>
<p>(56%)</p></td><td>
<p>14 210</p></td><td>
<p>(51%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Alice</p></td><td>
<p>1947</p></td><td>
<p>7 500</p></td><td>
<p>9 700</p></td><td>
<p>5 050</p></td><td>
<p>(52%)</p></td><td>
<p>5 080</p></td><td>
<p>(52%)</p></td><td>
<p>5 370</p></td><td>
<p>(55%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lisa</p></td><td>
<p>1947</p></td><td>
<p>8000</p></td><td>
<p>10 300</p></td><td>
<p>7 720</p></td><td>
<p>(75%)</p></td><td>
<p>7 750</p></td><td>
<p>(75%)</p></td><td>
<p>6 730</p></td><td>
<p>(65%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>José</p></td><td>
<p>1938</p></td><td>
<p>9 000</p></td><td>
<p>9 740</p></td><td>
<p>3 310</p></td><td>
<p>(34%)</p></td><td>
<p>3 310</p></td><td>
<p>(34%)</p></td><td>
<p>4 630</p></td><td>
<p>(48%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingrid</p></td><td>
<p>1940</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>5 770</p></td><td></td><td>
<p>5 770</p></td><td></td><td>
<p>5 630</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Manuel</p></td><td>
<p>1955</p></td><td>
<p>14 000</p></td><td>
<p>21 200</p></td><td>
<p>4 600</p></td><td>
<p>(22%)</p></td><td>
<p>4 690</p></td><td>
<p>(22%)</p></td><td>
<p>6 610</p></td><td>
<p>(31%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Johan</p></td><td>
<p>1965</p></td><td>
<p>24 000</p></td><td>
<p>44 300</p></td><td>
<p>24 550</p></td><td>
<p>(55%)</p></td><td>
<p>25 800</p></td><td>
<p>(58%)</p></td><td>
<p>14 200</p></td><td>
<p>(32%)</p></td></tr>
</table>
<p>Kommentar:</p>
<p>Svea: Pensionsrätt för bamår</p>
<p>Beata: Karriär efter 50 års ålder</p>
<p>Robert: Började arbeta sent</p>
<p>Anders: Arbetat många år med medelinkomst</p>
<p>Milo: Invandrade vid 16 års ålder, snabb löneutveckling</p>
<p>Helmer: Inkomster över taket</p>
<p>Alice: Bott utomlands, får därför reducerad garantipension</p>
<p>Lisa: Pensionsrätt för bamår, deltidsarbetet</p>
<p>José: Invandrade vid 46 års ålder, får därför reducerad garantipension<br>Ingrid: Hemmafru</p>
<p>Manuel: Invandrade vid 40 års ålder, får därför reducerad garantipension<br>Johan: Inkomster över taket</p>
<p>633</p>
<h2>35 Information om rätten till ålderspension</h2>
<h3>35.1 Inledning</h3>
<p>Den allmänna ålderspensionen berör i princip alla medborgare och står<br>för huvuddelen av försörjningen under ålderdomen. Det här presenterade<br>förslaget om ett reformerat ålderspensionssystem medför en rad föränd-<br>ringar i pensionssystemets uppbyggnad och kan för den enskilde indivi-<br>den innebära betydande skillnader i pensionsutfall jämfört med det nu-<br>varande systemet. Förslaget innehåller också ett antal valsituationer för<br>den enskilde.</p>
<p>Det är därför av stor vikt att varje försäkrad får grundläggande kun-<br>skaper om hur systemet fungerar och vilka konsekvenser det får för den<br>egna pensionen. För att kunna planera för tiden som pensionär måste den<br>enskilde kunna skaffa sig en god överblick över sin förväntade ekono-<br>miska situation efter pensioneringen. I det reformerade pensionssystemet<br>är informationen av ännu större betydelse än i det nuvarande systemet,<br>eftersom vaije åtgärd som påverkar inkomsten får genomslag i den fram-<br>tida pensionen. Därtill är pensionsåldern flexibel varför tidpunkten för<br>pensionsuttaget har stor betydelse för pensionens storlek. Även utveck-<br>lingen av den enskildes tillgodohavande på premiepensionskontot på-<br>verkar pensionens storlek.</p>
<p>Den försäkrade behöver dels få allmän information om hur det refor-<br>merade ålderspensionssystemet är uppbyggt och fungerar, såväl vad avser<br>inkomstpension från fördelningssystemet som premiepensionen från<br>premiepensionssystemet. Den generella informationen behöver komp-<br>letteras med individuell information. Viss del av den individuella infor-<br>mationen bör, enligt vad som redovisas nedan, skickas ut årligen.</p>
<h3>35.2 Allmän information</h3>
<p>Fördelningssystemet</p>
<p>Den försäkrade behöver känna till grundläggande basfakta, men också få<br>viss ytterligare kunskap, särskilt i de fall systemet kräver ett aktivt val av<br>den enskilde. Den generella informationen skall inriktas på och be-<br>hovsanpassas för olika målgrupper. Ansvaret för informationen om in-<br>komstpension från fördelningssystemet skall ligga på dagens socialför-<br>säkringsadministration.</p>
<p>Försäkringskassorna skall ha rollen som neutral informationsgivare till<br>de som behöver djupare information för att kunna fatta beslut om t.ex.<br>deltidsarbete, tjänstledighet, överföring av pensionsrätt mellan makar,<br>överlåtelse av pensionsgrundande belopp för bamår eller ett eventuellt<br>kompletterande pensionsskydd. Det skall också, genom alternativa in-<br>formationsvägar som internet, e-post och telefonitjänster, ges möjlighet<br>för den enskilde att när som helst ta del av prognoser samt på egen hand<br>göra prognoser utifrån olika fömtsättningar.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>634</p>
<p>Premiepensionssystemet</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>För att premiepensionssystemet skall fungera som avsett krävs att infor-<br>mationen till de enskilda håller hög kvalitet. Den enskildes rätt till infor-<br>mation är en förutsättning för att han eller hon skall kunna ta till vara de<br>möjligheter som premiepensionssystemet erbjuder. Det krävs information<br>om systemet som sådant, om utvecklingen av den enskildes tillgodo-<br>havande och åtminstone i någon utsträckning om fondförvaltama och<br>fondema. Huvudansvaret för innehållet i informationen måste ligga på<br>Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Flertalet remissinstanser har yttrat sig i frågan om information till de<br>försäkrade. De poängterar därvid nödvändigheten av att denna informa-<br>tion är av hög kvalitet för att skapa förståelse för och intresse kring pre-<br>miepensionssystemet. Vikten av samordning av information beträffande<br>fördelningssystemet respektive premiepensionssystemet betonas också av<br>många. Finansinspektionen anser att informationsskyldigheten bör nära<br>anknyta till bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder, innebärande<br>att de försäkrade skall förses med informationsbroschyr, årsberättelse och<br>halvårsredogörelse för fonden tills den enskilde avsagt sig ytterligare<br>sådan information. Vissa remissinstanser, däribland Fondbolagens Före-<br>ning, har uttryckt farhågor över att en prognos beträffande den enskildes<br>kommande pension kan vara svår att göra i fråga om fonder med hög<br>volatilitet och kan komma att uppfattas som en utfästelse om en viss pen-<br>sionsnivå.</p>
<p>Informationen om systemet som sådant är naturligtvis allra mest ange-<br>lägen i samband med ikraftträdandet. Det är viktigt att tillräckliga resur-<br>ser kan avsättas för dessa insatser, så att de enskilda kan fatta rationella<br>beslut på ett riktigt underlag redan från början. När Premiepensionsmyn-<br>digheten har inrättats och det år 1999 är dags för utbetalning från Riks-<br>gäldskontorets tillfälliga förvaltning skall självfallet en fullständig infor-<br>mation lämnas till den enskilde. I den informationen bör ingår uppgifter<br>om de fonder som finns tillgängliga i systemet. För vaije fond bör bl.a.<br>anges nettopriset för förvaltningen, dvs. fondförvaltarens avgifter<br>minskade med eventuell prisreduktion.</p>
<p>Även när systemet är igång kommer det att behövas allmän informa-<br>tion om hur det fungerar. Trycksaker som beskriver systemet bör därför<br>hållas tillgängliga t.ex. på försäkringskassornas och kanske även skatte-<br>myndigheternas kontor. Däremot kan det knappast begäras att personalen<br>på dessa kontor generellt skall kunna besvara frågor som inte behandlas i<br>trycksakerna. Sådan specialinformation får lämnas av en särskild infor-<br>mationsenhet. Härutöver måste naturligtvis riktade insatser göras för<br>varje ny generation som kommer in i systemet.</p>
<p>I 26-29 §§ lagen om värdepappersfonder finns bestämmelser om in-<br>formationsmaterial som ett fondbolag skall tillhandahålla för varje fond<br>som bolaget förvaltar (informationsbroschyr, årsberättelse och halvårs-<br>redogörelse). Dessa handlingar skall inte ingå i utskicket från myndig-<br>heten till den enskilde. Däremot bör det av premiepensionsmyndighetens<br>besked framgå att den enskilde har rätt att få dessa handlingar från fond-<br>bolaget och hur man då skall bära sig åt. En sådan ordning, där den en-<br>skilde måste aktivt begära handlingarna, stämmer visserligen inte helt</p>
<p>635</p>
<p>med tankarna bakom regeln i 27 § andra stycket lagen om värdepappers-<br>fonder att årsberättelsen och halvårsredogörelsen skall tillställas alla an-<br>delsägare som inte har avsagt sig detta. Med tanke på att sparandet inom<br>premiepensionssystemet inte kommer till på den enskildes eget initiativ<br>på samma sätt som vanligt sparande i värdepappersfonder måste man<br>emellertid räkna med att materialet skulle läsas av en så liten andel av de<br>enskilda, att det inte skulle vara ekonomiskt försvarbart att skicka mate-<br>rialet till alla som inte vidtagit den aktiva åtgärden att avsäga sig infor-<br>mationen.</p>
<p>Åtskilliga remissinstanser har pekat på att det normalt ligger i pen-<br>sionssparamas intresse att direkt från förvaltaren kunna få information<br>om fondsparandet. En väg till sådan informationsgivning är som nyss<br>sagts att den enskilde vänder sig till fondförvaltaren och begär årsbe-<br>rättelse m.m. I detta sammanhang skall det påpekas att en årlig samman-<br>ställning från myndigheten, som behandlas under nästa rubrik, kan antas<br>ge den önskade informationen om fondförvaltningen för flertalet sparare.</p>
<p>Försäkringsförbundet pekar på en möjlighet för fondförvaltama att via<br>Premiepensionsmyndigheten skicka ut information. Förvaltaren skulle<br>med en sådan modell stå för kostnaderna för utskicket. Materialet skulle<br>även skickas till dem som inte avstått från sekretess. Enligt regeringens<br>mening har en sådan metod vissa nackdelar. Den främsta nackdelen är att<br>den enskilde lätt kan få intrycket att myndigheten svarar för innehållet i<br>informationen. Regeringen vill därför inte förorda denna väg.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten skall inte ha till uppgift att informera de<br>enskilda om sådant som de kan inhämta från fondernas eget informa-<br>tionsmaterial. Däremot bör myndigheten svara för ett allmänt informa-<br>tionsmaterial om de fonder som har anmälts till premiepensionssystemet.<br>Det kan t.ex. vara sammanställningar av fondema efter deras place-<br>ringsinriktning och förvaltningsresultat under de senaste åren. Sådant<br>material skulle i så fall kunna sändas ut till de enskilda i samband med<br>underrättelsen om årets intjänade pensionsrätt, när ett nytt val av fond<br>kan göras.</p>
<p>Kostnaderna för informationen skall bäras av pensionssparama. Man<br>kan räkna med att de fonder som medverkar i systemet kommer att ut-<br>sättas för en fortgående granskning och bedömning av ekonomijouma-<br>lister m.fl., vilket naturligtvis minskar behovet av statliga insatser.<br>Emellertid är det från flera håll omvittnat att det föreligger ett mycket<br>stort behov av information om villkoren för fondsparande. Premiepen-<br>sionsmyndigheten bör därför ge ut översikter av detta slag. Sådana över-<br>sikter måste redan av praktiska skäl bygga på uppgifter som myndigheten<br>får från förvaltama själva, t.ex. uppgifter i de rapporter om kostnadsuttag<br>som förvaltama skall ge in till myndigheten varje år, eller som framgår av<br>publicerad statistik eller liknande. Det är viktigt att myndigheten tydligt<br>anger att översikterna bygger på uppgifter från fondförvaltama och att<br>uppgifterna inte kontrollerats av myndigheten. Av översikterna bör bl.a.<br>framgå nettopriset på förvaltningen av varje fond.</p>
<p>Det är viktigt att den enskilde får tillräcklig information när denne<br>första gången kommer in i premiepensionssystemet. Detsamma gäller när<br>pensionen ska börja tas ut. Premiepensionsmyndigheten måste alltså<br>framställa material som mer detaljerat än det allmänna informationsmate-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>636</p>
<p>rialet redovisar vilka valmöjligheter den blivande pensionären har och<br>hur förfaringssättet är för att få uppgift om vad som konkret gäller för den<br>enskilde. Man kan t.ex. vilja veta vilket månadsbelopp man kan räkna<br>med vid uttag av halv premiepension eller vilket månadsbelopp som<br>kommer att gälla om man väljer efterlevandeskydd. Sådana uppgifter bör<br>myndigheten på begäran tillhandahålla den enskilde utan kostnad.</p>
<p>Pensioneringstidpunkten är kritisk på två sätt när det gäller efterlevan-<br>deskydd: dels genom att det efterlevandeskydd som har gällt under aktiv-<br>tiden upphör då, dels genom att det för de flesta kommer att vara enda<br>tillfället då de kan begära efterlevandeskydd för pensionstiden. Informa-<br>tion om dessa frågor bör ingå i det material som skall ges till dem som<br>kan antas stå i begrepp att ta ut sin pension. Med tanke på hur viktigt<br>efterlevandeskyddet kan vara för den enskilde bör det övervägas om inte<br>information av det slaget också bör finnas på blanketten för ansökan om<br>pension.</p>
<p>Eftersom pensionsåldern är rörlig finns det emellertid inte någon given<br>tidpunkt vid vilken informationsmaterial av detta slag skall skickas ut.<br>Att skicka ut materialet inför den försäkrades 61-årsdag kommer i många<br>fall att vara för tidigt. Att vänta till den påminnelse som skall sändas ut<br>inför den försäkrades 70-årsdag kommer å andra sidan att vara alltför<br>sent. En lämplig lösning kan vara att det på årsbeskedet t.ex. från och<br>med det år den försäkrade fyller 60 år skrivs till en tydlig uppgift om att<br>detta material finns och kan beställas från Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Huvudansvaret för informationen om premiepensionen till de enskilda<br>skall ligga på Premiepensionsmyndigheten. Fördelningen av det rent<br>praktiska informationsarbetet får avgöras inom socialförsäkringsad-<br>ministrationen.</p>
<h3>35.3 Årlig information</h3>
<p>De som tjänat in pensionsrätt inom det allmänna pensionssystemet skall<br>få god tillgång till information om sin intjänande pensionsrätt och hur<br>stor den framtida ålderspensionen beräknas bli. Upplysningar bör i ett<br>sammanhang lämnas om såväl fördelnings- som premiepensionssystemet.<br>Genom att sådan information lämnas årligen, och även till dem i yngre<br>åldrar, kan den enskilde få en överblick över sin förväntade ekonomiska<br>situation efter pensioneringen och ett underlag för sin egen bedömning att<br>på frivillig väg bygga upp ett kompletterande pensionsskydd.</p>
<p>Det angelägna i förslaget om årlig information understryks av flera<br>remissinstanser, däribland Riksförsäkringsverket (RFV), Finansinspek-<br>tionen, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Försäk-<br>ringskasseförbundet, Pensionärernas riksorganisation, Husmodersför-<br>bundet Hem och Samhälle samt Företagarnas riksorganisation. RFV<br>framhåller att den årliga informationen måste kompletteras med indivi-<br>duell information.</p>
<p>Samtliga som har förvärvat pensionsrätt under året, och därmed är be-<br>rättigade till inkomstgrundad ålderspension, skall få information om<br>detta. Dessutom skall också framöver alla inom vissa åldersklasser få<br>besked om sin framtida, beräknade ålderspension, även om de under det<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>637</p>
<p>aktuella året inte har tjänat in någon pensionsrätt. I dessa åldersklasser Prop. 1997/98:151<br>skall ett årligt pensionsbesked även lämnas till personer som aldrig för-<br>värvat rätt till inkomstgrundad pension i Sverige och som sålunda möj-<br>ligen kommer att bli berättigade enbart till garantipension.</p>
<p>I avsnitt 13 föreslår regeringen att försäkrade som omfattas av det re-<br>formerade pensionssystemets intjänanderegler, dvs. personer som är<br>födda år 1938 eller senare, senast den 31 mars året efter det år beslutet<br>avser skall få en underrättelse från försäkringskassan om den pensionsrätt<br>som för året tillgodoräknats honom eller henne. I underrättelsen skall<br>redovisas skattemyndighetens beslut om pensionsgrundande inkomst och<br>den allmänna försäkringskassans beslut om andra pensionsgrundande<br>belopp samt fastställd pensionsrätt för året. Även tillgodoräknade pen-<br>sionspoäng för ATP skall redovisas i denna underrättelse. Detta bör ske i<br>ett sammanhang. Vidare skall av underrättelsen framgå hur en eventuell<br>överföring av premiepensionsrätt mellan makar och eventuell tjugon-<br>delsinfasning har påverkat beslutet om pensionsrätt. Möjligheterna till<br>omprövning och överklagande skall också redovisas.</p>
<p>Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, bör kunna<br>meddela föreskrifter om den ytterligare information som skall tillställas<br>den försäkrade. Av informationen bör framgå hur den samlade pensions-<br>behållningen förändrats i förhållande till föregående år. Därvid bör, för-<br>utom den för året tillkommande pensionsrätten, redovisas förändringen<br>p.g.a. inkomstindexering samt arvsvinsttilldelning för året. Även avdrag<br>för förvaltningskostnader skall anges. Det bör samtidigt göras klart att<br>pensionsbehållningen i fördelningssystemet inte motsvaras av faktiskt<br>fonderade medel utan att den i princip endast utgör en bas för pensions-<br>beräkningen. Informationen bör även innehålla en prognos över den<br>framtida pensionens storlek.</p>
<p>Informationen om pensionsbehållningen av inkomstpensionen bör visa<br>den samlade behållningen av pensionsrättema till och med senaste fast-<br>ställelseår. Pensionsbehållningen räknas om varje år med ett index som<br>mäter den allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Tillägg beräknas<br>fr.o.m. år 1999 för arvsvinster som avser pensionsbehållningar efter av-<br>lidna som fördelas till kvarlevande i samma åldersgrupp. Då den försäk-<br>rade böljat att uppbära pension skall det redovisas det avdrag som gjorts<br>på grund av att pension har betalats ut under året.</p>
<p>Pensionsprognosen bör vara en beräkning över hur stor den inkomst-<br>grundade allmänna ålderspensionen blir med antagande att årsinkomsten<br>varje år fram till pensionen kommer att vara lika stor som det senaste<br>fastställeseåret. Beloppen bör anges i penningvärdet vid prognostillfället<br>och redovisas före avdrag för preliminärskatt. Information skall också<br>lämnas om att pensionens storlek är beroende av den ekonomiska till-<br>växten i landet.</p>
<p>För personer födda år 1937 och tidigare bör nuvarande förfarande vid<br>underrättelse om pensionsgrundande inkomst vara oförändrat.</p>
<p>Årsbesked om premiepensionskonto</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten skall en gång om året lämna information om<br>utvecklingen av den enskildes tillgodohavande i form av ett årsbesked.<br></p>
<p>638</p>
<p>Informationen kan utformas efter förebild av de årsbesked som försäk-<br>ringsbolagen lämnar sina kunder. Där redovisas ingående saldo, inbetal-<br>ningar, avkastning och kostnader under året samt utgående saldo. Om den<br>enskilde har valt mer än en fond, skall vaije fond redovisas för sig.</p>
<p>I beskedet bör också lämnas en prognos uttryckt i kronor beträffande<br>den enskildes kommande pension. Prognosen bör ange hur stor pensionen<br>kan beräknas bli om den skall grundas bara på dittills intjänad pensions-<br>rätt och hur stor den kan beräknas bli om den enskilde i fortsättningen<br>tjänar in pensionsrätt med samma årliga belopp som under det år för<br>vilket pensionsrätt senast har fastställts. För att den enskilde skall kunna<br>sätta prognosens belopp i relation till sina aktuella förhållanden bör pro-<br>gnosen grundas på antagandet att både inflationen och tillväxten av<br>bruttonationalprodukten kommer att vara noll under tiden fram till pen-<br>sioneringen. Däremot skall det göras ett försiktigt antagande om värde-<br>tillväxt i de fondandelar som förvärvas för den enskildes räkning. Som<br>grund för beräkningen ligger naturligtvis det aktuella tillgodohavandet på<br>pensionsspararens premiepensionskonto - för förfluten tid beaktas alltså<br>den faktiska avkastningen - men för den framtida tillväxten kan exem-<br>pelvis väljas de antaganden om värdetillväxt som kan göras för Premie-<br>sparfonden. En sådan uppräkning minskar inte relevansen av en jäm-<br>förelse med den enskildes aktuella förhållanden utan är tvärtom nöd-<br>vändig för att prognosen inte skall bli missvisande.</p>
<p>Utgångspunkten för årsbeskedet är naturligtvis det tillgodohavande<br>som gällde vid årsskiftet. Dock bör tillägg göras för den pensionsrätt som<br>har fastställts för det föregående året, även om den har fastställts efter<br>årsskiftet; som angetts tidigare kommer pensionsrätt för vaije intjänan-<br>deår att fastställas under perioden från december året efter intjänandeåret<br>till mars det därpå följande året, och det vore ologiskt att denna pensions-<br>rätt togs med i årsbeskedet bara beträffande de personer som råkade få<br>sin pensionsrätt fastställd före årsskiftet. Tanken är alltså att det tillgodo-<br>havande som redovisas skall vara den faktiska ställningen vid årsskiftet,<br>värdet av fastställd pensionsrätt (i den mån inte detta värde ingår redan i<br>uppgiften om ställningen vid årsskiftet) samt den avkastning från den<br>tillfälliga förvaltningen som samtidigt har tillförts kontot. Däremot skall<br>beskedet inte redovisa sådana värdeförändringar som kan ha inträffat<br>efter årsskiftet. Genom en sådan avgränsning ger uppgifterna i årsbeske-<br>det aktuell information till de enskilda utan alltför stor administration för<br>myndigheten. Beskedet skall innehålla en redovisning av hur tillgodo-<br>havandet har förändrats i förhållande till föregående år.</p>
<p>Utfärdandet av årsbeskeden är en administrativ serviceåtgärd och inne-<br>bär inte något åtagande från myndighetens sida i fråga om pensionsspara-<br>rens rätt till pension. Detta gäller både prognoserna om den framtida pen-<br>sionen och uppgifterna om storleken av tillgodohavandet på premiepen-<br>sionskontot m.m. Om det genom något misstag kommer att anges för<br>höga belopp i något av dessa avseenden, innebär det alltså inte att den<br>enskilde får rätt till det högre beloppet. I vad mån felaktiga uppgifter i<br>årsbeskedet till följd av fel eller försummelse från myndighetens sida kan<br>leda till skadeståndsansvar för staten får bedömas enligt allmänna skade-<br>ståndsrättsliga regler (jfr avsnitt 36.4). Det är emellertid viktigt att det i<br>årsbeskedet görs tillräckligt tydliga reservationer för att det är fråga om<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>639</p>
<p>prognoser, så att beräkningarna inte i något avseende kan uppfattas som<br>utfästelser om vilka pensionsbelopp den intjänade pensionsrätten kommer<br>att ge upphov till. Pensionsbeloppen kan komma att påverkas inte bara av<br>förändringar i den eller de valda fondernas värde utan också av ändringar<br>i antagandena om dödlighet m.m. som görs innan pensionsspararen böijar<br>ta ut sin pension.</p>
<p>För de individer som har valt efterlevandeskydd, bör årsbeskedet inne-<br>hålla uppgifter om detta. För dem som har valt efterlevandeskyddet under<br>aktivtiden skall kostnaden för skyddet framgå av redogörelsen för ut-<br>vecklingen av tillgodohavandet på premiepensionskontot. Vid båda<br>typerna av efterlevandeskydd skall den enskilde också erinras om förut-<br>sättningarna för att skyddet skall gälla vid dödsfall.</p>
<p>För att utvecklingen av den enskildes tillgodohavande på premiepen-<br>sionskontot skall kunna redovisas på ett jämförbart sätt, krävs samman-<br>fattningsvis att pensionsrätt för det föregående året har fastställts, att av-<br>kastningen från den tillfälliga förvaltningen har fördelats och att Premie-<br>pensionsmyndighetens avgiftsuttag har genomförts.</p>
<p>Skälet till att samtliga dessa uppgifter måste föreligga innan årsbesked<br>kan utfärdas är att uppgifterna är beroende av varandra. Pensionsrätten<br>har betydelse för fördelningen av avkastningen från den tillfälliga förvalt-<br>ningen, eftersom avkastningen skall fördelas mellan de enskilda som ett<br>procentuellt påslag på pensionsrätten. Vidare har både pensionsrätten och<br>avkastningen från den tillfälliga förvaltningen betydelse för myndig-<br>hetens avgiftsuttag.</p>
<p>Även om pensionsrätt fastställs för en enskild redan i december året<br>efter intjänandeåret, kan årsbesked alltså inte skickas ut till honom eller<br>henne förrän i böljan av året därpå. I samband med att årsbeskedet<br>skickas ut är det naturligt att den enskilde också erhåller en blankett för<br>val av fond.</p>
<p>Ambitionen bör naturligtvis vara att ett årsbesked bör sändas till samt-<br>liga pensionssparare. Av praktiska skäl kan det dock vara nödvändigt att<br>utesluta vissa kategorier av enskilda, som är svåra att nå med ett besked.<br>Dessa frågor får samordnas med vad som skall gälla om utskick från de<br>allmänna försäkringskassorna och regleras på förordningsnivå.</p>
<p>I de fall den enskilde uppbär inkomstpension, men inte böljat att upp-<br>bära premiepension skall information om utvecklingen av tillgodohavan-<br>det inom premiepensionssystemet fortsätta att skickas ut årligen.</p>
<p>Premiepensionssystemet utgör, även i informationshänseende, en del<br>av det allmänna ålderspensionssystemet. En samordning måste ske av<br>informationen till de enskilda om deras rättigheter i fördelningssystemet<br>respektive i premiepensionssystemet.</p>
<h3>35.4 Skadeståndsansvar</h3>
<p>I 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) finns den grundläggande be-<br>stämmelsen om det allmännas skadeståndsansvar vid myndighetsutöv-<br>ning. Enligt den bestämmelsen skall staten ersätta personskada, sakskada<br>eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid<br>myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten svarar.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>640</p>
<p>Statens ansvar omfattar även skada som rent faktiskt vållats av en under-<br>ordnad myndighet. Anspråk på ersättning skall, enligt förordningen<br>(1995:301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten, hand-<br>läggas av Justitiekanslem.</p>
<p>Statens skadeståndsansvar omfattar alltså skada som vållats genom fel<br>eller försummelse. Något krav på uppsåt eller oaktsamhet uppställs inte<br>men det anges i förarbetena till bestämmelsen (prop. 1972:5) att de<br>handlingsnormer som ligger till grund för den allmänna s.k. culparegeln<br>bör tjäna som utgångspunkt även för bedömningen av om skadestånds-<br>skyldighet föreligger för staten. (Culparegeln kan i korthet sägas innebära<br>dels att den som vållar en skada kan anses ha handlat på ett sätt som av-<br>viker från vad som i allmänhet kan anses vara riktigt, dels att skadevål-<br>laren - av uppsåt eller oaktsamhet - själv kan anses bära skulden för sitt<br>avvikande handlande.) Det sägs vidare i propositionen att frågan bör av-<br>göras efter en mer objektiv bedömning av det förfarande som orsakat<br>skadan. Ansvaret enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen omfattar därför även<br>anonyma och kumulerade fel men också sådana fel som från subjektiv<br>synpunkt framstår som ursäktliga. Med anonyma fel avses fel där någon<br>viss person inte kan bindas till handlandet. Kumulerade fel är när ett antal<br>mindre misstag eller förbiseenden inte var för sig men däremot till-<br>sammans kan anses utgöra fel eller försummelse i skadeståndslagens<br>mening.</p>
<p>Vidare skall vid den s.k. vållandebedömningen av om det förekommit<br>ett skadeståndsgrundande fel eller försummelse från myndighetens sida<br>verksamhetens art och ändamål tjäna som utgångspunkt. De krav på<br>rättssäkerhet, noggrannhet och korrekt handläggning som den enskilde<br>rimligen kan ställa skall därvid vara avgörande. Om det visar sig att<br>myndigheten inte levt upp till något av dessa krav saknar det därför bety-<br>delse om man från det allmännas sida kan åberopa förhållanden som gör<br>att handlandet i viss mån framstår som ursäktligt. Myndighetens hand-<br>lande och dess eventuella skadeståndsskyldighet skall alltså bedömas ur<br>allmänhetens synvinkel.</p>
<p>Det skall inte i detta sammanhang ges någon utförligare redogörelse för<br>statens skadeståndsansvar. Frågan om det allmännas skadeståndsansvar<br>har varit föremål för översyn av Kommittén för översyn av det allmännas<br>skadeståndsansvar (se kommitténs betänkande Det allmännas<br>skadeståndsansvar [SOU 1993:55]). Betänkandet har beretts inom<br>Regeringskansliet och i mars i år överlämnade regeringen till riksdagen<br>propositionen 1997/98:105 Det allmännas skadeståndsansvar. I korthet<br>innehåller propositionen, i de delar som här är av intresse, förslag om att<br>huvudregeln om det allmännas skadeståndsansvar skall kvarstå<br>oförändrad men att den skall kompletteras med en ny regel om ansvar för<br>felaktig myndighetsinformation. Syftet med den nya regeln är att<br>förbättra möjligheterna för enskilda att få ersättning när en myndighet<br>vållar skada genom att lämna felaktig information. Om en sådan regel<br>införs torde den komma att påverka ansvaret för den information som<br>lämnas av de myndigheter som svarar för administrationen av det<br>reformerade ålderspensionssystemet.</p>
<p>Vad avslutningsvis gäller ansvar för skador orsakade av fel vid ADB-<br>behandling gäller enligt 23 § datalagen att skador som uppkommer till</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>641</p>
<p>7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2<br></p>
<p>följd av att ett personregister innehåller oriktiga eller missvisande upp- Prop. 1997/98:151<br>gifter om en registrerad person skall ersättas av den registeransvarige.</p>
<p>Detta anses även omfatta fall då ett register saknar personuppgifter som<br>borde ha tillförts registret (se SOU 1993:55 s. 281). Vad gäller andra fel<br>som uppkommer i samband med beslut fattade genom ADB-behandling<br>torde de nästan alltid, på ett eller annat sätt, ha förorsakats av någon<br>person. Det kan antingen vara den som konstruerat dataprogrammet eller<br>den som försett datorn med uppgifter. I sådana fall är huvudregeln i<br>skadeståndslagen tillämplig, även om det inte är möjligt att klarlägga vem<br>som orsakade felet.</p>
<h2>36 Kostnader m.m.</h2>
<h3>36.1 Administrationen av det nya pensionssystemet</h3>
<p>Regeringens bedömning: För finansiering av information och<br>utbildning i samband med införandet av det reformerade ålders-<br>pensionssystemet bör Riksförsäkringsverket ges möjlighet att ur AP-<br>fonden erhålla högst 40 miljoner kronor per år under åren 1999 och<br>2000. Beloppen skall årligen fastställas av regeringen.</p>
<p>Regeringen har under olika avsnitt i denna proposition redogjort för<br>hur förvaltningen av de olika delarna av det nya ålderspensionssystemet<br>skall finansieras. I detta avsnitt ges därför endast en kortfattad överblick<br>beträffande de framtida löpande förvaltningskostnaderna för det nya<br>pensionssystemet samt för genomförandekostnademas finansiering.</p>
<p>Löpande förvaltningskostnader</p>
<p>Den löpande förvaltningen av dagens folkpension och allmänna tilläggs-<br>pension finansieras dels via statsmedel och dels via avgifter. Kostnaderna<br>för förvaltningen av det nya ålderspensionssystemets fördelningsdel<br>föreslås täckas inom ramen för de avgifter som tas ut för att finansiera<br>systemet, vilket också framgår av avsnitt 17. Förvaltningskostnaderna<br>skall belasta AP-fonden och skall för år 2001 till 60% täckas genom en<br>minskning av pensionsbehållningama. Andelen som skall täckas genom<br>en sådan minskning skall efter år 2001 öka med 2 procentenheter per år.</p>
<p>Förvaltningen av det nya ålderspensionssystemets garantipensionsdel<br>föreslås finansieras av statsmedel, se proposition 1997/98:152 Garanti-<br>pension, m.m.</p>
<p>Regeringen har tidigare i avsnitt 19 redogjort för sitt förslag att inrätta<br>en ny statlig myndighet för administration av försäkringsfunktionen för<br>premiepensionen, Premiepensionsmyndigheten. Vidare framgår också att<br>det föreslås att kostnaderna för Premiepensionsmyndighetens verksamhet<br>skall finansieras genom avgifter från de försäkrade och inte redovisas på<br>statsbudgeten.</p>
<p>642</p>
<p>Genomförandekostnader</p>
<p>Investeringar i t.ex. IT-stöd som sker som en del i införandet av det nya<br>ålderspensionssystemet finansieras via lån hos Riksgäldskontoret. Fram<br>till år 2001 har Riksförsäkringsverket beviljats en låneram uppgående till<br>maximalt 992 miljoner kronor.</p>
<p>En omfattande insats krävs för att Riksförsäkringsverket (RFV) och de<br>allmänna försäkringskassorna skall kunna ta sitt ansvar för information<br>om det nya pensionssystemet. Informationen till medborgarna om det nya<br>pensionssystemet har en mycket stor betydelse för de försäkrades möj-<br>ligheter att bl.a. aktivt påverka sin framtida pensionssituation. Därför<br>krävs såväl betydande informationsinsatser till de försäkrade som utbild-<br>ningsinsatser för personalen hos RFV och de allmänna försäkrings-<br>kassorna.</p>
<p>För att klara informations- och utbildningsinsatserna inom RFV och<br>försäkringskassorna med anledning av införandet av det nya ålders-<br>pensionssystemet bör RFV ges möjlighet att bestrida dessa kostnader mot<br>AP-fonden. Under åren 1999 och 2000 bör därför RFV i samband med<br>uttaget av den årliga ersättningen för administration av ATP högst få ta ut<br>40 miljoner kronor per år för dessa insatser. Beloppen skall årligen<br>fastställas av regeringen.</p>
<p>I samband med att den nya Premiepensionsmyndigheten bildas beräk-<br>nas uppkomma behov av olika slag av investeringar. Som framgår av<br>avsnitt 23 får regeringen besluta att dessa investeringar skall finansieras<br>med lån och krediter i Riksgäldskontoret. Regeringen får även besluta att<br>avkastningen på premiepensionsmedel tas i anspråk år 1999 för Premie-<br>pensionsmyndighetens kostnader.</p>
<p>Med anledning av reformens komplexitet kan uppkomma merkostna-<br>der även inom andra verksamhetsområden. Förekomsten och storleken av<br>sådana merkostnader kan dock inte bedömas nu.</p>
<h3>36.2 Framtida pensionsutgifter</h3>
<p>Som redogjorts för i tidigare avsnitt kommer inkomst- och premiepension<br>att utbetalas fr.o.m. år 2001. Den äldsta årsklassen som skall få del av sin<br>pension beräknad enligt reformerade regler fyller 65 år år 2003. Dessa<br>personer kommer att få 80 % av sin pension enligt nuvarande regler och<br>20 % av pensionen enligt reformerade regler. Ju yngre årsklass desto<br>större del av pensionen kommer att beräknas enligt reformerade regler.<br>Till följd av övergångsreglerna kommer således utbetalningarna av<br>inkomstgrundad ålderspension under en realtivt lång period<br>huvudsakligen avse pensioner beräknade enligt nuvarande regler. Först<br>efter år 2018 kommer pension intjänad enligt reformerade regler att svara<br>för mer än hälften av totalutgifterna för den inkomstgrundade<br>ålderspensionen.</p>
<p>I det följande redovisas kalkyler över ålderpensionsutbetalningamas<br>utveckling i det reformerade systemet under olika antaganden om den<br>ekonomiska och demografiska utvecklingen framöver. Den reala<br>tillväxten i pensionsgrundande inkomster har antagits uppgå till 2 %<br>respektive 0,5 % per år efter sekelskiftet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>643</p>
<p>Vad gäller den demografiska utvecklingen har SCB:s befolknings-<br>prognos år 1997 använts. Som ett beräkningsaltemativ redovisas också<br>pensionsutbetalningamas utveckling med 1994 års befolkningsprognos<br>som underlag. De två befolkningsprognosema skiljer sig väsentligt. I<br>1997 års prognos har såväl dödlighet, födelsetal som nettoinvandring<br>antagits vara lägre än i 1994 års prognos. Det innebär att ålderspension<br>genomsnittligt sett kommer att uppbäras under fler år och att antalet<br>personer i förvärvsaktiv ålder på sikt blir lägre enligt 1997 års prognos.<br>Som exempel kan nämnas att år 2020 beräknas antalet pensionärer till<br>80 000 fler i den senare prognosen. Den genomsnittliga tiden som<br>pensionär (med pensionsåldern 65 år) beräknas till 20 år i stället för<br>knappt 19 år. Försörjningskvoten har, jämfört med 1994 års prognos,<br>ökat med 7,5 % till 0,4 ålderspensionärer per person i åldrama 20-64 år.</p>
<p>I kalkylerna har premiepensionen beräknats på samma sätt som<br>inkomstpensionen, vilket innebär att avkastningen inom premiepensions-<br>systemet har antagits uppgå till 2 % respektive 0,5 %. Vidare har antagits<br>att individens pensionsålder alltid är 65 år.</p>
<p>I figur 36.1 visas hur pensionsutbetalningama, uttryckta som procent-<br>andel av avgiftsunderlaget, beräknas utvecklas fram till år 2050 i fyra<br>olika scenarier. Figuren avser den totala ålderspensionen, dvs. såväl<br>inkomstgrundad pension som garantipension. Avgiftsunderlaget utgörs<br>av samtliga inkomster och belopp för vilka pensionsrätt tillgodoräknas.</p>
<p>De två heldragna kurvorna i figuren avser utvecklingen vid 2 % till-<br>växt med 1994 års respektive 1997 års befolkningsprognos. Som framgår<br>av figuren motsvarar pensionsutbetalningama en större andel av<br>avgiftsunderlaget i beräkningarna med 1997 års befolkningsprognos.<br>Detsamma gäller i det fall den årliga tillväxten är 0,5 %.</p>
<p>Som nämnts är medellivslängden högre enligt 1997 års prognos. Med<br>oförändrad pensionsålder ökar antalet pensionärer och därmed utgifterna<br>för ATP-baserade pensioner och för garantipensionen jämfört med<br>kalkyler med 1994 års befolkningsprognos. Inkomstpensionen anpassar<br>sig med viss eftersläpning till den ökade medellivslängden. Den högre<br>medellivslängden innebär att också delningstalet blir högre och<br>individens årspension således lägre. 1997 års prognos innebär också att<br>antalet personer i förvärvsaktiv ålder minskar, vilket ger en sämre<br>försöijningskvot. Eftersom de reformerade pensionsrättema genom<br>inkomstindex är knutna till genomsnittsinkomstens utveckling i stället för<br>till lönesummans utveckling påverkas de inte direkt av en försämrad<br>försörjningskvot. Detta kommer i stället ske genom den broms av<br>indexeringen som beskrivs i avsnitt 16.2. Någon sådan eventuell<br>bromsning har inte beaktats i de kalkyler som presenteras här.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>644</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Figur 36.1 Utbetald ålderspension i procent av avgiftsunderlaget. Årlig real-<br>tillväxt 2 % resp. 0,5 %. 1997 års resp. 1994 års befolkningsprognos</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-9.png" style="width:263pt;height:184pt;"/>
<p>Av figur 36.1 framgår vidare att ålderspensionsutbetalningama är<br>förhållandevis större i det lägre tillväxtaltemativet. Detta beror främst på<br>garantipensionen - med lägre lönetillväxt blir de inkomstgrundade pen-<br>sionerna lägre och fler pensionärer blir således berättigade till garanti-<br>pension.</p>
<p>De inkomstgrundade pensionerna anpassar sig tämligen väl till den<br>ekonomiska tillväxtakten, dvs. skillnaden i utbetalningarnas procentandel<br>av avgiftsunderlaget är betydligt mindre om endast den inkomstgrundade<br>pensionen beaktas. Detta framgår av figur 36.2 som visar utgifterna för<br>den inkomstgrundade pensionen som procent av avgiftsunderlaget vid en<br>årlig tillväxt på 2 % respektive 0,5 % och med 1997 års befolk-<br>ningsprognos som underlag. Inkomstpensionen är knuten till inkomst-<br>indexets utveckling såväl under intjänandetiden som under utbetalnings-<br>tiden. Även utgående ATP-baserade pensioner är följsamhetindexerade<br>och påverkas således av den samhällsekonomiska utvecklingen. Däremot<br>är pensionspoängen för ATP-pension, som tjänas in fram t.o.m. år 2017,<br>prisindexerad och således inte följsam till avgiftsunderlagets utveckling.</p>
<p>645</p>
<p>Figur 36.2 Utbetald inkomstgrundad ålderspension i procent av avgiftsunderlaget. Prop. 1997/98:151<br>Årlig realtillväxt 2 % resp. 0,5 %. 1997 års befolkningsprognos</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-10.png" style="width:261pt;height:184pt;"/>
<p>I figur 36.3 visas utbetalade pensionsbelopp i miljarder kronor i de fyra<br>olika scenarierna. Jämförelse mellan de två befolkningsprognosema visar<br>att skillnaden i utbetalda pensionsbelopp är förhållandevis mindre än<br>skillnaden i utbetalningarnas storlek uttryckt som procent av avgifts-<br>underlaget (jmf figur 36.1). Som redan nämnts förstärks skillnaden i det<br>senare fallet av utvecklingen av försöijningskvoten, dvs. av utvecklingen<br>av antalet förvärvsaktiva i förhållande till antalet pensionärer.</p>
<p>Figur 36.3 Utbetald ålderspension i miljarder kronor. Årlig realtillväxt 2%<br>respektive 0,5 %. 1997 års resp. 1994 års befolkningsprognos</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-11.png" style="width:263pt;height:146pt;"/>
<p>År</p>
<p>För att jämföra det reformerade och det nuvarande systemets stabilitet vid<br>förändringar i tillväxten har figur 36.4 tagits fram. I figuren jämförs</p>
<p>646</p>
<p>utgiftsutvecklingen i det reformerade systemet och i ett bibehållet Prop. 1997/98:151<br>ATP/folkpensionssystem men med inkomstindexerat förmånstak. Att<br>taket har höjts även inom nuvarande regelsystem innebär således att<br>individens pensionsgrundande inkomst är densamma inom båda<br>systemen. Även ATP-systemet behåller därmed karaktären av ett<br>inkomstrelaterat system, till skillnad mot ett ATP-system med<br>prisindexerat förmånstak. Inom nuvarande regelsystem gäller särskilda<br>skatteregler för pensionärer, vilket gör att bruttoutbetalningama inte är<br>helt jämförbara i de två systemen. Därför har i stället nettobelopp (belopp<br>efter skatt) räknats fram schablonmässigt. Summa nettoutbetalningama<br>har satts i relation till lönesummman (brutto, före skatt). Figur 36.4 visar<br>således ålderspensionsutbetalningama efter skatt i procent av löne-<br>summan för 2% och 0,5 % årlig tillväxt med 1997 års befolk-<br>ningsprognos.</p>
<p>Figur 36.4 Utbetald ålderspension efter skatt i procent av lönesumman. Reformerat<br>system resp, ett ATP/folkpensionssystem med inkomstindexerat förmånstak. Årlig<br>realtillväxt 2 % resp. 0,5 %. 1997 års befolkningsprognos</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-12.png" style="width:240pt;height:155pt;"/>
<p>Ar</p>
<p>Inkomstindexeringen inom det reformerade systemet medför att detta är<br>betydligt mer följsamt till samhällsekonomin än det prisindexerade ATP-<br>systemet. Detta framgår av figuren. Skillnaden mellan utgiftskvoterna i<br>de två tillväxtaltemativen är betydligt mindre för det reformerade<br>systemet än för ATP-systemet.</p>
<p>Vid 0,5 % årlig tillväxt är utgiftskvoten inom ATP-systemet betydligt<br>högre än inom det reformerade systemet vid samma tillväxt. Med 2 %<br>tillväxt ligger utgifterna i de två systemen på ungefär samma nivå. Det<br>reformerade systemet har delvis anpassat sig till den ökade medel-<br>livslängden för pensionärer som 1997 års befolkningsprognos innebär.<br>För ATP-systemet innebär en ökad medellivslängd enbart en högre<br>utgiftsnivå - ingen automatisk anpassning av utgiftsnivån sker. Med 1994<br>års befolkningprognos som beräkningsunderlag hade därför skillnaden<br>mellan de två systemen varit mindre.</p>
<p>647</p>
<h2>37 Författningskommentar <sup>Pro</sup>P-</h2>
<h3>37.1 Förslaget till lag om inkomstgrundad ålderspension</h3>
<p>Allmän ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>(AFL) skall enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för reformering<br>av ålderspensionssystemet ersättas av dels inkomstgrundad ålderspen-<br>sion, dels garantipension. Den inkomstgrundade ålderspensionen ersätter<br>tilläggspension i form av ålderspension och viss del av folkpension i form<br>av ålderspension (30-delad sådan). Garantipensionen ersätter folkpension<br>i form av ålderspension i övrigt och pensionstillskott.</p>
<p>Denna lag innehåller bestämmelser om inkomstgrundad ålderspension.<br>Sådan pension består främst av inkomstpension och premiepension.<br>Under en längre övergångsperiod kommer även tilläggspension att finnas<br>kvar för ålderspensionärer som är födda år 1953 eller tidigare. Sådan<br>pension är också en del av den inkomstgrundade ålderspensionen och<br>regleras i denna lag. Lagen innehåller vidare bestämmelser om premie-<br>pension till efterlevande som följer av det frivilliga efterlevandeskydd<br>som är knutet till premiepensionen.</p>
<p>Bestämmelserna om inkomst- och premiepension berör personer som<br>är födda år 1938 eller senare och rätt till tilläggspension enligt denna lag<br>har, under i lagen närmare angivna förutsättningar, den som är född år<br>1953 eller tidigare. Personer födda åren 1938-1953 kommer alltså att<br>kunna uppbära alla tre pensionerna. Deras pensioner blir dock, som an-<br>förts i avsnitt 28, föremål för s.k. tjugondelsinfasning.</p>
<p>Tjugondelsinfasningen innebär att en person som är född år 1938-1953<br>får såväl inkomst- och premiepension som tilläggspension men till vissa<br>tjugondelar. Hel tilläggspension reduceras med 1/20 för vaije helt år som<br>passerat från och med år 1935 till utgången av den pensionsberättigades<br>födelseår samtidigt som hel inkomst- och premiepension reduceras med<br>1/20 för varje helt år som förflutit från och med året efter födelseåret till<br>utgången av år 1954. Reduceringen görs beträffande tilläggspensionen<br>efter beräkning av den årliga tilläggspensionen. När det gäller inkomst-<br>och premiepensionema reduceras däremot redan den årligen fastställda<br>pensionsrätten på vilken pensionerna grundas.</p>
<p>Inkomstpension och tilläggspension finansieras inom ramen för ett för-<br>delningssystem vilket innebär att pensionsutgiftema löpande finansieras<br>med avgiftsintäkter men med en mindre buffertfond för utjämning av<br>variationer av utgifter och intäkter mellan olika år. Premiepensionen in-<br>klusive det frivilliga efterlevandeskyddet som är knutet till denna, finan-<br>sieras genom ett premiereservsystem, i lagen benämnt premiepensions-<br>systemet, dit medel motsvarande pensionsrätt för premiepension avsätts<br>löpande och förvaltas för den enskildes räkning.</p>
<p>Lagen är uppdelad i fyra avdelningar. Den första avdelningen behand-<br>lar huvudsakligen frågor om vem som är försäkrad för inkomstgrundad<br>ålderspension och hur sådan pension tjänas in. Den avdelningen är<br>gemensam för fördelningssystemet och premiepensionssystemet. Andra<br>avdelningen avser endast fördelningssystemet. Den innehåller ett kapitel<br>om uttag och beräkning av inkomstpension och ett kapitel om uttag och<br>beräkning av tilläggspension. Tredje avdelningen avser endast premie-</p>
<p>1997/98:151</p>
<p>648</p>
<p>pensionssystemet och innehåller fem kapitel som behandlar förvaltningen<br>av premiepensionskapital, uttag av premiepension, två former av efter-<br>levandeskydd och regler avseende den nya Premiepensionsmyndighetens<br>kostnader. Den sista avdelningen innehåller gemensamma bestämmelser<br>om utbetalning, ändring och överklagande m.m.</p>
<p>Huvuddelen av bestämmelserna i lagen skall träda i kraft den 1 januari<br>1999. Detta gäller bl.a. intjänandet av pensionsrätt. Tilläggspension skall<br>liksom tidigare beräknas utifrån intjänade pensionspoäng och bestämmel-<br>serna om bl.a. detta har flyttats från AFL till denna lag. Bestämmelserna<br>om tillgodoräknande av pensionspoäng i AFL skall dock fortsätta att<br>gälla för tid före år 1999. Huvuddelen av bestämmelserna om pensions-<br>poäng i AFL skall också fortsätta att tillämpas för personer födda år 1937<br>eller tidigare. Detta framgår av lagen om införande av denna lag. Utbetal-<br>ning av pension enligt den nya lagen skall göras först i januari 2001.<br>Reglerna om beräkning och utbetalning av pension träder därför i kraft<br>den 1 januari 2001 då motsvarande regler i AFL skall upphöra att gälla.<br>Förslag om upphävande av reglerna i AFL lämnas dock inte i denna<br>proposition.</p>
<p>I lagen om införande av denna lag finns bestämmelser om upphävande<br>av annan lagstiftning som ersätts med bestämmelser i förevarande lag,<br>bestämmelser om beräkning av pensionsrätt för tid före år 1999 och andra<br>övergångsregler till denna lag. Lagen kompletteras också med en ny lag<br>som innehåller bestämmelser om Premiepensionsmyndighetens tillämp-<br>ning av försäkringsrörelse- och redovisningsregler. I den lagen finns<br>också närmare bestämmelser om Finansinspektionens tillsyn över myn-<br>digheten.</p>
<p>Första avdelningen. Försäkringens omfattning och intjänande av<br>pensionsrätt m.m.</p>
<p>1 kap. Allmänna bestämmelser</p>
<p>Försäkringens omfattning m.m.</p>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försäkring för inkomstgrun-<br>dad ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premie-<br>pension samt om premiepension till efterlevande.</p>
<p>1 denna inledande paragraf anges innehållet i lagen.</p>
<p>Som framgår av den inledande kommentaren har bestämmelserna om<br>tilläggspension för ålderspensionärer flyttats över från AFL till denna lag.<br>Dessa bestämmelser motsvarar i huvudsak bestämmelserna i AFL. Som<br>framgår av 6 kap. 2 och 9-11 §§ denna lag skall dock tilläggspensionen<br>ökas med ett belopp som motsvarar folkpension i form av ålderspension<br>beräknad enligt 5 kap. 1 § a) AFL samt, i vissa fall för personer födda<br>åren 1938-1953, ett garantitillägg.</p>
<p>2 § Försäkringen och kostnaderna för förvaltningen av den skall finansie-<br>ras genom ålderspensionsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter, allmänna pensionsavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmän<br>pensionsavgift ocn statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:000)<br>om statlig ålderspensionsavgift samt genom avkastning på avgiftsmedel.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>649</p>
<p>Här anges hur pensionsförsäkringen skall finansieras. Motsvarande regler<br>för tilläggspensioneringen finns för närvarande i 19 kap. AFL.</p>
<p>Finansieringen av pensionerna skall ske genom avgifter och avkast-<br>ningen på influtna medel från dessa avgifter. Även försäkringskassornas<br>och berörda myndigheters kostnader för förvaltning av försäkringen skall<br>bekostas av influtna medel från avgifter och avkastningen av dessa<br>medel.</p>
<p>Bestämmelser om de avgifter som här avses finns i lagen (1981:691)<br>om socialavgifter, lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och den<br>nya lagen om statlig ålderspensionsavgift. Medel från dessa avgifter förs,<br>såvitt de skall finansiera denna försäkring, dels till Allmänna pensions-<br>fonden för täckande av bl.a. kostnaderna för inkomstpension och<br>tilläggspension, dels till ett konto hos Riksgäldskontoret för tillfällig för-<br>valtning av de medel som skall motsvara de försäkrades pensionsrätt för<br>premiepension. Sedan pensionsrätt för premiepension fastställts för en<br>försäkrad, skall ett belopp motsvarande denna pensionsrätt samt avkast-<br>ningen från den tillfälliga förvaltningen föras över från kontot hos Riks-<br>gäldskontoret till förvaltning i värdepappersfonder eller utländska fond-<br>företag. Om den försäkrade har böijat ta ut pension i form av livränta<br>med garanterade belopp, skall medlen i stället föras över till Premiepen-<br>sionsmyndigheten (se 8 kap. 2 § andra stycket).</p>
<p>Kostnaderna för förvaltningen av inkomstpension och tilläggspension<br>skall belasta AP-fonden och delvis täckas genom minskning av tillgodo-<br>räknad sammanlagd pensionsrätt för inkomstpension (pensionsbehåll-<br>ningama). Detta skall ske i samband med årlig inkomstindexering av<br>pensionsbehållningama (se 5 kap. 7 §).</p>
<p>Premiepensionssystemet skall, som anförs bl.a. i avsnitt 23, vara själv-<br>finansierat. Försäkringsgivare för premiepensionssystemet är Premiepen-<br>sionsmyndigheten. Denna myndighets kostnader skall i princip täckas<br>genom årliga avgifter som dras från tillgodohavandena på samtliga pre-<br>miepensionskonton (se 11 kap. 1 §). Vissa kostnader inom premiepen-<br>sionssystemet skall bäras av respektive berörd individ (se 11 kap. 2 §).</p>
<p>Även fondförvaltamas kostnader skall bäras av de försäkrade. Fond-<br>förvaltama tar ut ersättning för förvaltningen direkt ur fonden. Detta<br>minskar fondens värde och därmed värdet på de andelar i fonden som<br>Premiepensionsmyndigheten förvärvat för en försäkrads räkning.</p>
<p>3 § Inkomstpension och premiepension skall beräknas utifrån de pen-<br>sionsrätter för respektive pension som fastställts för en försäkrad.<br>Tilläggspension skall beräknas utifrån de pensionspoäng som tjänats in<br>av en försäkrad. Pensionsrätt och pensionspoäng skall fastställas årligen<br>och grundas på de inkomster och andra belopp som är pensionsgmndande<br>enligt denna lag. Inkomstpensionens storleK är också beroende av den<br>allmänna inkomstutvecklingen och storleken av premiepensionen är<br>beroende av värdeutvecklingen på de medel som fonderats. Tilläggs-<br>pensionens storlek är vidare genom följsamhetsindexering beroende av<br>den allmänna inkomstutvecklingen.</p>
<p>I denna paragraf anges att inkomstpension och premiepension skall base-<br>ras på de pensionsrätter som har fastställts för en försäkrad. Pensionsrätt<br>skall i sin tur beräknas på ett underlag bestående av pensionsgmndande<br>inkomst och andra pensionsgmndande belopp. I paragrafen anges också</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>650</p>
<p>att tilläggspension skall baseras på intjänade pensionspoäng. Dessa poäng Prop. 1997/98:151<br>skall, liksom pensionsrätt, fastställas årligen men skall endast beräknas på<br>pensionsgrundande inkomster och den antagna framtida inkomst som<br>ligger till grund för beräkning av förtidspension enligt 13 kap. 2 § AFL.<br>Detta överensstämmer med vad som gällt för pensionspoäng enligt AFL.<br>Såväl pensionsrätt som pensionspoäng beräknas på ett underlag som är<br>maximerat till 7,5 gånger inkomstbasbeloppet (det s.k. intjänandetaket).<br>Till skillnad från vad som gäller för inkomst- och premiepension är det<br>inte vad som fastställts som är av betydelse för tilläggspensionen utan<br>vad som tjänats in. Vid uttag av pension då pensionspoängen inte är känd<br>för föregående år kommer emellertid tilläggspensionen att beräknas en-<br>dast på fastställda pensionspoäng. När den intjänade pensionspoängen<br>senare blivit fastställd skall tilläggspensionen i förekommande fall ändras<br>och en eventuell tilläggsutbetalning för retroaktiv tid göras.</p>
<p>Vilka inkomster som är pensionsgrundande och hur pensionsgrundande<br>inkomst skall beräknas anges i 2 kap. I 3 kap. finns angivet under vilka<br>förutsättningar en försäkrad skall tillgodoräknas andra pensionsgrundan-<br>de belopp och hur dessa skall beräknas. Beräkning och fastställande av<br>pensionsrätt och pensionspoäng regleras i 4 kap. Där finns också be-<br>stämmelser om tillgodoräknande av vårdår. I lagen om införande av<br>denna lag finns bestämmelser om bl.a. beräkning och fastställande av<br>pensionsgrundande belopp och pensionsrätt för tid före ikraftträdandet av<br>denna lag.</p>
<p>Sista meningen, som såvitt avser inkomstpensionen formulerats i en-<br>lighet med förslag av Lagrådet, anger att pensionerna inte bara påverkas<br>av den pensionsrätt respektive pensionspoäng individen har tjänat in utan<br>också av vissa andra förhållanden. Inkomstpensionens nivå påverkas<br>framför allt av ett inkomstindex (se 5 §) som avser att spegla den all-<br>männa inkomstutvecklingen i samhället. Hur detta sker framgår av 5 kap.<br>Premiepensionens storlek är beroende av värdeförändringarna på de me-<br>del som fonderats för de enskildas räkning. Tilläggspensionen följsam-<br>hetsindexeras fr.o.m. årsskiftet efter det år då den pensionsberättigade<br>fyller 65 år. Detta gäller oavsett om den tagits ut eller inte (se 6 kap. 4 §).</p>
<p>4 § Försäkrade för inkomstgrundad ålderspension är dels svenska med-<br>borgare, dels personer som utan att vara svenska medborgare är bosatta i<br>Sverige.</p>
<p>Utländska sjömän på svenska handelsfartyg är försäkrade för inkomst-<br>grundad ålderspension även om de inte är bosatta i landet.</p>
<p>En person som uppbär förtidspension som har beräknats enligt 13 kap.</p>
<p>2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring är alltid försäkrad för in-<br>komstgrundad ålderspension beräknad på denna förtidspension.</p>
<p>I avvaktan på att frågan om vilka som bör vara försäkrade bereds<br>vidare har i denna lag införts bestämmelser som i princip motsvarar de<br>som avser försäkringen för tilläggspension enligt AFL. Enligt denna lag<br>kan dock även en person som inte längre är försäkrad erhålla pension<br>varför bestämmelsen i AFL om att den som tillgodoräknats pensions-<br>poäng alltid är försäkrad för tilläggspension inte har någon motsvarighet<br>här.</p>
<p>I första stycket av denna paragraf anges två huvudgrupper som är för-<br>säkrade för inkomstgrundad ålderspension. Den första är svenska med-</p>
<p>651</p>
<p>borgare och den andra är personer som inte är svenska medborgare men<br>som är bosatta i Sverige. Av 7 § följer att även vissa personer som inte<br>faktiskt är bosatta här ändå vid tillämpning av lagen skall anses vara det.</p>
<p>Andra och tredje stycket innehåller bestämmelser rörande utländska<br>sjömän på svenska handelsfartyg och personer som uppbär förtidspension<br>beräknad enligt 13 kap. 2 § AFL. Den senare gruppen är inte uttryckligen<br>omnämnd i motsvarande bestämmelse i AFL men omfattas ändå av för-<br>säkringen för tilläggspension på grund av den tidigare nämnda bestäm-<br>melsen att alla som tidigare har tillgodoräknats pensionspoäng är försäk-<br>rade för tilläggspension.</p>
<p>På grund av Sveriges medlemskap i EU gäller vissa andra regler om<br>vem som omfattas av svensk lagstiftning om social trygghet än som<br>direkt följer av denna lag. Denna fråga har dock behandlats utförligt i<br>avsnitt 7 och kommenteras därför inte närmare här.</p>
<p>I denna lag finns vidare särskilda föreskrifter som innebär att personer i<br>olika åldersgrupper inte är berättigade till viss pension eller berättigad till<br>sådan pension endast i begränsad utsträckning.</p>
<h4>Indexering</h4>
<p>5 § Vissa beräkningar enligt denna lag skall göras med ledning av ett in-<br>komstindex. Detta index skall visa den relativa förändringen av genom-<br>snittet av de försäkrades årliga pensionsgrundande inkomster utan den<br>begränsning som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, efter avdrag för allmän<br>pensionsavgift, och de försäkrades årliga inkomster i form av förtidspen-<br>sion, vilka nar uppburits av dem som under inkomståret har fyllt minst<br>16 år och högst 64 år.</p>
<p>Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år skall<br>motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de inkomster som<br>anges i första stycket under en period av tre år före det år inkomstindexet<br>avser. Vid beräkningen av inkomsterna skall den årliga förändringen i det<br>allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma<br>period frånräknas. Det framräknade värdet skall därefter omräknas med<br>förändringen i det allmänna prisläget i juni månad två år före det år in-<br>dexet avser och det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det<br>året.</p>
<p>Regeringen skall för varje år fastställa inkomstindexet efter det att det<br>har beräknats av Riksförsäkringsverket. För år 1999 skall inkomstindexet<br>vara lika med 100,00.</p>
<p>I paragrafens första stycke anges att vissa beräkningar skall göras med<br>ledning av ett inkomstindex. Indexet skall visa den procentuella föränd-<br>ringen av de försäkrades årliga inkomster. I första stycket andra<br>meningen, som formulerats efter förslag av Lagrådet, anges att de in-<br>komster som ligger till grund för beräkningen av förändringen skall an-<br>tingen vara av sådant slag att de till sin natur är pensionsgrundande eller<br>också skall de utges i form av förtidspension. Vid beräkningen av<br>genomsnittet av de inkomster som i sig är pensionsgrundande skall av-<br>drag för den allmänna pensionsavgiften ha gjorts. Det finns inte någon<br>övre gräns för de inkomster som skall ingå i beräkningen vilket innebär<br>att även inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp räknas med vid<br>beräkningen av inkomsterna. Beräkningen skall endast omfatta inkomster<br>som uppburits av personer som under det aktuella året fyllt 16 år men inte<br>65 år eller mer.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>652</p>
<p>Av andra stycket framgår att indexuppräkningen består av två delar.<br>Den ena delen utgörs av den procentuella förändringen i det angivna in-<br>komstmåttet justerat för förändringar i det allmänna prisläget räknat från<br>juni månad till juni månad respektive år. Förändringen beräknas som den<br>genomsnittliga årliga förändringen av det angivna inkomstmåttet under<br>en period av tre år före det år inkomstindexet avser dvs. mätningen sker<br>med utgångspunkt i det genomsnittliga inkomstunderlaget fyra år före det<br>år indextalet avser. Den andra delen av indexuppräkningen avser för-<br>ändringen i det allmänna prisläget mellan juni månad två år före det år<br>indextalet avser fram till juni månad ett år senare. Detta innebär att in-<br>dextalet för år 2000 fastställs genom att 1999 års indextal uppräknas med<br>dels den prisjusterade årliga inkomstutvecklingen mellan år 1996 och år<br>1999, dels med prisförändringen mellan juni år 1998 och juni år 1999.</p>
<p>I paragrafens tredje stycke fastslås att det är regeringen som varje år<br>skall fastställa inkomstindexet. Beräkningen av indexet görs av Riksför-<br>säkringsverket. Indextalet för år 1999 är dock angivet till 100,00 direkt i<br>lagtexten.</p>
<p>6 § Regeringen skall för varje år fastställa ett inkomstbasbelopp. In-<br>komstbasbeloppet skall för år 2001 motsvara det för det året fastställda<br>förhöjda prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.<br>För år därefter skall inkomstbasbeloppet räknas om med förändringen av<br>inkomstindex för det år inkomstbasbeloppet skall avse i förhållande till<br>inkomstindex för året dessförinnan. Det omräknade beloppet skall avrun-<br>das till närmaste hundratal kronor.</p>
<p>Förutom att inkomstindex skall användas för vissa beräkningar skall även<br>i vissa fall ett inkomstbasbelopp användas. Detta gäller beräkning av det<br>s.k. intjänandetaket som summan av en försäkrads pensionsgrundande<br>inkomst och andra pensionsgrundande belopp inte kan överstiga och det<br>enhetliga belopp som kan tillgodoräknas försäkrade föräldrar till små<br>bam. Det förvärvsvillkor som en pensionsberättigad måste uppfylla för<br>att pensionsrätt beräknad på pensionsgrundande belopp för plikttjänst-<br>göring och pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam skall<br>ligga till grand för beräkning av en pensionsutbetalning är också kopplat<br>till inkomstbasbeloppet.</p>
<p>I denna paragraf anges dels att inkomstbasbeloppet skall fastställas år-<br>ligen av regeringen, dels att beloppet skall räknas om med förändringen<br>av inkomstindex. Av lagen om införande av denna lag följer att det första<br>år inkomstbasbeloppet skall fastställas för är år 2002. Inkomstbasbe-<br>loppet för år 2001 följer av förevarande paragraf och skall för det året<br>motsvara det förhöjda prisbasbeloppet enligt AFL. För år därefter skall<br>det räknas om med förändringarna av inkomstindex.</p>
<h4>Definitioner m.m.</h4>
<p>7 § En försäkrad som lämnar Sverige skall vid tillämpningen av denna<br>lag fortfarande anses vara bosatt i landet om utlandsvistelsen är avsedd<br>att vara längst ett år.</p>
<p>Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete<br>för arbetsgivarens räkning anses också bosatt i Sverige under hela ut-<br>sändningstiden även om aen är avsedd att vara längre än ett år. Detta<br>gäller även medföljande make samt bam som inte fyllt 18 år. Med make<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>653</p>
<p>likställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans<br>med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har<br>haft bam.</p>
<p>I denna paragraf anges att en person som inte faktiskt är bosatt i landet i<br>vissa situationer ändå skall anses vara det vid tillämpning av denna lag.<br>Detta innebär att när det i lagen uppställs ett krav på bosättning i landet,<br>t.ex. för att en utländsk medborgare skall vara försäkrad för inkomst-<br>grundad ålderspension eller för att en förälder skall tillgodoräknas ett<br>pensionsgmndande belopp enligt 3 kap. 10 §, skall den som uppfyller<br>kraven i denna paragraf anses vara bosatt här.</p>
<p>I första stycket föreskrivs att en försäkrad som lämnar Sverige fortfa-<br>rande skall anses vara bosatt här om utlandsvistelsen är avsedd att vara<br>längst ett år. Denna bestämmelse har sin motsvarighet i 1 kap. 3 § första<br>stycket AFL.</p>
<p>I andra stycket anges att den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett<br>annat land för arbete för arbetsgivarens räkning normalt skall anses bosatt<br>i Sverige under hela utsändningstiden. Detta gäller även vissa i paragra-<br>fen närmare angivna personer som följer med den utsände. Bestämmelsen<br>motsvarar 1 kap. 3 § fjärde stycket AFL i nu föreslagen lydelse. Det be-<br>myndigande för regeringen att föreskriva annat som fanns i AFL har efter<br>påpekande från Lagrådet tagits bort, se närmare avsnitt 7.</p>
<p>8 § I denna lag avses, där inte annat föreskrivs, med</p>
<p>1. år: kalenderår,</p>
<p>2. månad: kalendermånad,</p>
<p>3. intjänandeår: det kalenderår en inkomst som är pensionsgmndande<br>har uppburits respektive det kalenderår för vilket ett annat pensions-<br>gmndande belopp än pensionsgmndande inkomst skall fastställas, och</p>
<p>4. fastställelseår: kalenderåret efter intjänandeåret.</p>
<p>Om en inkomst som är pensionsgmndande har uppburits under ett be-<br>skattningsår som inte sammanfaller med kalenderår skall den inkomsten<br>anses ha uppburits under kalenderåret närmast före taxeringsåret.</p>
<p>Första stycket punkterna 1 och 2 i denna paragraf motsvarar 20 kap. 1 §<br>första stycket AFL.</p>
<p>I punkterna 3 och 4 har begreppen intjänandeår och fastställelseår de-<br>finierats. När det gäller pensionsgmndande inkomst är intjänandeåret i<br>princip detsamma som beskattningsåret. Med fastställelseår avses året<br>efter intjänandeåret, dvs. detsamma som taxeringsåret när det gäller pen-<br>sionsgmndande inkomster. Det är under slutet av detta år pensionsrätt för<br>intjänandeåret tidigast kan fastställas.</p>
<p>Eftersom pensionsrätt räknas endast för hela kalenderår och den<br>pensionsgmndande inkomsten gmndar sig på taxeringen har i andra<br>stycket angetts att inkomster som har uppburits under ett beskattningsår<br>som inte sammanfaller med ett kalenderår skall anses uppburna under<br>kalenderåret närmast före taxeringsåret. För andra pensionsgmndande<br>belopp än pensionsgmndande inkomst motsvarar intjänandeåret det<br>kalenderår för vilket ett sådant belopp skall beräknas enligt bestäm-<br>melserna 3 kap.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>654</p>
<p>9 § Med sjöman avses i denna lag en arbetstagare som enligt sjömans-<br>lagen (1973:282) anses som sjöman.</p>
<p>Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs anställning på ett<br>utländskt handelsfartyg som en svensk redare nyr i huvudsak obemannat,<br>om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbets-<br>givare. Hyrs ett svenskt handelsfartyg ut till en utländsk redare i huvud-<br>sak obemannat, skall bestämmelserna om sjömän på svenska handelsfar-<br>tyg i denna lag tillämpas endast om anställningen sker hos fartygets ägare<br>elier någon av denne anlitad arbetsgivare.</p>
<p>Innehållet i denna bestämmelse motsvarar till stora delar bestämmelserna<br>i 20 kap. 1 § andra och tredje styckena AFL.</p>
<p>10 § Vad som i denna lag föreskrivs om förtidspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring skall också gälla sjukbidrag enligt<br>samma lag.</p>
<p>1 denna paragraf anges att vad som i lagen föreskrivs om förtidspension<br>enligt AFL också skall gälla sjukbidrag enligt nämnda lag. Detta gäller<br>framför allt tillgodoräknande av ett pensionsgrundande belopp enligt<br>3 kap. 4 §.</p>
<h4>2 kap. Pensionsgrundande inkomst</h4>
<p>1 § Inkomster av anställning enligt 3-5 §§ samt inkomster av annat för-<br>värvsarbete enligt 6-8 §§ är pensionsgrundande om inte annat föreskrivs<br>i 9-17 §§. Sådana inkomster skall beräknas enligt 18-22 §§ och var för<br>sig avrundas till närmaste lägre hundratal kronor. Summan av en<br>försäkrads inkomster av anställning och inkomster av annat för-<br>värvsarbete under ett år utgör den försäkrades pensionsgrundande<br>inkomst det året.</p>
<p>Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomst skall det<br>bortses från inkomster av anställning och inkomster av annat för-<br>värvsarbete till den del summan av oessa överstiger sju och en° halv<br>gånger det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Sådana<br>belopp som det skall bortses ifrån skall i första hand räknas av från den<br>försäkrades inkomster av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Den pensionsrätt som för ett visst år skall tillgodoräknas en försäkrad<br>inom det reformerade ålderspensionssystemet skall som tidigare angetts<br>grundas på dels dennes pensionsgrundande inkomster under samma år,<br>dels andra pensionsgrundande belopp som den försäkrade skall tillgodo-<br>räknas för det året. Detta kapitel innehåller regler om vilka inkomster<br>som till sin art är pensionsgrundande samt hur dessa skall beräknas och<br>sammanläggas till en total pensionsgrundande inkomst. I nästa kapitel<br>finns motsvarande bestämmelser när det gäller andra pensionsgrundande<br>belopp än pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Pensionsrätt skall tillgodoräknas på grundval av inkomster av anställ-<br>ning, uppdrag och annat förvärvsarbete enligt samma principer som en-<br>ligt AFL. Huvudprincipen skall vara att pensionsrätt skall grundas på<br>inkomst av förvärvsarbete och att inkomster av andra slag inte är pen-<br>sionsgrundande. Inkomst av kapital kan alltså inte grunda rätt till pen-<br>sion. De pensionsgrundande inkomsterna skall - på samma sätt som<br>enligt nuvarande regler i AFL - hänföras till antingen inkomster av an-<br>ställning eller inkomster av annat förvärvsarbete. Detta framgår av första<br>stycket i denna inledande paragraf som anger att inkomster av anställning</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>655</p>
<p>och inkomster av annat förvärvsarbete är pensionsgrundande enligt 3-5 §§<br>respektive 6-8 §§. Detta gäller dock inte om annat föreskrivs i därpå<br>följande paragrafer. Bestämmelserna om vad som är pensionsgrundande<br>inkomst av anställning respektive av annat förvärvsarbete motsvarar i<br>huvudsak 11 kap. 2 och 3 §§ AFL och har, om inte annat anges, samma<br>innebörd som nämnda bestämmelser i den lagen. Inkomsterna skall<br>beräknas enligt 18-22 §§ och var för sig avrundas till närmaste lägre<br>hundratal kronor.</p>
<p>Liksom enligt AFL utgörs en försäkrads pensionsgrundande inkomst<br>enligt denna lag av summan av en försäkrads inkomster av anställning<br>och inkomster av annat förvärvsarbete upp till ett visst belopp. Summan<br>av den försäkrades inkomster av anställning skall därvid avrundas till<br>närmast lägre hundratal kronor och detsamma gäller summan av hans<br>eller hennes inkomster av annat förvärvsarbete. För den som har in-<br>komster överstigande det i andra stycket angivna högsta pensionsgrun-<br>dande beloppet, skall den del av inkomsterna som överstiger beloppet i<br>första hand avräknas från inkomster av annat förvärvsarbete. Den del av<br>denna inkomst som skall grunda rätt till pension kan därvid komma att<br>avse ett belopp som inte är jämnt delbart med 100. Även detta överens-<br>stämmer med vad som gäller enligt AFL. Däremot är inkomsterna, till<br>skillnad från vad som hittills gällt enligt AFL, pensionsgrundande från<br>"första kronan". Vid smärre inkomster skall dock pensionsgrundande<br>inkomst inte fastställas (se 2 §).</p>
<p>Det högsta belopp som avses i andra stycket (det s.k. intjänandetaket)<br>skall motsvara sju och en halv gånger det inkomstbasbelopp som gäller<br>för intjänandeåret. Något sådant basbelopp kommer dock inte att finnas<br>förrän år 2001. Av bestämmelser i lagen om införande av denna lag följer<br>att intjänandetaket dessförinnan skall motsvara sju och en halv gånger det<br>för intjänandeåret gällande förhöjda prisbasbeloppet enligt AFL.</p>
<p>Som Lagrådet påpekat används i lagen, om inte annat särskilt anges,<br>begreppet pensionsgrundande inkomst för inkomster som i sig är<br>pensionsgrundande men efter begränsning till nämnda intjänandetak.<br>Som tidigare sagts består den pensionsgrundande inkomsten av dels<br>inkomster av anställning, dels inkomster av annat förvärvsarbete. För att<br>tydliggöra att dessa senare begrepp avser inkomster som i sig är pen-<br>sionsgrundande sedan dessa beräknats enligt bestämmelserna i 18-22 §§<br>(och alltså minskats med debiterad allmän pensionsavgift) men utan<br>någon begränsning av intjänandetaket har en smärre justering gjorts i<br>paragrafen. När det däremot i t.ex. 2 § andra stycket anges att summan av<br>de inkomster som är pensionsgrundande skall ha uppgått till ett visst<br>belopp åsyftas inkomster som i sig är pensionsgrundande och utan avdrag<br>för allmän pensionsavgift.</p>
<p>2 § För vaije år som en person har varit försäkrad enligt 1 kap. 4 § första<br>eller andra stycket och har haft inkomster som är pensionsgrundande,<br>skall hans eller hennes pensionsgrundande inkomst fastställas. Detta<br>gäller dock endast om summan av de inkomster som är pensionsgrun-<br>dande uppgått till minst 24 procent av det för intjänandeåret gällande<br>prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän forsäkring.</p>
<p>Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då<br>den försäkrade fyllt 16 år. För det år då den försäkrade har avlidit skall<br>pensionsgrundande inkomst inte fastställas i annat fall än om överföring</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>656</p>
<p>av pensionsrätt för premiepension till den avlidnes make skall göras för<br>det året. För den som är född år 1937 eller tidigare skall pensions-<br>grundande inkomst inte heller fastställas för år efter det då den försäkrade<br>nar fyllt 64 år eller för tidigare år under vilket han eller hon hela året har<br>uppburit hel ålderspension enligt denna lag eller enligt lagen om allmän<br>försäkring.</p>
<p>I denna paragraf anges förutsättningarna för att pensionsgrundande in-<br>komst skall fastställas för en försäkrad. Delvis motsvarar bestämmelsen</p>
<p>II kap. 1 § andra stycket AFL.</p>
<p>Som framgår av första stycket skall en persons pensionsgrundande in-<br>komst fastställas för vaije år personen har haft inkomster som är pen-<br>sionsgrundande om han eller hon då varit försäkrad enligt 1 kap. 4 §<br>första eller andra stycket. Detta gäller svenska medborgare, andra som är<br>bosatta här och vissa utländska sjömän. I 1 kap. 7 § finns bestämmelser<br>som innebär att en person som inte är bosatt i Sverige ändå i detta sam-<br>manhang skall anses vara det varför han eller hon kommer att anses som<br>försäkrad enligt förstnämnda bestämmelser. Även för en sådan person<br>skall eventuell pensionsgrundande inkomst fastställas. Till följd av rådets<br>förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social<br>trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar<br>flyttar inom gemenskapen gäller också vissa avvikande regler (se avsnitt<br>7).</p>
<p>För den som omfattas av försäkringen för inkomstgrundad ålderspen-<br>sion enbart på grund av bestämmelsen i 1 kap. 4 § tredje stycket skall<br>däremot inte bestämmas någon pensionsgrundande inkomst. (En sådan<br>person är försäkrad enbart för inkomstgrundad ålderspension grundad på<br>förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 § AFL och skall därför bara<br>tillgodoräknas pensionsrätt på pensionsgrundande belopp enligt 3 kap.<br>4 § och/eller pensionspoäng enligt vad som föreskrivs i 4 kap. 9 §.)</p>
<p>En allmän förutsättning för att beslut om en försäkrads pensionsgrun-<br>dande inkomst skall meddelas är att de inkomster ett år som är pensions-<br>grundande sammanlagt uppgått till minst 24 % av det för året gällande<br>prisbasbeloppet. Denna gräns motsvarar gränsen för när inkomstdekla-<br>ration ska lämnas och är, som anges i avsnitt 8.3, huvudsakligen admi-<br>nistrativt motiverad. Det är inte det förhöjda prisbasbeloppet som skall<br>användas vid beräkningen utan det något lägre belopp som fastställs en-<br>ligt 1 kap. 6 § andra stycket AFL. Vidare är det summan av de inkomster<br>som är pensionsgrundande som minst skall uppgå till 24 % av prisbasbe-<br>loppet. Till följd av avdrag för allmän pensionsavgift enligt 21 eller 22 §<br>kan däremot den pensionsgrundande inkomsten komma att understiga<br>detta belopp. Likaså kan till följd av bristande avgiftsbetalning den<br>pensionsgrundande inkomst på vilken pensionsrätt skall beräknas komma<br>att understiga detta belopp (se avsnitt 13.5).</p>
<p>I andra stycket anges att, i likhet med vad som gäller pensionsgrundan-<br>de inkomst enligt AFL, pensionsgrundande inkomst inte skall fastställas<br>för år före det då den försäkrade fyllt 16 år. Detsamma gäller andra<br>pensionsgrundande belopp (3 kap. 2 §) och därmed även pensionsrätt.<br>Vidare föreskrivs i andra stycket att pensionsgrundande inkomst normalt<br>inte skall fastställas för det år då en person har avlidit. Detta gäller dock<br>inte om överföring skall göras av den pensionsrätt för premiepension som</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>657</p>
<p>skall fastställas för den försäkrade. Sådan överföring skall även kunna<br>avse det år då den försäkrade har avlidit, om inte makan eller maken till<br>vilken överföring skall ske har avlidit samma år, och det förutsätter att<br>pensionsgrundande inkomst fastställs för det året. Enligt 4 kap. 1 § första<br>stycket skall dock i en sådan situation endast pensionsrätt för premiepen-<br>sion fastställas men inte pensionsrätt för inkomstpension. I andra och<br>tredje styckena i samma paragraf föreskrivs särskilt att inte heller pen-<br>sionspoäng skall fastställas för dödsfallsåret och att vårdår inte skall till-<br>godoräknas för sådant år.</p>
<p>För den som är född år 1937 eller tidigare skall pensionsgrundande<br>inkomst inte heller fastställas för år efter det då denne har fyllt 64 år. En<br>sådan person kan endast erhålla tilläggspension och sådan pension kan,<br>liksom enligt AFL, inte tjänas in efter 64 års ålder. För en sådan person<br>skall, i enlighet med vad som gäller enligt nuvarande regler i 11 kap. 1 §<br>AFL, inte heller pensionsgrundande inkomst fastställas för år då den<br>försäkrade har uppburit hel ålderspension hela året. Något undantag för<br>fastställande av pensionsgrundande inkomst för år under vilket en<br>försäkrad har uppburit hel ålderspension finns däremot inte såvitt gäller<br>dem som är födda år 1938 eller senare. Till följd härav föreslås också att<br>den avgiftsbefrielse som förelegat under sådan tid upphävs för personer<br>som är födda 1938 eller senare (se 3 kap. 3 § tredje stycket SAL).</p>
<p>Lagrådet har inte granskat den slutliga utformningen av andra stycket.</p>
<h4>Inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete</h4>
<p>Inkomster av anställning</p>
<p>3 § Lön eller annan ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån<br>som en försäkrad har fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, är<br>pensionsgrundande som inkomst av anställning. Med lön likställs kost-<br>nadsersättning som inte undantas vid beräkning av skatteavdrag enligt<br>8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483). Sådan skattepliktig<br>intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som har utgetts på grund<br>av kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställ-<br>ning, om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund<br>för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.</p>
<p>Ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån för utfört arbete,<br>dock inte pension, samt tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte<br>bedrivits självständigt är pensionsgrundande som inkomst av anställning,<br>även om mottagaren inte har varit anställd hos den som betalat ut<br>ersättningen. Den som har utfört arbetet likställs i sådana fall med en<br>arbetstagare och den som betalat ut ersättningen med en arbetsgivare.</p>
<p>I 6 § andra stycket, 7 §, 8 § och 10 § andra stycket finns bestämmelser<br>om att ersättning för utfört arbete som avses i första och andra styckena i<br>vissa fall inte skall anses som inkomst av anställning.</p>
<p>Första stycket i denna paragraf motsvarar 11 kap. 2 § första stycket<br>första-tredje meningarna AFL.</p>
<p>Annan ersättning i pengar är sådan ersättning som inte kan betecknas<br>som lön, exempelvis den del av ett avgångsvederlag som överstiger vad<br>som kan anses som ersättning för lön under normal uppsägningstid och<br>som utbetalas direkt från arbetsgivaren och inte från en försäkringsgivare.<br>Sådana vederlag har så gott som alltid sin grund i ett anställ-<br>ningsförhållande och kommer därför regelmässigt att vid taxeringen be-<br>dömas som inkomst av tjänst. Enligt de principer som gäller fr.o.m. år<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>658</p>
<p>1991 utgör ersättningar av detta slag underlag för socialavgifter. Detta Prop. 1997/98:151<br>påpekades av skatteutskottet vid behandlingen av prop. 1990/91:54 om<br>kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskatt-<br>ningen (bet. 1990/91:SkU10 s. 166-167). I betänkandet föreslog utskottet<br>i förtydligande syfte en ändring i 2 kap. 3 § lagen om socialavgifter,<br>vilken godkändes av riksdagen (rskr. 1990/91:106).</p>
<p>Med kostnadsersättning avses en särskild ersättning som betalas ut vid<br>sidan av lönen för att täcka kostnader som arbetstagaren har i tjänsten.<br>Traktaments- och resekostnadsersättning i tjänsten till den del den inte är<br>avdragsgill enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370) är<br>exempel på sådan kostnadsersättning som skall likställas med lön och<br>därmed bli pensionsgrundande.</p>
<p>Skattepliktig inkomst av tjänst i form av rabatt, bonus eller annan för-<br>mån som utges på grund av kundtrohet eller liknande skall alltid anses<br>som inkomst av anställning om den som slutligt har stått för de kostnader<br>som ligger till grund för förmånen är någon annan än den som är skatt-<br>skyldig för förmånen. Med rabatt eller annan bonus avses alla former av<br>rabatter, t.ex. både sådana som ges i samband med inköpet och sådana<br>som ges i efterhand antingen i pengar eller på annat sätt. Ett ytterligare<br>krav uppställs dock, nämligen att förmånen utges på grund av kundtrohet<br>eller liknande. Som exempel kan nämnas trohetsbonussystemen inom<br>flyg- och hotellbranschen samt olika former av introduktionserbjudanden<br>där en viss extra bonusförmån ges om man blir kund hos ett visst företag.<br>Med att någon slutligt har stått för kostnaderna avses i detta sammanhang<br>t.ex. det fallet att en arbetsgivare betalar en tjänsteresa eller ett hotellrum<br>men det är resenären eller gästen som får någon form av rabatt eller<br>bonus. Däremot är bestämmelsen inte tillämplig om en anställd får en<br>viss rabatt vid privata inköp och rabatten inte betalas av någon annan än<br>rabattutgivaren. De kostnader som ligger till grund för förmånen är då<br>den anställdes egna inköp. I sådant fall kan rabatten dock vara skatteplik-<br>tig intäkt av tjänst och pensionsgrundande som inkomst av anställning<br>om förmånen är att anse som ersättning för arbete (jfr prop. 1996/97:19).</p>
<p>I andra stycket anges att ersättning i pengar eller annan skattepliktig<br>förmån för utfört arbete, dock inte pension, samt tillfällig förvärvs-<br>inkomst av verksamhet som inte bedrivs självständigt är pensions-<br>grundande som inkomst av anställning även om mottagaren inte är an-<br>ställd hos den som utger ersättningen. Detta motsvarar vad som före-<br>skrivs i 11 kap. 2 § första stycket q AFL och del av 3 kap. 2 § andra<br>stycket AFL till vilken andra stycket av förstnämnda paragraf hänvisar.<br>Med sådana ersättningar och förmåner som anges i denna bestämmelse<br>avses dels uppdragsinkomster, dels sådana inkomster som genom<br>skattereformen år 1991 och det utvidgade arbetsgivarbegreppet blev<br>avgiftsbelagda. Avgörande för om sådan tillfällig förvärvsinkomst som<br>anges i bestämmelsen skall räknas som inkomst av anställning eller som<br>inkomst av annat förvärvsarbete är om den kan härledas ur ett<br>uppdragsförhållande eller inte. Denna bestämmelse tar endast sikte på<br>sådan tillfällig inkomst som skall beskattas i inkomstslaget tjänst. När ett<br>anställnings- eller uppdragsförhållande kan anses föreligga skall<br>ersättningen vara pensionsgrundande som inkomst av anställning. Om<br>den prestation som utgör grund för ersättningen inte kan anses ha skett<br></p>
<p>659</p>
<p>inom ramen för någon annans verksamhet utan inom ramen för<br>självständigt bedriven verksamhet, skall ersättningen vara pensions-<br>grundande som inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Flertalet bidrag och ersättningar som enligt 11 kap. 2 § första stycket<br>a-s AFL skall anses som pensionsgrundande inkomst av anställning har<br>reglerats i 5 §. Av lagtekniska skäl har dock sådana ersättningar som av-<br>ses i 11 kap. 2 § första stycket o (s.k. Marie Curie-stipendier), q och s<br>(tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självstän-<br>digt och ersättning från semesterkassa) AFL inte förts in i 5 §. För sådana<br>ersättningar skall nämligen samtliga arbetsgivaravgifter - till skillnad<br>från vad som gäller för ersättningar enligt de övriga punkterna i 11 kap.<br>2 § första stycket a-s - betalas av den som utgett ersättningen. Förflytt-<br>ningen av punkten q till förevarande paragraf innebär att sådana inkoms-<br>ter blir pensionsgrundande i det reformerade systemet endast om de<br>under ett år uppgått till 1 000 kr (jfr 9 § 1). Vad gäller punkterna o och s,<br>se 4 § respektive 7 §.</p>
<p>En ersättning som enligt denna paragraf skulle hänföras till inkomst av<br>anställning skall i vissa fall, med hänsyn till de rättsverkningar som följer<br>med A- och F-skattsedlama, i stället utgöra pensionsgrundande inkomst<br>av annat förvärvsarbete. I tredje stycket hänvisas därför till bestämmel-<br>serna i 7 §. En hänvisning görs också till 6 § andra stycket, 8 § och 10 §<br>andra stycket där det finns särbestämmelser om att vissa ersättningar som<br>annars skulle vara inkomster av anställning i stället skall räknas som<br>inkomster av annat förvärvsarbete.</p>
<p>4 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas även stipen-<br>dium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av tjänst, om<br>stipendiet har Detalats ut av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en<br>svensk juridisk person. Den som har betalat ut ett sådant stipendium an-<br>ses som arbetsgivare.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar 11 kap. 2 § första stycket o AFL. Där anges att<br>forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som utges direkt eller in-<br>direkt av Europeiska gemenskaperna och som utbetalas av fysisk person<br>bosatt i Sverige eller svensk juridisk person räknas som inkomst av an-<br>ställning (jfr 6 § punkt 6). Den som betalar ut sådant stipendium skall<br>betala fulla arbetsgivaravgifter. Härigenom skiljer sig dessa inkomster<br>från de inkomster som anges i 5 § för vilka skall betalas statliga ålders-<br>pensionsavgifter. På grund härav och då stipendier normalt sett inte är<br>pensionsgmndande inkomst av anställning - till skillnad från den tidigare<br>punkten s (ersättning från semesterkassa) i 11 kap. 2 § första stycket AFL<br>- regleras dessa här i en separat paragraf.</p>
<p>5 § Som pensionsgmndande inkomst av anställning räknas vidare</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän forsäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan<br>författning eller på gmnd av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i<br>allmän eller enskild tjänst,</p>
<p>2. föräldrapenningförmaner enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>660</p>
<p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa har utgett enligt 20 §<br>lagen (1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva-<br>rande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p>
<p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i<br>den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,</p>
<p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de<br>startar egen näringsverksamhet,</p>
<p>10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-<br>bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-<br>tionsväxling,</p>
<p>11. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>12. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxen-<br>studiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux),</p>
<p>15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning en-<br>ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt</p>
<p>16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-<br>sträckning som regeringen så föreskriver.</p>
<p>De socialförsäkringsersättningar m.m. som enligt nuvarande regler är<br>pensionsgrundande som inkomst av anställning enligt AFL skall anses<br>vara pensionsgrundande inkomster av anställning även i det reformerade<br>systemet. Motsvarigheter till punkterna i denna paragraf finns nu i<br>11 kap. 2 § första stycket a-r AFL, med undantag för punkterna o och q.<br>Punkten q föreslås bli införd i den nya 3 § och punkten o i den nya 4 §.</p>
<p>Punkten c i 11 kap. 2 § första stycket AFL om vårdbidrag har i denna<br>paragraf kompletterats på så sätt att även vårdbidrag som utges med stöd<br>av 9 kap. 4 a § AFL skall vara pensionsgrundande inkomst av anställ-<br>ning.</p>
<p>Den tidigare punkten sill kap. 2 § första stycket AFL - ersättning<br>från semesterkassa - skall alltid anses som inkomst av anställning även<br>om mottagaren vid utbetalningen av ersättningen innehar en F-skattsedel<br>(jfr 7 §). Ersättning från semesterkassa är sådan ersättning som avses i<br>3 § andra stycket. Någon motsvarighet till punkten s har därför inte förts<br>in här.</p>
<p>I punkt 9 har ordet rörelse bytts ut mot näringsverksamhet vilket är en<br>anpassning till den år 1992 ändrade indelningen i inkomstslag och till<br>nuvarande lydelse av förordning (1984:523) som reglerar statsbidrag till<br>arbetslösa som startar egen näringsverksamhet.</p>
<p>Inkomster av annat förvärvsarbete</p>
<p>6 § Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är</p>
<p>1. inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade<br>har arbetat i inte oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet),</p>
<p>2. tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamnet,</p>
<p>3. ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra<br>skattepliktiga förmåner,</p>
<p>4. ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställnings-<br>förhållande har förelegat, har betalats ut av en fysisk person som är bosatt<br>utomlands eller av en utländsk juridisk person,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>661</p>
<p>5. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som har utgetts enligt annan<br>författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i 1-4,</p>
<p>6. stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till<br>32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst.</p>
<p>Första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte skall<br>räknas som inkomst av anställning, såvida inte inkomsten utgör ersätt-<br>ning för utfört arbete från ett handelsbolag eller en europeisk ekonomisk<br>intressegruppering till en delägare i handelsbolaget respektive en medlem<br>i intressegrupperingen.</p>
<p>Bedömningen i första stycket 1 skall göras för vaije förvärvskälla en-<br>ligt kommunalskattelagen rör sig.</p>
<p>Denna paragraf anger vilka andra förvärvsinkomster än inkomster av an-<br>ställning som är pensionsgrundande och därmed hänförliga till inkomster<br>av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Första stycket motsvarar bestämmelserna i 11 kap. 3 § första stycket<br>AFL.</p>
<p>I andra stycket anges att en inkomst som enligt denna paragraf skulle<br>anses som inkomst av annat förvärvsarbete inte skall hänföras till sådan<br>inkomst om den skall hänföras till inkomst av anställning. Beträffande<br>verkningarna av innehav av A-skattsedel, se vidare kommentaren till 8 §.<br>I detta stycke anges vidare att ersättning för arbete som betalats ut till en<br>delägare i ett handelsbolag eller till en medlem i en europeisk ekonomisk<br>intressegruppering av bolaget respektive grupperingen aldrig är inkomst<br>av anställning. Sådan inkomst är, även om mottagaren har en<br>A-skattsedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt, pensionsgrun-<br>dande inkomst av annat förvärvsarbete, om förutsättningarna i övrigt är<br>sådana att pensionsgrundande inkomst kan tillgodoräknas enligt punkt 1 i<br>första stycket. Motsvarande bestämmelser finns i 3 kap. 2 § andra stycket<br>och 2 a § andra stycket 3 och 4 AFL till vilka 11 kap. 2 § andra stycket<br>samma lag hänvisar.</p>
<p>Paragrafens tredje stycke motsvarar 11 kap. 3 § andra stycket första<br>punkten AFL vari anges att bedömningen av om aktiv eller passiv nä-<br>ringsverksamhet föreligger skall göras för vaije förvärvskälla för sig. Vad<br>som är aktiv näringsverksamhet är definierat i punkten 1. Passiv närings-<br>verksamhet definieras i 2 § första stycket lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsinkomster.</p>
<p>7 § Ersättning för utfört arbete som avses i 3 § räknas, i annat fall än om<br>den har betalats ut från semesterkassa, som pensionsgrundande inkomst<br>av annat förvärvsarbete om den har betalats ut till en mottagare som hade<br>en F-skattsedel antingen när ersättningen bestämdes eller när den betala-<br>des ut. Om mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 §<br>skattebetalningslagen (1997:483) räknas ersättningen som inkomst av<br>annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln har åberopats skriftligen.</p>
<p>Den som har lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en an-<br>budshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som<br>även innehaller uppgifter om utbetalarens ocn betalningsmottagarens<br>namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt<br>uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisations-<br>nummer skall anses ha haft en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av<br>en F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skatt-<br>sedel som avses i första stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den<br>som har betalat ut ersättningen känt till att uppgiften om innehav av F-<br>skattsedel var oriktig.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>662</p>
<p>Motsvarande bestämmelser till första stycket i denna paragraf finns i</p>
<p>3 kap. 2 § andra stycket, 2 a § tredje stycket 1 samt tredje stycket AFL till<br>vilka 11 kap. 2 § andra stycket samma lag hänvisar. Som angetts i kom-<br>mentaren till 5 § skall ersättning från semesterkassa alltid räknas som<br>pensionsgrundande inkomst av anställning även om mottagaren av ersätt-<br>ningen vid utbetalningstillfället har en F-skattsedel. Anledningen härtill<br>är att sådan ersättning alltid härrör från en arbetsgivare och att arbets-<br>givaren skall betala arbetsgivaravgifter för ersättningen.</p>
<p>Enligt huvudregeln i 3 § andra stycket i detta kapitel skall ersättning<br>för utfört arbete räknas som pensionsgrundande inkomst av anställning<br>även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen.<br>Detta skall dock inte gälla om mottagaren hade en F-skattsedel.</p>
<p>Med en F-skattsedel följer skyldighet för innehavaren av skattsedeln att<br>betala egenavgifter på ersättning för utfört arbete. Mottagaren av ersätt-<br>ningen skall ha haft en gällande F-skattsedel antingen då ersättningen för<br>arbetet betalades ut eller då ersättningen för arbetet bestämdes. Ersätt-<br>ningen utgör i sådant fall pensionsgrundande inkomst av annat förvärvs-<br>arbete oavsett hur den taxeras hos mottagaren.</p>
<p>Andra stycket motsvarar bestämmelserna i 20 kap. 2 § femte stycket<br>AFL.</p>
<p>Bestämmelser om påföljd för den som lämnar oriktig uppgift finns i<br>skattebrottslagen (1971:69). Av 5 kap. 5 § SAL följer att skattebrotts-<br>lagen är tillämplig om oriktig uppgift lämnas om innehav av F-skattsedel.</p>
<p>8 § Som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete räknas<br>också ersättning för utfört arbete som avses i 3 § om</p>
<p>1. utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,</p>
<p>2. den ersättning som har betalats ut inte har utgjort utgift i en närings-<br>verksamhet som utbetalaren har bedrivit, och</p>
<p>3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från<br>samma utbe talare under inkomståret har understigit 10 000 kronor.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar de som finns i 3 kap. 2 §<br>andra stycket och 2 a § andra stycket 2 AFL till vilka 11 kap. 2 § andra<br>stycket samma lag hänvisar.</p>
<p>Även här behandlas ersättning som annars enligt huvudregeln i 3 §<br>skall räknas som pensionsgrundande inkomst av anställning.</p>
<p>Den som betalar ut ersättning för utfört arbete till någon som har en<br>A-skattsedel eller en A-skattsedel och en F-skattsedel med villkor enligt</p>
<p>4 kap. 9 § skattebetalningslagen (som får åberopas endast i personens<br>näringsverksamhet) eller som saknar skattsedel på preliminär skatt skall<br>som huvudregel alltid betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Sådan<br>ersättning är pensionsgrundande inkomst av anställning. Detta gäller<br>även om ersättningen hos mottagaren taxeras som inkomst av närings-<br>verksamhet. Från denna huvudregel finns två undantag, då ersättningen i<br>stället är pensionsgrundande som inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Det första undantaget har redan behandlats i kommentaren till 6 §<br>andra stycket. Det andra undantaget anges i denna paragraf och gäller det<br>fallet att ersättning för arbete har betalats ut av en fysisk person eller ett<br>dödsbo till någon oavsett vilken typ av skattsedel mottagaren har eller om<br>personen i fråga helt saknar skattsedel på preliminär skatt. I ett sådant fall<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>663</p>
<p>skall ersättningen inte anses som inkomst av anställning om den, till- Prop. 1997/98:151<br>sammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare, under<br>intjänandeåret understigit 10 000 kronor. Ersättningen skall dock anses<br>som inkomst av anställning om den betalats ut inom näringsverksamhet<br>som bedrivits av den fysiska personen eller av dödsboet.</p>
<p>Övriga bestämmelser</p>
<p>9 § Som pensionsgrundande inkomst skall inte räknas</p>
<p>1. ersättning som avses i 3 §, om ersättningen härrör från en och<br>samma arbetsgivare och under ett år inte har uppgått till sammanlagt<br>1 000 kronor,</p>
<p>2. inkomst som avses i 6 § första stycket 1 eller 2 om denna under ett<br>år inte har uppgått till 1 000 kronor,</p>
<p>3. ersättning som avses i 6 § första stycket 3 eller 4 eller i 7 eller 8 §,<br>om ersättningen från den för vilken arbetet utförts under ett år inte har<br>uppgått till 1 000 kronor, eller</p>
<p>4. stipendium som avses i 4 § eller 6 § första stycket 6 om stipendiet<br>under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor.</p>
<p>Första punkten i denna paragraf motsvarar 11 kap. 2 § första stycket<br>tredje meningen AFL.</p>
<p>Andra punkten motsvarar 11 kap. 3 § andra stycket andra meningen<br>AFL.</p>
<p>Tredje punkten motsvarar 11 kap. 3 § andra stycket tredje meningen<br>AFL beträffande sådan ersättning som avses i 6 § första stycket 3. Här<br>föreskrivs också - till skillnad från vad som gällt enligt AFL - att sådan<br>ersättning som avses i 6 § första stycket 4 inte heller skall anses som pen-<br>sionsgrundande inkomst om ersättningen från den för vilken arbetet<br>utförts under året inte har uppgått till 1 000 kronor. Detsamma gäller<br>ersättning som avses i 7 och 8 §§.</p>
<p>I fjärde punkten föreskrivs - till skillnad från vad som har gällt enligt<br>AFL - att ett sådant stipendium som avses i 4 § eller 6 § första stycket 6<br>inte skall anses som pensionsgrundande inkomst om stipendiet under ett<br>år inte har uppgått till 1 000 kr. Dessa stipendier (s.k. Marie Curie-<br>stipendier) behandlas i avgiftshänseende på samma sätt som lön eller<br>annan ersättning för utfört arbete dvs. fulla arbetsgivaravgifter respektive<br>egenavgifter enligt SAL skall betalas. Även i övrigt skall de behandlas<br>som lön eller annan ersättning för utfört arbete och därmed skall nämnda<br>1 000 kronorsgräns även gälla för sådana stipendier.</p>
<p>10 § Lön eller annan ersättning som den försäkrade har fått från en ar-<br>betsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person och<br>som saknar fast driftställe i Sverige är, om inte annat följer av 11 §, pen-<br>sionsgrundande som inkomst av anställning endast om den försäkrade</p>
<p>1. har sysselsatts här i landet, eller</p>
<p>2. har tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg.</p>
<p>Ersättning som avses i första stycket 1 skall räknas som inkomst av an-<br>nat förvärvsarbete om arbetsgivaren och arbetstagaren har träffat<br>överenskommelse om detta.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar i huvudsak 11 kap. 2 § tredje stycket första<br>meningen AFL.</p>
<p>Första stycket anger att lön eller annan ersättning från en arbetsgivare,<br>som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person, blir pen-</p>
<p>664</p>
<p>sionsgrundande inkomst av anställning endast i de fall då arbetstagaren<br>sysselsatts i Sverige eller om han eller hon har tjänstgjort ombord på<br>svenskt handelsfartyg.</p>
<p>När det gäller en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en ut-<br>ländsk juridisk person angavs i förarbetena till motsvarande bestämmelse<br>i AFL (prop. 1986/87:16 s. 49-51) bl.a. att uttrycket "arbetsgivare som är<br>bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person" avses ha samma<br>innebörd som det har i övrigt i AFL och att det alltså avser sådana arbets-<br>givare som inte har vare sig hemvist eller något fast driftställe i Sverige.<br>Förevarande paragraf har i förtydligande syfte kompletterats med förut-<br>sättningen att arbetsgivaren skall sakna fast driftställe i Sverige.</p>
<p>Andra stycket anger att lön eller annan ersättning som utgetts av ar-<br>betsgivare som avses i första stycket till en arbetstagare eller uppdrags-<br>tagare som sysselsatts i Sverige, blir pensionsgrundande inkomst av annat<br>förvärvsarbete om arbetsgivaren och arbetstagaren har träffat en<br>överenskommelse om detta. Detta innebär att arbetstagaren och den ut-<br>ländske arbetsgivaren får träffa ett så kallat omvänt likställighetsavtal.<br>Genom ett sådant avtal befrias arbetsgivaren från skyldighet att betala<br>arbetsgivaravgifter och arbetstagaren åtar sig att betala egenavgifter för<br>den ersättning som arbetsgivaren utger.</p>
<p>11 § Lön eller annan ersättning som en svensk medborgare har fått för<br>arbete utfört utomlands från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller<br>är en utländsk juridisk person, är pensionsgrundande som inkomst av<br>anställning om svenska staten i en förbindelse som har godtagits av Riks-<br>försäkringsverket har åtagit sig att svara för ålderspensionsavgift. Om<br>sådan ersättning härrör fran en utländsk juridisk person skall motsvaran-<br>de gälla, om en svensk juridisk person som har ett bestämmande inflytan-<br>de över den utländska juridiska personen har avgett förbindelsen.</p>
<p>Den som enligt första stycket nar åtagit sig betalningsansvaret skall an-<br>ses som arbetsgivare.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar 11 kap. 2 § tredje stycket andra meningen och<br>femte stycket AFL och avser möjligheterna att teckna förbindelser mot-<br>svarande s.k. ATP-förbindelser.</p>
<p>För att lön eller annan ersättning som utgetts av en arbetsgivare som är<br>bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person till en svensk med-<br>borgare för arbete som utförts utomlands skall vara pensionsgrundande<br>krävs enligt första stycket att svenska staten i en av Riksförsäkringsverket<br>godtagen förbindelse har åtagit sig att betala pensionsavgiften.<br>Motsvarande skall gälla om ersättningen härrör från en utländsk juridisk<br>person och en svensk juridisk person, som har ett bestämmande inflytan-<br>de över den utländska juridiska personen, har avgett en sådan förbindelse.</p>
<p>Lön eller annan ersättning för arbete utomlands, som en svensk med-<br>borgare eller en i Sverige bosatt utländsk medborgare, uppbär från en här<br>i landet bosatt svensk medborgare eller svensk juridisk person är, obero-<br>ende av om förbindelse avgetts, pensionsgrundande inkomst på samma<br>sätt som om arbetet utförts i Sverige. Utländsk medborgare som är bosatt<br>och sysselsatt utomlands kan inte i något fall tillgodoräknas pensions-<br>grundande inkomst. Som framgår av 1 kap. 7 § kan dock en försäkrad<br>som faktiskt är bosatt utomlands ändå anses som bosatt i Sverige i detta<br>sammanhang.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>665</p>
<p>Vad som här sagts gäller om inte annat följer av EU:s bestämmelser<br>om vilket lands lagstiftning om social trygghet som skall tillämpas eller<br>av konventioner om social trygghet.</p>
<p>Den som avger en förbindelse skall enligt andra stycket anses som ar-<br>betsgivare i förhållande till den eller dem förbindelsen avser. Han skall<br>inte bara svara för pensionsavgiften till den allmänna ålderspensione-<br>ringen utan också lämna de uppgifter som behövs för att bestämma av-<br>gifter och pensionsgrundande inkomster.</p>
<p>I enlighet med ett uttalande vid tillkomsten av motsvarande regel i<br>AFL och den praxis som utvecklats har ett krav varit att den förbindelse<br>som avses i paragrafen skall omfatta samtliga svenska medborgare som<br>sysselsatts i den verksamhet som angetts i förbindelsen. Förbindelsen har<br>annars inte godtagits. Någon avvikelse från vad som hittills gällt avses<br>inte med nu aktuell reglering.</p>
<p>12 § Lön eller annan ersättning från en främmande makts beskickning<br>eller lönade konsulat här i landet eller från en arbetsgivare som tillhör en<br>sådan beskickning eller ett sådant konsulat och som inte är svensk med-<br>borgare, är pensionsgrundande som inkomst av anställning endast om</p>
<p>1. den har utgetts till en svensk medborgare eller till någon som utan<br>att vara svensk medborgare var bosatt i landet, och</p>
<p>2. en utländsk beskickning här i landet i en förbindelse som har god-<br>tagits av Riksförsäkringsverket har åtagit sig att svara för pensionsavgift.</p>
<p>Den som enligt första stycket har åtagit sig betalningsansvaret skall an-<br>ses som arbetsgivare.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar 11 kap. 2 § fjärde och femte styckena AFL.</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om lön eller annan ersättning från<br>främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i landet. För att<br>sådan ersättning skall vara pensionsgrundande krävs att den har utgetts<br>till en svensk medborgare eller en utländsk medborgare bosatt i landet<br>samt att s.k. ATP-förbindelse har lämnats. Detsamma gäller ersättning<br>från en utländsk medborgare som tillhör en sådan beskickning eller ett<br>sådant konsulat. Beträffande kravet på en förbindelses generella om-<br>fattning uttalades i prop. 1970:66 (s.67) att det inte bör få förekomma att<br>beskickning, som inte avgett förbindelse avseende svenska medborgare i<br>viss verksamhet, avger sådan förbindelse avseende enbart utländska med-<br>borgare. Endast förbindelse, som avser antingen enbart svenska med-<br>borgare eller såväl svenska som utländska medborgare, bör godtas. Be-<br>träffande verksamhetens omfattning får kravet på en förbindelses gene-<br>rella avfattning anses uppfylld, om förbindelsen avser samtliga beskick-<br>nings- eller konsulatsmedlemmar av en viss kategori, t.ex. en beskick-<br>nings eller ett lönat konsulats tjänstepersonal eller också samtliga be-<br>skicknings- eller konsulatsmedlemmars privatanställda. Däremot bör för-<br>bindelse avseende endast en viss angiven beskickning- eller konsulats-<br>medlems privatanställda inte godtas.</p>
<p>Vad som här sagts gäller om inte annat följer av EU:s bestämmelser<br>om vilket lands lagstiftning om social trygghet som skall tillämpas.</p>
<p>13 § Ersättning som en idrottsutövare har fått från en sådan ideell före-<br>ning som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, är<br>inte pensionsgrundande som inkomst av anställning om ersättningen från</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>666</p>
<p>föreningen under ett år har understigit hälften av det för det året gällande<br>prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Denna bestämmelse motsvarar del av 3 kap. 2 § andra stycket AFL till<br>vilken 11 kap. 2 § andra stycket samma lag hänvisar.</p>
<p>Paragrafen anger att ersättning från en ideell förening till en idrotts-<br>utövare, som inte är att betrakta som näringsidkare, skall - om den under<br>ett år understiger ett halvt prisbasbelopp - inte räknas som pensionsgrun-<br>dande inkomst. Såsom anges i prop. 1990/91:76 (s. 10) avses med<br>idrottsutövare också tränare, innefattande gymnastikinstruktörer, domare<br>och därmed likställda slag av funktionärer. Med funktionärer avses i detta<br>sammanhang också sådana ledare i föreningar som regelmässigt med-<br>verkar vid träning, matcher och dylikt och vilkas medverkan är en direkt<br>förutsättning för den idrottsliga verksamheten i föreningen. Däremot är<br>sådana funktionärer vilkas verksamhet i föreningen utgörs av administra-<br>tiva uppgifter, t.ex. styrelseuppdrag och liknande, inte att hänföra till<br>denna grupp.</p>
<p>Om ersättningen uppgått till ett halvt prisbasbelopp eller mer under<br>året är den pensionsgrundande till hela sitt belopp.</p>
<p>14 § Ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgo-<br>dose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en<br>arbetsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse)<br>eller från en annan juridisk person med motsvarande ändamål, är inte<br>pensionsgmndande om ersättningen avser en sådan anställd och inte har<br>utgjort ersättning för arbete för den juridiska personens räkning. Detta<br>gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren har lämnat till aen juri-<br>diska personen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår<br>och att på likartade villkor tillkomma en betydande del av de anställda.</p>
<p>Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag<br>gäller första stycket inte ersättning som den juridiska personen har lämnat<br>till sådan företagsledare eller delägare i företaget eller denne närstående<br>person som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskatte-<br>fagen (1928:370).</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgmndande inkomst skall alltid bortses från<br>sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som<br>arbetsgivaren har lämnat under åren 1988-1991.</p>
<p>Motsvarighet till innehållet i denna paragraf finns i 3 kap. 2 § andra<br>stycket AFL till vilken 11 kap. 2 § andra stycket samma lag hänvisar.</p>
<p>I paragrafens första stycke anges att ersättning från en vinstandels-<br>stiftelse eller från en annan juridisk person med motsvarande ändamål<br>inte är pensionsgmndande om ersättningen avser en person som då er-<br>sättningen utgavs var eller hade varit anställd hos en arbetsgivare som har<br>lämnat bidrag till stiftelsen eller den juridiska personen och den inte utgör<br>ersättning för arbete för stiftelsens eller den juridiska personens räkning. Enligt<br>förarbetena till motsvarande bestämmelse i AFL (prop. 1992/93:29, s. 12 ff)<br>är en fömtsättning för att ersättningen inte skall vara pensionsgmndande<br>att de lämnade bidragen är avsedda att tillkomma en betydande del av de<br>anställda och att de är avsedda att tillkomma dem på likartade villkor.<br>Detta innebär att minst ca en tredjedel av personalen måste omfattas av<br>vinstandelssystemet och att ersättning måste lämnas till dessa anställda<br>efter enhetliga principer. En ytterligare fömtsättning för att ersättningen<br>inte skall vara pensionsgmndande är att de bidrag arbetsgivaren lämnat<br>till stiftelsen eller den juridiska personen är avsedda att vara bundna</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>667</p>
<p>minst tre kalenderår. Medlen skall alltså normalt inte få betalas ut tidigare<br>än det fjärde året efter det att bidraget lämnades. Om en anställd avgår<br>med pension eller avlider, skall ersättning dock få lämnas före det fjärde<br>året.</p>
<p>Av andra stycket framgår att ersättningar från en vinstandelsstiftelse<br>eller från en annan juridisk person med motsvarande ändamål som läm-<br>nas till en delägare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag<br>eller till en företagsledare i ett sådant företag om denne har ett väsentligt<br>inflytande i företaget - i motsats till vad som gäller enligt första stycket<br>och i enlighet med huvudreglerna - är pensionsgrundande. Detsamma<br>gäller för ersättningar som lämnas till en närstående till en sådan före-<br>tagsledare eller delägare. Den personkrets som avses skall vara den-<br>samma som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskatte-<br>lagen.</p>
<p>I tredje stycket anges att ersättning från en vinstandelsstiftelse som här-<br>rör från bidrag som arbetsgivaren lämnat under åren 1988-1991 aldrig är<br>pensionsgrundande. Anledningen härtill är att de bidrag som en arbets-<br>givare lämnade till en vinstandelsstiftelse enligt de för åren 1988-1991<br>gällande reglerna var avgiftspliktiga och att det värde av andelen i<br>stiftelsen som genom bidraget tillgodofördes en försäkrad också blev<br>pensionsgrundande.</p>
<p>15 § Ersättning som anges i 1 § första stycket 1-5 och fjärde stycket<br>lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och<br>ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbets-<br>skada enligt 2 § första stycket samma lag är inte pensionsgrundande i den<br>utsträckning ersättningen utgör underlag för särskild löneskatt.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar i huvudsak 11 kap. 2 § första stycket femte<br>meningen sista ledet samt 3 § andra stycket ijärde meningen sista ledet<br>AFL.</p>
<p>Denna paragraf anger att sådana ersättningar enligt vissa avtalsförsäk-<br>ringar som anges i 1 § första stycket 1-5 och fjärde stycket samt 2 §<br>första stycket lagen om särskild löneskatt inte är pensionsgrundande om<br>de utgör underlag för uttag av särskild löneskatt. Exempel på sådana er-<br>sättningar är utfallande belopp från försäkring om avgångsbidrag (AGB<br>m.fl.), ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring (AGS mf.l.) om ersätt-<br>ningen avser att komplettera förtidspension samt ersättning från trygg-<br>hetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) om ersättningen utgetts i form av<br>engångsbelopp som inte avser kompensation för mistad inkomst.</p>
<p>16 § Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370) är inte pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst är inte neller sådana lönetillägg som, vid<br>arbete som har utförts utomlands, har betingats av ökade levnadskostna-<br>der och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar 11 kap. 2 § första stycket femte meningen<br>första ledet och sjätte meningen samt 3 § andra stycket fjärde meningen<br>första ledet AFL.</p>
<p>Första stycket i paragrafen anger att vissa ersättningar från fåmans-<br>företag m.m. inte skall vara pensionsgrundande. Exempel på sådana<br>ersättningar är utdelning från och vinst vid försäljning av aktier i<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>668</p>
<p>fåmansföretag som skall beskattas som inkomst av tjänst (punkt h) och<br>vissa ersättningar och förmåner som uppkommer genom transaktioner<br>mellan bolaget och delägare eller närstående personer till delägare och<br>som enligt kommunalskattelagen skall beskattas som inkomst av tjänst<br>(punkt i).</p>
<p>I andra stycket anges att sådana lönetillägg som, vid arbete som har<br>utförts utomlands, är avsedda att kompensera för ökade levnadskostnader<br>och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet inte är pensions-<br>grundande. Vid bedömningen av vilka lönedelar som skall anses vara<br>betingade av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden<br>bör bestämmelserna i 32 § 3 mom. kommunalskattelagen och den numera<br>upphävda punkten 7 av anvisningarna till den bestämmelsen vara väg-<br>ledande.</p>
<p>17 § Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken det<br>skall beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § eller pen-<br>sionspoäng enligt 4 kap. 9 §, har betalats ut av en allmän försäkrings-<br>kassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade<br>senare för samma månad har beviljats annan ersättning som är pensions-<br>grundande och samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är<br>aen senare beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den ael den<br>avser tid före utbetalningsmånaden.</p>
<p>Beviljas vid samma tidpunkt förtidspension för vilken det skall beräk-<br>nas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § denna lag och arbets-<br>skadelivränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring<br>eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,<br>skall det vid tillämpning av första stycket anses som om fortidspensionen<br>har betalats ut före arbetsskadelivräntan.</p>
<p>1 första stycket i denna paragraf föreskrivs vad som gäller om en försäk-<br>rad fått två olika ersättningar för samma tid som är samordnade med<br>varandra och som var för sig är pensionsgrundande antingen genom att<br>direkt utgöra pensionsgrundande inkomst eller genom att ett pensions-<br>grundande belopp eller pensionspoäng skall beräknas för ersättningen.<br>Om en försäkrad t.ex. har erhållit förtidspension beräknad enligt 13 kap.</p>
<p>2 § AFL för en viss period skall pensionsgrundande belopp beräknas för<br>pensionen enligt 3 kap. 4 § och/eller pensionspoäng enligt 4 kap. 9 §<br>denna lag. Skulle försäkringskassan därefter besluta att arbetsskade-<br>livränta skall utges för samma period som förtidspensionen och livräntan<br>och pensionen avser samma skada skall 'livräntan bara betalas ut med<br>överskjutande belopp. Det är dock bruttobeloppet av livräntan som är<br>pensionsgrundande och pensionsgrundande belopp för förtidspensionen<br>skall endast beräknas till den del den s.k. antagandeinkomsten överstiger<br>livräntans bruttobelopp (jfr 3 kap. 6 §). Detta gäller emellertid endast tid<br>fr.o.m. utbetalningsmånaden. När det gäller retroaktiv tid är livräntan<br>däremot, enligt vad som föreskrivs i denna paragraf, inte pensions-<br>grundande.</p>
<p>Som angetts i första stycket är en ersättning som betalas ut för retroak-<br>tiv tid i regel inte pensionsgrundande för tid före utbetalningsmånaden. I<br>de fall förtidspension och arbetsskadelivränta beviljas samtidigt för ret-<br>roaktiv tid och det blir aktuellt att tillämpa såväl denna paragraf som</p>
<p>3 kap. 7 § kan den situationen dock uppkomma.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>669</p>
<p>I de fall förtidspension och arbetsskadelivränta beviljas samtidigt för<br>förfluten tid skall anses som om förtidspensionen betalats ut före arbets-<br>skadelivräntan. Detta anges i paragrafens andra stycke. Denna bestäm-<br>melse har betydelse när de retroaktiva ersättningarna är samordnade och<br>avser samma månad eller månader samt i den utsträckning annan pen-<br>sionsgrundande ersättning som är samordningsbar med förtidspensionen<br>och arbetsskadelivräntan inte har betalats ut av en försäkringskassa eller<br>en arbetslöshetskassa. Jfr bestämmelserna i 3 kap. 7 §.</p>
<p>Vad som här sagts om arbetsskadelivränta gäller även livränta enligt<br>lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och annan livränta som<br>bestäms med tillämpning av reglerna i lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring.</p>
<h4>Beräkning av pensionsgrundande inkomst</h4>
<p>18 § Till grund för beräkning av en försäkrads pensionsgrundande in-<br>komst ett visst intjänandeår skall, då det gäller andra inkomster än som<br>avses i 19 §, läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt för<br>det året.</p>
<p>Motsvarighet till denna paragraf finns i 2 § första meningen LBP som<br>ansluter till bestämmelserna i 11 kap. 4 § AFL.</p>
<p>Enligt paragrafen skall en försäkrads pensionsgrundande inkomst be-<br>stämmas på grundval av den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt.<br>Därvid skall inkomstberäkningen vid taxeringen följas. Inkomster av an-<br>ställning och inkomster av annat förvärvsarbete skall beräknas för det<br>intjänandeår som inkomsterna erhållits. Vad som avses med intjänandeår<br>anges i 1 kap. 8 §. Där framgår att om taxeringen avser beskattningsår<br>som inte sammanfaller med kalenderår, skall den försäkrades inkomster<br>under beskattningsåret anses hänförliga till det kalenderår som närmast<br>föregått taxeringsåret.</p>
<p>19 § Pensionsgrundande inkomst av anställning för vilken en försäkrad<br>inte är skattskyldig i Sverige enligt kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall bestämmas med ledning av en särskild kontrolluppgift från arbets-<br>givaren.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar i sak 3 § första stycket första meningen LBP.</p>
<p>I paragrafen anges att inkomst av anställning för vilken en försäkrad<br>inte är skattskyldig i Sverige enligt kommunalskattelagen skall bestäm-<br>mas med ledning av en särskild kontrolluppgift från arbetsgivaren. Före-<br>skriften innebär att pensionsgrundande inkomst skall bestämmas med<br>ledning av sådan uppgift exempelvis när det gäller inkomster av anställ-<br>ning som är pensionsgrundande och som uppburits av en försäkrad eller<br>en person för vilken svensk lagstiftning om social trygghet skall gälla<br>enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 eller konventioner om social<br>trygghet samt för vilka skattskyldighet inte föreligger enligt kommunal-<br>skattelagen.</p>
<p>20 § Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i<br>enlighet mea 8 kap. 14—17 §§ skattebetalningslagen (1997:483). Om det<br>finns skäl till detta får avvikelse ske från det förmånsvärde som skatte-<br>myndigheten bestämt enligt 9 kap. 2 § andra stycket samma lag.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>670</p>
<p>Denna paragraf motsvarar i huvudsak 4 § andra stycket LBP.</p>
<p>Här föreskrivs att skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde<br>som bestäms i enlighet med 8 kap. 14—17 § skattebetalningslagen. Vidare<br>anges i paragrafen att det i vissa fall är möjligt att beräkna pensionsgrun-<br>dande inkomster efter ett justerat förmånsvärde (se prop. 1991/1992:129,<br>s. 23, om socialavgifter på vissa förmåner när förutsättningarna för<br>jämkning av förmånsvärdet föreligger m.m.).</p>
<p>21 § Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster av<br>anställning skall avdrag göras för kostnader som denne har haft i arbetet,<br>i den utsträckning kostnaderna, minskade med kostnadsersättning som<br>den försäkrade har fått, överstiger 1 000 kronor. Avdrag skall också göras<br>för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade skall betala för<br>dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.<br>Avdraget för den allmänna pensionsavgiften skall i första nand göras från<br>inkomst enligt 5 §.</p>
<p>Första meningen i denna paragraf har sin motsvarighet i 4 § tredje stycket<br>LBP med den skillnaden att något anställningsförhållande inte är behöv-<br>ligt. Den andra meningen saknar motsvarighet i det nuvarande regelsys-<br>temet. I denna mening föreskrivs att avdrag från pensionsgrundande in-<br>komster av anställning skall göras för den allmänna pensionsavgift som<br>den försäkrade skall betala enligt lagen om allmän pensionsavgift. Av-<br>drag skall göras för den allmänna pensionsavgift som belöper på in-<br>tjänandeåret och det saknar därvid betydelse om avgiften faktiskt har be-<br>talats eller inte. Det är således den allmänna pensionsavgift som fast-<br>ställts i grundläggande beslut om slutlig skatt som skall dras av vid be-<br>räkningen av den pensionsgrundande inkomsten (jfr 9, 10 och 20 §§<br>skattebetalningslagen [1997:483]). Bestäms den slutliga skatten efter<br>omprövning av taxeringen eller av den pensionsgrundande inkomsten<br>eller beslut av domstol om taxering eller pensionsgrundande inkomst, är<br>det den på grund därav fastställda avgiften som skall dras av. Om av-<br>giften ändras efter omprövning eller domstols beslut skall det också vara<br>den slutligt bestämda avgiften som skall räknas av. Det är alltid den av-<br>gift som rätteligen skall betalas som skall dras av. I förhållande till för-<br>slaget i lagrådsremissen har det lagts till, i klarläggande syfte, att av-<br>draget i första hand skall avräknas från sådana ersättningar som utges<br>enligt 5 §.</p>
<p>22 § Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster av<br>annat förvärvsarbete skall avdrag göras för debiterad allmän pensions-<br>avgift som den försäkrade skall betala för dessa inkomster enligt lagen<br>(1994:1744) om allmän pensionsavgift. Avdraget skall i första hand göras<br>från inkomst enligt 6 § första stycket 5.</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgrundande inkomster av annat förvärvs-<br>arbete får underskott i en förvärvskälla inte dras av från inkomst av en<br>annan förvärvskälla.</p>
<p>Paragrafens första stycke saknar motsvarighet i nuvarande regelsystem.<br>Där anges att avdrag från pensionsgrundande inkomster av annat för-<br>värvsarbete skall göras för den allmänna pensionsavgift som debiterats<br>och som den försäkrade skall betala enligt lagen om allmän pensions-<br>avgift. Uttrycket debiterad innebär att avdrag skall göras för den avgift</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>671</p>
<p>som fastställts i beslut om den slutliga skatten. Bestäms den slutliga<br>skatten genom omprövningsbeslut eller genom beslut av domstol är det<br>den därvid fastställda pensionsavgiften som skall dras av vid beräk-<br>ningen. Liksom när det gäller det avdrag som regleras i 21 § är det, när<br>den slutliga skatten har bestämts efter omprövning av taxeringen eller av<br>den pensionsgrundande inkomsten eller beslut av domstol om taxering<br>eller pensionsgrundande inkomst, den på grund därav fastställda avgiften<br>som skall dras av. Om avgiften ändras efter omprövning eller domstols<br>beslut skall det också vara den slutligt bestämda avgiften som skall räk-<br>nas av. Däremot skall, vid beräkning av avdrag för avgiften, hänsyn inte<br>tas till ändrad avgiftsdebitering på grund av bristande betalning. Det är<br>alltid den avgift som rätteligen skall betalas som skall dras av. I för-<br>hållande till förslaget i lagrådsremissen har det lagts till, i klarläggande<br>syfte, att avdraget i första hand skall avräknas från sådana ersättningar<br>som utges enligt 6 § första stycket 5.</p>
<p>Andra stycket i paragrafen motsvaras av 4 § sista stycket LBP.</p>
<h4>3 kap. Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande<br>inkomst</h4>
<p>1 § Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst är<br>belopp som beräknats på visst sätt för en försäkrad som har uppburit för-<br>tidspension, för en försäkrad som har fullgjort plikttjänstgöring samt för<br>en försäkrad förälder till små bam.</p>
<p>Som angetts tidigare skall pensionsrätt för inkomstpension och premie-<br>pension tillgodoräknas på dels pensionsgrundande inkomst, dels andra<br>pensionsgrundande belopp. De senare beloppen skall tillgodoräknas en<br>försäkrad som har uppburit förtidspension under de närmare förut-<br>sättningar som anges i 4-7 §§. Vidare skall pensionsrätt tillgodoräknas en<br>försäkrad som har genomgått längre grandutbildning enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt liksom en försäkrad som är förälder till<br>ett eller flera små bam. De närmare förutsättningarna för att någon skall<br>tillgodoräknas sådana pensionsgrundande belopp finns i 8 och 9 §§<br>respektive 10-23 §§. Dessa pensionsgrundande belopp skall, under<br>förutsättning att inte redan den försäkrades pensionsgrundande inkomst<br>uppgår till sju och en halv gånger inkomstbasbeloppet, tillgodoräknas den<br>försäkrade utöver eventuell pensionsgrundande inkomst. Den<br>pensionsrätt som pensionsgrundande belopp enligt bestämmelserna i</p>
<p>4 kap. kan ge upphov till utgör därför i de flesta fall en förstärkning av<br>den pensionsrätt som den försäkrade i övrigt tillgodoräknas för ett år men<br>kan också utgöra den enda pensionsrätt som denne kommer att<br>gottskrivas för det aktuella året.</p>
<p>Beslut om andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande in-<br>komst skall fattas av allmän försäkringskassa. Detta samt vilken försäk-<br>ringskassa som skall meddela beslutet regleras i 13 kap. 4 §. Den en-<br>skilde skall underrättas om detta beslut samtidigt med underrättelse om<br>beslut om pensionsgrundande inkomst samt beslut om pensionsrätt och<br>ev. beslut om pensionspoäng och vårdår (se 15 kap. 4 §).</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>672</p>
<p>2 § Belopp som avses i 1 § skall fastställas för varje år för vilket en per- Prop. 1997/98:151<br>son som aå var försäkrad enligt denna lag uppfyller förutsättningarna för<br>att tillgodoräknas sådana belopp. Varje pensionsgrundande belopp skall<br>avrundas till närmaste lägre hundratal kronor om inte annat följer av be-<br>stämmelsen i andra stycket.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp skall fastställas enligt första stycket endast i<br>den utsträckning dessa belopp tillsammans med den försäkrades pen-<br>sionsgrundande inkomst inte överstiger sju och en halv gånger det för<br>intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då<br>den försäkrade fyllt 16 år eller för det år då den försäkrade avlidit. Andra<br>pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst skall inte<br>heller fastställas för den som är född år 1937 eller tidigare.</p>
<p>I denna paragraf anges förutsättningarna för att andra pensionsgrundande<br>belopp än pensionsgrundande inkomst skall fastställas för en försäkrad.</p>
<p>I första stycket föreskrivs att andra pensionsgrundande belopp än pen-<br>sionsgrundande inkomst skall fastställas för vaije år en person som är<br>försäkrad enligt lagen uppfyller förutsättningarna för att tillgodoräknas<br>sådana belopp. Dessa förutsättningar anges i de olika paragrafer som<br>behandlar de pensionsgrundande beloppen.</p>
<p>Liksom pensionsgrundande inkomster av anställning och pensions-<br>grundande inkomster av annat förvärvsarbete skall vaije annat pensions-<br>grundande belopp avrundas var för sig till närmast lägre hundratal<br>kronor. På grund av bestämmelsen om intjänandetak i andra stycket kan<br>dock ett pensionsgrundande belopp behöva fastställas till ett belopp som<br>inte är jämt delbart med etthundra.</p>
<p>Enligt andra stycket skall andra pensionsgrundande belopp än pen-<br>sionsgrundande inkomst fastställas endast i den utsträckning dessa belopp<br>tillsammans med inkomsten inte överstiger ett visst högsta belopp. Detta<br>belopp (det s.k. intjänandetaket) är detsamma som avses i 2 kap. 1 §<br>andra stycket nämligen sju och en halv gånger det för intjänandeåret<br>gällande inkomstbasbeloppet. Ett pensionsgrundande belopp kan alltså<br>komma att bli mindre än vad som följer av bestämmelserna i det följande<br>om beräkning av beloppet på grund av att det tillsammans med den pen-<br>sionsgrundande inkomsten annars inte skulle "rymmas under" intjänan-<br>detaket. Det kan också, som anförts ovan, av samma skäl komma att<br>uppgå till ett belopp som inte är jämt delbart med etthundra. Om in-<br>komsterna, efter avdrag för allmän pensionsavgift, redan uppgår till detta<br>högsta belopp skall inga andra pensionsgrundande belopp fastställas alls.</p>
<p>Skulle en persons pensionsgrundande inkomst höjas eller sänkas,<br>exempelvis på grund av ändrad taxering, kan ett beslut om pensions-<br>grundande belopp behöva ändras. Det kan också bli fråga om att fastställa<br>ett pensionsgrundande belopp som tidigare inte skulle fastställas på grund<br>av takregeln. Bestämmelser om sådana ändringar finns i 13 kap.</p>
<p>För åren 1999 och 2000 skall intjänandetaket motsvara sju och en halv<br>gånger det för de åren gällande förhöjda prisbasbeloppet enligt AFL (se<br>9 § lagen om införande av denna lag).</p>
<p>För år före det då en person fyllde 16 år skall varken pensionsgrundan-<br>de inkomst eller andra pensionsgrundande belopp fastställas. När det<br>gäller de senare beloppen anges detta i tredje stycket av denna paragraf.<br>Där föreskrivs även att pensionsgrundande belopp inte skall fastställas för<br>år då en försäkrad har avlidit. Motsvarande reglering för pensionsgrun-</p>
<p>673</p>
<p>8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2<br></p>
<p>dande inkomst finns i 2 kap. 2 § andra stycket. Inte heller skall andra Prop. 1997/98:151<br>pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst fastställas för<br>personer som är födda år 1937 eller tidigare. Skälet är att sådana belopp<br>ingår i underlaget för beräkning av pensionsrätt för inkomstpension och<br>premiepension men inte i underlaget för beräkning av pensionspoäng för<br>tilläggspension och att personer födda år 1937 eller tidigare endast kan ha<br>rätt till sistnämnda pension.</p>
<p>3 § Vid tillämpning av 2 § andra stycket skall det bortses från pensions-<br>grundande belopp i följande ordning:</p>
<p>1. pensionsgrundande belopp enligt 10 §,</p>
<p>2. pensionsgrundande belopp enligt 8 §, och</p>
<p>3. pensionsgrundande belopp enligt 4 §.</p>
<p>I paragrafen föreskrivs att vid fastställande av andra pensionsgrundande<br>belopp än pensionsgrundande inkomst skall bortses från dessa belopp i en<br>viss turordning om dessa helt eller delvis skulle komma att överstiga in-<br>tjänandetaket.</p>
<h4>Förtidspension</h4>
<p>4 § En försäkrad som för någon del av ett år har uppburit förtidspension<br>som har beräknats enligt 13 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring, skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för det året, om<br>inte annat följer av 6 eller 7 §. Detta gäller dock endast för försäkrade<br>som under det året har fyllt högst 64 år.</p>
<p>I denna paragraf anges att den som för någon del av ett år har uppburit<br>förtidspension som har beräknats enligt 13 kap. 2 § AFL, skall tillgodo-<br>räknas ett pensionsgrundande belopp för det året. Närmare bestämmelser<br>om beräkning av detta belopp lämnas i de följande paragraferna.</p>
<p>Som anges i avsnitt 9.2 har regeringen i proposition 1997/98:111 Re-<br>formerad förtidspension, m.m. lämnat förslag till riktlinjer för en refor-<br>mering av förtidspensionssystemet. Dessa regler föreslås träda i kraft den<br>1 januari 2001. Även för tid därefter skall enligt förslaget förtidspension<br>som täcker det framtida inkomstbortfallet grunda rätt till ålderspension.<br>Hur dessa regler skall utformas fr.o.m. år 2001 kommer att behandlas i<br>den fortsatta beredningen av reformeringen av förtidspensionssystemet. I<br>enlighet med vad Lagrådet har anfört har emellertid i förevarande para-<br>graf inte gjorts någon begränsning i tiden vad gäller nu föreslagen beräk-<br>ning av sådan ålderspensionsrätt. Regeringen avser att i stället åter-<br>komma med lagförslag i den delen i samband med förslag till lagstiftning<br>om reformerad förtidspension.</p>
<p>Paragrafen har i huvudsak formulerats i enlighet med Lagrådets för-<br>slag. I förhållande till den formulering av paragrafen som Lagrådet före-<br>slagit har en mening lagts till som innebär att pensionsgrundande belopp<br>för förtidspension endast skall tillgodoräknas försäkrade som har fyllt<br>högst 64 år. Detta överensstämmer med nuvarande bestämmelser om till-<br>godoräknande av pensionspoäng med anledning av förtidspension. Som<br>anförs i avsnitt 9 kommer frågan om en utvidgning skall ske så att ålders-<br>pensionsrätt skall tillgodoräknas för förtidspension även för det år för-</p>
<p>674</p>
<p>tidspensionären fyller 65 år att beredas i samband med den närmare ut-<br>formningen av ålderspensionsrätt för reformerad förtidspension i övrigt.</p>
<p>5 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 4 § skall, för varje månad för<br>vilken förtidspensionen har uppburits, motsvara en tolftedel av summan<br>av det för året gällande förhöjda prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring och produkten av detta basbelopp och det poäng-<br>medeltal som avses i 13 kap. 2 § den lagen.</p>
<p>Har den försäkrade för en månad uppburit en fjärdedels, halv, två<br>tredjedels eller tre fjärdedels förtidspension skall det pensionsgrundande<br>beloppet enligt 4 § för den månaden avse motsvarande andel av det be-<br>lopp som anges i första stycket i denna paragraf.</p>
<p>I paragrafens första stycke anges hur beräkningen av det pensionsgrun-<br>dande belopp som avses i 4 § skall göras. Det pensionsgrundande be-<br>loppet skall enligt denna bestämmelse beräknas för vaije månad för<br>vilken en försäkrad erhållit förtidspension beräknad enligt nämnda be-<br>stämmelse i AFL. Det saknar alltså betydelse om ersättningen faktiskt<br>erhållits det aktuella året eller först senare. Om den försäkrade för samma<br>tid uppburit exempelvis sjukpenning kan dock bestämmelserna i 7 § bli<br>aktuella. I sådana fall skall pensionsgrundande belopp normalt inte be-<br>räknas för tid före utbetalningen av förtidspensionen.</p>
<p>För ett år motsvarar det pensionsgrundande beloppet produkten av det<br>poängmedeltal som anges i 13 kap. 2 § AFL, med tillägg för ett poäng,<br>och det förhöjda prisbasbelopp som gäller för intjänandeåret. Har den<br>försäkrade inte erhållit förtidspension för hela året skall han eller hon<br>enligt denna paragraf, för varje månad för vilken förtidspension upp-<br>burits, tillgodoräknas pensionsgrundande belopp med en tolftedel av nyss<br>nämnda produkt.</p>
<p>Har förtidspension enligt AFL lämnats som partiell förmån skall, enligt<br>andra stycket, för varje månad en mot förmånen svarande andel av be-<br>loppet enligt första stycket tillgodoräknas som pensionsgrundande.</p>
<p>6 § Om förtidspensionen med tillämpning av 6 kap. 1 § lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring har varit samordnad med pensionsgrundande<br>livränta skall följande gälla.</p>
<p>Det pensionsgrundande belopp som avses i 5 § eller, om endast en del<br>av pensionen har varit samordnad med livräntan, en andel av det beloppet<br>som svarar mot den samordnade delen av pensionen, skall tillgodoräknas<br>den försäkrade endast om och i den utsträckning det överstiger den för-<br>säkrades livränta före samordning.</p>
<p>Förtidspension enligt AFL kan med tillämpning av bestämmelserna i<br>6 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring vara helt eller del-<br>vis samordnad med arbetsskadelivränta och med bl.a. livränta enligt<br>lagen om statligt personskadeskydd. Samordningen innebär att livräntan<br>utges endast i den utsträckning den överstiger den förtidspension som<br>utges med anledning av samma inkomstförlust. Till grund för beräkning<br>av pensionsgrundande inkomster enligt AFL läggs dock livräntans<br>bruttobelopp. Detsamma gäller enligt denna lag.</p>
<p>I de fall då livränta och förtidspension är fullständigt samordnade, till-<br>godoräknas enligt AFL den försäkrade pensionspoäng antingen på grund<br>av antagandepoängen enligt 13 kap. 2 § den lagen eller på livräntan och<br>eventuell ytterligare pensionsgrundande inkomst. Något pensionsgrun-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>675</p>
<p>dande belopp utöver den pensionsgrundande inkomsten grundat på liv- Prop. 1997/98:151<br>räntebeloppet skall inte heller enligt denna lag beräknas i annat fall än om<br>förstnämnda belopp beräknat enligt bestämmelserna i föregående para-<br>graf skulle överstiga livräntan. Om så är fallet, skall den försäkrade enligt<br>vad som föreskrivs i andra stycket av förevarande paragraf tillgodoräknas<br>det överskjutande beloppet. Det är alltså inte pensionen utan det pen-<br>sionsgrundande belopp som den försäkrade skulle ha tillgodoräknats<br>enligt 5 § om inte pensionen och livräntan varit samordnade som skall<br>överstiga livräntan före samordning. Bestämmelsen har formulerats i en-<br>lighet med förslag av Lagrådet.</p>
<p>Är pensionen och livräntan bara delvis samordnade, gäller motsvaran-<br>de förhållande för den samordnade delen. Den del av pensionspoängen<br>som avser icke samordnad del av pensionen skall beaktas till fullo vid<br>beräkning av pensionsgrundande belopp enligt 5 § medan resterande del<br>av pensionspoängen endast skall ligga till grund för beräkning av pen-<br>sionsgrundande belopp i den utsträckning som anges i föregående stycke.<br>Vid denna beräkning får pensionsgrundande belopp först beräknas för<br>hela pensionen, varefter denna proportioneras i förhållande till den del av<br>pensionen som är samordnad och den del som inte är samordad.</p>
<p>Skulle den förtidspensionsberättigade uppbära livränta som inte är pen-<br>sionsgrundande på grund av bestämmelserna om vem som är försäkrad<br>enligt denna lag, gäller inte bestämmelserna i denna paragraf. I sådant fall<br>skall i stället det pensionsgrundande beloppet motsvara det belopp som<br>följer av bestämmelserna i 5 §.</p>
<p>7 § Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av en allmän för-<br>säkringskassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den för-<br>säkrade senare för samma månad har beviljats förtidspension som är<br>samordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, skall pensionsgrun-<br>dande belopp med anledning av förtidspensionen inte tillgodoräknas till<br>den del förtidspensionen avser tid före den månad då den har betalats ut.</p>
<p>Paragrafen motsvarar i princip 2 kap. 17 § men här regleras det fall då en<br>försäkrad får förtidspension beviljad för förfluten tid och denna är sam-<br>ordnad med tidigare utbetalad ersättning som är pensionsgrundande, t.ex.<br>sjukpenning. I ett sådant fall skall den försäkrade inte tillgodoräknas<br>något pensionsgrundande belopp i anledning av förtidspensionen för tid<br>före utbetalningsmånaden.</p>
<p>Försäkrade som beviljas förtidspension för förfluten tid har i regel<br>uppburit sjukpenning under hela retroaktivtiden. I vissa fall kan emeller-<br>tid den försäkrade under den månad som den retroaktiva utbetalningen av<br>pensionen avser, viss tid ha haft arbetsinkomst eller sjuklön. Dessa er-<br>sättningar är pensionsgrundande men de samordnas inte med förtidspen-<br>sionen. Förtidspension utges dock alltid för hel månad. För det fall den<br>försäkrade för någon del av den månad som den retroaktiva ersättningen<br>avser, har uppburit sjukpenning eller annan ersättning som samordnas<br>med förtidspensionen skall därför pensionsgrundande belopp för förtids-<br>pension inte tillgodoräknas den försäkrade.</p>
<p>676</p>
<p>Plikttjänstgöring p<sub>rop</sub>. 1997/98:151</p>
<p>8 § En försäkrad som under någon del av ett år har genomgått grundut-<br>bildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall tillgodoräk-<br>nas ett pensionsgrundande belopp för det året. Ett sådant belopp skall<br>dock tillgodoräknas endast om tjänstgöringen har pågått sammanlagt<br>minst 120 dagar utan att grundutbildningen avbrutits. Därvid skall hänsyn<br>tas enbart till dagar för vilka den försäkrade har erhållit dagersättning<br>enligt lagen om totalförsvarsplikt.</p>
<p>I denna paragraf, som formulerats i enlighet med förslag av Lagrådet,<br>föreskrivs att en försäkrad som genomgått grundutbildning enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt under vissa förutsättningar skall tillgo-<br>doräknas ett pensionsgrundande belopp. Ett sådant belopp skall avse det<br>kalenderår under vilket utbildningen genomgåtts.</p>
<p>En kvinna som skrivits in för värnplikt eller civilplikt enligt lagen<br>(1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civil-<br>plikt med längre grundutbildning och som genomgått grundutbildning<br>som överstiger 60 dagar, skall omfattas av samma bestämmelser som en<br>man som skrivits in för motsvarande utbildning enligt lagen om totalför-<br>svarsplikt (5 § den först nämnda lagen). Hon genomgår då utbildning<br>enligt lagen om totalförsvarsplikt (jfr försvarsutskottets uttalande i bet.<br>1994/95 :FöUl, s. 32) och skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande<br>belopp enligt förevarande paragraf.</p>
<p>I paragrafen finns en begränsning av rätten att tillgodoräknas pensions-<br>grundande belopp i anledning av plikttjänstgöring. Pensionsgrundande<br>belopp skall beräknas endast om utbildningen pågått minst 120 dagar<br>utan att avbrytas. Har utbildningen pågått så lång tid skall dock tillgodo-<br>räknande göras fr.o.m. den första dagen.</p>
<p>Grundutbildningen kan avbrytas antingen genom ett beslut om avbrott<br>enligt 5 kap. lagen om totalförsvarsplikt eller genom ett beslut om änd-<br>ring av beslutet om inskrivning enligt 3 kap. samma lag. Frånvaro från<br>utbildningen kan föranleda ett beslut om avbrott men innebär inte i sig ett<br>avbrott i utbildningen. I ett sådant fall avbryts utbildningen först genom<br>ett beslut därom. Skulle den försäkrade kallas in för tjänstgöring igen<br>efter det att utbildningen har avbrutits kommer en ny period att börja<br>löpa.</p>
<p>Om ett beslut om avbrott föranletts av viss tids frånvaro tillgodoräknas<br>den totalförsvarspliktige normalt inte dessa dagar såsom fullgjord tjänst-<br>göring enligt lagen om totalförsvarsplikt. Tjänstgöringen anses dock pågå<br>även under frånvarotiden. När det gäller frågan om tjänstgöringen pågått<br>minst 120 dagar skall enligt denna paragraf hänsyn endast tas till dagar<br>för vilka den försäkrade uppburit dagersättning enligt lagen om totalför-<br>svarsplikt. Närmare bestämmelser om sådan ersättning finns i förord-<br>ningen (1995:239) om förmåner för totalförsvarpliktiga. Dagar för vilka<br>dagersättning inte utgetts skall dock inte räknas som avbrott i tjänstgö-<br>ringen utan har här bara betydelse för om kravet på antalet dagar är upp-<br>fyllt.</p>
<p>För att en försäkrad för ett visst år skall tillgodoräknas pensionsgrun-<br>dande belopp är det inte nödvändigt att hela den ersättningsgrundande<br>tjänstgöringstiden om minst 120 dagar infallit under kalenderåret. Om<br>tjänstgöringstiden sträckt sig över ett kalenderårsskifte skall således den<br></p>
<p>677</p>
<p>försäkrade för vart och ett av åren tillgodoräknas pensionsgrundande Prop. 1997/98:151<br>belopp för de dagar under året som tjänstgöringen pågått och för vilka<br>dagersättning utgetts.</p>
<p>Uppgifter om vilka som för ett visst år uppfyller förutsättningarna för<br>att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp skall lämnas av Totalför-<br>svarets pliktverk.</p>
<p>9 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 8 § skall, för varje dag under<br>året som tjänstgöringen har pågått och för vilken den försäkrade har er-<br>hållit dagersättning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, mot-<br>svara hälften av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda<br>pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året har fyllt<br>högst 64 ar, delat med 365.</p>
<p>Beräkning enligt första stycket skall avse de pensionsgrundande in-<br>komsterna såsom de var bestämda den 1 december fastställelseåret.</p>
<p>Bestämmelser om hur pensionsgrundande belopp för den som genomgått<br>plikttjänstgöring skall beräknas har tagits in i denna paragraf.</p>
<p>I första stycket anges att beloppet skall beräknas per dag som tjänst-<br>göringen pågått. Liksom när det gäller bedömningen av om tjänst-<br>göringen pågått minst 120 dagar skall därvid beaktas endast dagar för<br>vilka den försäkrade uppburit dagersättning enligt lagen om totalför-<br>svarsplikt.</p>
<p>Till grund för beräkningen skall läggas genomsnittet av samtliga fast-<br>ställda pensionsgrundande inkomster under intjänandeåret för försäkrade</p>
<p>1 åldern 16-64 år som haft sådana inkomster under det året. Det pensions-<br>grundande beloppet skall för varje dag motsvara 50 % av detta genom-<br>snittliga belopp, delat med 365. Andra pensionsgrundande belopp än<br>pensionsgrundande inkomster skall inte beaktas i detta sammanhang.</p>
<p>Att beräkningen skall baseras på genomsnittet av de fastställda pen-<br>sionsgrundande inkomsterna innebär att inkomster som ett år inte sam-<br>manlagt uppgått till minst 24 % av prisbasbeloppet inte skall beaktas vid<br>beräkningen. Anledningen härtill är, enligt vad som framgår av 2 kap.</p>
<p>2 §, att pensionsgrundande inkomster då inte skall fastställas. Detsamma<br>gäller normalt inkomster för personer som avlidit under intjänandeåret.<br>Vidare gäller det inkomster som personer som då var under 16 år har<br>intjänat. I de fastställda pensionsgrundande inkomsterna ingår inte heller<br>inkomster som för en försäkrad överstiger det s.k. intjänandetaket enligt 2<br>kap. 1 § andra stycket.</p>
<p>Beräkningen av den genomsnittliga summan av fastställda pensions-<br>grundande inkomsterna skall, enligt andra stycket, utgå från sådana in-<br>komster såsom de var bestämda den 1 december fastställelseåret. Senare<br>ändringar av pensionsgrundande inkomster skall alltså inte påverka denna<br>beräkning.</p>
<h4>Föräldrar till små barn</h4>
<p>10 § En försäkrad förälder skall under de förutsättningar som anges i 11<br>och 12 §§ tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för år då han eller<br>hon har haft små bam. För samma ar och bam skall dock endast en av<br>barnets föräldrar tillgodoräknas sådant pensionsgmndande belopp. Det-<br>samma skall gälla om två föräldrar har eller har haft fler än ett gemen-<br>samt bam för vilka pensionsgmndande belopp för samma år kan till-<br>godoräknas någon av föräldrarna. En förälder skall inte heller för samma 678<br></p>
<p>år tillgodoräknas mer än ett pensionsgrundande belopp enligt denna<br>paragraf.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp enligt första stycket får överlåtas enligt be-<br>stämmelserna i 14—15 §§.</p>
<p>I denna paragraf anges att försäkrade föräldrar till små bam under vissa<br>förutsättningarna skall tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande be-<br>lopp (fortsättningsvis kallat pensionsgmndande belopp för bamår). Ett<br>sådant kan endast tillgodoräknas för ett helt kalenderår.</p>
<p>I flertalet fall kommer båda föräldrarna att var för sig uppfylla kraven<br>för att kunna tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår. Ett<br>sådant belopp skall emellertid tillgodoräknas endast en av föräldrarna,<br>och detta oavsett om de under det aktuella året har haft vårdnaden om<br>och bott tillsammans med flera bam i den ålder som anges i 11 § och<br>oberoende av om föräldrarna bott tillsammans med varandra eller inte.<br>Även i ett fall då föräldrarna under året har haft ensam vårdnad om var<br>sitt gemensamt bam skall endast en av dem kunna tillgodoräknas<br>pensionsgmndande belopp för bamår. Annorlunda uttryckt kan sägas att<br>för ett föräldrapars samtliga gemensamma bam i den i 11 § angivna<br>åldem, skall endast en av föräldrarna tillgodoräknas pensionsgmndande<br>belopp. Något hinder finns däremot inte mot att två föräldrar<br>tillgodoräknas var sitt pensionsgmndande belopp för det fall att de bor<br>tillsammans med två eller flera bam varav minst ett inte är deras<br>gemensamma.</p>
<p>En förälder kan ett år ha flera bam i den ålder som anges i 11 § och för<br>de bamen uppfylla kraven i 12 § för att tillgodoräknas pensionsgrundan-<br>de belopp för bamår. I förevarande paragraf föreskrivs dock att en för-<br>älder inte får tillgodoräknas mer än ett sådant pensionsgmndande belopp<br>för ett och samma år.</p>
<p>I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har den ändringen gjorts i<br>paragrafen att en hänvisning till 13 § tagits bort. Detta är en följd av att<br>det nu inte läggs något förslag om att föräldrar i vissa situationer skall<br>kunna dela det enhetliga beloppet enligt 17 § första stycket 3. Se närmare<br>om detta i avsnitt 11.3.</p>
<p>Förutsättningar för att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp<br>enligt 10 §</p>
<p>II § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall tillgodoräknas för år<br>då bamet</p>
<p>1. inte har uppnått fyra års ålder, om bamet är fött under månaderna<br>januari-juni, eller</p>
<p>2. har uppnått ett men inte fem års ålder, om bamet är fött under måna-<br>derna juli-december.</p>
<p>I denna paragraf anges för vilka år pensionsgrundande belopp för bamår<br>skall tillgodoräknas. Därvid har en uppdelning gjorts så att för bam som<br>är födda första halvåret skall sådant belopp tillgodoräknas för födelseåret<br>och de därpå tre följande åren, medan denna tid förskjutits ett år när det<br>gäller bam födda under andra halvåret. För bam födda under andra halv-<br>året skall alltså pensionsgrundande belopp för bamår inte tillgodoräknas<br>för barnets födelseår utan under de därpå följande fyra åren. Som framgår<br>av 12 § gäller dock särskilda regler om bamet avlidit under födelseåret.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>679</p>
<p>12 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall tillgodoräknas en-<br>dast om</p>
<p>1. föräldern hela året har varit försäkrad enligt denna lag och bosatt i<br>Sverige,</p>
<p>2. bamet har varit bosatt i Sverige hela året eller, om bamet inte har<br>levt hela året, den del av året bamet levt,</p>
<p>3. föräldern under året har fyllt högst 64 år,</p>
<p>4. föräldern har haft vårdnaden om bamet minst halva året, samt</p>
<p>5. föräldern under minst halva året har bott tillsammans med bamet.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall, om bamet har avlidit under året<br>och föräldern då nade vårdnaden om och bodde tillsammans med bamet,<br>det anses som om föräldern även under resterande del av året har haft<br>vårdnaden om och bott tillsammans med bamet. Om ett bam har avlidit<br>under samma år som det fötts och föräldern då hade vårdnaden om och<br>var bosatt tillsammans med bamet, skall ett pensionsgrundande belopp<br>enligt 10 § tillgodoräknas föräldern för det året även om bestämmelserna<br>i första stycket 4 och 5 inte är uppfyllda och oavsett vad som har<br>föreskrivits i 11 §.</p>
<p>Vilka grundläggande krav som skall gälla för att en person skall kunna<br>tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår anges i första stycket<br>i denna paragraf. Något krav på att personen faktiskt har avstått från för-<br>värvsarbete uppställs inte.</p>
<p>Av skäl som utvecklats närmare i avsnitt 11.3, krävs för tillgodoräk-<br>nande av pensionsgmndande belopp för bamår att föräldern under hela<br>det aktuella året varit försäkrad enligt denna lag. Vad som krävs för att<br>föräldern skall anses vara försäkrad framgår av 1 kap. 4 §.</p>
<p>För att pensionsgmndande belopp för bamår skall kunna tillgodoräknas<br>en försäkrad måste vidare såväl den försäkrade som bamet under hela det<br>år för vilket tillgodoräknande skall ske ha varit bosatta här i landet. Av<br>1 kap. 7 § följer att personer som inte faktiskt varit bosatta här ändå i<br>vissa situationer skall anses vara det. I fråga om barnets födelseår gäller<br>bosättningskravet med avseende på bamet av naturliga skäl endast den<br>del av året bamet levt. Har bamet avlidit måste det, för att tillgodoräk-<br>nande skall kunna ske, ha varit bosatt i Sverige från årets början och fram<br>till dödsfallet. Har bamet avlidit samma år som det fötts gäller särskilda<br>bestämmelser enligt andra stycket. Särskilda bestämmelser gäller också<br>enligt 23 § andra stycket för ett utländskt bam som någon tagit emot för<br>stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera bamet.</p>
<p>Mot bakgmnd av den åldersgräns som normalt gäller inom andra<br>socialförsäkringar skall pensionsgmndande belopp för bamår inte till-<br>godoräknas för tid efter det kalenderår under vilket den försäkrade fyller<br>64 år.</p>
<p>Som angavs inledningsvis ställs, för att pensionsgmndande belopp för<br>bamår skall tillgodoräknas en person, inte något krav på att han eller hon<br>avstått från förvärvsarbete. I stället är huvudregeln att pensionsgmndande<br>belopp för bamår skall tillgodoräknas en förälder som under minst halva<br>det aktuella kalenderåret haft vårdnaden om och bott tillsammans med<br>eget bam i aktuell ålder. Av 10 § framgår dock att endast en av föräldrar-<br>na skall tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår.</p>
<p>En förälder bör, i likhet med vad som gäller på socialförsäkringsom-<br>rådet i övrigt, anses sammanbo med bamet om föräldern och bamet är<br>eller bort vara folkbokförda på samma adress. Detta innebär att ett barn</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>680</p>
<p>som vistas på annan ort för skolgång eller dylikt men som tillbringar sina<br>ferier i hemmet, ändå skall anses sammanbo med föräldern. Detsamma<br>gäller vid tillfälliga vistelser på sjukhus eller i enskilt hem. Under tid som<br>bamet tagits emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem<br>som inte tillhör föräldern eller vårdnadshavaren bör däremot denna per-<br>son, oavsett var bamet var eller bort vara folkbokfört, inte anses uppfylla<br>kravet på sammanboende i förevarande paragraf.</p>
<p>Om bamet avlider och den försäkrade då har vårdnaden om bamet och<br>är bosatt tillsammans med bamet skall det, enligt andra stycket, anses<br>som om dessa förhållanden bestått även för resterande del av året. Detta<br>innebär att pensionsgmndande belopp för bamår kan tillgodoräknas den<br>försäkrade även om bamet avlider innan kravet på sex månaders vårdnad<br>och sammanboende under året hunnit uppfyllas. Utan särregler skulle<br>detta emellertid innebära att pensionsgmndande belopp för bamår skulle<br>tillgodoräknas när ett bam som är fött första halvåret endast levt en kor-<br>tare tid men inte i motsvarande situation om bamet fötts under andra<br>halvåret. Därför föreskrivs i andra stycket också att sådant belopp skall<br>tillgodoräknas en försäkrad förälder till ett bam som är fött under måna-<br>derna juli-december och som har avlidit samma år som det är fött om<br>föräldern då hade vårdnaden om och var bosatt tillsammans med bamet.<br>Det krävs däremot inte heller här att kraven på sex månaders vårdnad och<br>bosättning är uppfyllda. Tillgodoräknandet skall i detta fall avse födelse-<br>året.</p>
<p>Kravet på bosättning i Sverige kan inte upprätthållas vid bosättning<br>inom EU och de länder som omfattas av EES-avtalet men väl vid bosätt-<br>ning i andra länder. I likhet med vad som enligt förordning (EEG) nr<br>1408/71 Bilaga VI redan gäller för s.k. vårdår enligt 11 kap. 6 a § AFL<br>bör det dock vara möjligt att få till stånd en bestämmelse i förordningen<br>av innebörd att det skall krävas en aktuell anknytning till svensk arbets-<br>marknad för att pensionsgmndande belopp för bamår skall tillgodoräk-<br>nas. Beträffande konsekvenserna av förordning (EEG) nr 1408/71 i fråga<br>om rätten att tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår hän-<br>visas i övrigt till avsnitt 11.</p>
<p>Överlåtelse m.m.</p>
<p>13 § Om föräldrarna enligt 11 och 12 §§ var för sig kan tillgodoräknas ett<br>pensionsgmndande belopp enligt 10 § får de, genom anmälan hos allmän<br>försäkringskassa, ange vem av dem som skall tillgodoräknas ett sådant<br>belopp.</p>
<p>Görs inte anmälan enligt första stycket skall beloppet tillgodoräknas<br>den av föräldrarna som, för det år beloppet hänför sig till, har lägst<br>pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 §. Har ingen av föräldrarna något<br>pensionsunderlag för aet året eller har de lika högt underlag, skall det<br>pensionsgmndande beloppet tillgodoräknas modem.</p>
<p>Vid beräkning enligt andra stycket av pensionsunderlaget skall bortses<br>från pensionsgmndande belopp enligt 10 §. Vidare skall vid sådan<br>beräkning med pensionsgmndande inkomst likställas inkomster som<br>avses i 18 §.</p>
<p>För det fall båda föräldrarna kan tillgodoräknas pensionsgrundande be-<br>lopp för bamår enligt vad som föreskrivs i 11 och 12 §§ men endast en av<br>dem till följd av bestämmelserna i 10 § skall tillgodoräknas sådant be-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>681</p>
<p>lopp, får föräldrarna enligt första stycket i förevarande paragraf själva<br>avgöra vem av dem som skall tillgodoräknas sådant belopp.</p>
<p>Skulle föräldrarna inte genom anmälan ange vem av dem som skall<br>tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår skall beloppet enligt<br>andra stycket tillgodoräknas den av dem som har lägst pensionsunderlag.<br>Vid lika eller inget pensionsunderlag skall beloppet tillgodoräknas<br>modem.</p>
<p>Med pensionsunderlag åsyftas summan av fastställd pensions-<br>grundande inkomst och andra fastställda pensionsgrundande belopp för<br>det aktuella året. Av naturliga skäl skall därvid bortses från pensions-<br>gmndande belopp för bamår. Detta anges i tredje stycket. För att inte en<br>förälder som har lägre pensionsunderlag än den andra föräldern endast<br>därför att han eller hon under året har uppburit utländska inkomster eller<br>andra sådana inkomster som avses i 18 § skall tillgodoräknas det<br>pensionsgmndande beloppet, har i tredje stycket också föreskrivits att<br>sådana inkomster skall likställas med pensionsgmndande inkomst när<br>pensionsunderlaget beräknas.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf skiljer sig från motsvarande förslag i<br>lagrådsremissen. Detta gäller såväl möjligheten för föräldrarna att välja<br>att båda skall tillgodoräknas hälften av det enhetliga belopp som avses i<br>17 § första stycket 3 som vem som skall tillgodoräknas beloppet om inte<br>föräldrarna gör sådant val. Båda förändringarna har föranletts av<br>Lagrådets synpunkter och behandlas närmare i avsnitt 11.3.</p>
<p>14 § Om enligt 11 och 12 §§ endast en av föräldrarna för ett år kan till-<br>godoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § för ett bam, får<br>denna förälder, genom anmälan till allmän försäkringskassa, överlåta<br>rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det bamet till<br>den andra föräldern om det enda skälet till att den andra föräldern inte<br>kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans<br>med bamet under minst halva året. Detta gäller dock endast om sist-<br>nämnda förälder</p>
<p>1. under året har bott tillsammans med bamet i inte obetydlig omfatt-<br>ning, och</p>
<p>2. inte enligt 11 och 12 §§ själv för samma år kan tillgodoräknas ett<br>pensionsgmndande belopp enligt 10 § för ett annat bam.</p>
<p>Den som enligt 11 och 12 §§ kan tillgodoräknas pensionsgmndande be-<br>lopp för bamår skall i vissa fall, i enlighet med vad som anges i denna<br>och de två nästföljande paragraferna, kunna överlåta rätten att tillgodo-<br>räknas ett sådant belopp till annan försäkrad eller begära att pensions-<br>gmndande belopp för bamår skall tillgodoräknas även annan försäkrad.<br>Det är rätten att tillgodoräknas pensionsgmndande belopp som kan<br>överlåtas, inte det pensionsgmndande belopp eller den pensionsrätt som<br>skulle ha tillgodoräknats den överlåtande föräldern om överlåtelse inte<br>skett. Utfallet för mottagaren är således inte till någon del beroende av<br>överlåtarens inkomstförhållanden.</p>
<p>I denna paragraf föreskrivs att, om bara en av föräldrarna enligt 11 och<br>12 §§ för ett år kan tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår,<br>denna förälder får överlåta rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant<br>belopp till den andra föräldern. Överlåtelse får dock ske bara till en för-<br>älder som visserligen inte bott tillsammans med bamet under minst halva<br>året - och som därför inte själv uppfyller förutsättningarna enligt 12 § för</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>682</p>
<p>att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamet - men där förut-<br>sättningarna i övrigt är uppfyllda för tillgodoräknande av pensionsgmn-<br>dande belopp för bamår. Föräldern skall således under hela året ha varit<br>försäkrad och bosatt i Sverige, under minst halva året ha haft vårdnaden<br>om bamet och får inte under året ha uppnått 65 års ålder eller mer. Dess-<br>utom krävs att föräldern i inte obetydlig omfattning har bott tillsammans<br>med bamet under året. Denna fömtsättning bör anses vara uppfylld om<br>föräldern har haft regelbundet umgänge med bamet under det aktuella<br>året. En förälder som har haft ett bam boende hos sig t.ex. varannan helg<br>och under några veckor på sommaren bör anses ha bott tillsammans med<br>det bamet i inte obetydlig omfattning.</p>
<p>Den allmänna försäkringskassan bör vid sin behandling av en anmälan<br>om överlåtelse i regel kunna godta föräldrarnas påstående om att den<br>mottagande föräldern bott tillsammans med ett bam i inte obetydlig om-<br>fattning. Endast undantagsvis - om t.ex. försäkringskassan får del av eller<br>sedan tidigare har uppgifter som ger mera påtaglig anledning att ifråga-<br>sätta påståendets riktighet - bör det finnas anledning att närmare kon-<br>trollera uppgifterna.</p>
<p>För att undvika "kedjeöverlåtelser", dvs. att rätten att tillgodoräknas<br>pensionsgmndande belopp för bamår överlåts till en person som i sin tur<br>överlåtit sin rätt att tillgodoräknas ett sådant belopp till en annan person,<br>får den förälder till vilken överlåtelse sker inte för samma år själv vara<br>berättigad till pensionsgmndande belopp för bamår för ett annat bam.</p>
<p>15 § En förälder som enligt 11 och 12 §§ för ett år ensam kan tillgodo-<br>räknas ett pensionsgmndande belopp enligt 10 § för ett bam får också,<br>om den andra föräldern har avlidit under det året eller tidigare, genom<br>anmälan till allmän försäkringskassa överlåta rätten att för det året till-<br>godoräknas ett sådant belopp för det bamet till en annan försäkrad som<br>föräldern under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt bam<br>med och stadigvarande sammanbodde med.</p>
<p>Överlåtelse enligt första stycket får ske endast om den försäkrade till<br>vilken överlåtelse avses ske uppfyller de fömtsättningar som anges i 12 §<br>första stycket 1, 3 och 5 och denne inte heller enligt 11 och 12 §§ för<br>samma ar själv kan tillgodoräknas ett pensionsgmndande belopp enligt<br>10 § för ett annat bam.</p>
<p>Om den andra föräldern har avlidit under det år för vilket pensionsgmn-<br>dande belopp för bamår skall tillgodoräknas eller tidigare, kan över-<br>låtelse av rätten att tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår<br>under vissa i paragrafen angivna fömtsättningar i stället ske till en styv-<br>förälder. För detta krävs att styvföräldem under hela det aktuella året<br>varit försäkrad och bosatt i Sverige samt att han eller hon under året har<br>fyllt högst 64 år. Vidare skall den överlåtande föräldern och styvföräldem<br>under intjänandeåret stadigvarande ha sammanbott med varandra. Detta<br>fömtsätter att sammanboendet har haft en viss varaktighet. Styvföräldem<br>måste dessutom ha bott tillsammans med bamet under minst halva året.<br>Den överlåtande föräldern och styvföräldem måste också under in-<br>tjänandeåret ha varit gifta med varandra eller ha haft gemensamt bam.<br>Det krävs dock inte att de var gifta eller hade gemensamt bam under hela<br>året. Om styvföräldern själv uppfyller villkoren för att kunna tillgodoräk-<br>nas pensionsgmndande belopp för bamår för annat bam får överlåtelse<br>inte ske.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>683</p>
<p>16 § Görs överlåtelse enligt 14 eller 15 § får den som har gjort överlåtel-<br>sen inte för samma år tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt<br>10 § för helsyskon till det bam som överlåtelsen av rätt till pensionsgrun-<br>dande belopp avser.</p>
<p>Rätten att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår är, när det<br>gäller helsyskon, i princip odelbar. Överlåter en förälder en sådan rätt till<br>någon annan enligt 14 eller 15 § kan den överlåtande föräldern därför<br>inte för samma år tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för ett hel-<br>syskon till det bam som överlåtelsen av rätten till pensionsgrundande<br>belopp avser.</p>
<p>I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har andra stycket i före-<br>varande paragraf, som avsåg möjligheten att dela det enhetliga belopp<br>som avses i 17 § första stycket 3, tagits bort (se avsnitt 11.3).</p>
<p>Beräkning av ett pensionsgrundande belopp enligt 10 §</p>
<p>17 § Ett pensionsgmndande belopp enligt 10 § skall motsvara det högsta<br>av</p>
<p>1. det belopp varmed summan av den pensionsgrundande inkomsten<br>och pensionsgmndande belopp enligt 4 och 8 §§ för den försäkrade under<br>intjänandeåret understiger summan av dennes fastställda pensionsgmn-<br>dande inkomst och pensionsgmndande belopp enligt 4 § under året före<br>barnets födelse,</p>
<p>2. det belopp varmed summan av den pensionsgrundande inkomsten<br>och pensionsgrundande belopp enligt 4 och 8 §§ för den försäkrade under<br>intjänandeåret understiger 75 procent av genomsnittet av samtliga för<br>intjänandeåret fastställda pensionsgrundande inkomster för försäkrade<br>som under det året har fyllt högst 64 år, eller</p>
<p>3. det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Uppfyller den försäkrade villkoren för att tillgodoräknas ett pensions-<br>gmndande belopp enligt 10 § för fler än ett bam, skall beräkning enligt<br>första stycket 1 göras med utgångspunkt i det alternativ som är förmån-<br>ligast för den försäkrade.</p>
<p>I denna och följande paragrafer regleras hur pensionsgrundande belopp<br>för bamår skall beräknas. Frågan har behandlats i avsnitt 11.5. Som<br>framgår där skall beräkningen ske enligt det av tre alternativa beräk-<br>ningssätt som i det enskilda fallet ger det bästa utfallet. Beräkningen skall<br>ske kalenderårsvis.</p>
<p>Två av beräkningssätten, alternativ 1 och 2 i paragrafens första stycke,<br>innebär att den försäkrades pensionsgmndande inkomst och andra pen-<br>sionsgmndande belopp som skall tillgodoräknas den försäkrade för ett<br>visst år fylls ut till en viss inkomstnivå (en jämförelseinkomst).</p>
<p>Vad som skall jämföras enligt de två alternativen är å ena sidan den<br>försäkrades pensionsgmndande inkomst och övriga eventuella pensions-<br>gmndande belopp (i anledning av förtidspension och plikttjänstgöring)<br>under intjänandeåret samt, å andra sidan, enligt alternativ 1, den försäk-<br>rades pensionsgmndande inkomst eller, enligt alternativ 2, genomsnittet<br>av samtliga försäkrades pensionsgmndande inkomster under ett visst år. I<br>jämförelseinkomsten enligt alternativ 1 (den individuella jämförelsein-<br>komsten) skall även i förekommande fall inräknas pensionsgmndande<br>belopp enligt 4 §. Den individuella jämförelseinkomsten skall också räk-<br>nas om med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet enligt AFL (se</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>684</p>
<p>19 § första stycket). Den försäkrade skall alltså i princip garanteras en<br>nivå på sina sammanlagda pensionsgrundande inkomster och belopp<br>under ett år som motsvarar en viss nivå på faktiska inkomster. Jämförel-<br>seinkomsten enligt alternativ 2 skall motsvara 75 % av genomsnittet av<br>för året fastställda pensionsgrundande inkomster för alla försäkrade för<br>vilka sådan inkomst fastställts för det året. Därvid skall dock bortses från<br>pensionsgrundande inkomster för personer som under året fyllt 65 år eller<br>mer.</p>
<p>Det i alternativ 3 angivna pensionsgrundande beloppet skall, om inte<br>annat följer av 22 §, motsvara ett inkomstbasbelopp. Som framgår av<br>1 kap. 6 § och kommentaren till den bestämmelsen kommer emellertid<br>något sådant basbelopp inte att finnas förrän år 2001. I lagen om införan-<br>de av denna lag föreskrivs därför att det i alternativ 3 angivna pensions-<br>grundande beloppet under åren 1999 och 2000 skall motsvara ett förhöjt<br>prisbasbelopp enligt AFL.</p>
<p>En försäkrad skall aldrig för samma år tillgodoräknas pensionsgrun-<br>dande belopp för bamår dubbelt eller flerfaldigt. Har den försäkrade fler<br>än ett bam för vilket pensionsgmndande belopp kan tillgodoräknas upp-<br>kommer därför vid beräkning enligt alternativ 1 frågan om med vilket års<br>inkomster jämförelsen skall ske. Enligt paragrafens andra stycke skall<br>beräkningen i sådant fall ske på det för den försäkrade mest förmånliga<br>sättet, dvs. jämförelse skall ske med inkomsterna under det av de aktuella<br>åren då dessa (efter omräkning med prisbasbeloppet enligt AFL) varit<br>högst.</p>
<p>18 § Vid tillämpning av 17 § skall med pensionsgmndande inkomst<br>under intjänandeåret likställas ersättning, i annan form än pension, som<br>inte är pensionsgmndande enligt bestämmelserna i denna lag och som en<br>försäkrad under det året har erhållit</p>
<p>1. för arbete utfört utomlands, eller</p>
<p>2. för arbete vid främmande makts beskickning eller lönade konsulat<br>här i landet eller hos en arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller<br>sådant konsulat.</p>
<p>Av skäl som redovisats i avsnitt 11.5 skall i den inkomst som enligt de<br>två beräkningsaltemativen i 17 § skall fyllas ut (utfyllnadsinkomsten)<br>räknas in även vissa inkomster som inte är pensionsgmndande i Sverige.<br>I paragrafen anges därför att med pensionsgmndande inkomst under det<br>aktuella bamåret (intjänandeåret) skall likställas ersättning som den för-<br>säkrade kan ha uppburit för arbete utomlands och vid ambassader eller<br>lönade konsulat här i landet eller hos en arbetsgivare som tillhör en sådan<br>ambassad eller ett sådant konsulat. Som framgår av 15 kap. 7 § är försäk-<br>rade som haft sådana inkomster och som skall tillgodoräknas pensions-<br>gmndande belopp för bamår skyldiga att anmäla inkomsterna till den<br>allmänna försäkringskassan.</p>
<p>19 § Vid beräkning enligt 17 § första stycket 1 skall summan av den pen-<br>sionsgmndande inkomst och det pensionsgmndande belopp för förtids-<br>pension enligt 4 § som avser året före barnets födelse räknas om med<br>hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring. Den omräknade summan skall rundas av till närmaste<br>lägre hundratal kronor.</p>
<p>Om den försäkrade inte inom föreskriven tid till fullo har betalat<br>ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för inkomster av annat</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>685</p>
<p>förvärvsarbete som hänför sig till året före barnets födelse, skall det, vid<br>sådan beräkning som avses i första stycket, bortses från pensionsgrun-<br>dande inkomster av annat förvärvsarbete för det året till den del avgifter-<br>na inte har betalats för inkomsterna.</p>
<p>När beräkning av pensionsgrundande belopp för bamår sker med till-<br>lämpning av alternativ 1 i 17 §, skall de inkomster året före barnets fö-<br>delse med vilka jämförelse skall ske räknas om med hänsyn till föränd-<br>ringar av prisbasbeloppet. Detta framgår av paragrafens första stycke.<br>Därvid skall summan av nämnda inkomster och belopp multipliceras med<br>kvoten mellan prisbasbeloppet för intjänandeåret och prisbasbeloppet för<br>året före barnets födelse.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsarbete skall grunda<br>pensionsrätt endast till den del det för inkomsterna har betalats ålderspen-<br>sionsavgift respektive allmän pensionsavgift. Enligt andra stycket skall<br>därför sådana inkomster bara räknas in i jämförelseinkomsten enligt 17 §<br>första stycket 1, dvs. inkomsten året före barnets födelse, till den del som<br>dessa avgifter har betalats för inkomsterna.</p>
<p>Det förhållandet att en förälder inte inom föreskriven tid betalat de an-<br>givna avgifterna avseende inkomster hänförliga till året före barnets<br>födelse är normalt känt när pensionsgrundande belopp för bamår skall<br>fastställas. I de enstaka fall då detta inte är känt får beslutet omprövas<br>enligt de regler som gäller därför (se 13 kap.).</p>
<p>20 § Beräkning av genomsnittet av det fastställda pensionsgrundande<br>inkomsterna enligt 17 § första stycket 2 skall avse de pensionsgrundande<br>inkomsterna såsom de var bestämda den 1 december fastställelseåret.</p>
<p>När genomsnittet av samtliga fastställda pensionsgrundande inkomster<br>för försäkrade som är högst 64 år och som haft sådana inkomster skall<br>beräknas, skall - liksom vid beräkning av pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring - utgångspunkten vara de pensionsgmndande inkoms-<br>terna sådana de var bestämda den 1 december fastställelseåret. Senare<br>ändringar av pensionsgrundande inkomster skall inte påverka denna<br>beräkning.</p>
<p>21 § För en försäkrad som under intjänandeåret har erhållit sådan ersätt-<br>ning som avses i 18 § skall det belopp som anges i 17 § första stycket 3<br>minskas med det belopp som summan av den försäkrades pensionsgmn-<br>dande inkomst och pensionsgmndande belopp enligt 4 och 8 § § samt de i<br>18 § omnämnda inkomsterna och det belopp som avses i 17 § första<br>stycket 3 överstiger sju och en halv gånger det för intjänandeåret gällande<br>irikomstbasbeloppet. Sådan minskning skall också göras om aet pen-<br>sionsgmndande belopp som beräknas enligt 17 § första stycket 1 till-<br>sammans med summan av den försäkrades pensionsgrundande inkomst<br>och pensionsgrundande belopp enligt 4 och 8 §§ samt de i 18 § angivna<br>inkomsterna överstiger sju och en halv gånger det för intjänandeåret<br>gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Som tidigare angetts skall pensionsgrundande belopp för bamår enligt<br>alternativ 3 i 17 § inte alltid motsvara det belopp som där avses. För den<br>som haft sådan icke pensionsgmndande inkomst som avses i 18 § skall<br>beloppet tillgodoräknas endast i den mån detta belopp tillsammans med<br>de inkomster som avses i 22 § inte hamnar över det s.k. intjänandetaket.<br>Därför föreskrivs i denna paragraf att det belopp som anges i 17 § första<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>686</p>
<p>stycket 3 i sådana fall skall minskas med det belopp som summan av be- Prop. 1997/98:151<br>loppet, den försäkrades pensionsgrundande inkomst och pensionsgrun-<br>dande belopp för förtidspension och plikttjänstgöring samt de i 18 § an-<br>givna inkomsterna överstiger intjänandetaket. Skulle beloppet helt ha<br>hamnat över taket blir det således fråga om en minskning till noll.</p>
<p>När det pensionsgrundande beloppet beräknas enligt 17 § första stycket</p>
<p>1, dvs. utfyllnad till den individuella jämförelseinkomsten, skall denna<br>inkomst enligt 19 § räknas om med hänsyn till förändringar i prisbasbe-<br>loppet. Detta kan i undantagsfall innebära att den individuella jämförel-<br>seinkomsten blir högre än 7,5 inkomstbasbelopp. Även ett pensionsgrun-<br>dande belopp som beräknas på detta sätt skall därför minskas om det till-<br>sammans med utländska inkomster skulle överstiga intjänandetaket.</p>
<p>Övriga bestämmelser</p>
<p>22 § Med förälder likställs vid tillämpningen av 10-16 §§</p>
<p>1. särskilt förordnad vårdnadshavare, och</p>
<p>2. den som med socialnämnds medgivande har tagit emot ett utländskt<br>bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.</p>
<p>Den tid under vilken en försäkrad med socialnämnds medgivande har<br>tagit emot ett utländskt bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att<br>adoptera det, skall likställas med tid under vilken en försäkrad har haft<br>vårdnaden om ett bam. För ett sådant utländskt bam skall vidare vad som<br>föreskrivs i 12 § första stycket 2 om bosättning i Sverige endast gälla från<br>och med den tidpunkt då bamet först har anlänt till Sverige.</p>
<p>Vad som sägs i 13 § om modem skall också gälla en kvinnlig vård-<br>nadshavare respektive en kvinna som med socialnämnds medgivande har<br>tagit emot ett utländskt bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att<br>adoptera det.</p>
<p>Med förälder likställs enligt första stycket av denna paragraf särskilt för-<br>ordnad vårdnadshavare och den som med socialnämnds medgivande har<br>tagit emot ett utländskt bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att<br>adoptera det. För tillgodoräknande av pensionsgmndande belopp för<br>bamår krävs emellertid även att övriga fömtsättningar som anges ill,<br>12, 14 och 15 §§, bl.a. bosättning tillsammans med bamet, är uppfyllda.</p>
<p>Begreppet särskilt förordnad vårdnadshavare knyter an till den ändring<br>som gjorts i föräldrabalken med verkan fr.o.m. den 1 juli 1995 (prop.<br>1993/94:251, bet,1994/95:LU3, rskr. 1994/95:29). Med sådan vårdnads-<br>havare kommer också, genom övergångsbestämmelserna till nämnda<br>ändring, att avses särskilt förordnad förmyndare i vars uppdrag vårdnad<br>ingår.</p>
<p>Normalt får den som avser att adoptera ett bam inte vårdnaden om<br>bamet förrän adoptionen genomförts. Är bamet utländskt kan detta dröja.<br>Bamet kan dock, efter medgivande från socialnämnd enligt 25 § social-<br>tjänstlagen (1980:620), tas om hand av de blivande adoptivföräldrarna i<br>deras hem. I andra stycket anges därför att den tid under vilken en försäk-<br>rad med socialnämnds medgivande tagit hand om ett utländskt bam för<br>stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, i detta samman-<br>hang skall anses som tid under vilken den försäkrade haft vårdnaden om<br>bamet.</p>
<p>Vad som sägs i 13 § om att modem skall tillgodoräknas pensionsgmn-<br>dande belopp för bamår när föräldrarna har lika högt eller inget<br></p>
<p>687</p>
<p>pensionsunderlag för året, skall också gälla en kvinnlig särskilt förordnad<br>vårdnadshavare eller blivande adoptivförälder. Detta anges i tredje<br>stycket.</p>
<p>23 § För den som enligt 1 kap. föräldrabalken har ansetts vara far till ett<br>barn eller vars faderskap har fastställts genom bekräftelse eller dom men<br>som genom en senare dom som har vunnit laga kraft har förklarats inte<br>vara far till bamet skall, när det gäller tiden innan den sistnämnda domen<br>har vunnit laga kraft, bestämmelserna i 10-16 §§ tillämpas som om han<br>vore far till bamet.</p>
<p>Som angetts i avsnitt 11.3 skall den omständigheten att en försäkrad som<br>enligt reglerna i föräldrabalken ansetts vara far till ett bam förklaras inte<br>vara det, inte ges någon retroaktiv verkan när det gäller tillgodoräknande<br>av pensionsgmndande belopp för bamår. I paragrafen, som i huvudsak<br>har formulerats enligt förslag av Lagrådet, föreskrivs därför att bestäm-<br>melserna i 10-16 §§ skall tillämpas som om han var far till bamet såvitt<br>avser tid innan domen vunnit laga kraft. Det innebär att en försäkrad som<br>antagits vara far till ett bam, i detta sammanhang skall anses vara far till<br>bamet fram till den tidpunkt då domen vinner laga kraft.</p>
<h4>4 kap. Fastställande av pensionsrätt och pensionspoäng m.m.</h4>
<p>1 § För varje år för vilket det för en försäkrad har fastställts pensions-<br>gmndande inkomst eller andra pensionsgmndande belopp, skall, om inte<br>annat följer av 4 §, pensionsrätt fastställas för den försäkrade. För det år<br>då den försäkrade har avlidit skall endast pensionsrätt för premiepension<br>fastställas. Pensionsrätt skall inte fastställas för den som är född ar 1937<br>eller tidigare.</p>
<p>För varje år för vilket pensionsgmndande inkomst har fastställts eller<br>för vilket en försäkrad har uppburit förtidspension enligt 13 kap. 2 §<br>lagen (1962:381) om allmän forsäkring skall också, om inte annat följer<br>av 8 och 9 §§, pensionspoäng fastställas för den försäkrade. Pensions-<br>poäng skall dock inte fastställas för det år då den försäkrade har avlidit<br>eller för år efter det då en försäkrad har fyllt 64 år.</p>
<p>Vårdår skall tillgodoräknas en försäkrad under de fömtsättningar som<br>anges i 12 §. Vårdar skall dock inte tillgodoräknas för år före det då den<br>försäkrade fyllt 16 år och inte heller för det år då han eller hon har avlidit<br>eller för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år. Vårdår skall inte<br>heller tillgodoräknas om den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng för<br>samma år eller om pensionspoäng för det året enligt 8 § andra stycket inte<br>tillgodoräknats den försäkrade pa gmnd av bristande eller underlåten av-<br>giftsbetalning.</p>
<p>Detta kapitel avser fastställande av pensionsrätt för såväl inkomstpension<br>som premiepension samt fastställande av pensionspoäng och tillgodoräk-<br>nande av vårdår för beräkning av tilläggspension. I denna inledande<br>paragraf anges när pensionsrätt och pensionspoäng skall fastställas samt<br>vårdår skall tillgodoräknas.</p>
<p>Som anförts tidigare skall reformerad ålderspension i form av inkomst-<br>pension och premiepension beräknas utifrån de pensionsrätter för respek-<br>tive pension som fastställts för en försäkrad och tilläggspension skall be-<br>räknas utifrån för en försäkrad fastställda pensionspoäng. Eftersom in-<br>komst- och premiepension inte kan tjänas in av personer födda år 1937<br>eller tidigare skall pensionsrätt inte fastställas för sådana personer. För<br>försäkrade som är födda åren 1938-1953 skall fastställas både pensions-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>688</p>
<p>rätt och pensionspoäng. För dessa åldersgrupper gäller sedan särskilda<br>regler om tjugondelsinfasning enligt vad som framgår av 6 § och 6 kap.<br>8 §. Den som är född år 1954 eller senare omfattas till fullo av det<br>reformerade ålderspensionssystemet. Trots detta skall pensionspoäng<br>fastställas för en sådan person eftersom poängen har betydelse för<br>beräkning av förtidspension och efterlevandepension.</p>
<p>Pensionsrätt skall enligt första stycket fastställas för varje år för vilket<br>pensionsgrundande inkomst eller något annat pensionsgrundande belopp<br>fastställts för en försäkrad. För det år då den försäkrade har avlidit skall<br>endast pensionsrätt för premiepension fastställas. Vilka som är försäkrade<br>framgår av 1 kap. 4 och 7 §§ och när pensionsgrundande inkomst och<br>andra pensionsgrundande belopp skall fastställas regleras i 2 kap. 2 § och<br>3 kap. 2 §. I undantagsfall kan förekomma att pensionsrätt inte skall fast-<br>ställas trots att pensionsgrundande inkomst fastställts för den försäkrade.<br>Detta följer av bestämmelserna om pensionsrätt vid bristande avgiftsbe-<br>talning i 4 §.</p>
<p>I andra stycket anges att pensionspoäng, liksom pensionsrätt, skall<br>fastställas för varje år för vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för<br>en försäkrad. Därutöver skall pensionspoäng dock endast beräknas för<br>den som uppburit förtidspension enligt 13 kap. 2 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring. Ett par undantag från huvudregeln att pensionspoäng<br>skall fastställas för varje år för vilket pensionsgrundande inkomst fast-<br>ställts anges här, nämligen att så inte skall ske för det år den försäkrade<br>avlidit och inte heller när den försäkrade fyllt 64 år. För tid efter det år<br>den försäkrade fyller 64 år skall endast pensionsrätt fastställas. Denna<br>pensionsrätt kommer då inte att tjugondelas (se 6 §). Andra undantag från<br>vad som nu angetts följer av 8 § andra stycket och 9 §.</p>
<p>Beträffande vårdår hänvisas i tredje stycket till 12 §. I likhet med vad<br>som gäller för pensionspoäng anges också att vårdår inte skall tillgodo-<br>räknas för det år den försäkrade avlidit och inte heller när den försäkrade<br>fyllt 64 år. Vårdår skall inte heller tillgodoräknas för år före det då en<br>person fyllt 16 år, för år för vilket pensionspoäng tillgodoräknats den<br>försäkrade och inte heller för år då den försäkrade inte skall tillgodoräk-<br>nas pensionspoäng på grund av att han eller hon inte till fullo erlagt före-<br>skrivna avgifter.</p>
<p>Inte heller beträffande vårdår har här införts någon motsvarighet till de<br>begränsningar i AFL som avser den som hela året uppburit hel ålderspen-<br>sion (jfr kommentaren till 2 kap. 2 §).</p>
<p>Det är allmän försäkringskassa som skall fastställa pensionsrätt och<br>pensionspoäng samt fatta beslut om tillgodoräknande av vårdår. Detta<br>framgår av 13 kap. 4 § där det också anges vilken försäkringskassa som<br>skall fatta beslutet. Den enskilde skall senast den 31 mars året efter fast-<br>ställelseåret underrättas om detta beslut. Samtidigt skall underrättelse ske<br>om beslut om pensionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande<br>belopp (se 15 kap. 4 §).</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>689</p>
<h4>Beräkning av pensionsrätt</h4>
<p>2 § Pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension<br>för ett år skall beräknas var för sig på summan av den försäkrades pen-<br>sionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp för det året<br>(pensionsunderlag). Vid beräkning av sådan pensionsrätt skall avrund-<br>ning göras till närmaste lägre hela krontal.</p>
<p>En försäkrads pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för pre-<br>miepension skall beräknas var för sig. Både pensionsrätt för inkomstpen-<br>sion och pensionsrätt för premiepension skall dock beräknas på samma<br>underlag (pensionsunderlaget). Detta underlag består av summan av den<br>försäkrades pensionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande<br>belopp det år för vilket pensionsrätt skall fastställas.</p>
<p>Pensionsrätt för inkomstpension respektive pensionsrätt för premiepen-<br>sion skall var för sig beräknas till närmast lägre hela krontal.</p>
<p>3 § Om inte annat följer av 4-6 §§ utgör den försäkrades pensionsrätt för<br>inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget och pensionsrätt för<br>premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget.</p>
<p>En försäkrads pensionsrätt skall totalt motsvara 18,5 % av pensions-<br>underlaget. Av detta skall normalt 16 procentenheter utgöra pensionsrätt<br>för inkomstpension och 2,5 procentenheter pensionsrätt för premiepen-<br>sion. I vissa fall skall dock pensionsrätt inte beräknas på pensions-<br>underlaget eller del av detta och i andra fall skall endast pensionsrätt för<br>inkomstpension fastställas på viss del av detta underlag (se 4 och 5 §§).<br>Vidare gäller enligt 6 § andra regler för försäkrade som är födda någon<br>gång under åren 1938-1953 och i lagen om införande av denna lag före-<br>skrivs att annat gäller för den tid före år 1999 för vilken pensionsrätt skall<br>fastställas.</p>
<p>4 § Pensionsrätt skall beräknas på pensionsgrundande inkomst som här-<br>rör från inkomster av annat förvärvsarbete^ endast på den andel av den<br>inkomsten som motsvarar den andel av till året hänförlig ålderspensions-<br>avgift och allmän pensionsavgift för sådan inkomst som enligt 16 kap.<br>12 § skattebetalningslagen (1997:483) skall anses ha betalats mom före-<br>skriven tid.</p>
<p>I denna paragraf föreskrivs att en försäkrad, för att få tillgodoräkna sig<br>full pensionsrätt för inkomster av annat förvärvsarbete, måste ha erlagt<br>hela den ålderspensionsavgift enligt 3 kap. 1 § lagen om socialavgifter<br>som skall erläggas på grund av dessa inkomster. Dessutom måste den<br>allmänna pensionsavgift som enligt lagen om allmän pensionsavgift skall<br>erläggas på sådana inkomster vara betald. Om inte dessa avgifter till fullo<br>har erlagts inom den tid som föreskrivs i skattebetalningslagen<br>(1997:483), skall vid bestämmande av pensionsunderlaget bortses från<br>inkomster av annat förvärvsarbete till den del avgifter inte betalats för<br>inkomsterna. Det är således inte den försäkrades pensionsgrundande in-<br>komst som påverkas utan själva pensionsrätten. Detta innebär att, om<br>avgifterna för inkomster av annat förvärvsarbete inte har erlagts inom<br>föreskriven tid, det inte är möjligt att ersätta pensionsrätt för sådan in-<br>komst med pensionsrätt för andra pensionsgrundande belopp som räknats<br>av enligt den s.k. takregeln i 3 kap. 2 §.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>690</p>
<p>Om avgifter har betalats till viss del, skall pensionsrätt fastställas för<br>den del av inkomsten för vilken betalning anses ha erlagts. Samma andel<br>av skatter och avgifter som har betalats för hela inkomsten, oavsett hur<br>hög denna varit, skall användas vid beräkningen av hur stor andel av pen-<br>sionsrätten som skall fastställas. Pensionsrätten däremot räknas endast på<br>inkomster upp till det s.k. intjänandetaket. Den som t.ex. har en inkomst<br>som motsvarar 15 gånger inkomstbasbeloppet men endast betalat 75 %<br>av sina skatter och avgifter på denna inkomst skall endast tillgodoräknas<br>75 % av pensionsrätten (som beräknats på 7,5 gånger inkomstbasbe-<br>loppet). Närmare beskrivning om hur beräkningen skall göras finns i av-<br>snitt 13.5.</p>
<p>5 § På den del av pensionsunderlaget för en försäkrad som avser pen-<br>sionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § eller pen-<br>sionsgrundande belopp för föräldrar till sma bam enligt 3 kap. 10 §, skall<br>pensionsrätt för premiepension beräknas endast om den försäkrade senast<br>vid den tidpunkt då dessa belopp har fastställts har tillgodoräknats<br>pensionsgrundande inkomster och pensionsgmndande belopp enligt vad<br>som anges i 5 kap. 13 §. Om den försäkrade då ännu inte har tillgodoräk-<br>nats pensionsgmndande inkomster och belopp i sådan omfattning skall<br>den försäkrades pensionsrätt för inkomstpension utgöra 18,5 procent av<br>den delen av pensionsunderlaget. Detsamma gäller, om pensions-<br>gmndande inkomster och belopp senare ändras så att villkoret enligt<br>5 kap. 13 § inte är uppfyllt.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf innebär att vissa fömtsättningar måste<br>vara uppfyllda för att pensionsrätt för premiepension skall grundas på<br>pensionsgrundande belopp i anledning av plikttjänstgöring och för för-<br>äldrar till små bam (s.k. bamår). Dessa fömtsättningar är att personen i<br>fråga tillgodoräknats pensionsgmndande inkomster eller pensionsgmn-<br>dande belopp i anledning av förtidspension i den utsträckning som anges<br>i 5 kap. 13 § (dvs. uppfyllt det s.k. förvärvsvillkoret). Om sådant tillgodo-<br>räknande inte har skett skall pension inte beräknas på pensionsrätt som<br>hänför sig till pensionsgmndande belopp i anledning av plikttjänstgöring<br>och bamår. Pensionsrätt för premiepension skall således inte fastställas<br>på gmndval av pensionsgmndande belopp, om det inte samtidigt står<br>klart att beloppen i fråga även skall kunna ligga till grund för framtida<br>pensionsutbetalningar.</p>
<p>Det i 5 kap. 13 § angivna förvärvsvillkoret skall ha uppfyllts senast i<br>samband med att pensionsgmndande belopp i anledning av plikttjänstgö-<br>ring respektive bamår bestäms. Senare omprövningar och ändringar kan<br>inte föranleda fastställande av pensionsrätt för premiepension gmndat på<br>sådana belopp i annat fall än då pensionsgmndande belopp för plikt-<br>tjänstgöring eller bamår inte tidigare bestämts. Däremot kan beslut om<br>pensionsrätt för premiepension komma att upphävas om pensions-<br>grundande inkomster eller pensionsgmndande belopp senare sänks så att<br>den försäkrade inte uppfyllde förvärvsvillkoret då pensionsrätten fast-<br>ställdes. Bestämmelsen har när det gäller det senare formulerats enligt<br>förslag av Lagrådet.</p>
<p>I den utsträckning pensionsrätt för premiepension enligt vad som nu<br>sagts inte skall beräknas, skall pensionsrätt för inkomstpension ökas med<br>2,5 % av pensionsunderlaget, dvs. till 18,5 % av nämnda underlag.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>691</p>
<p>6 § För en försäkrad som är född under något av åren 1938-1953 skall<br>pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension<br>minskas med en tjugondei för varje helt ar som har förflutit från och med<br>året efter födelsearet till utgången av år 1954. Detta gäller dock inte pen-<br>sionsrätt för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år.</p>
<p>Personer som som är födda under åren 1938-1953 (den s.k. mellangene-<br>rationen) skall, som tidigare sagts, erhålla inkomstgrundad ålderspension<br>dels i form av tilläggspension, dels i form av inkomst- och premiepen-<br>sion. Detta skall ske genom en tjugondelsinfasning innebärande att en<br>person som är född år 1953 skall erhålla 19/20 av full ålderspension en-<br>ligt reformerade regler och 1/20 av tilläggspension, att den som är född år<br>1952 skall erhålla 18/20 ålderspension enligt reformerade regler och 2/20<br>av tilläggspension osv. Det innebär att de som är äldst i mellangeneratio-<br>nen, födda år 1938, kommer att erhålla 4/20 av sin ålderspension enligt<br>reformerade regler och 16/20 av tilläggspensionen.</p>
<p>I denna paragraf regleras tjugondelsinfasningen när det gäller inkomst-<br>och premiepension. Här föreskrivs att den pensionsrätt som enligt denna<br>lag skall fastställas för personer födda under åren 1938-1953 skall<br>minskas med 1/20 för varje år som har förflutit från födelseåret till ut-<br>gången av år 1954. Denna minskning görs alltså direkt vid fastställandet<br>av pensionsrätten och innebär att pensionsbehållningen kommer att mot-<br>svara ett visst antal tjugondelar av pensionsbehållningen för en person<br>med motsvarande inkomster som är född efter år 1953. Motsvarande<br>gäller inte den allmänna tilläggspensionen där tjugondelsinfasningen görs<br>först sedan den årliga pensionen beräknats (se 6 kap. 8 §).</p>
<p>Någon tjugondelsreducering av pensionsrätt för personer födda under<br>åren 1938-1953 skall dock inte göras för åren efter det år då den försäk-<br>rade fyllt 64 år. För år efter det år en försäkrad fyllt 64 år skall nämligen<br>pensionspoäng inte beräknas (1 § andra stycket). I stället skall de in-<br>komster han eller hon har dessa år ge oavkortad pensionsrätt. Sådan pen-<br>sionsrätt kommer huvudsakligen att avse pensionsgrundande inkomster<br>då andra pensionsgrundande belopp inte kommer att kunna tillgodoräk-<br>nas för tid efter det att en person fyllt 64 år.</p>
<h4>Överföring av pensionsrätt</h4>
<p>7 § Hela den pensionsrätt för premiepension som för ett år har fastställts<br>för en försäkrad skall överföras till dennes make om anmälan om detta<br>har gjorts enligt 15 kap. 8 §. Sådan pensionsrätt får dock endast överföras<br>till make som antingen var försäkrad enligt denna lag under intjänande-<br>året eller tidigare har tillgodoräknats pensionsrätt för premiepension.</p>
<p>Överföring av pensionsrätt för premiepension till make har behandlats i<br>avsnitt 14.</p>
<p>Överföring av pensionsrätt får enligt förevarande paragraf ske endast<br>till make. Till följd av bestämmelserna i 3 kap. 1 § andra stycket lagen<br>(1994:1117) om registrerat partnerskap kommer dock sådan överföring<br>att stå öppen också för personer av samma kön som låtit registrera sitt<br>partnerskap. Vad som sägs om makar i det följande avser även registre-<br>rade partner och vad som sägs om äktenskap avser även registrerat part-<br>nerskap.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>692</p>
<p>En förutsättning för att överföring av pensionsrätt skall kunna göras är Prop. 1997/98:151<br>att mottagande make för det år pensionsrätten avser varit försäkrad enligt<br>denna lag eller tidigare tillgodoräknats pensionsrätt för premiepension.<br>Det uppställs alltså inget krav på att mottagande make någon gång tillgo-<br>doräknats pensionsrätt för premiepension om denne för någon del av det<br>aktuella intjänandeåret var försäkrad för premiepension och alltså skulle<br>ha kunnat tillgodoräknats pensionsrätt för sådan pension. Å andra sidan<br>är det inte tillräckligt att någon gång ha varit försäkrad för premiepension<br>för att överföring skall kunna göras. Var den mottagande maken inte för-<br>säkrad för någon del av berört intjänandeår krävs att han eller hon tidi-<br>gare faktiskt har tillgodoräknats pensionsrätt för premiepension för att<br>överföring skall kunna göras.</p>
<p>Som anförts i avsnitt 14.4 är pensionsrätt som fastställs på grund av<br>anmälan om överföring inte på något annat sätt beroende av den mot-<br>tagande makens pensionsrättsförhållanden. Därför kan den totala pen-<br>sionsrätten för premiepension för den mottagande maken - i och med<br>överföringen - komma att överstiga 2,5 % av sju och en halv gånger det<br>för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet, vilket annars är den<br>maximala pensionsrätt för premiepension som för ett år kan fastställas för<br>en försäkrad.</p>
<p>Däremot är den överförda pensionsrätten beroende av pensionsför-<br>hållandena för den make som överfört pensionsrätten. Skulle t.ex. hans<br>eller hennes pensionsgrundande inkomst öka eller minska på grund av<br>omtaxering efter det att pensionsrätt fastställts för det inkomstår omtaxe-<br>ringen avser, skall pensionsrätten för den make som överfört pensions-<br>rätten normalt ändras (se 13 kap. 8 §). I ett sådant fall skall även pen-<br>sionsrätt som fastställts för den andra maken med anledning av anmälan<br>om överföring av pensionsrätt för premiepension ändras.</p>
<h4>Beräkning av pensionspoäng</h4>
<p>8 § Om inte annat följer av andra stycket eller av 9 eller 10 § utgör den<br>försäkrades pensionspoäng kvoten mellan den pensionsgrundande in-<br>komsten, sedan det för intjänandeåret gällande förhöjda prisbasbeloppet<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring dragits av, och detta bas-<br>belopp. Det förhöjda prisbasbeloppet skall i första hand räknas av mot<br>inkomster av anställning. Pensionspoäng beräknas med två decimaler,<br>lägst till en hundradels poäng.</p>
<p>vad som i 4 § föreskrivs om beräkning av pensionsrätt på pensions-<br>grundande inkomst som härrör från inkomster av annat förvärvsarbete<br>skall även gälla beräkning av ^pensionspoäng. Den andelsberäkning som<br>därvid skall ske skall göras pa den pensionsgrundande inkomsten innan<br>det förhöjda prisbasbeloppet dras av.</p>
<p>I första stycket i denna paragraf föreskrivs att pensionspoäng för pen-<br>sionsgrundande inkomst, om inte annat följer av andra stycket eller av de<br>härpå följande paragraferna, beräknas genom att nämnda inkomst, till den<br>del denna överstiger ett förhöjt prisbasbelopp, delas med samma basbe-<br>lopp. Liksom enligt AFL skall det förhöjda prisbasbeloppet i första hand<br>avräknas mot inkomster av anställning och pensionspoängen skall beräk-<br>nas med två decimaler och lägst avse en hundradels poäng.</p>
<p>För tillgodoräknande av pensionspoäng vid bristande betalning av<br>avgifter skall enligt andra stycket bestämmelserna i 4 § tillämpas på mot-<br></p>
<p>693</p>
<p>svarande sätt. En person som inte inom föreskriven tid och i sin helhet Prop. 1997/98:151<br>betalat ålderspensionsavgift eller allmän pensionsavgift för inkomster av<br>annat förvärvsarbete skall tillgodoräknas pensionspoäng för de inkoms-<br>terna endast till den del avgifter betalats för inkomsterna. Om därvid be-<br>talning erlagts endast för inkomster som understiger ett förhöjt prisbas-<br>belopp skall, till följd av det s.k. basbeloppsavdraget enligt första stycket,<br>ingen pensionspoäng alls fastställas för nämnda inkomst.</p>
<p>9 § En försäkrad som för någon del av året har uppburit förtidspension<br>enligt 13 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall, utöver<br>pensionspoäng enligt 8 §, för varje månad för vilken han eller hon har<br>uppburit sådan pension tillgodoräknas en tolftedel av det poängmedeltal<br>som avses i 13 Kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring. Har<br>den försäkrade uppburit en fjärdedels, halv, två tredjedels eller tre gärde-<br>dels förtidspension skall han eller hon tillgodoräknas motsvarande andel<br>av detta poängmedeltal. Om pensionen har varit samordnad med livränta<br>med tillämpning av 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring skall vad som föreskrivs i 3 kap. 6 § denna lag.på motsvarande<br>sätt tillämpas på pensionspoäng enligt denna paragraf. Även 3 kap. 7 §<br>denna lag skall på motsvarande sätt tillämpas vid bestämmande av<br>pensionspoäng.</p>
<p>Liksom tidigare skall pensionspoäng inte bara fastställas för den som haft<br>pensionsgrundande inkomst utan även för den som för ett år uppburit<br>förtidspension beräknad efter s.k. antagandepoäng. Denna paragraf inne-<br>håller bestämmelser om tillgodoräknande av pensionspoäng i anledning<br>av sådan förtidspension.</p>
<p>Pensionspoäng i anledning av förtidspension skall tillgodoräknas ut-<br>över de pensionspoäng som skall tillgodoräknas för ev. pensionsgrun-<br>dande inkomst. Någon motsvarighet finns inte till sista stycket i 11 kap.<br>6 § AFL. Den innebar att en försäkrad som för någon del av ett år<br>uppburit förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 § AFL alltid<br>tillgodoräknades lägst pensionspoäng motsvarande antagandepoängen.</p>
<p>Liksom vid beräkning av pensionsgrundande belopp för förtidspensio-<br>närer enligt 3 kap. skall pensionspoäng i anledning av förtidspension<br>beräknas för varje månad för vilken en försäkrad erhållit förtidspension<br>beräknad enligt 13 kap. 2 § AFL. Det saknar alltså betydelse om ersätt-<br>ningen faktiskt utbetalats det aktuella året eller först senare. Om den för-<br>säkrade för samma tid uppburit exempelvis sjukpenning kan det däremot<br>bli aktuellt att tillämpa bestämmelserna i 3 kap. 7 § till vilken paragraf<br>här hänvisas. I sådana fall skall pensionspoäng i anledning av förtidspen-<br>sion inte beräknas för tid före utbetalning av pensionen. Till följd av nu<br>föreslagna övergångsbestämmelser till ändringen i AFL kommer dock<br>äldre regler att gälla såvitt avser tillgodoräknande av pensionspoäng för<br>tid före år 1999. Detta innebär att pensionspoäng kan komma att tillgodo-<br>räknas i anledning av förtidspension för tid före nämnda år även om för-<br>tidspensionen betalats ut efter den 1 januari 1999.</p>
<p>För vaije månad för vilken en försäkrad uppburit förtidspension enligt<br>13 kap. 2 § AFL skall den försäkrade tillgodoräknas en tolftedel av det<br>poängmedeltal som avses i andra stycket i den nämnda paragrafen. Om<br>den försäkrade uppburit partiell förtidspension skall sådant tillgodoräk-<br>nande ske med motsvarande andel av detta poängmedeltal.</p>
<p>694</p>
<p>Även bestämmelserna om tillgodoräknande av pensionspoäng när för-<br>tidspensionen är samordnad med livränta enligt lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som skall samordnas med<br>förtidspension enligt sistnämnda lag, är ändrade. I sådana fall skall be-<br>stämmelserna i 3 kap. 6 § tillämpas på motsvarande sätt.</p>
<p>10 § Den pensionspoäng som tillgodoräknas en försäkrad för ett år får<br>sammanlagt inte överstiga den högsta pensionspoäng som någon för det<br>året kan tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Liksom tidigare finns en begränsning när det gäller hur hög en persons<br>pensionspoäng för ett år får vara. Till skillnad från motsvarande bestäm-<br>melse i AFL har emellertid denna gräns här inte angetts till någon viss<br>poäng. I stället anges att en försäkrad maximalt kan tillgodoräknas en<br>pensionspoäng motsvarande den som kan tillgodoräknas för högsta möj-<br>liga pensionsgrundande inkomst. Sådan inkomst kan t.o.m. år 2001<br>uppgå till högst 7,5 gånger det för intjänandeåret gällande förhöjda pris-<br>basbeloppet enligt AFL. För åren 1999-2001 innebär detta att en försäk-<br>rad kan tillgodoräknas högst 6,50 poäng. Fr.o.m. årsskiftet 2001/2002<br>skall det belopp en pensionsgrundande inkomst högst kan uppgå till, det<br>s.k. intjänandetaket, räknas om med hänsyn till förändringarna av in-<br>komstindex vilket innebär att även högsta möjliga pensionspoäng fr.o.m.<br>år 2002 kommer att variera.</p>
<h4>Vårdår</h4>
<p>11 § Vid tillämpningen av denna lag skall vårdår likställas med år för<br>vilka pensionspoäng har tillgodoräknats. Vårdår skall dock inte beaktas<br>vid beräkning av det medeltal av pensionspoäng som anges i 6 kap. 2 §<br>eller vid tillämpningen av 6 kap. 1 § första stycket.</p>
<p>I denna och den följande paragrafen finns bestämmelser om vårdår. Be-<br>stämmelserna motsvarar i huvudsak 11 kap. 6 a § AFL.</p>
<p>I förevarande paragraf anges att, vid tillämpning av denna lag skall,<br>med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats, likställas vårdår. Vissa<br>undantag anges dock. Det första undantaget avser beräkningen av me-<br>deltalet av de pensionspoäng en person tillgodoräknats. Vid den beräk-<br>ningen skall vårdår inte räknas med. Har den pensionsberättigade tillgo-<br>doräknats pensionspoäng för minst 15 år saknar dock detta betydelse. Det<br>andra undantaget, hänvisningen till 6 kap. 1 § första stycket, innebär att<br>vårdår inte heller skall beaktas vid bestämmande av om en person tillgo-<br>doräknats pensionspoäng för tillräckligt många år för att ha rätt till all-<br>män tilläggspension.</p>
<p>Även vid tillämpningen av AFL skall ett vårdår likställas med ett år<br>med pensionspoäng. Detta framgår av 20 kap. 2 § första stycket AFL i<br>dess nu föreslagna lydelse. Även vid tillämpningen av AFL finns dock<br>undantag från denna regel. Således gäller enligt 13 kap. 2 § AFL, i den<br>lydelse som nu föreslås, att vårdår inte skall beaktas vid bedömningen av<br>om ett av de alternativa kraven för att förtidspension skall beräknas på<br>s.k. antagandeinkomst är uppfyllt, nämligen att pensionspoäng skall ha<br>tillgodoräknats för minst två av de fyra åren närmast före pensionsfallet.<br>Vidare gäller enligt 13 kap. 4 § andra stycket AFL att en person som<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>695</p>
<p>uppbär förtidspension och som för samma period tillgodoräknas vårdår Prop. 1997/98:151<br>inte får åberopa vårdåret för att öka den utgående förtidspensionen.<br>Vårdåret kan endast påverka storleken av den blivande ålderspensionen<br>och eventuell efterlevandepension efter den försäkrade (se prop. 1980/81:204).</p>
<p>12 § Vårdår skall efter ansökan hos allmän försäkringskassa tillgodoräk-<br>nas en förälder som är bosatt här i landet och som under större delen av<br>ett kalenderår har vårdat ett bam som inte har fyllt tre år och som är bo-<br>satt här. För samma bam och år får dock vårdår tillgodoräknas endast en<br>förälder.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket skall med bam likställas fosterbarn<br>och med en förälder likställas den, med vilken en förälder är eller har<br>varit gift eller har eller har haft bam om de stadigvarande sammanbor.</p>
<p>Här ges de närmare förutsättningarna för att en person skall tillgodoräk-<br>nas vårdår. Därvid krävs enligt första stycket dels att föräldern under<br>större delen av kalenderåret vårdat ett bam som inte har fyllt tre år, dels<br>att såväl föräldern som bamet var bosatta här det aktuella året. Vårdår får<br>endast, för samma bam och år, tillgodoräknas en förälder.</p>
<p>Kravet på bosättning i Sverige kan inte helt upprätthållas vid bosätt-<br>ning inom EU. Enligt artikel 13-17 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71<br>skall en förvärvsarbetande som är medborgare i en medlemsstat, statslös<br>eller flykting i en sådan stat som regel vara omfattad av lagstiftningen i<br>det land där han arbetar. Vilket land han eller hon bor i saknar i de flesta<br>fall helt betydelse. Genom den precisering som vid Sveriges anslutning<br>till EU gjorts i bilaga 6 till nämnda förordning skall dock vårdår tillgodo-<br>räknas en förälder som är bosatt i en annan EU-stat endast om föräldern<br>är föräldraledig enligt bestämmelserna i lagen (1978:410) om rätt till le-<br>dighet för vård av bam, m.m. Den lagen har den 1 juli 1995 ersatts av<br>föräldraledighetslagen (1995:584). Vad som nu sagts om bosättning inom<br>EU gäller även bosättning i en EES-stat.</p>
<p>I motsatt situation, nämligen för den som är bosatt i Sverige men ar-<br>betar i ett annat EU- eller EES-land skall med tillämpning av samma<br>regler inte tillgodoräknas vårdår i Sverige.</p>
<p>Vårdår skall enligt andra stycket även kunna tillgodoräknas för foster-<br>barn och med förälder skall likställas den med vilken förälder är eller har<br>varit gift eller har eller har haft bam om de stadigvarande sammanbor<br>under det aktuella vårdåret. Detta överensstämmer med vad som före-<br>skrivits i 20 kap. 2 § första och andra stycket AFL.</p>
<p>Närmare bestämmelser om ansökan om vårdår finns i 15 kap. 9 §.</p>
<p>Andra avdelningen. Fördelningssystemet</p>
<p>5 kap. Inkomstpension</p>
<p>Uttag av inkomstpension</p>
<p>1 § Inkomstpension får tas ut tidigast från och med den månad då den<br>pensionsberättigade fyller 61 år. Uttaget får begränsas till att avse tre<br>fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.</p>
<p>Uttag av inkomstpension får ändras och återkallas enligt vad som före-<br>skrivs 112 kap. om inte annat framgår av tredje stycket.</p>
<p>Inkomstpension får tas ut av den som är född under något av åren<br>1938-1953 och som har rätt till tilläggspension enligt denna lag endast<br>om han eller hon gör motsvarande uttag av sistnämnda pension. Åter-<br></p>
<p>696</p>
<p>kallar eller minskar en sådan person sitt uttag av inkomstpension gäller<br>återkallelsen respektive minskningen endast om den pensionsberättigade<br>återkallar eller minskar uttaget av tilläggspension i motsvarande utsträck-<br>ning.</p>
<p>1 första stycket i denna paragraf anges den lägsta åldern för pensionsuttag<br>till 61 år. Uttaget behöver inte avse hela inkomstpensionen utan kan<br>begränsas till att avse tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensio-<br>nen. Bestämmelser om ändring och återkallelse av uttag finns i 12 kap.<br>till vilket andra stycket hänvisar.</p>
<p>Inkomstpension och tilläggspension för en person som är född under<br>något av åren 1938-1953 skall när det gäller uttag behandlas som en en-<br>het. I tredje stycket har därför föreskrivits att inkomstpension får utges till<br>en sådan person endast om han eller hon gör motsvarande uttag av<br>tilläggspension samt att återkallelse och minskning av pensionsuttag<br>måste gälla båda pensionerna. Detta gäller naturligtvis endast om perso-<br>nen i fråga har rätt till tilläggspension. En situation när en person som är<br>född under åren 1938-1953 kan ha rätt till inkomstpension men inte till<br>tilläggspension är när han eller hon inte har tillgodoräknats pensions-<br>poäng därför att den pensionsgrundande inkomsten understigit ett förhöjt<br>prisbasbelopp (4 kap. 8 § första stycket) eller inte har tillgodoräknats<br>pensionspoäng för minst tre år (6 kap. 1 § första stycket).</p>
<p>Uppdelningen av styckena har skett i enlighet med förslag av Lagrådet.</p>
<p>I lagen om införande av denna lag anges att denna bestämmelse träder i<br>kraft först år 2001. Detsamma gäller övriga bestämmelser i detta kapitel<br>utom bestämmelserna om omräkning av pensionsbehållning.</p>
<p>2 § Till grund för beräkning av inkomstpension skall läggas den pen-<br>sionsberättigades pensionsbehållning. Med pensionsbehållning avses<br>summan av de pensionsrätter för inkomstpension som har fastställts för<br>den pensionsberättigade, omräknade enligt bestämmelserna i 4, 6, 7 och<br>9 §§. Om den pensionsberättigade uppbär inkomstpension skall i<br>pensionsbehållningen inte räknas in belopp som legat till grund för<br>beräkning av den pensionen.</p>
<p>I denna paragraf finns bestämmelser om det underlag som skall ligga till<br>grund för beräkning av inkomstpension, pensionsbehållningen. Pensions-<br>behållningen består av summan av tillgodoräknade pensionsrätter årsvis<br>omräknade med hänsyn till arvsvinster och förändringar i inkomstindex<br>samt med den i 7 § angivna förvaltningskostnadsfaktom. Den årliga pen-<br>sionen erhålls genom att pensionsbehållningen delas med ett delningstal<br>(se 11 §). Tas inkomstpension ut som partiell pension, delas en mot-<br>svarande andel av pensionsbehållningen med delningstalet. I pensionsbe-<br>hållningen räknas därefter inte in den del av pensionsbehållningen som<br>legat till grund för beräkningen av den utgående inkomstpensionen.<br>Däremot kan arvsvinster m.m. som hänför sig till pensionsbehållning som<br>legat till grund för sådan beräkning tillfälligt räknas in i pensionsbe-<br>hållningen.</p>
<p>3 § Om en pensionsberättigad har återkallat eller minskat sitt uttag av<br>inkomstpension skall hans eller hennes pensionsbehållning ökas med<br>produkten av</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>697</p>
<p>1. det delningstal som skulle ha använts om den pensionsberättigade p<sub>rop</sub> 1997/98-151<br>från och med den månad då pensionsuttaget upphört eller minskat, nade</p>
<p>gjort nytt uttag av inkomstpension, och</p>
<p>2. den årliga inkomstpension som skulle ha utgetts om återkallelse inte<br>hade skett, respektive den andel därav med vilken pensionen minskats.</p>
<p>Storleken av den livsvariga inkomstpensionen som statistiskt kan beräk-<br>nas för en pensionsberättigad skall inte påverkas av på vilket sätt den<br>pensionsberättigade väljer att ta ut pensionen. Återkallelse eller minsk-<br>ning av pensionsuttag skall därför leda till en ökad pensionsbehållning<br>som kommer den pensionsberättigade tillgodo vid ett framtida pensions-<br>uttag eller ett framtida ökat uttag av inkomstpension. Enligt denna para-<br>graf skall pensionsbehållningen i dessa fall ökas med produkten av den<br>årliga pension som skulle ha utgetts om återkallelse inte hade skett eller,<br>om pensionsuttaget inte har återkallats helt, det belopp varmed den årliga<br>pensionen minskat och det delningstal som skulle ha använts om den<br>pensionsberättigade i stället för att återkalla eller minska sitt uttag av<br>inkomstpension börjat göra uttag av sådan pension från samma tidpunkt.</p>
<h4>Omräkning av pensionsbehållning</h4>
<p>4 § Pensionsbehållningar för personer som har avlidit skall fördelas till<br>kvarlevande födda samma år som de avlidna genom årlig omräkning av<br>de kvarlevandes pensionsbehållningar. Fördelningen skall göras med<br>hjälp av arvsvinstfaktorer.</p>
<p>Fördelning av pensionsbehållningar enligt första stycket skall avse, när<br>det gäller fördelning efter personer som har avlidit före det år då de<br>skulle fylla 60 år, året efter dödsfallen och, när det gäller fördelning efter<br>andra avlidna, året för dödsfallen. Vid fördelningen skall det bortses från<br>pensionsbehållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen<br>och därefter. Fördelning efter personer som har avlidit det år de fyllt eller<br>skulle fylla 60 år eller senare skall göras sedan fördelning som avser pen-<br>sionsbehållningar för personer som har avlidit tidigare har gjorts och<br>sedan pensionsrätt för aret före det år fördelningen avser har fastställts.</p>
<p>Avlidnas pensionsbehållningar, s.k. arvsvinster, skall tillfalla försäk-<br>ringskollektivet eller närmare bestämt personer som tillgodoräknats<br>pensionsrätt för inkomstpension och som är födda samma år som de av-<br>lidna. Detta skall, som anges i första stycket, ske genom årlig omräkning<br>av de kvarlevandes pensionsbehållningar.</p>
<p>Fördelningen mellan de som levde vid ingången av året efter dödsfalls-<br>året skall göras proportionellt i förhållande till vars och ens pensionsbe-<br>hållning. Den andel av arvsvinstema som skall tilldelas en person i en<br>viss ålder skall således motsvara den personens andel av summan av pen-<br>sionsbehållningar för samtliga personer som är födda samma år som han<br>eller hon. Fördelningen av arvsvinster skall göras med hjälp av arvs-<br>vinstfaktorer. Dessa faktorer skall bestämmas på olika sätt beroende på<br>åldern på de avlidna. Bestämmelser om dessa faktorer finns i den följande<br>paragrafen.</p>
<p>I andra stycket föreskrivs vilket år fördelningen av arvsvinstema avser.</p>
<p>Detta har betydelse för flera av de följande omräkningarna.</p>
<p>Den fördelning som görs efter dem som har avlidit det år då de fyllt<br>eller skulle fylla 59 år eller tidigare skall granda sig på faktiska pensions-<br>behållningar och kan fördelas först sedan dessa är kända. Omräkningen<br></p>
<p>698</p>
<p>enligt första stycket vad gäller den fördelningen skall därför avse året<br>efter dödsfallen. Den fördelningen kommer alltså att göras för personer<br>som är mellan 18 och 60 år gamla.</p>
<p>Motsvarande eftersläpning gäller inte arvsvinstfördelning efter dem<br>som avlidit det år då de fyllt eller skulle fylla 60 år eller senare eftersom<br>den fördelningen inte grundar sig på faktiska pensionsbehållningar utan<br>bestäms med ledning av officiell statistik avseende livslängden hos be-<br>folkningen i Sverige under vissa tidsperioder (se följande paragraf). För-<br>delningen av arvsvinster med hjälp av sådana arvsvinstfaktorer skall<br>därför avse året för dödsfallen.</p>
<p>Vad som nu sagts medför att en person det år då han eller hon fyller 60<br>år kommer att erhålla ”dubbla” arvsvinster. Fördelning efter yngre<br>personer skall då göras innan fördelningen görs efter äldre. Detta innebär<br>att den ökning av pensionsbehållningen som den första omräkningen<br>medför ingår i pensionsbehållningen vid den andra omräkningen. Även<br>pensionsrätt för året före det år fördelningen avser skall ingå i den<br>pensionsbehållningen.</p>
<p>Pensionsrätt fastställs normalt inte för det år då en person avlider. Så<br>sker endast vad gäller pensionsrätt för premiepension som skall överföras<br>till en annan person enligt 4 kap. 7 §. Vad som kan fördelas som<br>arvsvinster är därför pensionsbehållning som härrör från pensionsrätter<br>för år före året för dödsfallen. Den pensionsbehållning som skall<br>omräknas för en kvarlevande skall också avse endast pensionsrätter<br>hänförliga till tid före året för dödsfallen. I andra stycket har därför också<br>föreskrivits att fördelningen skall göras med bortseende från pensionsbe-<br>hållning som härrör från pensionsrätt som fastställts för året för döds-<br>fallen eller senare. Detta gäller såväl de pensionsbehållningar som skall<br>användas vid bestämmande av arvsvinstfaktorer enligt 5 § första stycket<br>som de pensionsbehållningar som arvsvinstfaktorema enligt 5 § första<br>och andra styckena skall användas på.</p>
<p>Närmare bestämmelser om beräkningen av arvsvinstfördelning kom-<br>mer att meddelas av regeringen (se 10 §).</p>
<p>För den som tagit ut inkomstpension, skall hela eller, om uttaget be-<br>gränsats, del av den ökning av pensionsbehållningen som omräkningen<br>medför, omvandlas till pension fr.o.m. januari månad året efter det år<br>omräkningen avser. Detta sker på det sätt som anges i 16 § första stycket.</p>
<p>5 § Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter<br>personer som har avlidit före det år då de skulle fylla 60 år skall grundas<br>på förhållandet mellan summan av pensionsbehållningama för personer<br>som har avlidit under året före det år omräkningen avser och summan av<br>pensionsbehållningama för de personer i samma ålder som levde vid ut-<br>Oen av samma år. Vid bestämmande av dessa pensionsbehållningar<br>bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen<br>avser.</p>
<p>Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter<br>personer som har avlidit det år då de har fyllt eller skulle fylla 60 år eller<br>senare skall gmndas på förhållandet mellan det beräknade antalet perso-<br>ner som har avlidit det år då de uppnått eller skulle ha uppnått samma<br>ålder som den person för vilken beräkningen skall göras och det beräk-<br>nade antalet kvarlevande personer i samma ålder. Förhållandet skall, för<br>en person som inte har uppnått 65 års ålder, beräknas med ledning av<br>officiell statistik avseende livslängden hos befolkningen i Sverige under<br>den femårsperiod som närmast har föregått det år då han eller hon upp-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>699</p>
<p>nådde 60 års ålder. Från och med det år nämnda person fyller 65 år skall<br>beräkningen göras med ledning av officiell statistik för den femårsperiod<br>som närmast nar föregått det år då han eller hon uppnådde 64 års ålaer.</p>
<p>Arvsvinstfaktorema skall vara lika för kvinnor och män. De skall år-<br>ligen fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen be-<br>stämmer.</p>
<p>Som angetts i kommentaren till föregående paragraf skall fördelningen av<br>arvsvinster göras genom omräkning med hjälp av arvsvinstfaktorer och<br>dessa faktorer skall bestämmas på olika sätt beroende på åldern på de<br>avlidna. I denna paragraf anges grunderna för beräkningen av dessa arvs-<br>vinstfaktorer.</p>
<p>Första stycket avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer<br>som avlidit det år då de har fyllt eller skulle fylla 59 år eller tidigare.<br>Arvsvinstfaktorer som skall fastställas enligt detta stycke skall grunda sig<br>på förhållandet mellan faktiska pensionsbehållningar för såväl de som har<br>avlidit och de kvarlevande födda samma år. I de avlidnas pensionsbehåll-<br>ningar ingår som nämnts i kommentaren till föregående paragraf endast<br>pensionsbehållning som härrör från pensionsrätt avseende tid före året för<br>dödsfallen eftersom varken pensionsgrundande inkomst eller andra pen-<br>sionsgrundande belopp skall fastställas för det år en person avlider och<br>därmed inte heller pensionsrätt för det året. De pensionsbehållningar pro-<br>portioneringen skall göras efter skall avse samma tid.</p>
<p>Beräkningen av arvsvinster berör samtliga personer i försäkrings-<br>kollektivet. Ändringar av tillgodoräknad pensionsrätt för några personer,<br>på grund av omtaxering eller annat, skulle påverka arvsvinstema och<br>därmed pensionsbehållningama för alla andra i samma ålder om inte<br>annat föreskrevs. Arvsvinstfaktorema skall inte påverkas av sådana<br>förhållanden. Därför föreskrivs att ändringar av pensionsbehållningar<br>efter den 1 december det år fördelningen avser inte skall beaktas. Mot-<br>svarande gäller vid bestämmande av genomsnittlig pensionsgrundande<br>inkomst enligt 3 kap. 9 och 20 §§.</p>
<p>Fördelningen av arvsvinster efter personer som avlidit senare skall be-<br>räknas med hjälp av arvsvinstfaktorer som fastställs för vaije åldersklass<br>enligt vad som föreskrivs i andra stycket. Denna fördelning innebär att de<br>kvarlevandes pensionsbehållningar ökas med belopp som inte faktiskt<br>men statistiskt motsvarar viss andel av pensionsbehållningama efter<br>jämnåriga som har avlidit under fördelningsåret. I stycket, som formule-<br>rats i enlighet med förslag från Lagrådet, anges att beräkningen skall<br>grundas på förhållandet mellan det beräknade antalet avlidna personer<br>och det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder som den<br>person för vilken beräkningen skall göras. Beräkningen grundar sig på<br>antagandet att genomsnittlig pensionsbehållning för avlidna är lika stor<br>som genomsnittlig pensionsbehållning för kvarlevande varför endast an-<br>talet personer behöver beaktas. I stycket anges vidare att beräkningen av<br>dessa arvsvinstfaktorer skall göras med ledning av officiell livslängds-<br>statistik avseende en femårsperiod. Med officiell statistik förstås här sta-<br>tistik enligt lagen (1992:889) om officiell statistik. Statistiska central-<br>byrån framställer vaije år sådan statistik som är aktuell här.</p>
<p>Om uttag av inkomstpension gjorts från annan månad än januari månad<br>det år omräkningen för arvsvinster avser eller ett tidigare gjort uttag änd-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>700</p>
<p>ras det året, måste omräkningen göras för varje månad under året. Pen-<br>sionsbehållningen kan ha ändrat storlek flera gånger under året. Pensions-<br>rätt som tillgodoräknats för inkomster m.m. under närmast föregående år<br>har dock inte ingått i en pensionsbehållning som legat till grund för be-<br>räkning av pension som utgetts under året och omräkning av den delen av<br>pensionsbehållningen behöver därför inte göras månadsvis. Närmare<br>föreskrifter om beräkning av arvsvinster när uttag har gjorts av inkomst-<br>pension kommer att meddelas av regeringen.</p>
<p>6 § Om inkomstindex förändras mellan det år omräkningen enligt 4 §<br>avser eller, om sådan omräkning inte skall göras, fastställelseåret och året<br>därefter, skall pensionsbehållningen räknas om med hänsyn till denna<br>förändring. Detta skall göras sedan pensionsrätt för närmast föregående<br>år har fastställts och sedan omräkning har gjorts enligt 4 §.</p>
<p>Om inkomstpension har tagits ut under det i första stycket först<br>nämnda året eller om uttaget det året har förändrats, skall den del av pen-<br>sionsbehållningen som inte utgörs av ökning på grund av omräkning en-<br>ligt 4 § för det året eller härrör från fastställd pensionsrätt för närmast<br>föregående år, räknas om med beaktande av</p>
<p>1. att den pensionsbehållning som är att hänföra till pensionsrätt som<br>har tillgodoräknats den pensionsberättigade för åren till och med det<br>andra året före det år omräkningen enligt 4 § avser respektive det fast-<br>ställelseår som avses i första stycket ocn som har omräknats på det sätt<br>som anges i denna paragraf och i 4, 7 och 9 §§ för åren till och med det<br>närmast föregående året har uppgått till skilda belopp under året, och</p>
<p>2. den omräkning som skall göras enligt 14 §.</p>
<p>Pensionsbehållningen för den som har tillgodoräknats pensionsrätt för in-<br>komstpension skall räknas om med hänsyn till förändringar i inkomst-<br>index. Bestämmelser om sådan omräkning finns i denna paragraf. Att<br>omräkningen skall göras efter omräkning för arvsvinster m.m. framgår av<br>första stycket.</p>
<p>Omräkningen enligt denna paragraf skall göras om inkomstindex för-<br>ändras mellan det år arvsvinstomräkningen avser och året därefter. Om<br>pensionsrätt tillgodoräknats för närmast föregående år men någon om-<br>räkning för arvsvinster inte skall göras t.ex. därför att det handlar om en<br>yngre personen som inte tidigare tillgodoräknats pensionsrätt för in-<br>komstpension, gäller detta förändring av inkomstindex mellan fastställel-<br>seåret och året därefter.</p>
<p>För år då den pensionsbehållning som förelåg vid ingången av året för-<br>ändrats under året genom att uttag av pension inte varit detsamma under<br>hela året kompliceras omräkningen något. Om hel pension utges i slutet<br>av året består den behållning som skall omräknas enligt denna paragraf<br>av enbart för året tilldelade arvsvinster och eventuell pensionsrätt för<br>närmast föregående år. Grunderna för hur omräkningen skall göras när<br>pensionsbehållningen förändrats under året anges i andra stycket. I för-<br>hållande till lagförslaget i lagrådsremissen har vissa språkliga justeringar<br>gjorts i det stycket för att regleringen bättre skall stämma överens med<br>det nya andra stycke i 11 § som införts på förslag av Lagrådet.</p>
<p>Den del av pensionsbehållningen som utgörs av ökning efter omräk-<br>ning enligt 4 §, arvsvinst, för det aktuella året liksom fastställd pensions-<br>rätt avseende föregående år har inte ingått i den pensionsbehållning som<br>pension som tagits ut under året har beräknats på och berörs därför inte<br>av den särskilda beräkningen. Resterande del av pensionsbehållningen</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>701</p>
<p>har inte varit oförändrad under året och skall därför räknas om dels<br>månadsvis, dels med beaktande av att utgående inkomstpension följsam-<br>hetsindexeras vid utgången av det år omräkningen avser. Omräkningen<br>skall ske så att en person som tagit ut inkomstpension under det år<br>omräkningen avser, sedan den utgående pensionen följsamhetsindexerats,<br>för varje månad under det året erhåller full indexering av behållningen så<br>som den såg ut den månaden. Detta har utvecklats närmare i avsnitt 18.5.</p>
<p>Liksom arvsvinster efter omräkning enligt 4 § skall omräkning av pen-<br>sionsbehållningen enligt förevarande paragraf påverka eventuellt utgåen-<br>de pension fr.o.m. januari månad året efter det år omräkningen avser.</p>
<p>Av 4 § och första stycket i förevarande paragraf framgår i vilken ord-<br>ning arvsvinstfördelning och indexomräkning m.m. skall göras. De för<br>årets skilda månader bestämda pensionsbehållningama skall inte skilja<br>sig åt av annan anledning än att pensionsuttaget under månaderna har<br>varit olika stort. Närmare bestämmelser om hur månadsbeloppen skall<br>beräknas får regleras av regeringen enligt 10 §.</p>
<p>7 § Pensionsbehållningen skall minskas med hänsyn till kostnaderna för<br>förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension.</p>
<p>Avdrag från pensionsbehållningen skall därvid göras genom att denna,<br>sedan pensionsrätt för närmast föregående år har fastställts och sedan<br>omräkning har gjorts enligt 4 och 6 §§, multipliceras med den förvalt-<br>ningskostnadsfaktor som bestämts för det år omräkningen enligt 4 §<br>avser.</p>
<p>I 1 kap. 2 § föreskrivs att kostnaderna för förvaltningen av försäkringen<br>för inkomstpension och tilläggspension skall täckas av avgifter och av-<br>kastningen på avgiftsmedel. Som anges i avsnitt 17.4 och kommentaren<br>till den nyss nämnda paragrafen skall detta ske genom att kostnaderna<br>belastar AP-fonden och de skall delvis täckas genom en minskning av<br>pensionsbehållningen. Hur detta skall gå till anges i denna paragraf.</p>
<p>I första stycket anges att pensionsbehållningen för den som<br>tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension skall minskas med<br>hänsyn till kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för in-<br>komstpension och tilläggspension. Detta skall, enligt andra stycket, göras<br>genom att pensionsbehållningen - efter fastställande av pensionsrätt för<br>föregående år samt sedan fördelning av avlidnas pensionsbehållningar<br>och omräkning för indexförändring har gjorts - multipliceras med den<br>förvaltningskostnadsfaktor som bestämts för det år nämnda omräkning<br>för arvsvinstfördelning avser. Detta kommer att innebära att pensionsbe-<br>hållningen minskar något och att därmed också framtida inkomstpension<br>minskar.</p>
<p>8 § Den förvaltningskostnadsfaktor som avses i 7 § skall årligen<br>fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen<br>bestämmer. Den skall grundas på förhållandet mellan kostnaderna för<br>förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension det<br>år faktorn avser och summan av alla pensionsbehållningar. Hansyn skall<br>också tas till skillnaden mellan det belopp varmed pensionsbehåll-<br>ningama minskats genom föregående års omräkning enligt 7 § och de<br>faktiska kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomst-<br>pension och tilläggspension för det året. °</p>
<p>När förvaltningskostnadsfaktom för år 2001 bestäms skall vad som<br>föreskrivs i första stycket avse 60 procent av kostnaderna för förvalt-<br>ningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension. För tid</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>702</p>
<p>därefter till och med år 2021 skall denna andel öka med två procenten-<br>heter per år.</p>
<p>Här ges föreskrifter om bestämmande av den förvaltningskostnadsfaktor<br>som avses i föregående paragraf.</p>
<p>I första stycket anges att en sådan faktor årligen skall fastställas av re-<br>geringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Faktorn<br>skall grundas på förhållandet mellan förvaltningskostnaderna det år den<br>avser och summan av alla pensionsbehållningar. Omräkningen med<br>förvaltningskostnadsfaktom görs normalt innan hela den faktiska<br>kostnaden för förvaltningen är känd. Därför skall, när faktorn bestäms för<br>ett år, även skillnaden mellan det belopp med vilket pensions-<br>behållningama minskats vid föregående års omräkning och de faktiska<br>kostnaderna för det året beaktas.</p>
<p>I andra stycket anges att de förvaltningskostnader som skall täckas<br>genom minskning av pensionsbehållningama under en lång övergångs-<br>period endast skall avse en del av de totala kostnaderna. År 2001 gäller<br>detta 60 % av förvaltningskostnaderna.</p>
<p>Närmare föreskrifter om hur förvaltningskostnaderna och pensionsbe-<br>hållningar skall beräknas skall bestämmas av regeringen.</p>
<p>9 § Sedan omräkning för ett år gjorts enligt 4, 6 och 7 §§ skall pensions-<br>behållningen avrundas till närmaste lägre nela krontal.</p>
<p>Omräkning med hänsyn till arvsvinster och förändringar av inkomstindex<br>samt med anledning av förvaltningskostnaderna innebär flera olika beräk-<br>ningar. Som föreskrivs här skall pensionsbehållningen avmndas till hela<br>kronor först sedan alla dessa beräkningar har gjorts.</p>
<p>10 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om<br>omräkning enligt 4-9 §§ och om bestämmande av arvsvinstfaktorer och<br>förvaltningskostnadsfaktorer meddelas av regeringen.</p>
<p>I flera av paragraferna i 4-9 §§ anges grunderna för hur omräkningar<br>skall ske eller för hur olika faktorer skall bestämmas. I förevarande para-<br>graf, som formulerats i enlighet med förslag av Lagrådet, anges att<br>regeringen meddelar ytterligare föreskrifter i dessa frågor.</p>
<h4>Beräkning av årlig inkomstpension</h4>
<p>11 § Årlig inkomstpension skall beräknas med hjälp av delningstal. Hel<br>sådan pension skall för år räknat utgöra kvoten mellan den pensionsbe-<br>rättigaaes pensionsbehållning vid den tidpunkt från vilken pensionen<br>skall beräknas och det delningstal som gäller för den pensionsberättigade<br>vid det tillfället.</p>
<p>Pensionsbehållning som avses i första stycket skall beräknas påjpen-<br>sionsrätt som har tillgodoräknats den pensionsberättigade för åren till och<br>med det andra året fore det år då uttaget av pensionen görs och som har<br>omräknats enligt 4, 6, 7 och 9 §§ för åren till och med det år som närmast<br>har föregått pensionsuttaget. För den som har uppburit folk- eller<br>tilläggspension i form av ålderpension enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring för tid före den 1 januari 2001, skall pensionsbehållningen<br>därvid minskas med 0,5 procent för varje månad före år 2001 för vilken<br>sådan pension har betalats ut. Om den pension som har tagits ut begrän-<br>sats till viss andel, skall minskning av pensionsbehållningen begränsas<br>till motsvarande andel.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>703</p>
<p>Tre fjärdedelar, hälften och en fjärdedel av årlig inkomstpension skall<br>beräknas på en motsvarande andel av den pensionsbehållning som följer<br>av bestämmelserna i andra stycket.</p>
<p>Minskning enligt andra stycket andra och tredje meningarna skall inte<br>göras beträffande belopp med vilket pensionsbehållningen har ökats<br>enligt 3 §.</p>
<p>Denna paragraf innehåller bestämmelser om beräkningen av inkomst-<br>pensionens storlek. Uttas hel pension skall enligt första stycket hela pen-<br>sionsbehållningen vid tiden för uttaget delas med delningstalet. Det del-<br>ningstal skall användas som har fastställts för åldersklassen i fråga.<br>Åldersklassen avses vara bestämd i år och månader.</p>
<p>I andra stycket föreskrivs hur den pensionsbehållning som skall ligga<br>till grund för beräkning av den årliga inkomstpensionen skall bestämmas.<br>Bestämmelsen är i huvudsak utformad enligt förslag av Lagrådet och<br>anknyter till den pensionsbehållning som avses i 6 § andra stycket 1.<br>Regleringen innebär bl.a. att om beräkningen görs i böljan av ett år skall<br>pensionsrätt som hänför sig till inkomster året dessförinnan inte ingå i<br>pensionsbehållningen men däremot pensionsrätt som hänför sig till tidi-<br>gare år. Vidare skall ökning av pensionsbehållningen med anledning av<br>omräkning för arvsvinster avseende året före uttaget ha gjorts och behåll-<br>ningen skall vara omräknad med inkomstindex och förvaltningskostnads-<br>faktom för samma år. Skulle nämnda pensionsrätt inte ha hunnit fast-<br>ställas eller övriga beräkningar inte ha hunnit göras, får omräkning göras<br>senare och för litet utbetalt belopp betalas ut retroaktivt.</p>
<p>Enligt bestämmelserna i AFL är det möjligt att ta ut ålderspension<br>fr.o.m. den månad då en försäkrad fyller 61 år. Detta innebär, när det<br>gäller personer som kan ha rätt till inkomstpension, att personer födda<br>under åren 1938 och 1939 kan ta ut ålderspension enligt AFL före år<br>2001.</p>
<p>Om uttag av ålderspension enligt AFL före den 1 januari 2001 inte<br>skulle påverka inkomstpensionen skulle personer som har gjort sådant<br>uttag bli överkompenserade. I andra stycket i denna paragraf har därför<br>också föreskrivits att om ett sådant uttag gjorts skall pensionsbehåll-<br>ningen minskas med 0,5 % för varje månad för vilken folk- eller tilläggs-<br>pension i form av ålderspension har betalats ut enligt AFL. Detta kan<br>jämföras med 6 kap. 6 § denna lag enligt vilken tilläggspension som<br>böijar betalas ut tidigare än fr.o.m. den månad då en pensionsberättigad<br>fyller 65 år skall minskas med 0,5 % för vaije månad som, då pensionen<br>böijar utges, återstår till den månad under vilken personen ifråga fyller<br>65 år.</p>
<p>Skulle uttaget inte ha avsett hel ålderspension utan endast en fjärde-<br>dels, halv eller tre fjärdedels ålderspension skall minskningen av pen-<br>sionsbehållningen göras med motsvarande andel.</p>
<p>Vid partiellt uttag av pension skall enligt tredje stycket en så stor andel<br>av pensionsbehållningen delas som den partiella pensionen utgör av hel<br>pension.</p>
<p>Fjärde stycket, som har lagts till efter påpekande från Lagrådet, gäller<br>den situationen att en person som tidigare har fått sin pensionsbehållning<br>minskad på grund av uttag av ålderspension enlig AFL har återkallat eller<br>minskat sitt uttag av inkomstpension och sedan på nytt tar ut</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>704</p>
<p>inkomstpension eller ökar nämnda uttag. Det belopp med vilket hans<br>eller hennes pensionsbehållning ökats vid återkallelsen eller minskningen<br>av uttaget skall inte på nytt reduceras enligt bestämmelserna i andra<br>stycket andra och tredje meningarna.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>12 § Delningstal för beräkning av inkomstpension enligt 11 § skall fast-<br>ställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>Delningstal skall beräknas med utgångspunkt i att värdet av pensions;<br>utbetalningarna under genomsnittlig återstående livslängd för personer i<br>den pensionsberättigades ålder från den tidpunkt då pension skall börja<br>utges skall motsvara pensionsbehållningen. En kommande månadsutbe-<br>talning skall därvid antas ha ett värde som motsvarar värdet av en<br>månadsutbetalning vid den tidpunkt då inkomstpension skall börja utges,<br>delat med en årlig räntefaktor om 1,016 fram till tiden för den kommande<br>pensionsutbetalningen. Antalet kommande pensionsutbetalningar skall<br>beräknas med ledning av den officiella statistik som anges i 5 § andra<br>stycket. Delningstalen skall vara lika för kvinnor och män.</p>
<p>Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om<br>beräkning och fastställande av delningstal meddelas av regeringen.</p>
<p>Den årliga inkomstpensionen utgörs av pensionsbehållningen vid tiden<br>för pensionsuttaget delat med ett delningstal. Regeringen eller den myn-<br>dighet som regeringen bestämmer skall enligt första stycket i denna para-<br>graf fastställa sådana delningstal.</p>
<p>I paragrafens andra stycke anges grunderna för bestämmandet av del-<br>ningstal. Ett delningstal skall bestämmas på så sätt att pensionsutbetal-<br>ningar under genomsnittlig återstående livslängd för personer i den pen-<br>sionsberättigades ålder skall motsvara pensionsbehållningen. Vid beräk-<br>ningen av nuvärdet av en framtida månadsutbetalning av pension skall ut-<br>gångspunkten vara en årlig real tillväxt om 1,6 %. En framtida månadsut-<br>betalning skall därför antas ha ett nuvärde som motsvarar värdet av en<br>månadsutbetalning vid den tid då pension skall börja utges, delat med den<br>årliga räntefaktom 1,016 fram till tiden för den kommande pensionsut-<br>betalningen.</p>
<p>Även när det gäller delningstal behövs ytterligare föreskrifter om be-<br>räkning m.m. I tredje stycket anges att regeringen lämnar sådana före-<br>skrifter. Detta stycke har utformats efter förslag av Lagrådet.</p>
<p>13 § Vid beräkning av inkomstpension skall hänsyn tas till pensionsbe-<br>hållning som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring<br>enligt 3 kap. 8 § och pensionsgrundande belopp för föräldrar till sma bam<br>enligt 3 kap. 10 § endast om det för den pensionsberättigade, senast det år<br>han eller non fyller 70 år, har fastställts pensionsgmndande inkomster<br>som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för<br>respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Pension på den pensionsbehållning som avses i första stycket skall inte<br>utges för tid före året efter fastställelseåret för pensionsgmndande in-<br>komst det sista år som avses i första stycket.</p>
<p>Vid bedömning enligt första och andra styckena skall bortses från pen-<br>sionsgrundande inkomst som enligt bestämmelserna om bristande eller<br>underlåten avgiftsbetalning i 4 kap. 4 § inte legat till grund för beräkning<br>av pensionsrätt. Vidare skall vid bedömning enligt första och andra<br>styckena med pensionsgmndande inkomst likställas pensionsgmndande<br>belopp för förtidspension enligt 3 kap. 4 §.</p>
<p>705</p>
<p>9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2</p>
<p>I denna paragraf har intagits det s.k. förvärvsvillkoret.</p>
<p>Latent pensionsrätt som härrör från pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring eller bamår, omräknad på gmnd av arvs vinster och för-<br>ändringar i inkomstindex, ingår i pensionsbehållningen. Förvärvsvillkoret<br>innebär att den pensionsberättigade, för att få pension beräknad på den<br>del av pensionsbehållningen som härrör från pensionsgmndande belopp<br>för plikttjänstgöring och bamår, måste uppfylla vissa krav avseende till-<br>godoräknade pensionsgmndande inkomster m.m.</p>
<p>För att sådana pensionsgmndande belopp skall beaktas vid beräkning<br>av pension måste, enligt paragrafens första stycke, den pensionsberättiga-<br>de under minst fem år ha tillgodoräknats pensionsgmndande inkomster<br>med lägst ett visst belopp per år. Beloppet motsvarar två gånger det för<br>berört år gällande inkomstbasbeloppet. Som angetts tidigare kommer ett<br>sådant basbelopp att finnas först fr.o.m. år 2001. Av bestämmelser i lagen<br>om införande av denna lag följer att det belopp som avses i förevarande<br>paragraf för tiden dessförinnan skall motsvara ett förhöjt prisbasbelopp<br>enligt AFL.</p>
<p>Inkomstpension beräknad på pensionsbehållning som härrör från latent<br>pensionsrätt skall börja utges tidigast efter fastställelseåret för pensions-<br>grundande inkomst för det sista av de nämnda fem åren. Detta följer av<br>bestämmelserna i andra stycket i denna paragraf. Om pension beräknats<br>på pensionsbehållning som härrör från de angivna beloppen men beslut<br>om pensionsgmndande inkomst ändras för ett tidigare år så att personen i<br>fråga inte varit berättigad till pension på den delen av pensions-<br>behållningen, skall pensionen räknas om. Detsamma gäller det motsatta<br>fallet. Att något återkrav på för mycket utbetald inkomstpension normalt<br>inte kommer ifråga följer av bestämmelserna i 14 kap. 1 §. Däremot kan<br>det bli fråga om utbetalning för retroaktiv tid om beslut om pensions-<br>gmndande inkomst höjts och därmed förvärvsvillkoret uppfyllts tidigare<br>än vad som tidigare framgått av underlaget för beräkningen av pensionen.</p>
<p>Pensionsgmndande inkomst i nämnd omfattning måste fastställas för<br>berörd person senast det år han eller hon fyller 70 år för att inkomstpen-<br>sion alls skall beräknas på pensionsbehållning som härrör från de angivna<br>beloppen. Om så inte är fallet behöver uppgifter om den latenta pensions-<br>rätten inte bevaras eftersom pensionsrätt som fastställs senare, oavsett<br>vilket intjänandeår det är fråga om, inte kan medföra att villkoret upp-<br>fylls.</p>
<p>Som framgår av tredje stycket skall vid tillämpningen av bestämmel-<br>serna i första och andra styckena bortses från pensionsgrundande inkomst<br>som enligt 4 kap. 4 § inte legat till gmnd för beräkning av pensionsrätt.<br>Denna reglering, som tillagts efter påpekande av Lagrådet, avser den si-<br>tuation att en person som har haft inkomst av annat förvärvsarbete inte<br>inom föreskriven tid har betalat fulla avgifter till ålderspensionssystemet.<br>Sådan inkomst för vilken avgifter inte har erlagts i rätt tid skall inte ligga<br>till gmnd för beräkning av pensionsrätt och skall inte heller beaktas vid<br>bedömning av om förvärvsvillkoret är uppnått.</p>
<p>I tredje stycket föreskrivs vidare att med pensionsgmndande inkomst<br>skall likställas pensionsgmndande belopp på gmnd av s.k. antagandein-<br>komst. Har för en person för ett år fastställts både pensionsgmndande<br>inkomst och sådant pensionsgrundande belopp skall inkomsten och be-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>706</p>
<p>loppet alltså summeras då det gäller att bedöma om kraven enligt första Prop. 1997/98:151<br>stycket är uppfyllda.</p>
<h4>Omräkning av inkomstpension</h4>
<p>14 § Den inkomstpension som en pensionsberättigad uppbär vid ett års-<br>skifte skall räknas om (följsamhetsindexeras) genom att multipliceras<br>med det tal som anger kvoten mellan inkomstindex efter årsskiftet och<br>inkomstindex före årsskiftet sedan denna kvot har dividerats med talet<br>1,016.</p>
<p>I paragrafen anges hur uttagen inkomstpension skall räknas om, följsam-<br>hetsindexeras, vid årsskiften. Omräkning skall göras med hänsyn till för-<br>ändringen av inkomstindex före respektive efter årsskiftet. Skälet till att<br>inte hela förändringen av inkomstindex används är att det delningstal som<br>använts vid beräkningen av pensionen bestämts med utgångspunkt från<br>en årligt real tillväxt om 1,6 % (jfr 12 §).</p>
<p>15 § För den som har tagit ut inkomstpension före det år då han eller hon<br>fyller 65 år skall pensionen räknas om från och med det år då den<br>pensionsberättigade uppnår denna ålder om ändrat delningstal föranleder<br>det. Pensionen skall räknas om genom att multipliceras med kvoten<br>mellan det delningstal som den pension som utges har beräknats efter och<br>det delningstal som med ledning av den officiella statistik som avses i 5 §<br>andra stycket tredje meningen har fastställts för pensionsberättigade i<br>samma alder som den pensionsberättigades ålder vid den tidpunkt den<br>utgivna pensionen beräknades.</p>
<p>Som framgår av 12 § andra stycket jämfört med 6 § andra stycket skall<br>det delningstal som skall användas för beräkning av pension fr.o.m. det år<br>då en pensionsberättigad fyller 65 år vara grundat på en livslängds-<br>statistik som avser senare år än den statistik som det delningstal som<br>använts för beräkning av inkomstpension för tidigare år har grundats på.<br>Denna paragraf reglerar hur omräkningen av inkomstpension skall göras,<br>om, i anledning av vad nu sagts, pensionen skall beräknas efter ett annat<br>delningstal än tidigare.</p>
<p>16 § Den inkomstpension som en person uppbär vid ett årsskifte skall<br>också, efter omräkning enligt 14 och 15 §§, räknas om som om uttaget av<br>pension har återkallats från och med januari månad året efter årsskiftet<br>samtidigt som nytt uttag av inkomstpension har gjorts från och med den<br>månaden. Detta gäller dock inte om den pensionsberättigade har uppburit<br>hel inkomstpension hela året före nämnda årsskifte och han eller hon inte<br>heller har tillgodoräknats pensionsrätt för andra året före det årsskiftet.</p>
<p>Ökar eller minskar den som uppbär inkomstpension ^sitt uttag av sådan<br>pension skall motsvarande omräkning göras för tid från och med måna-<br>den för det ändrade uttaget. Det skall därvid anses som om återkallelse<br>och nytt uttag har gjorts aen nämnda månaden.</p>
<p>I denna paragraf har intagits bestämmelser om omräkning av pension för<br>personer som har uppburit partiell pension under ett år eller som har änd-<br>rat pensionsuttag under året.</p>
<p>Pensionsbeloppet skall enligt första stycket alltid räknas om fr.o.m.<br>januari månad om inte den pensionsberättigade uppburit hel inkomstpen-<br>sion hela året och inte heller tillgodoräknats pensionsrätt för året närmast<br>före det året. Beräkningen skall göras som om den pensionsberättigade</p>
<p>707</p>
<p>återkallat uttaget av inkomstpension från och med januari månad sam-<br>tidigt som nytt uttag har gjorts. Innan aktuell andel av pensionsbehåll-<br>ningen läggs till grund för beräkning av årlig inkomstpension, skall där-<br>för pensionsbehållningen ökas enligt 3 §, dvs. genom att den årliga pen-<br>sionen räknas om till pensionsbehållning. Det delningstal som skall an-<br>vändas vid beräkningen av inkomstpensionen är samma delningstal som<br>skulle ha använts om den pensionsberättigade börjat ta ut inkomstpension<br>från och med januari månad efter det aktuella årsskiftet. Denna omräk-<br>ning skall göras efter det att följsamhetsindexering enligt 14 § och, i<br>förekommande fall, omräkning enligt 15 § gjorts.</p>
<p>Enligt andra stycket skall motsvarande omräkning göras vid ändrat ut-<br>tag under ett år. Omräkningen skall då gälla månaden för det ändrade<br>uttaget och pensionen skall alltså beräknas som om den pensionsberät-<br>tigade helt återkallat sitt uttag fr.o.m. den månaden samtidigt som han<br>eller hon gjort nytt uttag fr.o.m. samma månad. Från vilken tidpunkt an-<br>sökan om ökat uttag respektive anmälan om minskat uttag skall börja<br>gälla framgår av 12 kap. 2 och 3 §§.</p>
<p>Bestämmelserna har samband med bestämmelserna om omräkning av<br>pensionsbehållning med anledning av arvsvinster och förändringar av in-<br>komstindex. Utges exempelvis hel pension vid årets slut men har sådan<br>pension inte utgetts under hela året, leder nämnda bestämmelser till att ny<br>pensionsbehållning uppkommer. För att denna pensionsbehållning skall<br>medföra ökning av pensionen måste pensionen räknas om.</p>
<p>Den omräkning av inkomstpensionen som skall göras efter ett årsskifte<br>innebär</p>
<p>1. att den vid årets ingång utgående pensionen räknas om enligt 14 §,</p>
<p>2. att den utgående pensionen räknas om enligt 15 § (gäller dock endast<br>vid ingången av det år då den pensionsberättigade fyller 65 år),</p>
<p>3. att den utgående pensionen (efter omräkning enligt 14 och 15 §§)<br>räknas om till pensionsbehållning som läggs till övrig för föregående år<br>omräknad pensionsbehållning i vilken även ökning på grund av omräk-<br>ning för arvsvinster avseende föregående år är inkluderad eller - då hel<br>pension utges - vilken pensionsbehållning utgörs av arvsvinster och<br>annan förändring uppkommen vid omräkningarna, och</p>
<p>4. att den andel av pensionsbehållningen som skall ligga till grund för<br>beräkning av inkomstpension delas med aktuellt delningstal för den pen-<br>sionsberättigade.</p>
<p>Det förekommer även andra situationer när en utgående inkomstpen-<br>sion kommer att ändras. Skulle t.ex. ett beslut om pensionsrätt för in-<br>komstpension ändras för en person som uppbär inkomstpension måste<br>pensionen räknas om. Hänför sig nämnda pensionsrätt till ett fastställelse-<br>år efter den tidpunkt då pensionen har börjat utges skall ändringen avse<br>tiden efter detta fastställseår (jfr 11 §). Har pensionsrätten höjts kommer<br>detta att innebära en utbetalning för retroaktiv tid. Att återkrav av för<br>mycket uppburen pension normalt inte kommer att ske framgår av be-<br>stämmelserna i 14 kap. 1 §. En ändring av beslut om pensionsgrundande<br>inkomst kan, förutom ändring av för året aktuell pensionsrätt, också<br>innebära att pensionsrätt som tidigare varit latent skall ligga till grund för<br>utgående pension. Resultatet kan också bli det motsatta.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>708</p>
<p>6 kap. Tilläggspension</p>
<p>Uttag av tilläggspension</p>
<p>1 § Den som är född år 1953 eller tidigare och som har tillgodoräknats<br>pensionspoäng för minst tre år får ta ut tilläggspension tidigast från och<br>med den månad då han eller hon fyller 61 år. Uttaget får begränsas till att<br>avse tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.</p>
<p>Uttag av tilläggspension får ändras och återkallas enligt vad som före-<br>skrivs i 12 kap. om inte annat framgår av tredje stycket.</p>
<p>Tilläggspension får tas ut av den som är född under något av åren<br>1938-1953 endast om han eller hon gör motsvarande uttag av inkomst-<br>pension. Återkallar eller minskar en sådan person sitt uttag av tilläggs-<br>pension gäller återkallelsen respektive minskningen endast om den pen-<br>sionsberättigade återkallar eller minskar uttaget av inkomstpension i mot-<br>svarande utsträckning.</p>
<p>Som anförts tidigare skall tilläggspension succesivt fr.o.m. år 2001 er-<br>sättas av inkomstpension och premiepension. För att tydliggöra detta och<br>för att hålla bestämmelserna om inkomstgrundad ålderspension samlade<br>har bestämmelserna i AFL om uttag och beräkning av tilläggspension i<br>form av ålderspension i stort sett oförändrade förts över till förevarande<br>lag med ikraftträdande den 1 januari 2001. Bestämmelserna i denna lag<br>ersätter även det inkomstgrundade inslag som finns i folkpension i form<br>av ålderspension enligt AFL. Grundskyddet i folkpensionen skall däre-<br>mot fr.o.m. år 2001 ersättas av garantipension. Någon folkpension i form<br>av ålderspension kommer alltså inte att utges efter utgången av år 2000.</p>
<p>Vad beträffar ålderspension till personer som är födda år 1954 eller<br>senare skall inkomst- och premiepension helt ersätta såväl folkpension<br>som tilläggspension. Rätten till tilläggspension har därför i förevarande<br>paragraf begränsats till att avse personer som är födda år 1953 eller tidi-<br>gare.</p>
<p>I övrigt innehåller första stycket i denna paragraf bestämmelser som i<br>huvudsak motsvarar 12 kap. 1 § AFL. Här anges att grundförutsättningen<br>för att någon skall vara berättigad till tilläggspension är att han eller hon<br>tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år. Sådana pensionspoäng<br>skall normalt tillgodoräknas den som ett år har en pensionsgrundande<br>inkomst som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp enligt AFL. Även den<br>som uppburit förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 § AFL skall till-<br>godoräknas sådana poäng. I första stycket anges också att tilläggspension<br>får tas ut fr.o.m. den månad då berörd person fyller 61 år. Detta överens-<br>stämmer med vad som föreskrivs om uttag av inkomst- och premiepen-<br>sion liksom uttag av folk- och tilläggspension enligt AFL. Liksom enligt<br>AFL gäller också särskilda bestämmelser för beräkningen av tilläggspen-<br>sionen vid uttag före 65 års ålder (se 5-6 §§).</p>
<p>Någon motsvarighet till bestämmelserna i AFL om att uttag av<br>tilläggspension före 65 års ålder får göras endast om folkpension i form<br>av ålderspension tas ut för samma tid har inte införts. Anledningen är att<br>grundskyddet i folkpensionen år 2001 är avsett att ersättas av garantipen-<br>sion samtidigt som den inkomstgrundade delen av folkpensionen ersätts<br>av en ökning av tilläggspensionen enligt bestämmelserna i detta kapitel.</p>
<p>Uttag av tilläggspension kan liksom uttag av inkomstpension begränsas<br>till tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>709</p>
<p>Bestämmelser om ändrat uttag och återkallelse av tilläggspension finns</p>
<p>1 12 kap. till vilket andra stycket i denna paragraf hänvisar. Dessa be-<br>stämmelser, liksom bestämmelserna i tredje stycket motsvarar i princip de<br>som återfinns i 5 kap. 1 § andra och tredje styckena. Som anges i kom-<br>mentaren till den paragrafen skall inkomstpension och tilläggspension<br>behandlas som en enhet när det gäller uttag. Tilläggspension enligt denna<br>lag får därför inte utges till en person som också är berättigad till in-<br>komstpension om han eller hon inte gör motsvarande uttag av sådan<br>pension. Vidare gäller återkallelse eller minskning av tilläggspension<br>endast om motsvarande återkallelse eller minskning görs beträffande in-<br>komstpension. De personer detta gäller är de som är födda under åren<br>1938-1953.</p>
<p>Uppdelningen av styckena har skett i enlighet med förslag av Lagrådet.</p>
<h4>Beräkning av årlig tilläggspension</h4>
<p>2 § Tilläggspension utgör, om inte annat följer av bestämmelserna i 3-7 §§,<br>för år räknat summan av</p>
<p>1. 60 procent av produkten av det för året gällande prisbasbeloppet en-<br>ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och medeltalet av ae pen-<br>sionspoäng som tjänats in av den pensionsberättigade, eller, om pen-<br>sionspoäng tjänats in för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta<br>poängtalen, och</p>
<p>2. 96 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen om<br>allmän försäkring eller, för den som är gift, 78,5 procent av detta basbe-<br>lopp.</p>
<p>I denna paragraf och i de fem följande paragraferna anges hur tilläggs-<br>pensionen skall beräknas. I de därpå följande paragraferna finns särbe-<br>stämmelser för vissa åldrar. Som tidigare angetts skall tilläggspension<br>helt ersättas av inkomst- och premiepension för personer födda år 1954<br>eller senare varför dessa bestämmelser om beräkning av tilläggspension<br>inte gäller dem (se kommentaren till 1 §).</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf är såvitt avser punkt 1 hämtade från<br>12 kap. 2 § första stycket AFL medan punkten 2 är ny. Här anges hur<br>tilläggspension skall beräknas för en person som har tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng för minst tre år och som tar ut hel ålderspension fr.o.m. den<br>månad han eller hon fyller 65 år under förutsättning att den pensionsbe-<br>rättigade för tiden före år 1998 betalat avgifter för ev. inkomster av annat<br>förvärvsarbete. För en sådan person skall pensionen motsvara summan av<br>60 % av produkten av det för året gällande prisbasbeloppet enligt AFL<br>och medeltalet av de femton högsta pensionspoäng som fastställts för<br>honom eller henne samt 96 % av det för året gällande prisbasbeloppet<br>enligt AFL för den som är ogift och 78,5 % av detta basbelopp för den<br>som är gift.</p>
<p>Vid beräkning av pensionspoäng skall endast beaktas inkomster som<br>överstiger ett förhöjt prisbasbelopp enligt AFL. Tilläggspensionen be-<br>räknas därför enligt nuvarande regler inte på detta ”första” förhöjda pris-<br>basbelopp. Den pension som skulle ha utgetts på det beloppet kan sägas<br>redan vara beaktat vid beräkningen av folkpensionen. Som anförts i<br>kommentaren till 1 § skall emellertid tilläggspensionen fortsättningsvis<br>ersätta det inkomstgrundande inslaget i folkpensionen. Därför föreskrivs</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>710</p>
<p>att tilläggspensionen som en person född under något av dessa år är<br>berättigad till skall ökas med det belopp som anges i punkt 2 Denna<br>ökning skall motsvara 96 % av det för året gällande prisbasbeloppet<br>enligt AFL för den som är ogift och 78,5 % av detta basbelopp för den<br>som är gift. Liksom enligt AFL saknar det betydelse om maken uppbär<br>ålderspension eller inte. Av 17 § framgår dock att vid tillämpning av<br>förevarande paragraf skall i vissa fall en person som är ogift likställas<br>med en gift och vice versa.</p>
<p>Det belopp som nu angetts skall bara utges till den som tillgodoräknats<br>pensionspoäng eller vårdår för minst 30 år och för vilken bestämmelserna<br>i 19 § lagen om införande av denna lag om obetalda avgifter inte är till-<br>lämpliga. Har pensionspoäng eller vårdår tillgodoräknats för färre år eller<br>skall nämnaren i den kvot som skall användas vid beräkning enligt punkt</p>
<p>1 ökas på grund av obetalda avgifter, skall bestämmelserna i 19 § lagen<br>om införande av denna lag tillämpas först sedan den produkt som anges i<br>punkt 1 ökats enligt förevarande paragraf.</p>
<p>Det är inte det förhöjda prisbasbeloppet som här avses utan det något<br>lägre som beräknas enligt 1 kap. 6 § andra stycket AFL. Till skillnad från<br>nuvarande regler i AFL skall emellertid inte göras någon minskning av<br>detta basbelopp vid beräkningen av tilläggspension. Detta är en<br>förändring i förhållande till förslaget i lagrådsremissen och är föranlett av<br>det förslag till ändring av 1 kap. 6 § AFL som lämnas i den ekonomiska<br>vårpropositionen, 1997/98:000.</p>
<p>Är en pensionsberättigad född under något av åren 1938-1953 skall<br>den enligt denna paragraf framräknade tilläggspensionen tjugondelas (se<br>8 §). I vissa fall skall även tillägg utges enligt 9-11 §§ (den s.k. garanti-<br>regeln).</p>
<p>Tilläggspension beräknas som ett årsbelopp vilket därefter delas med<br>tolv för att få fram pensionsbelopp för månad. Vid nybeviljande av<br>tilläggspension är i regel pensionspoängen för föregående år okänd och<br>pensionen kan vid detta tillfälle därför inte beräknas på intjänade pen-<br>sionspoäng. Beräkningen får i stället göras med beaktande av de pen-<br>sionspoäng som vid denna tidpunkt har fastställts för den pensionsberät-<br>tigade. Enligt hittillsvarande tillämpning har försäkringskassan med stöd<br>av 20 kap. 2 a § AFL fattat ett provisoriskt beslut om pensionens storlek.<br>Detta beslut har senare - när pensionspoängen för året före pensionsfalls-<br>året blivit känd - ersatts av ett slutligt beslut. Om det slutliga beslutet<br>resulterat i en höjning av pensionen har utbetalning skett för retroaktiv<br>tid. I denna lag finns inte någon motsvarighet till 20 kap. 2 a § AFL med<br>möjlighet för försäkringskassan att fatta s.k. provisoriska beslut. Den<br>pensionsberättigade har emellertid rätt till tilläggspension beräknad på<br>intjänade pensionspoäng. Detta innebär att det beslut som fattats med<br>beaktande av endast fastställda pensionspoäng måste ändras enligt<br>13 kap. 7 § när pensionspoängen för det okända året har fastställts. Har<br>tilläggspensionen utgetts med för lågt belopp skall en tilläggsutbetalning<br>göras.</p>
<p>3 § Om en pensionsberättigad har tjänat in pensionspoäng för färre än<br>30 år, skall nänsyn tas endast till så stor del av den produkt som anges i</p>
<p>2 § 1 och till det belopp som avses i 2 § 2 som svarar mot förhållandet<br>mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tjänats in och talet 30.<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>711</p>
<p>Denna paragraf har sin motsvarighet i 12 kap. 2 § första stycket andra<br>meningen. I förhållande till förslaget i lagrådsremissen har en mindre<br>ändring gjorts till följd av att andra stycket i föregående paragraf har<br>tagits bort.</p>
<p>Den situation som regleras här är när den pensionsberättigade inte skall<br>erhålla oavkortad pension enligt 2 § på grund av att han eller hon tillgo-<br>doräknats pensionspoäng eller vårdår för färre än 30 år. Även eventuellt<br>tillägg enligt garantiregeln berörs av denna paragraf, se 9 §.</p>
<p>I lagen om införande av denna lag finns bestämmelser om ökning av<br>talet 30 vad gäller den som inte betalat sina egenavgifter enligt SAL för<br>tid före år 1998.</p>
<p>Som angetts i kommentaren till 2 § kan vid beräkning av tilläggspen-<br>sion endast beaktas fastställda pensionspoäng. Någon hänsyn till pen-<br>sionsgrundande inkomst som kan ha tjänats in för det år som närmast<br>föregår det år varunder pensionen beviljas kan därmed inte beaktas förrän<br>det resulterat i en fastställd pensionspoäng. När så sker kan emellertid det<br>bli fråga om retroaktiv utbetalning av pension. Se vidare avsnitt 29.3.</p>
<p>4 § Vid beräkning av tilläggspension för år efter det år då den pensions-<br>berättigade har fyllt 65 år skall det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring användas som gällde sistnämnda ar. För tid från<br>och med årsskiftet efter det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år<br>skall följsamhetsindexering göras enligt bestämmelserna i 5 kap. 14 §.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf saknar motsvarighet i AFL. I paragra-<br>fen anges vilket prisbasbelopp tilläggspensionen skall beräknas efter och<br>hur pensionen skall räknas om vid förändringar av inkomstindex. Liksom<br>när det gäller 2 § har förevarande paragraf anpassats till den ändring av<br>1 kap. 6 § AFL som föreslås i den ekonomiska vårpropositionen,<br>1997/98:000, och det andra stycke som föreslogs i lagrådsremissen har<br>därför tagits bort.</p>
<p>Uttagen inkomstpension räknas årligen om enligt 5 kap. 14 § genom att<br>multipliceras med det tal som anger kvoten mellan inkomstindex för det<br>nya året och inkomstindex för det år som passerat sedan denna kvot divi-<br>derats med talet 1,016 (följsamhetsindexering). Som anges i denna para-<br>graf skall uttagen tilläggspension räknas om på motsvarande sätt från och<br>med året efter det då den pensionsberättigade fyller 65 år. Detta innebär<br>att en person som är född under åren 1938-1953 och som uppbär såväl<br>inkomstpension som tilläggspension samt tar ut pensionerna det år då han<br>eller hon fyller 65 år eller mer får hela sin pension omräknad på samma<br>sätt. Den som tar ut sin pension tidigare får däremot sin inkomstpension<br>följsamhetsindexerad medan tilläggspensionen räknas om med hänsyn till<br>förändringarna i prisbasbeloppet enligt AFL. Fr.o.m. det år denne fyller<br>66 år gäller dock även i sådana fall att såväl inkomstpension som allmän<br>tilläggspension följ samhetsindexeras.</p>
<p>Den angivna omräkningen skall inte bara avse uttagen pension. Om en<br>person väljer att ta ut pensionen senare än under det år då han eller hon<br>fyller 65 år skall beräkningen av pensionen också göras med utgångs-<br>punkt från prisbasbeloppet det år då den pensionsberättigade fyller 65 år<br>varefter följsamhetsindexering skall ske.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>712</p>
<p>För den som fyllt 65 år före den 1 januari 2001 gäller särskilda regler Prop. 1997/98:151<br>(se 12 §).</p>
<p>5 § Om tilläggspension tas ut tidigare än från och med den månad då den<br>pensionsberättigade fyller 65 år, skall pensionen minskas med 0,5 procent<br>för vaije månad som, från och med den månad från vilken pensionen tas<br>ut, återstår till den månad då han eller hon fyller 65 år.</p>
<p>Tas pensionen ut senare än från och med den månad då den pensions-<br>berättigade fyller 65 år, skall pensionen, sedan omräkning gjorts enligt<br>4 §, ökas mea 0,7 procent för varje månad som har förflutit fran ingången<br>av den månad då han eller hon uppnådde nämnda ålder till och med<br>månaden före den som pensionen böriar tas ut. Därvid skall det bortses<br>från tid efter ingången av den månad då den pensionsberättigade har fyllt<br>70 år.</p>
<p>Inkomstpensionen blir högre ju senare en pensionsberättigad tar ut sådan<br>pension. Detta följer av att delningstalet är lägre ju äldre en pensionsbe-<br>rättigad person är. I många fall tjänar också personer som tar ut inkomst-<br>pension senare in ytterligare pensionsrätt. Även detta medför ökad pen-<br>sion. I princip gäller motsvarande förhållande också tilläggspensionen<br>även om pensionspoäng endast kan tillgodoräknas för år t.o.m. det år då<br>en försäkrad fyller 64 år. Ändringen av pensionsbeloppet på grund av<br>tidpunkten för uttaget beräknas också på ett annat sätt.</p>
<p>Som anges i kommentaren till 2 § är utgångspunkten för beräkning av<br>tilläggspension enligt den paragrafen att den pensionsberättigade tar ut<br>pensionen fr.o.m. den månad han eller hon fyller 65 år. Tilläggspension<br>får dock tas ut fr.o.m. den månad då en person fyller 61 år och uttaget<br>kan även ske efter 65 års ålder.</p>
<p>I första stycket i denna paragraf anges att tilläggspensionen skall<br>minskas på visst sätt om en person tar ut sådan pension för tid före den<br>månad han eller hon fyller 65 år. Beräkningen utgår från varje månad för<br>vilken pension tas ut före nämnda månad.</p>
<p>På motsvarande sätt skall enligt andra stycket, som formulerats enligt<br>förslag av Lagrådet, pensionen ökas för varje månad som förflutit räknat<br>från och med den månad den pensionsberättigade fyllt 65 år till den<br>månad då uttaget görs. Pensionen skall därvid ha räknats fram efter det<br>prisbasbelopp som gällde när den pensionsberättigade fyllde 65 år och i<br>förekommande fall följsamhetsindexerats.</p>
<p>Liksom enligt hittillsvarande bestämmelser i AFL skall vid beräkning<br>enligt andra stycket i förevarande paragraf bortses från tid efter ingången<br>av den månad då den pensionsberättigade fyllt sjuttio år. För personer<br>som är födda år 1937 eller tidigare gäller också särskilda bestämmelser<br>enligt 13 §.</p>
<p>Bestämmelserna i paragrafen har sin motsvarighet i 12 kap. 2 § andra<br>stycket AFL.</p>
<p>6 § Skall tilläggspension börja utges efter återkallelse eller ökas uttag av<br>sådan pension efter tidigare minskning, skall det vid beräkning av pen-<br>sionen bortses från den minskning respektive ökning som tidigare har<br>gjorts enligt 5 §. I stället skall, sedan pensionen har beräknats på nytt en-<br>ligt 2-5 §§, avdrag göras för varje månad för vilken pensionen tidigare<br>har utgetts. Avdraget skall, för tia före den månad då den pensionsberätti-<br>gade nar fyllt 65 ar, motsvara 0,5 procent och, för annan tid, 0,7 procent<br>av pensionen beräknad enligt 2-4 §§.</p>
<p>713</p>
<p>Om tilläggspension tas ut före eller efter den månad då en person fyller<br>65 år, skall pensionen minskas respektive ökas enligt vad som föreskrivs<br>i 5 §. Återkallas sedan pensionsuttaget för att därefter tas ut på nytt eller<br>minskas ett uttag för att därefter ökas, skall en ny beräkning göras. Enligt<br>denna paragraf skall därvid bortses från den minskning respektive ökning<br>som tidigare gjorts enligt 5 §. I stället skall, sedan pensionen beräknats på<br>nytt enligt 2-5 §§, avdrag göras för varje månad för vilken pensionen<br>tidigare utgetts. Avdraget skall därvid uppgå till 0,5 % av pensionen be-<br>räknad enligt 2-4 §§ för varje månad före den månad den pensionsberät-<br>tigade fyllt 65 år. För varje annan månad under vilken pensionen utgetts<br>skall avdraget uppgå till 0,7 % av nämnda pension.</p>
<p>För en person som exempelvis tagit ut hel pension vid 61 års ålder och<br>återkallat denna ett år senare för att sedan vid 66 års ålder på nytt ta ut hel<br>pension innebär detta att när pensionen beräknas vid 66 års ålder skall<br>den pension som skulle ha utgetts vid 65 års ålder beräknas, att detta be-<br>lopp följsamhetsindexeras och att det därigenom framräknade beloppet<br>ökas i anledning av att uttag görs ett år efter den månad den pensionsbe-<br>rättigade fyllde 65 år. Denna ökning skall enligt 5 § andra stycket göras<br>med 0,7 % per månad. Först därefter skall den i förevarande paragraf an-<br>givna reduceringen göras genom att det belopp som framräknats före ök-<br>ningen enligt 5 § andra stycket reduceras med 0,5 % för vaije månad för<br>vilken pensionen tidigare utgetts. I det angivna exemplet skulle detta in-<br>nebära att pensionen, beräknad efter prisbasbeloppet vid 65 års ålder och<br>följsamhetsindexerad, skulle ökas med 2,4 % (12 månader x 0,7 % ./. 12 må-<br>nader x 0,5 %).</p>
<p>Skulle det nya uttaget i stället göras före 65 års ålder innebär detta att<br>pensionen beräknad enligt 2 och 3 §§ skall minskas med 0,5 % därav dels<br>för varje månad som pensionen tidigare utgetts, dels för vaije månad som<br>- fr.o.m. den månad från vilken pensionen tas ut - återstår till ingången<br>av den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. Tas t.ex. pensionen<br>ut den månad den pensionsberättigade fyller 63 år och han eller hon tidi-<br>gare tagit ut denna under tolv månader skall pensionen, beräknad enligt<br>bestämmelserna i 2 och 3 §§, minskas med 36 månader x 0,5 % eller<br>18%.</p>
<p>7 § Då uttag avser tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av tilläggs-<br>pension skall 2-6 §§ gälla motsvarande del av pensionen.</p>
<p>Enligt denna paragraf skall, om en person gjort partiellt uttag av tilläggs-<br>pension, vad som föreskrivs i 2-6 §§ gälla den andel som tagits ut.</p>
<h4>Särskilda bestämmelser för personer födda under åren 1938-1953</h4>
<p>8 § För den som är född under något av åren 1938-1953 skall tilläggs-<br>pensionen minskas med en tjugonael för varje helt år som har förflutit<br>från och med år 1935 till utgången av födelseåret.</p>
<p>Som anförts tidigare skall personer som är födda under åren 1938-1953<br>erhålla ålderspension såväl enligt reglerna om tilläggspension som enligt<br>reglerna om inkomst- och premiepension. Denna s.k. infasning skall<br>göras med 1/20 per år med utgångspunkt från år 1934 så att exempelvis<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>714</p>
<p>en person född år 1938 skall erhålla 16/20 av ålderspensionen enligt här Prop. 1997/98:151<br>angivna regler för tilläggspension och 4/20 enligt reglerna för inkomst-<br>pension. I denna paragraf föreskrivs därför att den allmänna tilläggspen-<br>sion en person född under något av åren 1938-1953 är berättigad till<br>skall minskas med 1/20 för varje år som har förflutit från år 1934 till ut-<br>gången av födelseåret. Motsvarande gäller enligt 4 kap. 6 § för tillgodo-<br>räknande av pensionsrätt för inkomstpension.</p>
<p>9 § En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938-1953<br>har rätt till ett tillägg till tilläggspensionen från och med den månad då<br>han eller hon fyller 65 år om så följer av andra stycket och av 10 och<br>11 §§■</p>
<p>Tillägget skall för år räknat motsvara skillnaden mellan</p>
<p>1. hel arlig tilläggspension för den pensionsberättigade vid ingången av<br>år 1995 beräknad enligt 2 och 3 §§ men med beaktande av hans eller<br>hennes civilstånd vid ingången av den månad tillägget avser samt omräk-<br>nad enligt 4 §, och</p>
<p>2. summan av den pensionsberättigades inkomstpension och tilläggs-<br>pension beräknad för ett år.</p>
<p>En person född under 1938-1953 skall, som anges i avsnitt 28.3 vara<br>garanterad en viss nivå på den inkomstgrundade ålderspensionen. Detta<br>skall ske genom att, om den pensionsberättigades tilläggspension, in-<br>komstpension och premiepension inte uppgår till denna nivå, ett tillägg<br>till tilläggspensionen utbetalas till den pensionsberättigade så att han eller<br>hon når upp till den garanterade nivån.</p>
<p>Tillägget enligt denna garantiregel skall enligt första stycket i denna<br>paragraf utges tidigast fr.o.m. den månad då den pensionsberättigade<br>fyller 65 år. Vid uttag dessförinnan skall alltså inget sådant tillägg utges.<br>Vid sådant tidigt uttag kommer också den garanterade pensionsnivån<br>fr.o.m. 65 års ålder att påverkas.</p>
<p>I andra stycket anges hur tillägget skall räknas ut. I punkt 1, som for-<br>mulerats efter förslag av Lagrådet, anges därvid den garanterade nivån<br>och i punkt 2 den pension som skall dras av från detta belopp för att få<br>fram tillägget.</p>
<p>Den garanterade nivån skall för ett år motsvara hel årlig tilläggspen-<br>sion för den pensionsberättigade beräknad enligt bestämmelserna i 2 och<br>3 §§ med beaktande av pensionspoäng hänförliga till tiden före ingången<br>av år 1995. Detta innebär att pensionen skall beräknas som om den pen-<br>sionsberättigade fyllt 65 år i januari 1995 och då tagit ut pensionen.<br>Minskning enligt 5 § första stycket skall göras om inkomst- eller tilläggs-<br>pension tagits ut före den månad den pensionsberättigade fyller 65 år (se</p>
<p>10 §) men inte annars.</p>
<p>Även om det är pensionspoäng och år hänförliga till tid före ingången<br>av år 1995 som är avgörande för beräkningen av den garanterade pen-<br>sionsnivån kan för bestämmelserna i 3 § förhållanden efter nämnda<br>tidpunkt ha betydelse eftersom det tidigast under åren 1995 och 1996 har<br>kunnat konstateras om avgifterna för år 1993 och år 1994 betalats. Vidare<br>skall tilläggspensionen beräknas utifrån den pensionsberättigades civil-<br>stånd vid ingången av den månad tillägget avser och omräkning enligt 4 §<br>(följsamhetsindexering) skall göras fram till det år tillägget avser.</p>
<p>Det tillägg som den pensionsberättigade är berättigad till enligt före-<br>varande paragraf, skall i princip utgöra mellanskillnaden mellan den en-<br></p>
<p>715</p>
<p>ligt punkt 1 garanterade pensionsnivån och hans eller hennes faktiska<br>pension. I punkt 2 anges dock att det som skall dras från den garanterade<br>nivån är summan av den pensionsberättigades inkomstpension och<br>tilläggspension beräknad för ett år. Premiepensionen nämns inte.<br>Emellertid kommer premiepensionen indirekt att omfattas eftersom in-<br>komstpensionen, enligt 11 §, skall beräknas som om pensionsrätt för<br>denna pension utgjort 18,5 % av pensionsunderlaget före reducering en-<br>ligt 4 kap. 6 § och inte, som normalt är fallet, 16 % av nämnda underlag.</p>
<p>10 § Har den pensionsberättigade tagit ut inkomstpension eller tilläggs-<br>pension före den månad han eller hon fyller 65 år slcall hel årlig tilläggs-<br>pension enligt 9 § andra stycket 1 minskas med 0,5 procent för vaije<br>sådan månadrör vilken pensionen utgetts.</p>
<p>Om uttag av tilläggspension och inkomstpension avser tre fjärdedelar,<br>hälften eller en fjärdedel av hel pensionsförmån skall det belopp som av-<br>ses i 9 § andra stycket 1 gälla motsvarande andel av det beloppet.</p>
<p>Om en pensionsberättigad tar ut ålderspension senare än det år då den<br>pensionsberättigade fyller 65 år skall den garanterade nivån följsam-<br>hetsindexeras. Samtidigt kommer det belopp som skall avräknas från den<br>garanterade nivån att vara högre eftersom tilläggspensionen då skall räk-<br>nas upp enligt 6 § andra stycket och delningstalet för inkomstpensionen<br>är lägre än om pensionen tagits ut tidigare.</p>
<p>För den som tagit ut inkomstpension eller allmän tilläggspension före<br>65 års ålder, vilket är den tidpunkt då tillägg enligt 9 § först kan börja<br>utgå, är det belopp som enligt nämnda paragraf skall avräknas från den<br>garanterade pensionsnivån vid beräkningen av tillägget lägre än om pen-<br>sionen tagits ut först vid 65 års ålder. När det gäller inkomstpensionen<br>följer det av att delningstalet varit högre än det skulle ha varit vid 65 års<br>ålder och när det gäller den allmänna tilläggspensionen skall en reduce-<br>ring om 0,5 % per månad göras enligt 5 § första stycket respektive 6 §. I<br>första stycket i denna paragraf anges att i sådana situationer även den ga-<br>ranterade pensionsnivån skall sänkas. Denna sänkning skall göras genom<br>en reducering med 0,5 % för vaije månad för vilken inkomstpension eller<br>tilläggspension utgetts före den månad då den pensionsberättigade fyllt<br>65 år.</p>
<p>I andra stycket anges att den garanterade pensionsnivån, vid partiellt<br>uttag av tilläggspension och inkomstpension, skall avse en mot uttaget<br>motsvarande andel av oavkortad garanterad nivå.</p>
<p>11 § Vid beräkning enligt 9 § andra stycket 2 skall den pensionsberät-<br>tigades inkomstpension beräknas som om pensionsrätt för denna pension<br>har utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget före reducering enligt<br>4 kap. o §.</p>
<p>Som angetts i kommentaren till 9 § skall det tillägg som där avses i prin-<br>cip motsvara mellanskillnaden mellan den ålderspension en pensions-<br>berättigad skulle ha varit berättigad till vid ingången av år 1995 och den<br>faktiska ålderspension han eller hon uppbär. Tillägget skall därvid betalas<br>ut för tid under vilken den som är berättigad till det uppbär inkomstpen-<br>sion och tilläggspension. Sådan pension kan dock tas ut utan att något<br>uttag samtidigt görs av premiepension. Vid beräkning av tillägget skall<br>därför inkomstpensionen, oavsett om uttag gjorts av premiepension eller<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>716</p>
<p>inte, beräknas som om all pensionsrätt enligt denna lag varit pensionsrätt Prop. 1997/98:151<br>för inkomstpension. I denna paragraf har alltså föreskrivits att den årliga<br>inkomstpensionen, vid beräkning enligt 9 § andra stycket 2, skall beräk-<br>nas som om pensionsrätt för den pensionen utgjort 18,5 % av pensions-<br>underlaget före tjugondelsinfasning enligt 4 kap 6 §.</p>
<h4>Särskilda bestämmelser för personer födda år 1937 eller tidigare</h4>
<p>12 § För den som är född år 1935 eller tidigare skall vad som sägs i 4 §<br>om det år då den pensionsberättigade fyller 65 år i stället avse år 2001.</p>
<p>Som anges i 4 § skall tilläggspension följsamhetsindexeras från och med<br>året efter det då den pensionsberättigade fyller 65 år. Pensionen skall då<br>beräknas efter det prisbasbelopp som gällde det år den pensionsberät-<br>tigade fyllde 65 år. Någon följsamhetsindexering skall emellertid inte äga<br>rum förrän årsskiftet 2001/2002. Den som fyllt 65 år före år 2001 kom-<br>mer därför att få sin pension beräknad på prisbasbeloppet för år 2001.</p>
<p>13 § Vad som föreskrivs i 5 § andra stycket om att bortse från viss tid<br>skall, för den som är född år 1937 eller tidigare, också gälla tid under<br>vilken den pensionsberättigade har uppburit folkpension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Liksom enligt AFL skall vid den uppräkning av den allmänna tilläggs-<br>pensionen som skall göras vid uttag efter den månad då den pensionsbe-<br>rättigade fyller 65 år bortses från tid under vilken han eller hon uppburit<br>folkpension. Detta föreskrivs i denna paragraf som formulerats i enlighet<br>med förslag av Lagrådet.</p>
<p>14 § Om den pensionsberättigade är svensk medborgare och född under<br>något av åren 1896-1914 skall, vid tillämpning av 3 §, talen 30 bytas ut<br>mot talen 20. Om den pensionsberättigade är svensk medborgare och<br>född under något av åren 1915-1923 skall, vid tillämpning av 3 §, talen<br>30 bytas ut mot talen 20 ökat med ett för vaije helt år som förflutit från<br>och med år 1915 till utgången av den pensionsberättigades födelseår.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar med vissa språkliga juste-<br>ringar 15 kap. 1 § första stycket första meningen AFL och del av 15 kap.<br>1 § andra stycket samma lag. Motsvarighet till de bestämmelser i 15 kap.<br>1 § AFL som behandlar följderna av underlåten avgiftsbetalning finns i<br>lagen om införande av denna lag.</p>
<p>Bestämmelserna i paragrafen tillämpas även, på grund av EG-rätten,<br>beträffande medborgare i ett EU- eller EES-land.</p>
<p>15 § Om en pensionsberättigad som inte är svensk medborgare är född<br>under år 1923 eller tidigare, skall vid tillämpning av 3 § från talen 30<br>räknas av det antal år före år 1960, för vilka till statlig inkomstskatt taxe-<br>rad inkomst beräknats för honom eller henne.</p>
<p>Högst tio år får räknas av enligt första stycket. Ar den pensionsberät-<br>tigade född under något av åren 1915-1923, skall dock det högsta antal<br>år som får räknas av minskas med ett för vaije helt år som förflutit från<br>och med år 1915 till utgången av hans eller hennes födelseår.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar med vissa språkliga justeringar 15 kap. 1 a §<br>AFL.</p>
<p>717</p>
<p>16 § För en pensionsberättigad som är född under något av åren 1911-1927<br>skall tilläggspension beräknas som om pensionspoäng kunnat tillgodo-<br>räknas om nan eller hon hade fått rätt till förtidspension enligt 13 kap. 1 §<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring från ocn med januari månad det<br>år han eller hon uppnått 65 års ålder. Detta gäller dock endast om pensio-<br>nen därigenom blir större.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 15 kap. 2 § AFL i nu före-<br>slagen lydelse.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>17 § Vid tillämpning av 2 § 2 och 9 § andra stycket 1 skall med gift pen-<br>sionsberättigad likställas den som stadigvarande sammanbor med annan,<br>med vilken den pensionsberättigade har varit gift eller har eller har haft<br>bam. Med ogift pensionsberättigad skall likställas den som är gift men<br>stadigvarande lever åtskild från sin make, om inte särskilda skäl föran-<br>leder annat.</p>
<p>Det belopp varmed tilläggspensionen beräknad enligt 2 § punkt 1 skall<br>ökas enligt punkt 2 i samma stycke, skall, som tidigare anförts, ersätta<br>den inkomstgrundade delen av folkpension i form av ålderspension. På<br>samma sätt som folkpensionen är det belopp varmed tilläggspensionen<br>skall ökas beroende av den pensionsberättigades civilstånd. Detsamma<br>gäller den pensionsnivå en sådan person är garanterad enligt 9 §. Liksom<br>när det gäller folkpensionen har här föreskrivits att, vid tillämpning av<br>nämnda bestämmelser i denna lag, i vissa fall en ogift pensionsberättigad<br>skall likställas med en gift sådan och vice versa. Bestämmelsen motsvarar<br>10 kap. 1 § AFL.</p>
<p>Tredje avdelningen. Premiepensionssystemet</p>
<h4>7 kap. Allmänna bestämmelser om premiepensionssystemet</h4>
<p>1 § Premiepensionssystemet innebär att</p>
<p>- medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepension<br>fonderas,</p>
<p>- de enskilda har möjlighet att själva bestämma om förvaltningen av de<br>medel som fonderas för deras räkning, och</p>
<p>- pensionernas storlek är beroende av värdeutvecklingen på de fonde-<br>rade medlen.</p>
<p>I paragrafen ges en översiktlig beskrivning av premiepensionssystemet<br>och dess viktigaste kännetecken. Systemet har getts beteckningen<br>”premiepensionssystemet” i enlighet med vad Lagrådet föreslagit.</p>
<p>Som en av utgångspunkterna för premiepensionssystemet anges i slutet<br>av paragrafen att storleken av pensionsförmånerna beror av värdeutveck-<br>lingen på de fonderade medlen. Detta gäller även för sådana enskilda som<br>väljer att gå över till livränta med garanterade belopp (se avsnitt 21 och<br>9 kap. 2 §). Det är nämligen värdet av pensionsspararens fondandelar vid<br>övergången som bestämmer hur stora de garanterade beloppen skall bli.<br>Däremot kan inte myndigheten efter en sådan övergång sänka de<br>garanterade beloppen med hänvisning till att myndighetens egen kapi-<br>talförvaltning har gått dåligt.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>718</p>
<p>2 § Premiepensionsmyndigheten är försäkringsgivare för premiepension.<br>Myndighetens verksamhet skall bedrivas enligt försäkringsmässiga prin-<br>ciper.</p>
<p>Skälen för att försäkringsfunktionen i premiepensionssystemet skall<br>handhas av en nyinrättad statlig myndighet har beskrivits i avsnitt 19.2.</p>
<p>Regeln att Premiepensionsmyndighetens verksamhet skall bedrivas en-<br>ligt försäkringsmässiga principer innebär att sådana frågor som är av<br>försäkringsteknisk eller liknande karaktär och som inte har reglerats<br>särskilt skall lösas i enlighet med principer som är allmänt vedertagna<br>inom försäkringsväsendet. Detta gäller naturligtvis särskilt de aktuariella<br>frågorna. Myndigheten skall därför ha tillgång till personal med betydan-<br>de erfarenhet av och kunskap i försäkringsteknik. Som framhållits i av-<br>snitt 23.1 skall myndigheten bl.a. ha en ansvarig aktuarie som uppfyller<br>kraven för behörighet i ett livförsäkringsbolag. I lagen (1998:000) med<br>vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndighetens verksamhet finns<br>närmare föreskrifter för myndighetens försäkringsmässiga hantering.</p>
<p>3 § Med pensionssparare avses var och en, för vilken det har fastställts<br>pensionsrätt för premiepension och förts över medel till förvaltning enligt<br>8 kap. 2 §. Med fastställd pensionsrätt likställs pensionsrätt som mottagits<br>från make enligt 4 kap. 7 §.</p>
<p>I 1 kap. 4 § anges vem som är försäkrad för inkomstgrundad ålderspen-<br>sion. Bestämmelsen innebär som huvudregel att en enskild anses som<br>försäkrad bara om han är svensk medborgare eller bosatt i Sverige. Sam-<br>tidigt kan dock även den som inte är försäkrad vara berättigad till pen-<br>sion.</p>
<p>En sådan terminologi passar inte i ett premiepensionssystem som i för-<br>säkringstekniska avseenden skall ansluta nära till vad som gäller för indi-<br>viduell privat försäkring. Eftersom begreppet försäkrad inte bör användas<br>i fler än en betydelse i det reformerade ålderspensionssystemet, benämns<br>den enskilde i frågor som enbart rör försäkringen för premiepension i<br>stället pensionssparare.</p>
<p>Med pensionssparare avses alltså den för vilken det har fastställts pen-<br>sionsrätt för premiepension och som fått medel för fastställelsen över-<br>förda från Riksgäldskontorets tillfälliga förvaltning till förvaltning i vär-<br>depappersfonder o.d. Med fastställelse av pensionsrätt likställs mottagan-<br>de av överförd pensionsrätt från make. Förvaltningen registreras på ett<br>premiepensionskonto (4 §). Överföringen mellan makar beskrivs i avsnitt<br>14.5.</p>
<h4>Premiepensionskonton</h4>
<p>4 § Premiepensionsmyndigheten skall för varje pensionssparare föra ett<br>premiepensionskonto som visar utvecklingen av pensionsspararens till-<br>godohavande i premiepensionssystemet.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten skall för varje pensionssparare föra ett pre-<br>miepensionskonto som visar utvecklingen av hans tillgodohavande. Som<br>närmare utvecklats i avsnitt 19.3 skall på premiepensionskontot registre-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>719</p>
<p>ras alla händelser som påverkar tillgodohavandets storlek. Dit hör fast-<br>ställande av premiepensionsrätt och ändringar i sådan rätt, avkastningen<br>från förvaltningen och värdeförändringar på fondandelar som har för-<br>värvats för pensionsspararens räkning samt pensionsutbetalningar som<br>görs. Även händelser i den försäkringsmässiga hanteringen som påverkar<br>tillgodohavandets storlek skall antecknas, t.ex. fördelning av arvsvinster<br>och återbäring samt uttag för att täcka Premiepensionsmyndighetens<br>kostnader. Myndighetens kostnader skall framgå särskilt. Det är alltså<br>inte tillåtet med nettoredovisning i det sammanhanget.</p>
<p>Bestämmelsen om premiepensionskonton hör till dem som skall gälla<br>också för den som har fått rätt till premiepension till efterlevande (se<br>10 kap. 6 och 10 §§). Den som har fått rätt till premiepension till efter-<br>levande enligt 10 kap. 7 § (efterlevandeskydd under pensionstiden)<br>övertar pensionsspararens premiepensionskonto, och de uppgifter om<br>tillgodohavandet som finns där. Om den efterlevande - som oftast torde<br>vara fallet - sedan tidigare också har ett eget premiepensionskonto,<br>kommer det alltså att finnas två sådana konton för honom. Sannolikt blir<br>det enklare att överblicka vad som har förekommit om kontona inte slås<br>ihop, men detta är något som får avgöras i den praktiska tillämpningen.</p>
<p>När någon får rätt till premiepension till efterlevande enligt bestäm-<br>melserna i 10 kap. 1 § (efterlevandeskydd under aktivtiden), klipps däre-<br>mot banden med tillgodohavandet på pensionsspararens premie-<br>pensionskonto av, och detta konto skall avslutas. Det gäller också den<br>som har fått rätt till sådan pension enligt 10 kap. 5 §. Detta beror på att<br>efterlevandeskyddet enligt 10 kap. 1 § har karaktären av en ren risk-<br>försäkring med fasta ersättningsbelopp som är oberoende av storleken på<br>pensionsspararens tillgodohavande. I stället skall det upprättas ett nytt<br>konto för den som är berättigad till sådan premiepension till efterlevande.<br>Det kommer dock inte att vara lika många uppgifter som skall antecknas<br>på ett sådant konto.</p>
<p>Det kan slutligen anmärkas att en kontobehållning kan gå ned till noll<br>om någon tjänar in pensionsrätt för premiepension bara under något eller<br>några få år och sedan utnyttjar tillgodohavandet för efterlevandeskydd<br>under en följd av år. Sådana fall måste dock antas bli mycket ovanliga.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>8 kap. Kapitalförvaltning m.m.</p>
<h4>Den tillfälliga förvaltningen</h4>
<p>1 § Premiepensionsmyndigheten skall ansvara för förvaltningen av de<br>avgiftsmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter<br>skäl placeras på konto hos Riksgäldskontoret till dess att de förs över<br>enligt 2 § till annan förvaltning. Myndigheten skall träffa avtal med kon-<br>toret om förräntning och andra villkor för placeringen av medlen. Myn-<br>digheten skall sträva efter att med ett lågt risktagande och med hänsyn till<br>kravet på betalningsberedskap uppnå sa god avkastning på medlen som<br>möjligt.</p>
<p>Avkastningen för ett kalenderår skall tillföras sådana pensionssparare,<br>för vilka pensionsrätt för premiepension för det föregående året har fast-<br>ställts. Avkastningen skall fördelas mellan pensionssparama i förhållande<br>till storleken av vars och ens fastställda pensionsrätt.</p>
<p>720</p>
<p>Paragrafen beskriver den tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret.<br>Skälen för den ordning som föreslås har redovisats i avsnitt 20.1.</p>
<p>I paragrafens andra stycke finns en bestämmelse om hur avkastningen<br>från den tillfälliga förvaltningen skall fördelas mellan pensionssparama.</p>
<p>Som framgår i avsnitt 20.1 kommer hela eller delar av de avgiftsmedel<br>som är hänförliga till ett visst intjänandeår att finnas i den tillfälliga för-<br>valtningen under ca två år med böijan i februari intjänandeåret och slut<br>någon gång i perioden december året efter intjänandeåret-mars det därpå<br>följande året. Med någon förenkling kan man säga att i genomsnitt halva<br>årsavgiften finns inbetald under intjänandeåret och hela årsavgiften under<br>året efter intjänandeåret.</p>
<p>I enlighet med detta skulle de pensionssparare som har tjänat in pen-<br>sionsrätt ett visst år vara berättigade till avkastning för halva intjänande-<br>året och hela året därpå. En fördelning av avkastningen efter denna prin-<br>cip skulle emellertid kräva ett komplicerat system för att hålla isär de<br>olika intjänandeårens medel och avkastningen av dessa. I den tillfälliga<br>förvaltningen kommer ju hela tiden att finnas avgiftsmedel för två - och<br>under kortare tid t.o.m. tre - olika intjänandeår.</p>
<p>I stället används den enklare modellen att hela avkastningen från den<br>tillfälliga förvaltningen ett visst år tilldelas de pensionssparare som tjäna-<br>de in pensionsrätt året före det år som avkastningen hänför sig till. Re-<br>sultatet av denna enklare modell skiljer sig från den mer komplicerade<br>modellen bara i den utsträckning storleken av inbetalade avgifter varierar<br>mellan åren. Skillnaderna jämnas ut genom skilda utfall av pensionsin-<br>tjänandet över åren.</p>
<p>Avkastningen tillförs pensionssparama i form av ett procentuellt påslag<br>som bestäms av förhållandet mellan avkastningen från den tillfälliga för-<br>valtningen året efter intjänandeåret och summan av de avgifter som be-<br>talats in för intjänandeåret.</p>
<p>Om summan av inbetalda avgifter för ett visst år är större än summan<br>av de pensionsrätter som fastställs för det året, kommer alltså en propor-<br>tionell del av avkastningen att tillföras de överskjutande avgiftsmedlen<br>och därmed bli kvar i den tillfälliga förvaltningen. Om i stället summan<br>av fastställda pensionsrätter är större än de inbetalda avgifterna, skall den<br>framräknade procentsatsen ändå användas vid uppräkningen av de en-<br>skildas pensionsrätter. I det fallet kommer alltså en del av de övriga<br>medel som finns i den tillfälliga förvaltningen att tas i anspråk för upp-<br>räkningen.</p>
<h4>Placering hos fondförvaltare</h4>
<p>2 § När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fast-<br>ställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar<br>pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket från Riksgälds-<br>kontoret till förvaltning i</p>
<p>1. värdepappersfonder eller utländska fondföretag som avses i 3 §, eller</p>
<p>2. Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta en-<br>ligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyn-<br>dighetens livränteverksamhet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>721</p>
<p>I paragrafen anges ett av de viktigaste elementen i premiepensionssyste-<br>met, nämligen att kapitalförvaltningen som huvudregel skall ske hos från<br>Premiepensionsmyndigheten fristående fondförvaltare. Förvaltning kan<br>ske i värdepappersfonder och utländska fondföretag. Vilka typer av för-<br>valtare som kan komma i fråga anges i 3 §. Förvaltning kan också ske i<br>Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden. Valet av förvaltare i<br>det enskilda fallet behandlas i 4 §.</p>
<p>Initiativet till överföringen skall komma från Premiepensionsmyndig-<br>heten, efter det att pensionssparama har anmält sina val av förvaltare till<br>myndigheten. Överföringen skall ske direkt från Riksgäldskontoret till<br>förvaltama utan att passera Premiepensionsmyndigheten. Rutinerna för<br>dessa överföringar bör ingå i myndighetens och förvaltarnas sam-<br>arbetsavtal enligt 3 § första stycket 2 (och 43 g § lagen [1983:1092] med<br>reglemente för Allmänna pensionsfonden).</p>
<p>Som angetts tidigare får pensionssparama viss tid på sig att anmäla sitt<br>val av förvaltare till myndigheten. När valperioden är över skall de medel<br>för vilka någon annan förvaltare inte har valts föras över till Premiespar-<br>fonden inom Allmänna Pensionsfonden enligt 4 § andra stycket.</p>
<p>Enligt 9 kap. 2 § första stycket kan pensionsspararen begära att få ut<br>sin pension i form av livränta med garanterade belopp. I samband därmed<br>övertar Premiepensionsmyndigheten förvaltningen av de tillgångar som<br>motsvarar tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto.<br>Av den paragrafens andra stycke framgår att detta gäller även medel som<br>tillförs senare. Om en livränta tagits ut skall i sistnämnda situation över-<br>föringen från Riksgäldskontoret endast göras till myndigheten. Det spelar<br>inte någon roll om pensionsrätten som ligger till gmnd för tillskottet har<br>tjänats in före eller efter det att pensionsspararen bötjade ta ut sin pen-<br>sion.</p>
<p>Den slutliga utformningen av paragrafens andra stycke har inte<br>redovisats för Lagrådet.</p>
<p>3 § Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras till fonder som har<br>anmälts för registrering hos Premiepensionsmyndigheten och som för-<br>valtas av fondförvaltare som</p>
<p>1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om<br>värdepappersfonder,</p>
<p>2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,</p>
<p>3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar<br>som avses i 26 ocn 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionsspa-<br>rare som har valt eller överväger att välja nagon av förvaltarens fonder i<br>premiepensionssystemet,</p>
<p>4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar,</p>
<p>5. har åtagit sig att, med eller utan särskild prisnedsättning, inte ta ut<br>avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, ocn</p>
<p>6. har åtagit sig att för vaije år till myndigheten rapportera alla kostna-<br>der som har tagits ut ur fonden, uppdelade pa olika kostnadsslag.</p>
<p>Medlen får inte placeras i sådana fonder som avses i 3 § lagen om<br>värdepappersfonder i andra fall än som anges i tredje stycket.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från<br>Finansinspektionen, medge att medlen placeras i fonder vars värdeut-<br>veckling är beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god<br>riskspridning uppnås i fonden.</p>
<p>I paragrafen anges kraven på de fondförvaltare som får erbjuda sina<br>tjänster i premiepensionssystemet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>722</p>
<p>Huvudregeln är att den som har rätt att driva vanlig fondverksamhet i<br>Sverige också har rätt att delta i premiepensionssystemet. Härutöver ställs<br>det upp ett par särskilda krav för detta system. Kraven är desamma för<br>svenska och utländska fondförvaltare, i den mån de senare har rätt att<br>utöva fondverksamhet i Sverige.</p>
<p>För att både Premiepensionsmyndigheten och pensionssparama skall<br>veta vilka fonder som finns inom systemet, skall varje förvaltare till<br>myndigheten anmäla vilka av hans fonder som skall kunna ta emot medel<br>inom ramen för premiepensionssystemet. Samtidigt med anmälan bör<br>förvaltaren ge in de av Finansinspektionen (eller motsvarande utländska<br>myndighet) godkända fondbestämmelsema. Om fondbestämmelsema<br>ändras, skall de nya bestämmelserna också lämnas in. Även andra änd-<br>ringar rörande fonden och förvaltningen av den måste anmälas till myn-<br>digheten, så att myndigheten hela tiden har en klar överblick över syste-<br>met. Det register över fondema som myndigheten upprättar blir samtidigt<br>ett register över förvaltama.</p>
<p>Förvaltaren måste också ingå ett avtal om det praktiska samarbetet med<br>myndigheten. Avtalet skall bestämma rutiner för överföring av informa-<br>tion och medel mellan partema. I avtalet mellan Premiepensionsmyndig-<br>heten och förvaltaren skall också tas in en eventuell överenskommelse<br>om reducering av priset på förvaltartjänsten (se avsnitt 20.2). Avtalet be-<br>nämns samarbetsavtal. Även när det gäller prisreduktion på förvaltar-<br>tjänsten bestämmer myndigheten de krav som skall gälla för förvaltarnas<br>tillträde till systemet. Det görs efter en intresseavvägning som beskrivs i<br>den allmänna motiveringen. Bestämmelsen om ett åtagande i fråga om<br>förvaltarens prissättning har lagts till och viss annan justering av<br>paragrafens första stycke har skett efter Lagrådets granskning.</p>
<p>Vidare måste förvaltaren åta sig att på begäran av den enskilde lämna<br>sådan information som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappers-<br>fonder (dvs. informationsbroschyr, årsberättelse och halvårsredogörelse)<br>till sådana pensionssparare som har valt eller överväger att välja någon av<br>förvaltarens fonder i premiepensionssystemet. Hänvisningen till 26 och<br>27 §§ lagen om värdepappersfonder innebär inte att ett utländskt fond-<br>företags informationshandlingar måste utformas efter de regler som i det<br>avseendet gäller för svenska fondbolag, utan här är det hemlandets be-<br>stämmelser som gäller. Enligt 7 c § lagen om värdepappersfonder och 3 §<br>förordningen (1990:1123) om värdepappersfonder har Finansinspek-<br>tionen möjlighet att föreskriva att informationen skall vara avfattad på<br>svenska språket.</p>
<p>Den enskilde skall inte vara tvungen att inför fondförvaltaren styrka sin<br>behörighet att få ut informationsmaterialet med ett intyg från Premiepen-<br>sionsmyndigheten om att han har ett tillgodohavande som har placerats<br>eller skulle kunna placeras i den aktuella fonden. En sådan ordning skulle<br>vara meningslös, eftersom alla som över huvud taget har tjänat in pen-<br>sionsrätt för premiepension kommer att bli berättigade till informationen.</p>
<p>Fondförvaltaren skall också ha åtagit sig att inte tillämpa några ut-<br>tagsavgifter. Skälen för det kravet har angetts i avsnitt 20.2. Åtagandet<br>kommer att göras i förhållande till myndigheten i dess egenskap av fond-<br>andelsägare.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>723</p>
<p>Slutligen måste förvaltaren ha åtagit sig att till myndigheten redovisa<br>samtliga kostnader som tas ut fonden. Skälen för detta krav har redovisats<br>i avsnitt 20.2.</p>
<p>Som framgår av första stycket kan alla svenska och utländska fondför-<br>valtare som har rätt att utöva vanlig fondverksamhet i Sverige delta i<br>premiepensionssystemet, och förvaltarna kan själva välja vilka fonder de<br>skall anmäla till systemet. En förutsättning för deltagande är, som fram-<br>gått, dock att förvaltaren godtar de krav Premiepensionsmyndigheten<br>ställt upp i fråga om tak för avgifter o.d. Enligt andra stycket gäller som<br>huvudregel att s.k. nationella fonder inte kan användas. Den bestämmelse<br>i lagen om värdepappersfonder som det hänvisas till gäller visserligen<br>bara för svenska fondbolag, men samma resultat följer för de utländska<br>fondföretagens del av kravet i första stycket 1 att de skall ha rätt att utöva<br>fondverksamhet enligt lagen om värdepappersfonder. Rätten enligt den<br>lagen för utländska fondföretag att vara verksamma i Sverige anses näm-<br>ligen inte omfatta någon rätt att tillhandahålla sådana fonder som faller<br>utanför UCITS-direktivets tillämpningsområde, dvs. nationella fonder.</p>
<p>Som närmare utvecklats i avsnitt 20.2 får dock Premiepensionsmyn-<br>digheten, efter att ha hört Finansinspektionen, medge att placering sker i<br>s.k. indexfonder. Den föreslagna dispensregeln gäller för samtliga fond-<br>förvaltare som får delta i premiepensionssystemet, dvs. även för utländ-<br>ska fondförvaltare. För många utländska indexfonder blir det förmod-<br>ligen inte aktuellt att tillämpa dispensregeln, eftersom de torde uppfylla<br>det krav på riskspridning som ställs upp i UCITS-direktivet och lagen om<br>värdepappersfonder.</p>
<p>Enligt tredje stycket förutsätter Premiepensionsmyndighetens med-<br>givande till att placering sker i indexfonder att god riskspridning uppnås i<br>fonden. Med god riskspridning avses i detta sammanhang att index åter-<br>speglar värdeförändringar för en eller flera börser, auktoriserade mark-<br>nadsplatser eller liknande marknader.</p>
<p>De enskilda skall även kunna välja en placering i värdepappersfonder<br>som förvaltas av ett statligt fondbolag. Det statliga fondbolaget skall<br>uppfylla samma krav som ställs på de privata fondförvaltama. Rege-<br>ringen kommer senare att föreslå att riksdagen godkänner inrättandet av<br>ett sådant bolag. Något lagförslag behövs inte på denna punkt.</p>
<p>Även sjunde fondstyrelsen inom Allmänna pensionsfonden, som skall<br>förvalta Premiesparfonden, skall uppfylla de krav som ställs för del-<br>tagande i premiepensionssystemet. I 43 g § lagen (1983:1092) med reg-<br>lemente för Allmänna pensionsfonden anges således att sjunde fond-<br>styrelsen skall ingå samarbetsavtal med Premiepensionsmyndigheten och,<br>med ett undantag, göra de åtaganden som krävs av övriga fondförvaltare.</p>
<h4>Val och byte av fond</h4>
<p>4 § Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spara-<br>rens räkning skall föras över enligt 2 § första stycket skall placeras. Pre-<br>miepensionsmyndigheten får dock bestämma ett högsta antal fonder som<br>samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto. När pensionsrätt för<br>premiepension för ett år har fastställts, skall Premiepensionsmyndigheten<br>upplysa pensionsspararen om rätten att välja placering.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>724</p>
<p>Om pensionsspararen inte anmäler något annat val inom den tid som Prop. 1997/98:151<br>Premiepensionsmyndigheten bestämmer, skall medlen föras över till<br>Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Om pensionsspararen tidigare har anmält val av fond eller flyttat hela<br>eller en del av innehavet i en fond till en annan fond, skall, om spararen<br>inte begär annat, medlen i stället föras över till den eller de fonder i vilka<br>medel senast har placerats för spararens räkning. När flera fonder mot-<br>tagit medel vid det senaste placeringstillfället, skall medlen fördelas<br>mellan dessa fonder i förhållande till värdet av innehavet i varje fond.</p>
<p>Paragrafens första mening slår fast den viktiga principen att den enskilde<br>har rätt att själv bestämma hur de medel som motsvarar hans pensionsrätt<br>för premiepension skall förvaltas. Denna rätt är generell och gäller inte<br>bara i samband med det årliga fastställandet av pensionsrätt. Särskilt för<br>det tillfället gäller att Premiepensionsmyndigheten skall erinra pensions-<br>spararen om hans rätt att välja fond. När det gäller byte av fond är det i<br>princip den enskilde som måste ta initiativet.</p>
<p>Som angetts i avsnitt 31 föreslås att Premiepensionsmyndigheten skall<br>producera ett allmänt informationsmaterial om de fonder som har anmälts<br>till premiepensionssystemet. Detta material bör skickas ut till pensions-<br>sparama samtidigt med blanketten för val av fond.</p>
<p>Val av fond kan bli aktuellt också för den som har fått rätt till premie-<br>pension för efterlevande enligt 10 kap. 7 §, eftersom det kan finnas pen-<br>sionsrätt kvar att fastställa för den avlidne. Pensionsrätt skall normalt<br>dock inte fastställas för det år då pensionsspararen avlidit (se 4 kap. 1 §<br>första stycket jfrd med 2 kap. 2 § andra stycket och 3 kap. 2 § tredje<br>stycket).</p>
<p>Som tidigare angetts är det Premiepensionsmyndighetens sak att be-<br>stämma hur lång tid pensionssparama skall ha på sig för att göra sitt val.<br>Om pensionsspararen inte anmäler något annat val inom den tid som<br>myndigheten har bestämt, skall medlen placeras i Premiesparfonden inom<br>Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Detta skall dock inte gälla om pensionsspararen tidigare har anmält val<br>av fond eller flyttat hela eller del av innehavet i en fond till en annan<br>fond. I sådana fall skall medlen i stället föras över till den eller de fonder<br>i vilken medel senast har placerats för hans räkning. Om fler än en fond<br>senast tillförts medel för pensionsspararens räkning - han har t.ex. valt<br>två fonder eller bytt till två fonder vid ett och samma tillfälle - skall<br>medlen fördelas mellan fondema i förhållande till det aktuella värdet av<br>innehavet i varje fond. Denna fördelningsmetod används också när Pre-<br>miepensionsmyndigheten skall föra över medel till respektive från pen-<br>sionsspararens fonder när hans pensionsrätt för premiepension har änd-<br>rats (se 14 kap.).</p>
<p>Om pensionsspararen har anmält sitt val av fond i rätt tid men har valt<br>en fond som inte ingår bland de fonder som har registrerats hos myndig-<br>heten, skall medlen för pensionsspararen placeras i Premiesparfonden<br>eller i den eller de fonder i vilka medel senast har placerats för hans räk-<br>ning.</p>
<p>5 § På begäran av pensionsspararen skall Premiepensionsmyndigheten<br>flytta hela eller del av innehavet i en fond till en annan fond.</p>
<p>725</p>
<p>Som angetts vid 4 § ingår det i pensionsspararens rätt att välja placering<br>av de medel som motsvarar hans pensionsrätt för premiepension också en<br>rätt att byta fond. Pensionsspararen underrättar då Premiepensionsmyn-<br>digheten om vilken fond han önskar lämna och till vilken fond han vill att<br>medlen skall flyttas, varefter myndigheten genomför bytet.</p>
<p>Ofta kommer ett byte som har begärts av en pensionssparare att kunna<br>samordnas med byten som har begärts av andra pensionssparare eller med<br>transaktioner som skall genomföras av andra skäl. Särskilt gäller detta för<br>sådana byten som begärs under den period då val av fond för ny pen-<br>sionsrätt pågår. Myndigheten kommer då att kunna "kvitta" olika önske-<br>mål mot varandra och gentemot förvaltaren bara köpa eller sälja nettot.</p>
<p>I paragrafen anges inte inom vilken tid myndigheten skall verkställa ett<br>byte. Byten skall genomföras så snabbt som möjligt, eftersom ett dröjs-<br>mål kan få betydande ekonomiska konsekvenser för pensionsspararen.<br>Det kan därför inte godtas att myndigheten dröjer med att genomföra ett<br>byte t.ex. därför att myndigheten räknar med att senare kunna genomföra<br>en sådan kvittning som angetts ovan. Under förutsättning att det inte<br>uppkommer några förseningar på grund av förhållanden på fondförval-<br>tarens sida bör en längre tidsutdräkt än tre-fem bankdagar för myndig-<br>hetens hantering inte godtas.</p>
<p>6 § Närmare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om<br>val och byte av fond meddelas av regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer.</p>
<p>Paragrafen, som behandlar meddelande av verkställighetsföreskrifter, har<br>formulerats i enligt med vad Lagrådet föreslagit. De aktuella verk-<br>ställighetsföreskriftema kan användas för att bestämma den tid inom<br>vilken val av fond skall göras och vilka uppgifter som skall lämnas vid<br>begäran om byte av fond m.m. Det kan också bli aktuellt att föreskriva en<br>längsta tid inom vilken fondbyten som begärs av pensionssparama skall<br>vara genomförda. Däremot är det inte avsikten att bemyndigandet skall<br>kunna användas för begränsningar av den principiella val- och bytes-<br>rätten.</p>
<h4>Skadestånd</h4>
<p>7 § Om någon är skadeståndsskyldig för att ha orsakat att fondandelar<br>som Premiepensionsmyndigheten har förvärvat för en eller flera pen-<br>sionssparares räkning gått ned i värde, skall skadeståndet betalas till<br>myndigheten. Om myndigheten har förklarat att den inte avser att föra<br>talan om skadestånd och inte heller har träffat någon uppgörelse om ska-<br>deståndsskyldigheten, har en pensionssparare för vars räkning sådana<br>fondandelar har förvärvats rätt att föra talan om skadestånd till myndig-<br>heten. Om en sådan talan väcks, får någon uppgörelse om skadestånds-<br>skyldigheten inte träffas utan pensionsspararens samtycke.</p>
<p>En pensionssparare som rör talan om skadestånd till myndigheten<br>svarar själv för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning för<br>dessa av myndigheten, i den utsträckning de täcks av vad som har kom-<br>mit myndigheten till godo genom rättegången. Sådan ersättning skall dras<br>av från skadeståndsbeloppet innan fördelning enligt tredje stycket görs.</p>
<p>När ett skadeståndsbelopp har betalats till myndigheten, skall myndig-<br>heten, för vaije pensionssparare för vars räkning andelar förvärvats i den<br>berörda fonden, oeräkna hur mycket av skadeståndsbeloppet som belöper<br>på spararen och öka tillgodohavandet på hans premiepensionskonto med</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>726</p>
<p>detta belopp. Om pensionsspararen har börjat ta ut pension, skall den del<br>av beloppet som beräknas belöpa på förfluten tid betalas ut till spararen.<br>Om inte pensionsspararen har tagit ut pension i form av livränta enligt<br>9 kap. 2 §, skall resten av medlen tillföras den eller de fonder i vilka<br>medel har placerats för spararens räkning. Beloppet skall fördelas mellan<br>fondema i förhållande till värdet av innehavet i vaije fond.</p>
<p>Paragrafen reglerar frågor om talerätt m.m. om det blir aktuellt att kräva<br>skadestånd av någon som har orsakat att värdet av fondandelar som myn-<br>digheten har förvärvat för pensionssparamas räkning har gått ned. En<br>sådan talan kan grundas på 47 § lagen om värdepappersfonder (såvitt<br>gäller fondbolaget och förvaringsinstitutet) eller på allmänna skade-<br>ståndsrättsliga regler. Det kan vara fråga om skadestånd på gmnd av brott<br>eller om skadeståndskrav mot det allmänna med stöd av reglerna i 3 kap.<br>skadeståndslagen (1972:207). När det gäller skadestånd på gmnd av<br>felaktig myndighetsutövning torde området vara begränsat till Finansin-<br>spektionens beslutssfär.</p>
<p>I första styckets första mening slås fast att det är Premiepensionsmyn-<br>digheten som är berättigad till skadeståndet - inte den enskilde pensions-<br>spararen. Övriga bestämmelser i stycket har sina förebilder i 15 kap. 5 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385).</p>
<p>Detsamma gäller första meningen i andra stycket, medan andra<br>meningen i det stycket är speciell för premiepensionssystemet. Det av-<br>drag som anges där skall naturligtvis göras från hela skadeståndsbeloppet<br>och på det viset belasta samtliga berörda pensionssparare. Avdragsregeln<br>blir för övrigt aktuell bara om inte den skadeståndsskyldige betalar även<br>rättegångskostnaderna.</p>
<p>När ett skadeståndsbelopp har betalats till myndigheten, skall myndig-<br>heten fördela detta på de pensionssparare för vilkas räkning medel place-<br>rats i den berörda fonden efter vilken skada var och en har lidit. Reglerna<br>i tredje stycket om hur det sålunda beräknade beloppet skall tillgodoföras<br>pensionssparama överensstämmer med de regler i 14 kap. 3 § som före-<br>slås för den situationen att medel skall tillföras en pensionssparare därför<br>att hans pensionsrätt för premiepension för ett visst år har blivit höjd i<br>efterhand. Bestämmelsernas närmare innebörd behandlas i författnings-<br>kommentaren till den paragrafen. Stycket har fått sin slutliga formulering<br>efter Lagrådets granskning.</p>
<p>Det kan i sammanhanget anmärkas att rättegångskostnader för Premie-<br>pensionsmyndigheten, som stannar på myndigheten och inte täcks av<br>skadestånd i ett sådant mål som avses i paragrafen, övervältras på försäk-<br>ringskollektivet enligt den ordning som följer av den s.k. skälighetsprin-<br>cipen i försäkringsrörelsereglema.</p>
<h4>9 kap. Uttag av premiepension</h4>
<p>1 § Premiepension får tidigast tas ut från och med den månad då pen-<br>sionsspararen fyller 61 år. Pensionen är livsvarig och skall beräknas med<br>utgångspunkt i tillgodohavandet vid varje tid pa pensionsspararens pre-<br>miepensionskonto. Premiepension skall beräknas lika för kvinnor och<br>män.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>727</p>
<p>Bestämmelserna i paragrafen har behandlats i avsnitt 21. Som framgår<br>där avviker förslagen i denna del från de godkända riktlinjerna på en<br>punkt. Numera föreslås att premiepensionen skall vara enbart livsvarig.<br>Någon möjlighet till tidsbegränsad utbetalning skall alltså inte finnas.</p>
<p>Hittills har praktiskt taget alla fondförsäkringar som tillhandahållits i<br>Sverige haft enbart tidsbegränsad utbetalning. Försäkringstagare som<br>önskat en livsvarig utbetalning har erbjudits att gå över till en traditionell<br>livränteförsäkring. Några principiella eller försäkringsmässiga svårig-<br>heter att konstruera en fondförsäkring med livsvarig utbetalning före-<br>ligger dock inte, fast tekniken delvis blir en annan. Medan man vid tids-<br>begränsad utbetalning - förenklat uttryckt - bara delar antalet fondande-<br>lar med antalet utbetalningsmånader, måste man vid livsvarig utbetalning<br>lägga på ett kompletterande riskförsäkringsmoment som täcker si-<br>tuationen att den försäkrade lever längre än genomsnittet. Det blir alltså<br>fråga om utjämning mellan olika försäkrade i kollektivet i större ut-<br>sträckning än vid tidsbegränsad utbetalning.</p>
<p>Bestämmelser om ansökan om pension och om utbetalning av pension<br>finns i 12 kap.</p>
<p>2 § Pensionsspararen har rätt att på begäran få ut sin premiepension i<br>form av en livränta med garanterade belopp. Den finansiella risken för de<br>tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på pensionsspararens premie-<br>pensionskonto övergår då på Premiepensionsmyndigheten. Pensionen<br>skall bestämmas med utgångspunkt i tillgångarnas värde tre dagar efter<br>det att begäran kom in till myndigheten.</p>
<p>En övergång enligt första stycket får göras tidigast när pensionsspara-<br>ren böijar ta ut premiepension. När en begäran om övergång har kommit<br>in till myndigheten, kan begäran inte återkallas. Övergången måste avse<br>hela tillgodohavandet på premiepensionskontot och gäller även för medel<br>som senare tillförs kontot.</p>
<p>Paragrafen beskriver övergången till livränta med garanterade belopp.<br>Skälen för att denna möjlighet bör finnas och för de begränsningar som<br>föreslås i paragrafens andra stycket har redovisats i avsnitt 21.</p>
<p>Enligt första styckets sista mening skall pensionen bestämmas med ut-<br>gångspunkt i tillgångarnas värde tre dagar efter det att begäran om över-<br>gång kom in till Premiepensionsmyndigheten. Det är alltså den risköver-<br>gång som beskrivs i styckets andra mening som äger rum då. Det betyder<br>emellertid inte att myndigheten måste behålla fondandelarna under dessa<br>tre dagar. Om myndigheten av något skäl vill sälja fondandelarna<br>omedelbart, så går det bra. Även i den situationen är det dock värdet på<br>fondandelarna tre dagar efter det att begäran kom in som bestämmer pen-<br>sionens storlek. På samma sätt som i liknande sammanhang bör det vara<br>värdet vid handelns slut den dagen som är avgörande.</p>
<p>En övergång till livränta med garanterade belopp skall inte kunna ång-<br>ras. Det skall alltså inte vara möjligt att få sitt tillgodohavande på nytt<br>förvandlat till individuella fondandelar. I konsekvens med att livräntan<br>skall bestämmas av fondvärdena tre dagar efter det att begäran kom in till<br>myndigheten, vilket innebär att pensionsspararen bär den finansiella<br>risken under dessa dagar, innebär andra stycket att en begäran om över-<br>gång blir oåterkallelig i samma ögonblick som den kommer in till myn-<br>digheten. En ordning där en begäran blev oåterkallelig först när tre-<br>dagarsfristen hade gått till ända skulle, tillsammans med möjligheten att</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>728</p>
<p>avbryta påböljat pensionsuttag, ge möjlighet till spekulation på myndig-<br>hetens bekostnad i känsliga marknadslägen. Det kan i detta sammanhang<br>påpekas att här liksom i övriga anmälnings- och ansökningsfall som rör<br>premiepension gäller den allmänna principen att den som ger in en hand-<br>ling, gentemot den mottagande myndigheten, svarar för att handlingen<br>kommer mottagaren till handa.</p>
<p>I andra stycket anges också att övergången måste avse hela tillgodoha-<br>vandet på pensionsspararens premiepensionskonto (jfr avsnitt 21). Efter-<br>som en övergång inte kan ångras, bör myndigheten behandla en fram-<br>ställning om partiell övergång som ogiltig och ge pensionsspararen till-<br>fälle att ta ny ställning.</p>
<p>3 § Uttaget av premiepension får begränsas till att avse tre fjärdedelar,<br>hälften eller en fjärdedel av pensionen.</p>
<p>Pensionsspararen får återkalla uttaget av premiepension och ändra den<br>andel av pensionen som tas ut enligt vad som föreskrivs i 12 kap.</p>
<p>Bestämmelserna i paragrafens första stycke har behandlats i avsnitt 21.</p>
<p>När pensionsspararens tillgodohavande är placerat i värdepappers-<br>fonder även under pensionstiden, kommer månadsbeloppet av pensionen<br>att variera med växlingarna i fondandelarnas värde. Växlingar slår<br>igenom också när en pensionssparare tar ut reducerad pension, så att t.ex.<br>halv pension varje månad utgör hälften av vad hel pension skulle ha varit<br>för den månaden. Detsamma gäller om tillgodohavandet på kontot ökar<br>på grund av att pensionsspararen tjänar in ytterligare pensionsrätt för<br>premiepension eller av något annat skäl.</p>
<p>Samma princip bör tillämpas när någon tar ut reducerad andel av en<br>pension med garanterade belopp. När pensionsspararens premiepensions-<br>konto t.ex. tillförs återbäring, bör den utbetalda pensionen höjas med en<br>proportionell andel av återbäringen.</p>
<p>I andra stycket har tagits in en erinran om bestämmelserna om ändring<br>och återkallelse av uttag i 12 kap.</p>
<p>10 kap. Efterlevandeskydd</p>
<p>Efterlevandeskydd före pensionstiden</p>
<p>1 § Efter ansökan av en pensionssparare skall Premiepensionsmyndig-<br>heten meddela efterlevandeskydd för pensionsspararen, om</p>
<p>1. pensionsspararen ännu inte har tagit ut någon del av sin premiepen-<br>sion,</p>
<p>2. myndigheten bedömer att skyddet under minst ett år skall kunna be-<br>kostas på det sätt som anges i fjärde stycket, och</p>
<p>3. pensionsspararen har bam under 20 år eller är gift eller är ogift och<br>stadigvarande sammanbor med någon som är ogift och som spararen tidi-<br>gare varit gift med eller har eller har haft bam tillsammans med.</p>
<p>Om en ansökan kommer in till myndigheten när pensionsspararen har<br>fyllt 50 år får efterlevandeskydd meddelas endast efter en sådan familje-<br>händelse som avses i 2 § andra stycket.</p>
<p>Skyddet innebär att det vid pensionsspararens död betalas ut premie-<br>pension till efterlevande under fem år från dödsfallet. Pensionsspararen<br>får välja om premiepensionen till efterlevande, räknat per år, skall mot-<br>svara ett eller två inkomstbasbelopp. Det inkomstbasbelopp som gällde<br>det år då pensionsspararen avled skall tillämpas under hela utbetalnings-<br>perioden.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>729</p>
<p>Efterlevandeskyddet bekostas av pensionsspararen genom att kostna- p<sub>rop</sub> 1997/98:151<br>den för skyddet löpande dras av från tillgodohavandet på spararens pre- <sup>F</sup>’<br>miepensionskonto.</p>
<p>I paragrafens första stycke anges förutsättningarna för att en pensions-<br>sparare skall få ansluta sig till efterlevandeskyddet under aktivtiden. Den<br>första förutsättningen är att pensionsspararen ännu inte har tagit ut någon<br>del av sin premiepension. Den bestämmelsen skall läsas tillsammans med<br>regeln i 3 § andra stycket första meningen, enligt vilken skyddet upphör<br>om pensionsspararen begär att få ut sin pension.</p>
<p>Pensionsspararens premiepensionskonto måste vara tillräckligt stort för<br>att under minst ett år bekosta det skydd som pensionsspararen begär. Ut-<br>gångspunkten för bedömningen bör vara det aktuella tillgodohavandet på<br>kontot. Detta måste med åtminstone viss marginal täcka kostnaden för<br>skyddet under ett år. Försiktigheten kräver att en nedgång i värdet av<br>pensionsspararens fondinnehav tas med i beräkningen. I övrigt bör det<br>inte krävas att myndigheten gör en bedömning av utvecklingen av pen-<br>sionsspararens fondinnehav.</p>
<p>Slutligen får skyddet bara tecknas av den som har någon inom den an-<br>givna kretsen anhöriga. Som angetts i avsnitt 22.2 ligger avgränsningen<br>nära den som tillämpas i annan socialförsäkring. Den olikheten föreligger<br>dock att bam under 20 år generellt godtas som mottagare av premiepen-<br>sion till efterlevande. Denna olikhet har ansetts motiverad med hänsyn till<br>att skyddet i premiepensionssystemet finansieras direkt av de pensions-<br>sparare som har begärt skyddet.</p>
<p>Av andra stycket framgår att ett efterlevandeskydd kräver en familje-<br>händelse om ansökningen görs när pensionsspararen väl fyllt 50 år. För<br>en sparare som uppnått denna ålder och som kan åberopa en familje-<br>händelse gäller den ettåriga karenstid som regleras i 2 § första stycket. I<br>den bestämmelsen görs ett undantag från kravet på karenstid för den del<br>av efterlevandeskyddet som avser risken för olycksfall. Förevarande<br>stycke har lagts till efter Lagrådets granskning.</p>
<p>Efterlevandeskyddet före pensionstiden innebär en månatlig pension<br>under fem år fr.o.m. månaden efter dödsfallet. Skyddet är avsett att vara<br>en enkel försäkringsprodukt, som skall tillämpas precis som den beskrivs<br>i paragrafen. Därför har inte bestämmelserna om återkallelse av uttag,<br>partiellt uttag osv. gjorts tillämpliga för den som är berättigad till<br>pensionen.</p>
<p>Premiepension till efterlevande utges med en eller två tolftedelar av ett<br>inkomstbasbelopp per månad. Basbeloppet regleras i 1 kap. 6 §. En enkel<br>modell som används i andra socialförsäkringssammanhang skulle vara att<br>försäkringsbeloppen följde med i basbeloppets förändringar under de fem<br>utbetalningsåren. Från försäkringsteknisk synpunkt skulle en sådan<br>ordning dock vara betänklig, eftersom den skulle innebära att<br>Premiepensionsmyndigheten mot en fast premie åtog sig att under fem år<br>utge ett belopp vars storlek var okänd och som myndigheten inte kunde<br>påverka. Vid snabba ökningar av basbeloppet utan motsvarande värde-<br>ökningar i myndighetens kapitalförvaltning skulle försäkringen alltså<br>komma att belasta kollektivet. Som framgår av paragrafen skall därför<br>basbeloppet för dödsåret tillämpas under hela utbetalningsperioden. - I</p>
<p>730<br></p>
<p>gengäld föreslås att bestämmelserna om återbäring skall gälla. Däri-<br>genom kan en viss följsamhet med utvecklingen uppnås.</p>
<p>Enligt fjärde stycket skall kostnaden för skyddet fortlöpande dras av<br>från pensionsspararens premiepensionskonto.</p>
<p>2 § Efterlevandeskyddet böijar gälla vid det första månadsskiftet ett år<br>efter det att ansökan kom in till Premiepensionsmyndigheten eller vid det<br>senare månadsskifte som har angetts i ansökan.</p>
<p>Till den del efterlevandeskyddet avser risken att pensionsspararen<br>avlider som en direkt följd av olycksfall böriar skyddet dock gälla vid<br>utgången av den månad da ansökan kom in till myndigheten eller vid det<br>senare månadsskifte som har angetts i ansökan. Detsamma gäller om<br>ansökan kommer in till myndigheten innan pensionsspararen har fyllt<br>50 år och om pensionsspararen nögst tre månader innan ansökan kom in<br>har ingått äktenskap eller fått ett bam. Om ett faderskap har blivit<br>fastställt genom dom eller genom bekräftelse efter barnets födelse, räknas<br>fristen fran det att domen vann laga kraft eller bekräftelsen godkändes<br>enligt 1 kap. 4 § föräldrabalken. Vid adoption räknas fristen från det att<br>rättens beslut om tillstånd till adoptionen vann laga kraft.</p>
<p>Som angetts i avsnitt 22.1 och 22.2 är det nödvändigt att på något sätt<br>begränsa riskerna för moturval. Bestämmelserna i förevarande paragraf är<br>tillkomna i det syftet.</p>
<p>Som huvudregel skall det gälla en karenstid av ett år innan efterlevan-<br>deskyddet böijar gälla. Den del av skyddet som avser risken för att<br>pensionsspararen dör som en direkt följd av ett olycksfall börjar gälla<br>utan karenstid.</p>
<p>Även under en karenstid skall kontot belastas med avgift för skyddet.<br>Denna karenstid gäller, med undantag för skyddet för olycksfallsrisken,<br>alltid om pensionsspararen är över 50 år när han ansöker om att få ansluta<br>sig till efterlevandeskyddet. (Om spararen fyllt 50 år vid<br>ansökningstillfället medges endast efterlevandeskydd i vissa fall [1 §<br>andra stycket].) Är han däremot under 50 år vid ansökningstillfället gäller<br>inte karenstiden om ansökan görs inom tre månader från en<br>familjehändelse, dvs. från det att pensionsspararen ingick äktenskap eller<br>partnerskap (3 kap. 1 § lagen om registrerat partnerskap) eller fick ett<br>bam. Det har härvid inte någon betydelse om pensionsspararen vid något<br>tidigare tillfälle, t.ex. ett annat barns födelse, blivit berättigad till<br>anslutning utan karenstid men då inte utnyttjat möjligheten.</p>
<p>Om det skulle komma in en ansökan med begäran om att skyddet skall<br>börja gälla vid någon annan tidpunkt än ett månadsskifte, bör myndig-<br>heten i första hand ta kontakt med pensionsspararen och reda ut vilken<br>tidpunkt som skall gälla. Om detta av någon anledning inte lyckas, får det<br>anses vara mest förenligt med den genomsnittlige pensionsspararens in-<br>tressen att välja det månadsskifte som ligger närmast före den dag som<br>har angetts i ansökan. Dock kan skyddet inte heller i sådana fall träda i<br>kraft tidigare än vid utgången av den månad då ansökan kom in eller, när<br>det skall löpa karenstid, tidigare än ett år från det att ansökan kom in.</p>
<p>I 12 § markeras att närmare verkställighetsföreskrifter kan lämnas i<br>fråga om villkoren för efterlevandeskyddet.</p>
<p>Paragrafen har inte redovisats för Lagrådet i sitt slutliga skick.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>731</p>
<p>3 § För att efterlevandeskyddet skall gälla när pensionsspararen avlider<br>måste någon av förutsättningarna i 1 § första stycket 3 vara uppfylld.</p>
<p>Om pensionsspararen begär att få ut premiepension, upphör efterlevan-<br>deskyddet vid ingången av den första månad för vilken premiepension<br>skall betalas ut. Skyddet upphör också att gälla om tillgodohavandet på<br>premiepensionskontot inte längre^ är tillräckligt stort för att bekosta<br>skyddet, dock tidigast 30 dagar från det att Premiepensionsmyndigheten<br>har sänt ett meddelande till pensionsspararen om att skyddet kommer att<br>upphöra.</p>
<p>För att efterlevandeskyddet skall gälla när pensionsspararen avlider måste<br>han vid sin död ha någon anhörig inom den krets som anges i 1 § första<br>stycket 3. Annars skall inte någon ersättning betalas ut. Det bör emeller-<br>tid uppmärksammas att regeln inte kräver att förutsättningarna skall ha<br>varit oavbrutet uppfyllda under tiden från tecknandet till dödsfallet. Väx-<br>lingar i kretsen av behöriga mottagare kan ske utan att skyddet går för-<br>lorat. Men även om förutsättningarna för skydd över huvud taget inte har<br>varit uppfyllda under en viss period men förutsättningarna åter är på plats<br>när pensionsspararen avlider, bör han anses vara omfattad av skyddet. En<br>sådan ordning ger inte upphov till några försäkringsmässiga invänd-<br>ningar.</p>
<p>I 105 § andra stycket andra meningen lagen (1927:77) om försäkrings-<br>avtal, FAL anges att ett förmånstagarförordnande till förmån för försäk-<br>ringstagarens make skall anses förfallet om mål om äktenskapsskillnad<br>pågick mellan makarna vid försäkringstagarens död. En sådan bestäm-<br>melse i det nu aktuella sammanhanget skulle dock få den ologiska kon-<br>sekvensen att efterlevandeskyddet inte omfattar makar som lever till-<br>sammans under betänketiden men däremot f.d. makar som fortsätter att<br>leva tillsammans sedan äktenskapet har upplösts. Någon sådan bestäm-<br>melse har därför inte föreslagits. På grund av bestämmelsen i 5 kap. 6 §<br>äktenskapsbalken om att ett äktenskap är upplöst när dom på äktenskaps-<br>skillnad vinner laga kraft, medför regeringens förslag vidare att efter-<br>levandeskyddet gäller om pensionsspararen avlider efter det att dom på<br>äktenskapsskillnad har meddelats men innan domen har vunnit laga kraft.</p>
<p>När det gäller efterlevandeskyddet för bam framgår av 5 § att pension<br>betalas ut till dem under hela utbetalningsperioden även om de fyller<br>20 år före periodens slut.</p>
<p>Paragrafen reglerar också två situationer då efterlevandeskyddet upp-<br>hör. En tredje sådan situation regleras i 4 §, nämligen den då pensions-<br>spararen själv anmäler att han inte längre vill ha skyddet.</p>
<p>Skyddet upphör om pensionsspararen tar ut sin premiepension.<br>Skyddet upphör då samtidigt med att efterlevandeskyddet under pen-<br>sionstiden kan sättas i kraft. På det sättet behöver det inte uppstå någon<br>lucka i skyddet för make eller motsvarande.</p>
<p>Vidare upphör skyddet om tillgodohavandet på pensionsspararens<br>premiepensionskonto blir för litet för att finansiera skyddet. Som framgår<br>i avsnitt 22.1 anser regeringen att det inte bör finnas någon möjlighet att<br>finansiera efterlevandeskyddet genom direkt premiebetalning från pen-<br>sionsspararens sida.</p>
<p>För att pensionsspararen skall få kännedom om att skyddet är på väg att<br>upphöra och få möjlighet att skaffa sig motsvarande skydd på annat håll,<br>skall myndigheten underrätta honom om att hans tillgodohavande är på<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>732</p>
<p>väg att ta slut. Något exakt besked om när skyddet kommer att upphöra Prop. 1997/98:151<br>kommer inte att kunna lämnas i underrättelsen, eftersom tillgodohavan-<br>dets storlek varierar med värdet av den eller de valda fondema. Med-<br>delandet kan mycket väl skickas ut t.ex. två månader före det beräknade<br>upphörandet men får inte skickas så långt i förväg att det finns risk att<br>pensionsspararen hinner glömma bort att skyddet upphör. Om under-<br>rättelsen skulle komma att skickas så sent att tillgodohavandet tar slut<br>innan 30 dagar har gått från avsändandet, gäller efterlevandeskyddet utan<br>kostnad till slutet av trettiodagarsperioden.</p>
<p>Om efterlevandeskyddet upphör enligt de nu diskuterade bestämmel-<br>serna, så är det fråga om ett definitivt upphörande. Efterlevandeskyddet<br>väcks alltså inte till liv igen om pensionsspararen återkallar sitt pensions-<br>uttag eller på nytt får ett tillgodohavande på sitt premiepensionskonto<br>som skulle kunna finansiera skyddet. I den sistnämnda situationen har<br>pensionsspararen dock möjlighet att på nytt ansöka om efterlevande-<br>skydd.</p>
<p>4 § Pensionsspararen får när som helst avstå från efterlevandeskyddet<br>genom anmälan till Premiepensionsmyndigheten. I så fall upphör skyddet<br>att gälla vid utgången av den månad aå anmälan kom in till myndigheten<br>eller vid det senare månadsskifte som har angetts i anmälan.</p>
<p>Enligt 3 § gäller att skyddet upphör automatiskt när pensionsspararen<br>börjar ta ut sin premiepension. Enligt förevarande paragraf kan pensions-<br>spararen också när som helst anmäla att han inte längre vill ha skyddet.<br>En sådan anmälan kan bero på att pensionsspararen har upptäckt att de<br>förutsättningar för efterlevandeskyddet som anges i 1 § inte längre är<br>uppfyllda.</p>
<p>Om det i en anmälan begärs att skyddet skall upphöra vid någon annan<br>tidpunkt än ett månadsskifte, bör myndigheten på samma sätt som angavs<br>vid 2 § i första hand ta kontakt med pensionsspararen och reda ut vilken<br>tidpunkt som skall gälla. Om detta av någon anledning inte lyckas, får det<br>i detta fall anses vara mest förenligt med den genomsnittlige pensions-<br>spararens intressen att välja det månadsskifte som ligger närmast efter<br>den dag som har angetts i anmälan. I båda fallen bör man alltså vid tvek-<br>samhet välja den lösning som ger det mest omfattande skyddet.</p>
<p>5 § Premiepension till efterlevande enligt 1 § får endast betalas ut till<br>personer inom den krets som avses i 1 § första stycket 3. Pensionsspara-<br>rens bam har rätt att få pensionsbelopp under hela utbetalningsperioden,<br>om de är under 20 år vid pensionsspararens död. Om ett pensionsbelopp<br>skall betalas ut till flera bam, skall det delas lika mellan dem.</p>
<p>Pensionsspararen kan genom ett skriftligt meddelande till Premiepen-<br>sionsmyndigheten bestämma vilken eller vilka av de personer som avses i<br>1 § första stycket 3 som skall ha pensionen. Om det inte har gjorts eller<br>om det pensionsspararen har bestämt inte kan verkställas, skall pensionen<br>betalas ut till spararens make eller sammanboende. Finns inte make eller<br>sammanboende, skall pensionen betalas ut till pensionsspararens bam.</p>
<p>Genom ett nytt skriftligt meddelande till myndigheten får pensions-<br>spararen ändra aet som har bestämts enligt andra stycket. Om den som är<br>berättigad till pensionen avlider under utbetalningsperioden, övergår<br>rätten till pensionen till den som då har den bästa rätten enligt andra<br>stycket.</p>
<p>733</p>
<p>Avgränsningen av den krets av anhöriga som kan bli berättigade till pre- Prop. 1997/98:151<br>miepension till efterlevande ligger som tidigare nämnts nära den efter-<br>levandekrets som brukas inom socialförsäkringen.</p>
<p>Inom kretsen av tänkbara mottagare skall pensionsspararens ha rätt att<br>själv bestämma till vem premiepensionen till efterlevande skall utges. Av<br>andra stycket framgår att detta måste ske genom ett skriftligt meddelande<br>till Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Någon anknytning till FAL:s reglering i fråga om meddelanden om<br>förmånstagarförordnande och förmånstagare har inte gjorts. Sådana<br>företeelser som oåterkalleliga förmånstagarförordnanden och enskild<br>egendom genom förmånstagarförordnande skulle te sig främmande i ett<br>socialförsäkringssystem. En annan sak är att man vid tillämpningen av<br>bestämmelserna om efterlevandeskydd i premiepensionssystemet i vissa<br>fall kan hämta vägledning från vad som allmänt gäller om förmånstagar-<br>förordnande och förmånstagare inom privat livförsäkring. Det bör dock<br>betonas att överföringen av rättigheter till efterlevande enligt den före-<br>slagna lagen inte är en åtgärd av civilrättslig karaktär (jfr avsnitt 19.1).</p>
<p>Andra styckets andra mening förutser den situationen att pensions-<br>spararen har meddelat vem han vill skall ha premiepensionen till efter-<br>levande men att hans önskan av någon anledning inte går att uppfylla.<br>Skälet till detta kan vara att den utsedda personen är avliden eller har<br>upphört att tillhöra kretsen av tillåtna mottagare. Exempelvis kan pen-<br>sionsspararen och hans make ha skilt sig. Skälet kan också vara att den<br>berättigade helt eller delvis avstår från pensionen. Även i den situationen<br>skall rätten till pensionen gå vidare till den person som därnäst är berät-<br>tigad till den.</p>
<p>Om den som uppbär premiepensionen till efterlevande avlider under<br>utbetalningsperioden, kan rätten till pensionen övergå till någon annan,<br>förutsatt att det finns någon sådan anhörig som avses i 1 § första stycket<br>3. Vem som i detta skede skall ha pensionen bestäms då som om pen-<br>sionsspararen hade avlidit vid den tidpunkt när den nya bestämningen<br>skall göras. På grund av regeln i första stycket andra meningen får dock<br>pensionsspararens bam uppbära pensionen även om de har fyllt 20 år<br>under mellantiden under fömtsättning att de inte var 20 år vid spararens<br>dödsfall. Om det finns flera berättigade bam skall pensionen delas lika<br>mellan dem.</p>
<p>6 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 1 §<br>gäller de bestämmelser som avser pensionsspararen i</p>
<p>- 7 kap. 4 § om premiepensionskonto,</p>
<p>- 4 § lagen (1998:000) med vissa bestämmelser om Premiepensions-<br>myndigheten om återbäring, och</p>
<p>- 7 § lagen med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten<br>om information till pensionssparama.</p>
<p>I denna paragraf anges vilka bestämmelser i denna avdelning som skall<br>gälla för den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt<br>1 §. Skälet till detta är att bestämmelserna annars bara gäller för pen-<br>sionsspararen.</p>
<p>Nästa avdelning innehåller också bestämmelser för efterlevande. Vissa<br>bestämmelser anger, på samma sätt som förevarande paragraf, att vissa<br>andra bestämmelser också skall gälla för den som har fått rätt till premie-<br></p>
<p>734</p>
<p>pension till efterlevande. Som exemepel på sådana bestämmelser kan<br>nämnas 14 kap. 5 §. Ett liknande exempel finns i 12 kap. 4 §. Andra be-<br>stämmelser är direkt tillämpliga även på efterlevande. Reglerna om ut-<br>betalning av pension i 12 kap. 5-8 §§ gäller i huvudsak både för den som<br>är berättigad till ålderspension och för den som är berättigad till premie-<br>pension till efterlevande. Detsamma gäller i princip reglerna om över-<br>klagande m.m. i 13 kap. och bestämmelserna om utmätning, preskription<br>m.m. i 15 kap.</p>
<p>Registreringen på premiepensionskonton är en förutsättning för myn-<br>dighetens årsbesked till den berättigade. Som redan framhållits i kom-<br>mentaren till 7 kap. 4 § kommer det dock inte att vara lika många upp-<br>gifter som skall antecknas på ett konto för en person som har rätt till<br>premiepension till efterlevande som för en pensionssparare. De mest in-<br>tressanta uppgifterna är naturligtvis de om belopp och tider för återståen-<br>de utbetalningar.</p>
<p>Som framgår av 10 kap. 1 § skall pensionens storlek bestämmas av det<br>inkomstbasbelopp som gällde när pensionsspararen avled. I stället har<br>bestämmelsen i 4 § lagen (1998:000) med vissa bestämmelser om Pre-<br>miepensionsmyndigheten om återbäring gjorts tillämplig. Med hänsyn till<br>att återbäringen skall fördelas enligt den s.k. kontributionsmetoden kan<br>man emellertid inte vänta sig att det skall bli fråga om några stora återbä-<br>ringsbelopp.</p>
<h4>Efterlevandeskydd under pensionstiden</h4>
<p>7 § Efter ansökan av pensionsspararen skall Premiepensionsmyndigheten<br>meddela efterlevandeskydd under pensionstiden for en pensionssparare<br>som är gift eller som är ogift och stadigvarande sammanoor med någon<br>som är ogift och som spararen tidigare varit gift med eller har eller nar<br>haft bam tillsammans med. Skyddet innebär att det vid pensionsspararens<br>död till spararens efterlevande make eller sammanboende betalas ut livs-<br>varig pension till efterlevande.</p>
<p>Omfattningen av efterlevandeskyddet skall beräknas med utgångspunkt<br>i tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto, varvid<br>pensionsspararens egen premiepension skall räknas om. Beräkningarna<br>skall göras så att pensionsspararens egen premiepension och premiepen-<br>sionen till efterlevande blir lika stora när samma andel av pensionen tas<br>ut.</p>
<p>Efterlevandeskyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin död var<br>gift med eller stadigvarande sammanbodde med den person med vilken<br>nan var gift eller sammanboende vid ansökan om skyddet. I fråga om<br>sammanboende som inte är gifta med varandra krävs också att inte någon<br>av dem var gift med någon annan vid dödsfallet.</p>
<p>I paragrafen behandlas det föreslagna efterlevandeskyddet under pen-<br>sionstiden. Kretsen av anhöriga som berättigar pensionsspararen att<br>teckna efterlevandeskydd enligt denna paragraf är snävare än den krets<br>som anges i 1 § första stycket 3 genom att bam inte finns med. Endast<br>makar, registrerade partner och sammanboende av det tidigare angivna<br>slaget kommer i fråga.</p>
<p>Det bör uppmärksammas att båda makarna i ett äktenskap (eller mot-<br>svarande) kan begära efterlevandeskydd enligt paragrafen. Det ger den<br>mest stabila inkomstbilden för makarna, eftersom samma månadsbelopp<br>kommer att utgå så länge någon av dem lever.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>735</p>
<p>Ett efterlevandeskydd av detta slag kan inte flyttas över på en ny make<br>eller motsvarande. Om det ursprungliga förhållandet blir upplöst och<br>pensionsspararen senare ingår ett nytt äktenskap eller motsvarande, kan<br>han få efterlevandeskydd i det förhållandet bara efter en ny ansökan en-<br>ligt 8 § andra stycket.</p>
<p>I en situation kan emellertid efterlevandeskyddet börja gälla igen, trots<br>att det ursprungliga förhållandet har upplösts, nämligen om pensions-<br>spararen på nytt gifter sig med eller böijar leva tillsammans med samma<br>partner. Bestämmelsen i tredje stycket är utformad bl.a. för att fånga upp<br>sådana situationer. Huruvida parterna har varit gifta vid en tidpunkt och<br>ogifta sammanboende vid en annan spelar inte någon roll. Om de var<br>sammanboende vid ansökningstillfället eller vid dödsfallet är förutsätt-<br>ningen bara att inte någon av dem då var gift med någon annan.</p>
<p>Huvudregeln är att skyddet upphör när äktenskapet eller motsvarande<br>blir upplöst, och då har pensionsspararen rätt enligt 9 § att på nytt få för-<br>säkringen omräknad till att bara gälla på hans liv. Däremot har spararen -<br>till skillnad från vad som gäller under aktivtiden - inte rätt att säga upp<br>efterlevandeskyddet under pensionstiden av andra skäl, t.ex. med hänvis-<br>ning till ändrade ekonomiska förhållanden för någon av makarna. Under<br>pensionstiden kan det ofta vara risk för moturval på så sätt att det verk-<br>liga skälet är att den andra makens hälsa har försämrats påtagligt och<br>pensionsspararen räknar med att det blir han som blir den efterlevande. I<br>konsekvens härmed skall inte pensionsspararens egen pension höjas igen,<br>om den andra maken dör.</p>
<p>Om pensionsspararen uppbar partiell premiepension vid sin död, bör<br>Premiepensionsmyndigheten ta kontakt med den efterlevande och ta reda<br>på hur stor andel av pensionen som han vill ta ut; reglerna om partiellt<br>uttag gäller också för efterlevande som har rätt till premiepension enligt<br>denna paragraf. Om detta av någon anledning inte lyckas, finns det skäl<br>att välja en utbetalning av full pension.</p>
<p>8 § En ansökan om efterlevandeskydd enligt 7 § skall göras samtidigt<br>med att pensionsspararen första gången begär att få ut premiepension.<br>Skyddet böijar då gälla vid ingången av den första månad för vilken pre-<br>miepension skall betalas ut till pensionsspararen.</p>
<p>Om pensionsspararen senare ingår äktenskap eller inleder ett sådant<br>sammanboende som avses i 7 § första stycket, far ansökan göras inom tre<br>månader från det att äktenskapet ingicks eller sammanboendet inleddes.<br>Detta gäller dock inte om pensionsspararen var gift eller sammanboende<br>med samma person när spararen första gången begärde att få ut premie-<br>pension.</p>
<p>I fall som avses i andra stycket första meningen inträder skyddet vid<br>det första månadsskiftet ett år efter det att ansökan kom in till Premie-<br>pensionsmyndigheten .</p>
<p>Ansökan om efterlevandeskyddet skall göras samtidigt med att pensions-<br>spararen för första gången begär att få ut sin premiepension. För den som<br>har missat detta tillfälle går det alltså inte att skapa ett nytt tillfälle genom<br>att återkalla pensionsuttaget och sedan på nytt begära att pensionen skall<br>betalas ut.</p>
<p>För att ansökan skall kunna göras vid det tillfället krävs att pensions-<br>spararen då är gift, registrerad partner eller sammanboende i ett sådant<br>förhållande som avses i 7 §. För den som senare går in i ett sådant för-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>736</p>
<p>hållande löper en ansökningstid om tre månader från det att äktenskapet<br>ingicks eller motsvarande. För att minska risken för moturval gäller dock<br>i dessa fall en karenstid av ett år.</p>
<p>Det bör observeras att möjligheten att ansöka om efterlevandeskydd<br>inom tre månader från det att ett nytt förhållande inleddes står öppen<br>också för den som levde i ett annat förhållande vid den tidpunkt då han<br>för första gången begärde att få ut sin premiepension. Detta gäller oavsett<br>om han då begärde efterlevandeskydd för sin partner i det förhållandet<br>eller inte. Om han gjorde det, har det skyddet i praktiken upphört att gälla<br>på grund av bestämmelsen i 7 § tredje stycket.</p>
<p>Däremot uppstår det inte någon ny anslutningsmöjlighet för pensions-<br>spararen om han t.ex. gifter sig med den person som han var sammanbo-<br>ende med redan när han begärde att få ut sin premiepension (andra<br>stycket andra meningen).</p>
<p>9 § Om äktenskapet eller sammanboendet upplöses^ på annat sätt än<br>genom dödsfall, SKall Premiepensionsmyndigheten på begäran av pen-<br>sionsspararen räkna om försäkringen till att galla bara på spararens liv.</p>
<p>Om det äktenskap eller den sammanlevnad som berättigade pensions-<br>spararen att ansluta sig till efterlevandeskyddet blir upplöst, har pensions-<br>spararen rätt att få försäkringen omräknad till att gälla bara på hans eget<br>liv. Skälet till att myndigheten inte skall företa en sådan omräkning utan<br>att pensionsspararen har begärt det är bl.a. att det annars skulle uppstå en<br>olikhet mellan upplösning av äktenskap och registrerat partnerskap å den<br>ena sidan och upplösning av samboförhållande å den andra. Det är enkelt<br>för myndigheten att få uppgift om ett upplöst äktenskap eller registrerat<br>partnerskap men däremot inte om ett upplöst samboförhållande. Ett annat<br>skäl är att den omständigheten att ett äktenskap har upplösts inte alltid<br>innebär att också sammanlevnaden upphör. Före detta makar som fort-<br>farande lever tillsammans kanske vill behålla skyddet även efter äkten-<br>skapsskillnaden.</p>
<p>10 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt<br>7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit ae bestämmelser i denna avdel-<br>ning som avser pensionsspararen med undantag för 9 kap. 1 § första me-<br>ningen om tidigaste tidpunkt för uttag av pension, och 10 kap. 1-9 och</p>
<p>11 §§ om efterlevandeskydd.</p>
<p>I paragrafen anges vilka bestämmelser i denna avdelning om pensions-<br>spararen som skall gälla för den som sedan pensionsspararen avlidit har<br>fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 §. Paragrafen mot-<br>svarar alltså 6 §, som gäller för efterlevandeskyddet under aktivtiden,<br>men lagtekniken är den omvända. Medan det i 6 § anges vilka bestäm-<br>melser som skall gälla, anges i förevarande paragraf vilka bestämmelser<br>som inte skall gälla. Paragrafen har fått sin slutliga utformning i enlighet<br>med det förslag som Lagrådet lämnat.</p>
<p>Av 12 kap. 4 § framgår att det utan ansökan utges pension fr.o.m.<br>månaden efter den då pensionsspararen avled. I 12 kap. 6 § anges att<br>pensionsspararens egen pension utges t.o.m. den månad då han avlider.<br>Samma utbetalningsrutin gäller för det fall den som uppbär pension i<br>egenskap av efterlevande avlider. Som framhållits i avsnitt 22.3 bör det</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>737</p>
<p>10 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2</p>
<p>inte vara möjligt för den som har fått rätt till premiepension till efter-<br>levande att i sin tur omvandla sin rätt till en premiepension till efter-<br>levande för en ny make eller motsvarande, som kanske sedan i sin tur<br>skulle begära efterlevandeskydd för ytterligare en ny make.</p>
<h4>Gemensamma bestämmelser</h4>
<p>11 § Om någon inom den krets som avses i 1 § första stycket 3 har begått<br>ett brott som anges i 100 a § lagen (1927:77) om försäkringsavtal mot<br>pensionsspararen eller mot någon annan inom samma krets eller har<br>medverkat till ett sådant brott på det sätt som sägs i 100 a § lagen om<br>försäkringsavtal, skall det som där föreskrivs om förlust av rätt till för-<br>säkringsersättning gälla rätt till premiepension till efterlevande enligt 1 §.</p>
<p>Detsamma gäller om den som skulle ha haft rätt till premiepension till<br>efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som anges i 100 a § lagen om<br>försäkringsavtal mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant<br>brott på det sätt som sägs där.</p>
<p>I författningskommentaren till 5 § har angetts att någon koppling inte<br>gjorts till FAL:s regler om förmånstagarförordnande och förmånstagare. I<br>ett avseende föreslås dock en sådan anknytning. Det gäller de situationer<br>som beskrivs i 100 a § FAL, nämligen när en förmånstagare uppsåtligen<br>dödar försäkringstagaren, den försäkrade eller en förmåntagare med<br>bättre rätt än han själv eller annars förorsakar försäkringstagarens, den<br>försäkrades eller sådan förmånstagares död genom uppsåtligt allvarligt<br>våldsbrott. I sådana fall har förmånstagaren förverkat sin rätt till försäk-<br>ringsersättningen. För att undvika stötande resultat bör detsamma gälla<br>inom premiepensionssystemet. En hänvisning till 100 a § FAL har därför<br>tagits in i denna paragraf.</p>
<p>Första stycket, som redaktionellt utformats på det sätt som Lagrådet<br>föreslagit, gäller den situationen att pensionsspararen har tecknat efter-<br>levandeskydd under aktivtiden. Andra stycket avser motsvarande situa-<br>tion under pensionstiden.</p>
<p>Om den som skulle ha varit berättigad till premiepension till efter-<br>levande enligt 1 § har förverkat sin rätt till denna enligt förvarande para-<br>graf, gäller vad som i 5 § andra stycket föreskrivs om till vem pension<br>skall utges.</p>
<p>12 § Närmare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om<br>efterlevandeskydd meddelas av regeringen eller den myndighet rege-<br>ringen bestämmer.</p>
<p>Bestämmelsen markerar att närmare verkställighetsföreskrifter kan<br>lämnas i fråga om efterlevandeskyddet. Det torde t.ex. bli aktuellt när det<br>gäller skyddet före pensionstiden och beskrivningen av vad som är<br>olycksfall.</p>
<h4>II kap. Premiepensionsmyndighetens kostnader</h4>
<p>1 § De kostnader för Premiepensionsmyndighetens skötsel av premiepen-<br>sionssystemet som inte täcks på annat sätt skall täckas genom årliga<br>avgifter som dras av från tillgodohavandena på pensionssparamas pre-<br>miepensionskonton.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>738</p>
<p>Myndigheten bestämmer när avgifterna skall tas ut. Avgifterna dispo-<br>neras av myndigheten.</p>
<p>Avgifterna skall bestämmas så att de beräknas täcka det aktuella årets<br>kostnader med skälig fördelning mellan pensionssparama. Härvid skall<br>hänsyn tas till under- eller överskott från det föregående året.</p>
<p>Avgifterna skall helt eller delvis anges som en procentsats av tillgodo-<br>havandet på varje pensionssparares premiepensionskonto vid ingången av<br>det år som avgifterna avser. De belopp som tillförs pensionssparamas<br>premiepensionskonton när pensionsrätt för premiepension för det närmast<br>föregående året har fastställts skall räknas med i underlaget för avgifter-<br>na, även om pensionsrätten fastställs efter årsskiftet. När procentsatsen<br>fastställs får myndigheten utgå från en uppskattning av det sammanlagda<br>värdet av tillgodohavandena på pensionssparamas premiepensions-<br>konton.</p>
<p>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uttaget av avgifter för<br>Premiepensionsmyndighetens kostnader.</p>
<p>I paragrafen beskrivs det årliga avgiftsuttaget för att täcka Premiepen-<br>sionsmyndighetens kostnader. Ämnet har behandlats i avsnitt 23.3. De<br>kostnader som skall tas ut är de som "inte täcks på annat sätt". Denna<br>reservation syftar i första hand på bestämmelserna i 2 § första stycket<br>som säger att pensionsspararen i vissa situationer är skyldig att genom<br>direktavdrag från sitt premiepensionskonto bära kostnaderna för åtgärder<br>som han själv har begärt.</p>
<p>Av bestämmelserna i första stycket framgår att det har lämnats åt Pre-<br>miepensionsmyndigheten att bestämma den närmare tidpunkten för av-<br>giftsuttaget. Ett skäl för detta är att avgiftsuttaget kommer att behöva<br>samordnas med en rad andra åtgärder som mynnar ut i att årsbesked<br>skickas ut till pensionssparama (se avsnitt 35).</p>
<p>Av praktiska skäl anges det att avgifterna formellt skall vara definitiva<br>trots att de grundas på en uppskattning av hur stora myndighetens kost-<br>nader under året kommer att bli. I enlighet med Lagrådets påpekande<br>anges i tredje stycket också att avgifterna skall bestämmas med skälig<br>fördelning mellan pensionssparama. Syftet med den formuleringen är att<br>ange en norm som underlag för bemyndigandet till regeringen i femte<br>stycket. Ett system med preliminära avgifter och slutavräkning skulle bli<br>alltför omständligt. I stället föreslås att en avstämning mellan faktiska<br>kostnader och avgifter skall göras vid årets slut och att resultatet skall<br>beaktas när avgifterna för det följande året bestäms. Detta är i linje med<br>tanken att premiepensionssystemet skall vara ett slutet ekonomiskt sys-<br>tem. Ett eventuellt överskott skall inte kunna dras in till staten, och inte<br>heller skall några statliga bidrag till administrationen förekomma.</p>
<p>Som framgått tidigare skall pensionsrätt för ett visst år fastställas<br>mellan december året efter intjänandeåret och mars det därpå följande<br>året. Därefter skall tilldelning av avkastningen från den tillfälliga förvalt-<br>ningen ske. Av fjärde stycket i paragrafen framgår att den nya pensions-<br>rätten skall tas med i beräkningen av avgiften, även om pensionsrätten<br>har fastställts efter årsskiftet. Som huvudregel är det annars behållningen<br>per årsskiftet som skall läggas till grund för avgiftsuttaget. Att den pen-<br>sionsrätt som just har fastställts skall beaktas är en konsekvens av att av-<br>gifterna skall betalas i förskott. Om den nya pensionsrätten inte beaktades<br>skulle den som kom in i systemet för första gången inte betala någon av-<br>gift alls första året.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>739</p>
<p>Procentsatsen för avgiftsuttaget skall helt eller delvis fastställas på<br>grundval av en uppskattning av det sammanlagda värdet av pensions-<br>sparamas tillgodohavanden. På så sätt kan avgifter tas ut i den takt som<br>pensionsrätter fastställs. Avgiftsuttaget enligt denna paragraf kan dock<br>inte ske före det år som avgiften avser. Det viktigaste skälet för det är att<br>avkastningen från den tillfälliga förvaltningen inte är känd förrän efter<br>årsskiftet.</p>
<p>Avgifterna skall dras av från tillgodohavandena på pensionssparamas<br>premiepensionskonton. I fråga om sådana pensionssparare som har valt<br>livränta med garanterade belopp enligt 9 kap. 2 § sker avgiftsuttaget en-<br>bart genom en anteckning på deras premiepensionskonton och mot-<br>svarande ändring i myndighetens egen redovisning.</p>
<p>I sista stycket finns ett bemyndigande för regeringen att besluta om den<br>närmare tekniken och grunderna för avgiftsuttaget.</p>
<p>2 § Återkallelse av uttag av premiepension, nytt uttag av pension efter<br>återkallelse samt ändring av aen andel av pensionen som tas ut skall be-<br>kostas av pensionsspararen genom att kostnaden för åtgärden dras av från<br>tillgodohavandet på spararens premiepensionskonto.</p>
<p>På samma sätt skall en pensionssparare som tagit emot överförd pen-<br>sionsrätt från make enligt 4 kap. 7 § svara för minskad arvsvinst och<br>övriga kostnader på grund av överföringen efter skälig fördelning av<br>dessa kostnader. Ett sadant avdrag från premiepensionskontot skall be-<br>räknas lika för män och kvinnor.</p>
<p>För kostnader som föranleds av de i paragrafen nämnda åtgärderna svarar<br>innehavaren av premiepensionskontot. Bestämmelserna i andra stycket<br>kommenteras utförligt i avsnitt 14.5. De tar sikte på den förlust i arvs-<br>vinst och de administrativa kostnader som kan uppkomma genom över-<br>föringar av pensionsrätt mellan makar. Dessa förluster och kostnader<br>skall stanna inom det kollektiv som tar emot överförd pensionsrätt. Ett<br>uttag skall göras från mottagarens premiepensionskonto beräknat enligt<br>försäkringsmässiga principer. Återbäring kan lämnas med stöd av 4 §<br>lagen (1998:000) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndig-<br>heten.</p>
<p>Fjärde avdelningen. Utbetalning och överklagande m.m.</p>
<p>12 kap. Utbetalning av pension m.m.</p>
<p>Ansökan om uttag och återkallelse m.m.</p>
<p>1 § Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan an-<br>sökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. En<br>pensionsberättigad som är född under något av åren 1938-1953 och som<br>uppbär inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall dock,<br>utan särskild ansökan, erhålla tilläggspension från ocn med den månad då<br>han eller hon fått rätt till sistnämnda pension.</p>
<p>Om en person som har rätt till ålderspension enligt denna lag och är in-<br>skriven hos en allmän försäkringskassa inte tre månader före ingången av<br>den månad då han eller hon fyller 70 år har ansökt om uttag av inkomst-<br>eller tilläggspension, skall den allmänna försäkringskassan utreda om den<br>pensionsberättigade vill ta ut ålderspension. För den som månaden före<br>den då han eller hon fyller 65 år har uppburit förtidspension eller särskild<br>efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall<br>motsvarande gälla, om ansökan om inkomst- eller tilläggspension enligt<br>denna lag inte har gjorts senast förstnämnda månad.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>740</p>
<p>Detta kapitel innehåller allmänna bestämmelser om utbetalning av pen-<br>sion och om samordning med annan ersättning. Bestämmelserna träder i<br>kraft först den 1 januari 2001 utom vad gäller 5-8 §§ som såvitt avser<br>premiepension till efterlevande före pensionstiden skall börja tillämpas<br>redan den 1 januari 1999. Även utbetalning av garantipension skall i<br>huvudsak följa motsvarande bestämmelser, se prop. 1997/98:152 Garan-<br>tipension, m.m.</p>
<p>I förevarande paragrafs första stycke, vars inledning formulerats efter<br>förslag av Lagrådet, anges att för uttag av ålderspension enligt lagen<br>krävs ansökan som skall göras skriftligen hos den allmänna försäkrings-<br>kassan. Detta gäller även uttag av premiepension även om beslut om<br>sådan pension fattas av Premiepensionsmyndigheten (se 13 kap. 2 §). I<br>första stycket anges också att den som uppbär inkomstpension och blir<br>berättigad till allmän tilläggspension enligt denna lag skall erhålla den<br>senare pensionen utan ansökan. Den situation detta avser är när en person<br>som tidigare inte tillgodoräknats pensionspoäng för tre år ändå uppbär<br>inkomstpension. Den allmänna tilläggspensionen skall då utges från och<br>med januari månad efter det år då pensionspoäng för det tredje året har<br>tjänats in.</p>
<p>Som anges i avsnitt 25.1 skall, om inte den enskilde begär annat, ålders-<br>pension normalt betalas ut senast fr.o.m. 70 års ålder eller, om den pen-<br>sionsberättigade uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepension<br>enligt AFL, senast fr.o.m. 65 års ålder. Enligt andra stycket är därför den<br>allmänna försäkringskassan skyldig att, om inget uttag av inkomst- eller<br>tilläggspension har gjorts dessförinnan, viss tid före den månad den pen-<br>sionsberättigade fyller 70 år respektive när den pensionsberättigade fyller<br>65 år, utreda om han eller hon vill senarelägga sitt uttag av ålderspension<br>ytterligare eller inte. Det räcker därvid inte att enbart skicka ansöknings-<br>handlingar till den pensionsberättigade och utgå från att han eller hon<br>önskar skjuta upp sitt uttag om ansökan därefter inte kommer in. Det kan<br>alltså, som utvecklas närmare i nämnda avsnitt, bli nödvändigt att söka<br>upp den pensionsberättigade för att utröna hans eller hennes vilja. Som<br>föreskrivs i 4 § förvaltningslagen skall försäkringskassan därvid lämna<br>den enskilde den hjälp han eller hon behöver. Den i denna paragraf<br>angivna utredningsskyldigheten föreligger dock endast om den<br>pensionsberättigade är inskriven i en allmän försäkringskassa vid det<br>aktuella tillfället.</p>
<p>Utredningsskyldigheten enligt andra stycket gäller alltså om den en-<br>skilde vill skjuta upp sitt uttag av ålderspension ytterligare och gör därvid<br>ingen skillnad på inkomst-, tilläggs- eller premiepension. Däremot in-<br>träder utredningsskyldigheten endast om varken inkomst- eller tilläggs-<br>pension tagits ut till någon del. Skulle inkomst- eller tilläggspension ha<br>tagits ut men inte premiepension inträder inte här angiven utrednings-<br>skyldighet. Emellertid kommer den enskilde i sistnämnda fall att löpande<br>erhålla årlig information om sitt premiepensionstillgodohavande. När det<br>gäller den som uppbär förtidspension görs ingen skillnad mellan den som<br>uppbär hel och den som uppbär partiell förtidspension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>741</p>
<p>2 § Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i an- p<sub>rop</sub> 1997/98:151<br>sökan, dock tidigast från och med månaden efter det att ansökan kom in <sup>F</sup>’</p>
<p>till den allmänna försäkringskassan.</p>
<p>Har den pensionsberättigade uppburit förtidspension eller särskild<br>efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>omedelbart före 65 års ålder får inkomst- och tilläggspension bevilias för<br>högst tre månader före ansökningsmånaden, dock tidigast från ocn med<br>den månad då den pensionsberättigade fyllde 65 år.</p>
<p>Den tidpunkt vid vilken pension enligt denna lag tidigast får tas ut regle-<br>ras i 5 kap. 1 §, 6 kap. 1 § och 9 kap. 1 § medan det i första stycket i<br>denna paragraf anges från vilken tidpunkt pension skall beviljas en pen-<br>sionsberättigad. Här anges att en pensionsberättigad som ansökt om pen-<br>sion skall beviljas sådan fr.o.m. den månad som anges i ansökan. Pension<br>får dock tidigast avse tid fr.o.m. månaden efter den då ansökan har<br>inkommit till försäkringskassan. Har ansökan i stället kommit till<br>Premiepensionsmyndigheten skall det anses som om ansökan kommit in<br>till försäkringskassan samma dag och den enskilde förlorar därvid ingen<br>tid. Detta följer av bestämmelserna i 15 kap. 10 §.</p>
<p>Eftersom pension normalt sett kan beviljas tidigast från och med<br>månaden efter ansökningsmånaden skulle, såvitt avser en pensionsberät-<br>tigad som omedelbart före 65 års ålder uppbär förtidspension eller sär-<br>skild efterlevandepension, den fördröjning som uppstår genom att<br>utredningsskyldigheten enligt 1 § inträder först om ansökan inte har<br>gjorts månaden före den då den pensionsberättigade fyller 65 år, kunna<br>innebära att den pensionsberättigade under någon eller några månader<br>inte erhåller vare sig förtidspension, särskild efterlevandepension eller<br>ålderspension. Därför föreskrivs i paragrafens andra stycke att inkomst-<br>och tilläggspension i dessa situationer får beviljas högst tre månader ret-<br>roaktivt, dock inte tidigare än från och med den månad varunder den<br>pensionsberättigade fyller 65 år. Däremot skall inte premiepension be-<br>viljas retroaktivt enligt denna regel. Skälet till detta är att premiepensio-<br>nen beräknas med utgångspunkt i fondandelarnas värde vid tidpunkten<br>för pensionsuttaget. Detta innebär att om en person som omedelbart före<br>65 års ålder uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepension an-<br>söker om såväl inkomst- som premiepension den månad han eller hon<br>fyller 65 år och anger att ansökan avser fr.o.m. den månaden, kommer<br>inkomstpension kunna beviljas fr.o.m. den i ansökan angivna månaden<br>medan premiepension kommer att kunna beviljas först fr.o.m. månaden<br>närmast därefter.</p>
<p>3 § Vad som föreskrivs i 1 § första stycket och 2 § första stycket gäller<br>också i fråga om ökat uttag av ålderspension enligt denna lag.</p>
<p>Återkallelse eller minskning av uttag av ålderspension enligt denna lag<br>får göras genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan.<br>Ändringen skall göras från och med den månad som anges i anmälan,<br>dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in<br>till den allmänna försäkringskassan. Har uttag av ålderspension enligt<br>denna lag tidigare återkallats eller minskats får dock ny återkallelse eller<br>minskning av sådant uttag inte avse tid före sex månader efter det att den<br>tidigare återkallelsen eller minskningen började gälla.</p>
<p>Denna paragraf avser ändrat uttag av ålderspension. Som framgår av<br>5 kap. 1 §, 6 kap. 1 § och 9 kap. 1 § får pensionsuttag begränsas till att<br>avse en andel av ålderspensionen. En pensionsberättigad person har där-<br></p>
<p>742</p>
<p>med stora möjligheter att anpassa sitt pensionsuttag till den för honom Prop. 1997/98:151<br>eller henne aktuella arbetssituationen.</p>
<p>Första stycket avser ökning av pensionsuttag och gäller såväl inkomst-<br>pension och tilläggspension som premiepension. Därvid gäller samma<br>bestämmelser om ansökan m.m. i 1 § första stycket och 2 § första stycket<br>som för nytt uttag av pension. Detta innebär att det krävs en skriftlig an-<br>sökan för att öka pensionsuttaget då en partiell pension utges och att pen-<br>sionsuttaget får ökas tidigast fr.o.m. månaden efter det att ansökan inkom<br>till försäkringskassan. Skulle ansökan i stället inkomma till Premiepen-<br>sionsmyndigheten skall den enligt 15 kap. 10 § anses ha kommit in till<br>försäkringskassan samma dag.</p>
<p>I andra stycket föreskrivs att återkallelse eller minskning av uttag av<br>ålderspension får göras genom skriftlig anmälan till försäkringskassan<br>senast månaden före den månad då återkallelsen eller minskningen avses<br>böija gälla. Liksom när det gäller nytt eller ökat uttag av ålderspension<br>spelar det därvid inte någon roll för bedömningen av vid vilken tidpunkt<br>som anmälan kom in, om den inkom till försäkringskassan eller till Pre-<br>miepensionsmyndigheten. Bestämmelserna om från vilken tidpunkt en<br>anmälan om återkallelse eller minskning får verkan har utformats i enlig-<br>het med förslag av Lagrådet.</p>
<p>Av skäl som utvecklats närmare i avsnitt 18.1 har också införts en be-<br>gränsning av hur ofta uttag av pension får återkallas respektive minskas.<br>Det måste ha förflutit sex månader från det att en tidigare återkallelse<br>eller minskning började gälla innan ny återkallelse eller minskning kan få<br>verkan. Själva anmälan om återkallelse eller minskning av uttagen pen-<br>sion får naturligtvis ges in under denna sexmånadersperiod men någon<br>verkan får den inte förrän nämnda tid gått ut. Begränsningen gäller endast<br>återkallelse och minskning och inget hindrar att uttagen pension ökas<br>med endast någon eller några månaders mellanrum.</p>
<p>4 § Premiepension till efterlevande utges utan ansökan från och med<br>månaden efter den då pensionsspararen eller den som tidigare hade rätt<br>till pensionen har avlidit. Den som har fått rätt till premiepension till<br>efterlevande enligt 10 kap. 7 § får återkalla uttaget av sådan pension och<br>ändra den andel av pensionen som tas ut. I sådana fall gäller 3 § andra<br>stycket. Vid nytt uttag efter återkallelse och vid ökat uttag gäller 1 §<br>första stycket första ocn andra meningarna och 2 § första stycket.</p>
<p>Av denna paragraf framgår att ansökan inte krävs för utbetalning av pre-<br>miepension till efterlevande. Sådan pension betalas ut från och med<br>månaden efter den då den som hade tecknat efterlevandeskyddet avled.<br>Om den som uppbär premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 1 §<br>(efterlevandeskydd före pensionstiden) avlider och rätten till efterlevan-<br>deskyddet övergår till annan, betalas pensionen ut till honom eller henne<br>från och med månaden efter den då den tidigare berättigade avled.</p>
<p>Sådan premiepension till efterlevande som skall utges enligt bestäm-<br>melserna i 10 kap. 7 § (efterlevandeskydd under pensionstiden) får åter-<br>kallas och minskas enligt de regler som gäller för ålderspension i 3 §<br>andra stycket. Vid nytt uttag efter återkallelse och vid ökat uttag av sådan<br>pension krävs liksom för ålderspension att den pensionsberättigade läm-<br>nar in en ansökan till försäkringskassan. Efterlevandeskyddet skall då<br>utges från och med den månad som anges i ansökningen, dock inte tidi-<br></p>
<p>743</p>
<p>gare än från och med månaden efter den då ansökan kom in till försäk-<br>ringskassan eller Premiepensionsmyndigheten (se 15 kap. 10 §).</p>
<h4>Utbetalning av pension</h4>
<p>5 § Pension enligt denna lag skall betalas ut månadsvis. Årspension som<br>beräknas komma att uppgå till högst 2 400 kronor skall dock, om det inte<br>finns särskilda skäl, betalas ut i efterskott en eller två gånger per år. Efter<br>överenskommelse med den pensionsberättigade får utbetalning även i<br>annat fall ske en eller två gånger per år.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst- och tilläggspension för månad skall den<br>årspension från vilken beräkningen utgar avrundas till närmaste hela<br>krontal som är jämnt delbart med tolv. Vid denna beräkning skall nämnda<br>pensioner som skall betalas ut samtidigt anses som en pension.</p>
<p>Premiepension och premiepension till efterlevande avrundas månadsvis<br>till närmaste hela krontal.</p>
<p>Paragrafens första stycke motsvarar i princip 16 kap. 4 § första stycket<br>AFL i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 1999. Pension enligt denna lag<br>skall som huvudregel betalas ut månadsvis. Om den sammanlagda<br>årspensionen beräknas komma att uppgå till högst 2 400 kronor skall<br>dock utbetalningen ske i efterskott en eller två gånger per år. Utbetalning<br>bör då ske på ordinarie utbetalningsdag i juni respektive december. Av<br>skattetekniska skäl bör - om utbetalning sker en gång per år - den<br>sammanförda utbetalningen alltid ske i december månad. Eftersom<br>storleken på den månatliga premiepensionen, om den är uttryckt i<br>fondandelar, kan komma att variera månad för månad bl.a. beroende på<br>förändringarna i fondandelarnas värde, kan årspensionen inte exakt<br>beräknas i förväg. En ungefärlig beräkning får därför göras av pensionens<br>storlek när bedömning skall göras om pensionen skall betalas ut<br>månadsvis eller mer sällan. Utbetalning av pension för annan period än<br>månadsvis skall ske utan den pensionsberättigades samtycke men om det<br>finns särskilda skäl kan denna regel frångås.</p>
<p>Avrundning av inkomst- och tilläggspension skall enligt bestämmelsen<br>i andra stycket göras på det sammanlagda beloppet av dessa förmåner.<br>Premiepensionen, som i vissa fall kan variera månad för månad, skall<br>enligt tredje stycket avrundas för sig och månadsvis. Detsamma gäller<br>premiepension till efterlevande.</p>
<p>6 § Pension enligt denna lag skall utges till och med den månad då den<br>pensionsberättigade har avlidit eller till och med månaden före den må-<br>nad då rätten till pensionen annars har upphört. I 10 kap. finns bestäm-<br>melser om att rätt till premiepension till efterlevande i vissa fall skall<br>övergå till annan om den som nar haft rätt till pensionen har avlidit</p>
<p>Första meningen i denna paragraf, som har formulerats i enlighet med<br>förslag av Lagrådet, motsvarar i princip 16 kap. 9 § första meningen AFL<br>och anger att pension enligt denna lag skall betalas ut t.o.m. den månad<br>den pensionsberättigade avlidit om inte rätten till pension dessförinnan<br>har upphört. Premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 1 §<br>(efterlevandeskydd före pensionstiden) utges i högst fem år. Beträffande<br>sådan pension har också gjorts en hänvisning till 10 kap. där det i 5 §<br>tredje stycket andra meningen finns bestämmelser om att rätten till sådan<br>pension, vid den berättigades död under utbetalningsperioden, övergår till<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>744</p>
<p>den som vid det dödsfallet har den bästa rätten till pensionen. Regeln i<br>förevarande paragraf innebär alltså inte att rätten till premiepension till<br>efterlevande helt upphör i ett sådant fall utan endast att utbetalning till<br>den först berättigade, eller dennes dödsbo, skall göras till och med döds-<br>fallsmånaden. Utbetalning till den därefter berättigade påbörjas månaden<br>närmast efter (se 4 §).</p>
<p>7 § För utbetalning av pension enligt denna lag till någon som är bosatt<br>utomlands får den som beslutar om sådan pension kräva bevis för att rätt<br>till pensionen fortfarande föreligger.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 16 kap. 13 § AFL. Bestämmelsen har betydelse för<br>möjligheten att infordra s.k. levnadsbevis.</p>
<p>8 § Om en person som är berättigad till pension enligt denna lag i väsent-<br>lig omfattning har fått sin försörjning genom ekonomiskt bistand enligt<br>socialtjänstlagen (1980:620) utan villkor om återbetalning, får retroaktivt<br>beviljad sådan pension betalas ut till socialnämnden till den del den mot-<br>svarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den pensionsbe-<br>rättigades och dennes familjs försörjning för den tid som den retroaktiva<br>pensionen avser.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar med redaktionella ändringar 17 kap. 1 § andra<br>stycket AFL.</p>
<h4>Samordning med livränta</h4>
<p>9 § För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av ob-<br>ligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall<br>i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller<br>lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag<br>eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till<br>annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket,<br>skall inkomstpensionen och tilläggspensionen minskas enligt vad som<br>sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt<br>utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot<br>inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför-<br>säkring eller annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag.<br>Medför en skada för vilken livränta har börjat utges återigen sjukdom<br>som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utgavs<br>under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid<br>bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra<br>stycket anses som om livränta utges eller som om den livränta som utges<br>har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de vid<br>utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.</p>
<p>Summan av inkomstpension, tilläggspension och garantipension enligt<br>lagen (1998:000) om garantipension skall minskas med tre fjärdedelar av<br>vaije livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet enligt 1 kap.<br>6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och som den pensionsberät-<br>tigade uppbär som skadad. Minskning skall därvid i första nand göras på<br>garantipensionen och därefter på tilläggspensionen.</p>
<p>Sammanlagd pension enligt denna lag skall dock aldrig, på gmnd av<br>bestämmelserna i denna paragraf, för manad räknat understiga 13 procent<br>av prisbasbeloppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbe-<br>loppet för den som är gift.</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande samordningsbestäm-<br>melse i 17 kap. 2 § AFL i de situationer när ålderspension och så kallad<br>yrkesskadelivränta utges samtidigt. En motsvarande samordningsbe-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>745</p>
<p>stämmelse har i departementspromemorian Ds 1997:66 föreslagits införas Prop. 1997/98:151<br>i lagen om garantipension med den skillnaden att samordning beträffande<br>inkomstgrundad ålderspension endast skall ske med egenlivränta och inte<br>med efterlevandelivränta.</p>
<p>Samordning skall ske på så sätt att pensionsbeloppet minskas med tre<br>fjärdedelar av den livränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp<br>enligt 1 kap. 6 § AFL. Såväl inkomstgrundad ålderspension som garanti-<br>pension skall minskas. Dock skall, såvitt avser den inkomstgrundade<br>ålderspensionen, minskning inte ske av premiepensionen. Reduceringen<br>skall i första hand ske på garantipensionen och därefter på tilläggs-<br>pensionen.</p>
<p>I likhet med nuvarande regler finns en regel om att den pensionsberät-<br>tigade alltid skall ha rätt till ett visst minsta pensionsbelopp av det belopp<br>som skulle ha utgetts om reducering enligt denna bestämmelse inte hade<br>skett. Detta belopp är för månad räknat för en ogift person 13 % av pris-<br>basbeloppet och för en gift person 11, 5 % av samma basbelopp. I nu-<br>varande pensionssystem avser det minsta pensionsbeloppet endast folk-<br>pensionen. Garantipensionen är dock till skillnad från folkpensionen inte<br>någon baspension som utges till alla. En bestämmelse om ett minsta pen-<br>sionsbelopp som skall förbehållas den pensionsberättigade vid<br>samordning kan därför inte enbart ta sikte på garantipensionen. Den före-<br>slagna regeln om ett minsta pensionsbelopp fritt från samordning avser i<br>denna bestämmelse därför den inkomstgrundade ålderspensionen inklu-<br>sive premiepension samt, av skäl som utvecklats i avsnitt 25.4, även<br>premiepensionen till efterlevande.</p>
<p>13 kap. Överklagande m.m.</p>
<h4>Beslut m.m.</h4>
<p>1 § Beslut i ärende om pensionsgrundande inkomst skall fattas av den<br>skattemyndighet som är behörig att fatta beslut enligt 2 kap. 1, 3 och 5 §§<br>skattebetalmngslagen (1997:483).</p>
<p>Att en försäkrads pensionsgrundande inkomst skall fastställas av skatte-<br>myndighet och vilken skattemyndighet som är beslutsmyndighet framgår<br>av denna paragraf.</p>
<p>Av hänvisningen till 2 kap. 1 § skattebetalningslagen följer att beslut<br>om pensionsgrundande inkomst skall fattas av skattemyndigheten där den<br>enskilde skall vara folkbokförd den 1 november året före det år då beslu-<br>tet skall fattas, dvs. vanligtvis den 1 november intjänandeåret. Om den<br>enskilde varit bosatt här i landet under intjänandeåret utan att detta med-<br>fört att han eller hon bort bli folkbokförd här den angivna dagen, skall<br>skattemyndigheten där han eller hon först var bosatt eller stadigvarande<br>vistades under året fatta beslut om pensionsgrundande inkomst. För vissa<br>näringsidkare som bedriver verksamhet här i landet gäller i stället att det<br>är den skattemyndighet där den skattskyldige är registrerad enligt sär-<br>skilda regler i skattebetalningslagen som beslutar om den pensionsgrun-<br>dande inkomsten (2 kap. 3 § skattebetalningslagen). Beträffande personer<br>för vilka särskild inkomstskatt skall erläggas enligt lagen (1991:586) om<br>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är det den skattemyndighet<br></p>
<p>746</p>
<p>som fattar beslut om särskild inkomstskatt som även skall besluta om<br>pensionsgrundande inkomst. Om det inte finns någon behörig skattemyn-<br>dighet skall Skattemyndigheten i Stockholm besluta om pensionsgrun-<br>dande inkomst. Det senare torde framför allt bli aktuellt för utländska<br>sjömän som saknar anknytning till Sverige.</p>
<p>Även beslut om ändring och omprövning av beslut som fattats av<br>skattemyndigheten skall meddelas av den skattemyndighet som för till-<br>fället är behörig att fatta beslut enligt bestämmelserna i skattebetalnings-<br>lagen. Ett beslut om pensionsgrundande inkomst kan därmed komma att<br>omprövas av en annan skattemyndighet än den som meddelade det ur-<br>sprungliga beslutet. Detta är samma princip som gäller för andra beslut<br>av skattemyndigheten enligt bestämmelserna i skattebetalningslagen.</p>
<p>2 § Beslut enligt 7-11 kap. och beslut enligt 14 kap. som avser premie-<br>pension skall fattas av Premiepensionsmyndigheten. Premiepensions-<br>myndigheten skall även i övrigt handlägga ärenden som rör premie-<br>pension.</p>
<p>I denna paragraf föreskrivs att Premiepensionsmyndigheten skall fatta<br>beslut samt handlägga ärenden som rör premiepension och hanteringen<br>av premiepensionsmedel. Myndigheten skall dock inte fatta beslut om<br>pensionsrätt för premiepension, eftersom beslut enligt 4 kap. skall fattas<br>av försäkringskassan (jmf. 4 §).</p>
<p>3 § Beslut som avses i 1 och 2 §§ får fattas genom automatisk databe-<br>handling när skälen för beslutet far utelämnas enligt 20 § första stycket 1<br>förvaltningslagen (1986:223).</p>
<p>Beslut får även sättas upp i form av elektroniska dokument. Med ett<br>elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av<br>automatisk databehandling och vars innehall och utställare kan verifieras<br>genom ett visst tekniskt förfarande.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar i stort sett vad som hittills gällt enligt 1 a och<br>1 b §§ LBP. Dessa bestämmelser har införts för att möjliggöra en utökad<br>datorisering av skatteförvaltningens ärendehantering och för att den<br>pappersbaserade hanteringen skall kunna ersättas med elektroniska do-<br>kument och elektroniska akter. Denna möjlighet behöver även Premie-<br>pensionsmyndigheten ha.</p>
<p>Att beslut får fattas genom automatisk databehandling när skälen för<br>beslutet får utelämnas enligt 20 § förvaltningslagen innebär inte att be-<br>slutet inte får motiveras.</p>
<p>4 § Andra beslut enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§ skall<br>fattas av den allmänna försäkringskassa där den försäkrade är eller skall<br>vara inskriven enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vid tid-<br>punkten för beslutet. För personer som inte är eller skall vara inskrivna<br>vid någon försäkringskassa skall sådana beslut fattas av Stockholms läns<br>allmänna försäkringskassa.</p>
<p>Den försäkringskassa som avses i första stycket skall även handlägga<br>andra ärenden enligt denna lag än sådana som avses i 1 och 2 §§.</p>
<p>Ändring och omprövning av beslut enligt denna lag som har meddelats<br>av en allmän försäkringskassa skall göras av samma försäkringskassa.</p>
<p>Av bestämmelserna i förevarande paragraf framgår att andra beslut enligt<br>denna lag skall fattas av allmän försäkringskassa. Det gäller t.ex. fast-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>747</p>
<p>ställande av andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande<br>inkomst, pensionsrätt och pensionspoäng, årlig inkomst- och tilläggspen-<br>sion m.m. Här anges också vilken försäkringskassa som skall fatta dessa<br>beslut.</p>
<p>Av första stycket framgår att det i första hand är den försäkringskassa<br>där den försäkrade är eller skall vara inskriven enligt AFL vid tidpunkten<br>för beslutet som skall fatta beslutet. Vilken försäkringskassa en försäkrad<br>skall vara inskriven hos avgörs i första hand av folkbokföringen den<br>1 november året före det år inskrivningen avser (se 1 kap. 4 § andra<br>stycket AFL).</p>
<p>För den som inte är eller borde vara inskriven hos någon försäkrings-<br>kassa är det Stockholms läns allmänna försäkringskassa som skall fatta<br>beslut.</p>
<p>Andra stycket i denna paragraf avser annan handläggning av olika<br>frågor enligt lagen. Det gäller t.ex. att ta emot anmälningar som skall<br>göras enligt 15 kap., utfärda underrättelser m.m. Den försäkringskassa<br>som enligt första stycket är behörig att fatta beslut skall även handlägga<br>sådana ärenden.</p>
<p>En anmälan om överlåtelse av pensionsgrundande belopp för bamår<br>m.m. som skall göras gemensamt av två personer som är inskrivna vid två<br>olika försäkringskassor, bör få lämnas till den försäkringskassa där någon<br>av dem är inskriven. Regeringen avser att lämna föreskrifter härom i för-<br>ordning.</p>
<p>Enligt tredje stycket skall ändring och omprövning av ett beslut som<br>har meddelats av den allmänna försäkringskassan, på motsvarande sätt<br>som gäller för andra beslut enligt AFL, beslutas av den försäkringskassa<br>som fattat det ursprungliga beslutet.</p>
<p>5 § Beslut enligt 3 och 4 kap. samt beslut om inkomst- och tilläggspen-<br>sion får fattas genom automatisk databehandling av Riksförsäkrings-<br>verket för en allmän försäkringskassas räkning när skälen för beslutet får<br>utelämnas enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).</p>
<p>För sådana beslut som avses i första stycket skall ändring och ompröv-<br>ning, liksom andra åtgärder som enligt denna lag eller annan författning<br>skall vidtas med avseende på beslutet, i stället vidtas av den försäkrings-<br>kassa som enligt 4 § är behörig vid tidpunkten för åtgärden.</p>
<p>Av första stycket följer att beslut enligt 3-4 kap., såsom beslut om andra<br>pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst och beslut om<br>pensionsrätt, liksom beslut om inkomstpension och tilläggspension får<br>fattas genom automatisk databehandling. Det fattas då av Riksförsäk-<br>ringsverket för försäkringskassans räkning. Detta innebär att det fort-<br>farande är försäkringskassan som är beslutsinstans i dessa frågor men<br>Riksförsäkringsverket beslutar i stället för försäkringskassan i de fall då<br>beslutet tillkommer med stöd av ADB. Det är försäkringskassan såsom<br>det beslutande organet som avgör om ett beslut av en eller annan anled-<br>ning inte bör beslutas genom ADB, t.ex. på grund av att beslutet bör in-<br>nehålla en utförligare motivering. Även beslut som fattas genom automa-<br>tisk databehandling får, som angetts i kommentaren till 3 §, motiveras.</p>
<p>Eftersom det är försäkringskassan som är beslutsinstans skall ändringar<br>och omprövningar av beslutet göras av försäkringskassan. Enligt andra<br>stycket gäller därför att beslut som har fattats av Riksförsäkringsverket<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>748</p>
<p>för försäkringskassans räkning, skall ändras och omprövas av den försäk-<br>ringskassa som vid tillfället för ändringen eller omprövningen är behörig<br>att fatta beslut enligt bestämmelserna i 4 §. Även andra åtgärder, som<br>t.ex. att överlämna ett överklagande som kommit in i rätt tid och att av-<br>visa en begäran om omprövning som kommit in för sent, ankommer på<br>den försäkringskassan. Enligt ett avgörande av Regeringsrätten från den<br>25 april 1997, mål nr. 5820/96, (RÅ 1997 ref.13) skall ett beslut som<br>måste omprövas innan det får överklagas, prövas av länsrätten i det län<br>inom vilket den myndighet som har omprövat ärendet har sitt säte.</p>
<p>6 § Vad som sägs i 1, 2 och 4 §§ gäller inte om något annat följer av an-<br>nan bestämmelse i denna lag eller av annan författning.</p>
<p>Enligt denna paragraf gäller inte bestämmelserna i 1, 2 och 4 §§ angåen-<br>de vilken myndighet eller försäkringskassa som är behörig att fatta beslut<br>eller handlägga ärenden enligt denna lag om annat föreskrivs antingen i<br>lagen eller i annan författning. I EU:s regelverk finns t.ex. särskilda be-<br>stämmelser om ansökan om pension. Även framtida bestämmelser i för-<br>ordning eller av Riksförsäkringsverket utfärdade föreskrifter angående<br>tex. vilken försäkringskassa som är behörig att besluta om pension för<br>vissa grupper av personer eller att beslut om ändring av utgående pension<br>och återbetalning på grund av beslut om ändrad pensionsrätt skall fattas<br>av den försäkringskassa som beslutar om den ändrade pensionsrätten,<br>medför ett undantag från lagens regler.</p>
<p>Preciseringen av vilka bestämmelser som undantaget avser har gjorts<br>efter påpekande av Lagrådet.</p>
<h4>Ändring av beslut</h4>
<p>7 § Ett beslut enligt denna lag skall ändras om det föranleds av en änd-<br>ring som gjorts i beräkningsunderlaget för beslutet eller av en ändring av<br>ett Deslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som avser egenavgift.<br>Detsamma gäller om det efter en ändring av taxeringen står klart att pen-<br>sionsrätt för premiepension, till följd av bestämmelserna i 4 kap. 5 §, inte<br>skulle ha tillgodoräknats.</p>
<p>Ett beslut om pensionsrätt och pensionspoäng skall också ändras när<br>det följer av bestämmelserna i 4 kap. 4 § eller 8 § andra stycket om obe-<br>talda avgifter.</p>
<p>Ändring enligt första stycket första meningen av ett beslut om pen-<br>sionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp skall<br>göras endast om storleken av inkomsten eller beloppet skulle oka eller<br>minska med minst 1 000 kronor. Den som beslutet avser skall skriftligen<br>underrättas om ändringen och om hur man begär omprövning av beslutet</p>
<p>I paragrafens första stycke regleras skyldigheten att ex officio ändra ett<br>beslut om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande beräknings-<br>underlaget för beslutet. Med beräkningsunderlag avses framför allt den<br>försäkrades taxering eller, beträffande andra pensionsgrundande belopp<br>än pensionsgrundande inkomst samt pensionsrätt eller pensionspoäng,<br>den pensionsgrundande inkomsten. Pensionsrätt kan också behöva ändras<br>med anledning av en ändring som görs av ett pensionsgrundande belopp.<br>En ändring som görs av pensionsrätten eller pensionspoängen medför<br>givetvis att pensionen behöver ändras.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>749</p>
<p>Även beslut som innebär att egenavgiften för den försäkrade ändras<br>skall föranleda följdändring enligt denna paragraf. Om arbetsgivarav-<br>giften för den försäkrades arbetsgivare/uppdragsgivare ändras kan om-<br>prövning ske enligt 13 kap. 13 § andra stycket.</p>
<p>Slutligen skall en ändring av den försäkrades taxering, som innebär att<br>förvärvsvillkoret inte längre är uppfyllt, medföra en omräkning av den<br>premiepensionsrätt som eventuellt fastställts för pensionsgrundande be-<br>lopp för s.k. bamår eller plikttjänstgöring.</p>
<p>Följdändringar enligt första stycket skall göras oavsett av vilken anled-<br>ning beslutet har ändrats, t.ex. om skattemyndigheten har beslutat om<br>eftertaxering eller efter domstols dom.</p>
<p>För försäkrade som skall erlägga egenavgift skall pensionsrätten ändras<br>om det föranleds av bestämmelserna i 4 kap. 4 eller 8 § jämfört med<br>16 kap. 12 § skattebetalningslagen. Detta framgår av andra stycket. Det<br>är inte den försäkrades pensionsgmndande inkomst som skall minskas i<br>detta fall utan pensionsrätten. Om avgifterna för inkomster av annat för-<br>värvsarbete inte har erlagts till fullo inom föreskriven tid är det därmed<br>inte möjligt att ersätta pensionsrätt för sådan inkomst med pensionsrätt<br>för andra pensionsgmndande belopp som räknats av enligt den s.k. tak-<br>regeln i 3 kap. 2 §.</p>
<p>Om pensionsrätt för den person för vilken beslut om pensionsrätt änd-<br>rats enligt denna paragraf har överfört premiepensionsrätt till sin make,<br>kan även makens pensionsrätt behöva ändras. Detta regleras i följande<br>paragraf.</p>
<p>För att undvika att alltför små ändringar skall behöva företas, vilket<br>kan verka onödigt framför allt för den enskilde, har i tredje stycket tagits<br>in en begränsning när det gäller ändring till följd av ändringar i beräk-<br>ningsunderlaget för beslut om pensionsgmndande inkomst och beslut om<br>andra pensionsgmndande belopp. Begränsningen gäller däremot inte<br>ändring av pensionsrätt t.ex. därför att det efter en taxering visar sig att<br>pensionsrätt för premiepension har tillgodoräknats trots att så inte skulle<br>ha skett enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § om förhållandena då varit<br>kända.</p>
<p>Av tredje stycket framgår också att den försäkrade alltid skall under-<br>rättas skriftligen om ett beslut om ändring. Normalt är det den beslutande<br>myndigheten själv som bestämmer om en beslutsunderrättelse till en part,<br>som inte begärt skriftlig underrättelse, skall ske skriftligen eller munt-<br>ligen samt om underrättelsen skall sändas i vanligt brev eller överlämnas<br>på något annat sätt. Underrättelse behöver vidare inte ske om det är<br>uppenbart obehövligt (21 § förvaltningslagen). I denna paragraf har dock<br>föreskrivits att den enskilde alltid skall underrättas om beslut om ändring<br>och att alla sådana underrättelser skall vara skriftliga. Att underrättelsen<br>skall innehålla skälen för beslutet följer av 20 § förvaltningslagen.</p>
<p>Om skattemyndigheten ändrar den pensionsgmndande inkomsten och<br>försäkringskassan ändrar de andra pensionsgmndande beloppen och<br>dessa ändringar tar ut varandra så att fastställd pensionsrätt inte påverkas,<br>måste den försäkrade ändå underrättas om de företagna ändringarna. Det<br>kan nämligen ha betydelse i framtiden om den försäkrade vill få pen-<br>sionsrättsbeslutet omprövat. Om ändringen är av betydelse för den en-<br>skilde, kan denne dessutom begära omprövning av ändringsbeslutet sär-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>750</p>
<p>skilt, se kommentaren till 9 §. Av denna anledning har det också före- Prop. 1997/98:151<br>skrivits att det skall framgå av underrättelsen hur man begär omprövning.<br>Enligt 21 § förvaltningslagen behöver annars bara beslut som går part<br>emot innehålla en underrättelse om hur man överklagar beslutet.</p>
<p>Denna bestämmelse har även kommenterats i avsnitt 27.3. Ändring i ett<br>beslut kan dessutom förekomma enligt reglerna om självrättelse i 26 §<br>förvaltningslagen.</p>
<p>8 § Överförd pensionsrätt för premiepension skall ändras om ett beslut<br>för den som överfört pensionsrätten har ändrats och detta föranleder en<br>ändring av den överförda pensionsrätten.</p>
<p>I paragrafen regleras det fall då en person har fått premiepensionsrätt<br>överförd till sig enligt bestämmelserna i 4 kap. och ett beslut för den<br>make som överfört pensionsrätten därefter ändras av någon anledning.<br>Om detta har betydelse för storleken på den överförda premiepensions-<br>rätten skall en följdändring göras även av denna. Som framgår av kom-<br>mentaren till 9 § kan den som fått pensionsrätt för premiepension över-<br>förd till sig inte begära omprövning av beslutet om storleken på den<br>överförda pensionsrätten.</p>
<p>Andra situationer när pensionsrätt m.m. för en person måste räknas om<br>på grund av beslut som rör en annan person behandlas i 13 §.</p>
<h4>Omprövning av beslut</h4>
<p>9 § Ett beslut enligt denna lag skall omprövas om den som beslutet avser<br>begär det eller om det finns andra skäl. Omprövning skall dock inte göras<br>av oeslut som meddelats_enligt 11 eller 13 §.</p>
<p>Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrun-<br>dande belopp får omprövas på begäran av den enskilde bara i samband<br>med att beslutet om pensionsrätt eller pensionspoäng omprövas. Ett be-<br>slut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande be-<br>lopp får dock omprövas även om inte pensionsrätt eller pensionspoäng<br>Caverkas, om det är av betydelse för den enskilde. Härvid skall samma<br>estämmelser gälla som för omprövning av beslut om pensionsrätt och<br>vad som då sägs om allmän försäkringskassa skall, när det gäller om-<br>prövning av beslut om pensionsgrundande inkomst, i stället avse skatte-<br>myndighet.</p>
<p>Om, vid omprövning av ett beslut om pensionsrätt eller pensionspoäng,<br>prövning skall göras av den pensionsgrundande inkomst som legat till<br>grund för beslutet, skall försäkringskassan överlämna ärendet i den delen<br>till skattemyndigheten för omprövning av beslutet om denna inkomst.</p>
<p>Denna paragraf innehåller bestämmelser om när omprövning kan ske av<br>beslut enligt lagen. Av första stycket framgår att sådan omprövning skall<br>ske på begäran av den som beslutet avser eller, om det finns andra skäl<br>för det, dvs. om någon av myndigheterna respektive försäkringskassan på<br>eget initiativ anser att ett beslut bör omprövas. Rätten för den enskilde att<br>begära omprövning är här begränsad till den som beslutet avser i stället<br>för den som beslutet angår, vilket brukar vara det vanliga för förvalt-<br>ningsbeslut. Skälet till detta är bl.a. att t.ex. en person till vilken den för-<br>säkrade har överfört pensionsrätt för premiepension inte skall ha möjlig-<br>het att klaga på den pensionsrätt som fastställts för den försäkrade.</p>
<p>I bedömningen av om det finns andra skäl för omprövning än den en-<br>skildes begäran ingår att omprövningen bör avse en fråga eller ett belopp</p>
<p>751</p>
<p>som är av någon betydelse. På motsvarande sätt som gäller för ompröv-<br>ningar enligt AFL gäller också här att omprövning inte får göras av ett<br>beslut som redan har omprövats enligt 11 eller 13 §. Ett sådant beslut får<br>i stället överklagas direkt till allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Möjligheten för enskild att begära omprövning av ett beslut om pen-<br>sionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp är enligt<br>andra stycket begränsad. Som tidigare redovisats i bl.a. avsnitt 27.4 får<br>skattemyndighets beslut om pensionsgrundande inkomst och allmän för-<br>säkringskassas beslut om andra pensionsgrundande belopp i princip bara<br>omprövas i samband med omprövning av försäkringskassans beslut om<br>pensionsrätt eller pensionspoäng. Det kan dock förekomma situationer då<br>det för den enskilde är av betydelse att få ett beslut om pensionsgrun-<br>dande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp omprövat utan att<br>omprövningen medför någon ändring av pensionsrättens eller pensions-<br>poängens storlek. Så kan t.ex. vara fallet om den försäkrade har fått viss<br>inkomst hänförd till inkomst av annat förvärvsarbete men den försäkrade<br>anser att det är en inkomst av anställning. Eftersom detta har betydelse<br>för frågan om vem som skall betala ålderspensionsavgiften bör den för-<br>säkrade i detta fall kunna få omprövning av beslutet. Detsamma gäller<br>om den försäkrade ännu inte uppfyllt förvärvsvillkoret och anser att den<br>pensionsgrundande inkomsten bör vara högre och det pensionsgrundande<br>beloppet lägre än vad som beslutats. När omprövning sker i dessa fall<br>gäller i stort sett samma bestämmelser som gäller vid omprövning av<br>pensionsrätt.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att försäkringskassan, vid omprövning av be-<br>slut om pensionsrätt eller pensionspoäng, skall överlämna ärendet till<br>skattemyndigheten för omprövning av myndighetens beslut om den pen-<br>sionsgrundande inkomsten om omprövningen skall omfatta även detta<br>beslut.</p>
<p>10 § Om den som ett beslut avser har avlidit får även annan som är be-<br>rörd av beslutet begära omprövning av detta.</p>
<p>Bestämmelsen innebär att även om en försäkrad har avlidit så kan frågan<br>om hans eller hennes pensionsrätt, pensionspoäng m.m. omprövas på be-<br>gäran av den som är berörd av beslutet. Det är framför allt den som är<br>berättigad till någon form av efterlevandepension som kan komma i<br>fråga. I detta fall gäller bestämmelserna i 9 § andra stycket även för<br>denna person. Sedan ett beslut har omprövats på begäran av en efter-<br>levande har denne också enligt 17 § möjlighet att överklaga beslutet.</p>
<p>11 § Den som vill begära omprövning enligt 9 eller 10 § skall göra detta<br>skriftligen. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 4 kap. skall ha<br>kommit in till allmän försäKringskassa före utgången av året efter det<br>fastställelseår som beslutet avser. I fråga om annat beslut skall begäran<br>om omprövning ha kommit in inom två månader från det att den som be-<br>gär omprövningen fick del av beslutet.</p>
<p>Gör den som begär omprövning sannolikt att han eller hon inte inom<br>två månader före utgången av den tid som anges i första stycket andra<br>meningen har fått kännedom om ett beslut eller annan handling med upp-<br>gift om vad som har beslutats, skall begäran om omprövning i stället na<br>kommit in inom två månader från den dag då den som begär ompröv-<br>ningen fick sådan kännedom.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>752</p>
<p>Beslut om pensionsrätt och pensionspoäng liksom beslut om pensions-<br>grundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp skall ändras<br>enligt 7 § om de påverkas av en ändring av den försäkrades taxering.<br>Tiderna för begäran om omprövning enligt denna lag behöver därigenom<br>inte vara desamma som enligt taxeringslagen. Så som anförts i avsnitt<br>27.4 har därför för de nyss nämnda besluten, liksom för beslut om vårdår,<br>den tid inom vilken den försäkrade kan begära omprövning bestämts till<br>ett år efter fastställelseåret. Detta framgår av paragrafens första stycke.<br>Vad som här föreskrivs om omprövning av beslut om pensionsrätt gäller<br>också omprövning av beslut om pensionsgrundande inkomst och andra<br>pensionsgrundande belopp när de får omprövas särskilt (se 9 § andra<br>stycket).</p>
<p>I fråga om andra beslut som meddelas av försäkringskassan eller Pre-<br>miepensionsmyndigheten enligt denna lag (främst beslut om utbetalning<br>av pension) föreskrivs samma tid för begäran om omprövning som gäller<br>för beslut av försäkringskassan enligt AFL, dvs. två månader från den<br>dag då klaganden fick del av beslutet (20 kap. 13 § andra stycket AFL).</p>
<p>För det fall den försäkrade inte inom den tid som anges ovan har fått<br>kännedom om ett beslut föreskrivs i andra stycket att en begäran om om-<br>prövning får inkomma inom två månader från det att han eller hon fick<br>kännedom om beslutet.</p>
<p>Till skillnad från i förslaget i lagrådsremissen föreskrivs här ingen<br>särskild regel vad gäller begäran om omprövning av en beslutad<br>pensionsrätt som påverkas av att försäkringskassan meddelat ett nytt<br>beslut för en annan försäkrad som tillgodoräknats pensionsgrundande<br>belopp för bamår. I sådana fall skall i stället omprövning göras enligt<br>13 § tredje stycket utan begäran av den enskilde, se vidare avsnitt 27.4.</p>
<p>12 § Om en begäran om omprövning har kommit in till Premiepensions-<br>myndigheten eller till en skattemyndighet, en allmän försäkringskassa<br>eller en allmän förvaltningsdomstol, som inte har fattat det överklagade<br>beslutet, skall begäran om omprövning sändas till den som har meddelat<br>beslutet. Har begäran kommit m till nagon av nämnda myndigheter eller<br>en försäkringskassa inom den tid som anges i 11 §, skall den anses som<br>inkommen i rätt tid.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller också om en begäran om om-<br>prövning har kommit in till Riksförsäkringsverket inom den tid som an-<br>ges i 11 §.</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar i princip 20 kap. 13 § första stycket AFL och<br>6 kap. 5 § tredje stycket taxeringslagen till vilken hänvisning finns i 11 §<br>sista stycket LBP.</p>
<p>13 § Om ett beslut enligt 2-4 kap. omprövas utan att den enskilde har<br>begärt detta, skall omprövningsbeslutet meddelas inom ett år efter fast-<br>ställelseåret. Ett annat beslut enligt denna lag får omprövas, utan att den<br>enskilde har begärt detta, inom två månader från det att beslutet med-<br>delades, om omprövningen är till hans eller hennes fördel. En ompröv-<br>ning till den enskildes nackdel av ett annat beslut än ett beslut enligt 2-4 kap.<br>får ske bara när det finns anledning till omprövning enligt andra eller<br>tredje stycket.</p>
<p>Om ett beslut har blivit felaktigt på grund av att den som beslutet avser<br>har lämnat oriktiga uppgifter eller nar underlåtit att fullgöra en uppgifts-<br>eller anmälningsskyldighet enligt denna eller annan lag, får omprövning<br>ske också efter de tidpunkter som anges i första stycket. Detsamma skall i<br>fråga om premiepension till efterlevande gälla om pensionsspararen eller<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>753</p>
<p>den som tidigare hade rätt till sådan pension lämnat oriktiga uppgifter p<sub>rO</sub>p. 1997/98:151<br>eller underlåtit att lämna uppgifter enligt vad som nu sagts. Omprövning<br>efter nämnda tidpunkter får också göras om det först därefter har visat sig<br>att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag<br>eller om det finns andra synnerliga skäl eller om beslutet påverkas av en<br>ändring av ett beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) angående<br>arbetsgivaravgift.</p>
<p>Om ett beslut omprövas på grund av att det påverkas av en ändring<br>som har gjorts beträffande ett beslut om pensionsgrundande belopp eller<br>pensionsrätt som avser en annan person än den försäkrade, får ompröv-<br>ning ske också efter de tidpunkter som anges i första stycket.</p>
<p>I paragrafen finns bestämmelser rörande omprövning på initiativ av en<br>skattemyndighet, en allmän försäkringskassa eller Premiepensionsmyn-<br>digheten. I första stycket anges de tider inom vilken ett omprövningsbeslut<br>normalt skall meddelas. Om omprövningen gäller ett beslut enligt 2-4 kap.,<br>dvs. om pensionsgrundande inkomst, annat pensionsgrundande belopp,<br>pensionsrätt, pensionspoäng eller vårdår, skall beslutet meddelas inom ett<br>år efter fastställelseåret (se 1 kap. 8 §). Andra beslut än beslut enligt 2-4 kap.<br>skall omprövas inom två månader från det att beslutet meddelades. De får<br>inte heller omprövas annat än till den enskildes fördel om det inte finns<br>förutsättningar för omprövning enligt vad som följer av andra eller tredje<br>stycket i denna paragraf.</p>
<p>Om omprövningen föranleds av att den som beslutet avser lämnat<br>oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmäl-<br>ningsskyldighet enligt denna eller annan lag, föreskrivs inte någon tids-<br>frist inom vilken omprövningen måste göras. Detta framgår av andra<br>stycket. Det torde framför allt få betydelse om försäkringskassan får kän-<br>nedom om att en försäkrad som tillgodoräknats pensionsgrundande be-<br>lopp för bamår har haft förvärvsinkomster i utlandet som inte beaktats<br>vid beräkningen av detta belopp eller om försäkringskassan får kännedom<br>om att en person inte har varit försäkrad enligt denna lag men någon änd-<br>rad folkbokföring inte har anmälts till myndigheterna. Denna bestäm-<br>melse gäller också beträffande premiepension till efterlevande om pen-<br>sionsspararen eller den som tidigare erhållit sådan pension har lämnat en<br>oriktig uppgift e.dyl.</p>
<p>Det är vidare möjligt att utan begränsning i tiden ompröva ett beslut<br>som blivit felaktigt på grund av att underlaget för beslutet var uppenbart<br>felaktigt eller ofullständigt eller om det föreligger andra synnerliga skäl.<br>Det kan t.ex. gälla situationer då ett beslut blivit fel på grund av att upp-<br>gifterna i något register som användes då beslutet fattades var fel eller att<br>uträkningar eller liknande blivit fel till följd av något systemfel. En sådan<br>omprövning kan då göras både när det är till fördel och när det är till<br>nackdel för den försäkrade. En omprövning med stöd av bestämmelsen i<br>detta stycke kräver att det föreligger uppenbart fel eller synnerliga skäl,<br>som ett systemfel, varför den inte torde komma att tillämpas särskilt ofta.<br>Även här gäller att alltför små och betydelselösa fel inte bör medföra<br>någon omprövning.</p>
<p>Slutligen kan omprövning enligt andra stycket ske, om det vid av be-<br>stämmande av avgiftsunderlaget för arbetsgivaren t.ex. beslutas att ett<br>belopp, som ingår i inkomst av anställning, inte skall inräknas i avgifts-<br>underlaget. Om detta påverkar beräkningen av den pensionsgrundande</p>
<p>754<br></p>
<p>inkomsten för en enskild vars inkomst inte längre skall anses som in- Prop. 1997/98:151<br>komst av anställning, skall dennes pensionsgrundande inkomst omprövas.</p>
<p>Av tredje stycket följer att inte heller när omprövningen föranleds av<br>att pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt för den försäkrade på-<br>verkas av ändring av pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt för en<br>annan försäkrad, föreskrivs någon viss tidsfrist inom vilken ompröv-<br>ningen måste göras. De situationer då omprövning med stöd av denna<br>regel kan bli aktuell är t.ex. om försäkringskassan ändrar ett beslut om<br>pensionsrätt för en förälder till ett bam, som tillgodoräknats<br>pensionsgmndande belopp för bamår, därför att försäkringskassan efter<br>omprövning funnit att föräldern i fråga inte uppfyller förutsättningarna<br>för att tillgodoräknas beloppet. Då skall i stället den andra föräldern<br>tillgodoräknas belopp om han eller hon uppfyller förutsättningarna härför<br>och försäkringskassan får då ompröva hans eller hennes pensionsrätt även<br>efter den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller om en förälder<br>som inte har tillgodoräknats pensionsgmndande belopp för bamår efter<br>att ha överklagat försäkringskassans beslut om pensionsrätt för honom<br>eller henne, förklaras vara den av föräldrarna som för det aktuella året<br>skall tillgodoräknas beloppet. Omprövning till nackdel för den förälder<br>som inte skall tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för bamår får då<br>göras även om den tid inom vilken omprövning enligt andra stycket skall<br>ske, har löpt ut. Detta kan jämföras med bestämmelserna i 4 kap. 13 §<br>andra stycket punkt 1 och 20 § taxeringslagen angående omprövning och<br>eftertaxering till följd av taxeringsbeslut rörande annan skattskyldig.</p>
<p>Omprövningsbeslut enligt denna paragraf måste föregås av ett kommu-<br>niceringsförfarande i enlighet med vad som föreskrivs i 15 kap. 3 §. Detta<br>innebär att om ett beslut tas upp till omprövning skall den enskilde få<br>tillfälle att yttra sig i ärendet innan ett nytt beslut fattas.</p>
<p>Bestämmelserna om olika tidsfrister i denna paragraf medför ingen in-<br>skränkning i de möjligheter till ändring av beslut som regleras i 7 §. I<br>vissa fall kan det också bli aktuellt med återbetalning av pension enligt<br>vad som följer av 14 kap. 1 §.</p>
<p>14 § Ett beslut om pensionsgmndande inkomst skall omprövas av<br>skattemyndighet om en allmän försäkringskassa enligt 9 § tredje stycket<br>har överlämnat ett ärende för omprövning.</p>
<p>Som tidigare redovisats i kommentaren till 9 § får den allmänna försäk-<br>ringskassan inte själv ompröva ett beslut av skattemyndigheten angående<br>pensionsgmndande inkomst. Försäkringskassan skall i stället överlämna<br>ett sådant ärende till skattemyndigheten för omprövning. I denna paragraf<br>föreskrivs därför att skattemyndigheten skall ompröva ett beslut<br>angående den pensionsgmndande inkomsten om försäkringskassan<br>överlämnat ett ärende till myndigheten för omprövning.</p>
<p>15 § Har omprövning begärts av ett beslut och överklagar Riksförsäk-<br>ringsverket samma beslut, skall beslutet inte omprövas utan ärendet i<br>stället överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. Den enskildes begäran<br>om omprövning skall då anses som ett överklagande.</p>
<p>Bestämmelsen motsvarar 20 kap. 10 § tredje stycket AFL.</p>
<p>755</p>
<p>16 § En fråga enligt denna lag som redan har avgjorts av en allmän för-<br>valtningsdomstol far inte omprövas av en skattemyndighet, en allmän<br>försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Liknande bestämmelser finns i 20 kap. 10 a § AFL och i 11 § LPB finns<br>det en hänvisning till en motsvarande bestämmelse i taxeringslagen. Om<br>omprövning begärs av en fråga som redan har avgjorts skall myndigheten<br>respektive försäkringskassan meddela ett avvisningsbeslut.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h4>Överklagande av beslut</h4>
<p>17 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltnings-<br>domstol av den som beslutet avser eller, om denne har avlidit, av annan<br>som är berörd av beslutet samt av Riksförsäkringsverket. En enskild får<br>dock endast överklaga sådana beslut som har tillkommit genom ompröv-<br>ning. Även beslut som innebär att en begäran om omprövning har av-<br>visats får överklagas av den enskilde. En enskilds överklagande av ett<br>annat beslut skall anses som en begäran om omprövning.</p>
<p>Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen</p>
<p>(1971:291) gäller inte avvisningsbeslut enligt denna lag som har med-<br>delats av en försäkringskassa, en skattemyndighet eller Premiepensions-<br>myndigheten.</p>
<p>Försäkringskassan beslut om pensionsrätt eller pensionspoäng liksom<br>andra beslut som försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten<br>fattar enligt denna lag får enligt första stycket överklagas till allmän<br>förvaltningsdomstol av den enskilde som beslutet i fråga avser, eller om<br>denne har avlidit, av annan som är berörd av beslutet samt av<br>Riksförsäkringsverket. Talerätten för den enskilde har kommenterats vid<br>9 och 10 §§. Den enskilde kan endast överklaga ett beslut som har till-<br>kommit genom omprövning. Detta motsvarar vad som gäller enligt<br>20 kap. 11 § AFL. Eftersom samtliga beslut enligt denna lag kommer att<br>fattas av tjänsteman, behöver inte detta anges särskilt i den här lagen.<br>Även ett beslut varigenom försäkringskassan har avvisat en begäran om<br>omprövning får överklagas av den enskilde. Stycket har formulerats i<br>enlighet med förslag av Lagrådet.</p>
<p>Andra stycket har införts efter lagrådsgranskningen enligt vad som<br>närmare utvecklas i avsnitt 27.5. Innebörden av bestämmelsen är att<br>beslut om anvisning enligt denna lag som har meddelats av en<br>försäkringskassa, en skattemyndighet eller Premiepensionsmyndigheten<br>kan överklagas på samma sätt som andra beslut. Utan denna<br>undantagsbestämmelse skulle beslut om avvisning av ett överklagande<br>endast kunna prövas av en instans medan beslut om avvisning av en<br>begäran om omprövning skulle få överklagas utan begränsning.</p>
<p>Överklagande av enskild</p>
<p>18 § Ett överklagande från en enskild skall ha kommit in till den myn-<br>dighet eller den allmänna försäkringskassa som gjort omprövningen inom<br>tva månader från den dag då klaganden fick del av beslutet om ompröv-<br>ning eller avvisning.</p>
<p>Bestämmelserna i 12 § om begäran om omprövning skall tillämpas i<br>fråga om överklagande av en enskild.</p>
<p>756</p>
<p>Av första stycket framgår att ett överklagande från en enskild skall ha<br>kommit in inom två månader från det att han eller hon fick del av beslu-<br>tet. Samma tidsfrist gäller här oberoende av om beslutet t.ex. avser pen-<br>sionsrätt eller pension.</p>
<p>Andra stycket hänvisar till 12 § och innebär att ett överklagande som<br>inom föreskriven tid kommit in till Premiepensionsmyndigheten, en<br>skattemyndighet, en allmän försäkringskassa eller en allmän förvalt-<br>ningsdomstol, som inte meddelat beslutet, eller till Riksförsäkringsverket,<br>skall anses ha kommit in i rätt tid. Den som erhållit överklagandet skall<br>översända detta till rätt instans.</p>
<p>Att det är den som meddelat det överklagade beslutet som skall pröva<br>om överklagandet har kommit in i rätt tid och som också skall avvisa ett<br>överklagande som kommit in för sent följer av 24 § förvaltningslagen. Av<br>25 § förvaltningslagen följer vidare att om inte överklagandet avvisas så<br>skall överklagandet jämte övriga handlingar i ärendet överlämnas till den<br>förvaltningsdomstol som skall pröva överklagandet.</p>
<p>Överklagande av Riksförsäkringsverket</p>
<p>19 § Om Riksförsäkringsverket överklagar ett beslut enligt 2-A kap. skall<br>överklagandet ha kommit in före utgången av året efter fastställelseåret.<br>Om beslutet har meddelats efter den 31 oktober året efter det fastställel-<br>seår som beslutet avser, får överklagandet dock komma in inom två<br>månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.</p>
<p>Överklagar Riksförsäkringsverket ett annat beslut som meddelats^ enligt<br>denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den<br>dag då beslutet meddelades.</p>
<p>För överklagande enligt första och andra styckena gäller bestämmel-<br>serna i 12 § första stycket</p>
<p>I paragrafen anges den tid inom vilken ett överklagande från Riksförsäk-<br>ringsverket skall ha kommit in. Av första stycket framgår att när det<br>gäller beslut enligt 2-4 kap., dvs. beslut om pensionsgrundande inkomst,<br>andra pensionsgrundande belopp, pensionsrätt, pensionspoäng och vård-<br>år, skall överklagandet ha inkommit före utgången av fastställelseåret.<br>Dessutom gäller särskilda regler för de fall då beslutet meddelats efter<br>den 31 oktober året efter fastställelseåret. Tidsfristerna har anpassats till<br>vad som gäller för omprövning på begäran av den enskilde.</p>
<p>För andra beslut enligt denna lag har överklagandetidema anpassats till<br>vad som gäller enligt AFL (se 20 kap. 13 § andra stycket AFL). Då skall<br>överklagandet ha inkommit inom två månader från dagen då beslutet<br>meddelades. Detta framgår av andra stycket.</p>
<p>Liksom när det gäller överklagande av enskild skall bestämmelserna i<br>12 § om när ett överklagande i rätt tid kommit in till Premiepen-<br>sionsmyndigheten, en skattemyndighet, en allmän försäkringskassa eller<br>en allmän förvaltningsdomstol som inte meddelat beslutet, tillämpas vid<br>överklagande av Riksförsäkringsverket. Detta anges i paragrafens tredje<br>stycke.</p>
<p>Att den som meddelat det överklagade beslutet skall avvisa över-<br>klagandet om det har kommit in för sent och annars överlämna det till<br>domstolen tillsammans med övriga handlingar i ärendet följer som tidi-<br>gare nämnts av bestämmelserna i 24 och 25 §§ förvaltningslagen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>757</p>
<p>Överklagande av allmän förvaltningsdomstols beslut m.m.</p>
<p>20 § Om en enskild överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut<br>enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från<br>den dag då den enskilde fick del av det överklagade beslutet.</p>
<p>Om Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten eller en all-<br>män försäkringskassa överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut<br>enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från<br>den dag då beslutet meddelades.</p>
<p>I denna paragraf anges den tid inom vilken domstolens beslut skall över-<br>klagas. Tidsfristerna överensstämmer med vad som gäller enligt såväl<br>taxeringslagen som AFL.</p>
<p>Som framgår av 21 § gäller inte 7 a § förvaltningsprocesslagen<br>(1971:291) för beslut angående pensionsrätt m.m. För övriga beslut enligt<br>denna lag gäller däremot samma regler om tvåpartsprocess som för övrigt<br>tillämpas inom socialförsäkringen. Avgöranden i sådana mål kan därför<br>överklagas till kammarrätten även av den allmänna försäkringskassan och<br>av Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>21 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål enligt denna<br>lag skall nämndemän ingå i kammarrätten om nämndemän deltagit i läns-<br>rätten. Detta gäller dock inte i mål enligt 2-4 kap.</p>
<p>I enlighet med vad som numera gäller för mål som rör beslut enligt AFL<br>har i första stycket i denna paragraf införts krav på prövningstillstånd vid<br>överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Av andra stycket framgår att nämndemän inte skall ingå i kammar-<br>rätten vid prövning av beslut enligt 2^1 kap., dvs. beslut om pensions-<br>grundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp, när sådana<br>beslut får överklagas särskilt, samt beslut om pensionsrätt, pensionspoäng<br>och vårdår. Däremot skall nämndemän ingå vid prövning av andra beslut<br>om nämndemän deltagit i länsrätten. Detta har kommenterats närmare i<br>avsnitt 27.5.</p>
<p>22 § Bestämmelsen i 7 a § första stycket förvaltningsprocesslagen<br>(1971:291) om förvaltningsmyndighets partsställning gäller inte i fraga<br>om mål enligt 2-4 kap. Om en enskild överklagar ett beslut enligt 2-4 kap.<br>hos en allmän förvaltningsdomstol, bestämmer Riksförsäkringsverket om<br>verket skall vara part i malet. Om en enskild klagar till kammarrätten och<br>verket har varit part i länsrätten, är verket alltid motpart i kammarrätten.<br>Även om Riksförsäkringsverket har beslutat att inte vara part, får<br>domstolen förelägga verket att svara i målet. Riksförsäkringsverket får<br>överklaga ett avgörande av en allmän förvaltningsdomstol även om<br>verket inte har vant part där.</p>
<p>Om en enskild överklagar ett annat beslut enligt denna lag, får Riksför-<br>säkringsverket överta Premiepensionsmyndighetens eller en allmän för-<br>säkringskassas uppgift att i allmän förvaltningsdomstol föra det all-<br>männas talan.</p>
<p>Riksförsäkringsverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.</p>
<p>I första stycket i denna paragraf anges att bestämmelserna om två-<br>partsprocess i de allmänna förvaltningsdomstolarna i 7 a § förvaltnings-<br>processlagen inte skall gälla för mål enligt 2-4 kap. denna lag. Innehållet<br>i övrigt i detta stycke stämmer i huvudsak med vad som nu föreskrivs i<br>12 § LBP och vad som gällde enligt 20 kap. 12 § andra stycket AFL före</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>758</p>
<p>den 1 maj 1996. Det uppställs dock inget krav på att det skall finnas skäl<br>eller särskilda skäl för att domstolen skall få förelägga Riksförsäkrings-<br>verket att svara i ett mål där verket inte är part. Det får förutsättas att<br>domstolen förelägger verket att svara endast i sådana fall där det är moti-<br>verat.</p>
<p>Beträffande andra mål enligt denna lag kommer den nya bestämmelsen<br>i 7 a § förvaltningsprocesslagen att gälla. Detta har kommenterats när-<br>mare i avsnitt 27.5.</p>
<p>Andra stycket i förevarande paragraf föranleds av bestämmelsen i 7 a §<br>förvaltningsprocesslagen och motsvarar vad som numera gäller enligt<br>20 kap. 12 § AFL för andra socialförsäkringsmål. När och på vilket sätt<br>Riksförsäkringsverket skall underrättas om att det finns mål där verket<br>kan ha intresse av att träda in i processen får regleras av Riksförsäkrings-<br>verket.</p>
<p>I samtliga mål enligt denna lag skall Riksförsäkringsverket företräda<br>det allmänna i Regeringsrätten. Detta framgår av tredje stycket.</p>
<p>23 § Ett beslut enligt denna lag skall gälla även om beslutet har över-<br>klagats om inte annat har föreskrivits i beslutet eller har bestämts av den<br>domstol som har att pröva beslutet.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar i huvudsak 13 § LBP och 20 kap. 13 § fjärde<br>stycket AFL.</p>
<p>14 kap. Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad<br>pensionsrätt</p>
<p>Inkomst- och tilläggspension</p>
<p>1 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av<br>inkomst- eller tilläggspension, om den som uppburit pensionen genom att<br>lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en upp-<br>gifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen har lämnats<br>felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om inkomst-<br>eller tilläggspension i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för<br>högt belopp och den som uppburit pensionen har insett eller skäligen<br>borde ha insett detta.</p>
<p>Har inkomst- eller tilläggspension betalats ut och minskas därefter pen-<br>sionsrätt eller pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten av-<br>giftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för<br>mycket utbetald pension.</p>
<p>Den som uppburit för mycket inkomst- eller tilläggspension enligt<br>denna lag är skyldig att betala tillbaka utbetald sådan pension endast om<br>beslut om återbetalning har meddelats enligt första eller andra stycket.<br>Om det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis efterge<br>krav på återbetalning.</p>
<p>Denna paragraf har delvis utformats efter mönster av 20 kap. 4 § AFL.</p>
<p>Enligt paragrafens första stycke skall försäkringskassan besluta att in-<br>komst- eller tilläggspension som betalats ut felaktigt under vissa förut-<br>sättningar skall återbetalas. Till skillnad från reglerna i 20 kap. 4 § AFL<br>föreskrivs här inte att återbetalningsskyldighet föreligger när den som<br>uppburit pensionen ”på annat sätt” än genom att lämna oriktiga uppgifter<br>eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälnings-<br>skyldighet har orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med för<br>högt belopp. Den nämnda bestämmelsen har såvitt kunnat utrönas inte<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>759</p>
<p>kommit till användning i någon omfattning av betydelse och det torde, Prop. 1997/98:151<br>som Lagrådet påpekat, vara svårt att finna situationer när en sådan före-<br>skrift skulle bli tillämplig för ersättning enligt denna lag.</p>
<p>Paragrafens andra stycke motsvarar i princip 20 kap. 4 § andra stycket<br>AFL. Förevarande bestämmelse innebär att försäkringskassan skall<br>besluta om återbetalning av för mycket utbetald inkomst- eller tilläggs-<br>pension i de fall pensionsrätt eller pensionspoäng har minskats retroaktivt<br>på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning (jfr 4 kap. 4 § och<br>8 § andra stycket). Pensionsrätt och pensionspoäng skall minskas för en<br>näringsidkare som inte inom föreskriven tid har betalat hela ålderspen-<br>sionsavgiften för pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsarbete<br>samt hela den allmänna pensionsavgiften för sådana inkomster, se 13 kap.<br>7 § andra stycket. Utgiven inkomst- och tilläggspension beräknad på<br>sådana inkomster för vilka avgifter inte har betalats skall i princip alltid<br>återbetalas.</p>
<p>Skyldighet att betala tillbaka utbetald inkomst- eller tilläggspension<br>föreligger, enligt tredje stycket i denna paragraf, endast om beslut om<br>återbetalning har meddelats enligt första eller andra stycket. Detta<br>innebär bl.a. att beslut om ändrad sådan pension - även om pensionen<br>skall räknas om för förfluten tid, exempelvis på grund av att<br>tillgodoräknad pensionsrätt har sänkts efter ändrad taxering - får effekt<br>endast för framtiden om inte beslut fattas om återbetalning.</p>
<p>I tredje stycket föreskrivs vidare att även om beslut om återbetalning<br>skall meddelas enligt första eller andra stycket får försäkringskassan, på<br>samma sätt som enligt motsvarande bestämmelse i 20 kap. 4 § tredje<br>stycket AFL, helt eller delvis efterge krav på återbetalning. För detta<br>krävs särskilda skäl.</p>
<h4>Premiepension och premiepension till efterlevande</h4>
<p>2 § När ett beslut om pensionsrätt för premiepension har ändrats, skall<br>det belopp med vilket pensionsrätten har ändrats ökas med den avkast-<br>ning som enligt 8 kap. 1 § andra stycket har tillförts eller skulle ha till-<br>förts pensionsspararen för detta belopp. Det ökade beloppet skall därefter<br>räknas upp med basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen<br>(1997:483) för tiden från och med den 1 april året efter fastställelseåret<br>till och med dagen för beslutet om ändring av pensionsrätten.</p>
<p>Det uppräknade beloppet skall vid höjning av pensionsrätt för premie-<br>pension läggas till och vid sänkning av sådan pensionsrätt dras av från<br>pensionsspararens premiepensionskonto. Om pensionsrätten har höjts och<br>pensionsspararen skall påföras avgifter enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter och lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, skall<br>tillägg till pensionsspararens konto göras först när avgiften anses betald<br>enligt 16 kap. 12 § skattebetalningslagen.</p>
<p>Nar tillägg eller avdrag enligt andra stycket har gjorts, tillämpas be-<br>stämmelserna i 3 eller 4 §.</p>
<p>Denna paragraf beskriver principerna för hur ändringar av pensionsrätt<br>skall hanteras i premiepensionssystemet medan de närmast följande para-<br>graferna anger hur detta skall gå till i praktiken.</p>
<p>Av 7 kap. 4 § framgår att var och en för vilken pensionsrätt för pre-<br>miepension har fastställts skall ha ett premiepensionskonto, som visar<br>utvecklingen av tillgodohavandet i premiepensionssystemet. Tillgodo-<br>havandet har betydelse för bl.a. premiepensionens storlek (se 9 kap. 1 §).<br></p>
<p>760</p>
<p>Mot denna bakgrund är det viktigt att även ändringar av pensionsrätten Prop. 1997/98:151<br>återspeglas på kontot (se avsnitt 19.3 och författningskommentaren till<br>7 kap. 4 §). Därför har det i förevarande paragraf tagits in en<br>bestämmelse om detta {andra stycket första meningen).</p>
<p>Inte bara det belopp med vilket pensionsrätt för premiepension har<br>ändrats skall påverka pensionsspararens premiepensionskonto. Innan till-<br>lägg respektive avdrag görs på kontot skall till ändringsbeloppet läggas<br>en schablonmässigt beräknad avkastning. Hur denna avkastning skall<br>beräknas framgår av första stycket.</p>
<p>Som angetts i avsnitt 26.2 skall man försöka återskapa den situation<br>som hade förelegat om avsättningen till premiepensionssystemet hade<br>blivit rätt från början. Till ändringsbeloppet skall därför först läggas den<br>avkastning från den tillfälliga förvaltningen som tillförts respektive skulle<br>ha tillförts pensionsspararen för detta belopp. Hur avkastningen från den<br>tillfälliga förvaltningen fördelas framgår av 8 kap. 1 § andra stycket. När<br>avkastningen från den tillfälliga förvaltningen har lagts till erhålls det<br>belopp som, vid sänkning av pensionsrätten, felaktigt har avsatts till pre-<br>miepensionssystemet respektive, vid höjning av pensionsrätten, felaktigt<br>inte har avsatts till premiepensionssystemet.</p>
<p>Till det på detta sätt framräknade beloppet skall läggas en schablon-<br>mässigt beräknad avkastning från den fondförvaltning som har ägt rum<br>respektive skulle ha ägt rum om avsättningen till premiepensionssystemet<br>hade blivit rätt från början. Skälen för ordningen med en schablonmässig<br>avkastning har redovisats i avsnitt 26.2. Uppräkning skall ske med den<br>s.k. basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalning slagen. Basräntan mot-<br>svarar den räntesats som gäller för sexmånaders statsskuldsväxlar.</p>
<p>Som framgår av paragrafen skall basränta räknas fr.o.m. den 1 april<br>året efter fastställelseåret t.o.m. dagen för beslutet om ändring av pen-<br>sionrätten. Tidpunkten från vilken ränta skall beräknas har valts med<br>tanke på att den enskilde skall underrättas om pensionsrätt som tjänats in<br>ett visst år senast den 31 mars året efter fastställelseåret (se 15 kap. 4 §).</p>
<p>Som angetts i avsnitt 26.2 skall i stort sett samma regler gälla för an-<br>ställda och egenföretagare. Det är visserligen inte lika självklart att änd-<br>ringsbeloppet skall räknas upp när pensionsrätten höjs för inkomst av<br>annat förvärvsarbete som när den höjs för inkomst av anställning, efter-<br>som den enskilde i den först nämnda situationen själv skall betala ytter-<br>ligare avgifter. Emellertid är det mest logiskt att även här räkna upp änd-<br>ringsbeloppet till den nivå som - schematiskt sett - skulle ha uppnåtts om<br>en korrekt avsättning hade gjorts från början. Ändringsbeloppet skall<br>dock läggas till pensionsspararens premiepensionskonto först när samt-<br>liga avgifter till ålderspensionssystemet anses betalda enligt 16 kap. 12 §<br>skattebetalningslagen. Enligt de bestämmelserna skall betalning ske före<br>utgången av fjärde månaden efter den månad då skatten debiterades. Om<br>avgifterna har betalts helt inom denna tid läggs ändringsbeloppet till pen-<br>sionsspararens konto. Har avgifterna inte betalats alls eller endast delvis<br>medför detta att pensionsrätten bortfaller respektive sänks efter beslut av<br>allmän försäkringskassa (se 13 kap. 7 § andra stycket). Om pensions-<br>rätten sänks får Premiepensionsmyndigheten därefter behandla den nya<br>lägre pensionsrätten på det sätt som anges i förevarande paragrafs första</p>
<p>761<br></p>
<p>stycke. De nu angivna regierna har tagits in i andra stycket andra<br>meningen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<p>Paragrafens tredje stycke är tillkommet främst med tanke på den nu be-<br>handlade regeln för inkomst av annat förvärvsarbete. Innan tillgodo-<br>havandet på premiepensionskontot har justerats, skall någon överföring<br>enligt 3 § inte göras.</p>
<p>För att Premiepensionsmyndigheten skall få kännedom om att pen-<br>sionsrätt har ändrats eller avgifter betalats får det i förordning införas<br>bestämmelser om underrättelse till myndigheten om detta.</p>
<p>3 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har<br>höjts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar<br>det uppräknade beloppet enligt 2 § från den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret till den eller de fonder i vilka medel har placerats för<br>pensionsspararens räkning. Beloppet skall fördelas mellan fondema i för-<br>hållande till värdet av innehavet i vaije fond.</p>
<p>Om pensionsspararen har börjat ta ut premiepension, skall det belopp<br>som beräknas belöpa på förfluten tid i stallet betalas ut till spararen. Har<br>pensionsspararen tagit ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap.<br>2 §, skall det belopp som inte betalas ut föras över till Premie-<br>pensionsmyndighetens livränteverksamhet</p>
<p>I paragrafen regleras förfarandet i de fall då ändringsbeslutet innebär att<br>pensionsrätt för premiepension har höjts.</p>
<p>Som framgår av paragrafens första stycke skall medel motsvarande det<br>uppräknade beloppet föras över från den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret till pensionsspararens fonder. Beloppet skall fördelas<br>mellan fondema i förhållande till värdet av innehavet i vaije fond. Skälet<br>till detta är att pensionsspararens innehav i olika fonder sammantagna bör<br>ses som en portfölj. I praktiken innebär överföringen till pensionsspara-<br>rens fonder att Premiepensionsmyndigheten köper nya fondandelar för<br>spararens räkning.</p>
<p>I paragrafens andra stycke regleras det fall då pensionsspararen har<br>böijat ta ut premiepension när ändringen skall genomföras. Som angetts i<br>avsnitt 26.2 skall i sådant fall det uppräknade beloppet fördelas på för-<br>fluten tid respektive framtida pensionstid. Om pensionsspararen har tagit<br>ut partiell pension skall detta beaktas vid fördelningen. Den del av be-<br>loppet som avser förfluten tid skall betalas ut som en klumpsumma till<br>pensionsspararen. Om pensionsspararen avlidit, får beloppet i stället be-<br>talas till hans eller hennes dödsbo.</p>
<p>Den del av beloppet som avser framtida pensionstid skall fördelas<br>mellan pensionsspararens fonder i förhållande till värdet av innehavet i<br>varje fond och föranleda en omräkning av framtida pensionsbelopp. Om<br>pensionsspararen har gått över från fondförsäkring till livränta med ga-<br>ranterade belopp skall enligt andra meningen i stycket, vars slutliga<br>formulering inte redovisats för Lagrådet, beloppet i stället föras över till<br>Premiepensionsmyndigheten. Skälet till detta är att det då är myndigheten<br>som ansvarar för kapitalförvaltningen. Även i detta fall skall Premiepen-<br>sionsmyndigheten göra en omräkning av framtida pensionsbelopp.</p>
<p>4 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har<br>sänkts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar<br>det uppräknade beloppet enligt 2 § till den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret fran den eller de fonder i vilka medel har placerats för<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>762</p>
<p>pensionsspararens räkning. Fondema skall tas i anspråk i förhållande till<br>värdet av innehavet i vage fond. Har pensionsspararen tagit ut premie-<br>pension i form av livränta enligt 9 kap. 2 §, skall beloppet i stället betalas<br>av Premiepensionsmyndigheten med omräkning av fastställda livränte-<br>belopp.</p>
<p>Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på pensionsspararens pre-<br>miepensionskonto, skall det resterande beloppet återkrävas av spararen<br>om sänkningen av pensionsrätten beror på att den pensionsgrundande<br>inkomsten av annat förvärvsarbete har sänkts eller på att pensionsrätt inte<br>borde ha tillgodoräknats till följd av bestämmelserna i 4 kap. 4 § om<br>bristande eller underlåten avgiftsbetalning. I andra fall skall det reste-<br>rande beloppet återkrävas endast om pensionsspararen genom att lämna<br>oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller<br>anmälningsskyldighet har orsakat att pensionsrätt rör premiepension har<br>fastställts felaktigt eller med ett för högt belopp.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl får Premiepensionsmyndigheten helt eller<br>delvis efterge krav på återbetalning enligt andra stycket.</p>
<p>Denna paragraf handlar om förfarandet när ändringsbeslutet innebär att<br>pensionsrätt för premiepension har sänkts.</p>
<p>Första och andra meningarna i paragrafens första stycke utgör en<br>spegelbild av föregående paragrafs första stycke. Som angetts i avsnitt<br>26.2 skall medel motsvarande det uppräknade beloppet föras över från<br>pensionsspararens fond eller fonder (dvs. fondandelar skall säljas) till den<br>tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret. Det har för tillämpningen<br>av dessa bestämmelser ingen betydelse om pensionsspararen har böljat ta<br>ut pension. Om pensionsspararen har gått över från fondförsäkring till<br>traditionell livränteförsäkring, skall enligt tredje meningen i stycket det<br>uppräknade beloppet betalas av Premiepensionsmyndigheten. Bestäm-<br>melsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<p>Reglerna om förfarandet när pensionsspararen har börjat ta ut premie-<br>pension har behandlats utförligt i avsnitt 26.2.</p>
<p>I andra stycket regleras det fall att tillgodohavandet på pensionsspara-<br>rens premiepensionskonto inte täcker det belopp som skall dras av från<br>kontot. Bestämmelsen gäller i första hand den som har inkomster av an-<br>nat förvärvsarbete än anställning. Förutsättningarna för återkrav har en-<br>ligt Lagrådets förslag formulerats på motsvarande sätt som i fråga om<br>återbetalningsskyldighet enligt 1 §.</p>
<p>Att pensionsrätten sänks för den som har inkomst av annat förvärvs-<br>arbete kan bero på att en lägre pensionsgrundande inkomst har fastställts<br>eller på att avgifter till ålderpensionssystemet inte har betalats inom före-<br>skriven tid. Såvitt avser inkomster av annat förvärvsarbete svarar mot<br>rätten till pension en skyldighet att betala avgifter. Den som har sådana<br>inkomster skall i princip tillgodoräknas pensionsrätt endast för den andel<br>av inkomsten som motsvarar den andel av avgifterna som har betalats.<br>Enligt skattebetalningslagen skall avgifterna vara betalda senast vid ut-<br>gången av juni månad året efter fastställelseåret. Eftersom pensionsrätt<br>som tjänats in ett visst år skall vara fastställd senast den 31 mars året efter<br>fastställelseåret kan pensionsrätt fastställas och medel föras över till för-<br>valtare innan avstämning görs mellan betalda avgifter och pensionsrätt.<br>Om avgifterna sedan inte betalas för inkomster av annat förvärvsarbete<br>och pensionsrätten därför sänks, kan det i enstaka fall inträffa att tillgo-<br>dohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto inte täcker det<br>belopp som skall föras över från hans eller hennes fonder till Riksgälds-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>763</p>
<p>kontoret. Det kan bero på att fondandelarna har sjunkit i värde eller att<br>pensionsutbetalningar har gjorts under mellantiden. I sådan fall måste<br>resterande belopp återkrävas av pensionsspararen. Detsamma gäller i den<br>situationen att pensionsrätten har sänkts därför att en lägre pensionsgrun-<br>dande inkomst av annat förvärvsarbete har fastställts. Om pensionsspara-<br>ren har avlidit, får återkravet i stället riktas mot hans eller hennes dödsbo.</p>
<p>Skälet till att återkrav skall riktas mot den som har haft inkomst av an-<br>nat förvärvsarbete men inte mot den som har haft inkomst av anställning i<br>dessa situationer är den nämnda kopplingen mellan avgifter och pen-<br>sionsrätt. En sådan koppling saknas när det gäller inkomst av anställning.<br>Då ges pensionsrätt även om avgifter till ålderspensionssystemet inte har<br>betalats av arbetsgivaren. Vidare är de avgifter som arbetsgivaren betalar,<br>till skillnad från egenavgifter, definitiva i den meningen att avgifterna<br>inte betalas tillbaka om pensionsrätten för den anställde sänks. Om däre-<br>mot pensionsrätten för inkomster av annat förvärvsarbete sänks av annat<br>skäl än att avgifter inte har betalats, skall den enskilde tillgodoräknas ett<br>belopp motsvarande de för mycket betalda avgifterna.</p>
<p>I tredje stycket har tagits in en bestämmelse om att Premiepen-<br>sionsmyndigheten får helt eller delvis efterge krav på återbetalning om<br>det finns särskilda skäl. Eftergift av återkrav mot den som har haft in-<br>komst av annat förvärvsarbete kan bli aktuellt i det fallet att pensions-<br>rätten har sänkts på grund av att avgift inte har betalats och den enskilde<br>befinner sig i en besvärlig ekonomisk och social situation.</p>
<p>När det gäller återkrav i den situationen att pensionsspararen har läm-<br>nat oriktiga uppgifter e.d. kan eftergift också meddelas om det framgår att<br>han eller hon har lämnat de oriktiga uppgifterna i god tro. Det åligger den<br>enskilde att visa att god tro förelåg.</p>
<p>5 § Om pensionsspararen i annat fall än som avses i 4 §, genom att lämna<br>oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller<br>anmälningsskyldighet, har orsakat att premiepension har lämnats felaktigt<br>eller mea ett för nögt belopp, skall Premiepensionsmyndigheten dra av<br>det felaktigt utbetalda beloppet, ökat med Dasränta enligt 19 kap. 3 §<br>skattebetalningslagen (1997:483) från utbetalningsdagen till ocn med<br>dagen för beslutet om avdrag, från pensionsspararens premiepensions-<br>konto och föra över motsvarande medel till Riksgäldskontoret på det sätt<br>som anges i 4 § första stycket. Detsamma gäller om pension i annat fall<br>har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp ocn den som har upp-<br>burit pensionen insett eller skäligen borde ha insett detta.</p>
<p>Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på pensionsspararens pre-<br>miepensionsKonto, skall resterande belopp återkrävas av spararen. Om<br>det finns särskilda skäl får Premiepensionsmyndigheten helt eller delvis<br>efterge krav på återbetalning.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf har i fråga om inkomstpension sin mot-<br>svarighet i 1 § första och tredje styckena i detta kapitel. Paragrafen har,<br>tillsammans med bestämmelserna i 6 §, disponerats och formulerats i en-<br>lighet med förslag av Lagrådet. Till skillnad från sistnämnda bestämmel-<br>ser anges här att pensionsspararen skall betala ränta på det för mycket<br>utbetalade beloppet. Skälet till detta är att det inte bör göras någon skill-<br>nad mellan återkrav enligt denna paragraf och återkrav enligt 4 §. Därför<br>skall också i nu aktuella fall tillämpas basränta enligt skattebetalnings-<br>lagen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>764</p>
<p>Situationer där eftergift kan meddelas är, som nyss har nämnts, när<br>pensionsspararen har lämnat de oriktiga uppgifterna i god tro eller befin-<br>ner sig i en besvärlig ekonomisk eller social situation.</p>
<p>6 § Bestämmelserna i 2-4 §§ gäller också för den som har fått rätt till<br>premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 7 §.</p>
<p>Bestämmelserna i 5 § gäller också för den som har fått rätt till premie-<br>pension till efterlevande och, i det fall som avses i första stycket första<br>meningen i paragrafen, oavsett om det är pensionsspararen eller den som<br>har eller har han rätt till premiepension till efterlevande som har orsakat<br>den felaktiga utbetalningen.</p>
<p>I paragrafens första stycke anges att bestämmelserna om åtgärder vid<br>ändrad pensionsrätt m.m. gäller också för den som har fått rätt till pre-<br>miepension till efterlevande enligt 10 kap. 7 § (efterlevandeskydd under<br>pensionstiden). Som angetts i författningskommentaren till 7 kap. 4 §<br>övertar den efterlevande pensionsspararens premiepensionskonto. Efter-<br>som premiepensionen till efterlevande är beroende av storleken på tillgo-<br>dohavandet på detta konto berörs den efterlevande även av ändringar av<br>pensionsspararens pensionsrätt för premiepension som görs efter hans<br>eller hennes död.</p>
<p>Enligt andra stycket gäller bestämmelserna om återbetalning av pen-<br>sion också för den som har fått rätt till premiepension till efterlevande.<br>Ett exempel på när dessa bestämmelser blir tillämpliga är om någon har<br>fått premiepension till efterlevande utbetald till sig genom att påstå att<br>han eller hon sammanlevde med pensionsspararen vid dödsfallet, trots att<br>sammanlevnaden hade upphört. Bestämmelserna kan emellertid också bli<br>tillämpliga om de oriktiga uppgifterna lämnats av pensionsspararen eller<br>en annan efterlevande som tidigare haft rätten till premiepension till<br>efterlevande. Om pensionsspararen vid tecknandet av efterlevande-<br>skyddet oriktigt uppgett att den tilltänkta mottagaren av pensionen och<br>spararen var sammanboende, kan dessa oriktiga uppgifter alltså åberopas<br>vid ett återkrav enligt denna paragraf. Om parterna vid dödsfallet faktiskt<br>var sammanboende och förutsättningarna för anslutning till efterlevande-<br>skyddet förelåg, kan det dock prövas om återkravet skall efterges enligt<br>andra stycket andra meningen.</p>
<p>Paragrafen har disponerats och formulerats så som Lagrådet har före-<br>slagit.</p>
<h4>Avdrag på pension</h4>
<p>7 § Avdrag på pension enligt denna lag får göras med skäligt belopp om<br>den pensionsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa eller<br>Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning<br>som har utgetts pa grund av denna lag eller en annan författning.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar i princip bestämmelserna i 20 kap. 4 § fjärde<br>och femte styckena.</p>
<p>Har beslut om återkrav fattats av en allmän försäkringskassa eller av<br>Premiepensionsmyndigheten får belopp som skall återbetalas dras av från<br>framtida utbetalningar enligt denna lag. Avdrag får göras såväl för en<br>ersättning som skall återbetalas enligt denna lag som en ersättning som<br>har betalats ut på grund av en annan författning om försäkringskassan</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>765</p>
<p>eller Premiepensionsmyndigheten har beslutat om återkrav av den ersätt-<br>ningen. I förarbetena till AFL (se prop. 1962:90, s. 384) underströks att<br>möjligheterna till kvittning måste begagnas med urskillning och att skälig<br>hänsyn i varje särskilt fall måste tas till den ersättningsberättigades och<br>dennes familjs försöijning.</p>
<p>8 § Om en ersättning enligt en annan författning har betalats ut efter be-<br>slut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa och bevilias<br>senare pension retroaktivt enligt denna lag för samma tid som aen<br>tidigare utbetalade ersättningen avser, skall avdrag göras på den retroak-<br>tiva pensionen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som överstiger<br>vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersätt-<br>ningarna hade fattats samtidigt.</p>
<p>Motsvarighet till denna bestämmelse finns i 17 kap. 1 § första stycket<br>AFL.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>15 kap. Övriga bestämmelser</p>
<p>Tillsyn m.m.</p>
<p>1 § Riksförsäkringsverket skall verka för att bestämmelserna om denna<br>försäkring tillämpas likformigt och rättvist.</p>
<p>1 denna paragraf anges att Riksförsäkringsverket, i likhet med vad som<br>gäller AFL, skall övervaka tillämpningen av lagen.</p>
<p>2 § Premiepensionsmyndigheten skall stå under tillsyn av Finansinspek-<br>tionen. Ytterligare bestämmelser om tillsynen finns i 10 § lagen<br>(1998:000) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>I paragrafen anges att Premiepensionsmyndigheten skall stå under tillsyn<br>av Finansinspektionen. Övriga bestämmelser angående Finansinspek-<br>tionens tillsyn över Premiepensionsmyndigheten finns i lagen (1998:000)<br>med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten.</p>
<h4>Underrättelse till en enskild</h4>
<p>3 § I fråga om en enskilds rätt att få del av uppgifter som har tillförts ett<br>ärende genom någon annan än honom eller henne själv och att få tillfälle<br>att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen<br>(1986:223). Beslut enligt 2-4 kap. får dock fattas utan att den enskilde<br>har underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över uppgifter som skall<br>lämnas utan föreläggande i enlighet med bestämmelserna i denna lag<br>eller annan författning.</p>
<p>Beslut om omprövning enligt 13 kap. 13 § får inte fattas utan att den<br>enskilde fått tillfälle att yttra sig.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket i denna paragraf har införts för att bestäm-<br>melsen i 17 § förvaltningslagen om kommunicering av handlingar som<br>tillförts ärendet genom någon annan än part inte skall behöva medföra att<br>alla de uppgifter som automatiskt skall lämnas till försäkringskassan<br>måste kommuniceras med den enskilde. De uppgifter som inte behöver<br>kommuniceras är uppgifter som skattemyndighet, Centrala studiestöds-<br>nämnden och Totalförsvarets pliktverk skall lämna till allmän försäk-<br>ringskassa och som ligger till grund för beslut om pensionsrätt. Den en-</p>
<p>766</p>
<p>skilde torde ändå i flertalet fall få del av dessa uppgifter genom t.ex.<br>kontrolluppgifter som han eller hon erhåller för sin deklaration eller<br>genom någon annan underrättelse från respektive myndighet.</p>
<p>För kontrolluppgifter till skattemyndigheten gäller särskilda bestäm-<br>melser enligt 3 kap. taxeringslagen.</p>
<p>Av andra stycket framgår att om en skattemyndighet, en allmän försäk-<br>ringskassa eller Premiepensionsmyndigheten omprövar ett beslut på eget<br>initiativ skall den enskilde först få tillfälle att yttra sig.</p>
<p>4 § Den försäkrade skall skriftligen underrättas om beslut enligt 2^1 kap.<br>senast den 31 mars året efter fastställelseåret. Av underrättelsen skall<br>framgå hur man begär omprövning av och överklagar beslutet. Sådan<br>underrättelse behöver dock inte sändas till en försäkrad som avses i<br>1 kap. 4 § andra stycket.</p>
<p>I paragrafen anges att en försäkrad skriftligen skall erhålla uppgift om<br>beslut enligt 2-4 kap. denna lag, dvs. beslut om pensionsgrundande in-<br>komst, andra pensionsgrundande belopp, fastställd och överförd pen-<br>sionsrätt, pensionspoäng och vårdår. Överförd pensionsrätt för premie-<br>pension skall anges både i underrättelsen till den make som överfört pen-<br>sionsrätten och till mottagande make. Underrättelsen skall vara skriftlig<br>och skickas till den försäkrade senast den 31 mars året efter fastställelse-<br>året. Det skall framgå av underrättelsen hur man begär omprövning av<br>eller överklagar beslutet.</p>
<p>Den allmänna försäkringskassan behöver dock inte skicka underrättelse<br>till utländska sjömän som inte är bosatta i Sverige men försäkringskassan<br>skall naturligtvis på begäran i enlighet med förvaltningslagens<br>bestämmelser, muntligen eller skriftligen, meddela en utländsk sjöman<br>vilken pensionsrätt som fastställts för honom.</p>
<p>Bestämmelser om att den enskilde skall underrättas skriftligen om<br>beslut finns också i 13 kap. 7 §. Förutom dessa bestämmelser gäller 21 §<br>förvaltningslagen om underrättelse om beslut.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h4>Anmälan och uppgiftsskyldighet m.m.</h4>
<p>5 § Särskild kontrolluppgift som avses i 2 kap. 19 § skall senast den<br>31 januari fastställelseåret lämnas till den myndighet som avses i 3 kap.<br>58 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.</p>
<p>Uppgiften skall innehålla den försäkrades fullständiga namn, med-<br>borgarskap, personnummer eller motsvarande och adress samt storleken<br>på aen utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna<br>avser. Vidare skall det i uppgiften anges om den försäkrade fått andra<br>skattepliktiga förmåner. Aroetsgivaren skall, inom den tid som anges i<br>första stycket, sända ett exemplar av uppgiften till den försäkrade.</p>
<p>Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 3 § första stycket LBP, innehåller<br>närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten enligt 2 kap. 19 §. Till<br>skillnad från bestämmelserna i LBP skall arbetsgivaren nu även lämna<br>uppgift om försäkrads medborgarskap. Bestämmelsen i LBP om att upp-<br>giften skall innehålla den försäkrades födelsetid har här ersatts med att<br>uppgift skall lämnas om personnummer eller motsvarande. Saknar den<br>försäkrade personnummer skall födelsetid eller annan uppgift för identi-<br>fiering av den försäkrade lämnas.</p>
<p>767</p>
<p>Prop. 1997/98:151<br>6 § Anmälan enligt 3 kap. 13-15 §§ skall vara skriftlig och skall ha<br>kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari fast-<br>ställelseåret. Anmälan enligt 3 kap. 13 § skall göras gemensamt av<br>föräldrarna. Anmälan enligt 3 kap. 14 och 15 §§ skall göras gemensamt<br>av den förälder som enligt 3 kap. 11 och 12 §§ ensam kan tillgodoräknas<br>ett pensionsgrundande Belopp enligt 3 kap. 10 § och den till vilken<br>överlåtelse skall ske. Med en förälder skall därvid likställas en särskilt<br>förordnad vårdnadshavare och den som med socialnämndens medgivande<br>tagit emot ett utländskt bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att<br>adoptera det.</p>
<p>Återkallelse av en anmälan som avses i första stycket får inte göras<br>efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den allmänna för-<br>säkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.</p>
<p>Om någon som enligt en anmälan som avses i första stycket skall till-<br>godoräknas ett pensionsgrundande belopp inte enligt 3 kap. 12 § kan till-<br>godoräknas ett sådant belopp, skall den allmänna försäkringskassan<br>bortse från anmälan.</p>
<p>I paragrafens första stycke anges de formella krav som skall uppfyllas för<br>att en anmälan enligt 3 kap. 13-15 §§ skall kunna godtas. Anmälan skall<br>göras skriftligen till den allmänna försäkringskassan och den skall göras<br>gemensamt av föräldrarna eller därmed likställda personer eller av den<br>förälder, särskilt förordnad vårdnadshavare m.m. och den person i övrigt<br>som omfattas av anmälan. Kravet på gemensam anmälan gäller av natur-<br>liga skäl inte anmälan enligt 3 kap. 13 § andra meningen. Anmälan skall i<br>samtliga situationer göras senast det 31 januari fastställelseåret.</p>
<p>I andra stycket anges att en anmälan enligt 3 kap. 13-15 §§ kan åter-<br>kallas så länge tidsfristen för att ge in en sådan anmälan inte löpt ut, dvs.<br>fram t.o.m. den 31 januari året efter det aktuella bamåret. Återkallelsen<br>kan, till skillnad från själva anmälan, alltid vara ensidig. Däremot skall<br>den i likhet med anmälan vara skriftlig.</p>
<p>Om en anmälan enligt 3 kap. 13-15 §§ har givits in till en allmän för-<br>säkringskassa men det visar sig att den som enligt anmälan skall<br>tillgodoräknas det pensionsgmndande beloppet inte uppfyller förutsätt-<br>ningarna enligt 12 § nämnda kapitel för att kunna tillgodoräknas ett<br>sådant belopp, t.ex. på gmnd av att han eller hon inte haft den rättsliga<br>vårdnaden om bamet eller att inte varit försäkrad och bosatt i Sverige<br>hela året, uppstår fråga om den person som anmälan förutan skulle ha<br>tillgodoräknats beloppet skall kunna "få tillbaka" rätten att tillgodoräknas<br>detta. I tredje stycket klargörs att så är fallet. Där anges att, i fall då en<br>felaktig anmälan görs, det skall bortses från anmälan. Det innebär att det<br>pensionsgmndande beloppet för bamår i stället skall tillgodoräknas den<br>förälder som uppfyller fömtsättningama för sådant tillgodoräknande.</p>
<p>Den angivna regeln avser fall då den som enligt anmälan skall tillgodo-<br>räknas det pensionsgrundande beloppet inte uppfyller fömtsättningama<br>enligt 3 kap. 12 § för att kunna tillgodoräknas detta. Om det däremot<br>förhåller sig på det sättet att personen i fråga inte får något eller endast<br>begränsat utbyte av beloppet på gmnd av att han eller hon har höga andra<br>inkomster som överstiger eller nästan når upp till intjänandetaket, skall<br>detta inte innebära att anmälan förlorar sin giltighet.</p>
<p>Som en följd av ändringarna i 3 kap. 13 och 16 §§ har gjorts ett par<br>mindre ändringar i förevarande paragraf. Ändringarna är föranledda dels<br>av att det nu inte föreslås någon möjlighet för föräldrarna att dela det</p>
<p>768</p>
<p>enhetliga belopp som avses i 17 kap. första stycket 3 i samma kapitel,<br>dels att möjligheten att göra ensidig anmälan på förslag av Lagrådet har<br>tagits bort.</p>
<p>7 § En försäkrad som under intjänandeåret har haft sådan ersättning som<br>avses i 3 kap. 18 § och som för det året skall tillgodoräknas ett pensions-<br>grundande belopp enligt 3 kap. 10 § är skyldig att upplysa den allmänna<br>försäkringskassan om ersättningen.</p>
<p>För att sådana icke pensionsgrundande inkomster som avses i 3 kap. 18 §<br>skall kunna beaktas vid beräkning av pensionsgrundande belopp för<br>bamår på sätt som anges i den paragrafen och i 22 § i samma kapitel<br>måste den allmänna försäkringskassan få kännedom om inkomsterna. I<br>denna paragraf anges därför att en försäkrad, som skall tillgodoräknas<br>pensionsgrundande belopp för bamår och som har haft inkomster av det<br>angivna slaget, skall upplysa försäkringskassan om dessa inkomster. Ute-<br>bliven uppgift hindrar naturligtvis inte att försäkringskassan, om den får<br>kännedom om inkomsterna på annat sätt, ändå beaktar dessa.</p>
<p>Skulle en försäkrad som skall tillgodoräknas pensionsgrundande be-<br>lopp för bamår inte fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf<br>och detta därför kommer att tillgodoräknas med för högt belopp kan, en-<br>ligt 13 kap. 13 § andra stycket, omprövning av beslutet om pensions-<br>gmndande belopp och av beslutet om pensionsrätt göras utan tidsbe-<br>gränsning. Har pension kommit att utges med för högt belopp på gmnd<br>av att upplysning om icke pensionsgmndande inkomster inte lämnats<br>enligt förevarande paragraf, är den pensionsberättigade skyldig att åter-<br>betala det belopp han eller hon uppburit för mycket. Detta framgår av<br>bestämmelserna i 14 kap. 1 §.</p>
<p>8 § Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § skall vara<br>skriftlig och skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan<br>senast den 31 januari det första år till vilket den pensionsrätt som skall<br>överföras är hänförlig. Anmälan skall göras gemensamt av makarna och<br>gäller tills vidare om mget annat anges i anmälan.</p>
<p>Om en make vill att en överföring som gäller tills vidare skall upphöra<br>måste han eller hon skriftligen anmäla detta till den allmänna försäk-<br>ringskassan senast den 31 januari det år från och med vilket överföringen<br>skall upphöra. Om makarnas äktenskap har upplösts skall överföringen<br>upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes. Har äktenskapet<br>upplösts genom att den make från vilken överföringen skall ske har av-<br>lidit, skall dock överföringen även gälla det år då äktenskapet upplöstes,<br>orn inte också den andra maken avled samma år.</p>
<p>Återkallelse av anmälan som avses i första och andra styckena får inte<br>göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den all-<br>männa försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.</p>
<p>Att en anmälan om överföring av pensionsrätt för premiepension skall<br>göras till den allmänna försäkringskassan föreskrivs i 4 kap. 7 §. I första<br>stycket i denna paragraf anges att anmälan skall vara skriftlig, när den<br>senast skall ha kommit in och att den skall göras gemensamt av makarna.</p>
<p>Anmälan om överföring av pensionsrätt skall i princip göras före det<br>första år för vilket pensionsrätt som skall överföras tillgodoräknats. För<br>att praktiskt möjliggöra för dem som ingått äktenskap sent under ett år att<br>överföra pensionsrätt som avser påföljande år, får dock anmälan göras<br>t.o.m. januari månad intjänandeåret. Denna möjlighet har emellertid inte</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>769</p>
<p>11 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2<br></p>
<p>begränsats till att gälla endast sådana personer. Försäkringskassan bör<br>alltid, om makarna inte angett annat, kunna utgå från att överföringen<br>skall påbörjas så snart som möjligt.</p>
<p>Anmälan gäller tills vidare om inget annat har angetts i anmälan. Om<br>en av makarna eller båda önskar att en överföring som gäller tills vidare<br>skall upphöra måste detta anmälas till försäkringskassan. Detta framgår<br>av andra stycket som i huvudsak har formulerats i enlighet med förslag<br>av Lagrådet. Överföringen upphör då fr.o.m. året efter det att en sådan<br>anmälan gjordes. Om anmälan om upphörande av överföring görs i<br>januari månad kan överföringen upphöra samma år. Även när det gäller<br>sådan anmälan bör försäkringskassan kunna utgå från den skall få verkan<br>innevarande år om inget annat angetts i anmälan. Om makarnas skiljs<br>skall överföringen upphöra fr.o.m. det år då domen på äktenskapsskillnad<br>vinner laga kraft. Överföringen skall alltså inte omfatta det år då äkten-<br>skapsskillnaden vinner laga kraft. Om äktenskapet upplöses genom<br>dödsfall skall överföring upphöra fr.o.m. det år dödsfallet inträffar.<br>Överföring skall dock göras också dödsfallsåret om det är den av makar-<br>na från vilken överföringen skall ske som har avlidit och inte den andra<br>maken avlider samma år.</p>
<p>Tredje stycket, som är nytt i förhållande till förslaget i lagrådsremissen,<br>avser återkallelse av anmälan om överföring av pensionsrätt för premie-<br>pension och återkallelse av anmälan om upphörande av sådan överföring.<br>Återkallelse av sådana anmälningar får ske senast vid den tidpunkt då<br>anmälan skall göras. Något annat skulle förta betydelsen av reglerna om<br>senaste tidpunkt för respektive anmälan, se avsnitt 14.3.</p>
<p>9 § En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 4 kap. 12 § skall<br>hos den allmänna försäkringskassan göra en skriftlig ansökan om detta<br>senast den 31 januari andra aret efter utgången av det år för vilket vårdår<br>skall tillgodoräknas.</p>
<p>Att det för tillgodoräknande av vårdår krävs ansökan hos allmän försäk-<br>ringskassa framgår redan av 4 kap. 12 §. I förevarande paragraf, som for-<br>mulerats i enlighet med förslag av Lagrådet, anges när och hur sådan<br>ansökan måste ske.</p>
<p>10 § Om en ansökan, anmälan eller liknande, som enligt denna lag skall<br>göras till den allmänna försäkringskassan, i stället har kommit in till<br>Premiepensionsmyndigheten skall den anses inkommen till försäkrings-<br>kassan samma dag. Detsamma skall gälla om ansökan, anmälan eller lik-<br>nande skall göras till Premiepensionsmyndigheten och den i stället har<br>kommit in till en allmän försäkringskassa.</p>
<p>När det enligt bestämmelserna i denna lag föreskrivs att en ansökan, an-<br>mälan eller liknande skall göras till den allmänna försäkringskassan men<br>ansökan i stället har kommit in till Premiepensionsmyndigheten, före-<br>skrivs det i denna paragraf att det skall anses som om ansökan kommit in<br>till försäkringskassan samma dag och den enskilde förlorar därmed ingen<br>tid. Motsvarande gäller för ansökningar o.d. som kommit in till försäk-<br>ringskassan men som skulle ha lämnats till Premiepensionsmyndigheten.<br>Föreskrifter om att ansökan skall lämnas till försäkringskassan finns bl.a.<br>i 10 och 12 kap och att ansökan skall lämnas till Premiepensionsmyndig-<br>heten föreskrivs bl.a. i 10 kap.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>770</p>
<p>11 § Efter föreläggande av en skattemyndighet, en allmän försäkrings-<br>kassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket eller en all-<br>män förvaltningsdomstol skall en enskild, i den omfattning och inom den<br>tid som har angetts i föreläggandet, meddela de upplysningar som är av<br>betydelse för tillämpningen av denna lag.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar i huvudsak vad som gäller om parts uppgifts-<br>skyldighet enligt 5 § LBP och 20 kap. 8 § första stycket första meningen<br>AFL.</p>
<p>12 § Den som är ansvarig för grundutbildning av en totalförsvarspliktig<br>enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall underrätta Totalför-<br>svarets pliktverk om utbetald dagersättning samt i förekommande fall om<br>utbildningen har avbrutits.</p>
<p>I denna paragraf regleras skyldigheten för myndigheter, kommuner,<br>landsting m.fl. som ansvarar för utbildningen av totalförsvarspliktiga att<br>underrätta Totalförsvarets pliktverk om den dagersättning som har be-<br>talats ut. Uppgiften behövs för beräkningen av pensionsgrundande belopp<br>för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §. Beslut om grundutbildningens<br>längd fattas av Pliktverket men beslut som innebär att grundutbildningen<br>avbryts kan, efter bemyndigande, beslutas även av annan. I så fall måste<br>Pliktverket få besked även om det. Verket får därefter vidarebefordra<br>uppgifterna till försäkringskassan.</p>
<p>13 § Statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare, försäk-<br>ringsinrättnmgar och arbetslöshetskassor skall på begäran lämna en<br>skattemyndighet, en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndig-<br>heten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltningsdomstol uppgift<br>som avser namngiven person när det gäller förhållande som är av bety-<br>delse för tillämpningen av denna lag.</p>
<p>Arbetsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt<br>första stycket döms till penningböter.</p>
<p>Eftersom den som skall besluta i ett ärende enligt denna lag kan behöva<br>få upplysningar även från annan än part har här införts en motsvarighet<br>till bestämmelsen i 20 kap. 9 § AFL. Bestämmelsen avser statliga och<br>kommunala myndigheter samt vissa andra privaträttsliga subjekt som kan<br>behöva lämna uppgifter av betydelse för beslut i ett ärende om inkomst-<br>grundad ålderspension.</p>
<p>14 § För den som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt<br>föräldrabalken åligger uppgiftsskyldighet enligt denna lag i stället för-<br>myndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, den gode mannen<br>eller förvaltaren.</p>
<p>Uppgifter som en enskild skall lämna om faktiska förhållanden skall<br>lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar mot det.</p>
<p>Första stycket i denna paragraf motsvarar 20 kap. 8 § första stycket andra<br>meningen AFL men gäller all uppgiftsskyldighet som åligger enskild en-<br>ligt denna lag.</p>
<p>Bestämmelsen i andra stycket motsvarar vad som numera gäller enligt<br>20 kap. 8 § andra stycket AFL för uppgifter som skall lämnas enligt den<br>lagen. Skyldigheten att lämna uppgifter på heder och samvete gäller bara<br>i fråga om faktiska förhållanden och inte om särskilda skäl talar emot det.<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>771</p>
<p>Ett sådant undantagsfall är ärenden om återbetalning då den enskilde inte Prop. 1997/98:151<br>bör åläggas en uppgiftsskyldighet förenad med straffansvar. Bestämmel-<br>sen gäller både ifråga om uppgifter som den enskilde skall lämna i enlig-<br>het med vad som föreskrivs i denna lag eller i enlighet med föreläggande<br>som utfärdats med stöd av denna lag.</p>
<h4>Undantag från sekretess</h4>
<p>15 § En skattemyndighet, en allmän försäkringskassa, Premiepen-<br>sionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltnings-<br>domstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om<br>pension enligt denna lag till</p>
<p>1. en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag, en arbetslöshetskassa<br>eller en arbetsgivare, om uppgiften behövs för samordning med ersätt-<br>ning därifrån, och till</p>
<p>2. ett utländskt socialförsäkringsorgan, om uppgiften behövs vid till-<br>lämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har an-<br>slutit sig till.</p>
<p>På grund av behovet att kunna samordna utbetalningen av ersättningar till<br>en person som också erhåller pension enligt denna lag har i denna para-<br>graf införts en motsvarighet till 20 kap. 9 a § AFL. Sådan samordning<br>skall t.ex. ske enligt vissa tjänstepensionsavtal och enligt 27 § lagen<br>(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, och 5 § förordningen (1997:835)<br>om arbetslöshetsförsäkring. Med stöd av denna bestämmelse och det<br>föreslagna tillägget till 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) blir det möj-<br>ligt att lämna ut sådana uppgifter som kan behövas för att beräkna rätt<br>ersättningsbelopp eller för att förhindra fusk eller missbruk av andra för-<br>måner.</p>
<h4>Utmätning och överlåtelse</h4>
<p>16 § Innestående fordran på pension enligt denna lag får inte utmätas.<br>Fordran på pension enligt denna lag får inte heller pantsättas eller över-<br>låtas, innan pensionen är tillgänglig för lyftning. Bestämmelserna i första<br>och andra meningarna gäller även för tillgodohavande på premie-<br>pensionskonto.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket hindrar inte utmätning enligt vad som<br>föreskrivs i 7 kap. utsökningsbalken.</p>
<p>Denna paragraf motsvarar, med smärre redaktionella ändringar, 20 kap.</p>
<p>6 § AFL. Bestämmelserna har motiverats närmare i avsnitt 27.8.</p>
<p>Överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § är inte en sådan civilrätts-<br>lig överlåtelse som omfattas av förbudet mot överlåtelse enligt denna<br>paragraf.</p>
<h4>Preskription</h4>
<p>17 § Om ett pensionsbelopp inte har lyfts före utgången av andra året<br>efter det då beloppet blev tillgängligt för lyftning, är fordran på beloppet<br>preskriberad.</p>
<p>Preskriptionslagen (1981:130) skall inte gälla för en enskilds ford-<br>ringar på pension enligt denna lag om inte annat följer av första stycket.</p>
<p>772</p>
<p>Vad som föreskrivs i första stycket i denna paragraf motsvarar i princip<br>innehållet i 20 kap. 5 § AFL. För att klargöra att preskriptionslagens<br>(1981:130) bestämmelser kan tillämpas i ett fall som detta, t.ex. genom<br>en invändning om att preskriptionsavbrott har skett, har i paragrafen, på<br>Lagrådets inrådan, uttrycket preskription används istället för förverkat<br>som används i AFL.</p>
<p>Bestämmelsen i andra stycket innebär att en fordran på pension som<br>inte har betalats ut inte kommer att preskriberas. Bestämmelsen har mo-<br>tiverats i avsnitt 27.7.</p>
<h4>Överenskommelse med främmande makt</h4>
<p>18 § Om en svensk medborgare, som sysselsätts utomlands av en arbets-<br>givare som är bosatt i Sverige eller är svensk juridisk person, på grund av<br>en överenskommelse med främmande makt om undantag fran vad som<br>skall gälla enligt denna lag inte skall vara försäkrad enligt lagen, skall<br>pensionsgrundande inkomst av anställning ändå tillgodoräknas honom<br>om arbetsgivaren i en förbindelse som godtas av Riksförsäkringsverket<br>åtar sig att svara för ålderspensionsavgift. Motsvarande skall gälla för en<br>svensk medborgare som är anställd hos en utländsk juridisk person, om<br>en svensk juridisk person som har ett bestämmande inflytande över den<br>utländska personen avger en sådan förbindelse.</p>
<p>Paragrafen motsvarar 20 kap. 15 § andra stycket AFL. Någon motsvarig-<br>het till första stycket i samma paragraf i AFL har inte införts här. Detta<br>överensstämmer med vad Lagrådet förordat.</p>
<p>19 § Om förtidspension enligt överenskommelse med främmande makt<br>skall beräknas med proportionering av antalet framtida försäkringsperio-<br>der, skall, vid beräkning av pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 §,<br>motsvarande proportionering göras av den summa som anges i 3 kap. 5 §<br>första stycket.</p>
<p>I den nordiska konventionen om social trygghet (SFS 1993:1529) finns<br>bestämmelser i artikel 15 om beräkning av tilläggspension i form av för-<br>tidspension när den försäkrade har rätt till förtidspension beräknad utifrån<br>framtida försäkringsperioder (antagandepoäng) från mer än ett nordiskt<br>land. Bestämmelserna innebär att endast en del av de framtida försäk-<br>ringsperiodema skall medräknas. Denna del bestäms på grundval av de<br>faktiska försäkringsperioder som används vid pensionsberäkningen efter<br>förhållandet mellan den faktiska försäkringsperioden i landet och den<br>sammanlagda faktiska försäkringsperioden i länderna. I denna paragraf<br>föreslås att vid beräkning av pensionsgrundande belopp för förtidspen-<br>sion skall proportionering göras av den summa som anges i 3 kap. 5 §<br>första stycket.</p>
<p>Paragrafen har tillagts efter lagrådsgranskningen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen<br>(1998:000) om införande av lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>773</p>
<h3>37.2 Förslaget till lag om införande av lagen (1998:000) Prop. 1997/98:151<br>om inkomstgrundad ålderspension</h3>
<h4>Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ikraftträdande m.m. av lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension och upphörande av viss<br>annan lagstiftning samt vissa övergångsbestämmelser med anledning<br>därav. Vidare ges bestämmelser om tillgodoräknande av pensionsrätt ocn<br>av andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst,<br>omräkning av pensionsbehållning samt fördelning av avgiftsmedel och<br>avkastning inom premiepensionssystemet för tid före år 1999.</p>
<p>Som anförts i avsnitt 6.3 är de övergångsbestämmelser som erfordras för<br>införandet av lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension (LIP)<br>så omfattande att det har ansetts lämpligt att sammanföra dem i en sär-<br>skild promulgationslag. Innehållet i denna lag anges i denna inledande<br>paragraf. I lagen finns bestämmelser om ikraftträdande av LIP liksom<br>upphörande av viss annan lagstiftning. Vidare innehåller lagen bestäm-<br>melser om beräkning och fastställande av pensionsrätt och andra pen-<br>sionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst för tid före år<br>1999 samt om omräkning av pensionsbehållning som härrör från sådan<br>pensionsrätt och fördelning av avgiftsmedel och avkastning innestående<br>på det konto hos Riksgäldskontoret där medel avsedda att motsvara pen-<br>sionsrätt för premiepension för tid före år 1999 placerats.</p>
<p>2 § Vad som föreskrivs i 1 kap. 8-10 §§ lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension skall gälla också denna lag.</p>
<p>I 1 kap. 8 och 9 §§ LIP definieras vissa begrepp som återkommer i den<br>lagen. Detta gäller bl.a. intjänandeår och fastställelseår. I därpå följande<br>paragraf anges att vad som i LIP föreskrivs om förtidspension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) också skall gälla sjuk-<br>bidrag enligt samma lag.</p>
<p>I här aktuell paragraf anges att berörda begrepp har samma betydelse i<br>denna lag och att vad som föreskrivs i 1 kap. 10 § LIP även skall gälla<br>denna lag.</p>
<h4>Ikraftträdande m.m.</h4>
<p>3 § Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Detsamma gäller be-<br>stämmelserna i 1-4 kap., 5 kap. 2 och 4-10 §§, 7 och 8 kap., 10 kap. 1-6,<br>11 och 12 §§, 11 kap., 12 kap. 4-8 §§ såvitt angår premiepension till<br>efterlevande enligt 10 kap. 1 §, 13 kap., 14 kap. 2-6 §§ och 15 kap. lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Övriga bestämmelser i<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fast-<br>ställande av pensionsgrundande inkomst, andra pensionsgrundande be-<br>a, pensionsrätt och pensionspoäng samt tillgodoräknande av vårdår</p>
<p>I tillämpas första gången för ar 1999.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fast-<br>ställande av</p>
<p>1. inkomstbasbelopp skall tillämpas första gången för år 2002,</p>
<p>2. arvsvinstfaktorer för fördelning av arvsvinster enligt 5 kap. 5 §<br>första stycket nämnda lag skall tillämpas första gången för ar 2000, och</p>
<p>3. förvaltningskostnadsfaktorer skall tillämpas första gången för år<br>2001.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 samtidigt som huvuddelen av<br>LIP. Detta anges i första stycket som formulerats efter förslag av Lag-<br>rådet. Bestämmelserna i LIP träder inte i kraft samtidigt. Den 1 januari<br>1999 träder bestämmelserna i 1-4 kap. i kraft. Dessa bestämmelser avser<br>bl.a. vem som är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension, vilka<br>inkomster och andra belopp som är pensionsgrundande, hur dessa belopp<br>skall beräknas samt fastställande av pensionsrätt och pensionspoäng och<br>tillgodoräknande av vårdår. Detsamma gäller bestämmelserna i 5 kap. om<br>omräkning av pensionsbehållning och bestämmelserna i 7 och 8 kap.,<br>bestämmelserna i 10 kap. om efterlevandeskydd före pensionstiden och<br>bestämmelserna i 11 kap. Även bestämmelserna i 12 kap.om utbetalning<br>av premiepension till efterlevande på grund av efterlevandeskydd före<br>pensionstiden och bestämmelserna om bl.a. omprövning och<br>överklagande i 13 kap., vissa regler i 14 kap. om åtgärder på grund av<br>felaktig utbetalning och ändrad pensionsrätt samt de allmänna<br>bestämmelserna i 15 kap. träder i kraft den 1 januari 1999. Bestämmel-<br>serna om uttag och beräkning av inkomstgrundad ålderspension i 5, 6 och<br>9 kap. träder däremot i kraft först den 1 januari 2001.</p>
<p>De intjänanderegler som träder i kraft den 1 januari 1999 skall i princip<br>tillämpas första gången i fråga om pensionsgrundande inkomster, andra<br>pensionsgrundande belopp, pensionsrätt och vårdår avseende år 1999.<br>Detta anges i andra stycket och innebär att beslut om sådana belopp<br>kommer att fattas tidigast i slutet av år 2000.</p>
<p>I punkt 1 i tredje stycket föreskrivs att bestämmelserna i 1 kap. 6 § LIP<br>om fastställande av inkomstbasbelopp skall tillämpas först för år 2002.<br>Det är alltså först för det året regeringen skall fastställa ett sådant basbe-<br>lopp. Inkomstbasbeloppet skall användas vid beräkning av det s.k.<br>intjänandetaket upp till vilket pensionsgrundande inkomst och andra<br>pensionsgrundande belopp skall fastställas. Det skall också användas vid<br>beräkning av pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam (s.k.<br>bamår) och vid bedömningen av om en person uppfyllt det förvärvsvill-<br>kor som är avgörande för om han eller hon skall få sin pension beräknad<br>på pensionsgmndande belopp i anledning av plikttjänstgöring och bamår.</p>
<p>Hur mycket inkomstbasbeloppet är år 2001 framgår direkt av bestäm-<br>melserna i 1 kap. 6 § LIP och för år dessförinnan skall, enligt 9 § denna<br>lag, med detta belopp likställas i den paragrafen närmare angivna basbe-<br>lopp.</p>
<p>Punkt 2 gäller arvsvinstfaktorer enligt 5 kap. 5 § första stycket LIP och<br>avser den fördelning som skall göras efter personer som avlidit det år de<br>skulle ha fyllt 59 år eller tidigare. Som anförs i avsnitt 17.2 skall arvs-<br>vinstfördelning gälla enbart personer avlidna år 1999 eller senare. Den<br>fördelning som skall göras med hjälp av arvsvinstfaktorer enligt 5 kap.<br>5 § första stycket LIP görs för året efter dödsfallen. Sådana<br>arvsvinstfaktorer skall därför fastställas första gången för år 2000. Den<br>arvsvinstfördelning som avser personer som avlidit det år de skulle ha<br>fyllt 60 år eller senare görs däremot redan för samma år och sådana arvs-<br>vinstfaktorer skall därför fastställas redan för år 1999.</p>
<p>I punkt 3 i tredje stycket föreskrivs att förvaltningskostnadsfaktom<br>skall bestämmas första gången för år 2001. Detta innebär att omräkning</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>775</p>
<p>av pensionsbehållningar med denna faktor skall göras första gången för<br>det året och att kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för in-<br>komstpension och tilläggspension dessförinnan inte skall täckas genom<br>minskning av sådana behållningar.</p>
<p>Av bl.a. 29, 36, 40 och 44 §§ denna lag framgår också att vissa be-<br>stämmelser i LIP även gäller för retroaktiv tid.</p>
<p>4 § Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst en-<br>ligt lagen (1962:381) om allmän forsäkring skall upphöra att gälla vid<br>utgången av år 1998. Bestämmelserna i den lagen skall dock fortsätta att<br>gälla vid beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om<br>allmän försäkring avseende år 1998 och tidigare. Vid tillämpningen av</p>
<p>I § lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring skall dock län i stället avse region och<br>Skattemyndigheten i Stockholms län avse Skattemyndigheten i<br>Stockholm.</p>
<p>För den som är född år 1937 eller tidigare skall, när det gäller<br>fastställande av pensionsgrundande inkomst, i stället för vad som<br>föreskrivs i 13 kap. 9-16 §§, 17 § första stycket och 18-20 §§ samt<br>15 kap. 4 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension, 8-9 och</p>
<p>II §§ lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om<br>allmän försäkring fortsätta att gälla.</p>
<p>I första stycket i denna paragraf föreskrivs att lagen (1959:551) om be-<br>räkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring (LBP) upphör att gälla samtidigt som reglerna om beräk-<br>ning av pensionsgrundade inkomster i LIP träder i kraft, dvs. vid års-<br>skiftet 1998/99. Bestämmelserna i LBP skall dock fortfarande tillämpas<br>vid beräkning av pensionsgrundande inkomst avseende år 1998 och tidi-<br>gare. Eftersom riksdagen har godtagit ett förslag i budgetpropositionen<br>för år 1998 om regionindelning för skatteförvaltningen har denna<br>bestämmelse kompletterats på motsvarande sätt som föreslås beträffande<br>skattebetalningslagen (1997:483) m.fl. lagar i proposition 1997/98:134<br>Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer, m.m.</p>
<p>Av andra stycket följer att vissa bestämmelser i LBP skall fortsätta att<br>tillämpas vid fastställande av pensionsgrundande inkomst för den som är<br>född 1937 eller tidigare. Sådan inkomst skall även i fortsättningen fast-<br>ställas av skattemyndigheten. Skattemyndigheten skall också göra avdrag<br>för ett basbelopp enligt 11 kap. 5 § AFL, som skall fortsätta att gälla för<br>personer födda 1937 eller tidigare. De bestämmelser i LBP som skall<br>fortsätta att gälla är dels 8 § om att pensionsgrundande inkomst skall an-<br>ges på beslutet om slutlig skatt dels bestämmelserna i 8 a-9 och 11 §§ om<br>omprövning och överklagande. Motsvarande bestämmelser i LIP skall<br>därför inte tillämpas på dessa personer såvitt gäller beslut om pensions-<br>grundande inkomst.</p>
<p>Som närmare redovisats i avsnitt 27.5 föreslås i proposition<br>1997/98:101 Översyn av förvaltningsprocesslagen; en allmän regel om<br>domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m. en begränsning i rätten att<br>överklaga beslut om avvisning av ett överklagande. 113 kap. 17 § andra<br>stycket LIP görs dock undantag från denna begränsning. Det undantaget<br>skall även gälla beslut där enligt förevarande paragraf LBP skall<br>tillämpas.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>776</p>
<p>5 § Lagen (1994:1748) om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter p<sub>rO</sub>p. 1997/98:151<br>skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Bestämmelserna i 3 §</p>
<p>den upphävda lagen skall fortfarande tillämpas i fråga om redovisning år<br>1999.</p>
<p>Lagen om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter har avsett förvalt-<br>ning av de medel som avsatts för att täcka pensionsrätter för premiepen-<br>sion fr.o.m. år 1995. Nu införs i LIP regler om hur sådan förvaltning skall<br>ske. Dessa regler träder i kraft den 1 januari 1999.1 förevarande paragraf<br>anges därför att lagen om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter<br>skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. De medel som då finns<br>innestående på kontot skall överföras till tillfällig förvaltning enligt<br>8 kap. 1 § första stycket LIP (se 39 § första stycket denna lag).</p>
<p>I 3 § den upphävda lagen finns bestämmelser om att redovisning av<br>kontoställning m.m. vid utgången av ett år skall lämnas av Riksgälds-<br>kontoret till regeringen senast den 31 mars året efter. Här föreskrivs att<br>detta fortfarande skall gälla redovisning år 1999 som avser kontoställ-<br>ningen vid utgången av år 1998.</p>
<p>Bestämmelsens slutliga lydelse har inte granskats av Lagrådet.</p>
<p>6 § Lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall upphöra att gälla vid<br>utgången av år 2000. Den upphävda lagen skall dock fortfarande gälla i<br>fraga om dels redan beviljade delpensioner, dels delpension som söks<br>före upphävandet och skall beviljas för tid med början före den 1 januari<br>2001.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i 5 § andra stycket i den upphävda<br>lagen skall med ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring likställas ålderspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>Lagen om delpensionsförsäkring skall upphöra att gälla vid utgången av<br>år 2000. För tid därefter skall delpension kunna nybeviljas eller ökas<br>endast om ansökan därom gjorts dessförinnan och även avser tid före den<br>1 januari 2001. Den som uppbär delpension för tid dessförinnan har<br>emellertid fortsatt rätt till sådan pension i samma eller mindre omfattning<br>fram till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 65 år<br>eller till och med den tidigare månad varunder rätten till delpension<br>annars upphör.</p>
<p>Delpension får enligt 5 § andra stycket den upphävda lagen inte utges<br>för samma månad för vilken den pensionsberättigade uppbär förtidspen-<br>sion eller ålderspension enligt AFL. Här föreskrivs att med ålderspension<br>enligt AFL skall likställas ålderspension enligt LIP, dvs. inkomst-, till-<br>läggs- eller premiepension.</p>
<p>Övergångsbestämmelsen i första stycket har formulerats i enlighet med<br>det förslag Lagrådet lämnat.</p>
<h4>Övergångsbestämmelser</h4>
<p>7 § Regeringen skall för vaije år avseende åren 1960-1998 fastställa ett<br>inkomstindex.</p>
<p>Detta index skall visa den relativa förändringen av de inkomster som<br>uppburits av personer som har fyllt högst 64 år och som ligger till grund<br>för beräkning av pensionspoäng enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring räknat per person med sådana inkomster. Inkomsterna skall<br>beräknas på så sätt att de tillgodoräknade pensionspoängen, med tillägg</p>
<p>777</p>
<p>av en poäng, multipliceras med det basbelopp som för varje år anges i 9 §<br>1-3. Uppgifter om de angivna inkomsterna skall hämtas från<br>Riksförsäkringsverkets pensionspoängstatistikregister vid utgången av år</p>
<p>Förändringen av indextalet mellan de på varandra följande åren 1960-1962<br>skall motsvara förändringen av de inkomster som anges i första stycket<br>mellan år 1960 och år 1961. Förändringen av index talet mellan år 1962<br>och år 1963 skall motsvara den genomsnittliga årliga relativa föränd-<br>ringen av dessa inkomster mellan åren 1960-1962.</p>
<p>Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år skall för<br>åren 1964-1999 motsvara den genomsnittliga årliga relativa förändringen<br>av de inkomster som anges i första stycket under en period av tre år före<br>det år inkomstindexet avser. Vid beräkningen av inkomsterna skall den<br>årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från juni månad till<br>juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet skall<br>därefter räknas om med förändringen i det allmänna prisläget i juni<br>månad två år före det år indexet avser och det allmänna prisläget i juni<br>månad året före det året.</p>
<p>Inkomstindexet anges för varje år med ett tal, bestämt med beaktande<br>av att inkomstindexet för år 1999 enligt 1 kap. 5 § tredje stycket lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension skall vara 100,00.</p>
<p>Rubriken före denna paragraf har lagts till efter förslag av Lagrådet.</p>
<p>I första stycket i paragrafen anges att regeringen skall fastställa ett in-<br>komstindex för varje år under åren 1960-1998. Detta index skall mäta<br>förändringar i sådana inkomster som per försäkrad ligger till grund för<br>beräkning av pensionspoäng enligt AFL. Förändringarna skall endast<br>avse genomsnittsinkomsten per försäkrad som under året uppnått en ålder<br>av högst 64 år. Den nu angivna begränsningen har gjorts efter Lagrådets<br>granskning. Inkomsterna framräknas på så sätt att tillgodoräknade pen-<br>sionspoäng plus en poäng multipliceras med det basbelopp som är till-<br>lämpligt för respektive år. På förslag av Lagrådet görs en hänvisning till<br>de basbelopp som anges i 9 § 1-3.1 första stycket anges också att de ak-<br>tuella inkomsterna skall hämtas från Riksförsäkringsverkets poäng-<br>statistikregister vid utgången av år 1999. Det är således uppgifterna som<br>vid denna tidpunkt fastslagits i registret som skall läggas till grund för<br>beräkningen och eventuella omtaxeringar m.m. skall inte i efterhand<br>komma att påverka uppgifterna.</p>
<p>I paragrafens andra stycke anges det att beräkningen av inkomstindex<br>för åren 1960 till 1962 skall baseras på den årliga förändringen av in-<br>komstmåttet som skett mellan år 1960 och år 1961, dvs samma inkomst-<br>förändring används två gånger för beräkningen av indextalet för två<br>skilda år. Inkomstindex för år 1963 beräknas med ett tvåårsgenomsnitt<br>dvs. inkomstindex för år 1962 multipliceras med den genomsnittliga för-<br>ändringen av inkomstmåttet mellan år 1960 och år 1962.</p>
<p>Av tredje stycket framgår det att indexuppräkningen för åren 1964 till<br>1999 består av två delar. Den ena delen utgörs av den procentuella för-<br>ändringen i det angivna inkomstmåttet justerat för förändringar i det all-<br>männa prisläget räknat från juni månad till juni månad respektive år. För-<br>ändringen beräknas som den genomsnittliga årliga förändringen av det<br>angivna inkomstmåttet under en period av tre år före det år inkomst-<br>indexet avser dvs. mätningen sker med utgångspunkt i det genomsnittliga<br>inkomstunderlaget fyra år före det år indextalet avser. Den andra delen av<br>indexuppräkningen avser förändringen i det allmänna prisläget mellan<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>778</p>
<p>juni månad två år före det år indextalet avser fram till juni månad ett år Prop. 1997/98:151<br>senare.</p>
<p>Indextalet för år 1964 fastställs genom att 1963 års indextal räknas upp<br>med dels den prisjusterade genomsnittliga årliga inkomstutvecklingen<br>mellan år 1960 och år 1963, dels med prisförändringen mellan juni 1962<br>och juni 1963.</p>
<p>I fjärde stycket anges det att inkomstindexet skall relateras till det i</p>
<p>1 kap. 5 § bestämda inkomstindexet för år 1999, 100,00. På detta sätt<br>kommer indexet att rent faktiskt räknas baklänges med utgångspunkten<br>från år 1999. Det fjärde stycket har lagts till efter förslag av Lagrådet.</p>
<p>8 § Förändringen av det inkomstmått som används vid beräkningen av de<br>försäkrades årliga inkomster från år 1998 till år 1999 skall när aet gäller<br>inkomstindexet för åren 2000-2002 beaktas på följande sätt. Beräkningen<br>av genomsnittsinkomsten år 1999 skall göras såväl i enlighet med vad<br>som anges i 1 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, utan av-<br>drag för allmän pensionsavgift, som i enlighet med vad som anges i 7 §<br>denna lag. Kvoten mellan genomsnittsinkomsterna beräknade i den an-<br>givna ordningen skall sedan räknas fram. Det framräknade talet skall vid<br>beräkningen av inkomstindexet därefter multipliceras med den genom-<br>snittliga inkomsten som beräknats för det fjärde året före det år som in-<br>komstmdexet avser.</p>
<p>I paragrafen anges att beräkningen av inkomstindexet avseende åren<br>2000, 2001 och år 2002 skall korrigeras. Beräkning görs för att över-<br>gången från ett inkomstmått år 1998 till ett annat inkomstmått år 1999<br>skett. Denna korrigering skall ske under en period av tre år vilket är den<br>period som påverkas av det förändrade inkomstmåttet. Den särskilda be-<br>räkningen innebär att den genomsnittliga inkomsten som framräknats för<br>året fyra år före det år indexet avser skall räknas upp med den skillnad<br>som framkommit då genomsnittsinkomsten år 1999 beräknats på såväl<br>det nya sättet som det gamla. När det nya inkomstmåttet används skall<br>något avdrag för allmän pensionsavgift inte göras eftersom något sådant<br>avdrag inte gjordes vid beräkningen av inkomstmåttet enligt den gamla<br>ordningen.</p>
<p>Det sagda innebär att den framräknade kvoten multipliceras med den<br>genomsnittliga inkomsten år 1996 vid beräkningen av indexet för år 2000<br>och på samma sätt multipliceras kvoten med genomsnittsinkomsten för år<br>1997 vid beräkningen av indexet för år 2001 och med genomsnitts-<br>inkomsten år 1998 för indexet år 2002.</p>
<p>9 § För år före år 2001 skall vid tillämpning av lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension med ett inkomstbasbelogp likställas</p>
<p>1. för åren 1960-1994 det vid respektive års ingång gällande basbe-<br>loppet enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän tilläggspension<br>ocn lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>2. för åren 1995 och 1996 det för respektive år gällande basbeloppet<br>enligt lagen om allmän försäkring sedan detta ökats med det belopp som<br>följer av 1 kap. 6 § sista stycket den lagen i dess lydelse före den 1 juli</p>
<p>3. för åren 1997 och 1998 det för respektive år gällande förhöjda bas-<br>beloppet enligt lagen om allmän försäkring, och</p>
<p>4. för åren 1999 och 2000 det för respektive år gällande förhöjda pris-<br>basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.</p>
<p>779</p>
<p>Inkomstbasbelopp kommer att finnas först för år 2001. För år dessför-<br>innan skall med detta belopp, enligt denna paragraf, likställas de basbe-<br>lopp som använts vid beräkning av pensionspoäng. Detta gäller såväl den<br>direkta tillämpningen av LIP för åren 1999 och 2000 som den tillämp-<br>ning som följer av bestämmelserna i denna lag om fastställande av pen-<br>sionsrätt och pensionsgrundande belopp för tid dessförinnan. T.ex. skall<br>vid beräkning av pensionsgrundande belopp för år 1960 det tredje beräk-<br>ningsaltemativet enligt 3 kap. 17 § första stycket LIP motsvara det vid<br>1960 års ingång gällande basbeloppet.</p>
<p>10 § För tid före år 1999 skall, vid tillämpning av lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension, med en persons pensionsgrundande in-<br>komst respektive pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § den lagen<br>avses de pensionspoäng som personen mea anledning av sin pensions-<br>grundande inkomst respektive förtidspension tillgodoräknats för det be-<br>rörda året enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän tilläggspen-<br>sion eller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring multiplicerat med<br>det basbelopp för respektive år som anges i 9 § 1-3 och avrundat till<br>närmaste hundratal kronor. Om det framräknade beloppet slutar på<br>50 kronor skall avrundning ske till närmast högre hundratal Kronor.</p>
<p>Vid beräkning enligt första stycket skall pensionspoängen som avser<br>pensionsgmndande inkomst ökas med talet ett. Om den som tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng med anledning av förtidspension inte för samma år<br>tillgodoräknats pensionspoäng för pensionsgrundande inkomst skall i<br>stället pensionspoängen med anledning av förtidspensionen ökas med<br>talet ett.</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgmndande belopp enligt första och andra<br>styckena skall, om sådant förhallande som avses i 15 kap. 19 § lagen om<br>inkomstgrundad ålderpension gällt för en pensionsberättigad, bestäm-<br>melserna om proportionering i den paragrafen tillämpas beträffande<br>nämnda belopp.</p>
<p>Pensionsgmndande inkomst har bestämts alltsedan lagen (1959:291) om<br>försäkring för allmän tilläggspension trädde i kraft den 1 januari 1960.<br>De bestämmelser därom som idag finns i AFL föreslås nu, i stort sett<br>oförändrade, bli överförda till LIP. Sådan inkomst skall fortsättningsvis<br>fastställas utan "basbeloppsavdrag". Detta avdrag skall däremot göras vid<br>beräkning av pensionspoäng enligt 4 kap. 8 § LIP. Denna ändrade<br>beräkning gäller dock enbart personer födda år 1938 eller senare. För<br>dem som är födda tidigare skall basbeloppsavdraget alltjämt göras av<br>skattemyndigheten. Bestämmelser om detta finns i 11 §. I samma para-<br>graf samt i 4 och 15 §§ finns ytterligare ett antal särbestämmelser för dem<br>som är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>Som framgår av 28 § skall pensionsrätt och vissa andra pensionsgrun-<br>dande belopp än pensionsgrundande inkomst fastställas även för retroak-<br>tiv tid. I underlaget för beräkning av pensionsrätt skall den försäkrades<br>pensionsgrundande inkomst ingå. Likaså har pensionsgrundande inkomst<br>för tid före år 1999 betydelse bl.a. vid bestämmande av pensionsgrun-<br>dande belopp för s.k. bamår. Några nya beslut om pensionsgrundande<br>inkomst skall dock inte meddelas för sådan tid. Inte heller skall pensions-<br>grundande belopp i anledning av förtidspension fastställas för tid före år<br>1999 trots att även sådana belopp skall ingå i underlaget för bestäm-<br>mande av pensionsrätt och kan ha betydelse vid bestämmande av pen-<br>sionsgrundande belopp för bamår m.m. för år 1999 och därefter.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>780</p>
<p>I stället har i första stycket i denna paragraf föreskrivits att när LIP<br>skall tillämpas, skall - såvitt avser tid före år 1999 - med pensions-<br>grundande inkomst respektive pensionsgrundande belopp för personer<br>med förtidspension enligt 3 kap. 4 § den lagen, avses de pensionspoäng<br>berörd person har tillgodoräknats för pensionsgrundande inkomst<br>respektive med anledning av förtidspension enligt äldre lagstiftning,<br>multiplicerat med det basbelopp för respektive år som anges i 9 § 1-3. De<br>basbelopp som därvid avses är det vid det aktuella årets ingång gällande<br>basbeloppet respektive, för åren 1997 och 1998, gällande förhöjt basbe-<br>lopp. Även för åren 1995 och 1996 skall användas ett belopp som något<br>överstiger basbeloppet. Detta sker genom att basbeloppet ökas på sätt<br>som anges i sista stycket i 1 kap. 6 § AFL i dess för respektive år gällan-<br>de lydelse. Anledningen till ökningen är att basbeloppet ökats med mot-<br>svarande belopp vid beräkning av pensionspoäng för de åren.</p>
<p>Att pensionspoängen för antingen pensionsgrundande inkomst eller<br>förtidspension vid nämnda beräkning skall ökas med talet ett framgår av<br>andra stycket.</p>
<p>Det är alltså pensionspoäng som tillgodoräknats för pensionsgrundande<br>inkomst respektive med anledning av förtidspension som skall ligga till<br>grund för beräkningen av det belopp som för tid före år 1999 skall mot-<br>svara pensionsgrundande inkomst respektive pensionsgrundande belopp<br>enligt 3 kap. 4 §. I vissa fall kan en förtidspensionär ha pensionspoäng<br>registrerade för både pensionsgrundande inkomst och med anledning av<br>förtidspension. Så är exempelvis fallet med en person med partiell för-<br>tidspension som också har haft förvärvsinkomster.</p>
<p>Tillägget med ett poäng beror på att den pensionsgrundande inkomst,<br>som inledningsvis har sagts, hittills fastställts endast i den utsträckning<br>inkomsterna har överstigit ett basbelopp. Trots att pensionsgrundande<br>inkomst har fastställts upp till sju och en halv gånger detta basbelopp har<br>pensionspoängen alltså kunnat motsvara högst 6,50. I det reformerade<br>pensionssystemet skall något motsvarande basbeloppsavdrag inte göras<br>utan inkomster som till sitt slag är pensionsgrundande skall vara detta<br>"från första kronan". En annan sak är att pensionsgrundande inkomst av<br>administrativa skäl inte skall fastställas om summan av inkomsterna upp-<br>går till ett belopp som är lägre än 24 % av basbeloppet.</p>
<p>För att pensionsrätt för åren 1960-1998 alls skall kunna fastställas på<br>den del av en persons inkomster som har understigit ett basbelopp före-<br>skrivs därför i andra stycket att, vid beräkning enligt första stycket, pen-<br>sionspoängen för pensionsgrundande inkomst skall ökas med talet ett.</p>
<p>Skulle en person ha tillgodoräknats pensionspoäng i anledning av för-<br>tidspension men inte för pensionsgrundande inkomst skall tillägget med<br>ett poäng göras till de tillgodoräknade pensionspoängen för förtidspen-<br>sionen. I fall då pensionspoäng tillgodoräknats för både pensionsgrun-<br>dande inkomst och förtidspension skall däremot denna ökning göras en-<br>dast såvitt avser pensionspoängen för inkomsten.</p>
<p>Med reservation för eventuella effekter av avrundningar vid beräkning<br>av pensionspoäng innebär reglerna att det framräknade beloppet kommer<br>att motsvara fastställd pensionsgrundande inkomst med tillägg för det<br>basbelopp som dragits bort vid beräkningen av den inkomsten. En annan<br>effekt av att pensionspoängen skall ligga till grund för beräkningen vad</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>781</p>
<p>avser förfluten tid är att inkomster som helt understigit ett basbelopp inte<br>kommer att beaktas. Motsvarande hade emellertid gällt om beräkningen<br>utgått från fastställd pensionsgrundande inkomst då sådan inkomst inte<br>heller har fastställts för den försäkrade i sådana fall.</p>
<p>Som angetts i kommentaren till 15 kap. 19 § LIP skall vid beräkning av<br>pensionsgrundande belopp för förtidspension - i de fall antalet framtida<br>försäkringsperioder skall proportioneras (artikel 15 i den nordiska<br>konventionen) - en proportionering göras av den s.k. antagande-<br>inkomsten. Vid beräkning av pensionsgrundande belopp för förtids-<br>pension som reducerats med anledning av bestämmelser i konvention,<br>skall proportionering göras på motsvarande sätt för tid före år 1999. Detta<br>anges i tredje stycket, som liksom nämnda paragraf i LIP lagts till efter<br>Lagrådets granskning.</p>
<p>11 § För den som är född år 1937 eller tidigare skall, vid beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst för åren 1999-2001, hänsyn endast tas till<br>summan av inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvs-<br>arbete till den del denna överstiger ett förhöjt prisbasbelopp enligt 1 kap.<br>6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Pnsbasbeloppet skall i första<br>hand avräknas mot inkomster av anställning.</p>
<p>Av denna paragraf följer att äldre bestämmelser om beräkning av<br>pensionsgrundande inkomst skall fortsätta att gälla för den som är född år<br>1937 eller tidigare på så sätt att det avdrag för ett förhöjt prisbasbelopp<br>som har gjorts vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall göras<br>även fortsättningsvis. Avdraget görs av skattemyndigheten i samband<br>med att den fastställer den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 § denna<br>lag.</p>
<p>Vid bestämmande av vilka inkomster som är pensionsgrundande och<br>vid beräkningen av pensionsgrundande inkomster av anställning respek-<br>tive annat förvärvsarbete skall dock bestämmelserna i 2 kap. 3-22 §§ LIP<br>tillämpas även för den som är född år 1937 eller tidigare. Detta innebär<br>bl.a. att även för en sådan person skall debiterad allmän pensionsavgift<br>dras av vid bestämmande av den pensionsgrundande inkomsten. Detta<br>skall göras före basbeloppsavdraget enligt 11 kap. 5 § AFL.</p>
<p>Paragrafens slutliga lydelse har inte granskats av Lagrådet.</p>
<p>12 § Förbindelser som före den 1 januari 1999 ingåtts enligt 11 kap. 2 §<br>respektive 20 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall<br>gälla även vid tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst enligt<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension på grund av be-<br>stämmelserna i 2 kap. 11 och 12 §§ respektive 15 kap. 18 § sistnämnda<br>lag.</p>
<p>Denna paragraf rör inkomster som annars inte skulle vara pensionsgrun-<br>dande men som ändå ansetts som pensionsgrundande inkomster av an-<br>ställning på grund av att det i en förbindelse som godtagits av Riksförsäk-<br>ringsverket gjorts ett åtagande att betala tilläggspensionsavgift för in-<br>komsten. Som anförts i avsnitt 7 föreslås, i avvaktan på att närmare be-<br>redning av frågan vilka personer som skall anses försäkrade för ålders-<br>pension och vilka inkomster i andra länder som skall vara pensionsgrun-<br>dande, att de bestämmelser som gällt enligt AFL om tillgodoräknande av<br>pensionsgrundande inkomst på grund av sådan förbindelse införs i LIP.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>782</p>
<p>Av denna bestämmelse framgår att det då inte krävs att ny förbindelse<br>lämnas utan förbindelser enligt AFL som godkänts skall gälla vid<br>tillgodoräknande av pensionsrätt även enligt LIP.</p>
<p>13 § Vid tillämpning av bestämmelserna om avdrag för allmän pen-<br>sionsavgift i 2 kap. 22 § första stycket lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för<br>ar 1999 skall, om beskattningsåret omfattar tid saväl före som efter ut-<br>gången av år 1998 och den skattskyldige inte visar annat, så stor del av<br>beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år</p>
<p>1998 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som<br>infaller under denna tid och hela beskattningsåret.</p>
<p>Vid beräkning av en persons pensionsgrundande inkomst av annat för-<br>värvsarbete skall avdrag göras för den allmänna pensionsavgift som den<br>försäkrade skall betala för dessa inkomster. För den som har förlängt rä-<br>kenskapsår kan dock pensionsgrundande inkomst för år 1999 avse in-<br>komster som faktiskt uppburits under kalenderåret 1998 (se 1 kap. 8 §<br>andra stycket LIP). För att en sådan person inte skall behöva få avdrag<br>för allmän pensionsavgift på inkomster som intjänats före den 1 januari</p>
<p>1999 har här föreskrivits att inkomsten skall proportioneras om den en-<br>skilde inte visar att inkomstfördelningen skall göras på annat sätt. På<br>samma sätt skall den på inkomsten belöpande avgiften proportioneras.</p>
<p>14 § Vid beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng för år 1999 skall,<br>vid bristande eller underlåten avgiftsbetalning, bestämmelserna i 4 kap. 4<br>och 8 §§ lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension tillämpas<br>beträffande sådana inkomster som avses i 2 kap. 6 § första stycket 5<br>samma lag endast i den utsträckning de med tillämpning av 13 § skall<br>anses hänforliga till tid efter utgången av år 1998.</p>
<p>För inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall pensionsrätt och<br>pensionspoäng tillgodoräknas endast i den omfattning avgifter betalas till<br>ålderspensionssystemet, se närmare 4 kap. 4 och 8 §§ LIP. Enligt AFL<br>har detta endast avsett tilläggspensionsavgiften (nu ålderspensionsav-<br>giften). Enligt nämnda paragrafer i LIP gäller det emellertid även den<br>allmänna pensionsavgiften. För att den som har haft inkomster av annat<br>förvärvsarbete och har utsträckt räkenskapsår inte skall beröras av denna<br>utvidgning när det gäller inkomster som faktiskt uppburits innan LIP trätt<br>i kraft, har här föreskrivits att bestämmelserna i LIP om beräkning av<br>pensionsrätt och pensionspoäng vid bristande eller underlåten avgiftsbe-<br>talning endast skall avse inkomster som med tillämpning av bestämmel-<br>serna i 13 § denna lag skall anses hänförliga till år 1999. Begränsningen<br>gäller dock endast sjukpenning m.m. för vilken egenavgift i form av<br>ålderspensionsavgift inte skall betalas. För annan inkomst saknar utvidg-<br>ningen betydelse eftersom inbetalningar som gjorts av skatt och avgifter<br>till ålderspensionssystemet m.m. sedan den 1 januari 1998 proportioneras<br>mellan de skatter och avgifter för vilka den enskilde är betalningsskyldig,<br>se 16 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483).</p>
<p>15 § För den som är född år 1937 eller tidigare skall, i stället för bestäm-<br>melserna om tillgodoräknande och fastställande av pensionspoäng i<br>4 kap. lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension, galla vad<br>som föreskrivs om tillgodoräknande av sådan pensionspoäng i 11 kap.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>783</p>
<p>6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i paragrafens lydelse före den p<sub>r0P</sub> 1997/98 151<br>1 januari 1999. Därvid skall <sup>H</sup></p>
<p>1. vad som sägs om tilläggspensionsavgift i stället avse ålderspen-<br>sionsavgift och allmän pensionsavgift,</p>
<p>2. vad som sägs om inkomst som avses i 11 kap. 3 § första stycket d<br>lagen om allmän försäkring i stället gälla inkomst som avses i 2 kap. 6 §<br>första stycket 5 lagen om inkomstgrundad ålderspension, och</p>
<p>3. med basbelopp avses det förhöjda prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 §<br>lagen om allmän forsäkring.</p>
<p>För den som har beviljats förtidspension för tid med början efter<br>utgången av år 1998 och som inte har uppburit sådan pension till någon<br>del dessförinnan skall dock för tillgodoräknande av pensionspoäng med<br>anledning av förtidspension gälla ae nya bestämmelserna i 4 kap. 9 §<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension. Vidare skall vad som sägs i<br>1 f kap. 6 § första stycket lagen om allmän försäkring i styckets lydelse<br>före den 1 januari 1999 om inkomster som avses i punkt 2 i första stycket<br>i denna paragraf tillämpas endast beträffande inkomster som, med<br>tillämpning av bestämmelserna i 13 § denna lag, skall anses hänförliga<br>till tiden före utgången av år 1998.</p>
<p>Pensionspoäng skall inte tillgodoräknas enligt första och andra<br>styckena för det ar under vilket den försäkrade har avlidit.</p>
<p>Denna paragraf avser tillgodoräknande av pensionspoäng för den som är<br>född år 1937 eller tidigare.</p>
<p>I princip skall äldre regler helt tillämpas för sådana personer. Detta<br>framgår av första stycket. För den som är född före år 1938 och som be-<br>viljas förtidspension med böijan först efter utgången av år 1998 skall<br>dock enligt andra stycket de nya bestämmelserna om pensionspoäng i<br>anledning av förtidspension gälla. Detta innebär bl.a. att pensionspoäng<br>skall tillgodoräknas med en tolftedel av den s.k. antagandepoängen för<br>varje månad för vilken den försäkrade uppburit förtidspension beräknad<br>enligt 13 kap. 2 § AFL, dvs. med antagandepoängsberäkning och att den<br>s.k. garantiregeln i 11 kap. 6 § sista stycket inte är tillämplig i dessa fall.<br>Vidare innebär det att de nya samordningsreglerna i 3 kap. 6 § LIP är<br>tillämpliga och att vid utbetalning av förtidspension för förfluten tid skall<br>bestämmelserna i 3 kap. 7 § LIP om tillgodoräknande av pensions-<br>grundande belopp tillämpas på motsvarande sätt vid beräkning av pen-<br>sionspoäng för förtidspension, dvs. pensionspoäng skall inte tillgodo-<br>räknas för tid före utbetalningsmånaden om och i den utsträckning den<br>försäkrade för samma tid har uppburit en pensionsgrundande ersättning<br>som är samordningsbar med förtidspensionen. För en försäkrad som är<br>född 1937 eller tidigare och som till någon del haft förtidspension<br>omedelbart före årsskiftet 1998/1999 och som har fortsatt rätt till för-<br>tidspension efter årsskiftet, skall dock de äldre reglerna i 11 kap. 6 §<br>fortfarande gälla.</p>
<p>I andra stycket sägs vidare att beträffande sådana inkomster som avses<br>i punkt 2 i första stycket denna paragraf (sådan sjukpenning m.fl.<br>ersättningar som utgör inkomst av annat förvärvsarbete) skall 11 kap. 6 §<br>första stycket tillämpas till den del inkomsterna är hänförliga till tid före<br>år 1999. Vid denna bedömning skall proportionering göras enligt vad<br>som föreskrivs i 13 §.</p>
<p>I tredje stycket föreskrivs att pensionspoäng för den som är född år<br>1937 eller tidigare inte skall tillgodoräknas för år då denne avlidit. Det-<br>samma gäller enligt LIP. Där föreskrivs också att pensionspoäng inte<br>skall tillgodoräknas för år efter det då en försäkrad fyllt 64 år. Detsamma<br></p>
<p>784</p>
<p>gäller enligt 11 kap. 6 § AFL varför någon särskild föreskrift om detta Prop. 1997/98:151<br>inte behövs här.</p>
<p>16 § Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension som görs under år 1999<br>får, om makarna begär aet, verkan avseende pensionsrätt som tillgodo-<br>räknas för det året.</p>
<p>Som anförts i avsnitt 14 och kommentaren till 15 kap. 8 § LIP skall an-<br>mälan om överföring av pensionsrätt för ett år göras senast under januari<br>månad det året. För år 1999, som är det första år sådan överföring kan<br>avse, har dock här öppnats en möjlighet att göra sådan anmälan under<br>hela intjänandeåret.</p>
<p>17 § Vid omräkning av inkomstpension enligt 5 kap. 14 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension och av tilläggspension<br>enligt 6 kap. 4 § samma lag vid årsskiftet 2001/2002 skall talet 1,016 er-<br>sättas med talet 0,996.</p>
<p>Enligt 2 kap. 21 och 22 §§ LIP skall debiterad allmän pensionsavgift dras<br>av vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Något motsvarande<br>avdrag har inte gjorts enligt AFL. För att följsamhetsindexeringen inte<br>skall påverkas av att avdraget införs år 1999 skall den norm kring vilken<br>den första följsamhetsindexeringen skall göras (årsskiftet 2001/2002)<br>vara -0,4. Därmed skall det tal som skall användas vid omräkningen vara<br>0,996. Detta tal är, som framgår av avsnitt 18.4, beräknat så att<br>följsamhetsindexering i princip kommer att ske som om inget avdrag för<br>allmän pensionsavgift införts. Följsamhetsindexering som sker därefter<br>påverkas inte av införandet av nämnda avdrag.</p>
<p>18 § Med pensionspoäng enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension skall för tid före den 1 januari 1999 likställas pensions-<br>poäng enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med tilläggspen-<br>sion enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension skall för tid före den<br>1 januari 2001 likställas tilläggspension i form av ålderspension enligt<br>lagen om allmän försäkring.</p>
<p>I denna paragraf anges att med pensionspoäng och tilläggspension enligt<br>LIP skall likställas pensionspoäng och tilläggspension i form av ålders-<br>pension enligt AFL vilket bl.a. innebär att de pensionspoäng som till-<br>godoräknats enligt AFL skall beaktas vid beräkning av tilläggspension<br>enligt LIP. Paragrafen har formulerats i enlighet med förslag av Lag-<br>rådet.</p>
<p>19 § Har på grund av underlåten avgiftsbetalning pensionspoäng inte<br>tillgodoräknats en pensionsberättigad för tid före ar 1998, skall vid be-<br>räkning av tilläggspension enligt 6 kap. 3 § lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension hänsyn tas till så stor del av den produkt<br>som anges i 6 kap. 2 § första stycket 1 samma lag och det belopp som<br>anges i punkt 2 i samma stycke, som svarar mot förhållandet mellan det<br>antal år, dock högst 30, för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats den<br>pensionsberättigade och talet 30 ökat med ett för varje år före år 1998 för<br>vilket han eller hon till följd av underlåten avgiftsbetalning inte har till-<br>godoräknats pensionspoäng. Nämnda tal får därvid inte ökas till mer än<br>50.</p>
<p>785</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf överensstämmer i huvudsak med Prop. 1997/98:151<br>12 kap. 2 § andra stycket AFL i dess lydelse före år 1998 och avser den<br>situationen då en person inte skall erhålla oavkortad tilläggspension en-<br>ligt 6 kap. 2 § på grund av att han eller hon inte betalat avgifter för in-<br>komst av annat förvärvsarbete. Den avgift som avses är egenavgift i form<br>av tilläggspensionsavgift enligt SAL (nu egenavgift i form av ålderspen-<br>sionsavgift). Bestämmelserna gäller dock endast för det fall där personen<br>ifråga inte alls tillgodoräknats pensionspoäng för ett år. Om den pen-<br>sionsberättigade haft inkomst av anställning som överstigit ett basbelopp,<br>kommer dessa bestämmelser alltså inte att bli tillämpliga. Vidare gäller<br>bestämmelserna endast om underlåten avgiftsbetalning avser inkomstår<br>före år 1998 (jfr punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lag [1997:485]<br>om ändring i lagen [1962:381] om allmän försäkring). Den reduktion av<br>pensionen som beräkningen i paragrafen medför skall också tillämpas på<br>det belopp som följer av 6 kap. 2 § första stycket 2 LIP, som ersätter<br>folkpensionen till den del den kan sägas motsvara inkomster upp till ett<br>basbelopp.</p>
<p>För personer som är födda under åren 1938-1953 gäller vad som före-<br>skrivs i denna paragraf också eventuellt tillägg enligt garantiregeln,<br>6 kap. 9 § LIP.</p>
<p>20 § För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och född år<br>1914 eller tidigare skall inte 19 § gälla.</p>
<p>För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och född under<br>något av aren 1915-1923 skall vid tillämpning av 19 § talen 30 bytas ut<br>mot talen 20 ökat med ett för varje helt år som har förflutit från och med<br>år 1915 till utgången av det år da den pensionsberättigade är född. Dess-<br>utom skall för varje sådant år, den ökning enligt 19 § som föranleds av<br>underlåten avgiftsbetalning göras med en tiondel av det antal år för vilket<br>han eller hon av sådan anledning inte har tillgodoräknats pensionspoäng.</p>
<p>I första stycket anges att 19 § inte skall gälla för en svensk medborgare<br>som är född 1914 eller tidigare. Motsvarighet till nu föreslagen bestäm-<br>melse fanns i 15 kap. 1 § AFL i dess lydelse före år 1998. Bestämmelsen<br>upphävdes som en följdändring till att 12 kap. 2 § andra stycket AFL<br>upphävdes. Den upphävda bestämmelsen i 15 kap. 1 § AFL behövs<br>emellertid fortfarande för tid före den 1 januari 1998.1 prop. 1997/98:131<br>Lagändringar med anledning av flyttning av viss verksamhet vid Riksför-<br>säkringsverket till Söderhamn, m.m. föreslås därför att bestämmelsen<br>återinförs i 15 kap. 1 § första stycket AFL.</p>
<p>Bestämmelserna i andra stycket har med vissa språkliga justeringar sin<br>motsvarighet i bestämmelserna i 15 kap 1 § andra stycket AFL till den<br>del det behandlar följderna av underlåten avgiftsbetalning.</p>
<p>21 § För en pensionsberättigad som är född år 1923 eller tidigare och för<br>vilken undantagande enligt 11 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring i dess lydelse före den 1 januari 1982 gällt, skall vid beräkning av<br>tilläggspension bestämmelserna i 19 § tillämpas på motsvarande sätt för<br>år for vilket den försäkrade till följd av undantagandet fått pensions-<br>poängen minskad med mer än en poäng eller inte tillgodoräknats någon<br>pensionspoäng.</p>
<p>Första stycket skall dock inte gälla en svensk medborgare född år 1914<br>eller tidigare. För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och<br>född något av åren 1915-1923 skall 20 § andra stycket tillämpas på mot-<br>svarande sätt för år för vilket den försäkrade till följd av undantagandet<br></p>
<p>786</p>
<p>fått pensionspoängen minskad med mer än en poäng eller inte tillgodo-<br>räknats någon pensionspoäng.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf är hämtade från övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1981:692) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring (punkt 3 första meningen) där det anges att för pensionsberättiga-<br>de som är födda år 1923 eller tidigare och som varit undantagna från för-<br>säkringen för tilläggspension skall äldre bestämmelser i 12 kap. 2 § och<br>15 kap. 1 § AFL fortfarande gälla.</p>
<p>I första stycket anges därför att för pensionsberättigade som är födda<br>1923 eller tidigare och som varit undantagna från försäkringen för<br>tilläggspension skall vid beräkning av tilläggspension bestämmelserna i<br>19 § tillämpas på motsvarande sätt för år för vilket den pensionsberät-<br>tigade till följd av undantagandet fått pensionspoängen minskad med mer<br>än en poäng eller inte tillgodoräknats någon pensionspoäng. Detta skall<br>dock inte gälla svensk medborgare som är född före år 1915, vilket anges<br>i andra stycket. Där anges vidare att för en pensionsberättigad som är<br>född under något av åren 1915-1923 skall 20 § andra stycket tillämpas på<br>motsvarande sätt för år då den pensionsberättigade inte har tillgodoräk-<br>nats någon poäng eller har förlorat mer än en poäng.</p>
<p>22 § För en pensionsberättigad som är född år 1927 eller tidigare skall<br>vid beräkning av tilläggspension enligt 6 kap. 2 § lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension, bestämmelserna i 15 kap. 2 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 1974<br>tillämpas på motsvarande sätt för tid före nämnda datum.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf är hämtade från övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1973:465) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring (sjätte stycket). Paragrafen anger att de särskilda bestämmelser<br>om gynnsammare pensionsberäkning för vissa äldre pensionsberättigade<br>som 15 kap. 2 § AFL innehöll före den 1 januari 1974 fortfarande skall<br>gälla för tid före nämnda datum. Som en följd av att sjukpenning och ar-<br>betslöshetsersättning m.m. blev skattepliktiga och pensionsgrundande<br>kunde specialbestämmelsema, som tillkommit i syfte att skydda äldre<br>försäkrade mot återverkningarna i pensionshänseende av längre sjuk-<br>doms- och arbetslöshetsperioder, undvaras för framtiden.</p>
<p>Bestämmelserna är tillämpliga på pensionsberättigad som är född år<br>1927 eller tidigare och som under visst år uppburit sjukpenning enligt<br>AFL eller YFL eller motsvarande ersättning enligt smittbärarlagen i mer<br>än 90 dagar och därvid varit placerad lägst i den sjukpenningklass han<br>eller hon skulle ha tillhört om årsinkomsten av förvärvsarbete uppgått till<br>det vid årets ingång gällande basbeloppet. Med angivna förutsättning om<br>ålder skall reglerna också tillämpas på den som under visst år i mer än<br>60 dagar uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller utbild-<br>ningsbidrag, om han eller hon var berättigad till dagpenning när bidraget<br>började utgå, eller omställningsbidrag.</p>
<p>Specialreglerna i 15 kap. 2 § AFL innebar att man vid bestämmande av<br>det poängmedeltal, som skall ligga till grund för beräkningen av tilläggs-<br>pension bortser från år varunder sjukpenning uppburits under mer än<br>90 dagar, om medelpoängen därigenom höjs. Vidare gäller att, när det<br>skall bestämmas hur många poängår den försäkrade har, det alltid skall<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>787</p>
<p>anses som om pensionspoäng tillgodoräknats honom eller henne för år Prop. 1997/98:151<br>varunder förutsättningarna enligt 15 kap. 2 § AFL i dess lydelse före den</p>
<p>1 januari 1974 föreligger. De båda specialreglerna kan tillämpas endast<br>med avseende på sammanlagt tre kalenderår.</p>
<p>I och med att sjukpenning, arbetslöshetsersättning och utbildnings-<br>bidrag fr.o.m. år 1974 blev pensionsgrundande inkomst behövdes inte<br>specialreglerna i 15 kap. 2 § AFL för framtiden.</p>
<p>Den andra specialregeln i 15 kap. 2 § AFL ger möjlighet att bortse från<br>år med låg pensionspoäng vid beräkningen av medeltalet.</p>
<p>23 § Punkterna 3 och 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1974:784)<br>om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall fortfarande<br>gälla när det gäller beräkning av tilläggspension för de pensionsberät-<br>tigade som avses där.</p>
<p>Vid beräkning av tilläggspension skall i sådana fall som avses i punk-<br>ten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1974:784) om ändring i lagen<br>om allmän försäkring reduktionsfaktom 0,5 gälla.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf är hämtade från övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1974:784) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring (punkterna 3 och 4) och från övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1975:379) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (punkt<br>2).</p>
<p>I samband med att den allmänna pensionsåldern sänktes den 1 juli<br>1976 från 67 år till 65 år infördes vissa undantagsregler i övergångsbe-<br>stämmelser till lagändringen i AFL för personer som gjort förtida uttag<br>respektive uppskjutit pensionsuttaget i anslutning till pensionsålders-<br>sänkningen. I första stycket denna paragraf föreskrivs att punkterna 3 och<br>4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1974:784) om ändring i AFL<br>fortfarande skall gälla.</p>
<p>Genom en senare lagändring (SFS 1975:379), som också trädde i kraft<br>den 1 juli 1976, sänktes reduktionsfaktom vid förtida uttag av ålderspen-<br>sion från 0,6 till 0,5 % per månad. I punkten 2 till den lagändringen före-<br>skrevs att den nya reduktionsfaktom vid förtida uttag av ålderspension<br>skall gälla även i fall som avses i punkt 3 övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1974:784) om ändring i AFL, vilket här anges i paragrafens andra<br>stycke.</p>
<p>24 § Vid beräkning av ökning av tilläggspensionen enligt 6 kap. 5 §<br>andra stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension<br>respektive avdrag från pensionen enligt 6 kap. 6 § samma lag skall fak-<br>torn 0,7 procent ersättas av faktorn 0,6 procent för månad före den 1 juli<br>1990.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf är hämtade från övergångsbestämmel-<br>serna till lagen (1990:743) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring (punkt 2).</p>
<p>Fr.o.m. den 1 juli 1990 höjdes uppräkningsfaktom vid uppskjutet uttag<br>av ålderspension enligt AFL från 0,6 till 0,7 % per månad. Enligt över-<br>gångsbestämmelserna till den ändringen skall den nya uppräkningsfak-<br>tom endast gälla i fråga om uppskjutet uttag för tiden den 1 juli 1990 och<br>därefter. För tiden före skall påslagsfaktom 0,6 fortfarande gälla. Motsva-<br></p>
<p>788<br></p>
<p>rande skall gälla vid beräkning av ålderspension efter återkallelse av pen-<br>sionsuttag.</p>
<p>I denna paragraf har därför föreskrivits att faktorn 0,6 skall användas<br>för tid före den 1 juli 1990 vid beräkning av tilläggspension enligt 6 kap.<br>5 § andra stycket LIP. På motsvarande sätt skall faktorn 0,7 % i 6 §<br>samma kapitel ersättas med faktorn 0,6 %.</p>
<p>25 § Bestämmelserna i 10 kap. 1 § andra stycket lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension skall inte tillämpas år 1999 under den tid<br>när pensionsspararen första gången får välja placering av premiepen-<br>sionsmedlen.</p>
<p>När en pensionssparare har fyllt 50 år krävs enligt 10 kap. 1 § andra<br>stycket LIP en sådan familjehändelse som beskrivs i andra stycket samma<br>paragraf för att efterlevandeskydd före pensionstiden skall medges. När<br>systemet startar år 1999 kommer en ansökan om efterlevandeskydd att<br>kunna göras först när en överföring skett från den tillfälliga förvaltningen<br>hos Riksgäldskontoret. Under den första anmälningstiden för val av fond<br>görs enligt förevarande paragraf undantag från det absoluta kravet på<br>familjehändelse för dem som har fyllt 50 år.</p>
<p>Paragrafen har lagts till efter Lagrådets granskning.</p>
<p>26 § Inkomstpension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension skall betalas ut utan ansökan från och med januari år 2001 till<br>den som vid utgången av år 2000 uppbär ålderspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Som anförts i avsnitt 29.2 skall personer som är födda år 1937 eller tidi-<br>gare även fortsättningsvis erhålla inkomstgrundad ålderspension enligt i<br>huvudsak oförändrade regler om tilläggspension. Personer som är födda<br>åren 1938-1953, den s.k. mellangenerationen, skall däremot erhålla in-<br>komstgrundad ålderspension dels i form av tilläggspension, dels i form av<br>reformerad inkomstgrundad ålderspension (inkomst- och premiepension).</p>
<p>Vissa personer ur den s.k. mellangenerationen kommer dock att kunna<br>ta ut tilläggspension i form av ålderspension enligt AFL före januari<br>månad år 2001 vilken är den första månad då inkomst- och premiepen-<br>sion kommer att kunna betalas ut. Detta gäller personer födda åren 1938<br>och 1939.</p>
<p>För att personer som är födda nämnda år och som uppbär ålderspension<br>vid utgången av år 2000 inte på nytt skall behöva ansöka om ålderspen-<br>sion inför då kommande årsskifte, har i här förevarande paragraf före-<br>skrivits att bestämmelserna i LIP om ansökan om inkomstgrundad<br>ålderspension inte i sådana situationer gäller för utbetalning av inkomst-<br>pension fr.o.m. januari år 2001.</p>
<p>27 § Överenskommelser som regeringen före utgången av år 1998 har<br>ingått med främmande makt angående utsträckt tillämpning av lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring eller om undantag i vissa fall från vad i<br>den lagen är stadgat och som skall tillämpas vid tillgodoräknande av pen-<br>sionsgrundande inkomst, pensionspoäng eller vårdar enligt 11 kap. lagen<br>om allmän försäkring, skall för tid efter utgången av år 1998 i stallet till-<br>lämpas vid tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst, pensions-<br>poäng eller våraår enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundande ålders-<br>pension. Vidare skall vad som av en sådan överenskommelse följer om<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>789</p>
<p>försäkring för tilläggspension och om bosättning i Sverige, också vid till- p<sub>rop</sub> 1997/98-151<br>lämpning av bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension <sup>F</sup>’<br>om tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. och pen-<br>sionsrätt enligt 4 kaj>. anses gälla försäkring för inkomstgrundad ålders-<br>pension och bosättning här.</p>
<p>Denna bestämmelse, som lagts till efter Lagrådets granskning, gäller så-<br>dana överenskommelser med främmande makt som avses i 20 kap. 15 §<br>första styckeet AFL och som träffats före utgången av år 1998. Av en<br>sådan överenskommelse kan följa att en person som inte uppfyller förut-<br>sättningarna i lagen för att tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst,<br>pensionspoäng eller vårdår ändå skall tillgodoräknas sådan inkomst m.m.<br>Även det motsatta kan gälla, dvs. en person som uppfyller förut-<br>sättningarna i lagen skall ändå inte tillgodoräknas pensionsgrundande<br>inkomst m.m. Detta gäller bl.a. personer som är utsända från ett land till<br>ett annat för arbete där under en begränsad tid. I första meningen i para-<br>grafen anges att vad som gällt för tillgodoräknande av pensions-<br>grundande inkomst, pensionspoäng och vårdår enligt AFL fr.o.m. år 1999<br>skall gälla för tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst,<br>pensionspoäng och vårdår enligt LIP till vilken lag nämnda bestämmelser<br>då flyttats.</p>
<p>I andra meningen behandlas tillgodoräknande av andra pensionsgrun-<br>dande belopp än pensionsgrundande inkomst samt tillgodoräknande av<br>pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension. En-<br>ligt den meningen skall en person som enligt en internationell överens-<br>kommelse enligt 20 kap. 15 § första stycket AFL skall omfattas av<br>försäkringen för tilläggspension också anses omfattas av försäkringen för<br>inkomstgrundad ålderspension enligt LIP vid beräkning av pensionsgrun-<br>dande belopp enligt 3 kap. den lagen och pensionsrätt enligt 4 kap.<br>samma lag. Också här gäller även det motsatta, dvs. den som på grund av<br>sådan överenskommelse inte skall omfattas av försäkringen för<br>tilläggspension skall inte heller anses omfattas av försäkringen för in-<br>komstgrundad ålderspension och därmed inte tillgodoräknas t.ex. pen-<br>sionsgrundande belopp för bamår. Vad som nu sagts skall även gälla bo-<br>sättning i Sverige.</p>
<p>Till skillnad från reglering i första meningen gäller bestämmelsen i<br>andra meningen inte bara tid fr.o.m. år 1999. Detta innebär huvudsak-<br>ligen att den som på gmnd av en sådan internationell överenskommelse<br>som här avses har omfattats respektive inte har omfattats av försäkringen<br>för tilläggspension något eller några av åren 1960-1998 och då även<br>skulle anses bosatt i Sverige, kan tillgodoräknas respektive inte kan till-<br>godoräknas pensionsgmndande belopp för bamår för det eller de åren.<br>När det gäller pensionsrätt har bestämmelsen emellertid en begränsad<br>betydelse vad gäller nämnda år eftersom pensionsrätt då räknas på sådana<br>belopp som enligt 10 § beräknats utifrån de pensionspoäng som tillgodo-<br>räknats för respektive år.</p>
<p>790</p>
<h4>Pensionsrätt m.m. för åren 1960-1998</h4>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Beräkning och fastställande av pensionsrätt och av andra<br>pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst</p>
<p>28 § Pensionsrätt enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion skall fastställas för aren 1960-1998 för den som var försäkrad<br>respektive år. Detsamma gäller pensionsgrundande belopp för föräldrar<br>till små bam enligt 3 kap. 10 § och, för aren 1995-1998, pensionsgrun-<br>dande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § samma lag.</p>
<p>Pensionsrätt enligt första stycket första meningen beräknas, utom på<br>pensionsgrundande inkomster beräknade enligt 10 §, på pensionsgrun-<br>dande belopp som avses i 10 § och i första stycket andra meningen.</p>
<p>Första stycket gäller inte personer som avlidit före den 1 januari 1999.</p>
<p>Pensionsrätt skall tillgodoräknas även för retroaktiv tid. Detta anges i<br>första stycket i denna paragraf.</p>
<p>I andra stycket som lagts till på förslag av Lagrådet anges vad pen-<br>sionsrätt för tid före år 1999 skall beräknas på. Enligt 4 kap. 2 § LIP, till<br>vilken 29 § denna lag hänvisar, beräknas pensionsrätt på summan av den<br>försäkrades pensionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande<br>belopp. Som redan anförts under 10 § skall inga nya beslut om pensions-<br>grundande inkomst meddelas utan en försäkrads pensionsgrundande in-<br>komst skall för dessa år anses motsvara de pensionspoäng som den för-<br>säkrade tillgodoräknats för pensionsgrundande inkomst ökat med talet ett<br>och multiplicerat med det basbelopp respektive förhöjda basbelopp som<br>gällde vid ingången av aktuellt år.</p>
<p>Inte heller föreslås att beslut om pensionsgmndande belopp med an-<br>ledning av uppburen förtidspension skall fastställas för tid före år 1999.1<br>stället skall pensionsrätt beräknas på ett belopp som, på motsvarande sätt<br>som när det gäller pensionsgmndande inkomst, räknats fram utifrån pen-<br>sionspoäng som tillgodoräknats med anledning av sådan pension. Detta<br>följer av de tidigare nämnda bestämmelserna i 10 § men har förtydligats<br>här.</p>
<p>För åren 1960-1998 skall pensionsrätt även beräknas på pensions-<br>gmndande belopp för föräldrar till små bam. För åren 1995-1998 skall<br>motsvarande gälla pensionsgmndande belopp för plikttjänstgöring. I<br>första stycket i denna paragraf föreskrivs därför också att pensionsgrun-<br>dande belopp enligt 3 kap. 10 § LIP (s.k. bamår) skall bestämmas för<br>åren 1960-1998 och att pensionsgmndande belopp enligt 3 kap. 8 §<br>(plikttjänstgöring) samma lag skall bestämmas för åren 1995-1998.<br>Däremot skall pensionsrätt inte beräknas med anledning av plikttjänst-<br>göring vad avser tid före år 1995. Sådana pensionsgmndande belopp<br>skall därför inte fastställas för tid före nämnda år.</p>
<p>I tredje stycket anges att beslut om pensionsrätt och beslut om andra<br>pensionsgrundande belopp än pensionsgmndande inkomst för tid före år<br>1999 inte skall meddelas vad avser personer som avlidit före år 1999. Att<br>sådana beslut om pensionsrätt och pensionsgrundande belopp inte heller<br>skall meddelas vad avser personer födda år 1937 eller tidigare följer av<br>3 kap. 2 § och 4 kap. 1 § första stycket LIP som enligt 29 § denna lag<br>gäller även vid beräkning och fastställande av pensionsrätt och pensions-<br>gmndande belopp för tid före år 1999.</p>
<p>791</p>
<p>29 § Vid beräkning och fastställande av pensionsrätt och pensionsgrun-<br>dande belopp enligt 28 § gäller, med de ändringar som anges i andra och<br>tredje styckena samt 30-35 §§, i tillämpliga delar följande bestämmelser i<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension:</p>
<p>- 3 kap. 2 och 3 §§ om fastställande av andra pensionsgrundande be-<br>lopp än pensionsgrundande inkomst,</p>
<p>- 3 kap. 8 § och 9 § första stycket om pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring,</p>
<p>- 3 kap. 10-12, 17 och 19 §§, 22 § andra stycket andra meningen samt<br>23 § om pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam, och</p>
<p>- 4 kap. 1 § första stycket och 2 § om fastställande av pensionsrätt.</p>
<p>När pensionsgrundande belopp enligt 28 § fastställs skall, om pen-<br>sionspoäng på gmnd av underläten eller bristande avgiftsbetalning inte<br>har tillgodoräknats till fullo, 3 kap. 2 § andra stycket lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension tillämpas som om full avgift betalats inom före-<br>skriven tid. Då inkomst undantagits från försäkringen för tilläggspension<br>enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän tilläggspension eller<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring skall sistnämnda bestämmelse i<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension tillämpas som om inkomsten<br>inte undantagits fran försäkringen för tilläggspension. Vid beräkning en-<br>ligt 3 kap. 9 § första stycket och 17 § första stycket 2 lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension av genomsnittet av samtliga fastställda pensions-<br>gmndande inkomster för försäkrade under 65 år skall de inkomster an-<br>vändas som ligger till grund för bestämmande av inkomstindex enligt 7 §<br>denna lag.</p>
<p>Bestämmelserna i 3 kap. 23 § lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>skall tillämpas endast i fråga om raderskapsdom som vunnit laga kraft<br>efter utgången av år 1998.</p>
<p>Enligt första stycket i denna paragraf skall vissa bestämmelser i 3 och<br>4 kap. LIP, med vissa justeringar som följer av bl.a. andra och tredje<br>styckena, gälla vid beräkning och fastställande av pensionsrätt och andra<br>pensionsgmndande belopp än pensionsgrundande inkomst för tid före år<br>1999.</p>
<p>Vid tillämpning av 3 kap. 2, 17 och 19 §§ samt 4 kap. 2 § LIP skall<br>därvid med pensionsgrundande inkomst respektive pensionsgmndande<br>belopp enligt 3 kap. 4 § samma lag avses de belopp som följer av 10 §<br>denna lag. Eftersom pensionsrätt skall beräknas utifrån tillgodoräknade<br>pensionspoäng och sådana poäng inte skall tillgodoräknas för inkomster<br>av annat förvärvsarbete om inte tilläggspensionsavgift betalats i sin hel-<br>het inom föreskriven tid, behövs inga särskilda bestämmelser om att pen-<br>sionsrätt inte skall tillgodoräknas för sådan inkomst vid underlåten av-<br>giftsbetalning. Någon hänvisning till 4 kap. 4 § LIP har därför inte gjorts<br>i denna paragraf.</p>
<p>Som anförts tidigare skall pensionsgmndande belopp för försäkrade<br>som genomgått längre gmndutbildning enligt lagen (1994:1809) om to-<br>talförsvarsplikt eller därmed likställd äldre utbildning (se 32 §) inte be-<br>räknas för tid före år 1995 och därmed inte heller ligga till gmnd för be-<br>räkning av pensionsrätt. Några sådana belopp att beakta vid tillämpning<br>av 3 kap. 2 och 3 §§ samt 4 kap. 2 § LIP finns alltså inte.</p>
<p>Enligt 3 kap. 2 § LIP skall ett pensionsgmndande belopp fastställas<br>endast i den utsträckning beloppet tillsammans med den försäkrades pen-<br>sionsgmndande inkomst inte överstiger 7,5 gånger det för intjänandeåret<br>gällande inkomstbasbeloppet (det s.k. intjänandetaket). För tid före år<br>1999 skall med inkomstbasbelopp likställas det vid årets ingång gällande<br>basbeloppet eller, såvitt avser åren 1997 och 1998, förhöjda basbeloppet.<br>För åren 1995 och 1996 skall basbeloppet därvid höjas något. (Jfr 9 §.)</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>792</p>
<p>Pensionspoäng har inte tillgodoräknats för inkomst av annat förvärvs-<br>arbete för vilken egenavgifter inte till fullo betalats inom föreskriven tid.<br>Före år 1982 kunde också den som hade inkomst av annat förvärvsarbete<br>enligt vissa regler begära undantagande från försäkringen för tilläggspen-<br>sion för den inkomsten. Vid fastställande av den pensionsgrundande in-<br>komsten bortsågs då från den undantagna inkomsten och pensionspoäng<br>beräknades följaktligen inte på denna. I andra stycket anges att sådana<br>inkomster som nu nämnts ändå skall beaktas vid fastställande av pen-<br>sionsgrundande belopp för tid före år 1999. Vanligtvis innebär detta att<br>pensionsgrundande belopp skall fastställas endast i den utsträckning be-<br>loppet tillsammans med de belopp som följer av 10 § och de angivna in-<br>komsterna ryms under intjänandetaket. För den som något av åren 1980-<br>1998 uppburit förtidspension och tillgodoräknats pensionspoäng enligt<br>11 kap. 6 § sista stycket AFL i dess dåvarande lydelse kommer emellertid<br>inkomst av annat förvärvsarbete för vilken pensionspoäng inte har beräk-<br>nats på grund av bristande avgiftsbetalning eller undantagande från för-<br>säkringen för tilläggspension endast att beaktas i den utsträckning denna<br>inkomst, tillsammans med de inkomster för vilka pensionspoäng skulle<br>ha tillgodoräknats om inte 11 kap. 6 § sista stycket AFL varit tillämplig<br>(jämte ett förhöjt basbelopp), överstiger de belopp som följer av 10 § och,<br>i enstaka fall, pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring. Även de i<br>denna paragraf särskilt angivna inkomsterna kommer att beräknas utifrån<br>registrerade poäng.</p>
<p>Vid beräkning enligt 3 kap. 9 § och 17 § första stycket 2 LIP av den<br>genomsnittliga fastställda pensionsgrundande inkomsten för personer<br>under 65 års ålder som haft sådan inkomst, skall utgångspunkten för åren<br>1960-1998 inte vara tillgodoräknade pensionspoäng och de belopp som<br>följer av 10 § denna lag utan de inkomster som skall ligga till grund för<br>beräkning av inkomstindex enligt 7 § denna lag. Som anges i kommen-<br>taren till den paragrafen kommer därvid ändringar av tillgodoräknade<br>pensionspoäng som gjorts efter den 31 december 1999 inte beaktas. Till<br>skillnad från när det gäller beslut om pensionsrätt skall alltså inte ändring<br>av beslut om pensionsgrundad inkomst som gjorts efter detta datum på-<br>verka beräkningen. Inte ens om ändring görs av felräknade pensions-<br>poäng efter den tidpunkten skall detta påverka beräkningen av den<br>genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att bestämmelsen i 3 kap. 23 § LIP, angående<br>konsekvenserna av en dom varigenom en man som antagits vara far till<br>ett bam förklaras inte vara det, endast skall gälla i fråga om en sådan dom<br>som vunnit laga kraft efter utgången av år 1998. Denna begränsning har<br>motiverats närmare i avsnitt 15.4.</p>
<p>Vissa justeringar av de nämnda bestämmelserna följer också av be-<br>stämmelserna i 30-35 §§.</p>
<p>.30 § Vid tillämpning av 28 § skall den anses försäkrad som respektive år<br>var försäkrad for tilläggspension enligt lagen (1959:291) om försäkring<br>för allmän tilläggspension respektive lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring. Detta gäller dock inte den som var försäkrad för tilläggspension<br>endast på grund av att han eller hon tillgodoräknats pensionspoäng för<br>tidigare år. Som bosatt i Sverige skall vidare den anses vara som respek-<br>tive år skulle anses som bosatt här enligt de lagar som anges i detta<br>stycke.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>793</p>
<p>För en person som tillgodoräknats pensionspoäng för något av åren<br>1960-1998 skall, utan hinder av första stycket, pensionsrätt alltid fast-<br>ställas på de belopp som följer av 10 §.</p>
<p>Endast den som är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension skall<br>enligt LIP tillgodoräknas pensionsrätt och andra pensionsgrundande be-<br>lopp än pensionsgrundande inkomster. För att tillgodoräknas pensions-<br>grundande belopp för föräldrar till små bam krävs vidare bosättning i<br>Sverige hela det aktuella året. För sådant tillgodoräknande för tid före år<br>1999 föreskrivs i denna paragraf att den som var försäkrad för tilläggs-<br>pension enligt äldre lagstiftning för motsvarande tid skall anses försäkrad<br>för inkomstgrundad ålderspension. Detsamma gäller kravet på bosättning.<br>Utgångspunkten för bedömningen av om någon under ett visst år före år<br>1999 varit bosatt i Sverige kommer dock att vara folkbokföringen vilket i<br>praktiken innebär att det ankommer på den som inte varit folkbokförd<br>men skulle ansetts som bosatt här att själv visa dessa förhållanden.</p>
<p>Det finns ett undantag från regeln att den som varit försäkrad för all-<br>män tilläggspension skall anses försäkrad för inkomst- och premiepen-<br>sion för samma tid. Undantaget avser personer som var försäkrade för<br>tilläggspension endast på den grunden att han eller hon tidigare tillgodo-<br>räknats pensionspoäng. En sådan person skall erhålla pensionsrätt enbart<br>på det belopp som följer av eventuella pensionspoäng för det aktuella året<br>(jfr 10 §). Däremot skall en sådan person inte erhålla några pensions-<br>grundande belopp för bamår eller plikttjänstgöring och därmed inte heller<br>någon pensionsrätt på sådana belopp.</p>
<p>Den som inte ansetts bosatt i Sverige enligt äldre lagstiftning men som<br>tillgodoräknats pensionspoäng i anledning av förtidspension skall alltså<br>erhålla pensionsrätt på produkten av dessa poäng, efter tillägg med talet<br>ett, och det vid ingången av året gällande basbeloppet, i förevarande fall<br>ökat med belopp som avses i 1 kap. 6 § sista stycket AFL, eller då<br>gällande förhöjt basbelopp. Andra personer som ett år var försäkrade<br>endast på den grunden att de för tidigare år tillgodoräknats pensions-<br>poäng skall inte tillgodoräknas varken pensionsrätt eller pensionsgmn-<br>dande belopp.</p>
<p>Till följd av bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 -<br>vilken förordning varit gällande i Sverige sedan EES-avtalets ikraft-<br>trädande den 1 januari 1994 - kan kraven på bosättning inte upprätthållas<br>för den som är medborgare i ett EU- eller EES-land (eller statslös eller<br>flykting i sådant land) och som åren 1994—1998 förvärvsarbetat i Sverige.<br>En fömtsättning för tillgodoräknande av pensionsgmndande belopp för<br>bamår är dock att personen i fråga enligt nämnda förordning omfattats av<br>den svenska försäkringen under hela det kalenderår för vilket beräkning<br>skall ske.</p>
<p>31 § För åren 1960-1994 skall pensionsrätt för inkomstpension utgöra</p>
<p>18.5 procent av pensionsunderlaget. Någon pensionsrätt för premiepen-<br>sion slcall inte fastställas för de åren.</p>
<p>För åren 1995-1998 skall pensionsrätt för inkomstpension utgöra</p>
<p>16.5 procent av pensionsunderlaget och pensionsrätt för premiepension<br>skall utgöra 2 procent av samma underlag. När pensionsrätt för premie-<br>pension fastställs för de åren skall vidare bortses från den del av<br>pensionsunderlaget som hänför sig till andra pensionsgmndande belopp<br>än pensionsgmndande inkomst. Den försäkrades pensionsrätt för m-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>794</p>
<p>komstpension skall för de åren utgöra 18,5 procent av den delen av<br>pensionsunderlaget.</p>
<p>Vid bestämmande av pensionsrätt för åren 1960-1998 för personer<br>födda under åren 1938-1953 skall bestämmelserna i 4 kap. 6 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension tillämpas.</p>
<p>Avsättningar till premiepensionssystemet har påbörjats fr.o.m. intjänan-<br>deåret 1995. Vidare är den avsättning som sker beräknad utifrån hittills-<br>varande regler om pensionsgrundande inkomst i 11 kap. AFL och med<br>utgångspunkt från att pensionsrätt för premiepension skall motsvara 2 %<br>av sådan inkomst. Någon avsättning görs alltså inte såvitt avser pensions-<br>grundande belopp för föräldrar till små bam och plikttjänstgöring och<br>inte heller för den pensionsrätt som skall beräknas med anledning av en<br>försäkrads s.k. antagandepoäng. Denna beräkning ändras fr.o.m. år 1999<br>på så sätt att avsättning till premiepensionssystemet skall beräknas till</p>
<p>2,5 % och inte bara beräknas på pensionsgrundande inkomster utan också<br>på andra pensionsgrundande belopp.</p>
<p>En försäkrads pensionsrätt för premiepension bör motsvara den avsätt-<br>ning som gjorts till premiepensionssystemet. I första stycket i denna pa-<br>ragraf har därför föreskrivits att ingen pensionsrätt för premiepension<br>skall fastställas för tid före år 1995 och att pensionsrätt för inkomstpen-<br>sion för den tiden, dvs. åren 1960-1994, skall utgöra 18,5 % av under-<br>laget.</p>
<p>I andra stycket har föreskrivits att pensionsrätt för premiepension vad<br>avser åren 1995-1998 skall motsvara 2 % av pensionsunderlaget och<br>fastställas endast för pensionsgmndande inkomster. Personer med för-<br>längt räkenskapsår kommer att tillgodoräknas pensionsrätt för premie-<br>pension med 2 % även för inkomster som uppburits under år 1994 men<br>som enligt 2 § denna lag jämfört med 1 kap. 8 § andra stycket LIP skall<br>anses ha uppburits under år 1995 och med 2,5 % för inkomster som upp-<br>burits under år 1998 men som enligt nämnda paragrafer skall anses ha<br>uppburits under år 1999.</p>
<p>För den tid pensionsrätt för premiepension skall fastställas men mot-<br>svara 2 % av pensionsunderlaget skall pensionsrätt för inkomstpension<br>motsvara 16,5 % av samma underlag. Vidare skall, i den utsträckning<br>pensionsrätt för premiepension inte skall fastställas på pensionsunder-<br>laget, pensionsrätt för inkomstpension utgöra 18,5 % av detta underlag.</p>
<p>I tredje stycket föreskrivs att bestämmelserna i 4 kap. 6 § LIP skall till-<br>lämpas vid bestämmande av pensionsrätt för personer födda under åren<br>1938-1953 även för tid före år 1999. Detta innebär att för sådana perso-<br>ner skall även pensionsrätt avseende åren 1960-1998 tjugondelas.</p>
<p>Första och tredje styckena har formulerats i enlighet med förslag av<br>Lagrådet.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring</p>
<p>32 § För år 1995 skall pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring<br>enligt 3 kap. 8 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension<br>även tillgodoräknas en försäkrad som under det året genomgått grundut-<br>bildning enligt vämpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri<br>tjänst eller lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor<br>eller repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning<br>enligt vämpliktslagen. Detsamma gäller för åren 1996-1998 för den som</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>795</p>
<p>genomgått grundutbildning enligt lagen om militär grundutbildning för p<sub>rop</sub> 1997/98:151<br>kvinnor. <sup>E</sup>"</p>
<p>Sådan utbildning som avses i första stycket skall därvid likställas med<br>grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Vidare<br>skall dagersättning for saaan utbildning som avses i första stycket lik-<br>ställas med dagersättning enligt samma lag.</p>
<p>Av 28 § framgår att pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring skall<br>tillgodoräknas retroaktivt för åren 1995-1998. Liksom för dätpå<br>kommande år skall ett sådant belopp tillgodoräknas en försäkrad som<br>under dessa år genomgått grundutbildning enligt lagen om totalförsvars-<br>plikt. Som framgår av kommentaren till 3 kap. 8 § LIP kommer detta att<br>innefatta även grundutbildning som genomgås av en kvinna som in-<br>skrivits för värnplikt eller civilplikt enligt lagen om möjlighet för kvinnor<br>att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.</p>
<p>Nämnda lagar trädde i kraft den 1 juli 1995. Samtidigt upphörde väm-<br>pliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst och lagen<br>om militär grundutbildning för kvinnor att gälla. Grundutbildning enligt<br>sistnämnda lag kan komma i fråga även för viss tid därefter.</p>
<p>Som anförts i avsnitt 15.3 bör även försäkrade som våren 1995 genom-<br>gått grundutbildning enligt vämpliktslagen eller lagen om vapenfri tjänst<br>liksom försäkrade som under år 1995 eller senare genomgått grundut-<br>bildning enligt lagen om militär grundutbildning för kvinnor tillgodo-<br>räknas pensionsgrundande belopp. Detta föreskrivs i första stycket i före-<br>varande paragraf.</p>
<p>I andra stycket föreskrivs att - då det gäller tillgodoräknande av pen-<br>sionsgmndande belopp för grandutbildning enligt vämpliktslagen, lagen<br>om vapenfri tjänst och lagen om militär grundutbildning för kvinnor -<br>med grundutbildning enligt den nya lagen skall likställas grundutbildning<br>enligt äldre bestämmelser. Med sådan utbildning skall också likställas<br>repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning enligt<br>vämpliktslagen.</p>
<p>För tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp skall tjänstgö-<br>ringen ha pågått minst 120 dagar utan att denna avbrutits, varvid endast<br>dagar för vilka den försäkrade uppburit dagersättning skall räknas. Vad<br>som avses med avbrott av tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt<br>anges i kommentaren till 3 kap. 8 § LIP. Inte heller enligt äldre bestäm-<br>melser ansågs frånvaro från utbildning i sig utgöra ett avbrott i utbild-<br>ningen utan det krävdes beslut om hemförlovning eller liknande. Med<br>dagersättning enligt lagen om totalförsvarsplikt skall likställas dager-<br>sättning enligt äldre föreskrifter.</p>
<p>Eftersom de 120 dagar för vilka dagersättning uppburits inte behöver<br>infalla under samma kalenderår för att pensionsgrundande belopp skall<br>tillgodoräknas kan, om tjänstgöringen påbörjats under år 1994, pensions-<br>grundande belopp komma att tillgodoräknas den försäkrade för färre än<br>120 dagar.</p>
<p>796</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn</p>
<p>33 § En försäkrad skall för åren 1960-1998 tillgodoräknas pensions-<br>grundande belopp för föräldrar till små bam enligt 3 kap. 10 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension även om han eller hon inte<br>varit bosatt tillsammans med bamet.</p>
<p>Kan båda föräldrarna enligt 3 kap. 11 och 12 §§ lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för för-<br>äldrar till små bam, skall beloppet tillgodoräknas den av dem som, för det<br>år det pensionsgmndande beloppet hänför sig till, tillgodoräknats lägst<br>pensionspoäng enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Har ingen<br>av föräldrarna tillgodoräknats pensionspoäng för det året eller har de<br>tillgodoräknats lika hög pensionspoäng, skall det pensionsgmndande<br>beloppet tillgodoräknas modem.</p>
<p>Försäkrade föräldrar som under något eller några av åren 1960-1998 haft<br>bam under fem års ålder skall för dessa år - enligt i huvudsak samma<br>principer som skall gälla för framtiden - tillgodoräknas ett särskilt pen-<br>sionsgmndande belopp (pensionsgmndande belopp för bamår). Av ad-<br>ministrativa skäl måste dock för förfluten tid gälla delvis andra villkor för<br>att en försäkrad skall kunna tillgodoräknas ett sådant belopp än de som<br>skall gälla för framtiden.</p>
<p>Liksom skall gälla för framtiden måste föräldern under hela det år för<br>vilket beräkning skall göras ha varit försäkrad i Sverige och bosatt här.<br>Även bamet skall ha varit bosatt i Sverige och föräldern får inte ha fyllt<br>65 år under intjänandeåret eller tidigare. Vidare skall föräldern ha haft<br>vårdnaden om bamet minst halva året. Av 41 § framgår dock att fadem,<br>för att kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår, måste<br>ansöka därom och därvid visa att han uppfyller villkoren för att tillgodo-<br>räknas ett sådant belopp. Skälen härtill är administrativa, se vidare avsnitt<br>15.4. I första stycket i denna paragraf föreskrivs vidare att det för för-<br>fluten tid inte uppställs något allmänt krav på att föräldern skall ha bott<br>tillsammans med bamet. Även detta är motiverat av administrativa<br>svårigheter.</p>
<p>Vem som skall anses försäkrad och bosatt här för förfluten tid framgår<br>av 30 § denna lag. I kommentaren till den bestämmelsen anges också hur<br>bestämmelserna om försäkring och bosättning i Sverige förhåller sig till<br>rådets förordning (EEG) nr 1408/71.</p>
<p>Av 29 § framgår att 3 kap. 10-12, 17 och 19 §§ samt 22 § andra<br>stycket andra meningen LIP skall tillämpas vid tillgodoräknande av pen-<br>sionsgrundande belopp för bamår avseende tid före år 1999. Att övriga<br>bestämmelser om pensionsgrundande belopp för bamår i LIP inte är till-<br>lämpliga innebär bl.a. att en förälder som uppfyller villkoren för att till-<br>godoräknas pensionsgmndande belopp för bamår inte för förfluten tid<br>kan överlåta rätten att tillgodoräknas ett sådant belopp till en styvförälder<br>till bamet. Pensionsgmndande belopp för bamår kan för förfluten tid inte<br>heller tillgodoräknas en särskilt förordnad vårdnadshavare eller för-<br>myndare eller den som med socialnämnds medgivande tagit emot ett ut-<br>ländskt bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.<br>En adoptivförälder kan dock tillgodoräknas pensionsgmndande belopp<br>för bamår även det år barnet anlänt till Sverige om adoptionen genomförs<br>samma år. Detta följer av hänvisningen till 3 kap. 22 § andra stycket<br>andra meningen LIP.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>797</p>
<p>När det gäller beräkningsaltemativen är möjligheten för föräldrarna att<br>genom anmälan dela på pensionsgrundande belopp för bamår utesluten<br>för förfluten tid. Normalt är det alltså enbart modem eller enbart fadem<br>som skall tillgodoräknas ett sådant belopp enligt det bästa av de tre be-<br>räkningsaltemativen.</p>
<p>Andra stycket behandlar den situationen att båda föräldrarna uppfyller<br>de allmänna villkoren för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp<br>för bamår för tid före år 1999 och båda lever vid ingången av nämnda år.<br>Det är då den av dem som tillgodoräknats lägst pensionspoäng som skall<br>tillgodoräknas det pensionsgmndande beloppet. Vid denna bedömning<br>skall bestämmelserna i 34 § om bristande avgiftsbetalning m.m. beaktas.<br>Skulle de ha haft lika hög pensionspoäng eller om ingen av dem tillgodo-<br>räknats någon pensionspoäng skall det pensionsgmndande beloppet till-<br>godoräknas modem. Bestämmelsen har på denna punkt i huvudsak<br>utformats i enlighet med Lagrådets förslag, se avsnitt 15.4.</p>
<p>34 § För åren 1960-1998 skall, om pensionspoäng på gmnd av under-<br>låten eller bristande avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats till fullo vid<br>tillämpning av 3 kap. 17 § första stycket 1 och 2 lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension och vid tillämpning av 33 § andra stycket<br>denna lag, pensionsgmndande inkomst och anara pensionsgmndande<br>belopp under intjänandeåret beräknas som om full avgift har betalats<br>inom föreskriven tid. Då inkomst undantagits från försäkringen för<br>tilläggspension enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän<br>tilläggspension eller lagen (1962:381) om allmän försäkring skall beräk-<br>ningen göras som om inkomsten inte undantagits från försäkringen för<br>tilläggspension.</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgmndande belopp för bamår enligt de två<br>första beräkningsaltemativen i 3 kap. 17 § första stycket LIP skall ut-<br>gångspunkten vara den försäkrades pensionsgmndande inkomster och<br>andra pensionsgmndande belopp intjänandeåret (den s.k. utfyllnadsin-<br>komsten). Av 10 § denna lag följer att med pensionsgmndande inkomster<br>och pensionsgrundande belopp i anledning av uppburen förtidspension<br>skall för tid före år 1999 avses de belopp som där anges. I denna paragraf<br>föreskrivs att vissa inkomster för vilka pensionspoäng inte beräknats ändå<br>skall beaktas vid beräkning av utfyllnadsinkomsten. De skall däremot<br>inte beaktas vid beräkning av den individuella jämförelseinkomsten en-<br>ligt 3 kap. 17 § första stycket 1.</p>
<p>De inkomster som skall läggas till vid beräkning av utfyllnadsin-<br>komsten är desamma som skall beaktas vid tillämpningen av 3 kap. 2 §<br>LIP för tid före år 1998 (se 29 § andra stycket). Det gäller alltså inkomst<br>av annat förvärvsarbete för vilken egenavgifter inte betalats till fullo<br>inom föreskriven tid och för vilken pensionspoäng därför inte tillgodo-<br>räknats samt inkomst av annat förvärvsarbete som undantagits från för-<br>säkring för tilläggspension.</p>
<p>De nämnda inkomsterna skall beaktas på samma sätt som enligt 29 §<br>andra stycket. Utfyllnadsinkomsten skall alltså beräknas som om avgifter<br>betalats och som om berörd inkomst inte undantagits från försäkringen<br>för tilläggspension. För den som inte tillgodoräknats pensionspoäng för<br>förtidspension enligt 11 kap. 6 § sista stycket AFL i dess lydelse under<br>åren 1980-1998 skall alltså inkomsten läggas till övriga pensionspoängs-<br>beräknade inkomster och belopp samt, för åren 1995-1998, eventuell</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>798</p>
<p>tillgodoräknat pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring. För den<br>som tillgodoräknats pensionspoäng för förtidspension enligt 11 kap. 6 §<br>sista stycket AFL för något av åren 1980-1998 skall inkomst av annat<br>förvärvsarbete för vilken pensionspoäng inte beräknats på grund av<br>bristande avgiftsbetalning eller undantagande dock beaktas endast i den<br>utsträckning denna, tillsammans med de inkomster för vilka pensions-<br>poäng skulle ha tillgodoräknats om inte 11 kap. 6 § sista stycket AFL<br>varit tillämplig (med tillägg för ett förhöjt basbelopp), överstiger de be-<br>lopp som följer av 10 § samt eventuellt pensionsgrundande belopp för<br>plikttjänstgöring.</p>
<p>På motsvarande sätt skall bristande avgiftsbetalning och undantagande<br>inte beaktas vid tillämpningen av 33 § andra stycket angående vilken för-<br>älder som för ett visst år har haft den lägsta pensionspoängen.</p>
<p>35 § Vid omräkning enligt 3 kap. 19 § första stycket lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension skall för åren 1960-1981 med prisbasbe-<br>lopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring avses det vid in-<br>gången av respektive år gällande basbeloppet enligt lagen (1959:291) om<br>försäkring för allmän tilläggspension eller lagen om allmän försäkring.</p>
<p>I 3 kap. 19 § LIP anges att omräkning av den s.k. individuella jämförel-<br>seinkomsten enligt 3 kap. 17 § första stycket 1 samma lag skall göras<br>med hänsyn till förändringarna av basbeloppet enligt lagen om allmän<br>försäkring mellan respektive år. Den lagen trädde dock i kraft först år<br>1963. Före år 1982 ändrades också basbeloppet flera gånger varje år.<br>Därför anges i denna paragraf att omräkningen skall ske med hänsyn till<br>förändringen av de basbelopp, enligt lagen om försäkring för allmän<br>tilläggspension respektive AFL, som gällde vid ingången av berörda år.</p>
<p>Omräkning av pensionsbehållning</p>
<p>36 § Bestämmelserna i 5 kap. 6 § första stycket och 9 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension skall i tillämpliga delar gälla för åren<br>1961-1998.</p>
<p>I denna paragraf anges att vissa bestämmelser i 5 kap. LIP om inkomst-<br>indexering skall tillämpas även för retroaktiv tid. Motsvarande gäller inte<br>bestämmelserna i det kapitlet om arvsvinstfördelning. Inte heller skall<br>pensionsbehållningen minskas på grund av kostnaderna för förvaltningen<br>av försäkringen.</p>
<p>Omräkningar på grund av förändringar av inkomstindex kommer att<br>ske först för år 1961 eftersom LIP är uppbyggd så att sådana omräkningar<br>görs för fastställelseåret.</p>
<p>Något uttag av ålderspension enligt LIP kan inte göras före den<br>1 januari 2001. Därför saknas anledning att hänvisa till de indexeringsbe-<br>stämmelser i 5 kap. LIP som avser situationer när uttag av ålderspension<br>gjorts under året.</p>
<p>Att pensionsbehållningen skall reduceras på visst sätt för personer<br>födda år 1938 och senare som gjort uttag av ålderspension enligt AFL<br>följer däremot av 5 kap. 11 § LIP.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>799</p>
<p>Fördelning av premiepensionsmedel p<sub>rO</sub>p 1997/98:151</p>
<p>37 § Avgiftsmedel som hänför sig till intjänandeåren 1995-1998 skall<br>tillföras dem för vilka pensionsrätt för premiepension har fastställts för<br>nämnda år. Medlen skall tillföras var ocn en med ett belopp som motsva-<br>rar hans eller hennes fastställda pensionsrätt för premiepension för<br>respektive år.</p>
<p>öm summan av fastställda pensionsrätter överstiger de inbetalda av-<br>giftsmedlen, skall underskottet täckas av de avgiftsmedel som hänför sig<br>till intjänandeåret 1999. Om summan av fastställda pensionsrätter under-<br>stiger de inbetalda avgiftsmedlen, skall överskottet föras över till den<br>tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret enligt 8 kap. 1 § första<br>stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>I premiepensionssystemet skall medel motsvarande fastställd pensionsrätt<br>för premiepension tillföras var och en för vilken fastställts sådan pen-<br>sionsrätt varefter den enskilde får välja placering av medlen. Detta reg-<br>leras i 8 kap. LIP. För att täcka de pensionsrätter för premiepension som<br>skall fastställas för förfluten tid när premiepensionssystemet införs skall<br>användas de avgiftsmedel som sedan år 1995 placerats på konto hos<br>Riksgäldskontoret för förvaltning enligt lagen om förvaltning av vissa<br>tilläggspensionsavgifter. I förevarande paragraf regleras hur de nu<br>nämnda medlen skall fördelas mellan de enskilda. Som framgår av avsnitt<br>30.4 kommer avsatta medel för åren 1995-1998 inte att uppgå till lika<br>mycket som summan av de fastställda pensionsrättema för de nämnda<br>åren bl.a. därför att avsättningen beräknades med utgångspunkt från att<br>endast personer födda år 1939 eller senare skall tillgodoräknas pensions-<br>rätt för premiepension. Enligt denna lag skall dock även personer födda<br>år 1938 tillgodoräknas sådan pensionsrätt. För att täcka mellanskillnaden<br>skall medel avsatta för år 1999 tas i anspråk. Avsättningen för det året har<br>anpassats till detta.</p>
<p>38 § Den samlade avkastningen på avgiftsmedel som uppkommit under<br>åren 1995-1998 skall tillföras dem för vilka pensionsrätt för premiepen-<br>sion har fastställts för intjänandeåren 1995-1997. Detsamma gäller den<br>avkastning som efter utgången av år 1998 uppkommer dels på<br>avgiftsmedel som hänför sig till intjänandeåren 1995-1997, dels på den<br>samlade avkastning som uppkommit under åren 1995-1998 som inte<br>avser avgiftsmedel hänförfiga till intjänandeåret 1998. Avkastningen<br>skall föraelas mellan summan av fastställda pensionsrätter för respektive<br>år i förhållande till hur länge avgiftsmedlen för det året stått inne på<br>kontot. Den avkastning som belöper på summan av fastställda pensions-<br>rätter för ett visst intjänandeår skall därefter fördelas i förhållande till<br>vars och ens fastställda pensionsrätt för premiepension för det året. Övrig<br>avkastning på avgiftsmedel hänförliga till tiden före år 1999 skall för-<br>delas enligt bestämmelserna i 8 kap. 1 § andra stycket lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Enligt paragrafen skall den samlade avkastningen från förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret som uppkommit under åren 1995-1998 tillföras dem<br>för vilka pensionsrätt för premiepension har fastställts för intjänandeåren<br>1995-1997. Principerna för denna fördelning har beskrivits i<br>författningskommentaren till 8 kap. 1 § LIP. Som angetts där skall<br>avkastningen som uppkommit under de fyra åren ses som ett enda belopp.<br>Vid fördelningen av avkastningen mellan intjänandeåren skall beaktas<br>hur länge avgiftsmedlen har stått inne på kontot. Vid utgången av år 1998<br>kan medlen avseende år 1995 sägas ha stått inne i ca 3,5 år. Motsvarande</p>
<p>800</p>
<p>tid för medlen avseende år 1996 kan sägas vara ca 2,5 år och för år 1997 Prop. 1997/98:151<br>ca 1,5 år. Avkastningen fördelas då på följande sätt.</p>
<p>Pensionsrätt</p>
<p>1995-1998)”</p>
<p>för 1995 x (1+genomsnittlig avkastning under åren</p>
<p>Pensionsrätt</p>
<p>1995-1998)”</p>
<p>för 1996 x (1+genomsnittlig avkastning under åren</p>
<p>Pensionsrätt</p>
<p>1995-1998)”</p>
<p>för 1997 x (1+genomsnittlig avkastning under åren</p>
<p>Den avkastning som belöper på ett visst års pensionsrätter skall sedan<br>fördelas mellan de enskilda i förhållande till den fastställda pensions-<br>rättens storlek.</p>
<p>I bestämmelsen anges också att ränta under 1999 på avgiftsmedel och<br>avkastning som hänför sig till intjänandeåren 1995-1997 skall tillföras<br>den som tjänat in pensionsrätter för åren 1995-1997. Övrig avkastning<br>som uppkommer efter utgången av år 1998 på ”äldre” avgiftsmedel skall<br>fördelas enligt de allmänna principerna i 8 kap. 1 § andra stycket LIP.</p>
<p>Lagrådet har inte granskat bestämmelsen i sitt slutliga skick.</p>
<p>39 § De medel som vid utgången av år 1998 finns på det konto hos<br>Riksgäldskontoret som avses i lagen (1994:1748) om förvaltning av vissa<br>tilläggspensionsavgifter skall den 1 januari 1999 föras över till förvalt-<br>ning enligt 8 kap. I § första stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>De kostnader för Premiepensionsmyndigheten år 1999 som inte täcks<br>på annat sätt, får, efter regeringens medgivande, dras av från av-<br>kastningen på medel som förvaltas enligt 8 kap. 1 § första stycket samma<br>lag.</p>
<p>Första stycket i denna paragraf handlar om de avgiftsmedel som vid<br>upphävandet av lagen om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter<br>finns innestående på det konto hos Riksgäldskontoret som avses i den<br>lagen och som hänför sig till intjänandeåren 1995-1998. Dessa medel,<br>som med hänsyn till den eftersläpning som gäller för uppbörden kommer<br>att avse tiden t.o.m. november 1998, skall den 1 januari 1999 föras över<br>till den tillfälliga förvaltning hos Riksgäldskontoret som fortsättningsvis<br>kommer att gälla enligt 8 kap. 1 § första stycket LIP. Inbetalning av<br>avgiftsmedel som hänför sig till december 1998 kommer att ske i januari<br>1999 direkt till denna tillfälliga förvaltning.</p>
<p>I andra stycket anges att Premiepensionsmyndigheten får täcka kost-<br>nader under år 1999 med avkastningen på medlen hos Riksgäldskontoret<br>om regeringen lämnat sitt medgivande.</p>
<p>Den slutliga lydelsen av paragrafen har inte granskats av Lagrådet.</p>
<p>40 § När pensionsrätt för premiepension har fastställts enligt 28 § skall<br>bestämmelserna i 8 kap. 2-4 §§ lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension om överföring till förvaltare m.m. tillämpas i fråga om de<br>medel och den avkastning som avses i 37 och 38 §§ denna lag.<br>Överföringen till förvaltare skall genomföras före utgången av år 1999.</p>
<p>I 8 kap. 2-4 §§ LIP finns bestämmelser om placering hos fondförvaltare<br>och val av fond. Här föreskrivs bl.a. att de bestämmelserna skall till-<br>lämpas även vad gäller de avgiftsmedel som hänför sig till intjänandeåren</p>
<p>801</p>
<p>12 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2<br></p>
<p>1995-1998 och den avkastning som uppkommit under åren 1995-1998. Prop. 1997/98:151<br>Bestämmelser i andra meningen har inte redovisats för Lagrådet.</p>
<p>Beslut m.m.</p>
<p>41 § En far som för något av åren 1960-1998 vill tillgodoräknas ett pen-<br>sionsgrundande belopp för föräldrar till små bam enligt 3 kap. 10 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension skall skriftligen ansöka om<br>detta hos den allmänna försäkringskassan och visa att han uppfyller<br>villkoren för att tillgodoräknas ett sadant belopp. Om modem till det eller<br>de bam det pensionsgmndande beloppet avser lever den 1 januari 1999,<br>skall sådan ansökan ha kommit in till försäkringskassan senast den<br>31 augusti 1999.</p>
<p>Som anförts i anslutning till 33 § upprätthålls samtliga villkor för tillgo-<br>doräknande av pensionsgmndande belopp för föräldrar till små bam även<br>för förfluten tid, utom såvitt avser bosättning tillsammans med bamen.<br>Av administrativa skäl, som utvecklats i avsnitt 15.4, krävs dock i före-<br>varande paragraf att fadem, för att kunna tillgodoräknas ett sådant be-<br>lopp, skriftligen ansöker om det samt visar att han uppfyller villkoren för<br>att tillgodoräknas beloppet. Eftersom ett allmänt krav på ansökan skulle<br>leda till alltför omfattande administration ställs inte något sådant krav på<br>modem. Utgångspunkten är i stället en presumtion att hon uppfyller vill-<br>koren. Skulle det emellertid framkomma att hon inte uppfyller villkoren<br>för tillgodoräknande av pensionsgmndande belopp för föräldrar till små<br>bam, genom ansökan från fadem eller på annat sätt, skall hon inte tillgo-<br>doräknas ett sådant belopp. Detta kan innebära att ingen av föräldrarna<br>kommer att tillgodoräknas pensionsgmndande belopp för föräldrar till<br>små bam. Så kan t.ex. vara fallet om fadem skulle ansöka och visa att han<br>ensam haft vårdnaden om bamet eller bamen mer än halva året men av<br>annat skäl inte kan tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår -<br>exempelvis därför att han inte varit försäkrad hela det året.</p>
<p>Ansökan från en fader om pensionsgrundande belopp för bamår skall<br>ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 augusti<br>1999 om modem lever den 1 januari samma år och alltså kan tillgodoräk-<br>nas pensionsrätt m.m. (jfr 28 § tredje stycket). I andra fall anges inte<br>någon sista tidpunkt för ansökan. Av bestämmelserna om omprövning<br>och överklagande av beslut enligt denna lag följer dock att beslut om<br>pensionsgmndande belopp för bamår och beslut om pensionsrätt normalt<br>kan omprövas senast den 30 juni 2000. Endast för det fall den enskilde<br>kan göra sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången<br>av nämnda tid fått kännedom om beslutet, kan omprövning och över-<br>klagande av beslutet göras senare.</p>
<p>42 § För beslut enligt 28 § gäller bestämmelserna i 13 kap. 4-6 §§ lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension .</p>
<p>I paragrafen regleras vad som skall gälla för beslut enligt 28 §. För såda-<br>na beslut skall bestämmelserna om beslut om pensionsrätt enligt 13 kap.<br>4-6 §§ LIP gälla. Detta innebär att besluten skall fattas av den försäk-<br>ringskassa där den försäkrade var inskriven vid tidpunkten för beslutet<br>och i annat fall av Stockholms läns allmänna försäkringskassa. Samma<br></p>
<p>802</p>
<p>försäkringskassa är också behörig att ta emot anmälningar o.dyl. Vidare<br>får beslut enligt 28 § fattas genom automatisk databehandling. Det är då<br>Riksförsäkringsverket som fattar beslutet för försäkringskassans räkning.<br>Liksom då det gäller beslut enligt LIP som fattas genom automatisk data-<br>behandling gäller för här aktuella beslut att försäkringskassan avgör om<br>beslutet skall fattas genom automatisk databehandling eller inte och att<br>det är försäkringskassan som skall ompröva beslutet m.m. (Se även för-<br>fattningskommentaren till 13 kap. 5 § LIP).</p>
<p>Genom att även 13 kap. 6 § LIP gäller för dessa beslut kan undantag<br>från dessa bestämmelser föreskrivas i någon annan författning.</p>
<p>43 § Den allmänna försäkringskassan skall skriftligen underrätta den som<br>beslut enligt 28 § avser om pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt<br>för åren 1960-1998 som fastställts för honom eller henne. Underrättelsen<br>skall skickas till den som beslutet avser, när det gäller pensionsrätt för<br>premiepension för åren 1995-1997, senast den 31 maj 1999 och, när det<br>gäller beslut om pensionsgrundande belopp och pensionsrätt i övrigt,<br>senast den 31 mars 2000. Av underrättelsen skall det framgå hur man<br>begär omprövning och överklagar beslutet.</p>
<p>Underrättelse behöver dock inte sändas till personer som vid tidpunk-<br>ten för beslutet inte är inskrivna hos någon försäkringskassa.</p>
<p>Av första stycket i denna paragraf framgår att på samma sätt som för det<br>årliga beslutet gäller att beslut omfattande åren 1960-1998 skall med-<br>delas skriftligen och innehålla en upplysning om hur man begär ompröv-<br>ning av eller överklagar beslutet.</p>
<p>Underrättelsen skall skickas till den som beslutet avser senast den<br>31 maj 1999 i fråga om beslut om pensionsrätt för premiepension för åren<br>1995-1997 och senast den 31 mars 2000 i fråga om beslut om sådan pen-<br>sionsrätt för år 1998 och beslut om pensionsgrundande belopp och pen-<br>sionsrätt för inkomstpension för tiden 1960-1998. Tidpunkterna är valda<br>med hänsyn till att berörda personer så snart som möjligt skall få under-<br>rättelse om pensionsrätt m.m. för retroaktiv tid samtidigt som<br>försäkringskassan skall ha tid på sig att få fram alla nödvändiga uppgifter<br>som behövs för beslutet.</p>
<p>I andra stycket föreskrivs att försäkringskassan inte behöver skicka<br>någon underrättelse till personer som vid tidpunkten för beslutet inte är<br>inskrivna hos någon försäkringskassa. Detta innebär bl.a. att någon<br>skriftlig underrättelse inte behöver skickas till personer som avlidit eller<br>till personer som har tjänat in pensionsrätt i Sverige under tiden 1960-1998<br>men som inte längre är inskrivna hos försäkringskassan. Om försäkrings-<br>kassan ändå har kännedom om adressen till en person som, exempelvis på<br>grund av flyttning utomlands, inte längre skall vara inskriven hos allmän<br>försäkringskassa, får det dock anses åligga försäkringskassan att skicka<br>underrättelsen till denna adress.</p>
<p>När försäkringskassan med stöd av denna bestämmelse underlåtit att<br>underrätta om meddelat beslut, kommer tiden för omprövning och över-<br>klagande vara två månader från den dag då den person som beslutet rör<br>fått kännedom om beslutet (se 44 och 45 §§).</p>
<p>44 § För beslut enligt 28 § gäller, om inte annat framgår av andra stycket<br>eller 45 §, i tillämpliga delar följande bestämmelser i lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension:</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>803</p>
<p>- 13 kap. 7 § om ändring av beslut,</p>
<p>- 13 kap. 9 § första ocn andra styckena, 10 §, 12 §, 13 § andra och<br>tredje styckena samt 15 och 16 §§ om omprövning av beslut,</p>
<p>- 13 kap. 17, 18, 20 och 21 §§, 22 § första och tredje styckena samt<br>23 § om överklagande av beslut,</p>
<p>- 15 kap. 3 § om underrättelse till enskild, samt</p>
<p>- 15 kap. 10, 11, 13 och 14 §§ om uppgiftsskyldighet m.m.</p>
<p>Vid tillämpning av 13 kap. 12 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion skall hänvisningen till 13 kap. 11 § samma lag i stället avse 45 §<br>denna lag.</p>
<p>I denna paragraf anges vilka bestämmelser i 13 och 15 kap. LIP som är<br>tillämpliga på beslut som meddelats avseende åren 1960-1998. I andra<br>stycket anges att hänvisningen i 13 kap. 12 § LIP till 11 § i samma kapi-<br>tel, angående när en begäran om omprövning skall ha inkommit, i stället<br>skall avse motsvarande bestämmelser i 45 § denna lag. Vissa undantag<br>från bestämmelserna i första stycket följer också av 45 §.</p>
<p>45 § Den som vill begära omprövning av beslut enligt 28 § skall göra<br>detta skriftligen senast den 31 augusti 2000 i fråga om beslut som skall<br>meddelas senast den 31 maj 1999 och senast den 30 juni 2001 i fråga om<br>beslut som skall meddelas senast den 31 mars 2000. Om den som begär<br>omprövning gör sannolikt att han eller hon inte inom två månader före<br>utgången av nämnda tid fått kännedom om beslutet, skall begäran i stället<br>ha kommit in inom två månader från den dag då den som begär ompröv-<br>ningen fick sådan kännedom.</p>
<p>Om ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § har ändrats för en<br>förälder eller därmed likställd på grund av att förutsättningarna för att<br>tillgodoräknas beloppet inte är uppfyllda, får omprövning ske på begäran<br>av den som då kan tillgodoräknas Deloppet även om ingen anmälan enligt<br>41 § har gjorts. Vad som föreskrivs i första stycket andra meningen skall<br>då också gälla, om den som i så fall kan tillgodoräknas ett sådant belopp<br>gör sannolikt att han eller hon först efter utgången av den tid som anges i<br>första stycket första meningen har fatt kännedom om att det<br>pensionsgrundande belopp som har bestämts för den andre har ändrats.</p>
<p>Omprövar allmän försäkringskassa självmant beslut enligt 28 § skall<br>omprövningsbeslutet, om inte annat följer av 44 §, meddelas senast den<br>31 augusti 2000 i fråga om beslut som meddelas senast den 31 maj 1999<br>och senast den 30 juni 2001 i fråga om beslut som skall meddelas senast<br>den 31 mars 2000.</p>
<p>I denna paragraf finns vissa särskilda bestämmelser om omprövning av<br>beslut om pensionsgrundande belopp och pensionsrätt avseende åren<br>1960-1998.</p>
<p>I huvudsak skall samma bestämmelser gälla som för ändring och om-<br>prövning av motsvarande beslut enligt LIP. Detta framgår av 44 §. I<br>första stycket i denna paragraf finns dock särskilda bestämmelser avse-<br>ende de tider inom vilken begäran om omprövning av beslut enligt 28 §<br>skall göras. Den tid som där anges är bestämd till den 31 augusti respek-<br>tive den 30 juni året efter det år då respektive underrättelse om beslutet<br>senast skall ha sänts till den som beslutet rör . Beslutet om annan pen-<br>sionsrätt än pensionsrätt för premiepension för åren 1995-1997 och pen-<br>sionsgrundande belopp för åren 1960-1998 kommer alltså inte att ha<br>vunnit laga kraft innan de första utbetalningarna skall göras enligt LIP.</p>
<p>Bestämmelserna i andra stycket är en följd av behovet för en förälder<br>som uppfyller förutsättningarna för att tillgodoräknas pensionsgrundande<br>belopp för bamår för tid före år 1999 att kunna begära omprövning av en<br>beslutad pensionsrätt som påverkas av att den allmänna försäkrings-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>804</p>
<p>kassan har meddelat ett nytt beslut för den andre föräldern som<br>tillgodoräknats beloppet. Detta gäller om försäkringskassan har ändrat<br>beslutad pensionsrätt för modem till ett bam på gmnd av att<br>försäkringskassan efter omprövning funnit att hon, som tidigare<br>tillgodoräknats det pensionsgmndande beloppet inte uppfyller fömtsätt-<br>ningama för att tillgodoräknas ett sådant belopp. Fadern till bamet får då<br>begära att han skall tillgodoräknas sådant belopp och att beslutet an-<br>gående hans pensionsrätt ändras även om han inte tidigare har ansökt om<br>att tillgodoräknas beloppet. Det åligger dock fortfarande fadem att visa<br>att han uppfyller villkoren för att tillgodoräknas beloppet. Detta gäller<br>även om han fått kännedom om beslutet rörande modems pensionsrätt<br>efter utgången av den tid som föreskrivs för omprövning enligt första<br>stycket första meningen. Stycket har lagts till efter Lagrådets granskning<br>men är i huvudsak utformat i enlighet med förslaget i 13 kap. 11 § tredje<br>stycket LIP i lagrådsremissen. Med likställd avses den som enligt 3 kap.<br>22 § LIP skall likställas med förälder vid bestämmande av vem som skall<br>tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för bamår.</p>
<p>Tredje stycket avser de tider inom vilken en allmän försäkringskassa<br>får ompröva ett beslut enligt 28 § på eget initiativ. Omprövningstiden<br>gäller inte om omprövningen är föranledd av att den enskilde lämnat<br>oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgiftsskyldighet<br>liksom om beslutet behöver ändras på gmnd av att ett beslut har ändrats<br>för en annan person och detta även påverkar det aktuella beslutet. Detta<br>följer av att 13 kap. 13 § andra och tredje styckena LIP är tillämplig på<br>beslut enligt 28 §.</p>
<p>Ett omprövningsbeslut som avser pensionsrätt eller pensionsgmndande<br>belopp för tid före år 1999 får överklagas inom två månader från det att<br>den enskilde fick del av beslutet. Detta följer av att även 13 kap. 18 § är<br>tillämplig på beslutet. Vad som gäller om Riksförsäkringsverket över-<br>klagar ett beslut enligt 28 § framgår av 46 §.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>46 § Beslut enligt 28 § får överklagas av Riksförsäkringsverket senast<br>den 31 augusti 2000 beträffande beslut som meddelas senast den 31 maj</p>
<p>1999 och senast den 30 juni 2001 beträffande beslut som skall meddelas<br>senast den 31 mars 2000. Om beslutet har meddelats efter den 30 juni</p>
<p>2000 respektive efter den 30 april 2001 får dock överklagandet komma in<br>inom två månader från den dag då beslutet meddelades.</p>
<p>Av denna paragraf framgår att även Riksförsäkringsverket kan överklaga<br>beslut enligt 28 § samt att det i så fall skall ske inom samma tider som<br>gäller för en enskild som vill begära omprövning. Enligt andra meningen,<br>som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, får verket, om ett beslut<br>om omprövning av ett retroaktivt beslut skulle ha meddelats så sent att<br>den angivna tiden för överklagande inte räcker till, i stället överklaga<br>beslutet inom två månader från det att beslutet meddelades.</p>
<p>805</p>
<h3>37.3 Förslaget till lag med vissa bestämmelser om<br>Premiepensionsmyndigheten</h3>
<p>1 § I denna lag finns vissa bestämmelser om Premiepensions-<br>myndighetens tillämpning av försäkringsrörelse- och redovisningsregler.</p>
<p>1 lagen finns också bestämmelser om det närmare innehållet i<br>Finansinspektionens tillsyn över myndigheten. De grundläggande<br>bestämmelserna om Premiepensionsmyndighetens uppgifter finns i lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Bestämmelsen erinrar om att det vid sidan om de särskilda reglerna i<br>förevarande lag finns allmänna bestämmelser om Premiepensionsmyn-<br>dighetens verksamhet inom premiepensionssystemet i lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Bestämmelserna i den föreliggande lagen ryms inom den konstitutio-<br>nella restkompetens som tillkommer regeringen. Mot bakgrund av reg-<br>lernas särskilda karaktär har de brutits loss från den grundläggande regle-<br>ringen i lagen om inkomstgrundad ålderspension. Ändringen har före-<br>slagits av Lagrådet.</p>
<h4>Regler för försäkringsverksamheten</h4>
<p>2 § Följande bestämmelser i 7 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713),<br>och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser, skall<br>gälla för Premiepensionsmyndighetens försäkringsverksamhet:</p>
<p>- 1 § om storleken av ett försäkringsbolags försäkringstekniska avsätt-<br>ningar,</p>
<p>- 2 § om beräkning av premiereserv,</p>
<p>- 3-8 a §§ om försäkringstekniska grunder,</p>
<p>- 9-11 §§ om placering av tillgångar som motsvarar försäkringstek-<br>niska avsättningar, och</p>
<p>- 17 b § om användning av optioner och liknande finansiella instru-<br>ment.</p>
<p>Bestämmelserna i 7 kap. 10 b, 10 c och 10 e §§ försäkringsrörelselagen<br>gäller dock bara för den del av verksamheten som avser tillhandahållande<br>av livräntor enligt 9 kap. 2§ lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension eller efterlevandeskydd enligt 10 kap. 1 § samma lag.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall myndigheten anses som ett livförsäkringsbolag. Vad<br>som sägs om dotterföretag i 7 kap. 10 a § försäkringsrörelselagen skall<br>avse företag i vilka staten nar ett sadant inflytande som anges i 1 kap. 9 §<br>första, andra eller tredje stycket samma lag, om myndigheten företräder<br>staten som ägare.</p>
<p>I paragrafen anges vilka bestämmelser i FRL som skall gälla för Premie-<br>pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet. Avgränsningen av det<br>regelverk som skall gälla för myndigheten har diskuterats i avsnitt 23.1.<br>Uppräkningen av de bestämmelser i FRL som skall gälla för myndig-<br>hetens verksamhet innebär emellertid inte att Finansinspektionen genom-<br>gående kan tillämpa samtliga bestämmelser i deras fulla vidd; det kom-<br>mer bland dessa att finnas delar som inte har någon relevans för Premie-<br>pensionsmyndighetens verksamhet. Uppräkningen innebär också att FRL<br>i förekommande fall skall tillämpas jämte ikraftträdande- och övergångs-<br>bestämmelser.</p>
<p>Paragrafen skall läsas tillsammans med den grundläggande bestämmel-<br>sen i 7 kap. 2 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension som</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>806</p>
<p>anger att myndighetens verksamhet skall bedrivas enligt försäkrings-<br>mässiga principer. Det innebär att sådana frågor som är av försäkrings-<br>teknisk eller liknande karaktär och som inte har reglerats särskilt skall<br>lösas i enlighet med principer som är allmänt vedertagna inom försäk-<br>ringsväsendet.</p>
<p>Det är inte bara de angivna paragraferna i FRL som skall gälla utan<br>också de föreskrifter som har utfärdats av regeringen eller Finansinspek-<br>tionen med stöd av bemyndiganden i dessa paragrafer. Sådana bemyn-<br>diganden finns i 7 kap. 1-3, 8 a, 9, 10, 10 c, lOe-lOg och 17 b §§.<br>(Såvitt gäller 3 § finns ett bemyndigande bara i paragrafens lydelse enligt<br>SFS 1995:779, som inte har trätt i kraft ännu.) Samtliga dessa bemyn-<br>diganden ger rätt för regeringen att överlåta åt inspektionen att utfärda<br>föreskrifterna, och denna möjlighet har utnyttjats fullt ut genom 49 §<br>försäkringsrörelseförordningen (1982:790).</p>
<p>Till 7 kap. 1, 3, 10 c och 17 b §§ har hittills inte utfärdats några före-<br>skrifter. Till övriga paragrafer finns föreskrifter (och i vissa fall även all-<br>männa råd) i Finansinspektionens författningssamling (FFFS) enligt<br>följande:</p>
<p>Paragraf FFFS</p>
<p>7 kap. 2 § 1997:1 om beräkning av premiereserv för livför-</p>
<p>säkringsrörelse samt för livränta eller sjukränta som<br>tillhör annan försäkring än livförsäkring (ersätts av<br>FFFS 1997:32 som träder i kraft den 1 juli 1998)</p>
<p>7 kap. 8 a § 1995:28 om redogörelse för konsekvenserna av</p>
<p>grunder för livförsäkring</p>
<p>7 kap. 9 § 1997:5 om svenska försäkringsbolags periodiska</p>
<p>rapportering av tillgångar för sKuldtäckmng, stora<br>exponeringar och exponering för marknadsrisk, samt<br>1998:2 om svenska livförsäkringsbolags skyldighet<br>att lämna redogörelse över balansräkning, resultat-<br>redovisning m.m.</p>
<p>7 kap. 10 § 1997:23 om definition av utländska stater m.m.</p>
<p>samt hantering av valutakursrisken</p>
<p>7 kap. 10 e§ 1997:23 om definition av utländska stater m.m.</p>
<p>samt hantering av valutakursrisken</p>
<p>7 kap. 10 f § 1996:30 om register avseende de tillgångar som</p>
<p>används för skuldtäckning i svenska försäkringsbolag</p>
<p>7 kap. 10 g § 1995:31 om information rörande livförsäkrings-</p>
<p>bolagens riktlinjer för placering av medel som an-<br>vänds för skuldtäckning</p>
<p>Föreskrifterna 1997:5 och 1998:2 är utfärdade med stöd av 19 kap. 3 §<br>FRL men har betydelse även för tillämpningen av 7 kap. 9 § FRL (jfr<br>kommentaren till 10 §).</p>
<p>Alla regler i dessa föreskrifter kommer inte att ha aktualitet för Premie-<br>pensionsmyndighetens verksamhet. Det blir inspektionens sak att avgöra<br>vilka delar av föreskrifterna som skall tillämpas.</p>
<p>Bestämmelsen i andra stycket, att vissa regler i FRL skall gälla bara för<br>myndighetens traditionella försäkringsrörelse, är en spegelbild av de un-<br>dantag från FRL som för fondförsäkringsbolagens del görs i 8 § och 10 §<br>första stycket 4 lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning till<br>värdepappersfonder. Så länge pensionssparamas tillgodohavanden är pla-<br>cerade i värdepappersfonder, kommer det alltså att gälla samma place-<br>ringsregler för Premiepensionsmyndigheten som för de privata fondför-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>807</p>
<p>säkringsbolagen. Bestämmelsen i andra stycket har utformats i enlighet Prop. 1997/98:151<br>med Lagrådets förslag.</p>
<p>Enligt 7 kap. 10 a § FRL får aktier och andelar i dotterföretag bara i<br>vissa fall användas för skuldtäckning. Såvitt nu kan bedömas kommer<br>myndigheten i vart fall inte i inledningsskedet att äga några företag. Om<br>ett sådant ägande skulle uppkomma längre fram blir det genom bestäm-<br>melsen i tredje stycket andra meningen klart i vilka fall aktier eller an-<br>delar som ägs av staten inte får användas för skuldtäckning.</p>
<p>En bestämmelse som möjliggör undantag från de i första stycket an-<br>givna bestämmelserna finns i 11 §.</p>
<p>3 § Premiepensionsmyndigheten får inte förvärva så många aktier i ett<br>svenskt aktiebolag, vars aktier är noterade, att röstetalet för dem tillsam-<br>mans med myndighetens övriga aktier i samma bolag överstiger fem pro-<br>cent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Med notering avses note-<br>ring vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats<br>eller någon annan reglerad marknad.</p>
<p>Bestämmelsen innebär att det i fråga om det s.k. institutionella ägandet<br>kommer att gälla i huvudsak samma begränsning för Premiepensions-<br>myndigheten som för försäkringsbolag och andra finansiella företag.</p>
<p>4 § Överskott som uppstår i Premiepensionsmyndighetens verksamhet<br>skall tillföras pensionssparama i form av återbäring. Överskottsmedlen<br>får tas i ansprak endast om det kan ske utan att det äventyrar myndig-<br>hetens förmaga att betala ut de pensioner som pensionssparama har rätt<br>till. Överskottsmedlen skall tas i anspråk i en takt som främjar en jämn<br>utveckling av pensionerna över tiden.</p>
<p>Fördelningen av återbäringen mellan pensionssparama skall göras med<br>hänsyn tagen till i vilken utsträckning de medel som förvaltas för varje<br>pensionssparares räkning har bidragit till uppkomsten av överskottet.</p>
<p>Paragrafen innebär att överskott som uppkommer i Premiepensions-<br>myndighetens verksamhet skall tillföras pensionssparama, förutsatt att<br>det kan ske utan att myndighetens förmåga att uppfylla sina försäkrings-<br>åtaganden kommer i fara. Vidare anges riktlinjer för hur återbäringen<br>skall fördelas över tiden (första stycket sista meningen) och hur den skall<br>fördelas mellan pensionssparama (andra stycket).</p>
<p>I sistnämnda del sägs att återbäringen skall fördelas mellan pensions-<br>sparama "med hänsyn tagen till" i vilken utsträckning varje pensions-<br>sparares medel har bidragit till uppkomsten av överskottet. Härigenom<br>markeras att den s.k. kontributionsmetoden enligt nuvarande försäkrings-<br>rörelseregler är huvudmodellen, men det utesluts inte att vissa avsteg kan<br>göras från den modellen t.ex. i förenklingssyfte.</p>
<h4>Redovisning</h4>
<p>5 § Premiepensionsmyndigheten skall för vaije kalenderår upprätta en<br>årsredovisning enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-<br>ringsföretag. För denna redovisning skall följande bestämmelser i den<br>lagen, och föreskrifter som har meddelats mea stöd av dessa bestämmel-<br>ser, tillämpas:</p>
<p>- 1 kap. 2 § om hänvisningar till årsredovisningslagen (1995:1554),</p>
<p>- 1 kap. 3 § om vissa definitioner,</p>
<p>- 2 kap. 1 § andra stycket om skyldighet att ta in en resultatanalys i års-<br>redovisningen,</p>
<p>808</p>
<p>- 2 kap. 2 § om årsredovisningens delar m.m.,</p>
<p>- 3 kap. om balans- och resultaträkning,</p>
<p>- 4 kap. om värderingsregler,</p>
<p>- 5 kap. om tilläggsupplysningar,</p>
<p>- 6 kap. om förvaltningsberättelse och resultatanalys, och</p>
<p>- 9 kap. 2 § om överklagande av Finansinspektionens beslut.</p>
<p>Om myndigheten företräder staten som ägare för ett eller flera företag,<br>i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 9 § första, andra<br>eller tredje stycket försäkringsrörelselagen (1982:713), skall myndig-<br>heten även upprätta en koncernredovisning med tillämpning av bestäm-<br>melserna om sadan redovisning i 7 kap. 2-4 §§ lagen om årsredovisning i<br>försäkringsföretag samt av föreskrifter som har meddelats med stöd av<br>dessa bestämmelser.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första och andra styckena skall myndigheten anses som ett livförsäk-<br>ringsföretag. Vad som sägs om intresseföretag skall avse företag i vilka<br>staten har ett sådant inflytande som anges i I kap. 5 § årsredovisnings-<br>lagen, om myndigheten företräder staten som ägare. Vad som sägs om<br>företagets verkställande direktör skall avse myndighetens chef.</p>
<p>I paragrafen anges vilka bestämmelser i lagen om årsredovisning för för-<br>säkringsföretag som skall tillämpas av Premiepensionsmyndigheten.<br>Uppräkningen av sådana bestämmelser har begränsats i enlighet med den<br>uppfattning som Lagrådet gett uttryck för i sitt yttrande. Även de före-<br>skrifter som Finansinspektionen med stöd av förordningen (1995:1600)<br>om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkrings-<br>företag har utfärdat i anslutning till lagen skall gälla (FFFS 1997:27).<br>Genom hänvisningen i 2 kap. 2 § lagen om årsredovisning för försäk-<br>ringsföretag till 2 kap. 2-4 §§ årsredovisningslagen blir även de allmänna<br>principerna om att årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt<br>sätt och i överensstämmelse med god redovisningssed, att redovisningen<br>som helhet skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och andra<br>grundläggande redovisningsprinciper tillämpliga för myndigheten. Detta<br>torde i sin tur förutsätta att myndigheten i sin löpande bokföring också<br>följer god redovisningssed.</p>
<p>En bestämmelse som ger möjlighet att medge undantag från de i första<br>och andra styckena angivna bestämmelserna finns i 11 §. Som angetts i<br>avsnitt 23.2 kan en sådan möjlighet behövas när det är tveksamt om en<br>viss bestämmelse i redovisningslagstiftningen bör tillämpas för myndig-<br>heten. Som exempel kan nämnas att staten naturligtvis inte bör ses som<br>moderföretag till Premiepensionsmyndigheten (se t.ex. 5 kap. 24 § den<br>allmänna årsredovisningslagen).</p>
<p>6 § Årsredovisningen skall ges in till Finansinspektionen så snart det kan<br>ske och senast inom sex månader från kalenderarets utgång.</p>
<p>Bestämmelsen har närmast sin förebild i 8 kap. 3 § andra stycket den<br>allmänna årsredovisningslagen, enligt vilken bestämmelse ett handels-<br>bolag skall lämna in sin årsredovisning till registreringsmyndigheten<br>inom sex månader från räkenskapsårets utgång.</p>
<h4>Information</h4>
<p>7 § Premiepensionsmyndigheten skall se till att pensionssparama får till-<br>gång till den information de behöver för att ta till vara sin rätt i premie-<br>pensionssystemet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>809</p>
<p>Informationen enligt första stycket skall samordnas med Riksförsäk-<br>ringsverkets och de allmänna försäkringskassornas information till de<br>enskilda enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Paragrafen behandlar Premiepensionsmyndighetens informationsskyl-<br>dighet mot pensionssparama. Ämnet har diskuterats i avsnitt 35. Utöver<br>redovisningen i den allmänna motiveringen kan följande tilläggas.</p>
<p>Bestämmelser om information förekommer allmänt i de näringrättsliga<br>reglerna för finansiella företag. De näringsrättsliga reglerna har i stor ut-<br>sträckning gjorts tillämpliga även i premiepensionssystemet. Med hänsyn<br>till detta och till den särskilda vikt som lagts vid informationskraven har<br>en särskild informationsbestämmelse tagits in med sikte på Premiepen-<br>sionsmyndigheten.</p>
<p>En särskild fråga är i vilken utsträckning Premiepensionsmyndigheten<br>bör vidarebefordra till pensionssparama sådan information om admi-<br>nistrativa förändringar rörande fondema som myndigheten erhåller i sin<br>egenskap av fondandelsägare. Det kan gälla överlåtelse av förvaltningen<br>av en fond, ändringar av fondbestämmelsema, sammanläggning av fon-<br>der eller uppdelning av en fond och liknande.</p>
<p>Vid överlåtelse av förvaltningen av en fond gäller enligt 35 § lagen om<br>värdepappersfonder att förändringen skall kungöras i Post- och Inrikes<br>Tidningar samt hållas tillgänglig hos fondbolaget och förvaringsinstitutet.<br>Dessa åtgärder får anses tillräckliga också för pensionssparama i premie-<br>pensionssystemet och alltså inte fordra några ytterligare åtgärder från<br>Premiepensionsmyndighetens sida.</p>
<p>Ändringar av fondbestämmelsema får göras bara med godkännande av<br>Finansinspektionen (10 § lagen om värdepappersfonder). Om en ändring<br>bedöms vara av väsentlig betydelse för fondandelsägama, får inspek-<br>tionen som villkor för sitt godkännande bestämma att andelsägarna skall<br>underrättas om ändringen. Inspektionen skall då också bestämma hur<br>underrättelsen skall ske. I dessa fall bör inspektionens bedömning vara<br>vägledande för Premiepensionsmyndighetens handlande. Om inspek-<br>tionen inte kräver någon underrättelse till fondandelsägama eller bara<br>beslutar att underrättelse skall ske genom annonsering, bör myndigheten<br>inte behöva skicka några underrättelser till pensionssparama. Om möjligt<br>bör dock en uppgift om att fondbestämmelsema har ändrats lämnas i det<br>följande årsbeskedet till pensionssparama. Om inspektionen å andra sidan<br>kräver att fondbolaget skall sända underrättelser direkt till alla andel-<br>sägare, bör myndigheten också underrätta pensionssparama på samma<br>sätt.</p>
<p>Också sammanläggning och uppdelning av fonder kräver tillstånd av<br>Finansinspektionen (33 a § lagen om värdepappersfonder). Ett fondbolag<br>som har fått sådant tillstånd skall genast underrätta andelsägarna om den<br>planerade åtgärden och inspektionens beslut. I förarbetena till<br>bestämmelsen har det förutsatts att underrättelsen skall lämnas direkt till<br>varje andelsägare (se prop. 1992/93:206 s. 24). I konsekvens härmed bör<br>myndigheten sända en direkt underrättelse till de berörda pensionssparar-<br>na om sammanläggning och uppdelning av fonder.</p>
<p>Situationer av det slag som nu har nämnts är emellertid relativt säll-<br>synta i praktiken. Man torde därför inte behöva befara att Premiepen-<br>sionsmyndighetens kostnader för informationen skall bli särskilt be-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>810</p>
<p>tungande. Det framstår som naturligt att de kostnader som uppstår bärs av<br>pensionssparama gemensamt, eftersom det inte beror på den enskilde<br>pensionsspararen att en administrativ åtgärd vidtas med den fond som<br>han har valt.</p>
<h4>Aktuarie</h4>
<p>8 § Bestämmelserna i 8 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (1982:713) om<br>aktuarie i försäkringsbolag som meddelar livförsäkring, och föreskrifter<br>som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser, skall gälla för<br>Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall vad som sägs om verkställande direktören avse myn-<br>dighetens chef.</p>
<p>Paragrafen innebär att Premiepensionsmyndigheten skall ha en ansvarig<br>aktuarie med samma kompetens som i livförsäkringsbolagen. Finans-<br>inspektionen har med stöd av 49 § försäkringsrörelseförordningen med-<br>delat föreskrifter om villkoren för behörighet att tjänstgöra som aktuarie<br>(se SFS 1984:290).</p>
<h4>Revisorer</h4>
<p>9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall<br>årligen utse två auktoriserade revisorer att granska Premiepensions-<br>myndighetens årsredovisning enligt 5 § jämte räkenskaperna samt<br>ledningens förvaltning. Revisorerna skall avge en revisionsrapport till<br>regeringen.</p>
<p>De revisorer som regeringen eller den myndighet som regeringen be-<br>stämmer enligt förevarande paragraf skall utse skall i första hand revidera<br>årsredovisningen enligt lagen om årsredovisning för försäkringsföretag<br>och vad som hänger samman med den. Det hindrar naturligtvis inte dessa<br>båda revisorer från att samarbeta och utbyta synpunkter med<br>Riksrevisionsverkets ”statliga” revisorer i gemensamma frågor. De<br>revisorer som utsetts enligt denna paragraf skall även granska "led-<br>ningens förvaltning". Revisorerna skall rapportera sina iakttagelser under<br>revisionen till regeringen, som får bedöma vilka åtgärder som bör vidtas<br>med anledning av rapporten. Enligt 14 § revisorslagen (1995:528) skall<br>revisorerna utföra sitt uppdrag enligt god revisionssed. Paragrafens<br>slutliga utformning har inte redovisats för Lagrådet.</p>
<h4>Innehållet i Finansinspektionens tillsyn m.m.</h4>
<p>10 § Följande bestämmelser i försäkringsrörelselagen (1982:713), och<br>föreskrifter som har meddelats med stöa av dessa bestämmelser, skall<br>gälla för Finansinspektionens tillsyn över Premiepensionsmyndigheten<br>enligt 15 kap. 2 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension:</p>
<p>- 19 kap. 3 § om skyldighet för styrelsen ocn vissa befattningshavare<br>att lämna upplysningar till inspektionen,</p>
<p>- 19 kap. 8 § om rätt för inspektionen att sammankalla ett försäkrings-<br>bolags styrelse,</p>
<p>- 19 kap. 9 § om skyldighet för styrelsen och verkställande direktören<br>att hålla försäkringsbolagets räkenskapsmaterial m.m. tillgängligt för<br>granskning,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>811</p>
<p>- 19 kap. 10 § om skyldighet för vissa andra personer att lämna upp-<br>lysningar m.m. till inspektionen,</p>
<p>- 19 kap. 11 § första, andra och femte styckena om rätt för inspek-<br>tionen att meddela erinringar och förelägganden att vidta rättelser,</p>
<p>- 19 kap. 13 § om överklagande av inspektionens beslut, och</p>
<p>- 19 kap. 15 § om avgifter för att bekosta inspektionens verksamhet.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall myndigheten anses som ett försäkringsbolag. Vacfsom<br>sägs om försäkringsbolagets verkställande direktör skall avse myndig-<br>hetens chef.</p>
<p>I paragrafen anges vilka bestämmelser i FRL:s tillsynskapitel (19 kap.)<br>som skall gälla för Finansinspektionens tillsyn över Premiepensions-<br>myndigheten.</p>
<p>I likhet med vad som anförts ifråga om uppräkningen i 2 § av de be-<br>stämmelser i FRL som skall gälla för Premiepensionsmyndighetens verk-<br>samhet, innebär inte förevarande paragraf att inspektionen ifråga om till-<br>synen över myndigheten genomgående kan tillämpa de uppräknade be-<br>stämmelserna i deras fulla vidd; det kommer bland dessa att finnas delar<br>som inte har någon relevans för Premiepensionsmyndigheten. Uppräk-<br>ningen innebär således att bestämmelserna skall gälla för inspektionens<br>tillsyn i den mån de är tillämpliga på myndighetens verksamhet.</p>
<p>Omfattningen av inspektionens tillsyn påverkas av att många av de be-<br>stämmelser som gäller för försäkringsbolagen inte skall gälla för myn-<br>digheten. Därmed är emellertid inte sagt att tillsynen skulle vara strängt<br>begränsad till en kontroll av att myndigheten följer de föreskrifter som<br>anges i 2 och 5 §§. Verksamheten bör bli föremål för en allsidig tillsyn,<br>bl.a. grundad på bestämmelsen i 7 kap. 2§ lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension att myndighetens verksamhet skall bedrivas<br>enligt försäkringsmässiga principer. Relationen mellan inspektionen och<br>myndigheten skall inte vara annorlunda än relationen mellan inspek-<br>tionen och försäkringsbolagen. Men sådana rapporteringskrav och till-<br>synsåtgärder som är direkt inriktade på t.ex. bestämmelserna om kapital-<br>bas, solvensmarginal och liknande kommer naturligtvis att sakna be-<br>tydelse.</p>
<p>Som Lagrådet påpekat i sitt yttrande måste, vid tillämpningen av hän-<br>visningarna i paragrafen, bestämmelserna i 11 kap. 7 § regeringsformen<br>iakttas. Sistnämnda bestämmelser hindrar Finansinspektionen att före-<br>skriva hur Premiepensionsmyndigheten i särskilt fall skall besluta i<br>ärende som gäller tillämpning av lag. Detta torde, i enlighet med vad<br>Lagrådet gett uttryck för, t.ex. innebära att det mera sällan kan bli fråga<br>om att förelägga Premiepensionsmyndigheten att vidta rättelse i andra<br>falll än de som gäller myndighetens interna organisation.</p>
<p>Liksom när det gäller rörelsereglema kompletteras FRL:s tillsynsregler<br>av föreskrifter som regeringen och Finansinspektionen har utfärdat med<br>stöd av bemyndiganden i lagen. Av de paragrafer som anges i före-<br>varande paragraf innehåller 19 kap. 3 och 15 §§ sådana bemyndiganden.<br>Bemyndigandet i 19 kap. 3 § om skyldighet för styrelsen m.fl. att lämna<br>upplysningar till Finansinspektionen kan föras vidare till inspektionen,<br>och så har skett genom 49 § försäkringsrörelseförordningen. Med stöd av<br>bemyndigandet har inspektionen utfärdat ett flertal föreskrifter i FFFS,<br>nämligen:</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>812</p>
<p>1997:34 för livförsäkringsbolagens konsolideringsredovisning Prop. 1997/98:151</p>
<p>1995:11 om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna blan-</p>
<p>ketter för beräkning av premiereserv</p>
<p>1997:25 om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna upp-<br>gifter om analys av årsresultat</p>
<p>1995:65 om periodisk rapportering av kapitalplaceringar, skulder och<br>kapitalavkastning (P1A-P1C)</p>
<p>1996:6 om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna uppgifter<br>om nyteckning m.m.</p>
<p>1997:5 om svenska försäkringsbolags periodiska rapportering av till-<br>gångar för skuldtäckning, stora exponeringar och exponering för mark-<br>nadsrisk</p>
<p>1997:7 om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna uppgifter<br>om nyteckning och försäkringsbestånd</p>
<p>1998:2 om svenska livförsäkringsbolags skyldighet att lämna redo-<br>görelse över balansräkning, resultatredovisning m.m.</p>
<p>På samma sätt som när det gäller de föreskrifter som angavs vid 2 §<br>kommer det bland dessa föreskrifter att finnas regler som inte har någon<br>relevans för Premiepensionsmyndigheten. Detta utgör emellertid inte<br>något problem, eftersom Finansinspektionen själv kan bestämma vilka av<br>föreskrifterna som skall tillämpas i praktiken.</p>
<p>Bemyndigandet i 19 kap. 15 §, som handlar om avgifter för att bekosta<br>Finansinspektionens verksamhet, gäller bara för regeringen själv. Rege-<br>ringens föreskrifter finns i förordningen (1995:1116) om finansiering av<br>Finansinspektionens verksamhet.</p>
<p>Det bör observeras att bestämmelserna i 16 kap. FRL om skadestånds-<br>ansvar för styrelseledamöter, aktuarier m.fl. inte har gjorts tillämpliga för<br>myndighetens del. Sådana frågor får i stället behandlas enligt de regler<br>som gäller för statliga myndigheter i allmänhet. Detsamma gäller be-<br>stämmelserna i 21 kap. FRL om straff. Redan av det skälet att oklarhet<br>råder om i vilken utsträckning vite kan föreläggas en myndighet görs inte<br>vitesreglema i nyssnämnda kapitel i FRL tillämpliga.</p>
<p>11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får<br>medge undantag från de bestämmelser som anges i 2 § första stycket samt<br>5 § första och andra styckena. Ett beslut enligt denna paragraf som<br>meddelats av en annan myndighet än regeringen, får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande<br>till kammarrätten.</p>
<p>Det kan antas att vissa av de bestämmelser i 7 kap. FRL och i lagen om<br>årsredovisning för försäkringsföretag som nu görs tillämpliga för Pre-<br>miepensionsmyndigheten i ett senare skede, när den praktiska verksam-<br>heten har påbörjats, visar sig olämpliga eller opraktiska. Därför ges i pa-<br>ragrafen möjlighet att medge undantag från bestämmelserna.</p>
<p>Lagrådet har påpekat att det inom den s.k. restkompetensen är rege-<br>ringen och inte riksdagen som bör bestämma till vilken myndighet en viss<br>uppgift skall delegeras. Bestämmelsen har nu också utformats på detta<br>sätt.</p>
<p>813</p>
<p>Hur långt denna dispensmöjlighet skall utnyttjas får bedömas efter<br>hand vid dess tillämpning. En alltför stor skillnad mellan lagens generella<br>bestämmelser och det verkliga rättsläget kan dock inte godtas.</p>
<p>Paragrafen nämner inte någonting om dispens från de föreskrifter som<br>Finansinspektionen har utfärdat. Rätten att dispensera från sina egna be-<br>stämmelser har inspektionen ändå.</p>
<p>Av liknande skäl ges inte någon möjlighet att dispensera från de lagbe-<br>stämmelser som anges i 10 §. Dessa bestämmelser är praktiskt taget alla<br>utformade på ett sådant sätt att inspektionen själv bestämmer hur och i<br>vilken utsträckning de skall tillämpas.</p>
<p>Andra och tredje meningarna i bestämmelsen, som behandlar över-<br>klagande av beslut som meddelats av annan myndighet än regeringen, har<br>inte redovisats för Lagrådet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h3>37.4 Förslaget till lag om statlig ålderspensionsavgift</h3>
<p>1 § Statlig ålderspensionsavgift skall för vaije år betalas av staten enligt<br>denna lag.</p>
<p>Avgift betalas endast för försäkrade enligt lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension som uppfyller förutsättningarna för tillgodo-<br>räknande av pensionsrätt för inkomstpension eller av pensionspoäng.</p>
<p>I paragrafen anges att staten för varje år skall betala statlig ålderspen-<br>sionsavgift i enlighet med bestämmelserna i lagen. Det är således staten<br>som har betalningsansvaret för avgiften.</p>
<p>Vidare slås det fast att avgift betalas endast för försäkrade enligt lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) som uppfyller förut-<br>sättningarna för tillgodoräknande av pensionsrätt för inkomstpension<br>eller pensionspoäng. Stadgandet innebär att avgift endast skall betalas för<br>sådana personer som det fastställs pensionsgrundade inkomst för och som<br>uppfyller de nämnda förutsättningarna.</p>
<p>Eftersom pensionsgrundande inkomst inte skall fastställas för en för-<br>säkrad för år före det då denne fyllt 16 år kan avgift aldrig komma ifråga<br>för denna kategori.</p>
<p>Avgift skall inte betalas för ersättningar som utgivits till någon under<br>dödsfallsåret. På ersättning till den som är född före år 1938 skall avgift<br>inte heller betalas om ersättningen utgetts efter det år då denne har fyllt<br>64 år. Skälet härtill är att inkomster därefter inte grundar rätt till ålders-<br>pension för den som är född före år 1938. Endast den som är född år<br>1938 eller senare omfattas av det nya systemet och har rätt till ålderspen-<br>sion på grundval av de belopp som avses i 5 §.</p>
<p>2 § Avgiften utgör 6,40 procent av ersättning i form av</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan<br>författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt<br>2 kap. 3 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension eller in-<br>komst av annat förvärvsarbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1-4 nämnda<br>lag,</p>
<p>2. föräldrapenningförmaner enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>814</p>
<p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevåra,</p>
<p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen<br>(1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva-<br>rande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p>
<p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om aelpensionsförsäkring,</p>
<p>7. vårdbidrag enligt 9 Kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i<br>den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,</p>
<p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försöijning när de<br>startar egen näringsverksamhet,</p>
<p>10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-<br>bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-<br>tionsväxling,</p>
<p>11. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>12. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxen-<br>studiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux),</p>
<p>15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning en-<br>ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt</p>
<p>16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-<br>sträckning som regeringen så föreskriver.</p>
<p>Som framgår av avsnitt 30.1 skall pensionsrätt tillerkännas försäkrade<br>som uppbär socialförsäkringsersättningar av olika slag, ersättningar vid<br>arbetslöshet, vissa former av bidrag i samband med utbildning samt dag-<br>penning till totalförsvarspliktiga på grundval av den utbetalda ersätt-<br>ningen. Pensionsgrundande inkomst beräknas på utbetalda sådana ersätt-<br>ningar. I enlighet med den grundläggande principen i det reformerade<br>systemet att det skall råda överensstämmelse mellan avgift och pensions-<br>rätt skall avgift betalas till ålderspensioneringen för de olika former av<br>förmåner som grundar rätt till ålderspension.</p>
<p>I förevarande paragraf anges att avgiften utgör 6,40 % av sådana er-<br>sättningar som räknas upp under punkterna 1-16. Innehållet i punkten 1<br>motsvarar vad som skall räknas som pensionsgrundande inkomst av an-<br>ställning enligt 2 kap. 5 § 1 respektive inkomst av annat förvärvsarbete<br>enligt 2 kap. 6 § första stycket 5 LIP.</p>
<p>De resterande punkterna 2-16 har sin motsvarighet i 2 kap. 5 § första<br>stycket 2-16 LIP.</p>
<p>3 § Avgift beräknas inte på ersättning enligt 2 § om ersättningen tillsam-<br>mans med annan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvs-<br>arbete understiger 24 procent av det for året gällande prisbasbeloppet<br>enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>I paragrafen anges att avgift inte ska beräknas om ersättningen tillsam-<br>mans med andra ersättningar understiger 24 % av det för året gällande<br>prisbasbeloppet. Gränsen är densamma som gäller för att pensionsgrun-<br>dande inkomst skall fastställas. Samma gräns gäller också för deklara-<br>tionsplikten.</p>
<p>4 § Vid beräkning av avgift på ersättning enligt 2 § skall det bortses från<br>en försäkrads inkomster som överstiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp en-<br>ligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i följande oraning:</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>815</p>
<p>1. ersättningar enligt 2 § 1 som utgör inkomst av annat förvärvsarbete,</p>
<p>2. annan inkomst av annat förvärvsarbete,</p>
<p>3. ersättningar enligt 2 § som utgör inkomst av anställning,</p>
<p>4. annan inkomst av anställning.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Stadgandet innebär att statlig ålderspensionsavgift aldrig skall betalas för<br>sådana ersättningar som i sig är pensionsgrundande men som ligger över<br>taket som det inte fastställs några förmåner för. Sådana ersättningar ger<br>aldrig någon pensionsrätt eller några poäng och det skall därför följakt-<br>ligen inte betalas någon statlig ålderspensionsavgift för dem. I paragrafen<br>anges hur beräkning av avgiften på ersättningar enligt 2 § skall göras.<br>Eftersom ersättningar i form av inkomst av annat förvärvsarbete och in-<br>komst av anställning sammanlagt kan överstiga intjänandetaket och stat-<br>lig ålderspensionsavgift inte ska betalas för ersättningar däröver skall<br>beräkningen av avgiften ske enligt en särskild ordning. Denna ordning<br>innebär att ersättningarna vid beräkningen av avgiften skall anses vara<br>utgivna enligt en i paragrafen angiven kronologisk ordning. Den nu an-<br>givna ordningen tillämpas vid beräkningen av den pensionsgrundande<br>inkomsten. Eftersom avdrag för allmän pensionsavgift görs vid beräk-<br>ningen av den pensionsgrundande inkomsten, är avgiftstaket för den all-<br>männa pensionsavgiften angivet i förhöjda prisbasbelopp högre. Taket<br>för uttaget av den allmänna pensionsavgift är på 8,06 förhöjda prisbas-<br>belopp vilket med en allmän pensionsavgift på 6,95 % motsvarar ett in-<br>tjänandetak på 7,5 förhöjda prisbasbelopp.</p>
<p>5 § Avgiften utgör 18,5 procent av sådana pensionsgrundande belopp<br>som fastställs enligt 3 kap. lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p>
<p>Pensionsrätt skall i det reformerade systemet i vissa fall beräknas på sär-<br>skilt framräknade belopp. Sådana belopp tillgodoräknas för förtidspen-<br>sion, plikttjänstgöring och för år då föräldrar haft bam under en viss<br>ålder. Dessa belopp beräknas och fastställs enligt 3 kap. LIP.</p>
<p>I paragrafen föreskrivs att avgiften utgör 18,5 procent av de pensions-<br>grundande belopp som fastställs enligt 3 kap. LIP. I nämnda kapitel finns<br>en särskild avräkningsordning vilken dock inte påverkar beräkningen av<br>den statliga ålderspensionsavgiften. Pensionsgmndande belopp fastställs<br>endast om dessa tillsammans med pensionsgrundande inkomst inte över-<br>stiger 7,5 gånger det för intjänandeåret gällande förhöjda prisbasbeloppet.</p>
<p>Även för de pensionsgmndande beloppen gäller att avgift betalas<br>endast för sådana belopp som resulterar i pensionsrätt. Detta gäller också<br>om pensionsrätten inte säkert kommer att nedräknas vid bestämmande av<br>den framtida pensionen därför att det s.k. förvärvsvillkoret ännu inte<br>uppfyllts.</p>
<p>6 § Om sådan livränta som avses i 2 § 5 med tillämpning av 6 kap. 1 §<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring har varit samordnad med<br>förtidspension eller efterlevandepension utgör avgiften 18,5 procent av<br>det belopp som på grund av samordningen inte betalas ut.</p>
<p>I paragrafen stadgas att om livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskade-<br>försäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av<br>den lagen, har samordnats med förtidspension eller efterlevandepension</p>
<p>816</p>
<p>så skall avgiften utgöra 18,5 procent av den del som på grund av samord-<br>ningen inte har betalats ut. Eftersom det är bruttolivräntan som ligger till<br>grund för beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten och som ger<br>pensionsrätt är det följaktligen också på denna som den statliga ålders-<br>pensionen skall betalas. Detta innebär att det skall betalas 6,40% i avgift<br>för den del av livräntan som ger pensionsrätt och som mottagaren betalar<br>allmän pensionsavgift för, och 18,5 % i avgift för den del som samord-<br>nats med förtidspensionen och som mottagaren inte betalar allmän pen-<br>sionsavgift för.</p>
<p>7 § Avgift skall för varje år betalas preliminärt med belopp som så nära<br>som möjligt beräknas motsvara den slutliga avgiften. Den preliminära<br>avgiften betalas varje månad. Regeringen skall bestämma storleken på de<br>belopp som skall betalas.</p>
<p>I paragrafen anges att den statliga ålderspensionsavgiften för varje år<br>skall betalas preliminärt. Den preliminärt bestämda avgiften skall så nära<br>som möjligt motsvara de avgifter som kommer att fastställas slutligt<br>under det kommande fastställelseåret. Den preliminärt bestämda årliga<br>avgiften skall delas upp på tolv betalningar och kommer således att be-<br>talas med samma tidsintervall som de ålderspensionsavgifter som betalas<br>enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Det är regeringen som skall<br>bestämma storleken på de belopp som skall betalas preliminärt.</p>
<p>8 § Fördelningen av avgiften skall göras enligt följande. Den andel som<br>beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år förs till<br>Riksgäldskontoret for tillfällig förvaltning enligt 8 kap<sub>6</sub> 1 § första stycket<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Återstoden förs till<br>Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Regeringen skall för varje år fastställa andelarna efter förslag från<br>Riksförsäkringsverket.</p>
<p>Regeringen skall fastställa storleken på andelama av de inbetalda av-<br>gifterna. På samma sätt som gäller för ålderspensionsavgiftema enligt<br>4 kap. 3 § lagen om socialavgifter skall en viss del av den statliga ålders-<br>pensionsavgiften placeras på konto hos Riksgäldskontoret för att därifrån<br>sedan överföras till individuella pensionskonton inom premiereservsys-<br>temet. Återstoden av avgiften skall föras till Allmänna pensionsfonden.<br>Någon överföring till staten skall dock inte göras. En sådan avsättning är<br>inte aktuell i detta sammanhang eftersom den statliga ålderspensionsav-<br>giften inte skall betalas för ersättningar och belopp över intjänandetaket.</p>
<p>9 § Slutlig avstämning av avgifterna skall göras året efter fastställelseåret.<br>Den skillnad som framkommer mellan beräknade belopp och de belopp<br>som slutligt framräknas för det aktuella året skall regleras i samband med<br>att storleken på de preliminära avgifterna bestäms. Det belopp som skall<br>regleras gentemot Riksgäldskontoret beräknas med sådan avkastning som<br>anges i 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension och det belopp som skall regleras gentemot Allmänna pen-<br>sionsfonden med sådan ränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalnings-<br>lagen (1997:483).</p>
<p>Med fastställelseår avses detsamma som enligt 1 kap. 8 § första stycket<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>I paragrafen slås det fast att den slutliga avstämningen av ålderspen-<br>sionsavgiftema skall göras året efter fastställelseåret. Termen fastställelseår<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>817</p>
<p>är densamma som används i LIP och skall definieras på samma sätt. Året Prop. 1997/98:151<br>efter intjänandeåret börjar pensionsrättema fastställas och senast den</p>
<p>31 mars året efter fastställelseåret skall samtliga pensionsrätter ha fast-<br>ställts för det ifrågavarande intjänandeåret. Efter denna tidpunkt före-<br>ligger således möjlighet att avstämma de preliminärt beräknade och in-<br>betalda avgifterna med de avgifter som skall betalas slutligt. Avstäm-<br>ningen av avgifterna innebär dels att de preliminära avgifterna avstäms<br>mot de slutligt bestämda avgifterna, dels att de medel som preliminärt<br>förts till Riksgäldskontoret avstäms mot de fastställda pensionsrättema<br>för premiepension. De skillnadsbelopp som framkommer skall beräknas<br>med viss avkastning . Belopp som regleras gentemot Riksgäldskontorets<br>konto för den tillfälliga förvaltningen beräknas med samma avkastning<br>som anges i 8 kap. 1 § första stycket LIP avseende övriga medel som för-<br>valtas på det kontot och medel som regleras gentemot Allmänna pen-<br>sionsfonden regleras med den basränta som anges i 19 kap. 3 § skattebe-<br>talningslagen (1997:483).</p>
<p>Hela uppbördsförfarandet skall regleras i särskild förordning. Beräk-<br>ningen, debiteringen och avstämningen av ålderspensionsavgiftema<br>kommer således inte att följa det uppbördssystem som gäller vid uppbörd<br>av socialavgifter från arbetsgivare.</p>
<p>10 § Avgiften används till finansiering av försäkringen för inkomstgrun-<br>dad ålderspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p>
<p>I paragrafen anges att den statliga ålderspensionsavgiften skall användas<br>för finansiering av försäkringen för inkomstgrundad ålderspension enligt<br>LIP. Försäkringen omfattar inkomstgrundad ålderspension i form av in-<br>komstpension, tilläggspension, premiepension och premiepension till<br>efterlevande.</p>
<p>Övergångsbestämmelserna</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 och tillämpas första<br>gången på ersättningar och pensionsgrundande belopp som beräknas för<br>ar 1999.</p>
<p>2. Under åren 1999 och 2000 skall utöver vad som sägs i 10 § avgiften<br>även finansiera försäkringen för tilläggspension i form av ålderspension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och folkpension i form av<br>ålderspension enligt samma lag för personer med rätt till sådan tilläggs-<br>pension.</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 oktober 1998 och tillämpas på ersättningar och<br>pensionsgmndande belopp som beräknas på inkomster m.m.från och med<br>den 1 januari 1999. Anledning till att lagen träder i kraft den 1 oktober<br>1998 är att ett flertal verkställighetsföreskrifter måste träda i kraft före<br>det att lagen skall börja tillämpas. Lagen kommer att vara tillämplig på<br>ersättningar som utbetalas från den 1 januari 1999. Det innebär att<br>ålderspensionsavgift skall betalas för samtliga ersättningar som betalas ut<br>efter detta datum. Lagen blir således, när det gäller pensionsgrundande<br>inkomst, även tillämplig på ersättningar som har beräknats på förhållan-<br>den som gällde före den 1 januari 1999.</p>
<p>818</p>
<p>Under åren 1999 och 2000 skall avgiften också finansiera försäkringen Prop. 1997/98:151<br>för tilläggspension i form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och folkpension i form av ålderspension enligt samma<br>lag för personer med rätt till sådan tilläggspension.</p>
<h3>37.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3>
<h4>1 kap.</h4>
<p>3 § Försäkrade enligt denna lag är dels svenska medborgare, dels perso-<br>ner som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. En försäkrad<br>som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt i riket, om ut-<br>landsvistelsen är avsedd att vara längst ett år.</p>
<p>Utländsk sjöman på svenskt handelsfartyg är försäkrad för tilläggspen-<br>sion även om han eller hon inte är bosatt i riket.</p>
<p>Såvitt angår försäkringen för tilläggspension är den som enligt 4 kap.<br>1 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension eller 11 kap. o §<br>denna lag, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng försäkrad, även om han eller hon inte längre upp-<br>fyller förutsättningarna enligt första eller andra stycket.</p>
<p>Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete<br>för arbetsgivarens räkning skall anses bosatt i riket under hela utsänd-<br>ningstiden även om denna är avsedd att vara längre än ett år. Detta gäller<br>även medföljande make samt bam som inte fyllt 18 år. Med make lik-<br>ställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans med<br>denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft<br>bam.</p>
<p>Ändringen i andra stycket är endast av redaktionell art. Ändringen i<br>tredje stycket är en konsekvens av att bestämmelserna i 11 kap. 6 § om<br>tillgodoräknande av pensionspoäng har flyttats från AFL till LIP.</p>
<p>I jjärde stycket har regeringens bemyndigande att föreskriva undan-<br>tagande från rätten att fortfarande anses som bosatt i riket vid utsändning<br>som är avsedd att vara längre tid än ett år slopats. Möjligheten till<br>undantagande har ingen nämnvärd praktisk betydelse och regeringen har<br>inte heller nu någon sådan föreskrift.</p>
<p>6 § Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i<br>denna lag, göras med anknytning pr i sbasbelopp. Detta belopp</p>
<p>skall fastställas för varje ar av regeringen. Vissa beräkningar skall dock<br>göras enligt vad som anges i tredje stycket. Regeringen skall också for<br>varje år fastställa ett förnöjt prisbasbelopp enligt femte stycket.</p>
<p>Prisbasbeloppet räknas fram genom att bastalet 36 273 multipliceras<br>med ett jämförelsetal som minskats med talet 1 och därefter multiplice-<br>rats med 0,80, varefter ett tillägg gjorts med talet 1. Jämförelsetalet anger<br>förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som pris-<br>basbeloppet avser och prisläget i juni 1996. Det framräknade prisbasbe-<br>loppet avrundas till närmaste hundratal kronor.</p>
<p>Det enligt andra stycket fastställda beloppet skall minskas med två pro-<br>cent vid beräkning av</p>
<p>a) folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevan-<br>depension enligt 6-8 kap. samt änkepension, barnpension och bamtillägg<br>som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)<br>om ändring i denna lag,</p>
<p>b) allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och<br>efterlevandepension enligt 12-14 kap. samt änkepension och barnpension<br>som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)<br>om ändring i denna lag.</p>
<p>819</p>
<p>I fråga om efterlevandepension som utgörs av barnpension skall någon<br>minskning enligt tredje stycket inte göras när det gäller den beloppsgräns<br>som anges i 8 kap. 3 § andra meningen.</p>
<p>Det förhöjda prisbasbeloppet räknas fram och avrundas på samma sätt<br>som prisbasbeloppet enligt andra stycket. Därvid skall dock det där an-<br>givna bastalet höjas till 36 992 och multipliceras med ett jämförelsetal<br>som inte minskats.</p>
<p>Om det i lag eller annan författning eller på annat sätt hänvisas till<br>basbelopp eller förhöjt basbelopp enligt detta lagrum skall därmed avses<br>prisbasbelopp respektive förhöjt prisbasbelopp.</p>
<p>1 paragrafens första stycke anges att beräkningarna enligt lagen skall<br>göras med anknytning till ett prisbasbelopp. Vissa beräkningar skall dock<br>göras med ledning av ett annat belopp. Prisbasbeloppet skall för vaije år<br>fastställas av regeringen. Regeringen skall också för vaije år fastställa ett<br>förhöjt prisbasbelopp. Detta belopp framräknas på samma sätt som pris-<br>basbeloppet men med den skillnaden att förändringen i det allmänna pri-<br>släget under den aktuella tiden räknas upp fullt ut och multipliceras med<br>ett annat bastal. Det förhöjda prisbasbeloppet har tillkommit på grund av<br>att basbeloppet för år 1995 och senare år årligen räknats upp med en<br>lägre procentsats än 100 %. Beräkningen av det förhöjda prisbasbeloppet<br>regleras i femte stycket.</p>
<p>I LIP anges särskilt när beräkningar skall göras utifrån det förhöjda<br>prisbasbeloppet.</p>
<p>I sista stycket har intagits en bestämmelse med innebörden att om det i<br>lag eller annan författning eller på annat sätt hänvisas till basbelopp eller<br>förhöjt basbelopp enligt detta lagrum skall därmed avses prisbasbelopp<br>respektive förhöjt prisbasbelopp. Anledningen härtill är att det i ett flertal<br>författningar, samt även i andra sammanhang, hänvisas till basbelopp<br>eller förhöjt basbelopp enligt detta lagrum.</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>2 § Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som<br>en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen<br>såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av an-<br>ställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvs-<br>arbete). Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från en<br>arbetsgivare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person,<br>om arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. I fraga om<br>arbete som utförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts<br>till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning bortses vid beräk-<br>ningen av sjukpenninggrundande inkomst från sådana lönetillägg som<br>betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i<br>sysselsättningslandet. Som inkomst av anställning eller inkomst av annat<br>förvärvsarbete räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning<br>som anges i 1 § första stycket 7-5 och fjärde stycket lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Som inkomst av annat för-<br>värvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller<br>trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen<br>om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för<br>nämnda skatt. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäk-<br>ringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete<br>skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan<br>inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och<br>en halv gånger prisbasbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas<br>skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersätt-<br>ning för utfört arbete i annan form än pension räknas som inkomst av an-<br>ställning, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst 1 000 kronor,<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>820</p>
<p>även om mottagaren inte är anställd hos den som utger ersättningen. I nu p<sub>r</sub>op. 1997/98:151<br>angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den<br>som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för<br>någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor,<br>skall ersättningen från denne inte tas mea vid beräkningen av den<br>sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av<br>näringsverksamhet. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av<br>anställning skall bortses från ersättning som enligt 2 a § skall anses som<br>inkomst av annat förvärvsarbete samt ersättning som idrottsutövare får<br>från sådan ideell förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja<br>idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte kan<br>antas uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp. Vid beräkning av<br>sjukpennmggrundande inkomst av anställning bortses även från ersätt-<br>ning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose eko-<br>nomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbets-<br>givare som lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller från en<br>annan juridisk person med motsvarande ändamål, om ersättningen avser<br>en sådan anställd och inte utgör ersättning för arbete för den juridiska<br>personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren<br>lämnat till den juridiska personen varit avsedda att vara bundna under<br>minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande<br>del av de anställda. Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag^ eller ett få-<br>mansägt handelsbolag skall vid beräkningen inte bortses från ersättning<br>som den juridiska personen lämnar till sådan företagsledare eller delägare<br>i företaget eller denne närstående person som avses i punkt 14 av anvis-<br>ningarna till 32 § kommunalskattelagen. Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst av anställning skall alltid bortses fran ersättning fran<br>en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren lämnat<br>under åren 1988-1991.</p>
<p>Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för-<br>hållandena mte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplys-<br>ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets-<br>givare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts<br>av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpen-<br>ninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits<br>i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning<br>skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får ej<br>beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för<br>annans räkning.</p>
<p>1 första stycket har en följdändring gjorts på grund av att punkterna 2-6 i<br>lagen om särskild löneskatt har ändrats till 1-5.</p>
<p>I andra stycket har ordet basbelopp ändrats till prisbasbelopp.</p>
<p>2 a § Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning<br>från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk<br>person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser<br>arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat<br>överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av<br>annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig in-<br>komst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att<br>anställningsförhållande förelegat, betalas ut av en fysisk person som är<br>bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person. Detta gäller dock<br>inte i fråga om sådan skattepliktig intäkt som avses i 2 kap. 3 § första<br>stycket tredje meningen lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion.</p>
<p>Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för<br>arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut</p>
<p>1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen be-<br>stäms eller när den betalas ut,</p>
<p>2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med vill-<br>kor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som saknar<br>skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med annan<br></p>
<p>821</p>
<p>ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas p<sub>rop</sub> 1997/98 151<br>komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person <sup>F</sup>'<br>eller ett dödsbo samt vad som utbetalts inte utgör utgift i en av utbetala-<br>ren bedriven näringsverksamhet,</p>
<p>3. till delägare i handelsbolag av bolaget,</p>
<p>4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-<br>ringen.</p>
<p>Om i fall som avses i tredie stycket 1 mottagaren har en F-skattsedel<br>med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen<br>som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen<br>åberopas.</p>
<p>I andra stycket har en ändring gjorts på grund av att bestämmelserna i<br>nuvarande 11 kap. 2 § har upphävts samtidigt som motsvarande bestäm-<br>melser förs in i LIP. Övriga ändringar är endast av redaktionell art.</p>
<h4>5 kap.</h4>
<p>6 § Som bosättningstid i Sverige tillgodoräknas</p>
<p>a) tid under vilken en person varit folkbokförd i Sverige enligt folk-<br>bokföringslagen (1991:481); vid flyttning till utlandet skall hänsyn dock<br>inte tas till tia efter utresan om personen enligt nämnda lag skall avregist-<br>reras som utflyttad,</p>
<p>b) tid under vilken en här folkbokförd person före tidpunkten för folk-<br>bokföringen oavbrutet vistats i Sverige efter att ha ansökt om uppehålls-<br>tillstånd enligt 1 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529) eller motsvarande<br>föreskrift enligt äldre lag,</p>
<p>c) tid under vilken en svensk medborgare av svenska kyrkan, ett<br>svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller<br>en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet varit sänd<br>till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning; för tid efter år<br>1992 skall vad som nu sägs gälla endast om utlandsvistelsen varat längst<br>tre år i följd,</p>
<p>d) tid under vilken en försäkrad haft inkomst av anställning eller in-<br>komst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension,</p>
<p>e) tid före år 1993 under vilken en svensk medborgare haft anställning<br>i ett annat land som grundat rätt till svensk statligt reglerad pension, dock<br>inte tid för vilken rätt till pension grundad på bosättning i det andra lan-<br>det föreligger om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i<br>Sverige,</p>
<p>f) i den mån regeringen så förordnar tid under vilken en person som<br>inte fyllt 26 år bedriver studier i annat land.</p>
<p>Som bosättningstid i Sverige tillgodoräknas även tid som avses i 7 och</p>
<p>9 §§.</p>
<p>Som bosättningstid i Sverige enligt första stycket a) tillgodoräknas inte<br>tid då någon enligt förordnande av regeringen med stöd av 1 kap. 3 §<br>fjärde stycket inte skall anses bosatt i Sverige.</p>
<p>Vad som i första stycket sägs om folkbokföring enligt folkbokförings-<br>lagen skall gälla också i fråga om kyrkobokföring enligt lag som ersatts<br>av folkbokföringslagen eller enligt motsvarande äldre författning.</p>
<p>Bestämmelserna t första stycket c) gäller även medföljande make samt<br>bam under 18 år till person som där avses.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket d), såvitt gäller tid före år 1993 för<br>vilken den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng enligt 11 kap. i ka-<br>pitlets lydelse före den 1 januari 1999, och första stycket e) gäller även<br>medföljande make samt bam under 18 år till person som där avses. Som<br>bosättningstid tillgodoräknas dock inte tid för vilken maken eller barnet<br>har rätt till pension grundad på bosättningstid i det andra landet om sådan<br>pension kan utbetalas till den som är bosatt i Sverige.</p>
<p>Vid tillämpningen av bestämmelserna i femte och sjätte styckena skall<br>med make likställas den som, utan att vara gift med den person som avses<br>i första stycket c), d) eller e) levt tillsammans med denne, om de tidigare<br>har varit gifta eller gemensamt har eller har haft bam.</p>
<p>822</p>
<p>Ändringarna i första stycket punkt d och i sjätte stycket denna paragraf är Prop. 1997/98:151<br>en följd av att bestämmelserna i 11 kap. om pensionsgrundande inkoms-<br>ter och pensionspoäng har överförts till LIP. Ändringar har av samma<br>anledning också gjorts i 4 § i detta kapitel. Se prop. 1997/98:152 Garanti-<br>pension m.m.</p>
<h4>6 k<sup>a</sup>P-</h4>
<p>3 § Uttag av ålderspension får helt eller delvis återkallas med verkan från<br>nästa månadsskifte. Har ålderspension återkallats tidigare får dock ny<br>återkallelse inte avse tid före sex månader efter det att den tidigare åter-<br>kallelsen böljade gälla. Sådan återkallelse gäller inte heller för försäkrad,<br>som uppbär tilläggspension enligt 12 kap., om inte han eller hon gör mot-<br>svarande återkallelse enligt 12 kap. 3 §.</p>
<p>Skall ålderspension efter återkallelse av pensionsuttag börja betalas ut<br>på nytt, beräknas pensionens storlek med tillämpning av bestämmelserna<br>i 2 § på grundval av den försäkrades ålder då pensionen på nytt börjar<br>utges. För varje månad, varunder ålderspension tidigare har betalats ut,<br>skall vid beräkningen göras avdrag med 0,5 procent för tid före den<br>månad, varunder den försäkrade har fyllt 65 år, och 0,7 procent för annan<br>tid.</p>
<p>I första stycket har införts en begränsning i möjligheterna att ändra ett<br>pensionsuttag. Därvid föreskrivs att återkallelse helt eller delvis endast<br>får göras för tid efter det att minst sex månader förflutit sedan en tidigare<br>återkallelse. Däremot kvarstår möjligheterna för en pensionsberättigad att<br>öka sitt uttag av pension kort tid efter en tidigare ändring av uttaget.</p>
<p>Ändringen i första stycket överensstämmer med vad som föreslås gälla<br>enligt LIP fr.o.m. den 1 januari 2001.</p>
<p>Övriga ändringar i första stycket och ändringarna i andra stycket är<br>endast av redaktionell art.</p>
<h4>II kap.</h4>
<p>1 § Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng beräknas och fastställs<br>enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Bestämmelserna om vilka slags inkomster som är pensionsgrundande<br>samt bestämmelser om beräkning och fastställande av sådan inkomst har<br>flyttats från denna lag och från LBP till LIP. Övriga bestämmelser, 2-6 a § i<br>detta kapitel, liksom LBP har upphävts.</p>
<p>Den ändring som gjorts i denna paragraf avser andra stycket som tidi-<br>gare innehållit bestämmelser om när pensionsgrundande inkomst skall<br>fastställas för en försäkrad. Dessa bestämmelser har i huvudsak ersatts av<br>bestämmelser i LIP. I andra stycket anges nu att pensionsgrundande in-<br>komst och pensionspoäng beräknas och fastställs enligt LIP.</p>
<p>Enligt äldre bestämmelser skulle pensionsgrundande inkomst inte<br>fastställas för år före det år då en försäkrad uppnår 16 års ålder, år då en<br>försäkrad avlidit eller år efter det då en försäkrad fyllt 64 år och inte<br>heller för tidigare år då en försäkrad uppburit hel ålderspension för hela<br>året. Detta innebar också att pensionspoäng för sådan inkomst inte tillgo-<br>doräknades för sådana år.</p>
<p>Inte heller enligt LIP skall pensionsgrundande inkomst fastställas för år<br>före det år då en försäkrad uppnår 16 års ålder. Pensionsgrundande in-<br>komst skall inte heller fastställas för år då en försäkrad avlidit i annat fall</p>
<p>823<br></p>
<p>än om överföring av pensionsrätt för premiepension till den avlidnes<br>make skall göras för det året. Eftersom inte heller andra pensionsgrun-<br>dande belopp skall fastställas för sådana år kommer det inte att finnas<br>något pensionsunderlag att beräkna pensionsrätt på. Däremot finns i LIP<br>inget undantag för beräkning av pensionsgrundande inkomst, andra pen-<br>sionsgrundande belopp (än pensionsgrundande belopp för bamår) och<br>pensionsrätt för år efter det år då en person fyllt 64 år eller för tidigare år<br>då han eller hon för hela året uppburit hel ålderspension.</p>
<p>Även om pensionsgmndande inkomst m.m. tillgodoräknas efter 64 års<br>ålder skall pensionspoäng inte tillgodoräknas för sådan tid. Däremot till-<br>godoräknas pensionsrätt för sådan tid. När det gäller tid före 65 års ålder<br>då en försäkrad uppburit hel ålderspension hela året kommer däremot<br>pensionspoäng att beräknas för den för vilken pensionsgmndande in-<br>komst fastställts. Till följd härav föreslås också att den avgiftsbefrielse<br>som förelegat under sådan tid upphävs (se 3 kap. 3 § tredje stycket SAL).</p>
<p>Vissa särskilda bestämmelser gäller för personer som är födda år 1937<br>eller tidigare. Dessa finns dels i 6 kap. 12-16 §§ LIP, dels i 4, 11 och<br>15 §§ lagen om införande av LIP.</p>
<h4>12 kap.</h4>
<p>3 § Uttag av ålderspension får helt eller delvis återkallas med verkan från<br>nästa månadsskifte. Har ålderspension återkallats tidigare får dock ny<br>återkallelse inte avse tid före sex månader efter det att den tidigare åter-<br>kallelsen böljade gälla. Sådan återkallelse gäller inte heller för försäkrad,<br>som uppbär folkpension enligt 6 kap., om inte han eller hon gör mot-<br>svarande återkallelse enligt 6 kap. 3 §.</p>
<p>Skall ålderspension efter återkallelse av pensionsuttag börja betalas ut<br>på nytt. beräknas pensionens storlek med tillämpning av bestämmelserna<br>i 2 § på grundval av den försäkrades ålder då pensionen på nytt börjar<br>utges. För varje månad, vamnder ålderspension tidigare har betalats ut,<br>skall vid beräkningen göras avdrag med 0,5 procent for tid före den<br>månad, vamnder den försäkrade har fyllt 65 år, och 0,7 procent för annan<br>tid.</p>
<p>Ändringarna i denna paragraf motsvarar de ändringar som gjorts i 6 kap.<br>3 § denna lag.</p>
<h4>13 kap.</h4>
<p>2 § Har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst två år av<br>de fyra ar som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffar, skall<br>förtidspension utges med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket.<br>Härvid gäller inte bestämmelsen i 20 kap. 2 § första stycket. Bestämmel-<br>serna i andra stycket skall även tillämpas da vid tidpunkten för pen-<br>sionsfallet den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst eller den in-<br>komst som då skulle ha utgjort hans eller hennes sjukpenninggrundande<br>inkomst om försäkringskassan hade känt till samtliga förhållanden, upp-<br>går till lägst ett belopp som motsvarar det vid årets mgång gällande pris-<br>basbeloppet.</p>
<p>Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspen-<br>sion, som skulle tillkomma den försäkrade, om sådan pension skulle<br>börja utgå från och med den månad varunder han eller hon fyller 65 år.<br>Härvid skall ålderspensionen beräknas under antagande att aen försäk-<br>rade för varje år från och med det då förtidspensionen börjar utgå till och<br>med det då han eller hon uppnår 64 års ålder tillgodoräknats pensions-<br>poäng motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal, vilka tillgodoräk-<br>nats honom eller henne under de fyra år som närmast föregått det år då<br>pensionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, under<br>samtliga år från och med det då han eller hon fyllt 16 år till och med det<br>som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av nämnda medel-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>824</p>
<p>tal bortses från de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej<br>tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.</p>
<p>Pension enligt denna paragraf får ej utgå, om den försäkrade vid 65 års<br>ålder inte kan bli berättigad till ålderspension enligt 12 kap.</p>
<p>Ändringen i första stycket föranleds av att bestämmelserna om vårdår har<br>flyttats från 11 kap. 6 a § denna lag till 4 kap. 11-12 §§ LIP.</p>
<p>I 11 kap. 6 a § tredje stycket föreskrevs tidigare att vårdår inte skall be-<br>aktas vid tillämpningen av 13 kap. 2 § första stycket. Detta undantag an-<br>ges nu i stället i denna paragraf. Vidare har en namnändring av basbelopp<br>till prisbasbelopp gjorts.</p>
<p>Ändringarna i andra och tredje styckena är endast av redaktionell art.</p>
<p>4 § Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd<br>av 12 kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med mot-<br>svarande tillämpning av 12 kap. 3 och 4 §§.</p>
<p>Vid beräkning av förtidspension skall hänsyn inte tas till pensions-<br>poäng som enligt 11 kap. 6 § första och tredje styckena, z dessa lagrums<br>lydelse före den 1 januari 1999, eller 4 kap. 1 § lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension tillgodoräknats den försäkrade för tid då<br>förtidspension enligt denna lag utgått med anledning av samma in-<br>komstförlust. Vårdar som enligt 11 kap. 6 a §, i detta lagrums lydelse<br>före den 1 januari 1999, eller 4 kap. 1 § lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension tillgodoräknats en försäkrad som under året uppburit för-<br>tidspension enligt denna lag får inte åberopas för höjning av förtidspen-<br>sionen.</p>
<p>Ändringarna i andra stycket är en följd av att bestämmelserna om pen-<br>sionspoäng och vårdår i 11 kap. 6 och 6 a §§ denna lag har flyttats till<br>LIP.</p>
<h4>15 kap.</h4>
<p>2 § For en pensionsberättigad som är född under något av åren 1911-1927<br>skall tilläggspension beräknas som om pensionspoäng kunnat tillgodo-<br>räknas om han eller hon hade fått rätt till förtidspension enligt 13 kap. 1 §<br>från och med januari månad det år han eller non uppnått 65 års alder.<br>Detta gäller dock endast om pensionen därigenom blir större.</p>
<p>Första och andra styckena i denna paragraf har upphävts då de numera<br>saknar betydelse. De skall enligt övergångsbestämmelserna dock gälla<br>såvitt avser tid före upphävandet.</p>
<p>Ändringarna i tredje stycket är dels föranledda av att pensionspoäng<br>fortsättningsvis skall fastställas genom överklagbara beslut, dels av<br>redaktionell art.</p>
<h4><sup>16 k</sup>3P-</h4>
<p>5 § Ålderspension utges från och med den månad varunder den försäk-<br>rade fyller 65 år eller, om han eller hon önskar att pensionen skall börja<br>utges tidigare eller senare, från och med den månad som anges i pen-<br>sionsansökningen.</p>
<p>Förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag utgår från och<br>med den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 § andra<br>stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den då<br>beslutet om pension meddelats.</p>
<p>Efterlevandepension utges från och med den månad då den försäkrade<br>avlidit eller, om han eller hon vid sin död uppbar ålderspension eller för-<br>tidspension, från och med månaden näst efter den då dödsfallet inträffat.</p>
<p>Inträder rätt till ålderspension eller efterlevandepension vid annan tid-<br>punkt än som åsyftas i första och tredje styckena, skall pensionen betalas<br>ut för tid från och med den månad då rätten inträtt.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>825</p>
<p>Annan pension än ålderspension får inte betalas ut för längre tid till- p<sub>rO</sub>p 1997/98 151<br>baka än tre månader eller, i fråga om barnpension eller handikappersätt- <sup>F</sup>’<br>ning, två år före ansökningsmånaden. Ålderspension far betalas ut tidi-<br>gast for månaden närmast efter ansökningsmånaden. Har den försäkrade<br>uppburit* förtidspension eller särskild efterlevandepension omedelbart<br>före 65 års ålder får dock ålderspension betalas ut for högst tre månader<br>före ansökningsmånaden.</p>
<p>Det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om barnpension<br>enligt 14 kap. 2 § skall minskas med vad som utbetalats i omställ-<br>ningspension enligt 14 kap. 4 § eller särskild efterlevandepension enligt<br>14 kap. 5 § för den tid som bampensionsbeloppet avser utöver vad som<br>skulle ha utgetts om beslutet om barnpension förelegat vid utbetalningen<br>av omställmngspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf behandlar i huvudsak frågan om från<br>vilken tidpunkt en pension skall börja utges.</p>
<p>De ändringar som gjorts i första, tredje och jjärde styckena är endast<br>av redaktionell art. I femte stycket föreskrivs nu att ålderspension inte får<br>utges retroaktivt utan skall börja utges tidigast för tid från och med<br>månaden närmast efter ansökningsmånaden. Undantag görs emellertid för<br>det fall att den försäkrade omedelbart före den månad han eller hon fyller<br>65 år har haft förtidspension eller särskild efterlevandepension. I sådant<br>fall får ålderspension betalas ut för högst tre månader före ansöknings-<br>månaden. Anledningen härtill är att förhindra att en försäkrad blir utan<br>försörjning när rätten till förtidspension eller särskild efterlevandepension<br>upphör vid 65 års ålder.</p>
<h4>19 kap.</h4>
<p>1 § Om avgifter för finansiering av sjukförsäkringen m.m, föräldraför-<br>säkringen och efterlevandepensioner föreskrivs i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter.</p>
<p>1 paragrafen har ändringar gjorts på så sätt att det nu anges att det i lagen<br>(1981:691) om socialavgifter föreskrivs om avgifter för finansiering av<br>sjukförsäkringen m.m., föräldraförsäkringen och efterlevandepensioner.<br>Hänvisningen till lagen om socialavgifter vad gäller föräldraförsäkringen<br>och efterlevandepensioner görs eftersom direkta avgifter för finansie-<br>ringen härför har införts. När det gäller sjukförsäkringen har ett m.m.<br>lagts till då vissa kostnader för förtidspensionen införlivats i denna avgift.<br>Vidare har hänvisningen till lagen om allmän pensionsavgift tagits bort<br>då denna avgift endast skall finansiera försäkringen för tilläggspension i<br>form av ålderspension och täcks av hänvisningen i 4 § i detta kapitel.</p>
<p>4 § För finansieringen av tilläggspension z form av ålderspension enligt<br>denna lag skall bestämmelserna i 1 kap. 2 § lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension gälla.</p>
<p>Finansieringen av tilläggspension i form av ålderspension kommer<br>framöver att regleras LIP. På grund härav hänvisas därför nu endast till<br>LIP.</p>
<h4>20 kap.</h4>
<p>2 § Vid tillämpningen av denna lag skall, om inte annat sägs i lagen,<br>vårdår som tillgodoräknats enligt 11 kap. 6 a §, i detta lagrums lydelse<br>fore den 1 januari 1999, eller 4 kap. 12 § lagen (1998:000) om inkomst-<br></p>
<p>826<br></p>
<p>grundad ålderspension likställas med år för vilka pensionspoäng tillgo- p<sub>ro</sub>p. 1997/98:151<br>doräknats.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §<br>likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft<br>bam, om de stadigvarande sammanbor.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §<br>också likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett<br>utländskt bam för vård och fostran i syfte att adoptera det.</p>
<p>Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt<br>bam i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid<br>tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension<br>bamet anses som bam till denne. I sådana fall anses bamet bosatt i<br>Sverige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den<br>tidpunkt då han eller hon avled.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 2 a § tredje stycket skall<br>den som lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en anbudshand-<br>ling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även inne-<br>håller uppgifter om utbetalarens ocn betalningsmottagarens namn och<br>adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om<br>betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer anses<br>ha en saaan skattsedel. Uppgiften om innehav av en F-skattsedel gäller<br>även som sådant skriftligt åberopande av F-skattsedeln som avses i 3 kap.<br>2 a § fjärde stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den som betalar<br>ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattsedel är<br>oriktig. Bestämmelser om påföljd för den som lämnar oriktig uppgift<br>finns i skattebrottslagen (1971:69).</p>
<p>Bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om tillgodoräknande av vårdår har<br>flyttats till 4 kap. 1, 11 och 12 §§ LIP. I första stycket i denna paragraf<br>föreskrivs nu att vid tillämpningen av denna lag skall vårdår likställas<br>med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats.</p>
<p>Ändringen i andra stycket är också en följd av att bestämmelserna i</p>
<p>11 kap. 6 a § har flyttats till LIP.</p>
<p>Ändringarna i tredje och fjärde styckena är endast av redaktionell art.</p>
<p>15 § Regeringen får träffa överenskommelse med främmande makt om<br>utsträckt tillämpning av denna lag eller om undantag i vissa fall från vad i<br>lagen är stadgat.</p>
<p>Ändringen i första stycket är endast av redaktionell art.</p>
<p>Andra stycket i denna paragraf har upphävts. Motsvarande bestämmel-<br>ser har i stället förts in i 15 kap. 18 § andra stycket LIP. De förbindelser<br>som tecknats och godkänts enligt bestämmelserna i det upphävda stycket<br>före den 1 januari 1999 skall enligt 12 § lagen om införande av LIP gälla<br>även vid tillgodoräknande av pensionsrätt på grund av bestämmelserna i<br>15 kap. 18 § andra stycket LIP.</p>
<p>8. Om en kvinna, som avses i punkt 5 och är född under något av åren<br>1930-1944 samt har rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt<br>äldre bestämmelser, för samma manad får tilläggspension i form av<br>ålderspension, utges änkepensionen endast i den mån den överstiger<br>ålderspensionen. Kvinnan nar dock alltid rätt till änkepension med sådant<br>belopp att denna, tillsammans med tilläggspensionen i form av ålderspen-<br>sion, motsvarar viss andel av summan av kvinnans tilläggspension i form<br>av ålderspension och den tilläggspension för mannen som avses i 14 kap.<br>3 § i dess äldre lydelse. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är<br>född år 1930, 58 procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om<br>kvinnan är född år 1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 pro-<br>cent om kvinnan är född år 1934 och 50 procent om kvinnan är rödd<br></p>
<p>827</p>
<p>under något av åren 1935-1944. Med stöd av denna regel får emellertid<br>inte utbetalas tilläggspension i form av änkepension mea högre belopp än<br>vad som följer av 14 kap. 3 § i dess äldre lydelse.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall, om kvinnan<br>uppskjuter uttaget av ålderspension till en senare tidpunkt än från och<br>med den månad då hon fyller 65 år, hänsyn tas till den tilläggspension i<br>form av ålderspension som skulle ha utgetts om rätt därtill nade inträtt<br>från och med nämnda månad. Vidare skall, då kvinnan gjort undantagan-<br>de från försäkringen för tilläggspension, hänsyn tas till den tilläggspen-<br>sion i form av ålderspension som skulle ha utgetts om undantagande inte<br>skett. Motsvarande skall gälla om bestämmelserna om tillgodoräknande<br>av pensionspoäng vid underlåten eller bristande avgiftsbetalning i<br>11 kap. 6 § första stycket, i detta lagrums lydelse före den 1 januari<br>1999, eller 4 kap. 8 S andra stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension har tillämpats.</p>
<p>Ändringen i andra stycket är en följd av att bestämmelserna i 11 kap. 6 §<br>föreslagits upphöra att gälla samtidigt som motsvarande bestämmelse förs<br>in i LIP.</p>
<h3>37.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring</h3>
<h4>4 kap.</h4>
<p>4 § Livränta utges längst till den månad under vilken den försäkrade<br>fyller 65 år.</p>
<p>Den nu gällande paragrafen innehåller bestämmelser om att livränta en-<br>ligt 4 kap. denna lag, s.k. egenlivränta, som huvudregel skall upphöra att<br>utges vid 65 års ålder. Därutöver finns en särskild garantiregel som inne-<br>bär att egenlivränta i vissa fall kan fortsätta att utges efter denna ålder.<br>Som närmare angetts i avsnitt 25.3 föreslås nu att denna särskilda garanti<br>skall slopas.</p>
<p>I första stycket anges därför att livränta utges längst till den månad<br>under vilken den försäkrade fyller 65 år.</p>
<p>Som en konsekvens av slopandet av garantiregeln föreslås att andra-<br>fjärde styckena upphävs.</p>
<p>Motsvarande garanti för livränta efter 65 års ålder enligt lagen<br>(1977:265) om statligt personskadeskydd föreslås samtidigt upphöra.<br>Någon särskild lagändring krävs inte i den lagen då den hänvisar till bl.a.<br>här aktuell bestämmelse i lagen om arbetsskadeförsäkring.</p>
<p>5 § För den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring utgörs livränteunderlaget av hans eller hennes<br>sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid den tid-<br>punkt från vilken livräntan skall utges eller den inkomst som då skulle ha<br>utgjort hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst, om försäk-<br>ringskassan hade känt till samtliga förhållanden.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket gäller följande avvikelser från be-<br>stämmelserna i 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring. Vid beräkningen<br>skall också andra skattepliktiga förmåner än pengar beaktas. Med in-<br>komst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19<br>eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid beräkning av<br>skatteavdrag. Semesterlön och semesterersättning skall medräknas utan<br>den begränsning som anges i 3 kap. 2 § tredje stycket lagen om allmän<br>försäkring. Inkomst i form av skattepliktiga förmåner skall värderas på<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>828</p>
<p>det sätt som är föreskrivet för beräkning av pensionsgrundande inkomst<br>enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Ändringarna i första stycket är endast av redaktionell art.</p>
<p>Ändringen i andra stycket är en följd av att bestämmelserna om beräk-<br>ning av pensionsgrundande inkomst i AFL har flyttats till LIP.</p>
<h4>6 kap.</h4>
<p>1 § Är någon som har rätt till livränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt be-<br>rättigad till folkpension eller tilläggspension i form av förtidspension<br>eller efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan, utgår<br>livräntan endast i den mån den överstiger pensionen.</p>
<p>Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 kap.<br>och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får livränta<br>för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension<br>som utgått för samma tid.</p>
<p>Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt sys-<br>tem för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.</p>
<p>Om bestämmelserna om beräkning av pensionspoäng vid underlåten<br>eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket lagen om all-<br>män försäkring, i detta lagrums Ivdelse före den 1 januari 1999, eller<br>4 kap. 8 £ andra stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion har tillämpats för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid<br>tillämpning av denna paragraf hänsyn tas till den tilläggspension som<br>skulle ha utgivits om full avgift hade erlagts.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Ändringen i fjärde stycket är en konsekvens av ändringarna i 4 kap. 4 §<br>denna lag och av att bestämmelserna om tillgodoräknande av pensions-<br>poäng i 11 kap. AFL flyttats till LIP.</p>
<h4>7 kap.</h4>
<p>2 § Avgiften till arbetsskadeförsäkringen skall utgå efter en procentsats<br>som skall vara så avvägd att avgifterna tillsammans med andra<br>tillgängliga medel täcker</p>
<p>1. ersättningar enligt denna lag samt ersättningar på grund av<br>obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för<br>olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa<br>yrkessjukdomar och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,</p>
<p>2. kostnader som föranleds av lagen (1955:469) angående omreglering<br>av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring<br>för olycksfall i arbete m.m., lagen (1962:303) om förhöjning av vissa<br>ersättningar i anledning av yrkesskada m.m., lagen (1967:919) om</p>
<p>ledning av yrkesskada m.m., lagen (196/:919) om<br>värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. och lagen (1977:268) om<br>uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m.,</p>
<p>3. förvaltningskostnader.</p>
<p>Med förvaltningskostnader enligt första stycket 3 avses omkostnader<br>för Riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas<br>verksamhet beträffande arbetsskadeförsäkringen.</p>
<p>Beslut om procentsats för ett visst år skall fattas senast under året<br>dessförinnan.</p>
<p>Riksförsäkringsverket skall vart femte år föreslå procentsats för de sju<br>följande åren, i aen mån beslut inte redan har fattas.</p>
<p>I paragrafens första stycke har punkt 4 tagits bort då någon fondbildning<br>inte längre skall ske. Ändringen har tillkommit efter Lagrådets<br>granskning och är en följd av ändringen i 4 kap. 6 § lagen (1981:691) om<br>socialavgifter.</p>
<p>829</p>
<h3>37.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om Prop. 1997/98:151<br>socialavgifter</h3>
<h4>1 kap.</h4>
<p>1 § I denna lag ges bestämmelser om avgifter för finansiering av den all-<br>männa försäkringen, ålderspensioneringen och vissa andra sociala ända-<br>mål.</p>
<p>Att denna lag tillämpas även i fråga om särskild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster framgar av lagen (1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</p>
<p>Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns sär-<br>skilda bestämmelser. Föreskrifter om avdrag via beräkning av arbets-<br>givaravgifter finns i lagen (1995:287) om anställningsstöd och i lagen<br>(1995:411) om tillfällig avvikelse fran lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter.</p>
<p>1 första stycket har tillagts att det i lagen också ges bestämmelser om av-<br>gifter för finansiering av ålderspensioneringen.</p>
<p>2 § Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbets-<br>givaravgifter skall betalas av den som är arbetsgivare. Egenavgifter skall<br>betalas av den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring eller enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension<br>och som har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller<br>2 a § lagen om allmän försäkring eller 2 kap. lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 och<br>2 a lagen om allmän försäkring skall även likställas inkomst för eget<br>arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.</p>
<p>Vid tillämpning av denna tag skall, även om ett anställningsförhållande<br>inte föreligger, aen som har utgett sådan ersättning som enligt bestäm-<br>melserna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring eller en-<br>ligt bestämmelserna i 2 kap. 10 § första stycket, 11 eller 12 § lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension är att hänföra till inkomst av anställning<br>anses som arbetsgivare. Med inkomst av anställning enligt 3 kap. 2 §<br>lagen om allmän försäkring skall i denna lag likställas inkomst i form av<br>andra skattepliktiga förmåner än pengar samt kostnadsersättning som inte<br>enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid<br>beräkning av skatteavdrag. I fråga om skattepliktig intäkt av tjänst enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370) i form av rabatt, bonus eller annan<br>förmån som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, skall den som<br>slutligt har statt för de kostnader som ligger till grund för förmånen, an-<br>ses som arbetsgivare, om denne är någon annan än den som är skattskyl-<br>dig för förmånen.</p>
<p>1 första stycket och andra stycket har hänvisningar till den nya lagen om<br>inkomstgrundad ålderspension gjorts. I andra stycket innebär den nya<br>hänvisningen att den som utgett bidrag som angavs i 11 kap. 2 § första<br>stycket m AFL inte längre är arbetsgivare enligt lagen. För sådana bidrag<br>kommer staten att betala en särskild ålderspensionsavgift.</p>
<h4>2 kap.</h4>
<p>1 § En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för<br>varje år betala</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med 7,50 procent,</p>
<p>2. efterlevandepensionsavgift meal, 70 procent,</p>
<p>3. ålderspensionsavgift mea 6,40 procent,</p>
<p>4. fÖräldraförsäkringsavgift med 2,20 procent,</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med o, 84 procent.</p>
<p>Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffan-<br>de ersättning som avses i 2 kap. 11 eller 12 § lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension betala endast ålderspensionsavgift.</p>
<p>830</p>
<p>1 första stycket har nya nivåer införts på sjukförsäkringsavgiften och ar-<br>betsmarknadsavgiften. I stället för tilläggspensionsavgift har införts be-<br>nämningen ålderspensionsavgift. Bestämmelserna om folkpensionsav-<br>gift,delpensionsavgift, arbetarskyddsavgift och lönegarantiavgift har<br>tagits bort. Nya avgifter har införts i form av en efterlevandepensionsav-<br>gift och en föräldraförsäkringsavgift.</p>
<p>I paragrafens andra stycke har en hänvisning till den nya lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension gjorts. Hänvisningen innebär att beräkning<br>av avgift för bidrag som angavs i 11 kap. 2 § första stycket m AFL inte<br>längre regleras i lagen.</p>
<p>2 § En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som<br>utgetts till sådana för vage år betala även sjömanspensionsavgift med<br>1,20 procent.</p>
<p>I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och arbetsmarknads-<br>avgift beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter rege-<br>ringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket ärligen fastställer. Procent-<br>satserna skall utgöra den andel av de i 1 § första stycket 1 och 6 angivna<br>procentsatserna som svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjö-<br>män och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för aen<br>30 september de tre år som närmast föregått det ar då procentsatserna<br>fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg med en bruttodräktighet<br>understigande 300. Procentsatserna beräknas med två decimaler.</p>
<p>Med sjöman avses i denna lag arbetstagare som avses i punkt 1 av an-<br>visningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Enligt andra stycket skall arbetsgivare som sysselsätter sjömän betala<br>vissa avgifter enligt en lägre procentsats som Riksförsäkringsverket år-<br>ligen fastställer. Med anledning av att folkpensionsavgiften har tagits bort<br>har sådan arbetsgivare medgivits nedsättning av arbetsmarknadsavgiften i<br>stället för som tidigare folkpensionsavgiften.</p>
<p>3 § Underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgiva-<br>ren under året har utgett som lön i pengar eller annan ersättning för utfört<br>arbete eller eljest med anledning av tjänsten, dock inte ^pension, eller<br>andra skattepliktiga förmåner. I underlaget skall även inga sådan annan<br>ersättning för utfört arbete som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Med lön likställs</p>
<p>1. garantibelopp enligt lönegarantilagen (1992:497),</p>
<p>2. kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetal-<br>ningslagen (1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag,</p>
<p>3. ersättning som en arbetsgivare utger till en allmän försäkringskassa<br>som följd av bestämmelsen i 24 § första stycket lagen (1991:1047) om<br>sjuklön.</p>
<p>Ersättning som avses i andra stycket 3 skall anses som ersättning till<br>arbetstagare vid tillämpning av 4 och 5 §§.</p>
<p>I första stycket har en redaktionell ändring gjorts samt från avgiftsunder-<br>laget borttagits sådant bidrag som angavs i 11 kap. 2 § första stycket m<br>AFL. Vidare har andra stycket strukturerats om. I stycket har intagits<br>några ersättningar som tidigare ingick i första stycket. Någon ändring i<br>sak har inte gjorts. I tredje stycket har följdändringsvis gjorts en ändring.</p>
<p>4 § Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från</p>
<p>1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte<br>uppgått till 1 000 kronor,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>831</p>
<p>3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av p<sub>rop</sub> 1997/98:151<br>bam eller mea anledning av barns föaelse, till den del ersättningen mot- <sup>F</sup>’</p>
<p>svarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som<br>arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 §<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen<br>(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.n.,</p>
<p>5. ersättning som en arbetsgivare utgett till bam för arbete som utförts i<br>hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras<br>vid inkomsttaxeringen,</p>
<p>6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som ar-<br>betstagare hart att täcka med ersättningen,</p>
<p>8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna<br>inte räknas som lön enligt 2 kap. 3 § första stycket lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension eller enligt 2 kap. 16 § andra stycket<br>samma lag inte är pensionsgrundande inkomst,</p>
<p>9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där partema i skiljeförfaran-<br>det är av utländsk nationalitet,</p>
<p>10. ersättning som på gmnd av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)<br>om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte<br>utgör skattepliktig intäkt,</p>
<p>11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,</p>
<p>12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p>
<p>13. saaan ersättning som enligt 1 § första stycket 7-5 lagen (1990:659)<br>om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för<br>nämnda skatt,</p>
<p>14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-<br>skatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet,<br>om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt pris-<br>basbelopp enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinst-<br>andelsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän för-<br>säkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens räk-<br>ning,</p>
<p>16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk<br>person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista me-<br>ningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän forsäkring skall bort-<br>ses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,</p>
<p>17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993<br>om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighetsför-<br>säkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal<br>mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,</p>
<p>18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992<br>om skadan anmälts till allmän^ försäkringskassa efter utgången av juni<br>1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring<br>som anges i 17,</p>
<p>19. ersättning enligt 2 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna<br>kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från<br>arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer far fastställa schablon för beräkning av arbetstaga-<br>res kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda yrkes-<br>grupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom respektive<br>bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som<br>inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och<br>samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en<br>halv gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.</p>
<p>I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag<br>skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.</p>
<p>832</p>
<p>I paragrafens första stycke har punkten 2 tagits bort. Punkten angav att<br>det från avgiftsunderlaget skulle bortses från ersättning till arbetstagare<br>som vid årets ingång fyllt 65 år. Denna punkt skall dock alltjämt gälla för<br>dem som är födda år 1937 eller tidigare vilket framgår av övergångsbe-<br>stämmelserna. I punkten 8 har en hänvisning till pensionsgrundande in-<br>komst enligt ett lagrum i den nya lagen om inkomstgrundad ålderspen-<br>sionsavgift gjorts. Någon förändring i sak har inte gjorts. I punkt 13 har<br>en följdändring gjorts på grund av att punkterna ändrats i 1 § första<br>stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkoms-<br>ter. I punkt 14 har basbelopp ändrats till prisbasbelopp.</p>
<p>I 19:e punkten hänvisas till sådana ersättningar som det skall betalas<br>statliga ålderspensionsavgifter för. Dessa ersättningar undantas alltjämt<br>från att ingå i i avgiftsunderlaget.</p>
<p>5 § Vid bestämmande av underlaget för beräkning av ålderspensionsav-<br>gift skall även medräknas ersättningar som utgör inkomst av anställning<br>enligt 2 kap. 10 § första stycket, 11 § första stycket eller 12 § första<br>stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Ersätt-<br>ningar för arbete utanför Sverige till arbetstagare som inte är svenska<br>medborgare och som inte heller är bosatta här, skall inte medräknas.</p>
<p>Vid bestämmande av underlaget för beräkning av annan avgift än<br>ålderspensionsavgift skall bortses från ersättningar till arbetstagare som<br>vid årets ingångfyllt 65 år. Detsamma gäller ersättningar till arbetstagare<br>som inte varit försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring.</p>
<p>1 första stycket har tilläggspensionsavgift ändrats till ålderspensionsav-<br>gift. Vidare har lydelsen skrivits om på så sätt att det nu anges att ersätt-<br>ningar som utgör inkomst av anställning enligt angivna lagrum i den nya<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension skall medräknas vid<br>bestämmande av underlaget för ålderspensionsavgiften. Ändringen är<br>endast redaktionell och någon ändring i sak har inte gjorts. Vidare har en<br>omformulering gjorts när det gäller ersättningar för arbete utanför<br>Sverige till arbetstagare som inte är svenska medborgare och som inte är<br>bosatta i Sverige. Inte heller här har någon ändring i gjorts i sak.</p>
<p>I andra stycket har lagts till att det vid bestämmandet av avgiftsunder-<br>laget för beräkning av annan avgift än ålderspensionsavgift skall bortses<br>från ersättningar till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år. Inne-<br>börden härav är att ålderspensionsavgift även skall betalas för ersättning<br>som utges till personer som är 65 år eller äldre. Detta tillägg är en följd<br>av att punkten 2 i 2 kap. 4 § första stycket har tagits bort. Den bestäm-<br>melsen skall dock inte tillämpas på personer födda år 1937 eller tidigare<br>vilket framgår av övergångsbestämmelserna.</p>
<p>Vidare har sista meningen i stycket tagits bort. Meningen avsåg upp-<br>dragstagare som var bosatta utomlands och som i utlandet utförde arbete<br>för en svensk arbetsgivares räkning. Den borttagna meningen har inte<br>någon egen funktion eftersom lagen om socialavgifter likställer arbets-<br>tagare och uppdragstagare och uppdragstagare inbegrips i arbetstagar-<br>begreppet i den nuvarande sista meningen.</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>1 § En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som<br>anges i 3-5 §§ för vaije år betala</p>
<p>I. sjukförsäkringsavgift med 8,23 procent,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>833</p>
<p>13 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2</p>
<p>2. efterlevandepensionsavgift med 1,70 procent,</p>
<p>3. ålderspensionsavgift med 6,40 procent,</p>
<p>4. för alar aförsäkringsavgift med 2,20 procent,</p>
<p>5. arbetsskadeavgift mecT 1,38 procent,</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.</p>
<p>I paragrafen har ny nivå införts på sjukförsäkringsavgiften. Tilläggspen-<br>sionsavgift har ändrats till ålderspensionsavgift. Bestämmelserna om<br>folkpensionsavgift och delpensionsavgift har tagits bort. Nya avgifter har<br>införts i form av en efterlevandepensionsavgift och en föräldraförsäk-<br>ringsavgift.</p>
<p>3 § Egenavgifter i annan form än ålderspensionsavgift beräknas inte för<br>år efter det aå den försäkrade fyllt 65 år.</p>
<p>Andra avgifter än ålderspensionsavgift betalas inte av den som vid ut-<br>gången av inkomståret inte var inskriven hos allmän försäkringskassa,<br>utom för det fall att detta berott på att den försäkrade inte uppnått den<br>ålder som enligt 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring krävs<br>för inskrivning hos allmän försäkringskassa. Sådana avgifter betalas inte<br>heller av den som för någon del av samma år upgburit hel förtidspension<br>enligt lagen om allmän försäkring eller för hela aret uppburit hel ålders-<br>pension enligt nämnda lag.</p>
<p>Ålderspensionsavgift betalas inte för det år då den försäkrade avlidit.</p>
<p>Avgift betalas inte aå avgiftsunderlaget understiger 1 000 kronor.</p>
<p>I första stycket har angetts att någon annan avgift än ålderspensionsavgift<br>inte skall beräknas för år efter det då den försäkrade fyllt 65 år. Det inne-<br>bär att avgift såväl skall beräknas som betalas även efter fyllda 65 år.</p>
<p>I andra stycket har gjorts en namnändring .</p>
<p>I tredje stycket har, förutom att en namnändring gjorts, borttagits att<br>tilläggspensionsavgift inte skall betalas för år då den försäkrade uppburit<br>hel ålderspension enligt lagen om allmän försäkring. Denna bestämmelse<br>skall dock inte tillämpas på personer födda år 1937 eller tidigare vilket<br>framgår av övergångsbestämmelserna.</p>
<p>4 § Grunden för beräkning av avgift enligt 1 § 1 och 4-6 utgörs av in-<br>komst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring. Med inkomst av annat förvärvsarbete<br>enligt 3 kap. 2 § och 2a § lagen om allmän försäkring skall även likställas<br>andra skattepliktiga förmåner än pengar.</p>
<p>Grunden för beräkning av avgift enligt 1 § 2 och 3 utgörs av inkomst<br>av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. 6 § lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<p>I paragrafen har ändringar gjorts till följd av att vissa avgifter har tagits<br>bort och nya avgifter har införts i 3 kap. 1 §. 1 andra stycket görs också en<br>ändring till följd av att bestämmelserna om pensionsgrundande inkomst<br>flyttats från AFL till LIP.</p>
<p>5 § Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning<br>för arbete för någon annans räkning, om ersättningen från denne under<br>året inte uppgått till 1 000 kronor. Vad nu sagts gäller dock inte om er-<br>sättningen utgör inkomst av näringsverksamhet.</p>
<p>Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall vidare bortses från in-<br>komst som avses i 2 kap. 6 § första stycket 4 lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<p>Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller i tillämpliga<br>delar bestämmelserna i 2, 13 och 15 kap. lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>834</p>
<p>I andra stycket hänvisas följdändringsvis till LIP.</p>
<p>I tredje stycket anges att 2, 13 och 15 kap. i den nya lagen gäller i till-<br>lämpliga delar. I dessa kapitel regleras bland annat beräkningen av pen-<br>sionsgrundande inkomst, anknytningar till taxeringsförfarandet m.m. De<br>angivna kapitlen ersätter de föreskrifter som fanns i 11 kap. 4 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring och i lagen (1959:551) om beräkning<br>av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p>
<p>5 a § Vid beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 procent av<br>avgiftsunderlaget beräknat enligt 4 § första stycket, dock högst med<br>9 000 kronor per år. Om den försäkrade under aret även betalat ut lön<br>eller annan förmån till arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag<br>från arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap. 5 a §, får dock avdrag från egen-<br>avgiftema medges högst med ett så stort belopp att det sammanlagda av-<br>draget från egenavgiftema och arbetsgivaravgifterna inte överstiger<br>42 600 kronor per år.</p>
<p>Om den försäkrade är delägare i ett handelsbolag får det sammanlagda<br>avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till handelsbolagets in-<br>komster för samtliga delägare i handelsbolaget inte överstiga<br>42 600 kronor per år. Avdraget fördelas mellan delägarna i proportion till<br>hur den skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan<br>dem. Kan en eller flera av delägarna helt eller delvis inte utnyttja av-<br>draget får resterande avdrag fördelas mellan övriga delägare på motsva-<br>rande sätt. Om handelsbolaget under året även betalat ut lön eller annan<br>förmån till arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag från arbetsgi-<br>varavgifterna enligt 2 kap. 5 a §, skall delägarna medges avdrag fran<br>egenavgiftema högst med så stort belopp att delägarnas sammanlagda<br>avdrag från de egenavgifter som är nänförliga till inkomsten från<br>handelsbolaget och handelsbolagets avdrag fran arbetsgivaravgifterna<br>inte överstiger 42 600 kronor per ar.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket skall i angiven ordning avse arbetsmark-<br>nadsavgiften, sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften, efterlevande-<br>pensionsavgiften och föräldraförsäkringsavgiften.</p>
<p>I tredje stycket har gjorts ändringar till följd av att vissa avgifter har<br>tagits bort och nya avgifter har införts i 3 kap. 1 §.</p>
<h4>4 kap.</h4>
<p>1 § Sjukförsäkringsavgifter förs till staten för finansiering av</p>
<p>1. kostnader för sjukpenning m.m. enligt 3 kap., folkpension i form av<br>förtidspension enligt 7 Kap. för personer som har rätt till tilläggspension<br>i form av förtidspension enligt 13 kap., tilläggspension i form av förtids-<br>pension enligt 13 kap. och rehabiliteringsersättning m.m. enligt 22 kap.,<br>allt enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>2. Centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att såda-<br>na studielån som belöper på en studerandes sjukperiod enligt studie-<br>stödslagen (1973:349) inte skall återbetalas,</p>
<p>3. vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltningskostnader,</p>
<p>4. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård</p>
<p>5. den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om<br>sjuklön och</p>
<p>6. statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:000) om statlig<br>ålderspensionsavgift som belöper på förmåner som finansieras mea<br>sjukförsäkringsavgiften.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>835</p>
<p>1 paragrafen anges vad sjukförsäkringsavgifter skall finansiera. Änd-<br>ringarna innebär bl.a. att sådana avgifter även skall finansiera tilläggs-<br>pension i form av förtidspension och folkpension i form av förtidspen-<br>sion. Avgifterna skall också finansiera statliga ålderspensionsavgifter<br>som belöper på förmåner som finansieras med sjukförsäkringsavgifter.<br>Däremot skall avgifterna inte finansiera kostnader för tandvård, läke-<br>medelssubventioner eller föräldrapenningförmåner.</p>
<p>2 § Efterlevandepensionsavgifter förs till staten för finansiering av folk-<br>pension i form av efterlevandepension enligt 8 kap. lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och tilläggspension i form av efterlevandepension en-<br>ligt 14 kap. samma lag, änkepension enligt övergångsbestämmelserna till<br>lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring samt kostna-<br>der för förvaltning av efterlevandepension och änkepension.</p>
<p>I bestämmelsen, som ersätter tidigare bestämmelse om folkpensionsav-<br>gifter, anges vad de nyinrättade efterlevandepensionsavgiftema skall<br>finansiera.</p>
<p>3 § Fördelningen av influtna ålderspensionsavgifter skall göras enligt<br>följande. Den andel som beräknas utgöra avgifter för inkomster som<br>överstiger 8,06 förhöjda prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring förs till staten. Den andel som beräknas<br>motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år förs till Riks-<br>gäldskontoret för tillfällig förvaltning. Återstoden förs till Allmänna<br>pensionsfonden mea vars tillgångar kostnaderna för försäkringen<br>för inkomstpension och tilläggspension enligt lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension och tilläggspension z form av ålderspension<br>enligt lagen om allmän försäkring skall täckas.</p>
<p>Regeringen skall för varje år fastställa de andelar som anges i första<br>stycket efter förslag från Riksförsäkringsverket. Skillnaden mellan beräk-<br>nade belopp och de belopp som slutligt framräknas för det aktuella året<br>skall regleras vid en kommande överföring.</p>
<p>Medel som regleras gentemot staten skall beräknas med sådan ränta<br>som anges i 19 kap. 3 $skattebetalningslagen (1997:483) och medel som<br>regleras gentemot Riksgäldskontoret med sådan avkastning som anges i<br>8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion.</p>
<p>I paragrafens första stycke anges hur den preliminära fördelningen av de<br>influtna ålderspensionsavgiftema skall göras. Såsom tidigare gäller att<br>den del som resterar skall föras till Allmänna pensionsfonden. Det har<br>tillagts att Allmänna pensionsfondens tillgångar även skall täcka kostna-<br>derna för ålderspensionen enligt LIP.</p>
<p>I ett nytt andra stycke anges att regeringen för varje år skall fastställa<br>de beräknade andelama som skall föras till staten respektive Riksgälds-<br>kontoret. Förslag om hur stora dessa andelar skall vara lämnas av Riks-<br>försäkringsverket. Vidare anges att de skillnader som framkommer<br>mellan de avgifter som har överförts preliminärt och de avgifter som fast-<br>ställts slutligt för det aktuella året skall regleras vid en kommande över-<br>föring. Närmare regler härom anges i förordning.</p>
<p>Framräknad skillnad skall vad gäller överföringen till staten räntebe-<br>räknas med den basränta som anges i skattebetalningslagen. När det<br>gäller framkommen skillnad i överföringen till Riksgäldskontoret skall<br>denna beräknas med sådan avkastning som avses i 8 kap. 1 § första<br>stycket Lip. Den eventuella återstod som skall föras till Allmänna pen-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>836</p>
<p>sionsfonden kan således bli föremål för såväl basränteuppräkning som<br>avkastningsuppräkning.</p>
<p>4 § Föräldraförsåkringsavgifter förs till statenför finansiering av föräld-<br>rapenningförmåner enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmänförsäkring,<br>kostnader för förvaltning av förälarapenningformåner och för finansie-<br>ringav statliga ålderspensionsavgifter enligtlagen (1998:000) om statlig<br>ålderspensionsavgift som belöper på sådana förmåner.</p>
<p>I paragrafen anges vad de nyinrättade föräldraförsäkringsavgiftema skall<br>finansiera. Bestämmelserna i paragrafen ersätter tidigare bestämmelser<br>om delpensionsavgift, vilken avgift har tagits bort.</p>
<p>6 § Arbetsskadeavgifter förs till staten för finansiering av ersättningar<br>enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och motsvarande äldre<br>bestämmelser, kostnader för förvaltning av sådana ersättningar och för<br>finansiering av statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:000)<br>om statlig ålderspensionsavgift som belöper på ersättningar som finan-<br>sieras med arbetsskadeavgifter.</p>
<p>I paragrafen anges att arbetsskadeavgiftema skall föras till staten för<br>finansiering av de angivna arbetsskadeersättningama och finansieringen<br>av dessa. Arbetsskadeavgiften förs således inte längre till någon fond. I<br>paragrafen har vidare lagts till att arbetsskadeavgiftema även skall finan-<br>siera statliga ålderspensionsavgifter som belöper på de ersättningar som<br>finansieras med avgiften. I förhållande till det förslag Lagrådet yttrat sig<br>över föreslås nu att arbetsskadeavgiftema förs till staten. Se avsnitt 32.</p>
<p>7 § Arbetsmarknadsavgifter förs till staten för finansiering av</p>
<p>1. arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsför-<br>säkring,</p>
<p>2. kostnader för tillsyn av arbetslöshetskassornas utbetalning av ar-<br>betslöshetsersättning enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,</p>
<p>3. utbildningsbidrag i form av dagpenning till deltagare i arbetsmark-<br>nadsutbildning, yrkesinriktad rehabilitering eller sådan verksamhet för<br>ungdomar mellan 20 och 24 år som anordnas av en kommun, under för-<br>utsättning att deltagarna uppfyller villkoren för inkomstrelaterad ersätt-<br>ning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring</p>
<p>-L kostnader enligt lönegarantilagen (1992:497) och</p>
<p>5. statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:000) om statlig<br>ålderspensionsavgift som belöper på förmåner som finansieras med ar-<br>betsmarknadsavgifter.</p>
<p>Paragrafen anger vad arbetsmarknadsavgifterna finansierar. Det har nu<br>lagts till att avgifterna skall finansiera kostnader enligt lönegarantilagen<br>(1992:497), eftersom lönegarantiavgiften har tagits bort samt statliga<br>ålderspensionsavgifter som belöper på förmåner som finansieras med<br>arbetsmarknadsavgifter. I punkten 3 har en ändring gjorts för att förtyd-<br>liga att arbetsmarknadsavgifter även skall finansiera vissa utbildnings-<br>bidrag i form av dagpenning och s.k. starta-egetbidrag.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Övergångsbestämmelserna</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 1, 4 och 5 §§ tillämpas i fråga om<br>avgiftspliktig ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 1999.</p>
<p>837</p>
<p>14 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2</p>
<p>3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 1 och 3 §§ tillämpas på inkomster p<sub>ro</sub>p. 1997/98:151<br>som uppbärs från och med den 1 januari 1999. Omfattar besKattningsåret</p>
<p>tid såväl före som efter utgången av år 1998 skall, om den försäkrade inte<br>visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till<br>tiden efter utgången av år 1998 som svarar mot förhållandet mellan den<br>del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskatt-<br>ningsåret.</p>
<p>4. Äldre bestämmelser i 2 kap. 4 § första stycket 2 och 5 § andra<br>stycket samt i 3 kap. 3 § första stycket gäller fortfarande för personer som<br>är födda 1937 eller tidigare.</p>
<p>5. Under år 1999 skall influtna ålderspensionsavgifter enligt 4 kap. 3 §<br>fördelas på så sätt att 7 procent förs till staten och 32 procent placeras pa<br>konto hos Riksgäldskontoret. Återstoden förs till Allmanna pen-<br>sionsfonden.</p>
<p>6. Riksförsäkringsverket skall för åren 1995-1997 beräkna framkomna<br>skillnader mellan gjorda överföringar och ett belopp som motsvarar<br>summan av fastställda pensionsrätter för premiepension för dessa år.<br>Reglering av framkomna skillnader skall göras senast i juni 1999. Sådan<br>reglering avseende år 1998 skall göras senast i april 2000.</p>
<p>7. Under åren 1999 och 2000 skall vad som i 4 kap. 3 § sägs om vilka<br>kostnader tillgångarna i den Allmänna pensionsfonden skall täcka också<br>avse folkpension i form av ålderspension enligt 6 kap. lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring till personer som har rätt till tilläggspension i form<br>av ålderspension enligt 12 kap. samma lag samt kostnader för förvaltning<br>av sådan folkpension</p>
<p>8. Har regeringen före utgången av år 1998 ingått överenskommelse<br>med främmande makt avseende folk- och tilläggspension utgör vid<br>tillämpningen av överenskommelsen från och mea den 1 januari 1999<br>fem procentenheter av sjukförsäkringsavgiften finansiering av sådan<br>pension.</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 januari 1999.1 punkt 2 och 3 anges när de nya<br>bestämmelserna skall tillämpas på utgivna ersättningar och uppburna<br>inkomster. I punkt 3 anges också att en proportionalisering av inkoms-<br>terna görs om inte den försäkrade visar annat.</p>
<p>Av punkt 4 i övergångsbestämmelsen framgår att äldre bestämmelser i</p>
<p>2 kap. 4 § första stycket 2, 5 § andra stycket och i 3 kap. 3 § första<br>stycket alltjämt skall tillämpas för personer som är födda år 1937 eller<br>tidigare. Sådana personer berörs inte alls av det nya ålderspensionssyste-<br>met.</p>
<p>I punkt 5 anges hur fördelningen av influtna ålderspensionsavgifter för</p>
<p>år 1999 skall göras.</p>
<p>I punkt 6 stadgas att Riksförsäkringsverket för åren 1995-1997<br>respektive för året 1998 skall räkna ut de skillnader som framkommer<br>mellan de överföringar som gjorts under dessa Oår och fastställda pen-<br>sionsrätter. Regleringen härav skall för de tre första åren göras senast i<br>april 1999 och för det sista året senast i april 2000.</p>
<p>I punkt 7 regleras att ålderspensionsavgiften under åren 1999 och 2000<br>skall finansiera även folkpension i form av ålderspension i vissa fall samt<br>därtill hörande förvaltningskostnader.</p>
<p>I punkt 8, som tar sikte på tillämpningen av konventioner som Sverige<br>ingått med stöd av den upphävda 4 § i 5 kap. anges det att fem procent-<br>enheter av sjukförsäkringsavgiften efter ikraftträdandet skall finansiera<br>folk- och tilläggspensioner.</p>
<p>838</p>
<h3>37.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om<br>allmän pensionsavgift.</h3>
<p>2 § Den som uppbär sådan inkomst som avses i 3 § skall på avgifts-<br>underlaget för varje år betala allmän pensionsavgift med 6,95 procent.</p>
<p>Andra stycket som reglerade avrundningen av avgiften har tagits bort.<br>Avrundningen har i stället flyttats till 3 § sista stycket.</p>
<p>3 § Avgiften beräknas dels på sådan inkomst av anställning som avses i</p>
<p>2 kap. lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension, dels på<br>sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. nämnda lag om<br>den enskilde är skattskyldig för inkomsten enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370). Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete<br>skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostna-<br>der som arbetstagaren har haft z arbetet i den utsträckning kostnaderna,<br>minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.</p>
<p>Vid beräkning av avgiften bortses från inkomst av anställning och in-<br>komst av annat förvärvsarbete till den del summan av inkomsterna över-<br>stiger 8,06 gånger det förhöjda prisbasbeloppet som anges i 1 kap. 6 §<br>(1962:381) lagen om allmän försäkring. Därvid skall i första hana bort-<br>ses från inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som<br>slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>I första stycket anges att avgiften skall beräknas dels på inkomst av an-<br>ställning, dels på inkomst av annat förvärvsarbete. Om den avgifts-<br>skyldige har både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvs-<br>arbete skall vid beräkningen av avgiften denna beräknas på vaije inkomst<br>för sig varvid respektive inkomst skall avrundas till närmast lägre hund-<br>ratal kronor. I detta stycke har också hänvisningarna till lagen om allmän<br>försäkring AFL ändrats till motsvarande bestämmelser i LIP.</p>
<p>Andra stycket har ändrats på så sätt att avdraget för kostnader som ar-<br>betstagaren har haft inte speciellt hänförs till innehavd anställning utan<br>avdrag medges för de kostnader som denne har haft i arbetet. Arbetstaga-<br>ren behöver således inte vara anställd hos den som utger ersättningen<br>utan avdrag medges oavsett om ett anställningsförhållande föreligger<br>eller inte. Alltjämt gäller dock att det endast är kostnader som, minskade<br>med erhållen kostnadsersättning, överstiger 1000 kr som skall dras av.</p>
<p>I tredje stycket anges att det vid beräkningen av den allmänna pen-<br>sionsavgiften skall bortses från inkomst av anställning och inkomst av<br>annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger<br>8,06 gånger det förhöjda prisbasbeloppet. Höjningen av avgiftstaket från<br>7,5 till 8,06 förhöjda prisbasbelopp är en följd av att avgiften skall dras<br>av vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Taket för avgiftsunder-<br>laget och taket för den pensionsgrundande inkomsten är därför inte det-<br>samma. Vid beräkning av avgift skall avräkning i första hand göras från<br>inkomst av annat förvärvsarbete. I detta stycke har också ett namnbyte<br>gjorts från basbelopp till prisbasbelopp.</p>
<p>I fjärde stycket har avrundningsregeln som tidigare fanns i 2 § förts in.</p>
<p>4 § Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i</p>
<p>3 §, om inkomsterna understiger 24 procent av det för året gällande pris-<br>basbeloppet evMgt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>839</p>
<p>I paragrafen har första stycket tagits bort vilket innebär att pensionsavgift<br>skall betalas även av dem som vid årets ingång har fyllt 65 år. Detta<br>gäller dock inte dem som är födda år 1937 eller tidigare vilket anges i<br>övergångsbestämmelsen.</p>
<p>I det nya första stycket har ett namnbyte från basbelopp till prisbasbe-<br>lopp gjorts.</p>
<p>6 § Avgiften används till finansiering av försäkringen för inkomstpension<br>och tilläggspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension och tilläggspension i form av ålderspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring</p>
<p>Avgiften förs till Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>I första stycket har tillagts att avgiften även skall finansiera inkomstpen-<br>sion och tilläggspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension (LIP) samt tilläggspension i form av ålderspension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det senare avses gälla till dess<br>de nya reglerna om beräkning och utbetalning av tilläggspension i LIP<br>börjar gälla år 2001.</p>
<p>Övergångsbestämmelserna</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången vid 2000 års taxering.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna tillämpas på avgiftspliktig inkomst som<br>uppbärs fran och med den 1 januari 1999.</p>
<p>5. Den äldre bestämmelsen i 4 § första stycket gäller fortfarande för<br>avgiftspliktiga som är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>4. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år<br>1998 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskatt-<br>ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1998<br>som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som in-<br>faller under denna tid och hela beskattningsåret.</p>
<p>5. Under åren 1999 och 2000 används avgiften även för finansiering av<br>folkpension i form av ålderspension enligt 6 kap. lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring till personer som har rätt till tilläggspension i form av<br>ålderspension enligt 12 kap. samma lag samt kostnader för förvaltning av<br>sådan folkpension.</p>
<p>Under punkten 5 regleras att ålderspensionsavgiften under åren 1999 och<br>2000 skall finansiera även folkpension i form av ålderspension i vissa fall<br>och därtill hörande förvaltningskostnader.</p>
<h3>37.9 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen<br>(1997:483)</h3>
<p>Ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift</p>
<h4>16 kap.</h4>
<p>12 § Vid beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng enligt 4 kap.<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension skall Beräkningen av<br>hur stor del av ålderspensionsavgiften och den allmänna pensions-<br>avgiften som den skattskyldige har betalat göras enligt följande.</p>
<p>Om betald preliminär skatt är minst lika stor som den slutliga skatten<br>anses avgifterna vara till fullo betalda. Om betald preliminär skatt under-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>840</p>
<p>stiger den slutliga skatten anses så stor del av det betalda beloppet avse Prop. 1997/98:151<br>avgifter som motsvarar avgifternas andel av den slutliga skatten. Samt-<br>liga betalningar som görs under inkomståret och fram till tidpunkten för<br>debitering av slutlig skatt enligt det grundläggande beslutet om sådan<br>skatt skall beaktas.</p>
<p>Belopp som betalas efter den debitering som avses i andra stycket men<br>före utgången av juni månad året efter taxeringsåret anses som betalning<br>av obetalaa avgifter till samma kvotdel som de obetalda avgifterna utgör<br>av den skattskyldiges sammanlagda skuld vid den tidpunkt då betal-<br>ningen görs. Detsamma gäller om avgifterna debiterats j>å ett annat sätt<br>än genom ett grundläggande beslut om slutlig skatt i fråga om belopp<br>som betalas före utgången av fjärde månaden efter den månad då skatten<br>debiterades.</p>
<p>Om avgifterna för visst inkomstår sätts ned anses det belopp som har<br>betalats ändå vara det som räknats fram enligt andra och tredje styckena.</p>
<p>Avgifter som inte har betalats enligt tredje stycket tas inte ut.</p>
<p>I paragrafen har vissa uttryck ändrats i enlighet med den terminologi som<br>används i LIP. Vidare har hänvisningen till AFL ändrats till att avse LIP.</p>
<h4>22 kap.</h4>
<p>1 § Beslut av skattemyndigheten eller Riksskatteverket får, utom i de fall<br>som avses i 2 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skatt-<br>skyldige. Beslut som myndighet fattat enligt 13 kap. 1 § överklagas hos<br>regeringen. Skattemyndighetens beslut får, utom i de fall som avses i<br>andra stycket, överklagas också av Riksskatteverket.</p>
<p>Skattemyndighetens beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter får<br>överklagas också av Riksförsäkringsverket. Vad som sägs i denna lag om<br>överklagande av Riksskatteverket skall då i stället gälla Riksförsäkrings-<br>verket. Vid sådant överklagande gäller dessutom 13 kap. 22 § första och<br>tredje styckena lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>I paragrafen har en följdändring gjorts när det gäller överklagande. Lagen<br>(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring upphävs. I den upphävda lagen angavs<br>vilka som fick överklaga skattemyndighetens beslut om avgiftsunderlag<br>för egenavgifter. Nu anges direkt i lagen att förutom den skattskyldige får<br>Riksförsäkringsverket överklaga sådana beslut. Vidare hänvisas till LIP i<br>stället för till AFL.</p>
<p>12 § I fråga om överklagande av länsrättens eller kammarrättens beslut<br>om avgiftsunderlag för egenavgifter gäller 13 kaj). 22 § första och tredje<br>styckena lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>I paragrafen hänvisas till bestämmelserna i LIP när det gäller över-<br>klagande av länsrättens eller kammarrättens beslut om avgiftsunderlag<br>för egenavgifter.</p>
<h3>37.10 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3>
<h4>46 §</h4>
<p>1 mom. Avdrag får efter yrkande av den skattskyldige och med de be-<br>gränsningar som anges i andra - fiärde styckena, göras för underskott av<br>förvärvskälla som är hänförlig till aktiv näringsverksamhet enligt 2 kap.</p>
<p>6 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Avdrag får göras med högst 100 000 kronor för underskott avseende<br>det beskattningsår då den skattskyldige böljade bedriva förvärvskällan<br>(startåret) och för vart och ett av oe fyra närmast följande beskatt-<br></p>
<p>841</p>
<p>ningsåren. För underskott som ett visst år överstiger 100 000 kr medges p<sub>rop</sub> 1997/98:151<br>inte avdrag enligt denna lag. Om förvärvskällan övergått till den skatt-<br>skyldige från nagon sådan närstående som avses i punkt 14 av anvis-<br>ningarna till 32 §, får avdrag göras endast om den närstående hade varit<br>berättigad till avdrag om han fortsatt att driva verksamheten. Sistnämnda<br>begränsning gäller dock inte om övergången skett genom köp, byte eller<br>därmed jämförligt förvärv från förälder eller far- eller morförälder.</p>
<p>Avdrag medges inte</p>
<p>1. skattskyldig som någon gång under de fem beskattningsår som när-<br>mast föregått startåret direkt eller indirekt bedrivit likartad verksamhet,</p>
<p>2. för underskott som belöper på kommanditdelägare eller sådan del-<br>ägare i handelsbolag som i förhånande till övriga delägare i bolaget för-<br>behållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser i vidare mån än<br>vad som anges i 18 § tredje stycket eller</p>
<p>3. i den mån avdrag för underskottet medgetts enligt 3 § 13 mom., 25 §<br>10 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>eller</p>
<p>4. för underskott i förvärvskälla i vilken ingår fastighet som på ägarens<br>begäran räknas som näringsfastighet enligt 5 § sjunde stycket.</p>
<p>I fråga om förvärvskälla som uteslutande eller så gott som uteslutande<br>avser litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet får avdrag<br>göras utan beloppsbegränsning och även efter den i andra stycket angivna<br>tiden. Härvid galler följande. Avdrag får med iakttagande av föreskrifter-<br>na i tredje stycket 2 ocn 3 göras i den mån underskottet överstiger avdrag<br>för underskott från närmast föregående beskattningsår. Ett villkor för<br>avdrag är dock att den skattskyldige under den penod som omfattas av<br>beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattningsåren redo-<br>visat intäkter från verksamheten av någon betydenhet. Härvid beaktas<br>även intäkter som hänförs till inkomstslaget tjänst.</p>
<p>1 första stycket har en följdändring gjorts. En hänvisning görs nu till</p>
<p>2 kap. 6 § LIP.</p>
<h4>48 §</h4>
<p>2 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela<br>beskattningsåret, har rätt till Kommunalt grundavdrag enligt följande.</p>
<p>Grundavdraget uppgår till 0,24 prisbasbelopp för taxerad inkomst som<br>inte överstiger 1,86 prisbasbelopp. För taxerad inkomst som överstiger<br>1,86 men inte 3,04 prisbasbelopp uppgår grundavdraget till 0,24 prisbas-<br>belopp ökat med 25 procent av det belopp varmed den taxerade inkoms-<br>ten överstiger 1,86 men inte 2,89 prisbasbelopp. För taxerad inkomst<br>som överstiger 3,04 prisbasbelopp uppgår grundavdraget till det belopp<br>som enligt föregående mening utgår viaen taxerad inkomst på 3,04 pris-<br>basbelopp minskat med 10 procent av det belopp varmed aen taxerade<br>inkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp, dock lägst till 0,24 pris-<br>basbelopp.</p>
<p>Med prisbasbelopp avses prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring för året före taxeringsåret.</p>
<p>Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges inkomst av nä-<br>ringsverksamhet som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 2 kap. 6 §<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension och tjänst minskad<br>med avdrag som avses i 46 §L I inkomst av tjänst inräknas därvid inte<br>intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket n och i. Som avdrag enligt<br>46 § räknas därvid inte avdrag som på grund av dispens enligt punkt 6<br>fjärde stycket av anvisningarna till 46 § grundas på inkomst av passiv<br>näringsverksamhet eller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h.</p>
<p>Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>I andra och tredje stycket har basbeloppet namnändrats till prisbasbe-<br>loppet. I tredje stycket har en hänvisningsändring till motsvarande para-<br>graf i LIP.</p>
<p>842</p>
<h4>Anvisningar</h4>
<p>till 23 §</p>
<p>19. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till näringsverksamhet.</p>
<p>Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att<br>täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverk-<br>samhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jord-<br>bruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall<br>ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskatt-<br>ningsåret. Medgivet avarag skall återföras till beskattning nästföljande<br>beskattningsår.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar<br>den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med</p>
<p>1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av anvis-<br>ningarna till 22 §,</p>
<p>2) intäkt som är att hänföra till inkomst av anställning enligt 2 kap. 3-5, 15<br>och 16 §§ lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket får uppgå till högst 25 procent av under-<br>laget, beräknat enligt tredje stycket. I fråga om sådana inkomster eller<br>skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20 procent.</p>
<p>Vad som har sagts i första-fjärde styckena gäller också för en fysisk<br>person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget<br>nar haft inkomst av näringsverksamhet när i riket. Avdrag enligt första<br>och andra styckena skall därvid göras av delägaren.</p>
<p>Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en med-<br>hjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den<br>andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt<br>för envar av makarna.</p>
<p>Skattskyldig som har giort avdrag enligt andra stycket skall vid själv-<br>deklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna skall<br>lämnas på blankett enligt fastställt formulär.</p>
<p>I tredje stycket har en hänvisningsändring till motsvarande paragrafer i<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension gjorts.</p>
<p>I fjärde stycket har en ändring gjorts som innebär att skattskyldiga som<br>skall betala såväl ålderspensionsavgift enligt SAL som lägre särskild<br>löneskatt enligt lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster<br>också får göra ett procentuellt avdrag på högst 20 procent.</p>
<p>till 33 S</p>
<p>7. Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan intäkt av tjänst<br>som enligt 2 kap. 6 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion utgör inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Från sådan intäkt av tjänst medges dessutom avdrag med 25 procent<br>eller, om den skattskyldige vid ingången av året före taxeringsåret fyllt<br>65 år eller inte fyllt 65 år men under hela året uppburit hel ålderspension<br>eller avlidit under året före taxeringsåret, med 20 procent av ett underlag<br>beräknat enligt nästa stycke. Medgivet avdrag skall återföras till<br>beskattning nästföljande beskattningsår.</p>
<p>Underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första stycket<br>minskad med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i<br>föregående stycke och med inkomst som avses i 2 kap. 6 § första stycket<br>5 lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>I första stycket har en hänvisningsändring gjorts till lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension.</p>
<p>I andra stycket har en ändring gjorts som innebär att skattskyldiga som<br>skall betala såväl ålderspensionsavgift enligt SAL som lägre särskild</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>843</p>
<p>löneskatt enligt lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster<br>också får göra ett procentuellt avdrag på högst 20 procent.</p>
<p>I tredje stycket har en hänvisningsändring gjorts till LIP.</p>
<p>till 46 §</p>
<p>6. Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk-<br>ringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen<br>förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äkten-<br>skapsskillnad ^pågått.</p>
<p>Avdraget far, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pen-<br>sionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av</p>
<p>1. aen skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 2 kap. 6 § lagen (1998:000) om inkomstgrun-<br>dad ålderspension före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §,<br>före avdrag för särskild löneskatt pa pensionskostnader enligt punkt 23 av<br>anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna<br>anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som av-<br>ses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter och</p>
<p>2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i.</p>
<p>Avdraget beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst som av-<br>ses i 1 och 2 och får uppgå till högst ett belopp som motsvarar hälften av<br>det prisbasbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring be-<br>stämts för året närmast före taxeringsåret och dessutom i fråga om</p>
<p>a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst<br>25 procent av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till<br>23 §, före avdrag för särskild löneskatt pa pensionskostnader enligt punkt<br>23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i<br>denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto<br>som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt<br>lagen om socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger<br>nämnda prisbasbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda<br>inkomst som överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda prisbasbe-<br>lopp,</p>
<p>b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt<br>i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk före-<br>ning vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e<br>femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35 procent<br>av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda pris-<br>basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger<br>tjugo men inte trettio gånger nämnda prisbasbelopp eller</p>
<p>c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses<br>i 32 § 1 mom. första stycket h och i, till högst 5 procent av den del av<br>inkomsten som överstiger tio men inte tjugo gånger samma prisbasbe-<br>lopp. - Avdrag enligt detta stycke beräknas i sin nelhet antingen på in-<br>komst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på<br>inkomst året närmast dessförinnan. Om den skattskyldige har inkomst av<br>aktiv näringsverksamhet från mer än en förvärvskälla far avdrag beräknat<br>enligt detta stycke inte överstiga det avdrag som kunnat göras om in-<br>komsten varit hänförlig till en och samma förvärvskälla. Har den skatt-<br>skyldige inkomster som kan grunda rätt till avdrag enligt detta stycke<br>både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag skall<br>den del av avdraget som beräknas på ett halvt prisbasbelopp fördelas<br>efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av de sammanlagda<br>avdragsgrundande inkomsterna.</p>
<p>Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan be-<br>sluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning<br>på pensionssparkonto far medges med högre belopp än som följer av be-<br>stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För<br>skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast<br>av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får<br>avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyldig som av-<br>ses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>844</p>
<p>samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett be-<br>tryggande pensionsskydd, far dock avdrag medges med högre belopp.<br>Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna far dock inte<br>beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk före-<br>ning vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses<br>i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har skattskyldig,<br>som - själv eller genom förmedling av juridisk person - bedrivit närings-<br>verksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verk-<br>samhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag<br>beräknas även på inkomst av kapital som är hänförlig till försäljning av<br>förvärvskällan före avdraget, pa inkomst av passiv näringsverksamhet<br>enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster<br>före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det<br>antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten, dock högst för tio<br>år. Hänsyn skall via bedömningen av avdragets storlek tas till den skatt-<br>skyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för av-<br>gift ocn inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 ocn 7. Av-<br>draget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften på-<br>gått motsvarar tio gånger det prisbasbelopp som enligt lagen om allmän<br>försäkring bestämts för det ar driften i förvärvskällan upphört och ej<br>heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som<br>inkomst av förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag<br>för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvis-<br>ningarna till 23 § på sadan pensionsförsäkring som avses i denna anvis-<br>ningspunkt och pa sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i<br>punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om<br>socialavgifter och sådan inkomst av kapital som är att hänföra till vinst<br>med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har skattemyndigheten<br>enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att<br>dödsbo tar pensionsförsäkring, anger skattemyndigheten det högsta be-<br>lopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas</p>
<p>1 tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skatt-<br>skyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Skattemyndighetens<br>beslut i fråga som avses i detta stycke får överklagas hos Riksskatte-<br>verket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.</p>
<p>Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 §</p>
<p>2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal-<br>ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i<br>andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det<br>påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte mea belopp<br>som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda ar<br>överstiger vad som anges i andra stycket.</p>
<p>Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för av-<br>gift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte<br>med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av in-<br>komster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag,<br>som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det<br>beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får ut-<br>nyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betal-<br>mngsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som<br>återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.</p>
<p>Om avdrag medges enligt fjärde stycket sjätte meningen på grund av<br>att aktier eller andelar i famansföretag avyttrats skall avdraget i första<br>hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp mot-<br>svarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp som<br>intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del av-<br>draget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i in-<br>komstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i<br>fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget ka-<br>pital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>845</p>
<p>15 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151. Del 2</p>
<p>I andra stycket har en hänvisningsändring gjorts till LIP.</p>
<p>I tredje och Jjärde stycket har en namnändring gjorts av basbelopp till<br>prisbasbelopp.</p>
<h3>37.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster</h3>
<p>1 § Särskild löneskatt skall för vaije år betalas till staten med 18,09 pro-<br>cent på lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång<br>är 65 år eller äldre och i övrigt med 24,26 procent på</p>
<p>1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångs-<br>bidragsförsäknng som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbets-<br>tagare,</p>
<p>2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-<br>grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller<br>kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,<br>Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-<br>bund, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för ad-<br>ministration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens pla-<br>nerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren<br>tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under<br>förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att<br>borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första stycket<br>b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,</p>
<p>4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt<br>grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-<br>organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-<br>sion eller till sjukbidrag,</p>
<p>5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtniuts<br>enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens<br>huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbe-<br>lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,</p>
<p>o. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse<br>som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med<br>undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse<br>enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.</p>
<p>Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som<br>avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt<br>av tjänst i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut pa grund<br>av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har statt för de kost-<br>nader som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig enligt<br>denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomstskatt för<br>förmånen.</p>
<p>Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i</p>
<p>2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §<br>första stycket 13 och 5 § andra stycket första meningen.</p>
<p>Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bort-<br>ses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni<br>1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-<br>skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-<br>män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-<br>dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar<br>som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap.<br>6 § lagen om allmän försäkring.</p>
<p>I paragrafens första stycke har punkt 1 tagits bort och det anges i stället<br>särskilt att en lägre procentsats, 18,09 procent, skall betalas på lön eller<br>annan ersättning som utbetalas till arbetstagare som vid årets ingång är<br>65 år eller äldre. Denna lägre procentsats tas ut på grund av att arbets-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>846</p>
<p>givare även skall betala ålderspensionsavgift för dessa arbetstagare. Som Prop. 1997/98:151<br>en följd av att den första punkten tagits bort har övriga punkter omnumre-<br>rats, 1 är nu punkt 2 osv.</p>
<p>I tredje stycket har en följdändring gjorts när det gäller vad som skall<br>undantas vid bestämmande av skatteunderlaget.</p>
<p>2 § En enskild person eller ett dödsbo skall för varje år till staten betala<br>särskild löneskatt med 24,26 procent på inkomst enligt kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) av annan näringsverksamhet här i landet än sådan aktiv<br>näringsverksamhet som avses z 2 kap. 6 § lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension (passiv näringsverksamhet) samt på ersättning<br>som utges enligt sådan avtalsgruppsjukförsäkring som avses i punkt 12<br>av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen eller enligt sådan trygg-<br>hetsförsäkring som avses i nämnda anvisningspunkt till den del ersätt-<br>ningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för<br>mistad inkomst. Om en skattskyldig före årets början har fyllt 65 år eller<br>inte har fyllt 65 år men under hela året uppburit hel ålderspension skall<br>särskild löneskatt betalas med 18,09 procent eller, om en skattskyldig<br>avlidit under året, med 24,26 procent på inkomst som avses i 3 kap. 4 J<br>andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter. Bedömningen om<br>näringsverksamhet är aktiv eller passiv görs för en förvärvskälla enligt<br>kommunalskattelagen.</p>
<p>Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-<br>serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.</p>
<p>Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.</p>
<p>I första stycket har en omdisposition gjorts. Vidare har införts att en sär-<br>skild procentsats, 18,09 procent, skall betalas av en skattskyldig som före<br>årets början har fyllt 65 år eller av en skattskyldig som inte har fyllt 65 år<br>men under hela året uppburit hel ålderspension. Denna lägre procentsats<br>tas ut på grund av att dessa skattskyldiga även skall betala ålders-<br>pensionsavgift på inkomsterna. Hänvisningen till AFL har ändrats till<br>LIP.</p>
<h3>37.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092)</h3>
<h3>med reglemente för Allmänna pensionsfonden</h3>
<p>1 § De penningmedel som enligt 4 kap. 3§ lagen (1981:691) om<br>socialavgifter ocn 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall<br>föras till Allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av första-sjätte<br>fondstyrelserna.</p>
<p>De medel som enligt 8 kap. 2 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension förs till Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden<br>skall förvaltas av sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>Bestämmelserfinns om första-tredje fondstyrelserna i 2-16, 21-25, 44<br>och 45 §§, om fjärde-sjätte fondstyrelserna i 26, 28-37, 39, 43, 44 och<br>45 §§ samt om sjunde fondstyrelsen i 43 a-45 §§.</p>
<p>Av bestämmelsen följer bl. a. att de penningmedel som förs till Allmänna<br>pensionsfonden (AP-fonden) skall förvaltas av de olika fondstyrelserna.<br>Ändringarna är en följd av att det för förvaltningen av premiepensions-<br>medlen inrättas en ny, sjunde fondstyrelse.</p>
<p>För sjunde fondstyrelsen gäller enligt ett nytt andra stycke att den till-<br>förs medel med stöd av en bestämmelse i lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension (LIP).</p>
<p>847</p>
<p>I tredje stycket har lagts till en uppräkning av de paragrafer i regle-<br>mentet för AP-fonden som gäller den sjunde fondstyrelsen. Därutöver<br>har redaktionella ändringar gjorts.</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket kompletteras av en ny paragraf, 43 i §,<br>av vilken det framgår att vissa av bestämmelserna som gäller särskilt för<br>första-tredje fondstyrelserna skall gälla också för sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>2 § Av de medel som avses i 1 § första stycket skall Riksförsäkringsverket<br>varje år överföra till</p>
<p>1. första fondstyrelsens förvaltning ålderspensionsavgifter som erläggs<br>av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bo-<br>lag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller därmed jäm-<br>förliga samrallisheter har ett bestämmande inflytande,</p>
<p>2. andra fondstyrelsens förvaltning ålderspensionsavgifter som erläggs<br>av andra arbetsgivare än de som har nämnts under 1, om avgiftsunder-<br>laget per år överstiger 240 gånger det prisbasbelopp som galler enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>3. tredje fondstyrelsens förvaltning övriga ålderspensionsavgifter,</p>
<p>4. första-tredje fondstyrelsernas förvaltning pensionsavgifter enligt<br>lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift fördelade pa respektive<br>fondstyrelse med en andel som motsvarar den andel av ålderspensionsav-<br>gifterna som förs till var och en av fondstyrelserna.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 1-4 gäller med den begränsning som<br>följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsernas rätt<br>att rekvirera medel hos Riksförsäkringsverket.</p>
<p>Till varie fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen<br>av de medel som styrelsen förvaltar.</p>
<p>Bestämmelsen, som gäller första-tredje fondstyrelserna, behandlar de<br>medel som Riksförsäkringsverket årligen skall överföra till de olika<br>fondstyrelserna och hur dessa medel skall fördelas mellan de olika styrel-<br>serna.</p>
<p>I första stycket har införts en hänvisning till 1 § första stycket. Däri-<br>genom tydliggörs att premiepensionskapitalet som avses i 1 § andra<br>stycket inte omfattas av medelsfördelningen enligt denna paragraf. Vida-<br>re har benämningen tilläggspensionsavgifter ersatts med ålderspen-<br>sionsavgifter. Detta är i sin tur en följd av den ändrade terminologin i<br>lagen (1981:691) om socialavgifter. Första stycket har också genomgått<br>vissa andra språkliga justeringar.</p>
<p>3 § Pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter av-<br>seende försäkring för inkomstpension och tilläggspension enligt lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension samt försäkring för<br>tillläggspension i form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om all-<br>mänforsäkring skall, i den mån andra medel inte står till förfogande, be-<br>talas genom tillskott som Riksförsäkringsverket erhåller från fondstyrel-<br>serna. De medel som behövs för ett kalenderår skall tillskjutas av vaije<br>fondstyrelse i förhållande till de avgifter som under det närmast föregå-<br>ende året har överförts till dess förvaltning.</p>
<p>Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala kostna-<br>derna för dess verksamhet och för revision av dess förvaltning.</p>
<p>I paragrafen anges för vilka ändamål som de medel som förvaltas av<br>första-tredje fondstyrelserna får tas i anspråk. Utöver sådana kostnader<br>som anges i andra stycket får medlen användas för utgifter som avser<br>försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt LIP. Det-<br>samma gäller försäkringen för tilläggspension i form av ålderspension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Anledningen till detta är<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>848</p>
<p>att utbetalningar av tilläggspension sker enligt sistnämnda lag fram till år Prop. 1997/98:151<br>2001 och att förvaltningskostnaderna avser pensioner enligt båda lagarna.</p>
<p>\ första stycket har också gjorts en språklig justering.</p>
<p>4 § Vaije fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av<br>regeringen. Av ledamöterna utses</p>
<p>i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som före-<br>träder kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av<br>rikssammanslutningar av arbetstagare,</p>
<p>i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar-<br>betsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsu-<br>mentkooperationen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av<br>arbetstagare samt</p>
<p>i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av ar-<br>betsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och<br>två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka er-<br>lägger egenavgifter för ålderspension.</p>
<p>Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.</p>
<p>För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.</p>
<p>Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i Sverige och får inte<br>vara underåriga, i konkurs, underkastade näringsförbud eller ha<br>förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</p>
<p>Bestämmelsen, som gäller första-tredje fondstyrelserna, behandlar antalet<br>styrelseledamöter, sättet att utse dessa samt de krav som ställs på leda-<br>möterna.</p>
<p>Ändringen i första stycket beträffande ledamöterna i tredje fondstyrel-<br>sen innebär att ordet tilläggspension bytts ut mot ordet ålderspension.<br>Detta är, i likhet med vad som angetts i kommentaren till 2 §, en följd av<br>den ändrade terminologin i lagen om socialavgifter.</p>
<p>Bestämmelsen i fjärde stycket har utformats i enlighet med Lagrådets<br>förslag. I stycket har tillägg gjorts för konkursfall och fall av näringsför-<br>bud.</p>
<p>IV Sjunde fondstyrelsen</p>
<p>43 a § Sjunde fondstyrelsen skall förvalta en särskild fond inom All-<br>männa pensionsfonden, Premiesparfonden.</p>
<p>Fonden skall förvaltas för de ändamål som framgår av be-<br>stämmelserna om premiepension i lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension. Fondstyrelsen skall i sin förvaltning handla uteslutande i<br>pensionssparamas intresse.</p>
<p>Fondstyrelsen skall ta emot medel till och betala ut medel från fonden<br>enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten lämnar.</p>
<p>Bestämmelsen behandlar den löpande förvaltning som avses i 8 kap. 2 §<br>första stycket 2 och 4 § andra stycket LIP, dvs. förvaltningen för de pen-<br>sionssparare som inte inom viss tid anmäler något val av fond till Pre-<br>miepensionsmyndigheten.</p>
<p>Av skäl som redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 20.4),<br>måste den löpande förvaltningen av premiepensionskapitalet hållas skild<br>från den övriga medelsförvaltningen inom AP-fonden. Det anges därför i<br>denna bestämmelse att en sjunde fondstyrelse skall förvalta en särskild<br>fond inom AP-fonden, benämnd Premiesparfonden.</p>
<p>849</p>
<p>Paragrafen anger uttryckligen att ändamålen för förvaltningen av ka-<br>pitalet i Premiesparfonden skall vara de som följer av bestämmelserna om<br>premiepension i LIP.</p>
<p>Paragrafen innehåller vidare en erinran om att sjunde fondstyrelsen i<br>sin förvaltning inte skall fästa avseende vid andra hänsyn än sådana som<br>är knutna till pensionssparamas intresse. Det skall alltså inte vara möjligt<br>för fondstyrelsen att agera för att främja några allmänna intressen eller<br>specifika statliga intressen, i den mån agerandet inte samtidigt skulle vara<br>i pensionssparamas bästa intresse.</p>
<p>43 b § Premiesparfonden skall vara indelad i fondandelar. Alla fondan-<br>delar skall vara lika stora.</p>
<p>Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet<br>fondandelar. Fondens tillgångar skall värderas med ledning av gällande<br>marknadsvärde. Fondstyrelsen skall dagligen beräkna fondandelsvärdet<br>och underrätta Premiepensionsmyndigheten om värdet.</p>
<p>När medel tillfors fonden, skall fondstyrelsen utfärda fondandelar till<br>Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur fonden, skall det ske<br>genom inlösen av fondandelar.</p>
<p>Paragrafen innehåller regler kring fondandelar och inlösen av fondan-<br>delar beträffande Premiesparfonden.</p>
<p>Det i bestämmelsens första stycke angivna kravet att alla fondandelar<br>skall vara lika stora innebär att andelama sinsemellan skall vara värda<br>lika mycket.</p>
<p>Bestämmelsens andra stycke är i huvudsak utformat i enlighet med vad<br>som enligt 30 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder gäller för<br>värdepappersfonder. Anledningen till detta är att premiepensionssyste-<br>met, som angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 20.2), skall vara<br>uppbyggt som ett fondförsäkringssystem. Det innebär att de enskildas<br>tillgodohavande i premiepensionssystemet under den förvärvsaktiva tiden<br>skall vara uttryckt i fondandelar. Detsamma gäller enligt huvudregeln<br>också premiepensionen. Vidare skall de enskilda när som helst kunna<br>byta fond. För att handel skall kunna ske dagligen med andelarna i fon-<br>den måste fondstyrelsen fortlöpande marknadsvärdera tillgångarna i<br>fonden och beräkna fondandelsvärdet. Inom premiepensionssystemet blir<br>det aktuellt att köpa eller sälja fondandelar så snart någon åtgärd skall<br>vidtas som påverkar den enskildes tillgodohavande på premiepensions-<br>kontot. Som exempel kan nämnas val och byte av fond samt utbetalning<br>av premiepension.</p>
<p>43 c § Fondstyrelsen skall förvalta fondmedlen så att den totala risknivån<br>är låg, samtidigt som medlen ger sa god avkastning som möjligt.</p>
<p>Fondstyrelsen får inte förvärva så många aktier i ett svenskt aktiebolag<br>att röstetalet för dem tillsammans mea fondstyrelsens övriga aktier i<br>samma bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i<br>bolaget.</p>
<p>I paragrafens första stycke behandlas målet för sjunde fondstyrelsens pla-<br>ceringsverksamhet.</p>
<p>Allmänt gäller för fondstyrelsens förvaltning att den skall vara inriktad<br>på trygghet och därmed inte innebära stora risker. Att den totala risknivån<br>skall vara låg innebär t.ex. att fondens portfölj sammansättning inte bör<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>850</p>
<p>vara sådan att risken i portföljen är högre än för den genomsnittlige för- Prop. 1997/98:151<br>valtaren av pensionskapital i allmänhet. Sålunda bör den del av kapitalet<br>som placeras i aktier inte vara större än hos jämförbara förvaltare om det<br>inte kan motiveras av ett lägre risktagande ifråga om fondens placeringar<br>i övrigt. Risken i aktieportföljen bör inte heller överstiga aktiemark-<br>nadsindex totalt sett. Generellt gäller att en måttlig risknivå uppnås<br>snarare genom en väl avvägd sammansättning av portföljen och fördel-<br>ning av tillgångar inom vaije tillgångsslag än genom att placera i en-<br>skilda tillgångar med låg risk.</p>
<p>Samtidigt med en låg risknivå skall medelsförvaltningen vara inriktad<br>mot att uppnå långsiktigt hög avkastning. Detta innebär bl.a. att kortsik-<br>tiga variationer i avkastning i och för sig kan godtas.</p>
<p>I andra stycket återfinns en motsvarighet till den s.k. femprocents-<br>regeln, som redan gäller för såväl värdepappersfonder som banker och<br>försäkringsbolag. Bestämmelsen innebär att fondstyrelsens totala innehav<br>av aktier i ett svenskt aktiebolag inte får överstiga 5 % av röstetalet för<br>samtliga aktier i det bolaget.</p>
<p>43 d § Fondstyrelsen får rösta för aktier som den förvärvat till Premie-<br>sparfonden endast när kravet på avkastning enligt 43 c § första stycket<br>eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på<br>annat sätt.</p>
<p>Paragrafen innehåller en väsentlig inskränkning av ägarinflytandet för<br>sjunde fondstyrelsen. Bestämmelsen innebär att fondstyrelsen inte får<br>rösta för placeringsaktier i andra situationer än när utövandet av röst-<br>rätten är enda möjligheten för att tillgodose pensionssparamas intresse av<br>en god och trygg avkastning eller betryggande säkerhet hos de place-<br>ringar som gjorts. En sådan situation kan t.ex. uppkomma när en akties<br>verkliga värde endast kan tryggas genom yrkande om likvidation eller om<br>särskild granskning av bolagets förvaltning och räkenskaper. Bestämmel-<br>sen har formulerats så som Lagrådet föreslagit.</p>
<p>Angående vad som närmare avses med avkastningskravet, se kom-<br>mentaren till 43 c §.</p>
<p>Rösträttsbegränsningen riktar sig endast mot sjunde fondstyrelsen och<br>således inte mot emittenten av aktien i fråga. Bestämmelsen är med andra<br>ord inte av bolagsrättslig karaktär. Av detta följer att om sjunde fond-<br>styrelsen i ett fall som omfattas av rösträttsbegränsningen ändå gör bruk<br>av sin rätt att rösta för en viss aktie, är rösten giltig i förhållande till såväl<br>emittenten som övriga aktieägare.</p>
<p>Bestämmelsen kan ge upphov till situationer där sjunde fondstyrelsen<br>inte har möjlighet att utöva sin rösträtt trots att det ligger i pensionsspa-<br>ramas intresse att så sker. I sådana fall kan fondstyrelsen normalt lösa<br>intressekonflikten genom att sälja aktierna i fråga.</p>
<p>43 e § Följande bestämmelser i lagen (1990:1114) om värdepappersfon-<br>der, och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser,<br>skall gäLla för förvaltningen av Premiesparfonden:</p>
<p>— 6 a § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till</p>
<p>Finansinspektionen,</p>
<p>— 7 § om förbud för vissa personer med insyns ställning att handla med</p>
<p>en värdepappersfond,</p>
<p>— 9 och 10 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser,</p>
<p>- 12 § om företrädare för andelsägarna i en värdepappersfond m.m.,</p>
<p>- 13 § första stycket 1-4 och anar a stycket om förbud mot att ta upp<br>lån m.m.,</p>
<p>- 17-22 §§, 23 § första stycket 2 och 3 samt 24—25 §§ om placering av<br>medel i en värdepappersfond,</p>
<p>- 26—29 §§ om information om en värdepappersfond,</p>
<p>- 32 § första stycket om inlösen av fondandelar, och</p>
<p>- 47 § om skadestånd.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall Premiesparfonden anses som en värdepappersfond<br>och Premiepensionsmyndigheten som fondandelsägare. Vad som sägs om<br>fondbolag skall avse sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom<br>såvitt avser 47 § om skadestånd, medge undantag från de bestämmelser<br>som anges i första stycket. Ett beslut enligt detta stycke som meddelats av<br>en annan myndighet än regeringen, för överklagas hos allmän förvalt-<br>ningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammar-<br>rätten.</p>
<p>I den allmänna motiveringen (avsnitt 20.4) har uttalats att för förvalt-<br>ningen av Premiesparfonden skall flertalet av reglerna i lagen om värde-<br>pappersfonder gälla. Motivet till detta är att den förvaltning av premie-<br>pensionskapital som äger rum inom AP-fonden i hög utsträckning skall<br>vara jämförbar och likvärdig med förvaltningen av premiepensionskapital<br>i de övriga fondema inom premiepensionssystemet. I paragrafen anges<br>vilka av bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder som skall gälla<br>för sjunde fondstyrelsens förvaltning av Premiesparfonden. Uppräk-<br>ningen av de bestämmelser i lagen om värdepappersfonder som skall<br>gälla för fondstyrelsens förvaltning innebär emellertid inte att Finans-<br>inspektionen genomgående kan tillämpa samtliga bestämmelser i deras<br>fulla vidd; det kommer bland dessa att finnas delar som inte har någon<br>relevans för den förvaltning som förekommer inom sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>Det är inte bara de angivna paragraferna som skall gälla för förvalt-<br>ningen utan också föreskrifter som har utfärdats i anslutning till dessa<br>paragrafer. Sådana föreskrifter har meddelats av Finansinspektionen och<br>återfinns i inspektionens författningssamling (FFFS), nämligen FFFS 1997:11<br>om värdepappersfonder (delvis ändrade genom FFFS 1997:38).</p>
<p>Flera av de aktuella bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder tar<br>sikte på fondandelsägama, dvs. de som äger andelar i de aktuella värde-<br>pappersfonderna. Som nämnts tidigare skall premiepensionssystemet vara<br>uppbyggt som ett fondförsäkringssystem. Att premiepensionssystemet<br>utformas enligt en sådan modell innebär bl.a. att Premiepensionsmyndig-<br>heten - och således inte de enskilda pensionssparama - skall vara andels-<br>ägare i de värdepappersfonder där medel placeras. I andra stycket slås<br>bl.a. fast att detta skall gälla vid tillämpningen av de nu aktuella bestäm-<br>melserna i lagen om värdepappersfonder.</p>
<p>Av tredje stycket framgår att regeringen eller den myndighet som rege-<br>ringen bestämmer har möjlighet att, utom såvitt avser bestämmelsen om<br>skadestånd, medge undantag från de i paragrafens första stycke uppräk-<br>nade bestämmelserna. Bestämmelsen om överklagande har inte redo-<br>visats för Lagrådet.</p>
<p>43 f § Fondstyrelsen skall bestå av sju ledamöter, som förordnas av rege-<br>ringen. Av ledamöterna forordnas en till ordförande och en till vice ord-<br>förande.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>852</p>
<p>Om en ledamot entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av<br>annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit för ordnad, skall en<br>ny ledamot förordnas i hans ställe för den återstående tiden.</p>
<p>Paragrafen behandlar frågor kring ledamöterna i sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>Gällande regler för de befintliga fondstyrelserna innebär att var och en<br>av första-tredje fondstyrelserna har nio ledamöter, fjärde och femte<br>fondstyrelserna vardera fjorton ledamöter och sjätte fondstyrelsen fem<br>ledamöter. För varje ledamot i första- femte fondstyrelserna utses dess-<br>utom en suppleant.</p>
<p>Den stora skillnaden mellan högsta och lägsta antal ledamöter i de<br>olika styrelserna talar i sig för att det finns skäl att överväga om en redu-<br>cering av antalet kan bidra till effektivisering och höjning av kvaliteteten<br>på en fondstyrelses arbete.</p>
<p>En styrelse bör för att utgöra ett effektivt ledningsorgan normalt inte<br>bestå av alltför många ledamöter. En vanlig åsikt är att en ur effektivitets-<br>synpunkt optimal styrelse bör bestå av 5-9 personer. Mot den bakgrun-<br>den har antalet styrelseledamöter i den nya sjunde fondstyrelsen begrän-<br>sats i förhållande till vad som gäller för majoriteten av de befintliga<br>fondstyrelserna. Det har bedömts att något behov av att utse suppleanter<br>för dessa ledamöter inte finns.</p>
<p>Enligt nu gällande bestämmelser i reglementet för AP-fonden utses<br>ledamöterna och suppleanterna i samtliga fondstyrelser av regeringen.<br>Flertalet ledamöter i första- femte fondstyrelserna utses emellertid efter<br>förslag från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och andra intres-<br>senter på arbetsmarknaden.</p>
<p>Såsom redovisats i avsnitt 19.1 har, enligt regeringens bedömning, det<br>tillgodohavande som uppkommer för den enskilde i premiepensionssys-<br>temet karaktären av egendom i regeringsformens mening. Rätten till<br>premiepension omfattas därmed av skyddet enligt 2 kap. 18 § regerings-<br>formen. Mot den bakgrunden och med hänsyn till kravet i 43 a § att<br>fondstyrelsen i sin förvaltning skall handla uteslutande i pensionssparar-<br>nas intresse saknas det anledning att, i fråga om ledamöterna i sjunde<br>fondstyrelsen, låta regeringens förordnande av dessa föregås av förslag<br>från intressenter på arbetsmarknaden.</p>
<p>43 g § Fondstyrelsen skall ingå samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 § första<br>stycket 2 lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension med Pre-<br>miepensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma<br>stycke 3, 4 och 6.</p>
<p>I paragrafen anges att sjunde fondstyrelsen skall ingå avtal om det prak-<br>tiska samarbetet (samarbetsavtal) med Premiepensionsmyndigheten och i<br>övrigt göra åtaganden som krävs av de privata fondförvaltama. Härige-<br>nom uppfyller fondstyrelsen, med två undantag, de krav som ställs upp<br>för deltagande som förvaltare i premiepensionssystemet. Det ena undan-<br>taget gäller kravet på tillstånd att utöva fondverksamhet enligt lagen om<br>värdepappersfonder.</p>
<p>Samarbetsavtalet mellan sjunde fondstyrelsen och Premiepen-<br>sionsmyndigheten skall, i likhet med avtalet mellan myndigheten och en<br>privat förvaltare, bestämma rutiner för överföring av information och<br>medel mellan partema. I motsats till vad som gäller för de privata för-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>853</p>
<p>valtama blir det för sjunde fondstyrelsen inte aktuellt med något avtal<br>med Premiepensionsmyndigheten om priset för förvaltartjänsten.</p>
<p>Den närmare innebörden av de övriga åtaganden som sjunde fond-<br>styrelsen skall göra framgår av författningskommentaren till 8 kap. 3 §<br>LIP.</p>
<p>43 h § Fondstyrelsen skall stå under tillsyn av Finansinspektionen. För<br>tillsynen gäller bestämmelserna i 39-42 och 46 §§ lagen (1990:1114) om<br>värdepappersfonder och de föreskrifter som har meddelats i anslutning<br>till dessa bestämmelser.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall vad som sägs om fondbolag avse sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>I paragrafen anges vilka av tillsynsbestämmelsema i lagen om värde-<br>pappersfonder som - i tillämpliga delar - skall gälla för Finansinspek-<br>tionens tillsyn över sjunde fondstyrelsen. De bestämmelser som är<br>undantagna beträffande fondstyrelsen avser dels återkallelse av tillstånd<br>och meddelande av varning, dels meddelande av vissa förelägganden,<br>dels ingripanden mot utländska fondföretag.</p>
<p>Hänvisningen till 46 § lagen om värdepappersfonder innebär att den<br>lagens bestämmelser om överklagande skall i tillämpliga delar gälla<br>också beträffande sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>Enligt 42 § lagen om värdepappersfonder skall Finansinspektionen för<br>varje fondbolag förordna en revisor som tillsammans med övriga reviso-<br>rer skall delta i revisionen av bolaget. Inspektionen har i annat samman-<br>hang föreslagit att systemet med förordnande av revisor i institut som står<br>under inspektionens tillsyn skall reformeras. Förslagen innebär bl.a. att<br>inspektionen inte skall vara skyldig att tillsätta revisor men att den allt-<br>jämt skall ha en möjlighet till det.</p>
<p>Genom hänvisningarna till dels 21-25 §§ i reglementet för AP-fonden,<br>dels 42 § lagen om värdepappersfonder kommer revisionen av sjunde<br>fondstyrelsen att ske såväl av revisorer som regeringen förordnat som av<br>en revisor som Finansinspektionen förordnat. Det får emellertid förut-<br>sättas att dessa revisorer kommer att utföra revisionen utifrån delvis olika<br>utgångspunkter.</p>
<p>Hänvisningen till 41 § lagen om värdepappersfonder innebär att<br>Finansinspektionen får möjlighet att kalla till särskilt sammanträde med<br>sjunde fondstyrelsen. Bestämmelsen innebär också att inspektionen kan<br>närvara vid ett sådant sammanträde och delta i överläggningarna. Med<br>hänsyn till att inspektionens inflytande således aldrig kan utsträckas<br>längre än så - och därmed inte inbegripa något direkt beslutsinflytande -<br>kan det inte antas att bestämmelsen kommer i konflikt med 11 kap. 7 §<br>regeringsformen.</p>
<p>Det är inte bara de angivna bestämmelserna om tillsyn i lagen om<br>värdepappersfonder som skall gälla för den sjunde fondstyrelsen utan<br>också föreskrifter som meddelats i anslutning till dessa bestämmelser.<br>Tillsynsreglema i lagen om värdepappersfonder kompletteras - i enlighet<br>med bemyndigande i 39 § samma lag - av regeringens förordning<br>(1995:1116) om finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Vidare<br>har regeringen genom förordningen (1990:1123) om värdepappersfonder<br>bemyndigat Finansinspektionen att meddela föreskrifter om de upplys-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>854</p>
<p>ningar som bl.a. fondbolagen skall lämna till inspektionen för att den<br>skall kunna fullgöra sin tillsynsuppgift. Finansinspektionen har med stöd<br>av detta bemyndigande utfärdat vissa föreskrifter, nämligen FFFS 1994:31<br>om kvartalsrapportering för fondbolag och värdepappersfonder. Samtliga<br>regler i Finansinspektionens föreskrifter kommer inte att ha aktualitet för<br>sjunde AP-fondstyrelsen. Det blir inspektionens sak att avgöra vilka delar<br>av föreskrifterna som skall tillämpas.</p>
<p>I andra stycket slås fast att vid tillämpningen av bestämmelserna i<br>första stycket skall vad som sägs om fondbolag avse sjunde fondstyrel-<br>sen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>43 i § Bestämmelserna i 3 § andra stycket, 4 S fjärde stycket, 5 § första<br>och andra styckena, 7-10 §§, 11 § tredje ocn fjärde styckena, 16 och<br>16 a samt 21-25 §§ gäller också i fråga om sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>I bestämmelsen anges genom en hänvisning de paragrafer om första-<br>tredje fondstyrelserna som skall gälla också i fråga om sjunde fondstyrel-<br>sen. Hänvisningen avser bestämmelser angående kostnader för fond-<br>styrelsens verksamhet och för revision, vissa frågor om styrelsens organi-<br>sation och medelsförvaltning samt revision.</p>
<p>I fråga om sjunde fondstyrelsens medelsförvaltning är endast vissa av<br>bestämmelserna som gäller för första-tredje fondstyrelserna tillämpliga.<br>Det allmänna placeringsmålet för sjunde fondstyrelsens medelsförvalt-<br>ning följer av 43 c §.</p>
<p>Av hänvisningen till 16 § i reglementet - som handlar om frågor kring<br>årsredovisning - följer bl.a. att sjunde fondstyrelsen skall upprätta års-<br>redovisning i enlighet med god redovisningssed. Detta innebär att sjunde<br>fondstyrelsen - i likhet med vad som gäller när fondbolagen upprättar<br>årsredovisning - skall tillämpa bokföringslagens (1976:125) bestämmel-<br>ser och i övrigt följa Föreningen Auktoriserade Revisorers rekommenda-<br>tioner.</p>
<p>Övergångsbestämmelser</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. Under aren 1999 och 2000 skall pensionsutbetalningar, förvalt-<br>ningskostnader och andra utgifter avseende också folkpension i form av<br>ålderspension enligt 6 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring till<br>personer som har rätt till tilläggspension i form av ålderspension enligt<br>12 kap. samma lag, i den mån andra medel inte står till förfogande, be-<br>talas genom tillskott som Riksförsäkringsverket erhåller från första-tredje<br>fondstyrelserna. De medel som behövs för ett kalenderår skall tillskjutas<br>av varje fondstyrelse i förhållande till de avgifter som under det närmast<br>föregående året har överförts till dess förvaltning.</p>
<p>3. Första-tredje fondstyrelserna skall till Riksgäldskontoret överföra<br>45 miljarder kronor under år 1999 och 45 miljarder kronor under år 2000.<br>Beloppen skall överföras med lika stora andelar den 31 mars, den 30 juni,<br>den 30 september och den 31 december respektive år. Varje fondstyrelse<br>skall bidra till överföringarna i förhållande till det totala marknadsvärdet<br>vid utgången av närmast föregående räkenskapsår av de tillgångar som<br>styrelsen förvaltar.</p>
<p>855</p>
<p>Lagen träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>Av punkt 2 följer att AP-fonden under åren 1999 och 2000 skall finan-<br>siera även folkpension i form av ålderspension i vissa fall och därtill<br>hörande förvaltningskostnader.</p>
<p>I punkt 3 regleras överföringen av medel från första—tredje fond-<br>styrelserna till staten under åren 1999 och 2000.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<h3>37.13 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen<br>(1980:100)</h3>
<h4>7 kap.</h4>
<p>7 § Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensions-<br>myndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstift-<br>ningen om allmän försäkring, inkomstgrundad ålderspension eller ar-<br>betsskadeförsäkring eller om annan jämförbar ekonomisk förmån för en-<br>skild, eller om läkarvårdsersättning eller ersättning för sjukgymnastik, för<br>uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om<br>det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående<br>lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller hos annan myndig-<br>het på vilken det ankommer att handlägga ärende enligt lagstiftning som<br>nu nar nämnts. I fråga om myndighet som anges i 8 § gäller dock be-<br>stämmelserna där.</p>
<p>Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård-<br>eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotill-<br>stånd, om det med hänsyn till ändamålet med värden eller behandlingen<br>är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.</p>
<p>Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan<br>eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra per-<br>sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den<br>som nar gjort anmälan eller avgivit utsagan eller nagon honom närståen-<br>de utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.</p>
<p>Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad<br>som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, lagstiftningen om<br>inkomstgrundad ålderspension och lagstiftningen om sjuklön.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år<br>eller, i fall som avses i tredje stycket, i nögst femtio år.</p>
<p>Ändringen innebär att bestämmelsen uttryckligen omfattar även ärenden<br>enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension och ärenden enligt denna<br>lag hos Premiepensionsmyndigheten. Bestämmelsen har kommenterats<br>närmare i avsnitt 27.9.</p>
<h4>9 kap.</h4>
<p>25 § Sekretess gäller hos en allmän försäkringskassa, Premiepen-<br>sionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lag-<br>stiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om</p>
<p>1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om<br>det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att han eller hon lider men,<br>och</p>
<p>2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt</p>
<p>10 kap. lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Utan hinder av sekretess får uppgift lämnas till enskild enligt vad som<br>föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Sekretess enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har<br>avlidit.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio<br>år.</p>
<p>856</p>
<p>Bestämmelsen är ny och innebär för det första att vad pensionsspararen<br>har bestämt om efterlevandeskydd inte får lämnas ut så länge denne själv<br>lever. För det andra får uppgifter om en enskilds fondval och fondbyten<br>bara lämnas ut om det står klart att den enskilde inte lider men av att<br>uppgiften röjs. Bestämmelsen har också kommenterats i avsnitt 27.9. Pla-<br>ceringen i 9 kap. har skett efter påpekande av Lagrådet.</p>
<h3>37.14 Förslaget till lag om ändring i<br>socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)</h3>
<p>Ändringarna i 1-3, 9, 11 och 12 §§ innebär att Premiepensionsmyndig-<br>heten inordnas i det nya systemet för socialförsäkringsregister vid sidan<br>av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.</p>
<p>Den nya bestämmelsen i 13 § medför att Premiepensionsmyndigheten<br>blir ensam registeransvarig för det eller de register som förs särskilt för<br>myndigheten. Enligt 14 § tredje stycket är det vidare som huvudregel<br>bara Premiepensionsmyndigheten som skall få ha direkt åtkomst till<br>sådana register. Om det är nödvändigt för ärendehanteringen får dock<br>även Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna ges sådan åtkomst.<br>Lagrådet har väckt frågan om behov för Premiepensionsmyndigheten att<br>på motsvarande sätt få direkt åtkomst till uppgifter i register som förs<br>gemensamt för Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna eller av<br>Riksförsäkringsverket ensamt. Regeringen har funnit att ett sådant behov<br>får antas föreligga. Regler för detta har införts i 14 § första och fjärde<br>styckena.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten kommer att inrättas den 1 juli 1998 bl.a.<br>för att nå en smidig övergång till det nya systemet. Även registerreglema<br>bör gälla från den dagen.</p>
<h3>37.15-28 Förslagen till övriga lagändringar</h3>
<p>Ändringarna är en följd av den nya lagstiftningen om inkomstgrundad<br>ålderspension och de ändringar som i anledning härav gjorts i 11 kap.<br>AFL, att LBP upphör att gälla samt att tilläggspensionsavgift i fortsätt-<br>ningen skall kallas ålderpensionsavgift.</p>
<p>I förslaget till ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring har<br>det i 4 § uppställda kravet att pensionsgrundande inkomst för tilläggspen-<br>sion enligt 11 kap. AFL skall ha tillgodoräknats för minst 10 år ändrats<br>till att i stället pensionspoäng enligt 4 kap. 1 § LIP skall ha tillgodoräk-<br>nats för lika lång tid. Genom bestämmelsen i 18 § lagen om införande av<br>sist nämnda lag, som bl.a. anger att pensionspoäng enligt AFL för tid före<br>den 1 januari 1999 likställs med pensionspoäng enligt LIP, skall de pen-<br>sionspoäng som tillgodoräknats enligt AFL beaktas vid tillämpning av<br>nämnda paragraf.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>857</p>
<h2>Socialdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1998</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden<br>Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson,<br>Winberg, Uusmann, Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall,<br>Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Engqvist</p>
<p>Föredragande: statsrådet Klingvall</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Regeringen beslutar proposition Inkomstgrundad ålderspension, m.m.</p>
<p>858</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>betänkanden och departemetspromemorior.............................3</p>
<p>Bilaga 2 Ordlista....................................................................................6</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över tidigare publikationer................................12</p>
<p>Bilaga 4 Granskade lagförslag i lagrådsremiss den 19 januari 1998<br>Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension........13</p>
<p>Bilaga 5 Lagförslag i lagrådsremiss den 19 februari 1998 Statlig</p>
<p>ålderspensionsavgift m.m....................................................127</p>
<p>Bilaga 6 Lagförslag i lagrådsremiss den 19 mars 1998</p>
<p>Reformering av ålderspensionssystemet - vissa<br>finansiella frågor..................................................................133</p>
<p>Bilaga 7 Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss den<br>19 januari 1998 Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.......................................................................146</p>
<p>Bilaga 8 Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss den</p>
<p>19 februari 1998 Statlig ålderspensionsavgift m.m.............169</p>
<p>Bilaga 9 Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss den</p>
<p>19 mars 1998 Reformering av ålderspensionssystemet</p>
<p>- vissa finansiella frågor.....................................................170</p>
<p>1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151</p>
<h2>Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över<br>betänkanden och departementspromemorior</h2>
<p>Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Vissa frågor<br>avseende allmänna egenavgifter (Ds 1995:29) avgetts av Riksförsäk-<br>ringsverket, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborgs och<br>Bohus län, Arbetsgivarverket, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,<br>Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska arbets-<br>givareföreningen, Företagarnas riksorganisation, Landsorganisationen i<br>Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers<br>centralorganisation och Sveriges pensionärsförbund.</p>
<p>Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Reformerat<br>pensionssystem - lag om inkomstgrundad ålderspension, m.m. (Ds<br>1995:41), avgetts av Sveriges riksbank, Domstolsverket, Datainspektio-<br>nen Totalförsvarets pliktverk, Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret,<br>Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen, Riksre-<br>visionsverket, Riksskatteverket, Konjunkturinstitutet, Arbetsgivarverket,<br>Statens löne- och pensionsverk, Allmänna pensionsfonden (första-tredje<br>fondstyrelserna), Centrala studiestödsnämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen,<br>Statens invandrarverk, Jämställdhetsombudsmannen, Ungdomsstyrelsen,<br>Göta hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Sundsvall,<br>Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Malmöhus län, Länsrätten i<br>Värmlands län, Länsrätten i Norrbottens län, Försäkringskasseförbundet,<br>Pensionärernas riksorganisation, Sveriges pensionärsförbund, Stats-<br>pensionärernas riksförbund, Riksförbundet PensionärsGemenskap,<br>Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Företagarnas riksorga-<br>nisation, Lantbrukarnas riksförbund, Kommunernas pensionsanstalt,<br>Sveriges försäkringsförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges<br>akademikers centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska<br>arbetsgivareföreningen, Svenska bankföreningen, Försäkringsanställdas<br>förbund, ILO-kommittén, Arbetslöshetskassornas samorganisation, De<br>Handikappades riksförbund, Handikappförbundens samarbetsorgan,<br>Sveriges förenade studentkårer, Föreningen för svenskar i världen,<br>Fredrika-Bremerförbundet och gemensamt yttrande har inkommit från<br>Föreningen Bistånd och Information genom Frivilliga Organisationer<br>(BIFO) och Forum Syd.</p>
<p>Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Utvidgad<br>avgiftsskyldighet vad avser ålderspension, m.m. (Ds 1995:55) avgetts<br>av Riksförsäkringsverket, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riks-<br>skatteverket, Arbetsgivarverket, Allmänna pensionsfonden (första-tredje<br>fondstyrelserna), Centrala studiestödsnämnden, Arbetsmarknadsstyrelsen,<br>Göta hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Totalförsvarets pliktverk,<br>Försäkringskasseförbundet, Arbetslöshetskassornas samorganisation, Svenska<br>kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföre-<br>ningen, Företagarnas riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige,<br>Tjänstemännens centralorganisation, Pensionärernas riksorganisation,<br>Sveriges pensionärsförbund och Statspensionärernas riksförbund.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Garanti- Prop. 1997/98:151<br>pension och samordningsfrågor m.m. (Ds 1997:66) avgetts av Göta Bilaga 1<br>hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Göteborgs och Bohus<br>län, Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet, Statistiska cent-<br>ralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Konjunkturinstitutet,<br>Arbetsgivarverket, Statens löne- och pensionsverk (SPV Lön & Pension),<br>ILO-kommittén, Föreningen för svenskar i världen, Pensionärernas riks-<br>organisation, Sveriges pensionärsförbund, Svenska kommunförbundet.<br>Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund, Sveriges försäkringsför-<br>bund, Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationen i<br>Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges pensionärers riksför-<br>bund (SPRF), Riksförbundet PensionärsGemenskap, Forum Syd,<br>Svenska missionsrådet, Privattjänstemannakartellen, Offentliganställdas<br>Förhandlingsråd (OFR), Ensamståendes intresseorganisation, Hus-<br>modersförbundet hem och samhälle, Sveriges socialdemokratiska kvin-<br>noförbund (S-kvinnor) och gemensamt yttrande har inkommit från<br>Svenska teaterförbundet och Teatrarnas riksförbud.</p>
<p>Efter remiss har yttrande över departementspromemorian Inkomst-<br>grundad ålderspension - finansiella frågor m.m. (Ds 1997:67) avgetts<br>av Sveriges riksbank, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms<br>län, Länsrätten i Skåne län, Domstolsverket, Riksförsäkringsverket,<br>Försäkringskasseförbundet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån,<br>Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Konjunk-<br>turinstitutet, Arbetsgivarverket, Statens löne- och pensionsverk, All-<br>männa pensionsfonden, (första-tredje fondstyrelserna), Högskoleverket,<br>Centrala studiestödsnämnden, Ungdomsstyrelsen, Pensionärernas riks-<br>organisation, Sveriges pensionärsförbund, Svenska kommunförbundet,<br>Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund, Sveriges försäkringsför-<br>bund, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers cent-<br>ralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivare-<br>föreningen, Statspensionärernas riksförbund, Svenska kommunalpensio-<br>närers förbund, Sveriges förenade studentkårer, Stockholms universitets<br>studentkår, Uppsala universitets studentkår, Privattjänstemannakartellen<br>och Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR).</p>
<p>Efter remiss har yttrande över betänkandet 1997 års premiereservut-<br>redning Lag om premiepension (SOU 1997:131) avgetts av Sveriges<br>riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall,<br>Datainspektionen, Riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundet,<br>Jämställdhetsombudsmannen, Riksgäldskontoret, Statskontoret, Statis-<br>tiska centralbyrån, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatte-<br>verket, Arbetsgivarverket, Statens löne- och pensionsverk, Allmänna<br>pensionsfonden, (första -tredje fondstyrelserna), Allmänna pensions-<br>fonden,(fjärde fondstyrelsen), Allmänna pensionsfonden, (femte fond-<br>styrelsen), Allmänna pensionsfonden, (sjätte fondstyrelsen), Juridiska<br>fakulteten vid Lunds universitet, Konkurrensverket, Kammarkollegiet,<br>Länsstyrelsen i Stockholms län, Pensionärernas riksorganisation,<br>Sveriges pensionärsförbund, Ungdomsstyrelsen, Kristdemokratiska ung-<br>domsförbundet, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,<br>Sveriges advokatsamfund, Svenska aktuarieföreningen, Sveriges försäk-<br>ringsförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers<br></p>
<p>centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbets- Prop. 1997/98:151<br>givareföreningen, Svenska bankföreningen, Aktiefrämjandet, Fond- Bilaga 1<br>bolagens förening, Sveriges aktiesparares riksförbund, Försäkrings-<br>tjänstemannaförbundet och Konsumentverket.</p>
<p>Efter remiss har yttrande över betänkandena Ohälsoförsäkringen -<br>Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) och Ohälsoförsäkringen -<br>Övergångsbestämmelser (SOU 1997:189) avgetts av Kammarrätten i<br>Stockholm, Länsrätten i Jönköpings län, Statens invandrarverk, Riksför-<br>säkringsverket, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Statskonto-<br>ret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket, Statens<br>löne- och pensionsverk, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsmarknads-<br>styrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Jämställdhetsombudsmannen, Ung-<br>domsstyrelsen, Företagarnas Riksorganisation, Försäkringskasseförbun-<br>det, Försäkringsanställdas förbund, Landsorganisationen i Sverige,<br>Landstingsförbundet, Privattjänstemannankartellen, Svenska Arbets-<br>givareföreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges Akademikers<br>centralorganisation, Sveriges läkarförbund, Tjänstemännens Centralorga-<br>nisation, Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Lantbrukarnas Riks-<br>förbund, Samhall AB, SIOS - Samarbetsorgan för invandrarorganisatio-<br>ner i Sverige, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Läkaresällskapet,<br>De Handikappades Riksförbund, Handikappförbundens Samarbetsorgan,<br>Hörselskadades Riksförbund, Neurologiskt Handikappades Riksförbund,<br>Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Syn-<br>skadades Riksförbund, Pensionärernas Riksorganisation, Riksförbundet<br>PensionärsGemenskap, Svenska Kommunalpensionäremas förbund, Sve-<br>riges Pensionärers Riksförbund och Sveriges Pensionärsförbund.</p>
<p>Yttranden har också inkommit från Riksförbundet för Trafik- och</p>
<p>Polioskadade, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam, Ungdomar och<br>Vuxna samt Svensk Förening för Allmänmedicin.</p>
<p>Efter remiss har yttrande över departementspromemorian AP-fonden<br>och det reformerade ålderspensionssystemet (Ds 1998:7) avgetts av<br>Riksförsäkringsverket, Allmänna pensionsfonden första-tredje fonds-<br>styrelserna), Allmänna pensionsfonden (fjärde fondstyrelsen), Allmänna<br>pensionsfonden (sjätte fondstyrelsen), Finansinspektionen, Kammar-<br>kollegiet, Riksrevisionsverket, Riksgäldskontoret, Konjunkturinstitutet,<br>Statistiska centralbyrån, Justitiekanslem, Riksbanksfullmäktige, Försäk-<br>ringskasseförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industri-<br>förbund, Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationen,<br>SACO, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges pensionärers riksför-<br>bund, Riksförbundet PensionärsGemenskap, Sveriges försäkringsför-<br>bund, Svenska bankföreningen, Fondbolagens förening, Finansbolagens<br>förening, Förtidspensionsutredningen, Efterlevandepensionsutredningen,<br>Ensamståendes intresseorganisation, EAP.</p>
<h2>Ordlista</h2>
<p>I ordlistan redovisas inledningsvis termer för de olika delar som i och<br>med reformeringen kommer att utgöra det allmänna systemet för ålders-<br>pension. Därefter anges de termer som i denna framställning används för<br>att tydliggöra hur basbeloppet enligt AFL tillämpas i olika sammanhang<br>respektive tillkomsten av ett inkomstbasbelopp inom ramen för det re-<br>formerade pensionssystemet. Slutligen redovisas vissa andra termer som<br>används dels i lagtexten, dels i den allmänna framställningen.</p>
<p>Det reformerade ålderspensionssystemet</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>allmän ålderspension</p>
<p>inkomstgrundad ålderspension</p>
<p>inkomstpension</p>
<p>premiepension</p>
<p>premiepension till efterlevande</p>
<p>kvotdelsberäknad pension</p>
<p>tilläggspension</p>
<p>Inkomstgrundad ålderspension och<br>garantipension. Inkluderar tilläggs-<br>pension (tidigare tilläggspension i<br>form av ålderspension) och över-<br>gångsvis garantipension till per-<br>soner födda år 1937 eller tidigare.<br>Den inkomstgrundade ålderspen-<br>sion som skall utges fr.o.m. år<br>2001. Inkluderar tilläggspension<br>(tidigare tilläggspension i form av<br>ålderspension).</p>
<p>Inkomstgrundad ålderspension base-<br>rad på pensionsrätt enligt reforme-<br>rade regler som utges från fördel-<br>ningssystemet.</p>
<p>Inkomstgrundad ålderspension base-<br>rad på pensionsrätt enligt reforme-<br>rade regler som utges från premie-<br>pensionssystemet.</p>
<p>Pension som utges från premie-<br>pensionssystemet på grund av fri-<br>villigt efterlevandeskydd.</p>
<p>Inkomstgrundad ålderspension be-<br>räknad enligt reglerna för tjugon-<br>delsinfasningen som utges till<br>personer i mellangenerationen ba-<br>serad på dels pensionsrätt tillgodo-<br>räknad enligt reformerade regler,<br>dels pensionspoäng.</p>
<p>Tilläggspension (tidigare tilläggs-<br>pension i form av ålderspension)<br>som utges till personer födda år<br>1937 eller tidigare samt den ATP-<br>baserade delen av den kvotdelsbe-<br>räknade inkomstgrundade ålders-<br>pension som utges till personer i<br>mellangenerationen.</p>
<p>garantipension</p>
<p>övergångsvis garantipension</p>
<p>Grundskydd i det reformerade Prop. 1997/98:151<br>pensionssystemet i form av dels en Bilaga 2<br>på visst sätt beräknad utfyllnad till<br>inkomstgrundad ålderspension, dels<br>en lägsta garantinivå för dem som<br>inte tjänat in rätt till inkomst-<br>grundad ålderspension. Utges till per-<br>soner födda år 1938 eller senare.</p>
<p>Den motsvarighet till garantipen-<br>sion för personer födda år 1937<br>eller tidigare som skall ersätta det<br>nuvarande grundsskyddet i form<br>av folkpension inkl, pensionstill-<br>skott och särskilda skatteregler.</p>
<p>Basbeloppet</p>
<p>basbelopp</p>
<p>förhöjt basbelopp</p>
<p>minskat basbelopp</p>
<p>prisbasbelopp/förhöjt prisbasbelopp/<br>minskat prisbasbelopp</p>
<p>inkomstbasbelopp</p>
<p>Basbeloppet enligt AFL (36 400 kr<br>år 1998).</p>
<p>Det förhöjda basbeloppet enligt<br>AFL (37 100 kr år 1998). (För<br>åren 1995 och 1996 avses det fast-<br>ställda basbeloppet enligt AFL<br>ökat med det belopp som följer av<br>1 kap. 6 § sista stycket i den lagen.)<br>Basbelopp som fr.o.m. år 1993<br>bl.a. används vid beräkning av<br>ålderspension enligt folkpensions-<br>och ATP-reglema. Motsvarar bas-<br>beloppet reducerat med två pro-<br>cent (35 672 kr för år 1998).</p>
<p>Basbeloppen enligt 1 kap. 6 § AFL<br>skall fr.o.m. den 1 januari år 1999<br>benämnas prisbasbelopp och för-<br>höjt prisbasbelopp. Minskat bas-<br>belopp kallas minskat prisbasbe-<br>lopp.</p>
<p>Belopp som bl.a. skall användas i<br>det reformerade pensionssystemet<br>vad avser uppräkningen av in-<br>tjänandetaket, förvärvsvillkoret<br>och det enhetliga beloppet vid be-<br>räkning av pensionsgrundande be-<br>lopp för bamår. Motsvarar år 2001<br>det förhöjda prisbasbeloppet. För<br>år därefter skall detta belopp räk-<br>nas om med hänsyn till förändring<br>i inkomstindex. För år före år 2001<br>skall användas det förhöjda pris-<br>basbeloppet för respektive år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Andra termer avseende det reformerade pensionssystemet</p></td><td colspan="2">
<p>Prop. 1997/98:151</p></td></tr>
<tr><td>
<p>antagandeinkomst</p></td><td>
<p>Fiktiv inkomst som läggs till grund<br>för pensionsgrundande belopp för<br>förtidspensionärer vars förtidspen-<br>sion beräknas utifrån s.k. antagan-<br>depoäng.</p></td><td>
<p>Bilaga 2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>arvsvinster</p></td><td>
<p>Pensionsbehållningar som har till-<br>godoräknats personer som avlider<br>och som skall tillgodoräknas kvar-<br>levande i samma ålder.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>arvsvinstfaktor</p></td><td>
<p>Faktor för uppräkning av indivi-<br>dens pensionsbehållning med av-<br>seende på tilldelad arvsvinst.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bamår</p></td><td>
<p>År då förälder till bam som är tre<br>år eller yngre alternativt ett-fyra år<br>skall kunna tillgodoräknas ett sär-<br>skilt pensionsgrundande belopp.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>delningstal</p></td><td>
<p>Tal som avspeglar bl.a. den ge-<br>nomsnittliga återstående livsläng-<br>den vid pensioneringstidpunkten<br>och med vilket individens pensions-<br>behållning divideras vid beräkning<br>av den årliga inkomstpensionen.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>fastställelseår</p></td><td>
<p>Det år pensionsrätt enligt de re-<br>formerade reglerna tidigast kan<br>fastställas (dvs. året efter intjänan-<br>deåret).</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>följ samhetsindexering</p></td><td>
<p>Den årliga omräkning som skall<br>ske av inkomstgrundad ålderspen-<br>sion från fördelningssystemet med<br>hänsyn tagen till förändring i in-<br>komstindex och till den s.k. nor-<br>men.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>fördelningssystemet</p></td><td>
<p>Den del av ålderspensionssystemet<br>där pensionsutgifter löpande finan-<br>sieras med avgiftsintäkter.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>förvaltningskostnadsfaktor</p></td><td>
<p>Faktor för beräkning av det belopp<br>till vilket individens pensionsbe-<br>hållning skall minskas med hänsyn<br>till fördelningssystemets förvalt-<br>ningskostnad.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>förvärvsvillkor</p></td><td>
<p>Villkor som enligt de reformerade<br>reglerna för intjänande av pensions-<br>rätt skall vara uppfyllt för att pen-<br>sionsrätt baserad på bamår respek-<br>tive plikttjänstgöring skall leda till<br>faktisk utbetalning av pension.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>garantiregel</p></td><td>
<p>Regel som innebär att den inkomst-<br>grundade ålderspensionen för per-<br>soner i mellangenerationen minst</p></td><td></td><td>
<p>8</p></td></tr>
</table>
<p>garantitillägg</p>
<p>generell jämförelseinkomst</p>
<p>individuell jämförelseinkomst</p>
<p>inkomstindex</p>
<p>intjänandetak</p>
<p>intjänandeår</p>
<p>latent pensionsrätt</p>
<p>mellangenerationen</p>
<p>skall motsvara den ålderspension Prop. 1997/98:151<br>från ATP-systemet, inklusive viss Bilaga 2<br>kompensation för folkpensionen,<br>som tjänats in före år 1995.</p>
<p>Tillägg enligt garantiregeln, ingår i<br>tilläggspensionen.</p>
<p>75 % av genomsnittet av samtliga<br>fastställda pensionsgrundande in-<br>komster för personer i åldrarna<br>upp t.o.m. 64 år. Används vid be-<br>räkning av pensionsgrundande be-<br>lopp för bamår. Pensionsgrun-<br>dande belopp för plikttjänstgöring<br>beräknas som 50 % av samma ge-<br>nomsnittsinkomst.</p>
<p>En förälders fastställda pensions-<br>gmndande inkomst (samt i före-<br>kommande fall pensionsgmndande<br>belopp för förtidspensionärs an-<br>tagandeinkomst) året före barnets<br>födelse. Används vid beräkning av<br>pensionsgmndande belopp för<br>bamår. Inkomst av annat förvärvs-<br>arbete för vilken avgifter till ålders-<br>pensionssystemet inte har betalats<br>räknas inte med.</p>
<p>Index som mäter den allmänna<br>inkomstutvecklingen. Används vid<br>omräkning av inkomstbasbeloppet<br>och av pensionsbehållning för in-<br>komstgrundad ålderspension från<br>fördelningssystemets respektive<br>ingår i följsamhetsindexeringen.<br>Tak motsvarande 7,5 inkomstbas-<br>belopp som det årliga pensions-<br>underlaget m.m. högst kan uppgå<br>till. T.o.m. år 2001 tilllämpas det<br>nuvarande taket inom ATP-syste-<br>met, dvs. 7,5 förhöjda prisbasbe-<br>lopp.</p>
<p>Det år som den pensionsgmndande<br>inkomsten tjänas in respektive det<br>år som pensionsgmndande belopp<br>avser.</p>
<p>Tillgodoräknad pensionsrätt för bam-<br>år och plikttjänstgöring så länge<br>förvärvsvillkoret inte är uppfyllt.<br>Personer födda åren 1938-1953.</p>
<p>norm</p>
<p>pensionsbehållning</p>
<p>pensionsgrundande belopp</p>
<p>pensionsgrundande inkomst</p>
<p>pensionsrätt<br>pensionsunderlag</p>
<p>premiepensionssystemet</p>
<p>princippropositionen</p>
<p>tjugondelsinfasning</p>
<p>ålderspensionsavgift</p>
<p>Tal motsvarande 1,6 % som an-<br>vänds vid beräkning av delningstal<br>och vid följsamhetsindexering.<br>Summan av årligen fastställda<br>pensionsrätter som successivt om-<br>räknats med hänsyn till inkomstin-<br>dex, arvsvinster och förvaltnings-<br>kostnadsfaktor.</p>
<p>Fiktiv inkomst som grundar pen-<br>sionsrätt bl.a. för föräldrar till små<br>bam. Kan tillsammans med pen-<br>sionsgrundande inkomst högst<br>uppgå till 7,5 inkomstbasbelopp.<br>Faktiska förvärvsinkomster m.m.<br>som grundar pensionsrätt. Kan<br>högst uppgå till 7,5 inkomstbas-<br>belopp.</p>
<p>18,5 % av pensionsunderlaget.</p>
<p>Summan av fastställd pensions-<br>grundande inkomst och andra fast-<br>ställda pensionsgrundande belopp.<br>Kan högst uppgå till 7,5 inkomst-<br>basbelopp.</p>
<p>Den del av det reformerade ålders-<br>pensionssystemet dit medel mot-<br>svarande en del av den årliga pen-<br>sionsrätten avsätts och förräntas på<br>ett individuellt konto hos en kapi-<br>talförvaltare för att senare utges<br>som en årlig premiepension.<br>Proposition 1993/94:250 Refor-<br>mering av det allmänna pensions-<br>systemet.</p>
<p>Metod för övergångsreglering av-<br>seende personer i mellangenera-<br>tionen. Innebär att inkomstgrundad<br>ålderspension skall beräknas på<br>grundval av dels pensionsrätt till-<br>godoräknad enligt reformerade<br>regler, dels pensionspoäng efter en<br>glidande skala beroende på indivi-<br>dens ålder.</p>
<p>Tilläggspensionsavgift enligt lagen<br>om socialavgifter benämns fr.o.m.<br>år 1999 ålderspensionsavgift. Ålders-<br>pensionsavgift och allmän pen-<br>sionsavgift skall tillsammans mot-<br>svara 18,5 % av pensionsunder-<br>laget.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>10</p>
<p>överföring av<br>premiepension</p>
<p>pensionsrätt för Rätt för make att till den andra Prop. 1997/98:151<br>maken kunna föra över intjänad Bilaga 2<br>pensionsrätt för premiepension.</p>
<p>11</p>
<h2>Förteckning över tidigare publikationer</h2>
<p>Nedan följer en förteckning över propositioner, utredningsbetänknaden<br>och departementspromemorior som behandlar frågor som rör eller har<br>aktualiserats under beredningen av reformeringen av det allmänna<br>ålderspensionssystemet. I texten har i vissa fall hänvisats till dessa utan<br>angivande av publikationens fullständiga namn.</p>
<p>Propositioner:</p>
<p>1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet, hänvisad<br>till som princippropositionen</p>
<p>1994/95:41 Förändringar i finansieringen av det allmänna pensionssyste-<br>met, m.m.</p>
<p>1997/98:106 Pensionsrättigheter och bodelning</p>
<p>1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</p>
<p>SOU:</p>
<p>1990:76 Allmän pension, betänkande av Pensionsberedningen<br>1994:20-22 Reformerat pensionssystem med bilaga A och B, betänkande<br>av Pensionsarbetsgruppen</p>
<p>1995:8 Pensionsrättigheter och bodelning, betänkande av Utredningen<br>om makars pensionsrättigheter vid bodelning</p>
<p>1996:83 Allmänt pensionssparande, betänkande av Premiereservutred-<br>ningen</p>
<p>1997:72 En lag om socialförsäkringar, betänkande av Utredningen om<br>socialförsäkringens personkrets</p>
<p>1997:131 Lag om premiepension, betänkande av 1997 års premie-<br>reservutredning</p>
<p>1997:166 Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet och</p>
<p>1997:189 Ohälsoförsäkringen Övergångsbestämmelser, betänkanden av<br>Förtidspensionsutrdeningen</p>
<p>Ds:</p>
<p>1992:89 Ett reformerat pensionssystem - bakgrund, principer och skiss,<br>promemoria av Pensionsarbetsgruppen</p>
<p>1995:29 Vissa frågor avseende allmänna egenavgifter (Socialdeparte-<br>mentet)</p>
<p>1995:41 Reformerat pensionssystem - lag om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion, m.m. (Socialdepartementet)</p>
<p>1995:55 Utvidgad avgiftsskyldighet vad avser ålderspension, m.m.<br>(Socialdepartementet)</p>
<p>1997:66 Garantipension och samordningsfrågor m.m. (Socialdeparte-<br>mentet)</p>
<p>1997:67 Inkomstgrundad ålderspension - finansiella frågor m.m. (Social-<br>departementet)</p>
<p>1998:7 AP-fonden och det reformerade ålderspensionssystemet (Finans-<br>departementet)</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>12</p>
<h2>Granskade lagförslag i lagrådsremiss<br>den 19 januari 1998 Reformerade regler<br>om inkomstgrundad ålderspension</h2>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om inkomstgrundad ålderspension</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Första avdelningen. Försäkringens omfattning och intjänande av<br>pensionsrätt m.m.</p>
<p>1 kap. Allmänna bestämmelser</p>
<p>Försäkringens omfattning m.m.</p>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försäkring för inkomstgrun-<br>dad ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premie-<br>pension samt om premiepension till efterlevande.</p>
<p>2 § Försäkringen och kostnaderna för förvaltningen av den skall finansie-<br>ras genom ålderspensionsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter och allmänna pensionsavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmän<br>pensionsavgift samt genom avkastning på avgiftsmedel.</p>
<p>3 § Inkomstpension och premiepension skall beräknas utifrån de pen-<br>sionsrätter för respektive pension som fastställts för en försäkrad.<br>Tilläggspension skall beräknas utifrån de pensionspoäng som tjänats in<br>av en försäkrad. Pensionsrätt och pensionspoäng skall fastställas årligen<br>och grundas på de inkomster och andra belopp som är pensionsgrundande<br>enligt denna lag. Pensionernas storlek är också beroende av indexomräk-<br>ning för inkomstpension och värdeutveckling på de medel som fonderats<br>för premiepension.</p>
<p>4 § Försäkrade för inkomstgrundad ålderspension är dels svenska med-<br>borgare, dels personer som utan att vara svenska medborgare är bosatta i<br>Sverige.</p>
<p>Utländska sjömän på svenska handelsfartyg är försäkrade för inkomst-<br>grundad ålderspension även om de inte är bosatta i landet.</p>
<p>En person som uppbär förtidspension som har beräknats enligt 13 kap.<br>2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring är alltid försäkrad för in-<br>komstgrundad ålderspension beräknad på denna förtidspension.</p>
<h4>Indexering</h4>
<p>5 § Vissa beräkningar enligt denna lag skall göras med ledning av ett in-<br>komstindex. Detta index skall visa den relativa förändringen av genom-<br>snittet av de försäkrades årliga pensionsgrundande inkomster enligt</p>
<p>13</p>
<p>2 kap. 1 § första stycket efter avdrag för allmän pensionsavgift samt de<br>försäkrades årliga inkomster i form av förtidspension, som har uppburits<br>av dem som under inkomståret fyllt 16 år men inte 65 år eller mer.</p>
<p>Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år skall<br>motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de inkomster som<br>anges i första stycket under en period av tre år före det år inkomstindexet<br>avser. Vid beräkningen av inkomsterna skall den årliga förändringen i det<br>allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma<br>period frånräknas. Det framräknade värdet skall därefter omräknas med<br>förändringen i det allmänna prisläget i juni månad två år före det år in-<br>dexet avser och det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det<br>året.</p>
<p>Regeringen skall för vaije år fastställa inkomstindexet efter det att det<br>har beräknats av Riksförsäkringsverket. För år 1999 skall inkomstindexet<br>vara lika med 100,00.</p>
<p>6 § Regeringen skall för vaije år fastställa ett inkomstbasbelopp. In-<br>komstbasbeloppet skall för år 2001 motsvara det för det året fastställda<br>förhöjda prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.<br>För år därefter skall inkomstbasbeloppet räknas om med förändringen av<br>inkomstindex för det år inkomstbasbeloppet skall avse i förhållande till<br>inkomstindex för året dessförinnan. Det omräknade beloppet skall av-<br>rundas till närmaste hundratal kronor.</p>
<h4>Definitioner m.m.</h4>
<p>7 § En försäkrad som lämnar Sverige skall vid tillämpningen av denna<br>lag fortfarande anses vara bosatt i landet om utlandsvistelsen är avsedd<br>att vara längst ett år.</p>
<p>Om regeringen inte föreskriver annat, skall också den som av en statlig<br>arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning<br>anses bosatt i Sverige under hela utsändningstiden även om den är avsedd<br>att vara längre än ett år. Detta gäller även medföljande make samt bam<br>som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan att vara gift med<br>den utsände lever tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta<br>eller gemensamt har eller har haft bam.</p>
<p>8 § I denna lag avses, där inte annat föreskrivs, med</p>
<p>1. år: kalenderår,</p>
<p>2. månad: kalendermånad,</p>
<p>3. intjänandeår: det kalenderår en inkomst som är pensionsgmndande<br>har uppburits respektive det kalenderår för vilket ett annat pensionsgmn-<br>dande belopp än pensionsgmndande inkomst skall fastställas, och</p>
<p>4. fastställelseår: kalenderåret efter intjänandeåret.</p>
<p>Om en inkomst som är pensionsgmndande har uppburits under ett be-<br>skattningsår som inte sammanfaller med kalenderår skall den inkomsten<br>anses ha uppburits under kalenderåret närmast före taxeringsåret.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>9 § Med sjöman avses i denna lag en arbetstagare som enligt sjömans-<br>lagen (1973:282) anses som sjöman.</p>
<p>14</p>
<p>Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs anställning på ett<br>utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat,<br>om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbets-<br>givare. Hyrs ett svenskt handelsfartyg ut till en utländsk redare i huvud-<br>sak obemannat, skall bestämmelserna om sjömän på svenska handelsfar-<br>tyg i denna lag tillämpas endast om anställningen sker hos fartygets ägare<br>eller någon av denne anlitad arbetsgivare.</p>
<p>10 § Vad som i denna lag föreskrivs om förtidspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring skall också gälla sjukbidrag enligt<br>samma lag.</p>
<h4>2 kap. Pensionsgrundande inkomst</h4>
<p>1 § Inkomster av anställning enligt 3-5 §§ samt inkomster av annat för-<br>värvsarbete enligt 6-8 §§ är pensionsgrundande om inte annat föreskrivs</p>
<p>1 9-17 §§. Summan av en försäkrads inkomster av anställning och in-<br>komster av annat förvärvsarbete under ett år, beräknade enligt 18-22 §§<br>och var för sig avrundade till närmaste lägre hundratal kronor, utgör den<br>försäkrades pensionsgrundande inkomst det året.</p>
<p>Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomst skall det<br>bortses från inkomster som enligt första stycket är pensionsgrundande till<br>den del summan av dessa överstiger sju och en halv gånger det för in-<br>tjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Sådana belopp som det skall<br>bortses ifrån skall i första hand räknas av från den försäkrades inkomster<br>av annat förvärvsarbete.</p>
<p>2 § För varje år som en person har varit försäkrad enligt 1 kap. 4 § första<br>eller andra stycket och har haft inkomster som är pensionsgrundande,<br>skall hans eller hennes pensionsgrundande inkomst fastställas. Detta<br>gäller dock endast om summan av de inkomster som är pensionsgrundan-<br>de uppgått till minst 24 procent av det för intjänandeåret gällande pris-<br>basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då<br>den försäkrade fyllt 16 år eller för det år då den försäkrade har avlidit.</p>
<h4>Inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete</h4>
<p>Inkomster av anställning</p>
<p>3 § Lön eller annan ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån<br>som en försäkrad har fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, är<br>pensionsgrundande som inkomst av anställning. Med lön likställs kost-<br>nadsersättning som inte undantas vid beräkning av skatteavdrag enligt<br>8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483). Sådan skattepliktig<br>intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som har utgetts på grund<br>av kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställ-<br>ning, om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund<br>för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>15</p>
<p>Ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån för utfört arbete<br>eller annan ersättning med anledning av tjänsten, dock inte pension, samt<br>tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivits självständigt<br>är pensionsgrundande som inkomst av anställning, även om mottagaren<br>inte har varit anställd hos den som betalat ut ersättningen. Den som har<br>utfört arbetet likställs i sådana fall med en arbetstagare och den som be-<br>talat ut ersättningen med en arbetsgivare.</p>
<p>I 6 § andra stycket, 7 §, 8 § och 10 § andra stycket finns bestämmelser<br>om att ersättning för utfört arbete som avses i första och andra styckena i<br>vissa fall inte skall anses som inkomst av anställning.</p>
<p>4 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas även stipen-<br>dium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till 32 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av tjänst, om<br>stipendiet har betalats ut av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en<br>svensk juridisk person. Den som har betalat ut ett sådant stipendium an-<br>ses som arbetsgivare.</p>
<p>5 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan<br>författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i<br>allmän eller enskild tjänst,</p>
<p>2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård,</p>
<p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen<br>(1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva-<br>rande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p>
<p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i<br>den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,</p>
<p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de<br>startar egen näringsverksamhet,</p>
<p>10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-<br>bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-<br>tionsväxling,</p>
<p>11. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>12. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxen-<br>studiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux),</p>
<p>15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning<br>enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>16</p>
<p>16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut- Prop. 1997/98:151<br>sträckning som regeringen så föreskriver. Bilaga 4</p>
<p>Inkomster av annat förvärvsarbete</p>
<p>6 § Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är</p>
<p>1. inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade<br>har arbetat i inte oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet),</p>
<p>2. tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet,</p>
<p>3. ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra<br>skattepliktiga förmåner,</p>
<p>4. ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande har<br>förelegat, har betalats ut av en fysisk person som är bosatt utomlands<br>eller av en utländsk juridisk person,</p>
<p>5. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som har utgetts enligt annan<br>författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i 1-4,</p>
<p>6. stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till</p>
<p>32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst.</p>
<p>Första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte skall<br>räknas som inkomst av anställning, såvida inte inkomsten utgör ersätt-<br>ning för utfört arbete från ett handelsbolag eller en europeisk ekonomisk<br>intressegruppering till en delägare i handelsbolaget respektive en medlem<br>i intressegrupperingen.</p>
<p>Bedömningen i första stycket 1 skall göras för varje förvärvskälla en-<br>ligt kommunalskattelagen för sig.</p>
<p>7 § Ersättning för utfört arbete som avses i 3 § räknas, i annat fall än om<br>den har betalats ut från semesterkassa, som pensionsgrundande inkomst<br>av annat förvärvsarbete om den har betalats ut till en mottagare som hade<br>en F-skattsedel antingen när ersättningen bestämdes eller när den betala-<br>des ut. Om mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 §<br>skattebetalningslagen (1997:438) räknas ersättningen som inkomst av<br>annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln har åberopats skriftligen.</p>
<p>Den som har lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en an-<br>budshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som<br>även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens<br>namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt<br>uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller organisations-<br>nummer skall anses ha haft en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av<br>en F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skatt-<br>sedel som avses i första stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den<br>som har betalat ut ersättningen känt till att uppgiften om innehav av F-<br>skattsedel var oriktig.</p>
<p>8 § Som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete räknas<br>också ersättning för utfört arbete som avses i 3 § om</p>
<p>17</p>
<p>1. utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,</p>
<p>2. den ersättning som har betalats ut inte har utgjort utgift i en närings-<br>verksamhet som utbetalaren har bedrivit, och</p>
<p>3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från<br>samma utbetalare under inkomståret har understigit 10 000 kronor.</p>
<p>Övriga bestämmelser</p>
<p>9 § Som pensionsgrundande inkomst skall inte räknas</p>
<p>1. ersättning som avses i 3 §, om ersättningen härrör från en och samma<br>arbetsgivare och under ett år inte har uppgått till sammanlagt 1 000 kronor,</p>
<p>2. inkomst som avses i 6 § första stycket 1 eller 2 om denna under ett<br>år inte har uppgått till 1 000 kronor,</p>
<p>3. ersättning som avses i 6 § första stycket 3 eller 4 eller i 7 eller 8 §,<br>om ersättningen från den för vilken arbetet utförts under ett år inte har<br>uppgått till 1 000 kronor, eller</p>
<p>4. stipendium som avses i 4 § eller 6 § första stycket 6 om stipendiet<br>under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor.</p>
<p>10 § Lön eller annan ersättning som den försäkrade har fått från en ar-<br>betsgivare som är bosatt utomlands eller är utländsk juridisk person och<br>som saknar fast driftställe i Sverige är, om inte annat följer av 11 §, pen-<br>siongrundande som inkomst av anställning endast om den försäkrade</p>
<p>1. har sysselsatts här i landet, eller</p>
<p>2. har tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg.</p>
<p>Ersättning som avses i första stycket 1 skall räknas som inkomst av<br>annat förvärvsarbete om arbetsgivaren och arbetstagaren har träffat över-<br>enskommelse om detta.</p>
<p>11 § Lön eller annan ersättning som en svensk medborgare har fått för<br>arbete utfört utomlands från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller<br>är en utländsk juridisk person, är pensionsgrundande som inkomst av<br>anställning om svenska staten i en förbindelse som har godtagits av<br>Riksförsäkringsverket har åtagit sig att svara för ålderspensionsavgift.<br>Om sådan ersättning härrör från en utländsk juridisk person skall mot-<br>svarande gälla, om en svensk juridisk person som har ett bestämmande<br>inflytande över den utländska juridiska personen, har avgett förbindelsen.</p>
<p>Den som enligt första stycket har åtagit sig betalningsansvaret skall an-<br>ses som arbetsgivare.</p>
<p>12 § Lön eller annan ersättning från en främmande makts beskickning<br>eller lönade konsulat här i landet eller från en arbetsgivare som tillhör en<br>sådan beskickning eller ett sådant konsulat och som inte är svensk med-<br>borgare, är pensionsgrundande som inkomst av anställning endast om</p>
<p>1. den har utgetts till en svensk medborgare eller till någon som utan<br>att vara svensk medborgare var bosatt i landet, och</p>
<p>2. en utländsk beskickning här i landet i en förbindelse som har god-<br>tagits av Riksförsäkringsverket har åtagit sig att svara för ålderspen-<br>sionsavgift.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>18</p>
<p>Den som enligt första stycket har åtagit sig betalningsansvaret skall an- Prop. 1997/98:151<br>ses som arbetsgivare. Bilaga 4</p>
<p>13 § Ersättning som en idrottsutövare har fått från en sådan ideell före-<br>ning som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, är<br>inte pensionsgrundande som inkomst av anställning om ersättningen från<br>föreningen under ett år har understigit hälften av det för det året gällande<br>prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>14 § Ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att till-<br>godose ekonomiska intressen hos dem som var eller har varit anställda<br>hos en arbetsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinst-<br>andelsstiftelse) eller från en annan juridisk person med motsvarande<br>ändamål, är inte pensionsgrundande om ersättningen avser en sådan<br>anställd och inte har utgjort ersättning för arbete för den juridiska<br>personens räkning. Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren<br>har lämnat till den juridiska personen varit avsedda att vara bundna under<br>minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande<br>del av de anställda.</p>
<p>Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag<br>gäller första stycket inte ersättning som den juridiska personen har lämnat<br>till sådan företagsledare eller delägare i företaget eller denne närstående<br>person som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskatte-<br>lagen (1928:370).</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall alltid bortses från<br>sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som<br>arbetsgivaren har lämnat under åren 1988-1991.</p>
<p>15 § Ersättning som anges i 1 § första stycket 1-5 och fjärde stycket<br>lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och<br>ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbets-<br>skada enligt 2 § första stycket samma lag är inte pensionsgrundande i den<br>utsträckning ersättningen utgör underlag för särskild löneskatt.</p>
<p>16 § Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370) är inte pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst är inte heller sådana lönetillägg som, vid<br>arbete som har utförts utomlands, har betingats av ökade levnadskostna-<br>der och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.</p>
<p>17 § Om en ersättning som är pensionsgrundande eller för vilken det<br>skall beräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § eller pen-<br>sionspoäng enligt 4 kap. 9 §, har betalats ut av en allmän försäkrings-<br>kassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade<br>senare för samma månad har beviljats annan ersättning som är pensions-<br>grundande och samordnad med den ersättning som betalats ut tidigare, är<br>den senare beviljade ersättningen inte pensionsgrundande till den del den<br>avser tid före utbetalningsmånaden.</p>
<p>19</p>
<p>Beviljas vid samma tidpunkt förtidspension för vilken det skall beräk-<br>nas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § denna lag och arbets-<br>skadelivränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring<br>eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,<br>skall det vid tillämpning av första stycket anses som om förtidspensionen<br>har betalats ut före arbetsskadelivräntan.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h4>Beräkning av pensionsgrundande inkomst</h4>
<p>18 § Till grund för beräkning av en försäkrads pensionsgrundande in-<br>komst ett visst intjänandeår skall, då det gäller andra inkomster än som<br>avses i 19 §, läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt för<br>det året.</p>
<p>19 § Pensionsgrundande inkomst av anställning för vilken en försäkrad<br>inte är skattskyldig i Sverige enligt kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall bestämmas med ledning av en särskild kontrolluppgift från arbets-<br>givaren.</p>
<p>20 § Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i<br>enlighet med 8 kap. 14—17 §§ skattebetalningslagen (1997:483). Om det<br>finns skäl till detta får avvikelse ske från det förmånsvärde som skatte-<br>myndigheten bestämt enligt 9 kap. 2 § andra stycket samma lag.</p>
<p>21 § Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster av<br>anställning skall avdrag göras för kostnader som denne har haft för att<br>förvärva inkomsten, i den utsträckning kostnaderna, minskade med kost-<br>nadsersättning som den försäkrade fått, överstiger 1 000 kronor. Avdrag<br>skall också göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade<br>skall betala för dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pen-<br>sionsavgift.</p>
<p>22 § Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomster av<br>annat förvärvsarbete skall avdrag göras för debiterad allmän pensionsav-<br>gift som den försäkrade skall betala för dessa inkomster enligt lagen<br>(1994:1744) om allmän pensionsavgift.</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsar-<br>bete får underskott i en förvärvskälla inte dras av från inkomst av en<br>annan förvärvskälla.</p>
<h4>3 kap. Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande<br>inkomst</h4>
<p>1 § Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst är<br>belopp som beräknats på visst sätt för en försäkrad som har uppburit för-<br>tidspension, för en försäkrad som har fullgjort plikttjänstgöring samt för<br>en försäkrad förälder till små bam.</p>
<p>20</p>
<p>2 § Belopp som avses i 1 § skall fastställas för varje år för vilket en per-<br>son som då var försäkrad enligt denna lag uppfyller förutsättningarna för<br>att tillgodoräknas sådana belopp. Varje pensionsgrundande belopp skall<br>avrundas till närmaste lägre hundratal kronor om inte annat följer av be-<br>stämmelsen i andra stycket.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp skall fastställas enligt första stycket endast i<br>den utsträckning dessa belopp tillsammans med den försäkrades pen-<br>sionsgrundande inkomst inte överstiger sju och en halv gånger det för<br>intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Fastställande enligt första stycket skall inte göras för år före det år då<br>den försäkrade fyllt 16 år eller för det år då den försäkrade har avlidit.<br>Andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst skall<br>inte heller fastställas för personer som är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>3 § Vid tillämpning av 2 § andra stycket skall det bortses från pensions-<br>grundande belopp i följande ordning:</p>
<p>1. pensionsgrundande belopp enligt 10 §,</p>
<p>2. pensionsgrundande belopp enligt 8 §, och</p>
<p>3. pensionsgrundande belopp enligt 4 §.</p>
<h4>Förtidspension</h4>
<p>4 § För år 1999 skall en försäkrad som för någon del av det året har upp-<br>burit förtidspension som har beräknats enligt 13 kap. 2 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring, om inte annat följer av 6 eller 7 §, till-<br>godoräknas ett pensionsgrundande belopp.</p>
<p>5 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 4 § skall, för vaije månad för<br>vilken sådan pension har uppburits, motsvara en tolftedel av summan av<br>det för året gällande förhöjda prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och produkten av detta basbelopp och det poäng-<br>medeltal som avses i 13 kap. 2 § den lagen.</p>
<p>Har den försäkrade för en månad uppburit en fjärdedels, halv, två<br>tredjedels eller tre fjärdedels förtidspension skall det pensionsgrundande<br>beloppet enligt 4 § för den månaden avse motsvarande andel av det be-<br>lopp som anges i första stycket i denna paragraf.</p>
<p>6 § Om förtidspensionen med tillämpning av 6 kap. 1 § lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring har varit samordnad med pensionsgrundande<br>livränta skall följande gälla.</p>
<p>Om det pensionsgrundande belopp som skulle ha tillgodoräknats den<br>försäkrade enligt 5 § eller, om endast en del av pensionen har varit sam-<br>ordnad med livräntan, en andel av det beloppet som svarar mot den sam-<br>ordnade delen av pensionen, överstiger den försäkrades livränta före<br>samordning, skall endast det överskjutande beloppet tillgodoräknas den<br>försäkrade som pensionsgrundande.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>7 § Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av en allmän för-<br>säkringskassa eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäk-<br></p>
<p>21</p>
<p>rade senare för samma månad har beviljats förtidspension som är sam-<br>ordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, skall pensionsgrun-<br>dande belopp med anledning av förtidspensionen inte tillgodoräknas till<br>den del förtidspensionen avser tid före den månad då den har betalats ut.</p>
<h4>Plikttjänstgöring</h4>
<p>8 § En försäkrad som under ett år har genomgått grundutbildning enligt<br>lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall tillgodoräknas ett pen-<br>sionsgrundande belopp för det året. Ett sådant belopp skall dock tillgodo-<br>räknas endast om tjänstgöringen har pågått sammanlagt minst 120 dagar<br>utan att grundutbildningen avbrutits. Därvid skall hänsyn tas enbart till<br>dagar för vilka den försäkrade har erhållit dagersättning enligt lagen om<br>totalförsvarsplikt.</p>
<p>9 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 8 § skall, för vaije dag under<br>året som tjänstgöringen har pågått och för vilken den försäkrade har er-<br>hållit dagersättning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, mot-<br>svara hälften av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda<br>pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året inte har<br>fyllt 65 år eller mer, delat med 365.</p>
<p>Beräkning enligt första stycket skall avse de pensionsgrundande in-<br>komsterna sådana de var bestämda den 1 december fastställelseåret.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h4>Föräldrar till små barn</h4>
<p>10 § En försäkrad förälder skall under de förutsättningar som anges i 11<br>och 12 §§ tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för år då han eller<br>hon har haft små bam. För samma år och bam skall dock, om inte annat<br>följer av 13 §, endast en förälder tillgodoräknas sådant pensionsgmn-<br>dande belopp. Detsamma skall gälla om två föräldrar har eller har haft<br>fler än ett gemensamt bam för vilka pensionsgmndande belopp för<br>samma år kan tillgodoräknas någon av föräldrarna. En förälder skall inte<br>heller för samma år tillgodoräknas mer än ett pensionsgmndande belopp<br>enligt denna paragraf.</p>
<p>Pensionsgmndande belopp enligt första stycket får överlåtas enligt be-<br>stämmelserna i 14-16 §§.</p>
<p>Förutsättningar för att tillgodoräknas ett pensionsgrundande<br>belopp enligt 10 §</p>
<p>11 § Ett pensionsgmndande belopp enligt 10 § skall tillgodoräknas för år<br>då bamet</p>
<p>1. inte har uppnått fyra års ålder, om bamet är fött under månaderna<br>januari-juni, eller</p>
<p>2. har uppnått ett men inte fem års ålder, om bamet är fött under måna-<br>derna juli-december.</p>
<p>22</p>
<p>12 § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall tillgodoräknas<br>endast om</p>
<p>1. föräldern hela året har varit försäkrad enligt denna lag och bosatt i<br>Sverige,</p>
<p>2. bamet har varit bosatt i Sverige hela året eller, om bamet inte har<br>levt hela året, den del av året bamet levt,</p>
<p>3. föräldern inte under året har fyllt 65 år eller mer,</p>
<p>4. föräldern har haft vårdnaden om bamet minst halva året, samt</p>
<p>5. föräldern under minst halva året har bott tillsammans med bamet.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall, om bamet har avlidit under året<br>och föräldern då hade vårdnaden om och bodde tillsammans med bamet,<br>det anses som om föräldern även under resterande del av året har haft<br>vårdnaden om och bott tillsammans med bamet. Om ett bam som avses i<br>11 § punkt 2 har avlidit under samma år som det fötts och föräldern då<br>hade vårdnaden om och var bosatt tillsammans med bamet, skall ett pen-<br>sionsgmndande belopp enligt 10 § tillgodoräknas föräldern för det året<br>även om bestämmelserna i första stycket 4 och 5 inte är uppfyllda och<br>oavsett vad som har föreskrivits i 11 §.</p>
<p>Överlåtelse m.m.</p>
<p>13 § Om föräldrarna enligt 11 och 12 §§ var för sig kan tillgodoräknas ett<br>pensionsgmndande belopp enligt 10 § får de, genom anmälan hos allmän<br>försäkringskassa, ange vem av dem som skall tillgodoräknas ett sådant<br>belopp eller begära att var och en av dem skall tillgodoräknas ett sådant<br>belopp enligt 21 §. En förälder får också genom sådan anmälan ensam<br>begära att ett pensionsgmndande belopp skall tillgodoräknas båda föräld-<br>rarna enligt 21 §.</p>
<p>Görs inte anmälan enligt första stycket skall beloppet tillgodoräknas<br>modem.</p>
<p>14 § Om enligt 11 och 12 §§ endast en av föräldrarna för ett år kan till-<br>godoräknas ett pensionsgmndande belopp enligt 10 § för ett bam, får<br>denna förälder, genom anmälan till allmän försäkringskassa, överlåta<br>rätten att för det året tillgodoräknas ett sådant belopp för det bamet till<br>den andra föräldern om det enda skälet till att den andra föräldern inte<br>kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans<br>med bamet minst halva året. Detta gäller dock endast om sistnämnda för-<br>älder</p>
<p>1. under året har bott tillsammans med bamet i inte obetydlig omfatt-<br>ning, och</p>
<p>2. inte enligt 11 och 12 §§ själv för samma år kan tillgodoräknas ett<br>pensionsgmndande belopp enligt 10 § för ett annat bam.</p>
<p>15 § En förälder som enligt 11 och 12 §§ för ett år ensam kan tillgodo-<br>räknas ett pensionsgmndande belopp enligt 10 § för ett bam får också,<br>om den andra föräldern har avlidit under det året eller tidigare, genom<br>anmälan till allmän försäkringskassa överlåta rätten att för det året till-<br>godoräknas ett sådant belopp för det bamet till en annan försäkrad som</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>23</p>
<p>föräldern under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt bam<br>med och stadigvarande sammanbodde med.</p>
<p>Överlåtelse enligt första stycket får ske endast om den försäkrade till<br>vilken överlåtelse avses ske uppfyller de förutsättningar som anges i 12 §<br>första stycket 1, 3 och 5 och denne inte heller enligt 11 och 12 §§ för<br>samma år själv kan tillgodoräknas ett pensionsgmndande belopp enligt<br>10 § för ett annat bam.</p>
<p>16 § Görs överlåtelse enligt 14 eller 15 § får den som har gjort överlåtel-<br>sen inte för samma år tillgodoräknas ett pensionsgmndande belopp enligt<br>10 § för helsyskon till det bam överlåtelsen av rätt till pensionsgmndande<br>belopp avser.</p>
<p>I stället för att göra anmälan om överlåtelse enligt 14 eller 15 § får den<br>förälder som enligt 11 och 12 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensions-<br>grundande belopp enligt 10 § och den person till vilken överlåtelse kan<br>ske genom anmälan till allmän försäkringskassa begära att ett sådant be-<br>lopp skall tillgodoräknas dem båda enligt 21 §.</p>
<p>Beräkning av ett pensionsgrundande belopp enligt 10 §</p>
<p>Yl § Ett pensionsgrundande belopp enligt 10 § skall motsvara det högsta<br>av</p>
<p>1. det belopp varmed summan av den pensionsgrundande inkomsten<br>och pensionsgmndande belopp enligt 4 och 8 §§ för den försäkrade under<br>intjänandeåret understiger summan av dennes fastställda pensionsgmn-<br>dande inkomst och pensionsgmndande belopp för förtidspension enligt<br>4 § under året före barnets födelse,</p>
<p>2. det belopp varmed summan av den pensionsgrundande inkomsten<br>och pensionsgmndande belopp enligt 4 och 8 §§ för den försäkrade under<br>intjänandeåret understiger 75 procent av genomsnittet av samtliga för<br>intjänandeåret fastställda pensionsgmndande inkomster för försäkrade<br>som under det året inte fyllt 65 år eller mer, eller</p>
<p>3. det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Uppfyller den försäkrade villkoren för att tillgodoräknas ett pensions-<br>grundande belopp enligt 10 § för fler än ett bam, skall beräkning enligt<br>första stycket 1 göras med utgångspunkt i det alternativ som är förmån-<br>ligast för den försäkrade.</p>
<p>18 § Vid tillämpning av 17 § skall med pensionsgmndande inkomst<br>under intjänandeåret likställas ersättning, i annan form än pension, som<br>inte är pensionsgmndande enligt bestämmelserna i denna lag och som en<br>försäkrad under det året har erhållit</p>
<p>1. för arbete utfört utomlands, eller</p>
<p>2. för arbete vid främmande makts beskickning eller lönade konsulat<br>här i landet eller hos en arbetsgivare, som tillhör sådan beskickning eller<br>sådant konsulat.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>19 § Vid beräkning enligt 17 § första stycket 1 skall summan av den pen-<br>sionsgrundande inkomst och det pensionsgmndande belopp för förtids-<br>pension enligt 4 § som avser året före barnets födelse räknas om med<br></p>
<p>24</p>
<p>hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring. Den omräknade summan skall rundas av till närmaste<br>lägre hundratal kronor.</p>
<p>Om den försäkrade inte inom föreskriven tid i sin helhet har betalat<br>ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift för inkomster av annat<br>förvärvsarbete som hänför sig till året före barnets födelse, skall det, vid<br>sådan beräkning som avses i första stycket, bortses från pensionsgrun-<br>dande inkomster av annat förvärvsarbete för det året till den del avgif-<br>terna inte har betalats för inkomsterna.</p>
<p>20 § Beräkning av genomsnittet av de fastställda pensionsgrundande in-<br>komsterna enligt 17 § första stycket 2 skall avse de pensionsgrundande<br>inkomsterna såsom de var bestämda den 1 december fastställelseåret.</p>
<p>21 § Om två personer skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp<br>enligt 10 § på grund av en anmälan enligt 13 eller 16 § skall, i stället för<br>ett pensionsgrundande belopp enligt 17 §, var och en av dem tillgodoräk-<br>nas ett belopp som motsvarar hälften av det för intjänandeåret gällande<br>inkomstbasbeloppet.</p>
<p>22 § För en försäkrad som under intjänandeåret har erhållit sådan ersätt-<br>ning som avses i 18 § skall de belopp som anges i 17 § första stycket 3<br>och 21 § minskas med det belopp som summan av den försäkrades pen-<br>sionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp enligt 4 och 8 §§<br>samt de i 18 § omnämnda inkomsterna och det belopp som avses i 17 §<br>första stycket 3 respektive 21 § överstiger sju och en halv gånger det för<br>intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Sådan minskning skall<br>också göras om det pensionsgrundande belopp som beräknas enligt 17 §<br>första stycket 1 tillsammans med summan av den försäkrades pensions-<br>grundande inkomst och pensionsgrundande belopp enligt 4 och 8 §§ samt<br>de i 18 § angivna inkomsterna överstiger sju och en halv gånger det för<br>intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Övriga bestämmelser</p>
<p>23 § Med förälder likställs vid tillämpningen av 10-16 §§</p>
<p>1. särskilt förordnad vårdnadshavare, och</p>
<p>2. den som med socialnämnds medgivande har tagit emot ett utländskt<br>barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.</p>
<p>Den tid under vilken en försäkrad med socialnämnds medgivande har<br>tagit emot ett utländskt bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att<br>adoptera det, skall likställas med tid under vilken en försäkrad har haft<br>vårdnaden om ett bam. För ett sådant utländskt bam skall vidare vad som<br>föreskrivs i 12 § första stycket 2 om bosättning i Sverige endast gälla från<br>och med den tidpunkt då bamet först har anlänt till Sverige.</p>
<p>Vad som sägs i 13 § om modem skall också gälla en kvinnlig vård-<br>nadshavare respektive en kvinna som med socialnämnds medgivande har<br>tagit emot ett utländskt bam för stadigvarande vård och fostran i syfte att<br>adoptera det.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>25</p>
<p>24 § För den som har antagits vara far till ett bam men som genom en<br>dom som vunnit laga kraft har förklarats inte vara det skall, när det gäller<br>tiden innan domen vunnit laga kraft, bestämmelserna i 10-16 §§<br>tillämpas som om han vore far till bamet.</p>
<h4>4 kap. Fastställande av pensionsrätt och pensionspoäng m.m.</h4>
<p>1 § För vaije år för vilket det för en försäkrad har fastställts pensions-<br>gmndande inkomst eller andra pensionsgmndande belopp, skall, om inte<br>annat följer av 4 §, pensionsrätt fastställas för den försäkrade. Pensions-<br>rätt skall dock inte fastställas för den som är född år 1937 eller tidigare.</p>
<p>För varje år för vilket pensionsgmndande inkomst har fastställts eller<br>för vilket en försäkrad har uppburit förtidspension enligt 13 kap. 2 §<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring skall också, om inte annat följer<br>av 8 och 9 §§, pensionspoäng fastställas för den försäkrade. Pensions-<br>poäng skall dock inte fastställas för det år då den försäkrade har avlidit<br>eller för år efter det då en försäkrad har fyllt 64 år.</p>
<p>Vårdår skall tillgodoräknas en försäkrad under de fömtsättningar som<br>anges i 12 §. Vårdår skall dock inte tillgodoräknas för år före det då den<br>försäkrade fyllt 16 år och inte heller för det år då han eller hon har avlidit<br>eller för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år. Vårdår skall inte<br>heller tillgodoräknas om den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng för<br>samma år eller om pensionspoäng för det året enligt 8 § andra stycket inte<br>tillgodoräknats den försäkrade på gmnd av bristande eller underlåten av-<br>giftsbetalning.</p>
<h4>Beräkning av pensionsrätt</h4>
<p>2 § Pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension<br>för ett år skall beräknas var för sig på summan av den försäkrades pen-<br>sionsgrundande inkomst och andra pensionsgrundande belopp för det året<br>(pensionsunderlag). Vid beräkning av sådan pensionsrätt skall avrund-<br>ning göras till närmaste lägre hela krontal.</p>
<p>3 § Om inte annat följer av 4-6 §§ utgör den försäkrades pensionsrätt för<br>inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget och pensionsrätt för<br>premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget.</p>
<p>4 § Pensionsrätt skall beräknas på pensionsgmndande inkomst som här-<br>rör från inkomster av annat förvärvsarbete endast på den andel av den<br>inkomsten som motsvarar den andel av till året hänförlig ålderspen-<br>sionsavgift och allmän pensionsavgift för sådan inkomst som enligt<br>16 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483) skall anses ha betalats<br>inom föreskriven tid.</p>
<p>5 § På den del av pensionsunderlaget för en försäkrad som avser pen-<br>sionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § eller pen-<br>sionsgrundande belopp för föräldrar till små bam enligt 3 kap. 10 §, skall<br>pensionsrätt för premiepension beräknas endast om den försäkrade senast</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>26</p>
<p>vid den tidpunkt då dessa belopp har fastställts har tillgodoräknats pen-<br>sionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp enligt vad som<br>anges i 5 kap. 13 §. Om den försäkrade då ännu inte har tillgodoräknats<br>pensionsgrundande inkomster och belopp i sådan omfattning skall den<br>försäkrades pensionsrätt för inkomstpension utgöra 18,5 procent av den<br>delen av pensionsunderlaget. Detsamma gäller om det därefter står klart<br>att pensionsgrundande inkomster och belopp inte har tillgodoräknats i<br>tillräcklig omfattning.</p>
<p>6 § För en försäkrad som är född under något av åren 1938-1953 skall<br>pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension<br>minskas med en tjugondei för varje helt år som har förflutit från födelse-<br>året till utgången av år 1954. Detta gäller dock inte pensionsrätt för år<br>efter det då den försäkrade har fyllt 64 år.</p>
<h4>Överföring av pensionsrätt</h4>
<p>7 § Hela den pensionsrätt för premiepension som för ett år har fastställts<br>för en försäkrad skall överföras till dennes make om anmälan om detta<br>har gjorts enligt 15 kap. 8 §. Sådan pensionsrätt får dock endast överföras<br>till make som antingen var försäkrad enligt denna lag under intjänande-<br>året eller tidigare har tillgodoräknats pensionsrätt för premiepension.</p>
<h4>Beräkning av pensionspoäng</h4>
<p>8 § Om inte annat följer av andra stycket, 9 eller 10 § utgör den försäkra-<br>des pensionspoäng kvoten mellan den pensionsgrundande inkomsten, i<br>den utsträckning denna överstiger det för intjänandeåret gällande för-<br>höjda prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, och<br>detta basbelopp. Det förhöjda prisbasbeloppet skall i första hand räknas<br>av mot inkomster av anställning. Pensionspoäng beräknas med två deci-<br>maler, dock lägst till en hundradels poäng.</p>
<p>Vad som i 4 § föreskrivs om beräkning av pensionsrätt på pensions-<br>grundande inkomst som härrör från inkomster av annat förvärvsarbete<br>skall även gälla beräkning av pensionspoäng. Den andelsberäkning som<br>därvid skall ske skall göras på den pensionsgrundande inkomsten innan<br>det förhöjda prisbasbeloppet dras av.</p>
<p>9 § En försäkrad som för någon del av året har uppburit förtidspension<br>enligt 13 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall, utöver<br>pensionspoäng enligt 8 §, för vaije månad för vilken han eller hon har<br>uppburit sådan pension tillgodoräknas en tolftedel av det poängmedeltal<br>som avses i andra stycket av nämnda paragraf. Har den försäkrade upp-<br>burit en fjärdedels, halv, två tredjedels eller tre fjärdedels förtidspension<br>skall han eller hon tillgodoräknas motsvarande andel av detta poäng-<br>medeltal. Om pensionen har varit samordnad med livränta med tillämp-<br>ning av 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall vad<br>som föreskrivs i 3 kap. 6 § denna lag på motsvarande sätt tillämpas på</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>27</p>
<p>pensionspoäng enligt denna paragraf. Även 3 kap. 7 § denna lag skall på Prop. 1997/98:151<br>motsvarande sätt tillämpas vid bestämmande av pensionspoäng. Bilaga 4</p>
<p>10 § Den pensionspoäng som tillgodoräknas en försäkrad för ett år får<br>sammanlagt inte överstiga den högsta pensionspoäng som någon för det<br>året kan tillgodoräknas för pensionsgrundande inkomst.</p>
<h4>Vårdår</h4>
<p>11 § Vid tillämpningen av denna lag skall vårdår likställas med år för<br>vilka pensionspoäng har tillgodoräknats. Vårdår skall dock inte beaktas<br>vid beräkning av det medeltal av pensionspoäng som anges i 6 kap. 2 §<br>eller vid tillämpningen av 6 kap. 1 § första stycket.</p>
<p>12 § Vårdår skall efter ansökan hos allmän försäkringskassa tillgodoräk-<br>nas en förälder som är bosatt här i landet och som under större delen av<br>ett kalenderår har vårdat ett bam som inte har fyllt tre år och som är bo-<br>satt här. För samma bam och år får dock vårdår tillgodoräknas endast en<br>förälder.</p>
<p>Vid tillämpningen av första stycket skall med bam likställas fosterbarn<br>och med en förälder likställas den, med vilken en förälder är eller har<br>varit gift eller har eller har haft bam och stadigvarande sammanbor.</p>
<p>Andra avdelningen. Fördelningssystemet</p>
<p>5 kap. Inkomstpension</p>
<p>Uttag av inkomstpension</p>
<p>1 § Inkomstpension får tas ut tidigast från och med den månad då den<br>pensionsberättigade fyller 61 år. Uttaget får begränsas till att avse tre<br>fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.</p>
<p>Uttag av inkomstpension får ändras och återkallas enligt vad som före-<br>skrivs i 12 kap. Inkomstpension får dock tas ut av någon som är född<br>under något av åren 1938-1953 och som har rätt till tilläggspension en-<br>ligt denna lag endast om han eller hon gör motsvarande uttag av sist-<br>nämnda pension. Återkallar eller minskar en sådan person sitt uttag av<br>inkomstpension gäller återkallelsen respektive minskningen endast om<br>den pensionsberättigade återkallar eller minskar uttaget av tilläggspen-<br>sion i motsvarande utsträckning.</p>
<p>2 § Till gmnd för beräkning av inkomstpension skall läggas den pen-<br>sionsberättigades pensionsbehållning. Med pensionsbehållning avses<br>summan av de pensionsrätter för inkomstpension som har fastställts för<br>den pensionsberättigade, omräknade enligt bestämmelserna i 4, 6, 7 och<br>10 §§. Om den pensionsberättigade uppbär inkomstpension skall i pen-<br>sionsbehållningen inte räknas in belopp som legat till grund för beräkning<br>av den pensionen.</p>
<p>28</p>
<p>3 § Om en pensionsberättigad har återkallat eller minskat sitt uttag av Prop. 1997/98:151<br>inkomstpension skall hans eller hennes pensionsbehållning ökas med Bilaga 4<br>produkten av</p>
<p>1. det delningstal som skulle ha använts om den pensionsberättigade<br>från och med den månad då pensionsuttaget upphört eller minskat, hade<br>gjort nytt uttag av inkomstpension, och</p>
<p>2. den årliga inkomstpension som skulle ha utgetts om återkallelse inte<br>hade skett, respektive den andel därav med vilken pensionen minskats.</p>
<h4>Omräkning av pensionsbehållning</h4>
<p>4 § Pensionsbehållningar för personer som har avlidit skall fördelas till<br>kvarlevande födda samma år som de avlidna genom årlig omräkning av<br>de kvarlevandes pensionsbehållningar. Fördelningen skall göras med<br>hjälp av arvsvinstfaktorer.</p>
<p>Fördelning av pensionsbehållningar enligt första stycket skall avse, när<br>det gäller fördelning efter personer som har avlidit det år då de skulle<br>fylla 59 år eller tidigare, året efter dödsfallen och, när det gäller fördel-<br>ning efter andra avlidna, året för dödsfallen. Vid fördelningen skall det<br>bortses från pensionsbehållning som härrör från pensionsrätt för året för<br>dödsfallen och därefter. Fördelning efter personer som har avlidit det år<br>de skulle fylla 60 år eller senare skall göras sedan fördelning som avser<br>pensionsbehållningar för personer som har avlidit tidigare har gjorts och<br>sedan pensionsrätt för året före det år fördelningen avser har fastställts.</p>
<p>5 § Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter<br>personer som har avlidit det år då de skulle fylla 59 år eller tidigare skall<br>grundas på förhållandet mellan summan av pensionsbehållningama för<br>personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och<br>summan av pensionsbehållningama för de personer som levde vid ut-<br>gången av samma år.</p>
<p>Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter<br>personer som har avlidit det år då de skulle fylla 60 år eller senare skall<br>grundas på förhållandet mellan antalet personer som har avlidit det år de<br>skulle ha uppnått samma ålder som den person för vilken beräkningen<br>skall göras och antalet kvarlevande personer i samma ålder. Sådana arvs-<br>vinstfaktorer skall, för en person som inte har uppnått 65 års ålder, be-<br>räknas med ledning av officiell statistik avseende livslängden hos befolk-<br>ningen i Sverige under den femårsperiod som närmast har föregått det år<br>då han eller hon uppnådde 60 års ålder. Från och med det år nämnda per-<br>son fyller 65 år skall beräkningen göras med ledning av officiell statistik<br>för den femårsperiod som närmast har föregått det år då han eller hon<br>uppnådde 64 års ålder.</p>
<p>Arvsvinstfaktorema skall vara lika för kvinnor och män. De skall år-<br>ligen fastställas av regeringen eller den myndighet som regeringen be-<br>stämmer.</p>
<p>6 § Om inkomstindex förändras mellan det år omräkningen enligt 4 §<br>avser eller, om sådan omräkning inte skall göras, fastställelseåret och året</p>
<p>därefter, skall pensionsbehållningen räknas om med hänsyn till denna<br>förändring. Detta skall göras sedan pensionsrätt för närmast föregående<br>år har fastställts och sedan omräkning har gjorts enligt 4 §.</p>
<p>Om inkomstpension har tagits ut under det i första stycket först<br>nämnda året eller om uttaget det året har förändrats, skall den del av pen-<br>sionsbehållningen som inte utgörs av ökning på grund av omräkning en-<br>ligt 4 § för det året eller härrör från fastställd pensionsrätt för närmast<br>föregående år, räknas om med beaktande av</p>
<p>1. att den pensionsbehållning som är att hänföra till pensionsrätt, till-<br>godoräknad för åren till och med det andra året före det år omräkningen<br>enligt 4 § avser respektive det fastställelseår som avses i första stycket,<br>samt omräknad på det sätt som anges i denna paragraf och i 4, 7 och<br>10 §§ för åren till och med det närmast föregående året uppgått till skilda<br>belopp under året, och</p>
<p>2. den omräkning som skall göras enligt 14 §.</p>
<p>7 § Pensionsbehållningen skall minskas med hänsyn till kostnaderna för<br>förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension.</p>
<p>Avdrag från pensionsbehållningen skall därvid göras genom att denna,<br>sedan pensionsrätt för närmast föregående år har fastställts och sedan<br>omräkning har gjorts enligt 4 och 6 §§, multipliceras med den förvalt-<br>ningskostnadsfaktor som bestämts för det år omräkningen enligt 4 § av-<br>ser.</p>
<p>8 § Den förvaltningskostnadsfaktor som avses i 7 § skall årligen bestäm-<br>mas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den<br>skall grundas på förhållandet mellan kostnaderna för förvaltningen av<br>försäkringen för inkomstpension och tilläggspension det år faktorn avser<br>och summan av alla pensionsbehållningar. Hänsyn skall också tas till<br>skillnaden mellan det belopp varmed pensionsbehållningama minskats<br>genom föregående års omräkning enligt 7 § och de faktiska kostnaderna<br>för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension<br>för det året.</p>
<p>När förvaltningskostnadsfaktom för år 2001 bestäms skall vad som<br>föreskrivs i första stycket avse 60 procent av kostnaderna för förvalt-<br>ningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension. För tid<br>därefter till och med år 2021 skall denna andel öka med två procenten-<br>heter per år.</p>
<p>9 § Sedan omräkning för ett år gjorts enligt 4, 6 och 7 §§ skall pensions-<br>behållningen avrundas till närmaste lägre hela krontal.</p>
<p>10 § Ytterligare föreskrifter om omräkning enligt 4-9 §§ och om be-<br>stämmande av arvsvinstfaktorer och förvaltningskostnadsfaktorer med-<br>delas av regeringen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>30</p>
<h4>Beräkning av årlig inkomstpension</h4>
<p>11 § Årlig inkomstpension skall beräknas med hjälp av delningstal. Hel<br>sådan pension skall för år räknat utgöra kvoten mellan den pensionsbe-<br>rättigades pensionsbehållning vid den tidpunkt från vilken pensionen<br>skall beräknas och det delningstal som gäller för den pensionsberättigade<br>vid det tillfallet. Pensionsbehållningen skall därvid beräknas på det sätt<br>som anges i 6 § andra stycket 1. Därvid skall med det år omräkningen<br>enligt 4 § avser i stället avses det år uttaget görs. För den som uppburit<br>folk- eller tilläggspension i form av ålderpension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring för tid före den 1 januari 2001, skall pensionsbe-<br>hållningen först minskas med 0,5 procent för varje månad före år 2001<br>för vilken sådan pension har betalats ut. Om den pension som har tagits<br>ut begränsats till viss andel, skall minskning av pensionsbehållningen<br>begränsas till motsvarande andel.</p>
<p>Tre fjärdedelar, hälften och en fjärdedel av årlig inkomstpension skall<br>beräknas på en motsvarande andel av den pensionsbehållning som följer<br>av bestämmelserna i första stycket.</p>
<p>12 § Delningstal för beräkning av inkomstpension enligt 11 § skall fast-<br>ställas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</p>
<p>Delningstal skall beräknas med utgångspunkt i att värdet av pensions-<br>utbetalningama under genomsnittlig återstående livslängd för personer i<br>den pensionsberättigades ålder från den tidpunkt då pension skall börja<br>utges skall motsvara pensionsbehållningen. En kommande månadsutbe-<br>talning skall därvid antas ha ett värde som motsvarar värdet av en<br>månadsutbetalning vid den tidpunkt då inkomstpension skall börja utges,<br>delat med en årlig räntefaktor om 1,016 fram till tiden för den kommande<br>pensionsutbetalningen. Antalet kommande pensionsutbetalningar skall<br>beräknas med ledning av den officiella statistik som anges i 5 § andra<br>stycket. Delningstalen skall vara lika för kvinnor och män.</p>
<p>Regeringen lämnar ytterligare föreskrifter om beräkning och fast-<br>ställande av delningstal.</p>
<p>13 § Vid beräkning av inkomstpension skall hänsyn tas till pensionsbe-<br>hållning som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring<br>enligt 3 kap. 8 § och pensionsgmndande belopp för föräldrar till små bam<br>enligt 3 kap. 10 § endast om det för den pensionsberättigade, senast det år<br>han eller hon fyller 70 år, har fastställts pensionsgmndande inkomster<br>som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för<br>respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.</p>
<p>Pension på den pensionsbehållning som avses i första stycket skall inte<br>utges för tid före året efter fastställelseåret för pensionsgmndande in-<br>komst det sista år som avses i första stycket.</p>
<p>Vid bedömning enligt första och andra styckena skall med pensions-<br>gmndande inkomst likställas pensionsgmndande belopp för förtidspen-<br>sion enligt 3 kap. 4 §.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>31</p>
<h4>Omräkning av inkomstpension</h4>
<p>14 § Den inkomstpension som en pensionsberättigad uppbär vid ett års-<br>skifte skall räknas om genom att multipliceras med det tal som anger<br>kvoten mellan inkomstindex efter årsskiftet och inkomstindex före års-<br>skiftet sedan denna kvot har dividerats med talet 1,016.</p>
<p>15 § För den som har tagit ut inkomstpension före 65 års ålder skall pen-<br>sionen räknas om från och med det år då den pensionsberättigade uppnår<br>denna ålder om ändrat delningstal föranleder det. Pensionen skall räknas<br>om genom att multipliceras med kvoten mellan det delningstal som den<br>pension som utges har beräknats efter och det delningstal som med led-<br>ning av den officiella statistik som avses i 5 § andra stycket tredje me-<br>ningen har fastställts för pensionsberättigade i samma ålder som den pen-<br>sionsberättigades ålder vid den tidpunkt den utgivna pensionen beräkna-<br>des.</p>
<p>16 § Den inkomstpension som en person uppbär vid ett årsskifte skall<br>också, efter omräkning enligt 14 och 15 §§, räknas om som om uttaget av<br>pension har återkallats från och med januari månad året efter årsskiftet<br>samtidigt som nytt uttag av inkomstpension har gjorts från och med den<br>månaden. Detta gäller dock inte om den pensionsberättigade har uppburit<br>hel inkomstpension hela året före nämnda årsskifte och han eller hon inte<br>heller har tillgodoräknats pensionsrätt för andra året före det årsskiftet.</p>
<p>Ökar eller minskar den som uppbär inkomstpension sitt uttag av sådan<br>pension skall motsvarande omräkning göras för tid från och med måna-<br>den för det ändrade uttaget. Det skall därvid anses som om återkallelse<br>och nytt uttag har gjorts den nämnda månaden.</p>
<p>6 kap. Tilläggspension</p>
<p>Uttag av tilläggspension</p>
<p>1 § Den som är född år 1953 eller tidigare och som har tillgodoräknats<br>pensionspoäng för minst tre år får ta ut tilläggspension tidigast från och<br>med den månad då han eller hon fyller 61 år. Uttaget får begränsas till att<br>avse tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen.</p>
<p>Uttag av tilläggspension får ändras och återkallas enligt vad som före-<br>skrivs i 12 kap. Tilläggspension får dock tas ut av någon som är född<br>under något av åren 1938-1953 endast om han eller hon gör motsvarande<br>uttag av inkomstpension. Återkallar eller minskar en sådan person sitt<br>uttag av tilläggspension gäller återkallelsen respektive minskningen<br>endast om den pensionsberättigade återkallar eller minskar uttaget av<br>inkomstpension i motsvarande utsträckning.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h4>Beräkning av årlig tilläggspension</h4>
<p>2 § Tilläggspension utgör, om inte annat följer av bestämmelserna i 3-7 §§,<br>för år räknat summan av</p>
<p>32</p>
<p>1. 60 procent av produkten av det för året gällande prisbasbeloppet en- Prop. 1997/98:151<br>ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och medeltalet av de pen- Bilaga 4<br>sionspoäng som tjänats in av den pensionsberättigade, eller, om pen-<br>sionspoäng tjänats in för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta</p>
<p>poängtalen, och</p>
<p>2. 96 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen om<br>allmän försäkring eller, för den som är gift, 78,5 procent av detta basbe-<br>lopp.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall prisbasbeloppet minskas med<br>två procent.</p>
<p>3 § Om en pensionsberättigad har tjänat in pensionspoäng för färre än<br>30 år, skall hänsyn tas endast till så stor del av den produkt som anges i<br>2 § första stycket 1 och till det belopp som avses i 2 § första stycket 2<br>som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng<br>har tjänats in och talet 30.</p>
<p>4 § Vid beräkning av tilläggspension för år efter det år då den pensions-<br>berättigade har fyllt 65 år skall det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring användas som gällde sistnämnda år. För tid från<br>och med årsskiftet efter det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år<br>skall omräkning göras enligt bestämmelserna i 5 kap. 14 §.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall prisbasbeloppet minskas med<br>två procent.</p>
<p>5 § Om tilläggspension tas ut tidigare än från och med den månad då den<br>pensionsberättigade fyller 65 år, skall pensionen minskas med 0,5 procent<br>för vaije månad som, från och med den månad från vilken pensionen tas<br>ut, återstår till den månad då han eller hon fyller 65 år.</p>
<p>Tas pensionen ut senare än från och med den månad då den pensions-<br>berättigade fyller 65 år, skall pensionen, sedan omräkning gjorts enligt<br>4 §, ökas med 0,7 procent för varje månad som har förflutit från ingången<br>av den månad då han eller hon uppnådde nämnda ålder till och med<br>månaden före den som pensionen börjar tas ut. Därvid skall det bortses<br>från tid efter ingången av den månad då den pensionsberättigade har fyllt<br>70 år. Detsamma gäller tid under vilken han eller hon har uppburit in-<br>komstpension.</p>
<p>6 § Skall tilläggspension börja utges efter återkallelse eller ökas uttag av<br>sådan pension efter tidigare minskning, skall det vid beräkning av pen-<br>sionen bortses från den minskning respektive ökning som tidigare har<br>gjorts enligt 5 §. I stället skall, sedan pensionen har beräknats på nytt<br>enligt 2-5 §§, avdrag göras för varje månad för vilken pensionen tidigare<br>har utgetts. Avdraget skall, för tid före den månad då den pensionsbe-<br>rättigade har fyllt 65 år, motsvara 0,5 procent och, för annan tid,<br>0,7 procent av pensionen beräknad enligt 2-4 §§.</p>
<p>7 § Då uttag avser tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av tilläggs-<br>pension skall 2-6 §§ gälla motsvarande del av pensionen.</p>
<p>2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151</p>
<h4>Särskilda bestämmelser för personer födda under åren 1938-1953</h4>
<p>8 § För den som är född under något av åren 1938-1953 skall tilläggs-<br>pensionen minskas minskas med en tjugondei för varje helt år som har<br>förflutit från år 1934 till utgången av födelseåret.</p>
<p>9 § En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938-1953<br>har i vissa fall rätt till ett tillägg till den tilläggspensionen från och med<br>den månad då han eller hon fyller 65 år.</p>
<p>Tillägget skall för år räknat motsvara skillnaden mellan</p>
<p>1. hel årlig tilläggspension för den pensionsberättigade vid ingången av<br>år 1995 beräknad enligt 2 och 3 §§ under antagande att han eller hon vid<br>denna tidpunkt uppnått 65 års ålder men med beaktande av hans eller<br>hennes civilstånd vid ingången av den månad tillägget avser samt omräk-<br>nad enligt 4 §, och</p>
<p>2. summan av den pensionsberättigades inkomstpension och tilläggs-<br>pension beräknad för ett år.</p>
<p>10 § Har den pensionsberättigade tagit ut inkomstpension eller tilläggs-<br>pension före den månad han eller hon fyller 65 år skall hel årlig tilläggs-<br>pension enligt 9 § andra stycket 1 minskas med 0,5 procent för vaije<br>sådan månad för vilken pensionen utgetts.</p>
<p>Om uttag av tilläggspension och inkomstpension avser tre fjärdedelar,<br>hälften eller en fjärdedel av hel pensionsförmån skall det belopp som av-<br>ses i 9 § andra stycket 1 gälla motsvarande andel av det beloppet.</p>
<p>11 § Vid beräkning enligt 9 § andra stycket 2 skall den pensionsberät-<br>tigades inkomstpension beräknas som om pensionsrätt för denna pension<br>har utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget före reducering enligt<br>4 kap. 6 §.</p>
<h4>Särskilda bestämmelser för personer födda år 1937 eller tidigare</h4>
<p>12 § För den som är född år 1935 eller tidigare skall vad som sägs i 4 §<br>första stycket om det år då den pensionsberättigade fyller 65 år i stället<br>avse år 2001.</p>
<p>13 § Vad som föreskrivs i 5 § andra stycket om att bortse från viss tid<br>skall, för den som är född år 1937 eller tidigare, också gälla tid under<br>vilken den pensionsberättigade har uppburit folkpension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring eller inte har haft rätt till tilläggspen-<br>sion.</p>
<p>14 § Om den pensionsberättigade är svensk medborgare och född under<br>något av åren 1896-1914 skall, vid tillämpning av 3 §, talet 30 bytas ut<br>mot talet 20. Om den pensionsberättigade är svensk medborgare och född<br>under något av åren 1915-1923 skall, vid tillämpning av 3 §, talet 30<br>bytas ut mot talet 20 ökat med ett för varje helt år som förflutit från år<br>1914 till utgången av den pensionsberättigades födelseår.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>34</p>
<p>15 § Om en pensionsberättigad som inte är svensk medborgare är född<br>under år 1923 eller tidigare, skall vid tillämpning av 3 § från talet 30 räk-<br>nas av det antal år före år 1960, för vilka till statlig inkomstskatt taxerad<br>inkomst beräknats för honom eller henne.</p>
<p>Högst tio år får räknas av enligt första stycket. Är den pensionsberät-<br>tigade född under något av åren 1915-1923, skall dock det antal år som<br>får räknas av minskas med ett för varje helt år som förflutit från år 1914<br>till utgången av hans eller hennes födelseår.</p>
<p>16 § För en pensionsberättigad som är född under något av åren 1911-1927<br>skall tilläggspension beräknas som om pensionspoäng kunnat tillgodo-<br>räknas honom eller henne om han eller hon hade fått rätt till för-<br>tidspension enligt 13 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>från och med januari månad det år han eller hon uppnått 65 års ålder.<br>Detta gäller dock endast om pensionen därigenom blir större.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>17 § Vid tillämpning av 2 § första stycket 2 och 9 § andra stycket 1 skall<br>med gift pensionsberättigad likställas den som stadigvarande sammanbor<br>med annan, med vilken den pensionsberättigade har varit gift eller har<br>eller har haft bam. Med ogift pensionsberättigad skall likställas den som<br>är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make, om inte särskilda<br>skäl föranleder annat.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Tredje avdelningen. Premiereserv systemet</p>
<h4>7 kap. Allmänna bestämmelser om premiereservsystemet</h4>
<p>1 § Premiereservsystemet innebär att</p>
<p>- medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepension<br>fonderas,</p>
<p>- de enskilda har möjlighet att själva bestämma om förvaltningen av de<br>medel som fonderas för deras räkning, och</p>
<p>- pensionernas storlek är beroende av värdeutvecklingen och avkast-<br>ningen på de fonderade medlen.</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>2 § Premiepensionsmyndigheten är försäkringsgivare för premiepension.<br>Myndighetens verksamhet skall bedrivas enligt försäkringsmässiga prin-<br>ciper.</p>
<p>3 § Med pensionssparare avses var och en, för vilken det har fastställts<br>pensionsrätt för premiepension och förts över medel till förvaltning enligt</p>
<p>8 kap. 2 §. Med fastställd pensionsrätt likställs pensionsrätt som mottagits<br>från make enligt 4 kap. 7 §.</p>
<p>35</p>
<h4>Premiepensionskonton</h4>
<p>4 § Premiepensionsmyndigheten skall för varje pensionssparare föra ett<br>premiepensionskonto som visar utvecklingen av pensionsspararens till-<br>godohavande i premiereservsystemet.</p>
<p>8 kap. Kapitalförvaltning m.m.</p>
<p>Den tillfälliga förvaltningen</p>
<p>1 § Premiepensionsmyndigheten skall ansvara för förvaltningen av de<br>avgiftsmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter<br>skall placeras på konto hos Riksgäldskontoret till dess att de förs över<br>enligt 2 § till annan förvaltning. Myndigheten skall träffa avtal med kon-<br>toret om förräntning och andra villkor för placeringen av medlen. Myn-<br>digheten skall sträva efter att med ett lågt risktagande och med hänsyn till<br>kravet på betalningsberedskap uppnå så god avkastning på medlen som<br>möjligt.</p>
<p>Avkastningen för ett kalenderår skall tillföras sådana pensionssparare,<br>för vilka pensionsrätt för premiepension för det föregående året har fast-<br>ställts. Avkastningen skall fördelas mellan pensionssparama i förhållande<br>till storleken av vars och ens fastställda pensionsrätt.</p>
<h4>Placering hos fondförvaltare</h4>
<p>2 § När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fast-<br>ställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar<br>pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket från Riksgälds-<br>kontoret till förvaltning i</p>
<p>1. värdepappersfonder eller utländska fondföretag som avses i 3 §, eller</p>
<p>2. Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta en-<br>ligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensions-<br>myndigheten.</p>
<p>3 § Överföring enligt 2 § första stycket 1 får göras till fonder som har<br>anmälts för registrering hos Premiepensionsmyndigheten och som för-<br>valtas av fondförvaltare som</p>
<p>1. har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (1990:1114) om<br>värdepappersfonder,</p>
<p>2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,</p>
<p>3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar<br>som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensions-<br>sparare som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens<br>fonder i premiereservsystemet,</p>
<p>4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar,<br>och</p>
<p>5. har åtagit sig att för varje år till myndigheten rapportera alla kostna-<br>der som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>36</p>
<p>Medlen får inte placeras i sådana fonder som avses i 3 § lagen om<br>värdepappersfonder i andra fall än som anges i tredje stycket.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från<br>Finansinspektionen, medge att medlen placeras i fonder vars värdeut-<br>veckling är beroende av index. Ett sådant medgivande får lämnas om god<br>riskspridning uppnås i fonden.</p>
<h4>Val och byte av fond</h4>
<p>4 § Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spara-<br>rens räkning skall föras över enligt 2 § första stycket skall placeras. När<br>pensionsrätt för premiepension för ett år har fastställts, skall Premiepen-<br>sionsmyndigheten upplysa pensionsspararen om rätten att välja placering.</p>
<p>Om pensionsspararen inte anmäler något annat val inom den tid som<br>Premiepensionsmyndigheten bestämmer, skall medlen föras över till<br>Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Om pensionsspararen tidigare har anmält val av fond eller flyttat hela<br>eller en del av innehavet i en fond till en annan fond, skall medlen i<br>stället föras över till den eller de fonder i vilka medel senast har placerats<br>för spararens räkning. När flera fonder mottagit medel vid det senaste<br>placeringstillfället, skall medlen fördelas mellan dessa fonder i förhållan-<br>de till värdet av innehavet i varje fond.</p>
<p>5 § På begäran av pensionsspararen skall Premiepensionsmyndigheten<br>flytta hela eller del av innehavet i en fond till en annan fond.</p>
<p>6 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Premiepensions-<br>myndigheten får meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid val och<br>byte av fond.</p>
<h4>Skadestånd</h4>
<p>7 § Om någon är skadeståndsskyldig för att ha orsakat att fondandelar<br>som Premiepensionsmyndigheten har förvärvat för en eller flera pen-<br>sionssparares räkning gått ned i värde, skall skadeståndet betalas till<br>myndigheten. Om myndigheten har förklarat att den inte avser att föra<br>talan om skadestånd och inte heller har träffat någon uppgörelse om<br>skadeståndsskyldigheten, har en pensionssparare för vars räkning sådana<br>fondandelar har förvärvats rätt att föra talan om skadestånd till myndig-<br>heten. Om en sådan talan väcks, får någon uppgörelse om skadestånds-<br>skyldigheten inte träffas utan pensionsspararens samtycke.</p>
<p>En pensionssparare som för talan om skadestånd till myndigheten<br>svarar själv för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning för<br>dessa av myndigheten, i den utsträckning de täcks av vad som har kom-<br>mit myndigheten till godo genom rättegången. Sådan ersättning skall dras<br>av från skadeståndsbeloppet innan fördelning enligt tredje stycket görs.</p>
<p>När ett skadeståndsbelopp har betalats till myndigheten, skall myndig-<br>heten, för varje pensionssparare för vars räkning andelar förvärvats i den<br>berörda fonden, beräkna hur mycket av skadeståndsbeloppet som belöper<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>37</p>
<p>på spararen. Pensionsspararens premiepensionskonto skall ökas med<br>detta belopp och medel som motsvarar ökningen tillföras den eller de<br>fonder i vilka medel har placerats för spararens räkning. Beloppet skall<br>fördelas mellan fondema i förhållande till värdet av innehavet i varje<br>fond. Om en pensionssparare har böijat ta ut pension, skall det belopp<br>som beräknas belöpa på förfluten tid i stället betalas ut till spararen. Har<br>pensionsspararen tagit ut pension i form av livränta med garanterade be-<br>lopp enligt 9 kap. 2 §, skall det belopp som inte betalas ut till spararen<br>föras över till myndigheten.</p>
<h4>9 kap. Uttag av premiepension</h4>
<p>1 § Premiepension får tidigast tas ut från och med den månad då pen-<br>sionsspararen fyller 61 år. Pensionen är livsvarig och skall beräknas med<br>utgångspunkt i tillgodohavandet vid varje tid på pensionsspararens<br>premiepensionskonto. Premiepension skall beräknas lika för kvinnor och<br>män.</p>
<p>2 § Pensionsspararen har rätt att på begäran få ut sin premiepension i<br>form av en livränta med garanterade belopp. Den finansiella risken för de<br>tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på pensionsspararens premie-<br>pensionskonto övergår då på Premiepensionsmyndigheten. Pensionen<br>skall bestämmas med utgångspunkt i tillgångarnas värde tre dagar efter<br>det att begäran kom in till myndigheten.</p>
<p>En övergång enligt första stycket får göras tidigast när pensionsspara-<br>ren börjar ta ut premiepension. När en begäran om övergång har kommit<br>in till myndigheten, kan begäran inte återkallas. Övergången måste avse<br>hela tillgodohavandet på premiepensionskontot och gäller även för medel<br>som senare tillförs kontot.</p>
<p>3 § Uttaget av premiepension får begränsas till att avse tre fjärdedelar,<br>hälften eller en fjärdedel av pensionen.</p>
<p>Pensionsspararen får återkalla uttaget av premiepension och ändra den<br>andel av pensionen som tas ut enligt vad som föreskrivs i 12 kap.</p>
<p>10 kap. Efterlevandeskydd</p>
<p>Efterlevandeskydd före pensionstiden</p>
<p>1 § Efter ansökan av pensionsspararen skall Premiepensionsmyndigheten<br>meddela efterlevandeskydd för en pensionssparare, om</p>
<p>1. pensionsspararen ännu inte har tagit ut någon del av sin premiepen-<br>sion,</p>
<p>2. myndigheten bedömer att skyddet under minst ett år skall kunna be-<br>kostas på det sätt som anges i tredje stycket, och</p>
<p>3. pensionsspararen har bam under 20 år eller är gift eller är ogift och<br>stadigvarande sammanbor med någon som är ogift och som spararen<br>tidigare varit gift med eller har eller har haft bam tillsammans med.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>38</p>
<p>Skyddet innebär att det vid pensionsspararens död betalas ut premie-<br>pension till efterlevande under fem år från dödsfallet. Pensionsspararen<br>får välja om premiepensionen till efterlevande, räknat per år, skall mot-<br>svara ett eller två inkomstbasbelopp. Det inkomstbasbelopp som gällde<br>det år då pensionsspararen avled skall tillämpas under hela utbetalnings-<br>perioden.</p>
<p>Efterlevandeskyddet bekostas av pensionsspararen genom att kostna-<br>den för skyddet löpande dras av från tillgodohavandet på spararens<br>premiepensionskonto.</p>
<p>2 § Efterlevandeskyddet böijar gälla vid det första månadsskiftet ett år<br>efter det att ansökan kom in till Premiepensionsmyndigheten eller vid det<br>senare månadsskifte som har angetts i ansökan.</p>
<p>Om ansökan kommer in till myndigheten innan pensionsspararen har<br>fyllt 60 år och om pensionsspararen högst tre månader innan ansökan<br>kom in har ingått äktenskap eller blivit förälder, börjar dock skyddet gälla<br>vid utgången av den månad då ansökan kom in till myndigheten eller vid<br>det senare månadsskifte som har angetts i ansökan. Om ett faderskap har<br>blivit fastställt genom dom eller genom bekräftelse efter barnets födelse,<br>räknas fristen från det att domen vunnit laga kraft eller bekräftelsen god-<br>känts enligt 1 kap. 4 § föräldrabalken. Vid adoption räknas fristen från<br>det att rättens beslut om tillstånd till adoptionen vunnit laga kraft.</p>
<p>3 § För att efterlevandeskyddet skall gälla när pensionsspararen avlider<br>måste någon av förutsättningarna i 1 § första stycket 3 vara uppfylld.</p>
<p>Om pensionsspararen begär att få ut premiepension, upphör efterlevan-<br>deskyddet vid ingången av den första månad för vilken premiepension<br>skall betalas ut. Skyddet upphör också att gälla om tillgodohavandet på<br>premiepensionskontot inte längre är tillräckligt stort för att bekosta skyd-<br>det, dock tidigast 30 dagar från det att Premiepensionsmyndigheten har<br>sänt ett meddelande till pensionsspararen om att skyddet kommer att<br>upphöra.</p>
<p>4 § Pensionsspararen får när som helst avstå från efterlevandeskyddet<br>genom anmälan till Premiepensionsmyndigheten. I så fall upphör skyddet<br>att gälla vid utgången av den månad då anmälan kom in till myndigheten<br>eller vid det senare månadsskifte som har angetts i anmälan.</p>
<p>5 § Premiepension till efterlevande enligt 1 § får endast betalas ut till<br>personer inom den krets som avses i 1 § första stycket 3. Pensionsspara-<br>rens bam har rätt att få pensionsbelopp under hela utbetalningsperioden,<br>om de är under 20 år vid pensionsspararens dödsfall. Om ett pen-<br>sionsbelopp skall betalas ut till flera barn, skall det delas lika mellan dem.</p>
<p>Pensionsspararen kan genom ett skriftligt meddelande till Premie-<br>pensionsmyndigheten bestämma vilken eller vilka av de personer som<br>avses i 1 § första stycket 3 som skall ha pensionen. Om det inte har gjorts<br>eller om det pensionsspararen har bestämt inte kan verkställas, skall pen-<br>sionen betalas ut till spararens make eller sammanboende. Finns inte<br>make eller sammanboende, skall pensionen betalas ut till pensionsspara-<br>rens barn.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>39</p>
<p>Genom ett nytt skriftligt meddelande till myndigheten får pensions-<br>spararen ändra det som har bestämts enligt andra stycket. Om den som är<br>berättigad till pensionen avlider under utbetalningsperioden, övergår<br>rätten till pensionen till den som då har den bästa rätten enligt andra<br>stycket.</p>
<p>6 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 1<br>och 5 § § gäller de bestämmelser som avser pensionsspararen i</p>
<p>- 7 kap. 4 § om premiepensionskonto,</p>
<p>- 11 kap. 3 § om återbäring, och</p>
<p>- 11 kap. 6 § om information till pensionssparama.</p>
<h4>Efterlevandeskydd under pensionstiden</h4>
<p>7 § Efter ansökan av pensionsspararen skall Premiepensionsmyndigheten<br>meddela efterlevandeskydd under pensionstiden för en pensionssparare<br>som är gift eller som är ogift och stadigvarande sammanbor med någon<br>som är ogift och som spararen tidigare varit gift med eller har eller har<br>haft bam tillsammans med. Skyddet innebär att det vid pensionsspararens<br>död betalas ut livsvarig premiepension till efterlevande till den efter-<br>levande maken eller sammanboende.</p>
<p>Omfattningen av efterlevandeskyddet skall beräknas med utgångspunkt<br>i tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto, varvid<br>pensionsspararens egen premiepension skall räknas om. Beräkningarna<br>skall göras så att pensionsspararens egen premiepension och premiepen-<br>sionen till efterlevande blir lika stora när samma andel av pensionen tas<br>ut.</p>
<p>Efterlevandeskyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin död var<br>gift med eller stadigvarande sammanbodde med den person med vilken<br>han var gift eller sammanboende vid ansökan om skyddet. I fråga om<br>sammanboende som inte är gifta med varandra krävs också att inte någon<br>av dem var gift med någon annan.</p>
<p>8 § En ansökan om efterlevandeskydd enligt 7 § skall göras samtidigt<br>med att pensionsspararen första gången begär att få ut premiepension.<br>Skyddet börjar då gälla vid ingången av den första månad för vilken pre-<br>miepension skall betalas ut till pensionsspararen.</p>
<p>Om pensionsspararen senare ingår äktenskap eller inleder ett sådant<br>sammanboende som avses i 7 § första stycket, får ansökan göras inom tre<br>månader från det att äktenskapet ingicks eller sammanboendet inleddes.<br>Detta gäller dock inte om pensionsspararen var gift eller sammanboende<br>med samma person när spararen första gången begärde att få ut premie-<br>pension.</p>
<p>I fall som avses i andra stycket första meningen inträder skyddet vid<br>det första månadsskiftet ett år efter det att ansökan kom in till Premie-<br>pensionsmyndigheten.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>40</p>
<p>9§ Om äktenskapet eller sammanboendet upplöses, skall Premiepen- Prop. 1997/98:151<br>sionsmyndigheten på begäran av pensionsspararen räkna om försäkringen Bilaga 4<br>till att gälla bara på spararens liv.</p>
<p>10 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt</p>
<p>7 § gäller de bestämmelser i denna avdelning som avser pensionsspararen<br>med undantag för 9 kap. 1 § första meningen om tidigaste tidpunkt för<br>uttag av pension, och 10 kap. 1-9 och 11 §§ om efterlevandeskydd.</p>
<h4>Brott mot pensionsspararen m.fl.</h4>
<p>11 § Om någon som avses i 1 § första stycket 3 har begått ett brott som<br>anges i 100 a § lagen (1927:77) om försäkringsavtal mot pensionsspara-<br>ren eller mot någon annan som avses i 1 § första stycket 3 eller har med-<br>verkat till ett sådant brott på det sätt som sägs i 100 a § lagen om försäk-<br>ringsavtal, gäller det som där föreskrivs om förlust av rätt till försäk-<br>ringsersättning.</p>
<p>Detsamma gäller om den som skulle ha haft rätt till premiepension till<br>efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som anges i 100 a § lagen om<br>försäkringsavtal mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant<br>brott på det sätt som sägs där.</p>
<p>11 kap. Premiepensionsmyndighetens verksamhet m.m.</p>
<p>Regler för försäkringsverksamheten</p>
<p>1 § Följande bestämmelser i 7 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713),<br>och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser, skall<br>gälla för Premiepensionsmyndighetens försäkringsverksamhet:</p>
<p>- 1 § om storleken av ett försäkringsbolags försäkringstekniska avsätt-<br>ningar,</p>
<p>- 2 § om beräkning av premiereserv,</p>
<p>- 3-8 a §§ om försäkringstekniska grunder,</p>
<p>- 9-11 §§ om placering av tillgångar som motsvarar försäkringstek-</p>
<p>niska avsättningar, och</p>
<p>- 17 b § om användning av optioner och liknande finansiella instru-<br>ment.</p>
<p>Bestämmelserna i 7 kap. 10 b, 10 c och 10 e §§ försäkringsrörelselagen<br>gäller dock bara för den del av verksamheten som avser tillhandahållande<br>av livräntor med garanterade belopp enligt 9 kap. 2 § eller efterlevande-<br>skydd enligt 10 kap. 1 § denna lag.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall myndigheten anses som ett livförsäkringsbolag. Vad<br>som sägs om dotterföretag i 7 kap. 10 a § försäkringsrörelselagen skall<br>avse företag i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 9 §<br>första, andra eller tredje stycket samma lag, om myndigheten företräder<br>staten som ägare.</p>
<p>41</p>
<p>2§ Premiepensionsmyndigheten får inte förvärva en andel aktier i ett Prop. 1997/98:151<br>svenskt aktiebolag, vars aktier är noterade, som tillsammans med myn- Bilaga 4<br>dighetens övriga aktier i samma bolag överstiger fem procent av röste-<br>talet för samtliga aktier i bolaget. Med notering avses notering vid en<br>svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon<br>annan reglerad marknad.</p>
<p>3 § Överskott som uppstår i Premiepensionsmyndighetens verksamhet<br>skall tillföras pensionssparama i form av återbäring. Överskottsmedlen<br>får tas i anspråk endast om det kan ske utan att det äventyrar myndig-<br>hetens förmåga att betala ut de pensioner som pensionssparama har rätt<br>till. Överskottsmedlen skall tas i anspråk i en takt som främjar en jämn<br>utveckling av pensionerna över tiden.</p>
<p>Fördelningen av återbäringen mellan pensionssparama skall göras med<br>hänsyn tagen till i vilken utsträckning de medel som förvaltas för varje<br>pensionssparares räkning har bidragit till uppkomsten av överskottet.</p>
<h4>Redovisning</h4>
<p>4 § Premiepensionsmyndigheten skall för varje kalenderår upprätta en<br>årsredovisning enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-<br>ringsföretag. För denna redovisning skall följande bestämmelser i den<br>lagen, och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmel-<br>ser, tillämpas:</p>
<p>- 1 kap. 2 § om hänvisningar till årsredovisningslagen (1995:1554),</p>
<p>- 1 kap. 3 § om vissa definitioner,</p>
<p>- kap. 1 § andra stycket om skyldighet att ta in en resultatanalys i års-<br>redovisningen,</p>
<p>- 2 kap. 2 § om årsredovisningens delar m.m.,</p>
<p>- 3 kap. om balans- och resultaträkning,</p>
<p>- 4 kap. om värderingsregler,</p>
<p>- 5 kap. om tilläggsupplysningar,</p>
<p>- 6 kap. om förvaltningsberättelse och resultatanalys,</p>
<p>- 8 kap. 7 § om vite, och</p>
<p>- 9 kap. 2 § om överklagande av Finansinspektionens beslut.</p>
<p>Om myndigheten företräder staten som ägare för ett eller flera företag,<br>i vilka staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 9 § första, andra<br>eller tredje stycket försäkringsrörelselagen (1982:713), skall myndig-<br>heten även upprätta en koncernredovisning med tillämpning av bestäm-<br>melserna om sådan redovisning i 7 kap. 2-4 §§ lagen om årsredovisning i<br>försäkringsföretag samt av föreskrifter som har meddelats med stöd av<br>dessa bestämmelser.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första och andra styckena skall myndigheten anses som ett livförsäk-<br>ringsföretag. Vad som sägs om intresseföretag skall avse företag i vilka<br>staten har ett sådant inflytande som anges i 1 kap. 5 § årsredovisnings-<br>lagen, om myndigheten företräder staten som ägare. Vad som sägs om<br>företagets verkställande direktör skall avse myndighetens chef.</p>
<p>42</p>
<p>5 § Årsredovisningen skall ges in till Finansinspektionen så snart det kan<br>ske och senast inom sex månader från kalenderårets utgång.</p>
<h4>Information</h4>
<p>6 § Premiepensionsmyndigheten skall se till att pensionssparama får till-<br>gång till den information de behöver för att ta till vara sin rätt i<br>premiereservsystemet.</p>
<p>Informationen enligt första stycket skall samordnas med Riksförsäk-<br>ringsverkets och de allmänna försäkringskassornas information till de<br>enskilda enligt denna lag.</p>
<h4>Aktuarie</h4>
<p>7 § Bestämmelserna i 8 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (1982:713) om<br>aktuarie i försäkringsbolag som meddelar livförsäkring, och föreskrifter<br>som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser, skall gälla för<br>Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall vad som sägs om verkställande direktören avse myn-<br>dighetens chef.</p>
<h4>Revisorer</h4>
<p>8 § Regeringen skall årligen utse två auktoriserade revisorer att granska<br>Premiepensionsmyndighetens årsredovisning enligt 4 § jämte räken-<br>skaperna samt ledningens förvaltning. Revisorerna skall avge en<br>revisionsrapport till regeringen.</p>
<h4>Innehållet i Finansinspektionens tillsyn m.m.</h4>
<p>9 § Följande bestämmelser i försäkringsrörelselagen (1982:713), och<br>föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser, skall<br>gälla för Finansinspektionens tillsyn över Premiepensionsmyndigheten<br>enligt 15 kap. 2 §:</p>
<p>- 19 kap. 3 § om skyldighet för styrelsen och vissa befattningshavare<br>att lämna upplysningar till inspektionen,</p>
<p>- 19 kap. 8 § om rätt för inspektionen att sammankalla ett försäkrings-<br>bolags styrelse,</p>
<p>- 19 kap. 9 § om skyldighet för styrelsen och verkställande direktören<br>att hålla försäkringsbolagets räkenskapsmaterial m.m. tillgängligt för<br>granskning,</p>
<p>- 19 kap. 10 § om skyldighet för vissa andra personer att lämna upplys-<br>ningar m.m. till inspektionen,</p>
<p>- 19 kap. 11 § första, andra och femte styckena om rätt för inspek-<br>tionen att meddela erinringar och förelägganden att vidta rättelser,</p>
<p>- 19 kap. 13 § om överklagande av inspektionens beslut, och</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>43</p>
<p>- 19 kap. 15 § om avgifter för att bekosta inspektionens verksamhet.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall myndigheten anses som ett försäkringsbolag. Vad som<br>sägs om försäkringsbolagets verkställande direktör skall avse myndig-<br>hetens chef.</p>
<p>10 § Finansinspektionen får medge undantag från de bestämmelser som<br>anges i 1 § första stycket samt 4 § första och andra styckena.</p>
<h4>Premiepensionsmyndighetens kostnader</h4>
<p>11 § De kostnader för Premiepensionsmyndighetens skötsel av premie-<br>reservsystemet som inte täcks på annat sätt skall täckas genom årliga<br>avgifter som dras av från tillgodohavandena på pensionssparamas<br>premiepensionskonton.</p>
<p>Myndigheten bestämmer när avgifterna skall tas ut. Avgifterna dispo-<br>neras av myndigheten.</p>
<p>Avgifterna skall bestämmas så att de beräknas täcka det aktuella årets<br>kostnader. Härvid skall hänsyn tas till under- eller överskott från det<br>föregående året.</p>
<p>Avgifterna skall helt eller delvis anges som en procentsats av tillgodo-<br>havandet på varje pensionssparares premiepensionskonto vid ingången av<br>det år som avgifterna avser. De belopp som tillförs pensionssparamas<br>premiepensionskonton när pensionsrätt för premiepension för det närmast<br>föregående året har fastställts skall räknas med i underlaget för avgifter-<br>na, även om pensionsrätten fastställs efter årsskiftet. När procentsatsen<br>fastställs får myndigheten utgå från en uppskattning av det sammanlagda<br>värdet av tillgodohavandena på pensionssparamas premiepensionskon-<br>ton.</p>
<p>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uttaget av avgifter för<br>Premiepensionsmyndighetens kostnader.</p>
<p>12 § Byte av fond, återkallelse av uttag av premiepension, nytt uttag av<br>pension efter återkallelse samt ändring av den andel av pensionen som tas<br>ut skall bekostas av pensionsspararen genom att kostnaden för åtgärden<br>dras av från tillgodohavandet på spararens premiepensionskonto.</p>
<p>På samma sätt skall en pensionssparare som tagit emot överförd pen-<br>sionsrätt från make enligt 4 kap. 7 § svara för minskad arvsvinst och<br>övriga kostnader på gmnd av överföringen efter skälig fördelning av<br>dessa kostnader. Ett sådant avdrag från premiepensionskontot skall be-<br>räknas lika för män och kvinnor.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Fjärde avdelningen. Utbetalning och överklagande m.m.</p>
<p>12 kap. Utbetalning av pension m.m.</p>
<p>Ansökan om uttag och återkallelse m.m.</p>
<p>1 § Ansökan om ålderspension enligt denna lag skall göras skriftligen hos<br>den allmänna försäkringskassan. En pensionsberättigad som är född</p>
<p>44</p>
<p>under något av åren 1938-1953 och som uppbär inkomstpension utan att<br>ha rätt till tilläggspension skall dock, utan särskild ansökan, erhålla<br>tilläggspension från och med den månad då han eller hon fått rätt till sist-<br>nämnda pension.</p>
<p>Om en person som har rätt till ålderspension enligt denna lag och är in-<br>skriven hos en allmän försäkringskassa inte tre månader före ingången av<br>den månad då han eller hon fyller 70 år har ansökt om uttag av inkomst-<br>eller tilläggspension, skall den allmänna försäkringskassan utreda om den<br>pensionsberättigade vill ta ut ålderspension. För den som månaden före<br>den då han eller hon fyller 65 år har uppburit förtidspension eller särskild<br>efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall<br>motsvarande gälla om ansökan om inkomst- eller tilläggspension enligt<br>denna lag inte har gjorts senast förstnämnda månad.</p>
<p>2 § Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i an-<br>sökan, dock tidigast från och med månaden efter det att ansökan kom in<br>till den allmänna försäkringskassan.</p>
<p>Har den pensionsberättigade uppburit förtidspension eller särskild<br>efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ome-<br>delbart före 65 års ålder får inkomst- och tilläggspension beviljas för<br>högst tre månader före ansökningsmånaden, dock tidigast från och med<br>den månad då den pensionsberättigade fyllde 65 år.</p>
<p>3 § Vad som föreskrivs i 1 § första stycket och 2 § första stycket gäller<br>också i fråga om ökat uttag av ålderspension enligt denna lag.</p>
<p>Återkallelse eller minskning av uttag av ålderspension enligt denna lag<br>får göras genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan.<br>Sådan anmälan skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan<br>senast månaden före den månad som ändringen avser. Har uttag av<br>ålderspension enligt denna lag tidigare återkallats eller minskats får dock<br>ny återkallelse eller minskning av sådant uttag inte avse tid före sex<br>månader efter det att den tidigare återkallelsen eller minskningen började<br>gälla.</p>
<p>4 § Premiepension till efterlevande utges utan ansökan från och med<br>månaden efter den då pensionsspararen eller den som tidigare hade rätt<br>till pensionen har avlidit. Den som har fått rätt till premiepension till<br>efterlevande enligt 10 kap. 7 § får återkalla uttaget av sådan pension och<br>ändra den andel av pensionen som tas ut. I sådana fall gäller 3 § andra<br>stycket. Vid nytt uttag efter återkallelse och vid ökat uttag gäller 1 §<br>första stycket första meningen och 2 § första stycket.</p>
<h4>Utbetalning av pension</h4>
<p>5 § Pension enligt denna lag skall betalas ut månadsvis. Årspension som<br>beräknas komma att uppgå till högst 2 400 kronor skall dock, om det inte<br>finns särskilda skäl, betalas ut i efterskott en eller två gånger per år. Efter<br>överenskommelse med den pensionsberättigade får utbetalning även i<br>annat fall ske en eller två gånger per år.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>45</p>
<p>Vid beräkning av inkomst- och tilläggspension för månad skall den<br>årspension från vilken beräkningen utgår avrundas till närmaste hela<br>krontal som är jämnt delbart med tolv. Vid denna beräkning skall nämnda<br>pensioner som skall betalas ut samtidigt anses som en pension.</p>
<p>Premiepension och premiepension till efterlevande avrundas månadsvis<br>till närmaste hela krontal.</p>
<p>6 § Pension enligt denna lag skall utges till och med den månad då den<br>pensionsberättigade har avlidit eller till den månad då rätten till pensio-<br>nen annars har upphört. I 10 kap. finns bestämmelser om att rätt till pre-<br>miepension till efterlevande i vissa fall skall övergå till annan om den<br>som har haft rätt till pensionen har avlidit.</p>
<p>7 § För utbetalning av pension enligt denna lag till någon som är bosatt<br>utomlands får den som beslutar om sådan pension kräva bevis för att rätt<br>till pensionen fortfarande föreligger.</p>
<p>8 § Om en person som är berättigad till pension enligt denna lag i väsent-<br>lig omfattning har fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt<br>socialtjänstlagen (1980:620) utan villkor om återbetalning, får retroaktivt<br>beviljad sådan pension betalas ut till socialnämnden till den del den mot-<br>svarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den pensionsbe-<br>rättigades och dennes familjs försöijning för den tid som den retroaktiva<br>pensionen avser.</p>
<h4>Samordning med livränta</h4>
<p>9 § För en pensionsberättigad som har rätt till livränta på grund av obli-<br>gatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i<br>arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller<br>lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som enligt annan lag<br>eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till<br>annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket,<br>skall inkomstpensionen och tilläggspensionen enligt denna lag minskas<br>enligt vad som sägs i andra stycket. Motsvarande skall gälla i fall då liv-<br>ränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minsk-<br>ning skall däremot inte ske på grund av livränta enligt lagen (1976:380)<br>om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med tillämp-<br>ning av nämnda lag. Medför en skada för vilken livränta har börjat utges<br>återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om<br>livränta utgavs under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller<br>livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräk-<br>ning enligt andra stycket anses som om livränta utges eller som om den<br>livränta som utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbe-<br>loppet enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.</p>
<p>Summan av inkomstpension, tilläggspension och garantipension enligt<br>lagen (1998:000) om garantipension skall minskas med tre fjärdedelar av<br>den livränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 §<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring och som den pensionsberättigade</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>46</p>
<p>uppbär som skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på garan-<br>tipensionen och därefter på tilläggspensionen.</p>
<p>Sammanlagd pension enligt denna lag skall dock, på grund av bestäm-<br>melserna i denna paragraf, för månad räknat aldrig understiga 0,XX<br>gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 0,XX gånger prisbasbe-<br>loppet för den som är gift.</p>
<p>13 kap. Överklagande m.m.</p>
<h4>Beslut m.m.</h4>
<p>1 § Beslut i ärende om pensionsgrundande inkomst skall fattas av den<br>skattemyndighet som är behörig att fatta beslut enligt 2 kap. 1, 3 och 5 §§<br>skattebetalningslagen (1997:483).</p>
<p>2 § Beslut enligt 7-11 kap. och beslut enligt 14 kap. som avser premie-<br>pension skall fattas av Premiepensionsmyndigheten. Premiepen-<br>sionsmyndigheten skall även i övrigt handlägga ärenden som rör premie-<br>pension.</p>
<p>3 § Beslut som avses i 1 och 2 §§ får fattas genom automatisk databe-<br>handling när skälen för beslutet får utelämnas enligt 20 § första stycket 1<br>förvaltningslagen (1986:223).</p>
<p>Beslut får även sättas upp i form av elektroniska dokument. Med ett<br>elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av<br>automatisk databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras<br>genom ett visst tekniskt förfarande.</p>
<p>4 § Andra beslut enligt denna lag än sådana som avses i 1-2 §§ skall<br>fattas av den allmänna försäkringskassa där den försäkrade är eller skall<br>vara inskriven enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vid tid-<br>punkten för beslutet. För personer som inte är eller skall vara inskrivna<br>vid någon försäkringskassa skall sådana beslut fattas av Stockholms läns<br>allmänna försäkringskassa.</p>
<p>Den försäkringskassa som avses i första stycket skall även handlägga<br>andra ärenden enligt denna lag än sådana som avses i 1-2 §§.</p>
<p>Ändring och omprövning av beslut enligt denna lag som har meddelats<br>av en allmän försäkringskassa skall beslutas av samma försäkringskassa.</p>
<p>5 § Beslut enligt 3-4 kap. samt beslut om inkomst- och tilläggspension<br>får fattas genom automatisk databehandling av Riksförsäkringsverket för<br>en allmän försäkringskassas räkning när skälen för beslutet får utelämnas<br>enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223).</p>
<p>För sådana beslut som avses i första stycket skall ändring och ompröv-<br>ning, liksom andra åtgärder som enligt denna lag eller annan författning<br>skall vidtas med avseende på beslutet, i stället vidtas av den försäkrings-<br>kassa som enligt 4 § är behörig vid tidpunkten för åtgärden.</p>
<p>6 § Vad som sägs i 1-5 §§ gäller inte om något annat följer av annan be-<br>stämmelse i denna lag eller av annan författning.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Ändring av beslut Prop. 1997/98:151</p>
<p>7 § Ett beslut enligt denna lag skall ändras om det föranleds av en änd- bilaga 4<br>ring som gjorts i beräkningsunderlaget för beslutet eller av en ändring av<br>ett beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som avser egenavgift.<br>Detsamma gäller om det efter en ändring av taxeringen står klart att pen-<br>sionsrätt för premiepension, till följd av bestämmelserna i 4 kap. 5 §, inte<br>skulle ha tillgodoräknats.</p>
<p>Ett beslut om pensionsrätt och pensionspoäng skall också ändras när<br>det följer av bestämmelserna i 4 kap. 4 § eller 8 § andra stycket om obe-<br>talda avgifter.</p>
<p>Ändring enligt första eller andra stycket av ett beslut om pensions-<br>grundande inkomst eller andra pensionsgrundande belopp skall göras<br>endast om storleken av inkomsten eller beloppet skulle öka eller minska<br>med minst 1 000 kronor. Den som beslutet avser skall skriftligen under-<br>rättas om ändringen och om hur man begär omprövning av beslutet.</p>
<p>8 § Överförd pensionsrätt för premiepension skall ändras om ett beslut<br>för den som överfört pensionsrätten har ändrats och detta föranleder en<br>ändring av den överförda pensionsrätten.</p>
<h4>Omprövning av beslut</h4>
<p>9 § Ett beslut enligt denna lag skall omprövas om den som beslutet avser<br>begär det eller om det finns andra skäl. Omprövning skall dock inte göras<br>av beslut som meddelats_enligt 11 eller 13 §.</p>
<p>Ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrun-<br>dande belopp får omprövas på begäran av den enskilde bara i samband<br>med att beslutet om pensionsrätt eller pensionspoäng omprövas. Ett be-<br>slut om pensionsgrundande inkomst eller andra pensionsgrundande be-<br>lopp får dock omprövas även om inte pensionsrätt eller pensionspoäng<br>påverkas om det är av betydelse för den enskilde. Härvid skall samma<br>bestämmelser gälla som för omprövning av beslut om pensionsrätt och<br>vad som då sägs om allmän försäkringskassa skall, när det gäller om-<br>prövning av beslut om pensionsgrundande inkomst, i stället avse skatte-<br>myndighet.</p>
<p>Om, vid omprövning av ett beslut om pensionsrätt eller pensionspoäng,<br>prövning skall göras av den pensionsgrundande inkomst som legat till<br>grund för beslutet, skall försäkringskassan överlämna ärendet i den delen<br>till skattemyndigheten för omprövning av beslutet om denna inkomst.</p>
<p>10 § Om den som ett beslut avser har avlidit får även annan som är be-<br>rörd av beslutet begära omprövning av detta.</p>
<p>11 § Den som vill begära omprövning enligt 9 eller 10 §§ skall göra detta<br>skriftligen. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 4 kap. denna lag<br>skall ha kommit in till allmän försäkringskassa före utgången av året efter<br>det fastställelseår som beslutet avser. I fråga om annat beslut skall be-<br>gäran om omprövning ha kommit in inom två månader från det att den<br>som begär omprövningen fick del av beslutet.</p>
<p>48</p>
<p>Gör den som begär omprövning sannolikt att han eller hon inte inom<br>två månader före utgången av den tid som anges i första stycket har fått<br>kännedom om ett beslut eller annan handling med uppgift om vad som<br>har beslutats, skall begäran om omprövning i stället ha kommit in inom<br>två månader från den dag då den som begär omprövningen fick sådan<br>kännedom.</p>
<p>Om ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § har ändrats för en<br>försäkrad på grund av att förutsättningarna för att tillgodoräknas beloppet<br>inte är uppfyllda, skall vad som föreskrivs i andra stycket också gälla om<br>den som då kan tillgodoräknas ett sådant belopp gör sannolikt att han<br>eller hon först efter utgången av den tid som anges i första stycket har fått<br>kännedom om att bestämda pensionsgrundande belopp för en annan för-<br>säkrad har ändrats.</p>
<p>12 § Om en begäran om omprövning har kommit in till Premiepen-<br>sionsmyndigheten eller till en skattemyndighet, en allmän försäkrings-<br>kassa eller en allmän förvaltningsdomstol, som inte har fattat det över-<br>klagade beslutet, skall begäran om omprövning sändas till den som har<br>meddelat beslutet. Har begäran kommit in till någon av de först nämnda<br>myndigheterna eller en försäkringskassa inom den tid som anges i 11 §,<br>skall den anses som inkommen i rätt tid.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller också om en begäran om om-<br>prövning har kommit in till Riksförsäkringsverket inom den tid som an-<br>ges i 11 §.</p>
<p>13 § Om ett beslut enligt 2-4 kap. omprövas utan att den enskilde har<br>begärt detta, skall omprövningsbeslutet meddelas inom ett år efter fast-<br>ställelseåret. Ett annat beslut enligt denna lag får omprövas utan att den<br>enskilde har begärt detta inom två månader från det att beslutet meddela-<br>des om omprövningen är till hans eller hennes fördel. En omprövning till<br>den enskildes nackdel av ett annat beslut än ett beslut enligt 2-4 kap. får<br>ske bara när det finns anledning till omprövning enligt andra eller tredje<br>stycket.</p>
<p>Om ett beslut har blivit felaktigt på grund av att den som beslutet avser<br>har lämnat oriktiga uppgifter eller har underlåtit att fullgöra en uppgifts-<br>eller anmälningsskyldighet enligt denna eller annan lag, får omprövning<br>ske även efter de tidpunkter som anges i första stycket. Detsamma skall i<br>fråga om premiepension till efterlevande gälla även om pensionsspararen<br>eller den som tidigare hade rätt till sådan pension lämnat oriktiga upp-<br>gifter eller underlåtit att lämna uppgifter enligt vad som nu sagts. Om-<br>prövning efter ovan nämnda tidpunkter får göras även om det först där-<br>efter har visat sig att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofull-<br>ständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl eller om beslu-<br>tet påverkas av en ändring av ett beslut enligt skattebetalningslagen<br>(1997:483) angående arbetsgivaravgift.</p>
<p>Om ett beslut omprövas på grund av att det påverkas av en ändring<br>som har gjorts beträffande ett beslut om pensionsgrundande belopp eller<br>pensionsrätt som avser en annan person än den försäkrade, får ompröv-<br>ning ske också efter de tidpunkter som anges ovan.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>49</p>
<p>14 § Ett beslut om pensionsgrundande inkomst skall omprövas av<br>skattemyndighet om en allmän försäkringskassa enligt 9 § tredje stycket<br>har överlämnat ett ärende för omprövning.</p>
<p>15 § Har omprövning begärts av ett beslut och överklagar Riksförsäk-<br>ringsverket samma beslut, skall beslutet inte omprövas utan ärendet i<br>stället överlämnas till allmän förvaltningsdomstol. Den enskildes begäran<br>om omprövning skall då anses som ett överklagande.</p>
<p>16 § En fråga enligt denna lag som redan har avgjorts av en allmän för-<br>valtningsdomstol får inte omprövas av en skattemyndighet, en allmän<br>försäkringskassa eller Premiepensionsmyndigheten.</p>
<h4>Överklagande av beslut</h4>
<p>17 § Ett beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltnings-<br>domstol av den som beslutet avser eller, om denne har avlidit, av annan<br>som är berörd av beslutet samt av Riksförsäkringsverket. En enskild får<br>dock endast överklaga sådana beslut som har omprövats eller som har<br>tillkommit genom omprövning enligt 9 §. Även beslut som innebär att en<br>begäran om omprövning har avvisats får överklagas av den enskilde. En<br>enskilds överklagande av ett annat beslut skall anses som en begäran om<br>omprövning</p>
<p>Överklagande av enskild</p>
<p>18 § Ett överklagande från en enskild skall ha kommit in till den myn-<br>dighet eller den allmänna försäkringskassa som gjort omprövningen inom<br>två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet om ompröv-<br>ning eller avvisning.</p>
<p>Bestämmelserna i 12 § om begäran om omprövning skall tillämpas i<br>fråga om överklagande av en enskild.</p>
<p>Överklagande av Riksförsäkringsverket</p>
<p>19 § Om Riksförsäkringsverket överklagar ett beslut enligt 2-4 kap. skall<br>överklagandet ha kommit in före utgången av året efter fastställelseåret.<br>Om beslutet har meddelats efter den 31 oktober året efter det fast-<br>ställelseår som beslutet avser, får överklagandet dock komma in inom två<br>månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.</p>
<p>Överklagar Riksförsäkringsverket ett annat beslut som meddelats enligt<br>denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den<br>dag då beslutet meddelades.</p>
<p>För överklagande enligt första och andra styckena gäller bestämmel-<br>serna i 12 § första stycket.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>50</p>
<p>Överklagande av allmän förvaltningsdomstols beslut m.m.</p>
<p>20 § Om en enskild överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut<br>enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från<br>den dag då den enskilde fick del av det överklagade beslutet.</p>
<p>Om Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten eller en all-<br>män försäkringskassa överklagar en allmän förvaltningsdomstols beslut<br>enligt denna lag skall överklagandet ha kommit in inom två månader från<br>den dag då beslutet meddelades.</p>
<p>21 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål enligt denna<br>lag skall nämndemän ingå i kammarrätten om nämndemän deltagit i läns-<br>rätten. Detta gäller dock inte i mål enligt 2-4 kap.</p>
<p>22 § Bestämmelserna i 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) om förvalt-<br>ningsmyndighets partsställning gäller inte i fråga om mål enligt 2-4 kap.<br>Om en enskild överklagar ett beslut enligt 2-4 kap. hos en allmän<br>förvaltningsdomstol, bestämmer Riksförsäkringsverket om verket skall<br>vara part i målet. Om en enskild klagar till kammarrätten och verket har<br>varit part i länsrätten, är verket alltid motpart i kammarrätten. Även om<br>Riksförsäkringsverket har beslutat att inte vara part, får domstolen före-<br>lägga verket att svara i målet. Riksförsäkringsverket får överklaga ett<br>avgörande av en allmän förvaltningsdomstol även om verket inte har<br>varit part där.</p>
<p>Om en enskild överklagar ett annat beslut enligt denna lag, får Riksför-<br>säkringsverket överta Premiepensionsmyndighetens eller en allmän för-<br>säkringskassas uppgift att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmän-<br>nas talan.</p>
<p>Riksförsäkringsverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.</p>
<p>23 § Ett beslut enligt denna lag skall gälla även om beslutet har över-<br>klagats om inte annat har föreskrivits i beslutet eller har bestämts av den<br>domstol som har att pröva beslutet.</p>
<p>14 kap. Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad<br>pensionsrätt</p>
<h4>Inkomst- och tilläggspension</h4>
<p>1 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av<br>inkomst- eller tilläggspension, om den som uppburit pensionen genom att<br>lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en upp-<br>gifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har orsakat att pen-<br>sionen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma<br>gäller om inkomst- eller tilläggspension i annat fall har lämnats felaktigt<br>eller med ett för högt belopp och den som uppburit pensionen insett eller<br>skäligen borde ha insett detta.</p>
<p>Har inkomst- eller tilläggspension betalats ut och minskas därefter pen-<br>sionsrätt eller pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten av-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>51</p>
<p>giftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för<br>mycket utbetald pension.</p>
<p>Den som uppburit för mycket inkomst- eller tilläggspension enligt<br>denna lag är skyldig att betala tillbaka utbetald sådan pension endast om<br>beslut om återbetalning meddelats enligt första eller andra stycket. Om<br>det finns särskilda skäl får försäkringskassan helt eller delvis efterge krav<br>på återbetalning.</p>
<h4>Premiepension och premiepension till efterlevande</h4>
<p>2 § När ett beslut om pensionsrätt för premiepension har ändrats, skall<br>det belopp med vilket pensionsrätten har ändrats ökas med den avkast-<br>ning som enligt 8 kap. 1 § andra stycket har tillförts eller skulle ha till-<br>förts pensionsspararen för detta belopp. Det ökade beloppet skall därefter<br>räknas upp med basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen<br>(1997:483) för tiden från och med den 1 april året efter fastställelseåret<br>till och med dagen för beslutet om ändring av pensionsrätten.</p>
<p>Det uppräknade beloppet skall vid höjning av pensionsrätt för premie-<br>pension läggas till och vid sänkning av sådan pensionsrätt dras av från<br>pensionsspararens premiepensionskonto. Om pensionsrätten har höjts och<br>pensionsspararen skall påföras avgifter enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter och lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, skall<br>tillägg till pensionsspararens konto göras först när hela avgiften anses<br>betald enligt 16 kap. 12 § skattebetalningslagen.</p>
<p>När tillägg eller avdrag enligt andra stycket har gjorts, tillämpas be-<br>stämmelserna i 3 eller 4 §.</p>
<p>3 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har<br>höjts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar<br>det uppräknade beloppet enligt 2 § från den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret till den eller de fonder i vilka medel har placerats för<br>pensionsspararens räkning. Beloppet skall fördelas mellan fondema i för-<br>hållande till värdet av innehavet i vaije fond.</p>
<p>Om pensionsspararen har böljat ta ut premiepension, skall det belopp<br>som beräknas belöpa på förfluten tid i stället betalas ut till spararen. Har<br>pensionsspararen tagit ut premiepension i form av livränta med garante-<br>rade belopp enligt 9 kap. 2 §, skall det belopp som inte betalas ut till<br>spararen föras över till Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>4 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har<br>sänkts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar<br>det uppräknade beloppet enligt 2 § till den tillfälliga förvaltningen hos<br>Riksgäldskontoret från den eller de fonder i vilka medel har placerats för<br>pensionsspararens räkning. Fondema skall tas i anspråk i förhållande till<br>värdet av innehavet i varje fond. Har pensionsspararen tagit ut premie-<br>pension i form av livränta med garanterade belopp enligt 9 kap. 2 §, skall<br>beloppet i stället betalas av Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på pensionsspararens pre-<br>miepensionskonto, skall det resterande beloppet återkrävas av spararen<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>52</p>
<p>om sänkningen av pensionsrätten beror på att den pensionsgrundande Prop. 1997/98:151<br>inkomsten av annat förvärvsarbete har sänkts eller på att pensionsrätt inte Bilaga 4<br>borde ha tillgodoräknats till följd av bestämmelserna i 4 kap. 4 § om<br>bristande eller underlåten avgiftsbetalning. I andra fall skall beloppet<br>återkrävas endast om pensionsspararen genom att lämna oriktiga upp-<br>gifter eller på annat sätt har förorsakat att pensionsrätt för premiepension<br>har fastställts med ett för högt belopp.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl får Premiepensionsmyndigheten helt eller<br>delvis efterge krav på återbetalning enligt andra stycket.</p>
<p>5 § Bestämmelserna i 2-4 §§ gäller också för den som har fått rätt till<br>premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 7 §.</p>
<p>6 § Om pensionsspararen i annat fall än som avses i 4 §, genom att lämna<br>oriktiga uppgifter eller på annat sätt, har orsakat att premiepension har<br>lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp, skall Premiepen-<br>sionsmyndigheten dra av det felaktigt utbetalda beloppet, ökat med bas-<br>ränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) från utbetal-<br>ningsdagen till och med dagen för beslutet om avdrag, från pensions-<br>spararens premiepensionskonto och föra över motsvarande medel till<br>Riksgäldskontoret på det sätt som anges i 4 § första stycket. Detsamma<br>gäller om pension i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt<br>belopp och den som har uppburit pensionen insett eller skäligen borde ha<br>insett detta.</p>
<p>Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på pensionsspararens<br>premiepensionskonto, skall resterande belopp återkrävas av spararen. Om<br>det finns särskilda skäl får Premiepensionsmyndigheten helt eller delvis<br>efterge krav på återbetalning.</p>
<p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också för den som<br>har rätt till premiepension till efterlevande oavsett om pensionsspararen<br>eller den som har eller har haft rätt till premiepension till efterlevande har<br>orsakat den felaktiga utbetalningen.</p>
<h4>Avdrag på pension</h4>
<p>7 § Avdrag på pension enligt denna lag får göras med skäligt belopp om<br>den pensionsberättigade enligt beslut av en allmän försäkringskassa eller<br>Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning<br>som har utgetts på grund av denna lag eller en annan författning.</p>
<p>8 § Om en ersättning enligt en annan författning har betalats ut efter be-<br>slut av en allmän försäkringskassa eller en arbetslöshetskassa och beviljas<br>senare pension retroaktivt enligt denna lag för samma tid som den tidiga-<br>re utbetalade ersättningen avser, skall avdrag göras på den retroaktiva<br>pensionen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som överstiger vad<br>som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna<br>hade fattats samtidigt.</p>
<p>53</p>
<p>15 kap. Övriga bestämmelser</p>
<h4>Tillsyn m.m.</h4>
<p>1 § Riksförsäkringsverket skall verka för att bestämmelserna om denna<br>försäkring tillämpas likformigt och rättvist.</p>
<p>2 § Premiepensionsmyndigheten skall stå under tillsyn av Finansinspek-<br>tionen. Ytterligare bestämmelser om tillsynen finns i 11 kap. 9 §.</p>
<h4>Underrättelse till en enskild</h4>
<p>3 § I fråga om en enskilds rätt att få del av uppgifter som har tillförts ett<br>ärende genom någon annan än honom eller henne själv och att få tillfälle<br>att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen<br>(1986:223). Beslut enligt 2-4 kap. lag får dock fattas utan att den en-<br>skilde har underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över uppgifter som<br>skall lämnas utan föreläggande i enlighet med bestämmelserna i denna<br>lag eller annan författning.</p>
<p>Beslut om omprövning enligt 13 kap. 13 § får inte fattas utan att den<br>enskilde fått tillfälle att yttra sig.</p>
<p>4 § Den försäkrade skall skriftligen underrättas om beslut enligt 2-4 kap.<br>senast den 31 mars året efter fastställelseåret. Av underrättelsen skall<br>framgå hur man begär omprövning av och överklagar beslutet. Sådan<br>underrättelse behöver dock inte sändas till en försäkrad som avses i</p>
<p>I kap. 4 § andra stycket.</p>
<h4>Anmälan och uppgiftsskyldighet m.m.</h4>
<p>5 § Särskild kontrolluppgift som avses i 2 kap. 19 § skall senast den<br>31 januari fastställelseåret lämnas till den myndighet som avses i 3 kap.<br>58 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.</p>
<p>Uppgiften skall innehålla den försäkrades fullständiga namn, med-<br>borgarskap, personnummer eller motsvarande och adress samt storleken<br>på den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna<br>avser. Vidare skall det i uppgiften anges om den försäkrade fått andra<br>skattepliktiga förmåner. Arbetsgivaren skall, inom den tid som anges i<br>första stycket, sända ett exemplar av uppgiften till den försäkrade.</p>
<p>6 § Anmälan enligt 3 kap. 13-16 §§ skall vara skriftlig och skall ha<br>kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari fast-<br>ställelseåret. Anmälan enligt 3 kap. 13 § skall göras gemensamt av för-<br>äldrarna utom när fadem ensam begär att ett pensionsgrundande belopp<br>skall tillgodoräknas båda föräldrarna enligt 3 kap. 21 §. Anmälan enligt<br>3 kap. 14-16 §§ skall göras gemensamt av den förälder som enligt 3 kap.</p>
<p>II och 12 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp<br>enligt 3 kap. 10 § och den till vilken överlåtelse skall ske eller den som<br>utöver föräldern skall tillgodoräknas ett sådant belopp. Med en förälder<br>skall därvid likställas en särskilt förordnad vårdnadshavare och den som</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>54</p>
<p>med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt bam för stadig- Prop. 1997/98:151<br>varande vård och fostran i syfte att adoptera det. Bilaga 4</p>
<p>Återkallelse av en anmälan som avses i första stycket får inte göras<br>efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den allmänna för-<br>säkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.</p>
<p>Om någon som enligt en anmälan som avses i första stycket skall till-<br>godoräknas ett pensionsgmndande belopp inte enligt 3 kap. 12 § kan till-<br>godoräknas ett sådant belopp, skall den allmänna försäkringskassan<br>bortse från anmälan.</p>
<p>7 § En försäkrad som under intjänandeåret har haft sådan ersättning som<br>avses i 3 kap. 18 § och som för det året skall tillgodoräknas ett pensions-<br>gmndande belopp enligt 3 kap. 10 § är skyldig att upplysa den allmänna<br>försäkringskassan om ersättningen.</p>
<p>8 § Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § skall vara<br>skriftlig och skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan<br>senast den 31 januari det första år till vilket den pensionsrätt som skall<br>överföras är hänförlig. Anmälan skall göras gemensamt av makarna och<br>gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan.</p>
<p>Om en make vill att en överföring som gäller tills vidare skall upphöra<br>måste han eller hon skriftligen anmäla detta, varefter överföringen upp-<br>hör från och med året efter det då en sådan anmälan kom in till den all-<br>männa försäkringskassan. Om makamas äktenskap har upplösts skall<br>överföringen upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes.</p>
<p>9 § En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 4 kap. 12 § skall<br>hos den allmänna försäkringskassan göra en skriftlig ansökan om detta<br>senast ett år efter utgången av det år för vilket vårdår skall tillgodoräknas.</p>
<p>10 § När en ansökan, anmälan eller liknande, som enligt denna lag skall<br>göras till den allmänna försäkringskassan, i stället har kommit in till<br>Premiepensionsmyndigheten skall den anses inkommen till försäkrings-<br>kassan samma dag. Detsamma skall gälla om ansökan, anmälan eller lik-<br>nande skall göras till Premiepensionsmyndigheten och den i stället har<br>kommit in till en allmän försäkringskassa.</p>
<p>11 § Efter föreläggande av en skattemyndighet, en allmän försäkrings-<br>kassa, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket eller en all-<br>män förvaltningsdomstol skall enskild, i den omfattning och inom den tid<br>som har angetts i föreläggandet, meddela de upplysningar som är av be-<br>tydelse för tillämpningen av denna lag.</p>
<p>12 § Den som är ansvarig för grundutbildning av en totalförsvarspliktig<br>enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall underrätta Totalför-<br>svarets pliktverk om utbetald dagersättning samt i förekommande fall om<br>utbildningen har avbrutits.</p>
<p>13 § Statliga och kommunala myndigheter samt arbetsgivare, försäk-<br>ringsinrättningar och arbetslöshetskassor skall på begäran lämna en</p>
<p>55</p>
<p>skattemyndighet, en allmän försäkringskassa, Premiepensionsmyndig-<br>heten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltningsdomstol uppgift<br>som avser namngiven person när det gäller förhållande som är av bety-<br>delse för tillämpningen av denna lag.</p>
<p>Arbetsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt<br>första stycket döms till penningböter.</p>
<p>14 § För den som är omyndig eller har god man eller förvaltare enligt<br>föräldrabalken åligger uppgiftsskyldighet enligt denna lag i stället för-<br>myndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, den gode mannen<br>eller förvaltaren.</p>
<p>Uppgifter som en enskild skall lämna om faktiska förhållanden skall<br>lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar mot det.</p>
<h4>Undantag från sekretess</h4>
<p>15 § En skattemyndighet, en allmän försäkringskassa, Premiepen-<br>sionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket och en allmän förvaltnings-<br>domstol får utan hinder av sekretess på begäran lämna ut uppgifter om<br>pension enligt denna lag till</p>
<p>1. en försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag, en arbetslöshetskassa<br>eller en arbetsgivare, om uppgiften behövs för samordning med ersätt-<br>ning därifrån, och till</p>
<p>2. ett utländskt socialförsäkringsorgan, om uppgiften behövs vid till-<br>lämpningen av en internationell överenskommelse som Sverige har an-<br>slutit sig till.</p>
<h4>Utmätning och överlåtelse</h4>
<p>16 § Innestående fordran på pension enligt denna lag får inte utmätas.<br>Fordran på pension enligt denna lag får inte heller pantsättas eller över-<br>låtas, innan pensionen är tillgänglig för lyftning. Detsamma gäller för<br>tillgodohavande på premiepensionskonto.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket hindrar inte utmätning enligt vad som<br>föreskrivs i 7 kap. utsökningsbalken.</p>
<h4>Preskription</h4>
<p>17 § Om ett pensionsbelopp inte har lyfts före utgången av andra året<br>efter det då beloppet blev tillgängligt för lyftning, är beloppet förverkat.</p>
<p>Preskriptionslagen (1981:130) skall inte gälla för en enskilds ford-<br>ringar på pension enligt denna lag.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>56</p>
<h4>Överenskommelse med främmande makt</h4>
<p>18 § Regeringen får träffa överenskommelse med främmande makt om<br>utsträckt tillämpning av denna lag eller om undantag i vissa fall från vad<br>som skall gälla enligt lagen.</p>
<p>Om en svensk medborgare, som sysselsätts utomlands av en arbets-<br>givare som är bosatt i Sverige eller är svensk juridisk person, på grund av<br>en överenskommelse enligt första stycket inte skall vara försäkrad enligt<br>denna lag, skall pensionsgrundande inkomst av anställning ändå tillgodo-<br>räknas honom om arbetsgivaren i en förbindelse som godtas av Riksför-<br>säkringsverket åtar sig att svara för ålderspensionsavgift. Motsvarande<br>skall gälla för en svensk medborgare som är anställd hos en utländsk<br>juridisk person, om en svensk juridisk person som har ett bestämmande<br>inflytande över den utländska personen avger en sådan förbindelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen<br>(1998:000) om införande av lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>57</p>
<p>2.2</p>
<h3>Förslag till lag om införande av lagen (1998:000) om Prop. 1997/98:151<br>inkomstgrundad ålderspension Bilaga 4</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ikraftträdande m.m. av lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension och upphörande av viss<br>annan lagstiftning samt vissa övergångsbestämmelser med anledning<br>därav. Vidare ges bestämmelser om tillgodoräknande av pensionsrätt och<br>av andra pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst för<br>tid före år 1999 samt omräkning av pensionsbehållning och fördelning av<br>avgiftsmedel och avkastning inom premiereservsystemet för samma tid.</p>
<p>2 § Vad som föreskrivs i 1 kap. 8-10 §§ lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension skall gälla också denna lag.</p>
<h4>Ikraftträdande m.m.</h4>
<p>3 § Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Detsamma gäller be-<br>stämmelserna i 1-4 kap., 5 kap. 2 och 4—10 §§, 7, 8, 10, 11 och 13 kap.,<br>14 kap. 3-6 §§ och 15 kap. lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension. Övriga bestämmelser i lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fast-<br>ställande av pensionsgrundande inkomst, andra pensionsgrundande be-<br>lopp, pensionsrätt och pensionspoäng samt tillgodoräknande av vårdår<br>skall tillämpas första gången för år 1999.</p>
<p>Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fast-<br>ställande av</p>
<p>1. inkomstbasbelopp skall tillämpas första gången för år 2002,</p>
<p>2. arvsvinstfaktorer för fördelning av arvsvinster enligt 5 kap 5 § första<br>stycket nämnda lag skall tillämpas första gången för år 2000, och</p>
<p>3. förvaltningskostnadsfaktorer skall tillämpas första gången för år 2001.</p>
<p>4 § Lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall upphöra att gälla vid<br>utgången av år 1998. Bestämmelserna i den lagen skall dock fortsätta att<br>gälla vid beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om all-<br>män försäkring avseende år 1998 och tidigare.</p>
<p>För den som är född 1937 eller tidigare skall, när det gäller fastställan-<br>de av pensionsgrundande inkomst, i stället för vad som föreskrivs i<br>13 kap. 9-20 §§ och 14 kap. 5 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension, 8-9 och 11 §§ lagen om beräkning av pensionsgrundande<br>inkomst enligt lagen om allmän försäkring fortsätta att gälla.</p>
<p>5 § Lagen (1994:1748) om förvaltning av vissa tilläggspensionsavgifter<br>skall upphöra att gälla vid utgången av år 1998. Den upphävda lagen<br></p>
<p>58</p>
<p>skall fortfarande tillämpas i den utsträckning som följer av 35-37 §§, och Prop. 1997/98:151</p>
<p>3 § den upphävda lagen skall fortfarande tillämpas i fråga om redovisning Bilaga 4<br>år 1999.</p>
<p>6 § Lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall upphöra att gälla vid<br>utgången av år 2000. Den upphävda lagen skall dock fortfarande gälla i<br>fråga om delpension om ansökan görs före upphävandet och pensionen<br>skall beviljas för tid med början före den 1 januari 2001.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i 5 § andra stycket i den upphävda<br>lagen skall med ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring likställas ålderspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>7 § Regeringen skall för vaije år avseende åren 1960-1998 fastställa ett<br>inkomstindex. Detta index skall visa den relativa förändringen av de<br>inkomster som ligger till grund för beräkning av pensionspoäng enligt<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring räknat per person med sådana<br>inkomster. Inkomsterna skall beräknas på så sätt att de tillgodoräknade<br>pensionspoängen, med tillägg av en poäng, multipliceras med det vid det<br>aktuella årets ingång fastställda basbeloppet enligt lagen om allmän<br>försäkring. Under åren 1995 och 1996 multipliceras inkomsterna med det<br>fastställda basbeloppet ökat med det belopp som följer av 1 kap. 6 § sista<br>stycket den lagen i dess lydelse före den 1 januari 1997 och under åren<br>1997 och 1998 med det förhöjda basbeloppet. Uppgifter om de angivna<br>inkomsterna skall hämtas från Riksförsäkringsverkets pensionspoäng-<br>statistikregister vid utgången av år 1999.</p>
<p>Förändringen av indextalet mellan de på varandra följande åren 1960-<br>1962 skall motsvara förändringen av de inkomster som anges i första<br>stycket mellan år 1960 och år 1961. Förändringen av indextalet mellan år<br>1962 och år 1963 skall motsvara den genomsnittliga årliga relativa för-<br>ändringen av dessa inkomster mellan åren 1960-1962.</p>
<p>Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år skall för<br>år 1964 och därefter motsvara den beräknade genomsnittliga årliga rela-<br>tiva förändringen av de inkomster som anges i första stycket under en<br>period av tre år före det år inkomstindexet avser. Vid beräkningen av in-<br>komsterna skall den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat<br>från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det<br>framräknade värdet skall därefter räknas om med förändringen i det all-<br>männa prisläget i juni månad två år före det år indexet avser och det all-<br>männa prisläget i juni månad året före det året.</p>
<p>8 § Förändringen av det inkomstmått som används vid beräkningen av de<br>försäkrades årliga inkomster från år 1998 till år 1999 skall när det gäller<br>inkomstindexet för åren 2000-2002 beaktas på följande sätt. Beräkningen<br>av genomsnittsinkomsten år 1999 skall göras såväl i enlighet med vad<br>som anges i 1 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, utan av-<br>drag för allmän pensionsavgift, som i enlighet med vad som anges i 7 §<br>denna lag. Kvoten mellan genomsnittsinkomsterna beräknade i den an-<br>givna ordningen skall sedan räknas fram. Det framräknade talet skall vid<br>beräkningen av inkomstindexet därefter multipliceras med den genom-<br></p>
<p>59</p>
<p>snittliga inkomsten som beräknats fyra år före det år som inkomstindexet<br>avser.</p>
<p>9 § För år före år 2001 skall vid tillämpning av lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension med ett inkomstbasbelopp likställas</p>
<p>1. för åren 1960-1994 det vid respektive års ingång gällande basbe-<br>loppet enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän tilläggspension<br>och lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>2. för åren 1995 och 1996 det för respektive år gällande basbeloppet<br>enligt lagen om allmän försäkring sedan detta ökats med det belopp som<br>följer av 1 kap. 6 § sista stycket den lagen i dess lydelse före den<br>1 januari 1997,</p>
<p>3. för åren 1997 och 1998 det för respektive år gällande förhöjda bas-<br>beloppet enligt lagen om allmän försäkring, och</p>
<p>4. för åren 1999 och 2000 det för respektive år gällande förhöjda pris-<br>basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.</p>
<p>10 § För tid före år 1999 skall, vid tillämpning av lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension, med en persons pensionsgrundande in-<br>komst respektive pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 4 § den lagen<br>avses de pensionspoäng som personen med anledning av sin pensions-<br>grundande inkomst respektive förtidspension tillgodoräknats för det be-<br>rörda året enligt lagen (1959:291) om försäkring för allmän tilläggspen-<br>sion eller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring multiplicerat med<br>det basbelopp för respektive år som avses i 9 § och avrundat till närmaste<br>hundratal kronor. Om det framräknade beloppet slutar på 50 kronor skall<br>avrundning ske till närmast högre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning enligt första stycket skall pensionspoängen som avser<br>pensionsgrundande inkomst ökas med talet ett. Om den som tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng med anledning av förtidspension inte för samma år<br>tillgodoräknats pensionspoäng för pensionsgrundande inkomst skall i<br>stället pensionspoängen med anledning av förtidspensionen ökas med<br>talet ett.</p>
<p>11 § För den som är född år 1937 eller tidigare skall för beräkning och<br>fastställande av pensionsgrundande inkomst bestämmelserna i 11 kap. 1<br>och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i paragrafernas lydelse<br>före den 1 januari 1999 tillämpas i stället för bestämmelserna i 2 kap. 1<br>och 2 §§ lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Därvid<br>skall</p>
<p>1. med försäkrad enligt 1 kap. 3 § första eller andra stycket lagen om<br>allmän försäkring i stället avses försäkrad enligt 1 kap. 4 § första eller<br>andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension, och</p>
<p>2. med basbelopp avses det förhöjda basbeloppet enligt 1 kap. 6 §<br>lagen om allmän försäkring.</p>
<p>12 § Förbindelser som före den 1 januari 1999 ingåtts enligt 11 kap. 2 §<br>respektive 20 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall<br>gälla även vid tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomst enligt<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension på grund av be-<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>60</p>
<p>stämmelsema i 2 kap. 11 och 12 §§ respektive 15 kap. 18 § sistnämnda<br>lag.</p>
<p>13 § Vid tillämpning av bestämmelserna om avdrag för allmän pensions-<br>avgift i 2 kap. 22 § första stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1999<br>skall, om beskattningsåret omfattar tid såväl före som efter utgången av<br>år 1998 och den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskatt-<br>ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1998<br>som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som<br>infaller under denna tid och hela beskattningsåret.</p>
<p>14 § Vid beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng för år 1999 skall,<br>vid bristande eller underlåten avgiftsbetalning, bestämmelserna i 4 kap. 4<br>och 8 §§ LIP för inkomster som avses i 2 kap. 6 § första stycket 5 samma<br>lag tillämpas endast beträffande sådana inkomster som med tillämpning<br>av 13 § skall anses hänförliga till tid efter utgången av år 1998.</p>
<p>15 § För den som är född år 1937 eller tidigare skall, i stället för bestäm-<br>melserna om tillgodoräknande och fastställande av pensionspoäng i<br>4 kap. lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension, gälla vad<br>som föreskrivs om tillgodoräknande av sådan pensionspoäng i 11 kap.<br>6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i paragrafernas lydelse före<br>den 1 januari 1999. Därvid skall</p>
<p>1. vad som sägs om tilläggspensionsavgift i stället avse ålderspen-<br>sionsavgift och allmän pensionsavgift,</p>
<p>2. vad som sägs om inkomst som avses i 11 kap. 3 § första stycket d<br>lagen om allmän försäkring i stället gälla inkomst som avses i 2 kap. 6 §<br>första stycket 5 lagen om inkomstgrundad ålderspension, och</p>
<p>3. med basbelopp avses det förhöjda basbeloppet enligt 1 kap. 6 §<br>lagen om allmän försäkring.</p>
<p>För den som beviljats förtidspension för tid med början efter utgången<br>av år 1998 och som inte uppburit sådan pension till någon del dessför-<br>innan skall dock för tillgodoräknande av pensionspoäng med anledning<br>av förtidspension gälla de nya bestämmelserna i 4 kap. 9 § lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<p>Även 3 kap. 7 § lagen om inkomstgrundad ålderspension skall på mot-<br>svarande sätt tillämpas när pensionspoäng bestäms för den som är född år<br>1937 eller tidigare. Vidare skall vad som sägs i 11 kap. 6 § första stycket<br>lagen om allmän försäkring om inkomster som avses i punkt 2 i första<br>stycket i denna paragraf tillämpas endast beträffande inkomster som, med<br>tillämpning av bestämmelserna i 13 § denna lag, skall anses hänförliga<br>till tiden före utgången av år 1998.</p>
<p>Pensionspoäng skall inte tillgodoräknas enligt första-tredje styckena<br>för det år under vilket den försäkrade avlidit.</p>
<p>16 § Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension som görs under år 1999<br>får, om makarna begär det, verkan avseende pensionsrätt som tillgodo-<br>räknas för det året.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>61</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>17 § Vid omräkning av inkomstpension enligt 5 kap. 14 § lagen (1998:000) Bilaga 4<br>om inkomstgrundad ålderspension och av tilläggspension enligt 6 kap.</p>
<p>14 § samma lag vid årsskiftet 2001/2002 skall talet 1,016 ersättas med<br>talet xx.</p>
<p>18 § Med tilläggspension respektive pensionspoäng enligt lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension skall, för tid före den 1 januari 2001<br>respektive den 1 januari 1999, likställas tilläggspension i form av<br>ålderspension respektive pensionspoäng enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring.</p>
<p>19 § Har på grund av underlåten avgiftsbetalning pensionspoäng inte till-<br>godoräknats en pensionsberättigad för tid före år 1998, skall hänsyn tas<br>till så stor del av den produkt som anges i 6 kap. 2 § första stycket 1<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension och det belopp som<br>anges i punkt 2 i samma stycke, som svarar mot förhållandet mellan det<br>antal år, dock högst 30, för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats den<br>pensionsberättigade och talet 30 ökat med ett för varje år före år 1998 för<br>vilket han eller hon till följd av underlåten avgiftsbetalning inte har till-<br>godoräknats pensionspoäng. Nämnda tal får därvid inte ökas till mer än<br>50.</p>
<p>20 § För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och född år</p>
<p>1914 eller tidigare, skall inte 19 § gälla.</p>
<p>För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och född under<br>något av åren 1915-1923 skall vid tillämpning av 19 § talet 30 bytas ut<br>mot talet 20 ökat med ett för vaije år som den pensionsberättigade är född<br>senare än 1914. Dessutom skall för vaije år som den pensionsberättigade<br>är född senare än år 1914, ökning enligt 19 § göras med en tiondel av det<br>antal år för vilket han eller hon till följd av underlåten avgiftsbetalning<br>inte tillgodoräknats pensionspoäng.</p>
<p>21 § För en pensionsberättigad som är född år 1923 eller tidigare och för<br>vilken undantagande enligt 11 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring i dess lydelse före den 1 januari 1982 gällt, skall vid beräkning av<br>tilläggspension bestämmelserna i 19 § tillämpas på motsvarande sätt för<br>år för vilket den försäkrade till följd av undantagandet fått pensions-<br>poängen minskad med mer än en poäng eller inte tillgodoräknats någon<br>pensionspoäng.</p>
<p>Första stycket skall dock inte gälla en svensk medborgare född år 1914<br>eller tidigare. För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och<br>född något av åren 1915-1923 skall 20 § andra stycket tillämpas på mot-<br>svarande sätt för år för vilket den försäkrade till följd av undantagandet<br>fått pensionspoängen minskad med mer än en poäng eller inte tillgodo-<br>räknats någon pensionspoäng.</p>
<p>22 § För en pensionsberättigad som är född år 1927 eller tidigare skall<br>vid beräkning av tilläggspension enligt 6 kap. 2 § lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension, bestämmelserna i 15 kap. 2 § lagen</p>
<p>(1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 1974<br>tillämpas på motsvarande sätt för tid före nämnda datum.</p>
<p>23 § Punkterna 3 och 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1974:784)<br>om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall fortfarande<br>gälla när det gäller beräkning av tilläggspension för de pensionsberät-<br>tigade som avses där.</p>
<p>Vid beräkning av tilläggspension skall i sådana fall som avses i punk-<br>ten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1974:784) om ändring i lagen<br>om allmän försäkring reduktionsfaktom 0,5 gälla.</p>
<p>24 § Vid beräkning av ökning av tilläggspensionen enligt 6 kap. 6 §<br>andra stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension<br>respektive avdrag från pensionen enligt 6 kap. 7 § samma lag skall fak-<br>torn 0,7 procent ersättas av faktorn 0,6 procent för månaderna före den<br>1 juli 1990.</p>
<p>25 § Inkomstpension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension skall betalas ut utan ansökan från och med januari år 2001 till<br>den som vid utgången av år 2000 uppbär ålderspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<h4>Pensionsrätt m.m. för åren 1960-1998</h4>
<p>Beräkning och fastställande av pensionsrätt och andra<br>pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst</p>
<p>26 § Pensionsrätt enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion skall fastställas för åren 1960-1998 för den som var försäkrad<br>respektive år. Detsamma gäller pensionsgrundande belopp för föräldrar<br>till små bam enligt 3 kap. 10 § och, för åren 1995-1998, pensionsgmn-<br>dande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § den lagen.</p>
<p>Första stycket gäller inte personer som avlidit före den 1 januari 1999.</p>
<p>27 § Vid beräkning och fastställande av pensionsrätt och pensionsgmn-<br>dande belopp enligt 26 § gäller, med de ändringar som anges i andra och<br>tredje styckena samt 28-33 §§, i tillämpliga delar följande bestämmelser i<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension:</p>
<p>- 3 kap. 2 och 3 §§ om fastställande av andra pensionsgrundande<br>belopp än pensionsgmndande inkomst,</p>
<p>- 3 kap. 8 § och 9 § första stycket om pensionsgmndande belopp för<br>plikttjänstgöring,</p>
<p>- 3 kap. 10-12, 17 och 19 §§, 23 § andra stycket andra meningen samt<br>24 § om pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam, och</p>
<p>- 4 kap. 1 § första stycket samt 2 och 3 §§ om fastställande av<br>pensionsrätt.</p>
<p>När pensionsgmndande belopp enligt 26 § fastställs skall, då pensions-<br>poäng inte tillgodoräknats på gmnd av underlåten eller bristande avgifts-<br>betalning, 3 kap. 2 § lagen om inkomstgmndad ålderspension tillämpas<br>som om avgift betalats inom föreskriven tid. Då inkomst undantagits från</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>63</p>
<p>försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1959:291) om försäkring<br>för allmän tilläggspension eller lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>skall sistnämnda bestämmelse i lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>tillämpas som om inkomsten inte undantagits från försäkringen för<br>tilläggspension. Vid beräkning enligt 3 kap. 9 § första stycket och 17 §<br>första stycket 2 lagen om inkomstgrundad ålderspension av genomsnittet<br>av samtliga fastställda pensionsgrundande inkomster för försäkrade under<br>65 år skall de inkomster användas som ligger till grund för bestämmande<br>av inkomstindex enligt 7 § denna lag.</p>
<p>Bestämmelserna i 3 kap. 24 § lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>skall tillämpas endast i fråga om faderskapsdom som vunnit laga kraft<br>efter utgången av år 1998.</p>
<p>28 § Vid tillämpning av 26 § skall den anses försäkrad som respektive år<br>var försäkrad för tilläggspension enligt lagen (1959:291) om försäkring<br>för allmän tilläggspension respektive lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring. Detta gäller dock inte den som var försäkrad för tilläggspension<br>endast på grund av att han eller hon tillgodoräknats pensionspoäng för<br>tidigare år. Som bosatt i Sverige skall vidare den anses vara som respek-<br>tive år skulle anses som bosatt här enligt de lagar som anges i detta<br>stycke.</p>
<p>För en person som tillgodoräknats pensionspoäng för något av åren<br>1960-1998 skall, utan hinder av första stycket, pensionsrätt alltid fast-<br>ställas på de belopp som följer av 10 §.</p>
<p>29 § Pensionsrätt för premiepension skall inte fastställas för åren 1960-1994.<br>I stället skall en försäkrads pensionsrätt för inkomstpension för de åren<br>utgöra 18,5 procent av pensionsunderlaget.</p>
<p>För åren 1995-1998 skall pensionsrätt för inkomstpension utgöra<br>16,5 procent av pensionsunderlaget och pensionsrätt för premiepension<br>skall utgöra 2 procent av samma underlag. När pensionsrätt för<br>premiepension fastställs för de åren skall vidare bortses från den del av<br>pensionsunderlaget som hänför sig till andra pensionsgrundande belopp<br>än pensionsgrundande inkomst. Den försäkrades pensionsrätt för<br>inkomstpension skall för de åren utgöra 18,5 procent av den delen av<br>pensionsunderlaget.</p>
<p>Vid estämmande av pensionsrätt för personer födda under åren<br>1938-1953 skall bestämmelserna i 4 kap. 6 § lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension tillämpas.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring</p>
<p>30 § För år 1995 skall pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring<br>enligt 3 kap. 8§ lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension<br>även tillgodoräknas en försäkrad som under det året genomgått grundut-<br>bildning enligt vämpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri<br>tjänst eller lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor<br>eller repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning<br>enligt vämpliktslagen. Detsamma gäller för åren 1996-1998 för den som</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>64</p>
<p>genomgått grundutbildning enligt lagen om militär grundutbildning för Prop. 1997/98:151<br>kvinnor. Bilaga 4</p>
<p>Sådan utbildning som avses i första stycket skall därvid likställas med<br>grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Vidare<br>skall dagersättning för sådan utbildning som avses i första stycket lik-<br>ställas med dagersättning enligt den lagen.</p>
<p>Pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn</p>
<p>31 § En försäkrad skall för åren 1960-1998 tillgodoräknas pensionsgrun-<br>dande belopp för föräldrar till små bam enligt 3 kap. 10 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension även om han eller hon inte<br>varit bosatt tillsammans med bamet.</p>
<p>Kan båda föräldrarna enligt 3 kap. 11 och 12 §§ lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för för-<br>äldrar till små bam, skall beloppet tillgodoräknas den av dem som, för det<br>år det pensionsgrundande beloppet hänför sig till, tillgodoräknats lägst<br>pensionspoäng enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om ingen<br>av dem tillgodoräknats någon pensionspoäng för det året eller om de till-<br>godoräknats lika hög pensionspoäng, skall pensionsgrundande belopp för<br>föräldrar till små bam tillgodoräknas enligt bestämmelserna i 3 kap. 21 §<br>lagen om inkomstgmndad ålderspension.</p>
<p>32 § För åren 1960-1998 skall, då pensionspoäng inte tillgodoräknats på<br>grund av underlåten eller bristande avgiftsbetalning, vid tillämpning av<br>3 kap. 17 § första stycket 1 och 2 lagen (1998:000) om inkomstgmndad<br>ålderspension och vid tillämpning av 30 § andra stycket denna lag, pen-<br>sionsgmndande inkomst och andra pensionsgmndande belopp under in-<br>tjänandeåret beräknas som om avgift har betalats inom föreskriven tid.<br>Då inkomst undantagits från försäkringen för tilläggspension enligt lagen<br>(1959:291) om försäkring för allmän tilläggspension eller lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring skall beräkningen göras som om in-<br>komsten inte undantagits från försäkringen för tilläggspension.</p>
<p>33 § Vid omräkning enligt 3 kap. 19 § första stycket lagen (1998:000) om<br>inkomstgmndad ålderspension skall för åren 1960-1981 med basbelopp<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring avses det vid ingången av<br>respektive år gällande basbeloppet enligt lagen (1959:291) om försäkring<br>för allmän tilläggspension eller lagen om allmän försäkring.</p>
<p>Omräkning av pensionsrätt och pensionsbehållning</p>
<p>34 § Bestämmelserna i 5 kap. 6 § första stycket och 9 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension skall, i tillämpliga delar gälla för åren<br>1961-1998.</p>
<p>3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151</p>
<p>Fördelning av premiereservmedel</p>
<p>35 § Avgiftsmedel som hänför sig till intjänandeåren 1995-1998 skall<br>tillföras dem för vilka pensionsrätt för premiepension har fastställts för<br>nämnda år. Medlen skall tillföras var och en med ett belopp som motsva-<br>rar hans eller hennes fastställda pensionsrätt för premiepension för<br>respektive år.</p>
<p>Om summan av fastställda pensionsrätter överstiger de inbetalda av-<br>giftsmedlen, skall underskottet täckas av de avgiftsmedel som hänför sig<br>till intjänandeåret 1999. Om summan av fastställda pensionsrätter under-<br>stiger de inbetalda avgiftsmedlen, skall överskottet föras över till den<br>tillfälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret enligt 8 kap. 1 § första<br>stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>36 § Den samlade avkastningen på avgiftsmedel som uppkommit under<br>åren 1995-1998 skall tillföras dem för vilka pensionsrätt för premiepen-<br>sion har fastställts för intjänandeåren 1995-1997. Avkastningen skall<br>fördelas mellan summan av fastställda pensionsrätter för respektive år i<br>förhållande till hur länge avgiftsmedlen för det året stått inne på kontot.<br>Den avkastning som belöper på summan av fastställda pensionsrätter för<br>ett visst intjänandeår skall därefter fördelas i förhållande till vars och ens<br>fastställda pensionsrätt för premiepension för det året.</p>
<p>Avkastning som uppkommer efter utgången av år 1998 skall fördelas<br>enligt bestämmelserna i 8 kap. 1 § andra stycket lagen (1998:000) lagen<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>37 § Avgiftsmedel som hänför sig till intjänandeåret 1998 skall den<br>1 januari 1999 föras över till förvaltning enligt 8 kap. 1 § första stycket<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Till denna förvalt-<br>ning skall också föras den avkastning som uppkommer under år 1999.</p>
<p>38 § När pensionsrätt för premiepension har fastställts enligt 26 § skall<br>bestämmelserna i 8 kap. 2^4 §§ lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension tillämpas i fråga om de medel och den avkastning som av-<br>ses i 35 och 36 §§ denna lag.</p>
<p>Beslut m.m.</p>
<p>39 § En far som för något av åren 1960-1998 vill tillgodoräknas ett pen-<br>sionsgrundande belopp för föräldrar till små bam enligt 3 kap. 10 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension skall skriftligen ansöka om<br>detta hos den allmänna försäkringskassan och visa att han uppfyller<br>villkoren för att tillgodoräknas ett sådant belopp. Om modem till det eller<br>de bam det pensionsgmndande beloppet avser lever den 1 januari 1999,<br>skall sådan ansökan ha kommit in till försäkringskassan senast den<br>31 augusti 1999.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>40 § För beslut enligt 26 § gäller bestämmelserna i 13 kap. 4-6 §§ lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad ålderspension .</p>
<p>66</p>
<p>41 § Den allmänna försäkringskassan skall skriftligen underrätta den som<br>beslut enligt 26 § avser om pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt<br>för åren 1960-1998 som fastställts för honom eller henne. Underrättelsen<br>skall skickas till den som beslutet avser, när det gäller pensionsrätt för<br>premiepension för åren 1995-1997, senast den 31 mars 1999 och, när det<br>gäller beslut om pensionsgrundande belopp och pensionsrätt i övrigt,<br>senast den 31 mars 2000. Av underrättelsen skall det framgå hur man<br>begär omprövning och överklagar beslutet.</p>
<p>Underrättelse behöver dock inte sändas till personer som vid tidpunk-<br>ten för beslutet inte är inskrivna hos någon försäkringskassa.</p>
<p>42 § För beslut enligt 26 § gäller, om inte annat framgår av andra stycket<br>eller 43 §, i tillämpliga delar följande bestämmelser i lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension:</p>
<p>- 13 kap. 7 § om ändring av beslut,</p>
<p>- 13 kap. 9 § första och andra styckena, 10 §, 11 § tredje stycket, 12 §,<br>13 § andra och tredje styckena samt 15-16 §§ om omprövning av beslut,</p>
<p>- 13 kap. 17-18 §§, 20-21 §§, 22 § första och tredje styckena samt<br>23 § om överklagande av beslut,</p>
<p>- 15 kap. 3 § om underrättelse till enskild, samt</p>
<p>- 15 kap. 11,13 och 14 §§ om uppgiftsskyldighet m.m.</p>
<p>Vid tillämpning av 13 kap. 12 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion skall hänvisningen till 13 kap. 11 § den lagen i stället avse 43 §<br>denna lag.</p>
<p>43 § Den som vill begära omprövning av beslut enligt 26 § skall göra<br>detta skriftligen senast den 30 juni 2000 i fråga om beslut som skall med-<br>delas senast den 31 mars 1999 och senast den 30 juni 2001 i fråga om<br>beslut som skall meddelas senast den 31 mars 2000. Om den som begär<br>omprövning gör sannolikt att han eller hon inte inom två månader före<br>utgången av nämnda tid fått kännedom om beslutet, skall begäran i stället<br>ha kommit in inom två månader från den dag då den som begär ompröv-<br>ningen fick sådan kännedom.</p>
<p>Omprövar allmän försäkringskassa självmant beslut enligt 26 § skall<br>omprövningsbeslutet, om inte annat följer av 42 §, meddelas senast den<br>30 juni 2000 i fråga om beslut som meddelas senast den 31 mars 1999<br>och senast den 30 juni 2001 i fråga om beslut som skall meddelas senast<br>den 31 mars 2000.</p>
<p>44 § Beslut enligt 26 § får överklagas av Riksförsäkringsverket senast<br>den 30 juni 2000 beträffande beslut som meddelas senast den 31 mars<br>1999 och senast den 30 juni 2001 beträffande beslut som skall meddelas<br>senast den 31 mars 2000.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>67</p>
<p>2.3</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring'</p>
<p>dels att 11 kap. 2-6 a §§ och 20 kap. 14 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 1 kap. 3 och 6 §§, 3 kap. 2 och 2 a §§, 5 kap. 4 och 6 §§, 6 kap.<br>3 §, 11 kap. 1 §, 12 kap. 3 §, 13 kap. 2 och 4 §§, 15 kap. 2 §, 16 kap. 5 §,<br>19 kap. 4 §, 20 kap. 2 och 15 §§ samt punkt 8 i övergångsbestämmelserna<br>till lagen (1988:881) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>1 kap.</p>
<h4>3 §<sup>2</sup></h4>
<p>Försäkrade enligt denna lag är dels svenska medborgare, dels personer<br>som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. En försäkrad som<br>lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt i riket, om utlands-<br>vistelsen är avsedd att vara längst ett år.</p>
<p>Utländsk sjöman på svenskt<br>handelsfartyg är försäkrad för<br>tilläggspension även om han ej är<br>bosatt i riket.</p>
<p>Såvitt angår försäkringen för<br>tilläggspension är den som enligt<br>11 kap. 6 § tillgodoräknats pen-<br>sionspoäng försäkrad, även om<br>han ej längre uppfyller förutsätt-<br>ningarna enligt första eller andra<br>stycket.</p>
<p>Utländsk sjöman på svenskt<br>handelsfartyg är försäkrad för<br>tilläggspension även om han eller<br>hon inte är bosatt i riket.</p>
<p>Såvitt angår försäkringen för<br>tilläggspension är den som enligt<br>4 kap. 1 § lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension eller<br>11 kap. 6 §, z detta lagrums lydelse<br>jore den 1 januari 1999, tillgodo-<br>räknats pensionspoäng försäkrad,<br>även om han eller hon inte längre<br>uppfyller förutsättningarna enligt<br>första eller andra stycket.</p>
<p>Om regeringen inte föreskriver annat, skall den som av en statlig ar-<br>betsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning<br>anses bosatt i riket under hela utsändningstiden även om denna är avsedd<br>att vara längre än ett år. Detta gäller även medföljande make samt bam<br>som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan att vara gift med</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1982:120.<br>Senaste lydelse av</p>
<p>11 kap. 2 § 1997:1273.<br>11 kap. 3§ 1997:1274.<br>11 kap. 4 § 1996:1336.<br>11 kap. 6 § 1997:485.<br>11 kap. 6a § 1997:485.<br>20 kap. 14 § 1981:692.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1984:1104.</p>
<p>68</p>
<p>den utsände lever tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta<br>eller gemensamt har eller har haft bam.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Inom den allmänna försäkringen<br>skall de beräkningar, som anges i<br>denna lag, göras med anknytning<br>till ett basbelopp. Vissa beräk-<br>ningar skall dock göras enligt vad<br>som anges i tredje och femte<br>styckena.</p>
<p>Basbeloppet räknas fram genom<br>att bastalet 36 273 multipliceras<br>med ett jämförelsetal som minskats<br>med talet 1 och därefter multi-<br>plicerats med 0,80, varefter ett ett<br>tillägg gjorts med talet 1. Jäm-<br>förelsetalet anger förhållandet mellan<br>det allmänna prisläget i juni året<br>före det som basbeloppet avser<br>och prisläget i juni 1996. Det<br>framräknade basbeloppet avrundas<br>till närmaste hundratal kronor och<br>fastställs för varje år av rege-<br>ringen.</p>
<h4>6§<sup>3</sup></h4>
<p>Inom den allmänna försäkringen<br>skall de beräkningar, som anges i<br>denna lag, göras med anknytning<br>till ett prisbasbelopp. Detta<br>belopp skall fastställas för varje år<br>av regeringen. Vissa beräkningar<br>skall dock göras enligt vad som<br>anges i tredje stycket. Regeringen<br>skall också för varje år fastställa<br>ett förhöjt prisbasbelopp<br>enligt femte stycket.</p>
<p>Prisbasbeloppet räknas fram<br>genom att bastalet 36 273 multi-<br>pliceras med ett jämförelsetal som<br>minskats med talet 1 och därefter<br>multiplicerats med 0,80, varefter<br>ett tillägg gjorts med talet 1. Jäm-<br>förelsetalet anger förhållandet mellan<br>det allmänna prisläget i juni året<br>före det som prisbasbeloppet avser<br>och prisläget i juni 1996. Det<br>framräknade prisbasbeloppet av-<br>rundas till närmaste hundratal<br>kronor.</p>
<p>Det enligt andra stycket fastställda beloppet skall minskas med två<br>procent vid beräkning av</p>
<p>a) folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevan-<br>depension enligt 6-8 kap. samt änkepension, barnpension och barntillägg<br>som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)<br>om ändring i denna lag,</p>
<p>b) allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och<br>efterlevandepension enligt 12-14 kap. samt änkepension och barnpension<br>som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)<br>om ändring i denna lag.</p>
<p>I fråga om efterlevandepension som utgörs av barnpension skall någon<br>minskning enligt tredje stycket inte göras när det gäller den beloppsgräns<br>som anges i 8 kap. 3 § andra meningen.</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgrun-<br>dande inkomst och tillgodoräknande<br>av pensionspoäng enligt 11 kap. 5<br>och 6 §§ skall det i andra stycket</p>
<p>Det förhöjda prisbasbeloppet<br>räknas fram och avrundas på<br>samma sätt som prisbasbeloppet<br>enligt andra stycket. Därvid skall</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:565.</p>
<p>69</p>
<p>angivna bastalet höjas till 36 992<br>och multipliceras med ett jäm-<br>förelsetal som inte minskats. Det<br>framräknade beloppet (förhöjt<br>basbelopp) avrundas till när-<br>maste hundratal kronor och fast-<br>ställs för varje år av regeringen.<br></p>
<p>dock det där angivna bastalet höjas<br>till 36 992 och multipliceras med<br>ett jämförelsetal som inte minskats.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Om det i lag eller annan författ-<br>ning eller på annat sätt hänvisas<br>till basbelopp eller förhöjt basbe-<br>lopp enligt detta lagrum skall<br>därmed avses prisbasbelopp respek-<br>tive förhöjt prisbasbelopp.</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>Sjukpenninggrundande inkomst<br>är den årliga inkomst i pengar som<br>en försäkrad kan antas komma att<br>tills vidare få för eget arbete, an-<br>tingen såsom arbetstagare i allmän<br>eller enskild tjänst (inkomst av<br>anställning) eller på annan<br>grund (inkomst av annat<br>förvärvsarbete). Som inkomst<br>av anställning räknas dock inte<br>ersättning från en arbetsgivare som<br>är bosatt utomlands eller en ut-<br>ländsk juridisk person, om arbetet<br>har utförts i arbetsgivarens verk-<br>samhet utom riket. I fråga om ar-<br>bete som utförs utomlands av den<br>som av en statlig arbetsgivare<br>sänts till ett annat land för arbete<br>för arbetsgivarens räkning bortses<br>vid beräkningen av sjukpenning-<br>grundande inkomst från sådana<br>lönetillägg som betingas av ökade<br>levnadskostnader och andra sär-<br>skilda förhållanden i sysselsätt-<br>ningslandet. Som inkomst av an-<br>ställning eller inkomst av annat<br>förvärvsarbete räknas inte heller<br>intäkt som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller sådan<br>ersättning som anges i 1 § första<br>stycket 2-6 och fjärde stycket</p>
<h4>2§</h4>
<p>Sjukpenninggrundande inkomst<br>är den årliga inkomst i pengar som<br>en försäkrad kan antas komma att<br>tills vidare få för eget arbete, an-<br>tingen såsom arbetstagare i allmän<br>eller enskild tjänst (i n k o m s t av<br>anställning) eller på annan<br>grund (inkomst av annat<br>förvärvsarbete). Som inkomst<br>av anställning räknas dock inte<br>ersättning från en arbetsgivare som<br>är bosatt utomlands eller en ut-<br>ländsk juridisk person, om arbetet<br>har utförts i arbetsgivarens verk-<br>samhet utom riket. I fråga om ar-<br>bete som utförs utomlands av den<br>som av en statlig arbetsgivare<br>sänts till ett annat land för arbete<br>för arbetsgivarens räkning bortses<br>vid beräkningen av sjukpenning-<br>grundande inkomst från sådana<br>lönetillägg som betingas av ökade<br>levnadskostnader och andra sär-<br>skilda förhållanden i sysselsätt-<br>ningslandet. Som inkomst av an-<br>ställning eller inkomst av annat<br>förvärvsarbete räknas inte heller<br>intäkt som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller sådan<br>ersättning som anges i 1 § första<br>stycket 7-5 och fjärde stycket</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1996:1217.</p>
<p>70</p>
<p>lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsin-<br>komster. Som inkomst av annat<br>förvärvsarbete räknas inte sådan<br>ersättning enligt gruppsjukförsäk-<br>ring eller trygghetsförsäkring vid<br>arbetsskada som enligt 2 § första<br>stycket lagen om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster utgör<br>underlag för nämnda skatt. Den<br>sjukpenninggrundande inkomsten<br>fastställs av försäkringskassan. In-<br>komst av anställning och inkomst<br>av annat förvärvsarbete skall där-<br>vid var för sig avrundas till när-<br>mast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst bortses från<br>sådan inkomst av anställning och<br>annat förvärvsarbete som över-<br>stiger sju och en halv gånger bas-<br>beloppet. Det belopp som sålunda<br>skall undantas skall i första hand<br>räknas av från inkomst av annat<br>förvärvsarbete. Ersättning för ut-<br>fört arbete i annan form än pension<br>räknas som inkomst av anställning,<br>såvida ersättningen under ett år<br>uppgår till minst 1 000 kronor,<br>även om mottagaren inte är an-<br>ställd hos den som utger ersätt-<br>ningen. I nu angivna fall skall den<br>som utför arbetet anses såsom ar-<br>betstagare och den som utger er-<br>sättningen såsom arbetsgivare.<br>Kan ersättning för arbete för någon<br>annans räkning under året inte an-<br>tas uppgå till minst 1 000 kronor,<br>skall ersättningen från denne inte<br>tas med vid beräkningen av den<br>sjukpenninggrundande inkomsten i<br>annat fall än då den utgör inkomst<br>av näringsverksamhet. Vid beräk-<br>ning av sjukpenninggrundande<br>inkomst av anställning skall bort-<br>ses från ersättning som enligt 2 a §<br>skall anses som inkomst av annat<br>förvärvsarbete samt ersättning som<br>idrottsutövare får från sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.</p>
<p>lagen (1990:659) om särskild Prop. 1997/98:151<br>löneskatt på vissa förvärvsin- Bilaga 4<br>komster. Som inkomst av annat<br>förvärvsarbete räknas inte sådan<br>ersättning enligt gruppsjukförsäk-<br>ring eller trygghetsförsäkring vid<br>arbetsskada som enligt 2 § första<br>stycket lagen om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster utgör<br>underlag för nämnda skatt. Den<br>sjukpenninggrundande inkomsten<br>fastställs av försäkringskassan. In-<br>komst av anställning och inkomst<br>av annat förvärvsarbete skall där-<br>vid var för sig avrundas till när-<br>mast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst bortses från<br>sådan inkomst av anställning och<br>annat förvärvsarbete som över-<br>stiger sju och en halv gånger pris-<br>basbeloppet. Det belopp som så-<br>lunda skall undantas skall i första<br>hand räknas av från inkomst av<br>annat förvärvsarbete. Ersättning<br>för utfört arbete i annan form än<br>pension räknas som inkomst av an-<br>ställning, såvida ersättningen under<br>ett år uppgår till minst 1 000 kronor,<br>även om mottagaren inte är<br>anställd hos den som utger er-<br>sättningen. I nu angivna fall skall<br>den som utför arbetet anses såsom<br>arbetstagare och den som utger<br>ersättningen såsom arbetsgivare.<br>Kan ersättning för arbete för någon<br>annans räkning under året inte an-<br>tas uppgå till minst 1 000 kronor,<br>skall ersättningen från denne inte<br>tas med vid beräkningen av den<br>sjukpenninggrundande inkomsten i<br>annat fall än då den utgör inkomst<br>av näringsverksamhet. Vid beräk-<br>ning av sjukpenninggrundande<br>inkomst av anställning skall bort-<br>ses från ersättning som enligt 2 a §<br>skall anses som inkomst av annat<br>förvärvsarbete samt ersättning som<br>idrottsutövare får från sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.</p>
<p>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte kan an-<br>tas uppgå till minst ett halvt bas-<br>belopp. Vid beräkning av sjukpen-<br>ninggrundande inkomst av anställ-<br>ning bortses även från ersättning<br>från en stiftelse som har till<br>väsentligt ändamål att tillgodose<br>ekonomiska intressen hos dem<br>som är eller har varit anställda hos<br>en arbetsgivare som lämnat bidrag<br>till stiftelsen (vinstandelsstiftelse)<br>eller från en annan juridisk person<br>med motsvarande ändamål, om<br>ersättningen avser en sådan an-<br>ställd och inte utgör ersättning för<br>arbete för den juridiska personens<br>räkning. Detta gäller dock endast<br>om de bidrag arbetsgivaren lämnat<br>till den juridiska personen varit<br>avsedda att vara bundna under<br>minst tre kalenderår och att på lik-<br>artade villkor tillkomma en be-<br>tydande del av de anställda. Om<br>arbetsgivaren är ett fåmansföretag<br>eller ett fåmansägt handelsbolag<br>skall vid beräkningen inte bortses<br>från ersättning som den juridiska<br>personen lämnar till sådan före-<br>tagsledare eller delägare i företaget<br>eller denne närstående person som<br>avses i punkt 14 av anvisningarna<br>till 32 § kommunalskattelagen.<br>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst av anställning<br>skall alltid bortses från ersättning<br>från en vinstandelsstiftelse som<br>härrör från bidrag som arbetsgiva-<br>ren lämnat under åren 1988-1991.</p>
<p>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte kan an-<br>tas uppgå till minst ett halvt pris-<br>basbelopp. Vid beräkning av sjuk-<br>penninggrundande inkomst av an-<br>ställning bortses även från ersätt-<br>ning från en stiftelse som har till<br>väsentligt ändamål att tillgodose<br>ekonomiska intressen hos dem<br>som är eller har varit anställda hos<br>en arbetsgivare som lämnat bidrag<br>till stiftelsen (vinstandelsstiftelse)<br>eller från en annan juridisk person<br>med motsvarande ändamål, om<br>ersättningen avser en sådan an-<br>ställd och inte utgör ersättning för<br>arbete för den juridiska personens<br>räkning. Detta gäller dock endast<br>om de bidrag arbetsgivaren lämnat<br>till den juridiska personen varit<br>avsedda att vara bundna under<br>minst tre kalenderår och att på lik-<br>artade villkor tillkomma en be-<br>tydande del av de anställda. Om<br>arbetsgivaren är ett fåmansföretag<br>eller ett fåmansägt handelsbolag<br>skall vid beräkningen inte bortses<br>från ersättning som den juridiska<br>personen lämnar till sådan före-<br>tagsledare eller delägare i företaget<br>eller denne närstående person som<br>avses i punkt 14 av anvisningarna<br>till 32 § kommunalskattelagen.<br>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst av anställning<br>skall alltid bortses från ersättning<br>från en vinstandelsstiftelse som<br>härrör från bidrag som arbetsgiva-<br>ren lämnat under åren 1988-1991.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för-<br>hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplys-<br>ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbets-<br>givare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts<br>av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpen-<br>ninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits<br>i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning<br></p>
<p>72</p>
<p>skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får ej Prop. 1997/98:151<br>beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för Bilaga 4<br>annans räkning.</p>
<h4>2a§<sup>5</sup></h4>
<p>Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från<br>en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk per-<br>son anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser<br>arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat<br>överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst skall som in-<br>komst av annat förvärvsarbete<br>också anses ersättning som utgör<br>skattepliktig inkomst av tjänst en-<br>ligt kommunalskattelagen (1928:370)<br>och som, utan att anställningsför-<br>hållande förelegat, utbetalas av<br>fysisk person bosatt utomlands eller<br>utländsk juridisk person. Detta<br>gäller dock inte i fråga om sådan<br>skattepliktig intäkt som avses i<br>11 kap. 2 § första stycket tredje<br>meningen.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst skall som in-<br>komst av annat förvärvsarbete<br>också anses ersättning som utgör<br>skattepliktig inkomst av tjänst en-<br>ligt kommunalskattelagen (1928:370)<br>och som, utan att anställningsför-<br>hållande förelegat, betalas ut av en<br>fysisk person som är bosatt utom-<br>lands eller av en utländsk juridisk<br>person. Detta gäller dock inte i<br>fråga om sådan skattepliktig intäkt<br>som avses i 2 kap. 3 § första<br>stycket tredje meningen lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för<br>arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut</p>
<p>1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen be-<br>stäms eller när den betalas ut,</p>
<p>2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med<br>villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som sak-<br>nar skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med<br>annan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan<br>antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk<br>person eller ett dödsbo samt vad som utbetalts inte utgör utgift i en av<br>utbetalaren bedriven näringsverksamhet,</p>
<p>3. till delägare i handelsbolag av bolaget,</p>
<p>4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-<br>ringen.</p>
<p>Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har en F-skattsedel<br>med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen<br>som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen<br>åberopas.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1997:1040.</p>
<p>73</p>
<p>5 kap.</p>
<h4>4§<sup>6</sup></h4>
<p>Med år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng jämställs</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>1. år, för vilket pensionspoäng<br>inte tillgodoräknats till följd av<br>bestämmelserna i 11 kap. 6 §<br>första stycket eller 11 kap. 7 §, i<br>detta lagrums lydelse före den 1<br>januari 1982,</p>
<p>1. år, för vilket pensionspoäng<br>inte tillgodoräknats till följd av<br>bestämmelserna i 11 kap. 6 §<br>första stycket, i detta lagrums<br>lydelse före den 1 januari 1999,<br>eller 4 kap. 8 § andra stycket lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension om tillgodoräknan-<br>de av pensionspoäng vid bristande<br>eller underlåten avgiftsbetalning<br>eller bestämmelserna z 11 kap. 7 §, i<br>detta lagrums lydelse före den<br>1 januari 1982,</p>
<p>2. år före år 1960, för vilket beräknats till statlig inkomstskatt taxerad<br>inkomst,</p>
<p>3. såvitt gäller svensk medborgare, år före år 1960 eller, såvitt gäller<br>utländsk medborgare, år före år 1974, för vilket erlagts sjömansskatt,<br>samt</p>
<p>4. såvitt gäller person som upp-<br>burit ersättning som avses i 11 kap.<br>2 § fjärde stycket, år före år 1963,<br>för vilket skulle ha beräknats till<br>statlig inkomstskatt taxerad in-<br>komst om skattskyldighet hade<br>förelegat för ersättningen.</p>
<p>4. såvitt gäller en person som<br>uppburit ersättning som avses i 2 kap.<br>12 § lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension, år före år<br>1963, för vilket skulle ha beräk-<br>nats till statlig inkomstskatt taxe-<br>rad inkomst om skattskyldighet<br>hade förelegat för ersättningen.</p>
<h4>6§<sup>7</sup></h4>
<p>Som bosättningstid i Sverige tillgodoräknas</p>
<p>a) tid under vilken en person varit folkbokförd i Sverige enligt folk-<br>bokföringslagen (1991:481); vid flyttning till utlandet skall hänsyn dock<br>inte tas till tid efter utresan om personen enligt nämnda lag skall avregist-<br>reras som utflyttad,</p>
<p>b) tid under vilken en här folkbokförd person före tidpunkten för folk-<br>bokföringen oavbrutet vistats i Sverige efter att ha ansökt om uppehålls-<br>tillstånd enligt 1 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529) eller motsvarande<br>föreskrift enligt äldre lag,</p>
<p>c) tid under vilken en svensk medborgare av svenska kyrkan, ett<br>svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller<br>en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet varit sänd<br>till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning; för tid efter år</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1992:1277.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1992:1277.</p>
<p>74</p>
<p>1992 skall vad som nu sägs gälla endast om utlandsvistelsen varat längst Prop. 1997/98:151<br>tre år i följd, Bilaga 4</p>
<p>d) tid under vilken en försäkrad<br>haft inkomst av anställning eller<br>inkomst av annat förvärvsarbete<br>som avses i 11 kap.,</p>
<p>d) tid under vilken en försäkrad<br>haft inkomst av anställning eller<br>inkomst av annat förvärvsarbete<br>som avses i 2 kap. lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension,</p>
<p>e) tid före år 1993 under vilken en svensk medborgare haft anställning<br>i ett annat land som grundat rätt till svensk statligt reglerad pension, dock<br>inte tid för vilken rätt till pension grundad på bosättning i det andra<br>landet föreligger om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i<br>Sverige,</p>
<p>f) i den mån regeringen så förordnar tid under vilken en person som<br>inte fyllt 26 år bedriver studier i annat land.</p>
<p>Som bosättningstid i Sverige tillgodoräknas även tid som avses i 7 och<br>9 §§.</p>
<p>Som bosättningstid i Sverige enligt första stycket a) tillgodoräknas inte<br>tid då någon enligt förordnande av regeringen med stöd av 1 kap. 3 §<br>fjärde stycket inte skall anses bosatt i Sverige.</p>
<p>Vad som i första stycket sägs om folkbokföring enligt folkbokförings-<br>lagen skall gälla också i fråga om kyrkobokföring enligt lag som ersatts<br>av folkbokföringslagen eller enligt motsvarande äldre författning.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket c) gäller även medföljande make samt<br>bam under 18 år till person som där avses.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>d), såvitt gäller tid före år 1993 för<br>vilken den försäkrade tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng enligt 11 kap.,<br>och första stycket e) gäller även<br>medföljande make samt bam under<br>18 år till person som där avses.<br>Som bosättningstid tillgodoräknas<br>dock inte tid för vilken maken<br>eller bamet har rätt till pension<br>grundad på bosättningstid i det<br>andra landet om sådan pension kan<br>utbetalas till den som är bosatt i<br>Sverige.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>d), såvitt gäller tid före år 1993 för<br>vilken den försäkrade tillgodoräk-<br>nats pensionspoäng enligt 11 kap. i<br>kapitlets lydelse före den 1 januari<br>1999, och första stycket e) gäller<br>även medföljande make samt bam<br>under 18 år till person som där<br>avses. Som bosättningstid tillgodo-<br>räknas dock inte tid för vilken<br>maken eller bamet har rätt till pen-<br>sion grundad på bosättningstid i<br>det andra landet om sådan pension<br>kan utbetalas till den som är bosatt<br>i Sverige.</p>
<p>Vid tillämpningen av bestämmelserna i femte och sjätte styckena skall<br>med make likställas den som, utan att vara gift med den person som avses<br>i första stycket c), d) eller e) levt tillsammans med denne, om de tidigare<br>har varit gifta eller gemensamt har eller har haft bam.</p>
<p>75</p>
<h4>6 kap.</h4>
<p>Uttag av ålderspension må åter-<br>kallas med verkan från nästa<br>månadsskifte. Sådan återkallelse<br>gäller ej för försäkrad, som åtnjuter<br>tilläggspension enligt 12 kap., med<br>mindre han tillika gör motsvarande<br>återkallelse enligt 12 kap. 3 §.</p>
<p>Skall ålderspension ånyo börja<br>utgå efter återkallelse som avses i<br>första stycket, beräknas pensionens<br>storlek med tillämpning av be-<br>stämmelserna i 2 § på grundval av<br>den försäkrades ålder då pensionen<br>ånyo börjar utgå. För varje månad,<br>varunder ålderspension tidigare<br>utgått göres vid beräkningen av-<br>drag med fem tiondels procent så-<br>vitt avser tid före den månad, var-<br>under den försäkrade fyllt sextio-<br>fem år, och sju tiondels procent<br>såvitt avser annan tid.</p>
<h4>3§</h4>
<p>Uttag av ålderspension får helt<br>eller delvis återkallas med verkan<br>från nästa månadsskifte. Har<br>ålderspension återkallats tidigare<br>får dock ny återkallelse inte avse<br>tid före sex månader efter det att<br>den tidigare återkallelsen började<br>gälla. Sådan återkallelse gäller inte<br>heller för försäkrad, som uppbär<br>tilläggspension enligt 12 kap., om<br>inte han eller hon gör motsvarande<br>återkallelse enligt 12 kap. 3 §.</p>
<p>Skall ålderspension efter åter-<br>kallelse av pensionsuttag börja<br>betalas ut på nytt, beräknas pen-<br>sionens storlek med tillämpning av<br>bestämmelserna i 2 § på grundval<br>av den försäkrades ålder då pen-<br>sionen på nytt böijar utges. För<br>vaije månad, varunder ålderspen-<br>sion tidigare har betalats ut, skall<br>vid beräkningen göras avdrag med<br>0,5 procent för tid före den månad,<br>varunder den försäkrade har fyllt<br>65 år, och 0,7 procent för annan<br>tid.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>11 kap.</p>
<h4>1 §<sup>9</sup></h4>
<p>Rätt till tilläggspension grundas på inkomst av förvärvsarbete.</p>
<p>För varje år, varunder någon<br>varit försäkrad enligt 1 kap. 3 §<br>första eller andra stycket, skall för<br>honom enligt vad nedan sägs be-<br>räknas pensionsgrundande in-<br>komst på grundval av hans in-<br>komst av anställning och inkomst<br>av annat förvärvsarbete under<br>året. Sådan beräkning skall icke<br>göras för år före det då den för-<br>säkrade uppnår sexton års ålder,<br>ej heller för år då den försäkrade<br>avlidit eller för år efter det då han<br>fyllt sextiofyra år eller för tidigare</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst och<br>pensionspoäng beräknas och fast-<br>ställs enligt lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1990:743.</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1979:127.</p>
<p>76</p>
<p>år, varunder han för hela året åt-<br>njutit hel ålderspension enligt<br>denna lag.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Uttag av ålderspension må åter-<br>kallas med verkan från nästa<br>månadsskifte. Sådan återkallelse<br>gäller ej för försäkrad, som åt-<br>njuter folkpension enligt 6 kap.<br>med mindre han tillika gör motsva-<br>rande återkallelse enligt 6 kap. 3 §.</p>
<p>Skall ålderspension ånyo börja<br>utgå efter återkallelse som avses i<br>första stycket, beräknas pensionens<br>storlek med tillämpning av be-<br>stämmelserna i 2 § på grundval av<br>den försäkrades ålder då pensionen<br>ånyo börjar utgå. För varje månad,<br>varunder ålderspension tidigare<br>utgått göres vid beräkningen av-<br>drag med fem tiondels procent så-<br>vitt avser tid före den månad, var-<br>under den försäkrade fyllt sextio-<br>fem år, och sju tiondels procent<br>såvitt avser annan tid.</p>
<p>Har pensionspoäng tillgodoräk-<br>nats den försäkrade för minst två<br>år av de fyra år som närmast före-<br>gått det år då pensionsfallet in-<br>träffar, skall förtidspension utges<br>med tillämpning av bestämmel-<br>serna i andra stycket. Detsamma<br>skall gälla då vid tidpunkten för<br>pensionsfallet den försäkrades<br>sjukpenninggrundande inkomst<br>eller den inkomst som då skulle ha<br>utgjort hans sjukpenninggrun-</p>
<p>12 kap.<br>3§</p>
<p>10</p>
<p>Uttag av ålderspension får helt<br>eller delvis återkallas med verkan<br>från nästa månadsskifte. Har<br>ålderspension återkallats tidigare<br>får dock ny återkallelse inte avse<br>tid före sex månader efter det att<br>den tidigare återkallelsen började<br>gälla. Sådan återkallelse gäller inte<br>heller för försäkrad, som uppbär<br>folkpension enligt 6 kap., om inte<br>han eller hon gör motsvarande<br>återkallelse enligt 6 kap. 3 §.</p>
<p>Skall ålderspension efter åter-<br>kallelse av pensionsuttag börja<br>betalas ut på nytt, beräknas pen-<br>sionens storlek med tillämpning av<br>bestämmelserna i 2 § på grundval<br>av den försäkrades ålder då pen-<br>sionen på nytt börjar utges. För<br>vaije månad, varunder ålderspen-<br>sion tidigare har betalats ut, skall<br>vid beräkningen göras avdrag med<br>0,5 procent för tid före den månad,<br>varunder den försäkrade har fyllt<br>65 år, och 0,7 procent for annan<br>tid.</p>
<p>13 kap.</p>
<p>2§</p>
<p>n</p>
<p>Har pensionspoäng tillgodoräk-<br>nats den försäkrade för minst två<br>år av de fyra år som närmast före-<br>gått det år då pensionsfallet in-<br>träffar, skall förtidspension utges<br>med tillämpning av bestämmel-<br>serna i andra stycket. Härvid<br>gäller inte bestämmelsen i 20 kap.<br>2 § första stycket. Bestämmelserna<br>i andra stycket skall även tilläm-<br>pas då vid tidpunkten för pen-<br>sionsfallet den försäkrades sjuk-</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1990:743.</p>
<p><sup>11</sup> Senaste lydelse 1994:46.</p>
<p>77</p>
<p>dande inkomst om försäkrings-<br>kassan hade känt till samtliga för-<br>hållanden, uppgår till lägst ett be-<br>lopp som motsvarar det vid årets<br>ingång gällande basbeloppet.</p>
<p>Hel förtidspension motsvarar<br>den tilläggspension i form av<br>ålderspension, som skulle till-<br>komma den försäkrade, om sådan<br>pension skulle böija utgå från och<br>med den månad varunder han<br>fyller sextiofem år. Härvid skall<br>ålderspensionen beräknas under<br>antagande att den försäkrade för<br>varje år från och med det då för-<br>tidspensionen böijar utgå till och<br>med det då han uppnår sextiofyra<br>års ålder tillgodoräknats pensions-<br>poäng motsvarande medeltalet av<br>de pensionspoängtal, vilka till-<br>godoräknats honom under de fyra<br>år som närmast föregått det år då<br>pensionsfallet inträffade eller, om<br>pensionen därigenom blir större,<br>under samtliga år från och med det<br>då han fyllt sexton år till och med<br>det som närmast föregått pen-<br>sionsfallet. Vid beräkningen av<br>nämnda medeltal bortses från de år<br>intill ett antal av hälften, för vilka<br>pensionspoäng ej tillgodoräknats<br>den försäkrade eller för vilka po-<br>ängtalet är lägst.<br></p>
<p>penninggrundande inkomst eller<br>den inkomst som då skulle ha ut-<br>gjort hans eller hennes sjukpen-<br>ninggrundande inkomst om försäk-<br>ringskassan hade känt till samtliga<br>förhållanden, uppgår till lägst ett<br>belopp som motsvarar det vid årets<br>ingång gällande prisbasbeloppet.</p>
<p>Hel förtidspension motsvarar<br>den tilläggspension i form av<br>ålderspension, som skulle till-<br>komma den försäkrade, om sådan<br>pension skulle böija utgå från och<br>med den månad varunder han eller<br>hon fyller sextiofem år. Härvid<br>skall ålderspensionen beräknas<br>under antagande att den försäkrade<br>för vaije år från och med det då<br>förtidspensionen böijar utgå till<br>och med det då han eller hon upp-<br>når sextiofyra års ålder tillgodo-<br>räknats pensionspoäng motsva-<br>rande medeltalet av de pensions-<br>poängtal, vilka tillgodoräknats<br>honom eller henne under de fyra år<br>som närmast föregått det år då<br>pensionsfallet inträffade eller, om<br>pensionen därigenom blir större,<br>under samtliga år från och med det<br>då han eller hon fyllt sexton år till<br>och med det som närmast föregått<br>pensionsfallet. Vid beräkningen av<br>nämnda medeltal bortses från de år<br>intill ett antal av hälften, för vilka<br>pensionspoäng ej tillgodoräknats<br>den försäkrade eller för vilka<br>poängtalet är lägst.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Pension enligt denna paragraf får ej utgå, om den försäkrade vid sex-<br>tiofem års ålder inte kaivbli berättigad till ålderspension enligt 12 kap.</p>
<h4>4§<sup>12</sup></h4>
<p>Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av<br>12 kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsva-<br>rande tillämpning av 12 kap. 3 och 4 § §.</p>
<p>Senaste lydelse 1981:1038.</p>
<p>78</p>
<p>Vid beräkning av förtidspension<br>skall hänsyn inte tas till pensions-<br>poäng som enligt 11 kap. 6 § första<br>och tredje styckena tillgodoräknats<br>den försäkrade för tid då förtids-<br>pension enligt denna lag utgått<br>med anledning av samma in-<br>komstförlust. Vårdår som enligt<br>11 kap. 6 a § tillgodoräknats en<br>försäkrad som under året uppburit<br>förtidspension enligt denna lag får<br>inte åberopas för höjning av för-<br>tidspensionen.</p>
<p>Vid beräkning av förtidspension<br>skall hänsyn inte tas till pensions-<br>poäng som enligt 11 kap. 6 § första<br>och tredje styckena, i dessa lag-<br>rums lydelse före den 1 januari<br>1999, eller 4 kap. 1 § lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension tillgodoräknats den<br>försäkrade för tid då förtidspension<br>enligt denna lag utgått med anled-<br>ning av samma inkomstförlust.<br>Vårdår som enligt 11 kap. 6 a §, i<br>detta lagrums lydelse före den<br>1 januari 1999, eller 4 kap. 1 §<br>lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension tillgodoräknats en försäk-<br>rad som under året uppburit för-<br>tidspension enligt denna lag får<br>inte åberopas för höjning av för-<br>tidspensionen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>15</p>
<h4>2</h4>
<p>För försäkrad, som är född<br>under något av åren 1911-1927,<br>skall vid tillämpning av 11 kap.<br>1 § andra stycket pensionsgrun-<br>dande inkomst beräknas även för<br>det år varunder han fyllt sextiofem<br>år, dock ej för det fall han under<br>hela nämnda år åtnjutit hel<br>ålderspension enligt denna lag.</p>
<p>Beräkning av förtidspension<br>skall under förutsättningar som<br>angivas i 13 kap. 2 § för försäkrad<br>som avses i denna paragraf ske<br>under antagande att den försäk-<br>rade tillgodoräknats pensions-<br>poäng även för det år då han upp-<br>når sextiofem års ålder.</p>
<p>Vid beräkning av ålderspension<br>som avses i 12 kap. 1 § första<br>stycket skall, om pensionen däri-<br>genom blir större, försäkrad som<br>avses i denna paragraf tillgodo-<br>räknas pensionspoäng som om han<br>blivit berättigad till förtidspension</p>
<p>För en pensionsberättigad som är<br>född under något av åren 1911—1927<br>skall tilläggspension beräknas som<br>om pensionspoäng kunnat till-<br>godoräknas om han eller hon hade<br>blivit berättigad till förtidspension<br>enligt 13 kap. 1 § från och med</p>
<p><sup>13</sup> Senaste lydelse 1979:127. Ändringen innebär bl.a. att första och andra styckena upphävs.</p>
<p>79</p>
<p>enligt 13 kap. 1 § från och med januari månad det år han eller hon Prop. 1997/98:151<br>januari månad det år han uppnår uppnått 65 års ålder. Detta gäller Bilaga 4</p>
<p>sextiofem års ålder. dock endast om pensionen däri-</p>
<p>genom blir större.</p>
<p>Ålderspension utgår från och<br>med den månad varunder den för-<br>säkrade fyller sextiofem år eller,<br>om han önskar att pensionen skall<br>böija utgå tidigare eller senare,<br>från och med den månad som an-<br>gives i pensionsansökningen.</p>
<p>16 kap.</p>
<p>5 §<sup>14</sup></p>
<p>Ålderspension utges från och<br>med den månad varunder den för-<br>säkrade fyller sextiofem år eller,<br>om han eller hon önskar att pen-<br>sionen skall böija utges tidigare<br>eller senare, från och med den<br>månad som anges i pensionsan-<br>sökningen.</p>
<p>Förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag utgår från och<br>med den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 § andra<br>stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den då<br>beslutet om pension meddelats.</p>
<p>Efterlevandepension utgår från<br>och med den månad då den försäk-<br>rade avlidit eller, om han vid sin<br>död uppbar ålderspension eller<br>förtidspension, från och med<br>månaden näst efter den då döds-<br>fallet inträffat.</p>
<p>Inträder rätt till ålderspension<br>eller efterlevandepension vid<br>annan tidpunkt än som åsyftas i<br>första och tredje styckena, utgår<br>pensionen från och med den<br>månad då rätten inträtt.</p>
<p>Pension får inte utgå för längre<br>tid tillbaka än tre månader eller, i<br>fråga om barnpension eller handi-<br>kappersättning, två år före ansök-<br>ningsmånaden.</p>
<p>Efterlevandepension utges från<br>och med den månad då den försäk-<br>rade avlidit eller, om han eller hon<br>vid sin död uppbar ålderspension<br>eller förtidspension, från och med<br>månaden näst efter den då döds-<br>fallet inträffat.</p>
<p>Inträder rätt till ålderspension<br>eller efterlevandepension vid<br>annan tidpunkt än som åsyftas i<br>första och tredje styckena, skall<br>pensionen betalas ut for tid från<br>och med den månad då rätten in-<br>trätt.</p>
<p>Annan pension än ålderspension<br>får inte betalas ut för längre tid<br>tillbaka än tre månader eller, i<br>fråga om barnpension eller handi-<br>kappersättning, två år före ansök-<br>ningsmånaden. Ålderspension får<br>inte betalas ut för tid före måna-<br>den närmast efter ansöknings-<br>månaden. Har den försäkrade<br>uppburit förtidspension eller sär-<br>skild efterlevandepension omedel-<br>bart före 65 års ålder far dock</p>
<p>Senaste lydelse 1995:1478.</p>
<p>80</p>
<p>ålderspension betalas ut för högst Prop. 1997/98:151<br>tre månader före ansöknings- Bilaga 4<br>månaden.</p>
<p>Det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om barnpension<br>enligt 14 kap. 2 § skall minskas med vad som utbetalats i omställ-<br>ningspension enligt 14 kap. 4 § eller särskild efterlevandepension enligt<br>14 kap. 5 § för den tid som bampensionsbeloppet avser utöver vad som<br>skulle ha utgetts om beslutet om barnpension förelegat vid utbetalningen<br>av omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.</p>
<h4>19 kap.</h4>
<h4>4 §<sup>15</sup></h4>
<p>Avgiftsuttaget till försäkringen<br>för tilläggspension skall vara så<br>avvägt att avgifterna, i den mån de<br>inte skall föras till staten, i före-<br>ning med andra tillgängliga medel<br>finansierar pensionsutbetalningar,<br>förvaltningskostnader och andra<br>utgifter för försäkringen samt den<br>fondering som behövs.</p>
<p>Om finansieringen av tilläggs-<br>pension föreskrivs i lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<h4>20 kap.</h4>
<p><sub>2</sub> §16</p>
<p>Vid tillämpningen av bestäm-<br>melserna ill kap. 6 a § om för-<br>säkrad, som vårdar barn, skall<br>med barn som där sägs likställas<br>fosterbarn.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämp-<br>ningen av bestämmelserna i 9 kap.<br>4 § och 11 kap. 6 a § likställas<br>den, med vilken förälder är eller<br>varit gift eller har eller har haft<br>bam, om de stadigvarande sam-<br>manbor.</p>
<p>Vid tillämpningen av denna lag<br>skall, om inte annat sägs i lagen,<br>vårdår som tillgodoräknats enligt<br>11 kap. 6 a §, i detta lagrums<br>lydelse före den 1 januari 1999,<br>eller 4 kap. 12 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension<br>likställas med år för vilka pen-<br>sionspoäng tillgodoräknats.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämp-<br>ningen av bestämmelserna i 9 kap.<br>4 § likställas den, med vilken för-<br>älder är eller varit gift eller har<br>eller har haft bam, om de stadig-<br>varande sammanbor.</p>
<p>Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §<br>likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett ut-<br>ländskt bam för vård och fostran i syfte att adoptera det.</p>
<p><sup>15</sup> Senaste lydelse 1994:1746.</p>
<p><sup>16</sup> Senaste lydelse 1997:485.</p>
<p>81</p>
<p>Har någon med socialnämndens<br>medgivande tagit emot ett ut-<br>ländskt bam i sitt hem här i landet<br>för vård och fostran i adoptions-<br>syfte, skall vid tillämpning av be-<br>stämmelserna i 8 och 14 kap. om<br>rätt till barnpension bamet anses<br>som bam till denne. I sådana fall<br>anses bamet bosatt i Sverige, om<br>den blivande adoptivföräldern var<br>bosatt här i landet vid den tidpunkt<br>då han avled.</p>
<p>Har någon med socialnämndens<br>medgivande tagit emot ett ut-<br>ländskt bam i sitt hem här i landet<br>för vård och fostran i adoptions-<br>syfte, skall vid tillämpning av be-<br>stämmelserna i 8 och 14 kap. om<br>rätt till barnpension bamet anses<br>som bam till denne. I sådana fall<br>anses bamet bosatt i Sverige, om<br>den blivande adoptivföräldern var<br>bosatt här i landet vid den tidpunkt<br>då han eller hon avled.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 2 a § tredje stycket skall<br>den som lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en anbudshand-<br>ling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även inne-<br>håller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och<br>adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om<br>betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer anses<br>ha en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av en F-skattsedel gäller<br>även som sådant skriftligt åberopande av F-skattsedeln som avses i 3 kap.<br>2 a § fjärde stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den som betalar<br>ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattsedel är<br>oriktig. Bestämmelser om påföljd för den som lämnar oriktig uppgift<br>finns i skattebrottslagen (1971:69).</p>
<h4>15 5<sup>17</sup></h4>
<p>Regeringen äger träffa överens-<br>kommelse med främmande makt<br>angående utsträckt tillämpning av<br>denna lag eller om undantag i vissa<br>fall från vad i lagen är stadgat.</p>
<p>Om en svensk medborgare, som<br>sysselsätts utomlands av en ar-<br>betsgivare som är bosatt i Sverige<br>eller är svensk juridisk person, på<br>grund av en överenskommelse en-<br>ligt första stycket inte skall vara<br>försäkrad enligt denna lag, skall<br>pensionsgrundande inkomst av<br>anställning enligt 11 kap. 2 § ändå<br>tillgodoräknas honom, om arbets-<br>givaren i en förbindelse, som<br>godtas av Riksförsäkringsverket,<br>åtar sig att svara för tilläggspen-<br>sionsavgiften. Motsvarande skall<br>gälla för en svensk medborgare</p>
<p>Regeringen får träffa överens-<br>kommelse med främmande makt<br>om utsträckt tillämpning av denna<br>lag eller om undantag i vissa fall<br>från vad i lagen är stadgat.</p>
<p><sup>17</sup> Senaste lydelse 1984:1104. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.</p>
<p>82</p>
<p>som är anställd hos en utländsk<br>juridisk person, om en svensk juri-<br>disk person, som har ett bestäm-<br>mande inflytande över den utländ-<br>ska juridiska personen, avger en<br>sådan förbindelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>8.<sup>18</sup> Om en kvinna, som avses i punkt 5 och är född under något av<br>åren 1930-1944 samt har rätt till tilläggspension i form av änkepension<br>enligt äldre bestämmelser, för samma månad får tilläggspension i form av<br>ålderspension, utges änkepensionen endast i den mån den överstiger<br>ålderspensionen. Kvinnan har dock alltid rätt till änkepension med sådant<br>belopp att denna, tillsammans med tilläggspensionen i form av ålderspen-<br>sion, motsvarar viss andel av summan av kvinnans tilläggspension i form<br>av ålderspension och den tilläggspension för mannen som avses i 14 kap.<br>3 § i dess äldre lydelse. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är<br>född år 1930, 58 procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om<br>kvinnan är född år 1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933,<br></p>
<p>och 50 procent om kvinnan är<br>Med stöd av denna regel får<br>form av änkepension med högre<br>§ i dess äldre lydelse.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmel-<br>serna i första stycket skall, om<br>kvinnan uppskjuter uttaget av<br>ålderspension till en senare tid-<br>punkt än från och med den månad<br>då hon fyller 65 år, hänsyn tas till<br>den tilläggspension i form av<br>ålderspension som skulle ha utgått<br>om rätt därtill hade inträtt från och<br>med nämnda månad. Vidare skall,<br>då kvinnan gjort undantagande<br>från försäkringen för tilläggspen-<br>sion, hänsyn tas till den tilläggs-<br>pension i form av ålderspension<br>som skulle ha utgetts om undan-<br>tagande inte skett. Motsvarande<br>skall gälla om bestämmelserna i<br>11 kap. 6 § första stycket, i detta<br>lagrums lydelse före den 1 januari<br>1999, eller 4 kap. 8 § andra stycket<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension om tillgodo-<br>räknande av pensionspoäng vid</p>
<p>52 procent om kvinnan är född ar<br>född under något av åren 1935-1944<br>emellertid inte utbetalas tilläggspension<br>belopp än vad som följer av 14 kap.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmel-<br>serna i första stycket skall, om<br>kvinnan uppskjuter uttaget av<br>ålderspension till en senare tid-<br>punkt än från och med den månad<br>då hon fyller 65 år, hänsyn tas till<br>den tilläggspension i form av<br>ålderspension som skulle ha utgått<br>om rätt därtill hade inträtt från och<br>med nämnda månad. Vidare skall,<br>då kvinnan gjort undantagande<br>från försäkringen för tilläggspen-<br>sion, hänsyn tas till den tilläggs-<br>pension i form av ålderspension<br>som skulle ha utgått om undan-<br>tagande inte skett. Motsvarande<br>skall gälla om bestämmelserna i<br>11 kap. 6 § första stycket om<br>tillgodoräknande av pensions-<br>poäng vid underlåten eller bristan-<br>de avgiftsbetalning har tillämpats.</p>
<p>Senaste lydelse 1997:1040.<br></p>
<p>83</p>
<p>underlåten eller bristande avgifts-<br>betalning har tillämpats.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande för år 1998 och tidigare år.</p>
<p>84</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 och 5 §§ samt 6 kap. 1 § lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4 kap.</p>
<h3>2.4</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h4>4</h4>
<p>Livränta utgår längst till den<br>månad under vilken den försäkrade<br>fyller 65 år, om ej annat följer av<br>andra stycket.</p>
<p>Från och med den månad som<br>avses i första stycket utgår livränta<br>endast i den mån den försäkrade ej<br>har rätt till ålderspension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring med belopp som uppgår<br>till minst 65 procent av livränte-<br>beloppet.</p>
<p>Börjar ålderspension utgå<br>tidigare eller senare än från och<br>med den månad under vilken den<br>försäkrade fyller 65 år, skall liv-<br>ränta enligt andra stycket utgå<br>med det belopp som skulle ha<br>utgivits, om hel ålderspension<br>hade börjat uppbäras från och<br>med nämnda månad.</p>
<p>Andra stycket har motsvarande<br>tilllämpning i fråga om ålderspen-<br>sion enligt utländskt system för<br>social trygghet.</p>
<p>5</p>
<p>För den som är sjukpenningför-<br>säkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring utgörs liv-<br>ränteunderlaget av hans sjuk-<br>penninggrundande inkomst enligt<br>3 kap. 2 § nämnda lag vid den<br>tidpunkt från vilken livräntan skall<br>utges eller den inkomst som då<br>skulle ha utgjort hans sjukpen-</p>
<p>Livränta utges längst till den<br>månad under vilken den försäkrade<br>fyller 65 år.</p>
<p>,3</p>
<p>För den som är sjukpenningför-<br>säkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring utgörs liv-<br>ränteunderlaget av hans eller hennes<br>sjukpenninggrundande inkomst<br>enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid den<br>tidpunkt från vilken livräntan skall<br>utges eller den inkomst som då<br>skulle ha utgjort hans eller hennes</p>
<p>Lagen omtryckt 1993:357.</p>
<p>2</p>
<p>Andringen innebär bl.a. att andra-fjärde styckena upphävs.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:1042.</p>
<p>85</p>
<p>ninggrundande inkomst, om för-<br>säkringskassan hade känt till samt-<br>liga förhållanden.</p>
<p>Vid tillämpningen av första<br>stycket gäller följande avvikelser<br>från bestämmelserna i 3 kap. 2 §<br>lagen om allmän försäkring. Vid<br>beräkningen skall också andra<br>skattepliktiga förmåner än pengar<br>beaktas. Med inkomst av anställ-<br>ning likställs kostnadsersättning<br>som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>undantas vid beräkning av skatte-<br>avdrag. Semesterlön och semester-<br>ersättning skall medräknas utan<br>den begränsning som anges i<br>3 kap. 2 § tredje stycket lagen om<br>allmän försäkring. Inkomst i form<br>av skattepliktiga förmåner skall<br>värderas på det sätt som är före-<br>skrivet för beräkning av pensions-<br>grundande inkomst enligt lagen<br>om allmän försäkring.</p>
<p>sjukpenninggrundande inkomst, Prop. 1997/98:151<br>om försäkringskassan hade känt Bilaga 4<br>till samtliga förhållanden.</p>
<p>Vid tillämpningen av första<br>stycket gäller följande avvikelser<br>från bestämmelserna i 3 kap. 2 §<br>lagen om allmän försäkring. Vid<br>beräkningen skall också andra<br>skattepliktiga förmåner än pengar<br>beaktas. Med inkomst av anställ-<br>ning likställs kostnadsersättning<br>som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>undantas vid beräkning av skatte-<br>avdrag. Semesterlön och semester-<br>ersättning skall medräknas utan<br>den begränsning som anges i<br>3 kap. 2 § tredje stycket lagen om<br>allmän försäkring. Inkomst i form<br>av skattepliktiga förmåner skall<br>värderas på det sätt som är före-<br>skrivet för beräkning av pensions-<br>grundande inkomst enligt lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>6 kap.</p>
<h4>1§<sup>4</sup></h4>
<p>Är någon som har rätt till livränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt be-<br>rättigad till folkpension eller tilläggspension i form av förtidspension<br>eller efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring<br>med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan, utgår<br>livräntan endast i den mån den överstiger pensionen.</p>
<p>Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 kap.<br>och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får livränta<br>för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension<br>som utgått för samma tid.</p>
<p>Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt<br>system för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.</p>
<p>Om bestämmelserna i 11 kap.<br>6 § första stycket lagen om allmän<br>försäkring om tillgodoräknande av<br>pensionspoäng vid underlåten eller<br>bristande avgiftsbetalning har till-<br>lämpats för år efter det då arbets-<br>skadan har inträffat, skall vid till-<br>lämpning av denna paragraf och</p>
<p>Om bestämmelserna i 11 kap.<br>6 § första stycket lagen om allmän<br>försäkring i detta lagrums lydelse<br>före den 1 januari 1999 eller 4 kap.<br>8 § andra stycket lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension<br>om beräkning av pensionspoäng<br>vid underlåten eller bristande av-</p>
<p>Senaste lydelse 1997:1042.</p>
<p>86</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>4 kap. 4 § hänsyn tas till den till-<br>läggspension som skulle ha ut-<br>givits om full avgift hade erlagts.</p></td><td>
<p>giftsbetalning har tillämpats för år Prop. 1997/98:151<br>efter det då arbetsskadan har in- Bilaga 4<br>träffat, skall vid tillämpning av<br>denna paragraf hänsyn tas till den<br>tilläggspension som skulle ha ut-<br>givits om full avgift hade erlagts.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser i<br>4 kap. 4 § gäller fortfarande för personer som är födda 1937 eller<br>tidigare.</p>
<p>87</p>
<h3>2. 5 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter</h3>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1 och 3-5 §§, 3 kap.<br>1 och 3-5 a §§ samt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter<sup>1</sup> skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>I denna lag ges bestämmelser<br>om avgifter för finansiering av den<br>allmänna försäkringen och vissa<br>andra sociala ändamål.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>I denna lag ges bestämmelser<br>om avgifter för finansiering av den<br>allmänna försäkringen, ålderspen-<br>sioneringen och vissa andra<br>sociala ändamål.</p>
<p>Att denna lag tillämpas även i fråga om särskild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster framgår av lagen (1990:659) om särskild löneskatt på<br>vissa förvärvsinkomster och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</p>
<p>Om nedsättning av socialavgifter som regionalpolitiskt stöd finns sär-<br>skilda bestämmelser. Föreskrifter om avdrag vid beräkning av arbets-<br>givaravgifter finns i lagen (1995:287) om anställningsstöd och i lagen<br>(1995:411) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter.</p>
<p>Avgifterna utgörs av arbets-<br>givaravgifter och egenavgifter.<br>Arbetsgivaravgifter skall betalas<br>av den som är arbetsgivare och<br>egenavgifter av den som är försäk-<br>rad enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och har inkomst<br>av annat förvärvsarbete som avses</p>
<p>1 3 kap. 2 eller 2 a § eller 11 kap.<br>3 § nämnda lag. Med inkomst av<br>annat förvärvsarbete enligt 3 kap.</p>
<p>2 £ och 2 a § lagen om allmän för-<br>säkring skall även likställas in-<br>komst för eget arbete i form av<br>andra skattepliktiga förmåner än<br>pengar.</p>
<h4>2§<sup>3</sup></h4>
<p>Avgifterna utgörs av arbets-<br>givaravgifter och egenavgifter.<br>Arbetsgivaravgifter skall betalas<br>av den som är arbetsgivare. Egen-<br>avgifter skall betalas av den som<br>är försäkrad enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>eller, enligt lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension och<br>som har inkomst av annat för-<br>värvsarbete som avses i 3 kap. 2<br>eller 2 a § lagen om allmän forsäk-<br>ring eller 2 kap. lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension. Med<br>inkomst av annat förvärvsarbete<br>enligt 3 kap. 2 och 2 a §.(' lagen om<br>allmän försäkring skall även lik-<br>ställas inkomst för eget arbete i</p>
<p>Lagen omtrycktl989:633.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:414.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:526.</p>
<p>88</p>
<p>Vid tillämpning av denna lag<br>skall, även om ett anställningsför-<br>hållande inte föreligger, den som<br>har utgett sådan ersättning som<br>enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §<br>andra stycket eller 11 kap. 2 §<br>första stycket m, andra stycket och<br>femte stycket lagen om allmän för-<br>säkring är att hänföra till inkomst<br>av anställning anses som arbets-<br>givare. Med inkomst av anställ-<br>ning enligt 3 kap. 2 § lagen om<br>allmän försäkring skall i denna lag<br>likställas inkomst i form av andra<br>skattepliktiga förmåner än pengar<br>samt kostnadsersättning som inte<br>enligt 8 kap. 19 eller 20 § skatte-<br>betalningslagen (1997:483) undan-<br>tas vid beräkning av skatteavdrag.<br>I fråga om skattepliktig intäkt av<br>tjänst enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370) i form av rabatt, bonus<br>eller annan förmån som ges ut på<br>grund av kundtrohet eller liknande,<br>skall den som slutligt har stått för<br>de kostnader som ligger till grund<br>för förmånen, anses som<br>arbetsgivare, om denne är någon<br>annan än den som är skattskyldig<br>för förmånen.<br></p>
<p>form av andra skattepliktiga för-<br>måner än pengar.</p>
<p>Vid tillämpning av denna lag<br>skall, även om ett anställningsför-<br>hållande inte föreligger, den som<br>har utgett sådan ersättning som<br>enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §<br>andra stycket lagen om allmän<br>försäkring eller enligt bestämmel-<br>serna i 2 kap. 10 § första stycket,<br>11 eller 12 § lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension är att hän-<br>föra till inkomst av anställning<br>anses som arbetsgivare. Med in-<br>komst av anställning enligt 3 kap.<br>2 § lagen om allmän försäkring<br>skall i denna lag likställas inkomst<br>i form av andra skattepliktiga för-<br>måner än pengar samt kostnadser-<br>sättning som inte enligt 8 kap. 19<br>eller 20 § skattebetalningslagen<br>(1997:483) undantas vid beräkning<br>av skatteavdrag. I fråga om skatte-<br>pliktig intäkt av tjänst enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370) i form<br>av rabatt, bonus eller annan<br>förmån som ges ut på grund av<br>kundtrohet eller liknande, skall<br>den som slutligt har stått för de<br>kostnader som ligger till grund för<br>förmånen, anses som arbetsgivare,<br>om denne är någon annan än den<br>som är skattskyldig för förmånen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>2 kap.</p>
<h4>1§<sup>4</sup></h4>
<p>En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för<br>varje år betala</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med 7,93 procent,</p>
<p>2. folkpensionsavgift med 6,83 procent,</p>
<p>3. tilläggspensionsavgift med 3. ålderspensionssavgift med</p>
<p>6,40 procent, X,XX procent,</p>
<p>4. delpensionsavgift med 0,20 procent,</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:938.</p>
<p>89</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med 5,42 procent,</p>
<p>7. arbetarskyddsavgift med 0,17 procent,</p>
<p>8. lönegarantiavgift med 0,25 procent.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Arbetsgivare som avses i 1 kap.</p>
<p>2 § andra stycket skall dock be-<br>träffande ersättning som avses i<br>11 kap. 2 § första stycket m och<br>femte stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring betala endast<br>tilläggspensionsavgift.</p>
<p>Underlag för beräkning av av-<br>gifterna är summan av vad arbets-<br>givaren under året har utgett som<br>lön i pengar eller annan ersättning<br>för utfört arbete eller eljest med<br>anledning av tjänsten, dock inte<br>pension, eller andra skattepliktiga<br>förmåner eller, i fall som avses i</p>
<p>3 kap. 2 § andra stycket lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring,<br>annan ersättning för utfört arbete.<br>Bidrag som avses i 11 kap. 2 §<br>första stycket m) lagen om allmän<br>försäkring likställs med lön.<br>Vidare likställs med lön garanti-<br>belopp enligt lönegarantilagen<br>(1992:497). Med lön likställs även<br>kostnadsersättning som inte enligt<br>8 kap. 19 eller 20 § skattebetal-<br>ningslagen (1997:483) undantas<br>vid beräkning av skatteavdrag.</p>
<p>Med lön likställs också ersätt-<br>ning som en arbetsgivare utger till<br>en allmän försäkringskassa som<br>följd av bestämmelsen i 24 § första<br>stycket lagen (1991:1047) om<br>sjuklön.</p>
<p>Ersättning som avses i andra<br>stycket skall anses som ersättning</p>
<p>Arbetsgivare som avses i 1 kap.<br>2 § andra stycket skall dock be-<br>träffande ersättning som avses i<br>2 kap. 11 eller 12 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension<br>betala endast ålderspensionsavgift.</p>
<p>§<sup>5</sup></p>
<p>Underlag för beräkning av av-<br>gifterna är summan av vad arbets-<br>givaren under året har utgett som<br>lön i pengar eller annan ersättning<br>för utfört arbete eller eljest med<br>anledning av tjänsten, dock inte<br>pension, eller andra skattepliktiga<br>förmåner. I underlaget skall även<br>ingå sådan annan ersättning för<br>utfört arbete som avses i 3 kap. 2 §<br>andra stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring.</p>
<p>Med lön likställs</p>
<p>1. garantibelopp enligt löne-<br>garantilagen (1992:497),</p>
<p>2. kostnadsersättning som inte<br>enligt 8 kap. 19 eller 20 § skatte-<br>betalningslagen (1997:483) undantas<br>vid beräkning av skatteavdrag,</p>
<p>3. ersättning som en arbetsgivare<br>utger till en allmän försäkrings-<br>kassa som följd av bestämmelsen i<br>24 § första stycket lagen (1991:1047)<br>om sjuklön.</p>
<p>Ersättning som avses i andra<br>stycket 3 skall anses som ersätt-</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1997:526.</p>
<p>90</p>
<p>till arbetstagare vid tillämpning av ning till arbetstagare vid tillämp- Prop. 1997/98:151</p>
<p>4 och 5 §§. ning av 4 och 5 §§. Bilaga 4</p>
<h4>4§<sup>6</sup></h4>
<p>Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från</p>
<p>1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte<br>uppgått till 1 000 kronor,</p>
<p>2. ersättning till arbetstagare</p>
<p>som vid årets ingång fyllt 65 år,</p>
<p>3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av<br>bam eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen mot-<br>svarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som<br>arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 §<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen<br>(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,</p>
<p>5. ersättning som en arbetsgivare utgett till bam för arbete som utförts i<br>hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras<br>vid inkomsttaxeringen,</p>
<p>6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som ar-<br>betstagare haft att täcka med ersättningen,</p>
<p>8. ersättning för arbete som har<br>utförts utomlands, till den del<br>denna inte räknas som lön enligt<br>11 kap. 2 § första stycket lagen om<br>allmän försäkring,</p>
<p>8. ersättning för arbete som har<br>utförts utomlands, till den del<br>denna inte räknas som lön enligt<br>2 kap. 3 § första stycket eller pen-<br>sionsgrundande inkomst enligt<br>2 kap. 16 § andra stycket lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension,</p>
<p>9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där partema i skiljeförfaran-<br>det är av utländsk nationalitet,</p>
<p>10. ersättning som på gmnd av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)<br>om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte<br>utgör skattepliktig intäkt,</p>
<p>11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,</p>
<p>12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p>
<p>13. sådan ersättning som enligt<br>1 § första stycket 2-6 lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster utgör<br>underlag för nämnda skatt,</p>
<p>13. sådan ersättning som enligt<br>1 § första stycket 7-5 lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster utgör<br>underlag för nämnda skatt,</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1996:1218.</p>
<p>91</p>
<p>14. ersättning till en och samme<br>idrottsutövare från en sådan ideell<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt basbelopp enligt lagen<br>om allmän försäkring,</p>
<p>14. ersättning till en och samme Prop. 1997/98:151<br>idrottsutövare från en sådan ideell Bilaga 4<br>förening som avses i 7 § 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt prisbasbelopp enligt<br>lagen om allmän försäkring,</p>
<p>15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinstan-<br>delsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäk-<br>ring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens räkning,</p>
<p>16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk<br>person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista mening-<br>arna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall bortses<br>vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,</p>
<p>17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993<br>om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighetsför-<br>säkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal<br>mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,</p>
<p>18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992<br>om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni<br>1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring<br>som anges i 17,</p>
<p>19. ersättning enligt 11 kap. 2 § 19. ersättning enligt 2 kap. 5 §</p>
<p>första stycket a-l, n, p och r lagen lagen om inkomstgrundad ålders-<br>om allmän försäkring. pension.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna<br>kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från<br>arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som<br>regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstaga-<br>res kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda yrkes-<br>grupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom respektive<br>grupp-</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>17 och 18 gäller endast ersättning<br>som inte avser de första 180 dagar-<br>na efter skadetillfället och som för<br>en och samme arbetstagare beräk-<br>nas på lönedelar som inte över-<br>stiger sju och en halv gånger bas-<br>beloppet enligt lagen om allmän<br>försäkring.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket<br>17 och 18 gäller endast ersättning<br>som inte avser de första 180 dagar-<br>na efter skadetillfället och som för<br>en och samme arbetstagare beräk-<br>nas på lönedelar som inte över-<br>stiger sju och en halv gånger pris-<br>basbeloppet enligt lagen om all-<br>män försäkring.</p>
<p>92</p>
<p>I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag Prop. 1997/98:151<br>skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunal- Bilaga 4<br>skattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.</p>
<p>Vid bestämmande av underlaget<br>för beräkning av tilläggspensions-<br>avgift skall bortses från ersätt-<br>ningar som inte räknas som in-<br>komst av anställning enligt 11 kap.<br>2 § tredje eller fjärde stycket lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.<br>Vidare skall bortses frän ersätt-<br>ningar till arbetstagare som inte är<br>svenska medborgare och som inte<br>heller är bosatta här, då ersätt-<br>ningarna avser arbete utom riket.</p>
<p>Vid bestämmande av underlaget<br>för beräkning av annan avgift än<br>tilläggspensionsavgift skall bortses<br>från ersättningar till arbetstagare<br>som inte varit försäkrade enligt<br>lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring. 1 fråga om arbete<br>som har utförts för annans räkning<br>utan att anställning förelegat skall<br>vid beräkningen bortses från er-<br>sättningar till personer som varit<br>bosatta utomlands och utfört ar-<br>betet utom riket.</p>
<p>5§<sup>7</sup></p>
<p>Vid bestämmande av underlaget<br>för beräkning av ålderspensions-<br>avgift skall även medräknas er-<br>sättningar som utgör inkomst av<br>anställning enligt 2 kap. 10 § första<br>stycket, 11 § första stycket eller 12 §<br>första stycket lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension. Er-<br>sättningar for arbete utanför Sverige<br>till arbetstagare som inte är svenska<br>medborgare och som inte heller är<br>bosatta här, skall inte medräknas.</p>
<p>Vid bestämmande av underlaget<br>för beräkning av annan avgift än<br>ålderspensionsavgift skall bortses<br>från ersättningar till arbetstagare<br>som vid årets ingång fyllt 65 år.<br>Vidare skall bortses från ersätt-<br>ningar till arbetstagare som inte<br>varit försäkrade enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäk-<br>ring.</p>
<p>3 kap.</p>
<h4>1§<sup>8</sup></h4>
<p>En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som<br>anges i 3-5 §§ för varje år betala</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med 8,66 procent,</p>
<p>2. folkpensionsavgift med 6,83 procent,</p>
<p>3. tilläggspensionsavgift med 3. ålderspensionsavgift med</p>
<p>6,40 procent, 8,4 7 procent,</p>
<p>4. delpensionsavgift med 0,20 procent,</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1990:658.</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1997:938.</p>
<p>93</p>
<p>Egenavgifter beräknas inte för år<br>efter det då den försäkrade fyllt 65<br>år.</p>
<p>Andra avgifter än tilläggspen-<br>sionsavgift betalas inte av den som<br>vid utgången av inkomståret inte<br>var inskriven hos allmän försäk-<br>ringskassa, utom för det fall att<br>detta berott på att den försäkrade<br>inte uppnått den ålder som enligt<br>1 kap. 4 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring krävs för<br>inskrivning hos allmän försäk-<br>ringskassa. Sådana avgifter betalas<br>inte heller av den som för någon<br>del av samma år uppburit hel<br>förtidspension enligt lagen om<br>allmän försäkring eller för hela<br>året uppburit hel ålderspension<br>enligt nämnda lag.</p>
<p>Tilläggspensionsavgift betalas<br>inte för det år då den försäkrade<br>avlidit. Sådan avgift betalas inte<br>heller då den försäkrade för hela<br>året uppburit hel ålderspension<br>enligt lagen om allmän försäkring.</p>
<h4>3§<sup>9</sup></h4>
<p>Egenavgifter i annan form än<br>ålderspensionsavgift beräknas inte<br>för år efter det då den försäkrade<br>fyllt 65 år.</p>
<p>Andra avgifter än ålderspen-<br>sionsavgift betalas inte av den som<br>vid utgången av inkomståret inte<br>var inskriven hos allmän försäk-<br>ringskassa, utom för det fall att<br>detta berott på att den försäkrade<br>inte uppnått den ålder som enligt<br>1 kap. 4 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring krävs för<br>inskrivning hos allmän försäk-<br>ringskassa. Sådana avgifter betalas<br>inte heller av den som för någon<br>del av samma år uppburit hel<br>förtidspension enligt lagen om<br>allmän försäkring eller för hela<br>året uppburit hel ålderspension<br>enligt nämnda lag.</p>
<p>Ålderspensionsavgift betalas inte<br>för det år då den försäkrade avlidit.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Avgift betalas inte då avgiftsunderlaget understiger 1 000 kronor.</p>
<h4>4§°</h4>
<p>Grunden för beräkning av avgift enligt 1 § 1, 5 och 6 utgörs av inkomst<br>av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap.<br>2 § och 2a § lagen om allmän försäkring skall även likställas andra</p>
<p>skattepliktiga förmåner än pengar.</p>
<p>Grunden för beräkning av avgift<br>enligt 1 § 2—4 utgörs av inkomst<br>av annat förvärvsarbete som avses<br>i 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring.</p>
<p>Grunden för beräkning av avgift<br>enligt 1 § 2-4 utgörs av inkomst<br>av annat förvärvsarbete som avses<br>i 2 kap. 6 § lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1990:658.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1996:1066.</p>
<p>94</p>
<h4>5§"</h4>
<p>Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning för<br>arbete för någon annans räkning, om ersättningen från denne under året<br>inte uppgått till 1 000 kronor. Vad nu sagts gäller dock inte om ersätt-<br>ningen utgör inkomst av näringsverksamhet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Vid bestämmande av avgifts-<br>underlaget skall vidare bortses från<br>inkomst som avses i 11 kap. 3 §<br>första stycket d) lagen om allmän<br>försäkring.</p>
<p>Vid beräkningen av inkomst av<br>annat förvärvsarbete gäller i till-<br>lämpliga delar bestämmelserna i<br>11 kap. 4 § lagen om allmän för-<br>säkring.</p>
<p>Vid bestämmande av avgifts-<br>underlaget skall vidare bortses från<br>inkomst som avses i 2 kap. 6 §<br>första stycket 5 lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Vid beräkningen av inkomst av<br>annat förvärvsarbete gäller i till-<br>lämpliga delar bestämmelserna i 2,<br>13 och 15 kap. lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<h4>5a§<sup>12</sup></h4>
<p>Vid beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 procent av avgifts-<br>underlaget beräknat enligt 4 § första stycket, dock högst med 9 000 kronor<br>per år. Om den försäkrade under året även betalat ut lön eller annan för-<br>mån till arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag från arbets-<br>givaravgifterna enligt 2 kap. 5 a §, får dock avdrag från egenavgiftema<br>medges högst med ett så stort belopp att det sammanlagda avdraget från<br>egenavgiftema och arbetsgivaravgifterna inte överstiger 42 600 kronor<br>per år.</p>
<p>Om den försäkrade är delägare i ett handelsbolag får det sammanlagda<br>avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till handelsbolagets in-<br>komster för samtliga delägare i handelsbolaget inte överstiga 42 600 kronor<br>per år. Avdraget fördelas mellan delägarna i proportion till hur den<br>skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan dem. Kan<br>en eller flera av delägarna helt eller delvis inte utnyttja avdraget får<br>resterande avdrag fördelas mellan övriga delägare på motsvarande sätt.<br>Om handelsbolaget under året även betalat ut lön eller annan förmån till<br>arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag från arbetsgivaravgifterna<br>enligt 2 kap. 5 a §, skall delägarna medges avdrag från egenavgiftema<br>högst med så stort belopp att delägarnas sammanlagda avdrag från de<br>egenavgifter som är hänförliga till inkomsten från handelsbolaget och<br>handelsbolagets avdrag från arbetsgivaravgifterna inte överstiger<br>42 600 kronor per år.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket<br>skall i angiven ordning avse ar-<br>betsmarknadsavgiften, sjukförsäk-<br>ringsavgiften, arbetsskadeavgiften,</p>
<p>Avdrag enligt första stycket<br>skall i angiven ordning avse ar-<br>betsmarknadsavgiften, sjukförsäk<br>ringsavgiften, arbetsskadeav-</p>
<p><sup>11</sup> Senaste lydelse 1990:658.</p>
<p><sup>12</sup> Senaste lydelse 1997:437.</p>
<p>95</p>
<p>folkpensionsavgiften, delpensions- giften, folkpensionsavgiften, del- Prop. 1997/98:151</p>
<p>avgiften och tilläggspensionsav- pensionsavgiften och ålderspen- Bilaga 4</p>
<p>giften. sionsavgiften.</p>
<p>4 kap.</p>
<h4>3 §<sup>13</sup></h4>
<p>Av influtna tilläggspensionsav-<br>gifter förs 7 procent till staten och<br>22,4 procent placeras på konto hos<br>Riksgäldskontoret. Återstoden förs<br>till en fond, benämnd Allmänna<br>pensionsfonden med vars till-<br>gångar kostnaderna för försäk-<br>ringen för tilläggspension enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring skall täckas. Fonden för-<br>valtas enligt grunder som riks-<br>dagen fastställer särskilt.</p>
<p>Fördelningen av influtna ålders-<br>pensionsavgifter skall göras enligt<br>följande. Den andel som beräknas<br>utgöra avgifter för inkomster som<br>överstiger X,XX förhöjda pris-<br>basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen<br>om allmän försäkring förs till<br>staten. Den andel som beräknas<br>motsvara pensionsrätt för premie-<br>pension för samma år förs till<br>Riksgäldskontoret för tillfällig för-<br>valtning. Återstoden förs till<br>Allmänna pensionsfonden<br>med vars tillgångar kostnaderna<br>för försäkringen för inkomstpen-<br>sion och tilläggspension enligt<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension och till-<br>läggspension z form av ålders-<br>pension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring skall täckas.</p>
<p>Regeringen skall för varje år<br>fastställa de andelar som anges i<br>första stycket efter förslag från<br>Riksförsäkringsverket. Skillnaden<br>mellan beräknade belopp och de<br>belopp som slutligt framräknas för<br>det aktuella året skall regleras vid<br>en kommande överföring.</p>
<p>Medel som regleras gentemot<br>staten skall beräknas med sådan<br>ränta som anges i 19 kap. 3 §<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>och medel som regleras gentemot<br>Riksgäldskontoret med sådan av-<br>kastning som anges i 8 kap. 1 §<br>första stycket.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>Senaste lydelse 1997:938.</p>
<p>96</p>
<p>2. De nya bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ tillämpas i fråga om av- Prop. 1997/98:151<br>giftspliktig ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 1999. Bilaga 4</p>
<p>3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 3 § tillämpas på inkomster som<br>uppbärs från och med den 1 januari 1999. Omfattar beskattningsåret tid<br>såväl före som efter utgången av år 1998 skall, om den försäkrade inte<br>visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till<br>tiden efter utgången av år 1998 som svarar mot förhållandet mellan den<br>del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskatt-<br>ningsåret.</p>
<p>4. Äldre bestämmelser i 2 kap. 4 § första stycket 2, och 5 § andra<br>stycket och i 3 kap. 3 § första stycket gäller fortfarande för personer som<br>är födda 1937 eller tidigare.</p>
<p>5. Under år 1999 skall influtna ålderspensionsavgifter enligt 4 kap. 3 §<br>fördelas på så sätt att K, ITprocent förs till staten och XX,X procent<br>placeras på konto hos Riksgäldskontoret, återstoden förs till Allmänna<br>pensionsfonden.</p>
<p>6. Riksförsäkringsverket skall för åren 1995-1997 beräkna framkomna<br>skillnader mellan gjorda överföringar och ett belopp som motsvarar<br>summan av fastställda pensionsrätter för premiepension för dessa år.<br>Reglering av framkomna skillnader skall göras senast i april 1999. Sådan<br>reglering avseende år 1998 skall göras senast i april 2000.</p>
<p>97</p>
<p>4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151</p>
<p>2.6</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om</p>
<h3>allmän pensionsavgift</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2-4 §§<br>sionsavgift skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<h4>2</h4>
<p>Den som uppbär sådan inkomst<br>som avses i 3 § skall på avgifts-<br>underlaget för varje år betala all-<br>män pensionsavgift med 6,95 pro-<br>cent</p>
<p>Avgiften avrundas till närmast<br>hela hundratal kronor. Avgift som<br>slutar på 50 kronor avrundas till<br>närmast lägre hundratal kronor.</p>
<h4>3</h4>
<p>Avgiften beräknas på sådan in-<br>komst av anställning som avses i<br>11 kap. 2 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och sådan in-<br>komst av annat förvärvsarbete som<br>avses i 11 kap. 3 § nämnda lag om<br>den enskilde är skattskyldig för<br>inkomsten enligt kommunal-<br>skattelagen (1928:370). Inkomst<br>av anställning och inkomst av<br>annat förvärvsarbete skall därvid<br>var för sig avrundas till närmast<br>lägre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av an-<br>ställning skall avdrag göras för<br>kostnader som arbetstagaren haft<br>att bestrida i innehavd anställning,<br>i den mån kostnaderna, minskade<br>med erhållen kostnadsersättning,<br>överstiger ettusen kronor.</p>
<p>Avgiften beräknas på summan<br>av inkomsterna till den del sum-<br>man inte överstiger sju och en halv<br>gånger det förhöjda basbeloppet<br>som anges i 1 kap. 6 § lagen om<br>allmän försäkring.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>lagen (1994:1744) om allmän pen-</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§'</p>
<p>Den som uppbär sådan inkomst<br>som avses i 3 § skall på avgifts-<br>underlaget för varje år betala all-<br>män pensionsavgift med 8,47 pro-<br>cent.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Avgiften beräknas dels på sådan<br>inkomst av anställning som avses i<br>2 kap. lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension, dels<br>på sådan inkomst av annat för-<br>värvsarbete som avses i 2 kap.<br>nämnda lag om den enskilde är<br>skattskyldig för inkomsten enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370).<br>Inkomst av anställning och<br>inkomst av annat förvärvsarbete<br>skall därvid var för sig avrundas<br>till närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av an-<br>ställning skall avdrag göras för<br>kostnader som arbetstagaren haft<br>för att förvärva inkomsterna i den<br>utsträckning kostnaderna, minskade<br>med erhållen kostnadsersättning,<br>överstiger ettusen kronor.</p>
<p>Vid beräkning av avgiften bort-<br>ses från inkomst av anställning<br>och inkomst av annat förvärvs-<br>arbete till den del summan av in-<br>komsterna överstiger 8,19 gånger<br>det förhöjda prisbasbeloppet som<br>anges i 1 kap. 6 § lagen om allmän</p>
<p>Senaste lydelse 1997:936. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:936.</p>
<p>98</p>
<p>försäkring. Därvid skall i första<br>hand bortses från inkomst av<br>annat förvärvsarbete.</p>
<p>Avgiften avrundas till närmast<br>hela hundratal kronor. Avgift som<br>slutar på 50 kronor avrundas till<br>närmast lägre hundratal kronor.</p>
<h4>4§<sup>3</sup></h4>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Avgift skall inte betalas av den<br>som vid årets ingång har fyllt 65<br>år.</p>
<p>Avgift skall inte heller betalas<br>av den som har sådana inkomster<br>som avses i 3 §, om inkomsterna<br>understiger 24 procent av det vid<br>årets ingång gällande basbeloppet<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>Avgift skall inte betalas av den<br>som har sådana inkomster som av-<br>ses i 3 §, om inkomsterna under-<br>stiger 24 procent av det for året<br>gällande prisbasbeloppet enligt<br>lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången vid 2000 års taxering.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna tillämpas på avgiftspliktig inkomst som<br>uppbärs från och med den 1 januari 1999.</p>
<p>3. Den äldre bestämmelsen i 4 § första stycket gäller fortfarande för<br>avgiftspliktiga som är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>4. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år<br>1998 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskatt-<br>ningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 1998<br>som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som in-<br>faller under denna tid och hela beskattningsåret.</p>
<p>3</p>
<p>Senaste lydelse 1997:936. Andringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.</p>
<p>99</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen<br>(1997:483)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 16 kap. 12 §, 22 kap. 1 och 12 §§ samt<br>rubriken närmast före 16 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>16 kap.</h4>
<p>Tilläggspensionsavgift Ålder spensions av gift och</p>
<p>allmän pensionsavgift</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Vid tillgodoräkning av pen-<br>sionspoäng enligt 11 kap. 6 §<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring skall beräkningen av hur<br>stor del av tilläggspensionsav-<br>giften som den skattskyldige har<br>betalat göras enligt följande.</p>
<p>Om betald preliminär skatt är<br>minst lika stor som den slutliga<br>skatten anses hela avgiften vara<br>betald. Om betald preliminär skatt<br>understiger den slutliga skatten<br>anses så stor del av det betalda<br>beloppet avse avgift som motsva-<br>rar hela avgiftens andel av den<br>slutliga skatten. Samtliga betal-<br>ningar som görs under inkomståret<br>och fram till tidpunkten för debite-<br>ring av slutlig skatt enligt det<br>grundläggande beslutet om sådan<br>skatt skall beaktas.</p>
<p>Belopp som betalas efter den<br>debitering som avses i andra<br>stycket men före utgången av juni<br>månad året efter taxeringsåret an-<br>ses som betalning av obetald avgift<br>till samma kvotdel som obetald<br>avgift utgör av den skattskyldiges<br>sammanlagda skuld vid den tid-<br>punkt då betalningen görs. Det-<br>samma gäller om avgiften debite-<br>rats på ett annat sätt än genom ett<br>grundläggande beslut om slutlig<br>skatt i fråga om belopp som be-</p>
<h4>12 §</h4>
<p>Vid beräkning av pensionsrätt<br>och pensionspoäng enligt 4 kap.<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension skall be-<br>räkningen av hur stor del av<br>ålderspensionsavgiften och den<br>allmänna pensionsavgiften som<br>den skattskyldige har betalat göras<br>enligt följande.</p>
<p>Om betald preliminär skatt är<br>minst lika stor som den slutliga<br>skatten anses avgifterna vara helt<br>betalda. Om betald preliminär<br>skatt understiger den slutliga<br>skatten anses så stor del av det<br>betalda beloppet avse avgifter som<br>motsvarar avgifternas andel av den<br>slutliga skatten. Samtliga betal-<br>ningar som görs under inkomståret<br>och fram till tidpunkten för debite-<br>ring av slutlig skatt enligt det<br>grundläggande beslutet om sådan<br>skatt skall beaktas.</p>
<p>Belopp som betalas efter den<br>debitering som avses i andra<br>stycket men före utgången av juni<br>månad året efter taxeringsåret an-<br>ses som betalning av obetalda av-<br>gifter till samma kvotdel som de<br>obetalda avgifterna utgör av den<br>skattskyldiges sammanlagda skuld<br>vid den tidpunkt då betalningen<br>görs. Detsamma gäller om av-<br>gifterna debiterats på ett annat sätt<br>än genom ett grundläggande beslut<br>om slutlig skatt i fråga om belopp</p>
<p>100</p>
<p>talas före utgången av fjärde<br>månaden efter den månad då<br>skatten debiterades.</p>
<p>Om avgiften för visst inkomstår<br>sätts ned anses det belopp som har<br>betalats ändå vara det som räknats<br>fram enligt andra och tredje<br>styckena.</p>
<p>Avgift som inte har betalats en-<br>ligt tredje stycket tas inte ut.</p>
<p>som betalas före utgången av Prop. 1997/98:151<br>fjärde månaden efter den månad då Bilaga 4<br>skatten debiterades.</p>
<p>Om avgifterna för visst in-<br>komstår sätts ned anses det belopp<br>som har betalats ändå vara det som<br>räknats fram enligt andra och<br>tredje styckena.</p>
<p>Avgifter som inte har betalats<br>enligt tredje stycket tas inte ut.</p>
<h4>22 kap.</h4>
<p>Beslut av skattemyndigheten<br>eller Riksskatteverket får, utom i<br>de fall som avses i 2 §, överklagas<br>hos allmän förvaltningsdomstol av<br>den skattskyldige. Beslut som<br>myndighet fattat enligt 13 kap. 1 §<br>överklagas hos regeringen. Skatte-<br>myndighetens beslut får över-<br>klagas också av Riksskatteverket.</p>
<p>Vid överklagande av beslut om<br>avgiftsunderlag för egenavgifter<br>gäller 11-13 §§ lagen (1959:551)<br>om beräkning av pensionsgrun-<br>dande inkomst enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<h4>1§</h4>
<p>Beslut av skattemyndigheten<br>eller Riksskatteverket får, utom i<br>de fall som avses i 2 §, överklagas<br>hos allmän förvaltningsdomstol av<br>den skattskyldige. Beslut som<br>myndighet fattat enligt 13 kap. 1 §<br>överklagas hos regeringen. Skatte-<br>myndighetens beslut får, utom i de<br>fall som avses i andra stycket,<br>överklagas också av Riksskatte-<br>verket.</p>
<p>Skattemyndighetens beslut om<br>avgiftsunderlag för egenavgifter<br>far överklagas också av Riksför-<br>säkringsverket. Vad som sägs i<br>denna lag om överklagande av<br>Riksskatteverket skall då i stället<br>gälla Riksförsäkringsverket. Vid<br>sådant överklagande gäller dess-<br>utom 13 kap. 22 § första och tredje<br>styckena lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<p>I fråga om överklagande av läns-<br>rättens eller kammarrättens beslut<br>om avgiftsunderlag för egenav-<br>gifter gäller 12 och 13 §§ lagen<br>(1959:551) om beräkning av pen-<br>sionsgrundande inkomst enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p>
<p>§</p>
<p>I fråga om överklagande av läns-<br>rättens eller kammarrättens beslut<br>om avgiftsunderlag för egenav-<br>gifter gäller 13 kap. 22 § andra<br>och tredje styckena lagen<br>(1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderpension.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>101</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 46 § 1 mom., 48 § 2 mom., punkt 19 av an-<br>visningarna till 23 §, punkt 7 av anvisningarna till 33 § och punkt 6 av<br>anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 mom'. Avdrag får efter yrkande<br>av den skattskyldige och med de<br>begränsningar som anges i andra-<br>fjärde styckena, göras för under-<br>skott av förvärvskälla som är hän-<br>förlig till aktiv näringsverksamhet<br>enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p>
<p>46 §</p>
<p>1 mom' Avdrag får efter yrkande<br>av den skattskyldige och med de<br>begränsningar som anges i andra-<br>fjärde styckena, göras för under-<br>skott av förvärvskälla som är hän-<br>förlig till aktiv näringsverksamhet<br>enligt 2 kap. 6 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Avdrag får göras med högst 100 000 kronor för underskott avseende<br>det beskattningsår då den skattskyldige böljade bedriva förvärvskällan<br>(startåret) och för vart och ett av de fyra närmast följande beskatt-<br>ningsåren. För underskott som ett visst år överstiger 100 000 kr medges<br>inte avdrag enligt denna lag. Om förvärvskällan övergått till den skatt-<br>skyldige från någon sådan närstående som avses i punkt 14 av anvis-<br>ningarna till 32 §, får avdrag göras endast om den närstående hade varit<br>berättigad till avdrag om han fortsatt att driva verksamheten. Sistnämnda<br>begränsning gäller dock inte om övergången skett genom köp, byte eller<br>därmed jämförligt förvärv från förälder eller far- eller morförälder.</p>
<p>Avdrag medges inte</p>
<p>1. skattskyldig som någon gång under de fem beskattningsår som när-<br>mast föregått startåret direkt eller indirekt bedrivit likartad verksamhet,</p>
<p>2. för underskott som belöper på kommanditdelägare eller sådan del-<br>ägare i handelsbolag som i förhållande till övriga delägare i bolaget för-<br>behållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser i vidare mån än<br>vad som anges i 18 § tredje stycket eller</p>
<p>3. i den mån avdrag för underskottet medgetts enligt 3 § 13 mom., 25 §<br>10 mom. eller 26 § 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,<br>eller</p>
<p>4. för underskott i förvärvskälla i vilken ingår fastighet som på ägarens<br>begäran räknas som näringsfastighet enligt 5 § sjunde stycket.</p>
<p>I fråga om förvärvskälla som uteslutande eller så gott som uteslutande<br>avser litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet får avdrag<br>göras utan beloppsbegränsning och även efter den i andra stycket angivna<br>tiden. Härvid gäller följande. Avdrag får med iakttagande av föreskrifter-<br>na i tredje stycket 2 och 3 göras i den mån underskottet överstiger avdrag<br>för underskott från närmast föregående beskattningsår. Ett villkor för</p>
<p>Senaste lydelse 1995:1624.</p>
<p>102</p>
<p>avdrag är dock att den skattskyldige under den period som omfattas av<br>beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattningsåren redo-<br>visat intäkter från verksamheten av någon betydenhet. Härvid beaktas<br>även intäkter som hänförs till inkomstslaget tjänst.</p>
<h4>48 §</h4>
<p>2 mom<sup>1</sup>. Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under<br>hela beskattningsåret, har rätt till kommunalt grundavdrag enligt följande.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Grundavdraget uppgår till 0,24 bas-<br>belopp för taxerad inkomst som<br>inte överstiger 1,86 basbelopp. För<br>taxerad inkomst som överstiger<br>1,86 men inte 3,04 basbelopp upp-<br>går grundavdraget till 0,24 basbe-<br>lopp ökat med 25 procent av det<br>belopp varmed den taxerade in-<br>komsten överstiger 1,86 men inte<br>2,89 basbelopp. För taxerad in-<br>komst som överstiger 3,04 basbe-<br>lopp uppgår grundavdraget till det<br>belopp som enligt föregående<br>mening utgår vid en taxerad in-<br>komst på 3,04 basbelopp minskat<br>med 10 procent av det belopp<br>varmed den taxerade inkomsten<br>överstiger 3,04 basbelopp, dock<br>lägst till 0,24 basbelopp.</p>
<p>Med basbelopp avses basbe-<br>loppet enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring för året före<br>taxeringsåret.</p>
<p>Grundavdraget får inte överstiga<br>den skattskyldiges inkomst av<br>näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 11 kap.<br>3 § lagen om allmän forsäkring<br>och tjänst minskad med avdrag<br>som avses i 46 §. I inkomst av<br>tjänst inräknas därvid inte intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i. Som avdrag enligt<br>46 § räknas därvid inte avdrag som<br>på grund av dispens enligt punkt 6<br>fjärde stycket av anvisningarna till<br>46 § grundas på inkomst av passiv<br>näringsverksamhet eller intäkt som</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1331.</p>
<p>Grundavdraget uppgår till 0,24 pris-<br>basbelopp för taxerad inkomst som<br>inte överstiger 1,86 prisbasbelopp.<br>För taxerad inkomst som över-<br>stiger 1,86 men inte 3,04 pris-<br>basbelopp uppgår grundavdraget<br>till 0,24 prisbasbelopp ökat med<br>25 procent av det belopp varmed<br>den taxerade inkomsten överstiger<br>1,86 men inte 2,89 prisbasbelopp.<br>För taxerad inkomst som över-<br>stiger 3,04 prisbasbelopp uppgår<br>grundavdraget till det belopp som<br>enligt föregående mening utgår vid<br>en taxerad inkomst på 3,04 pris-<br>basbelopp minskat med 10 procent<br>av det belopp varmed den taxerade<br>inkomsten överstiger 3,04 prisbas-<br>belopp, dock lägst till 0,24 basbe-<br>lopp.</p>
<p>Med prisbasbelopp avses pris-<br>basbeloppet enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring för året före<br>taxeringsåret.</p>
<p>Grundavdraget får inte överstiga<br>den skattskyldiges inkomst av<br>näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 2 kap.<br>6 § lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension och tjänst<br>minskad med avdrag som avses i<br>46 §. I inkomst av tjänst inräknas<br>därvid inte intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i. Som<br>avdrag enligt 46 § räknas därvid<br>inte avdrag som på grund av<br>dispens enligt punkt 6 fjärde<br>stycket av anvisningarna till 46 §<br>grundas på inkomst av passiv</p>
<p>103</p>
<p>avses i 32 § 1 mom. första stycket<br>h.</p>
<p>näringsverksamhet eller intäkt som Prop. 1997/98:151</p>
<p>avses i 32 § 1 mom. första stycket Bilaga 4<br>h.</p>
<p>Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>till 23 §</p>
<p>19? Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till näringsverksamhet.</p>
<p>Fysisk person får dessutom avdrag för belopp som har avsatts för att<br>täcka på beskattningsåret belöpande egenavgifter avseende näringsverk-<br>samhet här i riket. Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jord-<br>bruksbokföringslagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall<br>ha satt av ett mot avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskatt-<br>ningsåret. Medgivet avdrag skall återföras till beskattning nästföljande<br>beskattningsår.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket beräknas på ett underlag som motsvarar<br>den skattskyldiges inkomst av förvärvskällan, beräknad enligt lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, före avdraget, minskad med</p>
<p>1) sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11 av anvis-<br>ningarna till 22 §,</p>
<p>2) intäkt som är att hänföra till<br>inkomst av anställning enligt 11 kap.<br>2 § första stycket lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket får<br>uppgå till högst 25 procent av<br>underlaget, beräknat enligt tredje<br>stycket. I fråga om sådana in-<br>komster som avses i 2 § lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster får dock<br>avdraget uppgå till högst 20 procent.</p>
<p>2) intäkt som är att hänföra till<br>inkomst av anställning enligt 2 kap.<br>3-5, 15 och 16 §§ lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket får<br>uppgå till högst 25 procent av<br>underlaget, beräknat enligt tredje<br>stycket. I fråga om sådana in-<br>komster som avses i 2 § lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster får av-<br>draget uppgå till högst 20 procent<br>eller, om den skattskyldige har<br>inkomst av aktiv näringsverksam-<br>het enligt 2 kap. 6 § lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension och<br>vid ingången av året före taxe-<br>ringsåret fyllt 65 år eller inte fyllt<br>65 år men under hela året upp-<br>burit hel ålderspension, till högst<br>XX procent.</p>
<p>Vad som har sagts i första-ljärde styckena gäller också för en fysisk<br>person, som är delägare i ett handelsbolag, under förutsättning att bolaget<br>har haft inkomst av näringsverksamhet här i riket. Avdrag enligt första<br>och andra styckena skall därvid göras av delägaren.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:950.</p>
<p>104</p>
<p>Beskattas enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § en med-<br>hjälpande make för del av inkomst av en verksamhet, som bedrivs av den<br>andra maken, skall avdrag enligt första och andra styckena göras särskilt<br>för envar av makarna.</p>
<p>Skattskyldig som har gjort avdrag enligt andra stycket skall vid själv-<br>deklarationen foga uppgifter om avdragets beräkning. Uppgifterna skall<br>lämnas på blankett enligt fastställt formulär.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>till</p>
<p>7.<sup>4</sup> Avdrag medges för påförda<br>egenavgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter i den mån<br>avgifterna hänför sig till sådan<br>intäkt av tjänst som enligt 11 kap.<br>3 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring utgör inkomst av annat<br>förvärvsarbete.</p>
<p>Från sådan intäkt av tjänst med-<br>ges dessutom avdrag med 25 pro-<br>cent eller, om den skattskyldige<br>vid ingången av året före taxe-<br>ringsåret fyllt 65 år eller inte fyllt<br>65 år men under hela året uppburit<br>hel ålderspension eller avlidit<br>under året före taxeringsåret, med<br>20 procent av ett underlag beräk-<br>nat enligt nästa stycke. Medgivet<br>avdrag skall återföras till beskatt-<br>ning nästföljande beskattningsår.</p>
<p>Underlaget utgörs av sådan in-<br>täkt av tjänst som avses i första<br>stycket minskad med andra från<br>intäkten avdragsgilla kostnader än<br>som avses i föregående stycke och<br>med inkomst som avses i 11 kap.<br>3 § första stycket d lagen om<br>allmän försäkring.</p>
<p>33 §</p>
<p>7.<sup>4</sup> Avdrag medges för påförda<br>egenavgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter i den mån<br>avgifterna hänför sig till sådan<br>intäkt av tjänst som enligt 2 kap.<br>6 § lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension utgör<br>inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Från sådan intäkt av tjänst med-<br>ges dessutom avdrag med 25 pro-<br>cent eller, om den skattskyldige<br>vid ingången av året före taxe-<br>ringsåret fyllt 65 år eller inte fyllt<br>65 år men under hela året uppburit<br>hel ålderspension med XX procent<br>eller, om den skattskyldige avlidit<br>under året före taxeringsåret med<br>20 procent av ett underlag beräk-<br>nat enligt nästa stycke. Medgivet<br>avdrag skall återföras till beskatt-<br>ning nästföljande beskattningsår.</p>
<p>Underlaget utgörs av sådan in-<br>täkt av tjänst som avses i första<br>stycket minskad med andra från<br>intäkten avdragsgilla kostnader än<br>som avses i föregående stycke och<br>med inkomst som avses i 2 kap.<br>6 § första stycket 5 lagen om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<p>till 46 §</p>
<p>6.<sup>5</sup> Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäk-<br>ringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen<br>förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äkten-<br>skapsskillnad pågått.</p>
<p>Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pen-<br>sionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:950.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1996:1331.</p>
<p>105</p>
<p>1. den skattskyldiges inkomst av<br>näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 11 kap.<br>3 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring före avdrag enligt punkt<br>21 av anvisningarna till 23 §, före<br>avdrag för särskild löneskatt på<br>pensionskostnader enligt punkt 23<br>av anvisningarna till 23 § på sådan<br>pensionsförsäkring som avses i<br>denna anvisningspunkt och på<br>sådan inbetalning på pensions-<br>sparkonto som avses i punkt 7 och<br>före avdrag för avsättning för<br>egenavgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter och</p>
<p>1. den skattskyldiges inkomst av<br>näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 2 kap.<br>6 § lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension före avdrag<br>enligt punkt 21 av anvisningarna<br>till 23 §, före avdrag för särskild<br>löneskatt på pensionskostnader<br>enligt punkt 23 av anvisningarna<br>till 23 § på sådan pensionsförsäk-<br>ring som avses i denna anvis-<br>ningspunkt och på sådan inbetal-<br>ning på pensionssparkonto som<br>avses i punkt 7 och före avdrag för<br>avsättning för egenavgifter enligt<br>lagen (1981:691) om socialavgifter<br>och</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i.</p>
<p>Avdraget beräknas med hänsyn<br>till storleken av sådan inkomst<br>som avses i 1 och 2 och får uppgå<br>till högst ett belopp som motsvarar<br>hälften av det basbelopp som en-<br>ligt lagen om allmän försäkring<br>bestämts för året närmast före<br>taxeringsåret och dessutom i fråga<br>om</p>
<p>a. inkomst av aktiv näringsverk-<br>samhet till sammanlagt högst<br>25 procent av inkomsten före<br>avdrag enligt punkt 21 av an-<br>visningarna till 23 §, före avdrag<br>för särskild löneskatt på pensions-<br>kostnader enligt punkt 23 av an-<br>visningarna till 23 § på sådan<br>pensionsförsäkring som avses i<br>denna anvisningspunkt och på<br>sådan inbetalning på pensions-<br>sparkonto som avses i punkt 7 och<br>före avdrag för avsättning för<br>egenavgifter enligt lagen om<br>socialavgifter till den del den inte<br>överstiger tjugo gånger nämnda<br>basbelopp samt högst 20 procent<br>av den del av nyss nämnda in-<br>komst som överstiger tjugo men<br>inte fyrtio gånger nämnda basbe-</p>
<p>Avdraget beräknas med hänsyn<br>till storleken av sådan inkomst<br>som avses i 1 och 2 och får uppgå<br>till högst ett belopp som motsvarar<br>hälften av det prisbasbelopp som<br>enligt lagen om allmän försäkring<br>bestämts för året närmast före<br>taxeringsåret och dessutom i fråga<br>om</p>
<p>a. inkomst av aktiv näringsverk-<br>samhet till sammanlagt högst<br>25 procent av inkomsten före<br>avdrag enligt punkt 21 av an-<br>visningarna till 23 §, före avdrag<br>för särskild löneskatt på pensions-<br>kostnader enligt punkt 23 av an-<br>visningarna till 23 § på sådan<br>pensionsförsäkring som avses i<br>denna anvisningspunkt och på<br>sådan inbetalning på pensions-<br>sparkonto som avses i punkt 7 och<br>före avdrag för avsättning för<br>egenavgifter enligt lagen om<br>socialavgifter till den del den inte<br>överstiger tjugo gånger nämnda<br>prisbasbelopp samt högst<br>20 procent av den del av nyss<br>nämnda inkomst som överstiger<br>tjugo men inte fyrtio gånger</p>
<p>106</p>
<p>lopp,</p>
<p>b. inkomst av anställning om<br>den skattskyldige helt saknar pen-<br>sionsrätt i anställning och inte är<br>anställd i ett aktiebolag eller en<br>ekonomisk förening vari han har<br>sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte<br>stycket av anvisningarna till 23 §<br>till sammanlagt högst 35 procent<br>av inkomsten till den del den inte<br>överstiger tjugo gånger nämnda<br>basbelopp samt högst 25 procent<br>av den del av inkomsten som över-<br>stiger tjugo men inte trettio gånger<br>nämnda basbelopp eller</p>
<p>c. annan inkomst av tjänst, med<br>bortseende från sådan intäkt som<br>avses i 32 § 1 mom. första stycket<br>h och i, till högst 5 procent av den<br>del av inkomsten som överstiger<br>tio men inte tjugo gånger samma<br>basbelopp. - Avdrag enligt detta<br>stycke beräknas i sin helhet an-<br>tingen på inkomst som skall tas<br>upp till beskattning under beskatt-<br>ningsåret eller på inkomst året<br>närmast dessförinnan. Om den<br>skattskyldige har inkomst av aktiv<br>näringsverksamhet från mer än en<br>förvärvskälla får avdrag beräknat<br>enligt detta stycke inte överstiga<br>det avdrag som kunnat göras om<br>inkomsten varit hänförlig till en<br>och samma förvärvskälla. Har den<br>skattskyldige inkomster som kan<br>grunda rätt till avdrag enligt detta<br>stycke både i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet och som allmänt<br>avdrag skall den del av avdraget<br>som beräknas på ett halvt basbe-<br>lopp fördelas efter respektive av-<br>dragsgrundande inkomsts andel av<br>de sammanlagda avdragsgrundan-<br>de inkomsterna.</p>
<p>Om särskilda skäl föreligger får<br>skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att avdrag för avgift för<br>pensionsförsäkring respektive in-<br>betalning på pensionssparkonto får<br></p>
<p>nämnda prisbasbelopp,</p>
<p>b. inkomst av anställning om<br>den skattskyldige helt saknar pen-<br>sionsrätt i anställning och inte är<br>anställd i ett aktiebolag eller en<br>ekonomisk förening vari han har<br>sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte<br>stycket av anvisningarna till 23 §<br>till sammanlagt högst 35 procent<br>av inkomsten till den del den inte<br>överstiger tjugo gånger nämnda<br>prisbasbelopp samt högst 25 pro-<br>cent av den del av inkomsten som<br>överstiger tjugo men inte trettio<br>gånger nämnda prisbasbelopp eller</p>
<p>c. annan inkomst av tjänst, med<br>bortseende från sådan intäkt som<br>avses i 32 § 1 mom. första stycket<br>h och i, till högst 5 procent av den<br>del av inkomsten som överstiger<br>tio men inte tjugo gånger samma<br>prisbasbelopp. - Avdrag enligt<br>detta stycke beräknas i sin helhet<br>antingen på inkomst som skall tas<br>upp till beskattning under beskatt-<br>ningsåret eller på inkomst året<br>närmast dessförinnan. Om den<br>skattskyldige har inkomst av aktiv<br>näringsverksamhet från mer än en<br>förvärvskälla får avdrag beräknat<br>enligt detta stycke inte överstiga<br>det avdrag som kunnat göras om<br>inkomsten varit hänförlig till en<br>och samma förvärvskälla. Har den<br>skattskyldige inkomster som kan<br>grunda rätt till avdrag enligt detta<br>stycke både i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet och som allmänt<br>avdrag skall den del av avdraget<br>som beräknas på ett halvt prisbas-<br>belopp fördelas efter respektive<br>avdragsgrundande inkomsts andel<br>av de sammanlagda avdragsgrun-<br>dande inkomsterna.</p>
<p>Om särskilda skäl föreligger får<br>skattemyndigheten efter ansökan<br>besluta att avdrag för avgift för<br>pensionsförsäkring respektive in-<br>betalning på pensionssparkonto får</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>107</p>
<p>medges med högre belopp än som<br>följer av bestämmelserna i föregå-<br>ende stycke. Därvid skall dock<br>följande gälla. För skattskyldig,<br>som redovisar inkomst som är att<br>anse som inkomst endast av tjänst<br>med bortseende från sådan intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i men som i huvud-<br>sak saknar pensionsrätt i anställ-<br>ning, får avdrag medges högst med<br>belopp, beräknat som för skatt-<br>skyldig som avses i andra stycket<br>b. Har sådan skattskyldig erhållit<br>särskild ersättning i samband med<br>att anställning upphört och har han<br>ej skaffat sig ett betryggande pen-<br>sionsskydd, får dock avdrag med-<br>ges med högre belopp. Avdrag<br>som avses i de två närmast föregå-<br>ende meningarna får dock inte be-<br>räknas för inkomst som härrör från<br>aktiebolag eller ekonomisk före-<br>ning vari den skattskyldige har<br>sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte<br>stycket av anvisningarna till 23 §.<br>Har skattskyldig, som - själv eller<br>genom förmedling av juridisk per-<br>son - bedrivit näringsverksamhet,<br>upphört med driften i förvärvs-<br>källan och har han under verksam-<br>hetstiden ej skaffat sig ett be-<br>tryggande pensionsskydd, får av-<br>drag beräknas även på inkomst av<br>kapital som är hänförlig till för-<br>säljning av förvärvskällan före<br>avdraget, på inkomst av passiv<br>näringsverksamhet enligt lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster före<br>avdraget samt på sådan intäkt av<br>tjänst som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h. Avdraget får i<br>detta fall beräknas med beaktande<br>av det antal år den skattskyldige<br>drivit näringsverksamheten, dock<br>högst för tio år. Hänsyn skall vid<br>bedömningen av avdragets storlek<br>tas till den skattskyldiges övriga</p>
<p>medges med högre belopp än som Prop. 1997/98:151<br>följer av bestämmelserna i föregå- Bilaga 4<br>ende stycke. Därvid skall dock<br>följande gälla. För skattskyldig,<br>som redovisar inkomst som är att<br>anse som inkomst endast av tjänst<br>med bortseende från sådan intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i men som i huvud-<br>sak saknar pensionsrätt i anställ-<br>ning, får avdrag medges högst med<br>belopp, beräknat som för skatt-<br>skyldig som avses i andra stycket<br>b. Har sådan skattskyldig erhållit<br>särskild ersättning i samband med<br>att anställning upphört och har han<br>ej skaffat sig ett betryggande pen-<br>sionsskydd, får dock avdrag med-<br>ges med högre belopp. Avdrag<br>som avses i de två närmast föregå-<br>ende meningarna får dock inte be-<br>räknas för inkomst som härrör från<br>aktiebolag eller ekonomisk före-<br>ning vari den skattskyldige har<br>sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte<br>stycket av anvisningarna till 23 §.<br>Har skattskyldig, som - själv eller<br>genom förmedling av juridisk per-<br>son - bedrivit näringsverksamhet,<br>upphört med driften i förvärvs-<br>källan och har han under verksam-<br>hetstiden ej skaffat sig ett be-<br>tryggande pensionsskydd, får av-<br>drag beräknas även på inkomst av<br>kapital som är hänförlig till för-<br>säljning av förvärvskällan före<br>avdraget, på inkomst av passiv<br>näringsverksamhet enligt lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster före<br>avdraget samt på sådan intäkt av<br>tjänst som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h. Avdraget får i<br>detta fall beräknas med beaktande<br>av det antal år den skattskyldige<br>drivit näringsverksamheten, dock<br>högst för tio år. Hänsyn skall vid<br>bedömningen av avdragets storlek<br>tas till den skattskyldiges övriga</p>
<p>pensionsskydd och andra möjlig-<br>heter till avdrag för avgift och in-<br>betalning som avses i 46 § 2 mom.<br>första stycket 6 och 7. Avdraget<br>får dock inte överstiga ett belopp<br>som för varje år som driften pågått<br>motsvarar tio gånger det basbe-<br>lopp som enligt lagen om allmän<br>försäkring bestämts för det år<br>driften i förvärvskällan upphört<br>och ej heller summan av de belopp<br>som under beskattningsåret redo-<br>visats som inkomst av förvärv-<br>skällan i förekommande fall före<br>avdraget, före avdrag för särskild<br>löneskatt på pensionskostnader<br>enligt punkt 23 av anvisningarna<br>till 23 § på sådan pensionsförsäk-<br>ring som avses i denna anvis-<br>ningspunkt och på sådan inbetal-<br>ning på pensionssparkonto som<br>avses i punkt 7 och före avdrag för<br>avsättning för egenavgifter enligt<br>lagen om socialavgifter och sådan<br>inkomst av kapital som är att hän-<br>föra till vinst med anledning av<br>överlåtelse av förvärvskällan. Har<br>skattemyndigheten enligt punkt 1<br>tredje stycket av anvisningarna till<br>31 § medgivit att dödsbo tar pen-<br>sionsförsäkring, anger skattemyn-<br>digheten det högsta belopp varmed<br>avdrag för avgift för försäkringen<br>får medges. Härvid iakttas i<br>tillämpliga delar bestämmelserna i<br>detta stycke om avdrag för skatt-<br>skyldig som upphört med driften i<br>en förvärvskälla. Skattemyndig-<br>hetens beslut i fråga som avses i<br>detta stycke får överklagas hos<br>Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p>
<p>pensionsskydd och andra möjlig-<br>heter till avdrag för avgift och in-<br>betalning som avses i 46 § 2 mom.<br>första stycket 6 och 7. Avdraget<br>får dock inte överstiga ett belopp<br>som för varje år som driften pågått<br>motsvarar tio gånger det prisbas-<br>belopp som enligt lagen om allmän<br>försäkring bestämts för det år<br>driften i förvärvskällan upphört<br>och ej heller summan av de belopp<br>som under beskattningsåret redo-<br>visats som inkomst av förvärv-<br>skällan i förekommande fall före<br>avdraget, före avdrag för särskild<br>löneskatt på pensionskostnader<br>enligt punkt 23 av anvisningarna<br>till 23 § på sådan pensionsförsäk-<br>ring som avses i denna anvis-<br>ningspunkt och på sådan inbetal-<br>ning på pensionssparkonto som<br>avses i punkt 7 och före avdrag för<br>avsättning för egenavgifter enligt<br>lagen om socialavgifter och sådan<br>inkomst av kapital som är att hän-<br>föra till vinst med anledning av<br>överlåtelse av förvärvskällan. Har<br>skattemyndigheten enligt punkt 1<br>tredje stycket av anvisningarna till<br>31 § medgivit att dödsbo tar pen-<br>sionsförsäkring, anger skattemyn-<br>digheten det högsta belopp varmed<br>avdrag för avgift för försäkringen<br>får medges. Härvid iakttas i<br>tillämpliga delar bestämmelserna i<br>detta stycke om avdrag för skatt-<br>skyldig som upphört med driften i<br>en förvärvskälla. Skattemyndig-<br>hetens beslut i fråga som avses i<br>detta stycke får överklagas hos<br>Riksskatteverket. Riksskatteverkets<br>beslut får inte överklagas.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 §<br>2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal-<br>ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i<br>andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det<br>påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp<br>som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år<br>överstiger vad som anges i andra stycket.</p>
<p>109</p>
<p>Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för av-<br>gift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte<br>med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av in-<br>komster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag,<br>som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det<br>beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får ut-<br>nyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betal-<br>ningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som<br>återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.</p>
<p>Om avdrag medges enligt fjärde stycket sjätte meningen på grund av<br>att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första<br>hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp mot-<br>svarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp som<br>intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del av-<br>draget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i inkomst-<br>slaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i fåmansägt<br>handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt<br>3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången vid 2000 års taxering.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser i fjärde stycket punkt 19 av anvisningarna till<br>23 § och i andra stycket punkt 7 av anvisningarna till 33 § gäller fort-<br>farande för personer som är födda år 1937 eller tidigare.</p>
<p>110</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Särskild löneskatt skall för varje<br>år betalas till staten med 24,26 pro-<br>cent på</p>
<p>1. lön eller annan ersättning till<br>arbetstagare som vid årets ingång<br>är 65 år eller äldre,</p>
<p>2. ersättning som utfaller enligt<br>kollektivavtalsgrundad avgångs-<br>bidragsförsäkring som tecknas av<br>arbetsgivare till förmån för ar-<br>betstagare,</p>
<p>3. avgångsersättning som annor-<br>ledes än på grund av kollektiv-<br>avtalsgrundad avgångsbidragsför-<br>säkring utbetalas av staten, kom-<br>mun eller kommunalförbund som<br>arbetsgivare eller av Svenska<br>Kommunförbundet, Landstings-<br>förbundet, Svenska kyrkans för-<br>samlings- och pastoratsförbund,<br>det för kommunerna och lands-<br>tingen gemensamma organet för<br>administration av personalpension<br>eller Sjukvårdens och social-<br>vårdens planerings- och rationali-<br>seringsinstitut, under förutsättning<br>att arbetsgivaren tillämpar kom-<br>munalt pensionsavtal eller av<br>annan arbetsgivare, under förut-<br>sättning att arbetsgivaren tillämpar<br>kommunalt pensionsavtal och att<br>borgen tecknats i enlighet med vad<br>som anges i punkt 20 e första<br>stycket b av anvisningarna till 23 §<br>kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>4. avgångsersättning som om-<br>fattas av s.k. trygghetsavtal,</p>
<p>5. ersättning som utgår enligt<br>gruppsjukförsäkring som åtnjuts</p>
<h4>1§*</h4>
<p>Särskild löneskatt skall för vaije<br>år betalas till staten med XX,XX pro-<br>cent på lön eller annan ersättning<br>till arbetstagare som vid årets in-<br>gång är 65 år eller äldre och i<br>övrigt med 24,26 procent på</p>
<p>1. ersättning som utfaller enligt<br>kollektivavtalsgrundad avgångs-<br>bidragsförsäkring som tecknas av<br>arbetsgivare till förmån för ar-<br>betstagare,</p>
<p>2. avgångsersättning som an-<br>norledes än på grund av kollek-<br>tivavtalsgrundad avgångsbidrags-<br>försäkring utbetalas av staten,<br>kommun eller kommunalförbund<br>som arbetsgivare eller av Svenska<br>Kommunförbundet, Landstings-<br>förbundet, Svenska kyrkans för-<br>samlings- och pastoratsförbund,<br>det för kommunerna och lands-<br>tingen gemensamma organet för<br>administration av personalpension<br>eller Sjukvårdens och social-<br>vårdens planerings- och rationali-<br>seringsinstitut, under förutsättning<br>att arbetsgivaren tillämpar kom-<br>munalt pensionsavtal eller av<br>annan arbetsgivare, under förut-<br>sättning att arbetsgivaren tillämpar<br>kommunalt pensionsavtal och att<br>borgen tecknats i enlighet med vad<br>som anges i punkt 20 e första<br>stycket b av anvisningarna till 23 §<br>kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>3. avgångsersättning som om-<br>fattas av s.k. trygghetsavtal,</p>
<p>4. ersättning som utgår enligt<br>gruppsjukförsäkring som åtnjuts</p>
<p>Senaste lydelse 1997:940.</p>
<p>111</p>
<p>enligt grunder som fastställts i<br>kollektivavtal mellan arbetsmark-<br>nadens huvudorganisationer till<br>den del ersättningen utgör kom-<br>plement till förtidspension eller till<br>sjukbidrag,</p>
<p>6. ersättning som utgår på grund<br>av ansvarighetsförsäkring som<br>åtnjuts enligt grunder som fast-<br>ställts i kollektivavtal mellan ar-<br>betsmarknadens huvudorganisa-<br>tioner till den del ersättningen ut-<br>går i form av engångsbelopp som<br>inte utgör kompensation för mistad<br>inkomst,</p>
<p>7. bidrag som en arbetsgivare<br>lämnar till en sådan vinst-<br>andelsstiftelse som avses i 3 kap.<br>2 § andra stycket lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring eller en<br>annan juridisk person med mot-<br>svarande ändamål med undantag<br>för bidrag som lämnas till en pen-<br>sions- eller personalstiftelse enligt<br>lagen (1967:531) om tryggande av<br>pensionsutfästelse m.m.<br></p>
<p>enligt grunder som fastställts i<br>kollektivavtal mellan arbetsmark-<br>nadens huvudorganisationer till<br>den del ersättningen utgör kom-<br>plement till förtidspension eller till<br>sjukbidrag,</p>
<p>5. ersättning som utges på<br>grund av ansvarighetsförsäkring<br>som åtnjuts enligt grunder som<br>fastställts i kollektivavtal mellan<br>arbetsmarknadens huvudorganisa-<br>tioner till den del ersättningen ut-<br>ges i form av engångsbelopp som<br>inte utgör kompensation för mistad<br>inkomst,</p>
<p>6. bidrag som en arbetsgivare<br>lämnar till en sådan vinst-<br>andelsstiftelse som avses i 3 kap.<br>2 § andra stycket lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring eller en<br>annan juridisk person med mot-<br>svarande ändamål med undantag<br>för bidrag som lämnas till en pen-<br>sions- eller personalstiftelse enligt<br>lagen (1967:531) om tryggande av<br>pensionsutfästelse m.m.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som<br>avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt<br>av tjänst i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund<br>av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de kost-<br>nader som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig enligt<br>denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomstskatt för<br>förmånen.</p>
<p>Vid bestämmande av skatte-<br>underlaget tillämpas bestämmel-<br>serna i 2 kap. 3-5 §§ lagen<br>(1981:691) om socialavgifter med<br>undantag av 4 § första stycket 2<br>och 13.</p>
<p>Vid bestämmande av skatte-<br>underlaget enligt första stycket 6<br>skall bortses från ersättning för<br>arbetsskada som inträffat före ut-<br>gången av juni 1993 om ersätt-<br>ningen avser tid därefter samt från<br>ersättning för arbetsskada som<br>inträffat före utgången av år 1992</p>
<p>Vid bestämmande av skatte-<br>underlaget tillämpas bestämmel-<br>serna i 2 kap. 3-5 §§ lagen<br>(1981:691) om socialavgifter med<br>undantag av 4 § första stycket 13<br>och 5 § andra stycket första<br>meningen.</p>
<p>Vid bestämmande av skatte-<br>underlaget enligt första stycket 5<br>skall bortses från ersättning för<br>arbetsskada som inträffat före ut-<br>gången av juni 1993 om ersätt-<br>ningen avser tid därefter samt från<br>ersättning för arbetsskada som<br>inträffat före utgången av år 1992</p>
<p>112</p>
<p>om skadan anmälts till allmän för-<br>säkringskassa efter utgången av<br>juni 1993. Detta gäller dock endast<br>ersättning som för en och samme<br>arbetstagare beräknas på lönedelar<br>som inte överstiger sju och en halv<br>gånger basbeloppet enligt 1 kap.<br>6 § lagen om allmän försäkring.</p>
<p>om skadan anmälts till allmän för- Prop. 1997/98:151<br>säkringskassa efter utgången av Bilaga 4<br>juni 1993. Detta gäller dock endast<br>ersättning som för en och samme<br>arbetstagare beräknas på lönedelar<br>som inte överstiger sju och en halv<br>gånger prisbasbeloppet enligt<br>1 kap. 6 § lagen om allmän försäk-<br>ring.</p>
<p>En enskild person eller ett<br>dödsbo skall för varje år till staten<br>betala särskild löneskatt med<br>24,26 procent på inkomst enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>av annan näringsverksamhet här i<br>landet än sådan aktiv näringsverk-<br>samhet som avses z 11 kap. 3 §<br>första stycket lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring (passiv närings-<br>verksamhet) samt, om den skatt-<br>skyldige före årets början fyllt 65<br>år eller inte fyllt 65 år men under<br>hela året uppburit hel ålderspen-<br>sion eller avlidit under året, på<br>inkomst som avses i 3 kap. 4 §<br>andra stycket lagen (1981:691) om<br>socialavgifter samt vidare på er-<br>sättning som utgår enligt sådan<br>avtalsgruppsjukförsäkring som<br>avses i punkt 12 av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen<br>eller enligt sådan trygghetsförsäk-<br>ring som avses i nämnda anvis-<br>ningspunkt till den del ersätt-<br>ningen utgår i form av engångs-<br>belopp som inte utgör kompensa-<br>tion för mistad inkomst. Skatt be-<br>räknas inte på sådana inkomster<br>för vilka den skattskyldige skall<br>betala egenavgifter enligt 3 kap.<br>4 § lagen om socialavgifter. Be-<br>dömningen om näringsverksamhet<br>är aktiv eller passiv görs för en<br>förvärvskälla enligt kommunal-<br>skattelagen.</p>
<h4>2 §<sup>2</sup></h4>
<p>En enskild person eller ett<br>dödsbo skall för varje år till staten<br>betala särskild löneskatt med<br>24,26 procent på inkomst enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>av annan näringsverksamhet här i<br>landet än sådan aktiv näringsverk-<br>samhet som avses i 2 kap. 6 §<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension (passiv<br>näringsverksamhet) samt på er-<br>sättning som utges enligt sådan<br>avtalsgruppsjukförsäkring som av-<br>ses i punkt 12 av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen eller<br>enligt sådan trygghetsförsäkring<br>som avses i nämnda anvis-<br>ningspunkt till den del ersätt-<br>ningen utges i form av engångs-<br>belopp som inte utgör kompensa-<br>tion för mistad inkomst. Om en<br>skattskyldig före årets början har<br>fyllt 65 år eller inte har fyllt 65 år<br>men under hela året uppburit hel<br>ålderspension skall särskild löne-<br>skatt betalas med XX,XX procent<br>eller, om en skattskyldig avlidit<br>under året, med 24,26procent på<br>inkomst som avses i 3 kap. 4 §<br>andra stycket lagen (1981:691) om<br>socialavgifter. Skatt beräknas inte<br>på sådana inkomster för vilka den<br>skattskyldige skall betala egen-<br>avgifter enligt 3 kap. 4 § lagen om<br>socialavgifter. Bedömningen om<br>näringsverksamhet är aktiv eller</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:940.</p>
<p>113</p>
<p>passiv görs för en förvärvskälla Prop. 1997/98:151<br>enligt kommunalskattelagen. Bilaga 4</p>
<p>Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-</p>
<p>serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.</p>
<p>Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. Den nya bestämmelsen i 1 § tillämpas på lön eller annan ersättning<br>som betalas ut från och med den 1 januari 1999.</p>
<p>3. Den nya bestämmelsen i 2 § tillämpas på inkomst som uppbärs från<br>och med den 1 januari 1999. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som<br>efter utgången av år 1998 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så<br>stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter ut-<br>gången av år 1998 som svarar mot förhållandet mellan den del av be-<br>skattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.</p>
<p>4. Äldre bestämmelser i 1 och 2 §§ gäller fortfarande för personer som<br>är födda 1937 eller tidigare.</p>
<p>114</p>
<h3>2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med<br>reglemente för Allmänna pensionsfonden</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente<br>för Allmänna pensionsfonden<sup>1</sup></p>
<p>dels att 1-4 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att rubriken närmast före 44 § skall lyda ”V Anmälningsskyldig-<br>het” och att rubriken närmast före 45 § skall lyda ”VI Sammanställning<br>och redovisning”,</p>
<p>dels att det i lagen skall föras in nio nya paragrafer, 43 a-43 i §§, samt<br>närmast före 43 a § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>1§<sup>2</sup></h4>
<p>De penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall föras till<br>Allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av första-sjätte fondstyrelserna.</p>
<p>Bestämmelser om första-tredje<br>fondstyrelserna finns i 2-16, 21-25,<br>44 och 45 §§ samt om fjärde-sjätte<br>fondstyrelserna i 26, 28-37, 39<br>och 43^15 §§.</p>
<p>Riksförsäkringsverket skall vaije<br>år överföra</p>
<p>1. till första fondstyrelsens för-<br>valtning tilläggspensionsavgifter<br>som erläggs av staten, kommuner<br>och därmed jämförliga samfällig-<br>heter samt av bolag, föreningar<br>och stiftelser, i vilka staten, kom-<br>muner eller därmed jämförliga<br>samfälligheter har ett bestäm-<br>mande inflytande,</p>
<p>De medel som enligt 8 kap. 2 §<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension förs till<br>Premiesparfonden inom Allmänna<br>pensionsfonden skall förvaltas av<br>sjunde fondstyrelsen.</p>
<p>Bestämmelser finns om första-<br>tredje fondstyrelserna i 2-16, 21-25,<br>44 och 45 §§, om fjärde-sjätte<br>fondstyrelserna i 26, 28-37, 39<br>och 43-45 §§ samt om sjunde<br>fondstyrelsen i 43 a-45 §§.</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>Av de medel som avses i 1 §<br>första stycket skall Riksförsäk-<br>ringsverket varje år överföra till</p>
<p>1. första fondstyrelsens förvalt-<br>ning ålderspensionsavgifter som<br>erläggs av staten, kommuner och<br>därmed jämförliga samfälligheter<br>samt av bolag, föreningar och<br>stiftelser, i vilka staten, kommuner<br>eller därmed jämförliga samfällig-<br>heter har ett bestämmande in-<br>flytande,</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1991:1857.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:952.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:1034.</p>
<p>115</p>
<p>2. till andra fondstyrelsens för-<br>valtning tilläggspensionsavgifter<br>som erläggs av andra arbetsgivare<br>än som har nämnts under 1, såvitt<br>de avser ett avgiftsunderlag som<br>per år överstiger 240 gånger det<br>basbelopp som gäller enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>samt</p>
<p>3. till tredje fondstyrelsens för-<br>valtning övriga tilläggspensions-<br>avgifter,</p>
<p>4. till första-tredje fondstyrel-<br>sernas förvaltning pensionsavgifter<br>enligt lagen (1994:1744) om all-<br>män pensionsavgift fördelade på<br>respektive fondstyrelse med en<br>andel som motsvarar den andel av<br>tilläggspensionsavgiftema som<br>förs till var och en av fondstyrel-<br>serna.</p>
<p>2. andra fondstyrelsens förvalt-<br>ning ålderspensionsavgifter som<br>erläggs av andra arbetsgivare än de<br>som har nämnts under 1, om av-<br>giftsunderlaget per år överstiger<br>240 gånger det prisbasbelopp som<br>gäller enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring,</p>
<p>3. tredje fondstyrelsens förvalt-<br>ning övriga ålderspensionsavgifter,</p>
<p>4. första-tredje fondstyrelsernas<br>förvaltning pensionsavgifter enligt<br>lagen (1994:1744) om allmän pen-<br>sionsavgift fördelade på respektive<br>fondstyrelse med en andel som<br>motsvarar den andel av ålderspen-<br>sionsavgifterna som förs till var<br>och en av fondstyrelserna.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 1-4 gäller med den begränsning som<br>följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsernas rätt<br>att rekvirera medel hos Riksförsäkringsverket</p>
<p>Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen<br>av de medel som styrelsen förvaltar.</p>
<p>Pensionsutbetalningar, förvalt-<br>ningskostnader och andra utgifter<br>avseende forsäkringen för tilläggs-<br>pension skall, i den mån andra<br>medel inte står till förfogande,<br>betalas genom tillskott som riks-<br>försäkringsverket erhåller från<br>fondstyrelserna. De medel som be-<br>hövs för ett kalenderår skall<br>tillskjutas av varje fondstyrelse i<br>förhållande till de avgifter som<br>under det närmast föregående året<br>har överförts till dess förvaltning.</p>
<h4>3§</h4>
<p>Pensionsutbetalningar, förvalt-<br>ningskostnader och andra utgifter<br>avseende försäkring för inkomst-<br>pension och tilläggspension enligt<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension samt för-<br>säkring för tilläggspension i form<br>av ålderspension enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>skall, i den mån andra medel inte<br>står till förfogande, betalas genom<br>tillskott som Riksförsäkringsverket<br>erhåller från fondstyrelserna. De<br>medel som behövs för ett kalen-<br>derår skall tillskjutas av varje<br>fondstyrelse i förhållande till de<br>avgifter som under det närmast<br>föregående året har överförts till<br>dess förvaltning.</p>
<p>116</p>
<p>Vaije fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala kostna- Prop. 1997/98:151<br>derna för dess verksamhet och för revision av dess förvaltning. Bilaga 4</p>
<h4>4 §<sup>4</sup></h4>
<p>Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av rege-<br>ringen. Av ledamöterna utses</p>
<p>i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som före-<br>träder kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av<br>rikssammanslutningar av arbetstagare,</p>
<p>i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar-<br>betsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsu-<br>mentkooperationen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av<br>arbetstagare samt</p>
<p>i tredje fondstyrelsen två efter<br>förslag av rikssammanslutningar<br>av arbetsgivare, fyra efter förslag<br>av rikssammanslutningar av ar-<br>betstagare och två efter förslag av<br>sammanslutningar som företräder<br>personer vilka erlägger egenav-<br>gifter för tilläggspension.</p>
<p>i tredje fondstyrelsen två efter<br>förslag av rikssammanslutningar<br>av arbetsgivare, fyra efter förslag<br>av rikssammanslutningar av ar-<br>betstagare och två efter förslag av<br>sammanslutningar som företräder<br>personer vilka erlägger egenav-<br>gifter för ålderspension.</p>
<p>Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.</p>
<p>För vaije ledamot utses i samma ordning en suppleant.</p>
<p>Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i Sverige och får inte<br>vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.</p>
<p>IV Sjunde fondstyrelsen</p>
<p>43 a §</p>
<p>Sjunde fondstyrelsen skall för-<br>valta en särskild fond inom All-<br>männa pensionsfonden, Premie-<br>sparfonden.</p>
<p>Fonden skall förvaltas för de<br>ändamål som framgår av bestäm-<br>melserna om premiepension i<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension. Fond-<br>styrelsen skall i sin förvaltning<br>handla uteslutande i pensions-<br>spararnas intresse.</p>
<p>Fondstyrelsen skall ta emot<br>medel till och betala ut medel från<br>fonden enligt de anvisningar som<br>Premiepensionsmyndigheten läm-<br>nar.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1988:1301.</p>
<p>117</p>
<p>43 b §</p>
<p>Premiesparfonden skall vara in-<br>delad i fondandelar. Alla fondan-<br>delar skall vara lika stora.</p>
<p>Värdet av en fondandel är fon-<br>dens värde delat med antalet fond-<br>andelar. Fondens tillgångar skall<br>värderas med ledning av gällande<br>marknadsvärde. Fondstyrelsen<br>skall dagligen beräkna fondan-<br>delsvärdet och underrätta Premie-<br>pensionsmyndigheten om värdet.</p>
<p>När medel tillförs fonden, skall<br>fondstyrelsen utfärda fondandelar<br>till Premiepensionsmyndigheten.<br>När medel betalas ur fonden, skall<br>det ske genom inlösen av fond-<br>andelar.</p>
<p>43 c §</p>
<p>Fondstyrelsen skall förvalta<br>fondmedlen så att den totala risk-<br>nivån är låg, samtidigt som med-<br>len ger så god avkastning som<br>möjligt.</p>
<p>Fondstyrelsen får inte förvärva<br>en andel aktier i ett svenskt aktie-<br>bolag som tillsammans med<br>fondstyrelsens övriga aktier i<br>samma bolag överstiger fem pro-<br>cent av röstetalet för samtliga ak-<br>tier i bolaget.</p>
<p>43 d§</p>
<p>Fondstyrelsen för rösta för de<br>aktier som den förvärvat till Pre-<br>miesparfonden endast när kravet<br>på avkastning enligt 43 c § första<br>stycket inte kan tillgodoses på an-<br>nat sätt.</p>
<p>43 e §</p>
<p>Följande bestämmelser i lagen<br>(1990:1114) om värdepappers-<br>fonder, och föreskrifter som har<br>meddelats med stöd av dessa be-<br>stämmelser, skall gälla för förvalt-<br>ningen av Premiesparfonden:</p>
<p>- 6 a § om skyldighet för revisor<br>att anmäla vissa förhållanden till</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>118</p>
<p>Finansinspektionen,</p>
<p>-7 § om förbud for vissa perso-<br>ner med insynsställning att handla<br>med en värdepappersfond,</p>
<p>- 9 och 10 §§ om upprättande<br>och godkännande av fondbestäm-<br>melser,</p>
<p>- 12 § om företrädare för an-<br>delsägarna i en värdepappersfond<br>m.m.,</p>
<p>- 13 § första stycket 2-4 och<br>andra stycket om förbud mot att ta<br>upp lån m.m.,</p>
<p>- 17-22 §§, 23 § första stycket 2<br>och 3 samt 24-25 §§ om placering<br>av medel i en värdepappersfond,</p>
<p>- 26-29 §§ om information om<br>en värdepappersfond,</p>
<p>- 32 § första stycket om inlösen<br>av fondandelar, och</p>
<p>-47 § om skadestånd.</p>
<p>Vid tillämpningen av de be-<br>stämmelser och föreskrifter som<br>anges i första stycket skall Premie-<br>sparfonden anses som en värde-<br>pappersfond och Premiepen-<br>sionsmyndigheten som fondan-<br>delsägare. Vad som sägs om fond-<br>bolag skall avse sjunde fondstyrel-<br>sen.</p>
<p>Finansinspektionen får medge<br>undantag från de bestämmelser<br>som anges i första stycket.</p>
<p>43f§</p>
<p>Fondstyrelsen skall bestå av sju<br>ledamöter, som förordnas av rege-<br>ringen. Av ledamöterna förordnas<br>en till ordförande och en till vice<br>ordförande.</p>
<p>Om en ledamot entledigas eller<br>avlider eller om hans uppdrag av<br>annat skäl upphör under den tid<br>för vilken han blivit förordnad,<br>skall en ny ledamot förordnas i<br>hans ställe för den återstående<br>tiden.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>119</p>
<p>43g§</p>
<p>Fondstyrelsen skall ingå samar-<br>betsavtal enligt 8 kap. 3 § första<br>stycket 2 lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension med<br>Premiepensionsmyndigheten samt<br>göra de åtaganden som anges i<br>samma stycke 3-5.</p>
<p>43h§</p>
<p>Fondstyrelsen skall stå under<br>tillsyn av Finansinspektionen. För<br>tillsynen gäller i tillämpliga delar<br>bestämmelserna i 39-42 och 46 §§<br>lagen (1990:1114) om värdepappers-<br>fonder och de föreskrifter som har<br>meddelats i anslutning till dessa<br>bestämmelser.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestäm-<br>melser och föreskrifter som anges i<br>första stycket skall vad som sägs<br>om fondbolag avse sjunde fond-<br>styrelsen.</p>
<p>43 i §</p>
<p>Föreskrifterna i 3 § andra<br>stycket, 4 § fjärde stycket, 5 §<br>första och andra styckena, 7-10 §§,<br>11 § tredje och fjärde styckena,<br>16-16 a §§ och 21-25 §§ gäller<br>också i fråga om sjunde fond-<br>styrelsen.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>120</p>
<h3>2.11 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen<br>(1980:100)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'</p>
<p>dels att 7 kap. 7 § skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 39 §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<h4>7 kap.</h4>
<p>Sekretess gäller hos allmän för-<br>säkringskassa, Riksförsäkringsverket<br>och domstol i ärende enligt lag-<br>stiftningen om allmän försäkring<br>eller arbetsskadeförsäkring eller<br>om annan jämförbar ekonomisk<br>förmån för enskild, eller om läkar-<br>vårdsersättning eller ersättning för<br>sjukgymnastik, för uppgift om<br>någons hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden, om det<br>kan antas att den som uppgiften rör<br>eller någon honom närstående<br>lider men om uppgiften röjs. Sam-<br>ma sekretess gäller hos annan<br>myndighet på vilken det ankom-<br>mer att handlägga ärende enligt<br>lagstiftning som nu har nämnts. I<br>fråga om myndighet som anges i<br>8 § gäller dock bestämmelserna<br>där.</p>
<h4>7§</h4>
<p>Sekretess gäller hos allmän för-<br>säkringskassa, Premiepensionsmyn-<br>digheten, Riksförsäkringsverket och<br>domstol i ärende enligt lagstift-<br>ningen om allmän försäkring, in-<br>komstgrundad ålderspension eller<br>arbetsskadeförsäkring eller om<br>annan jämförbar ekonomisk för-<br>mån för enskild, eller om läkar-<br>vårdsersättning eller ersättning för<br>sjukgymnastik, för uppgift om<br>någons hälsotillstånd eller andra<br>personliga förhållanden, om det<br>kan antas att den som uppgiften rör<br>eller någon honom närstående<br>lider men om uppgiften röjs. Sam-<br>ma sekretess gäller hos annan<br>myndighet på vilken det ankom-<br>mer att handlägga ärende enligt<br>lagstiftning som nu har nämnts. I<br>fråga om myndighet som anges i<br>8 § gäller dock bestämmelserna<br>där.</p>
<p>Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård-<br>eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotill-<br>stånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen<br>är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.</p>
<p>Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan<br>eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra per-<br>sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den<br>som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstå-<br>ende utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.</p>
<p>Lagen omtryckt 1992:1474.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:1661.</p>
<p>121</p>
<p>Utan hinder av sekretessen får<br>uppgift lämnas till enskild enligt<br>vad som föreskrivs i lagstiftningen<br>om allmän försäkring och lagstift-<br>ningen om sjuklön.</p>
<p>Utan hinder av sekretessen får<br>uppgift lämnas till enskild enligt<br>vad som föreskrivs i lagstiftningen<br>om allmän försäkring, lagstift-<br>ningen om inkomstgrundad ålders-<br>pension och lagstiftningen om<br>sjuklön.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år<br>eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.</p>
<p>39 §</p>
<p>Sekretess gäller hos en allmän<br>försäkringskassa, Premiepensions-<br>myndigheten, Riksförsäkringsverket<br>och domstol i ärende enligt<br>lagstiftningen om inkomstgrundad<br>ålderspension for uppgift om</p>
<p>1. hur premiepensionsmedel har<br>placerats för en enskilds räkning,<br>om det inte står klart att uppgiften<br>kan röjas utan att han eller hon<br>lider men, och</p>
<p>2. vad en pensionssparare har<br>bestämt om efterlevandeskydd en-<br>ligt 10 kap. lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Utan hinder av sekretess får<br>uppgift lämnas till enskild enligt<br>vad som föreskrivs i lagstiftningen<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Sekretess enligt första stycket 2<br>gäller inte sedan pensionsspararen<br>har avlidit.</p>
<p>I fråga om uppgift i allmän<br>handling gäller sekretessen i högst<br>sjuttio år.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>122</p>
<h3>2.12 Förslag till lag om ändring i<br>socialförsäkringsregisterlagen (1997:934)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1-3, 9 och 11-15 §§ socialförsäkrings-<br>registerlagen (1997:934) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Denna lag gäller personregister<br>för sådan verksamhet i fråga om<br>socialförsäkringsförmåner samt andra<br>förmåner och ersättningar som<br>enligt lag eller förordning eller<br>särskilt beslut av regeringen an-<br>kommer på de allmänna försäk-<br>ringskassorna eller Riksförsäk-<br>ringsverket (socialförsäkrings-<br>register).</p>
<h4>1§</h4>
<p>Denna lag gäller personregister<br>för sådan verksamhet i fråga om<br>socialförsäkringsförmåner samt andra<br>förmåner och ersättningar som<br>enligt lag eller förordning eller<br>särskilt beslut av regeringen an-<br>kommer på de allmänna försäk-<br>ringskassorna, Premiepensions-<br>myndigheten eller Riksförsäkrings-<br>verket (socialförsäkringsregister).</p>
<p>Med personregister förstås detsamma som i datalagen (1973:289).</p>
<p>De allmänna försäkringskassor-<br>na och Riksförsäkringsverket får<br>föra socialförsäkringsregister en-<br>ligt denna lag för de ändamål som<br>anges i 3 §.</p>
<p>De allmänna försäkringskassor-<br>na och Riksförsäkringsverket får<br>använda socialförsäkringsregister<br>för</p>
<p>1. handläggning av ärenden som<br>omfattas av 1 § första stycket,</p>
<p>2. förberedande åtgärder för hand-<br>läggning enligt 1, samt</p>
<p>3. uppföljning, utvärdering, till-<br>syn och framställning av statistik<br>avseende verksamhet enligt 1 och</p>
<p>2.</p>
<p>Utan hinder av de begränsningar<br>som följer av 7 och 8 §§ får<br>följande uppgifter registreras i<br>fråga om avgöranden av domstol,<br>Riksförsäkringsverket eller allmän</p>
<h4>2§</h4>
<p>De allmänna försäkringskassor-<br>na, Premiepensionsmyndigheten<br>och Riksförsäkringsverket får föra<br>socialförsäkringsregister enligt<br>denna lag för de ändamål som<br>anges i 3 §.</p>
<h4>3§</h4>
<p>De allmänna försäkringskassorna,<br>Premiepensionsmyndigheten och<br>Riksförsäkringsverket får använda<br>socialförsäkringsregister för</p>
<p>1. handläggning av ärenden som<br>omfattas av 1 § första stycket,</p>
<p>2. förberedande åtgärder för hand-<br>läggning enligt 1, samt</p>
<p>3. uppföljning, utvärdering, till-<br>syn och framställning av statistik<br>avseende verksamhet enligt 1 och</p>
<p>2.</p>
<h4>9§</h4>
<p>Utan hinder av de begränsningar<br>som följer av 7 och 8 §§ får<br>följande uppgifter registreras i<br>fråga om avgöranden av domstol,<br>Riksförsäkringsverket, Premiepen-<br></p>
<p>123</p>
<p>försäkringskassa i ärenden som<br>omfattas av 1 § första stycket:</p>
<p>1. utgången,</p>
<p>2. de bestämmelser som har till-<br>lämpats, och</p>
<p>3. huruvida avgörandet har över-<br>klagats.<br></p>
<p>sionsmyndigheten eller allmän för-<br>säkringskassa i ärenden som om-<br>fattas av 1 § första stycket:</p>
<p>1. utgången,</p>
<p>2. de bestämmelser som har till-<br>lämpats, och</p>
<p>3. huruvida avgörandet har över-<br>klagats.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Socialförsäkringsregister som<br>förs särskilt för en allmän försäk-<br>ringskassa eller ett lokalt organ<br>inom denna eller för Riksförsäk-<br>ringsverket för handläggning av<br>ärenden får innehålla handlingar<br>som har kommit in eller framställts<br>i ett ärende. För uppgifter i sådana<br>handlingar gäller inte de begräns-<br>ningar som följer av 7-10 §§, om<br>uppgifterna har lämnats i ärendet<br>eller behövs för handläggningen<br>av detta.</p>
<h4>11 §</h4>
<p>Socialförsäkringsregister som<br>förs särskilt för en allmän försäk-<br>ringskassa eller ett lokalt organ<br>inom denna, för Premiepen-<br>sionsmyndigheten eller för Riks-<br>försäkringsverket för handlägg-<br>ning av ärenden får innehålla<br>handlingar som har kommit in<br>eller framställts i ett ärende. För<br>uppgifter i sådana handlingar<br>gäller inte de begränsningar som<br>följer av 7-10 §§, om uppgifterna<br>har lämnats i ärendet eller behövs<br>för handläggningen av detta.</p>
<h4>12 §</h4>
<p>Socialförsäkringsregister får genom sambearbetning tillföras</p>
<p>1. uppgifter från andra socialförsäkringsregister, och</p>
<p>2. uppgifter som lämnas till en<br>allmän försäkringskassa eller<br>Riksförsäkringsverket med stöd av<br>en särskild bestämmelse i lag eller<br>förordning om lämnande av upp-<br>gifter.</p>
<p>2. uppgifter som lämnas till en<br>allmän försäkringskassa, Premie-<br>pensionsmyndigheten eller Riks-<br>försäkringsverket med stöd av en<br>särskild bestämmelse i lag eller<br>förordning om lämnande av upp-<br>gifter.</p>
<p>Av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut av Datainspektio-<br>nen kan följa att socialförsäkringsregister genom sambearbetning får<br>tillföras uppgifter utöver vad som anges i första stycket.</p>
<p>Registeransvariga för socialför-<br>säkringsregister som förs gemen-<br>samt för Riksförsäkringsverket och<br>de allmänna försäkringskassorna är<br>verket samt vaije försäkringskassa<br>när det gäller behandling av<br>uppgifter hos den försäk-<br>ringskassan. För register som förs</p>
<h4>13 §</h4>
<p>Registeransvariga för socialför-<br>säkringsregister som förs gemen-<br>samt för Riksförsäkringsverket och<br>de allmänna försäkringskassorna är<br>verket samt vaije försäkringskassa<br>när det gäller behandling av<br>uppgifter hos den försäk-<br>ringskassan. För register som förs</p>
<p>124</p>
<p>särskilt för en allmän försäk-<br>ringskassa eller ett lokalt organ<br>inom denna är försäkringskassan<br>registeransvarig. Riksförsäkrings-<br>verket är registeransvarigt för so-<br>cialförsäkringsregister som förs<br>särskilt för verket.</p>
<p>särskilt för en allmän försäk- Prop. 1997/98:151<br>ringskassa eller ett lokalt organ Bilaga 4<br>inom denna är försäkringskassan<br>registeransvarig. Premiepensions-<br>myndigheten är registeransvarig<br>för socialförsäkringsregister som<br>förs särskilt för myndigheten.<br>Riksförsäkringsverket är regis-<br>teransvarigt för socialförsäkrings-<br>register som förs särskilt för<br>verket.</p>
<h4>14 §</h4>
<p>Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna får ha<br>direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs gemen-<br>samt för verket och försäkringskassorna.</p>
<p>Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs sär-<br>skilt för en allmän försäkringskassa får endast den försäkringskassan ha.<br>Om ett register förs särskilt för ett lokalt organs verksamhetsområde<br>inom försäkringskassan får dock endast det lokala organet ha direkt åt-<br>komst till uppgifterna.</p>
<p>Direkt åtkomst till uppgifter i<br>socialförsäkringsregister som förs<br>särskilt för Premiepensionsmyn-<br>digheten får endast myndigheten<br>ha. Om det behövs för ändamål<br>som avses i 3 § 1 eller 2 får dock<br>även Riksförsäkringsverket och<br>den allmänna försäkringskassan<br>ha direkt åtkomst till ett sådant<br>register med undantag för sådana<br>handlingar som avses i 11 §.</p>
<p>Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs sär-<br>skilt för Riksförsäkringsverket får endast verket ha. Om det behövs för<br>ändamål som avses i 3 § 1 eller 2 får dock även en allmän försäkrings-<br>kassa ha direkt åtkomst till ett sådant register med undantag för sådana<br>handlingar som avses i 11 §.</p>
<p>Behörighet för direkt åtkomst<br>till uppgifter i socialförsäkrings-<br>register enligt första-trea^e<br>styckena får endast ges till den<br>som behöver ha tillgång till upp-<br>gifterna för att kunna utföra sitt<br>arbete.</p>
<p>Behörighet för direkt åtkomst<br>till uppgifter i socialförsäkrings-<br>register enligt första-färde<br>styckena får endast ges till den<br>som behöver ha tillgång till upp-<br>gifterna för att kunna utföra sitt<br>arbete.</p>
<p>125</p>
<p>Statens löne- och pensionsverk<br>och det för kommunerna och<br>landstingen gemensamma organet<br>för administration av personalpen-<br>sioner får, i den utsträckning som<br>föreskrivs av regeringen eller den<br>myndighet regeringen bestämmer,<br>ha direkt åtkomst till uppgifter i<br>socialförsäkringsregister för de<br>ändamål som anges i 4 §. Bestäm-<br>melserna i 14 § fjärde stycket<br>gäller också för pensionsverket<br>och det gemensamma organet.</p>
<h4>15 §</h4>
<p>Statens löne- och pensionsverk<br>och det för kommunerna och<br>landstingen gemensamma organet<br>för administration av personalpen-<br>sioner får, i den utsträckning som<br>föreskrivs av regeringen eller den<br>myndighet regeringen bestämmer,<br>ha direkt åtkomst till uppgifter i<br>socialförsäkringsregister för de<br>ändamål som anges i 4 §. Bestäm-<br>melserna i 14 § femte stycket<br>gäller också för pensionsverket<br>och det gemensamma organet.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Det som sägs om Premiepen-<br>sionsmyndigheten skall till utgången av år 1998 gälla för utredningen om<br>organisation av Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>126</p>
<h2>Lagförslag i lagrådsremiss den 19 februari 1998<br>Statlig ålderspensionsavgift m.m.</h2>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 5</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om statlig ålderspensionsavgift</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Statlig ålderspensionsavgift skall för vaije år betalas av staten enligt<br>denna lag.</p>
<p>Avgift betalas endast för försäkrade enligt lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension som uppfyller förutsättningarna för tillgodo-<br>räknande av pensionsrätt för inkomstpension eller pensionspoäng.</p>
<p>2 § Avgiften utgör X,XX procent av ersättning i form av</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan<br>författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning<br>ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt<br>2 kap. 3 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension eller in-<br>komst av annat förvärvsarbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1-4 nämnda<br>lag,</p>
<p>2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,</p>
<p>3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård,</p>
<p>4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen<br>(1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsva-<br>rande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,</p>
<p>6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i<br>den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,</p>
<p>8. dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de<br>startar egen näringsverksamhet,</p>
<p>10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under arbetsmarknadsut-<br>bildning och yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning vid genera-<br>tionsväxling,</p>
<p>11. utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>12. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>13. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxen-<br>studiestöd för arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>14. timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux),</p>
<p>15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning en-<br>ligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt</p>
<p>127</p>
<p>16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den ut-<br>sträckning som regeringen så föreskriver.</p>
<p>3 § Avgift beräknas inte på ersättning enligt 2 § om ersättningen tillsam-<br>mans med annan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvs-<br>arbete understiger 24 procent av det för året gällande prisbasbeloppet<br>enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>4 § Vid beräkning av avgift på ersättning enligt 2 § skall det bortses från<br>en försäkrads inkomster som överstiger X,XX förhöjda prisbasbelopp<br>enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i följande ord-<br>ning</p>
<p>1. ersättningar enligt 2 § 1 som utgör inkomst av annat förvärvsarbete,</p>
<p>2. annan inkomst av annat förvärvsarbete,</p>
<p>3. ersättningar enligt 2 § som utgör inkomst av anställning,</p>
<p>4. annan inkomst av anställning.</p>
<p>5 § Avgiften utgör 18,5 procent av sådana pensionsgrundande belopp<br>som fastställs enligt 3 kap. lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p>
<p>6 § Om sådan livränta som avses i 2 § 5 med tillämpning av 6 kap. 1 §<br>lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring har varit samordnad med<br>förtidspension eller efterlevandepension utgör avgiften 18,5 procent av<br>det belopp som på grund av samordningen inte betalas ut.</p>
<p>7 § Avgift skall för varje år betalas preliminärt med belopp som så nära<br>som möjligt beräknas motsvara den slutliga avgiften. Den preliminära<br>avgiften betalas vaije månad. Regeringen skall bestämma storleken på de<br>belopp som skall betalas.</p>
<p>8 § Fördelningen av avgiften skall göras enligt följande. Den andel som<br>beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år förs till<br>Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning enligt 8 kap. 1 § första stycket<br>lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension. Återstoden förs till<br>Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Regeringen skall för varje år fastställa andelarna efter förslag från<br>Riksförsäkringsverket.</p>
<p>9 § Slutlig avstämning av avgifterna skall göras året efter fastställelseåret.<br>Den skillnad som framkommer mellan beräknade belopp och de belopp<br>som slutligt framräknas för det aktuella året skall regleras i samband med<br>att storleken på de preliminära avgifterna bestäms. Det belopp som skall<br>regleras gentemot Riksgäldskontoret beräknas med sådan avkastning som<br>anges i 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:000) om inkomstgrundad<br>ålderspension och det belopp som skall regleras gentemot Allmänna pen-<br>sionsfonden med sådan ränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalnings-<br>lagen (1997:483).</p>
<p>Med fastställelseår avses detsamma som enligt 1 kap. 8 § första stycket<br>lagen om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>128</p>
<p>10 § Avgiften används till finansiering av försäkringen för inkomstgrun-<br>dad ålderspension enligt lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 och tillämpas första<br>gången på ersättningar och pensionsgrundande belopp som beräknas för<br>år 1999.</p>
<p>2. Under åren 1999 och 2000 skall utöver vad som sägs i 10 § avgiften<br>även finansiera försäkringen för tilläggspension i form av ålderspension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och folkpension i form av<br>ålderspension enligt samma lag för personer med rätt till sådan tilläggs-<br>pension.</p>
<p>129</p>
<p>5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151</p>
<p>2.2</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 2 §, 4 kap. 1 § och 15 kap.<br>8 § lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 5</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>Försäkringen och kostnaderna<br>för förvaltningen av den skall<br>finansieras genom ålderspensions-<br>avgifter enligt lagen (1981:691) om<br>socialavgifter och allmänna pen-<br>sionsavgifter enligt lagen (1994:1744)<br>om allmän pensionsavgift samt<br>genom avkastning på avgifts-<br>medel.</p>
<h4>2§‘</h4>
<p>Försäkringen och kostnaderna<br>för förvaltningen av den skall<br>finansieras genom ålderspensions-<br>avgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter, allmänna pen-<br>sionsavgifter enligt lagen (1994:1744)<br>om allmän pensionsavgift och<br>statliga ålderspensionsavgifter<br>enligt lagen (1998:000) om statlig<br>ålderspensionsavgift samt genom<br>avkastning på avgiftsmedel.</p>
<p>2 kap.</p>
<h4>2 §<sup>2</sup></h4>
<p>För vaije år som en person har varit försäkrad enligt 1 kap. 4 § första<br>eller andra stycket och har haft inkomster som är pensionsgrundande,<br>skall hans eller hennes pensionsgrundande inkomst fastställas. Detta<br>gäller dock endast om summan av de inkomster som är pensionsgrundan-<br>de uppgått till minst 24 procent av det för intjänandeåret gällande pris-<br>basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Fastställande enligt första stycket<br>skall inte göras för år före det år då<br>den försäkrade fyllt 16 år eller för<br>det år då den försäkrade har<br>avlidit.</p>
<p>Fastställande enligt första stycket<br>skall inte göras för år före det år då<br>den försäkrade fyllt 16 år. Fast-<br>ställande enligt första stycket skall<br>inte heller göras för det år då den<br>försäkrade har avlidit i annat fall<br>än om överföring av pensionsrätt<br>för premiepension till den avlidnes<br>make skall göras för det året.</p>
<p><sup>1</sup> Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>2</p>
<p>" Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>130</p>
<h4>4 kap.</h4>
<p>För vaije år för vilket det för en<br>försäkrad har fastställts pensions-<br>grundande inkomst eller andra<br>pensionsgrundande belopp, skall,<br>om inte annat följer av 4 §, pen-<br>sionsrätt fastställas för den för-<br>säkrade. Pensionsrätt skall dock<br>inte fastställas för den som är född<br>år 1937 eller tidigare.</p>
<h4>1§<sup>3</sup></h4>
<p>För vaije år för vilket det för en<br>försäkrad har fastställts pensions-<br>grundande inkomst eller andra<br>pensionsgrundande belopp, skall,<br>om inte annat följer av 4 §, pen-<br>sionsrätt fastställas för den för-<br>säkrade. För det år då den försäk-<br>rade har avlidit skall endast pen-<br>sionsrätt för premiepension fast-<br>ställas. Pensionsrätt skall inte fast-<br>ställas för den som är född år 1937<br>eller tidigare.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>För vaije år för vilket pensionsgrundande inkomst har fastställts eller<br>för vilket en försäkrad har uppburit förtidspension enligt 13 kap. 2 §<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring skall också, om inte annat följer<br>av 8 och 9 §§, pensionspoäng fastställas för den försäkrade. Pensions-<br>poäng skall dock inte fastställas för det år då den försäkrade har avlidit<br>eller för år efter det då en försäkrad har fyllt 64 år.</p>
<p>Vårdår skall tillgodoräknas en försäkrad under de förutsättningar som<br>anges i 12 §. Vårdår skall dock inte tillgodoräknas för år före det då den<br>försäkrade fyllt 16 år och inte heller för det år då han eller hon har avlidit<br>eller för år efter det då den försäkrade har fyllt 64 år. Vårdår skall inte<br>heller tillgodoräknas om den försäkrade tillgodoräknas pensionspoäng för<br>samma år eller om pensionspoäng för det året enligt 8 § andra stycket inte<br>tillgodoräknats den försäkrade på grund av bristande eller underlåten av-<br>giftsbetalning.</p>
<p>15 kap.</p>
<h4>8§<sup>4</sup></h4>
<p>Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § skall vara<br>skriftlig och skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan<br>senast den 31 januari det första år till vilket den pensionsrätt som skall<br>överföras är hänförlig. Anmälan skall göras gemensamt av makarna och<br>gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan.</p>
<p>Om en make vill att en över-<br>föring som gäller tills vidare skall<br>upphöra måste han eller hon<br>skriftligen anmäla detta, varefter<br>överföringen upphör från och med<br>året efter det då en sådan anmälan<br>kom in till den allmänna försäk-</p>
<p>Om en make vill att en över-<br>föring som gäller tills vidare skall<br>upphöra måste han eller hon<br>skriftligen anmäla detta, varefter<br>överföringen upphör från och med<br>året efter det då en sådan anmälan<br>kom in till den allmänna försäk-</p>
<p><sup>3</sup> Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p>
<p><sup>4</sup> Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad ålders-<br>pension.</p>
<p>131</p>
<p>ringskassan. Om makarnas äkten-<br>skap har upplösts skall överför-<br>ingen upphöra från och med det år<br>då äktenskapet upplöstes.</p>
<p>ringskassan. Om makarnas äkten- Prop. 1997/98:151<br>skap har upplösts skall över- Bilaga 5<br>föringen upphöra från och med det<br>år då äktenskapet upplöstes. Om<br>äktenskapet har upplösts genom<br>att en av makarna har avlidit och<br>det är den make från vilken över-<br>föringen skall ske som har avlidit,<br>skall dock överföringen även gälla<br>det år då äktenskapet upplöstes.</p>
<p>132</p>
<h2>Lagförslag i lagrådsremiss den 19 mars 1998<br>Reformering av ålderspensionssystemet - vissa<br>finansiella frågor</h2>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 6</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om socialavgifter<sup>1<br></sup>dels att 4 kap. 8 och 10 §§ skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 2 kap. 2 § och 4 kap. 1, 2, 4, 6 och 7 §§ skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>2 kap.</h4>
<p>2 §<sup>2</sup></p>
<p>En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som<br>utgetts till sådana för vaije år betala även sjömanspensionsavgift med<br>1,20 procent.</p>
<p>I fråga om sjömän skall sjukför-<br>säkringsavgift och folkpensionsav-<br>gift beräknas efter de procentsatser<br>som regeringen eller, efter rege-<br>ringens bemyndigande, Riksför-<br>säkringsverket årligen fastställer.<br>Procentsatserna skall utgöra den<br>andel av de i 1 § första stycket 1<br>och 2 angivna procentsatserna som<br>svarar mot förhållandet mellan<br>antalet svenska sjömän och hela<br>antalet sjömän på svenska<br>handelsfartyg i medeltal för den<br>30 september de tre år som när-<br>mast föregått det år då procent-<br>satserna fastställs. Hänsyn skall<br>därvid inte tas till fartyg med en<br>bruttodräktighet understigande 300.<br>Procentsatserna beräknas med två<br>decimaler.</p>
<p>I fråga om sjömän skall sjukför-<br>säkringsavgift och arbetsmark-<br>nadsavgift beräknas efter de<br>procentsatser som regeringen eller,<br>efter regeringens bemyndigande,<br>Riksförsäkringsverket årligen fast-<br>ställer. Procentsatserna skall ut-<br>göra den andel av de i 1 § första<br>stycket 1 och 6 angivna procent-<br>satserna som svarar mot förhållan-<br>det mellan antalet svenska sjömän<br>och hela antalet sjömän på svenska<br>handelsfartyg i medeltal för den<br>30 september de tre år som när-<br>mast föregått det år då procent-<br>satserna fastställs. Hänsyn skall<br>därvid inte tas till fartyg med en<br>bruttodräktighet understigande 300.<br>Procentsatserna beräknas med två<br>decimaler.</p>
<p>Lagen omtryckt 1989:633.<br>Senaste lydelse av<br>4 kap. 8 § 1995:658<br>4 kap. 10 § 1995:852.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1335.</p>
<p>133</p>
<p>Med sjöman avses i denna lag arbetstagare som avses i punkt 1 av an- Prop. 1997/98:151<br>visningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370). Bilaga 6</p>
<h4>4 kap.</h4>
<p>1 §<sup>3</sup></p>
<p>Sjukförsäkringsavgifter förs till staten för finansiering av</p>
<p>1. kostnader för ersättning för<br>sjukvård m.m. enligt 2 kap., sjuk-<br>penning m.m. enligt 3 kap., föräld-<br>rapenningförmåner enligt 4 kap.,<br>folkpension i form av förtidspen-<br>sion enligt 7 kap. och rehabilite-<br>ringsersättning m.m. enligt 22 kap.<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring samt pensionstillskott till<br>förtidspension enligt lagen<br>(1969:205) om pensionstillskott,</p>
<p>2. kostnader enligt lagen<br>(1974:525) om ersättning för viss<br>födelsekontrollerande verksamhet<br>m.m.,</p>
<p>3. kostnader för förmåner enligt<br>lagen (1996:1150) om högkost-<br>nadsskydd vid köp av läkemedel<br>m.m.,</p>
<p>4. Centrala studiestödsnämndens<br>kostnader med anledning av att<br>sådana studielån som belöper på<br>en studerandes sjukperiod enligt<br>studiestödslagen (1973:349) inte<br>skall återbetalas,</p>
<p>5. vissa av de allmänna försäk-<br>ringskassornas förvaltningskostna-<br>der,</p>
<p>6. kostnader enligt lagen<br>(1988:1465) om ersättning och<br>ledighet för närståendevård,</p>
<p>7. den allmänna försäkringens<br>kostnader enligt lagen (1991:1047)<br>om sjuklön.</p>
<p>1. kostnader för sjukpenning<br>m.m. enligt 3 kap., folkpension i<br>form av förtidspension enligt 7 kap.<br>för personer som har rätt till<br>tilläggspension i form av förtids-<br>pension enligt 13 kap., tilläggs-<br>pension i form av förtidspension<br>enligt 13 kap. och rehabiliterings-<br>ersättning m.m. enligt 22 kap., allt<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring,</p>
<p>2. Centrala studiestödsnämndens<br>kostnader med anledning av att<br>sådana studielån som belöper på<br>en studerandes sjukperiod enligt<br>studiestödslagen (1973:349) inte<br>skall återbetalas,</p>
<p>3. vissa av de allmänna försäk-<br>ringskassornas förvaltningskostna-<br>der,</p>
<p>4. kostnader enligt lagen<br>(1988:1465) om ersättning och<br>ledighet för närståendevård,</p>
<p>5. den allmänna försäkringens<br>kostnader enligt lagen (1991:1047)<br>om sjuklön och</p>
<p>6. statliga ålderspensionsav-<br>gifter enligt lagen (1998:000) om<br>statlig ålderspensionsavgift som<br>belöper på förmåner som finansie-<br>ras med sjukförsäkringsavgiften.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:938.</p>
<p>134</p>
<p>Folkpensionsavgifter förs till<br>staten som bidrag till finansie-<br>ringen av folkpensioneringen en-<br>ligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>Delpensionsavgifter förs till en<br>fond, benämnd delpensionsfonden,<br>med vars tillgångar kostnaderna<br>för pensioner enligt lagen (1979:84)<br>om delpensionsförsäkring och<br>motsvarande äldre bestämmelser<br>skall täckas. Fonden förvaltas en-<br>ligt grunder som riksdagen fast-<br>ställer särskilt.</p>
<p>Efterlevandepensionsavgifter förs<br>till staten för finansiering av<br>folkpension i form av efterlevan-<br>depension enligt 8 kap. lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring<br>och tilläggspension i form av<br>efterlevandepension enligt 14 kap.<br>samma lag, änkepension enligt<br>övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1988:881) om ändring i lagen om<br>allmän försäkring samt kostnader<br>för förvaltning av efterlevande-<br>pension och änkepension.</p>
<p>4§</p>
<p>Föräldraförsäkringsavgifter förs<br>till staten för finansiering av för-<br>äldrapenningförmåner enligt 4 kap.<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring, kostnader för förvaltning<br>av föräldrapenningförmåner och<br>för finansiering av statliga ålders-<br>pensionsavgifter enligt lagen<br>(1998:000) om statlig ålderspen-<br>sionsavgift som belöper på sådana<br>förmåner.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 6</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03151/prop_199798__151-13.png" style="width:17pt;height:12pt;"/>
<p>Arbetsskadeavgifter förs till en<br>fond, benämnd Arbetsskadefonden,<br>med vars tillgångar kostnaderna<br>för ersättningar enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring och motsvarande äldre<br>bestämmelser samt förvaltnings-<br>kostnader skall täckas. Fonden för-<br>valtas enligt grunder som riks-<br>dagen fastställer särskilt.</p>
<p>Arbetsskadeavgifter förs till Ar-<br>betsskadefonden med vars till-<br>gångar kostnaderna för ersätt-<br>ningar enligt lagen (1976:380) om<br>arbetsskadeförsäkring och mot-<br>svarande äldre bestämmelser, stat-<br>liga ålderspensionsavgifter enligt<br>lagen (1998:000) om statlig<br>ålderspensionsavgift som belöper<br>på förmåner som finansieras med<br>arbetsskadeavgifter samt förvalt-<br>ningskostnader skall täckas. Fonden<br>förvaltas enligt grunder som riks-<br>dagen fastställer särskilt.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1994:240.</p>
<p>135</p>
<p>7 §<sup>5</sup></p>
<p>Arbetsmarknadsavgifter förs till staten för finansiering av</p>
<p>1. arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsför-<br>säkring,</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>2. kostnader för tillsyn av arbets-<br>löshetskassornas utbetalning av ar-<br>betslöshetsersättning enligt lagen<br>(1997:239) om arbetslöshets-<br>kassor, och</p>
<p>3. utbildningsbidrag till sådan<br>deltagare i arbetsmarknadsutbild-<br>ning enligt förordningen (1987:406)<br>om arbetsmarknadsutbildning eller<br>yrkesinriktad rehabilitering enligt<br>förordningen (1987:405) om den<br>arbetsmarknadspolitiska<br>verksamheten som uppfyller<br>villkoren för inkomstrelaterad<br>ersättning enligt lagen om<br>arbetslöshetsförsäkring.</p>
<p>2. kostnader för tillsyn av arbets-<br>löshetskassornas utbetalning av ar-<br>betslöshetsersättning enligt lagen<br>(1997:239) om arbetslöshets-<br>kassor,</p>
<p>3. utbildningsbidrag i form av<br>dagpenning till deltagare i arbets-<br>marknadsutbildning, yrkesinriktad<br>rehabilitering och deltagare i verk-<br>samhet för ungdomar mellan 20<br>och 24 år anordnad av en kommun<br>under förutsättning att deltagaren<br>uppfyller villkoren för inkomstre-<br>laterad ersättning enligt lagen om<br>arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>4. kostnader enligt lönegaranti-<br>lagen (1992:497) och</p>
<p>5. statliga ålderspensionsavgifter<br>enligt lagen (1998:000) om statlig<br>ålderspensionsavgift som belöper<br>på förmåner som finansieras med<br>arbetsmarknadsavgifter.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1997:249.</p>
<p>136</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om<br>ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om socialavgifter i<br>dess lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i nämnda lag</p>
<p>dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 1, 4 och 5 a §§ samt punkterna 2 och 3 av<br>övergångsbestämmelserna till lagen (1998:000) skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:000) skall in-<br>föras en ny punkt, 7, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<h4>2 kap.</h4>
<p>1 §'</p>
<p>En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för<br>vaije år betala</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med 1. sjukförsäkringsavgift med</p>
<p>7,93 procent, X,XX procent,</p>
<p>2. folkpensionsavgift med 6,83 pro- 2. efterlevandepensionsavgift</p>
<p>cent, med 1,70 procent,</p>
<p>3. ålderspensionsavgift med X,XX procent,</p>
<p>4. delpensionsavgift med 0,20 pro- 4. föräldraforsäkringsavgift med</p>
<p>cent, X,XX procent,</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med</p>
<p>5,42 procent,</p>
<p>7. arbetarskyddsavgift med</p>
<p>0,17 procent,</p>
<p>8. lönegarantiavgift med</p>
<p>0,25 procent.</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med</p>
<p>5,84 procent.</p>
<p>Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beträffan-<br>de ersättning som avses i 2 kap. 11 eller 12 § lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension betala endast ålderspensionsavgift.</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>1 §<sup>2</sup></p>
<p>En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som<br>anges i 3-5 §§ för vaije år betala</p>
<p>Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>2</p>
<p>Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>137</p>
<p>1. sjukförsäkringsavgift med 1. sjukförsäkringsavgift med Prop. 1997/98:151</p>
<p>8,66 procent, X, XX procent, Bilaga 6</p>
<p>2. folkpensionsavgift med 6,83 pro- 2. efterlevandepensionsavgift med</p>
<p>cent, 1,70 procent,</p>
<p>3. ålderspensionsavgift med X,XX procent,</p>
<p>4. delpensionsavgift med 0,20 pro- föräldraförsäkringsavgift med</p>
<p>cent, X,XX procent,</p>
<p>5. arbetsskadeavgift med 1,38 procent,</p>
<p>6. arbetsmarknadsavgift med 3,30 procent.</p>
<p>Grunden för beräkning av avgift<br>enligt 1 § 1, 5 och 6 utgörs av in-<br>komst av annat förvärvsarbete som<br>avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.<br>Med inkomst av annat förvärvs-<br>arbete enligt 3 kap. 2 § och 2 a §<br>lagen om allmän försäkring skall<br>även likställas andra skattepliktiga<br>förmåner än pengar.</p>
<p>Grunden för beräkning av avgift<br>enligt 1 § 2-4 utgörs av inkomst<br>av annat förvärvsarbete som avses<br>i 2 kap. 6 § lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>4§<sup>3</sup></p>
<p>Grunden för beräkning av avgift<br>enligt 1 § 1 och 4-6 utgörs av in-<br>komst av annat förvärvsarbete som<br>avses i 3 kap. 2 eller 2 a § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.<br>Med inkomst av annat förvärvs-<br>arbete enligt 3 kap. 2 och 2 a §/<br>lagen om allmän försäkring skall<br>även likställas andra skattepliktiga<br>förmåner än pengar.</p>
<p>Grunden för beräkning av avgift<br>enligt 1 § 2 och 3 utgörs av in-<br>komst av annat förvärvsarbete som<br>avses i 2 kap. 6 § lagen (1998:000)<br>om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>5 a §<sup>4</sup></p>
<p>Vid beräkning av egenavgifter får avdrag göras med 5 procent av av-<br>giftsunderlaget beräknat enligt 4 § första stycket, dock högst med<br>9 000 kronor per år. Om den försäkrade under året även betalat ut lön<br>eller annan förmån till arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag<br>från arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap. 5 a §, får dock avdrag från<br>egenavgiftema medges högst med ett så stort belopp att det sammanlagda<br>avdraget från egenavgiftema och arbetsgivaravgifterna inte överstiger<br>42 600 kronor per år.</p>
<p>Om den försäkrade är delägare i ett handelsbolag får det sammanlagda<br>avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till handelsbolagets in-<br>komster för samtliga delägare i handelsbolaget inte överstiga<br>42 600 kronor per år. Avdraget fördelas mellan delägarna i proportion till<br>hur den skattepliktiga inkomsten från handelsbolaget fördelas mellan<br>dem. Kan en eller flera av delägarna helt eller delvis inte utnyttja</p>
<p>3</p>
<p>Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>4</p>
<p>Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.<br></p>
<p>138</p>
<p>avdraget får resterande avdrag fördelas mellan övriga delägare på Prop. 1997/98:151<br>motsvarande sätt. Om handelsbolaget under året även betalat ut lön eller Bilaga 6<br>annan förmån till arbetstagare och som arbetsgivare gjort avdrag från<br>arbetsgivaravgifterna enligt 2 kap. 5 a §, skall delägarna medges avdrag<br>från egenavgiftema högst med så stort belopp att delägarnas<br>sammanlagda avdrag från de egenavgifter som är hänförliga till<br>inkomsten från handelsbolaget och handelsbolagets avdrag från<br>arbetsgivaravgifterna inte överstiger 42 600 kronor per år.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket<br>skall i angiven ordning avse ar-<br>betsmarknadsavgiften, sjukförsäk-<br>ringsavgiften, arbetsskadeavgiften,<br>folkpensionsavgiften, delpensions-<br>avgifien och ålderspensionsavgiften.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket<br>skall i angiven ordning avse ar-<br>betsmarknadsavgiften, sjukförsäk-<br>ringsavgiften, arbetsskadeavgiften,<br>efterlevandepensionsavgiften och<br>föräldraförsäkringsavgiften.</p>
<p>2<sup>5</sup>. De nya bestämmelserna i</p>
<p>2 kap. 4 och 5 §§ tillämpas i fråga<br>om avgiftspliktig ersättning som<br>betalas ut från och med den<br>1 januari 1999.</p>
<p>3<sup>6</sup>. De nya bestämmelserna i</p>
<p>3 kap. 3 § tillämpas på inkomster<br>som uppbärs från och med den<br>1 januari 1999. Omfattar beskatt-<br>ningsåret tid såväl före som efter<br>utgången av år 1998 skall, om den<br>försäkrade inte visar annat, så stor<br>del av beskattningsårets inkomst<br>anses hänförlig till tiden efter<br>utgången av år 1998 som svarar<br>mot förhållandet mellan den del av<br>beskattningsåret som infaller under<br>denna tid och hela beskattnings-<br>året.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna i</p>
<p>2 kap. 1, 4 och 5 §§ tillämpas i<br>fråga om avgiftspliktig ersättning<br>som betalas ut från och med den<br>1 januari 1999.</p>
<p>3. De nya bestämmelserna i</p>
<p>3 kap. 1 och 3 §§ tillämpas på in-<br>komster som uppbärs från och med<br>den 1 januari 1999. Omfattar be-<br>skattningsåret tid såväl före som<br>efter utgången av år 1998 skall,<br>om den försäkrade inte visar annat,<br>så stor del av beskattningsårets in-<br>komst anses hänförlig till tiden<br>efter utgången av år 1998 som<br>svarar mot förhållandet mellan den<br>del av beskattningsåret som in-<br>faller under denna tid och hela be-<br>skattningsåret.</p>
<p>7. Under åren 1999 och 2000<br>skall vad som i 4 kap. 3 § sägs om<br>vilka kostnader tillgångarna i den<br>Allmänna pensionsfonden skall<br>täcka också avse folkpension i<br>form av ålderspension enligt<br>6 kap. lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring till personer som<br>har rätt till tilläggspension i form</p>
<p><sup>5</sup> Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p><sup>6</sup> Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>139</p>
<p>av ålderspension enligt 12 kap. Prop. 1997/98:151<br>samma lag samt kostnader för för- Bilaga 6<br>valtning av sådan folkpension.</p>
<p>140</p>
<p>2.3</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om<br>allmän pensionsavgift</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1994:1744) om allmän pen-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>sionsavgift skall ha följande lydelse</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>(</p>
<p>Avgiften används till finansie-<br>ring av försäkringen för tilläggs-<br>pension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Avgiften används till finansie-<br>ring av försäkringen för inkomst-<br>pension och tilläggspension enligt<br>lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension och<br>tilläggspension i form av ålders-<br>pension enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p>
<p>Avgiften förs till Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången i fråga om avgifter som fastställs vid 2000 års taxering.</p>
<p>2. Under åren 1999 och 2000 används avgiften även för finansiering av<br>folkpension i form av ålderspension enligt 6 kap. lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring till personer som har rätt till tilläggspension i form av<br>ålderspension enligt 12 kap. samma lag samt kostnader för förvaltning av<br>sådan folkpension.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:936.</p>
<p>141</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om<br>ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för<br>Allmänna pensionsfonden</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1998:000) om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för All-<br>männa pensionsfonden<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999.</p>
<p>2. Under åren 1999 och 2000<br>skall pensionsutbetalningar, för-<br>valtningskostnader och andra ut-<br>gifter avseende också folkpension i<br>form av ålderspension enligt<br>6 kap. lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring till personer som<br>har rätt till tilläggspension i form<br>av ålderspension enligt 12 kap.<br>samma lag, i den mån andra medel<br>inte står till förfogande, betalas<br>genom tillskott som Riksförsäk-<br>ringsverket erhåller från första-<br>tredje fondstyrelserna. De medel<br>som behövs för ett kalenderår skall<br>tillskjutas av varje fondstyrelse i<br>förhållande till de avgifter som<br>under det närmast föregående året<br>har överförts till dess förvaltning.</p>
<p>3. Första-tredje fondstyrelserna<br>skall till Riksgäldskontoret över-<br>föra 45 miljarder kronor under år<br>1999 och 45 miljarder kronor<br>under år 2000. Beloppen skall<br>överföras med lika stora andelar<br>den 31 mars, den 30 juni, den<br>30 september och den 31 december<br>respektive år. Varje fondstyrelse<br>skall bidra till överföringarna i<br>förhållande till det totala mark-<br>nadsvärdet vid utgången av när-<br>mast föregående räkenskapsår av<br>de tillgångar som styrelsen för-<br>valtar.</p>
<p>Lagen omtryckt 1991:1857.</p>
<p>142</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 6</p>
<h4>19 kap.</h4>
<p>Om avgifter för finansiering av<br>sjukförsäkringen, folkpensione-<br>ringen och försäkringen för<br>tilläggspension föreskrivs i lagen<br>(1981:691) om socialavgifter. Om<br>avgift för finansiering av försäk-<br>ringen för tilläggspension före-<br>skrivs även i lagen (1994:1744)<br>om allmän pensionsavgift.</p>
<p>1 §<sup>2</sup></p>
<p>Om avgifter för finansiering av<br>sjukförsäkringen m.m, föräldraför-<br>säkringen och efterlevandepen-<br>sioner föreskrivs i lagen<br>(1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>Lagen omtryckt 1982:120.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:946.</p>
<p>143</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om<br>ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av<br>socialavgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1990:912) om nedsättning av<br>socialavgifter<sup>1</sup> i dess lydelse enligt lagen (1998:000) om ändring i<br>nämnda lag och övergångsbestämmelserna till lagen (1998:000) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>14 §<sup>2</sup></p>
<p>Nedsättning av avgifter enligt denna lag skall i första hand avse</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>1. i fråga om arbetsgivaravgifter:<br>folkpensionsavgiften och därefter<br>sjukförsäkringsavgiften, eller</p>
<p>2. i fråga om egenavgifter: folk-<br>pensionsavgiften och därefter i<br>angiven ordning sjukförsäkrings-<br>avgiften, delpensionsavgiften, ar-<br>betsskadeavgiften och ålderspen-<br>sionsavgiften.</p>
<p>1. i fråga om arbetsgivaravgifter:<br>sjukförsäkringsavgiften och där-<br>efter föräldraförsäkringsavgiften,<br>eller</p>
<p>2. i fråga om egenavgifter:<br>sjukförsäkringsavgiften och där-<br>efter i angiven ordning föräldra-<br>försäkringsavgiften, arbetsskade-<br>avgiften och efterlevandepen-<br>sionsavgiften.</p>
<p>I fråga om förfarandet för nedsättningen av avgifter gäller skattebetal-<br>ningslagen (1997:483).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den<br>1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången i fråga om arbetsgivar-<br>avgifter för beskattningsåret 1999<br>och i fråga om egenavgifter som<br>beräknas med ledning av 2000 års<br>taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1994:548.</p>
<p>2</p>
<p>Lydelse enligt lagrådsremiss 1998-01-19, Reformerade regler om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>144</p>
<p>2.7</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om Prop. 1997/98:151<br>allmän löneavgift Bilaga 6</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneav-</p>
<p>gift skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Arbetsgivare skall för varje år<br>betala allmän löneavgift. Löneav-<br>giften beräknas på det underlag<br>som gäller för arbetsgivaravgift till<br>folkpensioneringen enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>Den som enligt 1 kap. 2 § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter skall<br>betala egenavgifter skall för vaije<br>år betala allmän löneavgift. Löne-<br>avgiften beräknas på det underlag<br>som gäller för egenavgift till folk-<br>pensioneringen enligt nämnda lag.</p>
<p>Allmän löneavgift tas ut med<br>4,48 procent av underlaget och<br>tillfaller staten.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §</p>
<p>Arbetsgivare skall för varje år<br>betala allmän löneavgift. Löneav-<br>giften beräknas på det underlag<br>som gäller för arbetsgivaravgift till<br>efterlevandepensioneringen enligt<br>lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter.</p>
<p>§</p>
<p>Den som enligt 1 kap. 2 § lagen<br>(1981:691) om socialavgifter skall<br>betala egenavgifter skall för varje<br>år betala allmän löneavgift. Löne-<br>avgiften beräknas på det underlag<br>som gäller för egenavgift till<br>efterlevandepensioneringen enligt<br>nämnda lag.</p>
<p>§'</p>
<p>Allmän löneavgift tas ut med<br>X,XY procent av underlaget och<br>tillfaller staten.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt<br>1 § som betalas ut från och med den 1 januari 1999.</p>
<p>3. De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som<br>uppbärs från och med den 1 januari 1999. Omfattar beskattningsåret tid<br>såväl före som efter utgången av år 1998 skall, om den avgiftsskyldige<br>inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig<br>till tiden efter utgången av år 1998 som svarar mot förhållandet mellan<br>den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela be-<br>skattningsåret.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:939.</p>
<p>145</p>
<p>6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151<br></p>
<h2>Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss<br>den 19 januari 1998 Reformerade regler om<br>inkomstgrundad ålderspension</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-10</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet<br>Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 19 januari 1998 (Socialdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om inkomstgrundad ålderspension,</p>
<p>2. lag om införande av lag om inkomstgrundad ålderspension,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,</p>
<p>7. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),</p>
<p>8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>9. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster,</p>
<p>10. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna<br>pensionsfonden.</p>
<p>11. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),</p>
<p>12. lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934).</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet<br>MonaWildig, departementsrådet Lars Bergendal, kanslirådet Kjell Rempler,<br>kammarrättsassessorn Anita Linder, hovrättsassessorn Marianne Jenryd,<br>avdelningsdirektören Elisabeth Lane och hovrättsassessorn Johan Lundström.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<h4>Förslaget till lag om inkomstgrundad ålderspension</h4>
<p>Det förslag till inkomstgrundad ålderspension som har lämnats till Lag-<br>rådet för granskning har föregåtts av ett antal utredningsförslag, huvud-<br>sakligen med utgångspunkt i direktiv som meddelades år 1991 mot bak-<br>grund av Pensionsberedningens slutbetänkande Allmän pension (SOU<br>1990:76). Riktlinjer för det framtida allmänna ålderspensionssystemet<br>lades fast av riksdagen år 1994 och det fortsatta beredningsarbetet har ägt<br>rum inom ramen för den s.k. Genomförandegruppens arbete. Resultatet<br>har enligt Lagrådets mening blivit en lagstiftning som får ses som i allt<br>väsentligt väl genomarbetad och väl disponerad.</p>
<p>Bestämmelserna om ålderspensioneringen har i huvudsak föreslagits<br>bli intagna i en särskild lag och kommer därmed inte längre att återfinnas<br>i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta har både fördelar och<br>nackdelar. Bland nackdelarna kan nämnas att lagen om allmän försäkring<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>146</p>
<p>sedan länge innehållit de grundläggande bestämmelserna om förmåner<br>inom socialförsäkringssystemet och att en väsentlig del av detta nu har<br>brutits ut ur denna lagstiftning. Å andra sidan - och detta talar till förmån<br>för den valda lagstiftningsmetoden - framstår regleringen i lagen om all-<br>män försäkring numera i stora delar som oöverskådlig och att då införliva<br>ytterligare ett komplext regelsystem häri skulle framstå som mindre väl-<br>betänkt. Det har också under lång tid och i skilda sammanhang rests krav<br>på en genomgripande översyn och omarbetning av bestämmelserna i<br>lagen om allmän försäkring. Kanske kan den nu föreslagna lagstiftningen<br>utgöra ett incitament för en sådan översyn.</p>
<p>Som flera remissinstanser har påpekat är förslaget till lag om inkomst-<br>grundad ålderspension och lagen om införande av denna i långa stycken<br>mycket komplext och svårgenomträngligt. Inte minst övergångsregle-<br>ringen och de många olika ikraftträdandetidpunktema försvårar över-<br>blicken över lagstiftningen. Komplexiteten i regelsystemet torde dock<br>vara i viss mån ofrånkomlig med tanke på de av riksdagen fastlagda rikt-<br>linjerna för lösningar på problemen med ålderspensioneringen för fram-<br>tiden, och detta samtidigt som äldre generationers rätt till pension skall<br>tryggas.</p>
<p>På flera områden har nuvarande regler i relevanta delar förts över till<br>den nya lagstiftningen samtidigt som det i lagrådsremissen framhålls att<br>detta får ses som temporära lösningar i avvaktan på resultaten av fortsatt<br>utredningsarbete. Enligt Lagrådets mening är det beklagligt att man inte<br>hunnit bereda färdigt t.ex. ett så centralt område som frågan om vem som<br>skall vara försäkrad enligt lagen. Inte heller har förtids- och efterlevande-<br>pensioneringens ställning i systemet och på vilket sätt studietid skall till-<br>godoräknas fått någon lösning. Detta medför att det under åren framöver<br>kommer att bli aktuellt med åtskilliga ändringar i de nu framlagda för-<br>slagen, något som knappast underlättar förståelsen av bestämmelserna.</p>
<p>När det gäller tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för<br>bamår läggs däremot fram ett detaljerat förslag. Bestämmelserna i dessa<br>hänseenden har blivit osedvanligt svårtillgängliga och uppenbarligen<br>också svåra att administrera. Trots att riksdagen har lagt fast principerna<br>även på denna punkt, vill Lagrådet ifrågasätta om den föreslagna regle-<br>ringen verkligen står i rimlig proportion till vad man uppnår i fråga om<br>resultat för de försäkrade. I allt fall torde den förvärvsfrekvens som kvin-<br>nor haft under de senaste årtiondena och den omständigheten att föräld-<br>rapenningen är pensionsgrundande medföra att behovet av reglering har<br>minskat. Det borde mot denna bakgrund övervägas om inte bestämmel-<br>serna om pensionsgrundande belopp på grund av bamår åtminstone kan<br>förenklas. Främst gäller detta antalet kombinationer mellan tre olika sätt<br>att beräkna det pensionsgrundande beloppet och flera alternativ att för-<br>dela beloppet mellan föräldrarna och i vissa fall styvförälder. Lagrådet<br>har emellertid på den tid som har stått till buds för granskning av för-<br>slaget inte kunnat utarbeta något eget förslag till enklare eller mer<br>schabloniserade bestämmelser.</p>
<p>Vad avser premiepensionssystemet föreslår Lagrådet, som kommer att<br>utvecklas närmare nedan, att i stort sett hela 11 kap. rörande Premiepen-<br>sionsmyndighetens verksamhet bryts ut ur lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension och tas in i en särskild lag. Ett sådant system finns ju redan<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>147</p>
<p>när det gäller den allmänna tilläggspensioneringen och förvaltningen av<br>dess medel, där det sistnämnda regleras i en särskild lag med reglemente<br>för Allmänna pensionsfonden.</p>
<p>Åtskilliga bestämmelser i den föreslagna lagen innehåller bemyn-<br>diganden för regeringen, i vissa fall med delegationsrätt för regeringen<br>till myndighet som regeringen bestämmer. Frånsett den reglering som<br>föreslås för Premiepensionsmyndigheten - och som Lagrådet återkommer<br>till under 11 kap. - samt bestämmelser som enbart eller i allt väsentligt<br>handlar om förmåner för den enskilda (se 2 kap. 5 § 16) får de före-<br>skrifter som lagen innehåller anses kräva lagform enligt 8 kap. 3 §<br>regeringsformen. Någon bestämmelse som medger att regeringen lämnas<br>sådant bemyndigande som sägs i 8 kap. 7 § regeringsformen finns inte för<br>socialförsäkringslagstiftningen. Det kan därför med nyss nämnda<br>förbehåll bara bli fråga om verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 13 §<br>regeringsformen. Sådana föreskrifter behöver inte ha stöd i lag. Om det<br>anses önskvärt med en bestämmelse som erinrar om behovet av verk-<br>ställighetsföreskrifter bör den utformas just som en sådan erinran och inte<br>som ett bemyndigande. I fall då det är fråga om subdelegation bör be-<br>stämmelsen utformas så, att det ankommer på regeringen att bestämma<br>till vilken myndighet rätten att meddela föreskrifter skall delegeras. (Jfr<br>Håkan Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform,<br>2 uppl. 1989 s. 134, 152, Anders Hultqvist, Legalitetsprincipen vid in-<br>komstbeskattningen, 1995 s. 132 ff.) Paragrafen bör därvid innehålla att<br>närmare bestämmelser om verkställighet får i angivna hänseenden med-<br>delas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Be-<br>träffande verkställighetsföreskrifter brukar det anses att den lagregel som<br>skall kompletteras bör vara så detaljerad att regleringen inte tillförs något<br>väsentligt nytt genom verkställighetsföreskriftema.</p>
<p>1 kap. 3 §</p>
<p>1 denna paragraf anges de grundläggande principerna för beräkning av de<br>pensioner som skall utgå enligt lagen. I sista meningen sägs därvid att<br>pensionernas storlek också är beroende av indexomräkning för inkomst-<br>pension och värdeutveckling av de medel som fonderats för premiepen-<br>sion. Ordet "indexomräkning" ger inte besked om någon princip och är<br>dessutom intetsägande eftersom flera olika omräkningsoperationer måste<br>göras enligt lagen. Om ordet byts ut mot uttrycket "den allmänna in-<br>komstutvecklingen" blir dels bestämmelsen mer upplysande, dels får<br>ordet "värdeutveckling" i fråga om premiepension en innehållsmässig<br>motsvarighet när det gäller inkomstpension. Vidare förtjänar anmärkas<br>att paragrafen inte innehåller någon upplysning om vilka faktorer den<br>tredje pensionsformen, tilläggspensionen, är beroende av, nämligen för<br>tiden till dess den försäkrade fyller 65 år den allmänna prisutvecklingen<br>och för tiden därefter den allmänna inkomstutvecklingen.</p>
<p>1 kap. 5 §</p>
<p>Enligt första stycket andra meningen skall genom inkomstindex hänsyn<br>tas till bl.a. förändringen av genomsnittet av de försäkrades årliga<br>"pensionsgrundande inkomster enligt 2 kap. 1 § första stycket". I sist-<br>nämnda lagrum anges pensionsgrundande inkomst som summan av en</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>148</p>
<p>försäkrads på visst sätt angivna inkomster under ett år. Enligt andra<br>stycket i samma paragraf skall emellertid vid beräkning av en försäkrads<br>pensionsgrundande inkomst bortses från vad som överstiger sju och en<br>halv gånger inkomstbasbeloppet. När lagen på andra ställen än just här<br>talar om pensionsgrundande inkomst avses den på nu angivet sätt begrän-<br>sade inkomsten. I nu aktuellt sammanhang skall emellertid hänsyn tas till<br>de totala inkomsterna. För tydlighets skull bör hellre användas uttrycket<br>"pensionsgrundande inkomster utan den begränsning som anges i 2 kap.<br>1 § andra stycket".</p>
<p>1 kap. 7 §</p>
<p>Enligt andra stycket i paragrafen skall den som av en statlig arbetsgivare<br>sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning anses bosatt<br>i Sverige under hela utsändningstiden, om regeringen inte föreskriver<br>annat. Bemyndigandet infördes utan lagrådsgranskning år 1984 i motsva-<br>rande bestämmelse i lagen om allmän försäkring (prop. 1984/85:78) och<br>det framgår inte vad det finns för grund för bemyndigandet. Enligt vad<br>som upplysts har möjligheten till undantagande inte nämnvärd praktisk<br>betydelse. Det får förutsättas att frågan aktualiseras i samband med det<br>fortsatta arbetet med bestämmelserna om vilka som skall vara försäkrade.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>3 kap. 4 §</p>
<p>Regleringen av frågan om rätt till ett pensionsgrundande belopp på grund<br>av förtidspension avser ett enda år, nämligen 1999. Tanken är uppenbar-<br>ligen att en ny ordning skall hinna arbetas fram, riksdagsbehandlas och<br>träda i kraft före utgången av år 1999. Till dess är det emellertid endast<br>knappt två år. Erfarenheten, inte minst i detta sammanhang, visar att<br>komplicerade lagstiftningsärenden tenderar att ta mycket längre tid än<br>som förutsetts. Lagrådet har tidigare konstaterat att den föreslagna lagen<br>är ofullgången. Att därutöver medvetet utforma lagen så att en lucka i<br>regleringen kan öppna sig ett år efter det att lagen trätt i kraft synes inte<br>tillrådligt. I stället bör normal lagstiftningsteknik användas, dvs. att man<br>lagstiftar för en obestämd framtid och ändrar lagen när det ges anledning<br>till det. Lagrådet förordar därför att tidsbegränsningen i förevarande pa-<br>ragraf slopas och att paragrafen ges följande lydelse: "En försäkrad som<br>för någon del av ett år har uppburit förtidspension, beräknad enligt<br>13 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall tillgodoräknas<br>ett pensionsgrundande belopp för det året, om inte annat följer av 6 eller<br>7§."</p>
<p>3 kap. 6 §</p>
<p>Enligt andra stycket skall, om det pensionsgrundande belopp som skulle<br>ha tillgodoräknats den försäkrade enligt 5 § överstiger en pensionsgrun-<br>dande livränta som förtidspensionen har varit samordnad med, endast det<br>överskjutande beloppet tillgodoräknas den försäkrade som pensionsgrun-<br>dande. Det är önskvärt att bestämmelsen täcker in även det fallet att det<br>pensionsgrundande beloppet är lika stort som eller mindre än livräntan.<br>Detta kan ske med följande formulering: "Det pensionsgrundande belopp<br>som avses i 5 § eller, om endast en del av pensionen har varit samordnad<br>med livräntan, en andel av det beloppet som svarar mot den samordnade</p>
<p>7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151<br></p>
<p>delen av pensionen, skall tillgodoräknas den försäkrade endast om och i<br>den utsträckning det överstiger den försäkrades livränta före<br>samordning."</p>
<p>3 kap. 8 §</p>
<p>Enligt paragrafen skall en försäkrad som under "ett år" undergått<br>grundutbildning tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp. Bestäm-<br>melsen läses lätt så att hela grundutbildningen försiggått under ett kalen-<br>derår. Fortsatt läsning ger dock vid handen att uttrycket används endast<br>som utgångspunkt för att därefter ange det år för vilket tillgodoräknandet<br>skall ske. Bestämmelsen skulle bli mer lättförståelig om i stället skrivs<br>"En försäkrad som under någon del av ett år —</p>
<p>3 kap. 13 §</p>
<p>Enligt andra stycket i förevarande paragraf skall, om inte anmälan görs<br>enligt första stycket om hur rätt till pensionsgrundande belopp på grund<br>av bamår skall fördelas, beloppet tillfalla modem. Det kan naturligtvis<br>diskuteras om detta står i överensstämmelse med Rådets direktiv den<br>19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabe-<br>handling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (79/7 EEG). Att<br>ytterligare komplicera systemet med någon möjlighet för föräldrarna att<br>tvista om fördelningen av beloppet bör emellertid inte komma i fråga och<br>den föreslagna ordningen torde bäst motsvara livets realiteter. Lagrådet<br>finner därför inte anledning till erinran mot förslaget i den delen. Som<br>någon sorts motvikt föreslås i första stycket andra meningen att en för-<br>älder skall genom ensidig anmälan kunna åvägabringa att vardera för-<br>äldern skall tillgodoräknas ett belopp som motsvarar hälften av det för<br>intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Detta alternativ kan uppen-<br>barligen ställa den förälder som främst hämmats i sin förvärvsförmåga,<br>dvs. i regel modem, i ett mycket sämre läge än som skulle följa av alter-<br>nativen 1 och 2 i 17 §. Den andra förälderns valrätt kan användas i rent<br>trakasseringssyfte, t.o.m. om det för honom inte skulle medföra den<br>minsta fördel därför att hans inkomster beloppet förutan överstiger sju<br>och ett halvt inkomstbasbelopp. Detta utgör inte något bra form för lika-<br>behandling av kvinnor och män och är knappast ägnat att mildra den kri-<br>tik som tilläventyrs skulle kunna riktas mot modems företrädesrätt enligt<br>andra stycket. Lagrådet förordar därför att bestämmelsen om ensidig an-<br>mälan i första stycket andra meningen får utgå.</p>
<p>I andra hand förordas en reglering liknande den som valts i 31 § för-<br>slaget till införandelag, med den modifiering som Lagrådet föreslår be-<br>träffande det lagmmmet.</p>
<p>3 kap. 19 §</p>
<p>Enligt första stycket skall vid beräkningen enligt 3 kap. 17 § första<br>stycket 1 relevanta belopp som avser året före barnets födelse räknas om<br>med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet. Detta synes vara den<br>enda bestämmelse i den permanenta regleringen, dvs. den som avses gälla<br>från och med år 2001, enligt vilken prisbasbeloppet skall användas vid<br>omräkning i stället för inkomstbasbeloppet. Den ringa ekonomiska fördel<br>som skattebetalarna måhända kan vinna på bamföräldramas bekostnad<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>150</p>
<p>synes inte motivera en sådan särbehandling. Lagrådet förordar därför att Prop. 1997/98:151<br>orden "förändringar av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om all- Bilaga 7<br>män försäkring" byts ut mot orden "förändringar av inkomstbasbeloppet".</p>
<p>3 kap. 24 §</p>
<p>Enligt paragrafen skall för den som "antagits" vara far till ett bam men<br>som genom dom som vunnit laga kraft har förklarats inte vara det vissa<br>bestämmelser tillämpas som om han vore far till bamet när det gäller<br>tiden innan domen vunnit laga kraft. Ordet "antagits" används inte i<br>någon liknande bemärkelse i den familjerättsliga regleringen och kan<br>därför föranleda missförstånd. I stället kan skrivas "För den som enligt<br>1 kap. föräldrabalken ansetts vara far till ett bam eller vars faderskap<br>fastställts genom bekräftelse eller dom men som genom en dom som<br>vunnit laga kraft förklarats inte vara far till bamet, skall — ."</p>
<p>4 kap.5 §</p>
<p>I paragrafen föreskrivs att, så länge förvärvsvillkoret enligt 5 kap. 13 §<br>inte är uppfyllt, den försäkrades pensionsrätt för inkomstpension skall<br>utgöra 18,5 procent av den del av pensionsunderlaget som avser pen-<br>sionsgmndande belopp för plikttjänstgöring eller bamår.</p>
<p>I olika sammanhang görs i lagrådsremissen uttalanden om att 2 kap.</p>
<p>18 § regeringsformen är tillämplig på intjänad rätt till premiepension.<br>Lagrådet vill erinra om att det i förevarande lagstiftningsärende inte be-<br>träffande denna fråga kan göras några motivuttalanden som tjänar till<br>ledning för rättstillämpningen. Frågan måste lösas av domstolarna med<br>tillämpning av lagtexten och vad som förevarit när bestämmelsen kommit<br>till eller ändringar däri gjorts. Lagrådet har därför inte funnit anledning<br>att gå in på frågan. Eftersom det ter sig främmande att staten skulle be-<br>röva pensionärer intjänade pensionsrätter av den art det här är fråga om -<br>och vore det så illa ställt kan även grundlag ändras - synes den dessutom<br>ha övervägande teoretiskt intresse.</p>
<p>Däremot kan grundlagsbestämmelsen inte, som antas i den allmänna<br>motiveringen, utesluta att medel som beräknats för den försäkrade på<br>grund av bamår överförs till premiepensionssystemet innan förvärvs-<br>villkoret i 5 kap. 13 § är uppfyllt. Även civilrättsliga fordringar kan na-<br>turligtvis vara villkorade och betalning som lämnats för dem bringas gå<br>åter, om villkoren inte uppfylls. Så sker ju också i premiepensionssyste-<br>met vid omräkningar av olika slag, t.ex. på grund av ändrad taxering.<br>Däremot framstår den föreslagna ordningen från mer praktiska synpunk-<br>ter som lämplig.</p>
<p>I sista meningen av paragrafen sägs att det som sagts förut också gäller<br>om det därefter står klart att pensionsgrundande inkomster och belopp<br>inte har tillgodoräknats i tillräcklig omfattning. Innebörden härav torde<br>vara att den högre procentsatsen kan komma att tillämpas även for det<br>fallet att pensionsgmndande inkomster eller belopp senare sänks så, att<br>det visar sig att förvärvsvillkoret inte varit uppfyllt. Sista meningen bör<br>därför ges följande lydelse. "Detsamma gäller, om pensionsgmndande<br>inkomster eller belopp senare ändras så att villkoret enligt 5 kap. 13 §<br>inte är uppfyllt."</p>
<p>151</p>
<p>5 kap. 1 §</p>
<p>Bestämmelsernas innebörd synes bli klarare, om andra stycket delas i två<br>nya stycken och första meningen med tillägg av orden ", om inte annat<br>framgår av tredje stycket" får utgöra ett nytt andra stycke.</p>
<p>5 kap.2 §</p>
<p>Den hänvisning som görs till 10 § är obehövlig, eftersom den paragrafen<br>endast innehåller en upplysning om att verkställighetsföreskrifter kan<br>komma att meddelas. Hänvisningen bör därför utgå. Detsamma gäller<br>5 kap. 6 § andra stycket 1.</p>
<p>5 kap. 5 §</p>
<p>I slutet av första stycket bör analogt med avslutningen av andra stycket<br>första meningen efter uttrycket "summan av pensionsbehållningama för<br>de personer" (som levde vid utgången av samma år) inskjutas "i samma<br>ålder".</p>
<p>Andra stycket är svårförståeligt. Avsikten är att utsäga att förhållandet<br>mellan avlidna och kvarlevande skall beräknas, inte efter den faktiska<br>fördelningen utan efter statistiska antaganden. Möjligen kan bestämmel-<br>sen bli mer begriplig om den formuleras sålunda: "Arvsvinstfaktorer som<br>avser fördelningen av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit<br>det år då de har fyllt eller skulle fylla 60 år eller senare skall grundas på<br>förhållandet mellan det beräknade antalet personer som har avlidit det år<br>då de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person för<br>vilken beräkningen skall göras och det beräknade antalet kvarlevande<br>personer i samma ålder. Förhållandet skall, för en — uppnådde 64 års<br>ålder."</p>
<p>5 kap. 10 §</p>
<p>I paragrafen sägs att ytterligare föreskrifter om omräkning enligt 4-9 §§<br>och om bestämmande av arvsvinstfaktorer och förvaltningskostnadsfak-<br>torer meddelas av regeringen. Sådana föreskrifter får ses som typiska<br>verkställighetsföreskrifter och har ett fylligt underlag i lagförslaget. För<br>att klargöra att det är fråga om verkställighetsföreskrifter bör paragrafen<br>ges följande lydelse: "Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens<br>bestämmelser om omräkning enligt 4—9 §§ och om bestämmande av<br>arvsvinstfaktorer och förvaltningskostnadsfaktorer meddelas av rege-<br>ringen."</p>
<p>5 kap. 11 §</p>
<p>Enligt första stycket tredje meningen skall pensionsbehållning beräknas<br>på sätt som anges i 6 § andra stycket 1. Sistnämnda bestämmelse före-<br>skriver i sig inga beräkningsgrunder utan anger endast att det skall beak-<br>tas att pensionsbehållning som är att hänföra till pensionsrätt, beräknad<br>på visst sätt, har uppgått till skilda belopp under året. Att en så viktig<br>regel som den om hur pensionsbehållningen skall bestämmas vid beräk-<br>ning av årlig inkomstpension skall utläsas ur en hänvisning till en ofull-<br>ständig bisats är otillfredsställande. Lagrådet förordar att bestämmelsen<br>om beräkning av pensionsbehållning ges ett självständigt uttryck - och<br>detta så mycket mer som tidsbestämningarna delvis avviker - i ett nytt<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>152</p>
<p>andra stycke av förslagsvis följande lydelse: "Pensionsbehållning som<br>avses i första stycket skall beräknas på pensionsrätt som har tillgodoräk-<br>nats den pensionsberättigade för åren till och med det andra året före det<br>år då uttaget av pensionen görs och som har omräknats enligt 4, 6 och<br>7 §§ för åren till och med det år som närmast föregått pensionsuttaget.<br>För den som har uppburit — motsvarande andel." Hänvisningen i sista<br>stycket ändras i så fall till att avse "andra stycket".</p>
<p>För den som är berättigad till inkomstpension och som har uppburit<br>folk- eller tilläggspension i form av ålderspension enligt lagen om allmän<br>försäkring för tid före den 1 januari 2001 skall, när inkomstpensionen<br>beräknas, pensionsbehållningen minskas med 0,5 procent för vaije månad<br>före år 2001 för vilken folk- eller tilläggspension har betalats ut. Vid<br>återkallelse eller minskning av ett uttag av inkomstpension skall pensio-<br>nen som utgetts före återkallelsen respektive det belopp med vilket pen-<br>sionen minskats räknas om till pensionsbehållning på sätt som anges i<br>5 kap. 3 §. Därvid föreskrivs dock inte att den minskning som gjorts för<br>ett uttag av folk- eller tilläggspension före år 2001 skall "läggas tillbaka".<br>Vid ett nytt eller ökat uttag av inkomstpension bör därför den pensions-<br>behållning som räknats fram vid den tidigare återkallelsen respektive<br>minskningen av uttaget inte på nytt minskas enligt bestämmelserna i<br>första stycket femte och sjätte meningarna i förevarande paragraf. En<br>föreskrift om detta bör tillfogas.</p>
<p>5 kap. 12 §</p>
<p>I konsekvens med vad som föreslås under 5 kap. 10 § förordas att tredje<br>stycket får följande lydelse: "Ytterligare föreskrifter för verkställighet av<br>lagens bestämmelser om beräkning och fastställande av delningstal med-<br>delas av regeringen."</p>
<p>6 kap. 1 §</p>
<p>I analogi med vad som förordats i fråga om utformningen av 5 kap. 1 §<br>bör andra stycket i förevarande paragraf delas upp i två nya stycken och<br>till första meningen i det nya andra stycket läggas orden ", om inte annat<br>framgår av tredje stycket".</p>
<p>6 kap. 5 §</p>
<p>Enligt sista meningen i andra stycket skall vid uttag av tilläggspension<br>efter 65 års ålder bortses från tid under vilken den pensionsberättigade<br>har uppburit inkomstpension.</p>
<p>Av införandelagen framgår att bestämmelserna om uttag och utbetal-<br>ning av inkomstpension och tilläggspension skall träda i kraft den<br>1 januari 2001. Vidare anges i 5 kap. 1§ och 6 kap. 1§ att<br>inkomstpension och tilläggspension inte kan tas ut annat än tillsammans.</p>
<p>Den angivna bestämmelsen torde enbart ta sikte på dem som är födda<br>under åren 1938-1953, eftersom de som är födda 1937 eller tidigare skall<br>omfattas av de äldre bestämmelserna om tilläggspension och de som är<br>födda 1954 och senare omfattas av de nya reglerna om inkomstgrundad<br>ålderspension.</p>
<p>Om en person som är född under åren 1938-1953 har tagit ut in-<br>komstpension och rätt till tilläggspension senare uppkommer, skall<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>153</p>
<p>tilläggspensionen betalas ut utan ny ansökan (se 12 kap. 1 §). En sådan<br>rätt till tilläggspension kan dock aldrig inträda efter den månad då den<br>pensionsberättigade fyller 65 år. Sista meningen i andra stycket synes<br>därför sakna betydelse. Lagrådet förordar att meningen stryks.</p>
<p>6 kap. 9 §</p>
<p>Enligt paragrafen skall i vissa fall utgå tillägg till tilläggspensionen.<br>Tillägget skall beräknas bl.a. med utgångspunkt från hel årlig tilläggs-<br>pension för den pensionsberättigade vid ingången av år 1995 beräknad<br>enligt 2 och 3 §§ "under antagande att han eller hon vid denna tidpunkt<br>uppnått 65 års ålder". Det citerade uttrycket synes inte ha någon funktion<br>att fylla utan kan tvärtom föranleda vissa missförstånd. Lagrådet förordar<br>därför att det får utgå.</p>
<p>6 kap. 13 §</p>
<p>Regeln om att man för de äldre pensionsberättigade i vissa fall skall<br>bortse från tid under vilken vederbörande inte har haft rätt till tilläggs-<br>pension väcker frågan om vilken betydelse underlåten avgiftsbetalning<br>vid inkomst av annat förvärvsarbete skall ha i det nya systemet. Enligt nu<br>gällande bestämmelser kan underlåten avgiftsbetalning leda till att pen-<br>sionspoäng inte tillgodoräknas och att antalet år för att uppnå full<br>tilläggspension ökas (se bl.a. 19 och 20 §§ införandelagen).</p>
<p>Visserligen kan underlåten avgiftsbetalning påverka beräkningen av<br>pensionsgrundande belopp vid bamår (3 kap. 19 §) och pensionsrätten<br>(4 kap. 4 §). För att uppnå det s.k. förvärvsvillkoret i 5 kap. 13 § räcker<br>det emellertid med att pensionsgmndande inkomst har fastställts för vart<br>och ett av minst fem år med inkomster som uppgått till lägst två gånger<br>det för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet. Vid beräk-<br>ning av pensionsgmndande inkomst skall enligt 2 kap. 22 § avdrag göras<br>för debiterad allmän pensionsavgift och hänsyn tas inte till om avgiften<br>erlagts eller inte. Följden härav kan bli att en försäkrad får en pensions-<br>gmndande inkomst fastställd trots att han eller hon inte har betalat sina<br>avgifter (vederbörande kan dock gå miste om pensionsrätten enligt 4 kap.<br>4 §). Lagrådet vill påpeka att denna pensionsgmndande inkomst sedan<br>kan användas för att uppfylla förvärvsvillkoret.</p>
<p>Uttrycket sist i paragrafen, "eller inte har haft rätt till tilläggspension",<br>saknar betydelse efter tidigare ändringar i lagen om allmän försäkring<br>och bör därför utgå.</p>
<p>Rubriken till tredje avdelningen och 7 kap. samt 7 kap. 1 § m.fl.</p>
<p>I både rubriken till tredje avdelningen, mbriken till 7 kap., 7 kap. 1 §<br>samt några paragrafer i sjunde och följande kapitel förekommer ordet<br>premiereservsystemet. Detta är ett ord som har använts under lagstift-<br>ningsärendets gång. Det färdiga lagförslaget handlar däremot om premie-<br>pensioner. Den myndighet som skall hantera denna del av den allmänna<br>inkomstgmndade ålderspensioneringen kallas Premiepensionsmyndig-<br>heten. Begreppet premiepension bör därför användas även vid beteck-<br>ningen av hela systemet. Ordet "premiereservsystemet" bör bytas ut mot<br>ordet "premiepensionssystemet". Lagrådet har utom på nyss angivna<br>ställen observerat ordet i 7 kap. 4 §, 8 kap. 3 § samt 11 kap. 6 och 11 §§.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>154</p>
<p>I rubriken före 35 § i införandelagen bör ordet "premiereservmedel" Prop. 1997/98:151<br>bytas ut mot "premiepensionsmedel". Bilaga 7</p>
<p>7 kap. 1 §</p>
<p>I paragrafen anges att premiepensionssystemet bl.a. (enligt tredje ledet)<br>innebär att pensionernas storlek är beroende av värdeutvecklingen och<br>avkastningen på de fonderade medlen. I 1 kap. 3 § fjärde meningen talas<br>med avseende på premiepension endast om att pensionens storlek är be-<br>roende av värdeutveckling på de medel som fonderats. I konsekvens<br>härmed bör orden "och avkastningen" utgå ur förevarande bestämmelse.</p>
<p>8 kap. 6 §</p>
<p>I paragrafen sägs att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,<br>Premiepensionsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om för-<br>farandet vid val och byte av fond. Sådana föreskrifter får ses som typiska<br>verkställighetsföreskrifter och har ett tillräckligt underlag i lagförslaget.<br>Det torde visserligen stå klart att den myndighet som regeringen kommer<br>att ge i uppdrag att meddela verkställighetsföreskrifter blir Premiepen-<br>sionsmyndigheten. Eftersom det är fråga om sådana föreskrifter bör dock<br>riksdagen inte binda regeringen i det hänseendet. Paragrafen bör ges<br>följande lydelse: "Närmare föreskrifter för verkställighet av lagens be-<br>stämmelser om val och byte av fond meddelas av regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestämmer."</p>
<p>8 kap. 7 §</p>
<p>I denna och åtskilliga andra paragrafer i lagen talas om livränta "med<br>garanterade belopp" enligt 9 kap. 2 §. Av nämnda paragraf framgår att<br>livränta i premiepensionssystemet skall utgå med garanterade belopp. Det<br>är tillräckligt att hänvisning sker till livränta enligt 9 kap. 2 §. Det citera-<br>de uttrycket bör därför kunna utgå i de bestämmelser där de förekommer,<br>frånsett självfallet 9 kap. 2 §.</p>
<p>Av 9 kap. 2 § andra stycket jämfört med 9 kap. 1 § får anses framgå, att<br>när en pensionssparare har tagit ut pension i form av livränta så skall det<br>förhållandet att belopp tillförs spararens premiepensionskonto föranleda<br>uppräkning av den framtida livräntan, om det inte enligt särskilda be-<br>stämmelser, såsom exempelvis i förvarande paragraf, skall betalas ut<br>direkt till spararen. På grund härav bör sista meningen i tredje stycket av<br>förevarande paragraf ges följande lydelse: "Har pensionsspararen tagit ut<br>pension i form av livränta enligt 9 kap. 2 §, skall det belopp som inte<br>betalas ut föras till spararens premiepensionskonto hos myndigheten."</p>
<p>10 kap. 10 §</p>
<p>För att det klart skall framgå att det är först efter dödsfallet som den<br>efterlevande likställs med pensionsspararen förordas att paragrafen inleds<br>på följande sätt: "För den som har fått rätt till premiepension till efter-<br>levande enligt 7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser</p>
<p>155</p>
<p>10 kap. 11 §</p>
<p>Innebörden av första stycket i paragrafen skulle bli tydligare om det gavs<br>följande lydelse: "Om någon inom den krets som avses i 1 § första<br>stycket 3 har begått — eller mot någon annan inom samma krets eller har<br>— försäkringsavtal, skall det som där föreskrivs om förlust av rätt till<br>försäkringsersättning gälla rätt till premiepension till efterlevande enligt<br>1 §•"</p>
<p>11 kap.</p>
<p>Detta kapitel aktualiserar flera frågor beträffande regeringens möjligheter<br>att meddela föreskrifter. Kapitlet hänvisar i fråga om Premiepen-<br>sionsmyndighetens verksamhet i stor utsträckning till olika bestämmelser<br>i försäkringsrörelselagen (1982:713) och lagen (1995:1560) om årsredo-<br>visning i försäkringsföretag och till föreskrifter som har meddelats med<br>stöd av dessa bestämmelser. Regleringen består till följd härav till stor<br>del av föreskrifter meddelade av Finansinspektionen, efter subdelegation<br>av regeringen med stöd av bemyndiganden i de båda nämnda lagarna.<br>Dessutom innehåller den här föreslagna lagen en bestämmelse i 10 § om<br>att Finansinspektionen får medge undantag från de bestämmelser som<br>anges i 1 § första stycket samt 4 § första och andra styckena.</p>
<p>Någon bestämmelse som medger att regeringen lämnas sådant bemyn-<br>digande som sägs i 8 kap. 7 § regeringsformen finns som inledningsvis<br>anförts inte för socialförsäkringslagstiftningen. Till den föreslagna lagen<br>om inkomstgrundad ålderspension kan därför i princip bara meddelas<br>verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 13 § regeringsformen. Det får<br>antas att åtskilliga av de föreskrifter som Finansinspektionen meddelat<br>med stöd av försäkringsrörelselagen och lagen om årsredovisning för<br>försäkringsföretag faller utanför ramen för verkställighetsföreskrifter. Så<br>är åtminstone fallet med den möjlighet att meddela undantag från be-<br>stämmelser i förevarande lag som Finansinspektionen getts i 10 §.</p>
<p>Det får anses att bemyndigandena i försäkringsrörelselagen och lagen<br>om årsredovisning i försäkringsföretag har getts med stöd i 8 kap. 7 §<br>regeringsformen som i första stycket punkten 3 medger normgivnings-<br>delegation i fråga om bl.a. näringsverksamhet. Möjligheten till sådan de-<br>legation i fråga om årsredovisningsreglema har utförligt diskuterats av<br>Redovisningskommittén i dess slutbetänkande (SOU 1996:157) Översyn<br>av redovisningslagstiftningen (se särskilt allmän motivering kapitel 1 och<br>avsnitt 3.2.6). Lagrådet anser det inte möjligt att i detta lagstiftnings-<br>ärende ta ställning till den förda diskussionen utan utgår från att det<br>kommer att ske i samband med behandlingen av Redovisningskom-<br>mitténs lagförslag. Lagrådet utgår därför från nu gällande reglering be-<br>träffande försäkringsrörelse och redovisning.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten är som framgår redan av namnet en myn-<br>dighet och kan knappast anses driva näringsverksamhet. Myndigheten<br>betecknas dock i 7 kap. 2 § som försäkringsgivare för premiepension och<br>det sägs där att dess verksamhet skall bedrivas enligt försäkringsmässiga<br>principer. I olika paragrafer i förevarande kapitel sägs att myndigheten<br>vid tillämpningen av bestämmelserna i försäkringsrörelselagen och lagen<br>om årsredovisning i försäkringsföretag och med stöd av dessa bestäm-<br>melser meddelade föreskrifter skall anses som ett försäkringsbolag eller<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>156</p>
<p>livförsäkringsbolag. Med hänsyn härtill är det högst naturligt att den<br>reglering som gäller för försäkringsrörelse och årsredovisning i försäk-<br>ringsföretag också tillämpas beträffande Premiepensionsmyndigheten.<br>Det kan inte komma i fråga att i förevarande lag ta in alla de föreskrifter<br>som utfärdats av Finansinspektionen och som i pensionssparamas intres-<br>se bör tillämpas också i Premiepensionsmyndighetens verksamhet. Den<br>föreslagna regleringen är därför i sak välmotiverad.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten är som sagt en myndighet och regeringen<br>kan därför inom ramen för sin restkompetens meddela interna förvalt-<br>ningsföreskrifter och förfaranderegler för myndigheten. Frågan är då om<br>den för Premiepensionsmyndigheten föreslagna regleringen kan anses<br>utgöra interna förvaltningsföreskrifter så att bl.a. de föreskrifter som<br>Finansinspektionen meddelat med stöd av bemyndiganden i försäkrings-<br>rörelselagen och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag kan i före-<br>varande sammanhang anses omfattade av regeringens restkompetens och<br>så att riksdagen i förevarande lag kan medge att undantag görs från vissa<br>av de bestämmelser vartill lagen hänvisar. Frågan kan vara tveksam med<br>hänsyn till den stora betydelse reglerna har för pensionssparamas trygg-<br>het. De kan dock, frånsett kostnadsbestämmelsema, inte enligt 8 kap. 3 §<br>regeringsformen anses gälla åligganden för enskilda eller i övrigt avse<br>ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Lagrådet<br>beaktar också ett tidigare principuttalande av Lagrådet (prop. 1977/78: 75<br>s. 144 ff, jfr Holmberg/Stjemquist, Grundlagarna, 1980 s. 19 ff) av inne-<br>börd att kravet på en grundlagstillämpning i strikt överensstämmelse med<br>lagtexten får anses ha större tyngd när det gäller exempelvis innebörden<br>av de absoluta fri- och rättigheterna eller när det gäller vad regeringen<br>utan bemyndigande äger förordna om, än när fråga är om riksdagens<br>möjligheter att delegera normgivningsmakt till regeringen. Vid bedöm-<br>ningen kan Lagrådet inte bortse från att motsvarande reglering för de en-<br>skilda försäkringsföretagen i stor utsträckning getts i förordningsform<br>efter riksdagens bemyndigande och att riksdagen alltså godtagit en sådan<br>ordning för enskilda rättssubjekt. Så mycket större skäl finns det då att<br>acceptera den i fråga om en statlig förvaltningsmyndighet, låt vara att den<br>inte grundas på delegation utan på regeringens restkompetens. Vid en<br>sammanfattande bedömning finner Lagrådet att den valda lagstiftnings-<br>tekniken i princip får godtas.</p>
<p>Även om hela den reglering som avses gälla för Premiepensionsmyn-<br>dighetens verksamhet skulle kunna tas in i förordningar utfärdade av re-<br>geringen är det enligt Lagrådets mening av värde att de grundläggande<br>bestämmelserna antas av riksdagen och alltså får lagform. De kommer i<br>så fall enligt 8 kap. 17 § regeringsformen att i fortsättningen omfattas av<br>den formella lagkraftens princip. Trots detta får anses att riksdagen, så-<br>som föreslås i 11 kap. 10 § förevarande lag, kan tillåta avvikande be-<br>stämmelser i bl.a. förordning, eftersom hela ämnesområdet får anses till-<br>höra regeringens restkompetens (se angående förvaltningslagen Håkan<br>Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 2 uppl.<br>1989, s. 168).</p>
<p>Även om sålunda den valda lagstiftningstekniken kan godtas, framstår<br>11 kap. i lagförslaget, om det enligt det förut anförda betraktas som<br>huvudsakligen fallande under regeringens restkompetens, som i konstitu-</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>157</p>
<p>8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 151<br></p>
<p>tionellt hänseende avvikande från lagen i övrigt. Denna kan i egenskap av<br>socialförsäkringslagstiftning inte omfattas av riksdagens normgivnings-<br>delegation. Lagrådet förordar därför att de bestämmelser som kan anses<br>röra enbart Premiepensionsmyndighetens verksamhet bryts ut ur lagen<br>och placeras i en särskild lag. Bestämmelserna i 11 och 12 §§ rörande<br>Premiepensionsmyndighetens kostnader - som i övrigt innebär ingrepp i<br>enskildas ekonomiska förhållanden - får dock ses som ett led i regle-<br>ringen av pensionernas storlek och bör därför vara kvar i lagen och i<br>förevarande kapitel, som lämpligen kan benämnas, i enlighet med den<br>nuvarande underrubriken, "Premiepensionsmyndighetens kostnader".<br>Tvekan kan råda om placeringen av 9 §, vars bestämmelser handlar om<br>Finansinspektionens tillsyn. De kan antingen placeras i den särskilda<br>lagen eller i anslutning till 15 kap. 2 § i förevarande lagförslag, vari före-<br>skrivs att Premiepensionsmyndigheten skall stå under tillsyn av Finans-<br>inspektionen. På grund av bestämmelsernas detalj karaktär och nära släkt-<br>skap med övriga hänvisningar i kapitlet till försäkringsrörelselagen finner<br>dock Lagrådet det mest naturligt att även 9 § förs över till den särskilda<br>lagen.</p>
<p>11 kap. 4 §</p>
<p>Bland de bestämmelser i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag,<br>vartill hänvisas i paragrafens första stycke, är 8 kap. 7 § om vite. Härvid<br>är att beakta bestämmelsen i 11 kap. 7 § regeringsformen att ingen myn-<br>dighet får bestämma hur förvaltningsmyndighet i särskilt fall skall besluta<br>i ärende som rör myndighetsutövning mot enskilda eller kommun eller<br>som rör tillämpning av lag. Myndighetsutövning torde det inte bli fråga<br>om i Premiepensionsmyndighetens försäkringsverksamhet men däremot<br>desto oftare tillämpning av lag. I det hänseendet finns alltså inte utrymme<br>för vitesförelägganden mot Premiepensionsmyndigheten.</p>
<p>Möjligheten att meddela vite för statliga förvaltningsmyndigheter är<br>omdiskuterad och synes i vart fall alltmera sällan tas i bruk (se Rune<br>Lavin, Viteslagstiftningen, 1989, s. 35 ff). Ett skäl för att det skulle vara<br>möjligt i förevarande fall är att Premiepensionsmyndigheten i regleringen<br>likställs med försäkringsföretag. Det framstår ändå som olämpligt att en<br>statlig myndighet skall rikta vitesföreläggande mot en annan myndighet<br>såsom offentligrättsligt subjekt. Lagrådet förordar därför att hänvisningen<br>till 8 kap. 7 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag får utgå.</p>
<p>11 kap. 9 §</p>
<p>Vid tillämpningen av hänvisningarna i förevarande paragraf till försäk-<br>ringsrörelselagen måste iakttas de förut återgivna bestämmelserna i<br>11 kap. 7 § regeringsformen, som hindrar Finansinspektionen att före-<br>skriva hur Premiepensionsmyndigheten i särskilt fall skall besluta i<br>ärende som rör tillämpning av lag. Att exempelvis förelägga Premiepen-<br>sionsmyndigheten att vidta rättelse torde det därför mera sällan kunna bli<br>fråga om, annat än om det gäller myndighetens interna organisation.</p>
<p>11 kap. 10 §</p>
<p>Enligt förslaget får Finansinspektionen medge undantag från vissa be-<br>stämmelser. Som framgår av det förut anförda får bestämmelsen ses som</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>158</p>
<p>ett uttryck för att i dessa hänseenden kvarstår regeringens restkompetens<br>orubbad. Inom restkompetensen är det emellertid regeringen och inte<br>riksdagen som bör bestämma till vilken myndighet en viss uppgift skall<br>delegeras. Lagrådet förordar därför att det anges att regeringen eller den<br>myndighet som regeringen bestämmer får medge de angivna undantagen.</p>
<p>11 kap. 11 §</p>
<p>Enligt fjärde stycket skall avgifterna till Premiepensionsmyndigheten helt<br>"eller delvis" anges som en procentsats av tillgodohavandet på varje pen-<br>sionssparares premiepensionskonto. När det på grund av de citerade<br>orden inte är fråga om en procentsats finns det inte i paragrafen någon<br>norm som anger hur avgifterna skall fördelas mellan pensionssparama<br>inbördes. En sådan bör finnas som underlag för bemyndigandet till rege-<br>ringen i paragrafens femte stycke att meddela närmare föreskrifter om<br>uttaget av avgifter. Till föreskriften i tredje stycket första meningen - att<br>avgifterna skall bestämmas så att de beräknas täcka det aktuella årets<br>kostnader - bör därför läggas orden "med skälig fördelning mellan pen-<br>sionssparama."</p>
<p>Med anledning av tidigare diskussion om normgivningsdelegation må<br>erinras om att bemyndigandet i femte stycket kan ges med stöd av 8 kap.<br>9 § andra stycket regeringsformen.</p>
<p>12 kap. 1 §</p>
<p>Avsikten är att, med vissa undantag, pension skall utgå endast efter an-<br>sökan, och detta oavsett den försäkrades ålder. Denna avsikt kommer<br>emellertid inte till tydligt uttryck i första stycket första meningen i para-<br>grafen. Meningen bör därför delas på två meningar, som ges följande<br>lydelse: "Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan<br>ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan."</p>
<p>12 kap. 3 §</p>
<p>Enligt andra stycket andra meningen i paragrafen skall anmälan om åter-<br>kallelse eller minskning av uttag av ålderspension ha kommit in till den<br>allmänna försäkringskassan senast månaden före den månad som änd-<br>ringen avser. Utformningen av bestämmelsen brister i konsekvens i för-<br>hållande till 12 kap. 2 § första stycket och ger inte något svar på frågan<br>om vad som händer om den pensionsberättigade ger in sin anmälan<br>senare än han tänkt sig. Meningen bör hellre ges följande lydelse:<br>"Ändringen skall göras från och med den månad som anges i anmälan,<br>dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in<br>till den allmänna försäkringskassan."</p>
<p>12 kap. 4 §</p>
<p>Iakttas vad Lagrådet förordat under 12 kap. 1 § skall hänvisningen i sista<br>meningen till 1 § första stycket avse första och andra meningarna.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>12 kap. 6 §</p>
<p>För att få konsekvens mellan de olika tidsangivelserna bör första<br>meningen ges följande lydelse: "Pension enligt denna lag skall utges till</p>
<p>159</p>
<p>och med den månad då den pensionsberättigade har avlidit eller till och<br>med månaden före den månad då rätten till pension annars har upphört."</p>
<p>13 kap. 5 §</p>
<p>Enligt första stycket får Riksförsäkringsverket under vissa förutsättningar<br>fatta beslut för en allmän försäkringskassas räkning. Tanken är emellertid<br>att försäkringskassan fortfarande skall stå som beslutsmyndighet.</p>
<p>Lagrådet kan ha förståelse för de motiv av praktisk och administrativ<br>art som ligger bakom förslaget. Det bör dock enligt Lagrådets mening<br>inte komma i fråga att lämna utrymme för någon oklarhet rörande be-<br>slutsfattandet när det gäller så väsentliga områden som är aktuella i detta<br>lagstiftningsärende. Den hänvisning som görs i lagrådsremissen (avsnitt<br>13.4) till att Vägverket tillagts motsvarande befogenhet att på vissa om-<br>råden fatta beslut för beskattningsmyndighetens räkning bör inte tas till<br>intäkt för att ytterligare utsträcka ett så tveksamt förfarande till att avse<br>också förevarande område. Det kan också erinras om att Riksförsäkrings-<br>verket, liksom hittills, inte skall kunna begära omprövning av ett beslut,<br>eftersom det får anses olämpligt att en tillsynsmyndighet kan begära om-<br>prövning av beslut som har fattats av den som myndigheten har att utöva<br>tillsynen över (remissen avsnitt 27.4).</p>
<p>Lagrådet anser sålunda att det inte bör få uppkomma någon tvekan om<br>vem som fattar besluten och förordar därför att bestämmelsen om Riks-<br>försäkringsverkets rätt att fatta beslut för försäkringskassas räkning utgår.</p>
<p>13 kap. 6 §</p>
<p>Enligt paragrafen skall vad som sägs i 1-5 §§ inte gälla om något annat<br>följer av annan bestämmelse i denna lag eller av annan författning. För att<br>en sådan föreskrift skall kunna meddelas i en författning som inte har<br>lagform krävs att den faller inom regeringens restkompetens. Självfallet<br>kan hänvisningen tillämpas med denna begräsning för ögonen. Behovet<br>av reservationen synes dock företrädesvis hänföra sig till bestämmelserna<br>i 1, 2 och 4 §§ som otvivelaktigt avser ämnesområden som faller inom<br>regeringens restkompetens. Bestämmelser om att beslut kan fattas genom<br>automatisk databehandling synes böra ges lagform. Lagrådet ifrågasätter<br>om inte reservationen bör avse endast 1, 2 och 4 §§.</p>
<p>13 kap. 17 §</p>
<p>I bestämmelsen föreskrivs att en enskild bara får överklaga sådana beslut<br>"som har omprövats eller som har tillkommit genom omprövning enligt<br>9 §". Enligt vad som upplysts vid föredragningen är avsikten bl.a. att<br>fånga in också sådana fall där del av ett beslut har omprövats. Bestäm-<br>melsen framstår emellertid som onödigt komplicerad. Några svårigheter i<br>tillämpningen torde inte uppkomma om man nöjde sig med att ange att<br>den enskilde endast får överklaga sådana beslut "som har tillkommit<br>genom omprövning".</p>
<p>14 kap. 1 §</p>
<p>Enligt första stycket första meningen skall den allmänna försäkrings-<br>kassan besluta om återbetalning av inkomst- eller tilläggspension, om den<br>som uppburit pensionen genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom<br></p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>160</p>
<p>att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet "eller på<br>annat sätt har orsakat" att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för<br>högt belopp. Det nämnda rekvisitet skulle kunna föranleda återbetal-<br>ningsskyldighet med anledning av rena missöden, för vilka den pensions-<br>berättigade inte kan lastas. Det har blivit upplyst att den angivna förut-<br>sättningen för återbetalningsskyldighet inte kommit till användning i för-<br>valtningsdomstolarnas praxis. Det synes svårt att hitta exempel på "annat<br>sätt"; exempelvis felaktiga uppgifter i inkomstdeklarationer täcks av<br>"oriktiga uppgifter". Något motsvarande rekvisit finns inte i 13 kap. 13 §<br>andra stycket. Lagrådet förordar därför att orden "eller på annat sätt" får<br>utgå ur paragrafen.</p>
<p>Motsvarande bestämmelser i 14 kap. 4 och 6 §§, som redan, till synes<br>omotiverat, i nu behandlade hänseende avviker från 1 § första stycket<br>första meningen, bör anpassas till den här föreslagna lydelsen.</p>
<p>14 kap. 2 §</p>
<p>Enligt andra stycket andra meningen skall, om pensionsrätten höjts och<br>pensionsspararen skall påföras avgifter för detta, tillägg till pensions-<br>spararens konto göras först när "hela" avgiften anses betald enligt 16 kap.<br>12 § skattebetalningslagen. Bestämmelsen synes vara avsedd att ange den<br>tid, när det uppräknade beloppet skall bokföras på kontot, men däremot<br>inte att hindra att vid bristande avgiftsbetalning kontot med tillämpning<br>av 4 kap. 4 § tillförs ett belopp i förhållande till den andel av avgiften<br>som betalts. Ordet "hela" synes kunna avvaras och bör för att förebygga<br>missförstånd i nu antytt hänseende strykas.</p>
<p>14 kap. 4 §</p>
<p>I första stycket tredje meningen torde för tydlighets skull avslutningsvis<br>böra läggas till orden "efter omräkning av fastställda livräntebelopp."</p>
<p>14 kap. 5 och 6 §§</p>
<p>Det avsnitt som omfattar 2-6 §§ behandlar premiepension och premie-<br>pension till efterlevande. Bestämmelserna i 2-4 §§ angående ändrad pen-<br>sionsrätt och 6 § första och andra styckena angående felaktig utbetalning<br>i annat fall avser enligt ordalydelsen endast premiepension. Det anges<br>därefter att bestämmelserna också gäller för den som har fått rätt till pre-<br>miepension till efterlevande (i det förstnämnda fallet enligt 10 kap. 7 §).<br>Såvitt avser 2^1 §§ anges detta i 5 § och såvitt avser 6 § första och andra<br>styckena anges det i 6 § tredje stycket. Dispositionen skulle bli klarare,<br>om första och andra styckena i nuvarande 6 § fick utgöra 5 §, medan<br>nuvarande 5 § och nuvarande 6 § tredje stycket i stället fick utgöra 6 §.<br>Sistnämnda stycke bör vidare omformuleras för att innebörden tydligare<br>skall framgå. Den föreslagna 6 § skulle i så fall kunna erhålla följande<br>lydelse:</p>
<p>"Bestämmelserna i 2-4 §§ gäller också för den som har fått rätt till<br>premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 7 §.</p>
<p>Bestämmelserna i 5 § gäller också för den som har fått rätt till premie-<br>pension till efterlevande och, i det fall som avses i första stycket första<br>meningen i paragrafen, oavsett om det är pensionsspararen eller den som</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>161</p>
<p>har eller har haft rätt till premiepension till efterlevande som har orsakat<br>den felaktiga utbetalningen."</p>
<p>15 kap. 2 §</p>
<p>Iakttas vad Lagrådet förordat under 11 kap. bör i förevarande paragraf<br>göras en hänvisning till den förslagna särskilda lagen om Premiepen-<br>sionsmyndighetens verksamhet. Vidare bör hänvisningen i andra<br>meningen i stället avse den särskilda lagen.</p>
<p>15 kap. 6 §</p>
<p>Iakttas vad Lagrådet förordat under 3 kap. 13 § bör första stycket andra<br>meningen lyda: "Anmälan enligt 3 kap. 13 § skall göras gemensamt av<br>föräldrarna."</p>
<p>15 kap. 8 och 9 §§</p>
<p>Enligt olika bestämmelser i lagen skall anmälan av enskilda göras senast<br>den 31 januari ett visst år. Enligt 8 § andra stycket och 9 § skall däremot<br>anmälan göras senast vid utgången av ett år. Det skulle underlätta infor-<br>mation och förebygga rättsförluster till följd av förväxlingar, om slut-<br>punkten för olika tidsfrister för anmälningar från enskilda koncentrerades<br>till en viss dag på året, som synes böra vara den 31 januari. Lagrådet för-<br>ordar att andra tidsangivelser som avser enskilda anmälningar ändras till<br>den 31 januari, om inte särskilda skäl talar däremot.</p>
<p>I så fall skulle 8 § andra stycket första meningen få följande lydelse:<br>"Om en make vill — skriftligen anmäla detta senast den 31 januari det år<br>från och med vilket överföringen skall upphöra."</p>
<p>9 § bör på motsvarande sätt ges följande lydelse: "En förälder som vill<br>— en skriftlig ansökan om detta senast den 31 januari andra året efter<br>utgången av det år för vilket vårdår skall tillgodoräknas."</p>
<p>15 kap. 17 §</p>
<p>Första stycket behandlar preskription av fordringar på utfallande pen-<br>sionsbelopp. Den terminologiska konstruktionen, att beloppet skall anses<br>förverkat, är inte helt adekvat, eftersom det är preskription och inte för-<br>verkande i egentlig mening som åsyftas. Samma uttryckssätt har dock<br>använts i andra sammanhang, se framför allt 20 kap. 5 § lagen om allmän<br>försäkring, men även 16 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Valet av<br>terminologi leder emellertid till frågan om meningen är att preskrip-<br>tionslagen (1981:130) överhuvudtaget inte skall vara tillämplig på de<br>angivna fordringarna, exempelvis i ett fall där den enskilde hävdar att han<br>vidtagit någon åtgärd som skulle kunna anses ha avbrutit en preskription.<br>(Jfr FÖD 1987:17 där, vid tillämpningen av 20 kap. 5 § lagen om allmän<br>försäkring, ett sjukpenningbelopp inte ansågs förverkat med motive-<br>ringen att beloppet inte kunde anses ha förfallit till betalning så länge<br>frågan om rätten till sjukpenning var under prövning.) Ett klargörande på<br>denna punkt synes önskvärt, antingen genom ett uttalande i författnings-<br>kommentaren eller genom att orden "är beloppet förverkat" bytes mot "är<br>fordran på beloppet preskriberad".</p>
<p>Syftet bakom andra stycket i bestämmelsen, vilket saknar motsvarighet<br>i lagen om allmän försäkring, torde vara att framhäva att själva rätten till</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>162</p>
<p>pension, dvs. fordran på sådana belopp som ännu inte förfallit till betal-<br>ning, inte skall kunna preskriberas. I och för sig kan ifrågasättas, om en<br>rätt till allmän pension överhuvudtaget skall anses utgöra ett sådant<br>obligationsrättsligt anspråk vilket faller under preskriptionslagen. (Jfr<br>rättsfallet NJA 1990 s. 35, där rätten till individuellt avtalad pension an-<br>sågs kunna gå förlorad genom preskription.) En viss osäkerhet kan dock<br>föranledas av det förhållandet att rätten till premiepension, även om den<br>ingår i en förvaltningsmässig reglering av allmän pension, också har<br>civilrättsliga inslag; i lagrådsremissen anförs sålunda bl.a., att rätten till<br>premiepension i förhållandet mellan staten och den enskilde måste lik-<br>ställas med en vanlig civilrättslig fordran (se avsnitt 19.1). Det är därför<br>enligt Lagrådets mening inte omotiverat att, för att undvika framtida<br>missförstånd, på sätt som här skett i bestämmelsens andra stycke uppta en<br>föreskrift av innebörd att det endast är fordran på utfallande pensions-<br>belopp som kan gå förlorad genom passivitet.</p>
<p>15 kap. 18 §</p>
<p>Enligt första stycket i paragrafen får regeringen träffa överenskommelse<br>med främmande makt om utsträckt tillämpning av denna lag eller om<br>undantag i vissa fall från vad som skall gälla enligt lagen. Bemyndigan-<br>det, vars motsvarighet i 20 kap. 15 § lagen om allmän försäkring till-<br>kommit före 1974 års regeringsform, har dålig täckning i denna (jfr<br>Håkan Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 2<br>uppl. 1989, a. 195 ff). Enligt vad som upplysts har den föga praktisk be-<br>tydelse eftersom internationella överenskommelser av här avsedd art<br>ändå brukar underställas riksdagen för godkännande. Lagrådet förordar<br>att första stycket får utgå.</p>
<h4>Förslaget till lag om införande av lagen (1998:000) om<br>inkomstgrundad ålderspension</h4>
<p>3§</p>
<p>Till de avsnitt av lagen om inkomstgrundad pension som föreslås träda i<br>kraft den 1 januari 1999 hör hela 10 kap. De bestämmelser i 10 kap. som<br>handlar om efterlevandeskydd under pensionstiden kan emellertid inte<br>tillämpas innan pensionsspararen kan få ut premiepension, och eftersom<br>detta inte kan ske innan 9 kap. sätts i kraft den 1 januari 2001 kan inte<br>heller 10 kap. 7-10 §§ tillämpas dessförinnan. Lagrådet förordar att det<br>tidigare ikraftträdandet för 10 kap. begränsas till 1-6 och 11 §§.</p>
<p>Under föredragningen har anmäls att även 12 kap. borde sättas i kraft<br>den 1 januari 1999. Behovet härav synes emellertid vara begränsat till 4—8 §§<br>i kapitlet och då endast med avseende på efterlevandeskydd före<br>pensionstiden. Lagrådet förordar att det tidigare ikraftträdandet begränsas<br>i enlighet härmed.</p>
<p>Lagrådet förordar därför, att 3 § första stycket andra meningen får<br>följande lydelse: "Detsamma gäller bestämmelserna i — 7 och 8 kap.,<br>10 kap. 1-6 och 11 §§, 11 kap., 12 kap. 4-8 §§ såvitt angår premiepen-<br>sion till efterlevande enligt 10 kap. 1 §, 13 kap., 14 kap. 2-6 §§ och<br>15 kap. lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspension".</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>163</p>
<p>5§ Prop. 1997/98:151</p>
<p>Enligt andra meningen i paragrafen skall lagen (1994:1748) om förvalt- Bilaga 7<br>ning av vissa tilläggspensionsavgifter, som upphävs, fortfarande<br>tillämpas "i den utsträckning som följer av 35-37 §§". Avsikten är att<br>uppsamlade medel och avkastningen av dem skall förvaltas enligt den<br>gamla lagen till dess de tillförts de pensionsberättigade eller överförts till<br>förvaltning enligt den nya lagstiftningen. Detta torde komma till tydligare<br>uttryck med orden "till dess medlen enligt 35-37 §§ denna lag har till-<br>förts de pensionsberättigade eller överförts till ny förvaltning".</p>
<p>6§</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om att lagen (1979:84) om delpen-<br>sionsförsäkring, som upphävs, fortfarande skall gälla "i fråga om delpen-<br>sion om ansökan görs före upphävandet och pensionen skall beviljas för<br>tid med början före den 1 januari 2001". För tydlighetens skull bör para-<br>grafen ange att lagen gäller också i fråga om redan beviljade delpensio-<br>ner. Detta kan ske med orden "i fråga om dels redan beviljade delpensio-<br>ner dels delpension som söks före upphävandet och skall beviljas för tid<br>med böljan före den 1 januari 2001".</p>
<p>Ny rubrik före 7 §<br>Rubriksättningen i lagförslaget är alltför sparsam fram till 26 §. Önskvärt<br>hade varit att de olika övergångsbestämmelserna genom underrubriker<br>hade kunnat anknytas till särskilda kapitel i lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension. Detta möter dock svårigheter genom att flera paragrafer<br>behandlar skilda kapitel. 7 § och följande kan dock, till skillnad från<br>föregående paragrafer som behandlar ikraftträdande av den nya lag-<br>stiftningen och upphävande i förening med fortsatt begränsad giltighet av<br>äldre lagstiftning, benämnas övergångsbestämmelser, som de också be-<br>tecknas i portalparagrafen, 1 §. Lagrådet förordar att en ny rubrik,<br>"Övergångsbestämmelser", införs före 7 §.</p>
<p>7§</p>
<p>I första stycket tredje och fjärde meningarna anges olika basbelopp med<br>vilka pensionspoäng skall multipliceras. Dessa basbelopp anges emeller-<br>tid också i 9 §. Det synes tillräckligt om hänvisning görs till 9 § i stället<br>för att de olika basbeloppen räknas upp även här. Nämnda meningar kan<br>därför slås samman till en, av följande lydelse: "Inkomsterna skall beräk-<br>nas på så sätt att de tillgodoräknade pensionspoängen, med tillägg av en<br>poäng, multipliceras med det basbelopp som för vaije år anges i 9 § 1-3."<br>Motsvarande ändring bör göras i 10 §.</p>
<p>Paragrafen innehåller föreskrifter om beräkning av inkomstindex för<br>åren 1960-1998. Föreskrifterna synes ge uttryck för att index räknas upp<br>år från år med utgångspunkt i år 1960, på motsvarande sätt som index<br>enligt 1 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension räknas upp år<br>från år med utgångspunkt i år 1999. Enligt sistnämnda lagrum skall in-<br>komstindexet för år 1999 vara 100,00. Det skulle vara önskvärt med ett<br>samband mellan de båda indexseriema. Matematiskt skulle ett sådant<br>samband innebära att tal för index enligt förevarande paragraf skulle<br>anges med utgångspunkt från att indexet, fullföljt till år 1999, skulle bli<br></p>
<p>164</p>
<p>100,00, dvs. att indexserien så att säga räknas baklänges med utgång- Prop. 1997/98:151<br>punkt i år 1999. Detta kan komma till uttryck genom att till paragrafen Bilaga 7<br>läggs ett nytt sista stycke med följande lydelse: "Inkomstindexet anges<br>för varje år med ett tal, bestämt med beaktande av att inkomstindexet för<br>år 1999 enligt 1 kap. 5 § tredje stycket lagen (1998:000) om inkomst-<br>grundad ålderspension skall vara 100,00." Härutöver krävs emellertid<br>bestämmelser som anger förhållandet mellan inkomstindexet för år 1998<br>och inkomstindexet för år 1999. Lagrådet avstår från att försöka utforma<br>sådana bestämmelser.</p>
<p>10 §</p>
<p>Det remitterade förslagets bestämmelser om hur pensionsgrundande be-<br>lopp på grund av förtidspension skall tillgodoräknas en försäkrad för tid<br>före år 1999 är svåra att överblicka. En av svårigheterna föranleds av<br>hänvisningen i förevarande paragraf till 3 kap. 4 § lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension, eftersom bestämmelserna där i det remitterade<br>förslaget gäller endast för år 1999 och inte fått en sådan generell avfatt-<br>ning som man kunnat vänta sig, om principerna i dem skulle gälla även<br>för annan tid. Ändras avfattningen av 3 kap. 4 § i enlighet med vad Lag-<br>rådet hemställt under samma paragraf bortfaller dock den delen av pro-<br>blemet. I övrigt återkommer Lagrådet till detta under 26 §.</p>
<p>18 §</p>
<p>Paragrafen är svårläst och synes böra delas upp på två meningar, av<br>följande lydelse: "Med pensionspoäng enligt lagen (1998:000) om in-<br>komstgrundad ålderspension skall för tid före den 1 januari 1999 lik-<br>ställas pensionspoäng enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med<br>tilläggspension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension skall för<br>tid före den 1 januari 2001 likställas tilläggspension i form av ålderspen-<br>sion enligt lagen om allmän försäkring."</p>
<p>26 §</p>
<p>Som anförts under 10 § är det remitterade förslagets bestämmelser om<br>hur pensionsgrundande belopp på grund av förtidspension skall tillgodo-<br>räknas en försäkrad för tid före år 1999 svåra att överblicka. Till huvud-<br>saklig del beror detta på att 26 och 27 §§ utförligt handlar om pensions-<br>grundande belopp för plikttjänstgöring och bamår medan man däremot<br>skall gå tillbaka till 10 § för att förstå att även förtidspension för åren<br>1960-1998 medför rätt till pensionsgrundande belopp. Lagrådet förordar<br>att ett nytt andra stycke införs i paragrafen av följande lydelse:<br>"Pensionsrätt enligt första stycket första meningen beräknas, utom på<br>pensionsgrundande inkomster enligt 10 §, på pensionsgmndande belopp<br>som avses i 10 § och i första stycket andra meningen."</p>
<p>Sista stycket i paragrafen synes kunna behållas oförändrat.</p>
<p>29 §</p>
<p>Av inledningen till den föreslagna paragrafen kan man förledas att tro att<br>första och andra styckena endast handlar om premiepension, vilket inte är<br>avsett. Tredje stycket kommer av samma anledning oförmedlat. Lagrådet<br>förordar att första stycket ges följande lydelse: "För åren 1960-1994 skall</p>
<p>165</p>
<p>en försäkrads pensionsrätt för inkomstpension utgöra 18,5 procent av<br>pensionsunderlaget. Någon pensionsrätt för premiepension skall inte fast-<br>ställas för de åren."</p>
<p>Vidare bör i tredje stycket efter orden "Vid bestämmande av pensions-<br>rätt" inskjutas orden "för åren 1960-1998".</p>
<p>31 §</p>
<p>I andra stycket andra meningen i paragrafen föreslås för det fallet, att<br>föräldrarna tillgodoräknats lika hög pensionspoäng, att de skall dela på<br>ett inkomstbasbelopp. Fallet är naturligtvist ytterst osannolikt men resul-<br>tatet å andra sidan slumpartat och marginaleffekten stötande, eftersom det<br>kan beröva endera föräldern ett betydligt högre pensionsgrundande be-<br>lopp. Av samma skäl som anförts under 3 kap. 13 § lagen om inkomst-<br>grundad ålderspension förordar Lagrådet att det pensionsgrundande be-<br>loppet, beräknat enligt alternativ 1 eller 2 i 3 kap. 17 § samma lag, i detta<br>mycket speciella fall tillfaller modem. Ur sista meningen i andra stycket<br>bör därför utgå orden "eller om de tillgodoräknats lika hög pensions-<br>poäng" och före nämnda mening i stycket fogas in en ny andra mening av<br>följande lydelse: "Har ingen av föräldrarna tillgodoräknats pensions-<br>poäng för det året eller har de tillgodoräknats lika hög pensionspoäng<br>skall beloppet tillgodoräknas modem."</p>
<p>44 §</p>
<p>Enligt paragrafen får Riksförsäkringsverket senast vissa angivna dagar<br>överklaga beslut som meddelats av allmän försäkringskassa. I de fall<br>överklagandet avser omprövningsbeslut kan emellertid dessa ha fattats så<br>sent att den angivna tiden för överklagande inte räcker till eller skulle ha<br>gått ut innan beslutet meddelats. Lagrådet förordar därför att, efter<br>mönster av 13 kap. 19 §, till paragrafen läggs en ny andra mening av<br>följande lydelse: "Om beslutet har meddelats efter den 30 april 2000<br>respektive efter den 30 april 2001 får dock överklagandet komma in inom<br>två månader från den dag då beslutet meddelades."</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring</h4>
<p>Lagrådet anser sig inte böra föreslå ändring beträffande det bemyndigan-<br>de för regeringen att meddela föreskrifter, som finns i 20 kap. 15 §, även<br>om Lagrådets förslag, att motsvarande bemyndigande inte skall tas in i<br>lagen om inkomstgmndad ålderspension, blir godtaget. Det får anses till-<br>räckligt att den nya lagstiftningen i nu angivna hänseenden bringas i<br>bättre överensstämmelse med 8 kap. regeringsformen; bemyndigandet i<br>20 kap. 15 § har för övrigt tillkommit före 1974 års regeringsform och får<br>alltså fortfarande utnyttjas.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>166</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för Allmänna<br>pensionsfonden</h4>
<p>4§</p>
<p>I fjärde stycket anges att ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i<br>Sverige och inte får vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §<br>föräldrabalken. Däremot sägs ingenting om den som är försatt i konkurs<br>eller underkastad näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsför-<br>bud. Bestämmelser av förevarande karaktär brukar innehålla ett förbud<br>som diskvalificerar även sådana personer (se t.ex. Lagrådets yttrande i<br>prop. 1997/98:40 s. 154). Det synes inte föreligga några skäl som talar<br>för att lägre krav skulle ställas på ledamöter och suppleanter i fondstyrel-<br>serna. Fjärde stycket bör därför kompletteras genom att orden ", i kon-<br>kurs, underkastade näringsförbud" inskjutes efter ordet "underåriga".<br>Stycket skulle då erhålla följande lydelse: "Ledamöter och suppleanter<br>skall vara bosatta i Sverige och får inte vara underåriga, i konkurs,<br>underkastade näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-<br>äldrabalken."</p>
<p>43 d §</p>
<p>Den föreslagna bestämmelsen avser att begränsa sjunde fondstyrelsens<br>möjligheter att utöva ägarinflytande i aktiebolag där Premiesparfonden<br>äger aktier. I sak kan Lagrådet inte ha några synpunkter på denna fråga.<br>Det gäller dock att ge bestämmelsen en utformning som är konsekvent i<br>förhållande till bestämmelsens syfte och regleringen i övrigt. Det synes<br>vara fyra huvudprinciper som sjunde fondstyrelsen har att följa i sin för-<br>valtning. Dels följer av 43 c § att den totala risknivån skall vara låg och<br>att medlen skall ge så god avkastning som möjligt. I 11 § andra stycket<br>föreskrivs för första - tredje fondstyrelserna att de också skall tillgodose<br>kraven på tillfredsställande betalningsberedskap och betryggande säker-<br>het. Att detta gäller också för sjunde fondstyrelsen torde följa av hänvis-<br>ningen i 43 e § till placeringsreglema i lagen (1990:1114) om värde-<br>pappersfonder.</p>
<p>Som exempel på situationer när sjunde fondstyrelsen kan behöva utöva<br>sin rösträtt talas i författningsmotiveringen om fall när en akties verkliga<br>värde endast kan tryggas genom yrkande om likvidation. Nyligen in-<br>träffade omständigheter ger starkt stöd för en sådan ståndpunkt. Situa-<br>tionen synes emellertid inte vara täckt av lagtexten. Genom att det i<br>43 d § talas endast om kravet på god avkastning medan i 43 c § kravet på<br>avkastning ställs vid sidan av kravet på riskspridning kan den förra be-<br>stämmelsen föranleda den tolkningen att sjunde fondstyrelsen, om ock<br>endast undantagsvis, får utöva sitt ägarinflytande till förmån för avkast-<br>ningskravet men aldrig till förmån för fondspararnas säkerhet. Enligt<br>Lagrådets mening bör lagtexten kompletteras så att även den i författ-<br>ningskommentaren anförda synpunkten kan beaktas. Det torde härvid<br>främst vara kravet på säkerhet som skall tillgodoses. Lagrådet förordar<br>därför att paragrafen ges följande lydelse: "Fondstyrelsen får rösta för<br>aktier som den förvärvat till Premiesparfonden endast när kravet på av-<br>kastning enligt 43 c § första stycket eller behovet att trygga placeringar-<br>nas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt."</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>167</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen</h4>
<p>7 kap. 39 §</p>
<p>Den förslagna nya bestämmelsen om sekretess för uppgifter om placering<br>av premiepensionsmedel synes snarare ha sin naturliga plats i 9 kap. sek-<br>retesslagen som behandlar sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds<br>förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur. Som jämförelse<br>kan nämnas att taxeringssekretessen behandlas i 9 kap. (1 §), att uppgifter<br>om enskilds innehav av fondpapper skyddas i 9 kap. (23 §) medan en-<br>skilds försäkringsförhållanden, när dessa kan uppenbaras genom upp-<br>gifter hos Finansinspektionen, skyddas i 8 kap. (5 §), vilket kapitel be-<br>handlar sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska<br>förhållanden. Som framgår redan av det anförda kännetecknas dock det<br>inbördes förhållandet mellan 7, 8 och 9 kap. sekretesslagen av betydande<br>inkonsekvens och det är möjligt att en följdriktig indelning av de olika<br>skyddsintressena endast kan uppnås genom en större översyn av lagen.</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen</h4>
<p>14 §</p>
<p>Enligt det nya tredje stycket får Riksförsäkringsverket och försäkrings-<br>kassorna i vissa fall direkt åtkomst till register som förs särskilt för Pre-<br>miepensionsmyndigheten. I anslutning härtill kan frågan väckas om det<br>inte kan föreligga behov för Premiepensionsmyndigheten att på motsva-<br>rande sätt få direkt åtkomst till uppgifter i register som förs gemensamt<br>för Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna eller av Riksförsäk-<br>ringsverket ensamt.</p>
<h4>Övriga lagförslag</h4>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>168</p>
<h2>Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss<br>den 19 februari 1998 Statlig ålderspensionsavgift<br>m.m.</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-16</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet<br>Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 19 februari 1998 (Socialdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om statlig ålderspensionsavgift,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1998:000) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementsrådet Mona Wildig<br>och kanslirådet Kjell Rempler.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet</p>
<h4>Förslaget till lag om statlig ålderspensionsavgift</h4>
<p>Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.</p>
<h4>Förslaget till lag om ändring i lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension</h4>
<p>15 kap. 8 §</p>
<p>Avsikten synes vara att en överföring av pensionsrätten inte skall ske, om<br>1) den make till vilken överföring annars skulle ha skett eller 2) båda<br>makarna har avlidit under det aktuella året. Det förra framgår av den<br>föreslagna lagtexten, det senare däremot inte. Avsikten kan komma till<br>uttryck om den föreslagna nya meningen i andra stycket, med en justering<br>av den redaktionella utformningen i övrigt, ges följande lydelse: "Har<br>äktenskapet upplösts genom att den make från vilken överföringen skall<br>ske har avlidit, skall dock överföringen även gälla det år då äktenskapets<br>upplöstes, om inte också den andra maken avled samma år."</p>
<p>Lagrådet erinrar om att i yttrandet över förslaget till lag om inkomst-<br>grundad ålderspension har föreslagits en annan ändring i samma paragraf.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 8</p>
<p>169</p>
<h2>Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss<br>den 19 mars 1998 Reformering av<br>ålderspensionssystemet - vissa finansiella frågor</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-23</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet<br>Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 19 mars 1998 (Socialdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1981:691)<br>om socialavgifter,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1983:1092)<br>med reglemente för Allmänna pensionsfonden,</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>6. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1990:912)<br>om nedsättning av socialavgifter,</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Kjell Rempler.</p>
<p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p>
<p>Prop. 1997/98:151</p>
<p>Bilaga 9</p>
<p>170</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tilldelvis bifall=utskottet1997/98:SfU13?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?22att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslår om avsteg från omräkning av pensionsbehållningar och utgående pensioner med förändringen i inkomstindex (avsnitt 16.2)?22att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslår om avsteg från omräkning av pensionsbehållningar och utgående pensioner med förändringen i inkomstindex (avsnitt 16.2)bifall=utskottet1997/98:SfU13?33att riksdagen godkänner att en premiepensionsmyndighet med de uppgifer som angetts i propositionen inrättas den 1 juli 1998 (avsnitt 19.2), ochbifall=utskottet1997/98:SfU13?33att riksdagen godkänner att en premiepensionsmyndighet med de uppgifer som angetts i propositionen inrättas den 1 juli 1998 (avsnitt 19.2), och?44att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett statligt fondbolag (avsnitt 20.2).?44att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett statligt fondbolag (avsnitt 20.2).bifall=utskottet1997/98:SfU13?BBordläggning1998-04-14 00:00:00inträffat2INLInlämning1998-04-14 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1998-04-15 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1998-04-29 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avSocialdepartementet2014-11-23 19:24:50statustextstatustextÄrendet är avslutatGL031512019-05-22 17:21:11tilldelatTilldelatSocialförsäkringsutskottet2014-11-23 19:24:50behandlas_i1997/98:SfU13GL01SfU13bet1997/98SfU13Det nya pensionssystemetBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:151<br/>
Inkomstgrundad ålderspension, m.m.GL02Sf35mot1997/98Sf35med anledning av prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:151<br/>
Inkomstgrundad ålderspension, m.m.GL02Sf36mot1997/98Sf36med anledning av prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:151<br/>
Inkomstgrundad ålderspension, m.m.GL02Sf37mot1997/98Sf37med anledning av prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:151<br/>
Inkomstgrundad ålderspension, m.m.GL02Sf38mot1997/98Sf38med anledning av prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:151<br/>
Inkomstgrundad ålderspension, m.m.GL02Sf36mot1997/98Sf36med anledning av prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.av Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Karin Wegestål (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:151<br/>
Inkomstgrundad ålderspension, m.m.GL02Sf37mot1997/98Sf37med anledning av prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.av Karin Wegestål (S)Motionföljdmotionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:151<br/>
Inkomstgrundad ålderspension, m.m.GL02Sf35mot1997/98Sf35med anledning av prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.av Marianne Samuelsson m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Sigge Godin m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:151<br/>
Inkomstgrundad ålderspension, m.m.GL02Sf38mot1997/98Sf38med anledning av prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m.av Sigge Godin m.fl. (FP)Motion